gaua – Traduction – Dictionnaire Keybot

Spacer TTN Translation Network TTN TTN Login Deutsch English Spacer Help
Langues sources Langues cibles
Keybot 9 Résultats  www.xperimania.net
  Pagalbiniai klausimai  
• Ar jaučiate skirtumus?
• Are there any differences?
• Y a-t-il des différences ?
• Gibt es Unterschiede?
• ¿Hay alguna diferencia?
• Ci sono differenze?
• Há qualquer diferença?
• Υπάρχουν διαφορές;
• Zijn er verschillen?
• Има ли някакви разлики?
• Existují mezi lžičkami nějaké rozdíly?
• Er der mange forskelle?
• Kas märkate erinevusi?
• Huomaatteko eroja?
• Észlelsz valami különbséget?
Czy istnieją jakieś różnice?
• Simţiţi vreo diferenţă?
• Spozorovali ste nejaké rozdiely?
• Ali opaziš kakšno razliko?
• Är det några skillnader?
• Vai ir kāda atšķirība?
• Hemm xi differenzi?
  Chemija ir aplinka  
Klimato kaita, atliekų tvarkymas, perdirbimas, energijos efektyvumas yra tik keletas šių problemų pavyzdžių. Be chemikų pagalbos mes tikriausiai niekada nesuprastume šių problemų. Alternatyvių sprendimų paieškose jau yra padaryti ir toliau daromi ryškūs poslinkiai.
A investigação nas ciências biológicas e na química tem revelado que os processos industriais na química e na petroquímica podem ter um papel no desenvolvimento de soluções para os problemas ambientais como a alteração climática, a gestão dos resíduos, a reciclagem, a eficiência energética – apenas para nomear alguns. Não poderíamos compreender verdadeiramente estes problemas sem os químicos. Tem havido profundas alterações, e ainda continuam a ser realizadas, no sentido de serem encontradas soluções alternativas.
Η έρευνα στις επιστήμες της βιολογίας και της χημείας αποκάλυψε πως η βιομηχανική επεξεργασία στη χημεία και την πετροχημεία μπορούσε να παίξει ένα ρόλο στη διαμόρφωση λύσεων για τα περιβαλλοντικά προβλήματα όπως για παράδειγμα κλιματικές αλλαγές, διαχείριση απορριμμάτων, ανακύκλωση και ενεργειακή αποδοτικότητα. Χωρίς τους χημικούς ίσως να μην είχαμε αντιληφθεί ποτέ αυτά τα προβλήματα. Οι ριζικές αλλαγές που έχουν γίνει – και που γίνονται ακόμα – προσφέρουν εναλλακτικές λύσεις.
Onderzoek in biologische wetenschappen en chemie heeft laten zien dat de petrochemie een rol kan spelen bij de ontwikkeling van oplossingen voor milieuproblemen als klimaatverandering, afvalbeheer, recyclen, energie-efficiëntie – om er maar een paar te noemen. Zonder chemici zouden we misschien wel nooit deze problemen echt hebben kunnen begrijpen. Er zijn grondige veranderingen tot stand gebracht – en dat gebeurt nog steeds – om alternatieve oplossingen te bieden.
Проучванията на биологичните науки и химията разкриха, че индустриалните процеси в химията и нефтохимията биха могли да изиграят важна роля за климатичните промени, обработката на отпадъци, рециклирането, енергийната ефективност – и това са само някои от проблемите. Без химиците ние никога не бихме разбрали истински тези въпроси. Бяха направени - и продължават да се правят фундаментални промени, които целят да бъдат намерени алтернативни решения на тези важни проблеми.
Výzkum v oblasti biologických věd a chemie odhalil, že průmyslové postupy v chemii a petrochemii mohou sehrát významnou roli při hledání způsobů, jak řešit nejrůznější problémy životního prostředí - jako příklad zmiňme alespoň klimatické změny, problémy se zpracováním odpadu, recyklaci či hospodárné zacházení s energií. Bez chemiků bychom možná těmto problémům nikdy zcela neporozuměli. Při hledání alternativních způsobů jejich řešení již došlo k některým zásadním změnám, jiné stále probíhají.
Forskning i bio-videnskab og kemi har afsløret, at industrielle processer i kemi og petrokemi kan spille en stor rolle i udviklingen af løsninger på miljøproblemer som klimaaforandring, affaldshåndtering, genbrug, energibesparelser - for at nævne nogle få områder. Uden kemikere havde vi måske aldrig rigtig forstået disse problemer. Store ændringer er blevet foretaget - og er stadig igang - for at skaffe alternative løsninger.
Teadus- ja uurimistöö tulemusena bioloogias ja keemias on jõutud järeldusele, et tööstuslikud protsessid keemias ning petrokeemias võivad mängida olulist rolli, leidmaks muuhulgas lahendusi sellistele keskkonnaprobleemidele nagu kliimamuutus, jäätmekäitlus, ringlussevõtt ja energiatõhusus. Ilma keemikuteta poleks me neid probleeme võib-olla kunagi tuvastanudki. Tehtud on suuri muudatusi ning leitud alternatiivseid lahendusi, millele tuleb veel lisa.
Biologian ja kemian tutkimus on tuonut ilmi, että kemian ja petrokemian teolliset prosessit voivat auttaa kehittämään ratkaisuja ympäristökysymyksiin kuten ilmastonmuutos, jätteenkäsittely, kierrätys, energiataloudellisuus, ja monet muut. Ilman kemistejä emme ehkä olisi koskaan kunnolla ymmärtäneet näitä ongelmia. Vaihtoehtoisten ratkaisujen löytämiseksi on tehty ja tehdään yhä perustavia muutoksia .
Biológiai és kémiai kutatások rávilágítottak arra, hogy a kémiai és petrolkémiai ipari folyamatok megoldással szolgálhatnak az olyan környezeti problémákra, mint pl. a klímaváltozás, hulladék, újrahasznosítás és energiahatékonyság. Kémikusok nélkül soha nem érthettük volna meg igazán ezeket a problémákat. Alapvető változások mentek végbe és történnek ma is az alternatív megoldások kivitelezésében.
Cercetările din domeniile biologiei şi chimiei au arătat că procesele industriale chimice şi petrochimice pot juca un rol în soluţionarea unor probleme de mediu precum modificările climatice, managementul deşeurilor, reciclare, eficienţă energetică, ca să amintim doar câteva. Fără ajutorul chimiştilor nu am fi reuşit niciodată să înţelegem aceste probleme. În vederea găsirii unor soluţii alternative, au fost făcute şi se fac în continuare schimbări profunde.
Výskum vo vedných odboroch akými je biológia a chémia viedol k zisteniu, že priemyselné procesy v chémii a petrochémii by mohli zohrať svoju úlohu pri hľadaní riešení takých environmentálnych otázok, akými sú z pomedzi mnohých napríklad klimatické zmeny, spracovanie odpadu, recyklácia a energetická účinnosť. Bez chemikov by sme asi nikdy skutočne nepochopili tieto problémy. Nastali hlboké zmeny a ešte stále prebiehajú a ich cieľom je nájsť nové alternatívne riešenia.
Raziskave na področju biologije in kemije so pokazale, da bi lahko industrijski postopki na področju kemije in petrokemije igrali pomembno vlogo pri razvoju rešitev za okoljske probleme, kot so podnebne spremembe, upravljanje z odpadki, recikliranje, energijska učinkovitost in številni drugi. Brez kemikov morda nikoli sploh ne bi zares razumeli teh problemov. Zato so se in se še vedno uvajajo korenite spremembe, ki bi zagotovile alternativne rešitve.
Forskning inom biologiska vetenskaper och kemi har visat att industriella processer i kemi och petrokemi kan bidra till att utveckla lösningar på miljöproblem så som klimatförändring, sophantering, återvinning, energieffektivitet – bara för att nämna några få. Utan kemister hade vi kanske aldrig riktigt förstått de här problemen. Grundliga förändringar har gjorts – och görs fortfarande – för att komma med alternativa lösningar.
