owie – -Translation – Keybot Dictionary

Spacer TTN Translation Network TTN TTN Login Deutsch Français Spacer Help
Source Languages Target Languages
Keybot 11 Results  ar2006.emcdda.europa.eu
  RozdziaÅ‚ 1: Polityka i...  
(11)  Termin „zgłoszenia” podano w cudzysłowie, ponieważ w różnych krajach dotyczy on różnych pojęć. Dokładne definicje dla każdego kraju zamieszczono w uwagach metodologicznych na temat naruszeń prawa antynarkotykowego w Biuletynie statystycznym za 2006 r.
(11)  The term ‘reports’ for drug law offences is given in quotation marks because it describes different concepts in different countries. For an exact definition for each country, refer to the methodological notes on drug law offences in the 2006 statistical bulletin.
(11)  L'expression «cas signalés» d'infractions à la législation antidrogue est mise entre guillemets parce qu’elle couvre des concepts différents selon les pays. Pour une définition précise pour chaque pays, consulter les notes méthodologiques sur les infractions à la législation antidrogue du bulletin statistique 2006.
(11) Der Begriff „Berichte” im Zusammenhang mit Verstößen gegen die Drogengesetze ist in Anführungszeichen gesetzt, da er Konzepte umfasst, die sich zwischen den einzelnen Ländern unterscheiden. Genaue Definitionen zu jedem Land sind den methodological notes on definitions of ‘reports’ for drug law offences [methodische Anmerkungen zur Definition des Begriffs „Berichte” über Drogendelikte] im Statistical Bulletin 2006 zu entnehmen..
(11)  El término «notificación» de infracciones a la legislación antidroga figura entrecomillado porque abarca distintos conceptos que varían según los países. Para conocer la definición exacta que aplica cada país, véanse las notas metodológicas sobre definiciones de las «notificaciones» de las infracciones a la legislación en materia de drogas del boletín estadístico de 2006.
(11)  Il termine “segnalazioni” di reati contro le normative sugli stupefacenti è riportato tra virgolette, perché racchiude concetti diversi a seconda dei vari paesi. Per un’esatta definizione, per ogni paese, si fa riferimento alle note metodologiche sui reati contro la legge sulle sostanze stupefacenti contenute nel bollettino statistico 2006.
(11)  O termo "relatórios”, quando se refere às infracções à legislação em matéria de droga, aparece entre aspas porque descreve conceitos diferentes nos diferentes países. Para uma definição exacta por país, consultar as notas metodológicas sobre as infracções à legislação em matéria de droga no Boletim Estatístico de 2006.
(11)  Ο όρος «αναφορές» για αδικήματα που εμπίπτουν στον νόμο περί ναρκωτικών παρατίθεται εντός εισαγωγικών γιατί η έννοια με την οποία χρησιμοποιείται διαφέρει από χώρα σε χώρα. Για τον ακριβή ορισμό για κάθε χώρα ανατρέξτε στις Μεθοδολογικές σημειώσεις σχετικά με τους ορισμούς των «αναφορών» για αδικήματα που εμπίπτουν στον νόμο περί ναρκωτικών στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2006.
(11)  De term "aangiften" van drugsdelicten staat tussen aanhalingstekens, omdat deze uiteenlopende concepten bestrijkt die per land kunnen verschillen. Voor een exacte definitie voor elk land wordt verwezen naar de methodological notes on drug law offences in het Statistical Bulletin 2006.
(11) Výraz „hlášení“ je v kontextu trestných činů porušujících protidrogové právní předpisy uváděn v uvozovkách, protože označuje různé koncepce v různých zemích. Přesnou definici pro každou zemi naleznete v metodických poznámkách k trestným činům porušujícím protidrogové právní předpisy ve Statistickém věstníku 2006.
(11)  Udtrykket "indberetninger" af narkotikalovovertrædelser står i citationstegn, fordi det dækker over forskellige begreber i de forskellige lande. Den nøjagtige definition for hvert land findes i metodebeskrivelsen vedrørende narkotikalovovertrædelser i Statistical bulletin 2006.
(11) ermin „raport“ on narkoseaduste rikkumise puhul antud jutumärkides, kuna eri riikides on lähenemine erinev. Iga riigi täpset definitsiooni vt narkoseaduste rikkumist käsitleva metoodika märkustest 2006. a statistikabülletäänis.
(11)  Termi ”ilmoitukset” on lainausmerkeissä, koska sillä tarkoitetaan eri asioita eri maissa. Tarkat määritelmät maittain, ks. huumerikoksiin liittyvät metodologiset huomautukset vuoden 2006 Tilastotiedotteessa.
(11) kábítószertörvényeket sértő bűncselekmények „feljelentéseit” idézőjelben használjuk, mivel a különböző országokban ez eltérő fogalmakat jelöl. Az egyes országokban használt pontos definíció a 2006-os statisztikai közlöny kábítószertörvényeket sértő bűncselekményekről szóló részének módszertani megjegyzéseiben szerepel.
(11) () Begrepet ”rapport” i forbindelse med narkotikalovbrudd er satt i anførselstegn fordi det refererer til forskjellige konsepter avhengig av hvilket land det er snakk om. For nøyaktig definisjon, se metodeopplysninger om narkotikalovbrudd i Statistiske opplysninger 2006.
(11) Termenul „rapoarte” privind infracţiunile legate de droguri este menţionat între ghilimele, întrucât acoperă concepte diferite în ţări diferite. Pentru o definiţie mai exactă pe ţări, vă rugăm să consultaţi notele metodologice referitoare la infracţiunile legate de droguri din Buletinul statistic 2006.
(11)  Výraz „správy“ o porušeniach právnych predpisov súvisiacich s drogami je uvádzaný v úvodzovkách, pretože opisuje rôzne koncepcie v rôznych krajinách. Presnú definíciu pre každú krajinu si pozrite v metodických poznámkach o porušeniach právnych predpisov súvisiacich s drogami v štatistickej ročenke 2006.
(11)  Izraz "poročila" o kršitvah zakonov o drogah je v narekovajih, ker opisuje različne pojme v različnih državah. Glede natančne opredelitve za vsako državo posebej si oglejte metodološke opombe o kršitvah zakonov o drogah v Statističnem biltenu 2006.
(11)  Termen “rapporterade fall” av narkotikabrott står inom citattecken eftersom den avser olika saker i de olika länderna. Exakta definitioner för de enskilda länderna finns i metodanmärkningarna om narkotikabrott i statistikbulletinen 2006.
(11) ) Uyuşturucu kanunu suçları için ‘raporlar’ terimi tırnak içerisinde verilmiştir çünkü farklı ülkelerdeki farklı kavramları tanımlamaktadır. Her ülkede kullanılan tam bir tanım için, 2006 istatistik bültenindeki uyuşturucu kanunu suçları hakkında yöntembilimsel notlar’a bakın.
(11)  Termins ,,ziņojumi” par narkotiku noziegumiem ir likts pēdiņās, jo dažādās valstīs tas raksturo atšķirīgus jēdzienus. Konkrētas katras valsts definīcijas ir atrodamas 2006. gada statistikas biļetena metodiskajās piezīmēs par narkotiku noziegumiem.
  RozdziaÅ‚ 4: Amfetaminy...  
W krajach europejskich w grupie młodych dorosłych wskaźnik liczby osób, które przynajmniej raz zażywały ekstazy, wynosi 5,2% i waha się od 0,5% do 14,6%, chociaż w połowie krajów wynosi poniżej 3,6%. Najwyższe jego wartości odnotowano w Czechach (14,6%), w Wielkiej Brytanii (12,7%) i w Hiszpanii (8,3%).
Among young adults across the European countries, the prevalence of lifetime use of ecstasy is 5.2 %, ranging from 0.5 % to 14.6 %, although rates of less than 3.6 % are reported by half of the countries. The Czech Republic (14.6 %), the United Kingdom (12.7 %) and Spain (8.3 %) report the highest prevalence rates.
Parmi les jeunes adultes européens, la prévalence de l'usage d'ecstasy au cours de la vie se situe à 5,2 % en moyenne, avec une fourchette comprise entre 0,5 et 14,6 %, bien que des taux inférieurs à 3,6 % soient rapportés par la moitié des pays. La République tchèque (14,6 %), le Royaume-Uni (12,7 %) et l'Espagne (8,3 %) affichent les taux de prévalence les plus élevés.
Die Lebenszeitprävalenz des Ecstasykonsums unter jungen Erwachsenen beträgt im europäischen Durchschnitt 5,2 %. Die Raten liegen zwischen 0,5 % und 14,6 %, wobei die Hälfte der Länder Raten von unter 3,6 % meldet. Die Tschechische Republik (14,6 %), das Vereinigte Königreich (12,7 %) und Spanien (8,3 %) melden die höchsten Prävalenzraten.
Entre los adultos jóvenes de toda Europa, la prevalencia de consumo de éxtasis a lo largo de la vida es del 5,2 %, fluctuando del 0,5 % al 14,6 %, si bien en la mitad de los países se registran tasas inferiores al 3,6 %. La República Checa (14,6 %), el Reino Unido (12,7 %) y España (8,3 %) exhiben las mayores tasas de prevalencia.
Tra i giovani adulti dei paesi europei la prevalenza del consumo una tantum di ecstasy è del 5,2%, media 0,5% e 14,6%, benché metà dei paesi dia conto di un consumo inferiore al 3,6%. I tassi di prevalenza più alti sono quelli di Repubblica ceca (14,6%), Regno Unito (12,7%) e Spagna (8,3%).
Entre os jovens adultos dos diversos países europeus, a prevalência do consumo de ecstasy ao longo da vida é de 5,2%, variando entre 0,5% e 14,6%, embora metade dos países refira taxas inferiores a 3,6%. A República Checa (14,6%), o Reino Unido (12,7%) e a Espanha (8,3%) são os Estados-Membros que mencionam as taxas de prevalência mais elevadas.
Στους νεαρούς ενηλίκους σε όλες τις ευρωπαϊκές χώρες, η επικράτηση της χρήσης έκστασης σε όλη τη ζωή είναι 5,2 %, ποσοστό που κυμαίνεται από 0,5 % έως 14,6 %, μολονότι οι μισές χώρες αναφέρουν ποσοστά που υπολείπονται του 3,6 %. Τα υψηλότερα ποσοστά επικράτησης ανέφεραν η Τσεχική Δημοκρατία (14,6 %), το Ηνωμένο Βασίλειο (12,7 %) και η Ισπανία (8,3 %).
Onder jongvolwassenen in de diverse Europese landen ligt het “ooit”-gebruik van ecstasy gemiddeld op 5,2%, variërend van 0,5 tot 14,6%, zij het dat de helft van de landen een percentage van minder dan 3,6% meldt. Tsjechië (14,6%), het Verenigd Koninkrijk (12,7%) en Spanje (8,3%) melden de hoogste prevalentieniveaus.
Mezi mladými dospělými je v evropských zemích průměrná prevalence celoživotního užívání extáze 5,2 % a pohybuje se v rozmezí od 0,5 do 14,6 %, přičemž polovina zemí uvádí hodnotu pod 3,6 %. Nejvyšší prevalenci hlásí Česká republika (14,6 %), Spojené království (12,7 %) a Španělsko (8,3 %).
Blandt unge voksne i de europæiske lande er langtidsprævalensen for ecstasybrug 5,2 %, nemlig fra 0,5 til 14,6 %, selv om halvdelen af landene har meldt om satser på under 3,6 %. Tjekkiet (14,6 %), Det Forenede Kongerige (12,7 %) og Spanien (8,3 %) har meldt om de højeste prævalenssatser.
Euroopa riikides on elu jooksul ecstasy tarbimise levimus noorte täiskasvanute hulgas keskmiselt 5,2%, ulatudes 0,5%-st kuni 14,6%-ni, kuid pooltes riikides on see määr alla 3,6%. Kõige kõrgematest levimuse määradest teatavad Tšehhi Vabariik (14,6%), Ühendkuningriik (12,7%) ja Hispaania (8,3%).
Euroopan maissa keskimäärin 5,2 prosenttia nuorista aikuisista on käyttänyt ekstaasia ainakin kerran. Osuudet vaihtelevat 0,5:stä  14,6 prosenttiin, vaikkakin puolet maista ilmoittaa ainakin kerran käyttäneiden osuudeksi alle 3,6 prosenttia. Ilmoitusten perusteella levinneisyys on suurin Tšekissä (14,6 %), Yhdistyneessä kuningaskunnassa (12,7 %) ja Espanjassa (8,3 %).
Az európai országokat tekintve az extasyhasználat életprevalenciája a fiatal felnőttek körében 5,2% volt, a 0,5%-tól 14,6%-ig terjedő tartományban, bár az országok fele 3,6% alatti arányokról számolt be. A legmagasabb előfordulási arányokat Csehország (14,6%), az Egyesült Királyság (12,7%) és Spanyolország (8,3%) jelentette.
Blant unge europeere ligger livstidsprevalensen for ecstasy på 5,2 %. Den varierer mellom 0,5 og 14,6 %, selv om halvparten av landene rapporterer om en prevalens på under 3,6 %. Den tsjekkiske republikk (14,6 %), Storbritannia (12,7 %) og Spania (8,3 %) har de høyeste prevalenstallene.
În rândul adulţilor tineri din ţările europene, prevalenţa consumului de ecstasy pe parcursul vieţii este de 5,2 %, variind de la 0,5 % la 14,6 %, deşi jumătate dintre ţări raportează rate mai mici de 3,6 %. Republica Cehă (14,6 %), Regatul Unit (12,7 %) şi Spania (8,3 %) raportează cele mai mari rate de prevalenţă.
Medzi mladými dospelými v európskych krajinách je prevalencia celoživotného užívania extázy 5,2 %, pričom sa pohybuje od 0,5 % do 14,6 %, hoci polovica krajín uvádza miery nižšie ako 3,6 %. Česká republika (14,6 %), Spojené kráľovstvo (12,7 %) a Španielsko (8,3 %) uvádzajú najvyššie miery prevalencie.
Med mlajšimi odraslimi v evropskih državah jih je 5,2 % že kdaj poskusilo ekstazi, njihov delež pa znaša od 0,5 % do 14, 6 %, čeprav je polovica držav sporočila stopnje, nižje od 3,6 %. Najvišje stopnje razširjenosti so sporočili Češka republika (14,6 %), Združeno kraljestvo (12,7 %) in Španija (8,3 %).
Bland Europas unga vuxna säger sig 5,2 % någon gång ha testat ecstasy, med siffror i intervallet 0,5 – 14,6 % även om hälften av länderna har rapporterat siffror som ligger lägre än 3,6 %. Andelen är högst i Tjeckien (14,6 %), Storbritannien (12,7 %) och Spanien (8,3 %).
Avrupa ülkelerindeki genç yetişkinler arasında, yaşam boyu ecstasy kullanımının yaygınlığı % 5,2 olup, her ne kadar ülkelerin yarısı tarafından % 3,6’nın altında kalan oranlar rapor edilse de, % 0,5 ile % 14,6 arasında değişmektedir. Çek Cumhuriyeti (% 14,6), Birleşik Krallık (% 12,7) ile İspanya (% 8,3) en yüksek yaygınlık oranlarını rapor eden ülkelerdir.
Gados jaunu Eiropas valstu pieaugušo vidū ekstazī ilgtermiņa lietošanas izplatības rādītājs ir 5,2 %, tas svārstās no 0,5 % līdz 14,6 %, lai gan puse valstu ziņo par izplatības līmeni, kas nepārsniedz 3,6 %. Augstākie izplatības rādītāji ir Čehijā (14,6 %), Apvienotajā Karalistē (12,7 %) un Spānijā (8,3 %).
  RozdziaÅ‚ 2: PrzeglÄ…d ...  
Malta i Słowenia to również jedyne kraje, w których więźniów bada się przed zwolnieniem. Wyrywkowe testy narkotykowe prowadzi się we wszystkich więzieniach w Czechach, na Malcie, w Słowenii i w Słowacji oraz w niespełna połowie więzień na Węgrzech.
Drug testing in prisons is reported in the majority of new Member States. However, countries vary in terms of their drug testing schemes. Inmates are tested upon admission only in the Czech Republic, Malta and Slovenia. Malta and Slovenia are also the only countries to test prisoners before they go on leave. Random drug testing is carried out in all prisons in the Czech Republic, Malta, Slovenia and Slovakia and in less than 50 % of prisons in Hungary.
La majorité des nouveaux États membres mentionne un dépistage de drogue en milieu carcéral. Cependant, les programmes de dépistage de drogue varient selon les pays. En République tchèque, à Malte et en Slovénie, uniquement, les détenus subissent un test de dépistage à leur admission dans l’établissement. Malte et la Slovénie sont également les seuls pays qui font passer un test aux détenus avant leur libération. Un dépistage aléatoire de drogue est réalisé dans toutes les prisons en République tchèque, à Malte, en Slovénie et en Slovaquie et dans moins de la moitié des prisons hongroises.
Die meisten neuen Mitgliedstaaten berichteten über die Durchführung von Drogentests in Haftanstalten. Hinsichtlich der für Drogentests geltenden Regelungen gibt es jedoch Unterschiede zwischen den Ländern. Lediglich in der Tschechischen Republik sowie in Malta und Slowenien werden die Insassen bei Haftantritt getestet. Auch vor dem Verlassen der Haftanstalt werden ausschließlich in Malta und Slowenien Tests durchgeführt. Stichprobenartige Drogentests erfolgen in der Tschechischen Republik, Malta, Slowenien und der Slowakei in allen und in Ungarn in weniger als 50 % der Haftanstalten.
La mayoría de los nuevos Estados miembros declaran realizar análisis de detección de consumo de drogas en los centros penitenciarios. Sin embargo, la organización de este tipo de análisis varía según el país. En la República Checa, Malta y Eslovenia sólo se realizan análisis a los presidiarios cuando ingresan en prisión. Además, Malta y Eslovenia son los únicos países en los que el análisis se repite cuando los presos abandonan la prisión. En los centros penitenciarios de la República Checa, Malta, Eslovenia y Eslovaquia, y en menos del 50 % de las prisiones en Hungría, se realizan análisis aleatorios de detección de consumo de drogas.
La realizzazione di test sulla droga nelle carceri è riferita dalla maggioranza dei nuovi Stati membri. Le differenze si rilevano, piuttosto, negli schemi usati per la conduzione dei test. I detenuti vengono sottoposti al test al momento dell’entrata in carcere soltanto in Repubblica ceca, Malta e Slovenia. Malta e Slovenia sono anche i soli paesi che riferiscono di eseguire il test sui detenuti prima che escano in permesso. In tutte le carceri di Repubblica ceca, Malta, Slovenia e Slovacchia viene inoltre eseguito un test random, così come in meno del 50% delle carceri ungheresi.
A realização de análises de despistagem do consumo de droga nas prisões é mencionada na maior parte dos novos Estados-Membros, mas os seus programas nesta matéria apresentam variações. Na República Checa, em Malta e na Eslovénia, os reclusos apenas são sujeitos a análises na altura da admissão e os dois últimos países também realizam análises aos reclusos antes de estes saírem da prisão. São efectuadas análises aleatórias de despistagem do consumo de droga em todas as prisões da República Checa, Malta, Eslovénia e Eslováquia e em menos de 50% das prisões na Hungria.
Η διενέργεια εξετάσεων για χρήση ναρκωτικών σε σωφρονιστικά ιδρύματα αναφέρεται από την πλειονότητα των νέων κρατών μελών. Ωστόσο, υπάρχουν διαφορές μεταξύ των χωρών όσον αφορά τα προγράμματα εξετάσεων για χρήση ναρκωτικών. Οι κρατούμενοι υποβάλλονται σε εξετάσεις μόνον κατά την έναρξη της φυλάκισης στην Τσεχική Δημοκρατία, τη Μάλτα και τη Σλοβενία. Η Μάλτα και η Σλοβενία είναι επίσης οι μοναδικές χώρες που υποβάλλουν τους κρατουμένους σε εξετάσεις προτού αυτοί αναχωρήσουν με άδεια. Τυχαιοποιημένες εξετάσεις για χρήση ναρκωτικών πραγματοποιούνται σε όλα τα σωφρονιστικά ιδρύματα στην Τσεχική Δημοκρατία, τη Μάλτα, τη Σλοβενία και σε λιγότερο από 50 % των σωφρονιστικών ιδρυμάτων της Ουγγαρίας.
