|
Questo è ciò che ha insegnato il Buddha, un'arte di vivere. Egli non fondò e non insegnò una religione o un “ismo”. Non istruì mai i suoi seguaci a praticare riti o rituali, delle vuote e cieche formalità.
|
|
Tel est l'enseignement du Bouddha: un art de vivre. Il n'a jamais établi ou enseigné une religion, aucun “-isme”. Il n'a jamais enseigné de rite, de rituel, ou de formalité vide, à ceux qui venaient à lui. Au lieu de cela, il leur a simplement enseigné à observer la nature telle qu'elle est, en observant la réalité à l’intérieur. Par ignorance, nous continuons à réagir d'une manière qui nous blesse et blesse les autres. Mais lorsque la sagesse apparaît, la sagesse d'observer la réalité telle qu'elle est, cette habitude de réagir disparaît. Quand nous cessons de réagir aveuglément, nous sommes capable d'action réelle, d’action qui procède d'un esprit équilibré, un esprit qui voit et comprend la vérité. Une telle action ne peut être que positive, créative, utile pour soi et pour les autres.
|
|
Este foi o ensinamento do Buda: uma arte de viver. Ele nunca estabeleceu nem ensinou nenhuma religião, nenhum "ismo". Nunca instruiu aqueles que o procuravam a praticar qualquer rito, ou ritual, ou alguma formalidade vazia. Ao contrário, ensinava-os a observar a natureza tal como ela é, observar a realidade interior. Na ignorância continuamos a reagir de maneiras que nos prejudicam a nós e aos outros. Porém, quando a sabedoria surge — a sabedoria de observar a realidade como ela é — esse hábito de reagir desaparece. Quando paramos de reagir cegamente, então, somos capazes de agir verdadeiramente — ação proveniente de uma mente equilibrada e equânime, uma mente que vê e compreende a verdade. Tal ação só poderá ser positiva, criativa e benéfica para nós e para os outros.
|
|
Dit is wat de Boeddha leerde, een kunst om te leven. Hij heeft nooit een religie, enig -isme onderwezen. Hij heeft nooit tegen zijn volgelingen gezegd dat ze rites of rituelen moesten uit voeren, blindelingse of inhoudsloze formaliteiten. In plaats daarvan leerde hij hen de natuur gewoon te observeren zoals deze is, door het observeren van de werkelijkheid binnen in. Uit onwetendheid blijven we reageren op een manier die schadelijk is voor onszelf en voor anderen. Wordt men wijs- wijs in die zin dat men de werkelijkheid observeert zoals zij is, dan komt men van de gewoonte af om te reageren. Als we stoppen met impulsief reageren dan zijn we tot werkelijke actie in staat - actie die voortkomt uit een evenwichtige geest. Een geest die de werkelijkheid ziet en begrijpt. Zo'n manier van handelen kan alleen maar positief zijn, creatief en nuttig voor onszelf en voor anderen.
|
|
اين ، همان آموزش شخص روشنضمير (بودا) است ؛ هنر زندگي کردن است . بودا هرگز هيچگونه مذهب يا ايسمي را ايجاد نکرد . هرگز از پيروانش اجراي مراسم يا تشريفات بيمحتوا و کورکورانه را درخواست نکرد . در عوض به آنها آموخت تا با تجربة مشاهدة حقايق دروني ، بتوانند طبيعت را نيز بههمان صورت واقعي مشاهده کنند . براثر ناداني ، انسان غالباً عکسالعملهايي بروز ميدهد که براي خود و ديگران مضر است ، امّا با پرورش بينش و بصيرت - بهصورت مشاهدة واقعيت ، به همان شکل موجود ، انسان از عادت واکنش نشان دادن کورکورانه ، رها ميشود . هنگاميکه واکنشهاي کورکورانه متوقف شوند ، آنگاه ، شخص توانايي انجام عمل صحيح را بهدست ميآورد؛ عملي که از ذهني متعادل و آسوده ناشي ميشود؛ از ذهني که حقيقت را ميبيند و درک ميکند . چنين عملي بدون ترديد ، مثبت ، خلاق و براي همه مفيد خواهد بود .
|
|
Tätä Buddha opetti: elämisen taitoa. Hän ei koskaan perustanut tai opettanut mitään uskontoa tai "ismiä". Hän ei neuvonut oppilaitaan harjoittamaan riittejä tai rituaaleja, sokeita tai tyhjiä muodollisuuksia. Hän opetti havainnoimaan luontoa sellaisena kuin se on tarkkailemalla sisäistä todellisuutta. Tietämättömyyttään ihminen reagoi jatkuvasti tavalla, joka on vahingollinen sekä itselle että muille. Kun syntyy viisautta – viisautta nähdä todellisuus sellaisena kuin se todella on – ihminen alkaa vapautua tavastaan reagoida. Kun ihminen lakkaa reagoimasta sokeasti, syntyy todellinen kyky toimia; tällöin toiminta perustuu tasapainoiseen mieleen, joka näkee ja ymmärtää totuuden. Tällöin toiminta voi olla ainoastaan myönteistä ja luovaa, itseä ja muita auttavaa.