Pētījumi bioloģiskajās zinātnēs un ķīmijā ir atklājuši, ka industriālie procesi ķīmijā un petroķīmijā varētu ieņemt svarīgu vietu attīstības risinājumos vides problēmām tādām kā klimata izmaiņa, atkritumu pārzināšana, apstrāde, enerģijas efektivitāte - tikai daži, kurus var nosaukt. Bez ķīmiķiem mēz iespējams nekad neizprastu šīs problēmas. Ir veiktas pamatīgas izmaiņa - un joprojām tiek veiktas - lai nodrošinātu alternatīvus risinājumus.
Ir-riċerka fix-xjenzi bijoloġiċi u l-kimika uriet li l-proċessi industrijali fil-kimika u l-petrokimika seta’ jkollhom rwol fl-iżvilupp ta’ soluzzjonijiet għall-problemi ambjentali bħalma huma l-bidla fil-klima, l-immaniġġjar ta’ l-iskart, ir-riċiklaġġ, l-effiċjenza fl-enerġija – u dawn huma ftit eżempji biss. Mingħajr il-kimiki, jista’ jkun li aħna qatt ma konna nistgħu nifhmu dawn il-problemi. Saru bidliet kbar – u għadhom qed isiru – biex jiġu pprovduti soluzzjonijiet alternattivi.
  Dalyvaukite  
Jeigu norite atsiųsti savo darbą, jums reikės nuosekliai įvykdyti keletą reikalavimų. Šis konkursas jau baigėsi. „Xperimania” tęsia šią veiklą, bet tai bus nekonkursinė mokyklinė veikla.
O concurso relacionado com esta actividade já terminou. Em Xperimania, esta actividade educativa continua mas não como concurso.
Για να προσθέσετε τη συμμετοχή σας σε αυτή τη δραστηριότητα, πρέπει να ακολουθήσετε τα βήματα. Ο διαγωνισμός που συνδέεται με αυτή τη δραστηριότητα έχει λήξει. ΣτοXperimania, αυτή η δραστηριότητα συνεχίζεται σαν σχολική δραστηριότητα και δεν συνδέεται με κάποιο διαγωνισμό.
Om uw bijdrage aan deze activiteit toe te voegen moet u de stappen volgen. Het competitiegedeelte van deze activiteit is nu gesloten. In Xperimania gaat deze activiteit verder als een niet-competitieve schoolactiviteit.
За да добавите своя творба в тази дейност, следвайте стъпките. Състезателната част на на тази дейност приключи. В Xperimania тя продължава като извънсъстезателна.
Chcete-li vložit příspěvek na časovou osu, postupujte podle následujících instrukcí. Aktivita ve své soutěžní podobě již skončila, v rámci programu Xperimania však pokračuje jako nesoutěžní aktivita pro školy.
Konkurrencedelen af denne aktivitet er nu lukket. I Xperimania forsætter denne aktivitet som en skoleaktivitet uden konkurrence.
Oma töö lisamiseks tuleb teil toimida alljärgnevalt. "Valige eksperiment" konkurss on nüüdseks läbi. Sama tegevusega jätkame ka XperimaniaI raames, kuid sel aastal pole tegemist konkursiga.
Az alábbi lépéseket követve csatlakozhatunk a feladathoz, melynek verseny része lezárult. Az Xperimania részeként folytatódik ez a feladatsor, versenyen kívüli iskolai tevékenységként.
Pentru a adăuga contribuţia dumneavoastră la calendar, urmaţi paşii de mai jos. Componenta competiţională a acestei activităţi a luat sfârşit. „Calendarul” va continua şi în cadrul Xperimania, însă nu va mai avea caracter de concurs.
Ak chcete pridať svoj príspevok do časovej línie, postupujte podľa týchto krokov. Táto súťažná aktivita je už uzavretá. Táto aktivita pokračuje v projekte Xperimania, teraz však ako nesúťažná aktivita pre školy.
Svoj prispevek dodate tako, da sledite korakom. Tekmovanje je zaključeno. V okviru projekta Xperimania se ta dejavnost nadaljuje kot netekmovalna dejavnost.
För att lägga till ditt bidrag till den här aktiviteten följer du de här stegen. Tävlingsdelen av den här aktiviteten är nu avslutad. I Xperimania fortsätter den här aktiviteten som en skolaktivitet utom tävlan.
Lai pievienotu savu darbu šai aktivitātei, jums ir jāseko norādijumiem. Konkursa sadaļa šai aktivitātei ir noslēgusies. Projektā Xperimania šī aktivitāte turpināsies kā nekonkurējoša skolas aktivitāte.
Il-parti tal-kompetizzjoni ta’ din l-attività issa hija magħluqa. F’Xperimania, din l-attività tkompli bħala attività fl-iskola mhux kompetittiva.
  Xperimania I eTwinning ...  
„Xperimania” jau išleido „eTwinning” projekto mokymo priemones
Xperimania has published an eTwinning project kit
eTwinning publie un kit de projet sur Xperimania
Xperimania hat einen eTwinning Projektkit veröffentlicht
Xperimania ha publicado un kit de proyecto eTwinning
Xperimania ha pubblicato un kit per un progetto di eTwinning
Xperimania publicou um modelo de projecto eTwinning
Το Xperimania δημοσίευσε ένα πακέτο έργου στο eTwinning
Xperimania heeft een eTwinning-projectpakket gepubliceerd
Експеримания публикува комплект за проект в eTwinning
V rámci projektu Xperimania vyšel eTwinningový projektový balíček
Xperimania har offentliggjort en eTwinning projektpakke
Xperimania tutvustas eTwinning'i projekti komplekti
Xperimania on julkaissut eTwinning-projektipakin
W ramach projektu Xperimania opublikowany został zestaw materiałów do projektu
Xperimania a publicat un kit de proiect eTwinning
Príručka projektu Xperimania na stránke eTwinning
Xperimania je objavila vzorčni primer za projekt eTwinning
Xperimania har publicerat ett nytt projekt-kit för eTwinning
Xperimania publicē eTwinning projekta sagatavi
Xperimania ppubblika l-kit ta’ proġett ta’ l-eTwinning
  Xperimania I eTwinning ...  
„Xperimania” projekto mokymo priemonės jau yra „eTwinning” projekto pirmame puslapyje (www.etwinning.net). Mokymo priemonės yra pilnai paruoštos naudojimui ir smulkiai aprašo veiklų gaires, kurios padės mokytojams organizuoti „Xperimania” veiklas ir dalyvauti įdomiuose konkursuose!
The Xperimania project kit is now available on the eTwinning home page (www.etwinning.net). The ready made project kit provides a step-by-step guide for teachers to conduct Xperimania activities or participate in one of the attractive competitions!
Le kit de projet clés en main Xperimania est maintenant disponible sur le site Web du projet eTwinning (www.etwinning.net). Ce kit constitue un guide détaillé à l’attention des enseignants qui désirent mener des activités Xperimania ou participer à l’un des concours proposés !
Der Xperimania Projektkit ist ab sofort auf der eTwinning Homepage (www.etwinning.net) verfügbar. Der vorgefertigte Projektkit bietet LehrerInnen eine schrittweise Anleitung zur Durchführung von Xperimania Aktivitäten und zur Teilnahme an einem der attraktiven Wettbewerbe!
El kit de proyecto de Xperimania ya está disponible en el portal de eTwinning (www.etwinning.net). El proyecto llave en mano es una guía paso a paso para los profesores que deseen realizar algunas de las actividades de Xperimania o participar en alguno de sus interesantes concursos.
Il kit di progetto elaborato da Xperimania è ora disponibile sulla home page di eTwinning (www.etwinning.net). Il kit di progetto pronto all’uso fornisce una guida passo dopo passo per gli insegnanti al fine condurre le attività di Xperimania o di partecipare ad uno degli affascinanti concorsi!
O modelo de projecto Xperimania está actualmente disponível no portal eTwinning (www.etwinning.net). O modelo de projecto proporciona um guião passo-a-passo para que os professores possam orientar as actividades Xperimania ou participar em algum dos atractivos concursos!
Το πακέτο έργου του Xperimania είναι τώρα διαθέσιμο στην ιστοσελίδα του eTwinning (www.etwinning.net). Το έτοιμο πακέτο έργου παρέχει στους καθηγητές οδηγίες βήμα προς βήμα για να διεξάγουν τις δραστηριότητες του Xperimania ή για να συμμετάσχουν σε έναν από τους δελεαστικούς διαγωνισμούς!