Het merendeel van de nieuwe lidstaten meldt dat er in gevangenissen drugstests worden uitgevoerd. De systemen voor de drugtests variëren echter per land. Alleen in Tsjechië, Malta en Slovenië worden gedetineerden bij binnenkomst op drugs gecontroleerd. Malta en Slovenië zijn ook de enige landen die gevangenen testen voordat ze op verlof gaan. Steekproefsgewijze drugstests worden uitgevoerd in alle gevangenissen in Tsjechië, Malta, Slovenië en Slowakije en in minder dan de helft van de gevangenissen in Hongarije.
Testování na drogy ve věznicích hlásí většina nových členských států. Jednotlivé země se však liší ve schématech testování. Odsouzení jsou testováni při nástupu pouze v České republice, na Maltě a ve Slovinsku. Malta a Slovinsko jsou také jediné země, které testují vězně před přerušením výkonu trestu. Náhodné drogové testy provádějí všechny věznice v České republice, na Maltě, ve Slovinsku a na Slovensku a méně než 50 % věznic v Maďarsku.
Der meldes om narkotikatestning i fængsler i størstedelen af de nye medlemsstater. Der er imidlertid forskelle landene imellem med hensyn til deres ordninger for narkotikatestning. Indsatte testes kun ved indsættelsen i fængslet i Tjekkiet, Malta og Slovenien. Malta og Slovenien er også de eneste lande, der tester de indsatte, inden de forlader fængslet. Der foretages tilfældig narkotikatestning i alle fængsler i Tjekkiet, Malta, Slovenien og Slovakiet og i under 50 % af fængslerne i Ungarn.
Enamikust uutest liikmesriikidest teatati narkokontrollide läbiviimisest vanglates. Riikide narkokontrolli süsteemid on siiski erinevad. Tšehhi Vabariigis, Maltal ja Sloveenias kontrollitakse vange ainult vanglasse saabumisel. Malta ja Sloveenia on ka ainsad riigid, kus tehakse vangidele analüüsi enne puhkusele minekut. Pistelist narkokontrolli tehakse kõikides vanglates Tšehhi Vabariigis, Maltal, Sloveenias ja Slovakkias ning vähem kui 50% vanglates Ungaris.
Useimmat uusista jäsenvaltioista ilmoittavat tekevänsä huumetestausta vankiloissa. Maiden huumetestausjärjestelmissä on kuitenkin eroja. Uudet vangit testataan tulovaiheessa vain Tšekissä, Maltalla ja Sloveniassa. Malta ja Slovenia ovat myös ainoat maat, joissa vangit testataan ennen kuin he pääsevät lomille. Satunnaisia huumetestejä tehdään kaikissa vankiloissa Tšekissä, Maltalla, Sloveniassa ja Slovakiassa ja alle puolessa vankiloista Unkarissa.
Az új tagállamok többsége beszámolt a drogtesztek elvégzéséről a börtönökben, ugyanakkor a drogtesztelési rendszereket tekintve vannak különbségek az országok között. A foglyokat belépéskor csak Csehországban, Máltán és Szlovéniában vizsgálják. Ugyancsak Málta és Szlovénia az a két ország, ahol eltávozás előtt is tesztet végeznek a bebörtönzötteken. Csehországban, Máltán, Szlovéniában és Szlovákiában valamennyi börtönben végeznek szúrópróbaszerű drogteszteket, Magyarországon csak a börtönök kevesebb mint 50%-ában.
Størstedelen av de nye medlemsstatene rapporterer om narkotikatesting i fengslene, men hvilke ordninger de benytter, kan variere. Bare i Den tsjekkiske republikk, Malta og Slovenia testes de innsatte ved innsettelse. Malta og Slovenia er også de eneste landene som tester innsatte før permisjon. Vilkårlig narkotikatesting utføres i alle fengsler i Den tsjekkiske republikk, Malta, Slovenia og Slovakia og i under halvparten av fengslene i Ungarn.
Majoritatea noilor state membre raportează efectuarea de teste antidrog în închisori. Cu toate acestea, ţările variază în ceea ce priveşte schemele de testare antidrog. Deţinuţii sunt testaţi la intrarea în închisoare numai în Republica Cehă, Malta şi Slovenia. Malta şi Slovenia sunt de asemenea singurele ţări în care deţinuţii sunt testaţi la ieşirea din închisori. Testarea antidrog aleatorie este efectuată în toate închisorile din Republica Cehă, Malta, Slovenia şi Slovacia şi în mai puţin de 50 % din închisorile din Ungaria.
Testovanie drog vo väzniciach sa uvádza vo väčšine nových členských štátov. Krajiny sa však líšia z hľadiska ich programov testovania drog. Väzni sa testujú po prijatí iba v Českej republike, na Malte a v Slovinsku. Malta a Slovinsko sú tiež jedinými krajinami, ktoré testujú väzňov pred ich odchodom na dovolenku. Náhodné testovanie drog sa vykonáva vo všetkých väzniciach v Českej republike, na Malte, v Slovinsku a na Slovensku a v menej ako 50 % väzníc v Maďarsku.
O testiranju uživanja drog v zaporih poročajo iz večine novih držav članic. Vendar pa se države razlikujejo glede programov testiranja uživanja drog. Zapornike ob prihodu testirajo samo v Češki republiki, na Malti in v Sloveniji. Malta in Slovenija sta tudi edini državi, ki zapornike testirata, preden gredo na dopust. Naključna testiranja uživanja drog izvajajo v vseh zaporih v Češki republiki, Malti, v Sloveniji in na Slovaškem ter v manj kot 50 % zaporov na Madžarskem.
De flesta nya medlemsstater har rapporterat att drogtester genomförs i fängelserna. Programmen för drogtester skiljer sig dock åt i de olika länderna. Tester vid intagning i fängelset sker endast i Tjeckien, Malta och Slovenien. Malta och Slovenien är också de enda länder som testar intagna innan lämnar fängelset på permission. Stickprovstestning genomförs i samtliga fängelser i Tjeckien, Malta, Slovenien och Slovakien och i knappt 50 % av fängelserna i Ungern.
Hapishanelerde uyuşturucu testi yapılması yeni Üye Devletler’in çoğunda rapor edilmektedir. Bununla beraber, uyuşturucu testi programları bakımından ülkeler farklılık göstermektedir. Mahkumların hapishaneye girişleri sırasında test edildiği ülkeler sadece Çek Cumhuriyeti, Malta ve Slovenya’dır. Malta ve Slovenya aynı zamanda mahkumları izne çıkmadan önce test eden tek ülkelerdir. Rasgele uyuşturucu testi Çek Cumhuriyeti, Malta, Slovenya ve Slovakya’daki tüm hapishanelerde ve Macaristan’daki hapishanelerin % 50’sinden azında yapılmaktadır.
Lielākā daļa jauno dalībvalstu informē par narkotiku pārbaudēm cietumos. Tomēr narkotiku pārbaužu kārtība dažādās valstīs atšķiras. Tikko cietumā nonākušus ieslodzītos pārbauda tikai Čehijā, Maltā un Slovēnijā. Malta un Slovēnija ir arī vienīgās valstis, kas pārbauda cietumniekus pirms atbrīvošanas. Izlases veida narkotiku pārbaudes notiek visos cietumos Čehijā, Maltā, Slovēnijā un Slovākijā un mazāk nekā 50 % Ungārijas cietumu.
  RozdziaÅ‚ 4: Amfetaminy...  
Ekstazy próbowało 0,2–7,1% wszystkich dorosłych (średnio 2,6%). W połowie krajów odnotowano wskaźnik rozpowszechnienia wynoszący 1,8% lub mniej, przy czym najwyższe jego wartości odnotowano w Czechach (7,1%) i w Wielkiej Brytanii (6,7%).
Ecstasy has been tried by 0.2–7.1 % of all adults (average 2.6 %). Half of the countries report prevalence rates of 1.8 % or lower, with highest prevalence rates being reported by the Czech Republic (7.1 %) and the United Kingdom (6.7 %). The prevalence of last year use of ecstasy ranges from 0.2 % to 3.5 %, but half of the countries report prevalence rates of 0.5 % or below. It has been estimated that almost 8.5 million Europeans have tried ecstasy, and almost 3 million have used it in the last year.
Entre 0,2 % et 7,1 % des adultes (avec une moyenne de 2,6 %) ont goûté à l'ecstasy. La moitié des pays déclarent des taux de prévalence de 1,8 % ou moins, les taux les plus élevés étant enregistrés en République tchèque (7,1 %) et au Royaume-Uni (6,7 %). La prévalence de l'usage d'ecstasy au cours des douze derniers mois s'échelonne entre 0,2 % et 3,5 %, mais la moitié des pays mentionnent des taux de prévalence égaux ou inférieurs à 0,5 %. On estime que près de 8,5 millions d'Européens ont pris de l'ecstasy et que 3 millions environ en ont consommé au cours des douze derniers mois.
Etwa 0,2 % bis 7,1 % aller Erwachsenen haben Ecstasy probiert (durchschnittlich 2,6 %). Die Hälfte der Länder meldet Prävalenzraten von bis zu 1,8 %, wobei die höchsten Prävalenzraten aus der Tschechischen Republik (7,1 %) und dem Vereinigten Königreich (6,7 %) berichtet werden. Die 12-Monats-Prävalenz des Ecstasykonsums liegt zwischen 0,2 % und 3,5 %, jedoch meldet die Hälfte der Länder Prävalenzraten von bis zu 0,5 %. Schätzungsweise haben fast 8,5 Millionen Europäer Ecstasy probiert und mehr als 3 Millionen die Droge im Laufe der letzten 12 Monate konsumiert.
En cuanto al éxtasis, entre el 0,2 y el 7,1 % de los adultos reconoce haberlo probado (2,6 % de media). La mitad de los países presentan tasas de prevalencia del 1,8 % o inferiores, siendo la República Checa (7,1 %) y el Reino Unido (6,7 %) los países donde se registran las mayores tasas de prevalencia. La prevalencia de consumo de éxtasis en el último año oscila entre el 0,2 % y el 3,5 %, pero la mitad de los países presentan tasas de prevalencia del 0,5 % o inferiores. Se estima que casi 8,5 millones de europeos han probado el éxtasis, y casi 3 millones lo han consumido en el último año.
Ha provato l’ecstasy una percentuale di adulti compresa tra lo 0,2% e il 7,1% (media: 2,6%). Metà dei paesi riferisce una prevalenza dell’1,8% o meno, con i tassi più alti segnalati da Repubblica ceca (7,1%) e Regno Unito (6,7%). La prevalenza del consumo di ecstasy nell’ultimo anno va dallo 0,2% al 3,5%, ma metà dei paesi riferisce una prevalenza dello 0,5% o meno. Si calcola che almeno 8,5 milioni di europei abbiano provato l’ecstasy e che almeno 3 milioni ne abbiano fatto uso nell’ultimo anno.
O ecstasy foi consumido a título experimental por 0,2–7,1% dos adultos (2,6% em média). Metade dos países menciona taxas de prevalência de 1,8% ou menos, sendo as taxas de prevalência mais elevadas comunicadas pela República Checa (7,1%) e pelo Reino Unido (6,7%). A prevalência do consumo de ecstasy no último ano varia entre 0,2% e 3,5%, mas metade dos países refere taxas de prevalência de 0,5% ou menos. Estima-se que quase 8,5 milhões de europeus experimentaram ecstasy, e quase 3 milhões consumiram-no no último ano.
Έκσταση δοκίμασε ποσοστό 0,2–7,1 % όλων των ενηλίκων (μέσος όρος 2,6 %). Μισές από τις χώρες ανέφεραν ποσοστά επικράτησης 1,8 % ή χαμηλότερα. Τα υψηλότερα ποσοστά επικράτησης ανέφεραν η Τσεχική Δημοκρατία (7,1 %) και το Ηνωμένο Βασίλειο (6,7 %). Η επικράτηση της χρήσης έκστασης κατά το τελευταίο έτος κυμαίνεται από 0,2 % έως 3,5 %, αλλά οι μισές χώρες ανέφεραν ποσοστά επικράτησης 0,5 % ή χαμηλότερα. Υπολογίζεται ότι περίπου 8,5 εκατομμύρια έχουν δοκιμάσει έκσταση, και περίπου 3 εκατομμύρια έκαναν χρήση κατά το τελευταίο έτος.
Ecstasy is geprobeerd door 0,2-7,1% van alle volwassenen (gemiddeld 2,6%). De helft van de landen meldt een prevalentiepercentage van 1,8% of lager, terwijl de hoogste percentages worden gerapporteerd door Tsjechië (7,1%) en het Verenigd Koninkrijk (6,7%). Voor ecstasygebruik in de laatste 12 maanden ligt het prevalentiepercentage tussen 0,2 en 3,5%, maar de helft van de landen meldt een percentage van 0,5% of lager. Naar schatting hebben bijna 8,5 miljoen Europeanen ecstasy geprobeerd en hebben bijna 3 miljoen het middel in de laatste 12 maanden gebruikt.
Extázi vyzkoušelo 0,2–7,1 % všech dospělých (průměr 2,6 %). Polovina zemí uvádí hodnoty prevalence do výše 1,8 % nebo nižší, zatímco nejvyšší prevalenci hlásí Česká republika (7,1 %) a Spojené království (6,7 %). Prevalence užívání extáze v posledním roce se pohybuje mezi 0,2 a 3,5 %, avšak polovina zemí hlásí prevalenci 0,5 % nebo méně. Odhaduje se, že extázi vyzkoušelo téměř 8,5 milionů Evropanů a že za poslední rok ji užily téměř 3 miliony osob.
0,2–7,1 % af alle voksne (i gennemsnit 2,6 %) har prøvet ecstasy. Halvdelen af landene har meldt om prævalenssatser på 1,8 % eller lavere, idet de højeste prævalenssatser er indberettet af Tjekkiet (7,1 %) og Det Forenede Kongerige (6,7 %). Prævalensen for brug af ecstasy inden for de seneste 12 måneder varierer fra 0,2 til 3,5 %, men halvdelen af landene melder om prævalenssatser på 0,5 % eller derunder. Det anslås, at næsten 8,5 millioner europæere har prøvet ecstasy, og at næsten 3 millioner har brugt stoffet inden for de seneste 12 måneder.
Ecstasyt on proovinud 0,2–7,1% kõikidest täiskasvanutest (keskmiselt 2,6%). Pooltes riikides on levimus 1,8% või madalam, kusjuures kõige kõrgem on see Tšehhi Vabariigis (7,1%) ja Ühendkuningriigis (6,7%). Viimase aasta jooksul ecstasy tarbimise määr ulatub 0,2%-st kuni 3,5%-ni, kuid pooltes riikides on see 0,5% või madalam. Hinnanguliselt peaaegu 8,5 miljonit eurooplast on ecstasyt proovinud ja peaaegu 3 miljonit on tarbinud seda viimase aasta jooksul.
Ekstaasia on kokeillut 0,2–7,1 prosenttia aikuisista (keskiarvo 2,6 %). Puolessa maista levinneisyysaste oli 1,8 prosenttia tai alempi. Korkeimman levinneisyyden ilmoittivat Tšekki (7,1 %) ja Yhdistynyt kuningaskunta (6,7 %). Ekstaasia viimeksi kuluneen vuoden aikana käyttäneiden osuus vaihtelee 0,2:sta 3,5 prosenttiin, mutta puolet maista ilmoitti levinneisyydeksi 0,5 prosenttia tai vähemmän. Euroopassa lähes 8,5 miljoonaa aikuista on joskus kokeillut ekstaasia, ja lähes 3 miljoonaa ilmoitti käyttäneensä sitä viimeksi kuluneen vuoden aikana.
Az extasyt az összes felnőtt 0,2–7,1%-a (átlag 2,6%) próbálta. Az országok fele 1,8%-os vagy annál alacsonyabb előfordulási arányokat közölt, a legmagasabb előfordulást pedig Csehországból (7,1%) és az Egyesült Királyságból jelentették (6,7%). Az elmúlt évi extasyhasználat prevalenciája 0,2% és 3,5% között mozog, ugyanakkor az országok fele 0,5%-os vagy az alatti előfordulási arányokról számolt be. Becslések szerint az extasyt közel 8,5 millió európai próbálta, és közel 3 millióan használták az elmúlt évben.
0,2-7,1 % av unge voksne har prøvd ecstasy (gjennomsnittet er 2,6 %). Halvparten av landene rapporterer om prevalenstall på 1,8 % eller lavere. Høyest prevalens rapporteres fra Den tsjekkiske republikk (7,1 %) og Storbritannia (6,7 %). Bruk siste år av ecstasy ligger på mellom 0,2 % og 3,5 %, men halvparten av landene rapporterer om en prevalens på 0,5 % eller under. Det anslås at nærmere 8,5 millioner europeere har prøvd ecstasy, og at nesten 3 millioner har brukt det i løpet av det siste året.
Ecstasy a fost încercat de 0,2–7,1 % din populaţia adultă (în medie 2,6 %). Jumătate dintre ţări raportează rate de prevalenţă de 1,8 % sau mai mici, cele mai mari rate de prevalenţă fiind raportate de Republica Cehă (7,1 %) şi Regatul Unit (6,7 %). Prevalenţa consumului de ecstasy pe parcursul ultimului an variază de la 0,2 % la 3,5 %, însă jumătate dintre ţări raportează rate de prevalenţă de 0,5 % sau mai puţin. S-a estimat că aproape 8,5 milioane de europeni au încercat ecstasy şi aproape 3 milioane au consumat această substanţă în ultimul an.
Extázu okúsilo 0,2 – 7,1 % všetkých dospelých (v priemere 2,6 %). Polovica krajín uvádza miery prevalencie 1,8 % alebo nižšie, pričom najvyššie miery prevalencie uvádza Česká republika (7,1 %) a Spojené kráľovstvo (6,7 %). Prevalencia užívania extázy v poslednom roku sa pohybuje od 0,2 % do 3,5 %, ale polovica krajín uvádza miery prevalencie 0,5 % alebo nižšie. Odhaduje sa, že takmer 8,5 milióna Európanov okúsilo extázu a takmer 3 milióny ju užívalo v minulom roku.
Ekstazi je poskusilo 0,2 % do 7,1 % vseh odraslih (povprečno 2,6 %). Polovica držav je sporočila stopnje razširjenosti, ki znašajo 1,8 % ali manj, pri čemer sta najvišji stopnji razširjenosti sporočila Češka republika (7,1 %) in Združeno kraljestvo (6,7 %). Stopnja razširjenosti za zaužitje ekstazija v zadnjem letu se giblje od 0,2 % do 3,5 %, polovica držav pa poroča o stopnjah razširjenosti, ki znašajo 0,5 % ali manj. Po oceni je skoraj 8,5 milijona Evropejcev že poskusilo ekstazi, skoraj tri milijone ga je zaužilo v zadnjem letu.
Ungefär 0,2–7,1 % av den vuxna befolkningen har testat ecstasy (genomsnitt 2,6 %). Hälften av länderna rapporterar en prevalens på 1,8 % eller lägre, med den högsta prevalensen i Tjeckien (7,1 %) och Storbritannien (6,7 %). Bland vuxna säger sig 0,2 – 3,5 % ha använt ecstasy de senaste tolv månaderna, men hälften av de rapporterande länderna uppger prevalens på 0,5 % eller lägre. Det uppskattas att nästan 8,5 miljoner av Europas befolkning har provat ecstasy och nästan 3 miljoner har använt drogen under de senaste tolv månaderna.
Ecstasy tüm yetişkinlerin % 0,2-7,1’i tarafından denenmiştir (ortalama % 2,6). Ülkelerin yarısı % 1,8’lik veya daha düşük yaygınlık oranları rapor etmekte olup, en yüksek yaygınlık oranlarını Çek Cumhuriyeti (% 7,1) ve Birleşik Krallık (% 6,7) bildirmektedir. Ecstasy’nin geçmiş yılda kullanım yaygınlığı % 0,2 ile % 3,5 arasında değişmektedir ama ülkelerin yarısı % 0,5’lik veya daha düşük yaygınlık oranları rapor etmektedir. Neredeyse 8,5 milyon Avrupalının ecstasy’i denemiş olduğu ve yaklaşık 3 milyonun bu uyuşturucuyu geçmiş yılda kullandığı tahmin edilmektedir.
