cadre – Übersetzung – Keybot-Wörterbuch

Spacer TTN Translation Network TTN TTN Login Français English Spacer Help
Ausgangssprachen Zielsprachen
Keybot 9 Ergebnisse  ar2006.emcdda.europa.eu  Seite 10
  fig11-fr  
Éducation à la santé dans le cadre d’une stratégie de proximité
Gezondheidsvoorlichting via straathoekwerk
Veselības izglītības palīdzības programmas
  Chapitre 4: Amphétamin...  
(113)  Dans le cadre des enquêtes de population, les données sur l’«usage d’amphétamines» incluent l’usage d'«amphétamines» et de «méthamphétamines» et les regroupent en une seule catégorie.
(113) Within the framework of population surveys, data on ‘amphetamine use’ include use of both ‘amphetamine’ and ‘methamphetamine’ under one category.
(113) Im Rahmen demografischer Erhebungen fallen Daten über „Amphetamin“ und „Methamphetamin“ in dieselbe Kategorie „Amphetaminkonsum“.
(113) En el marco de las encuestas de población, los datos sobre «consumo de anfetamina» incluyen bajo la misma categoría tanto el consumo de «anfetamina» como el consumo de «metanfetamina».
(113) Nell’ambito delle indagini condotte nella popolazione, i dati sul “consumo di anfetamine” si riferiscono sia all’uso di “anfetamina” che all’uso di “metanfetamina”, raggruppate in un’unica categoria.
(113) No âmbito dos inquéritos à população, os dados relativos ao “consumo de anfetaminas” incluem o consumo de “anfetaminas” e o de “metanfetaminas” numa única categoria.
(113) Στο πλαίσιο των ερευνών στον γενικό πληθυσμό, στα στοιχεία για τη «χρήση αμφεταμινών» η χρήση «αμφεταμίνης» και «μεθαμφεταμίνης» περιλαμβάνεται στην ίδια κατηγορία.
(113) In het kader van enquêtes onder de bevolking is onder gegevens over "amfetaminegebruik" het gebruik van amfetamine en het gebruik van metamfetamine onder dezelfde categorie opgenomen.
(113) V rámci průzkumů mezi veřejností zahrnují údaje u „užívání amfetaminů“ v jedné kategorii užívání jak „amfetaminu“, tak „metamfetaminu“.
(113) Inden for rammerne af befolkningsundersøgelser omfatter data om "amfetaminbrug" både "amfetamin" og "‘methamfetamin" under én kategori.
(113) Rahvastiku-uuringutes hõlmab kategooria “amfetamiini tarbimine” nii amfetamiini kui ka metamfetamiini tarbimist.
(113) Väestötutkimuksissa ”amfetamiinin käyttöä” koskeviin tietoihin sisältyvät sekä amfetamiinin että metamfetamiinin käyttö, jotka luokitellaan samaan ryhmään kuuluviksi.
(113) lakossági felmérések keretében az „amfetaminhasználatra” vonatkozó adatok ugyanabban a kategóriában tartalmazzák mind az „amfetamin”, mind a „metamfetamin” használatát.
(113)  Når det gjelder befolkningsundersøkelser, går både bruken av ”amfetamin" og ”metamfetamin” inn i kategorien ”amfetaminbruk”.
(113) Pochodzące z badań populacji dane dotyczące „zażywania amfetaminy” obejmują zarówno „amfetaminę”, jak i „metamfetaminę” w ramach tej samej kategorii.
(113) În cadrul unor sondaje realizate la nivelul populaţiei, datele privind „consumul de amfetamină” include consumul de „amfetamină” şi de „metamfetamină” în aceeaşi categorie.
(113) V rámci prieskumov medzi obyvateľstvom údaje o „užívaní amfetamínu“ zahŕňajú užívanie „amfetamínu“ a "metamfetamínu" v jednej kategórii.
(113) V okviru raziskav med prebivalstvom so podatki o "uživanju amfetaminov", ki vključujejo "amfetamine" in "metamfetamine", združeni v eni skupini.
(113) Inom ramen för befolkningsenkäter innefattar uppgifter om “amfetaminanvändning” både “amfetamin” och ”metamfetamin” i en enda kategori.
(113) Nüfus anketleri çerçevesinde, ‘amfetamin kullanımı’na dair verilere, tek bir kategori altında hem ‘amfetamin’ hem de ‘metamfetamin’ kullanımı dahildir.
(113) Iedzīvotāju aptauju dati par ,,amfetamīna lietošanu” attiecas gan uz ,,amfetamīna”, gan ,,metamfetamīna” lietošanu.
  Chapitre 4: Amphétamin...  
Sur les neuf drogues de synthèse qui ont fait l’objet d’une évaluation des risques entre 1997 et 2004 dans le cadre de l’action commune, les six substances qui ont ensuite été contrôlées au niveau de l’UE étaient toutes des phénéthylamines.
(132) Of the nine new synthetic drugs that underwent risk assessment between 1997 and 2004 under the joint action, all six substances that were subsequently controlled at EU level were phenethylamines.
(132) Von den neun neuen synthetischen Drogen, die zwischen 1997 und 2004 im Rahmen der Gemeinsamen Maßnahme einer Risikobewertung unterzogen wurden, wurden sechs Substanzen anschließend auf EU-Ebene kontrolliert. Diese gehören sämtlich zur Gruppe der Phenethylamine.
(132) Delle nove nuove droghe sintetiche sottoposte a valutazione del rischio tra il 1997 e il 2004 nell’ambito dell’azione comune, tutte e sei le sostanze successivamente soggette a controllo a livello comunitario erano fenetilamine.
(132) Από τις εννέα νέες συνθετικές ναρκωτικές ουσίες που υποβλήθηκαν σε αξιολόγηση κινδύνου μεταξύ 1997 και 2004 στο πλαίσιο της κοινής δράσης και οι έξι μεταγενέστερα ελεγχόμενες σε κοινοτικό επίπεδο ουσίες ήταν φαιναιθυλαμίνες.
(132) Z devíti nových syntetických drog, u nichž bylo mezi lety 1997 a 2004 v rámci společné akce provedeno hodnocení rizik, patřilo šest látek, u kterých byla následně stanovena kontrola na úrovni EU, k fenetylaminům.
(132) Riskienarvioinnin kohteina vuosina 1997–2004 olleista yhdeksästä uudesta synteettisestä huumeesta kuusi otettiin EU:n tason seurantaan, ja ne kaikki olivat fenetylamiineja.
(132) együttes fellépés alapján 1997 és 2004 között kockázatértékelésnek alávetett kilenc szintetikus kábítószer közül az ezt követően EU szinten ellenőrzött hat anyag kivétel nélkül a fenetilaminok közé tartozik.
(132) Av de ni nye syntetiske stoffene som ble risikovurdert mellom 1997 og 2004 innenfor rammen av Fellestiltaket, var seks stoffer som senere ble kontrollert på EU-nivå, fenetylaminer.
(132) Spośród dziewięciu nowych narkotyków syntetycznych poddanych w latach 1997–2004 ocenie ryzyka w ramach wspólnego działania wszystkie sześć substancji, które kontrolowano następnie na poziomie UE, było pochodnymi fenetyloaminy.
(132) Od devetih novih sintetičnih drog, za katere je bila opravljena ocena tveganja med letoma 1997 in 2004 v okviru skupnih ukrepov, je vseh šest snovi, ki so se nato nadzorovale na ravni EU, sodilo med fenetilamine.
(132) Ortak eylem kapsamında 1997 ve 2004 arasında risk değerlendirmesine tabi tutulan dokuz yeni sentetik uyuşturucudan, sonrasında AB düzeyinde kontrol edilen altı maddenin hepsi fenitilaminlerdi.
  Encadré 15  
Cependant, pour interpréter ces données, il convient de tenir compte de la distribution de seringues dans le cadre des ventes en pharmacie (prix, densité du réseau de pharmacies) ainsi que des habitudes comportementales des UDVI et de facteurs environnementaux.
The measurement of syringe coverage is an important component of understanding the likely effects of syringe distribution in disease prevention and for assessing unmet needs. However, it is important to take account of the availability of syringes through pharmacies sales (prices, density of pharmacy network) as well as drug injectors’ behavioural patterns and environmental factors in interpreting these data. This issue is further discussed in the 2006 statistical bulletin.
Die Bemessung des Grads der Versorgung mit Spritzen ist ein wichtiger Faktor für das Verständnis der wahrscheinlichen Auswirkungen der Spritzenverteilung auf die Prävention von Erkrankungen und für die Beurteilung des ungedeckten Bedarfs. Es ist jedoch wichtig, bei der Interpretation dieser Daten sowohl die Verfügbarkeit von Spritzen im Rahmen des Verkaufs in Apotheken (Preise, Dichte der Apothekennetze) als auch die Verhaltensmuster der injizierenden Drogenkonsumenten sowie Milieufaktoren zu berücksichtigen. Dieses Thema wird im Statistical Bulletin 2006 weiter erörtert.
La medición de la oferta de jeringuillas disponibles es un componente de gran importancia para comprender los efectos que esta medida puede tener en la prevención de enfermedades y para evaluar las necesidades que todavía no están cubiertas. No obstante, a la hora de interpretar estos datos hay que tener en cuenta la disponibilidad de venta de jeringuillas en las farmacias (precios, densidad de la red farmacéutica), además de las pautas de comportamiento de los consumidores por vía parenteral y los factores del entorno. Esta cuestión se analiza con más profundidad en el boletín estadístico de 2006.
La misurazione della portata della distribuzione delle siringhe è un elemento importante che consente di capire gli effetti probabili della distribuzione delle siringhe nella prevenzione delle malattie e di valutare i bisogni ancora non soddisfatti. Nell’interpretare questi dati, tuttavia, è importante anche tener conto della disponibilità delle siringhe attraverso le vendite in farmacia (prezzi, densità della rete delle farmacie) nonché dei modelli comportamentali dei consumatori di stupefacenti e dei fattori ambientali. Questo problema è discusso in maniera più approfondita nel bollettino statistico 2006.
A medição da cobertura dos programas de troca de seringas é um elemento importante para se compreender os efeitos prováveis da distribuição de seringas na prevenção de doenças e para avaliar as necessidades não satisfeitas. Ao interpretar estes dados há, todavia, que ter em conta a disponibilidade de seringas através da venda nas farmácias (preços, densidade da rede de farmácias), bem como os padrões comportamentais dos consumidores de droga injectada e os factores ambientais. Esta questão é debatida de forma mais aprofundada no Boletim Estatístico de 2006.
Η μέτρηση της κάλυψης των συρίγγων αποτελεί σημαντική προϋπόθεση για την κατανόηση των πιθανών συνεπειών της διανομής συρίγγων στην πρόληψη των νοσημάτων και την εκτίμηση των αναγκών που δεν έχουν καλυφθεί. Ωστόσο, κατά την ερμηνεία των στοιχείων αυτών είναι σημαντικό να λαμβάνεται υπόψη η διαθεσιμότητα συρίγγων μέσω πωλήσεων σε φαρμακεία (τιμές, πυκνότητα του δικτύου φαρμακείων) καθώς και τα συμπεριφοριστικά πρότυπα των ΧΕΝ και περιβαλλοντικοί παράγοντες. Το θέμα αυτό εξετάζεται περαιτέρω στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2006.
Het meten van deze dekking is belangrijk om inzicht te krijgen in de waarschijnlijke effecten van de verspreiding van spuiten voor de preventie van ziekten en de beoordeling van behoeften waaraan niet tegemoet wordt gekomen. Het is voor de interpretatie van deze gegevens echter belangrijk om rekening te houden met de beschikbaarheid van spuiten via de verkoop in apotheken (prijzen, dichtheid van het netwerk van apotheken) alsmede met de gedragspatronen van injecterende drugsgebruikers en omgevingsfactoren. Op deze kwestie wordt nader ingegaan in het Statistical Bulletin 2006.
Měření pokrytí programy výměny a distribuce injekčních stříkaček tvoří důležitou složku chápání pravděpodobných účinků distribuce injekčních stříkaček při prevenci chorob a posuzování nenaplněných potřeb. Při interpretaci těchto údajů je však důležité vzít v úvahu dostupnost injekčních stříkaček prodejem v lékárnách (ceny, hustota sítě lékáren) i vzorce chování injekčních uživatelů drog a faktory prostředí. Tato otázka je podrobněji rozebrána ve Statistickém věstníku 2006.
Måling af sprøjteudleveringens dækningsgrad er vigtig for at forstå, hvilken sandsynlig sygdomsforebyggende virkning sprøjteudleveringen kan have, og til at vurdere udækkede behov. Det er imidlertid vigtigt at tage højde for adgangen til sprøjter via apotekssalg (priser, apotektæthed) samt adfærdsmønstre blandt intravenøse stofbrugere og miljømæssige faktorer ved fortolkningen af disse data. Dette spørgsmål behandles yderligere i Statistical bulletin 2006.
Süstlavahetusprogrammide hõlmavuse mõõtmine on oluline, et mõista süstlavahetuse tõenäolist mõju haiguste ennetamisele ning välja selgitada rahuldamata vajadusi. Siiski on oluline andmete tõlgendamisel arvesse võtta süstalde kättesaadavust apteekides (hinnad, apteegivõrgu tihedus), samuti süstivate narkomaanide käitumismudeleid ja keskkonnategureid. Seda teemat arutatakse põhjalikumalt 2006. a statistikabülletäänis.
Ruiskujen saatavuuden mittaaminen on tärkeää, jotta voidaan ymmärtää niiden jakelun todennäköiset vaikutukset tautien ehkäisyyn ja arvioida täyttämätön tarve. Näiden tietojen tulkinnassa on kuitenkin tärkeää ottaa huomioon myös ruiskujen myynti apteekeissa (hinnat, apteekkiverkon tiheys) sekä huumeidenkäyttäjien käyttäytymistavat ja ympäristötekijät. Tätä kysymystä käsitellään tarkemmin vuoden 2006 Tilastotiedotteessa.
A fecskendőosztással elért lefedettség mérése fontos elem a fecskendőosztás várható betegségmegelőző hatásainak megértéséhez és a kielégítetlen igények felméréséhez. Ezen adatok értelmezésekor azonban a fecskendők gyógyszertári árusításon keresztül biztosított elérhetőségét (árak, a gyógyszertári hálózat sűrűsége), valamint az injekciós kábítószer-használók viselkedési mintáit és a környezeti tényezőket szintén figyelembe kell venni. Ezt a kérdést a 2006. évi statisztikai közlöny részletesebben tárgyalja.
