mas – -Translation – Keybot Dictionary

Spacer TTN Translation Network TTN TTN Login Deutsch Français Spacer Help
Source Languages Target Languages
Keybot 71 Results  ar2005.emcdda.europa.eu
  Relatà³rio  
Desenvolvimento das políticas em matéria de droga: são visíveis elementos comuns, mas respeitando as diferenças nacionais
Extension et développement de services aux usagers de drogue à problème
Ampliación y desarrollo de los servicios prestados a los afectados por la droga
Επεκτεινόμενες και εξελισσόμενες υπηρεσίες για τα άτομα που αντιμετωπίζουν προβλήματα χρήσης ναρκωτικών
Uitbreiding en ontwikkeling van diensten voor mensen met drugsproblemen
Uimastipoliitika arengus esineb ühiseid jooni, kuid erinevusi riikide lõikes võetakse siiski arvesse
Huumeongelmaisille tarjottavien palvelujen laajentaminen ja kehittäminen
A kábítószer-problémákkal küzdő személyeket célzó szolgáltatások kibővítése és továbbfejlesztése
Et stadig større og bedre tjenestetilbud til personer med narkotikaproblemer
Rozszerzenie i rozwój usług przeznaczonych dla osób z problemem narkotykowym
Extinderea şi dezvoltarea serviciilor pentru persoanele cu probleme legate de droguri
  Caixa 3  
O ecstasy é a segunda droga ilegal mais consumida, mas a experiência ao longo da vida é relativamente baixa.
Ecstasy is the second most used illegal drug, but experience is relatively low.
l'ecstasy est la deuxième drogue illicite la plus consommée, mais l'expérimentation est relativement faible;
Ecstasy steht an zweiter Stelle der am meisten konsumierten illegalen Drogen, die Erfahrungsraten sind jedoch relativ niedrig.
El éxtasis es la segunda droga ilegal más consumida, pero su consumo es relativamente bajo.
Η έκσταση είναι η δεύτερη συχνότερα χρησιμοποιούμενη παράνομη ουσία, αλλά η δοκιμή της είναι σχετικά χαμηλή.
ecstasy wordt na cannabis het meest gebruikt, maar de ervaringsgraad is relatief laag;
Extáze je druhou nejvíce užívanou nelegální drogou, avšak zkušenost s ní je relativně malá.
Ecstasy er det andet mest anvendte illegale stof, men erfaringen hermed er forholdsvis lav.
on peamiste tarbitavate illegaalsete uimastite hulgas teisel kohal, kuid selle tarbimise määr on väga madal.
ekstaasi on toiseksi eniten käytetty laiton huumausaine, mutta sen käyttö on suhteellisen vähäistä,
Az extasy a második leggyakrabban használt tiltott kábítószer, de a kipróbálása viszonylag alacsony.
Ecstasy er det nest vanligste illegale rusmiddelet, men erfaringen med bruk av ecstasy er relativt liten.
Ekstazy to drugi najczęściej zażywany nielegalny narkotyk, choć doświadczenie w jego stosowaniu jest stosunkowo niskie,
Ecstasy este al doilea drog ilegal ca şi consum, dar experienţa privind acest drog este încă relativ limitată.
Extáza je druhou najužívanejšou nelegálnou drogou, ale skúsenosť s ňou je relatívne nízka.
ekstazi je druga najpogosteje uporabljena prepovedana droga, vendar so izkušnje sorazmerno nizke;
Ecstasy är den näst vanligaste olagliga drogen, men erfarenheten är relativt låg.
  Relatà³rio  
Aumento significativo dos serviços de tratamento da dependência de opiáceos, mas a disponibilidade de tratamento ainda é desigual
Major increase in services for opiate dependence, but availability still uneven
Augmentation significative des services en matière de dépendance aux opiacés, mais mise à disposition inégale selon les pays
Bedeutender Anstieg der Leistungen bei Opiatabhängigkeit bei noch immer ungleicher Verfügbarkeit
Se registra un importante aumento de las terapias contra la dependencia de los opiáceos pero la disponibilidad de las mismas en los distintos países no es homogénea
Aumentano i servizi per il trattamento della dipendenza da oppiacei, ma la loro distribuzione resta disuguale
Σημαντική αύξηση των υπηρεσιών για τη θεραπεία της εξάρτησης από τα οπιούχα, αλλά η διαθεσιμότητα παραμένει άνιση
Forse toename in hulpverlening voor opiaatverslaving, maar toegankelijkheid verschilt nog tussen de landen
Léčba závislosti na opiátech se značně rozšířila, její dostupnost však stále není všude stejná
Stor stigning i tilbuddene om behandling for opiatafhængighed, men fordelingen er stadig ulige
Opiaadisõltlastele mõeldud teenuste hulk kasvab, kuid nende kättesaadavus on siiski ebaühtlane
Opiaattiriippuvaisten palvelut ovat lisääntyneet selvästi, mutta niiden saatavuus vaihtelee
Jelentősen bővülnek az opiátfüggőség kezelésével foglalkozó szolgáltatások, de elérhetőségük még egyenlőtlen
Betydelig økning i hjelpetiltak for opiatavhengighet, men fremdeles varierende tilgjengelighet
Znaczący wzrost usług dla osób uzależnionych od opiatów, ale dostępność do usług nadal nierówna
Serviciile de tratament împotriva dependenţei de opiacee au cunoscut o creştere importantă, dar disponibilitatea serviciilor este neuniformă
Najviac stúpol počet zariadení na liečbu opiátovej závislosti, ale ich dostupnosť nie je všade rovnaká
Močan porast služb obravnave odvisnosti od opiatov, toda razpoložljivost in dostopnost še vedno neenakomerni
Behandlingen av opiatberoende ökar kraftigt, men tillgången är fortfarande ojämnt fördelad
  Capà­tulo 2: Escolas, j...  
O ecstasy é a segunda droga ilegal mais consumida, mas a experiência ao longo da vida é relativamente baixa.
Ecstasy is the second most used illegal drug, but experience is relatively low.
l'ecstasy est la deuxième drogue illicite la plus consommée, mais l'expérimentation est relativement faible;
Ecstasy steht an zweiter Stelle der am meisten konsumierten illegalen Drogen, die Erfahrungsraten sind jedoch relativ niedrig.
El éxtasis es la segunda droga ilegal más consumida, pero su consumo es relativamente bajo.
Nonostante la prevalenza relativamente bassa dell’uso, i funghi magici sono gli allucinogeni più comunemente usati in 12 Stati membri dell’UE.
Η έκσταση είναι η δεύτερη συχνότερα χρησιμοποιούμενη παράνομη ουσία, αλλά η δοκιμή της είναι σχετικά χαμηλή.
ecstasy wordt na cannabis het meest gebruikt, maar de ervaringsgraad is relatief laag;
Extáze je druhou nejvíce užívanou nelegální drogou, avšak zkušenost s ní je relativně malá.
Ecstasy er det andet mest anvendte illegale stof, men erfaringen hermed er forholdsvis lav.
on peamiste tarbitavate illegaalsete uimastite hulgas teisel kohal, kuid selle tarbimise määr on väga madal.
ekstaasi on toiseksi eniten käytetty laiton huumausaine, mutta sen käyttö on suhteellisen vähäistä,
Az extasy a második leggyakrabban használt tiltott kábítószer, de a kipróbálása viszonylag alacsony.
Ecstasy er det nest vanligste illegale rusmiddelet, men erfaringen med bruk av ecstasy er relativt liten.
Ekstazy to drugi najczęściej zażywany nielegalny narkotyk, choć doświadczenie w jego stosowaniu jest stosunkowo niskie,
Ecstasy este al doilea drog ilegal ca şi consum, dar experienţa privind acest drog este încă relativ limitată.
Extáza je druhou najužívanejšou nelegálnou drogou, ale skúsenosť s ňou je relatívne nízka.
ekstazi je druga najpogosteje uporabljena prepovedana droga, vendar so izkušnje sorazmerno nizke;
Ecstasy är den näst vanligaste olagliga drogen, men erfarenheten är relativt låg.
  Relatà³rio  
O consumo de droga na Europa ainda é inferior ao dos EUA – mas as estimativas de prevalência já são semelhantes em algumas áreas
What is happening to problem drug use – is recruitment into heroin use and drug injecting in decline?
Qu'en est-il de l'usage problématique de drogue? Le recrutement de nouveaux usagers d'héroïne et l'injection de drogue connaissent-ils une phase de déclin?
Problematischer Drogenkonsum: Ist die Zahl der neuen und der injizierenden Drogenkonsumenten im Abnehmen begriffen?
¿Qué ocurre con el consumo problemático de drogas? ¿Disminuye el número de nuevos consumidores de heroína y consumidores de drogas por vía parenteral?
Lo stato del consumo problematico di droga: si può parlare di un declino del consumo di eroina e del consumo per via parenterale?
Τι συμβαίνει όσον αφορά την προβληματική χρήση ναρκωτικών – παρουσιάζει μείωση η μύηση στη χρήση ηρωίνης και στην ενέσιμη χρήση ναρκωτικών;
De stand van zaken van problematisch drugsgebruik – neemt het aantal nieuwe heroïnegebruikers en drugsinjecterende gebruikers af?
Jaká je situace problémových uživatelů drog – klesá počet nových uživatelů heroinu a nových injekčních uživatelů drog?
Hvad sker der med hensyn til problematisk stofbrug – er rekrutteringen til heroinbrug og intravenøs stofbrug faldende?
Uimastitarbimine on Euroopas endiselt väiksem kui Ameerika Ühendriikides, kuid mõnedes piirkondades on hinnanguline levimus nüüdseks samaväärne
Mikä on tilanne huumeiden ongelmakäytön alalla – onko uusien heroiinin käyttäjien ja injektiokäyttäjien määrä vähenemässä?
Mi a helyzet a problémás kábítószerhasználattal – csökken-e az új heroinhasználók és az injekciós kábítószer-használók száma?
