falt – -Translation – Keybot Dictionary

Spacer TTN Translation Network TTN TTN Login Deutsch Français Spacer Help
Source Languages Target Languages
Keybot 4 Results  ar2005.emcdda.europa.eu
  press2-no  
Denne positive trenden kan skyldes at antallet opiatbrukere har stabilisert seg eller gått ned, en reduksjon i utbredelsen av sprøytebruk i en del land samt lettere tilgang på behandling. Det totale antallet narkotika- relaterte dødsfall som er innrapportert fra EU-15 og Norge falt fra 8 394 i 2001 til 7 122 tilfeller i 2002, noe som
Across the EU, drug-related deaths remain at historically high levels, says the report, but there are signs that these may have already peaked. Following a 40% increase between 1990 and 2000 (EU-15), many countries now report a decline to figures similar to those found in the early 1990s. This positive trend may be due to a stabilisation or decline in the number of opiate users, a fall in injecting drug use in some countries and better provision of treatment.
En toda la UE, las muertes relacionadas con drogas se mantienen en unos niveles históricamente altos, dice el informe, pero existen indicios de que podrían haber alcanzado ya su cota máxima. Después de un incremento del 40% entre 1990 y 2000 (UE-15), muchos países han registrado ahora un descenso hasta los niveles que existían a principios de la década de 1990. Esta tendencia positiva puede deberse a la estabilización o disminución del número de consumidores de opiáceos, al menor consumo de drogas por vía parenteral en algunos países y a la mejora del acceso a un tratamiento.
Sempre secondo la relazione, i decessi correlati al consumo di stupefacenti nel territorio dell’UE rimangono a livelli storicamente alti; vi sono comunque segnali di una inversione di tendenza. Dopo un aumento del 40% registrato tra il 1990 e il 2000 (Europa dei 15), molti paesi oggi riferiscono un calo verso percentuali simili a quelle già osservate all’inizio degli anni 1990. Questa tendenza positiva può essere dovuta alla stabilizzazione o alla diminuzione del numero di consumatori di oppiacei, alla riduzione di stupefacenti assunti per via parenterale in alcuni paesi e alla maggior reperibilità delle terapie.
z pocátku 90. let. Tento pozitivní trend mnže být zpnsoben stabilizací nebo poklesem poctu uživateln opiátn, poklesem injekcního užívání drog v nekterých zemích a vetší dostupností a kvalitou lécby. Celkový pocet úmrtí souvisejících s drogami hlášených z 15 pnvodních clenských státn EU a Norska poklesl z 8 394 v roce 2001 na 7 122 piípadn v roce 2002, což piedstavuje 15% pokles, ackoli existují urcité náznaky, že tento jasný pokles
Aruandes nenditakse, et EL-is tervikuna on narkootikumidega seotud surmade arv jätkuvalt kõigi aegade kõige kõrgemal tasemel, kuid on märke sellest, et haripunkt võib olla juba ületatud. Pärast seda, kui aastatel 1990– 2000 (EL-15) toimus antud näitaja osas 40% suurenemine, on paljud riigid nüüdseks teatanud selle vähenemisest 1990. aastate alguse tasemele. Niisugune positiivne suundumus võib tuleneda opiaatide tarbijate arvu stabiliseerumisest või vähenemisest, süstivate narkomaanide arvu vähenemisest mõnedes riikides ja parematest ravivõimalustest.
Huumekuolemien määrä on raportin mukaan koko EU:ssa edelleen historiallisesti korkealla tasolla. Viitteitä on kuitenkin siitä, että määrä on ehkä jo saavuttanut huippunsa. Huumekuolemien määrä nousi 40%:iin vuosina 1990–2000 (EU:n 15 vanhassa jäsenmaassa), mutta nyt monet maat ovat ilmoittaneet 1990-luvun alun tasolle laskeneista luvuista. Myönteinen suuntaus voi johtua opiaattien käyttäjien määrän vakiintumisesta tai laskusta, huumeiden pistoskäytön vähenemisestä joissakin maissa ja hoidon tarjonnan lisääntymisestä.
Według sprawozdania, w całej UE liczba zgonów spowodowanych zazywaniem narkotyków utrzymuje sie na historycznie wysokim poziomie, jednak istnieja oznaki sugerujace, ze wskaznik ten prawdopodobnie ma juz za soba wartosc najwyzsza. Po 40-procentowym wzroscie w latach 1990–2002 (kraje „pietnastki”) wiele krajów odnotowuje obecnie spadek do wartosci, jakie obserwowano na poczatku lat 90. ubiegłego wieku. Ta pozytywna tendencja moze wynikac z ustabilizowania sie lub spadku liczby osób zazywajacych opiaty, notowanego w niektórych krajach spadku liczby osób przyjmujacych narkotyki dozylnie oraz z szerszego dostepu do leczenia.
V celej EÚ zostávajú úmrtia súvisiace s drogami na historicky vysokých úrovniach, hovorí správa, ale existujú náznaky, že pravdepodobne už dosiahli vrchol. Po 40% náraste medzi rokmi 1990 a 2000 (európska pätnástka) dnes mnohé krajiny hlásia pokles císiel podobný císlam zo zaciatku deväÍdesiatych rokov. Tento pozitívny trend môže byÍ následkom ustálenia alebo poklesu v pocte užívateÍov opiátov, poklesu injekcného užívania drog v niektorých krajinách a lepšieho poskytovania liecby. Celkový pocet ohlásených úmrtí súvisiacich s drogami z krajín európskej pätnástky a Nórska klesol z 8 394 v roku 2001 na 7 122 prípadov v
Pǎrskatǎ ir minets, ka ES ar narkotiku lietošanu saistitu nǎves gadijumu skaita rǎditǎjs joprojǎm ir ieverojami augsts, tomer dažas pazimes !auj domǎt, ka šis skaits vairs nepieaugs. Pec 40% pieauguma, laika posmǎ no 1990. lidz 2000. gadam (15 ES valstis), daudzǎs valstis nǎves gadijumu skaits ir samazinǎjies lidz rǎditǎjam kǎds bija noverojams 90. gadu sǎkumǎ. Šo pozitivo pǎrmainu pamatǎ varetu but narkotisko vielu lietotǎju skaita stabilizǎcija vai samazinǎšanǎs, narkotiku injicešanas samazinǎšanǎs dažǎs valstis, kǎ ari labǎks ǎrstniecibas nodrošinǎjums.
  press2-no  
Det totale antallet narkotika-relaterte dødsfall som er innrapportert fra EU-15 og Norge falt fra 8 394 i 2001 til 7 122 tilfeller i 2002, noe som tilsvarer en tilbakegang på 15%, men visse ting tyder på at nedgangen framover ikke lenger vil bli like kraftig (4).
