kot – Übersetzung – Keybot-Wörterbuch

Spacer TTN Translation Network TTN TTN Login Français English Spacer Help
Ausgangssprachen Zielsprachen
Keybot 158 Ergebnisse  www.xperimania.net  Seite 5
  Delavnica v Å paniji  
Kot uvod v svoje naravoslovne delavnice so Xperimenijini ambasadorji organizirali poskusne delavnice na španski šoli IES Ibáñez Martín iz Lorce.
Como preparação para o périplo de Workshops de Ciência, os Embaixadores Xperimania organizaram oficinas piloto na Escola Ibáñez Martín em Lorca, Espanha.
Ως προανάκρουσμα της περιοδείας των Επιστημονικών Εργαστηρίων, οι Πρέσβεις του Xperimania διοργάνωσαν πιλοτικά εργαστήρια στο Σχολείο IES Ibáñez Martín στη Λόρκα της Ισπανίας.
Als voorproefje van hun tournee langs scholen, waarbij zij natuur- en scheikundeworkshops gaan verzorgen, organiseerden de Xperimania-ambassadeurs een aantal pilot-workshops op de IES Ibáñez Martín in het Spaanse Lorca.
Като подготовка на тяхната научна обиколка Посланиците на Xpermania организираха пилотни работилници в училище IES Ibáñez Martín School в Лорка, Испания.
As a prelude to their Science Workshops tour, the Xperimania Ambassadors organised pilot workshops at the IES Ibáñez Martín School in Lorca, Spain.
A tudományos ’workshop-túrák’ bevezetőjeként az Xperimania nagykövetek kísérleti workshopokat szerveztek az ’IES Ibáñez Martín School’ nevű iskolában Lorca városában, Spanyolországban.
În deschiderea turneului „ateliere de ştiinţă”, ambasadorii Xperimania au organizat ateliere-pilot la şcoala IES Ibáñez Martín, din Lorca, Spania.
Som inledning på sin workshop-turné genomförde Xperimania-ambassadörerna en pilot-workshop på skolan IES Ibáñez Martín i Lorca, Spanien.
  Kemija in okolje  
Nove tehnologije osvetljevanja (kot npr. organske svetleče diode - OLED), ki proizvajajo več svetlobe z manj elektrike.
Novas tecnologias de iluminação (como –Sistema orgânico emissor de luz - Organic Light Emitting Diodes - OLEDS) que produz mais luz com menos electricidade;
Νέες τεχνολογίες φωτισμού (όπως το OLEDS) : παραγωγή περισσότερου φωτός με λιγότερη ηλεκτρική ενέργεια.
Nieuwe verlichtingstechnologieën (bv. Organische Licht Emitterende Diodes – OLEDS), die een grotere lichtopbrengst hebben met minder elektriciteit.
Нови осветителни технологии (като OLEDS – Органични светло-диоди), които произвеждат повече светлина с по-малко електричество;;
Nové osvětlovací technologie (jako např.technologie OLED - Organic Light Emitting Diodes) které poskytují při menší spotřebě energie více světla;
Nye belysningsteknologier (som Organic Light Emitting Diodes - OLEDS) som producerer mere lys med mindre elektricitet;
uued valgustustehnoloogiad: näiteks orgaanilised valgust emiteerivad dioodid - OLEDid, mis toodavad väiksema energiakulu juures rohkem valgust;
Uusi valaistustekniikka (kuten orgaaniset valoa tuottavat diodit - OLEDS) tuottavat enemmän valoa vähemmällä energialla;
Új világítási technikák (mint pl. szervesanyagokat használó fénykibocsátó dióda - OLEDS) melyek több fényt hoznak létre kevesebb energia felhasználásával;
Naujos apšvietimo technologijos (pavyzdžiui, organiniai šviesą spinduliuojantys diodai - OLEDS) išspinduliuoja daugiau šviesos sunaudodamos mažiau elektros energijos;
Noi tehnologii de iluminare (precum OLED – Diode electroluminescente organice), care produc mai multă lumină cu un consum mai mic de curent electric.
Nové, hmotnosť znižujúce technológie (napríklad ako LED dióda z organického materiálu - OLEDS) , ktoré vyrábajú viac svetla s nižšou spotrebou energie;
Ny belysningsteknik (som Organic Light Emitting Diodes - OLEDS) som ger mer ljus med mindre elektricitet;
Jaunas apgaismojuma tehnoloģijas (tādas kā Organiskās Gaismas Emitējošās Diodes - OLEDS) , kas producē vairāk gaismas ar mazāku elektrības patēriņu;
Teknoloġiji ġodda għat-tidwil (bħal Organic Light Emitting Diodes - OLEDS) li jipproduċu aktar dawl b’inqas elettriċità;
  Kemija in okolje  
Bioplastika: izdelovanje plastičnih materialov iz naravnih virov, kot so rastline, ki so nato biorazgradljivi.
Bioplásticos: produção de materiais plásticos, utilizando recursos naturais como as plantas, que são biodegradáveis;
Βιολογικά πλαστικά: παραγωγή πλαστικών υλικών με τη χρήση φυσικών πόρων όπως φυτά, τα οποία είναι βιοδιασπώμενα.
Biokunststoffen: de productie van kunststof materialen met gebruik van natuurlijke hulpbronnen zoals planten, die daarna biologisch afbreekbaar zijn.
Биопластмаси: продукция от пластмасови материали, използващи естествени източници като растения, които след това са биологически разтворими;
Bioplasty: výroba plastových materiálů s využitím přírodních zdrojů, např. rostlin, které jsou biologicky odbouratelné;
Bioplast: Produktion af plast materialer ved brug af naturlige kilder såsom planter, der er biologisk nedbrydelige;
bioplastmassid: plastmasside tootmine, kasutades looduslikke tooraineid nagu taimed, mis muudavad plastiku biolagunevaks;
Bioműanyag: műanyagok, melyek természetes, növényi alapanyagokból készülnek és biológiailag lebonthatók;
Bioplastikai: plastmasinių medžiagų produkcija, kuriai pagaminti naudojami natūralūs ištekliai, tokie kaip augalai. Mikroorganizmai šią produkciją vėliau suskaido;
Bioplasticul: obţinerea de materiale plastice din surse naturale precum plantele, care sunt biodegradabile.
Bioplasty: výroba umelohmotných materiálov s využitím prírodných zdrojov, akými sú napríklad rastliny, ktoré sú potom biologicky odbúrateľné;
Bioplast: produktion av plastmaterial genom att använda naturliga resurser som växter, som sedan är biologiskt nedbrytbara;
Bioplastmasa: Plastmasas materiālu ražošana, izmantojot dabas izejvielas tādas kā augi, kas vēlāk ir biodegradējoši;
Bijoplastiks: il-produzzjoni ta’ materjali tal-plastik bl-użu ta’ sorsi naturali bħal pjanti, li mbagħad huma bijodegradabbli;
  Spopadanje s podnebnimi...  
Večji kot so ti faktorji, večja je poraba energije in večji so izpusti v ozračje. Manjša poraba energije zato pomeni manjšo uporabo fosilnih goriv, manj izpustov CO2 in manj posledic za podnebne spremembe.
Quanto mais importantes estes factores, maior o nível de energia utilizado e de emissões libertadas para a atmosfera. Menor utilização de energia implica, portanto, menor consumo de combustíveis fósseis, menores emissões de CO2 e menos consequências para as alterações climáticas.
Όσο μεγαλύτεροι είναι αυτοί οι παράγοντες, τόσο υψηλότερο είναι και το επίπεδο της χρησιμοποιούμενης ενέργειας, καθώς και των εκπομπών που απελευθερώνονται στην ατμόσφαιρα. Συνεπώς, η μειωμένη χρήση ενέργειας σημαίνει λιγότερη καύση ορυκτών καυσίμων, χαμηλότερες εκπομπές CO2 και μικρότερες επιπτώσεις στην κλιματική αλλαγή.
Hoe hoger deze factoren zijn, des te hoger is het niveau van de energie die wordt verbruikt en de uitstoot die de atmosfeer in gaat. Dus minder energieverbruik betekent minder verbranding van fossiele brandstoffen, lagere CO2-uitstoot en minder kans op klimaatverandering.
Колкото повече са тези фактори, толкова по-големи са количеството използвана енергия и изпуснатите в атмосферата емисии. Следователно, по-ограничената енергийна употреба предполага по-малко изгаряне на изкопаеми горива, по-ниски емисии на CO2 и по-малко последици върху климатичните промени.
Az előbbiek gyakorisága növeli az energiafogyasztást és a gázok atmoszférába juttatását. Kevesebb energiafelhasználás tehát kevesebb fosszilis üzemanyag égetést, és CO2 kibocsátást jelent, valamint az éghajlatváltozást tekintve enyhébb a következmény.
Cu cât aceşti factori au o pondere mai importantă, cu atât mai mare va fi volumul de energie consumată şi nivelul emisiilor degajate în atmosferă. Un consum scăzut de energie implică folosirea a tot mai puţini combustibili fosili şi micşorarea emisiilor de CO2, asigurându-se astfel un impact mai mic asupra mediului.
Ju större dessa aktiviteter är desto större blir den energimängd som används och utsläppen i atmosfären. Mindre energianvändning innebär därför mindre utnyttjande av fossila bränslen, lägre CO2-utsläpp och mindre konsekvenser för klimatförändringen.
  Spopadanje s podnebnimi...  
Toplogredni plini, kot so ogljikov dioksid, metan in dušikovi oksidi, so eden izmed poglavitnih faktorjev, ki vplivajo na podnebje Zemlje. Njihovi izpusti so se od začetka industrijske revolucije do danes znatno povečali predvsem zaradi dejavnosti človeka, kot so uporaba fosilnih goriv, poljedelstvo in kmetijstvo.
Os gases com efeito de estufa – como o dióxido de carbono, o metano e os óxidos nitrosos – são um dos factores principais que influenciam o clima da Terra. Têm aumentado significativamente desde o início da revolução industrial, principalmente em resultado da actividade humana, como seja a queima de combustíveis fósseis, o uso dos solos e a agricultura.
Τα αέρια του θερμοκηπίου – όπως το διοξείδιο του άνθρακα, το μεθάνιο και το πρωτοξείδιο του αζώτου - αποτελούν έναν από τους κυριότερους παράγοντες που επηρεάζουν το κλίμα της Γης. Έχουν αυξηθεί σημαντικά από την αρχή της βιομηχανικής επανάστασης, και αυτό οφείλεται κυρίως σε ανθρώπινες δραστηριότητες, όπως η καύση των ορυκτών καυσίμων, η χρήση της γης και η γεωργία.
Broeikasgassen, zoals kooldioxide, methaan en lachgas, behoren tot de belangrijkste factoren die het klimaat van de aarde beïnvloeden. Sinds het begin van de industriële revolutie zijn ze enorm toegenomen, en dat komt vooral door menselijke activiteit, zoals het verbranden van fossiele brandstoffen, grondgebruik en landbouw.
Парниковите газове - въглероден диоксид, метан и азотни окиси – са едни от основните фактори, оказващи влияние върху климата на Земята. От началото на индустриалната революция те значително са нараснали и това се дължи предимно на човешки дейности като ползването на изкопаеми горива, земеделието и обработката на земя.
A melegházhatást okozó gázok – mint pl.szén-dioxid, metán és salétrom – a leginkább befolyásolják Földünk éghajlatát. Mennyiségük jelentősen növekedett az ipari forradalom kezdete óta, és mindez olyan emberi tevékenységeknek köszönhető, mint pl. fosszilis üzemanyag égetése, földhasználat és mezőgazdaság.
Gazele cu efect de seră, precum dioxidul de carbon, metanul şi protoxizii de azot, se numără printre factorii principali care influenţează clima Terrei. De la începutul revoluţiei industriale, volumul acestora a crescut semnificativ, fapt ce se datorează, în principal, arderii de combustibili fosili, exploatării solului şi agriculturii.
Växthusgaser – som koldioxid, metan och dikväveoxider – hör till de faktorer som påverkar jordens klimat allra mest. De har ökat avsevärt sedan början av den industriella revolutionen, och det beror till största delen på mänskliga aktiviteter, som utnyttjande av fossila bränslen, markanvändning och jordbruk.
  Sodeluj  
Če želite na časovnico dodati svoj prispevek, sledite napotkom. Tekmovalni del te dejavnosti je zaključen. V okviru programa Xperimania se bo dejavnost nadaljevala kot netekmovalna dejavnost.
To add your contribution to the timeline, you need to follow the steps. The competition side of this activity is now closed. It continues as a non-competitive school activity.
Pour ajouter votre contribution à cette frise chronologique, veuillez procéder comme suit. Le concours lié à cette activité est à présent clôturé. Cette activité est maintenue comme activité scolaire non liée à un concours.
Folgen Sie bitte den einzelnen Schritten, um Ihren Beitrag in die Zeitleiste hinzuzufügen. Der Wettbewerbsaspekt dieser Aktivität ist beendet. Die Aktivität wird aber als Unterrichtsaktivität weitergeführt.
Per aggiungere nuovi contributi alla linea del tempo, seguite le fasi indicate di seguito. Il concorso legato a questa attività ora è chiuso. Questa attività continua come un'attività scolastica non legata ad un concorso.
O concurso relacionado com esta actividade já terminou. Esta actividade educativa continua mas não como concurso.
Om uw bijdrage aan de tijdslijn toe te voegen moet u de stappen volgen. Het competitiegedeelte van deze activiteit is nu gesloten. In Xperimania gaat deze activiteit verder als een niet-competitieve schoolactiviteit.
Aktivita ve své soutěžní podobě již skončila, v rámci programu Xperimania pokračuje jako nesoutěžní aktivita pro školy.
Konkurrencedelen af denne aktivitet er nu lukket. Denne aktivitet forsætter som en skoleaktivitet uden konkurrence.
Oma töö lisamiseks tuleb teil toimida järgnevalt. "Valige eksperiment" konkurss on nüüdseks läbi. Sama tegevusega jätkame ka Xperimania raames, kuid sel aastal pole tegemist konkursiga.
Część konkursowa tego projektu została już zakończona. W projekcie Xperimania ta część projektu nie będzie miała już charakteru konkursowego.
Componenta competiţională a acestei activităţi a luat sfârşit. „Calendarul” va continua şi în cadrul Xperimania, însă nu va mai avea caracter de concurs.
Táto súťažná aktivita je už uzavretá. Táto aktivita pokračuje v projekte Xperimania, teraz však ako nesúťažná aktivita pre školy.
För att lägga till ditt bidrag till tidslinjen följer du dessa steg. Tävlingsdelen av den här aktiviteten är nu stängd. Den här aktiviteten fortsätter som en skolaktivitet utom tävlan.
Konkursa sadaļa šai aktivitātei ir noslēgusies. Projektā Xperimania šī aktivitāte turpināsies kā nekonkurējoša skolas aktivitāte.
Il-parti tal-kompetizzjoni ta’ din l-attività issa hija magħluqa. F’Xperimania, din l-attività tkompli bħala attività fl-iskola mhux kompetittiva.
  Sodeluj  
Svoj prispevek dodate tako, da sledite korakom. Tekmovanje je zaključeno. V okviru projekta Xperimania se ta dejavnost nadaljuje kot netekmovalna dejavnost.
O concurso relacionado com esta actividade já terminou. Em Xperimania, esta actividade educativa continua mas não como concurso.
Om uw bijdrage aan deze activiteit toe te voegen moet u de stappen volgen. Het competitiegedeelte van deze activiteit is nu gesloten. In Xperimania gaat deze activiteit verder als een niet-competitieve schoolactiviteit.
За да добавите своя творба в тази дейност, следвайте стъпките. Състезателната част на на тази дейност приключи. В Xperimania тя продължава като извънсъстезателна.
Chcete-li vložit příspěvek na časovou osu, postupujte podle následujících instrukcí. Aktivita ve své soutěžní podobě již skončila, v rámci programu Xperimania však pokračuje jako nesoutěžní aktivita pro školy.
Konkurrencedelen af denne aktivitet er nu lukket. I Xperimania forsætter denne aktivitet som en skoleaktivitet uden konkurrence.
Oma töö lisamiseks tuleb teil toimida alljärgnevalt. "Valige eksperiment" konkurss on nüüdseks läbi. Sama tegevusega jätkame ka XperimaniaI raames, kuid sel aastal pole tegemist konkursiga.
Az alábbi lépéseket követve csatlakozhatunk a feladathoz, melynek verseny része lezárult. Az Xperimania részeként folytatódik ez a feladatsor, versenyen kívüli iskolai tevékenységként.
Jeigu norite atsiųsti savo darbą, jums reikės nuosekliai įvykdyti keletą reikalavimų. Šis konkursas jau baigėsi. „Xperimania” tęsia šią veiklą, bet tai bus nekonkursinė mokyklinė veikla.
Pentru a adăuga contribuţia dumneavoastră la calendar, urmaţi paşii de mai jos. Componenta competiţională a acestei activităţi a luat sfârşit. „Calendarul” va continua şi în cadrul Xperimania, însă nu va mai avea caracter de concurs.
Ak chcete pridať svoj príspevok do časovej línie, postupujte podľa týchto krokov. Táto súťažná aktivita je už uzavretá. Táto aktivita pokračuje v projekte Xperimania, teraz však ako nesúťažná aktivita pre školy.
För att lägga till ditt bidrag till den här aktiviteten följer du de här stegen. Tävlingsdelen av den här aktiviteten är nu avslutad. I Xperimania fortsätter den här aktiviteten som en skolaktivitet utom tävlan.
Lai pievienotu savu darbu šai aktivitātei, jums ir jāseko norādijumiem. Konkursa sadaļa šai aktivitātei ir noslēgusies. Projektā Xperimania šī aktivitāte turpināsies kā nekonkurējoša skolas aktivitāte.
Il-parti tal-kompetizzjoni ta’ din l-attività issa hija magħluqa. F’Xperimania, din l-attività tkompli bħala attività fl-iskola mhux kompetittiva.
  Spopadanje s podnebnimi...  
Petrokemikalije predstavljajo npr. manj kot 6 % skupne proizvodnje bencina in so pomembni gradniki rešitev za varčevanje z energijo in zmanjševanje izpustov toplogrednih plinov. Poleg tega petrokemične inovacije prispevajo tudi k drugim panogam, kot so oblačila, računalniki, papir, gradbeništvo ali transport.
A este respeito, a indústria química é necessária para se alcançarem os objectivos de desenvolvimento sustentável e para se fazer face às alterações climáticas. Os produtos petroquímicos, por exemplo, representam menos de 6% do total de produção de gasolina, constituindo blocos construtivos essenciais que fornecem soluções para a poupança de energia e a redução das emissões de gases com efeito de estufa. As inovações nos produtos petroquímicos contribuem também para sectores que se encontram a jusante, tais como o vestuário, os computadores, a indústria do papel, a habitação e os transportes.
Στο πλαίσιο αυτό, η χημική βιομηχανία είναι αναγκαία για την επίτευξη των στόχων της αειφόρου ανάπτυξης και την αντιμετώπιση των κλιματικών αλλαγών. Για παράδειγμα, τα πετροχημικά προϊόντα αντιπροσωπεύουν λιγότερο από 6% της συνολικής παραγωγής πετρελαίου και είναι βασικά δομικά υλικά που παρέχουν λύσεις για την εξοικονόμηση ενέργειας και την μείωση εκπομπής αερίων του θερμοκηπίου. Οι πετροχημικές καινοτομίες συνεισφέρουν επίσης σε πολλούς περαιτέρω τομείς όπως εκείνους της ένδυσης, των υπολογιστών, του χαρτιού, της στέγασης και των μεταφορών.
In dit opzicht moet de chemische industrie haar doelen voor duurzaamheidsontwikkeling wel bereiken en klimaatverandering aanpakken. Petrochemische producten zijn bijvoorbeeld verantwoordelijk voor minder dan 6 procent van de totale olieproductie en essentiële bouwblokken die oplossingen bieden voor het besparen van energie en het terugdringen van broeikasgasuitstoot. Vernieuwingen in de petrochemie dragen ook bij aan veel sectoren die verderop in het proces zitten, zoals de kleding-, computer-, papier-, woningbouw- en transportindustrie.
В това отношение, химическата промишленост е необходима, за да постига целите си за устойчиво развитие и да се справя с климатичните промени. Например, нефтопродуктите отговарят за 6 % от цялостното нефтено производство и са важни градивни елементи, които подсигуряват решения за спестяване на енергия и за редуциране на парниковия ефект от емисиите на газове. Нефтопродуктите допринасят за иновация в много потребителски сфери като облекла, компютри, хартия, домакински принадлежности или транспорт.
Ebből a szempontból, a vegyiparnak el kell érnie fenntartható fejlesztési céljait, és le kell küzdenie az éghajlatváltozás problémáit. A petrolkémiai anyagok a benzin előállítás kevesebb, mint 6 %-át teszik ki és nélkülözhetetlenek az energia hatékonyabb felhasználásában, valamint az üvegházhatást okozó gázok kibocsátásának csökkentésében. A petrolkémiai innovációk az olajfinomítással és -felhasználással kapcsolatos tevékenységekhez is hozzájárulnak, úgy mint ruházkodás, számítástechnika, papíripar, háztartás vagy közlekedés.
Din această perspectivă, industria chimică trebuie să-şi atingă obiectivele de dezvoltare durabilă şi să abordeze problema modificărilor climatice. De exemplu, produsele petrochimice reprezintă mai puţin de 6% din producţia totală de ţiţei, fiind componente esenţiale ce asigură soluţii pentru economisirea energiei şi reducerea gazelor cu efect de seră. De asemenea, inovaţiile din industria petrochimică contribuie la bunul mers al altor sectoare, precum vestimentaţie, computere, hârtie, construcţie de case şi transport.
Kemiindustrin måste uppnå sina mål för en hållbar utveckling och möta klimatförändringen. Petrokemikalier står till exempel för mindre än 6 % av den totala bensinproduktionen och är centrala för byggstenar som kan bidra med lösningar för att spara energi och minska utsläppen av växthusgaser. Petrokemiska innovationer bidrar även till många konsumentsektorer som kläder, datorer, papper, hus och transporter.
  Spopadanje s podnebnimi...  
Petrokemikalije predstavljajo npr. manj kot 6 % skupne proizvodnje bencina in so pomembni gradniki rešitev za varčevanje z energijo in zmanjševanje izpustov toplogrednih plinov. Poleg tega petrokemične inovacije prispevajo tudi k drugim panogam, kot so oblačila, računalniki, papir, gradbeništvo ali transport.
A este respeito, a indústria química é necessária para se alcançarem os objectivos de desenvolvimento sustentável e para se fazer face às alterações climáticas. Os produtos petroquímicos, por exemplo, representam menos de 6% do total de produção de gasolina, constituindo blocos construtivos essenciais que fornecem soluções para a poupança de energia e a redução das emissões de gases com efeito de estufa. As inovações nos produtos petroquímicos contribuem também para sectores que se encontram a jusante, tais como o vestuário, os computadores, a indústria do papel, a habitação e os transportes.
Στο πλαίσιο αυτό, η χημική βιομηχανία είναι αναγκαία για την επίτευξη των στόχων της αειφόρου ανάπτυξης και την αντιμετώπιση των κλιματικών αλλαγών. Για παράδειγμα, τα πετροχημικά προϊόντα αντιπροσωπεύουν λιγότερο από 6% της συνολικής παραγωγής πετρελαίου και είναι βασικά δομικά υλικά που παρέχουν λύσεις για την εξοικονόμηση ενέργειας και την μείωση εκπομπής αερίων του θερμοκηπίου. Οι πετροχημικές καινοτομίες συνεισφέρουν επίσης σε πολλούς περαιτέρω τομείς όπως εκείνους της ένδυσης, των υπολογιστών, του χαρτιού, της στέγασης και των μεταφορών.
In dit opzicht moet de chemische industrie haar doelen voor duurzaamheidsontwikkeling wel bereiken en klimaatverandering aanpakken. Petrochemische producten zijn bijvoorbeeld verantwoordelijk voor minder dan 6 procent van de totale olieproductie en essentiële bouwblokken die oplossingen bieden voor het besparen van energie en het terugdringen van broeikasgasuitstoot. Vernieuwingen in de petrochemie dragen ook bij aan veel sectoren die verderop in het proces zitten, zoals de kleding-, computer-, papier-, woningbouw- en transportindustrie.
В това отношение, химическата промишленост е необходима, за да постига целите си за устойчиво развитие и да се справя с климатичните промени. Например, нефтопродуктите отговарят за 6 % от цялостното нефтено производство и са важни градивни елементи, които подсигуряват решения за спестяване на енергия и за редуциране на парниковия ефект от емисиите на газове. Нефтопродуктите допринасят за иновация в много потребителски сфери като облекла, компютри, хартия, домакински принадлежности или транспорт.
Ebből a szempontból, a vegyiparnak el kell érnie fenntartható fejlesztési céljait, és le kell küzdenie az éghajlatváltozás problémáit. A petrolkémiai anyagok a benzin előállítás kevesebb, mint 6 %-át teszik ki és nélkülözhetetlenek az energia hatékonyabb felhasználásában, valamint az üvegházhatást okozó gázok kibocsátásának csökkentésében. A petrolkémiai innovációk az olajfinomítással és -felhasználással kapcsolatos tevékenységekhez is hozzájárulnak, úgy mint ruházkodás, számítástechnika, papíripar, háztartás vagy közlekedés.
Din această perspectivă, industria chimică trebuie să-şi atingă obiectivele de dezvoltare durabilă şi să abordeze problema modificărilor climatice. De exemplu, produsele petrochimice reprezintă mai puţin de 6% din producţia totală de ţiţei, fiind componente esenţiale ce asigură soluţii pentru economisirea energiei şi reducerea gazelor cu efect de seră. De asemenea, inovaţiile din industria petrochimică contribuie la bunul mers al altor sectoare, precum vestimentaţie, computere, hârtie, construcţie de case şi transport.
Kemiindustrin måste uppnå sina mål för en hållbar utveckling och möta klimatförändringen. Petrokemikalier står till exempel för mindre än 6 % av den totala bensinproduktionen och är centrala för byggstenar som kan bidra med lösningar för att spara energi och minska utsläppen av växthusgaser. Petrokemiska innovationer bidrar även till många konsumentsektorer som kläder, datorer, papper, hus och transporter.
  Napotki za e-klepet  
Nikoli ne izdajte osebnih informacij, kot so domača telefonska številka, naslov ali gesla.
Never give out private information such as home phone numbers, addresses and passwords.
Ne communiquez jamais d’informations personnelles pendant un chat : numéros de téléphone, adresse du domicile, mots de passe, etc.
Geben Sie niemals private Informationen, wie private Telefonnummern, Adressen und Passwörter bekannt.
Nunca des información privada como números de teléfono, direcciones o contraseñas.
Non date mai informazioni private quali numeri telefonici, indirizzi e password.
Nunca dar informação pessoal, como telefone de casa, endereços e palavras-chave.
Ποτέ μη δίνετε προσωπικές πληροφορίες όπως τηλεφωνικούς αριθμούς, διευθύνσεις και κωδικούς.
Geef nooit privé-informatie op, zoals je telefoonnummer thuis, adressen en wachtwoorden.
Никога не споделяйте информация от личен характер като домашни телефони, адреси и пароли.
Nikdy neuvádějte osobní údaje jako např. telefonní číslo domů, adresy a hesla.
Fortæl aldrig private oplysninger som telefonnumre, adresser og passwords.
Ärge jagage vestlustes kunagi oma salasõnu, telefoninumbreid, kodust aadressi jne.
Älä koskaan anna henkilökohtaista tietoa, kuten puhelinnumeroita, osoitteita tai salasanoja.
Soha ne adjunk meg magánjellegű információt, mint például otthoni telefonszám, lakcím, vagy jelszó.
Niekada pokalbių svetainėse neteikite asmeninės informacijos, tokios kaip namų telefono numeriai, adresai, slaptažodžiai.
Nigdy nie dawajcie swoich prywatnych danych, takich jak numer telefonu domowego, adresu czy hasła.
Nu divulgaţi niciodată informaţii personale precum numere de telefon, adrese sau parole.
Nikdy neuvádzajte svoje osobné informácie ako napríklad číslo telefónu domov, domácu adresu a heslá.
Lämna aldrig ut privat information öppet i en chatt som hemnummer, adresser och lösenord.
Nekad nesniedziet personīgo informāciju tādu kā mājas telefona numurs, adreses vai paroles.
Qatt ma għandkom tagħtu informazzjoni privata bħal numri tat-telefon tad-dar, indirizzi u passwords.
  Spopadanje s podnebnimi...  
V zadnjih nekaj desetletjih je zato kemična industrija veliko vložila v izboljšanje energijske učinkovitosti, rezultat tega pa je znižanje porabe energije za za več kot 30 % na določenih področjih od leta 1990 dalje.
A indústria química é um sector energia-intensivo, com uma quota estimada de 9% dos custos totais de produção de utilização de energia à escala mundial. Ao longo das últimas décadas, a indústria química investiu na melhoria da eficácia energética e estes esforços de redução resultaram numa melhoria do consumo específico de energia de cerca de 30%, desde 1990.
Η χημική βιομηχανία είναι ένας τομέας έντονης-ενέργειας, με εκτιμώμενο μερίδιο 9% στο συνολικό κόστος παραγωγής της ενεργειακής χρήσης σε παγκόσμιο επίπεδο. Τις τελευταίες δεκαετίες, η χημική βιομηχανία αφιερώθηκε στη βελτίωση της ενεργειακής αποδοτικότητας και αυτές οι προσπάθειες μείωσης είχαν σαν αποτέλεσμα τη βελτίωση συγκεκριμένης ενεργειακής κατανάλωσης κατά 30% από το 1990.
De chemische industrie is een energie-intensieve sector met een geschat aandeel van 9 procent van de totale productiekosten van energieverbruik over de hele wereld. De laatste tientallen jaren investeert de chemische industrie daarom in verbetering van energie-efficiëntie, en deze reductiepogingen hebben geleid tot een verbetering in specifiek energieverbruik van meer dan 30 procent sinds 1990.
Химическата индустрия е интензивен енергиен отрасъл с около 9% дял от всички производствени разходи на енергия в глобален аспект. Поради тази причина, през последните няколко десетилетия, химическата промишленост е инвестирала в подобряването на енергийната ефективност. Усилилята за намалявене на енергийната употреба са довели до подобряване на специфичната енергийна консумация с 30% от 1990 насам.
A vegyipar jelentős energiafogyasztó szektor, mely a globális energiafelhasználás teljes előállítási költségeinek 9 %-át teszi ki. Az utóbbi évtizedekben a vegyipar az energiahatékonyság fejlesztésébe invesztált és ezek a törekvések 1990 óta 30%-os speciális energiafelhasználás csökkentést eredményeztek.
Industria chimică este un sector energofag. Se estimează că 9% din costurile de producţie a energiei la nivel mondial revin acestui sector. În ultimele decenii, industria chimică a investit masiv în îmbunătăţirea randamentului energetic. Aceste eforturi au avut ca rezultat îmbunătăţirea consumului energetic specific cu peste 30% din 1990.
Den kemiska industrin är en energiintensiv sektor som beräknas stå för 9 % av de totala produktionskostnaderna för den globala energianvändningen. Under de senaste årtiondena har den kemiska industrin därför investerat i energieffektiva förbättringar och de här sparåtgärderna har lett till en förbättring av den specifika energiförbrukningen med mer än 30 % sedan 1990.
  Kemija in okolje  
Biogoriva: transportno gorivo, pridobljeno iz biomase. Številne biomase, kot so sladkostni trs, oljna ogrščica, koruza, slama, les, živalski in kmetijski ostanki in odpadki, lahko pretvorimo v goriva za transport.
Biocombustíveis: combustível para transporte derivado da biomassa. Uma larga gama de produtos biomassa, como a cana de açúcar, a colza, o milho, a palha, a madeira, os resíduos animal e agrícola e o lixo podem ser transformados em combustíveis para transporte;
Βιολογικά καύσιμα: καύσιμα κίνησης που προέρχονται από τη βιομάζα. Μία μεγάλη κλίμακα προϊόντων βιομάζας όπως το ζαχαροκάλαμο, οι σπόροι ελαιοκράμβης, το καλαμπόκι, το άχυρο, το ξύλο, ζωικά και φυτικά απόβλητα και απορρίμματα μπορούν να μεταμορφωθούν σε καύσιμα κίνησης.
Biobrandstof: brandstof voor het verkeer, afkomstig uit biomassa. Een scala aan biomassaproducten, zoals suikerriet, raapzaad, maïs, stro, hout, dierlijke en landbouwresten en afval kunnen in brandstof omgezet worden voor het verkeer.
Биогорива: Транспортни горива, получени от биомаса. Широк кръг продукти от биомаса като захарна тръстика, царевица, слама, дърво, животински и селскостопански остатъци и боклук могат да бъдат превърнати в транспортно гориво;
Biopaliva: dopravní paliva vyrobená z biomasy. Celá řada biologického materiálu může být přeměněna na palivo použitelné při transportu – např. cukrová třtina, řepkové semeno, kukuřice, sláma, dřevo, živočišné a zemědělské zbytky a odpady;
Biobrændsel: Brændsto udvundet af biomasse. En lanf række af biomasseprodukter som sukkerrør, raps, majs, korn, træ, dyre-og landbrugsrester og affald kan omdannes til brændstof til transport;
biokütused: sõidukite transpordiks kasutatav kütus, mida saadakse biomassist. Mitmeid erinevaid biomasstooteid, nagu suhkruroog, rapsiseeme, mais, puit, hein, loomsed ja põllumajanduslikud jäätmed on võimalik muuta kütuseks;
Biopolttoaineet: biomassasta valmistettu polttoaine liikenteeseen. Polttoainetta voidaan valmistaa esim. sokeriruo'osta, rypsistä, maissista, oljesta, puusta, eläin- ja maatalousjäänteistä ja jätteestä;
Bioüzemanyag: az üzemanyagot biomasszából állítják elő. Sok biomassza termékből lehet előállítani közlekedéshez szükséges üzemanyagot: nádcukor, repcemag, kukorica, szalma, fa, állati ürülékek, mezőgazdasági maradványok és hulladékok;
Biokuras: transporto priemonėse naudojami iš biomasės gauti degalai. Iš daugybė biomasės produktų galima pagaminti degalus tinkančius transportui. Tam galima panaudoti cukranendres, rapsus, kukurūzus, šiaudus, medieną, gyvulių ir žemės ūkio likučius, atliekas;
Biocombustibilii: combustibili pentru mijloacele de transport derivaţi din biomasă. O gamă variată de materiale precum trestia de zahăr, rapiţa, porumbul, paiele, lemnul, reziduurile din agricultură şi de origine animală poate fi folosite la obţinerea combustibililor pentru mijloacele de transport.
Biopalivá: palivo pre dopravu získané z biomasy. Široká škála produktov z biomasy, akými sú napríklad cukrová repa, repkové semeno, obilie, slama, drevo, živočíšne a poľnohospodárske prebytky môžu byť premenené na palivo použiteľné na dopravu;
Biobränslen: transportbränsle som utvinns ur biomassa. En rad olika produkter från biomassa som sockerrör, rapsfrön, majs, halm, trä samt överskott och avfall från jordbruk och djur kan omvandlas till bränsle för transporter;
Biodegvielas: transporta degviela, kas ir atvasināta no biomasas. Plašs biomasas produktu klāsts: cukurniedre, rapšu sēkla, kukurūza, salmi, koksne, dzīvnieki, lauksaimniecības pārpalikumi un atkritumi var tikt pārveidoti degvielā transportam;
Bijofjuwils: il-fjuwil għat-trasport derivat mill-bijomassa. Firxa wiesgħa ta’ prodotti tal-bijomassa bħal kannamiela, kolza, qamħirrun, tiben, injam, fdalijiet u skart minn annimali u agrikoltura jistgħu jiġi mibdula fi fjuwils għat-trasport;
  Spopadanje s podnebnimi...  
Toplogredni plini, kot so ogljikov dioksid, metan in dušikovi oksidi, so eden izmed poglavitnih faktorjev, ki vplivajo na podnebje Zemlje. Njihovi izpusti so se od začetka industrijske revolucije do danes znatno povečali predvsem zaradi dejavnosti človeka, kot so uporaba fosilnih goriv, poljedelstvo in kmetijstvo.
Os gases com efeito de estufa – como o dióxido de carbono, o metano e os óxidos nitrosos – são um dos factores principais que influenciam o clima da Terra. Têm aumentado significativamente desde o início da revolução industrial, principalmente em resultado da actividade humana, como seja a queima de combustíveis fósseis, o uso dos solos e a agricultura.
Τα αέρια του θερμοκηπίου – όπως το διοξείδιο του άνθρακα, το μεθάνιο και το πρωτοξείδιο του αζώτου - αποτελούν έναν από τους κυριότερους παράγοντες που επηρεάζουν το κλίμα της Γης. Έχουν αυξηθεί σημαντικά από την αρχή της βιομηχανικής επανάστασης, και αυτό οφείλεται κυρίως σε ανθρώπινες δραστηριότητες, όπως η καύση των ορυκτών καυσίμων, η χρήση της γης και η γεωργία.
Broeikasgassen, zoals kooldioxide, methaan en lachgas, behoren tot de belangrijkste factoren die het klimaat van de aarde beïnvloeden. Sinds het begin van de industriële revolutie zijn ze enorm toegenomen, en dat komt vooral door menselijke activiteit, zoals het verbranden van fossiele brandstoffen, grondgebruik en landbouw.
Парниковите газове - въглероден диоксид, метан и азотни окиси – са едни от основните фактори, оказващи влияние върху климата на Земята. От началото на индустриалната революция те значително са нараснали и това се дължи предимно на човешки дейности като ползването на изкопаеми горива, земеделието и обработката на земя.
A melegházhatást okozó gázok – mint pl.szén-dioxid, metán és salétrom – a leginkább befolyásolják Földünk éghajlatát. Mennyiségük jelentősen növekedett az ipari forradalom kezdete óta, és mindez olyan emberi tevékenységeknek köszönhető, mint pl. fosszilis üzemanyag égetése, földhasználat és mezőgazdaság.
Gazele cu efect de seră, precum dioxidul de carbon, metanul şi protoxizii de azot, se numără printre factorii principali care influenţează clima Terrei. De la începutul revoluţiei industriale, volumul acestora a crescut semnificativ, fapt ce se datorează, în principal, arderii de combustibili fosili, exploatării solului şi agriculturii.
Växthusgaser – som koldioxid, metan och dikväveoxider – hör till de faktorer som påverkar jordens klimat allra mest. De har ökat avsevärt sedan början av den industriella revolutionen, och det beror till största delen på mänskliga aktiviteter, som utnyttjande av fossila bränslen, markanvändning och jordbruk.
  Delavnica v VB  
Video posnetki, ki bodo na voljo na www.xperimania.net meseca maja, prikazujejo tako vsebino delavnic kot tudi sodelovanjem učencev ter njihovo vnemo za praktično izvajanje poizkusov.
A video, to be available on www.xperimania.net in May, will give a good idea of the content of the workshops including the involvement of the students and their eagerness to really get their hands on the experiments.
Um vídeo que vai estar disponível em www.xperimania.net , em Maio, dará uma boa ideia do conteúdo das oficinas, do envolvimento dos alunos e da sua enorme vontade em realizar as experiências com as suas próprias mãos.
Ένα βίντεο, που θα είναι διαθέσιμο στοwww.xperimania.net το Μάιο, θα προσφέρει μια καλή εικόνα του περιεχομένου των εργαστηρίων, όπου μεταξύ άλλων θα φαίνεται η εμπλοκή των μαθητών και ο ζήλος τους να λάβουν μέρος ενεργά στη διεξαγωγή των πειραμάτων.
Een filmpje, dat u vanaf mei kunt bekijken op www.xperimania.net, geeft een goede indruk van de inhoud van de workshops, en de betrokkenheid van de leerlingen en het enthousiasme waarmee ze zelf met de experimenten aan de slag gingen.
Видеоматериал ще бъде достъпен на www.xperimania.net през месец май, и ще даде добра представа за съдържанието на работилниците, включително за участието на учениците и тяхното нетърпение наистина да “хванат науката в ръцете си”.
A videó elérhető www.xperimania.net májusban, mely betekintést nyújt a workshopok tartalmába, a diákok együttműködésébe és a gyakorlati feladatok, kísérletek iránti lelkesedésükbe.
În luna mai, vom publica pe www.xperimania.net un material video care surprinde natura conţinutului atelierelor, inclusiv gradul de implicare a elevilor şi dorinţa de a participa efectiv la derularea experimentelor.
En video som kommer på www.xperimania.net i maj ger en bra bild av elevernas engagemang och deras iver att medverka i experimenten.
  Kaj se skriva v tvojem ...  
Vsaka nova generacija predvajalnikov medijev ponuja več možnosti in izboljšave tako v programski opremi, kot tudi v dizajnu, saj so novi modeli vse manjši in lažji. Verjeli ali ne - tukaj igra ključno vlogo kemija!
Cada nova geração de leitores de som oferece novas possibilidades e desenvolvimento quer em termos de software quer em design, com os novos modelos a serem cada vez mais pequenos e mais leves. Acredite-se ou não, a química tem um papel essencial neste processo!
Κάθε νέα γενιά των media players προσφέρει περισσότερες υπηρεσίες και βελτιώσεις σε θέματα λογισμικού και σχεδιασμού, ενώ τα νέα μοντέλα γίνονται μικρότερα και ελαφρύτερα. Αν θέλετε το πιστεύετε, η χημεία παίζει σημαντικό ρόλο στη διαδικασία αυτή!
Elke nieuwe generatie mp3-spelers biedt meer mogelijkheden en verbeteringen, zowel wat software en ontwerp betreft, als het feit dat nieuwe modellen kleiner en lichter worden. Je kunt het geloven of niet, maar scheikunde speelt in dit proces een essentiële rol!
Всяко ново поколение медия плейъри предлага нови качества и подобрения – както на софтуера, така и в дизайна, тъй като всеки нов модел става все по-малък и по-лек. Вярвате или не – но химията играе ключова роля в целия този процес!
Každá nová generace mediálních přehrávačů nabízí další nové prvky a vylepšení, a to jak z hlediska softwaru, tak designu. Nové modely jsou čím dál menší a lehčí. Věřte tomu nebo ne, chemie hraje při tomto procesu neustálého vylepšování velmi důležitou roli!
Hver ny generation af medieafspillere tilbyder ny funktioner og forbedringer både indenfor software og design, som nye modeller bliver mindre og lettere. Tro det eller lad være, kemi spiller en essentiel rolle i denne proces!
Iga uus põlvkond meediamängijaid pakub rohkem funktsioone ja uuendusi nii tarkvara kui disaini vallas, sest uuemad mudelid muutuvad järjest väiksemaks ning kergemaks. Uskuge või mitte, aga keemia mängib selles protsessi üliolulist rolli.
Kussakin uudessa mediasoitinsukupolvessa on uusia ominaisuuksia ja parannuksia niin ohjelmien kuin suunnittelunkin saralla, ja uudet mallit ovat koko ajan pienempiä ja kevyempiä. Usko tai älä, kemialla on tässä prosessissa ratkaiseva rooli!
Az legújabb generációs médialejátszók modern fejlesztéssel rendelkeznek, mind a design, mind a szoftver területén, ráadásul az új modellek egyre kisebbek és könnyebbek. Akár hisszük, akár nem, a kémiának óriási szerepe van ebben!
Kiekviena nauja media grotuvų karta siūlo vis daugiau funkcijų, nauji grotuvai turi tobulesnę programinę įrangą ir dizainą, nauji modeliai tampa mažesni ir lengvesni. Patikėsite, ar ne, bet chemijos pramonė šiame procese vaidina esminį vaidmenį!
Pe măsură ce fiecare nouă generaţie de playere multimedia devine tot mai mică şi mai uşoară, acestea oferă tot mai multe caracteristici şi inovaţii, atât în termeni de software, cât şi de design. Deşi pare greu de crezut, chimia joacă un rol esenţial în acest proces!
Každá nová generácia prehrávačov prináša nové funkcie a vylepšenie softvéru aj dizajnu, keďže nové modely sú neustále menšie a ľahšie. Či už tomu veríte alebo nie, chémia zohráva podstatnú úlohu v tomto procese!
Varje ny generation mediespelare har fler funktioner och förbättringar både när det gäller programvara och design, samtidigt som nya modeller blir mindre och lättare. Visste du att kemi spelar en viktig roll i den här processen?
Katra jaunā media player paaudze piedāvā vairāk jaunu iespēju un uzlabojumu gan programmatūrā, gan arī dizainā, jo jaunie modeļi parasti ir mazāki un vieglāki. Ticiet vai nē, bet ķīmija šajā procesā ieņem izšķirošu lomu!
Kull ġenerazzjoni ġdida ta’ midja plejers toffri aktar karatteristiċi u titjib f’termini ta’ softwer u disinn, hekk kif mudelli ġodda jsiru iżgħar u eħfef. Forsi diffiċli temminha iżda l-kimika għandha rwol essenzjali f’dan il-proċess!
  Kemija in okolje  
Današnja družba pogosto dojema vse umetno ustvarjene kemikacije kot slabe in vse, kar je naravno, kot dobro. Če je nekaj naravno, to še ne pomeni, da je nujno tudi zdravju in okolju prijazno, kot tudi ni nujno škodljivo vse, kar ustvari človek.
A sociedade tende a considerar como sendo mau cada produto químico construído pelo homem e como bom tudo o que é natural. Apenas porque é natural não significa que seja automaticamente boa para a saúde ou para o ambiente – ou insegura se é produzida pelo homem. O que aparenta ser mais natural do que queimar lenha numa fogueira, por exemplo? Na realidade, o fumo de um incêndio pode ser danoso quer para a saúde quer para o ambiente tal como outros processos de combustão.
Η κοινωνία τείνει να θεωρεί κακό κάθε χημικό προϊόν που δημιουργήθηκε από τον άνθρωπο και καλό κάθε φυσικό προϊόν. Το γεγονός ότι κάτι προέρχεται από τη φύση δε σημαίνει ότι είναι καλό και για την υγεία ή το περιβάλλον – η ότι είναι απαραίτητα επικίνδυνο όταν πρόκειται για χημικό προϊόν. Τι πιο φυσικό από τα ξύλα που καίγονται σ’ ένα τζάκι; Στην πραγματικότητα, ο καπνός από τη φωτιά μπορεί να είναι βλαβερός τόσο για την υγεία όσο και για το περιβάλλον, ακριβώς όπως και άλλες καύσεις.
De maatschappij heeft de neiging om alle chemische, door mensenhanden gemaakte dingen als slecht te beschouwen en alles wat natuurlijk is als goed. Het simpele feit dat iets natuurlijk is, maakt het echter nog niet automatisch goed voor de gezondheid of het milieu – of onveilig als het een door mensen gemaakte chemisch product is. Wat ziet er bijvoorbeeld natuurlijker uit dan brandend hout in een open haard? Maar in werkelijkheid kan rook uit zo’n haard schadelijk zijn voor de gezondheid van de mens evenals voor het milieu, net als andere verbrandingsprocessen.
Обществото е свикнало да възприема всеки изкуствен материал като лош и всеки естествен като добър. Но само понеже нещо е естествено не означава автоматично, че е добро за здравето и за околната среда – или че непременно е несигурно, ако е изкуствен химикал. Какво по-естествено от горенето на огън в открито пространство? Но всъщност пушекът от горенето на такъв огън може да увреди както здравето на човека, така и околната среда, както и някои други процеси на горене.
Lidé mají tendenci považovat jakýkoli umělý chemický materiál za škodlivý a všechny přírodní látky za dobré. Prostý fakt, že se jedná o přírodninu, ještě neznamená, že je dobrá nebo zdravá pro přírodní prostředí. Stejně tak neplatí, že uměle vyrobené materiály jsou nebezpečné. Co například vypadá přirozeněji než hořící dřevo v otevřeném ohni? Ve skutečnosti může být kouř z otevřeného ohně škodlivý jak pro lidské zdraví, tak pro životní prostředí, podobně jako jiné procesy spalování.
Samfundet har en tendens til at betragte alle menneskeskabte kemikalier som dårlige og alt, der er naturligt som godt. Bare fordi noget er naturligt, er det ikke automatisk godt for helbredet eller miljøet - eller farligt, fordi det er et menneskeskabt kemikalie. Hvad ser mere naturligt ud end brændende træ i et åbent ildsted? I virkeligheden kan røg fra åben ild være lige så skadeligt for sundheden og miljøet som andre forbrændingsprocesser.
Ühiskond kipub kõiki tööstuslikult toodetud kemikaale maha tegema ning kõike loodulikku ülistama. See, et mingi asi on looduslik, ei muuda seda automaatselt tervislikuks ega keskkonnale kasulikuks. Samamoodi pole ka iga tööstuslikult toodetud kemikaal ohtlik. Miski pole ju looduslikum, kui näiteks puudest lõkke tegemine. Tegelikkuses võib lõkkest tulev suits olla kahjulik nii tervisele kui ka keskkonnale, samamoodi nagu kõik teised põlemisprotsessid.
Yhteiskunnassa on totuttu pitämään kaikkia keinotekoisia kemikaaleja pahoina ja kaikkea luonnollista hyvänä. Luonnollisuus ei välttämättä tee asiasta terveellistä tai ympäristöystävällistä – eikä keinotekoisuus epäterveellistä tai vaarallista. Mikäpä olisi luonnollisempaa kuin vaikkapa puun polttaminen nuotiossa? Nuotion savu voi kuitenkin olla vahingollista sekä ihmiselle että luonnolle, kuten muutkin palamisprosessit.
A mesterséges kémiai anyagokat általában rossznak, míg a természeteseket jónak tekintjük. Nem biztos, hogy ami természetes, az egyben jó is az egészségre vagy a környezetre – és ami mesterséges, az pedig nem biztonságos. Mi lehet egy erdőtűznél természetesebb például? Mint minden égési folyamat, az ebből származó füst mind az ember egészségére, mind pedig a környezetre ártalmas lehet.
Visuomenė linkusi manyti, kad dirbtinės cheminės medžiagos yra blogai, o viskas, kas natūralu yra gerai. Tačiau, tai kas natūralu nebūtinai yra sveika ir nekenksminga aplinkai, o dirbtinės cheminės medžiagos nebūtinai yra nesaugios. Pavyzdžiui, kas yra natūraliau už atvira ugnimi degančias malkas? Iš tikrųjų, taip pat kaip bet kuris degimo procesas, atvira ugnis ir dūmai kenkia ir žmonių sveikatai, ir aplinkai.
Societatea tinde să considere orice produs chimic artificial ca fiind nociv, iar tot ce este natural, bun. Doar pentru ceva este natural nu înseamnă că este şi bun pentru sănătate sau pentru mediu şi viceversa, nu orice produs chimic este periculos. Ce pare mai natural decât lemnul care arde într-un spaţiu deschis? De fapt, fumul produs de un foc în spaţiu deschis poate produce aceleaşi daune sănătăţii şi mediului înconjurător ca orice proces de combustie.
Spoločnosť zvykne považovať všetky umelé chemické látky za zlé a všetko prírodné za dobré. Len preto, že niečo je prírodného charakteru, neznamená to automaticky, že to má aj priaznivý vplyv na zdravie alebo životné prostredie, alebo ak ide o umelé chemické látky, neznamená to, že musia byť nebezpečné. Čo pôsobí prirodzenejšie, než napríklad horiace drevo v ohníku? V skutočnosti však dym vznikajúci pri otvorenom spaľovaní môže byť tak škodlivý pre človeka aj životné prostredie ako iné spaľovacie procesy.
Samhället tenderar att se alla konstgjorda kemikalier som dåliga och allt naturligt som bra. Bara för att något är naturligt är det inte självklart att det är bra för hälsan eller miljön – eller farligt om det är en konstgjord kemikalie. Vad ser till exempel mer naturligt ut än brinnande trä i en öppen eld? I verkligheten kan rök från en öppen eld vara skadligt för både den mänskliga hälsan och miljön, precis som andra förbränningsprocesser.
Sabiedrībai ir tendence uzskatīt, ka katra cilvēka veidotā ķimikālija ir slikta un viss dabīgais ir labs. Tikai tāpēc, ka kaut kas ir dabīgs nenozīmē, ka tas automātiski ir arī labs veselībai vai videi - vai arī nedrošs, ja tas ir cilvēka radīta ķimikālija. Kas izskatās vairāk dabisks par degošu pagali atklātā ugunī piemēram? Īstenībā dūmi no atklātas degšanas var būt kaitīgi cilvēka veselībai un videi tāpat kā citi oksidācijas procesi.
Is-soċjetà għandha t-tendenza li tqis kull kimika magħmula mill-bniedem bħala ħażina u kull ma hu naturali bħala tajjeb. Il-fatt li xi ħaġa hija naturali ma jfissirx awtomatikament li din hija tajba għas-saħħa jew l-ambjent – jew mhux sigura għax hija kimika magħmula mill-bniedem. Hemm xi ħaġa li tidher aktar naturali minn ngħidu aħna injam jaqbad fin-nar? Tassew, id-duħħan minn nar miftuħ jista’ jkun ta’ ħsara kemm għas-saħħa tal-bniedem u kemm għall-ambjent bħal proċessi oħra ta’ kombustjoni.
  Usmerjevalna vpraÅ¡anja  
• Kaj se zgodi, če naenkrat uporabite več kot en filter?
• What takes place when you use more than one filter at the same time?
• Que se passe-t-il lorsque vous utilisez plus d'un filtre en même temps ?
• Was passiert, wenn man mehr als einen Filter gleichzeitig verwendet?
• ¿Qué ocurre cuando se usa más de un filtro a la vez?
• Cosa succede quando utilizzate più di un filtro allo stesso tempo?
• O que ocorre quando utilizas mais do que um filtro ao mesmo tempo?
• Τι συμβαίνει αν χρησιμοποιήσεις περισσότερα από ένα φίλτρο συγχρόνως;
• Wat vindt er plaats als je meer dan één filter op hetzelfde moment gebruikt?
• Какво се случва когато ползвате повече от един филтър в един опит?
• Co se stane, když použijete více než jeden filtr?
• Hvad sker der, når du bruger mere end ét filter på én gang?
• Mis juhtub, kui kasutate samal ajal enam kui ühte filtrit?
• Mitä tapahtuu, kun käytetään useampaa kuin yhtä suodatinta kerralla?
• Mi történik, ha egyszerre több filtert használunk?
• Kas atsitinka, kai tuo pačiu metu naudojate daugiau negu vieną filtrą?
• Co się stanie, jeżeli użyjesz więcej niż jeden filtr naraz?
• Ce se întâmplă dacă folosiţi mai multe filtre în acelaşi timp?
• Čo nastane, keď súčasne použijete viac než jeden filter?
• Vad händer när du använder mer än ett filter på samma gång?
• Kas notiek, kad jūs vienlacīgi izmantojat vairāk nekā vienu filtru?
• X'jiġri meta inti tuża aktar minn filtru wieħed fl-istess ħin?
  Usmerjevalna vpraÅ¡anja  
• Ali se plastične žoge odbijajo bolje kot žoge iz naravnih materialov?
• Do plastic balls bounce better than ones in natural materials?
• Les balles en plastique rebondissent-elles mieux que celles en matières naturelles ?
• Prellen Bälle aus Kunststoff besser als Bälle aus anderen Materialien?
• ¿Botan mejor las pelotas de plástico que las de materiales naturales?
• Le palle in materiale plastico rimbalzano meglio di quelle in materiale naturale?
• As bolas de plástico ressaltam melhor que as produzidas em materiais naturais?
• Αναπηδούν οι πλαστικές μπάλες καλύτερα από τις φυσικές;
• Stuiteren kunststoffen ballen beter dan ballen van natuurlijke materialen?
• Синтетичните материи по-добре ли отскачат от естествените?
• Odrážejí se plastové míče lépe než míče z přírodních materiálů?
• Hopper plastikbolde bedre end dem i naturligt materiale?
• Kas plastmassist pallid põrkavad paremini kui looduslikust materjalist pallid?
• Pomppivatko muovipallot paremmin kuin luonnonmateriaaleista valmistetut?
• Vajon a műanyag labdák jobban pattannak mint a természetes anyagból készültek?
• Ar plastikiniai kamuoliai atšoka geriau negu natūralių medžiagų kamuoliai?
• Czy plastikowe piłki odbijają się lepiej niż te z naturalnych materiałów?
• Mingile din plastic sar mai sus decât cele din materiale naturale?
• Odrážajú sa plastové lopty lepšie, než lopty vyrobené z prírodných materiálov?
• Studsar plastbollar bättre än bollar i naturliga material?
• Vai plastmasas bumbas atlec labāk nekā dabīgo materiālu?
• Il-blalen tal-plastik joqomsu aħjar minn dawk magħmula minn materjali naturali?
  Natečaj  
V okviru projekta Xperimania se dejavnost ‘Izberite svoj eksperiment’ nadaljuje kot netekmovalna šolska dejavnost. Vsi novi prispevki bodo prikazani v spletni galeriji.
‘Choose your experiment’ continues as a non-competitive school activity. All new submission will be displayed in the online gallery.
Dans le cadre d'Xperimania, "Choisissez votre expérience" est maintenue comme activité scolaire non liée à un concours. Toute nouvelle contribution sera présentée dans la galerie en ligne.
"Wählen Sie Ihr Experiment" wird im Rahmen von Xperimania als Schulaktivität (kein Wettbewerb mehr) angeboten. Alle neuen Beiträge werden in der Onlinegalerie präsentiert.
En Xperimania, ‘Elija su experimento' continúa como una actividad escolar sin ser un concurso . Todas las propuestas nuevas se expondrán en la galería virtual.
In Xperimania, ‘Scegliete il vostro esperimento’ continua in quanto attività scolastica non legata ad un consorso. Tutte le nuove opere inviate saranno disponibili nella galleria online.
Em Xperimania, a actividade “Seleccione uma experiência” continua, embora não ligada a concurso. Todas as novas participações são publicadas, em linha, na galeria.
Στο Xperimania, η δραστηριότητα «Επιλέξτε το πείραμά σας» συνεχίζει ως μία σχολική δραστηριότητα εκτός διαγωνισμού. Όλες οι νέες συμμετοχές θα εμφανίζονται στην online γκαλερί.
In Xperimania gaat ‘Kies je experiment’ verder als een schoolactiviteit niet in de vorm van een competitie. Alle nieuwe inzendingen komen in de online-galerie te staan.
В Xperimania "Избери своя експеримент" продължава като извънсъстетезателна училищна дейност. Всички нови разработки ще бъдат изложени в онлайн галерията.
V rámci programu Xperimania pokračuje aktivita „Vyber si svůj pokus" jako nesoutěžní aktivita pro školy. Všechny nové příspěvky budou vystaveny v internetové galerii.
I Xperimania, ‘Vælg dit eksperiment’ fortsætter som en skoleaktivitet uden konkurrence. Alle nye bidrag vil blive vist i online galleriet.
"Valige eksperiment" jätkab Xperimania raames, kuid sel aastal pole tegemist konkursiga. Kõik saadetud tööd riputame üles veebilehe galeriisse.
‘Valitse kokeesi’ jatkuu harjoituksena ilman kilpailua. Kaikki uudet osallistumiset esitellään verkkogalleriassa.
Az Xperimania ‘Válassz egy kísérletet’ nem verseny szinten folytatódik a diákok számára. Minden új pályázatot az online galériában tesszük közzé.
„Xperimania” tęsia „Pasirinkite savo eksperimentą” veiklas, bet tai bus nekonkursinės mokyklinės veiklos. Visi naujai atsiųsti darbai bus publikuojami svetainės galerijoje.
W projekcie Xperimania nadal będzie można składać prace w ramach znanego już konkursu pt. „Wybierz swój eksperyment” jednak w tym roku nie będzie miał on charakteru konkursowego. Wszystkie zgłoszenia zostaną przedstawione w internetowej galerii nadesłanych prac.
Activitatea va continua şi în cadrul Xperimania, fără însă a mai încorpora componenta de concurs. Toate noile lucrări vor fi expuse într-o galerie online.
Aktivita „Zvoľte si svoj pokus“ pokračuje aj v projekte Xperimania, teraz však ako nesúťažná aktivita pre školy. Všetky nové príspevky vystavíme v online galérii.
‘Välj ditt experiment’ fortsätter som en skolaktivitet utom tävlan. Alla nya bidrag kommer att visas i online galleriet.
Projektā Xperimania, ‘Izvēlieties savu eksperimentu’ turpinās kā nekonkurējoša skolas aktivitāte. Visi jaunie iesniegtie darbi tiks izrādīti tiešsaistes galerijā.
F'Xperimania, ‘Agħżel l-esperiment tiegħek’ tkompli bħala attività għall-iskola mhux kompetittiva. Is-sottomissjonijiet il-ġodda kollha se jintwerew fuq il-gallerija online.
  E-klepet o petrokemiji ...  
“Plastika ne predstavlja nobenega posebnega tveghanja, vendar mora viti ustrezno uporabljena. Material kot tak je varen.”
“Plastic does not pose any particular risk, but one should ensure that it is properly used. The material itself is safe.”
« Les plastiques ne constituent pas de risque particulier, mais il faut s’assurer qu’ils soient utilisés correctement. Le matériel en soi est sûr. »
“Kunststoff stellt kein Risiko dar, doch man sollte es richtig einsetzten. Das Material selbst ist sicher."
danés preguntaron si el plástico suponía un problema, el Dr. Eisert dejó claro que no lo era:
“ Le materie plastiche non rappresentano alcun rischio particolare, ma bisogna assicurarsi che siano utilizzate nel modo giusto. Il materiale in quanto tale è sicuro.”
“O plástico não coloca qualquer risco particular, mas deve-se ter a certeza que é utilizado de uma forma apropriada. O material em si é seguro.”
«Τα πλαστικά δεν φέρουν κάποιο συγκεκριμένο κίνδυνο, όμως θα πρέπει κανείς να διασφαλίσει πως γίνεται σωστή χρήση. Το υλικό αυτό καθ’ αυτό είναι ασφαλές».
‘Plastic biedt geen enkel risico, maar je moet er wel voor zorgen dat het goed gebruikt wordt. Het materiaal zelf is veilig.’
„Пластмасата не излага на никакъв определен риск, но човек трябва да е сигурен, че я използва правилно. Материалът сам по себе си е безопасен”.
„Plasty nepředstavují žádné zvláštní riziko, je však třeba dbát na to, aby byly používány správným způsobem. Samotný materiál je bezpečný.“
“Plast medfører ikke i sig selv nogen risiko, men man skal sikre sig, at det anvendes korrekt. Materialet i sig selv er sikkert.”
“Plastmass ei kujuta endast otseselt mingit ohtu, kuid kindasti tuleb jälgida, et seda kasutatakse õigesti. Materjal ise on ohutu.”
“Muovi ei ole riski, mutta sitä tulee tietenkin käyttää oikein. Materiaali itsessään on turvallinen.”
diákjai arról kértek felvilágosítást, hogy jelenthet-e bármiféle problémát a műanyag alkalmazása, Dr. Eisert azonban megerősítette, hogy ez kizártnak vehető:
„Plastiko naudojimas nesukelia jokios ypatingos rizikos, bet reikia įsitikinti, kad plastikai yra tinkamai naudojami. Pati medžiaga yra saugi”
w Danii zapytali czy plastik jest niebezpieczny. Dr Eisert podkreślił, że tak nie jest:
din Danemarca au întrebat dacă plasticul reprezintă o problemă. Dl. Eisert a accentuat că nu prezintă nici un risc:
„Plast nepredstavuje žiadne konkrétne riziko, ale ľudia by sa mali uistiť, či sa plast správne používa. Materiál sám osebe je bezpečný.“
“Plast utgör ingen speciell risk, men man ska se till att det används på rätt sätt. Materialet i sig självt är säkert.”
“Plastmasa neizraisa nekādu konkrētu risku, bet jābūt drošam, ka tā tiek pareizi izmantota. Pats materiāls ir drošs.”
“Il-plastik mhuwiex ta’ riskju partikolari, iżda wieħed irid jiżgura li jintuża kif suppost. Il-materjal fih innifsu huwa sigur.”
  Delavnica v Sloveniji  
Tako učitelji kot učenci so bili navdušeni nad preprostimi a nadvse zabavnimi poizkusi. Po vsakem poizkusu so ambasadorji učence vprašali ali bi želeli opraviti še kakšen poizkus in tedaj so celo tisti, ki so trdili, da naravoslovja ne marajo vneto prikimavali, da si želijo še več poizkusov!
Alunos e professores ficaram entusiasmados com estas experiências simples mas divertidas. Depois de terem concluído cada experiência, os embaixadores perguntavam se queriam continuar a experimentar e, até os que tinham afirmado no início não gostar de ciências, se mostraram interessados em realizar mais!
Τόσο οι μαθητές όσο και οι καθηγητές ενθουσιάστηκαν με τα απλά αλλά συνάμα διασκεδαστικά πειράματα. Μετά από κάθε πείραμα οι πρεσβευτές ρωτούσαν αν ήθελαν να δοκιμάσουν περισσότερα · ακόμα και όσοι είχαν πει ότι δεν τους άρεσαν οι φυσικές επιστήμες ένευαν ανυπόμονα να κάνουν περισσότερα!
Zowel de leerlingen als de leerkrachten waren enthousiast over de eenvoudige, maar leuke experimenten. Na elk experiment vroegen de ambassadeurs of ze nog meer experimenten wilden doen, en zelfs degenen die hadden gezegd de exacte vakken niet leuk te vinden, stonden te popelen om met een nieuw experiment aan de slag te gaan!
Както учениците, така и учителите бяха развълнувани от простите, но забавни експерименти. След всеки експеримент посланиците питаха учениците дали искат още и дори онези, които в началото бяха заявили, че не харесват частните науки, с нетърпение пожелаха допълнителни експерименти!
Mind a diákok, mind pedig a tanárok egyaránt nagyon élvezték az egyszerű, de érdekes kísérleteket. Minden kísérlet után megkérdezték a nagykövetek, hogy végezzenek –e újabb kísérleteket, s még az elején a természettudományt elutasító diákok is lelkesen, igenlően bólogattak!
Atât elevii, cât şi profesorii au fost încântaţi de experimentele simple, dar plăcute. După fiecare experiment, ambasadorii îi întrebau dacă doresc să încerce unul nou şi până şi cei care spuseseră că nu le place ştiinţa erau nerăbdători să participe!
Både eleverna och lärarna tyckte det var spännande med de enkla men roliga experimenten. Efter varje experiment frågade ambassadörerna om eleverna ville göra fler försök, och till och med de som hade sagt att de inte gillade naturvetenskap nickade ivrigt och vill fortsätta!
  Ambasadorji projekta Xp...  
“Med svojim obiskom bodo naši ambasadorji z veseljem skupaj z učenci izvajali zanimive poizkuse ter na ta način znanost povezali z zabavo. Pri Appe smo prepričani, da bodo imeli na ta način, tako učenci kot učitelji kar največ od te neponovljive delavnice.
Pierre de Kettenis, Director Executivo da Appe/Cefic Sector da Indústria de Petroquímica afirma: “Durante as visitas, os nossos embaixadores terão muito prazer em criar com os alunos experiências únicas aliando a ciência ao divertimento. Nós, da Appe, estamos absolutamente convictos de que os alunos e os professores vão aproveitar ao máximo este workshop especial. Apresenta-se simultaneamente como uma grande oportunidade para as escolas se prepararem para o Ano Internacional da Química, em 2011”.
«Στη διάρκεια της επίσκεψής τους, οι πρέσβεις επιθυμούν να δημιουργήσουν μοναδικά πειράματα με τους μαθητές, συνδυάζοντας τις φυσικές επιστήμες με τη διασκέδαση. Εμείς, στο Appe (Σύλλογος Παραγωγών Πετροχημικών στην Ευρώπη), είμαστε πεπεισμένοι ότι οι μαθητές – και οι εκπαιδευτικοί – θα ωφεληθούν τα μέγιστα από το μοναδικό αυτό εργαστήριο, Αποτελεί, επίσης, μια μεγάλη ευκαιρία για τα σχολεία να προετοιμαστούν για το Παγκόσμιο Έτος Χημείας το 2011», λέει ο Pierre de Kettenis, Γενικός Διευθυντής του Τομέα Πετροχημικής Βιομηχανίας Appe/Cefic.
‘Tijdens hun bezoek zijn de ambassadeurs heel erg gericht op het doen van unieke experimenten met de leerlingen, waarbij ze wetenschap met plezier vermengen. Wij bij Appe zijn ervan overtuigd dat leerlingen én leerkrachten het volle pond uit deze unieke workshop zullen weten te halen. Dit is ook een geweldige gelegenheid voor scholen om zich flink voor te bereiden op het Internationale Jaar van de Scheikunde in 2011,’ zegt Pierre de Kettenis, algemeen directeur van Appe/Cefic, sector petrochemische industrie.
«По време на своите посещения нашите Посланици ще създадат уникални опити с учениците и едновременно с това ще се забавляват заедно. Ние в Аппе сме убедени, че учениците – както и учителите – ще извлекат за себе си най-доброто от от тези уникални работилници. Те също са една отлична възможност за училищата да «загреят» за предстоящата Международна година на химията през 2011», казва Пиер де Кетениз, Изпълнителен директор на Аппе/ Цефик - нефтохимичен индустриален отдел.
“Látogatásuk során nagyköveteink örömmel végeznek egyedi kísérleteket a diákokkal közösen, vegyítve a tudományt a szórakozással. Mi az Appe-nél biztosak vagyunk abban, hogy a diákok –és tanáraik – a legtöbbet tudják profitálni az egyedülálló workshopokból. Mindez az iskolák számára is óriási lehetőség, hogy felkészülhessenek a Kémia Nemzetközi Évére, mely 2011-ben lesz”, mondja Pierre de Kettenis, az Appe/Cefic Petrolkémiai cég ügyvezető igazgatója.
„În timpul vizitelor, ambasadorii noştri vor căuta să realizeze experimente unice, combinând astfel ştiinţa cu distracţia. Noi, cei de la Appe, suntem convinşi că, de rezultatele acestor ateliere unice, vor beneficia atât elevii, cât şi profesorii. În plus, şcolile pot profita de această ocazie excelentă ca să se pregătească pentru 2011, Anul Internaţional al Chimiei”, ne-a declarat Pierre de Kettenis, director executiv al Appe/Cefic – secţiunea „industrie petrochimică”.
”Under sina besök kommer våra ambassadörer att skapa unika experiment tillsammans med eleverna och förena naturvetenskapliga och roliga upplevelser. Vi på Appe är övertygade om att eleverna – och lärarna – kommer att få ut mycket av dessa unika workshops. Det här är även ett mycket bra tillfälle för skolor att förbereda sig för det internationella kemiåret 2011” säger Pierre de Kettenis, verkställande direktör för petrokemiindustrisektorn Appe/Cefic.
  Kemija in okolje  
Današnja družba pogosto dojema vse umetno ustvarjene kemikacije kot slabe in vse, kar je naravno, kot dobro. Če je nekaj naravno, to še ne pomeni, da je nujno tudi zdravju in okolju prijazno, kot tudi ni nujno škodljivo vse, kar ustvari človek.
A sociedade tende a considerar como sendo mau cada produto químico construído pelo homem e como bom tudo o que é natural. Apenas porque é natural não significa que seja automaticamente boa para a saúde ou para o ambiente – ou insegura se é produzida pelo homem. O que aparenta ser mais natural do que queimar lenha numa fogueira, por exemplo? Na realidade, o fumo de um incêndio pode ser danoso quer para a saúde quer para o ambiente tal como outros processos de combustão.
Η κοινωνία τείνει να θεωρεί κακό κάθε χημικό προϊόν που δημιουργήθηκε από τον άνθρωπο και καλό κάθε φυσικό προϊόν. Το γεγονός ότι κάτι προέρχεται από τη φύση δε σημαίνει ότι είναι καλό και για την υγεία ή το περιβάλλον – η ότι είναι απαραίτητα επικίνδυνο όταν πρόκειται για χημικό προϊόν. Τι πιο φυσικό από τα ξύλα που καίγονται σ’ ένα τζάκι; Στην πραγματικότητα, ο καπνός από τη φωτιά μπορεί να είναι βλαβερός τόσο για την υγεία όσο και για το περιβάλλον, ακριβώς όπως και άλλες καύσεις.
De maatschappij heeft de neiging om alle chemische, door mensenhanden gemaakte dingen als slecht te beschouwen en alles wat natuurlijk is als goed. Het simpele feit dat iets natuurlijk is, maakt het echter nog niet automatisch goed voor de gezondheid of het milieu – of onveilig als het een door mensen gemaakte chemisch product is. Wat ziet er bijvoorbeeld natuurlijker uit dan brandend hout in een open haard? Maar in werkelijkheid kan rook uit zo’n haard schadelijk zijn voor de gezondheid van de mens evenals voor het milieu, net als andere verbrandingsprocessen.
Обществото е свикнало да възприема всеки изкуствен материал като лош и всеки естествен като добър. Но само понеже нещо е естествено не означава автоматично, че е добро за здравето и за околната среда – или че непременно е несигурно, ако е изкуствен химикал. Какво по-естествено от горенето на огън в открито пространство? Но всъщност пушекът от горенето на такъв огън може да увреди както здравето на човека, така и околната среда, както и някои други процеси на горене.
Lidé mají tendenci považovat jakýkoli umělý chemický materiál za škodlivý a všechny přírodní látky za dobré. Prostý fakt, že se jedná o přírodninu, ještě neznamená, že je dobrá nebo zdravá pro přírodní prostředí. Stejně tak neplatí, že uměle vyrobené materiály jsou nebezpečné. Co například vypadá přirozeněji než hořící dřevo v otevřeném ohni? Ve skutečnosti může být kouř z otevřeného ohně škodlivý jak pro lidské zdraví, tak pro životní prostředí, podobně jako jiné procesy spalování.
Samfundet har en tendens til at betragte alle menneskeskabte kemikalier som dårlige og alt, der er naturligt som godt. Bare fordi noget er naturligt, er det ikke automatisk godt for helbredet eller miljøet - eller farligt, fordi det er et menneskeskabt kemikalie. Hvad ser mere naturligt ud end brændende træ i et åbent ildsted? I virkeligheden kan røg fra åben ild være lige så skadeligt for sundheden og miljøet som andre forbrændingsprocesser.
Ühiskond kipub kõiki tööstuslikult toodetud kemikaale maha tegema ning kõike loodulikku ülistama. See, et mingi asi on looduslik, ei muuda seda automaatselt tervislikuks ega keskkonnale kasulikuks. Samamoodi pole ka iga tööstuslikult toodetud kemikaal ohtlik. Miski pole ju looduslikum, kui näiteks puudest lõkke tegemine. Tegelikkuses võib lõkkest tulev suits olla kahjulik nii tervisele kui ka keskkonnale, samamoodi nagu kõik teised põlemisprotsessid.
Yhteiskunnassa on totuttu pitämään kaikkia keinotekoisia kemikaaleja pahoina ja kaikkea luonnollista hyvänä. Luonnollisuus ei välttämättä tee asiasta terveellistä tai ympäristöystävällistä – eikä keinotekoisuus epäterveellistä tai vaarallista. Mikäpä olisi luonnollisempaa kuin vaikkapa puun polttaminen nuotiossa? Nuotion savu voi kuitenkin olla vahingollista sekä ihmiselle että luonnolle, kuten muutkin palamisprosessit.
A mesterséges kémiai anyagokat általában rossznak, míg a természeteseket jónak tekintjük. Nem biztos, hogy ami természetes, az egyben jó is az egészségre vagy a környezetre – és ami mesterséges, az pedig nem biztonságos. Mi lehet egy erdőtűznél természetesebb például? Mint minden égési folyamat, az ebből származó füst mind az ember egészségére, mind pedig a környezetre ártalmas lehet.
Visuomenė linkusi manyti, kad dirbtinės cheminės medžiagos yra blogai, o viskas, kas natūralu yra gerai. Tačiau, tai kas natūralu nebūtinai yra sveika ir nekenksminga aplinkai, o dirbtinės cheminės medžiagos nebūtinai yra nesaugios. Pavyzdžiui, kas yra natūraliau už atvira ugnimi degančias malkas? Iš tikrųjų, taip pat kaip bet kuris degimo procesas, atvira ugnis ir dūmai kenkia ir žmonių sveikatai, ir aplinkai.
Societatea tinde să considere orice produs chimic artificial ca fiind nociv, iar tot ce este natural, bun. Doar pentru ceva este natural nu înseamnă că este şi bun pentru sănătate sau pentru mediu şi viceversa, nu orice produs chimic este periculos. Ce pare mai natural decât lemnul care arde într-un spaţiu deschis? De fapt, fumul produs de un foc în spaţiu deschis poate produce aceleaşi daune sănătăţii şi mediului înconjurător ca orice proces de combustie.
Spoločnosť zvykne považovať všetky umelé chemické látky za zlé a všetko prírodné za dobré. Len preto, že niečo je prírodného charakteru, neznamená to automaticky, že to má aj priaznivý vplyv na zdravie alebo životné prostredie, alebo ak ide o umelé chemické látky, neznamená to, že musia byť nebezpečné. Čo pôsobí prirodzenejšie, než napríklad horiace drevo v ohníku? V skutočnosti však dym vznikajúci pri otvorenom spaľovaní môže byť tak škodlivý pre človeka aj životné prostredie ako iné spaľovacie procesy.
Samhället tenderar att se alla konstgjorda kemikalier som dåliga och allt naturligt som bra. Bara för att något är naturligt är det inte självklart att det är bra för hälsan eller miljön – eller farligt om det är en konstgjord kemikalie. Vad ser till exempel mer naturligt ut än brinnande trä i en öppen eld? I verkligheten kan rök från en öppen eld vara skadligt för både den mänskliga hälsan och miljön, precis som andra förbränningsprocesser.
Sabiedrībai ir tendence uzskatīt, ka katra cilvēka veidotā ķimikālija ir slikta un viss dabīgais ir labs. Tikai tāpēc, ka kaut kas ir dabīgs nenozīmē, ka tas automātiski ir arī labs veselībai vai videi - vai arī nedrošs, ja tas ir cilvēka radīta ķimikālija. Kas izskatās vairāk dabisks par degošu pagali atklātā ugunī piemēram? Īstenībā dūmi no atklātas degšanas var būt kaitīgi cilvēka veselībai un videi tāpat kā citi oksidācijas procesi.
Is-soċjetà għandha t-tendenza li tqis kull kimika magħmula mill-bniedem bħala ħażina u kull ma hu naturali bħala tajjeb. Il-fatt li xi ħaġa hija naturali ma jfissirx awtomatikament li din hija tajba għas-saħħa jew l-ambjent – jew mhux sigura għax hija kimika magħmula mill-bniedem. Hemm xi ħaġa li tidher aktar naturali minn ngħidu aħna injam jaqbad fin-nar? Tassew, id-duħħan minn nar miftuħ jista’ jkun ta’ ħsara kemm għas-saħħa tal-bniedem u kemm għall-ambjent bħal proċessi oħra ta’ kombustjoni.
  Kemija in okolje  
Okoljska vprašanja, kot so podnebne spremembe, onesnaževanje voda in obnovljiva energija so danes osrednje teme, ki v našem vsakdanjem življenju postajajo vse pomembnejše. Veliko ljudi dojema kemijo in kemično industrijo kot okolju škodljivo.
As questões ambientais, como a mudança climática, a poluição da água e a energia renovável, fazem títulos de notícias e têm-se tornado cada vez mais importantes na vida do dia-a-dia. Muitas pessoas vêem a química e a indústria química como perniciosas para o ambiente. No entanto, novos avanços e pesquisas científicas na área da química estão a ajudar-nos a desenvolver materiais e aplicações mais amigas do ambiente, ao mesmo tempo que preserva a qualidade e o estilo de vida que ambicionamos.
Τα περιβαλλοντικά ζητήματα όπως οι κλιματικές αλλαγές, η μόλυνση των υδάτων και οι ανανεώσιμες μορφές ενέργειας βρίσκονται στην πρώτη γραμμή των ειδήσεων και η σημασία τους έχει αυξηθεί σημαντικά στην καθημερινότητα. Πολλοί άνθρωποι θεωρούν τη χημεία και τη χημική βιομηχανία ως επιβλαβείς για το περιβάλλον. Ωστόσο, πολλές πρόσφατες εξελίξεις και επιστημονικές έρευνες στον τομέα της χημείας μας βοηθούν να παράγουμε υλικά και εφαρμογές πιο φιλικά προς το περιβάλλον, ενώ διατηρούμε την ποιότητα και τον τρόπο ζωής που προσδοκούμε.
Milieukwesties, zoals klimaatverandering, watervervuiling en vernieuwbare energie, vormen de krantenkoppen en worden steeds belangrijker in het dagelijks leven. Veel mensen zien chemie en de chemische industrie als schadelijk voor het milieu. Veel nieuwe vorderingen en wetenschappelijk onderzoek op het gebied van chemie helpen ons echter milieuvriendelijker materiaal en toepassingen te ontwikkelen, terwijl we tegelijkertijd de kwaliteit en de manier van leven kunnen behouden die wij verwachten.
Проблемите на околната среда като промените в климата, замърсяването на водите и възстановимите енергии пълнят заглавията на новините и с всеки изминал ден стават все по-важни за обществото. Много хора възприемат химията и химическата индустрия като замърсители на околната среда. Но днес научните изследвания в областта на химията ни помагат да произвеждаме много по-дружелюбни към околната среда материали и приложенията им, като в същото време запазват качеството и начина ни на живот, който очакваме.
Problémy životního prostředí, ať už se jedná o klimatické změny, znečištění vod nebo obnovitelné energetické zdroje, se často objevují v hlavních titulcích zpráv a jsou čím důležitější v každodenním životě. Pro mnoho lidí představuje chemie a chemický průmysl hrozbu pro životní prostředí. Díky novým postupům a vědeckému výzkumu v oblasti chemie jsme však schopni vyvíjet materiály a výrobky k životnímu prostředí šetrnější, přičemž kvalita a očekávaná životní úroveň zůstávají zachovány.
Miljøemner såsom klimændringer, vandforurening og vedvarende energi laver overskrifter og er blevet vigtigt i hverdagen. Mange mennesker opfatter kemi og den kemiske industri som vrende skadelig for miljøet. Imidlertid hjælper kemiske fremskridt og forskning os til at udvikle mere miljøvenlige materialer og maskiner, og samtidig bevare den kvalitet og den livsstil, vi forventer.
Keskkonnakaitsega seonduvad teemad nagu kliimamuutus, veereostus ja taastuvenergia pakuvad pidevalt uudistes kõneainet ning nende olulisus meie igapäevaeludes tõuseb päev-päevalt. Paljud inimesed näevad keemias ning keemiatööstuses ohtu keskkonnale. Siiski, mitmed edusammud ja teaduslikud avastused keemiavaldkonnas aitavad meil valmistada keskkonnasõbralikemaid materjale ning leida neile uusi rakendusi. Seejuures ei tehta kompromisse toodete kvaliteedi ega inimeste eslustiili osas.
