ivali – Traduction – Dictionnaire Keybot

Spacer TTN Translation Network TTN TTN Login Deutsch English Spacer Help
Langues sources Langues cibles
Keybot 13 Résultats  ar2005.emcdda.europa.eu
  RazÅ¡irjenost in vzorci...  
Število dijakov, ki so v življenju kdaj zaužili ekstazi in so bili vključeni v raziskavo, se giblje med 0 % do 8 %, s celo nižjim številom ljudi, ki so drogo uživali v zadnjem času (0–4 %) ali jo redno uživajo (0–3 %).
Estimates of prevalence of ecstasy use are considerably lower for 15- to 16-year-old school students than for 15- to 24-year-olds. Lifetime ecstasy prevalence among the school students surveyed ranges from 0 % to 8 %, with even lower rates of recent use (0–4 %) and current use (0–3 %). In most countries, estimates of current use lie between 1 % and 2 %, with little difference between the sexes (Hibell et al., 2004).
Las estimaciones de prevalencia del consumo de éxtasis son notablemente menores en los estudiantes de 15 y 16 años que en los estudiantes de 15 a 24 años. La prevalencia del consumo de éxtasis a lo largo de la vida entre los estudiantes encuestados varía del 0 % al 8 %, con tasas aún más bajas de consumo reciente (del 0 % al 4 %) y de consumo actual (del 0 % al 3 %). En la mayoría de países, las estimaciones de consumo actual se mantienen entre el 1 % y el 2 %, con pequeñas diferencias entre sexos (Hibell y cols., 2004).
Le stime sulla prevalenza del consumo di ecstasy sono nettamente inferiori per gli studenti di 15-16 anni rispetto al gruppo di 15-24 anni. La prevalenza del consumo una tantum di ecstasy tra gli studenti intervistati va dallo 0% all’8%, con tassi più bassi riferiti al consumo recente (0-4%) e al consumo corrente (0-3%). Nella maggior parte dei paesi le stime sul consumo corrente sono comprese tra l’1% e il 2%, con poche differenze di genere (Hibell e altri, 2004).
Οι εκτιμήσεις για την επικράτηση της χρήσης έκστασης είναι σημαντικά χαμηλότερες για τους 15χρονους και 16χρονους μαθητές σε σύγκριση με τα άτομα ηλικίας 15 έως 24 ετών. Η επικράτηση της χρήσης έκστασης σε όλη τη ζωή στους μαθητές που συμμετείχαν στην έρευνα κυμαίνεται μεταξύ 0 % και 8 %, τα δε ποσοστά πρόσφατης χρήσης (0–4 %) και τρέχουσας χρήσης (0–3 %) είναι ακόμη χαμηλότερα. Στις περισσότερες χώρες, οι εκτιμήσεις για την τρέχουσα χρήση κυμαίνονται μεταξύ 1 % και 2 %, με μικρές διαφορές μεταξύ των δύο φύλων (Hibell κ.ά., 2004).
De schattingen voor de prevalentie van het ecstasygebruik onder 15- tot 16-jarige scholieren zijn aanzienlijk lager dan die voor 15- tot 24-jarigen. Het “ooit”-gebruik van ecstasy onder de geënquêteerde scholieren varieert van 0 tot 8% en het recent gebruik (0-4%) en het actueel gebruik (0-3%) zijn zelfs nog lager. In de meeste landen liggen de schattingen voor het actueel gebruik tussen de 1 en 2% waarbij er weinig verschil tussen de seksen bestaat (Hibell et al., 2004).
Odhady prevalence užívání extáze jsou značně nižší pro 15–16tileté studenty škol než pro osoby ve věku 15 až 24 let. Celoživotní prevalence extáze mezi zkoumanými studenty se pohybuje od 0 % do 8 %, přičemž hodnoty užívání v poslední době (0–4 %) a užívání v současné době (0–3 %) jsou ještě nižší. Ve většině zemí se hodnoty užívání v současné době pohybují mezi 1 % a 2 % s malým rozdílem mezi pohlavími (Hibell a kol., 2004).
Ekstaasin käytön levinneisyyttä koskevat arviot ovat huomattavasti alhaisempia 15- ja 16‑vuotiaiden koululaisten keskuudessa kuin 15–24‑vuotiaiden keskuudessa. Kyselyyn osallistuneista koululaisista ekstaasia oli käyttänyt ainakin kerran 0–8 prosenttia, ja luvut ovat vielä alhaisemmat hiljattaisen käytön (0–4 %) ja nykyisen käytön (0–3 %) osalta. Useimmissa maissa nykyistä käyttöä koskeva arvio vaihtelee 1:stä 2 prosenttiin, eikä sukupuolten välillä ole suurta eroa (Hibell et al., 2004).
A 15–16 évesek extasy-használatára vonatkozó becslések a 15–24 éveseknél tapasztalt arányoknál jóval alacsonyabbak. A felmérésben vizsgált diákoknál az extasy életprevalenciája 0% és 8% között volt, alacsonyabb közelmúltbeli (0–4%) és jelenlegi használat mellett (0–3%). A jelenlegi használat becsült aránya a legtöbb országban 1–2% között változik, kevés különbséggel a két nem tekintetében (Hibell és mások, 2004).
Den uppskattade prevalensen för ecstasyanvändning är betydligt lägre bland skolelever i åldern 15–16 år än bland personer i åldern 15–24 år. Livstidsprevalensen för ecstasyanvändning bland skoleleverna var mellan 0 % och 8 %, och talen var ännu lägre beträffande användning de senaste tolv månaderna (0–4 %) och de senaste 30 dagarna (0–3 %). I de flesta länder är den uppskattade andelen när det gäller användning de senaste 30 dagarna mellan 1 % och 2 %, med små skillnader mellan kvinnor och män (Hibell m.fl., 2004).
Aprēķini par ekstazī lietošanas izplatību norāda uz ievērojami zemāku līmeni 15 līdz 16 gadus veco skolēnu vidū. Ilgtermiņa ekstazī lietošanas pieredze aptaujāto skolēnu vidū ir robežās no 0% līdz 8%, un nesenās lietošanas rādītāji (0–4 %) un pašreizējās lietošanas rādītāji (0–3 %) ir pat vēl zemāki. Lielākajā daļā valstu aprēķini par patreizējo lietošanu norāda uz līmeni robežās no 1% līdz 2%, pastāvot nelielām atšķirībām starp dzimumiem (Hibell et al., 2004).
  Komentar  
Podatki iz raziskav kažejo, da je zlasti v Španiji in Združenem kraljestvu uživanje kokaina občutno naraslo v poznih devetdesetih letih, v zadnjem času pa je prišlo do dodatnega, čeprav majhnega porasta. V obeh državah ocene o številu mlajših odraslih, ki so kokain uživali v zadnjih 12 mesecih, sedaj presegajo število tistih, ki so uživali ekstazi in amfetamine.
Prevalence of cocaine use varies considerably in Europe, but again the trend generally appears upwards. Survey data suggest that, in Spain and the UK in particular, cocaine use increased substantially during the late 1990s, and recently there have been further, albeit small, increases. In both of these countries, estimates for the recent use of cocaine among young adults now exceed those for ecstasy and amphetamine.
La prévalence de l'usage de cocaïne varie sensiblement en Europe, mais, une fois encore, la tendance générale semble orientée à la hausse. Les données provenant des enquêtes montrent qu'en Espagne et au Royaume-Uni, en particulier, l'usage de cocaïne a considérablement augmenté à la fin des années 1990 et que récemment, de nouvelles hausses, quoique réduites, se sont produites. Dans ces deux pays, les estimations de l'usage récent de cocaïne chez les jeunes adultes dépassent désormais celles de l'ecstasy et des amphétamines.
Die Prävalenz des Kokainkonsums variiert erheblich in Europa, wobei jedoch auch hier generell ein Aufwärtstrend zu verzeichnen ist. Aus Umfragedaten geht hervor, dass insbesondere in Spanien und dem Vereinigten Königreich der Kokainkonsum Ende der 90er Jahre erheblich zugenommen hat und es in jüngerer Zeit weitere, wenn auch geringe Steigerungen gegeben hat. In diesen beiden Ländern liegen die Schätzungen für den jüngsten Kokainkonsum junger Erwachsener jetzt über den entsprechenden Werten für Ecstasy und Amphetamin.
La prevalencia del consumo de cocaína presenta considerables variaciones en Europa, pero también en este caso se observa una tendencia al alza con carácter general. Los datos de las encuestas indican que —en España y Reino Unido en particular— el consumo de cocaína aumentó notablemente a finales de la década de 1990 y recientemente se han registrado incrementos adicionales, aunque pequeños. En estos dos países, las estimaciones de consumo reciente de cocaína entre adultos jóvenes superan ya a las de éxtasis y anfetaminas.
Η επικράτηση της χρήσης κοκαΐνης ποικίλλει σημαντικά στην Ευρώπη, αλλά και σε αυτή την περίπτωση η τάση γενικά μοιάζει να είναι ανοδική. Τα ερευνητικά δεδομένα υποδηλώνουν ότι, ιδίως στην Ισπανία και στο Ηνωμένο Βασίλειο, η χρήση κοκαΐνης αυξήθηκε σημαντικά στα τέλη της δεκαετίας του 1990 και ότι πρόσφατα παρατηρήθηκαν περαιτέρω, αν και μικρές, αυξήσεις. Σε αμφότερες τις χώρες αυτές οι εκτιμήσεις για την πρόσφατη χρήση κοκαΐνης μεταξύ των νεαρών ενηλίκων υπερβαίνουν πλέον τις αντίστοιχες για τη χρήση έκστασης και αμφεταμινών.
Prevalence kokainu se v Evropě výrazně liší, ale i zde se zdá, že trend obecně stoupá. Údaje z průzkumů svědčí o tom, že užívání kokainu koncem 90. let 20. století výrazně vzrostlo, a to zvláště ve Španělsku a Spojeném království, a že v poslední době došlo k dalšímu, byť malému, zvýšení. V obou těchto zemích nyní odhady užívání kokainu v poslední době mezi mladými dospělými převyšují odhady užívání extáze a amfetaminů.
Udbredelsen af kokainbrugen varierer meget i Europa, men igen synes der generelt at være en stigende tendens. Det fremgår af undersøgelsesdata, at kokainbrugen navnlig steg betydeligt i Spanien og Det Forenede Kongerige i slutningen af 1990'erne, og for nylig har der været yderligere, om end mindre, stigninger. I begge disse lande overstiger skønnene over nylig brug af kokain blandt unge voksne nu skønnene med hensyn til ecstasy og amfetamin.
Kokaiinin käytön levinneisyydessä on voimakkaita eroja Euroopan sisällä, mutta suuntaus on jälleen kerran nouseva. Tutkimuksista saadut tiedot viittaavat siihen, että erityisesti Espanjassa ja Yhdistyneessä kuningaskunnassa kokaiinin käyttö lisääntyi huomattavasti 1990-luvulla, ja se on viime aikoina lisääntynyt edelleen, joskin vähemmässä määrin. Molemmissa näissä maissa arviot kokaiinin hiljattaisesta käytöstä nuorten aikuisten keskuudessa ovat nyt korkeammat kuin ekstaasia ja amfetamiinia koskevat arviot.
A kokainhasználat előfordulásában Európán belül nagy eltéréseket találunk, de az általános tendencia itt is felfelé mutat. A felmérések adatai azt jelzik, hogy a kokainhasználat az 1990-es évek vége felé jelentősen nőtt, különösen Spanyolországban és az Egyesült Királyságban, és a közelmúltban újabb, bár ezúttal kismértékű növekedésekre került sor. A közelmúltbeli végzett kokainhasználattal kapcsolatos, fiatal felnőttekre vonatkozó becslések már mindkét országban meghaladják az extasy és az amfetamin becsült használatát.
Det er store variasjoner i prevalensen for kokainbruk i Europa, men igjen synes trenden generelt å gå opp. Data fra undersøkelser tyder på at særlig i Spania og Storbritannia økte kokainbruken vesentlig på slutten av 1990-tallet, og i den senere tid har det vært ytterligere, om enn små, økninger. I begge disse landene er anslagene for nyere bruk av kokain nå høyere blant unge voksne enn anslagene for ecstasy og amfetamin.
Prevalenţa consumului de cocaină variază considerabil în Europa, iar tendinţa pare în general să fie tot una crescătoare. Datele din sondaje sugerează că, în special în Spania şi în Regatul Unit, consumul de cocaină a înregistrat o creştere considerabilă la sfârşitul anilor 1990, iar recent au existat creşteri suplimentare, deşi mai reduse. În ambele ţări, estimările privind consumul recent de cocaină în rândul adulţilor tineri sunt mai mari decât cele privind consumul de Ecstasy şi de amfetamină.
Prevalencia užívania kokaínu sa v Európe značne mení, ale trend má všeobecne opäť stúpajúcu tendenciu. Údaje z prieskumu svedčia, že v Španielsku a najmä v Spojenom kráľovstve sa koncom deväťdesiatych rokov podstatne rozšírilo užívanie kokaínu a aj najnovšie sa potvrdili ďalšie, hoci malé prírastky. Odhady nedávneho užívania kokaínu medzi mladými dospelými v oboch týchto krajinách prevýšili odhadované užívanie extázy a amfetamínu.
Prevalensen för kokainanvändning varierar betydligt i Europa, men även här tycks trenden överlag peka uppåt. Uppgifter från undersökningar tyder på att bruket av kokain, särskilt i Spanien och Storbritannien, ökade väsentligt i slutet av 1990-talet och ytterligare ökningar, om än små, har också skett på senare tid. I båda dessa länder beräknas andelen unga vuxna som har använt kokain de senaste tolv månaderna nu vara större än andelen som har använt ecstasy och amfetamin.
  Komentar  
Podatki iz raziskav kažejo, da je zlasti v Španiji in Združenem kraljestvu uživanje kokaina občutno naraslo v poznih devetdesetih letih, v zadnjem času pa je prišlo do dodatnega, čeprav majhnega porasta. V obeh državah ocene o številu mlajših odraslih, ki so kokain uživali v zadnjih 12 mesecih, sedaj presegajo število tistih, ki so uživali ekstazi in amfetamine.
Prevalence of cocaine use varies considerably in Europe, but again the trend generally appears upwards. Survey data suggest that, in Spain and the UK in particular, cocaine use increased substantially during the late 1990s, and recently there have been further, albeit small, increases. In both of these countries, estimates for the recent use of cocaine among young adults now exceed those for ecstasy and amphetamine.
La prévalence de l'usage de cocaïne varie sensiblement en Europe, mais, une fois encore, la tendance générale semble orientée à la hausse. Les données provenant des enquêtes montrent qu'en Espagne et au Royaume-Uni, en particulier, l'usage de cocaïne a considérablement augmenté à la fin des années 1990 et que récemment, de nouvelles hausses, quoique réduites, se sont produites. Dans ces deux pays, les estimations de l'usage récent de cocaïne chez les jeunes adultes dépassent désormais celles de l'ecstasy et des amphétamines.
Die Prävalenz des Kokainkonsums variiert erheblich in Europa, wobei jedoch auch hier generell ein Aufwärtstrend zu verzeichnen ist. Aus Umfragedaten geht hervor, dass insbesondere in Spanien und dem Vereinigten Königreich der Kokainkonsum Ende der 90er Jahre erheblich zugenommen hat und es in jüngerer Zeit weitere, wenn auch geringe Steigerungen gegeben hat. In diesen beiden Ländern liegen die Schätzungen für den jüngsten Kokainkonsum junger Erwachsener jetzt über den entsprechenden Werten für Ecstasy und Amphetamin.
La prevalencia del consumo de cocaína presenta considerables variaciones en Europa, pero también en este caso se observa una tendencia al alza con carácter general. Los datos de las encuestas indican que —en España y Reino Unido en particular— el consumo de cocaína aumentó notablemente a finales de la década de 1990 y recientemente se han registrado incrementos adicionales, aunque pequeños. En estos dos países, las estimaciones de consumo reciente de cocaína entre adultos jóvenes superan ya a las de éxtasis y anfetaminas.
Η επικράτηση της χρήσης κοκαΐνης ποικίλλει σημαντικά στην Ευρώπη, αλλά και σε αυτή την περίπτωση η τάση γενικά μοιάζει να είναι ανοδική. Τα ερευνητικά δεδομένα υποδηλώνουν ότι, ιδίως στην Ισπανία και στο Ηνωμένο Βασίλειο, η χρήση κοκαΐνης αυξήθηκε σημαντικά στα τέλη της δεκαετίας του 1990 και ότι πρόσφατα παρατηρήθηκαν περαιτέρω, αν και μικρές, αυξήσεις. Σε αμφότερες τις χώρες αυτές οι εκτιμήσεις για την πρόσφατη χρήση κοκαΐνης μεταξύ των νεαρών ενηλίκων υπερβαίνουν πλέον τις αντίστοιχες για τη χρήση έκστασης και αμφεταμινών.
Prevalence kokainu se v Evropě výrazně liší, ale i zde se zdá, že trend obecně stoupá. Údaje z průzkumů svědčí o tom, že užívání kokainu koncem 90. let 20. století výrazně vzrostlo, a to zvláště ve Španělsku a Spojeném království, a že v poslední době došlo k dalšímu, byť malému, zvýšení. V obou těchto zemích nyní odhady užívání kokainu v poslední době mezi mladými dospělými převyšují odhady užívání extáze a amfetaminů.
Udbredelsen af kokainbrugen varierer meget i Europa, men igen synes der generelt at være en stigende tendens. Det fremgår af undersøgelsesdata, at kokainbrugen navnlig steg betydeligt i Spanien og Det Forenede Kongerige i slutningen af 1990'erne, og for nylig har der været yderligere, om end mindre, stigninger. I begge disse lande overstiger skønnene over nylig brug af kokain blandt unge voksne nu skønnene med hensyn til ecstasy og amfetamin.
Kokaiinin käytön levinneisyydessä on voimakkaita eroja Euroopan sisällä, mutta suuntaus on jälleen kerran nouseva. Tutkimuksista saadut tiedot viittaavat siihen, että erityisesti Espanjassa ja Yhdistyneessä kuningaskunnassa kokaiinin käyttö lisääntyi huomattavasti 1990-luvulla, ja se on viime aikoina lisääntynyt edelleen, joskin vähemmässä määrin. Molemmissa näissä maissa arviot kokaiinin hiljattaisesta käytöstä nuorten aikuisten keskuudessa ovat nyt korkeammat kuin ekstaasia ja amfetamiinia koskevat arviot.
A kokainhasználat előfordulásában Európán belül nagy eltéréseket találunk, de az általános tendencia itt is felfelé mutat. A felmérések adatai azt jelzik, hogy a kokainhasználat az 1990-es évek vége felé jelentősen nőtt, különösen Spanyolországban és az Egyesült Királyságban, és a közelmúltban újabb, bár ezúttal kismértékű növekedésekre került sor. A közelmúltbeli végzett kokainhasználattal kapcsolatos, fiatal felnőttekre vonatkozó becslések már mindkét országban meghaladják az extasy és az amfetamin becsült használatát.