Ekstazī ir pamēģinājuši 0,2–7,1 % visu pieaugušo (vidēji 2,6 %). Puse valstu informē par 1,8 % vai zemāku izplatības līmeni, augstākais izplatības līmenis ir konstatēts Čehijā (7,1 %) un Apvienotajā Karalistē (6,7 %). Ekstazī pēdējā gada lietošanas līmenis svārstās no 0,2 % līdz 3,5 %, bet puse valstu informē par 0,5 % vai zemāku izplatības līmeni. Ir aplēsts, ka gandrīz 8,5 miljoni eiropiešu ir pamēģinājuši ekstazī un gandrīz 3 miljoni ir lietojuši ekstazī pēdējā gadā.
  RozdziaÅ‚ 4: Amfetaminy...  
Ekstazy próbowało 0,2–7,1% wszystkich dorosłych (średnio 2,6%). W połowie krajów odnotowano wskaźnik rozpowszechnienia wynoszący 1,8% lub mniej, przy czym najwyższe jego wartości odnotowano w Czechach (7,1%) i w Wielkiej Brytanii (6,7%).
Ecstasy has been tried by 0.2–7.1 % of all adults (average 2.6 %). Half of the countries report prevalence rates of 1.8 % or lower, with highest prevalence rates being reported by the Czech Republic (7.1 %) and the United Kingdom (6.7 %). The prevalence of last year use of ecstasy ranges from 0.2 % to 3.5 %, but half of the countries report prevalence rates of 0.5 % or below. It has been estimated that almost 8.5 million Europeans have tried ecstasy, and almost 3 million have used it in the last year.
Entre 0,2 % et 7,1 % des adultes (avec une moyenne de 2,6 %) ont goûté à l'ecstasy. La moitié des pays déclarent des taux de prévalence de 1,8 % ou moins, les taux les plus élevés étant enregistrés en République tchèque (7,1 %) et au Royaume-Uni (6,7 %). La prévalence de l'usage d'ecstasy au cours des douze derniers mois s'échelonne entre 0,2 % et 3,5 %, mais la moitié des pays mentionnent des taux de prévalence égaux ou inférieurs à 0,5 %. On estime que près de 8,5 millions d'Européens ont pris de l'ecstasy et que 3 millions environ en ont consommé au cours des douze derniers mois.
Etwa 0,2 % bis 7,1 % aller Erwachsenen haben Ecstasy probiert (durchschnittlich 2,6 %). Die Hälfte der Länder meldet Prävalenzraten von bis zu 1,8 %, wobei die höchsten Prävalenzraten aus der Tschechischen Republik (7,1 %) und dem Vereinigten Königreich (6,7 %) berichtet werden. Die 12-Monats-Prävalenz des Ecstasykonsums liegt zwischen 0,2 % und 3,5 %, jedoch meldet die Hälfte der Länder Prävalenzraten von bis zu 0,5 %. Schätzungsweise haben fast 8,5 Millionen Europäer Ecstasy probiert und mehr als 3 Millionen die Droge im Laufe der letzten 12 Monate konsumiert.
En cuanto al éxtasis, entre el 0,2 y el 7,1 % de los adultos reconoce haberlo probado (2,6 % de media). La mitad de los países presentan tasas de prevalencia del 1,8 % o inferiores, siendo la República Checa (7,1 %) y el Reino Unido (6,7 %) los países donde se registran las mayores tasas de prevalencia. La prevalencia de consumo de éxtasis en el último año oscila entre el 0,2 % y el 3,5 %, pero la mitad de los países presentan tasas de prevalencia del 0,5 % o inferiores. Se estima que casi 8,5 millones de europeos han probado el éxtasis, y casi 3 millones lo han consumido en el último año.
Ha provato l’ecstasy una percentuale di adulti compresa tra lo 0,2% e il 7,1% (media: 2,6%). Metà dei paesi riferisce una prevalenza dell’1,8% o meno, con i tassi più alti segnalati da Repubblica ceca (7,1%) e Regno Unito (6,7%). La prevalenza del consumo di ecstasy nell’ultimo anno va dallo 0,2% al 3,5%, ma metà dei paesi riferisce una prevalenza dello 0,5% o meno. Si calcola che almeno 8,5 milioni di europei abbiano provato l’ecstasy e che almeno 3 milioni ne abbiano fatto uso nell’ultimo anno.
O ecstasy foi consumido a título experimental por 0,2–7,1% dos adultos (2,6% em média). Metade dos países menciona taxas de prevalência de 1,8% ou menos, sendo as taxas de prevalência mais elevadas comunicadas pela República Checa (7,1%) e pelo Reino Unido (6,7%). A prevalência do consumo de ecstasy no último ano varia entre 0,2% e 3,5%, mas metade dos países refere taxas de prevalência de 0,5% ou menos. Estima-se que quase 8,5 milhões de europeus experimentaram ecstasy, e quase 3 milhões consumiram-no no último ano.
Έκσταση δοκίμασε ποσοστό 0,2–7,1 % όλων των ενηλίκων (μέσος όρος 2,6 %). Μισές από τις χώρες ανέφεραν ποσοστά επικράτησης 1,8 % ή χαμηλότερα. Τα υψηλότερα ποσοστά επικράτησης ανέφεραν η Τσεχική Δημοκρατία (7,1 %) και το Ηνωμένο Βασίλειο (6,7 %). Η επικράτηση της χρήσης έκστασης κατά το τελευταίο έτος κυμαίνεται από 0,2 % έως 3,5 %, αλλά οι μισές χώρες ανέφεραν ποσοστά επικράτησης 0,5 % ή χαμηλότερα. Υπολογίζεται ότι περίπου 8,5 εκατομμύρια έχουν δοκιμάσει έκσταση, και περίπου 3 εκατομμύρια έκαναν χρήση κατά το τελευταίο έτος.
Ecstasy is geprobeerd door 0,2-7,1% van alle volwassenen (gemiddeld 2,6%). De helft van de landen meldt een prevalentiepercentage van 1,8% of lager, terwijl de hoogste percentages worden gerapporteerd door Tsjechië (7,1%) en het Verenigd Koninkrijk (6,7%). Voor ecstasygebruik in de laatste 12 maanden ligt het prevalentiepercentage tussen 0,2 en 3,5%, maar de helft van de landen meldt een percentage van 0,5% of lager. Naar schatting hebben bijna 8,5 miljoen Europeanen ecstasy geprobeerd en hebben bijna 3 miljoen het middel in de laatste 12 maanden gebruikt.
Extázi vyzkoušelo 0,2–7,1 % všech dospělých (průměr 2,6 %). Polovina zemí uvádí hodnoty prevalence do výše 1,8 % nebo nižší, zatímco nejvyšší prevalenci hlásí Česká republika (7,1 %) a Spojené království (6,7 %). Prevalence užívání extáze v posledním roce se pohybuje mezi 0,2 a 3,5 %, avšak polovina zemí hlásí prevalenci 0,5 % nebo méně. Odhaduje se, že extázi vyzkoušelo téměř 8,5 milionů Evropanů a že za poslední rok ji užily téměř 3 miliony osob.
0,2–7,1 % af alle voksne (i gennemsnit 2,6 %) har prøvet ecstasy. Halvdelen af landene har meldt om prævalenssatser på 1,8 % eller lavere, idet de højeste prævalenssatser er indberettet af Tjekkiet (7,1 %) og Det Forenede Kongerige (6,7 %). Prævalensen for brug af ecstasy inden for de seneste 12 måneder varierer fra 0,2 til 3,5 %, men halvdelen af landene melder om prævalenssatser på 0,5 % eller derunder. Det anslås, at næsten 8,5 millioner europæere har prøvet ecstasy, og at næsten 3 millioner har brugt stoffet inden for de seneste 12 måneder.
Ecstasyt on proovinud 0,2–7,1% kõikidest täiskasvanutest (keskmiselt 2,6%). Pooltes riikides on levimus 1,8% või madalam, kusjuures kõige kõrgem on see Tšehhi Vabariigis (7,1%) ja Ühendkuningriigis (6,7%). Viimase aasta jooksul ecstasy tarbimise määr ulatub 0,2%-st kuni 3,5%-ni, kuid pooltes riikides on see 0,5% või madalam. Hinnanguliselt peaaegu 8,5 miljonit eurooplast on ecstasyt proovinud ja peaaegu 3 miljonit on tarbinud seda viimase aasta jooksul.
Ekstaasia on kokeillut 0,2–7,1 prosenttia aikuisista (keskiarvo 2,6 %). Puolessa maista levinneisyysaste oli 1,8 prosenttia tai alempi. Korkeimman levinneisyyden ilmoittivat Tšekki (7,1 %) ja Yhdistynyt kuningaskunta (6,7 %). Ekstaasia viimeksi kuluneen vuoden aikana käyttäneiden osuus vaihtelee 0,2:sta 3,5 prosenttiin, mutta puolet maista ilmoitti levinneisyydeksi 0,5 prosenttia tai vähemmän. Euroopassa lähes 8,5 miljoonaa aikuista on joskus kokeillut ekstaasia, ja lähes 3 miljoonaa ilmoitti käyttäneensä sitä viimeksi kuluneen vuoden aikana.
Az extasyt az összes felnőtt 0,2–7,1%-a (átlag 2,6%) próbálta. Az országok fele 1,8%-os vagy annál alacsonyabb előfordulási arányokat közölt, a legmagasabb előfordulást pedig Csehországból (7,1%) és az Egyesült Királyságból jelentették (6,7%). Az elmúlt évi extasyhasználat prevalenciája 0,2% és 3,5% között mozog, ugyanakkor az országok fele 0,5%-os vagy az alatti előfordulási arányokról számolt be. Becslések szerint az extasyt közel 8,5 millió európai próbálta, és közel 3 millióan használták az elmúlt évben.
0,2-7,1 % av unge voksne har prøvd ecstasy (gjennomsnittet er 2,6 %). Halvparten av landene rapporterer om prevalenstall på 1,8 % eller lavere. Høyest prevalens rapporteres fra Den tsjekkiske republikk (7,1 %) og Storbritannia (6,7 %). Bruk siste år av ecstasy ligger på mellom 0,2 % og 3,5 %, men halvparten av landene rapporterer om en prevalens på 0,5 % eller under. Det anslås at nærmere 8,5 millioner europeere har prøvd ecstasy, og at nesten 3 millioner har brukt det i løpet av det siste året.
Ecstasy a fost încercat de 0,2–7,1 % din populaţia adultă (în medie 2,6 %). Jumătate dintre ţări raportează rate de prevalenţă de 1,8 % sau mai mici, cele mai mari rate de prevalenţă fiind raportate de Republica Cehă (7,1 %) şi Regatul Unit (6,7 %). Prevalenţa consumului de ecstasy pe parcursul ultimului an variază de la 0,2 % la 3,5 %, însă jumătate dintre ţări raportează rate de prevalenţă de 0,5 % sau mai puţin. S-a estimat că aproape 8,5 milioane de europeni au încercat ecstasy şi aproape 3 milioane au consumat această substanţă în ultimul an.
Extázu okúsilo 0,2 – 7,1 % všetkých dospelých (v priemere 2,6 %). Polovica krajín uvádza miery prevalencie 1,8 % alebo nižšie, pričom najvyššie miery prevalencie uvádza Česká republika (7,1 %) a Spojené kráľovstvo (6,7 %). Prevalencia užívania extázy v poslednom roku sa pohybuje od 0,2 % do 3,5 %, ale polovica krajín uvádza miery prevalencie 0,5 % alebo nižšie. Odhaduje sa, že takmer 8,5 milióna Európanov okúsilo extázu a takmer 3 milióny ju užívalo v minulom roku.
Ekstazi je poskusilo 0,2 % do 7,1 % vseh odraslih (povprečno 2,6 %). Polovica držav je sporočila stopnje razširjenosti, ki znašajo 1,8 % ali manj, pri čemer sta najvišji stopnji razširjenosti sporočila Češka republika (7,1 %) in Združeno kraljestvo (6,7 %). Stopnja razširjenosti za zaužitje ekstazija v zadnjem letu se giblje od 0,2 % do 3,5 %, polovica držav pa poroča o stopnjah razširjenosti, ki znašajo 0,5 % ali manj. Po oceni je skoraj 8,5 milijona Evropejcev že poskusilo ekstazi, skoraj tri milijone ga je zaužilo v zadnjem letu.
Ungefär 0,2–7,1 % av den vuxna befolkningen har testat ecstasy (genomsnitt 2,6 %). Hälften av länderna rapporterar en prevalens på 1,8 % eller lägre, med den högsta prevalensen i Tjeckien (7,1 %) och Storbritannien (6,7 %). Bland vuxna säger sig 0,2 – 3,5 % ha använt ecstasy de senaste tolv månaderna, men hälften av de rapporterande länderna uppger prevalens på 0,5 % eller lägre. Det uppskattas att nästan 8,5 miljoner av Europas befolkning har provat ecstasy och nästan 3 miljoner har använt drogen under de senaste tolv månaderna.
Ecstasy tüm yetişkinlerin % 0,2-7,1’i tarafından denenmiştir (ortalama % 2,6). Ülkelerin yarısı % 1,8’lik veya daha düşük yaygınlık oranları rapor etmekte olup, en yüksek yaygınlık oranlarını Çek Cumhuriyeti (% 7,1) ve Birleşik Krallık (% 6,7) bildirmektedir. Ecstasy’nin geçmiş yılda kullanım yaygınlığı % 0,2 ile % 3,5 arasında değişmektedir ama ülkelerin yarısı % 0,5’lik veya daha düşük yaygınlık oranları rapor etmektedir. Neredeyse 8,5 milyon Avrupalının ecstasy’i denemiş olduğu ve yaklaşık 3 milyonun bu uyuşturucuyu geçmiş yılda kullandığı tahmin edilmektedir.
Ekstazī ir pamēģinājuši 0,2–7,1 % visu pieaugušo (vidēji 2,6 %). Puse valstu informē par 1,8 % vai zemāku izplatības līmeni, augstākais izplatības līmenis ir konstatēts Čehijā (7,1 %) un Apvienotajā Karalistē (6,7 %). Ekstazī pēdējā gada lietošanas līmenis svārstās no 0,2 % līdz 3,5 %, bet puse valstu informē par 0,5 % vai zemāku izplatības līmeni. Ir aplēsts, ka gandrīz 8,5 miljoni eiropiešu ir pamēģinājuši ekstazī un gandrīz 3 miljoni ir lietojuši ekstazī pēdējā gadā.
  RozdziaÅ‚ 7: Choroby za...  
W 15 państwach członkowskich UE wystąpił wyraźny wzrost liczby zgonów w latach 80-tych i w pierwszej połowie lat 90-tych, prawdopodobnie odpowiadający rozpowszechnieniu się heroiny i dożylnego zażywania narkotyków.
Data available from the EU reveal some general trends in drug-related deaths. Among the EU-15 Member States, a sharp increase was apparent during the 1980s and early 1990s, possibly paralleling the expansion of heroin use and injecting. Drug deaths continued to increase between 1990 and 2000, although less sharply (Figure 13). The total annual number of drug-related deaths in those Member States providing information (most Member States, old and new) increased by 14 %, from 8 054 in 1995 to 9 392 in 2000.
Les données disponibles pour l’Union européenne font apparaître certaines tendances générales dans les décès liés à la drogue. Dans les États membres de l’UE‑15, une progression importante du nombre de décès liés à la drogue a été observée durant les années 1980 et le début des années 1990, qui a peut-être suivi la courbe d’expansion de l’usage et de l’injection d’héroïne. Les décès liés à la drogue ont continué à augmenter entre 1990 et 2000, mais moins fortement (Figure 13). Le nombre total annuel de décès liés à la drogue dans les États membres pour lesquels des informations sont disponibles (à savoir, la plupart des anciens et des nouveaux États membres) est passé de 8 054 victimes en 1995 à 9 392 en 2000, soit une hausse de 14 %.
Die für die EU verfügbaren Daten weisen auf einige allgemeine Tendenzen bei drogenbedingten Todesfällen hin. In den EU-15-Mitgliedstaaten wurde in den 80er und frühen 90er Jahren eine drastische Zunahme beobachtet, die möglicherweise mit der Verbreitung des Heroinkonsums und des injizierenden Heroinkonsums einherging. Zwischen 1990 und 2000 stieg die Zahl der drogenbedingten Todesfälle weniger schnell, aber kontinuierlich an (Abbildung 13). Die jährliche Zahl der drogenbedingten Todesfälle stieg in den Mitgliedstaaten, aus denen entsprechende Daten vorliegen (die meisten alten und neuen Mitgliedstaaten) zwischen 1995 und 2000 um 14 % von insgesamt 8 054 auf 9 392 Fälle an.
La información disponible sobre la UE muestra algunas tendencias generales con respecto a las muertes relacionadas con las drogas. Entre los antiguos Estados miembros, se registró un fuerte incremento durante los años ochenta y principios de los años noventa, que quizá coincidía con el aumento en el consumo de heroína y el consumo por vía parenteral. Las muertes por consumo de drogas continuaron aumentando entre 1990 y 2000, aunque de una forma menos destacada (gráfico 13). El total anual de muertes relacionadas con las drogas en los Estados miembros que han facilitado datos (la mayoría de Estados miembros, tanto nuevos como antiguos) aumentó en un 14 %, pasando de 8 054 personas en 1995 a 9 392 personas en 2000.
I dati disponibili nell’Unione europea rivelano un andamento generale nei decessi correlati al consumo di stupefacenti. Negli Stati membri dell’Europa a 15 si è osservata tra gli anni Ottanta e l’inizio degli anni Novanta un’impennata delle statistiche, probabilmente collegata alla diffusione del consumo di eroina, anche per via parenterale. I decessi per droga hanno continuato ad aumentare tra il 1990 e il 2000, anche se meno drasticamente (grafico 13). Il tasso annuo totale di decessi correlati al consumo di stupefacenti negli Stati membri che forniscono informazioni (la maggior parte degli attuali Stati membri) è aumentato al 14%, da 8 054 nel 1995 a 9 392 nel 2000.
Os dados disponíveis a nível da UE revelam algumas tendências gerais nas mortes relacionadas com o consumo de droga. Nos Estados-Membros da UE-15, estas aumentaram visivelmente na década de 80 e inícios da década de 90, possivelmente em paralelo com a expansão do consumo de heroína e do consumo de droga injectada em geral. As mortes relacionadas com o consumo de droga continuaram a crescer na década de 90 a 2000, embora de forma menos pronunciada (Figura 13), tendo o seu número total, nos Estados‑Membros que forneceram informações (a maioria dos Estados-Membros, antigos e novos) aumentado 14%, de 8 054 em 1995 para 9 392 no ano 2000.
Τα στοιχεία που είναι διαθέσιμα από την ΕΕ αποκαλύπτουν ορισμένες γενικές τάσεις όσον αφορά τους συνδεόμενους με τα ναρκωτικά θανάτους. Στα κράτη μέλη της ΕΕ των 15 σημειώθηκε εμφανής αύξηση κατά τη δεκαετία του 1980 και τις αρχές της δεκαετίας του 1990, η οποία πιθανώς οφειλόταν στην επέκταση της χρήσης ηρωίνης και της ενέσιμης χρήσης. Ο αριθμός των συνδεόμενων με τα ναρκωτικά θανάτων συνέχισε να αυξάνεται μεταξύ του 1990 και του 2000, αν και λιγότερο απότομα (Διάγραμμα 13). Ο συνολικός ετήσιος αριθμός των συνδεόμενων με τα ναρκωτικά θανάτων στα κράτη μέλη που παρείχαν στοιχεία (τα περισσότερα κράτη μέλη, παλαιά και νέα) αυξήθηκε κατά 14 %, από 8 054 το 1995 σε 9 392 το 2000.
Uit de beschikbare gegevens uit de EU komen een aantal algemene trends in drugsgerelateerde sterfgevallen naar voren. In de vijftien oude lidstaten was in de jaren tachtig en in het begin van de jaren negentig een sterke stijging zichtbaar, die mogelijk samenhing met de toename van het gebruik en de injectie van heroïne. Tussen 1990 en 2000 bleef het aantal sterfgevallen ten gevolge van drugsgebruik toenemen, zij het minder sterk (Figuur 13). Het totaal aantal drugsgerelateerde sterfgevallen per jaar in de lidstaten die daarover informatie beschikbaar stellen (de meeste lidstaten, zowel oude als nieuwe), steeg met 14%, van 8 054 in 1995 tot 9 392 in 2000.
