une a – Übersetzung – Keybot-Wörterbuch

Spacer TTN Translation Network TTN TTN Login Français English Spacer Help
Ausgangssprachen Zielsprachen
Keybot 2 Ergebnisse  ar2006.emcdda.europa.eu
  Recuadro 13  
Mientras que la heroína se une a los receptores de opiáceos del cerebro, como los receptores μ, y por lo tanto imita la acción de las endorfinas del cerebro, la cocaína, una vez ha producido su efecto, impide la reabsorción de la dopamina (y también de la serotonina) de la sinapsis neuronal.
In contrast to heroin addiction, which can be treated with agonists such as methadone or antagonists such as naltrexone, there are currently no medical treatments available for cocaine addiction. The reason for this would appear to be the mechanism of action through which cocaine exerts its effects on the brain neurotransmitters dopamine and serotonin. Whereas heroin binds to brain opioid receptors, such as the mu receptors, and therefore mimics the action of the brain’s own endorphins, cocaine inhibits the reabsorption of dopamine (and indeed serotonin) from the neuronal synapse once it has had its effect, leading to a build-up of the transmitter, thus prolonging and strengthening its effect.
À la différence de l’addiction à l’héroïne, qui peut être traitée avec des agonistes comme la méthadone ou des antagonistes comme le naltrexone, il n’existe actuellement aucun traitement médical pour la dépendance à la cocaïne. La raison de ce manque semble être le mécanisme d'action de la cocaïne sur les neurotransmetteurs du cerveau que sont la dopamine et la sérotonine. Alors que l’héroïne se lie aux récepteurs d’opiacés du cerveau, comme les récepteurs mu, et imite ainsi l’action des endorphines propres du cerveau, la cocaïne inhibe la réabsorption de la dopamine (et de la sérotonine) provenant de la synapse neuronale dès qu’elle a produit son effet, ce qui entraîne un développement du transmetteur et prolonge et renforce son effet.
Während Heroinabhängigkeit mit Agonisten wie Methadon oder Antagonisten wie Naltrexon behandelt werden kann, sind für Kokainabhängige gegenwärtig keine medizinischen Therapien verfügbar. Der Grund hierfür liegt offenbar in der Wirkungsweise von Kokain auf die Neurotransmitter Dopamin und Serotonin im Gehirn. Während Heroin an die Opioidrezeptoren im Gehirn wie beispielsweise die μ‑Rezeptoren anbindet und damit die Wirkung der gehirneigenen Endorphine imitiert, verhindert Kokain die Wiederaufnahme von Dopamin (und auch von Serotonin) durch die neuronalen Synapsen, nachdem es seine Wirkung entfaltet hat. Dies führt zu einer erhöhten Dopaminkonzentration und damit zu einer Verlängerung und Verstärkung der Wirkung des Dopamins.
A differenza della dipendenza da eroina, che può essere curata con agonisti come il metadone o con antagonisti come il naltrexone, non esistono attualmente terapie mediche per la dipendenza da cocaina. Il motivo va ricercato nel meccanismo d’azione attraverso cui la cocaina esercita i suoi effetti sui neurotrasmettitori cerebrali dopamina e serotonina. Mentre l’eroina si lega ai recettori cerebrali degli oppiacei (come i recettori mu), mimando quindi l’azione delle endorfine cerebrali, la cocaina inibisce il riassorbimento della dopamina (e della serotonina) da parte della sinapsi neuronale dopo che essa ha prodotto il suo effetto, determinando un accumulo del trasmettitore, e quindi prolungandone e rafforzandone l’effetto.
Ao contrário da dependência de heroína, que pode ser tratada com agonistas como a metadona ou com antagonistas como a naltrexona, não existem tratamentos médicos disponíveis para a dependência de cocaína. Esta situação parece dever-se ao mecanismo de acção através do qual a cocaína exerce os seus efeitos nos neurotransmissores cerebrais dopamina e serotonina. Enquanto a heroína se liga aos receptores opiáceos do cérebro, como os receptores mu, e imita a acção das próprias endorfinas cerebrais, a cocaína inibe a reabsorção da dopamina (e, na verdade, da serotonina) da sinapse neuronal depois de esta ter produzido o seu efeito, levando a uma acumulação do transmissor que, assim, prolonga e reforça esse efeito.