Det er store variasjoner i prevalensen for kokainbruk i Europa, men igjen synes trenden generelt å gå opp. Data fra undersøkelser tyder på at særlig i Spania og Storbritannia økte kokainbruken vesentlig på slutten av 1990-tallet, og i den senere tid har det vært ytterligere, om enn små, økninger. I begge disse landene er anslagene for nyere bruk av kokain nå høyere blant unge voksne enn anslagene for ecstasy og amfetamin.
Prevalenţa consumului de cocaină variază considerabil în Europa, iar tendinţa pare în general să fie tot una crescătoare. Datele din sondaje sugerează că, în special în Spania şi în Regatul Unit, consumul de cocaină a înregistrat o creştere considerabilă la sfârşitul anilor 1990, iar recent au existat creşteri suplimentare, deşi mai reduse. În ambele ţări, estimările privind consumul recent de cocaină în rândul adulţilor tineri sunt mai mari decât cele privind consumul de Ecstasy şi de amfetamină.
Prevalencia užívania kokaínu sa v Európe značne mení, ale trend má všeobecne opäť stúpajúcu tendenciu. Údaje z prieskumu svedčia, že v Španielsku a najmä v Spojenom kráľovstve sa koncom deväťdesiatych rokov podstatne rozšírilo užívanie kokaínu a aj najnovšie sa potvrdili ďalšie, hoci malé prírastky. Odhady nedávneho užívania kokaínu medzi mladými dospelými v oboch týchto krajinách prevýšili odhadované užívanie extázy a amfetamínu.
Prevalensen för kokainanvändning varierar betydligt i Europa, men även här tycks trenden överlag peka uppåt. Uppgifter från undersökningar tyder på att bruket av kokain, särskilt i Spanien och Storbritannien, ökade väsentligt i slutet av 1990-talet och ytterligare ökningar, om än små, har också skett på senare tid. I båda dessa länder beräknas andelen unga vuxna som har använt kokain de senaste tolv månaderna nu vara större än andelen som har använt ecstasy och amfetamin.
  Uživalci drog in zapor  
Vendar pa mnogo zapornikov nadaljuje svoj vzorec uživanja drog po zaprtju, nekateri pa začnejo droge uživati (in/ali si jih vbrizgavati) v zaporu. Razpoložljive študije kažejo, da naj bi med 8 % in 60 % zapornikov med bivanjem v zaporu užilo droge, 10–42 % pa jih poroča, da so droge redno uživali (186).
The majority of drug users reduce or stop their drug use on admission to prison. However, many prisoners continue to use drugs after incarceration, and some start using drugs (and/or injecting drugs) in prison. Available studies show that between 8 % and 60 % of inmates report having used drugs while in prison, and 10–42 % report regular drug use (186).
La majorité des usagers de drogue réduisent leur consommation ou arrêtent de se droguer lorsqu'ils entrent en prison. Cependant, de nombreux détenus continuent à consommer de la drogue après leur incarcération et certains commencent à en consommer (et/ou à s'en injecter) en détention. D'après les études disponibles, entre 8 % et 60 % des détenus déclarent avoir consommé de la drogue en prison et 10 à 42 % font état d'une consommation régulière (186).
Die Mehrheit der Drogenkonsumenten reduziert oder beendet den Drogenkonsum bei Haftantritt. Viele Haftinsassen setzen den Drogenkonsum jedoch in der Haftanstalt fort, andere beginnen dort erst mit dem Konsum (und/oder der Injektion) von Drogen. Aus den vorliegenden Studien geht hervor, dass zwischen 8 % und 60 % der Haftinsassen angaben, während der Inhaftierung Drogen konsumiert zu haben, und zwischen 10 % und 42 % berichteten, regelmäßig Drogen konsumiert zu haben (186).
La mayoría de los consumidores de drogas suspende o reduce su consumo cuando ingresa en prisión. No obstante, muchos reclusos continúan el consumo tras la encarcelación y algunos empiezan a consumirlas (o a inyectárselas) en prisión. Los estudios disponibles revelan que entre el 8 % y el 60 % de los presos declara haber consumido drogas en prisión, y entre el 10 % y el 42 % se consideran consumidores regulares (186).
La maggioranza dei tossicodipendenti riduce o interrompe il consumo nel momento in cui entra in carcere, ma alcuni detenuti portano avanti il loro modello di consumo di stupefacenti, mentre altri cominciano a farne uso (e/o per via parenterale) proprio in carcere. Gli studi disponibili indicano che una percentuale compresa tra l’8% e il 60% dei detenuti segnala un consumo di sostanze stupefacenti in carcere e un 10-42% segnala un uso regolare di droghe (186).
A maioria dos toxicodependentes reduz o consumo ou deixa de consumir aquando da admissão no estabelecimento prisional. No entanto, alguns detidos mantêm o seu padrão de consumo de drogas e outros iniciam o consumo (e/ou começam a injectar drogas) já na prisão. Os estudos disponíveis mostram que entre 8% e 60% dos reclusos afirmam ter consumido drogas na prisão, e 10–42% referem um consumo regular de droga (186).
Η πλειονότητα των χρηστών ναρκωτικών μειώνει ή σταματά τη χρήση ναρκωτικών κατά την έναρξη της φυλάκισης. Όμως, πολλοί κρατούμενοι συνεχίζουν τη χρήση και ορισμένοι αρχίζουν να κάνουν χρήση (ή/και να κάνουν ενέσιμη χρήση) κατά τη διάρκεια της κράτησής τους. Οι διαθέσιμες μελέτες δείχνουν ότι ποσοστό 8 % - 60 % αναφέρει ότι έκανε χρήση ναρκωτικών στη φυλακή και 10 – 42 % αναφέρει συστηματική χρήση ναρκωτικών (186).
Hoewel de meeste drugsgebruikers stoppen met drugs of hun drugsgebruik verminderen wanneer zij in de gevangenis terechtkomen, zijn er ook veel gedetineerden die in hun gebruikspatroon volharden. Sommige gedetineerden komen zelfs pas in de gevangenis voor het eerst in aanraking met drugsgebruik (en/of met het injecteren van drugs). Uit de beschikbare onderzoeken blijkt dat tussen de 8 en 60% van de gedetineerden aangeeft tijdens hun verblijf in de gevangenis drugs te hebben gebruikt; 10 tot 42% rapporteert een regelmatig drugsgebruik (186).
Většina uživatelů drog po nástupu do vězení užívání drog omezí nebo s ním přestane. Mnoho vězňů však pokračuje v užívání drog i po uvěznění a někteří z nich drogy ve vězení začnou užívat (nebo si je aplikovat nitrožilně). Dostupné studie ukazují, že 8–60 % vězňů uvádí, že během pobytu ve vězení užívali drogy, a 10–42 % uvádí pravidelné užívání drog (186).
De fleste stofbrugere reducerer eller standser deres stofbrug ved indsættelsen i fængslet, men mange af de indsatte fortsætter deres stofbrug efter fængslingen, mens andre begynder at bruge stoffer (og/eller injicere stoffer) i fængslet. Det fremgår af tilgængelige undersøgelser, at mellem 8 % og 60 % af alle indsatte angiver at have brugt stoffer i fængslet, mens 10–42 % angiver, at de regelmæssigt har brugt stoffer (186).
Enamik uimastitarbijaid vähendab vanglasse sattudes uimastite tarbimist või lõpetab selle. Paljud vangid siiski jätkavad uimastite tarbimist pärast vanglasse sattumist ning osa alustab uimastite tarbimist (ja/või süstimist) vanglas. Olemasolevad uuringud näitavad, et vangidest on enda väitel 8–60% kasutanud vanglas olles uimasteid ja 10–42% tarbivad uimasteid regulaarselt (186).
Suurin osa huumeidenkäyttäjistä vähentää huumeidenkäyttöä tai lopettaa sen vankilaan jouduttuaan. Jotkut vangit kuitenkin jatkavat huumeidenkäyttöä, ja toiset taas aloittavat käytön (ja/tai injektiokäytön) vasta vankilassa. Saatavilla olevien tutkimustietojen mukaan 8–60 prosenttia vangeista ilmoittaa käyttäneensä huumeita vankilassa, ja 10–42 prosenttia ilmoittaa käyttävänsä huumeita säännöllisesti (186).
A kábítószer-használók többsége csökkenti vagy abbahagyja a kábítószer-használatot a börtönben. Sok elítélt azonban a bebörtönzését követően is folytatja a kábítószer-használatot, sőt, néhányan éppen a börtönben kezdenek el kábítószert használni (és/vagy injekciózni). A rendelkezésre álló tanulmányok azt mutatják, hogy az elítéltek 8–60%-a számol be kábítószer-használatról a börtönben töltött idő alatt, és 10–42% számol be rendszeres kábítószer-használatról(186).
De fleste reduserer eller holder opp med narkotikabruken etter innsettelsen. Imidlertid fortsetter mange innsatte å bruke narkotika, og noen begynner først å bruke narkotika (og/eller injisere narkotika) i fengsel. Tilgjengelige studier viser at mellom 8 % og 60 % av de innsatte rapporterer å ha brukt narkotika i løpet av soningstiden, og 10-42 % rapporterer om regelmessig bruk av narkotika (186).
Większość osób zażywających narkotyki ogranicza lub zaprzestaje zażywania z chwilą osadzenia w więzieniu. Jednakże wielu więźniów nadal przyjmuje narkotyki po uwięzieniu, a niektórzy zaczynają stosować narkotyki (i/lub przyjmować je dożylnie) właśnie w więzieniu. Dostępne badania wykazują, że od 8% do 60% więźniów przyznaje się do zażywania narkotyków w więzieniu, a od 10% do 42% mówi o regularnym zażywaniu narkotyków (186).
Majoritatea consumatorilor de droguri îşi reduc sau încetează consumul de droguri la intrarea în închisoare. Totuşi, mulţi deţinuţi continuă să consume droguri după încarcerare, iar unii chiar încep să consume droguri (şi/sau să îşi injecteze droguri) în închisoare. Studiile existente arată că între 8 % şi 60 % din deţinuţi declară că au consumat droguri pe durata detenţiei, iar 10–42 % au declarat că au consumat droguri în mod regulat (186).
Väčšina užívateľov drog po nástupe do väzenia užívanie drog obmedzí alebo s ním skončí. Mnohí väzni však pokračujú v užívaní drog aj po uväznení a niektorí začínajú užívať (alebo injekčne užívať) drogy až vo väzení. Podľa dostupných štúdií počas pobytu vo väzení uvádza užitie drog 8 % až 60 % väzňov a 10 % až 42 % uvádza ich pravidelné užívanie (186).
De flesta narkotikamissbrukare minskar eller upphör med sitt missbruk när de kommer till fängelset. Många fortsätter dock att missbruka och andra börjar med narkotika (och/eller injektionsmissbruk) under tiden i fängelset. De studier som finns visar att mellan 8 % och 60 % av internerna uppger sig ha använt droger medan de har suttit i fängelse, och 10–42 % uppger sig ha gjort detta regelbundet(186).
Lielākā daļa narkotiku lietotāju, nonākot ieslodzījumā, narkotiku lietošanu samazina vai pārtrauc. Taču daudzi ieslodzītie turpina lietot narkotikas, un daži sāk narkotiku lietošanu (un/ vai narkotiku injicēšanu) ieslodzījumā. Pieejamie pētījumi norāda, ka 8 % līdz 60 % no ieslodzītajiem atzīst narkotiku lietošanu, atrodoties ieslodzījumā, un 10–42% atzīst regulāru narkotiku lietošanu (186).
  press1-sl  
Od 3 do 3,5 milijona (1% vseh odraslih) Evropejcev naj bi drogo poskusilo v zadnjem letu, medtem ko naj bi bilo rednih uporabnikov, sem se štejejo tisti, ki so kokain uživali v zadnjem mesecu, okoli 1,5 milijona (0,5% vseh odraslih).
The EMCDDA estimates that around 9 million Europeans (3% of all adults) have ever used cocaine. Between 3 and 3.5 million (1% of all adults) are likely to have tried the drug in the last year, while around 1.5 million (0.5% of all adults) are classified as current users, having used it in the last month. Use is concentrated mainly among young adults (15–34 years), particularly young males, and those living in urban areas.
Selon les estimations de l’OEDT, quelque 9 millions d’Européens (3% de l’ensemble de la population adulte) ont expérimenté la cocaïne. Entre 3 et 3,5 millions (1% de l’ensemble de la population adulte) sont supposés avoir essayé la drogue au cours de la dernière année, tandis qu’environ 1,5 million (0,5% de l’ensemble de la population adulte) sont classés dans la catégorie des utilisateurs actuels, c’est-à-dire ayant consommé au cours du dernier mois. Les jeunes adultes (15–34 ans), en particulier ceux de sexe masculin et ceux qui vivent dans les zones urbaines, sont les principaux consommateurs de la drogue.
Die EBDD schätzt, dass etwa 9 Millionen Europäer (3% aller Erwachsenen) schon einmal Kokain konsumiert haben. Zwischen 3 und 3,5 Millionen (1% aller Erwachsenen) haben die Droge wahrscheinlich im letzten Jahr probiert; während etwa 1,5 Millionen (0,5% aller Erwachsenen) als aktuelle Konsumenten eingestuft werden, da sie die Droge im vergangenen Monat konsumiert haben. Der Konsum konzentriert sich hauptsächlich auf junge Erwachsene (15–34 Jahre), insbesondere junge Männer, und auf städtische Gebiete.
El OEDT calcula que aproximadamente 9 millones de europeos (3% de todos los adultos) han consumido cocaína en alguna ocasión. Es probable que entre 3 y 3,5 millones (1% de todos los adultos) hayan probado la misma durante el último año y que cerca de 1,5 millones (0,5% de todos los adultos) puedan considerarse consumidores habituales, habiéndola utilizado en el último mes. El uso se concentra principalmente en adultos jóvenes (15–34 años), especialmente varones, que viven en áreas urbanas.
L’OEDT stima che circa 9 milioni di europei (3% di tutta la popolazione adulta) abbiano provato la cocaina almeno una volta. Si calcola inoltre che tra i 3 e i 3,5 milioni (1% di tutta la popolazione adulta) ne abbiano fatto uso nell’ultimo anno, mentre circa 1,5 milione (0,5% di tutta la popolazione adulta), avendola assunta nell’ultimo mese, è classificato come consumatore attuale. Il consumo si concentra principalmente tra i giovani adulti (15–34 anni), soprattutto maschi residenti in zone urbane.
De acordo com estimativas do OEDT, cerca de 9 milhões de europeus (3% da população adulta) já consumiram cocaína. É provável que entre 3 e 3,5 milhões (1% da população adulta) tenham experimentado a droga no último ano, e cerca de 1,5 milhão (0,5% da população adulta) são classificados como consumidores actuais, tendo consumido a droga no último mês. Este consumo verifica-se principalmente entre os jovens adultos (15–34 anos), sobretudo do sexo masculino, e residentes nas zonas urbanas.
Het EWDD schat dat ongeveer 9 miljoen Europeanen (3% van alle volwassenen) ooit cocaïne hebben gebruikt. Tussen 3 en 3,5 miljoen mensen (1% van alle volwassenen) hebben vermoedelijk het afgelopen jaar deze drug geprobeerd, terwijl ongeveer 1,5 miljoen mensen (0,5% van alle volwassenen) als actuele gebruikers kunnen worden beschouwd, aangezien zij cocaïne tijdens de laatste maand hebben gebruikt. Vooral jongvolwassenen (15–34 jaar) en in het bijzonder jonge mannen en mensen die in stedelijke gebieden wonen, gebruiken deze drug.
EMCDDA odhaduje, že zkušenost s kokainem má okolo devíti milionn Evropann (3 % dospelého obyvatelstva). Behem posledního roku tuto drogu pravdepodobne užilo 3–3,5 milionu (1 % dospelého obyvatelstva) a zhruba 1,5 milionu osob (0,5 % dospelého obyvatelstva) je iazeno mezi aktuální uživatele, kteií kokain užili behem posledního mesíce. Užívání je soustiedeno hlavne ve skupine mladých dospelých (ve veku 15–34 let), zejména mladých mužn, a ve skupine osob žijících v mestských oblastech.
EMCDDA hinnangul on ligikaudu 9 miljonit eurooplast (3% täisealisest elanikkonnast) vähemalt korra kokaiini proovinud. 3–3,5 miljonit (1% täisealisest elanikkonnast) on kokaiini tarbinud viimase aasta jooksul, samas kui ligikaudu 1,5 miljonit (0,5% täisealisest elanikkonnast), keda võib liigitada praeguste tarbijate hulka, on kokaiini kasutanud viimase kuu jooksul. Kokaiini tarbimine on peamiselt levinud noorte täisealiste (15–34-aastaste), eriti noorte meeste ning linnaelanike seas.
EMCDDA arvioi, että noin 9 miljoonaa eurooppalaista (3% kaikista aikuisista) on käyttänyt kokaiinia ainakin kerran elämässään. Huumetta on viimeisen vuoden aikana kokeillut arviolta 3 – 3,5 miljoonaa eurooppalaista (1% kaikista aikuisista). Nykyisiä huumeiden käyttäjiä, jotka ovat käyttäneet sitä edellisen kuukauden aikana, on noin 1,5 miljoonaa (0,5% kaikista aikuisista). Käyttäjät ovat pääosin nuoria, 15–34-vuotiaita aikuisia, etenkin nuoria miehiä ja kaupunkilaisia.
Az EMCDDA becslései szerint körülbelül 9 millió európai (az összes felnött 3%-a) használt már kokaint az élete során. 3–3,5 millió közé tehetö (az összes felnött 1%-a) azoknak a száma, akik az elmúlt évben feltehetöen próbálták a tiltott szert, jelenlegi használónak pedig körülbelül 1,5 millióan (az összes felnött 0,5%-a) minösülnek. A kokain-használat elsösorban a fiatal felnöttekre (15–34 évesek) azon belül is többnyire a fiatal férfiakra, illetve a városban élökre jellemzö.
EMCDDA szacuje, ze około 9 milionów Europejczyków (3% wszystkich dorosłych) spróbowało w swoim zyciu kokainy. Od 3 do 3,5 miliona osób (1% wszystkich dorosłych) prawdopodobnie zazyło ten narkotyk w ostatnim roku, a około 1,5 miliona osób (0,5% wszystkich dorosłych), które zazyły kokaine w ostatnim miesiacu, zakwalifikowano jako zazywajacych ja obecnie. Najwieksze spozycie wystepuje głównie w grupie młodych osób dorosłych (15–34 lat), zwłaszcza młodych mezczyzn oraz osób mieszkajacych w obszarach miejskich.
EMCDDA odhaduje, že približne 9 miliónov Európanov (3% dospelej populácie) má skúsenosti s kokaínom. Približne 3 až 3,5 miliónov (1% dospelej populácie) pravdepodobne skúsilo drogu v minulom roku, zatiaÍ co približne 1,5 miliónov (0,5% dospelej populácie) je klasifikovaných ako súcasní užívatelia, co sú tí, ktorí užili drogu minulý mesiac. Užívanie narástlo najmä medzi mladými Íudˇmi (15–34 rocnými), najmä medzi mladými mužmi a obyvateÍmi mestských oblastí.