Zpráva uvádí, že v celé EU pocet úmrtí souvisejících s drogami zustává na historicky vysoké úrovni, ale existují známky toho, že možná již bylo dosaženo vrcholu. Po 40% nárustu od 90. let do roku 2000 (v 15 puvodních clenských státech EU) nyní mnoho zemí vykazuje pokles, jehož výsledkem jsou údaje podobné údajum z pocátku 90. let. Tento pozitivní trend muže být zpusoben stabilizací nebo poklesem poctu uživatelu opiátu, poklesem injekcního užívání drog v nekterých zemích a vetší dostupností a kvalitou lécby. Celkový pocet úmrtí souvisejících s drogami hlášených z 15 puvodních clenských státu EU a Norska poklesl z 8 394 v roce 2001 na 7 122 prípadu v roce 2002, což predstavuje 15% pokles, ackoli existují urcité náznaky, že tento jasný pokles se nyní možná ustaluje (4).
I EU som helhed ligger antallet af narkotikarelaterede dødsfald fortsat på et historisk højt niveau, fremgår det af beretningen, men der er tegn på, at dette allerede kan have toppet. Efter en stigning på 40% mellem 1990 og 2000 (EU-15) melder mange lande nu om et fald til samme niveau som i begyndelsen af 1990'erne.          Denne positive tendens kan skyldes en stabilisering eller et fald i antallet af opiatbrugere, et fald i intravenøs stofbrug i en række lande og bedre behandlingsmuligheder. Det samlede antal narkotikarelaterede dødsfald, der blev indberettet fra EU-15-landene og Norge, faldt fra 8 394 i 2001 til 7 122 tilfælde i 2002, hvilket svarer til et fald på 15%, selv om der er visse tegn på, at dette klare fald nu er ved at flade ud (4).
V celej EÚ zostávajú úmrtia súvisiace s drogami na historicky vysokých úrovniach, hovorí správa, ale existujú náznaky, že pravdepodobne už dosiahli vrchol. Po 40% náraste medzi rokmi 1990 a 2000 (európska pätnástka) dnes mnohé krajiny hlásia pokles císiel podobný císlam zo zaciatku devätdesiatych rokov. Tento pozitívny trend môže byt následkom ustálenia alebo poklesu v pocte užívatelov opiátov, poklesu injekcného užívania drog v niektorých krajinách a lepšieho poskytovania liecby. Celkový pocet ohlásených úmrtí súvisiacich s drogami z krajín európskej pätnástky a Nórska klesol z 8 394 v roku 2001 na 7 122 prípadov v roku 2002, co predstavuje 15% pokles, i ked existujú náznaky, že tento jasný pokles sa v súcasnosti môže ustálit (4).
Po navedbah porocila, ostajajo v vsej EU z drogo povezani smrtni primeri na zgodovinsko visokih ravneh, vendar obstajajo znamenja, da so že dosegli vrh. Po 40-odstotnem povecanju med letoma 1990 in 2000     (EU-15) veliko držav poroca o vracanju na številke z zacetka devetdesetih let. Ta pozitivni trend je najbrž mogoce pripisati stabilizaciji ali upadu števila uporabnikov opiatov, upadu injiciranja drog v nekaterih državah in boljšemu zagotavljanju zdravljenja. Skupno število smrtnih primerov zaradi drog se je v državah EU-15 in na Norveškem zmanjšalo z 8394 v letu 2001 na 7122 v letu 2002, kar pomeni 15% upad, ceprav obstajajo znamenja, da se ta ocitni upad umirja (4).
I hela EU ligger enligt rapporten antalet narkotikarelaterade dödsfall fortfarande på historiskt höga nivåer, men det finns tecken som tyder på att siffrorna kan vara på väg neråt. Efter en 40-procentig ökning mellan 1990 och 2000 (EU-15) rapporterar nu många länder en minskning till siffror som liknar dem i början av 1990-talet. Denna positiva trend kan bero på en stabilisering eller minskning av antalet opiatmissbrukare, en minskning av injektionsmissbruket i vissa länder och bättre tillgång till behandling. Det sammanlagda antalet narkotika-relaterade dödsfall som rapporterats från EU 15-länderna och Norge minskade från 8 394 år 2001 till 7 122 fall år 2002, vilket utgör en minskning med 15%. Det finns dock vissa tecken på att denna tydliga minskning nu håller på att plana ut (4).
  Hepatitt B og C  
Meldingsdata om hepatitt B for perioden 1992-2003 for de landene som har lagt fram data, tyder på at andelen sprøytebrukere har gått opp (136). I Norden opptrer det store flertallet av de meldte akutte tilfellene av hepatitt B blant sprøytebrukere, og hepatitt B-utbrudd har falt sammen med økt sprøytebruk i flere land (Blystad et al., 2005).
The prevalence of hepatitis B virus (HBV) markers also varies greatly both within and between countries (134). The most complete data are for anti-HBc, which indicates a history of infection and, among those testing negative, the potential for vaccination. In 2002–03, IDU samples with prevalence over 60 % were reported from Belgium, Estonia and Italy, while samples with prevalence under 30 % were reported from Belgium, Spain, Italy, Austria, Portugal, Slovenia, Slovakia and the United Kingdom (135). Hepatitis B notification data for the period 1992–2003, for those countries from which data are available, suggest that the proportion of IDUs has been increasing (136). In the Nordic region, the great majority of notified acute cases of hepatitis B occur among IDUs, and hepatitis B outbreaks have coincided with increases in drug injecting in several countries (Blystad et al., 2005).
La prévalence du marqueur du virus de l'hépatite B (VHB) varie également fortement tant à l'intérieur même des pays qu'entre ceux-ci (134). Les données les plus complètes concernent l'anti-HBc, qui indique des antécédents d'infection et, pour ceux dont le test est négatif, le potentiel de vaccination. En 2002-2003, des échantillons d'UDVI avec une prévalence supérieure à 60 % ont été rapportés par la Belgique, l'Estonie et l'Italie, tandis que des échantillons avec un taux de prévalence inférieur à 30 % étaient observés en Belgique, en Espagne, en Italie, en Autriche, au Portugal, en Slovénie, en Slovaquie et au Royaume‑Uni (135). Les données relatives au signalement de l'hépatite B concernant la période 1992-2003, pour les pays pour lesquels des données sont disponibles, suggèrent que la proportion d'UDVI a augmenté (136). Dans les pays scandinaves, la plupart des cas signalés d'hépatite B aiguë concernent des UDVI, et des poussées d'hépatite B ont coïncidé avec des augmentations de la consommation de drogue par voie intraveineuse dans plusieurs pays (Blystad et al., 2005).
Auch bei der Prävalenz der Marker für das Hepatitis-B-Virus (HBV) gibt es große Unterschiede sowohl innerhalb der Länder als auch zwischen den einzelnen Ländern (134). Die vollständigsten Daten liegen für den Marker Anti-HBc vor, der auf Infektionen in der Vergangenheit hinweist. Bei negativ getesteten Personen ist somit eine Impfung möglich. Für den Zeitraum 2002/2003 wurden IDU-Stichproben mit Prävalenzraten über 60 % aus Belgien, Estland und Italien gemeldet, während Belgien, Spanien, Italien, Österreich, Portugal, Slowenien, die Slowakei und das Vereinigte Königreich über Stichproben mit Prävalenzraten unter 30 % berichteten (135). Für die Länder, aus denen Meldedaten bezüglich Hepatitis B verfügbar sind, belegen diese für den Zeitraum 1992 bis 2003 einen zunehmenden Anteil von IDU (136). In den skandinavischen Ländern betreffen die allermeisten gemeldeten Fälle akuter Hepatitis B injizierende Drogenkonsumenten, und in mehreren Ländern korreliert die Zahl der Ausbrüche von Hepatitis B mit der Zunahme des injizierenden Drogenkonsums (Blystad et al., 2005).
