noted – -Translation – Keybot Dictionary

Spacer TTN Translation Network TTN TTN Login Deutsch Français Spacer Help
Source Languages Target Languages
Keybot 9 Results  ar2006.emcdda.europa.eu
  Chapter 3: Cannabis  
Levels of use are lower in Denmark, Germany, Estonia, Italy, the Netherlands and Slovakia, but all these countries have reported increases in last year use among young adults, as has Hungary, although to a lesser extent. It should be noted that the Danish (2000) and Dutch (2001) data are now relatively old and the current situation is therefore less clear.
Les niveaux de consommation sont inférieurs au Danemark, en Allemagne, en Estonie, en Italie, aux Pays‑Bas et en Slovaquie, mais tous ces pays ont fait état de hausses de la consommation au cours des douze derniers mois chez les jeunes adultes, tout comme la Hongrie, mais dans une moindre mesure. Il est à noter que les données danoises (2000) et néerlandaises (2001) sont relativement anciennes et la situation actuelle dans ces deux pays est donc moins claire.
In Dänemark, Deutschland, Estland, Italien, den Niederlanden und der Slowakei wurden niedrigere Raten verzeichnet, jedoch berichteten alle diese Länder über Zunahmen des jüngsten Konsums unter jungen Erwachsenen. Ungarn meldete einen weniger starken Anstieg des jüngsten Konsums unter jungen Erwachsenen. Es ist darauf hinzuweisen, dass die Daten aus Dänemark (2000) und den Niederlanden (2001) bereits recht alt sind und daher die gegenwärtige Situation nicht genau bekannt ist.
Los niveles de consumo son inferiores en Dinamarca, Alemania, Estonia, Italia, los Países Bajos y Eslovaquia, pero en todos estos países se han registrado incrementos en cuanto al consumo en el último año entre adultos jóvenes, al igual que Hungría, aunque en menor medida. Cabe tener en cuenta que los datos daneses (2000) y neerlandeses (2001) se han quedado relativamente anticuados y que la situación actual es, por lo tanto, menos diáfana.
I livelli di consumo sono inferiori in Danimarca, Germania, Estonia, Italia, Paesi Bassi e Slovacchia, ma tutti questi paesi hanno riferito aumenti del consumo nell’ultimo anno tra i giovani adulti, come pure l’Ungheria, anche se in misura minore. Non si deve dimenticare che le statistiche danesi (2000) e olandesi (2001) sono alquanto datate e che la situazione attuale è quindi meno chiara.
Os níveis de consumo são mais baixos na Dinamarca, Alemanha, Estónia, Itália, Países Baixos e Eslováquia, mas todos estes países comunicaram aumentos do consumo no ano passado entre os jovens adultos, tal como a Hungria, embora em menor grau. Note-se que os dados dinamarqueses (2000) e neerlandeses (2001) já são relativamente antigos e a situação actual é, por isso, menos clara.
Τα επίπεδα χρήσης είναι χαμηλότερα στη Δανία, τη Γερμανία, την Εσθονία, την Ιταλία, τις Κάτω Χώρες και τη Σλοβακία, αλλά όλες αυτές οι χώρες ανέφεραν αύξηση κατά το τελευταίο έτος στους νεαρούς ενηλίκους, όπως και η Ουγγαρία, σε μικρότερο όμως βαθμό. Πρέπει να σημειωθεί ότι τα στοιχεία της Δανίας (2000) και των Κάτω Χωρών (2001) είναι πλέον σχετικά παλαιά και η τρέχουσα κατάσταση είναι επομένως πιο ασαφής.
De gebruiksniveaus in Denemarken, Duitsland, Estland, Italië, Nederland en Slowakije liggen lager, maar al deze landen melden stijgingen in het recent gebruik onder jongvolwassenen, net als Hongarije, maar in mindere mate. Opgemerkt dient te worden dat de Deense (2000) en Nederlandse (2001) gegevens inmiddels relatief oud zijn; derhalve is de actuele situatie minder duidelijk.
Míra užívání je nižší v Dánsku, Německu, Estonsku, Itálii, Nizozemsku a na Slovensku, avšak všechny tyto země uvádějí u mladých dospělých nárůst v užití drogy v posledním roce. Totéž, byť v menší míře, platí pro Maďarsko. Rovněž upozorňujeme, že údaje z Dánska (2000) a Nizozemska (2001) jsou nyní již poměrně staré a že aktuální situace tak není příliš jasná.
Brugen er mindre udbredt i Danmark, Tyskland, Estland, Italien, Nederlandene og Slovakiet, men alle disse lande har meldt om stigninger i brugen inden for de seneste 12 måneder blandt unge voksne, og det samme gælder Ungarn, dog i mindre grad. Det bemærkes, at dataene for Danmark (2000) og Nederlandene (2001) nu er forholdsvis gamle, og at den nuværende situation derfor er mindre tydelig.
Tarbimise määrad on madalamad Taanis, Saksamaal, Eestis, Itaalias, Madalmaades ja Slovakkias, kuid kõik need riigid on teatanud viimase aasta jooksul tarbimise kasvust noorte täiskasvanute hulgas, samuti ka Ungari, kuigi väiksemas ulatuses. Pandagu tähele, et Taani (2000) ja Madalmaade (2001) andmed on tänaseks suhteliselt vananenud ning seetõttu ei ole praegune olukord seal selge.
Käyttö on vähäisempää Tanskassa, Saksassa, Virossa, Italiassa, Alankomaissa ja Slovakiassa, mutta nämä maat ovat raportoineet käytön lisääntyneen viime vuonna nuorten aikuisten keskuudessa. Sama suuntaus havaittiin Unkarissa, joskin lievempänä. On huomattava, että Tanskan (vuosi 2000) ja Alankomaiden (vuosi 2001) tiedot ovat jo vanhentuneita, joten nykytilanteesta ei saada täysin selkeää kuvaa.
A használati szintek Dániában, Németországban, Észtországban, Olaszországban, Hollandiában és Szlovákiában alacsonyabbak, de ezek az országok kivétel nélkül a fiatal felnőttek körében mért elmúlt évi használat emelkedéséről számoltak be, akárcsak – kisebb mértékben – Magyarország. Meg kell jegyezni, hogy a dán (2000) és a holland (2001) adatok már viszonylag régiek, ezért a jelenlegi helyzetről nincs olyan tiszta képünk.
Bruksnivåene er lavere i Danmark, Tyskland, Estland, Italia, Nederland og Slovakia, men alle disse landene har rapportert om en økning i bruk siste år blant unge voksne. Det samme har Ungarn, men i mindre grad. Det anføres imidlertid at de danske (2000) og nederlandske (2001) tallene nå er relativt gamle, og at dagens situasjon derfor er mindre klar.
Spożycie jest niższe w Danii, Niemczech, Estonii, we Włoszech, w Holandii i w Słowacji, ale wszystkie te kraje poinformowały o wzroście spożycia w ciągu ubiegłego roku wśród młodych dorosłych, podobnie jak — chociaż w mniejszym stopniu — Węgry. Należy zauważyć, że dane duńskie (2000 r.) i holenderskie (2001 r.) są już stosunkowo nieaktualne, co sprawia, że obecna sytuacja nie jest w pełni znana.
Nivelurile de consum sunt mai reduse în Danemarca, Germania, Estonia, Italia, Ţările de Jos şi Slovacia, însă toate aceste ţări au raportat creşteri ale consumului pe parcursul ultimului an în rândul adulţilor tineri, la fel ca Ungaria, deşi într-o măsură mai mică. Este de reţinut că datele provenite din Danemarca (2000) şi Ţările de Jos (2001) sunt în prezent relativ vechi şi astfel situaţia actuală nu este bine definită.
Úrovne užívania sú nižšie v Dánsku, Nemecku, Estónsku, Taliansku, Holandsku a na Slovensku, ale všetky tieto krajiny uvádzali nárasty v užívaní za posledný rok medzi mladými dospelými, podobne aj Maďarsko, hoci v menšom rozsahu. Je potrebné si všimnúť, že dánske (2000) a holandské (2001) údaje sú teraz relatívne staré a súčasná situácia je preto menej jasná.
Stopnje uživanja so nižje na Danskem, v Nemčiji, Estoniji, Italiji, na Nizozemskem in Slovaškem, vendar pa vse te države poročajo o zvišanju uživanja med mlajšimi odraslimi v zadnjem letu, kar velja tudi za Madžarsko, čeprav v manjšem obsegu. Treba je opozoriti, da so danski (2000) in nizozemski (2001) podatki danes že sorazmerno zastareli, zato je trenutno stanje manj jasno.
Antalet användare är lägre i Danmark, Tyskland, Estland, Italien, Nederländerna och Slovakien, men samtliga dessa länder har rapporterat ökat bruk bland unga vuxna under det senaste året, vilket också gäller Ungern om än i mindre utsträckning. Det bör noteras att de danska (2000) och holländska (2001) uppgifterna är förhållandevis gamla och den nuvarande situationen är därför något oklar.
Kullanım seviyeleri Danimarka, Almanya, Estonya, İtalya, Hollanda ve Slovakya’da daha düşüktür ama bu ülkelerin tümü ile daha az ölçüde de olsa Macaristan, genç yetişkinler arasında geçmiş yılda kullanımda artışlar rapor etmiştir. Danimarka (2000) ve Hollanda (2001) verilerinin artık nispeten eskimiş ve güncel durumun da dolayısıyla daha az net olduğunu unutmamak gerekir.
Lietošanas līmenis ir zemāks Dānijā, Vācijā, Igaunijā, Itālijā, Nīderlandē un Slovākijā, bet visas šīs valstis informē par pēdējā gada lietošanas pieaugumu gados jaunu pieaugušo vidū, un šī tendence, lai gan mazākā mērā, ir vērojama arī Ungārijā. Jāatzīmē, ka Dānijas (2000. g.) un Nīderlandes (2001. g.) dati jau ir relatīvi novecojuši, tādēļ pašreizējā situācija nav tik skaidra.
  Chapter 1: Policies and...  
From 2004, it was noted that the courts less often imposed compulsory treatment, effectively decreasing the involvement of the probation services and thus their contribution to the social rehabilitation of drug users.
En Roumanie, les statistiques relatives aux condamnations par les tribunaux ont été étudiées afin de vérifier le succès de la politique de réinsertion sociale des usagers de drogue qui commettent des délits autres que la consommation de drogue. Dans la majorité des cas, la peine consistait en la suspension de la sanction sous surveillance. Depuis 2004, on constate que les tribunaux ont imposé moins souvent des traitements obligatoires, réduisant effectivement la participation des services de probation et, partant, leur contribution à la réinsertion sociale des usagers de drogue.
In Rumänien wurden Strafstatistiken untersucht, um den Erfolg der sozialen Reintegration von Drogenkonsumenten zu überprüfen, die neben dem Drogenkonsum andere Straftaten begangen haben. In den meisten Fällen wurde die Strafe zur Bewährung ausgesetzt. Seit 2004 ist zu beobachten, dass die Gerichte seltener Zwangstherapien anordnen, wobei die Einbeziehung von Bewährungshelfern und somit deren Beitrag zur sozialen Rehabilitation von Drogenkonsumenten effektiv zurückgegangen ist.
En Rumanía, se sometieron a examen las estadísticas sobre imposición de penas para verificar el éxito de la reinserción social de los consumidores de droga que, además del consumo en sí, cometan otros delitos. En la mayoría de los casos, se suspendió la ejecución de la pena impuesta. Desde 2004 se ha observado que los tribunales imponen un tratamiento obligatorio con menor frecuencia, lo que ha llevado a que se reduzca, de hecho, la implicación de los servicios de libertad vigilada y su contribución a la rehabilitación social de consumidores de droga.
In Romania le statistiche sulle condanne pronunciate dai tribunali sono state esaminate allo scopo di monitorare il successo del reinserimento sociale dei tossicodipendenti che commettono reati diversi dal consumo di stupefacenti. Nella maggior parte dei casi la pena comminata è stata la sospensione della sanzione sotto sorveglianza. Si è notato che dal 2004 i tribunali impongono più di rado un trattamento coercitivo, riducendo così in maniera efficace il coinvolgimento dei servizi di probazione e quindi il loro contributo al reinserimento sociale dei tossicodipendenti.
Na Roménia, as estatísticas sobre as decisões judiciais foram analisadas para monitorizar o êxito da reintegração social dos consumidores de droga que cometem infracções para além do consumo. Na maioria dos casos, a sanção aplicada foi uma pena suspensa sob vigilância. A partir de 2004, constatou-se que os tribunais aplicavam o tratamento obrigatório com menor frequência, diminuindo efectivamente o envolvimento dos serviços responsáveis pelo acompanhamento das pessoas em liberdade condicional e, logo, o seu contributo para a reabilitação social dos consumidores de droga.
Στη Ρουμανία, μελετήθηκαν τα στατιστικά στοιχεία που αφορούν την επιβολή δικαστικών ποινών με στόχο την παρακολούθηση της επιτυχίας της κοινωνικής επανένταξης τοξικομανών που διαπράττουν άλλα αδικήματα πέραν της χρήσης ναρκωτικών. Στην πλειονότητα των περιπτώσεων, η ποινή συνίστατο σε αναστολή των ποινικών κυρώσεων υπό επιτήρηση. Μετά το 2004 διαπιστώθηκε ότι μειώθηκε η συχνότητα επιβολής υποχρεωτικής θεραπείας από τα δικαστήρια, με αποτέλεσμα τον σημαντικό περιορισμό της εμπλοκής των υπηρεσιών επιτήρησης και, ως εκ τούτου, της συμβολής τους στην κοινωνική αποκατάσταση των τοξικομανών.
In Roemenië zijn gegevens over rechterlijke uitspraken onderzocht om na te gaan in hoeverre resultaten geboekt worden bij de sociale reïntegratie van drugsgebruikers die zich buiten hun drugsgebruik aan andere strafbare feiten schuldig maken. In de meeste gevallen werd een voorwaardelijke straf opgelegd, met een verplichting van ondertoezichtstelling. Geconstateerd is dat de rechter sinds 2004 minder vaak verplichte behandeling oplegt, waardoor de betrokkenheid van de reclasseringsinstanties in feite is afgenomen en daarmee ook hun bijdrage aan de sociale reïntegratie van drugsgebruikers.
V Rumunsku byly zkoumány soudní statistiky uložených trestů s cílem monitorovat úspěšnost opětovného začlenění uživatelů drog, kteří se dopustí jiného trestného činu než užívání drog, do společnosti Ve většině případů postih spočíval v podmíněném trestu při uloženém dohledu. Bylo konstatováno, že od roku 2004 soudy méně často ukládaly povinnou léčbu, čímž vlastně omezily zapojení probačních služeb, a tím i jejich přispění k sociální rehabilitaci uživatelů drog.
I Rumænien blev statistikker over domsafsigelser undersøgt for at overvåge udfaldet af den sociale reintegration af stofbrugere, som begår andre lovovertrædelser end stofbrug. I hovedparten af tilfældene var straffen suspension af sanktionen under overvågning. Det blev konstateret, at domstolene fra og med 2004 ikke så ofte idømte tvangsbehandling, hvilket i realiteten har mindsket kriminalforsorgens inddragelse og dermed dens bidrag til den sociale rehabilitering af stofbrugere.
Rumeenias uuriti kohtuotsuste statistikat eesmärgiga jälgida nende uimastitarvitajate taasintegreerimist ühiskonda, kes on toime pannud muu kui uimastialase õigusrikkumise. Enamikul juhtudel karistati tingimisi ja rakendati järelevalvet. Alates 2004. a täheldati, et kohtud rakendavad harvemini sundravi, mis vähendas oluliselt kriminaalhooldusteenuse rakendamist selleks otstarbeks ja seega ka nende osalust uimastikasutajate sotsiaalses taastusabis.
Romaniassa tutkittiin tuomioistuinten antamia tuomioita koskevia tilastoja sen selvittämiseksi, miten kuntoutus oli onnistunut niiden huumeidenkäyttäjien kohdalla, jotka olivat syyllistyneet muihinkin kuin huumeidenkäyttöä koskeviin rikoksiin. Useimmissa tapauksissa rangaistuksena oli valvottu ehdollinen tuomio. Tuomioistuinten on havaittu vuodesta 2004 lähtien vähentäneen huumausainerikollisten hoitoon pakottamista, mikä on käytännössä vähentänyt kriminaalihuoltopalvelujen osallistumista ja siten niiden arvokasta panosta huumeidenkäyttäjien kuntoutukseen.
Romániában azért vizsgálták meg a bírósági büntetőítéletek statisztikáit, hogy így figyelemmel lehessen kísérni a kábítószer-használattól eltérő bűncselekményt elkövetett kábítószer-használók társadalmi visszailleszkedésének sikerességét. Az esetek többségében a büntetés felügyelet alatt felfüggesztett büntetés volt. Azt is megfigyelték, hogy a bíróságok 2004-től ritkábban ítéltek kötelező kezelést, ami által ténylegesen csökkent a próbaidős szolgálatok részvétele, és így a kábítószer-használók társadalmi visszailleszkedéséhez való hozzájárulásuk is.
I Romania ble domsstatistikken undersøkt for å måle effekten av sosial reintegrasjon av narkotikabrukere som begår andre lovbrudd enn narkotikalovbrudd. I de fleste tilfellene var straffen betinget med prøvetid. Fra 2004 omfattet dommene sjeldnere tvangsbehandling, noe som effektivt bidro til ikke å involvere kriminalomsorgen, og dermed svekket dens bidrag til sosial rehabilitering av narkotikabrukere.
W Rumunii przeprowadzono badania statystyczne dotyczące zasądzonych wyroków w celu monitorowania pomyślnych wyników integracji społecznej osób zażywających narkotyki, które popełniły przestępstwa innego rodzaju niż stosowanie narkotyków. W większości przypadków sankcją było zawieszenie kary i nadzór. Od 2004 r. odnotowano, że sądy rzadziej nakładały karę przymusowego leczenia, skutecznie zmniejszając udział służb kuratorskich, a więc i ich wkład w społeczną rehabilitację osób zażywających narkotyki.
