ial – Traduction – Dictionnaire Keybot

Spacer TTN Translation Network TTN TTN Login Deutsch English Spacer Help
Langues sources Langues cibles
Keybot 29 Résultats  ar2006.emcdda.europa.eu
  CăsuÅ£a 13  
Avantajul potenţial al vaccinului TA-CD împotriva cocainei ridică chestiuni de ordin etic în ceea ce priveşte utilizarea vaccinului: cine va beneficia de acesta, cine va decide şi pe ce criterii, etc.
The potential benefit of the cocaine vaccine TA-CD has raised ethical concerns about the use of vaccine: who would receive it, who would make the decision and on what criteria, etc.
L’avantage potentiel du vaccin TA-CD contre la cocaïne a soulevé des questions d’ordre éthique sur son utilisation: qui peut en bénéficier, qui prend la décision de l’administrer et sur la base de quels critères, etc.
Angesichts der möglichen Vorteile des Vakzins TA-CD wurden ethische Fragen bezüglich des Einsatzes dieses Impfstoffs laut: Wer würde ihn erhalten, wer würde anhand welcher Kriterien darüber entscheiden usw.
El beneficio potencial de la vacuna TA-CD para el tratamiento de la adicción a la cocaína ha provocado dilemas éticos sobre el uso de la vacuna, como quién recibiría la vacuna, quién tomaría la decisión y según qué criterios, etc.
Il potenziale beneficio del vaccino TA-CD contro la cocaina ha sollevato dubbi di tipo etico sull’uso del vaccino: chi dovrà essere vaccinato, chi deciderà se vaccinare o meno, sulla base di quali criteri, ecc.
Os potenciais benefícios da vacina contra a cocaína TA-CD suscitaram preocupações éticas a respeito da sua utilização: quem a receberia, quem tomaria a decisão e com base em que critérios, etc.
Το δυνητικό όφελος του εμβολίου κατά της κοκαΐνης TA-CD έχει εγείρει ηθικής φύσης προβληματισμούς σχετικά με τη χρήση του εμβολίου: σε ποιους θα χορηγείται, ποιος θα λαμβάνει την απόφαση και με βάσει ποια κριτήρια κλπ.
Het potentiële voordeel van het cocaïnevaccin TA-CD heeft geleid tot bezorgdheid op ethische gronden over het gebruik van het vaccin: wie krijgt het, wie besluit daartoe en op basis van welke criteria, e.d.
Potenciální přínos kokainové vakcíny TA-CD vyvolal etické otázky o použití této vakcíny: kdo by ji dostával, kdo by o tom rozhodoval a podle jakých kritérií apod.
Det potentielle fordel ved kokainvaccinen TA-CD har rejst etiske betænkeligheder med hensyn til brugen af vaccine: hvem vil få den, hvem vil træffe beslutningen, efter hvilke kriterier osv.
Kokaiini TA-CD vaktsiini tõenäoline tulemuslikkus on tekitanud vaktsiini kasutamise osas eetilise probleemi: kellele seda antakse, kes seda otsustab ja missuguste kriteeriumide põhjal jne.
TA-CD-kokaiinirokotteen mahdollinen hyöty on herättänyt eettisiä huolia rokotteen käytöstä: kenelle sitä annettaisiin, kuka siitä päättäisi ja millä perusteilla jne.
A TA-CD kokain elleni vakcina potenciális előnyei nyomán etikai aggályok merültek fel a vakcina alkalmazásával kapcsolatban: kinek adnák be, ki döntene az alkalmazásról, milyen kritériumok alapján stb.
Den potensielle fordelen ved kokainvaksinen TA-CD stiller imidlertid visse etiske spørsmål: Hvem skal motta den, hvem skal ta avgjørelsen og på hvilke kriterier osv.
Ewentualna korzyść ze stosowania szczepionki antykokainowej TA-CD wzbudziła zaniepokojenie ze względu na pewne kwestie etyczne: kto mógłby otrzymać szczepionkę, kto powinien podejmować odpowiednie decyzje i na podstawie jakich kryteriów itd.
Potenciálny úžitok z vakcíny proti kokaínu TA-CD vyvolal etické obavy z používania tejto vakcíny: kto ju dostane, kto o tom bude rozhodovať a na základe akých kritérií atď.
Potencialna korist kokainskega cepiva TA-CD je povečala etično zaskrbljenost glede uporabe cepiva: kdo bi ga prejel, kdo bi sprejel odločitev in po kakšnih merilih itd.
Den potentiella fördelen med kokainvaccinet TA-CD har väckt etiska frågor beträffande användning av vaccin: vem ska få det, vem ska fatta beslutet och på vilka kriterier etc.
Kokain aşısı TA-CD’nin potansiyel faydası, aşı kullanımı hakkında etik kaygılar yaratmıştır: bunu kimin yaptıracağı, kimin ve hangi kriterlere dayanarak karar vereceği, vs. gibi.
TA-CD kokaīna vakcīnas potenciāli labvēlīgā ietekme liek uzdot ētiskas dabas jautājumus par tās lietošanu: kuras personas tiks vakcinētas, kas un pēc kādiem kritērijiem pieņems attiecīgos lēmumus utt.
  Capitolul 1: Politici Å...  
În perioada raportată, câteva ţări şi-au modificat în mod substanţial reglementările legislative referitoare la infracţiunile de şi la pedepsele pentru posesie şi trafic de droguri.
A few countries made major changes to their drug laws in the reporting period concerning both possession and trafficking offences and penalties.
Quelques pays ont modifié en profondeur leur législation antidrogue au cours de la période considérée en ce qui concerne les délits liés à la possession et au trafic de drogue et les sanctions correspondantes.
In einigen Ländern wurden im Berichtszeitraum erhebliche Änderungen an den Rechtsvorschriften im Drogenbereich vorgenommen, die sowohl Drogendelikte im Zusammenhang mit dem Besitz und Handel als auch die entsprechenden Strafen betreffen.
Durante el período objeto del informe, algunos países han emprendido cambios importantes en su legislación sobre drogas en lo que respecta a los delitos tanto de posesión como de tráfico de drogas y las penas correspondientes.
Alcuni paesi hanno modificato sostanzialmente la propria legislazione nazionale in materia di droga nel periodo oggetto della relazione, in particolare per quanto riguarda i reati di detenzione e spaccio e le relative sanzioni.
Alguns países alteraram significativamente as suas legislações em matéria de droga, no período em apreço, tanto no que respeita infracções de posse e tráfico de droga como em relação às respectivas sanções.
Λίγες χώρες τροποποίησαν σημαντικά τη νομοθεσία τους για τα ναρκωτικά κατά τη διάρκεια της υπό εξέταση περιόδου όσον αφορά αδικήματα και ποινές τόσο στον τομέα της κατοχής όσο και της διακίνησης.
Enkele landen hebben gedurende de verslagperiode substantiële wijzigingen doorgevoerd in hun drugswetgeving ten aanzien van strafbare feiten in verband met het bezit van en de handel in drugs en de daarmee verband houdende strafmaat.
Během sledovaného období několik zemí provedlo zásadní změny ve své protidrogové legislativě, které se týkaly trestných činů držení drog a obchodu s drogami a trestů.
Nogle få lande foretog større ændringer af deres narkotikalovgivning i indberetningsperioden med hensyn til både besiddelse, ulovlig handel og straffe.
Mõnes riigis on vaatlusalusel perioodil tehtud uimasteid käsitlevatesse seadustesse ulatuslikke muudatusi, mis puudutavad nii narkootikumide omamist ja nendega kaubitsemist kui ka karistusi.
Tarkastelujakson aikana muutamissa maissa tehtiin huumausainelakeihin merkittäviä muutoksia, jotka koskivat sekä hallussapitoon että kauppaan liittyviä rikoksia ja rangaistuksia.
A beszámolási időszak során néhány ország komoly változtatásokat eszközölt drogtörvényeiben, mind a birtoklással, mind a kereskedéssel kapcsolatos bűncselekményeket és büntetéseket illetően.
Noen land har foretatt store endringer i narkotikalovgivningen i løpet av rapporteringsperioden, både når det gjelder lovbrudd og sanksjoner i forhold til besittelse og handel.
W okresie objętym niniejszym sprawozdaniem niektóre kraje wprowadziły istotne zmiany w przepisach prawa antynarkotykowego w odniesieniu do przestępstw i kar zarówno za ich posiadanie narkotyków, jak i handel nimi.
Niekoľko krajín urobilo v sledovanom období veľké zmeny vo svojich protidrogových právnych predpisoch týkajúcich sa trestných činov prechovávania drog a obchodovania s nimi a trestov.
V poročevalnem obdobju je nekaj držav bistveno spremenilo svojo zakonodajo na področju drog glede kaznivih dejanj ter kazni za posedovanje drog in promet z njimi.
Under rapporteringsperioden har några länder genomfört större förändringar av sin lagstiftning på narkotikaområdet, när det gäller såväl innehav av och handel med narkotika som påföljder.
Bir kaç ülke raporlama döneminde, bulundurma ve satış suçları ile cezalarına ilişkin olarak uyuşturucu kanunlarında büyük değişiklikler yapmıştır.
Atskaites periodā vairākas valstis ir būtiski grozījušas narkotiku jomas tiesisko regulējumu, un pārmaiņas attiecas gan uz narkotiku turēšanas un tirdzniecības pārkāpumiem, gan uz piemērojamajiem sodiem.
  CăsuÅ£a 4  
De cele mai multe ori, informaţii preţioase colectate rămân la nivelul agenţiei. În ciuda importanţei potenţiale pentru monitorizarea modelelor şi tendinţelor de consum de droguri, agenţia cu acces necondiţionat este foarte puţin folosită.
Although all low-threshold agencies have in place some system for documenting their service delivery, and monitoring and reporting can be extensive, these activities are primarily orientated towards accountability to funding bodies and less towards internal quality management or service planning and evaluation. All too often, valuable information that is collected remains at the level of the agency. Despite its potential importance for monitoring drug use patterns and trends as well as service access, the low-threshold setting appears to be largely underused. One main obstacle is lack of standardisation and comparability of the collected information.
Bien que toutes les agences à bas seuil disposent d’un système d’enregistrement des services qu’elles fournissent et que la surveillance et le signalement de cas puissent être étendus, ces activités sont essentiellement axées sur l’obligation de rendre des comptes aux organismes qui les financent et moins sur la gestion de la qualité interne ou sur la planification et l’évaluation du service. Trop souvent, de précieuses informations sont recueillies, mais ne dépassent pas la structure de l’agence à bas seuil. En dépit de son importance potentielle pour surveiller les habitudes et les tendances de l’usage de drogue et comme point d’accès aux services, la structure à bas seuil semble dans une large mesure sous-utilisée. L’un des obstacles principaux est l’absence de normalisation et de comparabilité des informations recueillies.
Obwohl es in allen niedrigschwelligen Diensten ein System für die Dokumentation der von ihnen erbrachten Leistungen gibt und zuweilen eine umfassende Beobachtung und Berichterstattung erfolgt, sind diese Tätigkeiten vorwiegend darauf ausgerichtet, gegenüber den finanzierenden Einrichtungen Rechenschaft abzulegen, und zielen weniger auf ein internes Qualitätsmanagement oder die Planung und Evaluierung von Leistungen ab. Allzu häufig verbleiben erhobene wertvolle Informationen innerhalb des Dienstes. Ungeachtet ihrer potenziellen Bedeutung für die Beobachtung von Mustern und Tendenzen des Drogenkonsums sowie des Zugangs zu Dienstleistungen, werden die Möglichkeiten niedrigschwelliger Dienste offenbar weitgehend unzureichend ausgeschöpft. Eines der größten Hindernisse ist die mangelnde Standardisierung und Vergleichbarkeit der erhobenen Daten.
A pesar de que los centros de bajo umbral disponen de algunos sistemas para documentar los servicios que ofrecen, y el seguimiento y los informes elaborados pueden ser considerables, estas actividades están principalmente destinadas a rendir cuentas ante los organismos de financiación y menos enfocadas a la gestión de calidad interna o la planificación y evaluación de servicios. A menudo, se recoge información muy útil que no se divulga fuera del centro. A pesar de su importancia potencial para realizar un seguimiento de las pautas y tendencias del consumo de drogas y el acceso a los servicios, aparentemente no se explota gran parte de las posibilidades que ofrecen los centros de de bajo umbral. Uno de los obstáculos principales es la falta de estandarización y comparabilidad de la información recabada.
Benché tutte le strutture a bassa soglia dispongano di un sistema per la documentazione dei servizi resi, e sebbene le attività di monitoraggio e segnalazione possano essere intense, tali attività sono prevalentemente orientate a garantire l’affidabilità nei confronti degli organi finanziatori e meno attente alla gestione interna della qualità o alla pianificazione e alla valutazione dei servizi. Troppo spesso le preziose informazioni raccolte non escono dalla struttura. Nonostante l’importanza potenziale del monitoraggio dei modelli e delle tendenze di consumo degli stupefacenti nonché dell’accesso ai servizi, sembra che l’ambiente a bassa soglia sia ancora troppo poco sfruttato. Uno degli ostacoli principali è la scarsa standardizzazione e confrontabilità delle informazioni raccolte.