Σε αντίθεση με την εξάρτηση από την ηρωίνη η οποία μπορεί να αντιμετωπιστεί με αγωνιστές όπως η μεθαδόνη ή ανταγωνιστές όπως η ναλτρεξόνη, δεν υπάρχουν επί του παρόντος ιατρικές θεραπείες για την εξάρτηση από την κοκαΐνη. Αυτό φαίνεται ότι οφείλεται στον μηχανισμό δράσης μέσω του οποίου η κοκαΐνη επιδρά στους νευροδιαβιβαστές του εγκεφάλου, την ντοπαμίνη και τη σεροτονίνη. Ενώ η ηρωίνη προσκολλάται σε υποδοχείς οπιοειδών του εγκεφάλου, όπως οι μ-υποδοχείς, και επομένως μιμείται τη δράση των ενδορφινών που παράγει ο ίδιος ο εγκέφαλος, η κοκαΐνη αναστέλλει την επαναρρόφηση της ντοπαμίνης (και της σεροτονίνης) από τη νευρωνική σύναψη από τη στιγμή που αρχίζει να επιδρά, με αποτέλεσμα τη συσσώρευση του διαβιβαστή, παρατείνοντας και ενισχύοντας έτσι την επίδρασή του.
In tegenstelling tot heroïneverslaving, die behandeld kan worden met agonisten als methadon of met antagonisten als naltrexon, zijn er momenteel geen medische behandelwijzen voorhanden voor cocaïneverslaving. De reden hiervoor lijkt gelegen te zijn in het mechanisme van de werking van cocaïne, een stof die effect heeft op de neurotransmitters dopamine en serotonine in de hersenen. Terwijl heroïne zich bindt aan de opioïdereceptoren in de hersenen, zoals de mu-receptoren, en op die manier de werking nabootst van de eigen endorfinen van de hersenen, blokkeert cocaïne juist de reabsorptie van dopamine (alsook van serotonine) uit de neuronale synaps zodra de stof zijn effect heeft gehad, hetgeen een ophoping van de transmitter tot gevolg heeft, waardoor zijn werking wordt verlengd en versterkt.
Na rozdíl od závislosti na heroinu, kterou lze léčit pomocí agonistů, jako je např. metadon, nebo antagonistů, jako je např. naltrexon, nejsou v současnosti k dispozici žádné medicínské metody léčby závislosti na kokainu. Důvodem této skutečnosti je podle všeho mechanismus účinku, kterým kokain působí na mozkové neurotransmitery dopamin a serotonin. Zatímco heroin se váže na opiátové receptory v mozku, jako jsou například mí-receptory, a tím napodobuje působení mozkem vytvářených endorfinů, kokain zabraňuje zpětnému vstřebávání dopaminu (a serotoninu) z neuronových synapsí, jakmile dojde k jeho působení, což vede k hromadění transmiteru, a tudíž k prodloužení a zesílení jeho účinku.
I modsætning til heroinafhængighed, som kan behandles med agonister som f.eks. metadon eller antagonister som f.eks. naltrexon, findes der for øjeblikket ingen medicinske behandlinger til kokainafhængighed. Grunden hertil synes at være den virkningsmekanisme, hvormed kokain udøver sine virkninger på hjernens neurotransmittere dopamin og serotonin. Mens heroin binder sig til hjernens opioidreceptorer, f.eks. my-receptorerne, og derfor efterligner virkningen af hjernens egne endorfiner, hæmmer kokain genoptagelsen af dopamin (og også serotonin) fra den neuronale synapse, når stoffet har virket, hvilket medfører en opbygning af transmitteren, hvorved virkningen forlænges og styrkes.
Vastupidiselt heroiinisõltuvusele, mida saab ravida agonistidega, nagu näiteks metadoon, või antagonistidega, nagu näiteks naltreksoon, ei ole kokaiinisõltuvusele olemas meditsiinilist ravi. Põhjus on mehhanismis, mille kaudu kokaiin mõjutab aju neurotransmittereid dopamiini ja serotoniini. Heroiin seob aju opioidiretseptoreid, nagu näiteks mμ-retseptorid, ning seetõttu jäljendab aju enda toodetud endorfiine, kokaiin aga tõkestab dopamiini (ja muidugi ka serotoniini) taasimendumise neuronite ühendustelt ehk sünapsitelt, tuues kaasa transmitterite sünteesi ning seega mõju pikeneb ja tugevneb.
Toisin kuin heroiiniriippuvuuteen, jota voidaan hoitaa metadonin kaltaisilla agonisteilla tai naltreksonin kaltaisilla antagonisteilla, kokaiiniriippuvuuteen ei toistaiseksi ole mitään lääkehoitoa. Tämä vaikuttaisi johtuvan mekanismista, jonka kautta kokaiini vaikuttaa aivojen neurotransmittereihin dopamiiniin ja serotoniiniin. Siinä missä heroiini sitoutuu aivojen opioidireseptoreihin, kuten μ-reseptoriin, ja jäljittelee siten aivojen omien endorfiinien toimintaa, kokaiini estää dopamiinin (ja serotoniini) takaisinoton synapseista, sen jälkeen kun se on vaikuttanut, jolloin välittäjäaineet pysyvät pidempään ja huumeen vaikutus pitenee ja voimistuu.