Het projectpakket van Xperimania staat nu op de startpagina van eTwinning (www.etwinning.net). Het kant-en-klare projectpakket biedt leerkrachten een stap-voor-stap-gids om Xperimania-activiteiten uit te voeren of deel te nemen aan een van de aantrekkelijke competities!
Комплектът за проект Експеримания вече е достъпен на началната страница на еТуининг (www.etwinning.net). Готовите продукти в комплекта осигуряват поетапно ръководство за учители, които искат да проведат дейности по проекта в едно от привлекателните състезания!
Balíček věnovaný projektu Xperimania je k dispozici na hlavní stránce aktivity eTwinning (www.etwinning.net). Součástí připraveného balíčku je podrobný návod pro učitele, ve kterém se dozvědí, jak uskutečnit aktivity v rámci projektu Xperimania nebo se zapojit do některé z atraktivních soutěží!
Xperimania-projektpakken er nu tilgængelig på eTwinning hjemmesiden (www.etwinning.net). Den færdigsyede projektpakke giver en trin-for-trin guide til lærere om, hvordan man udfører Xperimania-aktiviteter eller deltager i en af de attraktive konkurrencer!
Xperimania projekti komplekt on nüüd saadaval eTwinning'i kodulehel (www.etwinning.net). Valmis projekti komplekt sisaldab õpetajate juhendit, kus kirjeldatakse sammhaaval, kuidas Xperimania tegevusi läbi viia või osaleda ühel väga atraktiivsetest konkursitest.
Xperimania-projektipakki löytyy eTwinning-sivuilta (www.etwinning.net). Valmis projektipakki kertoo opettajille askel askeleelta, kuinka toteuttaa Xperimania-harjoituksia ja ja osallistua hienoihin kilpailuihin!
Az eTwinning honlapján is olvashatnak az Xperimania projektről (www.etwinning.net), mely lépésről lépésre kalauzolja el a tanárokat az Xperimania tevékenységeiben. Vegyünk részt valamelyik izgalmas versenyben!
Zestaw materiałów, któryy przygotowany został w ramach projektu Xperimania jest teraz także dostępny na stronie projektu (www.etwinning.net). Publikacja zawiera przewodnik dla nauczycieli pokazujący krok po kroku jak należy przeprowdzać ćwiczenia w ramach projektu oraz pokazuje w jaki sposób można wziąć udział w ciekawym konkursie zorganizowanym w ramach projektu!
Kitul de proiect Xperimania este disponibil pe pagina de start a proiectului eTwinning (www.etwinning.net). Acesta oferă cadrelor didactice un ghid detaliat pentru realizarea de activităţi Xperimania sau pentru participarea la concursuri atractive!
Na úvodnej stránke projektu eTwinning sa nachádza príručka k projektu Xperimania (www.etwinning.net). Hotová príručka poskytuje učiteľom detailný návod, pomocou ktorého sa budú môcť zapojiť do aktivít projektu Xperimania alebo do niektorej z jeho zaujímavých súťaží.
Primer projekta Xperimania je na voljo na spletni strani akcije eTwinning (www.etwinning.net) in predstavlja vodnik za učitelje, ki se želijo vključiti v katero izmed dejavnosti v okviru projekta Xperimania ali sodelovati v katerem izmed privlačnih natečajev!
Xperimanias projekt-kit finns nu på Xperimanias hemsida (www.etwinning.net). I det färdiggjorda kitet finns en steg-för-steg guide för lärare om hur man kan genomföra Xperimania-aktivteter eller delta i en av de spännande tävlingarna!
Xperimania projekta sagatave ir tagad pieejama eTwinning mājas lapā (www.etwinning.net). Izveidotā projekta sagatave nodrošina soli-pa-solim ceļvedi skolotājiem, lai veiktu Xperimania aktivitātes vai piedalīties vienā no pievilcīgajiem konkursiem!
Il-kit tal-proġett ta’ Xperimania issa huwa disponibbli fuq il-paġna ewlenija ta’ l-eTwinning (www.etwinning.net). Il-kit tal-proġett li huwa komplut jipprovdi gwida pass pass għall-għalliema li jixtiequ jmexxu attivitajiet ta’ Xperimania jew jieħdu sehem f’waħda mill-kompetizzjonijiet tant attraenti!
  Pokalbis apie madÄ…  
Kitas „Xperimania” pokalbis mokykloms vyks gruodžio mėnesį. Susidomėjusios mokyklos jau gali registruotis el laišku adresuotu xperimania@eun.org. Laiško tema "Xperimania chat".
Η επόμενη συζήτηση της Xperimania για σχολεία θα γίνει το Δεκέμβριο. Τα ενδιαφερόμενα σχολεία μπορούν να δηλώσουν συμμετοχή στέλνοντας email στην xperimania@eun.org με θέμα "Xperimania chat".
De volgende chat-sessie voor scholen van Xperimania vindt in december plaats. Scholen die interesse hebben, kunnen zich al aanmelden door een e-mail te sturen naar xperimania@eun.org met als onderwerp ´Xperimania chat´.
Järgmine Xperimania vestlus koolidele toimub detsembris. Huvitatud koolidel on võimalus juba praegu registreerida, saates meili aadressile xperimania@eun.org. Meili pealkirjaks pange "Xperimania chat".
Naslednji e-klepet projekta Xperimania za šole bo potekal v mesecu decembru. Zainteresirane šole se lahko prijavijo po e-pošti xperimania@eun.org in v polje Zadeva vnesejo "Xperimania chat".
Nākamā Xperimania tērzēšana skolām notiks decembrī. Ieinteresētās skolas var jau tagad reģistrēties sūtot e-pastu uz xperimania@eun.org ar norādi "Xperimania tērzēšana".
  Background  
Įsivaizduokite slidinėjimą. Nors kalnų slidinėjimas į žiemos olimpines žaidynes buvo įtrauktas jau 1936 metais, tikroji jo pradžia yra tik 1948 metai. Įsivaizduokite to meto kalnų slidininko įrangą: slidės buvo pagamintos iš vientiso medienos gabalo, jos buvo papildytos kai kuriomis metalinėmis detalėmis, prie slidžių pritvirtinti sunkūs odiniai batai ir bambukinės slidžių lazdos.
Just think of skiing. Although alpine skiing was first included in the Winter Olympic Games in 1936, it made its real start in 1948. Imagine the equipment of a downhiller at that time: skis made out of a single piece of wood with some metal pieces, heavy leather shoes strapped to the ski and bamboo ski poles. Ever since the evolution of ski equipment has been so big that it is sometimes difficult to keep abreast of the new technology.
Prenons l’exemple du ski. Même si le ski alpin a été élevé au rang de discipline olympique en 1936, c’est en 1948 qu’il a véritablement pris son essor. Imaginez l’équipement d’un skieur de cette époque : des skis composés d’une simple latte de bois et de quelques pièces métalliques, des chaussures en cuir lourdes sanglées aux skis et des bâtons en bambou. Depuis cette époque, l’équipement de ski a tellement évolué qu’il est parfois difficile de suivre les progrès faits avec les nouvelles technologies.
Denken Sie nur mal an den Skilauf. Obwohl der alpine Skilauf bereits in die Olympischen Winterspiele 1936 aufgenommen wurde, hatte er seinen Durchbruch erst 1948. Stellen Sie sich die Ausrüstung eines Abfahrers dieser Zeit vor: Skier, die aus einem einzigen Stück Holz gefertigt wurden und nur wenige Metallteile hatten, schwere Lederschuhe, die an den Skiern festgemacht wurden und Stöcke aus Bambus. Die Entwicklung der Skiausrüstung ist seit dieser Zeit so rasant verlaufen, dass man nur mit Mühe Übersicht über die neuen Technologien behalten kann.
Pensemos sólo en el esquí. Aunque el esquí alpino ya estuvo presente en los Juegos Olímpicos de invierno de 1936, su verdadero comienzo fue en 1948. Imagínese el equipo de un esquiador de descenso en esa época: unas tablas de madera con alguna pieza de metal, botas de cuero muy pesadas atadas con cuerdas al esquí y palos de bambú. Desde entonces, la evolución del equipo de esquiar ha sido de tal calibre, que es difícil mantenerse al corriente de toda la nueva tecnología.