Embora todos os serviços de porta aberta possuam algum tipo de sistema para documentar as actividades que desenvolvem, e por vezes assegurem uma monitorização e uma notificação muito vastas, tal documentação é primordialmente orientada para a prestação de contas às instituições financiadoras e não tanto para a gestão da qualidade a nível interno, ou para o planeamento e a avaliação dos serviços. É muito frequente serem recolhidas informações preciosas que permanecem ao nível do serviço e, não obstante a sua potencial importância para monitorizar os padrões e tendências do consumo de droga, bem como o acesso aos serviços, os recursos destas entidades parecem estar a ser largamente subutilizados. Um obstáculo importante é a ausência de normalização e de comparabilidade das informações recolhidas.
Μολονότι όλες οι υπηρεσίες άμεσης πρόσβασης διαθέτουν κάποιο σύστημα για την τεκμηρίωση της παροχής των υπηρεσιών τους, και παρά το γεγονός ότι η παρακολούθηση και η αναφορά μπορεί να είναι ευρείας κλίμακας, οι δραστηριότητες αυτές πραγματοποιούνται κυρίως στο πλαίσιο της υποχρέωσης λογοδοσίας προς τους φορείς χρηματοδότησης και λιγότερο με γνώμονα την εσωτερική διαχείριση ποιότητας ή τον σχεδιασμό και την αξιολόγηση των παρεχόμενων υπηρεσιών. Πολύ συχνά, οι πολύτιμες πληροφορίες που συλλέγονται παραμένουν στο επίπεδο κάθε μεμονωμένης υπηρεσίας. Παρά τη δυνητική σημασία της για την παρακολούθηση των προτύπων και των τάσεων της χρήσης ναρκωτικών καθώς και της πρόσβασης σε υπηρεσίες, η άμεση πρόσβαση φαίνεται ότι δεν αξιοποιείται επαρκώς. Ένα βασικό εμπόδιο είναι η έλλειψη τυποποίησης και συγκρισιμότητας των συλλεγόμενων πληροφοριών.
Hoewel alle laagdrempelige hulpverleningsinstanties beschikken over een bepaald systeem om hun dienstverlening te documenteren, en er soms sprake is van uitgebreide monitoring en rapportage, zijn deze activiteiten hoofdzakelijk gericht op het afleggen van verantwoording aan de financierende organen en minder op intern kwaliteitsbeheer of op de planning en evaluatie van de diensten. Het gebeurt maar al te vaak dat waardevolle informatie die wordt verzameld, op het niveau van de instelling blijft. Ondanks het potentiële belang van laagdrempelige hulpverleningsinstanties bij het in kaart brengen van patronen en trends in het drugsgebruik en de toegang tot diensten, lijkt dit potentieel over het algemeen te weinig benut te worden. Een belangrijk obstakel is het gebrek aan standaardisering en vergelijkbaarheid van de verzamelde informatie.
Přestože všechna nízkoprahová zařízení mají zaveden nějaký systém dokumentace poskytovaných služeb a přestože monitorování a hlášení může být rozsáhlé, tyto aktivity jsou zaměřeny především na doložení opodstatněnosti služeb financujícím institucím a méně na vnitřní řízení kvality nebo plánování a hodnocení služeb. Až příliš často tak zůstávají cenné informace, které jsou shromažďovány, na úrovni zařízení. Přes svůj potenciální význam pro sledování vzorců užívání drog a souvisejících trendů i přístupu ke službám se jeví nízkoprahová zařízení z velké části jako nedostatečně využívaná. Jednou z hlavních překážek je nedostatečná standardizace a srovnatelnost shromážděných informací.
Selv om alle lavtærskeltjenester har indført et eller andet system til dokumentation af deres tilbud, og overvågningen og indberetningen kan være omfattende, tager disse aktiviteter primært sigte på ansvaret over for finansieringsorganerne og i mindre omfang på den interne kvalitetskontrol eller planlægning og evaluering af tilbuddene. Værdifulde oplysninger, som indsamles, forbliver alt for ofte hos tjenesten. Trods deres potentielle betydning for overvågningen af stofbrugsmønstre og tendenser samt adgangen til tilbud, synes lavtærskeltjenesterne i vidt omfang at være uudnyttede. Én vigtig hindring er manglende standardisering og sammenlignelighed af de indsamlede oplysninger.
Kuigi madala läve keskustes on teatud määral olemas teenuste osutamise dokumenteerimise süsteem ning seire ja aruandlus võib olla üsna ulatuslik, on peamine siiski rahastajatele esitatav aruandlus ning vähem keskendutakse rahvusvahelisele kvaliteedijuhtimisele või teenuste planeerimisele ja hindamisele. Tihtipeale ei jõua kogutud informatsioon keskusest kaugemale. Vaatamata keskuste võimalustele jälgida narkootikumide tarvitamise tavasid ja suundumusi ning ka teenuste kättesaadavust, ilmneb, et madala läve keskuste potentsiaali kasutatakse liiga vähe. Üks peamisi takistusi on see, et kogutud informatsioon ei ole standardiseeritud ega võrreldav.
Kaikilla matalan kynnyksen keskuksilla on käytössä jonkinlainen järjestelmä palvelujen tarjonnan dokumentointiin, ja niiden seuranta- ja raportointityö voi olla laajaakin, mutta tällainen toiminta liittyy lähinnä tilivelvollisuuteen rahoittajia kohtaan eikä niinkään sisäiseen laadunhallintaan tai palvelujen suunnitteluun ja arviointiin. Arvokas tieto jää liian usein keskukseen. Matalan kynnyksen palveluja hyödynnetään aivan liian vähän, kun otetaan huomioon, miten suuri merkitys niillä voisi olla huumeiden käyttötapojen, huumeidenkäytön suuntausten ja palvelujen saatavuuden seurannassa. Yhtenä suurimmista esteistä on kerätyn tiedon standardoimattomuus ja vertailukelvottomuus.
Bár a szolgáltatásnyújtás dokumentálására szolgáló rendszer valamilyen formában mindegyik alacsonyküszöbű ügynökségnél működik, valamint a megfigyelés és a beszámolás adott esetben kiterjedt lehet, e tevékenységek célja elsősorban a finanszírozó szervek felé való elszámolás, és így kevésbé irányulnak a belső minőségirányításra vagy a szolgáltatások megtervezésére és értékelésére. Az összegyűjtött értékes információk nagyon gyakran megrekednek az egyes ügynökségek szintjén. Annak ellenére, hogy a kábítószer-használati minták és tendenciák, illetve a szolgáltatásokhoz való hozzáférés megfigyelésében fontos szerepet tudna vállalni, az alacsonyküszöbű rendszer nagyrészt kihasználatlannak tűnik. Ennek egyik fő akadálya a gyűjtött információ szabványosításának és összehasonlíthatóságának hiánya.
Selv om lavterskeltjenestene har et visst system for å dokumentere tjenestene som benyttes hos dem, og selv om kartleggingen og rapporteringen kan være omfattende, er disse aktivitetene primært forbundet med rapporteringsplikten de har til finansierende organer og mindre med intern kvalitetsstyring eller planlegging og evaluering av tilbudene. Altfor ofte forblir verdifull informasjon hos lavterskeltjenesten. Til tross for at informasjonen kunne ha spilt en viktig rolle i kartleggingen av bruksmønstre, trender og tjenestetilgang, synes det som om lavterskelmiljøet for en stor del er dårlig utnyttet. En av de største hindringene er mangelen på standardisering og sammenlignbarhet av de innsamlede dataene.
Chociaż wszystkie jednostki niskoprogowe prowadzą dokumentację swoich usług, a ich system monitorowania i sprawozdawczości bywa rozbudowany, to działania te są przede wszystkim przeznaczone dla organów finansujących te placówki, a w mniejszym stopniu przyczyniają się do wewnętrznego zarządzania jakością czy planowania i oceny usług. Zbyt często cenne zgromadzone informacje nie wychodzą poza jednostkę. Pomimo możliwości monitorowania schematów i tendencji zażywania narkotyków oraz dostępu do świadczeń, wydaje się, że potencjał jednostek niskoprogowych pozostaje w dużej mierze niewykorzystany. Jedną z głównych przeszkód stanowi brak standaryzacji i porównywalności zebranych informacji.
Hoci všetky nízkoprahové agentúry majú zavedený systém pre dokumentovanie poskytovania ich služieb a monitorovanie a poskytovanie správ môže byť rozsiahle, tieto činnosti sú v prvom rade orientované smerom k zodpovednosti voči financujúcim orgánom a menej smerom k riadeniu vnútornej kvality alebo plánovaniu a hodnoteniu služieb. Príliš často zostávajú cenné informácie, ktoré sú zhromaždené, na úrovni agentúry. Napriek jeho potenciálnej dôležitosti pre monitorovanie foriem užívania drog a trendov, ako aj prístupu k službám sa zdá, že nízkoprahové zariadenie je zväčša málo využívané. Jednou hlavnou prekážkou je chýbanie štandardizácie a porovnateľnosti zhromaždených informácií.
Čeprav imajo nizkopražne agencije nekakšen sistem evidentiranja svojih storitev in bi lahko zagotovile obsežno spremljanje in poročanje, so te dejavnosti usmerjene predvsem v odgovornost do organov, ki jih financirajo, in manj v interno obvladovanje kakovosti ali načrtovanje in vrednotenje storitev. Dragocene zbrane informacije preveč pogosto ostanejo na ravni agencije. Kljub potencialni pomembnosti pri spremljanju vzorcev in trendov uživanja drog ter dostopa do storitev se zdi, da je nizkopražno okolje večinoma premalo izkoriščeno. Glavna ovira je pomanjkanje standardizacije in primerljivosti zbranih informacij.
Även om samtliga myndigheter som erbjuder lågtröskelvård har något system för att dokumentera den service de har givit, och övervakning och rapportering kan ofta vara omfattande, är dessa insatser främst avsedda som redovisning till de organ som finansierar verksamheten och mindre inriktade på intern kvalitetsstyrning eller planering och utvärdering av tjänsterna. Värdefull information som samlas in stannar alltför ofta på plats. Trots att uppgifter från lågtröskelvården kan vara viktiga för att följa mönster och trender för drogbruk och tillgång på tjänster, förefaller de i stor utsträckning vara underutnyttjade. Det främsta hindret är brist på standardisering av och jämförbarhet för insamlade uppgifter.
Her ne kadar tüm düşük eşikli kurumların verdikleri hizmetleri belgelendirmek için bir sistemleri bulunsa ve izleme ile raporlama çok kapsamlı olabilmekteyse de bu faaliyetler, öncelikli olarak finansman organlarına hesap vermeye ve daha az oranda da iç kalite yönetimi veya hizmet planlama ve değerlendirmeye yöneliktir. Toplanan değerli bilgiler fazlasıyla kurum düzeyinde kalmaktadır. Uyuşturucu şekilleri ve eğilimlerini izlemenin yanı sıra hizmet erişimi için olan potansiyel önemine rağmen, düşük eşikli ortamın çoğu zaman yeterince kullanılmadığı gözlemlenmektedir. Bunun önündeki başlıca engellerden biri, toplanan bilgilerin standardizasyonu ve karşılaştırılabilirliğindeki eksikliktir.
Lai gan visās zema sliekšņa pakalpojumu aģentūrās ir ieviesta tāda vai citāda sniegto pakalpojumu reģistrācijas sistēma un pārraudzības un paziņošanas apjoms mēdz būt plašs, šis darbs tiek veikts galvenokārt, lai atskaitītos finansētājiem, un daudz mazākā mērā, lai novērtētu iekšējās kvalitātes vadību vai pakalpojumu plānošanu. Diemžēl pārāk bieži vērtīga aģentūru apkopota informācija tā arī nenokļūst ārpus aģentūru sienām. Lai gan zema sliekšņa pakalpojumu iestādes varētu kļūt par svarīgiem narkotiku lietošanas ieviržu un tendenču, kā arī pakalpojumu pieejamības pārraudzības centriem, šajā ziņā to iespējas lielā mērā paliek novārtā. Viens no galvenajiem šķēršļiem ir apkopotās informācijas nepietiekama standartizācija un salīdzināmība.
  Capitolul 8: àŽmbunătÄ...  
Efectul potenţial al unui drog asupra altuia poate fi uneori considerabil, de aceea drogurile licite şi medicamentele – cum sunt alcoolul, nicotina şi antidepresivele – trebuie considerate în legătură cu substanţele psihoactive controlate.
The potentiating effect of one drug on another is sometimes considerable, and here the licit drugs and medicines – such as alcohol, nicotine and antidepressants – have to be considered in conjunction with the controlled psychoactive substances. The risk level will depend on the dosage level of both substances. Concerns exist about a number of pharmacological pairings: alcohol and cocaine increase cardiovascular toxicity; alcohol or depressant drugs, when taken with opioids, lead to an increased risk of overdose; and opioids or cocaine taken with ecstasy or amphetamines also result in additional acute toxicity.
L’effet potentialisant d’une substance sur une autre est parfois considérable, et les médicaments et substances licites - comme l’alcool, la nicotine et les antidépresseurs - doivent en l’occurrence être considérés au même titre que les substances psychoactives contrôlées. Le degré de risque dépend du dosage des deux substances. Plusieurs combinaisons pharmacologiques suscitent des inquiétudes. Ainsi, l’alcool et la cocaïne augmentent la toxicité cardiovasculaire et l’alcool ou les neurodépresseurs pris en combinaison avec des opiacés entraînent un risque de surdose accru. Par ailleurs, des opiacés ou de la cocaïne pris en association avec de l’ecstasy ou des amphétamines provoquent également une toxicité aiguë supérieure.