Az agonistákkal, így a metadonnal, illetve antagonistákkal, például naltrexonnal kezelhető heroinfüggőséggel szemben a kokainfüggőségnek jelenleg nincs orvosi kezelése. Ennek oka, úgy tűnik, abban a működési mechanizmusban keresendő, amelynek révén a kokain kifejti hatását a dopamin és szerotonin agyi neurotranszmitterekre. Miközben a heroin az agy opiátreceptoraihoz kötődik, például a mu-receptorokhoz, és ezért az agy saját endorfinjainak működését utánozza le, a kokain meggátolja a dopamin (sőt, a szerotonin) visszavételét a szinaptikus résből azután, hogy már kifejtette hatását, ami az átvivő anyag felhalmozódásához vezet, ezáltal hatását meghosszabbítja és felerősíti.
I motsetning til heroinavhengighet, som kan behandles med agonister som metadon og antagonister som naltrexon, er det i dag ingen medisinsk behandling for kokainavhengighet. Grunnen til dette synes å være måten kokain virker på nevrotransmitterne dopamin og serotonin i hjernen. Mens heroin fester seg til opioidreseptorene i hjernen, f.eks. μ-reseptorene, og dermed etterligner virkningen av hjernens egne endorfiner, hindrer kokain reabsorpsjon av dopamin (og også serotonin) fra synapsen så snart stoffet virker. Dette fører til en opphopning av transmitteren, som bidrar til å forlenge og styrke kokainens virkning.
W przeciwieństwie do uzależnienia od heroiny, które można leczyć agonistami, takimi jak metadon lub antagonistami takimi jak naltrekson, nie ma obecnie metod leczenia uzależnienia od kokainy. Powodem takiego stanu rzeczy wydaje się być mechanizm działania kokainy, która wywiera wpływ na neuroprzekaźniki w mózgu: dopaminę i serotoninę. Podczas gdy heroina wiąże się z receptorami opiatowymi w mózgu, takimi jak receptory mu, naśladując w ten sposób działanie endorfin mózgu, kokaina powstrzymuje wchłanianie zwrotne dopaminy (i serotoniny) z synapsy po zakończeniu jej działania, co prowadzi do nagromadzenia się przekaźnika, przedłużając i wzmacniając jego wpływ.
Spre deosebire de dependenţa de heroină, care se poate trata cu agonişti cum ar fi metadona sau antagonişti cum ar fi naltrexona, în prezent nu există tratamente medicale pentru dependenţa de cocaină. Acest lucru se explică prin mecanismul prin care cocaina acţionează asupra neurotransmiţătorilor din creier, dopamina şi serotonina. În timp ce heroina intră în legătură cu receptorii opioizi din creier, de exemplu receptorii m, imitând prin urmare acţiunea propriilor endorfine produse de creier, cocaina inhibă reabsorbţia dopaminei (şi a serotoninei) din sinapsa neuronală de îndată ce a acţionat, ducând la consolidarea transmiţătorului, prelungindu-i şi fortificându-i astfel efectul.
Na rozdiel od závislosti od heroínu, ktorá sa môže liečiť agonistami ako je metadón alebo antagonistami ako je naltrexón, v súčasnosti neexistujú žiadne dostupné medikačné liečby závislosti od kokaínu. Zdá sa, že príčinou je mechanizmus pôsobenia, prostredníctvom ktorého kokaín uplatňuje svoje účinky na neurotransmitery mozgu dopamín a serotonín. Keďže sa heroín viaže na receptory opiátov mozgu, napríklad na mu receptory, a preto napodobňuje pôsobenie vlastných endorfínov mozgu, kokaín zabraňuje opätovnej absorpcii dopamínu (a teda aj serotonínu) z neurónovej synapsie, len čo dosiahol svoj účinok, čo vedie k vytvoreniu prenášača, čím sa predlžuje a zosilňuje jeho účinok.
V nasprotju s heroinskimi odvisniki, ki jih je mogoče zdraviti z agonisti, kot je metadon, ali antagonisti, kot je naltrekson, trenutno ni na voljo zdravljenja za odvisnost od kokaina. Zdi se, da bi bil razlog za to lahko mehanizem delovanja, prek katerega kokain učinkuje na možganska nevrotransmitorja dopamin in serotonin. Medtem ko se heroin veže na možganske receptorje za opioide, kot so receptorji mu, in zato posnema delovanje možganom lastnih endorfinov, pa kokain zadržuje reabsorbcijo dopamina (in seveda serotonina) iz nevronske sinapse, potem ko je dosegel svoj učinek, kar pripelje do krepitve transmitorja ter s tem do podaljšanja in krepitve njegovega učinka.