Ympäristöasiat, kuten ilmastonmuutos, saastunut vesi ja uusiutuva energia ovat usein otsikoissa ja ovat koko ajan tärkeämpi osa arkipäiväämme. Monet näkevät kemian ja kemianteollisuuden haitallisena ympäristölle. Mutta kemianalan edistysaskeleet ja tutkimus auttavat meitä kehittämään ympäristöystävällisiä materiaaleja ja sovelluksia ja säilyttämään samalla sen elämäntavan ja -laadun, johon olemme tottuneet.
A klímaváltozás, a vízszennyezés, illetve a megújuló energiaforrások hétköznapjaink egyre fontosabb környezetvédelmi témái, melyek az újságok vezércikkeiben szerepelnek. Sokan a kémiát és a vegyipart környezetszennyezőnek tartják, pedig az új találmányok és tudományos kutatások elősegítik a környezetbarát anyagok fejlesztését, miközben az elvárt minőséget is biztosítják.
Spauda plačiai rašo apie aplinkosaugos klausimus, tokius kaip klimato kaita, vandens užteršimas ir atsinaujinantys energijos šaltiniai. Šios problemos tampa svarbia mūsų gyvenimo dalimi. Dauguma žmonių mano, kad chemija ir chemijos pramonė kenkia aplinkai. Tačiau dauguma naujų pažangių mokslinių tyrimų chemijos srityje padeda sukurti ir pritaikyti aplinkai nekenksmingas medžiagas tuo pačiu išlaikant mums reikalingą kokybę ir gyvenimo būdą.
Problemele de mediu precum modificările climatice, poluarea apei şi energie regenerabilă au devenit importante subiecte de ştiri, câştigând o importanţă tot mai mare în viaţa noastră. Multă lume percepe chimia şi industria chimică ca fiind nocive pentru mediul înconjurător. Şi totuşi, o serie de progrese recente în cercetarea ştiinţifică din domeniul chimiei facilitează conceperea unor materiale şi aplicaţii cu impact scăzut asupra mediului, păstrând în acelaşi timp calitatea şi stilul de viaţă dorit.
Environmentálne témy ako klimatické zmeny, znečistenie vody a obnoviteľná energia sa objavujú v novinových titulkoch a postupne rastie ich dôležitosť pre náš každodenný život. Mnohí ľudia považujú chémiu a chemický priemysel za škodlivý pre životné prostredie, avšak pokrok v mnohých nových oblastiach a vedecký výskum v oblasti chémie nám umožňujú vyvinúť vo väčšej miere ekologicky prijateľné materiály, nájsť im uplatnenie a zachovať pritom predpokladanú kvalitu a životný štýl.
Miljöfrågor som klimatförändring, vattenförorening och förnybar energi blir nyhetsrubriker och får en allt större betydelse i vardagen. Många människor uppfattar kemi och den kemiska industrin som skadliga för miljön. Men många nya framsteg och ny naturvetenskaplig forskning inom kemi hjälper oss att utveckla mer miljövänliga material och tillämpningar, medan vi bevarar den kvalitet och livsstil vi förväntar oss.
Tādi vides jautājumi kā klimata izmaiņa, ūdens piesārņojums un atjaunojamā enerģija ir atrodami virsrakstos un ar vien vairāk kļūst svarīgāki mūsu ikdienā. Daudzi cilvēki ķīmiju un ķīmijas industriju uztver kā kaitīgu videi. Tomēr, daudzi jaunie zinātniskie atklājumi un pētījumi ķīmijas laukā palīdz mums attīstīt videi draudzīgākus materiālus un pielietojumus, vienlaikus saglabājot kvalitāti un dzīves stilu, kādu mēs vēlamies.
Kwistjonijiet ambjentali bħalma huma l-bidla fil-klima, it-tniġġis ta’ l-ilma u l-enerġija rinnovabbli insibuhom fl-aħbarijiet ta’ kuljum u saru dejjem aktar importanti fil-ħajja ta’ kuljum. Ħafna nies jaraw il-kimika u l-industrija kimika bħala li jagħmlu ħsara lill-ambjent. Madankollu, ħafna avvanzi ġodda u riċerki xjentifiċi fil-qasam tal-kimika qed jgħinuna niżviluppaw materjali u applikazzjonijiet li ma jagħmlux ħsara lill-ambjent, filwaqt li jiġu ppreżervati l-kwalità u l-istil ta’ ħajja mistennija minna.
  Kemija in okolje  
Skozi leta so se tako industrije kot tudi širša javnost pričeli zavedati škodljivih učinkov nekaterih v preteklih postopkov ter potrebe po zaščiti okolja. V preteklosti se je malo ljudi zavedalo potencialno negativnih učinkov, ki jih utegne imeti sodoben življenjski stil na okolje, in so videli le pozitivne potenciale za ustvarjanje novih, uporabnih materialov in izdelkov.
Ao longo dos anos, a indústria e a opinião pública têm tomado consciência dos efeitos de algumas práticas passadas e da necessidade de proteger o ambiente. Antigamente, poucos estavam conscientes dos efeitos que potencialmente o nosso estilo de vida moderno podia ter sobre o ambiente, e apenas viam o potencial positivo para criar materiais e produtos novos e úteis.
Με την πάροδο των χρόνων, η βιομηχανία και το ευρύτερο κοινό συνειδητοποίησαν τις καταστροφικές επιπτώσεις κάποιων παλαιότερων μεθόδων καθώς και την ανάγκη για την προστασία του περιβάλλοντος. Στο παρελθόν, λίγοι γνώριζαν τις πιθανές αρνητικές επιπτώσεις που επέφερε ο σύγχρονος τρόπος ζωής στο περιβάλλον, ενώ μάλλον έβλεπαν μόνο τις θετικές προοπτικές για τη δημιουργία νέων, χρήσιμων υλικών και προϊόντων.
Door de jaren heen worden de bedrijfstak en het bredere publiek zich meer bewust van de schadelijke effecten van sommige praktijken uit het verleden en van de noodzaak om het milieu te beschermen. Vroeger waren weinigen zich bewust van de potentieel negatieve effecten die onze moderne levensstijl op het milieu kon hebben, en zag men liever alleen maar het positieve potentieel voor het creëren van nieuwe, nuttige materialen en producten.
През годините химическата индустрия и широката публика осъзнаха разрушителния ефект от някои стари практики и нуждата да запазим околната среда. В миналото малко хора са имали представа за това какви потенциални отрицателни ефекти може да има върху околната среда модерният начин на живот, а виждаха само положителния потенциал на създаването на нови полезни материали и продукти.
V minulých letech si pracovníci průmyslové sféry i širší veřejnost začali uvědomovat ničivé důsledky některých dřívějších postupů a potřebu životní prostředí chránit. V minulosti si byl jen málokdo vědom možných negativních dopadů, které může mít moderní životní styl na životní prostředí. Většina z nás přemýšlela spíše o možnostech výroby nových a užitečných materiálů a výrobků.
Gennem årene er industrien og offentligheden blevet klar over de skadelige virkninger af hidtil anvendte fremgangsmåder og nødvendigheden af at beskytte miljøet. Før var få opmærksomme på de potentialt negative effekter som vores moderne livsstil kunne have på miljøet, og så kun de positive muligheder for at skabe nye, brugbare materialer og produkter.
Aastate vältel on tööstusettevõtted ning laiem avalikkus hakkanud mõistma mõningate minevikus kahjututena kästitletud tegevuste kahjulikkust ning aru saama, kui tähtis on keskkonnakaitse. Minevikus olid vaid vähesed teadlikud kaasagse elustiili kahjulikest mõjudest keskkonnale ning nägid uute ja kasulike materjalide ning toodete loomises vaid positiivset.
Vuosien aikana teollisuus ja suuri yleisö ovat ymmärtäneet aiempien käytäntöjen vahingollisuuden ja tarpeen suojella ympäristöä. Aiemmin harvat ymmärsivät modernin elämäntapamme vahingollisuuden ympäristölle; ihmiset näkivät vain uusien materiaalien ja tuotteiden hyödylliset mahdollisuudet.
Az évek során az ipar és a közvélemény ráismert néhány múltbeli gyakorlat káros hatására és a környezet védelmének szükségességére. Korszerű életmódunk környezetre gyakorolt negatív hatásait kevesen ismerték fel, és leginkább csak az új és hasznos anyagok és termékek létrehozásával kötötték össze a modern életet.
Bėgant metams pramoninkai ir plačioji visuomenė suprato apie kenksmingą kai kurių praeityje praktikuotų veiklų poveikį ir suvokė, kad būtina saugoti aplinką. Praeityje mažai kas žinojo, kokią didžiulę žalą aplinkai gali daryti mūsų modernus gyvenimo būdas. Kuriant naujas naudingas medžiagas ir produktus buvo įvardinamas tik jų teigiamas potencialas.
De-a lungul anilor, industria de profil şi opinia publică au devenit conştiente de efectele nocive ale unor practici din trecut şi de nevoia de a proteja mediul înconjurător. În trecut, puţini au fost cei care au conştientizat efectele negative pe care stilul nostru de viaţă le-ar putea avea asupra mediului, alegând să vadă doar potenţialul pozitiv al acestuia pentru crearea de materiale şi produse noi şi utile.
Za posledné roky si priemyselné odvetvia a široká verejnosť začali uvedomovať škodlivý vplyv postupov z minulosti a potrebu chrániť životné prostredie. V minulosti si len málo ľudí uvedomovalo, aké možné negatívne následky na životné prostredie môže mať moderný životný štýl a skôr sa venovali pozitívnym stránkam a možnostiam vytvoriť nové užitočné materiály a výrobky.
Under åren har industrin och en allt större allmänhet blivit medvetna om de skadliga effekterna av några av de tidigare metoderna och behovet av att skydda miljön. Tidigare var få medvetna om de negativa effekter vår moderna livsstil kunde ha på miljön och såg istället bara möjligheterna att skapa nya, användbara material och produkter.
Gadiem ejot, industrija un plaša sabiedrības daļa ir sākusi apzināties pagātnes notikumu postošās sekas un nepieciešamību aizsargāt vidi. Pagātnē daži apzinājās potenciāli negatīvās sekas mūsu modernajam dzīves stilam uz vidi, un lielākā daļa redzēja tikai pozitīvo potenciālu jaunu, noderīgu materiālu un produktu ražošanai.
Matul is-snin, l-industrija u l-pubbliku aktar wiesa’ kisbu għarfien akbar ta’ l-effetti dannużi ta’ xi prattiċi tal-passat u l-ħtieġa li jitħares l-ambjent. Fil-passat, ftit kienu dawk li kienu konxji ta’ l-effetti potenzjalment negattivi li l-istil ta’ ħajja modern tagħna seta’ jkollu fuq l-ambjent, u pjuttost raw biss il-potenzjal pożittiv fil-ħolqien ta’ materjali u prodotti ġodda u utli.
  Kaj se skriva v tvojem ...  
Predvajalniki medijev so narejeni iz polikarbonata, ki je lahek, a dovolj močen, da lahko služi kot neprebojno steklo. Zaradi kombinacije teh dveh lastnosti je material idealen za medijske predvajalnike, ki morajo biti odporni na udarce, vlago, mraz in ultravijolično svetlobo.
Os leitores de som são constituídos por policarbonato, que é leve, mas suficientemente resistente para servir como vidro à prova de bala. A combinação destas duas propriedades faz dele um material ideal para os leitores de som, que necessitam de resistir a choques, humidade, frio e raios ultravioleta.
Τα media players είναι φτιαγμένα από πολυανθρακικό, που είναι ελαφρύ αλλά αρκετά δυνατό για να χρησιμεύσει και ως αλεξίσφαιρο γυαλί. Ο συνδυασμός αυτών των δύο ιδιοτήτων αποτελεί το ιδανικό υλικό για την παραγωγή media players, τα οποία πρέπει να αντέχουν στα χτυπήματα, την υγρασία, το κρύο και τις υπεριώδεις ακτίνες φωτός.
Mp3-spelers zijn gemaakt van polycarbonaat, dat licht van gewicht is, maar sterk genoeg om dienst te doen als kogelbestendig glas. De combinatie van deze twee eigenschappen maakt het materiaal ideaal voor mp3-spelers, die tegen schokken, vocht, kou en ultraviolet licht moeten kunnen.
Медия плейърите са изработени от поликарбонат, който е лек, но достатъчно здрав, за да служи като бронирано стъкло. Комбинацията на тези две качества го прави идеалния материал за медия плейър, който трябва да издържа на удари, влага, студ и ултравиолетова светлина.
Mediální přehrávače jsou vyrobeny z polykarbonátu, který je lehký, ale dostatečně silný, takže může sloužit stejně jako neprůstřelné sklo. Díky spojení těchto dvou vlastností se jedná o ideální materiál na výrobu mediálních přehrávačů, které musí být odolné vůči otřesům, vlhku, zimě a ultrafialovým paprskům.
Medieafspillere er lavet af polykarbonat, som er let, men samtidig stærkt nok til af fungere som skudsikkert glas. Kombinationen af disse to egenskaber gør det til det ideelle materiale til medieafspillere, der skal kunne modstå stød, fugt, kulde og ultraviolet lys.
Meediamängijaid valmistatakse polükarbonaadist, mis on kerge kuid piisavalt tugev, et kasutada seda kuulikindla klaasi tootmiseks. Nende kahe omaduse tõttu ongi see materjal meediamängijate valmistamiseks ideaalne, sest viimased peavad olema põrutus-, niiskus-, külma- ja ultraviolettkiirguskindlad.
Mediasoittimet tehdään polykarbonaateista, jotka ovat kevyitä, mutta riittävän lujia vaikkapa luodinkestävään lasiin. Tämä yhdistelmä tekee niistä ihanteellisia mediasoittimiin, joiden täytyy kestää tärähdyksiä, kosteutta, kylmää ja ultraviolettisäteilyä.
A médialejátszók polycarbonat anyagból készülnek, mely könnyű, de elég erős ahhoz, hogy golyóálló üvegként szolgáljon. E két tulajdonság ötvözésével ideális anyagot kapunk a médialejátszók számára, aminek ütésállónak, nedvességtűrőnek kell lennie, mely a hideget és az ultraviola fényt is bírja.
Media grotuvai yra gaminami iš polikarbonatų, kurie yra lengvi, bet pakankamai stiprūs ir net gali būti naudojami neperšaunamo stiklo gamyboje. Dėl šių dviejų savybių ši medžiaga idealiai tinka media grotuvams, kurie turi būti atsparūs smūgiams, drėgmei, šalčiui ir ultravioletiniams spinduliams.
Carcasa unui astfel de aparat este făcută din policarbonat, un material uşor, dar cu o rezistenţă atât de mare încât este folosit la geamurile antiglonţ. Cele două proprietăţi îl recomandă drept materialul ideal pentru playerele multimedia, care trebuie să reziste la şocuri, umezeală, temperaturi scăzute şi radiaţie ultravioletă.
Prehrávače sa vyrábajú z polykarbonátu, je to ľahký, ale dostatočne pevný materiál, ktorý slúži na výrobu nepriestrelného skla. Kombináciou týchto dvoch vlastností sa z neho stáva ideálny materiál na výrobu prehrávačov, ktoré musia byť odolné voči nárazu, vlhkosti, chladu a ultrafialovému žiareniu.
Mediespelare görs av polykarbonat som är lätt men starkt nog att fungera som skottsäkert glas. Kombinationen av de här två egenskaperna gör det till det ideala materialet för mediespelare som måste stå emot stötar, fukt, kyla och ultraviolett ljus.
Media player ierīces ir veidotas no polikarbonāta, kas ir viegls, bet pietiekoši stiprs, lai kalpotu kā ložu drošs stikls. Šo divu īpašību kombinācija padara polikarbonātu par ideālu materiālu media player ierīcēm, kurām ir jābūt izturīgām pret triecieniem, mitrumu, aukstumu un ultravioleto gaismu.
Il-midja plejers huma magħmula minn polikarbonat, li huwa ħafif, imma b’saħħtu biżżejjed biex iservi bħala ħġieġ bullet-proof. Il-kombinazzjoni ta’ dawn iż-żewġ propjetajiet tagħmlu l-materjal ideali għall-midja plejers, li għandhom bżonn li jirreżistu għad-daqqiet, l-umdità, il-kesħa u d-dawl ultraviolet.
  Kemija in okolje  
Poleg tega je treba pri ocenjevanju vpliva upoštevati celoten življenjski cikel izdelka (od izdelave do zavrženja). Ali veste, da je lahko vpliv pridelovanja bombaža okolju bolj škodljiv kot izdelovanje sintetičnih vlaken, kot je poliester?
Também é necessário tomar em consideração todo o ciclo de vida de um produto, (desde a criação à sua destruição), para se avaliar o seu impacto. Já alguma vez imaginou que o impacto da cultura do algodão no ambiente pode ser maior do que produzir fibras sintéticas, como o poliéster? A razão é que o algodão necessita de grandes quantidades de água, de fertilizadores e de pesticidas.
Επίσης, ο κύκλος ζωής ενός προϊόντος (από τη δημιουργία του μέχρι την καταστροφή του) πρέπει να λαμβάνεται υπόψη όταν εκτιμάμε τον αντίκτυπό του. Έχετε ποτέ αντιληφθεί ότι ο αντίκτυπος που έχει η βαμβακοκαλλιέργεια στο περιβάλλον μπορεί να είναι μεγαλύτερος από εκείνον της δημιουργίας συνθετικών ινών όπως ο πολυεστέρας; Ο λόγος είναι ότι ο βάμβακας απαιτεί τη χρήση μεγάλων ποσοτήτων νερού, λιπασμάτων και φυτοφαρμάκων.
Ook moet er met de hele levensduur van een product (van het ontstaan ervan tot en met het weggooien) rekening gehouden worden, als je kijkt naar de negatieve effecten ervan. Heb je je wel eens gerealiseerd dat de negatieve effecten op het milieu van het verbouwen van katoen groter kunnen zijn dan van het maken van synthetische vezels, zoals polyester? Dat komt doordat katoen enorme hoeveelheden water, kunstmest en pesticiden nodig heeft.
Освен това, когато се оценява въздействието на един продукт, трябва да се има предвид цялостния цикъл на неговия живот (от създаването му до разлагането). Замисляли ли сте се някога, че влиянието на памуковите насаждения върху околната среда може да е по-голямо, отколкото производството на синтетични тъкани като полиестера? Това е така, защото памукът се нуждае от огромни количества вода, торове и препарати за борба с вредители.
Pokud přemýšlíme o dopadu určitého výrobku na životní prostředí, musíme vzít v úvahu celý jeho životní cyklus (tj. dobu od jeho vzniku až po vyhození). Napadlo vás někdy, že dopad pěstování bavlny na životní prostředí je větší než výroba umělých vláken, např. polyesteru? Důvodem je skutečnost, že pro pěstování bavlny je třeba obrovského množství vody, hnojiva a pesticidů.
Hele et produkts livscyklus (fra dets produktion til det bliver smidt ud) skal tages højde for, når man beregner dets påvirkning. Har du nogensinde overvejet, at påvirkningen af miljøet fra bolmuldsdyrkning kan være større end at lave syntetiske fibre som polyester? Grunden til dette er, at bomuld kræver enorme mængder af vand, gødning og pesticider.
Lisaks tuleb toote mõju hindamisel võtta arvesse tervet elutsüklit (alates tootmisest kuni hetkeni, mil toodet pole enam võimalik kasutada). Kas olete teadlik, et puuvilla mõju keskkonnale võib olla suurem kui sünteetiliste kangaste, nagu näiteks polüester, tootmine? Põhjus on väga lihtne - puuvill vajab kasvamiseks tohututes kogustes vett, väetisi ning pestitsiide.
On myös muistettava ottaa huomioon tuotteen koko elinkaari (valmistuksesta hävittämiseen). Tiesitkö, että puuvillan kasvattamisen vaikutus ympäristöön voi olla suurempi kuin esim. polyesterin valmistamisen? Puuvilla vaatii kasvaessaan valtavia määriä vettä, lannoitteita ja tuholaismyrkkyjä.
Ha egy termék hatását vizsgáljuk, az egész életciklusát figyelembe kell vennünk (keletkezésétől egészen felhasználásáig). Elgondolkodtunk már azon, hogy a pamut-láz jobban igénybe veszi a környezetet, mint a szintetikus szálak, nevezetesen a poliészter készítése? Mégpedig azért, mert a pamut előállításához rengeteg mennyiségű vízre, és növényvédő szerre van szükség.
Be to reikėtų atsižvelgti ir į tai, kokį poveikį produktas turės per visą savo gyvavimo periodą (nuo jo sukūrimo iki išmetimo). Ar kada pagalvojote, kad medvilnės kultivavimas aplinkai daro didesnį poveikį negu sintetinių audinių, tokių kaip poliesteriai, gamyba? Tai yra dėl to, kad medvilnės auginimui reikia didelio kiekio vandens, trąšų ir pesticidų.
De asemenea, atunci când evaluăm impactul unui produs, trebuie să luăm în consideraţie întregul său ciclu de viaţă (de la crearea sa la momentul când ne debarasăm de el). Ştiaţi că impactul culturii de bumbac asupra mediului poate fi mai mare decât procesul de obţinere al fibrelor sintetice? Explicaţia acestui fapt rezidă în faptul că procesul de cultivare a bumbacului necesită cantităţi enorme de apă, îngrăşăminte şi pesticide.
Okrem iného, ak chceme zvážiť nepriaznivý dopad výrobku, musíme brať do úvahy celý jeho životný cyklus (od jeho výroby až po jeho likvidáciu). Uvedomili ste si niekedy, že pestovanie bavlny môže mať väčší nepriaznivý dopad na životné prostredie než výroba umelého vlákna, akým je napríklad polyester? Príčinou tohto javu je, že bavlna vyžaduje spotrebu obrovského množstva vody, hnojív a pesticídov.
Dessutom måste hänsyn tas till en produkts hela livscykel (från dess uppkomst till dess slut) för att bedöma dess påverkan. Har du tänkt på att bomullsodlingens påverkan på miljön kan vara större än vid tillverkningen av syntetiska fibrer så som polyester? Anledningen till det är att bomull kräver att man använder enorma mängder vatten, gödningsmedel och bekämpningsmedel.
Turklāt viss produkta dzīves ciklu (sākot no tā radīšanas līdz izmantošanas beigām) ir nepieciešams ņemt vērā, domājot par tā ietekmi. Vai jūs esat kādreiz padomājuši, ka kokvilnas kultūras ietekme uz vidi var būt lielāka nekā sintētisko šķiedru, piemēram, poliestera ražošana? Iemesls tam ir tāds, ka kokvilnai ir nepieciešams milzīgs daudzums ūdens, mēslojumi un pesticīdi.
Hemm ukoll il-fatt li ċ-ċiklu kollu tal-ħajja ta’ prodott (mill-ħolqien tiegħu sar-rimi) jeħtieġ li jitqies meta jiġi kkunsidrat l-impatt tiegħu. Qatt bsart li l-impatt tal-kultura tal-qoton fuq l-ambjent jista’ jkun ogħla milli meta jiġi prodotti fibri sintetiċi bħall-polyester? Ir-raġuni għal dan hija li l-qoton jeħtieġ l-użu ta’ kwantitajiet enormi ta’ ilma, fertilizzanti u pestiċidi.
  Kaj se skriva v tvojem ...  
Obstaja veliko različnih vrst baterij in vse delujejo s pomočjo kemikalij, a pri digitalnih predvajalnikih je najbolj priljubljena lionska baterija. Oblikovalci jo lahko oblikujejo kot modelarsko glino, kar je pri izdelkih žepne velikosti še posebna prednost.
As baterias são a energia essencial para os leitores portáteis. Há vários tipos de baterias, todas, no entanto, utilizando químicos, mas a bateria de lítio é a mais conhecida para os leitores digitais. Os desenhadores podem moldar a bateria como se modela o barro, o que se torna particularmente vantajoso para um produto de tamanho de bolso. E ainda por cima recarregável.
Οι μπαταρίες αποτελούν βασική ισχύ για τα φορητά media player. Υπάρχουν αρκετοί τύποι μπαταρίας, όλοι με χρήση χημικών, όμως η μπαταρία ιόντων λιθίου είναι η πιο δημοφιλής για τις ψηφιακές συσκευές. Οι σχεδιαστές μορφοποιούν την μπαταρία σαν να πλάθουν πλαστελίνη, εξαιρετικό προτέρημα για ένα προϊόν τσέπης. Και πάνω απ’ όλα, είναι επαναφορτιζόμενη.
Batterijen zijn een essentiële krachtbron voor draagbare mp3-spelers. Er bestaan allerlei soorten batterijen, die allemaal chemische stoffen gebruiken, maar de lithiumbatterij is de populairste voor digitale afspeelapparatuur. Ontwerpers kunnen de batterij vormen alsof het boetseerklei is, wat in het bijzonder een voordeel is voor iets wat in je zak moet passen. En bovendien, ze zijn oplaadbaar.
Батериите са важна част от преносимите медия плейъри. Съществуват няколко вида батерии, всичките използващи химикали, но най-популярната за дигитални плейъри е литиево - йонната батерия Дизайнерите имат възможност да моделират батерията сякаш е от глина – и това има допълнително преимущество за един портативен продукт. Нещо повече – тя може да се презарежда.
Nepostradatelným zdrojem energie jsou u přenosných přehrávačů baterie. Existuje několik typů baterií, z nichž všechny využívají chemikálie, ale nejčastějším typem u digitálních přehrávačů jsou lithium-ion baterie battery. Návrháři mohou baterie tvarovat jako modelínu, což je obzvláště výhodné u kapesních výrobků. Navíc je možné tyto baterie znovu nabíjet.
Batterier er nødvendige for bærbare medieafspillere. Der eksisterer mange typer batterier, der alle bruge kemikalier, men litium-ion batteriet er det mest populære til digitale afspillere. Designere kan forme batteriet ligesom modelervoks, hvilket er en særlig fordel til et produkt i lommestørrelse. Ydermere er det genopladeligt.
Patareid on kaasaskantavate meediamängijate hädavajalik osa. Patareisid ja akusid on mitmesuguseid ning nad kõik sisaldavad kemikaale, kuid liitium-ioon akud on meediamängijate puhul kõige levinumad. Disainerid võivad vormida akut nagu savi, mis on taskusse mahtuva toote puhul eriti oluline. Lisaks on see ka laetav.
Akut ovat elintärkeitä kannettaville mediasoittimille. Akkuja ja paristoja on monenlaisia, ja kaikissa käytetään kemikaaleja, mutta litium-ioni-akku on suosituin digitaalisissa soittimissa. Suunnittelijat voivat muovata akkua kuin muovailuvahaa, mikä on erityisen hyödyllistä taskukokoisessa laitteessa.
A hordozható médialejátszók mozgatórugója az elem. A sokféle elem közül-melyek mind kémiai anyagok felhasználásával készülnek - a lithium-ion elem a legnépszerűbb a digitális lejátszókban. A formatervezők úgy alakítják az elemet, mintha agyagot gyúrnának, mely egy zsebméretű termék esetében igen előnyös lehet. Ráadásul újratölthető is.
Maitinimo elementai yra labai svarbi nešiojamų media grotuvų dalis. Egzistuoja keletas cheminių medžiagų pagrindu veikiančių elementų, bet skaitmeniniuose grotuvuose dažniausiai naudojamos ličio baterijos . Dizaineriai, tarsi lipdydami molį, gali išgauti norimą baterijų formą, o tai yra didelis privalumas gaminant kišenės dydžio produktus. Be to jas galima pakartotinai įkrauti.
Acumulatorii sunt esenţiali pentru un player multimedia portabil. Există mai multe tipuri de acumulatori ce se bazează pe reacţii chimice, însă cei mai folosiţi sunt cei de tip ioni de litiu. Creatorii de playere multimedia pot modela acumulatorii ca pe plastilină, aspect care constituie un mare avantaj în produsele miniaturale. În plus, sunt reîncărcabili.
Pre prenosné prehrávače sú batérie dôležitým zdrojom energie. Existuje niekoľko druhov batérií, každá z nich obsahuje chemikálie, ale najobľúbenejším typom pre digitálne prehrávače je lítium-iónová batéria. Špeciálnou výhodou týchto batérií pri výrobe tzv. „výrobkov do vrecka“ je, že dizajnéri môžu tieto batérie modelovať ako keby boli z modelovacej hmoty. A nielen to, tieto batérie sú navyše ešte aj dobíjateľné.
Batterier är nödvändiga för bärbara mediespelare. Det finns flera typer av batterier som alla utnyttjar kemikalier, men litium-ion batteriet är det mest populära för digitala spelare. Designers kan forma batteriet som modellera, vilket är en stor fördel för produkter i fickformat. Dessutom är det laddningsbart.
Baterijas ir būtiskas enerģijas nodrošinātājas pārvietojamām media player ierīcēm. Pastāv vairāku veidu baterijas, kuras visas izmanto ķimikālijas, bet litija baterija ir vispopulārākā starp digitālajām ierīcēm. Dizaineri var šo bateriju modelēt kā modelējamu mālu, kas ir īpaši ērts kabatas lieluma produktiem. Turklāt šīs baterijas ir uzlādējamas.
Il-batteriji huma enerġija essenzjali għall-midja plejers portatili. Jeżistu bosta tipi ta’ batteriji, li kollha jużaw il-kimiċi, iżda l-batterija lithium-ion hija l-aktar waħda popolari għall-plejers diġitali. Id-diżinjaturi jistgħu jagħtu forma lill-batterija bħat-tafal, u dan huwa vantaġġ partikolari għal prodott maħsub li joqgħod fil-but. Aktar minn hekk, tista’ terġa’ tiċċarġjaha.
  ÄŒasovnica  
Angleški povzetki najboljših prispevkov, prejetih v okviru programa Xperimania I, so predstavljeni v tej knjižici. V okviru programa Xperimania se ‘Časovnica’ nadaljuje kot netekmovalna šolska dejavnost.
The competition side of the ‘Timeline’ activity is closed. English summaries of the top Xperimania I submissions are presented in this booklet. ‘Timeline’ continues as a non-competitive school activity. All new submission will be displayed in the Timeline and in the online gallery.
Le concours lié à l'activité "Frise chronologique" est à présent clôturé. Des résumés (en anglais) des meilleures contributions à Xperimania I sont présentés dans cette brochure. Dans le cadre d'Xperimania, la "frise chronologique" est maintenue comme activité scolaire non liée à un concours. Toute nouvelle contribution sera présentée dans la frise chronologique et dans la galerie en ligne.
Die Aktivität „Zeitleiste“ wird nicht mehr als Wettbewerb durchgeführt. Englische Zusammenfassungen der Top Xperimania I Beiträge finden Sie in dieser Broschüre. Bei Xperimania wird die Aktivität ‘Zeitleiste’ aber als traditionelle Unterrichtsaktivität weitergeführt. Alle neuen Beiträge werden in der Zeitleiste und der Onlinegalerie präsentiert.
El concurso de la actividad del ‘Recorrido histórico’ ya ha terminado. Tiene a su disposición los resúmenes (en inglés) de las mejores propuestas de Xperimania I eneste folleto. En Xperimania, continua el ‘Recorrido histórico como una actividad escolar no relacionada con un concurso. Todas las propuestas nuevas aparecerán en el Recorrido y en la galería de la red.
Il concorso legato alla “Linea del tempo” ora è chiuso. Resoconti in inglese dei migliori contributi inviati a Xperimania I sono disponibili in questo opuscolo. In Xperimania, ‘La linea del tempo’ continua come un'attività scolastica non legata ad un concorso. Tutti i nuovi contributi saranno disponibili nella Linea del tempo e nella galleria online.
O concurso da actividade “Friso Cronológico” já terminou. Os resumos (em ingles) das melhores contribuições ao Xperimania I encontram-se na brochura. No âmbito do Xperimania, o “Friso Cronológico” mantém-se como actividade educativa não ligada a concurso. Todas as novas participações serão apresentadas no Friso Cronológico e na Galeria, em linha.
Βρείτε περισσότερες λεπτομέρειες σχετικά με αυτή τη δραστηριότητα στα βασικά έγγραφα παρακάτω. Κάνετε κλικ στο "Εξερευνήστε" για να δείτε το χρονολόγιο. Για να ανεβάσετε τα κείμενα και τις εικονογραφήσεις σας, απλά πατήστε στο "Πάρτε μέρος".
Het competitiegedeelte van de activiteit ‘Tijdslijn’ is gesloten. Engelse samenvattingen van de beste Xperimania I-inzendingen worden gepresenteerd in dit boekje. In Xperimania gaat ‘Tijdslijn’ verder als een niet-competitieve schoolactiviteit. Alle nieuwe inzendingen komen in de Tijdslijn en de online-galerie te staan.
Състезателната част на дейността "Историческа диаграма" приключи. Резюмета на творбите победители на английски език можете да видите в тази брошура. В Xperimania "Историческа диаграма" продължава като извънсъстезателна училищна дейност. Всички постъпили нови разработки ще бъдат изложени в "Историческа диаграма" и в онлайн галерията.
Aktivita "Časová osa" ve své soutěžní podobě již skončila. Stručné popisy nejlepších příspěvků v angličtině, které jejich autoři zaslali do soutěže v rámci programu Xperimania I, jsou k dispozici v této brožuře. V rámci programu Xperimenia pokračuje "Časová osa" jako nesoutěžní aktivita pro školy. Všechny nové příspěvky budou zveřejněny na časové ose a v online galerii.
Konkurrencedelen af denne tidslinje-aktivitet er nu lukket. Opsummeringer på engelsk af de bedste bidrag til Xperimania I kan ses i denne this brochure. ‘Tidslinien’ fortsætter som en skoleaktivitet uden kokurrence. Alle nye bidrag vil blive udstillet i Tidslinien og i online galleriet.
"Ajaloo" konkurss on nüüdseks läbi. Ingliskeelsed kokkuvõtted parimatest Xperimania raames saadetud töödest leiate siit brošüürist. Sama tegevusega jätkame ka Xperimania II raames, kuid sel aastal pole tegemist konkursiga. Kõik saadetud tööd riputatakse üles tegevuse ajateljele ning veebipõhisesse galeriisse.
'Aikajana'-harjoituksen kilpailuosuus on päättynyt. Xperimania I -vaiheen parhaat osallistujat esitellään englanniksi tässä kirjasessa. ‘Aikajana’ jatkuu edelleen, mutta ilman kilpailua. Kaikki lisäykset näkyvät Aikajanassa ja verkkogalleriassa.
A feladatról részleteket az alábbi fő dokumentumokban olvashatunk. Klikkeljünk a "Felfedezés" -re az idővonal megjelenítéséhez. A szövegek és az illusztrációk feltöltéséhez pedig a "Részvétel"-re.
Konkursas „Chronologinė seka” pasibaigė. Geriausių „Xperimania I” konkursui atsiųstų darbų aprašymai yra pateikiami anglų kalba šioje brošiūroje. „Xperimania” tęsia „Chronologinės sekos” veiklą, bet tai bus nekonkursinė mokyklinė veikla. Visi naujai atsiųsti darbai bus publikuojami svetainės galerijoje ir „Chronologinėje sekoje”.
Więcej informacji o osi czasu znajdziesz w kluczowych dokumentach podanych poniżej. Kliknij na "Badaj" aby otworzyć oś czasu. Aby włożyć swój tekst i ilustracje po prostu kliknij na "Weź udział".
Componenta competiţională a activităţii ‘Calendarul’ a luat sfârşit. Puteţi consulta rezumatele în limba engleză ale lucrărilor premiate în cadrul Xperimania I în această broşură. Calendarul” va continua şi în cadrul Xperimania, însă nu va mai avea caracter de concurs. Toate lucrările noi vor fi afişate în „Calendar” şi într-o galerie online.
Súťažná aktivita „Časová línia“ je už uzavretá. Zhrnutia najlepších príspevkov v anglickom jazyku, ktoré boli zaslané do projektu Xperimania I nájdete v tejto brožúre. Aktivita „Časová línia“ pokračuje aj v projekte Xperimania, teraz však ako nesúťažná aktivita pre školy. Všetky nové príspevky zobrazíme v Časovej línii a v online galérii.
Tävlingsdelen av aktiviteten ”Tidslinjen” är nu stängd. Engelska sammanfattningar av de bästa Xperimania I bidragen finns i den här broschyren. ”Tidslinjen” fortsätter som en skolaktivitet utom tävlan. Alla nya bidrag kommer att visas på Tidslinjen och i online-galleriet.
Konkursa sadaļas ‘Laika līnija’ aktivitāte ir noslēgusies. Labākie Xperimania I iesniegtie kopsavilkumi angļu valodā ir pieejami šajā bukletā. Projektā Xperimania, ‘Laika līnija’ turpinās kā nekonkurējoša skolas aktivitāte. Visi jaunie iesniegtie darbi tiks izrādīti Laika līnijā un tiešsaistes galerijā.
Il-parti tal-kompetizzjoni tal-attività tal-‘Linja taż-Żmien’ hija magħluqa. Taqsiriet bl-Ingliż tal-aqwa sottomissjoni ta’ Xperimania I huma ppreżentati f’dan il-fuljett. F’Xperimania, il-‘Linja taż-Żmien’ tkompli bħala attività fl-iskola mhux kompetittiva. Is-sottomissjonijiet il-ġodda kollha se jintwerew fil-Linja taż-Żmien u fil-gallerija online.
  Background  
Industrija športne opreme je uvidela pomen sodelovanja s kemično industijo. Danes veliko športnih znamk sodeluje z izdelovalci kemikalij z namenom razviti inovativne rešitve, ki bi koristile tako atletom kot tudi rekreativnim športnikom.
Die Sportbekleidungsindustrie hat den Vorteil der Zusammenarbeit mit der Chemieindustrie erkannt. Viele Sportfirmen kooperieren mit Chemiefirmen, um innovative Lösungen zu finden, die sowohl den professionellen Athleten, als auch den Hobbysportlern zu Gute kommen.
La industria del equipamento deportivo ha comprendido que, sin duda ninguna, es imprescindible colaborar con la industria química. Hoy en día, muchas marcas deportivas trabajan en colaboración con las industrias químicas para desarrollar soluciones innovadoras que beneficien a los atletas y a los deportistas aficionados.
Η βιομηχανία του αθλητικού εξοπλισμού έχει καταλάβει πλέον καλά τη σημασία της συνεργασίας με την βιομηχανία της χημείας. Σήμερα, πολλές εταιρείες αθλητικού εξοπλισμού συνεργάζονται με χημικούς παραγωγούς για να αναπτύξουν καινοτόμες λύσεις, τις οποίες θ’ απολαμβάνουν τόσο οι επαγγελματίες αθλητές όσο και οι ερασιτέχνες. /P>
De sportuitrustingindustrie heeft heel goed het belang begrepen van samenwerking met de chemische industrie. Tegenwoordig werken veel sportmerken samen met chemische bedrijven om innovatieve oplossingen te ontwikkelen die zowel topatleten als recreatiesporters tot voordeel zijn.
Индустрията за спортна екипировка ясно е осъзнала важността от съвместната дейност с химическата индустрия. Днес много спортни марки работят заедно с химически производители, за да развиват иновационни решения, които да са в полза както на професионалните спортисти, така и на хората, спортуващи през свободното си време.
Urheiluvälineteollisuus ymmärtää kuinka tärkeätä on tehdä yhteistyötä kemianteollisuuden kanssa. Monet urheiluvälineiden ja -vaatteiden valmistajat kehittävät kemianteollisuuden kanssa innovatiivisia ratkaisuja, joista hyötyvät niin ammattiurheilijat kuin vapaa-ajan liikkujatkin.
A sportfelszereléseket gyártók gyorsan felismerték, hogy érdemes a vegyiparral összedolgozni. Ma már a legtöbb sportmárka kémiai cégekkel közösen fejleszti az innovatív megoldásokat, melyekből mind a verseny sportolók, mind pedig a szabadidő sportolók profitálnak.
Sportinės įrangos gamintojai supranta bendradarbiavimo su chemijos pramone svarbą. Šiandien dauguma sporto įmonių bendradarbiauja su chemijos produktų gamintojais siekdami surasti šiuolaikinius sprendimus, naudingus ir sportininkams, ir laisvalaikiu sportuojantiems žmonėms.
Przemysł wytwórców sprzętu sportowego zdał sobie sprawę z wagi jaką odgrywa współpraca z przemysłem chemicznym. Obecnie wiele z marek sportowych współpracuje z wytwórcami produktów chemicznych w celu stworzenia innowacyjnych rozwiązań, które będą przydatne zarówno dla sportowców wyczynowych jak i dla zwykłych osób uprawiających sport.
Industria de echipament sportiv a înţeles importanţa colaborării cu industria chimică. Astăzi, multe mărci de echipament sportiv colaborează cu producătorii din industria chimică, pentru a găsi soluţii inovatoare, atât în avantajul sportivilor de performanţă, cât şi al celor care practică sportul în scop recreativ.
Branschen för sportutrustning har helt klart förstått hur viktigt samarbetet med den kemiska industrin är. Idag samarbetar många sportmärken med kemiska tillverkare för att utveckla innovativa lösningar som är till glädje för både elitidrottare och vanliga motionärer.
  Kemija in okolje  
Poleg tega je treba pri ocenjevanju vpliva upoštevati celoten življenjski cikel izdelka (od izdelave do zavrženja). Ali veste, da je lahko vpliv pridelovanja bombaža okolju bolj škodljiv kot izdelovanje sintetičnih vlaken, kot je poliester?
Também é necessário tomar em consideração todo o ciclo de vida de um produto, (desde a criação à sua destruição), para se avaliar o seu impacto. Já alguma vez imaginou que o impacto da cultura do algodão no ambiente pode ser maior do que produzir fibras sintéticas, como o poliéster? A razão é que o algodão necessita de grandes quantidades de água, de fertilizadores e de pesticidas.
Επίσης, ο κύκλος ζωής ενός προϊόντος (από τη δημιουργία του μέχρι την καταστροφή του) πρέπει να λαμβάνεται υπόψη όταν εκτιμάμε τον αντίκτυπό του. Έχετε ποτέ αντιληφθεί ότι ο αντίκτυπος που έχει η βαμβακοκαλλιέργεια στο περιβάλλον μπορεί να είναι μεγαλύτερος από εκείνον της δημιουργίας συνθετικών ινών όπως ο πολυεστέρας; Ο λόγος είναι ότι ο βάμβακας απαιτεί τη χρήση μεγάλων ποσοτήτων νερού, λιπασμάτων και φυτοφαρμάκων.
Ook moet er met de hele levensduur van een product (van het ontstaan ervan tot en met het weggooien) rekening gehouden worden, als je kijkt naar de negatieve effecten ervan. Heb je je wel eens gerealiseerd dat de negatieve effecten op het milieu van het verbouwen van katoen groter kunnen zijn dan van het maken van synthetische vezels, zoals polyester? Dat komt doordat katoen enorme hoeveelheden water, kunstmest en pesticiden nodig heeft.
Освен това, когато се оценява въздействието на един продукт, трябва да се има предвид цялостния цикъл на неговия живот (от създаването му до разлагането). Замисляли ли сте се някога, че влиянието на памуковите насаждения върху околната среда може да е по-голямо, отколкото производството на синтетични тъкани като полиестера? Това е така, защото памукът се нуждае от огромни количества вода, торове и препарати за борба с вредители.
Pokud přemýšlíme o dopadu určitého výrobku na životní prostředí, musíme vzít v úvahu celý jeho životní cyklus (tj. dobu od jeho vzniku až po vyhození). Napadlo vás někdy, že dopad pěstování bavlny na životní prostředí je větší než výroba umělých vláken, např. polyesteru? Důvodem je skutečnost, že pro pěstování bavlny je třeba obrovského množství vody, hnojiva a pesticidů.
Hele et produkts livscyklus (fra dets produktion til det bliver smidt ud) skal tages højde for, når man beregner dets påvirkning. Har du nogensinde overvejet, at påvirkningen af miljøet fra bolmuldsdyrkning kan være større end at lave syntetiske fibre som polyester? Grunden til dette er, at bomuld kræver enorme mængder af vand, gødning og pesticider.
Lisaks tuleb toote mõju hindamisel võtta arvesse tervet elutsüklit (alates tootmisest kuni hetkeni, mil toodet pole enam võimalik kasutada). Kas olete teadlik, et puuvilla mõju keskkonnale võib olla suurem kui sünteetiliste kangaste, nagu näiteks polüester, tootmine? Põhjus on väga lihtne - puuvill vajab kasvamiseks tohututes kogustes vett, väetisi ning pestitsiide.
On myös muistettava ottaa huomioon tuotteen koko elinkaari (valmistuksesta hävittämiseen). Tiesitkö, että puuvillan kasvattamisen vaikutus ympäristöön voi olla suurempi kuin esim. polyesterin valmistamisen? Puuvilla vaatii kasvaessaan valtavia määriä vettä, lannoitteita ja tuholaismyrkkyjä.
Ha egy termék hatását vizsgáljuk, az egész életciklusát figyelembe kell vennünk (keletkezésétől egészen felhasználásáig). Elgondolkodtunk már azon, hogy a pamut-láz jobban igénybe veszi a környezetet, mint a szintetikus szálak, nevezetesen a poliészter készítése? Mégpedig azért, mert a pamut előállításához rengeteg mennyiségű vízre, és növényvédő szerre van szükség.
Be to reikėtų atsižvelgti ir į tai, kokį poveikį produktas turės per visą savo gyvavimo periodą (nuo jo sukūrimo iki išmetimo). Ar kada pagalvojote, kad medvilnės kultivavimas aplinkai daro didesnį poveikį negu sintetinių audinių, tokių kaip poliesteriai, gamyba? Tai yra dėl to, kad medvilnės auginimui reikia didelio kiekio vandens, trąšų ir pesticidų.
De asemenea, atunci când evaluăm impactul unui produs, trebuie să luăm în consideraţie întregul său ciclu de viaţă (de la crearea sa la momentul când ne debarasăm de el). Ştiaţi că impactul culturii de bumbac asupra mediului poate fi mai mare decât procesul de obţinere al fibrelor sintetice? Explicaţia acestui fapt rezidă în faptul că procesul de cultivare a bumbacului necesită cantităţi enorme de apă, îngrăşăminte şi pesticide.
Okrem iného, ak chceme zvážiť nepriaznivý dopad výrobku, musíme brať do úvahy celý jeho životný cyklus (od jeho výroby až po jeho likvidáciu). Uvedomili ste si niekedy, že pestovanie bavlny môže mať väčší nepriaznivý dopad na životné prostredie než výroba umelého vlákna, akým je napríklad polyester? Príčinou tohto javu je, že bavlna vyžaduje spotrebu obrovského množstva vody, hnojív a pesticídov.
Dessutom måste hänsyn tas till en produkts hela livscykel (från dess uppkomst till dess slut) för att bedöma dess påverkan. Har du tänkt på att bomullsodlingens påverkan på miljön kan vara större än vid tillverkningen av syntetiska fibrer så som polyester? Anledningen till det är att bomull kräver att man använder enorma mängder vatten, gödningsmedel och bekämpningsmedel.
Turklāt viss produkta dzīves ciklu (sākot no tā radīšanas līdz izmantošanas beigām) ir nepieciešams ņemt vērā, domājot par tā ietekmi. Vai jūs esat kādreiz padomājuši, ka kokvilnas kultūras ietekme uz vidi var būt lielāka nekā sintētisko šķiedru, piemēram, poliestera ražošana? Iemesls tam ir tāds, ka kokvilnai ir nepieciešams milzīgs daudzums ūdens, mēslojumi un pesticīdi.
Hemm ukoll il-fatt li ċ-ċiklu kollu tal-ħajja ta’ prodott (mill-ħolqien tiegħu sar-rimi) jeħtieġ li jitqies meta jiġi kkunsidrat l-impatt tiegħu. Qatt bsart li l-impatt tal-kultura tal-qoton fuq l-ambjent jista’ jkun ogħla milli meta jiġi prodotti fibri sintetiċi bħall-polyester? Ir-raġuni għal dan hija li l-qoton jeħtieġ l-użu ta’ kwantitajiet enormi ta’ ilma, fertilizzanti u pestiċidi.
  Naključna odkritja  
Znanstvenik mora biti odprte glave ter zaznati in razumeti pomembnost nepredvidenega incidenta in ga konstruktivno uporabiti. Kot je rekel francoski znanstvenik Louis Pasteur: “Na področju opazovanja je naključje dobro le za pripravljeno glavo”.
A sorte não é suficiente para se realizarem tais descobertas tão importantes. O cientista ou o inventor necessita ter uma mente preparada e aberta, para detectar e compreender a importância de um incidente imprevisto e utilizá-lo de uma forma construtiva. Como o famoso cientista francês Louis Pasteur disse: “No campo da observação, a sorte só favorece os espíritos preparados”. Embora tivesse falado na inauguração da Faculdade de Ciências da Universidade de Lille em 1854, a citação é ainda hoje relevante.
Η τύχη δεν είναι αρκετή για τέτοιες εφευρέσεις. Ο επιστήμονας ή ο εφευρέτης πρέπει να είναι προετοιμασμένος και να έχει ανοικτό μυαλό, για να ερευνήσει και αντιληφθεί τη σπουδαιότητα του απρόβλεπτου γεγονότος και να το χρησιμοποιήσει εποικοδομητικά. Είναι διάδημη η φράση του Γάλλου επιστήμονα Louis Pasteur : “Στο χώρο της παρατήρησης, η τύχη βοηθά μόνο τα προετοιμασμένα μυαλά”. Αν και μιλούσε στα εγκαίνια της Σχολής των Φυσικών Επιστημών του Πανεπιστημίου της Lille το 1854, η φράση είναι ακόμη και σήμερα επίκαιρη.
Toeval alleen is niet genoeg om zulke belangrijke ontdekkingen te doen. De wetenschapper of uitvinder moet een ontvankelijke en open geest hebben om het belang te ontdekken en te begrijpen van het onvoorziene voorval, en dat op een constructieve manier te gebruiken. Zoals de Franse wetenschapper Louis Pasteur zei in zijn beroemde woorden: ‘Op het gebied van observatie begunstigt het toeval alleen de ontvankelijke geest.’ Hoewel hij sprak bij de inauguratie van de Faculteit van Natuurwetenschappen aan de Universiteit van Lille in 1854, is het citaat vandaag de dag nog steeds relevant.
Шанс само не стига за да се направят такива важни изобренетия. Ученият или изобретателят трябва да има подготвен и открит за новото ум, да улавя и разбира важността на непредвидимата случайност и да я използва конструктивно. Или както гласи прочутата фраза на френския учен Луи Пастьор: "Случайните открития ги правят само подготвените умове". Въпреки, че тези думи са казани при откриването на Физико-химическия факултет на Университета в Лил през 1854 година, цитатът важи в пълна сила и до наши дни.
Ke vzniku převratných objevů jako jsou ty výše popsané však pouhá náhoda nestačí. Vědec nebo vynálezce musí být vždy připraven a mít otevřenou mysl, aby zaznamenal a pochopil význam nečekaných událostí a dokázal je využít konstruktivně. Známá je věta francouzského vědce Louise Pasteura, který řekl: „Ve světě pozorování přeje štěstí pouze připraveným“. Ačkoli tato slova pronesl při příležitosti slavnostního otevření přírodovědecké fakulty univerzity v Lille v roce 1854, platnost neztratila dodnes.
Held er ikke nok til at gøre sådanne hovedopdagelser. Videnskabsmanden eller opfinderen skal have et forberedt og åbent sind for at spore og forstå vigtigheden af uforudsete hændelser for at bruge dem konstruktivt. Som den franske videnskabsman Louis Pasteur er berømt for at have sagt: “Inden for observation tilsmiler heldet kun den velforberedte." Selvom han sagde dette ved sin tiltrædelse ved det Videnskabelige Fakultet på universitetet i Lille i 1854, er citatet stadig relevant i dag.
Paljast õnnest selliste oluliste avastuste tegemiseks aga ei piisa. Teadlane või leiutaja peab olema vastuvõtlik ideedele, märkamaks ja mõistmaks ootamatute tulemuste tähendust ning kasutamaks saadud infot konstruktiivselt. Prantsuse teadlane Louis Pasteur on öelnud: "Teadusvaatluse vallas soosib juhus vaid selleks valmisolevaid inimesi". Kuigi tsitaat pärineb tema 1854. aastal Lille`i Ülikooli täppis- ja loodusteaduste teaduskonna avaaktusel peetud kõnest, omab see tähtsust ka tänapäeval.
Sattuma ei yksin riitä tällaisiin tärkeisiin keksintöihin. Tiedemiehellä tai keksijällä täytyy olla pätevä ja avoin mieli, jotta hän havaitsee ja ymmärtää ennennäkemättömän tapauksen merkityksen ja kykenee hyödyntämään sitä. Ranskalaisen tiedemiehen Louis Pasteurin kuuluisten sanojen mukaan: “Havaintojen saralla onni suosii valmistautunutta mieltä”. Vaikka Pasteur puhui Lillen yliopiston luonnontieteen tiedekunnan tilaisuudessa vuonna 1854, sanat ovat yhtä merkittävät vielä tänä päivänä.
Persze a véletlen önmagában nem elég az ilyen fontos felfedezésekhez. A felkészült feltalálónak nyitottnak kell lennie, hogy felfedezze, megértse és konstruktívan használja fel a váratlan események eredményeit. Jól fogalmazza meg ezt a francia tudós, Louis Pasteur: “A megfigyelések területén csak a felkészült elmének kedvez a véletlen.” Igaz ugyan, hogy ezt a Lille Egyetem Tudományos karának megnyitóján mondta 1854-ben, napjainkban ugyanúgy érvényes.
Padaryti tokius svarbius atradimus vien tik atsitiktinumo neužtenka. Kad mokslininkai ar išradėjai pastebėtų ir suprastų nenumatyto incidento svarbą bei galėtų jį konstruktyviai panaudoti, jie turi turėti išlavintą ir imlų protą. Garsus prancūzų mokslininkas Louis Pasteur pasakė: „Tyrimų srityje atsitiktinumas myli tik tuos, kurie yra tam pasiruošę”. Jis tai pasakė 1954m. Lille universiteto mokslų fakulteto atidarymo iškilmėse, bet ši citata yra aktuali ir šiandien.
Pentru a face descoperiri importante, şansa nu este de ajuns. Cercetătorul sau inventatorul trebuie să aibă o minte deschisă şi pregătită, pentru a depista şi înţelege importanţa unei descoperiri întâmplătoare şi de a o folosi constructiv. După cum spunea savantul francez Louis Pasteur: “În domeniul observaţiei, şansa îi favorizează pe cei cu mintea pregătită.” Deşi cuvintele acestea au fost spuse în 1854, la inaugurarea Facultăţii de Ştiinţe a Universităţii din Lille, citatul este relevant şi în zilele noastre.
Pri zrode týchto dôležitých objavov nestála len náhoda. Vedec či vynálezca musí mať pripravenú otvorenú myseľ, ktorá dokáže postrehnúť a pochopiť dôležitosť nepredvídanej udalosti a dokáže ju konštruktívne použiť. Louis Paster, francúzsky vedec, raz povedal tieto slávne slová: „V oblasti pozorovania náhoda praje len tým, čo sú na ňu pripravení.“ Hoci tieto slová zazneli v roku 1854 počas inauguračnej reči na Fakulte prírodných vied na Univerzite v Lille, tento citát nás do značnej miery oslovuje aj dnes.
Men det räcker inte med tur för att göra så viktiga upptäckter. Vetenskapsmannen eller uppfinnaren måste vara väl förberedd och ha en öppen inställning för att upptäcka och förstå hur viktig en oförutsedd händelse kan vara och utnyttja den på ett konstruktivt sätt. Den franske forskaren Louis Pasteurs uttalande är känt: “När det gäller observationer kan bara den som är väl förberedd dra nytta av slumpen”. Även om han talade vid invigningen av den naturvetenskapliga fakulteten vid universitetet i Lille 1854 är citatet fortfarande aktuellt idag.
Gadījums nav pietiekams, lai veiktu šādus svarīgus atklājumus. Zinātniekam vai izgudrotājam ir jābūt sagatavotam un ar atvērtu prātu, lai noteiktu un saprastu nepieredzēta notikuma nozīmi un izmantotu to konstruktīvi. Kā ir teicis franču zinātnieks Louis Pasteur: “Novērošanas laukā, gadījums ir labvēlīgs tikai atvērtam prātam”. Lai gan viņš runāja Lilles Universitātes Zinātņu fakultātes inaugurācijas laikā 1854. gadā, šī frāze joprojām ir būtiska šodien.
Ix-xorti m’hijiex biżżejjed biex iseħħu dawn l-iskoperti ewlenin. Ix-xjenzjat jew l-inventur irid ikollu moħħ ippreparat u miftuħ, biex jagħraf u jifhem l-importanza ta’ l-inċident mhux mistenni u biex jużah b’mod kostruttiv. Kif kien qal ix-xjenzjat Franċiż Louis Pasteur: “Fil-qasam ta’ l-osservazzjoni, ix-xorti tidħak biss lill-moħħ ippreparat”. Għalkemm kien lissen dan il-kliem waqt l-Inawgurazzjoni tal-Fakultà tax-Xjenza fl-Università ta’ Lille fl-1854, din il-kwotazzjoni għadha relevanti llum.
  Kemija in okolje  
Današnja družba pogosto dojema vse umetno ustvarjene kemikacije kot slabe in vse, kar je naravno, kot dobro. Če je nekaj naravno, to še ne pomeni, da je nujno tudi zdravju in okolju prijazno, kot tudi ni nujno škodljivo vse, kar ustvari človek.
A sociedade tende a considerar como sendo mau cada produto químico construído pelo homem e como bom tudo o que é natural. Apenas porque é natural não significa que seja automaticamente boa para a saúde ou para o ambiente – ou insegura se é produzida pelo homem. O que aparenta ser mais natural do que queimar lenha numa fogueira, por exemplo? Na realidade, o fumo de um incêndio pode ser danoso quer para a saúde quer para o ambiente tal como outros processos de combustão.
Η κοινωνία τείνει να θεωρεί κακό κάθε χημικό προϊόν που δημιουργήθηκε από τον άνθρωπο και καλό κάθε φυσικό προϊόν. Το γεγονός ότι κάτι προέρχεται από τη φύση δε σημαίνει ότι είναι καλό και για την υγεία ή το περιβάλλον – η ότι είναι απαραίτητα επικίνδυνο όταν πρόκειται για χημικό προϊόν. Τι πιο φυσικό από τα ξύλα που καίγονται σ’ ένα τζάκι; Στην πραγματικότητα, ο καπνός από τη φωτιά μπορεί να είναι βλαβερός τόσο για την υγεία όσο και για το περιβάλλον, ακριβώς όπως και άλλες καύσεις.
De maatschappij heeft de neiging om alle chemische, door mensenhanden gemaakte dingen als slecht te beschouwen en alles wat natuurlijk is als goed. Het simpele feit dat iets natuurlijk is, maakt het echter nog niet automatisch goed voor de gezondheid of het milieu – of onveilig als het een door mensen gemaakte chemisch product is. Wat ziet er bijvoorbeeld natuurlijker uit dan brandend hout in een open haard? Maar in werkelijkheid kan rook uit zo’n haard schadelijk zijn voor de gezondheid van de mens evenals voor het milieu, net als andere verbrandingsprocessen.
Обществото е свикнало да възприема всеки изкуствен материал като лош и всеки естествен като добър. Но само понеже нещо е естествено не означава автоматично, че е добро за здравето и за околната среда – или че непременно е несигурно, ако е изкуствен химикал. Какво по-естествено от горенето на огън в открито пространство? Но всъщност пушекът от горенето на такъв огън може да увреди както здравето на човека, така и околната среда, както и някои други процеси на горене.
Lidé mají tendenci považovat jakýkoli umělý chemický materiál za škodlivý a všechny přírodní látky za dobré. Prostý fakt, že se jedná o přírodninu, ještě neznamená, že je dobrá nebo zdravá pro přírodní prostředí. Stejně tak neplatí, že uměle vyrobené materiály jsou nebezpečné. Co například vypadá přirozeněji než hořící dřevo v otevřeném ohni? Ve skutečnosti může být kouř z otevřeného ohně škodlivý jak pro lidské zdraví, tak pro životní prostředí, podobně jako jiné procesy spalování.
Samfundet har en tendens til at betragte alle menneskeskabte kemikalier som dårlige og alt, der er naturligt som godt. Bare fordi noget er naturligt, er det ikke automatisk godt for helbredet eller miljøet - eller farligt, fordi det er et menneskeskabt kemikalie. Hvad ser mere naturligt ud end brændende træ i et åbent ildsted? I virkeligheden kan røg fra åben ild være lige så skadeligt for sundheden og miljøet som andre forbrændingsprocesser.
Ühiskond kipub kõiki tööstuslikult toodetud kemikaale maha tegema ning kõike loodulikku ülistama. See, et mingi asi on looduslik, ei muuda seda automaatselt tervislikuks ega keskkonnale kasulikuks. Samamoodi pole ka iga tööstuslikult toodetud kemikaal ohtlik. Miski pole ju looduslikum, kui näiteks puudest lõkke tegemine. Tegelikkuses võib lõkkest tulev suits olla kahjulik nii tervisele kui ka keskkonnale, samamoodi nagu kõik teised põlemisprotsessid.
Yhteiskunnassa on totuttu pitämään kaikkia keinotekoisia kemikaaleja pahoina ja kaikkea luonnollista hyvänä. Luonnollisuus ei välttämättä tee asiasta terveellistä tai ympäristöystävällistä – eikä keinotekoisuus epäterveellistä tai vaarallista. Mikäpä olisi luonnollisempaa kuin vaikkapa puun polttaminen nuotiossa? Nuotion savu voi kuitenkin olla vahingollista sekä ihmiselle että luonnolle, kuten muutkin palamisprosessit.
A mesterséges kémiai anyagokat általában rossznak, míg a természeteseket jónak tekintjük. Nem biztos, hogy ami természetes, az egyben jó is az egészségre vagy a környezetre – és ami mesterséges, az pedig nem biztonságos. Mi lehet egy erdőtűznél természetesebb például? Mint minden égési folyamat, az ebből származó füst mind az ember egészségére, mind pedig a környezetre ártalmas lehet.
Visuomenė linkusi manyti, kad dirbtinės cheminės medžiagos yra blogai, o viskas, kas natūralu yra gerai. Tačiau, tai kas natūralu nebūtinai yra sveika ir nekenksminga aplinkai, o dirbtinės cheminės medžiagos nebūtinai yra nesaugios. Pavyzdžiui, kas yra natūraliau už atvira ugnimi degančias malkas? Iš tikrųjų, taip pat kaip bet kuris degimo procesas, atvira ugnis ir dūmai kenkia ir žmonių sveikatai, ir aplinkai.
Societatea tinde să considere orice produs chimic artificial ca fiind nociv, iar tot ce este natural, bun. Doar pentru ceva este natural nu înseamnă că este şi bun pentru sănătate sau pentru mediu şi viceversa, nu orice produs chimic este periculos. Ce pare mai natural decât lemnul care arde într-un spaţiu deschis? De fapt, fumul produs de un foc în spaţiu deschis poate produce aceleaşi daune sănătăţii şi mediului înconjurător ca orice proces de combustie.
Spoločnosť zvykne považovať všetky umelé chemické látky za zlé a všetko prírodné za dobré. Len preto, že niečo je prírodného charakteru, neznamená to automaticky, že to má aj priaznivý vplyv na zdravie alebo životné prostredie, alebo ak ide o umelé chemické látky, neznamená to, že musia byť nebezpečné. Čo pôsobí prirodzenejšie, než napríklad horiace drevo v ohníku? V skutočnosti však dym vznikajúci pri otvorenom spaľovaní môže byť tak škodlivý pre človeka aj životné prostredie ako iné spaľovacie procesy.
Samhället tenderar att se alla konstgjorda kemikalier som dåliga och allt naturligt som bra. Bara för att något är naturligt är det inte självklart att det är bra för hälsan eller miljön – eller farligt om det är en konstgjord kemikalie. Vad ser till exempel mer naturligt ut än brinnande trä i en öppen eld? I verkligheten kan rök från en öppen eld vara skadligt för både den mänskliga hälsan och miljön, precis som andra förbränningsprocesser.
Sabiedrībai ir tendence uzskatīt, ka katra cilvēka veidotā ķimikālija ir slikta un viss dabīgais ir labs. Tikai tāpēc, ka kaut kas ir dabīgs nenozīmē, ka tas automātiski ir arī labs veselībai vai videi - vai arī nedrošs, ja tas ir cilvēka radīta ķimikālija. Kas izskatās vairāk dabisks par degošu pagali atklātā ugunī piemēram? Īstenībā dūmi no atklātas degšanas var būt kaitīgi cilvēka veselībai un videi tāpat kā citi oksidācijas procesi.
Is-soċjetà għandha t-tendenza li tqis kull kimika magħmula mill-bniedem bħala ħażina u kull ma hu naturali bħala tajjeb. Il-fatt li xi ħaġa hija naturali ma jfissirx awtomatikament li din hija tajba għas-saħħa jew l-ambjent – jew mhux sigura għax hija kimika magħmula mill-bniedem. Hemm xi ħaġa li tidher aktar naturali minn ngħidu aħna injam jaqbad fin-nar? Tassew, id-duħħan minn nar miftuħ jista’ jkun ta’ ħsara kemm għas-saħħa tal-bniedem u kemm għall-ambjent bħal proċessi oħra ta’ kombustjoni.
  Kemija in okolje  
Današnja družba pogosto dojema vse umetno ustvarjene kemikacije kot slabe in vse, kar je naravno, kot dobro. Če je nekaj naravno, to še ne pomeni, da je nujno tudi zdravju in okolju prijazno, kot tudi ni nujno škodljivo vse, kar ustvari človek.
A sociedade tende a considerar como sendo mau cada produto químico construído pelo homem e como bom tudo o que é natural. Apenas porque é natural não significa que seja automaticamente boa para a saúde ou para o ambiente – ou insegura se é produzida pelo homem. O que aparenta ser mais natural do que queimar lenha numa fogueira, por exemplo? Na realidade, o fumo de um incêndio pode ser danoso quer para a saúde quer para o ambiente tal como outros processos de combustão.
Η κοινωνία τείνει να θεωρεί κακό κάθε χημικό προϊόν που δημιουργήθηκε από τον άνθρωπο και καλό κάθε φυσικό προϊόν. Το γεγονός ότι κάτι προέρχεται από τη φύση δε σημαίνει ότι είναι καλό και για την υγεία ή το περιβάλλον – η ότι είναι απαραίτητα επικίνδυνο όταν πρόκειται για χημικό προϊόν. Τι πιο φυσικό από τα ξύλα που καίγονται σ’ ένα τζάκι; Στην πραγματικότητα, ο καπνός από τη φωτιά μπορεί να είναι βλαβερός τόσο για την υγεία όσο και για το περιβάλλον, ακριβώς όπως και άλλες καύσεις.
De maatschappij heeft de neiging om alle chemische, door mensenhanden gemaakte dingen als slecht te beschouwen en alles wat natuurlijk is als goed. Het simpele feit dat iets natuurlijk is, maakt het echter nog niet automatisch goed voor de gezondheid of het milieu – of onveilig als het een door mensen gemaakte chemisch product is. Wat ziet er bijvoorbeeld natuurlijker uit dan brandend hout in een open haard? Maar in werkelijkheid kan rook uit zo’n haard schadelijk zijn voor de gezondheid van de mens evenals voor het milieu, net als andere verbrandingsprocessen.
Обществото е свикнало да възприема всеки изкуствен материал като лош и всеки естествен като добър. Но само понеже нещо е естествено не означава автоматично, че е добро за здравето и за околната среда – или че непременно е несигурно, ако е изкуствен химикал. Какво по-естествено от горенето на огън в открито пространство? Но всъщност пушекът от горенето на такъв огън може да увреди както здравето на човека, така и околната среда, както и някои други процеси на горене.
Lidé mají tendenci považovat jakýkoli umělý chemický materiál za škodlivý a všechny přírodní látky za dobré. Prostý fakt, že se jedná o přírodninu, ještě neznamená, že je dobrá nebo zdravá pro přírodní prostředí. Stejně tak neplatí, že uměle vyrobené materiály jsou nebezpečné. Co například vypadá přirozeněji než hořící dřevo v otevřeném ohni? Ve skutečnosti může být kouř z otevřeného ohně škodlivý jak pro lidské zdraví, tak pro životní prostředí, podobně jako jiné procesy spalování.
Samfundet har en tendens til at betragte alle menneskeskabte kemikalier som dårlige og alt, der er naturligt som godt. Bare fordi noget er naturligt, er det ikke automatisk godt for helbredet eller miljøet - eller farligt, fordi det er et menneskeskabt kemikalie. Hvad ser mere naturligt ud end brændende træ i et åbent ildsted? I virkeligheden kan røg fra åben ild være lige så skadeligt for sundheden og miljøet som andre forbrændingsprocesser.
Ühiskond kipub kõiki tööstuslikult toodetud kemikaale maha tegema ning kõike loodulikku ülistama. See, et mingi asi on looduslik, ei muuda seda automaatselt tervislikuks ega keskkonnale kasulikuks. Samamoodi pole ka iga tööstuslikult toodetud kemikaal ohtlik. Miski pole ju looduslikum, kui näiteks puudest lõkke tegemine. Tegelikkuses võib lõkkest tulev suits olla kahjulik nii tervisele kui ka keskkonnale, samamoodi nagu kõik teised põlemisprotsessid.
Yhteiskunnassa on totuttu pitämään kaikkia keinotekoisia kemikaaleja pahoina ja kaikkea luonnollista hyvänä. Luonnollisuus ei välttämättä tee asiasta terveellistä tai ympäristöystävällistä – eikä keinotekoisuus epäterveellistä tai vaarallista. Mikäpä olisi luonnollisempaa kuin vaikkapa puun polttaminen nuotiossa? Nuotion savu voi kuitenkin olla vahingollista sekä ihmiselle että luonnolle, kuten muutkin palamisprosessit.
A mesterséges kémiai anyagokat általában rossznak, míg a természeteseket jónak tekintjük. Nem biztos, hogy ami természetes, az egyben jó is az egészségre vagy a környezetre – és ami mesterséges, az pedig nem biztonságos. Mi lehet egy erdőtűznél természetesebb például? Mint minden égési folyamat, az ebből származó füst mind az ember egészségére, mind pedig a környezetre ártalmas lehet.
Visuomenė linkusi manyti, kad dirbtinės cheminės medžiagos yra blogai, o viskas, kas natūralu yra gerai. Tačiau, tai kas natūralu nebūtinai yra sveika ir nekenksminga aplinkai, o dirbtinės cheminės medžiagos nebūtinai yra nesaugios. Pavyzdžiui, kas yra natūraliau už atvira ugnimi degančias malkas? Iš tikrųjų, taip pat kaip bet kuris degimo procesas, atvira ugnis ir dūmai kenkia ir žmonių sveikatai, ir aplinkai.
Societatea tinde să considere orice produs chimic artificial ca fiind nociv, iar tot ce este natural, bun. Doar pentru ceva este natural nu înseamnă că este şi bun pentru sănătate sau pentru mediu şi viceversa, nu orice produs chimic este periculos. Ce pare mai natural decât lemnul care arde într-un spaţiu deschis? De fapt, fumul produs de un foc în spaţiu deschis poate produce aceleaşi daune sănătăţii şi mediului înconjurător ca orice proces de combustie.
Spoločnosť zvykne považovať všetky umelé chemické látky za zlé a všetko prírodné za dobré. Len preto, že niečo je prírodného charakteru, neznamená to automaticky, že to má aj priaznivý vplyv na zdravie alebo životné prostredie, alebo ak ide o umelé chemické látky, neznamená to, že musia byť nebezpečné. Čo pôsobí prirodzenejšie, než napríklad horiace drevo v ohníku? V skutočnosti však dym vznikajúci pri otvorenom spaľovaní môže byť tak škodlivý pre človeka aj životné prostredie ako iné spaľovacie procesy.
Samhället tenderar att se alla konstgjorda kemikalier som dåliga och allt naturligt som bra. Bara för att något är naturligt är det inte självklart att det är bra för hälsan eller miljön – eller farligt om det är en konstgjord kemikalie. Vad ser till exempel mer naturligt ut än brinnande trä i en öppen eld? I verkligheten kan rök från en öppen eld vara skadligt för både den mänskliga hälsan och miljön, precis som andra förbränningsprocesser.
Sabiedrībai ir tendence uzskatīt, ka katra cilvēka veidotā ķimikālija ir slikta un viss dabīgais ir labs. Tikai tāpēc, ka kaut kas ir dabīgs nenozīmē, ka tas automātiski ir arī labs veselībai vai videi - vai arī nedrošs, ja tas ir cilvēka radīta ķimikālija. Kas izskatās vairāk dabisks par degošu pagali atklātā ugunī piemēram? Īstenībā dūmi no atklātas degšanas var būt kaitīgi cilvēka veselībai un videi tāpat kā citi oksidācijas procesi.
Is-soċjetà għandha t-tendenza li tqis kull kimika magħmula mill-bniedem bħala ħażina u kull ma hu naturali bħala tajjeb. Il-fatt li xi ħaġa hija naturali ma jfissirx awtomatikament li din hija tajba għas-saħħa jew l-ambjent – jew mhux sigura għax hija kimika magħmula mill-bniedem. Hemm xi ħaġa li tidher aktar naturali minn ngħidu aħna injam jaqbad fin-nar? Tassew, id-duħħan minn nar miftuħ jista’ jkun ta’ ħsara kemm għas-saħħa tal-bniedem u kemm għall-ambjent bħal proċessi oħra ta’ kombustjoni.
  Kemija in okolje  
Raziskave na področju biologije in kemije so pokazale, da bi lahko industrijski postopki na področju kemije in petrokemije igrali pomembno vlogo pri razvoju rešitev za okoljske probleme, kot so podnebne spremembe, upravljanje z odpadki, recikliranje, energijska učinkovitost in številni drugi.
A investigação nas ciências biológicas e na química tem revelado que os processos industriais na química e na petroquímica podem ter um papel no desenvolvimento de soluções para os problemas ambientais como a alteração climática, a gestão dos resíduos, a reciclagem, a eficiência energética – apenas para nomear alguns. Não poderíamos compreender verdadeiramente estes problemas sem os químicos. Tem havido profundas alterações, e ainda continuam a ser realizadas, no sentido de serem encontradas soluções alternativas.
Η έρευνα στις επιστήμες της βιολογίας και της χημείας αποκάλυψε πως η βιομηχανική επεξεργασία στη χημεία και την πετροχημεία μπορούσε να παίξει ένα ρόλο στη διαμόρφωση λύσεων για τα περιβαλλοντικά προβλήματα όπως για παράδειγμα κλιματικές αλλαγές, διαχείριση απορριμμάτων, ανακύκλωση και ενεργειακή αποδοτικότητα. Χωρίς τους χημικούς ίσως να μην είχαμε αντιληφθεί ποτέ αυτά τα προβλήματα. Οι ριζικές αλλαγές που έχουν γίνει – και που γίνονται ακόμα – προσφέρουν εναλλακτικές λύσεις.
Onderzoek in biologische wetenschappen en chemie heeft laten zien dat de petrochemie een rol kan spelen bij de ontwikkeling van oplossingen voor milieuproblemen als klimaatverandering, afvalbeheer, recyclen, energie-efficiëntie – om er maar een paar te noemen. Zonder chemici zouden we misschien wel nooit deze problemen echt hebben kunnen begrijpen. Er zijn grondige veranderingen tot stand gebracht – en dat gebeurt nog steeds – om alternatieve oplossingen te bieden.
Проучванията на биологичните науки и химията разкриха, че индустриалните процеси в химията и нефтохимията биха могли да изиграят важна роля за климатичните промени, обработката на отпадъци, рециклирането, енергийната ефективност – и това са само някои от проблемите. Без химиците ние никога не бихме разбрали истински тези въпроси. Бяха направени - и продължават да се правят фундаментални промени, които целят да бъдат намерени алтернативни решения на тези важни проблеми.
Výzkum v oblasti biologických věd a chemie odhalil, že průmyslové postupy v chemii a petrochemii mohou sehrát významnou roli při hledání způsobů, jak řešit nejrůznější problémy životního prostředí - jako příklad zmiňme alespoň klimatické změny, problémy se zpracováním odpadu, recyklaci či hospodárné zacházení s energií. Bez chemiků bychom možná těmto problémům nikdy zcela neporozuměli. Při hledání alternativních způsobů jejich řešení již došlo k některým zásadním změnám, jiné stále probíhají.
Forskning i bio-videnskab og kemi har afsløret, at industrielle processer i kemi og petrokemi kan spille en stor rolle i udviklingen af løsninger på miljøproblemer som klimaaforandring, affaldshåndtering, genbrug, energibesparelser - for at nævne nogle få områder. Uden kemikere havde vi måske aldrig rigtig forstået disse problemer. Store ændringer er blevet foretaget - og er stadig igang - for at skaffe alternative løsninger.
Teadus- ja uurimistöö tulemusena bioloogias ja keemias on jõutud järeldusele, et tööstuslikud protsessid keemias ning petrokeemias võivad mängida olulist rolli, leidmaks muuhulgas lahendusi sellistele keskkonnaprobleemidele nagu kliimamuutus, jäätmekäitlus, ringlussevõtt ja energiatõhusus. Ilma keemikuteta poleks me neid probleeme võib-olla kunagi tuvastanudki. Tehtud on suuri muudatusi ning leitud alternatiivseid lahendusi, millele tuleb veel lisa.
Biologian ja kemian tutkimus on tuonut ilmi, että kemian ja petrokemian teolliset prosessit voivat auttaa kehittämään ratkaisuja ympäristökysymyksiin kuten ilmastonmuutos, jätteenkäsittely, kierrätys, energiataloudellisuus, ja monet muut. Ilman kemistejä emme ehkä olisi koskaan kunnolla ymmärtäneet näitä ongelmia. Vaihtoehtoisten ratkaisujen löytämiseksi on tehty ja tehdään yhä perustavia muutoksia .
Biológiai és kémiai kutatások rávilágítottak arra, hogy a kémiai és petrolkémiai ipari folyamatok megoldással szolgálhatnak az olyan környezeti problémákra, mint pl. a klímaváltozás, hulladék, újrahasznosítás és energiahatékonyság. Kémikusok nélkül soha nem érthettük volna meg igazán ezeket a problémákat. Alapvető változások mentek végbe és történnek ma is az alternatív megoldások kivitelezésében.
Biologijos ir chemijos mokslų tyrimai parodė, kad chemijos ir naftos produktų gamybos procesai gali suvaidinti didžiulį vaidmenį ieškant būdų spręsti aplinkosaugos problemas. Klimato kaita, atliekų tvarkymas, perdirbimas, energijos efektyvumas yra tik keletas šių problemų pavyzdžių. Be chemikų pagalbos mes tikriausiai niekada nesuprastume šių problemų. Alternatyvių sprendimų paieškose jau yra padaryti ir toliau daromi ryškūs poslinkiai.
Cercetările din domeniile biologiei şi chimiei au arătat că procesele industriale chimice şi petrochimice pot juca un rol în soluţionarea unor probleme de mediu precum modificările climatice, managementul deşeurilor, reciclare, eficienţă energetică, ca să amintim doar câteva. Fără ajutorul chimiştilor nu am fi reuşit niciodată să înţelegem aceste probleme. În vederea găsirii unor soluţii alternative, au fost făcute şi se fac în continuare schimbări profunde.
Výskum vo vedných odboroch akými je biológia a chémia viedol k zisteniu, že priemyselné procesy v chémii a petrochémii by mohli zohrať svoju úlohu pri hľadaní riešení takých environmentálnych otázok, akými sú z pomedzi mnohých napríklad klimatické zmeny, spracovanie odpadu, recyklácia a energetická účinnosť. Bez chemikov by sme asi nikdy skutočne nepochopili tieto problémy. Nastali hlboké zmeny a ešte stále prebiehajú a ich cieľom je nájsť nové alternatívne riešenia.
Forskning inom biologiska vetenskaper och kemi har visat att industriella processer i kemi och petrokemi kan bidra till att utveckla lösningar på miljöproblem så som klimatförändring, sophantering, återvinning, energieffektivitet – bara för att nämna några få. Utan kemister hade vi kanske aldrig riktigt förstått de här problemen. Grundliga förändringar har gjorts – och görs fortfarande – för att komma med alternativa lösningar.
Pētījumi bioloģiskajās zinātnēs un ķīmijā ir atklājuši, ka industriālie procesi ķīmijā un petroķīmijā varētu ieņemt svarīgu vietu attīstības risinājumos vides problēmām tādām kā klimata izmaiņa, atkritumu pārzināšana, apstrāde, enerģijas efektivitāte - tikai daži, kurus var nosaukt. Bez ķīmiķiem mēz iespējams nekad neizprastu šīs problēmas. Ir veiktas pamatīgas izmaiņa - un joprojām tiek veiktas - lai nodrošinātu alternatīvus risinājumus.
Ir-riċerka fix-xjenzi bijoloġiċi u l-kimika uriet li l-proċessi industrijali fil-kimika u l-petrokimika seta’ jkollhom rwol fl-iżvilupp ta’ soluzzjonijiet għall-problemi ambjentali bħalma huma l-bidla fil-klima, l-immaniġġjar ta’ l-iskart, ir-riċiklaġġ, l-effiċjenza fl-enerġija – u dawn huma ftit eżempji biss. Mingħajr il-kimiki, jista’ jkun li aħna qatt ma konna nistgħu nifhmu dawn il-problemi. Saru bidliet kbar – u għadhom qed isiru – biex jiġu pprovduti soluzzjonijiet alternattivi.
  Kemija in okolje  
Današnja družba pogosto dojema vse umetno ustvarjene kemikacije kot slabe in vse, kar je naravno, kot dobro. Če je nekaj naravno, to še ne pomeni, da je nujno tudi zdravju in okolju prijazno, kot tudi ni nujno škodljivo vse, kar ustvari človek.
A sociedade tende a considerar como sendo mau cada produto químico construído pelo homem e como bom tudo o que é natural. Apenas porque é natural não significa que seja automaticamente boa para a saúde ou para o ambiente – ou insegura se é produzida pelo homem. O que aparenta ser mais natural do que queimar lenha numa fogueira, por exemplo? Na realidade, o fumo de um incêndio pode ser danoso quer para a saúde quer para o ambiente tal como outros processos de combustão.
