rat – -Translation – Keybot Dictionary

Spacer TTN Translation Network TTN TTN Login Deutsch Français Spacer Help
Source Languages Target Languages
Keybot 48 Results  ar2005.emcdda.europa.eu
  Recuadro 2  
Recuadro 2: Alteraciones del orden público relacionadas con las drogas: tendencias en las políticas y medidas, en el Informe anual del OEDT de 2005: cuestiones particulares
Box 2: Drug-related public nuisance: trends in policy and measures, in EMCDDA 2005 Annual report: selected issues
Encadré 2: Nuisances publiques liées à la drogue: tendances en termes de politiques et de mesures, extrait de Rapport annuel 2005 de l'OEDT: Questions particulières
Kasten 2: Drogenbedingte Störung der öffentlichen Ordnung: politische Tendenzen und Maßnahmen. In: EBDD-Jahresbericht 2005: ausgewählte Themen
Riquadro 2: Reati contro l’ordine pubblico connessi alla droga: evoluzione delle strategie e delle misure, in Relazione nazionale OEDT 2005: questioni specifiche
Caixa 2: Perturbação da ordem pública relacionada com a droga: tendências das políticas e medidas, Relatório Anual OEDT 2005: temas específicos
Πλαίσιο 2: Όχληση του κοινού συνδεόμενη με τα ναρκωτικά: τάσεις στην πολιτική και μέτρα, στην Ετήσια έκθεση του ΕΚΠΝΤ για το 2005: επιλεγμένα θέματα
Kader 2: Drugsgerelateerde publieke overlast: trends in beleid en maatregelen, in EWDD-Jaarverslag 2005: speciale kwesties
Rámeček 2: Rušení veřejného pořádku související s drogami: trendy v protidrogové politice a opatřeních, výroční zpráva EMCDDA za rok 2005: vybraná témata
Boks 2: Narkotikarelateret forstyrrelse af den offentlige orden: tendenser med hensyn til politikker og foranstaltninger, i EONN – årsberetning 2005: udvalgte temaer
Kast 2: Uimastitega seotud üldsust häiriv tegevus: poliitilised suundumused ja meetmed, Narkootikumide ja Narkomaania Euroopa Järelevalvekeskuse 2005. aasta aruanne: valikteemad
Laatikko 2: Huumeisiin liittyvä yleinen haitta: suuntaukset politiikoissa ja toimenpiteissä, EMCDDA:n vuoden 2005 vuosiraportti: erityiskysymykset
2. rovat: Kábítószerrel összefüggő közrendzavarás: tendenciák a politika és az intézkedések terén, az EMCDDA 2005-ös éves jelentésében: kiválasztott témák
Boks 2: Narkotikarelatert ordensforstyrrelse: trender for politikk og tiltak, i EONNs årsrapport for 2005: utvalgte aspekter
Okienko 2: Naruszanie porządku publicznego związane z narkotykami: trendy w polityce i działaniach, w Sprawozdaniu rocznym EMCDDA 2005: zagadnienia wybrane
Căsuţa 2: Tulburarea ordinii publice legată de droguri: tendinţe ale politicilor şi măsurilor, în Raportul anual al OEDT 2005: extrase
Rámček 2: Verejné pohoršenie súvisiace s drogami: trendy politiky a opatrení vo výročnej správe EMCDDA 2005: vybrané otázky
Polje 2: Z drogami povezano motenje javnega reda in miru: trendi v politiki in ukrepih, v Letnem poročilu Centra 2005: izbrana vprašanja
Ruta 2: Den olägenhet som narkotikamissbruk innebär för allmänheten: trender inom politik och åtgärder i ECNN:s årsrapport för 2005: temakapitel
  Nota introductoria  
Alteraciones del orden público relacionadas con las drogas: tendencias en las políticas y medidas;
drug-related public nuisance: trends in policy and preventive measures;
problèmes publics résultant de l’usage de drogues : tendances en matière de politiques et de mesures préventives;
Drogenbedingte Störung der öffentlichen Ordnung: politische Tendenzen und Präventionsmaßnahmen;
reati contro l’ordine pubblico connessi alla droga: evoluzione delle strategie e delle misure;
Perturbação da ordem pública relacionada com a droga: tendências das políticas e medidas;
Όχληση του κοινού συνδεόμενη με τα ναρκωτικά: τάσεις στην πολιτική και μέτρα πρόληψης
drugsgerelateerde publieke overlast: trends in beleid en preventieve maatregelen;
rušení veřejného pořádku související s drogami: trendy v protidrogové politice a opatřeních,
Narkotikarelateret forstyrrelse af den offentlige orden: tendenser med hensyn til politikker og foranstaltninger;
narkootikumidega seotud üldsust häiriv tegevus: poliitikasuunad ja ennetusmeetmed;
huumeisiin liittyvät julkiset haitat: politiikan ja ehkäisytoimenpiteiden suuntaukset
kábítószerrel összefüggő közrendzavarás: tendenciák a politika és a megelőző intézkedések terén;
Narkotikarelaterte ordensforstyrrelser: trender for politikk og tiltak,
naruszanie porządku publicznego związane z narkotykami; trendy w polityce i działaniach zapobiegawczych;
tulburarea ordinii publice legată de droguri: tendinţe ale politicilor şi măsurilor;
verejné pohoršenie súvisiace s drogami: trendy politiky a preventívnych opatrení;
z drogami povezano motenje javnega reda in miru: trendi v politiki in preventivni ukrepi;
Den olägenhet som narkotikamissbruk innebär för allmänheten: trender inom politik och förebyggande åtgärder.
ar narkotikām saistīts traucējums sabiedrībai: stratēģijas tendences un profilakses pasākumi;
  Recuadros  
Recuadro 2: Alteraciones del orden público relacionadas con las drogas: tendencias en las políticas y medidas, en el Informe anual del OEDT de 2005: cuestiones particulares
Box 2: Drug-related public nuisance: trends in policy and measures, in EMCDDA 2005 Annual report: selected issues
Encadré 2: Nuisances publiques liées à la drogue: tendances en termes de politiques et de mesures, extrait de Rapport annuel 2005 de l'OEDT: Questions particulières
Kasten 2: Drogenbedingte Störung der öffentlichen Ordnung: politische Tendenzen und Maßnahmen. In: EBDD-Jahresbericht 2005: ausgewählte Themen
Riquadro 2: Reati contro l’ordine pubblico connessi alla droga: evoluzione delle strategie e delle misure, in Relazione nazionale OEDT 2005: questioni specifiche
Caixa 2: Perturbação da ordem pública relacionada com a droga: tendências das políticas e medidas, Relatório Anual OEDT 2005: temas específicos
Πλαίσιο 2: Όχληση του κοινού συνδεόμενη με τα ναρκωτικά: τάσεις στην πολιτική και μέτρα, στην Ετήσια έκθεση του ΕΚΠΝΤ για το 2005: επιλεγμένα θέματα
Kader 2: Drugsgerelateerde publieke overlast: trends in beleid en maatregelen, in EWDD-Jaarverslag 2005: speciale kwesties
Rámeček 2: Rušení veřejného pořádku související s drogami: trendy v protidrogové politice a opatřeních, výroční zpráva EMCDDA za rok 2005: vybraná témata
Boks 2: Narkotikarelateret forstyrrelse af den offentlige orden: tendenser med hensyn til politikker og foranstaltninger, i EONN – årsberetning 2005: udvalgte temaer
Kast 2: Uimastitega seotud üldsust häiriv tegevus: poliitilised suundumused ja meetmed, Narkootikumide ja Narkomaania Euroopa Järelevalvekeskuse 2005. aasta aruanne: valikteemad
Laatikko 2: Huumeisiin liittyvä yleinen haitta: suuntaukset politiikoissa ja toimenpiteissä, EMCDDA:n vuoden 2005 vuosiraportti: erityiskysymykset
2. rovat: Kábítószerrel összefüggő közrendzavarás: tendenciák a politika és az intézkedések terén, az EMCDDA 2005-ös éves jelentésében: kiválasztott témák
Boks 2: Narkotikarelatert ordensforstyrrelse: trender for politikk og tiltak, i EONNs årsrapport for 2005: utvalgte aspekter
Okienko 2: Naruszanie porządku publicznego związane z narkotykami: trendy w polityce i działaniach, w Sprawozdaniu rocznym EMCDDA 2005: zagadnienia wybrane
Căsuţa 2: Tulburarea ordinii publice legată de droguri: tendinţe ale politicilor şi măsurilor, în Raportul anual al OEDT 2005: extrase
Rámček 2: Verejné pohoršenie súvisiace s drogami: trendy politiky a opatrení vo výročnej správe EMCDDA 2005: vybrané otázky
Polje 2: Z drogami povezano motenje javnega reda in miru: trendi v politiki in ukrepih, v Letnem poročilu Centra 2005: izbrana vprašanja
Ruta 2: Den olägenhet som narkotikamissbruk innebär för allmänheten: trender inom politik och åtgärder i ECNN:s årsrapport för 2005: temakapitel
2. aile: Ar narkotikām saistītās sabiedrības problēmas: stratēģijas un pasākumu tendences, EMCDDA 2005. gada pārskatā: izvēlētās tēmas
  press4-es  
El análisis de las molestias en el orden público asociadas al consumo de drogas es una de las tres "Cuestiones particulares" que complementan el Informe anual 2005 (http://issues05.emcdda.eu.int).
L’état des nuisances publiques liées à la drogue constitue l’une des trois «Questions spécifiques» qui complètent le Rapport annuel 2005 (http://issues05.emcdda.eu.int).
Der Bericht zur drogenbedingten Störung der öffentlichen Ordnung ist Teil der drei „ausgewählten Themen“, die als Ergänzung zum Jahresbericht 2005 veröffentlicht werden (http://issues05.emcdda.eu.int).
L’analisi della turbativa all’ordine pubblico connessa alla droga è una delle tre “questioni selezionate” ad integrazione della Relazione annuale 2005 (http://issues05.emcdda.eu.int).
A análise da perturbação da ordem pública é um dos três “Temas específicos” que complementam o Relatório Anual 2005 (http://issues05.emcdda.eu.int).
Η epιsκόpηsη sχetικά µe tη dηµόsιa paρeνόχληsη se sχέsη µe ta νaρκωtικά eίνaι ένa apό ta tρίa «Ειdικά θέµata» ta οpοίa sυµpληρώνουν tην Εtήsιa Έκθesη γιa tο 2005 (http://issues05.emcdda.eu.int).
De studie over drugsgerelateerde publieke overlast is een van de drie “Speciale kwesties” die een aanvulling vormen op het Jaarverslag 2005 (http://issues05.emcdda.eu.int).
Gennemgangen af spørgsmålet om narkotikarelateret forstyrrelse af den offentlige orden er ét af tre "udvalgte temaer", som supplerer Årsberetningen for 2005 (http://issues05.emcdda.eu.int).
Ülevaade uimastitega seotud korrarikkumistest on üks kolmest 2005. aasta aruannet täiendavast valikteemast (http://issues05.emcdda.eu.int).
Katsaus huumeisiin liittyviin julkisiin häiriöihin on yksi Vuosiraportti 2005:ttä täydentävistä kolmesta ”erityisaiheesta” (http://issues05.emcdda.eu.int).
Gjennomgangen av narkotikarelatert ordensforstyrrelse er ett av tre ”Utvalgte aspekter” som supplerer Årsrapporten for 2005 (http://issues05.emcdda.eu.int).
Przeglad naruszen porzadku publicznego zwiazanych z narkotykami jest jednym z trzech „Zagadnien wybranych”, uzupelniajacych Sprawozdanie roczne 2005 (http://issues05.emcdda.eu.int).
Hodnotenie verejného znepokojenia spojeného s drogami je jednou z troch „vybraných záležitostí“ doplnujúcich výrocnú správu za rok 2005 (http://issues05.emcdda.eu.int).
Porocilo o z drogami povezanimi motnjami javnega reda in miru je eno od treh "Izbranih vprašanj", ki dopolnjujejo Letno porocilo 2005 (http://issues05.emcdda.eu.int).
Granskningen av de problem som narkotikamissbruk innebär för allmänheten är ett av tre ”temakapitel” som ingår i årsrapporten 2005 (http://issues05.emcdda.eu.int).
Parskats par narkotiku raditiem sabiedriskas kartibas traucejumiem ir viena no trim 2005. gada zinojuma izveletajam papildu temam (http://issues05.emcdda.eu.int).
  Informe anual 2005  
El informe se complementa con tres cuestiones particulares que se centran en: alteraciones del orden público relacionadas con las drogas; alternativas a la privación de libertad dirigidas a los delincuentes consumidores de drogas; y, la utilización de la buprenorfina en los tratamientos de sustitución.
The report is complemented by three selected issues focusing on: drug-related public nuisance; alternatives to imprisonment for drug using offenders; and the use of buprenorphine in substitution treatment.
Le rapport est complété par trois publications sélectionnées traitant des thèmes suivants: nuisances publiques liées la drogue; alternatives à l’incarcération des délinquants toxicomanes, et usage de la buprénorphine dans le traitement de substitution.
Der Bericht wird durch die folgenden drei ausgewählten Themen ergänzt: Drogenbedingte Störung der öffentlichen Ordnung, Alternativen zu Gefängnisstrafen für straffällige Drogenkonsumenten und der Einsatz von Buprenorphin in der Substitutionsbehandlung.
O relatório é complementado por três temas específicos sobre: perturbações da ordem pública relacionadas com a droga, alternativas à prisão para infractores consumidores de droga e uso da buprenorfina no tratamento de substituição.
Η έκθεση συμπληρώνεται από τρία επιλεγμένα θέματα που εστιάζουν το ενδιαφέρον τους στους εξής τομείς: όχληση του κοινού συνδεόμενη με τα ναρκωτικά, εναλλακτικές λύσεις αντί της φυλάκισης για τους παραβάτες χρήστες ναρκωτικών και χρήση βουπρενορφίνης στη θεραπεία υποκατάστασης.
Aruannet täiendavad kolm valikteemat, mis keskenduvad järgmisele: narkootikumidega seotud üldust häiriv tegevus, vanglakaristuse alternatiivid narkosõltlastest seaduserikkujatele ja buprenorfiini kasutamine asendusravis.
Správu dopĺňajú tri vybrané otázky so zameraním na: verejné pohoršenie súvisiace s drogami; alternatívy uväznenia delikventných užívateľov drog; a používanie buprenorfínu v substitučnej liečbe.
Poročilo dopolnjujejo tri izbrana vprašanja, ki se osredotočajo na: z drogami povezano motenje javnega reda in miru, alternative zaporu za storilce kaznivih dejanj, ki uživajo droge, in uporabo buprenorfina v nadomestnem zdravljenju.
Rapporten kompletteras av tre temakapitel om den olägenhet som narkotikamissbruk innebär för allmänheten, alternativ till fängelse för narkotikamissbrukande brottslingar samt användning av buprenorfin i substitutionsbehandling.
  press4-es  
El análisis de las molestias en el orden público asociadas al consumo de drogas es una de las tres "Cuestiones particulares" que complementan el Informe anual 2005 (http://issues05.emcdda.eu.int).
The review on drug-related public nuisance is one of three ‘Selected issues’ complementing the 2005 Annual report (http://issues05.emcdda.eu.int). The other two cover the use of buprenorphine in substitution treatment (see news release No 11) and alternatives to imprisonment for drug using offenders (see news release No 13).
Der Bericht zur drogenbedingten Störung der öffentlichen Ordnung ist Teil der drei „ausgewählten Themen“, die als Ergänzung zum Jahresbericht 2005 veröffentlicht werden (http://issues05.emcdda.eu.int).
L’analisi della turbativa all’ordine pubblico connessa alla droga è una delle tre “questioni selezionate” ad integrazione della Relazione annuale 2005 (http://issues05.emcdda.eu.int).
De studie over drugsgerelateerde publieke overlast is een van de drie “Speciale kwesties” die een aanvulling vormen op het
Gennemgangen af spørgsmålet om narkotikarelateret forstyrrelse af den offentlige orden er ét af tre "udvalgte temaer", som supplerer Årsberetningen for 2005 (http://issues05.emcdda.eu.int).
Ülevaade uimastitega seotud korrarikkumistest on üks kolmest 2005. aasta aruannet täiendavast valikteemast (http://issues05.emcdda.eu.int).
Katsaus huumeisiin liittyviin julkisiin häiriöihin on yksi Vuosiraportti 2005:ttä täydentävistä kolmesta ”erityisaiheesta” (http://issues05.emcdda.eu.int).
Gjennomgangen av narkotikarelatert ordensforstyrrelse er ett av tre ”Utvalgte aspekter” som supplerer Årsrapporten for 2005 (http://issues05.emcdda.eu.int).
Przeglad naruszen porzadku publicznego zwiazanych z narkotykami jest jednym z trzech „Zagadnien wybranych”, uzupełniajacych Sprawozdanie roczne 2005 (http://issues05.emcdda.eu.int).
Hodnotenie verejného znepokojenia spojeného s drogami je jednou z troch „vybraných záležitostí“ doplnujúcich výrošnú správu za rok 2005 (http://issues05.emcdda.eu.int).
Porocilo o z drogami povezanimi motnjami javnega reda in miru je eno od treh "Izbranih vprašanj", ki dopolnjujejo Letno porošilo 2005 (http://issues05.emcdda.eu.int).
Pǎrskats par narkotiku raditiem sabiedriskǎs kǎrtibas traucejumiem ir viena no trim 2005. gada zinojuma izveletajǎm papildu temǎm (http://issues05.emcdda.eu.int).
  press4-es  
Percepción, según el informe, es un elemento clave por lo que al problema del orden público se refiere, pero acaso no refleje niveles objetivos de perturbación del orden ni de delincuencia.
Die Wahrnehmung sei ein Schlüsselelement im Zusammenhang mit der Störung der öffentlichen Ordnung, heißt es im Bericht, spiegle jedoch nicht zwangsläufig das objektive Ausmaß von Störung und Kriminalität wider.
Segundo a Agência, a percepção é um elemento fundamental na questão da perturbação da ordem pública, mas pode não reflectir objectivamente os verdadeiros níveis de perturbação e criminalidade.
Perceptie is een sleutelelement als het gaat om publieke overlast, aldus het onderzoek, maar zij hoeft niet de werkelijke mate van overlast en criminaliteit te weerspiegelen.
Pet zemí – Belgie, Irsko, Lucembursko, Nizozemsko a Spojené království – povýšilo nyní snížení intenzity rušení veiejného poiádku souvisejícího s drogami na hlavní cíl své celkové národní protidrogové politiky a uskutecnuje koordinovaný piístup s kombinací zdravotního, sociálního, bezpecnostního a ekologického hlediska.
Selv om de fleste EU-landene ikke oppgir narkotikarelaterte ordensforstyrrelser (under denne betegnelsen) som et sentralt mål for sin nasjonale narkotikastrategi, behandler de atferd som faller inn under dette, under
W badaniu Eurobarometru przeprowadzonym w 2004 roku, dotyczacym postrzegania narkotyków przez młodych ludzi, 63% respondentów było zdania, ze łatwo jest zdobyc narkotyki w poblizu ich miejsca zamieszkania (2). Percepcja jest – jak stwierdzaja autorzy przegladu – elementem najwazniejszym dla kwestii
PercepIia este un element cheie în abordarea tulburǎrii ordinii publice ca urmare a consumului de droguri, afirmǎ raportul, dar s-ar putea sǎ nu reflecte nivelurile obiective ale tulburǎrii ordinii şi ale criminalitǎIii.
Även om de problem som narkotikan innebär för allmänheten av de flesta EU-länder inte sägs vara ett centralt mål i de nationella narkotikastrategierna, vidtar länderna ändå åtgärder mot företeelser som omfattas av detta
Piecas valstis – Be!gija, Irija, Luksemburga, Niderlande un Apvienotǎ Karaliste – ar narkotikǎm saistitu sabiedriskǎs kǎrtibas traucejumu noveršanu uzskata par svarigu vispǎrejǎs valsts narkotiku politikas merfii
  press4-es  
Percepción, según el informe, es un elemento clave por lo que al problema del orden público se refiere, pero acaso no refleje niveles objetivos de perturbación del orden ni de delincuencia.
Die Wahrnehmung sei ein Schlüsselelement im Zusammenhang mit der Störung der öffentlichen Ordnung, heißt es im Bericht, spiegle jedoch nicht zwangsläufig das objektive Ausmaß von Störung und Kriminalität wider.
Segundo a Agência, a percepção é um elemento fundamental na questão da perturbação da ordem pública, mas pode não reflectir objectivamente os verdadeiros níveis de perturbação e criminalidade.
Perceptie is een sleutelelement als het gaat om publieke overlast, aldus het onderzoek, maar zij hoeft niet de werkelijke mate van overlast en criminaliteit te weerspiegelen.
Pet zemí – Belgie, Irsko, Lucembursko, Nizozemsko a Spojené království – povýšilo nyní snížení intenzity rušení veiejného poiádku souvisejícího s drogami na hlavní cíl své celkové národní protidrogové politiky a uskutecnuje koordinovaný piístup s kombinací zdravotního, sociálního, bezpecnostního a ekologického hlediska.
Selv om de fleste EU-landene ikke oppgir narkotikarelaterte ordensforstyrrelser (under denne betegnelsen) som et sentralt mål for sin nasjonale narkotikastrategi, behandler de atferd som faller inn under dette, under
W badaniu Eurobarometru przeprowadzonym w 2004 roku, dotyczacym postrzegania narkotyków przez młodych ludzi, 63% respondentów było zdania, ze łatwo jest zdobyc narkotyki w poblizu ich miejsca zamieszkania (2). Percepcja jest – jak stwierdzaja autorzy przegladu – elementem najwazniejszym dla kwestii
PercepIia este un element cheie în abordarea tulburǎrii ordinii publice ca urmare a consumului de droguri, afirmǎ raportul, dar s-ar putea sǎ nu reflecte nivelurile obiective ale tulburǎrii ordinii şi ale criminalitǎIii.
Även om de problem som narkotikan innebär för allmänheten av de flesta EU-länder inte sägs vara ett centralt mål i de nationella narkotikastrategierna, vidtar länderna ändå åtgärder mot företeelser som omfattas av detta
Piecas valstis – Be!gija, Irija, Luksemburga, Niderlande un Apvienotǎ Karaliste – ar narkotikǎm saistitu sabiedriskǎs kǎrtibas traucejumu noveršanu uzskata par svarigu vispǎrejǎs valsts narkotiku politikas merfii
  Capà­tulo 3: El cannabis  
Entre el 9 % y el 45 % de los europeos de 15 a 24 años declaran haber probado el cannabis, situándose las tasas de la mayoría de países entre el 20 % y el 35 %. Las tasas declaradas de consumo reciente (en los últimos 12 meses) van del 4 % al 32 %, siendo las tasas de la mayoría de países del orden del 9 % al 21 % (38).
Among 15- to 24-year-old Europeans, 9–45 % claim to have tried cannabis, with rates in most countries falling in the range 20–35 %. Recent use (in the last 12 months) was reported by 4–32 %, with rates in most countries being in the range 9–21 % (38).
Parmi les Européens âgés de 15 à 24 ans, 9 à 45 % disent avoir essayé le cannabis, les taux étant compris dans la plupart des pays entre 20 et 35 %. L'usage récent (au cours des douze derniers mois) s'établissait entre 4 et 32 %, la plupart des pays se situant dans la fourchette comprise entre 9 et 21 % (38).
Unter den 15- bis 24-jährigen Europäern gaben 9 % bis 45 % an, mindestens einmal in ihrem Leben Cannabis probiert zu haben, wobei die Raten in den meisten Ländern zwischen 20 % und 35 % lagen. Der jüngste Konsum (während der letzten 12 Monate) lag zwischen 4 % und 32 %, wobei die Raten in den meisten Ländern zwischen 9 % und 21 % betrugen (38).
Tra gli europei di 15-24 anni, il 9-45% dice di aver provato la cannabis (dato raccolto nella maggior parte dei paesi: 20-35%). Riferiscono un uso recente (negli ultimi 12 mesi) il 4-32% dei partecipanti all’indagine; il dato raccolto nella maggior parte dei paesi è compreso nel range 9-21% (38).
Στους Ευρωπαίους ηλικίας 15 έως 24 ετών, ποσοστό 9–45 % ισχυρίζεται ότι έχει δοκιμάσει κάνναβη τουλάχιστον μία φορά στη ζωή του, τα δε ποσοστά κυμαίνονται στις περισσότερες χώρες μεταξύ 20 και 35 %. Πρόσφατη χρήση (κατά το τελευταίο δωδεκάμηνο) αναφέρει ποσοστό 4 έως 32 %, τα δε ποσοστά κυμαίνονται στις περισσότερες χώρες μεταξύ 9 και 21 % (38).
Van de 15- tot 24-jarige Europeanen geeft 9-45% aan ooit cannabis te hebben gebruikt, waarbij de percentages in de meeste landen uiteenlopen van 20 tot 35% procent. Recent gebruik van cannabis (de laatste 12 maanden) wordt door 4-32% gemeld, waarbij de percentages in de meeste landen tussen de 9 en 21% liggen (38).
9–45 % Evropanů ve věku 15–24 let uvádí, že vyzkoušelo konopí. Procento užívání se ve většině zemí pohybuje v rozmezí 20–35 %. Užívání v poslední době (během posledních 12 měsíců) uvedlo 4–32 %. Ve většině zemí příslušný podíl činil 9–21 % (38).
Blandt de 15–24-årige europæere havde 9–45 % angiveligt prøvet cannabis, idet tallene i de fleste lande lå på 20–35 %. Nylig brug (de seneste 12 måneder) blev angivet af 4–32 %, idet tallene i de fleste lande lå på 9–21 % (38).
15–24aastaste eurooplaste hulgas teatas 9–45%, et on kanepit proovinud, kusjuures enamikus riikides jäi see määr 20–35% vahele. Hiljutisest tarbimisest (viimase 12 kuu jooksul) teatas 4–32%, kusjuures enamikus riikides jäi see määr 9–21% vahele (38).
Kannabista kertoo kokeilleensa 9–45 prosenttia 15–24-vuotiaista eurooppalaisista, ja useimmissa maissa heidän osuutensa on 20–35 prosenttia. Tässä ikäryhmässä 4–32 prosenttia ilmoitti käyttäneensä kannabista hiljattain (viimeisten 12 kuukauden aikana), ja heidän osuutensa on useimmissa maissa 9–21 prosenttia (38).
A 15–24 év közötti európaiak közül 9–45% állítja, hogy kipróbálta a kannabiszt, arányuk a legtöbb országban a szűkebb 20–35% közötti tartományba esik. A közelmúltbeli használatról (előző 12 hónap) 4–32% számolt be; e tekintetben az országok többsége a 9–21% közötti sávba tartozik(38).
Blant 15-24-åringer i Europa hevder 9-45 % å ha prøvd cannabis, og tallet ligger i de fleste landene i området 20-35 %. Nyere bruk (siste 12 måneder) ble oppgitt av 4-32 %, i de fleste land i området 9-21 % (38).
Od 9% do 45% Europejczyków w wieku od 15 do 24 lat twierdzi, że spróbowało pochodnych konopi. W większości państw wskaźnik ten wynosi od 20% do 35%. Do niedawnego zażywania (w ciągu ostatnich 12 miesięcy) przyznało się od 4% do 32% osób. Ten wskaźnik w większości państw wynosi od 9% do 21% (38).
Dintre europenii cu vârste cuprinse între 15 şi 24 de ani, 9–45 % declară că au consumat canabis, ratele din majoritatea ţărilor situându-se între 20–35 %. 4–32 % au declarat că au consumat recent substanţa (în ultimele 12 luni), ratele din majoritatea ţărilor situându-se între 9–21 % (38).
Medzi 15- až 24-ročnými Európanmi tvrdí 9 – 45 % opýtaných, že skúsili kanabis, vo väčšine krajín s prevalenciou v intervale 20 – 35 %. Nedávne užívanie (za posledných 12 mesiacov) uviedlo 4 až 32 %, vo väčšine krajín s prevalenciou v rozsahu od 9 do 21 % (38).
Med 15- in 24-letnimi Evropejci jih od 9 % do 45 % poroča, da so v življenju že poskusili konopljo, v večini držav pa se številka giblje med 20 % in 35 %. Od 4 % do 32 % ljudi je poročalo, da so konopljo zaužili v zadnjem času (zadnjih 12 mesecev), v večini držav pa je to znašalo od 9 % do 21 % (38).
Bland Europas invånare i åldern 15–24 år uppgav 9–45 % att de hade testat cannabis, med en andel kring 20–35 % i de flesta länder. Andelen invånare som uppgav att de hade använt cannabis de senaste tolv månaderna låg på 4–32 %, och de flesta länder hade en andel kring 9–21 %(38).
15 līdz 24 gadus vecie eiropieši 9 līdz 45% gadījumu atzīst, ka ir vismaz vienu reizi lietojuši kaņepes, lielākajā daļā valstu šis rādītājs ir robežās no 20 līdz 35%. Kaņepju lietošanu nesen (pēdējo 12 mēnešu laikā) atzīst 4 - 32%, lielākajā daļā valstu šis rādītājs ir robežās no 9 līdz 21% (38).
  Las drogas en el trabajo  
Mediante un oportuno análisis de cómo está evolucionando el tema de las alteraciones del orden público relacionadas con la droga en el debate político europeo, el OEDT quiere informar a los responsables de formular las políticas y al público sobre la naturaleza del fenómeno y las tendencias y medidas de la política antidroga en este ámbito.
By presenting a timely review of the development of drug-related public nuisance in the policy debate in Europe, the EMCDDA aims to inform policy-makers and the public at large about the nature of the phenomenon and the trends and measures in this area of drug policy.
En faisant le point du développement des nuisances publiques liées à la drogue dans le débat politique en Europe, l'OEDT entend informer les décideurs politiques et le grand public sur la nature du phénomène ainsi que sur les tendances observées et les mesures prises dans ce domaine de la politique antidrogue.
Im Rahmen dieser zeitnahen Analyse der Entwicklungen der politischen Debatte in Europa über den Themenbereich der drogenbedingten Störungen der öffentlichen Ordnung strebt die EBDD eine umfassende Unterrichtung der politischen Entscheidungsträger und der Öffentlichkeit über die Natur des Phänomens und die Tendenzen und Maßnahmen in diesem Bereich der Drogenpolitik an.
Presentando al dibattito politico europeo una rassegna puntuale sull’evoluzione dei reati contro l’ordine pubblico connessi alla droga, l’OEDT mira a informare i responsabili politici e l’opinione pubblica in generale sulla natura del fenomeno nonché gli andamenti e le misure adottati dalle politiche in materia di droga.
Ao apresentar uma análise oportuna da forma como a perturbação da ordem pública relacionada com a droga está a evoluir no debate político europeu, o OEDT pretende informar os decisores políticos e o público em geral sobre a natureza do fenómeno e as tendências e medidas existentes nesta área da política em matéria de droga.
Παρουσιάζοντας μια επίκαιρη επισκόπηση της εξέλιξης του θέματος της συνδεόμενης με τα ναρκωτικά όχλησης του κοινού στον διάλογο σχετικά με την πολιτική στην Ευρώπη, το ΕΚΠΝΤ στοχεύει να ενημερώσει τους υπεύθυνους για τη διαμόρφωση πολιτικής και το ευρύ κοινό σχετικά με τη φύση του φαινομένου καθώς και σχετικά με τις τάσεις και τα μέτρα στον τομέα αυτό της πολιτικής για τα ναρκωτικά.
Het EWDD streeft ernaar om beleidsmakers en het grote publiek te informeren over de aard van dit verschijnsel en de trends en maatregelen op dit gebied van het drugsbeleid. Het EWDD wil deze doelstelling verwezenlijken door de ontwikkelingen in het Europese politieke debat over die drugsgerelateerde publieke overlast tijdig te evalueren.
Prezentováním včasného posouzení vývoje rušení veřejného pořádku souvisejícího s drogami v rámci diskusí o protidrogové politice chce EMCDDA informovat politické představitele a širokou veřejnost o charakteru tohoto jevu a o trendech a opatřeních v této oblasti protidrogové politiky.