I motsats till heroinberoende som kan behandlas med agonister som metadon eller antagonister som naltrexon, finns det för närvarande ingen medicinsk behandling av kokainberoende. Orsaken till detta är den mekanism genom vilken kokain verkar på hjärnans neurotransmittorer dopamin och serotonin. Medan heroin binds till hjärnans opiatreceptorer, som mu-receptorerna, och imiterar effekten hos kroppens egna endorfiner, förhindrar kokain reabsorption av dopamin (och serotonin) från den neuronala synapsen när det har haft sin effekt, vilket leder till ackumulering av transmittorämnet och en förlängning och förstärkning av dess effekt.
Metadon gibi agonistler veya naltrekson gibi antagonistlerle tedavi edilebilen eroin bağımlılığının aksine, kokain bağımlılığı için hali hazırda hiçbir tedavi bulunmamaktadır. Bunun sebebi, kokainin beyin nörotransmitörlerinin dopamin ve serotonine etki ettiği hareket mekanizması gibi görünmektedir. Eroin, mu reseptörleri gibi beynin opioid reseptörlerine bağlanarak beynin kendi endorfinlerinin hareketini taklit ederken, kokain bir kez etki ettikten sonra, dopaminin (ve tabii serotoninin) nöronal sinapsisten yeniden emilimini engellediğinden transmitörün birikmesine yol açarak etkisini uzatırır ve güçlendirir.
Atšķirībā no heroīna atkarības, ko var ārstēt ar agonistiem, piemēram, metadonu, vai antagonistiem, piemēram, naltreksonu, kokaīna atkarības medikamentoza ārstēšana pagaidām nav iespējama. Jādomā, ka tas ir saistīts ar kokaīna iedarbības mehānismu uz smadzeņu neiromediatoriem dopamīnu un serotonīnu. Kamēr heroīns pielīp smadzeņu opioīdu receptoriem, piemēram, mu receptoriem un tādējādi atdarina pašu smadzeņu endorfīnu iedarbību, kokaīns pēc iedarbības kavē dopamīna (un arī serotonīna) atpakaļuzsūkšanos no neironu sinapses, līdz ar to mediatoru apjoms pieaug un iedarbība kļūst ilgāka un spēcīgāka.
  Capà­tulo 8: Mejora del...  
Si la información recabada por el indicador de CPD se une a este conjunto más amplio de datos, el OEDT podrá avanzar en sus esfuerzos por mejorar el conocimiento general de la dimensión y la naturaleza de los problemas relacionados con la droga en Europa.
Given that many of the data sources available are based on behavioural reports of drug consumption, the concept of frequent or intensive use needs to be developed on this basis. This will widen the perspective for monitoring drug problems beyond that currently found in the PDU indicator. Locating the PDU information alongside this broader information set will also represent a step forward in the EMCDDA’s efforts to improve its overall understanding of both the scale and the nature of drug problems in Europe. In parallel, work needs to advance on developing reporting standards that enable patterns of polydrug use to be better described at the European level. The first steps in this direction include developing a more sophisticated conceptual framework for looking at different types of multiple drug consumption – including the adoption of appropriate temporal frameworks – and identifying appropriate data sources.
Étant donné qu’une grand partie des sources de données disponibles reposent sur des rapports comportementaux de la consommation de drogue, la notion d’usage fréquent ou intensif doit être définie en en tenant compte. Cela permettra d’élargir l’angle de la surveillance du phénomène de la drogue au-delà de la perspective que donne actuellement l’indicateur UPD. La mise en perspective des informations sur l’UPD avec cet ensemble de données plus larges constituera également un pas en avant pour l’OEDT dans ses efforts pour améliorer la compréhension globale de l’ampleur et de la nature du phénomène de la drogue en Europe. Parallèlement, il conviendra de progresser dans l’élaboration de critères de rapport permettant de mieux décrire les habitudes de la polyconsommation de drogues au niveau européen. Les premières mesures à prendre dans ce sens sont, notamment, l’élaboration d’un cadre conceptuel plus affiné afin d’étudier les différents types de polyconsommation de drogues (y compris l’adoption des cadres temporels adéquats) et l’identification des bonnes sources de données.
Da viele der verfügbaren Datenquellen auf verhaltensorientierten Berichten über den Drogenkonsum basieren, muss der Begriff des häufigen oder intensiven Konsums auf dieser Grundlage erarbeitet werden. Damit würde die Beobachtung von Drogenproblemen über die derzeit durch den Indikator für problematischen Drogenkonsum geschaffene Perspektive hinaus ausgeweitet. Die Verknüpfung von Informationen über den problematischen Drogenkonsum mit diesen weiter gefassten Daten wird auch für die Bemühungen der EBDD um eine Verbesserung ihres Gesamtverständnisses sowohl des Umfangs als auch des Wesens der Drogenprobleme in Europa einen Fortschritt darstellen. Zugleich müssen Anstrengungen unternommen werden, um die Entwicklung von Standards für die Berichterstattung voranzutreiben, die eine bessere Darstellung der Muster des polyvalenten Drogenkonsums auf europäischer Ebene ermöglichen. Zu den ersten Schritten auf diesem Weg zählen die Entwicklung eines ausgefeilteren konzeptuellen Rahmens für die Untersuchung unterschiedlicher Formen des multiplen Drogenkonsums – einschließlich der Festlegung geeigneter Zeitrahmen – und die Ermittlung geeigneter Datenquellen.