Hva skjer med den problematiske narkotikabruken – går rekrutteringen til heroinbruk og sprøytebruk ned?
Co się dzieje z problemem zażywania narkotyków – czy spada liczba nowych narkomanów zażywających heroinę i przyjmujących narkotyki dożylnie?
Care este situaţia consumului problematic de droguri – se înregistrează o scădere a recrutărilor privind consumul de heroină şi consumul prin injectare?
Aká je situácia v problémovom užívaní drog – klesajú počty nových užívateľov heroínu a injekčných užívateľov drog?
Kaj se dogaja s problematičnim uživanjem drog – ali število ljudi, ki začenjajo uživati heroin in si vbrizgavati droge, upada?
Vad händer med problematiskt narkotikamissbruk – minskar nyrekryteringen till heroinmissbruk och injektionsmissbruk?
  press3-pt  
Aumento significativo dos serviços de tratamento da dependência de opiáceos,     mas a disponibilidade de tratamento ainda é desigual
Augmentation significative des services en matière de dépendance aux opiacés,   mais mise à disposition inégale selon les pays
Bedeutender Anstieg der Leistungen bei Opiatabhängigkeit bei noch immer ungleicher Verfügbarkeit
Se registra un importante aumento de las terapias contra la dependencia de los opiáceos pero la disponibilidad de las mismas en los distintos países no es homogénea
Aumentano i servizi per il trattamento della dipendenza da oppiacei, ma la loro distribuzione resta disuguale
Sηµaνtική aύξηsη tων υpηρesιών γιa tη θeρapeίa tης eξάρtηsης apό ta οpιούχa, aλλά η dιaθesιµόtηta paρaµένeι άνιsη
Forse toename in hulpverlening voor opiaatverslaving, maar toegankelijkheid         verschilt nog tussen de landen
Stor stigning i tilbuddene om behandling for opiatafhængighed, men fordelingen       er stadig ulige
Opiaadisõltlastele mõeldud teenuste hulk kasvab, kuid nende kättesaadavus             on siiski ebaühtlane
Opiaattiriippuvaisten palvelut ovat lisääntyneet selvästi, mutta niiden saatavuus vaihtelee
Jelentosen bovülnek az opiátfüggoség kezelésével foglalkozó szolgáltatások,            de elérhetoségük még egyenlotlen
Betydelig økning i hjelpetiltak for opiatavhengighet, men fremdeles varierende tilgjengelighet
Znaczacy wzrost uslug dla osób uzaleznionych od opiatów, ale dostepnosc do uslug nadal nierówna
Serviciile de tratament împotriva dependentei de opiacee au cunoscut o crestere importanta, dar disponibilitatea serviciilor este neuniforma
Najviac stúpol pocet zariadení na liecbu opiátovej závislosti, ale ich dostupnost       nie je všade rovnaká
Mocan porast služb obravnave odvisnosti od opiatov, toda razpoložljivost in dostopnost še vedno neenakomerni
Behandlingen av opiatberoende ökar kraftigt, men tillgången är fortfarande ojämnt fördelad
Ieverojams pakalpojumu pieaugums saistiba ar arstešanu no opiatu atkaribas,        tacu to pieejamiba vel arvien nav vienmeriga
  Figura 1  
As perguntas relativas à prevalência do consumo de droga podem ser consideradas comparáveis às perguntas do ESPAD, mas outros aspectos metodológicos impedem os dados espanhóis de serem rigorosamente comparáveis.
(3) Spain did not participate in the ESPAD survey. The data included here are based on a Spanish survey conducted in November–December 2002. Drug prevalence questions may be considered comparable to the ESPAD questions, but other aspects of the method mean that the Spanish data are not strictly comparable.
(3) L'Espagne n'a pas participé à l'enquête ESPAD. Les données présentées ici reposent sur une enquête espagnole réalisée en novembre et décembre 2002. Les questions sur la prévalence de l'usage de drogue peuvent être considérées comme comparables aux questions ESPAD, mais d'autres aspects de la méthode font que les données espagnoles ne sont pas strictement comparables.
(3) Spanien hat an der ESPAD-Umfrage nicht teilgenommen. Die hier berücksichtigten Daten basieren auf einer spanischen Erhebung, die von November bis Dezember 2002 durchgeführt wurde. Die Fragen zur Prävalenz des Drogenkonsums können als vergleichbar mit den ESPAD-Fragen betrachtet werden, aufgrund anderer methodischer Aspekte sind die spanischen Daten jedoch streng genommen nicht vergleichbar.
(3) España no participó en la encuesta ESPAD. Los datos que aquí se incluyen están basados en una encuesta española realizada en los meses de noviembre y diciembre de 2002. Las preguntas relativas a la prevalencia de las drogas pueden considerarse comparables a las preguntas de la encuesta ESPAD, pero otros aspectos del método hacen que los datos españoles no sean estrictamente comparables.
(3) La Spagna non ha partecipato all’indagine ESPAD. I dati inseriti si fondano su un’indagine condotta in questo paese nel periodo novembre-dicembre 2002. I quesiti sulla prevalenza del consumo di droga possono essere considerati analoghi ai quesiti dell’ESPAD; vi sono tuttavia differenze in termini metodologici che rendono difficile il confronto con i dati spagnoli.
(3) Η Ισπανία δεν συμμετέσχε στην έρευνα του ESPAD. Τα στοιχεία που περιλαμβάνονται στο διάγραμμα βασίζονται σε ισπανική έρευνα που διενεργήθηκε τον Νοέμβριο–Δεκέμβριο του 2002. Οι ερωτήσεις που αφορούν την επικράτηση της χρήσης ναρκωτικών μπορούν να θεωρηθούν συγκρίσιμες με τις αντίστοιχες ερωτήσεις του ESPAD, όμως άλλες πτυχές της μεθόδου δείχνουν ότι τα ισπανικά δεδομένα δεν είναι απολύτως συγκρίσιμα.
(3) Spanje heeft niet deelgenomen aan de ESPAD-enquête. De betreffende gegevens zijn gebaseerd op een Spaanse enquête die in november-december 2002 is uitgevoerd. De gestelde vragen over de drugsprevalentie zijn vergelijkbaar met die van de ESPAD-enquête, maar wat andere aspecten betreft, zijn de Spaanse gegevens niet zonder meer vergelijkbaar.
(3) Španělsko se průzkumu ESPAD neúčastnilo. Údaje, které jsou zde zahrnuty, vycházejí ze španělského průzkumu provedeného v listopadu–prosinci roku 2002. Otázky týkající se prevalence drog lze považovat za srovnatelné s otázkami ESPAD, ale další aspekty metody znamenají, že španělské údaje nejsou přesně srovnatelné.
(3) Spanien deltog ikke i ESPAD-undersøgelsen. De medtagne data er baseret på en spansk undersøgelse, der blev gennemført i november–december 2002. Spørgsmål vedrørende udbredelsen af stoffer kan anses for at være sammenlignelige med spørgsmålene i ESPAD-undersøgelsen, men andre metodemæssige aspekter betyder, at de spanske data ikke er fuldstændig sammenlignelige.
(3) Hispaania ei osalenud ESPADi uuringus. Siin esitatud andmed põhinevad Hispaanias 2002. aasta novembris ja detsembris teostatud uuringul. Uimastite levimust puudutavaid küsimusi võib pidada ESPADi küsimustega võrreldavaks, kuid metodoloogia erinevate aspektide tõttu ei ole Hispaania andmed otseselt võrreldavad.
(3) Espanja ei osallistunut ESPAD-kyselyyn. Kaaviossa esitetyt tiedot perustuvat Espanjassa marraskuussa ja joulukuussa 2002 tehtyyn kyselyyn. Huumeiden levinneisyyttä koskevia kysymyksiä voidaan pitää vertailukelpoisina ESPAD-kysymysten kanssa, mutta muiden menetelmään liittyvien tekijöiden johdosta Espanjan tiedot eivät ole täysin vertailukelpoisia.
(3) Spanyolország nem vett részt az ESPAD felmérésben. Az itt szereplő adatok egy 2002. november–decemberben elvégzett spanyol felmérésen alapulnak. Ebben a kábítószer előfordulására vonatkozó kérdések az ESPAD kérdéseivel összehasonlíthatók voltak, de a módszer más aspektusai miatt a spanyol adatok nem szigorúan összevethetők.
(3) Spania deltok ikke i ESPAD-undersøkelsen. Dataene som er tatt med her, er basert på en spansk undersøkelse gjennomført i november-desember 2002. Prevalensspørsmålene er sammenlignbare med spørsmålene i ESPAD, men andre sider ved metoden gjør at de spanske opplysningene ikke er direkte sammenlignbare.
(3) Hiszpania nie wzięła udziału w badaniu ESPAD. Zawarte tutaj dane oparte są na hiszpańskim badaniu przeprowadzonym od listopada do grudnia 2002 roku. Pytania dotyczące rozpowszechnienia zażywania narkotyków mogą być uznane jako porównywalne z pytaniami stosowanymi przez ESPAD, jednak inne aspekty zastosowanej metody oznaczają, że dane hiszpańskie nie są całkowicie porównywalne.
(3) Spania nu a participat la ancheta ESPAD. Datele indicate aici se bazează pe o anchetă realizată în Spania, în noiembrie – decembrie 2002. Întrebările privind prevalenţa drogurilor pot fi considerate comparabile cu întrebările din ancheta ESPAD, dar există alte aspecte ale metodei aplicate care fac ca datele din Spania să nu fie perfect comparabile.
(3) Španielsko sa nezúčastnilo na prieskume ESPAD. Uvedené údaje sú prevzaté zo španielskeho prieskumu vykonaného v novembri a decembri 2002. Otázky o prevalencii užívania drog možno považovať za zlučiteľné s otázkami ESPAD, ale iné aspekty metódy znamenajú, že španielske údaje nie sú striktne porovnateľné.