Pesante soltanto allo sci. Sebbene lo sci alpino sia stato incluso per la prima volta nel Giochi Olimpici Invernali nel 1936, ha avuto il debutto effettivo solo nel 1948. Immaginate l'attrezzatura di un discesista a quel tempo: gli sci erano fatti da un unico pezzo di legno con alcuni elementi in metallo, scarponi di pelle pesanti legati allo sci e racchette di bamboo. Da allora l'evoluzione dell'attrezzatura per lo sci è stata così enorme che a volte è difficile stare al passo con la nuova tecnologia.
Pensa apenas no esqui. Embora o esqui alpino fosse primeiramente incluído nos Jogos Olímpicos de 1936, apenas fez o seu verdadeiro início em 1948. Imagina o equipamento de um esquiador naquela altura: os esquis feitos de uma simples tábua com algumas peças de metal, sapatos pesados de cabedal atados com uma correia ao esqui e bastões de esqui em bambu. Desde então, a evolução do vestuário para esqui tem sido de tal maneira grande, que se torna por vezes difícil manter-se actualizado com a nova tecnologia.
Σκεφτείτε το σκι. Αν και συμπεριλήφθηκε για πρώτη φορά στους Ολυμπιακούς Αγώνες το 1936, το αληθινό ξεκίνημά του έγινε το 1948. Σκεφτείτε τον εξοπλισμό ενός σκιέρ της εποχής εκείνης: τα σκι ήταν φτιαγμένα από μονοκόμματο ξύλο με μερικά μεταλλικά κομμάτια, τα βαριά δερμάτινα πέδιλα ήταν δεμένα στα σκι και τα μπαστούνια ήταν από μπαμπού. Από τότε, η πρόοδος στον εξοπλισμό του σκι είναι τόσο μεγάλη που κάποιες φορές είναι δύσκολο να συμβαδίσει με τη νέα τεχνολογία.
Denk maar eens aan skiën. Hoewel alpineskiën voor het eerst in de Olympische Winterspelen van 1936 was opgenomen, maakte het zijn echte start in 1948. Stel je de uitrusting eens voor van een afdaler in die tijd: ski’s gemaakt uit één stuk hout met wat metalen onderdelen, zware leren schoenen aan de ski vastgegespt, en bamboe skistokken. Sinds die tijd is de evolutie van ski-uitrusting zo enorm dat het soms moeilijk is de nieuwe technologie bij te houden.
Само си представете карането на ски. Въпреки че алпийската ски дисциплина за първи път е била включена в Зимните Олимпийски игри през 1936, тя започва своето истинско начало едва през 1948. Представете си каква е била скиорската екипировка по това време: ски – направени от една дървена дъска и няколко метални частици; тежки кожени обувки, захванати за ските и бамбукови щеки. Оттогава развитието на ски екипировката е напреднало толкова много, че понякога се оказва трудно да си в течение с последните технологии.
Podívejme se třeba na lyžování. Ačkoli se alpské discipliny poprvé objevily na zimních olympijských hrách v roce 1936, vážně můžeme o jejich historii mluvit až od roku 1948. Jak vypadalo v té době vybavení sjezdaře? Lyže měl vyrobeny z jednoho kusu dřeva, některé jejich části byly kovové. K lyžím si pásy připevnil těžké kožené boty a do rukou uchopil bambusové hůlky. Lyžařská výstroj se však od té doby změnila k nepoznání a dnes je velmi těžké sledovat nejnovější informace o používaných technologiích.
Bare tænk på skiløb. Selvom alpint skiløb kom på de olympiske program ved Vinter OL i 1936 startede det først rigtigt i 1948. Forestil dig en styrtløbers udstyr dengang: ski lavet ud af en enkelt stykke træ med nogle metal stykker, tunge lædersko spændt på skiene og skistave af bambus. Lige siden har udviklingen af skiudstyr gået så stærkt, at det kan være svært at være på forkant med den nye teknologi.
Mõelge näiteks suusatamisele. Kuigi mäesuusatamine oli olümpiamängude kavas esmakordselt juba 1936. a taliolümpiamängudel, muutus ala tõeliselt populaarseks alles 1948. aastal. Kujutage ette, milline nägi välja tolleaegse mäesuusataja varustus: ühest puutükist valmistatud suusad mõnede metallosadega, rasked suuskade külge kinnitatud saapad ning bambusest suusakepid. Võrreldes oma algusaegadega on suusavarustus nii kõvasti edasi arenenud, et vahel on uusima tehnoloogiaga kursis püsimine isegi keeruline.
Ajatellaanpa laskettelua. Vaikka alppihiihto otettiin talviolympialaisiin vuonna 1936, kunnolla se pääsi alkuun vuonna 1948. Kuvittele sen ajan laskettelijan varusteita: sukset olivat umpipuuta ja metallia, painavat nahkakengät sidottiin suksiin remmeillä, ja sauvat olivat bambua. Sen jälkeen on lasketteluvarusteiden kehitys ollut niin huimaa, että siinä on vaikeaa pysyä mukana.
Gondoljunk csak a síelésre. Habár az első alpesi síelésre az 1936-os téli olimpiai játékok során került sor, igazából 1948-ban született meg ez a sportág. Képzeljük el milyen is lehetett akkoriban egy hegyről lesikló felszerelése: néhány fémdarabbal a faléchez csatolt nehéz bőrcipők bambusznád síbotokkal. Azóta olyan nagy mértékű fejlődésen ment keresztül a sífelszerelés, hogy sokszor nehéz lépést tartani az új technológiával.
Pomyśl o narciarstwie. Chociaż narciarstwo alpejskie było po raz pierwszy dyscypliną olimpijską w czasie Igrzysk Olimpijskich w roku 1936, tak naprawdę narciarstwo zaistniało na igrzyskach dopiero w 1948 roku. Wyobraź sobie sprzęt jakim dysponował zawodnik w tamtym okresie: narty wykonane z jednego kawałka drewna z elementami metalu, ciężkie skórzane buty i bambusowe kijki narciarskie. Od tamtej pory ewolucja jaka dokonała się w sprzęcie narciarskim była tak duża, że czasami aż trudno jest nadążyć nad nowymi technologiami.
Să luăm, de exemplu, schiul. Deşi schiul alpin a fost introdus ca disciplină olimpică la Jocurile Olimpice de Iarnă din 1936, adevăratul său debut s-a produs în 1948. Ştiţi din ce materiale era fabricat echipamentul unui schior la acea vreme? Schiurile erau confecţionate din lemn, pe care erau se fixau anumite piese metalice, „clăparii” din piele erau legaţi cu ajutorul unor cureluşe, iar beţele erau din lemn de bambus. De atunci, evoluţia echipamentului de schi a cunoscut un ritm atât de mare, încât uneori este greu să ţii pasul cu ultimele tehnologii din domeniu.
Zoberme si také lyžovanie. Hoci bolo zjazdové lyžovanie zaradené do zimných olympijských hier v roku 1936, prví zjazdári odštartovali až v roku 1948. Predstavte si výbavu vtedajšieho zjazdára: lyže vyrobené z jedného kusa dreva doplnené o nejaké kovové časti, ťažké kožené lyžiarky priviazané o lyže a bambusové palice. Vďaka veľkej evolúcii lyžiarskej výbavy je ťažké držať krok s novou technológiou.
Pomislite na smučanje. Čeprav je bilo alpsko smučanje kot prvo vključeno že v Zimske olimpijske igre 1936, se je resnično razcvetelo šele leta 1948. Zamislite si opremo smučarjev v tistem času: smuči, narejene iz enega samega kosa lesa z nekaj kovinskimi deli, težki usnjeni čevlji, privezani na smuči, in smučarske palice iz bambusa. Vse od takrat se smučarska oprema razvija tako hitro, da je včasih novim tehnologijam kar težko slediti.
Tänk bara på skidåkning. Även om utförsåkning ingick i de Olympiska vinterspelen redan 1936, kom grenen först igång på allvar 1948. Föreställ dig utrustningen för en utförsåkare på den tiden: skidor som var gjorda av ett enda stycke trä med en del metallbitar, tunga läderskor fastspända på skidan och bambuskidstavar. Sedan dess har skidutrustningens utveckling varit så snabb att det ibland är svårt att hålla jämna steg med den nya tekniken.