Die verstärkende Wirkung einer Droge, die in Kombination mit einer anderen Substanz eingenommen wird, ist zuweilen erheblich. In diesem Zusammenhang müssen legale Drogen und Arzneimittel wie Alkohol, Nikotin und Antidepressiva gemeinsam mit den kontrollierten psychoaktiven Substanzen berücksichtigt werden. Das Ausmaß des Risikos ist von der Höhe der Dosierung beider Substanzen abhängig. Besorgniserregende Wirkungen werden durch eine Reihe pharmakologischer Kombinationen erzielt: Alkohol und Kokain erhöhen die kardiovaskuläre Toxizität, Alkohol oder sedierende Drogen erhöhen in Kombination mit Opioiden das Risiko einer Überdosierung, und Opioide oder Kokain führen, wenn sie gemeinsam mit Ecstasy oder Amphetaminen eingenommen werden, ebenfalls zu einer erhöhten akuten Toxizität.
En algunas ocasiones, el efecto potenciador que una droga puede ejercer sobre otra es considerable. En este contexto, hay que tener en cuenta las drogas legales y los medicamentos, como el alcohol, la nicotina y los antidepresivos, en combinación con sustancias psicoactivas controladas. El nivel de riesgo dependerá de las dosis de ambas sustancias. Sin embargo, algunos emparejamientos farmacológicos son preocupantes: el consumo de alcohol y cocaína, que aumenta la toxicidad cardiovascular; la mezcla de alcohol o drogas antidepresivas con opiáceos, que aumenta el riesgo de sobredosis; el consumo de opiáceos o cocaína junto con éxtasis o anfetaminas, que también potencia la toxicidad aguda.
L’effetto potenziante esercitato da una sostanza su un’altra può essere talvolta notevole; a questo riguardo non deve essere sottovalutato il consumo concomitante di sostanze psicoattive controllate e sostanze lecite e farmaci (alcol, nicotina e antidepressivi). Il livello di rischio dipende dalla dose di entrambe le sostanze. Particolarmente pericolose sono alcune associazioni farmacologiche: l’uso concomitante di alcol e cocaina aumenta la tossicità cardiovascolare; l’alcol o i farmaci depressivi, se assunti simultaneamente con oppiacei, accrescono il rischio di overdose; gli oppiacei o la cocaina consumati assieme a ecstasy o anfetamine provocano un aumento della tossicità acuta.
O efeito potenciador de uma droga sobre outra é, por vezes, considerável, e neste aspecto as drogas legais e os medicamentos – como o álcool, a nicotina e os antidepressivos – devem ser considerados em conjunto com as substâncias psicoactivas controladas. O nível de risco dependerá da dosagem de ambas as substâncias, havendo várias associações farmacológicas que suscitam preocupação: o álcool e a cocaína aumentam a toxicidade cardiovascular; o álcool ou os sedativos, quando tomados em conjunto com os opiáceos, aumentam o risco de overdose; e os opiáceos ou a cocaína tomados com o ecstasy ou as anfetaminas também aumentam a toxicidade aguda.
Η ενισχυτική επίδραση μιας ναρκωτικής ουσίας σε μια άλλη είναι ορισμένες φορές σημαντική και στην περίπτωση αυτή οι νόμιμες ουσίες και φάρμακα – όπως το αλκοόλ, η νικοτίνη και τα αντικαταθλιπτικά – πρέπει να εξετάζονται σε συνδυασμό με τις ελεγχόμενες ψυχοδραστικές ουσίες. Το επίπεδο κινδύνου εξαρτάται από τη δοσολογία και των δύο ουσιών. Εκφράζονται ανησυχίες για σειρά φαρμακευτικών συνδυασμών: το αλκοόλ και η κοκαΐνη αυξάνουν την καρδιαγγειακή τοξικότητα· η κατανάλωση αλκοόλ ή αντικαταθλιπτικών φαρμάκων ταυτόχρονα με τη χρήση οπιοειδών εγκυμονεί αυξημένο κίνδυνο υπερβολικής δόσης· και η χρήση οπιοειδών ή κοκαΐνης σε συνδυασμό με έκσταση ή αμφεταμίνες έχει ως αποτέλεσμα πρόσθετη οξεία τοξικότητα.
Soms heeft de ene drug een aanzienlijk versterkend effect op de andere, en in dit verband moeten legale drugs en geneesmiddelen – zoals alcohol, nicotine en antidepressiva – samen met gecontroleerde psychoactieve middelen in aanmerking worden genomen. Het risico hangt af van de dosering van beide stoffen. Er is een aantal farmacologische combinaties die zorgelijk zijn: alcohol met cocaïne verhoogt de cardiovasculaire toxiciteit; het gebruik van alcohol of verdovende middelen samen met opioïden geeft een verhoogd risico op een overdosis; en het gebruik van opioïden of cocaïne samen met ecstasy of amfetaminen zorgt ook voor een verhoogde acute toxiciteit.
Zesilující účinek jedné drogy na druhou je někdy značný a zde je v souvislosti s psychoaktivními látkami podléhajícími kontrole třeba brát v úvahu i legální drogy a léky – jako například alkohol, nikotin a antidepresiva. Míra rizika závisí na dávce obou látek. O řadě farmakologických kombinací panují obavy: alkohol a kokain zvyšují kardiovaskulární toxicitu; alkohol nebo léky s tlumivým účinkem při požití s opiáty vedou ke zvýšenému riziku předávkování; a opiáty nebo kokain v kombinaci s extází nebo amfetaminy rovněž vedou ke zvýšené akutní toxicitě.
Den forstærkende virkning af ét stof på et andet er undertiden betydelig, og i denne henseende skal de legale stoffer og lægemidler – f.eks. alkohol, nikotin og antidepressiver – behandles sammen med de kontrollerede psykoaktive stoffer. Risikoen vil afhænge af dosen af begge stoffer. Der er betænkelighed med hensyn til en række farmakologiske "par": Alkohol og kokain øger den kardiovaskulære toksicitet, og tages alkohol eller beroligende midler sammen med opioider, øges risikoen for overdosis, og tages opioider eller kokain sammen med ecstasy eller amfetaminer, medfører dette også en yderligere akut toksicitet.
Üks uimasti võib teise toimet märkimisväärselt võimendada ning siinkohal tuleb lisaks kontrollitavatele psühhoaktiivsetele ainetele arvesse võtta ka legaalseid uimasteid ja ravimeid, nagu näiteks alkohol, tubakas ja antidepressandid. Riski tase sõltub mõlema aine annusest. Muret tekitavad mitmed farmakoloogilised kombinatsioonid: alkohol ja kokaiin suurendavad kardiovaskulaarset toksilisust; koos opioididega tarbimisel suurendavad alkohol või depressandid üleannustamise ohtu; ning opioidid või kokaiin suurendavad koos ecstasy või amfetamiinidega tarbimisel akuutset toksilisust.
Yhden huumausaineen toista ainetta vahvistava vaikutus on joskus huomattava, ja tässä yhteydessä on tarkasteltava valvottujen psykoaktiivisten aineiden ohella laillisia päihteitä ja lääkkeitä – kuten alkoholia, nikotiinia ja masennuslääkkeitä. Riskin taso riippuu kunkin aineen annoksesta. Useat farmakologiset yhdistelmät ovat huolestuttavia: alkoholin ja kokaiinin yhdistelmä on vaarallinen sydämelle ja verisuonille, alkoholin tai masennuslääkkeiden yhdistäminen opioideihin kasvattaa yliannostuksen riskiä, ja opioidien tai kokaiinin yhdistäminen ekstaasiin tai amfetamiineihin lisää akuuttia toksisuutta.
Az egyik kábítószer másikra gyakorolt fokozó hatása olykor jelentős, és itt a legális kábítószereket és gyógyszereket – így az alkoholt, a nikotint és az antidepresszánsokat – is figyelembe kell venni az ellenőrzött pszichoaktív anyagokkal összefüggésben. A kockázat mértékét a két anyag adagolásának szintje együttesen határozza meg. Számos olyan gyógyszertani párosítás van, amely okot ad az aggodalomra: az alkohol és a kokain fokozza a szív- és érrendszeri toxicitást; az alkohol vagy a nyugtatók opiátokkal együtt szedve növelik a túladagolás kockázatát; az opiátok vagy a kokain extasyval vagy amfetaminokkal együtt használva szintén növeli az akut mérgező hatást.
Den forsterkende virkningen av ett stoff på et annet kan være betydelig, og her må lovlige rusmidler og medisiner – f.eks. alkohol, nikotin og antidepressiva – tas i betraktning sammen med kontrollerte psykoaktive stoffer. Risikonivået vil avhenge av doseringsnivå for begge stoffene. En rekke farmakologiske parkombinasjoner gir grunn til bekymring: Alkohol og kokain øker hjerte- og kar-toksisitet, kombinasjonen opioider og alkohol eller beroligende midler fører til økt overdoserisiko, og inntak av opioider eller kokain sammen med ecstasy eller amfetamin gir også økt akutt toksisitet.
Efekt wzmocnienia działania jednej substancji przez drugą jest czasem dość znaczny i w tym przypadku należy uwzględniać legalne narkotyki i leki — takie jak alkohol, nikotyna i środki uspokajające — w połączeniu z kontrolowanymi substancjami psychoaktywnymi. Poziom ryzyka zależy od wielkości dawek obydwu substancji. Powodem do zaniepokojenia jest duża liczba możliwych połączeń: alkohol i kokaina powodują podwyższoną toksyczność sercowo-naczyniową; alkohol lub leki uspokajające zażywane z opiatami podwyższają ryzyko przedawkowania; a opiaty lub kokaina zażywane wraz z ekstazy lub amfetaminami również wywołują ostrą toksyczność.
Zosilňujúci účinok jednej drogy na druhú je niekedy značný a tu je potrebné brať do úvahy zákonné drogy a lieky – napríklad alkohol, nikotín a antidepresíva – spolu s regulovanými psychoaktívnymi látkami. Úroveň rizika bude závisieť od úrovne dávkovania oboch látok. Existujú obavy súvisiace s viacerými farmakologickými dvojicami: alkohol a kokaín zvyšujú kardiovaskulárnu toxicitu, alkohol alebo sedatíva, keď sa berú s opiátmi, vedú k zvýšenému riziku predávkovania; opiáty alebo kokaín brané s extázou alebo amfetamínmi tiež vedú k dodatočnej akútnej toxicite.
Okrepljeni učinek hkratnega uživanja dveh drog je včasih precejšen in tu je treba upoštevati dovoljene droge in zdravila – kot so alkohol, nikotin in antidepresanti – v povezavi z nadzorovanimi psihoaktivnimi snovmi. Raven tveganja bo odvisna od odmerjene količine obeh snovi. Zaskrbljenost je povezana s številnimi farmakološkimi pari: alkohol in kokain povečata kardiovaskularno toksičnost, alkohol in depresanti zaužiti skupaj z opioidi vodijo v povečano tveganje prevelikega odmerka, tudi opioidi ali kokain, zaužiti z ekstazijem ali amfetamini, imajo za posledico dodatno akutno toksičnost.
Den förstärkande effekten av en drog som tas i kombination med en annan är ibland avsevärd, och här måste lagliga preparat och läkemedel, som alkohol, nikotin och antidepressiva medel – betraktas i samverkan med de narkotikaklassade psykoaktiva ämnena. Risknivån kommer att bero på i vilka doser de båda ämnena tas. Flera farmakologiska kombinationer ger anledning till oro: alkohol och kokain ökar den kardiovaskulära toxiciteten, alkohol eller lugnande medel, som intas tillsammans med opiater leder till ökad risk för överdos, och opiater eller kokain som tas tillsammans med ecstasy eller amfetaminer resulterar också i ytterligare akut toxicitet.
Bir uyuşturucunun bir diğeri üzerindeki güçlendirici etkisi bazen önemli orandadır ve burada – alkol, nikotin ve antidepresanlar gibi – yasal uyuşturucu ve ilaçlar, kontrol edilen psikoaktif maddelerle birarada ele alınmalıdır. Risk düzeyi her iki maddenin de dozajına göre değişecektir. Bir dizi farmakolojik eşleşmeye dair endişeler vardır: alkol ve kokain kalp damar ağılılığını artırır; alkol veya depresan uyuşturucular opioidlerle birlikte alındığında aşırı doz riskinin artmasına yol açar ve ecstasy veya amfetaminlerle birlikte alınan opioidler ya da kokain de ek akut ağılılığa sebep olur.
Dažkārt viena narkotika ievērojami pastiprina otras narkotikas iedarbību; šeit legālās narkotikas un medikamenti, piemēram, alkohols, nikotīns un antidepresanti ir jāaplūko saistībā ar kontrolējamajām psihoaktīvajām vielām. Riska pakāpe ir atkarīga no uzņemtā abu vielu daudzuma. Pastāv bažas par vairākām divu vielu farmakoloģiskajām kombinācijām: alkohols kopā ar kokaīnu pastiprināti toksiski ietekmē sirds un asinsvadu sistēmu; alkohols vai depresanti kopā ar opioīdiem vairo pārdozēšanas risku; opioīdu vai kokaīna lietošana kopā ar ekstazī vai amfetamīniem arī rada papildu akūtu toksiskumu.
  Capitolul 7: Boli infec...  
Condiţiile de trai ale consumatorilor de droguri (de exemplu, lipsa adăpostului, bolile psihice, violenţa, malnutriţia) pot contribui substanţial la un nivel ridicat al mortalităţii în rândul acestui grup.