Det er viktig å måle sprøytedekningen for få idé om sannsynlige effekter av sprøyteutdeling på sykdomsforebygging og for å evaluere udekkede behov. I tolkningen av disse dataene er det imidlertid viktig å ta hensyn til tilgjengeligheten av sprøyter gjennom salg på apotek (priser, apotektetthet) så vel som sprøytebrukernes atferdsmønstre og miljømessige faktorer. Dette temaet drøftes nærmere i Statistiske opplysninger 2006.
Pomiar zasięgu dystrybucji strzykawek jest bardzo ważny dla określenia prawdopodobnego wpływu dystrybucji strzykawek na zapobieganie chorobom i dla oceny niezaspokojonych potrzeb. Jednak przy interpretacji tych danych należy wziąć pod uwagę dostępność strzykawek sprzedawanych w aptekach (ceny, gęstość sieci aptek), a także schematy zachowań osób przyjmujących narkotyki dożylnie oraz czynniki środowiskowe. Zagadnienie to omówiono dokładniej w Biuletynie statystycznym za 2006 r.
Măsurarea asigurării cu seringi este o componentă importantă în înţelegerea efectelor probabile ale distribuirii de seringi asupra prevenirii bolilor şi pentru evaluarea nevoilor nesoluţionate. Cu toate acestea, în interpretarea acestor date nu trebuie neglijat aspectul disponibilităţii seringilor în farmacii (preţuri, densitatea reţelelor farmaceutice) precum şi modelele comportamentale ale consumatorilor de droguri injectabile şi factorii de mediu. Acest aspect este discutat mai pe larg în Buletinul statistic 2006.
Meranie zabezpečenia injekčných striekačiek je dôležitou zložkou pochopenia pravdepodobných účinkov distribúcie injekčných striekačiek pri prevencii chorôb a pre hodnotenie nesplnených potrieb. Je však dôležité vziať do úvahy dostupnosť injekčných striekačiek prostredníctvom predajov v lekárňach (ceny, hustota siete lekární) ako aj formy správania injekčných užívateľov drog a faktory prostredia pri interpretovaní týchto údajov. Táto otázka je ďalej diskutovaná v štatistickej ročenke 2006.
Merjenje razpoložljivosti brizg je pomembna sestavina pri razumevanju verjetnih učinkov razdeljevanja brizg pri preprečevanju bolezni in ocenjevanju nezadovoljenih potreb. Vendar pa je pri razlagi teh podatkov pomembno upoštevati razpoložljivost brizg prek prodaje v lekarnah (cene, gostota lekarniške mreže) ter vedenjske vzorce injicirajočih uživalcev drog in okoljske dejavnike. To vprašanje je nadalje obravnavano v Statističnem biltenu 2006.
Mätningar av sprututbytesprogrammens täckning är en viktig komponent för att förstå vilka effekter sprutdistribution kan förväntas ge för att förhindra sjukdomar. Uppgifterna är också viktiga för att bedöma vilka behov som finns. När man tolkar dessa uppgifter är det emellertid viktigt att också beakta eventuella möjligheter att köpa sprutor i apotek (priser, apotekens utbredning), injektionsmissbrukarnas beteendemönster och miljöfaktorer. Denna fråga diskuteras närmare i statistikbulletinen 2006.
Şırınga kapsamının ölçülmesi, şırınga dağıtımının hastalık önlenmesine ve karşılanmayan ihtiyaçların değerlendirilmesine olası etkilerinin anlaşılmasında önemli bir etkendir. Ancak bu verileri yorumlarken, şırıngaların eczaneler yoluyla edinilebilirliğinin (fiyatlar, eczane ağının yoğunluğu) yanı sıra uyuşturucu enjekte edenlerin davranış şekilleri ile çevresel faktörleri de göz önüne almak önemlidir. Bu konu 2006 istatistik bülteninde daha ayrıntılı olarak tartışılmaktadır.
Šļirču pieejamības pārklājuma mērījumi ir svarīgs elements, kas palīdz izprast šļirču izplatīšanas iespējamo ietekmi uz slimību novēršanu un novērtēt neapmierinātās vajadzības. Tomēr, interpretējot šos datus, nedrīkst aizmirst šļirču iegādes iespējas aptiekās (cenas, aptieku tīkla blīvums), turklāt ir jāņem vērā arī narkotiku lietotāju uzvedības modeļi un vides faktori. Šie jautājumi ir plašāk aplūkoti 2006. gada statistikas biļetenā.
  Chapitre 4: Amphétamin...  
Le gamma-hydroxybutyrate (GHB) et la kétamine sont contrôlés en raison des préoccupations suscitées en 2000 au niveau européen par l'abus de ces substances dans un cadre récréatif (130). En mars 2001, le système de contrôle des stupéfiants des Nations unies a ajouté le GHB à la liste des substances contrôlées au niveau international.
Both gamma-hydroxybutyrate (GHB) and ketamine are being monitored following EU concerns arising in 2000 about the misuse of these drugs for recreational purposes (130). In March 2001 the UN drugs control system added GHB to the list of internationally controlled drugs, and as a result all EU Member States have been updating their legislation on this substance. More recently, in March 2006, the INCB recommended that the WHO expedite its review to determine whether ketamine should be placed under international control (INCB, 2006a). At national level, ketamine is controlled under drugs legislation, as opposed to medicine regulations, in almost half of the EU Member States.
Sowohl Gamma-Hydroxybuttersäure (GHB) als auch Ketamin werden beobachtet, seit im Jahr 2000 in der EU Besorgnis über den Missbrauch dieser Drogen in der Freizeit aufkam (130). Im März 2001 wurde GHB im Rahmen des Drogenkontrollsystems der Vereinten Nationen in die Liste der international kontrollierten Drogen aufgenommen. In der Folge änderten alle EU-Mitgliedstaaten ihre Rechtsvorschriften hinsichtlich dieser Substanz. Im März 2006 empfahl das INCB eine Ausweitung der Untersuchungen der WHO, um festzustellen, ob Ketamin ebenfalls unter internationale Kontrolle gestellt werden sollte ($fn,$fn). Auf nationaler Ebene wird Ketamin in fast der Hälfte der EU-Mitgliedstaaten nicht im Rahmen der Arzneimittelgesetzgebung, sondern durch die Drogengesetzgebung kontrolliert.
Tanto el gammahidroxibutirato (GHB) como la ketamina están sometidos a vigilancia desde que en el año 2000 se despertara en la UE la inquietud acerca del abuso de estas drogas con fines recreativos (130). En marzo de 2001 el sistema de control de drogas de las Naciones Unidas añadió el GHB a la lista de drogas controladas a escala internacional, y, en consecuencia, todos los Estados miembros de la UE han actualizado su legislación con respecto a esta sustancia. Más recientemente, en marzo de 2006, la JIFE recomendó a la OMS que acelerase su revisión para determinar si la ketamina debería someterse a control internacional (JIFE,$fn). A escala nacional, la ketamina es controlada en virtud de la legislación sobre droga, y no por las disposiciones sobre medicina, en casi la mitad de los Estados miembros de la UE.
Gamma-idrossibutirato (GHB) e chetamina sono monitorate da quando nel 2000 sono dilagati nel territorio europeo i timori sull’abuso di queste sostanze per scopi edonistici (130). Nel marzo 2001 il sistema delle Nazioni Unite di controllo degli stupefacenti ha inserito il GHB nell’elenco delle sostanze controllate a livello internazionale, con la conseguenza che tutti gli Stati membri dell’Unione europea hanno aggiornato la propria legislazione in materia. Di recente, nel marzo 2006, l’INCB ha raccomandato all’OMS di accelerare la sua revisione per capire se la chetamina dovesse essere sottoposta al controllo internazionale (INCB, 2006a). A livello nazionale, in quasi la metà degli Stati membri dell’UE la chetamina è controllata nell’ambito della legislazione sugli stupefacenti e non di quella sui medicinali.
Tanto o gama-hidroxibutirato (GHB) como a cetamina estão a ser monitorizados depois das preocupações que surgiram na UE no ano 2000 a respeito do consumo destas drogas para fins recreativos (130). Em Março de 2001, o sistema de controlo da droga das Nações Unidas acrescentou o GHB à lista de drogas controladas a nível internacional e, em consequência disso, todos os Estados-Membros da UE têm vindo a actualizar a sua legislação sobre esta substância. Mais recentemente, em Março de 2006, o INCB recomendou que a OMS acelerasse a sua análise para determinar se a cetamina deve ser ou não colocada sob controlo internacional (INCB, 2006a). A nível nacional, a cetamina é controlada ao abrigo da legislação em matéria de droga, e não da regulamentação relativa aos medicamentos, em quase metade dos Estados-Membros da UE.
Τόσο το γάμα-υδροξυβουτυρικό οξύ (GHB) όσο και η κεταμίνη τελούν υπό παρακολούθηση μετά τις ανησυχίες που εκφράστηκαν στην ΕΕ το 2000 σχετικά με την κατάχρηση αυτών των ναρκωτικών ουσιών για ψυχαγωγικούς σκοπούς (130). Τον Μάρτιο του 2001 το σύστημα ελέγχου ναρκωτικών των Ηνωμένων Εθνών πρόσθεσε το GHB στον κατάλογο των διεθνώς ελεγχόμενων ναρκωτικών και, ως εκ τούτου, όλα τα κράτη μέλη της ΕΕ επικαιροποίησαν τη νομοθεσία τους σε σχέση με την ουσία αυτή. Πιο πρόσφατα, τον Μάρτιο του 2006, το INCB ζήτησε την επίσπευση της έρευνας της ΠΟΥ για το εάν η κεταμίνη θα πρέπει να τεθεί υπό διεθνή έλεγχο (INCB, 2006α). Σε εθνικό επίπεδο, η κεταμίνη ελέγχεται βάσει νόμων περί ναρκωτικών και όχι βάσει κανονισμών περί φαρμάκων στα μισά περίπου κράτη μέλη της ΕΕ.
Gamma-hydroxybutyraat (GHB) en ketamine worden beide nauwlettend gevolgd nadat in 2000 bezorgdheid was ontstaan in de EU over misbruik van deze drugs voor recreatieve doeleinden (130). In maart 2001 is GHB door het VN-drugscontrolesysteem toegevoegd aan de lijst van internationaal gecontroleerde drugs, en naar aanleiding daarvan hebben alle EU-lidstaten hun wetgeving over deze stof aangepast. Meer recentelijk, in maart 2006, heeft het INCB de WHO aanbevolen om vaart te maken met haar beoordeling ten aanzien van de vraag of ketamine al dan niet in aanmerking komt voor internationale controle (INCB, 2006a). In bijna de helft van de EU-lidstaten valt ketamine op nationaal niveau onder de drugswetgeving, niet onder de regelgeving voor medicijnen.
Gama-hydroxybutyrát (GHB) i ketamin se sledují poté, co se v roce 2000 objevily v EU obavy ze zneužívání těchto drog k rekreačním účelům (130). V březnu 2001 systém OSN pro kontrolu omamných látek přidal GHB na seznam mezinárodně kontrolovaných látek a od té doby díky tomu všechny členské státy EU novelizují svou legislativu týkající se této látky. Nedávno, v březnu 2006, doporučil úřad INCB, aby Světová zdravotnická organizace uspíšila vypracování svého posudku, aby bylo možné rozhodnout, zda by měl ketamin podléhat mezinárodní kontrole (INCB, 2006a). Na národní úrovni se téměř v polovině členských států EU zabývá ketaminem drogová legislativa namísto legislativy zdravotnické.
Både gammahydroxybutyrat (GHB) og ketamin overvåges, efter at der i EU i 2000 opstod bekymring over misbrug af disse stoffer til fritidsbrug (130). I marts 2001 blev GHB som led i FN's narkotikakontrolsystem anført i fortegnelsen over internationalt kontrollerede stoffer, og som følge heraf har alle EU-medlemsstater ajourført deres lovgivning om dette stof. For kort tid siden, i marts 2006, anbefalede INCB, at WHO fremskynder sin gennemgang med henblik på at fastslå, om ketamin bør omfattes af international kontrol (INCB, 2006a). På nationalt plan kontrolleres ketamin på grundlag af narkotikalovgivningen, i modsætning til lægemiddellovgivningen, i næsten halvdelen af EU-medlemsstaterne.
Nii gamma-hüdroksübutüraati (GHB) kui ka ketamiini hakati kontrollima pärast seda, kui ELis tekkis 2000. a mure nende uimastite kuritarvitamise tõttu meelelahutuslikel eesmärkidel.(130) ÜRO rahvusvaheline uimastite kontrolli büroo (International Narcotics Control Board, INCB) lisas 2001. a märtsis GHB rahvusvaheliselt reguleeritavate uimastite nimekirja ning seejärel on kõik ELi liikmesriigid ajakohastanud oma vastavaid õigusakte. Hiljuti, 2006. a märtsis, soovitas ÜRO rahvusvaheline uimastite kontrolli büroo Maailma Terviseorganisatsioonil kiirendada oma revisjoni selles kohta, kas ketamiin peaks olema rahvusvahelise kontrolli all ($fn,$fn). Siseriiklikul tasandil on ketamiin kontrollitav uimasteid käsitlevate õigusaktide ja mitte meditsiini käsitlevate määruste alusel peaaegu pooltes ELi liikmesriikides.
Sekä gammahydroksibutyraatti (GHB) että ketamiini asetettiin valvontaan sen jälkeen, kun EU ilmaisi vuonna 2000 huolensa näiden huumeiden väärinkäytöstä viihdeympäristöissä (130). YK:n huumevalvontajärjestelmässä GHB lisättiin kansainvälisesti valvottujen huumeiden luetteloon maaliskuussa 2001, minkä seurauksena kaikki EU:n jäsenvaltiot ovat päivittäneet tätä ainetta koskevaa lainsäädäntöään. Sittemmin maaliskuussa 2006 INCB suositteli, että WHO jouduttaisi lausuntoaan siitä, tulisiko ketamiinikin asettaa kansainväliseen valvontaan (INCB, 2006a). Kansallisella tasolla ketamiinin valvonta perustuu lähes puolessa EU:n jäsenvaltioista huumelainsäädäntöön eikä lääkelainsäädäntöön.