ECNN uppskattar att omkring 9 miljoner européer (3% av alla vuxna) har använt kokain någon gång. Mellan 3 och 3,5 miljoner (1% av alla vuxna) tros ha testat drogen det senaste året, medan omkring 1,5 miljoner (0,5 % av alla vuxna) har använt kokain den senaste månaden. Kokain förekommer främst bland unga vuxna (15–34 år) och i synnerhet bland unga män och personer som bor i tätorter.
Pec EMCDDA aplesem aptuveni 9 miljoni Eiropas iedzivotǎju (3% visu pieaugušo) vismaz vienu reizi ir lietojuši kokainu. Aprefiini liecina, ka no 3 lidz 3,5 miljoniem iedzivotǎju pedejǎ gada laikǎ (1% visu pieaugušo) ir pameginǎjuši kokainu, bet aptuveni 1,5 miljoni (0,5% visu pieaugušo) ir sǎkuši kokainu lietot pavisam nesen, t.i., pedejǎ meneša laikǎ. Kokainu lieto galvenokǎrt gados jauni (15–34 gadus veci) pieaugušie, lielǎkoties gados jauni virieši, kǎ ari pilsetvide dzivojošie.
  Sporočila za javnost  
Od 3 do 3,5 milijona (1% vseh odraslih) Evropejcev naj bi drogo poskusilo v zadnjem letu, medtem ko naj bi bilo rednih uporabnikov, sem se štejejo tisti, ki so kokain uživali v zadnjem mesecu, okoli 1,5 milijona (0,5% vseh odraslih).
The EMCDDA estimates that around 9 million Europeans (3% of all adults) have ever used cocaine. Between 3 and 3.5 million (1% of all adults) are likely to have tried the drug in the last year, while around 1.5 million (0.5% of all adults) are classified as current users, having used it in the last month. Use is concentrated mainly among young adults (15–34 years), particularly young males, and those living in urban areas.
Selon les estimations de l’OEDT, quelque 9 millions d’Européens (3% de l’ensemble de la population adulte) ont expérimenté la cocaïne. Entre 3 et 3,5 millions (1% de l’ensemble de la population adulte) sont supposés avoir essayé la drogue au cours de la dernière année, tandis qu’environ 1,5 million (0,5% de l’ensemble de la population adulte) sont classés dans la catégorie des utilisateurs actuels, c’est-à-dire ayant consommé au cours du dernier mois. Les jeunes adultes (15–34 ans), en particulier ceux de sexe masculin et ceux qui vivent dans les zones urbaines, sont les principaux consommateurs de la drogue.
Die EBDD schätzt, dass etwa 9 Millionen Europäer (3% aller Erwachsenen) schon einmal Kokain konsumiert haben. Zwischen 3 und 3,5 Millionen (1% aller Erwachsenen) haben die Droge wahrscheinlich im letzten Jahr probiert; während etwa 1,5 Millionen (0,5% aller Erwachsenen) als aktuelle Konsumenten eingestuft werden, da sie die Droge im vergangenen Monat konsumiert haben. Der Konsum konzentriert sich hauptsächlich auf junge Erwachsene (15–34 Jahre), insbesondere junge Männer, und auf städtische Gebiete.
El OEDT calcula que aproximadamente 9 millones de europeos (3% de todos los adultos) han consumido cocaína en alguna ocasión. Es probable que entre 3 y 3,5 millones (1% de todos los adultos) hayan probado la misma durante el último año y que cerca de 1,5 millones (0,5% de todos los adultos) puedan considerarse consumidores habituales, habiéndola utilizado en el último mes. El uso se concentra principalmente en adultos jóvenes (15–34 años), especialmente varones, que viven en áreas urbanas.
L’OEDT stima che circa 9 milioni di europei (3% di tutta la popolazione adulta) abbiano provato la cocaina almeno una volta. Si calcola inoltre che tra i 3 e i 3,5 milioni (1% di tutta la popolazione adulta) ne abbiano fatto uso nell’ultimo anno, mentre circa 1,5 milione (0,5% di tutta la popolazione adulta), avendola assunta nell’ultimo mese, è classificato come consumatore attuale. Il consumo si concentra principalmente tra i giovani adulti (15–34 anni), soprattutto maschi residenti in zone urbane.
De acordo com estimativas do OEDT, cerca de 9 milhões de europeus (3% da população adulta) já consumiram cocaína. É provável que entre 3 e 3,5 milhões (1% da população adulta) tenham experimentado a droga no último ano, e cerca de 1,5 milhão (0,5% da população adulta) são classificados como consumidores actuais, tendo consumido a droga no último mês. Este consumo verifica-se principalmente entre os jovens adultos (15–34 anos), sobretudo do sexo masculino, e residentes nas zonas urbanas.
Σύμφωνα με εκτιμήσεις του EKΠΝΤ, περίπου 9 εκατομμύρια Ευρωπαίοι (3% του συνόλου των ενηλίκων) έχουν δοκιμάσει κοκαΐνη κάποια στιγμή στη ζωή τους. Πιθανολογείται ότι μεταξύ 3 και 3,5 εκατομμύρια (1% του συνόλου των ενηλίκων) έκαναν χρήση της ουσίας τους τελευταίους 12 μήνες, ενώ περίπου 1,5 εκατομμύριο (0,5% του συνόλου των ενηλίκων) χαρακτηρίζονται ενεργοί χρήστες, καθώς έκαναν χρήση της ουσίας τον τελευταίο μήνα. Οι χρήστες κοκαΐνης είναι κυρίως νεαροί ενήλικες (15–34 ετών), ιδίως νεαροί άνδρες, κάτοικοι αστικών περιοχών.
Het EWDD schat dat ongeveer 9 miljoen Europeanen (3% van alle volwassenen) ooit cocaïne hebben gebruikt. Tussen 3 en 3,5 miljoen mensen (1% van alle volwassenen) hebben vermoedelijk het afgelopen jaar deze drug geprobeerd, terwijl ongeveer 1,5 miljoen mensen (0,5% van alle volwassenen) als actuele gebruikers kunnen worden beschouwd, aangezien zij cocaïne tijdens de laatste maand hebben gebruikt. Vooral jongvolwassenen (15–34 jaar) en in het bijzonder jonge mannen en mensen die in stedelijke gebieden wonen, gebruiken deze drug.
EMCDDA odhaduje, že zkušenost s kokainem má okolo devíti milionů Evropanů (3 % dospělého obyvatelstva). Během posledního roku tuto drogu pravděpodobně užilo 3–3,5 milionu (1 % dospělého obyvatelstva) a zhruba 1,5 milionu osob (0,5 % dospělého obyvatelstva) je řazeno mezi aktuální uživatele, kteří kokain užili během posledního měsíce. Užívání je soustředěno hlavně ve skupině mladých dospělých (ve věku 15–34 let), zejména mladých mužů, a ve skupině osob žijících v městských oblastech.
EONN anslår, at omkring 9 mio. europæere (3% af alle voksne) har prøvet at tage kokain. Mellem 3 og 3,5 mio. (1% af alle voksne) har sandsynligvis prøvet dette stof inden for det seneste år, mens omkring 1,5 mio. (0,5% af alle voksne) er klassificeret som aktuelle brugere, hvilket vil sige, at de har indtaget stoffet inden for den seneste måned. Brugen er navnlig koncentreret blandt de unge voksne (15–34 år), især i byområder og blandt unge mænd.
EMCDDA hinnangul on ligikaudu 9 miljonit eurooplast (3% täisealisest elanikkonnast) vähemalt korra kokaiini proovinud. 3–3,5 miljonit (1% täisealisest elanikkonnast) on kokaiini tarbinud viimase aasta jooksul, samas kui ligikaudu 1,5 miljonit (0,5% täisealisest elanikkonnast), keda võib liigitada praeguste tarbijate hulka, on kokaiini kasutanud viimase kuu jooksul. Kokaiini tarbimine on peamiselt levinud noorte täisealiste (15–34-aastaste), eriti noorte meeste ning linnaelanike seas.
EMCDDA arvioi, että noin 9 miljoonaa eurooppalaista (3% kaikista aikuisista) on käyttänyt kokaiinia ainakin kerran elämässään. Huumetta on viimeisen vuoden aikana kokeillut arviolta 3 – 3,5 miljoonaa eurooppalaista (1% kaikista aikuisista). Nykyisiä huumeiden käyttäjiä, jotka ovat käyttäneet sitä edellisen kuukauden aikana, on noin 1,5 miljoonaa (0,5% kaikista aikuisista). Käyttäjät ovat pääosin nuoria, 15–34-vuotiaita aikuisia, etenkin nuoria miehiä ja kaupunkilaisia.
Az EMCDDA becslései szerint körülbelül 9 millió európai (az összes felnőtt 3%-a) használt már kokaint az élete során. 3–3,5 millió közé tehető (az összes felnőtt 1%-a) azoknak a száma, akik az elmúlt évben feltehetően próbálták a tiltott szert, jelenlegi használónak pedig körülbelül 1,5 millióan (az összes felnőtt 0,5%-a) minősülnek. A kokain-használat elsősorban a fiatal felnőttekre (15–34 évesek) azon belül is többnyire a fiatal férfiakra, illetve a városban élőkre jellemző.
EONN anslår at totalt rundt 9 millioner europeere (eller 3% av alle voksne) har brukt kokain en eller annen gang. Et sted mellom 3 og 3,5 millioner (1% av alle voksne) kan ha prøvd stoffet i løpet av siste år, mens ca. 1,5 millioner (0,5% av alle voksne) klassifiseres som aktuelle brukere og har brukt kokain i løpet av siste måned. Bruken er hovedsakelig konsentrert blant unge voksne (15–34 år), særlig unge menn, og i urbane områder.
EMCDDA szacuje, że około 9 milionów Europejczyków (3% wszystkich dorosłych) spróbowało w swoim życiu kokainy. Od 3 do 3,5 miliona osób (1% wszystkich dorosłych) prawdopodobnie zażyło ten narkotyk w ostatnim roku, a około 1,5 miliona osób (0,5% wszystkich dorosłych), które zażyły kokainę w ostatnim miesiącu, zakwalifikowano jako zażywających ją obecnie. Największe spożycie występuje głównie w grupie młodych osób dorosłych (15–34 lat), zwłaszcza młodych mężczyzn oraz osób mieszkających w obszarach miejskich.
OEDT estimează că circa 9 milioane de europeni (3% din populaţia adultă) au consumat cocaină cel puţin o dată în viaţă. Se consideră că între 3 şi 3,5 milioane (1% din populaţia adultă) au încercat drogul în ultimele 12 luni, în timp ce aproximativ 1,5 milioane (0,5% din populaţia adultă) sunt clasificaţi drept consumatori actuali, consumând cocaină în ultimele 30 de zile. Consumul de cocaină este mai frecvent în rândul adulţilor tineri (15–34 ani), în special bărbaţi şi din zonele urbane.
EMCDDA odhaduje, že približne 9 miliónov Európanov (3% dospelej populácie) má skúsenosti s kokaínom. Približne 3 až 3,5 miliónov (1% dospelej populácie) pravdepodobne skúsilo drogu v minulom roku, zatiaľ čo približne 1,5 miliónov (0,5% dospelej populácie) je klasifikovaných ako súčasní užívatelia, čo sú tí, ktorí užili drogu minulý mesiac. Užívanie narástlo najmä medzi mladými ľudˇmi (15–34 ročnými), najmä medzi mladými mužmi a obyvateľmi mestských oblastí.
ECNN uppskattar att omkring 9 miljoner européer (3% av alla vuxna) har använt kokain någon gång. Mellan 3 och 3,5 miljoner (1% av alla vuxna) tros ha testat drogen det senaste året, medan omkring 1,5 miljoner (0,5 % av alla vuxna) har använt kokain den senaste månaden. Kokain förekommer främst bland unga vuxna (15–34 år) och i synnerhet bland unga män och personer som bor i tätorter.
  press1-sl  
Od 3 do 3,5 milijona (1% vseh odraslih) Evropejcev naj bi drogo poskusilo v zadnjem letu, medtem ko naj bi bilo rednih uporabnikov, sem se štejejo tisti, ki so kokain uživali v zadnjem mesecu, okoli 1,5 milijona (0,5% vseh odraslih).
Selon les estimations de l’OEDT, quelque 9 millions d’Européens (3% de l’ensemble de la population adulte) ont expérimenté la cocaïne. Entre 3 et 3,5 millions (1% de l’ensemble de la population adulte) sont supposés avoir essayé la drogue au cours de la dernière année, tandis qu’environ 1,5 million (0,5% de l’ensemble de la population adulte) sont classés dans la catégorie des utilisateurs actuels, c’est-à-dire ayant consommé au cours du dernier mois. Les jeunes adultes (15–34 ans), en particulier ceux de sexe masculin et ceux qui vivent dans les zones urbaines, sont les principaux consommateurs de la drogue.
Die EBDD schätzt, dass etwa 9 Millionen Europäer (3% aller Erwachsenen) schon einmal Kokain konsumiert haben. Zwischen 3 und 3,5 Millionen (1% aller Erwachsenen) haben die Droge wahrscheinlich im letzten Jahr probiert; während etwa 1,5 Millionen (0,5% aller Erwachsenen) als aktuelle Konsumenten eingestuft werden, da sie die Droge im vergangenen Monat konsumiert haben. Der Konsum konzentriert sich hauptsächlich auf junge Erwachsene (15–34 Jahre), insbesondere junge Männer, und auf städtische Gebiete.
El OEDT calcula que aproximadamente 9 millones de europeos (3% de todos los adultos) han consumido cocaína en alguna ocasión. Es probable que entre 3 y 3,5 millones (1% de todos los adultos) hayan probado la misma durante el último año y que cerca de 1,5 millones (0,5% de todos los adultos) puedan considerarse consumidores habituales, habiéndola utilizado en el último mes. El uso se concentra principalmente en adultos jóvenes (15–34 años), especialmente varones, que viven en áreas urbanas.
L’OEDT stima che circa 9 milioni di europei (3% di tutta la popolazione adulta) abbiano provato la cocaina almeno una volta. Si calcola inoltre che tra i 3 e i 3,5 milioni (1% di tutta la popolazione adulta) ne abbiano fatto uso nell’ultimo anno, mentre circa 1,5 milione (0,5% di tutta la popolazione adulta), avendola assunta nell’ultimo mese, è classificato come consumatore attuale. Il consumo si concentra principalmente tra i giovani adulti (15–34 anni), soprattutto maschi residenti in zone urbane.
De acordo com estimativas do OEDT, cerca de 9 milhões de europeus (3% da população adulta) já consumiram cocaína. É provável que entre 3 e 3,5 milhões (1% da população adulta) tenham experimentado a droga no último ano, e cerca de 1,5 milhão (0,5% da população adulta) são classificados como consumidores actuais, tendo consumido a droga no último mês. Este consumo verifica-se principalmente entre os jovens adultos (15–34 anos), sobretudo do sexo masculino, e residentes nas zonas urbanas.
Sύµfωνa µe eκtιµήseις tου EKΠΝΤ, peρίpου 9 eκatοµµύριa Ευρωpaίοι (3% tου sυνόλου tων eνηλίκων) έχουν dοκιµάseι κοκaΐνη κάpοιa stιγµή stη ζωή tους. Πιθaνολογeίtaι όtι µetaξύ 3 κaι 3,5 eκatοµµύριa (1% tου sυνόλου tων eνηλίκων) έκaνaν χρήsη tης ουsίaς tους teλeυtaίους 12 µήνeς, eνώ peρίpου 1,5 eκatοµµύριο (0,5% tου sυνόλου tων eνηλίκων) χaρaκtηρίζονtaι eνeργοί χρήsteς, κaθώς έκaνaν χρήsη tης ουsίaς tον teλeυtaίο µήνa. Οι χρήsteς κοκaΐνης eίνaι κυρίως νeaροί eνήλικeς (15–34 etών), ιdίως νeaροί άνdρeς, κάtοικοι astικών peριοχών.
Het EWDD schat dat ongeveer 9 miljoen Europeanen (3% van alle volwassenen) ooit cocaïne hebben gebruikt. Tussen 3 en 3,5 miljoen mensen (1% van alle volwassenen) hebben vermoedelijk het afgelopen jaar deze drug geprobeerd, terwijl ongeveer 1,5 miljoen mensen (0,5% van alle volwassenen) als actuele gebruikers kunnen worden beschouwd, aangezien zij cocaïne tijdens de laatste maand hebben gebruikt. Vooral jongvolwassenen (15–34 jaar) en in het bijzonder jonge mannen en mensen die in stedelijke gebieden wonen, gebruiken deze drug.
EMCDDA odhaduje, že zkušenost s kokainem má okolo devíti milionu Evropanu (3 % dospelého obyvatelstva). Behem posledního roku tuto drogu pravdepodobne užilo 3–3,5 milionu (1 % dospelého obyvatelstva) a zhruba 1,5 milionu osob (0,5 % dospelého obyvatelstva) je razeno mezi aktuální uživatele, kterí kokain užili behem posledního mesíce. Užívání je soustredeno hlavne ve skupine mladých dospelých (ve veku 15–34 let), zejména mladých mužu, a ve skupine osob žijících v mestských oblastech.
EONN anslår, at omkring 9 mio. europæere (3% af alle voksne) har prøvet at tage kokain. Mellem 3 og 3,5 mio. (1% af alle voksne) har sandsynligvis prøvet dette stof inden for det seneste år, mens omkring 1,5 mio.     (0,5% af alle voksne) er klassificeret som aktuelle brugere, hvilket vil sige, at de har indtaget stoffet inden for den seneste måned. Brugen er navnlig koncentreret blandt de unge voksne (15–34 år), især i byområder og blandt unge mænd.
EMCDDA hinnangul on ligikaudu 9 miljonit eurooplast (3% täisealisest elanikkonnast) vähemalt korra kokaiini proovinud. 3–3,5 miljonit (1% täisealisest elanikkonnast) on kokaiini tarbinud viimase aasta jooksul, samas kui ligikaudu 1,5 miljonit (0,5% täisealisest elanikkonnast), keda võib liigitada praeguste tarbijate hulka, on kokaiini kasutanud viimase kuu jooksul. Kokaiini tarbimine on peamiselt levinud noorte täisealiste (15–34-aastaste),  eriti noorte meeste ning linnaelanike seas.
EMCDDA arvioi, että noin 9 miljoonaa eurooppalaista (3% kaikista aikuisista) on käyttänyt kokaiinia ainakin kerran elämässään. Huumetta on viimeisen vuoden aikana kokeillut arviolta 3 – 3,5 miljoonaa eurooppalaista (1% kaikista aikuisista). Nykyisiä huumeiden käyttäjiä, jotka ovat käyttäneet sitä edellisen kuukauden aikana, on noin 1,5 miljoonaa (0,5% kaikista aikuisista). Käyttäjät ovat pääosin nuoria, 15–34-vuotiaita aikuisia, etenkin nuoria miehiä ja kaupunkilaisia.