În România, au fost studiate statisticile privind sentinţele pronunţate de instanţe în vederea monitorizării succesului reintegrării sociale a consumatorilor de droguri care au comis infracţiuni altele decât consumul de droguri. În majoritatea cazurilor, pedeapsa a fost suspendarea sancţiunii sub supraveghere. Începând cu 2004, s-a remarcat faptul că au fost impuse tot mai rar tratamente obligatorii, scăzând astfel în mod semnificativ implicarea serviciilor de probaţiune şi, deci, contribuţia acestora la reabilitarea socială a consumatorilor de droguri.
V Rumunsku sa skúmali štatistiky o ukladaní trestov súdmi, aby sa sledoval úspech opätovného sociálneho zaradenia užívateľov drog, ktorí spáchali iné trestné činy ako tie, ktoré súvisia s užívaním drog. Vo väčšine prípadov bolo trestom prerušenie sankcie s dozorom. Od roku 2004 sa pozoruje, že súdy zriedkavejšie nariaďujú povinné liečenie, čo účinne znižuje zapojenie úradov pre podmienečné prepustenie, čím sa prispieva k sociálnej rehabilitácii užívateľov drog.
V Romuniji je bila preučena statistika o izrečenih kaznih sodišča, da bi spremljali uspeh socialne reintegracije uživalcev drog, vpletenih tudi v druga kazniva dejanja, ne samo uživanje drog. V večini primerov je bila kazen izrečena v obliki odloga kazni pod nadzorom. Od leta 2004 se opaža, da sodišča manjkrat odredijo obvezno zdravljenje, kar dejansko zmanjšuje vpletenost služb za pogojne obsodbe in s tem njihov prispevek k socialni rehabilitaciji uživalcev drog.
I syfte att kartlägga framgångarna med social återanpassning av narkotikamissbrukare som begår andra brott än själva missbruket granskades i Rumänien statistik över straff som utdömts för narkotikabrott. I majoriteten av fallen dömdes till skyddstillsyn. Det konstaterades att domstolarna från 2004 mindre ofta dömde till tvångsintagning och därmed minskade de i praktiken tillsynsmyndigheternas medverkan och bidrag till social återanpassning av missbrukare.
Romanya’da, mahkemelerin hüküm vermesi ile ilgili istatistikler, uyuşturucu kullanımından başka suç işleyen uyuşturucu kullanıcılarının yeniden sosyal entegrasyonunun başarısını izlemek üzere incelenmiştir. Vakaların çoğunda ceza, gözlem altında askıya alınmıştır. 2004’ten itibaren, mahkemelerin daha az sıklıkla zorunlu tedaviye karar vermelerinden ötürü şartlı tahliye hizmetlerinden daha seyrek olarak faydalanıldığı ve böylelikle bu hizmetlerin uyuşturucu kullananların sosyal rehabilitasyonuna katılımlarının da önemli oranda azaldığı görülmüştür.
Rumānijā tiesas spriedumu statistika ir analizēta nolūkā pārraudzīt tādu narkotiku lietotāju sociālās reintegrācijas panākumus, kas izdara ar narkotiku lietošanu nesaistītus pārkāpumus. Lielākoties piespriestais sods ir bijis nosacīts sods tiesas uzraudzībā. Jāatzīmē, ka kopš 2004. gada tiesas ir retāk piespriedušas piespiedu ārstēšanu, faktiski samazinot probācijas dienestu iesaisti un līdz ar to arī šo dienestu ieguldījumu narkotiku lietotāju sociālās rehabilitācijas procesā.
  Chapter 4: Amphetamines...  
However, it was also noted that, despite the fact that at present there is little evidence of significant public health or social risks related to mCPP, this question must remain open in the absence of a thorough scientific risk assessment.
Dans un rapport commun, l'OEDT et Europol ont recommandé que, conformément aux dispositions de la décision du Conseil, aucune évaluation formelle des risques ne soit réalisée dans la mesure où il est établi que la mCPP entre dans la fabrication d'au moins un médicament. Toutefois, le rapport relevait également qu'en dépit du fait qu'il existe actuellement peu de preuves de risques significatifs associés à la mCPP au plan social ou de la santé publique, cette question doit demeurer ouverte en l'absence d'une évaluation scientifique approfondie des risques.
In einem gemeinsamen Bericht empfahlen die EBDD und Europol im Einklang mit den Bestimmungen des Ratsbeschlusses, keine formale Risikobewertung durchzuführen, da es Belege dafür gibt, dass mCPP für die Herstellung mindestens eines Arzneimittels verwendet wird. Es wurde jedoch auch darauf hingewiesen, dass zwar derzeit im Zusammenhang mit mCPP kaum Belege für erhebliche Risiken für die öffentliche Gesundheit oder die Gesellschaft vorliegen, diese Frage jedoch ungeachtet dessen weiter verfolgt werden muss, solange keine gründliche wissenschaftliche Risikobewertung durchgeführt wurde.
En un informe conjunto, el OEDT y Europol recomendaban, conforme a las disposiciones de la Decisión del Consejo, no efectuar una evaluación de riesgos formal dado que existen pruebas de que la mCPP es utilizada en la fabricación de al menos un medicamento. No obstante, también se observó que, a pesar de que actualmente apenas se ha constatado la evidencia de importantes riesgos sociales o para la salud pública relacionados con el consumo de mCPP, esta cuestión debe permanecer abierta a falta de una rigurosa evaluación de riesgos científica.
In una relazione congiunta l’OEDT e l’Europol hanno raccomandato, in linea con le disposizioni della decisione del Consiglio, che non venga svolta una valutazione del rischio formale, poiché risulta che l’mCPP è usata nella produzione di almeno un prodotto medicinale. Tuttavia, si è osservato che, nonostante vi siano attualmente poche segnalazioni di rischio significativo per la salute pubblica o a livello sociale derivante dal consumo di mCPP, la questione deve rimanere aperta in assenza di un’approfondita valutazione scientifica del rischio.
Num relatório conjunto, o OEDT e a Europol recomendaram, de acordo com as disposições da decisão do Conselho, que não fosse realizada uma avaliação formal dos riscos, uma vez que existem provas de que a mCPP é utilizada no fabrico de, pelo menos, um medicamento. No entanto, também foi assinalado que, apesar de existirem poucos indícios de que a mCPP gere riscos significativos a nível social ou de saúde pública, esta questão deverá manter-se em aberto enquanto não se efectuar uma avaliação científica aprofundada dos riscos.
Σε κοινή έκθεση το ΕΚΠΝΤ και η Ευρωπόλ εισηγήθηκαν, σύμφωνα με τις διατάξεις της απόφασης του Συμβουλίου, τη μη πραγματοποίηση επίσημης αξιολόγησης κινδύνου, καθώς υπάρχουν στοιχεία ότι η mCPP χρησιμοποιείται στην παρασκευή τουλάχιστον ενός φαρμακευτικού προϊόντος. Ωστόσο, σημειώθηκε επίσης ότι, παρά το γεγονός ότι επί του παρόντος δεν υπάρχουν στοιχεία για την ύπαρξη σημαντικών κινδύνων για τη δημόσια υγεία ή κοινωνικών κινδύνων που να συνδέονται με τη mCPP, το ζήτημα αυτό πρέπει να παραμείνει ανοιχτό ελλείψει διεξοδικής επιστημονικής αξιολόγησης κινδύνου.
In een gezamenlijk verslag hebben het EWDD en Europol overeenkomstig de bepalingen van het besluit van de Raad aanbevolen om geen officiële risicobeoordeling uit te voeren, omdat er bewijzen zijn dat mCPP wordt gebruikt bij de vervaardiging van ten minste één geneesmiddel. In het verslag wordt echter ook gesteld dat, ondanks het feit dat momenteel niet is aangetoond dat mCPP belangrijke risico’s voor de openbare gezondheid of de samenleving inhoudt, deze kwestie moet worden opengelaten zo lang het risico wetenschappelijk niet grondig is onderzocht.
V souladu s rozhodnutím Rady vydaly EMCDDA a Europol ve společné zprávě doporučení neprovádět formální hodnocení rizik, jelikož existují důkazy, že se mCPP používá při výrobě alespoň jednoho léčivého přípravku. Zároveň však také konstatovaly, že ačkoli v současnosti existuje minimum důkazů o závažných zdravotních a sociálních rizicích souvisejících s mCPP, musí tato otázka zůstat otevřená vzhledem k neexistujícímu důkladnému vědeckému hodnocení rizik.
I en fælles rapport anbefalede EONN og Europol i overensstemmelse med bestemmelserne i Rådets afgørelse, at der ikke foretages en formel risikovurdering, da der er bevis for, at mCPP anvendes til fremstilling af mindst ét lægemiddel. Det blev imidlertid også bemærket, at selv om der på nuværende tidspunkt kun er få tegn på, at mCPP er forbundet med væsentlige sundhedsmæssige eller sociale risici, må dette spørgsmål stå åbent uden en grundig videnskabelig risikovurdering.
Kooskõlas nõukogu otsuse sätetega soovitasid EMCDDA ja Europol oma ühisaruandes ametlikku riskihindamist mitte teostada, kuna on tõendeid, et mCPPd kasutatakse vähemalt ühe ravimpreparaadi tootmisel. Siiski märgiti, et kuigi praeguseks on vähe tõendeid mCPPst tuleneva märkimisväärse rahvatervise ohu või sotsiaalsete riskide kohta, peab see teema põhjaliku teadusliku riskianalüüsi puudumisel lahtiseks jääma.
Yhteisessä raportissaan EMCDDA ja Europol suosittelivat neuvoston päätöksen mukaisesti, ettei virallista riskinarviointia suoritettaisi, koska mCPP:tä ilmeisesti käytetään ainakin yhden laillisen lääkevalmisteen tuotannossa. Samalla kuitenkin huomautettiin, että vaikka mCPP:hen ei tällä hetkellä näytä liittyvän mitään merkittäviä kansanterveydellisiä tai sosiaalisia riskejä, tähän kysymykseen on lopulta vaikea ottaa kantaa ilman perusteellista tieteellistä riskinarviointia.
Az EMCDDA és az Europol egy közös jelentésükben azt ajánlották, hogy – a tanácsi rendelet rendelkezéseivel összhangban – ne végezzenek hivatalos kockázatértékelést, mivel bizonyított, hogy az mCPP-t legalább egy gyógyszerkészítmény előállításában használják. Annak ellenére azonban, hogy az mCPP-hez kapcsolódó jelentős közegészségügyi vagy társadalmi kockázatokra egyelőre kevés a bizonyíték, a kérdést mindaddig nyitva kell hagyni, amíg nem készül alapos tudományos kockázatértékelés.
I tråd med rådsbeslutningen anbefaler EONN og Europol i en felles rapport at ingen formell risikovurdering skal finne sted, ettersom det er dokumentert at mCPP brukes i framstillingen av minst ett legemiddel. Derimot fant man at saken må holdes åpen i mangel av en grundig vitenskapelig risikovurdering, på tross av at det finnes lite bevis for at mCPP representerer noen signifikant folkehelse- eller sosial risiko.
We wspólnym sprawozdaniu, EMCDDA i Europol zaleciły, aby zgodnie z przepisami decyzji Rady nie dokonywać formalnej oceny ryzyka, gdyż istnieje dowód na stosowanie mCPP przy wytwarzaniu co najmniej jednego produktu leczniczego. Stwierdzono jednak, że chociaż obecnie istnieje niewiele dowodów istotnych zagrożeń stwarzanych przez mCPP w dziedzinie zdrowia publicznego czy też zagrożeń społecznych, kwestię tę należy pozostawić otwartą ze względu na brak rzetelnej, naukowej oceny ryzyka.
Într-un raport comun, OEDT şi Europol au recomandat, în conformitate cu dispoziţiile deciziei Consiliului, să nu se desfăşoare o evaluare formală a riscurilor deoarece există dovezi că mCPP se foloseşte în fabricarea cel puţin a unui produs medicinal. Cu toate acestea, s-a remarcat şi că, în ciuda faptului că în prezent nu prea există dovezi care să ateste importante riscuri sociale sau de sănătate publică legate de mCPP, această problemă trebuie să rămână deschisă în absenţa unei evaluări ştiinţifice riguroase a riscurilor implicate.
V spoločnej správe EMCDDA a Europol odporučili, v súlade s ustanoveniami rozhodnutia Rady, aby sa nevykonávalo žiadne formálne hodnotenie rizík, pretože existujú dôkazy, že mCPP sa používa pri výrobe prinajmenšom jedného liečiva. Uviedlo sa tiež, že napriek skutočnosti, že v súčasnosti existuje málo dôkazov o významných zdravotných alebo sociálnych rizikách súvisiacich s mCPP, táto otázka musí zostať otvorená, ak chýba dôkladné vedecké hodnotenie rizík.
Center in Europol sta v skupnem poročilu v skladu z določbami Sklepa Sveta priporočila, naj se uradna ocena tveganja ne opravi, ker so dokazi, da se mCPP uporablja pri proizvodnji vsaj enega medicinskega izdelka. Opozorila pa sta tudi, da je trenutno sicer na voljo malo dokazov za veliko tveganje za javno zdravje ali družbo, povezano z mCPP, a mora to vprašanje vseeno ostati odprto, ker ni na voljo temeljite znanstvene ocene tveganja.
I en gemensam rapport rekommenderar ECNN och Europol, i linje med bestämmelserna i rådets beslut, att inga formella riskbedömningar ska genomföras eftersom det finns belägg för att mCPP används i framställning av minst ett läkemedel. Man konstaterar samtidigt att trots det faktum att det för närvarande finns få bevis för att mCPP kan knytas till betydande risker för folkhälsan eller samhället, är detta en fråga som måste hållas öppen i avvaktan på en grundlig vetenskaplig bedömning.
EMCDDA ile Europol ortak bir raporda, Konsey kararının hükümlerine uygun olarak, mCPP’nin en az bir tıbbi ürünün imalatında kullanıldığına dair kanıt bulunduğundan hiç bir resmi risk değerlendirmesi yapılmamasını tavsiye etmiştir. Bununla birlikte, hali hazırda mCPP’ye bağlı önemli kamu sağlığı riskleri veya sosyal risklere dair az kanıt bulunması gerçeğine rağmen, derinlemesine bir bilimsel risk değerlendirmesinin yokluğunda bu sorunun açık bırakılması gerektiğine işaret edilmiştir.
Kopīgā EMCDDA un Eiropola ziņojumā ir teikts, ka saskaņā ar Padomes lēmuma noteikumiemu oficiāls mCPP riska novērtējums nav jāveic, jo ir konstatēts, ka to lieto vismaz viena ārstniecības līdzekļa ražošanā. Tomēr vienlaikus ziņojumā ir atzīmēts - lai gan pašlaik ir maz pierādījumu par mCPP sabiedrības veselības un sociālajiem riskiem, ņemot vērā, ka vispusīgs zinātnisks riska novērtējums nav veikts, šis jautājums paliek atklāts.
  Chapter 6: Opioid use a...  
It should be noted that the treatment demand indicator does not cover all people in opioid treatment, which is a considerably greater number, only clients requesting treatment during the reported year.
Dans bon nombre de pays, les opiacés (essentiellement l'héroïne) restent la principale drogue consommée par les patients en demande de traitement. Sur l'ensemble des demandes de traitement déclarées en 2004 en réponse à l'indicateur de demandes de traitement, 60 % concernent un traitement pour usage primaire d'opiacés et un peu plus de la moitié (53 %) des patients déclarent s'injecter la drogue (175). Il est à noter que l'indicateur de demandes de traitement ne couvre pas toutes les personnes qui suivent un traitement pour dépendance aux opiacés, qui représentent un nombre nettement plus élevé, mais uniquement les patients en demande de traitement durant l'année considérée.
In vielen Ländern werden nach wie vor Opioide (vor allem Heroin) von den meisten Patienten, die sich in Behandlung begeben, als Primärdroge angegeben. In etwa 60 % der im Jahr 2004 insgesamt zum Indikator Behandlungsnachfrage gemeldeten Fälle wurden Opioide als Primärdroge erfasst, wobei etwas mehr als die Hälfte (53 %) dieser Patienten angab, die Droge zu injizieren (175). Es ist darauf hinzuweisen, dass der Indikator Behandlungsnachfrage nicht alle Patienten erfasst, die sich wegen Opioidkonsums in Behandlung befinden – ihre Zahl ist erheblich größer –, sondern lediglich jene Patienten, die sich während des Berichtsjahrs in Behandlung begeben haben.
En muchos países, los opiáceos (sobre todo la heroína) siguen siendo la principal droga por la que se solicita tratamiento. En el 60 % de los casos de las solicitudes de tratamiento realizadas en 2004 de acuerdo con el indicador de demanda de tratamiento, las principales drogas consumidas eran opiáceos, y más de la mitad (53 %) de estos pacientes declararon inyectarse la droga (175). Cabe recordar que el indicador de demanda de tratamiento no incluye a todas las personas que reciben tratamiento por consumo de opiáceos, cuyo número sería mucho mayor, sino sólo a los pacientes que han solicitado tratamiento durante el año objeto del informe.
Nella maggior parte dei paesi gli oppiacei (perlopiù eroina) rimangono la droga principale per la quale i pazienti chiedono di entrare in terapia. Sul totale di richieste presentate nel 2004, secondo l’indicatore riferito alla richiesta di trattamento, gli oppiacei sono menzionati come sostanza primaria nel 60% circa dei casi; poco più della metà (53%) di questi consumatori di oppiacei si inietta la sostanza (175). Va sottolineato che l’indicatore riferito alla richiesta di trattamento non comprende tutti i soggetti in terapia per oppiacei (che sono molto più numerosi), bensì soltanto le persone che chiedono di entrare in terapia nell’anno di riferimento.
Em muitos países, os opiáceos (sobretudo a heroína) continuam a ser as principais drogas pelas quais os utentes procuram tratamento. Do total de pedidos de tratamento comunicados em relação a 2004, no âmbito do indicador da procura de tratamento, os opiáceos foram registados como droga principal em cerca de 60% dos casos – e pouco mais de metade (53%) destes utentes afirmou consumir a droga por via endovenosa (175). Note-se que o indicador da procura de tratamento não abrange todos os indivíduos em tratamento por consumo de opiáceos, que representam um número consideravelmente mais elevado, mas apenas os utentes que procuraram tratamento durante o ano em apreço.