Mind a gamma-hidroxibutirátot (GHB), mind a ketamint folyamatosan figyelik azóta, hogy az EU-ban 2000-ben aggályok merültek fel az e kábítószerekkel való rekreációs célú visszaélésekkel kapcsolatban130. 2001. márciusban az ENSZ kábítószer-ellenőrző rendszere felvette a GHB-t a nemzetközi felügyelet alá eső kábítószerek listájára, és ennek következtében az összes EU-tagállam frissítette az erre az anyagra vonatkozó jogszabályait. Újabb fejleményként az INCB 2006. márciusban azt ajánlotta, hogy a WHO gyorsítsa meg az annak eldöntésére irányuló felülvizsgálatát, hogy a ketamint is nemzetközi ellenőrzés alá kell-e vonni (INCB, 2006a). Nemzeti szinten a ketamint az országok közel felében a kábítószerügyi jogszabályok szerint ellenőrzik, nem pedig az orvosi rendeletek alapján.
Både gamma-hydroksybutyrat (GHB) og ketamin overvåkes som følge av EUs økende bekymringer i 2000 for misbruk av disse stoffene i rekreasjonssammenheng (130). I mars 2001 satte FNs narkotikakontrollsystem GHB opp på listen over internasjonalt kontrollerte stoffer, og som et resultat av dette har alle EUs medlemsstater oppdatert sin lovgivning vedrørende dette stoffet. I mars 2006 anbefalte INBC WHO å framskynde sin vurdering av hvorvidt ketamin skulle være gjenstand for internasjonal kontroll (INBC, 2006a). På nasjonalt plan er ketamin regulert av narkotikalovgivningen i halvparten av EUs medlemsstater, og ikke av legemiddellovgivningen.
Zarówno kwas gamma-hydroksymasłowy (GHB), jak i ketamina podlegają monitorowaniu w wyniku obaw, które pojawiły się w UE w 2000 r. w związku z rekreacyjnym zażywaniem tych narkotyków (130). W marcu 2001 r. system kontroli narkotyków ONZ dodał GHB do listy narkotyków objętych kontrolą międzynarodową i w związku z tym wszystkie państwa członkowskie UE znowelizowały przepisy dotyczące tej substancji. Niedawno, w marcu 2006 r., INCB zalecił Światowej Organizacji Zdrowia przyspieszenie badań w celu stwierdzenia, czy ketaminę należy poddać kontroli międzynarodowej (INCB, 2006a). Na poziomie krajowym w niemal połowie państw członkowskich UE ketamina podlega kontroli w ramach prawa antynarkotykowego w przeciwieństwie do prawa medycznego.
Atât gama-hidroxibutiratul (GHB), cât şi ketamina se monitorizează în prezent ca urmare a îngrijorării manifestate de Uniunea Europeană în 2000 în ceea ce priveşte utilizarea necorespunzătoare a acestor droguri în scopuri recreative (130). În martie 2001, sistemul de control al drogurilor al Naţiunilor Unite a adăugat GHB pe lista drogurilor controlate la nivel internaţional şi, prin urmare, toate statele membre ale Uniunii Europene şi-au actualizat legislaţia privind substanţa în cauză. Mai recent, în martie 2006, INCB a recomandat ca OMS să îşi urgenteze analiza pentru a stabili în ce măsură ketamina ar trebui plasată sub control internaţional (INCB, 2006a). La nivel naţional, în aproape jumătate din statele membre ale Uniunii Europene, ketamina este controlată în conformitate cu legislaţia privind drogurile, spre deosebire de reglementările privind medicamentele.
Gama-hydroxybutyrát (GHB) a ketamín sa monitorujú v dôsledku obáv EÚ, ktoré sa objavili v roku 2000, zo zneužívania týchto drog na rekreačné účely (130). V marci 2001 systém OSN na kontrolu drog pridal GHB do zoznamu medzinárodne kontrolovaných drog, v dôsledku toho všetky členské štáty EÚ aktualizujú svoju legislatívu o tejto látke. Nedávnejšie, v marci 2006, odporučil INCB, aby WHO urýchlila svoju analýzu, či by sa mal ketamín dať pod medzinárodnú kontrolu ($fn,$fn). Na národnej úrovni je ketamín kontrolovaný podľa legislatívy súvisiacej s drogami, na rozdiel od právnych predpisov týkajúcich sa liekov, v takmer polovici členských štátov EÚ.
Spremljanje gamahidroksibutirata (GHB) in ketamina poteka odkar se je leta 2000 v EU pojavila zaskrbljenost zaradi zlorabe teh drog za rekreativne namene (130). Marca 2001 je sistem ZN za nadzor prepovedanih drog dodal GHB na seznam mednarodno nadzorovanih drog, zato so vse države članice EU dopolnile svojo zakonodajo o tej snovi. Še kasneje, marca 2006, je INCB priporočil, da SZO pospeši svoj pregled in določi, ali bi bilo treba za ketamin izvajati mednarodni nadzor (INCB, 2006a). Na nacionalni ravni se v skoraj polovici držav članic EU ketamin nadzoruje z zakonodajo o drogah, in ne s predpisi o zdravilih.
Både gammahydroxybutyrat (GHB) och ketamin övervakas efter det att farhågor väckts i EU 2000 om missbruk av dessa droger i rekreationella syften (130). I mars 2001 införde FN:s narkotikakontrollsystem GNB på listan över internationellt narkotikaklassade droger. Som ett resultat av detta har samtliga medlemsstater i EU uppdaterat sin lagstiftning beträffande detta ämne. I mars 2006 rekommenderade INCB att Världshälsoorganisationen påskyndar sin översyn för att avgöra om ketamin borde placeras under internationell tillsyn (INCB,2006a). I nästan hälften av EU:s medlemsstater regleras ketamin på nationell nivå under narkotikalagstiftningen, i stället för i bestämmelser om läkemedel.
Gama-hidroksibütrat (GHB) ve ketaminin eğlence amacıyla suistimal edilmesinin 2000 yılında AB’de endişe yaratmasını takiben her iki uyuşturucu da izlenmektedir (130). BM uyuşturucu kontrol sistemi Mart 2001’de GHB’yi uluslararası olarak kontrol edilen uyuşturucular listesine eklediğinden dolayı, tüm AB Üye Devletleri bu madde hakkındaki mevzuatını güncellemektedir. Daha yakın zamanda, Mart 2006’da, INCB, WHO’nun ketaminin uluslararası kontrol altına alınıp alınmamasına dair değerlendirmesini hızlandırmasını tavsiye etmiştir (INCB, 2006a). Ulusal düzeyde, ketamin AB Üye Devletleri’nin neredeyse yarısında, ilaç düzenlemelerinin yerine, uyuşturucu mevzuatı kapsamında kontrol edilmektedir.
Gan gamma-hidroksibutirāta (GHB), gan ketamīna pārraudzība ir sākta pēc tam, kad ES 2000. gadā bija paudusi bažas par šo vielu ļaunprātīgu, ar izklaidi saistītu izmantošanu (130). GHB 2001. gadā ir iekļauts ANO narkotiku kontroles sistēmas starptautiski kontrolējamo narkotiku sarakstā, līdz ar to visas ES dalībvalstis ir precizējušas ar šo vielu saistītos valsts tiesību aktus. Turklāt pavisam nesen, 2006. gada martā INCB ir aicinājusi PVO pasteidzināt pārbaudes, lai noteiktu, vai par starptautiski kontrolējamu vielu būtu jāuzskata arī ketamīns (INCB, 2006a). Valsts līmenī gandrīz puse ES dalībvalstu kontrolē ketamīnu saskaņā ar narkotiku tiesisko regulējumu pretstatā medicīnas tiesiskajam regulējumam.
  Chapitre 4: Amphétamin...  
Les substances récemment notifiées font partie de trois grandes familles chimiques: les phénéthylamines, les tryptamines et les pipérazines. Diverses substances de ces groupes avaient déjà été notifiées et sont actuellement surveillées dans le cadre du système d'alerte rapide (SAP) (132).
There was a smooth transition, with no disruption in information exchange, in 2005 when the 1997 joint action was superseded by the new Council Decision (2005/387/JHA). A total of 14 new psychoactive substances were officially notified for the first time to the EMCDDA and Europol. They are all psychotropic (synthetic) drugs, similar to those listed in Schedules I and II of the 1971 UN Convention on Psychotropic Substances. The newly notified substances belonged to three major chemical groups – phenethylamines, tryptamines and piperazines. Various substances from these groups have been previously notified through, and are currently being monitored by, the early-warning system (EWS) (132).
Der Übergang im Zusammenhang mit dem neuen Beschluss des Rates (2005/387/JI), der die Gemeinsame Maßnahme aus dem Jahr 1997 ersetzt, wurde im Jahr 2005 reibungslos und ohne Unterbrechung des Informationsaustauschs vollzogen. Insgesamt wurden der EBDD und Europol 14 neue psychoaktive Substanzen erstmalig offiziell gemeldet. Dabei handelt es sich ausschließlich um psychotrope (synthetische) Drogen, ähnlich den in den Anhängen I und II des Übereinkommens der Vereinten Nationen über psychotrope Stoffe von 1971 aufgeführten Substanzen. Die neu gemeldeten Substanzen gehören den drei übergeordneten chemischen Gruppen der Phenethylamine, Tryptamine und Piperazine an. Verschiedene Substanzen aus diesen Gruppen wurden bereits zuvor im Rahmen des Frühwarnsystems gemeldet und werden gegenwärtig beobachtet (132).
En 2005, cuando la Acción común de 1997 fue sustituida por la nueva Decisión del Consejo (2005/387/JAI) la transición fue suave, sin problemas en el intercambio de información. El OEDT y Europol recibieron por primera vez la notificación oficial de un total de 14 nuevas sustancias psicoactivas. En todos los casos se trata de drogas (sintéticas) psicotrópicas, similares a las que se incluyen en las Listas I y II del Convenio de las Naciones Unidas de 1971 sobre Sustancias Psicotrópicas. Las últimas sustancias notificadas pertenecen a los tres principales grupos químicos: fenetilaminas, triptaminas y piperazinas. El Sistema de alerta rápida (SAR) notificó con anterioridad la existencia de varias sustancias de estos grupos y actualmente están bajo su supervisión (132).
Nel 2005, con il passaggio dall’azione comune del 1997 alla nuova decisione del Consiglio (2005/387/GAI), la transizione è stata facile, senza interruzioni nello scambio di informazioni. Per la prima volta è stato notificato all’OEDT e all’Europol un totale di 14 nuove sostanze psicoattive. Si tratta di droghe psicotrope (sintetiche), simili a quelle elencate negli allegati I e II della convenzione delle Nazioni Unite del 1971 sulle sostanze psicotrope. Le nuove sostanze notificate appartengono a tre importanti gruppi chimici: fenetilamine, triptamine e piperazine. Varie sostanze appartenenti a questi gruppi sono state notificate in passato e sono attualmente notificate attraverso il sistema di allarme rapido (EWS) (132).
Houve uma transição suave, sem rupturas no intercâmbio de informações, em 2005, ano em que a acção comum de 1997 foi substituída pela nova Decisão do Conselho (2005/387/JAI). Foram oficialmente notificadas, pela primeira vez, 14 novas substâncias psicoactivas, no total, ao OEDT e à Europol. Todas elas são drogas psicotrópicas (sintéticas), semelhantes às que constam das Listas I e II da Convenção das Nações Unidas de 1971 sobre Substâncias Psicotrópicas. As substâncias recém-notificadas pertenciam aos três principais grupos de substâncias químicas – fenetilaminas, triptaminas e piperazinas. Várias substâncias destes grupos foram anteriormente notificadas pelo sistema de alerta precoce (EWS) e estão a ser monitorizadas por ele (132).
Όταν, το 2005, η κοινή δράση του 1997 υποκαταστάθηκε από τη νέα απόφαση του Συμβουλίου (2005/387/ΔΕΥ), η μετάβαση υπήρξε ομαλή, χωρίς να προκληθεί καμία διαταραχή στην ανταλλαγή πληροφοριών. Συνολικά 14 νέες ψυχοδραστικές ουσίες γνωστοποιήθηκαν για πρώτη φορά στο ΕΚΠΝΤ και την Ευρωπόλ. Όλες είναι ψυχοτρόποι (συνθετικές) ναρκωτικές ουσίες, παρόμοιες με εκείνες που παρατίθενται στα παραρτήματα I και II της σύμβασης των Ηνωμένων Εθνών για τις ψυχοτρόπους ουσίες του 1971. Οι πρόσφατα γνωστοποιηθείσες ουσίες ανήκουν σε τρεις μείζονες χημικές ομάδες – φαιναιθυλαμίνες, τρυπταμίνες και πιπεραζίνες. Διάφορες ουσίες από τις ομάδες αυτές έχουν γνωστοποιηθεί παλαιότερα - και παρακολουθούνται επί του παρόντος - μέσω του συστήματος έγκαιρης ειδοποίησης (EWS) (132).
In 2005 heeft met de vervanging van het Gemeenschappelijk Optreden van 1997 door het nieuwe Besluit van de Raad (2005/387/JBZ) een soepele overgang plaatsgevonden, zonder verstoring van de gegevensuitwisseling. In totaal zijn veertien nieuwe psychoactieve stoffen officieel voor het eerst gemeld aan het EWDD en Europol. In alle gevallen gaat het om psychotrope (synthetische) drugs, vergelijkbaar met die welke voorkomen in lijst I en lijst II bij het VN-Verdrag van 1971 inzake psychotrope stoffen. De nieuw gemelde stoffen behoren tot drie chemische hoofdgroepen: fenethylaminen, tryptaminen en piperazinen. Diverse stoffen uit deze groepen zijn al eerder gemeld via, en worden momenteel bewaakt door, het systeem voor vroegtijdige waarschuwing EWS (132).
Přechod od společné akce z roku 1997 k novému rozhodnutí Rady (2005/387/JVV), které společnou akci nahradilo, proběhl v roce 2005 hladce a bez jakéhokoli narušení výměny informací. EMCDDA a Europolu bylo oficiálně poprvé oznámeno 14 nových psychoaktivních látek. Jedná se vesměs o psychotropní (syntetické) drogy podobné látkám uvedeným v seznamech I a II Úmluvy OSN o psychotropních látkách z roku 1971. Tyto nové látky patří do tří hlavních chemických skupin – fenetylaminy, tryptaminy a piperaziny. Různé látky z těchto skupin byly už dříve hlášeny prostřednictvím systému včasného varování, který v současné době provádí jejich sledování (132).