Vienkārši padomājiet par slēpošanu. Lai gan kalnu slēpošana bija iekļauta jau pirmajās Ziemas Olimpiskajās spēlēs 1936. gadā savu īsto sākumu tā pieredzēja 1948. gadā. Iztēlojieties kalna nobraucēja tā laika inventāru: slēpes, kas izstrādātas no viena koka gabala ar dažām metāla detaļām, smagi ādas zābaki piesieti pie slēpes un bambusa slēpju nūjas. Kopš tā laika slēpju inventāra evolūcija ir bijusi tik ievērojama, ka dažreiz ir pat grūti iet līdzi jaunajai tehnoloģijai.
Biżżejjed taħseb dwar l-iskijjar. Għalkemm l-iskijjar alpin kien inkluż l-ewwel darba fil-Logħob Olimpiku Xitwi fl-1936, dan kellu l-bidu tassew tiegħu fl-1948. Immaġina t-tagħmir ta’ skijjatur dak iż-żmien: l-iskijs kienu magħmula minn biċċa waħda ta’ l-injam b’xi biċċiet tal-metall, żraben tqal tal-ġilda marbutin ma’ l-iski u bsaten tal-bambù. Minn dakinhar tant kienet kbira l-evoluzzjoni tat-tagħmir ta’ l-iskijjar li xi kultant huwa diffiċli li żżomm aġġornat dwar it-teknoloġija l-ġdida.
  Chemija: galima profesi...  
Paskaičiuota, kad Europoje reikės nuo 500 000 iki 700 000 naujų mokslininkų, kurie perims darbą iš dabartinės darbo jėgos. Jau šiandien naftos chemijos ir chemijos kompanijos susiduria su problemomis įdarbinant mokslininkus ir inžinierius.
Na Europa estima-se que serão precisos 500.000 a 700.000 novos cientistas para assumir o controle da actual mão de obra. Já actualmente, as empresas petroquímicas e as químicas em geral, estão a enfrentar cada vez mais problemas, no recrutamento de cientistas e de engenheiros. É a altura de agir, pois terá impacto negativo na competência da indústria em se inovar e podemos descobrir a Europa à beira do precipício. Os jovens talentos são também cruciais para enfrentar os desafios ambientais e de saúde do futuro. O progresso nas biotecnologias, na gestão da energia e na medicina vão depender muito das suas competências.
Υποογίζεται ότι θα χρειαστούν περίπου 500.000 με 700.000 νέοι επιστήμονες για να αντικαταστήσουν τους ήδη υπάρχοντες. Ακόμη και σήμερα, οι πετροχημικές εταιρίες συνολικά, αντιμετωπίζουν το πρόβλημα της αντικατάστασης των επιστημόνων και μηχανικών τους. Είναι ώρα για δράση, καθώς αυτό θα έχει αρνητική επίπτωση στην ικανότητα της βιομηχανίας να καινοτομεί και θα ρίξει την Ευρώπη από την κορυφή. Τα νέα ταλέντα είναι επίσης καίριο να αντιμετωπίσουν τις μελλοντικές προκλήσεις του περιβάλλοντος και της υγείας. Η πρόοδος της βιοτεχνολογίας, τη διαχείριση της ενέργειας και της ιατρικής στηρίζεται στις ικανότητές τους.
De schatting is dat er in Europa 500.000 tot 700.000 nieuwe wetenschappers nodig zijn om het stokje van de huidige beroepsgroep over te nemen. Nu al zien petrochemische bedrijven en chemische bedrijven in het algemeen zich geconfronteerd met steeds meer problemen bij het aannemen van wetenschappers en technici. Het wordt tijd te handelen, daar dit een negatief effect zal hebben op het vermogen van de industrie te blijven innoveren, en we zouden er wel eens achter kunnen komen dat Europa achter blijft bij de top. Jong talent is ook cruciaal om de uitdagingen van morgen te lijf te gaan op het gebied van het milieu en de gezondheid. De vooruitgang in biotechnologieën, energiebeheer en gezondheidszorg zal van hun vaardigheden afhangen.
Установено е, че в Европа ще са необходими от 500 000 до 700 000 нови учени, които да поемат работата от сегашната работна сила. Но дори още днес нефтохимическите компании и химическите компании като цяло изпитват сериозни затруднения при набирането на учени и инженери. Време е да се действа, тъй като това ще се отрази негативно на способността на индустрията да поддържа новостите, и в един момент можем да станем свидетели как Европа изпада от борда. Особено важно е млади таланти да се заемат с утрешните предизвикателства за здравето и околната среда. Напредъкът в биотехнологиите, енергийния мениджмънт и медицината разчита на техните умения.
Odhaduje se, že v Evropě bude v brzké době muset na stávající pracovní místa nastoupit pět set až sedm set tisíc nových vědců. Již dnes se nejen petrochemické, ale chemické společnosti obecně potýkají s problémem, jak získávat nové vědce a inženýry. Je nejvyšší čas tento problém začít řešit, protože jinak může chemický průmysl ztratit schopnost neustálé inovace a Evropa se dostane pod kritickou hranici. také třeba, Máme-li v budoucnu řešit problémy v oblasti ochrany zdraví a ochrany životního prostředí, jsou mladé talenty jsou nezbytné. Pokrok v oborech, jako jsou biotechnologie, hospodárné využívání energie nebo medicína, bude záviset právě na jejich schopnostech.
I Europa anslås det, at der er brug for mellem 500.000 og 700.000 nye videnskabsfolk til at overtage for den nuværende arbejdsstyrke. Petrokemiske firmaer og kemiske firmaer i det hele taget har allerede i dag problemer med at rekrutere forskere og ingeniører. Det er tid til at handle, for det vil få en negativ indflydelse på industriens evne til at blive ved med at innovere, og vi må måske indse, at Europa ikke længere er i front. Unge talenter er også essentielle for at klare morgendagens miljømæssige og sundhedsmæssige udfordringer. Fremskridt i bioteknologier, energi og medicin vil afhænge af deres evner.
Arvutuste kohaselt läheb Euroopas tarvis 500,000 kuni 700,000 uut teadlast, et praeguste töö üle võtta. Juba täna on petrokeemia- ning keemiaettevõtetel aina rohkem probleeme haritud teadlaste ning inseneride leidmisega. Aeg on midagi ette võtta, sest praegune olukord mõjub tööstuse innovaatilisusele pärssivalt ning pole midagi imestada, kui peagi jääb Euroopa teistest lihtsalt maha. Andekates noortes peituvad ka lahendused tuleviku keskkonna- ja terviseprobleemidele. Biotehnoloogiate areng, energiatootjad ja meditsiin loodavad suuresti noorte oskustele ja võimetele.
Euroopassa tarvitaan arviolta 500 000-700 000 uutta tutkijaa ottamaan nykyisen työvoiman paikan. Jo nyt petrokemian yrityksillä, ja kemian alan yrityksillä ylipäätään, on vaikeuksia löytää tutkijoita ja tiedemiehiä töihin. On aika toimia, sillä nykyinen kehitys vaarantaa kemianteollisuuden innovatiivisuuden, ja saatamme joutua näkemään Euroopan jäävän kehityksestä jälkeen. Nuoria lahjakkuuksia tarvitaan vastaamaan huomispäivän ympäristö- ja terveyshaasteisiin. Biotekniikan, energiahuollon ja lääketieteen kehitys riippuu heidän kyvyistään.
Felmérések szerint Európában jelenleg 500,000 - 700,000 új kutatóra lenne szükség a folyamatban lévő munkák elvégzésére. Már ma is egyre több gondot okoz számos petrolkémiai és kémiai cégnek a tudományos munkaerő toborzása. Itt az idő a cselekvésre, ha nem akarjuk, hogy mindez az iparág hanyatlásához vezessen, és hogy Európa lemaradjon ezen a területen. A fiatal tehetségeket egyébként is érzékenyen érinti jövőnk környezeti és egészségügyi kihívásai. Az ő tudásuktól függ a biotechnológia, energiagazdálkodás és az orvostudomány fejlődése.