(3) Spanien deltog inte i ESPAD:s undersökning. De uppgifter som ingår här bygger på en spansk undersökning som utfördes under november–december 2002. Frågorna om narkotikaanvändning kan jämföras med ESPAD:s frågor, men andra aspekter av metoden innebär att de spanska uppgifterna inte är strikt jämförbara med ESPAD:s uppgifter.
  Tratamento sem droga  
O tratamento sem droga envolve a aplicação de técnicas psicológicas e educativas para a consecução de uma abstinência da droga a longo prazo. Até agora, este tratamento era prestado em regime de internamento e era de longa duração, por exemplo, em comunidades terapêuticas, mas presentemente também é prestado em contextos comunitários.
Drug-free treatment involves the application of psychosocial and educational techniques to achieve long-term abstinence from drugs. Traditionally, drug-free treatment has been residential and long term, e.g. in therapeutic communities. Today, it is often also offered in community-based settings.
L'abstinence sans traitement de substitution implique la mise en oeuvre de techniques psychosociales et éducatives pour parvenir à une abstinence à long terme. Traditionnellement, ce type de traitement se pratiquait sur le long terme dans des centres de soins résidentiels, comme les communautés thérapeutiques. Aujourd'hui, il est souvent proposé au sein de la communauté.
Die Behandlung ohne pharmakologische Substitution wendet psychosoziale und pädagogische Methoden an, um eine langfristige Abstinenz von Drogen zu erreichen. Traditionell erfolgt die drogenfreie Behandlung in Form des betreuten Wohnens bzw. langfristig beispielsweise in therapeutischen Gemeinschaften. Heutzutage findet die Behandlung häufig in gemeindebasierten Einrichtungen statt.
El tratamiento sin drogas implica la aplicación de técnicas psicosociales y educativas para lograr la abstinencia de las drogas a largo plazo. Tradicionalmente, el tratamiento sin drogas ha sido residencial y a largo plazo, por ejemplo en comunidades terapéuticas. Actualmente, también suele ofrecerse en el ámbito de la comunidad propia.
Il trattamento in situazione di astinenza comporta l’applicazione di tecniche psicosociali ed educative per conseguire l’astinenza a lungo termine dalle sostanze stupefacenti. In passato questo tipo di terapia veniva attuato con il ricovero per lunghi periodi, ad esempio in comunità terapeutiche. Oggi viene spesso anche offerto in contesti di comunità.
Η θεραπεία χωρίς τη χορήγηση ναρκωτικών ουσιών (στεγνά θεραπευτικά προγράμματα) περιλαμβάνει την εφαρμογή ψυχοκοινωνικών και εκπαιδευτικών τεχνικών για την επίτευξη μακρόχρονης αποχής από τα ναρκωτικά. Παραδοσιακά, τα στεγνά θεραπευτικά προγράμματα είναι εσωτερικής διαμονής και διαρκούν μεγάλο χρονικό διάστημα, π.χ. σε θεραπευτικές κοινότητες. Σήμερα, χρησιμοποιούν συχνά και την κοινότητα ως βάση.
Bij drugsvrije therapieën worden psychosociale en educatieve technieken gebruikt om een langdurige onthouding van drugs te bewerkstelligen. Traditioneel vinden drugsvrije behandelingen intramuraal en gedurende een lange termijn, bijvoorbeeld in therapeutische gemeenschappen plaats, maar tegenwoordig kunnen dergelijke behandelingen ook extramuraal via het maatschappelijk werk gevolgd worden.
Abstinenčně orientovaná léčba zahrnuje aplikaci psychosociálních a výchovných technik k dosažení dlouhodobé abstinence v užívání drog. Abstinenčně orientovaná léčba je tradičně ústavní a dlouhodobá, např. v terapeutických společenstvích. V dnešní době se často nabízí v prostředí komunity.
I den stoffrie behandling inddrages psykosociale og pædagogiske teknikker med henblik på at opnå en vedvarende afholdenhed fra stoffer. Traditionelt har stoffri behandling medført indlæggelse i længere tid, f.eks. i terapeutiske miljøer. I dag tilbydes denne behandling ofte også i lokalsamfund.
Ravimivaba ravi hõlmab psühhosotsiaalsete ja õppetehnikate rakendamist, mille abil saavutatakse pikaajaline uimastite kasutamisest hoidumine. Traditsiooniliselt on ravimivaba ravi olnud statsionaarne ja pikaajaline, toimudes näiteks kommuunilaadsetes ravikeskustes. Tänapäeval pakutakse seda sageli ka kogukondlikes keskkondades.
Lääkkeettömässä hoidossa sovelletaan psykososiaalisia ja valmentavia tekniikoita. Tavoitteena on pidättäytyminen huumeista pitkällä aikavälillä. Perinteisesti lääkkeetöntä hoitoa on annettu pitkäaikaisesti hoitolaitoksissa, esimerkiksi hoitoyhteisöissä. Nykyisin sitä tarjotaan usein myös ryhmässä.
A gyógyszermentes gyógykezelés a kábítószerektől való hosszú távú tartózkodás elérése érdekében alkalmazott pszicho-szociális és oktatási technikákat jelenti. A gyógyszermentes gyógykezelés hagyományosan rehabilitációs otthonokban és hosszú távon történt, pl. terápiás közösségekben. Manapság is sokszor közösség alapú.
Medikamentfri behandling (avvenningsbehandling) omfatter bruk av psykososiale teknikker og opplæringsteknikker for å oppnå langsiktig avholdenhet fra rusmidler. Tradisjonelt har medikamentfri behandling foregått som døgnbehandling på institusjon over lengre tid, f.eks. i terapeutiske samfunn. I dag tilbys denne behandlingsformen ofte i lokalmiljøet.
Leczenie niefarmakologiczne obejmuje stosowanie technik psychospołecznych oraz edukacyjnych w celu osiągnięcia długoterminowej abstynencji od narkotyków. Tradycyjnie leczenie niefarmakologiczne miało charakter stacjonarny i długookresowy, np. wspólnoty terapeutyczne. Obecnie również często odbywa się w ośrodkach.
Terapia prin abstinenţă implică aplicarea tehnicilor psiho-sociale şi educaţionale pentru a obţine abstinenţa pe termen lung de la consumul de droguri. În mod tradiţional, tratamentul prin abstinenţă era de tip rezidenţial şi pe termen lung, de exemplu în comunităţi terapeutice. În prezent, este de asemenea asigurată în unităţi de la nivelul comunităţilor.
„Čistá“, t.j. bezdrogová liečba spočíva v uplatňovaní psychosociálnych a edukačných techník na dosiahnutie dlhodobej drogovej abstinencie. Tradične býva „čistá“ liečba dlhodobá a v domácom prostredí, napr. v terapeutických skupinách. V súčasnosti často prebieha aj v prostrediach spoločenstiev.
Zdravljenje brez drog vključuje uporabo psihosocialnih in izobraževalnih tehnik, da bi se dosegla dolgoročna abstinenca od drog. Tradicionalno takšno zdravljenje poteka v stanovanjskih skupnostih in traja dolgo, npr. terapevtske skupnosti. Dandanes takšno zdravljenje pogosto temelji tudi na sodelovanju skupnosti.
Vid drogfri behandling använder man psykosociala och pedagogiska tekniker för att få klienten att långsiktigt avhålla sig från droger. Det kan förekomma att läkemedel används för att lindra abstinenssymptom. Idag sker vården ofta på behandlingshem.
  press4-pt  
Segundo a Agência, a percepção é um elemento fundamental na questão da perturbação da ordem pública, mas pode não reflectir objectivamente os verdadeiros níveis de perturbação e criminalidade.
Η aνtίληψη eίνaι µιa ßasική paράµetρος stο θέµa tης dηµόsιaς paρeνόχληsης, sύµfωνa µe tην έρeυνa, χωρίς aυtό νa sηµaίνeι aνaγκastικά όtι apοteλeί aνtικeιµeνικό deίκtη tων epιpέdων dιatάρaξης tης dηµόsιaς tάξης κaι eγκληµatικόtηtaς.
Perceptie is een sleutelelement als het gaat om publieke overlast, aldus het onderzoek, maar zij hoeft niet de werkelijke mate van overlast en criminaliteit te weerspiegelen.
Průzkum Eurobarometru provedený v roce 2004 na téma, jak mladí lidé vnímají drogy, zjistil, že 63 % považuje za snadné opatřit si drogy poblíž svých domovů (2). Vnímání je klíčový prvek v otázce rušení veřejného pořádku, říká se v přehledu, nemusí však odrážet objektivní hladinu narušení a zločinnosti.
Avaliku korra rikkumiste teema puhul on suhtumine oluline element, öeldakse aruandes, kuid see ei kajasta alati objektiivselt korrarikkumise ja kuritegevuse taset.
Nuorten huumekäsityksiä koskevasta vuoden 2004 Eurobarometri-tutkimuksesta ilmeni, että 63% vastaajista piti helppona hankkia huumeita kotinsa läheltä (2). Tutkimuksen mukaan ilmiön havaitseminen muodosta keskeisen osan julkisten häiriöiden ongelmaa, vaikka se ei kerro häiriön ja rikollisuuden todellista tasoa.
Ifølge rapporten er oppfatning et nøkkelelement når det gjelder ordensforstyrrelser, men det er ikke sikkert at oppfatningen gjenspeiler objektive nivåer av forstyrrelse og kriminalitet.
Perceptia este un element cheie în abordarea tulburarii ordinii publice ca urmare a consumului de droguri, afirma raportul, dar s-ar putea sa nu reflecte nivelurile obiective ale tulburarii ordinii si ale criminalitatii.