Overgangen forløb gnidningsfrit uden nogen afbrydelse af udvekslingen af oplysninger, da den fælles aktion fra 1997 i 2005 blev afløst af Rådets nye afgørelse (2005/387/RIA). I alt 14 nye psykoaktive stoffer blev for første gang officielt indberettet til EONN og Europol. De er alle psykotrope (syntetiske) stoffer, som ligner de stoffer, der er anført på fortegnelse I og II i FN's konvention af 1971 om psykotrope stoffer. De nye stoffer, der er blevet indberettet, tilhører tre overordnede kemiske grupper – phenetylaminer, tryptaminer og piperaziner. Forskellige stoffer fra disse grupper er tidligere blevet indberettet via – og overvågnes på nuværende tidspunkt af – det tidlige varslingssystem (EWS) (132).
Kui 1997. a ühismeede asendati 2005. aastal nõukogu uue otsusega (2005/387/JSK), oli üleminek sujuv ja mingeid häireid infovahetuses ei esinenud. EMCDDAd ja Europoli teavitati ametlikult esimest korda kokku 14 uuest psühhoaktiivsest ainest. Need kõik on psühhotroopsed (sünteetilised) uimastid, samalaadsed kui ÜRO 1971. a psühhotroopsete ainete konventsiooni I ja II nimekirjas loetletud ained. Uued ained kuulusid kolme suurde keemiliste ainete rühma – fenetüülamiinid, trüptamiinid ja piperasiinid. Mitmetest nendesse rühmadesse kuuluvatest ainetest on varem teatatud, ja neid kontrollitakse endiselt varajase hoiatamise süsteemi kaudu (early warning system, EWS).(132)
Tietojenvaihdossa siirryttiin sujuvasti uuteen vaiheeseen, kun neuvosto teki vuonna 2005 uuden päätöksen (2005/387/YOS), joka oli jatkoa vuonna 1997 hyväksytylle yhteiselle toiminnalle. EMCDDA ja Europol saivat ensimmäiset viralliset ilmoitukset yhteensä 14 uudesta psykoaktiivisesta aineesta. Kaikki olivat psykotrooppisia (synteettisiä) huumeita, samankaltaisia kuin ne, jotka mainitaan vuonna 1971 tehdyn psykotrooppisia aineita koskevan YK:n yleissopimuksen listoissa I ja II. Ilmoitetut aineet kuuluivat kolmeen pääasialliseen kemikaaliryhmään – fenetylamiineihin, tryptamiineihin ja piperatsiineihin. Muutamia näihin ryhmiin kuuluvia aineita on ilmoitettu aikaisemmin nopean tiedonvaihtojärjestelmän kautta, jonka puitteissa niitä nykyisin seurataan (132).
2005-ben zökkenőmentes átmenet zajlott le az információcsere folytonosságának megőrzésével, amikor az 1997-es együttes fellépés helyébe az új tanácsi határozat lépett (2005/387/IB). Az EMCDDA és az Europol összesen 14 új pszichoaktív anyagról kapott első hivatalos értesítést. Ezek kivétel nélkül pszichotróp (szintetikus) kábítószerek, a pszichotróp anyagokról szóló 1971-es ENSZ-egyezmény I. és II. jegyzékében felsoroltakhoz hasonlóan. Az újonnan bejelentett anyagok három nagy kémiai csoportba tartoznak: ezek a fenetilaminok, a triptaminok és a piperazinok. Az e csoportokba tartozó különféle anyagokat a korai figyelmeztető rendszeren (EWS) keresztül korábban már bejelentették, és a rendszer ezeket jelenleg is megfigyeli132.
I 2005 ble fellestiltaket av1997 erstattet av en ny rådsbeslutning (2005/387/JIS). Overgangen var smidig, uten at informasjonsutvekslingen ble avbrutt. Til sammen 14 nye psykoaktive stoffer ble offisielt innrapportert for første gang til EONN og Europol. Alle disse stoffene er psykotrope (syntetiske) stoffer, tilsvarende stoffene oppført i tillegg I og II til FN-konvensjonen av 1971 om psykotrope stoffer. De nye stoffene tilhører tre store kjemiske grupper – fenetylaminer, tryptaminer og piperaziner. Flere stoffer fra disse gruppene er tidligere rapportert til systemet for tidlig varling (EWS), som for tiden også overvåker dem (132).
W 2005 r. nowa decyzja Rady (2005/387/WSiSW) zastąpiła wspólne działanie z 1997 r. – proces zmiany przepisów przebiegł płynnie bez zakłóceń w wymianie informacji. Do EMCDDA i Europolu zgłoszono po raz pierwszy łącznie 14 nowych substancji psychoaktywnych. Wszystkie te substancje były (syntetycznymi) narkotykami psychotropowymi podobnymi do ujętych w wykazach I i II Konwencji ONZ o substancjach psychotropowych z 1971 r. Nowo zgłoszone substancje należały do trzech dużych grup związków chemicznych – pochodnych fenyloetyloaminy, tryptaminy i piperazyny. Różne substancje należące do tych grup zostały już wcześniej zgłoszone w ramach systemu wczesnego ostrzegania (EWS), za którego pośrednictwem podlegają obecnie monitorowaniu (132).
S-a realizat o tranziţie uşoară, fără denaturarea schimbului de informaţii, în 2005 când acţiunea comună din 1997 a fost înlocuită de noua Decizie a Consiliului (2005/387/JAI). În total, 14 noi substanţe psihoactive au fost notificate în mod oficial pentru prima dată OEDT şi Europolului. Toate acestea sunt droguri (sintetice) psihotrope, similare celor care figurează în Tabelele I şi II din Convenţia Naţiunilor Unite din 1971 privind substanţele psihotrope. Substanţele notificate recent făceau parte din trei grupe chimice majore – feniletilaminele, triptaminele şi piperazinele. Diferite substanţe din aceste grupe au fost notificate anterior şi sunt monitorizate în prezent prin sistemul de avertizare rapidă (EWS) (132).
V roku 2005, keď bola spoločné opatrenie z roku 1997 nahradené novým rozhodnutím Rady (2005/387/JHA), došlo k plynulému prechodu bez prerušenia výmeny informácií. Celkom 14 nových psychoaktívnych látok bolo po prvýkrát oficiálne oznámených EMCDDA a Europolu. Všetko sú to psychotropné (syntetické) drogy podobné tým, ktoré sú uvedené v prílohe I a II Dohovoru OSN o psychotropných látkach. Novo oznámené látky patria k trom hlavným chemickým skupinám – fenetylamíny, tryptamíny a piperazíny. Rôzne látky z týchto skupín boli predtým oznamované a sú v súčasnosti monitorované systémom včasného varovania (early-warning system, EWS) (132).
Ko je leta 2005 skupne ukrepe iz leta 1997 nadomestil Sklep Sveta (2005/387/PNZ), ni bilo zapletov pri prehodu niti prekinitev pri izmenjavi podatkov. Center in Europol sta bila prvič uradno obveščena o skupaj 14 novih psihoaktivnih snoveh. Vse so psihotropne (sintetične) droge, podobne snovem iz seznamov snovi v tabelah I in II Konvencije ZN o psihotropnih snoveh iz leta 1971. Na novo prijavljene snovi sodijo v tri glavne kemične skupine – fenetilamini, triptamini in piperazini. Različne snovi iz teh skupin so bile že prej prijavljene v okviru sistema za zgodnje opozarjanje, prek katerega se tudi spremljajo (132).
Övergången när 1997 års gemensamma åtgärd ersattes av det nya rådsbeslutet 2005 (2005/387/RIF) var smidig och föranledde inga störningar i informationsutbytet. Totalt 14 nya psykoaktiva ämnen anmäldes för första gången officiellt till ECNN och Europol. Alla dessa ämnen är psykotropa (syntetiska) droger, och liknar de som finns upptagna på lista I och II i 1971 FN:s konvention om psykotropa ämnen. De nyligen anmälda ämnena tillhör tre stora kemiska grupper – fenetylaminer, tryptaminer och piperaziner. Olika ämnen från dessa grupper har tidigare anmälts genom, och håller för närvarande på att kontrolleras av, förvarningssystemet (EWS) (132).
2005’te, 1997 ortak eyleminin yerine yeni Konsey Kararı (2005/387/JHA) geçtiğinde, bilgi alışverişinde bir kesinti olmaksızın, yumuşak bir geçiş yaşanmıştı. Toplamda 14 yeni psikoaktif madde EMCDDA ve Europol’a ilk kez olarak resmen bildirilmişti. Bunların hepsi, Psikotropik Maddeler hakkında 1971 BM Sözleşmesi’nin Program I ve II’sinde listelenenlere benzer psikotropik (sentetik) uyuşturuculardır. Yeni bildirilen maddeler kimyasal üç ana gruba mensuptu – fenitilaminler, triptaminler ve piperazinler. Bu gruplardan çeşitli maddeler, erken uyarı sistemi (EWS) yoluyla daha önce bildirilmiş olup halen de izlenmektedir (132).
Kad 2005. gadā 1997. gada Vienotās rīcības vietā stājās jaunais Padomes Lēmums (2005/387/JHA), pāreja bija gluda, bez jebkādas informācijas apmaiņas aizķeršanās. Ar minēto lēmumu EMCDDA un Eiropols pirmo reizi oficiāli ir paziņotas kopumā 14 jaunas psihoaktīvas vielas. Tās visas ir psihotropas (sintētiskas) narkotikas, kas līdzinās 1971. gada ANO Konvencijas par psihotropām vielām I un II sarakstā iekļautajām narkotikām. Jaunās vielas ietilpst galvenokārt trīs ķīmisko vielu grupās – tās pieder pie fenetilamīniem, triptamīniem un piperazīniem. Dažādas šo grupu vielas jau agrāk ir paziņotas un pašlaik tiek attiecīgi pārraudzītas ar agrīnās brīdināšanas sistēmas (EWS) palīdzību (132).
  Chapitre 4: Amphétamin...  
Le gamma-hydroxybutyrate (GHB) et la kétamine sont contrôlés en raison des préoccupations suscitées en 2000 au niveau européen par l'abus de ces substances dans un cadre récréatif (130). En mars 2001, le système de contrôle des stupéfiants des Nations unies a ajouté le GHB à la liste des substances contrôlées au niveau international.
Both gamma-hydroxybutyrate (GHB) and ketamine are being monitored following EU concerns arising in 2000 about the misuse of these drugs for recreational purposes (130). In March 2001 the UN drugs control system added GHB to the list of internationally controlled drugs, and as a result all EU Member States have been updating their legislation on this substance. More recently, in March 2006, the INCB recommended that the WHO expedite its review to determine whether ketamine should be placed under international control (INCB, 2006a). At national level, ketamine is controlled under drugs legislation, as opposed to medicine regulations, in almost half of the EU Member States.
Sowohl Gamma-Hydroxybuttersäure (GHB) als auch Ketamin werden beobachtet, seit im Jahr 2000 in der EU Besorgnis über den Missbrauch dieser Drogen in der Freizeit aufkam (130). Im März 2001 wurde GHB im Rahmen des Drogenkontrollsystems der Vereinten Nationen in die Liste der international kontrollierten Drogen aufgenommen. In der Folge änderten alle EU-Mitgliedstaaten ihre Rechtsvorschriften hinsichtlich dieser Substanz. Im März 2006 empfahl das INCB eine Ausweitung der Untersuchungen der WHO, um festzustellen, ob Ketamin ebenfalls unter internationale Kontrolle gestellt werden sollte ($fn,$fn). Auf nationaler Ebene wird Ketamin in fast der Hälfte der EU-Mitgliedstaaten nicht im Rahmen der Arzneimittelgesetzgebung, sondern durch die Drogengesetzgebung kontrolliert.
Tanto el gammahidroxibutirato (GHB) como la ketamina están sometidos a vigilancia desde que en el año 2000 se despertara en la UE la inquietud acerca del abuso de estas drogas con fines recreativos (130). En marzo de 2001 el sistema de control de drogas de las Naciones Unidas añadió el GHB a la lista de drogas controladas a escala internacional, y, en consecuencia, todos los Estados miembros de la UE han actualizado su legislación con respecto a esta sustancia. Más recientemente, en marzo de 2006, la JIFE recomendó a la OMS que acelerase su revisión para determinar si la ketamina debería someterse a control internacional (JIFE,$fn). A escala nacional, la ketamina es controlada en virtud de la legislación sobre droga, y no por las disposiciones sobre medicina, en casi la mitad de los Estados miembros de la UE.
Gamma-idrossibutirato (GHB) e chetamina sono monitorate da quando nel 2000 sono dilagati nel territorio europeo i timori sull’abuso di queste sostanze per scopi edonistici (130). Nel marzo 2001 il sistema delle Nazioni Unite di controllo degli stupefacenti ha inserito il GHB nell’elenco delle sostanze controllate a livello internazionale, con la conseguenza che tutti gli Stati membri dell’Unione europea hanno aggiornato la propria legislazione in materia. Di recente, nel marzo 2006, l’INCB ha raccomandato all’OMS di accelerare la sua revisione per capire se la chetamina dovesse essere sottoposta al controllo internazionale (INCB, 2006a). A livello nazionale, in quasi la metà degli Stati membri dell’UE la chetamina è controllata nell’ambito della legislazione sugli stupefacenti e non di quella sui medicinali.
Tanto o gama-hidroxibutirato (GHB) como a cetamina estão a ser monitorizados depois das preocupações que surgiram na UE no ano 2000 a respeito do consumo destas drogas para fins recreativos (130). Em Março de 2001, o sistema de controlo da droga das Nações Unidas acrescentou o GHB à lista de drogas controladas a nível internacional e, em consequência disso, todos os Estados-Membros da UE têm vindo a actualizar a sua legislação sobre esta substância. Mais recentemente, em Março de 2006, o INCB recomendou que a OMS acelerasse a sua análise para determinar se a cetamina deve ser ou não colocada sob controlo internacional (INCB, 2006a). A nível nacional, a cetamina é controlada ao abrigo da legislação em matéria de droga, e não da regulamentação relativa aos medicamentos, em quase metade dos Estados-Membros da UE.
Τόσο το γάμα-υδροξυβουτυρικό οξύ (GHB) όσο και η κεταμίνη τελούν υπό παρακολούθηση μετά τις ανησυχίες που εκφράστηκαν στην ΕΕ το 2000 σχετικά με την κατάχρηση αυτών των ναρκωτικών ουσιών για ψυχαγωγικούς σκοπούς (130). Τον Μάρτιο του 2001 το σύστημα ελέγχου ναρκωτικών των Ηνωμένων Εθνών πρόσθεσε το GHB στον κατάλογο των διεθνώς ελεγχόμενων ναρκωτικών και, ως εκ τούτου, όλα τα κράτη μέλη της ΕΕ επικαιροποίησαν τη νομοθεσία τους σε σχέση με την ουσία αυτή. Πιο πρόσφατα, τον Μάρτιο του 2006, το INCB ζήτησε την επίσπευση της έρευνας της ΠΟΥ για το εάν η κεταμίνη θα πρέπει να τεθεί υπό διεθνή έλεγχο (INCB, 2006α). Σε εθνικό επίπεδο, η κεταμίνη ελέγχεται βάσει νόμων περί ναρκωτικών και όχι βάσει κανονισμών περί φαρμάκων στα μισά περίπου κράτη μέλη της ΕΕ.