Az EMCDDA becslései szerint körülbelül 9 millió európai (az összes felnott 3%-a) használt már kokaint az élete során. 3–3,5 millió közé teheto (az összes felnott 1%-a) azoknak a száma, akik az elmúlt évben feltehetoen próbálták a tiltott szert, jelenlegi használónak pedig körülbelül 1,5 millióan (az összes felnott 0,5%-a) minosülnek. A kokain-használat elsosorban a fiatal felnottekre (15–34 évesek) azon belül is többnyire a fiatal férfiakra, illetve a városban élokre jellemzo.
EONN anslår at totalt rundt 9 millioner europeere (eller 3% av alle voksne) har brukt kokain en eller annen gang. Et sted mellom 3 og 3,5 millioner (1% av alle voksne) kan ha prøvd stoffet i løpet av siste år, mens ca. 1,5 millioner (0,5% av alle voksne) klassifiseres som aktuelle brukere og har brukt kokain i løpet av siste måned. Bruken er hovedsakelig konsentrert blant unge voksne (15–34 år), særlig unge menn, og i urbane områder.
EMCDDA szacuje, ze okolo 9 milionów Europejczyków (3% wszystkich doroslych) spróbowalo w swoim zyciu kokainy. Od 3 do 3,5 miliona osób (1% wszystkich doroslych) prawdopodobnie zazylo ten narkotyk w ostatnim roku, a okolo 1,5 miliona osób (0,5% wszystkich doroslych), które zazyly kokaine w ostatnim miesiacu, zakwalifikowano jako zazywajacych ja obecnie. Najwieksze spozycie wystepuje glównie w grupie mlodych osób doroslych (15–34 lat), zwlaszcza mlodych mezczyzn oraz osób mieszkajacych w obszarach miejskich.
OEDT estimeaza ca circa 9 milioane de europeni (3% din populatia adulta) au consumat cocaina cel putin o data în viata. Se considera ca între 3 si 3,5 milioane (1% din populatia adulta) au încercat drogul în ultimele   12 luni, în timp ce aproximativ 1,5 milioane (0,5% din populatia adulta) sunt clasificati drept consumatori actuali, consumând cocaina în ultimele 30 de zile. Consumul de cocaina este mai frecvent în rândul adultilor tineri   (15–34 ani), în special barbati si din zonele urbane.
EMCDDA odhaduje, že približne 9 miliónov Európanov (3% dospelej populácie) má skúsenosti s kokaínom. Približne 3 až 3,5 miliónov (1% dospelej populácie) pravdepodobne skúsilo drogu v minulom roku, zatial co približne 1,5 miliónov (0,5% dospelej populácie) je klasifikovaných ako súcasní užívatelia, co sú tí, ktorí užili drogu minulý mesiac. Užívanie narástlo najmä medzi mladými ludˇmi (15–34 rocnými), najmä medzi mladými mužmi a obyvatelmi mestských oblastí.
ECNN uppskattar att omkring 9 miljoner européer (3% av alla vuxna) har använt kokain någon gång. Mellan     3 och 3,5 miljoner (1% av alla vuxna) tros ha testat drogen det senaste året, medan omkring 1,5 miljoner (0,5 % av alla vuxna) har använt kokain den senaste månaden. Kokain förekommer främst bland unga vuxna (15–34 år) och i synnerhet bland unga män och personer som bor i tätorter.
Pec EMCDDA aplesem aptuveni 9 miljoni Eiropas iedzivotaju (3% visu pieauguso) vismaz vienu reizi ir lietojusi kokainu. Aprekini liecina, ka no 3 lidz 3,5 miljoniem iedzivotaju pedeja gada laika (1% visu pieauguso) ir pameginajusi kokainu, bet aptuveni 1,5 miljoni (0,5% visu pieauguso) ir sakusi kokainu lietot pavisam nesen, t.i., pedeja menesa laika. Kokainu lieto galvenokart gados jauni (15–34 gadus veci) pieaugusie, lielakoties gados jauni viriesi, ka ari pilsetvide dzivojosie.
  RazÅ¡irjenost in vzorci...  
Najnovejši podatki raziskave ESPAD iz leta 2003 kažejo, da je najvišji delež 15- in 16-letnih dijakov, ki so konopljo že kdaj poskusili, na Češkem (44 %) (prikaz 1). Najnižje ocene o številu dijakov, ki so v življenju že kdaj uživali konopljo (manj kot 10 %), se pojavljajo v Grčiji, na Cipru, Švedskem, Norveškem, v Romuniji in Turčiji.
The latest ESPAD survey data, from 2003, reveal that the highest lifetime prevalence of cannabis use among 15- and 16-year-old school students is in the Czech Republic (44 %) (Figure 1). The lowest lifetime prevalence estimates (less than 10 %) occur in Greece, Cyprus, Sweden, Norway, Romania and Turkey. Countries where the rate is higher than 25 % include Germany, Italy, the Netherlands, Slovakia and Slovenia (27 % and 28 %), while the highest lifetime prevalence estimates, ranging from 32 % to 40 %, are reported in Belgium, France, Ireland and the United Kingdom. In most countries, since 1995, there has been a consistent increase in the number of school students who have ever tried cannabis (20). However, country variations are marked.
Les données de la dernière enquête ESPAD, qui remonte à 2003, font apparaître que la prévalence au cours de la vie de l'usage de cannabis parmi les élèves de 15 à 16 ans est la plus élevée en République tchèque (44 %) (graphique 1). Les estimations de prévalence au cours de la vie sont les plus basses (moins de 10 %) en Grèce, à Chypre, en Suède, en Norvège, en Roumanie et en Turquie. Les pays où le pourcentage est supérieur à 25 % sont, notamment, l'Allemagne, l'Italie, les Pays-Bas, la Slovaquie et la Slovénie (27 et 28 %), tandis que les estimations de prévalence au cours de la vie les plus élevées, comprises entre 32 et 40 %, sont rapportées en Belgique, en France, en Irlande et au Royaume-Uni. Dans la plupart des pays, on assiste depuis 1995 à une augmentation constante du nombre d'étudiants ayant déjà expérimenté le cannabis (20). Toutefois, les variations entre pays sont sensibles.
Den Daten der jüngsten ESPAD-Umfrage aus dem Jahr 2003 zufolge wurde die höchste Lebenszeitprävalenz des Cannabiskonsums unter 15- und 16-jährigen Schülern in der Tschechischen Republik (44 %) festgestellt (Abbildung 1). Die niedrigsten Schätzungen für die Lebenszeitprävalenz (unter 10 %) werden aus Griechenland, Zypern, Schweden, Norwegen, Rumänien und der Türkei gemeldet. Zu den Ländern mit einer Lebenszeitprävalenzrate von über 25 % gehören Deutschland, Italien, die Niederlande, die Slowakei und Slowenien (27 % und 28 %), während die höchsten Schätzungen für die Lebenszeitprävalenz (32 % bis 40 %) aus Belgien, Frankreich, Irland und dem Vereinigten Königreich berichtet werden. In den meisten Ländern wird seit 1995 ein kontinuierlicher Anstieg der Zahl der Schüler verzeichnet, die mindestens einmal im Leben Cannabis probiert haben (20). Es wurden jedoch ausgeprägte Unterschiede zwischen den Ländern festgestellt.
Los datos de la última encuesta ESPAD de 2003 revelan que la República Checa presenta la prevalencia más elevada de consumo de cannabis a lo largo de la vida entre estudiantes de 15 y 16 años de edad (44 %) (gráfico 1). Las estimaciones más bajas de prevalencia de vida (inferior al 10 %) se registran en Grecia, Chipre, Suecia, Noruega, Rumanía y Turquía. Entre los países que superan el 25 % se encuentran Alemania, Italia, Países Bajos, Eslovaquia y Eslovenia (27 % y 28 %), mientras que las estimaciones más elevadas (del 32 % al 40 %) se registran en Bélgica, Francia, Irlanda y Reino Unido. Desde 1995, en la mayoría de países se ha producido un aumento constante en el número de estudiantes que han probado el cannabis en alguna ocasión (20). Sin embargo, las variaciones entre países son marcadas.
Σύμφωνα με τα τελευταία στοιχεία της έρευνας του ESPAD, τα οποία χρονολογούνται από το 2003, η υψηλότερη εκτίμηση για την επικράτηση της χρήσης κάνναβης σε όλη τη ζωή στους 15χρονους και 16χρονους μαθητές παρατηρείται στην Τσεχική Δημοκρατία (44 %) (διάγραμμα 1). Οι χαμηλότερες εκτιμήσεις για την επικράτηση της χρήσης σε όλη τη ζωή (κάτω του 10 %) παρατηρούνται στην Ελλάδα, την Κύπρο, τη Σουηδία, τη Νορβηγία, τη Ρουμανία και την Τουρκία. Στις χώρες με ποσοστό άνω του 25 % συγκαταλέγονται η Γερμανία, η Ιταλία, οι Κάτω Χώρες, η Σλοβακία και η Σλοβενία (27 % και 28 %), ενώ οι υψηλότερες εκτιμήσεις για την επικράτηση της χρήσης σε όλη τη ζωή, οι οποίες κυμαίνονται από 32 % έως 40 %, αναφέρονται στο Βέλγιο, τη Γαλλία, την Ιρλανδία και το Ηνωμένο Βασίλειο. Στις περισσότερες χώρες, από το 1995, καταγράφεται σταθερή αύξηση του αριθμού των μαθητών που έχουν δοκιμάσει κάνναβη τουλάχιστον μία φορά στη ζωή τους (20). Ωστόσο, οι διαφορές από χώρα σε χώρα είναι έντονες.
Uit de gegevens van de meest recente ESPAD-enquête in 2003 blijkt dat Tsjechië het hoogste “ooit”-gebruik van cannabis (44%) kent onder 15- en 16-jarige scholieren (figuur 1). De laagste schattingen voor dat “ooit”-gebruik (minder dan 10%) zijn afkomstig uit Griekenland, Cyprus, Zweden, Noorwegen, Roemenië en Turkije. Tot de landen met een “ooit”-gebruik van meer dan 25% behoren Duitsland, Italië, Nederland, Slowakije en Slovenië (27 en 28%), terwijl de hoogste percentages (variërend van 32 tot 40%) in België, Frankrijk, Ierland en het Verenigd Koninkrijk worden gemeld. Sinds 1995 is er in de meeste landen sprake van een gestage stijging van het aantal scholieren dat ooit cannabis heeft geprobeerd (20). De variatie tussen de landen is op dit punt echter groot.
Údaje posledního průzkumu ESPAD z roku 2003 ukazují, že nejvyšší celoživotní prevalence konopí u patnáctiletých a šestnáctiletých studentů se vyskytuje v České republice (44 %) (obr. 1). Nejnižší odhady celoživotní prevalence (méně než 10 %) vykazuje Řecko, Kypr, Švédsko, Norsko, Rumunsko a Turecko. Mezi země, kde je míra prevalence vyšší než 25 %, patří Německo, Itálie, Nizozemsko, Slovensko a Slovinsko (27 % a 28 %), zatímco nejvyšší odhady celoživotní prevalence, které se pohybující v rozmezí od 32 % do 40 %, jsou hlášeny v Belgii, Francii, Irsku a Spojeném království. Ve většině zemí došlo od roku 1995 k soustavnému nárůstu počtu studentů, kteří někdy v životě vyzkoušeli konopí (20). Rozdíly mezi jednotlivými zeměmi jsou však značné.
Det fremgår af de seneste data fra ESPAD-undersøgelser fra 2003, at den højeste langtidsprævalens for cannabisbrug blandt 15- og 16-årige skoleelever findes i Tjekkiet (44 %) (figur 1). De laveste skøn over langtidsprævalensen (under 10 %) forekommer i Grækenland, Cypern, Sverige, Norge, Rumænien og Tyrkiet. De lande, hvor langtidsprævalensen ligger på over 25 %, omfatter Tyskland, Italien, Nederlandene, Slovakiet og Slovenien (27 % og 28 %), mens Belgien, Frankrig, Irland og Det Forenede Kongerige har meldt om de højeste skøn over langtidsprævalensen, nemlig fra 32 %–40 %. I de fleste lande har der siden 1995 været en konstant stigning i antallet af skoleelever, der nogensinde har prøvet cannabis (20). Der er imidlertid markante udsving fra land til land.
ESPADi viimase, 2003. aasta uuringu andmed näitavad, et elu jooksul kanepit tarbinud 15–16aastaste kooliõpilaste osakaal on kõige suurem Tšehhi Vabariigis (44%) (joonis 1). Elu jooksul kanepit tarbinute osakaal on madalaim (vähem kui 10%) Kreekas, Küprosel, Rootsis, Norras, Rumeenias ja Türgis. Riikide hulka, kus see määr on suurem kui 25%, kuuluvad Saksamaa, Itaalia, Madalmaad, Slovakkia ja Sloveenia (27% ja 28%), elu jooksul kanepit tarbinute osakaal on kõige suurem Belgias, Prantsusmaal, Iirimaal ja Ühendkuningriigis, ulatudes 32–40%. Alates aastast 1995 on enamikus riikides pidevalt suurenenud kooliõpilaste arv, kes on kunagi kanepit proovinud (20). Erinevused riigiti on siiski märkimisväärsed.
Viimeisimmän ESPAD-kyselyn tiedot vuodelta 2003 osoittavat, että kannabista ainakin kerran käyttäneiden osuus 15- ja 16-vuotiaissa koululaisissa on korkein Tšekissä (44 %) (kaavio 1). Vähiten kannabista ainakin kerran käyttäneitä (alle 10 %) arvioidaan olevan Kreikassa, Kyproksella, Ruotsissa, Norjassa, Romaniassa ja Turkissa. Maihin, joissa kannabista ainakin kerran käyttäneiden osuus on yli 25 prosenttia, kuuluvat Saksa, Italia, Alankomaat, Slovakia ja Slovenia (27 % ja 28 %), ja korkeimmat arvioidut osuudet – 23–40 prosenttia – ovat ilmoittaneet Belgia, Ranska, Irlanti ja Yhdistynyt kuningaskunta. Useimmissa maissa niiden koululaisten osuus, jotka ovat joskus kokeilleet kannabista, on kasvanut tasaisesti vuodesta 1995 lähtien (20). Eri maiden välillä on kuitenkin suuria eroja.
A legutóbbi, 2003-as ESPAD felmérés adataiból kitűnik, hogy a kannabiszhasználat életprevalenciája a 15–16 éves diákok között Csehországban volt a legmagasabb (44%) (Figure 1). Az életprevalencia becslésének legalacsonyabb (10% alatti) értékei Görögországra, Ciprusra, Svédországra, Norvégiára, Romániára és Törökországra vonatkoznak. 25% feletti az arány többek között Németországban, Olaszországban, Hollandiában, Szlovákiában és Szlovéniában (27% és 28%), míg az életprevalencia legmagasabb becsült értékeit – 32% és 40% között – Belgiumból, Franciaországból, Írországból és az Egyesült Királyságból jelentették. A legtöbb országban 1995 óta folyamatosan nőtt azon diákok száma, akik már kipróbálták a kannabiszt(20). Az országok között azonban szembetűnő különbségek mutatkoznak.
Data fra den siste ESPAD-undersøkelsen fra 2003 viser at livstidsprevalensen av cannabisbruk blant 15- og 16-årige skoleelever er høyest i Den tsjekkiske republikk (44 %) (figur 1). De laveste anslagene over livstidsprevalens (under 10 %) stammer fra Hellas, Kypros, Sverige, Norge, Romania og Tyrkia. Blant landene hvor livstidsprevalensen er over 25 %, er i Tyskland, Italia, Nederland, Slovakia og Slovenia (27 % og 28 %), mens de høyeste anslagene over livstidsprevalens, fra 32 % og til 40 %, er rapportert fra Belgia, Frankrike, Irland og Storbritannia. I de fleste land har det siden 1995 vært en kontinuerlig økning i antallet skoleelever som noen gang har prøvd cannabis (20). Variasjonene landene imellom er imidlertid store.
Najnowsze dane pochodzące z badań ESPAD z 2003 roku wskazują, że najwyższy wskaźnik przynajmniej jednokrotnego zażycia pochodnych konopi indyjskich wśród 15- i 16-letniej młodzieży szkolnej odnotowano w Republice Czeskiej (44%) (Wykres 1). Najniższe szacunki przynajmniej jednokrotnego zażycia (poniżej 10%) występują w Grecji, na Cyprze, w Szwecji, Norwegii, Rumunii i Turcji. Państwa, w których wskaźnik ten jest wyższy niż 25% to Niemcy, Włochy, Holandia, Słowacja i Słowenia (27% i 28%), gdy tymczasem najwyższe szacunki przynajmniej jednokrotnego zażycia, od 32% do 40%, odnoszą się do Belgii, Francji, Irlandii i Wielkiej Brytanii. Od 1995 roku w większości państw odnotowano konsekwentny wzrost liczby młodzieży szkolnej, która choć raz próbowała pochodnych konopi (20). Zaznaczają się jednak różnice między poszczególnymi państwami.
Datele furnizate de cel mai recent sondaj ESPAD, din 2003, arată că cea mai importantă prevalenţă a consumului de canabis pe parcursul vieţii la elevii cu vârste între 15 şi 16 ani se înregistrează în Republica Cehă (44 %) (Figura 1). Cele mai reduse prevalenţe estimate pe parcursul vieţii (sub 10 %) se înregistrează în Grecia, Cipru, Suedia, Norvegia, România şi Turcia. Printre ţările în care acest procent este de peste 25 % se numără Germania, Italia, Olanda, Slovacia şi Slovenia (27 % şi 28 %), în timp ce cea mai importantă prevalenţă pe viaţă estimată, variind între 32 % şi 40 %, se înregistrează în Belgia, Franţa, Irlanda şi în Regatul Unit. În majoritatea ţărilor s-a înregistrat o creştere semnificativă, din 1995 încoace, a numărului de elevi care au consumat canabis cel puţin o dată (20). Totuşi, există variaţii importante de la o ţară la alta.
Posledné údaje z prieskumu ESPAD v roku 2003 ukazujú, že najvyššia celoživotná prevalencia užívania kanabisu medzi 15- a 16-ročnými školákmi je v Českej republike (44 %) (obrázok 1). Najnižšie odhady celoživotnej prevalencie (menej ako 10 %) pochádzajú z Grécka, Cypru, zo Švédska, z Nórska, Rumunska a Turecka. Medzi krajiny, v ktorých je podiel vyšší než 25 %, patria Nemecko, Taliansko, Holandsko, Slovensko a Slovinsko (27 a 28 %), kým odhady najvyššej celoživotnej prevalencie, od 32 do 40 %, uviedli z Belgicka, Francúzska, Írska a zo Spojeného kráľovstva. Vo väčšine krajín od roku 1995 sústavne rástol počet školákov, ktorí už okúsili kanabis (20). Rozdiely medzi jednotlivými krajinami sú však značné.