Se si considera che molte delle fonti di informazioni disponibili poggiano su segnalazioni di tipo comportamentale del consumo di droga, si comprende la necessità di elaborare, a partire da questi elementi, un concetto di consumo frequente o intensivo. Ciò consentirà di ampliare la prospettiva per le azioni di monitoraggio dei problemi di droga al di là dei limiti riscontrati oggi nella ricerca fondata sull’indicatore PDU. Affiancare le informazioni date dal PDU a questo più ampio corpus informativo consentirà inoltre all’OEDT di progredire nella comprensione sia della scala sia della natura del fenomeno della droga in Europa. In parallelo è necessario elaborare standard di segnalazione perfezionati, che consentano di descrivere meglio i modelli della poliassunzione individuati a livello europeo. I primi passi in questa direzione dovranno essere la creazione di un quadro concettuale sofisticato per la definizione dei vari tipi di consumo plurimo di sostanze stupefacenti, compresa l’adozione di adeguati contesti temporali, e l’individuazione di fonti informative adeguate.
Uma vez que muitas das fontes de dados disponíveis se baseiam em relatórios comportamentais do consumo de droga, o conceito de consumo frequente ou intensivo deve ser desenvolvido nesta base. Alargar-se-á, assim, a perspectiva da monitorização dos problemas de droga, incluindo outros aspectos para além dos actualmente contidos no indicador do CPD. Localizar os dados referentes ao CPD juntamente com estas informações de carácter mais vasto também constituirá um passo em frente nos esforços do OEDT para melhorar o seu entendimento global da escala e da natureza dos problemas de droga na Europa. Paralelamente, é necessário avançar com o desenvolvimento de normas de notificação que permitam uma descrição mais adequada dos padrões do policonsumo de droga a nível europeu. Entre os primeiros passos neste sentido inclui-se o desenvolvimento de um quadro conceptual mais sofisticado para examinar os diferentes tipos de policonsumo de droga – incluindo a adopção de enquadramentos temporais apropriados – e a identificação das fontes de dados adequadas.
Δεδομένου ότι πολλές από τις διαθέσιμες πηγές στοιχείων βασίζονται σε συμπεριφοριστικές αναφορές της χρήσης ναρκωτικών, η επεξεργασία της έννοιας της συχνής ή εντατικής χρήσης πρέπει να γίνει στη βάση αυτή. Με τον τρόπο αυτό θα δοθεί στην παρακολούθηση του προβλήματος των ναρκωτικών προοπτική ευρύτερη από εκείνη που παρέχει ο δείκτης PDU. Η προσθήκη των πληροφοριών σχετικά με την προβληματική χρήση ναρκωτικών σε αυτό το ευρύτερο σύνολο πληροφοριών αποτελεί επίσης ένα βήμα προόδου στις προσπάθειες του ΕΚΠΝΤ για τη βελτίωση της γενικότερης κατανόησης τόσο της κλίμακας όσο και της φύσης του προβλήματος των ναρκωτικών στην Ευρώπη. Παράλληλα, πρέπει να συνεχιστεί το έργο της ανάπτυξης προτύπων αναφοράς που θα επιτρέψουν την καλύτερη περιγραφή των προτύπων της πολλαπλής χρήσης ναρκωτικών σε ευρωπαϊκό επίπεδο. Στα πρώτα βήματα προς την κατεύθυνση αυτή περιλαμβάνονται η ανάπτυξη ενός πιο εξειδικευμένου εννοιολογικού πλαισίου για την εξέταση των διαφόρων μορφών πολλαπλής χρήσης ναρκωτικών – καθώς και η επιλογή κατάλληλων χρονικών πλαισίων – και ο προσδιορισμός κατάλληλων πηγών στοιχείων.
Aangezien veel beschikbare informatiebronnen zijn gebaseerd op gedragsmatige rapportages van drugsconsumptie, moet het concept van frequent of intensief gebruik op die basis worden uitgewerkt. Hiermee zal het blikveld van de monitoring van de drugsproblematiek worden verruimd tot voorbij het blikveld dat de huidige indicator voor problematisch drugsgebruik biedt. Als de informatie van de indicator wordt ingepast in deze bredere informatieset zal dit ook een stap voorwaarts betekenen in de inspanningen van het EWDD om zijn totale inzicht in zowel de schaal als de aard van de drugsproblemen in Europa te verbeteren. Tegelijkertijd moet vooruitgang worden geboekt met het ontwikkelen van rapportagestandaarden ten behoeve van een betere beschrijving van patronen van polydrugsgebruik op Europees niveau. De eerste stappen in die richting omvatten het uitwerken van een verfijnder conceptueel kader om de verschillende soorten polydrugsgebruik te bekijken – waaronder het vaststellen van werkbare tijdskaders – en het identificeren van geschikte informatiebronnen.
