eux – -Translation – Keybot Dictionary

Spacer TTN Translation Network TTN TTN Login Deutsch Français Spacer Help
Source Languages Target Languages
Keybot 5 Results  www.amt.it
  Histoire, étymologie, o...  
Les langues disposent de nombreux moyen pour créer de nouveaux mots. L’un d’entre eux est la dérivation, c’est-à-dire la création d’un nouveau mot à partir d’un mot existant. Les mots composés, quant à eux, consistent à combiner des mots.
Languages have lots of ways of creating new words. One of them is derivation, that is creating a new word on the basis of an existing word, other types include compound words, which are formed by putting words together.
Sprachen haben viele Verfahrensweisen, neue Wörter zu bilden. Eine davon ist die Derivation oder Ableitung, d.h. die Schaffung eines neuen Wortes auf der Basis eines existierenden Wortes. Eine weitere Möglichkeit ist die Komposition bzw. Wortzusammensetzung aus bestehenden Wörtern.
Las lenguas tienen muchas formas de crear palabras nuevas. Una de ellas es la derivación, o sea la creación de una palabra nueva basándose en otra que ya existe. Otros tipos incluyen palabras compuestas , formadas a partir de la unión de dos palabras.
Le lingue hanno diversi modi per creare neologismi. Uno di essi è la derivazione, che crea una nuova parola, sulla base di una parola esistente (ad es. "normale" da "norma"); altri modi includono le parole composte{/Link2} generate attraverso l'unione di due o più parole esistenti (appendiabiti).
Talen hebben veel manieren om nieuwe woorden te vormen. Een ervan is afleiding, dat is het maken van een nieuw woord op basis van een bestaand woord. Een andere manier is samenstellen, woorden samenbrengen.
Езиците имат много начини за създаване на нови думи. Един от тях е връзка деривацията, което означава създаване на нова дума въз основа на съществуваща дума, други видове включват съставни думи, които са образувани чрез сливане на думи.
Jezici imaju mnogo načina da stvaraju riječi. Jedan od njih je derivacija, stvaranje nove riječi na osnovi postojeće riječi, a drugi je način napraviti složenice, koje pravimo slažući riječ do riječi.
Sprog har mange mekanismer for dannelsen af nye ord. En af dem er derivation, dvs. skabelsen af et nyt ord på baggrund af et eksisterende ord. En anden type er komposita, der dannes ved at sammenføje to eller flere ord til et nyt.
Keeled võivad uusi sõnu moodustada mitut moodi. Üks moodus on sõnatuletus, uue sõna loomine olemasoleva baasil. Lisaks saab sõnu liita (kompositsioon), kus ühele sõnale liidetakse teise tüvi.
A szóalkotásnak különböző módjai vannak. Egyike ezeknek a szóképzés, ami meglévő szóból képez új szót, egy másik módja a szóösszetétel, ami két vagy több szó összetételét jelenti.
Yra daug naujų žodžių darybos būdų.Vienas iš jų - išvestinis. Vediniai remiasi vienu pamatiniu žodžiu, prie kurio pridedamos priesagos, priedėliai. Kitas būdas yra sudurtinių žodžių daryba, jų daryba paprastai remiasi dviejų žodžių aba morfemų jungimu.
Istnieje wiele językowych sposobów tworzenia słów. Jeden z nich to derywacja, czyli tworzenie nowego słowa ze słowa już istniejącego, inny polega na tworzeniu wyrazów złożonych, przez łączenie już istniejących.
Limbile dispun de numeroase mijloace de a crea cuvinte noi. Unul dintre acestea este derivarea{/link, adică crearea unui cuvânt nou pornind de la unul existent. O altă posibilitate este compunerea, respectiv, compunerea de cuvinte din cuvintele existente.
В языках есть много разных способов создания новых слов. Один из них - деривация, то есть процесс создания одного слова из другого, уже существующего. Другой способ - это образование сложных слов путем соединения нескольких слов.
Existuje mnoho spôsobov tvorenia nových slov. Jedným z nich je odvodzovanie, čo znamená utváranie nového slova zo základového slova pomocou slovotvorných prípon a predpôn, ďalším spôsobom je skladanie, čo je spájanie viacerých slov do jedného zloženého slova.
Jeziki imajo veliko načinov za oblikovanje novih besed. Eden teh je izpeljava, ki predstavlja nastanek nove besede na podlagi obstoječe besede, drugi načini vključujejo sestavljanje, pri katerem se besede tvorijo s sestavljanjem več besed.
Språk har massor av sätt att bilda nya ord. Ett sätt är avledning, dvs., skapa nya ord utifrån redan existerande. Ett annat sätt är att forma sammansatta ord.
Valodās ir daudzi jaunu vārdu radīšanas veidi. Viens no tiem ir atvasināšana, t. i., jauna vārda radīšana uz eksistējoša vārda pamata, citi veidi ietver salikteņus, kuri ir veidojami saliekot vārdus kopā.
Is iomaí slí a bhíonn ag teangacha chun focail nua a chruthú. Ar cheann acu tá díorthú, is é sin focal nua a chruthú ar bhonn focail atá ann cheana féin. Ar chineálacha eile tá comhfhocail, a dhéantar trí fhocail a chur le chéile.
  Histoire, étymologie, o...  
Les langues disposent de nombreux moyen pour créer de nouveaux mots. L’un d’entre eux est la dérivation, c’est-à-dire la création d’un nouveau mot à partir d’un mot existant. Les mots composés, quant à eux, consistent à combiner des mots.
Languages have lots of ways of creating new words. One of them is derivation, that is creating a new word on the basis of an existing word, other types include compound words, which are formed by putting words together.
Sprachen haben viele Verfahrensweisen, neue Wörter zu bilden. Eine davon ist die Derivation oder Ableitung, d.h. die Schaffung eines neuen Wortes auf der Basis eines existierenden Wortes. Eine weitere Möglichkeit ist die Komposition bzw. Wortzusammensetzung aus bestehenden Wörtern.