Med gennemgangen af udviklingen af spørgsmålet om narkotikarelateret forstyrrelse af den offentlige orden i forbindelse med strategidebatten i Europa tilstræber EONN at informere beslutningstagerne og befolkningen i almindelighed om fænomenets karakter samt tendenserne og foranstaltningerne på dette område af narkotikapolitikken.
Ajakohase ülevaate kaudu, mis puudutab uimastitega seotud üldsust häiriva tegevuse käsitlemist Euroopa poliitilistes debattides, soovib Narkootikumide ja Narkomaania Euroopa Järelevalvekeskus teavitada poliitika väljatöötajaid ja laiemat üldsust antud nähtuse olemusest, suundumustest ja uimastiennetuspoliitika meetmetest.
Esittämällä ajankohtaisen katsauksen siihen, miten huumeisiin liittyvää haittaa on käsitelty Euroopassa käydyssä poliittisessa keskustelussa, EMCDDA haluaa tarjota päättäjille ja suurelle yleisölle tietoa ilmiön luonteesta ja tämän huumepolitiikan alan suuntauksista ja toimenpiteistä.
A kábítószerrel összefüggő közrendzavarásnak az európai politikai vitában játszott szerepéről adott időszerű áttekintéssel az EMCDDA a jelenség természetéről és a drogpolitika e területén kialakuló tendenciákról és intézkedésekről kívánja tájékoztatni a politikai döntéshozókat és a nyilvánosságot.
Med sin gjennomgang av utviklingen av narkotikarelatert ordensforstyrrelse i den politiske debatten i Europa ønsker EONN å informere beslutningstakere og det brede publikum om fenomenets natur og trender og tiltak på dette feltet innen narkotikapolitikken.
Przedstawiając przegląd czasowy rozwoju kwestii naruszania porządku publicznego związanego z narkotykami w debacie nad polityką w Europie, EMCDDA ma na celu poinformowanie decydentów oraz opinii publicznej o charakterze tego zjawiska oraz występujących trendach i środkach podejmowanych w tej dziedzinie polityki antynarkotykowej.
Prin prezentarea unei analize în timp a evoluţiei tulburării ordinii publice legate de consumul de droguri în dezbaterea politică din Europa, OEDT urmăreşte să informeze factorii politici de decizie şi publicul larg cu privire la natura fenomenului şi la tendinţele şi măsurile din acest domeniu al politicii privind drogurile.
Predstavením aktuálneho prehľadu vývoja témy verejného pohoršenia súvisiaceho s drogami v politickej diskusii v Európe sa EMCDDA snaží informovať politických predstaviteľov a širokú verejnosť o charaktere javu, trendoch a opatreniach v tejto oblasti protidrogovej politiky.
S tem, ko Center predstavlja pravočasni pregled razvoja motenja javnega reda in miru, povezanega z drogami, v političnih razpravah v Evropi, želi obvestiti oblikovalce politik in javnost na splošno o naravi pojava ter trendih in ukrepih na tem področju politike drog.
ECNN vill genom att presentera en granskning av den aktuella utvecklingen när det gäller den olägenhet som narkotikamissbruk innebär för allmänheten i den politiska debatten i Europa informera politiska beslutsfattare och allmänheten om fenomenets karaktär samt om trender och åtgärder inom det här området av narkotikapolitiken.
  Recuadro 2  
Mediante un oportuno análisis de cómo está evolucionando el tema de las alteraciones del orden público relacionadas con la droga en el debate político europeo, el OEDT quiere informar a los responsables de formular las políticas y al público sobre la naturaleza del fenómeno y las tendencias y medidas de la política antidroga en este ámbito.
By presenting a timely review of the development of drug-related public nuisance in the policy debate in Europe, the EMCDDA aims to inform policy-makers and the public at large about the nature of the phenomenon and the trends and measures in this area of drug policy.
En faisant le point du développement des nuisances publiques liées à la drogue dans le débat politique en Europe, l'OEDT entend informer les décideurs politiques et le grand public sur la nature du phénomène ainsi que sur les tendances observées et les mesures prises dans ce domaine de la politique antidrogue.
Im Rahmen dieser zeitnahen Analyse der Entwicklungen der politischen Debatte in Europa über den Themenbereich der drogenbedingten Störungen der öffentlichen Ordnung strebt die EBDD eine umfassende Unterrichtung der politischen Entscheidungsträger und der Öffentlichkeit über die Natur des Phänomens und die Tendenzen und Maßnahmen in diesem Bereich der Drogenpolitik an.
Presentando al dibattito politico europeo una rassegna puntuale sull’evoluzione dei reati contro l’ordine pubblico connessi alla droga, l’OEDT mira a informare i responsabili politici e l’opinione pubblica in generale sulla natura del fenomeno nonché gli andamenti e le misure adottati dalle politiche in materia di droga.
Ao apresentar uma análise oportuna da forma como a perturbação da ordem pública relacionada com a droga está a evoluir no debate político europeu, o OEDT pretende informar os decisores políticos e o público em geral sobre a natureza do fenómeno e as tendências e medidas existentes nesta área da política em matéria de droga.
Παρουσιάζοντας μια επίκαιρη επισκόπηση της εξέλιξης του θέματος της συνδεόμενης με τα ναρκωτικά όχλησης του κοινού στον διάλογο σχετικά με την πολιτική στην Ευρώπη, το ΕΚΠΝΤ στοχεύει να ενημερώσει τους υπεύθυνους για τη διαμόρφωση πολιτικής και το ευρύ κοινό σχετικά με τη φύση του φαινομένου καθώς και σχετικά με τις τάσεις και τα μέτρα στον τομέα αυτό της πολιτικής για τα ναρκωτικά.
Het EWDD streeft ernaar om beleidsmakers en het grote publiek te informeren over de aard van dit verschijnsel en de trends en maatregelen op dit gebied van het drugsbeleid. Het EWDD wil deze doelstelling verwezenlijken door de ontwikkelingen in het Europese politieke debat over die drugsgerelateerde publieke overlast tijdig te evalueren.
Prezentováním včasného posouzení vývoje rušení veřejného pořádku souvisejícího s drogami v rámci diskusí o protidrogové politice chce EMCDDA informovat politické představitele a širokou veřejnost o charakteru tohoto jevu a o trendech a opatřeních v této oblasti protidrogové politiky.
Med gennemgangen af udviklingen af spørgsmålet om narkotikarelateret forstyrrelse af den offentlige orden i forbindelse med strategidebatten i Europa tilstræber EONN at informere beslutningstagerne og befolkningen i almindelighed om fænomenets karakter samt tendenserne og foranstaltningerne på dette område af narkotikapolitikken.
Ajakohase ülevaate kaudu, mis puudutab uimastitega seotud üldsust häiriva tegevuse käsitlemist Euroopa poliitilistes debattides, soovib Narkootikumide ja Narkomaania Euroopa Järelevalvekeskus teavitada poliitika väljatöötajaid ja laiemat üldsust antud nähtuse olemusest, suundumustest ja uimastiennetuspoliitika meetmetest.
Esittämällä ajankohtaisen katsauksen siihen, miten huumeisiin liittyvää haittaa on käsitelty Euroopassa käydyssä poliittisessa keskustelussa, EMCDDA haluaa tarjota päättäjille ja suurelle yleisölle tietoa ilmiön luonteesta ja tämän huumepolitiikan alan suuntauksista ja toimenpiteistä.
A kábítószerrel összefüggő közrendzavarásnak az európai politikai vitában játszott szerepéről adott időszerű áttekintéssel az EMCDDA a jelenség természetéről és a drogpolitika e területén kialakuló tendenciákról és intézkedésekről kívánja tájékoztatni a politikai döntéshozókat és a nyilvánosságot.
Med sin gjennomgang av utviklingen av narkotikarelatert ordensforstyrrelse i den politiske debatten i Europa ønsker EONN å informere beslutningstakere og det brede publikum om fenomenets natur og trender og tiltak på dette feltet innen narkotikapolitikken.
Przedstawiając przegląd czasowy rozwoju kwestii naruszania porządku publicznego związanego z narkotykami w debacie nad polityką w Europie, EMCDDA ma na celu poinformowanie decydentów oraz opinii publicznej o charakterze tego zjawiska oraz występujących trendach i środkach podejmowanych w tej dziedzinie polityki antynarkotykowej.
Prin prezentarea unei analize în timp a evoluţiei tulburării ordinii publice legate de consumul de droguri în dezbaterea politică din Europa, OEDT urmăreşte să informeze factorii politici de decizie şi publicul larg cu privire la natura fenomenului şi la tendinţele şi măsurile din acest domeniu al politicii privind drogurile.
Predstavením aktuálneho prehľadu vývoja témy verejného pohoršenia súvisiaceho s drogami v politickej diskusii v Európe sa EMCDDA snaží informovať politických predstaviteľov a širokú verejnosť o charaktere javu, trendoch a opatreniach v tejto oblasti protidrogovej politiky.
S tem, ko Center predstavlja pravočasni pregled razvoja motenja javnega reda in miru, povezanega z drogami, v političnih razpravah v Evropi, želi obvestiti oblikovalce politik in javnost na splošno o naravi pojava ter trendih in ukrepih na tem področju politike drog.
ECNN vill genom att presentera en granskning av den aktuella utvecklingen när det gäller den olägenhet som narkotikamissbruk innebär för allmänheten i den politiska debatten i Europa informera politiska beslutsfattare och allmänheten om fenomenets karaktär samt om trender och åtgärder inom det här området av narkotikapolitiken.
  Comunicados de prensa  
En un análisis especial de las molestias en el orden público relacionadas con las drogas, el OEDT señala que las políticas en esta materia presentan una nueva tendencia a combatir no sólo la reducción del consumo de drogas ilegales, sino también las conductas inducidas por las drogas y que tienen un efecto negativo sobre la comunidad en su conjunto.
In a special review on drug-related public nuisance, the EMCDDA points to a new tendency for drug control policies to focus, not only on reducing the use of illegal drugs, but also on targeting drug-related behaviours which have a negative impact on the community as a whole.
Dans un point spécifique relatif aux nuisances publiques liées à la drogue, l’OEDT met en évidence une nouvelle tendance des politiques de lutte contre la drogue à se concentrer non seulement sur la réduction de la consommation de drogues illicites, mais aussi à cibler les comportements liés à la toxicomanie qui ont un impact négatif sur la communauté dans son ensemble.
In einem speziellen Bericht zur drogenbedingten Störung der öffentlichen Ordnung weist die EBDD auf eine neue Tendenz hin, der zufolge sich die Drogenpolitiken nicht nur auf die Reduzierung des illegalen Drogenkonsum konzentrieren, sondern sich auch mit drogenbezogenen Verhaltensweisen, die sich negativ auf das Gemeinwesen auswirken, gezielt befassen.
In un’analisi specifica dedicata alla turbativa all’ordine pubblico connessa alla droga, l’OEDT rileva l’esistenza di una nuova tendenza delle politiche di controllo degli stupefacenti a concentrarsi, oltre che sulla riduzione del consumo di droghe illecite, anche sui comportamenti correlati alla droga che hanno un impatto negativo sulla società nel suo insieme.
Numa análise específica da perturbação da ordem pública relacionada com a droga, o OEDT aponta para uma nova tendência das políticas de controlo da droga a de concentrarem, não só na redução do consumo das drogas ilegais, mas também nos comportamentos associados a esse consumo e que têm um impacto negativo no conjunto da comunidade.
Σε μια ειδική επισκόπηση της τάσης της δημόσιας παρενόχλησης από τα ναρκωτικά, το ΕΚΠΝΤ υποδεικνύει την ανάγκη αναπροσανατολισμού των πολιτικών για τον έλεγχο των ναρκωτικών προς μία κατεύθυνση η οποία δεν θα στρέφεται μόνο προς τη μείωση της χρήσης παράνομων ναρκωτικών, αλλά θα στοχεύει σε συνδεόμενες με τα ναρκωτικά συμπεριφορές, οι οποίες έχουν αρνητικό αντίκτυπο στο σύνολο της κοινότητας.
In een speciale studie over drugsgerelateerde publieke overlast wijst het EWDD op een nieuwe tendens in het drugsbeleid, om niet alleen het gebruik van illegale drugs te beperken, maar daarbij ook bijzondere aandacht te besteden aan het gedrag van drugsgebruikers en –dealers dat een negatieve invloed heeft op de samenleving als geheel.
Ve zvláštním přehledu o rušení veřejného pořádku souvisejícím s drogami poukazuje EMCDDA na nový trend, podle něhož se protidrogová politika nemá omezit pouze na snižování spotřeby zakázaných omamných a psychotropních látek, nýbrž se též zaměřit na typy chování vázané na drogovou problematiku, které mají negativní vliv na společenství jako celek.
I forbindelse med en særlig gennemgang af spørgsmålet om narkotikarelateret forstyrrelse af den offentlige orden peger EONN på en ny tendens til, at politikkerne for bekæmpelse af narkotika ikke kun fokuserer på at reducere brugen af illegale stoffer, men også på at målrette indsatsen mod narkotikarelaterede adfærdsmønstre, som har negative konsekvenser for samfundet som helhed.
Eriülevaates uimastitega seotud korrarikkumistest juhib EMCDDA tähelepanu uimastikontrolli poliitika uuele suundumusele keskenduda mitte üksnes ebaseaduslike uimastite tarbimise vähendamisele, vaid ka uimastitega seotud käitumisele, mis avaldab negatiivset mõju ühiskonnale tervikuna.
Erityiskatsauksessa huumeisiin liittyvistä julkisista häiriöistä (haitoista) EMCDDA esittelee uuden kehityssuuntauksen, jonka mukaan huumevalvonnan toimia ei kohdenneta vain laitonta huumeidenkäyttöä vähentäviin toimiin, vaan myös muuhun huumeisiin liittyvään käyttäytymiseen, jolla on yhteisön kannalta haitallisia vaikutuksia.
A kábítószerrel összefüggő közrend, köznyugalom megzavarásáról készült különleges összefoglalójában az EMCDDA felhívja a figyelmet arra az új tendenciára, miszerint a kábítószer-felügyelettel kapcsolatos szakpolitika nemcsak a tiltott kábítószerek fogyasztásának visszaszorítására összpontosít, hanem az olyan, kábítószerrel összefüggő magatartásformák kezelésére is, amelyek az egész közösségre negatív hatást gyakorolnak.
I en egen gjennomgang av narkotikarelaterte ordensforstyrrelser påpeker EONN en ny tendens hvor narkotikapolitikken og narkotikakontrollen fokuserer ikke bare på å redusere bruken av illegale rusmidler, men også på å identifisere narkotikarelatert atferd som har negative konsekvenser for samfunnet som sådan.
W specjalnym przeglądzie dotyczącym naruszeń porządku publicznego związanych z narkotykami EMCDDA zwraca uwagę na nową tendencję, na której powinna koncentrować się polityka kontroli narkotykowej – nie tylko ograniczenie popytu na narkotyki, ale także reagowanie na zachowania związane z narkotykami, które mają negatywny wpływ na społeczeństwo jako całość.
Într-o prezentarea specială privind consumul de droguri ca factor al tulburării ordinii publice, OEDT subliniază noua tendinţă a politicilor privind drogurile de a se concentra nu numai pe reducerea consumului de droguri ilegale, ci şi pe comportamentele asociate consumului de droguri, care au un impact general negativ asupra comunităţii.
V osobitnom hodnotení znepokojenia verejnosti vo vzťahu k drogám agentúra EMCDDA poukazuje na potrebu zamerania stratégií kontroly drog nielen na znižovanie užívania nezákonných drog, ale aj na správanie súvisiace s drogami s negatívnym dopadom na spoločnosť ako na celok.
V posebnem poročilu, ki obravnava z drogami povezane motnje javnega reda in miru, EMCDDA opozarja na novo težnjo v politikah za nadzor drog, ki bi bila usmerjena na prepoznavanje vedenjskih oblik, povezanih z drogami, ki negativno vplivajo na skupnost kot celoto, in ne le na omejevanje uporabe prepovedanih drog.
Narkotikacentrumet har gjort en särskild granskning av de problem som narkotikamissbruk innebär för allmänheten och konstaterar att det finns en ny trend inom narkotikapolitiken som innebär att man inte bara går in för att minska användningen av olagliga droger, utan även angriper narkotikarelaterade beteenden som har en negativ inverkan på samhället i stort.
  press4-es  
En un análisis especial de las molestias en el orden público relacionadas con las drogas, el OEDT señala que las políticas en esta materia presentan una nueva tendencia a combatir no sólo la reducción del consumo de drogas ilegales, sino también las conductas inducidas por las drogas y que tienen un efecto negativo sobre la comunidad en su conjunto.
Dans un point spécifique relatif aux nuisances publiques liées à la drogue, l’OEDT met en évidence une nouvelle tendance des politiques de lutte contre la drogue à se concentrer non seulement sur la réduction de la consommation de drogues illicites, mais aussi à cibler les comportements liés à la toxicomanie qui ont un impact négatif sur la communauté dans son ensemble.
In einem speziellen Bericht zur drogenbedingten Störung der öffentlichen Ordnung weist die EBDD auf eine neue Tendenz hin, der zufolge sich die Drogenpolitiken nicht nur auf die Reduzierung des illegalen Drogenkonsum konzentrieren, sondern sich auch mit drogenbezogenen Verhaltensweisen, die sich negativ   auf das Gemeinwesen auswirken, gezielt befassen.
In un’analisi specifica dedicata alla turbativa all’ordine pubblico connessa alla droga, l’OEDT rileva l’esistenza di una nuova tendenza delle politiche di controllo degli stupefacenti a concentrarsi, oltre che sulla riduzione del consumo di droghe illecite, anche sui comportamenti correlati alla droga che hanno un impatto negativo sulla società nel suo insieme.
Numa análise específica da perturbação da ordem pública relacionada com a droga, o OEDT aponta para uma nova tendência das políticas de controlo da droga a de concentrarem, não só na redução do consumo das drogas ilegais, mas também nos comportamentos associados a esse consumo e que têm um impacto negativo no conjunto da comunidade.
Se µιa eιdική epιsκόpηsη tης tάsης tης dηµόsιaς paρeνόχληsης apό ta νaρκωtικά, tο ΕΚΠΝΤ υpοdeικνύeι tην aνάγκη aνapροsaνatολιsµού tων pολιtικών γιa tον έλeγχο tων νaρκωtικών pρος µίa κateύθυνsη η οpοίa deν θa stρέfetaι µόνο pρος tη µeίωsη tης χρήsης paράνοµων νaρκωtικών, aλλά θa stοχeύeι se sυνdeόµeνeς µe ta νaρκωtικά sυµpeριfορές, οι οpοίeς έχουν aρνηtικό aνtίκtυpο stο sύνολο tης κοινόtηtaς.
In een speciale studie over drugsgerelateerde publieke overlast wijst het EWDD op een nieuwe tendens in het drugsbeleid, om niet alleen het gebruik van illegale drugs te beperken, maar daarbij ook bijzondere aandacht te besteden aan het gedrag van drugsgebruikers en –dealers dat een negatieve invloed heeft op de samenleving als geheel.
Ve zvláštním přehledu o rušení veřejného pořádku souvisejícím s drogami poukazuje EMCDDA na nový trend, podle něhož se protidrogová politika nemá omezit pouze na snižování spotřeby zakázaných omamných a psychotropních látek, nýbrž se též zaměřit na typy chování vázané na drogovou problematiku, které mají negativní vliv na společenství jako celek.
I forbindelse med en særlig gennemgang af spørgsmålet om narkotikarelateret forstyrrelse af den offentlige orden peger EONN på en ny tendens til, at politikkerne for bekæmpelse af narkotika ikke kun fokuserer på at reducere brugen af illegale stoffer, men også på at målrette indsatsen mod narkotikarelaterede adfærdsmønstre, som har negative konsekvenser for samfundet som helhed.
Eriülevaates uimastitega seotud korrarikkumistest juhib EMCDDA tähelepanu uimastikontrolli poliitika uuele suundumusele keskenduda mitte üksnes ebaseaduslike uimastite tarbimise vähendamisele, vaid ka uimastitega seotud käitumisele, mis avaldab negatiivset mõju ühiskonnale tervikuna.
Erityiskatsauksessa huumeisiin liittyvistä julkisista häiriöistä (haitoista) EMCDDA esittelee uuden kehityssuuntauksen, jonka mukaan huumevalvonnan toimia ei kohdenneta vain laitonta huumeidenkäyttöä vähentäviin toimiin, vaan myös muuhun huumeisiin liittyvään käyttäytymiseen, jolla on yhteisön kannalta haitallisia vaikutuksia.
A kábítószerrel összefüggo közrend, köznyugalom megzavarásáról készült különleges összefoglalójában az EMCDDA felhívja a figyelmet arra az új tendenciára, miszerint a kábítószer-felügyelettel kapcsolatos szakpolitika nemcsak a tiltott kábítószerek fogyasztásának visszaszorítására összpontosít, hanem az olyan, kábítószerrel összefüggo magatartásformák kezelésére is, amelyek az egész közösségre negatív hatást gyakorolnak.
I en egen gjennomgang av narkotikarelaterte ordensforstyrrelser påpeker EONN en ny tendens hvor narkotikapolitikken og narkotikakontrollen fokuserer ikke bare på å redusere bruken av illegale rusmidler,     men også på å identifisere narkotikarelatert atferd som har negative konsekvenser for samfunnet som sådan.
W specjalnym przegladzie dotyczacym naruszen porzadku publicznego zwiazanych z narkotykami EMCDDA zwraca uwage na nowa tendencje, na której powinna koncentrowac sie polityka kontroli narkotykowej – nie tylko ograniczenie popytu na narkotyki, ale takze reagowanie na zachowania zwiazane z narkotykami, które maja negatywny wplyw na spoleczenstwo jako calosc.
Într-o prezentarea speciala privind consumul de droguri ca factor al tulburarii ordinii publice, OEDT subliniaza noua tendinta a politicilor privind drogurile de a se concentra nu numai pe reducerea consumului de droguri ilegale, ci si pe comportamentele asociate consumului de droguri, care au un impact general negativ asupra comunitatii.
V osobitnom hodnotení znepokojenia verejnosti vo vztahu k drogám agentúra EMCDDA poukazuje na potrebu zamerania stratégií kontroly drog nielen na znižovanie užívania nezákonných drog, ale aj na správanie súvisiace s drogami s negatívnym dopadom na spolocnost ako na celok.
V posebnem porocilu, ki obravnava z drogami povezane motnje javnega reda in miru, EMCDDA opozarja na novo težnjo v politikah za nadzor drog, ki bi bila usmerjena na prepoznavanje vedenjskih oblik, povezanih z drogami, ki negativno vplivajo na skupnost kot celoto, in ne le na omejevanje uporabe prepovedanih drog.
Narkotikacentrumet har gjort en särskild granskning av de problem som narkotikamissbruk innebär för allmänheten och konstaterar att det finns en ny trend inom narkotikapolitiken som innebär att man inte bara går in för att minska användningen av olagliga droger, utan även angriper narkotikarelaterade beteenden som har en negativ inverkan på samhället i stort.
Ipasa parskata par narkotiku raditiem sabiedriskas kartibas traucejumiem EMCDDA atzime narkotiku kontroles politika verojamo jauno tendenci pieverst uzmanibu ne vien nelegalu narkotiku lietosanas mazinasanai, bet ari ar narkotikam saistitiem uzvedibas modeliem, kas atstaj negativu ietekmi uz apkartejo sabiedribu kopuma.
  Prevalencia y pautas de...  
Entre un 0,2 % y un 6,5 % de la población adulta ha probado el éxtasis, siendo las cifras de la mayoría de países del orden del 1 % al 4 %. Del 0 % al 2,5 % de los adultos declara haber consumido esta sustancia recientemente, registrándose las tasas de prevalencia más elevadas en la República Checa, España y el Reino Unido.
Ecstasy has been tried by about 0.2–6.5 % of the adult population, with figures for most countries lying in the range 1–4 %. Recent use is reported by 0–2.5 % of adults, with the Czech Republic, Spain and the United Kingdom presenting the highest prevalence figures.
Ha provato l’ecstasy circa lo 0,2-6,5% della popolazione adulta, con valori compresi tra l’1 ed il 4% per la gran parte dei paesi. L’uso recente è riferito dallo 0-2,5% degli adulti: Repubblica ceca, Spagna e Regno Unito segnalano le percentuali più alte.
ao longo da vida entre os estudantes inquiridos varia entre 0% e 8%, com taxas ainda mais baixas de consumo recente (0–4%) e actual (0–3%). Na maior parte dos países, as estimativas do consumo actual situam-se entre 1% e 2%, apresentando poucas diferenças entre os sexos (Hibell et al., 2004).
Έκσταση έχει δοκιμάσει περίπου 0,2–6,5 % του ενήλικου πληθυσμού, τα δε ποσοστά για τις περισσότερες χώρες κυμαίνονται από 1 έως 4 %. Πρόσφατη χρήση αναφέρει 0 έως 2,5 % των ενηλίκων, και η Τσεχική Δημοκρατία, η Ισπανία και το Ηνωμένο Βασίλειο εμφανίζουν τα υψηλότερα ποσοστά επικράτησης.
Ecstasy is ooit door ongeveer 0,2-6,5% van de volwassen populatie geprobeerd, waarbij de percentages voor de meeste landen tussen de 1 en 4% liggen. Het recent gebruik onder volwassenen is 0 tot 2,5%, waarbij de hoogste prevalentiepercentages gemeld worden door Tsjechië, Spanje en het Verenigd Koninkrijk.
Extázi vyzkoušelo přibližně 0,2–6,5 % dospělé populace, přičemž údaje pro většinu zemí leží v rozpětí 1–4 %. Užívání v poslední době uvádí 0–2,5 % dospělých s tím, že Česká republika, Španělsko a Spojené království hlásí nejvyšší hodnoty prevalence.
Ekstaasia on kokeillut noin 0,2–6,5 prosenttia aikuisväestöstä, ja useimpien maiden kohdalla tämä luku vaihtelee 1:stä 4 prosenttiin. Aikuisista 0–2,5 prosenttia ilmoittaa käyttäneensä ekstaasia hiljattain, ja heidän osuutensa on korkein Tšekissä, Espanjassa ja Yhdistyneessä kuningaskunnassa.
Az extasyt a felnőtt lakosság 0,2–6,5%-a próbálta ki, ezen belül a legtöbb országban ez az érték az 1–4% közötti tartományba esik. Közelmúltbeli használatot a felnőttek 0–2,5%-ánál jelentettek, a legmagasabb előfordulási adatok Csehországot, Spanyolországot és az Egyesült Királyságot jellemezték.
Ekstazi je poizkusilo okoli 0,2–6,5 % odraslih ljudi, pri čemer se številke v večini držav gibljejo med 1 % in 4 %. Od 0 % do 2,5 % odraslih poroča, da amfetamine trenutno uživajo, Češka, Španija in Združeno kraljestvo pa imajo najvišje stopnje razširjenosti.
Ungefär 0,2–6,5 % av den vuxna befolkningen har testat ecstasy, med siffror i intervallet 1–4 % i de flesta länderna. Bland vuxna säger sig 0–2,5 % ha använt ecstasy de senaste tolv månaderna. Andelen är högst i Tjeckien, Spanien och Storbritannien.
Ekstazī ir pamēģinājuši aptuveni 0,2–6,5 % no pieaugušajiem iedzīvotājiem, lielākajā daļā valstu šie rādītāji ir robežās no 1 līdz 4%. Saskaņā ar ziņojumos iekļauto informāciju pašreizējās lietošanas līmenis pieaugušo iedzīvotāju vidū ir robežās no 0 līdz 2,5%, augstākie izplatības rādītāji ir Čehijas Republikā, Spānijā un Apvienotajā Karalistē.
  Comunicados de prensa  
Según la agencia: “las molestias en el orden público por conductas, situaciones y actividades ligadas al consumo de drogas no son nada nuevo, hace mucho que se ha constado su existencia en la mayoría de los Estados miembros, los países candidatos y Noruega". "Lo que si es nuevo es el hecho de que en algunos países los encargados de formular políticas tiendan a englobarlas bajo un paraguas conceptual cuyos presupuestos encajan dentro de las estrategias nacionales sobre drogas".
‘Behaviours, situations and activities associated with drug-related public nuisance have long existed in most of the EU Member States, candidate countries and Norway and are not new phenomena’, says the agency. ‘What is new is the growing tendency among policy-makers in some countries to group these under a single umbrella concept to be tackled within national drug strategies’.
«Les comportements, situations et activités généralement couverts par le concept de “nuisances publiques liées à la drogue” existent depuis longtemps dans la plupart des États membres de l’UE, les pays candidats et la Norvège et ne constituent pas un phénomène nouveau», déclare l’OEDT. «Ce qui est nouveau en revanche est la tendance croissante parmi les décideurs politiques dans certains pays à regrouper ces phénomènes sous un concept générique à traiter dans le cadre des stratégies nationales antidrogue».
„Verhaltensweisen, Situationen und Handlungen im Zusammenhang mit der drogenbedingten Störung der öffentlichen Ordnung sind in den meisten EU-Mitgliedstaaten, den Kandidatenländern und in Norwegen bereits seit langem zu beobachten und durchaus kein neues Phänomen“, so die Drogenbeobachtungsstelle. „Neu ist hingegen die zunehmende Tendenz unter politischen Entscheidungsträgern in einigen Ländern, diese Erscheinungen unter einem gemeinsamen Oberbegriff zusammenzufassen und ihre Reduzierung in den nationalen Drogenstrategien zu verankern.“
“I comportamenti, le situazioni e le attività di turbativa all’ordine pubblico connessi alla droga esistono da tempo nella maggior parte degli Stati membri dell’UE, dei paesi candidati e della Norvegia e non sono un fenomeno nuovo”, afferma l’agenzia. “Nuova è invece la tendenza crescente che si registra tra i responsabili delle politiche di alcuni paesi ad affrontarli in modo univoco, nell’ambito delle strategie nazionali di lotta agli stupefacenti”.
“Os comportamentos, situações e actividades associados à perturbação da ordem pública relacionada com a droga já existem há muito na maioria dos Estados-Membros, nos países candidatos e na Noruega, não constituindo, portanto, um fenómeno novo”, afirma a Agência. “Nova é a tendência crescente dos decisores políticos de alguns países para os agrupar sob um conceito central e tratá-los no âmbito das estratégias nacionais de luta contra a droga”.
Σύμφωνα με τον οργανισμό, «Συμπεριφορές, περιπτώσεις και δραστηριότητες δημόσιας παρενόχλησης σε σχέση με τα ναρκωτικά, παρατηρούνται εδώ και καιρό στην πλειοψηφία των κρατών μελών της ΕΕ και των υποψήφιων χωρών, καθώς και στη Νορβηγία, και δεν αποτελούν καινούριο φαινόμενο. Αυτό που είναι καινούριο είναι η αυξανόμενη τάση των υπευθύνων για τη χάραξη πολιτικής σε ορισμένες χώρες να ομαδοποιούν τα φαινόμενα αυτά σε μία ενιαία κατηγορία, εντάσσοντας την αντιμετώπισή τους στο πλαίσιο των εθνικών στρατηγικών για τα ναρκωτικά».
“De meeste lidstaten, kandidaat-lidstaten en Noorwegen rangschikken al geruime tijd bepaalde gedragingen en activiteiten onder het begrip ‘drugsgerelateerde publieke overlast’. Het gaat dan ook niet om nieuwe verschijnselen”, aldus het agentschap. “Het gaat meer om een nieuwe tendens in het drugsbeleid die zich in ieder geval in een aantal lidstaten voordoet, om deze verschijnselen onder een parapluconcept samen te brengen en om het terugdringen ervan als een van de doelstellingen van de nationale drugsstrategie op te nemen.”
