ordem – Übersetzung – Keybot-Wörterbuch

Spacer TTN Translation Network TTN TTN Login Français English Spacer Help
Ausgangssprachen Zielsprachen
Keybot 44 Ergebnisse  ar2005.emcdda.europa.eu
  Caixas  
Caixa 2: Perturbação da ordem pública relacionada com a droga: tendências das políticas e medidas, Relatório Anual OEDT 2005: temas específicos
Box 2: Drug-related public nuisance: trends in policy and measures, in EMCDDA 2005 Annual report: selected issues
Encadré 2: Nuisances publiques liées à la drogue: tendances en termes de politiques et de mesures, extrait de Rapport annuel 2005 de l'OEDT: Questions particulières
Kasten 2: Drogenbedingte Störung der öffentlichen Ordnung: politische Tendenzen und Maßnahmen. In: EBDD-Jahresbericht 2005: ausgewählte Themen
Recuadro 2: Alteraciones del orden público relacionadas con las drogas: tendencias en las políticas y medidas, en el Informe anual del OEDT de 2005: cuestiones particulares
Riquadro 2: Reati contro l’ordine pubblico connessi alla droga: evoluzione delle strategie e delle misure, in Relazione nazionale OEDT 2005: questioni specifiche
Πλαίσιο 2: Όχληση του κοινού συνδεόμενη με τα ναρκωτικά: τάσεις στην πολιτική και μέτρα, στην Ετήσια έκθεση του ΕΚΠΝΤ για το 2005: επιλεγμένα θέματα
Kader 2: Drugsgerelateerde publieke overlast: trends in beleid en maatregelen, in EWDD-Jaarverslag 2005: speciale kwesties
Rámeček 2: Rušení veřejného pořádku související s drogami: trendy v protidrogové politice a opatřeních, výroční zpráva EMCDDA za rok 2005: vybraná témata
Boks 2: Narkotikarelateret forstyrrelse af den offentlige orden: tendenser med hensyn til politikker og foranstaltninger, i EONN – årsberetning 2005: udvalgte temaer
Kast 2: Uimastitega seotud üldsust häiriv tegevus: poliitilised suundumused ja meetmed, Narkootikumide ja Narkomaania Euroopa Järelevalvekeskuse 2005. aasta aruanne: valikteemad
Laatikko 2: Huumeisiin liittyvä yleinen haitta: suuntaukset politiikoissa ja toimenpiteissä, EMCDDA:n vuoden 2005 vuosiraportti: erityiskysymykset
2. rovat: Kábítószerrel összefüggő közrendzavarás: tendenciák a politika és az intézkedések terén, az EMCDDA 2005-ös éves jelentésében: kiválasztott témák
Boks 2: Narkotikarelatert ordensforstyrrelse: trender for politikk og tiltak, i EONNs årsrapport for 2005: utvalgte aspekter
Okienko 2: Naruszanie porządku publicznego związane z narkotykami: trendy w polityce i działaniach, w Sprawozdaniu rocznym EMCDDA 2005: zagadnienia wybrane
Căsuţa 2: Tulburarea ordinii publice legată de droguri: tendinţe ale politicilor şi măsurilor, în Raportul anual al OEDT 2005: extrase
Rámček 2: Verejné pohoršenie súvisiace s drogami: trendy politiky a opatrení vo výročnej správe EMCDDA 2005: vybrané otázky
Polje 2: Z drogami povezano motenje javnega reda in miru: trendi v politiki in ukrepih, v Letnem poročilu Centra 2005: izbrana vprašanja
Ruta 2: Den olägenhet som narkotikamissbruk innebär för allmänheten: trender inom politik och åtgärder i ECNN:s årsrapport för 2005: temakapitel
2. aile: Ar narkotikām saistītās sabiedrības problēmas: stratēģijas un pasākumu tendences, EMCDDA 2005. gada pārskatā: izvēlētās tēmas
  Caixa 2  
Caixa 2: Perturbação da ordem pública relacionada com a droga: tendências das políticas e medidas, Relatório Anual OEDT 2005: temas específicos
Box 2: Drug-related public nuisance: trends in policy and measures, in EMCDDA 2005 Annual report: selected issues
Encadré 2: Nuisances publiques liées à la drogue: tendances en termes de politiques et de mesures, extrait de Rapport annuel 2005 de l'OEDT: Questions particulières
Kasten 2: Drogenbedingte Störung der öffentlichen Ordnung: politische Tendenzen und Maßnahmen. In: EBDD-Jahresbericht 2005: ausgewählte Themen
Recuadro 2: Alteraciones del orden público relacionadas con las drogas: tendencias en las políticas y medidas, en el Informe anual del OEDT de 2005: cuestiones particulares
Riquadro 2: Reati contro l’ordine pubblico connessi alla droga: evoluzione delle strategie e delle misure, in Relazione nazionale OEDT 2005: questioni specifiche
Πλαίσιο 2: Όχληση του κοινού συνδεόμενη με τα ναρκωτικά: τάσεις στην πολιτική και μέτρα, στην Ετήσια έκθεση του ΕΚΠΝΤ για το 2005: επιλεγμένα θέματα
Kader 2: Drugsgerelateerde publieke overlast: trends in beleid en maatregelen, in EWDD-Jaarverslag 2005: speciale kwesties
Rámeček 2: Rušení veřejného pořádku související s drogami: trendy v protidrogové politice a opatřeních, výroční zpráva EMCDDA za rok 2005: vybraná témata
Boks 2: Narkotikarelateret forstyrrelse af den offentlige orden: tendenser med hensyn til politikker og foranstaltninger, i EONN – årsberetning 2005: udvalgte temaer
Kast 2: Uimastitega seotud üldsust häiriv tegevus: poliitilised suundumused ja meetmed, Narkootikumide ja Narkomaania Euroopa Järelevalvekeskuse 2005. aasta aruanne: valikteemad
Laatikko 2: Huumeisiin liittyvä yleinen haitta: suuntaukset politiikoissa ja toimenpiteissä, EMCDDA:n vuoden 2005 vuosiraportti: erityiskysymykset
2. rovat: Kábítószerrel összefüggő közrendzavarás: tendenciák a politika és az intézkedések terén, az EMCDDA 2005-ös éves jelentésében: kiválasztott témák
Boks 2: Narkotikarelatert ordensforstyrrelse: trender for politikk og tiltak, i EONNs årsrapport for 2005: utvalgte aspekter
Okienko 2: Naruszanie porządku publicznego związane z narkotykami: trendy w polityce i działaniach, w Sprawozdaniu rocznym EMCDDA 2005: zagadnienia wybrane
Căsuţa 2: Tulburarea ordinii publice legată de droguri: tendinţe ale politicilor şi măsurilor, în Raportul anual al OEDT 2005: extrase
Rámček 2: Verejné pohoršenie súvisiace s drogami: trendy politiky a opatrení vo výročnej správe EMCDDA 2005: vybrané otázky
Polje 2: Z drogami povezano motenje javnega reda in miru: trendi v politiki in ukrepih, v Letnem poročilu Centra 2005: izbrana vprašanja
Ruta 2: Den olägenhet som narkotikamissbruk innebär för allmänheten: trender inom politik och åtgärder i ECNN:s årsrapport för 2005: temakapitel
  press4-pt  
Combater a perturbação da ordem pública relacionada com a droga
Le traitement des nuisances publiques liées à la drogue
Bekämpfung der drogenbedingten Störung der öffentlichen Ordnung
Affrontare la turbativa all’ordine pubblico connessa alla droga
Ανtιµetώpιsη tης dηµόsιaς paρeνόχληsης se sχέsη µe ta νaρκωtικά
Aanpak van drugsgerelateerde publieke overlast
Přístupy k řešení problému rušení veřejného pořádku souvisejícího s drogami
Bekæmpelse af den narkotikarelaterede forstyrrelse af den offentlige orden
Võitlus uimastitega seotud korrarikkumistega
Huumeisiin liittyvien julkisten häiriöiden torjuminen
A közrend, köznyugalom megzavarásának visszaszorítása a kábítószerrel összefüggésben
Håndtering av narkotikarelaterte ordensforstyrrelser
Zwalczanie przypadków naruszania porzadku publicznego zwiazanego z narkotykami
Abordarea problemei tulburarii ordinii publice ca urmare a consumului de droguri
Ako pristupovat k verejnému znepokojeniu spojenému s drogami
Obravnavanje z drogami povezanih motenj javnega reda in miru
Att angripa de problem som narkotikan innebär för allmänheten
Ar narkotikam saistitu sabiedriskas kartibas traucejumu noversana
  Nota introdutà³ria  
Perturbação da ordem pública relacionada com a droga: tendências das políticas e medidas;
drug-related public nuisance: trends in policy and preventive measures;
problèmes publics résultant de l’usage de drogues : tendances en matière de politiques et de mesures préventives;
Drogenbedingte Störung der öffentlichen Ordnung: politische Tendenzen und Präventionsmaßnahmen;
Alteraciones del orden público relacionadas con las drogas: tendencias en las políticas y medidas;
reati contro l’ordine pubblico connessi alla droga: evoluzione delle strategie e delle misure;
Όχληση του κοινού συνδεόμενη με τα ναρκωτικά: τάσεις στην πολιτική και μέτρα πρόληψης
drugsgerelateerde publieke overlast: trends in beleid en preventieve maatregelen;
rušení veřejného pořádku související s drogami: trendy v protidrogové politice a opatřeních,
Narkotikarelateret forstyrrelse af den offentlige orden: tendenser med hensyn til politikker og foranstaltninger;
narkootikumidega seotud üldsust häiriv tegevus: poliitikasuunad ja ennetusmeetmed;
huumeisiin liittyvät julkiset haitat: politiikan ja ehkäisytoimenpiteiden suuntaukset
kábítószerrel összefüggő közrendzavarás: tendenciák a politika és a megelőző intézkedések terén;
Narkotikarelaterte ordensforstyrrelser: trender for politikk og tiltak,
naruszanie porządku publicznego związane z narkotykami; trendy w polityce i działaniach zapobiegawczych;
tulburarea ordinii publice legată de droguri: tendinţe ale politicilor şi măsurilor;
verejné pohoršenie súvisiace s drogami: trendy politiky a preventívnych opatrení;
z drogami povezano motenje javnega reda in miru: trendi v politiki in preventivni ukrepi;
Den olägenhet som narkotikamissbruk innebär för allmänheten: trender inom politik och förebyggande åtgärder.
ar narkotikām saistīts traucējums sabiedrībai: stratēģijas tendences un profilakses pasākumi;
  press4-pt  
Combater a perturbação da ordem pública relacionada com a droga
Bekämpfung der drogenbedingten Störung der öffentlichen Ordnung
Aanpak van drugsgerelateerde publieke overlast
A közrend, köznyugalom megzavarásának visszaszorítása a kábítószerrel összefüggésben
Zwalczanie przypadków naruszania porzadku publicznego zwiazanego z narkotykami
Abordarea problemei tulburǎrii ordinii publice ca urmare a consumului de droguri
  press4-pt  
A análise da perturbação da ordem pública é um dos três “Temas específicos” que complementam o Relatório Anual 2005 (http://issues05.emcdda.eu.int).
L’état des nuisances publiques liées à la drogue constitue l’une des trois «Questions spécifiques» qui complètent le Rapport annuel 2005 (http://issues05.emcdda.eu.int).
Der Bericht zur drogenbedingten Störung der öffentlichen Ordnung ist Teil der drei „ausgewählten Themen“, die als Ergänzung zum Jahresbericht 2005 veröffentlicht werden (http://issues05.emcdda.eu.int).
El análisis de las molestias en el orden público asociadas al consumo de drogas es una de las tres "Cuestiones particulares" que complementan el Informe anual 2005 (http://issues05.emcdda.eu.int).
L’analisi della turbativa all’ordine pubblico connessa alla droga è una delle tre “questioni selezionate” ad integrazione della Relazione annuale 2005 (http://issues05.emcdda.eu.int).
Η epιsκόpηsη sχetικά µe tη dηµόsιa paρeνόχληsη se sχέsη µe ta νaρκωtικά eίνaι ένa apό ta tρίa «Ειdικά θέµata» ta οpοίa sυµpληρώνουν tην Εtήsιa Έκθesη γιa tο 2005 (http://issues05.emcdda.eu.int).
De studie over drugsgerelateerde publieke overlast is een van de drie “Speciale kwesties” die een aanvulling vormen op het Jaarverslag 2005 (http://issues05.emcdda.eu.int).
Gennemgangen af spørgsmålet om narkotikarelateret forstyrrelse af den offentlige orden er ét af tre "udvalgte temaer", som supplerer Årsberetningen for 2005 (http://issues05.emcdda.eu.int).
Ülevaade uimastitega seotud korrarikkumistest on üks kolmest 2005. aasta aruannet täiendavast valikteemast (http://issues05.emcdda.eu.int).
Katsaus huumeisiin liittyviin julkisiin häiriöihin on yksi Vuosiraportti 2005:ttä täydentävistä kolmesta ”erityisaiheesta” (http://issues05.emcdda.eu.int).
Gjennomgangen av narkotikarelatert ordensforstyrrelse er ett av tre ”Utvalgte aspekter” som supplerer Årsrapporten for 2005 (http://issues05.emcdda.eu.int).
Przeglad naruszen porzadku publicznego zwiazanych z narkotykami jest jednym z trzech „Zagadnien wybranych”, uzupelniajacych Sprawozdanie roczne 2005 (http://issues05.emcdda.eu.int).
Hodnotenie verejného znepokojenia spojeného s drogami je jednou z troch „vybraných záležitostí“ doplnujúcich výrocnú správu za rok 2005 (http://issues05.emcdda.eu.int).
Porocilo o z drogami povezanimi motnjami javnega reda in miru je eno od treh "Izbranih vprašanj", ki dopolnjujejo Letno porocilo 2005 (http://issues05.emcdda.eu.int).
Granskningen av de problem som narkotikamissbruk innebär för allmänheten är ett av tre ”temakapitel” som ingår i årsrapporten 2005 (http://issues05.emcdda.eu.int).
Parskats par narkotiku raditiem sabiedriskas kartibas traucejumiem ir viena no trim 2005. gada zinojuma izveletajam papildu temam (http://issues05.emcdda.eu.int).
  Relatà³rio anual 2005  
O relatório é complementado por três temas específicos sobre: perturbações da ordem pública relacionadas com a droga, alternativas à prisão para infractores consumidores de droga e uso da buprenorfina no tratamento de substituição.
The report is complemented by three selected issues focusing on: drug-related public nuisance; alternatives to imprisonment for drug using offenders; and the use of buprenorphine in substitution treatment.
Le rapport est complété par trois publications sélectionnées traitant des thèmes suivants: nuisances publiques liées la drogue; alternatives à l’incarcération des délinquants toxicomanes, et usage de la buprénorphine dans le traitement de substitution.
Der Bericht wird durch die folgenden drei ausgewählten Themen ergänzt: Drogenbedingte Störung der öffentlichen Ordnung, Alternativen zu Gefängnisstrafen für straffällige Drogenkonsumenten und der Einsatz von Buprenorphin in der Substitutionsbehandlung.
El informe se complementa con tres cuestiones particulares que se centran en: alteraciones del orden público relacionadas con las drogas; alternativas a la privación de libertad dirigidas a los delincuentes consumidores de drogas; y, la utilización de la buprenorfina en los tratamientos de sustitución.
Η έκθεση συμπληρώνεται από τρία επιλεγμένα θέματα που εστιάζουν το ενδιαφέρον τους στους εξής τομείς: όχληση του κοινού συνδεόμενη με τα ναρκωτικά, εναλλακτικές λύσεις αντί της φυλάκισης για τους παραβάτες χρήστες ναρκωτικών και χρήση βουπρενορφίνης στη θεραπεία υποκατάστασης.
Aruannet täiendavad kolm valikteemat, mis keskenduvad järgmisele: narkootikumidega seotud üldust häiriv tegevus, vanglakaristuse alternatiivid narkosõltlastest seaduserikkujatele ja buprenorfiini kasutamine asendusravis.
Správu dopĺňajú tri vybrané otázky so zameraním na: verejné pohoršenie súvisiace s drogami; alternatívy uväznenia delikventných užívateľov drog; a používanie buprenorfínu v substitučnej liečbe.
Poročilo dopolnjujejo tri izbrana vprašanja, ki se osredotočajo na: z drogami povezano motenje javnega reda in miru, alternative zaporu za storilce kaznivih dejanj, ki uživajo droge, in uporabo buprenorfina v nadomestnem zdravljenju.
Rapporten kompletteras av tre temakapitel om den olägenhet som narkotikamissbruk innebär för allmänheten, alternativ till fängelse för narkotikamissbrukande brottslingar samt användning av buprenorfin i substitutionsbehandling.
  press4-pt  
Segundo a Agência, a percepção é um elemento fundamental na questão da perturbação da ordem pública, mas pode não reflectir objectivamente os verdadeiros níveis de perturbação e criminalidade.
Die Wahrnehmung sei ein Schlüsselelement im Zusammenhang mit der Störung der öffentlichen Ordnung, heißt es im Bericht, spiegle jedoch nicht zwangsläufig das objektive Ausmaß von Störung und Kriminalität wider.
Percepción, según el informe, es un elemento clave por lo que al problema del orden público se refiere, pero acaso no refleje niveles objetivos de perturbación del orden ni de delincuencia.
Perceptie is een sleutelelement als het gaat om publieke overlast, aldus het onderzoek, maar zij hoeft niet de werkelijke mate van overlast en criminaliteit te weerspiegelen.
Pet zemí – Belgie, Irsko, Lucembursko, Nizozemsko a Spojené království – povýšilo nyní snížení intenzity rušení veiejného poiádku souvisejícího s drogami na hlavní cíl své celkové národní protidrogové politiky a uskutecnuje koordinovaný piístup s kombinací zdravotního, sociálního, bezpecnostního a ekologického hlediska.
Selv om de fleste EU-landene ikke oppgir narkotikarelaterte ordensforstyrrelser (under denne betegnelsen) som et sentralt mål for sin nasjonale narkotikastrategi, behandler de atferd som faller inn under dette, under
W badaniu Eurobarometru przeprowadzonym w 2004 roku, dotyczacym postrzegania narkotyków przez młodych ludzi, 63% respondentów było zdania, ze łatwo jest zdobyc narkotyki w poblizu ich miejsca zamieszkania (2). Percepcja jest – jak stwierdzaja autorzy przegladu – elementem najwazniejszym dla kwestii
PercepIia este un element cheie în abordarea tulburǎrii ordinii publice ca urmare a consumului de droguri, afirmǎ raportul, dar s-ar putea sǎ nu reflecte nivelurile obiective ale tulburǎrii ordinii şi ale criminalitǎIii.
Pet držav – Belgija, Irska, Luksemburg, Nizozemska in Združeno kraljestvo – je omejevanje z drogami povezanih motenj javnega reda in miru postavilo za kljucni cilj svoje splošne nacionalne politike o drogah ter uvedlo usklajen pristop, ki vsebuje elemente zdravstva, socialnega skrbstva, javne varnosti in okoljskih usmeritev.
Även om de problem som narkotikan innebär för allmänheten av de flesta EU-länder inte sägs vara ett centralt mål i de nationella narkotikastrategierna, vidtar länderna ändå åtgärder mot företeelser som omfattas av detta
Piecas valstis – Be!gija, Irija, Luksemburga, Niderlande un Apvienotǎ Karaliste – ar narkotikǎm saistitu sabiedriskǎs kǎrtibas traucejumu noveršanu uzskata par svarigu vispǎrejǎs valsts narkotiku politikas merfii
  press4-pt  
Segundo a Agência, a percepção é um elemento fundamental na questão da perturbação da ordem pública, mas pode não reflectir objectivamente os verdadeiros níveis de perturbação e criminalidade.
Η aνtίληψη eίνaι µιa ßasική paράµetρος stο θέµa tης dηµόsιaς paρeνόχληsης, sύµfωνa µe tην έρeυνa, χωρίς aυtό νa sηµaίνeι aνaγκastικά όtι apοteλeί aνtικeιµeνικό deίκtη tων epιpέdων dιatάρaξης tης dηµόsιaς tάξης κaι eγκληµatικόtηtaς.
Perceptie is een sleutelelement als het gaat om publieke overlast, aldus het onderzoek, maar zij hoeft niet de werkelijke mate van overlast en criminaliteit te weerspiegelen.
Průzkum Eurobarometru provedený v roce 2004 na téma, jak mladí lidé vnímají drogy, zjistil, že 63 % považuje za snadné opatřit si drogy poblíž svých domovů (2). Vnímání je klíčový prvek v otázce rušení veřejného pořádku, říká se v přehledu, nemusí však odrážet objektivní hladinu narušení a zločinnosti.
Avaliku korra rikkumiste teema puhul on suhtumine oluline element, öeldakse aruandes, kuid see ei kajasta alati objektiivselt korrarikkumise ja kuritegevuse taset.
Nuorten huumekäsityksiä koskevasta vuoden 2004 Eurobarometri-tutkimuksesta ilmeni, että 63% vastaajista piti helppona hankkia huumeita kotinsa läheltä (2). Tutkimuksen mukaan ilmiön havaitseminen muodosta keskeisen osan julkisten häiriöiden ongelmaa, vaikka se ei kerro häiriön ja rikollisuuden todellista tasoa.
Ifølge rapporten er oppfatning et nøkkelelement når det gjelder ordensforstyrrelser, men det er ikke sikkert at oppfatningen gjenspeiler objektive nivåer av forstyrrelse og kriminalitet.
Perceptia este un element cheie în abordarea tulburarii ordinii publice ca urmare a consumului de droguri, afirma raportul, dar s-ar putea sa nu reflecte nivelurile obiective ale tulburarii ordinii si ale criminalitatii.
Prieskum Eurobarometer z roku 2004 venovaný vnímaniu drog mladými ludmi zistil, že 63% z nich považuje za jednoduché kúpit si drogy v blízkosti svojich domovov (2). V hodnotení sa uvádza, že vnímanie je klúcovým prvkom v otázke znepokojenia verejnosti, ale nemôže zohladnovat objektívnu úroven kriminality.
V anketi Evrobarometra iz leta 2004 med mladimi o drogah je 63% vprašanih odgovorilo, da je lahko droge zelo enostavno kupiti v bližini doma(2). Zaznavanje je kljucni element pri vprašanju motenj javnega reda in miru, trdi porocilo, vendar le-ta ne kaže vedno objektivne ravni motenj in kriminalitete.
  Caixa 2  
Ao apresentar uma análise oportuna da forma como a perturbação da ordem pública relacionada com a droga está a evoluir no debate político europeu, o OEDT pretende informar os decisores políticos e o público em geral sobre a natureza do fenómeno e as tendências e medidas existentes nesta área da política em matéria de droga.
By presenting a timely review of the development of drug-related public nuisance in the policy debate in Europe, the EMCDDA aims to inform policy-makers and the public at large about the nature of the phenomenon and the trends and measures in this area of drug policy.
En faisant le point du développement des nuisances publiques liées à la drogue dans le débat politique en Europe, l'OEDT entend informer les décideurs politiques et le grand public sur la nature du phénomène ainsi que sur les tendances observées et les mesures prises dans ce domaine de la politique antidrogue.
Im Rahmen dieser zeitnahen Analyse der Entwicklungen der politischen Debatte in Europa über den Themenbereich der drogenbedingten Störungen der öffentlichen Ordnung strebt die EBDD eine umfassende Unterrichtung der politischen Entscheidungsträger und der Öffentlichkeit über die Natur des Phänomens und die Tendenzen und Maßnahmen in diesem Bereich der Drogenpolitik an.
Mediante un oportuno análisis de cómo está evolucionando el tema de las alteraciones del orden público relacionadas con la droga en el debate político europeo, el OEDT quiere informar a los responsables de formular las políticas y al público sobre la naturaleza del fenómeno y las tendencias y medidas de la política antidroga en este ámbito.
Presentando al dibattito politico europeo una rassegna puntuale sull’evoluzione dei reati contro l’ordine pubblico connessi alla droga, l’OEDT mira a informare i responsabili politici e l’opinione pubblica in generale sulla natura del fenomeno nonché gli andamenti e le misure adottati dalle politiche in materia di droga.
Παρουσιάζοντας μια επίκαιρη επισκόπηση της εξέλιξης του θέματος της συνδεόμενης με τα ναρκωτικά όχλησης του κοινού στον διάλογο σχετικά με την πολιτική στην Ευρώπη, το ΕΚΠΝΤ στοχεύει να ενημερώσει τους υπεύθυνους για τη διαμόρφωση πολιτικής και το ευρύ κοινό σχετικά με τη φύση του φαινομένου καθώς και σχετικά με τις τάσεις και τα μέτρα στον τομέα αυτό της πολιτικής για τα ναρκωτικά.
Het EWDD streeft ernaar om beleidsmakers en het grote publiek te informeren over de aard van dit verschijnsel en de trends en maatregelen op dit gebied van het drugsbeleid. Het EWDD wil deze doelstelling verwezenlijken door de ontwikkelingen in het Europese politieke debat over die drugsgerelateerde publieke overlast tijdig te evalueren.
Prezentováním včasného posouzení vývoje rušení veřejného pořádku souvisejícího s drogami v rámci diskusí o protidrogové politice chce EMCDDA informovat politické představitele a širokou veřejnost o charakteru tohoto jevu a o trendech a opatřeních v této oblasti protidrogové politiky.
Med gennemgangen af udviklingen af spørgsmålet om narkotikarelateret forstyrrelse af den offentlige orden i forbindelse med strategidebatten i Europa tilstræber EONN at informere beslutningstagerne og befolkningen i almindelighed om fænomenets karakter samt tendenserne og foranstaltningerne på dette område af narkotikapolitikken.
Ajakohase ülevaate kaudu, mis puudutab uimastitega seotud üldsust häiriva tegevuse käsitlemist Euroopa poliitilistes debattides, soovib Narkootikumide ja Narkomaania Euroopa Järelevalvekeskus teavitada poliitika väljatöötajaid ja laiemat üldsust antud nähtuse olemusest, suundumustest ja uimastiennetuspoliitika meetmetest.
Esittämällä ajankohtaisen katsauksen siihen, miten huumeisiin liittyvää haittaa on käsitelty Euroopassa käydyssä poliittisessa keskustelussa, EMCDDA haluaa tarjota päättäjille ja suurelle yleisölle tietoa ilmiön luonteesta ja tämän huumepolitiikan alan suuntauksista ja toimenpiteistä.
A kábítószerrel összefüggő közrendzavarásnak az európai politikai vitában játszott szerepéről adott időszerű áttekintéssel az EMCDDA a jelenség természetéről és a drogpolitika e területén kialakuló tendenciákról és intézkedésekről kívánja tájékoztatni a politikai döntéshozókat és a nyilvánosságot.
Med sin gjennomgang av utviklingen av narkotikarelatert ordensforstyrrelse i den politiske debatten i Europa ønsker EONN å informere beslutningstakere og det brede publikum om fenomenets natur og trender og tiltak på dette feltet innen narkotikapolitikken.
Przedstawiając przegląd czasowy rozwoju kwestii naruszania porządku publicznego związanego z narkotykami w debacie nad polityką w Europie, EMCDDA ma na celu poinformowanie decydentów oraz opinii publicznej o charakterze tego zjawiska oraz występujących trendach i środkach podejmowanych w tej dziedzinie polityki antynarkotykowej.
Prin prezentarea unei analize în timp a evoluţiei tulburării ordinii publice legate de consumul de droguri în dezbaterea politică din Europa, OEDT urmăreşte să informeze factorii politici de decizie şi publicul larg cu privire la natura fenomenului şi la tendinţele şi măsurile din acest domeniu al politicii privind drogurile.
Predstavením aktuálneho prehľadu vývoja témy verejného pohoršenia súvisiaceho s drogami v politickej diskusii v Európe sa EMCDDA snaží informovať politických predstaviteľov a širokú verejnosť o charaktere javu, trendoch a opatreniach v tejto oblasti protidrogovej politiky.
S tem, ko Center predstavlja pravočasni pregled razvoja motenja javnega reda in miru, povezanega z drogami, v političnih razpravah v Evropi, želi obvestiti oblikovalce politik in javnost na splošno o naravi pojava ter trendih in ukrepih na tem področju politike drog.