Las lenguas tienen muchas formas de crear palabras nuevas. Una de ellas es la derivación, o sea la creación de una palabra nueva basándose en otra que ya existe. Otros tipos incluyen palabras compuestas , formadas a partir de la unión de dos palabras.
Le lingue hanno diversi modi per creare neologismi. Uno di essi è la derivazione, che crea una nuova parola, sulla base di una parola esistente (ad es. "normale" da "norma"); altri modi includono le parole composte{/Link2} generate attraverso l'unione di due o più parole esistenti (appendiabiti).
Talen hebben veel manieren om nieuwe woorden te vormen. Een ervan is afleiding, dat is het maken van een nieuw woord op basis van een bestaand woord. Een andere manier is samenstellen, woorden samenbrengen.
Езиците имат много начини за създаване на нови думи. Един от тях е връзка деривацията, което означава създаване на нова дума въз основа на съществуваща дума, други видове включват съставни думи, които са образувани чрез сливане на думи.
Jezici imaju mnogo načina da stvaraju riječi. Jedan od njih je derivacija, stvaranje nove riječi na osnovi postojeće riječi, a drugi je način napraviti složenice, koje pravimo slažući riječ do riječi.
Sprog har mange mekanismer for dannelsen af nye ord. En af dem er derivation, dvs. skabelsen af et nyt ord på baggrund af et eksisterende ord. En anden type er komposita, der dannes ved at sammenføje to eller flere ord til et nyt.
Keeled võivad uusi sõnu moodustada mitut moodi. Üks moodus on sõnatuletus, uue sõna loomine olemasoleva baasil. Lisaks saab sõnu liita (kompositsioon), kus ühele sõnale liidetakse teise tüvi.
A szóalkotásnak különböző módjai vannak. Egyike ezeknek a szóképzés, ami meglévő szóból képez új szót, egy másik módja a szóösszetétel, ami két vagy több szó összetételét jelenti.
Yra daug naujų žodžių darybos būdų.Vienas iš jų - išvestinis. Vediniai remiasi vienu pamatiniu žodžiu, prie kurio pridedamos priesagos, priedėliai. Kitas būdas yra sudurtinių žodžių daryba, jų daryba paprastai remiasi dviejų žodžių aba morfemų jungimu.
Istnieje wiele językowych sposobów tworzenia słów. Jeden z nich to derywacja, czyli tworzenie nowego słowa ze słowa już istniejącego, inny polega na tworzeniu wyrazów złożonych, przez łączenie już istniejących.
Limbile dispun de numeroase mijloace de a crea cuvinte noi. Unul dintre acestea este derivarea{/link, adică crearea unui cuvânt nou pornind de la unul existent. O altă posibilitate este compunerea, respectiv, compunerea de cuvinte din cuvintele existente.
В языках есть много разных способов создания новых слов. Один из них - деривация, то есть процесс создания одного слова из другого, уже существующего. Другой способ - это образование сложных слов путем соединения нескольких слов.
Existuje mnoho spôsobov tvorenia nových slov. Jedným z nich je odvodzovanie, čo znamená utváranie nového slova zo základového slova pomocou slovotvorných prípon a predpôn, ďalším spôsobom je skladanie, čo je spájanie viacerých slov do jedného zloženého slova.
Jeziki imajo veliko načinov za oblikovanje novih besed. Eden teh je izpeljava, ki predstavlja nastanek nove besede na podlagi obstoječe besede, drugi načini vključujejo sestavljanje, pri katerem se besede tvorijo s sestavljanjem več besed.
Språk har massor av sätt att bilda nya ord. Ett sätt är avledning, dvs., skapa nya ord utifrån redan existerande. Ett annat sätt är att forma sammansatta ord.
Valodās ir daudzi jaunu vārdu radīšanas veidi. Viens no tiem ir atvasināšana, t. i., jauna vārda radīšana uz eksistējoša vārda pamata, citi veidi ietver salikteņus, kuri ir veidojami saliekot vārdus kopā.
Is iomaí slí a bhíonn ag teangacha chun focail nua a chruthú. Ar cheann acu tá díorthú, is é sin focal nua a chruthú ar bhonn focail atá ann cheana féin. Ar chineálacha eile tá comhfhocail, a dhéantar trí fhocail a chur le chéile.
  Morphologie / Babylone ...  
Les verbes auxiliaires, quant à eux, ont un sens grammatical, c’est-à-dire qu’ils sont utilisés avec des verbes lexicaux, généralement pour indiquer un temps ou un mode particulier, par exemple il a marché ou j’étais allé.
The most important distinction for verbs is between lexical verbs (also called full verbs) which indicate what someone or something does, like swim, speak, or think. On the other hand, auxiliary verbs have grammatical meanings, that is they're used together with lexical verbs usually to indicate a specific tense or mood. Examples include is walking, had gone.
Für Verben ist die wichtigste Unterscheidung die zwischen Vollverben (auch lexikalische Verben genannt) und Hilfsverben. Vollverben geben an, was jemand oder etwas tut, wie etwa schwimmen, sprechen oder denken. Hilfsverben andererseits haben eine grammatische bedeutung, d.h., sie werden gemeinsam mit Vollverben verwendet, normalerweise um eine bestimmte Zeitform oder einen Modus auszudrücken. Beispiele: ist gegangen, hatte gebracht.
Los verbos pueden ser clasificados en verbos lexicales (también llamados verbos predicativos o plenos), los cuales indican lo que algo o alguien hace, quiere nadar, hablar o piensa. Por otra parte, los verbos auxiliares tienen significado gramatical, es decir que se usan con los verbos predicativos normalmente para indicar un tiempo específico o un modo. Por ejemplo, está andando, habíaido.