De senaste ESPAD-uppgifterna från 2003 visar att livstidsprevalensen för cannabisanvändning (andel personer som någon gång har prövat cannabis) bland skolelever i åldern 15–16 år är högst i Tjeckien (44 %) (figur 1). Livstidsprevalensen är lägst (under 10 %) i Grekland, Cypern, Sverige, Norge, Rumänien och Turkiet. Bland de länder som har en andel på över 25 % finns Tyskland, Italien, Nederländerna, Slovakien och Slovenien (27 % och 28 %), medan livstidsprevalensen är högst, mellan 32 % och 40 %, i Belgien, Frankrike, Irland och Storbritannien. I de flesta länder har antalet skolelever som någon gång har testat cannabis(20) ökat stadigt sedan 1995. Det finns dock markanta skillnader mellan länderna.
  RazÅ¡irjenost in vzorci...  
Najnovejši podatki raziskave ESPAD iz leta 2003 kažejo, da je najvišji delež 15- in 16-letnih dijakov, ki so konopljo že kdaj poskusili, na Češkem (44 %) (prikaz 1). Najnižje ocene o številu dijakov, ki so v življenju že kdaj uživali konopljo (manj kot 10 %), se pojavljajo v Grčiji, na Cipru, Švedskem, Norveškem, v Romuniji in Turčiji.
The latest ESPAD survey data, from 2003, reveal that the highest lifetime prevalence of cannabis use among 15- and 16-year-old school students is in the Czech Republic (44 %) (Figure 1). The lowest lifetime prevalence estimates (less than 10 %) occur in Greece, Cyprus, Sweden, Norway, Romania and Turkey. Countries where the rate is higher than 25 % include Germany, Italy, the Netherlands, Slovakia and Slovenia (27 % and 28 %), while the highest lifetime prevalence estimates, ranging from 32 % to 40 %, are reported in Belgium, France, Ireland and the United Kingdom. In most countries, since 1995, there has been a consistent increase in the number of school students who have ever tried cannabis (20). However, country variations are marked.
Les données de la dernière enquête ESPAD, qui remonte à 2003, font apparaître que la prévalence au cours de la vie de l'usage de cannabis parmi les élèves de 15 à 16 ans est la plus élevée en République tchèque (44 %) (graphique 1). Les estimations de prévalence au cours de la vie sont les plus basses (moins de 10 %) en Grèce, à Chypre, en Suède, en Norvège, en Roumanie et en Turquie. Les pays où le pourcentage est supérieur à 25 % sont, notamment, l'Allemagne, l'Italie, les Pays-Bas, la Slovaquie et la Slovénie (27 et 28 %), tandis que les estimations de prévalence au cours de la vie les plus élevées, comprises entre 32 et 40 %, sont rapportées en Belgique, en France, en Irlande et au Royaume-Uni. Dans la plupart des pays, on assiste depuis 1995 à une augmentation constante du nombre d'étudiants ayant déjà expérimenté le cannabis (20). Toutefois, les variations entre pays sont sensibles.
Den Daten der jüngsten ESPAD-Umfrage aus dem Jahr 2003 zufolge wurde die höchste Lebenszeitprävalenz des Cannabiskonsums unter 15- und 16-jährigen Schülern in der Tschechischen Republik (44 %) festgestellt (Abbildung 1). Die niedrigsten Schätzungen für die Lebenszeitprävalenz (unter 10 %) werden aus Griechenland, Zypern, Schweden, Norwegen, Rumänien und der Türkei gemeldet. Zu den Ländern mit einer Lebenszeitprävalenzrate von über 25 % gehören Deutschland, Italien, die Niederlande, die Slowakei und Slowenien (27 % und 28 %), während die höchsten Schätzungen für die Lebenszeitprävalenz (32 % bis 40 %) aus Belgien, Frankreich, Irland und dem Vereinigten Königreich berichtet werden. In den meisten Ländern wird seit 1995 ein kontinuierlicher Anstieg der Zahl der Schüler verzeichnet, die mindestens einmal im Leben Cannabis probiert haben (20). Es wurden jedoch ausgeprägte Unterschiede zwischen den Ländern festgestellt.
Los datos de la última encuesta ESPAD de 2003 revelan que la República Checa presenta la prevalencia más elevada de consumo de cannabis a lo largo de la vida entre estudiantes de 15 y 16 años de edad (44 %) (gráfico 1). Las estimaciones más bajas de prevalencia de vida (inferior al 10 %) se registran en Grecia, Chipre, Suecia, Noruega, Rumanía y Turquía. Entre los países que superan el 25 % se encuentran Alemania, Italia, Países Bajos, Eslovaquia y Eslovenia (27 % y 28 %), mientras que las estimaciones más elevadas (del 32 % al 40 %) se registran en Bélgica, Francia, Irlanda y Reino Unido. Desde 1995, en la mayoría de países se ha producido un aumento constante en el número de estudiantes que han probado el cannabis en alguna ocasión (20). Sin embargo, las variaciones entre países son marcadas.
Σύμφωνα με τα τελευταία στοιχεία της έρευνας του ESPAD, τα οποία χρονολογούνται από το 2003, η υψηλότερη εκτίμηση για την επικράτηση της χρήσης κάνναβης σε όλη τη ζωή στους 15χρονους και 16χρονους μαθητές παρατηρείται στην Τσεχική Δημοκρατία (44 %) (διάγραμμα 1). Οι χαμηλότερες εκτιμήσεις για την επικράτηση της χρήσης σε όλη τη ζωή (κάτω του 10 %) παρατηρούνται στην Ελλάδα, την Κύπρο, τη Σουηδία, τη Νορβηγία, τη Ρουμανία και την Τουρκία. Στις χώρες με ποσοστό άνω του 25 % συγκαταλέγονται η Γερμανία, η Ιταλία, οι Κάτω Χώρες, η Σλοβακία και η Σλοβενία (27 % και 28 %), ενώ οι υψηλότερες εκτιμήσεις για την επικράτηση της χρήσης σε όλη τη ζωή, οι οποίες κυμαίνονται από 32 % έως 40 %, αναφέρονται στο Βέλγιο, τη Γαλλία, την Ιρλανδία και το Ηνωμένο Βασίλειο. Στις περισσότερες χώρες, από το 1995, καταγράφεται σταθερή αύξηση του αριθμού των μαθητών που έχουν δοκιμάσει κάνναβη τουλάχιστον μία φορά στη ζωή τους (20). Ωστόσο, οι διαφορές από χώρα σε χώρα είναι έντονες.
Uit de gegevens van de meest recente ESPAD-enquête in 2003 blijkt dat Tsjechië het hoogste “ooit”-gebruik van cannabis (44%) kent onder 15- en 16-jarige scholieren (figuur 1). De laagste schattingen voor dat “ooit”-gebruik (minder dan 10%) zijn afkomstig uit Griekenland, Cyprus, Zweden, Noorwegen, Roemenië en Turkije. Tot de landen met een “ooit”-gebruik van meer dan 25% behoren Duitsland, Italië, Nederland, Slowakije en Slovenië (27 en 28%), terwijl de hoogste percentages (variërend van 32 tot 40%) in België, Frankrijk, Ierland en het Verenigd Koninkrijk worden gemeld. Sinds 1995 is er in de meeste landen sprake van een gestage stijging van het aantal scholieren dat ooit cannabis heeft geprobeerd (20). De variatie tussen de landen is op dit punt echter groot.
Údaje posledního průzkumu ESPAD z roku 2003 ukazují, že nejvyšší celoživotní prevalence konopí u patnáctiletých a šestnáctiletých studentů se vyskytuje v České republice (44 %) (obr. 1). Nejnižší odhady celoživotní prevalence (méně než 10 %) vykazuje Řecko, Kypr, Švédsko, Norsko, Rumunsko a Turecko. Mezi země, kde je míra prevalence vyšší než 25 %, patří Německo, Itálie, Nizozemsko, Slovensko a Slovinsko (27 % a 28 %), zatímco nejvyšší odhady celoživotní prevalence, které se pohybující v rozmezí od 32 % do 40 %, jsou hlášeny v Belgii, Francii, Irsku a Spojeném království. Ve většině zemí došlo od roku 1995 k soustavnému nárůstu počtu studentů, kteří někdy v životě vyzkoušeli konopí (20). Rozdíly mezi jednotlivými zeměmi jsou však značné.
Det fremgår af de seneste data fra ESPAD-undersøgelser fra 2003, at den højeste langtidsprævalens for cannabisbrug blandt 15- og 16-årige skoleelever findes i Tjekkiet (44 %) (figur 1). De laveste skøn over langtidsprævalensen (under 10 %) forekommer i Grækenland, Cypern, Sverige, Norge, Rumænien og Tyrkiet. De lande, hvor langtidsprævalensen ligger på over 25 %, omfatter Tyskland, Italien, Nederlandene, Slovakiet og Slovenien (27 % og 28 %), mens Belgien, Frankrig, Irland og Det Forenede Kongerige har meldt om de højeste skøn over langtidsprævalensen, nemlig fra 32 %–40 %. I de fleste lande har der siden 1995 været en konstant stigning i antallet af skoleelever, der nogensinde har prøvet cannabis (20). Der er imidlertid markante udsving fra land til land.
ESPADi viimase, 2003. aasta uuringu andmed näitavad, et elu jooksul kanepit tarbinud 15–16aastaste kooliõpilaste osakaal on kõige suurem Tšehhi Vabariigis (44%) (joonis 1). Elu jooksul kanepit tarbinute osakaal on madalaim (vähem kui 10%) Kreekas, Küprosel, Rootsis, Norras, Rumeenias ja Türgis. Riikide hulka, kus see määr on suurem kui 25%, kuuluvad Saksamaa, Itaalia, Madalmaad, Slovakkia ja Sloveenia (27% ja 28%), elu jooksul kanepit tarbinute osakaal on kõige suurem Belgias, Prantsusmaal, Iirimaal ja Ühendkuningriigis, ulatudes 32–40%. Alates aastast 1995 on enamikus riikides pidevalt suurenenud kooliõpilaste arv, kes on kunagi kanepit proovinud (20). Erinevused riigiti on siiski märkimisväärsed.
Viimeisimmän ESPAD-kyselyn tiedot vuodelta 2003 osoittavat, että kannabista ainakin kerran käyttäneiden osuus 15- ja 16-vuotiaissa koululaisissa on korkein Tšekissä (44 %) (kaavio 1). Vähiten kannabista ainakin kerran käyttäneitä (alle 10 %) arvioidaan olevan Kreikassa, Kyproksella, Ruotsissa, Norjassa, Romaniassa ja Turkissa. Maihin, joissa kannabista ainakin kerran käyttäneiden osuus on yli 25 prosenttia, kuuluvat Saksa, Italia, Alankomaat, Slovakia ja Slovenia (27 % ja 28 %), ja korkeimmat arvioidut osuudet – 23–40 prosenttia – ovat ilmoittaneet Belgia, Ranska, Irlanti ja Yhdistynyt kuningaskunta. Useimmissa maissa niiden koululaisten osuus, jotka ovat joskus kokeilleet kannabista, on kasvanut tasaisesti vuodesta 1995 lähtien (20). Eri maiden välillä on kuitenkin suuria eroja.
A legutóbbi, 2003-as ESPAD felmérés adataiból kitűnik, hogy a kannabiszhasználat életprevalenciája a 15–16 éves diákok között Csehországban volt a legmagasabb (44%) (Figure 1). Az életprevalencia becslésének legalacsonyabb (10% alatti) értékei Görögországra, Ciprusra, Svédországra, Norvégiára, Romániára és Törökországra vonatkoznak. 25% feletti az arány többek között Németországban, Olaszországban, Hollandiában, Szlovákiában és Szlovéniában (27% és 28%), míg az életprevalencia legmagasabb becsült értékeit – 32% és 40% között – Belgiumból, Franciaországból, Írországból és az Egyesült Királyságból jelentették. A legtöbb országban 1995 óta folyamatosan nőtt azon diákok száma, akik már kipróbálták a kannabiszt(20). Az országok között azonban szembetűnő különbségek mutatkoznak.
Data fra den siste ESPAD-undersøkelsen fra 2003 viser at livstidsprevalensen av cannabisbruk blant 15- og 16-årige skoleelever er høyest i Den tsjekkiske republikk (44 %) (figur 1). De laveste anslagene over livstidsprevalens (under 10 %) stammer fra Hellas, Kypros, Sverige, Norge, Romania og Tyrkia. Blant landene hvor livstidsprevalensen er over 25 %, er i Tyskland, Italia, Nederland, Slovakia og Slovenia (27 % og 28 %), mens de høyeste anslagene over livstidsprevalens, fra 32 % og til 40 %, er rapportert fra Belgia, Frankrike, Irland og Storbritannia. I de fleste land har det siden 1995 vært en kontinuerlig økning i antallet skoleelever som noen gang har prøvd cannabis (20). Variasjonene landene imellom er imidlertid store.
Najnowsze dane pochodzące z badań ESPAD z 2003 roku wskazują, że najwyższy wskaźnik przynajmniej jednokrotnego zażycia pochodnych konopi indyjskich wśród 15- i 16-letniej młodzieży szkolnej odnotowano w Republice Czeskiej (44%) (Wykres 1). Najniższe szacunki przynajmniej jednokrotnego zażycia (poniżej 10%) występują w Grecji, na Cyprze, w Szwecji, Norwegii, Rumunii i Turcji. Państwa, w których wskaźnik ten jest wyższy niż 25% to Niemcy, Włochy, Holandia, Słowacja i Słowenia (27% i 28%), gdy tymczasem najwyższe szacunki przynajmniej jednokrotnego zażycia, od 32% do 40%, odnoszą się do Belgii, Francji, Irlandii i Wielkiej Brytanii. Od 1995 roku w większości państw odnotowano konsekwentny wzrost liczby młodzieży szkolnej, która choć raz próbowała pochodnych konopi (20). Zaznaczają się jednak różnice między poszczególnymi państwami.
Datele furnizate de cel mai recent sondaj ESPAD, din 2003, arată că cea mai importantă prevalenţă a consumului de canabis pe parcursul vieţii la elevii cu vârste între 15 şi 16 ani se înregistrează în Republica Cehă (44 %) (Figura 1). Cele mai reduse prevalenţe estimate pe parcursul vieţii (sub 10 %) se înregistrează în Grecia, Cipru, Suedia, Norvegia, România şi Turcia. Printre ţările în care acest procent este de peste 25 % se numără Germania, Italia, Olanda, Slovacia şi Slovenia (27 % şi 28 %), în timp ce cea mai importantă prevalenţă pe viaţă estimată, variind între 32 % şi 40 %, se înregistrează în Belgia, Franţa, Irlanda şi în Regatul Unit. În majoritatea ţărilor s-a înregistrat o creştere semnificativă, din 1995 încoace, a numărului de elevi care au consumat canabis cel puţin o dată (20). Totuşi, există variaţii importante de la o ţară la alta.
Posledné údaje z prieskumu ESPAD v roku 2003 ukazujú, že najvyššia celoživotná prevalencia užívania kanabisu medzi 15- a 16-ročnými školákmi je v Českej republike (44 %) (obrázok 1). Najnižšie odhady celoživotnej prevalencie (menej ako 10 %) pochádzajú z Grécka, Cypru, zo Švédska, z Nórska, Rumunska a Turecka. Medzi krajiny, v ktorých je podiel vyšší než 25 %, patria Nemecko, Taliansko, Holandsko, Slovensko a Slovinsko (27 a 28 %), kým odhady najvyššej celoživotnej prevalencie, od 32 do 40 %, uviedli z Belgicka, Francúzska, Írska a zo Spojeného kráľovstva. Vo väčšine krajín od roku 1995 sústavne rástol počet školákov, ktorí už okúsili kanabis (20). Rozdiely medzi jednotlivými krajinami sú však značné.
De senaste ESPAD-uppgifterna från 2003 visar att livstidsprevalensen för cannabisanvändning (andel personer som någon gång har prövat cannabis) bland skolelever i åldern 15–16 år är högst i Tjeckien (44 %) (figur 1). Livstidsprevalensen är lägst (under 10 %) i Grekland, Cypern, Sverige, Norge, Rumänien och Turkiet. Bland de länder som har en andel på över 25 % finns Tyskland, Italien, Nederländerna, Slovakien och Slovenien (27 % och 28 %), medan livstidsprevalensen är högst, mellan 32 % och 40 %, i Belgien, Frankrike, Irland och Storbritannien. I de flesta länder har antalet skolelever som någon gång har testat cannabis(20) ökat stadigt sedan 1995. Det finns dock markanta skillnader mellan länderna.
  Trendi  
Med odraslimi je slika manj jasna, ker je na voljo manj informacij, obstoječe pa so bolj raznovrstne, vendar prevladuje podoben vzorec z visokim, a stabilnim številom ljudi v Združenem kraljestvu, ki so konopljo uživali v zadnjem času (uživanje v zadnjem letu), občutnim povečanjem v zadnjih letih v nekaterih državah (npr. Danska, Nemčija, Estonija, Španija in Francija), medtem ko kažejo druge države nižje ocene razširjenosti in manj jasne trende (npr. Grčija, Finska in Švedska).
Among adults, the picture is less clear because less information is available, and what is available is more heterogeneous, but a similar pattern emerges, with recent cannabis use (last year use) high but stable in the United Kingdom, some countries (e.g. Denmark, Germany, Estonia, Spain and France) showing substantial increases in recent years and other countries exhibiting lower prevalence estimates and less clear trends (e.g. Greece, Finland and Sweden). New school and adult surveys in the next 2–3 years will help to throw more light on the complex issue of the development of drug trends.
Chez les adultes, le tableau est moins clair étant donné que les informations disponibles sont moins nombreuses et que les données sont plus hétérogènes. Toutefois, un schéma similaire se dégage, avec un usage récent de cannabis (au cours de la dernière année) élevé mais stable au Royaume-Uni, certains pays (comme le Danemark, l'Allemagne, l'Estonie, l'Espagne et la France) connaissant une forte augmentation ces dernières années, tandis que d'autres enregistrent des estimations de prévalence inférieurs et des tendances moins claires (comme la Grèce, la Finlande et la Suède). Les nouvelles enquêtes qui seront menées en milieu scolaire et auprès de la population adulte dans les deux ou trois prochaines années contribueront à éclaircir la question complexe de l'évolution des tendances de la consommation de drogue.
Bei den Erwachsenen ist das Bild weniger eindeutig, da hier weniger Informationen zur Verfügung stehen und die vorhandenen Daten weniger homogen sind. Es ist jedoch ein ähnliches Muster hinsichtlich des jüngsten Cannabiskonsums (während des letzten Jahres) zu beobachten: hohe, aber stabile Raten im Vereinigten Königreich, eine erhebliche Zunahme im Laufe der letzten Jahre in einigen Ländern (z. B. Dänemark, Deutschland, Estland, Spanien und Frankreich) und niedrigere Prävalenzschätzungen mit weniger deutlichen Tendenzen in anderen Ländern (z. B. Griechenland, Finnland und Schweden). Neue Erhebungen an Schulen und unter Erwachsenen in den nächsten zwei bis drei Jahren werden dazu beitragen, das komplexe Thema der Ermittlung von Tendenzen des Drogenkonsums zu erhellen.