La prevalencia de los marcadores del virus de la hepatitis B (VHB) también presenta grandes variaciones en y entre los distintos países (134). Los datos más completos son los relativos a los anti-HBc, que indican que ha habido infección y la posibilidad de vacunar a quienes dan negativo en los análisis. En 2002–03, se observan muestras de consumidores por vía parenteral con una prevalencia superior al 60 % en Bélgica, Estonia e Italia, e inferior al 30 % en Bélgica, España, Italia, Austria, Portugal, Eslovenia, Eslovaquia y Reino Unido (135). Los datos de notificación de la hepatitis B para el período 1992–2003 indican que, en los países que facilitan datos, el porcentaje de consumidores de drogas por vía parenteral tiende al alza (136). En la región nórdica, la mayor parte de los casos notificados de hepatitis B aguda se dan entre los consumidores por vía parenteral, y los brotes de hepatitis B coinciden con el aumento de esta práctica en varios países (Blystad y cols., 2005).
Anche la prevalenza dei marcatori del virus dell’epatite B (HBV) varia enormemente da paese a paese e all’interno dello stesso paese (134). I dati più completi riguardano il test HBc, che - se positivo - indica una storia di infezione e, tra i soggetti risultati negativi, suggerisce un potenziale per la vaccinazione. Nel 2002-2003 campioni di consumatori di stupefacenti per via parenterale con una prevalenza superiore al 60% sono stati riferiti da Belgio, Estonia e Italia, mentre campioni con prevalenza inferiore al 30% sono stati segnalati da Belgio, Spagna, Italia, Austria, Portogallo, Slovenia, Slovacchia e Regno Unito (135). I dati sulla notifica dell’epatite B per il periodo 1992-2003 per i paesi che hanno fornito dati suggeriscono che la percentuale dei consumatori di stupefacenti per via parenterale è in crescita (136). Nella regione nordica la grande maggioranza dei casi acuti notificati di epatite B si verifica tra i consumatori di stupefacenti per via parenterale; in alcuni paesi le epidemie di epatite B sono coincise con aumenti del consumo di droga endovena (Blystad e altri, 2005).
A prevalência dos marcadores do vírus da hepatite B (VHB) também varia muito consoante os países e as regiões de cada país (134). Os dados mais completos referem‑se aos anticorpos da hepatite B, que indiciam um historial de infecções e, entre aqueles cujas análises têm resultados negativos, o potencial de vacinação. Em 2002‑2003, a Bélgica, Estónia e Itália comunicaram amostras de CDI com prevalência superior a 60%, tendo sido comunicadas amostras com uma prevalência inferior a 30% pela Bélgica, Espanha, Itália, Áustria, Portugal, Eslovénia, Eslováquia e Reino Unido (135). Os dados das notificações de casos de hepatite B no período de 1992‑2003, em relação aos países com dados disponíveis, sugerem que a percentagem de CDI tem vindo a aumentar (136). Na região nórdica, a grande maioria de casos agudos notificados de hepatite B verificam-se entre os CDI e os surtos de hepatite B coincidiram com aumentos do consumo de droga injectada em vários países (Blystad et al., 2005).
Ο επιπολασμός των δεικτών του ιού της ηπατίτιδας B (HBV) διαφέρει επίσης σημαντικά τόσο εντός όσο και μεταξύ των χωρών (134). Τα πληρέστερα στοιχεία αφορούν τον δείκτη anti-HBc, γεγονός που υποδηλώνει ιστορικό μόλυνσης και τη δυνατότητα εμβολιασμού των ατόμων με αρνητική εξέταση. Το 2002–03, δείγματα ΧΕΝ με επιπολασμό άνω του 60 % αναφέρθηκαν από το Βέλγιο, την Εσθονία και την Ιταλία, ενώ δείγματα με επιπολασμό κάτω του 30 % αναφέρθηκαν από το Βέλγιο, την Ισπανία, την Ιταλία, την Αυστρία, την Πορτογαλία, τη Σλοβενία, τη Σλοβακία και το Ηνωμένο Βασίλειο (135). Τα αναφερόμενα στοιχεία για την ηπατίτιδα B για το διάστημα 1992–2003, για τις χώρες όπου υπάρχουν διαθέσιμα στοιχεία, υποδηλώνουν ότι το ποσοστό των ΧΕΝ αυξάνει (136). Στις Βόρειες χώρες, η μεγάλη πλειονότητα των αναφερόμενων περιπτώσεων οξείας ηπατίτιδας B αφορά ΧΕΝ, και οι επιδημικές εκρήξεις ηπατίτιδας B συνέπεσαν με αυξήσεις στην ενέσιμη χρήση ναρκωτικών σε αρκετές χώρες (Blystad κ.ά., 2005).
De prevalentie van markers voor het hepatitis-B-virus (HBV) varieert ook aanzienlijk in en tussen landen (134). De meest volledige gegevens zijn die over anti-HBc (de aanwezigheid van deze stof wijst op een infectieverleden) en drugsgebruikers met een negatieve testuitslag op deze stof kunnen tegen HBV gevaccineerd worden. In 2002-2003 zijn steekproeven onder ID’s met een prevalentie van meer dan 60% gemeld door België, Estland en Italië, terwijl in België, Spanje, Italië, Oostenrijk, Portugal, Slovenië, Slowakije en het Verenigd Koninkrijk steekproeven met een prevalentie van minder dan 30% zijn aangetroffen (135). Uit de registratiegegevens van hepatitis B voor de periode tussen 1992 en 2003 blijkt dat in de landen waarvoor gegevens beschikbaar zijn, het percentage geregistreerde ID’s toeneemt (136). In Noord-Europa heeft de grote meerderheid van geregistreerde acute HCB-gevallen betrekking op ID’s en in een aantal landen vallen hepatitis-B-epidemieën samen met een toename van het injecterend drugsgebruik (Blystad et al., 2005).
Prevalence markerů viru hepatitidy typu B (HBV) se také značně mění jak v rámci zemí, tak mezi nimi (134). Nejúplnější údaje jsou k dispozici pro protilátky anti-HBc, což naznačuje historii infekce a mezi osobami s negativním testem i ty, kteří přichází do úvahy pro vakcinaci. V letech 2002–2003 byly hlášeny vzorky injekčních uživatelů drog s prevalencí přes 60 % z Belgie, Estonska a Itálie, zatímco vzorky s prevalencí pod 30 % byly hlášeny z Belgie, Španělska, Itálie, Rakouska, Portugalska, Slovinska, Slovenska a Spojeného království (135). Údaje o hlášení hepatitidy typu B za období 1992–2003 pro ty země, ze kterých jsou údaje k dispozici, naznačují, že podíl injekčních uživatelů drog vzrůstá (136). V severském regionu se velká většina oznámených akutních případů hepatitidy typu B vyskytuje mezi injekčními uživateli drog a propuknutí hepatitidy typu B se shodovalo se zvýšeným nitrožilním užíváním drog v několika zemích (Blystad a kol., 2005).