Gamma-hydroxybutyraat (GHB) en ketamine worden beide nauwlettend gevolgd nadat in 2000 bezorgdheid was ontstaan in de EU over misbruik van deze drugs voor recreatieve doeleinden (130). In maart 2001 is GHB door het VN-drugscontrolesysteem toegevoegd aan de lijst van internationaal gecontroleerde drugs, en naar aanleiding daarvan hebben alle EU-lidstaten hun wetgeving over deze stof aangepast. Meer recentelijk, in maart 2006, heeft het INCB de WHO aanbevolen om vaart te maken met haar beoordeling ten aanzien van de vraag of ketamine al dan niet in aanmerking komt voor internationale controle (INCB, 2006a). In bijna de helft van de EU-lidstaten valt ketamine op nationaal niveau onder de drugswetgeving, niet onder de regelgeving voor medicijnen.
Gama-hydroxybutyrát (GHB) i ketamin se sledují poté, co se v roce 2000 objevily v EU obavy ze zneužívání těchto drog k rekreačním účelům (130). V březnu 2001 systém OSN pro kontrolu omamných látek přidal GHB na seznam mezinárodně kontrolovaných látek a od té doby díky tomu všechny členské státy EU novelizují svou legislativu týkající se této látky. Nedávno, v březnu 2006, doporučil úřad INCB, aby Světová zdravotnická organizace uspíšila vypracování svého posudku, aby bylo možné rozhodnout, zda by měl ketamin podléhat mezinárodní kontrole (INCB, 2006a). Na národní úrovni se téměř v polovině členských států EU zabývá ketaminem drogová legislativa namísto legislativy zdravotnické.
Både gammahydroxybutyrat (GHB) og ketamin overvåges, efter at der i EU i 2000 opstod bekymring over misbrug af disse stoffer til fritidsbrug (130). I marts 2001 blev GHB som led i FN's narkotikakontrolsystem anført i fortegnelsen over internationalt kontrollerede stoffer, og som følge heraf har alle EU-medlemsstater ajourført deres lovgivning om dette stof. For kort tid siden, i marts 2006, anbefalede INCB, at WHO fremskynder sin gennemgang med henblik på at fastslå, om ketamin bør omfattes af international kontrol (INCB, 2006a). På nationalt plan kontrolleres ketamin på grundlag af narkotikalovgivningen, i modsætning til lægemiddellovgivningen, i næsten halvdelen af EU-medlemsstaterne.
Nii gamma-hüdroksübutüraati (GHB) kui ka ketamiini hakati kontrollima pärast seda, kui ELis tekkis 2000. a mure nende uimastite kuritarvitamise tõttu meelelahutuslikel eesmärkidel.(130) ÜRO rahvusvaheline uimastite kontrolli büroo (International Narcotics Control Board, INCB) lisas 2001. a märtsis GHB rahvusvaheliselt reguleeritavate uimastite nimekirja ning seejärel on kõik ELi liikmesriigid ajakohastanud oma vastavaid õigusakte. Hiljuti, 2006. a märtsis, soovitas ÜRO rahvusvaheline uimastite kontrolli büroo Maailma Terviseorganisatsioonil kiirendada oma revisjoni selles kohta, kas ketamiin peaks olema rahvusvahelise kontrolli all ($fn,$fn). Siseriiklikul tasandil on ketamiin kontrollitav uimasteid käsitlevate õigusaktide ja mitte meditsiini käsitlevate määruste alusel peaaegu pooltes ELi liikmesriikides.
Sekä gammahydroksibutyraatti (GHB) että ketamiini asetettiin valvontaan sen jälkeen, kun EU ilmaisi vuonna 2000 huolensa näiden huumeiden väärinkäytöstä viihdeympäristöissä (130). YK:n huumevalvontajärjestelmässä GHB lisättiin kansainvälisesti valvottujen huumeiden luetteloon maaliskuussa 2001, minkä seurauksena kaikki EU:n jäsenvaltiot ovat päivittäneet tätä ainetta koskevaa lainsäädäntöään. Sittemmin maaliskuussa 2006 INCB suositteli, että WHO jouduttaisi lausuntoaan siitä, tulisiko ketamiinikin asettaa kansainväliseen valvontaan (INCB, 2006a). Kansallisella tasolla ketamiinin valvonta perustuu lähes puolessa EU:n jäsenvaltioista huumelainsäädäntöön eikä lääkelainsäädäntöön.
Mind a gamma-hidroxibutirátot (GHB), mind a ketamint folyamatosan figyelik azóta, hogy az EU-ban 2000-ben aggályok merültek fel az e kábítószerekkel való rekreációs célú visszaélésekkel kapcsolatban130. 2001. márciusban az ENSZ kábítószer-ellenőrző rendszere felvette a GHB-t a nemzetközi felügyelet alá eső kábítószerek listájára, és ennek következtében az összes EU-tagállam frissítette az erre az anyagra vonatkozó jogszabályait. Újabb fejleményként az INCB 2006. márciusban azt ajánlotta, hogy a WHO gyorsítsa meg az annak eldöntésére irányuló felülvizsgálatát, hogy a ketamint is nemzetközi ellenőrzés alá kell-e vonni (INCB, 2006a). Nemzeti szinten a ketamint az országok közel felében a kábítószerügyi jogszabályok szerint ellenőrzik, nem pedig az orvosi rendeletek alapján.
Både gamma-hydroksybutyrat (GHB) og ketamin overvåkes som følge av EUs økende bekymringer i 2000 for misbruk av disse stoffene i rekreasjonssammenheng (130). I mars 2001 satte FNs narkotikakontrollsystem GHB opp på listen over internasjonalt kontrollerte stoffer, og som et resultat av dette har alle EUs medlemsstater oppdatert sin lovgivning vedrørende dette stoffet. I mars 2006 anbefalte INBC WHO å framskynde sin vurdering av hvorvidt ketamin skulle være gjenstand for internasjonal kontroll (INBC, 2006a). På nasjonalt plan er ketamin regulert av narkotikalovgivningen i halvparten av EUs medlemsstater, og ikke av legemiddellovgivningen.
Zarówno kwas gamma-hydroksymasłowy (GHB), jak i ketamina podlegają monitorowaniu w wyniku obaw, które pojawiły się w UE w 2000 r. w związku z rekreacyjnym zażywaniem tych narkotyków (130). W marcu 2001 r. system kontroli narkotyków ONZ dodał GHB do listy narkotyków objętych kontrolą międzynarodową i w związku z tym wszystkie państwa członkowskie UE znowelizowały przepisy dotyczące tej substancji. Niedawno, w marcu 2006 r., INCB zalecił Światowej Organizacji Zdrowia przyspieszenie badań w celu stwierdzenia, czy ketaminę należy poddać kontroli międzynarodowej (INCB, 2006a). Na poziomie krajowym w niemal połowie państw członkowskich UE ketamina podlega kontroli w ramach prawa antynarkotykowego w przeciwieństwie do prawa medycznego.
Atât gama-hidroxibutiratul (GHB), cât şi ketamina se monitorizează în prezent ca urmare a îngrijorării manifestate de Uniunea Europeană în 2000 în ceea ce priveşte utilizarea necorespunzătoare a acestor droguri în scopuri recreative (130). În martie 2001, sistemul de control al drogurilor al Naţiunilor Unite a adăugat GHB pe lista drogurilor controlate la nivel internaţional şi, prin urmare, toate statele membre ale Uniunii Europene şi-au actualizat legislaţia privind substanţa în cauză. Mai recent, în martie 2006, INCB a recomandat ca OMS să îşi urgenteze analiza pentru a stabili în ce măsură ketamina ar trebui plasată sub control internaţional (INCB, 2006a). La nivel naţional, în aproape jumătate din statele membre ale Uniunii Europene, ketamina este controlată în conformitate cu legislaţia privind drogurile, spre deosebire de reglementările privind medicamentele.
Gama-hydroxybutyrát (GHB) a ketamín sa monitorujú v dôsledku obáv EÚ, ktoré sa objavili v roku 2000, zo zneužívania týchto drog na rekreačné účely (130). V marci 2001 systém OSN na kontrolu drog pridal GHB do zoznamu medzinárodne kontrolovaných drog, v dôsledku toho všetky členské štáty EÚ aktualizujú svoju legislatívu o tejto látke. Nedávnejšie, v marci 2006, odporučil INCB, aby WHO urýchlila svoju analýzu, či by sa mal ketamín dať pod medzinárodnú kontrolu ($fn,$fn). Na národnej úrovni je ketamín kontrolovaný podľa legislatívy súvisiacej s drogami, na rozdiel od právnych predpisov týkajúcich sa liekov, v takmer polovici členských štátov EÚ.
Spremljanje gamahidroksibutirata (GHB) in ketamina poteka odkar se je leta 2000 v EU pojavila zaskrbljenost zaradi zlorabe teh drog za rekreativne namene (130). Marca 2001 je sistem ZN za nadzor prepovedanih drog dodal GHB na seznam mednarodno nadzorovanih drog, zato so vse države članice EU dopolnile svojo zakonodajo o tej snovi. Še kasneje, marca 2006, je INCB priporočil, da SZO pospeši svoj pregled in določi, ali bi bilo treba za ketamin izvajati mednarodni nadzor (INCB, 2006a). Na nacionalni ravni se v skoraj polovici držav članic EU ketamin nadzoruje z zakonodajo o drogah, in ne s predpisi o zdravilih.
Både gammahydroxybutyrat (GHB) och ketamin övervakas efter det att farhågor väckts i EU 2000 om missbruk av dessa droger i rekreationella syften (130). I mars 2001 införde FN:s narkotikakontrollsystem GNB på listan över internationellt narkotikaklassade droger. Som ett resultat av detta har samtliga medlemsstater i EU uppdaterat sin lagstiftning beträffande detta ämne. I mars 2006 rekommenderade INCB att Världshälsoorganisationen påskyndar sin översyn för att avgöra om ketamin borde placeras under internationell tillsyn (INCB,2006a). I nästan hälften av EU:s medlemsstater regleras ketamin på nationell nivå under narkotikalagstiftningen, i stället för i bestämmelser om läkemedel.
Gama-hidroksibütrat (GHB) ve ketaminin eğlence amacıyla suistimal edilmesinin 2000 yılında AB’de endişe yaratmasını takiben her iki uyuşturucu da izlenmektedir (130). BM uyuşturucu kontrol sistemi Mart 2001’de GHB’yi uluslararası olarak kontrol edilen uyuşturucular listesine eklediğinden dolayı, tüm AB Üye Devletleri bu madde hakkındaki mevzuatını güncellemektedir. Daha yakın zamanda, Mart 2006’da, INCB, WHO’nun ketaminin uluslararası kontrol altına alınıp alınmamasına dair değerlendirmesini hızlandırmasını tavsiye etmiştir (INCB, 2006a). Ulusal düzeyde, ketamin AB Üye Devletleri’nin neredeyse yarısında, ilaç düzenlemelerinin yerine, uyuşturucu mevzuatı kapsamında kontrol edilmektedir.
Gan gamma-hidroksibutirāta (GHB), gan ketamīna pārraudzība ir sākta pēc tam, kad ES 2000. gadā bija paudusi bažas par šo vielu ļaunprātīgu, ar izklaidi saistītu izmantošanu (130). GHB 2001. gadā ir iekļauts ANO narkotiku kontroles sistēmas starptautiski kontrolējamo narkotiku sarakstā, līdz ar to visas ES dalībvalstis ir precizējušas ar šo vielu saistītos valsts tiesību aktus. Turklāt pavisam nesen, 2006. gada martā INCB ir aicinājusi PVO pasteidzināt pārbaudes, lai noteiktu, vai par starptautiski kontrolējamu vielu būtu jāuzskata arī ketamīns (INCB, 2006a). Valsts līmenī gandrīz puse ES dalībvalstu kontrolē ketamīnu saskaņā ar narkotiku tiesisko regulējumu pretstatā medicīnas tiesiskajam regulējumam.
  Encadré 15  
Des estimations récentes du nombre d’usagers de drogue par voie intraveineuse et du nombre de seringues distribuées dans le cadre des PES sont disponibles pour neuf pays. À partir de ces données, il est possible de procéder à une estimation brute du nombre annuel de seringues mises à la disposition de chaque injecteur (1).
Recent estimates of the number of injecting drug users and on the number of syringes distributed through NSPs are available for nine European countries. From these data, it is possible to make a crude estimation of the annual number of syringes available per injector (1). Based on the most recent data available, coverage rates of NSPs vary considerably, with the number of syringes distributed per estimated IDU per year varying from 2–3 in Greece, through 60–90 in the Czech Republic, Latvia, Austria and Portugal, to approximately 110 in Finland, 210 in Malta and more than 250 in Luxembourg and Norway. In addition, syringes are also available from pharmacies, and data from the Czech Republic and Finland allow overall syringe availability to be estimated. Combining distribution and sales data suggests that in a year drug injectors obtain on average 125 syringes in the Czech Republic and 140 syringes in Finland.
Jüngere Schätzungen über die Zahl der injizierenden Drogenkonsumenten und über die Zahl der an diese ausgegebenen Spritzen liegen aus neun europäischen Ländern vor. Ausgehend von diesen Daten kann eine grobe Schätzung der Zahl der jedem injizierenden Konsumenten jährlich zur Verfügung stehenden Spritzen vorgenommen werden (1). Den jüngsten verfügbaren Daten zufolge gibt es hinsichtlich des Versorgungsgrads der Nadel- und Spritzenaustauschprogramme erhebliche Unterschiede zwischen den Ländern: Die Zahl der je injizierendem Drogenkonsumenten ausgegebenen Spritzen reicht von 2 bis 3 Spritzen in Griechenland über 60 bis 90 in der Tschechischen Republik, Lettland, Österreich und Portugal bis hin zu etwa 110 in Finnland, 210 in Malta und über 250 Spritzen in Luxemburg und Norwegen. Darüber hinaus sind auch in Apotheken Spritzen erhältlich, und die Daten aus der Tschechischen Republik und Finnland weisen darauf hin, dass von einer schätzungsweise flächendeckenden Verfügbarkeit von Spritzen ausgegangen werden kann. Unter Berücksichtung sowohl der Ausgabe- als auch der Verkaufsdaten ergibt sich der Schluss, dass jeder injizierende Drogenkonsument in der Tschechischen Republik durchschnittlich 125 Spritzen und in Finnland 140 Spritzen jährlich erhält.
