broderie – -Translation – Keybot Dictionary

Spacer TTN Translation Network TTN TTN Login Deutsch Français Spacer Help
Source Languages Target Languages
Keybot 20 Results  www.lebendigetraditionen.ch
  Appenzell Rhodes-Extéri...  
Broderie sur machine de Saint-Gall
Appenzeller Witz und Satire
  Saint-Gall - Traditions...  
Broderie sur machine de Saint-Gall
St.Galler Maschinenstickerei
Ricamo a macchina di San Gallo
Retgamada mecanica da Son Gagl
  La dentelle de Neuchâte...  
La broderie sur machine de Saint-Gall
Machine embroidery in St. Gallen
St.Galler Maschinenstickerei
Il ricamo a macchina di San Gallo
Retgamada mecanica da Son Gagl
  La broderie sur machine...  
Broderie pleine et à la soutache de Saint-Gall, vers 1965 © Textilmuseum St.Gallen
St. Gallen filled and soutache embroidery company, around 1965 © Textilmuseum St.Gallen
St.Galler Spachtel und Soutache Stickerei, um 1965 © Textilmuseum St.Gallen
Ricamo pieno e soutache di San Gallo, intorno al 1965 © Textilmuseum St.Gallen
Retgamada da spateglia e da soutache da Son Gagl, enturn 1965 © Textilmuseum St.Gallen
  La broderie sur machine...  
Broderie guipure et superposé de Saint-Gall, vers 1960 © Textilmuseum St.Gallen
St. Gallen guipure and superposé embroidery company, around 1960 © Textilmuseum St.Gallen
St.Galler Guipure und Superposé Stickerei, um 1960 © Textilmuseum St.Gallen
Ricamo guipure e superposé di San Gallo, intorno al 1960 © Textilmuseum St.Gallen
Retgamada da guipure e da superposé da Son Gagl, enturn 1960 © Textilmuseum St.Gallen
  La broderie sur machine...  
Col en broderie imitant la dentelle, après 1900 © Textilmuseum St.Gallen
Kragen St. Gallen chemical embroidery company, after 1900 © Textilmuseum St.Gallen
Kragen St.Galler Ätzstickerei, nach 1900 © Textilmuseum St.Gallen
Colletto con ricamo a incisione di San Gallo, dopo il 1900 © Textilmuseum St.Gallen
Culier, retgamada da corrusiun da Son Gagl, suenter 1900 © Textilmuseum St.Gallen
  La broderie sur machine...  
Broderie saint-galloise sur machine manuelle vers 1890 © Textilmuseum St.Gallen
Hand machine embroidery firm in St Gallen, around 1890 © Textilmuseum St.Gallen
St.Galler Handmaschinenstickerei, um 1890 © Textilmuseum St.Gallen
Ricamo alla macchina a mano di San Gallo, intorno al 1890 © Textilmuseum St.Gallen
Retgamada a maschina da Son Gagl, enturn 1890 © Textilmuseum St.Gallen
  La broderie sur machine...  
Broderie guipure de Saint-Gall, 1947 © Textilmuseum St.Gallen
St. Gallen guipure embroidery company, 1947 © Textilmuseum St.Gallen
St.Galler Guipure Stickerei, 1947 © Textilmuseum St.Gallen
Ricamo guipure di San Gallo, 1947 © Textilmuseum St.Gallen
Retgamada da guipure da Son Gagl, 1947 © Textilmuseum St.Gallen
  La broderie sur machine...  
Broderie guipure de Saint-Gall, 2001 © Textilmuseum St.Gallen
St. Gallen guipure embroidery company, 2001 © Textilmuseum St.Gallen
St.Galler Guipure Stickerei, 2001 © Textilmuseum St.Gallen
Ricamo guipure di San Gallo, 2001 © Textilmuseum St.Gallen
Retgamada da guipure da Son Gagl, 2001 © Textilmuseum St.Gallen
  La broderie sur machine...  