Udbredelsen af markører for hepatitis B virus (HBV) varierer også meget inden for og mellem landene (134). De mest fuldstændige data foreligger for anti-HBc, hvilket indikerer en tidligere infektion og, blandt dem, der blev testet negative, et potentiale for vaccination. I 2002–2003 meldte Belgien, Estland og Italien om en udbredelse blandt stikprøver af intravenøse storbrugere på over 60 %, mens der blev rapporteret om en udbredelse på under 30 % i Belgien, Spanien, Italien, Østrig, Portugal, Slovenien, Slovakiet og Det Forenede Kongerige (135). Det fremgår af anmeldelsesdata for hepatitis B for perioden 1992–2003 for de lande, for hvilke der foreligger data, at andelen af intravenøse stofbrugere har været stigende (136). I den nordiske region opstår langt størstedelen af de anmeldte akutte tilfælde af hepatitis B blandt intravenøse stofbrugere, og udbrud af hepatitis B har været sammenfaldende med stigninger i intravenøs stofbrug i mange lande (Blystad m.fl., 2005).
B-hepatiidi viiruse (HBV) levimuse näitajad on samuti väga erinevad nii piirkonniti kui riigiti (134). Kõige täielikumad andmed on olemas anti-HBc kohta, mis viitab varasemale infektsioonile ja negatiivse testitulemuse puhul vaktsineerimise võimalusele. Ajavahemikul 2002–2003 teatasid rohkem kui 60%-lise levimusega uimastisüstijate valimitest Belgia, Eesti ja Itaalia ning alla 30%-lise levimusega valimitest Belgia, Hispaania, Itaalia, Austria, Portugal, Sloveenia, Slovakkia ja Ühendkuningriik (135). B-hepatiidist teatamise andmed ajavahemiku 1992–2003 kohta näitavad, et andmed esitanud riikides on süstivate narkomaanide osakaal suurenenud (136). Põhjamaades esineb suur osa teatatud B-hepatiidi juhtudest süstivatel narkomaanidel ning mitmetes riikides on B-hepatiidi haiguspuhangud langenud kokku narkootikumide süstimise tõusuga (Blystad et al., 2005).
Myös B-hepatiittiviruksen (HBV) markkerien levinneisyys vaihtelee voimakkaasti maiden sisällä ja maiden välillä (134). Kattavimmat tiedot koskevat anti-HBc:tä, joka osoittaa aiemman tartunnan ja – negatiivisen testituloksen saaneilla – rokotuksen mahdollisuuden. Vuonna 2002–2003 huumeiden injektiokäyttäjien otoksia, joissa levinneisyys oli yli 60 prosenttia, ilmoittivat Belgia, Viro ja Italia, kun taas otoksia, joissa levinneisyys oli alle 30 prosenttia, ilmoittivat Belgia, Espanja, Italia, Itävalta, Portugali, Slovenia, Slovakia ja Yhdistynyt kuningaskunta (135). B-hepatiitin ilmoitustiedot vuosilta 1992–2003 viittaavat siihen, että tietoja toimittaneissa maissa huumeiden injektiokäyttäjien osuus on kasvanut (136). Pohjoismaissa suurin osa ilmoitetuista akuuteista B-hepatiittitapauksista on havaittu huumeiden injektiokäyttäjillä, ja useissa maissa B-hepatiittiepidemiat ovat ilmenneet samaan aikaan, kun injektiokäyttö on lisääntynyt (Blystad et al., 2005).
A hepatitis B vírus (HBV) markereinek előfordulása szintén igen változatos az országok között és az országokon belül(134). A legteljesebb adatok a HBV-ellenanyagra vonatkoznak, amely jelzi a fertőzés történetét, illetve – a negatívként tesztelt személyeknél – a védőoltás lehetőségét. 2002–03-ban az injekciós kábítószer-használók mintáiban 60% feletti előfordulást jelentettek Belgiumból, Észtországból és Olaszországból, ugyanakkor 30% alatti prevalenciáról számoltak be Belgiumból, Spanyolországból, Olaszországból, Ausztriából, Portugáliából, Szlovéniából, Szlovákiából és az Egyesült Királyságból(135). A hepatitis B bejelentési adatai az 1992–2003 közötti időszakból, az adatszolgáltató országokban, az injekciós kábítószer-használók arányának növekedésére utalnak(136). A skandináv régióban a bejelentett akut hepatitis B esetek túlnyomó többsége az injekciós kábítószer-használóknál fordul elő, és a hepatitis B kitörései több országban is egybeestek az injekciós kábítószer-használat növekedésével (Blystad és mások, 2005).
Rozpowszechnienie znaczników wirusowego zapalenia wątroby typu B (HBV) także różni się bardzo wewnątrz państw i między poszczególnymi państwami (134). Najbardziej kompletne dane uzyskuje się dzięki przeciwciałom anty-HBc, które wykazują historię zakażenia, a w grupie osób z negatywnym wynikiem testu, możliwości szczepienia. W latach 2002-2003 o próbkach osób zażywających narkotyki dożylnie z rozpowszechnieniem powyżej 60% doniosły Belgia, Estonia i Włochy, a o próbkach z rozpowszechnieniem poniżej 30% państwa takie jak Belgia, Hiszpania, Włochy, Austria, Portugalia, Słowenia, Słowacja i Wielka Brytania (135). Dane o zgłoszeniach wirusowego zapalenia wątroby typu B za okres 1992-2003 dla państw, z których dane są dostępne, sugerują, że odsetek osób wstrzykujących narkotyki rośnie (136). W regionie skandynawskim ogromna większość zgłoszonych ostrych przypadków wirusowego zapalenia wątroby typu B dotyczy osób przyjmujących narkotyki dożylnie, a w kilku państwach wybuchy HBV występowały równolegle ze wzrostem stosowania narkotyków dożylnie (Blystad et al., 2005).
Prevalenţa markerilor virusului hepatitic B (HBV) variază de asemenea considerabil atât în aceeaşi ţară, cât şi de la o ţară la alta (134). Datele cele mai complete se referă la anti-HBc, ceea ce indică prezenţa infecţiei şi, printre cei cu rezultate negative, potenţialul de vaccinare. În 2002–2003, s-au raportat eşantioane de CDI cu o prevalenţă de peste 60 % din Belgia, Estonia şi Italia, în timp ce din Belgia, Spania, Italia, Austria, Portugalia, Slovenia, Slovacia şi Regatul Unit s-au raportat eşantioane cu o prevalenţă sub 30 % (135). Datele privind notificarea hepatitei B în perioada 1992–2003 arată că, în ţările care furnizează astfel de date, proporţia de CDI a crescut constant (136). În regiunea nordică, marea majoritate a cazurilor acute de hepatită B notificate s-au înregistrat la CDI, iar epidemiile de hepatită B au coincis cu creşterea incidenţei injectării de droguri în mai multe ţări (Blystad et al., 2005).