Σε πολλές χώρες, τα οπιοειδή (και κυρίως η ηρωίνη) παραμένουν το κύριο ναρκωτικό από το οποίο επιδιώκουν να απεξαρτηθούν τα άτομα που προσφεύγουν σε θεραπεία. Από το σύνολο των αιτήσεων για θεραπεία που αναφέρθηκαν το 2004 στο πλαίσιο του δείκτη αίτησης θεραπείας, τα οπιοειδή καταγράφηκαν ως το κύριο ναρκωτικό σε περίπου 60 % των περιπτώσεων – και ποσοστό λίγο μεγαλύτερο από το ήμισυ (53 %) των ατόμων αυτών ανέφεραν ενέσιμη χρήση της ουσίας (175). Πρέπει να σημειωθεί ότι ο δείκτης αίτησης θεραπείας δεν καλύπτει όλα τα άτομα υπό θεραπεία απεξάρτησης από τα οπιοειδή, τα οποία συνθέτουν έναν σημαντικά μεγαλύτερο αριθμό, αλλά μόνον τα άτομα που ζητούν θεραπεία κατά τη διάρκεια του υπό εξέταση έτους.
In veel landen zijn opioïden (vooral heroïne) nog altijd de belangrijkste drug waarvoor cliënten in behandeling gaan. Van alle over 2004 gemelde aanvragen voor behandeling die onder de TDI (Treatment Demand Indicator - indicator voor de vraag naar behandeling) vallen, zijn opioïden de belangrijkste drug in ongeveer 60% van de gevallen – en iets meer dan de helft (53%) van deze cliënten geeft aan de drug te injecteren (175). Opgemerkt dient te worden dat de TDI niet alle cliënten in opioïdenbehandeling bestrijkt, want dat aantal is aanzienlijk hoger, maar alleen diegenen die behandeling hebben aangevraagd tijdens het jaar waarover wordt gerapporteerd.
V mnoha zemích zůstávají opiáty (převážně heroin) hlavní drogou, kvůli níž klienti vyhledají léčbu. Z celkového počtu žádostí o léčbu hlášených v roce 2004 (v rámci ukazatele žádosti o léčbu) byly opiáty zaznamenány jako hlavní droga asi v 60 % případů – a těsná nadpoloviční většina (53 %) těchto klientů uvedla, že drogu užívají injekčně (175). Je třeba poznamenat, že ukazatel počtu žádostí o léčbu nezahrnuje všechny osoby v léčbě závislosti na opiátech, jejichž počet je výrazně vyšší, nýbrž pouze klienty, kteří o léčbu požádali během sledovaného roku.
I mange lande er opioider (især heroin) fortsat det stof, som klienterne primært søger behandling for. Af den samlede efterspørgsel efter behandling, der blev indberettet for 2004 på grundlag af indikatoren for behandlingsefterspørgsel, blev opioider registreret som hovedstof i ca. 60 % af tilfældene – og kun godt halvdelen (53 %) af disse klienter angav intravenøs stofbrug (175). Det skal bemærkes, at indikatoren for behandlingsefterspørgsel ikke dækker alle klienter i opioidbehandling, som udgør et betydeligt større antal, men kun klienter, der søger behandling i det aktuelle år.
Paljudes riikides on opioidid (peamiselt heroiin) jätkuvalt peamine uimasti, mille tõttu kliendid ravi taotlevad. 2004. a ravinõudluse indikaatori raames teatatud ravitaotluste üldarvust umbes 60% ravitaotluste puhul nimetati peamise uimastina opioide – ning vaid pisut rohkem kui pooled (53%) nendest klientidest teatasid, et süstivad kõnealust uimastit.(175) Pandagu tähele, et ravinõudluse indikaator ei hõlma kõiki opioidide tarbimise tõttu ravi saavaid inimesi, keda on palju rohkem, vaid ainult neid patsiente, kes taotlesid ravi vastaval aruandeaastal.
Opioidit (lähinnä heroiini) ovat monissa maissa edelleen pääasiallisia huumeita, joiden takia asiakkaat hakeutuvat hoitoon. Kaikista hoidon kysynnän indikaattorin mukaisista vuonna 2004 ilmoitetuista hoitopyynnöistä 60 prosentissa esitettiin opioidit pääasiallisina huumeina – ja hieman yli puolet (53 %) näistä asiakkaista oli injektiokäyttäjiä (175). On syytä tuoda esiin, ettei hoidon kysynnän indikaattori kata kaikkia opioidihoidossa olevia henkilöitä, joita on huomattavasti enemmän, vaan ainoastaan asiakkaat, jotka ovat hakeutuneet hoitoon raportointivuonna.
A páciensek sok országban továbbra is elsősorban az opiátok (nagyrészt a heroin) miatt kérnek kezelést. A kezelési igény mutató szerint 2004-ben bejelentett összes kezelési igényt tekintve az opiátokat az esetek 60%-ában nevezték meg fő kábítószerként, és e pácienseknek alig több mint a fele (53%-a) számolt be a kábítószer injekciós használatáról175. Meg kell jegyezni, hogy a kezelési igény mutató nem terjed ki az opiátkezelésben részt vevő összes személyre – ami sokkal nagyobb számot eredményezne –, csak azokra a páciensekre, akik a tárgyév során kértek kezelést.
I mange land er opioider (hovedsakelig heroin) fremdeles det rusmiddelet flest klienter søker behandling for. Av det totale antallet søknader om behandling innrapportert for 2004 under indikatoren for behandlingsetterspørsel, ble opioider registrert som primærrusmiddel i om lag 60 % av tilfellene – og drøye halvparten (53 %) av disse rapporterte at de injiserte stoffet (175). Det bør bemerkes at indikatoren for behandlingsetterspørsel ikke dekker alle opioidklienter i behandling, som er langt flere, men bare klienter som søkte behandling i løpet av rapportåret.
W wielu krajach opiaty (zwłaszcza heroina) są głównym narkotykiem, z powodu którego pacjenci zgłaszają się na leczenie. Spośród łącznej liczby wniosków o leczenie odnotowanych w 2004 r. jako wskaźnik zapotrzebowania na leczenie opiaty stanowią główny narkotyk w około 60% przypadków — nieco ponad połowa tych pacjentów (53%) przyjmowała narkotyk dożylnie (175). Należy zauważyć, że wskaźnik zapotrzebowania na leczenie nie obejmuje wszystkich osób poddanych terapii z powodu opiatów, bowiem ich liczba jest z reguły znacznie wyższa, lecz jedynie pacjentów, którzy zgłosili się na leczenie w roku objętym sprawozdaniem.
În multe ţări, opiaceele (într-o mare măsura heroina) rămân principalul drog pentru care pacienţii solicită tratament. Din totalul cererilor de tratament raportat pentru anul 2004 conform indicatorului cererii de tratament, opiaceele au fost înregistrate ca drogul principal în aproximativ 60% din cazuri – şi numai puţin peste jumătate (53 %) dintre aceşti pacienţi au declarat că îşi injectează drogul (175). Trebuie remarcat faptul că indicatorul cererii de tratament nu acoperă toate persoanele aflate sub tratament pentru dependenţă de opiacee, care reprezintă, în mod considerabil, un număr mai mare, ci numai pacienţii care au solicitat tratament în timpul anului raportat.
V mnohých krajinách opiáty (najmä heroín) zostávajú hlavnou drogou, kvôli ktorej klienti vyhľadávajú liečenie. Z celkového počtu žiadostí uvádzaných v roku 2004 podľa ukazovateľa dopytu po liečbe boli opiáty zaznamenané ako hlavná droga v asi 60 % prípadov – a niečo viac ako polovica (53 %) týchto klientov uvádzala injekčné užívanie drogy (175). Je potrebné si všimnúť, že ukazovateľ dopytu po liečbe nepokrýva všetkých ľudí v liečbe súvisiacej s opiátmi, počet ktorých je oveľa väčší, iba klientov, ktorí požadujú liečbu počas roku, za ktorý sa predkladá správa.
V veliko državah so opiati (v glavnem heroin) še vedno glavna droga, zaradi katere osebe povprašujejo po zdravljenju. Od vseh povpraševanj po zdravljenju, o katerih se je poročalo v letu 2004 v okviru kazalca povpraševanja po zdravljenju, so bili opiati kot primarna droga zabeleženi v okrog 60 % primerov – in malo več kot polovica teh oseb (53 %) je poročala, da si drogo vbrizgavajo (175). Opozoriti je treba, da kazalec povpraševanja po zdravljenju ne zajema vseh ljudi, ki se zdravijo zaradi uživanja opiatov (teh je seveda veliko več), ampak zajema samo osebe, ki so po zdravljenju povpraševale v letu poročanja.
I många länder är opiater (främst heroin) fortfarande den primärdrog som klienterna söker behandling för. Enligt indikatorn för behandlingsbegäran uppgav 60 % av alla klienter som rapporterats söka behandling 2004 ha opiater som primärdrog – och något över hälften (53 %) av dessa klienter rapporteras injicera drogen (175). Det bör noteras att indikatorn för behandlingsbegäran inte omfattar samtliga klienter som behandlas för opiatmissbruk, vilket är ett betydligt större antal, utan enbart klienter som sökt behandling under det aktuella året.
Pek çok ülkede, opioidler (büyük oranda eroin) hastaların tedavisini istediği başlıca uyuşturucudur. Tedavi talep göstergesi kapsamında 2004 için rapor edilen toplam tedavi taleplerinden, vakaların yaklaşık % 60’ında başlıca uyuşturucu olarak opioidler kaydedilmiş olup, bu hastaların yarısından yalnızca biraz fazlası (% 53) uyuşturucuyu enjekte ettiğini bildirmiştir (175). Tedavi talep göstergesinin, çok daha büyük sayıda olan opioid tedavisi gören herkesi değil, yalnızca raporlanan yılda tedavi talep eden hastaları kapsadığı göz önünde bulundurulmalıdır.
Daudzās valstīs opioīdi (galvenokārt heroīns) joprojām ir galvenā narkotika, no kuras pacienti vēlas atradināties, meklējot medicīnisku palīdzību. No visiem ārstniecības pieprasījumu rādītājos reģistrētajiem 2004. gada ārstniecības pieprasījumiem apmēram 60 % pieprasījumu kā galvenā narkotika ir minēti opioīdi – un tikai nedaudz vairāk nekā puse šo pacientu (53 %) atzīst, ka narkotikas injicē (175). Jāatzīmē, ka ārstniecības pieprasījumu rādītāji neaptver visus opioīdu pacientus – šādu pacientu ir daudz vairāk – bet tikai tos, kuru pieprasījumi ir saņemti atskaites gadā.
  Chapter 7: Drug-related...  
It must be noted that evidence on effectiveness is strongest for the prevention of HIV infection among drug injectors. A robust body of available evidence shows that interventions can be considered effective and that access to treatment of all types provides protection (Farrell et al., 2005; WHO, 2005).
Force est de constater que les preuves les plus solides de l’efficacité des interventions concernent la prévention de l’infection par le VIH chez les injecteurs de drogue. Un ensemble de données solides montre que les interventions peuvent être considérées comme efficaces et que l’accès aux traitements de tout type offre une protection (Farrell et al., 2005; OMS, 2005). Depuis le milieu des années 1990, la réponse européenne s’est caractérisée par un développement de l’offre de traitement de la dépendance à la drogue (voir Chapitre 2) et, dans l’ensemble, cette approche semble avoir été l’un des éléments qui a contribué à la situation relativement encourageante que l’on observe aujourd’hui en Europe en ce qui concerne la transmission du VIH chez les UDVI.
Es ist darauf hinzuweisen, dass für die Wirksamkeit der Prävention von HIV-Infektionen unter injizierenden Drogenkonsumenten die meisten Belege verfügbar sind. Eine tragfähige Basis verfügbarer Evidenzdaten zeigt, dass die Maßnahmen als wirksam bewertet werden können und der Zugang zu allen Therapieformen zum Schutz der Drogenkonsumenten beiträgt (Farrell et al., 2005; WHO, 2005). Seit Mitte der 90er Jahre werden im Rahmen der europäischen Maßnahmen zunehmend Drogentherapien angeboten (siehe Kapitel 2), die offenbar insgesamt zu dem recht ermutigenden Bild beigetragen haben, das gegenwärtig hinsichtlich der epidemischen Verbreitung von HIV unter injizierenden Drogenkonsumenten in Europa zu beobachten ist.
Cabe destacar que se dispone de una cantidad mayor de datos que demuestran la efectividad de la prevención de infecciones del VIH entre los consumidores por vía parenteral. El sólido conjunto de pruebas disponibles indica que las intervenciones se pueden considerar efectivas y que el acceso a tratamientos de cualquier tipo proporciona protección (Farrell et al., 2005; OMS, 2005). Desde mediados de los años noventa, la respuesta europea se ha caracterizado por un aumento en la oferta de tratamientos de la drogodependencia (véase el Capítulo 2), que parece ser uno de los elementos que, en general, ha contribuido a propiciar la situación europea actual, relativamente alentadora en cuanto al contagio epidémico del VIH entre los consumidores por vía parenteral.
È importante ricordare che l’efficacia è dimostrata soprattutto per la prevenzione dell’infezione da HIV tra i consumatori di stupefacenti per via parenterale. Un robusto corpus di elementi probatori conferma che gli interventi possono essere considerati efficaci e che l’accesso a qualsiasi tipo di cura garantisce la protezione (Farrell e altri, 2005; OMS, 2005). Dalla metà degli anni Novanta la risposta europea è stata caratterizzata da una crescente erogazione di servizi terapeutici per la cura delle tossicodipendenze (cfr. il capitolo 2) e, nel complesso, questo sembra essere uno dei fattori che hanno contribuito a delineare il quadro relativamente incoraggiante che si può osservare oggi in Europa in termini di diffusione epidemica dell’HIV tra i consumatori.
É de salientar que há maiores provas de eficácia em relação à prevenção da infecção por VIH entre os CDI. Um sólido conjunto de dados disponíveis mostra que as intervenções podem ser consideradas eficazes e que o acesso aos diversos tipos de tratamento é um factor de protecção (Farrell et al., 2005; OMS, 2005). Desde meados da década de 90, a resposta europeia tem-se caracterizado por uma oferta crescente de tratamento da toxicodependência (ver Capítulo 2) e, globalmente, este parece ter sido um dos elementos que contribuíram para o panorama relativamente animador que se observa na Europa no tocante à propagação epidémica do VIH entre os CDI.
Πρέπει να σημειωθεί ότι υπάρχουν σαφέστερες ενδείξεις για την αποτελεσματικότητα της πρόληψης της μόλυνσης από τον ιό HIV στους ΧΕΝ. Πλειάδα αξιόπιστων στοιχειών δείχνουν ότι οι παρεμβάσεις μπορούν να θεωρηθούν αποτελεσματικές και ότι η πρόσβαση σε κάθε μορφής θεραπεία παρέχει προστασία (Farrell κ.ά., 2005· ΠΟΥ, 2005). Από τα μέσα της δεκαετίας του 1990, η αντιμετώπιση του προβλήματος στην Ευρώπη χαρακτηρίζεται από την αύξηση της παροχής θεραπείας απεξάρτησης από τα ναρκωτικά (βλέπε Κεφάλαιο 2), η οποία φαίνεται γενικά να αποτελεί ένα από τα στοιχεία που συνέβαλαν στη διαμόρφωση της σχετικά ενθαρρυντικής εικόνας που επικρατεί τώρα στην Ευρώπη όσον αφορά την επιδημική εξάπλωση του HIV στους ΧΕΝ.
Er zij op gewezen dat het bewijs voor de effectiviteit het sterkst is als het gaat om de preventie van HIV-infectie onder drugsspuiters. Er is een behoorlijke hoeveelheid bewijs beschikbaar waaruit blijkt dat interventies als effectief kunnen worden beschouwd en dat de toegang tot allerlei typen behandeling bescherming biedt (Farrell et al., 2005; WHO, 2005). Sinds het midden van de jaren negentig is de Europese aanpak gekenmerkt door het feit dat er steeds meer verslavingsbehandeling wordt verzorgd voor drugsgebruikers (zie Hoofdstuk 2). Over het geheel genomen lijkt dit een van de aspecten die hebben bijgedragen tot de relatief bemoedigende situatie in Europa als het gaat om de epidemische verspreiding van HIV onder drugsspuiters.
Je třeba poznamenat, že účinnost byla nejvíce prokázána v oblasti prevence infekce HIV mezi injekčními uživateli drog. Velké množství dostupných důkazů naznačuje, že opatření mohou být považována za účinná a dostupnost všech typů léčby poskytuje ochranu (Farrell a kol., 2005; WHO, 2005). Od poloviny 90. let 20. století se opatření na evropské úrovni vyznačovala nárůstem poskytování léčby drogové závislosti (viz kapitola 2), což se obecně zdá být jeden z faktorů přispívající k relativně optimistické situaci, která v současné době v Evropě v oblasti epidemického šíření HIV mezi injekčními uživateli panuje.
Det skal bemærkes, at effektiviteten er bedst dokumenteret ved forebyggelsen af hiv-smitte blandt intravenøse stofbrugere. Der foreligger et omfattende korpus af dokumentation for, at foranstaltninger kan anses for at være effektive, og at adgang til behandling af alle former giver beskyttelse (Farrell m.fl., 2005; WHO, 2005). Siden midten af 1990'erne har indsatsen i Europa været karakteriseret ved et stigende udbud af muligheder for behandling for stofafhængighed (se kapitel 2), og dette synes generelt at være et af de elementer, der har bidraget til det forholdsvis opmuntrende billede, der nu ses i Europa med hensyn til epidemisk spredning af hiv blandt intravenøse storbrugere.
Pandagu tähele, et kõige paremini on tõestatud meetmete tõhusus HIV nakkuse ennetamisel uimastisüstijate hulgas. Hulk kindlaid kättesaadavaid tõendeid näitab, et sekkumismeetmeid võib pidada tõhusaks ning kõikide ravivormide kättesaadavus pakub kaitset (Farrell et al., 2005; WHO, 2005). 1990ndate aastate keskpaigast peale on Euroopa meetmetele olnud iseloomulik üha ulatuslikum uimastisõltuvuse ravi pakkumine (vt 2. peatükk) ning üldiselt tundub see olevat üks peamisi elemente, tänu millele on HIV epideemilise leviku olukord Euroopa uimastisüstijate hulgas praegu suhteliselt lootusrikas.