Vzhledem k tomu, že řada zdrojů dostupných údajů vychází ze zpráv o chování uživatelů drog, je třeba pojem častého nebo intenzivního užívání vytvořit právě na tomto základě. Tím se rozšíří perspektiva pro monitorování drogových problémů nad rámec těch, které jsou nyní obsaženy v ukazateli problémového užívání drog. Uvedení údajů o ukazateli problémového užívání drog do kontextu těchto širších informací bude rovněž znamenat krok vpřed v úsilí agentury EMCDDA o lepší celkové pochopení rozsahu a povahy drogových problémů v Evropě. Zároveň je třeba postoupit dále ve vypracování standardů hlášení, které umožňují lépe popsat vzorce užívání více drog na evropské úrovni. První kroky v tomto směru povedou k vytvoření promyšlenějšího koncepčního rámce pro sledování různých typů užívání více drog – včetně přijetí vhodných časových rámců – a určení vhodných zdrojů dat.
I betragtning af, at mange af de tilgængelige datakilder er baseret på adfærdsmæssige indberetninger om stofbrug, skal begrebet hyppig eller intensiv brug udvikles på dette grundlag. Dette vil give flere muligheder for at overvåge narkotikaproblemerne end dem, der på nuværende tidspunkt findes i forbindelse med indikatoren for problematisk stofbrug. Lokaliseringen af oplysningerne om problematisk stofbrug ved siden af dette bredere informationsgrundlag vil også være et fremskridt i forbindelse med EONN's indsats for at forbedre sin generelle forståelse af både omfanget og arten af narkotikaproblemerne i Europa. Parallelt hermed skal der ske en fremskyndelse af arbejdet med at udvikle rapporteringsstandarder, som gør det lettere at beskrive mønstre i blandingsbrug på europæisk plan. Det første skridt i denne retning består i at udvikle en mere sofistikeret begrebsmæssig ramme for undersøgelsen af forskellige typer blandingsbrug – herunder vedtagelsen af passende tidsmæssige rammer – og identificere passende datakilder.
Arvestades seda, et paljude kättesaadavate andmeallikate aluseks on käitumuslikud andmed uimastitarbimise kohta, tuleb sagedase või intensiivse tarbimise mõiste välja töötada samal alusel. Nii on võimalik kontrollida uimastiprobleeme laiemas ulatuses kui probleemse uimastitarbimise indikaator praegu võimaldab. Probleemse uimastitarbimise indikaatori andmete paigutamine kõnealuse laiema andmetekogu kõrvale tähendab edasiminekut ka Euroopa Narkootikumide ja Narkomaania Seirekeskuse pingutustes parandada oma üldist arusaamist Euroopa uimastiprobleemide olemusest ja ulatusest. Sellega paralleelselt tuleb jätkata andmete esitamise standardite välja töötamist, mis võimaldavad paremini kirjeldada mitme uimasti tarbimise harjumusi Euroopa ulatuses. Esimesed sammud selles suunas hõlmavad põhjalikuma kontseptuaalse raamistiku loomist mitme uimasti tarbimise eri viiside kirjeldamiseks – asjakohaste ajaliste raamistike kasutusele võtmine kaasa arvatud – ning asjakohaste andmeallikate kindlaks määramist.
Monet käytettävissä olevat tiedonlähteet perustuvat huumeidenkäytön käyttäytymispainotteisiin raportteihin, joten toistuvan tai runsaan käytön käsite on määriteltävä tältä pohjalta. Näin huumeongelman seurantaa voidaan laajentaa huumeiden ongelmakäytön indikaattorin ulkopuolelle. Huumeiden ongelmakäytön indikaattorin tarjoamien tietojen asettaminen tämän laajemman tietosarjan rinnalle auttaa myös parantamaan Euroopan huumeongelman luonteen ja laajuuden ymmärtämistä EMCDDA:n tavoitteen mukaisesti. Samanaikaisesti on kehitettävä raportointistandardeja, joilla huumeiden sekakäytön muotoja voidaan kuvata nykyistä paremmin Euroopan tasolla. Ensimmäisiä askelia tähän suuntaan ovat tarkemman käsitekehyksen kehittäminen huumeiden sekakäytön eri muotojen tarkasteluun – mihin sisältyy tarkoituksenmukaisten aikakehysten käyttöönotto – ja sopivien tiedonlähteiden löytäminen.