Se estimează că, în Europa, vor fi necesari între 500.000 şi 700.000 de noi cercetători pentru a continua eforturile generaţiei actuale. Companiile din domeniul petrochimiei, de fapt cele din domeniul chimiei în general, se confruntă deja cu tot mai multe probleme atunci când vine vorba de recrutarea unor noi cercetători şi ingineri. Este momentul să acţionăm, deoarece acest fenomen va avea un impact negativ asupra capacităţii de inovare a industriei de profil, fapt ce ar putea face ca Europa să-şi piardă locul din avangarda petrochimiei. Tinerele talente joacă un rol esenţial în încercarea de răspunde la provocările de mediu şi sănătate ale viitorului. Progresele din domeniul biotehnologiei, al managementului energetic şi al medicinii se vor baza pe abilităţile lor.
Prečo sa mladí ľudia zvyčajne snažia vyhnúť chémii vždy, keď nastane kľúčový moment výberu vhodnej vysokej školy? Začiatok odpovede môžeme určite nájsť v zlom imidži chemického priemyslu. Avšak realita môže byť úplne iná: zájdite na exkurziu továrne a budete ohromení, keď uvidíte to, čo sa ani zďaleka nepodobá zastaralému opisu tmavej továrne chrliacej kúdoly dymu zo svojho komína. Taktiež by vás mohlo prekvapiť aké obrovské úsilie, sa vynakladá na ochranu zdravia a bezpečnosti pracovníkov, verejnosti a taktiež aj životného prostredia. Chemická továreň je pekným, príjemným a moderným pracovným miestom, kde sa uskutočňujú fascinujúce pokusy.
Strokovnjaki ocenjujejo, da bo Evropa potrebovala med 500,000 in 700,000 novih znanstvenikov, ki bodo nekoč prevzeli delo sedanjih. Že danes se petrokemična podjetja in kemična podjetja na splošno srečujejo z vedno več težavami pri najemanju znanstvenikov in inženirjev. Čas je za akcijo, saj bo imelo to sicer negativen učinek na sposobnosti gospodarstva za inovativnost, zaradi česar bi lahko Evropa izgubila korak s časom. Mladi talenti so ključnega pomena tudi za soočanje z okoljskimi in zdravstvenimi izzivi prihodnosti. Napredek biotehnologij, upravljanje z energijo in medicina bodo namreč odvisni od njihovih sposobnosti.
Enligt uppskattningar kommer det i Europa att behövas 500 000 till 700 000 nya forskare för att ta över efter den nuvarande arbetsstyrkan. Redan idag har petrokemiska företag, och kemiska företag i stort, allt större problem med att rekrytera forskare och ingenjörer. Det är dags att agera eftersom det här kommer att ha en negativ inverkan på industrins innovationskraft, och vi kan få uppleva att Europa inte längre ligger i framkant. Unga talanger är också avgörande för att vi ska kunna klara morgondagens miljö- och hälsoutmaningar. Framsteg inom bioteknik, energihantering och medicin kommer att vara beroende av deras kompetens.
Ir aprēķināts, ka Eiropā būs nepieciešami no 500,000 līdz 700,000 jaunu zinātnieku, kuri pārņems patreizējo darba spēku. Jau šodien petroķīmijas kompānijas un ķimikāliju kompānijas kopumā saskarās ar vairāk un vairāk problēmām zinātnieku un inženieru uzņemšanā. Ir laiks rīkoties, jo šī parādība atstās negatīvu ietekmi uz industrijas spēju saglabāt inovāciju, un mēs drīz varam nonākt situācijā, kad Eiropa būs atpalikusi šajā jomā. Jaunie talanti ir būtiski arī saistībā ar rītdienas vides un veselības izaicinājumiem. Progress biotehnoloģijās, enerģijas menedžmentā un medicīnā paļausies uz to prasmēm.
Fl-Ewropa huwa stmat li se jkun hemm bżonn bejn 500,000 u 700,000 xjenzjati ġodda biex ikomplu l-ħidma tal-qawwa tax-xogħol attwali. Diġà llum, il-kumpaniji petrokimiki, u l-kumpaniji kimiki b’mod ġenerali, qed iħabbtu wiċċhom ma aktar u aktar problemi biex jimpjegaw xjenzjati u inġiniera. Wasal iż-żmien li nagħmlu xi ħaġa, għaliex dan se jkollu impatt negattiv fuq l-abbiltà ta’ l-industrija li tibqa’ tiġġedded, u jista’ jiġri li l-Ewropa taqa’ lura mill-ogħla postijiet. It-talent żagħżugħ huwa kruċjali wkoll biex inkunu nistgħu niffaċċjaw l-isfidi tal-ġejjieni fl-ambjent u s-saħħa. Il-progress fil-bijoteknoloġiji, fl-immaniġġjar ta’ l-enerġija u l-mediċina se jorbot fuq il-ħiliet tagħhom.
  Pokalbis apie aplinkosa...  
Jis dar vadovauja darbo grupei, kuri siekia, kad kompanija atitiktų REACH (Cheminių medžiagų registracijos, vertinimo ir autorystės) reikalavimus. Jau dešimt metų Roger yra „Fedichem” polimerai (Belgijos polimerų gamintojų federacija) prezidentas ir Belgijos perdirbimo organizacijos „Fost Plus” tarybos narys.
Roger Van der Linden - graduated as a Ph.D in Science from the State University of Ghent, Belgium in 1974. In his professional career he has been working for companies in the polymer industry like Exxon, Raychem, Mobil, Neste and Borealis in a variety of technical and managerial functions. For the last few years he has been working as the Group Manager for Environment, Energy and Product Stewardship at Borealis. He is also leading a team to prepare his company for the REACH legislation. Roger has been the president of Fedichem Polymers (the Belgian Federation of Polymer Producers) for the last 10 years, and a board member of Fost Plus, the Belgian Recycling Organisation. He is also active in a number of associations on national and European level, like Cefic and PlasticsEurope in the field of environment and producer responsibility.
Dr Roger Van der Linden - Ce Docteur en Sciences a obtenu son doctorat en 1974 à l’Université de Ghent, Belgique. Tout au long de sa carrière, il a travaillé dans l’industrie des polymères pour des compagnies comme Exxon, Raychem, Mobil, Neste et Borealis et a occupé plusieurs fonctions techniques et de gestion. Depuis quelques années, il travaille chez Borealis en tant que Group Manager for Environment, Energy and Product Stewardship. Il gère également une équipe dont l’objectif est de préparer Borealis à répondre aux critères du règlement REACH. Depuis 10 ans, Roger est également Président de Fedichem Polymers (Fédération belge des producteurs de polymères). Il fait partie du conseil de Fost Plus, Organisation belge du recyclage, et est actif au sein de plusieurs associations nationales et européennes comme Cefic et PlasticsEurope dans le domaine de l’environnement et de la responsabilité du producteur.
Roger Van der Linden - promovierte 1974 an der Staatlichen Universität Gent, Belgien. In seiner beruflichen Laufbahn hat er bereits für Firmen im Bereich der Polymerproduktion, wie Exxon, Raychem, Mobil, Neste und Borealis gearbeitet und dabei verschiedenste technische und leitende Funktionen übernommen. In den letzten Jahren ist er Manager für Umwelt, Energie und Produktverantwortung bei Borealis. Darüber hinaus leitet er jenes Team, das seine Firma für die REACH Gesetzgebung vorbereitet. Roger ist seit 10 Jahren Präsident von Fedichem Polymers (der Belgischen Vereinigung von Polymerproduzenten) und Vorstandsmitglied von Fost Plus, der belgischen Recyclingorganisation. Darüber hinaus ist er für verschiedene Vereinigungen auf nationaler und europäischer Ebene, wie Cefic und PlasticsEurope, aktiv im Bereich Umwelt und Herstellerverantwortung tätig.
Roger Van der Linden - Doctor en Ciencias por la State University de Ghent, en Bélgica (1974). A lo largo de su carrera profesional ha trabajado para la industria de los polímeros, como Exxon, Raychem, Mobil, Neste y Borealis desempeñando distintos cargos directivos y de gestión. Durante los últimos años ha trabajado como 'Group Manager for Environment, Energy and Product Stewardship' en Borealis. Dirige también el equipo encargado de preparar a su compañía para cumplir con la legislación "REACH". Roger ha sido Presidente de la Fedichem Polymers (la Federación belga de fabricantes de polímeros) durante los últimos 10 años y es miembro directivo del Fost Plus, la organización de reciclaje belga. Participa asimismo activamente en asociaciones mundiales y europeas como Cefic y PlasticsEurope en el área de medioambiente y de responsabilidad de los fabricantes.