ECNN vill genom att presentera en granskning av den aktuella utvecklingen när det gäller den olägenhet som narkotikamissbruk innebär för allmänheten i den politiska debatten i Europa informera politiska beslutsfattare och allmänheten om fenomenets karaktär samt om trender och åtgärder inom det här området av narkotikapolitiken.
  Droga no local de traba...  
Ao apresentar uma análise oportuna da forma como a perturbação da ordem pública relacionada com a droga está a evoluir no debate político europeu, o OEDT pretende informar os decisores políticos e o público em geral sobre a natureza do fenómeno e as tendências e medidas existentes nesta área da política em matéria de droga.
By presenting a timely review of the development of drug-related public nuisance in the policy debate in Europe, the EMCDDA aims to inform policy-makers and the public at large about the nature of the phenomenon and the trends and measures in this area of drug policy.
En faisant le point du développement des nuisances publiques liées à la drogue dans le débat politique en Europe, l'OEDT entend informer les décideurs politiques et le grand public sur la nature du phénomène ainsi que sur les tendances observées et les mesures prises dans ce domaine de la politique antidrogue.
Im Rahmen dieser zeitnahen Analyse der Entwicklungen der politischen Debatte in Europa über den Themenbereich der drogenbedingten Störungen der öffentlichen Ordnung strebt die EBDD eine umfassende Unterrichtung der politischen Entscheidungsträger und der Öffentlichkeit über die Natur des Phänomens und die Tendenzen und Maßnahmen in diesem Bereich der Drogenpolitik an.
Mediante un oportuno análisis de cómo está evolucionando el tema de las alteraciones del orden público relacionadas con la droga en el debate político europeo, el OEDT quiere informar a los responsables de formular las políticas y al público sobre la naturaleza del fenómeno y las tendencias y medidas de la política antidroga en este ámbito.
Presentando al dibattito politico europeo una rassegna puntuale sull’evoluzione dei reati contro l’ordine pubblico connessi alla droga, l’OEDT mira a informare i responsabili politici e l’opinione pubblica in generale sulla natura del fenomeno nonché gli andamenti e le misure adottati dalle politiche in materia di droga.
Παρουσιάζοντας μια επίκαιρη επισκόπηση της εξέλιξης του θέματος της συνδεόμενης με τα ναρκωτικά όχλησης του κοινού στον διάλογο σχετικά με την πολιτική στην Ευρώπη, το ΕΚΠΝΤ στοχεύει να ενημερώσει τους υπεύθυνους για τη διαμόρφωση πολιτικής και το ευρύ κοινό σχετικά με τη φύση του φαινομένου καθώς και σχετικά με τις τάσεις και τα μέτρα στον τομέα αυτό της πολιτικής για τα ναρκωτικά.
Het EWDD streeft ernaar om beleidsmakers en het grote publiek te informeren over de aard van dit verschijnsel en de trends en maatregelen op dit gebied van het drugsbeleid. Het EWDD wil deze doelstelling verwezenlijken door de ontwikkelingen in het Europese politieke debat over die drugsgerelateerde publieke overlast tijdig te evalueren.
Prezentováním včasného posouzení vývoje rušení veřejného pořádku souvisejícího s drogami v rámci diskusí o protidrogové politice chce EMCDDA informovat politické představitele a širokou veřejnost o charakteru tohoto jevu a o trendech a opatřeních v této oblasti protidrogové politiky.
Med gennemgangen af udviklingen af spørgsmålet om narkotikarelateret forstyrrelse af den offentlige orden i forbindelse med strategidebatten i Europa tilstræber EONN at informere beslutningstagerne og befolkningen i almindelighed om fænomenets karakter samt tendenserne og foranstaltningerne på dette område af narkotikapolitikken.
Ajakohase ülevaate kaudu, mis puudutab uimastitega seotud üldsust häiriva tegevuse käsitlemist Euroopa poliitilistes debattides, soovib Narkootikumide ja Narkomaania Euroopa Järelevalvekeskus teavitada poliitika väljatöötajaid ja laiemat üldsust antud nähtuse olemusest, suundumustest ja uimastiennetuspoliitika meetmetest.
Esittämällä ajankohtaisen katsauksen siihen, miten huumeisiin liittyvää haittaa on käsitelty Euroopassa käydyssä poliittisessa keskustelussa, EMCDDA haluaa tarjota päättäjille ja suurelle yleisölle tietoa ilmiön luonteesta ja tämän huumepolitiikan alan suuntauksista ja toimenpiteistä.
A kábítószerrel összefüggő közrendzavarásnak az európai politikai vitában játszott szerepéről adott időszerű áttekintéssel az EMCDDA a jelenség természetéről és a drogpolitika e területén kialakuló tendenciákról és intézkedésekről kívánja tájékoztatni a politikai döntéshozókat és a nyilvánosságot.
Med sin gjennomgang av utviklingen av narkotikarelatert ordensforstyrrelse i den politiske debatten i Europa ønsker EONN å informere beslutningstakere og det brede publikum om fenomenets natur og trender og tiltak på dette feltet innen narkotikapolitikken.
Przedstawiając przegląd czasowy rozwoju kwestii naruszania porządku publicznego związanego z narkotykami w debacie nad polityką w Europie, EMCDDA ma na celu poinformowanie decydentów oraz opinii publicznej o charakterze tego zjawiska oraz występujących trendach i środkach podejmowanych w tej dziedzinie polityki antynarkotykowej.
Prin prezentarea unei analize în timp a evoluţiei tulburării ordinii publice legate de consumul de droguri în dezbaterea politică din Europa, OEDT urmăreşte să informeze factorii politici de decizie şi publicul larg cu privire la natura fenomenului şi la tendinţele şi măsurile din acest domeniu al politicii privind drogurile.
Predstavením aktuálneho prehľadu vývoja témy verejného pohoršenia súvisiaceho s drogami v politickej diskusii v Európe sa EMCDDA snaží informovať politických predstaviteľov a širokú verejnosť o charaktere javu, trendoch a opatreniach v tejto oblasti protidrogovej politiky.
S tem, ko Center predstavlja pravočasni pregled razvoja motenja javnega reda in miru, povezanega z drogami, v političnih razpravah v Evropi, želi obvestiti oblikovalce politik in javnost na splošno o naravi pojava ter trendih in ukrepih na tem področju politike drog.
ECNN vill genom att presentera en granskning av den aktuella utvecklingen när det gäller den olägenhet som narkotikamissbruk innebär för allmänheten i den politiska debatten i Europa informera politiska beslutsfattare och allmänheten om fenomenets karaktär samt om trender och åtgärder inom det här området av narkotikapolitiken.
  press4-pt  
Outros países – por exemplo, Alemanha, Grécia, França, Irlanda e Áustria – desenvolveram, entretanto, várias iniciativas ad hoc para reduzir a perturbação da ordem pública, como a consulta e a coordenação entre os cidadãos e todos os intervenientes na tomada de decisões políticas sobre a droga ao nível local.
Dans le même temps, d’autres pays, notamment l’Allemagne, la Grèce, la France, l’Irlande et l’Autriche, ont élaboré, pour réduire les nuisances publiques, des initiatives ad hoc telles que la consultation et la coordination entre les citoyens et tous les acteurs qui participent au processus de décision local en matière de lutte contre la drogue.
Indes haben andere Länder – z. B. Deutschland, Griechenland, Frankreich, Irland und Österreich –         zur Reduzierung der drogenbedingten Störung der öffentlichen Ordnung Ad-hoc-Initiativen ergriffen, wie beispielsweise die Konsultation und Koordinierung zwischen Bürgern und sämtlichen am lokalen drogenpolitischen Entscheidungsprozess beteiligten Akteuren.
Altri paesi invece – ad es. Germania, Grecia, Francia, Irlanda e Austria – hanno sviluppato iniziative ad hoc per ridurre la turbativa all’ordine pubblico, quali ad esempio la consultazione e il coordinamento tra i cittadini e tutti coloro coinvolti nell’elaborazione di politiche di lotta alla droga a livello locale.
Εν tω µetaξύ, άλλeς χώρeς – όpως η Geρµaνίa, η Ελλάda, η Gaλλίa, η Ιρλaνdίa κaι η Αυstρίa – έχουν aνaptύξeι eιdικές pρωtοßουλίeς γιa tον peριοριsµό tου faινοµένου tης dηµόsιaς paρeνόχληsης, όpως οι dιaßουλeύseις κaι ο sυνtονιsµός µetaξύ tων pολιtών κaι όλων tων paρaγόνtων pου sυµµetέχουν stη χάρaξη pολιtικών γιa ta νaρκωtικά se tοpικό epίpedο.
Andere landen – Duitsland, Griekenland, Frankrijk, Ierland en Oostenrijk - hebben ad-hoc maatregelen getroffen om publieke overlast te verminderen, zoals overleg met en coördinatie tussen burgers en alle betrokkenen bij de lokale beleidsvorming op het gebied van drugspolitiek.
Jiné země – např. Německo, Řecko, Francie, Irsko a Rakousko – mezitím vyvinuly ad hoc iniciativy ke snížení intenzity rušení veřejného pořádku, jako jsou konzultace a koordinace mezi občany a všemi činiteli zapojenými do vytváření místní protidrogové politiky.
I mellemtiden har andre lande – f.eks. Tyskland, Grækenland, Frankrig, Irland og Østrig – udviklet ad hoc-initiativer med henblik på at reducere forstyrrelsen af den offentlige orden, f.eks. høringer og koordinering mellem borgere og alle aktører, der er involveret i beslutningstagningen på narkotikaområdet på lokalt plan.
Teised riigid – nt Saksamaa, Kreeka, Prantsusmaa, Iirimaa ja Austria – on samal ajal töötanud välja sihtalgatused avaliku korra rikkumiste vähendamiseks, nagu näiteks kodanike ja kõikide kohaliku uimastipoliitika arendajate vaheline nõustamis- ja koordineerimistegevus.
Samanaikaisesti muut maat – esimerkiksi Saksa, Kreikka, Ranska, Irlanti ja Itävalta – ovat kehittäneet julkisten häiriöiden vähentämiseksi yksittäisiä aloitteita, joihin kuuluu esimerkiksi kansalaisten ja paikalliseen huumepolitiikkaan osallistuvien toimijoiden välinen konsultointi ja koordinointi.
Eközben más országok – pl. Németország, Görögország, Franciaország, Írország és Ausztria – ad hoc kezdeményezéseket dolgoztak ki a közrend megzavarásának visszaszorítására, úgy, mint az állampolgárok és a helyi kábítószer-ellenes politika döntési helyzetben lévo szereploi közötti konzultációt és koordinációt.
I mellomtiden har andre land – f.eks. Tyskland, Hellas, Frankrike, Irland og Østerrike – iverksatt ad hoc-initiativer for å redusere ordensforstyrrelsene, f.eks. samråd og samordning mellom befolkningen og alle aktører som er involvert i narkotikapolitikken på lokalt plan.
W tym samym czasie inne kraje – np. Niemcy, Grecja, Francja, Irlandia i Austria – opracowaly inicjatywy dorazne, majace na celu ograniczenie naruszen porzadku publicznego, takie jak konsultacje i koordynacja dzialan pomiedzy obywatelami i wszystkimi podmiotami zaangazowanymi w tworzenie lokalnej polityki antynarkotykowej.
În acelasi timp, alte state, cum ar fi Germania, Grecia, Franta, Irlanda si Austria – au dezvoltat initiative ad hoc pentru a reduce tulburarea ordinii publice ca urmare a consumului de droguri care vizeaza consultarea si coordonarea între cetateni si actorii implicati în elaborarea politicilor locale privind drogurile.
Ostatné štáty – napr. Nemecko, Grécko, Francúzsko, Írsko a Rakúsko – vyvinuli ad hoc iniciatívy na zmiernenie verejného znepokojenia prostredníctvom konzultácií a koordinácie medzi obcanmi a všetkými aktérmi zapojenými do tvorby miestnej drogovej politiky.
Druge države – npr. Nemcija, Grcija, Francija, Irska in Avstrija – so pripravile ad hoc pobude za omejevanje motenj javnega reda in miru, kot so posvetovanja in usklajevanje med državljani in vsemi udeleženimi v oblikovanju lokalne politike o drogah.
Andra länder – däribland Tyskland, Grekland, Frankrike, Irland och Österrike – tar däremot initiativ för att minska olägenheter för allmänheten, t.ex. genom samråd och samordning mellan medborgare och alla aktörer som deltar i upplägget av den lokala narkotikapolitiken.
Tostarp citas valstis – piemeram, Vacija, Griekija, Francija, Irija un Austrija – ir izstradajusas ipasus sabiedriskas kartibas traucejumu mazinasanas pasakumus, piemeram, apspriedes un koordinaciju iedzivotaju vidu un visu to pusu starpa, kas ir iesaistitas vietejas narkotiku apkarosanas politikas veidosana.
  Comunicados de imprensa  
Numa análise específica da perturbação da ordem pública relacionada com a droga, o OEDT aponta para uma nova tendência das políticas de controlo da droga a de concentrarem, não só na redução do consumo das drogas ilegais, mas também nos comportamentos associados a esse consumo e que têm um impacto negativo no conjunto da comunidade.
In a special review on drug-related public nuisance, the EMCDDA points to a new tendency for drug control policies to focus, not only on reducing the use of illegal drugs, but also on targeting drug-related behaviours which have a negative impact on the community as a whole.
Dans un point spécifique relatif aux nuisances publiques liées à la drogue, l’OEDT met en évidence une nouvelle tendance des politiques de lutte contre la drogue à se concentrer non seulement sur la réduction de la consommation de drogues illicites, mais aussi à cibler les comportements liés à la toxicomanie qui ont un impact négatif sur la communauté dans son ensemble.
In einem speziellen Bericht zur drogenbedingten Störung der öffentlichen Ordnung weist die EBDD auf eine neue Tendenz hin, der zufolge sich die Drogenpolitiken nicht nur auf die Reduzierung des illegalen Drogenkonsum konzentrieren, sondern sich auch mit drogenbezogenen Verhaltensweisen, die sich negativ auf das Gemeinwesen auswirken, gezielt befassen.
En un análisis especial de las molestias en el orden público relacionadas con las drogas, el OEDT señala que las políticas en esta materia presentan una nueva tendencia a combatir no sólo la reducción del consumo de drogas ilegales, sino también las conductas inducidas por las drogas y que tienen un efecto negativo sobre la comunidad en su conjunto.
In un’analisi specifica dedicata alla turbativa all’ordine pubblico connessa alla droga, l’OEDT rileva l’esistenza di una nuova tendenza delle politiche di controllo degli stupefacenti a concentrarsi, oltre che sulla riduzione del consumo di droghe illecite, anche sui comportamenti correlati alla droga che hanno un impatto negativo sulla società nel suo insieme.
Σε μια ειδική επισκόπηση της τάσης της δημόσιας παρενόχλησης από τα ναρκωτικά, το ΕΚΠΝΤ υποδεικνύει την ανάγκη αναπροσανατολισμού των πολιτικών για τον έλεγχο των ναρκωτικών προς μία κατεύθυνση η οποία δεν θα στρέφεται μόνο προς τη μείωση της χρήσης παράνομων ναρκωτικών, αλλά θα στοχεύει σε συνδεόμενες με τα ναρκωτικά συμπεριφορές, οι οποίες έχουν αρνητικό αντίκτυπο στο σύνολο της κοινότητας.
In een speciale studie over drugsgerelateerde publieke overlast wijst het EWDD op een nieuwe tendens in het drugsbeleid, om niet alleen het gebruik van illegale drugs te beperken, maar daarbij ook bijzondere aandacht te besteden aan het gedrag van drugsgebruikers en –dealers dat een negatieve invloed heeft op de samenleving als geheel.
Ve zvláštním přehledu o rušení veřejného pořádku souvisejícím s drogami poukazuje EMCDDA na nový trend, podle něhož se protidrogová politika nemá omezit pouze na snižování spotřeby zakázaných omamných a psychotropních látek, nýbrž se též zaměřit na typy chování vázané na drogovou problematiku, které mají negativní vliv na společenství jako celek.
I forbindelse med en særlig gennemgang af spørgsmålet om narkotikarelateret forstyrrelse af den offentlige orden peger EONN på en ny tendens til, at politikkerne for bekæmpelse af narkotika ikke kun fokuserer på at reducere brugen af illegale stoffer, men også på at målrette indsatsen mod narkotikarelaterede adfærdsmønstre, som har negative konsekvenser for samfundet som helhed.
Eriülevaates uimastitega seotud korrarikkumistest juhib EMCDDA tähelepanu uimastikontrolli poliitika uuele suundumusele keskenduda mitte üksnes ebaseaduslike uimastite tarbimise vähendamisele, vaid ka uimastitega seotud käitumisele, mis avaldab negatiivset mõju ühiskonnale tervikuna.
Erityiskatsauksessa huumeisiin liittyvistä julkisista häiriöistä (haitoista) EMCDDA esittelee uuden kehityssuuntauksen, jonka mukaan huumevalvonnan toimia ei kohdenneta vain laitonta huumeidenkäyttöä vähentäviin toimiin, vaan myös muuhun huumeisiin liittyvään käyttäytymiseen, jolla on yhteisön kannalta haitallisia vaikutuksia.
A kábítószerrel összefüggő közrend, köznyugalom megzavarásáról készült különleges összefoglalójában az EMCDDA felhívja a figyelmet arra az új tendenciára, miszerint a kábítószer-felügyelettel kapcsolatos szakpolitika nemcsak a tiltott kábítószerek fogyasztásának visszaszorítására összpontosít, hanem az olyan, kábítószerrel összefüggő magatartásformák kezelésére is, amelyek az egész közösségre negatív hatást gyakorolnak.
I en egen gjennomgang av narkotikarelaterte ordensforstyrrelser påpeker EONN en ny tendens hvor narkotikapolitikken og narkotikakontrollen fokuserer ikke bare på å redusere bruken av illegale rusmidler, men også på å identifisere narkotikarelatert atferd som har negative konsekvenser for samfunnet som sådan.
W specjalnym przeglądzie dotyczącym naruszeń porządku publicznego związanych z narkotykami EMCDDA zwraca uwagę na nową tendencję, na której powinna koncentrować się polityka kontroli narkotykowej – nie tylko ograniczenie popytu na narkotyki, ale także reagowanie na zachowania związane z narkotykami, które mają negatywny wpływ na społeczeństwo jako całość.
Într-o prezentarea specială privind consumul de droguri ca factor al tulburării ordinii publice, OEDT subliniază noua tendinţă a politicilor privind drogurile de a se concentra nu numai pe reducerea consumului de droguri ilegale, ci şi pe comportamentele asociate consumului de droguri, care au un impact general negativ asupra comunităţii.
V osobitnom hodnotení znepokojenia verejnosti vo vzťahu k drogám agentúra EMCDDA poukazuje na potrebu zamerania stratégií kontroly drog nielen na znižovanie užívania nezákonných drog, ale aj na správanie súvisiace s drogami s negatívnym dopadom na spoločnosť ako na celok.
V posebnem poročilu, ki obravnava z drogami povezane motnje javnega reda in miru, EMCDDA opozarja na novo težnjo v politikah za nadzor drog, ki bi bila usmerjena na prepoznavanje vedenjskih oblik, povezanih z drogami, ki negativno vplivajo na skupnost kot celoto, in ne le na omejevanje uporabe prepovedanih drog.
Narkotikacentrumet har gjort en särskild granskning av de problem som narkotikamissbruk innebär för allmänheten och konstaterar att det finns en ny trend inom narkotikapolitiken som innebär att man inte bara går in för att minska användningen av olagliga droger, utan även angriper narkotikarelaterade beteenden som har en negativ inverkan på samhället i stort.
  press4-pt  
Cinco países – Bélgica, Irlanda, Luxemburgo, Países Baixos e Reino Unido – já incluíram a redução da perturbação da ordem pública relacionada com a droga entre os objectivos fundamentais da sua política nacional de luta contra a droga e aplicam uma abordagem coordenada que combina a saúde, os aspectos sociais, a segurança pública e as componentes ambientais.
Cinq pays – la Belgique, l’Irlande, le Luxembourg, les Pays-Bas et le Royaume-Uni – ont fait de la réduction des nuisances publiques liées à la drogue un objectif essentiel de leur politique nationale globale en matière de drogues et mettent en œuvre une approche coordonnée, combinant les composantes sanitaires, sociales,      de sécurité publique et d’environnement.
Fünf Länder – Belgien, Irland, Luxemburg, die Niederlande und das Vereinigte Königreich – haben die Reduzierung der drogenbedingten Störung der öffentlichen Ordnung als ein Hauptziel ihrer allgemeinen nationalen Drogenpolitik festgeschrieben und eine koordinierte Vorgehensweise unter Einbeziehung der Komponenten Gesundheit, Soziales, öffentliche Sicherheit und Umfeld eingeführt.
Cinque paesi – Belgio, Irlanda, Lussemburgo, Paesi Bassi e Regno Unito – hanno fatto della riduzione della turbativa all’ordine pubblico connessa alla droga un obiettivo fondamentale della loro politica nazionale in materia di stupefacenti, adottando un approccio coordinato tra componenti sanitarie, sociali, ambientali e di pubblica sicurezza.
Η άµßλυνsη tου faινοµένου tης dηµόsιaς paρeνόχληsης se sχέsη µe ta νaρκωtικά, apοteλeί pλέον ßasικό stόχο tων sυνολικών eθνικών stρatηγικών γιa ta νaρκωtικά se pένte χώρeς – tο Βέλγιο, tην Ιρλaνdίa, tο Λουξeµßούργο, tις Κάtω Χώρeς κaι tο ΗΒ – οι οpοίeς efaρµόζουν sυνtονιsµένeς pροseγγίseις, sυνdυάζονtaς sυνιstώseς όpως η υγeίa, η κοινωνίa, η dηµόsιa asfάλeιa κaι tο peριßάλλον.
In vijf landen – België, Ierland, Luxemburg, Nederland en het VK – is het beperken van drugsgerelateerde publieke overlast nu een van de hoofddoelen van het nationale drugsbeleid en zij pakken de verschillende aspecten van dit probleem – gezondheid, sociale problemen, openbare veiligheid en milieu – op gecoördineerde wijze aan.
Pět zemí – Belgie, Irsko, Lucembursko, Nizozemsko a Spojené království – povýšilo nyní snížení intenzity rušení veřejného pořádku souvisejícího s drogami na hlavní cíl své celkové národní protidrogové politiky a uskutečňuje koordinovaný přístup s kombinací zdravotního, sociálního, bezpečnostního a ekologického hlediska.
Fem lande – Belgien, Irland, Luxembourg, Nederlandene og Det Forenede Kongerige – har nu gjort en reduktion af den narkotikarelaterede forstyrrelse af den offentlige orden til et centralt mål for deres overordnede nationale narkotikapolitik og gennemfører en koordineret tilgang, som kombinerer elementerne sundhed, samfund, offentlig sikkerhed og miljø.
Viis riiki – Belgia, Iirimaa, Luksemburg, Madalmaad ja Ühendkuningriik – on võtnud uimastitega seotud korrarikkumiste vähendamise oma peamiseks eesmärgiks üldises siseriiklikus uimastipoliitikas ning nad rakendavad koordineeritud lähenemist, mis ühendab endas tervishoiu, sotsiaalvaldkonna, avaliku julgeoleku ja keskkonna komponente.
Viisi maata – Belgia, Irlanti, Luxemburg, Alankomaat ja Yhdistynyt kuningaskunta – on juuri ottanut kansallisen huumepolitiikkansa keskeiseksi tavoitteeksi huumeisiin liittyvien julkisten häiriöiden vähentämisen, mitä ne toteuttavat koordinoidusti yhdistämällä ilmiön terveydelliset, sosiaaliset, yleisen turvallisuuden ja ympäristön näkökannat.
Öt országban – Belgiumban, Írországban, Luxemburgban, Hollandiában és az Egyesült Királyságban –   a kábítószerrel összefüggo közrend megzavarásának visszaszorítása az átfogó nemzeti kábítószer-ellenes politika alapveto célkituzésévé vált, és ezek az országok egy olyan koordinált megközelítést valósítanak meg, amely egészségügyi, szociális, közbiztonsági és környezeti elemeket is tartalmaz.
Fem land – Belgia, Irland, Luxembourg, Nederland og UK – har nå gjort reduksjon av narkotikarelaterte ordensforstyrrelser til et av de fremste målene i den helhetlige nasjonale narkotikapolitikken og gjennomfører en samordnet tilnærming som kombinerer komponentene helse, samfunn, offentlig sikkerhet og miljø.
Piec krajów – Belgia, Irlandia, Luksemburg, Holandia i Wielka Brytania – uczynilo naruszenia porzadku publicznego spowodowane narkotykami glównym celem swojej ogólnej polityki antynarkotykowej i wdraza zintegrowanie podejscie, laczace w sobie elementy zdrowotne, socjalne, srodowiskowe i zwiazane z bezpieczenstwem publicznym.
În cinci tari – Belgia, Irlanda, Luxemburg, Tarile de Jos si Marea Britanie – reducerea fenomenului de tulburare a ordinii publice ca urmare a consumul de droguri constituie în prezent un obiectiv cheie al politicii nationale privind drogurile. Aceste tari implementeaza o abordare coordonata, îmbinând sanatatea cu siguranta sociala si publica si componentele de mediu.
Pät štátov – Belgicko, Írsko, Luxembursko, Holandsko a Velká Británia – stanovilo za klúcový ciel národnej drogovej politiky zmiernit verejné problémy spojené s drogami a implementovat koordinovaný prístup kombinujúci zdravotné a spolocenské prvky s prvkami bezpecnosti obyvatelstva a životného prostredia.
Pet držav – Belgija, Irska, Luksemburg, Nizozemska in Združeno kraljestvo – je omejevanje z drogami povezanih motenj javnega reda in miru postavilo za kljucni cilj svoje splošne nacionalne politike o drogah ter uvedlo usklajen pristop, ki vsebuje elemente zdravstva, socialnega skrbstva, javne varnosti in okoljskih usmeritev.
Fem länder – Belgien, Irland, Luxemburg, Nederländerna och Storbritannien – har nu satt upp en minskning av problemen för allmänheten som ett huvudmål för sin nationella narkotikapolitik och tar ett samlat grepp genom hälso- och samhällsinsatser och åtgärder inriktade på allmän säkerhet och miljö.
Piecas valstis – Belgija, Irija, Luksemburga, Niderlande un Apvienota Karaliste – ar narkotikam saistitu sabiedriskas kartibas traucejumu noversanu uzskata par svarigu visparejas valsts narkotiku politikas merki    un isteno saskanotu nostaju, apvienojot veselibas aizsardzibas, socialos, sabiedriskas drosibas un vides aizsardzibas elementus.
  press4-pt  
Numa análise específica da perturbação da ordem pública relacionada com a droga, o OEDT aponta para uma nova tendência das políticas de controlo da droga a de concentrarem, não só na redução do consumo das drogas ilegais, mas também nos comportamentos associados a esse consumo e que têm um impacto negativo no conjunto da comunidade.
Dans un point spécifique relatif aux nuisances publiques liées à la drogue, l’OEDT met en évidence une nouvelle tendance des politiques de lutte contre la drogue à se concentrer non seulement sur la réduction de la consommation de drogues illicites, mais aussi à cibler les comportements liés à la toxicomanie qui ont un impact négatif sur la communauté dans son ensemble.
In einem speziellen Bericht zur drogenbedingten Störung der öffentlichen Ordnung weist die EBDD auf eine neue Tendenz hin, der zufolge sich die Drogenpolitiken nicht nur auf die Reduzierung des illegalen Drogenkonsum konzentrieren, sondern sich auch mit drogenbezogenen Verhaltensweisen, die sich negativ   auf das Gemeinwesen auswirken, gezielt befassen.
En un análisis especial de las molestias en el orden público relacionadas con las drogas, el OEDT señala que las políticas en esta materia presentan una nueva tendencia a combatir no sólo la reducción del consumo de drogas ilegales, sino también las conductas inducidas por las drogas y que tienen un efecto negativo sobre la comunidad en su conjunto.