|
|
이것이 부처님의 가르침입니다. 삶의 예술이지요. 부처님은 결코 어떤 종교나 ‘주의’도 만들거나 가르치지 않았습니다. 그는 결코 찾아오는 이들에게 어떤 의식이나 의례, 공허한 형식들을 행하라고 지시하지 않았습니다. 대신에 그는 내면의 실재를 바라봄으로써, 있는 그대로의 본질을 관찰하라고 가르쳤습니다. 우리는 무지의 결과로, 자신과 다른 이를 괴롭히는 방식으로 끊임없이 반응합니다. 하지만 있는 그대로의 진실을 바라보는 지혜가 시작될 때 반응하는 습관은 사라집니다. 맹목적으로 반응(reaction)하기를 멈출 때, 진정한 행동(action)이 가능해집니다. 진실을 알고 이해하는 균형잡힌 마음에서 일어난 진정한 행동 말입니다. 그러한 행동만이 나와 남에게 긍정적이고 창조적이며 도움이 됩니다.
|
|
Būtent to ir mokė Buda – meno gyventi. Jis niekada nesukūrė ir nemokė jokios religijos, jokio „-izmo“. Jis niekada nesusaistė savo pasekėjų jokiomis apeigomis ar ritualais, jokiais aklais, tuščiais formalumais. Vietoj to jis tiesiog mokė, stebint savo vidų, stebėti tikrovę tokią, kokia ji yra. Dėl neišmanymo žmogus reaguoja taip, kad kenkia sau ir kitiems. Tačiau, kai stebint tikrovę, kokia ji yra iš tikrųjų, išugdoma išmintis, žmogus atsikrato įprastų reakcijų. Nustojęs reaguoti aklai, jis yra pasiruošęs tikram veiksmui – kylančiam iš pusiausvyroje esančio proto, kuris mato ir supranta tiesą. Toks veiksmas gali būti tik teigiamas, kūrybingas, juo padedame sau ir kitiems.
|
|
Aceasta este invatatura lui Buddha: o arta e a trai. El niciodata nu a fondat sau predat vreo religie sau vreun „ism”. El nu i-a instruit niciodata pe cei ce veneau la el sa practice vreun rit sau ritual, vreo formalitate goala. in loc de acestea, el i-a invatat sa observe doar natura, asa cum este ea, observand realitatea interioara. Din cauza ignorantei, continuam sa reactionam intr-un mod care ne este daunator atat noua, cat si altora. Dar cand apare intelepciunea – intelepciunea de a observa realitatea asa cum este ea – acest obicei de a reactiona dispare. Cand incetam sa reactionam orbeste, atunci devenim capabili de actiune adevarata – actiunea provenind dintr-o minte echilibrata, care vede si intelege adevarul. O astfel de actiune nu poate fi decat pozitiva, constructiva, benefica atat noua cat si altora.
|
|
Tieši to arī mācīja Buda - mākslu dzīvot. Viņš nekad neveidoja un nemācīja reliģiju vai jebkādu „ismu”. ‘Viņš nekad nelika cilvēkiem veikt rituālus vai jebkādas tukšas formalitātes. Tā vietā, viņš mācīja novērot dabu kāda tā ir, novērojot īstenību sevī. Dēļ savas muļķības mēs turpinām reaģēt tā, ka tas kaitē mums un arī citiem. Bet tad, kad parādās gudrība – gudrība novērot īstenību kāda tā ir – šis reaģēšanas paradums pakāpeniski izzūd. Kad mēs beidzam akli reaģēt, mēs spējam veikt patiesas darbības – darbības, kas rodas no līdzsvarota prāta, prāta, kas redz un saprot patiesību. Šāda darbība var būt tikai un vienīgi pozitīva, radoša un noderīga mums un arī citiem.