Nueve países han facilitado recientemente estimaciones sobre el número de consumidores por vía parenteral y el número de jeringuillas distribuidas a través de los programas de intercambio de agujas y jeringuillas. A partir de estos datos es posible calcular de forma aproximada cífrale total anual de jeringuillas disponibles por cada consumidor por vía parenteral (1). Según la información más reciente, las tasas de cobertura de este tipo de programas varían considerablemente. Por ejemplo, el número estimado de jeringuillas distribuidas anualmente por cada consumidor por vía parenteral se sitúa entre 2 y 3 en Grecia, entre 60 y 90 en la República Checa, Letonia, Austria y Portugal, en torno a las 110 en Finlandia, 210 en Malta y más de 250 en Luxemburgo y Noruega. Además, las jeringuillas también se suministran a través de las farmacias. La información recabada en la República Checa y Finlandia permite calcular la disponibilidad general de las jeringuillas. Si sumamos la distribución y la venta de este producto, los datos sugieren que los consumidores por vía parenteral disponen de una media anual de 125 jeringuillas en la República Checa y de 140 jeringuillas en Finlandia.
Stime recenti del numero di consumatori di stupefacenti per via parenterale e del numero di siringhe distribuite nell’ambito degli NSP sono disponibili per nove paesi europei. Da questi dati è possibile fare una stima approssimativa del numero annuo di siringhe disponibili per paziente (1). Alla luce dei dati più recenti disponibili, le percentuali di diffusione degli NSP appaiono estremamente varie, con un numero di siringhe distribuite per consumatore stimato di stupefacenti per via parenterale all’anno compreso tra 2-3 in Grecia fino a 60-90 in Repubblica ceca, Lettonia, Austria e Portogallo, 110 circa in Finlandia, 210 a Malta e oltre 250 in Lussemburgo e Norvegia. Inoltre, le siringhe sono distribuite anche nelle farmacie, e i dati provenienti da Repubblica ceca e Finlandia consentono di calcolare la disponibilità generale del numero di siringhe. Unendo tra loro i dati su distribuzione e vendite, parrebbe che in un anno i consumatori di stupefacenti per via parenterale ottengano in media 125 siringhe nella Repubblica ceca e 140 siringhe in Finlandia.
Nove países europeus forneceram estimativas recentes do número de consumidores de droga injectada e do número de seringas distribuídas através dos programas de troca de agulhas e seringas. A partir destes dados, é possível fazer uma estimativa aproximada do número anual de seringas disponíveis por CDI (1). Com base nos dados mais recentes disponíveis, as taxas de cobertura dos PTS variam consideravelmente, oscilando o número estimado de seringas distribuídas, por cada CDI e por ano, entre 2–3 na Grécia, até 60–90 na República Checa, Letónia, Áustria e Portugal, aproximadamente 110 na Finlândia, 210 em Malta e mais de 250 no Luxemburgo e na Noruega. Além disso, as seringas também podem ser adquiridas nas farmácias, e os dados da República Checa e da Finlândia permitem estimar a sua disponibilidade global. A combinação dos dados da distribuição com os da venda sugere que, num ano, os consumidores de droga injectada obtêm, em média, 125 seringas na República Checa e 140 seringas na Finlândia.
Πρόσφατες εκτιμήσεις του αριθμού των ΧΕΝ και του αριθμού των συρίγγων που διανέμονται μέσω των εθνικών εστιακών σημείων είναι διαθέσιμες για εννέα ευρωπαϊκές χώρες. Από τα στοιχεία αυτά μπορεί να γίνει μια χονδρική εκτίμηση του ετήσιου αριθμού συρίγγων που διατίθενται ανά ΧΕΝ (1). Σύμφωνα με τα πιο πρόσφατα διαθέσιμα στοιχεία, τα ποσοστά κάλυψης των προγραμμάτων ανταλλαγής βελόνων και συρίγγων ποικίλουν σημαντικά, με τον αριθμό των συρίγγων που διανέμονται ανά ΧΕΝ ανά έτος να κυμαίνεται από 2–3 στην Ελλάδα και 60–90 στην Τσεχική Δημοκρατία, τη Λεττονία, την Αυστρία και την Πορτογαλία, έως σχεδόν 110 στη Φινλανδία, 210 στη Μάλτα και περισσότερες από 250 στο Λουξεμβούργο και τη Νορβηγία. Επιπλέον, σύριγγες διατίθενται επίσης από φαρμακεία, και τα διαθέσιμα στοιχεία από την Τσεχική Δημοκρατία και τη Φινλανδία επιτρέπουν την εκτίμηση της συνολικής διαθεσιμότητας συρίγγων. Από το συνδυασμό των στοιχείων διανομής και πωλήσεων προκύπτει ότι σε ένα έτος οι ΧΕΝ προμηθεύονται κατά μέσο όρο 125 σύριγγες στην Τσεχική Δημοκρατία και 140 σύριγγες στη Φινλανδία.
Er zijn voor negen Europese landen recente schattingen beschikbaar van het aantal injecterende drugsgebruikers en het aantal spuiten dat via OvN’s wordt verspreid. Deze gegevens maken het mogelijk een ruwe schatting te maken van het aantal spuiten dat per jaar beschikbaar is per injecterende drugsgebruiker (1). Volgens de meest recente beschikbare gegevens variëren de dekkingspercentages van OvN’s aanzienlijk; het aantal spuiten dat naar schatting per injecterende drugsgebruiker en per jaar wordt verspreid loopt uiteen van 2 tot 3 in Griekenland, via 60 tot 90 in Tsjechië, Letland, Oostenrijk en Portugal, tot ongeveer 110 in Finland, 210 in Malta en ruim 250 in Luxemburg en Noorwegen. Daarnaast zijn spuiten verkrijgbaar bij apotheken, en op basis van de gegevens van Tsjechië en Finland kan de algemene beschikbaarheid van spuiten worden geschat. Door de gegevens over de verspreiding en de verkoop met elkaar te combineren blijkt dat drugsspuiters in Tsjechië in een jaar gemiddeld 125 spuiten aanschaffen en in Finland 140.
Nedávné odhady počtu injekčních uživatelů drog a počtu injekčních stříkaček distribuovaných v rámci programů výměny jsou k dispozici pro devět evropských zemí. Z těchto údajů je možné vytvořit hrubý odhad počtu injekčních stříkaček dostupných jednomu injekčnímu uživateli drog za období jednoho roku (1). Na základě nejnovějších dostupných dat se pokrytí programy výměny injekčních jehel a stříkaček značně liší – počet distribuovaných stříkaček na odhadem jednoho injekčního uživatele za rok kolísá v rozmezí od 2–3 v Řecku, přes 60–90 v České republice, Lotyšsku, Rakousku a Portugalsku, až po přibližně 110 ve Finsku, 210 na Maltě a více než 250 v Lucembursku a Norsku. Injekční stříkačky jsou navíc dostupné také v lékárnách a údaje z České republiky a Finska umožňují provést odhad celkové dostupnosti stříkaček. Sloučení údajů o distribuci a prodeji naznačuje, že během jednoho roku injekční uživatelé drog získají v průměru v České republice 125 a ve Finsku 140 injekčních stříkaček.
Nylige skøn over antallet af intravenøse stofbrugere og antallet af sprøjter, der er uddelt via nåle- og sprøjteprogrammer, foreligger for ni europæiske lande. Ud fra disse data er det muligt at danne et groft skøn over antallet af sprøjter, der årligt er til rådighed pr. intravenøs stofbruger (1). På basis af de senest tilgængelige data varierer dækningen af nåle- og sprøjteprogrammer betydeligt, idet antallet af sprøjter, der årligt uddeles pr. skønnet intravenøs stofbruger, ligger fra 2–3 i Grækenland over 60–90 i Tjekkiet, Letland, Østrig og Portugal til ca. 110 i Finland, 210 i Malta og over 250 i Luxembourg og Norge. Endvidere er der også adgang til sprøjter på apoteker, og data fra Tjekkiet og Finland gør det muligt at anslå den samlede adgang til sprøjter. Ved at kombinere udleverings- og salgsdata fremgår det, at intravenøse stofbrugere på et år får udleveret i gennemsnit 125 sprøjter i Tjekkiet og 140 sprøjter i Finland.
Üheksast Euroopa riigist on olemas värsked hinnangud süstivate narkomaanide arvu ning süstlavahetusprogrammide kaudu väljajagatud süstalde arvu kohta. Nende andmete põhjal võib ligikaudselt hinnata aastas ühe süstija kohta eraldatavate süstalde arvu.(1) Värskeimad olemasolevad andmed näitavad, et süstlavahetusprogrammide hõlmavus erineb väga palju, näiteks Kreekas on ühe süstiva narkomaani kohta aastas eraldatud süstalde arv 2–3, Tšehhi Vabariigis, Lätis, Austrias ja Portugalis 60–90, Soomes umbes 110, Maltal 210 ning üle 250 Luksemburgis ja Norras. Lisaks on süstlad saadaval ka apteekides ning Tšehhi Vabariigist ja Soomest saadud andmed võimaldavad hinnata süstalde üldist kättesaadavust. Süstalde jagamise ja müügi ühendatud andmed näitavad, et Tšehhi Vabariigis muretseb süstiv narkomaan endale aastas 125 ja Soomes 140 süstalt.
Tuoreita arvioita injektiokäyttäjien määrästä ja vaihto-ohjelmien kautta jaettavien ruiskujen määrästä on saatavilla yhdeksästä Euroopan maasta. Näiden tietojen pohjalta voidaan esittää karkea arvio kutakin injektiokäyttäjää kohti vuosittain saatavilla olevien ruiskujen määrästä (1). Tuoreimpien saatavilla olevien tietojen perusteella neulojen ja ruiskujen vaihto-ohjelmien kattavuus vaihtelee voimakkaasti siten, että Kreikassa jaetaan vuosittain arviolta 2–3 ruiskua injektiokäyttäjää kohti, Tšekissä, Latviassa, Itävallassa ja Portugalissa niitä jaetaan 60–90, Suomessa noin 110, Maltalla 210 ja Luxemburgissa ja Norjassa yli 250. Ruiskuja on lisäksi saatavilla myös apteekeissa, ja Tšekin ja Suomen tietojen perusteella voidaan arvioida ruiskujen kokonaissaatavuus. Yhdistettyjen jakelu- ja myyntitietojen perusteella injektiokäyttäjät saavat vuosittain keskimäärin 125 ruiskua Tšekissä ja 140 ruiskua Suomessa.
Az injekciós kábítószer-használók számáról és az NSP-ken keresztül kiosztott fecskendők számáról kilenc európai országból vannak közelmúltbeli becslések. Ezekből az adatokból durva becslést lehet készíteni az egy injekciós használóra jutó fecskendők éves számáról1. A rendelkezésre álló legfrissebb adatok alapján az NSP-k által biztosított lefedettség igen változó: a szétosztott fecskendők száma/injekciós használók becsült száma/év képlet végeredménye Görögországban 2–3, Csehországban, Lettországban, Ausztriában és Portugáliában 60–90, Finnországban kb. 110, míg Máltán 210, Luxemburgban és Norvégiában pedig meghaladja a 250-et. A fecskendők emellett gyógyszertárból is beszerezhetők, és a Csehországból és Finnországból kapott adatok lehetővé is teszik a fecskendők teljes hozzáférhető kínálatának felbecsülését. A kiosztott és az értékesített mennyiségre vonatkozó adatok összevonásával kiszámítható, hogy Csehországban egy injekciós kábítószer-használó évi 125 fecskendőhöz jutott hozzá, Finnországban pedig 140-hez.
Nye anslag over antall sprøytebrukere og antall sprøyter utdelt gjennom sprøytebytteprogrammer er tilgjengelig for ni europeiske land. Ut fra disse dataene får man så et grovt anslag over antall sprøyter hver sprøytebruker har tilgang til årlig (1). De siste tilgjengelige dataene viser at sprøytebytteprogrammenes dekning varierer betydelig. Antall sprøyter utdelt pr. estimerte sprøytebruker pr. år varierer fra 2-3 i Hellas, til 60-90 i Den tsjekkiske republikk, Latvia, Østerrike og Portugal, til ca. 110 i Finland, 210 på Malta og over 250 i Luxembourg og Norge. Sprøyter er dessuten også tilgjengelig på apoteker, og på grunnlag av data fra Den tsjekkiske republikk og Finland er det mulig å beregne total tilgjengelighet av sprøyter. En kombinasjon av utdelings- og salgsdata tilsier at sprøytebrukerne i løpet av ett år i gjennomsnitt mottar 125 sprøyter i Den tsjekkiske republikk og 140 i Finland.
Najnowszymi oszacowaniami liczby osób przyjmujących narkotyki dożylnie oraz liczby strzykawek rozprowadzanych w ramach tych programów dysponuje dziewięć krajów europejskich. Na podstawie tych informacji można wstępnie oszacować liczbę strzykawek przypadającą w ciągu roku na osobę zażywającą narkotyki dożylnie (1). Jak wynika z najnowszych dostępnych danych, programy wymiany igieł i strzykawek znacznie się różnią pod względem zakresu. Szacunkowa liczba rozprowadzonych strzykawek przypadająca rocznie na jedną osobę przyjmującą dożylnie narkotyki wynosi 2–3 w Grecji, 60–90 w Czechach, na Łotwie, w Austrii i w Portugalii, około 110 w Finlandii, 210 na Malcie i ponad 250 w Luksemburgu i w Norwegii. Ponadto strzykawki są również dostępne w aptekach, a dane uzyskane z Czech i Finlandii pozwalają oszacować łączną dostępność strzykawek. Zestawienie danych pochodzących z dystrybucji i sprzedaży pozwala stwierdzić, że osoba zażywająca dożylnie narkotyki otrzymuje rocznie średnio 125 strzykawek w Czechach i 140 w Finlandii.