Prieskum Eurobarometer z roku 2004 venovaný vnímaniu drog mladými ludmi zistil, že 63% z nich považuje za jednoduché kúpit si drogy v blízkosti svojich domovov (2). V hodnotení sa uvádza, že vnímanie je klúcovým prvkom v otázke znepokojenia verejnosti, ale nemôže zohladnovat objektívnu úroven kriminality.
V anketi Evrobarometra iz leta 2004 med mladimi o drogah je 63% vprašanih odgovorilo, da je lahko droge zelo enostavno kupiti v bližini doma(2). Zaznavanje je kljucni element pri vprašanju motenj javnega reda in miru, trdi porocilo, vendar le-ta ne kaže vedno objektivne ravni motenj in kriminalitete.
  Comunicados de imprensa  
Numa análise específica da perturbação da ordem pública relacionada com a droga, o OEDT aponta para uma nova tendência das políticas de controlo da droga a de concentrarem, não só na redução do consumo das drogas ilegais, mas também nos comportamentos associados a esse consumo e que têm um impacto negativo no conjunto da comunidade.
In a special review on drug-related public nuisance, the EMCDDA points to a new tendency for drug control policies to focus, not only on reducing the use of illegal drugs, but also on targeting drug-related behaviours which have a negative impact on the community as a whole.
Dans un point spécifique relatif aux nuisances publiques liées à la drogue, l’OEDT met en évidence une nouvelle tendance des politiques de lutte contre la drogue à se concentrer non seulement sur la réduction de la consommation de drogues illicites, mais aussi à cibler les comportements liés à la toxicomanie qui ont un impact négatif sur la communauté dans son ensemble.
In einem speziellen Bericht zur drogenbedingten Störung der öffentlichen Ordnung weist die EBDD auf eine neue Tendenz hin, der zufolge sich die Drogenpolitiken nicht nur auf die Reduzierung des illegalen Drogenkonsum konzentrieren, sondern sich auch mit drogenbezogenen Verhaltensweisen, die sich negativ auf das Gemeinwesen auswirken, gezielt befassen.
En un análisis especial de las molestias en el orden público relacionadas con las drogas, el OEDT señala que las políticas en esta materia presentan una nueva tendencia a combatir no sólo la reducción del consumo de drogas ilegales, sino también las conductas inducidas por las drogas y que tienen un efecto negativo sobre la comunidad en su conjunto.
In un’analisi specifica dedicata alla turbativa all’ordine pubblico connessa alla droga, l’OEDT rileva l’esistenza di una nuova tendenza delle politiche di controllo degli stupefacenti a concentrarsi, oltre che sulla riduzione del consumo di droghe illecite, anche sui comportamenti correlati alla droga che hanno un impatto negativo sulla società nel suo insieme.
Σε μια ειδική επισκόπηση της τάσης της δημόσιας παρενόχλησης από τα ναρκωτικά, το ΕΚΠΝΤ υποδεικνύει την ανάγκη αναπροσανατολισμού των πολιτικών για τον έλεγχο των ναρκωτικών προς μία κατεύθυνση η οποία δεν θα στρέφεται μόνο προς τη μείωση της χρήσης παράνομων ναρκωτικών, αλλά θα στοχεύει σε συνδεόμενες με τα ναρκωτικά συμπεριφορές, οι οποίες έχουν αρνητικό αντίκτυπο στο σύνολο της κοινότητας.
In een speciale studie over drugsgerelateerde publieke overlast wijst het EWDD op een nieuwe tendens in het drugsbeleid, om niet alleen het gebruik van illegale drugs te beperken, maar daarbij ook bijzondere aandacht te besteden aan het gedrag van drugsgebruikers en –dealers dat een negatieve invloed heeft op de samenleving als geheel.
Ve zvláštním přehledu o rušení veřejného pořádku souvisejícím s drogami poukazuje EMCDDA na nový trend, podle něhož se protidrogová politika nemá omezit pouze na snižování spotřeby zakázaných omamných a psychotropních látek, nýbrž se též zaměřit na typy chování vázané na drogovou problematiku, které mají negativní vliv na společenství jako celek.
I forbindelse med en særlig gennemgang af spørgsmålet om narkotikarelateret forstyrrelse af den offentlige orden peger EONN på en ny tendens til, at politikkerne for bekæmpelse af narkotika ikke kun fokuserer på at reducere brugen af illegale stoffer, men også på at målrette indsatsen mod narkotikarelaterede adfærdsmønstre, som har negative konsekvenser for samfundet som helhed.
Eriülevaates uimastitega seotud korrarikkumistest juhib EMCDDA tähelepanu uimastikontrolli poliitika uuele suundumusele keskenduda mitte üksnes ebaseaduslike uimastite tarbimise vähendamisele, vaid ka uimastitega seotud käitumisele, mis avaldab negatiivset mõju ühiskonnale tervikuna.
Erityiskatsauksessa huumeisiin liittyvistä julkisista häiriöistä (haitoista) EMCDDA esittelee uuden kehityssuuntauksen, jonka mukaan huumevalvonnan toimia ei kohdenneta vain laitonta huumeidenkäyttöä vähentäviin toimiin, vaan myös muuhun huumeisiin liittyvään käyttäytymiseen, jolla on yhteisön kannalta haitallisia vaikutuksia.
A kábítószerrel összefüggő közrend, köznyugalom megzavarásáról készült különleges összefoglalójában az EMCDDA felhívja a figyelmet arra az új tendenciára, miszerint a kábítószer-felügyelettel kapcsolatos szakpolitika nemcsak a tiltott kábítószerek fogyasztásának visszaszorítására összpontosít, hanem az olyan, kábítószerrel összefüggő magatartásformák kezelésére is, amelyek az egész közösségre negatív hatást gyakorolnak.
I en egen gjennomgang av narkotikarelaterte ordensforstyrrelser påpeker EONN en ny tendens hvor narkotikapolitikken og narkotikakontrollen fokuserer ikke bare på å redusere bruken av illegale rusmidler, men også på å identifisere narkotikarelatert atferd som har negative konsekvenser for samfunnet som sådan.
W specjalnym przeglądzie dotyczącym naruszeń porządku publicznego związanych z narkotykami EMCDDA zwraca uwagę na nową tendencję, na której powinna koncentrować się polityka kontroli narkotykowej – nie tylko ograniczenie popytu na narkotyki, ale także reagowanie na zachowania związane z narkotykami, które mają negatywny wpływ na społeczeństwo jako całość.
Într-o prezentarea specială privind consumul de droguri ca factor al tulburării ordinii publice, OEDT subliniază noua tendinţă a politicilor privind drogurile de a se concentra nu numai pe reducerea consumului de droguri ilegale, ci şi pe comportamentele asociate consumului de droguri, care au un impact general negativ asupra comunităţii.
V osobitnom hodnotení znepokojenia verejnosti vo vzťahu k drogám agentúra EMCDDA poukazuje na potrebu zamerania stratégií kontroly drog nielen na znižovanie užívania nezákonných drog, ale aj na správanie súvisiace s drogami s negatívnym dopadom na spoločnosť ako na celok.
V posebnem poročilu, ki obravnava z drogami povezane motnje javnega reda in miru, EMCDDA opozarja na novo težnjo v politikah za nadzor drog, ki bi bila usmerjena na prepoznavanje vedenjskih oblik, povezanih z drogami, ki negativno vplivajo na skupnost kot celoto, in ne le na omejevanje uporabe prepovedanih drog.
Narkotikacentrumet har gjort en särskild granskning av de problem som narkotikamissbruk innebär för allmänheten och konstaterar att det finns en ny trend inom narkotikapolitiken som innebär att man inte bara går in för att minska användningen av olagliga droger, utan även angriper narkotikarelaterade beteenden som har en negativ inverkan på samhället i stort.
  Capà­tulo 4: Estimulant...  
Entre as drogas sintéticas consumidas na Europa figuram as substâncias estimulantes e as substâncias alucinogénicas. Destas últimas, o ácido lisérgico dietilamida (LSD) é, de longe, o mais conhecido, mas os seus níveis de consumo globais há muito tempo que se mantêm baixos e bastante estáveis.
In terms of prevalence of use, in almost all countries some form of synthetic drug is the second most commonly reported substance used. Overall rates of use of these substances in the general population are typically low, but prevalence rates among younger age groups are significantly higher, and the use of these drugs may be particularly high in some social settings and/or among some subcultural groups.
En ce qui concerne la prévalence de l'usage, dans presque tous les pays, une forme ou l'autre de drogue synthétique est la deuxième substance consommée la plus couramment citée. Les pourcentage globaux de consommation de ces substances dans la population en général sont bas, mais les taux de prévalence parmi les groupes d'âge plus jeunes sont sensiblement supérieurs et l'usage de ces drogues peut être particulièrement important dans certaines classes sociales et/ou parmi certains sous-groupes culturels.
Hinsichtlich der Prävalenz des Konsums steht in fast allen Ländern eine synthetische Droge an zweiter Stelle der am häufigsten konsumierten Drogen. Die Gesamtprävalenzraten des Konsums dieser Substanzen in der Allgemeinbevölkerung sind in der Regel gering, jedoch ist die Prävalenz unter Jugendlichen wesentlich höher, und auch in bestimmten sozialen Milieus und/oder in einigen Gruppen der Subkultur kann der Konsum dieser Drogen besonders hoch sein.
En términos de prevalencia de consumo, la segunda sustancia más consumida en casi todos los países es algún tipo de droga sintética. Los índices generales de consumo de estas sustancias en el conjunto de la población suelen ser reducidos, pero los índices de prevalencia entre los más jóvenes son significativamente elevados, y el consumo de estas drogas puede ser especialmente importante en algunos entornos sociales o grupos subculturales.
In termini di prevalenza d’uso, in quasi tutti i paesi viene riferito il consumo di una qualche forma di droga sintetica come seconda sostanza usata più di frequente. Nel complesso la prevalenza del consumo di queste sostanze nella popolazione generale è bassa, ma la prevalenza tra i gruppi più giovani è molto superiore e, anzi, il consumo di queste sostanze stupefacenti può essere particolarmente elevato in alcuni ambienti sociali e/o in alcune subculture.