Roger Van der Linden - laureato con un Ph.D in Scienze alla State University of Ghent, Belgio in 1974. Nella sua carriera professionale annovera esperienze lavorative nell'industria dei polimeri in aziende quali Exxon, Raychem, Mobil, Neste e Borealis ricoprendo vari ruoli professionali e manageriali. Da alcuni anni lavora come Group Manager for Environment, Energy and Product Stewardship presso Borealis. È responsabile di un team che ha il compito di preparare l'azienda per la legislazione REACH. Roger è stato presidente di Fedichem Polymers (Federazione Belga dei produttori di Polimeri) per gli ultimi 10 anni e fa parte del Consiglio di Amministrazione di Fost Plus, organizzazione belga per il riciclaggio. È inoltre attivo in un numero di organizzazioni a livello nazionale ed europeo come Cefic e PlasticsEurope che operano nel settore ambientale e sono impegnati nella presa di consapevolezza.
Roger Van der Linden - graduado como Ph.D em Ciência pela Universidade Estatal de Ghent, Bélgica em 1974. Na sua carreira profissional tem trabalhado para empresas sobre os polímeros industriais como Exxon, Raychem, Mobil, Neste e Borealis, em diversas funções técnicas e de gestão. Nos últimos anos, tem desempenhado funções no Conselho de Administração para o Ambiente, Energia Gestão de Produtos na Borealis. Coordena também uma equipa para preparar a empresa para a legislação REACH. Roger há 10 anos que é Presidente da Polímeros Fedichem (a Federação Belga dos produtos de polímeros), e membro directivo da Fost Plus, a Associação Belga da Organização da Reciclagem. É também um elemento activo em várias associações a nível nacional e europeu, como o Cefic e PlasticsEurope no campo da responsabilidade do ambiente e da produção.
Ο Roger Van der Linden αποφοίτησε το 1974 με Ph.D στις Επιστήμες από το Κρατικό Πανεπιστήμιο της Γάνδης, Βέλγιο. Στην επαγγελματική του σταδιοδρομία εργάστηκε για εταιρείες της βιομηχανίας πολυμερών, όπως οι Exxon, Raychem, Mobil, Neste και Borealis, σε μια ποικιλία τεχνικών και διευθυντικών λειτουργιών. Τα τελευταία χρόνια εργάζεται στην εταιρεία Borealis ως Διευθυντής για το Περιβάλλον, την Ενέργεια και τη Διαχείριση Προϊόντων. Ηγείται επίσης μιας ομάδας που προετοιμάζει την εταιρεία του για τη νομοθεσία REACH. Ο Roger τα τελευταία 10 χρόνια είναι πρόεδρος της Fedichem Polymers (Βελγική Ομοσπονδία Παραγωγών Πολυμερών), και μέλος του διοικητικού συμβουλίου της Fost Plus (Βελγική Οργάνωση Ανακύκλωσης). Είναι επίσης ενεργό μέλος αρκετών συλλόγων εθνικού και ευρωπαϊκού επιπέδου, όπως οι Cefic και PlasticsEurope στον τομέα του περιβάλλοντος και της ευθύνης του παραγωγού.
Roger Van der Linden - is in 1974 gepromoveerd in Wis- en natuurkunde aan de Universiteit Gent (in België). In zijn professionele carrière heeft hij in veel verschillende technische en managementfuncties voor diverse bedrijven gewerkt in de polymerenindustrie, zoals Exxon, Raychem, Mobil, Neste en Borealis. De laatste jaren werkt hij bij Borealis als manager op groepniveau voor Milieu, energie en productrentmeesterschap. Hij leidt ook een team dat zijn bedrijf moet voorbereiden op de REACH-wetgeving. Roger is al 10 jaar voorzitter van Fedichem Polymers (de Belgische federatie van polymeerproducenten) en bestuurslid van Fost Plus, de Belgische recycleorganisatie. Hij is ook actief in een aantal verenigingen op nationaal en Europees niveau, zoals Cefic en PlasticsEurope, op het gebied van milieu en producentenverantwoordelijkheid.
Роджър Ван дер Линдер – завършил аспирантура в държавния университет в Гент, Белгия през 1974 г. В професионалната си кариера е работил за компании в полимерната индустрия като Ексон, Райхем, Мобел, Несте и Бореалис на различни технически и ръководни длъжности. През последните няколко години работи като мениджър по околна среда, енергетика и управление на продукцията в Бореалис. Той е и ръководител на екипа, който подготвя фирмата за кандидатстване по законодателството REACH. Роджър е президент на Белгийската Федерация на полимерни производители Федикем Полимерс през последните 10 години и член на борда на Белгийската организация по рециклиране, Фост Плъс. Той е активен член на различни асоциации на национално и европейско ниво, като ЦЕФИК и ПластиксЮръп в сферата на околната среда и отговорността на производителя.
Roger Van der Linden - získal titul Ph.D v oboru přírodních věd na Státní univerzitě v Ghentu v roce 1974. Během své kariéry pracoval pro společnosti zabývající se polymery, mezi něž patřily např. Exxon, Raychem, Mobil, Neste a Borealis. Jako technik a manažer zde pracoval na nejrůznějších pozicích. Posledních několik let pracuje ve společnosti Borealis jako hlavní manažer pro životní prostředí, energii a správu produktů. Zároveň vede tým, který připravuje jeho firmu na přijetí legislativy REACH. Roger Van der Linden je již 10 let prezidentem federace Fedichem Polymers (sdružení výrobců polymerů v Belgii) a členem rady organizace Fost Plus, což je belgická organizace zabývající se recyklací. Je také aktivním členem celé řady asociací působících na národní i celoevropské úrovni, např. rady Cefic nebo společnosti PlasticsEurope. Angažuje se v nich v oblasti životního prostředí a zodpovědnosti výrobců.
Roger Van der Linden - Ph.D i naturvidenskab fra State University i Ghent, Belgien i 1974. I sin professionelle karriere har han arbejdet for virksomheder i polymerindustrien som Exxon, Raychem, Mobil, Neste og Borealis i forskellige tekniske og ledende stillinger. I de sidste par år har han arbejdet som Group Manager for Environment, Energy and Product Stewardship hos Borealis. Han leder også et team, der skal forberede hans firma på REACH lovgivningen. Roger har været direktør for Fedichem Polymerer (den belgiske sammenslutning af polymer producenter) i de sidste 10 år, og er bestyrelsesmedlem i Fost Plus, den belgiske organisation for genbrug. Han er også aktiv i en række sammenslutninger på nationalt og europæisk plan, som Cefic og PlasticsEurope indenfor miljø og producentansvarlighed.
Roger Van der Linden - lõpetas 1974. a Ghenti Riikliku Ülikooli doktorikraadiga täppis- ja loodusteadustes. Oma karjääri jooksul on ta töötanud juhtivatel positsioonidel mitmetes polümeeriga tegelevates tööstusettevõtetes, nagu näiteks Exxon, Raychem, Mobil, Neste ja Borealis. Viimased kaks aastat on ta töötanud ettevõtte Borealis juhatajana keskkonnakaitse, energia ja tootekontrolli alal. Samuti juhib ta ettevõttesiseselt moodustatud töörühma, mille ülesandeks on valmistada ettevõtte ette REACH-määruseks. Roger on viimased 10 aastat olnud ka organisatsiooni Fedichem Polymers (Belgia Polümeeritootjate Föderatsioon) president ning Fost Plusi (Belgia organisatsioon, mis tegeleb ringlussevõtuga) juhatuse liige. Lisaks osaleb ta ka erinevate nii riiklike kui ka üle Euroopaliste ühenduste, nagu Cefic ja PlasticsEurope, keskkonnakaitse ning tootjavastutuse temaatikat puudutavas töös.
Roger Van der Linden - väitteli Ghentin yliopistossa Belgiassa vuonna 1974. Hän on työskennelIyt polymeeriteollisuudessa yrityksissä kuten Exxon, Raychem, Mobil, Neste ja Borealis erilaisissa teknisissä ja johtotehtävissä. Viime vuodet hän on ollut Borealisilla ympäristön, energian ja tuotteiden Group Managerina. Hän myös johtaa työryhmää, joka valmistelee yritystä REACH-lainsäädäntöä varten.Hän on toiminut Fedichem Polymersin (Belgian polymeerituottajien järjestön) johtajana viimeiset 10 vuotta ja on myös johtokunnan jäsen Fost Plus-nimisessä belgialaisessa kierrätysjärjestössä. Hän toimii aktiivisesti lukuisissa eurooppalaisissa ja belgialaisissa järjestöissä ympäristön ja vastuullisen tuotannon saralla.