As opioid users age, mortality resulting from chronic conditions (cirrhosis, cancer, respiratory diseases, endocarditis, AIDS) adds to mortality due to external causes other than overdoses, such as suicide and violence (Dutch national reports, 2004 and 2005, from Municipal Health Service Amsterdam). The living conditions of drug users (for example, homelessness, mental illness, violence, poor nutrition) may also contribute substantially to the high mortality in this group.
À mesure que les usagers d’opiacés vieillissent, la mortalité due à des maladies chroniques (cirrhose, cancer, maladies respiratoires, endocardite, SIDA) s’ajoute à celle provoquée par des causes extérieures autres que les surdoses, comme le suicide et la violence (rapports nationaux néerlandais, 2004 et 2005, Service de santé municipal d’Amsterdam). Les conditions de vie des usagers de drogue (par exemple absence de domicile fixe, maladie mentale, violence, mauvaise alimentation) peuvent également contribuer fortement au taux élevé de mortalité à l’intérieur de ce groupe.
Mit dem zunehmenden Alter der Opiatkonsumenten kommen zu den Todesfällen durch externe Ursachen (d. h. den nicht durch eine Überdosis verursachten Todesfällen) wie Selbstmord und Gewalt auch Todesfälle aufgrund chronischer Krankheiten (Zirrhose, Krebs, Atemwegserkrankungen, Endocarditis, AIDS) hinzu (nationale Berichte der Niederlande 2004 und 2005, Daten des städtischen Gesundheitsamtes Amsterdam). Die Lebensbedingungen der Drogenkonsumenten (z. B. Obdachlosigkeit, psychische Erkrankungen, Gewalt, Mangelernährung usw.) können ebenfalls erheblich zu der hohen Mortalität in dieser Bevölkerungsgruppe beitragen.
A medida que los consumidores de opiáceos envejecen, va aumentando la tasa de mortalidad relacionada con las muertes provocadas por enfermedades crónicas (como la cirrosis, el cáncer, las enfermedades respiratorias, la endocarditis o el sida), que se suman a las muertes por causas externas distintas de la sobredosis, como el suicidio y la violencia (informes nacionales de los Países Bajos de 2004 y 2005, datos del Servicio Sanitario Municipal de Amsterdam). Además, las condiciones de vida de los consumidores (falta de hogar, enfermedad mental, violencia, malnutrición) pueden contribuir de forma importante a la elevada mortalidad entre este grupo.
Via via che i consumatori di oppiacei invecchiano, la mortalità dovuta a condizioni croniche (cirrosi, cancro, malattie respiratorie, endocardite, AIDS) si aggiunge alla mortalità dovuta a cause esterne diverse dall’overdose, come suicidio e atti violenti (relazioni nazionali olandesi, 2004 e 2005, servizio sanitario municipale di Amsterdam). Anche le condizioni di vita dei tossicodipendenti (per esempio, mancanza di un alloggio, malattie mentali, violenza, denutrizione) possono contribuire in maniera determinante all’elevata mortalità di questo gruppo della popolazione.
À medida que os consumidores de opiáceos envelhecem, a mortalidade resultante de doenças crónicas (cirrose, cancro, doenças respiratórias, endocardite, SIDA) vem somar-se às mortes produzidas por outras causas externas para além das overdoses, como o suicídio e a violência (relatórios nacionais neerlandeses de 2004 e 2005, do Serviço de Saúde Municipal de Amesterdão). As condições de vida dos consumidores de droga (condição de sem-abrigo, doenças mentais, violência, subnutrição, etc.) também podem contribuir substancialmente para a elevada mortalidade entre os consumidores de droga.
Με τη γήρανση των χρηστών οπιοειδών, η θνησιμότητα που οφείλεται σε χρόνιες παθήσεις (κίρρωση, καρκίνος, νόσοι του αναπνευστικού, ενδοκαρδίτιδα, AIDS) προστίθεται στη θνησιμότητα που οφείλεται σε εξωγενή αίτια πέραν της λήψης υπερβολικής δόσης, όπως η αυτοκτονία και η βία (εθνικές εκθέσεις Κάτω Χωρών, 2004 και 2005, από τη δημοτική υγειονομική υπηρεσία του Άμστερνταμ). Οι συνθήκες διαβίωσης των χρηστών ναρκωτικών (για παράδειγμα, έλλειψη στέγης, διανοητικές νόσοι, βία, κακή διατροφή) ενδέχεται να συμβάλλουν σημαντικά στην υψηλή θνησιμότητα στην εν λόγω ομάδα.
Naarmate opioïdengebruikers ouder worden, komen sterfgevallen als gevolg van chronische aandoeningen (cirrose, kanker, luchtwegaandoeningen, endocarditis, aids) boven op het aantal sterfgevallen door externe oorzaken anders dan overdoses, zoals zelfmoord en geweld (Nederlandse nationale verslagen 2004 en 2005, van de Gemeentelijke Geneeskundige en Gezondheidsdienst Amsterdam). De levensomstandigheden van drugsgebruikers (zoals dakloosheid, psychische aandoeningen, geweld, slechte voeding) kunnen ook aanzienlijk bijdragen tot de hoge sterfte in deze groep.
Jak uživatelé opiátů stárnou, úmrtnost se zvyšuje s tím, jak se k úmrtím z předávkování a jiných externích příčin (např. sebevražda a násilí) přidávají úmrtí způsobená chronickými stavy (cirhózou, rakovinou, chorobami dýchacích cest, endokarditidou, AIDS) (národní zprávy Nizozemska, 2004 a 2005, Zdravotnické služby města Amsterodamu). Navíc mohou k vysoké úmrtnosti uživatelů drog podstatným způsobem přispívat i životní podmínky této skupiny (např. bezdomovectví, duševní onemocnění, násilí, špatná výživa).
Efterhånden som opioidbrugere bliver ældre, optræder der foruden dødelighed som følge af andre eksterne årsager end overdoser, f.eks. selvmord og vold, også dødelighed som følge af kroniske sygdomstilstande (levercirrhose, cancer, åndedrætssygdomme, endocarditis, aids) (Nederlandenes nationale rapporter, 2004 og 2005, fra Municipal Health Service Amsterdam). Levevilkårene blandt stofbrugere (f.eks. hjemløshed, psykisk sygdom, vold, dårlig ernæring) kan også i vidt omfang bidrage til den høje dødelighed i denne gruppe.
Opioidide tarbijate vananedes lisandub suremus krooniliste haiguste tagajärjel (tsirroos, vähk, hingamisteede haigused, endokardiit, AIDS) surmapõhjustele, mis on tingitud muudest välistest teguritest peale üleannustamise, nagu näiteks enesetapud ja vägivald (Madalmaade 2004. ja 2005. a riiklik aruanne, Amsterdami linna tervishoiuteenistus). Uimastitarbijate eluolulised tegurid (näiteks kodutus, vaimuhaigused, vägivald, kehv toitumus) suurendavad samuti märgatavalt kõrget suremust selles elanikkonna rühmas.
Opioidien käyttäjien ikääntyessä kroonisista sairauksista (kirroosista, syövästä, hengityselinsairauksista, sydämen sisäkalvon tulehduksesta, aidsista) johtuva kuolleisuus tulee sen kuolleisuuden lisäksi, joka aiheutuu muista ulkoisista syistä kuin yliannostuksesta, eli esimerkiksi itsemurhista ja väkivallasta (Alankomaiden kansalliset raportit vuosilta 2004 ja 2005, GGD Amsterdam, Amsterdamin terveydenhuoltopalvelut). Myös huumeidenkäyttäjien elinolot (esimerkiksi kodittomuus, mielenterveyssairaudet, väkivalta, huono ravitsemus jne.) saattavat vaikuttaa huomattavassa määrin tämän ryhmän korkeaan kuolleisuuteen.
Az opiáthasználók öregedésével a halálozási arány fokozottan emelkedik, mivel a krónikus állapotokból (mint például a májzsugor, rák, légzőszervi megbetegedések, endocarditis, AIDS) eredő halálesetek hozzáadódnak a túladagolástól eltérő külső okokból – mint például az öngyilkosság vagy az erőszakos cselekmények miatt – bekövetkező elhalálozáshoz (holland országjelentés, 2004 és 2005, forrás: az amszterdami önkormányzati egészségügyi szolgálat). A kábítószer-használók életkörülményei (például a hajléktalanság, mentális betegség, erőszak, alultápláltság) ugyancsak jelentős mértékben hozzájárulhatnak e csoport magas halálozási arányához.
Etter hvert som opioidbrukerne blir eldre, kommer dødsfall som skyldes kroniske tilstander (skrumplever, kreft, luftveissykdommer, endorkarditt, AIDS) i tillegg til dødsfall på grunn av overdoser og eksterne årsaker som selvmord og vold (Nederlands nasjonale rapporter, 2004 og 2005, fra Amsterdams kommunale helsetjeneste). Narkotikabrukernes levekår (f.eks. hjemløshet, psykiske lidelser, vold, underernæring) kan også bidra til den høye dødeligheten i denne gruppen.
W starszych grupach wiekowych osób zażywających opiaty, oprócz zgonów spowodowanych przez czynniki zewnętrzne (z wyjątkiem przedawkowania), takie jak samobójstwa i przemoc, wskaźnik śmiertelności podnoszą zgony spowodowane schorzeniami przewlekłymi (marskością wątroby, nowotworami, chorobami układu oddechowego, zapaleniem wsierdzia, AIDS) (holenderskie sprawozdanie krajowe z 2004 i 2005 r., przekazane przez miejską służbę zdrowia w Amsterdamie). Ponadto znaczny wpływ na wysoką śmiertelność w grupie osób zażywających narkotyki mogą mieć warunki bytowe (np. bezdomność, choroby psychiczne, przemoc, niedożywienie).
Podobne ako vek užívateľov opiátov, úmrtnosť spôsobená chronickým stavom (cirhóza, rakovina, choroby dýchacích ciest, endokarditída, AIDS) zvyšuje úmrtnosť kvôli vonkajším príčinám, iným ako predávkovanie, ako sú samovražda a násilie (holandské národné správy za rok 2004 a 2005 z Mestskej amsterdamskej zdravotnej služby). Životné podmienky užívateľov drog (napríklad bezdomovstvo, duševná choroba, násilie, slabá výživa) tiež môžu podstatne prispievať k vysokej úmrtnosti v tejto skupine.
S starostjo pri uživalcih opioidov smrtnost, ki je posledica kroničnih obolenj (ciroze, raka, bolezni dihal, endokarditisa, aidsa), prispeva k smrtnosti zaradi zunanjih vzrokov, ki niso preveliki odmerki, kot so samomor in nasilje (nizozemski nacionalni poročili iz let 2004 in 2005 mestne zdravstvene službe v Amsterdamu). K visoki smrtnosti v tej skupini lahko precej prispevajo tudi življenjske razmere uživalcev drog (na primer brezdomstvo, duševne bolezni, nasilje, slaba prehrana).
När opiatmissbrukare blir äldre, läggs dödsfall som beror på kroniska förhållanden (cirros, cancer, sjukdomar i andningsvägarna, endokardit, aids) till mortalitet som har andra externa orsaker än överdoser, som självmord och våld (holländska nationella rapporterna, 2004 och 2005, från kommunala hälsovården Amsterdam). Narkotikamissbrukares levnadsförhållanden (exempelvis hemlöshet, psykisk sjukdom, våld, bristfällig näringstillförsel) kan också bidra väsentligt till den höga dödligheten i denna grupp.
Opioid kullanıcıları yaşlandıkça, kronik sağlık koşullarından (siroz, kanser, solunum yolu hastalıkları, endokardit, AIDS) kaynaklanan ölüm oranı, aşırı doz dışında intihar ve şiddet gibi dış sebeplere bağlı ölüm oranını artırmaktadır (Hollanda ulusal raporları, 2004 ve 2005, Amsterdam Belediye Sağlık Servisi’nden). Uyuşturucu kullanıcılarının yaşam koşulları da (örneğin, evsizlik, ruhsal hastalık, şiddet, yetersiz beslenme) bu gruptaki yüksek ölüm oranlarını önemli oranda artırabilmektedir.
Opioīdu lietotājiem kļūstot vecākiem mirstība hronisku slimību (cirozes, vēža, elpošanas ceļu slimību, endokardīta, AIDS) iznākumā papildina mirstību, kuras iemesls ir citi ārēji cēloņi, izņemot pārdozēšanu, piemēram, pašnāvība vai vardarbība (Nīderlandes valsts ziņojumi, 2004. un 2005. g., Amsterdamas pašvaldības veselības dienesta informācija). Augsto mirstības līmeni šajā grupā ievērojami var iespaidot arī narkotiku lietotāju dzīves apstākļi (piemēram, pajumtes trūkums, psihiskas slimības, vardarbība, nepietiekams uzturs).
  Capitolul 3: Canabis  
În 2003, producţia globală potenţială de plante de canabis a fost estimată la peste 40 000 tone (CND, 2005), cu ţări sursă din întreaga lume. Conform rapoartelor, capturile de plante de canabis realizate în Uniunea Europeană în 2004 proveneau din diverse ţări, în principal din Ţările de Jos şi Albania, dar şi din Angola, Africa de Sud, Jamaica şi Thailanda (Rapoartele naţionale Reitox, 2005; WCO, 2005; INCB, 2006).