I verbi si possono classificare in: verbi lessicali (chiamati anche verbi completi) che indicano ciò che qualcuno o qualcosa fa, come nuotano, parlano o pensa; verbi ausiliari che hanno significati grammaticali, cioè vengono usati insieme ai verbi lessicali di solito per indicare un tempo specifico o un modo (ad esempio sta camminando, era andato).
Het belangrijkste onderscheid voor werkwoorden zit tussen de lexicale werkwoorden (ook "volledige werkwoorden" genaamd) die aanduiden wat iemand of iets doet, zoals zwemmen, spreken, of denken. Anderzijds hebben hulpwerkwoorden een grammaticale betekenis, dat wil zeggen, dat men ze samen gebruikt met lexicale werkwoorden gewoonlijk om een specifieke tijd of modus aan te geven. Voorbeelden zijn is aan het wandelen, had gegaan.
Най-важната разлика при глаголите е между лексикални глаголи (наричани също пълни глаголи), които показват какво прави някой или нещо, например плува, говори, или мисли. От друга страна, спомагателните глаголи имат граматически значения, тоест те обикновено се използват заедно с лексикални глаголи, за да покажат определено време или наклонение. Examples include ще ходи, бил ходил.
Najvažnije razlikovanje kod glagola je razlikovanje među leksičkim glagolima koji označavaju što netko ili nešto radi, kao npr. plivati, govoriti ili misliti. Na drugoj su strani pomoćni glagoli koji imaju gramatičko značenje, tj. da ih upotrebljavamo zajedno s leksičkim glagolima obično da označimo određeno vrijeme ili modalnost. Primjeri su je šetao, je išao
Den vigtigste distinktion for verberne (udsagnsord) er mellem leksikalske verber (også kaldet fuld- eller hovedverber), der indikerer hvad nogen eller noget gør, fx svømme, tale, eller tænke. Den anden kategori, hjælpeverber har en grammatisk betydning og kombineres med et hovedverbum til at indikere tid, aspekt eller diatese (aktiv/passiv), fx. har sagt, blive spurgt.
Kõige olulisem, mille järgi verbe eristatakse, on see, kas nad on leksikaalsed või abitegusõnad. Esimesed osutavad sellele, mida keegi teeb, näiteks ujuma, rääkima või mõtlema. Abitegusõnadel on grammatiline tähendus, see tähendab, neid kasutatakse koos leksikaalsete verbidega, enamasti selleks, et näidata kindlat aega või tegumoodi. Näiteks is walking (kõnnib ingl k), had gone (oli läinud ingl k).
Az igék legfontosabb csoportja a lexikális igék, melyek megadják, hogy valaki vagy valami mit csinál, pl úszik, beszél vagy gondol vagy mi történik, pl. fáj, esik. A másik csoportnak, a segédigéknek nyelvtani jelentésük van, azaz lexikális igékkel együtt jelezhetik pl. az időt vagy módot, mint: had gone (angol: elment), beszélt volna.
Jeśli chodzi o czasowniki, podstawowy jest podział na: czasowniki leksykalne (inaczej pełne lub zwykłe), które wskazują na to, co ktoś lub coś robi, jak np. pływać, mówić, myśleć oraz czasowniki posiłkowe (pomocnicze), które mają znaczenie gramatyczne; są one stosowane razem z czasownikami leksykalnymi, wskazując określony czas lub tryb gramatyczny. Przykłady polskie: będę czytał, został przejechany. Przykład angielski: is walking (idzie/spaceruje (teraz)).
Pentru verbe cea mai importantă diferență este între verbe pline (numite și verbe lexicale și verbe auxiliare. Verbele lexicale indică ce face cineva sau ceva, precum a înota, a vorbi saua gândi. Verbele auxiliare pe de altă parte au o semnificație gramaticală, adică se folosesesc împreună cu verbele pline, în mod normal pentru a exprima o anumită formă temporală sau un mod. Exemplea mers, - adusese.
Наиболее важное различие существует между глаголами, обозначающими собственно действие, лексические глаголы (также называются полными глаголами), например плавать, говорить, или думать и вспомогательными глаголами, которые несут только грамматическое значение и используются вместе с лексическими глаголами обычно для образования особого времени или наклонения. Например буду гулять , будет ездить.
Slovesá delíme na dve základné skupiny. Do prvej patria plnovýznamové slovesá, ktoré vyjadrujú činnosť alebo stav, napr. plávať, hovoriť, myslieť. Do druhej skupiny patria neplnovýznamové (pomocné) slovesá , ktoré majú gramatickú funkciu a v spojení s plnovýznamovým slovesom vyjadrujú napr. slovesný čas alebo modalitu: bude robiť, musím prísť.
Najpomembnejša razlika obstaja med nezloženimi glagoli, ki označujejo kaj nekdo ali nekaj dela, na primer plava, govori ali misli in pomožnimi glagoli, ki imajo slovnični pomen, kar pomeni, da jih uporabljamo skupaj z drugimi glagoli in izražajo določen čas ali glagolski vid. Na primer: je hodil, bi šel.
Den viktigaste uppdelningen av verb är mellan lexikala verb (även kallade fullständiga verb) som anger vad någon eller något gör, som simma, tala eller tänka och, å andra sidan, hjälpverb som har grammatiska betydelser, dvs. de används tillsammans med lexikala verb för att ange en specifik form eller tonläge. Exempel är kommer att gå, hade gått.
Svarīgāka ir atšķirība starp patstāvīgiem darbības vārdiem, norādošiem uz darbību, piemēram, peld, runā vai domā, un palīgnozīmē lietotiem darbības vārdiem, kuriem piemīt gramatiskās nozīmes un kurus lieto kopā ar patstāvigiem darbības vārdiem parasti noteikta laika vai izteiksmes veidošanai. Piemēram, ir staigājis, bija staigājis.