Údaje dostupné ze zemí Evropské unie naznačují některé všeobecné trendy v úmrtích souvisejících s drogami. V rámci zemí evropské patnáctky byl pozorován strmý nárůst během 80. let a na počátku 90. let 20. století, jenž zřejmě souvisel s rozšířením užívání/injekčního užívání heroinu. V letech 1990–2000 počet úmrtí souvisejících s drogami nadále rostl, ačkoli nižším tempem (obr. 13). Celkový roční počet úmrtí souvisejících s drogami se v členských státech, které poskytují informace (většina starých i nových členských států), zvýšil o 14 % a vzrostl z 8 054 v roce 1995 na 9 392 v roce 2000.
De foreliggende data fra EU-landene viser visse generelle tendenser i de narkotikarelaterede dødsfald. Blandt EU-15-medlemsstaterne kunne der konstateres en markant stigning i 1980'erne og begyndelsen af 1990'erne, som muligvis forekom parallelt med stigningen i heroinbrug og intravenøs brug. Narkotikadødsfaldene forsatte med at stige mellem 1990 og 2000, dog mindre markant (figur 13). Det samlede årlige antal narkotikarelaterede dødsfald i de medlemsstater, for hvilke der foreligger oplysninger (de fleste medlemsstater, gamle og nye), steg med 14 %, fra 8 054 i 1995 til 9 392 i 2000.
ELi kohta kättesaadavad andmed annavad ülevaate mõnedest üldistest suundumustest uimastitega seotud surmade osas. EL-15 riikides ilmnes 1980ndatel aastatel ja 1990ndate aastate alguses järsk tõus, on võimalik, et see oli paralleelne heroiini tarbimise ja süstimise ulatusliku levikuga. Uimastitega seotud surmade arv suurenes endiselt 1990. aastast kuni 2000. aastani, kuid siiski vähem järsult (joonis 13). Andmed esitanud liikmesriikides (enamikus liikmesriikides, nii vanades kui ka uutes) suurenes uimastitega seotud surmade koguarv aastas kokku 14%, 8054-lt 1995. aastal 9392-le 2000. aastal.
EU:sta saatavilla olevista tiedoista ilmenee joitakin yleisiä suuntauksia huumekuolemissa. Huumekuolemat lisääntyivät EU-15:n jäsenvaltioissa voimakkaasti 1980-luvulla ja 1990-luvun alussa, mikä saattoi heijastaa heroiinin käytön ja injektiokäytön lisääntymistä. Vuosina 1990–2000 huumekuolemien kasvusuuntaus jatkui mutta heikkeni (kaavio 13). Tietoja toimittaneissa maissa (eli useimmissa vanhoissa ja uusissa jäsenvaltioissa) huumekuolemien vuotuinen kokonaismäärä kasvoi vuosina 1995–2000 14 prosenttia 8 054:stä 9 392:een.
Az EU-ban rendelkezésre álló adatokból kirajzolódik néhány általános tendencia a kábítószerrel összefüggő halálozásban. Az EU-15 tagállamaiban az 1980-as évek során és az 1990-es évek elején határozott emelkedés volt tapasztalható, ami feltehetőleg a heroinhasználat és az injekciózás terjedésével párhuzamosan következett be. Az 1990 és 2000 közötti időszakban a kábítószerrel összefüggő halálesetek száma tovább nőtt, bár ekkor már lassabb ütemben (Figure 13). Az adatszolgáltató tagállamokban (a legtöbb régi és új tagállamban) a kábítószerrel összefüggő halálesetek teljes éves száma 14%-kal nőtt, az 1995-ös 8054-ről a 2000-ben feljegyzett 9392-re.
Tilgjengelige data fra EU avslører noen generelle trender for narkotikarelaterte dødsfall. EU-15 hadde en sterkt oppadgående trend på 1980-tallet og begynnelsen av 1990-tallet, muligens relatert til økt heroinbruk og økt sprøytebruk. Antallet narkotikadødsfall fortsatte å øke mellom 1990 og 2000, men ikke i samme takt (figur 13). Blant de medlemsstatene som har gitt informasjon (de fleste, både nye og gamle), økte det totale antallet narkotikarelaterte dødsfall med 14 %, fra 8 054 i 1995 til 9 392 i 2000.
Datele furnizate de Uniunea Europeană arată existenţa unor tendinţe generale privind decesele legate de consumul de droguri. În statele membre ale Europei celor 15, s-a putut observa o creştere evidentă în anii 1980 şi la începutul anilor 1990, probabil datorită răspândirii consumului de heroină şi a injectării cu heroină. Numărul deceselor provocate de consumul de droguri a crescut în continuare între 1990 şi 2000, dar mai puţin evident (Figura 13). Numărul total anual al deceselor legate de consumul de droguri în statele membre care furnizează informaţii (majoritatea statelor membre, vechi şi noi) a crescut cu 14 %, de la 8 054 în 1995 la 9 392 în 2000.
Údaje, ktoré sú k dispozícii z EÚ, odhaľujú niektoré všeobecné trendy v úmrtiach súvisiacich s drogami. Medzi členskými štátmi EÚ-15 existoval očividný strmý nárast počas osemdesiatych a začiatkom deväťdesiatych rokov minulého storočia, ktorý sa možno zhodoval s rozšírením užívania a injekčného užívania drog. Počet úmrtí súvisiacich s drogami sa naďalej zvyšoval medzi rokmi 1999 a 2000 (obrázok 13). Celkový ročný počet úmrtí súvisiacich s drogami v tých členských štátoch, ktoré poskytli informácie (väčšina členských štátov, starých a nových), sa zvýšil o 14 % z 8 054 v roku 1995 na 9 392 v roku 2000.
Razpoložljivi podatki iz EU kažejo nekatere splošne trende smrtnih primerov, povezanih z drogo. Med državami članicami EU-15 je bilo v osemdesetih letih in na začetku devetdesetih očitno izrazito povečanje, ki je verjetno potekalo vzporedno s povečanjem uživanja in vbrizgavanja heroina. Z drogo povezani smrtni primeri so se med letoma 1990 in 2000 še naprej povečevali, vendar manj strmo (prikaz 13). Skupno število z drogo povezanih smrtnih primerov letno se je v tistih državah, ki so posredovale informacije (skoraj vse države članice, tako stare kot nove), povečalo za 14 %, z 8054 v letu 1995 na 9392 v letu 2000.
Tillgängliga uppgifter inom EU visar vissa allmänna trender för narkotikarelaterade dödsfall. För EU 15-medlemsstaterna konstaterades en kraftig ökning av narkotikarelaterade dödsfall under 1980-talet och början av 1990-talet, eventuellt motsvarad av ökad heroinanvändning och injicering. De narkotikarelaterade dödsfallen fortsatte att öka mellan 1990 och 2000 men mindre snabbt (Figur 13). Det totala antalet narkotikarelaterade dödsfall i de medlemsstater som lämnat uppgifter (de flesta medlemsstater, både gamla och nya) ökade med 14 %, från 8 054 under 1995 till 9 392 under 2000.
AB’den elde edilen veriler uyuşturucuya bağlı ölümlerde bazı genel eğilimler ortaya koymaktadır. AB-15 Üye Devletleri arasında, 1980’lerde ve 1990’ların başlarında, olasılıkla eroin kullanımı ile enjeksiyonun yaygınlaşmasına paralel olarak, keskin bir artış görülmekteydi. 1990 ve 2000 arasında uyuşturucu ölümleri, daha az belirgin olmakla beraber, artmaya devam etmiştir (Şekil 13). Bilgi sağlayan Üye Devletler’deki (eski ve yeni çoğu Üye Devlet) uyuşturucuya bağlı ölümlerin yıllık toplam sayısı 1995’te 8.054’ten 2000’de 9.392’ye çıkarak % 14’lük bir artış göstermiştir.
ES pieejamā informācija atklāj dažas vispārējas narkotiku izraisīto nāves gadījumu tendences. ES 15 dalībvalstīs 80. gados un 90. gadu sākumā nāves gadījumu skaits ir krasi pieaudzis, iespējams, vienlaikus ar heroīna lietošanas un injicēšanas izplatības pieaugumu. Lai arī ne tik krasi, tomēr narkotiku nāves gadījumu skaits ir turpinājis augt arī laikposmā no 1990. līdz 2000. gadam (13. attēls). Kopējais ar narkotiku lietošanu saistīto nāves gadījumu skaits dalībvalstīs, par kurām ir pieejama informācija (lielākā daļa veco un jauno dalībvalstu), ir pieaudzis par 14 %, no 8054 gadījumiem 1995. gadā līdz 9392. gadījumiem 2000. gadā.
  RozdziaÅ‚ 2: PrzeglÄ…d ...  
Odnotowano, że w Czechach, w Estonii, na Litwie, na Węgrzech, w Polsce i w Słowacji leczenie niefarmakologiczne połączone z pomocą psychologiczną jest dostępne w mniej niż 50% więzień. Oddziały wolne od narkotyków istnieją w większości krajów, ale jedynie w Czechach i w Słowenii występują w ponad połowie więzień.
Drug-free treatment approaches dominate the interventions in prisons in the new Member States, but the coverage of such interventions is limited. Drug-free treatment with psychological support is reported to be available in less than 50 % of prisons in the Czech Republic, Estonia, Lithuania, Hungary, Poland and Slovakia. Drug-free units exist in most countries, but only the Czech Republic and Slovenia report such facilities in more than 50 % of prisons. Brief detoxification with medication is more widely available (all prisons in Latvia, Hungary, Malta, Slovenia and Slovakia).
Les traitements sans substitution représentent l’approche prédominante dans les interventions en milieu carcéral dans les nouveaux États membres, mais la couverture de ces interventions est limitée. Selon les rapports, un traitement sans substitution accompagné d’un soutien psychologique est disponible dans moins de 50 % des prisons en République tchèque, Estonie, Lituanie, Hongrie, Pologne et Slovaquie. Des unités de traitement sans substitution existent dans la plupart des pays, mais seules la République tchèque et la Slovénie mentionnent leur existence dans plus de 50 % des prisons. Une courte cure de désintoxication avec médicaments est plus courante (toutes les prisons en Lettonie, en Hongrie, à Malte, en Slovénie et en Slovaquie).
In den Haftanstalten der neuen Mitgliedstaaten werden vorwiegend drogenfreie Behandlungsansätze verfolgt, wobei jedoch diese Maßnahmen bei weitem nicht flächendeckend angeboten werden. Eine drogenfreie Behandlung mit psychologischer Betreuung ist den Berichten zufolge in weniger als 50 % der Haftanstalten in der Tschechischen Republik, Estland, Litauen, Ungarn, Polen und der Slowakei verfügbar. Drogenfreie Abteilungen gibt es in den meisten Ländern, jedoch berichten nur die Tschechische Republik und Slowenien über derartige Einrichtungen in über 50 % der Haftanstalten. Die medikamentengestützte Kurzentgiftung wird flächendeckender angeboten (in allen Haftanstalten in Lettland, Ungarn, Malta, Slowenien und der Slowakei).
En las prisiones de los nuevos Estados miembros se aplican sobre todo planteamientos de tratamiento sin drogas, aunque la cobertura de este tipo de intervenciones es limitada. Menos del 50 % de los centros penitenciarios de la República Checa, Estonia, Lituania, Hungría, Polonia y Eslovaquia disponen de tratamientos sin drogas con apoyo psicológico. En la mayoría de países existen unidades sin droga, pero sólo la República Checa y Eslovenia declaran disponer de este tipo de instalaciones en más del 50 % de las prisiones. Sin embargo, la cobertura de los tratamientos de desintoxicación de corta duración con medicación es mayor (disponibles en todas las prisiones de Letonia, Hungría, Malta, Eslovenia y Eslovaquia).
I trattamenti in regime di astinenza predominano tra gli interventi eseguiti in carcere nei nuovi Stati membri, benché la diffusione di tali interventi sia limitata. Il trattamento in regime di astinenza associato a un sostegno di tipo psicologico è disponibile in meno del 50% delle carceri in Repubblica ceca, Estonia, Lituania, Ungheria, Polonia e Slovacchia. Unità di trattamento in regime di astinenza sono presenti nella maggior parte dei paesi, ma soltanto Repubblica ceca e Slovenia riferiscono l’esistenza di tali strutture in oltre il 50% delle carceri. Molto più diffusa invece è una breve disintossicazione con farmaci (in tutte le carceri in Lettonia, Ungheria, Malta, Slovenia e Slovacchia).
Os tratamentos sem droga são as intervenções predominantes nas prisões dos novos Estados-Membros, mas a sua cobertura é limitada. O tratamento sem drogas com apoio psicológico está disponível, segundo os relatórios, em menos de 50% das prisões da República Checa, Estónia, Lituânia, Hungria, Polónia e Eslováquia. Existem unidades livres de droga na maioria dos países, mas só a República Checa e a Eslovénia mencionam a sua presença em mais de 50% das prisões. Os tratamentos de desintoxicação sumários, medicamente assistidos, encontram-se mais amplamente disponíveis (em todas as prisões da Letónia, Hungria, Malta, Eslovénia e Eslováquia).
Τα στεγνά προγράμματα θεραπείας κυριαρχούν στις παρεμβάσεις που γίνονται στα σωφρονιστικά ιδρύματα των νέων κρατών μελών, αλλά η κάλυψη των παρεμβάσεων αυτών είναι περιορισμένη. Στεγνά προγράμματα θεραπείας με παροχή ψυχολογικής υποστήριξης αναφέρεται ότι είναι διαθέσιμα σε λιγότερο από 50 % των σωφρονιστικών ιδρυμάτων στην Τσεχική Δημοκρατία, την Εσθονία, τη Λιθουανία, την Ουγγαρία, την Πολωνία και τη Σλοβακία. Μονάδες στεγνών προγραμμάτων υπάρχουν στις περισσότερες χώρες, αλλά μόνον η Τσεχική Δημοκρατία και η Σλοβενία αναφέρουν την ύπαρξη τέτοιων χώρων σε άνω του 50 % των σωφρονιστικών ιδρυμάτων. Η σύντομη αποτοξίνωση με τη χορήγηση φαρμάκων είναι ευρύτερα διαθέσιμη (σε όλα τα σωφρονιστικά ιδρύματα στη Λεττονία, την Ουγγαρία, τη Μάλτα, τη Σλοβενία και τη Σλοβακία).
Drugsvrije therapieën domineren de interventies in gevangenissen in de nieuwe lidstaten, maar de verspreiding van dergelijke interventies is beperkt. De beschikbaarheid van drugsvrije therapieën met psychologische ondersteuning wordt gemeld in minder dan de helft van de gevangenissen in Tsjechië, Estland, Litouwen, Hongarije, Polen en Slowakije. In de meeste landen bestaan er drugsvrije eenheden, maar alleen Tsjechië en Slovenië melden het bestaan van dergelijke faciliteiten in meer dan de helft van het aantal gevangenissen. Korte detoxificatiebehandelingen met behulp van medicatie zijn breder beschikbaar (in alle gevangenissen in Letland, Hongarije, Malta, Slovenië en Slowakije).
Mezi intervencemi ve věznicích převažují v nových členských státech přístupy založené na abstinenční léčbě, avšak pokrytí takovými intervencemi je omezené. Abstinenční léčba s psychologickou podporou je podle hlášení k dispozici v méně než 50 % věznic v České republice, Estonsku, Litvě, Maďarsku, Polsku a na Slovensku. Ve většině zemí existují bezdrogová oddělení, ale pouze Česká republika a Slovinsko uvádějí tyto možnosti ve více než 50 % věznic. Krátká detoxifikace s léky je běžněji dostupná (ve všech věznicích v Lotyšsku, Maďarsku, na Maltě, ve Slovinsku a na Slovensku).
Stoffri behandling er fremherskende blandt foranstaltningerne i fængsler i de nye medlemsstater, men dækningen af sådanne tiltag er begrænsede. Stoffri behandling med psykologisk støtte angives at være tilgængelig i under 50 % af fængslerne i Tjekkiet, Estland, Litauen, Ungarn, Polen og Slovakiet. Der findes stoffrie afdelinger i de fleste lande, men kun Tjekkiet og Slovenien har meldt om sådanne tilbud i over 50 % af fængslerne. Kort afgiftning med medicin er mere udbredt (alle fængsler i Letland, Ungarn, Malta, Slovenien og Slovakiet).
Uute liikmesriikide vanglates domineerib ravimeetoditest täielik uimastitest loobumine, aga seda ei rakendata igal pool. Narkootilisi aineid mitte kasutav ravi koos psühholoogilise abiga on kättesaadav vähem kui 50% vanglatest Tšehhi Vabariigis, Eestis, Leedus, Ungaris, Poolas ja Slovakkias. Narkootikumidevabad üksused on olemas enamikus riikides, aga ainult Tšehhi Vabariigist ja Sloveeniast teatatakse, et niisuguseid võimalused on rohkem kui 50% vanglatest. Laiemalt on levinud kiire detoksifikatsioon ravimitega (kõigis vanglates Lätis, Ungaris, Maltal, Sloveenias ja Slovakkias).
Uusien jäsenvaltioiden vankiloissa toteutettavissa interventioissa noudatetaan pääasiallisesti lääkkeettömän hoidon lähestymistapaa, mutta näiden interventioiden kattavuus on puutteellinen. Psykologiseen tukeen yhdistettyä lääkkeetöntä hoitoa on ilmoitusten mukaan saatavilla alle puolessa vankiloista Tšekissä, Virossa, Liettuassa, Unkarissa, Puolassa ja Slovakiassa. Useimmissa maissa on huumeettomia osastoja, mutta ainoastaan Tšekki ja Slovenia ovat ilmoittaneet, että niitä on yli puolessa vankiloista. Lääkkeiden avulla toteutettavaa lyhytkestoista vieroitusta on saatavilla laajemmin (kaikissa vankiloissa Latviassa, Unkarissa, Maltalla, Sloveniassa ja Slovakiassa).
Az új tagállamok börtöneiben a beavatkozásokat tekintve a kábítószermentes kezelési módszerek domináltak, de az ilyen beavatkozások hatóköre korlátozott. A pszichológiai támogatással együtt nyújtott kábítószermentes kezeléshez a jelentések szerint a börtönök kevesebb mint 50%-ában lehet hozzáférni Csehországban, Észtországban, Litvániában, Magyarországon, Lengyelországban és Szlovákiában. A legtöbb országban vannak kábítószermentes egységek, de csak Csehországból és Szlovéniából jelentették ilyen létesítmények meglétét a börtönök több mint 50%-ában. A rövid gyógyszeres detoxikálás szélesebb körben érhető el (Lettország, Magyarország, Málta, Szlovénia és Szlovákia valamennyi börtönében).
Stoff-frie behandlingsmetoder dominerer intervensjonene i fengslene i de nye medlemsstatene, men intervensjonenes dekning er begrenset. Ifølge rapporter tilbys stoff-fri behandling med psykologisk støtte i under 50 % av fengslene i Den tsjekkiske republikk, Estland, Litauen, Ungarn, Polen og Slovakia. Stoff-frie enheter finnes i de fleste land, men kun Den tsjekkiske republikk og Slovenia rapporterer om slike tilbud i over 50 % av fengslene. Kortvarig avrusning med medisinering er mer utbredt (alle fengsler i Latvia, Ungarn, Malta, Slovenia og Slovakia).
Abordarea tratamentului prin abstinenţă predomină în intervenţiile în închisori în noile state membre, însă acoperirea acestor intervenţii este limitată. Se raportează că tratamentul prin abstinenţă cu sprijin psihologic este disponibil în mai puţin de 50 % din închisorile din Republica Cehă, Estonia, Lituania, Ungaria, Polonia şi Slovacia. Există unităţi de tratament prin abstinenţă în majoritatea ţărilor, dar numai Republica Cehă şi Slovenia raportează existenţa unor asemenea facilităţi în mai mult de 50 % din închisori. Disponibile pe scară mai largă sunt tratamentele de detoxificare pe termen scurt prin medicaţie (toate închisorile din Letonia, Ungaria, Malta, Slovenia şi Slovacia).