În prezent sunt disponibile estimări recente ale numărului consumatorilor de droguri injectabile şi estimări ale numărului de seringi distribuite prin intermediul PAS în nouă ţări europene. Pe baza acestor date, se poate face o estimare brută a numărului anual de seringi disponibile pentru fiecare consumator (1). Pe baza celor mai recente date disponibile, ratele de acoperire PAS variază considerabil, indicând un număr de seringi distribuite pe an pentru un CDI de la 2–3 în Grecia, la 60–90 în Republica Cehă, Letonia, Austria şi Portugalia, şi până la aproximativ 110 în Finlanda, 210 în Malta şi peste 250 în Luxemburg şi Norvegia. În plus, seringile sunt puse la dispoziţie şi prin intermediul farmaciilor, iar pe baza datelor provenite din Republica Cehă şi Finlanda se poate estima disponibilitatea totală a seringilor. Având în vedere datele privind distribuţia şi vânzarea de seringi, reiese că pe durata unui an, consumatorii de droguri injectabile primesc în medie 125 de seringi în Republica Cehă şi 140 de seringi în Finlanda.
Nedávne odhady počtu injekčných užívateľov drog a počtu injekčných striekačiek distribuovaných prostredníctvom NSP sú k dispozícii pre deväť európskych krajín. Z týchto údajov je možné urobiť hrubý odhad ročného počtu dostupných injekčných striekačiek na jedného injekčného užívateľa drog (1). N základe najnovších dostupných údajov miery pokrytia NSP sa značne líšia, pričom počet injekčných striekačiek distribuovaných na jedného odhadovaného IDU za rok sa pohybuje od 2 – 3 v Grécku cez 60 – 90 v Českej republike, Lotyšsku, Rakúsku a Portugalsku až po približne 110 vo Fínsku, 210 na Malte a viac ako 250 v Luxembursku a Nórsku. Okrem toho dostať injekčné striekačky v lekárňach a údaje z Českej republiky a Fínska umožňujú odhadnúť celkovú dostupnosť injekčných striekačiek. Kombinácia údajov o distribúcii a predaji naznačuje, že za rok získajú injekční užívatelia drog v priemere 125 injekčných striekačiek v Českej republike a 140 injekčných striekačiek vo Fínsku.
Sveže ocene števila injicirajočih uživalcev drog ter števila brizg in igel, razdeljenih prek programov za izmenjavo igel in brizg , so na voljo za devet evropskih držav. Iz teh podatkov je mogoče na grobo oceniti letno število brizg, ki so na voljo na injicirajočega uživalca drog (1). Najnovejši razpoložljivi podatki kažejo, da se stopnje pokritosti programov za izmenjavo igel in brizg precej razlikujejo, saj število razdeljenih brizg na ocenjenega injicirajočega uživalca drog znaša od 2 do 3 v Grčiji do 60 do 90 v Češki republiki, v Latviji, Avstriji in na Portugalskem ter približno 110 na Finskem, 210 na Malti in več kot 250 v Luksemburgu in na Norveškem. Poleg tega so brizge na voljo v lekarnah in podatki iz Češke republike in Finske omogočajo oceno celotne razpoložljivosti brizg. Kombinacija podatkov o razdeljevanju in prodaji kaže, da v enem letu injicirajoči uživalci drog dobijo povprečno 125 brizg v Češki republiki in 140 na Finskem.
Nio europeiska länder har lämnat skattningar av antalet injicerande drogmissbrukare och av antalet sprutor som distribuerats via program för nål- och sprututbyte. Baserat på dessa uppgifter kan man göra en grov uppskattning av det årliga antalet sprutor som finns tillgängligt per injicerande missbrukare (1). Att döma av de senast tillgängliga uppgifterna varierar programmens täckning betydligt, och antalet sprutor som distribueras per skattad injektionsmissbrukare per år varierar från 2–3 i Grekland, via 60–90 i Tjeckien, Lettland, Österrike och Portugal till cirka 110 i Finland, 210 i Malta och fler än 250 i Luxemburg och Norge. Därutöver tillhandahåller apotek sprutor, och med hjälp av uppgifter från Tjeckien och Finland kan den totala tillgången på sprutor uppskattas. En kombination av distributions- och försäljningsuppgifter tyder på att injektionsmissbrukare under ett år får 125 sprutor i Tjeckien och 140 sprutor i Finland.
Nesenas narkotiku injicētāju skaita aplēses un NSP izplatīto šļirču skaita aplēses ir pieejamas deviņās Eiropas valstīs. No šiem datiem aptuveni var izsecināt, cik šļirces gadā ir pieejamas vienam narkotiku injicētājam (1). Pamatojoties uz jaunākajiem datiem, NSP pārklājuma rādītāji ir ļoti dažādi – aplēstais šļirču skaits, ko gadā saņem viens IDU, svārstās no 2–3 šļircēm Grieķijā un 60–90 šļircēm Čehijā, Latvijā, Austrijā un Portugālē līdz aptuveni 110 šļircēm Somijā, 210 šļircēm Maltā un vairāk nekā 250 šļircēm Luksemburgā un Norvēģijā. Turklāt šļirces ir pieejamas arī aptiekās, un Čehijas un Somijas dati ļauj aprēķināt kopējo šļirču pieejamību. Apkopojot izplatīšanas un pārdošanas datus, var secināt, ka injicētāji Čehijā gadā dabū vidēji 125 šļirces, bet Somijā 140 šļirces.
  Chapitre 4: Amphétamin...  
Bien que les principes actifs des champignons, à savoir la psilocybine et la psilocine, fassent déjà l'objet d'un contrôle au niveau international dans le cadre de la convention des Nations unies sur les substances psychoactives de 1971, il appartenait jusqu'il y a peu au parquet de déterminer si ces substances sont interdites lorsqu'elles sont contenues dans un champignon afin d'éviter de pénaliser les propriétaires de terrains où ces champignons poussent naturellement.
Reports about acute or chronic health problems requiring medical interventions relating to the use of hallucinogenic mushrooms are rare. However, some countries changed their laws in response to the use of such hallucinogenic substances by young people. Although the active ingredients of mushrooms, psilocybin and psilocin, are already controlled at international level by the 1971 UN Convention on Psychotropic Substances, until recently it has often been left to prosecutors to interpret whether and when these substances are prohibited when inside a mushroom, to avoid penalising the owners of land on which such mushrooms grow naturally. Six countries have tightened up their legislation on mushrooms in the last 5 years (Denmark, Germany, Estonia, Ireland, the Netherlands and the United Kingdom). The changes made by these countries extend prohibition to include hallucinogenic mushrooms, although legal controls do not always apply to exactly the same mushrooms or states of preparation.
Im Zusammenhang mit dem Konsum halluzinogener Pilze wird nur selten über akute oder chronische Gesundheitsprobleme berichtet, die medizinische Maßnahmen erforderlich machen. Einige Länder haben jedoch ihre Rechtsvorschriften geändert, um dem Konsum dieser halluzinogenen Substanzen durch junge Menschen entgegenzuwirken. Zwar werden Psilocybin und Psilocin, die aktiven Wirkstoffe der Pilze, bereits auf internationaler Ebene im Rahmen des Übereinkommens der Vereinten Nationen über psychotrope Stoffe von 1971 kontrolliert, bis vor kurzem wurde es jedoch häufig den Staatsanwälten überlassen zu entscheiden, ob und wann diese Substanzen verboten sind, wenn sie in Pilzen enthalten sind. Damit sollte vermieden werden, dass die Besitzer von Grundstücken, auf denen solche Pilze natürlich wachsen, bestraft werden. Sechs Länder haben ihre Rechtsvorschriften über Pilze in den letzten fünf Jahren verschärft (Dänemark, Deutschland, Estland, Irland, die Niederlande und das Vereinigte Königreich). Mit den von diesen Ländern vorgenommenen Veränderungen wird das Verbot auf halluzinogene Pilze erweitert, wobei jedoch die gesetzlichen Kontrollvorschriften nicht immer auf genau dieselben Pilze oder Verarbeitungsformen anwendbar sind.
Apenas existen casos de problemas de salud agudos o crónicos que requieran intervención médica debido al consumo de hongos alucinógenos. Sin embargo, algunos países han cambiado su legislación como respuesta al consumo de este tipo de sustancias alucinógenas entre los jóvenes. Si bien los ingredientes activos de los hongos, la psilocibina y la psilocina, ya son controlados a escala internacional por el Convenio de las Naciones Unidas de 1971 sobre Sustancias Sicotrópicas, hasta fechas recientes se solía dejar a criterio de los fiscales interpretar si o cuándo estas sustancias estaban prohibidas en caso de que estuvieran contenidas en los hongos. De esta manera, se pretendía evitar que se penalizase a los propietarios de un terreno en el que estos hongos crecieran de manera natural. Seis países han endurecido la legislación sobre hongos en los últimos cinco años (Dinamarca, Alemania, Estonia, Irlanda, Países Bajos y Reino Unido). Los cambios acometidos por estos países amplían la prohibición para incluir los hongos alucinógenos, si bien los controles legales no siempre se aplican exactamente a los mismos hongos o formas de preparación.
Le segnalazioni di problemi di salute di natura acuta o cronica dovuti al consumo di funghi allucinogeni, di gravità tale da richiedere un intervento medico, sono rare. Alcuni paesi, tuttavia, hanno modificato le proprie normative in reazione all’uso di queste sostanze allucinogene da parte dei giovani. Benché gli ingredienti attivi dei funghi (psilocibina e psilocina) siano già controllati a livello internazionale dalla convenzione delle Nazioni Unite sulle sostanze psicotrope del 1971, fino a non molto tempo fa il compito di capire se e quando la presenza all’interno di un fungo sia proibita è stato spesso demandato alle autorità giudiziarie, per evitare di penalizzare i proprietari di terreni sui quali questi funghi crescono spontaneamente. Negli ultimi cinque anni sei paesi hanno introdotto norme più severe al riguardo (Danimarca, Germania, Estonia, Irlanda, Paesi Bassi e Regno Unito). Tra i cambiamenti previsti da questi paesi si annovera l’estensione del divieto fino a includere i funghi allucinogeni, sebbene i controlli di legge non sempre si applichino esattamente agli stessi funghi o preparati.
São raras as notícias de problemas de saúde agudos ou crónicos que exijam intervenção médica causados pelo consumo de cogumelos alucinogénios. No entanto, alguns países alteraram as suas legislações em resposta ao consumo dessas substâncias alucinogénias pelos jovens. Apesar de os princípios activos dos cogumelos, a psilocibina e a psilocina, estarem controlados a nível internacional pela Convenção das Nações Unidas de 1971 sobre Substâncias Psicotrópicas, até há pouco tempo foi muitas vezes deixado ao critério dos procuradores públicos se estas substâncias são ou não proibidas quando estão contidas num cogumelo, para não penalizar os proprietários de terrenos onde tais cogumelos crescem naturalmente. Seis países (Dinamarca, Alemanha, Estónia, Irlanda, Países Baixos e Reino Unido) adoptaram legislações mais rigorosas relativamente aos cogumelos nos últimos cinco anos. As alterações por eles introduzidas estendem a proibição aos cogumelos alucinogénios, embora os controlos legais nem sempre sejam exactamente aplicáveis aos mesmos cogumelos ou estados de preparação.
Οι αναφορές σχετικά με οξεία ή χρόνια προβλήματα υγείας που χρήζουν ιατρικής παρέμβασης τα οποία να σχετίζονται με τη χρήση παραισθησιογόνων μανιταριών είναι σπάνιες. Ωστόσο, ορισμένες χώρες τροποποίησαν τη νομοθεσία τους για την αντιμετώπιση της χρήσης των εν λόγω παραισθησιογόνων ουσιών από τους νέους. Παρόλο που τα δραστικά συστατικά των μανιταριών, η ψιλοκυβίνη και η ψιλοκίνη, σπανίως ελέγχονται σε διεθνές επίπεδο βάσει της σύμβασης των Ηνωμένων Εθνών για τις ψυχοτρόπους ουσίες του 1971, έως πρόσφατα συχνά επαφιόταν στους εισαγγελείς να ερμηνεύσουν κατά πόσο οι ουσίες αυτές απαγορεύονται όταν βρίσκονται στο εσωτερικό των μανιταριών, ώστε να μην διώκονται οι ιδιοκτήτες αγροτεμαχίων στα οποία τα μανιτάρια αυτά αναπτύσσονται αυτοφυώς. Τα τελευταία 5 χρόνια έξι χώρες κατέστησαν αυστηρότερη τη νομοθεσία που διέπει τα μανιτάρια (Δανία, Γερμανία, Εσθονία, Ιρλανδία, Κάτω Χώρες και Ηνωμένο Βασίλειο). Στο πλαίσιο των αλλαγών που έγιναν στις χώρες αυτές επεκτάθηκε η απαγόρευση και στα παραισθησιογόνα μανιτάρια. Ωστόσο, οι έννομοι περιορισμοί δεν αφορούν πάντοτε τα ίδια ακριβώς μανιτάρια ή στάδια επεξεργασίας.
Volgens de meldingen is zelden sprake van acute of chronische gezondheidsproblemen waarbij medisch ingrijpen nodig is als gevolg van het gebruik van hallucinogene paddestoelen. Sommige landen hebben als reactie op het gebruik van dergelijke hallucinogene stoffen door jongeren wel hun wetgeving aangepast. Hoewel er voor de actieve bestanddelen van paddestoelen, psilocybine en psilocine, al een internationale regeling bestaat, namelijk het VN-Verdrag van 1971 inzake psychotrope stoffen, werd het tot voor kort veelal aan de aanklager overgelaten om te bepalen of en wanneer deze stoffen in paddestoelen verboden waren, om te voorkomen dat eigenaren van land waarop dergelijke paddestoelen van nature voorkomen, zouden worden bestraft. Zes landen hebben hun wetgeving voor paddestoelen in de laatste vijf jaar aangescherpt, te weten Denemarken, Duitsland, Estland, Ierland, Nederland en het Verenigd Koninkrijk. Volgens de gewijzigde wetgeving in deze landen zijn hallucinogene paddestoelen nu ook verboden, hoewel de wettelijke controle niet altijd van toepassing is op exact dezelfde paddestoelen of bereiding.
V souvislosti s užíváním halucinogenních hub se objevuje minimum zpráv o akutních či chronických zdravotních problémech, které by si vyžádaly zásah lékaře. Některé země však na užívání těchto halucinogenních látek mladými lidmi zareagovaly zavedením legislativních změn. Ačkoli jsou již účinné složky těchto hub, tj. psilocybin a psilocin, na mezinárodní úrovni kontrolovány Úmluvou OSN o psychotropních látkách z roku 1971, byl až donedávna výklad legálnosti či nelegálnosti látky obsažené v houbě často ponechán státním zástupcům, a to proto, aby se zabránilo stíhání majitelů pozemků, na nichž tyto houby rostou přirozeně. Za posledních pět let zpřísnilo svou legislativu týkající se těchto hub šest zemí (Dánsko, Německo, Estonsko, Irsko, Nizozemsko a Spojené království). Změny provedené v těchto zemích rozšiřují zákaz i na halucinogenní houby, i když se zákonné kontroly vždy netýkají stejných hub či stavu přípravy.