Broderie guipure de Saint-Gall, 1950, 1970 © Jürg Zürcher
St. Gallen guipure embroidery companies, 1950, 1970 © Jürg Zürcher
St.Galler Guipure Stickereien, 1950, 1970 © Jürg Zürcher
Ricami guipure di San Gallo, 1950, 1970 © Jürg Zürcher
Retgamadas da guipure da Son Gagl, 1950, 1970 © Jürg Zürcher
  Saint-Gall - Traditions...  
De nouvelles traditions sont aussi apparues. L’ensemble du canton s’identifie à la broderie, devenue une tradition, et à la saucisse saint-galloise. La fête des enfants de Saint-Gall est une forme de culture festive bourgeoise du 19e siècle, comme les fêtes de musique ou de tir.
Auch neue Traditionen sind entstanden. Mit der zur Tradition gewordenen Stickerei kann sich – wie mit der St. Galler Bratwurst – der ganze Kanton identifizieren. Das St.Galler Kinderfest ist eine Form der bürgerlichen Festkultur des 19. Jahrhunderts, wie auch die Schützen- oder Musikfeste. Zum 20. Jahrhundert gehören die OLMA-Tradition, ursprünglich der Jahrmarkt um den Gallustag (16.Oktober), sowie das St.Galler Open-Air.
Si sono affermate anche nuove tradizioni. L’intero Cantone si identifica con l’arte del ricamo, nel frattempo diventata tradizione, come pure con la «Bratwurst», specialità gastronomica di San Gallo. La festa dei bambini è una forma culturale di stampo borghese dell’Ottocento, così come le feste dei tiratori e della musica. Al Novecento appartengono la tradizione dell’OLMA, originariamente la fiera organizzata il giorno del patrono del Cantone (16 ottobre), e l’«Open-Air» di San Gallo.
Er tradiziuns novas èn sa sviluppadas. Cun la surcusida, ch'è daventada tradiziun, tant sco cun la liongia da brassa songagliaisa s’identifitgescha tut il chantun. La festa d'uffants da Son Gagl è ina furma da la cultura da festa burgaisa dal 19avel tschientaner, uschia er las festas da tir u da musica. Al 20avel tschientaner appartegnan la tradiziun da la OLMA, oriundamain la fiera enturn il di da Son Gagl (16 d'october) sco er l'openair da Son Gagl.
  La broderie sur machine...  
Les connaissances en matière de fabrication, de traitement et de vente ont été transmises de génération en génération. Au début du 20e siècle dans le canton de Saint-Gall, presque chaque foyer comptait une personne qui travaillait pour l’industrie de la broderie, à domicile ou en fabrique.
St. Gallen's textile tradition has had a strong influence on the image of the city, the countryside and the people of Eastern Switzerland. Manufacturing, processing and sales expertise has been passed on for many generations. At the beginning of the 20th century, almost every household in the canton of St. Gallen had at least one person working in the embroidery industry, either from home or in factories. Today, Eastern Switzerland's nine embroidery companies use state-of-the-art machines to produce high-quality, innovative materials for the world's leading fashion designers. Only a few firms continue to embroider for these nine companies as sub-contractors. For cost reasons, most companies also outsource some of their production abroad.
St.Gallens Textiltradition hat das Stadt- und Landschaftsbild und die Menschen der Ostschweiz stark geprägt. Das Wissen um Herstellung, Verarbeitung und Verkauf wurde über Generationen weitergegeben. Zu Beginn des 20. Jahrhunderts arbeitete im Kanton St.Gallen beinahe in jedem Hause eine Person in Heimarbeit oder in der Fabrik für die Stickerei-Branche. Heute lancieren neun Stickerei-Unternehmen in der Ostschweiz täglich hochstehende, innovative und mit neusten Maschinen gefertigte Traumstoffe für die bekanntesten Modemacher der Welt. Nur noch wenige Ostschweizer Stickerei-Betriebe, sogenannte Lohnsticker, fertigen für diese neun Unternehmen. Die meisten Firmen lassen aus Kostengründen auch im Ausland produzieren.