Aj prevalencia markerov vírusu hepatitídy B (HBV) je veľmi rôzna tak v jednotlivých krajinách, ako aj medzi nimi (134). Najúplnejšie údaje sú podľa protilátky anti-HBc, ktorá ukazuje históriu infekcie a medzi osobami s negatívnym výsledkom testov tie, ktoré prichádzajú do úvahy na vakcináciu. V rokoch 2002 – 03 oznámili vzorky IDU s prevalenciou nad 60 % z Belgicka, Estónska a Talianska, vzorky s prevalenciou pod 30 % z Belgicka, Španielska, Talianska, Rakúska, Portugalska, zo Slovinska, Slovenska a Spojeného kráľovstva (135). Údaje o hepatitíde typu B oznámené za obdobie 1992 – 2003 z krajín, ktoré ich poskytli, svedčia o zvyšujúcom sa percente IDU (136). Veľká väčšina akútnych prípadov hepatitídy B v severskom regióne bola medzi IDU a prípady vypuknutia hepatitídy B sa zhodovali so zvýšeným výskytom injekčného užívania drog vo viacerých krajinách (Blystad a kol. 2005).
Označevalci razširjenosti virusa hepatitisa (HBV) se prav tako zelo razlikujejo med državami in znotraj njih (134). Najpopolnejši podatki so za anti HBc, ki navaja zgodovino okužbe, in med tistimi, katerih testi so bili negativni, možnost za cepljenje. V letih 2002–03 so o vzorcih injicirajočih uživalcev drog z razširjenostjo nad 60 % poročali iz Belgije, Estonije in Italije, o vzorcih z razširjenostjo pod 30 % pa iz Belgije, Španije, Italije, Avstrije, Portugalske, Slovenije, Slovaške in Združenega kraljestva (135). Podatki o prijavljenem hepatitisu B za obdobje med letoma 1992 in 2003 za tiste države, za katere so na voljo podatki, kažejo, da se je delež injicirajočih uživalcev drog povečal (136). V nordijski regiji se velika večina prijavljenih akutnih primerov hepatitisa B pojavlja med injicirajočimi uživalci drog, medtem ko se izbruhi hepatitisa B v več državah prekrivajo s povečanjem vbrizgavanja droge (Blystad et al., 2005).
Prevalensen av markörer för hepatit B-virus (HBV) skiljer sig också stort både inom länder och från land till land(134). De mest fullständiga uppgifterna gäller anti-HBC, vilket tyder på att infektioner förekommit och att de som testar negativt har möjlighet att vaccinera sig. Under 2002–2003 redovisade Belgien, Estland och Italien urval av injektionsmissbrukare med prevalens över 60 %, medan Belgien, Spanien, Italien, Österrike, Portugal, Slovenien, Slovakien och Storbritannien redovisade urval med prevalens under 30 %(135). Antalet anmälda hepatit B-fall för perioden 1992–2003, för de länder som kan redovisa uppgifter, tyder på att andelen injektionsmissbrukare har ökat(136). I Norden är det injektionsmissbrukare som står för de allra flesta akuta fallen av hepatit B. Epidemier av hepatit B har sammanfallit med ökningar av injektionsmissbruket i flera länder (Blystad m.fl., 2005).
B hepatīta vīrusa (HBV) rādītāju izplatība lielā mērā atšķiras gan valstīs, gan valstu starpā (134). Vispilnīgākie dati ir par anti-HBc, kas norāda uz infekcijas vēsturi, un vakcinācijas aktivitāti starp tiem, kuru testu rezultāti ir negatīvi. 2002.–2003. gadā par injicējamo narkotiku lietotājiem ar izplatību lielāku par 60% ziņoja Beļģija, Igaunija un Itālija, bet par paraugiem, kuros izplatība ir zemāka par 30%, ziņo Beļģija, Spānija, Itālija, Austrija, Portugāle, Slovēnija, Slovākija un Apvienotā Karaliste (135). Dati par B hepatītu par laika periodu no 1992. līdz 2003. gadam par tām valstīm, no kurām ir pieejama informācija, norāda, ka injicējamo narkotiku lietotāju skaits ir pieaudzis (136). Ziemeļvalstu reģionā lielākā daļa no zināmajiem akūtajiem B hepatīta gadījumiem ir injicējamo narkotiku lietotāju vidū, un B hepatīta gadījumu pieaugums vairākās valstīs ir sakritis ar narkotiku injicēšanas pieaugumu (Blystad et al., 2005).
  Kommentar  
Tidligere økte også antallet nye HIV-tilfeller dramatisk i denne delen av Europa, men tallene den senere tid har falt like dramatisk, sannsynligvis på grunn av en metning i de mest risikoutsatte populasjonene.
Overall, the incidence of AIDS due to drug injecting has been in decline for some time. Heterosexual contact has now overtaken injecting drug use as the highest risk factor for the development of AIDS in Europe. This may be attributable to the increasing availability of highly active antiretroviral therapy (HAART) since 1996, the increase in treatment and harm reduction services and declining numbers of drug injectors in most affected countries. Estimates from WHO suggest that in most European countries over 75 % of those needing HAART have access to it. However, coverage is estimated to be poor in a number of Baltic countries, and this may be reflected in an increase in new AIDS cases among drug injectors in at least some countries in this area. At one time rates of new HIV infections were also increasing dramatically in some Baltic countries, but recent rates have declined equally dramatically, probably due to the saturation of the populations most at risk; moreover, arguably, an increase in service provision may be having an effect in some areas.
Dans l'ensemble, l'incidence du sida résultant de l'usage de drogue par injection recule depuis un certain temps. Les relations hétérosexuelles sont aujourd'hui le premier facteur de risque de la propagation du sida en Europe, devant l'usage de drogue par injection. Cette évolution résulte peut-être de la disponibilité croissante de la thérapie antirétrovirale très active (HAART) depuis 1996, de la multiplication des centres de traitement et des services de réduction des risques et de la baisse du nombre d'usagers de drogue par voie intraveineuse (UDVI) dans les pays les plus touchés. Selon des estimations de l'OMS, dans la plupart des pays européens, plus de 75 % des personnes qui ont besoin d'un traitement antirétroviral très actif y ont accès. La couverture est toutefois jugée médiocre dans plusieurs pays baltes, ce qui se traduit par une hausse des nouveaux cas de sida parmi les UDVI, à tout le moins dans certains pays de la région. À un moment donné, le pourcentage des nouvelles infections à VIH a augmenté de manière spectaculaire dans certains pays baltes, mais les chiffres récents ont baissé tout aussi spectaculairement, probablement en raison de la saturation des populations les plus exposées. En outre, le développement de l'offre de services pourrait avoir produit ses effets dans certaines régions.