Tekintve, hogy a rendelkezésre álló adatforrások közül sok a kábítószer-fogyasztás viselkedési vonatkozásain alapul, a rendszeres vagy intenzív használat fogalmát is ezen az alapon kell meghatározni. Ez tágabb perspektívákat nyit majd a drogproblémák megfigyelésére a PDU-mutatóban jelenleg is megtalálhatókon túl. A PDU-ból kapott információt és ezt a szélesebb körű információhalmazt egymás mellé helyezve újabb nagy lépést tehetünk meg az EMCDDA azon erőfeszítése irányába, hogy tovább javuljon az európai kábítószer-problémák mértékének és jellegének átfogó megismerése. Ezzel párhuzamosan tovább kell dolgozni az olyan jelentéstételi szabványok összeállításán, amelyek európai szinten lehetővé teszik a polidroghasználat mintáinak jobb leírását. Az ebbe az irányba megtenni kívánt első lépések között szerepel például egy kifinomultabb fogalmi keret kialakítása a többszörös drogfogyasztás különböző típusainak vizsgálatához – az alkalmas időbeli keretek elfogadásával együtt, valamint a megfelelő adatforrások azonosítása.
Mange av de tilgjengelige datakildene er basert på atferdsbaserte rapporter om narkotikabruk, og begrepet hyppig eller intensiv bruk må utvikles på dette grunnlaget. Dette vil utvide perspektivet for kartleggingen av narkotikaproblemer ut over det som for øyeblikket ligger i PDU-indikatoren. Muligheten til å se informasjon om problembruk i sammenheng med et slikt bredere informasjonssett vil også være et skritt videre i EONNs arbeid for å øke sin generelle forståelse av narkotikafenomenets natur og omfang i Europa. Arbeidet med å utarbeide rapporteringsstandarder som gjør det mulig å gi en bedre beskrivelse av blandingsbruksmønstre på europeisk plan, må pågå parallelt. De første skrittene i denne retning omfatter utviklingen av et mer sofistikert begrepsapparat for å se på ulike typer blandingsbruk – herunder fastsettelse av hensiktsmessige tidsrammer – og å identifisere hensiktsmessige datakilder.
Ponieważ wiele spośród dostępnych źródeł danych opiera się na behawioralnych sprawozdaniach dotyczących spożycia narkotyków, pojęcie częstego lub intensywnego zażywania należy także rozwijać na tej podstawie. Umożliwi to poszerzenie perspektywy monitorowania problemów narkotykowych poza granice wyznaczane obecnie przez wskaźnik PDU. Zestawienie informacji uzyskanych dzięki wskaźnikowi PDU z tym rozszerzonym zakresem danych, będzie także stanowić postęp w staraniach EMCDDA na rzecz lepszego zrozumienia zarówno skali, jak i charakteru problemów narkotykowych w Europie. Jednocześnie należy dalej pracować nad tworzeniem norm sprawozdawczych umożliwiających lepszy opis schematów zażywania więcej niż jednego narkotyku na poziomie europejskim. Pierwsze działania w tym kierunku powinny obejmować opracowanie bardziej złożonych ram pojęciowych potrzebnych do badania różnych rodzajów zażywania więcej niż jednego narkotyku — w tym ustalenie właściwych ram czasowych — oraz identyfikację odpowiednich źródeł danych.
Având în vedere că multe dintre sursele de date disponibile au la bază rapoarte privind comportamentul în cazul consumului de droguri, conceptul de consum frecvent sau intensiv trebuie dezvoltat pornind de la această idee. Astfel s-ar lărgi perspectiva monitorizării problemelor cauzate de droguri dincolo de abordarea actuală a indicatorului CPD. Îmbinând informaţiile CPD cu acest ansamblu mai larg de informaţii ar însemna un pas înainte în eforturile depuse de OEDT pentru a înţelege mai bine natura şi amploarea problemei drogurilor în Europa. În paralel, se fac eforturi pentru dezvoltarea standardelor de raportare care permit descrierea mai bună la nivel european a modelelor consumului de mai multe droguri. Primii paşi în această direcţie includ dezvoltarea unui cadru conceptual mai complex de abordare a diferitelor tipuri de policonsum de droguri – inclusiv adoptarea unor cadre temporale adecvate – şi identificarea surselor corespunzătoare de date.
Vzhľadom k tomu, že mnoho dostupných zdrojov údajov je založených na behaviorálnych správach o konzumácii drog, je potrebné na tomto základe vypracovať koncepciu častého alebo intenzívneho užívania. Toto rozšíri perspektívu pre monitorovanie drogových problémov mimo tých, ktoré sa bežne nachádzajú v ukazovateli PDU. Lokalizovanie informácií PDU spolu s týmto širším súborom informácií bude tiež predstavovať krok smerom k úsiliu EMCDDA zlepšiť jeho celkové chápanie rozsahu a charakteru drogového problému v Európe. Súčasne je potrebné, aby pokračovala práca na vypracovávaní noriem pre poskytovanie správ, ktoré umožnia, aby sa lepšie opísali formy užívania viacerých drog na európskej úrovni. Prvý  krok v tomto smere zahŕňa vývoj prepracovanejšieho pojmového rámca pre nazeranie na rôzne druhy užívania viacerých drog – vrátane prijatia vhodných dočasných rámcov – a identifikovanie príslušných zdrojov údajov.