Is é an t-idirdhealú is tábhachtaí do bhriathra an ceann idir briathra foclóireachta {/ b} (ar a dtugtar freisin briathra iomlána) a chuireann in iúl an rud a dhéanann duine nó rud éigin, amhail snámh, labhair, {/ i} nó ceap {/ i}. Os a choinne sine, briathra cúnta {/ b}, a mbíonn bríonna gramadaí acu, is é sin go úsáidtear iad fara briathra foclóireachta de ghnáth chun aimsir nó modh ar leith a chur in iúl. I measc na samplaí tá {/ b} ag siúl {/ i}, bhí {/ b} imithe .
  Langues des signes / Ba...  
Ces systèmes empruntent du vocabulaire aux langues des signes naturelles en le modifiant pour imiter la structure d’une langue parlée. Bien que ces systèmes soient utiles dans un nombre limité de contextes, ils sont peu commodes pour une utilisation prolongée et les sourds ne les utilisent pas entre eux.
Diese müssen von artifiziellen, von Hörenden entwickelten Gebärdensystemen unterschieden werden. Diese Systeme entnehmen Teile des Vokabulars aus natürlichen Gebärdensprachen und modifizieren sie, um die Struktur einer gesprochenen Sprache nachzuahmen ("lautsprachbegleitende Gebärden"). Wenngleich diese Systeme in manchen begrenzten Kontexten nützlich sein können, sind sie bei umfangreicherem Gebrauch recht umständlich und werden von Gehörlosen untereinander nicht verwendet. Für gewöhnlich überschreiten Gebärdensprachen keine nationalen Grenzen oder Sprachgrenzen gesprochener Sprachen; so sind z.B. Britische Gebärdensprache (BSL) und Amerikanische Gebärdensprache (ASL) nicht gegenseitig verständlich. Jedoch sind die Grammatiken natürlicher Gebärdensprachen einander sehr ähnlich, die größten Unterschiede finden sich im Wortschatz. Dies bedeutet, dass Gebärdensprachnutzer sich bei Bedarf die Sprache ihres Gesprächspartners recht schnell aneignen können.
Tienen que ser diferentes de los sistemas artificiales de signos que han sido creados por personas que oyen. Estos sistemas toman parte de su vocabulario de las lenguas naturales de signos y lo modifican para imitar la estructura de una lengua hablada. Aunque estos sistemas son útiles en ciertos contextos, no tienen un uso extendido y las personas sordas no los utilizan entre ellas. Las lenguas de signos normalmente no cruzan las fronteras nacionales, de manera que, por ejemplo, la lengua de signos británica y la americana no son mutuamente comprensibles. Aún y así, las gramáticas de las lenguas de signos son muy similares entre sí, y es en el léxico donde encontramos la mayor parte de las diferencias. Esto significa que si es necesario, los usuarios de una lengua de signos pueden aprender otras lenguas (de signos) con mucha rapidez.
Hanno bisogno di essere differenziate dai sistemi di segni artificiali che vengono creati da persone udenti. Questi sistemi prendono alcuni vocaboli dalle lingue dei segni naturali e li modificano in maniera che essi imitino le strutture delle lingue parlate. Anche se questi sistemi sono utili in certi contesti, sono scomodi se usati spesso e i non udenti non li usano tra loro. Le lingue dei segni di solito non vanno oltre le proprie frontiere nazionali, ad esempio la lingua dei segni inglese e quella americana non sono mutuamente intelligibili. Tuttavia, le grammatiche delle lingue dei segni naturali sono molto simili tra loro, le maggiori differenze si trovano nel lessico. Ciò significa che, quando necessario, i segnanti di lingue diverse possono impararne un'altra molto rapidamente.
Ze moeten onderscheiden worden van kunstmatige gebarensystemen, die horenden gebruiken. Deze systemen nemen woorden uit natuurlijke gebarentalen en passen die aan om de structuur van een gesproken taal na te bootsen. Hoewel deze systemen nuttig zijn in een bepaalde beperkte context, ze zijn onhandig bij ruim gebruik, en doven gebruiken ze niet om met elkaar te communiceren. Gebarentalen overschrijden meestal geen lands- of taalgrenzen; zo zijn bijvoorbeeld de Britse gebarentaal en de Amerikaanse niet onderling verstaanbaar. De grammatica's van natuurlijke gebarentalen lijken wel erg op elkaar en de grootste verschillen worden gevonden in het lexicon. Dit betekent dat, indien nodig, gebarentaalgebruikers elkaars taal heel snel kunnen leren.
Те трябва да бъдат разграничавани от изкуствените знакови системи, които са създадени от чуващи хора. Тези системи вземат известно количество лексика от естествените жестомимични езици и я променят, за да се имитира структурата на говоримия език. Макар че тези системи са полезни в някои ограничени контексти, те са неудобни за продължителна употреба и глухите хора не ги използват помежду си. Жестомимичните езици обикновено не пресичат националните граници или границите на говоримите езици, така например, британският жестомимичен език и американският жестомимичен език не са взаимно разбираеми. Независимо от това, граматиките на естествените жестомимични езици са много близки една до друга, а най-големите разлики са в лексиката. Това означава, че когато е необходимо, жестомимичните езикови потребители могат много бързо да научат езика един на друг.
Treba ih razlikovati od umjetnih sistema gesti, koje proizvode slušatelji. Ti sistemi uzimaju riječi prirodnih gestovnih jezika te ih modificiraju da bi imitirali strukturu lokalnih govornih jezika. Iako ti jezici imaju praktičnu upotrebu u određenim ograničenim uvjetima, nisu prikladni za opširnu primjenu te ih gluhe osobe ne koriste za sporazumijevanje s drugima. Gestovni jezici obično ne prelaze granice nacionalnih i govornih jezika pa tako britanski i američki gestovni jezik nisu međusobno razumljivi. Gramatike prirodnih gestovnih jezika su vrlo slične i najveće su razlike u rječniku. To znači da, kad je potrebno, korisnik nekog gestovnog jezika može naučiti drugi gestovni jezik vrlo brzo.