La situación es menos clara en la población adulta, ya que se dispone de menos información y la disponible es más heterogénea, pero sigue una pauta parecida, con tasas de consumo reciente de cannabis (consumo en el último año) elevadas pero estables en el Reino Unido, algunos países que muestran aumentos importantes del consumo en los últimos años (por ejemplo, Dinamarca, Alemania, Estonia, España y Francia), y otros países con estimaciones de prevalencia inferiores y tendencias menos claras (por ejemplo Grecia, Finlandia y Suecia). Las próximas encuestas escolares y de adultos que se llevarán a cabo en los próximos 2 o 3 años arrojarán más luz sobre el complejo tema del desarrollo de las tendencias de consumo de drogas.
Tra gli adulti lo scenario è meno chiaro, perché sono disponibili meno informazioni e quelle disponibili sono più eterogenee; tuttavia si configura un panorama analogo, con percentuali sull’uso recente di cannabis (uso nell’ultimo anno) elevate ma stabili nel Regno Unito, forti incrementi negli ultimi anni in alcuni altri paesi (per esempio, Danimarca, Germania, Estonia, Spagna e Francia) e una prevalenza più bassa nonché un andamento meno chiaro per altri (per es. Grecia, Finlandia e Svezia). Nuove indagini nelle scuole e tra gli adulti nei prossimi 2-3 anni consentiranno di far luce sul problema complesso dell’evoluzione delle tendenze in tema di droga.
Στους ενηλίκους, η εικόνα είναι λιγότερο σαφής καθώς υπάρχουν λιγότερα στοιχεία και τα διαθέσιμα στοιχεία εμφανίζουν μεγαλύτερη ανομοιογένεια, αλλά προκύπτει ένα παρόμοιο πρότυπο: η πρόσφατη χρήση κάνναβης (χρήση το προηγούμενο έτος) είναι υψηλή αλλά σταθερή στο Ηνωμένο Βασίλειο, ορισμένες χώρες (π.χ. Δανία, Γερμανία, Εσθονία, Ισπανία και Γαλλία) εμφανίζουν σημαντικές αυξήσεις τα τελευταία χρόνια και άλλες χώρες εμφανίζουν χαμηλότερες εκτιμήσεις επικράτησης της χρήσης και λιγότερο σαφείς τάσεις (π.χ. Ελλάδα, Φινλανδία και Σουηδία). Νέες έρευνες στους μαθητές και στους νέους τα προσεχή 2–3 έτη θα συμβάλουν στην καλύτερη κατανόηση του πολύπλοκου φαινομένου της ανάπτυξης τάσεων στη χρήση των ναρκωτικών.
De situatie onder volwassenen is veel minder duidelijk omdat er minder informatie beschikbaar is, die bovendien heterogener van aard is. Desalniettemin komt uit die informatie een soortgelijk patroon naar voren: het recent gebruik van cannabis (laatste 12 maanden) is hoog, maar stabiel in het Verenigd Koninkrijk, een aantal landen vertoont in de afgelopen jaren aanzienlijke stijgingen (bijvoorbeeld in Denemarken, Duitsland, Estland, Spanje en Frankrijk) en in andere landen is sprake van lagere prevalentieschattingen en minder duidelijke trends (bijvoorbeeld in Griekenland, Finland en Zweden). Nieuwe enquêtes onder scholieren en volwassenen zullen de komende twee tot drie jaar meer duidelijkheid moeten brengen in de complexe kwestie van de ontwikkelingen in drugstrends.
Pokud jde o dospělé, je situace méně jasná, neboť máme k dispozici méně informací a ty, jež máme, jsou různorodější. Projevuje se zde však podobný vzorec užívání konopí v poslední době (užívání v minulém roce), který je vysoký, ale stabilní ve Spojeném království. Některé země (např. Dánsko, Německo, Estonsko, Španělsko a Francie) v posledních letech vykazují významné zvýšení a další země zaznamenávají nízké odhady prevalence a méně jasné trendy (např. Řecko, Finsko a Švédsko). Nové průzkumy ve školách a průzkumy mezi dospělými, které budou provedeny v příštích 2 až 3 letech, pomohou tuto složitou otázku vývoje drogových trendů objasnit.
Blandt voksne er billedet mindre klart, da der foreligger færre oplysninger, og de oplysninger, der foreligger, er mere heterogene, men der fremkommer et lignende mønster, hvor nylig brug (de seneste 12 måneder) af cannabis var høj, men stabil i Det Forenede Kongerige, nogle lande (f.eks. Danmark, Tyskland, Estland, Spanien og Frankrig) har registreret betydelige stigninger i de senere år, mens prævalensskønnene var lavere og tendenserne mindre klare i andre lande (f.eks. Grækenland, Finland og Sverige). Nye skole- og voksenundersøgelser i de kommende 2–3 år vil bidrage til at kaste mere lys over det komplekse spørgsmål om udviklingen i tendenserne i forbindelse med stofbrug.
Täiskasvanute hulgas ei ole pilt nii selge, sest kättesaadavaid andmeid on vähem ja need on heterogeensemad, kuid pilt on üldiselt samasugune, mis tähendab, et hiljutise kanepitarbimise (tarbimine viimase aasta jooksul) määr on kõrge, kuid stabiilne Ühendkuningriigis, mõnedes riikides (nt Taanis, Saksamaal, Eestis, Hispaanias ja Prantsusmaal) on see viimastel aastatel oluliselt suurenenud ning muudes riikides on levimuse määr madalam ja suundumused vähem selged (nt Kreekas, Soomes ja Rootsis). Uued kooliõpilaste ja täiskasvanute küsitlusuuringud järgmise 2–3 aasta jooksul aitavad heita rohkem valgust uimastisuundumuste kujunemise keerulisele küsimusele.
Aikuisten osalta kuva ei ole yhtä selkeä, sillä tietoa on vähemmän saatavilla ja saatavilla oleva tieto on epäyhtenäistä, mutta kaava on samankaltainen siten, että kannabiksen hiljattaista käyttöä (käyttö viimeisen vuoden aikana) koskevat luvut ovat korkeat mutta vakaat Yhdistyneessä kuningaskunnassa, ne ovat nousseet viime vuosina huomattavasti joissakin maissa (esim. Tanska, Saksa, Viro, Espanja ja Ranska), ja joissakin maissa levinneisyysarviot ovat muita alhaisempia ja suuntaukset vähemmän selkeitä (esim. Kreikka, Suomi ja Ruotsi). Koululaisten ja aikuisten parissa seuraavien kahden tai kolmen vuoden aikana tehtävien uusien kyselyjen odotetaan tuovan vastauksia monimutkaiseen kysymykseen huumeidenkäytön suuntausten kehityksestä.
A felnőtteknél kevésbé egyértelmű a kép, mivel egyrészt kevesebb információ áll rendelkezésre, az elérhető adatok viszont sokkal inkább heterogének; de összességében hasonló összkép figyelhető meg: a közelmúltbeli (előző év) kannabiszhasználat magas, de stabil az Egyesült Királyságban, néhány országban az elmúlt években jelentős növekedésnek indult (pl. Dánia, Németország, Észtország, Spanyolország és Franciaország), míg más országokban alacsonyabb becsült prevalenciát és kevésbé tiszta tendenciákat mutat (pl. Görögország, Finnország és Svédország). A következő 2–3 év új iskolai és felnőtteken végzendő felmérései jobban meg fogják világítani a kábítószer-tendenciák alakulásának bonyolult kérdését.
Blant voksne er bildet mindre klart, for det foreligger mindre informasjon, og den tilgjengelige informasjonen er mindre homogen, men et lignende mønster viser seg – nyere cannabisbruk (bruk siste år) ligger høyt men stabilt i Storbritannia, mens enkelte land (f.eks. Danmark, Tyskland, Estland, Spania og Frankrike) har hatt en betydelig økning de senere år, og andre land igjen har lavere anslag for utbredelse og mindre klare trender (f.eks. Hellas, Finland og Sverige). Nye skole- og voksenundersøkelser i de kommende 2-3 årene vil kaste mer lys over den komplekse utviklingen av narkotikatrender.
Sytuacja w grupie osób dorosłych jest mniej jasna, gdyż dostępnych jest mniej informacji, a te, którymi dysponujemy, są bardziej niejednorodne. I tutaj jednak pojawia się podobny schemat, tj. wysoki, lecz stabilny poziom wskaźnika niedawnego zażywania (zażywanie w ciągu ostatniego roku) w Wielkiej Brytanii, kraje odnotowujące znaczny wzrost stosowania pochodnych konopi w ostatnich latach (np. Dania, Niemcy, Estonia, Hiszpania i Francja) oraz kraje o niższych danych szacunkowych rozpowszechnienia i mniej jasnych trendach (np. Grecja, Finlandia i Szwecja). Nowe badania, które przeprowadzane będą w szkołach i wśród osób dorosłych w ciągu najbliższych 2-3 lat pomogą rzucić więcej światła na złożone zagadnienie rozwoju trendów narkotykowych.
Situaţia este mai puţin clară în privinţa adulţilor, deoarece există mai puţine informaţii, iar cele disponibile sunt mai eterogene, dar se conturează un model similar, cu un consum recent de canabis (consum în ultimul an) mare dar stabil în Regatul Unit, unele ţări (cum sunt Danemarca, Germania, Estonia, Spania şi Franţa) care prezintă creşteri substanţiale în ultimii ani şi altele care prezintă o prevalenţă estimată mai redusă şi tendinţe mai puţin clare (de exemplu Grecia, Finlanda şi Suedia). Sondajele realizate în şcoli şi în rândul adulţilor în următorii 2–3 ani vor ajuta la clarificarea problemei complexe a evoluţiei tendinţelor în domeniul drogurilor.
Menej jasný je obraz medzi dospelými, pretože je k dispozícii menej informácií a dostupné informácie sú rôznorodejšie, ukazuje sa však podobný vzor nedávneho vysokého, ale stabilného užívania kanabisu (užívania v poslednom roku) v Spojenom kráľovstve, v niektorých krajinách (napr. v Dánsku, Nemecku, Estónsku, Španielsku a vo Francúzsku) došlo k podstatnému nárastu v ostatných rokoch a v iných (napr. v Grécku, vo Fínsku a Švédsku) sa odhaduje klesajúca prevalencia alebo menej výrazné trendy. Nové prieskumy medzi školákmi a dospelými v nasledujúcich 2 až 3 rokoch pomôžu vrhnúť viac svetla na zložitú problematiku vývoja drogových trendov.
Bland vuxna är bilden inte lika tydlig eftersom det inte finns lika mycket tillgänglig information och den information som finns är mer heterogen, men ett liknande mönster framträder ändå, där andelen som har använt cannabis det senaste året är hög men stabil i Storbritannien, medan några länder (exempelvis Danmark, Tyskland, Estland, Spanien och Frankrike) uppvisar stora ökningar de senaste åren och andra länder har lägre uppskattad prevalens och inte lika tydliga trender (exempelvis Grekland, Finland och Sverige). Nya undersökningar i skolor och bland vuxna de närmaste 2–3 åren kommer att kasta mer ljus över den komplicerade frågan om narkotikaanvändningens utveckling.
Pieaugušo vidū nav tik lielas skaidrības par šo situāciju, jo ir pieejams mazāk informācijas, un pieejamā informācija ir neviendabīga, taču kopumā iezīmējas līdzīgs situācijas modelis, kad patreizējā kaņepju lietošana (lietošana pēdējā gada laikā) ir augsta un stabila Apvienotajā Karalistē, dažās valstīs (piemēram, Dānijā, Vācijā, Igaunijā, Spānijā un Francijā) ir redzams būtisks pieaugums pēdējo gadu laikā, un vēl citās valstīs lietošanas izplatības rādītāji ir zemāki un tendences neskaidrākas (piemēram, Grieķija, Somija un Zviedrija). Jaunas skolu un pieaugušo aptaujas nākošo 2–3 gadu laikā palīdzēs gūt lielāku skaidrību par sarežģīto jautājumu, kas attiecas uz narkotiku lietošanas tendencēm.
  Potreba po indikativnem...  
Italijanski akcijski načrt veliko pozornosti posveča psihopatološkim razmeram in hujšim vedenjskim težavam pri otrocih in mladoletnikih, za katere se lahko domneva, da bodo uživali drogo in jo zlorabljali, če bodo ostali prezrti na začetni stopnji.
The Italian Action Plan places a strong focus on psychopathological conditions and serious behavioural problems in children and adolescents which are predictive of drug use and misuse if ignored at an early stage. The problems identified include behavioural problems; hyperactivity and attention deficit; anxiety accompanied by mood disorders; bulimia and psychogenic obesity; personality disturbances; interpersonal communication problems; post-traumatic stress disorders; and panic attacks. Both universal and selective prevention approaches are foreseen as responses.
Le plan d'action italien insiste fortement sur les états psychopathologiques et sur les troubles graves du comportement chez les enfants et les adolescents, susceptibles de présager de l'usage et de l’abus de drogues s'ils sont ignorés à un stade précoce. Les problèmes identifiés sont, notamment, les troubles comportementaux, l'hyperactivité et le déficit d'attention, l'anxiété allant de pair avec des sautes d'humeur, la boulimie et l'obésité psychogène, les troubles de la personnalité, les problèmes de communication interpersonnelle, les troubles liés à un stress post-traumatique et les crises de panique. Les stratégies de prévention universelle et sélective sont considérées comme des réponses à ces problèmes.
Im Aktionsplan Italiens liegt ein wichtiger Schwerpunkt auf den psychopathologischen Befunden und schweren Verhaltensstörungen bei Kindern und Jugendlichen, die sehr wahrscheinlich zu Drogenkonsum und ‑missbrauch führen, wenn sie nicht in einem frühen Stadium behandelt werden. Zu den genannten Problemen gehören Verhaltensstörungen, Hyperaktivität und Aufmerksamkeitsdefizit, Angststörungen im Zusammenhang mit Stimmungsstörungen, Bulimie und psychogene Adipositas, Persönlichkeitsstörungen, zwischenmenschliche Kommunikationsstörungen, posttraumatische Belastungsstörungen sowie Panikattacken. Als Reaktion sind sowohl universale als auch selektive Präventionsansätze vorgesehen.
El plan de acción italiano se centra en gran medida en las condiciones psicopatológicas y los problemas graves de comportamiento de niños y adolescentes, que pueden llevar al consumo y abuso de drogas si se desatienden en su fase inicial. Algunos de los problemas detectados son de comportamiento, hiperactividad y déficit de atención, ansiedad acompañada de alteraciones del carácter, bulimia y obesidad psicógena, alteraciones de la personalidad, problemas de comunicación interpersonal, alteraciones por estrés postraumático, y ataques de pánico. Como respuesta se contemplan tanto los enfoques de prevención selectiva como los de prevención universal.
Il piano d’azione italiano dà molta importanza alle condizioni psicopatologiche e ai gravi problemi comportamentali nei bambini e negli adolescenti, ritenendo che, se trascurati in una fase precoce, essi rappresentano un trampolino di lancio verso il consumo o l’abuso di droga. Tra i problemi individuati si contano: disturbi del comportamento, iperattività e deficit di attenzione, ansia associata a disturbi dell’umore, bulimia e obesità psicogena, disturbi della personalità, problemi di comunicazione interpersonale, disturbi da stress postraumatico, attacchi di panico. Si prevedono approcci di prevenzione sia universale che selettiva.
O Plano de Acção italiano dá grande importância às condições psicopatológicas e aos problemas comportamentais graves em crianças e adolescentes que possam indiciar um possível consumo e abuso de drogas, se forem ignorados numa fase inicial. Entre os problemas identificados figuram os problemas comportamentais; a hiperactividade e o défice de atenção; a ansiedade acompanhada de perturbações do humor; a bulimia e a obesidade psicogénica; os distúrbios de personalidade; os problemas de comunicação interpessoal; as perturbações de stress pós-traumático e os ataques de pânico. Tanto as abordagens de prevenção universal como as de prevenção selectiva são consideradas respostas possíveis.
Το σχέδιο δράσης της Ιταλίας δίνει μεγάλη έμφαση στις ψυχοπαθολογικές καταστάσεις και στα σοβαρά συμπεριφορικά προβλήματα σε παιδιά και εφήβους, τα οποία συνιστούν ενδείξεις πιθανής μελλοντικής χρήσης και κατάχρησης ναρκωτικών εάν αγνοηθούν σε πρώιμο στάδιο. Στα εντοπισθέντα προβλήματα συγκαταλέγονται συμπεριφορικά προβλήματα· υπερδραστηριότητα και ελλειμματική προσοχή· άγχος συνοδευόμενο από διαταραχές της διάθεσης· βουλιμία και ψυχογενής παχυσαρκία· διαταραχές της προσωπικότητας· προβλήματα διαπροσωπικής επικοινωνίας· μετατραυματικές αγχώδεις διαταραχές· και κρίσεις πανικού. Ως απάντηση στα προβλήματα αυτά προβλέπονται προσεγγίσεις τόσο καθολικής όσο και επικεντρωμένης πρόληψης.
In het Italiaanse actieplan wordt grote nadruk gelegd op psychopathologische factoren en ernstige gedragsproblemen bij kinderen en adolescenten, aangezien deze de basis kunnen vormen voor het gebruik en misbruik van drugs indien deze in een vroeg stadium worden genegeerd. De factoren die hierbij een rol spelen, zijn onder andere gedragsproblemen, ADHD, angsten die gepaard gaan met stemmingsstoornissen, boulimia en psychogene obesitas, persoonlijkheidsstoornissen, interpersoonlijke communicatieproblemen, posttraumatische stressstoornissen en paniekaanvallen. Om deze problematiek aan te pakken, worden zowel algemene als selectieve preventiemaatregelen in overweging genomen.
Italský akční plán klade velký důraz na psychopatologické stavy a závažné problémy chování dětí a mládeže, které, pokud jim není věnována pozornost v ranné fázi, jsou prediktivním faktorem užívání a zneužívání drog. Mezi zjištěné problémy patří problémy s chováním, lehká mozková dysfunkce, úzkost doprovázená poruchami nálad, bulimie a psychogenní obezita, narušená osobnost, problémy s mezilidskou komunikací, posttraumatické stresové poruchy a záchvaty paniky. Má se za to, že odpovědí na danou situaci jsou přístupy všeobecné i selektivní prevence.
Den italienske handlingsplan er stærkt fokuseret på psykopatologiske tilstande og alvorlige adfærdsproblemer hos børn og unge, som kan medføre stofbrug og -misbrug, hvis der ikke tages fat på dem på et tidligt tidspunkt. De problemer, der er identificeret, er bl.a. adfærdsproblemer, hyperaktivitet og opmærksomhedsforstyrrelser, angst ledsaget af affektive forstyrrelser, bulimi og psykogen obesitet, personlighedsforstyrrelser, interpersonelle kommunikationsproblemer, posttraumatiske stressforstyrrelser og panikanfald. Indsatsen omfatter både universale og selektive forebyggelsestiltag.