Η κοινωνία τείνει να θεωρεί κακό κάθε χημικό προϊόν που δημιουργήθηκε από τον άνθρωπο και καλό κάθε φυσικό προϊόν. Το γεγονός ότι κάτι προέρχεται από τη φύση δε σημαίνει ότι είναι καλό και για την υγεία ή το περιβάλλον – η ότι είναι απαραίτητα επικίνδυνο όταν πρόκειται για χημικό προϊόν. Τι πιο φυσικό από τα ξύλα που καίγονται σ’ ένα τζάκι; Στην πραγματικότητα, ο καπνός από τη φωτιά μπορεί να είναι βλαβερός τόσο για την υγεία όσο και για το περιβάλλον, ακριβώς όπως και άλλες καύσεις.
De maatschappij heeft de neiging om alle chemische, door mensenhanden gemaakte dingen als slecht te beschouwen en alles wat natuurlijk is als goed. Het simpele feit dat iets natuurlijk is, maakt het echter nog niet automatisch goed voor de gezondheid of het milieu – of onveilig als het een door mensen gemaakte chemisch product is. Wat ziet er bijvoorbeeld natuurlijker uit dan brandend hout in een open haard? Maar in werkelijkheid kan rook uit zo’n haard schadelijk zijn voor de gezondheid van de mens evenals voor het milieu, net als andere verbrandingsprocessen.
Обществото е свикнало да възприема всеки изкуствен материал като лош и всеки естествен като добър. Но само понеже нещо е естествено не означава автоматично, че е добро за здравето и за околната среда – или че непременно е несигурно, ако е изкуствен химикал. Какво по-естествено от горенето на огън в открито пространство? Но всъщност пушекът от горенето на такъв огън може да увреди както здравето на човека, така и околната среда, както и някои други процеси на горене.
Lidé mají tendenci považovat jakýkoli umělý chemický materiál za škodlivý a všechny přírodní látky za dobré. Prostý fakt, že se jedná o přírodninu, ještě neznamená, že je dobrá nebo zdravá pro přírodní prostředí. Stejně tak neplatí, že uměle vyrobené materiály jsou nebezpečné. Co například vypadá přirozeněji než hořící dřevo v otevřeném ohni? Ve skutečnosti může být kouř z otevřeného ohně škodlivý jak pro lidské zdraví, tak pro životní prostředí, podobně jako jiné procesy spalování.
Samfundet har en tendens til at betragte alle menneskeskabte kemikalier som dårlige og alt, der er naturligt som godt. Bare fordi noget er naturligt, er det ikke automatisk godt for helbredet eller miljøet - eller farligt, fordi det er et menneskeskabt kemikalie. Hvad ser mere naturligt ud end brændende træ i et åbent ildsted? I virkeligheden kan røg fra åben ild være lige så skadeligt for sundheden og miljøet som andre forbrændingsprocesser.
Ühiskond kipub kõiki tööstuslikult toodetud kemikaale maha tegema ning kõike loodulikku ülistama. See, et mingi asi on looduslik, ei muuda seda automaatselt tervislikuks ega keskkonnale kasulikuks. Samamoodi pole ka iga tööstuslikult toodetud kemikaal ohtlik. Miski pole ju looduslikum, kui näiteks puudest lõkke tegemine. Tegelikkuses võib lõkkest tulev suits olla kahjulik nii tervisele kui ka keskkonnale, samamoodi nagu kõik teised põlemisprotsessid.
Yhteiskunnassa on totuttu pitämään kaikkia keinotekoisia kemikaaleja pahoina ja kaikkea luonnollista hyvänä. Luonnollisuus ei välttämättä tee asiasta terveellistä tai ympäristöystävällistä – eikä keinotekoisuus epäterveellistä tai vaarallista. Mikäpä olisi luonnollisempaa kuin vaikkapa puun polttaminen nuotiossa? Nuotion savu voi kuitenkin olla vahingollista sekä ihmiselle että luonnolle, kuten muutkin palamisprosessit.
A mesterséges kémiai anyagokat általában rossznak, míg a természeteseket jónak tekintjük. Nem biztos, hogy ami természetes, az egyben jó is az egészségre vagy a környezetre – és ami mesterséges, az pedig nem biztonságos. Mi lehet egy erdőtűznél természetesebb például? Mint minden égési folyamat, az ebből származó füst mind az ember egészségére, mind pedig a környezetre ártalmas lehet.
Visuomenė linkusi manyti, kad dirbtinės cheminės medžiagos yra blogai, o viskas, kas natūralu yra gerai. Tačiau, tai kas natūralu nebūtinai yra sveika ir nekenksminga aplinkai, o dirbtinės cheminės medžiagos nebūtinai yra nesaugios. Pavyzdžiui, kas yra natūraliau už atvira ugnimi degančias malkas? Iš tikrųjų, taip pat kaip bet kuris degimo procesas, atvira ugnis ir dūmai kenkia ir žmonių sveikatai, ir aplinkai.
Societatea tinde să considere orice produs chimic artificial ca fiind nociv, iar tot ce este natural, bun. Doar pentru ceva este natural nu înseamnă că este şi bun pentru sănătate sau pentru mediu şi viceversa, nu orice produs chimic este periculos. Ce pare mai natural decât lemnul care arde într-un spaţiu deschis? De fapt, fumul produs de un foc în spaţiu deschis poate produce aceleaşi daune sănătăţii şi mediului înconjurător ca orice proces de combustie.
Spoločnosť zvykne považovať všetky umelé chemické látky za zlé a všetko prírodné za dobré. Len preto, že niečo je prírodného charakteru, neznamená to automaticky, že to má aj priaznivý vplyv na zdravie alebo životné prostredie, alebo ak ide o umelé chemické látky, neznamená to, že musia byť nebezpečné. Čo pôsobí prirodzenejšie, než napríklad horiace drevo v ohníku? V skutočnosti však dym vznikajúci pri otvorenom spaľovaní môže byť tak škodlivý pre človeka aj životné prostredie ako iné spaľovacie procesy.
Samhället tenderar att se alla konstgjorda kemikalier som dåliga och allt naturligt som bra. Bara för att något är naturligt är det inte självklart att det är bra för hälsan eller miljön – eller farligt om det är en konstgjord kemikalie. Vad ser till exempel mer naturligt ut än brinnande trä i en öppen eld? I verkligheten kan rök från en öppen eld vara skadligt för både den mänskliga hälsan och miljön, precis som andra förbränningsprocesser.
Sabiedrībai ir tendence uzskatīt, ka katra cilvēka veidotā ķimikālija ir slikta un viss dabīgais ir labs. Tikai tāpēc, ka kaut kas ir dabīgs nenozīmē, ka tas automātiski ir arī labs veselībai vai videi - vai arī nedrošs, ja tas ir cilvēka radīta ķimikālija. Kas izskatās vairāk dabisks par degošu pagali atklātā ugunī piemēram? Īstenībā dūmi no atklātas degšanas var būt kaitīgi cilvēka veselībai un videi tāpat kā citi oksidācijas procesi.
Is-soċjetà għandha t-tendenza li tqis kull kimika magħmula mill-bniedem bħala ħażina u kull ma hu naturali bħala tajjeb. Il-fatt li xi ħaġa hija naturali ma jfissirx awtomatikament li din hija tajba għas-saħħa jew l-ambjent – jew mhux sigura għax hija kimika magħmula mill-bniedem. Hemm xi ħaġa li tidher aktar naturali minn ngħidu aħna injam jaqbad fin-nar? Tassew, id-duħħan minn nar miftuħ jista’ jkun ta’ ħsara kemm għas-saħħa tal-bniedem u kemm għall-ambjent bħal proċessi oħra ta’ kombustjoni.
  E-klepet o petrokemiji ...  
Dr. Eisert je učencem iz Slovenije, Madžarske, Španije, Finske, Bolgarije, Danske, Poljske in Nemčije pojasnil, katere materiale uporablja industrija igrač. Učenci so izvedeli, da so različni petrokemični materiali, kot so polistiren, polietilen in PVC, nujno potrebni za nekatere lastnosti igrač, kot npr.
Dr. Eisert explained the students from Slovenia, Hungary, Spain, Finland, Bulgaria, Denmark, Poland and Germany about the different materials used in the toy industry. Students learned that different petrochemistry-based materials such as polystyrene, polyethylene and PVC are needed to give toys certain properties, like hardness, flexibility and colours.
Le Dr Eisert a informé les élèves slovènes, hongrois, espagnols, finlandais, bulgares, danois, polonais et allemands des différents matériaux utilisés dans l’industrie du jouet. Les étudiants ont appris que différents matériaux trouvant leur origine dans la pétrochimie, tels que le polystyrène, le polyéthylène et le PVC, sont nécessaires pour conférer certaines propriétés aux jouets, comme la dureté, la flexibilité et les couleurs.
Dr. Eisert erklärte den SchülerInnen aus Slowenien, Ungarn, Spanien, Finnland, Bulgarien, Dänemark, Polen und Deutschland die unterschiedlichen Materialien, die in der Spielzeugindustrie verwendet werden. Die SchülerInnen lernten, dass unterschiedliche petrochemie-basierte Materialien, wie Styropor, Polyethylen und PVC, benötigt werden, um Spielsachen gewisse Eigenschaften, wie Härte, Flexibilität und Farben zu verleihen.
El Dr. Eisert explicó a los estudiantes de Eslovenia, Hungría, España, Finlandia, Bulgaria, Dinamarca, Polonia y Alemania, cuáles eran los distintos materiales utilizados en la industria del juguete. Aprendieron que el polistireno, el polietileno y el PVC, fruto de la petroquímica, eran imprescindibles para fabricar juguetes con unas características específicas como la resistencia, la flexibilidad y los colores.
Eisert ha spiegato agli studenti di Slovenia, Ungheria, Spagna, Finlandia, Bulgaria, Danimarca, Polonia e Germania i diversi materiali impiegati dell'industria dei giocattoli. Gli studenti hanno imparato che i materiali basati sulla petrolchimica quali polistirene, polietilene e PVC sono necessari per trasferire determinate proprietà ai giocattoli ovvero robustezza, flessibilità e colori.
Dr. Eisert conversou com os alunos da Eslovénia, Hungria, Espanha, Finlândia, Bulgária, Dinamarca, Polónia e Alemanha sobre os diferentes materiais utilizados na indústria do brinquedo. Aprenderam que os diferentes materiais com base na petroquímica como o poliestireno, polietileno e o PVC são necessários para fornecerem determinadas propriedades aos brinquedos, como dureza, flexibilidade e cor.
Ο Dr. Eisert έδωσε εξηγήσεις στους μαθητές από τη Σλοβενία, την Ουγγαρία, την Ισπανία, τη Φινλανδία, τη Βουλγαρία, τη Δανία, την Πολωνία και τη Γερμανία για τα υλικά που χρησιμοποιούνται στη βιομηχανία των παιχνιδιών. Οι μαθητές έμαθαν ότι διάφορα υλικά που έχουν σαν βάση την πετροχημεία, όπως το πολυστυρένιο, το πολυεθυλένιο και το PVC, είναι απαραίτητα για να προσδώσουν στα παιχνίδια ορισμένες ιδιότητες, όπως τη σκληρότητα, την ευελιξία και τα χρώματα.
Dr. Eisert legde de leerlingen uit Slovenië, Hongarije, Spanje, Finland, Bulgarije, Denemarken, Polen en Duitsland een en ander uit over de verschillende materialen die in de speelgoedindustrie worden gebruikt. De leerlingen kregen te horen dat verschillende uit de petrochemie afkomstige materialen, zoals polystyreen, polyethyleen en pvc, nodig zijn om speelgoed bepaalde eigenschappen te geven, zoals hardheid, flexibiliteit en kleuren.
Д-р Ейзерд обясни на учениците от Словения, Унгария, Испания, Финландия, България, Дания, Полша и Германия за разликата в материалите, използвани в индустрията за играчки. Децата научиха, че в това производтство са нужни различни петрол базирани материали като полистирена, полиетилена и ПВЦ, за да придадат определени качества на играчките като твърдост, гъвкавост и цвят.
Dr. Eisert vysvětlil studentům ze Slovinska, Maďarska, Španělska, Finska, Bulharska, Dánska, Polska a Německa rozdíly mezi jednotlivými materiály používanými v hračkářském průmyslu. Diskutující se dozvěděli, že díky používání různých petrochemických materiálů, jako je např. polystyren, polyethylen nebo PVC, získávají hračky určité vlastnosti, mají tedy mimo jiné různý stupeň pevnosti a ohebnosti a jsou různě barevné.
Dr. Eisert forklarede elever fra Slovenien, Ungarn, Spanien, Finland, Bulgarien, Danmark, Polen og Tyskland om de forskellige materialer, der anvendes i legetøjsindustrien. Eleverne lærte, at forskellige petrokemibaserede materialer såsom polystyren, polythylen og PVC bruges til at give legetøj særlige egenskaber, som hårdhed, fleksibilitet og farver.
Dr Eisert rääkis õpilastele Sloveeniast, Ungarist, Hispaaniast, Soomest, Bulgaariast, Taanist, Poolast ja Saksamaalt erinevatest mänguasjatööstuses kasutatavatest materjalidest. Õpilased said teada, et selliseid naftakeemial põhinevaid materjale nagu polüstüreen, polüetüleen ja PVC kasutatakse mänguasjadele teatud omaduste andmiseks, muutes need tugevamaks, painduvamaks ja värvilisemaks.
Tri Eisert kertoi slovenialaisille, unkarilaisille, espanjalaisille, suomalaisille, bulgarialaisille, tanskalaisille, puolalaisille ja saksalaisille koululaisille leluteollisuuden käyttämistä materiaaleista. Oppilaat saivat tietää, että erilaisia petrokemian materiaaleja, kuten polystyreeni, polyeteeni ja PVC, tarvitaan antamaan leluille tiettyjä ominaisuuksia, kuten kovuus, joustavuus ja värikkyys.
Dr. Eisert a játékiparban használatos különféle anyagokról számolt be a szlovén, magyar, spanyol, finn, bulgár, dán, lengyel és német diákoknak. A diákok tájékozódhattak arról, hogy a különböző petrolkémiai anyagokra, mint a polisztirén, a polietilén és a PVC, azért van szükség, hogy általuk a játékok bizonyos tulajdonságokkal rendelkezzenek, például kemények, rugalmasak és színesek lesznek.
Dr. Eisert paaiškino mokiniams iš Slovėnijos, Vengrijos, Ispanijos, Suomijos, Bulgarijos, Danijos, Lenkijos ir Vokietijos apie įvairias, žaislų pramonėje naudojamas medžiagas. Mokiniai sužinojo apie naftos chemijos produktus, tokius kaip polistirolas, polietilenas ir PVC, kurių pagalba žaislai įgyja specifines savybes. Jie tampa tvirti, lankstūs ir spalvingi.
Dr Eisert wyjaśnił uczniom ze Słowenii, Węgier, Hiszpanii, Finlandii, Bułgarii, Danii, Polski oraz Niemiec jak różne są materiały, które wykorzystywane są w przemyśle zajmującym się produkcją zabawek. Uczniowie dowiedzieli się, że to dzięki różnym materiałom które powstać mogły dzięki petrochemii, do których zaliczyć możemy polistyren, polietylen oraz PCV, zabawki uzyskują cechy takie jak twardość, elastyczność oraz odpowiedni kolor.
Dl. Eisert le-a explicat elevilor din Slovenia, Ungaria, Spania, Finlanda, Bulgaria, Danemarca, Polonia şi Germania ce materiale se folosesc în industria jucăriilor. Copiii au aflat că, pentru a căpăta anumite proprietăţi precum duritate, flexibilitate şi culoare, producătorii de jucării folosesc o serie de materiale create de industria petrochimică (polistiren, polietilenă şi PVC).
Dr. Eisert vysvetlil študentom zo Slovinska, Maďarska, Španielska, Fínska, Bulharska, Dánska, Poľska a Nemecka, aké rôzne materiály sa používajú v hračkárskom priemysle. Študenti sa dozvedeli, že rôzne petrochemicky získané materiály, ako napríklad polystyrén, polyetylén a PVC sú potrebné na to, aby hračky získali určité vlastnosti, ako napríklad tvrdosť, ohybnosť a farebnosť.
Dr Eisert redogjorde för elever från Slovenien, Ungern, Spanien, Finland, Bulgarien, Danmark, Polen och Tyskland om vilka olika material som används i leksaksindustrin. Eleverna fick lära sig att olika material som är baserade på petrokemi som polystyren, polyeten och PVC behövs för att kunna ge leksakerna vissa egenskaper som hårdhet, böjlighet och färger.
Dr. Eisert skaidroja skolēniem no Slovēnijas, Ungārijas, Spānija, Bulgārijas, Dānijas, Polija un Vācijas par dažādajiem materiāliem, kurus izmanto rotaļlietu industrijā. Skolēni iemācījās, ka dažādi uz petroķīmiju balstīt materiāli, kā polistirols, polietilēns un PVC ir nepieciešami, lai sniegtu rotaļlietām noteiktas butaforijas, piemēram, cietumu, elastīgumu un krāsas.
Dr. Eisert kellem lil studenti mis-Slovenja, l-Ungerija, Spanja, il-Finlandja, il-Bulgarija, id-Danimarka, il-Polonja u l-Ġermanja dwar il-materjali differenti li jintużaw fl-industrija tal-ġugarelli. L-istudenti tgħallmu li materjali differenti bbażati fuq il-petrokimika bħall-polystyrene, il-polyethylene u l-PVC huma meħtieġa biex jagħtu lill-ġugarelli ċerti propjetajiet, bħal ebusija, flessibbiltà u kuluri.
  Naključna odkritja  
Eksperiment ni bil uspešen, saj je prt postal preveč trd in lomljiv. Brandenberger pa je opazil, da se je premaz lupil s prta kot transparenten film, ki bi ga lahko uporabili za kaj drugega. Do leta 1908 je razvil napravo za izdelovanje transparentnih viskoznih lističev, ki jih je poimenoval celofan.
A ideia do celofane, a película transparente de plástico mais conhecida, surgiu ao engenheiro têxtil suíço Jacques Brandenberger quando estava sentado num restaurante. Depois de um cliente ter entornado uma garrafa de vinho sobre uma toalha, voltou para o seu laboratório convencido que descobriria um modo de aplicar uma película transparente à toalha, tornando-a impermeável. Fez a pesquisa com diferentes materiais e eventualmente aplicou líquido pegajoso à toalha. A experiência fracassou porque a toalha ficou demasiado rija e quebradiça. No entanto, Brandenberger verificou que a capa que escamava numa película transparente podia ter outras aplicações. Por volta de 1908, desenvolveu uma máquina que produzia folhas de celulose transparente que comercializou como celofane.
Η ιδέα του σελοφάν , του πιο καθαρού πλαστικού περιβλήματος, βγήκε από το μυαλό του Ελβετού μηχανικού υφασμάτων του Jacques Brandenberger ενώ καθόταν σε ένα εστιατόριο. Όταν είδε έναν πελάτη να ρίχνει το μπουκάλι του κρασιού και να λερώνει το τραπεζομάντιλο, γύρισε στο εργαστήριό του πεπεισμένος ότι θα έβρισκε τρόπο να εφαρμόσει μια καθαρή μεμβράνη στο ύφασμα , ώστε να γίνει αδιάβροχο. Το πείραμα απέτυχε καθώς το ύφασμα έγινε δύσκαμπτο και εύθραυστό. Ο Brandenberger όμως παρατήρησε ότι περίβλημα μετατράπηκε σε μια διαφανή μεμβράνη που μπορούσε να έχει άλλες εφαρμογές. Ως το 1908 ανέπτυξε μια μηχανή που μπορούσε να παράγει διαφανή φύλλα βισκόζη τα οποία έδωσε στο εμπόριο ως σελοφάν.
Het idee van cellofaan, het populairste doorzichtige plastic verpakkingmateriaal, kwam op bij de Zwitserse textielingenieur Jacques Brandenberger toen hij in een restaurant zat. Nadat een van de gasten een fles wijn over het tafellaken had omgegooid, ging hij terug naar zijn laboratorium in de overtuiging dat hij een manier zou ontdekken om een helder laagje op doek aan te brengen, waardoor het waterdicht zou worden. Hij deed onderzoek met verschillende materialen en bracht uiteindelijk vloeibare viscose op doek aan. Het experiment mislukte, want het doek werd te stijf en breekbaar. Brandenberger merkte echter dat de laag eraf kwam in een doorzichtige folie, waarvoor misschien wel andere toepassingen bedacht konden worden. Tegen 1908 ontwikkelde hij een machine die vellen doorzichtig viscose kon produceren, die hij als cellofaan op de markt bracht.
Идеята за целофана, най-популярната прозрачна опаковка, осенила швейцарския текстилен инженер Жак Бранденбергер докато си седял в ресторанта. След като един клиент разлял бутилка вино върху покривката, той се върнал в лабоораторията си, убеден, че ще открие начин да наложи прозрачен филм върху тъкани, който да ги прави водоустойчиви. Той провел изследвания с различни материи и накрая наложил тъкан с течна вискоза. Експериментът пропаднал, тъй като материята се оказала прекалено твърда и чуплива. Все пак Брандербергер отбелязал, че покритието се бели във вид на прозрачен филм, който би могъл да има други приложения. През 1908 година той конструирал машина за производство на прозрачни вискозни листове, които той обозначил с името целофан.
Nápad vyrobit celofán, dnes nejoblíbenější průhledný plastový obal, dostal švýcarský textilní inženýr Jacques Brandenberger, když seděl v restauraci. Pozoroval hosta, který polil ubrus vínem, a poté se vrátil do své laboratoře s rozhodnutím přijít na způsob, jak na textilii aplikovat průhlednou folii a ochránit ji tak před poškozením tekutinou. Zkoumal různé materiály a nakonec na látku aplikoval tekutou viskosu. Pokud příliš úspěšný nebyl, neboť takto potažená tkanina byla příliš tuhá a lámala se. Brandenberger si však všiml, že z povrchu se odlupuje průhledná folie, která by mohla být využita pro jiné účely. V roce 1908 představil stroj na výrobu průhledné viskosové folie, kterou začal prodávat pod názvem celofán.
Idéen om cellofan, det mest populære klare plastikindpakningspapir, fik den schweiziske tekstilingeniør Jacques Brandenberger, da han sad på en restaurent. Efter en kunde spildte en flakse vin på dugen tog han tilbage til sit laboratorie overbevist om, at han ville opdage en måde at komme klar film på stof for at gøre det vandtæt. Han undersøgte forskellige slags materialer og påførte tilsidst flydende viscose på stof. Eksperimentet mislykkedes fordi stoffet blev for stift og skørt. Imidlertid så Brandenberger at overfladen kunne skrælles af i en gennemsigtig film, der måske kunne bruges til andre ting. I 1908 udviklede han en maskine, der kunne producere gennemsigtige viscose stykker, som han kladte cellofan.
Populaarseima läbipaistva pakkematerjali ehk tsellofaani idee turgatas Šveitsi tekstiiliteadlasele Jacques Brandenbergerile, kui ta parasjagu restoranis istus. Pärast seda, kui üks restorani külastajatest ajas laualinale pudeli veini, suundus ta oma laborisse veendumusega, et avastab mooduse läbipaistva kile riidele kandmiseks, muutes viimase seeläbi veekindlaks. Ta katsetas erinevate materjalidega, kuid lõpuks lisas riidele vedelat viskoosi. Katse nurjus, sest riie muutus liiga jäigaks ja hapraks. Brandenberger pani aga tähele, et kihti oli võimalik läbipaistva kilena eemaldada ning muudel otstarvetel rakendada. 1908. aastaks töötas ta välja masina, millega oli võimalik toota läbipaistvaid viskooslehti, mida ta turustas tsellofaani nime all.
Ajatus sellofaanista, suosituimmasta muovikelmusta, tuli sveitsiläiselle tekstiili-insinöörille Jacques Brandenbergerille hänen istuessaan ravintolassa. Erään asiakkaan kaadettua viinipullon pöytäliinalle Brandenberger meni laboratorioonsa vakuuttuneena siitä, että keksisi keinon pinnoittaa kankaan läpinäkyvällä kerroksella, niin että se olisi vesitiivis. Hän kokeili erilaisia materiaaleja ja päätyi lopulta nestemäiseen viskoosiin. Kokeilu epäonnistui, sillä kankaasta tuli liian jäykkää ja haurasta. Brandenberger huomasi kuitenkin, että pinnoite kuoriutui irti kankaasta läpinäkyvänä kelmuna, jolla saattoi olla muita käyttötarkoituksia. Vuoteen 1908 mennessä hän kehitti läpinäkyvää viskoosikelmua tuottavan koneen, ja markkinoi kelmua sellofaanin nimellä.
A celofánnak, a legnépszerűbb műanyag csomagolóanyagnak az ötlete egy svájci textilmérnöknek, Jacques Brandenbergernek a fejéből pattant ki miközben egy étteremben üldögélt. Miután egy vendég kiöntött egy üveg bort az asztalterítőre, laboratóriumába azzal az eltökélt szándékkal tért vissza, hogy az abroszt egy átlátszó bevonattal vízállóvá teszi. Különböző anyagokkal kísérletezett, és végül átlátszó viszkózát használt. Nem vált be az eredmény, mivel az anyag merev és törékeny lett. Brandenberger ugyanakkor felismerte, hogy a levált, átlátszó rétegnek más funkciója is lehet. 1908-ra kifejlesztett egy olyan gépet, mely átlátszó viszkóz lapokat gyártott, ezeket celofánnak nevezte el.
Idėja sukurti celofaną- populiariausią plastmasinę vyniojamą medžiagą – gimė Šveicarų tekstilės inžinieriui Jacques Brandenberger lankantis restorane. Kai lankytojas išpylė vyną ant staltiesės, jis grįžo į laboratoriją įsitikinęs, kad suras būdą, kaip skaidrę plėvelę priklijuoti prie audeklo, kad pastarasis taptų neperšlampamas. Jis atliko bandymus su įvairiomis medžiagomis ir pagaliau audinį padengė skysta viskoze. Eksperimentas nepavyko, nes audinys sukietėjo ir ėmė lūžinėti. Tačiau Brandenberge pastebėjo, kad ši danga lupasi ir gaunamą permatomą plėvelę galima pritaikyti kitur. Iki 1908m. jis sukūrė įrenginį, gaminantį permatomas viskozės plėveles, kurias jis pavadino celofanu.
Ideea de celofan, cel mai popular ambalaj din material plastic transparent, i-a venit inginerului textilist elveţian Jacques Brandenberger atunci când lua masa într-un restaurant. După ce un client a vărsat o sticlă de vin pe faţa de masă, s-a întors în laborator convins că va descoperi o modalitate de a aplica o folie transparentă pe pânză, astfel încât să devină impermeabilă. A experimentat cu diferite substanţe, iar într-un final a folosit viscoză. Experimentul a fost un eşec deoarece pânza devenea prea rigidă şi casantă. Totuşi, Brandenberger a observat că stratul de viscoză se exfolia într-o folie transparentă, care putea fi folosită în alte aplicaţii. În 1908, a creat un utilaj de producere a viscozei transparente, pe care a comercializat-o sub numele de „celofan”.
Nápad s celofánom, najobľúbenejším priehľadným umelohmotným obalovým materiálom, dostal švajčiarsky textilný inžinier Jacques Brandenberger, keď sedel v reštaurácii. Po tom, čo videl, ako jeden zákazník rozlial fľašu vína na obrus, vrátil sa do svojho laboratória v presvedčení, že objaví spôsob ako naniesť priehľadnú vrstvu na látku, ktorá by sa takto stala nepremokavou. Počas svojho výskumu preveril rôzne materiály až nakoniec sa rozhodol naniesť tekutú viskózu na látku. Tento pokus zlyhal vzhľadom na to, že látka veľmi stuhla a začala sa lámať. Brandenberg si však všimol, že tento povlak sa odlupoval v podobe priehľadného filmu, ktorý sa mohol využiť na rôzne iné spôsoby. Do roku 1908 sa mu podarilo vymyslieť stroj, ktorý dokázal vyrábať priehľadné viskózové vrstvy, ktoré dostali meno celofán.
Idén till cellofan, det populära genomskinliga förpackningsmaterialet, fick den schweiziske textilingenjören Jacques Brandenberger när han satt på en restaurant. Efter det att en gäst spillt ut en flaska vin på bordsduken gick ingenjören tillbaka till sitt laboratorium fast besluten att hitta ett sätt att fästa en genomskinlig skyddsfilm på tyg så att det blev vattentätt. Han genomförde undersökningen med olika material och till slut applicerade han flytande viskos på tyg. Experimentet misslyckades eftersom tyget blev för stelt och skört. Men Brandenberger la märke till att beläggningen gick att dra av som en genomskinlig hinna som kanske kunde ha andra användningsområden. 1908 utvecklade han en maskin som kunde producera genomskinliga viskosark som han marknadsförde som cellofan.
Ideja par celofānu, vispopulārāko tīro plastmasas iepakojumu, ienāca prātā Šveices tekstila nozares inženierim Jacques Brandenberger laikā, kad viņš atradās restorānā. Pēc tam, kad kāds viesis izlēja pudeli vīna uz galdautu, viņš devās uz savu laboratoriju, pārliecināts, ka būs atklājis veidu kā pielietot skaidru kārtu audumam, padarot to ūdensnecaurlaidīgu. Viņš vadīja izmeklējumu ar dažādiem materiāliem un visbeidzot pielietoja audumam šķidro viskozi. Eksperiments neizdevās, jo audums kļuva pārāk stīvs un trausls. Neskatoties uz to, Brandenberger ievēroja, ka pārklājums nonāca nost kā caurspīdīga kārta, kurai varēja būt citi pielietojumi. Līdz 1908. gadam viņš izgudroja mašīnu, kas varēja ražot caurspīdīgas viskozes sloksnes, kuras viņš pārdeva kā celofānu.
L-idea tas-selofejn, l-aktar prodott tal-kisi popolari, ġie f’moħħ l-inġinier tat-tessuti Żvizzeru Jacques Brandenberger meta kien bilqiegħda f’ristorant. Wara li klijent waqqa’ flixkun inbid fuq it-tvalja, huwa mar lura fil-laboratorju tiegħu konvint li seta’ jsib mod biex japplika kisja ċara lid-drapp, biex jagħmlu impermeabbli. Huwa wettaq riċerka b’materjali differenti u eventwalment applika l-viskoża likwida lid-drapp. L-esperiment ma rnexxiex għaliex id-drapp sar wisq wieqaf u fraġli. Brandenberger madankollu nnota li l-kisja kienet titqaxxar f’rita trasparenti li setgħet ikollha użi oħra. Sa l-1908 huwa żviluppa magna li setgħet tipproduċi folji ta’ viskoża trasparenti li huwa qiegħed fis-suq bħala selofejn.
  Kemija in okolje  
Industrija je razvila tudi številne prostovoljne pobude, kot je Program ‘Responsible Care’, katerih namen je dvigniti standarde na področjih, povezanih s problematiko zdravja in okolja, ter oblikovati varne in trajnostne transportne sisteme, skladne s predpisi.
A indústria também tem realizado diversas iniciativas voluntárias, como o programa ”Responsible Care” , para elevar os padrões relacionados com as questões da saúde e o ambiente e estabelecer sistemas de transporte seguro e sustentável em completa concordância com as leis. Como parte do programa “Responsible Care”, a indústria publica orientações para a distribuição e manuseamento de substâncias químicas que requerem determinadas precauções. Este esforço conjugado com a nova legislação europeia para os produtos químicos (denominada REACH) garante que a química está a desenvolver-se num caminho mais seguro e mais amigável para o ambiente.
Η Βιομηχανία έχει επίσης αναπτύξει έναν αριθμό εθελοντικών πρωτοβουλιών όπως το πρόγραμμα «Υπεύθυνη Φροντίδα», για να αυξήσει τα κριτήρια σχετικά με ζητήματα υγείας και περιβάλλοντος και να καθιερώσει ασφαλή και βιώσιμα συστήματα μεταφοράς σε πλήρη συμβατότητα με τους κανονισμούς. Ως μέρος του προγράμματος «Υπεύθυνη Φροντίδα» η βιομηχανία δημοσιοποιεί κατευθυντήριες οδηγίες για την διανομή και το χειρισμό χημικών ουσιών που απαιτούν κατάλληλες προφυλάξεις. Όλες αυτές οι προσπάθειες σε συνδυασμό με την καινούρια Ευρωπαϊκή νομοθεσία για τα χημικά (REACH) εγγυώνται ότι η χημεία εκτελείται ασφαλέστερα και μ’ έναν πιο φιλικό προς το περιβάλλον τρόπο.
De bedrijfstak heeft ook een aantal vrijwillige initiatieven ontwikkeld, zoals het programma ‘Verantwoordelijke zorg’, om de standaards te verhogen bij gezondheids- en milieukwesties, en veilige en duurzame transportsystemen tot stand te brengen in volledige overeenkomst met de voorschriften. De bedrijfstak publiceert in het kader van zijn programma Verantwoordelijke zorg richtlijnen voor het verspreiden en omgaan met chemische stoffen die gepaste voorzorgsmaatregelen vereisen. Al deze pogingen zorgen er samen met de nieuwe Europese chemische wetgeving (REACH genaamd) voor dat chemie op een veiliger en milieuvriendelijker manier wordt uitgevoerd.
Химическата идустрия разви също така голям брой доброволчески инициативи като програмата „Отговорна грижа” за да повиши стандартите в работата по въпросите на здравето и околната среда, както и да установи сигурна и устойчива транспортна система в пълно съответствие с регулацията. Като част от нейната програма „Отговорна грижа” индустрията публикува справочници за разпространение и работа с химически субстанции, които изискват подходящи предпазни мерки. Всички тези усилия, прибавени към новото европейско законодателство за химикалите (REACH) е гаранция, че химията се развива по сигурен и дружелюбен към околната среда път.
V samotném průmyslu již vznikla celá řada dobrovolných iniciativ, mimo jiné také program s názvem „Responsible Care“ (Zodpovědná péče). Jeho cílem je zlepšit způsoby řešení zdravotních problémů a problémů životního prostředí a zavést v souladu s předpisy bezpečný a trvale udržitelný způsob dopravy. Organizátoři programu „Responsible Care“ vydali mimo jiné návod, jak distribuovat a zacházet s chemickými látkami, které vyžadují zvýšenou pozornost. Zmíněné snahy společně s novou evropskou legislativou (tzv. REACH) zajišťují, že chemický výzkum je realizován v prostředí bezpečnějším a přátelštějším životnímu prostředí.
Industrien har også udviklet en række frivillige initiativer såsom programmet ‘Responsible Care’ som har til formål at højne standarden indenfor sundheds- og miljøspørgsmål og for at etablere sikre og baredygtige transport systemer i fuld overenstemmelse med lovgivningen på området. Som en del af Responsible Care programmet offentliggør industrien vejledninger for distribution og håndtering af kemiske substanser, der kræver at man tager de rette forholdsregler. Alle disse tiltag kombineret med den nye lovgivning om europæiske kemikalier (REACH) garanterer at kemi bliver udført på en sikrere og mere miljøvenlig måde.
Keemiatööstus on algatanud ka mitmeid heategevuslikke projekte, nagu näiteks programm ‘Kohusetundlik hoolitsus’ , tõstmaks standardeid tervishoiu- ja keskkonnaprobleemidega tegelevates ettevõtmistes. Lisaks on eesmärgiks olnud rajada turvalisi ning säästvaid transpordisüsteeme, mis vastaksid kõikidele kehtivatele regulatsioonidele. Programmi ‘Kohusetundlik hoolitsus’ osana on keemiatööstus koostanud ja avaldanud juhiseid, kus kirjeldatakse ettevaatusabinõusid keemiliste ainete levitamiseks ja nende käitlemiseks. Kõik need algatused koos uue Euroopa kemikaalide seadustikuga (tuntud nime all REACH) tagab selle, et keemiliste ainetega käiakse ümber turvalisemalt ning keskkonnasõbralikumalt.
Teollisuus on kehittänyt myös useita vapaaehtoisia hankkeita, kuten ‘Responsible Care’ -hanke, parantamaan terveys- ja ympäristökysymysten käsittelyä ja kehittämään turvallisia ja kestäviä liikenneratkaisuja säännösten puitteissa. Osana hanketta teollisuus julkaisee ohjeita kemiallisten aineiden oikeaoppisesta käsittelemisestä ja kuljettamisesta. Kaikki tämä yhdessä Euroopan uuden kemian lainsäädännön (REACH) kanssa takaa, että kemiaa tehdään nyt turvallisemmin ja ympäristöystävällisemmin.
Számos önkéntes kezdeményezést is elindított az iparág, mint például a Felelős Gondoskodás (‘Responsible Care’) programot, hogy növelje az egészség és a környezetvédelem területén végbemenő változások színvonalát és hogy az előírásoknak megfelelő biztonságos és fenntartható közlekedési rendszert hozzon létre. A Felelős Gondoskodás (‘Responsible Care’) program részeként útmutatók jelennek meg a megfelelő elővigyázatosságot igénylő kémiai anyagok elosztásáról és kezeléséről. Mindez az új Európai Kémiai Törvénnyel (REACH) a vegyipar biztonságos és környezetbarát működését garantálja.
Pramoninkai savanoriškai pradėjo keletą iniciatyvų tokių kaip „Priežiūros atsakomybės” programa, kurios tikslas yra pagerinti sveikatos ir aplinkos rodiklių standartus ir sukurti saugią, tvarią, visus reglamentus atitinkančią transportavimo sistemą. Viena iš „Priežiūros atsakomybės” programos dalių yra pramoninkų publikuojamos gairės, kurios nurodo, kaip pervežti ir tvarkyti atitinkamų atsargumo priemonių reikalaujančias chemines medžiagas. Šios pastangos kartu su naujaisiais Europos cheminių medžiagų įstatymais (vadinamais REACH) garantuoja, kad chemijos pramonėje yra taikomi saugesni, nekenkiantys aplinkai metodai.
Industria chimică a demarat o serie de iniţiative precum programul „Protecţie responsabilă”, în scopul de ridica standardele de abordare a problemelor de sănătate şi mediu şi de a concepe sisteme de transport sigure şi durabile, potrivit reglementărilor în vigoare. În cadrul acestui program, industria de profil a publicat instrucţiuni privind distribuţia şi manipularea substanţelor chimice ce necesită condiţii speciale. Toate aceste eforturi, conjugate cu noua legislaţie europeană în domeniul substanţelor chimice (denumită REACH), garantează practicarea chimiei într-un mod mai sigur şi mai ecologic.
Priemysel napomohol zrodu množstva dobrovoľných iniciatív, akými je napríklad program „Zodpovedná starostlivosť“, ktorého cieľom je zvýšiť úroveň riešenia problémov týkajúcich sa zdravia a životného prostredia a zaviesť bezpečný a trvalo udržateľný systém dopravy v úplnom súlade s predpismi. Súčasťou programu Zodpovedná starostlivosť je uverejnenie návodu pre distribúciu a zaobchádzanie s chemickými látkami v súlade s príslušnými bezpečnostnými opatreniami. Všetky tieto aktivity spolu s novou európskou legislatívou o chemických látkach (nazvanou REACH) sú zárukou, že chémia sa používa bezpečnejším a ekologicky prijateľnejším spôsobom.
Industrin har också utvecklat ett antal frivilliga initiativ som programmet ‘Responsible Care’, för att höja standarden när det gäller hälso- och miljöfrågor och införa säkra och hållbara transportsystem som uppfyller bestämmelserna. Som en del av programmet Responsible Care publicerar industrin anvisningar för distribution och hantering av kemiska ämnen som kräver lämpliga försiktighetsåtgärder. Alla dessa åtgärder garanterar tillsammans med EU:s nya kemikalielagstiftning (REACH) att kemi blir säkrare och mer miljövänlig.
Industrija ir izstrādājusi vairākas brīvprātīgas iniciatīvas, piemēram, ‘Responsible Care’ programmu, lai paaugstinātu standartus, strādājot ar veselības un vides problēmām un nostiprināt drošas un ilgtspejīgas transporta sistēmas pilnā saskaņā ar noteikumiem. Kā daļa no tās Responsible Care programmas industrija publicē vadlīnijas izplatīšanai un kā apieties ar ķīmiskajām vielām, kas prasa piemērotus piesardzības līdzekļus. Visi šie centieni kopā ar jauno Eiropas ķimikāliju likumdošanu (sauktu REACH) garantē to, ka ķīmija tiek realizēta drošākā un videi draudzīgākā veidā.
L-industrija żviluppat ukoll għadd ta’ inizjattivi volontarji bħall-programm ‘Kura Responsabbli’, biex tgħolli l-istandards f’dak li jikkonċerna kwistjonijiet ta’ saħħa u ambjent u tistabbilixxi sistemi ta’ trasport siguri u sostenibbli f’konformità sħiħa mar-regolamenti. Bħala parti mill-programm tagħha Kura Responsabbli l-industrija tippubblika linji gwida għad-distribuzzjoni u l-immaniġġjar ta’ sustanzi kimiċi li jeħtieġu prekawzjonijiet xierqa. Dawn l-isforzi kollha mwaħħda mal-leġiżlazzjoni ġdida Ewropea dwar il-kimiċi (imsejħa REACH) jiggarantixxu li l-kimika titwettaq b’mod aktar sigur u favur l-ambjent.
  Background  
Tudi na področju varnosti je kemična industrija v zadnjih desetletjih igrala pomembno vlogo. Razvoj novih in izboljšanih materialov je omogočil izdelovanje lahke in visoko odporne varnostne opreme, kot so kolesarske čelade ter ščitniki za kolena in komolce.
Also regarding safety issues, the chemical industry has played a major role over the last decades. The development of new and improved materials led to manufacture lightweight yet highly resistant safety equipment such as bicycle helmets, knee pads and elbow guards. These can help prevent a significant number of injuries.
Ces dernières décennies, l’industrie chimique a également joué un rôle important en matière de sécurité. La création de matériaux nouveaux et améliorés a permis de créer des équipements de sécurité légers mais très résistants comme les casques de cyclistes, les protections pour les genoux et les coudes. Ces accessoires permettent d’éviter de nombreuses blessures.
Auch im Bereich Sicherheit hat die Chemieindustrie in den letzten Jahrzehnten eine wichtige Rolle gespielt. Die Entwicklung neuer, verbesserter Materialien hat zur Produktion von leichter, aber sehr resistenter Sicherheitsausstattung (Fahrradhelme, Knieschützer, Ellenbogenschützer, etc.) geführt. Diese können vor verschiedensten Verletzungen schützen.
También en cuanto a la seguridad, la industria química ha jugado un papel decisivo en las últimas décadas. Con la mejora y el desarrollo de materiales nuevos, se fabrican equipos de seguridad muy ligeros y resistentes, como los cascos de los ciclistas o las coderas y rodilleras que evitan numerosos daños y heridas.
Anche in termini di sicurezza, l'industria chimica ha avuto un ruolo importante negli ultimi decenni. Lo sviluppo di materiali nuovi e migliorati hanno reso possibile la creazione di materiali più leggeri e allo stesso tempo altamente resistenti e sicuri come i caschi per la bici, ginocchiere e protezioni per i gomiti. Articoli che contribuiscono a evitare molti infortuni.
Relativamente também às questões de segurança, a indústria química tem jogado um papel maior nas últimas décadas. O desenvolvimento de materiais novos e aperfeiçoados deram origem à produção de equipamento seguro, leve e altamente resistente, tais como os capacetes, joelheiras e cotoveleiras para os ciclistas. Tem ajudado a evitar um número significativo de ferimentos.
Επίσης, τις τελευταίες δεκαετίες, η βιομηχανία της χημείας έχει παίξει μεγάλο ρόλο σε θέματα ασφάλειας. Η ανάπτυξη νέων, βελτιωμένων υλικών οδήγησαν στην κατασκευή ελαφρών αλλά και απόλυτα ασφαλών, ανθεκτικών εξοπλισμών όπως τα κράνη ποδηλασίας, οι επιγονατίδες και οι επιαγκωνίδες. Αυτός ο εξοπλισμός βοηθά στην αποτροπή ενός σημαντικού αριθμού τραυμάτων.
Ook in veiligheidskwesties speelt de chemische industrie de laatste tientallen jaren een hoofdrol. De ontwikkeling van nieuwe en betere materialen heeft geleid tot de fabricage van lichtgewicht maar toch zeer sterk veiligheidsmateriaal, zoals fietshelmen en knie- en elleboogbeschermers. Mede hierdoor kan een significant aantal blessures voorkomen worden.
Също така, по отношение на темата за безопасност, химическата индустрия е изиграла основна роля през последните няколко десетилетия. Развитието на нови и подобрени материи е довело до производството на леки, и все пак силно устойчиви екипировки, като например шлемовете за колоездене, наколенките и лакътниците. Те могат да предотвратят много наранявания.
Co se bezpečnosti týče, také zde sehrál chemický průmysl v posledních desetiletích velmi důležitou úlohu. Nově vyvinuté a netradiční materiály je možné použít na výrobu vysoce odolného bezpečnostního vybavení, např. cyklistických přileb nebo chráničů kolen a loktů. Tyto součásti výstroje dokáží zabránit značnému počtu zranění.
Den kemiske industri har også spillet en stor rolle indenfor sikkerhed i de sidste årtier. Udviklingen af nye og forbedrede materialer har ført til let, men meget modstandsdygtigt sikkerhedsudstyr såsom cykelhjelme, knæbeskyttere og albuebeskyttere. Disse kan forhindre et betragteligt antal skader.
Lisaks on keemiatööstus viimastel aastakümnetel mänginud olulist rolli ka turvalisuse parandamises. Uute ja paremate materjalide areng on võimaldanud hakata tootma kergeid ent ülimalt turvalisi ohutusvahendeid, nagu jalgrattakiivrid ning põlve- ja küünarnukikaitsed, mis aitavad vältida mitmeid erisuguseid vigastusi.
Myös turvallisuusasioissa on kemianteollisuudella ollut merkittävä rooli viime vuosikymmeninä. Uusien ja parempien materiaalinen kehittäminen johti kevyisiin ja erittäin kestäviin turvavarusteisiin kuten pyöräilykypäriin ja polvi- ja kyynärsuojiin. Nämä auttavat estämään lukuisia vammoja.
A biztonság területén is óriási szerepet töltött be a vegyipar az utóbbi évtizedekben. Különböző új anyagok fejlesztése hozzájárult az olyan könnyű, biztonságos és ellenálló felszerelések gyártásához, mint biciklis mellény, térd és könyökvédő. Számos sérüléstől kímélnek meg minket ezek a felszerelések.
Per paskutinį dešimtmetį chemijos pramonė suvaidino didelį vaidmenį sprendžiant saugumo problemas. Naujų medžiagų sukūrimas ir senų patobulinimas sudarė sąlygas gamintojams pagaminti lengvą, bet atsparią ir saugią įrangą, tai dviratininkų šalmai, kelių ir alkūnių apsaugos. Šie daiktai gali apsaugoti nuo daugelio sužeidimų.
Również w odniesieniu do kwestii bezpieczeństwa, przemysł chemiczny odgrywał główną rolę w przeciągu ostatnich dziesięcioleci. Rozwój nowych i ulepszonych materiałów doprowadził do stworzenia lekkiego jednakże wysoce odpornego sprzętu, zapewniającego bezpieczeństwo. Zaliczyć możemy do tej kategorii na przykład kaski do jazdy na rowerze, ochraniacze na kolana czy też ochraniacze na łokcie. Pozwalają one uniknąć bardzo wielu urazów.
În ceea ce priveşte siguranţa în sport, de-a lungul ultimelor două decenii, chimia a jucat un rol esenţial. Dezvoltarea de materiale noi şi superioare calitativ a condus la fabricarea de echipamente de protecţie uşoare şi rezistente precum căştile pentru ciclism, genunchierele şi cotierele. Aceste elemente contribuie la reducerea semnificativă a numărului de accidentări.
Ak beriem do ohľadu otázky bezpečnosti, zohral chemický priemysel počas posledných desaťročí významnú úlohu. Vývoj nových a vylepšených materiálov viedol k výrobe výstroje, ktorá je nielen ľahká, ale aj garantuje vysokú bezpečnosť, patri tu napríklad cyklistické prilby, chrániče na kolená a lakte.
Också när det gäller säkerhetsfrågor har den kemiska industrin haft en stor roll under de senaste årtiondena. Utvecklingen av nya och förbättrade material ledde till tillverkning av lätt men väldigt motståndskraftig säkerhetsutrustning, t.ex. cykelhjälmar, knä- och armbågsskydd, som kan förhindra ett stort antal skador.
Attiecībā arī uz drošības jautājumiem, ķīmiskā industrija ieņem vadošu lomu pēdējās dekādēs. Jaunu un uzlabotu materiālu attīstība noveda pie vieglsvara, tai pat laikā augsti izturīgu drošības inventāra ražošanas tādus kā riteņu ķiveres, ceļu un elkoņu aizsargus, kuri var palīdzēt pasargāt no būtiskiem ievainojumiem.
Meta nitkellmu dwar kwistjonijiet ta’ sigurtà, l-industrija tal-kimika kellha rwol importanti tul dawn l-aħħar għexieren ta’ snin. L-iżvilupp ta’ materjali ġodda u mtejba wassal għall-manifattura ta’ tagħmir ta’ sigurtà ħafif iżda tassew reżistenti bħalma huma l-elmi tar-roti, protezzjoni għall-irkobba u protezzjoni għall-minkeb. Dawn jgħinu biex jipprevjenu numru sostanzjali ta’ leżjonijiet.
  Kemija in okolje  
Okoljska vprašanja, kot so podnebne spremembe, onesnaževanje voda in obnovljiva energija so danes osrednje teme, ki v našem vsakdanjem življenju postajajo vse pomembnejše. Veliko ljudi dojema kemijo in kemično industrijo kot okolju škodljivo.
As questões ambientais, como a mudança climática, a poluição da água e a energia renovável, fazem títulos de notícias e têm-se tornado cada vez mais importantes na vida do dia-a-dia. Muitas pessoas vêem a química e a indústria química como perniciosas para o ambiente. No entanto, novos avanços e pesquisas científicas na área da química estão a ajudar-nos a desenvolver materiais e aplicações mais amigas do ambiente, ao mesmo tempo que preserva a qualidade e o estilo de vida que ambicionamos.
Τα περιβαλλοντικά ζητήματα όπως οι κλιματικές αλλαγές, η μόλυνση των υδάτων και οι ανανεώσιμες μορφές ενέργειας βρίσκονται στην πρώτη γραμμή των ειδήσεων και η σημασία τους έχει αυξηθεί σημαντικά στην καθημερινότητα. Πολλοί άνθρωποι θεωρούν τη χημεία και τη χημική βιομηχανία ως επιβλαβείς για το περιβάλλον. Ωστόσο, πολλές πρόσφατες εξελίξεις και επιστημονικές έρευνες στον τομέα της χημείας μας βοηθούν να παράγουμε υλικά και εφαρμογές πιο φιλικά προς το περιβάλλον, ενώ διατηρούμε την ποιότητα και τον τρόπο ζωής που προσδοκούμε.
Milieukwesties, zoals klimaatverandering, watervervuiling en vernieuwbare energie, vormen de krantenkoppen en worden steeds belangrijker in het dagelijks leven. Veel mensen zien chemie en de chemische industrie als schadelijk voor het milieu. Veel nieuwe vorderingen en wetenschappelijk onderzoek op het gebied van chemie helpen ons echter milieuvriendelijker materiaal en toepassingen te ontwikkelen, terwijl we tegelijkertijd de kwaliteit en de manier van leven kunnen behouden die wij verwachten.
Проблемите на околната среда като промените в климата, замърсяването на водите и възстановимите енергии пълнят заглавията на новините и с всеки изминал ден стават все по-важни за обществото. Много хора възприемат химията и химическата индустрия като замърсители на околната среда. Но днес научните изследвания в областта на химията ни помагат да произвеждаме много по-дружелюбни към околната среда материали и приложенията им, като в същото време запазват качеството и начина ни на живот, който очакваме.
Problémy životního prostředí, ať už se jedná o klimatické změny, znečištění vod nebo obnovitelné energetické zdroje, se často objevují v hlavních titulcích zpráv a jsou čím důležitější v každodenním životě. Pro mnoho lidí představuje chemie a chemický průmysl hrozbu pro životní prostředí. Díky novým postupům a vědeckému výzkumu v oblasti chemie jsme však schopni vyvíjet materiály a výrobky k životnímu prostředí šetrnější, přičemž kvalita a očekávaná životní úroveň zůstávají zachovány.
Miljøemner såsom klimændringer, vandforurening og vedvarende energi laver overskrifter og er blevet vigtigt i hverdagen. Mange mennesker opfatter kemi og den kemiske industri som vrende skadelig for miljøet. Imidlertid hjælper kemiske fremskridt og forskning os til at udvikle mere miljøvenlige materialer og maskiner, og samtidig bevare den kvalitet og den livsstil, vi forventer.
Keskkonnakaitsega seonduvad teemad nagu kliimamuutus, veereostus ja taastuvenergia pakuvad pidevalt uudistes kõneainet ning nende olulisus meie igapäevaeludes tõuseb päev-päevalt. Paljud inimesed näevad keemias ning keemiatööstuses ohtu keskkonnale. Siiski, mitmed edusammud ja teaduslikud avastused keemiavaldkonnas aitavad meil valmistada keskkonnasõbralikemaid materjale ning leida neile uusi rakendusi. Seejuures ei tehta kompromisse toodete kvaliteedi ega inimeste eslustiili osas.
Ympäristöasiat, kuten ilmastonmuutos, saastunut vesi ja uusiutuva energia ovat usein otsikoissa ja ovat koko ajan tärkeämpi osa arkipäiväämme. Monet näkevät kemian ja kemianteollisuuden haitallisena ympäristölle. Mutta kemianalan edistysaskeleet ja tutkimus auttavat meitä kehittämään ympäristöystävällisiä materiaaleja ja sovelluksia ja säilyttämään samalla sen elämäntavan ja -laadun, johon olemme tottuneet.
A klímaváltozás, a vízszennyezés, illetve a megújuló energiaforrások hétköznapjaink egyre fontosabb környezetvédelmi témái, melyek az újságok vezércikkeiben szerepelnek. Sokan a kémiát és a vegyipart környezetszennyezőnek tartják, pedig az új találmányok és tudományos kutatások elősegítik a környezetbarát anyagok fejlesztését, miközben az elvárt minőséget is biztosítják.
Spauda plačiai rašo apie aplinkosaugos klausimus, tokius kaip klimato kaita, vandens užteršimas ir atsinaujinantys energijos šaltiniai. Šios problemos tampa svarbia mūsų gyvenimo dalimi. Dauguma žmonių mano, kad chemija ir chemijos pramonė kenkia aplinkai. Tačiau dauguma naujų pažangių mokslinių tyrimų chemijos srityje padeda sukurti ir pritaikyti aplinkai nekenksmingas medžiagas tuo pačiu išlaikant mums reikalingą kokybę ir gyvenimo būdą.
Problemele de mediu precum modificările climatice, poluarea apei şi energie regenerabilă au devenit importante subiecte de ştiri, câştigând o importanţă tot mai mare în viaţa noastră. Multă lume percepe chimia şi industria chimică ca fiind nocive pentru mediul înconjurător. Şi totuşi, o serie de progrese recente în cercetarea ştiinţifică din domeniul chimiei facilitează conceperea unor materiale şi aplicaţii cu impact scăzut asupra mediului, păstrând în acelaşi timp calitatea şi stilul de viaţă dorit.
Environmentálne témy ako klimatické zmeny, znečistenie vody a obnoviteľná energia sa objavujú v novinových titulkoch a postupne rastie ich dôležitosť pre náš každodenný život. Mnohí ľudia považujú chémiu a chemický priemysel za škodlivý pre životné prostredie, avšak pokrok v mnohých nových oblastiach a vedecký výskum v oblasti chémie nám umožňujú vyvinúť vo väčšej miere ekologicky prijateľné materiály, nájsť im uplatnenie a zachovať pritom predpokladanú kvalitu a životný štýl.
Miljöfrågor som klimatförändring, vattenförorening och förnybar energi blir nyhetsrubriker och får en allt större betydelse i vardagen. Många människor uppfattar kemi och den kemiska industrin som skadliga för miljön. Men många nya framsteg och ny naturvetenskaplig forskning inom kemi hjälper oss att utveckla mer miljövänliga material och tillämpningar, medan vi bevarar den kvalitet och livsstil vi förväntar oss.
Tādi vides jautājumi kā klimata izmaiņa, ūdens piesārņojums un atjaunojamā enerģija ir atrodami virsrakstos un ar vien vairāk kļūst svarīgāki mūsu ikdienā. Daudzi cilvēki ķīmiju un ķīmijas industriju uztver kā kaitīgu videi. Tomēr, daudzi jaunie zinātniskie atklājumi un pētījumi ķīmijas laukā palīdz mums attīstīt videi draudzīgākus materiālus un pielietojumus, vienlaikus saglabājot kvalitāti un dzīves stilu, kādu mēs vēlamies.
Kwistjonijiet ambjentali bħalma huma l-bidla fil-klima, it-tniġġis ta’ l-ilma u l-enerġija rinnovabbli insibuhom fl-aħbarijiet ta’ kuljum u saru dejjem aktar importanti fil-ħajja ta’ kuljum. Ħafna nies jaraw il-kimika u l-industrija kimika bħala li jagħmlu ħsara lill-ambjent. Madankollu, ħafna avvanzi ġodda u riċerki xjentifiċi fil-qasam tal-kimika qed jgħinuna niżviluppaw materjali u applikazzjonijiet li ma jagħmlux ħsara lill-ambjent, filwaqt li jiġu ppreżervati l-kwalità u l-istil ta’ ħajja mistennija minna.
  Naključna odkritja  
Za označevanje cerkvene pesmarice je uporabljal označevalce, a so ti ves čas padali ven. Nato jih je prilepil s Spencerjevim lepilom. Kot s pomočjo čarovnije so lističi ostali na mestu in pri odstranitvi niso poškodovali listov. Rodili so se samolepilni lističi Post-it.
Em 1970, um químico de nome Spencer Silver estava a trabalhar nos laboratórios de investigação 3M a procurar desenvolver uma cola forte. Em vez disso, o seu trabalho resultou num aderente que não era muito pegajoso. Quando separava duas folhas de papel coladas com aquele produto, Spencer descobriu que a cola aderia quer numa quer na outra folha. Pareceu ser uma invenção sem qualquer utilidade. Quatro anos mais tarde, um colega que estava a cantar num coro da igreja teve uma brilhante ideia. Ele usava marcadores no livro dos cânticos para saber onde devia cantar, mas estavam sempre a cair. Então, pincelou os marcadores com a cola de Spencer. Como por magia, eles permaneceram no seu respectivo lugar e quando retirados não danificaram as páginas. Tinha nascido a nota Post-it. Actualmente, é um dos produtos mais comuns para escritório.
Το 1970, ένας χημικός ο Spencer Silver εργαζόταν στο ερευνητικό εργαστήριο της 3M προσπαθώντας να αναπτύξει μια ισχυρή κόλλα. Αντί αυτού κατέληξε να δημιουργήσει μια κολλητική ουσία που δεν ήταν τόσο κολλώδης. Όταν προσπαθούσε να αποκολλήσει δύο φύλλα χαρτιού που είχαν επάλειψη αυτής της ουσίας, ο Spencer ανακάλυψε ότι η κόλλα κολλούσε είτε στο ένα χαρτί είτε στο άλλο. Αυτή έμοιαζε να είναι μια τελείως άχρηστη εφεύρεση. Τέσσερα χρόνια αργότερα ένας συνάδελφος που τραγουδούσε στην εκκλησιαστική χορωδία χτυπήθηκε από μια φαεινή ιδέα. Χρησιμοποιούσε δείκτες για να σημειώνει τη σειρά του στο βιβλίο των ύμνων , αλλά αυτοί έπεφταν κάτω. Έτσι τους επικάλυψε με την κόλλα του Spencer. Σαν από μαγεία, παρέμεναν στη θέση τους ακόμη και αν το βιβλίο ανασηκωνόταν κατακόρυφα χωρίς να καταστρέφουν τις σελίδες. Οι σημειώσεις Post-it γεννήθηκαν. Σήμερα είναι ένα από τα πιο δημοφιλή προϊόντα γραφείου.
In 1970 was een chemicus genaamd Spencer Silver in het onderzoekslab van 3M aan het proberen sterke lijm te ontwikkelen. In plaats daarvan resulteerde zijn werk in een kleefstof die niet heel goed plakte. Toen hij twee stukken papier van elkaar trok die met die kleefstof aan elkaar geplakt waren, ontdekte Spencer dat de lijm of aan het ene papier bleef zitten of aan het andere. Dat leek een behoorlijk nutteloze uitvinding. Vier dagen later kreeg een collega die in het kerkkoor zong ineens een briljant idee. Hij gebruikte papiertjes om de juiste plaats in het psalmboek te markeren, maar die vielen er steeds uit. Dus smeerde hij er de lijm van Spencer op. Als een wonder bleven ze nu op hun plaats en konden ze er ook weer uitgenomen worden zonder de bladzijden te beschadigen. Het Post-it-geeltje was geboren. Tegenwoordig is het een van de populairste kantoorbenodigdheden die er zijn.
През 1970 година един химик на име Спенсър Силвър работел в изследователските лабоатории на 3М, като се опитвал да изнамери много силно лепило. Работата му обаче го довела до субстанция, която съвсем не била много силно залепваща. Когато разделил два листа, залепени с тази материя, Спенсър открил, че лепилото залепва или само към единия, или само към другия лист. Това изглеждало твърде безполезно откритие. Четири години по-късно негов колега, който пеел в църковния хор, бил осенен от брилянтна идея. Обикновено той използвал листчета за отбелязване къде е неговото място в книгата с химните, но те винаги падали. Той ги намазал с лепилото на Спенсер. Като с магия те се закрепили стабилно на мястото, а и не повредили страниците на книгата. Лепящите листчета били родени. Днес те са един от най-популярните офис продукти.
V roce 1970 pracoval chemik Spencer Silver ve výzkumných laboratořích společnosti 3M na přípravě silného lepidla. Vyvinul však hmotu, která příliš přilnavá nebyla. Když od sebe odděloval dva listy papíru touto hmotou spojené, všiml si, že lepidlo vždy zůstává pouze na jednom z obou listů. Vše ale nasvědčovalo tomu, že se jedná o zcela neužitečný objev. O čtyři roky později však přišel s geniálním nápadem Silverův kolega, který zpíval v kostelním sboru. Na označování stránek se svými party používal záložky, které mu ale neustále ze zpěvníku vypadávaly. Potřel je proto Spencerovým lepidlem. Jako zázrakem najednou držely na svém místě, a co víc, při odstraňování stránky zpěvníku nepoškodily. Tak vznikly lepicí papírky „Post-it“, v současné době jedna z nejžádanějších kancelářských potřeb.
I 1970 arbejdede en kemiker ved navn Spencer Silver i 3Ms forskningslaboratorier på at udvikle en stærk lim. Hans arbejde resulterede i stedet i en lim, der ikke var særlig stærk. Når han trak to stykker papir fra hinanden, der var sat sammen med den lim opdagede Spencer, at limen blev enten på det ene eller det andet stykke papir. Det virkede som en ret ubrugelig opfindelse. Fire år senere fik en kollega, som sang i et kirkekor, imedlertid en brilliant idé. Han brugte bogmærker til at makere steder i samlebogen, men de blev ved med at falde ud. Så han smurte dem ind i Spencers lim. Som ved magi blev de på plads samtidig med at de kunne tages af siderne, uden at gøre skade på dem. Post-it seddelen var født. I dag er det en af de mest populære kontorprodukter, der findes.
1970. aastal tegeles keemik Spencer Silver 3M teadusuuringute laborites tugeva liimi väljatöötamisega. Tema töö tulemusena valmis hoopis kleepaine, mis polnud väga kleepuv. Kui Spencer lahutas mainitud kleepainega üksteise külge kleepunud paberitükid, avastas ta, et liim jäi kas ühe või teise paberi külge, kuid mitte mõlema. Leiutis tundus üpris kasutu olevat. Neli aastat hiljem tuli ühele ta kolleegile, kes laulis kirikukooris, suurepärane mõte. Nimelt kasutas mees laulikust vajalike laulude leidmiseks järjehoidjaid, kuid need kukkusid pidevalt raamatu vahelt välja. Niisiis määris ta neile Spenceri liimi. Nagu imeväel püsisid paberitükid soovitud kohas. Samas oli neid võimalik vajadusel ilma lehekülgi kahjustamata eemaldada. Sündinud oli Post-it märkmepaber, mille näol on tänapäeval tegemist ühe populaarseima kontoritarbega maailmas.
Vuonna 1970 Spencer Silver -niminen kemisti yritti 3M:n tutkimuslaboratoriossa kehittää vahvaa liimaa. Tuloksena oli kuitenkin melko heikko liima-aine. Vetäessään erilleen liimalla yhteenkiinnitettyjä paperinpalasia Spencer huomasi, että aine jäi kiinni vain toiseen papereista. Tämä tuntui melko hyödyttömältä keksinnöltä. Neljä vuotta myöhemmin eräs Spencerin kirkkokuorossa laulanut työtoveri sai kuitenkin loistavan ajatuksen. Hän käytti virsikirjan välissä kirjanmerkkejä, mutta ne putoilivat jatkuvasti. Niinpä hän siveli ne Spencerin liimalla. Kuin taikaiskusta paperinpalaset pysyivät paikoillaan, mutta irtosivat silti repimättä kirjan sivuja. Post-it -laput oli keksitty. Tänä päivänä ne ovat yksi suosituimmista toimistotarvikkeista.
1970-ben Spencer Silver kémikus a 3M kutató laboratóriumában egy erős ragasztó előállításán dolgozott, melynek eredménye egy kevésbé erős anyag lett. Amikor két papírlapot szétválasztott, melyeket ezzel a ragasztóval kent be, felismerte, hogy a papír csak az egyik oldalon ragad. Ezzel nem ment sokra. Négy évvel később egy kollégájának - aki egy templomi kórus tagja volt - briliáns ötlete támadt. Énekes könyvéből mindig kiestek a könyvjelzők, ezért Spencer ragasztójával bevonta azokat. Mintha csoda történt volna, a könyvjelzők nem estek többet ki és az eltávolításuk során a papír sem sérült. Megszületett a ragasztós papír fecni. Ez napjainkban a legnépszerűbb irodai eszköz.
1970m. chemikas pavarde Spencer Silver dirbo 3M tyrimų laboratorijoje mėgindamas sukurti stiprius klijus. Vietoj jų jis gavo lipnią medžiagą, kuri nebuvo labai lipni. Atskirdamas du sulipusius popieriaus lapelius vieną nuo kito Spencer pastebėjo, kad klijai limpa arba prie vieno, arba prie kito lapelio. Tai rodos buvo visai bevertis atradimas. Bet po keturių metų jo kolegai, dainuojančiam bažnyčios chore, šovė puiki mintis. Reikalingas vietas giesmių knygoje jis pažymėdavo skirtukais, bet jie visą laiką krisdavo. Todėl jis juos padengė Spencerio klijais. Skirtukai stebuklingai likdavo reikiamoj vietoj, bet prireikus nusiimdavo nesugadindami puslapio. Taip gimė lipnūs popieriaus lapeliai. Šiandien tai vienas iš labiausiai paplitusių kanceliarijos produktų.
În 1970, un chimist pe nume Spencer Silver lucra în laboratoarele de cercetare ale companiei 3M, încercând să creeze un adeziv puternic. Rezultatul muncii sale a fost un adeziv cu o slabă aderenţă. Când a tras de una din foile de hârtie lipite cu respectivul adeziv, a observat că lipiciul rămânea când pe o hârtie, când pe cealaltă. Părea o invenţie inutilă. Patru ani mai târziu însă, un coleg care cânta în corul bisericii a avut o idee genială. Pentru a marca momentul în care îi venea lui rândul să cânte, acesta punea semne de carte în cartea cu cântări religioase, doar că acestea cădeau mereu. I-a venit ideea de a le lipi cu adezivul lui Spencer. Ca prin minune, acestea au rămas la locul lor, iar atunci când erau dezlipite nu lăsau urme pe foi. Astfel s-a născut notiţa autoadezivă. Astăzi, este unul dintre cele mai folosite produse de birotică.
V roku 1970 pracoval chemik menom Spencer Silver v chemickom laboratóriu spoločnosti 3M a snažil sa vyvinúť silné lepidlo. Namiesto toho sa mu však podarilo dospieť k výsledku, ktorým bolo lepidlo, ktoré sa veľmi nelepilo. Keď sa Spencer snažil od seba oddeliť dva kúsky papiera, ktoré sa týmto lepidlom zlepili, zistil, že toto lepidlo sa prilepilo buď na jeden papier alebo na druhý. Vyzeralo to, že neobjavil nič užitočné. O štyri roky neskôr dostal jeden jeho kolega, ktorý spieval v kostolnom zbore, skvelý nápad. Keď si potreboval označiť miesto v spevníku, používal na to záložky. Ale keďže mu tieto ustavične vypadávali, rozhodol sa natrieť ich Spencerovým lepidlom. Ako keby pôsobením kúzla tieto záložky zostali na svojom mieste a keď ich odlepil, stránky spevníka sa vôbec nepoškodili. Takto uzreli svetlo sveta samolepiace poznámkové bloky. Dnes sa z nich stala jedna z najobľúbenejších kancelárskych potrieb.
1970 arbetade kemisten Spencer Silver i forskningslaboratoriet hos 3M med att försöka utveckla ett starkt lim. Hans arbete ledde istället till ett klister som inte var särskilt klibbigt. När Spencer drog isär två pappersark med det klistret upptäckte han att klistret fastnade antingen på det ena eller på det andra pappret. Det verkade vara en ganska oanvändbar uppfinning. Men fyra år senare fick en kollega som sjöng i kyrkokören en strålande idé. Han använde bokmärken för att hitta i psalmboken, men de ramlade hela tiden ut. Så han strök lite av Spencers klister på dem. Och som genom ett trollslag låg de kvar men gick att ta bort utan att skada sidorna. Post-it-lappen hade sett dagens ljus. Idag är det en av de mest populära kontorsprodukterna.
1970. gadā ķīmiķis vārdā Spencer Silver strādāja 3M pētniecības laboratorijās, mēģinot attīstīt stipru līmi. Viņa darba galarezultātā izveidojās ne pārāk lipīga līmlente. Atdalot divus papīrus, kas bija salipuši ar līmlenti, Spencer atklāja, ka līme pielipa vai nu pie viena vai otra papīra. Tas likās diezgan nederīgs izgudrojums. Četrus gadus vēlāk kolēģim, kas dziedāja baznīcas korī iešāvās prātā ļoti ģeniāla ideja. Viņš izmantoja atzīmes, lai nepazaudētu rindas savā himnas grāmatā, bet tās krita visu laiku ārā. Tad viņš tās pārklāja ar Spencer līmi. Kā ar burvju spēku tās palika savā vietā, bet noņemot nost, tās nesabojāja lapas. Biju dzimusi līmlapiņa. Šodien tas ir viens no vispopulārākajiem pieejamiem biroja produktiem.
Fl-1970, kimiku bl-isem ta’ Spencer Silver kien qed jaħdem fil-laboratorji ta’ riċerka 3M u kien qed jipprova jiżviluppa kolla b’saħħitha. Ix-xogħol tiegħu però irriżulta f’adeżiv li ma tantx kien iwaħħal. Meta ġibed biċċtejn karti mwaħħlin flimkien b’dak l-adeżiv, Spencer skopra li l-kolla weħlet kollha ma’ karta minnhom. Dik kienet donnha invenzjoni inutli. Erba’ snin wara kollega tiegħu li kien qed ikanta fil-kor tal-knisja ġietu idea brillanti. Huwa kien juża biċċiet tal-karti biex jimmarka l-paġni fil-ktieb ta’ l-innijiet, imma dawn il-karti kien joqogħdu jaqgħu. Għalhekk huwa ksihom bil-kolla ta’ Spencer. Bħallikieku kienu msaħħra, il-karti baqgħu f’posthom u meta neħħihom m’għamlux ħsara lill-paġni. B’hekk twieldet in-nota Post-it. Illum, hija waħda mill-prodotti ta’ l-uffiċċju l-aktar popolari disponibbli.
  E-klepet o petrokemiji ...  
Dr. Eisert je učencem iz Slovenije, Madžarske, Španije, Finske, Bolgarije, Danske, Poljske in Nemčije pojasnil, katere materiale uporablja industrija igrač. Učenci so izvedeli, da so različni petrokemični materiali, kot so polistiren, polietilen in PVC, nujno potrebni za nekatere lastnosti igrač, kot npr.
Dr. Eisert explained the students from Slovenia, Hungary, Spain, Finland, Bulgaria, Denmark, Poland and Germany about the different materials used in the toy industry. Students learned that different petrochemistry-based materials such as polystyrene, polyethylene and PVC are needed to give toys certain properties, like hardness, flexibility and colours.
Le Dr Eisert a informé les élèves slovènes, hongrois, espagnols, finlandais, bulgares, danois, polonais et allemands des différents matériaux utilisés dans l’industrie du jouet. Les étudiants ont appris que différents matériaux trouvant leur origine dans la pétrochimie, tels que le polystyrène, le polyéthylène et le PVC, sont nécessaires pour conférer certaines propriétés aux jouets, comme la dureté, la flexibilité et les couleurs.
Dr. Eisert erklärte den SchülerInnen aus Slowenien, Ungarn, Spanien, Finnland, Bulgarien, Dänemark, Polen und Deutschland die unterschiedlichen Materialien, die in der Spielzeugindustrie verwendet werden. Die SchülerInnen lernten, dass unterschiedliche petrochemie-basierte Materialien, wie Styropor, Polyethylen und PVC, benötigt werden, um Spielsachen gewisse Eigenschaften, wie Härte, Flexibilität und Farben zu verleihen.
El Dr. Eisert explicó a los estudiantes de Eslovenia, Hungría, España, Finlandia, Bulgaria, Dinamarca, Polonia y Alemania, cuáles eran los distintos materiales utilizados en la industria del juguete. Aprendieron que el polistireno, el polietileno y el PVC, fruto de la petroquímica, eran imprescindibles para fabricar juguetes con unas características específicas como la resistencia, la flexibilidad y los colores.
Eisert ha spiegato agli studenti di Slovenia, Ungheria, Spagna, Finlandia, Bulgaria, Danimarca, Polonia e Germania i diversi materiali impiegati dell'industria dei giocattoli. Gli studenti hanno imparato che i materiali basati sulla petrolchimica quali polistirene, polietilene e PVC sono necessari per trasferire determinate proprietà ai giocattoli ovvero robustezza, flessibilità e colori.
Dr. Eisert conversou com os alunos da Eslovénia, Hungria, Espanha, Finlândia, Bulgária, Dinamarca, Polónia e Alemanha sobre os diferentes materiais utilizados na indústria do brinquedo. Aprenderam que os diferentes materiais com base na petroquímica como o poliestireno, polietileno e o PVC são necessários para fornecerem determinadas propriedades aos brinquedos, como dureza, flexibilidade e cor.
Ο Dr. Eisert έδωσε εξηγήσεις στους μαθητές από τη Σλοβενία, την Ουγγαρία, την Ισπανία, τη Φινλανδία, τη Βουλγαρία, τη Δανία, την Πολωνία και τη Γερμανία για τα υλικά που χρησιμοποιούνται στη βιομηχανία των παιχνιδιών. Οι μαθητές έμαθαν ότι διάφορα υλικά που έχουν σαν βάση την πετροχημεία, όπως το πολυστυρένιο, το πολυεθυλένιο και το PVC, είναι απαραίτητα για να προσδώσουν στα παιχνίδια ορισμένες ιδιότητες, όπως τη σκληρότητα, την ευελιξία και τα χρώματα.
Dr. Eisert legde de leerlingen uit Slovenië, Hongarije, Spanje, Finland, Bulgarije, Denemarken, Polen en Duitsland een en ander uit over de verschillende materialen die in de speelgoedindustrie worden gebruikt. De leerlingen kregen te horen dat verschillende uit de petrochemie afkomstige materialen, zoals polystyreen, polyethyleen en pvc, nodig zijn om speelgoed bepaalde eigenschappen te geven, zoals hardheid, flexibiliteit en kleuren.
Д-р Ейзерд обясни на учениците от Словения, Унгария, Испания, Финландия, България, Дания, Полша и Германия за разликата в материалите, използвани в индустрията за играчки. Децата научиха, че в това производтство са нужни различни петрол базирани материали като полистирена, полиетилена и ПВЦ, за да придадат определени качества на играчките като твърдост, гъвкавост и цвят.
Dr. Eisert vysvětlil studentům ze Slovinska, Maďarska, Španělska, Finska, Bulharska, Dánska, Polska a Německa rozdíly mezi jednotlivými materiály používanými v hračkářském průmyslu. Diskutující se dozvěděli, že díky používání různých petrochemických materiálů, jako je např. polystyren, polyethylen nebo PVC, získávají hračky určité vlastnosti, mají tedy mimo jiné různý stupeň pevnosti a ohebnosti a jsou různě barevné.
Dr. Eisert forklarede elever fra Slovenien, Ungarn, Spanien, Finland, Bulgarien, Danmark, Polen og Tyskland om de forskellige materialer, der anvendes i legetøjsindustrien. Eleverne lærte, at forskellige petrokemibaserede materialer såsom polystyren, polythylen og PVC bruges til at give legetøj særlige egenskaber, som hårdhed, fleksibilitet og farver.
Dr Eisert rääkis õpilastele Sloveeniast, Ungarist, Hispaaniast, Soomest, Bulgaariast, Taanist, Poolast ja Saksamaalt erinevatest mänguasjatööstuses kasutatavatest materjalidest. Õpilased said teada, et selliseid naftakeemial põhinevaid materjale nagu polüstüreen, polüetüleen ja PVC kasutatakse mänguasjadele teatud omaduste andmiseks, muutes need tugevamaks, painduvamaks ja värvilisemaks.
Tri Eisert kertoi slovenialaisille, unkarilaisille, espanjalaisille, suomalaisille, bulgarialaisille, tanskalaisille, puolalaisille ja saksalaisille koululaisille leluteollisuuden käyttämistä materiaaleista. Oppilaat saivat tietää, että erilaisia petrokemian materiaaleja, kuten polystyreeni, polyeteeni ja PVC, tarvitaan antamaan leluille tiettyjä ominaisuuksia, kuten kovuus, joustavuus ja värikkyys.
Dr. Eisert a játékiparban használatos különféle anyagokról számolt be a szlovén, magyar, spanyol, finn, bulgár, dán, lengyel és német diákoknak. A diákok tájékozódhattak arról, hogy a különböző petrolkémiai anyagokra, mint a polisztirén, a polietilén és a PVC, azért van szükség, hogy általuk a játékok bizonyos tulajdonságokkal rendelkezzenek, például kemények, rugalmasak és színesek lesznek.
Dr. Eisert paaiškino mokiniams iš Slovėnijos, Vengrijos, Ispanijos, Suomijos, Bulgarijos, Danijos, Lenkijos ir Vokietijos apie įvairias, žaislų pramonėje naudojamas medžiagas. Mokiniai sužinojo apie naftos chemijos produktus, tokius kaip polistirolas, polietilenas ir PVC, kurių pagalba žaislai įgyja specifines savybes. Jie tampa tvirti, lankstūs ir spalvingi.
Dr Eisert wyjaśnił uczniom ze Słowenii, Węgier, Hiszpanii, Finlandii, Bułgarii, Danii, Polski oraz Niemiec jak różne są materiały, które wykorzystywane są w przemyśle zajmującym się produkcją zabawek. Uczniowie dowiedzieli się, że to dzięki różnym materiałom które powstać mogły dzięki petrochemii, do których zaliczyć możemy polistyren, polietylen oraz PCV, zabawki uzyskują cechy takie jak twardość, elastyczność oraz odpowiedni kolor.
Dl. Eisert le-a explicat elevilor din Slovenia, Ungaria, Spania, Finlanda, Bulgaria, Danemarca, Polonia şi Germania ce materiale se folosesc în industria jucăriilor. Copiii au aflat că, pentru a căpăta anumite proprietăţi precum duritate, flexibilitate şi culoare, producătorii de jucării folosesc o serie de materiale create de industria petrochimică (polistiren, polietilenă şi PVC).
Dr. Eisert vysvetlil študentom zo Slovinska, Maďarska, Španielska, Fínska, Bulharska, Dánska, Poľska a Nemecka, aké rôzne materiály sa používajú v hračkárskom priemysle. Študenti sa dozvedeli, že rôzne petrochemicky získané materiály, ako napríklad polystyrén, polyetylén a PVC sú potrebné na to, aby hračky získali určité vlastnosti, ako napríklad tvrdosť, ohybnosť a farebnosť.
Dr Eisert redogjorde för elever från Slovenien, Ungern, Spanien, Finland, Bulgarien, Danmark, Polen och Tyskland om vilka olika material som används i leksaksindustrin. Eleverna fick lära sig att olika material som är baserade på petrokemi som polystyren, polyeten och PVC behövs för att kunna ge leksakerna vissa egenskaper som hårdhet, böjlighet och färger.
Dr. Eisert skaidroja skolēniem no Slovēnijas, Ungārijas, Spānija, Bulgārijas, Dānijas, Polija un Vācijas par dažādajiem materiāliem, kurus izmanto rotaļlietu industrijā. Skolēni iemācījās, ka dažādi uz petroķīmiju balstīt materiāli, kā polistirols, polietilēns un PVC ir nepieciešami, lai sniegtu rotaļlietām noteiktas butaforijas, piemēram, cietumu, elastīgumu un krāsas.
Dr. Eisert kellem lil studenti mis-Slovenja, l-Ungerija, Spanja, il-Finlandja, il-Bulgarija, id-Danimarka, il-Polonja u l-Ġermanja dwar il-materjali differenti li jintużaw fl-industrija tal-ġugarelli. L-istudenti tgħallmu li materjali differenti bbażati fuq il-petrokimika bħall-polystyrene, il-polyethylene u l-PVC huma meħtieġa biex jagħtu lill-ġugarelli ċerti propjetajiet, bħal ebusija, flessibbiltà u kuluri.
  E-klepet o okolju  
V dveurnem klepetu so učenci iz Španije, Belgije, VB, Nemčije, Italije Slovenije, Romunije, Poljske, Bolgarije, Portugalske, Cipra, Švedske in Finske strokovnjakom postavili več kot 50 vprašanj. Razprava je bila živahna in strokovnjaki so bili izjemno zadovoljni z visoko ravnjo in raznolikostjo vprašanj.
15 schools all around Europe attended the third Xperimania online chat on 31 January focusing on the topic: Petrochemistry: caring for the environment? Students’ questions were answered by two top experts, Dr. Roger Van der Linden Group Manager for Environment, Energy and Product Stewardship – Borealis and Dr. Joachim Krueger, Executive Director of the Energy, Health, Safety & the Environment & Logistics Programme at Cefic.