Neid keeli tuleb eristada tehiskeeltest, mille on loonud kuuljad. Need süsteemid võtavad loomulikust viipekeelest mõningast sõnavara ja muudavad seda, et jäljendada kõneldava keele struktuuri. Piiratud kontekstis on need keeled kasulikud, kuid laiemas mitte ja kurdid isekeskis neid ei kasuta. Viipekeeled ei ületa tavaliselt rahvuslike või kõneldavate keelte piire, nii ei saa näiteks briti ja ameerika viipekeele kasutajad vastastikku teineteisest aru. Sellegipoolest on loomulike viipekeelte grammatika üsna ühesugune, suurimad erinevused on sõnavaras. Seega, kui on vaja, suudavad viipekeele kasutajad teise viipekeele kärmelt ära õppida.
Meg kell különböztetni őket a mesterséges jelnyelvektől, melyeket halló emberek alkottak. Ezek a rendszerek átvesznek bizonyos szókincset a természetes jelnyelvekből és módosítják, hogy struktúrájukban hasonlítsanak a beszélt nyelvekhez. Míg bizonyos helyzetekben hasznosak ezek a rendszerek, de kiterjedt használatban zavaróak, a süketek egyáltalán nem használják egymás között. A jelnyelvek rendszerint nem lépik át a nemzeti vagy nyelvi határokat, így a brit jelnyelv és az amerikai jelnyelv nem érthető kölcsönösen. Mindemellett a természetes jelnyelvek nyelvtanai eléggé hasonlítanak egymáshoz, a legnagyobb különbség a szókészletben van. Ez azt jelenti, hogy ha szükséges, akkor a jelnyelvet használók nagyon gyorsan meg tudják tanulni egymás nyelvét.
Należy odróżniać je od sztucznych systemów migowych, tworzonych przez osoby słyszące. Sztuczne systemy zawierają część słownictwa przejętego z naturalnych języków migowych, ale słownictwo to jest przekształcone w taki sposób, że naśladuje strukturę języka mówionego. Mimo iż systemy takie są użyteczne w pewnych sytuacjach, jednakże ich szersze stosowanie jest uciążliwe i osoby niesłyszące nie używają ich do komunikowania się między sobą. Zazwyczaj języki migowe nie są międzynarodowe, tak więc na przykład Brytyjski Język Migowy i Amerykański Język Migowy nie są wzajemnie zrozumiałe. Niemniej jednak gramatyki naturalnych języków migowych są do siebie bardzo podobne, a największe różnice dotyczą słownictwa. Oznacza to, że w razie potrzeby użytkownicy języków migowych są w stanie bardzo szybko nauczyć się innych języków migowych.
Acestea trebuie diferențiate de sistemele de semne artificial create de persoane ascultătoare. Aceste sisteme preiau părți ale vocabularului din limbajele semnelor naturale și le modifică, pentru a imita structura unei limbi vorbite("gesturi însoțitoare de sunete"). Chiar dacă aceste sisteme pot fi folosite în unele contexte limitate, ele sunt la o utilizare extinsă puțin comode pentru folosință îndelungată/prelungită și surzii nu le folosesc între ei. Limbajele semnelor nu traversează în general frontierele țării sau ale limbilor vorbite; limbajul britanic al semnelor ș ilimbajul semnelor americane, de exemplu, nu sunt reciproc/mutula inteligibile. Totuși gramaticile limbajelor semnelor naturale sunt foarte asemănătoare, cele mai mari deosebiri/diferențe se găsesc în vocabular. Asta înseamnă , că utilizatorul semnelor se poate adapta la nevoie limbajului partenerului de discuție foarte rapid.
Znakové jazyky je potrebné odlišovať od umelých znakových systémov, ktoré vytvárajú počujúci. Tieto umelé systémy majú časť slovnej zásoby prevzatú z prirodzených znakových jazykov a modifikujú ju tak, aby napodobnili štruktúru hovoreného jazyka. Hoci sa do istej miery úspešne používajú, sú neobratné a samotní nepočujúci ich medzi sebou nepoužívajú. Znakové jazyky zvyčajne nepresahujú hranice národných alebo hovorených jazykov. Napríklad britská znaková reč a americká znaková reč nie sú navzájom zrozumiteľné. Gramatiky prirodzených znakových jazykov sú si navzájom veľmi podobné, najväčšie rozdiely nájdeme v slovnej zásobe. Z toho vyplýva, že používatelia znakovej reči sa dokážu podľa potreby veľmi rýchlo naučiť iný znakový jazyk.
Potrebno jih je razlikovati od umetnih znakovnih jezikov, katere so izumili ljudje brez okvare sluha. Ti sistemi si izposojajo besedišče od naravnih znakovnih jezikov in jih prilagodijo tako, da oponašajo strukturo govorjenih jezikov. Čeprav so ti sistemi koristni v nekaterih omejenih kontekstih, so za bolj obširno uporabo okorni in jih gluhi med seboj ne uporabljajo. Znakovni jeziki običajno ne prečkajo nacionalnih meja ali meja govorjenih jezikov, zato na primer uporabnikom Britanskega znakovnega jezika Ameriški znakovni jezik ni razumljiv. Ne glede na to, pa je slovnica znakovnih jezikov precej podobna in se največje razlike nahajajo v besedišču. To pa pomeni, da se lahko po potrebi uporabniki znakovnega jezika hitro naučijo drug znakovni jezik.
De behöver särskiljas från de artificiella teckensystem som skapas av hörande människor. Dessa system tar en del vokabulär från naturliga teckenspråk och modifierar dem för att efterlikna strukturen hos talade språk. Även om sådana system kan vara användbara i en del sammanhang, är de opraktiska vid mer intensiv användning och döva använder dem inte sinsemellan. Teckenspråk sprider sig i allmänhet inte över nationsgränser, så, t.ex. är brittiskt och amerikanskt teckenspråk inte ömsesidigt begripliga. Inte desto mindre har grammatiken hos olika teckenspråk stora likheter, medan de största skillnaderna återfinns i lexikonet. Detta betyder att teckenspråksanvändare vid behov snabbt kan lära sig varandras språk.