Prístupy liečby bez drog prevládajú v zásahoch vo väzniciach v nových členských štátoch, ale dosah takýchto zásahov je obmedzený. Uvádza sa, že liečenie bez drog so psychologickou podporou je dostupné v menej ako 50 % väzníc v Českej republike, Estónsku, Litve, Maďarsku, Poľsku a na Slovensku. Jednotky bez drog existujú vo väčšine krajín, ale iba Česká republika a Slovinsko uvádzajú takéto zariadenia vo viac ako 50 % väzníc. Krátka detoxikácia s medikačnou liečbou je viac dostupná (všetky väznice v Lotyšsku, Maďarsku, na Malte, v Slovinsku a na Slovensku).
V novih državah članicah pri intervencijah v zaporih prevladujejo pristopi zdravljenja brez drog, vendar takšne intervencije pokrivajo omejeno območje. O razpoložljivosti zdravljenja brez drog ob psihološki podpori poročajo v manj kot 50 % zaporov v Češki republiki, v Estoniji, Litvi, na Madžarskem, Poljskem in Slovaškem. V večini držav obstajajo enote brez drog, vendar le Češka republika in Slovenija poročata, da imata takšne zmogljivosti v več kot 50 % zaporov. Nekoliko bolj je na voljo razstrupljanje z zdravili (v vseh zaporih v Latviji, na Madžarskem, Malti, v Sloveniji in na Slovaškem).
Den vanligaste behandlingsformen i fängelserna i de nya medlemsstaterna är drogfri behandling, även om tillgången är begränsad. Drogfri behandling med psykologiskt stöd rapporteras finnas tillgänglig i knappt 50 % av fängelserna i Tjeckien, Estland, Litauen, Ungern, Polen och Slovakien. Drogfria enheter finns i de flesta länder, men endast Tjeckien och Slovenien rapporterar att de har sådana enheter i mer än hälften av fängelserna. Kort avgiftning med medicinering finns mer allmänt tillgänglig (samtliga fängelser i Lettland, Ungern, Malta, Slovenien och Slovakien).
Yeni Üye Devletler’deki hapishanelerde uygulanan müdahalelerde uyuşturucusuz tedavi yaklaşımları baskın olmakla beraber, bu gibi müdahalelerin kapsamı sınırlıdır. Psikolojik destekli uyuşturucusuz tedavinin Çek Cumhuriyeti, Estonya, Litvanya, Macaristan, Polonya ve Slovakya’daki hapishanelerin % 50’sinden azında bulunduğu rapor edilmiş olup yalnızca Çek Cumhuriyeti ile Slovenya hapishanelerin % 50’sinden fazlasında bu gibi hizmetler bulunduğunu rapor etmektedir. İlaçlı kısa süreli detoksifikasyon daha yaygın olarak bulunmaktadır (Letonya, Macaristan, Malta, Slovenya ve Slovakya’daki tüm hapishaneler).
Starp jauno dalībvalstu iejaukšanās pasākumiem cietumos dominē bezzāļu risinājumi, tomēr to pārklājums ir ierobežots. Saskaņā ar ziņojumiem zāļu terapija ar psiholoģisku atbalstu ir pieejama mazāk nekā 50 % Čehijas, Igaunijas, Lietuvas, Ungārijas, Polijas un Slovākijas cietumu. Bezzāļu terapijas struktūrvienības pastāv lielākajā daļā valstu, tomēr tikai Čehija un Slovēnija ziņo, ka šādi pakalpojumi ir pieejami vairāk nekā 50 % cietumu. Īslaicīgi detoksikācijas pasākumi, izmantojot medikamentus, ir plašāk pieejami (visos cietumos Latvijā, Ungārijā, Maltā, Slovēnijā un Slovākijā).
  RozdziaÅ‚ 4: Amfetaminy...  
W połowie krajów, które udostępniły dane, wskaźnik rozpowszechnienia wynosi poniżej 4%, przy czym po Wielkiej Brytanii najwyższe jego wartości odnotowano w Danii (9,6%), Norwegii (5,9%) i w Niemczech (5,4%).
Among young adults (15–34 years) experience of amphetamine use is reported by 0.1–9.6 %, with the United Kingdom (England and Wales) reporting a lifetime prevalence rate of 16.5 % (which may reflect a historical phenomenon, see below). Half of the countries providing data have prevalence rates below 4 %, with the highest rates after the United Kingdom reported by Denmark (9.6 %), Norway (5.9 %) and Germany (5.4 %). An average of 4.8 % of young Europeans have tried amphetamine. Denmark (3.1 %) and Estonia (2.9 %) report the highest last-year prevalence rates (115). It is estimated that, on average, 1.4 % of young Europeans have used amphetamine in the last year (see also Figure 4).
L'expérience de la consommation d'amphétamines est rapportée par un pourcentage de jeunes adultes (15 à 34 ans) compris entre 0,1 et 9,6 %, le Royaume-Uni (Angleterre et Pays de Galles) enregistrant un taux de prévalence au cours de la vie de 16,5 % (ce qui pourrait être le reflet d'un phénomène historique, voir plus loin). La moitié des pays qui fournissent des données ont des taux de prévalence inférieurs à 4 %, le taux le plus élevé après le Royaume-Uni étant celui du Danemark (9,6 %), de la Norvège (5,9 %) et de l'Allemagne (5,4 %). En moyenne, 4,8 % des jeunes Européens ont goûté aux amphétamines. Le Danemark (3,1 %) et l'Estonie (2,9 %) affichent les taux de prévalence les plus élevés de l’année précédente (115). On estime que, en moyenne, 1,4 % des jeunes européens ont pris des amphétamines au cours des douze derniers mois (voir aussi Figure 4).
Unter jungen Erwachsenen (15 bis 34 Jahre) liegt die Lebenszeiterfahrung des Amphetaminkonsums den Berichten zufolge zwischen 0,1 % und 9,6 %, wobei das Vereinigte Königreich (England und Wales) eine Lebenszeitprävalenzrate von 16,5 % meldet (was auf ein historisches Phänomen zurückzuführen sein könnte; siehe unten). Die Hälfte der Länder, die Daten zur Verfügung stellen, verzeichnet Prävalenzraten von unter 4 %, während die höchsten Raten nach dem Vereinigten Königreich in Dänemark (9,6 %), Norwegen (5,9 %) und Deutschland (5,4 %) festgestellt wurden. Durchschnittlich haben 4,8 % der jungen Europäer Amphetamine probiert, wobei Dänemark (3,1 %) und Estland (2,9 %) die höchsten Vorjahres-Prävalenzraten melden (115). Schätzungsweise haben durchschnittlich 1,4 % der jungen Europäer in den letzten 12 Monaten Amphetamin konsumiert (siehe auch Abbildung 4).
En cuanto a los adultos jóvenes (15-34 años), entre el 0,1 y el 9,6 % declaran haber consumido anfetamina, con una tasa de prevalencia a lo largo de la vida del 16,5 % en el Reino Unido (Inglaterra y Gales), lo que podría reflejar un fenómeno histórico (véase más adelante). La mitad de los países que han facilitado datos presentan tasas de prevalencia inferiores al 4 %, siendo Dinamarca (9,6 %), Noruega (5,9 %) y Alemania (5,4 %) los países donde se registran las mayores tasas después del Reino Unido. Por término medio, el 4,8 % de los europeos jóvenes han probado la anfetamina. Dinamarca (3,1 %) y Estonia (2,9 %) presentan las tasas de prevalencia más altas en el último año (115). Se estima que, de media, un 1,4 % de jóvenes europeos ha consumido anfetamina en el último año (véase también el gráfico 4).
Tra i giovani adulti (15-34 anni) dichiara un’esperienza di consumo dell’anfetamina una percentuale compresa tra 0,1% e 9,6%; il Regno Unito (Inghilterra e Galles) riferisce una prevalenza una tantum del 16,5% (che potrebbe essere il riflesso di un fenomeno storico, cfr. oltre). Metà dei paesi per i quali si dispone di informazioni segnala tassi di prevalenza al di sotto del 4%, con le percentuali più alte riscontrate, dopo il Regno Unito, in Danimarca (9,6%), Norvegia (5,9%) e Germania (5,4%). Ha provato l’anfetamina in media il 4,8% dei giovani europei. Danimarca (3,1%) ed Estonia (2,9%) riferiscono i dati più alti di prevalenza nell’ultimo anno (115). Si calcola che, in media, l’1,4% dei giovani europei abbia fatto uso di anfetamine nell’ultimo anno (cfr. anche il grafico 4).
Entre os jovens adultos (15–34 anos) o consumo experimental de anfetaminas varia, segundo os dados fornecidos, entre 0,1–9,6%, mencionando o Reino Unido (Inglaterra e País de Gales) uma taxa de prevalência ao longo da vida de 16,5% (a qual poderá reflectir um fenómeno histórico, ver infra). Metade dos países que forneceram dados tem taxas de prevalência inferiores a 4%, sendo as taxas mais elevadas, a seguir à do Reino Unido, referidas pela Dinamarca (9,6%), Noruega (5,9%) e Alemanha (5,4%). Uma média de 4,8% dos jovens europeus experimentou anfetaminas. A Dinamarca (3,1%) e a Estónia (2,9%) são os países que comunicam taxas de prevalência mais elevadas para o último ano (115). Estima-se que, em média, 1,4% dos jovens europeus consumiram anfetaminas no último ano (ver também Figura 4).
Στους νεαρούς ενηλίκους (ηλικίας 15–34 ετών) η δοκιμή αμφεταμινών αναφέρεται σε ποσοστό 0,1–9,6 %, με το Ηνωμένο Βασίλειο (Αγγλία και Ουαλία) να αναφέρει ποσοστό επικράτησης της χρήσης σε όλη τη ζωή 16,5 % (το οποίο μπορεί να αντικατοπτρίζει ένα ιστορικό φαινόμενο, βλέπε κατωτέρω). Στις μισές από τις χώρες που παρέχουν στοιχεία τα ποσοστά επικράτησης υπολείπονται του 4 %. Μετά το Ηνωμένο Βασίλειο, τα υψηλότερα ποσοστά αναφέρθηκαν από τη Δανία (9,6 %), τη Νορβηγία (5,9 %) και τη Γερμανία (5,4 %). Κατά μέσο όρο, 4,8 % των νεαρών Ευρωπαίων έχει δοκιμάσει αμφεταμίνη. Η Δανία (3,1 %) και η Εσθονία (2,9 %) ανέφεραν τα υψηλότερα ποσοστά επικράτησης κατά το τελευταίο έτος (115). Υπολογίζεται ότι, κατά μέσο όρο, 1,4 % των νεαρών Ευρωπαίων έκανε χρήση αμφεταμίνης κατά το τελευταίο έτος (βλέπε επίσης Διάγραμμα 4).
Van de jongvolwassenen (15-34 jaar) geeft 0,1-9,6% aan ooit amfetamine te hebben gebruikt, waarop het Verenigd Koninkrijk (Engeland en Wales) met een percentage van 16,5% een uitzondering vormt (wat mogelijk een historisch verschijnsel weerspiegelt; zie hieronder). In de helft van de landen die gegevens hebben verstrekt, is de prevalentie lager dan 4%, waarbij de hoogste percentages na het Verenigd Koninkrijk zijn gemeld door Denemarken (9,6%), Noorwegen (5,9%) en Duitsland (5,4%). Gemiddeld 4,8% van de jonge Europeanen heeft amfetamine geprobeerd. Denemarken (3,1%) en Estland (2,9%) melden de hoogste prevalentiepercentages van het afgelopen jaar (115). Naar schatting heeft gemiddeld 1,4% van de jonge Europeanen de laatste 12 maanden amfetamine gebruikt (zie ook Figuur 4).
Mezi mladými dospělými (15–34 let) se uvádí zkušenost s užitím amfetaminu v rozmezí 0,1–9,6 %, přičemž Spojené království (Anglie a Wales) uvádí celoživotní prevalenci 16,5 % (což může být odrazem historického vývoje – viz níže). V polovině sledovaných zemí jsou hodnoty prevalence nižší než 4 %. Nejvyšší hodnoty po Spojeném království hlásí Dánsko (9,6 %), Norsko (5,9 %) a Německo (5,4 %). Amfetamin vyzkoušelo v průměru 4,8 % mladých Evropanů. Nejvyšší hodnoty prevalence užívání v posledním roce hlásí Dánsko (3,1 %) a Estonsko (2,9 %) (115). Odhaduje se, že v průběhu posledního roku užilo amfetamin 1,4 % mladých Evropanů (viz také obr. 4).
Blandt unge voksne (15–34 år) har 0,1–9,6 % erfaring med amfetaminbrug, idet Det Forenede Kongerige (England og Wales) har meldt om en langtidsprævalens på 16,5 % (hvilket kan afspejle et historisk fænomen, se nedenfor). I halvdelen af de lande, for hvilke der foreligger data, ligger prævalensen på under 4 %, idet de højeste satser efter Det Forenede Kongerige er indberettet af Danmark (9,6 %), Norge (5,9 %) og Tyskland (5,4 %). Et gennemsnit på 4,8 % af unge europæere har prøvet amfetamin. Danmark (3,1 %) og Estland (2,9 %) har indberettet de højeste prævalenssatser (115). Det anslås, at i gennemsnit 1,4 % af unge europæere har brugt amfetamin inden for de seneste 12 måneder (se tillige figur 4).
Noortest täiskasvanutest (15–34aastased) teatab amfetamiini tarbimisest 0,1–9,6%, kusjuures Ühendkuningriigis (Inglismaa ja Wales) on elu jooksul tarbimise levimus 16,5% (mis võib peegeldada üht varasemat nähtust, lähemalt allpool). Pooltes andmed esitanud riikides on levimuse määrad alla 4%, Ühendkuningriigi järel teatavad kõige kõrgematest määradest Taani (9,6%), Norra (5,9%) ja Saksamaa (5,4%). Amfetamiini on proovinud keskmiselt 4,8% noortest eurooplastest. Kõige kõrgematest levimuse määradest teatavad Taani (3,1%) ja Eesti (2,9%).(115) Hinnanguliselt on keskmiselt 1,4% noortest eurooplastest tarbinud amfetamiini viimase aasta jooksul (vt ka joonist 4).
Nuorten aikuisten (15–34-vuotiaat) ryhmässä amfetamiinia ainakin kerran käyttäneiden osuus vaihtelee 0,1:sta 9,6 prosenttiin, ja tämä osuus oli Yhdistyneessä kuningaskunnassa (Englanti ja Wales) 16,5 prosenttia (mikä voi kertoa historiallisesta ilmiöstä, ks. jäljempänä). Puolet tietoja toimittaneista maista on sellaisia, joissa käytön levinneisyys on alle 4 prosenttia, ja Yhdistyneen kuningaskunnan jälkeen korkeimmat luvut löytyivät Tanskasta (9,6 %), Norjasta (5,9 %) ja Saksasta (5,4 %). Euroopassa keskimäärin 4,8 prosenttia nuorista on kokeillut amfetamiinia. Suurimman osuuden käytöstä viimeksi kuluneen vuoden aikana ilmoittivat Tanska (3,1 %) ja Viro (2,9 %) (115).Viimeksi kuluneen vuoden aikana amfetamiinia on käyttänyt keskimäärin 1,4 prosenttia nuorista (ks. myös kaavio 4).
A fiatal felnőttek (15–34 évesek) körében az amfetaminhasználat kipróbálását 0,1–9,6%-nak jelentették, az Egyesült Királyság (Anglia és Wales) kivételével, ahonnan 16,5%-os életprevalencia arányról számoltak be (ez azonban egy múltbeli jelenséget tükrözhet, lásd alább). Az előfordulási arány az adatközlő országok felében 4% alatt marad, a legmagasabb arányokat az Egyesült Királyság után Dániából (9,6%), Norvégiából (5,9%) és Németországból (5,4%) jelentették. Az európai fiatalok átlagosan 4,8%-a próbálta már az amfetamint. A legmagasabb múlt évi előfordulási arányokról Dánia (3,1%) és Észtország (2,9%) számolt be115. Becslések szerint az elmúlt évben az európai fiatalok átlagosan 1,4%-a használt amfetamint (ld. még Figure 4).
Blant unge voksne (15-34 år) rapporteres det om erfaring med amfetamin hos 0,1-9,6 %. Storbritannia (England og Wales) rapporterer om en livstidsprevalens på 16,5 % (dette kan gjenspeile et historisk fenomen, se nedenfor). Halvparten av landene som har lagt frem opplysninger om dette, har en prevalensrate på 4 %. De høyeste tallene etter Storbritannia rapporteres fra Danmark (9,6 %), Norge (5,9 %) og Tyskland (5,4 %). I gjennomsnitt har 4,8 % av alle europeere prøvd amfetamin. Danmark (3,1 %) og Estland (2,9 %) har de høyeste prevalenstallene (115). Det er anslått at i gjennomsnitt har 1,4 % av alle unge europeere brukt amfetamin siste år (se også figur 4).
Se raportează o experimentare a consumului de amfetamină în rândul adulţilor tineri (15–34 de ani) la aproximativ 0,1–9,6 %, Regatul Unit (Anglia şi Ţara Galilor) raportând o rată de prevalenţă pe parcursul vieţii de 16,5 % (ceea ce poate reflecta un fenomen istoric, vezi în continuare). Jumătate dintre ţările care au furnizat date au rate de prevalenţă mai mici de 4 %, iar cele mai ridicate rate după Regatul Unit sunt înregistrate în Danemarca (9,6 %), Norvegia (5,9 %) şi Germania (5,4 %). În medie, 4,8 % dintre tinerii europeni au încercat amfetamina. Danemarca (3,1 %) şi Estonia (2,9 %) raportează ratele de prevalenţă cele mai ridicate (115). Se estimează că, în medie, 1,4 % din tinerii europeni au consumat amfetamină în ultimul an (vezi şi Figura 4).
Medzi mladými dospelými (15 – 34 rokov) sa uvádza skúsenosť s užívaním amfetamínu do 0,1 – 9,6 %, pričom Spojené kráľovstvo (Anglicko a Wales) uvádzajú celoživotnú mieru prevalencie 16,5 % (čo môže odrážať historický jav, pozri nižšie). Polovica krajín, ktoré poskytli údaje, má miery prevalencie pod 4 %, pričom najvyššie miery po Spojenom kráľovstve uvádzalo Dánsko (9,6 %), Nórsko (5,9 %) a Nemecko (5,4 %). V priemere 4,8 % mladých Európanov okúsilo amfetamín. Dánsko (3,1 %) a Estónsko (2,9 %) uvádzajú najvyššie miery prevalencie v poslednom roku (115). Odhaduje sa, že v priemere 1,4 % mladých Európanov užilo v minulom roku amfetamín (pozri aj obrázok 4).
Med mlajšimi odraslimi (15 do 34 let) so po poročilih izkušnje z uživanjem amfetaminov med 0,1 % in 9,6 %, pri čemer je Združeno kraljestvo (Anglija in Wales) sporočilo, da znaša delež tistih, ki so že kdaj poskusili amfetamine, 16,5 % (kar morda odraža zgodovinski pojav, glej spodaj). V polovici držav, ki so sporočile podatke, znaša stopnja razširjenosti manj kot 4 %, pri čemer o najvišjih stopnjah za Združenim kraljestvom poročajo Danska (9,6 %), Norveška (5,9 %) in Nemčija (5,4 %). Povprečno 4,8 % mladih Evropejcev je že poskusilo amfetamine. Najvišje stopnje razširjenosti v zadnjem letu sta sporočili Danska (3,1 %) in Estonija (2,9 %) (115). Po oceni je približno 1,4 % mladih Evropejcev zaužilo amfetamin v zadnjem letu (glej tudi prikaz 4).
När det gäller unga vuxna (15–34 år) rapporteras 0,1–9,6 % ha erfarenhet av amfetamin. Storbritannien (England och Wales) rapporterar en livstidsprevalens på 16,5 % (vilket kan spegla ett historiskt fenomen, se nedan). Hälften av de länder som har inlämnat uppgifter har en prevalens under 4 %, och de näst högsta siffrorna efter Storbritannien rapporteras av Danmark (9,6 %), Norge (5,9 %) och Tyskland (5,4 %). I medeltal 4,8 % av alla unga européer har provat amfetamin. Danmark (3,1 %) och Estland (2,9 %) rapporterar den högsta prevalensen under de senaste tolv månaderna (115). Man uppskattar att i medeltal 1,4 % av alla unga européer har använt amfetamin under de senaste tolv månaderna (se också Figur 4).