La tradizione tessile di San Gallo ha significativamente marcato l’immagine della città e del paesaggio nonché la popolazione della Svizzera orientale. Il sapere concernente la produzione, l’elaborazione e la vendita è stato tramandato nel corso delle generazioni. All’inizio del Novecento, nel Cantone di San Gallo quasi in ogni famiglia una persona era occupata in casa oppure in fabbrica per il settore del ricamo. Attualmente nove imprese di ricamo della Svizzera orientale lanciano ogni giorno sul mercato tessuti da sogno di elevatissima qualità, innovativi e prodotti con macchinari all’avanguardia per gli stilisti più famosi. Solo poche aziende di ricamo della Svizzera orientale producono, su commissione, ancora per queste nove imprese. La maggior parte delle ditte ha trasferito la produzione all’estero per motivi economici.
La tradiziun da textilias da Son Gagl ha caracterisà l’aspect da las citads e da la cuntrada, ma er ils umans da la Svizra orientala. La savida davart la producziun, l'elavuraziun e la vendita è vegnida dada vinavant sur generaziuns. Al cumenzament dal 20avel tschientaner aveva bunamain mintga chasa en il chantun Son Gagl ina persuna che lavurava a domicil u en la fabrica per la branscha da retgamada. Oz produceschan nov interpresas da retgamada en la Svizra orientala di per di tailas innovativas d'auta qualitad cun las maschinas las pli novas per ils creaders da moda ils pli enconuschents dal mund. Mo pli paucs manaschis da retgamada da la Svizra orientala, uschenumnads retgamaders pajads, produceschan per questas nov interpresas. Per motivs da custs lascha la gronda part da las firmas er producir a l'exteriur.
  La Fête des enfants de ...  
Au cours des années, la fête s’est modifiée. Il y a un siècle, la présentation des produits issus de l’industrie de la broderie était au cœur de la fête. Les jeunes filles et les jeunes femmes portaient des robes blanches brodées.
Over the years the festival has evolved. 100 years ago it focussed on the products of the embroidery industry, with girls and young women wearing white embroidered dresses. With the economic crisis after the First World War and the new ways of thinking which emerged in the late 1960s, the embroidery industry all but disappeared. Today’s festival is designed with the latest generation of children and teenagers in mind.
Das Fest hat sich im Laufe der Jahre verändert. Vor 100 Jahren stand die Präsentation der Produkte der städtischen Stickerei-Industrie im Mittelpunkt des Kinderfestes. Die Mädchen und jungen Frauen trugen weisse Stickereikleider. Durch die Wirtschaftskrise nach dem Ersten Weltkrieg und den Mentalitätswandel in den späten 1960er Jahren verschwanden die Stickereien nahezu. Heute präsentiert sich das Fest in einer Art, die der heutigen Generation von Kindern und Jugendlichen entspricht.
Nel corso degli anni, la manifestazione ha conosciuto vari cambiamenti: 100 anni fa, la festa ruotava attorno alla presentazione dei prodotti della locale industria del ricamo. Le ragazze e le giovani donne indossavano abiti bianchi ricamati. La crisi economica che seguì alla Prima guerra mondiale e il cambiamento di mentalità alla fine degli anni 1960 minarono fortemente questo comparto dell'industria tessile sangallese, al punto che gli abiti ricamati scomparvero praticamente dalla manifestazione. Oggi la festa risponde ai dettami della modernità, soddisfacendo così le esigenze e i desideri dell'attuale generazione di giovani.
Questa festa è sa midada en il decurs dals onns. Avant 100 onns steva la preschentaziun dals products da l'industria da surcusida da la citad en il center da la festa d'uffants. Las mattas e las dunnas giuvnas purtavan vestgids alvs retgamads. Pervia da la crisa economica suenter l'Emprima guerra mundiala e pervia da la midada da la mentalitad vers la fin dals onns 1960 èn las surcusidas svanidas quasi dal tuttafatg. Oz sa preschenta la festa en ina moda e maniera che correspunda a la generaziun odierna d'uffants e da giuvenils.
  La broderie sur machine...  
Les entreprises de broderie conservent dans leurs archives les modèles de leur production. Elles s’en inspirent pour développer de nouveaux modèles. La bibliothèque du textile, fondée en 1886, abrite quelque 35 000 objets liés aux principales évolutions techniques et historiques des étoffes.