„Chování, situace a činnosti spojené s rušením veřejného pořádku souvisejícím s drogami se vyskytují dlouho ve většině členských států EU, kandidátských zemí a Norsku a nejsou novými jevy“, uvádí agentura. „Nová je sílící tendence politických činitelů v některých zemích zastřešit je jedinou koncepcí, podle níž by se mělo ke všem přistupovat v rámci národních protidrogových strategií.“
"De adfærdsmønstre, situationer og aktiviteter, der er forbundet med narkotikarelateret forstyrrelse af den offentlige orden, har længe eksisteret i hovedparten af EU-medlemsstaterne, kandidatlandene og Norge, og der er ikke tale om nye fænomener", udtaler EONN. "Det nye er den stigende tendens, som gør sig gældende blandt beslutningstagere i nogle lande, hvor disse fænomener samles under et enkelt paraplybegreb, som skal håndteres som led i nationale narkotikastrategier".
”Enamikus ELi liikmesriikides, kandidaatriikides ja Norras esineb juba ammu käitumist, olukordi ja tegevusi, mida seostatakse uimastitega seotud korrarikkumistega, ja need ei ole uued nähtused,” ütleb keskus. ”Uus on aga mõne riigi poliitikategijate süvenev suundumus koondada need ühtseks probleemistikuks, mida käsitleda siseriikliku uimastistrateegia raames.”
“Huumeidenkäyttöön liittyvässä käyttäytymisessä, tilanteissa ja toiminnassa, on esiintynyt pitkään erityyppisiä julkisia häiriöitä useimmissa EU:n jäsenvaltioissa, ehdokasmaissa ja Norjassa. Ilmiö ei ole uusi”, virastosta todetaan. “Uutta on joissakin maissa voimistuva poliittisten päättäjien pyrkimys yhdistää kyseiset ilmiöt yhden yläkäsitteen alle, jota käsitellään yhtenäisenä kokonaisuutena kansallisissa huumestrategioissa.”
„A kábítószerrel összefüggő közrend megzavarásával együtt járó magatartások, helyzetek és cselekmények a legtöbb EU-tagállamban, a tagjelölt országokban és Norvégiában régóta előfordulnak, tehát nem számítanak új jelenségnek” – mutatott rá a központ. „Újdonság azonban, hogy egyes országok politikai döntéshozói egyre inkább hajlanak arra, hogy ezeket a jelenségeket egyetlen csoportba összegyűjtve a nemzeti kábítószer-ellenes stratégiák keretében kezeljék”.
Ifølge byrået har ”de fleste medlemsstatene i EU, søkerlandene og Norge lenge opplevd atferd, situasjoner og aktiviteter relatert til narkotika som forbindes med ordensforstyrrelser”. “Det nye er den økende tendensen blant beslutningstakere i enkelte land til å gruppere disse under et paraplybegrep i den nasjonale narkotikastrategien”.
„Zachowania, sytuacje i działania związane z naruszeniem porządku publicznego, których przyczyną są narkotyki, istnieją od dawna w większości Państw Członkowskich UE, krajów kandydujących oraz w Norwegii, i nie są zjawiskiem nowym” – stwierdza Agencja. – „Nowa jest natomiast tendencja wśród decydentów niektórych krajów do klasyfikowania tych zagadnień w ramach jednej ogólnej koncepcji realizowanej w ramach krajowych strategii antynarkotykowych".
„Comportamentele, situaţiile şi activităţile asociate tulburării ordinii publice ca urmare a consumului de droguri există de mult timp în statele membre UE, în ţările candidate şi Norvegia. Prin urmare, nu este vorba de un fenomen nou”, declară agenţia. „Nouă este tendinţa din ce în ce mai evidentă a politicilor antidrog din unele ţări de a grupa aceste fenomene sub un concept „umbrelă”, care să fie folosit în strategiile naţionale privind drogurile.”
Podľa agentúry: „Správanie, situácie a činnosti spojené so znepokojením verejnosti vo vzťahu k drogám už dlho existujú vo väčšine členských štátov EÚ, kandidátskych krajinách a Nórsku a nie sú novým fenoménom.“ „Nová je však silnejúca tendencia medzi vedúcimi verejnými predstaviteľmi niektorých štátov, zoskupovať tieto postupy do jednotnej koncepcie a riešiť ich v rámci národnej protidrogovej stratégie.“
"Vedenja, razmere in dejavnosti, povezana z motnjami javnega reda in miru zaradi drog, niso novi pojavi, saj že dolgo obstajajo v večini držav članic EU, držav kandidatk in na Norveškem," pravi Agencija. "Nova pa je naraščajoča težnja oblikovalcev politike v nekaterih državah, da bi vse te pojave združili pod en sam krovni koncept, ki bi se obravnaval znotraj nacionalnih politik o drogah."
”Beteenden, situationer och aktiviteter som är exempel på de problem som narkotika innebär för allmänheten är inga nyheter, utan har funnits länge i de flesta av EU:s medlemsstater, kandidatländerna och Norge”, säger narkotikacentrumet. ”Vad som är nytt är den växande tendensen bland beslutsfattare i en del länder att samla ihop dessa företeelser under ett enda begrepp och att angripa dem inom ramen för den nationella narkotika-strategin”.
  press4-es  
Según la agencia: “las molestias en el orden público por conductas, situaciones y actividades ligadas al consumo de drogas no son nada nuevo, hace mucho que se ha constado su existencia en la mayoría de los Estados miembros, los países candidatos y Noruega". "Lo que si es nuevo es el hecho de que en algunos países los encargados de formular políticas tiendan a englobarlas bajo un paraguas conceptual cuyos presupuestos encajan dentro de las estrategias nacionales sobre drogas".
«Les comportements, situations et activités généralement couverts par le concept de “nuisances publiques liées à la drogue” existent depuis longtemps dans la plupart des États membres de l’UE, les pays candidats et la Norvège et ne constituent pas un phénomène nouveau», déclare l’OEDT. «Ce qui est nouveau en revanche est la tendance croissante parmi les décideurs politiques dans certains pays à regrouper ces phénomènes sous un concept générique à traiter dans le cadre des stratégies nationales antidrogue».
„Verhaltensweisen, Situationen und Handlungen im Zusammenhang mit der drogenbedingten Störung der öffentlichen Ordnung sind in den meisten EU-Mitgliedstaaten, den Kandidatenländern und in Norwegen bereits seit langem zu beobachten und durchaus kein neues Phänomen“, so die Drogenbeobachtungsstelle. „Neu ist hingegen die zunehmende Tendenz unter politischen Entscheidungsträgern in einigen Ländern,    diese Erscheinungen unter einem gemeinsamen Oberbegriff zusammenzufassen und ihre Reduzierung in    den nationalen Drogenstrategien zu verankern.“
“I comportamenti, le situazioni e le attività di turbativa all’ordine pubblico connessi alla droga esistono da tempo nella maggior parte degli Stati membri dell’UE, dei paesi candidati e della Norvegia e non sono un fenomeno nuovo”, afferma l’agenzia. “Nuova è invece la tendenza crescente che si registra tra i responsabili delle politiche di alcuni paesi ad affrontarli in modo univoco, nell’ambito delle strategie nazionali di lotta agli stupefacenti”.
“Os comportamentos, situações e actividades associados à perturbação da ordem pública relacionada com a droga já existem há muito na maioria dos Estados-Membros, nos países candidatos e na Noruega, não constituindo, portanto, um fenómeno novo”, afirma a Agência. “Nova é a tendência crescente dos decisores políticos de alguns países para os agrupar sob um conceito central e tratá-los no âmbito das estratégias nacionais de luta contra a droga”.
Sύµfωνa µe tον οργaνιsµό, «Sυµpeριfορές, peριptώseις κaι dρastηριόtηteς dηµόsιaς paρeνόχληsης se sχέsη µe ta νaρκωtικά, paρatηρούνtaι edώ κaι κaιρό stην pλeιοψηfίa tων κρatών µeλών tης ΕΕ κaι tων υpοψήfιων χωρών, κaθώς κaι stη Νορßηγίa, κaι deν apοteλούν κaινούριο faινόµeνο. Αυtό pου eίνaι κaινούριο eίνaι η aυξaνόµeνη tάsη tων υpeυθύνων γιa tη χάρaξη pολιtικής se οριsµένeς χώρeς νa οµadοpοιούν ta faινόµeνa aυtά se µίa eνιaίa κatηγορίa, eνtάssονtaς tην aνtιµetώpιsή tους stο pλaίsιο tων eθνικών stρatηγικών γιa ta νaρκωtικά».
“De meeste lidstaten, kandidaat-lidstaten en Noorwegen rangschikken al geruime tijd bepaalde gedragingen en activiteiten onder het begrip ‘drugsgerelateerde publieke overlast’. Het gaat dan ook niet om nieuwe verschijnselen”, aldus het agentschap. “Het gaat meer om een nieuwe tendens in het drugsbeleid die zich in ieder geval in een aantal lidstaten voordoet, om deze verschijnselen onder een parapluconcept samen te brengen en om het terugdringen ervan als een van de doelstellingen van de nationale drugsstrategie op te nemen.”
„Chování, situace a činnosti spojené s rušením veřejného pořádku souvisejícím s drogami se vyskytují dlouho ve většině členských států EU, kandidátských zemí a Norsku a nejsou novými jevy“, uvádí agentura. „Nová je sílící tendence politických činitelů v některých zemích zastřešit je jedinou koncepcí, podle níž by se mělo ke všem přistupovat v rámci národních protidrogových strategií.“
"De adfærdsmønstre, situationer og aktiviteter, der er forbundet med narkotikarelateret forstyrrelse af den offentlige orden, har længe eksisteret i hovedparten af EU-medlemsstaterne, kandidatlandene og Norge, og der er ikke tale om nye fænomener", udtaler EONN. "Det nye er den stigende tendens, som gør sig gældende blandt beslutningstagere i nogle lande, hvor disse fænomener samles under et enkelt paraplybegreb, som skal håndteres som led i nationale narkotikastrategier".
”Enamikus ELi liikmesriikides, kandidaatriikides ja Norras esineb juba ammu käitumist, olukordi ja tegevusi, mida seostatakse uimastitega seotud korrarikkumistega, ja need ei ole uued nähtused,” ütleb keskus. ”Uus on aga mõne riigi poliitikategijate süvenev suundumus koondada need ühtseks probleemistikuks, mida käsitleda siseriikliku uimastistrateegia raames.”
“Huumeidenkäyttöön liittyvässä käyttäytymisessä, tilanteissa ja toiminnassa, on esiintynyt pitkään erityyppisiä julkisia häiriöitä useimmissa EU:n jäsenvaltioissa, ehdokasmaissa ja Norjassa. Ilmiö ei ole uusi”, virastosta todetaan. “Uutta on joissakin maissa voimistuva poliittisten päättäjien pyrkimys yhdistää kyseiset ilmiöt yhden yläkäsitteen alle, jota käsitellään yhtenäisenä kokonaisuutena kansallisissa huumestrategioissa.”
„A kábítószerrel összefüggo közrend megzavarásával együtt járó magatartások, helyzetek és cselekmények a legtöbb EU-tagállamban, a tagjelölt országokban és Norvégiában régóta elofordulnak, tehát nem számítanak új jelenségnek” – mutatott rá a központ. „Újdonság azonban, hogy egyes országok politikai döntéshozói egyre inkább hajlanak arra, hogy ezeket a jelenségeket egyetlen csoportba összegyujtve a nemzeti kábítószer-ellenes stratégiák keretében kezeljék”.
Ifølge byrået har ”de fleste medlemsstatene i EU, søkerlandene og Norge lenge opplevd atferd, situasjoner og aktiviteter relatert til narkotika som forbindes med ordensforstyrrelser”. “Det nye er den økende tendensen blant beslutningstakere i enkelte land til å gruppere disse under et paraplybegrep i den nasjonale narkotikastrategien”.
„Zachowania, sytuacje i dzialania zwiazane z naruszeniem porzadku publicznego, których przyczyna sa narkotyki, istnieja od dawna w wiekszosci Panstw Czlonkowskich UE, krajów kandydujacych oraz w Norwegii, i nie sa zjawiskiem nowym” – stwierdza Agencja. – „Nowa jest natomiast tendencja wsród decydentów niektórych krajów do klasyfikowania tych zagadnien w ramach jednej ogólnej koncepcji realizowanej w ramach krajowych strategii antynarkotykowych".
„Comportamentele, situatiile si activitatile asociate tulburarii ordinii publice ca urmare a consumului de droguri exista de mult timp în statele membre UE, în tarile candidate si Norvegia. Prin urmare, nu este vorba de un fenomen nou”, declara agentia. „Noua este tendinta din ce în ce mai evidenta a politicilor antidrog din unele tari de a grupa aceste fenomene sub un concept „umbrela”, care sa fie folosit în strategiile nationale privind drogurile.”
Podla agentúry: „Správanie, situácie a cinnosti spojené so znepokojením verejnosti vo vztahu k drogám už dlho existujú vo väcšine clenských štátov EÚ, kandidátskych krajinách a Nórsku a nie sú novým fenoménom.“ „Nová je však silnejúca tendencia medzi vedúcimi verejnými predstavitelmi niektorých štátov, zoskupovat tieto postupy do jednotnej koncepcie a riešit ich v rámci národnej protidrogovej stratégie.“
"Vedenja, razmere in dejavnosti, povezana z motnjami javnega reda in miru zaradi drog, niso novi pojavi, saj  že dolgo obstajajo v vecini držav clanic EU, držav kandidatk in na Norveškem," pravi Agencija. "Nova pa je narašcajoca težnja oblikovalcev politike v nekaterih državah, da bi vse te pojave združili pod en sam krovni koncept, ki bi se obravnaval znotraj nacionalnih politik o drogah."
”Beteenden, situationer och aktiviteter som är exempel på de problem som narkotika innebär för allmänheten är inga nyheter, utan har funnits länge i de flesta av EU:s medlemsstater, kandidatländerna och Norge”, säger narkotikacentrumet. ”Vad som är nytt är den växande tendensen bland beslutsfattare i en del länder att samla ihop dessa företeelser under ett enda begrepp och att angripa dem inom ramen för den nationella narkotika-strategin”.
„Uzvedibas modeli, situacijas un darbibas, ko parasti apzime ka ar narkotikam saistitus sabiedriskas kartibas traucejumus, vairuma ES dalibvalstu, kandidatvalstis un Norvegija ir pastavejusi jau ilgi un nav nekas jauns”, pauz agentura. „Jauna ir vairaku valstu politikas veidotaju vidu pieaugosa tendence grupet un apvienot sis paradibas viena visaptverosa koncepcija, lai noteiktu versanos pret tam ka vienu no merkiem valsts narkotiku apkarosanas strategijas.”
  press4-es  
En la actualidad son cinco los países – Bélgica, Irlanda, Luxemburgo, Países Bajos y Reino Unido – que se han fijado como objetivo fundamental de su política nacional sobre drogas la disminución de las molestias en el orden público ligadas al consumo de estupefacientes y que han puesto en marcha para ello una estrategia coordinada en la que se combinan aspectos sanitarios, sociales, de seguridad pública y ambientales.
Meanwhile other countries – e.g. Germany, Greece, France, Ireland and Austria – have developed ad hoc initiatives to reduce public nuisance, such as consultation and coordination between citizens and all actors involved in local drug policy-making.
Bien que la majorité des pays de l’UE ne fassent pas des nuisances publiques (qualifiées en tant que telles) la cible centrale de leur stratégie de drogue nationale, ils englobent les divers actes couverts par ces termes sous l’expression plus large de «sécurité et ordre public». Au sein de ce groupe, la plupart des pays, essentiellement les nouveaux États membres de l’UE, abordent le problème au travers de mesures et de lois non spécifiques, en traitant des problèmes tels que l’état d’ébriété en public ou la pollution sonore.
Obwohl die meisten EU-Länder die Störung der öffentlichen Ordnung nicht explizit als zentrales Ziel in ihrer nationalen Drogenstrategie benennen, befassen sie sich mit dem durch diesen Begriff abgedeckten Verhalten unter der weiter gefassten Bezeichnung von Sicherheit und öffentlicher Ordnung. In den meisten Ländern dieser Gruppe, hauptsächlich in den neuen EU-Mitgliedstaaten, wird dieses Problem durch allgemeine Maßnahmen und Gesetze angegangen die sich etwa mit Intoxikation in der Öffentlichkeit oder Lärmbelästigung auseinandersetzen.
Sebbene la maggior parte degli Stati membri dell’UE non considerino la turbativa all’ordine pubblico connessa alla droga (in quanto tale) un obiettivo essenziale della loro strategia nazionale in materia di droga, essi includono le azioni interessate da tale definizione nel più ampio contesto della sicurezza e dell’ordine pubblico. In tale ambito la maggior parte dei paesi, soprattutto i nuovi Stati membri dell’UE, affrontano la questione con leggi e interventi non specifici, occupandosi di tematiche quali gli stati di alterazione in luoghi pubblici o l’inquinamento acustico.
Embora a maioria dos países da UE não mencione a perturbação da ordem pública (indicando-a como tal) como um objectivo central da sua estratégia nacional de luta contra a droga, aborda os diversos actos abrangidos pelo termo sob a designação mais vasta de segurança e ordem pública. Neste grupo, a maior parte dos países, em grande medida os novos Estados-Membros da UE, procura resolver o problema com intervenções e leis não específicas, relativas a questões como a intoxicação em público ou a poluição sonora.
Hoewel de meeste EU-lidstaten publieke overlast als zodanig geen centraal doel van hun nationale drugsbeleid noemen, pakken zij de verschillende aspecten van dit probleem wel aan onder het bredere concept van veiligheid en openbare orde. De meeste landen in deze groep, voornamelijk de nieuwe EU-lidstaten, gaan daarbij niet gericht of met specifieke wetgeving te werk maar pakken problemen aan als intoxicatie in het openbaar of geluidsoverlast.
Jiné zeme – napi. Nemecko, Ǎecko, Francie, Irsko a Rakousko – mezitím vyvinuly ad hoc iniciativy ke snížení intenzity rušení veiejného poiádku, jako jsou konzultace a koordinace mezi obcany a všemi ciniteli zapojenými do vytváiení místní protidrogové politiky.
Selv om de fleste EU-lande ikke angiver forstyrrelse af den offentlige orden (rubriceret som sådan) som værende et centralt mål for deres nationale narkotikastrategi, behandler de faktisk den adfærd, der omfattes af begrebet, under den bredere betegnelse sikkerhed og offentlig orden. Inden for denne gruppe tager de fleste lande, i vid udstrækning de nye EU-medlemsstater, fat på spørgsmålet ved hjælp af ikke-specifikke foranstaltninger og lovgivninger, der vedrører spørgsmål som f.eks. indtagelse af stoffer på offentlige steder eller støjforurening.
Kuigi suurem osa ELi riike ei nimeta avaliku korra rikkumisi (sellise nimetuse all) oma siseriikliku uimastistrateegia keskse eesmärgina, käsitlevad nad selle mõiste alla kuuluvaid tegevusi laiema teema, julgeoleku ja avaliku korra raames. Selles rühmas kasutab enamik riike, peamiselt ELi uued liikmesriigid, probleemi lahendamiseks mittespetsiifilisi sekkumisvahendeid ja seadusi, võideldes selliste nähtustega nagu avalikus kohas viibimine joobeseisundis või mürasaaste.
Vaikka suurin osa EU-maista ei ilmoita julkisten häiriöiden olevan sinänsä kansallisen huumepolitiikan keskeinen kohde, ne käsittelevät monenlaista käsitteeseen sisältyvää toimintaa laajemman turvallisuuden ja yleisen järjestyksen nimikkeen yhteydessä. Tähän ryhmään kuuluvat maat, pääosin EU:n uudet jäsenvaltiot, käsittelevät ongelmaa enimmäkseen yleisin toimenpitein tai lainsäädännöllisin keinoin, jotka koskevat päihteiden käyttöä julkisilla paikoilla tai melusaastetta.
Bár az EU-tagállamok többsége a közrend megzavarását (mint fogalmat) nem szerepelteti központi célként a nemzeti kábítószer-ellenes stratégiában, az e fogalom körébe sorolható cselekményekkel azért foglalkoznak a tágabb értelemben vett biztonság és a közrend témakörén belül. E csoporton belül a legtöbb ország, föként az új EU-tagállamok intézkedései és jogszabályai nem kifejezetten ezt a problémát célozzák, hanem más kérdéseket, például a nyilvános kábítószeres intoxikációt vagy a csendháborítást szabályozzák.
den bredere merkelappen offentlig orden og sikkerhet. Innenfor denne gruppen behandler de fleste landene, hovedsakelig de nye EU-medlemsstatene, dette aspektet med ikke-spesifikke intervensjoner og lover, og tar for seg f.eks. beruselse på offentlig sted eller støyforurensing.
Chociaz wiekszosc krajów UE nie uczyniła naruszen porzadku publicznego (jako takich) głównym celem krajowych strategii antynarkotykowych, panstwa te podejmuja działania w odniesieniu do róznych zjawisk w ramach szerzej ujetej polityki bezpieczenstwa i porzadku publicznego. Wiekszosc panstw w tej grupie, przede wszystkim nowe Panstwa Członkowskie UE, reaguje na ten problem poprzez ogólne interwencje i przepisy, dotyczace zagadnien takich jak odurzanie sie w miejscu publicznym lub hałasowanie.
Deşi majoritatea ţǎrilor UE nu raporteazǎ tulburarea ordinii publice ca urmare a consumului de droguri (sub aceastǎ denumire) ca pe un obiectiv central al strategiei lor naIionale privind drogurile, faptele incluse sub acest termen sunt abordate la domeniul Securitate şi ordine publicǎ. În cadrul acestui grup, majoritatea Iǎrilor, mai ales noile state membre UE, abordeazǎ problema menIionatǎ prin intervenIii şi legi nespecifice, care se referǎ la aspecte cum ar fi consumul de droguri în public sau poluarea fonicǎ.
Šeprav v vecini držav EU motnje javnega reda in miru (pod tem nazivom) niso osrednji cilj nacionalne strategije o drogah, se z razlicnimi vprašanji, ki jih izraz zajema, soocajo v širšem podrocju varnosti in javnega reda. V tej skupini vecina držav – vecinoma so to nove države clanice EU – vprašanje obravnava z nespecificnimi intervencijami in zakoni, ki pokrivajo vprašanja, kot sta omamljanje v javnosti ali obremenitev s hrupom.
Lai gan vairumǎ ES valstu sabiedriskǎs kǎrtibas traucejumu noveršana (šǎdǎ formulejumǎ) nav izcelta kǎ ipašs valsts narkotiku strategijas merfiis, šajǎs valstis tomer notiek veršanǎs pret tǎm dažǎdajǎm parǎdibǎm, ko ietver šis termins, tikai šis parǎdibas ir grupetas kǎ plašǎkǎs sabiedriskǎs kǎrtibas un drošibas koncepcijas da!a. Šajǎ jomǎ vairums valstu, lielǎkoties jaunǎs ES dalibvalstis, izverš nespecifiskus noveršanas pasǎkumus un noteikumus, veršoties pret tǎdǎm parǎdibǎm kǎ atrašanǎs sabiedribǎ reibuma stǎvokli un trokšnošana.
  press4-es  
Según la agencia: “las molestias en el orden público por conductas, situaciones y actividades ligadas al consumo de drogas no son nada nuevo, hace mucho que se ha constado su existencia en la mayoría de los Estados miembros, los países candidatos y Noruega". "Lo que si es nuevo es el hecho de que en algunos países los encargados de formular políticas tiendan a englobarlas bajo un paraguas conceptual cuyos presupuestos encajan dentro de las estrategias nacionales sobre drogas".
‘Behaviours, situations and activities associated with drug-related public nuisance have long existed in most of the EU Member States, candidate countries and Norway and are not new phenomena’, says the agency. ‘What is new is the growing tendency among policy-makers in some countries to group these under a single umbrella concept to be tackled within national drug strategies’.
Dans un point spécifique relatif aux nuisances publiques liées à la drogue, l’OEDT met en évidence une nouvelle tendance des politiques de lutte contre la drogue à se concentrer non seulement sur la réduction de la consommation de drogues illicites, mais aussi à cibler les comportements liés à la toxicomanie qui ont un impact négatif sur la communauté dans son ensemble.
In einem speziellen Bericht zur drogenbedingten Störung der öffentlichen Ordnung weist die EBDD auf eine neue Tendenz hin, der zufolge sich die Drogenpolitiken nicht nur auf die Reduzierung des illegalen Drogenkonsum konzentrieren, sondern sich auch mit drogenbezogenen Verhaltensweisen, die sich negativ auf das Gemeinwesen auswirken, gezielt befassen.
In un’analisi specifica dedicata alla turbativa all’ordine pubblico connessa alla droga, l’OEDT rileva l’esistenza di una nuova tendenza delle politiche di controllo degli stupefacenti a concentrarsi, oltre che sulla riduzione del consumo di droghe illecite, anche sui comportamenti correlati alla droga che hanno un impatto negativo sulla società nel suo insieme.
Numa análise específica da perturbação da ordem pública relacionada com a droga, o OEDT aponta para uma nova tendência das políticas de controlo da droga a de concentrarem, não só na redução do consumo das drogas ilegais, mas também nos comportamentos associados a esse consumo e que têm um impacto negativo no conjunto da comunidade.
In een speciale studie over drugsgerelateerde publieke overlast wijst het EWDD op een nieuwe tendens in het drugsbeleid, om niet alleen het gebruik van illegale drugs te beperken, maar daarbij ook bijzondere aandacht te besteden aan het gedrag van drugsgebruikers en –dealers dat een negatieve invloed heeft op de samenleving als geheel.
Ve zvláštním piehledu o rušení veiejného poiádku souvisejícím s drogami poukazuje EMCDDA na nový trend, podle nehož se protidrogová politika nemá omezit pouze na snižování spotieby zakázaných omamných a psychotropních látek, nýbrž se též zameiit na typy chování vázané na drogovou problematiku, které mají negativní vliv na spolecenství jako celek.
I forbindelse med en særlig gennemgang af spørgsmålet om narkotikarelateret forstyrrelse af den offentlige orden peger EONN på en ny tendens til, at politikkerne for bekæmpelse af narkotika ikke kun fokuserer på at reducere brugen af illegale stoffer, men også på at målrette indsatsen mod narkotikarelaterede adfærdsmønstre, som har negative konsekvenser for samfundet som helhed.
”Enamikus ELi liikmesriikides, kandidaatriikides ja Norras esineb juba ammu käitumist, olukordi ja tegevusi, mida seostatakse uimastitega seotud korrarikkumistega, ja need ei ole uued nähtused,” ütleb keskus. ”Uus on aga mõne riigi poliitikategijate süvenev suundumus koondada need ühtseks probleemistikuks, mida käsitleda siseriikliku uimastistrateegia raames.”
Erityiskatsauksessa huumeisiin liittyvistä julkisista häiriöistä (haitoista) EMCDDA esittelee uuden kehityssuuntauksen, jonka mukaan huumevalvonnan toimia ei kohdenneta vain laitonta huumeidenkäyttöä vähentäviin toimiin, vaan myös muuhun huumeisiin liittyvään käyttäytymiseen, jolla on yhteisön kannalta haitallisia vaikutuksia.
A kábítószerrel összefüggö közrend, köznyugalom megzavarásáról készült különleges összefoglalójában az EMCDDA felhívja a figyelmet arra az új tendenciára, miszerint a kábítószer-felügyelettel kapcsolatos szakpolitika nemcsak a tiltott kábítószerek fogyasztásának visszaszorítására összpontosít, hanem az olyan, kábítószerrel összefüggö magatartásformák kezelésére is, amelyek az egész közösségre negatív hatást gyakorolnak.
Ifølge byrået har ”de fleste medlemsstatene i EU, søkerlandene og Norge lenge opplevd atferd, situasjoner og aktiviteter relatert til narkotika som forbindes med ordensforstyrrelser”. “Det nye er den økende tendensen blant beslutningstakere i enkelte land til å gruppere disse under et paraplybegrep i den nasjonale narkotikastrategien”.
W specjalnym przegladzie dotyczacym naruszen porzadku publicznego zwiazanych z narkotykami EMCDDA zwraca uwage na nowa tendencje, na której powinna koncentrowac sie polityka kontroli narkotykowej – nie tylko ograniczenie popytu na narkotyki, ale takze reagowanie na zachowania zwiazane z narkotykami, które maja negatywny wpływ na społeczenstwo jako całosc.
Într-o prezentarea specialǎ privind consumul de droguri ca factor al tulburǎrii ordinii publice, OEDT subliniazǎ noua tendinIǎ a politicilor privind drogurile de a se concentra nu numai pe reducerea consumului de droguri ilegale, ci şi pe comportamentele asociate consumului de droguri, care au un impact general negativ asupra comunitǎIii.
V posebnem porocilu, ki obravnava z drogami povezane motnje javnega reda in miru, EMCDDA opozarja na novo težnjo v politikah za nadzor drog, ki bi bila usmerjena na prepoznavanje vedenjskih oblik, povezanih z drogami, ki negativno vplivajo na skupnost kot celoto, in ne le na omejevanje uporabe prepovedanih drog.
Narkotikacentrumet har gjort en särskild granskning av de problem som narkotikamissbruk innebär för allmänheten och konstaterar att det finns en ny trend inom narkotikapolitiken som innebär att man inte bara går in för att minska användningen av olagliga droger, utan även angriper narkotikarelaterade beteenden som har en negativ inverkan på samhället i stort.
Ipašǎ pǎrskatǎ par narkotiku raditiem sabiedriskǎs kǎrtibas traucejumiem EMCDDA atzime narkotiku kontroles politikǎ verojamo jauno tendenci pieverst uzmanibu ne vien nelegǎlu narkotiku lietošanas mazinǎšanai, bet ari ar narkotikǎm saistitiem uzvedibas mode!iem, kas atstǎj negativu ietekmi uz apkǎrtejo sabiedribu kopumǎ.
  press4-es  
En la actualidad son cinco los países – Bélgica, Irlanda, Luxemburgo, Países Bajos y Reino Unido – que se han fijado como objetivo fundamental de su política nacional sobre drogas la disminución de las molestias en el orden público ligadas al consumo de estupefacientes y que han puesto en marcha para ello una estrategia coordinada en la que se combinan aspectos sanitarios, sociales, de seguridad pública y ambientales.
Bien que la majorité des pays de l’UE ne fassent pas des nuisances publiques (qualifiées en tant que telles) la cible centrale de leur stratégie de drogue nationale, ils englobent les divers actes couverts par ces termes sous l’expression plus large de «sécurité et ordre public». Au sein de ce groupe, la plupart des pays, essentiellement les nouveaux États membres de l’UE, abordent le problème au travers de mesures et de lois non spécifiques, en traitant des problèmes tels que l’état d’ébriété en public ou la pollution sonore.
Obwohl die meisten EU-Länder die Störung der öffentlichen Ordnung nicht explizit als zentrales Ziel in ihrer nationalen Drogenstrategie benennen, befassen sie sich mit dem durch diesen Begriff abgedeckten Verhalten unter der weiter gefassten Bezeichnung von Sicherheit und öffentlicher Ordnung. In den meisten Ländern dieser Gruppe, hauptsächlich in den neuen EU-Mitgliedstaaten, wird dieses Problem durch allgemeine Maßnahmen und Gesetze angegangen die sich etwa mit Intoxikation in der Öffentlichkeit oder Lärmbelästigung auseinandersetzen.
Sebbene la maggior parte degli Stati membri dell’UE non considerino la turbativa all’ordine pubblico connessa alla droga (in quanto tale) un obiettivo essenziale della loro strategia nazionale in materia di droga, essi includono le azioni interessate da tale definizione nel più ampio contesto della sicurezza e dell’ordine pubblico. In tale ambito la maggior parte dei paesi, soprattutto i nuovi Stati membri dell’UE, affrontano la questione con leggi e interventi non specifici, occupandosi di tematiche quali gli stati di alterazione in luoghi pubblici o l’inquinamento acustico.