15 établissements scolaires des 4 coins d’Europe ont participé à la troisième session de chat Xperimania qui s’est déroulée le 31 janvier passé et qui avait pour thème « Pétrochimie : amie ou ennemie de l’environnement ? » Deux experts ont répondu aux questions des élèves : le Dr. Roger Van der Linden (Group Manager for Environment, Energy and Product Stewardship – Borealis) et le Dr. Joachim Krueger (Directeur exécutif du Programme « Energy, HSE & Logistics » au Cefic).
15 Schulen aus ganz Europa nahmen am 31. Januar am dritten Xperimania Chat zum Thema "Petrochemie: Interessiert an Umweltschutz" teil. Die Fragen der SchülerInnen wurden von den beiden Experten Dr. Roger Van der Linden Manager für Umwelt, Energie und Produktverantwortung bei der internationalen Unternehmensgruppe Borealis und Dr. Joachim Krüger, Geschäftsführender Direktor des Programms für Energie, Gesundheit, Sicherheit, Umwelt und Logistik beim Europäischen Chemischen Industrierat - Cefic beantwortet.
15 centros escolares de toda Europa participaron el pasado 31 de enero en el tercer chat de Xperimania, bajo el tema: "La petroquímica ¿ayuda a cuidar el medioambiente?". Respondieron las cuestiones de los alumnos dos expertos, el Dr. Roger Van der Linden (Group Manager for Environment, Energy and Product Stewardship – Borealis) y el Dr. Joachim Krueger (Director ejecutivo del programa 'Energy, Health, Safety & the Environment & Logistics Programme' del Cefic).
Quindici scuole di tutta Europa hanno preso parte alla terza chat online di Xperimania, svoltasi lo scorso 31 ottobre, sul tema:”La petrolchimica rispetta l’ambiente?” Le domande poste dagli studenti sono state accolte da due dei più validi esperti nel campo, Roger Van der Linden, Group Manager di Environment, Energy and Product Stewardship presso Borealis e Joachim Krueger, Direttore esecutivo di Energy, Health, Safety & the Environment & Logistics Programme presso il Cefic.
Durante a sessão de duas horas, alunos de Espanha, Bélgica, Reino Unido, Alemanha, Itália, Eslovénia, Roménia, Polónia, Bulgária, Portugal, Chipre, Suécia e Finlândia colocaram mais de 50 perguntas aos especialistas. A discussão foi animada e os peritos sentiram-se extremamente satisfeitos com o alto nível e a diversidade das perguntas.
Κατά τη διάρκεια της δίωρης συζήτησης, μαθητές από Ισπανία, Βέλγιο, Ηνωμένο Βασίλειο, Γερμανία, Ιταλία, Σλοβενία, Ρουμανία, Πολωνία, Βουλγαρία, Πορτογαλία, Κύπρο, Σουηδία και Φινλανδία έθεσαν πάνω από 50 ερωτήσεις στους εμπειρογνώμονες. Η συζήτηση ήταν ενδιαφέρουσα και οι εμπειρογνώμονες έμειναν πολύ ικανοποιημένοι από το υψηλό επίπεδο και την ποικιλία των ερωτήσεων.
Tijdens de twee uur durende chat-sessie stelden leerlingen uit Spanje, België, het Verenigd Koninkrijk, Duitsland, Italië, Slovenië, Roemenië, Polen, Bulgarije, Portugal, Cyprus, Zweden en Finland meer dan 50 vragen aan de deskundigen. De discussie was levendig en de deskundigen waren uitermate tevreden over het hoge niveau en de diversiteit van de vragen.
На въпросите на учениците отговаряха двама топ експерти, Роджър ван дер Линдер (мениджър по околна среда, енергетика и управление на продукцията в Бореалис) и д-р Йоахим Крюгер, изпълнителен директор на програмата за енергетика, здраве, сигурност, околна среда и логистика – ЦЕФИК, Европейски съвет за химическа индустрия.
Během dvouhodinového chatu položili studenti ze Španělska, Belgie, UK, Německa, Itálie, Slovinska, Rumunska, Polska, Bulharska, Portugalska, Kypru, Švédska a Finska odborníkům více než 50 otázek. Diskuse byla velmi živá a odborníky velmi potěšila vysoká úroveň a rozmanitost dotazů.
Under den to timer lange chatsession, stillede elever fra Spanien, Belgien, UK, Tyskland, Italien, Slovenien, Rumænien, Polen, Bulgarien, Cypern, Sverige og Finland mere en 50 Spørgsmål til eksperterne. Diskussionen var livlig og eksperterne var meget tilfredse med det høje niveau og variationen i spørgsmålene.
Kahetunnise vestluse jooksul jõudsid õpilased Hispaaniast, Belgiast, Suurbritanniast, Saksamaalt, Itaaliast, Sloveeniast, Rumeeniast, Poolast, Bulgaariast, Portugalist, Küproselt, Rootsist ja Soomest küsida spetsialistidelt üle 50 küsimuse. Diskussioon oli elav ning spetsialistid jäid küsimuste kõrge taseme ning mitmekesisusega ülimalt rahule.
Monet näkevät petrokemian ympäristölle vahingollisena. Petrokemianteollisuus on kuitenkin ryhtynyt valtaviin ponnistuksiin ympäristön suojelemiseksi. Chatissa oppilaat saivat tietää, että petrokemia valmistaa tuotteita moderniin elämäntapaan ja on enemmän ja enemmän ympäristöystävällinen teollisuus.
A két órás beszélgetés alatt spanyol, belga, angol, német, olasz, szlovén, román, lengyel, bolgár, portugál, ciprusi, svéd és finn diákok több mint 50 kérdést tettek fel a szakértőknek. Élénk vita folyt és a szakértők igen elégedettek voltak a kérdések minőségével és változatosságával.
Dvi valandas trukusio pokalbio metu moksleiviai iš Ispanijos, Belgijos, JK, Vokietijos, Italijos, Slovėnijos, Rumunijos, Lenkijos, Bulgarijos, Portugalijos, Kipro, Švedijos ir Suomijos uždavė ekspertams daugiau negu 50 klausimų. Diskusija buvo linksma, ir ekspertams labai patiko klausimų gilumas ir įvairovė.
15 szkół z całej Europy wzięło 31 stycznia udział w czacie internetowym, którego temat był następujący: Czy petrochemia naprawdę troszczy się o środowisko? Na pytania uczniów odpowiadało dwóch ekspertów: dr Roger Van der Linden - Menadżer ds. środowiska, energii i zarządzania produktem w firmie Borealis oraz dr Joachim Krueger – Dyrektor wykonawczy ds. energii, zdrowia, bezpieczeństwa i środowiska naturalnegeo w Cefic.
În timpul celor două ore de chat, elevii din Spania, Belgia, Regatul Unit, Germania, Italia, Slovenia, România, Polonia, Bulgaria, Portugalia, Cipru, Suedia şi Finlanda au pus peste 50 de întrebări. Discuţia a fost foarte vie, iar experţii au fost foarte mulţumiţi de nivelul ridicat şi de diversitatea întrebărilor.
Počas dvojhodinového diskusného stretnutia študenti zo Španielska, Belgicka, Británie, Nemecka, Talianska, Slovinska, Rumunska, Poľska, Bulharska, Portugalska, Cyprusu, Švédska a Fínska položili odborníkom viac než 50 otázok. Prebiehala živá diskusia a odborníci boli nadmieru spokojní s vysokou úrovňou a rozmanitosťou otázok.
Under den två timmar långa chatten ställde elever från Spanien, Belgien, Storbritannien, Tyskland, Italien, Slovenien, Rumänien, Polen, Bulgarien, Portugal, Cypern, Sverige och Finland mer än 50 frågor till experterna. Diskussionen var livlig och experterna var mycket nöjda med den höga nivån och mångfalden på frågorna.
Divu stundu tērzēšanas sesijas laikā skolēni no Spānijas, Beļģijas, AK, Vācijas, Itālijas, Slovēnijas, Rumānijas, Polijas, Bulgārijas, Portugāles, Kipras, Zviedrijas un Somijas uzdeva ekspertiem vairāk nekā 50 jautājumus. Diskusijas bija dzīvīga un eksperti bija ārkārtīgi apmierināti ar jautājumu dažādības augsto līmeni.
Matul is-sessjoni taċ-chat li damet sagħtejn, studenti minn Spanja, il-Belġju, ir-Renju Unit, il-Ġermanja, l-Italja, is-Slovenja, ir-Rumanija, il-Polonja, il-Bulgarija, il-Portugall, Ċipru, l-Iżvezja u l-Finlandja għamlu aktar minn 50 mistoqsija lill-esperti. Id-diskussjoni kienet mexxejja ħafna u l-esperti kienu tassew sodisfatti bil-livell għoli u d-diversità tal-mistoqsijiet.
  Background  
Modni izgon sintetičnih vlaken je trajal več kot desetletje, vse dokler niso japonski oblikovalci pričeli uporabljati sintetike kot avantgardo za svoje alternativne kolekciej. Japonska je postala tudi vodilna na področju razvoja naprednih tkanin z oblikovanjem mikrovlaken, ki so omogočile, da je bila sintetika prav tako udobna za nošenje kot naravna vlakna.
The fashion exile of man-mades was to last for more than a decade, when Japanese designers saw synthetics as avant-garde for their alternative clothing. Japan also stole the lead in developing advanced textiles with the creation of micro fibres that allowed synthetics to be as comfortable to wear as natural fibres.
L’exile des textiles synthétiques durera plus de dix ans. Ce sont les créateurs japonais qui ont les premiers réutilisé les matières synthétiques pour créer des vêtements alternatifs considérés à l’époque comme avant-gardistes. Le Japon a également mené la marche en développant des textiles avancés et en créant des microfibres permettant aux vêtements synthétiques d’être aussi confortables que les vêtements en fibres naturelles.
Die Verbannung der Kunstfasern dauerte mehr als ein Jahrzehnt, doch dann entdeckten japanische Modedesigner sie als Avantgarde ihrer alternativen Entwürfe. Japan war auch durch die Entwicklung von künstlichen Mikrofasern, die genauso bequem zu tragen waren wie Naturfasern, plötzlich führender Hersteller fortschrittlicher Textilien.
Los textiles sintéticos iban a durar en el exilio más de una década, hasta que los diseñadores japoneses los recuperaron para hacer de su ropa alternativa una moda vanguardista. También fue en Japón donde se puso en marcha el desarrollo de tejidos avanzados con la creación de microfibras, que permitían que las ropas sintéticas fueran tan cómodas como las de fibras naturales.
L’esilio dalla moda dei materiali sintetici durò più di un decennio, dopo il quale gli stilisti giapponesi videro le fibre sintetiche come materiali d’avanguardia per l’abbigliamento alternativo. Il Giappone rubò anche la leadership nello sviluppo di tessuti avanzati con la creazione delle microfibre, che resero i materiali sintetici così comodi da indossare come quelli naturali.
O abandono da moda do sintético durou mais de uma década, quando os designers japoneses encararam os sintéticos como vanguarda para as suas opções de vestuário. O Japão também se apoderou da liderança no desenvolvimento de fabrico de têxteis com a criação de microfibras que possibilitaram que os produtos sintéticos fossem tão confortáveis no vestir, como as fibras naturais.
Ο εξοστρακισμός της μόδας θα διαρκούσε για περισσότερο από μια δεκαετία , όταν Ιάπωνες σχεδιαστές αναγνώρισαν τα συνθετικά ως πρωτοποριακά για τα εναλλακτικά τους ρούχα. Η Ιαπωνία επίσης έκλεψε την πρωτιά στην ανάπτυξη βελτιωμένων υφασμάτων με τη δημιουργία μικρο-ινών που επέτρεπαν τα συνθετικά να είναι το ίδιο άνετα με αυτά των φυσικών ινών.
De modeballingschap van door de mens gemaakte materialen zou meer dan tien jaar duren, totdat Japanse ontwerpers synthetische stoffen als avant-gardistisch zagen voor hun alternatieve kleding. Japan nam ook met de creatie van microvezels de leiding over bij het ontwikkelen van geavanceerde textiel. Hierdoor konden synthetische stoffen net zo comfortabel om te dragen zijn als natuurlijke vezels.
Изгнанието на изкуствените материи вън от модата трая повече от десетилетие, когато японски дизайнери съзряха в синтетиката авангард за своите алтернативни дрехи. Япония освен това грабна първенството в развиването на модерни тъкани със създаването на микро фибрите, които позволяват на синтетиката да се носи и усеща толкова комфортно, колкото и естествените тъкани.
Ze světa módy byla vyhoštěna na více než jedno desetiletí. Teprve poté se jich opět ujali japonští designeři, kteří v nich spatřovali předvoj pozdějších alternativních typů oblečení. V Japonsku byla také vyvinuta mikrovlákna, díky kterým začalo být oblečení vyrobené z umělých vláken stejně příjemné jako oblečení z vláken přírodních. Tato země se tak ujala vedení v oblasti vývoje moderních textilií.
De menneskeskabte stoffers modeeksil ville komme til at vare i mere end ti år, indtil japanske designere begyndte at se de syntetiske stoffer som avant-garde til deres alternative klæder. Japan stjal også føringen i udviklingen af af mikrofibre, som gjorde syntetiske stoffer ligeså behagelige at bære som naturlige fibre.
Tehiskiudude eksiil kestis üle kümne aasta kuni jaapani rõivadisainerid nägid sünteetilisi kangaid lisamas avangardistlikke jooni nende alternatiivriietele. Jaapan võttis kaasaegsete tekstiilide väljatöötamises ka liidripositsiooni, luues mikrokiud, mis muutsid sünteetilised rõivad sama mugavaks kui looduslikest kiududest riided
Keinokuitujen aallonpohja muodissa kesti yli kymmenen vuotta, kunnes japanilaiset suunnittelijat alkoivat pitää niitä avant-gardena vaihtoehtomuodissaan. Japani nousi johtoon myös modernien tekstiilien kehittäjänä luomalla mikrokuidut, joiden ansiosta keinokuidut ovat yhtä mukavia käyttää kuin luonnonkuidut.
A mesterséges anyagok divatból történő kivonulása mégsem tartott egy évtizednél tovább, mivel japán tervezők a műszálban alternatív, avant-garde öltözési stílusuk kibontakozását látták. Japán átvette a vezető szerepet a korszerű mikro szálas textíliák kifejlesztésében, melyek segítségével a szintetikus anyagok olyan kényelmesek lettek, mint a természetes anyagból készült társaik.
Dirbtinių audinių modelių tremtis tęsėsi daugiau negu dešimtmetį. Vėliau Japonų dizaineriai sintetikoje įžvelgė avangardiškumą ir ėmė ją naudoti alternatyviuose drabužiuose. Taip pat japonai progresyvios tekstilės kūrime užvaldė lyderių pozicijas ir pradėjo kurti mikropluoštus, iš kurių pagaminti sintetiniai drabužiai tapo tokie pat patogūs kaip ir natūralūs.
Materiały wytworzone przez człowieka przez ponad dekadę były wygnańcami w świecie mody. Kiedy to jednak Japońscy projektanci wprowadzili na nowo materiały syntetyczne, projekty ubrań które zostały z nich wykonane stały się szybko avant-gardą. Japonia przejęła również prym w tworzeniu zaawansowanych materiałów dzięki stworzeniu mikro włókien, które sprawiły, że materiały syntetyczne stały się tak wygodne w noszeniu jak materiały wykonane z włókien naturalnych.
Acest exil avea să dureze peste un deceniu, până când creatorii de modă japonezi au văzut în stofele sintetice materialele de avangardă de care aveau nevoie în vestimentaţia lor alternativă. Japonia a preluat iniţiativa şi în domeniul creării textilelor avansate, odată cu inventarea microfibrelor, care conferă materialelor sintetice un grad de confort similar cu cel al fibrelor naturale.
Umelé látky sa na viac ako desaťročie stiahli do úzadia, až kým si ich nevšimli japonskí návrhári, ktorí ich považovali za avantgardný materiál na výrobu oblečenia. Japonsko sa ujalo priekopníckej úlohy a začalo vyrábať pokrokové textílie obsahujúce mikrovlákna, vďaka ktorým sa syntetické materiály nosia tak pohodlne, ako materiály z prírodných vlákien.
De konstgjorda materialens uteslutning varade i mer än ett årtionde tills japanska designers såg syntetfibrer som avantgardistiska för sina alternativa kläder. Japan blev också ledande i att utveckla avancerade textiler när de skapade mikrofibrer som gjorde syntetfibrer lika bekväma att bära som naturfibrer.
Cilvēka izstrādātas modes trimda ilga vairāk nekā dekādi, kad japāņu dizaineri ieraudzīja sintētiku kā avangardu to alternatīvajam apģērbam. Japāna pārņēma arī vadību moderno audumu attīstībā ar mikrošķiedru izstrādi, kas ļāva sintētikai būt komfortablai to valkājot kā dabisku šķiedru.
L-eżilju mill-moda tal-fibri sintetiċi kellu jtul aktar minn għaxar snin sakemm id-diżinjaturi Ġappuniżi raw is-sintetiċi bħala avant-garde għall-ilbies alternattiv tagħhom. Il-Ġappun kien ukoll fuq quddiem fl-iżvilupp ta’ tessuti avvanzati bil-ħolqien tal-mikrofibri li għamlu lis-sintetiċi komdi biex jintlibsu daqs il-fibri naturali.
  E-klepet o petrokemiji ...  
Strokovnjak je učence opomnil, da se lahko za izdelovanje igrač uporabljajo tudi drugi materiali poleg plastike – kot npr. les ali kovina. Vendar pa je plastika zaradi svojih številnih lastnosti idealen material za izdelovanje igrač in bo še naprej igrala pomembno vlogo pri izdelovanju igrač.
The chat expert reminded the students that there are also other materials than plastics – such as wood or metal – which can be used for toys. However plastic is a perfect material for making toys due to its variety of properties, and it will continue to play a major role in toy manufacturing. New materials are developed all the time and they enable the design of new, lighter or more resistant toys in the future.
L’expert du chat a rappelé les élèves qu’il existait d’autres matériaux que les plastiques – tel que le bois ou le métal – pouvant être utilisés dans la fabrication de jouets. En raison de leurs diverses propriétés, les plastiques sont toutefois idéaux pour fabriquer des jouets et continueront à jouer un rôle considérable dans la fabrication de jouets. De nouveaux matériaux, qui permettront à l’avenir la conception de nouveaux jouets plus légers ou plus résistants, sont sans cesse mis au point.
Der Chatexperte erinnerte die SchülerInnen daran, dass es auch andere Materialien als Kunststoffe, wie zum Beispiel Holz oder Metall, gibt, die für Spielzeug verwendet werden können. Kunststoff ist aber auf Grund seiner Vielseitigkeit ein perfektes Material, um Spielzeug herzustellen und wird auch in Zukunft eine wesentliche Rolle in der Spielzeugherstellung spielen. Es werden permanent neue Materialien erzeugt, die die Produktion von neuem, leichterem oder resistenterem Spielzeug ermöglichen.
L'esperto della chat ha ricordato agli studenti che ci possono essere materiali diversi dalla plastica quali legno o metallo che possono essere utilizzati per i giocattoli. Tuttavia la plastica è un materiale ideale per realizzare i giocattoli grazie alla varietà di proprietà e continuerà ad avere un ruolo predominante nella fabbricazione dei giocattoli. Ogni giorno vengono sviluppati nuovi materiali che permettono la progettazione di giocattoli nuovi, più leggeri e più resistenti.
O especialista do chat relembrou aos alunos que para além do plástico, há outros materiais utilizados no fabrico dos brinquedos, como a madeira e o metal. Contudo, o plástico é um material perfeito para a produção de brinquedos, devido às suas várias propriedades, e vai continuar a desempenhar um papel importante na construção de brinquedos. Estão sempre a ser desenvolvidos novos materiais que vão permitir no futuro a concepção de novos brinquedos, mais leves e mais resistentes.
Ο εμπειρογνώμονας της συζήτησης υπενθύμισε στους μαθητές ότι υπάρχουν και άλλα υλικά εκτός από τα πλαστικά – όπως το ξύλο ή το μέταλλο – που μπορούν επίσης να χρησιμοποιηθούν στην κατασκευή των παιχνιδιών. Ωστόσο, τα πλαστικά αποτελούν τα τέλεια υλικά για τα παιχνίδια χάρη στις ποικίλες ιδιότητές τους και θα συνεχίσουν να παίζουν μεγάλο ρόλο στην κατασκευή τους. Καινούρια υλικά αναπτύσσονται συνεχώς και επιτρέπουν το σχεδιασμό νέων, ελαφρύτερων και μεγαλύτερης αντοχής παιχνιδιών στο μέλλον.
De chat-deskundige herinnerde de leerlingen eraan dat er ook andere materialen zijn dan plastic – zoals hout en metaal – die in speelgoed gebruikt kunnen worden. Plastic is echter perfect voor het maken van speelgoed, vanwege zijn grote variëteit aan eigenschappen, en het zal zeker een zeer belangrijke rol blijven spelen in de speelgoedfabricage. Nieuwe materialen worden voortdurend ontwikkeld en die maken het ontwerp mogelijk van nieuw, lichter of sterker speelgoed in de toekomst.
Чат експертът напомни на учениците, че има също и други материи, освен пластмасите – като дървото и метала, които могат да се използват за направата на играчки. И все пак – пластмасата е идеалният продукт за тях, защото има многобройни качества и тя ще продължи да играе важна роля в това производство. Непрекъснато се развиват нови материали, които дават възможност на дизайнерите да създават съвременни, все по-леки и устойчиви играчки в бъдеще.
Host chatu připomněl studentům, že kromě plastů se hračky vyrábějí i z dalších materiálů – např. ze dřeva a kovu. Plasty se však na jejich výrobu skvěle hodí, neboť mají celou řadu výhodných vlastností, a budou i v budoucnu pro hračkářský průmysl velmi důležité. Odborníci neustále pracují na vývoji nových materiálů, ze kterých bude možné vytvářet nové hračky, lehčí a odolnější.
Eksperten mindede eleverne om, at der også er andre materialer end plast, man kan bruge til legetøj – som træ eller metal. Imidlertid er plast et perfekt materiale til legetøj, fordi det har så mange forskellige egenskaber, og det vil fortsat spille en stor rolle i legetøjsproduceringen. Nye materialer udvikles hele tiden og de muliggør designet af nyt, lettere eller mere holdbart legetøj i fremtiden.
Vestluse ekspert tuletas õpilastele meelde, et peale plastmasside on veel teisigi materjale, nagu näiteks puit või metall, mida saab samuti kasutada mänguasjade valmistamiseks. Plastmass on aga oma erinevate omaduste tõttu mänguasjade valmistamiseks ideaalne materjal ning mängib mänguasjade tootmises veel edaspidigi olulist rolli. Arendustöö uute materjalide kallal kestab pidevalt, sest need võimaldavad tulevikus luua uusi, kergemaid ja vastupidavamaid mänguasju.
Asiantuntija muistutti, että leluja voidaan valmistaa muustakin kuin muovista – esim. puusta ja metallista. Muovi on kuitenkin lelunvalmistukseen täydellinen materiaali monipuolisuutensa takia, ja tulee pysymään tärkeässä asemassa leluteollisuudessa. Uusia materiaaleja kehitetään koko ajan, ja niiden myötä uudenlaisia, kevyempiä tai lujempia leluja.
A szakértő emlékeztetőül megjegyezte, hogy a játékok gyártása során a műanyagokon kívül más anyagok alkalmazása is gyakori, ilyen például a fa és a fém. Sokoldalúságát tekintve azonban a műanyag a játékipar tökéletes alapanyaga és még sokáig jelentős szereppel bír. Mindig újabb és újabb anyagok kidolgozása van soron, hogy még korszerűbb, még könnyebb és még ellenállóbb játékokat találhassunk az üzletek polcain.
Pokalbio ekspertas priminė moksleiviams, kad be plastiko žaislų gamyboje gali būti naudojamos kitų medžiagos, pavyzdžiui mediena ir metalas. Tačiau plastikas yra tobula medžiaga žaislams gaminti, nes jis turi daugybę savybių. Ateityje jis bus svarbiausia žaislų pramonės medžiaga. Visą laiką yra kuriamos naujos medžiagos, kurios sudaro sąlygas naujų lengvesnių ir patvaresnių modelių atsiradimui.
Gość czatu przypomniał uczniom, że oprócz plastiku istnieją także inne materiały takie jak drewno czy metal, które wykorzystywane są do produkcji zabawek. Jednak to plastik dzięki różnorodności swoich cech jest materiałem idealnym do produkcji zabawek. Będzie on także w dalszym ciagu odgrywał główną rolę w produkcji zabawek. Cały czas trwają prace nad nowymi materiałami, które pozwolą w przyszłości produkować zabawki lżejsze i bardziej wytrzymałe.
Specialistul le-a reamintit copiilor că la fabricarea jucăriilor se pot folosi şi alte materiale, cum ar fi lemnul sau metalul. Însă, datorită proprietăţilor sale, plasticul este materialul optim. Acesta va continua să joacă un rol important în industria producătoare de jucării. Crearea de noi materiale va permite realizarea unor jucării mai uşoare şi mai rezistente.
Hosť diskusie pripomenul študentom, že okrem plastov existujú ešte ďalšie materiály – napríklad drevo a kov, ktoré sa môžu použiť na výrobu hračiek. Plast je však vďaka mnohým svojim skvelým vlastnostiam výborným materiálom na výrobu hračiek a bude aj naďalej zohrávať dôležitú úlohu pri výrobe hračiek. Neustále sa vyrábajú nové materiály a tie umožňujú v budúcnosti navrhovať nové, ľahšie a odolnejšie hračky.
Chattexperten påminde eleverna om att det också finns många andra material än plast – som trä eller metall – som kan användas till leksaker. Men plast är ett perfekt material för att göra leksaker på grund av dess många olika egenskaper, och det kommer att fortsätta att ha en stor roll inom leksakstillverkningen. Nya material utvecklas hela tiden och de möjliggör att det designas nya, lättare eller mer hållbara leksaker i framtiden.
Tērzēšanas eksperts atgādināja skolēniem, ka ir arī citi materiāli izņemot plastmasu – kā koks un metāls – kas var tikt izmantoti rotaļlietām. Lai gan plastmasa ir ideāls materiāls, lai taisītu rotaļlietas skatoties pēc tā daudzveidības un iespējām, jebkurā gadījumā plastmasa turpinās spēlēt lielu lomu rotaļlietu ražošanā. Jauni materiāli tiek attīstīti visu laiku un tie dod iespēju nākotnē veidot jaunas vieglākas vai izturīgākas rotaļlietas.
L-espert taċ-chat fakkar lill-istudenti li hemm ukoll materjali oħra li jistgħu jintużaw għall-ġugarelli minbarra l-plastiks – bħal injam u metall. Madankollu l-plastik huwa materjal perfett għall-ġugarelli minħabba l-varjetà ta’ propjetajiet li għandu, u se jkompli jkolli rwol ewlieni fil-manifattura tal-ġugarelli. Materjali ġodda qed jiġu żviluppati l-ħin kollu u dawn jippermettu d-disinn ta’ ġugarelli ġodda, aktar ħfief jew aktar reżistenti fil-futur.
  Background  
Pomislite na smučanje. Čeprav je bilo alpsko smučanje kot prvo vključeno že v Zimske olimpijske igre 1936, se je resnično razcvetelo šele leta 1948. Zamislite si opremo smučarjev v tistem času: smuči, narejene iz enega samega kosa lesa z nekaj kovinskimi deli, težki usnjeni čevlji, privezani na smuči, in smučarske palice iz bambusa.
Just think of skiing. Although alpine skiing was first included in the Winter Olympic Games in 1936, it made its real start in 1948. Imagine the equipment of a downhiller at that time: skis made out of a single piece of wood with some metal pieces, heavy leather shoes strapped to the ski and bamboo ski poles. Ever since the evolution of ski equipment has been so big that it is sometimes difficult to keep abreast of the new technology.
Prenons l’exemple du ski. Même si le ski alpin a été élevé au rang de discipline olympique en 1936, c’est en 1948 qu’il a véritablement pris son essor. Imaginez l’équipement d’un skieur de cette époque : des skis composés d’une simple latte de bois et de quelques pièces métalliques, des chaussures en cuir lourdes sanglées aux skis et des bâtons en bambou. Depuis cette époque, l’équipement de ski a tellement évolué qu’il est parfois difficile de suivre les progrès faits avec les nouvelles technologies.
Denken Sie nur mal an den Skilauf. Obwohl der alpine Skilauf bereits in die Olympischen Winterspiele 1936 aufgenommen wurde, hatte er seinen Durchbruch erst 1948. Stellen Sie sich die Ausrüstung eines Abfahrers dieser Zeit vor: Skier, die aus einem einzigen Stück Holz gefertigt wurden und nur wenige Metallteile hatten, schwere Lederschuhe, die an den Skiern festgemacht wurden und Stöcke aus Bambus. Die Entwicklung der Skiausrüstung ist seit dieser Zeit so rasant verlaufen, dass man nur mit Mühe Übersicht über die neuen Technologien behalten kann.
Pensemos sólo en el esquí. Aunque el esquí alpino ya estuvo presente en los Juegos Olímpicos de invierno de 1936, su verdadero comienzo fue en 1948. Imagínese el equipo de un esquiador de descenso en esa época: unas tablas de madera con alguna pieza de metal, botas de cuero muy pesadas atadas con cuerdas al esquí y palos de bambú. Desde entonces, la evolución del equipo de esquiar ha sido de tal calibre, que es difícil mantenerse al corriente de toda la nueva tecnología.
Pesante soltanto allo sci. Sebbene lo sci alpino sia stato incluso per la prima volta nel Giochi Olimpici Invernali nel 1936, ha avuto il debutto effettivo solo nel 1948. Immaginate l'attrezzatura di un discesista a quel tempo: gli sci erano fatti da un unico pezzo di legno con alcuni elementi in metallo, scarponi di pelle pesanti legati allo sci e racchette di bamboo. Da allora l'evoluzione dell'attrezzatura per lo sci è stata così enorme che a volte è difficile stare al passo con la nuova tecnologia.
Pensa apenas no esqui. Embora o esqui alpino fosse primeiramente incluído nos Jogos Olímpicos de 1936, apenas fez o seu verdadeiro início em 1948. Imagina o equipamento de um esquiador naquela altura: os esquis feitos de uma simples tábua com algumas peças de metal, sapatos pesados de cabedal atados com uma correia ao esqui e bastões de esqui em bambu. Desde então, a evolução do vestuário para esqui tem sido de tal maneira grande, que se torna por vezes difícil manter-se actualizado com a nova tecnologia.
Σκεφτείτε το σκι. Αν και συμπεριλήφθηκε για πρώτη φορά στους Ολυμπιακούς Αγώνες το 1936, το αληθινό ξεκίνημά του έγινε το 1948. Σκεφτείτε τον εξοπλισμό ενός σκιέρ της εποχής εκείνης: τα σκι ήταν φτιαγμένα από μονοκόμματο ξύλο με μερικά μεταλλικά κομμάτια, τα βαριά δερμάτινα πέδιλα ήταν δεμένα στα σκι και τα μπαστούνια ήταν από μπαμπού. Από τότε, η πρόοδος στον εξοπλισμό του σκι είναι τόσο μεγάλη που κάποιες φορές είναι δύσκολο να συμβαδίσει με τη νέα τεχνολογία.
Denk maar eens aan skiën. Hoewel alpineskiën voor het eerst in de Olympische Winterspelen van 1936 was opgenomen, maakte het zijn echte start in 1948. Stel je de uitrusting eens voor van een afdaler in die tijd: ski’s gemaakt uit één stuk hout met wat metalen onderdelen, zware leren schoenen aan de ski vastgegespt, en bamboe skistokken. Sinds die tijd is de evolutie van ski-uitrusting zo enorm dat het soms moeilijk is de nieuwe technologie bij te houden.
Само си представете карането на ски. Въпреки че алпийската ски дисциплина за първи път е била включена в Зимните Олимпийски игри през 1936, тя започва своето истинско начало едва през 1948. Представете си каква е била скиорската екипировка по това време: ски – направени от една дървена дъска и няколко метални частици; тежки кожени обувки, захванати за ските и бамбукови щеки. Оттогава развитието на ски екипировката е напреднало толкова много, че понякога се оказва трудно да си в течение с последните технологии.
Podívejme se třeba na lyžování. Ačkoli se alpské discipliny poprvé objevily na zimních olympijských hrách v roce 1936, vážně můžeme o jejich historii mluvit až od roku 1948. Jak vypadalo v té době vybavení sjezdaře? Lyže měl vyrobeny z jednoho kusu dřeva, některé jejich části byly kovové. K lyžím si pásy připevnil těžké kožené boty a do rukou uchopil bambusové hůlky. Lyžařská výstroj se však od té doby změnila k nepoznání a dnes je velmi těžké sledovat nejnovější informace o používaných technologiích.
Bare tænk på skiløb. Selvom alpint skiløb kom på de olympiske program ved Vinter OL i 1936 startede det først rigtigt i 1948. Forestil dig en styrtløbers udstyr dengang: ski lavet ud af en enkelt stykke træ med nogle metal stykker, tunge lædersko spændt på skiene og skistave af bambus. Lige siden har udviklingen af skiudstyr gået så stærkt, at det kan være svært at være på forkant med den nye teknologi.
Mõelge näiteks suusatamisele. Kuigi mäesuusatamine oli olümpiamängude kavas esmakordselt juba 1936. a taliolümpiamängudel, muutus ala tõeliselt populaarseks alles 1948. aastal. Kujutage ette, milline nägi välja tolleaegse mäesuusataja varustus: ühest puutükist valmistatud suusad mõnede metallosadega, rasked suuskade külge kinnitatud saapad ning bambusest suusakepid. Võrreldes oma algusaegadega on suusavarustus nii kõvasti edasi arenenud, et vahel on uusima tehnoloogiaga kursis püsimine isegi keeruline.
Ajatellaanpa laskettelua. Vaikka alppihiihto otettiin talviolympialaisiin vuonna 1936, kunnolla se pääsi alkuun vuonna 1948. Kuvittele sen ajan laskettelijan varusteita: sukset olivat umpipuuta ja metallia, painavat nahkakengät sidottiin suksiin remmeillä, ja sauvat olivat bambua. Sen jälkeen on lasketteluvarusteiden kehitys ollut niin huimaa, että siinä on vaikeaa pysyä mukana.
Gondoljunk csak a síelésre. Habár az első alpesi síelésre az 1936-os téli olimpiai játékok során került sor, igazából 1948-ban született meg ez a sportág. Képzeljük el milyen is lehetett akkoriban egy hegyről lesikló felszerelése: néhány fémdarabbal a faléchez csatolt nehéz bőrcipők bambusznád síbotokkal. Azóta olyan nagy mértékű fejlődésen ment keresztül a sífelszerelés, hogy sokszor nehéz lépést tartani az új technológiával.
Įsivaizduokite slidinėjimą. Nors kalnų slidinėjimas į žiemos olimpines žaidynes buvo įtrauktas jau 1936 metais, tikroji jo pradžia yra tik 1948 metai. Įsivaizduokite to meto kalnų slidininko įrangą: slidės buvo pagamintos iš vientiso medienos gabalo, jos buvo papildytos kai kuriomis metalinėmis detalėmis, prie slidžių pritvirtinti sunkūs odiniai batai ir bambukinės slidžių lazdos. Nuo to laiko slidinėjimo įranga ėmė taip stipriai keistis, kad kartais yra sunku neatsilikti nuo šių naujų technologijų.
Pomyśl o narciarstwie. Chociaż narciarstwo alpejskie było po raz pierwszy dyscypliną olimpijską w czasie Igrzysk Olimpijskich w roku 1936, tak naprawdę narciarstwo zaistniało na igrzyskach dopiero w 1948 roku. Wyobraź sobie sprzęt jakim dysponował zawodnik w tamtym okresie: narty wykonane z jednego kawałka drewna z elementami metalu, ciężkie skórzane buty i bambusowe kijki narciarskie. Od tamtej pory ewolucja jaka dokonała się w sprzęcie narciarskim była tak duża, że czasami aż trudno jest nadążyć nad nowymi technologiami.
Să luăm, de exemplu, schiul. Deşi schiul alpin a fost introdus ca disciplină olimpică la Jocurile Olimpice de Iarnă din 1936, adevăratul său debut s-a produs în 1948. Ştiţi din ce materiale era fabricat echipamentul unui schior la acea vreme? Schiurile erau confecţionate din lemn, pe care erau se fixau anumite piese metalice, „clăparii” din piele erau legaţi cu ajutorul unor cureluşe, iar beţele erau din lemn de bambus. De atunci, evoluţia echipamentului de schi a cunoscut un ritm atât de mare, încât uneori este greu să ţii pasul cu ultimele tehnologii din domeniu.
Zoberme si také lyžovanie. Hoci bolo zjazdové lyžovanie zaradené do zimných olympijských hier v roku 1936, prví zjazdári odštartovali až v roku 1948. Predstavte si výbavu vtedajšieho zjazdára: lyže vyrobené z jedného kusa dreva doplnené o nejaké kovové časti, ťažké kožené lyžiarky priviazané o lyže a bambusové palice. Vďaka veľkej evolúcii lyžiarskej výbavy je ťažké držať krok s novou technológiou.
Tänk bara på skidåkning. Även om utförsåkning ingick i de Olympiska vinterspelen redan 1936, kom grenen först igång på allvar 1948. Föreställ dig utrustningen för en utförsåkare på den tiden: skidor som var gjorda av ett enda stycke trä med en del metallbitar, tunga läderskor fastspända på skidan och bambuskidstavar. Sedan dess har skidutrustningens utveckling varit så snabb att det ibland är svårt att hålla jämna steg med den nya tekniken.
Vienkārši padomājiet par slēpošanu. Lai gan kalnu slēpošana bija iekļauta jau pirmajās Ziemas Olimpiskajās spēlēs 1936. gadā savu īsto sākumu tā pieredzēja 1948. gadā. Iztēlojieties kalna nobraucēja tā laika inventāru: slēpes, kas izstrādātas no viena koka gabala ar dažām metāla detaļām, smagi ādas zābaki piesieti pie slēpes un bambusa slēpju nūjas. Kopš tā laika slēpju inventāra evolūcija ir bijusi tik ievērojama, ka dažreiz ir pat grūti iet līdzi jaunajai tehnoloģijai.
Biżżejjed taħseb dwar l-iskijjar. Għalkemm l-iskijjar alpin kien inkluż l-ewwel darba fil-Logħob Olimpiku Xitwi fl-1936, dan kellu l-bidu tassew tiegħu fl-1948. Immaġina t-tagħmir ta’ skijjatur dak iż-żmien: l-iskijs kienu magħmula minn biċċa waħda ta’ l-injam b’xi biċċiet tal-metall, żraben tqal tal-ġilda marbutin ma’ l-iski u bsaten tal-bambù. Minn dakinhar tant kienet kbira l-evoluzzjoni tat-tagħmir ta’ l-iskijjar li xi kultant huwa diffiċli li żżomm aġġornat dwar it-teknoloġija l-ġdida.
  Slovesnost Xperimania  
Polistiren kot zvočni izolator
Polystyrene as a sound isolator
Le polystyrène comme isolation sonore
Polystyrene like sound isolator
El poliestireno como aislante sonoro”
Il polistirene come isolante sonoro
O Poliestireno enquanto isolador sonoro
Επιλέξτε το πείραμά σας – Κατάλογος των νικητών
Polystyreen als geluidsisolator’
Полистирена като звуков изолатор
Choose your experiment – List of winners
Polisztirén mint hangszigetelő
Polistyren jako izolator dźwięku
Polistirenul, izolator fonic” ca fiind
Polystyren som ljudisolator
  Background  
Kemiki ne delajo le na področju kemične industrije, temveč tudi na na številnih drugih področjih, kot so farmacija, gradbeni materiali, mehanika, elektronika, indrustrija plastike, ter številnih drugih storitvenih sektorjih, kot so zavarovanje, transport, lokalne oblasti ter raziskovanje.
Chemists do not only work for the chemical industry, they work in many other areas such as pharmaceuticals, construction materials, mechanics, electronics, plastics, and various service industries such as insurance, transport, local authorities, teaching and public research.
Les chimistes ne travaillent pas uniquement pour l’industrie chimique, ils travaillent également dans d’autres domaines comme l’industrie pharmaceutique, les matériaux de construction, la mécanique, l’électronique, les plastiques et d’autres types d’industries de services comme les assurances, le transport, les autorités locales, l’enseignement et la recherche publique.
ChemikerInnen arbeiten aber nicht ausschließlich in der Chemieindustrie - sie sind als PharmazeutInnen, KonstrukteurInnen, MechanikerInnen, ElektronikerInnen, KunststofferzeugerInnen, LehrerInnen und in verschiedensten Dienstleistungsunternehmen, wie Versicherungen, Transportunternehmen, öffentlichen Behörden und in der allgemeinen Forschung tätig.
Además de en la industria química, los químicos trabajan en muchos otros campos, esto es, en compañías farmacéuticas, en materiales de construcción, en mecánica, electrónica, o en plásticos y también en industrias de servicios, por ejemplo, los seguros, el transporte, los gobiernos comunitarios, la docencia y la investigación pública.
I chimici non lavorano solo per l’industria chimica, ma in molte altre aree come quella farmaceutica, quella della costruzione dei materiali per la meccanica, l’elettronica e l’industria della plastica, e in varie aziende di servizi, come assicurazioni, trasporti, autorità locali, ricerca pubblica e privata.
Os químicos não trabalham apenas para a indústria química, trabalham em muitas outras áreas como a farmacêutica, a construção de materiais, a mecânica, a electrónica, os plásticos, e várias indústrias de serviços como os seguros, transporte, autoridades locais, ensino e investigação pública.
Οι χημικοί δεν εργάζονται μόνο για τη χημική βιομηχανία, αλλά και για πολλούς άλλους τομείς όπως η φαρμακοποιία, τα υλικά δόμησης, η μηχανική, η ηλεκτρονική, τα πλαστικά καθώς και σε διάφορες βιομηχανίες υπηρεσιών όπως η ασφάλιση, οι μεταφορές, η τοπική αυτοδιοίκηση, η διδασκαλία και η κοινή έρευνα.
Scheikundigen werken niet alleen in de chemische industrie; ze werken op veel andere gebieden, zoals de farmaceutische industrie, in de bouwmaterialen, de mechanica, elektronica, kunststoffenindustrie en verschillende dienstverlenende industrieën, zoals verzekeringen, transport, lokale overheden, onderwijs en maatschappelijk onderzoek.
Химиците работят не само в химическата индустрия – те имат място в много други области като фармацевтиката, конструирането на строителни материали, механиката, електрониката, пластмасите, както и най-различни обслужващи индустрии като застраховане, транспорт, местна власт, преподаване и обществени проучвания.
Chemici pracují i v jiných oborech než je chemický průmysl. Zabývají se léčivy, stavebními materiály, mechanickými a elektronickými přístroji či plasty, najdeme je i ve službách, např. pojišťovnictví či dopravě, v místní samosprávě, vyučují či provádějí veřejný výzkum. mezi učiteli pro chemický průmysl, ale i v mnoha jiných oborech.
Kemikere arbejder ikke kun for den kemiske industri, mange arbejder indenfor andre områder, såsom medicinalvarer, byggeri, materialer, mekanik, elektronik, plast og forskellige andre serviceindustrier som forsikring, transport, lokale myndigheder og offentlig forskning.
Keemikud ei tööta ainult keemiatööstuses, vaid ka paljudes teistes valdkondades, nagu näiteks farmaatsia-, ehitusmaterjali- ja plastmassitööstus, aga ka mehaanika, elektroonika ning erinevad teenindava sektori valdkonnad, nagu kindlustus, transport, kohalikud omavalitsused, haridus ning avaliku arvamuse uuring.
Kemistit eivät työskentele vain kemianteollisuudessa, vaan myös lääketeollisuudessa, rakennusmateriaalien valmistuksessa, mekaniikassa, elektroniikassa, muovinvalmistuksessa ja palvelualoilla kuten vakuutusyhtiöissä, liikenteessä, julkishallinnossa, opetuksessa ja tutkimustyössä.
A kémikusok nem csak vegyészként, hanem számos más területen dolgoznak, mint például gyógyszeriparban, anyagok létrehozásánál, mechanikában, elektronikában, műanyagiparban, különböző szolgáltató iparban, mint pl. biztosítás, közlekedés, helyi hatóságoknál, oktatásban és kutatásokban.
Chemikai dirba ne tik chemijos pramonėje, jie dirba daugelyje kitų sričių: farmacijos, statybinių medžiagų, technikos, elektronikos, plastmasinių medžiagų pramonėje, įvairių paslaugų srityse, tokiose kaip draudimas, transportas. Jie dirba vietos valdžios įstaigose, atlieka mokomąjį ir tiriamąjį darbą.
Chemicy znajdują zatrudnienie nie tylko w przemyśle chemicznym lecz także w innych obszarach do jakich zaliczyć możemy: farmację, materiały budowlane, mechanikę, elektronikę czy plastiki oraz w sektorze usługowym: ubezpieczenia, transport, samorządy lokalne, nauczanie czy badania naukowe.
Chimiştii nu lucrează doar în industria chimică, ci şi în multe sectoare industriale (produse farmaceutice, materiale de construcţii, electronice, produse din material plastic) şi de servicii (asigurări, transport, autorităţi locale, educaţie şi cercetare publică).
Chemici nepracujú len v chemickom priemysle, pracujú v mnohých iných oblastiach, akými sú napríklad farmaceutiká, konštrukcia materiálov, mechanika, elektronika, výroba plastov a rôzne odvetvia služieb, ako napríklad poisťovníctvo, doprava, miestne úrady, učiteľstvo a verejný prieskum.
Kemister arbetar inte bara för den kemiska industrin, de arbetar inom många andra områden som läkemedel, konstruktionsmaterial, mekanik, elektronik, plast och olika servicebranscher som försäkring, transport, lokala myndigheter, utbildning och offentlig forskning.
Ķīmiķi ne tikai strādā ķīmijas industrijā. Viņi darbojās ar daudzās citās sfērās tādās kā farmācija, materiālu konstruēšana, mehānika, elektronika, plastmasa un vairākas pakalpojumu industrijas, piemēram, apdrošināšana, transports, vietējās varas iestādes, pedagoģija un sabiedriskie pētījumi.
Il-kimiki ma jaħdmux biss għall-industrija kimika, huma jaħdmu f’ħafna oqsma oħra bħalma huma l-farmaċewtiċi, il-materjali tal-kostruzzjoni, il-mekkanika, l-elettronika, il-plastiks, u bosta industriji tas-servizzi bħal assigurazzjoni, trasport, awtoritajiet lokali, tagħlim u riċerka pubblika.
  Background  
Prav tako izdelovalci kemikalij ne zaposlujejo le kemikov. Kot vsako drugo podjetje tudi oni potrebujejo številne strokovnjake – našteli bi lahko kar 100 različnih služb. Na področjih, kot so proizvodnja, raziskovanje, razvoj, logistika, trženje, prodaja, finance, človeški viri in pravo, se najdejo službe za vse okuse in kvalifikacije.
On the industry side, chemical manufacturers do not hire only chemists. Just like any other company, they deal with various professions – up to 100 different kinds of jobs in total! There are jobs for all tastes and qualifications in areas like production, research & development, logistics, marketing & sales, finance, human resources and law.
Sur la plan industriel, les compagnies chimiques n’engagent pas uniquement des chimistes. Comme toute autre compagnie, elles ont besoin de compétences diverses : près de 100 profils différents au total ! Il y a des postes pour tous les goûts et pour toutes les qualifications : production, recherche et développement, logistique, marketing et vente, finances, ressources humaines et droit.
Chemiebetriebe stellen auch nicht nur ChemikerInnen an. Wie in jeder anderen Firma gibt es auch in der Chemieindustrie bis zu 100 unterschiedliche Jobs. Es gibt Jobs für jeden Geschmack und jede Qualifikation in Bereichen wie Produktion, Forschung und Entwicklung, Logistik, Marketing und Verkauf, Finanz, Personalwesen und Recht.
En el plano industrial, las compañías no contratan únicamente a químicos. Al igual que en muchas otras empresas, necesitan hasta cerca de 100 perfiles profesionales diferentes. Hay trabajos para todos los gustos y calificaciones, en áreas de producción, investigación y desarrollo, logística, publicidad y ventas, finanzas, recursos humanos y derecho.
Nel campo dell’industria, i produttori chimici non assumono solo chimici. Esattamente come per ogni altra compagnia, essi trattano con vari professionisti- più di 100 differenti tipi di mansioni in totale! Ci sono lavori per tutti i gusti e le qualifiche in diverse aree, come in areas like production, research & & produzione, ricerca e sviluppo, logistica, marketing e vendita, finanza, risorse umane e legislazione.
Pelo lado da indústria, as empresas químicas não empregam apenas químicos. Como outros sectores, elas lidam com várias profissões – um total de mais de 100 tipos! Há trabalho para todos os gostos e qualificações em áreas como a produção, pesquisa & desenvolvimento, logística, comércio & vendas, finanças, recursos humanos e direito.
Από την πλευρά της βιομηχανίας, οι παρασκευαστές χημικών δεν προσλαμβάνουν μόνο χημικούς. Ακριβώς όπως κάθε άλλη εταιρεία, έχουν να κάνουν με διάφορα επαγγέλματα – συνολικά μέχρι 100 διαφορετικά είδη δουλειάς! Υπάρχουν πόστα για όλα τα γούστα και προσόντα σε τομείς όπως η παραγωγή, η έρευνα και η ανάπτυξη, η λογιστική, το μάρκετινγκ και οι πωλήσεις, τα οικονομικά, οι ανθρώπινοι πόροι και η νομική.
In de industrie nemen chemische producenten niet alleen scheikundigen aan. Net als elk ander bedrijf zijn er allerlei beroepen – in totaal tot wel 100 verschillende soorten functies! Er zijn banen voor ieders smaak en niveau, op terreinen als productie, onderzoek & ontwikkeling, logistiek, marketing & verkoop, financiën, P&O en de juridische afdeling.
В рамките на химическата индустрия пък, химическите производители наемат не само химици. Също както всяка друга компания, те работят с най-различни специалисти – тук можете да срещнете повече от 100 различни професии! Има длъжности за всеки вкус и квалификация в области като производство, изследвания и развитие, логистика, маркетинг и продажби, финанси, човешки ресурси и право.
A to samé platí i opačně. V chemickém průmyslu nejsou zaměstnáni pouze chemici. Jako ve všech jiných firmách, i tady se uplatní celá řada profesí – celkem bychom zde napočítali až stovku různých povolání! Lidé s nejrůznějšími preferencemi i vzděláním najdou uplatnění ve výrobě, vývojovém výzkumu, logistice, marketingu, prodeji, finančnictví, osobních či právních odděleních.
I industrien ansætter kemiske producenter ikke kun kemikere. Ligesom ved en hvilken som helst anden forretning, har de mange forskellige jobs - op til 100 forskellige typer jobs i det hele! Det er stillinger for en hver smag og til alle slags kvalifikationer indenfor områder som produktion, udvikling, logistik, marketing og slag, finans, personale og jura.
Keemiatööstusettevõtted ei võta tööle ainult keemikuid. Nii nagu kõikide firmade puhul peavad ka nende heaks töötavad inimesed mitmesuguseid ameteid, mida on kokku rohkem kui 100 erineva tüüpi. Tööd on igale maitsele ning vajatakse erineva kvalifikatsiooniga inimesi valdkondadesse nagu tootmine, teadus- ja arendustöö, logistika, turundus ja turustus, rahandus, tööjõud ja õigus.
Kemianteollisuuteen ei myöskään palkata ainoastaan kemistejä. Kuten kaikissa yhtiöissä, kemianyhtiöissäkin tarvitaan kaikenlaisia työntekijöitä - eri työtehtäviä on ainakin 100! Tuotannossa, tutkimuksessa, logistiikassa, markkinoinnissa, talouspuolella, henkilöstöhallinnossa ja lakiosastoilla löytyy kaikenlaista kiinnostusta ja koulutusta vastaavaa työtä.
Ami az ipart illeti, vegyipari termékgyártók nem csak kémikusokat foglalkoztatnak. Mint más cégek, ők is különböző szakemberekkel dolgoznak – összesen 100 különféle szakmából! A termelésben, kutatásban& fejlesztésben, logisztikában, marketingben& értékesítésben , pénzügyben, emberi erőforrásban és a jogban sokféle végzettségre és képzettségre van állás.
Cheminių medžiagų gamintojų pramonės samdo ne tik chemikus. Kaip ir bet kuri kita kompanija, cheminių medžiagų gamintojai įdarbina įvairių profesijų žmones. Iš viso jie turi apie 100 skirtingų darbo rūšių! Ten yra darbo įvairius skonius ir kvalifikacijas turintiems žmonėms, kurie gali dirbti įvairiose srityse. Tai gamyba, moksliniai tyrimai, vystymasis, logistika, marketingas, prekyba, finansai, administravimas ir teisė.
Jeżeli weźmiemy pod uwagę przemysł, należy podkreślić, że przemysł chemiczny nie zatrudnia jedynie chemików. Tak jak w każdym innym przedsiębiorstwie pracę znajdują tam również przedstawiciele innych zawodów – w sumie ponad 100! Oferty pracy dostępne są dla osób posiadających różne kwalifikacje w obszarach takich jak produkcja, badania i rozwój, logistyka, marketing i sprzedaż jak równiez finanse, zasoby ludzkie oraz prawo.
Pe de altă parte, companiile din industria chimică nu angajează doar chimişti. Asemenea companiilor din alte sectoare, ele oferă o gamă largă de meserii, totalizând circa 100 de tipuri de profesii! Departamente precum producţie, cercetare şi inovaţie, logistică, marketing şi vânzări, finanţe, resurse umane şi legislaţie oferă locuri de muncă pe măsura preferinţelor şi calificării fiecăruia.
V oblasti priemyslu, chemickí výrobcovia nezamestnávajú len chemikov. Práve tak ako iné spoločnosti, aj oni potrebujú rôzne profesie – celkovo až okolo 100 rôznych typov povolaní. Existujú tu pracovné miesta pre ľudí s rôznymi predstavami o svojom zamestnaní a s rôznou kvalifikáciou v oblastiach ako napríklad výroba, výskum a vývoj, logistika, marketing & predaj, financie, ľudské zdroje a právo.
På industrisidan anställer kemiska tillverkare inte bara kemister. Precis som på andra företag finns det olika yrken – sammanlagt upp till 100 olika sorters arbeten! Det finns arbeten för alla smaker och kvalifikationer inom områden som produktion, forskning & utveckling, logistik, marknadsföring & försäljning, finansiering, personalarbete och juridik.
Industrijas pusē, ķīmikāliju ražotāji darbā pieņem ne tikai ķīmiķus. Kā jebkurā citā uzņēmumā, arī viņiem ir jāsadarbojas ar vairāku profesiju pārstāvjiem - kopā līdz pat 100 dažādu darbavietu! Darbi visām gaumēm un kvalifikācijām: produkcijā, pētniecības attīstībā, loģistikā, mārketingā, finansēs, cilvēku resursos un jurisprudencē.
Min-naħa ta’ l-industrija, il-manifatturi tal-kimiċi ma jimpjegawx biss kimiki. Bħal kull kumpanija oħra, huma jkollhom x’jaqsmu ma’ bosta professjonijiet – sa 100 tip differenti ta’ impjieg b’kollox! Hemm impjiegi għall-gosti u l-kwalifiki kollha f’oqsma bħal produzzjoni, riċerka, żvilupp, loġistika, tqegħid fis-suq, bejgħ, finanzi, riżorsi umani u liġi.
  Background  
Leta 1950 so sintetična vlakna ženske osvobodila likanja. Leta 1960 so mladi oblikovalci iz Anglije odkrili sintetiko kot medij za izdelovanje neverjetnih oblačil, katerih namen je bil šokirati pust modni svet.
In the 1950s, synthetic fibres offered to liberate women from the drudgery of ironing. In the 1960s young designers in England discovered synthetics as a medium for making outrageous clothing intended to shock the stodgy establishment.
Dans les années 1950, les fibres synthétiques ont permis aux femmes d’oublier les contraintes du repassage. Dans les années 1960, les jeunes créateurs de mode anglais ont utilisé les fibres synthétiques pour créer des vêtements outrageants destinés à choquer l’establishment.
In den 1950ern sollten Kunstfasern die Frauen von der Last des Bügelns befreien. In den 1960ern entdeckten englische Designer die Kunstfaser als Medium zu Herstellung ausgefallener Kleidung, die das farblose Establishment schockieren sollte.
En los años 1950, las fibras sintéticas liberaron a las mujeres de la pesadez de planchar. En los 60, los jóvenes diseñadores ingleses descubrieron en las fibras sintéticas un medio para crear una ropa espectacular y extravagante destinada a escandalizar a las clases dirigentes.
Negli anni ’50 le fibre sintetiche hanno permesso alle donne di liberarsi dall’ingrato lavoro del ferro da stiro. Negli anni ’60, in Inghilterra, i giovani stilisti hanno scoperto i tessuti sintetici come mezzo per confezionare abiti oltraggiosi per scioccare il noioso establishment.
Na década de 1950, as fibras sintéticas ofereceram às mulheres a libertação da escravidão do ferro de engomar. Por volta de 1960, jovens desenhadores descobriram em Inglaterra os sintéticos como um meio de criar roupa escandalosa com o objectivo de chocar a sociedade formal.
Τη δεκαετία του 1950 , οι συνθετικές ίνες απάλλαξαν τις γυναίκες από την αγγαρεία του σιδερώματος. Τη δεκαετία του 1960 νεαροί σχεδιαστές στην Αγγλία χρησιμοποίησαν τα συνθετικά ως μέσο για να κάνουν προκλητικά ρούχα για να σοκάρουν το πληκτικό περιβάλλον.
In de jaren vijftig boden synthetische vezels aan om vrouwen te bevrijden van het geestdodende strijken. In de jaren zestig ontdekten jonge ontwerpers in Engeland synthetische stoffen als medium voor het maken van extravagante kleding die bedoeld was om de saaie gevestigde orde te choqueren.
През 50-те години на 20 век синтетичните влакна дадоха на жената шанс да се освободи от робското гладене на дрехите. През 60-те години млади английски дизайнери откриха синтетиката като средство за създаване на ексцентрични облекла, призовани да шокират скучното рутинно ежедневие.
V 50.letech 20. století mohly být díky syntetickým vláknům ženy osvobozeny od otrockého žehlení. V 60.letech objevili tento materiál mladí evropští designeři a začali z něj vyrábět fantastické modely, kterými chtěli především šokovat usedlé příslušníky nejvyšších vrstev.
I 1950'erne frigjorde de syntetiske fibre kvinder fra strygningens kedsommelighed. I 1960'erne opdagede unge designere i England syntetiske stoffer som et medie til at skabe provokerende tøj, som skulle chokere det forstokkede etablisement.
1950. aastatel tõotasid sünteetilised kiud vabastada naised neid ikkes hoidvast triikimisest. 1960ndatel avastasid inglise noored disainerid, et sünteetilised materjalid sobivad suurepäraselt ennenägematute riietusesemete valmistamiseks, mis šokeeriksid traditsioonidest kammitsetud moetööstust.
1950-luvulla synteettisten kuitujen luvattiin vapauttavan naiset silittämisen ikeestä. 1960-luvulla Britannian nuoret suunnittelijat käyttivät keinokuituja ravistellakseen tunkkaista yhteiskuntaa räväköillä vaatteilla.
Az 1950-es években a szintetikus szálak megszabadították a nőket a vasalási küzdelmektől. Az 1960-as években fiatal tervezők feltalálták Angliában a szintetikus anyagot, melyből formabontó és polgárpukkasztó ruhákat készítettek a merev országban.
Šeštajame dešimtmetyje buvo žadama, kad sintetiniai audiniai išlaisvins moteris nuo sunkaus lyginimo. Septintajame dešimtmetyje jaunieji Anglijos dizaineriai ėmė naudi sintetines medžiagas netradicinių drabužių gamyboje norėdami apstulbinti įprastai rengtis įpratusius visuomenės sluoksnius.
W latach pięćdziesiątych włókna syntetyczne sprawiły, że prasowanie przestało być utożsamiane przez kobiety z harówką. W latach sześćdziesiątych natomiast młodzi projektanci w Anglii odkryli, że materiały syntetyczne mogą być wykorzstywane do tworzenia zaskakujących ubrań mających na celu zaszokowanie znudzonego establishmentu.
În anii 1950, fibrele sintetice se recomandau drept soluţia care le va elibera pe femei de corvoada călcatului rufelor. În anii 1960, tinerii creatori de modă din Anglia au descoperit în stofele sintetice materialul perfect pentru linii vestimentare extravagante, create cu scopul de a şoca societatea conservatoare.
V 50. rokoch 20. storočia syntetické vlákna oslobodili ženy od otrockého žehlenia. V 60. rokoch mladí návrhári z Anglicka zistili, že syntetické vlákna sú skvelým materiálom na výrobu neslýchaného oblečenia, čím šokovali vtedajší fádny odevný priemysel.
På 1950-talet gjorde nya syntetiska fibrer att kvinnor slapp rutinarbetet med att stryka. På 1960-talet upptäckte unga designers syntetfibrer som ett material för att göra uppseendeväckande kläder och chocka det stela etablissemanget.
Pagājušā gadsimta 50-tajos, sintētiskās šķiedras piedāvāja atbrīvot sievietes no ilgstošas drēbju gludināšanas. 60-tajos jaunie dizaineri Anglijā atklāja sintētiku kā vidusceļu elegantu drēbju izstrādei, lai šokētu garlaicīgo tā brīža modes pasauli.
Fis-snin Ħamsin, il-fibri sintetiċi ħelsu lin-nisa mill-monotonija tal-mogħdija. Fis-snin Sittin id-diżinjaturi żgħażagħ fl-Ingilterra skoprew is-sintetiċi bħala mezz biex joħolqu ħwejjeġ stravaganti bil-ħsieb li jixxukkjaw it-tradizzjoni.
  Background  
Prav tako izdelovalci kemikalij ne zaposlujejo le kemikov. Kot vsako drugo podjetje tudi oni potrebujejo številne strokovnjake – našteli bi lahko kar 100 različnih služb. Na področjih, kot so proizvodnja, raziskovanje, razvoj, logistika, trženje, prodaja, finance, človeški viri in pravo, se najdejo službe za vse okuse in kvalifikacije.
On the industry side, chemical manufacturers do not hire only chemists. Just like any other company, they deal with various professions – up to 100 different kinds of jobs in total! There are jobs for all tastes and qualifications in areas like production, research & development, logistics, marketing & sales, finance, human resources and law.
Sur la plan industriel, les compagnies chimiques n’engagent pas uniquement des chimistes. Comme toute autre compagnie, elles ont besoin de compétences diverses : près de 100 profils différents au total ! Il y a des postes pour tous les goûts et pour toutes les qualifications : production, recherche et développement, logistique, marketing et vente, finances, ressources humaines et droit.
Chemiebetriebe stellen auch nicht nur ChemikerInnen an. Wie in jeder anderen Firma gibt es auch in der Chemieindustrie bis zu 100 unterschiedliche Jobs. Es gibt Jobs für jeden Geschmack und jede Qualifikation in Bereichen wie Produktion, Forschung und Entwicklung, Logistik, Marketing und Verkauf, Finanz, Personalwesen und Recht.
En el plano industrial, las compañías no contratan únicamente a químicos. Al igual que en muchas otras empresas, necesitan hasta cerca de 100 perfiles profesionales diferentes. Hay trabajos para todos los gustos y calificaciones, en áreas de producción, investigación y desarrollo, logística, publicidad y ventas, finanzas, recursos humanos y derecho.
Nel campo dell’industria, i produttori chimici non assumono solo chimici. Esattamente come per ogni altra compagnia, essi trattano con vari professionisti- più di 100 differenti tipi di mansioni in totale! Ci sono lavori per tutti i gusti e le qualifiche in diverse aree, come in areas like production, research & & produzione, ricerca e sviluppo, logistica, marketing e vendita, finanza, risorse umane e legislazione.
Pelo lado da indústria, as empresas químicas não empregam apenas químicos. Como outros sectores, elas lidam com várias profissões – um total de mais de 100 tipos! Há trabalho para todos os gostos e qualificações em áreas como a produção, pesquisa & desenvolvimento, logística, comércio & vendas, finanças, recursos humanos e direito.
Από την πλευρά της βιομηχανίας, οι παρασκευαστές χημικών δεν προσλαμβάνουν μόνο χημικούς. Ακριβώς όπως κάθε άλλη εταιρεία, έχουν να κάνουν με διάφορα επαγγέλματα – συνολικά μέχρι 100 διαφορετικά είδη δουλειάς! Υπάρχουν πόστα για όλα τα γούστα και προσόντα σε τομείς όπως η παραγωγή, η έρευνα και η ανάπτυξη, η λογιστική, το μάρκετινγκ και οι πωλήσεις, τα οικονομικά, οι ανθρώπινοι πόροι και η νομική.
In de industrie nemen chemische producenten niet alleen scheikundigen aan. Net als elk ander bedrijf zijn er allerlei beroepen – in totaal tot wel 100 verschillende soorten functies! Er zijn banen voor ieders smaak en niveau, op terreinen als productie, onderzoek & ontwikkeling, logistiek, marketing & verkoop, financiën, P&O en de juridische afdeling.
В рамките на химическата индустрия пък, химическите производители наемат не само химици. Също както всяка друга компания, те работят с най-различни специалисти – тук можете да срещнете повече от 100 различни професии! Има длъжности за всеки вкус и квалификация в области като производство, изследвания и развитие, логистика, маркетинг и продажби, финанси, човешки ресурси и право.
A to samé platí i opačně. V chemickém průmyslu nejsou zaměstnáni pouze chemici. Jako ve všech jiných firmách, i tady se uplatní celá řada profesí – celkem bychom zde napočítali až stovku různých povolání! Lidé s nejrůznějšími preferencemi i vzděláním najdou uplatnění ve výrobě, vývojovém výzkumu, logistice, marketingu, prodeji, finančnictví, osobních či právních odděleních.
I industrien ansætter kemiske producenter ikke kun kemikere. Ligesom ved en hvilken som helst anden forretning, har de mange forskellige jobs - op til 100 forskellige typer jobs i det hele! Det er stillinger for en hver smag og til alle slags kvalifikationer indenfor områder som produktion, udvikling, logistik, marketing og slag, finans, personale og jura.
Keemiatööstusettevõtted ei võta tööle ainult keemikuid. Nii nagu kõikide firmade puhul peavad ka nende heaks töötavad inimesed mitmesuguseid ameteid, mida on kokku rohkem kui 100 erineva tüüpi. Tööd on igale maitsele ning vajatakse erineva kvalifikatsiooniga inimesi valdkondadesse nagu tootmine, teadus- ja arendustöö, logistika, turundus ja turustus, rahandus, tööjõud ja õigus.
Kemianteollisuuteen ei myöskään palkata ainoastaan kemistejä. Kuten kaikissa yhtiöissä, kemianyhtiöissäkin tarvitaan kaikenlaisia työntekijöitä - eri työtehtäviä on ainakin 100! Tuotannossa, tutkimuksessa, logistiikassa, markkinoinnissa, talouspuolella, henkilöstöhallinnossa ja lakiosastoilla löytyy kaikenlaista kiinnostusta ja koulutusta vastaavaa työtä.
Ami az ipart illeti, vegyipari termékgyártók nem csak kémikusokat foglalkoztatnak. Mint más cégek, ők is különböző szakemberekkel dolgoznak – összesen 100 különféle szakmából! A termelésben, kutatásban& fejlesztésben, logisztikában, marketingben& értékesítésben , pénzügyben, emberi erőforrásban és a jogban sokféle végzettségre és képzettségre van állás.
Cheminių medžiagų gamintojų pramonės samdo ne tik chemikus. Kaip ir bet kuri kita kompanija, cheminių medžiagų gamintojai įdarbina įvairių profesijų žmones. Iš viso jie turi apie 100 skirtingų darbo rūšių! Ten yra darbo įvairius skonius ir kvalifikacijas turintiems žmonėms, kurie gali dirbti įvairiose srityse. Tai gamyba, moksliniai tyrimai, vystymasis, logistika, marketingas, prekyba, finansai, administravimas ir teisė.
Jeżeli weźmiemy pod uwagę przemysł, należy podkreślić, że przemysł chemiczny nie zatrudnia jedynie chemików. Tak jak w każdym innym przedsiębiorstwie pracę znajdują tam również przedstawiciele innych zawodów – w sumie ponad 100! Oferty pracy dostępne są dla osób posiadających różne kwalifikacje w obszarach takich jak produkcja, badania i rozwój, logistyka, marketing i sprzedaż jak równiez finanse, zasoby ludzkie oraz prawo.
Pe de altă parte, companiile din industria chimică nu angajează doar chimişti. Asemenea companiilor din alte sectoare, ele oferă o gamă largă de meserii, totalizând circa 100 de tipuri de profesii! Departamente precum producţie, cercetare şi inovaţie, logistică, marketing şi vânzări, finanţe, resurse umane şi legislaţie oferă locuri de muncă pe măsura preferinţelor şi calificării fiecăruia.
V oblasti priemyslu, chemickí výrobcovia nezamestnávajú len chemikov. Práve tak ako iné spoločnosti, aj oni potrebujú rôzne profesie – celkovo až okolo 100 rôznych typov povolaní. Existujú tu pracovné miesta pre ľudí s rôznymi predstavami o svojom zamestnaní a s rôznou kvalifikáciou v oblastiach ako napríklad výroba, výskum a vývoj, logistika, marketing & predaj, financie, ľudské zdroje a právo.
På industrisidan anställer kemiska tillverkare inte bara kemister. Precis som på andra företag finns det olika yrken – sammanlagt upp till 100 olika sorters arbeten! Det finns arbeten för alla smaker och kvalifikationer inom områden som produktion, forskning & utveckling, logistik, marknadsföring & försäljning, finansiering, personalarbete och juridik.
Industrijas pusē, ķīmikāliju ražotāji darbā pieņem ne tikai ķīmiķus. Kā jebkurā citā uzņēmumā, arī viņiem ir jāsadarbojas ar vairāku profesiju pārstāvjiem - kopā līdz pat 100 dažādu darbavietu! Darbi visām gaumēm un kvalifikācijām: produkcijā, pētniecības attīstībā, loģistikā, mārketingā, finansēs, cilvēku resursos un jurisprudencē.
Min-naħa ta’ l-industrija, il-manifatturi tal-kimiċi ma jimpjegawx biss kimiki. Bħal kull kumpanija oħra, huma jkollhom x’jaqsmu ma’ bosta professjonijiet – sa 100 tip differenti ta’ impjieg b’kollox! Hemm impjiegi għall-gosti u l-kwalifiki kollha f’oqsma bħal produzzjoni, riċerka, żvilupp, loġistika, tqegħid fis-suq, bejgħ, finanzi, riżorsi umani u liġi.
  Slovesnost Xperimania  
” opisala kot “enostaven, a dobro zastavljen eksperiment, povezan z vsakdanjim življenjem in uporaben v praksi”.
” as a “simple but well made experiment, which has relevance to daily life and could have practical use”.
”de Kristiana et de Detelina comme “une expérience simple, mais bien réalisée qui présente un rapport avec la vie quotidienne et pourrait avoir un usage pratique”.
” als "einfach, aber gutes Experiment, das einen Bezug zum täglichen Leben aufweist und praktisch genutzt werden könnte."
como “un experimento simple pero muy bien hecho, que está relacionado con la vida cotidiana y que podría tener un uso práctico”.
” come un “esperimento semplice, ma ben fatto, attinente alla vita quotidiana e che potrebbe avere un uso pratico.”
” como uma “experiência simples mas bem executada, com relevância para a vida quotidiana e que poderá ter uma utilização prática”.
als een ‘eenvoudig maar goed gemaakt experiment met relevantie voor het dagelijks leven en de potentie van praktisch nut’.
така: „ прост, но добре проведен експеримент, който има пряка връзка с ежедневието и практическо приложение”.
” győztes munkáját úgy értékelte, mint egy “egyszerű, de jól megcsinált kísérletet, aminek hétköznapjainkban erős vonzata és gyakorlati hatása van”.
” jako „proste lecz bardzo dobrze przeprowadzone doświadczenie, które ma związek z codziennym życiem i może mieć praktyczne zastosowania”.
„un experiment simplu, dar bine realizat, cu relevanţă în viaţa cotidiană şi cu potenţiale întrebuinţări practice”.
” som ett “enkelt men välgjort experiment med relevans för vårt dagliga liv och som man kan ha praktisk användning av”.
  Background  
Modni izgon sintetičnih vlaken je trajal več kot desetletje, vse dokler niso japonski oblikovalci pričeli uporabljati sintetike kot avantgardo za svoje alternativne kolekciej. Japonska je postala tudi vodilna na področju razvoja naprednih tkanin z oblikovanjem mikrovlaken, ki so omogočile, da je bila sintetika prav tako udobna za nošenje kot naravna vlakna.
The fashion exile of man-mades was to last for more than a decade, when Japanese designers saw synthetics as avant-garde for their alternative clothing. Japan also stole the lead in developing advanced textiles with the creation of micro fibres that allowed synthetics to be as comfortable to wear as natural fibres.
L’exile des textiles synthétiques durera plus de dix ans. Ce sont les créateurs japonais qui ont les premiers réutilisé les matières synthétiques pour créer des vêtements alternatifs considérés à l’époque comme avant-gardistes. Le Japon a également mené la marche en développant des textiles avancés et en créant des microfibres permettant aux vêtements synthétiques d’être aussi confortables que les vêtements en fibres naturelles.
Die Verbannung der Kunstfasern dauerte mehr als ein Jahrzehnt, doch dann entdeckten japanische Modedesigner sie als Avantgarde ihrer alternativen Entwürfe. Japan war auch durch die Entwicklung von künstlichen Mikrofasern, die genauso bequem zu tragen waren wie Naturfasern, plötzlich führender Hersteller fortschrittlicher Textilien.
Los textiles sintéticos iban a durar en el exilio más de una década, hasta que los diseñadores japoneses los recuperaron para hacer de su ropa alternativa una moda vanguardista. También fue en Japón donde se puso en marcha el desarrollo de tejidos avanzados con la creación de microfibras, que permitían que las ropas sintéticas fueran tan cómodas como las de fibras naturales.
L’esilio dalla moda dei materiali sintetici durò più di un decennio, dopo il quale gli stilisti giapponesi videro le fibre sintetiche come materiali d’avanguardia per l’abbigliamento alternativo. Il Giappone rubò anche la leadership nello sviluppo di tessuti avanzati con la creazione delle microfibre, che resero i materiali sintetici così comodi da indossare come quelli naturali.
O abandono da moda do sintético durou mais de uma década, quando os designers japoneses encararam os sintéticos como vanguarda para as suas opções de vestuário. O Japão também se apoderou da liderança no desenvolvimento de fabrico de têxteis com a criação de microfibras que possibilitaram que os produtos sintéticos fossem tão confortáveis no vestir, como as fibras naturais.
Ο εξοστρακισμός της μόδας θα διαρκούσε για περισσότερο από μια δεκαετία , όταν Ιάπωνες σχεδιαστές αναγνώρισαν τα συνθετικά ως πρωτοποριακά για τα εναλλακτικά τους ρούχα. Η Ιαπωνία επίσης έκλεψε την πρωτιά στην ανάπτυξη βελτιωμένων υφασμάτων με τη δημιουργία μικρο-ινών που επέτρεπαν τα συνθετικά να είναι το ίδιο άνετα με αυτά των φυσικών ινών.
De modeballingschap van door de mens gemaakte materialen zou meer dan tien jaar duren, totdat Japanse ontwerpers synthetische stoffen als avant-gardistisch zagen voor hun alternatieve kleding. Japan nam ook met de creatie van microvezels de leiding over bij het ontwikkelen van geavanceerde textiel. Hierdoor konden synthetische stoffen net zo comfortabel om te dragen zijn als natuurlijke vezels.
Изгнанието на изкуствените материи вън от модата трая повече от десетилетие, когато японски дизайнери съзряха в синтетиката авангард за своите алтернативни дрехи. Япония освен това грабна първенството в развиването на модерни тъкани със създаването на микро фибрите, които позволяват на синтетиката да се носи и усеща толкова комфортно, колкото и естествените тъкани.
Ze světa módy byla vyhoštěna na více než jedno desetiletí. Teprve poté se jich opět ujali japonští designeři, kteří v nich spatřovali předvoj pozdějších alternativních typů oblečení. V Japonsku byla také vyvinuta mikrovlákna, díky kterým začalo být oblečení vyrobené z umělých vláken stejně příjemné jako oblečení z vláken přírodních. Tato země se tak ujala vedení v oblasti vývoje moderních textilií.
De menneskeskabte stoffers modeeksil ville komme til at vare i mere end ti år, indtil japanske designere begyndte at se de syntetiske stoffer som avant-garde til deres alternative klæder. Japan stjal også føringen i udviklingen af af mikrofibre, som gjorde syntetiske stoffer ligeså behagelige at bære som naturlige fibre.
Tehiskiudude eksiil kestis üle kümne aasta kuni jaapani rõivadisainerid nägid sünteetilisi kangaid lisamas avangardistlikke jooni nende alternatiivriietele. Jaapan võttis kaasaegsete tekstiilide väljatöötamises ka liidripositsiooni, luues mikrokiud, mis muutsid sünteetilised rõivad sama mugavaks kui looduslikest kiududest riided
Keinokuitujen aallonpohja muodissa kesti yli kymmenen vuotta, kunnes japanilaiset suunnittelijat alkoivat pitää niitä avant-gardena vaihtoehtomuodissaan. Japani nousi johtoon myös modernien tekstiilien kehittäjänä luomalla mikrokuidut, joiden ansiosta keinokuidut ovat yhtä mukavia käyttää kuin luonnonkuidut.
A mesterséges anyagok divatból történő kivonulása mégsem tartott egy évtizednél tovább, mivel japán tervezők a műszálban alternatív, avant-garde öltözési stílusuk kibontakozását látták. Japán átvette a vezető szerepet a korszerű mikro szálas textíliák kifejlesztésében, melyek segítségével a szintetikus anyagok olyan kényelmesek lettek, mint a természetes anyagból készült társaik.
Dirbtinių audinių modelių tremtis tęsėsi daugiau negu dešimtmetį. Vėliau Japonų dizaineriai sintetikoje įžvelgė avangardiškumą ir ėmė ją naudoti alternatyviuose drabužiuose. Taip pat japonai progresyvios tekstilės kūrime užvaldė lyderių pozicijas ir pradėjo kurti mikropluoštus, iš kurių pagaminti sintetiniai drabužiai tapo tokie pat patogūs kaip ir natūralūs.
Materiały wytworzone przez człowieka przez ponad dekadę były wygnańcami w świecie mody. Kiedy to jednak Japońscy projektanci wprowadzili na nowo materiały syntetyczne, projekty ubrań które zostały z nich wykonane stały się szybko avant-gardą. Japonia przejęła również prym w tworzeniu zaawansowanych materiałów dzięki stworzeniu mikro włókien, które sprawiły, że materiały syntetyczne stały się tak wygodne w noszeniu jak materiały wykonane z włókien naturalnych.
Acest exil avea să dureze peste un deceniu, până când creatorii de modă japonezi au văzut în stofele sintetice materialele de avangardă de care aveau nevoie în vestimentaţia lor alternativă. Japonia a preluat iniţiativa şi în domeniul creării textilelor avansate, odată cu inventarea microfibrelor, care conferă materialelor sintetice un grad de confort similar cu cel al fibrelor naturale.
Umelé látky sa na viac ako desaťročie stiahli do úzadia, až kým si ich nevšimli japonskí návrhári, ktorí ich považovali za avantgardný materiál na výrobu oblečenia. Japonsko sa ujalo priekopníckej úlohy a začalo vyrábať pokrokové textílie obsahujúce mikrovlákna, vďaka ktorým sa syntetické materiály nosia tak pohodlne, ako materiály z prírodných vlákien.
De konstgjorda materialens uteslutning varade i mer än ett årtionde tills japanska designers såg syntetfibrer som avantgardistiska för sina alternativa kläder. Japan blev också ledande i att utveckla avancerade textiler när de skapade mikrofibrer som gjorde syntetfibrer lika bekväma att bära som naturfibrer.
Cilvēka izstrādātas modes trimda ilga vairāk nekā dekādi, kad japāņu dizaineri ieraudzīja sintētiku kā avangardu to alternatīvajam apģērbam. Japāna pārņēma arī vadību moderno audumu attīstībā ar mikrošķiedru izstrādi, kas ļāva sintētikai būt komfortablai to valkājot kā dabisku šķiedru.
L-eżilju mill-moda tal-fibri sintetiċi kellu jtul aktar minn għaxar snin sakemm id-diżinjaturi Ġappuniżi raw is-sintetiċi bħala avant-garde għall-ilbies alternattiv tagħhom. Il-Ġappun kien ukoll fuq quddiem fl-iżvilupp ta’ tessuti avvanzati bil-ħolqien tal-mikrofibri li għamlu lis-sintetiċi komdi biex jintlibsu daqs il-fibri naturali.
  Delavnica v Romuniji  
Učenci so na gostujoče ambasadorje naredili zelo pozitiven vtis, saj so bili disciplinirani, zainteresirani, ustrežljivi in motivirani kot dokazujejo številne slike nasmejanih obrazov učencev, ki trdo delajo.
Os alunos de Maramureş deixaram uma impressão muito positiva na visita dos embaixadores, dado que foram disciplinados, interessados, pro-activos e motivados, como se pode constatar pelas inúmeras imagens dos seus rostos sorridentes e da sua atenção ao trabalho.
Οι μαθητές στις Maramureş έκαναν πολύ θετική εντύπωση στους πρέσβεις που επισκέφτηκαν το σχολείο, καθώς ήταν πειθαρχημένοι, εκδήλωσαν ενδιαφέρον, ήταν προνοητικοί και με κίνητρα, όπως φαίνεται από το πλήθος των φωτογραφιών με χαρούμενα πρόσωπα και μαθητές που έχουν πέσει με τα μούτρα στη δουλειά.
De leerlingen van Maramureş lieten een zeer positieve indruk achter bij de ambassadeurs: ze waren gedisciplineerd, belangstellend, proactief en gemotiveerd, zoals te zien is op de vele foto's met lachende gezichten en hard werkende leerlingen.
Учениците от Марамурес оставиха много приятно впечатление у Посланиците, тъй като бяха дисциплинирани, заинтересовани, активни и мотивирани, както може да се види от многото снимки, показващи усмивките на учениците, вглъбени в работата.