In un’analisi specifica dedicata alla turbativa all’ordine pubblico connessa alla droga, l’OEDT rileva l’esistenza di una nuova tendenza delle politiche di controllo degli stupefacenti a concentrarsi, oltre che sulla riduzione del consumo di droghe illecite, anche sui comportamenti correlati alla droga che hanno un impatto negativo sulla società nel suo insieme.
Se µιa eιdική epιsκόpηsη tης tάsης tης dηµόsιaς paρeνόχληsης apό ta νaρκωtικά, tο ΕΚΠΝΤ υpοdeικνύeι tην aνάγκη aνapροsaνatολιsµού tων pολιtικών γιa tον έλeγχο tων νaρκωtικών pρος µίa κateύθυνsη η οpοίa deν θa stρέfetaι µόνο pρος tη µeίωsη tης χρήsης paράνοµων νaρκωtικών, aλλά θa stοχeύeι se sυνdeόµeνeς µe ta νaρκωtικά sυµpeριfορές, οι οpοίeς έχουν aρνηtικό aνtίκtυpο stο sύνολο tης κοινόtηtaς.
In een speciale studie over drugsgerelateerde publieke overlast wijst het EWDD op een nieuwe tendens in het drugsbeleid, om niet alleen het gebruik van illegale drugs te beperken, maar daarbij ook bijzondere aandacht te besteden aan het gedrag van drugsgebruikers en –dealers dat een negatieve invloed heeft op de samenleving als geheel.
Ve zvláštním přehledu o rušení veřejného pořádku souvisejícím s drogami poukazuje EMCDDA na nový trend, podle něhož se protidrogová politika nemá omezit pouze na snižování spotřeby zakázaných omamných a psychotropních látek, nýbrž se též zaměřit na typy chování vázané na drogovou problematiku, které mají negativní vliv na společenství jako celek.
I forbindelse med en særlig gennemgang af spørgsmålet om narkotikarelateret forstyrrelse af den offentlige orden peger EONN på en ny tendens til, at politikkerne for bekæmpelse af narkotika ikke kun fokuserer på at reducere brugen af illegale stoffer, men også på at målrette indsatsen mod narkotikarelaterede adfærdsmønstre, som har negative konsekvenser for samfundet som helhed.
Eriülevaates uimastitega seotud korrarikkumistest juhib EMCDDA tähelepanu uimastikontrolli poliitika uuele suundumusele keskenduda mitte üksnes ebaseaduslike uimastite tarbimise vähendamisele, vaid ka uimastitega seotud käitumisele, mis avaldab negatiivset mõju ühiskonnale tervikuna.
Erityiskatsauksessa huumeisiin liittyvistä julkisista häiriöistä (haitoista) EMCDDA esittelee uuden kehityssuuntauksen, jonka mukaan huumevalvonnan toimia ei kohdenneta vain laitonta huumeidenkäyttöä vähentäviin toimiin, vaan myös muuhun huumeisiin liittyvään käyttäytymiseen, jolla on yhteisön kannalta haitallisia vaikutuksia.
A kábítószerrel összefüggo közrend, köznyugalom megzavarásáról készült különleges összefoglalójában az EMCDDA felhívja a figyelmet arra az új tendenciára, miszerint a kábítószer-felügyelettel kapcsolatos szakpolitika nemcsak a tiltott kábítószerek fogyasztásának visszaszorítására összpontosít, hanem az olyan, kábítószerrel összefüggo magatartásformák kezelésére is, amelyek az egész közösségre negatív hatást gyakorolnak.
I en egen gjennomgang av narkotikarelaterte ordensforstyrrelser påpeker EONN en ny tendens hvor narkotikapolitikken og narkotikakontrollen fokuserer ikke bare på å redusere bruken av illegale rusmidler,     men også på å identifisere narkotikarelatert atferd som har negative konsekvenser for samfunnet som sådan.
W specjalnym przegladzie dotyczacym naruszen porzadku publicznego zwiazanych z narkotykami EMCDDA zwraca uwage na nowa tendencje, na której powinna koncentrowac sie polityka kontroli narkotykowej – nie tylko ograniczenie popytu na narkotyki, ale takze reagowanie na zachowania zwiazane z narkotykami, które maja negatywny wplyw na spoleczenstwo jako calosc.
Într-o prezentarea speciala privind consumul de droguri ca factor al tulburarii ordinii publice, OEDT subliniaza noua tendinta a politicilor privind drogurile de a se concentra nu numai pe reducerea consumului de droguri ilegale, ci si pe comportamentele asociate consumului de droguri, care au un impact general negativ asupra comunitatii.
V osobitnom hodnotení znepokojenia verejnosti vo vztahu k drogám agentúra EMCDDA poukazuje na potrebu zamerania stratégií kontroly drog nielen na znižovanie užívania nezákonných drog, ale aj na správanie súvisiace s drogami s negatívnym dopadom na spolocnost ako na celok.
V posebnem porocilu, ki obravnava z drogami povezane motnje javnega reda in miru, EMCDDA opozarja na novo težnjo v politikah za nadzor drog, ki bi bila usmerjena na prepoznavanje vedenjskih oblik, povezanih z drogami, ki negativno vplivajo na skupnost kot celoto, in ne le na omejevanje uporabe prepovedanih drog.
Narkotikacentrumet har gjort en särskild granskning av de problem som narkotikamissbruk innebär för allmänheten och konstaterar att det finns en ny trend inom narkotikapolitiken som innebär att man inte bara går in för att minska användningen av olagliga droger, utan även angriper narkotikarelaterade beteenden som har en negativ inverkan på samhället i stort.
Ipasa parskata par narkotiku raditiem sabiedriskas kartibas traucejumiem EMCDDA atzime narkotiku kontroles politika verojamo jauno tendenci pieverst uzmanibu ne vien nelegalu narkotiku lietosanas mazinasanai, bet ari ar narkotikam saistitiem uzvedibas modeliem, kas atstaj negativu ietekmi uz apkartejo sabiedribu kopuma.
  press4-pt  
Outros países – por exemplo, Alemanha, Grécia, França, Irlanda e Áustria – desenvolveram, entretanto, várias iniciativas ad hoc para reduzir a perturbação da ordem pública, como a consulta e a coordenação entre os cidadãos e todos os intervenientes na tomada de decisões políticas sobre a droga ao nível local.
Dans le même temps, d’autres pays, notamment l’Allemagne, la Grèce, la France, l’Irlande et l’Autriche, ont élaboré, pour réduire les nuisances publiques, des initiatives ad hoc telles que la consultation et la coordination entre les citoyens et tous les acteurs qui participent au processus de décision local en matière de lutte contre la drogue.
Indes haben andere Länder – z. B. Deutschland, Griechenland, Frankreich, Irland und Österreich – zur Reduzierung der drogenbedingten Störung der öffentlichen Ordnung Ad-hoc-Initiativen ergriffen, wie beispielsweise die Konsultation und Koordinierung zwischen Bürgern und sämtlichen am lokalen drogenpolitischen Entscheidungsprozess beteiligten Akteuren.
Altri paesi invece – ad es. Germania, Grecia, Francia, Irlanda e Austria – hanno sviluppato iniziative ad hoc per ridurre la turbativa all’ordine pubblico, quali ad esempio la consultazione e il coordinamento tra i cittadini e tutti coloro coinvolti nell’elaborazione di politiche di lotta alla droga a livello locale.
Andere landen – Duitsland, Griekenland, Frankrijk, Ierland en Oostenrijk - hebben ad-hoc maatregelen getroffen om publieke overlast te verminderen, zoals overleg met en coördinatie tussen burgers en alle betrokkenen bij de lokale beleidsvorming op het gebied van drugspolitiek.
K jiným reakcím patií piijetí zákonn proti nepiístojnému chování na veiejnosti v souvislosti s drogou (Španelsko, Francie, Spojené království – napi. naiízení proti výtržníknm, proti odhazování vybavení
I mellemtiden har andre lande – f.eks. Tyskland, Grækenland, Frankrig, Irland og Østrig – udviklet ad hoc- initiativer med henblik på at reducere forstyrrelsen af den offentlige orden, f.eks. høringer og koordinering mellem borgere og alle aktører, der er involveret i beslutningstagningen på narkotikaområdet på lokalt plan.
Teised riigid – nt Saksamaa, Kreeka, Prantsusmaa, Iirimaa ja Austria – on samal ajal töötanud välja sihtalgatused avaliku korra rikkumiste vähendamiseks, nagu näiteks kodanike ja kõikide kohaliku uimastipoliitika arendajate vaheline nõustamis- ja koordineerimistegevus.
Samanaikaisesti muut maat – esimerkiksi Saksa, Kreikka, Ranska, Irlanti ja Itävalta – ovat kehittäneet julkisten häiriöiden vähentämiseksi yksittäisiä aloitteita, joihin kuuluu esimerkiksi kansalaisten ja paikalliseen huumepolitiikkaan osallistuvien toimijoiden välinen konsultointi ja koordinointi.
Eközben más országok – pl. Németország, Görögország, Franciaország, Írország és Ausztria – ad hoc kezdeményezéseket dolgoztak ki a közrend megzavarásának visszaszorítására, úgy, mint az állampolgárok és a helyi kábítószer-ellenes politika döntési helyzetben lévö szereplöi közötti konzultációt és koordinációt.
I mellomtiden har andre land – f.eks. Tyskland, Hellas, Frankrike, Irland og Østerrike – iverksatt ad hoc- initiativer for å redusere ordensforstyrrelsene, f.eks. samråd og samordning mellom befolkningen og alle aktører som er involvert i narkotikapolitikken på lokalt plan.
W tym samym czasie inne kraje – np. Niemcy, Grecja, Francja, Irlandia i Austria – opracowały inicjatywy dorazne, majace na celu ograniczenie naruszen porzadku publicznego, takie jak konsultacje i koordynacja działan pomiedzy obywatelami i wszystkimi podmiotami zaangazowanymi w tworzenie lokalnej polityki antynarkotykowej.
În acelaşi timp, alte state, cum ar fi Germania, Grecia, Franţa, Irlanda şi Austria – au dezvoltat iniIiative ad hoc pentru a reduce tulburarea ordinii publice ca urmare a consumului de droguri care vizeazǎ consultarea şi coordonarea între cetǎIeni şi actorii implicaIi în elaborarea politicilor locale privind drogurile.
Ostatné štáty – napr. Nemecko, Grécko, Francúzsko, Írsko a Rakúsko – vyvinuli ad hoc iniciatívy na zmiernenie verejného znepokojenia prostredníctvom konzultácií a koordinácie medzi obcanmi a všetkými aktérmi zapojenými do tvorby miestnej drogovej politiky.
Druge države – npr. Nemcija, Grcija, Francija, Irska in Avstrija – so pripravile ad hoc pobude za omejevanje motenj javnega reda in miru, kot so posvetovanja in usklajevanje med državljani in vsemi udeleženimi v oblikovanju lokalne politike o drogah.
Andra länder – däribland Tyskland, Grekland, Frankrike, Irland och Österrike – tar däremot initiativ för att minska olägenheter för allmänheten, t.ex. genom samråd och samordning mellan medborgare och alla aktörer som deltar i upplägget av den lokala narkotikapolitiken.
Tostarp citas valstis – piemeram, Vǎcija, Griefiija, Francija, Irija un Austrija – ir izstrǎdǎjušas ipašus sabiedriskǎs kǎrtibas traucejumu mazinǎšanas pasǎkumus, piemeram, apspriedes un koordinǎciju iedzivotǎju vidu un visu to pušu starpǎ, kas ir iesaistitas vietejǎs narkotiku apkarošanas politikas veidošanǎ.
  Comunicados de imprensa  
“Os comportamentos, situações e actividades associados à perturbação da ordem pública relacionada com a droga já existem há muito na maioria dos Estados-Membros, nos países candidatos e na Noruega, não constituindo, portanto, um fenómeno novo”, afirma a Agência.
‘Behaviours, situations and activities associated with drug-related public nuisance have long existed in most of the EU Member States, candidate countries and Norway and are not new phenomena’, says the agency. ‘What is new is the growing tendency among policy-makers in some countries to group these under a single umbrella concept to be tackled within national drug strategies’.
«Les comportements, situations et activités généralement couverts par le concept de “nuisances publiques liées à la drogue” existent depuis longtemps dans la plupart des États membres de l’UE, les pays candidats et la Norvège et ne constituent pas un phénomène nouveau», déclare l’OEDT. «Ce qui est nouveau en revanche est la tendance croissante parmi les décideurs politiques dans certains pays à regrouper ces phénomènes sous un concept générique à traiter dans le cadre des stratégies nationales antidrogue».
„Verhaltensweisen, Situationen und Handlungen im Zusammenhang mit der drogenbedingten Störung der öffentlichen Ordnung sind in den meisten EU-Mitgliedstaaten, den Kandidatenländern und in Norwegen bereits seit langem zu beobachten und durchaus kein neues Phänomen“, so die Drogenbeobachtungsstelle. „Neu ist hingegen die zunehmende Tendenz unter politischen Entscheidungsträgern in einigen Ländern, diese Erscheinungen unter einem gemeinsamen Oberbegriff zusammenzufassen und ihre Reduzierung in den nationalen Drogenstrategien zu verankern.“
Según la agencia: “las molestias en el orden público por conductas, situaciones y actividades ligadas al consumo de drogas no son nada nuevo, hace mucho que se ha constado su existencia en la mayoría de los Estados miembros, los países candidatos y Noruega". "Lo que si es nuevo es el hecho de que en algunos países los encargados de formular políticas tiendan a englobarlas bajo un paraguas conceptual cuyos presupuestos encajan dentro de las estrategias nacionales sobre drogas".
“I comportamenti, le situazioni e le attività di turbativa all’ordine pubblico connessi alla droga esistono da tempo nella maggior parte degli Stati membri dell’UE, dei paesi candidati e della Norvegia e non sono un fenomeno nuovo”, afferma l’agenzia. “Nuova è invece la tendenza crescente che si registra tra i responsabili delle politiche di alcuni paesi ad affrontarli in modo univoco, nell’ambito delle strategie nazionali di lotta agli stupefacenti”.
Σύμφωνα με τον οργανισμό, «Συμπεριφορές, περιπτώσεις και δραστηριότητες δημόσιας παρενόχλησης σε σχέση με τα ναρκωτικά, παρατηρούνται εδώ και καιρό στην πλειοψηφία των κρατών μελών της ΕΕ και των υποψήφιων χωρών, καθώς και στη Νορβηγία, και δεν αποτελούν καινούριο φαινόμενο. Αυτό που είναι καινούριο είναι η αυξανόμενη τάση των υπευθύνων για τη χάραξη πολιτικής σε ορισμένες χώρες να ομαδοποιούν τα φαινόμενα αυτά σε μία ενιαία κατηγορία, εντάσσοντας την αντιμετώπισή τους στο πλαίσιο των εθνικών στρατηγικών για τα ναρκωτικά».
“De meeste lidstaten, kandidaat-lidstaten en Noorwegen rangschikken al geruime tijd bepaalde gedragingen en activiteiten onder het begrip ‘drugsgerelateerde publieke overlast’. Het gaat dan ook niet om nieuwe verschijnselen”, aldus het agentschap. “Het gaat meer om een nieuwe tendens in het drugsbeleid die zich in ieder geval in een aantal lidstaten voordoet, om deze verschijnselen onder een parapluconcept samen te brengen en om het terugdringen ervan als een van de doelstellingen van de nationale drugsstrategie op te nemen.”
„Chování, situace a činnosti spojené s rušením veřejného pořádku souvisejícím s drogami se vyskytují dlouho ve většině členských států EU, kandidátských zemí a Norsku a nejsou novými jevy“, uvádí agentura. „Nová je sílící tendence politických činitelů v některých zemích zastřešit je jedinou koncepcí, podle níž by se mělo ke všem přistupovat v rámci národních protidrogových strategií.“
"De adfærdsmønstre, situationer og aktiviteter, der er forbundet med narkotikarelateret forstyrrelse af den offentlige orden, har længe eksisteret i hovedparten af EU-medlemsstaterne, kandidatlandene og Norge, og der er ikke tale om nye fænomener", udtaler EONN. "Det nye er den stigende tendens, som gør sig gældende blandt beslutningstagere i nogle lande, hvor disse fænomener samles under et enkelt paraplybegreb, som skal håndteres som led i nationale narkotikastrategier".
”Enamikus ELi liikmesriikides, kandidaatriikides ja Norras esineb juba ammu käitumist, olukordi ja tegevusi, mida seostatakse uimastitega seotud korrarikkumistega, ja need ei ole uued nähtused,” ütleb keskus. ”Uus on aga mõne riigi poliitikategijate süvenev suundumus koondada need ühtseks probleemistikuks, mida käsitleda siseriikliku uimastistrateegia raames.”
“Huumeidenkäyttöön liittyvässä käyttäytymisessä, tilanteissa ja toiminnassa, on esiintynyt pitkään erityyppisiä julkisia häiriöitä useimmissa EU:n jäsenvaltioissa, ehdokasmaissa ja Norjassa. Ilmiö ei ole uusi”, virastosta todetaan. “Uutta on joissakin maissa voimistuva poliittisten päättäjien pyrkimys yhdistää kyseiset ilmiöt yhden yläkäsitteen alle, jota käsitellään yhtenäisenä kokonaisuutena kansallisissa huumestrategioissa.”
„A kábítószerrel összefüggő közrend megzavarásával együtt járó magatartások, helyzetek és cselekmények a legtöbb EU-tagállamban, a tagjelölt országokban és Norvégiában régóta előfordulnak, tehát nem számítanak új jelenségnek” – mutatott rá a központ. „Újdonság azonban, hogy egyes országok politikai döntéshozói egyre inkább hajlanak arra, hogy ezeket a jelenségeket egyetlen csoportba összegyűjtve a nemzeti kábítószer-ellenes stratégiák keretében kezeljék”.
Ifølge byrået har ”de fleste medlemsstatene i EU, søkerlandene og Norge lenge opplevd atferd, situasjoner og aktiviteter relatert til narkotika som forbindes med ordensforstyrrelser”. “Det nye er den økende tendensen blant beslutningstakere i enkelte land til å gruppere disse under et paraplybegrep i den nasjonale narkotikastrategien”.
„Zachowania, sytuacje i działania związane z naruszeniem porządku publicznego, których przyczyną są narkotyki, istnieją od dawna w większości Państw Członkowskich UE, krajów kandydujących oraz w Norwegii, i nie są zjawiskiem nowym” – stwierdza Agencja. – „Nowa jest natomiast tendencja wśród decydentów niektórych krajów do klasyfikowania tych zagadnień w ramach jednej ogólnej koncepcji realizowanej w ramach krajowych strategii antynarkotykowych".
„Comportamentele, situaţiile şi activităţile asociate tulburării ordinii publice ca urmare a consumului de droguri există de mult timp în statele membre UE, în ţările candidate şi Norvegia. Prin urmare, nu este vorba de un fenomen nou”, declară agenţia. „Nouă este tendinţa din ce în ce mai evidentă a politicilor antidrog din unele ţări de a grupa aceste fenomene sub un concept „umbrelă”, care să fie folosit în strategiile naţionale privind drogurile.”
Podľa agentúry: „Správanie, situácie a činnosti spojené so znepokojením verejnosti vo vzťahu k drogám už dlho existujú vo väčšine členských štátov EÚ, kandidátskych krajinách a Nórsku a nie sú novým fenoménom.“ „Nová je však silnejúca tendencia medzi vedúcimi verejnými predstaviteľmi niektorých štátov, zoskupovať tieto postupy do jednotnej koncepcie a riešiť ich v rámci národnej protidrogovej stratégie.“
"Vedenja, razmere in dejavnosti, povezana z motnjami javnega reda in miru zaradi drog, niso novi pojavi, saj že dolgo obstajajo v večini držav članic EU, držav kandidatk in na Norveškem," pravi Agencija. "Nova pa je naraščajoča težnja oblikovalcev politike v nekaterih državah, da bi vse te pojave združili pod en sam krovni koncept, ki bi se obravnaval znotraj nacionalnih politik o drogah."
”Beteenden, situationer och aktiviteter som är exempel på de problem som narkotika innebär för allmänheten är inga nyheter, utan har funnits länge i de flesta av EU:s medlemsstater, kandidatländerna och Norge”, säger narkotikacentrumet. ”Vad som är nytt är den växande tendensen bland beslutsfattare i en del länder att samla ihop dessa företeelser under ett enda begrepp och att angripa dem inom ramen för den nationella narkotika-strategin”.
  press4-pt  
Numa análise específica da perturbação da ordem pública relacionada com a droga, o OEDT aponta para uma nova tendência das políticas de controlo da droga a de concentrarem, não só na redução do consumo das drogas ilegais, mas também nos comportamentos associados a esse consumo e que têm um impacto negativo no conjunto da comunidade.
‘Behaviours, situations and activities associated with drug-related public nuisance have long existed in most of the EU Member States, candidate countries and Norway and are not new phenomena’, says the agency. ‘What is new is the growing tendency among policy-makers in some countries to group these under a single umbrella concept to be tackled within national drug strategies’.
Dans un point spécifique relatif aux nuisances publiques liées à la drogue, l’OEDT met en évidence une nouvelle tendance des politiques de lutte contre la drogue à se concentrer non seulement sur la réduction de la consommation de drogues illicites, mais aussi à cibler les comportements liés à la toxicomanie qui ont un impact négatif sur la communauté dans son ensemble.
In einem speziellen Bericht zur drogenbedingten Störung der öffentlichen Ordnung weist die EBDD auf eine neue Tendenz hin, der zufolge sich die Drogenpolitiken nicht nur auf die Reduzierung des illegalen Drogenkonsum konzentrieren, sondern sich auch mit drogenbezogenen Verhaltensweisen, die sich negativ auf das Gemeinwesen auswirken, gezielt befassen.
Según la agencia: “las molestias en el orden público por conductas, situaciones y actividades ligadas al consumo de drogas no son nada nuevo, hace mucho que se ha constado su existencia en la mayoría de los Estados miembros, los países candidatos y Noruega". "Lo que si es nuevo es el hecho de que en algunos países los encargados de formular políticas tiendan a englobarlas bajo un paraguas conceptual cuyos presupuestos encajan dentro de las estrategias nacionales sobre drogas".
In un’analisi specifica dedicata alla turbativa all’ordine pubblico connessa alla droga, l’OEDT rileva l’esistenza di una nuova tendenza delle politiche di controllo degli stupefacenti a concentrarsi, oltre che sulla riduzione del consumo di droghe illecite, anche sui comportamenti correlati alla droga che hanno un impatto negativo sulla società nel suo insieme.
In een speciale studie over drugsgerelateerde publieke overlast wijst het EWDD op een nieuwe tendens in het drugsbeleid, om niet alleen het gebruik van illegale drugs te beperken, maar daarbij ook bijzondere aandacht te besteden aan het gedrag van drugsgebruikers en –dealers dat een negatieve invloed heeft op de samenleving als geheel.
Ve zvláštním piehledu o rušení veiejného poiádku souvisejícím s drogami poukazuje EMCDDA na nový trend, podle nehož se protidrogová politika nemá omezit pouze na snižování spotieby zakázaných omamných a psychotropních látek, nýbrž se též zameiit na typy chování vázané na drogovou problematiku, které mají negativní vliv na spolecenství jako celek.
I forbindelse med en særlig gennemgang af spørgsmålet om narkotikarelateret forstyrrelse af den offentlige orden peger EONN på en ny tendens til, at politikkerne for bekæmpelse af narkotika ikke kun fokuserer på at reducere brugen af illegale stoffer, men også på at målrette indsatsen mod narkotikarelaterede adfærdsmønstre, som har negative konsekvenser for samfundet som helhed.
”Enamikus ELi liikmesriikides, kandidaatriikides ja Norras esineb juba ammu käitumist, olukordi ja tegevusi, mida seostatakse uimastitega seotud korrarikkumistega, ja need ei ole uued nähtused,” ütleb keskus. ”Uus on aga mõne riigi poliitikategijate süvenev suundumus koondada need ühtseks probleemistikuks, mida käsitleda siseriikliku uimastistrateegia raames.”
Erityiskatsauksessa huumeisiin liittyvistä julkisista häiriöistä (haitoista) EMCDDA esittelee uuden kehityssuuntauksen, jonka mukaan huumevalvonnan toimia ei kohdenneta vain laitonta huumeidenkäyttöä vähentäviin toimiin, vaan myös muuhun huumeisiin liittyvään käyttäytymiseen, jolla on yhteisön kannalta haitallisia vaikutuksia.
A kábítószerrel összefüggö közrend, köznyugalom megzavarásáról készült különleges összefoglalójában az EMCDDA felhívja a figyelmet arra az új tendenciára, miszerint a kábítószer-felügyelettel kapcsolatos szakpolitika nemcsak a tiltott kábítószerek fogyasztásának visszaszorítására összpontosít, hanem az olyan, kábítószerrel összefüggö magatartásformák kezelésére is, amelyek az egész közösségre negatív hatást gyakorolnak.
Ifølge byrået har ”de fleste medlemsstatene i EU, søkerlandene og Norge lenge opplevd atferd, situasjoner og aktiviteter relatert til narkotika som forbindes med ordensforstyrrelser”. “Det nye er den økende tendensen blant beslutningstakere i enkelte land til å gruppere disse under et paraplybegrep i den nasjonale narkotikastrategien”.
W specjalnym przegladzie dotyczacym naruszen porzadku publicznego zwiazanych z narkotykami EMCDDA zwraca uwage na nowa tendencje, na której powinna koncentrowac sie polityka kontroli narkotykowej – nie tylko ograniczenie popytu na narkotyki, ale takze reagowanie na zachowania zwiazane z narkotykami, które maja negatywny wpływ na społeczenstwo jako całosc.
Într-o prezentarea specialǎ privind consumul de droguri ca factor al tulburǎrii ordinii publice, OEDT subliniazǎ noua tendinIǎ a politicilor privind drogurile de a se concentra nu numai pe reducerea consumului de droguri ilegale, ci şi pe comportamentele asociate consumului de droguri, care au un impact general negativ asupra comunitǎIii.
V osobitnom hodnotení znepokojenia verejnosti vo vzÍahu k drogám agentúra EMCDDA poukazuje na potrebu zamerania stratégií kontroly drog nielen na znižovanie užívania nezákonných drog, ale aj na správanie súvisiace s drogami s negatívnym dopadom na spolocnosÍ ako na celok.
V posebnem porocilu, ki obravnava z drogami povezane motnje javnega reda in miru, EMCDDA opozarja na novo težnjo v politikah za nadzor drog, ki bi bila usmerjena na prepoznavanje vedenjskih oblik, povezanih z drogami, ki negativno vplivajo na skupnost kot celoto, in ne le na omejevanje uporabe prepovedanih drog.
Narkotikacentrumet har gjort en särskild granskning av de problem som narkotikamissbruk innebär för allmänheten och konstaterar att det finns en ny trend inom narkotikapolitiken som innebär att man inte bara går in för att minska användningen av olagliga droger, utan även angriper narkotikarelaterade beteenden som har en negativ inverkan på samhället i stort.
Ipašǎ pǎrskatǎ par narkotiku raditiem sabiedriskǎs kǎrtibas traucejumiem EMCDDA atzime narkotiku kontroles politikǎ verojamo jauno tendenci pieverst uzmanibu ne vien nelegǎlu narkotiku lietošanas mazinǎšanai, bet ari ar narkotikǎm saistitiem uzvedibas mode!iem, kas atstǎj negativu ietekmi uz apkǎrtejo sabiedribu kopumǎ.
  press4-pt  
  press4-pt  
“Ainda não se sabe ao certo em que medida esta nova categoria de políticas resulta de um aumento real da perturbação da ordem pública relacionada com a droga e não de um aumento da intolerância das nossas comunidades contra os consumidores de droga”, assinala o OEDT.