Zīmju valodas ir jāšķir no mākslīgām zīmju sistēmām, kuras ir dzirdošu cilvēku radītas. Šādas sistēmas aizņem nelielu vārdu krājumu no dabīgām zīmju valodām un modificē to imitējot runājamās valodas struktūru. Kaut arī šīs sistēmas ir pielietojamas dažos ierobežotos kontekstos, viņas nav piemērotas plašākam lietojumam un nedzirdīgie cilvēki tās savā starpā neizmanto. Zīmju valodas reti pārsniedz nacionālās mutvārdu valodas robežas, tā, piemēram, britu zīmju valoda un amerikāņu zīmju valoda nav savstarpēji saprotamas. Tomēr dabīgo žestu valodu gramatikas ir ļoti līdzīgas viena citai, vislielākas atšķirības tajās ir leksikas līmenī. Tas nozīmē, ka ja ir nepieciešams, žestu valodu lietotāji ļoti ātri var iemācīties viens otra valodu.
Is gá iad a idirdhealú ó na córais comharthaí saorga a chruthaigh daoine a chloiseann. Glacann na córais sin roinnt foclóra as teangacha comharthaíochta nádúrtha agus modhnaíonn siad é chun aithris a dhéanamh ar struchtúr teanga labhartha. Cé go bhfuil na córais sin úsáideach i roinnt comhthéacsanna teoranta, tá siad amscaí in úsáid fhorleathan agus ní úsáideann daoine bodhra eatarthu féin iad. Ní gnách go dtéann teangacha comharthaíochta thar na teorainneacha teanga náisiúnta nó labhartha, mar shampla, ní thuigean lucht Teanga Chomharthaíochta na Breataine teanga Chomharthaíochta Mheiriceá. Mar sin féin, bíonn gramadach na dteangacha comharthaíochta nádúrtha an-chosúil lena chéile, agus is san fhoclóir a bhíonn na difríochtaí is mó. Ciallaíonn sé sin gur furasta d'úsáideoirí teangacha comharthaíochta teangacha a chéile a fhoghlaim go han-tapa nuair is gá sin.
  Syntaxe / Babylone :: l...  
Les patients dont l’aire de Broca est endommagée parlent dans un style télégraphique, simplement en mettant les noms les uns à la suite des autres sans mots-outils et sans structure syntaxique, mais le résultat est compréhensible. Les patients ayant un problème à l’aire de Wernicke, quant à eux, produisent des phrases syntaxiquement correctes mais qui n’ont aucun sens.
It remains unclear if linguistic structure, at any level, directly reflects cognitive processes, but it is known that humans have a special syntactic brain center, the Broca center, in the motor part of the frontal lobe. This part of the brain is distinct from the Wernicke center, which handles the linking of sound and meaning, and is located in the temporal lobe, where hearing is processed. Patients who suffer from Broca center stroked will speak in a telegram style, simply chaining nouns without function words or syntactic trees, but the result will make sense. Conversely, Wernicke patients will produce syntactically fluent nonsense.
Es ist noch unklar, ob linguistische Strukturen auf irgendeiner Ebene direkt mit kognitiven Prozessen zusammenhängen; aber es ist bekannt, dass Menschen ein spezielles syntaktisches Zentrum im Gehirn haben, das Broca-Zentrum, im motorischen Teil des Frontallappens. Dieser Teil des Gehirns unterscheidet sich vom Wernicke-Zentrum, das die Verbindung von Laut und Bedeutung regelt und im Schläfenlappen untergebracht ist, wo das Hören verarbeitet wird. Patienten, die an einer Verletzung des Broca-Zentrums leiden, sprechen im Telegrammstil, indem sie Substantive ohne Funktionswörter oder Syntaxbäume aneinanderreihen, aber das Ergebnis ergibt einen Sinn. Umgekehrt produzieren Wernicke-Patienten syntaktisch flüssiges Kauderwelsch.
Queda sin aclarar, si la estructura lingüística, en cualquier nivel, refleja directamente procesos cognitivos. Se sabe que los humanos tienen un área cerebral sintáctica especial, el área {Broca}, que se encuentra en la parte motor del lóbulo frontal. Y se distingue del área Wernicke, que se ocupa de unir el sonido con el significado y está situada en el lóbulo temporal, donde se procesan los sonidos. Los pacientes que han sufrido un ataque en el área de Broca hablan de forma telegráfica, simplemente encadenando nombres, sin que la palabras tengan funciones ni haya árboles sintácticos, pero el resultado final tendrá sentido. Por el contrario, los pacientes Wernicke producen un fluido absurdo sintácticamente.
Non è chiaro se la struttura linguistica, a qualsiasi livello, rifletta direttamente i processi cognitivi. Si sa che gli esseri umani hanno un'area cerebrale sintattica speciale {Broca}, che si trova nella parte motore del lobo frontale e si differenzia dall'area di Wernicke, che si occupa di unire suono e significato ed è situata nel lobo temporale, dove si processano i suoni. I pazienti che soffrono di attacchi all'area di Broca parlano in maniera telegrafica, concatenando sostantivi, senza parole funzionali o alberi sintattici, ma il risultato finale avrà un senso. Al contrario, i pazienti Wernicke producono un flusso sintattico assurdo.
Het blijft onduidelijk of taalstructuur op elk niveau rechtstreeks cognitieve processen weergeeft, maar het is bekend dat mensen een speciaal syntactisch hersenencentrum hebben, het Broca-centrum, het motorische gedeelte van de frontale kwab. Dit deel van de hersenen verschilt van het Wernicke-centrum, dat de koppeling van geluid en betekenis behandelt en ligt in de temporale kwab, waar het gehoor verwerkt wordt. Een patiënt die een beroerte heeft in het Broca-centrum zal in telegramstijl spreken, simpelweg zelfstandige naamwoorden koppelen zonder rolwoorden of syntactische bomen, maar het is mogelijk hem te begrijpen. Omgekeerd zal een Wernicke patiënt syntactisch vloeiend en mooi spreken, maar onzin vertellen.