Από την άποψη της επικράτησης της χρήσης, σε όλες σχεδόν τις χώρες κάποιο είδος συνθετικού ναρκωτικού αναφέρεται ως η δεύτερη συχνότερα χρησιμοποιούμενη ουσία. Τα συνολικά ποσοστά χρήσης των ουσιών αυτών στον γενικό πληθυσμό είναι συνήθως χαμηλά, αλλά η επικράτηση χρήσης στις ομάδες ατόμων νεαρότερης ηλικίας είναι σημαντικά υψηλότερη, και η χρήση των ναρκωτικών αυτών ενδέχεται να είναι ιδιαίτερα υψηλή σε ορισμένα κοινωνικά περιβάλλοντα ή/και σε ορισμένες ομάδες υποκουλτούρας.
In vrijwel alle landen wordt gerapporteerd dat een of andere vorm van synthetische drugs qua prevalentie de op één na meest gebruikte drug is. De totale percentages voor het gebruik van deze middelen onder de algemene bevolking zijn doorgaans laag, maar de prevalentie onder jongere leeftijdsgroepen is significant hoger. De drugs worden met name in bepaalde sociale settings en/of in sommige subcultuurgroepen vaak gebruikt.
Pokud jde o prevalenci užívání, téměř ve všech zemích je nějaká forma syntetické drogy druhou nejběžněji uváděnou užívanou látkou. Celková míra užívání těchto látek je u běžné populace obvykle nízká, ale míry prevalence užívání mezi mladšími věkovými skupinami jsou významně vyšší a v některých společenských prostředích nebo u některých subkulturních skupin může být užívání těchto drog obzvlášť vysoké.
Med hensyn til udbredelse af brug er en eller anden form for syntetisk stof i næsten alle lande det næsthyppigst brugte stof. Generelt er brugen af disse stoffer ikke udbredt i den almindelige befolkning, mens udbredelsen blandt yngre aldersklasser er betydeligt større, især i visse sociale sammenhænge og/eller subkulturer.
-rühma kuuluvate uimastite kohta. Amfetamiinid on üldnimetus, mida kasutatakse mitmete keemiliselt sarnaste narkootikumide kohta, mis stimuleerivad kesknärvisüsteemi; kaks kõige olulisemat neist Euroopa illegaalsete narkootikumide turul on amfetamiin ja metamfetamiin. Amfetamiin on kõige kergemini kättesaadav, kuigi ülemaailmses plaanis on metamfetamiini tarbimise tase tõusmas. Praegu näib, et metamfetamiini märkimisväärne tarbimine Euroopas piirdub Tšehhi Vabariigiga, kuigi aeg-ajalt muudest piirkondadest saabuvad teated rõhutavad seire teostamise vajadust, sest teadaolevalt seostatakse seda uimastit mitmete tõsiste terviseprobleemidega.
Käytön levinneisyyttä tarkasteltaessa toiseksi käytetyin huumausaine on lähes kaikissa maissa jokin synteettinen huume. Näiden aineiden käyttö on kokonaisväestössä tyypillisesti vähäistä, mutta niiden levinneisyys nuorten ikäryhmien keskuudessa on huomattavasti korkeampi, ja se voi olla erityisen korkea tietyissä sosiaalisissa ympäristöissä ja/tai alakulttuuriryhmissä.
A használat előfordulását tekintve szinte minden országban valamilyen szintetikus kábítószer áll a második helyen a jelentések szerint a legáltalánosabban használt kábítószerek között. Ezen anyagok teljes használati arányai a népesség egészében jellemzően alacsonyak, a fiatalabb korcsoportokban viszont jóval magasabb előfordulási arányokat találunk, amelyek bizonyos társadalmi körülmények között és/vagy egyes szubkulturális csoportok körében különösen magasak lehetnek.
Når det gjelder utbredelse av bruk, oppgir de aller fleste landene en eller annen form for syntetiske rusmidler som det nest vanligste stoffet. Bruken av disse stoffene i befolkningen generelt er typisk lav, mens utbredelsen i yngre aldersgrupper er betydelig høyere og kan være spesielt høy i enkelte sosiale sammenhenger og/eller visse subkulturer.
W prawie wszystkich państwach różnego typu narkotyki syntetyczne ujmowane są pod względem rozpowszechnienia stosowania jako drugie co do częstości zażywania. Całościowe wskaźniki zażywania tych substancji przez populację ogólną są zazwyczaj niskie, jednak wskaźniki rozpowszechnienia w młodszych grupach wiekowych są znacząco wyższe, a poziom zażywania takich narkotyków może być szczególnie wysoki w pewnych grupach społecznych i/lub wśród pewnych subkultur.
În ceea ce priveşte prevalenţa consumului, în aproape majoritatea ţărilor, a doua substanţă cel mai des consumată este un drog sintetic. Ratele generale de consum pentru aceste substanţe sunt de obicei scăzute la nivelul populaţiei generale, dar ratele de prevalenţă la grupul de vârstă al tinerilor sunt considerabil mai mari, consumul acestor droguri fiind deosebit de mare în anumite împrejurări sociale şi/sau în anumite grupuri subculturale.
Ak ide o prevalenciu užívania, takmer vo všetkých krajinách uvádzajú ako druhú najčastejšie užívanú látku niektorú formu syntetickej drogy. Celková prevalencia užívania týchto látok vo všeobecnej populácii je obvykle nízka, ale hodnoty prevalencie medzi mladšími vekovými skupinami sú podstatne vyššie, pričom užívanie týchto drog môže byť zvlášť vysoké v niektorých sociálnych prostrediach alebo subkultúrnych skupinách.
Z vidika razširjenosti uživanja je v skoraj vseh državah določena oblika sintetične droge druga najpogosteje prijavljena uporabljena snov. Splošna razširjenost uživanja teh snovi med prebivalstvom je običajno nizka, vendar pa so stopnje razširjenosti med mlajšimi starostnimi skupinami precej višje, uživanje teh drog pa je še posebej razširjeno v nekaterih socialnih okoljih in/ali med nekaterimi subkulturnimi skupinami.
I fråga om prevalens är någon form av syntetisk drog den näst vanligast drogen i nästan alla länder. Användningen av dessa droger inom befolkningen som helhet är normalt liten, men prevalensen betydligt högre i yngre åldersgrupper och inom vissa sociala miljöer och/eller subkulturer.
Attiecībā uz lietošanas apmēru gandrīz visās valstīs kāda no sintētiskajām narkotikām ir otra visizplatītākā narkotika. Vispārējais šo vielu lietošanas apmērs sabiedrībā kopumā parasti ir zems, taču izplatības līmenis jaunākā vecuma grupās ir ievērojami augstāks, un šo narkotiku lietošanas apmēri var būt īpaši augsti atsevišķos sociālajos slāņos un atsevišķās kultūras grupās.
  Dados sobre a procura d...  