Embora a maioria dos países da UE não mencione a perturbação da ordem pública (indicando-a como tal) como um objectivo central da sua estratégia nacional de luta contra a droga, aborda os diversos actos abrangidos pelo termo sob a designação mais vasta de segurança e ordem pública. Neste grupo, a maior parte dos países, em grande medida os novos Estados-Membros da UE, procura resolver o problema com intervenções e leis não específicas, relativas a questões como a intoxicação em público ou a poluição sonora.
Αν κaι ta peριssόteρa κράtη µέλη tης ΕΕ deν aνafέρουν tη dηµόsιa paρeνόχληsη (µe aυtόν tον όρο) ως κeνtρικό stόχο tων eθνικών tους stρatηγικών γιa ta νaρκωtικά, eνtούtοις aνtιµetωpίζουν ta dιάfορa peριstatικά pου peριγράfονtaι µe tον όρο aυtόν ως ζηtήµata pου eµpίptουν stο γeνικόteρο θέµa tης asfάλeιaς κaι tης dηµόsιaς tάξης. Μetaξύ tων χωρών aυtών, οι peριssόteρeς, κaι ως epί tο pλeίstον ta    νέa κράtη µέλη asχολούνtaι µe θέµata όpως η tοξίκωsη se dηµόsιους χώρους ή η ηχορύpaνsη, χωρίς όµως νa pροßλέpουν eιdικές pρωtοßουλίeς ούte νοµοθesίeς.
Hoewel de meeste EU-lidstaten publieke overlast als zodanig geen centraal doel van hun nationale drugsbeleid noemen, pakken zij de verschillende aspecten van dit probleem wel aan onder het bredere concept van veiligheid en openbare orde. De meeste landen in deze groep, voornamelijk de nieuwe EU-lidstaten, gaan daarbij niet gericht of met specifieke wetgeving te werk maar pakken problemen aan als intoxicatie in het openbaar of geluidsoverlast.
Ačkoli většina zemí EU neprohlašuje rušení veřejného pořádku (takto označené) za ústřední cíl svých národních protidrogových strategií, věnují pozornost příslušným dílčím otázkám pod širším označením bezpečnosti a veřejného pořádku. Většina zemí této skupiny, převážně nové členské státy EU, se zaměřuje na tento problém nespecifickými zásahy a zákony, které řeší takové otázky jako intoxikace na veřejnosti nebo narušování životního prostředí hlukem.
Selv om de fleste EU-lande ikke angiver forstyrrelse af den offentlige orden (rubriceret som sådan) som værende et centralt mål for deres nationale narkotikastrategi, behandler de faktisk den adfærd, der omfattes af begrebet, under den bredere betegnelse sikkerhed og offentlig orden. Inden for denne gruppe tager de fleste lande, i vid udstrækning de nye EU-medlemsstater, fat på spørgsmålet ved hjælp af ikke-specifikke foranstaltninger og lovgivninger, der vedrører spørgsmål som f.eks. indtagelse af stoffer på offentlige steder eller støjforurening.
Kuigi suurem osa ELi riike ei nimeta avaliku korra rikkumisi (sellise nimetuse all) oma siseriikliku uimastistrateegia keskse eesmärgina, käsitlevad nad selle mõiste alla kuuluvaid tegevusi laiema teema, julgeoleku ja avaliku korra raames. Selles rühmas kasutab enamik riike, peamiselt ELi uued liikmesriigid, probleemi lahendamiseks mittespetsiifilisi sekkumisvahendeid ja seadusi, võideldes selliste nähtustega nagu avalikus kohas viibimine joobeseisundis või mürasaaste.
Vaikka suurin osa EU-maista ei ilmoita julkisten häiriöiden olevan sinänsä kansallisen huumepolitiikan keskeinen kohde, ne käsittelevät monenlaista käsitteeseen sisältyvää toimintaa laajemman turvallisuuden ja yleisen järjestyksen nimikkeen yhteydessä. Tähän ryhmään kuuluvat maat, pääosin EU:n uudet jäsenvaltiot, käsittelevät ongelmaa enimmäkseen yleisin toimenpitein tai lainsäädännöllisin keinoin, jotka koskevat päihteiden käyttöä julkisilla paikoilla tai melusaastetta.
Bár az EU-tagállamok többsége a közrend megzavarását (mint fogalmat) nem szerepelteti központi célként a nemzeti kábítószer-ellenes stratégiában, az e fogalom körébe sorolható cselekményekkel azért foglalkoznak a tágabb értelemben vett biztonság és a közrend témakörén belül. E csoporton belül a legtöbb ország, foként az új EU-tagállamok intézkedései és jogszabályai nem kifejezetten ezt a problémát célozzák, hanem más kérdéseket, például a nyilvános kábítószeres intoxikációt vagy a csendháborítást szabályozzák.
Selv om de fleste EU-landene ikke oppgir narkotikarelaterte ordensforstyrrelser (under denne betegnelsen) som et sentralt mål for sin nasjonale narkotikastrategi, behandler de atferd som faller inn under dette, under den bredere merkelappen offentlig orden og sikkerhet. Innenfor denne gruppen behandler de fleste landene, hovedsakelig de nye EU-medlemsstatene, dette aspektet med ikke-spesifikke intervensjoner og lover, og tar for seg f.eks. beruselse på offentlig sted eller støyforurensing.
Chociaz wiekszosc krajów UE nie uczynila naruszen porzadku publicznego (jako takich) glównym celem krajowych strategii antynarkotykowych, panstwa te podejmuja dzialania w odniesieniu do róznych zjawisk w ramach szerzej ujetej polityki bezpieczenstwa i porzadku publicznego. Wiekszosc panstw w tej grupie, przede wszystkim nowe Panstwa Czlonkowskie UE, reaguje na ten problem poprzez ogólne interwencje i przepisy, dotyczace zagadnien takich jak odurzanie sie w miejscu publicznym lub halasowanie.
Desi majoritatea tarilor UE nu raporteaza tulburarea ordinii publice ca urmare a consumului de droguri (sub aceasta denumire) ca pe un obiectiv central al strategiei lor nationale privind drogurile, faptele incluse sub acest termen sunt abordate la domeniul Securitate si ordine publica. În cadrul acestui grup, majoritatea tarilor, mai ales noile state membre UE, abordeaza problema mentionata prin interventii si legi nespecifice, care se refera la aspecte cum ar fi consumul de droguri în public sau poluarea fonica.
Aj ked sa vo väcšine štátov EÚ verejné znepokojenie (takto oznacené) neuvádza ako hlavný ciel národných protidrogových stratégií, pozornost sa príslušným otázkam venuje v širšom kontexte v oblasti bezpecnosti a verejného poriadku. V rámci tejto skupiny sa väcšina štátov, najmä nové clenské štáty EÚ, venujú tejto oblasti prostredníctvom bližšie nešpecifikovaných zásahov, ku ktorým patrí riešenie intoxikácie na verejnosti alebo zmiernovanie hluku.
Ceprav v vecini držav EU motnje javnega reda in miru (pod tem nazivom) niso osrednji cilj nacionalne strategije o drogah, se z razlicnimi vprašanji, ki jih izraz zajema, soocajo v širšem podrocju varnosti in javnega reda. V tej skupini vecina držav – vecinoma so to nove države clanice EU – vprašanje obravnava z nespecificnimi intervencijami in zakoni, ki pokrivajo vprašanja, kot sta omamljanje v javnosti ali obremenitev s hrupom.
Lai gan vairuma ES valstu sabiedriskas kartibas traucejumu noversana (sada formulejuma) nav izcelta ka ipass valsts narkotiku strategijas merkis, sajas valstis tomer notiek versanas pret tam dazadajam paradibam, ko ietver sis termins, tikai sis paradibas ir grupetas ka plasakas sabiedriskas kartibas un drosibas koncepcijas dala. Saja joma vairums valstu, lielakoties jaunas ES dalibvalstis, izvers nespecifiskus noversanas pasakumus un noteikumus, versoties pret tadam paradibam ka atrasanas sabiedriba reibuma stavokli un troksnosana.
  Recuadro 2  
¿Qué pretenden alcanzar las políticas y qué tipo de intervenciones se aplican, se hayan diseñado o no específica y expresamente para reducir las alteraciones del orden público relacionadas con las drogas?
To what extent is this tendency shared by European countries? Is there a consensual definition for this concept? How are the nature and the extent of the phenomena to be assessed? What are the policies aiming to achieve and what types of interventions are being implemented, regardless of whether or not they are specifically and explicitly designed to reduce drug-related public nuisance? Are any evaluation results already available and are quality standards for intervention established? All these are among the core questions that this selected issue aims to address.
Dans quelle mesure cette tendance est-elle répandue dans les pays européens? Existe-t-il un consensus sur la définition de ce concept? Comment évaluer la nature et l'ampleur de ce phénomène? Quelles sont les politiques qui ont pour but de réduire les nuisances publiques liées à la drogue et quels types d'interventions sont mises en œuvre, indépendamment du fait qu'elles soient spécifiquement et explicitement conçues dans ce but? Existe-t-il déjà des résultats d'évaluation, et des normes de qualité ont-elles été définies pour les interventions? Voilà quelques-unes des principales questions auxquelles ce dossier s'efforce de répondre.
In welchem Maße ist diese Tendenz in den europäischen Ländern verbreitet? Gibt es eine einvernehmliche Definition dieses Begriffs? Wie sind Art und Ausmaß des Phänomens zu bewerten? Was bezwecken die politischen Maßnahmen und welche Arten von Interventionen werden durchgeführt – unabhängig davon, ob sie speziell und ausdrücklich konzipiert wurden, um die drogenbedingte Störung der öffentlichen Ordnung einzudämmen? Liegen bereits Evaluierungsergebnisse vor und wurden Qualitätsstandards für Interventionen geschaffen? All diese Fragen gehören zu den Schlüsselthemen, die in diesem ausgewählten Thema behandelt werden sollen.
In proposito ci si domanda fino a che punto i paesi europei condividono questa posizione; se esiste una definizione concordata del concetto; come vanno valutate la natura e la portata di tali fenomeni; quali traguardi si prefiggono queste politiche e quali tipi di interventi vengono messi a punto, indipendentemente dal fatto che essi siano o non siano specificatamente ed esplicitamente concepiti per contrastare i reati contro l’ordine pubblico connessi alla droga; se siano già a disposizione i risultati delle valutazioni e se gli standard qualitativi per gli interventi siano già stati fissati. Si tratta di alcuni degli interrogativi chiave cui tale questione intende trovare una risposta.
Até que ponto é esta tendência partilhada pelos países europeus? Existirá uma definição consensual para este conceito? Como se deverá avaliar a natureza e a dimensão deste fenómeno? Que objectivos pretendem as políticas atingir e que tipos de intervenção estão a ser implementados, independentemente de visarem ou não reduzir, específica e explicitamente, a perturbação da ordem pública relacionada com a droga? Já existem resultados de avaliações disponíveis e estabeleceram-se normas de qualidade para as intervenções? Estas são algumas das perguntas fundamentais que este tema específico pretende abordar.
Σε ποιο βαθμό η τάση αυτή είναι κοινή στις ευρωπαϊκές χώρες; Υπάρχει συναινετικός ορισμός της έννοιας; Πώς πρέπει να εκτιμηθούν η φύση και η έκταση των φαινομένων; Ποιες είναι οι πολιτικές για την επίτευξη του στόχου αυτού και τι είδους παρεμβάσεις υλοποιούνται, ανεξάρτητα από το κατά πόσον έχουν σχεδιασθεί ειδικά και ρητά για τη μείωση της όχλησης του κοινού που συνδέεται με τα ναρκωτικά; Υπάρχουν διαθέσιμα αποτελέσματα αξιολόγησης και έχουν θεσπισθεί πρότυπα ποιότητας για τις παρεμβάσεις; Αυτά είναι μερικά από τα καίρια ερωτήματα που επιχειρεί να δώσει απάντηση αυτό το επιλεγμένο θέμα.
In welke mate is dit een gemeenschappelijke tendens in de Europese landen? Bestaat er overeenstemming over een definitie van dit concept? Hoe dient de aard en de omvang van de verschijnselen geëvalueerd te worden? Wat zijn de beleidsdoelstellingen en welk soort interventies worden er ten uitvoer gelegd, los van de vraag of zij al dan niet specifiek en expliciet bedoeld zijn om de drugsgerelateerde publieke overlast te verminderen? Zijn er al resultaten van evaluaties bekend of kwaliteitsnormen voor interventies vastgelegd? Dit zijn allemaal wezenlijke vragen die in deze speciale kwestie worden behandeld.
Do jaké míry tuto tendenci sdílejí evropské země? Existuje konsensuální definice této koncepce? Jaký je charakter a rozsah tohoto jevu, jež má být předmětem hodnocení? Jaké jsou politiky, jichž má být dosaženo, a jaké typy intervencí jsou zaváděny bez ohledu na to, zda jsou či nejsou konkrétně a výslovně navrženy tak, aby omezovaly rušení veřejného pořádku souvisejícího s drogami? Jsou již k dispozici nějaké výsledky hodnocení a byly již vytvořeny standardy kvality zásahu? Toto vše jsou základní otázky, na jejichž řešení se toto vybrané téma zaměřuje.
I hvilken udstrækning gør denne tendens sig gældende i de forskellige europæiske lande? Findes der en fælles definition af dette begreb? Hvilken karakter og hvilket omfang har de fænomener, der skal vurderes? Hvad sigter politikkerne mod at opnå, og hvilke former for tiltag gennemføres, uanset om de specifikt og udtrykkeligt er rettet mod at reducere den narkotikarelaterede forstyrrelse af den offentlige orden? Foreligger der allerede evalueringsresultater, og er der fastsat kvalitetsstandarder for indsatsen? Alle disse spørgsmål indgår blandt de centrale spørgsmål, som dette udvalgte tema tager sigte på at besvare.
Millises ulatuses on see suundumus levinud teistes Euroopa riikides? Kas seda kontseptsiooni mõistetakse ühtemoodi? Kuidas hinnata antud nähtuse olemust ja ulatust? Mida soovitakse selle poliitikaga saavutada ja milliseid meetmeid kavandatakse sekkumiseks rakendada, olgu need siis spetsiaalselt ja otseselt uimastitega seotud üldsust häirivat tegevuse vähendamiseks loodud või mitte? Kas hindamistulemused on juba kättesaadavad ja kas on kehtestatud sekkumise edukust mõõtvad standardid? Ülaltoodud küsimused on peamised teemad, mida antud valikteemas käsitletakse.
Kuinka yleinen tämä suuntaus on Euroopan maissa? Onko tälle käsitteelle olemassa yksimielinen määritelmä? Miten ilmiön luonnetta ja laajuutta tulisi arvioida? Mihin politiikoilla tähdätään, ja millaisia toimia toteutetaan riippumatta siitä, pyritäänkö niillä erityisesti ja ainoastaan vähentämään huumeisiin liittyvää yleistä haittaa? Onko arvioista vielä saatavilla mitään tuloksia, ja onko toimille vahvistettu laatuvaatimukset? Nämä ovat kaikki keskeisiä kysymyksiä, joihin tässä erityiskysymyksessä pyritään vastaamaan.
Mennyiben közös ez a tendencia az európai országokban? Létezik-e a fogalomnak kölcsönösen elfogadott meghatározása? Hogyan lehet értékelni a jelenségek jellegét és mértékét? Milyen politikák irányulnak a kábítószerrel összefüggő közrendzavarás csökkentésére – függetlenül attól, hogy külön és kifejezetten erre tervezték-e –, és milyen típusú beavatkozásokat hajtanak végre? Van-e már bármilyen elérhető értékelési eredmény? Kialakultak-e a beavatkozás minőségi szabványai? Többek között ezek azok az alapkérdések, amelyekkel ez a kiválasztott téma foglalkozni kíván.
I hvilken grad er denne tendensen felles for landene i Europa? Finnes det noen konsensusdefinisjon for dette begrepet? Hvordan arter fenomenet seg, og hvor omfattende er det? Hva slags retningslinjer finnes, og hva slags intervensjoner gjennomføres, uten hensyn til hvorvidt de er spesifikt eller uttrykkelig utformet for å redusere narkotikarelaterte ordensforstyrrelser? Finnes det allerede evalueringsresultater og er det etablert kvalitetsstandarder for intervensjonene? Alt dette er blant kjernespørsmålene som tas opp i dette utvalgte aspektet.
Do jakiego stopnia tendencja ta podzielana jest przez państwa europejskie? Czy istnieje zgodna definicja tej koncepcji? W jaki sposób oceniać charakter i rozmiar zjawisk? Jaki cel mają osiągnąć polityki i jakiego rodzaju interwencje są wdrażane, niezależnie od tego, czy są one konkretnie i wyraźnie przygotowane dla ograniczania zakłócania porządku publicznego związanego z narkotykami? Czy są już dostępne jakiekolwiek wyniki oceny i czy stworzono normy jakości dla interwencji? Wszystkie te pytania należą do grupy kluczowych kwestii, którymi zajmie się niniejsza część zagadnień wybranych.
În ce măsură împărtăşesc statele europene această tendinţă? Există un consens privind definiţia acestui concept? Cum urmează să se evalueze natura şi amploarea acestor fenomene? Care sunt obiectivele urmărite de politici şi ce tipuri de intervenţii sunt puse în aplicare, indiferent dacă acestea sunt sau nu concepute, în mod specific şi explicit, pentru a reduce tulburarea ordinii publice legată de consumul de droguri? Există deja rezultate ale vreunei evaluări şi s-au stabilit standardele de calitate pentru intervenţii? Toate acestea se numără printre întrebările esenţiale la care prezentul extras încearcă să răspundă.
Do akej miery je táto snaha spoločná európskym krajinám? Existuje konsenzuálne vymedzenie tohto pojmu? Aký je charakter a rozsah javov, ktoré sa majú posúdiť? Aká je politika zameraná na dosiahnutie zníženia verejného pohoršenia súvisiaceho s drogami a aké druhy opatrení sa uskutočňujú, bez ohľadu na ich osobitné a výslovné určenie? Sú už k dispozícii dajaké výsledky hodnotenia a sú vytvorené štandardy kvality zákroku? Toto všetko sú hlavné otázky, ktoré sa v rámci týchto vybraných otázok majú zodpovedať.
V kakšnem obsegu si evropske države delijo to težnjo? Ali obstaja sporazumna opredelitev za ta koncept? Kako se bosta obravnavala narava in obseg pojavov? Katere želijo politike doseči in kakšne vrste posredovanj se izvajajo, ne glede na to, ali so posebej in izrecno namenjene zmanjševanju motenja javnega reda in miru, povezanega z drogami? Ali so na voljo kakšni rezultati vrednotenja in ali so vzpostavljeni standardi kakovosti za posredovanje? Vse to so osrednja vprašanja, ki se jim želi posvetiti to izbrano vprašanje.
I vilken utsträckning är denna tendens gemensam för de europeiska länderna? Finns det en gemensam definition för det här konceptet? Hur ska fenomenets karaktär och omfattning bedömas? Vilka åtgärder strävar man efter att uppnå och vilka slags insatser genomförs, oavsett om de är specifikt och uttalat utformade för att minska den olägenhet som narkotikamissbruk innebär för allmänheten eller ej? Finns det redan nu tillgängliga utvärderingsresultat och har kvalitetsnormer för insatser inrättats? Dessa är några av de centrala frågor som behandlas i det här temakapitlet.
  press4-es  
Marcel Reimen, presidente del OEDT, explica: "Cuando hablamos de molestias en el orden público ligadas al consumo de estupefacientes no estamos refiriéndonos únicamente a actos delictivos sino a un espectro más amplio de conductas antisociales que perturban la seguridad, la salud y la higiene de una comunidad, amenazando la calidad de vida y las oportunidades de esparcimiento de las personas que la integran.             La preocupación que suscitan actualmente a nivel político los problemas de esta índole es una respuesta a la constatación de dichas influencias negativas en nuestros propios entornos más cercanos".
M. Marcel Reimen, président de l’OEDT, déclare: «Lorsque nous évoquons les nuisances publiques liées à la drogue, nous ne faisons pas seulement référence à la criminalité, mais aussi à un ensemble élargi de comportements anti-sociaux qui troublent la sécurité, la salubrité et l’ordre d’une communauté, compromettant ainsi la qualité et la jouissance paisible de la vie pour ses habitants. Les préoccupations actuelles au sujet des nuisances publiques liées à la drogue que nous observons actuellement au plan politique constituent une réaction à ces influences négatives dans notre propre voisinage.»
Marcel Reimen, der Vorsitzende des Verwaltungsrats der EBDD, hebt hervor: „Wenn wir von drogenbedingter Störung der öffentlichen Ordnung sprechen, beziehen wir uns nicht nur auf kriminelle Handlungen, sondern auf ein breiteres Spektrum von antisozialen Verhaltensweisen, die die Sicherheit, Gesundheit und Sauberkeit eines Stadtteils gefährden und so die Lebensqualität und Lebensfreude ihrer Bewohner beeinträchtigen. Die gegenwärtige Besorgnis der politischen Entscheidungsträger im Hinblick auf  die drogenbedingte Störung der öffentlichen Ordnung ist eine Reaktion auf diese negativen Einflüsse in  unserer Wohnumgebung“.
Marcel Reimen, presidente dell’OEDT, afferma: “Quando si parla di turbativa all’ordine pubblico connessa alla droga non ci si riferisce unicamente alla criminalità, bensì anche ad una più ampia gamma di comportamenti antisociali che si ripercuotono negativamente sulla sicurezza, la salute e l’ordine della società, riducendo la qualità della vita. Le preoccupazioni espresse ora a livello politico riguardo alla turbativa all’ordine pubblico connessa alla droga sono una risposta a tali influenze negative sulla nostra società”.
O Presidente do OEDT, Marcel Reimen, explica: “Quando falamos de perturbação da ordem pública relacionada com a droga, não nos referimos apenas à criminalidade, mas também a uma gama mais vasta de comportamentos anti-sociais que destroem a segurança, a saúde e a ordem de uma comunidade, prejudicando a qualidade de vida e o bem-estar dos seus habitantes. A actual preocupação com este tipo de perturbação que constatamos na cena política é uma resposta a estas influências negativas que se fazem sentir nas nossas comunidades”.
Όpως aνafέρeι ο pρόedρος tου ΕΚΠΝΤ Marcel Reimen: «Όtaν γίνetaι λόγος γιa dηµόsιa paρeνόχληsη se sχέsη µe ta νaρκωtικά, deν υpοdηλώνetaι µόνο η eγκληµatικόtηta, aλλά ένa eυρύteρο fάsµa aνtικοινωνικών sυµpeριfορών οι οpοίeς dιataράssουν tην asfάλeιa, tην υγeίa κaι tην eυtaξίa µιaς κοινόtηtaς, υpονοµeύονtaς tην pοιόtηta ζωής κaι tην eυζωίa tων µeλών tης. Ο pροßληµatιsµός pου dιaµορfώνetaι epί tου paρόνtος stον pολιtικό stίßο sχetικά µe tη dηµόsιa paρeνόχληsη apό ta νaρκωtικά apοteλeί µιa aνtίdρasη stις aρνηtικές epιptώseις aυtού tου faινοµένου stις γeιtονιές µaς».
Marcel Reimen, voorzitter van de raad van bestuur van het EWDD: “Als wij het hebben over drugsgerelateerde publieke overlast, dan praten we niet alleen over criminaliteit, maar ook over een grote verscheidenheid aan antisociaal gedrag dat de veiligheid, gezondheid en orde van een samenleving verstoort, en de kwaliteit van leven van de samenleving op het spel zet. De bezorgdheid over deze overlast die wij momenteel op het politieke toneel waarnemen, is een reactie op de negatieve invloed ervan in onze eigen directe omgeving.”
Předseda EMCDDA Marcel Reimen říká: „Hovoříme-li o rušení veřejného pořádku v souvislosti s drogami, nepoukazujeme tím jenom na zločinnost, ale rovněž na širší okruh protispolečenského chování, které narušuje bezpečnost, zdraví a spořádanost komunity a ohrožuje kvalitu života a radost ze života jejich obyvatel. Současné obavy z rušení veřejného pořádku souvisejícího s drogami, jichž jsme nyní svědky na politické scéně, jsou reakcí na tyto záporné vlivy v našem nejbližším okolí.“
EONN's bestyrelsesformand Marcel Reimen udtaler: "Når vi taler om narkotikarelateret forstyrrelse af den offentlige orden, menes der hermed ikke kun kriminalitet, men også en bredere vifte af antisociale adfærds-mønstre, som påvirker sikkerheden, sundheden og ordentligheden i samfundet og sætter borgernes livskvalitet og -glæde på spil. Den nuværende bekymring over den narkotikarelaterede forstyrrelse af den offentlige orden, som vi nu er vidne til på politisk plan, er en reaktion på disse negative påvirkninger i vore egne lokalmiljøer".
EMCDDA esimees Marcel Reimen ütles: “Uimastitega seotud korrarikkumistest rääkides peame silmas mitte üksnes kuritegevust, vaid ühiskonnavastast käitumist laiemalt, mis ohustab üldsuse julgeolekut, tervist ja heakorda ning vähendab inimeste elukvaliteeti ja -rõõmu. Praegu poliitikaareenil esilekerkinud mure uimastitega seotud korrarikkumiste pärast on vastureaktsioon meie lähiümbruse negatiivsetele mõjudele.”
EMCDDA:n puheenjohtaja Reimen toteaa seuraavaa: “Kun puhutaan huumeista johtuvista julkisista häiriöistä, ei viitata vain rikollisuuteen, vaan myös yhteiskunnalle vahingollisten käyttäytymismuotojen laajempaan kirjoon, joka häiritsee turvallisuutta, terveyttä ja siisteyttä yhteiskunnassa ja haittaa sen asukkaiden elämänlaatua ja elämään tyytyväisyyttä. Tämänhetkinen poliittinen huoli huumeiden julkisista haitoista on reagointia oman asuinalueen kielteisiin ilmiöihin."
Marcel Reimen, az EMCDDA elnöke a következoképpen fogalmazott: „Amikor a kábítószerrel összefüggo közrend, köznyugalom megzavarásáról beszélünk, nemcsak a bunözésre kell gondolnunk, hanem azokra az antiszociális magatartásformákra is, amelyek negatív hatással vannak egy közösség biztonságára, egészségére és rendjére, valamint veszélyeztetik a lakosság életminoségét és életélvezetét. A kábítószerrel összefüggo közrend megzavarása terén jelenleg az a politikai célkituzés, hogy sikerüljön választ adni a közvetlen környezetünkben megjeleno negatív hatásokra”.
Styreleder for EONN, Marcel Reimen, sier: “Når vi snakker om narkotikarelaterte ordensforstyrrelser, tenker vi ikke bare på kriminalitet, men også på mange andre former for antisosial atferd som påvirker tryggheten, helsen og orden i lokalsamfunnet og setter innbyggernes livskvalitet og livsglede på spill. De bekymringene som narkotikarelaterte ordensforstyrrelser i dag vekker på den politiske arena, er en reaksjon på disse negative påvirkningene på våre egne nabolag.”
Przewodniczacy EMCDDA, Marcel Reimen, stwierdza: „Kiedy mówimy o naruszaniu porzadku publicznego zwiazanym z narkotykami, mamy na mysli nie tylko przestepstwa, lecz takze – w szerszym ujeciu – zachowania antyspoleczne, zaklócajace bezpieczenstwo, zdrowie i porzadek spoleczny, zagrazajace jakosci i zadowoleniu z zycia jej mieszkanców. Obecne dajace sie zaobserwowac na scenie politycznej obawy dotyczace naruszen porzadku publicznego zwiazanych z narkotykami sa reakcja na te negatywne wplywy w naszych lokalnych wspólnotach”.
Presedintele OEDT, Marcel Reimen, afirma: „Când vorbim despre tulburarea ordinii publice ca urmare a consumului de droguri, nu ne referim exclusiv la infractiuni, ci si la o gama mai larga de comportamente antisociale care tulbura siguranta, sanatatea si ordinea într-o comunitate, afectând calitatea si gradul de satisfactie a vietii. Preocuparea fata de tulburarea ordinii publice ca urmare a consumului de droguri, la care asistam în prezent pe scena politica, este un raspuns la aceste influente negative asupra comunitatilor din care facem parte.”
Predseda EMCDDA Marcel Reimen povedal: „Ked hovoríme o verejnom znepokojení spojenom s drogami, tak nehovoríme iba o zlocinnosti, ale aj o širšej škále protispolocenského správania, ktoré narušuje bezpecnost, zdravie a poriadok v spolocnosti a ohrozuje kvalitu života a s tým súvisiacu spokojnost obyvatelov. Aktuálne obavy z problémov spojených s drogami v politickej oblasti, ktorých sme v súcasnosti svedkami, sú odpovedou na tieto negatívne vplyvy priamo v našom susedstve“.
Predsednik EMCDDA Marcel Reimen pravi: "Ko govorimo o motnjah javnega reda in miru zaradi drog, to ne pomeni le kaznivih dejanj, temvec tudi razlicne oblike antisocialnega vedenja, ki motece vplivajo na varnost, zdravje in urejenost skupnosti ter njenim prebivalcem omejujejo kakovost življenja. Trenutna zaskrbljenost zaradi motenj javnega reda in miru zaradi drog, ki jo opažamo v politiki, je odziv na te negativne vplive v soseskah."
”När vi talar om de problem som narkotika innebär för allmänheten menar vi inte bara kriminalitet utan även mer allmänna antisociala beteenden som rubbar tryggheten, hälsan och ordningen i ett samhälle, och som hotar invånarnas livskvalitet och livsglädje,” säger narkotikacentrumets ordförande Marcel Reimen. ”Den oro som vi nu kan se på politisk nivå är en reaktion på detta negativa inflytande i våra egna bostadsområden.”
EMCDDA priekssedetajs Marcel Reimen saka: „Runajot par narkotiku izraisitiem sabiedriskas kartibas traucejumiem, mes nedomajam vienigi kriminalparkapumus, bet plasaku antisocialas uzvedibas modelu klastu, kas trauce sabiedribas drosibu, kaite veselibai un apkartnes sakoptibai, apdraudot iedzivotaju dzives kvalitati un komfortu. Pasreizeja politiska interese par narkotiku izraisitiem sabiedriskas kartibas traucejumiem ir atbilde uz musu tuvakaja apkartne verojamo ietekmi, ko rada sis negativas paradibas.”
  Las drogas en el trabajo  
¿Qué pretenden alcanzar las políticas y qué tipo de intervenciones se aplican, se hayan diseñado o no específica y expresamente para reducir las alteraciones del orden público relacionadas con las drogas?
To what extent is this tendency shared by European countries? Is there a consensual definition for this concept? How are the nature and the extent of the phenomena to be assessed? What are the policies aiming to achieve and what types of interventions are being implemented, regardless of whether or not they are specifically and explicitly designed to reduce drug-related public nuisance? Are any evaluation results already available and are quality standards for intervention established? All these are among the core questions that this selected issue aims to address.
Dans quelle mesure cette tendance est-elle répandue dans les pays européens? Existe-t-il un consensus sur la définition de ce concept? Comment évaluer la nature et l'ampleur de ce phénomène? Quelles sont les politiques qui ont pour but de réduire les nuisances publiques liées à la drogue et quels types d'interventions sont mises en œuvre, indépendamment du fait qu'elles soient spécifiquement et explicitement conçues dans ce but? Existe-t-il déjà des résultats d'évaluation, et des normes de qualité ont-elles été définies pour les interventions? Voilà quelques-unes des principales questions auxquelles ce dossier s'efforce de répondre.
In welchem Maße ist diese Tendenz in den europäischen Ländern verbreitet? Gibt es eine einvernehmliche Definition dieses Begriffs? Wie sind Art und Ausmaß des Phänomens zu bewerten? Was bezwecken die politischen Maßnahmen und welche Arten von Interventionen werden durchgeführt – unabhängig davon, ob sie speziell und ausdrücklich konzipiert wurden, um die drogenbedingte Störung der öffentlichen Ordnung einzudämmen? Liegen bereits Evaluierungsergebnisse vor und wurden Qualitätsstandards für Interventionen geschaffen? All diese Fragen gehören zu den Schlüsselthemen, die in diesem ausgewählten Thema behandelt werden sollen.