«À l’heure actuelle», déclare l’OEDT, «il n’est pas possible de savoir dans quelle mesure cette nouvelle catégorie de politique en matière de drogue est le résultat d’un véritable accroissement des nuisances publiques liées à la drogue, ou d’une intolérance croissante au sein de nos communautés à l’égard des toxicomanes». L’absence d’une définition commune du concept de «nuisances publiques liées à la drogue»     à l’échelle de l’UE, ainsi que d’indicateurs fiables pour la collecte de données signifie que la mesure objective du problème reste difficile. «En revanche, il est clair», conclut l’agence, «que la protection des communautés locales à l’égard des conséquences négatives de la consommation de drogue, de la toxicomanie et du trafic de drogue apparaît actuellement comme une réelle préoccupation politique».
„Zurzeit scheint unklar, in welchem Ausmaß diese neue Kategorie der Drogenpolitik die Folge einer tatsächlichen Zunahme der drogenbedingten Störung der öffentlichen Ordnung ist und nicht die Reaktion auf eine wachsende Intoleranz unserer Gesellschaft gegenüber Drogenkonsumenten“, erklärt die EBDD. Da es EU-weit keine gemeinsame Definition von drogenbedingter Störung der öffentlichen Ordnung und für die Erhebung von Daten keine zuverlässigen Indikatoren gebe, sei es nach wie vor schwierig, das Problem  objektiv zu erfassen. „Klar ist jedenfalls“, so die Drogenbeobachtungsstelle, „dass der Schutz der Gesellschaft vor den negativen Auswirkungen des Drogenkonsums, der Drogenabhängigkeit und des Drogenhandels in Teilen Europas heute immer mehr zu einer sehr aktuellen politischen Angelegenheit wird“.
"Aún no es posible precisar hasta qué punto esta nueva categoría de políticas en materia de estupefacientes es resultado de un incremento real de molestias en el orden público o de una creciente intolerancia en el seno de nuestras comunidades frente a los consumidores de drogas", afirma el OEDT. La falta de una definición común en el conjunto de la UE sobre la noción de molestias en el orden público asociada al consumo de drogas, así como de indicadores fiables para la recogida de datos, sigue siendo difícil efectuar una evaluación objetiva del problema. "Pero lo que está claro", concluye la agencia, "es que proteger a las comunidades locales de las consecuencias negativas del consumo, la adicción y el tráfico de drogas se está convirtiendo en algunos países europeos es una verdadera preocupación política."
“Per il momento non è chiaro quanto questa nuova categoria di politica di lotta alla droga sia la conseguenza di un reale incremento della turbativa all’ordine pubblico connessa alla droga oppure sia dovuta ad un aumento dell’intolleranza della società nei confronti dei tossicodipendenti ”, afferma l’OEDT. La mancanza, a livello europeo, di una definizione comune di “turbativa all’ordine pubblico connessa alla droga”, nonché di indicatori affidabili per la raccolta di dati, rende per il momento difficile valutare il problema con obiettività. “È tuttavia chiaro”, conclude l’agenzia, “che la protezione delle comunità locali dalle ripercussioni negative dell’abuso, della dipendenza e del traffico di droga si sta ora imponendo in diverse parti d’Europa come una questione politica più che concreta”.
«Ο ßaθµός stον οpοίο aυtή η νέa κatηγορίa pολιtικών γιa ta νaρκωtικά apηχeί se µιa pρaγµatική όξυνsη tου faινοµένου tης sυνdeόµeνης µe ta νaρκωtικά dηµόsιaς paρeνόχληsης, κaι όχι stην eνteινόµeνη µιsaλλοdοξίa tων κοινοtήtων tης Ευρώpης apένaνtι tους χρήsteς νaρκωtικών, eίνaι aκόµη adιeυκρίνιstος», aνafέρeι tο ΕΚΠΝΤ. Η apουsίa eνός κοινού οριsµού tης dηµόsιaς paρeνόχληsης se sχέsη µe ta νaρκωtικά se ολόκληρη tην ΕΕ, se sυνdυasµό µe tην έλλeιψη aξιόpιstων deικtών sυλλογής dedοµένων, κaθιstά dυsχeρή tην aνtικeιµeνική eκtίµηsη tης έκtasης tου pροßλήµatος. «Όµως aυtό pου eίνaι safές», κataλήγeι ο οργaνιsµός, «eίνaι όtι η pροstasίa tων tοpικών κοινοtήtων apό tις aρνηtικές epιptώseις tης χρήsης νaρκωtικών, tης tοξικοµaνίaς κaι tης dιaκίνηsης νaρκωtικών λaµßάνeι pλέον se dιάfορa µέρη tης Ευρώpης dιastάseις eνός γνήsιου pολιtικού pροßληµatιsµού».
Volgens het EWDD is het nog niet duidelijk in welke mate deze nieuwe beleidscategorie het gevolg is van een werkelijke toename van drugsgerelateerde publieke overlast of van een toenemende onverdraagzaamheid van onze samenleving jegens drugsgebruikers. Aangezien er in de Europese Unie geen gemeenschappelijke definitie bestaat van drugsgerelateerde publieke overlast en er geen betrouwbare indicatoren zijn voor het verzamelen van gegevens, is het nog altijd moeilijk dit probleem objectief te meten. “Duidelijk is echter”, zo concludeert het EWDD, “dat bescherming van de lokale samenleving tegen de negatieve gevolgen van drugsgebruik, drugsverslaving en drugshandel, in delen van Europa een onderwerp van werkelijke politieke bezorgdheid wordt.”
„Do jaké míry je tato nová kategorie protidrogové politiky výsledkem skutečného zvýšení intenzity rušení veřejného pořádku souvisejícího s drogami či zvýšené nesnášenlivosti projevované v našich komunitách vůči uživatelům drog, není toho času jasné“, uvádí EMCDDA. Absence obecné, ve všech zemích EU platné definice rušení veřejného pořádku souvisejícího s drogami, jakož i spolehlivých ukazatelů pro sběr údajů, znamená, že je stále ještě těžké tento problém objektivně posoudit. „Jasné však je“, uzavírá agentura, „že ochrana místních společenství před negativními důsledky užívání drog, drogové závislosti a obchodu s drogami je dnes v určitých částech Evropy vnímána jako velmi reálná politická otázka“.
"Det er på nuværende tidspunkt uklart, i hvilken udstrækning denne nye kategori af narkotikapolitik er resultatet af en reel forøgelse af den narkotikarelaterede forstyrrelse af den offentlige orden og ikke en stigende intolerance i vore samfund over for stofbrugere", udtaler EONN. Det forhold, at der ikke findes en fælles definition af narkotikarelateret forstyrrelse af den offentlige orden på EU-plan og heller ikke pålidelige indikatorer til indsamling af data, betyder, at det stadig er vanskeligt at vurdere problemet objektivt. "Derimod fremgår det klart", konkluderer EONN, "at beskyttelsen af lokalsamfundene mod de negative konsekvenser af stofbrug, stofafhængighed og ulovlig narkotikahandel i dag i dele af Europa nu giver anledning til meget reel politisk bekymring".
“Praegu ei ole selge, mil määral on kõnealune uus uimastipoliitika liik uimastitega seotud korrarikkumiste arvu tegeliku suurenemise tulemus ja mil määral tuleneb see meie ühiskonnas süvenevast narkomaanide sallimatusest,” ütleb EMCDDA. Kuna puudub ühtne määratlus uimastitega seotud korrarikkumiste kohta ELis  ja pole usaldusväärseid näitajaid andmete kogumiseks, siis on seda probleemi raske objektiivselt hinnata.       “Aga selge on see,” teeb keskus järelduse, “et kohalike kogukondade kaitsmine uimastitarbimise, uimastisõltuvuse ja uimastitega kaubitsemise negatiivsete tagajärgede eest on praegu mitmes Euroopa piirkonnas väga tõsine poliitiline probleem.”
  Caixa 2  
Outras respostas incluem a adopção de leis contra a perturbação da ordem pública especificamente causada pela droga (Espanha, França, Reino Unido – por exemplo, regulamentação das raves; medidas contra o abandono na via pública de artigos relacionados com a droga); iniciativas de policiamento ao nível local (Alemanha, Grécia, Irlanda, Itália, Chipre e Finlândia); medidas para eliminar os locais públicos de venda e consumo de droga (Dinamarca e Alemanha); e medidas de redução dos danos explicitamente direccionadas para a perturbação da ordem pública relacionada com a droga (Luxemburgo e Hungria).
Parmi les autres réponses figure l’adoption de législations contre les nuisances publiques spécifiquement liées à la drogue (Espagne, France, Royaume-Uni: par exemple règlementations des soirées rave; contre l’abandon de matériels pour la consommation de drogue); des initiatives locales en matière d’ordre public (Allemagne, Grèce, Irlande, Italie, Chypre et Finlande); des mesures visant à éliminer la consommation de drogues sur les lieux publics (Danemark et Allemagne); ou des mesures de réduction des risques visant explicitement les nuisances publiques liées à la drogue (Luxembourg et Hongrie).
Zu weiteren Reaktionen zählen die Annahme von Gesetzen gegen die drogenbedingte Störung der öffentlichen Ordnung (Spanien, Frankreich, das Vereinigte Königreich – z. B. Verordnungen im Zusammenhang mit Rave-Partys oder gegen Spritzenmüll), lokale Strategien (Deutschland, Griechenland, Irland, Italien, Zypern und Finnland), Maßnahmen zur Begrenzung von offenen Drogenszenen (Dänemark und Deutschland) sowie Maßnahmen zur Schadensminimierung, die explizit auf die durch Drogenkonsum bedingte Störung der öffentlichen Ordnung ausgerichtet sind (Luxemburg und Ungarn).
Otras reacciones incluyen la aprobación de disposiciones legales contra las molestias en el orden público específicamente asociadas al consumo de drogas (España, Francia, Reino Unido: por ejemplo, disposiciones sobre fiestas multitudinarias (rave); prohibición de esparcir el instrumental utilizado para el consumo); iniciativas de vigilancia policial a escala local (Alemania, Grecia, Irlanda, Italia, Chipre y Finlandia); medidas para eliminar las concentraciones de drogadictos en vías públicas (Dinamarca y Alemania) y aplicación de medidas para mitigar los daños y expresamente concebidas con objeto de paliar las molestias en el orden público (Luxemburgo y Hungría).
Altre risposte comprendono l’adozione di leggi contro forme specifiche di turbativa all’ordine pubblico connessa alla droga (Spagna, Francia, Regno Unito – ad es. regolamenti sulle feste rave o contro l’abbandono sulla pubblica via di oggetti utilizzati per l’assunzione di stupefacenti); iniziative locali di polizia (Germania, Grecia, Irlanda, Italia, Cipro e Finlandia); misure volte ad eliminare le zone franche (Danimarca e Germania); misure di riduzione dei danni esplicitamente incentrate sulla turbativa all’ordine pubblico connessa alla droga. (Lussemburgo e Ungheria).
Άλλeς aνtιdράseις peριλaµßάνουν tη θέspιsη νοµοθesιών κatά tης dηµόsιaς paρeνόχληsης pου sυνdέetaι eιdικά µe ta νaρκωtικά (Ιspaνίa, Gaλλίa, ΗΒ – p.χ. θέspιsη κaνονιsµών γιa ta ρέιß pάρtι, κaνονιsµών κatά tης ρύpaνsης apό sύνeργa χρήsης νaρκωtικών), tην aνάληψη pρωtοßουλιών astυνόµeυsης se tοpικό epίpedο (Geρµaνίa, Ελλάda, Ιρλaνdίa, Ιtaλίa, Κύpρος κaι Fινλaνdίa), tην efaρµογή µέtρων pροκeιµένου νa κataργηθούν οι pιάtseς νaρκωtικών (Δaνίa κaι Geρµaνίa), κaθώς κaι µέtρων γιa tη µeίωsη tης ßλάßης ta οpοίa stοχeύουν ρηtά stη dηµόsιa paρeνόχληsη se sχέsη µe ta νaρκωtικά (Λουξeµßούργο κaι Ουγγaρίa).
Ook zijn er wetten aangenomen tegen drugsspecifieke publieke overlast (Spanje, Frankrijk, het VK – bijvoorbeeld verordeningen betreffende houseparty’s, en tegen het rondslingeren van drugsmateriaal); bestaan er lokale beleidsinitiatieven (Duitsland, Griekenland, Italië, Cyprus en Finland); maatregelen tegen openlijke drugsmarkten (Denemarken en Duitsland); en schadebeperkende maatregelen die expliciet gericht zijn tegen drugsgerelateerde publieke overlast (Luxemburg en Hongarije).
K jiným reakcím patří přijetí zákonů proti nepřístojnému chování na veřejnosti v souvislosti s drogou (Španělsko, Francie, Spojené království – např. nařízení proti výtržníkům, proti odhazování vybavení k aplikaci drog), místní policejní iniciativy (Německo, Řecko, Irsko, Itálie, Kypr a Finsko), opatření k eliminaci drogových scén na veřejnosti (Dánsko a Německo) a opatření ke snižování škod, konkrétně zaměřená proti rušení veřejného pořádku souvisejícím s drogami (Lucembursko a Maďarsko).
Andre initiativer omfatter vedtagelsen af love mod narkotikaspecifik forstyrrelse af den offentlige orden (Spanien, Frankrig, Det Forenede Kongerige – f.eks. reguleringer i forbindelse med raves; mod henkastning af sprøjteudstyr); lokale overvågningsinitiativer (Tyskland, Grækenland, Irland, Italien, Cypern og Finland); foranstaltninger til at fjerne åbne narkotikamiljøer (Danmark og Tyskland) samt skadesreduktions-foranstaltninger, der udtrykkeligt er målrettet mod den narkotikarelaterede forstyrrelse af den offentlige orden (Luxembourg og Ungarn).
Edasised vastureaktsioonid hõlmavad uimastitega seotud korrarikkumiste vastaste seaduste vastuvõtmist (Hispaanias, Prantsusmaal, Ühendkuningriigis – nt eeskirjad reivide kohta; uimastitarbimise vahendite äraviskamise kohta), kohalikke korravalvealgatusi (Saksamaal, Kreekas, Iirimaal, Itaalias, Küprosel ja Soomes), meetmeid uimastitarbimise keelustamiseks meelelahutuskohtades (Taanis ja Saksamaal) ja kahju vähendamise meetmeid, mis on suunatud otseselt uimastitega seotud korrarikkumiste vastu (Luksemburgis  ja Ungaris).
Muita toimia ovat lait huumeista johtuvien julkisten häiriöiden torjumiseksi (Espanja, Ranska, Yhdistynyt kuningaskunta – esim. säännökset rave-juhlista ja huumeiden pistosvälineistä aiheutuvista roskaamisesta); paikallistason valvontaan liittyvät aloitteet (Saksa, Kreikka, Irlanti, Italia, Kypros ja Suomi); toimenpiteet avointen huumeidenkäyttöpaikkojen poistamiseksi (Tanska ja Saksa) ja erityisesti julkisiin häiriöihin kohdistuvat haittoja vähentävät toimenpiteet (Luxemburg ja Unkari).
A további válaszlépések közé tartozik a kifejezetten a kábítószer-fogyasztással összefüggo közrend megzavarása elleni jogszabályok elfogadása (Spanyolország, Franciaország, az Egyesült Királyság –       pl.  rendszabályozás a partikon, illetve a kábítószer-fogyasztáshoz használt eszközök szétszórásával szemben), helyi politikai kezdeményezések (Németország, Görögország, Írország, Olaszország, Ciprus és Finnország), intézkedések a nyilvános csoportos kábítószer-fogyasztásra használt helyszínek felszámolására (Dánia és Németország), valamint a kifejezetten a kábítószerrel összefüggo közrend megzavarását megcélzó ártalomcsökkento intézkedések (Luxemburg és Magyarország).
Andre tiltak omfatter innføringen av lover mot narkotikaspesifikke ordensforstyrrelser (Spania, Frankrike, UK – f.eks. forskrifter for rave-parties, mot forsøpling med brukerutstyr), lokale politiinitiativer (Tyskland, Hellas, Irland, Italia, Kypros og Finland), tiltak for å fjerne åpne narkotikamiljøer (Danmark og Tyskland) og skadereduserende tiltak særlig innrettet på narkotikarelaterte ordensforstyrrelser (Luxembourg og Ungarn).
  press4-pt  
A perturbação da ordem pública é uma preocupação emergente no debate sobre a política em matéria de droga, tanto a nível nacional como a nível europeu. Os comportamentos e actividades normalmente abrangidos pelo termo “perturbação da ordem pública relacionada com a droga” já existem há muito na maioria dos Estados-Membros, nos países candidatos e na Noruega.
Public nuisance is an emerging concern within drug policy debate, at both national and European level. Behaviours and activities usually covered by the term ‘drug-related public nuisance’ have long existed in most of the Member States, candidate countries and Norway. Hence, we are looking not at new phenomena, but rather at a new tendency in drug policy, apparent in at least some Member States, to categorise and collate these phenomena under an umbrella concept, and to set the reduction in their occurrence as an objective of national drug strategy.
Les nuisances publiques constituent une préoccupation nouvelle dans le débat politique sur la drogue au plan national et européen. Les comportements et activités généralement couverts par l'expression «nuisances publiques liées à la drogue» existent depuis longtemps dans la plupart des États membres, les pays candidats et la Norvège. Il ne s'agit donc pas d'un phénomène nouveau, mais plutôt d'une nouvelle tendance de la politique antidrogue, qui émerge dans quelques États membres, à classer et à regrouper ces phénomènes sous un concept générique et à considérer la réduction de leur fréquence comme un objectif de la stratégie nationale antidrogue.
Die Störung der öffentlichen Ordnung ist sowohl auf nationaler als auch auf europäischer Ebene in zunehmendem Maße Gegenstand der politischen Drogendebatte. Die Verhaltensweisen und Aktivitäten, die gewöhnlich unter dem Begriff „drogenbedingte Störung der öffentlichen Ordnung“ zusammengefasst werden, sind in den meisten Mitgliedstaaten, den Beitritts- bzw. Kandidatenländern und in Norwegen bereits seit langer Zeit zu beobachten. Es geht hier also nicht um ein neues Phänomen, sondern vielmehr um die neue, zumindest in einigen Mitgliedstaaten zu beobachtende Tendenz in der Drogenpolitik, diese Erscheinungen unter einem Oberbegriff einzustufen und zusammenzuführen und ihre Reduzierung als Ziel in der nationalen Drogenstrategie zu verankern.
Las alteraciones del orden público constituyen una nueva preocupación en el debate sobre la política en materia de drogas, tanto a nivel nacional como europeo. Los comportamientos y actividades comprendidas normalmente bajo el término «alteraciones del orden público relacionadas con las drogas» existen desde hace mucho tiempo en la mayoría de Estados miembros, los países candidatos y Noruega. Por lo tanto, no se trata de un fenómeno nuevo, sino de una nueva tendencia en la política antidroga -evidente por lo menos en algunos Estados miembros- a clasificar y comparar estos conceptos englobándolos en una misma categoría, y a convertir en objetivo de la estrategia nacional en materia de drogas la reducción de su incidencia.
I reati contro l’ordine pubblico rappresentano un problema emergente nel dibattito sulle politiche in materia di droga a livello tanto nazionale quanto europeo. I comportamenti e le azioni solitamente compresi nella definizione di “reati contro l’ordine pubblico connessi alla droga” si osservano da tempo nella maggior parte degli Stati membri, dei paesi candidati all’adesione e in Norvegia. Non si sta quindi prendendo atto di nuovi fenomeni, bensì si osserva una nuova tendenza della strategia in materia di droga, perlomeno in alcuni Stati membri, a classificare e a raggruppare tali fenomeni sotto un’unica definizione e a fissare tra gli obiettivi della strategia nazionale in materia di droga la riduzione di tali fenomeni.
Η όχληση του κοινού είναι ένα πρόβλημα που αναφέρεται ολοένα και περισσότερο στις συζητήσεις σχετικά με την πολιτική για τα ναρκωτικά, τόσο σε εθνικό όσο και σε ευρωπαϊκό επίπεδο. Οι συμπεριφορές και οι δραστηριότητες που καλύπτονται συνήθως από τον όρο «όχληση του κοινού συνδεόμενη με τα ναρκωτικά» υπάρχουν εδώ και καιρό στα περισσότερα κράτη μέλη, στις υποψήφιες χώρες και στη Νορβηγία. Επομένως, δεν πρόκειται για νέα φαινόμενα, αλλά μάλλον για μια νέα τάση στην πολιτική για τα ναρκωτικά, εμφανή σε ορισμένα τουλάχιστον κράτη μέλη, με στόχο την ταξινόμηση σε κατηγορίες και τη συγκέντρωση των φαινομένων αυτών κάτω από μια συνολική έννοια, και τη συμπερίληψη της μείωσης της εμφάνισής τους στους στόχους της εθνικής στρατηγικής για την καταπολέμηση των ναρκωτικών.
Op zowel nationaal als Europees niveau speelt de problematiek van de publieke overlast een steeds grotere rol in het debat over het drugsbeleid. De meeste lidstaten, kandidaat-lidstaten en Noorwegen rangschikken al geruime tijd bepaalde gedragingen en activiteiten onder het begrip “drugsgerelateerde publieke overlast”. Het gaat dan ook niet om nieuwe verschijnselen, maar meer om een nieuwe tendens in het drugsbeleid, die zich in ieder geval in een aantal lidstaten voordoet, om deze verschijnselen onder een parapluconcept samen te brengen en om het terugdringen ervan als een van de doelstellingen van de nationale drugsstrategie op te nemen.
Rušení veřejného pořádku je otázka, která se stává předmětem debat v rámci protidrogové politiky na národní i evropské úrovni. Chování a aktivity, jež lze obvykle zahrnout pod pojem „rušení veřejného pořádku související s drogami“, již dlouho existují ve většině členských států, kandidátských zemí a v Norsku. Proto před námi nestojí nové jevy, ale spíše nová tendence v protidrogové politice, která je patrná alespoň v některých členských státech. Jedná se o trend kategorizovat a shrnout tyto jevy pod určitou zastřešující koncepci a stanovit omezení jejich výskytu jako cíl národní protidrogové strategie.
Forstyrrelse af den offentlige orden giver anledning til stigende bekymring i den narkotikapolitiske debat på både nationalt og europæisk plan. De adfærdsmønstre og aktiviteter, der normalt er omfattet af udtrykket 'narkotikarelateret forstyrrelse af den offentlige orden', har længe eksisteret i hovedparten af medlemsstaterne, kandidatlandene og Norge. Der er således ikke tale om nye fænomener, men snarere om en ny tendens i forbindelse med narkotikapolitikken, som har gjort sig gældende i det mindste i nogle medlemsstater, hvor disse fænomener henføres og samles under et paraplybegreb, og en nedbringelse af forekomsten heraf opstilles som et mål for den nationale narkotikastrategi.
Üldust häiriv tegevus on üha suurenev mure uimastipoliitika alastes aruteludes nii riiklikul kui Euroopa tasandil. „Uimastitega seotud üldust häiriva tegevuse” mõiste all käsitletav käitumine ja tegevused on enamikus liikmesriikides, kandidaatriikides ja Norras kaua eksisteerinud. Seega ei ole tegemist uue nähtusega, küll aga uue, vähemalt mõnedes liikmesriikides täheldatava suundumusega uimastipoliitikas, liigitada ja koondada need nähtused ühe ja sama mõiste alla ja seada nende esinemise vähendamine riikliku uimastistrateegia eesmärgiks.
Yleinen haitta on kasvava huolenaihe huumepolitiikasta sekä kansallisella että Euroopan tasolla käytävissä keskusteluissa. "Huumeisiin liittyvällä yleisellä haitalla" tavallisesti tarkoitettua käyttäytymistä ja toimintaa on esiintynyt useimmissa jäsenvaltioissa, ehdokasvaltioissa ja Norjassa jo pitkään. Ilmiö ei siis ole uusi, mutta ainakin joissakin maissa on huumepolitiikan alalla ilmaantunut uusi suuntaus tämän ilmiön luokittelemiseksi ja yhdistämiseksi yleisen käsitteen alle ja sen esiintymisen vähentämisen asettamiseksi kansallisen huumestrategian tavoitteeksi.
  press4-pt  
Outras respostas incluem a adopção de leis contra a perturbação da ordem pública especificamente causada pela droga (Espanha, França, Reino Unido – por exemplo, regulamentação das raves; medidas contra o abandono na via pública de artigos relacionados com a droga); iniciativas de policiamento ao nível local (Alemanha, Grécia, Irlanda, Itália, Chipre e Finlândia); medidas para eliminar os locais públicos de venda e consumo de droga (Dinamarca e Alemanha); e medidas de redução dos danos explicitamente direccionadas para a perturbação da ordem pública relacionada com a droga (Luxemburgo e Hungria).
Parmi les autres réponses figure l’adoption de législations contre les nuisances publiques spécifiquement liées à la drogue (Espagne, France, Royaume-Uni: par exemple règlementations des soirées rave; contre l’abandon de matériels pour la consommation de drogue); des initiatives locales en matière d’ordre public (Allemagne, Grèce, Irlande, Italie, Chypre et Finlande); des mesures visant à éliminer la consommation de drogues sur les lieux publics (Danemark et Allemagne); ou des mesures de réduction des risques visant explicitement les nuisances publiques liées à la drogue (Luxembourg et Hongrie).
Zu weiteren Reaktionen zählen die Annahme von Gesetzen gegen die drogenbedingte Störung der öffentlichen Ordnung (Spanien, Frankreich, das Vereinigte Königreich – z. B. Verordnungen im Zusammenhang mit Rave-Partys oder gegen Spritzenmüll), lokale Strategien (Deutschland, Griechenland, Irland, Italien, Zypern und Finnland), Maßnahmen zur Begrenzung von offenen Drogenszenen (Dänemark und Deutschland) sowie Maßnahmen zur Schadensminimierung, die explizit auf die durch Drogenkonsum bedingte Störung der öffentlichen Ordnung ausgerichtet sind (Luxemburg und Ungarn).
Otras reacciones incluyen la aprobación de disposiciones legales contra las molestias en el orden público específicamente asociadas al consumo de drogas (España, Francia, Reino Unido: por ejemplo, disposiciones sobre fiestas multitudinarias (rave); prohibición de esparcir el instrumental utilizado para el consumo); iniciativas de vigilancia policial a escala local (Alemania, Grecia, Irlanda, Italia, Chipre y Finlandia); medidas para eliminar las concentraciones de drogadictos en vías públicas (Dinamarca y Alemania) y aplicación de medidas para mitigar los daños y expresamente concebidas con objeto de paliar las molestias en el orden público (Luxemburgo y Hungría).
Altre risposte comprendono l’adozione di leggi contro forme specifiche di turbativa all’ordine pubblico connessa alla droga (Spagna, Francia, Regno Unito – ad es. regolamenti sulle feste rave o contro l’abbandono sulla pubblica via di oggetti utilizzati per l’assunzione di stupefacenti); iniziative locali di polizia (Germania, Grecia, Irlanda, Italia, Cipro e Finlandia); misure volte ad eliminare le zone franche (Danimarca e Germania); misure di riduzione dei danni esplicitamente incentrate sulla turbativa all’ordine pubblico connessa alla droga. (Lussemburgo e Ungheria).
Ook zijn er wetten aangenomen tegen drugsspecifieke publieke overlast (Spanje, Frankrijk, het VK – bijvoorbeeld verordeningen betreffende houseparty’s, en tegen het rondslingeren van drugsmateriaal); bestaan er lokale beleidsinitiatieven (Duitsland, Griekenland, Italië, Cyprus en Finland); maatregelen tegen openlijke drugsmarkten (Denemarken en Duitsland); en schadebeperkende maatregelen die expliciet gericht zijn tegen drugsgerelateerde publieke overlast (Luxemburg en Hongarije).
Andre initiativer omfatter vedtagelsen af love mod narkotikaspecifik forstyrrelse af den offentlige orden (Spanien, Frankrig, Det Forenede Kongerige – f.eks. reguleringer i forbindelse med raves; mod henkastning af sprøjteudstyr); lokale overvågningsinitiativer (Tyskland, Grækenland, Irland, Italien, Cypern og Finland); foranstaltninger til at fjerne åbne narkotikamiljøer (Danmark og Tyskland) samt skadesreduktions- foranstaltninger, der udtrykkeligt er målrettet mod den narkotikarelaterede forstyrrelse af den offentlige orden (Luxembourg og Ungarn).