|
|
នេះហើយជាការបង្រៀនរបស់ព្រះពុទ្ធ៖ សិល្ប៍សាស្ត្រនៃការរស់នៅ (របៀបរស់នៅ) មួយ។ ព្រះឣង្គមិនដែលបង្កើត ឬ ប្រៀនប្រដៅសាសនា ឬ និកាយនិយមណាមួយឡើយ។ ព្រះឣង្គមិនដែលបង្ហាត់បង្រៀនសាវ័កឲ្យប្រារឰធ្វើពិធីបុណ្យ ពិធីសាសនា ឬ ទម្រង់ការងងឹតងងល់ទទេៗឥតខ្លឹមសារណាមួយទេ។ ផ្ទុយទៅវិញ ព្រះអង្គគ្រាន់តែបង្រៀនយើងឲ្យពិនិត្យមើលធម្មជាតិតាមភាពពិតរបស់វា ដោយពិនិត្យមើលការពិតនៅខាងក្នុងតែប៉ុណ្ណោះ។ ដោយមកពីឣវិជ្ជា យើងចេះតែធ្វើប្រតិកម្មតាមរបៀបមួយដែលធ្វើទុក្ខដល់ខ្លួនឯងផង ធ្វើទុក្ខដល់ឣ្នកដទៃផង។ ប៉ុន្តែកាលណាបញ្ញាកើតឡើង (បញ្ញាដែលកើតមកពីការពិនិត្យមើលការពិតតាមសភាពពិត) ផ្នត់ទម្លាប់ប្រតិកម្មនេះនឹងត្រូវវិនាសឣស់។ កាលណាយើងឈប់ធ្វើប្រតិកម្មដោយងងឹតងងល់ នោះយើងឣាចធ្វើឣំពើពិតប្រាកដ ឣំពើដែលប្រព្រឹត្តឡើងដោយចិត្តមានលំនឹង គឺជាចិត្តដែលមើលឃើញហើយយល់សេចក្តីពិត។ ឣំពើបែបនេះសុទ្ធតែជាឣំពើកុសល ឣំពើបង្កើតផល ឣំពើមានប្រយោជន៍ដល់ខ្លួនឯង និង ដល់ឣ្នកដទៃ។
|
|
බුදුන් වහන්සේ ඉගැන්වූයේ මෙයයිx ජීවත්වීමේ කලාවයි. උන්වහන්සේ ආගමික සංස්ථාවක්, ආගමක් ගොඩනැගුවේ නැත. උන්වහන්සේ සරණ ගිය අයට යාගහෝම පුද පූජා පුහු වතාවත් ආදිය ඉගැන්වූයේ නැත. ඒ වෙනුවට ස්වාභාවික සත්යය, තමා තුළ සත්ය ස්වභාවය නිරීක්ෂණය කරන්නට ඉගැන්වූහ. අවිද්යාව නිසා අපි අපට මෙන් අන් අයටද හානිකර අයුරින් ප්රතික්රියා දක්වන්නෝ වෙමු. එනමුදු ප්රඥාව * අප තුළ සත්ය ස්වභාවය එලෙසින්ම දැකීමේ ප්රඥාව*පහළ වන විට ප්රතික්රියා දැක්වීමේ පුරුද්ද ගිලිහී යයි. අප අන්ධ ලෙස ප්රතික්රියා කිරීමෙන් මිදෙන විට අපට නියමාකාරයට ක්රියා කිරීමේ හැකියාව ලැබෙයි. එවැනි ක්රියාවක් නිර්මාණශීලි ධනාත්මක සහ තමාටත් අන් අයටත් උපකාරී වන ක්රියාවක්ම පමණක් වෙයි.
|
|
આ જ ભગવાન બુદ્ધની શિક્ષા છે - જીવન જીવવાની કળા. એમણે કોઈ સંપ્રદાયની સ્થાપના કરી નહતી. એમણે એમના શિષ્યોને કોઈ મિથ્યા કર્મકાંડ શીખવાડ્યા નહતા. ઉલટાનું ઊંડાણની નૈસર્ગિક સચ્ચાઈઓને જોતા એમણે શીખવાડ્યું હતું. અજ્ઞાનતાથી વશ આપણે પ્રતિક્રિયા રત હોઈએ છીએ, તો પોતાની હાની કરીએ છીએ અને બીજાની પણ. જયારે સચ્ચાઈ, જેવી છે એવી, જોવાની પ્રજ્ઞા જાગૃત થાય છે તો અંધ પ્રતિક્રિયાનો સ્વભાવ દૂર થતો જાય છે. ત્યાર પછી આપણે સાચી ક્રિયા કરતા થઈએ છીએ - એવાં કામ કરીએ છીએ કે જેનો ઉદગમ સચ્ચાઈને જોનાર અને સમજનાર ચિત્તમાં થતો હોય છે. આવાં કામ સકારાત્મક અને સુર્જનાત્મક હોય છે, આત્મહિતકારી તથા પરહિતકારી.
|
|
బుద్ధుడు దీనినే జీవనకళగా పేర్కొని అందరికీ బోధించాడు. ఏదో ఒక మతాన్ని గానీ, సిద్ధాంతాన్ని గానీ, ఆయన బోధించలేదు. తన అనుచరులను ఏవో కర్మకాండలను పాటించమని గానీ, వాటిని గుడ్డిగా నమ్మమని గానీ ఆదేశించలేదు. లోపలి యథార్థాన్ని యథాతథంగా చూస్తూ ప్రకృతిని పరిశీలించమని మాత్రమే ఆయన ఆదేశించాడు.అజ్ఞానం వల్ల మనకు, ఇతరులకు కూడా హాని కలిగే విధంగా ప్రతిక్రియ చేస్తూ ఉంటాం. ఎప్పుడైతే జ్ఞానోదయం అవుతుందో యథార్థాన్ని ఉన్నది ఉన్నట్లుగా చూడగలిగే జ్ఞానం కలుగుతుందో అప్పుడు ఈ ప్రతిక్రియలు చేసే అలవాటు నుండి బయటపడటం. ఇలా గుడ్డిగా ప్రతిక్రియ చేయటం మానివేసినప్పుడు నిజమైన, నిర్మాణాత్మకమైన క్రియ చేయగలుగుతాం. అది సత్యాన్ని దర్శించి, అవగాహన చేసుకుని, సంతులిత, సమదృష్టి గల మనస్సుతో చేసే క్రియ.
|