Genç yetişkinler (15-34 yaş) arasındaki amfetamin kullanma deneyimi % 0,1-9,6 olarak rapor edilmiş olup Birleşik Krallık (İngiltere ve Galler) % 16,5’luk bir yaşam boyu yaygınlık oranı bildirmiştir (bu tarihsel bir olguyu yansıtıyor olabilir, aşağıdaki bilgilere bakın). Veri sağlayan ülkelerin yarısı % 4’ün altında yaygınlık oranlarına sahip olup, Birleşik Krallık'ı takiben en yüksek oranlar Danimarka (% 9,6), Norveç (% 5,9) ve Almanya (% 5,4) tarafından rapor edilmiştir. Genç Avrupalıların ortalama % 4,8’i amfetamini denemiştir. Danimarka (% 3,1) ile Estonya (% 2,9) son yılda yaygınlık için en yüksek oranları rapor etmektedir (115). Genç Avrupalıların ortalama % 1,4’ünün geçen yıl amfetamin kullandığı tahmin edilmektedir (Ayrıca bkz. Şekil 4).
Saskaņā ar ziņojumiem gados jaunu (15–34 gadus vecu) pieaugušo vidū amfetamīna lietošanas pieredze ir 0,1–9,6 % iedzīvotāju, bet Apvienotajā Karalistē (Anglijā un Velsā) ilgtermiņa lietošanas izplatības rādītājs ir 16,5 % (tas, iespējams, ir vēsturiski nosacīts, skatīt tālāk). Pusē no valstīm, kas ir sniegušas informāciju, izplatības rādītāji ir zemāki par 4 %, augstākais izplatības līmenis aiz Apvienotās Karalistes ir Dānijā (9,6 %), Norvēģijā (5,9 %) un Vācijā (5,4 %). Vidēji 4,8 % gados jaunu eiropiešu ir pamēģinājuši amfetamīnu. Augstākie izplatības rādītāji ir Dānijā (3,1 %) un Igaunijā (2,9 %) (115). Aplēses liecina, ka pēdējā gadā amfetamīnu ir lietojuši vidēji 1,4 % gados jaunu eiropiešu (skatīt arī 4. attēlu).
  RozdziaÅ‚ 1: Polityka i...  
W Irlandii w ocenie krajowej strategii antynarkotykowej, dokonanej w połowie okresu jej realizacji i opublikowanej w czerwcu 2005 r. , stwierdzono, że „ustalenie wysokości wydatków jest istotnym czynnikiem pomiaru opłacalności różnych elementów strategii” i wkrótce podjęte zostaną działania w celu oszacowania wydatków policji.
In Ireland, the mid-term review of the national drug strategy, published in June 2005, recognises that ‘a measure of the expenditure is vital to gauge the cost effectiveness of the different elements of the strategy’, and work will commence shortly to estimate police expenditure. In Portugal, the Institute for Drug and Drug Addiction (IDT) is funding research to develop and test a model to estimate the costs of drug abuse, and in Belgium follow-up of a 2004 study on public expenditure was instituted at the end of 2005. Although sparse, these interesting data show that research on drug expenditure constitutes an increasingly important part of the policy agenda of some Member States.
En Irlande, l’examen à mi-parcours de la stratégie antidrogue nationale, publié en juin 2005, reconnaît qu’«il est capital de mesurer les dépenses afin d’estimer le rapport coût-efficacité des différents éléments de la stratégie», et des travaux débuteront sous peu afin d’estimer les dépenses liées à la politique antidrogue. Au Portugal, l’Institut des drogues et des toxicomanies (IDT) finance des recherches en vue de mettre au point et de tester un modèle destiné à estimer le coût de l’usage abusif de drogue et, en Belgique, le suivi d’une étude de 2004 consacrée aux dépenses publiques a été lancé fin 2005. Bien qu’éparses, ces données intéressantes montrent que la recherche sur les dépenses liées à la drogue constitue un aspect de plus en plus important du programme politique de certains États membres.
In Irland wird in der im Juni 2005 veröffentlichten Halbzeitbewertung der nationalen Drogenstrategie festgestellt, dass „eine Bemessung der Ausgaben für die Beurteilung der Kosteneffizienz der einzelnen Komponenten der Strategie unerlässlich ist“ und binnen kurzem mit der Schätzung der polizeilichen Ausgaben begonnen wird. In Portugal finanziert das Institut für Drogen und Drogenabhängigkeit (IDT) Forschungen zur Entwicklung und Erprobung eines Modells für die Schätzung der Kosten des Drogenmissbrauchs, und in Belgien wurde Ende 2005 ein Follow-up der im Jahr 2004 durchgeführten Studie über die öffentlichen Ausgaben eingeleitet. Obwohl nur wenige dieser interessanten Daten vorliegen, wird doch deutlich, dass Untersuchungen über die Ausgaben im Drogensektor in einigen Mitgliedstaaten einen immer wichtigeren Bestandteil der politischen Agenda bilden.
In Irlanda la revisione intermedia della strategia nazionale antidroga, pubblicata nel giugno 2005, riconosce che “una misura di spesa è fondamentale per calcolare l’efficacia rispetto ai costi delle diverse componenti della strategia”; a breve inizieranno le attività per calcolare la spesa di polizia. In Portogallo l’Istituto per le droghe e le tossicodipendenze (IDT) sta finanziando una ricerca per sviluppare e testare un modello utile per calcolare i costi del consumo di droga, mentre in Belgio è stato avviato alla fine del 2005 il seguito di uno studio del 2004 sulla spesa pubblica. Per quanto sporadici, questi dati interessanti mostrano che la ricerca sulla spesa nel campo della droga costituisce una questione via via più importante nell’agenda politica di alcuni Stati membri.
Na Irlanda, a revisão intercalar da estratégia nacional de luta contra a droga, publicada em Junho de 2005, reconhece que “é essencial medir a despesa para aferir a relação custo‑eficácia dos diversos elementos da estratégia”, e dentro em breve iniciar-se-ão os trabalhos para estimar as despesas com as actividades policiais. Em Portugal, o Instituto da Droga e da Toxicodependência (IDT) está a financiar estudos de investigação com vista ao desenvolvimento e ao ensaio de um modelo de estimativa dos custos do consumo de droga e na Bélgica foi decidido, em finais de 2005, dar-se continuidade ao estudo sobre a despesa pública efectuado em 2004. Apesar de dispersos, estes dados de interesse mostram que a investigação sobre a despesa neste domínio está a assumir uma importância crescente na agenda política de alguns Estados-Membros.
Στην Ιρλανδία, στη μεσοπρόθεσμη επισκόπηση της εθνικής στρατηγικής για τα ναρκωτικά που δημοσιεύτηκε τον Ιούνιο του 2005, αναγνωρίζεται η ανάγκη αποτίμησης των δαπανών ώστε να είναι δυνατή η εκτίμηση της αποδοτικότητας των διαφόρων συνιστωσών της στρατηγικής από άποψη κόστους, και σύντομα αναμένεται να ξεκινήσουν οι εργασίες για την εκτίμηση των δαπανών για την αστυνόμευση. Στην Πορτογαλία, το ινστιτούτο ναρκωτικών και τοξικομανίας (IDT) χρηματοδοτεί έρευνα για την ανάπτυξη και δοκιμή ενός μοντέλου για τον υπολογισμό του κόστους που συνεπάγεται η χρήση ναρκωτικών, και στο Βέλγιο, στα τέλη του 2005, δόθηκε συνέχεια σε μελέτη του 2004 σχετικά με τις δημόσιες δαπάνες. Μολονότι λιγοστά, τα ενδιαφέροντα αυτά στοιχεία δείχνουν ότι η έρευνα σχετικά με τις δαπάνες για την καταπολέμηση των ναρκωτικών συνιστά ολοένα και σημαντικότερη συνιστώσα του προγράμματος πολιτικής ορισμένων κρατών μελών.
Wat Ierland betreft wordt in de in juni 2005 gepubliceerde tussentijdse beoordeling van de nationale drugsstrategie erkend dat “meting van de uitgaven van cruciaal belang is voor het bepalen van de kosteneffectiviteit van de verschillende onderdelen van de strategie”; op korte termijn zal een begin worden gemaakt met het ramen van de beleidsuitgaven op dit gebied. In Portugal stelt het Instituut voor drugs en drugsverslaving (IDT) middelen beschikbaar voor onderzoek dat gericht is op het ontwikkelen en testen van een model voor het ramen van de kosten van drugsmisbruik, en in België is eind 2005 een begin gemaakt met een follow-up van een studie uit 2004 naar de overheidsbestedingen. Erg uitgebreid zijn deze gegevens niet, maar ze zijn wel interessant, omdat ze aangeven dat voor onderzoek naar drugsgerelateerde overheidsbestedingen een steeds ruimere plaats wordt ingeruimd op de beleidsagenda van een aantal lidstaten.
V Irsku střednědobé přezkoumání národní protidrogové strategie zveřejněné v červnu 2005 uznává, že „měření výdajů je nezbytné ke zjištění nákladové efektivnosti jednotlivých prvků strategie“ a brzy bude zahájena práce na určení odhadovaných výdajů na politiku. V Portugalsku Institut pro drogy a drogovou závislost (IDT) financuje výzkum k vytvoření a testování modelu pro odhad nákladů zneužívání drog a v Belgii bylo na konci roku 2005 zahájeno pokračování studie veřejných výdajů z roku 2004. Tyto zajímavé – i když nepříliš početné – údaje ukazují, že zkoumání výdajů na protidrogovou politiku představuje v čím dál větší míře důležitou součást politické agendy některých členských států.
I Irland fremgår det af midtvejsrevisionen af den nationale narkotikastrategi, der blev offentliggjort i juni 2005, at "det er nødvendigt at fastslå udgifternes størrelse for at kunne måle omkostningseffektiviteten af de forskellige elementer i strategien", og et arbejde med at anslå politiudgifterne vil snart blive påbegyndt. I Portugal finansierer instituttet for narkotika og narkotikaafhængighed (IDT) forskning, som tager sigte på at udvikle og teste en model med henblik på at anslå omkostningerne ved stofmisbrug, og i Belgien blev opfølgningen af en undersøgelse fra 2004 om offentlige udgifter iværksat i slutningen af 2005. Disse få men interessante data viser, at forskning i narkotikarelaterede udgifter udgør en stadig vigtigere del af den politiske dagsorden i nogle medlemsstater.
Iirimaa riikliku narkoennetusstrateegia kohta 2005. a juunis avaldatud vahekokkuvõttes märgitakse, et „strateegia eri koostisosade tasuvuse hindamise seisukohast on kulutuste mõõtmine ülioluline“, peagi alustatakse tööd politsei kulutuste hindamiseks. Portugalis rahastab narkootikumide ja sõltuvushaiguste instituut (IDT) uurimistööd, et töötada välja ja katsetada uimastite kuritarvitamise kulude hindamise mudel, Belgias jätkati 2005. aasta lõpus 2004. aastal koostatud riiklike kulutuste uuringut. Neist vähestest, kuid huvipakkuvaist andmetest ilmneb, et narkomaaniaga seotud kulutuste uurimine on tõusnud mõne liikmesriigi poliitilises päevakorras üha tähtsamale kohale.
Irlannin kansallisesta huumestrategiasta kesäkuussa 2005 julkaistussa väliarvioinnissa todetaan, että menojen mittaaminen on erittäin tärkeää huumestrategian eri toimenpiteiden kustannustehokkuuden arvioimiseksi, ja pian onkin määrä aloittaa poliisimenojen arviointi. Portugalilaisen IDT:n rahoittamassa tutkimuksessa kehitetään ja testataan kustannuslaskentamallia huumeiden väärinkäytön kustannusten arvioimiseksi, ja Belgiassa käynnistettiin vuoden 2005 lopussa julkisista menoista vuonna 2004 tehtyyn tutkimukseen liittyviä seurantatoimia. Nämä mielenkiintoiset vaikkakin niukat tiedot osoittavat huumausainemenojen tutkimuksen olevan yhä tärkeämpi osa joidenkin jäsenvaltioiden politiikan tavoitteita.
Írországban a nemzeti kábítószer-stratégia 2005. júniusban kiadott középtávú felülvizsgálatában elismerték, hogy „a kiadások felmérésére feltétlen szükség van ahhoz, hogy fel lehessen mérni a stratégia különböző elemeinek költséghatékonyságát”, és hamarosan el is kezdenek dolgozni a rendőrségi kiadások megállapításán. Portugáliában a kábítószerekkel és függőséggel foglalkozó intézet (IDT) finanszírozza azt a kutatást, amely a kábítószerrel való visszaélés költségeinek megállapítására szolgáló modellt kíván kidolgozni és tesztelni, Belgiumban pedig a közkiadásokról szóló 2004-es vizsgálat nyomon követését 2005 végén intézményesítették. Ezek az érdekes, bár szórványos adatok azt mutatják, hogy a kábítószerrel összefüggő kiadások kérdése néhány tagállamban egyre fontosabb helyet foglal el a politikai napirenden.
I Sverige lå utgiftene på narkotikafeltet i 2002 på rundt 0,9 milliarder euro (lavt anslag 0,5 mrd. euro, høyt anslag 1,2 mrd.). Sammenlignet med 1991 har det offentliges utgifter på narkotikafeltet gått betraktelig opp.I Irland viser midtveisevalueringen av den nasjonale narkotikastrategien som ble offentliggjort i juni 2005, at ”for å vurdere kostnadseffektiviteten ved de forskjellige elementene i strategien er det viktig å måle utgiftene”. Arbeid vil snart iverksettes for å beregne politiets utgifter. I Portugal finansierer Instituttet for narkotika og narkotikaavhengighet (IDT) forskning med sikte på å utvikle og teste en modell for å beregne hva narkotikamisbruk koster, og i Belgia startet man på slutten av 2005 oppfølgingen av en studie av offentlige utgifter fra 2004. Selv om dataene er sparsomme, viser de at forskning på narkotikarelaterte utgifter kommer stadig høyere opp på den politiske dagsordenen i flere av medlemsstatene.
În Irlanda, analiza intermediară a strategiei naţionale privind drogurile, publicată în iunie 2005, recunoaşte că „stabilirea dimensiunilor cheltuielilor este vitală pentru a măsura eficienţa costurilor diferitelor elemente ale strategiei”, iar estimarea cheltuielilor efectuate de poliţie va începe în scurt timp. În Portugalia, Institutul pentru Droguri şi Toxicomanie (IDT) finanţează studii pentru a dezvolta şi testa un model de estimare a costurilor legate de utilizarea abuzivă a drogurilor, iar în Belgia, la sfârşitul anului 2005 s-a instituit o continuare a unui studiu din 2004 privind cheltuielile publice. Deşi izolate, aceste date interesante arată că studierea cheltuielilor legate de droguri constituie o parte tot mai importantă a agendei politice a unor state membre.
Strednodobé preskúmanie národnej protidrogovej stratégie v Írsku uverejnené v júni 2005 uznáva, že „zisťovanie výdavkov je veľmi dôležité, aby sa dala merať účinnosť nákladov na rôzne prvky stratégie“ a onedlho sa začne práca na odhade výdavkov na politiku. V Portugalsku Inštitút pre drogy a drogovú závislosť (IDT) financuje výskum, aby sa vyvinul a otestoval model na odhadovanie nákladov na zneužívanie drog a v Belgicku sa začalo koncom roku 2005 pokračovanie štúdie z roku 2004 o verejných výdavkoch. Tieto zaujímavé údaje, hoci je ich málo, ukazujú, že výskum o výdavkoch súvisiacich s drogami predstavuje čoraz dôležitejšiu časť politickej agendy niektorých členských štátov.
Na Irskem vmesni pregled nacionalne strategije boja proti drogam, objavljen junija 2005, priznava, da je "merilo izdatkov bistvenega pomena za oceno stroškovne učinkovitosti različnih elementov strategije", zato se bo v kratkem začelo delo za oceno izdatkov za policijo. Na Portugalskem Inštitut za droge in odvisnost od drog (IDT) financira raziskavo za razvoj in preskus modela za oceno stroškov zlorabe drog, v Belgiji pa se je konec leta 2005 začelo nadaljevanje študije o javnih izdatkih iz leta 2004. Ti zanimivi podatki, čeprav redki, kažejo, da so raziskave o izdatkih za boj proti drogam vse bolj pomemben del političnih nalog nekaterih držav članic.
I juni 2005 publicerades halvtidsöversynen av den irländska nationella narkotikastrategin. I halvtidsöversynen konstateras att ”ett mått på utgifterna är avgörande för att bedöma kostnadseffektiviteten hos olika inslag i strategin”. Inom kort inleds arbetet för att beräkna polisutgifter. I Portugal finansierar institutet för narkotika och narkotikamissbruk forskning för att utveckla och prova en modell för att beräkna kostnaderna för drogmissbruk, och i Belgien inleddes i slutet av 2005 en uppföljning till en studie av offentliga utgifter som genomfördes 2004. Även om de är knapphändiga visar dessa intressanta uppgifter att forskning om utgifter för narkotikafrågor utgör en allt viktigare del av den politiska agendan i flera medlemsstater.
İrlanda’da, ulusal uyuşturucu stratejisinin Haziran 2005’te yayımlanan dönem ortası incelemesi, ‘harcamaların ölçülmesinin stratejinin farklı unsurlarının uygun maliyetli olup olmadığını değerlendirmek için hayati önem taşıdığını’ kabul etmektedir ve polis harcamalarının bir tahminini hesaplamak için çalışmalar yakında başlayacaktır. Portekiz’de, Uyuşturucu ve Uyuşturucu Bağımlılığı Enstitüsü (IDT), uyuşturucu alışkanlığının maliyetlerinin tahmin edilmesi için bir model geliştirilmesi ve denenmesine yönelik araştırmalara fon sağlarken, Belçika’da 2005’in sonunda, kamu harcamalarına dair bir 2004 çalışmasının takibi yapılmıştır. Seyrek olmakla birlikte, bu ilgi çekici veriler, uyuşturucu harcamalarına ilişkin araştırmaların bazı Üye Devletler’in politika gündeminde giderek daha çok önem kazandığını göstermektedir.
Īrijā 2005. gada jūnijā publicētajā valsts narkotiku stratēģijas vidusposma novērtējumā ir atzīts, ka ,,izdevumu aprēķināšanai ir būtiska nozīme, nosakot dažādo stratēģijas elementu ekonomisko efektivitāti”, un drīzumā ir paredzēts sākt darbu pie policijas izdevumu novērtējuma. Portugāles Narkotiku un narkomānijas institūts (IDT) finansē pētījumus ar mērķi izstrādāt un pārbaudīt narkomānijas izmaksu aprēķina modeli, bet Beļģijā 2005. gada beigās ir sākts pētījums, kas papildina 2004. gadā veiktu pētījumu par valsts izdevumiem. Lai gan šādu interesantu datu nav daudz, tomēr tie rāda, ka dažu dalībvalstu politiskajā darba kārtībā ar narkotikām saistīto izdevumu izpēte ieņem arvien svarīgāku vietu.
  RozdziaÅ‚ 4: Amfetaminy...  
, INCB zalecił Światowej Organizacji Zdrowia przyspieszenie badań w celu stwierdzenia, czy ketaminę należy poddać kontroli międzynarodowej (INCB, 2006a). Na poziomie krajowym w niemal połowie państw członkowskich UE ketamina podlega kontroli w ramach prawa antynarkotykowego w przeciwieństwie do prawa medycznego.
Both gamma-hydroxybutyrate (GHB) and ketamine are being monitored following EU concerns arising in 2000 about the misuse of these drugs for recreational purposes (130). In March 2001 the UN drugs control system added GHB to the list of internationally controlled drugs, and as a result all EU Member States have been updating their legislation on this substance. More recently, in March 2006, the INCB recommended that the WHO expedite its review to determine whether ketamine should be placed under international control (INCB, 2006a). At national level, ketamine is controlled under drugs legislation, as opposed to medicine regulations, in almost half of the EU Member States.