Insgesamt nimmt die Inzidenz von AIDS infolge des injizierenden Drogenkonsums seit einiger Zeit ab. Heterosexuelle Kontakte haben nun den injizierenden Drogenkonsum als wichtigsten Risikofaktor für die Verbreitung von AIDS in Europa abgelöst. Gründe dafür könnten die zunehmende Verfügbarkeit der hochaktiven antiretroviralen Therapie (HAART) seit 1996, die Zunahme von Diensten zur Behandlung und Schadensminimierung sowie die rückläufigen Zahlen injizierender Drogenkonsumenten in den meisten betroffenen Länder sein. Schätzungen der WHO zufolge haben in den meisten europäischen Ländern mehr als 75 % der behandlungsbedürftigen Menschen Zugang zu HAART. Es ist jedoch davon auszugehen, dass die Versorgung in einigen baltischen Ländern schlecht ist. Dies könnte zumindest in einigen Ländern dieser Region die Ursache für eine Zunahme der AIDS-Inzidenz bei injizierenden Drogenkonsumenten sein. Zwar stieg die Rate neuer HIV-Infektionen auch in einigen baltischen Ländern mitunter drastisch an, die Raten haben jedoch in jüngster Zeit ebenso stark abgenommen. Dies ist wahrscheinlich auf den hohen Erfassungsgrad der am meisten gefährdeten Bevölkerungsgruppen zurückzuführen. Außerdem könnte auch ein Ausbau des Dienstangebots in einigen Gebieten Wirkung entfalten.
En general, la incidencia del SIDA causado por el consumo de drogas por vía parenteral ha ido en descenso durante algún tiempo; ha tomado el relevo el contacto heterosexual como mayor factor de riesgo para el desarrollo del SIDA en Europa. Esto puede ser imputable a la mayor disponibilidad de la terapia antirretroviral de alta eficacia (HAART) desde 1996, el incremento del número de servicios de tratamiento y reducción de daños y el descenso de los consumidores de drogas por vía parenteral en casi todos los países afectados. Las estimaciones de la OMS indican que, en la mayoría de los países europeos, más del 75 % de las personas que necesitan la terapia HAART tienen acceso a ella. Sin embargo, se cree que la cobertura es escasa en algunos países bálticos, y esto puede verse reflejado en el aumento de los nuevos casos de SIDA entre los consumidores de drogas por vía parenteral, al menos en algunos países de esta zona. Hubo un momento en el que las nuevas infecciones por VIH también aumentaban de forma drástica en algunos países bálticos, pero los últimos índices han disminuido de forma igualmente radical, probablemente debido a la saturación de las poblaciones en mayor situación de riesgo; además, es posible que la mayor oferta de servicios esté surtiendo efectos en algunas zonas.
Per un certo periodo l’incidenza dell’AIDS riconducibile al consumo di stupefacenti per via parenterale ha fatto registrare, in generale, un calo. Il contatto eterosessuale ha superato oggi il consumo di droga per via parenterale come principale fattore di rischio per la trasmissione dell’AIDS in Europa. Ciò può essere attribuito all’accresciuta disponibilità della terapia antiretrovirale altamente efficace (HAART) a partire dal 1996, all’aumentata reperibilità di servizi terapeutici e di riduzione dei danni e alla diminuzione del numero di consumatori di droga per via parenterale nella maggior parte dei paesi colpiti. Le stime messe a disposizione dall’OMS suggeriscono che nella maggior parte degli Stati europei ha accesso alla terapia HAART più del 75% delle persone che ne hanno bisogno. La copertura, tuttavia, è considerata scarsa in alcuni paesi baltici, con un conseguente probabile aumento del numero di nuovi casi di AIDS tra i tossicodipendenti che si iniettano la droga, perlomeno in alcuni paesi di questa regione. Ci sono stati in passato anche drastici aumenti dei nuovi casi di infezione da HIV in taluni paesi baltici, sia pur contrastati di recente da altrettanti drastici cali, probabilmente dovuti alla saturazione delle popolazioni più a rischio. Inoltre, è presumibile che l’aumento della prestazione di servizi abbia avuto un impatto positivo in alcune zone.
Συνολικά, τα κρούσματα AIDS λόγω ενέσιμης χρήσης ναρκωτικών μειώνονται εδώ και αρκετά χρόνια. Η ετεροφυλοφιλική σεξουαλική επαφή είναι πλέον ο κυριότερος παράγοντας κινδύνου για τη διάδοση του AIDS στην Ευρώπη. Αυτό ενδέχεται να οφείλεται στην αυξανόμενη διαθεσιμότητα υψηλής δραστικότητας αντιρετροϊκής θεραπείας (HAART) από το 1996, στην αύξηση των θεραπευτικών υπηρεσιών και των υπηρεσιών για τη μείωση των επιβλαβών συνεπειών, καθώς και στον μειούμενο αριθμό των χρηστών ενέσιμων ναρκωτικών στις περισσότερες χώρες. Εκτιμήσεις της ΠΟΥ δείχνουν ότι στις περισσότερες ευρωπαϊκές χώρες ποσοστό μεγαλύτερο του 75 % εκείνων που έχουν ανάγκη HAART έχει πρόσβαση σε αυτή. Ωστόσο, η κάλυψη εκτιμάται ότι είναι μικρή στις χώρες της Βαλτικής, και αυτό μπορεί να αντικατοπτρίζεται στην αύξηση των νέων κρουσμάτων AIDS μεταξύ των χρηστών ενέσιμων ναρκωτικών τουλάχιστον σε ορισμένες χώρες της περιοχής. Κάποια στιγμή παρατηρήθηκε επίσης δραματική αύξηση νέων κρουσμάτων μόλυνσης από τον ιό HIV σε ορισμένες χώρες της Βαλτικής, αλλά πρόσφατα τα σχετικά ποσοστά παρουσίασαν εξίσου δραματική μείωση, η οποία πιθανώς οφείλεται στον κορεσμό των πληθυσμών υψηλού κινδύνου. Επιπλέον, κατά μία άποψη, η αύξηση των παρεχόμενων υπηρεσιών μπορεί να είχε αντίκτυπο σε ορισμένες περιοχές.
Over het algemeen vertoont de incidentie van aids als gevolg van injecterend drugsgebruik al enige tijd een daling. Heteroseksueel contact heeft in Europa nu de plaats van drugsinjectie overgenomen als belangrijkste risicofactor voor de ontwikkeling van aids. De daling is mogelijk te danken aan de toenemende beschikbaarheid van de sterk actieve antiretrovirale therapie (HAART) sinds 1996, de uitbreiding van het behandelaanbod en van schadebeperkende diensten en de afname van het aantal injecterende drugsgebruikers in de meeste landen. Volgens schattingen van de Wereldgezondheidsorganisatie heeft in de meeste landen in Europa meer dan 75% van de mensen die HAART nodig hebben, toegang tot deze therapie. Daarentegen is de dekking in enkele Baltische landen naar schatting laag, hetgeen een verklaring kan zijn voor het toegenomen aantal nieuwe aidsgevallen onder drugsspuiters in ten minste enkele landen in deze regio. Ook het aantal nieuwe hiv-infecties liet daar in het verleden een zeer sterke stijging zien, maar sinds kort neemt dit aantal weer even sterk af, waarschijnlijk doordat het plafond is bereikt voor de populaties die het grootste risico lopen. Daarnaast is het niet onwaarschijnlijk dat in sommige landen het effect van een verhoogd dienstenaanbod merkbaar is.