Global potential herbal cannabis production was estimated at over 40 000 tonnes in 2003 (CND, 2005), with source countries throughout the world. Herbal cannabis seized in the EU in 2004 is reported to have originated from a variety of countries, mainly the Netherlands and Albania, but also Angola, South Africa, Jamaica and Thailand (Reitox national reports, 2005; WCO, 2005; INCB, 2006). In addition, local (indoor or outdoor) cultivation and production of cannabis products takes place in most of the EU Member States.
La production mondiale potentielle d'herbe de cannabis a été estimée à plus de 40 000 tonnes en 2003 (CND, 2005) et les sources de production sont éparpillées dans le monde. L'herbe de cannabis saisie dans l'UE en 2004 proviendrait de divers pays, dont les Pays‑Bas et l'Albanie, mais aussi l'Angola, l'Afrique du Sud, la Jamaïque et la Thaïlande (rapports nationaux Reitox, 2005; OMD, 2005; OICS, 2006). En outre, il existe une culture et une production locales (en intérieur et en extérieur) de cannabis dans la plupart des États membres de l'UE.
Das globale Herstellungspotenzial für Cannabiskraut wurde im Jahr 2003 (CND, 2005) auf über 40 000 Tonnen geschätzt, wobei die Herkunftsländer über die ganze Welt verteilt sind. Das 2004 in der EU beschlagnahmte Cannabiskraut stammt den Angaben zufolge aus einer Vielzahl von Ländern, vor allem aus den Niederlanden und Albanien, aber auch aus Angola, Südafrika, Jamaika und Thailand (nationale Reitox-Berichte, 2005; WZO, 2005, INCB, 2006). Darüber hinaus werden in den meisten EU-Mitgliedstaaten Cannabiserzeugnisse lokal (im Innen- oder Außenanbau) angebaut und hergestellt.
En 2003, la producción potencial mundial de hierba de cannabis se estimó en más de 40 000 toneladas (CND, 2005), con países de origen repartidos por todo el mundo. Según los datos, la hierba de cannabis incautada en la UE en 2004 tiene su origen en diversos países, principalmente en los Países Bajos y Albania, pero también en Angola, Sudáfrica, Jamaica y Tailandia (informes nacionales de la red Reitox, 2005; OMA, 2005; JIFE, 2006). Además, en la mayoría de los Estados miembros de la UE se llevan a cabo el cultivo y la elaboración locales (interior y exterior) de productos del cannabis.
La potenziale produzione di foglie di cannabis a livello internazionale è stata calcolata in oltre 40 000 tonnellate nel 2003 (CND, 2005) e i paesi produttori sarebbero disseminati un po’ ovunque nel mondo. Si ritiene che le foglie di cannabis sequestrate nell’UE nel 2004 provenissero da vari paesi, in primis Paesi Bassi e Albania, ma anche da Angola, Sudafrica, Giamaica e Thailandia (relazioni nazionali Reitox, 2005; OMD, 2005; INCB, 2006). Inoltre, la coltivazione e la produzione (sia in serra che all’aria aperta) a livello locale dei prodotti a base di cannabis avviene nella maggior parte degli Stati membri europei.
A produção global potencial de cannabis herbácea foi estimada em mais de 40 000 toneladas em 2003 (CND, 2005), com países fornecedores em todo o mundo. Segundo os relatórios, a cannabis herbácea apreendida na UE em 2004 é originária de vários países, principalmente dos Países Baixos e da Albânia, mas também de Angola, África do Sul, Jamaica e Tailândia (Relatórios Nacionais Reitox, 2005; OMA, 2005; INCB, 2006). Além disso, o cultivo local (interior ou exterior) e o fabrico de produtos de cannabis têm lugar na maioria dos Estados‑Membros da UE.
Η παγκόσμια δυνητική παραγωγή φυτικής κάνναβης υπολογίζεται ότι υπερέβη τους 40 000 τόνους το 2003 (CND, 2005), σε διάφορες χώρες προέλευσης σε όλο τον κόσμο. Οι ποσότητες φυτικής κάνναβης που κατασχέθηκαν στην ΕΕ το 2004 αναφέρεται ότι προέρχονταν από διάφορες χώρες, κυρίως τις Κάτω Χώρες και την Αλβανία, αλλά και την Αγκόλα, τη Νότιο Αφρική, τη Τζαμάικα και την Ταϊλάνδη (εθνικές εκθέσεις δικτύου Reitox, 2005· ΠΟΤ, 2005· INCB, 2006). Επιπλέον, στα περισσότερα κράτη μέλη της ΕΕ παρατηρείται κάποια τοπική (σε εσωτερικούς ή εξωτερικούς χώρους) καλλιέργεια και παραγωγή προϊόντων κάνναβης.
De mondiale potentiële productie van cannabisbladeren werd in 2003 geschat op ruim 40 000 ton (CND, 2005) en vond overal ter wereld plaats. Over de cannabisbladeren die in 2004 in de EU in beslag zijn genomen wordt gemeld dat deze uit uiteenlopende landen kwamen, voornamelijk uit Nederland en Albanië, maar ook uit Angola, Zuid-Afrika, Jamaica en Thailand (nationale Reitox-verslagen, 2005; WDO, 2005; INCB, 2006). Daarnaast is er in de meeste lidstaten van de EU sprake van enige lokale teelt en productie van cannabisproducten (zowel binnens- als buitenshuis).
Světová potenciální produkce rostlin konopí byla v roce 2003 odhadována na více než 40 000 tun (CND, 2005), přičemž zdrojové země se nacházejí na celém světě. Uvádí se, že rostliny konopí zachycené v EU v roce 2004 pocházejí z různých zemí, zejména z Nizozemska a Albánie, ale rovněž z Angoly, Jihoafrické republiky a Thajska (národní zprávy zemí zapojených do sítě Reitox, 2005; WCO, 2005; INCB, 2006). Pěstování a produkce konopných produktů navíc probíhá v místním měřítku (v krytých prostorách či pod širým nebem) ve většině členských států EU.
Den globale, potentielle produktion af cannabisblade blev anslået til over 40 000 tons i 2003 (CND, 2005), med producerende lande i hele verden. De mængder cannabisblade, der blev beslaglagt i EU i 2004, stammede angiveligt fra flere lande, hovedsagelig Nederlandene og Albanien, men også Angola, Sydafrika, Jamaica og Thailand (nationale Reitox-rapporter, 2005; WCO, 2005; INCB, 2006). Endvidere finder der lokal (indendørs eller udendørs) dyrkning og produktion af cannabis sted i de fleste EU-medlemsstater.
2003. aastal ulatus kanepiürdi potentsiaalne toodang kogu maailmas hinnanguliselt rohkem kui 40 000 tonnini (CND, 2005), pärinedes mitmetest riikidest üle kogu maailma. Aruannete kohaselt pärines 2004. a EL riikides konfiskeeritud kanepiürt mitmest riigist, peamiselt Madalmaadest ja Albaaniast, aga ka Angolast, Lõuna-Aafrikast, Jamaicalt ja Taist (Reitoxi riikide aruanded, 2005; WCO, 2005; INCB, 2006). Lisaks kasvatatakse (sise- ja välistingimustes) ja valmistatakse kanepitooteid enamikus ELi liikmesriikides.
Kannabisruohon maailmanlaajuisen tuotannon määräksi arvioitiin yli 40 000 tonnia vuonna 2003 (CND, 2005), ja alkuperämaita on eri puolilla maailmaa. EU:ssa vuonna 2004 takavarikoidun kannabisruohon on ilmoitettu olleen peräisin useista eri maista, lähinnä Alankomaista ja Albaniasta, mutta myös Angolasta, Etelä-Afrikasta, Jamaikalta ja Thaimaasta (Reitoxin kansalliset raportit, 2005; WCO, 2005; INCB, 2006). Lisäksi kannabistuotteita viljellään ja tuotetaan paikallisesti (sisä- ja ulkotiloissa) useimmissa EU:n jäsenvaltioissa.
A növényi kannabisz világszintű potenciális termelését 2003-ban 40 000 tonnánál is többre becsülték (CND, 2005), a világ különböző pontjain található forrásországokkal. Az EU-ban 2004-ben lefoglalt növényi kannabisz származási országai nagy változatosságot mutattak, Hollandiával és Albániával az élen, de Angola, Dél-Afrika, Jamaica és Thaiföld szintén közöttük szerepelt (Reitox országjelentések, 2005; WCO, 2005; INCB, 2006). Emellett az EU-tagállamok többségében vannak helyi (szabadföldi vagy fedett) ültetvények, ahol kannabisztermékek előállítása folyik.
Den globale potensielle produksjonen av cannabisplanter var i 2003 på anslagsvis 40 000 tonn (CND, 2005), med opprinnelsesland over hele verden. Cannabisplantene som ble beslaglagt i EU i 2004, rapporteres å komme fra en forskjellige land, særlig Nederland og Albania, men også Angola, Sør-Afrika, Jamaica og Thailand (nasjonale Reitox-rapporter, 2005; WCO, 2005; INCB, 2006). I tillegg dyrkes og produseres cannabisprodukter (innen- eller utendørs) lokalt i nesten alle medlemsstatene i EU.
Światowy potencjał produkcji marihuany, pochodzącej z różnych krajów, oceniano w 2003 r. na ponad 40 000 t (CND, 2005). Marihuana skonfiskowana w UE w 2004 r. pochodziła z różnych krajów, w tym głównie z Holandii i Albanii, ale także z Angoli, Afryki Południowej, Jamajki i Tajlandii (Sprawozdania krajowe Reitox, 2005; WCO, 2005; INCB, 2006). Ponadto w większości państw członkowskich UE ma miejsce lokalna (w budynkach i na zewnątrz) uprawa konopi i produkcja ich pochodnych.
Celosvetová potenciálna produkcia trávového kanabisu sa odhadovala v roku 2003 na 40 000 ton (CND, 2005) so zdrojovými krajinami po celom svete. Uvádza sa, že trávový kanabis zachytený v roku 2004 v EÚ pochádzal z viacerých krajín, najmä z Holandska a Albánska, ale aj z Angoly, Južnej Afriky, Jamajky a Thajska (národné správy siete Reitox, 2005; WCO, 2005; INCB, 2006). Okrem toho miestne pestovanie a produkcia kanabisových výrobkov (pod strechou alebo vonku) prebieha vo väčšine členských štátov EÚ.
Potencialna svetovna proizvodnja marihuane je bila leta 2003 ocenjena na več kot 40.000 ton (CND, 2005), z izvornimi državam po vsem svetu. Marihuana, ki je bila zasežena v EU leta 2004, naj bi izvirala iz več različnih držav, predvsem iz Nizozemske in Albanije, pa tudi iz Angole, Južne Afrike, Jamajke in Tajske (nacionalna poročila Reitox, 2005, WCO, 2005, INCB, 2006). Poleg tega se nekaj proizvodov iz konoplje vzgoji in pridela lokalno (v zaprtih prostorih ali na prostem) v večini držav članic EU.
Den globala potentiella marijuanaproduktionen uppskattades till drygt 40 000 ton 2003 (CND, 2005), och är utspridd över hela världen. Den marijuana som beslagtogs i EU under 2004 har sitt ursprung i flera olika länder, främst Nederländerna och Albanien, men även Angola, Sydafrika, Jamaica och Thailand (Nationella Reitox-rapporter, 2005; Världstullorganisationen, 2005; Internationella narkotikakontrollstyrelsen, 2006). En viss odling och produktion (inomhus eller utomhus) av cannabisprodukter sker dessutom lokalt i de flesta av EU:s medlemsstater.
Potansiyel bitkisel kenevir üretimi toplamının, tüm dünyadan kaynak ülkelerle, 2003’te 40.000 tonun üzerinde olduğu tahmin ediliyordu (CND, 2005). AB’de 2004’te ele geçirilen bitkisel kenevirin, başta Hollanda ve Arnavutluk olmak üzere Angola, Güney Afrika, Jamaika ve Tayland gibi farklı ülkelerden geldiği bildirilmiştir (Reitox ulusal raporları, 2005; WCO, 2005; INCB, 2006). Buna ek olarak, esrar ürünlerinin yerel (kapalı veya açık) tarımı ve üretimi çoğu AB Üye Devleti’nde yapılmaktadır.
Aplēses liecina, ka 2003. gadā visā pasaulē dažādās valstīs, iespējams, ir saražotas vairāk nekā 40 000 tonnas kaņepju augu (CND, 2005. g.). ES 2004. gadā atsavināto kaņepju augu izcelsmes valstis ir dažādas, kaņepju augi galvenokārt ir nākuši no Nīderlandes un Albānijas, kā arī no Angolas, Dienvidāfrikas, Jamaikas un Taizemes (Reitox valsts ziņojumi, 2005. g.; WCO, 2005. g.; INCB, 2006. g.). Turklāt vietēji (telpās vai brīvā dabā) kaņepes audzē un pārstrādā lielākajā daļā ES dalībvalstu.
  Capitolul 2: Răspunsul...  
Noile state membre şi ţările candidate reprezintă doar o mică proporţie din beneficiarii terapiei de substituţie din regiunea europeană, fenomen care poate fi parţial explicat prin nivelurile scăzute de consum de opiacee din aceste ţări.
It is estimated that in the EU more than half a million opioid users received substitution treatment in 2003, which represents one-third of the currently estimated 1.5 million problem opioid users (EMCDDA, 2005a). The new Member States and candidate countries account for only a small fraction of the clients in substitution treatment in the European region, which can partly be explained by lower levels of opioid use in these countries. Although the overall provision of substitution treatment remains low in these countries, there are some indications of increases in Estonia, Lithuania and Bulgaria.