Today's embroidery companies keep samples of their own products in their archives. They refer back to them for inspiration and to generate new ideas. The textile library constructed in 1886 holds some 35,000 items relating to the most important technical, cultural and historical developments in the textile industry, including over a thousand books featuring samples from embroiderers of the past.
Im firmeneigenen Archiv bewahren die heutigen Stickerei-Unternehmen die Muster ihrer eigenen Produktion auf. Aus ihnen schöpfen sie neue Ideen und lassen sich inspirieren. Die 1886 erbaute Textilbibliothek beherbergt rund 35'000 Objekte zu den wichtigsten technischen und kulturhistorischen Entwicklungen von Textilien. Über tausend Musterbücher der früheren Fabrikanten befinden sich dort.
Le attuali imprese di ricamo conservano nel loro archivio i modelli della propria produzione, ai quali s’ispirano per sviluppare nuove idee. La biblioteca del tessile, istituita nel 1886, ospita circa 35 000 oggetti sui più importanti sviluppi tecnici e storico-culturali dei prodotti tessili. Qui sono conservati più di mille libri di modelli dei fabbricanti di un tempo.
En lur archivs tegnan las interpresas da retgamada en salv ils musters da lur atgna producziun. Da quels vegnan prendidas novas ideas ed inspiraziuns. En la biblioteca da textilias, construida l'onn 1886, sa chattan var 36'000 objects davart ils pli impurtants svilups tecnics ed istoric-culturals da textilias. Passa milli cudeschs da musters dals fabricants d'antruras sa chattan là.
  Appenzell Rhodes-Intéri...  
Elles n’en ont pas moins une grande importance pour la population du canton, comme par exemple l’« Alpstobete », la broderie apenzelloise, les travaux sur les alpages, le « Botzerössli », le « Heiliggrab » ou la « Klosterapotheke » (la confection de médicaments naturels à la pharmacie du couvent).
Nicht alle lebendigen Traditionen des Kantons Appenzell Innerrhoden konnten in der «Liste der lebendigen Traditionen in der Schweiz» berücksichtigt werden. Zahlreiche nicht aufgenommene Traditionen sind gleichwohl von grosser Bedeutung für die Bevölkerung des Kantons, so beispielsweise die Alpstobete, die Appenzeller Weissstickerei, das Sennenhandwerk, die Botzerössli, das Heiliggrab oder die Klosterapotheke.
Non tutte le tradizioni viventi di Appenzello Interno sono state inserite nella lista dell'UFC: molte di quelle escluse rivestono comunque una grande importanza per la popolazione del Cantone. Tra queste figurano le «Alpstobete», il ricamo in bianco appenzellese, l’artigianato alpigiano, i «Botzerössli», l’«Heiliggrab» e la «Klosterapotheke».
Betg tut las tradiziuns vivas dal chantun Appenzell Dadens n'han pudì vegnir resguardadas en la glista da las tradiziuns vivas en Svizra. Numerusas tradiziuns che n'èn betg vegnidas integradas en la glista èn tuttina da grond'impurtanza per la populaziun dal chantun, sco per exempel la festa d'alp, l'uschenumnada «Alpstobete», la surcusida, l'artisanadi da signuns, ils «Botzerössli», la Sontga Fossa («Heiliggrab») u l'apoteca claustrala.
  Saint-Gall - Traditions...  
Le passage d’une économie agricole à une économie de l’exploitation herbagère au 19e siècle, l’éclosion de l’industrie de la broderie et les réformes religieuses sonnèrent le glas de nombreuses traditions, notamment dans le nord.
Der Übergang der Landwirtschaft vom Ackerbau zur Graswirtschaft im 19. Jahrhundert, das Aufblühen der Stickerei-Industrie und kirchliche Reformen verdrängten viele Traditionen, vor allem im Norden. Städtische Lebensformen und Kleidung traten an Stelle von Trachten und alten profanen und religiösen Bräuchen. Viele örtliche Streichmusik-Ensembles verloren mit der cäcilianischen Kirchenmusikreform ihre liturgischen Aufgaben. Ihre Tradition lebt im oberen Toggenburg und in Appenzell weiter.