A máramarosi diákok nagyon pozitív benyomást gyakoroltak a nagykövetekre. Fegyelmezettek, érdeklődőek és aktívak voltak, mint ahogy ezt a fotókon megörökített mosolygó, de ugyanakkor a munkára koncentráló arcok is bizonyítják.
Elevii din Maramureş i-au impresionat în mod plăcut pe ambasadori, dând dovadă de disciplină, interes, motivaţie şi o atitudine participativă, aşa cum reiese din fotografiile ce înfăţişează elevi harnici şi zâmbitori.
Eleverna i Maramureş gjorde ett väldigt positivt intryck på de besökande ambassadörerna eftersom de var disciplinerade, intresserade, aktiva och motiverade, såsom framgår av bilderna med leende ansikten och hårt arbetande elever.
  Background  
Kemiki ne delajo le na področju kemične industrije, temveč tudi na na številnih drugih področjih, kot so farmacija, gradbeni materiali, mehanika, elektronika, indrustrija plastike, ter številnih drugih storitvenih sektorjih, kot so zavarovanje, transport, lokalne oblasti ter raziskovanje.
Chemists do not only work for the chemical industry, they work in many other areas such as pharmaceuticals, construction materials, mechanics, electronics, plastics, and various service industries such as insurance, transport, local authorities, teaching and public research.
Les chimistes ne travaillent pas uniquement pour l’industrie chimique, ils travaillent également dans d’autres domaines comme l’industrie pharmaceutique, les matériaux de construction, la mécanique, l’électronique, les plastiques et d’autres types d’industries de services comme les assurances, le transport, les autorités locales, l’enseignement et la recherche publique.
ChemikerInnen arbeiten aber nicht ausschließlich in der Chemieindustrie - sie sind als PharmazeutInnen, KonstrukteurInnen, MechanikerInnen, ElektronikerInnen, KunststofferzeugerInnen, LehrerInnen und in verschiedensten Dienstleistungsunternehmen, wie Versicherungen, Transportunternehmen, öffentlichen Behörden und in der allgemeinen Forschung tätig.
Además de en la industria química, los químicos trabajan en muchos otros campos, esto es, en compañías farmacéuticas, en materiales de construcción, en mecánica, electrónica, o en plásticos y también en industrias de servicios, por ejemplo, los seguros, el transporte, los gobiernos comunitarios, la docencia y la investigación pública.
I chimici non lavorano solo per l’industria chimica, ma in molte altre aree come quella farmaceutica, quella della costruzione dei materiali per la meccanica, l’elettronica e l’industria della plastica, e in varie aziende di servizi, come assicurazioni, trasporti, autorità locali, ricerca pubblica e privata.
Os químicos não trabalham apenas para a indústria química, trabalham em muitas outras áreas como a farmacêutica, a construção de materiais, a mecânica, a electrónica, os plásticos, e várias indústrias de serviços como os seguros, transporte, autoridades locais, ensino e investigação pública.
Οι χημικοί δεν εργάζονται μόνο για τη χημική βιομηχανία, αλλά και για πολλούς άλλους τομείς όπως η φαρμακοποιία, τα υλικά δόμησης, η μηχανική, η ηλεκτρονική, τα πλαστικά καθώς και σε διάφορες βιομηχανίες υπηρεσιών όπως η ασφάλιση, οι μεταφορές, η τοπική αυτοδιοίκηση, η διδασκαλία και η κοινή έρευνα.
Scheikundigen werken niet alleen in de chemische industrie; ze werken op veel andere gebieden, zoals de farmaceutische industrie, in de bouwmaterialen, de mechanica, elektronica, kunststoffenindustrie en verschillende dienstverlenende industrieën, zoals verzekeringen, transport, lokale overheden, onderwijs en maatschappelijk onderzoek.
Химиците работят не само в химическата индустрия – те имат място в много други области като фармацевтиката, конструирането на строителни материали, механиката, електрониката, пластмасите, както и най-различни обслужващи индустрии като застраховане, транспорт, местна власт, преподаване и обществени проучвания.
Chemici pracují i v jiných oborech než je chemický průmysl. Zabývají se léčivy, stavebními materiály, mechanickými a elektronickými přístroji či plasty, najdeme je i ve službách, např. pojišťovnictví či dopravě, v místní samosprávě, vyučují či provádějí veřejný výzkum. mezi učiteli pro chemický průmysl, ale i v mnoha jiných oborech.
Kemikere arbejder ikke kun for den kemiske industri, mange arbejder indenfor andre områder, såsom medicinalvarer, byggeri, materialer, mekanik, elektronik, plast og forskellige andre serviceindustrier som forsikring, transport, lokale myndigheder og offentlig forskning.
Keemikud ei tööta ainult keemiatööstuses, vaid ka paljudes teistes valdkondades, nagu näiteks farmaatsia-, ehitusmaterjali- ja plastmassitööstus, aga ka mehaanika, elektroonika ning erinevad teenindava sektori valdkonnad, nagu kindlustus, transport, kohalikud omavalitsused, haridus ning avaliku arvamuse uuring.
Kemistit eivät työskentele vain kemianteollisuudessa, vaan myös lääketeollisuudessa, rakennusmateriaalien valmistuksessa, mekaniikassa, elektroniikassa, muovinvalmistuksessa ja palvelualoilla kuten vakuutusyhtiöissä, liikenteessä, julkishallinnossa, opetuksessa ja tutkimustyössä.
A kémikusok nem csak vegyészként, hanem számos más területen dolgoznak, mint például gyógyszeriparban, anyagok létrehozásánál, mechanikában, elektronikában, műanyagiparban, különböző szolgáltató iparban, mint pl. biztosítás, közlekedés, helyi hatóságoknál, oktatásban és kutatásokban.
Chemikai dirba ne tik chemijos pramonėje, jie dirba daugelyje kitų sričių: farmacijos, statybinių medžiagų, technikos, elektronikos, plastmasinių medžiagų pramonėje, įvairių paslaugų srityse, tokiose kaip draudimas, transportas. Jie dirba vietos valdžios įstaigose, atlieka mokomąjį ir tiriamąjį darbą.
Chemicy znajdują zatrudnienie nie tylko w przemyśle chemicznym lecz także w innych obszarach do jakich zaliczyć możemy: farmację, materiały budowlane, mechanikę, elektronikę czy plastiki oraz w sektorze usługowym: ubezpieczenia, transport, samorządy lokalne, nauczanie czy badania naukowe.
Chimiştii nu lucrează doar în industria chimică, ci şi în multe sectoare industriale (produse farmaceutice, materiale de construcţii, electronice, produse din material plastic) şi de servicii (asigurări, transport, autorităţi locale, educaţie şi cercetare publică).
Chemici nepracujú len v chemickom priemysle, pracujú v mnohých iných oblastiach, akými sú napríklad farmaceutiká, konštrukcia materiálov, mechanika, elektronika, výroba plastov a rôzne odvetvia služieb, ako napríklad poisťovníctvo, doprava, miestne úrady, učiteľstvo a verejný prieskum.
Kemister arbetar inte bara för den kemiska industrin, de arbetar inom många andra områden som läkemedel, konstruktionsmaterial, mekanik, elektronik, plast och olika servicebranscher som försäkring, transport, lokala myndigheter, utbildning och offentlig forskning.
Ķīmiķi ne tikai strādā ķīmijas industrijā. Viņi darbojās ar daudzās citās sfērās tādās kā farmācija, materiālu konstruēšana, mehānika, elektronika, plastmasa un vairākas pakalpojumu industrijas, piemēram, apdrošināšana, transports, vietējās varas iestādes, pedagoģija un sabiedriskie pētījumi.
Il-kimiki ma jaħdmux biss għall-industrija kimika, huma jaħdmu f’ħafna oqsma oħra bħalma huma l-farmaċewtiċi, il-materjali tal-kostruzzjoni, il-mekkanika, l-elettronika, il-plastiks, u bosta industriji tas-servizzi bħal assigurazzjoni, trasport, awtoritajiet lokali, tagħlim u riċerka pubblika.
  Publikacije  
10 zmagovalcev in drugo- ter tretjeuvrščenih učencev iz Bolgarije, Malte, Madžarske, Poljske in Cipra je spremljalo več kot 60 visokih gostov - predstavnikov evropskih institucij, evropske kemične industrije, osebja Cefica in Evropskega šolskega omrežja ter učencev in učiteljev iz vse Evrope.
The winning students of the first Xperimania – from molecules to materials –competitions were awarded prizes at the Museum of Natural Sciences in Brussels on 16 September 2008. The 10 winners and runners-up coming from Bulgaria, Malta, Hungary, Poland and Cyprus were accompanied by over 60 high-level guests representing the European Institutions, the European Chemical Industry, staff from Cefic and European Schoolnet, and also fellow students and teachers from across Europe.
Le 16 septembre 2008, les gagnants des premiers concours d'Xperimania - des molécules aux matériaux - se sont vus remettre des prix au Musée des Sciences naturelles à Bruxelles. Les 10 gagnants et lauréats de Bulgarie, Malte, Hongrie, Pologne et Chypre se sont retrouvés en compagnie de 60 invités de haut niveau représentant les institutions européennes et l'industrie chimique européenne, de membres du personnel de Cefic et d'European Schoolnet ainsi que de condisciples et d'enseignants de toute l'Europe.
Die Siegerinnen und Platzierten des ersten Xperimania Wettbewerbs - Von Molekülen zu Materialien - erhielten am 16. September 2008 ihre Preise im Rahmen einer Preisverleihung in Brüssel im Museum für Naturwissenschaften. An der Preisverleihung nahmen neben den 10 SiegerInnen und Platzierten aus Bulgarien, Malta, Ungarn, Polen und Zypern auch mehr als 60 hochrangige Gäste - VertreterInnen europäischer Institutionen, der europäischen Chemieindustrie, MitarbeiterInnen von Cefic und European Schoolnet - sowie SchülerInnen und Lehrkräfte aus ganz Europa teil.
Los estudiantes ganadores de los primeros concursos de Xperimania – de las moléculas a los materiales – recibieron sus premios en el Museo de ciencias naturales en Bruselas, el 16 de septiembre de 2008. Los 10 ganadores y finalistas, provenientes de Bulgaria, Malta, Hungría, Polonia y Chipre lo celebraron rodeados de 60 invitados de alto nivel: representantes de las instituciones europeas, de la industria química europea, miembros del Cefic y de European Schoolnet y compañeros estudiantes y profesores de toda Europa.
Gli studenti vincitori dei primi concorsi Xperimania- dalle molecole ai materiali - sono stati premiati al Museo di Scienze Naturali di Bruxelles il 16 settembre 2008. I primi dieci e i successivi vincitori provenienti da Bulgaria, Malta, Polonia e Cipro sono stati accompagnati da più di sessanta ospiti illustri in rappresentanza delle Istituzioni Europee, dell’Industria Chimica Europea, del personale del Cefic e di European Schoolnet, oltre che da colleghi studenti e insegnanti di tutta Europa.
Os alunos vencedores dos primeiros concursos Xperimania – das moléculas aos materiais – receberam os seus prémios no Museu das Ciências Naturais, em Bruxelas, no dia 16 de Setembro de 2008. Os 10 vencedores e segundos-classificados, provenientes da Bulgária, Malta, Hungria, Polónia e Chipre, foram acompanhados por mais de 60 convidados de alto nível, representando as Instituições Europeias e a Indústria Química Europeia, bem como por representantes do Cefic e da European Schoolnet e ainda por colegas e professores de toda a Europa.
Οι μαθητές που νίκησαν στους πρώτους διαγωνισμούς του Xperimania – από μόρια σε υλικά –παρέλαβαν τα βραβεία τους στο Μουσείο Φυσικής Επιστήμης στις Βρυξέλλες, στις 16 Σεπτεμβρίου 2008. Τους 10 νικητές και τους επιλαχόντες από Βουλγαρία, Μάλτα, Ουγγαρία, Πολωνία και Κύπρο συνόδευσαν περισσότεροι από 60 υψηλόβαθμοι φιλοξενούμενοι, που εκπροσωπούσαν Ευρωπαϊκά θεσμικά όργανα, την Ευρωπαϊκή Χημική Βιομηχανία, αλλά και στελέχη του Cefic και του European Schoolnet, καθώς και άλλοι μαθητές και καθηγητές απ’ όλη την Ευρώπη.
De leerlingen die de eerste Xperimania-competities – van moleculen tot materialen – hebben gewonnen, hebben op 16 september 2008 hun prijs uitgereikt gekregen in het Museum voor Natuurwetenschappen van België in Brussel. De 10 eerste- en tweedeprijswinnaars uit Bulgarije, Malta, Hongarije, Polen en Cyprus hadden gezelschap van meer dan 60 hoge gasten die de Europese instellingen, de Europese chemische industrie en medewerkers van Cefic en European Schoolnet vertegenwoordigden, en ook van medeleerlingen en leerkrachten uit heel Europa.
Победителите в първото състезания на Xperimania – от молекулите до материалите – бяха отличени с награди в Природонаучния Музей в Брюксел на 16 септември 2008 година. Десетте победители и техните подгласници от България, Малта, Унгария, Полша и Кипър бяха почетени от 60 високопоставени гости, представители на европейските институции, европейската нефтохимическа индустрия, служители на ЦЕФИК и Европейската Училищна Мрежа, както и от ученици и учители от цяла Европа.
The winning students of the first Xperimania – from molecules to materials –competitions were awarded prizes at the Museum of Natural Sciences in Brussels on 16 September 2008. The 10 winners and runners-up coming from Bulgaria, Malta, Hungary, Poland and Cyprus were accompanied by over 60 high-level guests representing the European Institutions, the European Chemical Industry, staff from Cefic and European Schoolnet, and also fellow students and teachers from across Europe.
The winning students of the first Xperimania – from molecules to materials –competitions were awarded prizes at the Museum of Natural Sciences in Brussels on 16 September 2008. The 10 winners and runners-up coming from Bulgaria, Malta, Hungary, Poland and Cyprus were accompanied by over 60 high-level guests representing the European Institutions, the European Chemical Industry, staff from Cefic and European Schoolnet, and also fellow students and teachers from across Europe.
The winning students of the first Xperimania – from molecules to materials –competitions were awarded prizes at the Museum of Natural Sciences in Brussels on 16 September 2008. The 10 winners and runners-up coming from Bulgaria, Malta, Hungary, Poland and Cyprus were accompanied by over 60 high-level guests representing the European Institutions, the European Chemical Industry, staff from Cefic and European Schoolnet, and also fellow students and teachers from across Europe.
The winning students of the first Xperimania – from molecules to materials –competitions were awarded prizes at the Museum of Natural Sciences in Brussels on 16 September 2008. The 10 winners and runners-up coming from Bulgaria, Malta, Hungary, Poland and Cyprus were accompanied by over 60 high-level guests representing the European Institutions, the European Chemical Industry, staff from Cefic and European Schoolnet, and also fellow students and teachers from across Europe.
Az első Xperimania verseny – a molekuláktól az anyagokig – diákjai Brüsszelben, a Természettudományi Múzeumban vehették át díjaikat 2008. szeptember 16-án. A 10 győztest, akik Bulgáriából, Máltáról, Magyarországról, Lengyelországból és Cyprusról érkeztek, több mint 60 rangos vendég fogadta az európai intézményekből, az Európai Vegyipari Szövetségtől, a Cefictől és az Európai Iskolahálózatból, valamint számos diák és tanár Európa különböző helyeiről.
The winning students of the first Xperimania – from molecules to materials –competitions were awarded prizes at the Museum of Natural Sciences in Brussels on 16 September 2008. The 10 winners and runners-up coming from Bulgaria, Malta, Hungary, Poland and Cyprus were accompanied by over 60 high-level guests representing the European Institutions, the European Chemical Industry, staff from Cefic and European Schoolnet, and also fellow students and teachers from across Europe.
Zwycięzcy konkursów zorganizowanych w ramach projektu Xperimania I - „od molekuł do materiałów” – wzięli udział w ceremonii wręczenia nagród, która odbyła się w Muzeum Przyrodniczym w Brukseli w dniu 16 września 2008 roku. W trakcie uroczystości, w której wzięło udział dziesięciu zwycięzców oraz zdobywców drugich i trzecich miejsc pochodzących z krajów takich jak Bułgaria, Malta, Węgry, Polska oraz Cypr, wzięło także udział ponad 60 wysokich rangą gości reprezentujących Instytucje Europejskie oraz Europejski Przemysł Chemiczny. Obecni byli także pracownicy Cefic oraz European Schoolnet jak również koledzy i koleżanki zwycięzców wraz z nauczycielami, którzy na ceremonię wręczenia nagród przybli z całej Europy.
Câştigătorii primei ediţii a concursurilor Xperimania – de la molecule la materiale – au fost premiaţi în data de 16 septembrie 2008 la Muzeul de Ştiinţe Naturale din Bruxelles. Celor zece premianţi din Bulgaria, Malta, Ungaria, Polonia şi Cipru li s-au alăturat 60 de invitaţi reprezentând instituţiile europene, industria chimică europeană, Cefic şi European Schoolnet, precum şi colegi şi cadre didactice din întreaga Europă.
The winning students of the first Xperimania – from molecules to materials –competitions were awarded prizes at the Museum of Natural Sciences in Brussels on 16 September 2008. The 10 winners and runners-up coming from Bulgaria, Malta, Hungary, Poland and Cyprus were accompanied by over 60 high-level guests representing the European Institutions, the European Chemical Industry, staff from Cefic and European Schoolnet, and also fellow students and teachers from across Europe.
De vinnande eleverna i de första Xperimania-tävlingarna – från molekyler till material – fick sina priser på naturvetenskapliga museet i Bryssel den 16 september 2008. De 10 vinnarna och tvåorna kom från Bulgarien, Malta, Ungern, Polen och Cypern och fick sällskap av mer än 60 kända gäster som företräder EU-institutionerna, den europeiska kemiindustrin, personal från Cefic och Europeiska skoldatanätet och även elever och lärare från hela Europa.
The winning students of the first Xperimania – from molecules to materials –competitions were awarded prizes at the Museum of Natural Sciences in Brussels on 16 September 2008. The 10 winners and runners-up coming from Bulgaria, Malta, Hungary, Poland and Cyprus were accompanied by over 60 high-level guests representing the European Institutions, the European Chemical Industry, staff from Cefic and European Schoolnet, and also fellow students and teachers from across Europe.
The winning students of the first Xperimania – from molecules to materials –competitions were awarded prizes at the Museum of Natural Sciences in Brussels on 16 September 2008. The 10 winners and runners-up coming from Bulgaria, Malta, Hungary, Poland and Cyprus were accompanied by over 60 high-level guests representing the European Institutions, the European Chemical Industry, staff from Cefic and European Schoolnet, and also fellow students and teachers from across Europe.
  Background  
Skupaj s polietilenom na drsni ploskvi smuči omogočajo boljšo drsnost in kakovostno zaščito. Pri smučanju - tako kot tudi pri številnih drugih disciplinah (kolesarjenju, jadranju, tenisu ...) - lahki materiali pomenijo tudi večjo učinkovitost.
The development of petrochemicals made it possible to provide the ski industry with synthetic materials that are light, flexible and reliable: polyurethane foam, fibreglass and epoxy plastics just to name a few. Combined with polyethylene for the sole of the ski they offer better gliding performances and a good protection. In ski – as in many other disciplines (biking, sailing, tennis…) - lightweight materials mean performance.
Les progrès de la pétrochimie ont permis à l’industrie du ski de disposer de matériaux synthétiques légers, flexibles et fiables : mousse de polyuréthane, fibre de verre et plastique époxydique pour n’en citer que quelques-uns. Combinés avec du polyéthylène utilisé pour la semelle du ski, tous ces matériaux offrent aux skieurs la possibilité d’améliorer leurs performances et leur sécurité. En ski, comme dans beaucoup d’autres disciplines (cyclisme, voile, tennis, etc.), des matériaux légers sont synonymes de meilleures performances.
Durch die Entwicklung von petrochemischen Stoffen konnte auch die Skiindustrie mit leichten, flexiblen und zuverlässigen synthetischen Materialien, wie Polyurethanschaum, Fiberglas und Epoxy-Kunststoffen, versorgt werden. Kombiniert mit Polyethylen auf der Lauffläche bieten diese Materialien gute Gleiteigenschaften und guten Schutz. Wie in vielen anderen sportlichen Disziplinen (Radfahren, Segeln, Tennis), wirken sich auch beim Skilauf leichte Materialien positiv auf die Ergebnislisten aus.
El desarrollo de la petroquímica ha aportado a la industria del esquí muchos materiales sintéticos ligeros, flexibles y de confianza, entre los cuales, por ejemplo, estarían: la espuma de poliuretano, la fibra de vidrio y los plásticos epoxídicos. Combinados con el polietileno para la suela del esquí, todos estos materiales consiguen un deslizamiento mucho mejor y una mayor seguridad. En el esquí, como en muchas otras disciplinas (ciclismo, vela, tenis…), los materiales ligeros son sinónimo de mejor rendimiento.
Lo sviluppo della petrolchimica ha fatto sì che l'industria dello sci potesse usufruire di materiali sintetici che sono leggeri, flessibile e affidabili: polierutano espanso, fiberglass e epoxy solo per nominarne alcuni. Combinati con il polietilene per la base dello sci offrono migliori prestazione di scivolamento e una buona protezione. Nello sci come in molte altre discipline (ciclismo, vela, tennis…) materiali leggeri coincidono con prestazione.
O desenvolvimento dos produtos petroquímicos tornaram possível fornecer a indústria de esqui com materiais sintéticos, que são leves flexíveis e seguros: espuma de poliuretano, fibra de vidro e resina epoxy, apenas para nomear alguns. Combinado com polietileno na base do esqui, permitem melhor deslizamento e uma boa protecção. No esqui – como em muitas outras modalidades (ciclismo, vela, tenis…) – o pouco peso dos materiais tem o significado de desempenho.
Η εξέλιξη της πετροχημείας κατάφερε να προμηθεύσει την βιομηχανία του σκι με ελαφριά, ευλύγιστα και αξιόπιστα συνθετικά υλικά, όπως ο αφρός πολυουρεθάνης, ο υαλοβάμβακας και τα συγκολλημένα πλαστικά. Σε συνδυασμό με το πολυαιθυλένιο για τη σόλα του σκι, προσφέρουν καλύτερες επιδόσεις κατάβασης και μεγαλύτερη ασφάλεια. Στο σκι – καθώς και σε άλλα αθλήματα (ποδηλασία, ιστιοπλοΐα, τένις...) – τα ελαφρά υλικά σημαίνουν καλές επιδόσεις.
De ontwikkeling van de petrochemie maakt het mogelijk de ski-industrie te voorzien van synthetische materialen die licht, flexibel en betrouwbaar zijn: polyurethaanschuim, fiberglas en epoxykunststoffen, om er maar een paar te noemen. In combinatie met polyethyleen voor de onderkant van de ski bieden zij betere glijeigenschappen en een goede bescherming. Bij het skiën – evenals bij veel andere disciplines (wielrennen, zeilen, tennis…) - houden lichtgewicht materialen betere prestaties in.
Развитието на нефтохимията е направило възможно снабдяването на ски индустрията със синтетични материи, които са леки, гъвкави и надеждни, например: полиуретанова пяна, стъклопласт и епоксидна смола. Комбинирани с полиетилен в основата, ските предлагат по-добро плъзгане и по-добра защита. При карането на ски, както и при много други дисциплини (каране на колело, ветроходство, тенис..) – лекотата на материите е определяща за постиженията
Díky vývoji nových petrochemických surovin má lyžařský průmysl k dispozici lehké, pružné a spolehlivé syntetické materiály. Za všechny jmenujme polyuretanovou pěnu, sklolaminát nebo epoxidové pryskyřice. Používají se jako příměsi polyethylenu, ze kterého se vyrábějí skluznice. Lyže mají lepší skluzové vlastnosti a skluznice jsou kvalitněji chráněny. Lehké materiály umožňují dosahovat lyžařům lepších výkonů, což platí také v mnoha dalších sportech - cyklistice, plachtění, tenise apod.
Udviklingen af petrokemikalier gjorde det muligt at give skiindustrien syntetiske materialer, der er lette, fleksible og pålidelige: polyuræthan skum, fiberglas og epoxy plast bare for at nævne nogle. Kombineret med polyethylen fremmer de glidepræstationen og giver en god beskyttelse til undersiden af. I skisport - som i mange andre dicipliner (cykling, sejlsport, tennis…) - betyder letvægtsmateraler en bedre præstation.
Petrokeemia areng võimaldab suusatööstusel kasutada sünteetilisi materjale, mis on kerged, painduvad, aga ka töökindlad - polüuretaanvaht, fiiberklaas ja epoksü-ühendeid sisaldavad plastmassid on ainult mõned näited. Suusatalda valmistades on petrokeemiatooteid võimalik kombineerida polüetüleeniga. Selle tulemusena paraneb libisemine ning suuskade vastupidavus. Suusatamises, nii nagu ka paljudel teistel spordialadel (näiteks jalgrattasõit, purjetamine, tennis jne), parandavad kerged materjalid ka sooritusvõimet.
Petrokemikaalien kehitys toi suksiteollisuuden ulottuville kevyitä, joustavia ja kestäviä synteettisiä materiaaleja: polyuretaanivaahdon, lasikuidun, epoksimuovit ja paljon muuta. Nämä j polyeteeni suksen pohjassa parantavat luistoa ja kestävyyttä. Laskettelussa – kuten muussakin (pyöräily, purjehdus, tennis…) - kevyet materiaalit parantavat suorituskykyä.
A petrolkémia fejlődésének köszönhető, hogy a sí-ipar olyan szintetikus anyagokkal gazdagodott, melyek könnyűek, rugalmasak és megbízhatóak: polyurethane hab, üveggyapot és epoxy műanyag, csakhogy néhányat említsünk. A síléc talpán polietilén is található, ami miatt jobban csúszik és ellenállóbb a síléc. A síelés esetében – úgy mint sok más sportágban (biciklizés, vitorlázás, tenisz) – l a könnyű anyagok az előnyösek.
Naftos chemijos medžiagų vystymasis sudarė sąlygas slidžių pramonėje pradėti naudoti sintetines medžiagas, kurios yra lengvos, lanksčios ir patikimos. Poliuretano puta, stiklo pluoštas ir epoksidiniai plastikai yra tik maža šių medžiagų dalis. Slidžių apačią padengus polietileno sluoksniu padidėja slidžių slydimą ir pagerėja apsaugą. Slidinėjime, kaip ir kitose sporto šakose (dviračių sporte, buriavime, tenise…), medžiagų lengvumas turi įtakos rezultatui.
Rozwój petrochemii sprawił, że w narciarstwie znalazły zastosowanie materiały syntetyczne, które są lekkie, elastyczne i godne zaufania. Zaliczyć można do nich m.in. piankę polietylenową, włókno szklane i plastiki epoksydowe. W połączeniu z polietylenem tworzą one podstawę narty, oferując lepsze osiągi ślizgu oraz dobrą ochronę. W narciarstwie – tak jak w wielu innych dyscyplinach (jazda rowerem, żeglarstwo, tenis …) – materiały wykonane z lekkich materiałów gwarantują lepsze osiągi.
Odată cu apariţia produselor petrochimice, industria echipamentelor de schi a putut beneficia de avantajelor materialelor sintetice, care sunt uşoare, flexibile şi fiabile. Printre acestea se numără spuma poliuretanică, fibra de sticlă şi răşinile epoxidice. Alături de polietilenă, din care sunt confecţionate tălpile schiurilor, aceste materiale oferă un factor de alunecare superior şi o protecţie mai bună. În schi, ca de altfel în multe alte discipline sportive (ciclism, iahting, tenis), materialele uşoare sunt sinonime cu performanţa.
Vývoj petrochémie umožnil lyžiarskemu odvetviu využívať syntetické materiály, ktoré sú ľahké, ohybné a spoľahlivé, napr. polystyrénovú penu, laminát a epoxidové živice. Kombinácii s polyetylénom, z ktorého sa vyrába klznica lyží, ponúkajú nám tak lepšiu kĺzavosť a dobrú ochranu. V lyžovaní, podobne ako v iných disciplínach (cyklistika, plachtenie, tenis), ľahké materiály zlepšujú výkon.
Utvecklingen av petrokemikalier har gjort det möjligt att förse skidindustrin med syntetiska material som är lätta, flexibla och pålitliga: polyuretanskum, glasfiber och epoxiplast för att bara nämna några få. Tillsammans med polyuretan till skidornas belag ger de bättre glid och ett bra skydd. Inom skidåkning – som inom många andra grenar (cykling, segling, tennis…) betyder lätta material bättre prestationer.
Petroķimikāliju attīstība darīja iespējamu nodrošināt slēpju industriju ar sintētiskiem materiāliem, kas ir viegli, elastīgi un uzticami: poliuretāna putas, organiskais stikls un epoksīdsveķu plastmasa ir tikai daži, ko var nosaukt. Kopā ar polietilēnu, kas paredzēts slēpju apakšējai daļai, materiāli nodrošina labāku slīdējuma izpildījumu un labu aizsardzību. Slēpošanā tāpat kā daudzās citās disciplīnās (riteņbraukšanā, burāšanā, tenisā…) - viegla svara materiāli nozīmē izpildījumu.
L-iżvilupp tal-petrokimika ppermetta li l-industrija ta’ l-iskijjar tiġi pprovduta b’materjali sintetiċi li huma ħfief, flessibbli u affidabbli: fowm tal-polyurethane, fibreglass u plastiks epoxy biex inkunu semmejna xi wħud. Meta kkombinati mal-polyethylene għall-qiegħ ta’ l-iski huma joffru prestazzjonijiet aħjar fuq is-silġ u protezzjoni tajba. Fl-iskijja – bħal f’ħafna dixxiplini sportivi oħra (roti, bburdjar, tennis…) – materjali ħfief ifissru prestazzjoni.
  E-klepet o Å¡portu in k...  
decembra je Evropsko šolsko omrežje v Bruslju kot spletni gost klepeta z evropskimi šolami obiskal Michel Caillibotte, vodja trženja svetovnih znamk športnih oblačil pri podjetju DFS - Dow Fiber Solutions.
What is the role of science in the world of sports? Michel Caillibotte, Global Brand Marketing Manager of Sportswear for Dow Fiber Solutions, visited the EUN office in Brussels on 10 December 2007 to chat about this very topic. Pupils from six schools in the European Union were online for the second Xperimania chat to ask questions based on the theme of “Sports and Science: How the Olympic Games rely on Petrochemistry”.
Quel est l’impact de la chimie sur le monde du sport ? Le 10 décembre 2007, Michel Caillibotte, ‘Global Brand Marketing Manager for Sportswear’ chez DFS (Dow Fiber Solutions), s’est rendu au bureau de European Schoolnet pour participer à une session de chat en ligne sur ce thème. Des élèves de 6 établissements scolaires de l'Union européenne se sont retrouvés en ligne pour participer à cette deuxième session de chat Xperimania et poser leurs questions sur le thème : « Sport et sciences, ou les contributions de la pétrochimie aux Jeux Olympiques ».
Welche Rolle spielt die Wissenschaft in der Welt des Sports? Michel Caillibotte, Global Brand Marketing Manager für Sportbekleidung bei Dow Fiber Solutions, besuchte am 10. Dezember 2007 das EUN in Brüssel, um über dieses Thema zu diskutieren. SchülerInnen aus sechs Schulen der Europäischen Union stellten in diesem zweiten Xperimania Chat Fragen zum Thema "Sport und Wissenschaften: Wie Olympische Spiele auf Petrochemie angewiesen sind".
¿Cuál es el papel de la ciencia en el mundo del deporte? Michel Caillibotte, 'Global Brand Marketing Manager of Sportswear' de Dow Fiber Solutions, visitó las oficinas del EUN en Bruselas el 10 de diciembre de 2007 para participar en un chat sobre este tema. Alumnos de seis centros escolares de la Unión Europea participaron en directo desde sus ordenadores en el segundo chat de Xperimania, proponiendo preguntas sobre “Deportes y ciencia: qué aporta la petroquímica a los Juegos Olímpicos”.
Qual è il ruolo della scienza nel mondo sportivo? Michel Caillibotte, Global Brand Marketing Manager per l'abbigliamento sportivo per Dow Fiber Solutions, ha visitato gli uffici EUN a Bruxelles il 10 dicembre 2007 per chattare su questo argomento. Gli studenti di sei scuole dell'Unione Europea si sono collegati online per partecipare alla seconda chat di Xperimania e fare domande sul tema “Gli sport e la scienza: come i Giochi Olimpici si affidano alla petrolchimica”.
Qual é o papel da ciência no mundo do desporto? Michel Caillibotte, Gestor de Mercado do Ramo Global de calçado desportivo para Dow Fiber Solutions, visitou os escritórios da EUN em Bruxelas, a 10 de Dezembro de 2007 para conversar sobre este tema. Alunos de cinco escolas da União Europeia estiveram na Internet no Segundo chat Xperimania , para colocar questões baseadas no tema “Desportos e Ciência: de que modo os Jogos Olímpicos dependem da petroquímica”.
Ποιος είναι ο ρόλος της επιστήμης στον κόσμο του αθλητισμού; Ο Michel Caillibotte, Γενικός Διευθυντής Μάρκετινγκ για τον αθλητικό ρουχισμό της DFS (Dow Fiber Solutions) επισκέφθηκε τα γραφεία του EUN των Βρυξελλών στις 10 Δεκεμβρίου του 2007 για να συζητήσει το εν λόγω θέμα. Μαθητές από έξι σχολεία της Ευρωπαϊκής Ένωσης βρέθηκαν online για το δεύτερο chat του Xperimania και έθεσαν ερωτήματα βασισμένα στο θέμα «Αθλητισμός κι Επιστήμη: Πώς οι Ολυμπιακοί Αγώνες βασίζονται στην πετροχημεία».
Wat is de rol van de natuurwetenschappen in de wereld van de sport? Michel Caillibotte, Global Brand Marketing Manager van sportkleding bij Dow Fiber Solutions, heeft op 10 december 2007 een bezoek gebracht aan het kantoor van EUN in Brussel om nu net over dit onderwerp te chatten. Leerlingen van zes scholen in de Europese Unie waren voor de tweede chat-sessie van Xperimania online om vragen te stellen die gingen over het thema ‘Sport en natuurwetenschappen: hoe de Olympische Spelen vertrouwen op petrochemie ’.
Каква е ролята на науката в света на спорта? Мишел Кайлибот, маркетинг мениджър за спортни облекла на световни марки на компанията Доу Файбър Солюшънс, посети офиса на ЕУМ в Брюксел на 10 декември 2007 година за да проведе чат именно по тази тема. Ученици от 6 училища от ЕС бяха онлайн за втория чат Експеримания и зададоха въпроси по темата „Спортът и науката - как Олимпийските игри разчитат на нефтохимията”.
Jakou roli hraje věda ve světě sportu? 10. prosince 2007 navštívil bruselskou kancelář organizace EUN pan Michel Caillibotte, Global Brand & Marketing manager pro sportovní oblečení společnosti Dow Fiber Solutions, aby vedl debatu právě na toto téma. Společně s ním se druhého online chatu projektu Xperimania zúčastnili studenti ze šesti zemí Evropské Unie, kteří kladli dotazy na téma „Sport a věda: Jakým způsobem ovlivňuje petrochemický průmysl Olympijské hry “.
Hvilken rolle spiller videnskab i sportsverdenen? Michel Caillibotte, Global Brand Marketing Manager for Sportswear for Dow Fiber Solutions, besøgte EUN-kontoret i Bruxelles d. 10. december 2007 for at chatte om dette emne. Elever fra seks skoler i den europæiske union var online til den anden Xperimania chat for at stille spørgsmål indenfor emnet “Sports og Videnskab: Hvordan de Olympiske Lege bruger petrokemi”.
Milline on teaduse roll spordimaailmas? Michel Caillibotte, ettevõtte Dow Fiber Solutions spordirõivaste brändi rahvusvaheline marketingijuht, külastas 10. detsembril 2007. a EUN-i kontorit Brüsselis, et vestelda ülalmainitud teemal. Kooliõpilased kuuest Euroopa Liidu liikmesriigi koolist osalesid teisel Xperimania veebipõhisel vestlusel, küsides küsimusi teemal "Sport ja teadus - kuidas sõltuvad olümpiamängud petrokeemiast?".
Mikä on tieteen asema urheilun maailmassa? Michel Caillibotte, Dow Fiber Solutionsin urheiluvaatteiden Global Brand Marketing Manager, kävi EUN:n toimistossa Brysselissä 10. joulukuuta 2007 chattaamassa tästä aiheesta. Kuuden EU-maan koulun oppilaat osallistuivat toiseen Xperimania-chattiin ja esittivät kysymyksiä aiheesta “Urheilu ja tiede: kuinka olympialaiset turvaavat petrokemiaan”.
Mi a tudomány szerepe a sport világában? Michel Caillibotte, sportruházati termékmenedzser 2007. december 10-én látogatást tett az EUN brüsszeli irodájában, hogy erről a témáról beszélgessen. Hat európai uniós iskola diákjai tettek fel online kérdéseket a második Xperimania társalgás során a sport és a tudomány témakörében: „mi az összefüggés az Olimpiai Játékok és a petrolkémia között?”.
Kokią įtaką pasaulio sportui turi mokslas? 2007m. gruodžio 10d. „Dow Fiber Solutions” įmonės sportinių drabužių pasaulio marketingo direktorius Michel Caillibotte aplankė Briuselyje esantį EUN biurą ir kalbėjo šia tema. Šešių Europos Sąjungos mokyklų mokiniai tiesiogiai prisijungė prie internete vykstančio antrojo „Xperimania” pokalbio ir uždavė klausimus tema „Sportas ir mokslas: Kaip olimpinės žaidynės susisijusios su naftos chemija”.
Jaka jest rola nauki w świecie sportu? Michel Caillibotte, Manager ds. marketingu marki odzieży sportowej firmy Dow Fiber Solutions odwiedził 10 grudnia 2007 roku biuro EUN w Brukseli, aby wziąć udział w czacie na temat roli jaką odgrywa nauka w świecie sportu. Uczniowie z sześciu państw członkowskich Unii Europejskiej wzięli udział w drugim czacie zorganizowanym w ramach projektu Xperimania podczas którego zadawali pytania związane z następującym zagadnieniem: „Sport i nauka: w jaki sposób igrzyska olimpijskie uzależnione są od petrochemii?”
Care este rolul ştiinţei în domeniul sportiv? Pe 10 decembrie 2007, Michel Caillibotte, director de marketing pentru divizia de îmbrăcăminte sportivă la Dow Fiber Solutions, a vizitat sediul EUN din Bruxelles pentru a participa la o sesiune de chat pe acest subiect. Partenerii săi de discuţie au fost elevii a şase şcoli din Uniunea Europeană. Aceştia i-au adresat întrebări pe marginea temei: „Sportul şi ştiinţa: petrochimia vine în ajutorul Jocurilor Olimpice”.
Aká je úloha vedy vo svete športu? Michel Caillibotte, manažér Global Brand Marketing pre športové oblečenie v Dow Fiber Solutions, dňa 10. decembra 2007 navštívil sídlo EUN v Bruseli, kde sa zúčastnil diskusie práve na túto tému. Žiaci zo šiestich škôl z Európskej únie sa prostredníctvom internetu zapojili do druhej diskusie v rámci projektu Xperimania, počas ktorej mali príležitosť položiť svoje otázky venované téme „Šport a veda: ako sa olympijské hry spoliehajú na petrochémiu“.
Vilken roll har naturvetenskapen i sportvärlden? Michel Caillibotte, Global Brand Marketing Manager of Sportswear för Dow Fiber Solutions, besökte EUN-kontoret i Bryssel den 10 december 2007 för att chatta om det här ämnet. Elever från sex skolor i Europeiska unionen var online i den andra Xperimania-chatten för att ställa frågor på temat ” ”Sport och naturvetenskap: Petrokemins roll för de Olympiska spelen”.
Kāda ir zinātnes loma sporta pasaulē? Michel Caillibotte, Sporta apģērbu globālā brenda mārketinga direktors kompānijā Dow Fiber Solutions, apmeklēja EUN biroju Briselē 2007. gada 10. decembrī, lai tērzētu par šo tēmu. Skolēni no sešām Eiropas Savienības skolām bija tiešsaistē otrajā Xperimania tērzēšanā, lai uzdotu jautājumus, kas attiecās uz tēmu “Sports un zinātne: Kā Olimpiskās spēles paļaujas uz petroķīmiju”.
X'inhu r-rwol tax-xjenza fid-dinja ta' l-isport? Michel Caillibotte, Global Brand Marketing Manager of Sportswear għal Dow Fiber Solutions, żar l-uffiċċju ta' EUN fi Brussell nhar l-10 ta' Diċembru 2007 biex jiċċettja dwar dan is-suġġett. Studenti minn sitt skejjel ta' l-Unjoni Ewropea kienu online għat-tieni chat ta' Xperimania biex jistaqsu mistoqsijiet fuq it-tema ta' “Sport u Xjenza: Kif il-Logħob Olimpiku jserraħ fuq il-Petrokimika”.
  Background  
Modni izgon sintetičnih vlaken je trajal več kot desetletje, vse dokler niso japonski oblikovalci pričeli uporabljati sintetike kot avantgardo za svoje alternativne kolekciej. Japonska je postala tudi vodilna na področju razvoja naprednih tkanin z oblikovanjem mikrovlaken, ki so omogočile, da je bila sintetika prav tako udobna za nošenje kot naravna vlakna.
The fashion exile of man-mades was to last for more than a decade, when Japanese designers saw synthetics as avant-garde for their alternative clothing. Japan also stole the lead in developing advanced textiles with the creation of micro fibres that allowed synthetics to be as comfortable to wear as natural fibres.
L’exile des textiles synthétiques durera plus de dix ans. Ce sont les créateurs japonais qui ont les premiers réutilisé les matières synthétiques pour créer des vêtements alternatifs considérés à l’époque comme avant-gardistes. Le Japon a également mené la marche en développant des textiles avancés et en créant des microfibres permettant aux vêtements synthétiques d’être aussi confortables que les vêtements en fibres naturelles.
Die Verbannung der Kunstfasern dauerte mehr als ein Jahrzehnt, doch dann entdeckten japanische Modedesigner sie als Avantgarde ihrer alternativen Entwürfe. Japan war auch durch die Entwicklung von künstlichen Mikrofasern, die genauso bequem zu tragen waren wie Naturfasern, plötzlich führender Hersteller fortschrittlicher Textilien.
Los textiles sintéticos iban a durar en el exilio más de una década, hasta que los diseñadores japoneses los recuperaron para hacer de su ropa alternativa una moda vanguardista. También fue en Japón donde se puso en marcha el desarrollo de tejidos avanzados con la creación de microfibras, que permitían que las ropas sintéticas fueran tan cómodas como las de fibras naturales.
L’esilio dalla moda dei materiali sintetici durò più di un decennio, dopo il quale gli stilisti giapponesi videro le fibre sintetiche come materiali d’avanguardia per l’abbigliamento alternativo. Il Giappone rubò anche la leadership nello sviluppo di tessuti avanzati con la creazione delle microfibre, che resero i materiali sintetici così comodi da indossare come quelli naturali.
O abandono da moda do sintético durou mais de uma década, quando os designers japoneses encararam os sintéticos como vanguarda para as suas opções de vestuário. O Japão também se apoderou da liderança no desenvolvimento de fabrico de têxteis com a criação de microfibras que possibilitaram que os produtos sintéticos fossem tão confortáveis no vestir, como as fibras naturais.
Ο εξοστρακισμός της μόδας θα διαρκούσε για περισσότερο από μια δεκαετία , όταν Ιάπωνες σχεδιαστές αναγνώρισαν τα συνθετικά ως πρωτοποριακά για τα εναλλακτικά τους ρούχα. Η Ιαπωνία επίσης έκλεψε την πρωτιά στην ανάπτυξη βελτιωμένων υφασμάτων με τη δημιουργία μικρο-ινών που επέτρεπαν τα συνθετικά να είναι το ίδιο άνετα με αυτά των φυσικών ινών.
De modeballingschap van door de mens gemaakte materialen zou meer dan tien jaar duren, totdat Japanse ontwerpers synthetische stoffen als avant-gardistisch zagen voor hun alternatieve kleding. Japan nam ook met de creatie van microvezels de leiding over bij het ontwikkelen van geavanceerde textiel. Hierdoor konden synthetische stoffen net zo comfortabel om te dragen zijn als natuurlijke vezels.
Изгнанието на изкуствените материи вън от модата трая повече от десетилетие, когато японски дизайнери съзряха в синтетиката авангард за своите алтернативни дрехи. Япония освен това грабна първенството в развиването на модерни тъкани със създаването на микро фибрите, които позволяват на синтетиката да се носи и усеща толкова комфортно, колкото и естествените тъкани.
Ze světa módy byla vyhoštěna na více než jedno desetiletí. Teprve poté se jich opět ujali japonští designeři, kteří v nich spatřovali předvoj pozdějších alternativních typů oblečení. V Japonsku byla také vyvinuta mikrovlákna, díky kterým začalo být oblečení vyrobené z umělých vláken stejně příjemné jako oblečení z vláken přírodních. Tato země se tak ujala vedení v oblasti vývoje moderních textilií.
De menneskeskabte stoffers modeeksil ville komme til at vare i mere end ti år, indtil japanske designere begyndte at se de syntetiske stoffer som avant-garde til deres alternative klæder. Japan stjal også føringen i udviklingen af af mikrofibre, som gjorde syntetiske stoffer ligeså behagelige at bære som naturlige fibre.
Tehiskiudude eksiil kestis üle kümne aasta kuni jaapani rõivadisainerid nägid sünteetilisi kangaid lisamas avangardistlikke jooni nende alternatiivriietele. Jaapan võttis kaasaegsete tekstiilide väljatöötamises ka liidripositsiooni, luues mikrokiud, mis muutsid sünteetilised rõivad sama mugavaks kui looduslikest kiududest riided
Keinokuitujen aallonpohja muodissa kesti yli kymmenen vuotta, kunnes japanilaiset suunnittelijat alkoivat pitää niitä avant-gardena vaihtoehtomuodissaan. Japani nousi johtoon myös modernien tekstiilien kehittäjänä luomalla mikrokuidut, joiden ansiosta keinokuidut ovat yhtä mukavia käyttää kuin luonnonkuidut.
A mesterséges anyagok divatból történő kivonulása mégsem tartott egy évtizednél tovább, mivel japán tervezők a műszálban alternatív, avant-garde öltözési stílusuk kibontakozását látták. Japán átvette a vezető szerepet a korszerű mikro szálas textíliák kifejlesztésében, melyek segítségével a szintetikus anyagok olyan kényelmesek lettek, mint a természetes anyagból készült társaik.
Dirbtinių audinių modelių tremtis tęsėsi daugiau negu dešimtmetį. Vėliau Japonų dizaineriai sintetikoje įžvelgė avangardiškumą ir ėmė ją naudoti alternatyviuose drabužiuose. Taip pat japonai progresyvios tekstilės kūrime užvaldė lyderių pozicijas ir pradėjo kurti mikropluoštus, iš kurių pagaminti sintetiniai drabužiai tapo tokie pat patogūs kaip ir natūralūs.
Materiały wytworzone przez człowieka przez ponad dekadę były wygnańcami w świecie mody. Kiedy to jednak Japońscy projektanci wprowadzili na nowo materiały syntetyczne, projekty ubrań które zostały z nich wykonane stały się szybko avant-gardą. Japonia przejęła również prym w tworzeniu zaawansowanych materiałów dzięki stworzeniu mikro włókien, które sprawiły, że materiały syntetyczne stały się tak wygodne w noszeniu jak materiały wykonane z włókien naturalnych.
Acest exil avea să dureze peste un deceniu, până când creatorii de modă japonezi au văzut în stofele sintetice materialele de avangardă de care aveau nevoie în vestimentaţia lor alternativă. Japonia a preluat iniţiativa şi în domeniul creării textilelor avansate, odată cu inventarea microfibrelor, care conferă materialelor sintetice un grad de confort similar cu cel al fibrelor naturale.
Umelé látky sa na viac ako desaťročie stiahli do úzadia, až kým si ich nevšimli japonskí návrhári, ktorí ich považovali za avantgardný materiál na výrobu oblečenia. Japonsko sa ujalo priekopníckej úlohy a začalo vyrábať pokrokové textílie obsahujúce mikrovlákna, vďaka ktorým sa syntetické materiály nosia tak pohodlne, ako materiály z prírodných vlákien.
De konstgjorda materialens uteslutning varade i mer än ett årtionde tills japanska designers såg syntetfibrer som avantgardistiska för sina alternativa kläder. Japan blev också ledande i att utveckla avancerade textiler när de skapade mikrofibrer som gjorde syntetfibrer lika bekväma att bära som naturfibrer.
Cilvēka izstrādātas modes trimda ilga vairāk nekā dekādi, kad japāņu dizaineri ieraudzīja sintētiku kā avangardu to alternatīvajam apģērbam. Japāna pārņēma arī vadību moderno audumu attīstībā ar mikrošķiedru izstrādi, kas ļāva sintētikai būt komfortablai to valkājot kā dabisku šķiedru.
L-eżilju mill-moda tal-fibri sintetiċi kellu jtul aktar minn għaxar snin sakemm id-diżinjaturi Ġappuniżi raw is-sintetiċi bħala avant-garde għall-ilbies alternattiv tagħhom. Il-Ġappun kien ukoll fuq quddiem fl-iżvilupp ta’ tessuti avvanzati bil-ħolqien tal-mikrofibri li għamlu lis-sintetiċi komdi biex jintlibsu daqs il-fibri naturali.
  Svet materialov  
Umetniki uporabljajo kemikalije že vse od naravnih pigmentov, uporabljenih pri prvih jamskih slikah. Danes so sodobne kemikalije, kot so topila, smole, sredstva proti plesni in silikoni so ključnega poemna za ohranitev svetovne umetniške in kulturne dediščine.
O restauro de objectos de arte é uma parceria entre a arte e a química. A começar pelos pigmentos naturais utilizados nas primeiras pinturas rupestres, os produtos químicos têm sido desde sempre utilizados pelos artistas. Hoje em dia, os produtos químicos modernos, como solventes, resinas, fungicidas e silicones são essenciais para preservar a herança artística e cultural mundial.
Η συντήρηση έργων τέχνης αποτελεί ένα συνεταιρισμό ανάμεσα στην τέχνη και τη χημεία. Αρχίζοντας από τις φυσικές χρωστικές ουσίες, που χρησιμοποιήθηκαν στις πρώτες αναπαραστάσεις πάνω σε βράχους, τα χημικά έχουν χρησιμοποιηθεί από τους καλλιτέχνες των αρχαιοτάτων χρόνων. Σήμερα, οι σύγχρονες χημικές ουσίες, όπως διαλύτες, ρητίνες, μυκητοκτόνα και σιλικόνες, είναι ουσιαστικής σημασίας για τη διατήρηση της παγκόσμιας πολιτιστικής και καλλιτεχνικής κληρονομιάς.
Kunst restaureren is een alliantie tussen kunst en chemie. Te beginnen bij de natuurlijke pigmenten op de eerste rotstekeningen gebruiken kunstenaars al sinds de vroegste tijden chemische stoffen. Tegenwoordig zijn moderne chemische stoffen, zoals oplosmiddelen, harsen, schimmeldodende middelen en siliconen, essentieel voor het behoud van het artistieke en culturele erfgoed van de wereld.
Реставрацията e съдружие между изкуството и химията. Химикалите се използват от художниците още от най-древни времена, включително естествените пигменти в първите скални рисунки. Днес модерните химикали като разтворителите, смолите, фунгицидите (препарати за борба с вредни гъбички и плесени) и силикона играят изключително важна роля за съхраняването на световното художествено и културно наследство.
Art restoration is a partnership between art and chemistry. Starting with the natural pigments used on the very first rock paintings, chemicals have been used by artists since the most ancient times. Today, modern chemicals, such as solvents, resins, fungicides, and silicones, are essential to preserve the world’s artistic and cultural heritage.
Art restoration is a partnership between art and chemistry. Starting with the natural pigments used on the very first rock paintings, chemicals have been used by artists since the most ancient times. Today, modern chemicals, such as solvents, resins, fungicides, and silicones, are essential to preserve the world’s artistic and cultural heritage.
Art restoration is a partnership between art and chemistry. Starting with the natural pigments used on the very first rock paintings, chemicals have been used by artists since the most ancient times. Today, modern chemicals, such as solvents, resins, fungicides, and silicones, are essential to preserve the world’s artistic and cultural heritage.
Art restoration is a partnership between art and chemistry. Starting with the natural pigments used on the very first rock paintings, chemicals have been used by artists since the most ancient times. Today, modern chemicals, such as solvents, resins, fungicides, and silicones, are essential to preserve the world’s artistic and cultural heritage.
A művészeti restauráció a művészet és a kémia kombinációja. A művészek a legrégebbi időktől kezdve használnak kemikáliákat, elég, ha csak a legelső sziklafestményeken használt természetes színezőanyagokra gondolunk. Napjainkban az olyan korszerű vegyszerek, mint az oldószerek, gyanta, gombaölő szerek és a szilícium nélkülözhetetlenek Földünk művészeti és kulturális örökségének megőrzésében.
Art restoration is a partnership between art and chemistry. Starting with the natural pigments used on the very first rock paintings, chemicals have been used by artists since the most ancient times. Today, modern chemicals, such as solvents, resins, fungicides, and silicones, are essential to preserve the world’s artistic and cultural heritage.
Restaurarea operelor de artă combină arta şi chimia. Substanţele chimice au fost folosite de artişti din cele mai vechi timpuri, începând cu pigmenţii naturali pe care-i întâlnim în picturile preistorice. Astăzi, substanţele chimice moderne precum solvenţii, răşinile, fungicidele şi siliconii, joacă un rol esenţial în conservarea patrimoniului artistic şi cultural al umanităţii.
Art restoration is a partnership between art and chemistry. Starting with the natural pigments used on the very first rock paintings, chemicals have been used by artists since the most ancient times. Today, modern chemicals, such as solvents, resins, fungicides, and silicones, are essential to preserve the world’s artistic and cultural heritage.
Konstrestaurering är ett samarbete mellan konst och kemi. Kemikalier har använts av konstnärer sedan urminnes tider med början i de naturliga pigmenten i de allra första klippmålningarna. Idag är moderna kemikalier som lösningsmedel, hartser, svampdödande medel och silikoner nödvändiga för att bevara världens konst- och kulturarv.
Art restoration is a partnership between art and chemistry. Starting with the natural pigments used on the very first rock paintings, chemicals have been used by artists since the most ancient times. Today, modern chemicals, such as solvents, resins, fungicides, and silicones, are essential to preserve the world’s artistic and cultural heritage.
Art restoration is a partnership between art and chemistry. Starting with the natural pigments used on the very first rock paintings, chemicals have been used by artists since the most ancient times. Today, modern chemicals, such as solvents, resins, fungicides, and silicones, are essential to preserve the world’s artistic and cultural heritage.
  Background  
Brez sintetičnih vlaken, ki jih je prinesla kemična industrija, moda ne bi bila to, kar je. Od odkritja najlona - prvega povsem sintetičnega vlakna - leta 1939 kot "čudežnega" vlakna za ženske nogavice, so v modi revolucijo povzročili še lycra®, poliester in druga umetna vlakna.
Without synthetic fibres brought about by the chemical industry, fashion would have never been the same. Since the introduction of nylon - the first completely synthetic fibre - in 1939 as a "miracle" fibre for women's stockings, lycra®, polyester and other man-made fibres have revolutionised fashion.
Sans l’industrie chimique et l’invention des tissus synthétiques, la mode n’aurait jamais été pareille. Depuis l’invention du nylon en 1939, première matière entièrement synthétique utilisée comme fibre « miracle » pour les bas des femmes, d’autres fibres ont révolutionné la mode comme le lycra®, le polyester et bien d’autres fibres inventées par l’homme.
Hätte die Chemieindustrie die Kunstfaser nicht erfunden, wäre die Geschichte der Modewelt wohl anders verlaufen. Seit der Einführung von Nylon - der ersten komplett künstlichen Faser - im Jahre 1939 als "Wunderfaser" für Damenstrumpfhosen, haben Lycra®, Polyester und andere künstlich hergestellte Fasern die Modewelt revolutioniert.
Sin las fibras sintéticas creadas por la industria química, la moda nunca habría sido la que es. Desde la invención en 1939 del nylon - la primera fibra totalmente sintética - o fibra "milagrosa" para las medias de las mujeres, la lycra®, el poliéster y otras fibras fabricadas por el hombre revolucionaron el mundo de la moda.
Senza le fibre sintetiche apportate dall’industria chimica, la moda non sarebbe mai stata la stessa. Dall’introduzione del nylon, la prima fibra completamente sintetica, nel 1939, come fibra miracolosa per i collant da donna, la lycra®, il poliestere e altre fibre fabbricate dall’uomo hanno rivoluzionato la moda.
A moda nunca teria sido a mesma sem a criação das fibras sintéticas realizadas pela indústria química. Desde a introdução do nylon, em 1939, a primeira fibra completamente sintética, como um “milagre” para as meias de senhora, a lycra®, o poliéster e outras fibras artificiais revolucionaram a moda.
Χωρίς τις συνθετικές ίνες που κατασκευάστηκαν από τη χημική βιομηχανία,ή μόδα δε θα ήταν ποτέ αυτή που είναι. Από την εισαγωγή του νάιλον- την πρώτη πλήρως συνθετική ίνα- το 1939 ως η ίνα "θαύμα" για τις γυναικείες κάλτσες, τη lycra®, τον πολυεστέρα και άλλες ίνες ανθρώπινης κατασκευής, έγινε η επανάσταση στη μόδα.
Zonder synthetische vezels ontwikkeld door de chemische industrie zou mode nooit hetzelfde geweest zijn. Sinds de introductie van nylon - de eerste volledig synthetische vezel - in 1939 als een ‘wondervezel’ voor dameskousen, hebben lycra®, polyester en andere door de mens gemaakte vezels de mode radicaal veranderd.
Без синтетичните влакна, осигурени ни от химическата индустрия, модата никога не би била същата. От момента на представянето на найлона – първото влакно, изцяло създадено от човек – през 1939 година като „чудодейна” нишка за дамски чорапи, освен него ликрата, полиестерът и други изкуствени материи направиха истинска революция в модата.
Móda by dnes vypadala zcela jinak, kdyby chemický průmysl nepřišel s umělými vlákny. V roce 1939 se objevil nylon, první zcela umělé vlákno, které se začalo používat na výrobu punčoch a bylo považované za zázrak. Obdobně revoluční změny ve světě módy způsobily pozdějí další umělá vlákna - lycra®, polyester aj.
Uden syntetiske fibre skabt af den kemiske industri ville moden aldrig have været blevet det, den er. Siden introduktionen af nylon - den første komplet syntetiske fiber - i 1939 som et mirakel fiber til kvinders strømper, har lycra®, polyester and andre menneskeskabte fibre revolutioneret moden.
Ilma keemiatööstuse turuletoodud sünteetiliste kiududeta, poleks moemaailma tänasel kujul võimalik ette kujutada. Alates 1939. aastast, kui kasutusele tuli esimene täissünteetilise kiud - nailon, imeline materjal naiste sukkade valmistamiseks, on lycra®, polüester ning teised tehistekstiilid revolutsioneerinud moetööstuse.
Ilman kemianteollisuuden meille tuomia keinokuituja muoti ei olisi sitä mitä on. Ensimmäinen kokonaan synteettinen kuitu, nylon, tuotiin markkinoille vuonna 1939 ”ihmekuituna” naisten sukkiin, ja sen jälkeen lycra®, polyesteri ja muut keinokuidut ovat mullistaneet muodin.
A kémiának köszönhető szintetikus szálak nélkül a divat biztos nem lenne olyan, mint ma. A nylon – az első teljesen mesterséges anyag 1939-es megjelenése óta - a női harisnyák csodaszálaként vonult a piacra és a lycra®-val, poliészterrel és más mesterséges anyaggal forradalmasították a divatot.
Be chemijos industrijos sukurtų sintetinių audinių mada būtų kitokia. 1939m. buvo paskelbta apie pirmąjį dirbtinį audinį – nailoną, kuris buvo vadinamas „stebuklingu” moteriškų kojinių pluoštu. Nuo tada likra®, poliesteris ir kiti žmogaus sukurti pluoštai madoje sukėlė revoliuciją.
Gdyby nie włókna syntetyczne wynalezione przez przemysł chemiczny dzisiejsza moda nie byłaby taka jest jest obecnie. Od chwili wprowadzenia w 1939 roku nylonu – pierwszego z całkowicie syntetycznych włókien, które jako “cudowne” włókno wykorzystywane było do produkcji pończoch - włókna takie jakie jak lycra®, poliester czy też jeszcze innego rodzaju włókna wykonane przez człowieka zrewolucjonizowały modę.
Fără fibrele sintetice create de industria chimică, moda nu ar mai fi fost aceeaşi. Din 1939, când nailonul (prima fibră integral sintetică) a fost folosit drept fibră "miracol" în compoziţia ciorapilor de damă, lycra®, poliesterul şi celelalte fibre artificiale au revoluţionat moda.
Keby chemici neboli vynašli syntetické vlákna, móda by nikdy nebola taká aká je. V roku 1939 bol na trh uvedený nylón – prvé úplne umelé vlákno, vtedy považované za zázrak, z ktorého sa vyrábali dámske pančuchy a odvtedy sme postupne spoznávali nové umelé vlákna ako napríklad lycra® a polyester, ktoré spôsobili zásadný prevrat v móde.
Utan de syntetiska fibrer som den kemiska industrin har utvecklat skulle aldrig modet ha varit detsamma. Sedan nylon – den första helt syntetiska fibern – introducerades 1939 som en ”mirakel”-fiber för damstrumpor, har lycra®, polyester och andra syntetfibrer revolutionerat modet.
Bez sintētiskajām šķiedrām, kuras ieveda ķīmiskā industrija, mode nekad nebūtu bijusi tāda kāda tā ir šodien. Kopš neilona ieviešanas - pirmās pilnvērtīgās sintētiskās šķiedras - 1939. gadā, kas bija kā "brīnuma" šķiedra sieviešu zeķēm, likrai®, poliesteram un citām cilvēku izstrādātām šķiedrām radīja modes revolūciju.
Mingħajr il-fibri sintetiċi li nħolqu mill-industrija kimika, il-moda qatt ma kienet se tkun l-istess. Sa mill-introduzzjoni tan-nylon – l-ewwel fibra kompletament sintetika – fl-1939 bħala fibra "mirakoluża" għall-kalzetti tan-nisa, il-lycra®, il-polyester u fibri oħra magħmula mill-bniedem irrivoluzzjonaw il-moda.
  Delavnica v Romuniji  
Med enodnevnim obiskom so Xperimanijini ambasadorji izvedli štiri delavnice, ki se jih je udeležilo več kot 80 učencev. Praktični poizkusi, ki so jih izvajali učenci, so nemalo koristili tako učencem kot učiteljem, saj so jim omogočili, da so spoznali različne nove materiale in njihove lastnosti, poleg tega pa so lahko opazovali, kako se obnesejo v najrazličnejših okoliščinah vsakodnevnega življenja.
Durante a visita de um dia, os embaixadores Xperimania dinamizaram workshops que envolveram mais de 80 alunos. Alunos e professores participaram nas experiências, que os ajudou a descobrir diferentes materiais e as suas propriedades e a reconhecer o seu comportamento em diferentes situações do quotidiano. Os embaixadores mostraram também aos alunos os métodos usados pelos cientistas no seu trabalho diário.
Κατά τη διάρκεια της μονοήμερης επίσκεψής τους, οι πρέσβεις του Xperimania διεξήγαγαν τέσσερα εργαστήρια που παρακολούθησαν περισσότεροι από 80 μαθητές. Τόσο οι μαθητές όσο και οι εκπαιδευτικοί επωφελήθηκαν από τα πειράματα στα οποία συμμετείχαν και τα οποία τους βοήθησαν να ανακαλύψουν διαφορετικά υλικά και τις ιδιότητές τους, καθώς επίσης να δουν πώς συμπεριφέρονται σε ποικίλες καθημερινές συνθήκες. Οι πρέσβεις έδειξαν επίσης στους μαθητές μεθόδους που υιοθετούν οι επιστήμονες στην καθημερινή τους εργασία.
De Xperimania-ambassadeurs kwamen een dagje bij de school op bezoek en verzorgden vier workshops, die werden bijgewoond door meer dan 80 leerlingen. Zowel de leerlingen als de leerkrachten profiteerden van de praktische experimenten: ze leerden over verschillende materialen en hun eigenschappen, en kregen te zien hoe deze zich onder diverse alledaagse omstandigheden gedragen. De ambassadeurs lieten de studenten ook kennismaken met methoden die wetenschappers in hun dagelijks werk toepassen.
По време на еднодневната си визита, Посланиците на Xperimania проведоха четири работилници, посетени от над 80 ученика. Както учениците, така и учителите имаха голяма полза от проведените практически експерименти, които им помогнаха да открият различни материали и техните качества, а също така и тяхното поведение при различни ежедневни обстоятелства. Посланиците показаха на учениците и някои методи, които учените ползват в ежедневната си работа.
Az egynapos látogatás során az Xperimania nagykövetek 4 workshopot tartottak több mint 80 diák számára. A résztvevők profitáltak a gyakorlati feladatokból, kísérletekből, melyek segítségével különböző anyagokat és azok tulajdonságait fedezhették fel, valamint megtapasztalhatták, hogyan viselkednek azok különböző, hétköznapi körülmények között. Kutatók napi munkájában alkalmazott módszerekkel is megismertették a diákokat a nagykövetek.
În timpul vizitei de o zi, ambasadorii Xperimania au susţinut patru ateliere, la care au participat peste 80 de elevi. Atât elevii, cât şi profesorii au beneficiat de pe urma experimentelor practice, prin intermediul cărora au descoperit diverse materiale şi proprietăţile acestora, precum şi modul în care se comportă acestea în diferite condiţii cotidiene. Ambasadorii le-au prezentat elevilor şi metodele folosite de oamenii de ştiinţă în activitatea lor.
Under endagsbesöket genomförde Xperimania-ambassadörerna fyra workshops som lockade mer än 80 elever. Både elever och lärare hade behållning av experimenten som gick ut på att lära känna olika material och deras egenskaper, och även att se hur de fungerar i olika vardagliga förhållanden. Ambassadörerna visade även eleverna vilka metoder som vetenskapsmän använder i sitt dagliga arbete.
  E-klepet o Å¡portu in k...  
Skupaj so se dotaknili številnih vprašanj, povezanih s športom in petrokemijo. V malo več kot eni uri so mu postavili več kot 25 vprašanj! E-klepet je vključeval tudi razpravo o vlogi petrokemije in njeni prihodnosti; vlogi tekstilov in športa; vlogi kemije pri izboljšanju učinkovitosti in varnosti v športu ter materialih, ki jih uporabljajo proizvajalci športne opreme.
Schools from Finland, Sweden, Poland, Cyprus, Bulgaria and Slovenia posed questions directly to Michel Caillibotte who has 15 years of experience in the sports industry. Together, they tackled a number of issues related to sports and petrochemistry with over 25 questions in just over an hour! The chat also included discussions about the role of petrochemistry and its future; the role of textiles in sports; the role of chemistry to improve performance and safety in sports; and the materials used by sport manufacturers.
Des établissements scolaires de Finlande, Suède, Pologne, Chypre, Bulgarie et Slovénie ont envoyé leurs questions directement à Michel Caillibotte qui possède 15 ans d'expérience dans l'industrie du sport. Les élèves ont abordé plusieurs thèmes en rapport avec le sport et la pétrochimie et ont posé plus de 25 questions en un peu plus d'une heure ! Pendant cette session de chat, ils ont discuté du rôle de la pétrochimie et de son avenir, du rôle des textiles dans le sport, du rôle de la chimie dans l'amélioration des performances sportives d’une part et de la sécurité dans le sport d’autre part, et enfin des matériaux utilisés par les fabricants de matériel sportif.
Schulen aus Finnland, Schweden, Polen, Zypern, Bulgarien und Slowenien stellten ihre Fragen an Michel Caillibotte, der über eine 15 jährige Erfahrung in der Sportindustrie verfügt. In rund einer Stunde wurden 25 Fragen zu verschiedensten Themen aus dem Bereich Sport und Petrochemie behandelt. Im Rahmen des Chats wurde auch über die Rolle von Petrochemie und ihrer Zukunft; die Rolle von Textilien im Sport; die Rolle von Chemie bei der Verbesserung der Leistung und Sicherheit im Sport sowie Materialien, die von Sportartikelherstellern verwendet werden, gesprochen.
Centros escolares de Finlandia, Suecia, Polonia, Chipre, Bulgaria y Eslovenia plantearon las preguntas directamente a Michel Caillibotte, con sus 15 años de experiencia en la industria del deporte. Todos ellos abordaron diferentes temas relacionados con los deportes y la petroquímica llegándole a plantear hasta 25 preguntas ¡en sólo una hora! En el chat se debatió también sobre el papel y el futuro de la petroquímica, el papel que desempeñan los tejidos en el deporte y el papel de la química en la mejora del rendimiento y la seguridad en el deporte, así como sobre los materiales que se utilizan en la fabricación de prendas deportivas.
Le scuole di Finlandia, Svezia, Polonia, Cipro, Bulgaria e Slovenia hanno posto le loro domande direttamente a Michel Caillibotte da 15 anni nel settore sportivo. Insieme hanno affrontato un certo numero di tematiche collegate allo sport e alla petrolchimica con oltre 25 domande in poco più di un'ora! Durante la chat si è discusso anche sul ruolo della petrolchimica e sul suo futuro, sul ruolo dei fabbricati tessili nello sport, sul ruolo della chimica per migliorare prestazioni e sicurezza nello sport e sui materiali utilizzati dai produttori sportivi.
Escolas da Finlândia, Suécia, Polónia, Chipre, Bulgária e Eslovénia colocaram questões directamente a Michel Caillibotte, que tem 15 anos de experiência na indústria do desporto. Em conjunto, focaram uma série de questões relacionadas com o desporto e a petroquímica em mais de 25 perguntas no espaço de uma hora! O chat incluiu igualmente discussão sobre o papel da petroquímica e o seu futuro; o papel que os têxteis desempenham no desporto; a importância da química no desenvolvimento do desempenho e da segurança no desporto; e os materiais utilizados nos produtos desportivos.
zΣχολεία από την Φινλανδία, τη Σουηδία, την Πολωνία, την Κύπρο, τη Βουλγαρία και την Σλοβενία έθεσαν ερωτήματα απευθείας στον Michel Caillibotte, ο οποίος έχει 15 χρόνια εμπειρίας στην αθλητική βιομηχανία. Μαζί, έθιξαν έναν αριθμό ζητημάτων που σχετίζονται με τον αθλητισμό και την πετροχημεία ξεπερνώντας τα 25 ερωτήματα μόλις σε μια ώρα! Συμπεριλήφθηκαν επίσης συζητήσεις για τον ρόλο της πετροχημείας και το μέλλον της, για τον ρόλο των υφασμάτων στον αθλητισμό, για τον ρόλο της χημείας και την βελτίωση της απόδοσης και της ασφάλειας στον αθλητισμό καθώς και για τα υλικά που χρησιμοποιούν οι κατασκευαστές αθλητικών ειδών.
Scholen uit Finland, Zweden, Polen, Cyprus, Bulgarije en Slovenië stelden rechtstreeks vragen aan Michel Caillibotte, die 15 jaar ervaring heeft in de sportindustrie. Met elkaar behandelden ze een aantal punten die met sport en petrochemie te maken hebben, met meer dan 25 vragen in net iets meer dan een uur! De chat-sessie bevatte ook discussies over de rol en de toekomst van petrochemie, de rol van weefsels in de sport, de rol van scheikunde bij de verbetering van prestaties en veiligheid in de sport, en de materialen die door sportfabrikanten gebruikt worden.
Училища от Финландия, Швеция, Полша, Кипър, България и Словения отправиха въпроси директно към Мишел Кайлибот, който има 15 годишен професионален опит в областта на спортната индустрия. Заедно те обсъдиха много теми, свързани със спорта и нефтохимията с повече от 25 зададени въпроса само за около час и нещо! Чатът засегна дискусия по въпроса за ролята на нефтохимията и нейното бъдеще; ролята на текстила в спорта; ролята на химията за повишаване на сигурността в спорта; материите, използвани от производителите на спортни артикули.
Studenti ze škol ve Finsku, Švédsku, Polsku, Kypru, Bulharsku a Slovinsku se se svými dotazy obraceli přímo na pana Michela Caillibotte. Ten se ve sportovním průmyslu pohybuje již patnáct let a má proto bohaté zkušenosti. Diskutující se zabývali nejrůznějšími tématy z oblasti sportu a petrochemie, v debatě trvající něco více než hodinu zaznělo 25 otázek! Studenty zajímala úloha petrochemického průmyslu a budoucnost tohoto oboru, ptali se na význam různých druhů textilu ve sportu, roli chemie při dosahování vyšších výkonů a zajišťování větší bezpečnosti a materiály používané výrobci sportovního vybavení.
Skoler fra Finland, Sverige, Polen, Cypern, Bulgarien og Slovenien stillede deres spørgsmål direkte til Michel Caillibotte, som har 15 års erfaring i sportsindustrien. Sammen behandlede de ren række emner relateret til sport og petrokemi med over 25 spørgsmål på bare lidt mere end en time! Chatten inkluderede også diskussioner om petrokemi og dens fremtid, den rolle, som tekstiler spiller i sport, hvordan kemi kan forbedre præstationer og sikkerheden i sport og materialer, der bruges af producenter i sport.
Kooliõpilased Soomest, Poolast, Küproselt, Bulgaariast ja Sloveeniast esitasid oma küsimused otse Michel Caillibottele, kellel kogemustepagas sporditööstuses ulatub 15 aastani. Koos arutlesid nad mitmetel spordi ja petrokeemiaga seonduvatel teemadel ning tunni aja jooksul jõudsid õpilased esitada üle 25 küsimuse. Räägiti ka petorkeemiast ning selle tulevikust, tekstiilide rollist spordis, keemia rollist sooritusvõime ning turvalisuse suurendamises ning spordivarustuse tootjate materjalivalikust.
Koulut Suomesta, Ruotsista, Puolasta, Kyprokselta, Bulgariasta ja Sloveniasta esittivät kysymyksiä Michel Caillibottelle, jolla on 15 vuoden kokemus urheiluteollisuudesta. Yhteensä petrokemiasta ja urheilusta ehdittiin käsitellä enemmän kuin 25 kysymystä reilussa tunnissa! Chatin aikana keskusteltiin myös petrokemian roolista ja tulevaisuudesta; tekstiilien roolista urheilussa; kemian asemasta suorituskyvyn ja turvallisuuden parantamisessa urheilussa; ja urheiluvaatevalmistajien käyttämistä materiaaleista.
Finn, svéd, lengyel, ciprusi, bolgár és szlovén iskolák diákjai kérdezték Michel Caillibotte-ot, aki 15 éves tapasztalattal rendelkezik a sportipar terültén. Az egy óra alatt feltett több mint 25 kérdéssel a sport és a petrolkémia területéről számos témát érintettek! A társalgás során kitértek a petrolkémia szerepére és jövőjére; a textíliák jelentőségére a sportban; arról is szó esett, hogy a kémia milyen szerepet tölt be a sportteljesítmények és a sport biztonságának fejlesztésében, valamint a különböző anyagok használatáról is beszélgettek.
Mokyklos iš Suomijos, Švedijos, Lenkijos, Kipro, Bulgarijos ir Slovėnijos tiesiogiai internete uždavė klausimus Michel Caillibotte, turinčiam 15 metų darbo sporto pramonėje patirtį. Kartu jie aptarė daug su sportu ir naftos chemija susijusių problemų - per valandą buvo atsakyta į daugiau negu 25 klausimus! Pokalbio internete metu buvo diskutuojama apie naftos chemijos vaidmenį ir jos ateitį, apie tekstilės pramonės įtaką sportui, apie tai kaip naftos chemija padeda pagerinti sportinius rezultatus ir užtikrina saugumą, apie sportinės įrangos gamyboje naudojamas medžiagas.
Uczniowie ze szkól z Finlandii, Szwecji, Polski, Cypru, Bułgarii oraz ze Słowenii zadawali pytania bezpośrednio Michelowi Caillibotte, który ma 15-letnie doświadczenie w przemyśle sportowym. W trakcie czatu poruszonych zostało wiele kwestii związanych ze sportem i petrochemią za sprawą ponad 25 pytań, które zadane zostały w trakcie trwającego nieco ponad godzinę czacie! W trakcie czatu poruszone zostały także zagadnienia dotyczące roli petrochemii i jej przyszłości, roli tekstyliów w sporcie oraz roli chemii w zwiększaniu bezpieczeństwa w sporcie czy też w poprawianiu wyników sportowych oraz kwestie związane z materiałami wykorzystywanymi przez wytwórców produktów sportowych.
Elevii câtorva şcoli din Finlanda, Suedia, Polonia, Cipru, Bulgaria şi Slovenia i-au adresat întrebări lui Michel Caillibotte, care are 15 de experienţă în industria sportivă. Problematica abordată a vizat universul sportului şi petrochimiei, numărul întrebărilor adresate într-o oră ridicându-se la 25. Discuţiile au atins şi o serie de alte aspecte: rolul petrochimiei şi viitorul acesteia, rolul materialelor textile în sport şi materialele folosite de producătorii de articole sportive.
Školy z Fínska, Švédska, Poľska, Cyprusu, Bulharska a Slovinska kládli svoje otázky priamo Michelovi Caillibottovi, ktorý má 15-ročné skúsenosti s prácou venovanou športovému odvetviu. Spoločne si vymenili svoje názory o množstve tém týkajúcich sa športu a petrochémie, dostali odpovede na viac než 25 otázok a to len za niečo viac ako jednu hodinu! Súčasťou tejto diskusie boli aj témy ako: úloha petrochémie a jej budúcnosť, úloha textílií v športe, úloha chémie v zlepšovaní výkonu a bezpečnosti v športe a materiály používané športovými výrobcami.
Skolor i Finland, Sverige, Polen, Cypern, Bulgarien och Slovenien ställde frågor direkt till Michel Caillibotte som har 15 års erfarenhet inom sportbranschen. Tillsammans tog de itu med ett antal punkter som handlade om sport och petrokemi med över 25 frågor på bara en timme! Under chatten diskuterades även petrokemins roll och dess framtid, textilers roll inom sport, kemins roll när det gäller att förbättra prestationer och säkerhet inom sport och de material som används av sporttillverkare.
Skolas no Somijas, Zviedrijas, Polijas, Kipras, Bulgārijas un Slovēnijas uzstādīja jautājumus adresētus tieši Michel Caillibotte, kuram jau ir 15 gadu pieredze saistīta ar sporta industriju. Kopā viņi apsprieda virkni problēmu, kas saistītas ar sportu un petroķīmiju ar vairāk nekā 25 jautājumiem vienas stundas laikā! Tērzēšana ietvēra arī diskusijas par petroķīmijas lomu un tās nākotni; auduma lomu sportā; ķīmijas lomu sportistu izpildījuma un drošības uzlabošanā; kā arī materiālus, kurus pielieto sporta inventāra ražotāji.
Skejjel mill-Finlandja, l-Iżvezja, il-Polonja, Ċipru, il-Bulgarija u s-Slovenja għamlu mistoqsijiet direttament lil Michel Caillibotte li għandu 15-il sena esperjenza fl-industrija ta’ l-isport. Flimkien, huma ttrattaw bosta kwistjonijiet marbuta ma’ l-isport u l-petrokimika b’aktar minn 25 mistoqsija fi ftit aktar minn siegħa! Iċ-chat inkludiet ukoll diskussjonijiet dwar ir-rwol tal-petrokimika u l-futur tagħha; ir-rwol tat-tessuti fl-isport; ir-rwol tal-kimika fit-titjib tal-prestazzjoni u s-sigurtà fl-isport; u l-materjali użati mill-manifatturi ta’ l-isport.
  Background  
Številne poklicne poti, ki se odpirajo diplomantom kemije v industriji, so precej nepoznane. Kemija pokriva širok spekter disciplin, kot so kemijski inženiring, biokemija, znanost na področju materialov ali okoljska kemija.
The various paths offered to chemistry graduates in industry are relatively unknown. Chemistry covers a very wide range of disciplines such as chemical engineering, biochemistry, materials science or environmental chemistry. New promising fields are also emerging such as biotechnology and nanotechnology; being a chemist does not necessarily mean working in a laboratory all day long. Again, there are many more opportunities that one could ever think of. A chemist can become a production, marketing or even regulatory manager, for instance. It’s very much a matter of skills and motivation!
Les différentes possibilités de carrière offertes aux jeunes diplômés en chimie sont méconnues. La chimie couvre une palette de disciplines comme l’ingénierie chimique, la biochimie, la science des matériaux ou la chimie environnementale. De nouvelles disciplines émergent également comme la biotechnologie et la nanotechnologie. Être chimiste ne signifie pas nécessairement travailler dans un laboratoire toute la journée. Encore une fois, il existe de nombreuses autres possibilités auxquelles on ne pense pas. Un chimiste peut devenir responsable de la production ou du marketing par exemple. C’est avant tout une question de compétences et de motivation !
Die Betätigungsfelder von ChemikerInnen sind relativ unbekannt. Der Chemiebereich deckt verschiedenste Disziplinen, wie Verfahrenstechnik, Biochemie, Materialwissenschaften oder Umweltchemie ab. Es gibt aber auch neue Jobs in Bereichen wie Biotechnologie und Nanotechnologie. ChemikerIn zu sein bedeutet nicht unbedingt den ganzen Tag in einem Labor zu verbringen. Auch hier gibt es verschiedenste Möglichkeiten. Ein Chemiker/eine Chemikerin kann zum Beispiel Produktion-, Marketing- oder sogar leitender Manager(in) werden. Es hängt sehr viel von der Motivation und den Fertigkeiten der einzelnen Person ab.
Las salidas que ofrece la industria a los que se licencian en Químicas son poco conocidas. La química abarca un amplio abanico de disciplinas que van desde la ingeniería química, la bioquímica, la ciencia de los materiales o la química medioambiental. Están emergiendo además nuevos y prometedores campos, como la biotecnología y la nanotecnología; ser químico no significa estar todo el día encerrado en un laboratorio. Repetimos que existen muchísimas más oportunidades de las que uno puede imaginar. Un químico puede llegar a ser jefe de producción, de publicidad o de organización. Es una cuestión de competencias y de motivación
I vari percorsi offerti a chi ha effettuato studi in chimica sono relativamente sconosciuti. La chimica copre veramente un ampio raggio di discipline, come l’ingegneria chimica, la biochimica, la scienza dei materiali e la chimica dell’ambiente. Inoltre stanno emergendo nuovi campi promettenti come la biotecnologia e la nanotecnologia; essere un chimico non significa necessariamente lavorare chiusi in un laboratorio per tutto il giorno. Ancora, ci sono molte più opportunità di quante si possa credere. Un chimico può diventare un manager di produzione, marketing o controllo, per esempio. È molto una questione di abilità e di motivazione!