Edasised vastureaktsioonid hõlmavad uimastitega seotud korrarikkumiste vastaste seaduste vastuvõtmist (Hispaanias, Prantsusmaal, Ühendkuningriigis – nt eeskirjad reivide kohta; uimastitarbimise vahendite äraviskamise kohta), kohalikke korravalvealgatusi (Saksamaal, Kreekas, Iirimaal, Itaalias, Küprosel ja Soomes), meetmeid uimastitarbimise keelustamiseks meelelahutuskohtades (Taanis ja Saksamaal) ja kahju vähendamise meetmeid, mis on suunatud otseselt uimastitega seotud korrarikkumiste vastu (Luksemburgis ja Ungaris).
Muita toimia ovat lait huumeista johtuvien julkisten häiriöiden torjumiseksi (Espanja, Ranska, Yhdistynyt kuningaskunta – esim. säännökset rave-juhlista ja huumeiden pistosvälineistä aiheutuvista roskaamisesta); paikallistason valvontaan liittyvät aloitteet (Saksa, Kreikka, Irlanti, Italia, Kypros ja Suomi); toimenpiteet avointen huumeidenkäyttöpaikkojen poistamiseksi (Tanska ja Saksa) ja erityisesti julkisiin häiriöihin kohdistuvat haittoja vähentävät toimenpiteet (Luxemburg ja Unkari).
  press4-pt  
“Os comportamentos, situações e actividades associados à perturbação da ordem pública relacionada com a droga já existem há muito na maioria dos Estados-Membros, nos países candidatos e na Noruega, não constituindo, portanto, um fenómeno novo”, afirma a Agência.
«Les comportements, situations et activités généralement couverts par le concept de “nuisances publiques liées à la drogue” existent depuis longtemps dans la plupart des États membres de l’UE, les pays candidats et la Norvège et ne constituent pas un phénomène nouveau», déclare l’OEDT. «Ce qui est nouveau en revanche est la tendance croissante parmi les décideurs politiques dans certains pays à regrouper ces phénomènes sous un concept générique à traiter dans le cadre des stratégies nationales antidrogue».
„Verhaltensweisen, Situationen und Handlungen im Zusammenhang mit der drogenbedingten Störung der öffentlichen Ordnung sind in den meisten EU-Mitgliedstaaten, den Kandidatenländern und in Norwegen bereits seit langem zu beobachten und durchaus kein neues Phänomen“, so die Drogenbeobachtungsstelle. „Neu ist hingegen die zunehmende Tendenz unter politischen Entscheidungsträgern in einigen Ländern,    diese Erscheinungen unter einem gemeinsamen Oberbegriff zusammenzufassen und ihre Reduzierung in    den nationalen Drogenstrategien zu verankern.“
Según la agencia: “las molestias en el orden público por conductas, situaciones y actividades ligadas al consumo de drogas no son nada nuevo, hace mucho que se ha constado su existencia en la mayoría de los Estados miembros, los países candidatos y Noruega". "Lo que si es nuevo es el hecho de que en algunos países los encargados de formular políticas tiendan a englobarlas bajo un paraguas conceptual cuyos presupuestos encajan dentro de las estrategias nacionales sobre drogas".
“I comportamenti, le situazioni e le attività di turbativa all’ordine pubblico connessi alla droga esistono da tempo nella maggior parte degli Stati membri dell’UE, dei paesi candidati e della Norvegia e non sono un fenomeno nuovo”, afferma l’agenzia. “Nuova è invece la tendenza crescente che si registra tra i responsabili delle politiche di alcuni paesi ad affrontarli in modo univoco, nell’ambito delle strategie nazionali di lotta agli stupefacenti”.
Sύµfωνa µe tον οργaνιsµό, «Sυµpeριfορές, peριptώseις κaι dρastηριόtηteς dηµόsιaς paρeνόχληsης se sχέsη µe ta νaρκωtικά, paρatηρούνtaι edώ κaι κaιρό stην pλeιοψηfίa tων κρatών µeλών tης ΕΕ κaι tων υpοψήfιων χωρών, κaθώς κaι stη Νορßηγίa, κaι deν apοteλούν κaινούριο faινόµeνο. Αυtό pου eίνaι κaινούριο eίνaι η aυξaνόµeνη tάsη tων υpeυθύνων γιa tη χάρaξη pολιtικής se οριsµένeς χώρeς νa οµadοpοιούν ta faινόµeνa aυtά se µίa eνιaίa κatηγορίa, eνtάssονtaς tην aνtιµetώpιsή tους stο pλaίsιο tων eθνικών stρatηγικών γιa ta νaρκωtικά».
“De meeste lidstaten, kandidaat-lidstaten en Noorwegen rangschikken al geruime tijd bepaalde gedragingen en activiteiten onder het begrip ‘drugsgerelateerde publieke overlast’. Het gaat dan ook niet om nieuwe verschijnselen”, aldus het agentschap. “Het gaat meer om een nieuwe tendens in het drugsbeleid die zich in ieder geval in een aantal lidstaten voordoet, om deze verschijnselen onder een parapluconcept samen te brengen en om het terugdringen ervan als een van de doelstellingen van de nationale drugsstrategie op te nemen.”
„Chování, situace a činnosti spojené s rušením veřejného pořádku souvisejícím s drogami se vyskytují dlouho ve většině členských států EU, kandidátských zemí a Norsku a nejsou novými jevy“, uvádí agentura. „Nová je sílící tendence politických činitelů v některých zemích zastřešit je jedinou koncepcí, podle níž by se mělo ke všem přistupovat v rámci národních protidrogových strategií.“
"De adfærdsmønstre, situationer og aktiviteter, der er forbundet med narkotikarelateret forstyrrelse af den offentlige orden, har længe eksisteret i hovedparten af EU-medlemsstaterne, kandidatlandene og Norge, og der er ikke tale om nye fænomener", udtaler EONN. "Det nye er den stigende tendens, som gør sig gældende blandt beslutningstagere i nogle lande, hvor disse fænomener samles under et enkelt paraplybegreb, som skal håndteres som led i nationale narkotikastrategier".
”Enamikus ELi liikmesriikides, kandidaatriikides ja Norras esineb juba ammu käitumist, olukordi ja tegevusi, mida seostatakse uimastitega seotud korrarikkumistega, ja need ei ole uued nähtused,” ütleb keskus. ”Uus on aga mõne riigi poliitikategijate süvenev suundumus koondada need ühtseks probleemistikuks, mida käsitleda siseriikliku uimastistrateegia raames.”
“Huumeidenkäyttöön liittyvässä käyttäytymisessä, tilanteissa ja toiminnassa, on esiintynyt pitkään erityyppisiä julkisia häiriöitä useimmissa EU:n jäsenvaltioissa, ehdokasmaissa ja Norjassa. Ilmiö ei ole uusi”, virastosta todetaan. “Uutta on joissakin maissa voimistuva poliittisten päättäjien pyrkimys yhdistää kyseiset ilmiöt yhden yläkäsitteen alle, jota käsitellään yhtenäisenä kokonaisuutena kansallisissa huumestrategioissa.”
„A kábítószerrel összefüggo közrend megzavarásával együtt járó magatartások, helyzetek és cselekmények a legtöbb EU-tagállamban, a tagjelölt országokban és Norvégiában régóta elofordulnak, tehát nem számítanak új jelenségnek” – mutatott rá a központ. „Újdonság azonban, hogy egyes országok politikai döntéshozói egyre inkább hajlanak arra, hogy ezeket a jelenségeket egyetlen csoportba összegyujtve a nemzeti kábítószer-ellenes stratégiák keretében kezeljék”.
Ifølge byrået har ”de fleste medlemsstatene i EU, søkerlandene og Norge lenge opplevd atferd, situasjoner og aktiviteter relatert til narkotika som forbindes med ordensforstyrrelser”. “Det nye er den økende tendensen blant beslutningstakere i enkelte land til å gruppere disse under et paraplybegrep i den nasjonale narkotikastrategien”.
„Zachowania, sytuacje i dzialania zwiazane z naruszeniem porzadku publicznego, których przyczyna sa narkotyki, istnieja od dawna w wiekszosci Panstw Czlonkowskich UE, krajów kandydujacych oraz w Norwegii, i nie sa zjawiskiem nowym” – stwierdza Agencja. – „Nowa jest natomiast tendencja wsród decydentów niektórych krajów do klasyfikowania tych zagadnien w ramach jednej ogólnej koncepcji realizowanej w ramach krajowych strategii antynarkotykowych".
„Comportamentele, situatiile si activitatile asociate tulburarii ordinii publice ca urmare a consumului de droguri exista de mult timp în statele membre UE, în tarile candidate si Norvegia. Prin urmare, nu este vorba de un fenomen nou”, declara agentia. „Noua este tendinta din ce în ce mai evidenta a politicilor antidrog din unele tari de a grupa aceste fenomene sub un concept „umbrela”, care sa fie folosit în strategiile nationale privind drogurile.”
Podla agentúry: „Správanie, situácie a cinnosti spojené so znepokojením verejnosti vo vztahu k drogám už dlho existujú vo väcšine clenských štátov EÚ, kandidátskych krajinách a Nórsku a nie sú novým fenoménom.“ „Nová je však silnejúca tendencia medzi vedúcimi verejnými predstavitelmi niektorých štátov, zoskupovat tieto postupy do jednotnej koncepcie a riešit ich v rámci národnej protidrogovej stratégie.“
"Vedenja, razmere in dejavnosti, povezana z motnjami javnega reda in miru zaradi drog, niso novi pojavi, saj  že dolgo obstajajo v vecini držav clanic EU, držav kandidatk in na Norveškem," pravi Agencija. "Nova pa je narašcajoca težnja oblikovalcev politike v nekaterih državah, da bi vse te pojave združili pod en sam krovni koncept, ki bi se obravnaval znotraj nacionalnih politik o drogah."
”Beteenden, situationer och aktiviteter som är exempel på de problem som narkotika innebär för allmänheten är inga nyheter, utan har funnits länge i de flesta av EU:s medlemsstater, kandidatländerna och Norge”, säger narkotikacentrumet. ”Vad som är nytt är den växande tendensen bland beslutsfattare i en del länder att samla ihop dessa företeelser under ett enda begrepp och att angripa dem inom ramen för den nationella narkotika-strategin”.
  Droga no local de traba...  
O Presidente do OEDT, Marcel Reimen, explica: “Quando falamos de perturbação da ordem pública relacionada com a droga, não nos referimos apenas à criminalidade, mas também a uma gama mais vasta de comportamentos anti-sociais que destroem a segurança, a saúde e a ordem de uma comunidade, prejudicando a qualidade de vida e o bem-estar dos seus habitantes. A actual preocupação com este tipo de perturbação que constatamos na cena política é uma resposta a estas influências negativas que se fazem sentir nas nossas comunidades”.
M. Marcel Reimen, président de l’OEDT, déclare: «Lorsque nous évoquons les nuisances publiques liées à la drogue, nous ne faisons pas seulement référence à la criminalité, mais aussi à un ensemble élargi de comportements anti-sociaux qui troublent la sécurité, la salubrité et l’ordre d’une communauté, compromettant ainsi la qualité et la jouissance paisible de la vie pour ses habitants. Les préoccupations actuelles au sujet des nuisances publiques liées à la drogue que nous observons actuellement au plan politique constituent une réaction à ces influences négatives dans notre propre voisinage.»
Marcel Reimen, der Vorsitzende des Verwaltungsrats der EBDD, hebt hervor: „Wenn wir von drogenbedingter Störung der öffentlichen Ordnung sprechen, beziehen wir uns nicht nur auf kriminelle Handlungen, sondern auf ein breiteres Spektrum von antisozialen Verhaltensweisen, die die Sicherheit, Gesundheit und Sauberkeit eines Stadtteils gefährden und so die Lebensqualität und Lebensfreude ihrer Bewohner beeinträchtigen. Die gegenwärtige Besorgnis der politischen Entscheidungsträger im Hinblick auf  die drogenbedingte Störung der öffentlichen Ordnung ist eine Reaktion auf diese negativen Einflüsse in  unserer Wohnumgebung“.
Marcel Reimen, presidente del OEDT, explica: "Cuando hablamos de molestias en el orden público ligadas al consumo de estupefacientes no estamos refiriéndonos únicamente a actos delictivos sino a un espectro más amplio de conductas antisociales que perturban la seguridad, la salud y la higiene de una comunidad, amenazando la calidad de vida y las oportunidades de esparcimiento de las personas que la integran.             La preocupación que suscitan actualmente a nivel político los problemas de esta índole es una respuesta a la constatación de dichas influencias negativas en nuestros propios entornos más cercanos".
Marcel Reimen, presidente dell’OEDT, afferma: “Quando si parla di turbativa all’ordine pubblico connessa alla droga non ci si riferisce unicamente alla criminalità, bensì anche ad una più ampia gamma di comportamenti antisociali che si ripercuotono negativamente sulla sicurezza, la salute e l’ordine della società, riducendo la qualità della vita. Le preoccupazioni espresse ora a livello politico riguardo alla turbativa all’ordine pubblico connessa alla droga sono una risposta a tali influenze negative sulla nostra società”.
Όpως aνafέρeι ο pρόedρος tου ΕΚΠΝΤ Marcel Reimen: «Όtaν γίνetaι λόγος γιa dηµόsιa paρeνόχληsη se sχέsη µe ta νaρκωtικά, deν υpοdηλώνetaι µόνο η eγκληµatικόtηta, aλλά ένa eυρύteρο fάsµa aνtικοινωνικών sυµpeριfορών οι οpοίeς dιataράssουν tην asfάλeιa, tην υγeίa κaι tην eυtaξίa µιaς κοινόtηtaς, υpονοµeύονtaς tην pοιόtηta ζωής κaι tην eυζωίa tων µeλών tης. Ο pροßληµatιsµός pου dιaµορfώνetaι epί tου paρόνtος stον pολιtικό stίßο sχetικά µe tη dηµόsιa paρeνόχληsη apό ta νaρκωtικά apοteλeί µιa aνtίdρasη stις aρνηtικές epιptώseις aυtού tου faινοµένου stις γeιtονιές µaς».
Marcel Reimen, voorzitter van de raad van bestuur van het EWDD: “Als wij het hebben over drugsgerelateerde publieke overlast, dan praten we niet alleen over criminaliteit, maar ook over een grote verscheidenheid aan antisociaal gedrag dat de veiligheid, gezondheid en orde van een samenleving verstoort, en de kwaliteit van leven van de samenleving op het spel zet. De bezorgdheid over deze overlast die wij momenteel op het politieke toneel waarnemen, is een reactie op de negatieve invloed ervan in onze eigen directe omgeving.”
Předseda EMCDDA Marcel Reimen říká: „Hovoříme-li o rušení veřejného pořádku v souvislosti s drogami, nepoukazujeme tím jenom na zločinnost, ale rovněž na širší okruh protispolečenského chování, které narušuje bezpečnost, zdraví a spořádanost komunity a ohrožuje kvalitu života a radost ze života jejich obyvatel. Současné obavy z rušení veřejného pořádku souvisejícího s drogami, jichž jsme nyní svědky na politické scéně, jsou reakcí na tyto záporné vlivy v našem nejbližším okolí.“
EONN's bestyrelsesformand Marcel Reimen udtaler: "Når vi taler om narkotikarelateret forstyrrelse af den offentlige orden, menes der hermed ikke kun kriminalitet, men også en bredere vifte af antisociale adfærds-mønstre, som påvirker sikkerheden, sundheden og ordentligheden i samfundet og sætter borgernes livskvalitet og -glæde på spil. Den nuværende bekymring over den narkotikarelaterede forstyrrelse af den offentlige orden, som vi nu er vidne til på politisk plan, er en reaktion på disse negative påvirkninger i vore egne lokalmiljøer".
EMCDDA esimees Marcel Reimen ütles: “Uimastitega seotud korrarikkumistest rääkides peame silmas mitte üksnes kuritegevust, vaid ühiskonnavastast käitumist laiemalt, mis ohustab üldsuse julgeolekut, tervist ja heakorda ning vähendab inimeste elukvaliteeti ja -rõõmu. Praegu poliitikaareenil esilekerkinud mure uimastitega seotud korrarikkumiste pärast on vastureaktsioon meie lähiümbruse negatiivsetele mõjudele.”
EMCDDA:n puheenjohtaja Reimen toteaa seuraavaa: “Kun puhutaan huumeista johtuvista julkisista häiriöistä, ei viitata vain rikollisuuteen, vaan myös yhteiskunnalle vahingollisten käyttäytymismuotojen laajempaan kirjoon, joka häiritsee turvallisuutta, terveyttä ja siisteyttä yhteiskunnassa ja haittaa sen asukkaiden elämänlaatua ja elämään tyytyväisyyttä. Tämänhetkinen poliittinen huoli huumeiden julkisista haitoista on reagointia oman asuinalueen kielteisiin ilmiöihin."
Marcel Reimen, az EMCDDA elnöke a következoképpen fogalmazott: „Amikor a kábítószerrel összefüggo közrend, köznyugalom megzavarásáról beszélünk, nemcsak a bunözésre kell gondolnunk, hanem azokra az antiszociális magatartásformákra is, amelyek negatív hatással vannak egy közösség biztonságára, egészségére és rendjére, valamint veszélyeztetik a lakosság életminoségét és életélvezetét. A kábítószerrel összefüggo közrend megzavarása terén jelenleg az a politikai célkituzés, hogy sikerüljön választ adni a közvetlen környezetünkben megjeleno negatív hatásokra”.
Styreleder for EONN, Marcel Reimen, sier: “Når vi snakker om narkotikarelaterte ordensforstyrrelser, tenker vi ikke bare på kriminalitet, men også på mange andre former for antisosial atferd som påvirker tryggheten, helsen og orden i lokalsamfunnet og setter innbyggernes livskvalitet og livsglede på spill. De bekymringene som narkotikarelaterte ordensforstyrrelser i dag vekker på den politiske arena, er en reaksjon på disse negative påvirkningene på våre egne nabolag.”
  Caixa 5  
A perturbação da ordem pública é uma preocupação emergente no debate sobre a política em matéria de droga, tanto a nível nacional como a nível europeu. Os comportamentos e actividades normalmente abrangidos pelo termo “perturbação da ordem pública relacionada com a droga” já existem há muito na maioria dos Estados-Membros, nos países candidatos e na Noruega.
Public nuisance is an emerging concern within drug policy debate, at both national and European level. Behaviours and activities usually covered by the term ‘drug-related public nuisance’ have long existed in most of the Member States, candidate countries and Norway. Hence, we are looking not at new phenomena, but rather at a new tendency in drug policy, apparent in at least some Member States, to categorise and collate these phenomena under an umbrella concept, and to set the reduction in their occurrence as an objective of national drug strategy.
Les nuisances publiques constituent une préoccupation nouvelle dans le débat politique sur la drogue au plan national et européen. Les comportements et activités généralement couverts par l'expression «nuisances publiques liées à la drogue» existent depuis longtemps dans la plupart des États membres, les pays candidats et la Norvège. Il ne s'agit donc pas d'un phénomène nouveau, mais plutôt d'une nouvelle tendance de la politique antidrogue, qui émerge dans quelques États membres, à classer et à regrouper ces phénomènes sous un concept générique et à considérer la réduction de leur fréquence comme un objectif de la stratégie nationale antidrogue.
Die Störung der öffentlichen Ordnung ist sowohl auf nationaler als auch auf europäischer Ebene in zunehmendem Maße Gegenstand der politischen Drogendebatte. Die Verhaltensweisen und Aktivitäten, die gewöhnlich unter dem Begriff „drogenbedingte Störung der öffentlichen Ordnung“ zusammengefasst werden, sind in den meisten Mitgliedstaaten, den Beitritts- bzw. Kandidatenländern und in Norwegen bereits seit langer Zeit zu beobachten. Es geht hier also nicht um ein neues Phänomen, sondern vielmehr um die neue, zumindest in einigen Mitgliedstaaten zu beobachtende Tendenz in der Drogenpolitik, diese Erscheinungen unter einem Oberbegriff einzustufen und zusammenzuführen und ihre Reduzierung als Ziel in der nationalen Drogenstrategie zu verankern.
Las alteraciones del orden público constituyen una nueva preocupación en el debate sobre la política en materia de drogas, tanto a nivel nacional como europeo. Los comportamientos y actividades comprendidas normalmente bajo el término «alteraciones del orden público relacionadas con las drogas» existen desde hace mucho tiempo en la mayoría de Estados miembros, los países candidatos y Noruega. Por lo tanto, no se trata de un fenómeno nuevo, sino de una nueva tendencia en la política antidroga -evidente por lo menos en algunos Estados miembros- a clasificar y comparar estos conceptos englobándolos en una misma categoría, y a convertir en objetivo de la estrategia nacional en materia de drogas la reducción de su incidencia.
I reati contro l’ordine pubblico rappresentano un problema emergente nel dibattito sulle politiche in materia di droga a livello tanto nazionale quanto europeo. I comportamenti e le azioni solitamente compresi nella definizione di “reati contro l’ordine pubblico connessi alla droga” si osservano da tempo nella maggior parte degli Stati membri, dei paesi candidati all’adesione e in Norvegia. Non si sta quindi prendendo atto di nuovi fenomeni, bensì si osserva una nuova tendenza della strategia in materia di droga, perlomeno in alcuni Stati membri, a classificare e a raggruppare tali fenomeni sotto un’unica definizione e a fissare tra gli obiettivi della strategia nazionale in materia di droga la riduzione di tali fenomeni.
Η όχληση του κοινού είναι ένα πρόβλημα που αναφέρεται ολοένα και περισσότερο στις συζητήσεις σχετικά με την πολιτική για τα ναρκωτικά, τόσο σε εθνικό όσο και σε ευρωπαϊκό επίπεδο. Οι συμπεριφορές και οι δραστηριότητες που καλύπτονται συνήθως από τον όρο «όχληση του κοινού συνδεόμενη με τα ναρκωτικά» υπάρχουν εδώ και καιρό στα περισσότερα κράτη μέλη, στις υποψήφιες χώρες και στη Νορβηγία. Επομένως, δεν πρόκειται για νέα φαινόμενα, αλλά μάλλον για μια νέα τάση στην πολιτική για τα ναρκωτικά, εμφανή σε ορισμένα τουλάχιστον κράτη μέλη, με στόχο την ταξινόμηση σε κατηγορίες και τη συγκέντρωση των φαινομένων αυτών κάτω από μια συνολική έννοια, και τη συμπερίληψη της μείωσης της εμφάνισής τους στους στόχους της εθνικής στρατηγικής για την καταπολέμηση των ναρκωτικών.
Op zowel nationaal als Europees niveau speelt de problematiek van de publieke overlast een steeds grotere rol in het debat over het drugsbeleid. De meeste lidstaten, kandidaat-lidstaten en Noorwegen rangschikken al geruime tijd bepaalde gedragingen en activiteiten onder het begrip “drugsgerelateerde publieke overlast”. Het gaat dan ook niet om nieuwe verschijnselen, maar meer om een nieuwe tendens in het drugsbeleid, die zich in ieder geval in een aantal lidstaten voordoet, om deze verschijnselen onder een parapluconcept samen te brengen en om het terugdringen ervan als een van de doelstellingen van de nationale drugsstrategie op te nemen.
Rušení veřejného pořádku je otázka, která se stává předmětem debat v rámci protidrogové politiky na národní i evropské úrovni. Chování a aktivity, jež lze obvykle zahrnout pod pojem „rušení veřejného pořádku související s drogami“, již dlouho existují ve většině členských států, kandidátských zemí a v Norsku. Proto před námi nestojí nové jevy, ale spíše nová tendence v protidrogové politice, která je patrná alespoň v některých členských státech. Jedná se o trend kategorizovat a shrnout tyto jevy pod určitou zastřešující koncepci a stanovit omezení jejich výskytu jako cíl národní protidrogové strategie.
Forstyrrelse af den offentlige orden giver anledning til stigende bekymring i den narkotikapolitiske debat på både nationalt og europæisk plan. De adfærdsmønstre og aktiviteter, der normalt er omfattet af udtrykket 'narkotikarelateret forstyrrelse af den offentlige orden', har længe eksisteret i hovedparten af medlemsstaterne, kandidatlandene og Norge. Der er således ikke tale om nye fænomener, men snarere om en ny tendens i forbindelse med narkotikapolitikken, som har gjort sig gældende i det mindste i nogle medlemsstater, hvor disse fænomener henføres og samles under et paraplybegreb, og en nedbringelse af forekomsten heraf opstilles som et mål for den nationale narkotikastrategi.
Üldust häiriv tegevus on üha suurenev mure uimastipoliitika alastes aruteludes nii riiklikul kui Euroopa tasandil. „Uimastitega seotud üldust häiriva tegevuse” mõiste all käsitletav käitumine ja tegevused on enamikus liikmesriikides, kandidaatriikides ja Norras kaua eksisteerinud. Seega ei ole tegemist uue nähtusega, küll aga uue, vähemalt mõnedes liikmesriikides täheldatava suundumusega uimastipoliitikas, liigitada ja koondada need nähtused ühe ja sama mõiste alla ja seada nende esinemise vähendamine riikliku uimastistrateegia eesmärgiks.
  press4-pt  
Embora se possa considerar que os dados IPT fornecem uma representação razoavelmente sólida e útil das características dos utentes encaminhados para serviços especializados de toxicodependência, diversas razões de ordem técnica recomendam o uso de precaução na extrapolação de resultados para a clientela global destes serviços.
Information on the number of people seeking treatment for a drug problem provides a useful insight into general trends in problem drug use and also offers a perspective on the organisation and uptake of treatment facilities in Europe. The EMCDDA’s treatment demand indicator (TDI) (1) (2) provides a uniform structure for reporting the number and characteristics of clients referred to drug treatment facilities. Although TDI data can be regarded as providing a reasonably robust and useful representation of the characteristics of clients referred to specialised drug services, for a number of technical reasons caution should be exercised in extrapolating findings to the clientele across the overall provision of services. In particular, the number of countries reporting each year varies and therefore trends identified at the European level need to be interpreted with caution. In addition, it should be considered that data coverage may change by country (data on units covered are reported in the statistical bulletin) and treatment demand data partly reflect the availability of drug treatment in the countries.
Les informations sur le nombre de personnes en demande de traitement pour un problème de drogue fournissent des indications utiles sur les tendances générales de l'usage problématique de drogue et donnent également un aperçu de l'organisation et de la capacité d'accueil des centres de soins en Europe. L'indicateur des demandes de traitement de l'OEDT (IDT) (1) (2) permet de donner une structure uniforme aux déclarations concernant le nombre et les caractéristiques des patients pris en charge par les centres de soins. Bien que les données fournies par l'IDT puissent être considérées comme une représentation raisonnablement fiable et utile des caractéristiques des patients pris en charge par les services de soins spécialisés, pour diverses raisons d'ordre technique, il convient d'être prudent lors de l'extrapolation des conclusions aux patients pour tous les types de services proposés. En particulier, le nombre de pays faisant une déclaration chaque année varie et les tendances dégagées au niveau européen doivent donc être interprétées avec circonspection. En outre, il convient de tenir compte du fait que la couverture des données peut varier selon les pays (des données sur les unités couvertes sont reprises dans le bulletin statistique) et les données sur les demandes de traitement ne reflètent que partiellement la disponibilité de traitement contre la toxicomanie dans les pays.
Informationen über die Zahl der Personen, die aufgrund ihres Drogenproblems eine Behandlung beantragen, geben Aufschluss über allgemeine Tendenzen des problematischen Drogenkonsums und zeigen Perspektiven hinsichtlich der Organisation und des Zugangs zu Behandlungseinrichtungen in Europa. Der Indikator Behandlungsnachfrage (TDI) (1) (2) der EBDD stellt eine einheitliche Struktur dar, um die Zahl und die charakteristischen Merkmale der Patienten, die an Drogenbehandlungseinrichtungen überwiesen werden, zu erfassen. Obwohl es sich bei den TDI-Daten um eine relativ robuste und nützliche Darstellung der charakteristischen Merkmale der Personen handelt, die spezialisierte Drogenhilfsdienste in Anspruch nehmen, ist aus technischen Gründen bei der Extrapolation der Ergebnisse auf die Patienten der anderen Hilfsdienste Vorsicht geboten. Vor allem ist zu beachten, dass die Zahl der Länder, die Daten übermitteln, von Jahr zu Jahr schwankt, und somit die auf europäischer Ebene ermittelten Tendenzen mit Bedacht zu interpretieren sind. Ferner ist zu berücksichtigen, dass es zwischen den Ländern Unterschiede hinsichtlich des Erfassungsbereichs der Datenerhebung geben kann (Daten über die erfassten Einheiten werden im Statistical Bulletin wiedergegeben), und dass die Daten zur Behandlungsnachfrage zum Teil auch die Verfügbarkeit von Drogentherapien in den einzelnen Ländern widerspiegeln.