Em muitos países, os opiáceos (sobretudo heroína) continuam a ser as principais drogas pelas quais os utentes procuram tratamento, mas constatam-se diferenças importantes entre os países. Dividindo os Estados-Membros da UE e países candidatos à adesão aproximadamente em três grandes grupos, consoante a percentagem dos consumidores de heroína em relação à totalidade da população em tratamento, verificamos a seguinte distribuição:
In many countries, opiates (largely heroin) remain the principal drug for which clients seek treatment, but relevant differences are found between countries. Dividing the EU countries broadly into three groups depending on the extent to which the treatment population is characterised by those with heroin problems shows:
Dans de nombreux pays, les opiacés (essentiellement l'héroïne) restent la drogue principale consommée par les patients en demande de traitement, mais des différences importantes se dégagent entre les pays. En classant les États membres de l'UE et les pays candidats en trois grands groupes en fonction du nombre d'usagers d'héroïne dans la population en traitement, on obtient le schéma suivant:
In vielen Ländern werden nach wie vor Opiate (vor allem Heroin) von den meisten Patienten, die sich in Behandlung begeben, als Primärdroge angegeben, wobei jedoch erhebliche Unterschiede zwischen den Ländern festgestellt wurden. Je nach dem Anteil der Heroinabhängigen an den sich in Behandlung begebenden Drogenkonsumenten lassen sich die EU-Länder und die Beitritts‑ bzw. Kandidatenländer grob in drei Gruppen unterteilen:
En muchos países, los opiáceos (sobre todo la heroína) siguen siendo la principal droga por la que se solicita tratamiento, pero se han observado importantes diferencias entre países. Si se dividen los Estados miembros y los países candidatos de la UE en tres grupos, en función del porcentaje de la población sometida a tratamiento que lo está por consumo de heroína, se obtiene la siguiente clasificación:
In molti paesi gli oppiacei (perlopiù l’eroina) rimangono la droga principale per la quale il paziente chiede di entrare in terapia; si osservano tuttavia importanti differenze da paese a paese. Gli Stati membri dell’UE e relativi paesi candidati si possono suddividere grosso modo in tre gruppi, a seconda dell’entità delle problematiche legate all’eroina della popolazione in terapia:
Σε πολλές χώρες, τα οπιούχα (και κυρίως η ηρωίνη) παραμένουν το κύριο ναρκωτικό από το οποίο επιδιώκουν να απεξαρτηθούν τα άτομα που προσφεύγουν σε θεραπεία, αλλά υπάρχουν διαφορές μεταξύ των χωρών. Τα κράτη μέλη της ΕΕ και οι υποψήφιες χώρες μπορούν να διακριθούν σε γενικές γραμμές σε τρεις ομάδες ανάλογα με το ποσοστό των χρηστών ηρωίνης μεταξύ των ατόμων υπό θεραπεία:
In de meeste landen zijn opiaten (vooral heroïne) nog steeds de primaire drug waarvoor cliënten in behandeling gaan, maar er bestaan wel relevante verschillen tussen landen. De EU-(kandidaat)-lidstaten kunnen grofweg in drie groepen gesplitst worden, afhankelijk van de mate waarin de populatie die behandeld wordt uit cliënten met heroïneproblemen bestaat:
V mnoha zemích zůstávají opiáty (převážně heroin) hlavní drogou, kvůli které klienti vyhledávají léčbu. Mezi zeměmi však byly zjištěny podstatné rozdíly. V závislosti na míře, v níž jsou v léčené populaci zastoupeny osoby s heroinovými problémy, lze členské státy a kandidátské země EU rozdělit zhruba na tři skupiny:
I mange lande er opiater (især heroin) fortsat det stof, som klienterne primært søger behandling for, men der er konstateret relevante forskelle mellem landene. Hvis EU-landene groft sagt inddeles i tre grupper efter andelen af problematiske heroinbrugere blandt de personer, der er i behandling, fremgår følgende:
Paljudes riikides on opiaadid (peamiselt heroiin) seni peamine narkootikum, mille tõttu kliendid ravi taotlevad, kuid riigiti esineb olulisi erinevusi. Jagades ELi riigid laias laastus kolme rühma selle järgi, kui suur on probleemsete heroiinitarbijate osakaal ravi saavate klientide hulgas nendes riikides, saame tulemuseks:
Opiaatit (pääasiallisesti heroiini) ovat monissa maissa edelleen pääasiallisia huumeita, joiden takia asiakkaat hakeutuvat hoitoon, mutta maiden välillä on huomattavia eroja. EU:n jäsenvaltiot ja hakijamaat voidaan jakaa karkeasti kolmeen ryhmään sen mukaan, kuinka suurella osalla hoitoon hakeutujista on heroiiniongelmia:
Sok országban változatlanul az opiátok (főként a heroin) miatt kerülnek a kliensek gyógykezelésre, de az országok között érdemi különbségeket lehet felfedezni. Az Európai Unió tagállamai és a tagjelölt országok három nagy csoportra oszthatók abban a tekintetben, hogy a kezelés alatt lévő népességen belül milyen arányban fordulnak elő a heroinproblémával küzdők:
I mange land er det fremdeles først og fremst opiater (hovedsakelig heroin) klientene søker behandling for, men relevante forskjeller finnes mellom landene. EUs medlemsstater og søkerlandene kan grovt deles inn i tre grupper ut fra hvor stor andel av behandlingspopulasjonen som har et problem med heroin:
W wielu państwach opiaty (głównie heroina) nadal pozostają głównym narkotykiem, z powodu którego pacjenci ubiegają się o leczenie. Między poszczególnymi państwami istnieją jednak istotne różnice. Podział Państw Członkowskich UE na trzy grupy w zależności od liczby osób zażywających heroinę przypadającej na populację przechodzącą leczenie jest następujący:
În multe ţări, opiaceele (mai ales heroina) rămân principalul drog pentru care clienţii solicită tratament, dar se constată diferenţe importante de la o ţară la alta. Prin împărţirea statelor membre şi ţările candidate ale Uniunii Europene în trei grupuri generale în funcţie de măsura în care populaţia aflată sub tratament cuprinde consumatori de heroină se obţine următoarea situaţie:
Opiáty (väčšinou heroín) ostávajú v mnohých krajinách hlavnou drogou, kvôli ktorej klienti vyhľadajú liečbu, ale medzi krajinami sa zistili významné rozdiely. V závislosti od miery, v akej sú v liečenej populácii zastúpené osoby s heroínovými problémami, možno členské štáty EÚ a kandidátske krajiny rozdeliť zhruba na tri skupiny:
V mnogih državah opiati (zlasti heroin) ostajajo glavna droga, zaradi katere osebe iščejo zdravljenje, vendar lahko med državami najdemo ustrezne razlike. Groba razdelitev držav članic EU ter držav kandidatk za vstop v Unijo v tri skupine glede na obseg problemov s heroinom, ki ga imajo zdravljene osebe, kaže:
I många länder är det fortfarande opiater (främst heroin) som klienterna oftast söker behandling för, men det finns betydande skillnader mellan länderna. En grovindelning av EU:s medlemsstater och kandidatländerna i tre grupper med avseende på hur stor del av klienterna i behandling som kännetecknas av heroinproblem ger följande siffror:
Daudzās valstīs opiāti (galvenokārt heroīns) vēl joprojām ir galvenā narkotika, no kuras atkarības pacienti vēlas saņemt ārstēšanu, taču valstu starpā pastāv būtiskas atšķirības. ES dalībvalstis un kandidātvalstis var iedalīt trīs plašās grupās atkarībā no tā apmēra, kādā pacienti, kas saņem ārstēšanu, ir saistīti ar heroīna problēmu:
  Figura 5  
As perguntas relativas à prevalência do consumo de droga podem ser consideradas comparáveis às perguntas do ESPAD, mas outros aspectos metodológicos impedem os dados espanhóis de serem rigorosamente comparáveis.
In 1995, surveys in countries marked with an asterisk were not strictly comparable with the ESPAD surveys. Spain did not participate in the ESPAD survey. The data included here are based on a Spanish survey series in 1996, 1998 and 2002. Drug prevalence questions may be considered comparable to the ESPAD questions, but other aspects of the method mean that the Spanish data are not strictly comparable.
En 1995, les enquêtes menées dans les pays marqués d'un astérisque n'étaient pas strictement comparables aux enquêtes ESPAD. L'Espagne n'a pas participé à l'enquête ESPAD. Les données présentées ici se fondent sur une série d'enquêtes espagnoles menées en 1996, 1998 et 2002. Les questions relatives à la prévalence de l'usage de drogue peuvent être considérées comme comparables aux questions ESPAD, mais d'autres aspects de la méthode font que les données espagnoles ne sont pas strictement comparables.
Im Jahr 1995 waren die Erhebungen in den mit einem Sternchen gekennzeichneten Ländern streng genommen nicht mit den ESPAD-Erhebungen vergleichbar. Spanien hat an der ESPAD-Umfrage nicht teilgenommen. Die hier berücksichtigten Daten basieren auf einer spanischen Erhebungsreihe, die 1996, 1998 und 2002 durchgeführt wurde. Die Fragen zur Prävalenz des Drogenkonsums können als vergleichbar mit den ESPAD-Fragen betrachtet werden, aufgrund anderer methodischer Aspekte sind die spanischen Daten jedoch streng genommen nicht vergleichbar.
En 1995, las encuestas en los países marcados con un asterisco no fueron estrictamente comparables con las encuestas ESPAD. España no participó en la encuesta ESPAD. Los datos que aquí se incluyen están basados en una serie de encuestas españolas realizadas en 1996, 1998 y 2002. Las preguntas relativas a la prevalencia de las drogas pueden considerarse comparables a las preguntas de la encuesta ESPAD, pero otros aspectos del método hacen que los datos españoles no sean estrictamente comparables.
Nel 1995 le indagini condotte nei paesi contrassegnati da un asterisco non erano strettamente paragonabili a quelle dell’ESPAD. La Spagna non ha partecipato all’indagine ESPAD. I dati inseriti si fondano su una serie di indagini condotte in Spagna nel 1996, nel 1998 e nel 2002. I quesiti sulla prevalenza del consumo di droga possono essere considerati analoghi ai quesiti dell’ESPAD; taluni aspetti metodologici tuttavia differiscono e ciò rende difficile il confronto.
Το 1995, οι έρευνες στις χώρες που σημειώνονται με αστερίσκο δεν ήταν απολύτως συγκρίσιμες με τις έρευνες του ESPAD. Η Ισπανία δεν συμμετέσχε στην έρευνα του ESPAD. Τα στοιχεία που περιλαμβάνονται στο διάγραμμα βασίζονται σε σειρά ερευνών της Ισπανίας το 1996, το 1998 και το 2002. Οι ερωτήσεις που αφορούν την επικράτηση της χρήσης ναρκωτικών μπορούν να θεωρηθούν συγκρίσιμες με τις αντίστοιχες ερωτήσεις του ESPAD, όμως άλλες πτυχές της μεθόδου δείχνουν ότι τα ισπανικά δεδομένα δεν είναι απολύτως συγκρίσιμα.
De enquêtes van landen die met een sterretje zijn gemarkeerd, zijn voor 1995 niet helemaal vergelijkbaar met de ESPAD-enquêtes. Spanje heeft niet deelgenomen aan de ESPAD-enquête. De betreffende gegevens zijn gebaseerd op een reeks Spaanse enquêtes in 1996, 1998 en 2002. De vragen over de drugsprevalentie zijn vergelijkbaar met die van de ESPAD-enquête, maar wat andere aspecten betreft, zijn de Spaanse gegevens niet zonder meer vergelijkbaar.
V roce 1995 průzkumy v zemích označených hvězdičkou nebyly přesně srovnatelné s průzkumy ESPAD. Španělsko se průzkumu ESPAD neúčastnilo. Údaje, které jsou zde zahrnuty, vycházejí ze španělského průzkumu provedeného v letech 1996, 1998 a 2002. Otázky týkající se prevalence užívání drog lze považovat za srovnatelné s otázkami ESPAD, ale další aspekty metody znamenají, že španělské údaje nejsou přesně srovnatelné.
I 1995 var undersøgelser i lande markeret med en asterisk ikke fuldstændig sammenlignelige med ESPAD-undersøgelserne. Spanien deltog ikke i ESPAD-undersøgelsen. De medtagne data er baseret på en spansk undersøgelsesserie i 1996, 1998 og 2002. Spørgsmål vedrørende udbredelsen af stoffer kan anses for at være sammenlignelige med spørgsmålene i ESPAD-undersøgelsen, men andre metodemæssige aspekter betyder, at de spanske data ikke er fuldstændig sammenlignelige.