On syytä tuoda esiin, että tehokkuuden osalta näyttö on vahvinta injektiokäyttäjien hiv-tartuntojen ehkäisyssä. On vankkaa näyttöä siitä, että interventiot voivat olla tehokkaita ja että kaikenlaisen hoidon saanti tarjoaa suojaa (Farrell et al., 2005; WHO, 2005). Euroopassa on 1990-luvun puolivälistä lähtien panostettu huumeriippuvuushoidon tarjonnan lisäämiseen (ks. luku 2), mikä näyttää yleisesti ottaen vaikuttaneen siihen, että Euroopan tilanne on nykyään melko rohkaiseva hiv:n epideemisen leviämisen osalta injektiokäyttäjien keskuudessa.
Meg kell jegyezni, hogy a hatékonyság leghatározottabban a HIV-fertőzés injekciós kábítószer-használók körében történő megelőzése terén nyert bizonyítást. A rendelkezésre álló bizonyítékok meglehetősen nagy számban igazolják, hogy a beavatkozások hatékonynak tekinthetők, és az összes kezeléstípushoz való hozzáférés védelmet biztosít (Farrell és mások, 2005; WHO, 2005). Az európai válaszokban az 1990-es évek közepe óta egyre inkább a kábítószer-függőség kezelése vált jellemzővé (ld. a 2. fejezetet), és úgy tűnik, hogy ez volt az egyik olyan elem, amely hozzájárult a HIV injekciós használók közötti járványszerű terjedése tekintetében mára már viszonylag biztató európai összkép kialakulásához.
Forebygging av HIV-smitte blant sprøytebrukere er likevel det tiltaket som beviselig er mest effektivt. En solid bevismengde viser at tiltakene kan betraktes som effektive, og at tilgang til behandling av alle typer har god beskyttende effekt (Farrell et al., 2005; WHO, 2005). Siden midt på 1990-tallet har europeiske tiltak vært preget av økt vektlegging av behandling for narkotikaavhengighet (se kapittel 2). Dette synes generelt å være et av elementene som har bidratt til at situasjonen nå er relativt lys når det gjelder spredningen av HIV blant sprøytebrukere.
Należy zauważyć, że dowodów skuteczności działania jest najwięcej w przypadku zapobiegania zakażeniom wirusem HIV wśród osób wstrzykujących narkotyki. Dostępny solidny materiał dowodowy wskazuje, że podjęte działania interwencyjne można uznać za skuteczne i że dostęp do różnych form leczenia zapewnia ochronę (Farrell et al., 2005; WHO, 2005). Od połowy lat 90-tych podejmowane w Europie działania polegały na zwiększeniu możliwości terapii uzależnień od narkotyków (patrz rozdział 2) i ogólnie wydaje się, że jest to jeden z elementów, który przyczynił się do stosunkowo pozytywnego obrazu obecnej sytuacji w Europie w zakresie epidemicznego występowania zakażeń wirusem HIV wśród osób zażywających narkotyki dożylnie.
Trebuie să observăm că dovezile privind eficienţa sunt mai puternice în cazul prevenirii infecţiei cu HIV în rândul consumatorilor de droguri injectabile. O bază solidă de dovezi disponibile arată că intervenţiile pot fi considerate eficiente, iar accesul la tratamentul de toate tipurile oferă protecţie (Farrell et al., 2005; OMS, 2005). Începând de la mijlocul anilor 1990, reacţia europeană se caracterizează prin furnizarea progresivă de tratamente pentru toxicomanie (vezi Capitolul 2), şi acest lucru pare a fi în general unul dintre elementele care au contribuit la realizarea imaginii relativ încurajatoare din Europa de azi în ceea ce priveşte răspândirea epidemiilor infecţiei cu HIV în rândul consumatorilor de droguri injectabile.
Je potrebné si všimnúť, že dôkazy o účinnosti sú najpresvedčivejšie pre prevenciu infekcie HIV medzi injekčnými užívateľmi drog. Solídny súbor dostupných dôkazov ukazuje, že zásahy sa môžu považovať za účinné a že prístup k liečbe všetkých typov poskytuje ochranu (Farrell a kol., 2005; WHO, 2005). Od polovice deväťdesiatych rokov minulého storočia je európska reakcia charakterizovaná narastajúcim poskytovaním liečby závislosti od drog (pozri kapitolu 2) a celkovo sa zdá, že toto je jeden z prvkov, ktoré prispeli k relatívne povzbudivému obrazu, ktorý teraz vidno v Európe, čo sa týka epidemického šírenia HIV medzi injekčnými užívateľmi drog.
Treba je opozoriti, da so najboljši dokazi o učinkovitosti preprečevanja okužbe z virusom HIV med injicirajočimi uživalci drog. Številni razpoložljivi dokazi kažejo, da intervencije lahko veljajo za učinkovite in da dostop do vseh vrst zdravljenja zagotavlja zaščito (Farrell et al., 2005; SZO, 2005). Od sredine devetdesetih let je bilo za evropski odziv značilno vedno večje nudenje zdravljenja odvisnosti od drog (glej Poglavje 2) in v celoti se zdi, da je to eden od elementov, ki je pripomogel k precej spodbudnemu trenutnemu stanju v Evropi, kar se tiče širjenja epidemije HIV med injicirajočimi uživalci drog.
Det är viktigt att konstatera att bevisen för effektivitet är starkast när det gäller prevention av hiv-smitta bland injektionsmissbrukare. Tillgängligt starkt bevismaterial visar att åtgärderna kan anses effektiva och att tillgång till alla olika typer av behandling ger skydd (Farrell et al., 2005; WHO, 2005). Sedan mitten av 1990-talet har den europeiska strategin inriktats på förbättrade möjligheter till behandling av narkotikaberoende (se kapitel 2), och totalt sett förefaller detta vara en av de faktorer som har bidragit till den relativt uppmuntrande bild som nu framträder i Europa när det gäller epidemisk spridning av hiv bland injektionsmissbrukare.
Etkinliğe dair kanıtların en güçlü olduğu alan, uyuşturucu enjekte edenler arasında HIV enfeksiyonun önlenmesi konusundadır. Eldeki sağlam kanıtlar, müdahalelerin etkin kabul edilebileceğini ve her tipte tedaviye erişimin korunma sağladığını göstermektedir (Farrell vd., 2005; WHO, 2005). 1990’ların ortalarından beri, Avrupa’nın tepkisi uyuşturucu bağımlılığı tedavisi verilmesinde bir artışla belirlenmiştir (bkz. Bölüm 2) ve bu genel olarak, HIV’in enjekte edenler arasındaki epidemik yayılması anlamında şu anda Avrupa’da görülen nispeten umut verici tabloya katkıda bulunan unsurlardan biri gibi görünmektedir.
Jāatzīmē, ka vispārliecinošāk ir pierādīta HIV infekcijas profilakses efektivitāte narkotiku injicētāju vidū. Apkopotie fakti pārliecinoši rāda, ka iejaukšanās pasākumus var uzskatīt par efektīviem un ka dažādu ārstniecības veidu pieejamība nodrošina aizsardzību (Farrell u.c., 2005. g.; WHO, 2005. g.). Kopš 90. gadu vidus Eiropas risinājumus raksturo arvien plašāks narkotiku atkarības terapijas nodrošinājums (skatīt 2. nodaļu), un šķiet, ka kopumā tas ir viens no faktoriem, kas ir ļāvis gūt pašreizējos salīdzinoši labos panākumus, ierobežojot HIV epidēmisko izplatību Eiropas narkotiku injicētāju vidū.
  Chapter 8: Improving th...  
It can be noted from earlier sections of this report that, although heroin users still clearly predominate in demands to the drug treatment services, the picture is changing with respect to those who are entering treatment for the first time, among whom reported cannabis and stimulant problems have been increasing (Figure 14).
L’élargissement de l’UE a élargi la palette des comportements sociaux, et l’usage de substances illicites n’y fait pas exception. Les développements en matière de culture de la drogue, l’émergence de drogues de synthèse et de médicaments utilisés de manière illicite, la transition vers la cocaïne et la prévalence générale élevée de la consommation de cannabis doivent être reconnus pour comprendre les besoins des personnes qui éprouvent des problèmes associés à leur usage de drogues. Les sections précédentes de ce rapport montrent que, bien que les usagers d’héroïne soient toujours clairement les principaux demandeurs de traitement, la situation change en ce qui concerne les personnes qui entament un traitement pour la première fois, parmi lesquelles les usagers à problème de cannabis et de stimulants sont en augmentation (Figure 14).
Mit der EU-Erweiterung vergrößerte sich die Vielfalt der sozialen Verhaltensweisen, wobei der illegale Drogenkonsum keine Ausnahme darstellt. Die Entwicklungen innerhalb der Drogenkultur, das Aufkommen synthetischer Drogen und des illegalen Konsums von Arzneimitteln, der zunehmende Konsum von Kokain und die insgesamt hohe Prävalenz des Cannabiskonsums müssen berücksichtigt werden, um die Bedürfnisse jener zu begreifen, die Probleme im Zusammenhang mit ihrem Drogenkonsum haben. Aus den vorstehenden Abschnitten dieses Berichts geht hervor, dass Heroinkonsumenten zwar noch immer größtenteils für die Nachfrage nach Drogenbehandlungsdiensten verantwortlich zeichnen, Erstpatienten jedoch zunehmend Probleme in Verbindung mit Cannabis und Stimulanzien angeben (Abbildung 14).
La ampliación de la UE ha enriquecido la diversidad de comportamientos sociales, y esto se hace notar también en el consumo de drogas ilegales. La evolución de la cultura de las drogas, el aumento de las drogas sintéticas y los medicamentos que se consumen de forma ilegal, el creciente consumo de la cocaína y la elevada prevalencia general del consumo de cannabis deben tenerse en cuenta a la hora de entender las necesidades de quienes sufren problemas relacionados con el consumo de drogas. Como se desprende de los apartados anteriores de este informe, a pesar de que los consumidores de heroína todavía predominan claramente en la demanda de servicios de tratamiento por drogadicción, el perfil de quienes solicitan tratamiento por primera vez está cambiando, con un aumento en el número de casos que presentan problemas con el cannabis y los estimulantes (gráfico 14).
L’allargamento dell’Unione europea ha significato l’inclusione di altre forme di comportamenti sociali, tra le quali non fa eccezione il consumo di sostanze illecite. Se si vuole comprendere quali sono le esigenze delle persone che hanno problemi riconducibili al consumo di stupefacenti è necessario prendere atto di elementi ed eventi come l’evoluzione della cultura della droga, l’emergenza delle droghe sintetiche e dei medicinali a scopo illecito, il passaggio del testimone alla cocaina e una prevalenza generalmente alta del consumo di cannabis. Dalle precedenti sezioni della presente relazione emerge che, sebbene i consumatori di eroina continuino chiaramente a prevalere nelle richieste di servizi terapeutici per le tossicodipendenze, il quadro sta tuttavia cambiando tra i soggetti che entrano per la prima volta in terapia, tra i quali sono in aumento i problemi dovuti al consumo di cannabis e stimolanti (grafico 14).
O alargamento da UE levou à inclusão de uma maior variedade de comportamentos sociais, em que o consumo de drogas ilícitas não constitui excepção. A evolução da cultura ligada à droga, o aumento das drogas sintéticas e dos medicamentos consumidos de forma ilícita, a mudança para o consumo de cocaína e a prevalência geralmente elevada do consumo de cannabis são aspectos que têm de ser reconhecidos para se entenderem as necessidades concretas das pessoas com problemas associados ao consumo de drogas. As secções anteriores do presente relatório permitem constatar que, apesar de os consumidores de heroína continuarem a predominar claramente na procura dos serviços de tratamento da toxicodependência, o panorama está a mudar no caso das pessoas que iniciam o tratamento pela primeira vez e que apresentam problemas crescentes relacionados com o consumo de cannabis e de estimulantes (Figura 14).
Η διεύρυνση της ΕΕ είχε ως αποτέλεσμα να αυξηθεί η ποικιλία των κοινωνικών συμπεριφορών, μη εξαιρουμένης της παράνομης χρήσης ναρκωτικών. Οι εξελίξεις στο πλαίσιο της κουλτούρας των ναρκωτικών, η έξαρση των συνθετικών ναρκωτικών και των παράνομα χρησιμοποιούμενων φαρμάκων, η μεταστροφή προς την κοκαΐνη και η γενικά υψηλή επικράτηση της χρήσης της κάνναβης πρέπει να αναγνωριστούν ώστε να γίνουν κατανοητές οι ανάγκες των ατόμων που αντιμετωπίζουν προβλήματα που οφείλονται στη χρήση ναρκωτικών. Όπως επισημάνθηκε σε προηγούμενες ενότητες της παρούσας έκθεσης, παρ’ όλο που οι χρήστες ηρωίνης διατηρούν τη μερίδα του λέοντος στις αιτήσεις προς τις θεραπευτικές υπηρεσίες απεξάρτησης, η εικόνα αλλάζει όσον αφορά τα άτομα που προσφεύγουν σε θεραπεία για πρώτη φορά, καθώς παρουσιάζει αύξηση το ποσοστό όσων αναφέρουν ότι αντιμετωπίζουν προβλήματα χρήσης κάνναβης και διεγερτικών (Διάγραμμα 14).
Door de uitbreiding van de EU is een grotere verscheidenheid aan sociaal gedrag binnen haar grenzen komen te vallen en het gebruik van illegale drugs vormt daarop geen uitzondering. De ontwikkelingen binnen de drugscultuur, de opkomst van synthetische drugs en illegaal gebruik van geneesmiddelen, de verschuiving richting cocaïne en de hoge prevalentie van cannabisgebruik over de gehele linie moeten allemaal in aanmerking worden genomen om de behoeften te begrijpen van mensen met problemen die samenhangen met hun drugsgebruik. Uit eerdere delen van dit verslag kan worden opgemaakt dat, hoewel heroïnegebruikers nog altijd duidelijk de overhand hebben in de aanvragen voor drugsbehandelingen, er een verschuiving optreedt als het gaat om de mensen die voor het eerst in behandeling gaan; onder die groep is het aantal meldingen van problemen met cannabis of stimulerende middelen toegenomen (Figuur 14).
Rozšíření EU přineslo větší rozmanitost sociálního chování a nezákonné užívání drog není výjimkou. Vývoj drogové kultury, vzestup syntetických drog a nezákonně užívaných léků, přechod ke kokainu a obecně vysoká prevalence užívání konopí – to vše je třeba vzít na vědomí, abychom pochopili, co tvoří potřeby lidí, kteří mají v souvislosti s užíváním drog problémy. Z předchozích kapitol této zprávy je patrné, že i když uživatelé heroinu nadále jasně převažují mezi žadateli o služby léčby drogové závislosti, obraz se neustále mění, co se týká osob nastupujících léčbu poprvé, u nichž vzrůstají problémy s konopím a stimulanty (obr. 14).
EU's udvidelse har omfattet flere forskellige former for social adfærd, og ulovlig stofbrug har ikke været nogen undtagelse. Udviklingstendenser i narkokulturen, det øgede udbud af syntetiske stoffer og ulovligt anvendte lægemidler, skift til kokain og den generelt høje udbredelse af cannabisbrug skal alle anerkendes i forståelsen af, hvad behovene er blandt dem, der har problemer som følge af deres brug af stoffer. Det fremgår af tidligere afsnit i denne beretning, at selv om heroinbrugere stadig klart tegner sig for hovedparten af anmodningerne til narkotikabehandlingstjenesterne, er billedet ved at ændre sig med hensyn til de personer, der kommer i behandling for første gang, og hvor problemer med cannabis og stimulanser angiveligt har været stigende (figur 14).
Laienenud ELis on sotsiaalse käitumise vormid mitmekesistunud, muuhulgas ka ebaseadusliku uimastitarbimise osas. Uimastikultuuri sisemised arengud, sünteetiliste uimastite levik ja ravimite ebaseaduslik tarbimine, kokaiinitarbimise kasv ja kanepitarbimise üldine suur levimus – kõike seda tuleb arvesse võtta, et mõista, millised on uimastitarbimisega seotud probleemide all kannatavate inimeste vajadused. Käesoleva aruande eelmistes peatükkides on näha, et kuigi heroiinitarbijad on endiselt uimastiravi taotlejate hulgas ülekaalus, on esimest korda ravile pöörduvate klientide profiil muutumas ning kanepi ja stimulantide tarbimisega seotud probleeme esineb üha sagedamini (joonis 14).
EU:n laajentuminen on tuonut mukaan uusia sosiaalisen käyttäytymisen muotoja, eikä laittomien huumausaineiden käyttö ole tässä poikkeuksena. Huumekulttuurin kehitys, synteettisten huumeiden ja laittomasti käytettyjen lääkkeiden yleistyminen, kokaiinin merkityksen kasvu ja kannabiksen käytön yleisesti korkea levinneisyysaste on otettava huomioon, kun yritetään ymmärtää niiden henkilöiden tarpeita, joilla on huumeidenkäyttöön liittyviä ongelmia. Tässä raportissa on jo aiemmin tuotu esiin, että vaikka heroiinin käyttäjät ovat edelleen huumehoitopalvelujen pääasiallisia asiakkaita, tilanne on muuttumassa hoitoon ensimmäistä kertaa hakeutuvien osalta, joiden keskuudessa kannabis- ja piristeongelmat ovat lisääntyneet (kaavio 14).
Az EU bővítése a társas viselkedések nagyobb fokú változatosságát hozta magával, és ez alól a tiltott kábítószerek használata sem volt kivétel. A drogkultúrán belüli fejleményeket, a szintetikus kábítószerek és illegálisan használt gyógyszerek felbukkanását, a kokain felé történt eltolódást és a kannabiszhasználat általánosan nagyarányú előfordulását egytől egyig tudomásul kell venni, amikor értelmezni próbáljuk azoknak az embereknek az igényeit, akik a kábítószer-használattal együtt járó problémákkal küzdenek. A jelentés korábbi részében már említettük, hogy bár a drog miatti kezelést nyújtó szolgálatok ügyfélkörében a heroinhasználók még mindig az első helyen állnak, kezd megváltozni az összkép az első alkalommal kezelésre jelentkezőket tekintve, akik között nő a kannabisz és a serkentőszerek miatti problémákkal érkezők száma (Figure 14).