Itaalia tegevuskavas pööratakse suurt tähelepanu laste ja noorukite psühhopatoloogilisele seisundile ja tõsistele käitumisprobleemidele, mis võivad tuua kaasa uimastite tarbimise ja kuritarvitamise, kui neid varases staadiumis ignoreeritakse. Kindlakstehtud probleemide hulka kuuluvad käitumisprobleemid, hüperaktiivsus ja tähelepanu defitsiit, ärevus koos kaasnevate meeleoluhäiretega, buliimia ja psühhogeenne rasvumine, isiksusehäired, probleemid teistega suhtlemisel, traumajärgne stress ja paanikahood. Nende probleemide lahendamiseks on ette nähtud kasutada nii kõikehõlmavaid kui valikulisi ennetusmeetmeid.
Italian toimintasuunnitelmassa painotetaan voimakkaasti lasten ja nuorten psykopatologisia häiriöitä ja vakavia käyttäytymisongelmia, jotka ennakoivat huumausaineiden käyttöä ja väärinkäyttöä, ellei niihin puututa varhaisessa vaiheessa. Tunnistettuihin ongelmiin sisältyvät käyttäytymisongelmat, tarkkaavaisuus- ja ylivilkkaushäiriö, ahdistus yhdistettynä mielialahäiriöihin, bulimia ja psykogeeninen liikalihavuus, persoonallisuushäiriöt, vuorovaikutusongelmat, traumaperäinen stressihäiriö ja paniikkikohtaukset. Ratkaisuksi ehdotetaan sekä yleisen että valikoivan ehkäisevän huumetyön lähestymistapoja.
Az olasz cselekvési terv határozott hangsúlyt helyez a gyermekeknél és serdülőknél előforduló pszichopatológiai állapotokra és súlyos magatartási problémákra, amelyek korai felismerés esetén előre jelzik a kábítószer-használatot és a kábítószerrel való visszaélést. A felismert problémák között szerepelnek magatartási problémák; a hiperaktivitás és figyelemhiány; kedélyhullámzással kísért szorongás; bulimia és lelki eredetű elhízás; személyiségzavarok; interperszonális kommunikációs problémák; poszttraumás stressz-szindróma; valamint pánikrohamok. Válaszként a terv az egyetemes és a célzott megelőzést egyaránt előirányozza.
Italias handlingsplan setter sterkt fokus på psykopatologiske forhold og alvorlige atferdsproblemer hos barn og ungdom som er prediktive for narkotikabruk og misbruk hvis de overses på et tidlig tidspunkt. Blant de problemene som er identifisert, er atferdsproblemer, hyperaktivitet og oppmerksomhetssvikt, angst etterfulgt av affektive lidelser, bulimi og psykogen overvekt, personlighetsforstyrrelser, problemer med interpersonell kommunikasjon, posttraumatisk stressyndrom og panikkanfall. Både generelle og selektive forebyggende tilnærmingsmåter forutsettes å kunne brukes.
Włoski Plan Działania kładzie nacisk na psychopatologiczne warunki i poważne problemy behawioralne dzieci i ludzi młodych, co do których istnieje podejrzenie zażywania i uzależnienia od narkotyków, w przypadku pozostawienia ich bez pomocy na wczesnym etapie. Rozpoznane problemy obejmują problemy behawioralne, nadpobudliwość psychoruchową z deficytem uwagi, lęk, któremu towarzyszą wahania nastroju, bulimię i psychogeniczną otyłość, zaburzenia osobowości, problemy z komunikacją interpersonalną, stres posttraumatyczny i ataki paniki. W tym przypadku przewidywaną reakcją jest zastosowanie zarówno powszechnego, jak i wybiórczego podejścia zapobiegawczego.
Planul italian de acţiune pune un puternic accent pe problemele grave psihopatologice şi de comportament ale copiilor şi adolescenţilor, care reprezintă predictori ai consumului şi ai abuzului de droguri dacă sunt ignorate în stadiile timpurii. Printre problemele identificate se numără problemele de comportament; hiperactivitatea şi tulburările de atenţie; anxietatea însoţită de tulburări emoţionale; bulimia şi obezitatea psihogenă; tulburările de personalitate; problemele de comunicare interpersonală; sindromul de stres post-traumatic; şi atacurile de panică. Intervenţiile vor conţine atât abordări de prevenire universale cât şi abordări de prevenire selective.
Taliansky akčný plán sa intenzívne zameriava na psychopatologické stavy a vážne problémy v správaní detí a mladistvých predisponovaných na užívanie a zneužívanie drog, zanedbané v ranom štádiu. Medzi zistené problémy patria problémové správanie, hyperaktivita a nepozornosť, úzkosť sprevádzaná poruchami nálady, bulímia a psychogénna obezita, poruchy osobnosti, problémy medziľudskej komunikácie, poúrazový stres a záchvaty paniky. Oba preventívne prístupy, tak univerzálne, ako aj selektívne, sú určené ako reakcia.
I den italienska handlingsplanen läggs stor vikt vid psykopatologiska tillstånd och allvarliga beteendeproblem hos barn och ungdomar som, om de nonchaleras i ett tidigt skede, kan vara prediktiva faktorer för användning och missbruk av narkotika. Bland de problem som identifieras finns beteendeproblem; hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning; oro tillsammans med humörstörningar; bulimi och psykogen fetma; personlighetsstörningar; interpersonella kommunikationsproblem; posttraumatiska stresstörningar; och panikattacker. För att hantera dessa problem planeras både allmän och riktad prevention.
Itālijas rīcības plānā ievērojams uzsvars ir likts uz bērnu un pusaudžu psihopataloģiskajiem apstākļiem un nopietnām uzvedības problēmām, kas varētu noteikt narkotiku lietošanu, ja tās ignorētu agrīnā attīstības stadijā. Noteiktās problēmas ietver uzvedības problēmas; hiperaktivitāti un uzmanības deficītu; satraukumu, ko pavada garastāvokļa izmaiņas; bulīmiju un psihogēnisko aptaukošanos; personības traucējumus; komunikācijas problēmas; pēc traumatiskā stresa traucējumus un panikas lēkmes. Kā atbildes reakcija ir paredzētas gan universālās, gan arī selektīvās profilakses aktivitātes.
  Trendi  
To lahko pojasnjuje, zakaj je v Združenem kraljestvu število ljudi, ki so drogo v življenju kdaj zaužili, veliko v primerjavi z zmernejšim zabeleženim številom ljudi, ki so amfetamine uživali v zadnjem obdobju.
As mentioned above, ecstasy use now exceeds amphetamine use in many countries; however, but this is far from representing a decline in amphetamine use. In most countries able to provide information from consecutive surveys, amphetamine use (recent use among young adults) has, in fact, increased. A notable exception is the United Kingdom, where a substantial decrease in amphetamine use has been observed since 1998. This may explain why, in the United Kingdom, lifetime experience prevalence is high compared with the more moderate levels of recent use recorded. It can be speculated that the decrease in amphetamine use has to some extent been compensated by increases in cocaine and ecstasy use (see Figures 8 and 9).
Ainsi que cela a été dit plus haut, la consommation d'ecstasy dépasse désormais celle des amphétamines dans de nombreux pays. Toutefois, cela ne signifie nullement un recul de la consommation des amphétamines. Dans la plupart des pays qui disposent d'informations provenant d'enquêtes consécutives, l'usage d'amphétamines (usage récent chez les jeunes adultes) a, en effet, progressé. Une exception notable est le Royaume-Uni, où l'on observe une baisse sensible de la consommation d'amphétamines depuis 1998. Cette évolution peut expliquer pourquoi, au Royaume-Uni, la prévalence au cours de la vie est élevée alors que des niveaux d'usage récent plus faibles ont été enregistrés. On peut penser que la baisse de la consommation d'amphétamines a, dans une certaine mesure, été compensée par une hausse de la consommation de cocaïne et d'ecstasy (voir graphiques 8 et 9).
Wie bereits oben ausgeführt, übersteigt derzeit der Ecstasy-Konsum in vielen Ländern den Amphetaminkonsum. Dies stellt jedoch auf keinen Fall einen Rückgang des Amphetaminkonsums dar. In der Tat ist der Amphetaminkonsum (jüngster Konsum unter jungen Erwachsenen) in den meisten Ländern, die Informationen aus aufeinander folgenden Erhebungen bereitstellen können, gestiegen. Eine bemerkenswerte Ausnahme ist das Vereinigte Königreich, wo seit 1998 ein erheblicher Rückgang des Amphetaminkonsums beobachtet wird. Dies könnte erklären, warum im Vereinigten Königreich bei relativ niedrigen Raten für den jüngsten Konsum vergleichsweise hohe Lebenszeitprävalenzraten festgestellt wurden. Vermutlich wurde der Rückgang des Amphetaminkonsums teilweise durch einen Anstieg des Kokain- und Ecstasy-Konsums kompensiert (siehe Abbildung 8 und 9).
Como se ha dicho anteriormente, el consumo de éxtasis supera en la actualidad al consumo de anfetaminas en muchos países; sin embargo, este hecho dista mucho de suponer un declive del consumo de anfetaminas. De hecho, muchos de los países que han realizado estudios consecutivos han registrado un incremento del consumo de anfetaminas (consumo reciente entre adultos jóvenes). Una notable excepción es el Reino Unido, donde se observa un importante descenso del consumo de anfetaminas desde 1998. Esto puede explicar por qué la prevalencia de consumo a lo largo de la vida es elevada en el Reino Unido en comparación con los niveles de consumo reciente, más moderados. Cabe especular con que el descenso del consumo de anfetaminas se haya visto en cierto modo compensado por incrementos del consumo de cocaína y éxtasis (véanse los gráficos 8 y 9).
Come si è detto, il consumo di ecstasy supera al giorno d’oggi il consumo di anfetamina in molti paesi; il dato tuttavia non va affatto inteso come un calo del consumo. Nella maggior parte dei paesi in grado di fornire dati da indagini consecutive, il consumo di anfetamina (uso recente tra i giovani adulti) è piuttosto aumentato. Un’eccezione degna di nota è rappresentata dal Regno Unito, dove si registra dal 1998 un calo sostanziale del consumo di anfetamina. Ciò si può spiegare con il fatto che nel Regno Unito la prevalenza del consumo una tantum è alta rispetto alle percentuali, più moderate, del consumo recente segnalato. Si può inoltre desumere che il calo del consumo di anfetamina sia stato compensato in parte dagli incrementi del consumo di cocaina ed ecstasy (cfr. i Grafici 8 e 9).
Όπως προαναφέρθηκε, η χρήση έκστασης ξεπερνά σήμερα τη χρήση αμφεταμινών σε πολλές χώρες· ωστόσο, αυτό δεν σημαίνει ότι παρατηρείται μείωση στη χρήση αμφεταμινών. Στις περισσότερες χώρες που διαθέτουν στοιχεία από διαδοχικές έρευνες, η χρήση αμφεταμινών (πρόσφατη χρήση στους νεαρούς ενηλίκους) στην πραγματικότητα αυξήθηκε. Αξιοσημείωτη εξαίρεση αποτελεί το Ηνωμένο Βασίλειο, όπου παρατηρείται σημαντική μείωση της χρήσης αμφεταμινών από το 1998. Έτσι εξηγείται ίσως γιατί στο Ηνωμένο Βασίλειο η επικράτηση της δοκιμής τουλάχιστον μία φορά στη ζωή είναι υψηλή σε σύγκριση με τα χαμηλότερα επίπεδα πρόσφατης χρήσης που καταγράφονται. Μπορεί κανείς να υποθέσει ότι η μείωση της χρήσης αμφεταμινών αντισταθμίσθηκε σε κάποιο βαθμό από αυξήσεις στη χρήση κοκαΐνης και έκστασης (βλέπε διαγράμματα 8 και 9).
Zoals eerder al opgemerkt, is het ecstasygebruik in veel landen nu hoger dan het amfetaminegebruik, maar dat wil absoluut niet zeggen dat het amfetaminegebruik afneemt. In de meeste landen die over informatie van een aantal opeenvolgende enquêtes beschikken, is dat amfetaminegebruik (recent gebruik onder jongvolwassenen) in feite zelfs toegenomen. Een uitzondering hierop is het Verenigd Koninkrijk, aangezien hier sinds 1998 sprake is van een aanzienlijke daling in het amfetaminegebruik. Dat zou ook kunnen verklaren waarom de prevalentiegegevens over het “ooit”-gebruik zo hoog zijn ten opzichte van de meer gematigde percentages voor het recent gebruik. Verondersteld mag worden dat de afname in het amfetaminegebruik tot op zekere hoogte wordt “gecompenseerd” door een toename van het cocaïne- en ecstasygebruik (zie figuren 8 en 9).
Jak bylo uvedeno výše, užívání extáze nyní v mnoha zemích převyšuje užívání amfetaminu; to však zdaleka nepředstavuje pokles v užívání amfetaminu. Ve většině zemí, které mohou poskytnout informace z nepřetržitých průzkumů, se vlastně užívání amfetaminu (užívání v poslední době mezi mladými dospělými) zvýšilo. Pozoruhodnou výjimkou je Spojené království, kde byl od roku 1998 pozorován významný pokles v užívání amfetaminu. To může vysvětlovat, proč je ve Spojeném království prevalence celoživotní zkušenosti vysoká ve srovnání se zaznamenanými mírnějšími úrovněmi užívání v poslední době. Lze spekulovat o tom, že pokles v užívání amfetaminu byl v jistém rozsahu kompenzován zvýšeným užíváním kokainu a extáze (viz obr. 8 a 9).
Brugen af ecstasy overstiger som nævnt nu niveauet for brug af amfetamin i mange lande; dette er imidlertid langtfra udtryk for et fald i amfetaminbrugen. I de fleste lande, der er i stand til at fremlægge oplysninger fra på hinanden følgende undersøgelser, er brugen af amfetamin (nylig brug blandt unge voksne) faktisk steget. En væsentlig undtagelse er Det Forenede Kongerige, hvor der er konstateret et betydeligt fald i amfetaminbrugen siden 1998. Dette kan måske forklare, hvorfor langtidsprævalensen i Det Forenede Kongerige er høj i forhold til den mere moderate prævalens for nylig brug, der er registreret. Man kan stille sig det spørgsmål, om faldet i amfetaminbrug i et vist omfang er blevet opvejet af stigninger i brugen af kokain og ecstasy (se figur 8 og 9).
Kuten edellä on todettu, ekstaasin käyttö on nykyään monessa maassa yleisempää kuin amfetamiinin käyttö, mutta tämä ei kuitenkaan tarkoita, että amfetamiinin käyttö olisi vähentynyt. Useimmissa maissa, jotka ovat voineet tarjota tietoja perättäisistä tutkimuksista, amfetamiinin käyttö (hiljattainen käyttö nuorten aikuisten keskuudessa) on oikeastaan lisääntynyt. Merkittävänä poikkeuksena on Yhdistynyt kuningaskunta, jossa amfetamiinin käyttö on vähentynyt huomattavasti vuodesta 1998 lähtien. Tämä saattaa selittää, miksi amfetamiinia ainakin kerran käyttäneiden osuus on Yhdistyneessä kuningaskunnassa korkea verrattuna hiljattaisen käytön kohtalaisempaan tasoon. Amfetamiinin käytön väheneminen on saattanut jossain määrin kompensoitua kokaiinin ja ekstaasin käytön lisääntymisellä (ks. kaaviot 8 ja 9).
A fent említettek szerint az extasy használata már sok országban meghaladja az amfetaminét, ami azonban távolról sem jelent visszaesést az amfetamin használatában. A sorozatos felmérésekkel gyűjtött adatokkal rendelkező országok többségében az amfetaminhasználat (közelmúltbeli használat a fiatal felnőttek között) valójában nőtt. Említésre méltó kivétel ez alól az Egyesült Királyság, ahol 1998 óta jelentős csökkenést figyeltek meg az amfetaminhasználatban. Ez arra is magyarázatot adhat, hogy miért olyan kiugróan magas az életprevalencia a közelmúltbeli használat szerényebb szintjeihez viszonyítva. Feltételezhető ugyanakkor, hogy az amfetaminhasználat visszaesését a kokain- és extasy-fogyasztás növekedése valamilyen mértékben kompenzálta (ld. a 8. és 9. ábrát).
Som nevnt tidligere er bruken av ecstasy mer utbredt enn bruken av amfetamin i mange land, men dette betyr ikke at det har vært noen nedgang i amfetaminbruken. I de fleste landene som var i stand til å legge fram informasjon fra serier av undersøkelser, har bruken av amfetamin (nyere bruk blant unge voksne) faktisk økt. Et unntak å merke seg er Storbritannia, der en betydelig reduksjon i amfetaminbruken er observert etter 1998. Dette kan forklare hvorfor utbredelsen av livstidserfaring er høy sammenlignet med de mer moderate nivåene av nyere bruk som er registrert. Det kan spekuleres i om økningen i amfetaminbruk til en viss grad kompenseres av en økning i bruken av kokain og ecstasy (se figur 8 og 9).
Jak już wspomniano, stosowanie ekstazy przewyższa obecnie w wielu państwach stosowanie amfetaminy, choć nie jest to jednoznaczne ze spadkiem spożywania amfetaminy. W większości państw, które mogą przedstawić informacje z kolejnych badań, stosowanie amfetaminy (zażywanie niedawne wśród młodych osób dorosłych) w rzeczywistości wzrosło. Godnym uwagi wyjątkiem jest Wielka Brytania, gdzie od roku 1998 obserwuje się znaczny spadek zażywania amfetaminy. Może to tłumaczyć, dlaczego w Wielkiej Brytanii wskaźnik przynajmniej jednokrotnego zażycia jest wysoki w stosunku do bardziej umiarkowanych poziomów wskaźnika zażywania niedawnego. Można spekulować, że spadek stosowania amfetaminy do pewnego stopnia został zrównoważony przez wzrost zażywania kokainy i ekstazy (patrz Wykresy 8 i 9).
După cum s-a arătat anterior, consumul de Ecstasy depăşeşte în prezent consumul de amfetamină în multe ţări; totuşi, situaţia este departe de a fi una de declin al consumului de amfetamine. În majoritatea ţărilor care au putut furniza informaţii din sondaje consecutive, consumul de amfetamină (consum recent în rândul adulţilor tineri) a crescut de fapt. O excepţie notabilă este reprezentată de Regatul Unit, unde din 1998 s-a observat o scădere considerabilă a consumului de amfetamină. Acest fapt ar putea explica de ce în Regatul Unit prevalenţa experimentării pe parcursul vieţii este mare în comparaţie cu nivelurile mai moderate ale consumului recent înregistrate. Se poate specula că scăderea consumului de amfetamină a fost compensată într-o oarecare măsură de creşterea consumului de cocaină şi de Ecstasy (vezi Figurile 8 şi 9).