In proposito ci si domanda fino a che punto i paesi europei condividono questa posizione; se esiste una definizione concordata del concetto; come vanno valutate la natura e la portata di tali fenomeni; quali traguardi si prefiggono queste politiche e quali tipi di interventi vengono messi a punto, indipendentemente dal fatto che essi siano o non siano specificatamente ed esplicitamente concepiti per contrastare i reati contro l’ordine pubblico connessi alla droga; se siano già a disposizione i risultati delle valutazioni e se gli standard qualitativi per gli interventi siano già stati fissati. Si tratta di alcuni degli interrogativi chiave cui tale questione intende trovare una risposta.
Até que ponto é esta tendência partilhada pelos países europeus? Existirá uma definição consensual para este conceito? Como se deverá avaliar a natureza e a dimensão deste fenómeno? Que objectivos pretendem as políticas atingir e que tipos de intervenção estão a ser implementados, independentemente de visarem ou não reduzir, específica e explicitamente, a perturbação da ordem pública relacionada com a droga? Já existem resultados de avaliações disponíveis e estabeleceram-se normas de qualidade para as intervenções? Estas são algumas das perguntas fundamentais que este tema específico pretende abordar.
Σε ποιο βαθμό η τάση αυτή είναι κοινή στις ευρωπαϊκές χώρες; Υπάρχει συναινετικός ορισμός της έννοιας; Πώς πρέπει να εκτιμηθούν η φύση και η έκταση των φαινομένων; Ποιες είναι οι πολιτικές για την επίτευξη του στόχου αυτού και τι είδους παρεμβάσεις υλοποιούνται, ανεξάρτητα από το κατά πόσον έχουν σχεδιασθεί ειδικά και ρητά για τη μείωση της όχλησης του κοινού που συνδέεται με τα ναρκωτικά; Υπάρχουν διαθέσιμα αποτελέσματα αξιολόγησης και έχουν θεσπισθεί πρότυπα ποιότητας για τις παρεμβάσεις; Αυτά είναι μερικά από τα καίρια ερωτήματα που επιχειρεί να δώσει απάντηση αυτό το επιλεγμένο θέμα.
In welke mate is dit een gemeenschappelijke tendens in de Europese landen? Bestaat er overeenstemming over een definitie van dit concept? Hoe dient de aard en de omvang van de verschijnselen geëvalueerd te worden? Wat zijn de beleidsdoelstellingen en welk soort interventies worden er ten uitvoer gelegd, los van de vraag of zij al dan niet specifiek en expliciet bedoeld zijn om de drugsgerelateerde publieke overlast te verminderen? Zijn er al resultaten van evaluaties bekend of kwaliteitsnormen voor interventies vastgelegd? Dit zijn allemaal wezenlijke vragen die in deze speciale kwestie worden behandeld.
Do jaké míry tuto tendenci sdílejí evropské země? Existuje konsensuální definice této koncepce? Jaký je charakter a rozsah tohoto jevu, jež má být předmětem hodnocení? Jaké jsou politiky, jichž má být dosaženo, a jaké typy intervencí jsou zaváděny bez ohledu na to, zda jsou či nejsou konkrétně a výslovně navrženy tak, aby omezovaly rušení veřejného pořádku souvisejícího s drogami? Jsou již k dispozici nějaké výsledky hodnocení a byly již vytvořeny standardy kvality zásahu? Toto vše jsou základní otázky, na jejichž řešení se toto vybrané téma zaměřuje.
I hvilken udstrækning gør denne tendens sig gældende i de forskellige europæiske lande? Findes der en fælles definition af dette begreb? Hvilken karakter og hvilket omfang har de fænomener, der skal vurderes? Hvad sigter politikkerne mod at opnå, og hvilke former for tiltag gennemføres, uanset om de specifikt og udtrykkeligt er rettet mod at reducere den narkotikarelaterede forstyrrelse af den offentlige orden? Foreligger der allerede evalueringsresultater, og er der fastsat kvalitetsstandarder for indsatsen? Alle disse spørgsmål indgår blandt de centrale spørgsmål, som dette udvalgte tema tager sigte på at besvare.
Millises ulatuses on see suundumus levinud teistes Euroopa riikides? Kas seda kontseptsiooni mõistetakse ühtemoodi? Kuidas hinnata antud nähtuse olemust ja ulatust? Mida soovitakse selle poliitikaga saavutada ja milliseid meetmeid kavandatakse sekkumiseks rakendada, olgu need siis spetsiaalselt ja otseselt uimastitega seotud üldsust häirivat tegevuse vähendamiseks loodud või mitte? Kas hindamistulemused on juba kättesaadavad ja kas on kehtestatud sekkumise edukust mõõtvad standardid? Ülaltoodud küsimused on peamised teemad, mida antud valikteemas käsitletakse.
Kuinka yleinen tämä suuntaus on Euroopan maissa? Onko tälle käsitteelle olemassa yksimielinen määritelmä? Miten ilmiön luonnetta ja laajuutta tulisi arvioida? Mihin politiikoilla tähdätään, ja millaisia toimia toteutetaan riippumatta siitä, pyritäänkö niillä erityisesti ja ainoastaan vähentämään huumeisiin liittyvää yleistä haittaa? Onko arvioista vielä saatavilla mitään tuloksia, ja onko toimille vahvistettu laatuvaatimukset? Nämä ovat kaikki keskeisiä kysymyksiä, joihin tässä erityiskysymyksessä pyritään vastaamaan.
Mennyiben közös ez a tendencia az európai országokban? Létezik-e a fogalomnak kölcsönösen elfogadott meghatározása? Hogyan lehet értékelni a jelenségek jellegét és mértékét? Milyen politikák irányulnak a kábítószerrel összefüggő közrendzavarás csökkentésére – függetlenül attól, hogy külön és kifejezetten erre tervezték-e –, és milyen típusú beavatkozásokat hajtanak végre? Van-e már bármilyen elérhető értékelési eredmény? Kialakultak-e a beavatkozás minőségi szabványai? Többek között ezek azok az alapkérdések, amelyekkel ez a kiválasztott téma foglalkozni kíván.
I hvilken grad er denne tendensen felles for landene i Europa? Finnes det noen konsensusdefinisjon for dette begrepet? Hvordan arter fenomenet seg, og hvor omfattende er det? Hva slags retningslinjer finnes, og hva slags intervensjoner gjennomføres, uten hensyn til hvorvidt de er spesifikt eller uttrykkelig utformet for å redusere narkotikarelaterte ordensforstyrrelser? Finnes det allerede evalueringsresultater og er det etablert kvalitetsstandarder for intervensjonene? Alt dette er blant kjernespørsmålene som tas opp i dette utvalgte aspektet.
Do jakiego stopnia tendencja ta podzielana jest przez państwa europejskie? Czy istnieje zgodna definicja tej koncepcji? W jaki sposób oceniać charakter i rozmiar zjawisk? Jaki cel mają osiągnąć polityki i jakiego rodzaju interwencje są wdrażane, niezależnie od tego, czy są one konkretnie i wyraźnie przygotowane dla ograniczania zakłócania porządku publicznego związanego z narkotykami? Czy są już dostępne jakiekolwiek wyniki oceny i czy stworzono normy jakości dla interwencji? Wszystkie te pytania należą do grupy kluczowych kwestii, którymi zajmie się niniejsza część zagadnień wybranych.
În ce măsură împărtăşesc statele europene această tendinţă? Există un consens privind definiţia acestui concept? Cum urmează să se evalueze natura şi amploarea acestor fenomene? Care sunt obiectivele urmărite de politici şi ce tipuri de intervenţii sunt puse în aplicare, indiferent dacă acestea sunt sau nu concepute, în mod specific şi explicit, pentru a reduce tulburarea ordinii publice legată de consumul de droguri? Există deja rezultate ale vreunei evaluări şi s-au stabilit standardele de calitate pentru intervenţii? Toate acestea se numără printre întrebările esenţiale la care prezentul extras încearcă să răspundă.
Do akej miery je táto snaha spoločná európskym krajinám? Existuje konsenzuálne vymedzenie tohto pojmu? Aký je charakter a rozsah javov, ktoré sa majú posúdiť? Aká je politika zameraná na dosiahnutie zníženia verejného pohoršenia súvisiaceho s drogami a aké druhy opatrení sa uskutočňujú, bez ohľadu na ich osobitné a výslovné určenie? Sú už k dispozícii dajaké výsledky hodnotenia a sú vytvorené štandardy kvality zákroku? Toto všetko sú hlavné otázky, ktoré sa v rámci týchto vybraných otázok majú zodpovedať.
V kakšnem obsegu si evropske države delijo to težnjo? Ali obstaja sporazumna opredelitev za ta koncept? Kako se bosta obravnavala narava in obseg pojavov? Katere želijo politike doseči in kakšne vrste posredovanj se izvajajo, ne glede na to, ali so posebej in izrecno namenjene zmanjševanju motenja javnega reda in miru, povezanega z drogami? Ali so na voljo kakšni rezultati vrednotenja in ali so vzpostavljeni standardi kakovosti za posredovanje? Vse to so osrednja vprašanja, ki se jim želi posvetiti to izbrano vprašanje.
I vilken utsträckning är denna tendens gemensam för de europeiska länderna? Finns det en gemensam definition för det här konceptet? Hur ska fenomenets karaktär och omfattning bedömas? Vilka åtgärder strävar man efter att uppnå och vilka slags insatser genomförs, oavsett om de är specifikt och uttalat utformade för att minska den olägenhet som narkotikamissbruk innebär för allmänheten eller ej? Finns det redan nu tillgängliga utvärderingsresultat och har kvalitetsnormer för insatser inrättats? Dessa är några av de centrala frågor som behandlas i det här temakapitlet.
Kādā mērā šī tendence ir izplatīta Eiropas valstīs? Vai šim konceptam ir kopīga definīcija? Kā novērtēt šīs parādības raksturu un izplatību? Kādas ir politikas, kuru mērķi ir jāsasniedz, un kādas darbības tiek realizētas, neatkarīgi no tā, vai tās ir skaidri un specifiski paredzētas, lai samazinātu ar narkotikām saistītos traucējumus sabiedrībai? Vai jau ir pieejami vērtējuma rezultāti, un vai ir noteikti kvalitātes standarti šādām darbībām? Visi šie ir jautājumi, kuri jārisina šīs tēmas ietvaros.
  Las drogas en el trabajo  
Las alteraciones del orden público constituyen una nueva preocupación en el debate sobre la política en materia de drogas, tanto a nivel nacional como europeo. Los comportamientos y actividades comprendidas normalmente bajo el término «alteraciones del orden público relacionadas con las drogas» existen desde hace mucho tiempo en la mayoría de Estados miembros, los países candidatos y Noruega.
Public nuisance is an emerging concern within drug policy debate, at both national and European level. Behaviours and activities usually covered by the term ‘drug-related public nuisance’ have long existed in most of the Member States, candidate countries and Norway. Hence, we are looking not at new phenomena, but rather at a new tendency in drug policy, apparent in at least some Member States, to categorise and collate these phenomena under an umbrella concept, and to set the reduction in their occurrence as an objective of national drug strategy.
Les nuisances publiques constituent une préoccupation nouvelle dans le débat politique sur la drogue au plan national et européen. Les comportements et activités généralement couverts par l'expression «nuisances publiques liées à la drogue» existent depuis longtemps dans la plupart des États membres, les pays candidats et la Norvège. Il ne s'agit donc pas d'un phénomène nouveau, mais plutôt d'une nouvelle tendance de la politique antidrogue, qui émerge dans quelques États membres, à classer et à regrouper ces phénomènes sous un concept générique et à considérer la réduction de leur fréquence comme un objectif de la stratégie nationale antidrogue.
Die Störung der öffentlichen Ordnung ist sowohl auf nationaler als auch auf europäischer Ebene in zunehmendem Maße Gegenstand der politischen Drogendebatte. Die Verhaltensweisen und Aktivitäten, die gewöhnlich unter dem Begriff „drogenbedingte Störung der öffentlichen Ordnung“ zusammengefasst werden, sind in den meisten Mitgliedstaaten, den Beitritts- bzw. Kandidatenländern und in Norwegen bereits seit langer Zeit zu beobachten. Es geht hier also nicht um ein neues Phänomen, sondern vielmehr um die neue, zumindest in einigen Mitgliedstaaten zu beobachtende Tendenz in der Drogenpolitik, diese Erscheinungen unter einem Oberbegriff einzustufen und zusammenzuführen und ihre Reduzierung als Ziel in der nationalen Drogenstrategie zu verankern.
I reati contro l’ordine pubblico rappresentano un problema emergente nel dibattito sulle politiche in materia di droga a livello tanto nazionale quanto europeo. I comportamenti e le azioni solitamente compresi nella definizione di “reati contro l’ordine pubblico connessi alla droga” si osservano da tempo nella maggior parte degli Stati membri, dei paesi candidati all’adesione e in Norvegia. Non si sta quindi prendendo atto di nuovi fenomeni, bensì si osserva una nuova tendenza della strategia in materia di droga, perlomeno in alcuni Stati membri, a classificare e a raggruppare tali fenomeni sotto un’unica definizione e a fissare tra gli obiettivi della strategia nazionale in materia di droga la riduzione di tali fenomeni.
A perturbação da ordem pública é uma preocupação emergente no debate sobre a política em matéria de droga, tanto a nível nacional como a nível europeu. Os comportamentos e actividades normalmente abrangidos pelo termo “perturbação da ordem pública relacionada com a droga” já existem há muito na maioria dos Estados-Membros, nos países candidatos e na Noruega. Não estamos, portanto, perante um fenómeno novo, mas sim face a uma nova tendência nesta política, visível pelo menos em alguns Estados-Membros, para classificar e compilar estes fenómenos sob um conceito central e para integrar a redução da sua ocorrência entre os objectivos da estratégia nacional de luta contra a droga.
Η όχληση του κοινού είναι ένα πρόβλημα που αναφέρεται ολοένα και περισσότερο στις συζητήσεις σχετικά με την πολιτική για τα ναρκωτικά, τόσο σε εθνικό όσο και σε ευρωπαϊκό επίπεδο. Οι συμπεριφορές και οι δραστηριότητες που καλύπτονται συνήθως από τον όρο «όχληση του κοινού συνδεόμενη με τα ναρκωτικά» υπάρχουν εδώ και καιρό στα περισσότερα κράτη μέλη, στις υποψήφιες χώρες και στη Νορβηγία. Επομένως, δεν πρόκειται για νέα φαινόμενα, αλλά μάλλον για μια νέα τάση στην πολιτική για τα ναρκωτικά, εμφανή σε ορισμένα τουλάχιστον κράτη μέλη, με στόχο την ταξινόμηση σε κατηγορίες και τη συγκέντρωση των φαινομένων αυτών κάτω από μια συνολική έννοια, και τη συμπερίληψη της μείωσης της εμφάνισής τους στους στόχους της εθνικής στρατηγικής για την καταπολέμηση των ναρκωτικών.
Op zowel nationaal als Europees niveau speelt de problematiek van de publieke overlast een steeds grotere rol in het debat over het drugsbeleid. De meeste lidstaten, kandidaat-lidstaten en Noorwegen rangschikken al geruime tijd bepaalde gedragingen en activiteiten onder het begrip “drugsgerelateerde publieke overlast”. Het gaat dan ook niet om nieuwe verschijnselen, maar meer om een nieuwe tendens in het drugsbeleid, die zich in ieder geval in een aantal lidstaten voordoet, om deze verschijnselen onder een parapluconcept samen te brengen en om het terugdringen ervan als een van de doelstellingen van de nationale drugsstrategie op te nemen.
Rušení veřejného pořádku je otázka, která se stává předmětem debat v rámci protidrogové politiky na národní i evropské úrovni. Chování a aktivity, jež lze obvykle zahrnout pod pojem „rušení veřejného pořádku související s drogami“, již dlouho existují ve většině členských států, kandidátských zemí a v Norsku. Proto před námi nestojí nové jevy, ale spíše nová tendence v protidrogové politice, která je patrná alespoň v některých členských státech. Jedná se o trend kategorizovat a shrnout tyto jevy pod určitou zastřešující koncepci a stanovit omezení jejich výskytu jako cíl národní protidrogové strategie.
Forstyrrelse af den offentlige orden giver anledning til stigende bekymring i den narkotikapolitiske debat på både nationalt og europæisk plan. De adfærdsmønstre og aktiviteter, der normalt er omfattet af udtrykket 'narkotikarelateret forstyrrelse af den offentlige orden', har længe eksisteret i hovedparten af medlemsstaterne, kandidatlandene og Norge. Der er således ikke tale om nye fænomener, men snarere om en ny tendens i forbindelse med narkotikapolitikken, som har gjort sig gældende i det mindste i nogle medlemsstater, hvor disse fænomener henføres og samles under et paraplybegreb, og en nedbringelse af forekomsten heraf opstilles som et mål for den nationale narkotikastrategi.
Üldust häiriv tegevus on üha suurenev mure uimastipoliitika alastes aruteludes nii riiklikul kui Euroopa tasandil. „Uimastitega seotud üldust häiriva tegevuse” mõiste all käsitletav käitumine ja tegevused on enamikus liikmesriikides, kandidaatriikides ja Norras kaua eksisteerinud. Seega ei ole tegemist uue nähtusega, küll aga uue, vähemalt mõnedes liikmesriikides täheldatava suundumusega uimastipoliitikas, liigitada ja koondada need nähtused ühe ja sama mõiste alla ja seada nende esinemise vähendamine riikliku uimastistrateegia eesmärgiks.
Yleinen haitta on kasvava huolenaihe huumepolitiikasta sekä kansallisella että Euroopan tasolla käytävissä keskusteluissa. "Huumeisiin liittyvällä yleisellä haitalla" tavallisesti tarkoitettua käyttäytymistä ja toimintaa on esiintynyt useimmissa jäsenvaltioissa, ehdokasvaltioissa ja Norjassa jo pitkään. Ilmiö ei siis ole uusi, mutta ainakin joissakin maissa on huumepolitiikan alalla ilmaantunut uusi suuntaus tämän ilmiön luokittelemiseksi ja yhdistämiseksi yleisen käsitteen alle ja sen esiintymisen vähentämisen asettamiseksi kansallisen huumestrategian tavoitteeksi.
A drogpolitikáról folyó vitán belül a közrend megzavarása mind országos, mind európai szinten egyre nagyobb figyelmet kap. A „kábítószerrel összefüggő közrendzavarás” kifejezéshez tartozó viselkedések és tevékenységek régóta léteznek a tagállamokban, tagjelölt országokban és Norvégiában. Nem új jelenséggel van tehát dolgunk, inkább csak egy új tendenciával a drogpolitikán belül – legalábbis néhány tagállamban –, amely arra irányul, hogy egy gyűjtőfogalomhoz sorolják és összevessék ezeket a jelenségeket, előfordulásuk csökkentését pedig a nemzeti drogstratégia egyik célkitűzésévé emeljék.
Ordensforstyrrelse er et tema som stadig oftere dukker opp i den narkotikapolitiske debatten på nasjonalt og europeisk plan. De fleste medlemsstatene, søkerlandene og Norge har lenge opplevd atferd og aktiviteter som vanligvis omfattes av begrepet “narkotikarelatert ordensforstyrrelse”. Det er altså ikke snakk om et nytt fenomen, men heller en ny tendens innen narkotikapolitikken – som i hvert fall kan sees i noen medlemsstater – til å kategorisere og kollatere disse fenomenene under et paraplybegrep og sette reduksjon av forekomsten av disse opp som et mål for den nasjonale narkotikastrategien.
Naruszanie porządku publicznego to nowy temat poruszany w ramach debat prowadzonych nad polityką antynarkotykową zarówno na szczeblu krajowym, jak i europejskim. Zachowania i działania obejmowane zwyczajowo terminem „naruszanie porządku publicznego związane z narkotykami” od dawna obserwowane są w większości Państw Członkowskich, państw kandydujących i w Norwegii. Nie jest to zatem zjawisko nowe, chodzi raczej o nową tendencję widoczną w polityce antynarkotykowej przynajmniej kilku Państw Członkowskich. Tendencja ta ma doprowadzić do kategoryzacji i zestawiania tych zjawisk w ramach jednej, łącznej koncepcji oraz do ograniczenia ich występowania jako celu krajowej strategii antynarkotykowej.
Tulburarea ordinii publice constituie o preocupare tot mai importantă în cadrul dezbaterii asupra politicilor privind drogurile atât la nivel naţional cât şi la nivel european. Comportamentele şi activităţile definite de obicei de termenul „tulburarea ordinii publice legată de droguri” există de mult timp în statele membre, în ţările candidate şi în Norvegia. Prin urmare, nu este vorba de un fenomen nou, ci mai degrabă de o nouă tendinţă în cadrul politicilor privind drogurile, care a devenit evidentă cel puţin în câteva state membre, de a clasifica şi reuni aceste fenomene într-un concept de tip umbrelă, precum şi de a transforma reducerea incidenţei acestora în obiectiv al strategiei naţionale privind drogurile.
Verejné pohoršenie je nový problém v politickej diskusii o drogách tak na národnej, ako aj európskej úrovni. Správanie a aktivity, na ktoré sa „verejné pohoršenie súvisiace s drogami“ vzťahuje, existujú vo väčšine členských štátov, kandidátskych krajín a v Nórsku dávno. Nedívame sa teda na nové javy, ale skôr na novú snahu, zrejmú prinajmenšom v protidrogovej politike niektorých členských štátov, kategorizovať a zhromaždiť tieto javy v rámci jedného zastrešujúceho pojmu a ako cieľ národnej protidrogovej stratégie znížiť ich výskyt.
Motenje javnega reda in miru je naraščajoča skrb v razpravah o politiki drog na nacionalni in evropski ravni. Vedenja in dejavnosti, ki so po navadi zajeti z izrazom "motenje javnega reda in miru zaradi drog", že dolgo obstajajo v večini držav članic, držav kandidatk in na Norveškem. Tako se sedaj ne srečujemo z novim pojavom, ampak z novo težnjo na področju politike drog, ki se je pojavila vsaj v nekaterih državah članicah, da bi te pojave razvrstili in zbrali v okvir krovnega koncepta ter zmanjšanje njihovega pojavljanja postavili kot cilj v nacionalni strategiji boja proti drogam.
Inom den politiska debatten om narkotika på både nationell och europeisk nivå har den olägenhet som narkotikamissbruk innebär för allmänheten i allt högre grad kommit att bli en fråga som ger upphov till oro. Beteenden och aktiviteter som oftast omfattas av termen ”olägenhet som narkotikamissbruk innebär för allmänheten” har länge funnits i de flesta medlemsstater, kandidatländer och Norge. Det handlar alltså inte om något nytt fenomen, utan snarare om en ny tendens inom narkotikapolitiken, som är tydlig i åtminstone några medlemsstater, och som går ut på att kategorisera och samla dessa fenomen under ett paraplykoncept och att ha som mål att minska deras förekomst.
Traucējumi sabiedrībai ir arvien lielāks satraukuma cēlonis saistībā ar narkotiku politisko apspriešanu gan nacionālā, gan Eiropas līmenī. Uzvedības modeļi un darbības, ko parasti apzīmē ar terminu „ar narkotikām saistītie traucējumi sabiedrībai” , ir pastāvējuši jau ilgi lielākajā daļā dalībvalstu, kandidātvalstu un Norvēģijā. Līdz ar to netiek apskatīta jauna parādība, bet gan jaunas tendences narkotiku politikā, kas ir acīmredzamas vismaz dažās dalībvalstīs, lai kategorizētu un apvienotu šīs parādības vienā visaptverošā koncepcijā, un lai noteiktu to samazināšanu kā vienu no mērķiem nacionālajā narkotiku stratēģijā.
  press4-es  
Otras reacciones incluyen la aprobación de disposiciones legales contra las molestias en el orden público específicamente asociadas al consumo de drogas (España, Francia, Reino Unido: por ejemplo, disposiciones sobre fiestas multitudinarias (rave); prohibición de esparcir el instrumental utilizado para el consumo); iniciativas de vigilancia policial a escala local (Alemania, Grecia, Irlanda, Italia, Chipre y Finlandia); medidas para eliminar las concentraciones de drogadictos en vías públicas (Dinamarca y Alemania) y aplicación de medidas para mitigar los daños y expresamente concebidas con objeto de paliar las molestias en el orden público (Luxemburgo y Hungría).
Parmi les autres réponses figure l’adoption de législations contre les nuisances publiques spécifiquement liées à la drogue (Espagne, France, Royaume-Uni: par exemple règlementations des soirées rave; contre l’abandon de matériels pour la consommation de drogue); des initiatives locales en matière d’ordre public (Allemagne, Grèce, Irlande, Italie, Chypre et Finlande); des mesures visant à éliminer la consommation de drogues sur les lieux publics (Danemark et Allemagne); ou des mesures de réduction des risques visant explicitement les nuisances publiques liées à la drogue (Luxembourg et Hongrie).
Zu weiteren Reaktionen zählen die Annahme von Gesetzen gegen die drogenbedingte Störung der öffentlichen Ordnung (Spanien, Frankreich, das Vereinigte Königreich – z. B. Verordnungen im Zusammenhang mit Rave-Partys oder gegen Spritzenmüll), lokale Strategien (Deutschland, Griechenland, Irland, Italien, Zypern und Finnland), Maßnahmen zur Begrenzung von offenen Drogenszenen (Dänemark und Deutschland) sowie Maßnahmen zur Schadensminimierung, die explizit auf die durch Drogenkonsum bedingte Störung der öffentlichen Ordnung ausgerichtet sind (Luxemburg und Ungarn).
Altre risposte comprendono l’adozione di leggi contro forme specifiche di turbativa all’ordine pubblico connessa alla droga (Spagna, Francia, Regno Unito – ad es. regolamenti sulle feste rave o contro l’abbandono sulla pubblica via di oggetti utilizzati per l’assunzione di stupefacenti); iniziative locali di polizia (Germania, Grecia, Irlanda, Italia, Cipro e Finlandia); misure volte ad eliminare le zone franche (Danimarca e Germania); misure di riduzione dei danni esplicitamente incentrate sulla turbativa all’ordine pubblico connessa alla droga. (Lussemburgo e Ungheria).
Outras respostas incluem a adopção de leis contra a perturbação da ordem pública especificamente causada pela droga (Espanha, França, Reino Unido – por exemplo, regulamentação das raves; medidas contra o abandono na via pública de artigos relacionados com a droga); iniciativas de policiamento ao nível local (Alemanha, Grécia, Irlanda, Itália, Chipre e Finlândia); medidas para eliminar os locais públicos de venda e consumo de droga (Dinamarca e Alemanha); e medidas de redução dos danos explicitamente direccionadas para a perturbação da ordem pública relacionada com a droga (Luxemburgo e Hungria).
Ook zijn er wetten aangenomen tegen drugsspecifieke publieke overlast (Spanje, Frankrijk, het VK – bijvoorbeeld verordeningen betreffende houseparty’s, en tegen het rondslingeren van drugsmateriaal); bestaan er lokale beleidsinitiatieven (Duitsland, Griekenland, Italië, Cyprus en Finland); maatregelen tegen openlijke drugsmarkten (Denemarken en Duitsland); en schadebeperkende maatregelen die expliciet gericht zijn tegen drugsgerelateerde publieke overlast (Luxemburg en Hongarije).
Andre initiativer omfatter vedtagelsen af love mod narkotikaspecifik forstyrrelse af den offentlige orden (Spanien, Frankrig, Det Forenede Kongerige – f.eks. reguleringer i forbindelse med raves; mod henkastning af sprøjteudstyr); lokale overvågningsinitiativer (Tyskland, Grækenland, Irland, Italien, Cypern og Finland); foranstaltninger til at fjerne åbne narkotikamiljøer (Danmark og Tyskland) samt skadesreduktions- foranstaltninger, der udtrykkeligt er målrettet mod den narkotikarelaterede forstyrrelse af den offentlige orden (Luxembourg og Ungarn).
Edasised vastureaktsioonid hõlmavad uimastitega seotud korrarikkumiste vastaste seaduste vastuvõtmist (Hispaanias, Prantsusmaal, Ühendkuningriigis – nt eeskirjad reivide kohta; uimastitarbimise vahendite äraviskamise kohta), kohalikke korravalvealgatusi (Saksamaal, Kreekas, Iirimaal, Itaalias, Küprosel ja Soomes), meetmeid uimastitarbimise keelustamiseks meelelahutuskohtades (Taanis ja Saksamaal) ja kahju vähendamise meetmeid, mis on suunatud otseselt uimastitega seotud korrarikkumiste vastu (Luksemburgis ja Ungaris).
Muita toimia ovat lait huumeista johtuvien julkisten häiriöiden torjumiseksi (Espanja, Ranska, Yhdistynyt kuningaskunta – esim. säännökset rave-juhlista ja huumeiden pistosvälineistä aiheutuvista roskaamisesta); paikallistason valvontaan liittyvät aloitteet (Saksa, Kreikka, Irlanti, Italia, Kypros ja Suomi); toimenpiteet avointen huumeidenkäyttöpaikkojen poistamiseksi (Tanska ja Saksa) ja erityisesti julkisiin häiriöihin kohdistuvat haittoja vähentävät toimenpiteet (Luxemburg ja Unkari).
Andre tiltak omfatter innføringen av lover mot narkotikaspesifikke ordensforstyrrelser (Spania, Frankrike, UK – f.eks. forskrifter for rave-parties, mot forsøpling med brukerutstyr), lokale politiinitiativer (Tyskland, Hellas, Irland, Italia, Kypros og Finland), tiltak for å fjerne åpne narkotikamiljøer (Danmark og Tyskland) og skadereduserende tiltak særlig innrettet på narkotikarelaterte ordensforstyrrelser (Luxembourg og Ungarn).
Inne reakcje obejmuja przyjecie prawa wymierzonego przeciwko naruszeniom porzadku publicznego zwiazanym z narkotykami (Hiszpania, Francja, Wielka Brytania – np. regulacje dotyczace imprez rave; przeciwko zasmiecaniu akcesoriami do zazywania narkotyków); lokalne inicjatywy porzadkowe (Niemcy, Grecja, Irlandia, Włochy, Cypr i Finlandia); srodki majace na celu eliminacje miejsc zwyczajowego handlowania narkotykami (Dania i Niemcy); a takze działania z obszaru redukcji szkód, ukierunkowane bezposrednio na zwiazane z narkotykami naruszenia porzadku publicznego (Luksemburg i Wegry).
Alte rǎspunsuri includ adoptarea de legi împotriva tulburǎrii ordinii publice ca urmare a consumului de droguri (Spania, Franţa, Marea Britanie – de exemplu reglementǎrile cu privire la petreceri; împotriva aruncǎrii la gunoi a instrumentelor specifice consumului de droguri); iniIiative politice locale (Germania, Grecia, Irlanda, Italia, Cipru şi Finlanda); mǎsuri de eliminare a consumului de droguri în public (Danemarca şi Germania); şi mǎsuri de harm reduction cu referire directǎ la tulburarea ordinii publice ca urmare a consumului de droguri. (Luxemburg şi Ungaria).
Nadaljnji odzivi vkljucujejo sprejemanje zakonov proti motnjam javnega reda in miru zaradi drog (Španija, Francija, Združeno kraljestvo – npr. predpisi za »rave« zabave in proti onesnaževanju s pripomocki za uživanje drog), lokalne politicne pobude (Nemcija, Grcija, Irska, Italija, Ciper in Finska), ukrepe za odpravo odprtih odvisniških scen (Danska in Nemcija) in ukrepe za zmanjševanje škode, posebej usmerjene v motnje javnega reda in miru zaradi drog (Luksemburg in Madžarska).
Andra åtgärder är lagar mot problem för allmänheten som i synnerhet beror på narkotikamissbruk (Spanien, Frankrike, Storbritannien – t.ex. föreskrifter i samband med rejvarrangemang och mot nedskräpning med sprutor), lokala polispatrulleringsinitiativ (Tyskland, Grekland, Irland, Italien, Cypern och Finland), åtgärder för att få bort öppna narkotikakulturer (Danmark och Tyskland) och skademinskande insatser som uttryckligen är riktade mot de problem som narkotikan innebär för allmänheten (Luxemburg och Ungern).