1995. aastal teostatud uuringud riikides, mis on märgitud tärniga, ei ole otseselt võrreldavad ESPADi uuringutega. Hispaania ei osalenud ESPADi uuringutes. Siin kasutatud andmed põhinevad Hispaanias 1996., 1998. ja 2002. aastal läbiviidud uuringutel. Uimastite levimust puudutavaid küsimusi võib pidada ESPADi küsimustega võrreldavaks, kuid metodoloogia erinevate aspektide tõttu ei ole Hispaania andmed otseselt võrreldavad.
Vuonna 1995 tähdellä merkityissä maissa tehdyt kyselyt eivät olleet täysin vertailukelpoisia ESPAD-kyselyn kanssa. Espanja ei osallistunut ESPAD-kyselyyn. Kaaviossa esitetyt tiedot perustuvat Espanjassa vuosina 1996, 1998 ja 2002 tehtyyn kyselysarjaan. Huumeiden levinneisyyttä koskevia kysymyksiä voidaan pitää vertailukelpoisina ESPAD-kysymysten kanssa, mutta muiden menetelmään liittyvien tekijöiden johdosta Espanjan tiedot eivät ole täysin vertailukelpoisia.
A csillaggal jelölt országok 1995-ben nem voltak szigorú értelemben összemérhetők az ESPAD felméréseivel. Spanyolország nem vett részt az ESPAD felmérésben. Az itt szereplő adatok az 1996-ban, 1998-ban és 2002-ben elvégzett spanyol felméréssorozaton alapulnak. Ebben a kábítószer előfordulására vonatkozó kérdések az ESPAD kérdéseivel összehasonlíthatók voltak, de a módszer más aspektusai miatt a spanyol adatok nem szigorúan összevethetők.
I 1995-utgaven er det satt en stjerne ved land hvis undersøkelser ikke var direkte sammenlignbare med ESPAD-undersøkelsene. Spania deltok ikke i ESPAD-undersøkelsen. Dataene som er tatt med, er basert på en spansk undersøkelsesserie fra 1996, 1998 og 2002. Prevalensspørsmålene er sammenlignbare med spørsmålene i ESPAD, men andre sider ved metoden gjør at de spanske dataene ikke er direkte sammenlignbare.
W roku 1995 badania przeprowadzone w państwach zaznaczonych gwiazdką nie były ściśle porównywalne z badaniami ESPAD. Hiszpania nie brała udziału w badaniu ESPAD. Zawarte tutaj dane oparte są na seriach badania hiszpańskiego przeprowadzonych w latach 1996, 1998 i 2002. Pytania dotyczące rozpowszechnienia zażywania narkotyków mogą być uznane jako porównywalne z pytaniami stosowanymi przez ESPAD, jednak inne aspekty zastosowanej metody oznaczają, że dane hiszpańskie nie są całkowicie porównywalne.
În 1995, anchetele din ţările marcate cu asterisc nu au fost perfect comparabile cu anchetele ESPAD. Spania nu a participat la ancheta ESPAD. Datele cuprinse aici se bazează pe o serie de anchete desfăşurate în Spania în 1996, 1998 şi 2002. Întrebările privind prevalenţa drogurilor pot fi considerate comparabile cu întrebările din ancheta ESPAD, dar există alte aspecte ale metodei aplicate care fac ca datele din Spania să nu fie perfect comparabile.
V krajinách označených hviezdičkou neboli v roku 1995 prieskumy dôsledne porovnateľné s prieskumami ESPAD. Španielsko sa nezúčastnilo na prieskume ESPAD. Uvedené údaje sú prevzaté zo sérií španielskych prieskumov vykonaných v rokoch 1996, 1998 a 2002. Otázky o prevalencii užívania drog možno považovať za zlučiteľné s otázkami ESPAD, ale iné aspekty metódy znamenajú, že španielske údaje nie sú striktne porovnateľné.
Leta 1995 raziskave v državah, označenih z zvezdico, niso bile čisto primerljive z raziskavami ESPAD. Španija ni sodelovala v raziskavi ESPAD. Tukaj vključeni podatki temeljijo na serijah španskih raziskav v letih 1996, 1998 in 2002. Vprašanja o razširjenosti drog so lahko primerljiva z vprašanji raziskave ESPAD, vendar drugi vidiki metode kažejo, da španski podatki niso čisto primerljivi.
År 1995 var undersökningarna i de länder som är märkta med en asterisk inte strikt jämförbara med ESPAD:s undersökningar. Spanien deltog inte i ESPAD:s undersökning. De uppgifter som ingår här bygger på en rad spanska undersökningar som utfördes 1996, 1998 och 2002. Frågorna om narkotikaanvändning kan jämföras med ESPAD:s frågor, men andra aspekter av metoden innebär att de spanska uppgifterna inte är strikt jämförbara med ESPAD:s uppgifter.
  Tratamento medicamente ...  
Este envolvimento foi referido em apenas três dos 15 Estados-Membros (Bélgica, França, Reino Unido) em 2000/2001 (Solberg et al., 2002), mas agora já se encontra em dez dos Estados-Membros da UE-15 (Bélgica, Alemanha, França, Irlanda, Itália, Luxemburgo, Países Baixos, Áustria, Suécia e Reino Unido), bem como em três dos novos Estados-Membros (República Checa, Malta e Eslovénia).
A third, although less distinct, trend is that of increasing involvement of general practitioners in the provision of MAT. Involvement of general practitioners was reported in only three of the 15 Member States (Belgium, France, the United Kingdom) in 2000/2001 (Solberg et al., 2002) but is now found in 10 of the EU-15 Member States (Belgium, Germany, France, Ireland, Italy, Luxembourg, Netherlands, Austria, Sweden and the United Kingdom) as well as three of the new Member States (Czech Republic, Malta and Slovenia).
Une troisième tendance, quoique moins claire, est celle de la participation accrue des généralistes dans l'offre de traitements médicalement assistés. Seuls trois pays de l'UE-15 évoquaient la participation de généralistes en 2000/2001 (Belgique, France, Royaume‑Uni) (Solberg et al., 2002), alors qu'ils sont dix aujourd'hui (Belgique, Allemagne, France, Irlande, Italie, Luxembourg, Pays-Bas, Autriche, Suède et Royaume‑Uni), sans compter trois nouveaux États membres (République tchèque, Malte et Slovénie).
Drittens ist festzustellen, dass in zunehmendem Maße Allgemeinärzte in die medikamentengestützte Behandlung einbezogen werden, wobei diese Tendenz weniger ausgeprägt ist. Während in den Jahren 2000/2001 aus nur drei der 15 Mitgliedstaaten (Belgien, Frankreich und das Vereinigte Königreich) die Einbeziehung von Allgemeinärzten gemeldet wurde (Solberg et al., 2002), wird sie nun aus zehn der EU-15-Mitgliedstaaten (Belgien, Deutschland, Frankreich, Irland, Italien, Luxemburg, die Niederlande, Österreich, Schweden und das Vereinigte Königreich) sowie aus drei neuen Mitgliedstaaten (Tschechische Republik, Malta und Slowenien) berichtet.
Una tercera tendencia, aunque menos clara, es aumentar la participación de los médicos de cabecera en la dispensación de este tipo de tratamientos. Los médicos de cabecera sólo participaban en tres de los quince Estados miembros (Bélgica, Francia, Reino Unido) en 2000/2001 (Solberg y cols., 2002), pero actualmente lo hacen en 10 de los 15 Estados miembros de la UE (Bélgica, Alemania, Francia, Irlanda, Italia, Luxemburgo, Países Bajos, Austria, Suecia y Reino Unido) y en tres de los nuevos Estados miembros (República Checa, Malta y Eslovenia).
Un’ulteriore tendenza, sebbene meno marcata, vede un maggiore coinvolgimento dei medici generici nel servizio di trattamento medicalmente assistito. Tale partecipazione veniva riportata soltanto da tre Stati dell’UE a 15 (Belgio, Francia, Regno Unito) nel biennio 2000-2001 (Solberg e altri, 2002), mentre viene riferita attualmente da 10 paesi (Belgio, Germania, Francia, Irlanda, Italia, Lussemburgo, Paesi Bassi, Austria, Svezia e Regno Unito) nonché da tre nuovi Stati membri (Repubblica ceca, Malta e Slovenia).
Μια άλλη, μολονότι λιγότερο εμφανής, τάση αφορά την αυξημένη εμπλοκή γενικών ιατρών στην παροχή θεραπείας με ιατρική υποστήριξη. Η εμπλοκή γενικών ιατρών αναφέρθηκε μόνον σε τρία από τα 15 κράτη μέλη (Βέλγιο, Γαλλία, Ηνωμένο Βασίλειο) το 2000/2001 (Solberg κ.ά., 2002), αλλά παρατηρείται σήμερα σε 10 από τα κράτη μέλη της ΕΕ των 15 (Βέλγιο, Γερμανία, Γαλλία, Ιρλανδία, Ιταλία, Λουξεμβούργο, Κάτω Χώρες, Αυστρία, Σουηδία και Ηνωμένο Βασίλειο) καθώς και σε τρία από τα νέα κράτη μέλη (Τσεχική Δημοκρατία, Μάλτα και Σλοβενία).
Een derde, zij het minder duidelijke trend, is de stijging van het aantal huisartsen dat bij de behandeling met behulp van medicatie een rol speelt. In 2000/2001 maakten slechts drie van de vijftien lidstaten (België, Frankrijk en het Verenigd Koninkrijk), melding van het inschakelen van huisartsen bij dergelijke behandelingen (Solberg et al., 2002), terwijl huisartsen op dit moment in tien van de oude vijftien lidstaten een rol op dit vlak spelen (België, Duitsland, Frankrijk, Ierland, Italië, Luxemburg, Nederland, Oostenrijk, Zweden en het Verenigd Koninkrijk) en ook in drie van de nieuwe lidstaten (Tsjechië, Malta en Slovenië).