Os vários caminhos oferecidos na indústria para licenciados em química são relativamente desconhecidos. A química cobre um largo leque de disciplinas como a engenharia química, a bioquímica, ciência de materiais ou química do ambiente. Estão, contudo, a emergir novas áreas promissoras, como a biotecnologia e nanotecnologia; ser um químico não significa necessariamente trabalhar num laboratório o dia todo. De novo, há muitas mais oportunidades do que alguma vez se pensou. Um químico pode tornar-se, por exemplo, num gestor de produção, mercado ou até de regulação. Tem muito a ver com as capacidades e a motivação!
Τα πολυάριθμα μονοπάτια που προσφέρονται στους αποφοίτους της χημικής επιστήμης στη βιομηχανία είναι σχετικά άγνωστα. Η χημεία καλύπτει ένα ευρύ φάσμα τομέων όπως η χημική μηχανική, η βιοχημεία, η επιστήμη των υλικών ή η περιβαλλοντική χημεία. Ακόμα, προκύπτουν νέοι, πολλά υποσχόμενοι τομείς, όπως η βιοτεχνολογία και η νανοτεχνολογία. Το να είναι κανείς χημικός, δε σημαίνει απαραίτητα ότι δουλεύει σ’ ένα εργαστήριο ολόκληρη την ημέρα. Υπάρχουν πολλές αρμοδιότητες που θα μπορούσε να σκεφτεί κανείς. Ένας χημικός μπορεί να διευθύνει την παραγωγή, το μάρκετινγκ ή ακόμα την ροή, για παράδειγμα. Είναι σε μεγάλο βαθμό ζήτημα προσόντων και όρεξης!
De verschillende loopbaanpaden die afgestudeerd scheikundigen in de industrie krijgen aangeboden, zijn relatief onbekend. Scheikunde beslaat een breed palet aan disciplines, zoals ‘chemical engineering’, biochemie, materiaalkunde en milieuscheikunde. Nieuwe, veelbelovende gebieden duiken ook op, zoals biotechnologie en nanotechnologie; scheikundigen werken dus echt niet alleen de hele dag in een laboratorium. Nogmaals, er zijn veel meer kansen dan iemand maar kan bedenken. Een scheikundige kan bijvoorbeeld productiemanager worden of marketingmanager of zelfs manager Veiligheidsvoorschriften. Het is heel erg een kwestie van vaardigheden en motivatie!
Различните пътеки към дипломиране по индустриална химия са сравнително слабо известни. Химията покрива голям обхват от дисциплини като химическо инженерство, биохимия, наука за материите или химия на околната среда. Нови обещаващи полета на дейност се появяват също така, като биотехнологии и нанотехнологии; да си химик не означава непременно да работиш в лаборатория по цял ден. И тук има твърде много възможности, за които човек може да се сети. Един химик може да стане мениджър по продукцията, маркетинга, и дори главен мениджър, например. Въпрос е преди всичко на умения и мотивация!
Nejrůznější cestičky, kterými se absolventi oboru chemie mohou vydat, nejsou příliš dobře známy. Chemie zahrnuje celou řadu různých oborů, jako je např. chemické inženýrství, biochemie, chemie materiálů nebo chemie životního prostředí. Objevují se i nové velmi slibně vyhlížející obory jako biochemie nebo nanotechnologie. Pokud jste chemikem, neznamená to nutně, že budete celé dny pracovat v laboratoři. Opět existuje více možností, než by si člověk dokázal představit. Chemik se může stát manažerem výroby, marketingu nebo regulace. Velmi záleží na schopnostech a motivaci!
De forskellige veje, som industrien tilbyder til nyuddanned, er relativt ukendte. Kemi dækker en lang række dicipliner, så som kemisk ingeniør, biokemi, materialevidenskab eller miljøkemi. Nye lovende områder er også bioteknologi og nanoteknologi; at være kemiker betyder ikke nødvendigvis at arbejde i et laboratorie hele dagen. Igen, der er mange flere muligheder end man kan forestile sig. En kemiker kan blive produktions-, marketings- eller endda regulatorisk manager, for eksempel. Det er kun et spørgsmål om evner og motivation!
Keemia kõrgharidusega inimeste erinevad valikuvõimalused keemiatööstuses töötamiseks pole kõigile päris täpselt teada. Keemia alla kuulub suur hulk valdkondi, nagu keemiatehnoloogia, biokeemia, materjaliteadus või keskkonnakeemia. Tärkavad ning suure potentsiaaliga harud on biotehnoloogia ja nanotehnoloogia. Liiatigi ei tähenda keemikuks olemine terve päev laboris istumist ning võimalusi on rohkem kui arvata osatakse. Keemikust võib näiteks saada tootmis-, turundus- või isegi haldusjuht. Kõik sõltub oskustest ja motivatsioonist.
Ihmiset eivät tiedä paljoakaan mahdollisuuksista, joita kemisteillä urallaan on. Kemia kattaa laajan kirjon aloja: kemiantekniikka, biokemia, materiaalitiede, ympäristökemia. Uudet, lupaavat alat kuten bioteknologia ja nanoteknologia ovat nousussa. Kemisti ei välttämättä työskentele laboratoriossa aamusta iltaan; mahdollisuuksia on enemmän kuin yleensä ymmärretään. Kemisti voi toimia esimerkiksi tuote- tai markkinointipäällikkönä tai vastata yrityksen yhteyksistä viranomaisiin ja tuotteiden sääntövastaavuudesta. Kysymys on vain taidoista ja kiinnostuksesta!
A kémia végzettségűek számára az iparban is számos lehetőség kínálkozik, mely nem eléggé közismert. Maga a kémia sokféle tudományágat fed le, mint például vegyészmérnök, biokémia, anyagtudománnyal vagy környezetvédelemmel kapcsolatos tevékenységek. Új és ígéretes terület a biotechnológia és a nanotechnológia; egy kémikus nem feltétlenül laboratóriumban tölti a napját. Itt megint csak sokkal több lehetőség kínálkozik, mint azt gondolnánk. Egy kémikusból lehet termékmenedzser, vagy marketing vezető is például. Mindez leginkább készség és motiváció kérdése!
Palyginus mažai kas žino apie chemijos universitetų absolventams chemijos pramonės siūlomų pasirinkimų gausą. Chemija aprėpia daugybę disciplinų, tai chemijos inžinerija, biochemija, medžiagų mokslas ar aplinkosaugos chemija. Kuriasi naujos perspektyvios chemijos sritys, tai biotechnologija ir nanotechnologija. Chemikas nebūtinai visą dieną turi dirbti laboratorijoje. Vėlgi, yra daug daugiau galimų variantų, negu atrodytų. Pavyzdžiui, chemikas gali dirbti produkcijos, marketingo ar netgi priežiūros kontrolės vadovu. Viskas priklauso nuo įgūdžių ir motyvacijos!
Ścieżki kariery jakimi podążać mogą absolwenci kierunków chemicznych są dość mało znane. Chemia obejmuje szeroką gamę dyscyplin do których zaliczyć możemy inżynierię chemiczną, biochemię, inżynierię materiałową oraz chemię środowiskową. Nowymi obiecującymi dziedzinami w których swoje zastosowanie znajduje chemia to biotechnolgia oraz nanotechnologia. Praca jako chemik niekoniecznie oznaczać musi pracę przez cały dzień w laboratorium. Istnieje bowiem wiele możliwości z których często nie zdajemy sobie sprawy. Chemik może na przykład pracować jako menadżer ds. produkcji, marketingu czy też jako specjalista ds. regulacji. Wszystko to zależy od umiejętności i motywacji!
Paleta de locuri de muncă oferită absolvenţilor de chimie este relativ necunoscută. Chimia acoperă o gamă largă de discipline, printre care enumerăm ingineria chimică, biochimia, ştiinţa materialelor sau chimia mediului. În acelaşi timp, apar domenii noi precum biotehnologia şi nanotehnologia. O slujbă în domeniul chimiei nu este neapărat sinonimă cu o activitate de laborator neîntreruptă. Oferta este multa mai variată decât s-ar putea crede! Un chimist poate deveni director de producţie, director de marketing sau chiar director general. Totul depinde de competenţe şi motivaţie!
Veľa možností, ktoré sa ponúkajú absolventom v priemysle, sú pomerne neznáme. Chémia zahŕňa veľmi širokú škálu disciplín, ako napríklad chemické inžinierstvo, biochémia, štúdium materiálov alebo chémia životného prostredia. Taktiež vznikajú nové sľubné odvetvia, ako napríklad biotechnológia a nanotechnológia. Byť chemikom, neznamená nevyhnutne celodennú prácu v laboratóriu. Je skutočne pravdou, že existuje oveľa viac príležitostí, než by sme si mohli myslieť. Chemik sa môže napríklad stať manažérom výroby, marketingu alebo dokonca regulácie. Ide tu hlavne o zručnosti a motiváciu!
De olika vägar som industrin erbjuder personer med akademisk examen i kemi är förhållandevis okända. Kemi täcker många discipliner som kemiteknik, biokemi, materialvetenskap eller miljökemi. Nya lovande områden kommer också som bioteknik och nanoteknik. Att vara kemist innebär inte att man måste arbeta i ett laboratorium hela dagarna. Det finns många fler möjligheter än man kan tänka sig. En kemist kan till exempel bli produktionschef, marknadsföringschef eller till och med regulatory manager. Här är kompetens och motivation helt avgörande!
Vairākās karjeras iespējas, kuras industrija var piedāvāt ķīmijas absolventiem ir nosacīti nezināmas. Ķīmija ietver ļoti plašas darba veida iespējas, piemēram, ķīmiskās tehnoloģijas, bioķīmiju, materiālu zinātni vai vides ķīmiju. Parādās arī jauni daudzsološi lauki tādi kā biotehnoloģija un nanotehnoloģija, būt par ķīmiķi obligāti nenozīmē pavadīt visu darba dienu laboratorijā. Vēlreiz jāuzsver, ka ir daudz vairāk iespēju, par kurām viens cilvēks nevar pat iedomāties. Ķīmiķis var kļūt par ražošanas, mārketinga vai pat par regulatoru vadītāju. Daudz kas ir atkarīgs no prasmēm un motivācijas!
Il-bosta toroq offruti lill-iggradwati fil-kimika fl-industrija relattivament mhumiex magħrufa. Il-kimika tkopri firxa wiesgħa ħafna ta’ dixxiplini bħall-inġinerija kimika, il-bijokimika, ix-xjenza tal-materjali jew il-kimika ambjentali. Qed jemerġu wkoll osqma promettenti ġodda bħall-bijoteknoloġija u n-nanoteknoloġija; li tkun kimiku ma jfissirx li taħdem il-ġurnata kollha f’laboratorju. Hemm ħafna aktar opportunitajiet milli wieħed jista’ qatt jimmaġina. Kimiku, ngħidu aħna, jista’ jsir maniġer tal-produzzjoni, tat-tqegħid fis-suq jew saħansitra regolatorju. Din hija kwistjoni ta’ ħiliet u motivazzjoni!
  Background  
V Evropi kemična indirstija zaposluje kar 1.3 milijona ljudi v 27 000 podjetjih. Številka zraste skoraj na 4 milijone, če upoštevamo še industrijo, ki je neposredno odvisna od kemičnih izdelkov, kot npr.
In Europe, the chemical industry employs a huge 1.3 million people in 27,000 companies. This figure rises to close to 4 million if industries that directly depend on chemistry products are taken into account, such as agriculture, food, automotive, textile and healthcare. The chemical industry is therefore a major provider of wealth and a key sector in the economy.
En Europe, l’industrie chimique emploie 1,3 millions de personnes dans 27 000 compagnies. Ce chiffre peut monter jusqu’à 4 millions si l’on tient compte des industries qui dépendent directement des produits chimiques : agriculture, nourriture, automobile, textile, et soins de santé. L’industrie chimique est par conséquent un fournisseur majeur de bien-être et constitue un secteur clé pour l’économie d’un pays.
In Europa sind 1.3 Millionen Menschen in 27.000 chemischen Betrieben beschäftigt. Diese Zahl steigt sogar bis auf 4 Millionen an, wenn man Industriezweige, die von chemischen Produkten abhängig sind, mit einbezieht, wie zum Beispiel Landwirtschaft, Lebensmittelbereich, Automobilindustrie, Textilindustrie und Gesundheitswesen. Die Chemieindustrie trägt so wesentlich zu unserem Wohlstand bei und spielt eine ganz bedeutende Rolle im Wirtschaftsleben.
En Europa, la industria química emplea la enorme cifra de 1,3 millones de personas en 27.000 compañías. Cifra que asciende hasta los 4 millones si se tienen en cuenta las industrias que dependen directamente de los productos químicos, como es la agricultura, la alimentación, la automoción, el textil y la sanidad. La industria química es por tanto una gran suministradora de salud y un sector clave en la economía.
In Europa, l’industria chimica, impiega più di un milione e trecentomila persone in 27000 compagnie. Questa cifra sale a quasi quattro milioni se teniamo conto delle industrie che dipendono direttamente dalla chimica, come agricoltura, industria alimentare, dei trasporti, tessile e sanitaria. Quella della chimica è dunque una delle maggiori industrie che forniscono ricchezza e un settore chiave dell’economia.
Na Europa, a indústria química emprega um montante de 1.3 milhão de pessoas em 27.000 empresas. Este número aumenta até muito perto dos 4 milhões, se tomarmos em consideração as indústrias que directamente dependem dos produtos químicos, como por exemplo a agricultura, alimentação, automóvel, têxtil e saúde. A indústria química é, por esse motivo, o maior fornecedor de riqueza e um sector chave da economia.
Στην Ευρώπη, η βιομηχανία της χημείας απασχολεί 1.3 εκατομμύρια ανθρώπους σε 27.000 εταιρείες. Αυτό το νούμερο φτάνει σχεδόν τα 4 εκατομμύρια αν συμπεριληφθούν οι βιομηχανίες που εξαρτώνται από τα χημικά προϊόντα, όπως η γεωργία, η διατροφή, η αυτοκινητική, η υφαντουργία και η υγεία. Επομένως, η βιομηχανία της χημείας είναι κύριος προμηθευτής πλούτου και τομέας-κλειδί στην οικονομία.
In Europa verschaft de chemische industrie werk aan niet minder dan 1,3 millioen mensen in 27.000 bedrijven. Dit aantal neemt nog toe tot bijna 4 millioen als industrieën meegeteld worden die rechtstreeks afhankelijk zijn van producten uit de chemische industrie, zoals de landbouw, de voedingsindustrie, de auto-industrie, de textielindustrie en de gezondheidszorg. De chemische industrie is dus een belangrijke leverancier van welvaart en een kernbedrijfstak in de economie.
В Европа химическата индустрия дава работа на повече от 1,3 милиона души в 27 000 компании. Тази цифра се увеличава до 4 милиона, ако вземем предвид производствата, които директно зависят от химическите продукти като селското стопанство, храната, производството на автомобили, текстилът и здравеопазването. Следователно химическата промишленост е един сериозен фактор за нашето благосъстояние и ключов сектор в икономиката.
V Evropě je chemickém průmyslu zaměstnáno obrovské množství lidí - 1,3 milionu zaměstnanců pracuje pro 27 00O společností. Pokud připočítáme ještě ty firmy, které jsou na chemických výrobcích přímo závislé, na mysli máme zemědělství, potravinářských průmysl, automobilový průmysl, textilní průmysl a zdravotnictví, vyšplhá se toto číslo až na 4 miliony. Chemický průmysl se tedy značnou měrou podílí na zajišťování bohatství a je klíčovou součástí hospodářství.
I Europa er der ansat hele 1,3 million mennesker i 27.000 virksomheder. Dette tal stiger til 4 millioner, hvis industrier, der er direkte afhængige af kemiprodukter, såsom landbrug, fødevarer, transport, tekstil og sundhed, tælles med. Kemiindustrien er derfor en stor leverandør velstand og en nøglespiller i økonomien.
Euroopas annab keemiatööstus 27 000 ettevõtte kaudu tööd 1,3 miljonile inimesele. Kui võtaksime arvesse ka otseselt keemiatoodetest sõltuvad tööstusharud, mille alla kuuluvad muuhulgas põllumajandus, toidutööstus, autotööstus, tekstiilitööstus ning tervishoid, oleks see arv 4 miljonit. Sellest võime järeldada, et keemiatööstus on tähtis rikkuse allikas ning väga oluline osa majandusest.
Euroopassa kemianteollisuus työllistää huimat 1.3 miljoonaa ihmistä 27 000:ssa yrityksessä. Luku kasvaa melkein neljään miljoonaan, jos mukaan lasketaan yritykset, joiden ala on suoraan riippuvainen kemian tuotteista - esim. maanviljelys, elintarvikkeet, autot, tekstiilit ja terveydenhuolto. Kemianteollisuus tuo siis runsaasti varallisuutta ja on avainasemassa taloudessamme.
Európában a vegyipar 1.3 millió embert foglalkoztat 27.000 vállalatnál. Ez a szám majdnem 4 millióra emelkedik, ha figyelembe vesszük az olyan iparágakat is, melyek a vegyiparral szoros összefüggésben állnak, mint pl. mezőgazdaság, élelmiszeripar, autógyártás, könnyűipar és egészségügy. A vegyipar éppen ezért a gazdaság motorja és a jóléti társadalom kulcsa.
Europoje chemijos pramonę sudaro 27 000 įmonių, kuriose dirba net 1.3 milijono žmonių. Šis skaičius pasiektų apie 4 milijonus, jeigu būtų skaičiuojamos ir tos įmonės, kurios tiesiogiai priklauso nuo chemijos pramonės. Tai žemės ūkis, maisto, automobilių, tekstilės, pramonės ir sveikatos apsauga. Taigi, chemijos pramonė yra svarbiausias mūsų gerovės ir ekonomikos garantas .
Przemysł chemiczny w Europie zatrudnia okolo 1,3 miliona osób w 27000 firmach. Liczba ta rośnie niemal do 4 milionów jeżeli weźmiemy pod uwagę przedsiębiorstwa, które w sposób bezpośredni uzależnione są od produków chemicznych. Zaliczyć do nich możemy firmy działające w obszarach takich jak rolnictwo, produkcja żywności, przemysł samochodowy, tekstylny czy opieka zdrowotna. Tak więc przemysł chemiczny to główne źródło bogactwa w Europie oraz jeden z kluczowych sektorów gospodarki.
În Europa, cele 27.000 de companii ce activează în sectorul chimic numără peste 1,3 milioane de angajaţi. Dacă luăm în consideraţie şi sectoarele industriale care depind în mod direct de produsele chimice (agricultură, alimentaţie, construcţie automobile, textile şi sănătate), cifra creşte la patru milioane. Prin urmare, industria chimică este un sector-cheie al economiei şi o importantă sursă de locuri de muncă.
Chemický priemysel v Európe zamestnáva obrovské množstvo 1,3 milióna ľudí pracujúcich v 27 000 spoločnostiach. Tento údaj sa priblíži k takmer 4 miliónom, ak vezmeme do úvahy aj tie odvetvia, ktoré priamo závisia na chémii, ako napríklad poľnohospodársky, potravinársky, automobilový, textilný priemysel a zdravotná starostlivosť. Takto sa chemický priemysel stáva hlavným dodávateľom bohatstva a kľúčovým sektorom ekonomiky.
I Europa sysselsätter den kemiska industrin hela 1,3 miljoner människor på 27 000 företag. Den här siffran stiger till nästan 4 miljoner om näringar som är direkt beroende av kemiska produkter räknas med som jordbruk, livsmedel, bilindustri, textil och hälsovård. Den kemiska industrin är därför en stor välståndsskapare och ett viktigt område inom ekonomin.
Eiropā ķīmiskā industrija nodarbina 1.3 miljonu cilvēku 27.000 uzņēmumu. Šis skaitlis pieaug līdz pat 4 miljoniem, ja ņem vērā industrijas, kas tiešā veidā ir atkarīgas no ķīmijas produktiem, piemēram, lauksaimniecība, pārtika, auto, audumi un veselības aprūpe. Tāpēc ķīmijas industrija ir milzīgs labklājības nodrošinātājs un viens no ekonomikas galvenajiem sektoriem.
Fl-Ewropa, l-industrija kimika timpjega 1.3 miljun ruħ f’27,000 kumpanija. Din iċ-ċifra titla’ qrib l-4 miljuni jekk wieħed iqis l-industriji li jiddependu direttament fuq il-prodotti kimiċi, bħall-agrikoltura, l-ikel, l-awtomottiv, it-tessuti u l-kura tas-saħħa. L-industrija kimika hija għalhekk fornitur ewlieni ta’ ġid u settur ewlieni fl-ekonomija.
  Delavnica v Romuniji  
To je bila šola Traiana Vuie iz Tăuţii Măgherăuşa iz okrožja Maramureş. V Xperimanijinih delavnicah na katerih so s pomočjo zabavnih poizkusov poglabljali svoje znanje iz kemije in fizike, so uživali tako učitelji kot učenci.
Na sua primeira visita a estabelecimentos de ensino, os embaixadores Xperimania de Ciências foram calorosamente recebidos na Escola Traian Vuia em Tăuţii Măgherăuş, Maramureş, Roménia. Alunos e professores gostaram das Oficinas Xperimania e, com as experiências divertidas realizadas, aprenderam mais sobre Química e Física.
Οι Επιστημονικοί Πρέσβεις του Xperimania έτυχαν θερμής υποδοχής στην πρώτη τους σχολική επίσκεψη στο σχολείο Traian Vuia στο Tăuţii Măgherăuş, στις Maramureş της Ρουμανίας. Τόσο οι μαθητές όσο και οι εκπαιδευτικοί απόλαυσαν τα εργαστήρια του Xperimania και έμαθαν περισσότερα για τη Χημεία και τη Φυσική μέσω διασκεδαστικών πειραμάτων.
De bèta-ambassadeurs van Xperimania kregen tijdens hun eerste bezoek aan de Traian Vuia-school in Tăuţii Măgherăuş, Maramureş, Roemenië een warm welkom. Zowel de leerlingen als de leerkrachten hadden plezier in de Xperimania-workshops en kwamen door leuke experimenten meer te weten over natuur- en scheikunde.
Научните Посланици на Хperimania получиха топъл прием в първото си училище, което посетиха - Traian Vuia school в Tăuţii Măgherăuş, Марамурес, Румъния. Както учениците, така и учителите харесаха много работилниците на Xperimania и научиха доста повече за химията и физиката чрез проведените забавни експерименти.
Az Xperimania Tudomány Nagyköveteit szeretettel fogadták első iskolalátogatásuk alkalmával a Traian Vuia iskolában Tăuţii Măgherăuş, és Maramureş városokban, Romániában. Mind a diákok, mind a tanáraik nagyon élvezték az Xperimania workshopokat, és sokat tanultak a kémia és fizika területén végzett érdekes kísérletekből.
Ambasadorii Xperimania s-au bucurat de o primire călduroasă în prima lor vizită la şcoala Traian Vuia din Tăuţii Măgherăuş, Maramureş, România. Atât elevii, cât şi profesorii au participat cu plăcere la atelierele Xperimania şi au descoperit fizica şi chimia prin intermediul unor experimente atractive.
Xperimania-ambassadörerna fick ett varmt mottagande vid sitt första skolbesök på skolan Traian Vuia school i Tăuţii Măgherăuş, Maramureş, Rumänien. Deras Xperimania-workshops uppskattades av både elever och lärare som fick lära sig mer om kemi och fysik genom roliga experiment.
  Xperimania I Sporočilo...  
Cilj projekta Xperimania je pomagati evropskim učiteljem in učencem pri raziskovanju lastnosti materialov in razumevanju nekaterih postopkov izdelovanja materialov, iz katerih so narejeni vsakdanji predmeti, kot so predvajalniki MP3, loparji za tenis ali športna obutev.
Have you ever wondered about the materials around you? Xperimania aims to help European teachers and students to explore the properties of materials, and understand some of the processes involved in creating materials used in every day objects like MP3 players, tennis rackets and sports shoes.
Les matériaux qui vous entourent vous intriguent ? Xperimania a pour objectif d’aider les enseignants et élèves d’Europe à explorer les propriétés des matériaux et à comprendre les processus utilisés dans la création des matériaux qui composent les objets usuels tels que lecteurs MP3, raquettes de tennis ou encore chaussures de sport.
Haben Sie sich schon mal gefragt, aus welchen Materialien unsere Dinge des täglichen Lebens bestehen? Xperimania möchte europäische LehrerInnen und SchülerInnen dabei unterstützen, die Eigenschaften von Materialien zu erforschen und ihnen dabei helfen, einige jener Prozesse besser zu verstehen, die nötig sind, um Objekte des täglichen Lebens, wie MP3 Player, Tennisschläger und Sportschuhe, herzustellen.
¿Alguna vez se ha preguntado por los materiales que le rodean? Xperimania quiere ayudar a los profesores y a los estudiantes europeos a explorar las propiedades de los materiales y a comprender algunos de los procesos relacionados con la creación de los materiales utilizados en la vida diaria, como un MP3, una raqueta de tenis o unas zapatillas deportivas.
Vi siete mai posti delle domande sui materiali che vi circondano? Xperimania nasce con l’obiettivo di aiutare gli insegnanti e gli studenti europei a conoscere in modo più approfondito le proprietà dei materiali e a capire i processi che stanno alla base della creazione di oggetti d'uso quotidiano quali, ad esempio, lettori MP3, racchette da tennis e scarpe da ginnastica.
Já alguma vez se interrogou sobre os materiais que estão à sua volta? Xperimania propõe-se ajudar os professores e alunos a explorar as propriedades dos materiais e a compreender alguns dos processos envolvidos na criação de produtos utilizados no nosso quotidiano, como leitores de MP3, raquetes de ténis e desportivo.
Έχετε ποτέ αναρωτηθεί για τα υλικά γύρω σας; Η Xperimania σκοπεύει να βοηθήσει Ευρωπαίους εκπαιδευτικούς και μαθητές να εξερευνήσουν τις ιδιότητες των υλικών και να κατανοήσουν κάποιες από τις διαδικασίες δημιουργίας υλικών που χρησιμοποιούνται σε προϊόντα καθημερινής χρήσης όπως MP3 players, ρακέτες του τένις και αθλητικά παπούτσια
Hebt u u ooit wel eens verbaasd over de materialen om u heen? Xperimania heeft tot doel Europese leerkrachten en leerlingen te helpen de eigenschappen van materialen te bestuderen, en enig begrip te krijgen voor de processen rondom het maken van materialen die in alledaagse voorwerpen als mp3-spelers, tennisrackets en sportschoenen gebruikt worden.
Замисляли ли сте се някога за материалите около вас? Експеримания цели да помогне на европейските учители и ученици да изучат качествата на материалите и да разберат някои от процесите, включени в създаването на материали, използвани в ежедневните предмети като МРЗ плейъри, тенис ракети или спортни обувки.
Zamýšleli jste se někdy nad tím, jaké materiály se vyskytují ve vašem okolí? Cílem projektu Xperimania je umožnit evropským učitelům a studentům zkoumat vlastnosti materiálů a porozumět některým postupům výroby těch z nich, které jsou součástí předmětů denní potřeby, jako např. MP3 přehrávačů, tenisových raket nebo sportovní obuvi.
Har du nogensinde undret dig over de materialer, der omgiver dig? Xperimania sigter mod at hjælpe europæiske lærere og elever med at udforske materialers egenskaber og forstå nogle af de processer, der anvendes for at skabe de materialer, som bruges i hverdagsting såsom MP3-afspillere, tennisketsjere og sportssko.
Kas olete kunagi mõelnud, millest koosnevad teid ümbritsevad materjalid? Xperimania eesmärgiks on harida Euroopa õpetajaid ja õpilasi ning tutvustada neile materjalide omadusi. Lisaks aitab projektis osalemine paremini mõista igapäevaste asjade (nagu näiteks MP3 mängijate, tennisereketite ja spordijalatsite) valmistamiseks kasutatavate materjalide tootmisprotsesse.
Kutsumme 10-20 -vuotiaat peruskoululaiset ja toisen asteen opiskelijat osallistumaan harjoituksiin ja kilpailuun, joiden tarkoituksena on kehittää oppilaiden tietoisuutta siitä, kuinka petrokemia vaikutta nuykyaikaisten materiaalien kehitykseen. Xperimaniaan osallistuminen
Elgondolkodtál már valaha is a minket körülvevő anyagokról? Az Xperimania projekt célja, hogy az európai tanároknak, és diákoknak segítségére legyen a különböző anyagok tulajdonságainak felfedezésében, azok előállítási folyamatának megértésében olyan hétköznapi tárgyak esetében, mint például az MP3 lejátszó, teniszütő vagy sportcipő.
Ar kada nors domėjotės mus supančiomis medžiagomis? „Xperimania” tikslas - padėti Europos mokytojams ir moksleiviams susipažinti su medžiagų savybėmis ir suprasti kai kuriuos procesus, vykstančius kuriant medžiagas, naudojamas kasdieninių daiktų, tokių kaip MP3 grotuvai, teniso raketės ir sportiniai bateliai gamyboje.
Czy zastanawialiście się kiedyś z jakich materiałów są przedmioty, które was otaczają? Xperimania stawia sobie za cel pomoc europejskim nauczycielom i uczniom w odkrywaniu właściwości materiałów i zrozumieniu niektórych z procesów dotyczących produkowania materiałów stosowanych w przedmiotach codziennego użytku, takich jak przegrywarki MP3, rakiety tenisowe lub buty sportowe.
Aţi fost vreodată curioşi să aflaţi mai multe despre materialele care vă înconjoară? Xperimania se doreşte a fi un instrument la îndemâna elevilor şi cadrelor didactice europene, dornice să exploreze proprietăţile materialelor şi să înţeleagă o serie dintre procesele utilizate la crearea materialelor pe care le găsim în obiectele de zi cu zi, precum player-ele MP3, rachetele de tenis şi pantofii sport.
Har du någon gång funderat över materialen omkring dig? Xperimania har som mål att hjälpa europeiska lärare och elever att utforska vilka egenskaper material har, och att förstå en del av processerna för att skapa material som används till vardagliga föremål som MP3-spelare, tennisrack och sportskor.
Vai jūs kādreiz esat vēlējušies uzzināt kaut ko vairāk par materiāliem, kas atrodās ap jums? Xperimania mērķis ir palīdzēt Eiropas skolotājiem un skolēniem pētīt materiālu raksturīgākās īpašības un saprast dažus procesus, kas iesaistīti materiālu radīšanā un kas tiek izmantoti sadzīves priekšmetos tādos kā MP3 pleijeri, tenisa raketes un sporta apavi.
Qatt ħsibt dwar il-materjali ta’ madwarek? Xperimania għandha l-għan li tgħin lil għalliema u studenti Ewropej jesploraw il-propjetajiet tal-materjali, u jifhmu wħud mill-proċessi involuti fil-ħolqien ta’ materjali li jintużaw f’oġġetti ta’ kuljum bħal MP3 plejers, rakketti tat-tennis u żraben sportivi.
  Slovesnost Xperimania  
Dela finalistov so dokazala, da si učenci svojim projektom posvetili precej časa in energije. Kot je povzel Pierre de Kettenis:
The finalists’ works showed that the pupils had dedicated a great deal of time and energy to their projects. As Pierre de Kettenis summed up:
Les contributions des finalistes témoignent du fait que les élèves ont consacré beaucoup de temps et d'énergie à leurs projets. Comme le résume Pierre de Kettenis :
Die Arbeiten der FinalistInnen zeigen, dass die SchülerInnen viel Zeit und Energie für ihre Projekte aufgewendet haben. Pierre de Kettenis sagte:
Os trabalhos dos finalistas mostraram que os alunos dedicaram muito tempo e energia aos seus projectos. Nas palavras de Pierre de Kettenis:
A győztesek munkája bebizonyította, hogy a diákok időt és energiát nem kímélve dolgozták fel a változatos témákat. AhogyPierre de Kettenis, az Appe ügyvezető igazgatója fogalmazott:
  Delavnica v Romuniji  
Med enodnevnim obiskom so Xperimanijini ambasadorji izvedli štiri delavnice, ki se jih je udeležilo več kot 80 učencev. Praktični poizkusi, ki so jih izvajali učenci, so nemalo koristili tako učencem kot učiteljem, saj so jim omogočili, da so spoznali različne nove materiale in njihove lastnosti, poleg tega pa so lahko opazovali, kako se obnesejo v najrazličnejših okoliščinah vsakodnevnega življenja.
Durante a visita de um dia, os embaixadores Xperimania dinamizaram workshops que envolveram mais de 80 alunos. Alunos e professores participaram nas experiências, que os ajudou a descobrir diferentes materiais e as suas propriedades e a reconhecer o seu comportamento em diferentes situações do quotidiano. Os embaixadores mostraram também aos alunos os métodos usados pelos cientistas no seu trabalho diário.
Κατά τη διάρκεια της μονοήμερης επίσκεψής τους, οι πρέσβεις του Xperimania διεξήγαγαν τέσσερα εργαστήρια που παρακολούθησαν περισσότεροι από 80 μαθητές. Τόσο οι μαθητές όσο και οι εκπαιδευτικοί επωφελήθηκαν από τα πειράματα στα οποία συμμετείχαν και τα οποία τους βοήθησαν να ανακαλύψουν διαφορετικά υλικά και τις ιδιότητές τους, καθώς επίσης να δουν πώς συμπεριφέρονται σε ποικίλες καθημερινές συνθήκες. Οι πρέσβεις έδειξαν επίσης στους μαθητές μεθόδους που υιοθετούν οι επιστήμονες στην καθημερινή τους εργασία.
De Xperimania-ambassadeurs kwamen een dagje bij de school op bezoek en verzorgden vier workshops, die werden bijgewoond door meer dan 80 leerlingen. Zowel de leerlingen als de leerkrachten profiteerden van de praktische experimenten: ze leerden over verschillende materialen en hun eigenschappen, en kregen te zien hoe deze zich onder diverse alledaagse omstandigheden gedragen. De ambassadeurs lieten de studenten ook kennismaken met methoden die wetenschappers in hun dagelijks werk toepassen.
По време на еднодневната си визита, Посланиците на Xperimania проведоха четири работилници, посетени от над 80 ученика. Както учениците, така и учителите имаха голяма полза от проведените практически експерименти, които им помогнаха да открият различни материали и техните качества, а също така и тяхното поведение при различни ежедневни обстоятелства. Посланиците показаха на учениците и някои методи, които учените ползват в ежедневната си работа.
Az egynapos látogatás során az Xperimania nagykövetek 4 workshopot tartottak több mint 80 diák számára. A résztvevők profitáltak a gyakorlati feladatokból, kísérletekből, melyek segítségével különböző anyagokat és azok tulajdonságait fedezhették fel, valamint megtapasztalhatták, hogyan viselkednek azok különböző, hétköznapi körülmények között. Kutatók napi munkájában alkalmazott módszerekkel is megismertették a diákokat a nagykövetek.
În timpul vizitei de o zi, ambasadorii Xperimania au susţinut patru ateliere, la care au participat peste 80 de elevi. Atât elevii, cât şi profesorii au beneficiat de pe urma experimentelor practice, prin intermediul cărora au descoperit diverse materiale şi proprietăţile acestora, precum şi modul în care se comportă acestea în diferite condiţii cotidiene. Ambasadorii le-au prezentat elevilor şi metodele folosite de oamenii de ştiinţă în activitatea lor.
Under endagsbesöket genomförde Xperimania-ambassadörerna fyra workshops som lockade mer än 80 elever. Både elever och lärare hade behållning av experimenten som gick ut på att lära känna olika material och deras egenskaper, och även att se hur de fungerar i olika vardagliga förhållanden. Ambassadörerna visade även eleverna vilka metoder som vetenskapsmän använder i sitt dagliga arbete.
  E-klepet o Å¡portu in k...  
Skupaj so se dotaknili številnih vprašanj, povezanih s športom in petrokemijo. V malo več kot eni uri so mu postavili več kot 25 vprašanj! E-klepet je vključeval tudi razpravo o vlogi petrokemije in njeni prihodnosti; vlogi tekstilov in športa; vlogi kemije pri izboljšanju učinkovitosti in varnosti v športu ter materialih, ki jih uporabljajo proizvajalci športne opreme.
Schools from Finland, Sweden, Poland, Cyprus, Bulgaria and Slovenia posed questions directly to Michel Caillibotte who has 15 years of experience in the sports industry. Together, they tackled a number of issues related to sports and petrochemistry with over 25 questions in just over an hour! The chat also included discussions about the role of petrochemistry and its future; the role of textiles in sports; the role of chemistry to improve performance and safety in sports; and the materials used by sport manufacturers.
Des établissements scolaires de Finlande, Suède, Pologne, Chypre, Bulgarie et Slovénie ont envoyé leurs questions directement à Michel Caillibotte qui possède 15 ans d'expérience dans l'industrie du sport. Les élèves ont abordé plusieurs thèmes en rapport avec le sport et la pétrochimie et ont posé plus de 25 questions en un peu plus d'une heure ! Pendant cette session de chat, ils ont discuté du rôle de la pétrochimie et de son avenir, du rôle des textiles dans le sport, du rôle de la chimie dans l'amélioration des performances sportives d’une part et de la sécurité dans le sport d’autre part, et enfin des matériaux utilisés par les fabricants de matériel sportif.
Schulen aus Finnland, Schweden, Polen, Zypern, Bulgarien und Slowenien stellten ihre Fragen an Michel Caillibotte, der über eine 15 jährige Erfahrung in der Sportindustrie verfügt. In rund einer Stunde wurden 25 Fragen zu verschiedensten Themen aus dem Bereich Sport und Petrochemie behandelt. Im Rahmen des Chats wurde auch über die Rolle von Petrochemie und ihrer Zukunft; die Rolle von Textilien im Sport; die Rolle von Chemie bei der Verbesserung der Leistung und Sicherheit im Sport sowie Materialien, die von Sportartikelherstellern verwendet werden, gesprochen.
Centros escolares de Finlandia, Suecia, Polonia, Chipre, Bulgaria y Eslovenia plantearon las preguntas directamente a Michel Caillibotte, con sus 15 años de experiencia en la industria del deporte. Todos ellos abordaron diferentes temas relacionados con los deportes y la petroquímica llegándole a plantear hasta 25 preguntas ¡en sólo una hora! En el chat se debatió también sobre el papel y el futuro de la petroquímica, el papel que desempeñan los tejidos en el deporte y el papel de la química en la mejora del rendimiento y la seguridad en el deporte, así como sobre los materiales que se utilizan en la fabricación de prendas deportivas.
Le scuole di Finlandia, Svezia, Polonia, Cipro, Bulgaria e Slovenia hanno posto le loro domande direttamente a Michel Caillibotte da 15 anni nel settore sportivo. Insieme hanno affrontato un certo numero di tematiche collegate allo sport e alla petrolchimica con oltre 25 domande in poco più di un'ora! Durante la chat si è discusso anche sul ruolo della petrolchimica e sul suo futuro, sul ruolo dei fabbricati tessili nello sport, sul ruolo della chimica per migliorare prestazioni e sicurezza nello sport e sui materiali utilizzati dai produttori sportivi.
Escolas da Finlândia, Suécia, Polónia, Chipre, Bulgária e Eslovénia colocaram questões directamente a Michel Caillibotte, que tem 15 anos de experiência na indústria do desporto. Em conjunto, focaram uma série de questões relacionadas com o desporto e a petroquímica em mais de 25 perguntas no espaço de uma hora! O chat incluiu igualmente discussão sobre o papel da petroquímica e o seu futuro; o papel que os têxteis desempenham no desporto; a importância da química no desenvolvimento do desempenho e da segurança no desporto; e os materiais utilizados nos produtos desportivos.
zΣχολεία από την Φινλανδία, τη Σουηδία, την Πολωνία, την Κύπρο, τη Βουλγαρία και την Σλοβενία έθεσαν ερωτήματα απευθείας στον Michel Caillibotte, ο οποίος έχει 15 χρόνια εμπειρίας στην αθλητική βιομηχανία. Μαζί, έθιξαν έναν αριθμό ζητημάτων που σχετίζονται με τον αθλητισμό και την πετροχημεία ξεπερνώντας τα 25 ερωτήματα μόλις σε μια ώρα! Συμπεριλήφθηκαν επίσης συζητήσεις για τον ρόλο της πετροχημείας και το μέλλον της, για τον ρόλο των υφασμάτων στον αθλητισμό, για τον ρόλο της χημείας και την βελτίωση της απόδοσης και της ασφάλειας στον αθλητισμό καθώς και για τα υλικά που χρησιμοποιούν οι κατασκευαστές αθλητικών ειδών.
Scholen uit Finland, Zweden, Polen, Cyprus, Bulgarije en Slovenië stelden rechtstreeks vragen aan Michel Caillibotte, die 15 jaar ervaring heeft in de sportindustrie. Met elkaar behandelden ze een aantal punten die met sport en petrochemie te maken hebben, met meer dan 25 vragen in net iets meer dan een uur! De chat-sessie bevatte ook discussies over de rol en de toekomst van petrochemie, de rol van weefsels in de sport, de rol van scheikunde bij de verbetering van prestaties en veiligheid in de sport, en de materialen die door sportfabrikanten gebruikt worden.
Училища от Финландия, Швеция, Полша, Кипър, България и Словения отправиха въпроси директно към Мишел Кайлибот, който има 15 годишен професионален опит в областта на спортната индустрия. Заедно те обсъдиха много теми, свързани със спорта и нефтохимията с повече от 25 зададени въпроса само за около час и нещо! Чатът засегна дискусия по въпроса за ролята на нефтохимията и нейното бъдеще; ролята на текстила в спорта; ролята на химията за повишаване на сигурността в спорта; материите, използвани от производителите на спортни артикули.
Studenti ze škol ve Finsku, Švédsku, Polsku, Kypru, Bulharsku a Slovinsku se se svými dotazy obraceli přímo na pana Michela Caillibotte. Ten se ve sportovním průmyslu pohybuje již patnáct let a má proto bohaté zkušenosti. Diskutující se zabývali nejrůznějšími tématy z oblasti sportu a petrochemie, v debatě trvající něco více než hodinu zaznělo 25 otázek! Studenty zajímala úloha petrochemického průmyslu a budoucnost tohoto oboru, ptali se na význam různých druhů textilu ve sportu, roli chemie při dosahování vyšších výkonů a zajišťování větší bezpečnosti a materiály používané výrobci sportovního vybavení.
Skoler fra Finland, Sverige, Polen, Cypern, Bulgarien og Slovenien stillede deres spørgsmål direkte til Michel Caillibotte, som har 15 års erfaring i sportsindustrien. Sammen behandlede de ren række emner relateret til sport og petrokemi med over 25 spørgsmål på bare lidt mere end en time! Chatten inkluderede også diskussioner om petrokemi og dens fremtid, den rolle, som tekstiler spiller i sport, hvordan kemi kan forbedre præstationer og sikkerheden i sport og materialer, der bruges af producenter i sport.
Kooliõpilased Soomest, Poolast, Küproselt, Bulgaariast ja Sloveeniast esitasid oma küsimused otse Michel Caillibottele, kellel kogemustepagas sporditööstuses ulatub 15 aastani. Koos arutlesid nad mitmetel spordi ja petrokeemiaga seonduvatel teemadel ning tunni aja jooksul jõudsid õpilased esitada üle 25 küsimuse. Räägiti ka petorkeemiast ning selle tulevikust, tekstiilide rollist spordis, keemia rollist sooritusvõime ning turvalisuse suurendamises ning spordivarustuse tootjate materjalivalikust.
Koulut Suomesta, Ruotsista, Puolasta, Kyprokselta, Bulgariasta ja Sloveniasta esittivät kysymyksiä Michel Caillibottelle, jolla on 15 vuoden kokemus urheiluteollisuudesta. Yhteensä petrokemiasta ja urheilusta ehdittiin käsitellä enemmän kuin 25 kysymystä reilussa tunnissa! Chatin aikana keskusteltiin myös petrokemian roolista ja tulevaisuudesta; tekstiilien roolista urheilussa; kemian asemasta suorituskyvyn ja turvallisuuden parantamisessa urheilussa; ja urheiluvaatevalmistajien käyttämistä materiaaleista.
Finn, svéd, lengyel, ciprusi, bolgár és szlovén iskolák diákjai kérdezték Michel Caillibotte-ot, aki 15 éves tapasztalattal rendelkezik a sportipar terültén. Az egy óra alatt feltett több mint 25 kérdéssel a sport és a petrolkémia területéről számos témát érintettek! A társalgás során kitértek a petrolkémia szerepére és jövőjére; a textíliák jelentőségére a sportban; arról is szó esett, hogy a kémia milyen szerepet tölt be a sportteljesítmények és a sport biztonságának fejlesztésében, valamint a különböző anyagok használatáról is beszélgettek.
Mokyklos iš Suomijos, Švedijos, Lenkijos, Kipro, Bulgarijos ir Slovėnijos tiesiogiai internete uždavė klausimus Michel Caillibotte, turinčiam 15 metų darbo sporto pramonėje patirtį. Kartu jie aptarė daug su sportu ir naftos chemija susijusių problemų - per valandą buvo atsakyta į daugiau negu 25 klausimus! Pokalbio internete metu buvo diskutuojama apie naftos chemijos vaidmenį ir jos ateitį, apie tekstilės pramonės įtaką sportui, apie tai kaip naftos chemija padeda pagerinti sportinius rezultatus ir užtikrina saugumą, apie sportinės įrangos gamyboje naudojamas medžiagas.
Uczniowie ze szkól z Finlandii, Szwecji, Polski, Cypru, Bułgarii oraz ze Słowenii zadawali pytania bezpośrednio Michelowi Caillibotte, który ma 15-letnie doświadczenie w przemyśle sportowym. W trakcie czatu poruszonych zostało wiele kwestii związanych ze sportem i petrochemią za sprawą ponad 25 pytań, które zadane zostały w trakcie trwającego nieco ponad godzinę czacie! W trakcie czatu poruszone zostały także zagadnienia dotyczące roli petrochemii i jej przyszłości, roli tekstyliów w sporcie oraz roli chemii w zwiększaniu bezpieczeństwa w sporcie czy też w poprawianiu wyników sportowych oraz kwestie związane z materiałami wykorzystywanymi przez wytwórców produktów sportowych.
Elevii câtorva şcoli din Finlanda, Suedia, Polonia, Cipru, Bulgaria şi Slovenia i-au adresat întrebări lui Michel Caillibotte, care are 15 de experienţă în industria sportivă. Problematica abordată a vizat universul sportului şi petrochimiei, numărul întrebărilor adresate într-o oră ridicându-se la 25. Discuţiile au atins şi o serie de alte aspecte: rolul petrochimiei şi viitorul acesteia, rolul materialelor textile în sport şi materialele folosite de producătorii de articole sportive.
Školy z Fínska, Švédska, Poľska, Cyprusu, Bulharska a Slovinska kládli svoje otázky priamo Michelovi Caillibottovi, ktorý má 15-ročné skúsenosti s prácou venovanou športovému odvetviu. Spoločne si vymenili svoje názory o množstve tém týkajúcich sa športu a petrochémie, dostali odpovede na viac než 25 otázok a to len za niečo viac ako jednu hodinu! Súčasťou tejto diskusie boli aj témy ako: úloha petrochémie a jej budúcnosť, úloha textílií v športe, úloha chémie v zlepšovaní výkonu a bezpečnosti v športe a materiály používané športovými výrobcami.
Skolor i Finland, Sverige, Polen, Cypern, Bulgarien och Slovenien ställde frågor direkt till Michel Caillibotte som har 15 års erfarenhet inom sportbranschen. Tillsammans tog de itu med ett antal punkter som handlade om sport och petrokemi med över 25 frågor på bara en timme! Under chatten diskuterades även petrokemins roll och dess framtid, textilers roll inom sport, kemins roll när det gäller att förbättra prestationer och säkerhet inom sport och de material som används av sporttillverkare.
Skolas no Somijas, Zviedrijas, Polijas, Kipras, Bulgārijas un Slovēnijas uzstādīja jautājumus adresētus tieši Michel Caillibotte, kuram jau ir 15 gadu pieredze saistīta ar sporta industriju. Kopā viņi apsprieda virkni problēmu, kas saistītas ar sportu un petroķīmiju ar vairāk nekā 25 jautājumiem vienas stundas laikā! Tērzēšana ietvēra arī diskusijas par petroķīmijas lomu un tās nākotni; auduma lomu sportā; ķīmijas lomu sportistu izpildījuma un drošības uzlabošanā; kā arī materiālus, kurus pielieto sporta inventāra ražotāji.
Skejjel mill-Finlandja, l-Iżvezja, il-Polonja, Ċipru, il-Bulgarija u s-Slovenja għamlu mistoqsijiet direttament lil Michel Caillibotte li għandu 15-il sena esperjenza fl-industrija ta’ l-isport. Flimkien, huma ttrattaw bosta kwistjonijiet marbuta ma’ l-isport u l-petrokimika b’aktar minn 25 mistoqsija fi ftit aktar minn siegħa! Iċ-chat inkludiet ukoll diskussjonijiet dwar ir-rwol tal-petrokimika u l-futur tagħha; ir-rwol tat-tessuti fl-isport; ir-rwol tal-kimika fit-titjib tal-prestazzjoni u s-sigurtà fl-isport; u l-materjali użati mill-manifatturi ta’ l-isport.
  Dejavnosti za ves razred  
Natečaj “Preveri lastnost!” je namenjen učencem, starim od 10 do 20 let. V skupinah po največ 2 ali 3 morajo raziskati določeno lastnost, kot npr. lahkost, vodoodpornost, energijsko učinkovitost (seznam lastnosti je na voljo na spletni strani), se domisliti načina za preizkušanje ter rezultate predstaviti na jasen in strukturiran način v laboratorijskem poročilu.
O concurso “comprova a propriedade!” destina-se a alunos com idades entre os 10 e os 20 anos. Em grupos de 2 a 3 alunos, no máximo, os alunos têm de pesquisar uma propriedade como, ser leve, a resistência à água ou a eficiência energética (uma lista de propriedades está disponível no sítio web), e encontrar a maneira de testar e explicar os resultados, de um modo claro e estruturado, elaborando um relatório da experiência. O relatório laboratorial, enviado para a galeria em linha Xperimania, deve ser acompanhado por uma imagem, vídeo ou outra documentação multimédia, reflectindo o processo da experiência.
Ο διαγωνισμός «Ανακαλύψτε την ιδιότητα!» είναι ανοιχτός σε μαθητές της δευτεροβάθμιας εκπαίδευσης, ηλικίας 10-20 ετών. Σε ομάδες δύο έως τριών ατόμων, οι διαγωνιζόμενοι καλούνται να εξερευνήσουν μια ιδιότητα, όπως το μικρό βάρος, η αντοχή στο νερό ή η ενεργειακή αποδοτικότητα. (ένας κατάλογος ιδιοτήτων παρέχεται στην ιστοσελίδα) – ανακαλύψτε έναν τρόπο να τη δοκιμάσετε και εξηγήστε τα αποτελέσματα με σαφή και δομημένο τρόπο, συντάσσοντας μια αναφορά εργαστηρίου. Η εργαστηριακή αναφορά, που θα αναρτηθεί στην online γκαλερί του Xperimania, πρέπει να συνοδεύεται από μία εικόνα, ένα βίντεο ή άλλο έγγραφο πολυμέσων, που θα περιγράφει τη διαδικασία της δοκιμής.
De competitie ‘Is die eigenschap nog wat?’ staat open voor leerlingen van het voortgezet onderwijs van 10 tot 20 jaar oud. Zij moeten in groepjes van maximaal twee of drie een eigenschap onderzoeken, bijvoorbeeld lichtgewicht, waterbestendig of energie-efficiënt (een lijst met eigenschappen staat op de website), een manier vinden om die eigenschap te testen en de resultaten helder en gestructureerd in een practicumverslag uitleggen. Het verslag wordt op de online-galerij van Xperimania gezet, vergezeld van een plaatje, een video of een andere vorm van multimedia, die het testproces documenteren.
Състезанието „Провери свойството” е отворено за ученици на възраст от 10 до 20 години. По групи от максимум двама или трима души те трябва да изследват едно качество – като например тежест, водоустойчивост или енергийна ефективност ( има списък с качествата на уеб сайта), да намерят начин да го изпробват и да обяснят резултатите в ясен и структуриран вид с един лабораторен доклад. Докладът, зареден в онлайн галерията на Xperimania трябва да бъде придружен от снимка, видео или друг вид мултимедийно документиране на процеса на тестване.
The “Check out the property!” competition is open for secondary school students aged 10-20 years old. In groups of maximum 2 or 3 they need to research a property – such as lightweight, water resistance or energy efficiency (a list of properties is provided on the website) - find out a way to test it and explain the results in a clear and structured way in a lab report. The lab report uploaded on the Xperimania online gallery should be accompanied with an image, video or other multimedia documentation of the test process.
The “Check out the property!” competition is open for secondary school students aged 10-20 years old. In groups of maximum 2 or 3 they need to research a property – such as lightweight, water resistance or energy efficiency (a list of properties is provided on the website) - find out a way to test it and explain the results in a clear and structured way in a lab report. The lab report uploaded on the Xperimania online gallery should be accompanied with an image, video or other multimedia documentation of the test process.
A “ Teszteld az anyagot!” verseny 10-20 év közötti diákok számára nyitott. Maximum 2 vagy 3 fős csoportokban kell tanulmányozniuk az anyagok tulajdonságait – mint pl. könnyű súly, vízálló vagy energia hatékony (a melyek a honlapon vannak felsorolva) – A laborjelentésben világosan, strukturáltan kell beszámolni az eredményről. A laborjelentést az Xperimania online galériába kell feltölteni, melyet egy kép, videó vagy más multimédia anyag kísérjen.
The “Check out the property!” competition is open for secondary school students aged 10-20 years old. In groups of maximum 2 or 3 they need to research a property – such as lightweight, water resistance or energy efficiency (a list of properties is provided on the website) - find out a way to test it and explain the results in a clear and structured way in a lab report. The lab report uploaded on the Xperimania online gallery should be accompanied with an image, video or other multimedia documentation of the test process.
Concursul „Verificaţi proprietatea!” se adresează elevilor de gimnaziu şi liceu, cu vârste cuprinse între 10 şi 20 de ani. Grupaţi în echipe de 2-3 elevi, aceştia trebuie să analizeze o proprietate precum greutatea, impermeabilitatea sau randamentul energetic (lista proprietăţilor vizate este disponibilă pe site), să descopere o modalitatea de a o testa şi să explice rezultatele obţinute într-o manieră clară şi structurată, prin intermediul unui raport de laborator. Acesta va fi încărcat în galeria online Xperimania, însoţit de o fotografie, de un film sau de un alt material multimedia care atestă modul de desfăşurare al experimentului.
Tävlingen “Undersök egenskapen!” är öppen för mellanstadie-, högstadie-, och gymnasieelever i åldern 10-20 år. I grupper om maximalt 2-3 ska eleverna undersöka en egenskap – som låg vikt, vattenbeständighet eller energieffektivitet (en lista med egenskaper finns på webbplatsen) – ta reda på ett sätt att testa egenskapen och förklara resultaten på ett tydligt och strukturerat sätt i en labbrapport. Labbrapporten som laddas upp i det online Xperimania galleriet ska åtföljas av en bild, video eller annan multimediadokumentation av testprocessen.
  Kemikalije v restavrato...  
Konzervator kot kemijski strokovnjak
O(A) Restaurador(a) enquanto especialista em química
Ο συντηρητής έργων τέχνης, ως ειδικός στη χημεία
Kunstrestaurator als chemisch deskundige
Реставраторът като експерт по химия
Restaurátor mint kémiai szakértő
Restauratorul de opere de artă, un veritabil expert în chimie
Art conservator as chemistry expert
Konstkonservatorn som kemiexpert
  Kemija: priložnost za ...  
Odkar se je seznanila s petrokemijo in številnimi stvarmi, ki jih je na tem področju še mogoče odkriti, sanja o tem, da bo postala priznana znanstvenica. Morda bo nekega dne dobila Nobelovo nagrado za kemijo kot ena izmed vse redkejših zahodnoevropskih zmagovalk.
Desde que aprendeu sobre petroquímica e as muitas coisas que ainda podem ser descobertas neste campo, ela sonha em ser uma cientista de renome. Talvez um dia possa receber o Prémio Nobel da Química, e vir a ser uma dos extremamente raros vencedores da Europa Ocidental.
πό τότε που έμαθε για την πετροχημεία και τα πολλά πράγματα που ακόμη μπορούν να εφευρεθούν σε αυτό το πεδίο, ονειρεύεται να γίνει μια αναγνωρισμένη επιστήμονας. ίσως κάποια μέρα να κερδίσει το βραβείο Νόμπελ και να γίνει μια από τις σπάνιες Βορειοευρωπαίες νικήτριες.
Sinds ze hoorde over petrochemie en de vele dingen die op dat gebied nog ontdekt kunnen worden, droomt ze ervan een erkend wetenschapper te zijn. Misschien krijgt ze op een dag wel de Nobelprijs van de Scheikunde en wordt ze een van de steeds zeldzamer winnaars in West-Europa.
Откакто научи за нефтохимията и за многото неща, които още могат да бъдат открити в тази област, Холи мечтае да стане известен учен. Може би един ден тя ще получи Нобелова награда за химия и ще стане един от все по-редките й западноевропейски носители.
Od té doby, co se doslechla o petrochemii a o mnoha věcech, které ještě lze v tomto oboru objevit, s ní o tom, že se stane uznávanou vědkyní. Je docela možné, že jednoho dne dostane Nobelovu cenu za chemii a rozšíří tak seznam vědců ze západní Evropy, kterých je mezi oceněnými stále méně a méně.
Siden hun hørte om petrokemi og de mange ting, der stadig kan opdages indenfor dette område har hun drømt om at blive en anerkendt kemiker. Måske får hun en dag Nobelprisen i Kemi og bliver en af de mere og mere sjældne vesteuropæiske vindere.
Kuna Heli õppis petrokeemia kohta palju uut ja sai teada, kui palju selles vallas veel võimalik ära teha on, unistab ta täna sellest, et on kunagi tunnustatud teadlane. Võib-olla antakse talle kunagi ka Nobeli keemiapreemia, mis tähendaks, et tema näol oleks siis tegemist üha harvemaks muutuva nähtusega - Nobeli preemia võitja Lääne-Euroopast.
Perehdyttyään petrokemiaan ja siihen, miten paljon alalla on vielä keksittävää hän haaveilee nyt tulevansa tunnustetuksi tiedemieheksi. Ehkä hän jonakin päivänä saa kemian Nobelin, yhtenä yhä harvinaisemmiksi käyvistä länsieurooppalaisista voittajista.
Amióta jobban megismerte a petrolkémiát, illetve annak még számtalan érdekes és felfedezésre váró területét, azóta elismert kutató szeretne lenni. Talán egy nap megkaphatja a kémiai Nobel Díjat és azon kevés nyugat-európai közé tartozhat majd, aki ezt elnyeri.
Kadangi ji mokėsi naftos chemijos ir sužinojo, kad šioje srityje reikia išrasti dar daug dalykų, ji svajoja tapti garsia mokslininke. Galbūt vieną dieną ji gaus Nobelio premiją chemijos srityje ir bus viena iš Vakarų Europos laureatų, kurių pastaruoju metu vis mažėja.
Din momentul în care a aflat despre petrochimie şi despre multitudinea de lucruri care încă mai pot fi descoperite în acest domeniu, ea visează să ajungă un om de ştiinţă recunoscut. Poate că într-o zi îi va fi înmânat Premiul Nobel pentru Chimie, devenind astfel unul dintre tot mai puţinii câştigători ai acestui premiu din Europa Occidentală.
Sedan hon fick lära sig om petrokemi och hur mycket som fortfarande kan upptäckas på det här området drömmer hon om att bli en erkänd naturvetenskaplig forskare. Kanske kommer hon en dag att belönas med Nobelpriset i kemi och bli en av de allt ovanligare vinnarna från Västeuropa.
Tā kā viņa mācījās par petroķīmiju un daudzām lietām, kas joprojām var tikt atklātas šajā laukā, viņai ir sapnis būt par atzītu zinātnieci. Varbūt kādu dienu viņa saņems Nobela Prēmiju Ķīmijā, un kļūs par vienu no retajiem Rietumeiropas uzvarētājiem.
Minn mindu tgħallmet dwar il-petrokimika u l-ħafna affarijiet li għad iridu jiġu skoperti f’dan il-qasam, hija toħlom li tkun xjenzjata magħrufa. Forsi xi darba hija tingħata l-Premju Nobel fil-Kimika, u ssir waħda mir-rebbieħa dejjem aktar rari ta’ l-Ewropa tal-Punent.
  E-klepet o okolju  
Veliko ljudi dojema kemijo in kemično industrijo kot okolju škodljivo. Vendar pa je kemična industrija v zaščito okolja vložila in še vlaga ogromno truda. V spletnem klepetu so imeli učenci možnost spoznati, da petrokemična industrija izdeluje izdelke za sodobne življenjske stile in je vse bolj okolju prijazna.
During the two hour chat session, students from Spain, Belgium, UK, Germany, Italy, Slovenia, Romania, Poland, Bulgaria, Portugal, Cyprus, Sweden and Finland posed more than 50 questions to the experts. The discussion was lively and the experts were extremely satisfied with the high level and diversity of the questions.
Pendant cette session de chat qui a duré deux heures, des élèves d’Espagne, de Belgique, du Royaume-Uni, d’Allemagne, d’Italie, de Slovénie, de Roumanie, de Pologne, de Bulgarie, du Portugal, de Chypre, de Suède et de Finlande ont posé plus de 50 questions aux deux experts. La discussion était animée et les experts se sont montrés extrêmement satisfaits du niveau et de la diversité des questions posées.
Während des zweistündigen Chats stellten SchülerInnen aus Spanien, Belgien, dem Vereinigten Königreich, Deutschland, Italien, Slowenien, Rumänien, Polen, Bulgarien, Portugal, Zypern, Schweden und Finnland den Experten mehr als 50 Fragen. Die Diskussion wurde sehr lebhaft geführt und die Experten waren begeistert von der Vielseitigkeit und dem hohen Level der Fragen.
A lo largo de las dos horas que duró el chat, estudiantes de España, Bélgica, RU, Alemania, Italia, Eslovenia, Rumania, Polonia, Bulgaria, Portugal, Chipre, Suecia y Finlandia plantearon más de 50 preguntas a los expertos. Fue un debate muy animado en el que los expertos quedaron altamente satisfechos del nivel y la diversidad de las preguntas.
Durante la sessione di chat, durata due ore, studenti provenienti da Spagna, Belgio, Regno Unito, Germania, Italia, Polonia, Bulgaria, Portogallo, Cipro, Svezia e Finlandia, hanno posto più di cinquanta domande agli esperti. La discussione è stata vivace e gli esperti sono stati molto soddisfatti dell’alto livello e della varietà delle domande.
Muitas pessoas consideram a petroquímica danosa para o ambiente. No entanto, têm sido realizados enormes esforços pela indústria petroquímica para proteger o ambiente. Durante o chat, os alunos puderam aprender que a petroquímica cria produtos para o estilo da vida moderna e que tem uma profunda consciência ambiental.
Πολλοί άνθρωποι αντιλαμβάνονται την πετροχημεία ως επιβλαβή για το περιβάλλον. Ωστόσο, οι προσπάθειες που έχει καταβάλει η βιομηχανία της πετροχημείας για την προστασία του περιβάλλοντος είναι τεράστιες. Στην online συζήτηση οι μαθητές μπόρεσαν να μάθουν ότι η πετροχημεία κατασκευάζει προϊόντα για το σύγχρονο τρόπο και επίπεδο ζωής και γίνεται ολοένα και πιο συνειδητοποιημένη ως προς το περιβάλλον.
Veel mensen zien de petrochemie als schadelijk voor het milieu. Er worden echter enorme inspanningen door de petrochemische industrie gedaan om het milieu te beschermen. In de online chat-sessie konden leerlingen horen dat de petrochemie producten fabriceert voor moderne leefstijlen en steeds milieubewuster wordt.
По време на двучасовата сесия ученици от Испания, Белгия, Обединеното кралство, Германия, Италия, Словения, Румъния, Полша, България, Португалия, Кипър, Швеция и Финландия зададоха повече от 50 въпроса на експертите. Дискусията беше оживена и експертите останаха изключително доволни от високото ниво на въпросите и тяхното разнообразие.
Mnoho lidí vnímá petrochemii jako velmi škodlivou pro životní prostředí, petrochemický průmysl však vynakládá velké úsilí na zajištění jeho ochrany. V online chatu se studenti dozvěděli, že producenti v oboru petrochemie jsou si stále více vědomi dopadu moderních výrobků na životní prostředí.
Mange mennesker opfatter petrokemi som skadeligt for miljøet. Den petrokemiske industri gør sig imidlertid store anstrengelser for at beskytte miljøet. I online-chatten kunne eleverne lære at petrokemiindustrien laver produkter til den moderne livsstil og er stadigt mere miljøbevidst.
Paljud inimesed näevad naftakeemias ohtu keskkonnale. Samas ei teata, kui suuri pingutusi teeb naftakeemiatööstus keskkonna kaitsmiseks. Veebipõhise vestluse raames said õpilased infot naftakeemiast valmistatavate toodete kohta, mis teevad elu tänapäevasel kujul võimalikuks ning tõestust sellele, et tööstusharu muutub järjest keskkonnasõbralikumaks.
Tri Joachim Krueger Ceficiltä kertoi, että vaikka uudella teknologialla olisi vain vähäinen vaikutus ympäristöön, nykyisin noudatetaan tiukkoja säännöksiä, jotka rajoittavat kaikkia päästöjä. Hänestä kannattaa yhä myös pitää yllä teknologista kehitystä, sillä se on ainoa tie uusiin mahdollisuuksiin: "Innovaatiot ovat avain - meidän on pysyttävä mukana teknologian kehityksessä."
Sokan károsnak tartják a petrolkémiát a környezetünkre. El kell ismerni, hogy a petrolkémia óriási erőfeszítéseket tesz a környezet védelméért. Az on-line társalgás során a diákok megtudhatták, hogy a petrolkémiai termékek korszerű életminőségünket igyekszenek kielégíteni, melyek egyre környezetkímélőbbek.
Dauguma žmonių mano, kad naftos chemija kenkia aplinkai. Tačiau naftos ir chemijos produktų pramonė deda labai daug pastangų, kad saugotų aplinką. Pokalbio internete metu moksleiviai sužinojo, kad naftos chemijos pramonė gamina šiuolaikiniam gyvenimo būdui reikalingus produktus ir ypač supranta aplinkosaugos svarbą.
Podczas dwugodzinnego czatu uczniowie z Hiszpanii, Belgii, Wielkiej Brytanii, Niemiec, Włoch, Słowenii, Rumuni, Polski, Bułgarii, Portugalii, Cypru, Szwecji i Finlandii zadali ekspertom ponad 50 pytań. Dyskusja była żywa a eksperci byli ogromnie zadowoleni z wysokiego poziomu oraz różnorodnosci zadawanych pytań.
Mulţi oameni percep petrochimia ca fiind dăunătoare pentru mediul înconjurător. Realitatea este că industria de profil face eforturi uriaşe în direcţia opusă, şi anume cea a protejării naturii. În timpul sesiunii de chat, elevii au aflat că industria petrochimică fabrică produse necesare stilului de viaţă modern şi că este tot mai conştientă de importanţa protejării mediului înconjurător.
Mnohí ľudia považujú petrochémiu za škodlivú pre životné prostredie. Petrochemický priemysel však vyvíja obrovské úsilie na ochranu životného prostredia. Počas tejto online diskusie sa študenti mohli dozvedieť, že petrochémia vyrába veci, ktoré patria k modernému životnému štýlu a stále viac sa stáva priaznivou pre životné prostredie.
Många människor uppfattar petrokemi som något som är skadligt för miljön. Men det görs enorma ansträngningar av den petrokemiska industrin för att skydda miljön. Under chatten kunde eleverna lära sig att den petrokemiska industrin tillverkar produkter för moderna livsstilar och är allt mer miljömedveten.
Daudzi cilvēki uztver petroķīmiju kā kaitīgu videi. Tomēr tiek veikti milzīgi ieguldījumi no petroķīmijas industrijas puses, lai aizsargātu vidi. Tiešsaistes tērzēšanā skolēni iemācījās, ka petroķīmija ražo produktus modernajam dzīves stilam un pastiprināti apzinās vides vērtības.
Ħafna nies jaħsbu li l-petrokimika tagħmel ħsara lill-ambjent. Madankollu qed isiru sforzi tremendi mill-industrija petrokimika biex jitħares l-ambjent. Fiċ-chat online l-istudenti setgħu jitgħallmu li l-petrokimika timmanifattura prodotti għal stili ta’ ħajja moderni u hija dejjem aktar konxja ta’ l-ambjent.
  E-klepet o modi  
V prvem e-klepetu projekta Xperimania so sodelovale šole iz 10 držav (Belgije, Bolgarije, Cipra, Finske, Grčije, Madžarske, Italije, Poljske, Španije in Švedske). Udeleženci so postavljali vprašanja na teme najsodobnejših raziskav o inteligentnih oblačilih, lastnostih materialov, kot je Gore-Tex®, ter vplivu sintetičnih oblačil na industrijo športne obutve.
What’s the link between fashion and science? Pupils taking part in the first Xperimania chat for schools, held on 25 October 2007, got the chance to explore the topic with an expert guest. Children from schools in 10 countries posed their questions to the invited expert, Dr. Susannah Handley, on the theme “Fashion: how nylon and modern artificial fabrics came into our lives”.
Des établissements scolaires de 10 pays (Belgique, Bulgarie, Chypre, Espagne, Finlande, Grèce, Hongrie, Italie, Pologne et Suède) ont participé à la première session de chat Xperimania. Les participants ont posé des questions en rapport avec les études menées récemment dans le domaine des vêtements intelligents, les propriétés de matières comme le Gore-Tex®, et l’influence des vêtements synthétiques sur l’industrie des chaussures de sport.
Am ersten Xperimania Chat nahmen Schulen aus 10 Ländern (Belgien, Bulgarien, Zypern, Finnland, Griechenland, Ungarn, Italien, Polen, Spanien und Schweden) teil. Die TeilnehmerInnen stellten Fragen zu intelligenten Kleidungsstücken, den Eigenschaften von Materialien wie Gore-Tex® und zum Einfluss von synthetischen Kleidungsstücken auf die Sportschuhindustrie.
¿Qué es lo que une a la ciencia con la moda? Durante el primer chat de Xperimania del 25 de octubre de 2007, los alumnos participantes tuvieron la oportunidad de descubrirlo de la mano de una experta en el asunto. Niños y niñas de centros escolares de 10 países distintos plantearon a la experta invitada, la Dra. Susannah Handley, sus preguntas sobre “La moda: cómo llegaron a nuestras vidas el nylon y los tejidos sintéticos modernos”.
Le scuole di 10 paesi (Belgio, Bulgaria, Cipro, Finlandia, Grecia, Ungheria, Italia, Polonia, Spagna e Svezia) hanno partecipato alla prima sessione di chat del progetto Xperimania. I partecipanti hanno fatto domande sui principali argomenti tra cui la recente ricerca sull'abbigliamento intelligente, le proprietà dei materiali quali il Gore-Tex® e l’influenza degli abiti sintetici nel settore dell’abbigliamento sportivo.
Que ligação existe entre a moda e a ciência? Os alunos que participaram no primeiro chat Xperimania para as escolas, realizado no dia 25 de Outubro de 2007, tiveram a oportunidade de explorar o assunto com uma especialista convidada. Jovens de escolas de 10 países colocaram questões à especialista convidada, Drª. Susannah Handley, sobre o tema “Moda: Como o nylon e os tecidos sintéticos chegaram às nossas vidas”.
Σχολεία από 10 χώρες (Βέλγιο, Βουλγαρία, Κύπρος, Φινλανδία, Ελλάδα, Ουγγαρία, Ιταλία, Πολωνία, Ισπανία και Σουηδία) συμμετείχαν στην πρώτη συζήτηση της Xperimania. Οι συμμετέχοντες έθεσαν ερωτήσεις που εστιάστηκαν σε μεγάλα θέματα περιλαμβανομένου της πρόσφατης έρευνας για τα έξυπνα ρούχα, τις ιδιότητες υλικών όπως το Gore-Tex®, και της επίδρασης των συνθετικών ρούχων στη βιομηχανία των αθλητικών παπουτσιών.
Scholen uit 10 landen (België, Bulgarije, Cyprus, Finland, Griekenland, Hongarije, Italië, Polen, Spanje en Zweden) deden mee aan de eerste chat-sessie van Xperimania. De deelnemers stelden vragen die zich richtten op belangrijke onderwerpen, zoals het recente onderzoek naar intelligente kleding, de eigenschappen van materialen als Gore-Tex®, en de invloed van synthetische kleding op de industrie van topsportschoeisel.
Каква е връзката между модата и науката? Учениците, които взеха участие в първия училищен чат Експеримания - на 25 октомври 2007 година - имаха възможност да обсъдят тази тема с гостуващия експерт – събеседник. Деца от училища в 10 европейски държави поставиха въпросите си по темата “Модата – как найлонът и модерните изкуствени материи са навлезли в нашия живот?”, пред гостуващия експерт д-р Сузана Хандли
Do prvního chatu v rámci projektu Xperimania se zapojily školy z 10 zemí (Belgie, Bulharska, Finska, Itálie, Kypru, Maďarska, Polska, Řecka, Španělska a Švédska). Dotazy prvních účastníků se týkaly velmi zásadních problémů. Studenti se ptali na nejnovější výzkumy v oblasti inteligentního oblečení, vlastnosti takových materiálů, jako je např. Gore-Tex®, a vliv existence oblečení z umělých látek na průmyslovou výrobu sportovní obuvi.
Hvad er sammnhængen mellem mode og videnskab? Eleverne der deltog i den første Xperimania-chat for skoler afholdt d. 25. oktober 2007 fik chancen for at udforske emnet sammen med gæsteekspert. Børn fra skoler i 10 lande stillede deres spørgsmål til den inviterede ekspert, Dr. Susannah Handley, om emnet “Mode: hvordan nylon og moderne kunstige stoffer kom ind i vores liv”.
Koolid kümnest erinevast riigist (Belgia, Bulgaaria, Küpros, Soome, Kreeka, Ungari, Itaalia, Poola, Hispaania ja Rootsi) osalesid esimesel Xperimania online-vestlusel. Osalejad esitasid küsimusi, mis keskendusid olulistele teemadele. Muuhulgas räägiti teadustööst nn intelligentsete rõivaste valdkonnas, materjalide nagu Gore-Tex® omadustest ning sünteetiliste riiete mõjust spordijalatsitööstusele.
Millainen on yhteys muodin ja tieteen välillä? Ensimmäiseen Xperimania-chattiin osallistuneet koululaiset saivat 25. lokakuuta 2007 tilaisuuden pohtia aihetta asiantuntijavieraan kanssa. 10 maan koululaiset esittivät kysymyksiä asiantuntijalle, Susannah Handleylle, aiheesta ”Muoti: kuinka nylon ja nykyaikaiset keinokuidut tulivat elämäämme”.
Milyen kapcsolat van a divat és a tudomány között? Azok a szerencsés diákok, akik 2007. október 25-én részt vettek az első Xperimania társalgásban, alaposan megvitathatták a témát. 10 ország diákjai tehették fel a divattal kapcsolatos kérdéseiket a meghívott vendégnek, Dr. Susannah Handleynek: hogyan hódította meg a nylon és a modern mesterséges anyag hétköznapjainkat”.
Mokyklos iš 10 šalių (Belgijos, Bulgarijos, Kipro, Suomijos, Graikijos, Vengrijos, Italijos, Lenkijos, Ispanijos ir Švedijos) dalyvavo pirmoje „Xperimania” pokalbių sesijoje. Dalyviai uždavė klausimus, kurių dėmesio centre buvo svarbiausios pokalbio temos, tame tarpe apie neseniai atliktus protingų drabužių tyrimus, apie medžiagų, tokių kaip Gore-Tex®, savybes ir apie sintetinių drabužių įtaką sportinės avalynės pramonei.
Co wspólnego mają ze sobą nauka i moda? Uczniowie biorący udział w pierwszym z czatów dla szkół w projekcie Xperimania, który odbył się w dniu 25 października 2007 roku, mogli wraz z zaproszonym ekspertem zgłębić tajnki tego zagadnienia. Uczniowie z dziesięciu państw zadawali zaproszonemu ekspertowi - Dr Susannah Handley - pytania związane z następującym zagadnieniem: „Moda: w jaki sposób nylon i inne nowoczesne tkaniny sztuczne weszły do naszego życia”.
Care este legătura dintre modă şi ştiinţă? Elevii participanţi la prima sesiune de chat Xperimania, organizată pe 25 octombrie 2007, au avut ocazia de a explora subiectul acesta alături de un invitat expert în domeniu. Întrebările elevilor din cele zece ţări participante, pe tema „Moda – Cum au apărut nailonul şi ţesăturile artificiale moderne în viaţa noastră”, au fost adresate d-nei dr Susannah Handley.
Aké je prepojenie medzi módou a vedou? Žiaci sa zúčastnili prvej diskusie pre školy v rámci projektu Xperimania, ktorá sa uskutočnila 25. októbra 2007 a dostali tak šancu spolu s hosťom - odborníčkou preskúmať danú tému. Deti z 10 krajín kládli svoje otázky pozvanej odborníčke, Dr. Susannah Handley na tému „Móda: ako látky z nylónu a moderných umelých vlákien vstúpili do nášho života“.
Vad är sambandet mellan mode och vetenskap? De elever som deltog i den första Xperimania-chatten för skolor, som ägde rum den 25 oktober 2007, fick chansen att utforska ämnet med en expertgäst. Ungdomar från skolor i tio länder ställde sina frågor till den inbjudna experten, dr Susannah Handley, på temat ”Mode – hur nylon och moderna konstgjorda tyger kom in i våra liv”.
Skolas no 10 valstīm (Beļģija, Bulgārija, Kipra, Somija, Grieķija, Ungārija, Itālija, Polija, Spānija un Zviedrija) piedalījās pirmajā Xperimania tērzēšanas sesijā. Dalībnieki uzdeva jautājumus par svarīgākajiem tematiem, kuru skaitā bija nesenākie pētījumi par moderniem apģērbiem, materiālu īpašībām tādiem materiāliem kā Gore-Tex®, un par sintētisko apģērbu ietekmi uz atlētisko apavu industriju.
X'inhi r-rabta bejn il-moda u x-xjenza? L-istudenti li ħadu sehem fl-ewwel chat għall-iskejjel ta' Xperimania, li saret nhar il-25 ta' Ottubru 2007, kellhom iċ-ċans li jesploraw is-suġġett ma' mistiedna esperta. Tfal minn skejjel f'10 pajjiżi għamlu l-mistoqsijiet tagħhom lill-esperta mistiedna, Dr. Susannah Handley, dwar it-tema “Il-Moda: kif in-nylon u d-drappijiet artifiċjali moderni daħlu fil-ħajja tagħna”.
  Slovesnost Xperimania  
Slovesnost je otvoril Dr. Ralf Kullmann, predsednik zveze Appe, sledila pa sta govora Marca Duranda, upravnega direktorja Evropskega šolskega omrežja, in Pierra de Kettenisa, izvršnega direktorja zveze Appe , ki sta poudarila pomen programa Xperimania kot vseevropskega projekta, namenjenega spodbujanju naravoslovnega izobraževanja s pomočjo zabavnih eksperimentov na področju materialov, petrokemije in njihovega vpliva na vsakodnevno življenje.
Dr Ralf Kullmann, Appe Chairman, opened the ceremony, followed by Marc Durando, Managing Director European Schoolnet and Pierre de Kettenis, Executive Director Appe who pointed out the importance of Xperimania as a pan-European project promoting science education via fun experiments and topics on materials, petrochemistry and their impact on our daily life.
Le Dr Ralf Kullmann, le président d'Appe, a ouvert la cérémonie, suivi par Marc Durando, directeur exécutif d'European Schoolnet et Pierre de Kettenis, directeur exécutif d'Appe, qui a souligné l'importance d'Xperimania en tant que projet paneuropéen promouvant l'éducation scientifique par des expériences et des sujets amusants sur les matériaux, la pétrochimie et leur influence sur notre vie quotidienne.
Dr. Ralf Kullmann, Vorsitzender von Appe, eröffnete die Preisverleihung. Marc Durando, geschäftsführender Direktor von European Schoolnet hielt eine Rede und Pierre de Kettenis, Executive Director Appe unterstrich die Bedeutung von Xperimania als pan-europäisches Projekt, das die naturwissenschaftliche Bildung im Rahmen von lustigen Experimenten zu den Themen Materialien, Petrochemie und deren Auswirkungen auf das tägliche Leben fördert.
El Dr. Ralf Kullmann, presidente de Appe, inauguró la ceremonia, seguido de Marc Durando, director ejecutivo de European Schoolnet y Pierre de Kettenis, director ejecutivo de Appe. Éste último señaló la importancia de Xperimania como un proyecto paneuropeo para promover la educación científica a través de experimentos divertidos sobre los materiales, la petroquímica y su impacto en nuestra vida diaria.
Ralf Kullmann, Direttore di Appe, ha aperto la cermonia, seguito da Marc Durando, Amministratore delegato di European Schoolnet e Pierre de Kettenis, Dirigente di Appe, i quali hanno evidenziato l’importanza di Xperimania come progetto paneuropeo che promuove l’educazione alla scienza attraverso esperimenti e tematiche stimolanti sulle materie plastiche, la petrolchimica e il loro impatto sulla nostra vita quotidiana.
O Dr Ralf Kullmann, Presidente da Appe, abriu a cerimónia, seguindo-se-lhe Marc Durando, Director da European Schoolnet e Pierre de Kettenis, Director Executivo da Appe, que pôs em destaque a importância do Xperimania enquanto projecto pan-europeu, promovendo a educação para as ciências através de experiências divertidas e de temas sobre materiais, a petroquímica e a forma como os mesmos têm impacte no nosso quotidiano.
Σχεδόν 1000 μαθητές γυμνασίου από 18 ευρωπαϊκές χώρες έλαβαν μέρος με 447 συμμετοχές στις δραστηριότητες, κατά το σχολικό έτος 2007/08. Μία διεθνής ομάδα καθηγητών έκανε την προεπιλογή των φιναλίστ, ενώ ένα πάνελ εμπειρογνωμόνων επέλεξε τους τελικούς νικητές. Οι νικήτριες εργασίες ανακηρύχθηκαν ενδιαφέρουσες και καλά δομημένες, ενώ σχετίζονταν άμεσα με την καθημερινότητα των μαθητών.