Turpmǎku pasǎkumu vidu ir minami pret narkotiku raditiem sabiedriskǎs kǎrtibas traucejumiem versti tiesibu akti (Spǎnijǎ, Francijǎ, Apvienotajǎ Karaliste – piemeram, reiva ballišu regulejums, noteikumi pret apkǎrtnes piesǎrnošanu ar narkotiku lietošanas piederumiem); vieteji policijas pasǎkumi (Vǎcijǎ, Griefiijǎ, Irijǎ, Itǎlijǎ, Kiprǎ un Somijǎ); pasǎkumi pret atklǎtu narkomǎnu dzivesveidu (Dǎnijǎ un Vǎcijǎ); kaitejuma mazinǎšanas pasǎkumi, kas versti tieši pret narkotiku raditiem sabiedriskǎs kǎrtibas traucejumiem (Luksemburgǎ un Ungǎrijǎ).
  Recuadro 2  
Las alteraciones del orden público constituyen una nueva preocupación en el debate sobre la política en materia de drogas, tanto a nivel nacional como europeo. Los comportamientos y actividades comprendidas normalmente bajo el término «alteraciones del orden público relacionadas con las drogas» existen desde hace mucho tiempo en la mayoría de Estados miembros, los países candidatos y Noruega.
Public nuisance is an emerging concern within drug policy debate, at both national and European level. Behaviours and activities usually covered by the term ‘drug-related public nuisance’ have long existed in most of the Member States, candidate countries and Norway. Hence, we are looking not at new phenomena, but rather at a new tendency in drug policy, apparent in at least some Member States, to categorise and collate these phenomena under an umbrella concept, and to set the reduction in their occurrence as an objective of national drug strategy.
Les nuisances publiques constituent une préoccupation nouvelle dans le débat politique sur la drogue au plan national et européen. Les comportements et activités généralement couverts par l'expression «nuisances publiques liées à la drogue» existent depuis longtemps dans la plupart des États membres, les pays candidats et la Norvège. Il ne s'agit donc pas d'un phénomène nouveau, mais plutôt d'une nouvelle tendance de la politique antidrogue, qui émerge dans quelques États membres, à classer et à regrouper ces phénomènes sous un concept générique et à considérer la réduction de leur fréquence comme un objectif de la stratégie nationale antidrogue.
Die Störung der öffentlichen Ordnung ist sowohl auf nationaler als auch auf europäischer Ebene in zunehmendem Maße Gegenstand der politischen Drogendebatte. Die Verhaltensweisen und Aktivitäten, die gewöhnlich unter dem Begriff „drogenbedingte Störung der öffentlichen Ordnung“ zusammengefasst werden, sind in den meisten Mitgliedstaaten, den Beitritts- bzw. Kandidatenländern und in Norwegen bereits seit langer Zeit zu beobachten. Es geht hier also nicht um ein neues Phänomen, sondern vielmehr um die neue, zumindest in einigen Mitgliedstaaten zu beobachtende Tendenz in der Drogenpolitik, diese Erscheinungen unter einem Oberbegriff einzustufen und zusammenzuführen und ihre Reduzierung als Ziel in der nationalen Drogenstrategie zu verankern.
I reati contro l’ordine pubblico rappresentano un problema emergente nel dibattito sulle politiche in materia di droga a livello tanto nazionale quanto europeo. I comportamenti e le azioni solitamente compresi nella definizione di “reati contro l’ordine pubblico connessi alla droga” si osservano da tempo nella maggior parte degli Stati membri, dei paesi candidati all’adesione e in Norvegia. Non si sta quindi prendendo atto di nuovi fenomeni, bensì si osserva una nuova tendenza della strategia in materia di droga, perlomeno in alcuni Stati membri, a classificare e a raggruppare tali fenomeni sotto un’unica definizione e a fissare tra gli obiettivi della strategia nazionale in materia di droga la riduzione di tali fenomeni.
A perturbação da ordem pública é uma preocupação emergente no debate sobre a política em matéria de droga, tanto a nível nacional como a nível europeu. Os comportamentos e actividades normalmente abrangidos pelo termo “perturbação da ordem pública relacionada com a droga” já existem há muito na maioria dos Estados-Membros, nos países candidatos e na Noruega. Não estamos, portanto, perante um fenómeno novo, mas sim face a uma nova tendência nesta política, visível pelo menos em alguns Estados-Membros, para classificar e compilar estes fenómenos sob um conceito central e para integrar a redução da sua ocorrência entre os objectivos da estratégia nacional de luta contra a droga.
Η όχληση του κοινού είναι ένα πρόβλημα που αναφέρεται ολοένα και περισσότερο στις συζητήσεις σχετικά με την πολιτική για τα ναρκωτικά, τόσο σε εθνικό όσο και σε ευρωπαϊκό επίπεδο. Οι συμπεριφορές και οι δραστηριότητες που καλύπτονται συνήθως από τον όρο «όχληση του κοινού συνδεόμενη με τα ναρκωτικά» υπάρχουν εδώ και καιρό στα περισσότερα κράτη μέλη, στις υποψήφιες χώρες και στη Νορβηγία. Επομένως, δεν πρόκειται για νέα φαινόμενα, αλλά μάλλον για μια νέα τάση στην πολιτική για τα ναρκωτικά, εμφανή σε ορισμένα τουλάχιστον κράτη μέλη, με στόχο την ταξινόμηση σε κατηγορίες και τη συγκέντρωση των φαινομένων αυτών κάτω από μια συνολική έννοια, και τη συμπερίληψη της μείωσης της εμφάνισής τους στους στόχους της εθνικής στρατηγικής για την καταπολέμηση των ναρκωτικών.
Op zowel nationaal als Europees niveau speelt de problematiek van de publieke overlast een steeds grotere rol in het debat over het drugsbeleid. De meeste lidstaten, kandidaat-lidstaten en Noorwegen rangschikken al geruime tijd bepaalde gedragingen en activiteiten onder het begrip “drugsgerelateerde publieke overlast”. Het gaat dan ook niet om nieuwe verschijnselen, maar meer om een nieuwe tendens in het drugsbeleid, die zich in ieder geval in een aantal lidstaten voordoet, om deze verschijnselen onder een parapluconcept samen te brengen en om het terugdringen ervan als een van de doelstellingen van de nationale drugsstrategie op te nemen.
Rušení veřejného pořádku je otázka, která se stává předmětem debat v rámci protidrogové politiky na národní i evropské úrovni. Chování a aktivity, jež lze obvykle zahrnout pod pojem „rušení veřejného pořádku související s drogami“, již dlouho existují ve většině členských států, kandidátských zemí a v Norsku. Proto před námi nestojí nové jevy, ale spíše nová tendence v protidrogové politice, která je patrná alespoň v některých členských státech. Jedná se o trend kategorizovat a shrnout tyto jevy pod určitou zastřešující koncepci a stanovit omezení jejich výskytu jako cíl národní protidrogové strategie.
Forstyrrelse af den offentlige orden giver anledning til stigende bekymring i den narkotikapolitiske debat på både nationalt og europæisk plan. De adfærdsmønstre og aktiviteter, der normalt er omfattet af udtrykket 'narkotikarelateret forstyrrelse af den offentlige orden', har længe eksisteret i hovedparten af medlemsstaterne, kandidatlandene og Norge. Der er således ikke tale om nye fænomener, men snarere om en ny tendens i forbindelse med narkotikapolitikken, som har gjort sig gældende i det mindste i nogle medlemsstater, hvor disse fænomener henføres og samles under et paraplybegreb, og en nedbringelse af forekomsten heraf opstilles som et mål for den nationale narkotikastrategi.
Üldust häiriv tegevus on üha suurenev mure uimastipoliitika alastes aruteludes nii riiklikul kui Euroopa tasandil. „Uimastitega seotud üldust häiriva tegevuse” mõiste all käsitletav käitumine ja tegevused on enamikus liikmesriikides, kandidaatriikides ja Norras kaua eksisteerinud. Seega ei ole tegemist uue nähtusega, küll aga uue, vähemalt mõnedes liikmesriikides täheldatava suundumusega uimastipoliitikas, liigitada ja koondada need nähtused ühe ja sama mõiste alla ja seada nende esinemise vähendamine riikliku uimastistrateegia eesmärgiks.
Yleinen haitta on kasvava huolenaihe huumepolitiikasta sekä kansallisella että Euroopan tasolla käytävissä keskusteluissa. "Huumeisiin liittyvällä yleisellä haitalla" tavallisesti tarkoitettua käyttäytymistä ja toimintaa on esiintynyt useimmissa jäsenvaltioissa, ehdokasvaltioissa ja Norjassa jo pitkään. Ilmiö ei siis ole uusi, mutta ainakin joissakin maissa on huumepolitiikan alalla ilmaantunut uusi suuntaus tämän ilmiön luokittelemiseksi ja yhdistämiseksi yleisen käsitteen alle ja sen esiintymisen vähentämisen asettamiseksi kansallisen huumestrategian tavoitteeksi.
A drogpolitikáról folyó vitán belül a közrend megzavarása mind országos, mind európai szinten egyre nagyobb figyelmet kap. A „kábítószerrel összefüggő közrendzavarás” kifejezéshez tartozó viselkedések és tevékenységek régóta léteznek a tagállamokban, tagjelölt országokban és Norvégiában. Nem új jelenséggel van tehát dolgunk, inkább csak egy új tendenciával a drogpolitikán belül – legalábbis néhány tagállamban –, amely arra irányul, hogy egy gyűjtőfogalomhoz sorolják és összevessék ezeket a jelenségeket, előfordulásuk csökkentését pedig a nemzeti drogstratégia egyik célkitűzésévé emeljék.
Ordensforstyrrelse er et tema som stadig oftere dukker opp i den narkotikapolitiske debatten på nasjonalt og europeisk plan. De fleste medlemsstatene, søkerlandene og Norge har lenge opplevd atferd og aktiviteter som vanligvis omfattes av begrepet “narkotikarelatert ordensforstyrrelse”. Det er altså ikke snakk om et nytt fenomen, men heller en ny tendens innen narkotikapolitikken – som i hvert fall kan sees i noen medlemsstater – til å kategorisere og kollatere disse fenomenene under et paraplybegrep og sette reduksjon av forekomsten av disse opp som et mål for den nasjonale narkotikastrategien.
Naruszanie porządku publicznego to nowy temat poruszany w ramach debat prowadzonych nad polityką antynarkotykową zarówno na szczeblu krajowym, jak i europejskim. Zachowania i działania obejmowane zwyczajowo terminem „naruszanie porządku publicznego związane z narkotykami” od dawna obserwowane są w większości Państw Członkowskich, państw kandydujących i w Norwegii. Nie jest to zatem zjawisko nowe, chodzi raczej o nową tendencję widoczną w polityce antynarkotykowej przynajmniej kilku Państw Członkowskich. Tendencja ta ma doprowadzić do kategoryzacji i zestawiania tych zjawisk w ramach jednej, łącznej koncepcji oraz do ograniczenia ich występowania jako celu krajowej strategii antynarkotykowej.
Tulburarea ordinii publice constituie o preocupare tot mai importantă în cadrul dezbaterii asupra politicilor privind drogurile atât la nivel naţional cât şi la nivel european. Comportamentele şi activităţile definite de obicei de termenul „tulburarea ordinii publice legată de droguri” există de mult timp în statele membre, în ţările candidate şi în Norvegia. Prin urmare, nu este vorba de un fenomen nou, ci mai degrabă de o nouă tendinţă în cadrul politicilor privind drogurile, care a devenit evidentă cel puţin în câteva state membre, de a clasifica şi reuni aceste fenomene într-un concept de tip umbrelă, precum şi de a transforma reducerea incidenţei acestora în obiectiv al strategiei naţionale privind drogurile.
Verejné pohoršenie je nový problém v politickej diskusii o drogách tak na národnej, ako aj európskej úrovni. Správanie a aktivity, na ktoré sa „verejné pohoršenie súvisiace s drogami“ vzťahuje, existujú vo väčšine členských štátov, kandidátskych krajín a v Nórsku dávno. Nedívame sa teda na nové javy, ale skôr na novú snahu, zrejmú prinajmenšom v protidrogovej politike niektorých členských štátov, kategorizovať a zhromaždiť tieto javy v rámci jedného zastrešujúceho pojmu a ako cieľ národnej protidrogovej stratégie znížiť ich výskyt.
Motenje javnega reda in miru je naraščajoča skrb v razpravah o politiki drog na nacionalni in evropski ravni. Vedenja in dejavnosti, ki so po navadi zajeti z izrazom "motenje javnega reda in miru zaradi drog", že dolgo obstajajo v večini držav članic, držav kandidatk in na Norveškem. Tako se sedaj ne srečujemo z novim pojavom, ampak z novo težnjo na področju politike drog, ki se je pojavila vsaj v nekaterih državah članicah, da bi te pojave razvrstili in zbrali v okvir krovnega koncepta ter zmanjšanje njihovega pojavljanja postavili kot cilj v nacionalni strategiji boja proti drogam.
Inom den politiska debatten om narkotika på både nationell och europeisk nivå har den olägenhet som narkotikamissbruk innebär för allmänheten i allt högre grad kommit att bli en fråga som ger upphov till oro. Beteenden och aktiviteter som oftast omfattas av termen ”olägenhet som narkotikamissbruk innebär för allmänheten” har länge funnits i de flesta medlemsstater, kandidatländer och Norge. Det handlar alltså inte om något nytt fenomen, utan snarare om en ny tendens inom narkotikapolitiken, som är tydlig i åtminstone några medlemsstater, och som går ut på att kategorisera och samla dessa fenomen under ett paraplykoncept och att ha som mål att minska deras förekomst.
  press4-es  
Otras reacciones incluyen la aprobación de disposiciones legales contra las molestias en el orden público específicamente asociadas al consumo de drogas (España, Francia, Reino Unido: por ejemplo, disposiciones sobre fiestas multitudinarias (rave); prohibición de esparcir el instrumental utilizado para el consumo); iniciativas de vigilancia policial a escala local (Alemania, Grecia, Irlanda, Italia, Chipre y Finlandia); medidas para eliminar las concentraciones de drogadictos en vías públicas (Dinamarca y Alemania) y aplicación de medidas para mitigar los daños y expresamente concebidas con objeto de paliar las molestias en el orden público (Luxemburgo y Hungría).
Parmi les autres réponses figure l’adoption de législations contre les nuisances publiques spécifiquement liées à la drogue (Espagne, France, Royaume-Uni: par exemple règlementations des soirées rave; contre l’abandon de matériels pour la consommation de drogue); des initiatives locales en matière d’ordre public (Allemagne, Grèce, Irlande, Italie, Chypre et Finlande); des mesures visant à éliminer la consommation de drogues sur les lieux publics (Danemark et Allemagne); ou des mesures de réduction des risques visant explicitement les nuisances publiques liées à la drogue (Luxembourg et Hongrie).
Zu weiteren Reaktionen zählen die Annahme von Gesetzen gegen die drogenbedingte Störung der öffentlichen Ordnung (Spanien, Frankreich, das Vereinigte Königreich – z. B. Verordnungen im Zusammenhang mit Rave-Partys oder gegen Spritzenmüll), lokale Strategien (Deutschland, Griechenland, Irland, Italien, Zypern und Finnland), Maßnahmen zur Begrenzung von offenen Drogenszenen (Dänemark und Deutschland) sowie Maßnahmen zur Schadensminimierung, die explizit auf die durch Drogenkonsum bedingte Störung der öffentlichen Ordnung ausgerichtet sind (Luxemburg und Ungarn).
Altre risposte comprendono l’adozione di leggi contro forme specifiche di turbativa all’ordine pubblico connessa alla droga (Spagna, Francia, Regno Unito – ad es. regolamenti sulle feste rave o contro l’abbandono sulla pubblica via di oggetti utilizzati per l’assunzione di stupefacenti); iniziative locali di polizia (Germania, Grecia, Irlanda, Italia, Cipro e Finlandia); misure volte ad eliminare le zone franche (Danimarca e Germania); misure di riduzione dei danni esplicitamente incentrate sulla turbativa all’ordine pubblico connessa alla droga. (Lussemburgo e Ungheria).
Outras respostas incluem a adopção de leis contra a perturbação da ordem pública especificamente causada pela droga (Espanha, França, Reino Unido – por exemplo, regulamentação das raves; medidas contra o abandono na via pública de artigos relacionados com a droga); iniciativas de policiamento ao nível local (Alemanha, Grécia, Irlanda, Itália, Chipre e Finlândia); medidas para eliminar os locais públicos de venda e consumo de droga (Dinamarca e Alemanha); e medidas de redução dos danos explicitamente direccionadas para a perturbação da ordem pública relacionada com a droga (Luxemburgo e Hungria).
Ook zijn er wetten aangenomen tegen drugsspecifieke publieke overlast (Spanje, Frankrijk, het VK – bijvoorbeeld verordeningen betreffende houseparty’s, en tegen het rondslingeren van drugsmateriaal); bestaan er lokale beleidsinitiatieven (Duitsland, Griekenland, Italië, Cyprus en Finland); maatregelen tegen openlijke drugsmarkten (Denemarken en Duitsland); en schadebeperkende maatregelen die expliciet gericht zijn tegen drugsgerelateerde publieke overlast (Luxemburg en Hongarije).
Andre initiativer omfatter vedtagelsen af love mod narkotikaspecifik forstyrrelse af den offentlige orden (Spanien, Frankrig, Det Forenede Kongerige – f.eks. reguleringer i forbindelse med raves; mod henkastning af sprøjteudstyr); lokale overvågningsinitiativer (Tyskland, Grækenland, Irland, Italien, Cypern og Finland); foranstaltninger til at fjerne åbne narkotikamiljøer (Danmark og Tyskland) samt skadesreduktions- foranstaltninger, der udtrykkeligt er målrettet mod den narkotikarelaterede forstyrrelse af den offentlige orden (Luxembourg og Ungarn).
Edasised vastureaktsioonid hõlmavad uimastitega seotud korrarikkumiste vastaste seaduste vastuvõtmist (Hispaanias, Prantsusmaal, Ühendkuningriigis – nt eeskirjad reivide kohta; uimastitarbimise vahendite äraviskamise kohta), kohalikke korravalvealgatusi (Saksamaal, Kreekas, Iirimaal, Itaalias, Küprosel ja Soomes), meetmeid uimastitarbimise keelustamiseks meelelahutuskohtades (Taanis ja Saksamaal) ja kahju vähendamise meetmeid, mis on suunatud otseselt uimastitega seotud korrarikkumiste vastu (Luksemburgis ja Ungaris).
Muita toimia ovat lait huumeista johtuvien julkisten häiriöiden torjumiseksi (Espanja, Ranska, Yhdistynyt kuningaskunta – esim. säännökset rave-juhlista ja huumeiden pistosvälineistä aiheutuvista roskaamisesta); paikallistason valvontaan liittyvät aloitteet (Saksa, Kreikka, Irlanti, Italia, Kypros ja Suomi); toimenpiteet avointen huumeidenkäyttöpaikkojen poistamiseksi (Tanska ja Saksa) ja erityisesti julkisiin häiriöihin kohdistuvat haittoja vähentävät toimenpiteet (Luxemburg ja Unkari).
Andre tiltak omfatter innføringen av lover mot narkotikaspesifikke ordensforstyrrelser (Spania, Frankrike, UK – f.eks. forskrifter for rave-parties, mot forsøpling med brukerutstyr), lokale politiinitiativer (Tyskland, Hellas, Irland, Italia, Kypros og Finland), tiltak for å fjerne åpne narkotikamiljøer (Danmark og Tyskland) og skadereduserende tiltak særlig innrettet på narkotikarelaterte ordensforstyrrelser (Luxembourg og Ungarn).
Inne reakcje obejmuja przyjecie prawa wymierzonego przeciwko naruszeniom porzadku publicznego zwiazanym z narkotykami (Hiszpania, Francja, Wielka Brytania – np. regulacje dotyczace imprez rave; przeciwko zasmiecaniu akcesoriami do zazywania narkotyków); lokalne inicjatywy porzadkowe (Niemcy, Grecja, Irlandia, Włochy, Cypr i Finlandia); srodki majace na celu eliminacje miejsc zwyczajowego handlowania narkotykami (Dania i Niemcy); a takze działania z obszaru redukcji szkód, ukierunkowane bezposrednio na zwiazane z narkotykami naruszenia porzadku publicznego (Luksemburg i Wegry).
Alte rǎspunsuri includ adoptarea de legi împotriva tulburǎrii ordinii publice ca urmare a consumului de droguri (Spania, Franţa, Marea Britanie – de exemplu reglementǎrile cu privire la petreceri; împotriva aruncǎrii la gunoi a instrumentelor specifice consumului de droguri); iniIiative politice locale (Germania, Grecia, Irlanda, Italia, Cipru şi Finlanda); mǎsuri de eliminare a consumului de droguri în public (Danemarca şi Germania); şi mǎsuri de harm reduction cu referire directǎ la tulburarea ordinii publice ca urmare a consumului de droguri. (Luxemburg şi Ungaria).
Nadaljnji odzivi vkljucujejo sprejemanje zakonov proti motnjam javnega reda in miru zaradi drog (Španija, Francija, Združeno kraljestvo – npr. predpisi za »rave« zabave in proti onesnaževanju s pripomocki za uživanje drog), lokalne politicne pobude (Nemcija, Grcija, Irska, Italija, Ciper in Finska), ukrepe za odpravo odprtih odvisniških scen (Danska in Nemcija) in ukrepe za zmanjševanje škode, posebej usmerjene v motnje javnega reda in miru zaradi drog (Luksemburg in Madžarska).
Andra åtgärder är lagar mot problem för allmänheten som i synnerhet beror på narkotikamissbruk (Spanien, Frankrike, Storbritannien – t.ex. föreskrifter i samband med rejvarrangemang och mot nedskräpning med sprutor), lokala polispatrulleringsinitiativ (Tyskland, Grekland, Irland, Italien, Cypern och Finland), åtgärder för att få bort öppna narkotikakulturer (Danmark och Tyskland) och skademinskande insatser som uttryckligen är riktade mot de problem som narkotikan innebär för allmänheten (Luxemburg och Ungern).
Turpmǎku pasǎkumu vidu ir minami pret narkotiku raditiem sabiedriskǎs kǎrtibas traucejumiem versti tiesibu akti (Spǎnijǎ, Francijǎ, Apvienotajǎ Karaliste – piemeram, reiva ballišu regulejums, noteikumi pret apkǎrtnes piesǎrnošanu ar narkotiku lietošanas piederumiem); vieteji policijas pasǎkumi (Vǎcijǎ, Griefiijǎ, Irijǎ, Itǎlijǎ, Kiprǎ un Somijǎ); pasǎkumi pret atklǎtu narkomǎnu dzivesveidu (Dǎnijǎ un Vǎcijǎ); kaitejuma mazinǎšanas pasǎkumi, kas versti tieši pret narkotiku raditiem sabiedriskǎs kǎrtibas traucejumiem (Luksemburgǎ un Ungǎrijǎ).
  press4-es  
Otras reacciones incluyen la aprobación de disposiciones legales contra las molestias en el orden público específicamente asociadas al consumo de drogas (España, Francia, Reino Unido: por ejemplo, disposiciones sobre fiestas multitudinarias (rave); prohibición de esparcir el instrumental utilizado para el consumo); iniciativas de vigilancia policial a escala local (Alemania, Grecia, Irlanda, Italia, Chipre y Finlandia); medidas para eliminar las concentraciones de drogadictos en vías públicas (Dinamarca y Alemania) y aplicación de medidas para mitigar los daños y expresamente concebidas con objeto de paliar las molestias en el orden público (Luxemburgo y Hungría).
Parmi les autres réponses figure l’adoption de législations contre les nuisances publiques spécifiquement liées à la drogue (Espagne, France, Royaume-Uni: par exemple règlementations des soirées rave; contre l’abandon de matériels pour la consommation de drogue); des initiatives locales en matière d’ordre public (Allemagne, Grèce, Irlande, Italie, Chypre et Finlande); des mesures visant à éliminer la consommation de drogues sur les lieux publics (Danemark et Allemagne); ou des mesures de réduction des risques visant explicitement les nuisances publiques liées à la drogue (Luxembourg et Hongrie).
Zu weiteren Reaktionen zählen die Annahme von Gesetzen gegen die drogenbedingte Störung der öffentlichen Ordnung (Spanien, Frankreich, das Vereinigte Königreich – z. B. Verordnungen im Zusammenhang mit Rave-Partys oder gegen Spritzenmüll), lokale Strategien (Deutschland, Griechenland, Irland, Italien, Zypern und Finnland), Maßnahmen zur Begrenzung von offenen Drogenszenen (Dänemark und Deutschland) sowie Maßnahmen zur Schadensminimierung, die explizit auf die durch Drogenkonsum bedingte Störung der öffentlichen Ordnung ausgerichtet sind (Luxemburg und Ungarn).
Altre risposte comprendono l’adozione di leggi contro forme specifiche di turbativa all’ordine pubblico connessa alla droga (Spagna, Francia, Regno Unito – ad es. regolamenti sulle feste rave o contro l’abbandono sulla pubblica via di oggetti utilizzati per l’assunzione di stupefacenti); iniziative locali di polizia (Germania, Grecia, Irlanda, Italia, Cipro e Finlandia); misure volte ad eliminare le zone franche (Danimarca e Germania); misure di riduzione dei danni esplicitamente incentrate sulla turbativa all’ordine pubblico connessa alla droga. (Lussemburgo e Ungheria).
Outras respostas incluem a adopção de leis contra a perturbação da ordem pública especificamente causada pela droga (Espanha, França, Reino Unido – por exemplo, regulamentação das raves; medidas contra o abandono na via pública de artigos relacionados com a droga); iniciativas de policiamento ao nível local (Alemanha, Grécia, Irlanda, Itália, Chipre e Finlândia); medidas para eliminar os locais públicos de venda e consumo de droga (Dinamarca e Alemanha); e medidas de redução dos danos explicitamente direccionadas para a perturbação da ordem pública relacionada com a droga (Luxemburgo e Hungria).
Άλλeς aνtιdράseις peριλaµßάνουν tη θέspιsη νοµοθesιών κatά tης dηµόsιaς paρeνόχληsης pου sυνdέetaι eιdικά µe ta νaρκωtικά (Ιspaνίa, Gaλλίa, ΗΒ – p.χ. θέspιsη κaνονιsµών γιa ta ρέιß pάρtι, κaνονιsµών κatά tης ρύpaνsης apό sύνeργa χρήsης νaρκωtικών), tην aνάληψη pρωtοßουλιών astυνόµeυsης se tοpικό epίpedο (Geρµaνίa, Ελλάda, Ιρλaνdίa, Ιtaλίa, Κύpρος κaι Fινλaνdίa), tην efaρµογή µέtρων pροκeιµένου νa κataργηθούν οι pιάtseς νaρκωtικών (Δaνίa κaι Geρµaνίa), κaθώς κaι µέtρων γιa tη µeίωsη tης ßλάßης ta οpοίa stοχeύουν ρηtά stη dηµόsιa paρeνόχληsη se sχέsη µe ta νaρκωtικά (Λουξeµßούργο κaι Ουγγaρίa).
Ook zijn er wetten aangenomen tegen drugsspecifieke publieke overlast (Spanje, Frankrijk, het VK – bijvoorbeeld verordeningen betreffende houseparty’s, en tegen het rondslingeren van drugsmateriaal); bestaan er lokale beleidsinitiatieven (Duitsland, Griekenland, Italië, Cyprus en Finland); maatregelen tegen openlijke drugsmarkten (Denemarken en Duitsland); en schadebeperkende maatregelen die expliciet gericht zijn tegen drugsgerelateerde publieke overlast (Luxemburg en Hongarije).
K jiným reakcím patří přijetí zákonů proti nepřístojnému chování na veřejnosti v souvislosti s drogou (Španělsko, Francie, Spojené království – např. nařízení proti výtržníkům, proti odhazování vybavení k aplikaci drog), místní policejní iniciativy (Německo, Řecko, Irsko, Itálie, Kypr a Finsko), opatření k eliminaci drogových scén na veřejnosti (Dánsko a Německo) a opatření ke snižování škod, konkrétně zaměřená proti rušení veřejného pořádku souvisejícím s drogami (Lucembursko a Maďarsko).
Andre initiativer omfatter vedtagelsen af love mod narkotikaspecifik forstyrrelse af den offentlige orden (Spanien, Frankrig, Det Forenede Kongerige – f.eks. reguleringer i forbindelse med raves; mod henkastning af sprøjteudstyr); lokale overvågningsinitiativer (Tyskland, Grækenland, Irland, Italien, Cypern og Finland); foranstaltninger til at fjerne åbne narkotikamiljøer (Danmark og Tyskland) samt skadesreduktions-foranstaltninger, der udtrykkeligt er målrettet mod den narkotikarelaterede forstyrrelse af den offentlige orden (Luxembourg og Ungarn).
Edasised vastureaktsioonid hõlmavad uimastitega seotud korrarikkumiste vastaste seaduste vastuvõtmist (Hispaanias, Prantsusmaal, Ühendkuningriigis – nt eeskirjad reivide kohta; uimastitarbimise vahendite äraviskamise kohta), kohalikke korravalvealgatusi (Saksamaal, Kreekas, Iirimaal, Itaalias, Küprosel ja Soomes), meetmeid uimastitarbimise keelustamiseks meelelahutuskohtades (Taanis ja Saksamaal) ja kahju vähendamise meetmeid, mis on suunatud otseselt uimastitega seotud korrarikkumiste vastu (Luksemburgis  ja Ungaris).
Muita toimia ovat lait huumeista johtuvien julkisten häiriöiden torjumiseksi (Espanja, Ranska, Yhdistynyt kuningaskunta – esim. säännökset rave-juhlista ja huumeiden pistosvälineistä aiheutuvista roskaamisesta); paikallistason valvontaan liittyvät aloitteet (Saksa, Kreikka, Irlanti, Italia, Kypros ja Suomi); toimenpiteet avointen huumeidenkäyttöpaikkojen poistamiseksi (Tanska ja Saksa) ja erityisesti julkisiin häiriöihin kohdistuvat haittoja vähentävät toimenpiteet (Luxemburg ja Unkari).
A további válaszlépések közé tartozik a kifejezetten a kábítószer-fogyasztással összefüggo közrend megzavarása elleni jogszabályok elfogadása (Spanyolország, Franciaország, az Egyesült Királyság –       pl.  rendszabályozás a partikon, illetve a kábítószer-fogyasztáshoz használt eszközök szétszórásával szemben), helyi politikai kezdeményezések (Németország, Görögország, Írország, Olaszország, Ciprus és Finnország), intézkedések a nyilvános csoportos kábítószer-fogyasztásra használt helyszínek felszámolására (Dánia és Németország), valamint a kifejezetten a kábítószerrel összefüggo közrend megzavarását megcélzó ártalomcsökkento intézkedések (Luxemburg és Magyarország).
Andre tiltak omfatter innføringen av lover mot narkotikaspesifikke ordensforstyrrelser (Spania, Frankrike, UK – f.eks. forskrifter for rave-parties, mot forsøpling med brukerutstyr), lokale politiinitiativer (Tyskland, Hellas, Irland, Italia, Kypros og Finland), tiltak for å fjerne åpne narkotikamiljøer (Danmark og Tyskland) og skadereduserende tiltak særlig innrettet på narkotikarelaterte ordensforstyrrelser (Luxembourg og Ungarn).
Inne reakcje obejmuja przyjecie prawa wymierzonego przeciwko naruszeniom porzadku publicznego zwiazanym z narkotykami (Hiszpania, Francja, Wielka Brytania – np. regulacje dotyczace imprez rave; przeciwko zasmiecaniu akcesoriami do zazywania narkotyków); lokalne inicjatywy porzadkowe (Niemcy, Grecja, Irlandia, Wlochy, Cypr i Finlandia); srodki majace na celu eliminacje miejsc zwyczajowego handlowania narkotykami (Dania i Niemcy); a takze dzialania z obszaru redukcji szkód, ukierunkowane bezposrednio na zwiazane z narkotykami naruszenia porzadku publicznego (Luksemburg i Wegry).