Glede na to, da veliko razpoložljivih virov podatkov temelji na vedenjskih poročilih uživanja drog, je treba na tej podlagi razviti koncept pogostega ali intenzivnega uživanja. Perspektiva za spremljanje problemov z drogami bo tako širša in bo zajela več problemov kot jih trenutno obsega kazalec problematičnega uživanja drog. Postavitev informacij o problematičnem uživanju drog ob bok temu širšemu skupku informacij bo korak naprej pri prizadevanjih Centra za izboljšanje njegovega splošnega razumevanja razpona in narave problemov z drogami v Evropi. S temi prizadevanji je treba tudi pospešiti razvoj standardov poročanja, ki omogočajo boljši opis vzorcev hkratnega uživanja več drog na evropski ravni. Prvi koraki v to smer vključujejo bolj izdelan konceptualni okvir za obravnavanje različnih vrst hkratnega uživanja več drog – vključno s sprejetjem ustreznih časovnih okvirov – in določitev ustreznih virov podatkov.
Eftersom många av de tillgängliga uppgiftskällorna baseras på rapporter om beteenden för narkotikakonsumtion, måste termen regelbunden eller intensiv användning utvecklas på denna bas. Detta kommer att bredda perspektivet för övervakning av narkotikaproblem utöver vad som för närvarande ryms i indikatorn för problematiskt narkotikamissbruk. Möjligheter att jämföra uppgifterna om det problematiska narkotikamissbruket med denna bredare information kommer att utgöra ytterligare ett steg framåt i ECNN:s ansträngningar för att bättre kunna förstå både hur omfattande narkotikaproblemen i Europa är och vad de består av. Det är samtidigt viktigt att se till att insatserna för att utveckla rapporteringsstandarder som gör det möjligt att bättre beskriva blandmissbrukets mönster i Europa avancerar. De första stegen i denna riktning blir att utveckla en mer förfinad konceptuell ram som kan användas för att studera olika typer av blandmissbruk, fastställa lämpliga tidsmässiga ramar, och att identifiera lämpliga uppgiftskällor.
Mevcut veri kaynaklarından pek çoğu uyuşturucu tüketiminin davranışsal raporlarına dayandığından ötürü, sık veya yoğun kullanım kavramının bu temelde geliştirilmesi gerekmektedir. Bu durum, uyuşturucu sorunlarını izleme perspektifini hali hazırda SUK göstergesinde bulunanın ötesine genişletecektir. SUK bilgilerini bu daha kapsamlı bilgi dizisinin yanı sıra konumlandırmak, ayrıca EMCDDA’nın genel olarak Avrupa’daki uyuşturucu problemlerinin ölçeğini ve niteliğini daha iyi anlamaya yönelik çabalarında ileri doğru bir adım olacaktır. Buna paralel olarak, çoklu kullanım şekillerinin Avrupa düzeyinde daha iyi tanımlanmasına olanak verecek raporlama standartları geliştirilmesi konusunda çalışmaların ilerletilmesi gerekmektedir. Bu yöndeki ilk adımlar arasında, çoklu uyuşturucu tüketiminin farklı türlerine bakmak için – doğru zamansal çerçevelerin benimsenmesi dahil – daha gelişmiş bir kavramsal çerçeve geliştirmek ve doğru veri kaynaklarını saptamak bulunmaktadır.
Ņemot vērā, ka daudzu pieejamo datu avotu pamatā ir ziņojumi par narkotiku lietotāju uzvedības modeļiem, šādā veidā ir jāizstrādā arī biežas vai intensīvas lietošanas jēdziens. Tādējādi paplašināsies narkotiku problēmu pārraudzības perspektīva, pārsniedzot pašreizējo PDU rādītāju pārraudzību. Papildinot PDU rādītāju informāciju ar šo plašāko informācijas kopumu, tiks sperts vēl viens solis uz priekšu, lai īstenotu EMCDDA centienus panākt labāku kopējo izpratni gan par Eiropas narkotiku problēmu mērogu, gan par to raksturu. Vienlaikus ir jāturpina izstrādāt paziņošanas standartus, kas ļautu Eiropas līmenī labāk aprakstīt vairāku narkotiku lietošanas ievirzes. Šajā jomā pirmkārt ir jāizstrādā precīzāks vairāku narkotiku dažādo lietošanas veidu jēdzieniskais pamats, tostarp atbilstīgs pagaidu pamats, un jāapzina atbilstīgi datu avoti.