Med utvidelsen av EU er det blitt enda større variasjon i sosial atferd, så også innen bruken av illegale rusmidler. Utviklinger i ruskulturen, økningen av syntetiske stoffer og ulovlig medisinbruk, økningen i kokainbruk og den generelt høye utbredelsen av cannabisbruk er alle elementer i forståelsen av behovene til personer som har problemer knyttet til narkotikabruk. Tidligere i rapporten går det fram at etterspørselen etter behandling fremdeles er størst blant heroinbrukere, men bildet er et annet når det gjelder personer som kommer til behandling for første gang. Blant disse rapporteres det om økende problemer med cannabis og sentralstimulerende midler (figur 14).
Rozszerzenie UE sprawiło, że w wielu dziedzinach należy uwzględnić bardziej różnorodne zachowania społeczne, a zażywanie nielegalnych narkotyków nie stanowi pod tym względem wyjątku. Zmiany w kulturze narkotykowej, pojawienie się narkotyków syntetycznych i nielegalnie stosowanych leków, wzrost spożycia kokainy i ogólnie wysoki stopień rozpowszechnienia konopi indyjskich — wszystkie te czynniki należy uwzględnić przy próbie zrozumienia, jakie są potrzeby osób z problemami wynikającymi z zażywania narkotyków. Jak wynika z poprzednich rozdziałów niniejszego sprawozdania, pomimo tego że wśród osób zgłaszających się na leczenie uzależnienia od narkotyków nadal wyraźnie przeważają osoby zażywające heroinę, to obraz sytuacji ulega zmianie w odniesieniu do osób podejmujących leczenie po raz pierwszy, wśród których odnotowano wzrost problemów związanych z konopiami indyjskimi i stymulantami (wykres 14).
Extinderea Uniunii Europene a cuprins o varietate mai largă de comportamente sociale, iar consumul de droguri ilicite nu face excepţie. Evoluţiile din cadrul culturii drogurilor, consumul tot mai frecvent de droguri sintetice şi medicamente folosite ilicit, tendinţa către consumul de cocaină şi prevalenţa în general ridicată a consumului de canabis trebuie admise pentru a putea înţelege care sunt nevoile celor cu probleme legate de consumul de droguri. Se poate observa din secţiunile anterioare ale prezentului raport că, deşi consumatorii de heroină sunt în mod clar principalii care apelează la serviciile de tratament pentru dependenţa de droguri, situaţia se schimbă în ceea ce priveşte persoanele care încep pentru prima dată tratamentul, în rândul cărora problemele raportate legate de consumul de canabis şi stimulatoare au fost în creştere (Figura 14).
Rozšírenie EÚ zahrnulo väčšiu rozmanitosť sociálneho správania, pričom užívanie nezákonných drog nie je žiadnou výnimkou. Vývoj v rámci drogovej kultúry, vzostup syntetických drog a nezákonne užívaných liekov, posun smerom ku kokaínu a všeobecne vysoká prevalencia užívania kanabisu museli byť potvrdené, aby sa pochopilo, čo predstavuje potreby tých, ktorí majú problémy súvisiace s užívaním drog. V predchádzajúcich častiach tejto správy si možno všimnúť, že hoci užívatelia heroínu ešte stále jasne prevládajú v dopytoch po službách liečenia súvisiaceho s drogami, obraz sa mení ohľadom tých, ktorí podstupujú liečbu po prvýkrát, u ktorých uvádzané problémy s kanabisom a stimulansmi narastajú (obrázok 14).
EU:s utvidgning har fört med sig en större variation av sociala beteenden, och olagliga droger är inte är något undantag i detta avseende. Kunskap om drogkulturens utveckling, det ökande bruket av syntetiska droger och olagligt använda läkemedel, förskjutningen mot kokain och den allmänt höga prevalensen av cannabis är centrala för att bättre förstå behoven hos dem som har problem med sin droganvändning. Av föregående avsnitt i denna rapport framgår att även om heroinmissbrukarna tydligt dominerar behandlingsefterfrågan inom missbrukarvården, håller bilden på att förändras när det gäller de som påbörjar behandling för första gången. I denna grupp har rapporterade problem med cannabis och stimulantia ökat (Figur 14).
AB’nin genişlemesi daha fazla çeşitlilik arz eden sosyal davranışları da beraberinde getirmiştir, yasadışı uyuşturucu kullanımı da buna bir istisna değildir. Uyuşturucu kullanımlarıyla ilgili sorunları olanların ihtiyaçlarının anlaşılması için, uyuşturucu kültüründeki gelişmeler, sentetik uyuşturucular ile yasadışı olarak kullanılan ilaçların yükselişe geçmesi, kokaine doğru kayma ve esrar kullanımının genel yüksek yaygınlığı, hepsi beraber hesaba katılmalıdır. Bu raporun önceki bölümlerinden, eroin kullanıcıları hala uyuşturucu tedavi hizmetlerinde talep bakımından açıkça baskın olmakla beraber, aralarında rapor edilen esrar ve uyarıcı sorunlarının artmakta olduğu ilk kez tedaviye başlayanlara ilişkin olarak tablonun değişmekte olduğu görülebilir (Şekil 14).
Līdz ar ES paplašināšanos daudzveidīgāki ir kļuvuši arī sociālās uzvedības modeļi, un nelegālo narkotiku joma nav nekāds izņēmums. Lai izprastu ar problemātisku narkotiku lietošanu saistīto personu vajadzības, ir jāņem vērā gan narkotiku subkultūras attīstība, gan sintētisko narkotiku un medikamentu nelikumīgas lietošanas sākums, gan kokaīna lietošanas pieaugums, gan vispārējais augstais kaņepju lietošanas izplatības līmenis. Kā redzams šā ziņojuma iepriekšējās nodaļās, visvairāk ārstniecības pakalpojumu pieprasījumu neapšaubāmi joprojām nāk no heroīna lietotājiem, tomēr starp personām, kas ārstējas pirmo reizi, situācija mainās: šajā grupā pieaug problemātisku kaņepju un stimulantu lietotāju skaits (14. attēls).
  Commentary ‘“ the drugs...  
It should be noted that treatment demand data reflect the number of clients requesting treatment during the reported year and do not include people continuing in treatment; consequently the total number of clients in treatment is considerably higher.
Près de 25 % des demandes de traitement pour les opiacés sont faites par des personnes âgées de 35 ans ou plus, et seulement 7 % des usagers souhaitant se faire traiter pour la première fois sont âgés de moins de 20 ans. Il convient de souligner que les données relatives aux demandes de traitement reflètent le nombre de toxicomanes demandant un nouveau traitement au cours de l’année concernée et ne comprennent pas les personnes poursuivant un traitement; par conséquent, le nombre total de toxicomanes en traitement est considérablement plus élevé. Dans l’ensemble de l’Europe, la croissance substantielle des traitements de substitution qui a été constatée ces dernières années signifie que le système de traitement concerne une population croissante, et vieillissante, de personnes présentant des problèmes liés à l’héroïne, et qui risquent d’avoir besoin de soins et de rester des consommateurs importants de ressources pendant de nombreuses années encore.
Nahezu 25 % der Opioidtherapien werden von Personen im Alter von 35 Jahren oder darüber nachgefragt, während nur 7 % der Patienten, die eine Erstbehandlung beantragen, jünger als 20 Jahre sind. Dabei ist zu beachten, dass die Daten zur Behandlungsnachfrage sich auf die Zahl der Patienten beziehen, die im Berichtsjahr eine Therapie beantragt haben, aber nicht die Personen einschließen, die bereits behandelt werden; die Gesamtzahl der behandelten Patienten liegt deshalb deutlich höher. Für Europa insgesamt bedeutet die erhebliche Zunahme der Drogensubstitutionsbehandlungen in den letzten Jahren, dass das Therapiesystem eine wachsende und alternde Gruppe von Personen mit Heroinproblemen betreut, die wahrscheinlich noch für viele weitere Jahre betreut werden müssen und beträchtliche Ressourcen in Anspruch nehmen.
Casi un 25 % de las solicitudes de tratamientos médicos con opioides fueron realizadas por personas mayores de 34 años, y tan sólo un 7 % de los pacientes que pedían tratamiento por primera vez eran menores de 20. Cabe señalar que estos datos reflejan el número de pacientes que solicitaron tratamiento durante el año objeto del informe y no incluyen a las personas que siguen en tratamiento, por lo que el total de pacientes en tratamiento es considerablemente superior. En todo el territorio europeo se ha registrado en los últimos años un aumento considerable de los tratamientos de sustitución, lo que implica que el sistema de tratamiento abarca una población cada vez más numerosa y de mayor edad con problemas de consumo de heroína, que probablemente necesitará atención y seguirá consumiendo importantes recursos durante muchos años.
Circa il 25% delle domande di trattamento per consumo di oppiacei è rappresentato da individui di 35 anni di età o più, mentre solo il 7% dei pazienti che chiede di sottoporsi al trattamento per la prima volta ha meno di 20 anni. È da notare che i dati sulle domande di trattamento riflettono il numero di pazienti che chiedono di accedere a un servizio di cura nel corso dell’anno considerato e non comprendono quindi le persone che sono già in trattamento. Pertanto, il numero totale di pazienti in terapia è nettamente superiore. In generale, in Europa, il dilagare delle terapie sostitutive osservato negli ultimi anni significa che il sistema terapeutico riguarda un gruppo crescente di persone con problemi legati al consumo di eroina, che invecchiano e che quindi possono necessitare di cure e rimanere importanti consumatori di risorse per molti anni a venire.
Quase 25% dos pedidos de tratamento por consumo de opiáceos provêm de indivíduos com 35 ou mais anos de idade, não sendo mais de 7% os utentes com menos de 20 anos que procuram tratamento pela primeira vez. Note-se que os dados relativos à procura de tratamento reflectem o número de utentes que solicitam tratamento no ano em causa e não incluem aqueles que já iniciaram o tratamento e nele permanecem, pelo que o número total de utentes em tratamento é muito superior. No conjunto da Europa, o crescimento substancial do tratamento de substituição registado nos últimos anos significa que o sistema de tratamento inclui uma população crescente e em envelhecimento de pessoas com problemas de consumo de heroína, que poderão continuar a necessitar de assistência e a consumir grande quantidade de recursos durante muitos anos.
Σχεδόν 25% των αιτήσεων για θεραπεία απεξάρτησης από τα οπιοειδή υποβάλλονται από άτομα ηλικίας 35 και άνω. Μόνο 7% των ατόμων που κάνουν αίτηση για θεραπεία για πρώτη φορά είναι ηλικίας κάτω των 20 ετών. Πρέπει να σημειωθεί ότι τα στοιχεία που αφορούν τις αιτήσεις για θεραπεία απηχούν τον αριθμό των ατόμων που κάνουν αίτηση για θεραπεία κατά την υπό εξέταση περίοδο και δεν περιλαμβάνουν τα άτομα που συνεχίζουν τη θεραπεία απεξάρτησης· συνεπώς ο συνολικός αριθμός ατόμων υπό θεραπεία είναι σημαντικά μεγαλύτερος. Στο σύνολο της Ευρώπης η σημαντική αύξηση σε θεραπείες υποκατάστασης των ναρκωτικών που παρατηρείται τα τελευταία χρόνια σημαίνει ότι το σύστημα θεραπείας περιλαμβάνει έναν αυξανόμενο - και γηράσκοντα - πληθυσμό ατόμων με προβλήματα ηρωίνης, που το πιθανότερο είναι να χρήζουν περίθαλψης και να παραμένουν βασικοί αποδέκτες των πόρων για πολλά ακόμα χρόνια.
Bijna 25 procent van de aanvragen voor behandeling van een opioïdenverslaving is afkomstig van personen van 35 jaar en ouder, terwijl maar 7 procent van de cliënten die voor de eerste maal behandeling aanvragen jonger dan 20 is. Opgemerkt moet worden dat de gegevens over de aanvragen voor behandeling het aantal cliënten weergeven dat behandeling heeft aangevraagd tijdens het rapportagejaar, en niet betrekking hebben op personen die al langer onder behandeling waren; het totale aantal cliënten dat onder behandeling is, ligt dan ook een stuk hoger. Overal in Europa betekent de substantiële toename van de substitutiebehandeling van de afgelopen jaren dat een steeds grotere en steeds ouder wordende populatie van mensen met heroïneproblemen zich in het behandelingscircuit bevindt, die waarschijnlijk zorg behoeven en nog vele jaren een groot beslag zullen leggen op de middelen.
Téměř 25 % žádostí o léčbu závislosti na opiátech podávají lidé ve věku od 35 let, přičemž pouze 7 % klientů, kteří vyhledávají léčení poprvé, je mladších 20 let. Je třeba poznamenat, že údaje o počtu žádostí o léčbu vyjadřují počet klientů, kteří žádali léčbu během sledovaného roku, a nezahrnují osoby, které v léčbě pokračují; celkový počet léčených klientů proto může být značně vyšší. Podstatné rozšíření substituční léčby drogové závislosti, k němuž v posledních letech po celé Evropě dochází, znamená, že systém léčby zahrnuje narůstající a stárnoucí populaci lidí s problémovým užíváním heroinu, kteří pravděpodobně budou vyžadovat péči a budou i nadále spotřebovávat většinu zdrojů po mnoho dalších let.
Næsten 25 % af anmodningerne om behandling for opioidbrug kommer fra personer på 35 år eller derover, mens kun 7 % af de klienter, der søger om behandling for første gang, er under 20 år. Det bør bemærkes, at dataene om behandlingsefterspørgslen afspejler antallet af klienter, der søger behandling i indberetningsåret, og ikke omfatter personer, der fortsætter i behandling. Det samlede antal klienter i behandling er derfor betydeligt højere. I Europa som helhed betyder den betydelige udvidelse af substitutionsbehandling, der har fundet sted i de senere år, at behandlingssystemet omfatter stadig flere og stadig ældre personer med heroinproblemer, som formentlig vil have behov for behandling og fortsat lægge beslag på betydelige ressourcer i mange år fremover.
Peaaegu 25% ravi otsivatest opioiditarbijatest on 35aastased ja vanemad, ainult 7% esmakordsetest abiotsijatest on alla 20 aastased. Tuleb märkida, et ravinõudluse andmed näitavad ainult aasta jooksul ravi taotlenud inimeste arvu ja ei hõlma neid, kes ravi jätkavad, ning seetõttu on ravitavate inimeste arv tegelikult tunduvalt suurem. Viimastel aastatel aset leidnud asendusravi märkimisväärne levik tähendab, et kogu Euroopas kuulub ravisüsteemi üha rohkem järjest vanemaid heroiinisõltlasi, kes tõenäoliselt vajavad ravi veel kaua aega ja jäävad mitmeteks aastateks peamiseks ressursitarbijaks.
Lähes 25 % opioidihoitoon hakeutuneista on 35-vuotiaita tai sitä vanhempia, ja vain 7 % hoitoon ensimmäisen kerran hakeutuvista asiakkaista on alle 20-vuotiaita. On syytä huomata, että hoidon kysyntää koskevat tiedot kattavat vain raportointivuonna hoitoon hakeutuneet asiakkaat eivätkä kaikkia hoidossa olevia, joten hoitoa saavien asiakkaiden kokonaismäärä on huomattavasti suurempi. Korvaushoidon merkittävä lisääntyminen kaikkialla Euroopassa viime vuosina kertoo siitä, että hoitojärjestelmässä on yhä useampia ja yhä iäkkäämpiä heroiiniongelmista kärsiviä asiakkaita, jotka tarvitsevat hoitoa ja joiden hoitoon on käytettävä runsaasti resursseja todennäköisesti vielä vuosien ajan.
Az opiátokkal kapcsolatban kezelésre jelentkezők közel 25%-a 35 éves vagy annál idősebb volt, és csupán 7%-uk volt olyan 20 évesnél fiatalabb személy, aki először jelentkezett kezelésre. Ezzel kapcsolatban figyelembe kell venni, hogy a kezelési igényekre vonatkozó adatok a vizsgált évben kezelésre jelentkezők számát tükrözik, és nem tartalmazzák azokat, akik már kezelés alatt álltak. Így a kezelésben részesülő betegek összlétszáma ennél jóval nagyobb. Az elmúlt években Európa-szerte jelentősen megnövekedett a kábítószert helyettesítő kezelések száma, ezért a kezelési rendszerekben egyre több idősödő, heroinproblémával küzdő személy található, aki valószínűleg a következő években is ellátásra szorul majd, így ezek a személyek továbbra is jelentősen lekötik majd az erőforrásokat.
Nærmere 40 % av alle som søker behandling for opioidbruk er 35 år eller eldre, og bare 7 % av dem som søker behandling for første gang er under 20. Det bør anføres at dataene over behandlingsetterspørsel viser til antallet søknader om behandling som registreres i løpet av det året rapporten gjelder; de sier altså ikke noe om dem som allerede er inne i behandlingsapparatet. Det totale antallet klienter i behandling er altså mye større. Den store økningen i substitusjonsbehandling som har funnet sted i Europa i løpet av de senere årene, innebærer at en stadig større – og aldrende – populasjon med heroinproblemer nå er kommet inn i behandlingsapparatet, som i mange år framover nok vil måtte bruke store ressurser på å ta seg av dem.
Prawie 25% wniosków o leczenie uzależnień od opiatów pochodziło od osób w wieku powyżej 35 lat, a tylko 7% pacjentów zgłaszających się na terapię po raz pierwszy nie ukończyło 20 lat. Należy zwrócić uwagę, że dane dotyczące zgłoszeń na leczenie odzwierciedlają liczbę pacjentów rozpoczynających leczenie w roku sprawozdawczym i nie uwzględniają osób kontynuujących terapię. W związku z tym liczba osób poddanych leczeniu jest znacznie wyższa. Ujawniony w ubiegłych latach w całej Europie duży wzrost przypadków leczenia zastępczego z uzależnień narkotykowych oznacza, że system leczenia obejmuje rosnącą i starzejącą się populację osób zażywających heroinę, które prawdopodobnie wymagają opieki i pozostaną głównymi konsumentami zasobów przez wiele kolejnych lat.