Selon les estimations, au sein de l'UE, plus d'un demi million d'usagers d'opiacés ont reçu un traitement de substitution en 2003, ce qui représente un tiers des usagers d'opiacés à problème, dont le nombre est actuellement estimé à 1,5 million de personnes (OEDT, 2005a). Les nouveaux États membres et les pays candidats ne représentent qu'un faible pourcentage des patients sous traitement de substitution en Europe, ce qui s'explique en partie par les niveaux plus bas de la consommation d'opiacés dans ces pays. Bien que la fourniture globale de traitement de substitution demeure basse dans ces pays, certains signes indiquent une augmentation en Estonie, Lituanie et Bulgarie.
Schätzungen zufolge haben im Jahr 2003 EU-weit über eine halbe Million Opioidkonsumenten eine Substitutionsbehandlung erhalten. Das entspricht einem Drittel der derzeit schätzungsweise 1,5 Millionen problematischen Opioidkonsumenten (EBDD, 2005a). Der geringe Anteil der neuen Mitgliedstaaten sowie der Kandidatenländer an der Gesamtzahl der Patienten in Substitutionsbehandlung in Europa ist zum Teil darauf zurückzuführen, dass der Opioidkonsum in diesen Ländern geringer ist. Zwar ist das Angebot von Substitutionsbehandlungen in diesen Ländern nach wie vor gering, jedoch gibt es in Estland, Litauen und Bulgarien einige Anzeichen für einen Aufwärtstrend.
Se estima que en el año 2003 recibieron un tratamiento de sustitución en la UE más de medio millón de consumidores de opiáceos, lo que corresponde a un tercio de los 1,5 millones de consumidores de opiáceos problemáticos que se estima existen en la actualidad (OEDT, 2005a). Los nuevos Estados miembros y los países candidatos sólo representan una pequeña fracción de los pacientes en tratamiento de sustitución en la zona europea, lo que se puede explicar en parte por los bajos niveles de consumo de opiáceos en esos países. Si bien la oferta de tratamientos de sustitución en esos países sigue siendo reducida, existen algunos indicios de una tendencia al alza en Estonia, Lituania y Bulgaria.
Si calcola che nell’Unione europea più di mezzo milione di consumatori di oppiacei si sono sottoposti nel 2003 a una terapia sostitutiva, pari a un terzo dei consumatori di oppiacei problematici attualmente calcolati (1,5 milioni; OEDT, 2005a). Nei nuovi Stati membri e nei paesi candidati all’adesione il numero di pazienti che ricevono una terapia sostitutiva rappresenta soltanto una frazione minima dei pazienti di tutta l’Europa; questo fatto si spiega in parte anche con i livelli bassi di consumo di oppiacei rilevati in questi paesi. Sebbene l'erogazione di servizi terapeutici sostitutivi sia complessivamente bassa in questi paesi, vi sono tuttavia segnali di una tendenza all’aumento in Estonia, Lituania e Bulgaria.
Estima-se que, na UE, mais de meio milhão de consumidores de opiáceos receberam tratamento de substituição em 2003, o que equivale a um terço do actual milhão e meio de consumidores problemáticos de opiáceos estimados (OEDT, 2005a). Os novos Estados‑Membros e países candidatos apenas são responsáveis por uma pequena fracção dos utentes do tratamento de substituição na região europeia, facto que pode ser em parte explicado pelos menores níveis de consumo de opiáceos que apresentam. Não obstante a oferta global de tratamento de substituição permanecer baixa nestes países, há indícios de estar a aumentar na Estónia, Lituânia e Bulgária.
Υπολογίζεται ότι στην ΕΕ περισσότεροι από πεντακόσιες χιλιάδες χρήστες οπιοειδών υποβλήθηκαν σε θεραπεία υποκατάστασης το 2003, αριθμός που αντιστοιχεί στο ένα τρίτο του 1,5 εκατομμυρίου προβληματικών χρηστών οπιοειδών (ΕΚΠΝΤ, 2005α). Τα νέα κράτη μέλη και οι υποψήφιες χώρες αντιπροσωπεύουν μικρό μόνο ποσοστό των ατόμων που υποβάλλονται σε θεραπεία υποκατάστασης στην Ευρώπη, γεγονός που εξηγείται εν μέρει από τα χαμηλότερα επίπεδα χρήσης οπιοειδών στις χώρες αυτές. Μολονότι η συνολική παροχή θεραπείας υποκατάστασης παραμένει χαμηλή στις εν λόγω χώρες, υπάρχουν ορισμένες ενδείξεις αύξησης στην Εσθονία, τη Λιθουανία και τη Βουλγαρία.
Geschat wordt dat in 2003 in de EU meer dan een half miljoen opioïdengebruikers een substitutiebehandeling hebben gevolgd, dat wil zeggen een derde van de naar schatting 1,5 miljoen problematische opioïdengebruikers die de EU op dit moment telt (EWDD, 2005a). De nieuwe lidstaten en de kandidaat-lidstaten nemen slechts een klein deel van het totaal aantal cliënten in Europa dat een substitutiebehandeling volgt voor hun rekening, hetgeen voor een deel te verklaren valt door de lagere gebruiksniveaus in deze landen als het gaat om opioïden. Het aanbod van substitutiebehandelingen blijft over het geheel genomen laag in deze landen, maar er zijn aanwijzingen dat het toeneemt in Estland, Litouwen en Bulgarije.
Odhaduje se, že v EU bylo v roce 2003 na substituční léčbě více než půl milionu uživatelů opiátů, což představuje jednu třetinu nyní odhadovaného počtu 1,5 milionu problémových uživatelů opiátů (EMCDDA, 2005a). Nové členské státy a kandidátské země představují pouze malý zlomek počtu klientů substituční léčby v evropském regionu, což lze částečně vysvětlit tím, že užívání opiátů v těchto zemích je méně rozšířené. Přestože rozsah poskytování substituční léčby v těchto zemích zůstává celkově malý, existují určité náznaky nárůstu v Estonsku, Litvě a Bulharsku.
Det skønnes, at over en halv million opioidbrugere var i substitutionsbehandling i EU i 2003, svarende til en tredjedel af de på nuværende tidspunkt skønnede 1,5 millioner problematiske opioidbrugere (EONN, 2005a). De nye medlemsstater og kandidatlande tegner sig kun for en lille del af klienterne i substitutionsbehandling i den europæiske region, hvilket til dels kan forklares ved en lavere udbredelse af opioidbrug i disse lande. Selv om substitutionsbehandling fortsat ikke er særlig udbredt i disse lande, er der visse tegn på stigninger i Estland, Litauen og Bulgarien.
2003. a sai Euroopa Liidus asendusravi hinnanguliselt pool miljonit opioidide tarvitajat, mis on üks kolmandik hinnanguliselt 1,5 miljonist probleemsest opioiditarvitajast (EMCDDA, 2005a). Uutes liikmesriikides ja kandidaatmaades on ainult väike osa Euroopa regioonis asendusravi saanud patsientidest; seda võib osaliselt seletada opioidide tarvitajate väiksema hulgaga nendes riikides. Kuigi üldiselt kasutatakse nendes riikides asendusravi vähe, on märke selle mõningasest kasvust Eestis, Leedus ja Bulgaarias.
Arvioiden mukaan yli puoli miljoonaa opioidien käyttäjää sai EU:ssa korvaushoitoa vuonna 2003. Määrä vastaa kolmannesta opioidien ongelmakäyttäjistä, joita nykyisin arvioidaan olevan 1,5 miljoonaa (EMCDDA, 2005a). Uusien jäsenvaltioiden ja ehdokasvaltioiden osuus Euroopan alueella korvaushoidossa olevista asiakkaista on hyvin pieni, mikä voi osittain johtua opioidien vähäisestä käytöstä näissä maissa. Vaikka näissä maissa on yleensä tarjolla vähän korvaushoitoa, Virossa, Liettuassa ja Bulgariassa on havaittavissa merkkejä noususuuntauksesta.
Becslések szerint az EU-ban félmilliónál is több opiáthasználó részesült helyettesítő kezelésben 2003-ban, ami a jelenleg 1,5 millióra becsült problémás opiáthasználók egyharmadát jelenti (EMCDDA, 2005a). Az európai régión belül a helyettesítő kezelésben részt vevő pácienseknek csak a töredékét adják az új tagállamok és a tagjelölt országok, ami részben az opiáthasználat alacsonyabb szintjével magyarázható ezekben az országokban. Bár a helyettesítő kezelés biztosítása összességében továbbra is alacsony az említett országokban, Észtországban, Litvániában és Bulgáriában a növekedés jelei tapasztalhatók.
Det anslås at over en halv million opioidbrukere i EU mottok substitusjonsbehandling i 2003, eller én tredel av EUs anslagsvis 1,5 millioner opioidbrukere (EONN, 2005a). De nye medlemsstatene og søkerlandene har bare en liten andel av alle Europas klienter i substitusjonsbehandling, noe som delvis kan skyldes det lave antallet opioidbrukere i disse landene. Selv om tilbudet av substitusjonsbehandling samlet sett er lite i disse landene, finnes det indikasjoner på økninger i Estland, Litauen og Bulgaria.
Ocenia się, że w 2003 r. w UE ponad pół miliona osób zażywających opiaty poddano leczeniu zastępczemu, co stanowi jedną trzecią liczby osób zażywających problemowo opiaty, szacowanej obecnie na 1,5 miliona (EMCDDA, 2005a). Na nowe państwa członkowskie i kraje kandydujące przypada jedynie niewielki odsetek pacjentów poddawanych w Europie leczeniu zastępczemu. Częściowym wyjaśnieniem tej sytuacji jest niższy poziom zażywania opiatów obserwowany w tych krajach. Pomimo ogólnie niewielkiego zasięgu leczenia zastępczego w tych krajach, w Estonii, na Litwie i w Bułgarii występują pewne oznaki jego rozszerzania.
Odhaduje sa, že v EÚ v roku 2003 viac ako pol milióna užívateľov opiátov dostávalo substitučnú liečbu, čo predstavuje jednu tretinu zo v súčasnosti odhadovaného počtu 1,5 milióna problémových užívateľov opiátov (EMCDDA, 2005a). Nové členské štáty a kandidátske krajiny predstavujú iba za malý zlomok klientov v európskom regióne, ktorí sú substitučne liečení, čo možno čiastočne vysvetliť nižšími úrovňami užívania opiátov v týchto krajinách. Hoci v týchto krajinách zostáva poskytovanie substitučnej liečby nízke, existujú určité náznaky zvýšenia v Estónsku, Litve a Bulharsku.
Ocenjuje se, da je leta 2003 v EU več kot pol milijona uživalcev opioidov prejemalo zdravljenje z nadomestno snovjo, kar po trenutnih ocenah pomeni eno tretjino od 1,5 milijona problematičnih uživalcev opioidov (EMCDDA, 2005a). Nove države članice in države kandidatke pomenijo v evropski regiji samo majhen delež uživalcev v nadomestnem zdravljenju, kar se deloma lahko pojasni z manjšim obsegom uživanja opioidov v teh državah. Čeprav je na splošno zagotavljanje zdravljenja z nadomestno snovjo v teh državah še vedno na nizki ravni, pa v Estoniji, Litvi in Bolgariji nekateri kazalci kažejo na njegovo povečanje.
Det uppskattas att över en halv miljon opiatmissbrukare i EU fick substitutionsbehandling 2003, vilket motsvarare en tredjedel av de 1,5 miljon människor som för närvarande bedöms vara problemmissbrukare av opiater (ECNN, 2005a). De nya medlemsstaterna och kandidatländerna står endast för en liten andel av patienter i substitutionsbehandling i Europa, vilket delvis kan förklaras av lägre förekomst av opiatmissbruk i dessa länder. Även om det totala utbudet av substitutionsbehandling är låg i dessa länder finns vissa indikationer på ökningar i Estland, Litauen och Bulgarien.
AB’de yarım milyondan fazla opioid kullanıcısının 2003’te ikame tedavisi gördüğü tahmin edilirken, bu rakam mevcut tahmini 1,5 milyon sorunlu opioid kullanıcısının üçte birini temsil etmektedir (EMCDDA, 2005a). Yeni Üye Devletler ile aday ülkeler, Avrupa bölgesinde ikame tedavisi gören hastaların yalnızca küçük bir kısmını oluşturmakta olup, bu durum kısmen bu ülkelerdeki opioid kullanımı seviyelerinin daha düşük olmasıyla açıklanabilir. Her ne kadar genel olarak ikame tedavisi bu ülkelerde daha az sunulsa da, Estonya, Litvanya ve Bulgaristan’da artış olduğuna dair bazı göstergeler vardır.
Saskaņā ar aplēsēm 2003. gadā aizvietotājterapiju ES ir saņēmuši vairāk nekā pusmiljons opioīdu lietotāju jeb trešdaļa no pašlaik domājamajiem 1,5 miljoniem problemātisko opioīdu lietotāju (EMCDDA, 2005a). Starp visiem Eiropas reģiona aizvietotājterapijas saņēmējiem ir pavisam maz jauno dalībvalstu un kandidātvalstu pacientu, ko daļēji var skaidrot ar faktu, ka šajās valstīs ir zemāks opioīdu lietošanas līmenis. Lai gan kopējais sniegtās aizvietotājterapijas līmenis šajās valstīs joprojām ir zems, par zināmu pieaugumu informē Igaunija, Lietuva un Bulgārija.