Alte raspunsuri includ adoptarea de legi împotriva tulburarii ordinii publice ca urmare a consumului de droguri (Spania, Franta, Marea Britanie – de exemplu reglementarile cu privire la petreceri; împotriva aruncarii la gunoi a instrumentelor specifice consumului de droguri); initiative politice locale (Germania, Grecia, Irlanda, Italia, Cipru si Finlanda); masuri de eliminare a consumului de droguri în public (Danemarca si Germania);   si masuri de harm reduction cu referire directa la tulburarea ordinii publice ca urmare a consumului de droguri. (Luxemburg si Ungaria).
Dalšie spôsoby riešenia obsahujú prijímanie zákonov zameraných proti porušovaniu verejného poriadku (Španielsko, Francúzsko, Velká Británia – napr. pravidlá pri techno párty podujatiach; proti odhadzovaniu použitého drogového vybavenia); miestne policajné iniciatívy (Nemecko, Grécko, Írsko, Taliansko, Cyprus a Fínsko), opatrenia na potieranie otvorenej drogovej scény (Dánsko a Nemecko), a opatrenia na znižovanie rizík spojených s užívaním drog vyslovene zamerané na porušovanie verejného poriadku spojeného s drogami (Luxembursko a Madarsko).
Nadaljnji odzivi vkljucujejo sprejemanje zakonov proti motnjam javnega reda in miru zaradi drog (Španija, Francija, Združeno kraljestvo – npr. predpisi za »rave« zabave in proti onesnaževanju s pripomocki za uživanje drog), lokalne politicne pobude (Nemcija, Grcija, Irska, Italija, Ciper in Finska), ukrepe za odpravo odprtih odvisniških scen (Danska in Nemcija) in ukrepe za zmanjševanje škode, posebej usmerjene v motnje javnega reda in miru zaradi drog (Luksemburg in Madžarska).
Andra åtgärder är lagar mot problem för allmänheten som i synnerhet beror på narkotikamissbruk (Spanien, Frankrike, Storbritannien – t.ex. föreskrifter i samband med rejvarrangemang och mot nedskräpning med sprutor), lokala polispatrulleringsinitiativ (Tyskland, Grekland, Irland, Italien, Cypern och Finland), åtgärder för att få bort öppna narkotikakulturer (Danmark och Tyskland) och skademinskande insatser som uttryckligen är riktade mot de problem som narkotikan innebär för allmänheten (Luxemburg och Ungern).
Turpmaku pasakumu vidu ir minami pret narkotiku raditiem sabiedriskas kartibas traucejumiem versti tiesibu akti (Spanija, Francija, Apvienotaja Karaliste – piemeram, reiva ballisu regulejums, noteikumi pret apkartnes piesarnosanu ar narkotiku lietosanas piederumiem); vieteji policijas pasakumi (Vacija, Griekija, Irija, Italija, Kipra un Somija); pasakumi pret atklatu narkomanu dzivesveidu (Danija un Vacija); kaitejuma mazinasanas pasakumi, kas versti tiesi pret narkotiku raditiem sabiedriskas kartibas traucejumiem (Luksemburga un  Ungarija).
  Recuadro 2  
Las alteraciones del orden público constituyen una nueva preocupación en el debate sobre la política en materia de drogas, tanto a nivel nacional como europeo. Los comportamientos y actividades comprendidas normalmente bajo el término «alteraciones del orden público relacionadas con las drogas» existen desde hace mucho tiempo en la mayoría de Estados miembros, los países candidatos y Noruega.
Public nuisance is an emerging concern within drug policy debate, at both national and European level. Behaviours and activities usually covered by the term ‘drug-related public nuisance’ have long existed in most of the Member States, candidate countries and Norway. Hence, we are looking not at new phenomena, but rather at a new tendency in drug policy, apparent in at least some Member States, to categorise and collate these phenomena under an umbrella concept, and to set the reduction in their occurrence as an objective of national drug strategy.
Les nuisances publiques constituent une préoccupation nouvelle dans le débat politique sur la drogue au plan national et européen. Les comportements et activités généralement couverts par l'expression «nuisances publiques liées à la drogue» existent depuis longtemps dans la plupart des États membres, les pays candidats et la Norvège. Il ne s'agit donc pas d'un phénomène nouveau, mais plutôt d'une nouvelle tendance de la politique antidrogue, qui émerge dans quelques États membres, à classer et à regrouper ces phénomènes sous un concept générique et à considérer la réduction de leur fréquence comme un objectif de la stratégie nationale antidrogue.
Die Störung der öffentlichen Ordnung ist sowohl auf nationaler als auch auf europäischer Ebene in zunehmendem Maße Gegenstand der politischen Drogendebatte. Die Verhaltensweisen und Aktivitäten, die gewöhnlich unter dem Begriff „drogenbedingte Störung der öffentlichen Ordnung“ zusammengefasst werden, sind in den meisten Mitgliedstaaten, den Beitritts- bzw. Kandidatenländern und in Norwegen bereits seit langer Zeit zu beobachten. Es geht hier also nicht um ein neues Phänomen, sondern vielmehr um die neue, zumindest in einigen Mitgliedstaaten zu beobachtende Tendenz in der Drogenpolitik, diese Erscheinungen unter einem Oberbegriff einzustufen und zusammenzuführen und ihre Reduzierung als Ziel in der nationalen Drogenstrategie zu verankern.
I reati contro l’ordine pubblico rappresentano un problema emergente nel dibattito sulle politiche in materia di droga a livello tanto nazionale quanto europeo. I comportamenti e le azioni solitamente compresi nella definizione di “reati contro l’ordine pubblico connessi alla droga” si osservano da tempo nella maggior parte degli Stati membri, dei paesi candidati all’adesione e in Norvegia. Non si sta quindi prendendo atto di nuovi fenomeni, bensì si osserva una nuova tendenza della strategia in materia di droga, perlomeno in alcuni Stati membri, a classificare e a raggruppare tali fenomeni sotto un’unica definizione e a fissare tra gli obiettivi della strategia nazionale in materia di droga la riduzione di tali fenomeni.
A perturbação da ordem pública é uma preocupação emergente no debate sobre a política em matéria de droga, tanto a nível nacional como a nível europeu. Os comportamentos e actividades normalmente abrangidos pelo termo “perturbação da ordem pública relacionada com a droga” já existem há muito na maioria dos Estados-Membros, nos países candidatos e na Noruega. Não estamos, portanto, perante um fenómeno novo, mas sim face a uma nova tendência nesta política, visível pelo menos em alguns Estados-Membros, para classificar e compilar estes fenómenos sob um conceito central e para integrar a redução da sua ocorrência entre os objectivos da estratégia nacional de luta contra a droga.
Η όχληση του κοινού είναι ένα πρόβλημα που αναφέρεται ολοένα και περισσότερο στις συζητήσεις σχετικά με την πολιτική για τα ναρκωτικά, τόσο σε εθνικό όσο και σε ευρωπαϊκό επίπεδο. Οι συμπεριφορές και οι δραστηριότητες που καλύπτονται συνήθως από τον όρο «όχληση του κοινού συνδεόμενη με τα ναρκωτικά» υπάρχουν εδώ και καιρό στα περισσότερα κράτη μέλη, στις υποψήφιες χώρες και στη Νορβηγία. Επομένως, δεν πρόκειται για νέα φαινόμενα, αλλά μάλλον για μια νέα τάση στην πολιτική για τα ναρκωτικά, εμφανή σε ορισμένα τουλάχιστον κράτη μέλη, με στόχο την ταξινόμηση σε κατηγορίες και τη συγκέντρωση των φαινομένων αυτών κάτω από μια συνολική έννοια, και τη συμπερίληψη της μείωσης της εμφάνισής τους στους στόχους της εθνικής στρατηγικής για την καταπολέμηση των ναρκωτικών.
Op zowel nationaal als Europees niveau speelt de problematiek van de publieke overlast een steeds grotere rol in het debat over het drugsbeleid. De meeste lidstaten, kandidaat-lidstaten en Noorwegen rangschikken al geruime tijd bepaalde gedragingen en activiteiten onder het begrip “drugsgerelateerde publieke overlast”. Het gaat dan ook niet om nieuwe verschijnselen, maar meer om een nieuwe tendens in het drugsbeleid, die zich in ieder geval in een aantal lidstaten voordoet, om deze verschijnselen onder een parapluconcept samen te brengen en om het terugdringen ervan als een van de doelstellingen van de nationale drugsstrategie op te nemen.
Rušení veřejného pořádku je otázka, která se stává předmětem debat v rámci protidrogové politiky na národní i evropské úrovni. Chování a aktivity, jež lze obvykle zahrnout pod pojem „rušení veřejného pořádku související s drogami“, již dlouho existují ve většině členských států, kandidátských zemí a v Norsku. Proto před námi nestojí nové jevy, ale spíše nová tendence v protidrogové politice, která je patrná alespoň v některých členských státech. Jedná se o trend kategorizovat a shrnout tyto jevy pod určitou zastřešující koncepci a stanovit omezení jejich výskytu jako cíl národní protidrogové strategie.
Forstyrrelse af den offentlige orden giver anledning til stigende bekymring i den narkotikapolitiske debat på både nationalt og europæisk plan. De adfærdsmønstre og aktiviteter, der normalt er omfattet af udtrykket 'narkotikarelateret forstyrrelse af den offentlige orden', har længe eksisteret i hovedparten af medlemsstaterne, kandidatlandene og Norge. Der er således ikke tale om nye fænomener, men snarere om en ny tendens i forbindelse med narkotikapolitikken, som har gjort sig gældende i det mindste i nogle medlemsstater, hvor disse fænomener henføres og samles under et paraplybegreb, og en nedbringelse af forekomsten heraf opstilles som et mål for den nationale narkotikastrategi.
Üldust häiriv tegevus on üha suurenev mure uimastipoliitika alastes aruteludes nii riiklikul kui Euroopa tasandil. „Uimastitega seotud üldust häiriva tegevuse” mõiste all käsitletav käitumine ja tegevused on enamikus liikmesriikides, kandidaatriikides ja Norras kaua eksisteerinud. Seega ei ole tegemist uue nähtusega, küll aga uue, vähemalt mõnedes liikmesriikides täheldatava suundumusega uimastipoliitikas, liigitada ja koondada need nähtused ühe ja sama mõiste alla ja seada nende esinemise vähendamine riikliku uimastistrateegia eesmärgiks.
Yleinen haitta on kasvava huolenaihe huumepolitiikasta sekä kansallisella että Euroopan tasolla käytävissä keskusteluissa. "Huumeisiin liittyvällä yleisellä haitalla" tavallisesti tarkoitettua käyttäytymistä ja toimintaa on esiintynyt useimmissa jäsenvaltioissa, ehdokasvaltioissa ja Norjassa jo pitkään. Ilmiö ei siis ole uusi, mutta ainakin joissakin maissa on huumepolitiikan alalla ilmaantunut uusi suuntaus tämän ilmiön luokittelemiseksi ja yhdistämiseksi yleisen käsitteen alle ja sen esiintymisen vähentämisen asettamiseksi kansallisen huumestrategian tavoitteeksi.
A drogpolitikáról folyó vitán belül a közrend megzavarása mind országos, mind európai szinten egyre nagyobb figyelmet kap. A „kábítószerrel összefüggő közrendzavarás” kifejezéshez tartozó viselkedések és tevékenységek régóta léteznek a tagállamokban, tagjelölt országokban és Norvégiában. Nem új jelenséggel van tehát dolgunk, inkább csak egy új tendenciával a drogpolitikán belül – legalábbis néhány tagállamban –, amely arra irányul, hogy egy gyűjtőfogalomhoz sorolják és összevessék ezeket a jelenségeket, előfordulásuk csökkentését pedig a nemzeti drogstratégia egyik célkitűzésévé emeljék.
Ordensforstyrrelse er et tema som stadig oftere dukker opp i den narkotikapolitiske debatten på nasjonalt og europeisk plan. De fleste medlemsstatene, søkerlandene og Norge har lenge opplevd atferd og aktiviteter som vanligvis omfattes av begrepet “narkotikarelatert ordensforstyrrelse”. Det er altså ikke snakk om et nytt fenomen, men heller en ny tendens innen narkotikapolitikken – som i hvert fall kan sees i noen medlemsstater – til å kategorisere og kollatere disse fenomenene under et paraplybegrep og sette reduksjon av forekomsten av disse opp som et mål for den nasjonale narkotikastrategien.
Naruszanie porządku publicznego to nowy temat poruszany w ramach debat prowadzonych nad polityką antynarkotykową zarówno na szczeblu krajowym, jak i europejskim. Zachowania i działania obejmowane zwyczajowo terminem „naruszanie porządku publicznego związane z narkotykami” od dawna obserwowane są w większości Państw Członkowskich, państw kandydujących i w Norwegii. Nie jest to zatem zjawisko nowe, chodzi raczej o nową tendencję widoczną w polityce antynarkotykowej przynajmniej kilku Państw Członkowskich. Tendencja ta ma doprowadzić do kategoryzacji i zestawiania tych zjawisk w ramach jednej, łącznej koncepcji oraz do ograniczenia ich występowania jako celu krajowej strategii antynarkotykowej.
Tulburarea ordinii publice constituie o preocupare tot mai importantă în cadrul dezbaterii asupra politicilor privind drogurile atât la nivel naţional cât şi la nivel european. Comportamentele şi activităţile definite de obicei de termenul „tulburarea ordinii publice legată de droguri” există de mult timp în statele membre, în ţările candidate şi în Norvegia. Prin urmare, nu este vorba de un fenomen nou, ci mai degrabă de o nouă tendinţă în cadrul politicilor privind drogurile, care a devenit evidentă cel puţin în câteva state membre, de a clasifica şi reuni aceste fenomene într-un concept de tip umbrelă, precum şi de a transforma reducerea incidenţei acestora în obiectiv al strategiei naţionale privind drogurile.
Verejné pohoršenie je nový problém v politickej diskusii o drogách tak na národnej, ako aj európskej úrovni. Správanie a aktivity, na ktoré sa „verejné pohoršenie súvisiace s drogami“ vzťahuje, existujú vo väčšine členských štátov, kandidátskych krajín a v Nórsku dávno. Nedívame sa teda na nové javy, ale skôr na novú snahu, zrejmú prinajmenšom v protidrogovej politike niektorých členských štátov, kategorizovať a zhromaždiť tieto javy v rámci jedného zastrešujúceho pojmu a ako cieľ národnej protidrogovej stratégie znížiť ich výskyt.
Motenje javnega reda in miru je naraščajoča skrb v razpravah o politiki drog na nacionalni in evropski ravni. Vedenja in dejavnosti, ki so po navadi zajeti z izrazom "motenje javnega reda in miru zaradi drog", že dolgo obstajajo v večini držav članic, držav kandidatk in na Norveškem. Tako se sedaj ne srečujemo z novim pojavom, ampak z novo težnjo na področju politike drog, ki se je pojavila vsaj v nekaterih državah članicah, da bi te pojave razvrstili in zbrali v okvir krovnega koncepta ter zmanjšanje njihovega pojavljanja postavili kot cilj v nacionalni strategiji boja proti drogam.
Inom den politiska debatten om narkotika på både nationell och europeisk nivå har den olägenhet som narkotikamissbruk innebär för allmänheten i allt högre grad kommit att bli en fråga som ger upphov till oro. Beteenden och aktiviteter som oftast omfattas av termen ”olägenhet som narkotikamissbruk innebär för allmänheten” har länge funnits i de flesta medlemsstater, kandidatländer och Norge. Det handlar alltså inte om något nytt fenomen, utan snarare om en ny tendens inom narkotikapolitiken, som är tydlig i åtminstone några medlemsstater, och som går ut på att kategorisera och samla dessa fenomen under ett paraplykoncept och att ha som mål att minska deras förekomst.
  Comentario  
  Sanciones penales  
Los informes de consumo de crack se limitan en general a algunas grandes ciudades, pero en las comunidades donde se consume esta droga los daños ocasionados pueden ser considerables. Algunos problemas de orden práctico y metodológico dificultan la evaluación del número de muertes relacionadas con los estimulantes en Europa.
The public health impact of stimulant use in Europe is difficult to quantify, although the evidence suggests that we should not be complacent about current consumption patterns. Cocaine-related treatment demands are increasing. Although there is considerable variation between countries, cocaine accounts for about 10 % of all treatment demands across Europe. The use of crack cocaine, a form of the drug particularly associated with health and other problems, remains limited in Europe. Reports of crack cocaine use are generally restricted to a few major cities, but within the communities where this drug is used the resulting harm can be considerable. A number of practical and methodological issues make the assessment of the number of stimulant-related deaths in Europe difficult. Though small in comparison with reported opiate-related deaths, the number of stimulant-related deaths may be increasing and is probably under-reported. Although data are currently very limited, a number of countries indicate that cocaine plays a determining role in around 10 % of all drug-related deaths. Ecstasy-related deaths remain rare in most EU countries, although reporting procedures could be improved.
L'impact de la consommation de stimulants sur la santé publique en Europe est difficilement quantifiable, bien que des indices tendent à montrer qu'il n'y a pas de quoi se réjouir des modes de consommation actuels. Les demandes de traitement pour usage de cocaïne représentent 10 % des demandes de traitement en Europe. La consommation de crack, une forme de la drogue particulièrement associée à des problèmes de santé et autres, reste limitée en Europe. Les déclarations d'usage de crack sont généralement limitées à quelques grandes villes, mais au sein des communautés où cette drogue est consommée, les dommages qu'elle engendre peuvent être considérables. Plusieurs problèmes pratiques et méthodologiques rendent difficile l'évaluation du nombre de décès liés à l'usage de stimulants en Europe. Quoique réduit par rapport aux décès déclarés liés aux opiacés, le nombre de décès dus aux stimulants pourrait augmenter et est probablement sous-estimé dans les rapports. Bien que les données soient actuellement très limitées, plusieurs pays rapportent que la cocaïne joue un rôle déterminant dans près de 10 % des décès liés à la drogue. Les décès dus à l'ecstasy demeurent rares dans la plupart des pays de l'UE, mais les procédures de rapport pourraient être améliorées.
Die Auswirkungen des Konsums von Stimulanzien auf die öffentliche Gesundheit in Europa lassen sich nur schwer abschätzen, die verfügbaren Erkenntnisse deuten jedoch darauf hin, dass wir bezüglich der aktuellen Konsummuster nicht selbstgefällig sein sollten. Behandlungsnachfragen wegen Kokainkonsum nehmen zu. Obwohl es erhebliche Unterschiede zwischen den einzelnen Ländern gibt, entfallen auf Kokain etwa 10 % aller Behandlungsnachfragen in Europa. Der Konsum von Crack, eine Form der Droge, die besonders stark mit gesundheitlichen und anderen Problemen einhergeht, ist in Europa nach wie vor nicht weit verbreitet. Berichte über Crack-Konsum beschränken sich im Allgemeinen auf einige wenige Großstädte. Innerhalb der Gemeinschaften, in denen diese Droge konsumiert wird, kann sie jedoch weitreichende Gesundheitsschäden hervorrufen. Die Ermittlung der Zahl stimulanzienbedingter Todesfälle in Europa ist aufgrund einiger praktischer und methodischer Aspekte schwierig. Obwohl die Zahl stimulanzienbedingter Todesfälle im Vergleich zu den gemeldeten opiatbedingten Todesfällen gering ist, ist sie unter Umständen im Steigen begriffen, und es ist von einer erheblichen Dunkelziffer auszugehen. Daten sind zwar zurzeit nur in sehr begrenztem Maße verfügbar, einige Länder geben jedoch an, dass Kokain bei etwa 10 % aller drogenbedingten Todesfälle eine entscheidende Rolle spielt. Ecstasybedingte Todesfälle stellen in den meisten EU-Ländern weiterhin eine Ausnahme dar; die Meldeverfahren könnten jedoch verbessert werden.
Ο αντίκτυπος της χρήσης διεγερτικών ουσιών στη δημόσια υγεία στην Ευρώπη είναι δύσκολο να ποσοτικοποιηθεί, αν και τα στοιχεία υποδηλώνουν ότι δεν πρέπει να εφησυχάζουμε όσον αφορά τα τρέχοντα πρότυπα κατανάλωσης. Οι αιτήσεις θεραπείας που σχετίζονται με τη χρήση κοκαΐνης αυξάνονται. Αν και παρατηρούνται σημαντικές αποκλίσεις μεταξύ των διαφόρων χωρών, η χρήση κοκαΐνης αντιπροσωπεύει περίπου το 10 % του συνόλου των αιτήσεων θεραπείας σε ολόκληρη την Ευρώπη. Η χρήση κρακ, μιας μορφής του ναρκωτικού που συνδέεται ιδιαίτερα με προβλήματα υγείας και άλλα προβλήματα, εξακολουθεί να είναι περιορισμένη στην Ευρώπη. Οι αναφορές για χρήση κρακ γενικά περιορίζονται σε λίγες μεγάλες πόλεις, αλλά στις κοινότητες όπου χρησιμοποιείται αυτό το ναρκωτικό η ζημία που μπορεί να προκαλέσει είναι σημαντική. Η εκτίμηση του αριθμού των θανάτων που σχετίζονται με τη χρήση διεγερτικών ουσιών δυσχεραίνεται από σειρά πρακτικών και μεθοδολογικών ζητημάτων. Αν και μικρός σε σχέση με τους αναφερόμενους θανάτους που συνδέονται με τη χρήση οπιούχων, ο αριθμός των θανάτων που συνδέονται με τη χρήση διεγερτικών ουσιών ενδέχεται να σημειώνει αύξηση. Επίσης, η καταγραφή αυτών των θανάτων πιθανώς να είναι ελλιπής. Αν και τα διαθέσιμα στοιχεία είναι πολύ περιορισμένα, αρκετές χώρες αναφέρουν ότι η κοκαΐνη διαδραματίζει σημαντικό ρόλο περίπου στο 10 % του συνόλου των θανάτων που συνδέονται με τα ναρκωτικά. Θάνατοι συνδεόμενοι με τη χρήση έκστασης εξακολουθούν να είναι σπάνιοι στις περισσότερες χώρες της ΕΕ, αν και οι διαδικασίες αναφοράς θα μπορούσαν να βελτιωθούν.
Vliv užívání stimulantů na veřejné zdraví v Evropě lze obtížně kvantifikovat, i když důkazy svědčí o tom, že bychom neměli být se současnými vzorci užívání spokojeni. Počet žádostí o léčbu související s kokainem se zvyšuje. I když mezi zeměmi existují velké rozdíly, kokain je důvodem zhruba 10 % všech žádostí o léčbu v Evropě. Užívání cracku, formy kokainu, která výrazně souvisí se zdravotními a dalšími problémy, zůstává v Evropě omezeno. Hlášení o užívání cracku jsou obecně omezena na několik velkých měst, ale v komunitách, kde je tato droga užívána, mohou být výsledné škody velké. Hodnocení řady úmrtí v Evropě souvisejících se stimulanty je znesnadněno několika praktickými a metodickými problémy. I když ve srovnání s počtem hlášených úmrtí spojených s opiáty je množství úmrtí souvisejících se stimulanty malé, může se zvyšovat a oznámené údaje jsou pravděpodobně nižší než ve skutečnosti. Ačkoli jsou údaje v současné době velmi omezené, několik zemí uvádí, že kokain hraje rozhodující roli asi v 10 % všech úmrtí souvisejících s drogami. Úmrtí související s extází jsou ve většině zemí EU i nadále vzácná, i když postupy hlášení by mohly být zkvalitněny.
Det er vanskeligt at kvantificere de folkesundhedsmæssige følger af brugen af stimulanser i Europa, selv om alt tyder på, at vi ikke har grund til at stille os tilfredse med de nuværende forbrugsmønstre. Der er en stigende efterspørgsel efter kokainrelaterede behandlinger. Selv om der er store udsving fra land til land, tegner kokain sig for ca. 10 % af alle behandlingsanmodninger i Europa som helhed. Brugen af crackkokain, en form af stoffet, som navnlig er forbundet med sundhedsmæssige og andre problemer, er fortsat begrænset i Europa. Indberetninger om brug af crackkokain er generelt begrænset til nogle få større byer, men inden for de lokalsamfund, hvor dette stof bruges, kan de dermed forbundne skader være betydelige. En række praktiske og metodemæssige problemstillinger gør det vanskeligt at vurdere antallet af stimulansrelaterede dødsfald i Europa. Antallet af stimulansrelaterede dødsfald er ganske vist lille i forhold til det indberettede antal opiatrelaterede dødsfald, men kan være stigende og er formentlig underrapporteret. Selv om dataene på nuværende tidspunkt er meget begrænsede, har en række lande anført, at kokain spiller en afgørelse rolle i ca. 10 % af alle narkotikarelaterede dødsfald. Ecstasyrelaterede dødsfald er fortsat sjældne i de fleste EU-lande, selv om indberetningsprocedurerne kunne forbedres.
Piristeiden käytön kansanterveydellistä vaikutusta Euroopassa on vaikeaa määrittää, mutta näyttö viittaa siihen, etteivät nykyiset kulutustottumukset anna mitään syytä rauhalliseen mieleen. Kokaiiniin liittyvä hoidontarve on lisääntymässä. Maiden välillä on suuria eroja, mutta kokaiinin osuus kaikesta hoidontarpeesta Euroopassa on noin 10 prosenttia. Crack-kokaiinia – huumeen muotoa, johon liittyy erityisen paljon terveys- ja muita ongelmia – käytetään Euroopassa melko vähän. Crack-kokaiinin käytöstä raportoivat yleensä vain muutamat suuret kaupungit, joskin yhteisöissä, joissa tätä huumetta käytetään, sen aiheuttamat haitat voivat olla merkittäviä. Piristeisiin liittyvien kuolemantapausten määrää Euroopassa on useista käytännön syistä ja menetelmällisistä syistä vaikea arvioida. Vaikka näiden tapausten määrä on pieni verrattuna ilmoitettuihin opiaattikuolemien määriin, se saattaa olla kasvamassa, sillä kaikkia tapauksia ei todennäköisesti edes ilmoiteta. Tietoja on toistaiseksi saatavilla vain vähän, mutta useat maat ovat tuoneet esiin, että kokaiini on ratkaisevassa asemassa noin 10 prosentissa kaikista huumekuolemista. Ekstaasikuolemat ovat yhä harvinaisia useimmissa EU-maissa, mutta raportointimenetelmiä voisi parantaa.
A serkentőszerek használatának közegészségügyi hatásait Európában nehéz számszerűsíteni, a tények azonban arra utalnak, hogy a jelenlegi fogyasztási mintákkal kapcsolatban nincs okunk az elégedettségre. A kokainnal összefüggő kezelési igények szaporodnak. Bár az országok között e tekintetben jelentős eltéréseket tapasztalhatunk, a kokain Európa-szerte az összes kezelési igény körülbelül 10%-áért felel. A krekk kokain, a kokain egészségügyi és egyéb problémákkal különösen összefüggésbe hozható formájának használata Európában korlátozott maradt. A krekk kokain használatáról szóló jelentések általában néhány nagyobb városra korlátozódnak, de az e drogot használó közösségeken belül az ebből eredő ártalom jelentős lehet. A serkentőszerekkel összefüggő halálesetek számának értékelését Európában számos gyakorlati és módszertani kérdés nehezíti. Bár az opiátokkal összefüggő halálesetekkel összehasonlítva a serkentőszerekkel összefüggő halálesetek száma viszonylag alacsony, ez a szám növekedhet, és a jelentésekben valószínűleg alulreprezentált. A jelenleg rendelkezésre álló adatok ugyan nagyon korlátozottak, de számos ország jelezte, hogy a kokain az összes, kábítószerrel összefüggő haláleset körülbelül 10%-ában játszott meghatározó szerepet. Az extasy-val összefüggő halálozás továbbra is ritka az EU legtöbb országában, bár a beszámolási eljárásokon még lehetne javítani.
  Comentario  
En Bélgica, una nueva directiva publicada en febrero de 2005 aclara las excepciones a esta reducción de la pena, instando a la acción judicial plena en aquellos casos que conlleven «alteración del orden público».
During the reporting period several countries also made changes in their drug legislation to the penalties that can be imposed for various offences, besides those reviewed above and that specifically involve young people. For example, it was reported last year that Belgium and the United Kingdom effectively lowered the penalty for non-problematic cannabis possession. In Belgium, a new directive issued in February 2005 clarified the exceptions to this reduced penalty, calling for full prosecution in cases involving ‘disturbance of public order’. This includes possession of cannabis in or near places where schoolchildren might gather (schools, parks, bus stops) and also ‘blatant’ possession in a public place or building. In Denmark, a May 2004 amendment to the Euphoriant Substances Act, together with a public prosecutor’s circular, stated that the possession of drugs for own use will now normally be punishable by a fine rather than the warnings issued previously.
Au cours de la période considérée par le présent rapport, plusieurs pays ont également modifié leur législation en ce qui concerne les sanctions applicables à divers délits, outre ceux visés plus haut et qui concernent en particulier les jeunes. À titre d'exemple, la Belgique et le Royaume-Uni ont déclaré que l'an dernier, il avaient effectivement réduit la sanction pour possession non problématique de cannabis. En Belgique, une nouvelle directive promulguée en février 2005 précise les exceptions à cette réduction de peine, mais impose des poursuites dans les cas de «troubles de l'ordre public». Ceci couvre la possession de cannabis dans des lieux ou à proximité d'endroits où des jeunes scolarisés sont susceptibles de se réunir (écoles, parcs, arrêts de bus) et la possession «flagrante» dans un lieu ou un bâtiment public. Au Danemark, en mai 2004, une modification de la loi sur les substances euphorisantes et une circulaire du procureur général précisaient que la possession de drogues pour son usage personnel sera désormais normalement passible d'une amende plutôt que d'un avertissement, comme c'était le cas auparavant.
Neben den oben erläuterten Änderungen speziell für Jugendliche haben mehrere Länder im Berichtszeitraum ihre Drogengesetzgebung auch im Hinblick auf die Strafen geändert, die für verschiedene Straftaten verhängt werden können. Beispielsweise wurde im letzten Jahr berichtet, dass Belgien und das Vereinigte Königreich die Strafen für nichtproblematischen Cannabisbesitz effektiv gemildert haben. In Belgien wurden in einer neuen Direktive vom Februar 2005 die Ausnahmen für diese verminderte Strafregelung festgelegt, wobei in Fällen, in denen eine „Störung der öffentlichen Ordnung“ vorliegt, das volle Strafmaß gefordert wird. Dazu gehören auch der Besitz von Cannabis an oder in der Nähe von Orten, an denen sich Schulkinder aufhalten könnten (Schulen, Parks, Bushaltestellen), und der „sichtbare“ Cannabisbesitz an einem öffentlichen Ort oder in einem öffentlichen Gebäude. In Dänemark wurde in einer Änderung des Betäubungsmittelgesetzes vom Mai 2004 sowie in einem Rundschreiben der Staatsanwaltschaft bestimmt, dass der Besitz von Drogen für den Eigenbedarf nun in der Regel nicht mehr durch Verwarnungen, sondern durch eine Geldstrafe zu ahnden ist.
Durante il periodo di riferimento della presente relazione alcuni paesi hanno modificato la propria legislazione in materia di droga per quanto concerne le pene applicabili per vari reati, oltre a quella già vista che riguarda nello specifico i giovani. Per esempio, lo scorso anno Belgio e Regno Unito hanno riferito di aver diminuito con successo le pene per il possesso non problematico di cannabis. In Belgio una nuova direttiva pubblicata nel febbraio 2005 chiariva le eccezioni a questa riduzione della pena, ribadendo la piena perseguibilità per i reati che comportano “turbativa dell’ordine pubblico”. Rientrano in questa fattispecie il possesso di cannabis all’interno o in prossimità di luoghi potenzialmente frequentati da bambini in età scolare (scuole, parchi, fermate dell’autobus) e il possesso “palese” in un luogo o in un edificio pubblico. In Danimarca, un emendamento alla legge sulle sostanze euforizzanti risalente al maggio 2004 e una circolare del pubblico ministero sancivano che la detenzione di droghe per il consumo personale sarebbe stato punito con un’ammenda anziché con l’ammonimento, come avveniva in precedenza.