Le gamma-hydroxybutyrate (GHB) et la kétamine sont contrôlés en raison des préoccupations suscitées en 2000 au niveau européen par l'abus de ces substances dans un cadre récréatif (130). En mars 2001, le système de contrôle des stupéfiants des Nations unies a ajouté le GHB à la liste des substances contrôlées au niveau international. À la suite de cela, tous les États membres de l'UE ont actualisé leur législation pour inclure cette substance. Plus récemment, en mars 2006, l'OICS a recommandé que l'OMS accélère son étude pour déterminer si la kétamine devait être placée sous contrôle international (OICS, 2006a). À l'échelle nationale, la kétamine est contrôlée dans le cadre de la législation antidrogue et non en vertu de la réglementation sur les médicaments dans près de la moitié des États membres de l'Union européenne.
Sowohl Gamma-Hydroxybuttersäure (GHB) als auch Ketamin werden beobachtet, seit im Jahr 2000 in der EU Besorgnis über den Missbrauch dieser Drogen in der Freizeit aufkam (130). Im März 2001 wurde GHB im Rahmen des Drogenkontrollsystems der Vereinten Nationen in die Liste der international kontrollierten Drogen aufgenommen. In der Folge änderten alle EU-Mitgliedstaaten ihre Rechtsvorschriften hinsichtlich dieser Substanz. Im März 2006 empfahl das INCB eine Ausweitung der Untersuchungen der WHO, um festzustellen, ob Ketamin ebenfalls unter internationale Kontrolle gestellt werden sollte ($fn,$fn). Auf nationaler Ebene wird Ketamin in fast der Hälfte der EU-Mitgliedstaaten nicht im Rahmen der Arzneimittelgesetzgebung, sondern durch die Drogengesetzgebung kontrolliert.
Tanto el gammahidroxibutirato (GHB) como la ketamina están sometidos a vigilancia desde que en el año 2000 se despertara en la UE la inquietud acerca del abuso de estas drogas con fines recreativos (130). En marzo de 2001 el sistema de control de drogas de las Naciones Unidas añadió el GHB a la lista de drogas controladas a escala internacional, y, en consecuencia, todos los Estados miembros de la UE han actualizado su legislación con respecto a esta sustancia. Más recientemente, en marzo de 2006, la JIFE recomendó a la OMS que acelerase su revisión para determinar si la ketamina debería someterse a control internacional (JIFE,$fn). A escala nacional, la ketamina es controlada en virtud de la legislación sobre droga, y no por las disposiciones sobre medicina, en casi la mitad de los Estados miembros de la UE.
Gamma-idrossibutirato (GHB) e chetamina sono monitorate da quando nel 2000 sono dilagati nel territorio europeo i timori sull’abuso di queste sostanze per scopi edonistici (130). Nel marzo 2001 il sistema delle Nazioni Unite di controllo degli stupefacenti ha inserito il GHB nell’elenco delle sostanze controllate a livello internazionale, con la conseguenza che tutti gli Stati membri dell’Unione europea hanno aggiornato la propria legislazione in materia. Di recente, nel marzo 2006, l’INCB ha raccomandato all’OMS di accelerare la sua revisione per capire se la chetamina dovesse essere sottoposta al controllo internazionale (INCB, 2006a). A livello nazionale, in quasi la metà degli Stati membri dell’UE la chetamina è controllata nell’ambito della legislazione sugli stupefacenti e non di quella sui medicinali.
Tanto o gama-hidroxibutirato (GHB) como a cetamina estão a ser monitorizados depois das preocupações que surgiram na UE no ano 2000 a respeito do consumo destas drogas para fins recreativos (130). Em Março de 2001, o sistema de controlo da droga das Nações Unidas acrescentou o GHB à lista de drogas controladas a nível internacional e, em consequência disso, todos os Estados-Membros da UE têm vindo a actualizar a sua legislação sobre esta substância. Mais recentemente, em Março de 2006, o INCB recomendou que a OMS acelerasse a sua análise para determinar se a cetamina deve ser ou não colocada sob controlo internacional (INCB, 2006a). A nível nacional, a cetamina é controlada ao abrigo da legislação em matéria de droga, e não da regulamentação relativa aos medicamentos, em quase metade dos Estados-Membros da UE.
Τόσο το γάμα-υδροξυβουτυρικό οξύ (GHB) όσο και η κεταμίνη τελούν υπό παρακολούθηση μετά τις ανησυχίες που εκφράστηκαν στην ΕΕ το 2000 σχετικά με την κατάχρηση αυτών των ναρκωτικών ουσιών για ψυχαγωγικούς σκοπούς (130). Τον Μάρτιο του 2001 το σύστημα ελέγχου ναρκωτικών των Ηνωμένων Εθνών πρόσθεσε το GHB στον κατάλογο των διεθνώς ελεγχόμενων ναρκωτικών και, ως εκ τούτου, όλα τα κράτη μέλη της ΕΕ επικαιροποίησαν τη νομοθεσία τους σε σχέση με την ουσία αυτή. Πιο πρόσφατα, τον Μάρτιο του 2006, το INCB ζήτησε την επίσπευση της έρευνας της ΠΟΥ για το εάν η κεταμίνη θα πρέπει να τεθεί υπό διεθνή έλεγχο (INCB, 2006α). Σε εθνικό επίπεδο, η κεταμίνη ελέγχεται βάσει νόμων περί ναρκωτικών και όχι βάσει κανονισμών περί φαρμάκων στα μισά περίπου κράτη μέλη της ΕΕ.
Gamma-hydroxybutyraat (GHB) en ketamine worden beide nauwlettend gevolgd nadat in 2000 bezorgdheid was ontstaan in de EU over misbruik van deze drugs voor recreatieve doeleinden (130). In maart 2001 is GHB door het VN-drugscontrolesysteem toegevoegd aan de lijst van internationaal gecontroleerde drugs, en naar aanleiding daarvan hebben alle EU-lidstaten hun wetgeving over deze stof aangepast. Meer recentelijk, in maart 2006, heeft het INCB de WHO aanbevolen om vaart te maken met haar beoordeling ten aanzien van de vraag of ketamine al dan niet in aanmerking komt voor internationale controle (INCB, 2006a). In bijna de helft van de EU-lidstaten valt ketamine op nationaal niveau onder de drugswetgeving, niet onder de regelgeving voor medicijnen.
Gama-hydroxybutyrát (GHB) i ketamin se sledují poté, co se v roce 2000 objevily v EU obavy ze zneužívání těchto drog k rekreačním účelům (130). V březnu 2001 systém OSN pro kontrolu omamných látek přidal GHB na seznam mezinárodně kontrolovaných látek a od té doby díky tomu všechny členské státy EU novelizují svou legislativu týkající se této látky. Nedávno, v březnu 2006, doporučil úřad INCB, aby Světová zdravotnická organizace uspíšila vypracování svého posudku, aby bylo možné rozhodnout, zda by měl ketamin podléhat mezinárodní kontrole (INCB, 2006a). Na národní úrovni se téměř v polovině členských států EU zabývá ketaminem drogová legislativa namísto legislativy zdravotnické.
Både gammahydroxybutyrat (GHB) og ketamin overvåges, efter at der i EU i 2000 opstod bekymring over misbrug af disse stoffer til fritidsbrug (130). I marts 2001 blev GHB som led i FN's narkotikakontrolsystem anført i fortegnelsen over internationalt kontrollerede stoffer, og som følge heraf har alle EU-medlemsstater ajourført deres lovgivning om dette stof. For kort tid siden, i marts 2006, anbefalede INCB, at WHO fremskynder sin gennemgang med henblik på at fastslå, om ketamin bør omfattes af international kontrol (INCB, 2006a). På nationalt plan kontrolleres ketamin på grundlag af narkotikalovgivningen, i modsætning til lægemiddellovgivningen, i næsten halvdelen af EU-medlemsstaterne.
Nii gamma-hüdroksübutüraati (GHB) kui ka ketamiini hakati kontrollima pärast seda, kui ELis tekkis 2000. a mure nende uimastite kuritarvitamise tõttu meelelahutuslikel eesmärkidel.(130) ÜRO rahvusvaheline uimastite kontrolli büroo (International Narcotics Control Board, INCB) lisas 2001. a märtsis GHB rahvusvaheliselt reguleeritavate uimastite nimekirja ning seejärel on kõik ELi liikmesriigid ajakohastanud oma vastavaid õigusakte. Hiljuti, 2006. a märtsis, soovitas ÜRO rahvusvaheline uimastite kontrolli büroo Maailma Terviseorganisatsioonil kiirendada oma revisjoni selles kohta, kas ketamiin peaks olema rahvusvahelise kontrolli all ($fn,$fn). Siseriiklikul tasandil on ketamiin kontrollitav uimasteid käsitlevate õigusaktide ja mitte meditsiini käsitlevate määruste alusel peaaegu pooltes ELi liikmesriikides.
Sekä gammahydroksibutyraatti (GHB) että ketamiini asetettiin valvontaan sen jälkeen, kun EU ilmaisi vuonna 2000 huolensa näiden huumeiden väärinkäytöstä viihdeympäristöissä (130). YK:n huumevalvontajärjestelmässä GHB lisättiin kansainvälisesti valvottujen huumeiden luetteloon maaliskuussa 2001, minkä seurauksena kaikki EU:n jäsenvaltiot ovat päivittäneet tätä ainetta koskevaa lainsäädäntöään. Sittemmin maaliskuussa 2006 INCB suositteli, että WHO jouduttaisi lausuntoaan siitä, tulisiko ketamiinikin asettaa kansainväliseen valvontaan (INCB, 2006a). Kansallisella tasolla ketamiinin valvonta perustuu lähes puolessa EU:n jäsenvaltioista huumelainsäädäntöön eikä lääkelainsäädäntöön.
Mind a gamma-hidroxibutirátot (GHB), mind a ketamint folyamatosan figyelik azóta, hogy az EU-ban 2000-ben aggályok merültek fel az e kábítószerekkel való rekreációs célú visszaélésekkel kapcsolatban130. 2001. márciusban az ENSZ kábítószer-ellenőrző rendszere felvette a GHB-t a nemzetközi felügyelet alá eső kábítószerek listájára, és ennek következtében az összes EU-tagállam frissítette az erre az anyagra vonatkozó jogszabályait. Újabb fejleményként az INCB 2006. márciusban azt ajánlotta, hogy a WHO gyorsítsa meg az annak eldöntésére irányuló felülvizsgálatát, hogy a ketamint is nemzetközi ellenőrzés alá kell-e vonni (INCB, 2006a). Nemzeti szinten a ketamint az országok közel felében a kábítószerügyi jogszabályok szerint ellenőrzik, nem pedig az orvosi rendeletek alapján.
Både gamma-hydroksybutyrat (GHB) og ketamin overvåkes som følge av EUs økende bekymringer i 2000 for misbruk av disse stoffene i rekreasjonssammenheng (130). I mars 2001 satte FNs narkotikakontrollsystem GHB opp på listen over internasjonalt kontrollerte stoffer, og som et resultat av dette har alle EUs medlemsstater oppdatert sin lovgivning vedrørende dette stoffet. I mars 2006 anbefalte INBC WHO å framskynde sin vurdering av hvorvidt ketamin skulle være gjenstand for internasjonal kontroll (INBC, 2006a). På nasjonalt plan er ketamin regulert av narkotikalovgivningen i halvparten av EUs medlemsstater, og ikke av legemiddellovgivningen.
Atât gama-hidroxibutiratul (GHB), cât şi ketamina se monitorizează în prezent ca urmare a îngrijorării manifestate de Uniunea Europeană în 2000 în ceea ce priveşte utilizarea necorespunzătoare a acestor droguri în scopuri recreative (130). În martie 2001, sistemul de control al drogurilor al Naţiunilor Unite a adăugat GHB pe lista drogurilor controlate la nivel internaţional şi, prin urmare, toate statele membre ale Uniunii Europene şi-au actualizat legislaţia privind substanţa în cauză. Mai recent, în martie 2006, INCB a recomandat ca OMS să îşi urgenteze analiza pentru a stabili în ce măsură ketamina ar trebui plasată sub control internaţional (INCB, 2006a). La nivel naţional, în aproape jumătate din statele membre ale Uniunii Europene, ketamina este controlată în conformitate cu legislaţia privind drogurile, spre deosebire de reglementările privind medicamentele.
Gama-hydroxybutyrát (GHB) a ketamín sa monitorujú v dôsledku obáv EÚ, ktoré sa objavili v roku 2000, zo zneužívania týchto drog na rekreačné účely (130). V marci 2001 systém OSN na kontrolu drog pridal GHB do zoznamu medzinárodne kontrolovaných drog, v dôsledku toho všetky členské štáty EÚ aktualizujú svoju legislatívu o tejto látke. Nedávnejšie, v marci 2006, odporučil INCB, aby WHO urýchlila svoju analýzu, či by sa mal ketamín dať pod medzinárodnú kontrolu ($fn,$fn). Na národnej úrovni je ketamín kontrolovaný podľa legislatívy súvisiacej s drogami, na rozdiel od právnych predpisov týkajúcich sa liekov, v takmer polovici členských štátov EÚ.
Spremljanje gamahidroksibutirata (GHB) in ketamina poteka odkar se je leta 2000 v EU pojavila zaskrbljenost zaradi zlorabe teh drog za rekreativne namene (130). Marca 2001 je sistem ZN za nadzor prepovedanih drog dodal GHB na seznam mednarodno nadzorovanih drog, zato so vse države članice EU dopolnile svojo zakonodajo o tej snovi. Še kasneje, marca 2006, je INCB priporočil, da SZO pospeši svoj pregled in določi, ali bi bilo treba za ketamin izvajati mednarodni nadzor (INCB, 2006a). Na nacionalni ravni se v skoraj polovici držav članic EU ketamin nadzoruje z zakonodajo o drogah, in ne s predpisi o zdravilih.
Både gammahydroxybutyrat (GHB) och ketamin övervakas efter det att farhågor väckts i EU 2000 om missbruk av dessa droger i rekreationella syften (130). I mars 2001 införde FN:s narkotikakontrollsystem GNB på listan över internationellt narkotikaklassade droger. Som ett resultat av detta har samtliga medlemsstater i EU uppdaterat sin lagstiftning beträffande detta ämne. I mars 2006 rekommenderade INCB att Världshälsoorganisationen påskyndar sin översyn för att avgöra om ketamin borde placeras under internationell tillsyn (INCB,2006a). I nästan hälften av EU:s medlemsstater regleras ketamin på nationell nivå under narkotikalagstiftningen, i stället för i bestämmelser om läkemedel.
Gama-hidroksibütrat (GHB) ve ketaminin eğlence amacıyla suistimal edilmesinin 2000 yılında AB’de endişe yaratmasını takiben her iki uyuşturucu da izlenmektedir (130). BM uyuşturucu kontrol sistemi Mart 2001’de GHB’yi uluslararası olarak kontrol edilen uyuşturucular listesine eklediğinden dolayı, tüm AB Üye Devletleri bu madde hakkındaki mevzuatını güncellemektedir. Daha yakın zamanda, Mart 2006’da, INCB, WHO’nun ketaminin uluslararası kontrol altına alınıp alınmamasına dair değerlendirmesini hızlandırmasını tavsiye etmiştir (INCB, 2006a). Ulusal düzeyde, ketamin AB Üye Devletleri’nin neredeyse yarısında, ilaç düzenlemelerinin yerine, uyuşturucu mevzuatı kapsamında kontrol edilmektedir.
Gan gamma-hidroksibutirāta (GHB), gan ketamīna pārraudzība ir sākta pēc tam, kad ES 2000. gadā bija paudusi bažas par šo vielu ļaunprātīgu, ar izklaidi saistītu izmantošanu (130). GHB 2001. gadā ir iekļauts ANO narkotiku kontroles sistēmas starptautiski kontrolējamo narkotiku sarakstā, līdz ar to visas ES dalībvalstis ir precizējušas ar šo vielu saistītos valsts tiesību aktus. Turklāt pavisam nesen, 2006. gada martā INCB ir aicinājusi PVO pasteidzināt pārbaudes, lai noteiktu, vai par starptautiski kontrolējamu vielu būtu jāuzskata arī ketamīns (INCB, 2006a). Valsts līmenī gandrīz puse ES dalībvalstu kontrolē ketamīnu saskaņā ar narkotiku tiesisko regulējumu pretstatā medicīnas tiesiskajam regulējumam.
  RozdziaÅ‚ 1: Polityka i...  
, a więc w połowie okresu realizacji, ocena irlandzkiej strategii antynarkotykowej na lata 2001–2008, oparta na procesie konsultacji publicznych oraz analizie kluczowych danych krajowych i unijnych, zaleciła „przeorientowanie” priorytetów w celu ujęcia nowych tendencji w leczeniu, problemu zażywania wielu narkotyków, stosowania kokainy i rozprzestrzeniania się wirusa HIV i wirusowego zapalenia wątroby typu C, jak również „nadanie nowego impulsu” do wprowadzania i wdrażania rozmaitych działań kluczowych w pozostałym okresie objętym strategią.
In 2005, the mid-term review of the Irish drug strategy 2001–08, based on a public consultation process and analysis of key national and EU data, recommended ‘refocusing’ priorities in order to address emerging trends in treatment, polydrug use, cocaine use and the spread of HIV and hepatitis C and ‘re-energising’ the roll-out and implementation of various key actions during the remaining period of the strategy. And in Romania, the national drug strategy 2003–04 was evaluated with the participation of all state institutions involved in the field of drugs with the findings forming the basis for the new national drug strategy 2005–12. In Luxembourg, 87 % of the measures set out in the 2000–04 national drugs action plan have been implemented within the specified deadlines. It is reported that the measures not introduced (e.g. a heroin distribution programme) have been delayed mainly for political reasons. Actions not yet implemented have been included in the new action plan.
En 2005, l’examen à mi-parcours de la stratégie antidrogue irlandaise pour la période 2001-2008, qui repose sur une consultation publique et une analyse des principales données nationales et communautaires, a recommandé le «recentrage» des priorités afin de répondre aux nouvelles tendances en matière de traitement, de polyconsommation de drogues, d’usage de la cocaïne et de propagation du VIH et de l’hépatite C, et la «redynamisation» de la mise en place et de la réalisation des différentes actions clés au cours de la période restante de la stratégie. En Roumanie, la stratégie antidrogue nationale 2003-2004 a fait l’objet d’une évaluation à laquelle ont participé toutes les institutions nationales impliquées dans la lutte contre la drogue et les résultats ont servi de base à la nouvelle stratégie antidrogue nationale pour la période 2005-2012. Au Luxembourg, 87 % des mesures annoncées dans le plan d’action national antidrogue pour la période 2000-2004 ont été mises en œuvre dans les délais prévus. Selon le rapport national, les mesures qui n’ont pas été exécutées (comme un programme de distribution d’héroïne) ont été reportées essentiellement pour des raisons d’ordre politique. Les actions qui n’ont pas encore été mises en oeuvre figurent dans le nouveau plan d’action.
Im Jahr 2005 wurde im Rahmen der Halbzeitbewertung der irischen Drogenstrategie 2001-2008, die auf der Grundlage eines öffentlichen Konsultationsverfahrens und der Analyse der wichtigsten nationalen und EU-Daten durchgeführt wurde, die Empfehlung ausgesprochen, die Schwerpunkte „neu auszurichten“, um neuen Entwicklungen in den Bereichen Drogentherapie, polyvalenter Drogenkonsum und Kokainkonsum Rechnung zu tragen sowie der Verbreitung von HIV und Hepatitis C entgegen zu wirken. Darüber hinaus wurde empfohlen, der Einführung und Umsetzung verschiedener zentraler Maßnahmen während des verbleibenden Strategiezeitraums „neuen Schub zu verleihen“. In Rumänien wurde die nationale Drogenstrategie 2003/2004 unter Mitwirkung aller mit der Drogenproblematik befassten staatlichen Einrichtungen evaluiert. Die Ergebnisse dieser Evaluierung bilden die Grundlage für die neue nationale Drogenstrategie 2005-2012. In Luxemburg wurden 87 % der im nationalen Drogenaktionsplan 2000-2004 festgelegten Maßnahmen innerhalb der vorgesehenen Fristen durchgeführt. Aus dem Bericht geht hervor, dass die nicht umgesetzten Maßnahmen (z. B. ein Programm für die kontrollierte Ausgabe von Heroin) vor allem aus politischen Gründen verzögert wurden. Die bisher nicht durchgeführten Maßnahmen wurden in den neuen Aktionsplan übernommen.