  Capitolul 1: Politici Å...  
Evaluarea constituie o parte substanţială a noului plan de acţiune al Uniunii Europene privind drogurile. Evaluarea este concepută ca un proces continuu, gradual şi participativ. Evaluarea este continuă, întrucât Comisia Europeană, cu sprijinul OEDT şi al Europolului va prezenta analize anuale de realizare.
Evaluation forms a substantial part of the new EU drugs action plan. It is conceived as a continuous, incremental and participative process. It is continuous because the European Commission, with the support of EMCDDA and Europol, will present annual progress reviews. The evaluation exercise will also be incremental, each annual progress review placing the results of the last year within the context of the preceding year. Finally, the process will be participative, involving an evaluation Steering Group whose task will be to define the methodology, output and provisional calendar. As in the evaluation of the EU action plan (2000–04), the Steering Group will be made up of representatives of relevant Commission services, the EMCDDA and Europol as well as representatives of the Member States. Consultative hearings for civil society representatives will also be organised. At the end of the 2005–08 drugs action plan, and for the first time at European level, an impact assessment will be organised with a view to proposing a new action plan for the period 2009–12, which is intended to take this assessment as a starting point. A final evaluation of the strategy and of the action plans will then be carried out by the Commission in 2012.
L’évaluation est une partie essentielle du nouveau plan d’action drogue de l’UE. Il a été conçu comme un processus permanent, progressif et participatif. Il est permanent parce que la Commission européenne, avec l’aide de l’OEDT et d’Europol, présentera des rapports annuels d’avancement. L’exercice d’évaluation sera également progressif, dans la mesure où chaque rapport annuel d’avancement inscrira les résultats de l’année écoulée dans la perspective de l’année précédente. Enfin, le processus sera participatif, puisqu’il fera intervenir un groupe de pilotage chargé de définir la méthodologie et les résultats et d’établir un calendrier provisoire. À l’instar de l’évaluation du plan d’action de l’UE (2000-2004), le groupe de pilotage sera constitué de représentants des services compétents de la Commission, de l’OEDT et d’Europol, ainsi que de représentants des États membres. Des consultations seront également organisées avec des représentants de la société civile. À l’expiration du plan d’action drogue de l’UE pour la période 2005-2008, et pour la première fois au niveau européen, une évaluation d’impact sera entreprise en vue de proposer un nouveau plan d’action pour la période 2009-2012, qui prendra cette évaluation pour point de départ. Une évaluation finale de la stratégie et des plans d’action sera ensuite réalisée par la Commission en 2012.
Die Evaluierung bildet einen wesentlichen Bestandteil des neuen EU-Drogenaktionsplans und wird als ein kontinuierlicher, inkrementeller und partizipativer Prozess begriffen. Die Kontinuität wird dadurch gewährleistet, dass die Europäische Kommission mit Unterstützung der EBDD und von Europol eine jährliche Überprüfung der erzielten Fortschritte vornimmt. Die Evaluierung ist insofern ein inkrementeller Prozess, als in jeder jährlichen Überprüfung die Ergebnisse des Vorjahres mit denen des vorletzten Jahres in Zusammenhang gebracht werden. Der partizipative Charakter des Evaluierungsprozesses entsteht durch die Einbeziehung einer Lenkungsgruppe für die Evaluierung, die mit der Festlegung der Methodik, der Ergebnisse und des vorläufigen Zeitplans betraut ist. Wie bei der Evaluierung des EU-Aktionsplans (2000-2004) wird die Lenkungsgruppe wieder aus Vertretern der einschlägigen Kommissionsdienststellen, der EBDD und von Europol sowie Vertretern der Mitgliedstaaten bestehen. Darüber hinaus werden auch konsultative Anhörungen für Vertreter der Zivilgesellschaft durchgeführt. Gegen Ende der Laufzeit des Drogenaktionsplans 2005-2008 wird mit Blick auf die Unterbreitung des Vorschlags für einen neuen Aktionsplan für den Zeitraum von 2009 bis 2012 erstmals eine europaweite Folgenabschätzung vorgenommen, auf deren Grundlage der neue Aktionsplan erarbeitet werden soll. Im Jahr 2012 wird die Kommission schließlich die Strategie und die Aktionspläne einer Abschlussbewertung unterziehen.
La valutazione è una componente fondamentale del nuovo piano d’azione dell'Unione europea in materia di lotta alla droga. Essa è concepita come un processo continuo, incrementale e partecipativo. È un processo continuo perché la Commissione europea presenterà revisioni annuali sull’andamento, con il sostegno dell’OEDT e dell’Europol. L’esercizio di valutazione sarà inoltre incrementale perché ogni revisione annuale dell’andamento ingloberà i risultati dell’ultimo anno nel contesto dell’anno precedente. Infine, si tratterà di un processo di tipo partecipativo, che comprenderà anche una valutazione del gruppo esecutivo, il quale sarà incaricato di definire la metodologia, i risultati e il calendario provvisorio del piano d’azione. Come per la valutazione del piano d’azione dell’Unione europea in materia di lotta contro la droga (2000-2004), il gruppo esecutivo sarà costituito da rappresentanti dei servizi competenti della Commissione, dell'OEDT e dell'Europol, nonché da rappresentanti degli Stati membri. Saranno inoltre organizzate riunioni consultive con i rappresentanti della società civile. Una volta ultimato il piano d’azione in materia di lotta contro la droga per il periodo 2005-2008, e per la prima volta a livello comunitario, verrà predisposta una valutazione d’impatto finalizzata a proporre un nuovo piano d’azione per il periodo 2009-2012, che utilizzerà questa valutazione come punto di partenza. Nel 2012 la Commissione svolgerà quindi una valutazione finale della strategia e dei piani d’azione.
A avaliação constitui uma parte substancial do novo plano de acção, sendo concebida como um processo contínuo, progressivo e participativo. É contínuo porque a Comissão Europeia, com o apoio do OEDT e da Europol, apresentará análises de progresso anuais. O exercício de avaliação também será progressivo, uma vez que cada análise inserirá os resultados do último ano no contexto do ano anterior. Por último, o processo será participativo, envolvendo um grupo director de avaliação com a função de definir a metodologia, os resultados a obter e o calendário provisório. Tal como sucedeu na avaliação do plano de acção da UE (2000–2004), o grupo director será constituído por representantes dos serviços pertinentes da Comissão, do OEDT e da Europol, bem como por representantes dos Estados-Membros. Serão igualmente organizadas audições consultivas de representantes da sociedade civil. No final do plano de acção 2005–2008, e pela primeira vez a nível europeu, organizar-se-á uma avaliação do impacto com vista à proposta de um novo plano de acção para o período de 2009–2012, que deverá tomar esta avaliação como ponto de partida. Em 2012 a Comissão realizará uma avaliação final da estratégia e dos planos de acção.
Η αξιολόγηση αποτελεί σημαντική συνιστώσα του νέου σχεδίου δράσης της ΕΕ για τα ναρκωτικά. Θεωρείται μια συνεχής, επαυξητική και συμμετοχική διαδικασία. Είναι συνεχής γιατί η Ευρωπαϊκή Ένωση, με την υποστήριξη του ΕΚΠΝΤ και της Ευρωπόλ, θα υποβάλλει ετήσιες επισκοπήσεις της προόδου. Η αξιολόγηση θα είναι επίσης επαυξητική, καθώς κάθε ετήσια επισκόπηση της προόδου θα εντάσσει τα αποτελέσματα του προηγούμενου έτους στο πλαίσιο του υπό εξέταση έτους. Τέλος, η διαδικασία θα είναι συμμετοχική, καθώς σε αυτή θα συμμετέχει μια διευθύνουσα ομάδα αξιολόγησης, αποστολή της οποίας θα είναι ο καθορισμός της μεθοδολογίας, των αποτελεσμάτων και του προσωρινού χρονοδιαγράμματος. Όπως συνέβη και με την αξιολόγηση του σχεδίου δράσης της ΕΕ για την περίοδο 2000–04, η διευθύνουσα ομάδα θα αποτελείται από εκπροσώπους των αρμόδιων υπηρεσιών της Επιτροπής, του ΕΚΠΝΤ και της Ευρωπόλ καθώς και εκπροσώπους των κρατών μελών. Θα οργανωθούν επίσης ακροάσεις διαβούλευσης για εκπροσώπους της κοινωνίας των πολιτών. Με την ολοκλήρωση του σχεδίου δράσης για τα ναρκωτικά για την περίοδο 2005–08, και για πρώτη φορά σε ευρωπαϊκό επίπεδο, θα διενεργηθεί αξιολόγηση του αντίκτυπου με στόχο την εισήγηση ενός νέου σχεδίου δράσης για την περίοδο 2009–12, το οποίο πρόκειται να χρησιμοποιήσει την αξιολόγηση αυτή ως αφετηρία. Κατόπιν τούτου, η τελική αξιολόγηση της στρατηγικής και των σχεδίων δράσης θα πραγματοποιηθεί από την Επιτροπή το 2012.
Evaluatie is een belangrijk onderdeel van het nieuwe EU-actieplan inzake drugs en wordt daarin opgevat als een permanent, accumulatief en participatief proces: permanent, omdat de Europese Commissie – met steun van het EWDD en Europol – jaarlijks verslag zal uitbrengen van de gemaakte vorderingen; accumulatief, omdat bij deze jaarlijkse voortgangsevaluaties de resultaten van het verslagjaar afgezet zullen worden tegen die van het voorafgaande jaar; en participatief, omdat gekozen is voor de instelling van een stuurgroep Evaluatie die tot taak heeft de voor de evaluatie te gebruiken methodologie, de evaluatieoutput en een voorlopig tijdschema vast te stellen. Net zoals in het EU-actieplan (2000-2004) zal de stuurgroep samengesteld zijn uit vertegenwoordigers van de betrokken Commissiediensten, het EWDD, Europol en de lidstaten. Ook zullen in het kader van een raadplegingsproces hoorzittingen met vertegenwoordigers van het maatschappelijk middenveld plaatsvinden. Tegen het einde van de looptijd van het actieplan inzake drugs (2005-2008) zal – voor het eerst op EU-niveau – een effectbeoordeling uitgevoerd worden met het oog op de uitwerking van een nieuw actieplan voor de periode 2009-2012, waarvoor deze beoordeling het uitgangspunt zal vormen. Tot slot zal in 2012 een eindevaluatie van de strategie en de actieplannen worden uitgevoerd door de Commissie.
Podstatnou část nového protidrogového akčního plánu EU tvoří hodnocení. Je pojato jako nepřetržitý, postupný a participativní proces. Nepřetržitý proto, že Evropská komise za podpory EMCDDA a Europolu bude každoročně prezentovat přezkoumání provádění plánu. Hodnocení bude zároveň postupné, jelikož roční přezkoumání uvede výsledky minulého roku do kontextu předloňského roku. A konečně tento proces bude participativní, přičemž se do něho zapojí řídicí skupina pro hodnocení, jejímž úkolem bude definovat metodiku, výstupy a provizorní harmonogram. Stejně jako v případě hodnocení Protidrogového akčního plánu EU na období 2000–2004 bude řídicí skupina složena ze zástupců příslušných útvarů Komise, EMCDDA a Europolu a také ze zástupců členských států. Zorganizována budou rovněž konzultační setkání pro představitele občanské společnosti. Na konci období protidrogového akčního plánu 2005–2008, a poprvé na evropské úrovni, proběhne hodnocení dopadů se zřetelem k navržení nového akčního plánu na období 2009–2012, pro který má být toto hodnocení výchozím bodem. Závěrečné hodnocení strategie a akčních plánů provede Komise v roce 2012.
Evaluering indgår som en væsentlig del af EU's nye narkotikahandlingsplan og opfattes som en løbende, trinvis og participativ proces. Processen er løbende, idet Europa-Kommissionen med bistand fra EONN og Europol hvert år vil fremlægge situationsrapporter. Evalueringsprocessen vil også være trinvis, idet den årlige situationsrapport sætter resultaterne fra det seneste år ind i den sammenhæng, der gjorde sig gældende i det foregående år. Endelig vil processen være participativ og involvere en evalueringsstyringsgruppe, som får til opgave at fastlægge metode, resultater og foreløbig tidsplan. Som i forbindelse med evalueringen af EU's handlingsplan (2000–2004) vil styringsgruppen bestå af repræsentanter fra relevante tjenestegrene i Kommissionen, EONN og Europol samt repræsentanter fra medlemsstaterne. Der vil også blive tilrettelagt rådgivende høringer for repræsentanter for civilsamfundet. Ved afslutningen af narkotikahandlingsplanen for 2005–2008 og for første gang på europæisk plan vil der blive foretaget en konsekvensanalyse med henblik på at foreslå en ny handlingsplan for perioden 2009–2012, som skal tage udgangspunkt i denne analyse. I 2012 vil Kommissionen derefter foretage en slutevaluering af strategien og handlingsplanerne.