Der forekommer sjældent indberetninger af akutte eller kroniske sundhedsproblemer, som kræver lægebehandling og står i forbindelse med brugen af hallucinogene svampe. Nogle lande har imidlertid ændret deres lovgivninger som reaktion på unges brug af sådanne hallucinogener. Selv om de aktive stoffer i svampe, psilocybin og psilocin, allerede kontrolleres på internationalt plan af FN's konvention af 1971 om psykotrope stoffer, har det indtil for nylig ofte været overladt til anklagemyndigheden at fortolke, om og hvornår disse stoffer er forbudt, når de er inden i en svamp, for at undgå at straffe ejere af jord, hvor sådanne svampe vokser naturligt. Seks lande har skærpet deres lovgivning om svampe i de seneste 5 år (Danmark, Tyskland, Estland, Irland, Nederlandene og Det Forenede Kongerige). Med ændringerne i disse lande udvides forbuddet til at omfatte hallucinogene svampe, selv om kontrollen ikke altid gælder for nøjagtigt de samme svampe eller forarbejdningstilstande.
Hallutsinogeensete seente tarbimisega seotud akuutsetest või kroonilistest arstiabi vajavatest terviseprobleemidest teatatakse harva. Mõnedes riikides on siiski võetud vastu seadusemuudatusi seoses selliste hallutsinogeensete ainete tarbimisega noorte hulgas. Kuigi kõnealuste seente toimeainete, psilotsübiini ja psilotsiini kasutamine on juba ÜRO 1971. a psühhotroopsete ainete ühtse konventsiooniga rahvusvahelisel tasandil kontrollitav, on kuni viimase ajani sageli jäetud kohtu otsustada, kas ja millal need ained on keelatud, kui need on seene sees, et vältida maaomanike karistamist, kelle maa peal need seened looduslikult kasvavad. Viimase viie aasta jooksul on kuus riiki karmistanud kõnealuseid seeni käsitlevaid seadusi (Taani, Saksamaa, Eesti, Iirimaa, Madalmaad ja Ühendkuningriik). Nendes riikides sisseviidud seadusemuudatustega laieneb ainete tarvitamise keeld hallutsinogeensetele seentele, kuigi kontrollimeetmed ei kehti alati samade seente või seente samade töötlemisastmete kohta.
Hallusinogeenisten sienien kohdalla tulee vain vähän ilmoituksia sellaisista akuuteista tai kroonisista terveysongelmista, jotka vaatisivat lääkärinhoitoa. Muutamissa maissa on kuitenkin tehty joitakin lakimuutoksia hallusinogeenisten aineiden käytön rajoittamiseksi nuorten keskuudessa. Sienten psykoaktiivisia ainesosia, psilosybiinia ja psilosiinia, valvotaan jo nyt kansainvälisesti vuonna 1971 tehdyn psykotrooppisia aineita koskevan YK:n yleissopimuksen mukaisesti. Viime aikoihin asti syyttäjäviranomaiset ovat usein joutuneet tulkitsemaan tapauskohtaisesti, ovatko nämä aineet kiellettyjä silloin, kun ne ovat sisällä sienessä, jotta vältettäisiin rankaisemasta maanomistajia, joiden mailla näitä sieniä kasvaa luonnossa. Viiden viime vuoden aikana hallusinogeenisia sieniä koskevaa lainsäädäntöä on tiukennettu kuudessa maassa (Tanska, Saksa, Viro, Irlanti, Alankomaat ja Yhdistynyt kuningaskunta). Näissä maissa tehdyillä lakimuutoksilla hallusinogeeniset sienet luokiteltiin kiellettyihin aineisiin, joskaan lakisääteinen valvonta ei kaikkialla kohdistu täysin samoihin sieniin tai samoihin valmistusvaiheisiin.
Ritkán számolnak be a hallucinogén gombák használatához kapcsolódó, orvosi beavatkozást igénylő akut vagy krónikus egészségügyi problémákról. Ugyanakkor az ilyen hallucinogén anyagok fiatalok általi használatára reagálva néhány ország módosította törvényeit. Annak ellenére, hogy a gombák hatóanyagait – a pszilocibint és a pszilocint – nemzetközi szinten már a pszichotróp anyagokról szóló 1971-es ENSZ-egyezmény szerint felügyelik, egészen a közelmúltig gyakran az ügyészekre maradt annak értelmezése, hogy ezek az anyagok – amikor a gombában találhatók – tiltottak-e, illetve milyen esetekben tiltottak, elkerülendő az olyan földek tulajdonosainak megbüntetését, ahol az ilyen gombák természetes körülmények között nőnek. Az elmúlt 5 évben hat ország szigorította meg a gombákra vonatkozó törvényhozását (Dánia, Németország, Észtország, Írország, Hollandia és az Egyesült Királyság). Az ezekben az országokban bevezetett módosításokkal a tiltást kiterjesztették a hallucinogén gombákra, bár a jogi ellenőrzések nem mindig pontosan ugyanazokra a gombákra vagy elkészítettségi fokokra vonatkoznak.
Det er sjelden det kommer rapporter om akutte eller kroniske helseproblemer som krever medisinske tiltak som følge av bruken av hallusinogene sopper. Enkelte land har imidlertid endret lovgivningen for å demme opp for bruken av slike hallusinogene stoffer blant unge mennesker. Selv om virkestoffene i sopp, psilocybin og psilocin, allerede kontrolleres internasjonalt av FN-konvensjonen av 1971 om psykotrope stoffer, har det inntil nylig vært opp til påtalemyndigheten å avgjøre om og når disse stoffene er forbudt når de finnes i en sopp – dette for å unngå å straffe eiere av grunn hvor slik sopp vokser naturlig. Seks land har skjerpet lovgivningen som gjelder sopp de siste fem årene (Danmark, Tyskland, Estland, Irland, Nederland og Storbritannia). Med disse endringene er forbudet utvidet til å gjelde hallusinogene sopper, selv om den rettslige kontrollen ikke alltid de nøyaktig samme sopper eller preparasjonsstadier.
Doniesienia o ostrych lub przewlekłych problemach zdrowotnych wymagających pomocy lekarskiej, wynikających z zażywania grzybów halucynogennych, są rzadkie. Jednak w związku z zażywaniem tego typu substancji halucynogennych przez młodych ludzi w niektórych krajach wprowadzono zmiany w przepisach. Chociaż psylocybina i psylocyna, aktywne składniki grzybów, podlegają obecnie kontroli na poziomie międzynarodowym na mocy Konwencji ONZ o substancjach psychotropowych z 1971 r., do niedawna interpretację tego, czy i kiedy substancje te są zakazane, w przypadku gdy znajdują się w grzybach, pozostawiano prokuratorom. Miało to zapobiec karaniu właścicieli terenów, na których grzyby takie rosły w warunkach naturalnych. W ciągu ostatnich pięciu lat sześć krajów (Dania, Niemcy, Estonia, Irlandia, Holandia i Wielka Brytania) zaostrzyło przepisy dotyczące grzybów. Zmiany wprowadzone w tych krajach rozszerzyły zakaz na grzyby halucynogenne, chociaż sposoby kontroli prawnej nie zawsze odnoszą się do dokładnie tych samych grzybów czy też ich przetworzonych postaci.
Nu se prea raportează probleme acute sau cronice de sănătate datorate consumului de ciuperci halucinogene şi care să necesite intervenţii medicale. Cu toate acestea, unele ţări şi-au modificat legislaţia ca reacţie la consumul acestor substanţe halucinogene de către tineri. Deşi ingredientele active ale ciupercilor, psilocibina şi psilocina, sunt deja controlate la nivel internaţional prin Convenţia Naţiunilor Unite din 1971 privind substanţele psihotrope, până recent procurorii erau cei care interpretau dacă şi când se interzic aceste substanţe conţinute în ciuperci, pentru a evita sancţionarea proprietarilor terenurilor pe care cresc în mod natural aceste ciuperci. Şase ţări şi-au înăsprit legislaţia privind ciupercile în ultimii 5 ani (Danemarca, Germania, Estonia, Irlanda, Ţările de Jos şi Regatul Unit). Modificările operate de aceste ţări extind interdicţia la ciupercile halucinogene, deşi controalele legale nu se aplică întotdeauna la exact aceleaşi ciuperci sau stadii de preparare.
Správy o akútnych alebo chronických zdravotných problémoch, ktoré si vyžadujú lekárske zásahy vzťahujúce sa na užívanie halucinogénnych húb sú zriedkavé. Niektoré krajiny však zmenili svoje právne predpisy v reakcii na užívanie takýchto halucinogénnych látok mladými ľuďmi. Hoci aktívne zložky húb, psilocybín a psilocín sú už regulované na medzinárodnej úrovni Dohovorom OSN o psychotropných látkach z roku 1971, donedávna sa často ponechalo na prokurátorov, aby interpretovali, či a kedy sú tieto látky zakázané, keď sa nachádzajú v hube, aby sa zabránilo potrestaniu vlastníkov pozemkov, na ktorých takéto huby prirodzene rastú. Šesť krajín sprísnilo v posledných 5 rokoch svoju legislatívu o hubách (Dánsko, Nemecko, Estónsko, Írsko, Holandsko a Spojené kráľovstvo) Zmeny vykonané týmito krajinami rozšírili zákaz tak, aby zahŕňal halucinogénne huby, hoci zákonné kontroly sa nie vždy uplatňujú presne na rovnaké huby alebo stav prípravy.
Poročila o akutnih ali kroničnih zdravstvenih težavah, ki so zahtevale zdravniške intervencije zaradi uživanja halucinogenih gob, so redka. Kljub temu so nekatere države zaradi uživanja takšnih halucinogenih gob pri mladih spremenile svojo zakonodajo. Čeprav aktivni sestavini gob, psilocibin in psilocin, na mednarodni ravni že od leta 1971 ureja Konvencija ZN o psihotropnih snoveh, je bila do nedavnega tožilcem prepuščena razlaga, ali in kdaj so te snovi prepovedane, če jih goba vsebuje, da se prepreči kaznovanje lastnikov zemljišč, na katerih te gobe rasejo v naravi. Šest držav je v zadnjih petih letih zaostrilo svojo zakonodajo o gobah (Danska, Nemčija, Estonija, Irska, Nizozemska in Združeno kraljestvo). Spremembe, ki so jih sprejele te države, so razširile prepoved in vanjo vključile halucinogene gobe, čeprav se pravni nadzor vedno ne uporablja za točno enake gobe ali stopnje priprave.
Rapporter om akuta eller kroniska hälsoproblem orsakade av hallucinogena svampar som kräver läkaringripande är sällsynta. Vissa länder ändrade dock sina lagar som svar på ungdomars användning av sådana hallucinogena ämnen. Även om de aktiva ingredienserna i svampar, psilocybin och psilocin, redan regleras på internationell nivå genom FN:s konvention om psykotropa ämnen från 1971, har det tills nyligen ofta överlämnats till åklagare att avgöra om och när dessa ämnen är förbjudna när de finns inuti en svamp, för att undvika att bestraffa ägare till mark där sådana svampar växer naturligt. Sex länder har under de senaste fem åren stramat upp sin lagstiftning om svampar (Danmark, Tyskland, Estland, Irland, Nederländerna och Storbritannien). Förändringarna i dessa länder innebär att förbudet utsträckts till att omfatta hallucinogena svampar även om rättskontrollen inte alltid gäller för exakt samma svampar eller typ av beredning.
Halüsinojenik mantar kullanımına bağlı, tıbbi müdahale gerektiren akut veya kronik sağlık sorunlarına dair raporlar nadirdir. Bununla beraber, bazı ülkeler gençlerin bu gibi halüsinojenik maddeler kullanmasına karşılık olarak kanunlarını değiştirmiştir. Mantarın aktif maddeleri olan psilosibin ve psilosin hali hazırda Psikotropik Maddeler hakkında 1971 BM Sözleşmesi’yle uluslararası düzeyde kontrol edilmesine rağmen, bu maddelerin bir mantar içerisindeyken yasak olup olmadığını ve ne zaman yasak olduğunu yorumlamak, bu gibi mantarların doğal olarak yetiştiği toprak sahiplerinin cezalandırılmasını önlemek için yakın zamana kadar çoğunlukla savcılara bırakılmıştır. Son beş yıl içinde altı ülke mantar hakkındaki mevzuatını sıkılaştırmıştır (Danimarka, Almanya, Estonya, İrlanda, Hollanda ve Birleşik Krallık). Her ne kadar kanuni kontroller her zaman tam olarak aynı mantarlar veya ön hazırlık durumları için geçerli olmasa da, bu ülkelerin yaptığı değişiklikler yasakları halüsinojenik mantarları da içerecek şekilde genişletmektedir.
Ziņojumi par akūtām vai hroniskām halucinogēno sēņu izraisītām veselības problēmām, kas prasa medicīnisku iejaukšanos, ir reti. Tomēr, reaģējot uz šādu halucinogēnu vielu lietošanas izplatību jauniešu vidū, dažas dalībvalstis ir grozījušas valsts tiesību aktus. Lai gan sēņu aktīvo sastāvdaļu psilocibīna un psilocīna kontroli starptautiskā līmenī paredz 1971. gada ANO Konvencija par psihotropajām vielām, vēl nesen prokuroru ziņā bija lemt, vai šīs vielas, ja tās atrodas sēnēs, ir uzskatāmas par aizliegtām, un kādos gadījumos tās ir uzskatāmas par aizliegtām, lai izvairītos no to zemes īpašnieku sodīšanas, uz kuru zemes šādas sēnes aug pašas no sevis. Pēdējos piecos gados ar sēnēm saistītos tiesību aktus, padarot tos bargākus, ir grozījušas sešas valstis (Dānija, Vācija, Igaunija, Īrija, Nīderlande un Apvienotā Karaliste). Saskaņā ar grozījumiem šajās valstīs tagad ir aizliegtas arī halucinogēnās sēnes, lai gan tiesiskā kontrole ne vienmēr attiecas uz vienām un tām pašām sēnēm un to sagatavošanas stadijām.