Nel 2005 la revisione intermedia della strategia nazionale irlandese in materia di droga per il periodo 2001-2008, fondata su un processo di consultazione pubblica e sull’analisi di dati chiave raccolti a livello nazionale ed europeo, raccomandava una “ridefinizione” delle priorità per poter stare al passo con le tendenze emergenti nell’ambito del trattamento, della poliassunzione, del consumo di cocaina e nella diffusione di HIV ed epatite C, nonché il “rafforzamento” dell’applicazione e dell’attuazione di diverse azioni fondamentali nel rimanente periodo. Infine, in Romania, la strategia nazionale antidroga per il periodo 2003-2004 è stata valutata con la partecipazione di tutte le istituzioni statali competenti; i risultati della valutazione sono stati quindi utilizzati per l’elaborazione della nuova strategia nazionale per il periodo 2005-2012. In Lussemburgo l’87% delle misure previste nel piano d’azione nazionale in materia di droga per il periodo 2000-2004 è stato messo in atto entro i termini previsti. È stato riferito che le misure non introdotte (per esempio, un programma di distribuzione dell’eroina) sono state ritardate per motivi di carattere prevalentemente politico. Le azioni che ancora devono essere realizzate sono state inserite nel nuovo piano d’azione.
Em 2005, a revisão intercalar da estratégia irlandesa para 2001–2008, baseada num processo de consulta pública e na análise dos principais dados nacionais e comunitários, recomendou que, nos anos remanescentes, se “reorientassem” as prioridades, para responder às tendências emergentes em matéria de tratamento, policonsumo de droga, consumo de cocaína e propagação do VIH e da hepatite C, e se incutisse “nova energia” ao lançamento e realização de várias acções fundamentais. Na Roménia, por seu turno, a estratégia nacional de luta contra a droga para 2003–2004 foi avaliada com a participação de todas as instituições estatais envolvidas neste domínio e os seus resultados serviram de base à elaboração da nova estratégia nacional para o período de 2005 a 2012. No Luxemburgo, 87% das medidas estabelecidas no plano de acção nacional referente a 2000–2004 foram aplicadas dentro dos prazos fixados, tendo sido mencionado que o atraso na introdução das restantes medidas (por exemplo, de um programa de distribuição de heroína) se deveu, sobretudo, a motivos políticos. As acções não realizadas foram incluídas no novo plano de acção.
Το 2005, στη μεσοπρόθεσμη επισκόπηση της ιρλανδικής στρατηγικής για τα ναρκωτικά για την περίοδο 2001–08, η οποία βασίστηκε σε δημόσια διαδικασία διαβούλευσης και ανάλυση βασικών στοιχείων σε εθνικό και κοινοτικό επίπεδο, διατυπώθηκαν συστάσεις για τον επαναπροσδιορισμό των προτεραιοτήτων για την αντιμετώπιση των νέων τάσεων στη θεραπεία, την πολλαπλή χρήση ναρκωτικών, τη χρήση κοκαΐνης και την εξάπλωση του ιού HIV και της ηπατίτιδας, καθώς και την επανενεργοποίηση της διάδοσης και της εφαρμογής διαφόρων καθοριστικών δράσεων κατά την εναπομένουσα περίοδο ισχύος της στρατηγικής. Και στη Ρουμανία η εθνική στρατηγική για τα ναρκωτικά για την περίοδο 2003–04 αξιολογήθηκε με τη συμμετοχή όλων των εμπλεκόμενων κρατικών φορέων στον τομέα των ναρκωτικών. Οι διαπιστώσεις της αξιολόγησης αποτέλεσαν τη βάση για τη νέα εθνική στρατηγική για τα ναρκωτικά για την περίοδο 2005–12. Στο Λουξεμβούργο, το 87 % των μέτρων που ορίζονται στο εθνικό πρόγραμμα δράσης για τα ναρκωτικά για την περίοδο 2000–04 υλοποιήθηκε εντός των καθορισθεισών προθεσμιών. Αναφέρθηκε ότι τα μέτρα που δεν εφαρμόστηκαν (π.χ. ένα πρόγραμμα διανομής ηρωίνης) καθυστέρησαν για πολιτικούς λόγους. Οι ενέργειες που δεν υλοποιήθηκαν συμπεριλήφθηκαν στο νέο πρόγραμμα δράσης.
Verder heeft in 2005 een tussentijdse evaluatie van de Ierse drugsstrategie 2001-2008 plaatsgevonden, op basis van een openbare raadpleging en een analyse van de belangrijkste gegevens op nationaal en EU-niveau. De conclusie luidde dat de prioriteiten moesten worden bijgesteld om de aandacht meer te richten op nieuwe trends in behandelingen, polydrugsgebruik, cocaïnegebruik en de verspreiding van HIV en hepatitis C, en dat een nieuwe impuls moest worden gegeven aan de invoering en tenuitvoerlegging van verschillende sleutelacties tijdens de resterende periode van de looptijd van de strategie. In Roemenië is de nationale drugsstrategie 2003-2004 geëvalueerd met deelname van alle overheidsinstellingen op het gebied van drugs; de bevindingen hebben als uitgangspunt gediend voor de nieuwe drugsstrategie 2005-2012. In Luxemburg is 87% van de maatregelen die in het nationale actieplan inzake drugs 2000-2004 zijn opgenomen binnen de gestelde termijnen ingevoerd. In de rapportage werd vermeld dat de maatregelen die niet ten uitvoer gelegd zijn (waaronder een programma voor heroïneverstrekking) hoofdzakelijk om politieke redenen vertraagd zijn. De maatregelen die nog ingevoerd moeten worden zijn in het nieuwe actieplan opgenomen.
V roce 2005 střednědobé přezkoumání irské protidrogové strategie na období 2001–2008, na základě konzultace s veřejností a analýzy klíčových národních údajů a údajů EU, doporučilo „nově zaměřit“ priority tak, aby řešily nastupující trendy v léčbě, užívání více drog současně, užívání kokainu a šíření HIV a hepatitidy C a „dodat nový impulz“ spuštění a realizaci všech klíčových kroků ve zbývajícím období strategie. V Rumunsku byla národní protidrogová strategie na období 2003–2004 hodnocena za účasti všech státních institucí zapojených do oblasti drog. Závěry tohoto hodnocení tvoří základ pro novou národní protidrogovou strategii na období 2005–2012. V Lucembursku bylo 87 % opatření stanovených v národním protidrogovém akčním plánu realizováno v určených lhůtách. Je hlášeno, že dosud nezavedená opatření (např. program distribuce heroinu) byla odložena především z politických důvodů. Zatím nerealizované kroky byly zahrnuty do nového akčního plánu.
I forbindelse med den midtvejsrevision af den irske narkotikastrategi for 2001–2008, der blev foretaget i 2005 på grundlag af en offentlig høringsproces og analyse af centrale nationale data og EU-data, blev det anbefalet at ændre prioriteringerne, så der fokuseres på nye tendenser inden for behandling, blandingsbrug, kokainbrug og spredning af hiv og hepatitis C og "pustes nyt liv" i udbredelsen og gennemførelsen af forskellige centrale foranstaltninger i strategiens resterende periode. I Rumænien blev den nationale narkotikastrategi for 2003–2004 evalueret med deltagelse af alle statslige institutioner, der er involveret på narkotikaområdet, og resultaterne dannede grundlag for den nye nationale narkotikastrategi for 2005–2012. I Luxembourg er 87 % af de foranstaltninger, der indgår i den nationale narkotikahandlingsplan for 2000–2004, blevet gennemført inden for de fastsatte frister. De foranstaltninger, der ikke er indført (f.eks. et heroinudleveringsprogram), er angiveligt blevet forsinket af navnlig politiske årsager. De foranstaltninger, der endnu ikke er gennemført, indgår i den nye handlingsplan.
2005. aastal soovitati Iirimaa narkoennetuse 2001.–2008. aasta strateegia vahekokkuvõttes, mis põhines avalikul konsulteerimisel ning peamistel riikide ja Euroopa Liidu andmetel, et prioriteedid tuleks ümber seada vastavalt uutele ravisuundadele, mitme uimasti samaaegsele tarbimisele, kokaiinitarbimisele ning HIV-i ja C-hepatiidi levikule, samuti tuleks strateegia järelejäänud perioodi jooksul värske jõuga välja töötada ja rakendada mitmesuguseid olulisi tegevusi. Rumeenias hinnati riiklikku narkoennetusstrateegiat aastateks 2003–2004 kõigi uimastiennetuse valdkonna riiklike institutsioonide osalusel, koostatud järeldused võeti aluseks uue riikliku narkoennetusstrateegia väljatöötamisel aastateks 2005–2012. Luksemburgis on 87% riiklikust narkoennetuse tegevuskavast aastateks 2000–2004 ettenähtud tähtaegadeks ellu viidud. Aruandest selgub, et rakendamata jäänud meetmete (näiteks heroiini jagamise programmi) puhul on tekkinud viivitus peamiselt poliitilistel põhjustel. Seni veel rakendamata tegevused on lülitatud uude tegevuskavasse.
Irlannin huumestrategiasta vuosiksi 2001–2008 tehtiin vuonna 2005 väliarviointi, joka perustui julkiseen kuulemismenettelyyn ja keskeisten kansallisten tietojen ja EU-tason tietojen analyysiin. Arvioinnissa suositeltiin prioriteettien kohdentamista uudelleen, jotta voitaisiin puuttua hoidon, huumeiden sekakäytön, kokaiinin käytön ja hiv:n ja C-hepatiitin leviämisen uusiin kehityssuuntauksiin. Lisäksi suositeltiin, että tiettyjen tärkeimpien toimien aloitusta ja toteutusta tehostettaisiin strategian jäljellä olevana aikana. Romanian vuosiksi 2003–2004 laatiman kansallisen huumestrategian arviointiin osallistuivat kaikki valtion laitokset, joita huumetyö koskee. Arviointitulosten pohjalta laadittiin uusi kansallinen huumestrategia vuosiksi 2005–2012. Luxemburgissa 87 prosenttia huumausaineita koskevassa kansallisessa toimintasuunnitelmassa vuosiksi 2000–2004 esitetyistä toimenpiteistä on toteutettu niille asetettuihin määräaikoihin mennessä. Jäljelle jääneitä toimenpiteitä (esim. heroiinin jakeluohjelmaa) on lykätty pääasiassa poliittisista syistä. Vielä toteuttamatta olevat toimet sisällytetään seuraavaan toimintaohjelmaan.
A 2001–08-ra szóló ír kábítószer-stratégia 2005-ben készített, nyilvános konzultáción és a főbb országos és uniós adatok elemzésén alapuló középtávú felülvizsgálata a prioritások „hangsúlyainak átrendezését” javasolta, hogy foglalkozni lehessen a kezelésben mutatkozó új tendenciákkal, a polidroghasználattal, a kokainhasználattal, a HIV és a hepatitis C terjedésével, illetve hogy a stratégiából még hátra lévő időszakban a különféle fő intézkedések kifutása és bevezetése „új töltést” kaphasson. Romániában a 2003–04-re szóló nemzeti kábítószer-stratégiát a kábítószerek területén érintett összes állami intézmény részvételével értékelték, és ennek eredményeit vették alapul a 2005–12-es új nemzeti kábítószer-stratégia kialakításához. Luxemburgban a kábítószerekre vonatkozó 2000–04-es nemzeti cselekvési terv intézkedéseinek 87%-át sikerült a kitűzött határidőre bevezetni. A beszámolók szerint a még be nem vezetett intézkedések (pl. egy heroinosztási program) elhalasztása főleg politikai okoknak tulajdonítható. Az eddig be nem vezetett intézkedéseket felvették az új cselekvési tervbe.
Midtveisevalueringen av den irske narkotikastrategien for 2001-08, som var basert på en offentlig høringsprosess og en analyse av viktige nasjonale og EU-data, anbefalte i 2005 en “refokusering” av prioriteringene for å fange opp nye trender innen behandling, blandingsbruk, kokainbruk og utbredelsen av HIV og hepatitt C, og en ”revitalisering” av iverksettelsen og gjennomføringen av ulike nøkkeltiltak i siste halvdel av strategien. I Romania ble den nasjonale narkotikastrategien 2003-04 evaluert av alle de statlige institusjonene involvert i narkotikafeltet. Funnene dannet basis for den nye nasjonale narkotikastrategien for 2005-12. I Luxembourg har 87 % av tiltakene i den nasjonale handlingsplanen for narkotika 2000-04 blitt gjennomført inne fastsatte frister. De tiltakene som ikke er gjennomført (f.eks. et program for distribusjon av heroin), har hovedsakelig blitt utsatt av politiske årsaker, men de er tatt med i den nye handlingsplanen.
În 2005, analiza intermediară a strategiei Irlandei privind drogurile pe perioada 2001-2008, bazată pe un proces de consultare publică şi analizare a datelor esenţiale naţionale şi din UE, a recomandat „reorientarea” priorităţilor, pentru a răspunde mai bine noilor tendinţe privind tratamentul, consumul mixt, consumul de cocaină şi răspândirea HIV şi a hepatitei C, precum şi „reenergizarea” desfăşurării şi punerea în aplicare a unor acţiuni de bază în perioada rămasă a strategiei. Iar în România, strategia naţională antidrog pentru 2003-2004 a fost evaluată cu participarea tuturor instituţiilor statului implicate în domeniul drogurilor, utilizându-se datele care au stat la baza noii strategii naţionale antidrog pe perioada 2005-2012. În Luxemburg, 87 % dintre măsurile prevăzute în planul naţional de acţiune privind drogurile au fost puse în aplicare la termenele prevăzute. S-a raportat că măsurile neaplicate (de ex. programul de distribuire a heroinei) au fost amânate în special pe motive politice. Acţiunile încă nerealizate au fost incluse în noul plan de acţiune.
V roku 2005 strednodobé preskúmanie írskej protidrogovej stratégie na roky 2001 – 2008 založené na procese verejných konzultácií a analýze hlavných vnútroštátnych údajov a údajov EÚ odporučilo „presmerovanie“ priorít, aby sa riešili nové trendy v liečbe, užívaní viacerých drog, užívaní kokaínu a šírení HIV a hepatitídy C a aby sa „znovu aktivovali“ nábeh a realizácia rôznych kľúčových opatrení počas zostávajúceho obdobia stratégie. V Rumunsku bola národná protidrogová stratégia na roky 2003 – 2004 hodnotená s účasťou všetkých štátnych inštitúcií zaangažovaných v oblasti drog so zisteniami, ktoré vytvorili základ pre novú národnú protidrogovú stratégiu na roky 2005 – 2012. V Luxembursku sa 87 % opatrení ustanovených v rokoch 2000 – 2004 národným protidrogovým akčným plánom realizovalo do stanovených konečných termínov. Luxembursko uviedlo, že opatrenia, ktoré sa nezaviedli (napr. program proti rozširovaniu heroínu), sa oneskorili najmä z politických dôvodov. Opatrenia, ktoré sa ešte nerealizovali, boli zahrnuté do nového akčného plánu.
Leta 2005 je bilo na podlagi vmesnega pregleda irske strategije boja proti drogam za obdobje 2001–2008, ki je temeljil na postopku javnega posvetovanja ter analizi ključnih nacionalnih podatkov in podatkov EU, priporočena "preusmeritev" prednostnih nalog, ki naj bi obravnavale pojavljajoče se trende pri zdravljenju, uživanju več drog, uživanju kokaina ter širjenju virusa HIV in hepatitisa C, ter "poživitev" uvedbe in izvajanja različnih ključnih ukrepov v preostalem obdobju strategije. V Romuniji je bila nacionalna strategija boja proti drogam za obdobje 2003–2004 ovrednotena s sodelovanjem vseh državnih ustanov, vključenih na področje drog, ugotovitve pa so bile podlaga za novo nacionalno strategijo boja proti drogam za obdobje 2005–2012. V Luksemburgu je bilo 87 % ukrepov, določenih v nacionalnem akcijskem načrtu boja proti drogam za obdobje 2000–2004, izvedenih v določenih rokih. Poročali so, da so za zamudo ukrepov, ki niso bili uvedeni (npr. program razdeljevanja heroina), krivi predvsem politični razlogi. Ukrepi, ki še niso bili izvedeni, so bili vključeni v nov akcijski načrt.
En halvtidsutvärdering som genomfördes 2005 av den irländska narkotikastrategin 2001-2008 baserades på ett offentligt samråd och analys av nyckeldata från Irland och EU. Utvärderingen utmynnade i rekommendationer till ”omfokusering” av prioriteringar för att fånga upp nya trender beträffande behandling, blandmissbruk, kokainmissbruk och spridning av hiv och hepatit C samt till ”förnyad stimulans” av lansering och genomförande av olika huvudåtgärder under den återstående genomförandeperioden. I Rumänien medverkade alla statliga institutioner som är aktiva inom området för narkotikabekämpning i utvärderingen av den nationella narkotikastrategin 2003-2004. Utvärderingsresultaten har därefter bildat underlag för den nya nationella narkotikastrategin 2005-2012. I Luxemburg har 87 % av åtgärderna i den nationella handlingsplanen för narkotika 2000-2004 genomförts inom de angivna tidsramarna. Politiska orsaker anges som den främsta anledningen till förseningen av de åtgärder som inte har inletts (t.ex. programmet för heroindistribution). Åtgärder som ännu inte har genomförts har förts över till den nya handlingsplanen.
2005 yılında, bir halka danışma süreci ile anahtar ulusal veriler ve AB verilerinin analizine dayanan İrlanda 2001-08 uyuşturucu stratejisinin dönem ortası incelemesi, tedavi, çoklu uyuşturucu kullanımı, kokain kullanımı ile HIV ve hepatit C’nin yayılmasında ortaya çıkan eğilimleri ele almak üzere öncelikleri ‘yeniden odaklamayı’ ve stratejinin geri kalan süresi boyunca çeşitli anahtar eylemlerin başlatılıp uygulanmasını ‘yeniden harekete geçirmeyi’ önermiştir. Romanya’da da 2003-04 ulusal uyuşturucu stratejisi, uyuşturucu alanıyla ilgili tüm devlet kurumlarının katılımıyla değerlendirilmiş, bunun bulguları yeni 2005-12 ulusal uyuşturucu stratejisinin temelini oluşturmuştur. Lüksemburg’da, 2000-04 ulusal uyuşturucu eylem planında belirlenen tedbirlerin % 87’si belirtilen son tarihlerden önce uygulamaya konmuştur. Getirilmeyen tedbirlerin (örneğin, bir eroin dağıtım programı) çoğunlukla politik sebeplerden ötürü geciktiği bildirilmiştir. Henüz uygulamaya konmamış eylemler yeni eylem planında yer almaktadır.
Īrijas 2001.– 2008. gada narkotiku stratēģijas 2005. gadā veiktajā vidusposma novērtējumā, kura pamatā ir atklāts apspriežu process un svarīgāko valsts un ES datu analīze, ir ieteikts ,,pārskatīt prioritātes”, lai vairāk pievērstos topošajām ārstniecības, vairāku narkotiku lietošanas, kokaīna lietošanas un HIV un C hepatīta izplatības tendencēm, un ,,dot jaunu impulsu” dažādu stratēģijas īstenošanas atlikušajā posmā veicamu svarīgāko pasākumu izstrādei un īstenošanai. Savukārt Rumānijas 2003. – 2004. gada valsts narkotiku stratēģijas novērtējumā ir piedalījušās visas narkotiku jomā iesaistītās valsts institūcijas, kuru paustie atzinumi veido jaunās, 2005. – 2012. gada valsts narkotiku stratēģijas pamatu. Luksemburgā 87 % no 2000. – 2004. gada valsts narkotiku stratēģijas pasākumiem ir īstenoti paredzētajā termiņā. Luksemburga informē, ka neieviesto pasākumu (piemēram, heroīna izplatīšanas programmas) īstenošana ir aizkavējusies galvenokārt politisku iemeslu dēļ. Pagaidām neīstenotie pasākumi ir iekļauti jaunajā rīcības plānā.