Roger Van der Linden - Természettudományi doktorátusát - Ph.D- a Ghenti állami egyetemen védte meg, Belgiumban 1974-ben. Szakmai karrierje többek között műanyaggyártó cégeknél bontakozott ki: Exxon, Raychem, Mobil, Neste és Borealis technikai és vezetői beosztásban. Az utóbbi években a Borealisnál dolgozik környezeti, energiaügyi és termékmenedzserként. A REACH törvényhozással kapcsolatban is vezet egy csoportot. Roger az utóbbi tíz évben a Fedichem Polymers elnöke (a belga műanyaggyártók szövetsége), valamint a Belga Újrahasznosítási Szervezet -Fost Plus- elnökségi tagja. Ezen kívül számos egyesület aktív tagja mind nemzeti mind európai szinten: a környezetvédelem és a gyártási biztonság területén: Cefic és PlasticsEurope.
Roger Van der Linden ukończył studia doktoranckie na Uniwersytecie w Gandawie w 1974 roku. Pełnił zarówno funkcje techniczne jak i kierownicze w firmach zajmujących sie polimerami do których należą Exxon, Raychem, Mobil, Neste i Borealis. Przez ostatnich kilka lat pracował jako Menadżer ds. środowiska, energii i zarządzania produktem w firmie Borealis. Jest również kierownikiem projektu mającego na celu przygotowanie firmy do zdobycia uprawnień REACH. Przez ostatnie 10 lat Roger Van der Linden pracował także jako Prezes Fedichem Polymers (belgijskiej Federacji Producentów Polimerów) jak również był członkiem zarządu Fost Plus – belgijskiej organizacji ds. recyclingu. Jest także członkiem krajowych i międzynarodowych organizacji działających w obszarach takich jak środowisko naturalne oraz odpowiedzialność producencka do których zaliczyć można Cefic oraz PlasticsEurope.
Roger Van der Linden şi-a luat doctoratul în ştiinţe la Universitatea de Stat din Ghent, Belgia, în 1974. De-a lungul carierei sale, domnia sa a lucrat pentru o serie de firme din industria polimerilor precum Exxon, Raychem, Mobil, Neste şi Borealis, ocupând o gamă variată de funcţii tehnice şi de conducere. În ultimii ani a lucrat la compania Borealis, în calitate de director de grup pentru divizia „Mediu, energie şi gama de produse”. De asemenea, se află la conducerea unei echipe care pregăteşte compania în vederea compatibilizării cu legislaţia REACH. În ultimii ani, Roger a fost preşedintele Fedichem Polymers (Federaţia Belgiană a Producătorilor de Polimeri) şi membru în echipa de conducere a Fost Plus, Organizaţia Belgiană a Reciclării. În domeniul problemelor de protecţie a mediului şi responsabilitate a producătorilor, domnia sa activează într-o serie de asociaţii la nivel naţional şi european, precum Cefic şi PlasticsEurope.
Roger Van der Linden - v roku 1974 promoval ako Ph.D v oblasti prírodných vied na Štátnej univerzite v meste Ghent, Belgicko. Vo svojej profesionálnej kariére pracoval na rôznych technických a manažérskych postoch pre spoločnosti v odvetví zameranom na polyméry akými sú Exxon, Raychem, Mobil, Neste a Borealis. Počas posledných pár rokov pracuje ako skupinový manžér pre životné prostredie, správcovstvo energetiky a produktov v spoločnosti Borealis. Taktiež vedie tím pripravujúci jeho spoločnosť pre legislatívu REACH. Posledných 10 rokov Roger zastáva funkciu prezidenta Fedichem Polymers (Belgická federácia výrobcov polymérov) a je členom rady Fost Plus, belgickej recyklačnej organizácie. Taktiež sa aktívne zapája do množstva asociácií vo svojej krajine a na európskej úrovni venujúcich sa otázkam v oblasti životného prostredia a zodpovednosti výrobcov, ako napríklad Cefic a PlasticsEurope.
Roger Van der Linden - doktoriral iz naravoslovnih znanosti na Državni univerzi Ghent v Belgiji leta 1974. V svoji karieri je delal za podjetja v industriji polimerov, kot so Exxon, Raychem, Mobil, Neste in Borealis, na različnih tehničnih in vodstvenih področjih. Zadnjih nekaj let je zaposlen kot Group Manager za okolje, energijo in nadzor izdelkov pri podjetju Borealis. Je tudi vodja ekipe, ki njihovo podjetje pripravlja na kemijsko zakonodajo REACH. Roger je zadnjih 10 let predsednik združenja Fedichem Polymers (belgijsko združenje izdelovalcev polimerov) ter član upravnega odbora organizacije Fost Plus, belgijske organizacije za reciklažo. Dejaven je tudi v številnih društvih na nacionalni in evropski ravni, kot so Cefic in PlasticsEurope, in sicer na področju okolja in odgovornosti proizvajalca.
Roger Van der Linden - fil dr i naturvetenskap vid universitetet i Gent, Belgien 1974. Under sin professionella karriär har han arbetat för företag i polymerindustrin som Exxon, Raychem, Mobil, Neste och Borealis i flera olika tekniska och ledande funktioner. Under de senaste åren har han arbetat som Group Manager för miljö, energi och produktförvaltning vid Borealis. Han leder också ett team för att förbereda sitt företag för kemikalielagstiftningen – REACH. Roger har varit ordförande för Fedichem Polymers (den belgiska föreningen för polymerproducenter) under de senaste 10 åren och styrelsemedlem i Fost Plus, den belgiska återvinningsorganisationen. Han är också aktiv i en rad föreningar på nationell och europeisk nivå, som Cefic och PlasticsEurope på området miljö- och producentansvar.
Roger Van der Linden - beidzis Gentas Valsts Universitāti Beļģijā 1974. gadā kā fizikas doktors zinātnē. Savā profesionālajā karjerā viņš ir strādājis polimērindustrijas uzņēmumos tādos kā Exxon, Raychem, Mobil, Neste un Borealis, pildot dažādas tehniskās un vadītāja funkcijas. Pēdējos gadus viņš ir strādājis par Vides, enerģijas un produktu saimniecības grupas vadītāju uzņēmumā Borealis. Viņš vada arī komandu, lai sagatavotu savu uzņēmumu REACH likumdošanai. Pēdējos desmit gadus Roger ir bijis Fedichem Polymers (Polimēru ražotāju Beļģijas Federācija) prezidents un Fost Plus, Beļģijas pārstrādes organizācijas padomes loceklis. Viņš arī aktīvi darbojās daudzās valsts un Eiropas mēroga asociācijās, piemēram, Cefic un PlasticsEurope vides un ražotāju atbildības sfērās.
Roger Van der Linden - iggradwa Ph.D fix-Xjenza mill-iState University ta’ Ghent, il-Belġju fl-1974. Fil-karriera professjonali tiegħu huwa ħadem għal kumpaniji fl-industrija tal-polimer bħal Exxon, Raychem, Mobil, Neste u Borealis u qeda bosta karigi tekniċi u maniġerjali. Għal dawn l-aħħar snin huwa qed jaħdem bħala Group Manager għall-Ambjent,l-Enerġija u l-Ekonomija tal-Prodott ma’ Borealis. Huwa qed imexxi wkoll tim biex iħejji l-kumpanija tiegħu għal-leġiżlazzjoni REACH. Roger ilu president ta’ Fedichem Polymers (il-Federazzjoni Belġjana tal-Produtturi tal-Polimers) għal dawn l-aħħar 10 snin, u membru tal-bord ta’ Fost Plus, l-Organizzazzjoni Belġjana tar-Riċiklaġġ. Huwa wkolla attiv f’bosta assoċjazzjonijiet fuq livell nazzjonali u Ewropew, bħal Cefic u PlasticsEurope fil-qasam ta’ l-ambjent u r-responsabbiltà tal-produttur.