|
In view of the problems encountered by Denmark in ratifying the Maastricht Treaty in 1992 and by Ireland in ratifying the Treaty of Nice in 2001, the Convention discussed the possibility of the Constitution entering into force if several Member States did not ratify the constitutional treaty.
|
|
Suite aux problèmes rencontrés avec la ratification du traité de Maastricht en 1992 par le Danemark et du traité de Nice en 2001 par l'Irlande, la Convention a débattu la possibilité d'une entrée en vigueur de la Constitution au cas où quelques États membres n'auraient pas ratifié le traité constitutionnel. Plusieurs conventionnels ont proposé que la Constitution puisse entrer en vigueur pour les États membres qui l'auront ratifiée, si un seuil minimum d'États a été atteint, par exemple les trois quarts comme le propose la Commission. Pour les autres États qui n'auraient éventuellement pas ratifié la Constitution, un statut particulier pourrait être négocié, assurant leurs droits acquis.
|
|
Aufgrund der Probleme, die 1992 bei der Ratifikation des Vertrags von Maastricht durch Dänemark und 2001 bei der Ratifikation des Vertrags von Nizza durch Irland auftraten, hat der Konvent die Möglichkeit eines Inkrafttretens der Verfassung für den Fall erörtert, dass einige Mitgliedstaaten den Verfassungsvertrag nicht ratifizieren. Mehrere Mitglieder des Konvents schlugen vor, die Verfassung in den Mitgliedstaaten, die sie ratifiziert haben, in Kraft zu setzen, wenn eine Mindestzahl von Staaten erreicht wurde, beispielsweise drei Viertel der Staaten, wie von der Kommission vorgeschlagen. Für die übrigen Staaten, welche die Verfassung unter Umständen nicht ratifiziert haben, könnte ein besonderes Statut ausgehandelt werden, das ihre erworbenen Rechte sichert.
|
|
A raíz de los problemas que plantearon la ratificación del Tratado de Maastricht en 1992 en Dinamarca y el Tratado de Niza en 2001 en Irlanda, la Convención discutió la posibilidad de que la Constitución entrara en vigor aun cuando algunos Estados miembros no hubieran ratificado el Tratado Constitucional. Varios Miembros de la Convención propusieron que la Constitución pudiera entrar en vigor en los Estados miembros que la hubieran ratificado si se alcanzaba un umbral mínimo de Estados, por ejemplo tres cuartas partes, tal como propone la Comisión. Para los Estados que no ratifiquen la Constitución, podría negociarse un estatuto especial que garantice sus derechos adquiridos.
|
|
In seguito ai problemi posti alla ratifica del trattato di Maastricht nel 1992 dalla Danimarca e del trattato di Nizza nel 2001 dall'Irlanda, la Convenzione ha discusso la possibilità di un'entrata in vigore della Costituzione nel caso in cui alcuni Stati membri non abbiano ratificato il trattato costituzionale. Numerosi membri della Convenzione hanno proposto l'entrata in vigore della Costituzione per gli Stati membri che l'abbiano ratificata, purché venga raggiunta una soglia minima di Stati, ad esempio i tre quarti, come proposto dalla Commissione. Per gli altri Stati che eventualmente non avessero ratificato la Costituzione, potrebbe essere negoziato uno statuto particolare, che garantisca i loro diritti acquisiti.
|
|
Na sequência dos problemas surgidos com a ratificação do Tratado de Maastricht em 1992 pela Dinamarca e do Tratado de Nice em 2001 pela Irlanda, a Convenção debateu a eventual entrada em vigor da Constituição no caso de alguns Estados-Membros não ratificarem o tratado constitucional. Vários Membros da Convenção propuseram que a Constituição possa entrar em vigor nos Estados-Membros que a ratifiquem, desde que seja atingido um limiar mínimo de Estados (por exemplo três quartos), como proposto pela Comissão. Em relação aos outros Estados que eventualmente não ratifiquem a Constituição, poderia ser negociado um estatuto especial tendente a garantir os seus direitos adquiridos.
|
|
Gezien de moeilijkheden met de bekrachtiging van het Verdrag van Maastricht door Denemarken in 1992 en van het Verdrag van Nice door Ierland in 2001, heeft de Conventie de mogelijkheid besproken om de Grondwet in werking te laten treden wanneer enkele lidstaten het ontwerp-Verdrag niet zouden hebben bekrachtigd. Verscheidene leden van de Conventie hebben voorgesteld de Grondwet in werking te laten treden voor de landen die haar hebben bekrachtigd wanneer een minimum aantal is bereikt, bijvoorbeeld driekwart van de lidstaten, zoals de Commissie voorstelt. Voor de andere staten die de Grondwet eventueel niet hebben bekrachtigd, zou een bijzonder statuut moeten worden opgesteld dat hun rechten waarborgt.
|
|
I lyset af problemerne med Danmarks ratifikation af Maastricht-traktaten i 1992 og Irlands ratifikation af Nice-traktaten i 2001 drøftede konventet, om forfatningen skulle kunne træde i kraft, hvis nogen af medlemsstaterne ikke ratificerede forfatningstraktaten. Flere konventdeltagere foreslog, at forfatningen skulle kunne træde i kraft for de medlemsstater, der havde ratificeret den, hvis en minimumstærskel på et vist antal af stater er nået, f.eks. tre fjerdedele som foreslået af Kommissionen. For de øvrige stater, der eventuelt ikke havde ratificeret forfatningen, kunne man forhandle sig frem til en særlig status, der garanterer deres velerhvervede rettigheder.
|
|
Ottaen huomioon, että Tanskalla oli vaikeuksia ratifioida Maastrichtin sopimus vuonna 1992 ja Irlannilla Nizzan sopimus vuonna 2001, valmistelukunta tutki mahdollisuutta, voisiko perustuslaki tulla voimaan siinä tapauksessa, että joku (jotkut) jäsenvaltio(t) ei(vät) olisi ratifioineet siitä tehtyä sopimusta. Useat valmistelukunnan jäsenet ehdottivat, että perustuslaki voisi tulla voimaan niissä jäsenvaltioissa, jotka olisivat sen ratifioineet, jos näiden määrä ylittäisi tietyn vähimmäismäärän, esimerkiksi kolme neljäsosaa jäsenvaltioista, kuten komissio on ehdottanut. Niille jäsenvaltioille, jotka eivät mahdollisesti olisi ratifioineet perustuslakia, voitaisiin hyväksyä erityisasema, jolla varmistettaisiin niille kuuluvat oikeudet.
|
|
På grund av de problem som uppstod vid Danmarks ratificering av Maastrichtfördraget år 1992 och Irlands ratificering av Nicefördraget år 2001 har konventet diskuterat möjligheten att konstitutionen ska kunna träda i kraft även om en del medlemsstater inte ratificerat fördraget om konstitution. Flera konventsledamöter har föreslagit att konstitutionen ska kunna träda i kraft för de medlemsstater som ratificerat den, om ett minimiantal av medlemsstater uppnåtts, t.ex. tre fjärdedelar, som kommissionen föreslår. För de andra stater som eventuellt inte ratificerat konstitutionen kunde en särskild stadga förhandlas fram för att garantera deras förvärvade rättigheter.
|