Obecně platí, že výskyt AIDS v důsledku nitrožilního užívání drog již po nějakou dobu klesá. Heterosexuální kontakt nyní předstihl nitrožilní užívání drog jako nejrizikovější faktor šíření AIDS v Evropě. Může to být dáno rostoucí dostupností vysoce účinné antiretrovirové léčby od roku 1996, rozšiřováním léčby a minimalizace škodlivých účinků drog a klesajícím počtem injekčních uživatelů drog ve většině postižených zemí. Odhady Světové zdravotnické organizace svědčí o tom, že ve většině evropských zemí má přístup k vysoce účinné antiretrovirové léčbě 75 % osob, které ji potřebují. Odhaduje se však, že její rozšíření je v řadě pobaltských zemí nedostatečné , což se pravděpodobně odráží v nárůstu nových případů AIDS u injekčních uživatelů drog, minimálně v některých zemích regionu. Kdysi počet osob nově infikovaných HIV v některých pobaltských zemích dramaticky vrostl, ale v poslední době stejně dramaticky poklesl, což je pravděpodobně způsobeno saturací nejvíce ohrožených populací. Kromě toho může mít na některé oblasti vliv zvýšení poskytování služeb.
Forekomsten af aids som følge af intravenøs stofbrug har generelt været faldende i nogen tid. Heteroseksuel kontakt har nu overhalet intravenøs stofbrug som den højeste risikofaktor for udvikling af aids i Europa. Dette kan tilskrives den øgede adgang til højaktiv antiretroviral behandling (HAART) siden 1996, den øgede behandlings- og skadesreduktionsindsats samt faldet i antallet af intravenøse stofbrugere i de lande, hvor udbredelsen er størst. Det fremgår af skøn fra WHO, at i de fleste europæiske lande har over 75 % af de personer, der har behov for HAART, adgang hertil. Dækningsgraden vurderes imidlertid som ringe i en række baltiske lande, og dette kan afspejles i en stigning i antallet af nye aids-tilfælde blandt intravenøse stofbrugere i det mindste i nogle lande i dette område. På et tidspunkt steg antallet af nye tilfælde af hiv-infektion også drastisk i en række baltiske lande, men nylige tal er faldet lige så drastisk, formentlig på grund af, at forekomsten har nået et mætningspunkt i højrisikogrupperne; desuden kan en udvidelse af tilbuddene have en virkning på nogle områder.
Üldiselt on uimastisüstimisest põhjustatud AIDSi haigestumiste arv mõnda aega vähenenud. Heteroseksuaalne kontakt kujutab nüüd uimastite süstimise asemel AIDSi levikul kõige kõrgemat riskifaktorit Euroopas. Haigestumuse vähenemine võib tuleneda aktiivse retroviirusevastase ravi paremast kättesaadavusest alates 1996. aastast, raviteenuste ja kahjude vähendamise teenuste laienemisest ja uimastisüstijate arvu vähenemisest enamikus riikides, kus nakkus esineb. Maailma Tervishoiuorganisatsiooni andmetel on enamikus Euroopa riikides üle 75% aktiivset retroviirusevastast ravi vajavate inimeste jaoks see ravi kättesaadav. Katvust peetakse siiski väikeseks mitmetes Balti riikides ja see võib kajastuda uimastisüstijate seas uute AIDSi juhtumite arvu suurenemises vähemalt mõnes selle piirkonna riigis. Teatud ajaperioodil suurenes uute HIV-nakkusjuhtumite arv mõnedes Balti riikides märgatavalt, kuid viimased näitajad on sama palju langenud, tõenäoliselt tänu kõige kõrgema riskiga rahvastiku osas piiriarvu saavutamisele; lisaks võib seotud teenuste pakkumise suurenemine olla mõjutanud olukorda mõnedes piirkondades.
Injektiokäytöstä johtuvien aids-tapausten määrä on yleisesti ottaen vähentynyt jo jonkin aikaa. Heteroseksuaalinen seksi on ohittanut huumeiden injektiokäytön aidsin suurimpana riskitekijänä Euroopassa. Tämä saattaa johtua siitä, että erittäin tehokkaan antiretroviraalisen hoidon (HAART) saatavuus on lisääntynyt vuoden 1996 jälkeen, että hoitopalvelut ja haittojen vähentämiseen tähtäävät palvelut ovat lisääntyneet ja että injektiokäyttäjien määrä on vähentynyt useimmissa tästä ongelmasta eniten kärsivissä maissa. WHO:n arviot viittaavat siihen, että useimmissa Euroopan maissa yli 75 prosenttia henkilöistä, jotka tarvitsevat HAART-hoitoa, voivat saada sitä. HAART-hoidon kattavuus arvioidaan kuitenkin heikoksi useissa Baltian maissa, ja tämä saattaa heijastua uusien aids-tapausten määrän kasvuun injektiokäyttäjien keskuudessa ainakin muutamissa kyseisen alueen maista. Myös hiv-tartuntojen määrä lisääntyi aiemmin voimakkaasti joissakin Baltian maissa, mutta määrä on viime aikoina vähentynyt aivan yhtä voimakkaasti, mikä johtuu todennäköisesti siitä, että suurimmassa riskiryhmässä oleva väestö on jo saanut tartunnan, ja kenties – tosin epätodennäköisemmin – myös palvelujen tarjonnan lisääntyminen on saattanut vaikuttaa tilanteeseen joillakin alueilla.
Az AIDS injekciós kábítószer-használat miatti előfordulása összességében egy ideje visszaesést mutat. Ezáltal az AIDS európai terjedésében az injekciós kábítószer-használatot megelőzve a heteroszexuális kapcsolat vált a legfőbb kockázati tényezővé. Ez talán az 1996 óta egyre inkább elérhető, igen aktív antiretrovirális kezelésnek (HAART), a kezelési és ártalomcsökkentési szolgáltatások gyarapodásának, és a leginkább érintett országokban az injekciós kábítószer-használók csökkenő számának tudható be. A WHO becslései alapján a legtöbb európai országban a rászorulók több mint 75 %-a hozzájut a HAART kezeléshez. A becslések szerint ugyanakkor több balti országban gyenge a lefedettség, és valószínűleg ez tükröződik az injekciós kábítószer-használók között újonnan diagnosztizált AIDS-es esetek számának növekedésében, legalábbis néhány országban e térségen belül. Az új HIV-fertőzések arányai egy időben drámaian megnőttek a balti országokban, de a legutóbbi arányok ugyanennyire drámai visszaesést mutattak, valószínűleg a legnagyobb kockázatnak kitett népesség telítődése következtében; emellett néhány területen a szolgáltatások nagyobb területi lefedettségének is lehetett némi hatása, bár ez vitatott.