Hindamine mängib Euroopa Liidu uues narkoennetuse tegevuskavas olulist rolli. See on kavandatud jätkuva, täieneva ja kaasava protsessina. See on jätkuv, sest Euroopa Komisjon esitab Euroopa Narkootikumide ja Narkomaania Seirekeskuse ning Europoli kaasabil iga-aastase arenguülevaate. Hindamisprotsess on ühtlasi täienev, sest iga-aastases arenguülevaates võrreldakse viimase aasta tulemusi eelmise aastaga. Lõpuks on see protsess ka kaasav, sisaldades hinnangut juhtkomiteelt, kelle ülesanne on kindlaks määrata metoodika, tulemus ja esialgne ajakava. Nagu ka Euroopa Liidu narkootikumidealase tegevuskava (2000–2004) hindamiseks, moodustatakse juhtkomitee Euroopa Komisjoni vastavate teenistuste esindajatest, samuti Euroopa Narkootikumide ja Narkomaania Seirekeskuse, Europoli ja liikmesriikide esindajatest. Nõupidamisi korraldatakse ka valitsusväliste asutuste esindajatega. 2005.–2008. aasta narkootikumidealase tegevuskava lõpule jõudmisel hinnatakse selle mõjusid esmakordselt ka Euroopa Liidu tasandil, et kõnealuse hinnangu alusel soovitada aastateks 2009–2012 uut tegevuskava. Strateegiale ja tegevuskavale annab Euroopa Komisjon lõpliku hinnangu 2012. aastal.
Arviointi on olennainen osa EU:n uutta toimintasuunnitelmaa. Se määritellään jatkuvaksi, lisääväksi ja osallistavaksi prosessiksi. Arviointi on jatkuvaa, koska Euroopan komissio laatii EMCDDA:n ja Europolin avustuksella vuosittain tilannekatsauksia toimintasuunnitelman edistymisestä. Arviointiprosessi on myös lisäävä, sillä kussakin vuotuisessa tilannekatsauksessa verrataan viimeksi kuluneen vuoden tuloksia sitä edeltäneen vuoden tuloksiin. Osallistavaksi prosessin tekee se, että arviointiin osallistuu ohjausryhmä, joka määrittelee arvioinnissa käytettävän menetelmän, arviointitavoitteet ja arvioinnin alustavan aikataulun. EU:n toimintasuunnitelman 2000–2004 tapaan tämänkin toimintasuunnitelman arvioinnin ohjausryhmä koostuu komission, EMCDDA:n ja Europolin sekä jäsenvaltioiden edustajista. Tämän lisäksi järjestetään kuulemisia kansalaisyhteiskunnan edustajille. Vuosien 2005–2008 aikana toteutettavan toimintasuunnitelman päätteeksi järjestetään – ensimmäistä kertaa Euroopan tasolla – vaikutusten arviointi, jota on tarkoitus käyttää lähtökohtana vuosiksi 2009–2012 ehdotettavalle uudelle toimintasuunnitelmalle. Komissio suorittaa strategian ja toimintasuunnitelmien loppuarvioinnin vuonna 2012.
Az értékelés az EU új kábítószerügyi cselekvési tervének is fontos része. Ezt egy folyamatos, egyre kiterjedtebb, részvételen alapuló folyamatnak tekintik. Folyamatos, mivel az Európai Bizottság – az EMCDDA és az Europol támogatásával – éves helyzetértékeléseket fog benyújtani. Az értékelési gyakorlat egyre kiterjedtebb is lesz, amennyiben mindegyik éves helyzetértékelés az előző év eredményeit az azt megelőző év kontextusában kezeli. Végezetül pedig a részvételen fog alapulni, egy értékelő irányítóbizottság segítségével, amelynek a módszertan, a kimenet és az előzetes időrend meghatározása lesz a feladata. Akárcsak az EU cselekvési tervének (2000–04) értékelése esetében, az irányítóbizottság itt is a megfelelő bizottsági szolgálatok, az EMCDDA és az Europol képviselőiből, illetve a tagállamok képviselőiből fog állni. A civil társadalom képviselői számára is szerveznek konzultációs meghallgatásokat. A 2005–08-as kábítószerügyi cselekvési terv lejártakor – európai szinten most először – hatásértékelést fognak szervezni az új, 2009–12-re szóló cselekvési tervre vonatkozó javaslat érdekében, amely ebből az értékelésből kíván kiindulni. A stratégia, illetve a cselekvési tervek végső értékelését a Bizottság ezt követően, 2012-ben fogja elvégezni.
Evaluering er en viktig del av EUs nye handlingsplan mot narkotika og betraktes som en kontinuerlig, inkrementell og deltakende prosess. Den er kontinuerlig fordi Europakommisjonen, med hjelp fra EONN og Europol, skal legge fram årlige gjennomganger av framdriften. Evalueringsøvelsen vil også være inkrementell, da hver årlige framdriftsrapport setter siste års resultater inn i foregående års kontekst. Prosessen vil også være deltakende, da den omfatter styringsgruppens evaluering, som skal definere metoder, resultater og foreløpig framdriftsplan. Som i forbindelse med evalueringen av EUs handlingsplan (2000-04) vil styringsgruppen bestå av representanter for de relevante kommisjonstjenestene, EONN og Europol, i tillegg til representanter for medlemsstatene. Det vil også bli organisert rådgivende høringer med representanter for det sivile samfunn. Ved utløpet av handlingsplanens periode 2005-08 skal det for første gang på europeisk plan gjennomføres en konsekvensanalyse som skal danne grunnlag for utkastet til ny handlingsplan for perioden 2009-12. En endelig evaluering av strategien og handlingsplanene skal så gjennomføres av Kommisjonen i 2012.
Ocena stanowi istotny element nowego antynarkotykowego planu działania UE. Pomyślana została jako proces ciągły, narastający i partycypacyjny. Jest procesem ciągłym, ponieważ Komisja Europejska, przy wsparciu ze strony EMCDDA i Europolu, przedstawia doroczne oceny postępu w tej dziedzinie. Ocena będzie również zadaniem narastającym, ponieważ ocena postępu osiągniętego w danym roku pozwoli na umiejscowienie wyników ostatniego roku w kontekście poprzedniego. Ponadto będzie to proces partycypacyjny, z udziałem oceniającej grupy sterującej, której zadaniem będzie określenie metodologii, wyników i wstępnego harmonogramu. Podobnie jak w przypadku oceny planu działania UE (2000–2004) w skład grupy sterującej wejdą przedstawiciele odpowiednich służb Komisji, EMCDDA i Europolu, jak również przedstawiciele państw członkowskich. Zorganizowane zostaną również spotkania konsultacyjne dla przedstawicieli społeczeństwa obywatelskiego. Pod koniec okresu objętego planem działania 2005–2008 po raz pierwszy na szczeblu europejskim zorganizowana zostanie ocena wpływu w celu zaproponowania nowego planu działania na okres 2009–2012, dla którego ocena ta będzie stanowić punkt wyjścia. Końcową ocenę strategii i planów działania przeprowadzi Komisja w 2012 r.
Hodnotenie tvorí podstatnú časť nového protidrogového akčného plánu EÚ. Toto hodnotenie sa považuje za nepretržitý, postupný a participačný proces. Je nepretržitý, pretože Európska komisia s podporou EMCDDA a Europolu bude predkladať ročné prehľady o pokroku. Hodnotenie sa bude vykonávať tiež postupne, pričom prehľad ročného pokroku dá výsledky za minulý rok do kontextu s predchádzajúcim rokom. Nakoniec, proces bude participačný, zahŕňajúci hodnotiacu riadiacu skupinu, ktorej úlohou bude definovať metodiku, výstup a predbežný kalendár. Tak ako pri hodnotení akčného plánu EÚ (2000 – 2004), riadiaca skupina bude pozostávať zo zástupcov príslušných služieb Komisie, EMCDDA a Europolu ako aj zástupcov členských štátov. Budú sa organizovať aj konzultačné zasadnutia pre zástupcov občianskej spoločnosti. Na konci protidrogového akčného plánu na roky 2005 – 2008 a po prvýkrát na európskej úrovni sa vykoná hodnotenie vplyvu s cieľom navrhnúť nový akčný plán na obdobie 2009 – 2012, ktorý zoberie toto hodnotenie ako východzí bod. Komisia vykoná konečné hodnotenie stratégie a akčných plánov v roku 2012.
Vrednotenje je pomemben del novega akcijskega načrta EU na področju drog. Zasnovano je kot stalen, inkrementalen in participativen postopek. Stalen je, ker bo Evropska komisija s podporo Centra in Europola predložila letne preglede napredka. Vrednotenje bo tudi inkrementalno, ker bo vsak letni pregled napredka umestil rezultate zadnjega leta v okvir predhodnega leta. Nazadnje bo postopek participativen, ker bo vključeval usmerjevalno skupino za vrednotenje, ki bo zadolžena za opredelitev metodologije, rezultatov in začasnega časovnega razporeda. Kot pri vrednotenju akcijskega načrta EU (2000–2004) bodo usmerjevalno skupino sestavljali predstavniki ustreznih služb Komisije, Centra in Europola ter predstavniki držav članic. Organizirane bodo tudi posvetovalne obravnave za predstavnike civilne družbe. Ob koncu akcijskega načrta na področju drog za obdobje 2005–2008 bo prvič na evropski ravni izvedena presoja vplivov, na podlagi katere bi lahko predlagali nov akcijski načrt za obdobje 2009–2012. Končno vrednotenje strategije in akcijskih načrtov bo nato opravila Komisija leta 2012.
Utvärdering utgör en viktig del av EU:s nya handlingsplan mot narkotika. Utvärdering betraktas som en fortlöpande, stegvis ökande och medverkansbaserad process. Den är fortlöpande eftersom Europeiska kommissionen med stöd av ECNN och Europol kommer att lägga fram årliga lägesrapporter. Utvärderingsarbetet kommer också att stegvis utökas eftersom varje årlig lägesrapport kommer att bedöma det aktuella årets resultat i förhållande till föregående års resultat. Processen kommer slutligen att bli medverkansbaserad och innefatta en styrgrupp som har till uppgift att fastställa metod, output och ungefärlig tidsplan. Liksom i utvärderingen av EU:s handlingsplan 2000–2004, kommer styrgruppen att bestå av företrädare för relevanta avdelningar inom kommissionen, ECNN, Europol samt för medlemsstaterna. Samråd med företrädare för det civila samhället kommer också att genomföras. När handlingsplanen 2005-2008 närmar sig sitt slut kommer en konsekvensbedömning för första gången att genomföras på europeisk nivå i syfte att föreslå en ny handlingsplan för perioden 2009-2012. Konsekvensbedömningen kommer att ligga till grund för detta arbete. En slutlig utvärdering av strategin och handlingsplanerna kommer därefter att genomföras av kommissionen år 2012.
Değerlendirme, yeni AB uyuşturucu eylem planının önemli bir parçasını oluşturmaktadır. Sürekli, aşamalı ve katılımcı bir süreç olarak görülmektedir. Avrupa Komisyonu, EMCDDA ve Europol’un desteğiyle, yıllık ilerleme incelemeleri sunacağından süreklidir. Her yıllık ilerleme incelemesi geçen yılın sonuçlarını bir önceki yılın bağlamına yerleştireceğinden, değerlendirme işlemi aynı zamanda aşamalı da olacaktır. Son olarak, görevi yöntembilim, çıktı ve geçici takvim belirlemek olacak olan bir değerlendirme Yönlendirme Grubu da bulunacağından, süreç katılımcı olacaktır. AB eylem planının (2000-04) değerlendirmesinde olduğu gibi, Yönlendirme Grubu, ilgili Komisyon servisleri, EMCDDA ve Europol’un ilgili temsilcilerinin yanı sıra Üye Devletler’in temsilcilerinden oluşacaktır. Ayrıca sivil toplum temsilcileri için danışma oturumları da düzenlenecektir. 2005-08 uyuşturucu eylem planının sonunda ve Avrupa düzeyinde ilk kez olarak, 2009-12 dönemi için yeni bir eylem planı önermek amacıyla bir etki değerlendirmesi düzenlenecek olup, yeni eylem planının bu değerlendirmeyi bir başlangıç noktası olarak alması öngörülmektedir. Daha sonra Komisyon tarafından 2012 yılında strateji ve eylem planlarının son bir değerlendirmesi yapılacaktır.
ES jaunajā narkotiku rīcības plānā svarīga vieta ir ierādīta novērtējumam. Tas tiek uzskatīts par nepārtrauktu, pieaugošu kopdarbības procesu. Novērtējums būs nepārtraukts, jo ir paredzēts, ka Eiropas Komisija ar EMCDDA un Eiropolu atbalstu sniegs ikgadējus progresa pārskatus. Novērtējuma process būs pieaugošs, jo katrā progresa pārskatā pagājušā gada rezultāti tiks aplūkoti aizpagājušā gada kontekstā. Visbeidzot, tas būs kopdarbības process, kurā būs iesaistīta novērtējuma virzības grupa ar uzdevumu plānot metodiku, rezultātus un pagaidu kalendāru. Tāpat kā veicot ES 2000. – 2004. gada rīcības plāna novērtējumu, arī šoreiz virzības grupā darbosies attiecīgo Komisijas dienestu, EMCDDA un Eiropola, kā arī dalībvalstu pārstāvji. Ir paredzēts rīkot arī konsultatīvas tikšanās, kurās tiks uzklausīti pilsoniskās sabiedrības pārstāvji. Pēc 2005. – 2008. gada narkotiku rīcības plāna termiņa beigām pirmo reizi Eiropas līmenī tiks veikts tā ietekmes novērtējums, kurā tiks sniegti ieteikumi nākamajam, 2009. – 2012. gada rīcības plānam un kurš vienlaikus kļūs par šā jaunā plāna sākumpunktu. Visbeidzot, 2012. gadā Komisija veiks stratēģijas un rīcības plānu galīgo novērtējumu.