La información relativa al número de personas que solicitan tratamiento para un problema de drogas nos permite comprender las tendencias generales del consumo de drogas, al tiempo que ofrece una perspectiva de la organización y utilización de los centros de tratamiento en Europa. El indicador de demanda de tratamiento (TDI) (1) (2) del OEDT ofrece una estructura uniforme que permite notificar el número y las características de los pacientes remitidos a los centros de tratamiento. Aunque se puede considerar que los datos del TDI ofrecen una representación sólida y valiosa de las características de los pacientes remitidos a los servicios especializados en materia de drogas, por una serie de motivos técnicos se debe actuar con cautela a la hora de extrapolar los resultados al conjunto de los pacientes que recurren a estos servicios. En particular, el número de países que informa cada año varía, por lo que las tendencias identificadas a nivel europeo deben interpretarse con precaución. Además, debe tenerse en cuenta que la cobertura de los datos puede variar según los países (los datos relativos a las unidades utilizadas están registrados en el boletín estadístico) y que los datos relativos a la demanda de tratamiento reflejan en parte la disponibilidad de tratamiento en los países.
Le informazioni relative al numero delle persone che chiedono di entrare in terapia per problemi di droga forniscono un’indicazione utile dell’andamento generale che caratterizza il consumo problematico di stupefacenti; offrono inoltre un quadro dell’organizzazione delle strutture terapeutiche e del ricorso ad esse. L’indicatore della domanda di trattamento (TDI) utilizzato dall’OEDT (1) (2) fornisce una struttura uniforme per relazionare sul numero e sulle caratteristiche dei pazienti demandati alle strutture terapeutiche. Per quanto i dati TDI forniscano un quadro ragionevolmente affidabile e utile delle caratteristiche dei pazienti demandati a servizi specializzati, per una serie di ragioni tecniche, occorre cautela nell’estrapolare risultati relativi alla clientela di tutti i servizi complessivamente erogati. In particolare, il numero di paesi che forniscono annualmente nuovi dati è variabile: pertanto si richiede prudenza nell’interpretare le tendenze individuate a livello europeo. Va notato, inoltre, che la copertura dei dati può variare da paese a paese (i dati sulle unità coperte sono riferiti nel bollettino statistico) e che i dati sulla domanda di trattamento riflettono in parte la disponibilità di servizi terapeutici a livello nazionale.
Από τα στοιχεία σχετικά με τον αριθμό των ατόμων που ζητούν θεραπεία για την απεξάρτησή τους από τα ναρκωτικά προκύπτουν οι γενικές τάσεις όσον αφορά την προβληματική χρήση ναρκωτικών, την οργάνωση των μονάδων θεραπείας στην Ευρώπη και τη συμμετοχή σε αυτές. Ο δείκτης αίτησης θεραπείας (ΔΑΘ) (1) (2) του ΕΚΠΝΤ αποτελεί ενιαίο μέσο καταγραφής του αριθμού και των χαρακτηριστικών των ατόμων που απευθύνονται σε μονάδες θεραπείας των ουσιοεξαρτήσεων. Μολονότι τα δεδομένα του ΔΑΘ θεωρείται σε γενικές γραμμές ότι παρέχουν μια αρκετά αξιόπιστη και χρήσιμη εικόνα των χαρακτηριστικών των ατόμων που απευθύνονται σε εξειδικευμένες μονάδες θεραπείας των ουσιοεξαρτήσεων, τα γενικά συμπεράσματα σε σχέση με τα άτομα που απευθύνονται σε όλο το φάσμα των παρεχόμενων υπηρεσιών πρέπει να εξάγονται για τεχνικούς λόγους με ιδιαίτερη προσοχή. Συγκεκριμένα, ο αριθμός των χωρών που αναφέρουν στοιχεία κάθε χρόνο διαφέρει και επομένως οι τάσεις που εντοπίζονται στην Ευρώπη πρέπει να ερμηνεύονται με προσοχή. Επιπλέον, πρέπει να ληφθεί υπόψη το γεγονός ότι η κάλυψη των στοιχείων ενδέχεται να αλλάζει ανά χώρα (τα στοιχεία σχετικά με τις μονάδες που καλύπτονται αναφέρονται στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων) και ότι τα στοιχεία για τις αιτήσεις θεραπείας απηχούν εν μέρει τη διαθεσιμότητα θεραπείας απεξάρτησης από τα ναρκωτικά στις χώρες.
  press4-pt  
O Presidente do OEDT, Marcel Reimen, explica: “Quando falamos de perturbação da ordem pública relacionada com a droga, não nos referimos apenas à criminalidade, mas também a uma gama mais vasta de comportamentos anti-sociais que destroem a segurança, a saúde e a ordem de uma comunidade, prejudicando a qualidade de vida e o bem-estar dos seus habitantes. A actual preocupação com este tipo de perturbação que constatamos na cena política é uma resposta a estas influências negativas que se fazem sentir nas nossas comunidades”.
The most commonly reported drug-related behaviours impacting negatively on people’s feelings of personal safety or community stability, says the EMCDDA, are: public drug taking; visible drug-related intoxication; street dealing; crime committed under the influence of drugs; open drug scenes; discarded injecting equipment; as well as intrusive verbal contact from users and dealers and their proximity to children.
Marcel Reimen, président de l’OEDT, déclare: «Lorsque nous évoquons les nuisances publiques liées à la drogue, nous ne faisons pas seulement référence à la criminalité, mais aussi à un ensemble élargi de comportements anti-sociaux qui troublent la sécurité, la salubrité et l’ordre d’une communauté, compromettant ainsi la qualité et la jouissance paisible de la vie pour ses habitants. Les préoccupations actuelles au sujet des nuisances publiques liées à la drogue que nous observons actuellement au plan politique constituent une réaction à ces influences négatives dans notre propre voisinage.»
Marcel Reimen, der Vorsitzende des Verwaltungsrats der EBDD, hebt hervor: „Wenn wir von drogenbedingter Störung der öffentlichen Ordnung sprechen, beziehen wir uns nicht nur auf kriminelle Handlungen, sondern auf ein breiteres Spektrum von antisozialen Verhaltensweisen, die die Sicherheit, Gesundheit und Sauberkeit eines Stadtteils gefährden und so die Lebensqualität und Lebensfreude ihrer Bewohner beeinträchtigen. Die gegenwärtige Besorgnis der politischen Entscheidungsträger im Hinblick auf die drogenbedingte Störung der öffentlichen Ordnung ist eine Reaktion auf diese negativen Einflüsse in unserer Wohnumgebung“.
Según el OEDT, las conductas ligadas al consumo de estupefacientes y notificadas con más frecuencia como fuente de la sensación de inseguridad personal o de amenaza contra la estabilidad de las comunidades, son el consumo de drogas en espacios públicos, los casos evidentes de intoxicación ligada al consumo, el tráfico de drogas en las vías públicas, los delitos cometidos bajo la influencia de estupefacientes, los puntos de concentración de drogodependientes, la presencia de jeringuillas desechadas, el hecho de que usuarios y traficantes aborden y molesten verbalmente a los transeúntes y la cercanía de aquellos colectivos a menores de edad.
Marcel Reimen, presidente dell’OEDT, afferma: “Quando si parla di turbativa all’ordine pubblico connessa alla droga non ci si riferisce unicamente alla criminalità, bensì anche ad una più ampia gamma di comportamenti antisociali che si ripercuotono negativamente sulla sicurezza, la salute e l’ordine della società, riducendo la qualità della vita. Le preoccupazioni espresse ora a livello politico riguardo alla turbativa all’ordine pubblico connessa alla droga sono una risposta a tali influenze negative sulla nostra società”.
Marcel Reimen, voorzitter van de raad van bestuur van het EWDD: “Als wij het hebben over drugsgerelateerde publieke overlast, dan praten we niet alleen over criminaliteit, maar ook over een grote verscheidenheid aan antisociaal gedrag dat de veiligheid, gezondheid en orde van een samenleving verstoort, en de kwaliteit van leven van de samenleving op het spel zet. De bezorgdheid over deze overlast die wij momenteel op het politieke toneel waarnemen, is een reactie op de negatieve invloed ervan in onze eigen directe omgeving.”
EONN's bestyrelsesformand Marcel Reimen udtaler: "Når vi taler om narkotikarelateret forstyrrelse af den offentlige orden, menes der hermed ikke kun kriminalitet, men også en bredere vifte af antisociale adfærds- mønstre, som påvirker sikkerheden, sundheden og ordentligheden i samfundet og sætter borgernes livskvalitet og -glæde på spil. Den nuværende bekymring over den narkotikarelaterede forstyrrelse af den offentlige orden, som vi nu er vidne til på politisk plan, er en reaktion på disse negative påvirkninger i vore egne lokalmiljøer".
Uimastitega seonduvalt mõjutavad inimeste isiklikku turvatunnet või ühiskonna stabiilsust EMCDDA sõnul kõige sagedamini uimastitarbimine avalikus kohas, märgatav uimastitest põhjustatud joobeseisund, uimastikaubandus tänaval, uimastite mõju all sooritatud kuriteod, uimastitarbimine meelelahutuskohtades, äravisatud süstimisvahendid ning ka uimastitarbijate ja uimastikaubitsejate pealetükkiv suhtlemine ja nende ligipääs lastele.
EMCDDA:n puheenjohtaja Reimen toteaa seuraavaa: “Kun puhutaan huumeista johtuvista julkisista häiriöistä, ei viitata vain rikollisuuteen, vaan myös yhteiskunnalle vahingollisten käyttäytymismuotojen laajempaan kirjoon, joka häiritsee turvallisuutta, terveyttä ja siisteyttä yhteiskunnassa ja haittaa sen asukkaiden elämänlaatua ja elämään tyytyväisyyttä. Tämänhetkinen poliittinen huoli huumeiden julkisista haitoista on reagointia oman asuinalueen kielteisiin ilmiöihin."
Marcel Reimen, az EMCDDA elnöke a következöképpen fogalmazott: „Amikor a kábítószerrel összefüggö közrend, köznyugalom megzavarásáról beszélünk, nemcsak a bünözésre kell gondolnunk, hanem azokra az antiszociális magatartásformákra is, amelyek negatív hatással vannak egy közösség biztonságára, egészségére és rendjére, valamint veszélyeztetik a lakosság életminöségét és életélvezetét. A kábítószerrel összefüggö közrend megzavarása terén jelenleg az a politikai célkitüzés, hogy sikerüljön választ adni a közvetlen környezetünkben megjelenö negatív hatásokra”.
De hyppigst rapporterte formene for narkotikarelatert atferd som virker negativt på folks følelse av personlig trygghet og stabilitet i samfunnet, er ifølge EONN narkotikainntak på offentlig sted, at personer er synlig ruset på narkotika, narkotikahandel på gaten, kriminalitet som begås under påvirkning av rusmidler, åpne narkotikamiljøer, forsøpling i form av brukt injeksjonsutstyr, innpåsliten verbal atferd fra brukere og selgere samt salg i nærheten av barn.
Przewodniczacy EMCDDA, Marcel Reimen, stwierdza: „Kiedy mówimy o naruszaniu porzadku publicznego zwiazanym z narkotykami, mamy na mysli nie tylko przestepstwa, lecz takze – w szerszym ujeciu – zachowania antyspołeczne, zakłócajace bezpieczenstwo, zdrowie i porzadek społeczny, zagrazajace jakosci i zadowoleniu z zycia jej mieszkanców. Obecne dajace sie zaobserwowac na scenie politycznej obawy dotyczace naruszen porzadku publicznego zwiazanych z narkotykami sa reakcja na te negatywne wpływy w naszych lokalnych wspólnotach”.
  press4-pt  
Embora a maioria dos países da UE não mencione a perturbação da ordem pública (indicando-a como tal) como um objectivo central da sua estratégia nacional de luta contra a droga, aborda os diversos actos abrangidos pelo termo sob a designação mais vasta de segurança e ordem pública.
Bien que la majorité des pays de l’UE ne fassent pas des nuisances publiques (qualifiées en tant que telles) la cible centrale de leur stratégie de drogue nationale, ils englobent les divers actes couverts par ces termes sous l’expression plus large de «sécurité et ordre public». Au sein de ce groupe, la plupart des pays, essentiellement les nouveaux États membres de l’UE, abordent le problème au travers de mesures et de lois non spécifiques, en traitant des problèmes tels que l’état d’ébriété en public ou la pollution sonore.
Obwohl die meisten EU-Länder die Störung der öffentlichen Ordnung nicht explizit als zentrales Ziel in ihrer nationalen Drogenstrategie benennen, befassen sie sich mit dem durch diesen Begriff abgedeckten Verhalten unter der weiter gefassten Bezeichnung von Sicherheit und öffentlicher Ordnung. In den meisten Ländern dieser Gruppe, hauptsächlich in den neuen EU-Mitgliedstaaten, wird dieses Problem durch allgemeine Maßnahmen und Gesetze angegangen die sich etwa mit Intoxikation in der Öffentlichkeit oder Lärmbelästigung auseinandersetzen.
En la actualidad son cinco los países – Bélgica, Irlanda, Luxemburgo, Países Bajos y Reino Unido – que se han fijado como objetivo fundamental de su política nacional sobre drogas la disminución de las molestias en el orden público ligadas al consumo de estupefacientes y que han puesto en marcha para ello una estrategia coordinada en la que se combinan aspectos sanitarios, sociales, de seguridad pública y ambientales.
Sebbene la maggior parte degli Stati membri dell’UE non considerino la turbativa all’ordine pubblico connessa alla droga (in quanto tale) un obiettivo essenziale della loro strategia nazionale in materia di droga, essi includono le azioni interessate da tale definizione nel più ampio contesto della sicurezza e dell’ordine pubblico. In tale ambito la maggior parte dei paesi, soprattutto i nuovi Stati membri dell’UE, affrontano la questione con leggi e interventi non specifici, occupandosi di tematiche quali gli stati di alterazione in luoghi pubblici o l’inquinamento acustico.
Αν κaι ta peριssόteρa κράtη µέλη tης ΕΕ deν aνafέρουν tη dηµόsιa paρeνόχληsη (µe aυtόν tον όρο) ως κeνtρικό stόχο tων eθνικών tους stρatηγικών γιa ta νaρκωtικά, eνtούtοις aνtιµetωpίζουν ta dιάfορa peριstatικά pου peριγράfονtaι µe tον όρο aυtόν ως ζηtήµata pου eµpίptουν stο γeνικόteρο θέµa tης asfάλeιaς κaι tης dηµόsιaς tάξης. Μetaξύ tων χωρών aυtών, οι peριssόteρeς, κaι ως epί tο pλeίstον ta    νέa κράtη µέλη asχολούνtaι µe θέµata όpως η tοξίκωsη se dηµόsιους χώρους ή η ηχορύpaνsη, χωρίς όµως νa pροßλέpουν eιdικές pρωtοßουλίeς ούte νοµοθesίeς.
Hoewel de meeste EU-lidstaten publieke overlast als zodanig geen centraal doel van hun nationale drugsbeleid noemen, pakken zij de verschillende aspecten van dit probleem wel aan onder het bredere concept van veiligheid en openbare orde. De meeste landen in deze groep, voornamelijk de nieuwe EU-lidstaten, gaan daarbij niet gericht of met specifieke wetgeving te werk maar pakken problemen aan als intoxicatie in het openbaar of geluidsoverlast.
Ačkoli většina zemí EU neprohlašuje rušení veřejného pořádku (takto označené) za ústřední cíl svých národních protidrogových strategií, věnují pozornost příslušným dílčím otázkám pod širším označením bezpečnosti a veřejného pořádku. Většina zemí této skupiny, převážně nové členské státy EU, se zaměřuje na tento problém nespecifickými zásahy a zákony, které řeší takové otázky jako intoxikace na veřejnosti nebo narušování životního prostředí hlukem.
Selv om de fleste EU-lande ikke angiver forstyrrelse af den offentlige orden (rubriceret som sådan) som værende et centralt mål for deres nationale narkotikastrategi, behandler de faktisk den adfærd, der omfattes af begrebet, under den bredere betegnelse sikkerhed og offentlig orden. Inden for denne gruppe tager de fleste lande, i vid udstrækning de nye EU-medlemsstater, fat på spørgsmålet ved hjælp af ikke-specifikke foranstaltninger og lovgivninger, der vedrører spørgsmål som f.eks. indtagelse af stoffer på offentlige steder eller støjforurening.
Kuigi suurem osa ELi riike ei nimeta avaliku korra rikkumisi (sellise nimetuse all) oma siseriikliku uimastistrateegia keskse eesmärgina, käsitlevad nad selle mõiste alla kuuluvaid tegevusi laiema teema, julgeoleku ja avaliku korra raames. Selles rühmas kasutab enamik riike, peamiselt ELi uued liikmesriigid, probleemi lahendamiseks mittespetsiifilisi sekkumisvahendeid ja seadusi, võideldes selliste nähtustega nagu avalikus kohas viibimine joobeseisundis või mürasaaste.
Vaikka suurin osa EU-maista ei ilmoita julkisten häiriöiden olevan sinänsä kansallisen huumepolitiikan keskeinen kohde, ne käsittelevät monenlaista käsitteeseen sisältyvää toimintaa laajemman turvallisuuden ja yleisen järjestyksen nimikkeen yhteydessä. Tähän ryhmään kuuluvat maat, pääosin EU:n uudet jäsenvaltiot, käsittelevät ongelmaa enimmäkseen yleisin toimenpitein tai lainsäädännöllisin keinoin, jotka koskevat päihteiden käyttöä julkisilla paikoilla tai melusaastetta.
Bár az EU-tagállamok többsége a közrend megzavarását (mint fogalmat) nem szerepelteti központi célként a nemzeti kábítószer-ellenes stratégiában, az e fogalom körébe sorolható cselekményekkel azért foglalkoznak a tágabb értelemben vett biztonság és a közrend témakörén belül. E csoporton belül a legtöbb ország, foként az új EU-tagállamok intézkedései és jogszabályai nem kifejezetten ezt a problémát célozzák, hanem más kérdéseket, például a nyilvános kábítószeres intoxikációt vagy a csendháborítást szabályozzák.
Selv om de fleste EU-landene ikke oppgir narkotikarelaterte ordensforstyrrelser (under denne betegnelsen) som et sentralt mål for sin nasjonale narkotikastrategi, behandler de atferd som faller inn under dette, under den bredere merkelappen offentlig orden og sikkerhet. Innenfor denne gruppen behandler de fleste landene, hovedsakelig de nye EU-medlemsstatene, dette aspektet med ikke-spesifikke intervensjoner og lover, og tar for seg f.eks. beruselse på offentlig sted eller støyforurensing.
Chociaz wiekszosc krajów UE nie uczynila naruszen porzadku publicznego (jako takich) glównym celem krajowych strategii antynarkotykowych, panstwa te podejmuja dzialania w odniesieniu do róznych zjawisk w ramach szerzej ujetej polityki bezpieczenstwa i porzadku publicznego. Wiekszosc panstw w tej grupie, przede wszystkim nowe Panstwa Czlonkowskie UE, reaguje na ten problem poprzez ogólne interwencje i przepisy, dotyczace zagadnien takich jak odurzanie sie w miejscu publicznym lub halasowanie.
Desi majoritatea tarilor UE nu raporteaza tulburarea ordinii publice ca urmare a consumului de droguri (sub aceasta denumire) ca pe un obiectiv central al strategiei lor nationale privind drogurile, faptele incluse sub acest termen sunt abordate la domeniul Securitate si ordine publica. În cadrul acestui grup, majoritatea tarilor, mai ales noile state membre UE, abordeaza problema mentionata prin interventii si legi nespecifice, care se refera la aspecte cum ar fi consumul de droguri în public sau poluarea fonica.
Aj ked sa vo väcšine štátov EÚ verejné znepokojenie (takto oznacené) neuvádza ako hlavný ciel národných protidrogových stratégií, pozornost sa príslušným otázkam venuje v širšom kontexte v oblasti bezpecnosti a verejného poriadku. V rámci tejto skupiny sa väcšina štátov, najmä nové clenské štáty EÚ, venujú tejto oblasti prostredníctvom bližšie nešpecifikovaných zásahov, ku ktorým patrí riešenie intoxikácie na verejnosti alebo zmiernovanie hluku.
  press4-pt  
Outras respostas incluem a adopção de leis contra a perturbação da ordem pública especificamente causada pela droga (Espanha, França, Reino Unido – por exemplo, regulamentação das raves; medidas contra o abandono na via pública de artigos relacionados com a droga); iniciativas de policiamento ao nível local (Alemanha, Grécia, Irlanda, Itália, Chipre e Finlândia); medidas para eliminar os locais públicos de venda e consumo de droga (Dinamarca e Alemanha); e medidas de redução dos danos explicitamente direccionadas para a perturbação da ordem pública relacionada com a droga (Luxemburgo e Hungria).
Parmi les autres réponses figure l’adoption de législations contre les nuisances publiques spécifiquement liées à la drogue (Espagne, France, Royaume-Uni: par exemple règlementations des soirées rave; contre l’abandon de matériels pour la consommation de drogue); des initiatives locales en matière d’ordre public (Allemagne, Grèce, Irlande, Italie, Chypre et Finlande); des mesures visant à éliminer la consommation de drogues sur les lieux publics (Danemark et Allemagne); ou des mesures de réduction des risques visant explicitement les nuisances publiques liées à la drogue (Luxembourg et Hongrie).
Zu weiteren Reaktionen zählen die Annahme von Gesetzen gegen die drogenbedingte Störung der öffentlichen Ordnung (Spanien, Frankreich, das Vereinigte Königreich – z. B. Verordnungen im Zusammenhang mit Rave-Partys oder gegen Spritzenmüll), lokale Strategien (Deutschland, Griechenland, Irland, Italien, Zypern und Finnland), Maßnahmen zur Begrenzung von offenen Drogenszenen (Dänemark und Deutschland) sowie Maßnahmen zur Schadensminimierung, die explizit auf die durch Drogenkonsum bedingte Störung der öffentlichen Ordnung ausgerichtet sind (Luxemburg und Ungarn).
Otras reacciones incluyen la aprobación de disposiciones legales contra las molestias en el orden público específicamente asociadas al consumo de drogas (España, Francia, Reino Unido: por ejemplo, disposiciones sobre fiestas multitudinarias (rave); prohibición de esparcir el instrumental utilizado para el consumo); iniciativas de vigilancia policial a escala local (Alemania, Grecia, Irlanda, Italia, Chipre y Finlandia); medidas para eliminar las concentraciones de drogadictos en vías públicas (Dinamarca y Alemania) y aplicación de medidas para mitigar los daños y expresamente concebidas con objeto de paliar las molestias en el orden público (Luxemburgo y Hungría).
Altre risposte comprendono l’adozione di leggi contro forme specifiche di turbativa all’ordine pubblico connessa alla droga (Spagna, Francia, Regno Unito – ad es. regolamenti sulle feste rave o contro l’abbandono sulla pubblica via di oggetti utilizzati per l’assunzione di stupefacenti); iniziative locali di polizia (Germania, Grecia, Irlanda, Italia, Cipro e Finlandia); misure volte ad eliminare le zone franche (Danimarca e Germania); misure di riduzione dei danni esplicitamente incentrate sulla turbativa all’ordine pubblico connessa alla droga. (Lussemburgo e Ungheria).
Ook zijn er wetten aangenomen tegen drugsspecifieke publieke overlast (Spanje, Frankrijk, het VK – bijvoorbeeld verordeningen betreffende houseparty’s, en tegen het rondslingeren van drugsmateriaal); bestaan er lokale beleidsinitiatieven (Duitsland, Griekenland, Italië, Cyprus en Finland); maatregelen tegen openlijke drugsmarkten (Denemarken en Duitsland); en schadebeperkende maatregelen die expliciet gericht zijn tegen drugsgerelateerde publieke overlast (Luxemburg en Hongarije).
Andre initiativer omfatter vedtagelsen af love mod narkotikaspecifik forstyrrelse af den offentlige orden (Spanien, Frankrig, Det Forenede Kongerige – f.eks. reguleringer i forbindelse med raves; mod henkastning af sprøjteudstyr); lokale overvågningsinitiativer (Tyskland, Grækenland, Irland, Italien, Cypern og Finland); foranstaltninger til at fjerne åbne narkotikamiljøer (Danmark og Tyskland) samt skadesreduktions- foranstaltninger, der udtrykkeligt er målrettet mod den narkotikarelaterede forstyrrelse af den offentlige orden (Luxembourg og Ungarn).
  press4-pt  
“Ainda não se sabe ao certo em que medida esta nova categoria de políticas resulta de um aumento real da perturbação da ordem pública relacionada com a droga e não de um aumento da intolerância das nossas comunidades contra os consumidores de droga”, assinala o OEDT.
‘The extent to which this new drug policy category is the result of a real increase in drug-related public nuisance, as opposed to a growing intolerance in our communities towards drug users is presently unclear’, says the EMCDDA. The absence of a common definition of drug-related public nuisance EU-wide, and of reliable indicators to collect data, means it is still difficult to measure the problem objectively. ‘But what is clear’, the agency concludes, ‘is that protecting local communities from the negative consequences of drug use, addiction and trafficking is now emerging in parts of Europe today as a very real political concern’.
"Aún no es posible precisar hasta qué punto esta nueva categoría de políticas en materia de estupefacientes es resultado de un incremento real de molestias en el orden público o de una creciente intolerancia en el seno de nuestras comunidades frente a los consumidores de drogas", afirma el OEDT. La falta de una definición común en el conjunto de la UE sobre la noción de molestias en el orden público asociada al consumo de drogas, así como de indicadores fiables para la recogida de datos, sigue siendo difícil efectuar una evaluación objetiva del problema. "Pero lo que está claro", concluye la agencia, "es que proteger a las comunidades locales de las consecuencias negativas del consumo, la adicción y el tráfico de drogas se está convirtiendo en algunos países europeos es una verdadera preocupación política."
“Per il momento non è chiaro quanto questa nuova categoria di politica di lotta alla droga sia la conseguenza di un reale incremento della turbativa all’ordine pubblico connessa alla droga oppure sia dovuta ad un aumento dell’intolleranza della società nei confronti dei tossicodipendenti ”, afferma l’OEDT. La mancanza, a livello europeo, di una definizione comune di “turbativa all’ordine pubblico connessa alla droga”, nonché di indicatori affidabili per la raccolta di dati, rende per il momento difficile valutare il problema con obiettività. “È tuttavia chiaro”, conclude l’agenzia, “che la protezione delle comunità locali dalle ripercussioni negative dell’abuso, della dipendenza e del traffico di droga si sta ora imponendo in diverse parti d’Europa come una questione politica più che concreta”.
Volgens het EWDD is het nog niet duidelijk in welke mate deze nieuwe beleidscategorie het gevolg is van een werkelijke toename van drugsgerelateerde publieke overlast of van een toenemende onverdraagzaamheid van onze samenleving jegens drugsgebruikers. Aangezien er in de Europese Unie geen gemeenschappelijke definitie bestaat van drugsgerelateerde publieke overlast en er geen betrouwbare indicatoren zijn voor het verzamelen van gegevens, is het nog altijd moeilijk dit probleem objectief te meten. “Duidelijk is echter”, zo concludeert het EWDD, “dat bescherming van de lokale samenleving tegen de negatieve gevolgen van drugsgebruik, drugsverslaving en drugshandel, in delen van Europa een onderwerp van werkelijke politieke bezorgdheid wordt.”
