|
|
Los estambres reaccionan al tacto: cuando un insecto llega a la flor para succionar el néctar y llevarse el polen, un tubo compuesto por anteras fusionadas del estambre se retrae hacia abajo y una espira de pelos debajo de los lóbulos del estigma, que aún se encuentran cerrados, finalmente cepilla y remueve el polen.
|
|
|
The genus Knapweed is large and is well represented, especially around the Mediterranean. Only 5 species have established themselves to any great extent in Finland’s nature, but a few more grow as established aliens. Lesser knapweed arrived in Finland in the 19th century in ballast soil deposits from sailing boats, and the species spread inland, also in connection with wartime convoys. Many of these old stands have disappeared, and the species has not been able to establish growing places. It is rarely cultivated as an ornamental in Finland. Lesser knapweed likes mild winters, so global warming might help it put down solid roots in Finland.
|
|
|
Le genre centaurée est vaste et bien représenté, surtout autour de la Méditerranée. Seules 5 espèces se sont établies durablement en Finlande, mais quelques autres s’y sont également naturalisées. La centaurée noire est arrivée en Finlande au 19e siècle par voie marine avec les dépôts de sol de ballast et l’espèce s’est répandue vers l’intérieur, notamment avec les convois pendant les périodes de guerre. Beaucoup de ces étendues ont aujourd’hui disparu et l’espèce n’a pas réussi à établir des lieux de croissance. Elle est rarement cultivée comme plante d’ornement en Finlande. La centaurée noire apprécie les hivers doux. Le réchauffement climatique pourrait donc favoriser son installation durable en Finlande.
|
|
|
Die Gattung der Flockenblumen ist groß und reichlich vertreten, besonders in den Mittelmeerländern. In der finnischen Natur wachsen annähernd etabliert nur etwa fünf Arten, aber als Neophyten trifft man auch auf mehrere andere Arten. Die Schwarze Flockenblume kam im 19. Jahrhundert mit dem Ballast der Segelschiffe an die finnische Küste und die Art breitete sich im Zuge von Militärtransporten auch ins Binnenland aus. Viele dieser alten Vorkommen sind verschwunden und die Art hat sich an den Standorten nicht halten können. Auch als Zierpflanze ist sie in Finnland selten. Die Schwarze Flockenblume gehört zu den Pflanzen milder Winter, sodass sie, falls sich das finnische Klima erwärmt, hier Wohnrecht beanspruchen könnte.
|
|
|
Slægten knopurt er stor og godt repræsenteret, specielt omkring Middelhavet. Kun 5 arter har etableret sig selv i nogen stor udstrækning i Finlands natur, men nogle får vokser som etablerede fremmede. Sorthoved-Knopurt kom til Finland i 19 århundrede i dynger af ballastjord med sejlskibe og arten spredte sig ind i landet, også i forbindelse med konvojer i krigstid. Mange af disse gamle bestande er forsvundet, og arten har ikke været i stand til at etablere vækststeder. Den bliver sjældent dyrket som en prydplante i Finland. Sorthoved-Knopurt kan lide milde vintre, så global opvarmning kan hjælpe den med at slå solide rødder i Finland.
|
|
|
Kaunokkien suku on suuri ja runsaasti edustettu etenkin Välimeren maissa. Suomen luonnossa kasvaa jokseenkin vakiintuneena vain viitisen lajia, mutta tulokaskasveina tavataan useita muitakin. Mustakaunokkia kulkeutui Suomen rannikolle laivojen painolastikasvina 1800-luvulla, ja laji levisi myös sisämaahan sodanaikaisten kuljetusten yhteydessä. Monet näistä vanhoista esiintymistä ovat kadonneet, eikä laji ole pystynyt vakinaistamaan kasvupaikkojaan. Koristekasvinakin se on maassamme harvoin käytetty. Mustakaunokki kuuluu leutotalvisen ilmaston kasveihin, joten se saattaa hankkia luonnostemme kotipaikkaoikeudet, jos ilmastomme lämpenee.
|
|
|
Klintarnas släkte är stort och välrepresenterat särskilt i Medelhavsländerna. I Finlands natur växer ungefär fem arter som någorlunda etablerade, men inkomlingarna är desto flera. Svartklint hämtades till Finland i fartygens ballast redan på 1800-talet, och den spred sig längre in i landet med krigstidens transporter. Många av dessa gamla förekomster har försvunnit och arten har inte kunnat etablera sig på sina växtplatser. Som prydnadsväxt används den sällan hos oss. Svartklint uppskattar milda vintrar, så om vårt klimat blir varmare så kan den trots allt bli bofast här.
|