Aproape 25 % dintre cererile de tratament pentru opiacee sunt făcute de persoane în vârstă de peste 35 de ani inclusiv, iar numai 7 % dintre pacienţii care solicită tratament pentru prima dată au sub 20 de ani. Trebuie remarcat că datele privind cererile de tratament reflectă numărul de pacienţi care solicită tratament în anul în curs şi nu includ pacienţii care continuă un tratament; prin urmare, numărul total de pacienţi sub tratament este mult mai mare. În Europa, luată în ansamblu, creşterea considerabilă a terapiei de substituţie din ultimii ani conduce la concluzia că sistemul de tratament cuprinde o populaţie mai numeroasă şi de vârstă mai ridicată de persoane cu probleme legate de heroină, care este probabil să solicite asistenţă şi să rămână consumatori principali de resurse mult timp de acum înainte.
Takmer 25 % žiadostí o liečbu kvôli opiátom podali jednotlivci vo veku 35 rokov alebo starší, pričom iba 7 % klientov, ktorí vyhľadali pomoc po prvýkrát, malo menej ako 20 rokov. Je potrebné si všimnúť, že údaje o dopyte po liečbe odrážajú počet klientov, ktorí požiadali o liečbu počas roku, za ktorý sa podáva správa, a nezahŕňajú ľudí, ktorí pokračujú v liečbe; takže celkový počet klientov v liečbe je značne vyšší. Podstatný nárast protidrogovej substitučnej liečby, ku ktorému došlo v celej Európe v posledných rokoch, znamená, že systém liečby zahŕňa narastajúcu a starnúcu populáciu ľudí s heroínovými problémami, ktorí si budú pravdepodobne vyžadovať starostlivosť a zostanú hlavnými konzumentmi zdrojov počas mnohých nadchádzajúcich rokov.
Skoraj 25 % povpraševanj po zdravljenju zaradi uživanja opioidov predstavljajo posamezniki v starosti 35 let ali več, medtem ko je tistih, ki povprašujejo po zdravljenju prvič in so mlajši od 20 let, samo 7 %. Treba je poudariti, da podatki o povpraševanju po zdravljenju izražajo število oseb, ki so povpraševale po zdravljenju v poročevalnem letu, in ne vključujejo oseb, ki so zdravljenje nadaljevale. Skupno število oseb, vključenih v zdravljenje, je zato znatno večje. V Evropi kot celoti veliko povečanje obsega zdravljenja z nadomestno snovjo v zadnjih letih pomeni, da je v sistem zdravljenja vključena vse večja in vse starejša populacija oseb s težavami zaradi uživanja heroina, za katere je verjetno, da bodo zahtevale oskrbo in da bodo v prihodnje še veliko let ostale največji porabniki sredstev.
Nästan 25 % av alla klienter som begär behandling för opiatmissbruk är 35 år eller äldre, och endast 7 % av de missbrukare som söker behandling för första gången är under 20 år. Det bör noteras att uppgifter om efterfrågan på behandling speglar antalet klienter som söker behandling under rapporteringsåret och inte innefattar klienter som fortsätter en behandling som har påbörjats tidigare år. Det totala antalet missbrukare som genomgår behandling är därför betydligt högre. Under de senaste åren har möjligheterna till substitutionsbehandling ökat markant i Europa som helhet, vilket innebär att behandlingssystemen innefattar en allt större grupp människor med heroinproblem, vilka blir allt äldre. Dessa människor kommer sannolikt att behöva vård och kräva stora resurser under många år framöver.
Opioid tedavisi taleplerinin neredeyse % 25’ı 35 yaş ve üzeri kişiler tarafından gerçekleştirilmiş olup, ilk kez tedavi talep eden hastaların yalnızca % 7’si 20 yaş altındadır. Tedavi talebi verilerinin, rapor edilen yıl içerisinde tedavi isteyenlerin sayısını yansıttığı ve tedaviye devam etmekte olan kişileri içermediği unutulmamalıdır; dolayısıyla tedavi altındaki hastaların toplam sayısı bundan önemli ölçüde daha yüksektir. Avrupa genelinde, uyuşturucu ikame tedavisinde son yıllarda meydana gelen ciddi büyüme, tedavi sisteminin, eroin sorunları bulunan artan sayıda yaşlanmakta olan ve daha pek çok sene bakım gerektirerek kaynakları önemli ölçüde tüketmeye devam etmesi kuvvetle muhtemel bir kesimi kapsadığı anlamına gelmektedir.
Gandrīz 25 % opioīdu ārstniecības pieprasītāju ir 35 gadus veci vai vecāki, un tikai 7 % no pacientiem, kas sāk ārstēties pirmo reizi, ir jaunāki par 20 gadiem. Jāievēro, ka ārstniecības pieprasījumu dati atspoguļo to pacientu skaitu, kas ir izteikuši vēlēšanos ārstēties atskaites gadā, un šeit neietilpst pacienti, kas turpina ārstēties; tādēļ kopējais terapiju saņemošo pacientu skaits ir daudz lielāks. Eiropā kopumā pēdējos gados ir ievērojami pieaudzis narkotiku aizvietotājterapijas apjoms, kas liecina par pieaugošu un novecojošu problemātisku heroīna pacientu kontingentu, kam visticamāk vēl gadiem ilgi būs vajadzīga aprūpe un kura labā būs jātērē ievērojami līdzekļi.
  Commentary ‘“ the drugs...  
The large increases in cocaine prevalence experienced by Spain and the United Kingdom from the mid to late 1990s seem to have stabilised since 2000 or 2001. Elsewhere, while some moderate increases in levels of cocaine use have been noted in a few countries; dramatic increases are not being reported.
Les estimations relatives à la consommation de cocaïne (prévalence au cours de la dernière année) placent désormais cette drogue juste devant les amphétamines et l’ecstasy comme la deuxième drogue illicite la plus consommée en Europe. Toutefois, de manière générale, on constate une stabilisation de la consommation après une période au cours de laquelle la consommation de cette drogue a considérablement augmenté. Les augmentations importantes de la prévalence de cocaïne en Espagne et au Royaume-Uni, de la moitié jusqu’à la fin des années 90, semblent s’être stabilisées depuis 2000 ou 2001. Ailleurs, bien que des augmentations modérées de la consommation de cocaïne aient été constatées dans quelques pays, aucune croissance spectaculaire n’a été rapportée. Dans l’ensemble, la situation de la cocaïne reste très hétérogène en Europe, et la consommation importante de cocaïne se limite à quelques pays, principalement d’Europe occidentale.
Nach Schätzungen des Kokainkonsums (Prävalenz während der letzten 12 Monate) liegt diese Droge etwas vor Amphetaminen und Ecstasy und ist damit die illegale Droge, die in Europa am zweithäufigsten konsumiert wird. Trotzdem ist das allgemeine Bild nach einer Phase, in der die Zahl der Konsumenten kräftig zugenommen hat, eines der Stabilisierung. Der starke Anstieg der Kokainprävalenz, der von der Mitte bis Ende der 90er Jahre in Spanien und im Vereinigten Königreich zu beobachten war, ist seit 2000 bzw. 2001 ausgelaufen. In einigen anderen Ländern lässt sich zwar noch eine moderate Zunahme des Kokainkonsums beobachten, dramatische Zuwächse werden aber nicht gemeldet. Insgesamt bleibt die Kokainlage in Europa sehr heterogen, und der signifikante Kokainkonsum ist auf wenige, hauptsächlich westeuropäische Länder beschränkt.
Las estimaciones sobre consumo de cocaína (prevalencia en los últimos 12 meses) sitúan actualmente a esta droga ligeramente por encima de las anfetaminas y el éxtasis, convirtiéndola así en la segunda droga ilegal de mayor consumo en Europa. Sin embargo, la situación general muestra una estabilización de los niveles de consumo tras un período en que el número de consumidores aumentó considerablemente. Los grandes aumentos de la prevalencia del consumo de cocaína registrados en España y el Reino Unido a partir de la segunda mitad de la década de los noventa parecen haberse estabilizado desde 2000 o 2001. Y si bien en algunos países se ha observado un aumento moderado del consumo de cocaína, no se han señalado incrementos espectaculares. En general, la situación de la cocaína sigue siendo muy heterogénea en Europa y el consumo importante de cocaína se limita a unos cuantos países, sobre todo de Europa Occidental.
Le stime sul consumo di cocaina (prevalenza nell’ultimo anno) pongono ora questa sostanza poco più avanti dell’anfetamina e dell’ecstasy, al secondo posto tra le sostanze illecite più consumate in Europa. Tuttavia, il quadro generale sui livelli di consumo sembra additare a una stabilizzazione, dopo un periodo in cui il numero dei consumatori era cresciuto in maniera significativa. Tra il 2000 e il 2001, dopo l’impennata registrata in Spagna e Regno Unito a partire dalla seconda metà degli anni Novanta, il dato relativo alla prevalenza della cocaina sembra essersi stabilizzato. Altrove non si registrano drastici aumenti del consumo di cocaina, a parte le modeste crescite riferite in qualche paese. In generale, la situazione in Europa per quanto riguarda la cocaina rimane molto eterogenea e il consumo massiccio di tale droga è ristretto a una manciata di paesi, soprattutto dell’Europa occidentale.
As estimativas do consumo de cocaína (prevalência no último ano) situam esta droga ligeiramente à frente das anfetaminas e do ecstasy como a segunda droga ilegal mais consumida na Europa. Contudo, a nível geral, os níveis de consumo estabilizaram, após um período em que o número de consumidores da droga aumentou consideravelmente. O forte aumento da prevalência do consumo de cocaína registado na Espanha e no Reino Unido entre meados e o final da década de 90 parece ter estabilizado a partir de 2000 ou 2001. Noutros países, apesar de se ter observado um aumento moderado dos níveis de consumo de cocaína, não há notícia da ocorrência de aumentos drásticos. Globalmente, a situação da cocaína continua a ser muito heterogénea na Europa, restringindo-se o consumo significativo desta droga a um pequeno número de países, principalmente da Europa Ocidental.
Εκτιμήσεις για τη χρήση της κοκαΐνης (επικράτηση της χρήσης κατά το τελευταίο έτος) δίνουν στο ναρκωτικό αυτό ελαφρό προβάδισμα ως δεύτερη συχνότερα χρησιμοποιούμενη παράνομη ναρκωτική ουσία σε σχέση με την αμφεταμίνη και την έκσταση. Ωστόσο, από τη γενικότερη εικόνα προκύπτει σταθεροποίηση των επιπέδων χρήσης μετά από μια περίοδο κατά την οποία ο αριθμός των χρηστών της εν λόγω ναρκωτικής ουσίας αυξήθηκε σημαντικά. Οι μεγάλες αυξήσεις στην επικράτηση της χρήσης της κοκαΐνης που παρουσιάστηκαν στην Ισπανία και το Ηνωμένο Βασίλειο από τα μέσα έως τα τέλη της δεκαετίας του ’90 φαίνεται ότι σταθεροποιούνται από το 2000 ή το 2001. Όσον αφορά άλλα κράτη, σημειώνονται μεν μέτριες αυξήσεις στα επίπεδα της χρήσης της κοκαΐνης σε ορισμένες χώρες, ωστόσο δεν αναφέρονται δραματικές αυξήσεις. Συνολικά, η κατάσταση σε σχέση με την κοκαΐνη παραμένει εξαιρετικά ανομοιογενής στην Ευρώπη και η σημαντική χρήση κοκαΐνης περιορίζεται σε λίγες, κυρίως δυτικοευρωπαϊκές χώρες.
Volgens schattingen van het cocaïnegebruik (prevalentie van vorig jaar) komt cocaïne net voor amfetamine en ecstasy als Europa’s op een na meest gebruikte illegale drug. Toch is het algemene beeld dat de gebruiksniveaus gestabiliseerd zijn na een periode die een aanzienlijke stijging van het aantal cocaïnegebruikers te zien gaf. De sterke toename van cocaïneprevalentie in Spanje en het Verenigd Koninkrijk van het midden tot het einde van de jaren negentig van de vorige eeuw lijken sinds 2000 of 2001 te zijn gestabiliseerd. Terwijl in een paar landen een gematigde stijging van het cocaïnegebruik is waargenomen, zijn elders geen dramatische toenames gerapporteerd. In het algemeen loopt het cocaïnegebruik in de Europese landen nog steeds sterk uiteen, waarbij een significant gebruik beperkt blijft tot enkele meest West-Europese landen.
Podle odhadů užívání kokainu (prevalence užívání v posledním roce) tato droga nyní mírně předstihla amfetaminy a extázi a je druhou nejužívanější nezákonnou drogou v Evropě. Celkový obraz však ukazuje stabilizaci jeho užívání po období, kdy počet uživatelů této drogy značně vzrostl. Velký nárůst prevalence užívání kokainu, k němuž docházelo ve Španělsku a Spojeném království od poloviny 90. let 20. století, se podle všeho od roku 2000 nebo 2001 stabilizoval. Dramatické nárůsty odnikud hlášeny nejsou, i když v několika zemích byl zaznamenán mírný vzestup míry užívání kokainu. Celkově situace užívání kokainu zůstává v Evropě velmi různorodá a významné užívání kokainu se omezuje na několik málo, především západoevropských, zemí.
Skøn over brugen af kokain (sidste års prævalens) placerer nu stoffet en smule foran amfetamin og ecstasy som det andet mest anvendte illegale stof i Europa. Det generelle billede viser imidlertid en stabilisering af brugen efter en periode, hvor antallet af brugere af stoffet steg betydeligt. De store stigninger i udbredelsen af kokain, som Spanien og Det Forenede Kongerige oplevede fra midten til slutningen af 1990'erne, synes at have stabiliseret sig siden 2000 og 2001. Selv om der i nogle få lande er registreret moderate stigninger i brugen af kokain, er der ikke rapporteret om drastiske stigninger. Generelt er situationen med hensyn til kokain fortsat meget heterogen i Europa, og en betydelig kokainbrug er begrænset til nogle få, hovedsagelig vesteuropæiske lande.
Kokaiinitarbimise hinnangute järgi (eelmise aasta levimus) on kokaiin tarbitavuselt teine ebaseaduslik uimasti Euroopas, edestades napilt amfetamiini ja ecstasy't. Tarbimise tase on aga üldiselt stabiliseerunud, võrreldes perioodiga, mil kokaiinitarbimine suurenes märkimisväärselt. 1990ndate lõpus Hispaanias ja Ühendkuningriigis aset leidnud kokaiini levimuse märkimisväärne suurenemine näib olevat alates 2000. ja 2001. aastast stabiliseerunud. Teistes riikides pole järsku kokaiinitarbimise suurenemist täheldatud, kuigi mõnes riigis on see teatud määral siiski toimunud. Üldiselt on Euroopa kokaiinitarbimise tase väga ebaühtlane ning ainult mõnes riigis tarbitakse seda erakordselt palju, peamiselt Lääne-Euroopas.
Kokaiini on käyttöä (viimeksi kuluneen vuoden aikana käyttäneitä) koskevissa arvioissa Euroopan toiseksi eniten käytetty laiton huume ennen amfetamiinia ja ekstaasia. Käyttö näyttää kuitenkin yleisesti ottaen tasaantuneen sen jälkeen, kun käyttäjämäärässä oli havaittu huomattavaa kasvua. Kokaiinin levinneisyys lisääntyi selvästi Espanjassa ja Yhdistyneessä kuningaskunnassa 1990-luvun jälkipuoliskolla, mutta käyttö näyttää tasaantuneen vuoden 2000 tai 2001 jälkeen. Kokaiinin käyttö on lisääntynyt hieman muutamassa maassa, mutta muualla ei ole tapahtunut suuria muutoksia. Kokonaistilanne on Euroopassa edelleenkin hyvin vaihteleva, ja merkittävä kokaiinin käyttö rajoittuu muutamaan maahan, lähinnä Länsi-Eurooppaan.
A kokainhasználatra vonatkozó becslések szerint (előző évi prevalencia) a kokain kissé megelőzte az amfetamint és az extasyt, és így Európa második leggyakrabban használt tiltott kábítószerévé lépett elő. A jelenlegi helyzetet azonban a használat mértékének stabilizálódása jellemzi egy olyan időszakot követően, amikor e kábítószer használóinak száma jelentősen megnövekedett. A kokainprevalencia Spanyolországban és az Egyesült Királyságban a 90-es évek közepétől a végéig tapasztalt ugrásszerű növekedése stabilizálódni látszott 2000-2001 óta. Máshol nem számoltak be drámai növekedésről, ugyan néhány ország a kokainhasználat enyhe növekedését jelezte. Összességében elmondható, hogy a kokainhelyzet továbbra is rendkívül heterogén Európában, és a jelentős mértékű kokainhasználat néhány, leginkább nyugat-európai országra korlátozódik.
Ut fra foreliggende anslag (bruk siste år) er kokain Europas nest vanligste illegale rusmiddel, like foran amfetamin og ecstasy. Etter en periode hvor bruken av kokain bredte om seg til stadig flere, virker det likevel i det store og hele som om bruken har stabilisert seg. Den store økningen i utbredelsen av kokain i Spania og Storbritannia i siste halvdel av 1990-årene synes å ha stabilisert seg i 2000 eller 2001. Selv om et par land har registrert en beskjeden økning i bruken av kokain, har ingen land rapportert om noen dramatisk økning. Kokainsituasjonen i Europa er svært uensartet, og kokainbruk av noe vesentlig omfang finnes bare i noen få, hovedsakelig vesteuropeiske land.
Dane szacunkowe dotyczące zażywania kokainy (zażycie w ciągu ostatniego roku) wskazują, że narkotyk ten zajmuje drugie miejsce wśród najczęściej stosowanych narkotyków w Europie, wyprzedzając nieco amfetaminę i ekstazy. Ogólny obraz sytuacji wskazuje jednak na stabilizację w zażywaniu tej substancji po okresie znacznego wzrostu liczby osób nią przyjmujących. Wydaje się, że duży wzrost wskaźnika rozpowszechnienia kokainy w Hiszpanii i Wielkiej Brytanii w okresie od połowy do końca lat 90-tych ustabilizował się w roku 2000 lub 2001. W innych krajach, oprócz pewnego umiarkowanego wzrostu zażywania kokainy zanotowanego w kilku państwach, nie zaobserwowano drastycznego zwiększenia liczby przypadków. Ogólnie rzecz ujmując, rozpowszechnienie kokainy jest w Europie wciąż bardzo zróżnicowane. Wysoki wskaźnik zażywania tego narkotyku ogranicza się do kilku krajów, głównie Europy Zachodniej.