"Det er på nuværende tidspunkt uklart, i hvilken udstrækning denne nye kategori af narkotikapolitik er resultatet af en reel forøgelse af den narkotikarelaterede forstyrrelse af den offentlige orden og ikke en stigende intolerance i vore samfund over for stofbrugere", udtaler EONN. Det forhold, at der ikke findes en fælles definition af narkotikarelateret forstyrrelse af den offentlige orden på EU-plan og heller ikke pålidelige indikatorer til indsamling af data, betyder, at det stadig er vanskeligt at vurdere problemet objektivt. "Derimod fremgår det klart", konkluderer EONN, "at beskyttelsen af lokalsamfundene mod de negative konsekvenser af stofbrug, stofafhængighed og ulovlig narkotikahandel i dag i dele af Europa nu giver anledning til meget reel politisk bekymring".
  Caixa 2  
“Ainda não se sabe ao certo em que medida esta nova categoria de políticas resulta de um aumento real da perturbação da ordem pública relacionada com a droga e não de um aumento da intolerância das nossas comunidades contra os consumidores de droga”, assinala o OEDT.
‘The extent to which this new drug policy category is the result of a real increase in drug-related public nuisance, as opposed to a growing intolerance in our communities towards drug users is presently unclear’, says the EMCDDA. The absence of a common definition of drug-related public nuisance EU-wide, and of reliable indicators to collect data, means it is still difficult to measure the problem objectively. ‘But what is clear’, the agency concludes, ‘is that protecting local communities from the negative consequences of drug use, addiction and trafficking is now emerging in parts of Europe today as a very real political concern’.
"Aún no es posible precisar hasta qué punto esta nueva categoría de políticas en materia de estupefacientes es resultado de un incremento real de molestias en el orden público o de una creciente intolerancia en el seno de nuestras comunidades frente a los consumidores de drogas", afirma el OEDT. La falta de una definición común en el conjunto de la UE sobre la noción de molestias en el orden público asociada al consumo de drogas, así como de indicadores fiables para la recogida de datos, sigue siendo difícil efectuar una evaluación objetiva del problema. "Pero lo que está claro", concluye la agencia, "es que proteger a las comunidades locales de las consecuencias negativas del consumo, la adicción y el tráfico de drogas se está convirtiendo en algunos países europeos es una verdadera preocupación política."
“Per il momento non è chiaro quanto questa nuova categoria di politica di lotta alla droga sia la conseguenza di un reale incremento della turbativa all’ordine pubblico connessa alla droga oppure sia dovuta ad un aumento dell’intolleranza della società nei confronti dei tossicodipendenti ”, afferma l’OEDT. La mancanza, a livello europeo, di una definizione comune di “turbativa all’ordine pubblico connessa alla droga”, nonché di indicatori affidabili per la raccolta di dati, rende per il momento difficile valutare il problema con obiettività. “È tuttavia chiaro”, conclude l’agenzia, “che la protezione delle comunità locali dalle ripercussioni negative dell’abuso, della dipendenza e del traffico di droga si sta ora imponendo in diverse parti d’Europa come una questione politica più che concreta”.
Volgens het EWDD is het nog niet duidelijk in welke mate deze nieuwe beleidscategorie het gevolg is van een werkelijke toename van drugsgerelateerde publieke overlast of van een toenemende onverdraagzaamheid van onze samenleving jegens drugsgebruikers. Aangezien er in de Europese Unie geen gemeenschappelijke definitie bestaat van drugsgerelateerde publieke overlast en er geen betrouwbare indicatoren zijn voor het verzamelen van gegevens, is het nog altijd moeilijk dit probleem objectief te meten. “Duidelijk is echter”, zo concludeert het EWDD, “dat bescherming van de lokale samenleving tegen de negatieve gevolgen van drugsgebruik, drugsverslaving en drugshandel, in delen van Europa een onderwerp van werkelijke politieke bezorgdheid wordt.”
"Det er på nuværende tidspunkt uklart, i hvilken udstrækning denne nye kategori af narkotikapolitik er resultatet af en reel forøgelse af den narkotikarelaterede forstyrrelse af den offentlige orden og ikke en stigende intolerance i vore samfund over for stofbrugere", udtaler EONN. Det forhold, at der ikke findes en fælles definition af narkotikarelateret forstyrrelse af den offentlige orden på EU-plan og heller ikke pålidelige indikatorer til indsamling af data, betyder, at det stadig er vanskeligt at vurdere problemet objektivt. "Derimod fremgår det klart", konkluderer EONN, "at beskyttelsen af lokalsamfundene mod de negative konsekvenser af stofbrug, stofafhængighed og ulovlig narkotikahandel i dag i dele af Europa nu giver anledning til meget reel politisk bekymring".
  Caixa 2  
A perturbação da ordem pública é uma preocupação emergente no debate sobre a política em matéria de droga, tanto a nível nacional como a nível europeu. Os comportamentos e actividades normalmente abrangidos pelo termo “perturbação da ordem pública relacionada com a droga” já existem há muito na maioria dos Estados-Membros, nos países candidatos e na Noruega.
Public nuisance is an emerging concern within drug policy debate, at both national and European level. Behaviours and activities usually covered by the term ‘drug-related public nuisance’ have long existed in most of the Member States, candidate countries and Norway. Hence, we are looking not at new phenomena, but rather at a new tendency in drug policy, apparent in at least some Member States, to categorise and collate these phenomena under an umbrella concept, and to set the reduction in their occurrence as an objective of national drug strategy.
Les nuisances publiques constituent une préoccupation nouvelle dans le débat politique sur la drogue au plan national et européen. Les comportements et activités généralement couverts par l'expression «nuisances publiques liées à la drogue» existent depuis longtemps dans la plupart des États membres, les pays candidats et la Norvège. Il ne s'agit donc pas d'un phénomène nouveau, mais plutôt d'une nouvelle tendance de la politique antidrogue, qui émerge dans quelques États membres, à classer et à regrouper ces phénomènes sous un concept générique et à considérer la réduction de leur fréquence comme un objectif de la stratégie nationale antidrogue.
Die Störung der öffentlichen Ordnung ist sowohl auf nationaler als auch auf europäischer Ebene in zunehmendem Maße Gegenstand der politischen Drogendebatte. Die Verhaltensweisen und Aktivitäten, die gewöhnlich unter dem Begriff „drogenbedingte Störung der öffentlichen Ordnung“ zusammengefasst werden, sind in den meisten Mitgliedstaaten, den Beitritts- bzw. Kandidatenländern und in Norwegen bereits seit langer Zeit zu beobachten. Es geht hier also nicht um ein neues Phänomen, sondern vielmehr um die neue, zumindest in einigen Mitgliedstaaten zu beobachtende Tendenz in der Drogenpolitik, diese Erscheinungen unter einem Oberbegriff einzustufen und zusammenzuführen und ihre Reduzierung als Ziel in der nationalen Drogenstrategie zu verankern.
Las alteraciones del orden público constituyen una nueva preocupación en el debate sobre la política en materia de drogas, tanto a nivel nacional como europeo. Los comportamientos y actividades comprendidas normalmente bajo el término «alteraciones del orden público relacionadas con las drogas» existen desde hace mucho tiempo en la mayoría de Estados miembros, los países candidatos y Noruega. Por lo tanto, no se trata de un fenómeno nuevo, sino de una nueva tendencia en la política antidroga -evidente por lo menos en algunos Estados miembros- a clasificar y comparar estos conceptos englobándolos en una misma categoría, y a convertir en objetivo de la estrategia nacional en materia de drogas la reducción de su incidencia.
I reati contro l’ordine pubblico rappresentano un problema emergente nel dibattito sulle politiche in materia di droga a livello tanto nazionale quanto europeo. I comportamenti e le azioni solitamente compresi nella definizione di “reati contro l’ordine pubblico connessi alla droga” si osservano da tempo nella maggior parte degli Stati membri, dei paesi candidati all’adesione e in Norvegia. Non si sta quindi prendendo atto di nuovi fenomeni, bensì si osserva una nuova tendenza della strategia in materia di droga, perlomeno in alcuni Stati membri, a classificare e a raggruppare tali fenomeni sotto un’unica definizione e a fissare tra gli obiettivi della strategia nazionale in materia di droga la riduzione di tali fenomeni.
Η όχληση του κοινού είναι ένα πρόβλημα που αναφέρεται ολοένα και περισσότερο στις συζητήσεις σχετικά με την πολιτική για τα ναρκωτικά, τόσο σε εθνικό όσο και σε ευρωπαϊκό επίπεδο. Οι συμπεριφορές και οι δραστηριότητες που καλύπτονται συνήθως από τον όρο «όχληση του κοινού συνδεόμενη με τα ναρκωτικά» υπάρχουν εδώ και καιρό στα περισσότερα κράτη μέλη, στις υποψήφιες χώρες και στη Νορβηγία. Επομένως, δεν πρόκειται για νέα φαινόμενα, αλλά μάλλον για μια νέα τάση στην πολιτική για τα ναρκωτικά, εμφανή σε ορισμένα τουλάχιστον κράτη μέλη, με στόχο την ταξινόμηση σε κατηγορίες και τη συγκέντρωση των φαινομένων αυτών κάτω από μια συνολική έννοια, και τη συμπερίληψη της μείωσης της εμφάνισής τους στους στόχους της εθνικής στρατηγικής για την καταπολέμηση των ναρκωτικών.
Op zowel nationaal als Europees niveau speelt de problematiek van de publieke overlast een steeds grotere rol in het debat over het drugsbeleid. De meeste lidstaten, kandidaat-lidstaten en Noorwegen rangschikken al geruime tijd bepaalde gedragingen en activiteiten onder het begrip “drugsgerelateerde publieke overlast”. Het gaat dan ook niet om nieuwe verschijnselen, maar meer om een nieuwe tendens in het drugsbeleid, die zich in ieder geval in een aantal lidstaten voordoet, om deze verschijnselen onder een parapluconcept samen te brengen en om het terugdringen ervan als een van de doelstellingen van de nationale drugsstrategie op te nemen.
Rušení veřejného pořádku je otázka, která se stává předmětem debat v rámci protidrogové politiky na národní i evropské úrovni. Chování a aktivity, jež lze obvykle zahrnout pod pojem „rušení veřejného pořádku související s drogami“, již dlouho existují ve většině členských států, kandidátských zemí a v Norsku. Proto před námi nestojí nové jevy, ale spíše nová tendence v protidrogové politice, která je patrná alespoň v některých členských státech. Jedná se o trend kategorizovat a shrnout tyto jevy pod určitou zastřešující koncepci a stanovit omezení jejich výskytu jako cíl národní protidrogové strategie.
Forstyrrelse af den offentlige orden giver anledning til stigende bekymring i den narkotikapolitiske debat på både nationalt og europæisk plan. De adfærdsmønstre og aktiviteter, der normalt er omfattet af udtrykket 'narkotikarelateret forstyrrelse af den offentlige orden', har længe eksisteret i hovedparten af medlemsstaterne, kandidatlandene og Norge. Der er således ikke tale om nye fænomener, men snarere om en ny tendens i forbindelse med narkotikapolitikken, som har gjort sig gældende i det mindste i nogle medlemsstater, hvor disse fænomener henføres og samles under et paraplybegreb, og en nedbringelse af forekomsten heraf opstilles som et mål for den nationale narkotikastrategi.
Üldust häiriv tegevus on üha suurenev mure uimastipoliitika alastes aruteludes nii riiklikul kui Euroopa tasandil. „Uimastitega seotud üldust häiriva tegevuse” mõiste all käsitletav käitumine ja tegevused on enamikus liikmesriikides, kandidaatriikides ja Norras kaua eksisteerinud. Seega ei ole tegemist uue nähtusega, küll aga uue, vähemalt mõnedes liikmesriikides täheldatava suundumusega uimastipoliitikas, liigitada ja koondada need nähtused ühe ja sama mõiste alla ja seada nende esinemise vähendamine riikliku uimastistrateegia eesmärgiks.
Yleinen haitta on kasvava huolenaihe huumepolitiikasta sekä kansallisella että Euroopan tasolla käytävissä keskusteluissa. "Huumeisiin liittyvällä yleisellä haitalla" tavallisesti tarkoitettua käyttäytymistä ja toimintaa on esiintynyt useimmissa jäsenvaltioissa, ehdokasvaltioissa ja Norjassa jo pitkään. Ilmiö ei siis ole uusi, mutta ainakin joissakin maissa on huumepolitiikan alalla ilmaantunut uusi suuntaus tämän ilmiön luokittelemiseksi ja yhdistämiseksi yleisen käsitteen alle ja sen esiintymisen vähentämisen asettamiseksi kansallisen huumestrategian tavoitteeksi.
  press4-pt  
Que objectivos pretendem as políticas atingir e que tipos de intervenção estão a ser implementados, independentemente de visarem ou não reduzir, específica e explicitamente, a perturbação da ordem pública relacionada com a droga?
To what extent is this tendency shared by European countries? Is there a consensual definition for this concept? How are the nature and the extent of the phenomena to be assessed? What are the policies aiming to achieve and what types of interventions are being implemented, regardless of whether or not they are specifically and explicitly designed to reduce drug-related public nuisance? Are any evaluation results already available and are quality standards for intervention established? All these are among the core questions that this selected issue aims to address.
Dans quelle mesure cette tendance est-elle répandue dans les pays européens? Existe-t-il un consensus sur la définition de ce concept? Comment évaluer la nature et l'ampleur de ce phénomène? Quelles sont les politiques qui ont pour but de réduire les nuisances publiques liées à la drogue et quels types d'interventions sont mises en œuvre, indépendamment du fait qu'elles soient spécifiquement et explicitement conçues dans ce but? Existe-t-il déjà des résultats d'évaluation, et des normes de qualité ont-elles été définies pour les interventions? Voilà quelques-unes des principales questions auxquelles ce dossier s'efforce de répondre.
In welchem Maße ist diese Tendenz in den europäischen Ländern verbreitet? Gibt es eine einvernehmliche Definition dieses Begriffs? Wie sind Art und Ausmaß des Phänomens zu bewerten? Was bezwecken die politischen Maßnahmen und welche Arten von Interventionen werden durchgeführt – unabhängig davon, ob sie speziell und ausdrücklich konzipiert wurden, um die drogenbedingte Störung der öffentlichen Ordnung einzudämmen? Liegen bereits Evaluierungsergebnisse vor und wurden Qualitätsstandards für Interventionen geschaffen? All diese Fragen gehören zu den Schlüsselthemen, die in diesem ausgewählten Thema behandelt werden sollen.
¿Hasta qué punto comparten esta tendencia los países europeos? ¿Existe una definición consensuada para este concepto? ¿Cómo deben valorarse la naturaleza y la extensión de este fenómeno? ¿Qué pretenden alcanzar las políticas y qué tipo de intervenciones se aplican, se hayan diseñado o no específica y expresamente para reducir las alteraciones del orden público relacionadas con las drogas? ¿Se dispone ya de algunos resultados de la evaluación y se han establecido normas de calidad para la intervención? Todos estos interrogantes esenciales se tratan en este apartado de cuestiones particulares.
In proposito ci si domanda fino a che punto i paesi europei condividono questa posizione; se esiste una definizione concordata del concetto; come vanno valutate la natura e la portata di tali fenomeni; quali traguardi si prefiggono queste politiche e quali tipi di interventi vengono messi a punto, indipendentemente dal fatto che essi siano o non siano specificatamente ed esplicitamente concepiti per contrastare i reati contro l’ordine pubblico connessi alla droga; se siano già a disposizione i risultati delle valutazioni e se gli standard qualitativi per gli interventi siano già stati fissati. Si tratta di alcuni degli interrogativi chiave cui tale questione intende trovare una risposta.
Σε ποιο βαθμό η τάση αυτή είναι κοινή στις ευρωπαϊκές χώρες; Υπάρχει συναινετικός ορισμός της έννοιας; Πώς πρέπει να εκτιμηθούν η φύση και η έκταση των φαινομένων; Ποιες είναι οι πολιτικές για την επίτευξη του στόχου αυτού και τι είδους παρεμβάσεις υλοποιούνται, ανεξάρτητα από το κατά πόσον έχουν σχεδιασθεί ειδικά και ρητά για τη μείωση της όχλησης του κοινού που συνδέεται με τα ναρκωτικά; Υπάρχουν διαθέσιμα αποτελέσματα αξιολόγησης και έχουν θεσπισθεί πρότυπα ποιότητας για τις παρεμβάσεις; Αυτά είναι μερικά από τα καίρια ερωτήματα που επιχειρεί να δώσει απάντηση αυτό το επιλεγμένο θέμα.
In welke mate is dit een gemeenschappelijke tendens in de Europese landen? Bestaat er overeenstemming over een definitie van dit concept? Hoe dient de aard en de omvang van de verschijnselen geëvalueerd te worden? Wat zijn de beleidsdoelstellingen en welk soort interventies worden er ten uitvoer gelegd, los van de vraag of zij al dan niet specifiek en expliciet bedoeld zijn om de drugsgerelateerde publieke overlast te verminderen? Zijn er al resultaten van evaluaties bekend of kwaliteitsnormen voor interventies vastgelegd? Dit zijn allemaal wezenlijke vragen die in deze speciale kwestie worden behandeld.
Do jaké míry tuto tendenci sdílejí evropské země? Existuje konsensuální definice této koncepce? Jaký je charakter a rozsah tohoto jevu, jež má být předmětem hodnocení? Jaké jsou politiky, jichž má být dosaženo, a jaké typy intervencí jsou zaváděny bez ohledu na to, zda jsou či nejsou konkrétně a výslovně navrženy tak, aby omezovaly rušení veřejného pořádku souvisejícího s drogami? Jsou již k dispozici nějaké výsledky hodnocení a byly již vytvořeny standardy kvality zásahu? Toto vše jsou základní otázky, na jejichž řešení se toto vybrané téma zaměřuje.
I hvilken udstrækning gør denne tendens sig gældende i de forskellige europæiske lande? Findes der en fælles definition af dette begreb? Hvilken karakter og hvilket omfang har de fænomener, der skal vurderes? Hvad sigter politikkerne mod at opnå, og hvilke former for tiltag gennemføres, uanset om de specifikt og udtrykkeligt er rettet mod at reducere den narkotikarelaterede forstyrrelse af den offentlige orden? Foreligger der allerede evalueringsresultater, og er der fastsat kvalitetsstandarder for indsatsen? Alle disse spørgsmål indgår blandt de centrale spørgsmål, som dette udvalgte tema tager sigte på at besvare.
Millises ulatuses on see suundumus levinud teistes Euroopa riikides? Kas seda kontseptsiooni mõistetakse ühtemoodi? Kuidas hinnata antud nähtuse olemust ja ulatust? Mida soovitakse selle poliitikaga saavutada ja milliseid meetmeid kavandatakse sekkumiseks rakendada, olgu need siis spetsiaalselt ja otseselt uimastitega seotud üldsust häirivat tegevuse vähendamiseks loodud või mitte? Kas hindamistulemused on juba kättesaadavad ja kas on kehtestatud sekkumise edukust mõõtvad standardid? Ülaltoodud küsimused on peamised teemad, mida antud valikteemas käsitletakse.
Kuinka yleinen tämä suuntaus on Euroopan maissa? Onko tälle käsitteelle olemassa yksimielinen määritelmä? Miten ilmiön luonnetta ja laajuutta tulisi arvioida? Mihin politiikoilla tähdätään, ja millaisia toimia toteutetaan riippumatta siitä, pyritäänkö niillä erityisesti ja ainoastaan vähentämään huumeisiin liittyvää yleistä haittaa? Onko arvioista vielä saatavilla mitään tuloksia, ja onko toimille vahvistettu laatuvaatimukset? Nämä ovat kaikki keskeisiä kysymyksiä, joihin tässä erityiskysymyksessä pyritään vastaamaan.
  press4-pt  
O Presidente do OEDT, Marcel Reimen, explica: “Quando falamos de perturbação da ordem pública relacionada com a droga, não nos referimos apenas à criminalidade, mas também a uma gama mais vasta de comportamentos anti-sociais que destroem a segurança, a saúde e a ordem de uma comunidade, prejudicando a qualidade de vida e o bem-estar dos seus habitantes. A actual preocupação com este tipo de perturbação que constatamos na cena política é uma resposta a estas influências negativas que se fazem sentir nas nossas comunidades”.
M. Marcel Reimen, président de l’OEDT, déclare: «Lorsque nous évoquons les nuisances publiques liées à la drogue, nous ne faisons pas seulement référence à la criminalité, mais aussi à un ensemble élargi de comportements anti-sociaux qui troublent la sécurité, la salubrité et l’ordre d’une communauté, compromettant ainsi la qualité et la jouissance paisible de la vie pour ses habitants. Les préoccupations actuelles au sujet des nuisances publiques liées à la drogue que nous observons actuellement au plan politique constituent une réaction à ces influences négatives dans notre propre voisinage.»
Marcel Reimen, der Vorsitzende des Verwaltungsrats der EBDD, hebt hervor: „Wenn wir von drogenbedingter Störung der öffentlichen Ordnung sprechen, beziehen wir uns nicht nur auf kriminelle Handlungen, sondern auf ein breiteres Spektrum von antisozialen Verhaltensweisen, die die Sicherheit, Gesundheit und Sauberkeit eines Stadtteils gefährden und so die Lebensqualität und Lebensfreude ihrer Bewohner beeinträchtigen. Die gegenwärtige Besorgnis der politischen Entscheidungsträger im Hinblick auf  die drogenbedingte Störung der öffentlichen Ordnung ist eine Reaktion auf diese negativen Einflüsse in  unserer Wohnumgebung“.
Marcel Reimen, presidente del OEDT, explica: "Cuando hablamos de molestias en el orden público ligadas al consumo de estupefacientes no estamos refiriéndonos únicamente a actos delictivos sino a un espectro más amplio de conductas antisociales que perturban la seguridad, la salud y la higiene de una comunidad, amenazando la calidad de vida y las oportunidades de esparcimiento de las personas que la integran.             La preocupación que suscitan actualmente a nivel político los problemas de esta índole es una respuesta a la constatación de dichas influencias negativas en nuestros propios entornos más cercanos".
Marcel Reimen, presidente dell’OEDT, afferma: “Quando si parla di turbativa all’ordine pubblico connessa alla droga non ci si riferisce unicamente alla criminalità, bensì anche ad una più ampia gamma di comportamenti antisociali che si ripercuotono negativamente sulla sicurezza, la salute e l’ordine della società, riducendo la qualità della vita. Le preoccupazioni espresse ora a livello politico riguardo alla turbativa all’ordine pubblico connessa alla droga sono una risposta a tali influenze negative sulla nostra società”.
Όpως aνafέρeι ο pρόedρος tου ΕΚΠΝΤ Marcel Reimen: «Όtaν γίνetaι λόγος γιa dηµόsιa paρeνόχληsη se sχέsη µe ta νaρκωtικά, deν υpοdηλώνetaι µόνο η eγκληµatικόtηta, aλλά ένa eυρύteρο fάsµa aνtικοινωνικών sυµpeριfορών οι οpοίeς dιataράssουν tην asfάλeιa, tην υγeίa κaι tην eυtaξίa µιaς κοινόtηtaς, υpονοµeύονtaς tην pοιόtηta ζωής κaι tην eυζωίa tων µeλών tης. Ο pροßληµatιsµός pου dιaµορfώνetaι epί tου paρόνtος stον pολιtικό stίßο sχetικά µe tη dηµόsιa paρeνόχληsη apό ta νaρκωtικά apοteλeί µιa aνtίdρasη stις aρνηtικές epιptώseις aυtού tου faινοµένου stις γeιtονιές µaς».
Marcel Reimen, voorzitter van de raad van bestuur van het EWDD: “Als wij het hebben over drugsgerelateerde publieke overlast, dan praten we niet alleen over criminaliteit, maar ook over een grote verscheidenheid aan antisociaal gedrag dat de veiligheid, gezondheid en orde van een samenleving verstoort, en de kwaliteit van leven van de samenleving op het spel zet. De bezorgdheid over deze overlast die wij momenteel op het politieke toneel waarnemen, is een reactie op de negatieve invloed ervan in onze eigen directe omgeving.”
Předseda EMCDDA Marcel Reimen říká: „Hovoříme-li o rušení veřejného pořádku v souvislosti s drogami, nepoukazujeme tím jenom na zločinnost, ale rovněž na širší okruh protispolečenského chování, které narušuje bezpečnost, zdraví a spořádanost komunity a ohrožuje kvalitu života a radost ze života jejich obyvatel. Současné obavy z rušení veřejného pořádku souvisejícího s drogami, jichž jsme nyní svědky na politické scéně, jsou reakcí na tyto záporné vlivy v našem nejbližším okolí.“
EONN's bestyrelsesformand Marcel Reimen udtaler: "Når vi taler om narkotikarelateret forstyrrelse af den offentlige orden, menes der hermed ikke kun kriminalitet, men også en bredere vifte af antisociale adfærds-mønstre, som påvirker sikkerheden, sundheden og ordentligheden i samfundet og sætter borgernes livskvalitet og -glæde på spil. Den nuværende bekymring over den narkotikarelaterede forstyrrelse af den offentlige orden, som vi nu er vidne til på politisk plan, er en reaktion på disse negative påvirkninger i vore egne lokalmiljøer".
EMCDDA esimees Marcel Reimen ütles: “Uimastitega seotud korrarikkumistest rääkides peame silmas mitte üksnes kuritegevust, vaid ühiskonnavastast käitumist laiemalt, mis ohustab üldsuse julgeolekut, tervist ja heakorda ning vähendab inimeste elukvaliteeti ja -rõõmu. Praegu poliitikaareenil esilekerkinud mure uimastitega seotud korrarikkumiste pärast on vastureaktsioon meie lähiümbruse negatiivsetele mõjudele.”
EMCDDA:n puheenjohtaja Reimen toteaa seuraavaa: “Kun puhutaan huumeista johtuvista julkisista häiriöistä, ei viitata vain rikollisuuteen, vaan myös yhteiskunnalle vahingollisten käyttäytymismuotojen laajempaan kirjoon, joka häiritsee turvallisuutta, terveyttä ja siisteyttä yhteiskunnassa ja haittaa sen asukkaiden elämänlaatua ja elämään tyytyväisyyttä. Tämänhetkinen poliittinen huoli huumeiden julkisista haitoista on reagointia oman asuinalueen kielteisiin ilmiöihin."
Marcel Reimen, az EMCDDA elnöke a következoképpen fogalmazott: „Amikor a kábítószerrel összefüggo közrend, köznyugalom megzavarásáról beszélünk, nemcsak a bunözésre kell gondolnunk, hanem azokra az antiszociális magatartásformákra is, amelyek negatív hatással vannak egy közösség biztonságára, egészségére és rendjére, valamint veszélyeztetik a lakosság életminoségét és életélvezetét. A kábítószerrel összefüggo közrend megzavarása terén jelenleg az a politikai célkituzés, hogy sikerüljön választ adni a közvetlen környezetünkben megjeleno negatív hatásokra”.
Styreleder for EONN, Marcel Reimen, sier: “Når vi snakker om narkotikarelaterte ordensforstyrrelser, tenker vi ikke bare på kriminalitet, men også på mange andre former for antisosial atferd som påvirker tryggheten, helsen og orden i lokalsamfunnet og setter innbyggernes livskvalitet og livsglede på spill. De bekymringene som narkotikarelaterte ordensforstyrrelser i dag vekker på den politiske arena, er en reaksjon på disse negative påvirkningene på våre egne nabolag.”
  press4-pt  
“Os comportamentos, situações e actividades associados à perturbação da ordem pública relacionada com a droga já existem há muito na maioria dos Estados-Membros, nos países candidatos e na Noruega, não constituindo, portanto, um fenómeno novo”, afirma a Agência.
EMCDDA Chairman Marcel Reimen says: ‘When we talk about drug-related public nuisance we are not only referring to crime, but also to a broader range of anti-social behaviours that disrupt the safety, health and tidiness of a community, jeopardising the quality and enjoyment of life of its inhabitants. The current concern over drug-related public nuisance that we are now witnessing in the policy arena is a response to these negative influences in our own neighbourhoods’.