Остава неясно дали езиковото структура, на всяко ниво, отразява директно когнитивните процеси, но е известно, че хората имат специален синтактичен център в мозъка, центъра на Брока́, в моторната част на фронталния лоб. Тази част на мозъка е различна от центъра на Вернике , който управлява свързването на звук и смисъл и се намира в темпоралния лоб, където се обработва слушането. Пациентите с поражения в центъра на Брока говорят в телеграфен стил, просто подреждайки верижно съществителни без функционални думи или синтактични дървета, но резултатът има смисъл. От друга страна, пациентите с нарушения в центъра на Вернике произвеждат синтактично правилни, но безсмислени изречения.
Ostaje nejasno da li lingvistička struktura na bilo kojoj razini direktno odražava kognitivne procese no znamo da ljudi imaju poseban centar za sintaksu u mozgu, Broca-centar u motornom dijelu čeonog režnja i da je taj dio mozga različit od Wernicke-vog centra koji obrađuje povezivanje zvukova sa značenjima a nalazi se u temporalnom režnju zajedno sa slušnim funkcijama mozga. Ako pacijent ima moždani udar u Broca-centru, govorit će u telegramskom stilu, jednostavno, nižući imenice, bez funkcionalnih riječi ili sintaktičkog drveta, ali će ga biti moguće razumijeti. Obratno, Wernicke-pacijent će govoriti tečno i gramatički pravilno no besmisleno.
Det er stadigvæk uafklaret om lingvistisk struktur direkte afspejler kognitive processer, men man ved at mennesker har et særligt syntaktisk hjernecenter, Broca-centret, i den motoriske del af hjernens frontallap (pandelap). Denne del af hjernen fungerer som modpart til Wernicke-centret, der håndterer forbindelsen mellem lyd og betydning, og er lokaliseret i temporallap (tindingelap), hvor hørelsen bearbejdes. Patienter, der har fået Broca-centret ødelagt af et slagtilfælde, taler i en slags telegramstil, med simple kæder af substantiver uden funktionsord eller syntaktiske strukturer - men hvad de siger, giver mening. Omvendt vil en patient med et Wernicke-slagtilfælde tale flydende sludder.
Jääb selgusetuks, kas lingvistiline struktuur peegeldab mingil tasandil kognitiivseid protsesse, kuid on teada, et inimestel on spetsiaalne süntaktiline ajupiirkond, Broca piirkond, frontaalsagara motoorikaga seotud osa. See ajupiirkond erineb Wernicke piirkonnast, mis tegeleb hääle ja tähendusega ja asub kiirusagaras, kus toimub sissetuleva keelega seotud info analüüs. Broca piirkonna kahjustusega patsiendid räägivad telegrammistiilis, lihtsalt järjestavad sõnu, ilma et sõnadel oleks funktsiooni, ega kasuta süntaktilist puud, aga tulemus võib olla mõttekas. Ja ümberpöördult, Wernicke piirkonna kahjustusega patsiendid räägivad süntaktiliselt voolavat mõttetust.
Továbbra sem világos, hogy a nyelvi szerkezet bármelyik szintje közvetlenül tükrözi-e a kognitív folyamatokat, de azt tudjuk, hogy az emberi agyban van egy speciális mondattani központ, a Broca-terület, amely a homloklebeny motoros részén helyezkedik el. Az agynak ezt a részét meg kell különböztetnünk a Wernicke-területtől, amely a hang és a jelentés összekapcsolásáért felelős, és a halántéklebenyben helyezkedik el, ahol a hangok feldolgozása történik. Azok a betegek, akiknek a Broca-területük sérült, távirati stílusban beszélnek, vagyis egyszerűen csak egymás után teszik a főneveket funkciószavak vagy nyelvtani szerkezet nélkül, de a végeredmény értelmes lesz. Ezzel szemben azok a betegek, akiknek a Wernicke-területük sérült, mondattanilag tökéletes módon, folyékonyan beszélnek értelmetlenségeket.
Išlieka neaišku, ar atspindi kalbos struktūra, bet kuriame jos lygyje, tiesiogiai kognityvius procesus, bet žinoma, kad žmonės turi specialų sintaksės centrą, Broka centras yra galinėje smegenų dalyje, kairiajame pusrutulyje trečiajame kaktos vingyje (dešiniarankiams). Ši smegenų dalis skiriasi nuo Vernike srities, kuri yra atsakinga už garso ir reikšmės ryšį, ir yra dažniausiai kairiojo pusrutulio, galiniame skyriuje viršutinio smilkinio vingio. Pacientai, turintys pirmojo centro pažeidimą, kalba telegrafo stiliumi, tiesiog keisdami daiktavardžius be tarnybinių žodžių ar sintaksės ryšių, bet rezultatas turi prasmę (Broka afazija). O pacientai su Vernike zonos pažeidimais, kuria sintaksiškai teisingus, bet beprasmius sakinius.
Pozostaje niejasne, czy struktura językowa na jakimkolwiek poziomie bezpośrednio odzwierciedla procesy poznawcze, ale wiadomo, że człowiek posiada specjalny ośrodek w mózgu odpowiedzialny za stosowanie reguł składniowych w procesie produkcji mowy: ośrodek Broki, znajdujący się w części motorycznej płata czołowego. Ten obszar mózgu należy odróżniać od odrębnego ośrodka Wernickego, którego zadaniem jest łączenie dźwięku ze znaczeniem, a który umiejscowiony jest w płacie skroniowym (tam, gdzie zachodzi proces odbioru słuchowego). Pacjenci z uszkodzeniem ośrodka Broki będą mówić stylem telegraficznym, łącząc rzeczowniki bez wyrazów funkcyjnych lub bez stosowania reguł składniowych, ale wypowiedzi będą sensowne. Natomiast pacjenci cierpiący na uszkodzenie ośrodka Wernickego będą produkować wypowiedzi poprawne pod względem składni, ale bezsensowne.