Estimările pentru consumul de cocaină (prevalenţa din anul precedent) situează acum acest drog pe a doua poziţie de consum de droguri ilicite, cu puţin înaintea amfetaminei şi a ecstasy. Situaţia generală prezintă totuşi o stabilizare a nivelurilor de consum, după o perioadă de creştere considerabilă a numărului consumatorilor acestui drog. Creşterea importantă a prevalenţei cocainei pe care au înregistrat-o Spania şi Regatul Unit de la mijlocul la sfârşitul anilor 1990 pare că s-a stabilizat începând cu anii 2000 sau 2001. În alte ţări, dacă s-au înregistrat creşteri moderate în nivelul consumului de cocaină, nu s-au raportat creşteri spectaculoase. Pe ansamblu, situaţia cocainei rămâne foarte eterogenă în Europa, iar consumul semnificativ de cocaină se limitează la câteva ţări, mai ales din Europa occidentală.
Odhady užívania kokaínu (prevalencia v poslednom roku) teraz umiestňujú túto drogu tesne pred amfetamín a extázu ako druhú najčastejšie užívanú nezákonnú drogu v Európe. Všeobecný obraz je však obrazom stabilizácie v úrovniach užívania po období, v ktorom sa výrazne zvýšil počet užívateľov drogy. Zdá sa, že najväčšie zvýšenie prevalencie kokaínu, ktoré zažilo Španielsko a Spojené kráľovstvo od polovice do konca deväťdesiatych rokov minulého storočia, sa stabilizovalo od roku 2000 alebo 2001. Inde sa neuvádzali dramatické zvýšenia, hoci v niektorých krajinách sa zaznamenali mierne zvýšenia úrovní užívania kokaínu. Celkovo zostáva situácia s kokaínom v Európe veľmi heterogénna a významné užívanie kokaínu je obmedzené na niekoľko krajín, najmä západoeurópskych.
Ocene uživanja kokaina (tistih, ki so ga zaužili v zadnjem letu) zdaj to drogo postavljajo malo pred amfetamin in ekstazi kot drugo najbolj uporabljano prepovedano drogo v Evropi. Po obdobju, v katerem se je število uživalcev te droge znatno povečalo, je na splošno videti, da se stopnje uživanja umirjajo. Zdi se, da se je veliko povečanje razširjenosti kokaina v Španiji in Združenem kraljestvu od srede do konca 90. let po letu 2000 ali 2001 umirilo. V nekaj državah so zabeležili manjše povečanje stopenj uživanja kokaina, sicer pa o občutnem povečanju drugod ne poročajo. V Evropi so na splošno razmere glede uživanja kokaina zelo različne, precejšnje uživanje kokaina je omejeno na nekaj držav, v glavnem zahodnoevropskih.
Skattningar av kokainanvändningen (användning de senaste 12 månaderna) sätter nu kokain något före amfetamin och ecstasy som den olagliga drog som är näst vanligast. Den allmänna bilden är dock att användningen stabiliserats efter en period när antalet konsumenter av drogen ökat markant. Den stora ökningen av prevalensen för kokainanvändning i Spanien och Storbritannien från mitten till slutet av 1990-talet förefaller att ha stabiliserats efter år 2000 eller 2001. Vissa smärre ökningar av kokainanvändningen har visserligen konstaterats i ett fåtal länder, men några dramatiska ökningar har inte rapporterats någonstans. Totalt sett är situationen beträffande kokain fortfarande mycket skiftande i Europa och mer omfattande bruk av kokain är begränsat till några få länder i främst västra Europa.
Kokain kullanımına yönelik tahminler (geçen yıl yaygınlığı) şu anda bu uyuşturucuyu, Avrupa’nın en çok kullanılan ikinci yasadışı uyuşturucusu olarak amfetamin ve ecstasy’nin önüne yerleştirmektedir. Ancak, uyuşturucuyu kullananların sayısında önemli bir artış yaşanan bir dönem sonrasında kullanım düzeylerinin mevcut tablosu şu an bir dengelenmeye işåret etmektedir. İspanya ve Birleşik Krallık'ta kokain yaygınlığında 1990’ların ortalarından sonlarına kadar yaşanan büyük artışlar, 2000 veya 2001’den beri dengelenmiş görünmektedir. Diğer yerlerde, birkaç ülkede kokain kullanımı düzeylerinde ölçülü artışlar görülmüş olmakla beraber, çarpıcı artışlar rapor edilmemiştir. Genel olarak, kokain durumu Avrupa’da oldukça heterojendir ve ciddi kokain kullanımı, başta Batı Avrupa olmak üzere, birkaç ülkeyle sınırlıdır.
Kokaīna lietošanas (pēdējā gadā) izplatības aplēses liecina, ka pašlaik šī narkotika nedaudz apsteidz amfetamīnu un ekstazī un ir kļuvusi par Eiropā otro izplatītāko nelegālo narkotiku. Tomēr pēc agrāk piredzētā kokaīna lietotāju skaita lielā pieauguma tagad var runāt par šīs narkotikas lietošanas kopējā līmeņa stabilizāciju. Kokaīna lietotāju skaits 90. gadu vidū un beigās ievērojami pieauga Spānijā un Apvienotajā Karalistē, bet kopš 2000. un 2001. gada tas šķiet stabilizējies. Lai gan dažas valstis ir ziņojušas par kokaīna lietošanas nelielu pieaugumu, tomēr pārsvarā citur dramatisks pieaugums nav novērots. Kopumā kokaīna lietošanas izplatības līmenis Eiropā ir ļoti neviendabīgs, un ir uzlūkojams par iespaidīgu tikai dažās, galvenokārt Rietumeiropas valstīs.
  Chapter 5: Cocaine and ...  
After opioids and cannabis, cocaine is the drug most commonly reported as the reason for entering treatment and accounts for about 8% of all treatment demands across the EU in 2004 (151). It should be noted that Spain, a country usually reporting high treatment demands for cocaine has not yet provided data.
Après les opiacés et le cannabis, la cocaïne est la drogue la plus couramment déclarée comme principale raison d'entamer un traitement et représente près de 8 % de l'ensemble des demandes de traitement dans l'UE en 2004 (151). Il convient toutefois de relever que l'Espagne - pays qui enregistre généralement un nombre élevé de demandes de traitement pour la dépendance à la cocaïne - n'a pas encore fourni de données. Ce chiffre global cache toutefois de fortes variations entre les pays. En effet, dans la plupart des pays, les demandes de traitement pour usage de cocaïne sont assez peu nombreuses, mais aux Pays‑Bas (37 %) et historiquement en Espagne (26 % en 2002), le pourcentage des patients qui demandent un traitement pour usage de cocaïne est sensiblement plus élevé. Selon les données disponibles les plus récentes, plusieurs pays déclarent des pourcentages d'usagers de cocaïne compris entre 5 % et 10 % de l'ensemble des patients en traitement (Danemark, Allemagne, France, Irlande, Italie, Chypre, Malte, Royaume-Uni et Turquie), tandis que les proportions sont très modestes dans les autres (152). Dans plusieurs pays, sur l'ensemble des patients, le pourcentage de nouveaux patients demandant un traitement pour usage primaire de cocaïne sont plus élevés (153) et, dans l'ensemble, près de 12 % des nouvelles demandes de traitement concernent la cocaïne. La cocaïne est également déclarée comme drogue secondaire par environ 12 % des nouveaux patients (154).
Nach Opioiden und Cannabis wird Kokain am häufigsten als Grund für eine Drogentherapie genannt und machte 2004 etwa 8 % aller Behandlungsnachfragen in der EU aus (151). Es ist darauf hinzuweisen, dass Spanien, das in der Regel eine hohe Zahl von Behandlungsnachfragen wegen Kokainkonsums meldet, noch keine Daten zur Verfügung gestellt hat. Hinter dieser Gesamtzahl verbergen sich große Unterschiede zwischen den Ländern: In den meisten Ländern ist die Zahl der Behandlungsnachfragen im Zusammenhang mit Kokain relativ niedrig. In den Niederlanden (37 %) ist der Anteil der Patienten, die sich wegen Kokainkonsums in Behandlung begeben, jedoch wesentlich höher. Gleiches war in der Vergangenheit in Spanien (26 % im Jahr 2002) der Fall. Den jüngsten verfügbaren Daten zufolge liegen die Anteile der Kokainpatienten an allen in Behandlung befindlichen Patienten in einer Reihe von Ländern zwischen 5 % bis 10 % (in Dänemark, Deutschland, Frankreich, Irland, Italien, Zypern, Malta, dem Vereinigten Königreich und der Türkei), während diese Anteile in den anderen Ländern sehr niedrig sind (152). In mehreren Ländern ist bei den Erstpatienten der Anteil derer, die bei der Behandlung Kokain als primäre Droge nennen, höher als bei den Patienten insgesamt (153), wobei den Berichten zufolge insgesamt etwa 12 % aller Behandlungsnachfragen von Erstpatienten mit dem Konsum von Kokain in Zusammenhang stehen. Ferner wird Kokain von etwa 12 % der Erstpatienten als Sekundärdroge genannt (154).
Tras los opiáceos y el cannabis, la cocaína es la droga que con más frecuencia se declara como razón por la cual se inicia un tratamiento de desintoxicación, y en 2004 representaba alrededor del 8 % de las solicitudes de tratamiento de toda la UE (151). Cabe destacar que España, un país que suele informar de unas cifras de demanda de tratamiento por consumo de cocaína bastante elevadas, todavía no ha proporcionado información. Esta cifra general refleja amplias variaciones entre países: la mayoría registra un total bastante reducido de solicitudes de tratamiento relacionadas con el consumo de cocaína, aunque en los Países Bajos (37 %) e, históricamente, en España (26 % en 2002) la proporción de los pacientes que solicitan tratamiento por consumo de cocaína es bastante más elevada. Los últimos datos disponibles revelan que el porcentaje de pacientes que solicitan tratamiento por consumo de cocaína en una serie de países (Dinamarca, Alemania, Francia, Irlanda, Italia, Chipre, Malta, Reino Unido y Turquía) representa entre un 5 % y un 10 % de los pacientes en general, mientras que en los demás países las proporciones son muy inferiores (152). En varios países, los porcentajes de nuevos pacientes que solicitan tratamiento por consumo principal de cocaína son más elevados que los de los pacientes generales (153), y en torno a un 12 % del total de solicitudes nuevas de tratamiento están relacionadas con el consumo de esta sustancia. Además, aproximadamente un 12 % de los nuevos pacientes declaran consumir cocaína como droga secundaria (154).
Dopo gli oppiacei e la cannabis, la cocaina è la droga più di frequente segnalata come la principale sostanza usata dai soggetti che entrano in terapia, concorrendo per circa l’8% di tutte le richieste di trattamento registrate nel 2004 nell’Unione europea (151). Va sottolineato, tuttavia, che la Spagna, un paese che riferisce in genere un numero elevato di richieste di trattamento a causa della cocaina, non ha ancora fornito informazioni al riguardo. Questa percentuale però nasconde un’ampia varietà da paese a paese: nella maggior parte degli Stati le richieste di terapia sono poche, mentre nei Paesi Bassi (37%) e storicamente in Spagna (26% nel 2002) la percentuale di tutti i pazienti che fanno richiesta di trattamento per consumo di cocaina è di gran lunga maggiore. Per quanto concerne i dati più recenti a disposizione, un gruppo di paesi segnala percentuali di consumatori di cocaina tra tutti i pazienti in trattamento comprese tra il 5% e il 10% (Danimarca, Germania, Francia, Irlanda, Italia, Cipro, Malta, Regno Unito e Turchia), mentre altrove le percentuali sono del tutto trascurabili (152). In alcuni paesi le percentuali dei nuovi pazienti che chiedono di entrare in terapia per consumo di cocaina come droga primaria sono superiori ai dati relativi alla totalità dei pazienti (153). La cocaina è inoltre menzionata dal 12% circa dei nuovi pazienti che fanno richiesta di trattamento. Sempre la cocaina è infine riferita come droga secondaria dal 12% circa dei nuovi pazienti (154).
A seguir aos opiáceos e à cannabis, a cocaína é a droga mais mencionada como droga principal consumida pelas pessoas que iniciam tratamento, estando na base de cerca de 8% dos pedidos de tratamento em toda a UE, em 2004 (151). Note-se que a Espanha, um país que normalmente comunica uma procura elevada de tratamento por consumo de cocaína ainda não forneceu dados. Este valor global reflecte uma grande variação entre países: na maioria deles, os pedidos de tratamento relacionados com o consumo de cocaína são pouco numerosos, mas nos Países Baixos (37%) e, historicamente, em Espanha (26% em 2002), a percentagem de utentes que procuram tratamento devido ao consumo de cocaína é bastante mais elevada. Nos dados mais recentes disponíveis, um grupo de países menciona percentagens de 5% a 10% de consumidores de cocaína entre o número total de utentes do tratamento, (Dinamarca, Alemanha, França, Irlanda, Itália, Chipre, Malta, Reino Unido e Turquia), sendo as percentagens muito baixas nos restantes países (152). Em vários deles, as percentagens de novos utentes que procuram tratamento por consumo de cocaína como primeira droga são mais elevadas do que para o conjunto global de utentes (153), sendo, em geral, referido que cerca de 12% dos novos pedidos de tratamento estão relacionados com a cocaína. Esta última também é mencionada como droga secundária por cerca de 12% dos novos utentes (154).
Μετά τα οπιοειδή και την κάνναβη, η κοκαΐνη είναι η ναρκωτική ουσία που αναφέρεται συχνότερα ως κύρια ουσία από τα άτομα που ζητούν θεραπεία απεξάρτησης και αντιπροσωπεύει περίπου το 8% του συνόλου των αιτήσεων για θεραπεία στην ΕΕ το 2004 (151). Πρέπει να σημειωθεί ότι η Ισπανία, μια χώρα που συνήθως αναφέρει υψηλό αριθμό αιτήσεων για θεραπεία απεξάρτησης από την κοκαΐνη δεν έχει παράσχει στοιχεία ακόμη. Το συνολικό αυτό ποσοστό περιλαμβάνει μεγάλες διαφοροποιήσεις μεταξύ των χωρών: στις περισσότερες χώρες οι αιτήσεις για θεραπεία που συνδέονται με τη χρήση κοκαΐνης είναι μάλλον λιγοστές, αλλά στις Κάτω Χώρες (37%) και παραδοσιακά στην Ισπανία (26% το 2002) το ποσοστό των ατόμων που ζητούν θεραπεία απεξάρτησης από την κοκαΐνη είναι πολύ υψηλότερο. Σύμφωνα με τα πιο πρόσφατα διαθέσιμα στοιχεία, σε μια ομάδα χωρών τα ποσοστά των ατόμων που ζητούν θεραπεία απεξάρτησης από την κοκαΐνη επί του συνόλου των ατόμων που ζητούν θεραπεία κυμαίνονται μεταξύ 5 % και 10 % (Δανία, Γερμανία, Γαλλία, Ιρλανδία, Ιταλία, Κύπρος, Μάλτα, Ηνωμένο Βασίλειο και Τουρκία), ενώ στις υπόλοιπες χώρες τα ποσοστά είναι πολύ χαμηλά (152). Σε αρκετές χώρες, σε σύγκριση με το σύνολο των ατόμων που ζητούν θεραπεία, τα ποσοστά των ατόμων που ζητούν για πρώτη φορά θεραπεία από την κοκαΐνη, ως κύρια ουσία, είναι υψηλότερα (153), και συνολικά περίπου 12 % όλων των αναφερόμενων νέων αιτήσεων για θεραπεία αφορούν την κοκαΐνη. Η κοκαΐνη αναφέρεται επίσης ως δευτερεύουσα ουσία από περίπου 12 % των ατόμων που ζητούν για πρώτη φορά θεραπεία (154).
Cocaïne is na opioïden en cannabis de drug die het meest wordt genoemd als reden om in behandeling te gaan; de drug was in 2004 goed voor ongeveer 8 % van alle aanvragen voor behandeling in de gehele EU (151). Er zij op gewezen dat Spanje, een land dat over het algemeen een hoge vraag naar behandeling vanwege cocaïne rapporteert, nog geen gegevens heeft geleverd. Achter dit algemene percentage gaat een grote variatie tussen landen schuil: in de meeste landen is de vraag naar behandeling vanwege cocaïne vrij laag, maar in Nederland (37%) en in Spanje (in het verleden, met 26% in 2002) maken druggebruikers die voor cocaïnegebruik behandeld willen worden een veel groter deel uit van alle cliënten die in behandeling gaan. In de laatst beschikbare gegevens ligt voor een deel van de rapporterende landen het aandeel van cocaïnecliënten als percentage van alle cliënten in behandeling tussen de 5% en de 10% (Denemarken, Duitsland, Frankrijk, Ierland, Italië, Cyprus, Malta, het Verenigd Koninkrijk en Turkije), terwijl dat aandeel in de overige landen zeer laag is (152). In meerdere landen is het percentage cliënten dat primair voor cocaïnegebruik in behandeling gaat hoger onder nieuwe cliënten dan onder alle cliënten (153). In totaal heeft volgens de rapportages rond 12% van alle nieuwe aanvragen voor behandeling betrekking op cocaïne. Verder noemt ongeveer 12% van de nieuwe cliënten cocaïne als secundaire drug (154).
Po opiátech a konopí je kokain nejběžnější drogou uváděnou jako důvod nastoupení léčby a v roce 2004 se v EU podílel na žádostech o léčbu asi 8 % (151). Upozorňujeme však, že Španělsko, tedy země, která obvykle uvádí vysokou poptávku po léčbě v souvislosti s kokainem, dosud údaje nesdělilo. Tento celkový údaj v sobě obsahuje výrazné rozdíly mezi jednotlivými zeměmi. Ve většině zemí je počet žádostí o léčbu spojených s užíváním kokainu poměrně nízký, avšak v Nizozemsku (37 %) a v minulosti také ve Španělsku (26 % v roce 2002) se objevují mnohem vyšší podíly klientů, kteří o léčbu žádají v souvislosti s užíváním kokainu. Podle nejnovějších dostupných údajů hlásí jedna skupina zemí podíl klientů léčených v souvislosti s kokainem na celkovém počtu léčených klientů v rozmezí 5–10 % (Dánsko, Německo, Francie, Irsko, Itálie, Kypr, Malta, Spojené království a Turecko), zatímco ve zbývajících zemích je tento podíl velmi nízký (152).V několika zemích je oproti ostatním klientům vyšší procento nových klientů žádajících o léčbu primárně v souvislosti s užíváním kokainu (153) a jako související s kokainem se uvádí celkem přibližně 12 % nových žádostí o léčbu. Kokain také uvádí jako sekundární drogu 12 % nových klientů (154).