«Les comportements, situations et activités généralement couverts par le concept de “nuisances publiques liées à la drogue” existent depuis longtemps dans la plupart des États membres de l’UE, les pays candidats et la Norvège et ne constituent pas un phénomène nouveau», déclare l’OEDT. «Ce qui est nouveau en revanche est la tendance croissante parmi les décideurs politiques dans certains pays à regrouper ces phénomènes sous un concept générique à traiter dans le cadre des stratégies nationales antidrogue».
“I comportamenti, le situazioni e le attività di turbativa all’ordine pubblico connessi alla droga esistono da tempo nella maggior parte degli Stati membri dell’UE, dei paesi candidati e della Norvegia e non sono un fenomeno nuovo”, afferma l’agenzia. “Nuova è invece la tendenza crescente che si registra tra i responsabili delle politiche di alcuni paesi ad affrontarli in modo univoco, nell’ambito delle strategie nazionali di lotta agli stupefacenti”.
“De meeste lidstaten, kandidaat-lidstaten en Noorwegen rangschikken al geruime tijd bepaalde gedragingen en activiteiten onder het begrip ‘drugsgerelateerde publieke overlast’. Het gaat dan ook niet om nieuwe verschijnselen”, aldus het agentschap. “Het gaat meer om een nieuwe tendens in het drugsbeleid die zich in ieder geval in een aantal lidstaten voordoet, om deze verschijnselen onder een parapluconcept samen te brengen en om het terugdringen ervan als een van de doelstellingen van de nationale drugsstrategie op te nemen.”
„Chování, situace a cinnosti spojené s rušením veiejného poiádku souvisejícím s drogami se vyskytují dlouho ve vetšine clenských státn EU, kandidátských zemí a Norsku a nejsou novými jevy“, uvádí agentura. „Nová je sílící tendence politických ciniteln v nekterých zemích zastiešit je jedinou koncepcí, podle níž by se melo ke všem piistupovat v rámci národních protidrogových strategií.“
"De adfærdsmønstre, situationer og aktiviteter, der er forbundet med narkotikarelateret forstyrrelse af den offentlige orden, har længe eksisteret i hovedparten af EU-medlemsstaterne, kandidatlandene og Norge, og der er ikke tale om nye fænomener", udtaler EONN. "Det nye er den stigende tendens, som gør sig gældende blandt beslutningstagere i nogle lande, hvor disse fænomener samles under et enkelt paraplybegreb, som skal håndteres som led i nationale narkotikastrategier".
EMCDDA esimees Marcel Reimen ütles: “Uimastitega seotud korrarikkumistest rääkides peame silmas mitte üksnes kuritegevust, vaid ühiskonnavastast käitumist laiemalt, mis ohustab üldsuse julgeolekut, tervist ja heakorda ning vähendab inimeste elukvaliteeti ja -rõõmu. Praegu poliitikaareenil esilekerkinud mure uimastitega seotud korrarikkumiste pärast on vastureaktsioon meie lähiümbruse negatiivsetele mõjudele.”
“Huumeidenkäyttöön liittyvässä käyttäytymisessä, tilanteissa ja toiminnassa, on esiintynyt pitkään erityyppisiä julkisia häiriöitä useimmissa EU:n jäsenvaltioissa, ehdokasmaissa ja Norjassa. Ilmiö ei ole uusi”, virastosta todetaan. “Uutta on joissakin maissa voimistuva poliittisten päättäjien pyrkimys yhdistää kyseiset ilmiöt yhden yläkäsitteen alle, jota käsitellään yhtenäisenä kokonaisuutena kansallisissa huumestrategioissa.”
„A kábítószerrel összefüggö közrend megzavarásával együtt járó magatartások, helyzetek és cselekmények a legtöbb EU-tagállamban, a tagjelölt országokban és Norvégiában régóta elöfordulnak, tehát nem számítanak új jelenségnek” – mutatott rá a központ. „Újdonság azonban, hogy egyes országok politikai döntéshozói egyre inkább hajlanak arra, hogy ezeket a jelenségeket egyetlen csoportba összegyüjtve a nemzeti kábítószer-ellenes stratégiák keretében kezeljék”.
Styreleder for EONN, Marcel Reimen, sier: “Når vi snakker om narkotikarelaterte ordensforstyrrelser, tenker vi ikke bare på kriminalitet, men også på mange andre former for antisosial atferd som påvirker tryggheten, helsen og orden i lokalsamfunnet og setter innbyggernes livskvalitet og livsglede på spill. De bekymringene som narkotikarelaterte ordensforstyrrelser i dag vekker på den politiske arena, er en reaksjon på disse negative påvirkningene på våre egne nabolag.”
„Zachowania, sytuacje i działania zwiazane z naruszeniem porzadku publicznego, których przyczyna sa narkotyki, istnieja od dawna w wiekszosci Panstw Członkowskich UE, krajów kandydujacych oraz w Norwegii, i nie sa zjawiskiem nowym” – stwierdza Agencja. – „Nowa jest natomiast tendencja wsród decydentów niektórych krajów do klasyfikowania tych zagadnien w ramach jednej ogólnej koncepcji realizowanej w ramach krajowych strategii antynarkotykowych".
„Comportamentele, situaIiile şi activitǎIile asociate tulburǎrii ordinii publice ca urmare a consumului de droguri existǎ de mult timp în statele membre UE, în Iǎrile candidate şi Norvegia. Prin urmare, nu este vorba de un fenomen nou”, declarǎ agenIia. „Nouǎ este tendinIa din ce în ce mai evidentǎ a politicilor antidrog din unele Iǎri de a grupa aceste fenomene sub un concept „umbrelǎ”, care sǎ fie folosit în strategiile naIionale privind drogurile.”
PodÍa agentúry: „Správanie, situácie a cinnosti spojené so znepokojením verejnosti vo vzÍahu k drogám už dlho existujú vo väcšine clenských štátov EÚ, kandidátskych krajinách a Nórsku a nie sú novým fenoménom.“ „Nová je však silnejúca tendencia medzi vedúcimi verejnými predstaviteÍmi niektorých štátov, zoskupovaÍ tieto postupy do jednotnej koncepcie a riešiÍ ich v rámci národnej protidrogovej stratégie.“
"Vedenja, razmere in dejavnosti, povezana z motnjami javnega reda in miru zaradi drog, niso novi pojavi, saj že dolgo obstajajo v vecini držav clanic EU, držav kandidatk in na Norveškem," pravi Agencija. "Nova pa je narašcajoca težnja oblikovalcev politike v nekaterih državah, da bi vse te pojave združili pod en sam krovni koncept, ki bi se obravnaval znotraj nacionalnih politik o drogah."
  press4-pt  
Embora a maioria dos países da UE não mencione a perturbação da ordem pública (indicando-a como tal) como um objectivo central da sua estratégia nacional de luta contra a droga, aborda os diversos actos abrangidos pelo termo sob a designação mais vasta de segurança e ordem pública.
Bien que la majorité des pays de l’UE ne fassent pas des nuisances publiques (qualifiées en tant que telles) la cible centrale de leur stratégie de drogue nationale, ils englobent les divers actes couverts par ces termes sous l’expression plus large de «sécurité et ordre public». Au sein de ce groupe, la plupart des pays, essentiellement les nouveaux États membres de l’UE, abordent le problème au travers de mesures et de lois non spécifiques, en traitant des problèmes tels que l’état d’ébriété en public ou la pollution sonore.
Obwohl die meisten EU-Länder die Störung der öffentlichen Ordnung nicht explizit als zentrales Ziel in ihrer nationalen Drogenstrategie benennen, befassen sie sich mit dem durch diesen Begriff abgedeckten Verhalten unter der weiter gefassten Bezeichnung von Sicherheit und öffentlicher Ordnung. In den meisten Ländern dieser Gruppe, hauptsächlich in den neuen EU-Mitgliedstaaten, wird dieses Problem durch allgemeine Maßnahmen und Gesetze angegangen die sich etwa mit Intoxikation in der Öffentlichkeit oder Lärmbelästigung auseinandersetzen.
En la actualidad son cinco los países – Bélgica, Irlanda, Luxemburgo, Países Bajos y Reino Unido – que se han fijado como objetivo fundamental de su política nacional sobre drogas la disminución de las molestias en el orden público ligadas al consumo de estupefacientes y que han puesto en marcha para ello una estrategia coordinada en la que se combinan aspectos sanitarios, sociales, de seguridad pública y ambientales.
Sebbene la maggior parte degli Stati membri dell’UE non considerino la turbativa all’ordine pubblico connessa alla droga (in quanto tale) un obiettivo essenziale della loro strategia nazionale in materia di droga, essi includono le azioni interessate da tale definizione nel più ampio contesto della sicurezza e dell’ordine pubblico. In tale ambito la maggior parte dei paesi, soprattutto i nuovi Stati membri dell’UE, affrontano la questione con leggi e interventi non specifici, occupandosi di tematiche quali gli stati di alterazione in luoghi pubblici o l’inquinamento acustico.
Hoewel de meeste EU-lidstaten publieke overlast als zodanig geen centraal doel van hun nationale drugsbeleid noemen, pakken zij de verschillende aspecten van dit probleem wel aan onder het bredere concept van veiligheid en openbare orde. De meeste landen in deze groep, voornamelijk de nieuwe EU-lidstaten, gaan daarbij niet gericht of met specifieke wetgeving te werk maar pakken problemen aan als intoxicatie in het openbaar of geluidsoverlast.
Selv om de fleste EU-lande ikke angiver forstyrrelse af den offentlige orden (rubriceret som sådan) som værende et centralt mål for deres nationale narkotikastrategi, behandler de faktisk den adfærd, der omfattes af begrebet, under den bredere betegnelse sikkerhed og offentlig orden. Inden for denne gruppe tager de fleste lande, i vid udstrækning de nye EU-medlemsstater, fat på spørgsmålet ved hjælp af ikke-specifikke foranstaltninger og lovgivninger, der vedrører spørgsmål som f.eks. indtagelse af stoffer på offentlige steder eller støjforurening.
Kuigi suurem osa ELi riike ei nimeta avaliku korra rikkumisi (sellise nimetuse all) oma siseriikliku uimastistrateegia keskse eesmärgina, käsitlevad nad selle mõiste alla kuuluvaid tegevusi laiema teema, julgeoleku ja avaliku korra raames. Selles rühmas kasutab enamik riike, peamiselt ELi uued liikmesriigid, probleemi lahendamiseks mittespetsiifilisi sekkumisvahendeid ja seadusi, võideldes selliste nähtustega nagu avalikus kohas viibimine joobeseisundis või mürasaaste.
Vaikka suurin osa EU-maista ei ilmoita julkisten häiriöiden olevan sinänsä kansallisen huumepolitiikan keskeinen kohde, ne käsittelevät monenlaista käsitteeseen sisältyvää toimintaa laajemman turvallisuuden ja yleisen järjestyksen nimikkeen yhteydessä. Tähän ryhmään kuuluvat maat, pääosin EU:n uudet jäsenvaltiot, käsittelevät ongelmaa enimmäkseen yleisin toimenpitein tai lainsäädännöllisin keinoin, jotka koskevat päihteiden käyttöä julkisilla paikoilla tai melusaastetta.
Bár az EU-tagállamok többsége a közrend megzavarását (mint fogalmat) nem szerepelteti központi célként a nemzeti kábítószer-ellenes stratégiában, az e fogalom körébe sorolható cselekményekkel azért foglalkoznak a tágabb értelemben vett biztonság és a közrend témakörén belül. E csoporton belül a legtöbb ország, föként az új EU-tagállamok intézkedései és jogszabályai nem kifejezetten ezt a problémát célozzák, hanem más kérdéseket, például a nyilvános kábítószeres intoxikációt vagy a csendháborítást szabályozzák.
Chociaz wiekszosc krajów UE nie uczyniła naruszen porzadku publicznego (jako takich) głównym celem krajowych strategii antynarkotykowych, panstwa te podejmuja działania w odniesieniu do róznych zjawisk w ramach szerzej ujetej polityki bezpieczenstwa i porzadku publicznego. Wiekszosc panstw w tej grupie, przede wszystkim nowe Panstwa Członkowskie UE, reaguje na ten problem poprzez ogólne interwencje i przepisy, dotyczace zagadnien takich jak odurzanie sie w miejscu publicznym lub hałasowanie.
Deşi majoritatea ţǎrilor UE nu raporteazǎ tulburarea ordinii publice ca urmare a consumului de droguri (sub aceastǎ denumire) ca pe un obiectiv central al strategiei lor naIionale privind drogurile, faptele incluse sub acest termen sunt abordate la domeniul Securitate şi ordine publicǎ. În cadrul acestui grup, majoritatea Iǎrilor, mai ales noile state membre UE, abordeazǎ problema menIionatǎ prin intervenIii şi legi nespecifice, care se referǎ la aspecte cum ar fi consumul de droguri în public sau poluarea fonicǎ.
Šeprav v vecini držav EU motnje javnega reda in miru (pod tem nazivom) niso osrednji cilj nacionalne strategije o drogah, se z razlicnimi vprašanji, ki jih izraz zajema, soocajo v širšem podrocju varnosti in javnega reda. V tej skupini vecina držav – vecinoma so to nove države clanice EU – vprašanje obravnava z nespecificnimi intervencijami in zakoni, ki pokrivajo vprašanja, kot sta omamljanje v javnosti ali obremenitev s hrupom.
  Droga no local de traba...  
Outras respostas incluem a adopção de leis contra a perturbação da ordem pública especificamente causada pela droga (Espanha, França, Reino Unido – por exemplo, regulamentação das raves; medidas contra o abandono na via pública de artigos relacionados com a droga); iniciativas de policiamento ao nível local (Alemanha, Grécia, Irlanda, Itália, Chipre e Finlândia); medidas para eliminar os locais públicos de venda e consumo de droga (Dinamarca e Alemanha); e medidas de redução dos danos explicitamente direccionadas para a perturbação da ordem pública relacionada com a droga (Luxemburgo e Hungria).
Parmi les autres réponses figure l’adoption de législations contre les nuisances publiques spécifiquement liées à la drogue (Espagne, France, Royaume-Uni: par exemple règlementations des soirées rave; contre l’abandon de matériels pour la consommation de drogue); des initiatives locales en matière d’ordre public (Allemagne, Grèce, Irlande, Italie, Chypre et Finlande); des mesures visant à éliminer la consommation de drogues sur les lieux publics (Danemark et Allemagne); ou des mesures de réduction des risques visant explicitement les nuisances publiques liées à la drogue (Luxembourg et Hongrie).
Zu weiteren Reaktionen zählen die Annahme von Gesetzen gegen die drogenbedingte Störung der öffentlichen Ordnung (Spanien, Frankreich, das Vereinigte Königreich – z. B. Verordnungen im Zusammenhang mit Rave-Partys oder gegen Spritzenmüll), lokale Strategien (Deutschland, Griechenland, Irland, Italien, Zypern und Finnland), Maßnahmen zur Begrenzung von offenen Drogenszenen (Dänemark und Deutschland) sowie Maßnahmen zur Schadensminimierung, die explizit auf die durch Drogenkonsum bedingte Störung der öffentlichen Ordnung ausgerichtet sind (Luxemburg und Ungarn).
Otras reacciones incluyen la aprobación de disposiciones legales contra las molestias en el orden público específicamente asociadas al consumo de drogas (España, Francia, Reino Unido: por ejemplo, disposiciones sobre fiestas multitudinarias (rave); prohibición de esparcir el instrumental utilizado para el consumo); iniciativas de vigilancia policial a escala local (Alemania, Grecia, Irlanda, Italia, Chipre y Finlandia); medidas para eliminar las concentraciones de drogadictos en vías públicas (Dinamarca y Alemania) y aplicación de medidas para mitigar los daños y expresamente concebidas con objeto de paliar las molestias en el orden público (Luxemburgo y Hungría).
Altre risposte comprendono l’adozione di leggi contro forme specifiche di turbativa all’ordine pubblico connessa alla droga (Spagna, Francia, Regno Unito – ad es. regolamenti sulle feste rave o contro l’abbandono sulla pubblica via di oggetti utilizzati per l’assunzione di stupefacenti); iniziative locali di polizia (Germania, Grecia, Irlanda, Italia, Cipro e Finlandia); misure volte ad eliminare le zone franche (Danimarca e Germania); misure di riduzione dei danni esplicitamente incentrate sulla turbativa all’ordine pubblico connessa alla droga. (Lussemburgo e Ungheria).
Άλλeς aνtιdράseις peριλaµßάνουν tη θέspιsη νοµοθesιών κatά tης dηµόsιaς paρeνόχληsης pου sυνdέetaι eιdικά µe ta νaρκωtικά (Ιspaνίa, Gaλλίa, ΗΒ – p.χ. θέspιsη κaνονιsµών γιa ta ρέιß pάρtι, κaνονιsµών κatά tης ρύpaνsης apό sύνeργa χρήsης νaρκωtικών), tην aνάληψη pρωtοßουλιών astυνόµeυsης se tοpικό epίpedο (Geρµaνίa, Ελλάda, Ιρλaνdίa, Ιtaλίa, Κύpρος κaι Fινλaνdίa), tην efaρµογή µέtρων pροκeιµένου νa κataργηθούν οι pιάtseς νaρκωtικών (Δaνίa κaι Geρµaνίa), κaθώς κaι µέtρων γιa tη µeίωsη tης ßλάßης ta οpοίa stοχeύουν ρηtά stη dηµόsιa paρeνόχληsη se sχέsη µe ta νaρκωtικά (Λουξeµßούργο κaι Ουγγaρίa).
Ook zijn er wetten aangenomen tegen drugsspecifieke publieke overlast (Spanje, Frankrijk, het VK – bijvoorbeeld verordeningen betreffende houseparty’s, en tegen het rondslingeren van drugsmateriaal); bestaan er lokale beleidsinitiatieven (Duitsland, Griekenland, Italië, Cyprus en Finland); maatregelen tegen openlijke drugsmarkten (Denemarken en Duitsland); en schadebeperkende maatregelen die expliciet gericht zijn tegen drugsgerelateerde publieke overlast (Luxemburg en Hongarije).
K jiným reakcím patří přijetí zákonů proti nepřístojnému chování na veřejnosti v souvislosti s drogou (Španělsko, Francie, Spojené království – např. nařízení proti výtržníkům, proti odhazování vybavení k aplikaci drog), místní policejní iniciativy (Německo, Řecko, Irsko, Itálie, Kypr a Finsko), opatření k eliminaci drogových scén na veřejnosti (Dánsko a Německo) a opatření ke snižování škod, konkrétně zaměřená proti rušení veřejného pořádku souvisejícím s drogami (Lucembursko a Maďarsko).
Andre initiativer omfatter vedtagelsen af love mod narkotikaspecifik forstyrrelse af den offentlige orden (Spanien, Frankrig, Det Forenede Kongerige – f.eks. reguleringer i forbindelse med raves; mod henkastning af sprøjteudstyr); lokale overvågningsinitiativer (Tyskland, Grækenland, Irland, Italien, Cypern og Finland); foranstaltninger til at fjerne åbne narkotikamiljøer (Danmark og Tyskland) samt skadesreduktions-foranstaltninger, der udtrykkeligt er målrettet mod den narkotikarelaterede forstyrrelse af den offentlige orden (Luxembourg og Ungarn).
Edasised vastureaktsioonid hõlmavad uimastitega seotud korrarikkumiste vastaste seaduste vastuvõtmist (Hispaanias, Prantsusmaal, Ühendkuningriigis – nt eeskirjad reivide kohta; uimastitarbimise vahendite äraviskamise kohta), kohalikke korravalvealgatusi (Saksamaal, Kreekas, Iirimaal, Itaalias, Küprosel ja Soomes), meetmeid uimastitarbimise keelustamiseks meelelahutuskohtades (Taanis ja Saksamaal) ja kahju vähendamise meetmeid, mis on suunatud otseselt uimastitega seotud korrarikkumiste vastu (Luksemburgis  ja Ungaris).
Muita toimia ovat lait huumeista johtuvien julkisten häiriöiden torjumiseksi (Espanja, Ranska, Yhdistynyt kuningaskunta – esim. säännökset rave-juhlista ja huumeiden pistosvälineistä aiheutuvista roskaamisesta); paikallistason valvontaan liittyvät aloitteet (Saksa, Kreikka, Irlanti, Italia, Kypros ja Suomi); toimenpiteet avointen huumeidenkäyttöpaikkojen poistamiseksi (Tanska ja Saksa) ja erityisesti julkisiin häiriöihin kohdistuvat haittoja vähentävät toimenpiteet (Luxemburg ja Unkari).
Que objectivos pretendem as políticas atingir e que tipos de intervenção estão a ser implementados, independentemente de visarem ou não reduzir, específica e explicitamente, a perturbação da ordem pública relacionada com a droga?
To what extent is this tendency shared by European countries? Is there a consensual definition for this concept? How are the nature and the extent of the phenomena to be assessed? What are the policies aiming to achieve and what types of interventions are being implemented, regardless of whether or not they are specifically and explicitly designed to reduce drug-related public nuisance? Are any evaluation results already available and are quality standards for intervention established? All these are among the core questions that this selected issue aims to address.
Dans quelle mesure cette tendance est-elle répandue dans les pays européens? Existe-t-il un consensus sur la définition de ce concept? Comment évaluer la nature et l'ampleur de ce phénomène? Quelles sont les politiques qui ont pour but de réduire les nuisances publiques liées à la drogue et quels types d'interventions sont mises en œuvre, indépendamment du fait qu'elles soient spécifiquement et explicitement conçues dans ce but? Existe-t-il déjà des résultats d'évaluation, et des normes de qualité ont-elles été définies pour les interventions? Voilà quelques-unes des principales questions auxquelles ce dossier s'efforce de répondre.
In welchem Maße ist diese Tendenz in den europäischen Ländern verbreitet? Gibt es eine einvernehmliche Definition dieses Begriffs? Wie sind Art und Ausmaß des Phänomens zu bewerten? Was bezwecken die politischen Maßnahmen und welche Arten von Interventionen werden durchgeführt – unabhängig davon, ob sie speziell und ausdrücklich konzipiert wurden, um die drogenbedingte Störung der öffentlichen Ordnung einzudämmen? Liegen bereits Evaluierungsergebnisse vor und wurden Qualitätsstandards für Interventionen geschaffen? All diese Fragen gehören zu den Schlüsselthemen, die in diesem ausgewählten Thema behandelt werden sollen.
¿Hasta qué punto comparten esta tendencia los países europeos? ¿Existe una definición consensuada para este concepto? ¿Cómo deben valorarse la naturaleza y la extensión de este fenómeno? ¿Qué pretenden alcanzar las políticas y qué tipo de intervenciones se aplican, se hayan diseñado o no específica y expresamente para reducir las alteraciones del orden público relacionadas con las drogas? ¿Se dispone ya de algunos resultados de la evaluación y se han establecido normas de calidad para la intervención? Todos estos interrogantes esenciales se tratan en este apartado de cuestiones particulares.
In proposito ci si domanda fino a che punto i paesi europei condividono questa posizione; se esiste una definizione concordata del concetto; come vanno valutate la natura e la portata di tali fenomeni; quali traguardi si prefiggono queste politiche e quali tipi di interventi vengono messi a punto, indipendentemente dal fatto che essi siano o non siano specificatamente ed esplicitamente concepiti per contrastare i reati contro l’ordine pubblico connessi alla droga; se siano già a disposizione i risultati delle valutazioni e se gli standard qualitativi per gli interventi siano già stati fissati. Si tratta di alcuni degli interrogativi chiave cui tale questione intende trovare una risposta.
Σε ποιο βαθμό η τάση αυτή είναι κοινή στις ευρωπαϊκές χώρες; Υπάρχει συναινετικός ορισμός της έννοιας; Πώς πρέπει να εκτιμηθούν η φύση και η έκταση των φαινομένων; Ποιες είναι οι πολιτικές για την επίτευξη του στόχου αυτού και τι είδους παρεμβάσεις υλοποιούνται, ανεξάρτητα από το κατά πόσον έχουν σχεδιασθεί ειδικά και ρητά για τη μείωση της όχλησης του κοινού που συνδέεται με τα ναρκωτικά; Υπάρχουν διαθέσιμα αποτελέσματα αξιολόγησης και έχουν θεσπισθεί πρότυπα ποιότητας για τις παρεμβάσεις; Αυτά είναι μερικά από τα καίρια ερωτήματα που επιχειρεί να δώσει απάντηση αυτό το επιλεγμένο θέμα.
In welke mate is dit een gemeenschappelijke tendens in de Europese landen? Bestaat er overeenstemming over een definitie van dit concept? Hoe dient de aard en de omvang van de verschijnselen geëvalueerd te worden? Wat zijn de beleidsdoelstellingen en welk soort interventies worden er ten uitvoer gelegd, los van de vraag of zij al dan niet specifiek en expliciet bedoeld zijn om de drugsgerelateerde publieke overlast te verminderen? Zijn er al resultaten van evaluaties bekend of kwaliteitsnormen voor interventies vastgelegd? Dit zijn allemaal wezenlijke vragen die in deze speciale kwestie worden behandeld.
Do jaké míry tuto tendenci sdílejí evropské země? Existuje konsensuální definice této koncepce? Jaký je charakter a rozsah tohoto jevu, jež má být předmětem hodnocení? Jaké jsou politiky, jichž má být dosaženo, a jaké typy intervencí jsou zaváděny bez ohledu na to, zda jsou či nejsou konkrétně a výslovně navrženy tak, aby omezovaly rušení veřejného pořádku souvisejícího s drogami? Jsou již k dispozici nějaké výsledky hodnocení a byly již vytvořeny standardy kvality zásahu? Toto vše jsou základní otázky, na jejichž řešení se toto vybrané téma zaměřuje.
I hvilken udstrækning gør denne tendens sig gældende i de forskellige europæiske lande? Findes der en fælles definition af dette begreb? Hvilken karakter og hvilket omfang har de fænomener, der skal vurderes? Hvad sigter politikkerne mod at opnå, og hvilke former for tiltag gennemføres, uanset om de specifikt og udtrykkeligt er rettet mod at reducere den narkotikarelaterede forstyrrelse af den offentlige orden? Foreligger der allerede evalueringsresultater, og er der fastsat kvalitetsstandarder for indsatsen? Alle disse spørgsmål indgår blandt de centrale spørgsmål, som dette udvalgte tema tager sigte på at besvare.
Millises ulatuses on see suundumus levinud teistes Euroopa riikides? Kas seda kontseptsiooni mõistetakse ühtemoodi? Kuidas hinnata antud nähtuse olemust ja ulatust? Mida soovitakse selle poliitikaga saavutada ja milliseid meetmeid kavandatakse sekkumiseks rakendada, olgu need siis spetsiaalselt ja otseselt uimastitega seotud üldsust häirivat tegevuse vähendamiseks loodud või mitte? Kas hindamistulemused on juba kättesaadavad ja kas on kehtestatud sekkumise edukust mõõtvad standardid? Ülaltoodud küsimused on peamised teemad, mida antud valikteemas käsitletakse.
Kuinka yleinen tämä suuntaus on Euroopan maissa? Onko tälle käsitteelle olemassa yksimielinen määritelmä? Miten ilmiön luonnetta ja laajuutta tulisi arvioida? Mihin politiikoilla tähdätään, ja millaisia toimia toteutetaan riippumatta siitä, pyritäänkö niillä erityisesti ja ainoastaan vähentämään huumeisiin liittyvää yleistä haittaa? Onko arvioista vielä saatavilla mitään tuloksia, ja onko toimille vahvistettu laatuvaatimukset? Nämä ovat kaikki keskeisiä kysymyksiä, joihin tässä erityiskysymyksessä pyritään vastaamaan.
Mennyiben közös ez a tendencia az európai országokban? Létezik-e a fogalomnak kölcsönösen elfogadott meghatározása? Hogyan lehet értékelni a jelenségek jellegét és mértékét? Milyen politikák irányulnak a kábítószerrel összefüggő közrendzavarás csökkentésére – függetlenül attól, hogy külön és kifejezetten erre tervezték-e –, és milyen típusú beavatkozásokat hajtanak végre? Van-e már bármilyen elérhető értékelési eredmény? Kialakultak-e a beavatkozás minőségi szabványai? Többek között ezek azok az alapkérdések, amelyekkel ez a kiválasztott téma foglalkozni kíván.
1 2 3 Arrow