Il passaggio in ambito agricolo dalla campicoltura alla praticoltura nell’Ottocento, la fioritura dell’industria tessile e le riforme ecclesiastiche hanno spodestato molte tradizioni, soprattutto nel nord del Cantone. Modi di vita e di vestire tipici della città hanno soppiantato i costumi in uso e le antiche e profane usanze religiose. Con la riforma musicale ecclesiastica ceciliana, molti complessi locali di musica per archi hanno perso la loro vocazione liturgica. La loro tradizione vive però ancora oggi nel Toggenburg superiore e nell’Appenzello.
La midada en l'agricultura da la cultivaziun dad ers a la pasculaziun en il 19avel tschientaner, la prosperitad da l'industria da surcusida e refurmas da la baselgia han stgatschà bleras tradiziuns, oravant tut en il nord dal chantun. Furmas urbanas da viver e da sa vestgir occupà la plazza dals usits vegls profans e religius. Cun la refurma ceciliana da la musica sacrala han bleras gruppas d'instruments a corda pers lur funcziun liturgica. Lur tradiziun viva vinavant en la part sura dal Toggenburg ed en l'Appenzell.
  La broderie sur machine...  
Devenue tradition, la broderie sur machine manuelle n’est plus pratiquée que par quelques-uns. Dans les musées de Balgach, Flawil (Saint-Gall) et Stein (Appenzell Rhodes-Extérieures), des brodeurs font une démonstration de cette technique.
The tradition of hand embroidery is now practised by only a few people. Embroiderers demonstrate hand embroidery to visitors in museums in St. Gallen, Balgach, Flawil and Stein in Appenzell Ausserrhoden.
Das unterdessen zur Tradition gewordene Sticken an der Handstickmaschine wird nur noch von Wenigen ausgeführt. In den Museen in St.Gallen Balgach, Flawil und Stein in Appenzell Ausserrhoden zeigen Sticker und Stickerinnen den Besuchern das Sticken auf der Handstickmaschine.
Il lavoro alla macchina per il ricamo a mano, nel frattempo diventato tradizione, viene eseguito ancora solo in modo sporadico. Nei musei di Balgach, Flawil (San Gallo) e Stein (Appenzello Esterno), i ricamatori e le ricamatrici mostrano ai visitatori l’arte di ricamare alla macchina per il ricamo a mano.
Il retgamar a maun cun la maschina, ch'è daventà en il fratemp ina tradiziun, vegn exercità mo pli da paucas persunas. En ils museums a Son Gagl, a Balgach, a Flawil ed a Stein en l'Appenzell Dador pon ils visitaders contemplar retgamaders che retgameschan a maun cun la maschina.
  La Fête des enfants de ...  
Au cours des années, la fête s’est modifiée. Il y a un siècle, la présentation des produits issus de l’industrie de la broderie était au cœur de la fête. Les jeunes filles et les jeunes femmes portaient des robes blanches brodées.
Over the years the festival has evolved. 100 years ago it focussed on the products of the embroidery industry, with girls and young women wearing white embroidered dresses. With the economic crisis after the First World War and the new ways of thinking which emerged in the late 1960s, the embroidery industry all but disappeared. Today’s festival is designed with the latest generation of children and teenagers in mind.
Das Fest hat sich im Laufe der Jahre verändert. Vor 100 Jahren stand die Präsentation der Produkte der städtischen Stickerei-Industrie im Mittelpunkt des Kinderfestes. Die Mädchen und jungen Frauen trugen weisse Stickereikleider. Durch die Wirtschaftskrise nach dem Ersten Weltkrieg und den Mentalitätswandel in den späten 1960er Jahren verschwanden die Stickereien nahezu. Heute präsentiert sich das Fest in einer Art, die der heutigen Generation von Kindern und Jugendlichen entspricht.
Nel corso degli anni, la manifestazione ha conosciuto vari cambiamenti: 100 anni fa, la festa ruotava attorno alla presentazione dei prodotti della locale industria del ricamo. Le ragazze e le giovani donne indossavano abiti bianchi ricamati. La crisi economica che seguì alla Prima guerra mondiale e il cambiamento di mentalità alla fine degli anni 1960 minarono fortemente questo comparto dell'industria tessile sangallese, al punto che gli abiti ricamati scomparvero praticamente dalla manifestazione. Oggi la festa risponde ai dettami della modernità, soddisfacendo così le esigenze e i desideri dell'attuale generazione di giovani.