Efter opioider og cannabis er kokain det stof, der nævnes hyppigst som årsag til at søge behandling, og det tegnede sig for ca. 8 % af alle behandlingsanmodninger i EU i 2004 (151). Det skal bemærkes, at Spanien, der sædvanligvis har indberettet et stort antal anmodninger om behandling for kokainbrug, endnu ikke har fremlagt data. Dette samlede tal afspejler store udsving fra land til land: i de fleste lande er behandlingsefterspørgslen i forbindelse med kokainbrug forholdsvis lav, men i Nederlandene (37 %) og traditionelt Spanien (26 % i 2002) er andelen af alle klienter, som søger behandling for kokainbrug, langt højere. I de senest tilgængelige data har en gruppe lande angivet procenttal for kokainklienter blandt alle klienter i behandling på mellem 5 og 10 % (Danmark, Tyskland, Frankrig, Irland, Italien, Cypern, Malta, Det Forenede Kongerige og Tyrkiet), mens andelene er meget lave i de resterende lande (152). I en række lande ligger procenttallene for nye klienter, der søger behandling for primært kokainbrug, højere end tallene for alle klienter (153), og generelt angives ca. 12 % af alle nye behandlingsanmodninger som kokainrelaterede. Kokain angives også som sekundært stof af ca. 12 % af de nye klienter (154).
Opioidide ja kanepi järel on kokaiin kõige sagedamini ravile pöördumise põhjusena nimetatud uimasti ning selle arvele langes 8% kõikidest ravitaotlustest kogu ELis 2004. a.(151) Pandagu tähele, et Hispaania, riik, kus kokaiiniga seotud ravinõudlus on tavaliselt kõrge, ei ole veel andmeid esitanud. Selles üldnäitajas kajastuvad suured erinevused riikide vahel: enamikus riikides on kokaiini tarbimisega seotud ravinõudlus üsna madal, kuid Madalmaades (37%) ja varasematel aastatel Hispaanias (26% 2002. a) oli kokaiini tarbimise tõttu ravi taotlevate patsientide osakaal kõikide patsientide hulgas palju kõrgem. Kõige viimaste kättesaadavate andmete põhjal ulatus kokaiini tarbimise tõttu ravi taotlejate osakaal kõikide patsientide hulgas ühes riikide rühmas (Taani, Saksamaa, Prantsusmaa, Iirimaa, Itaalia, Küpros, Malta, Ühendkuningriik ja Türgi) 5–10%-ni, samas oli kõnealune näitaja ülejäänud riikides väga madal.(152) Mitmes riigis oli kokaiini tarbimise tõttu ravi taotlejate osakaal kõikide uute patsientide hulgas kõrge(153) ning kokku umbes 12% kõigist uutest ravitaotlustest oli seotud kokaiiniga. Kokaiini nimetas ravile pöördumise teise põhjusena umbes 12% uutest patsientidest.(154)
Kokaiini on opioidien ja kannabiksen jälkeen yleisin huume, joka ilmoitetaan huumehoitoon hakeutumisen yhteydessä pääasialliseksi huumeeksi, ja sen osuus kaikesta hoidon kysynnästä koko EU:ssa oli noin 8 prosenttia vuonna 2004 (151); tosin Espanja, jossa kokaiiniin liittyvät hoidon kysyntää koskevat luvut ovat yleensä korkeita, ei ole vielä toimittanut tietoja. Kokonaisluku sisältää kuitenkin suurta vaihtelua maiden välillä: useimmissa maissa kokaiinin käyttöön liittyvä hoidon kysyntä on melko vähäistä, mutta Alankomaissa (37 %) ja perinteisesti myös Espanjassa (26 % vuonna 2002) kokaiinin takia hoitoon hakeutuvien asiakkaiden osuus on paljon suurempi. Viimeisimpien tietojen mukaan yhdessä maaryhmässä kokaiinin käyttäjien osuus kaikista hoitoon hakeutuneista asiakkaista oli 5–10 prosenttia (Tanska, Saksa, Ranska, Irlanti, Italia, Kypros, Malta, Yhdistynyt kuningaskunta ja Turkki), mutta muissa maissa osuudet ovat hyvin pieniä (152). Pääasiallisesti kokaiinin takia hoitoon hakeutuvia on useimmissa maissa enemmän uusien asiakkaiden kuin kaikkien asiakkaiden ryhmässä (153), ja noin 12 prosenttia kaikista hoitoon ensimmäistä kertaa hakeutuneista ilmoittaa syyksi kokaiinin. Lisäksi 12 prosenttia uusista asiakkaista ilmoittaa kokaiinin toissijaiseksi huumeeksi (154).
Az opiátok és a kannabisz mögött a kokain a harmadik leggyakrabban megnevezett kábítószer a drog miatt gyógykezelésre jelentkezők beszámolójában, és az EU egészét tekintve 2004-ben az összes gyógykezelési igény körülbelül 8%-áért felelt151. Hozzá kell tenni, hogy Spanyolország, ahonnan rendszerint nagyszámú, kokainnal kapcsolatos kezelési igényt jelentenek, még nem közölte az adatokat. Ez az összefoglaló számadat ugyanakkor az országok között nagy különbségeket takar: a legtöbb országban viszonylag alacsony szinten vannak a kokainnal kapcsolatos kezelési igények, Hollandiában (37%) és a múltat tekintve Spanyolországban (2002-ben 26%) viszont a kokainhasználat miatt kezelést kérők aránya az összes pácienshez képest sokkal magasabb. A legfrissebb rendelkezésre álló adatok szerint az országok egy csoportja az összes kezelést kérő páciensen belül a kokainhasználók arányát 5–10% közöttinek jelentette (Dánia, Németország, Franciaország, Írország, Olaszország, Ciprus, Málta, az Egyesült Királyság és Törökország), miközben a többi országban ez az arány kifejezetten alacsony152. Sok országban megfigyelték, hogy az elsősorban kokainhasználat miatt kezelést kérő új páciensek aránya az összes pácienshez képest magasabb153, az összes új kezelési igényből pedig a jelentések szerint körülbelül 12% kapcsolódott a kokainhoz. A kokaint emellett az új páciensek kb. 12%-a nevezte meg másodlagos drogként154.
Etter opioider og cannabis er kokain det stoffet som oftest rapporteres som årsak til å påbegynne behandling, idet det representerte ca. 8 % av alle behandlingssøknadene i EU i 2004 (151). Det bør nevnes at Spania, et land som vanligvis rapporterer om stor etterspørsel etter behandling for kokainbruk, ikke har lagt fram data ennå. Bak dette tallet ligger store variasjoner mellom landene, for de fleste land har lav etterspørsel etter behandling for kokainbruk, men Nederland (37 %) og historisk sett Spania (26 % i 2002) har en høyere andel klienter som søker behandling for kokainbruk. I det nyeste datamaterialet rapporterer en gruppe land at mellom 5 % og 10 % av alle klienter i behandling er kokainbrukere (Danmark, Tyskland, Frankrike, Irland, Italia, Kypros, Malta, Storbritannia og Tyrkia), mens denne andelen er lav i de øvrige landene (152). I flere land er det forholdsvis flere nye klienter som primært søker behandling for kokainbruk, enn blant alle klienter (153). Samlet er rundt 12 % av alle nye behandlingssøknader kokainrelaterte. Kokain rapporteres også som sekundærrusmiddel av rundt 12 % av nye klienter (154).
Po opiatach i konopiach indyjskich kokaina jest narkotykiem najczęściej podawanym jako powód podjęcia leczenia i stanowi przyczynę około 8% przypadków zgłoszenia na leczenie w UE w 2004 r. (151). Należy zauważyć, że Hiszpania — kraj, w którym zwykle odnotowywano wysokie zapotrzebowanie na leczenie z powodu kokainy — dotychczas nie dostarczyła danych. Podana ogólna liczba odzwierciedla znaczne różnice między krajami: w większości krajów zapotrzebowanie na leczenie związane z kokainą jest stosunkowo niskie, ale w Holandii (37%) i z powodów historycznych w Hiszpanii (26% w 2002 r.) odsetek pacjentów zgłaszających się na leczenie z powodu zażywania kokainy jest znacznie wyższy. Według najnowszych dostępnych danych, w grupie kilku krajów odsetek pacjentów leczonych z powodu kokainy wśród ogółu leczonych wynosi od 5% do 10% (Dania, Niemcy, Francja, Irlandia, Włochy, Cypr, Malta, Wielka Brytania i Turcja), podczas gdy w pozostałych krajach odsetek ten jest bardzo niski (152). W kilku krajach w porównaniu do liczby wszystkich pacjentów odnotowano wyższy odsetek nowych pacjentów zgłaszających się na leczenie ze względu na zażywanie kokainy jako narkotyku głównego (153), a ogólnie około 12% wszystkich nowych przypadków zapotrzebowania na leczenie wiązało się z kokainą. Ponadto około 12% nowych pacjentów zgłosiło kokainę jako drugi spośród zażywanych narkotyków (154).
După opiacee şi canabis, cocaina este drogul cel mai des declarat ca drog principal de către cei care încep tratamentul şi face obiectul a aproximativ 8 % din totalul cererilor de tratament din Uniunea Europeană în 2004 (151). Trebuie remarcat că Spania, o ţară ce raportează, în mod obişnuit, un număr ridicat de cereri de tratament legate de cocaină, nu a furnizat încă date. Această cifră generală reflectă variaţii foarte mari de la o ţară la alta: în majoritatea ţărilor numărul cererilor de tratament legate de consumul de cocaină este relativ mic, dar în Ţările de Jos (37 %) şi, în mod istoric, în Spania (20 % în 2002), ponderea din total a pacienţilor care solicită tratament pentru dependenţa de consumul de cocaină este de departe, cea mai mare. Din datele cele mai recente disponibile, un grup de ţări raportează procente ale pacienţilor care solicită tratament pentru dependenţa de consumul de cocaină între 5 % şi 10 % din totalul pacienţilor care solicită tratament (Danemarca, Germania, Franţa, Irlanda, Italia, Cipru, Malta, Regatul Unit şi Turcia), în timp ce în restul ţărilor proporţiile sunt foarte scăzute (152). În mai multe ţări, proporţia pacienţilor noi care solicită tratament pentru dependenţă de cocaină ca drog principal este cea mai mare din totalul pacienţilor (153) şi, pe ansamblu, în jur de 12 % dintre toate cererile noi de tratament sunt declarate ca fiind legate de consumul de cocaină. Cocaina este de asemenea raportată ca drog secundar de aproximativ 12 % dintre pacienţii noi (154).
Po opiátoch a kanabise je kokaín najbežnejšou drogou uvádzanou ako príčina začatia liečby a predstavoval asi 8 % všetkých dopytov po liečbe v celej EÚ v roku 2004 (151). Je potrebné si všimnúť, že Španielsko, ktoré je krajinou obvykle uvádzajúcou vysoký dopyt po liečbe kvôli kokaínu, ešte neposkytlo žiadne údaje. Tento celkový údaj odráža široký rozdiel medzi krajinami: vo väčšine krajín je dopyt po liečbe súvisiacej s kokaínom pomerne nízky, ale v Holandsku (37 %) a historicky v Španielsku (26 % v roku 2002) je podiel všetkých klientov, ktorí požiadali o liečbu kvôli užívaniu kokaínu, oveľa vyšší. V najnovších údajoch, ktoré sú k dispozícii, uvádza skupina krajín percento kokaínových klientov zo všetkých liečených klientov medzi 5 % a 10 % (Dánsko, Nemecko, Francúzsko, Írsko, Taliansko, Cyprus, Malta, Spojené kráľovstvo a Turecko), kým v zostávajúcich krajinách sú podiely veľmi nízke (152). Vo viacerých krajinách existujú v porovnaní so všetkými klientmi vyššie percentá nových klientov, ktorí žiadajú o liečbu kvôli prvotnému užívaniu kokaínu (153), a uvádza sa, že celkom asi 12 % všetkých nových dopytov po liečbe súvisí s kokaínom. Kokaín uvádza ako druhotnú drogu aj asi 12 % nových klientov (154).
Kokain je za opiati in konopljo najpogostejša droga, o kateri poročajo kot o razlogu za zdravljenje, prisoten pa je v okoli 8 % vseh povpraševanj po zdravljenju v EU v letu 2004 (151). Opomniti je treba, da Španija, država, v kateri ponavadi poročajo o pogostem povpraševanju po zdravljenju zaradi uživanja kokaina, še ni posredovala podatkov. Ta skupni odstotek odraža velike razlike med državami: v večini držav je povpraševanje po zdravljenju zaradi uživanja kokaina precej redko, vendar je na Nizozemskem (37 %) in v preteklosti v Španiji (26 % leta 2002) delež vseh oseb, ki zaprosijo za zdravljenje zaradi uživanja kokaina, veliko večji. V najnovejših razpoložljivih podatkih skupina držav poroča, da deleži oseb, ki se zdravijo zaradi uživanja kokaina, izmed vseh, ki se zdravijo, znašajo med 5 % in 10 % (Danska, Nemčija, Francija, Irska, Italija, Ciper, Malta, Združeno kraljestvo in Turčija), v drugih državah pa so ti deleži zelo majhni (152). V več državah so v primerjavi z vsemi, ki se zdravijo, višji odstotki novih oseb, ki se želijo zdraviti zaradi primarnega uživanja kokaina (153). Po poročilih je skupaj okrog 12 % vseh novih prošenj za zdravljenje povezanih s kokainom. Okrog 12 % novih oseb, ki se želijo zdraviti (154), navaja kokain kot sekundarno drogo.
Efter opiater och cannabis är kokain den drog som personer som påbörjar en missbruksbehandling oftast uppger som orsak till begäran om behandling. Kokain svarar för ungefär 8 % av den totala behandlingsefterfrågan i EU 2004 (151). Det bör dock noteras att Spanien som vanligen rapporterar höga siffror för behandlingsefterfrågan i samband med kokainmissbruk ännu inte har lämnat in några uppgifter. Bakom denna totala siffra döljer sig dock stora skillnader mellan länderna: i de flesta länder gäller en ganska liten del av behandlingsefterfrågan kokainmissbruk, men i Nederländerna (37 %) och tidigare Spanien (26 % år 2002) är andelen klienter som söker behandling för kokainmissbruk mycket högre. I de allra senast tillgängliga uppgifterna rapporterar en grupp länder procentandelar för kokainklienter av samtliga klienter i behandling mellan 5 % och 10 % (Danmark, Tyskland, Frankrike, Irland, Italien, Cypern, Malta, Storbritannien och Turkiet), medan andelarna i återstående länder är mycket låga (152). I flera länder är andelen nya klienter som söker behandling för ett primärt kokainmissbruk högre än bland klienter totalt (153) och totalt sett cirka 12 % av alla nya klienter som söker behandling rapporteras vara kokainrelaterade. Kokain uppges också som sekundärdrog av ungefär 12 % av nya klienter (154).
Kokain, opioidler ve esrardan sonra en çok tedaviye başlama sebebi olarak bildirilen uyuşturucu olup 2004’te tüm AB’deki tedavi taleplerinin % 8’ine karşılık gelmektedir (151). Kokain için genellikle yüksek tedavi talepleri bildiren bir ülke olan İspanya’nın henüz veri sunmamış olduğu göz önünde bulundurulmalıdır. Bu genel rakam ülkeler arasında büyük bir farklılığı yansıtmaktadır: çoğu ülkede kokain kullanımına bağlı tedavi talepleri oldukça düşük olmasına rağmen Hollanda’da (% 37) ve tarihsel olarak İspanya’da (2002’de % 26), kokain kullanımı için tedavi görmek isteyen bütün hastaların oranı çok daha yüksektir. Eldeki en yeni verilerde, bir grup ülke tüm hastalar içindeki kokain hastaları yüzdesinin % 5 ile % 10 arasında olduğunu rapor ederken (Danimarka, Almanya, Fransa, İrlanda, İtalya, Kıbrıs, Malta, Birleşik Krallık ve Türkiye) geri kalan ülkelerde oranlar oldukça düşüktür (152). Birkaç ülkede, tüm hastalarla karşılaştırıldığında, birincil kokain kullanımı için tedavi talep eden yeni hasta yüzdeleri daha yüksektir (153) ve genel olarak tüm yeni tedavi taleplerinin yaklaşık % 12’si kokainle bağlantılı olarak rapor edilmektedir. Kokain aynı zamanda yeni hastaların yaklaşık % 12’si tarafından ikincil bir uyuşturucu olarak rapor edilmiştir (154).
Pēc opioīdiem un kaņepēm kokaīna lietošana ir visbiežākais ārstēšanās iemesls, un 2004. gadā apmēram 8 % no visiem ārstniecības pieprasījuma ES bija saistīti ar kokaīna lietošanu (151). Jāņem vērā, ka Spānija, kur parasti ir liels kokaīna ārstniecības pieprasītāju skaits, vēl nav iesniegusi datus. Kopīgais rādītājs atspoguļo plašas atšķirības valstu starpā: lielākajā daļā valstu ar kokaīna lietošanu saistīto ārstniecības pieprasījumu ir samērā maz, bet Nīderlandē (37 %) un vēsturiski Spānijā (26 % 2002. gadā) to pacientu skaits, kas vēlas atradināties no kokaīna lietošanas, visu pacientu vidū proporcionāli ir daudz lielāks. Saskaņā ar jaunāko pieejamo informāciju daļā valstu kokaīna pacienti veido 5 % līdz 10 % no visiem narkotiku pacientiem (Dānijā, Vācijā, Francijā, Īrijā, Itālijā, Kiprā, Maltā, Apvienotajā Karalistē un Turcijā), bet pārējās valstīs šī proporcija ir ļoti maza (152). Vairākās valstīs to pacientu skaits, kuru ārstniecības pieprasījumu primārais iemesls ir kokaīna lietošana, jauno pacientu vidū proporcionāli ir lielāks nekā visu pacientu vidū (153), un kopumā apmēram 12 % no visiem jaunajiem ārstniecības pieprasījumiem ir saistīti ar kokaīnu. Aptuveni 12 % jauno pacientu kokaīns ir sekundāra narkotika (154).