Ako už bolo uvedené, v mnohých krajinách už užívanie extázy prevyšuje užívanie amfetamínov; to ale vôbec neznamená, že by užívanie amfetamínov klesalo. Vo väčšine krajín schopných poskytnúť informácie z nepretržitých prieskumov užívanie amfetamínov (nedávne užívanie medzi mladými dospelými) v skutočnosti vzrástlo. Významnou výnimkou je Spojené kráľovstvo, kde od roku 1998 zaznamenali podstatný pokles v užívaní amfetamínov. To pravdepodobne vysvetľuje, prečo je v Spojenom kráľovstve prevalencia celoživotnej skúsenosti vysoká v porovnaní s nižšími úrovňami zaznamenaného nedávneho užívania. Možno špekulovať, či pokles v užívaní amfetamínov do istej miery vyrovnali prírastky v užívaní kokaínu a extázy (pozri obrázky 8 a 9).
Som redan nämnts är användningen av ecstasy i många länder nu större än användningen av amfetamin. Detta betyder emellertid inte att amfetaminanvändningen har minskat. I de flesta länder som kunde lämna information från fortlöpande undersökningar har amfetaminanvändningen (användning de senaste tolv månaderna bland unga vuxna) i själva verket ökat. Ett tydligt undantag är Storbritannien, där en kraftig minskning av amfetaminanvändningen har kunnat iakttas sedan 1998. Detta kan vara förklaringen till varför livstidsprevalensen är hög jämfört med den mer måttliga andelen personer som har använt amfetamin de senaste tolv månaderna. En gissning är att minskningen av amfetaminanvändningen i viss utsträckning har uppvägts av en ökad användning av kokain och ecstasy (se figurerna 8 och 9).
Kā norādīts iepriekš, ekstazī lietošanas līmenis daudzās valstīs šobrīd pārsniedz amfetamīnu lietošanas līmeni, taču tas nekādā gadījumā nenorāda uz amfetamīnu lietošanas samazināšanos. Lielākajā daļā valstu, kuras var sniegt informāciju no secīgām aptaujām, amfetamīnu lietošana (nesenā lietošana gados jaunu pieaugušo vidū) faktiski ir palielinājusies. Būtisks izņēmums ir Apvienotā Karaliste, kur laika posmā pēc 1998. gada ir novērota būtiska amfetamīnu lietošanas samazināšanās. Tas varētu būt izskaidrojums, kāpēc Apvienotajā Karalistē ilgtermiņa lietošanas pieredze ir augsta salīdzinājumā ar zemākiem nesenās lietošanas līmeņiem. Varētu arī būt, ka amfetamīnu lietošanas līmeņa samazināšanos zināmā mērā ir kompensējis kokaīna un ekstazī lietošanas pieaugums (skatīt 8. un 9. attēlu).
  Pomoč in zdravljenje z...  
Na Nizozemskem je z zdravili podprto zdravljenje na voljo samo za pripornike, zaprte za kratek čas, ki so pred zaporom uživali metadon, medtem ko je bil na Poljskem prvi program metadonskega zdravljenja 14 oseb uveden v preiskovalnem zaporu.
In most countries, the availability of substitution maintenance treatment inside prison is not the same as its availability outside prison. Only in Spain is maintenance treatment widespread, with 18 % of all prisoners, or 82 % of problem drug users in prison, receiving this treatment. Luxembourg also has high coverage. Countries reporting considerable increases in the availability of medically assisted treatment include France, mainly with buprenorphine, and Ireland (Reitox national reports). In the Netherlands, medically assisted treatment is available only for short-term detainees who used methadone before imprisonment, whereas in Poland the first programme of methadone treatment with 14 clients was introduced in a remand prison.
Dans la plupart des pays, l'offre de traitement d'entretien avec substitution en prison n'est pas la même qu'en dehors du milieu carcéral. Le traitement d'entretien n'est répandu qu'en Espagne, où il est suivi par 18 % de l'ensemble des détenus, soit 82 % des usagers de drogues à problème incarcérés. Le Luxembourg a également un taux de couverture élevé. Certains pays comme la France (essentiellement avec la buprénorphine) et l'Irlande font état d'une hausse considérable de la disponibilité des traitements médicalement assistés (rapports nationaux Reitox). Aux Pays-Bas, les traitements médicalement assistés ne sont disponibles que pour les détenus de courte durée qui prenaient de la méthadone avant leur incarcération, tandis qu'en Pologne, le premier programme de traitement à la méthadone a été introduit dans un centre de détention provisoire et proposé à 14 patients.
In den meisten Ländern werden innerhalb der Haftanstalten nicht in gleichem Maße substitutionsgestützte Erhaltungstherapien angeboten wie außerhalb. Lediglich in Spanien ist die Erhaltungstherapie weit verbreitet. Hier erhalten 18 % aller Haftinsassen bzw. 82 % aller inhaftierten problematischen Drogenkonsumenten eine solche Behandlung. Auch aus Luxemburg wird ein hoher Versorgungsgrad gemeldet. Zu den Ländern, die über eine erhebliche Verbesserung der Verfügbarkeit medikamentengestützter Behandlungen berichten, gehören Frankreich, wo vor allem Buprenorphin zum Einsatz kommt, und Irland (Nationale Reitox-Berichte). In den Niederlanden werden medikamentengestützte Behandlungen ausschließlich für Kurzzeithäftlinge angeboten, die vor ihrer Inhaftierung mit Methadon behandelt wurden. In Polen wurde in einem Untersuchungsgefängnis das erste Methadonprogramm aufgelegt, an dem 14 Patienten teilnehmen.
En la mayoría de países, los tratamientos de mantenimiento con sustancias de sustitución no tienen la misma disponibilidad en el interior de las prisiones que fuera de ellas. El tratamiento de mantenimiento sólo está extendido en España, y es administrado al 18 % de todos los presos, o al 82 % de los drogodependientes que permanecen en prisión. Luxemburgo también dispone de una amplia cobertura. Entre los países que registran aumentos considerables en la disponibilidad de tratamientos con asistencia médica están Francia —principalmente con buprenorfina— e Irlanda (informes nacionales de la red Reitox). En los Países Bajos, el tratamiento con asistencia médica sólo se ofrece a los presos con poca condena que consumían metadona antes de su encarcelamiento, mientras que, en Polonia, el primer programa de tratamiento con metadona con 14 pacientes se introdujo en situación de libertad bajo fianza.
Nella maggioranza degli Stati non vi è nelle carceri una disponibilità di terapie di mantenimento sostitutive ampia come al di fuori dell’ambiente carcerario. Questa terapia è diffusa soltanto in Spagna, dove possono usufruirne il 18% di tutti i detenuti o l’82% di tutti i consumatori problematici di droga trattenuti in carcere. La terapia è molto diffusa anche in Lussemburgo. Tra i paesi che riferiscono un aumento importante della disponibilità del trattamento medicalmente assistito vi sono la Francia (soprattutto con buprenorfina) e l’Irlanda (relazioni nazionali Reitox). Nei Paesi Bassi il trattamento medicalmente assistito è messo a disposizione soltanto dei detenuti con condanne di breve termine che facevano uso di metadone prima della detenzione, mentre in Polonia il primo programma di terapia con metadone con 14 pazienti è stato introdotto in un istituto di custodia cautelare.
Na maioria dos países, a disponibilidade do tratamento de manutenção baseado na substituição existente na prisão não é idêntica à que existe fora dela. A Espanha é o único Estado-Membro da União em que o tratamento de substituição está muito difundido, abrangendo 18% da população prisional, ou 82% dos consumidores problemáticos de droga encarcerados. O Luxemburgo também tem uma cobertura elevada. Entre os países que comunicam um aumento considerável da disponibilidade de tratamento medicamente assistido, figuram a França, que utiliza sobretudo a buprenorfina, e a Irlanda (Relatórios Nacionais Reitox). Nos Países Baixos, o tratamento medicamente assistido apenas está disponível para reclusos com penas curtas e que consumiam metadona antes de serem encarcerados, ao passo que na Polónia o primeiro programa de tratamento com metadona, com 14 utentes, foi introduzido num estabelecimento de prisão preventiva.
Στις περισσότερες χώρες, η διαθεσιμότητα θεραπείας συντήρησης υποκατάστασης εντός των σωφρονιστικών ιδρυμάτων δεν είναι ίδια με τη διαθεσιμότητα εκτός σωφρονιστικών ιδρυμάτων. Η θεραπεία συντήρησης είναι διαδεδομένη μόνον στην Ισπανία, όπου 18 % του συνολικού πληθυσμού των κρατουμένων, ή 82 % των κρατουμένων που είναι προβληματικοί χρήστες ναρκωτικών, υποβάλλεται σε τέτοιου είδους θεραπεία. Το Λουξεμβούργο διαθέτει επίσης υψηλή κάλυψη. Στις χώρες που αναφέρουν σημαντικές αυξήσεις στη διαθεσιμότητα θεραπείας με ιατρική υποστήριξη συγκαταλέγονται η Γαλλία, κυρίως με τη χρήση βουπρενορφίνης, και η Ιρλανδία (εθνικές εκθέσεις δικτύου Reitox). Στις Κάτω Χώρες, θεραπεία με ιατρική υποστήριξη είναι διαθέσιμη μόνον για κρατούμενους με βραχεία ποινή φυλάκισης που έκαναν χρήση μεθαδόνης πριν οδηγηθούν στο σωφρονιστικό ίδρυμα, ενώ στην Πολωνία το πρώτο πρόγραμμα θεραπείας με μεθαδόνη εφαρμόσθηκε σε 14 άτομα σε σωφρονιστικό ίδρυμα προσωρινής κράτησης.
In de meeste landen is het aanbod van onderhoudsbehandelingen met substitutiemiddelen in gevangenissen beperkter dan daarbuiten. Alleen in Spanje wordt veel gebruik gemaakt van dergelijke behandelingen en 18% van alle gevangenen (82% van de problematische drugsgebruikende gedetineerden) volgt in dit land een onderhoudsbehandeling. Ook in Luxemburg wordt veel gebruik gemaakt van onderhoudsbehandelingen. Tot de landen die een aanzienlijke toename in het aanbod van therapieën met behulp van medicatie rapporteren, behoren Frankrijk (voornamelijk met buprenorfine) en Ierland (nationale Reitox-verslagen). In Nederland komen alleen kortgestrafte gedetineerden die vóór hun detentie methadon gebruikten, in aanmerking voor een behandeling met behulp van medicatie, terwijl het eerste programma op basis van een methadonbehandeling in Polen van start is gegaan met veertien cliënten in voorlopige hechtenis.
Ve většině zemí není dostupnost substituční udržovací léčby ve věznicích stejná jako její dostupnost mimo ně. Pouze ve Španělsku je udržovací léčba velmi rozšířená, účastní se jí 18 % všech vězňů, neboli 82 % problémových uživatelů drog ve vězení. Rozsah této léčby je značný též v Lucembursku. Mezi země, které uvádějí významné zvýšení dostupnosti léčby s farmakologickou podporou, patří Francie, kde se používá především buprenorfin, a Irsko (národní zprávy zemí zapojených do sítě Reitox). V Nizozemsku je léčba s farmakologickou podporou k dispozici pouze pro krátkodobě zadržené, kteří užívali metadon před uvězněním, zatímco v Polsku byl zaveden první program léčby metadonem pro 14 klientů ve vyšetřovací vazbě.
I de fleste lande er der ikke samme muligheder for substitutionsbehandling i fængslet som uden for fængslet. Kun i Spanien er vedligeholdelsesbehandling udbredt, og 18 % af alle indsatte, eller 82 % af de problematiske stofbrugere i fængsel, modtager denne behandling. I Luxembourg er dækningen også høj. Blandt de lande, der har meldt om en betydelig udvidelse af adgangen til medicinsk støttet behandling, hører Frankrig, hovedsagelig med buprenorphin, og Irland (nationale Reitox-rapporter). I Nederlandene tilbydes medicinsk støttet behandling kun indsatte, der afsoner en kort fængselsstraf, og som anvendte metadon før fængslingen, mens det første metadonbehandlingsprogram med 14 klienter blev indført i et varetægtsfængsel i Polen.
Enamikus riikides ei ole asendusravi vanglas sama kättesaadav kui väljaspool vanglat. Vaid Hispaanias on asendusravi laialt levinud, 18% kõikidest vangidest ehk 82% probleemsetest uimastitarbijatest vanglas saavad nimetatud ravi. Luksemburgis on ravi samuti hästi kättesaadav. Riigid, mis on teavitanud ravimitega teostatava ravi kättesaadavuse märkimisväärsest tõusust, on Prantsusmaa, kus ravi toimub peamiselt buprenorfiiniga, ja Iirimaa (Narkootikumide ja Narkomaania Euroopa teabevõrgu riikide teabekeskuste aruanded). Madalmaades on ravimitega teostatav ravi kättesaadav ainult lühiajaliselt kinnipeetavate isikute puhul, kes kasutasid metadooni enne vangistust, samas kui Poolas alustati esimese metadoonravi programmiga 14 eelvangistuses oleva inimesega.
Useimmissa maissa ylläpitohoidon saatavuus ei ole vankiloissa sama kuin vankiloiden ulkopuolella. Ylläpitohoitoa on laajamittaisesti saatavilla vain Espanjassa, jossa sitä saa 18 prosenttia kaikista vangeista tai 82 prosenttia vankiloissa olevista huumeiden ongelmakäyttäjistä. Ylläpitohoitoa on laajalti saatavissa myös Luxemburgissa. Lääkehoidon saatavuuden huomattavasta lisääntymisestä ovat ilmoittaneet muun muassa Ranska, jossa käytetään pääasiallisesti buprenorfiinia, ja Irlanti (Reitoxin kansalliset raportit). Alankomaissa lääkehoitoa tarjotaan vain lyhytaikaisille vangeille, jotka ovat käyttäneet metadonia ennen joutumistaan vankilaan, kun taas Puolassa on aloitettu ensimmäinen metadonihoito-ohjelma 14 asiakkaalle tutkintavankilassa.
A legtöbb országban a helyettesítő fenntartó kezelés elérhetősége a börtönben nem azonos a börtönön kívüli elérhetőségével. A fenntartó kezelés csak Spanyolországban elterjedt, itt az összes elítélt 18%-a, illetve a fogva tartott problematikus kábítószer-használók 82%-a részesül ebben a kezelésben. Luxemburg szintén nagy lefedettséggel rendelkezik e téren. A gyógyszeresen támogatott kezelések elérhetőségének jelentős növekedéséről többek között Franciaország számolt be, főként buprenorfinnal, illetve Írország (Reitox országjelentések). Hollandiában a gyógyszeresen támogatott kezelésben csak azok a rövid ideig fogva tartottak részesülhetnek, akik már a bebörtönzésüket megelőzően metadont használtak, Lengyelországban pedig az első metadonkezelést nyújtó programot 14 pácienssel egy vizsgálati fogházban vezették be.
I de fleste landene er ikke substitusjons- og vedlikeholdsbehandling like tilgjengelig innenfor som utenfor fengselsmurene. Bare Spania har et omfattende tilbud om vedlikeholdsbehandling, og 18 % av alle innsatte, eller 82 % av alle problematiske narkotikabrukere i fengsel, får denne behandlingen. Også Luxembourg har god dekning. Land som oppgir en betydelig økning i tilgjengeligheten av legemiddelassistert rehabilitering, omfatter Frankrike, hovedsakelig med buprenorfin, og Irland (i henhold til nasjonale Reitox-rapporter). I Nederland er legemiddelassistert rehabilitering tilgjengelig bare for korttidsinnsatte som allerede bruker metadon før fengslingen, og i Polen er det første metadonbehandlingsprogrammet innført i et varetektsfengsel, med 14 klienter.
W większości państw dostępność zachowawczego leczenia zastępczego w więzieniach nie jest tak sama jak poza nimi. Jedynie w Hiszpanii leczenie zachowawcze jest rozpowszechnione, gdzie 18% wszystkich więźniów, czyli 82% osób problemowo zażywających narkotyki i osadzonych w więzieniu, otrzymuje takie leczenie. Jest ono także dobrze rozpowszechnione w Luksemburgu. Państwa, które donoszą o znacznym wzroście dostępności leczenia farmakologicznego to Francja, głównie stosująca buprenorfinę, i Irlandia (Sprawozdania krajowe Reitox). W Holandii leczenie farmakologiczne jest dostępne jedynie dla zatrzymanych na krótki okres, którzy stosowali metadon przed osadzeniem w więzieniu, a w Polsce pierwszy program leczenia metadonem uruchomiono w areszcie śledczym (program ten obejmuje 14 pacjentów).
În majoritatea ţărilor, terapia de substituţie sau de menţinere nu este disponibilă în aceeaşi măsură în închisori ca în afara închisorilor. Terapia de menţinere este răspândită pe scară largă numai în Spania, 18 % din totalitatea deţinuţilor, sau 82 % din consumatorii problematici de droguri din închisori beneficiind de această terapie. În Luxemburg există de asemenea o rată înaltă de acoperire. Printre ţările care raportează o creştere considerabilă a nivelului de disponibilitate a tratamentului sub supraveghere medicală se numără Franţa, mai ales cu buprenorfină, şi Irlanda (rapoartele naţionale Reitox). În Ţările de Jos, tratamentul sub supraveghere medicală este disponibil numai pentru deţinuţii pe termen scurt care au folosit metadonă înainte de încarcerare, în timp ce în Polonia primul program de terapie cu metadonă cu 14 clienţi a fost introdus într-o unitate de arest.
Vo väčšine krajín nie je dostupnosť substitučnej udržiavacej liečby vo väzení rovnaká ako jej dostupnosť mimo väzenia. Iba v Španielsku je rozšírená udržiavacia liečba s 18 % všetkých uväznených alebo 82 % problémových užívateľov drog vo väzení, ktorí sa na tejto liečbe zúčastňujú. Aj Luxembursko má vysoké pokrytie. Medzi krajiny, ktoré uvádzali významné zvýšenie dostupnosti lekársky asistovanej liečby hlavne buprenorfínom, patria Francúzsko a Írsko (národné správy Reitox). V Holandsku je lekársky asistovaná liečba dostupná iba pre krátkodobo zadržaných, ktorí užívali pred uväznením metadón, kým v Poľsku zaviedli prvý program metadónovej liečby so 14 klientmi vo vyšetrovacej väzbe.
I de flesta länder är inte tillgången på underhållsbehandling med substitution i fängelserna lika bra som utanför fängelserna. Det är bara i Spanien som underhållsbehandling är vanligt förekommande och där 18 % av alla interner eller 82 % av alla problemmissbrukare i fängelserna får denna behandling. Luxemburg har också en hög täckning. Frankrike, där buprenorfin är vanligast, och Irland är två av de länder som redovisar avsevärda ökningar i tillgången på behandling med läkemedel (Nationella Reitox-rapporter). I Nederländerna är behandling med läkemedel endast tillgänglig för kortvarigt häktade personer som använde metadon innan de fängslades. I Polen introducerades det första programmet med metadonbehandling med 14 klienter i ett ungdomsfängelse.