Dr. Ralf Kullmann, voorzitter van Appe, opende de ceremonie en werd gevolgd door Marc Durando, algemeen directeur van European Schoolnet en Pierre de Kettenis, algemeen directeur van Appe , die wees op het belang van Xperimania als een pan-Europees project dat onderwijs in de exacte vakken bevordert via allerlei leuke experimenten en thema’s die te maken hebben met materialen, de petrochemie en het effect daarvan op ons dagelijks leven.
Д-р Ралф Кулман, председател на Аппе, откри церемонията, последван от Марк Дурандо, директор на Европейската Училищна Мрежа и Пиер де Кетениз, изпълнителен директор на Аппе, който изтъкна важността на Xperimania като пан европейски проект, представящ обучението по частни науки чрез забавни експерименти върху материалите, нефтохимията и тяхното влияние върху ежедневието ни.
Almost 1000 secondary school students from 18 European countries participated, with 447 submissions in the activities during the school year 2007/08. An international team of teachers made a pre-selection of finalists, while an expert panel selected the overall winners. The winning projects were declared interesting and well-structured, with a close connection to students’ day-to-day life.
Dr Ralf Kullmann, az Appe elnöke nyitotta meg az ünnepséget, majd Marc Durando, az Európai Iskolahálózat igazgatója és Pierre de Kettenis,az Appe ügyvezető igazgatója beszélt aki az Xperimania pan-Európai projekt fontosságát hangsúlyozta, mely a természettudomány oktatását ösztönzi érdekes, az anyagok világához és a petrolkémiához kapcsolódó kísérleteken és feladatokon keresztül.
Ceremonia rozpoczęła się od przemówienia Prezesa Appe, dr Ralfa Kullmanna, po której głos zabrał Marc Durando - Dyrektor Zarządzający European Schoolnet jak również Pierre de Kettenis – Dyrektor Wykonawczy Appe, który podkreślił znaczenie jakie odgrywa projekt Xperimania bedący projektem ogólnoeuropejskim, promującym przedmioty ścisłe poprzez zabawne i ciekawe tematy poświęcone materiałom, petrochemii oraz wpływowi jaki odgrywają w naszym codziennym życiu.
Ceremonia a fost deschisă de dl. Ralf Kullmann, preşedintele Appe. Au urmat apoi Marc Durando, directorul European Schoolnet, şi Pierre de Kettenis, director executiv Appe. Cei trei vorbitori au subliniat importanţa proiectului Xperimania în context pan-european, proiect ce promovează educaţia în domeniul ştiinţelor prin intermediul experimentelor şi tematicii propuse (materiale, petrochimie şi impactul acestora asupra vieţii cotidiene).
Dr Ralf Kullmann, styrelseordförande för Appe, öppnade ceremonin, följd av Marc Durando, verkställande direktör för Europeiska skoldatanätet och Pierre de Kettenis, verkställande direktör för Appe, som framhöll betydelsen av att Xperimania som ett Europa-omfattande projekt främjar naturvetenskaplig utbildning via roliga experiment och teman om material, petrokemi och hur de påverkar vårt dagliga liv.
  Slovesnost Xperimania  
Predizbor finalistov je opravila mednarodna ekipa učiteljev, izmed katerih je strokovna komisija izbrala zmagovalce. Zmagovalni projekti so bili ocenjeni kot zanimivi, dobro strukturirani in tesno povezani z vsakodnevnim življenjem učencev.
Antes de la ceremonia de entrega de premios, los ganadores participaron en una visita guiada por la galería de dinosaurios más famosa del mundo en el museo de ciencias naturales, y al día siguiente visitaron un importante centro de investigación petroquímica.
Prima della cerimonia di premiazione i vincitori hanno preso parte a una visita guidata nella più importante Galleria di Dinosauri del mondo presso il Museo di Scienze Naturali, e il giorno seguente hanno visitato uno dei più importanti centri di ricerca petrolchimica.
Antes da cerimónia de entrega dos prémios, os vencedores participaram numa visita guiada à galeria de Dinossáurios mais famosa do mundo no Museu de Ciências Naturais e, no dia seguinte, visitaram um importante centro de investigação petroquímica.
Ο διαγωνισμός «Επιλέξτε το πείραμά σας» ενθάρρυνε τους μαθητές να σχεδιάσουν και να δοκιμάσουν ένα επιστημονικό πείραμα στον τομέα των υλικών και της πετροχημείας. Η κριτική επιτροπή περιέγραψε την εργασία της Kristiana και της Detelina με τίτλο «
Vóór de prijsuitreiking namen de winnaars deel aan een rondleiding door de beroemdste ‘Galerij van Dinosauriërs’ ter wereld, in het Museum voor Natuurwetenschappen van België, en de volgende dag bezochten zij een groot petrochemisch onderzoekcentrum.
Przed rozpoczęciem ceremonii wręczenia nagród, zwycięzcy wzięli udział w wycieczce po najsłynniejszej wystawie dinozaurów w Europie znajdującej się w Muzeum Przyrodniczym w Brukseli. Następnego dnia uczniowie odwiedzili jedno z czołowych centrów badań petrochemicznych.
Înainte de a participa la ceremonia de premiere, elevii câştigători au vizitat cea mai celebră galerie de dinozauri din lume, galerie găzduită de Muzeul de Ştiinţe Naturale. A doua zi, a fost rândul vizitei într-un mare centru de cercetare în petrochimie.
  Projekt Xperimania  
Številne študije so pokazale, da bi morali izboljšati načine poučevanja naravoslovja v šolah ter promovirati pedagoške prakse, ki temeljijo na metodah raziskovanja. Raziskovalno naravoslovno izobraževanje se je tako na primarni kot tudi na sekundarni ravni izkazalo za učinkovito pri dvigovanju interesa in znanja ter obenem pri spodbujanju motivacije učiteljev.
No entanto, há muitos estudos sobre o ensino das ciências que apontam para a necessidade de se rever a forma como se ensina nas escolas, e propõem práticas pedagógicas baseadas em métodos de pesquisa. O ensino baseado em métodos experimentais tem-se revelado eficiente quer no ensino básico quer no secundário, pelo aumento de interesse e melhoria de níveis dos alunos, ao mesmo tempo que incrementa a motivação do professor.
Όμως, διάφορες μελέτες στη διδασκαλία των φυσικών επιστημών, έχουν καταδείξει ότι πρέπει να αναθεωρηθεί ο τρόπος διδασκαλίας τους στα σχολεία μας και να προωθηθούν παιδαγωγικές πρακτικές βασισμένες στις διερευνητικές μεθόδους. Η εκπαίδευση στις φυσικές επιστήμες βασισμένη στη διερευνητική μέθοδο έχει αποδείξει την αποτελεσματικότητά της και στο επίπεδο του δημοτικού και του γυμνασίου-λυκείου, αυξάνοντας το ενδιαφέρον και τις επιδόσεις των μαθητών ενώ παράλληλα προσφέρει και κίνητρα στους εκπαιδευτικούς.
Talloze onderzoeken op het gebied van onderwijs in de exacte vakken laten echter zien dat we de manier moeten herzien waarop die vakken op onze scholen worden onderwezen, en pedagogische werkwijzen moeten stimuleren die gebaseerd zijn op onderzoeksmethoden. Op onderzoek gebaseerd natuurwetenschappelijk onderwijs heeft op zowel basis- als voortgezet niveau zijn efficiëntie bewezen bij het vergroten van de belangstelling en het niveau van leerlingen, terwijl het tegelijkertijd de motivatie van leerkrachten stimuleert.
От друга страна, многобройни изследвания са показали, че моделът на преподаване на частните науки в училище трябва да се промени и да се предложат нови педагогически практики, свързани с правенето на експерименти. Експерименталното обучение е доказало своята ефективност както в начален, така и в среден и в горен курс с увеличения интерес и постижения на учениците като в същото време стимулира и учителската мотивация.
Zároveň existuje řada studií zabývajících se výukou přírodovědných předmětů na našich školách, které dokazují, že používané metody výuky je třeba změnit a výuku stavět na badatelských metodách. Je doloženo, že takový způsob výuky je efektivní jak na základních, tak na středních školách. Studenti mají při badatelském způsobu studia větší zájem o obor, dosahují lepších výsledků a motivovanější jsou také učitelé.
Adskillige undersøgelser om undervisningen i naturvidenskab viser imidlertid, at vi burde revidere undervisningen i naturvidenskab og fremme pædagogiske tilgange baseret på undersøgende metoder. Undersøgelsesbaseret undervisning i naturvidenskab har vist sig at være meget virkningsfuldt på alle klassetrin mht. at øge elevernes interesse og præstationsniveau, og samtidig stimulere lærerens motivation.
Mitmed täppis- ja loodusteaduste õpetamist käsitlevad uuringud on tõestanud, et nende ainete õpetamine tuleks üle vaadata, mõningaid muudatusi sisse viia ning propageerida pedagoogilisi meetodeid, mis tuginevad õpilaste küsimisel. Küsimisele tuginev haridus reaalainete vallas on tõestanud oma efektiivsust nii põhikooli kui gümnaasiumi tasemel. See parandab õpilaste huvi aine vastu ning nende sooritusvõimet, motiveerides seejuures ka õpetajat.
Tutkimukset kuitenkin osoittavat, että meidän tulisi muuttaa tieteen opettamista kouluissa ja kannustaa tutkivaan oppimiseen perustuvia käytäntöjä. Tutkiva luonnontieteiden opetus on todettu tehokkaaksi sekä peruskoulussa että toisen asteen opetuksessa; se kasvattaa oppilaiden kiinnostusta ja tehostaa oppimista, ja parantaa samalla opettajien motivaatiota.
Ugyanakkor számos, a természettudományos oktatásról szóló tanulmány bebizonyította, hogy újra kellene gondolni annak iskolai oktatását, és azokat a kutatáson alapuló pedagógiai módszereket kellene előtérbe helyezni, amelyek mind az általános, mind pedig a középiskolákban hatékonynak bizonyultak, hiszen ezek jobban felkeltik a diákok érdeklődését és a tanárokat is jobban motiválják.
Tačiau daugybė gamtamokslinio švietimo tyrinėjimų parodė, kad mes turėtume peržiūrėti metodus, kurie mūsų mokyklose naudojami mokant gamtos mokslus, ir turėtume skatinti tyrimo metodais paremtas pedagogines praktikas. Įrodyta, kad tyrimu paremtas gamtamokslinis švietimas ir pradinių, ir vidurinių mokyklų lygmenyse yra efektyvi priemonė, didinanti mokinių susidomėjimą ir pasiekimų lygį bei tuo pačiu skatinanti mokytojų motyvaciją.
Pe de altă parte, numeroase studii realizate pe marginea modalităţilor de predare a ştiinţelor au relevat că se impune o revizuire o modului în care acestea sunt predate în şcolile noastre, prin promovarea practicilor pedagogice bazate pe învăţarea prin descoperire. Educaţia prin descoperire şi-a demonstrat eficienţa atât la nivelul învăţământului primar, cât şi la cel gimnazial, stimulând în egală măsură atât interesul şi nivelul de competenţă al elevilor, cât şi motivaţia cadrelor didactice.
Avšak, mnoho štúdií zameraných na vyučovanie prírodovedných predmetov poukazujú na to, že by sme mali prehodnotiť spôsob, akým sa prírodovedné predmety vyučujú na školách a mali by sme presadiť pedagogické postupy založené na metódach, ktoré podnecujú kladenie otázok a hľadanie odpovedí na ne. Vzdelávanie založené na takýchto metódach sa ukázalo byť veľmi účinným ako na základných, tak aj na stredných školách, čo sa prejavilo v zvýšení záujmu žiakov o tieto predmety a v dosiahnutí lepších výsledkov a súčasne v pozitívnom pôsobení na motiváciu učiteľa.
Flera undersökningar visar att vi borde ändra på undervisningen i naturvetenskap i våra skolor och arbeta för en pedagogik som bygger på undersökande metodik. Undersökande naturvetenskaplig utbildning har visat sig vara effektiv i både grundskolan och gymnasiet för att öka elevernas intresse och kunskaper och på samma gång stimulera lärarnas motivation.
Taču daudzi pētījumi par zinātnes mācīšanu ir parādījuši, ka mums vajadzētu pārkārtot veidu kā zinātne tiek pasniegta mūsu skolās un būtu nepieciešams veicināt pedagoģiskās prakses, kas bāzētas uz pētījumu atbalstošām metodēm. Pētījumu atbalstošā zinātnes izglītība ir pierādījusi tās efektivitāti gan pamatskolas, gan vidusskolas līmeņos, paaugstinot skolēnu interesi un zināšanu līmeni un vienlaikus stimulējot skolotāju motivāciju.
Madankollu, bosta studji dwar it-tagħlim tax-xjenza urew li aħna għandna nirrevedu l-mod li bih qed tiġi mgħallma x-xjenza fl-iskejjel tagħna, u nippromwovu prattiki pedagoġiċi bbażati fuq metodi mibnija fuq it-tiftix. L-edukazzjoni xjentifika bbażata fuq it-tiftix ippruvat l-effiċjenza tagħha fil-livell primarju u dak sekondarju billi żiedet l-interess u l-livelli milħuqa mill-istudenti u fl-istess waqt qanqlet il-motivazzjoni tal-għalliema.
  Delavnica v Romuniji  
Po pripovedovanju nekega učitelja, je bil to “pomemben dogodek tako za šolo kot za življenje majhnega mesta,” kar dokazuje, da je bil obisk ambasadorjev dobro premišljen. Xperimanijine ambasadorje so na šoli pričakali in pozdravili tudi člani lokalnega občinskega sveta z županom Antonom Ardeleanom.
De acordo com a opinião de um professor foi “um evento importante na escola e na vida de uma pequena cidade” , mostrando que a visita dos embaixadores foi bem preparada. Membros do poder local, incluindo o presidente da câmara, Anton Ardelean, estiveram presentes na escola a darem as boas vindas aos Embaixadores Xperimania. Mais tarde, foram apresentados aos embaixadores membros da Avaliação Escolar, como o representante de Química Maria Loghin e Ligia Durus, Avaliador da Cooperação Internacional e ainda Rogoz Violin, Comandante local do Departamento da Polícia. Finalmente, mas não de menor importância, os representantes da imprensa local foram convidados a assistir às oficinas, e a efectuarem a sua reportagem, tirando fotografias e filmes do evento.
Σύμφωνα με έναν εκπαιδευτικό «ήταν ένα σημαντικό γεγονός για το σχολείο και τη ζωή της μικρής κωμόπολης», κάτι που δείχνει ότι η επίσκεψη των πρεσβευτών ήταν καλά προετοιμασμένη. Μέλη του τοπικού συμβουλίου, συμπεριλαμβανομένου του δημάρχου της κωμόπολης, Anton Ardelean, βρίσκονταν στο σχολείο για να υποδεχτούν τους Πρέσβεις του Xperimania. Επιπλέον, πολλά μέλη του σώματος επιθεωρητών του σχολείου, όπως ο επιθεωρητής χημείας του σχολείου Maria Loghin και ο Ligia Durus, Επιθεωρητής Διεθνούς Συνεργασίας, καθώς επίσης ο Rogoz Violin, Διοικητής του τοπικού Αστυνομικού Τμήματος, συστήθηκαν στους πρεσβευτές. Τέλος, αλλά εξίσου σημαντικό ήταν το γεγονός ότι μέλη του τοπικού Τύπου προσκλήθηκαν από το σχολείο να παρακολουθήσουν τα εργαστήρια και να συντάξουν σχετικά άρθρα, να τραβήξουν φωτογραφίες και να βιντεοσκοπήσουν την εκδήλωση.
Volgens een van de leerkrachten was dit “een belangrijke gebeurtenis voor de school en in het bestaan van het kleine stadje”, wat wel bleek uit het feit dat het bezoek van de ambassadeurs goed was voorbereid. Afgevaardigden uit de lokale gemeenteraad, onder wie de burgemeester, Anton Ardelean, waren op de school aanwezig om de ambassadeurs van Xperimania welkom te heten. Bovendien werden enkele vertegenwoordigers van de Onderwijsinspectie, zoals onderwijsinspecteur voor scheikunde Maria Loghin en Ligia Durus, onderwijsinspecteur voor internationale samenwerking, evenals Rogoz Violin, korpschef van de plaatselijke politie, aan de ambassadeurs voorgesteld. Tot slot, maar daarom zeker niet minder belangrijk, was ook de lokale pers uitgenodigd door de school om de workshops bij te wonen om er verslag van te doen en het evenement op film en de gevoelige plaat vast te leggen.
Според един от учителите това беше “важно събитие в училището и в живота на малкия град”, което показва, че тази визита на Посланици е била добре подготвена. В училище бяха дошли хора от местната управа, включително и лично кметът на града, Антон Арделеан, дошъл за да поднесе приветствие към Посланиците на Xperimania. Още няколко представители на училищния инспекторат като инспекторът по химия Мария Логин и Лигия Дурус, инспектор по международни контакти, а също така и Рогоз Виолин, шефът на местната полиция, бяха представени на Посланиците на Xperimania. Освен това, журналисти от местната преса бяха поканени от домакините да участват в работилниците и да отразят събитието със снимки и видеоматериали.
Az egyik tanár elmondása szerint a nagyköveti látogatás jól elő volt készítve, hiszen ez egy “fontos esemény volt mind az iskola, mind pedig a kis város életében”. A helyi önkormányzat munkatársai, illetve maga a polgármester Anton Ardelean is jelen volt az iskolában és köszöntötték az Xperimania nagyköveteket. Sőt, az iskolavezetők közül a kémia felelőst, Maria Loghint és a nemzetközi ügyekért felelős Ligia Durust, valamintRogoz Violint, a helyi rendőrség parancsnokát is bemutatták a nagyköveteknek. Végül, de nem utolsó sorban a helyi sajtó is részt vett a workshopokon és riportokat, fotókat és filmet készített az eseményről.
Aşa cum ne-a declarat unul dintre profesorii şcolii gazdă, a fost „un eveniment important în şcoală şi în viaţa micului orăşel”, demonstrând că vizita ambasadorilor a fost foarte bine pregătită. Ambasadorii Xperimania au fost întâmpinaţi de câţiva consilieri locali, în frunte cu primarul oraşului, Anton Ardelean. De asemenea, ambasadorii au făcut cunoştinţă cu reprezentanţii inspectoratului şcolar, în persoana inspectorului de chimie Maria Loghin şi al celui responsabil cu relaţiile de cooperare internaţională, Ligia Durus, precum şi cu Rogoz Violin, comandantul postului local de poliţie. Şi nu în ultimul rând, conducerea şcolii a invitat reprezentanţi ai mass-media, pentru a surprinde aspecte ale atelierelor.
Enligt en av lärarna var det här ”ett viktigt evenemang i skolan och den lilla stadens liv”, vilket visar att ambassadörernas besök var väl förberett. Företrädare för kommunalfullmäktige, däribland stadens borgmästare Anton Ardelean, var närvarande i skolan för att välkomna Xperimania-ambassadörerna. Dessutom fick ambassadörerna träffa flera företrädare för skolinspektionen, såsom skolinspektören för kemi Maria Loghin och Ligia Durus, inspektör för internationellt samarbete och Rogoz Violin, chef för den lokala polisen. Sist men inte minst var företrädare för lokalpressen inbjudna av skolan att besöka dessa workshops och att rapportera om dem, ta foton och filma evenemanget.
  Zmagovalci Xperimanie I  
Polistiren kot zvočni izolator
Polystyrene like sound isolator
Le polystyrène comme isolation sonore
Polystyrene like sound isolator
El poliestireno como aislante sonoro
“Il polistirene come isolante sonoro”
Polystyrene like sound isolator
Polystyreen als geluidsisolator
Полистирена като звуков изолатор”
Polisztirén mint hangszigetelő
Polistirenul, izolator fonic
Polystyren som ljudisolator
  Zmagovalci Xperimanie I  
” opisala kot “enostaven, a dobro zastavljen eksperiment, povezan z vsakdanjim življenjem in uporaben v praksi”.
” as a “simple but well made experiment, which has relevance to daily life and could have practical use”.
”de Kristianaet de Detelina comme “une expérience simple, mais bien réalisée qui présente un rapport avec la vie quotidienne et pourrait avoir un usage pratique".
” als "einfach, aber gutes Experiment, das einen Bezug zum täglichen Leben aufweist und praktisch genutzt werden könnte."
” como “un experimento simple pero muy bien hecho, que está relacionado con la vida cotidiana y que podría tener un uso práctico”.
come un “esperimento semplice, ma ben fatto, attinente alla vita quotidiana e che potrebbe avere un uso pratico.”
» (Η πολυστυρένη σαν ηχομονωτικό) ως ένα «απλό αλλά καλοφτιαγμένο πείραμα, το οποίο σχετίζεται με την καθημερινή ζωή και θα μπορούσε να έχει εφαρμογή στην πράξη».
’ als een ‘eenvoudig maar goed gemaakt experiment met relevantie voor het dagelijks leven en de potentie van praktisch nut’.
така: „ прост, но добре проведен експеримент, който има пряка връзка с ежедневието и практическо приложение”.
” úgy értékelte, mint egy “egyszerű de jól megcsinált kísérlet, aminek hétköznapjainkban erős vonzata és gyakorlati hatása van”.
” ca fiind „un experiment simplu, dar bine realizat, cu relevanţă în viaţa cotidiană şi cu potenţiale întrebuinţări practice”.
Surprise, Investigation and Research in connection with the Polyethylene
” som ett “enkelt men välgjort experiment med relevans för vårt dagliga liv och som man kan ha praktisk användning av”.
  Background  
Številne poklicne poti, ki se odpirajo diplomantom kemije v industriji, so precej nepoznane. Kemija pokriva širok spekter disciplin, kot so kemijski inženiring, biokemija, znanost na področju materialov ali okoljska kemija.
The various paths offered to chemistry graduates in industry are relatively unknown. Chemistry covers a very wide range of disciplines such as chemical engineering, biochemistry, materials science or environmental chemistry. New promising fields are also emerging such as biotechnology and nanotechnology; being a chemist does not necessarily mean working in a laboratory all day long. Again, there are many more opportunities that one could ever think of. A chemist can become a production, marketing or even regulatory manager, for instance. It’s very much a matter of skills and motivation!
Les différentes possibilités de carrière offertes aux jeunes diplômés en chimie sont méconnues. La chimie couvre une palette de disciplines comme l’ingénierie chimique, la biochimie, la science des matériaux ou la chimie environnementale. De nouvelles disciplines émergent également comme la biotechnologie et la nanotechnologie. Être chimiste ne signifie pas nécessairement travailler dans un laboratoire toute la journée. Encore une fois, il existe de nombreuses autres possibilités auxquelles on ne pense pas. Un chimiste peut devenir responsable de la production ou du marketing par exemple. C’est avant tout une question de compétences et de motivation !
Die Betätigungsfelder von ChemikerInnen sind relativ unbekannt. Der Chemiebereich deckt verschiedenste Disziplinen, wie Verfahrenstechnik, Biochemie, Materialwissenschaften oder Umweltchemie ab. Es gibt aber auch neue Jobs in Bereichen wie Biotechnologie und Nanotechnologie. ChemikerIn zu sein bedeutet nicht unbedingt den ganzen Tag in einem Labor zu verbringen. Auch hier gibt es verschiedenste Möglichkeiten. Ein Chemiker/eine Chemikerin kann zum Beispiel Produktion-, Marketing- oder sogar leitender Manager(in) werden. Es hängt sehr viel von der Motivation und den Fertigkeiten der einzelnen Person ab.
Las salidas que ofrece la industria a los que se licencian en Químicas son poco conocidas. La química abarca un amplio abanico de disciplinas que van desde la ingeniería química, la bioquímica, la ciencia de los materiales o la química medioambiental. Están emergiendo además nuevos y prometedores campos, como la biotecnología y la nanotecnología; ser químico no significa estar todo el día encerrado en un laboratorio. Repetimos que existen muchísimas más oportunidades de las que uno puede imaginar. Un químico puede llegar a ser jefe de producción, de publicidad o de organización. Es una cuestión de competencias y de motivación
I vari percorsi offerti a chi ha effettuato studi in chimica sono relativamente sconosciuti. La chimica copre veramente un ampio raggio di discipline, come l’ingegneria chimica, la biochimica, la scienza dei materiali e la chimica dell’ambiente. Inoltre stanno emergendo nuovi campi promettenti come la biotecnologia e la nanotecnologia; essere un chimico non significa necessariamente lavorare chiusi in un laboratorio per tutto il giorno. Ancora, ci sono molte più opportunità di quante si possa credere. Un chimico può diventare un manager di produzione, marketing o controllo, per esempio. È molto una questione di abilità e di motivazione!
Os vários caminhos oferecidos na indústria para licenciados em química são relativamente desconhecidos. A química cobre um largo leque de disciplinas como a engenharia química, a bioquímica, ciência de materiais ou química do ambiente. Estão, contudo, a emergir novas áreas promissoras, como a biotecnologia e nanotecnologia; ser um químico não significa necessariamente trabalhar num laboratório o dia todo. De novo, há muitas mais oportunidades do que alguma vez se pensou. Um químico pode tornar-se, por exemplo, num gestor de produção, mercado ou até de regulação. Tem muito a ver com as capacidades e a motivação!
Τα πολυάριθμα μονοπάτια που προσφέρονται στους αποφοίτους της χημικής επιστήμης στη βιομηχανία είναι σχετικά άγνωστα. Η χημεία καλύπτει ένα ευρύ φάσμα τομέων όπως η χημική μηχανική, η βιοχημεία, η επιστήμη των υλικών ή η περιβαλλοντική χημεία. Ακόμα, προκύπτουν νέοι, πολλά υποσχόμενοι τομείς, όπως η βιοτεχνολογία και η νανοτεχνολογία. Το να είναι κανείς χημικός, δε σημαίνει απαραίτητα ότι δουλεύει σ’ ένα εργαστήριο ολόκληρη την ημέρα. Υπάρχουν πολλές αρμοδιότητες που θα μπορούσε να σκεφτεί κανείς. Ένας χημικός μπορεί να διευθύνει την παραγωγή, το μάρκετινγκ ή ακόμα την ροή, για παράδειγμα. Είναι σε μεγάλο βαθμό ζήτημα προσόντων και όρεξης!
De verschillende loopbaanpaden die afgestudeerd scheikundigen in de industrie krijgen aangeboden, zijn relatief onbekend. Scheikunde beslaat een breed palet aan disciplines, zoals ‘chemical engineering’, biochemie, materiaalkunde en milieuscheikunde. Nieuwe, veelbelovende gebieden duiken ook op, zoals biotechnologie en nanotechnologie; scheikundigen werken dus echt niet alleen de hele dag in een laboratorium. Nogmaals, er zijn veel meer kansen dan iemand maar kan bedenken. Een scheikundige kan bijvoorbeeld productiemanager worden of marketingmanager of zelfs manager Veiligheidsvoorschriften. Het is heel erg een kwestie van vaardigheden en motivatie!
Различните пътеки към дипломиране по индустриална химия са сравнително слабо известни. Химията покрива голям обхват от дисциплини като химическо инженерство, биохимия, наука за материите или химия на околната среда. Нови обещаващи полета на дейност се появяват също така, като биотехнологии и нанотехнологии; да си химик не означава непременно да работиш в лаборатория по цял ден. И тук има твърде много възможности, за които човек може да се сети. Един химик може да стане мениджър по продукцията, маркетинга, и дори главен мениджър, например. Въпрос е преди всичко на умения и мотивация!
Nejrůznější cestičky, kterými se absolventi oboru chemie mohou vydat, nejsou příliš dobře známy. Chemie zahrnuje celou řadu různých oborů, jako je např. chemické inženýrství, biochemie, chemie materiálů nebo chemie životního prostředí. Objevují se i nové velmi slibně vyhlížející obory jako biochemie nebo nanotechnologie. Pokud jste chemikem, neznamená to nutně, že budete celé dny pracovat v laboratoři. Opět existuje více možností, než by si člověk dokázal představit. Chemik se může stát manažerem výroby, marketingu nebo regulace. Velmi záleží na schopnostech a motivaci!
De forskellige veje, som industrien tilbyder til nyuddanned, er relativt ukendte. Kemi dækker en lang række dicipliner, så som kemisk ingeniør, biokemi, materialevidenskab eller miljøkemi. Nye lovende områder er også bioteknologi og nanoteknologi; at være kemiker betyder ikke nødvendigvis at arbejde i et laboratorie hele dagen. Igen, der er mange flere muligheder end man kan forestile sig. En kemiker kan blive produktions-, marketings- eller endda regulatorisk manager, for eksempel. Det er kun et spørgsmål om evner og motivation!
Keemia kõrgharidusega inimeste erinevad valikuvõimalused keemiatööstuses töötamiseks pole kõigile päris täpselt teada. Keemia alla kuulub suur hulk valdkondi, nagu keemiatehnoloogia, biokeemia, materjaliteadus või keskkonnakeemia. Tärkavad ning suure potentsiaaliga harud on biotehnoloogia ja nanotehnoloogia. Liiatigi ei tähenda keemikuks olemine terve päev laboris istumist ning võimalusi on rohkem kui arvata osatakse. Keemikust võib näiteks saada tootmis-, turundus- või isegi haldusjuht. Kõik sõltub oskustest ja motivatsioonist.
Ihmiset eivät tiedä paljoakaan mahdollisuuksista, joita kemisteillä urallaan on. Kemia kattaa laajan kirjon aloja: kemiantekniikka, biokemia, materiaalitiede, ympäristökemia. Uudet, lupaavat alat kuten bioteknologia ja nanoteknologia ovat nousussa. Kemisti ei välttämättä työskentele laboratoriossa aamusta iltaan; mahdollisuuksia on enemmän kuin yleensä ymmärretään. Kemisti voi toimia esimerkiksi tuote- tai markkinointipäällikkönä tai vastata yrityksen yhteyksistä viranomaisiin ja tuotteiden sääntövastaavuudesta. Kysymys on vain taidoista ja kiinnostuksesta!
A kémia végzettségűek számára az iparban is számos lehetőség kínálkozik, mely nem eléggé közismert. Maga a kémia sokféle tudományágat fed le, mint például vegyészmérnök, biokémia, anyagtudománnyal vagy környezetvédelemmel kapcsolatos tevékenységek. Új és ígéretes terület a biotechnológia és a nanotechnológia; egy kémikus nem feltétlenül laboratóriumban tölti a napját. Itt megint csak sokkal több lehetőség kínálkozik, mint azt gondolnánk. Egy kémikusból lehet termékmenedzser, vagy marketing vezető is például. Mindez leginkább készség és motiváció kérdése!
Palyginus mažai kas žino apie chemijos universitetų absolventams chemijos pramonės siūlomų pasirinkimų gausą. Chemija aprėpia daugybę disciplinų, tai chemijos inžinerija, biochemija, medžiagų mokslas ar aplinkosaugos chemija. Kuriasi naujos perspektyvios chemijos sritys, tai biotechnologija ir nanotechnologija. Chemikas nebūtinai visą dieną turi dirbti laboratorijoje. Vėlgi, yra daug daugiau galimų variantų, negu atrodytų. Pavyzdžiui, chemikas gali dirbti produkcijos, marketingo ar netgi priežiūros kontrolės vadovu. Viskas priklauso nuo įgūdžių ir motyvacijos!
Ścieżki kariery jakimi podążać mogą absolwenci kierunków chemicznych są dość mało znane. Chemia obejmuje szeroką gamę dyscyplin do których zaliczyć możemy inżynierię chemiczną, biochemię, inżynierię materiałową oraz chemię środowiskową. Nowymi obiecującymi dziedzinami w których swoje zastosowanie znajduje chemia to biotechnolgia oraz nanotechnologia. Praca jako chemik niekoniecznie oznaczać musi pracę przez cały dzień w laboratorium. Istnieje bowiem wiele możliwości z których często nie zdajemy sobie sprawy. Chemik może na przykład pracować jako menadżer ds. produkcji, marketingu czy też jako specjalista ds. regulacji. Wszystko to zależy od umiejętności i motywacji!
Paleta de locuri de muncă oferită absolvenţilor de chimie este relativ necunoscută. Chimia acoperă o gamă largă de discipline, printre care enumerăm ingineria chimică, biochimia, ştiinţa materialelor sau chimia mediului. În acelaşi timp, apar domenii noi precum biotehnologia şi nanotehnologia. O slujbă în domeniul chimiei nu este neapărat sinonimă cu o activitate de laborator neîntreruptă. Oferta este multa mai variată decât s-ar putea crede! Un chimist poate deveni director de producţie, director de marketing sau chiar director general. Totul depinde de competenţe şi motivaţie!
Veľa možností, ktoré sa ponúkajú absolventom v priemysle, sú pomerne neznáme. Chémia zahŕňa veľmi širokú škálu disciplín, ako napríklad chemické inžinierstvo, biochémia, štúdium materiálov alebo chémia životného prostredia. Taktiež vznikajú nové sľubné odvetvia, ako napríklad biotechnológia a nanotechnológia. Byť chemikom, neznamená nevyhnutne celodennú prácu v laboratóriu. Je skutočne pravdou, že existuje oveľa viac príležitostí, než by sme si mohli myslieť. Chemik sa môže napríklad stať manažérom výroby, marketingu alebo dokonca regulácie. Ide tu hlavne o zručnosti a motiváciu!
De olika vägar som industrin erbjuder personer med akademisk examen i kemi är förhållandevis okända. Kemi täcker många discipliner som kemiteknik, biokemi, materialvetenskap eller miljökemi. Nya lovande områden kommer också som bioteknik och nanoteknik. Att vara kemist innebär inte att man måste arbeta i ett laboratorium hela dagarna. Det finns många fler möjligheter än man kan tänka sig. En kemist kan till exempel bli produktionschef, marknadsföringschef eller till och med regulatory manager. Här är kompetens och motivation helt avgörande!
Vairākās karjeras iespējas, kuras industrija var piedāvāt ķīmijas absolventiem ir nosacīti nezināmas. Ķīmija ietver ļoti plašas darba veida iespējas, piemēram, ķīmiskās tehnoloģijas, bioķīmiju, materiālu zinātni vai vides ķīmiju. Parādās arī jauni daudzsološi lauki tādi kā biotehnoloģija un nanotehnoloģija, būt par ķīmiķi obligāti nenozīmē pavadīt visu darba dienu laboratorijā. Vēlreiz jāuzsver, ka ir daudz vairāk iespēju, par kurām viens cilvēks nevar pat iedomāties. Ķīmiķis var kļūt par ražošanas, mārketinga vai pat par regulatoru vadītāju. Daudz kas ir atkarīgs no prasmēm un motivācijas!
Il-bosta toroq offruti lill-iggradwati fil-kimika fl-industrija relattivament mhumiex magħrufa. Il-kimika tkopri firxa wiesgħa ħafna ta’ dixxiplini bħall-inġinerija kimika, il-bijokimika, ix-xjenza tal-materjali jew il-kimika ambjentali. Qed jemerġu wkoll osqma promettenti ġodda bħall-bijoteknoloġija u n-nanoteknoloġija; li tkun kimiku ma jfissirx li taħdem il-ġurnata kollha f’laboratorju. Hemm ħafna aktar opportunitajiet milli wieħed jista’ qatt jimmaġina. Kimiku, ngħidu aħna, jista’ jsir maniġer tal-produzzjoni, tat-tqegħid fis-suq jew saħansitra regolatorju. Din hija kwistjoni ta’ ħiliet u motivazzjoni!
  E-klepet o modi  
Belgijska učitelja Eleni Kyriaki je klepet komentirala z besedami: “Hvala, da ste dali meni in mojim učencem priložnost za sodelovanje v prvem e.klepetu projekta Xperimania. Učenci so uživali tako v pripravah kot tudi v e-klepetu samem. Komaj so čakali, da bodo lahko postavili svoja vprašanja.”
The expert scientist Dr. Susannah Handley responded with pleasure to all students’ questions. More than twenty five queries arouse in an hour. The online discussion continued longer than planned because of the great enthusiasm of pupils who kept on asking more questions!
Les réactions des participants au premier chat Xperimania étaient très positives. De nombreux établissements scolaires ont rédigé un petit mot après l’événement pour remercier les organisateurs d’avoir mis sur pied ce chat. L’enseignante belge Eleni Kyriaki a commenté le chat en ces termes : « Merci de nous avoir donné l’occasion à ma classe et à moi-même de participer à la première session de chat Xperimania. Mes élèves ont aimé la préparer et y participer. Ils étaient tous impatients de pouvoir poser leurs questions ».
Die Ergebnisse des ersten Xperimania Schulchats waren sehr positiv. Viele Schulen bedankten sich nach der Veranstaltung über die Organisation des Chats. Die Belgische Lehrerin Eleni Kyriaki sagte: "Vielen Dank, dass Sie mir und meiner Klasse die Möglichkeit gegeben haben, am ersten Xperimania Chat teilzunehmen. Meine SchülerInnen waren von der Vorbereitung und der Teilnahme begeistert und stellten eifrig ihre Fragen."
La Dra. Susannah Handley, una científica de gran experiencia, respondió con mucho gusto a todas las preguntas de los estudiantes. Se plantearon más de veinticinco preguntas en una hora. El debate en la red se alargó más de lo previsto dado el gran entusiasmo de los alumnos que no cesaban de preguntar y preguntar.
I risultati della prima chat di Xperimania sono stati molto positivi e molte scuole hanno scritto dopo l’evento per ringraziare gli organizzatori di avere predisposto la chat. L’insegnante belga Eleni Kyiaki ha commentato la chat dicendo “Grazie per aver dato a me e ai miei studenti l’opportunità di partecipare alla prima chat di Xperimania. I miei studenti hanno apprezzato sia la preparazione sia la partecipazione. Erano desiderosi di fare domande".
A cientista e especialista Dr.ª Susannah Handley respondeu com prazer a todas as perguntas dos alunos. Mais de vinte e cinco questões surgiram no espaço de uma hora. A discussão em linha tornou-se mais longa do que o previsto, devido ao grande entusiasmo dos alunos que continuavam a fazer mais perguntas!
Τα αποτελέσματα της πρώτης συζήτησης για σχολεία της Xperimania ήταν πολύ θετικά, με πολλά σχολεία να στέλνουν τις ευχαριστίες τους στους οργανωτές της συζήτησης. Η εκπαιδευτικός από το Βέλγιο Eleni Kyriaki σχολίασε για τη συζήτηση: “TΣας ευχαριστούμε που δώσατε την ευκαιρία σε εμένα και την τάξη μου να πάρουμε μέρος στην πρώτη συζήτηση της Xperimania. Οι μαθητές μου ευχαριστήθηκαν την προετοιμασία και τη συμμετοχή. Ήταν πρόθυμοι να θέσουν τις ερωτήσεις τους”.
De resultaten van de eerste chat-sessie voor scholen van Xperimania waren zeer positief, en veel scholen schreven naderhand nog om de organisatoren te bedanken voor het opzetten van de chat-sessie. De Belgische leerkracht Eleni Kyriaki gaf als commentaar op het chatten: ´Dank u wel dat u mij en mijn klas de gelegenheid hebt gegeven om met de eerste chat-sessie van Xperimania mee te doen. Mijn leerlingen hebben van de voorbereiding en het chatten zelf genoten. Ze zagen er heel erg naar uit om hun vragen te kunnen stellen.´
Училища от 10 държави (Белгия, България, Кипър, Финландия, Гърция, Холандия, Италия, Полша, Испания и Швеция) взеха участие в първата чат сесия на Експеримания. Участниците задаваха въпроси, фокусирани върху основни теми, включващи най-новите проучвания в областта на интелигентния начин на обличане, свойствата на материали като Gore-Tex®, и влиянието на синтетичните материи върху индустрията със спортни обувки.
Ohlasy na první chat pro školy jsou velmi kladné. Po skončení akce dostali organizátoři od mnoha škol poděkování za přípravu tohoto chatu. Belgická pedagožka Eleni Kyriaki zhodnotila internetovou diskusi těmito slovy: „Děkuji vám, že jste mě a mojí třídě umožnili zapojit se do prvního chatu v rámci projektu Xperimania. Práce na přípravě i samotná diskuse moje žáky nadchla. Velmi nedočkavě čekali, až budou moci vznést své dotazy.”
Eksperten Dr. Susannah Handley besvarede med glæde alle elevernes spørgsmål. Mere end femogtyve spørgsmål blev stillet i løbet af en time. Diskussionen fortsætte online i længere tid end det var planlagt, fordi eleverne var så entusiastiske og blev ved med at stille spørgsmål!
Esimese Xperimania vestluse tagasiside oli väga positiivne. Paljud koolid kirjutasid pärast üritust meile ning tänasid korraldajaid vestluse organiseerimise eest. Belgia õpetaja Eleni Kyriaki kommenteeris vestlust, öeldes: "Tänan, et andsite mulle ja mu õpilastele võimaluse osaleda esimesel Xperimania vestlusel. Mu õpilased nautisid nii ettevalmistusprotsessi kui osalemist ning esitasid küsimusi ülima innukusega."
Pirmojo „Xperimania” pokalbio internete mokykloms rezultatai buvo labai teigiami. Po renginio daug mokyklų rašė ir už šį pokalbį dėkojo organizatoriams. Mokytoja iš Belgijos Eleni Kyriaki taip apibūdino šį pokalbį: „Dėkoju, kad suteikėte man ir mano klasei progą dalyvauti pirmame „Xperimania” pokalbyje. Mano mokiniams labai patiko ir ruošis pokalbiui, ir jame dalyvauti. Jie nekantriai laukė, kada galės išsiųsti savo klausimus.”.
Biorący w czacie ekspert Dr Susannah Handley z przyjemnością odpowiadała na wszystkie pytania uczniów. W czasie jednej godziny zadanych zostało ponad 25 pytań. Dyskusja online trwała znacznie dłużej niż pierwotnie zakładano, przede wszystkim miało na to wpływ ogromne zainteresowanie tematem uczniów, którzy cały czas zadawali pytania!
Dr. Susannah Handley, expert în domeniu, a răspuns cu plăcere la toate întrebările adresate. Într-o singură oră au fost puse peste 25 de întrebări. Discuţia on-line a continuat mult mai mult decât a fost planificat, dat fiind entuziasmul cu care elevii adresau întrebări!
Odborníčka v tejto vednej oblasti Dr. Susannah Handley s potešením odpovedala na všetky otázky študentov. Počas jednej hodiny bolo položených viac než dvadsaťpäť otázok. Kvôli nadšeniu žiakov, ktorí sa neustále pýtali viac a viac otázok, online diskusia trvala dlhšie, než to bolo naplánované.
Pirmās Xperimania tērzēšanas rezultāti bija ļoti pozitīvi, kur ļoti daudzas skolas pēc pasākuma rakstīja pateicības organizatoriem, kas nodrošināja šo tērzēšanu. Beļģijas skolotāja Eleni Kyriaki komentēja tērzēšanu, sakot: “Pateicamies, jums par to, ka devāt man un manai klasei iespēju piedalīties pirmajā Xperimania tērzēšanā. Maniem skolēniem bija prieks gatavoties un piedalīties. Viņi ar ieinteresētību uzdeva savus jautājumus”.
Ix-xjenzjata esperta Dr. Susannah Handley wieġbet bi pjaċir għall-mistoqsijiet kollha ta’ l-istudenti. F’siegħa kien hemm aktar minn ħamsa u għoxrin mistoqsija. Id-diskussjoni online damet aktar milli kien ippjanat minħabba l-entużjażmu kbir ta’ l-istudenti li baqgħu jistaqsu aktar mistoqsijiet!
  Dodatne informacije  
Industrija športne opreme je uvidela pomen sodelovanja s kemično industijo. Danes veliko športnih znamk sodeluje z izdelovalci kemikalij z namenom razviti inovativne rešitve, ki bi koristile tako atletom kot tudi rekreativnim športnikom.
Die Sportbekleidungsindustrie hat den Vorteil der Zusammenarbeit mit der Chemieindustrie erkannt. Viele Sportfirmen kooperieren mit Chemiefirmen, um innovative Lösungen zu finden, die sowohl den professionellen Athleten, als auch den Hobbysportlern zu Gute kommen.
La industria del equipamento deportivo ha comprendido que, sin duda ninguna, es imprescindible colaborar con la industria química. Hoy en día, muchas marcas deportivas trabajan en colaboración con las industrias químicas para desarrollar soluciones innovadoras que beneficien a los atletas y a los deportistas aficionados.
Индустрията за спортна екипировка ясно е осъзнала важността от съвместната дейност с химическата индустрия. Днес много спортни марки работят заедно с химически производители, за да развиват иновационни решения, които да са в полза както на професионалните спортисти, така и на хората, спортуващи през свободното си време.
Przemysł wytwórców sprzętu sportowego zdał sobie sprawę z wagi jaką odgrywa współpraca z przemysłem chemicznym. Obecnie wiele z marek sportowych współpracuje z wytwórcami produktów chemicznych w celu stworzenia innowacyjnych rozwiązań, które będą przydatne zarówno dla sportowców wyczynowych jak i dla zwykłych osób uprawiających sport.
Branschen för sportutrustning har helt klart förstått hur viktigt samarbetet med den kemiska industrin är. Idag samarbetar många sportmärken med kemiska tillverkare för att utveckla innovativa lösningar som är till glädje för både elitidrottare och vanliga motionärer.
  Delavnica v Romuniji  
Po pripovedovanju nekega učitelja, je bil to “pomemben dogodek tako za šolo kot za življenje majhnega mesta,” kar dokazuje, da je bil obisk ambasadorjev dobro premišljen. Xperimanijine ambasadorje so na šoli pričakali in pozdravili tudi člani lokalnega občinskega sveta z županom Antonom Ardeleanom.
De acordo com a opinião de um professor foi “um evento importante na escola e na vida de uma pequena cidade” , mostrando que a visita dos embaixadores foi bem preparada. Membros do poder local, incluindo o presidente da câmara, Anton Ardelean, estiveram presentes na escola a darem as boas vindas aos Embaixadores Xperimania. Mais tarde, foram apresentados aos embaixadores membros da Avaliação Escolar, como o representante de Química Maria Loghin e Ligia Durus, Avaliador da Cooperação Internacional e ainda Rogoz Violin, Comandante local do Departamento da Polícia. Finalmente, mas não de menor importância, os representantes da imprensa local foram convidados a assistir às oficinas, e a efectuarem a sua reportagem, tirando fotografias e filmes do evento.
Σύμφωνα με έναν εκπαιδευτικό «ήταν ένα σημαντικό γεγονός για το σχολείο και τη ζωή της μικρής κωμόπολης», κάτι που δείχνει ότι η επίσκεψη των πρεσβευτών ήταν καλά προετοιμασμένη. Μέλη του τοπικού συμβουλίου, συμπεριλαμβανομένου του δημάρχου της κωμόπολης, Anton Ardelean, βρίσκονταν στο σχολείο για να υποδεχτούν τους Πρέσβεις του Xperimania. Επιπλέον, πολλά μέλη του σώματος επιθεωρητών του σχολείου, όπως ο επιθεωρητής χημείας του σχολείου Maria Loghin και ο Ligia Durus, Επιθεωρητής Διεθνούς Συνεργασίας, καθώς επίσης ο Rogoz Violin, Διοικητής του τοπικού Αστυνομικού Τμήματος, συστήθηκαν στους πρεσβευτές. Τέλος, αλλά εξίσου σημαντικό ήταν το γεγονός ότι μέλη του τοπικού Τύπου προσκλήθηκαν από το σχολείο να παρακολουθήσουν τα εργαστήρια και να συντάξουν σχετικά άρθρα, να τραβήξουν φωτογραφίες και να βιντεοσκοπήσουν την εκδήλωση.
Volgens een van de leerkrachten was dit “een belangrijke gebeurtenis voor de school en in het bestaan van het kleine stadje”, wat wel bleek uit het feit dat het bezoek van de ambassadeurs goed was voorbereid. Afgevaardigden uit de lokale gemeenteraad, onder wie de burgemeester, Anton Ardelean, waren op de school aanwezig om de ambassadeurs van Xperimania welkom te heten. Bovendien werden enkele vertegenwoordigers van de Onderwijsinspectie, zoals onderwijsinspecteur voor scheikunde Maria Loghin en Ligia Durus, onderwijsinspecteur voor internationale samenwerking, evenals Rogoz Violin, korpschef van de plaatselijke politie, aan de ambassadeurs voorgesteld. Tot slot, maar daarom zeker niet minder belangrijk, was ook de lokale pers uitgenodigd door de school om de workshops bij te wonen om er verslag van te doen en het evenement op film en de gevoelige plaat vast te leggen.
Според един от учителите това беше “важно събитие в училището и в живота на малкия град”, което показва, че тази визита на Посланици е била добре подготвена. В училище бяха дошли хора от местната управа, включително и лично кметът на града, Антон Арделеан, дошъл за да поднесе приветствие към Посланиците на Xperimania. Още няколко представители на училищния инспекторат като инспекторът по химия Мария Логин и Лигия Дурус, инспектор по международни контакти, а също така и Рогоз Виолин, шефът на местната полиция, бяха представени на Посланиците на Xperimania. Освен това, журналисти от местната преса бяха поканени от домакините да участват в работилниците и да отразят събитието със снимки и видеоматериали.
Az egyik tanár elmondása szerint a nagyköveti látogatás jól elő volt készítve, hiszen ez egy “fontos esemény volt mind az iskola, mind pedig a kis város életében”. A helyi önkormányzat munkatársai, illetve maga a polgármester Anton Ardelean is jelen volt az iskolában és köszöntötték az Xperimania nagyköveteket. Sőt, az iskolavezetők közül a kémia felelőst, Maria Loghint és a nemzetközi ügyekért felelős Ligia Durust, valamintRogoz Violint, a helyi rendőrség parancsnokát is bemutatták a nagyköveteknek. Végül, de nem utolsó sorban a helyi sajtó is részt vett a workshopokon és riportokat, fotókat és filmet készített az eseményről.
Aşa cum ne-a declarat unul dintre profesorii şcolii gazdă, a fost „un eveniment important în şcoală şi în viaţa micului orăşel”, demonstrând că vizita ambasadorilor a fost foarte bine pregătită. Ambasadorii Xperimania au fost întâmpinaţi de câţiva consilieri locali, în frunte cu primarul oraşului, Anton Ardelean. De asemenea, ambasadorii au făcut cunoştinţă cu reprezentanţii inspectoratului şcolar, în persoana inspectorului de chimie Maria Loghin şi al celui responsabil cu relaţiile de cooperare internaţională, Ligia Durus, precum şi cu Rogoz Violin, comandantul postului local de poliţie. Şi nu în ultimul rând, conducerea şcolii a invitat reprezentanţi ai mass-media, pentru a surprinde aspecte ale atelierelor.
Enligt en av lärarna var det här ”ett viktigt evenemang i skolan och den lilla stadens liv”, vilket visar att ambassadörernas besök var väl förberett. Företrädare för kommunalfullmäktige, däribland stadens borgmästare Anton Ardelean, var närvarande i skolan för att välkomna Xperimania-ambassadörerna. Dessutom fick ambassadörerna träffa flera företrädare för skolinspektionen, såsom skolinspektören för kemi Maria Loghin och Ligia Durus, inspektör för internationellt samarbete och Rogoz Violin, chef för den lokala polisen. Sist men inte minst var företrädare för lokalpressen inbjudna av skolan att besöka dessa workshops och att rapportera om dem, ta foton och filma evenemanget.
  Slovesnost Xperimania  
10 zmagovalcev in drugo- ter tretjeuvrščenih učencev iz Bolgarije, Malte, Madžarske, Poljske in Cipra je spremljalo več kot 60 visokih gostov - predstavnikov evropskih institucij, evropske kemične industrije, osebja Cefica in Evropskega šolskega omrežja ter učencev in učiteljev iz vse Evrope.
The winning students of the first Xperimania – from molecules to materials –competitions were awarded prizes at the Museum of Natural Sciences in Brussels on 16 September 2008. The 10 winners and runners-up coming from Bulgaria, Malta, Hungary, Poland and Cyprus were accompanied by over 60 high-level guests representing the European Institutions, the European Chemical Industry, staff from Cefic and European Schoolnet, and also fellow students and teachers from across Europe.
Le 16 septembre 2008, les gagnants des premiers concours d'Xperimania - des molécules aux matériaux - se sont vus remettre des prix au Musée des Sciences naturelles à Bruxelles. Les 10 gagnants et lauréats de Bulgarie, Malte, Hongrie, Pologne et Chypre se sont retrouvés en compagnie de 60 invités de haut niveau représentant les institutions européennes et l'industrie chimique européenne, de membres du personnel de Cefic et d'European Schoolnet ainsi que de condisciples et d'enseignants de toute l'Europe.
Die Siegerinnen und Platzierten des ersten Xperimania Wettbewerbs - Von Molekülen zu Materialien - erhielten am 16. September 2008 ihre Preise im Rahmen einer Preisverleihung in Brüssel im Museum für Naturwissenschaften. An der Preisverleihung nahmen neben den 10 SiegerInnen und Platzierten aus Bulgarien, Malta, Ungarn, Polen und Zypern auch mehr als 60 hochrangige Gäste - VertreterInnen europäischer Institutionen, der europäischen Chemieindustrie, MitarbeiterInnen von Cefic und European Schoolnet - sowie SchülerInnen und Lehrkräfte aus ganz Europa teil.
Los estudiantes ganadores de los primeros concursos de Xperimania – de las moléculas a los materiales – recibieron sus premios en el Museo de ciencias naturales en Bruselas, el 16 de septiembre de 2008. Los 10 ganadores y finalistas, provenientes de Bulgaria, Malta, Hungría, Polonia y Chipre lo celebraron rodeados de 60 invitados de alto nivel: representantes de las instituciones europeas, de la industria química europea, miembros del Cefic y de European Schoolnet y compañeros estudiantes y profesores de toda Europa.
Gli studenti vincitori dei primi concorsi Xperimania- dalle molecole ai materiali - sono stati premiati al Museo di Scienze Naturali di Bruxelles il 16 settembre 2008. I primi dieci e i successivi vincitori provenienti da Bulgaria, Malta, Polonia e Cipro sono stati accompagnati da più di sessanta ospiti illustri in rappresentanza delle Istituzioni Europee, dell’Industria Chimica Europea, del personale del Cefic e di European Schoolnet, oltre che da colleghi studenti e insegnanti di tutta Europa.
Os alunos vencedores dos primeiros concursos Xperimania – das moléculas aos materiais – receberam os seus prémios no Museu das Ciências Naturais, em Bruxelas, no dia 16 de Setembro de 2008. Os 10 vencedores e segundos-classificados, provenientes da Bulgária, Malta, Hungria, Polónia e Chipre, foram acompanhados por mais de 60 convidados de alto nível, representando as Instituições Europeias e a Indústria Química Europeia, bem como por representantes do Cefic e da European Schoolnet e ainda por colegas e professores de toda a Europa.
Ο Dr Ralf Kullmann, Πρόεδρος της Appe, άνοιξε την τελετή, και ακολούθησαν ο Marc Durando, Γενικός Διευθυντής του European Schoolnet και ο Pierre de Kettenis, Γενικός Διευθυντής της Appe που επεσήμανε τη σημασία του Xperimania ως ένα πανευρωπαϊκό έργο, που προωθεί την επιστημονική εκπαίδευση, μέσω διασκεδαστικών πειραμάτων και θέματα για τα υλικά, την πετροχημεία και την απήχησή τους στην καθημερινή μας ζωή.
De leerlingen die de eerste Xperimania-competities – van moleculen tot materialen – hebben gewonnen, hebben op 16 september 2008 hun prijs uitgereikt gekregen in het Museum voor Natuurwetenschappen van België in Brussel. De 10 eerste- en tweedeprijswinnaars uit Bulgarije, Malta, Hongarije, Polen en Cyprus hadden gezelschap van meer dan 60 hoge gasten die de Europese instellingen, de Europese chemische industrie en medewerkers van Cefic en European Schoolnet vertegenwoordigden, en ook van medeleerlingen en leerkrachten uit heel Europa.
Победителите в първото състезания на Xperimania – от молекулите до материалите – бяха отличени с награди в Природонаучния Музей в Брюксел на 16 септември 2008 година. Десетте победители и техните подгласници от България, Малта, Унгария, Полша и Кипър бяха почетени от 60 високопоставени гости, представители на европейските институции, европейската нефтохимическа индустрия, служители на ЦЕФИК и Европейската Училищна Мрежа, както и от ученици и учители от цяла Европа.
Dr Ralf Kullmann, Appe Chairman, opened the ceremony, followed by Marc Durando, Managing Director European Schoolnet and Pierre de Kettenis, Executive Director Appe who pointed out the importance of Xperimania as a pan-European project promoting science education via fun experiments and topics on materials, petrochemistry and their impact on our daily life.
Az első Xperimania verseny – a molekuláktól az anyagokig – diákjai Brüsszelben, a Természettudományi Múzeumban vehették át díjaikat 2008. szeptember 16-án. A 10 győztest, akik Bulgáriából, Máltáról, Magyarországról, Lengyelországból és Cyprusról érkeztek, több mint 60 rangos vendég fogadta az európai intézményekből, az Európai Vegyipari Szövetségtől, a Cefictől és az Európai Iskolahálózatból, valamint számos diák és tanár Európa különböző helyeiről.
Zwycięzcy konkursów zorganizowanych w ramach projektu Xperimania I - „od molekuł do materiałów” – wzięli udział w ceremonii wręczenia nagród, która odbyła się w Muzeum Przyrodniczym w Brukseli w dniu 16 września 2008 roku. W trakcie uroczystości, w której wzięło udział dziesięciu zwycięzców oraz zdobywców drugich i trzecich miejsc pochodzących z krajów takich jak Bułgaria, Malta, Węgry, Polska oraz Cypr, wzięło także udział ponad 60 wysokich rangą gości reprezentujących Instytucje Europejskie oraz Europejski Przemysł Chemiczny. Obecni byli także pracownicy Cefic oraz European Schoolnet jak również koledzy i koleżanki zwycięzców wraz z nauczycielami, którzy na ceremonię wręczenia nagród przybli z całej Europy.
Câştigătorii primei ediţii a concursurilor Xperimania – de la molecule la materiale – au fost premiaţi în data de 16 septembrie 2008 la Muzeul de Ştiinţe Naturale din Bruxelles. Celor zece premianţi din Bulgaria, Malta, Ungaria, Polonia şi Cipru li s-au alăturat 60 de invitaţi reprezentând instituţiile europene, industria chimică europeană, Cefic şi European Schoolnet, precum şi colegi şi cadre didactice din întreaga Europă.
De vinnande eleverna i de första Xperimania-tävlingarna – från molekyler till material – fick sina priser på naturvetenskapliga museet i Bryssel den 16 september 2008. De 10 vinnarna och tvåorna kom från Bulgarien, Malta, Ungern, Polen och Cypern och fick sällskap av mer än 60 kända gäster som företräder EU-institutionerna, den europeiska kemiindustrin, personal från Cefic och Europeiska skoldatanätet och även elever och lärare från hela Europa.
  Zmagovalci Xperimanie I  
Kot drugouvrščenega je žirija izbrala eksperiment dveh madžarskih učencev Pétra H.in Hajne T.: “
The jury selected the experiment of two Hungarian students, Péter H.and Hajna T. as the first runner up: “
Le jury a sélectionné l'expérience de deux élèves hongrois, Péter H.et Hajna T. comme premier lauréat : "
El jurado seleccionó el experimento de dos estudiantes húngaros, Péter H.y Hajna T. como segundo premio: “
La giuria ha selezionato l'esperimento di due studenti ungheresi, Péter H.e Hajna T. in quanto secondi classificati: “
Η κριτική επιτροπή επέλεξε ως πρώτο επιλαχόν το πείραμα δύο Ούγγρων μαθητών, των Péter H.και Hajna T.: «
De jury koos het experiment van twee Hongaarse leerlingen, Péter H. en Hajna T., als de eerste tweede prijs: ‘
Журито избра експеримента на двама унгарски ученика, Петър Х. и Хайна Т. като първи подгласници на победителите -
A zsűri két magyar diák munkáját is nagyra becsülte, Péter H.és Hajna T. Ők második helyezettek lettek: “
Juriul a acordat locul II experimentului a doi elevi din Ungaria, Péter H. şi Hajna T.. Proiectul se intitulează “
”. Two Cypriot girls, Xenia C. and Kaiti C. were awarded the second runner up prize for their work, “
Juryn utsåg experimentet från två ungerska elever Péter H.och Hajna T. till det första andrapriset: “
  Dodatne informacije  
Tudi na področju varnosti je kemična industrija v zadnjih desetletjih igrala pomembno vlogo. Razvoj novih in izboljšanih materialov je omogočil izdelovanje lahke in visoko odporne varnostne opreme, kot so kolesarske čelade ter ščitniki za kolena in komolce.
Also regarding safety issues, the chemical industry has played a major role over the last decades. The development of new and improved materials led to manufacture lightweight yet highly resistant safety equipment such as bicycle helmets, knee pads and elbow guards. These can help prevent a significant number of injuries.
Ces dernières décennies, l’industrie chimique a également joué un rôle important en matière de sécurité. La création de matériaux nouveaux et améliorés a permis de créer des équipements de sécurité légers mais très résistants comme les casques de cyclistes, les protections pour les genoux et les coudes. Ces accessoires permettent d’éviter de nombreuses blessures.
Auch im Bereich Sicherheit hat die Chemieindustrie in den letzten Jahrzehnten eine wichtige Rolle gespielt. Die Entwicklung neuer, verbesserter Materialien hat zur Produktion von leichter, aber sehr resistenter Sicherheitsausstattung (Fahrradhelme, Knieschützer, Ellenbogenschützer, etc.) geführt. Diese können vor verschiedensten Verletzungen schützen.
También en cuanto a la seguridad, la industria química ha jugado un papel decisivo en las últimas décadas. Con la mejora y el desarrollo de materiales nuevos, se fabrican equipos de seguridad muy ligeros y resistentes, como los cascos de los ciclistas o las coderas y rodilleras que evitan numerosos daños y heridas.
Anche in termini di sicurezza, l'industria chimica ha avuto un ruolo importante negli ultimi decenni. Lo sviluppo di materiali nuovi e migliorati hanno reso possibile la creazione di materiali più leggeri e allo stesso tempo altamente resistenti e sicuri come i caschi per la bici, ginocchiere e protezioni per i gomiti. Articoli che contribuiscono a evitare molti infortuni.
Също така, по отношение на темата за безопасност, химическата индустрия е изиграла основна роля през последните няколко десетилетия. Развитието на нови и подобрени материи е довело до производството на леки, и все пак силно устойчиви екипировки, като например шлемовете за колоездене, наколенките и лакътниците. Те могат да предотвратят много наранявания.
Również w odniesieniu do kwestii bezpieczeństwa, przemysł chemiczny odgrywał główną rolę w przeciągu ostatnich dziesięcioleci. Rozwój nowych i ulepszonych materiałów doprowadził do stworzenia lekkiego jednakże wysoce odpornego sprzętu, zapewniającego bezpieczeństwo. Zaliczyć możemy do tej kategorii na przykład kaski do jazdy na rowerze, ochraniacze na kolana czy też ochraniacze na łokcie. Pozwalają one uniknąć bardzo wielu urazów.
Ak beriem do ohľadu otázky bezpečnosti, zohral chemický priemysel počas posledných desaťročí významnú úlohu. Vývoj nových a vylepšených materiálov viedol k výrobe výstroje, ktorá je nielen ľahká, ale aj garantuje vysokú bezpečnosť, patri tu napríklad cyklistické prilby, chrániče na kolená a lakte.
Också när det gäller säkerhetsfrågor har den kemiska industrin haft en stor roll under de senaste årtiondena. Utvecklingen av nya och förbättrade material ledde till tillverkning av lätt men väldigt motståndskraftig säkerhetsutrustning, t.ex. cykelhjälmar, knä- och armbågsskydd, som kan förhindra ett stort antal skador.
  E-klepet o okolju  
Dr. Van der Linden je tudi omenil, da plastična industrija porablja le 4 % svetovnih zalog nafte in da je v rezervah, ki jih bomo lahko izkoristili (šele) v prihodnosti, vsaj toliko nafte, kot je je v sedanjih, izkazanih rezervah.
that if all the world’s oil resources would vanish in one moment, there would be no more transportation, no industrial products, nor plastics – we would be back in the Stone Age. Anyhow, Dr. Van der Linden mentioned also that plastic industry consumes only 4% of world’s oil reserves, and that there is at least as much oil in reserves to be exploited in future, as there is in the current, proven reserves.
en disant que si toutes les ressources en pétrole du monde devaient disparaître d’une seconde à l’autre, il n’y aurait plus de transports, plus de produits industriels, plus de plastiques et que nous serions de retour à l’âge de pierre. Le Dr Van der Linden a également mentionné que l’industrie plastique ne consomme que 4% des ressources en pétrole du monde et que les réserves de pétrole à exploiter à l’avenir sont au moins aussi grandes que les réserves actuelles, connues.
dass, wenn alle Ölreserven der Welt mit einem Schlag aufgebraucht wären, es keinen Transport, keine Industrieprodukte und keinen Kunststoff mehr gäbe – wir wären in die Steinzeit zurückversetzt. Aber Herr Dr. Van der Linden sagte auch, dass die Kunststoffindustrie nur 4% der weltweiten Ölreserven benötigt und dass es in Zukunft mindestens noch so viele Ölreserven zu entdecken gibt, wie wir momentan bereits haben.
de Eslovenia que si todos los recursos del mundo desaparecieran en un minuto, no habría transporte, ni productos industriales, ni plásticos, con lo que volveríamos a la Edad de Piedra. El Dr. Van der Linden mencionó no obstante, que la industria plástica consume únicamente el 4% de las reservas mundiales de petróleo y que las reservas de petróleo a explotar en el futuro son al menos tan grandes como las reservas actuales que se conocen.
Molti studenti sono risultati molto interessati a tematiche relative alla disponibilità di risorse di petrolio.. Roger Van der Linden di Borealis ha replicato ad una domanda della slovena Gimnazija Poljane che se tutte le risorse mondiali di petrolio svanissero in un solo momento, non ci sarebbero più trasporti, prodotti industriali, materiali plastici,- faremmo ritorno all’Era della Pietra. Tuttavia il Dr. Van der Linden ha spiegato che l’industria plastica consuma solo il 4% delle riserve mondiali di petrolio, e che c’è almeno tanto petrolio nelle riserve ancora disponibili, quanto ne è presente nelle riserve attualmente utilizzate.
que, se todos os recursos mundiais de petróleo desaparecessem num momento, não haveria mais transporte, nem produtos industriais, nem plástico – regressaríamos à Idade da Pedra. De qualquer modo, Dr. Van der Linden mencionou que a indústria de plástico consome apenas 4% das reservas mundiais de petróleo, e que, pelo menos, existe tanto petróleo em reservas para no futuro ser explorado, como há actualmente nas reservas exploradas.
της Σλοβενίας, πως αν όλα τα αποθέματα πετρελαίου του κόσμου εξαφανίζονταν σε μια στιγμή, δεν θα υπήρχαν μεταφορές, ούτε βιομηχανικά προϊόντα ή πλαστικά – θα επιστρέφαμε στη Λίθινη Εποχή. Ωστόσο, ο Dr. Van der Linden ανέφερε επίσης ότι η βιομηχανία των πλαστικών καταναλώνει μόλις το 4% των παγκοσμίων αποθεμάτων πετρελαίου, και ότι υπάρχει τουλάχιστον τόσο πετρέλαιο σε πηγές που θα εκμεταλλευτούν στο μέλλον όσο υπάρχει και στις υπάρχουσες, αποδεδειγμένες πηγές.
dat als alle olievoorraden van de hele wereld plotseling in één ogenblik zouden verdwijnen, er geen vervoer meer zou zijn, geen industriële producten, geen kunststoffen – dat we dan weer in het stenen tijdperk zouden zijn. Maar hoe het ook zij, dr. Van der Linden zei ook dat de kunststofindustrie maar 4 procent van de oliereserves van de wereld verbruikt, en dat er minstens evenveel olie in reserve is voor toekomstige exploitatie als er in de huidige, vastgestelde reserves zit.
че ако всички нефтени ресурси в един момент изчезнат - вече няма да има транспорт, нито индустриални стоки, нито пластмаси – и ще се върнем назад в каменната ера. Във всеки случай Д-р Ван дер Линдер отбеляза, че пластмасовата индустрия консумира само 4 процента от световните нефтени запаси и че все още има поне толкова запаси за експлоатация в бъдещето, колкото са доказани до настоящия момент.
řekl, že pokud by veškeré světové zásoby ropy v určitém okamžiku zmizely, neexistovala by žádná doprava, žádné průmyslové výrobky, žádné plasty – byly bychom zpátky v době kamenné. Jak však Dr. Van der Linden vysvětlil, na výrobů plastů se spotřebovávají pouhá 4% celosvětových zásob ropy. Pro budoucnost máme podle jeho názoru minimálně jednou tak velké zásoby ropy, o kolika v současné době víme.
, at hvis alle verdens olieressourcer forsvandt med et, så ville der ikke være mere transport, ingen industrielle produkter, ingen plastik - vi ville være tilbage i stenalderen. Dr. Van der Linden sagde også, at plastik industrien kun forbruger 4% af verdens oliereserver, og at der er mindst så store oliereserver til fremtiden, som der findes i de kendte reserver.
kysymykseen, että jos maailman kaikki öljyvarannot katoaisivat kerralla, ei olisi enää liikennettä, ei teollisia tuotteita, ei muovia - olisimme taas kivikaudella. Hän mainitsi kuitenkin myös, että muoviteollisuus vie ainoastaan 4% maailman öljyvaroista, ja että öljyä on tulevaisuudessa käytettävissä vielä ainakin yhtä paljon kuin tämänhetkisissä, todetuissa lähteissä.
szlovén diák kérdésére válaszolva elmondta, hogy ha egy napon a világ olajkészletei kimerülnének, nem lenne több közlekedés, nem lennének ipari termékek, műanyagok- a kőkorszakban találnánk magunkat. Dr. Van der Linden azt is megemlítette, hogy a műanyagipar a világ olajkészletének mindössze 4%-át használja fel. Jelenleg körülbelül még ugyanannyi olajtartalék van a jövő számára, mint amennyit a jelenlegi tartalékok elbírnak.
moksleivių klausimą atsakė, kad jeigu staiga išnyktų viso pasaulio naftos atsargos, tai nebūtų transporto, pramoninių produktų, plastiko, ir mes sugrįžtume į akmens amžių. Tačiau Dr. Van der Linden pasakė, kad plastmasės pramonė suvartoja tik 4% pasaulio naftos atsargų, ir kad ateityje bus eksploatuojami nauji, dar neatrasti naftos šaltiniai, kurių yra tiek pat, kiek dabartiniu metu žinomų šaltinių.
Wielu uczniów zainteresowanych było kwestiami związanymi z dostepnością zasobów ropy naftowej. Dr Roger Van der Linden z firmy Borealis odpowiadając na pytanie zadane przez uczniów z Gimnazjum Poljane ze Słowenii stwierdził, że gdyby światowe zasoby ropy naftowej wyczerpały się, nie istniałby transport, nie wytwarzane byłyby produkty przemysłowe ani plastki – przenislibyśmy się do ery kamienia łupanego. Jednkaże dr Van der Linden dodał także, że przemysł wytwórców plastiku zużywa jedynie 4% światowych rezerw ropy oraz że rezerwy ropy, które wykorzystywane zostaną w przyszłości są tak duże jak dotychczas zbadane zasoby tego surowca.
din Slovenia, subliniind faptul că, dacă rezervele de petrol ale omenirii ar dispărea instantaneu, am rămâne fără mijloace de transport, fără produse industriale, fără materiale plastice şi ne-am întoarce în Epoca de Piatră. Cu toate acestea, dr. Van der Linden a menţionat că industria plasticului consumă doar 4% din rezervele de petrol şi că rezervele neexploatate conţin cel puţin la fel de mult petrol ca rezervele aflate în exploatare.
slovami, že keby sa v jednom okamihu minuli všetky zdroje ropy na celom svete, nebolo by viac dopravy, priemyselných produktov, ani plastov, vrátili by sme sa späť do doby ľadovej. Dr. Van der Linden spomenul, že priemysel výroby plastov spotrebuje iba 4% zásob ropy na celom svete a že pre budúcnosť je prinajmenšom toľko zásob ropy, koľko zaručených zásob ropy máme v súčasnosti.
. Om alla världens oljeresurser plötsligt skulle försvinna så skulle det inte finnas några transporter, inga industriella produkter och inte heller plast – vi skulle vara tillbaka i stenåldern. Men Dr Van der Linden nämnde också att plastindustrin endast förbrukar 4 % av världens oljereserver, och att det finns minst lika mycket olja i reserver som kan utnyttjas i framtiden som det finns i de nuvarande, kartlagda reserverna.
, ka, ja gadījumā visas pasaules nafta pazustu vienā momentā, tad vairs nepastāvētu transporta iespēju, nebūtu industriālo produktu, plastmasas - mēs atgrieztos Akmens laikmetā. Tā vai citādi, Dr. Van der Linden pieminēja arī to, ka plastmasas industrija patērē tikai 4 % no pasaules naftas rezervēm, un ka uz doto brīdi naftas rezervju daudzums, ko izmantot nākotnē, ir tikpat liels, kā tas ir tagad - apstiprinātajās rezervju vietās.
li jekk ir-riżorsi kollha taż-żejt fid-dinja kellhom jisparixxu f’daqqa waħda, ma jkunx hemm aktar trasport, prodotti industrijali jew plastiks – nispiċċaw immorru lura fi Żmien il-Ħaġar. Madankollu, Dr. Van der Linden semma wkoll li l-industrija tal-plastik tikkonsma biss 4% tar-riżervi ta’ żejt tad-dinja, li hemm mill-inqas daqstant żejt fir-riżervi biex jiġi sfruttat fil-futur, daqskemm hemm fir-riżervi kurrenti li nafu bihom.
  Projekt Xperimania  
V času, ko Kitajska in Indija proizvajata horde znanstvenikov, je evropska petrokemična industrija precej zaskrbljena nad pomanjkanjem naravoslovno izobraženih mladih in se na vso moč trudi povečati njihovo zanimanje za naravoslovje. Bolj kot kdajkoli prej mora Evropa ostati kompetenčna tako na področju znanja kot tudi inovacij.
Numa altura em que a China e a Índia estão a produzir vagas de cientistas, a indústria petroquímica europeia encontra-se muito mais preocupada com a falta de educação científica dos jovens, e a fazer todos os esforços no sentido de cativar o seu interesse pela ciência. Nunca como agora, a Europa sente necessidade de se manter competitiva tanto no conhecimento como na inovação. Intensificar as mudanças para o mundo moderno, responder às questões da energia, empenhar-se na alteração climática ou desenvolver os sistemas de saúde devem tornar-se as prioridades.
Την ώρα που η Κίνα και η Ινδία δημιουργούν ορδές φυσικών επιστημόνων, η Ευρωπαϊκή πετροχημική βιομηχανία είναι ανήσυχη για την έλλειψη επιστημονικά εκπαιδευμένων νέων και προσπαθεί να ενισχύσει το ενδιαφέρον τους στις φυσικές επιστήμες. Περισσότερο από ποτέ, η Ευρώπη πρέπει να παραμείνει ανταγωνιστική σε όρους γνώσεων και καινοτομιών. Επιταχύνοντας για την αντιμετώπιση των προκλήσεων σήμερα θα πρέπει να θέσουμε ως προτεραιότητα την ικανοποίηση των ενεργειακών αναγκών, τη λύση του προβλήματος της κλιματικής αλλαγής ή τη βελτίωση της υγείας μας.
In een tijd dat China en India horden bètawetenschappers produceren, is de Europese petrochemische industrie zeer bezorgd over het gebrek aan exact opgeleide jonge mensen, en doet ze haar uiterste best om te proberen hun belangstelling in de natuurwetenschappen een duwtje in de goede richting te geven. Meer dan ooit moet Europa concurrerend blijven zowel in termen van kennis als innovatie. Recht afgaan op de uitdagingen van de moderne wereld, of dat nu is bij het vinden van een antwoord op energiebehoeften, het ons toeleggen op klimaatverandering of de verbetering van onze gezondheid, moet prioriteit hebben.
Във време, когато Китай и Индия буквално бълват тълпи от дипломирани специалисти в областта на частните науки, европейската нефтохимическа индустрия е сериозно загрижена от липсата на млади образовани хора в тази област и прави всичко възможно за да провокира техния интерес. Повече от всякога днес Европа трябва да остане конкурентоспособна както в науката, така и в иновациите. Посрещането на предизвикателствата на модерния свят с отговор на енергийните му нужди, вниманието към промените в климата, както и подобряването на нашето здраве трябва да са основните приоритети.
V době, kdy v Číně a Indii vyrůstá velké množství vědců, trápí evropský petrochemický průmysl nedostatek mladých přírodovědně vzdělaných lidí a vynakládá velké úsilí, aby zájem mladých lidí o vědu zvýšil. Více než kdykoli dříve je nutné, aby Evropa zůstala konkurenceschopnou, a to jak v oblasti znalostí, tak v oblasti inovací. Naší prioritou musí být schopnost hledat odpovědi na problémy moderního světa, jako jsou energetické potřeby, klimatické změny nebo nutnost zlepšovat naše zdraví.
På et tidspunkt hvor Kina og Indien uddanner rigtig mange naturvidenskabsfolk er den europæiske petrokemiske industri meget bekymret over manglen på videnskabeligt uddannede unge mennesker, og lægger store kræfter i at forsøge at øge interessen for naturvidenskab. Europa har, mere end nogensinde, brug for at forblive konkurrencedygtig i viden og innovation. Vi må imødegå udfordringerne i en moderne verden, hvad end det handler om behovet for energi, klimaforandringer eller at forbedring af vores sundhed.
Ajal, mil Hiina ning India toodavad masside viisi teadlasi, on Euroopa petrokeemiatööstus vägagi mures teadusliku hariduse saavate noorte väikese hulga pärast ning teeb kõik, mis võimalik, edendamaks nende huvi täppis- ja loodusteaduste vastu. Euroopal tuleb konkurentsis püsimiseks pingutada rohkem kui kunagi varem. Seda nii hariduse kui innovatiivsuse vaatevinklist. Prioriteet peab olema kaasaegset maailma vaevavate raskustega tegelemine, olgu see siis energiaprobleem, kliimamuutus või inimeste tervise parandamine.
Kiina ja Intia tuottavat suuria määriä tutkijoita, ja Euroopan petrokemian teollisuus on huolestunut tieteellisesti koulutettujen nuorten vähäisestä määrästä Euroopassa. Nuorten kiinnostusta tieteeseen pyritään lisäämään kaikin keinoin. Euroopan on nyt tärkeämpää kuin koskaan säilyttää kilpailukykynsä niin tiedon kuin innovaationkin saralla. Modernin maailman haasteisiin vastaamisen on oltava etusijalla, oli kyse sitten energiatarpeista, ilmastonmuutoksesta tai terveydestä.
Amíg Kína és India a természettudósok tömkelegét adja, addig a petrolkémia Európában azzal a problémával küzd, hogy kevés a természettudományos végzettségű diák, és ezért mindent megtesz, hogy felkeltse érdeklődésüket a téma iránt. Európának még soha ennyire nem volt szüksége arra, hogy mind a tudásban, mind az innovációban versenyképes maradjon. Annak kell prioritást élveznie, hogy a mai világ kihívásainak megfelelve, megoldást találjunk olyan problémákra, mint például az energiaellátás, a klímaváltozás vagy az egészségügyi problémák leküzdése.
Tuo metu, kai Kinija ir Indija išugdo daugybę mokslininkų, Europos naftos produktų industrija yra susirūpinusi mokslinį išsilavinimą turinčių jaunų žmonių trūkumu ir deda dideles pastangas mėgindama padidinti jų susidomėjimą mokslu. Labiau negu bet kada dabar Europai reikia išlikti konkurencingai ir žinių, ir inovacijų srityje. Šiuolaikinio pasaulio problemų sprendimas turi būti svarbiausias dalykas, nesvarbu ar tai būtų energijos poreikių patenkinimas, ar atsakas į klimato kaitą, ar mūsų sveikatos gerinimas.
Într-o perioadă când numărul specialiştilor chinezi şi indieni creşte exponenţial, industria petrochimică europeană este îngrijorată de penuria de tineri specializaţi în ştiinţe şi depune eforturi în stimularea interesului acestora în direcţia enunţată. Mai mult ca niciodată, Europa trebuie să rămână competitivă atât la nivelul cunoştinţelor, cât şi la cel al inovaţiei. Prioritatea o constituie eforturile depuse pentru a răspunde provocărilor lumii moderne, fie că ne referim la satisfacerea nevoilor energetice, la soluţionarea schimbărilor climaterice sau la îmbunătăţirea standardelor de sănătate.
V časoch, keď Čína a India produkujú masy vedcov, európsky petrochemický priemysel je veľmi znepokojený nedostatkom prírodovedne vzdelaných mladých ľudí a vynakladá všetko možné úsilie na to, aby zvýšilo ich záujem o prírodné vedy. Európa potrebuje zostať konkurencieschopnou čo sa týka poznatkov a inovácií viac, než kedykoľvek predtým. Prioritou sa musí stať riešenie problémov moderného sveta, a to reagovaním na potrebu energie, zaoberaním sa klimatickými zmenami alebo zlepšovaním nášho zdravia.
I en tid när Kina och Indien producerar massor av vetenskapsmän är den europeiska petrokemiska industrin allvarligt oroad över bristen på naturvetenskapligt utbildade ungdomar och försöker på alla sätt öka deras intresse för naturvetenskap. Mer än någonsin måste Europa förbli konkurrenskraftigt både i fråga om kunskaper och innovationer. Att möta utmaningarna i vår moderna värld, att täcka energibehoven, ta itu med klimatförändringarna och förbättra vår hälsa måste ha högsta prioritet.
Laikā, kad Ķīna un Indija producē zinātnieku pulkus, Eiropas petroķimiskā industrija ir vairāk kā norūpējusies par zinātniski izglītotu jauniešu trūkumu un tāpēc tā iegulda milzīgus līdzekļus, lai piesaistītu skolēnu interesi par zinātni. Vairāk nekā jebkad Eiropai ir nepieciešams saglabāt konkurētspēju zināšanu un inovācijas jomās. Stāšanās pretī modernās pasaules izaicinājumiem ir jākļūst par prioritāti vai tas būtu saistīts ar enerģijas vajadzībām, klimata izmaiņu vai veselības uzlabošanu.