Questa festa è sa midada en il decurs dals onns. Avant 100 onns steva la preschentaziun dals products da l'industria da surcusida da la citad en il center da la festa d'uffants. Las mattas e las dunnas giuvnas purtavan vestgids alvs retgamads. Pervia da la crisa economica suenter l'Emprima guerra mundiala e pervia da la midada da la mentalitad vers la fin dals onns 1960 èn las surcusidas svanidas quasi dal tuttafatg. Oz sa preschenta la festa en ina moda e maniera che correspunda a la generaziun odierna d'uffants e da giuvenils.
  La broderie sur machine...  
Les connaissances en matière de fabrication, de traitement et de vente ont été transmises de génération en génération. Au début du 20e siècle dans le canton de Saint-Gall, presque chaque foyer comptait une personne qui travaillait pour l’industrie de la broderie, à domicile ou en fabrique.
St. Gallen's textile tradition has had a strong influence on the image of the city, the countryside and the people of Eastern Switzerland. Manufacturing, processing and sales expertise has been passed on for many generations. At the beginning of the 20th century, almost every household in the canton of St. Gallen had at least one person working in the embroidery industry, either from home or in factories. Today, Eastern Switzerland's nine embroidery companies use state-of-the-art machines to produce high-quality, innovative materials for the world's leading fashion designers. Only a few firms continue to embroider for these nine companies as sub-contractors. For cost reasons, most companies also outsource some of their production abroad.
St.Gallens Textiltradition hat das Stadt- und Landschaftsbild und die Menschen der Ostschweiz stark geprägt. Das Wissen um Herstellung, Verarbeitung und Verkauf wurde über Generationen weitergegeben. Zu Beginn des 20. Jahrhunderts arbeitete im Kanton St.Gallen beinahe in jedem Hause eine Person in Heimarbeit oder in der Fabrik für die Stickerei-Branche. Heute lancieren neun Stickerei-Unternehmen in der Ostschweiz täglich hochstehende, innovative und mit neusten Maschinen gefertigte Traumstoffe für die bekanntesten Modemacher der Welt. Nur noch wenige Ostschweizer Stickerei-Betriebe, sogenannte Lohnsticker, fertigen für diese neun Unternehmen. Die meisten Firmen lassen aus Kostengründen auch im Ausland produzieren.
La tradizione tessile di San Gallo ha significativamente marcato l’immagine della città e del paesaggio nonché la popolazione della Svizzera orientale. Il sapere concernente la produzione, l’elaborazione e la vendita è stato tramandato nel corso delle generazioni. All’inizio del Novecento, nel Cantone di San Gallo quasi in ogni famiglia una persona era occupata in casa oppure in fabbrica per il settore del ricamo. Attualmente nove imprese di ricamo della Svizzera orientale lanciano ogni giorno sul mercato tessuti da sogno di elevatissima qualità, innovativi e prodotti con macchinari all’avanguardia per gli stilisti più famosi. Solo poche aziende di ricamo della Svizzera orientale producono, su commissione, ancora per queste nove imprese. La maggior parte delle ditte ha trasferito la produzione all’estero per motivi economici.
La tradiziun da textilias da Son Gagl ha caracterisà l’aspect da las citads e da la cuntrada, ma er ils umans da la Svizra orientala. La savida davart la producziun, l'elavuraziun e la vendita è vegnida dada vinavant sur generaziuns. Al cumenzament dal 20avel tschientaner aveva bunamain mintga chasa en il chantun Son Gagl ina persuna che lavurava a domicil u en la fabrica per la branscha da retgamada. Oz produceschan nov interpresas da retgamada en la Svizra orientala di per di tailas innovativas d'auta qualitad cun las maschinas las pli novas per ils creaders da moda ils pli enconuschents dal mund. Mo pli paucs manaschis da retgamada da la Svizra orientala, uschenumnads retgamaders pajads, produceschan per questas nov interpresas. Per motivs da custs lascha la gronda part da las firmas er producir a l'exteriur.