Zasadniczo liczba przypadków zachorowań na AIDS spowodowanych podawaniem narkotyków przez iniekcję spada od pewnego czasu. Kontakty heteroseksualne zajęły obecnie miejsce zajmowane dotychczas przez iniekcje narkotyków jako czynnik najwyższego zagrożenia AIDS w Europie. Można to przypisać rosnącej od 1996 roku dostępności wysoce aktywnej terapii antyretrowirusowej (HAART), rozwojowi usług terapeutycznych i redukujących szkody oraz malejącej liczbie osób zażywających narkotyki dożylnie w krajach najbardziej dotkniętych tym problemem. Dane szacunkowe Światowej Organizacji Zdrowia (WHO) sugerują, że w większości krajów europejskich ponad 75% osób wymagających terapii HAART ma do niej dostęp. Szacuje się jednak, że zasięg terapii jest niewielki w kilku państwach nadbałtyckich, co może mieć odbicie we wzroście nowych zachorowań na AIDS wśród osób zażywających narkotyki dożylnie w przynajmniej kilku krajach tego obszaru geograficznego. Przez pewien czas wskaźniki nowych zachorowań na AIDS również rosły w zastraszającym tempie w niektórych krajach nadbałtyckich, jednak ostatnie dane wykazują równie znaczący spadek, prawdopodobnie z powodu nasycenia najbardziej zagrożonych populacji. Ponadto niewykluczone jest, że w niektórych miejscach udział w tym spadku miał rozwój świadczonych usług.
Pe ansamblu, incidenţa SIDA provocată de injectarea drogurilor este de mai mult timp în scădere. Contactele heterosexuale au depăşit în prezent consumul de droguri prin injectare, devenind cel mai important factor de risc pentru dezvoltarea SIDA în Europa. Această situaţie ar putea fi atribuită disponibilităţii din ce în ce mai mari a terapiei antiretrovirale extrem de active (HAART) începând din 1996, dezvoltării serviciilor de tratament şi a celor destinate reducerii consecinţelor negative ale consumului de droguri şi scăderii numărului de consumatori prin injectare în majoritatea ţărilor afectate. Estimările OMS sugerează că, în majoritatea ţărilor europene, peste 75 % dintre persoanele care au nevoie de HAART au acces la aceasta. Cu toate acestea, se estimează că acoperirea este insuficientă în mai multe ţări baltice, fapt care ar putea fi reflectat şi de creşterea numărului de cazuri noi de SIDA în rândul consumatorilor de droguri prin injectare cel puţin în unele ţări din această zonă. A existat o perioadă în care rata cazurilor noi de infecţie cu virusul HIV a crescut de asemenea dramatic în unele ţări baltice, dar ratele recente au scăzut la fel de dramatic, probabil din cauză că populaţia cea mai expusă riscului a ajuns la saturaţie; în plus, deşi acest lucru este discutabil, este posibil ca şi dezvoltarea furnizării de servicii să fi avut un efect în anumite zone.
Od určitého času celkovo klesá výskyt AIDS v dôsledku injekčného užívania drog. Heterosexuálny styk predstihol injekčné užívanie drog ako najrizikovejší faktor šírenia AIDS v Európe. Pripísať to možno zlepšujúcej sa dostupnosti vysoko aktívnej antiretrovírusovej liečby (HAART) od roku 1996, rozširovaniu liečebných služieb a služieb v oblasti harm reduction ako aj klesajúcim počtom injekčných užívateľov drog vo väčšine dotknutých krajín. Podľa odhadov SZO má vo väčšine európskych krajín prístup k liečbe HAART vyše 75 % osôb, ktoré ju potrebujú. Odhaduje sa však biedne pokrytie vo viacerých pobaltských krajinách a to sa pravdepodobne prejavuje vo zvýšenom počte nových prípadov AIDS medzi injekčnými užívateľmi drog, prinajmenšom v niektorých krajinách tejto oblasti. V niektorých pobaltských krajinách odrazu dramaticky vzrástli aj podiely nových prípadov nákazy HIV, ale najnovšie rovnako dramaticky tieto podiely klesli, pravdepodobne v dôsledku nasýtenia v najrizikovejších populáciách; okrem toho má možno v niektorých oblastiach účinok rozšírenie poskytovaných služieb.
Na splošno pojav aidsa zaradi vbrizgavanja drog že nekaj časa upada. Heteroseksualni spolni odnos je sedaj kot največji dejavnik tveganja za razvoj aidsa v Evropi prehitel uživanjem drog z vbrizgavanjem. To lahko pripišemo vedno večji razpoložljivosti izredno učinkovite protiretrovirusne terapije (highly active antiretroviral therapy, HAART) od leta 1996 naprej, povečanju zdravstvenih storitev in storitev za zmanjšanje škode ter zmanjšanju števila injicirajočih uživalcev drog v najbolj okuženih državah. Ocene Svetovne zdravstvene organizacije kažejo, da ima v večini evropskih držav več kot 75 % vseh ljudi, ki potrebujejo terapijo HAART, dostop do nje. Vendar se ocenjuje, da je pokritost slaba v številnih baltskih državah, to pa se lahko odraža v povečanju novih primerov aidsa med injicirajočimi uživalci drog v vsaj nekaterih državah na tem območju. Nekoč so stopnje novih okužb z virusom HIV tudi močno naraščale v nekaterih baltskih državah, vendar pa so nedavne stopnje prav tako močno padle, verjetno zaradi zasičenosti najbolj ogroženih prebivalcev; poleg tega naj bi povečanje zagotavljanja storitev vplivalo na nekatera območja.
Aids-incidensen till följd av injektionsmissbruk har totalt sett varit på nedgång en längre tid. Heterosexuella kontakter har nu gått förbi injektionsmissbruk som den största riskfaktorn för utveckling av aids i Europa. Detta kan bero på att tillgången till högaktiv antiretroviral terapi (ART) har ökat sedan 1996, att behandlingsinsatserna och insatserna för att minska skadeverkningarna har ökat och att antalet injektionsmissbrukare har minskat i de mest drabbade länderna. Beräkningar från Världshälsoorganisationen (WHO) tyder på att i de flesta europeiska länder har mer än 75 % av dem som behöver ART också tillgång till det. I flera av de baltiska staterna uppskattas täckningen dock vara undermålig, vilket kan vara orsaken till att antalet nya aidsfall bland injektionsmissbrukare har ökat i åtminstone några av dessa länder. Tidigare ökade också antalet nya hiv-fall dramatiskt i vissa av baltstaterna, men på senare tid har det skett en lika dramatisk nedgång, förmodligen på grund av en mättnad bland de största riskgrupperna. Det ökade vårdutbudet har förmodligen också spelat en roll i vissa områden.