Κατά τη διάρκεια της υπό εξέταση περιόδου, αρκετές χώρες τροποποίησαν επίσης τη νομοθεσία τους για τα ναρκωτικά όσον αφορά τις ποινές που είναι δυνατόν να επιβληθούν για διάφορα αδικήματα, πέραν εκείνων που εξετάσθηκαν ανωτέρω και που αφορούν ειδικά τους νέους. Για παράδειγμα, όπως αναφέρθηκε πέρσι, το Βέλγιο και το Ηνωμένο Βασίλειο μείωσαν τις ποινές για τη μη προβληματική κατοχή κάνναβης. Στο Βέλγιο, μια νέα οδηγία που εκδόθηκε τον Φεβρουάριο του 2005 αποσαφήνισε τις εξαιρέσεις στη μειωμένη αυτή ποινή, ζητώντας την πλήρη δίωξη στις περιπτώσεις όπου υπάρχει επίσης «διασάλευση της δημόσιας τάξης». Σε αυτές περιλαμβάνονται η κατοχή κάνναβης σε τόπους ή κοντά σε τόπους όπου είναι δυνατόν να συγκεντρώνονται μαθητές (σχολεία, πάρκα, στάσεις λεωφορείων) καθώς και η «σκανδαλώδης» κατοχή σε δημόσιο χώρο ή κτίριο. Στη Δανία, μια τροποποίηση του νόμου για τις ουσίες που προκαλούν ευφορία τον Μάιο του 2004, σε συνδυασμό με μια εισαγγελική εγκύκλιο, αναφέρει ότι η κατοχή ναρκωτικών για ίδια χρήση θα τιμωρείται πλέον με πρόστιμο αντί της προειδοποίησης που ίσχυε προηγουμένως.
In de verslagperiode heeft een aantal landen - naast de eerder genoemde wijzigingen in de strafmaat voor jonge mensen - ook andere wetswijzigingen doorgevoerd ten aanzien van de straffen die voor de uiteenlopende drugsdelicten opgelegd kunnen worden. Zo hebben België en het Verenigd Koninkrijk gerapporteerd dat de strafmaat voor niet-problematisch cannabisbezit vorig jaar is verlaagd. In België wordt in een nieuwe richtlijn van februari 2005 een toelichting gegeven op de uitzonderingen op deze verlaagde strafmaat. Zaken waarbij sprake is van een “verstoring van de openbare orde” dienen bijvoorbeeld onverkort te worden vervolgd. Dat geldt onder meer voor cannabisbezit op of in de buurt van locaties waar zich schoolkinderen kunnen bevinden (scholen, parken, bushaltes) en ook voor “overduidelijk” drugsbezit in publieke ruimtes of in openbare gebouwen. Op basis van een wijziging in mei 2004 van de wet op de euforische stoffen in samenhang met een circulaire van het Openbaar Ministerie wordt drugsbezit voor eigen gebruik in Denemarken voortaan in de regel bestraft met een boete in plaats van een waarschuwing.
Během sledovaného období provedlo několik zemí v rámci své protidrogové legislativy změny trestů, které lze uložit za různé trestné činy – kromě těch, jež byly uvedeny výše a těch, jež se konkrétně týkají mladistvých. Například v minulém roce Belgie a Spojené království účinně snížily trest za držení konopí, s nímž nesouvisejí žádné další problémy. V Belgii nová směrnice vydaná v únoru roku 2005 objasnila výjimky z tohoto sníženého trestu. Tato směrnice vyžaduje plné trestní stíhání v případech, jejichž součástí je „rušení veřejného pořádku“. Takové případy zahrnují držení konopí v místech nebo poblíž míst, kde se mohou shromažďovat děti školou povinné (školy, parky, autobusové zastávky), a rovněž „očividné“ držení na veřejném místě nebo ve veřejné budově. V Dánsku novela zákona o látkách s euforizačním účinkem a oběžník státního zástupce stanoví, že držení drog pro vlastní použití bude nyní v běžných případech trestáno pokutou spíše než varováními, jež byla vydávána dříve.
I indberetningsperioden har mange lande også ændret deres narkotikalovgivning med hensyn til de straffe, der kan idømmes for forskellige lovovertrædelser, foruden de straffe, der er behandlet ovenfor, og som specifikt involverer unge. F.eks. blev det rapporteret sidste år, at Belgien og Det Forenede Kongerige i realiteten havde nedsat straffen for ikke-problematisk cannabisbesiddelse. En ny bekendtgørelse, der blev udstedt i februar 2005 i Belgien, præciserede undtagelserne fra denne nedsatte straf og fastsatte omfattende retsforfølgning i sager, hvor der er tale om 'forstyrrelse af den offentlige orden'. Dette omfatter besiddelse af cannabis på eller i nærheden af steder, hvor skoleelever færdes (skoler, parker, busstoppesteder) og også 'åbenlys' besiddelse på et offentligt sted eller i en offentlig bygning. I Danmark indebar en ændring af loven om euforiserende stoffer, der blev vedtaget i maj 2004, sammen med en 'Rigsadvokaten Informerer', at besiddelse af stoffer til eget forbrug i almindelighed skulle straffes med bøde frem for advarsel, som der tidligere var meddelt.
Lisaks eespool käsitletud ja otseselt noortele suunatud muudatustele tegid mitmed riigid aruandlusperioodi jooksul muudatusi uimastialasesse seadusandlusse ka karistuste osas, mida saab määrata eri õigusrikkumiste puhul. Näiteks eelmisel aastal anti teada, et Belgia ja Ühendkuningriik on edukalt alandanud karistust probleemivaba kanepiomamise eest. Belgias täpsustas 2005. aasta veebruaris vastuvõetud uus direktiiv kõnealuse alandatud karistuse erandeid, nähes ette täieliku süüdimõistmise „avaliku korra rikkumisega” seotud juhtudel. Need hõlmavad kanepi omamist sellistes kohtades või selliste kohtade lähedal, kus võivad koguneda koolilapsed (koolid, pargid, bussipeatused), samuti kanepi „silmnähtavat” omamist avalikus kohas või hoones. Taanis sätestati 2004. aasta mais euforiaatide seadusesse tehtud muudatuse ja prokuröri ringkirjaga, et kanepi omamist oma tarbeks karistatakse nüüd hoiatuse tegemise asemel tavaliselt pigem trahviga.
  press4-es  
Las cuestiones de seguridad pública y exposición de los jóvenes a las drogas son dos de los motivos de preocupación más mencionados en el epígrafe «Alteraciones del orden público relacionadas con las drogas»: esta cuestión se analiza en profundidad en el anexo de cuestiones particulares que acompaña al Informe Anual; además, como continuación al tema de la justicia penal hay una cuestión específicamente dedicada a revisar las estrategias destinadas a sustituir las condenas a prisión por alternativas de tratamiento para las personas con problemas de drogas («Alternativas a la privación de libertad dirigidas a los delincuentes consumidores de drogas en la UE»).
In many European countries, there is a growing concern about the wider impact of drug use on the communities in which it occurs. Issues around public safety and the exposure of young people to drugs are among the more commonly cited concerns that can be grouped under the title of ‘Drug-related public nuisance’ – this issue is explored in detail in the selected issues section accompanying the annual report and, continuing the criminal justice theme is a selected issue devoted to a review of strategies to divert those with drug problems away from custodial sentences and towards treatment (‘Alternatives to imprisonment: targeting offending problem drug users in the EU’).
Bon nombre de pays d'Europe s'inquiètent des répercussions plus larges de la consommation de drogue sur les communautés dans lesquelles elle survient. Les questions de sécurité publique et l'exposition de jeunes à la drogue figurent parmi les préoccupations les plus couramment citées, qui peuvent être regroupées sous l'appellation générique des «Nuisances publiques liées à la drogue». Cette question est abordée en détail dans la section des «Questions particulières» qui accompagne le rapport annuel et, pour poursuivre dans le domaine de la justice, une autre question particulière passe en revue les stratégies visant à éviter l'incarcération aux usagers de drogue à problème et à les orienter vers un traitement («Alternatives à l'incarcération: Cibler les délinquants usagers de drogue à problème au sein de l’UE»).
In vielen europäischen Ländern werden zunehmend Sorgen über die Auswirkungen geäußert, die der Drogenkonsum in den davon betroffenen Gesellschaften nach sich zieht. Fragen der öffentlichen Sicherheit und der Kontakt von Jugendlichen mit Drogen gehören zu den am häufigsten erwähnten Anliegen, die sich unter dem Titel „Drogenbedingte Störung der öffentlichen Ordnung“ zusammenfassen lassen. Dieser Punkt wird eingehend im Abschnitt ausgewählte Themen behandelt, der dem Jahresbericht beiliegt. Das Thema der Strafverfolgung wird in einem weiteren ausgewählten Thema behandelt, das der Analyse von Strategien gewidmet ist, die Personen mit Drogenproblemen weg von Freiheitsstrafen und hin zu Behandlungen führen sollen („Alternativen zu Gefängnisstrafen: Maßnahmen für straffällige problematische Drogenkonsumenten in der EU“).
In diversi paesi europei cresce il timore per l’accresciuto impatto che il consumo di droga può avere sulle comunità in questione. I problemi di salute pubblica e l’esposizione dei giovani alla droga figurano tra le preoccupazioni riferite più di frequente e che si possono raggruppare nella categoria “reati contro l’ordine pubblico correlati al consumo di droga”. Quest’ultima categoria verrà esaminata in dettaglio nella sezione riservata alle questioni specifiche che accompagna la relazione annuale; per approfondire inoltre il tema della giustizia penale una questione specifica è riservata a una revisione delle strategie al fine di evitare che ai tossicodipendenti siano comminate pene detentive, per indirizzarli invece ai servizi terapeutici (“Alternative alla detenzione: la punizione dei reati commessi da consumatori problematici di droga nell’Unione europea”).
Σε πολλές ευρωπαϊκές χώρες, αυξάνει η ανησυχία σχετικά με τον ευρύτερο αντίκτυπο της χρήσης ναρκωτικών στις κοινότητες όπου αυτή παρατηρείται. Ζητήματα που σχετίζονται με τη δημόσια ασφάλεια και την έκθεση των νέων στα ναρκωτικά συγκαταλέγονται μεταξύ των συνηθέστερα αναφερόμενων ανησυχιών που μπορούν να ομαδοποιηθούν υπό τον τίτλο «Όχληση του κοινού συνδεόμενη με τα ναρκωτικά». Το ζήτημα αυτό εξετάζεται διεξοδικά στην ενότητα «Επιλεγμένα θέματα» που συνοδεύει την ετήσια έκθεση και, σε συνέχεια του ζητήματος της ποινικής δικαιοσύνης, παρουσιάζεται ένα επιλεγμένο θέμα αφιερωμένο στην εξέταση στρατηγικών που στοχεύουν στη μεταστροφή από τις στερητικές της ελευθερίας ποινές προς τη θεραπεία («Εναλλακτικές λύσεις αντί της φυλάκισης: στόχευση των προβληματικών χρηστών ναρκωτικών που παραβιάζουν το νόμο στην ΕΕ»).
In veel landen in Europa heerst toenemende bezorgdheid over de gevolgen in bredere zin van drugsgebruik voor de gemeenschap waarbinnen dit probleem speelt. Kwesties in verband met publieke veiligheid en de blootstelling van jongeren aan drugs worden het meest aangehaald en kunnen worden gegroepeerd als “Drugsgerelateerde publieke overlast”. Op deze kwestie wordt nader ingegaan in de geselecteerde kwesties bij het jaarverslag. Met betrekking tot het onderwerp strafrecht wordt in dit gedeelte ook aandacht besteed aan strategieën om mensen met drugsproblemen te behandelen in plaats van ze een vrijheidsstraf op te leggen (“Alternatieven voor gevangenisstraf voor problematische drugsgebruikende delinquenten in de EU”).
V mnoha evropských zemích panuje rostoucí obava z většího vlivu užívání drog na komunity, kde k němu dochází. Otázky bezpečnosti veřejnosti a expozice mladých lidí drogám patří mezi nejčastěji uváděné obavy, které lze sloučit do kategorie nazvané „rušení veřejného pořádku související s drogami“. Této otázce se podrobně věnuje část vybraných témat, která jsou doplňkem výroční zprávy. Téma trestního soudnictví je dále zpracováno v části věnované posouzení strategií přechodu od trestů odnětí svobody osob s drogovými problémy k léčbě: („Alternativní tresty: zaměření na problémové drogově závislé pachatele v EU“).
I mange europæiske lande er der stigende bekymring over de videre følger af stofbrugen for de lokalsamfund, hvori den optræder. Problemstillinger med hensyn til offentlig sikkerhed og unges eksponering for stoffer er blandt de mere almindelige bekymringer, der kan grupperes under overskriften 'Narkotikarelateret forstyrrelse af den offentlige orden' – dette emne behandles udførligt i den del af årsberetningen, der indeholder udvalgte temaer, og i forlængelse af strafferetstemaet er der et udvalgt tema med en gennemgang af de strategier, der findes med hensyn til at underkaste personer med stofproblemer behandling i stedet for frihedsberøvende straf ('Alternativer til fængsling: målretning af indsatsen over for lovovertrædere blandt problematiske stofbrugere i EU').
Paljudes Euroopa riikides suureneb mure uimastitarbimise laiema mõju üle neile kogukondadele, kus esineb uimastitarbimist. Kõige sagedamini nimetatavateks muredeks on turvalisus ja noorte inimeste kokkupuude uimastitega, mida saab liigitada pealkirja „Uimastitega seotud avaliku korra rikkumised” alla –, seda teemat käsitletakse täpsemalt aastaaruande juurde kuuluvas valikteemade osas, ning kriminaalõiguse küsimust käsitleb valikteema, mis keskendub ülevaatele strateegiatest, millega vähendatakse uimastiprobleemidega inimestele vabadusekaotusliku karistuse määramist ja suunatakse nad ravile („Vanglakaristuse alternatiivid: keskendumine õigusrikkujatest probleemsetele uimastitarbijatele ELis”).
Monissa Euroopan maissa ollaan yhä huolestuneempia huumeidenkäytön lisääntyvästä vaikutuksesta ympäröivään yhteisöön. Yleinen turvallisuus ja nuorten altistuminen huumeidenkäytölle kuuluvat yleisimpiin huolenaiheisiin, jotka voidaan luokitella ”huumeisiin liittyvän yleisen haitan” nimikkeen alle. Tätä kysymystä käsitellään yksityiskohtaisesti vuosiraportin liitteenä olevassa erityiskysymysten osassa, jossa käsitellään saman aihepiirin alalla myös strategioita huumeongelmaisten ohjaamiseksi vankilan sijasta hoitoon (”Vankilan vaihtoehdot: kohderyhmänä rikoksia tekevät huumeiden ongelmakäyttäjät EU:ssa”).
Sok országban egyre nagyobb aggodalommal figyelik a kábítószer-használat tágabban vett hatását a közösségekre. A leggyakrabban felmerülő témák többek között a közbiztonsággal és a fiatalok kábítószereknek való kitettségével kapcsolatosak, és a „Kábítószerrel összefüggő közrendzavarás” cím alá csoportosíthatók – ezt a kérdést az éves jelentéshez tartozó kiválasztott témák rész részletesen tárgyalja, a büntetőjogi vonalat pedig a kábítószer-problémákkal küzdő személyeknek a szabadságvesztéstől a kezelés felé történő elterelését célzó stratégiák áttekintésének szentelt kiválasztott téma viszi tovább („A börtönbüntetés alternatívái: a bűnelkövető problémás kábítószer-használók kezelése az EU-ban”).
I mange land i Europa er det økende bekymring for narkotikabrukens mer vidtrekkende konsekvenser for samfunnet. Offentlig sikkerhet og ungdommens eksponering for narkotika er noe av det som vekker størst bekymring. Vi har samlet disse betraktningene under tittelen ”Narkotikarelatert ordensforstyrrelse” og behandlet dem nærmere i de utvalgte aspektene, og som en fortsettelse av den strafferettslige siden ved narkotikaproblemet presenteres en gjennomgang av strategiene for overføring av personer med narkotikaproblemer fra frihetsberøvelse til behandling (”Alternativer til fengsling for kriminelle problematiske narkotikabrukere i EU”).
W wielu krajach europejskich rosną obawy związane z szerszym wpływem zażywania narkotyków na społeczności, w których istnieje to zjawisko. Kwestie związane z bezpieczeństwem publicznym i narażeniem młodych ludzi na kontakt z narkotykami stanowią najczęściej poruszane zagadnienia, które można ująć pod wspólnym tytułem: „Naruszenia porządku publicznego związane z narkotykami”. Zagadnienie to omówiono szczegółowo w sekcji zawierającej wybrane zagadnienia, dołączonej do raportu rocznego. Kontynuacja tematu wymiaru sprawiedliwości w sprawach karnych jest wybranym zagadnieniem poświęconym omówieniu strategii mających na celu przekierowanie osób z problemem narkotykowym z kar pozbawienia wolności w stronę leczenia („Alternatywy dla kar pozbawienia wolności: ukierunkowanie na osoby z problemem narkotykowym popełniające przestępstwa w UE”).
În multe ţări europene se înregistrează o preocupare din ce în ce mai mare privind impactul mai larg al consumului de droguri asupra comunităţilor în care se produce. Problemele legate de siguranţa publică şi de expunerea tinerilor la droguri sunt printre cele mai des citate preocupări, care pot fi reunite sub titlul „Tulburarea ordinii publice legată de droguri” – această problemă este discutată în detaliu în secţiunea de extrase care însoţeşte raportul anual, iar în continuarea temei reprezentate de urmărirea penală, există un extras dedicat analizei strategiilor de direcţionare a persoanelor cu probleme legate de droguri de la pedepsele privative de libertate spre tratament („Alternative la pedeapsa cu închisoarea: abordarea consumatorilor problematici de droguri care comit infracţiuni în Uniunea Europeană”).
V mnohých európskych krajinách rastú obavy z vážnejšieho vplyvu užívania drog na spoločenstvá, v ktorých sa vyskytuje. Medzi najčastejšie citovanými obavami sa objavujú problémy súvisiace s verejnou bezpečnosťou a účinkami drog na mládež, ktoré možno zahrnúť pod názov „Verejné pohoršenie súvisiace s drogami“ – touto otázkou sa podrobne zapodieva časť vybraných otázok, ktoré dopĺňajú výročnú správu; pokračovaním témy o trestnej justícii je vybraná otázka venovaná prehľadu stratégií prechodu od trestania osôb, ktoré majú problémy s drogami, väzbou na ich liečenie („Alternatívy uväznenia: zameranie na delikventných problémových užívateľov drog v EÚ“).
Mnogo držav je vedno bolj zaskrbljenih zaradi večjega vpliva uživanja drog na skupnosti, v katerih se pojavi. Vprašanja o varnosti ljudi in izpostavljenosti mladih drogam so med najpogosteje navedenimi skrbmi, ki jih lahko združimo pod naslovom "Z drogami povezano motenje javnega reda in miru" – to vprašanje je podrobneje razloženo v razdelku o izbranih vprašanjih, ki je priložen letnemu poročilu, nadaljevanje obravnave kazenske tematike pa sledi v izbranem vprašanju, posvečenem pregledu strategij, s katerimi se ljudi s problemi zaradi drog odvrne od zapornih kazni in se jih usmeri v zdravljenje ("Alternative zaporu, namenjene storilcem kaznivih dejanj, ki uživajo droge v EU").
I många europeiska länder finns en växande oro över narkotikans mer allmänna effekter på samhället. Frågor om allmän säkerhet och unga människors exponering för droger är några av de vanligaste farhågorna som kan sorteras in i kategorin ”Den olägenhet som narkotikamissbruk innebär för allmänheten” – detta ämne diskuteras ingående i det avsnitt med temakapitel som bifogas årsrapporten och straffrättsfrågan behandlas vidare i ett temakapitel där det görs en genomgång av strategier för att få bort missbrukare från frihetsberövande straff och i stället låta dem genomgå behandling (”Alternativ till fängelsestraff: för narkotikamissbrukande brottslingar i EU”).
Otras reacciones incluyen la aprobación de disposiciones legales contra las molestias en el orden público específicamente asociadas al consumo de drogas (España, Francia, Reino Unido: por ejemplo, disposiciones sobre fiestas multitudinarias (rave); prohibición de esparcir el instrumental utilizado para el consumo); iniciativas de vigilancia policial a escala local (Alemania, Grecia, Irlanda, Italia, Chipre y Finlandia); medidas para eliminar las concentraciones de drogadictos en vías públicas (Dinamarca y Alemania) y aplicación de medidas para mitigar los daños y expresamente concebidas con objeto de paliar las molestias en el orden público (Luxemburgo y Hungría).
Parmi les autres réponses figure l’adoption de législations contre les nuisances publiques spécifiquement liées à la drogue (Espagne, France, Royaume-Uni: par exemple règlementations des soirées rave; contre l’abandon de matériels pour la consommation de drogue); des initiatives locales en matière d’ordre public (Allemagne, Grèce, Irlande, Italie, Chypre et Finlande); des mesures visant à éliminer la consommation de drogues sur les lieux publics (Danemark et Allemagne); ou des mesures de réduction des risques visant explicitement les nuisances publiques liées à la drogue (Luxembourg et Hongrie).
Zu weiteren Reaktionen zählen die Annahme von Gesetzen gegen die drogenbedingte Störung der öffentlichen Ordnung (Spanien, Frankreich, das Vereinigte Königreich – z. B. Verordnungen im Zusammenhang mit Rave-Partys oder gegen Spritzenmüll), lokale Strategien (Deutschland, Griechenland, Irland, Italien, Zypern und Finnland), Maßnahmen zur Begrenzung von offenen Drogenszenen (Dänemark und Deutschland) sowie Maßnahmen zur Schadensminimierung, die explizit auf die durch Drogenkonsum bedingte Störung der öffentlichen Ordnung ausgerichtet sind (Luxemburg und Ungarn).
Altre risposte comprendono l’adozione di leggi contro forme specifiche di turbativa all’ordine pubblico connessa alla droga (Spagna, Francia, Regno Unito – ad es. regolamenti sulle feste rave o contro l’abbandono sulla pubblica via di oggetti utilizzati per l’assunzione di stupefacenti); iniziative locali di polizia (Germania, Grecia, Irlanda, Italia, Cipro e Finlandia); misure volte ad eliminare le zone franche (Danimarca e Germania); misure di riduzione dei danni esplicitamente incentrate sulla turbativa all’ordine pubblico connessa alla droga. (Lussemburgo e Ungheria).
Outras respostas incluem a adopção de leis contra a perturbação da ordem pública especificamente causada pela droga (Espanha, França, Reino Unido – por exemplo, regulamentação das raves; medidas contra o abandono na via pública de artigos relacionados com a droga); iniciativas de policiamento ao nível local (Alemanha, Grécia, Irlanda, Itália, Chipre e Finlândia); medidas para eliminar os locais públicos de venda e consumo de droga (Dinamarca e Alemanha); e medidas de redução dos danos explicitamente direccionadas para a perturbação da ordem pública relacionada com a droga (Luxemburgo e Hungria).
Άλλeς aνtιdράseις peριλaµßάνουν tη θέspιsη νοµοθesιών κatά tης dηµόsιaς paρeνόχληsης pου sυνdέetaι eιdικά µe ta νaρκωtικά (Ιspaνίa, Gaλλίa, ΗΒ – p.χ. θέspιsη κaνονιsµών γιa ta ρέιß pάρtι, κaνονιsµών κatά tης ρύpaνsης apό sύνeργa χρήsης νaρκωtικών), tην aνάληψη pρωtοßουλιών astυνόµeυsης se tοpικό epίpedο (Geρµaνίa, Ελλάda, Ιρλaνdίa, Ιtaλίa, Κύpρος κaι Fινλaνdίa), tην efaρµογή µέtρων pροκeιµένου νa κataργηθούν οι pιάtseς νaρκωtικών (Δaνίa κaι Geρµaνίa), κaθώς κaι µέtρων γιa tη µeίωsη tης ßλάßης ta οpοίa stοχeύουν ρηtά stη dηµόsιa paρeνόχληsη se sχέsη µe ta νaρκωtικά (Λουξeµßούργο κaι Ουγγaρίa).
Ook zijn er wetten aangenomen tegen drugsspecifieke publieke overlast (Spanje, Frankrijk, het VK – bijvoorbeeld verordeningen betreffende houseparty’s, en tegen het rondslingeren van drugsmateriaal); bestaan er lokale beleidsinitiatieven (Duitsland, Griekenland, Italië, Cyprus en Finland); maatregelen tegen openlijke drugsmarkten (Denemarken en Duitsland); en schadebeperkende maatregelen die expliciet gericht zijn tegen drugsgerelateerde publieke overlast (Luxemburg en Hongarije).
K jiným reakcím patří přijetí zákonů proti nepřístojnému chování na veřejnosti v souvislosti s drogou (Španělsko, Francie, Spojené království – např. nařízení proti výtržníkům, proti odhazování vybavení k aplikaci drog), místní policejní iniciativy (Německo, Řecko, Irsko, Itálie, Kypr a Finsko), opatření k eliminaci drogových scén na veřejnosti (Dánsko a Německo) a opatření ke snižování škod, konkrétně zaměřená proti rušení veřejného pořádku souvisejícím s drogami (Lucembursko a Maďarsko).
Andre initiativer omfatter vedtagelsen af love mod narkotikaspecifik forstyrrelse af den offentlige orden (Spanien, Frankrig, Det Forenede Kongerige – f.eks. reguleringer i forbindelse med raves; mod henkastning af sprøjteudstyr); lokale overvågningsinitiativer (Tyskland, Grækenland, Irland, Italien, Cypern og Finland); foranstaltninger til at fjerne åbne narkotikamiljøer (Danmark og Tyskland) samt skadesreduktions-foranstaltninger, der udtrykkeligt er målrettet mod den narkotikarelaterede forstyrrelse af den offentlige orden (Luxembourg og Ungarn).
Edasised vastureaktsioonid hõlmavad uimastitega seotud korrarikkumiste vastaste seaduste vastuvõtmist (Hispaanias, Prantsusmaal, Ühendkuningriigis – nt eeskirjad reivide kohta; uimastitarbimise vahendite äraviskamise kohta), kohalikke korravalvealgatusi (Saksamaal, Kreekas, Iirimaal, Itaalias, Küprosel ja Soomes), meetmeid uimastitarbimise keelustamiseks meelelahutuskohtades (Taanis ja Saksamaal) ja kahju vähendamise meetmeid, mis on suunatud otseselt uimastitega seotud korrarikkumiste vastu (Luksemburgis  ja Ungaris).
Muita toimia ovat lait huumeista johtuvien julkisten häiriöiden torjumiseksi (Espanja, Ranska, Yhdistynyt kuningaskunta – esim. säännökset rave-juhlista ja huumeiden pistosvälineistä aiheutuvista roskaamisesta); paikallistason valvontaan liittyvät aloitteet (Saksa, Kreikka, Irlanti, Italia, Kypros ja Suomi); toimenpiteet avointen huumeidenkäyttöpaikkojen poistamiseksi (Tanska ja Saksa) ja erityisesti julkisiin häiriöihin kohdistuvat haittoja vähentävät toimenpiteet (Luxemburg ja Unkari).
A további válaszlépések közé tartozik a kifejezetten a kábítószer-fogyasztással összefüggo közrend megzavarása elleni jogszabályok elfogadása (Spanyolország, Franciaország, az Egyesült Királyság –       pl.  rendszabályozás a partikon, illetve a kábítószer-fogyasztáshoz használt eszközök szétszórásával szemben), helyi politikai kezdeményezések (Németország, Görögország, Írország, Olaszország, Ciprus és Finnország), intézkedések a nyilvános csoportos kábítószer-fogyasztásra használt helyszínek felszámolására (Dánia és Németország), valamint a kifejezetten a kábítószerrel összefüggo közrend megzavarását megcélzó ártalomcsökkento intézkedések (Luxemburg és Magyarország).
Andre tiltak omfatter innføringen av lover mot narkotikaspesifikke ordensforstyrrelser (Spania, Frankrike, UK – f.eks. forskrifter for rave-parties, mot forsøpling med brukerutstyr), lokale politiinitiativer (Tyskland, Hellas, Irland, Italia, Kypros og Finland), tiltak for å fjerne åpne narkotikamiljøer (Danmark og Tyskland) og skadereduserende tiltak særlig innrettet på narkotikarelaterte ordensforstyrrelser (Luxembourg og Ungarn).
Inne reakcje obejmuja przyjecie prawa wymierzonego przeciwko naruszeniom porzadku publicznego zwiazanym z narkotykami (Hiszpania, Francja, Wielka Brytania – np. regulacje dotyczace imprez rave; przeciwko zasmiecaniu akcesoriami do zazywania narkotyków); lokalne inicjatywy porzadkowe (Niemcy, Grecja, Irlandia, Wlochy, Cypr i Finlandia); srodki majace na celu eliminacje miejsc zwyczajowego handlowania narkotykami (Dania i Niemcy); a takze dzialania z obszaru redukcji szkód, ukierunkowane bezposrednio na zwiazane z narkotykami naruszenia porzadku publicznego (Luksemburg i Wegry).
Alte raspunsuri includ adoptarea de legi împotriva tulburarii ordinii publice ca urmare a consumului de droguri (Spania, Franta, Marea Britanie – de exemplu reglementarile cu privire la petreceri; împotriva aruncarii la gunoi a instrumentelor specifice consumului de droguri); initiative politice locale (Germania, Grecia, Irlanda, Italia, Cipru si Finlanda); masuri de eliminare a consumului de droguri în public (Danemarca si Germania);   si masuri de harm reduction cu referire directa la tulburarea ordinii publice ca urmare a consumului de droguri. (Luxemburg si Ungaria).
Dalšie spôsoby riešenia obsahujú prijímanie zákonov zameraných proti porušovaniu verejného poriadku (Španielsko, Francúzsko, Velká Británia – napr. pravidlá pri techno párty podujatiach; proti odhadzovaniu použitého drogového vybavenia); miestne policajné iniciatívy (Nemecko, Grécko, Írsko, Taliansko, Cyprus a Fínsko), opatrenia na potieranie otvorenej drogovej scény (Dánsko a Nemecko), a opatrenia na znižovanie rizík spojených s užívaním drog vyslovene zamerané na porušovanie verejného poriadku spojeného s drogami (Luxembursko a Madarsko).
Nadaljnji odzivi vkljucujejo sprejemanje zakonov proti motnjam javnega reda in miru zaradi drog (Španija, Francija, Združeno kraljestvo – npr. predpisi za »rave« zabave in proti onesnaževanju s pripomocki za uživanje drog), lokalne politicne pobude (Nemcija, Grcija, Irska, Italija, Ciper in Finska), ukrepe za odpravo odprtih odvisniških scen (Danska in Nemcija) in ukrepe za zmanjševanje škode, posebej usmerjene v motnje javnega reda in miru zaradi drog (Luksemburg in Madžarska).
Andra åtgärder är lagar mot problem för allmänheten som i synnerhet beror på narkotikamissbruk (Spanien, Frankrike, Storbritannien – t.ex. föreskrifter i samband med rejvarrangemang och mot nedskräpning med sprutor), lokala polispatrulleringsinitiativ (Tyskland, Grekland, Irland, Italien, Cypern och Finland), åtgärder för att få bort öppna narkotikakulturer (Danmark och Tyskland) och skademinskande insatser som uttryckligen är riktade mot de problem som narkotikan innebär för allmänheten (Luxemburg och Ungern).
1 2 Arrow