Fi żmien meta ċ-Ċina u l-Indja qed jipproduċu għadd enormi ta’ xjenzjati, l-industrija petrokimika Ewropea hija mħassba sew minħabba n-nuqqas ta’ żgħażagħ b’edukazzjoni xjentifika u qed tagħmel kull sforz biex tagħti spinta lill-interess tagħhom fix-xjenza. Aktar minn qatt qabel, l-Ewropa teħtieġ li tibqa’ kompetittiva f’termini ta’ għarfien u ta’ innovazzjoni. Il-priorità għandha tkun li jintlaħqu l-isfidi tad-dinja moderna, sew jekk ikunu tweġibiet għall-ħtiġijiet ta’ enerġija, sew jekk jiġi indirizzat it-tibdil fil-klima jew it-titjib ta’ saħħitna.
  Zmagovalci Xperimanie I  
Kot drugouvrščenega je žirija izbrala prispevek “
As the first runner-up, the jury selected the entry “
Le jury a choisi la contribution "
Auf den weiteren Plätzen landete Mátyás M. aus Ungarn mit seinem Beitrag “
Como segundo premio, el jurado eligió la propuesta “
Come primo secondo classificato, la giuria ha selezionato l'opera “
Στη θέση του πρώτου επιλαχόντα, η κριτική επιτροπή επέλεξε τη συμμετοχή «
Als de eerste tweede prijs koos de jury de inzending ‘
Като първи подгласник журито определи разработката "
„Eksperyment poświęcony gazom cieplarnianym”
Premiul II i-a revenit lui Mátyás M. din Ungaria, cu lucrarea “
Petrol additives – antidetonating agents
Till det första andrapriset utsåg juryn bidraget “
  Projekt Xperimania  
V času, ko Kitajska in Indija proizvajata horde znanstvenikov, je evropska petrokemična industrija precej zaskrbljena nad pomanjkanjem naravoslovno izobraženih mladih in se na vso moč trudi povečati njihovo zanimanje za naravoslovje. Bolj kot kdajkoli prej mora Evropa ostati kompetenčna tako na področju znanja kot tudi inovacij.
Numa altura em que a China e a Índia estão a produzir vagas de cientistas, a indústria petroquímica europeia encontra-se muito mais preocupada com a falta de educação científica dos jovens, e a fazer todos os esforços no sentido de cativar o seu interesse pela ciência. Nunca como agora, a Europa sente necessidade de se manter competitiva tanto no conhecimento como na inovação. Intensificar as mudanças para o mundo moderno, responder às questões da energia, empenhar-se na alteração climática ou desenvolver os sistemas de saúde devem tornar-se as prioridades.
Την ώρα που η Κίνα και η Ινδία δημιουργούν ορδές φυσικών επιστημόνων, η Ευρωπαϊκή πετροχημική βιομηχανία είναι ανήσυχη για την έλλειψη επιστημονικά εκπαιδευμένων νέων και προσπαθεί να ενισχύσει το ενδιαφέρον τους στις φυσικές επιστήμες. Περισσότερο από ποτέ, η Ευρώπη πρέπει να παραμείνει ανταγωνιστική σε όρους γνώσεων και καινοτομιών. Επιταχύνοντας για την αντιμετώπιση των προκλήσεων σήμερα θα πρέπει να θέσουμε ως προτεραιότητα την ικανοποίηση των ενεργειακών αναγκών, τη λύση του προβλήματος της κλιματικής αλλαγής ή τη βελτίωση της υγείας μας.
In een tijd dat China en India horden bètawetenschappers produceren, is de Europese petrochemische industrie zeer bezorgd over het gebrek aan exact opgeleide jonge mensen, en doet ze haar uiterste best om te proberen hun belangstelling in de natuurwetenschappen een duwtje in de goede richting te geven. Meer dan ooit moet Europa concurrerend blijven zowel in termen van kennis als innovatie. Recht afgaan op de uitdagingen van de moderne wereld, of dat nu is bij het vinden van een antwoord op energiebehoeften, het ons toeleggen op klimaatverandering of de verbetering van onze gezondheid, moet prioriteit hebben.
Във време, когато Китай и Индия буквално бълват тълпи от дипломирани специалисти в областта на частните науки, европейската нефтохимическа индустрия е сериозно загрижена от липсата на млади образовани хора в тази област и прави всичко възможно за да провокира техния интерес. Повече от всякога днес Европа трябва да остане конкурентоспособна както в науката, така и в иновациите. Посрещането на предизвикателствата на модерния свят с отговор на енергийните му нужди, вниманието към промените в климата, както и подобряването на нашето здраве трябва да са основните приоритети.
V době, kdy v Číně a Indii vyrůstá velké množství vědců, trápí evropský petrochemický průmysl nedostatek mladých přírodovědně vzdělaných lidí a vynakládá velké úsilí, aby zájem mladých lidí o vědu zvýšil. Více než kdykoli dříve je nutné, aby Evropa zůstala konkurenceschopnou, a to jak v oblasti znalostí, tak v oblasti inovací. Naší prioritou musí být schopnost hledat odpovědi na problémy moderního světa, jako jsou energetické potřeby, klimatické změny nebo nutnost zlepšovat naše zdraví.
På et tidspunkt hvor Kina og Indien uddanner rigtig mange naturvidenskabsfolk er den europæiske petrokemiske industri meget bekymret over manglen på videnskabeligt uddannede unge mennesker, og lægger store kræfter i at forsøge at øge interessen for naturvidenskab. Europa har, mere end nogensinde, brug for at forblive konkurrencedygtig i viden og innovation. Vi må imødegå udfordringerne i en moderne verden, hvad end det handler om behovet for energi, klimaforandringer eller at forbedring af vores sundhed.
Ajal, mil Hiina ning India toodavad masside viisi teadlasi, on Euroopa petrokeemiatööstus vägagi mures teadusliku hariduse saavate noorte väikese hulga pärast ning teeb kõik, mis võimalik, edendamaks nende huvi täppis- ja loodusteaduste vastu. Euroopal tuleb konkurentsis püsimiseks pingutada rohkem kui kunagi varem. Seda nii hariduse kui innovatiivsuse vaatevinklist. Prioriteet peab olema kaasaegset maailma vaevavate raskustega tegelemine, olgu see siis energiaprobleem, kliimamuutus või inimeste tervise parandamine.
Kiina ja Intia tuottavat suuria määriä tutkijoita, ja Euroopan petrokemian teollisuus on huolestunut tieteellisesti koulutettujen nuorten vähäisestä määrästä Euroopassa. Nuorten kiinnostusta tieteeseen pyritään lisäämään kaikin keinoin. Euroopan on nyt tärkeämpää kuin koskaan säilyttää kilpailukykynsä niin tiedon kuin innovaationkin saralla. Modernin maailman haasteisiin vastaamisen on oltava etusijalla, oli kyse sitten energiatarpeista, ilmastonmuutoksesta tai terveydestä.
Amíg Kína és India a természettudósok tömkelegét adja, addig a petrolkémia Európában azzal a problémával küzd, hogy kevés a természettudományos végzettségű diák, és ezért mindent megtesz, hogy felkeltse érdeklődésüket a téma iránt. Európának még soha ennyire nem volt szüksége arra, hogy mind a tudásban, mind az innovációban versenyképes maradjon. Annak kell prioritást élveznie, hogy a mai világ kihívásainak megfelelve, megoldást találjunk olyan problémákra, mint például az energiaellátás, a klímaváltozás vagy az egészségügyi problémák leküzdése.
Tuo metu, kai Kinija ir Indija išugdo daugybę mokslininkų, Europos naftos produktų industrija yra susirūpinusi mokslinį išsilavinimą turinčių jaunų žmonių trūkumu ir deda dideles pastangas mėgindama padidinti jų susidomėjimą mokslu. Labiau negu bet kada dabar Europai reikia išlikti konkurencingai ir žinių, ir inovacijų srityje. Šiuolaikinio pasaulio problemų sprendimas turi būti svarbiausias dalykas, nesvarbu ar tai būtų energijos poreikių patenkinimas, ar atsakas į klimato kaitą, ar mūsų sveikatos gerinimas.
Într-o perioadă când numărul specialiştilor chinezi şi indieni creşte exponenţial, industria petrochimică europeană este îngrijorată de penuria de tineri specializaţi în ştiinţe şi depune eforturi în stimularea interesului acestora în direcţia enunţată. Mai mult ca niciodată, Europa trebuie să rămână competitivă atât la nivelul cunoştinţelor, cât şi la cel al inovaţiei. Prioritatea o constituie eforturile depuse pentru a răspunde provocărilor lumii moderne, fie că ne referim la satisfacerea nevoilor energetice, la soluţionarea schimbărilor climaterice sau la îmbunătăţirea standardelor de sănătate.
V časoch, keď Čína a India produkujú masy vedcov, európsky petrochemický priemysel je veľmi znepokojený nedostatkom prírodovedne vzdelaných mladých ľudí a vynakladá všetko možné úsilie na to, aby zvýšilo ich záujem o prírodné vedy. Európa potrebuje zostať konkurencieschopnou čo sa týka poznatkov a inovácií viac, než kedykoľvek predtým. Prioritou sa musí stať riešenie problémov moderného sveta, a to reagovaním na potrebu energie, zaoberaním sa klimatickými zmenami alebo zlepšovaním nášho zdravia.
I en tid när Kina och Indien producerar massor av vetenskapsmän är den europeiska petrokemiska industrin allvarligt oroad över bristen på naturvetenskapligt utbildade ungdomar och försöker på alla sätt öka deras intresse för naturvetenskap. Mer än någonsin måste Europa förbli konkurrenskraftigt både i fråga om kunskaper och innovationer. Att möta utmaningarna i vår moderna värld, att täcka energibehoven, ta itu med klimatförändringarna och förbättra vår hälsa måste ha högsta prioritet.
Laikā, kad Ķīna un Indija producē zinātnieku pulkus, Eiropas petroķimiskā industrija ir vairāk kā norūpējusies par zinātniski izglītotu jauniešu trūkumu un tāpēc tā iegulda milzīgus līdzekļus, lai piesaistītu skolēnu interesi par zinātni. Vairāk nekā jebkad Eiropai ir nepieciešams saglabāt konkurētspēju zināšanu un inovācijas jomās. Stāšanās pretī modernās pasaules izaicinājumiem ir jākļūst par prioritāti vai tas būtu saistīts ar enerģijas vajadzībām, klimata izmaiņu vai veselības uzlabošanu.
Fi żmien meta ċ-Ċina u l-Indja qed jipproduċu għadd enormi ta’ xjenzjati, l-industrija petrokimika Ewropea hija mħassba sew minħabba n-nuqqas ta’ żgħażagħ b’edukazzjoni xjentifika u qed tagħmel kull sforz biex tagħti spinta lill-interess tagħhom fix-xjenza. Aktar minn qatt qabel, l-Ewropa teħtieġ li tibqa’ kompetittiva f’termini ta’ għarfien u ta’ innovazzjoni. Il-priorità għandha tkun li jintlaħqu l-isfidi tad-dinja moderna, sew jekk ikunu tweġibiet għall-ħtiġijiet ta’ enerġija, sew jekk jiġi indirizzat it-tibdil fil-klima jew it-titjib ta’ saħħitna.
  Prvo leto programa Xper...  
Medtem ko javnost še vedno izraža zaskrbljenost glede možnih vplivov petrokemije na okolje, petrokemična industrija posveča veliko pozornosti iskanju rešitev za podnebne spremembe, zahvaljujoč novim tehnologijam in strožjim pravilom, ki omejujejo dovoljene izpuste. Inovacije so ključnega pomena in izdelovalci petrokemikalij bolj kot kdajkoli prej vlagajo v sodobne raziskave in razvoj.
Besides the competitions, Xperimania I organised five online chats giving the students an opportunity to “talk” with industry experts on specific topics related to petrochemistry. One of the most controversial and challenging topics was “Petrochemistry: caring for the environment?”, attended by 15 European schools. Whilst the public still expresses concerns on the possible impact of petrochemistry on the environment, tremendous efforts are being undertaken to position the petrochemical industry as a major contributor to climate change solutions, thanks to new technologies and stricter regulations limiting all emissions. Innovation is the key, and more than ever before, petrochemical producers are striving to keep up to date on research and development.
Parallèlement aux concours, Xperimania I a organisé cinq chats, permettant ainsi aux élèves de discuter avec des experts du secteur pétrochimique sur des sujets bien spécifiques. L’un des thèmes abordés les plus controversés, Chimie et environnement : tremplin ou obstacle ?, a été suivi par 15 écoles européennes. Alors que l'opinion publique montre encore des signes d'inquiétude face aux impacts éventuels de la pétrochimie sur l'environnement, des efforts considérables ont été fournis pour faire de l'industrie pétrochimique l’un des principaux acteurs de la lutte contre les changements climatiques, et ce grâce aux nouvelles technologies et aux réglementations plus strictes de limitation des émissions. L'innovation est au cœur de ce combat et plus que jamais, les producteurs pétrochimiques s’évertuent à rester à la pointe de la recherche et du développement.
Außer den Wettbewerben organisiert Xperimania fünf Onlinechats , die es den SchülerInnen ermöglichen, mit Industrieexperten über spezifische Themen im Bereich der Petrochemie zu "sprechen". Eins der meist umstrittenen und fesselndsten Themen war “ Petrochemie: Interessiert an Umweltschutz?”.15 Schulen nahmen an diesem Chat teil. Während die Öffentlichkeit sich noch Sorgen über den möglichen Einfluss der Petrochemie auf die Umwelt macht, unternimmt die Erdöl verarbeitende Chemieindustrie große Anstrengungen, um dank neuer Technologien und strengerer Vorschriften im Bereich der Einschränkung aller Abgase zur Lösung des Problems der Klimaveränderung beizutragen. Innovation ist die Antwort und die Petrochemieproduzenten bemühen sich mehr denn je, auf dem neuesten Stand der Forschung und Entwicklung zu bleiben..
Además de los concursos, Xperimania I organizó cinco chats en los que los estudiantes tuvieron ocasión de "hablar” con unos profesionales expertos de la industria petroquímica sobre temas relacionados. Uno de los temas más polémicos y controvertidos fue el de “La petroquímica ¿ayuda a proteger el medioambiente?”, en el que participaron 15 centros escolares europeos. A la vez que la opinión pública se preocupa de los efectos de la petroquímica en el medioambiente, se está realizando un esfuerzo tremendo para hacer de la industria petroquímica uno de los principales actores de la lucha contra el cambio climático, gracias a las nuevas tecnologías y la regulación más estricta de limitación de emisiones. La clave está en la innovación; y ahora más que nunca, los productores petroquímicos están luchando para mantenerse al día en los últimos avances en investigación y desarrollo.
Oltre ai concorsi, Xperimania I ha organizzato cinque chat online per dare agli studenti l'opportunità di “parlare” con gli esperti del settore su argomenti specifici collegati alla petrochimica. Uno degli argomenti più controversi e stimolanti è stato “ La petrolchimica: si preoccupa per l'ambiente?”, a cui hanno partecipato 15 scuole europee . Mentre il pubblico ancora esprime la propria preoccupazione sul possibile impatto della petrolchimica sull'ambiente, sono stati fatti sforzi incredibili per posizionare l'industria petrolchimica tra i principali artefici delle soluzioni per combattere il cambiamento climatico, grazie alle nuove tecnologie e a regolamenti più severi sul limite delle emissioni. La chiave è l'innovazione, e più di prima, i produttori petrolchimici si impegnano per restare al passo con ricerca e sviluppo.
Para além dos concursos, o Xperimania I organizou cinco sessões de chat online proporcionando aos alunos a oportunidade de “falar” com peritos da indústria sobre tópicos específicos relacionados com a petroquímica. Um dos mais controversos e desafiantes tópicos foi “ Petroquímica: a cuidar do ambiente?”, em que participaram 15 escolas Europeias. Se bem que o público ainda exprima preocupação sobre o possível impacte da petroquímica no ambiente, enormes esforços têm sido dispendidos para tornar a indústria petroquímica num dos principais contribuintes para a solução das mudanças climáticas, graças a novas tecnologias e a leis mais restritivas, limitando todo o tipo de emissões. A inovação é a chave e, mais do que nunca, os produtores petroquímicos estão a lutar por se manterem actualizados em termos de investigação e desenvolvimento.
Εκτός από τους διαγωνισμούς, το Xperimania I διοργάνωσε πέντε ζωντανές συζητήσεις (online chats) δίνοντας την ευκαιρία στους μαθητές να «μιλήσουν» με εμπειρογνώμονες της βιομηχανίας για συγκεκριμένα θέματα που σχετίζονταν με την πετροχημεία. Ένα από τα πιο αμφιλεγόμενα και ενδιαφέροντα θέματα ήταν «Πετροχημεία: Φροντίδα για το περιβάλλον;» στο οποίο συμμετείχαν 15 σχολεία της Ευρώπης. Ενώ το κοινό εκφράζει ακόμα τις ανησυχίες του για τον πιθανό αντίκτυπο της πετροχημείας στο περιβάλλον, τεράστιες προσπάθειες καταβάλλονται για να τεθεί η βιομηχανία της πετροχημείας ως σημαντικός συντελεστής στις λύσεις για την αλλαγή του κλίματος, χάρη στις νέες τεχνολογίες και τους αυστηρότερους κανονισμούς, που περιορίζουν τις εκπομπές καυσαερίων. Η καινοτομία είναι το κλειδί και, περισσότερο από ποτέ, οι παραγωγοί πετροχημικών προϊόντων πασχίζουν να τηρούνται ενήμεροι σχετικά με την έρευνα και την ανάπτυξη.
Naast de competities heeft Xperimania I ook vijf online chat-sessies georganiseerd, waarin de leerlingen met deskundigen uit dit vakgebied konden ‘praten’ over speciale onderwerpen die met petrochemie te maken hebben. Een van de controversieelste en uitdagendste onderwerpen was ‘Petrochemie: om het milieu geven?’, waar 15 Europese scholen aan meededen. Terwijl het grote publiek zich nog zorgen maakt over de mogelijk slechte gevolgen van de petrochemie voor het milieu, worden er enorme inspanningen verricht om de petrochemische industrie te positioneren als een belangrijke bijdrager aan oplossingen voor klimaatverandering, dankzij nieuwe technologieën en strengere normen voor alle vormen van uitstoot. Innovatie is de sleutel, en meer dan ooit tevoren streven petrochemische producenten ernaar volledig bij te blijven qua onderzoek en ontwikkeling.
Освен състезанията, Xperimania I организира и пет онлайн чатове, като даде на учениците възможност да си „говорят” с производствени експерти по специфични въпроси, свързани с нефтохимията. Една от най-противоречивите и предизвикателни теми беше “„Нефтохимията – с грижа за околната среда?”, в която участваха 15 европейски училища. Тъй като обществото все още изпитва опасения за вероятното въздействие на нефтохимията върху околната среда, бяха хвърлени големи усилия да се покаже нефтохимическата индустрия като сериозен фактор за разрешаване на проблемите с климатичните промени, благодарение на новите технологии и по-стриктните регулации, ограничаващи всички емисии. Ключът за това са иновационните решения и - много повече от преди - желанието на нефтохимичните производители да са в крак с развитието и с всички най-нови изследвания.
A versenyen túl, az Xperimania I öt online társalgást is szervezett , mely a diákoknak lehetőséget biztosított szakértőkkel való tudományos beszélgetésekre a petrolkémia területén belül. Az egyik legvitatottabb és legnehezebb téma a következő volt “Petrolkémia: aggodalom a környezetért?”, melyen 15 európai iskola vett részt. Még mindig sokan aggodalmukat fejezik ki a petrolkémia környezetre gyakorolt lehetséges hatásai miatt, holott óriási erőfeszítéseket tesz a petrolkémiai ipar a klímaváltozás megakadályozása érdekében. Mindez az új technológiáknak és a szigorúbb kibocsátási szabályozásoknak köszönhető. Innováció mindennek az alapja és a petrolkémiai előállítók, gyártók, minden eddiginél nagyobb hangsúlyt fektetnek a kutatás- fejlesztések korszerűségére.
Oprócz konkursów w ramach projektu Xperimania I zorganizowanych zostało także pięć czatów internetowych dających uczniom możliwość „porozmawiania” z ekspertami na tematy związane z petrochemią. Jeden z najbardziej kontrowersyjnych i trudnych tematów poruszanych w dyskusji w której wzięło udział 15 szkół brzmiał: „Czy petrochemia naprawdę troszczy się o środowisko?” Podczas gdy opinia publiczna w dalszym ciągu wyraża swoje obawy związane z możliwym negatywnym oddziaływaniem petrochemii na środowisko naturalne, podejmowanych jest wiele działań mających na celu pokazanie przemysłu petrochemicznego jako jednej z głównych gałęzi przemysłu przyczyniająch się do tworzenia rozwiązań wpływających na ochronę klimatu dzięki stosowaniu nowoczesnych technologii i surowszym regulacjom ograniaczającym emisję szkodliwych substancji. Stosowanie innowacyjnych rozwiązań jest niezmiernie ważne zwłaszcza dzisiaj a producenci petrochemii robią wszystko co w ich mocy, aby korzystać z nowoczesnych technologii i badań naukowych.
Pe lângă concursurile menţionate, Xperimania I a organizat cinci sesiuni de chat , prin intermediul cărora elevii au avut ocazia să discute subiecte legate de petrochimie cu specialiştii din domeniu. Una dintre cele mai controversate şi incitante teme a fost “Petrochimie şi grija faţă de mediu”, la care au participat 15 şcoli europene. Opinia publică îşi exprimă îngrijorarea faţă de posibilele efecte negative ale petrochimiei asupra mediului, însă industria de profil face eforturi considerabile pentru a găsi soluţii pentru combaterea încălzirii globale, eforturi susţinute de noile tehnologii şi reglementări mai stricte în materie de emisii poluante. Cuvântul-cheie este inovaţia, iar companiile de produse petrochimice depun eforturi susţinute ca să fie în avangarda cercetării şi dezvoltării.
Förutom tävlingarna organiserade Xperimania I fem online chattar som gav eleverna möjlighet att ”prata” med industriexperter om specifika ämnen som rör petrokemi. Ett av de mest kontroversiella och utmanande ämnena var“Petrokemi: bra eller dåligt för miljön?”, där 15 europeiska skolor deltog. Medan allmänheten fortfarande uttrycker farhågor för den påverkan petrokemi kan ha på miljön, görs det oerhörda ansträngningar för att den petrokemiska industrin ska utvecklas till en viktig aktör som bidrar till lösningar på klimatförändringen, tack vare ny teknik och striktare regler som begränsar alla utsläpp. Innovation är lösningen, och mer än någonsin tidigare strävar petrokemiska producenter efter att hålla sig uppdaterade om forskning och utveckling.
  Tretji e-klepet  
Novi pristopi k trajnostni kemiji, kot npr. upravljanje z izdelki skozi ves njihov življenjski cikel
New approaches to sustainable chemistry such as the management of products throughout their whole life cycle.
Nouvelles approches pour une chimie durable telles que la gestion des produits tout au long de leur cycle de vie.
Neue Ansätze zur nachhaltigen Chemie, wie etwa das Management von Produkten während ihres gesamten Lebenszyklus'
Nuevas perspectivas para una química sostenible, como por ejemplo, el seguimiento de los productos a lo largo de todo su ciclo vital.
Nuovi approcci alla chimica sostenibile come la gestione dei prodotti attraverso l’intero ciclo vitale.
Нови методи на устойчивата химия като управлението на продукти по време на целия им производствен цикъл.
Zarządzanie produktami przez ich cały cykl życia – nowe podejście do zrównoważonej chemii.
Nové prístupy k trvalo udržateľnej chémii, napr. zaobchádzanie s výrobkami počas ich celého životného cyklu.
Nya strategier för en hållbar kemi, som hantering av produkter under hela deras livscykel.
  Zadnje novice  
To je bila šola Traiana Vuie iz Tăuţii Măgherăuşa iz okrožja Maramureş. V Xperimanijinih delavnicah na katerih so s pomočjo zabavnih poizkusov poglabljali svoje znanje iz kemije in fizike, so uživali tako učitelji kot učenci.
Na sua primeira visita a estabelecimentos de ensino, os embaixadores Xperimania de Ciências foram calorosamente recebidos na Escola Traian Vuia em Tăuţii Măgherăuş, Maramureş, Roménia. Alunos e professores gostaram das Oficinas Xperimania e, com as experiências divertidas realizadas, aprenderam mais sobre Química e Física.
Οι Επιστημονικοί Πρέσβεις του Xperimania έτυχαν θερμής υποδοχής στην πρώτη τους σχολική επίσκεψη στο σχολείο Traian Vuia στο Tăuţii Măgherăuş, στις Maramureş της Ρουμανίας. Τόσο οι μαθητές όσο και οι εκπαιδευτικοί απόλαυσαν τα εργαστήρια του Xperimania και έμαθαν περισσότερα για τη Χημεία και τη Φυσική μέσω διασκεδαστικών πειραμάτων.
De bèta-ambassadeurs van Xperimania kregen tijdens hun eerste bezoek aan de Traian Vuia-school in Tăuţii Măgherăuş, Maramureş, Roemenië een warm welkom. Zowel de leerlingen als de leerkrachten hadden plezier in de Xperimania-workshops en kwamen door leuke experimenten meer te weten over natuur- en scheikunde.
Научните Посланици на Хperimania получиха топъл прием в първото си училище, което посетиха - Traian Vuia school в Tăuţii Măgherăuş, Марамурес, Румъния. Както учениците, така и учителите харесаха много работилниците на Xperimania и научиха доста повече за химията и физиката чрез проведените забавни експерименти.
The Xperimania Science Ambassadors received a warm welcome on their first school visit in the Traian Vuia school in Tăuţii Măgherăuş, Maramureş, Romania. Both students and teachers enjoyed the Xperimania workshops and learned more about Chemistry and Physics through fun experiments.
Az Xperimania Tudomány Nagyköveteit szeretettel fogadták első iskolalátogatásuk alkalmával a Traian Vuia iskolában Tăuţii Măgherăuş, és Maramureş városokban, Romániában. Mind a diákok, mind a tanáraik nagyon élvezték az Xperimania workshopokat, és sokat tanultak a kémia és fizika területén végzett érdekes kísérletekből.
Ambasadorii Xperimania s-au bucurat de o primire călduroasă în prima lor vizită la şcoala Traian Vuia din Tăuţii Măgherăuş, Maramureş, România. Atât elevii, cât şi profesorii au participat cu plăcere la atelierele Xperimania şi au descoperit fizica şi chimia prin intermediul unor experimente atractive.
Xperimania-ambassadörerna fick ett varmt mottagande vid sitt första skolbesök på skolan Traian Vuia school i Tăuţii Măgherăuş, Maramureş, Rumänien. Deras Xperimania-workshops uppskattades av både elever och lärare som fick lära sig mer om kemi och fysik genom roliga experiment.
  Zmagovalci Xperimanie I  
Dela finalistov so dokazala, da so učenci svojim oblikovanju poročil na najrazličnejše teme posvetili precej časa in energije. Kot je povzel Pierre de Kettenis, izvršni direktor zveze Appe (Cefic, Sektor za petrokemijo):
The finalists’ work showed that the pupils had dedicated a great deal of time and energy to creating the reports covering a wide range of topics. As Pierre de Kettenis, Executive Director of Appe (Cefic Petrochemistry Industry Sector) summarised:
Les contributions des finalistes témoignent du fait que les élèves ont consacré beaucoup de temps et d'énergie à la création des rapports abordant de nombreux thèmes. Comme le résume Pierre de Kettenis, directeur général d'Appe (Cefic, secteur de l'industrie de la pétrochimie) :
Die Arbeiten der FinalistInnen zeigen, dass die SchülerInnen viel Zeit und Energie aufgewendet haben, um die vielfältigen Berichte zu verfassen. Pierre de Kettenis, Executive Director of Appe (Cefic Petrochemistry Industry Sector) sagte:
Las propuestas finalistas demostraron que los alumnos habían dedicado una gran cantidad de tiempo y energía para llevar a cabo sus informes abordando numerosos temas. Como resumió Pierre de Kettenis, Director general de Appe (Cefic, sector de la industria petroquímica):
Il lavoro dei finalisti ha dimostrato come gli studenti hanno dedicato una grande quantità di tempo e di energia nel creare delle relazioni su un'ampia gamma di argomenti. Come Pierre de Kettenis, Direttore Esecutivo di Appe (Settore dell'Industria Petrolchimica Cefic) ha riassunto:
Οι εργασίες των φιναλίστ έδειξαν ότι οι μαθητές αφιέρωσαν πολύ χρόνο και ενέργεια για να δημιουργήσουν τις αναφορές που κάλυπταν ένα ευρύ φάσμα θεμάτων. Όπως συνόψισε και ο κ. Pierre de Kettenis, Γενικός Διευθυντής της Appe:
Het werk van de finalisten liet zien dat de leerlingen een heleboel tijd en energie hebben gestopt in het maken van de verslagen, die over een breed assortiment aan onderwerpen gaan. Zoals Pierre de Kettenis, algemeen directeur van Appe (sector Petrochemische industrie van Cefic) het samenvatte:
Работите на победителите показват, че учениците са отделили значително време и енергия, за да създадат доклади, които покриват широк спектър от теми. Както обобщи Пиер де Кетениз, изпълнителен директор на Аппе (Нефтохимическият производствен отдел на Цефик):
A győztesek munkája bebizonyította, hogy a diákok időt és energiát nem kímélve dolgozták fel a változatos témákat. AhogyPierre de Kettenis, az Appe ügyvezető igeazgatója(Cefic Petrochemistry Industry Sector) fogalmazott:
Prace finalistów pokazują, że uczniowie poświęcili wiele czasu i energii na przygotowanie projektów przedstawiających szeroki zakres tematów. Warto zwrócić uwagę na słowa wypowiedziane przez Pierra de Kettenis – Dyrektora Wykonawczego Appe (Sektor Przemysłu Petrochemicznego Cefic):
Lucrările finaliştilor demonstrează că elevii au alocat mult timp şi energie conceperii de rapoarte pe o gamă largă de subiecte. Pierre de Kettenis, director executiv al Appe (Sectorul industriei petrochimice din cadrul Cefic), a concluzionat:
The success story of Xperimania will continue this school year. Xperimania II will be launched at the end of September with new activities: “Check out the property” competition and new, multilingual chats. Interested? Visit the website (www.xperimania.net) or send an email to xperimania@eun.org
Finalisternas arbeten visade att eleverna hade ägnat mycket tid och energi åt att skapa dessa rapporter som täcker många ämnen. Pierre de Kettenis, styrelsemedlem i Appe (Cefic petrokemiindustrisektorn) sammanfattade:
  Dodatne informacije  
V Evropi kemična indirstija zaposluje kar 1.3 milijona ljudi v 27 000 podjetjih. Številka zraste skoraj na 4 milijone, če upoštevamo še industrijo, ki je neposredno odvisna od kemičnih izdelkov, kot npr.
In Europe, the chemical industry employs a huge 1.3 million people in 27,000 companies. This figure rises to close to 4 million if industries that directly depend on chemistry products are taken into account, such as agriculture, food, automotive, textile and healthcare. The chemical industry is therefore a major provider of wealth and a key sector in the economy.
En Europe, l’industrie chimique emploie 1,3 millions de personnes dans 27 000 compagnies. Ce chiffre peut monter jusqu’à 4 millions si l’on tient compte des industries qui dépendent directement des produits chimiques : agriculture, nourriture, automobile, textile, et soins de santé. L’industrie chimique est par conséquent un fournisseur majeur de bien-être et constitue un secteur clé pour l’économie d’un pays.
In Europa sind 1.3 Millionen Menschen in 27.000 chemischen Betrieben beschäftigt. Diese Zahl steigt sogar bis auf 4 Millionen an, wenn man Industriezweige, die von chemischen Produkten abhängig sind, mit einbezieht, wie zum Beispiel Landwirtschaft, Lebensmittelbereich, Automobilindustrie, Textilindustrie und Gesundheitswesen. Die Chemieindustrie trägt so wesentlich zu unserem Wohlstand bei und spielt eine ganz bedeutende Rolle im Wirtschaftsleben.
En Europa, la industria química emplea la enorme cifra de 1,3 millones de personas en 27.000 compañías. Cifra que asciende hasta los 4 millones si se tienen en cuenta las industrias que dependen directamente de los productos químicos, como es la agricultura, la alimentación, la automoción, el textil y la sanidad. La industria química es por tanto una gran suministradora de salud y un sector clave en la economía.
In Europa, l’industria chimica, impiega più di un milione e trecentomila persone in 27000 compagnie. Questa cifra sale a quasi quattro milioni se teniamo conto delle industrie che dipendono direttamente dalla chimica, come agricoltura, industria alimentare, dei trasporti, tessile e sanitaria. Quella della chimica è dunque una delle maggiori industrie che forniscono ricchezza e un settore chiave dell’economia.
В Европа химическата индустрия дава работа на повече от 1,3 милиона души в 27 000 компании. Тази цифра се увеличава до 4 милиона, ако вземем предвид производствата, които директно зависят от химическите продукти като селското стопанство, храната, производството на автомобили, текстилът и здравеопазването. Следователно химическата промишленост е един сериозен фактор за нашето благосъстояние и ключов сектор в икономиката.
Przemysł chemiczny w Europie zatrudnia okolo 1,3 miliona osób w 27000 firmach. Liczba ta rośnie niemal do 4 milionów jeżeli weźmiemy pod uwagę przedsiębiorstwa, które w sposób bezpośredni uzależnione są od produków chemicznych. Zaliczyć do nich możemy firmy działające w obszarach takich jak rolnictwo, produkcja żywności, przemysł samochodowy, tekstylny czy opieka zdrowotna. Tak więc przemysł chemiczny to główne źródło bogactwa w Europie oraz jeden z kluczowych sektorów gospodarki.
Chemický priemysel v Európe zamestnáva obrovské množstvo 1,3 milióna ľudí pracujúcich v 27 000 spoločnostiach. Tento údaj sa priblíži k takmer 4 miliónom, ak vezmeme do úvahy aj tie odvetvia, ktoré priamo závisia na chémii, ako napríklad poľnohospodársky, potravinársky, automobilový, textilný priemysel a zdravotná starostlivosť. Takto sa chemický priemysel stáva hlavným dodávateľom bohatstva a kľúčovým sektorom ekonomiky.
I Europa sysselsätter den kemiska industrin hela 1,3 miljoner människor på 27 000 företag. Den här siffran stiger till nästan 4 miljoner om näringar som är direkt beroende av kemiska produkter räknas med som jordbruk, livsmedel, bilindustri, textil och hälsovård. Den kemiska industrin är därför en stor välståndsskapare och ett viktigt område inom ekonomin.
  Zmagovalci Xperimanie I  
Natečaj “Časovnica” je učence pozival k raziskovanju zgodovinskega odkritja na področju materialov in petrokemije. Deborino zmagovalno delo je opisuje najlon in njegovo uporabo v tekstilni industriji, žirija pa ga je opisala kot “zelo dobro strukturirano, razumljivo in zanimivo.”
The “Timeline” competition invited students to explore a historical discovery in the field of materials and petrochemistry. Deborah’s winning work described nylon and its use in the textile industry. It was described by the judges as “very well structured, easy to follow and interesting.” The presentation was based on personal fieldwork and a visit to a local factory.
Le concours "Frise chronologique" invitait les élèves à explorer une découverte historique dans le domaine des matériaux et de la pétrochimie. Le travail gagnant de Deborah décrit le nylon et son utilisation dans l'industrie textile. Les membres du jury l'ont décrit comme "très bien structuré, facile à suivre et intéressant". La présentation se basait sur des travaux pratiques personnels et une visite à une usine locale.
Der Wettbewerb “Zeitleiste” lud SchülerInnen ein, eine historische Entdeckung aus dem Themenbereich Materialien und Petrochemie zu erforschen. Deborahs Siegerbeitrag beschrieb Nylon und seine Verwendung in der Textilindustrie. Die Jury beschrieb das Projekt als "sehr gut strukturiert, einfach nachzuvollziehen und interessant". Die Präsentation basierte auf persönlichen Nachforschungen und einem Besuch einer lokalen Fabrik.
El concurso del “Recorrido histórico” invitaba a los alumnos a explorar un descubrimiento histórico en el campo de los materiales y la petroquímica. El trabajo ganador de Deborah, que describía el nylon y su uso en la industria textil, fue calificado por los jueces como “muy bien estructurado, fácil de seguir e interesante.” La propuesta se basaba en un trabajo de campo personal y en la visita a la fábrica de la localidad.
Il concorso “Linea del tempo” ha invitato gli studenti ad esplorare una scoperta storica nel campo dei materiali e della petrolchimica. L'opera vincente di Deborah ha descritto il nylon e il suo utilizzo nell'industria tessile. I giudici l'hanno definita come “ben strutturata, facile da seguire e interessante.” La presentazione si è basata su un campo di lavoro personale e su una visita ad un'industria locale.
Ο διαγωνισμός του «Χρονολογίου» κάλεσε τους μαθητές να εξερευνήσουν μία ιστορική ανακάλυψη στον τομέα των υλικών και της πετροχημείας. Η νικητήρια εργασία της Deborah περιέγραφε το νάιλον και τη χρήση του στην υφαντουργική βιομηχανία. Η κριτική επιτροπή την περιέγραψε ως «πολύ καλά δομημένη, κατανοητή και ενδιαφέρουσα». Η παρουσίαση βασιζόταν σε προσωπικό πεδίο εργασίας και σε μία επίσκεψη σε τοπικό εργοστάσιο.
De competitie ‘Tijdslijn’ nodigde leerlingen uit een historische ontdekking te verkennen op het gebied van materialen en petrochemie. Deborah's winnende werk beschreef nylon en het gebruik ervan in de textielindustrie. De jury beschreef het als ‘heel goed van structuur, eenvoudig te volgen en interessant’. De presentatie was gebaseerd op persoonlijk veldwerk en een bezoek aan een plaatselijke fabriek.
Състезанието „Историческа диаграма” предлагаше на учениците да изучат едно историческо откритие от областта на материите и нефтохимията. Творбата победител на Дебора описва найлона и неговата употреба в текстилната индустрия. Тя беше определена от журито като: „много добре структурирана, лесна за възприемане и интересна”. Презентацията е основана на индивидуалния опит на ученичката и посещението й в местната фабрика.
Az “Időszalag” versenyben történelmi felfedezésekben mélyülhettek el a diákok az anyagok és a petrolkémia területén. Deborah győztes munkája a nylont és annak a textiliparban betöltött szerepét mutatta be. A zsűri “nagyon jól strukturáltnak, érthetőnek és érdekesnek” találta. Személyes terepmunkára és helyi gyárlátogatásra alapozták a munkát.
În cadrul concursului „Calendarul”, elevii au avut de studiat o descoperire istorică din domeniul materialelor şi petrochimiei. Lucrarea câştigătoare a lui Deborah a vizat nailonul şi utilizarea acestuia în industria textilă. Juriul a descris lucrarea ca fiind „foarte bine structurată, uşor de urmărit şi interesantă”. Pentru prezentarea sa, Deborah s-a documentat pe teren şi a vizitat o fabrică din localitatea ei.
I tävlingen "Tidslinjen" skulle eleverna utforska en historisk upptäckt inom området material och petrokemi. Deborahs vinnande arbete beskrev nylon och dess användning inom textilindustrin. Det beskrevs av domarna som "mycket välstrukturerat, lätt att följa och intressant". Presentation byggde på personligt fältarbete och ett besök i en lokal fabrik.
  Dodatne informacije  
Skupaj s polietilenom na drsni ploskvi smuči omogočajo boljšo drsnost in kakovostno zaščito. Pri smučanju - tako kot tudi pri številnih drugih disciplinah (kolesarjenju, jadranju, tenisu ...) - lahki materiali pomenijo tudi večjo učinkovitost.
The development of petrochemicals made it possible to provide the ski industry with synthetic materials that are light, flexible and reliable: polyurethane foam, fibreglass and epoxy plastics just to name a few. Combined with polyethylene for the sole of the ski they offer better gliding performances and a good protection. In ski – as in many other disciplines (biking, sailing, tennis…) - lightweight materials mean performance.
Les progrès de la pétrochimie ont permis à l’industrie du ski de disposer de matériaux synthétiques légers, flexibles et fiables : mousse de polyuréthane, fibre de verre et plastique époxydique pour n’en citer que quelques-uns. Combinés avec du polyéthylène utilisé pour la semelle du ski, tous ces matériaux offrent aux skieurs la possibilité d’améliorer leurs performances et leur sécurité. En ski, comme dans beaucoup d’autres disciplines (cyclisme, voile, tennis, etc.), des matériaux légers sont synonymes de meilleures performances.
Durch die Entwicklung von petrochemischen Stoffen konnte auch die Skiindustrie mit leichten, flexiblen und zuverlässigen synthetischen Materialien, wie Polyurethanschaum, Fiberglas und Epoxy-Kunststoffen, versorgt werden. Kombiniert mit Polyethylen auf der Lauffläche bieten diese Materialien gute Gleiteigenschaften und guten Schutz. Wie in vielen anderen sportlichen Disziplinen (Radfahren, Segeln, Tennis), wirken sich auch beim Skilauf leichte Materialien positiv auf die Ergebnislisten aus.
El desarrollo de la petroquímica ha aportado a la industria del esquí muchos materiales sintéticos ligeros, flexibles y de confianza, entre los cuales, por ejemplo, estarían: la espuma de poliuretano, la fibra de vidrio y los plásticos epoxídicos. Combinados con el polietileno para la suela del esquí, todos estos materiales consiguen un deslizamiento mucho mejor y una mayor seguridad. En el esquí, como en muchas otras disciplinas (ciclismo, vela, tenis…), los materiales ligeros son sinónimo de mejor rendimiento.
Lo sviluppo della petrolchimica ha fatto sì che l'industria dello sci potesse usufruire di materiali sintetici che sono leggeri, flessibile e affidabili: polierutano espanso, fiberglass e epoxy solo per nominarne alcuni. Combinati con il polietilene per la base dello sci offrono migliori prestazione di scivolamento e una buona protezione. Nello sci come in molte altre discipline (ciclismo, vela, tennis…) materiali leggeri coincidono con prestazione.
Развитието на нефтохимията е направило възможно снабдяването на ски индустрията със синтетични материи, които са леки, гъвкави и надеждни, например: полиуретанова пяна, стъклопласт и епоксидна смола. Комбинирани с полиетилен в основата, ските предлагат по-добро плъзгане и по-добра защита. При карането на ски, както и при много други дисциплини (каране на колело, ветроходство, тенис..) – лекотата на материите е определяща за постиженията
Rozwój petrochemii sprawił, że w narciarstwie znalazły zastosowanie materiały syntetyczne, które są lekkie, elastyczne i godne zaufania. Zaliczyć można do nich m.in. piankę polietylenową, włókno szklane i plastiki epoksydowe. W połączeniu z polietylenem tworzą one podstawę narty, oferując lepsze osiągi ślizgu oraz dobrą ochronę. W narciarstwie – tak jak w wielu innych dyscyplinach (jazda rowerem, żeglarstwo, tenis …) – materiały wykonane z lekkich materiałów gwarantują lepsze osiągi.
Vývoj petrochémie umožnil lyžiarskemu odvetviu využívať syntetické materiály, ktoré sú ľahké, ohybné a spoľahlivé, napr. polystyrénovú penu, laminát a epoxidové živice. Kombinácii s polyetylénom, z ktorého sa vyrába klznica lyží, ponúkajú nám tak lepšiu kĺzavosť a dobrú ochranu. V lyžovaní, podobne ako v iných disciplínach (cyklistika, plachtenie, tenis), ľahké materiály zlepšujú výkon.
Utvecklingen av petrokemikalier har gjort det möjligt att förse skidindustrin med syntetiska material som är lätta, flexibla och pålitliga: polyuretanskum, glasfiber och epoxiplast för att bara nämna några få. Tillsammans med polyuretan till skidornas belag ger de bättre glid och ett bra skydd. Inom skidåkning – som inom många andra grenar (cykling, segling, tennis…) betyder lätta material bättre prestationer.
  Zadnje novice  
Turneja Xperimanijinih ambasadorjev naravoslovja je spomladi 2010 zajela skoraj 400 učencev in šol po vsej Evropi. Tako učitelji kot učenci so bili zelo zadovoljno z naravoslovnimi delavnicami. Nek udeleženec je svojo izkušnjo strnil takole: "Nikoli si ne bi mislil, da je lahko kemija tako zabavna."
A viagem dos Embaixadores de Ciência de Xperimania, realizada durante a Primavera de 2010, abrangeu cerca de 400 alunos das escolas da Europa. Professores e alunos ficaram muito entusiasmados com as oficinas de ciência: "Nunca pensei que a química pudesse ser tão divertida," foi a frase com que uma participante resumiu a sua experiência.
Η περιήγηση των Επιστημονικών Πρεσβευτών του Xperimania την άνοιξη του 2010 άγγιξε τα 400 παιδιά περίπου σε σχολεία σε όλη την Ευρώπη. Τόσο οι εκπαιδευτικοί όσο και οι μαθητές ήταν πολύ χαρούμενοι για τα εργαστήρια των φυσικών επιστημών: «Ποτέ δεν πίστευα ότι η χημεία θα μπορούσε να ήταν τόσο διασκεδαστική» ήταν τα λόγια ενός συμμετέχοντα που σχολίασε συνοπτικά την εμπειρία του.
De bèta-ambassadeurs van Xperimania bereikten tijdens hun tournee in het voorjaar van 2010 bijna 400 leerlingen op scholen in heel Europa. Zowel de leerkrachten als de leerlingen waren erg enthousiast over de natuur- en scheikundeworkshops: "Ik had nooit gedacht dat scheikunde zo leuk kon zijn," vatte een deelnemer de workshop samen.
Обиколката на Посланиците на Xperimania през пролетта на 2010 достигна до близо 400 ученици от европейски училища. Както учениците, така и учителите бяха особено щастливи с проведените работилници: "Никога не съм мислил, че химията може да е толкова забавна", обобщи преживяното един от участниците.
The Xperimania Science Ambassadors’ tour in spring 2010 reached nearly 400 students in schools across Europe. Both teachers and students were very happy with the science workshops: "I never thought chemistry could be so much fun," was how one participant summed up his experience.
Az Xperimania tudományos nagykövetei 2010 tavaszi körútjuk során közel 400 diákkal találkoztak Európa szerte. A tanárok és diákok nagyon örültek a tudományos workshopoknak: "Soha nem gondoltam volna, hogy a kémia ilyen szórakoztató tud lenni," összegezte élményeit az egyik résztvevő.
Turneul ambasadorilor Xperimania din primăvara lui 2010 a avut o audienţă de circa 400 de elevi din toată Europa. Atât cadrele didactice, cât şi elevii au fost foarte mulţumiţi de ateliere: „N-aş fi crezut niciodată că studiul chimiei poate fi atât de distractiv", a concluzionat un participant.
Xperimania-ambassadörernas turné under våren 2010 nådde nästan 400 elever i olika skolor i hela Europa. Både lärare och elever var mycket nöjda med dessa workshops i naturvetenskap: ”Jag hade aldrig trott att kemi kunde vara så roligt”, sammanfattade en deltagare sin upplevelse.
  E-klepeti  
10. decembra ob 14. uri (CET) bo Evropsko šolsko omrežje kot spletni gost klepeta z evropskimi šolami obiskal Michel Caillibotte, vodja trženja svetovnih znamk športnih oblačil pri podjetju DFS - Dow Fiber Solutions.
On 10 December 2007 at 2 pm CET., Michel Caillibotte, DFS - Dow Fiber Solutions - Global Brand Marketing Manager for Sportswear will visit European Schoolnet as an online guest to chat with European schools. He will answer their questions in English on the theme " Sports and science: how the Olympic Games rely on petrochemistry".
Le 10 décembre 2007 à 14h00 CET, M. Michel Caillibotte, ‘Global Brand Marketing Manager for Sportswear’ chez DFS (Dow Fiber Solutions), visitera le bureau de European Schoolnet pour participer à une session de chat en ligne avec des établissements scolaires d’Europe. Il répondra en anglais à leurs questions sur le thème : « Sport et sciences, ou les contributions de la pétrochimie aux Jeux Olympiques ».
Am 10. Dezember 2007 um 14.00 MEZ besucht Michel Caillibotte - Global Brand Marketing Manager für Sportbekleidung bei DFS, Dow Fiber Solutions - European Schoolnet, um mit europäischen Schulen online zu chatten. Er wird auf Englisch Fragen zum Thema "Sport und Wissenschaften: Wie Olympische Spiele auf Petrochemie angewiesen sind" beantworten.
El 10 de diciembre de 2007 a las 14 h CET., Michel Caillibotte, "Global Brand Marketing Manager for Sportswear" del DFS (Dow Fiber Solutions) visitará las oficinas de European Schoolnet para participar en este chat con los centros escolares europeos. Responderá en inglés a sus preguntas sobre el tema: "Deportes y ciencia: ¿qué aporta la petroquímica a los Juegos Olímpicos?".
Il 10 dicembre alle ore 14.00 Michel Caillibotte, DFS - Dow Fiber Solutions - Global Brand Marketing Manager per l'abbigliamento sportivo visiterà European Schoolnet nella veste di ospite online per chattare con le scuole europee. Risponderà alle domande in inglese sul tema "Gli sport e la scienza: come i Giochi Olimpici si affidano alla petrolchimica".
На 10 декември 2007 година в 14:00 часа Централно eвропейско време, Майкъл Кайлибот, маркетинг мениджър за спортни облекла на световни марки за компанията Доу Файбър Солюшънс – ще посети Европейската училищна мрежа като онлайн гост, за да разговаря с европейските училища. Той ще отговаря на английски език на въпроси по темата “ Спортът и науката – как Олимпийските игри разчитат на нефтохимията”.
10 grudnia 2007 roku o godzinie 14 czasu środkowo-europejskiego Michel Caillibotte z firmy DFS - Dow Fiber Solutions – Manager ds. globalnego marketingu marki odzieży sportowej odwiedzi European Schoolnet jako gość online, aby móc uczestniczyć w czacie ze szkołami z całej Europy. Odpowie na zadawane przez nich po angielsku pytania poświęcone tematowi: „Sport i nauka: w jaki sposób igrzyska olimpijskie uzależnione są od petrochemii".
10. decembra 2007 o 14.00 CET, Michel Caillibotte, DFS - Dow Fiber Solutions , manažér Global Brand Marketing pre športové oblečenie, navštívi sídlo Európskej siete škôl, kde sa ako hosť zúčastní online diskusie s európskymi školami. Bude odpovedať na otázky v anglickom jazyku, ktoré budú o téme „Šport a veda: ako sa olympijské hry spoliehajú na petrochémiu“.
Den 10 december 2007 kl 14 CET., kommer Michel Caillibotte, DFS - Dow Fiber Solutions - Global Brand Marketing Manager för sportkläder att besöka Europeiska skoldatanätet som online gäst för att chatta med europeiska skolor. Han kommer att besvara deras frågor på engelska på temat ”Sport och naturvetenskap: Petrokemins roll för de Olympiska spelen”.
  Dodatne informacije  
Pomislite na smučanje. Čeprav je bilo alpsko smučanje kot prvo vključeno že v Zimske olimpijske igre 1936, se je resnično razcvetelo šele leta 1948. Zamislite si opremo smučarjev v tistem času: smuči, narejene iz enega samega kosa lesa z nekaj kovinskimi deli, težki usnjeni čevlji, privezani na smuči, in smučarske palice iz bambusa.
Just think of skiing. Although alpine skiing was first included in the Winter Olympic Games in 1936, it made its real start in 1948. Imagine the equipment of a downhiller at that time: skis made out of a single piece of wood with some metal pieces, heavy leather shoes strapped to the ski and bamboo ski poles. Ever since the evolution of ski equipment has been so big that it is sometimes difficult to keep abreast of the new technology.
Prenons l’exemple du ski. Même si le ski alpin a été élevé au rang de discipline olympique en 1936, c’est en 1948 qu’il a véritablement pris son essor. Imaginez l’équipement d’un skieur de cette époque : des skis composés d’une simple latte de bois et de quelques pièces métalliques, des chaussures en cuir lourdes sanglées aux skis et des bâtons en bambou. Depuis cette époque, l’équipement de ski a tellement évolué qu’il est parfois difficile de suivre les progrès faits avec les nouvelles technologies.
Denken Sie nur mal an den Skilauf. Obwohl der alpine Skilauf bereits in die Olympischen Winterspiele 1936 aufgenommen wurde, hatte er seinen Durchbruch erst 1948. Stellen Sie sich die Ausrüstung eines Abfahrers dieser Zeit vor: Skier, die aus einem einzigen Stück Holz gefertigt wurden und nur wenige Metallteile hatten, schwere Lederschuhe, die an den Skiern festgemacht wurden und Stöcke aus Bambus. Die Entwicklung der Skiausrüstung ist seit dieser Zeit so rasant verlaufen, dass man nur mit Mühe Übersicht über die neuen Technologien behalten kann.
Pensemos sólo en el esquí. Aunque el esquí alpino ya estuvo presente en los Juegos Olímpicos de invierno de 1936, su verdadero comienzo fue en 1948. Imagínese el equipo de un esquiador de descenso en esa época: unas tablas de madera con alguna pieza de metal, botas de cuero muy pesadas atadas con cuerdas al esquí y palos de bambú. Desde entonces, la evolución del equipo de esquiar ha sido de tal calibre, que es difícil mantenerse al corriente de toda la nueva tecnología.
Pesante soltanto allo sci. Sebbene lo sci alpino sia stato incluso per la prima volta nel Giochi Olimpici Invernali nel 1936, ha avuto il debutto effettivo solo nel 1948. Immaginate l'attrezzatura di un discesista a quel tempo: gli sci erano fatti da un unico pezzo di legno con alcuni elementi in metallo, scarponi di pelle pesanti legati allo sci e racchette di bamboo. Da allora l'evoluzione dell'attrezzatura per lo sci è stata così enorme che a volte è difficile stare al passo con la nuova tecnologia.
Само си представете карането на ски. Въпреки че алпийската ски дисциплина за първи път е била включена в Зимните Олимпийски игри през 1936, тя започва своето истинско начало едва през 1948. Представете си каква е била скиорската екипировка по това време: ски – направени от една дървена дъска и няколко метални частици; тежки кожени обувки, захванати за ските и бамбукови щеки. Оттогава развитието на ски екипировката е напреднало толкова много, че понякога се оказва трудно да си в течение с последните технологии.
Pomyśl o narciarstwie. Chociaż narciarstwo alpejskie było po raz pierwszy dyscypliną olimpijską w czasie Igrzysk Olimpijskich w roku 1936, tak naprawdę narciarstwo zaistniało na igrzyskach dopiero w 1948 roku. Wyobraź sobie sprzęt jakim dysponował zawodnik w tamtym okresie: narty wykonane z jednego kawałka drewna z elementami metalu, ciężkie skórzane buty i bambusowe kijki narciarskie. Od tamtej pory ewolucja jaka dokonała się w sprzęcie narciarskim była tak duża, że czasami aż trudno jest nadążyć nad nowymi technologiami.
Zoberme si také lyžovanie. Hoci bolo zjazdové lyžovanie zaradené do zimných olympijských hier v roku 1936, prví zjazdári odštartovali až v roku 1948. Predstavte si výbavu vtedajšieho zjazdára: lyže vyrobené z jedného kusa dreva doplnené o nejaké kovové časti, ťažké kožené lyžiarky priviazané o lyže a bambusové palice. Vďaka veľkej evolúcii lyžiarskej výbavy je ťažké držať krok s novou technológiou.
Tänk bara på skidåkning. Även om utförsåkning ingick i de Olympiska vinterspelen redan 1936, kom grenen först igång på allvar 1948. Föreställ dig utrustningen för en utförsåkare på den tiden: skidor som var gjorda av ett enda stycke trä med en del metallbitar, tunga läderskor fastspända på skidan och bambuskidstavar. Sedan dess har skidutrustningens utveckling varit så snabb att det ibland är svårt att hålla jämna steg med den nya tekniken.
  E-klepet o okolju  
Dr Joachim Krueger - se je Ceficu pridružil januarja 2007 kot izvršni direktor programa za energijo, zdravje, varnost in okolje. Tako je odgovoren za ključna okoljska vprašanja, kot so podnebne spremembe, voda, odpadki in zemlja.
Dr Joachim Krueger - joined Cefic in January 2007 as Executive Director of the Energy, HSE & Logistics Programme. As such he is responsible for key environmental issues such as climate change, water, waste and soil. Prior to joining Cefic he was Vice President Global Shared Services EHS (Germany/USA) since 2002, and held various positions at Celanese: Director Environmental, Health and Safety Affairs (USA), Director Research and Technology (Germany) and Director EHS/Europe (Germany). He previously worked for Hoechst as Assistant to the Board of Management. Joachim Krueger started his career as Head of Laboratory R&D Inorganic Chemicals, followed by six years as Supervisor and Plant Manager Manufacturing. Joachim Krueger has also been a member of several trade associations in Europe and North America.
Dr Joachim Krueger - Il a joint l’équipe de Cefic en janvier 2007 en qualité de Directeur exécutif du Programme « Energy, HSE & Logistics ». Il est responsable de questions environnementales clés comme le changement climatique, l’eau, les déchets et le sol. Avant d’intégrer Cefic, il était vice-Président de Global Shared Services EHS (Allemagne/USA) depuis 2002 et a occupé plusieurs positions à Celanese : Directeur environnemental, Affaires sanitaires et de sécurité (USA), Directeur de la Recherche et des Technologies (Allemagne) et Directeur d’EHS/Europe (Allemagne). Il a travaillé auparavant pour Hoechst en tant qu’assistant du Comité directeur. Joachim Krueger a commencé sa carrière en tant que Chef du laboratoire R&D Inorganic Chemicals, et a ensuite été Superviseur et Directeur adjoint d’une usine de fabrication pendant 6 ans. Joachim Krueger a également été membre de plusieurs associations professionnelles en Europe et en Amérique du Nord.
Dr Joachim Krüger - begann seine Arbeit bei Cefic im Januar 2007 als Geschäftsführer des Energie, Arbeitssicherheit und Logistikprogramms. Er ist verantwortlich für wesentliche Umweltfragen wie Klimaveränderung, Wasser, Abfall und Boden. Vor seiner Beschäftigung bei Cefic war er seit 2002 Vizepräsident von Global Shared Services EHS (Deutschland/USA) und hatte verschiedenste Positionen bei Celanese (Direktor für Umwelt, Gesundheit und Sicherheitsangelegenheiten - USA, Leiter für Forschung und Technologie - Deutschland und Direktor von EHS/Europe (Deutschland) inne. Davor arbeitete er als Assistent des Managements für Höchst. Joachim Krüger begann seine Karriere als Leiter von Laboratory R&D Inorganic Chemicals, und war anschließend sechs Jahre als Supervisor und Fertigungsleiter tätig. Joachim Krüger ist zudem Mitglied bei verschiedensten Handelsvereinigungen in Europa und Nordamerika.
Dr Joachim Krueger - en enero del 2007, entró a formar parte del Cefic como Director ejecutivo del programa "Energy, HSE & Logistics". Como tal, es el responsable de cuestiones medioambientales tan fundamentales como el cambio climático, el agua, las basuras y el suelo. Antes de unirse al Cefic, fue Vicepresidente de 'Global Shared Services EHS' (Alemania y los EEUU) desde 2002 y ocupó distintos puestos en Celanese: Director de Medioambiente, Salud y Seguridad (EEUU), Director de Investigación y Tecnología (Alemania) y Director de EHS/Europa (Alemania). Trabajó anteriormente en Hoechst como asistente del Consejo directivo. Joachim Krueger comenzó su carrera como Jefe del laboratorio de 'R&D Inorganic Chemicals', pasando a ser Supervisor y Director de la fábrica durante los seis años siguientes. Joachim Krueger ha sido miembro además de varias asociaciones comerciales de Europa y América del Norte.
Joachim Krueger - fa parte di Cefic da gennaio 2007 come Executive Director of the Energy, HSE & Logistics Programme. In quanto tale è responsabile di questioni ambientali fondamentali quali il cambiamento climatico, l’acqua, i rifiuti e il suolo. Prima di entrare in Cefic, dal 2002 è stato vice presidente di Global Shared Services EHS (Germania/USA) e ha ricoperto diverse posizioni presso Celanese: Direttore Affari sull’Ambiente, la Salute e la Sicurezza (USA), Direttore Ricerca e Tecnologia (Germania) e Direttore di EHS/Europa (Germania). Precedentemente ha lavorato presso Hoechst come Assistente al Consiglio di Gestione. Joachim Krueger ha iniziato la sua carriera come responsabile di laboratorio R&D Inorganic Chemicals e in seguito è stato supervisore e direttore di stabilimento per sei anni. Joachim Krueger è anche stato membro di diverse associazioni commerciali in Europa e Nord America.
Dr Joachim Krueger - entrou para o Cefic em Janeiro 2007 como Director Executivo da Energia, HSE & Programa Logístico. Como tal, ele é responsável pelas questões fundamentais do ambiente como a alteração climática, água, lixo e solo. Antes de ingressar no Cefic, ele foi Vice-Presidente dos Serviços Globais Associados EHS (Alemanha/Estados Unidos da América) desde 2002, e desempenhou diversas funções na Celanese: Director dos Assuntos Ambientais, Saúde e Segurança (USA), Director de Investigação e Tecnologia (Alemanha) e Director EHS/Europa (Alemanha). Trabalhou anteriormente para a Hoechst como Assessor do Conselho de Administração. Joachim Krueger iniciou a sua carreira como Director do Laboratório R&D de Química Inorgânica, seguindo-se seis anos como Supervisor e Administrador da produção de plantas. Joachim Krueger tem sido igualmente membro de diversas associações comerciais na Europa e América do Norte.
Ο Dr Joachim Krueger εντάχθηκε στο Cefic τον Ιανουάριο του 2007 ως Γενικός Διευθυντής της Επιτροπής Ενέργειας, Υγείας, Ασφάλειας, Περιβάλλοντος και του Προγράμματος Logistics. Έτσι, είναι επιφορτισμένος με βασικά περιβαλλοντικά ζητήματα, όπως η αλλαγή του κλίματος, το νερό, τα απόβλητα και το έδαφος. Πριν την ένταξή του στο Cefic διετέλεσε Υποδιευθυντής στο Global Shared Services EHS (Γερμανία / ΗΠΑ) από το 2002, και κατείχε διάφορες θέσεις στο Celanese: Διευθυντής Περιβάλλοντος, Υγείας και Θεμάτων Ασφάλειας (ΗΠΑ), Διευθυντής Έρευνας και Τεχνολογίας (Γερμανία) και Διευθυντής EHS / Ευρώπη (Γερμανία). Στο παρελθόν είχε εργαστεί για την Hoechst ως Βοηθός του Διοικητικού Συμβουλίου. Ο Joachim Krueger ξεκίνησε την καριέρα του ως επικεφαλής Εργαστηρίου Έρευνας και Τεχνολογίας Ανόργανων Χημικών, ενώ τα επόμενα έξι χρόνια εργάστηκε ως Επόπτης και Διευθυντής Παραγωγής. Ο Joachim Krueger έχει επίσης διατελέσει μέλος πολλών επαγγελματικών συλλόγων στην Ευρώπη και τη Βόρεια Αμερική.
Dr. Joachim Krueger - kwam in januari 2007 bij Cefic als algemeen directeur van het programma Energie en GVM-logistiek. In die hoedanigheid is hij verantwoordelijk voor zeer belangrijke milieukwesties als klimaatverandering, water, afval en de bodem. Voordat hij bij Cefic kwam, was hij vanaf 2002 vicevoorzitter van Global Shared Services EHS (in Duitsland en de Verenigde Staten) en had hij verschillende functies bij Celanese: directeur Milieu-, gezondheids- en veiligheidszaken (USA), directeur Onderzoek en technologie (Duitsland) en directeur MGV/Europa (Duitsland). Hij heeft eerder gewerkt bij Hoechst, als assistent van de Raad van Bestuur. Joachim Krueger begon zijn carrière als hoofd van het R&D-laboratorium van Anorganische chemische producten, gevolgd door 6 jaar als chef en fabrieksmanager Productie. Joachim Krueger is ook lid van diverse beroepsverenigingen in Europa en Noord-Amerika.
Д-р Йоахим Крюгер - включва се в ЦЕФИК през януари 2008 г. като изпълнителен директор по енергетиката и логистичната програмата за здраве и сигурност. Като такъв той е отговорен за ключови въпроси на околната среда като климатичните промени, водата, отпадъците и почвата. Преди ЦЕФИК той е бил вице президент на компания за световни услуги по съхраняване на околната среда и наследство (Германия/САЩ) от 2002 г. и е заемал различни позиции в Селунез: Директор по въпросите на околната среда, здравето и сигурността (САЩ), Директор изследвания и технологии (Германия), Директор по съхраняване на околната среда и наследство в Европа, (Германия). Преди това е работил за Хьост като асистент в борда на мениджърите. Йоахим Крюгер започва кариерата си като ръководител на лаборатория за изследвания и развитие на неорганични химикали, след което 6 години работи като ръководител и мениджър в завода производител. Йоахим Крюгер е също член на няколко търговски асоциации в Европа и Северна Америка.
Dr Joachim Krueger přišel do rady Cefic v lednu 2007 jako výkonný ředitel pro oblast energie, zdraví, bezpečnosti & životního prostředí & logistický program. Na této pozici je zodpovědný za klíčové problémy životního prostředí, jako jsou klimatické změny, voda, odpad a půda. Před svým nástupem do rady Cefic byl od roku 2002 vice prezidentem německo-americké společnosti Global Shared Services EHS a zastával nejrůznější funkce ve společnosti Celanese – pracoval zde jako ředitel pro problémy životního prostředí, zdraví a bezpečnosti (USA), ředitel výzkumu a technologií (Německo) a ředitel pobočky EHS pro Evropu (Německo). Předtím působil jako asistent na generálním ředitelství společnosti Hoechst. Svoji kariéru začal Joachim Krueger jako vedoucí laboratoře ve společnosti R&D Inorganic Chemicals, poté pracoval šest jako inspektor a vedoucí závodu. Byl také členem řady obchodních sdružení v Evropě a Severní Americe.
Dr. Joachim Krueger - kom til Cefic i januar 2007 som administrerende direktør for Energi, HSE & Logistik programmet. Han er ansvarlig for vigtige miljømæssige emner som klimaændringer, vand, affald og jordforhold. Før han kom til Cefic, var han vicedirektør for Global Shared Services EHS (Tyskland/USA) fra 2002, og har haft mange forskellige stillinger hos Celanese: direktør for miljø, sundhed og sikkerhedsforhold (USA), direktør for forskning og teknologi (Tyskland) og direktør for EHS/Europa (Tyskland). Han arbejdede tidligere for Hoechst som assistent for ledelsen. Joachim Krueger startede sin karriere som Head of Laboratory R&D Inorganic Chemicals, fulgt af seks år som Supervisor og Plant Manager Manufacturing. Joachim Krueger har også været medlem af mange forskellige brancheforeninger i Europa og Nordamerika.
Dr Joachim Krueger - liitus organisatsiooniga Cefic 2007. a jaanuaris, asudes tööle energia, tervishoiu, tööohutuse, keskkonnakaitse ning logistikaga tegeleva programmi tegevjuhina. Igapäevaselt tegeleb ta selliste oluliste keskkonnakaitseprobleemidega nagu kliimamuutus, vesi, jäätmed ja pinnas. Enne Ceficiga liitumist töötas ta 2002. aastast alates ettevõtte Global Shared Services EHS asepresidendina Saksamaal ja USA-s ning tal on olnud ka arvukaid töökohti ettevõttes Celanese, muuhulgas keskkonnakaitse, tervishoiu ja tööohutuse osakonna juhataja (USA-s), tedustöö ja tehnoloogia osakonna juhataja (Saksamaal) ning keskkonnaalase tervishoiu ja tööohutuse osakonna juhataja Euroopas (Saksamaal). Enne seda töötas ta veel ettevõtte Hoechst juhatuse assistendina. Joachim Krueger alustas oma karjääri ettevõtte R&D Inorganic Chemicals pealaborandina, millele järgnes kuus aastat ettevõtte tootmistsehhi töö organiseerija ning järelvaatajana. Samuti on Joachim Krueger olnud mitmete Euroopa ja Põhja-Ameerika ametiühenduste liige.
Joachim Krueger - tuli Ceficiin tammikuussa 2007 johtamaan Energia, terveys, turvallisuus & ympäristö & logistiikka -ohjelmaa. Hän vastaa ratkaisevista ympäristöasioista, kuten ilmastonmuutos, vesi, jäte ja maaperä. Ennen Ceficiä hän toimi johtajana Global Shared Services EHS:llä (Saksa/USA) vuodesta 2002 ja eri tehtävissä Celanesella: ympäristö-, terveys- ja turvallisuusvastaavana (USA), tutkimus- ja teknologiavastaavana (Saksa) ja EHS/Eurooppa -johtajana (Saksa). Hän on työskennellyt myös Hoechstilla johtokunnan assistenttina. Joachim Krueger aloitti uransa tutkimuslaboratoriovastaavana Inorganic Chemicalsilla ja jatkoi siitä kuusi vuotta valvojana ja tehtaanjohtajana. Hän on ollut myös usean eri kauppajärjestön jäsen Euroopassa ja Pohjois-Amerikassa.
Dr Joachim Krueger - 2007. januárjában csatlakozott a Cefic-hez az energia HSE & program és logisztika ügyvezető igazgatójaként. Olyan kulcsfontosságú környezeti területekért felelős, mint klímaváltozás, víz, hulladék és talaj. A Cefic előtt 2002-től a Global Shared Services EHS (Németország/USA) alelnöke, és a Celanese-nél számos posztot töltött be: környezeti, egészségügyi és biztonságügyi igazgató (USA), technológiai és kutatási igazgató (Németország), EHS/Európa igazgatója (Németország). Előzőleg a Hoechst elnökség asszisztenseként dolgozott. Joachim Krueger Kutatás-fejlesztési -R&D- igazgatóként kezdte karrierjét a szervetlen kémia területén, majd hat évet felügyelőként és Plant Managerként dolgozott. Joachim Krueger tagja számos kereskedelmi társaságnak is Európában és Észak-Amerikában..
Dr Joachim Krueger - „Cefic” energijos, sveikatos, saugumo, aplinkos ir logistinės programos administratoriumi pradėjo dirbti 2007m. sausio mėn. Šiose pareigose jis yra atsakingas už svarbiausius aplinkos klausimus – klimato kaitą, vandenį, atliekas ir dirvą. Prieš pradėdamas dirbti „Cefic” nuo 2002m. jis buvo Pasaulio bendrų tarnybų EHS (Vokietija/JAV) prezidento pavaduotojas ir „Celanese” organizacijoje turėjo įvairias pareigas: aplinkos, sveikatos ir saugumo sričių direktorius (JAV), technologijų ir mokslinių tyrimų direktorius (Vokietija) ir EHS/Europa direktorius (Vokietija). Prieš tai jis dirbo „Hoechst” kompanijoje vadybos tarybos asistentu. Joachim Krueger savo karjerą pradėjo dirbdamas R&D neorganinės chemijos laboratorijos direktoriumi, po to dirbo gamybos prižiūrėtoju ir vadybininku. Joachim Krueger taip pat yra kelių Europos ir Šiaurės Amerikos prekybos asociacijų narys.
Dr Joachim Krueger rozpoczął pracę jako Dyrektor wykonawczy ds. energii, zdrowia, bezpieczeństwa, środowiska naturalnego oraz logistyki w Cefic w styczniu 2007 roku. Odpowiedzialny jest za kluczowe kwestie związane ze środowiskiem naturalnym do których zaliczyć można zmiany klimatyczne, wodę, odpady oraz glebę. Od 2002 roku zajmował stanowisko Vice Prezesa ds. globalnego doradztwa w EHS (Niemcy/ USA) oraz pełnił różnego rodzaju funkcje w Celanese do których należało stanowisko Dyrektora ds. środowiska, zdrowia i bezpieczeństwa (USA), Dyrektora ds. badań i technologii (Niemcy) oraz Dyrektora EHS/ Europe (Niemcy). Wcześniej pracował jako Asystent Zarządu w firmie Hoechst. Joachim Krueger rozpoczął swoją pracę zawodową jako kierownik Laboratorium zajmującego się badaniami i rozwojem w zakresie chemii organicznej a następnie przez sześć lat pracował jako Kierownik i Dyrektor produkcji. Joachim Krueger jest także członkiem kilkunastu organizacji handlowych w Europie i w Ameryce Północnej.
Dr Joachim Krueger s-a alăturat echipei Cefic în ianuarie 2007, în calitate de director executiv al programului „Energie, sănătate, siguranţă, mediu şi logistică”. În responsabilitatea domniei sale cade problematica de mediu (schimbările climatice, apa, solul şi reziduurile). Înainte de a deveni membru al Cefic, dl. Krueger a fost vicepreşedinte al departamentului de „Mediu, sănătate şi siguranţă” şi a ocupat diferite funcţii în cadrul companiei Celanese: director pe probleme de mediu, sănătate şi siguranţă (SUA), director departament „Cercetare şi tehnologie” (Germania) şi director pe probleme de mediu, sănătate şi siguranţă, divizia Europa (Germania). Anterior, a lucrat în cadrul companiei Hoechst, în calitate de asistent al consiliului de conducere. Joachim Krueger şi-a început cariera ca şef de laborator, divizia „cercetare şi dezvoltare substanţe chimice anorganice”, după care a lucrat şase ani în calitate de supraveghetor şi director de uzină de producţie. De asemenea, Joachim Krueger a făcut parte din mai multe asociaţii de comerţ din Europa şi America de Nord.
Dr Joachim Krueger - v januári 2007 začal pracovať pre Cefic na pozícii výkonného riaditeľa pre energetiku, HSE a logistický program. Je zodpovedný za riešenie kľúčových problémov súvisiacich s klimatickými zmenami, vodou, odpadom a pôdou. Pred svojim vstupom do Cefic, pracoval od roku 2002 ako viceprezident v Global Shared Services EHS (Nemecko/USA) a zastával rôzne posty v Celanese, pracoval ako riaditeľ pre oblasť životného prostredia, zdravie a bezpečnosť (USA), riaditeľ pre výskum a technológiu (Nemecko) a riaditeľ EHS/Europe (Nemecko). Predtým pracoval pre Hoechst ako asistent predstavenstva manažérov. Joachim Krueger začal svoju kariéru ako vedúci laboratória v R&D Inorganic Chemicals, potom šesť rokov pracoval ako kontrolór a manažér výroby. Joachim Krueger je taktiež členom niekoľkých obchodných asociácií v Európe a Severnej Amerike.
Dr Joachim Krueger - ingick i Cefic i januari 2007 som Executive Director för energi, HSE & logistikprogrammet. Det innebär att han är ansvarig för viktiga miljöfrågor som klimatförändring, vatten, avfall och mark. Innan han ingick i Cefic var han sedan 2002 vice ordförande för Global Shared Services EHS (Tyskland/USA) och hade olika befattningar på Celanese: chef för miljö, hälsa och säkerhet (USA), chef för forskning och teknik (Tyskland) och chef EHS/Europa (Tyskland). Tidigare arbetade han för Hoechst som assistent till ledningsgruppen. Joachim Krueger började sin karriär som chef för laboratoriet R&D Inorganic Chemicals, och var sedan i sex år arbetsledare och platschef för tillverkning. Joachim Krueger har också varit medlem i flera branschorganisationer i Europa och Nordamerika.
Dr Joachim Krueger - pievienojās Cefic 2007. gada janvārī kā Enerģijas, HSE Loģistikas Programmas izpilddirektors. Šajā amatā viņš ir atbildīgs par galvenajiem vides jautājumiem tādiem kā klimata izmaiņa, ūdens, atkritumi un augsne. Pirms pievienošanās Cefic viņš kopš 2002. gada bija Vice prezidents kompānijā Global Shared Services EHS (Vācija/ASV), un atradās dažādās pozīcijās kompānijā Celanese: Vides direktors, Veselības un drošības lietas (ASV), Pētījumu un tehnoloģijas direktors (Vācijā) un EHS/Eiropa direktors (Vācijā). Pirms tam viņš strādāja Hoechst par asistentu Vadības padomei. Joachim Krueger sāka savu karjeru kā Laboratorijas vadītājs R&D Neorganisko ķimikāliju kompānijā, kam sekoja seši gadi Galvenā uzrauga amatā un Rūpnīcas ražošanas vadītāja amatā. Joachim Krueger ir arī bijis dažādu tirdzniecības asociāciju loceklis Eiropā un Ziemeļamerikā.
Dr Joachim Krueger - ingħaqad ma’ Cefic f’Jannar 2007 bħala Direttur Eżekuttiv tal-Programm għall-Enerġija, is-Saħħa, is-Sigurtà u l-Ambjent u l-Loġistika. Huwa responsabbli minn kwistjonijiet ambjentali ewlenin li jinkludu t-tibdil tal-klima, l-ilma, l-iskart u l-ħamrija. Qabel ma ngħaqad ma’ Cefic huwa kien Viċi President ta’ Global Shared Services EHS (Ġermanja/Stati Uniti ta’ l-Amerka) sa mill-2002, u qeda bosta karigi f’Celanese: Direttur ta’ l-Affarijiet Ambjentali, Saħħa u Sigurtà (Stati Uniti ta’ l-Amerka), Direttur tar-Riċerka u t-Teknoloġija (Ġermanja) u Direttur EHS/Europe (Ġermanja). Qabel huwa kien jaħdem għal Hoechst bħala Assistent għall-Bord tal-Maniġment. Joachim Krueger beda l-karriera tiegħu bħala Kap tal-Laboratorju R&D Inorganic Chemicals, imbagħad għal sitt snin kien Supervisor u Plant Manager Manufacturing. Joachim Krueger huwa wkoll membru ta’ bosta assoċjazzjonijiet tal-kummerċ fl-Ewropa u l-Amerika ta’ Fuq.
  Domov  
Turneja Xperimanijinih ambasadorjev naravoslovja je spomladi 2010 zajela skoraj 400 učencev in šol po vsej Evropi. Tako učitelji kot učenci so bili zelo zadovoljno z naravoslovnimi delavnicami. Nek udeleženec je svojo izkušnjo strnil takole: "Nikoli si ne bi mislil, da je lahko kemija tako zabavna."
The competition related to the chat is open from 29 May until 29 June. This time the competition will be for teachers and students. Don't miss your chance to win great Amazon vouchers and a trip to Barcelona to the inGenious Summer School. For more information and participation see here.
A viagem dos Embaixadores de Ciência de Xperimania, realizada durante a Primavera de 2010, abrangeu cerca de 400 alunos das escolas da Europa. Professores e alunos ficaram muito entusiasmados com as oficinas de ciência: "Nunca pensei que a química pudesse ser tão divertida," foi a frase com que uma participante resumiu a sua experiência.
Η περιήγηση των Επιστημονικών Πρεσβευτών του Xperimania την άνοιξη του 2010 άγγιξε τα 400 παιδιά περίπου σε σχολεία σε όλη την Ευρώπη. Τόσο οι εκπαιδευτικοί όσο και οι μαθητές ήταν πολύ χαρούμενοι για τα εργαστήρια των φυσικών επιστημών: «Ποτέ δεν πίστευα ότι η χημεία θα μπορούσε να ήταν τόσο διασκεδαστική» ήταν τα λόγια ενός συμμετέχοντα που σχολίασε συνοπτικά την εμπειρία του.
De bèta-ambassadeurs van Xperimania bereikten tijdens hun tournee in het voorjaar van 2010 bijna 400 leerlingen op scholen in heel Europa. Zowel de leerkrachten als de leerlingen waren erg enthousiast over de natuur- en scheikundeworkshops: "Ik had nooit gedacht dat scheikunde zo leuk kon zijn," vatte een deelnemer de workshop samen.
Обиколката на Посланиците на Xperimania през пролетта на 2010 достигна до близо 400 ученици от европейски училища. Както учениците, така и учителите бяха особено щастливи с проведените работилници: "Никога не съм мислил, че химията може да е толкова забавна", обобщи преживяното един от участниците.
The Xperimania Science Ambassadors’ tour in spring 2010 reached nearly 400 students in schools across Europe. Both teachers and students were very happy with the science workshops: "I never thought chemistry could be so much fun," was how one participant summed up his experience.
The Xperimania Science Ambassadors’ tour in spring 2010 reached nearly 400 students in schools across Europe. Both teachers and students were very happy with the science workshops: "I never thought chemistry could be so much fun," was how one participant summed up his experience.
The Xperimania Science Ambassadors’ tour in spring 2010 reached nearly 400 students in schools across Europe. Both teachers and students were very happy with the science workshops: "I never thought chemistry could be so much fun," was how one participant summed up his experience.
The Xperimania Science Ambassadors’ tour in spring 2010 reached nearly 400 students in schools across Europe. Both teachers and students were very happy with the science workshops: "I never thought chemistry could be so much fun," was how one participant summed up his experience.
Az Xperimania tudományos nagykövetei 2010 tavaszi körútjuk során közel 400 diákkal találkoztak Európa szerte. A tanárok és diákok nagyon örültek a tudományos workshopoknak: "Soha nem gondoltam volna, hogy a kémia ilyen szórakoztató tud lenni," összegezte élményeit az egyik résztvevő.
The Xperimania Science Ambassadors’ tour in spring 2010 reached nearly 400 students in schools across Europe. Both teachers and students were very happy with the science workshops: "I never thought chemistry could be so much fun," was how one participant summed up his experience.
Turneul ambasadorilor Xperimania din primăvara lui 2010 a avut o audienţă de circa 400 de elevi din toată Europa. Atât cadrele didactice, cât şi elevii au fost foarte mulţumiţi de ateliere: „N-aş fi crezut niciodată că studiul chimiei poate fi atât de distractiv", a concluzionat un participant.
The Xperimania Science Ambassadors’ tour in spring 2010 reached nearly 400 students in schools across Europe. Both teachers and students were very happy with the science workshops: "I never thought chemistry could be so much fun," was how one participant summed up his experience.
Xperimania-ambassadörernas turné under våren 2010 nådde nästan 400 elever i olika skolor i hela Europa. Både lärare och elever var mycket nöjda med dessa workshops i naturvetenskap: ”Jag hade aldrig trott att kemi kunde vara så roligt”, sammanfattade en deltagare sin upplevelse.
The Xperimania Science Ambassadors’ tour in spring 2010 reached nearly 400 students in schools across Europe. Both teachers and students were very happy with the science workshops: "I never thought chemistry could be so much fun," was how one participant summed up his experience.
The Xperimania Science Ambassadors’ tour in spring 2010 reached nearly 400 students in schools across Europe. Both teachers and students were very happy with the science workshops: "I never thought chemistry could be so much fun," was how one participant summed up his experience.
1 2 3 4 5 Arrow