Este încă neclar dacă structurile lingvistice sunt legate la oricare nivel/la un nivel sau altul direct de procesele congnitive/reflectă procesele cognitive, dar se știe faptul că oamenii posedă un centru al sintaxei în creier, numit centrul/aria Broca, în partea/cortexul motorie/ al lobului frontal. Această zonă a creierului este distinctă de aria Wernicke, responsabilă de înțelegerea sunetelor, care e situată în lobul temporal, care privește audiția. Pacienții care suferă de o rănire a centrului/ariei Broca, vorbesc în stil telegrafic, pur și simplu punând substantivele, unul după altul, fără cuvinte funcționale sau arbori sintactici, dar rezultatul final e comprehensibil/are un sens. Dimpotrivă, pacienții Wernicke produc un flux sintactic absurd/o bolboroseală/o păsărească sintactică.
Остается неясным, отражает ли языковая структура, на любом из ее уровней, когнитивные процессы напрямую, но известно, что у людей имеется специальный синтаксический центр в мозгу, центр Брока́, находящийся в задненижней части третьей лобной извилины левого полушария (у правшей). Эта часть мозга отлична от области Вернике, которая отвечает за связь звука и значения, и находится в заднем отделе верхней височной извилины (чаще левого) полушария мозга. Пациенты, страдающие от поражения первого центра, говорят в телеграфном стиле, просто меняя существительные без служебных слов или синтаксических связей, но результат будет иметь смысл (афазия Брока). Напротив, пациенты с нарушениями в зоне Вернике строят правильные синтаксически, но не имеющие смысла предложения.
Neexistujú dôkazy, že lingvistická štruktúra priamo odráža kognitívne procesy. Je známe, že v prednom laloku mozgovej kôry sa nachádza motorické centrum reči, tzv. Brocovo centrum, ktoré riadi syntaktickú stránku reči. Wernickeho senzorické centrum reči, ktoré sa nachádza v spánkovom laloku mozgovej kôry, umožňuje pochopiť reč. Pacienti s poškodením Brocovho centra rozprávajú tzv. „telegrafickým štýlom“, reťazia iba podstatné mená, nepoužívajú neplnovýznamové slová a vety nemajú žiadnu syntaktickú štruktúru, ale s ťažkosťami sa im dá rozumieť. Pacienti s poškodením Wernickeho centra však hovoria nezmysly, hoci ich vety sú syntakticky správne.
Ostaja nejasno ali lingvistična struktura na katerikoli ravni odraža kognitivne procese, vendar je znano, da imajo ljudje v motoričnem delu frontalnega režnja posebni sintaktični možganski center, ki se imenuje Brocov center. Ta del možganov je ločen od Wernickejevega centra, ki se ukvarja s povezovanjem zvoka in pomena in se nahaja v temporalnem režnju, kjer se obdeluje zvok. Pacienti, ki jih je prizadela kap Brocejevega centra govorijo v telegrafskem slogu, tako da preprosto nizajo samostalnike brez funkcijskih besed ali skladenjskih dreves, vendar ima povedano smisel. Po drugi strani Wernicke pacienti proizvajajo skladenjsko tekoči nesmisel.
Det är fortfarande oklart om språklig struktur, på någon nivå, direkt reflekterar kognitiva processer, men det är känt att människor har ett speciellt syntaktiskt hjärncentrum, Brocas område, i den motoriska delen av frontalloben. Denna del av hjärnan är skild från Wernickes område, som hanterar sammankopplingen av ljud och innebörd, och är beläget i tinningloben, där hörselintryck behandlas. Patienter som lider av hjärnblödning i Brocas område talar i telegram-stil, genom att helt enkelt kedja samman substantiv utan funktionsord eller syntaktiska träd, men resultatet är meningsfullt. Omvänt producerar Wernicke-patienter syntaktiskt flytande nonsens.
Joprojām nav skaidrs, vai lingvistiskā struktūra jebkurā līmenī tieši atspoguļo kognitīvos procesus, bet ir zināms, ka cilvēkiem ir īpašs sintaktiskais centrs smadzenēs — Broka centrs smadzeņu frontālās daļas motordaļā. Šī smadzeņu nodaļa atšķIras no Vernike centra, kurā notiek skaņas un nozīmes saistīšana un kurš atrodas deniņu daivā, kurā tiek apstrādāta dzirde. Pacienti, kuri cieš no Broka centra bojājumiem runā telegrammu stilā, t.i., vienkārši sastāda lietvārdu ķēdes bez funkciju vārdiem vai sintaktiskiem kokiem, bet rezultātam ir jēga. Vernike pacienti, pretēji, ražo sintaktiski plūstošu absurdu.
Ní léir má tá éifeacht ag struchtúr teanga, ag leibhéal ar bith, go díreach ar phróisis chognaíocha, ach is eol go bhfuil ionad inchinne speisialta comhréire ag an duine, an lárionad {Broca, sa chuid luadrach den mhaothán tosaigh. Tá an chuid sin den inchinn difriúil ón lárionad {Wernicke, a láimhseálann nascadh na fuaime le brí, agus atá i maothán na huisinne, áit a bpróiseáltar an éisteacht. Othair atá ag fulaingt ó stróc sa lárionad Broca, labharfaidh siad i stíl sreangscéil, agus ainmfhocail á slabhrú gan focail feidhme ná crainn comhréire, ach beidh ciall leis an toradh. Os a choinne sin, déanfaidh othair Wernicke ráiméis atá líofa ó thaobh comhréire a tháirgeadh.