Třetí trend, i když méně výrazný, je představován zvyšujícím se zapojením praktických lékařů do poskytování léčby s farmakologickou podporou. V letech 2000–2001 uváděly zapojení praktických lékařů jen 3 z 15 členských států (Belgie, Francie a Spojené království) (Solberg a kol., 2002), ale nyní existuje v 10 členských státech evropské patnáctky (Belgie, Německo, Francie, Irsko, Itálie, Lucembursko, Nizozemsko, Rakousko, Švédsko a Spojené království) a rovněž ve třech nových členských státech (Česká republika, Malta a Slovinsko).
En tredje tendens, som ganske vist er mindre udpræget, går i retning af i stigende grad at inddrage praktiserende læger i den medicinsk støttede behandling. Inddragelse af praktiserende læger blev kun rapporteret i tre af de 15 medlemsstater (Belgien, Frankrig, Det Forenede Kongerige) i 2000/2001 (Solberg m.fl., 2002), men findes nu i ti af EU-15-medlemsstaterne (Belgien, Tyskland, Frankrig, Irland, Italien, Luxembourg, Nederlandene, Østrig, Sverige og Det Forenede Kongerige) samt tre af de nye medlemsstater (Tjekkiet, Malta og Slovenien).
Kolmas, mitte nii selge suundumus on üldarsti osaluse kasv ravimitega ravi osutamisel. Aastatel 2000–2001 teatati üldarstide osalemisest 15 liikmesriigist ainult kolmes (Belgia, Prantsusmaa, Ühendkuningriik) (Solberg et al., 2002), nüüd on see levinud 10 EL-15 liikmesriigis (Belgia, Saksamaa, Prantsusmaa, Iirimaa, Itaalia, Luksemburg, Madalmaad, Austria, Rootsi ja Ühendkuningriik), aga ka kolmes uues liikmesriigis (Tšehhi Vabariigis, Maltas ja Sloveenias).
Kolmas, vähemmän selkeä suuntaus, on yleislääkäreiden lisääntynyt osallistuminen lääkehoidon tarjoamiseen. Vuonna 2000/2001 vain kolme 15 jäsenvaltiosta ilmoitti yleislääkäreiden osallistuvan lääkehoidon tarjoamiseen (Belgia, Ranska, Yhdistynyt kuningaskunta) (Solberg et al., 2002), mutta nykyään tällaista toimintaa esiintyy 10:ssä EU:n 15 vanhasta jäsenvaltiosta (Belgia, Saksa, Ranska, Irlanti, Italia, Luxemburg, Alankomaat, Itävalta, Ruotsi ja Yhdistynyt kuningaskunta) sekä kolmessa uudessa jäsenvaltiossa (Tšekki, Malta ja Slovenia).
A harmadik, ámbár kevésbé elkülönülő irányzat a háziorvosok részvételének növelése a gyógyszeresen támogatott kezelés biztosításában. A háziorvosok bevonásáról 2000/2001-ben mindössze három tagállam számolt be (Belgium, Franciaország, Egyesült Királyság) (Solberg és mások, 2002), ma viszont már az EU-15 tagállamai közül 10-ben (Belgium, Németország, Franciaország, Írország, Olaszország, Luxemburg, Hollandia, Ausztria, Svédország és az Egyesült Királyság), valamint az új tagállamok közül háromban megtörtént (Csehország, Málta és Szlovénia).
En tredje, ikke fullt så tydelig, trend er at allmennleger i økende grad involveres i den legemiddelassisterte rehabiliteringen. Selv om allmennlegenes deltakelse bare rapporteres av tre av de 15 EU-landene (Belgia, Frankrike, Storbritannia) i 2000/2001 (Solberg et al., 2002) finnes denne ordningen i 10 av EU-15-landene (Belgia, Tyskland, Frankrike, Irland, Italia, Luxembourg, Nederland, Østerrike, Sverige og Storbritannia) i tillegg til tre av de nye medlemsstatene (Den tsjekkiske republikk, Malta og Slovenia).
Trzeci trend, choć mniej wyrazisty, dotyczy wzrostu zaangażowania lekarzy medycyny rodzinnej w leczenie farmakologiczne. W okresie 2000/2001 jedynie trzy z 15 starych Państw Członkowskich (Belgia, Francja, Wielka Brytania) donosiły o zaangażowaniu lekarzy rodzinnych w tego typu leczenie (Solberg et al., 2002), obecnie jednak jest ono widoczne w 10 z 15 starych Państw Członkowskich UE (Belgia, Niemcy, Francja, Irlandia, Włochy, Luksemburg, Holandia, Austria, Szwecja i Wielka Brytania) oraz w trzech z nowych Państw Członkowskich (Republika Czeska, Malta i Słowenia).
O a treia tendinţă, deşi aceasta este mai puţin conturată, constă în implicarea tot mai extinsă a medicilor de familie în asigurarea TSM. Implicarea medicilor de familie a fost raportată numai în trei din cele 15 state membre (Belgia, Franţa, Regatul Unit) în 2000/2001 (Solberg et al., 2002), dar este acum prezentă în 10 din statele membre ale Europei celor 15 (Belgia, Germania, Franţa, Irlanda, Italia, Luxemburg, Ţările de Jos, Austria, Suedia şi Regatul Unit), precum şi în trei din noile state membre (Republica Cehă, Malta şi Slovenia).
Tretím trendom, aj keď nie takým výrazným, je rastúca účasť praktických lekárov na poskytovaní MAT. Účasť praktických lekárov v roku 2000/2001 uviedli iba tri z 15 členských štátov (Belgicko, Francúzsko a Spojené kráľovstvo) (Solberg a kol. 2002), ale teraz ich bolo 10 z 15 starých členských štátov EÚ (Belgicko, Nemecko, Francúzsko, Írsko, Taliansko, Luxembursko, Holandsko, Rakúsko, Švédsko a Spojené kráľovstvo) a tri nové členské štáty (Česká republika, Malta a Slovinsko).
Tretji, čeprav manj izrazit trend je povečevanje vključenosti splošnih zdravnikov v zagotavljanje z zdravili podprtega zdravljenja. O vključenosti splošnih zdravnikov so leta 2000/2001 poročali v samo treh od 15 držav članic (Belgiji, Franciji, Združenem kraljestvu) (Solberg et al., 2002), vendar jih lahko sedaj najdemo v 10 od 15 držav članic EU (Belgija, Nemčija, Francija, Irska, Italija, Luksemburg, Nizozemska, Avstrija, Švedska in Združeno kraljestvo) ter treh novih državah članicah (Češka, Malta in Slovenija).
En tredje mindre tydlig trend är att i större utsträckning anlita allmänläkare vid behandling med läkemedel. Under 2000/2001 rapporterade endast tre av de 15 medlemsstaterna (Belgien, Frankrike, Storbritannien) att allmänläkare anlitats (Solberg m.fl., 2002), men numera förekommer det i 10 av EU 15-medlemsstaterna (Belgien, Tyskland, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Österrike, Sverige och Storbritannien) samt i tre av de nya medlemsstaterna (Tjeckien, Malta och Slovenien).
nodrošināšanā. Par terapeitu iesaistīšanos 2000. / 2001. gadā ziņoja tikai trīs no 15 dalībvalstīm (Beļģija, Francija, Apvienotā Karaliste) (Solberg et al., 2002), taču tagad tā notiek 10 no ES-15 dalībvalstīm (Beļģija, Vācija, Francija, Īrija, Itālija, Luksmeburga, Nīderlande, Austrija, Zviedrija un Apvienotā Karaliste), kā arī trīs no jaunajām dalībvalstīm (Čehijas Republika, Malta un Slovēnija).
  Doenà§as infecto-contag...  
Na Áustria, onde não existem dados disponíveis resultantes da notificação dos casos de infecção pelo VIH entre CDI, a prevalência do VIH entre as amostras nacionais das mortes (directamente) relacionadas com a droga sugere algum aumento, para 7% (11/163) em 2003 de 1% (1/117) em 1998, mas os valores são baixos e a tendência não é estatisticamente significativa.
The recent increases recorded in the HIV case reporting are mostly confirmed by the available seroprevalence data; for example, in Latvia, prevalence in national treatment samples of tested IDUs rose from 1.5 % (5/336) in 1997 to 14 % (302/2 203) in 2001 and then fell to 7 % (65/987) in 2003. In Austria, where HIV case reporting data for IDUs are not available, HIV prevalence among national samples of (direct) drug-related deaths suggests some increase, to 7 % (11/163) in 2003 from 1 % (1/117) in 1998, but numbers are small and the trend is not statistically significant.
Les hausses récemment enregistrées dans le nombre de cas de VIH déclarés sont pour la plupart confirmées par les données disponibles sur la séroprévalence. En Lettonie, par exemple, la prévalence dans les échantillons nationaux d'UDVI testés en traitement est passée de 1,5 % (5 sur 336) en 1997 à 14 % (302 sur 2 203) en 2001 et est ensuite tombée à 7 % (65 sur 987) en 2003. En Autriche, où aucune donnée sur le signalement de cas de VIH chez les UDVI n'est disponible, la prévalence de VIH dans les échantillons nationaux de décès (directement) liés à la drogue tend à suggérer une certaine hausse, de 1 % (1 sur 117) en 1998 à 7 % (11 sur 163) en 2003, mais les chiffres sont peu élevés et la tendance n'est pas statistiquement significative.
Die jüngsten in den Berichten über HIV-Fälle verzeichneten Anstiege werden zumeist durch die verfügbaren Seroprävalenzdaten bestätigt. In Lettland beispielsweise stieg die in nationalen Behandlungsstichproben getesteter IDU festgestellte Prävalenzrate von 1,5 % (5/336) im Jahr 1997 auf 14 % (302/2 203) im Jahr 2001 und fiel anschließend auf 7 % (65/987) im Jahr 2003. In Österreich, wo für IDU keine Berichtsdaten über HIV-Fälle vorliegen, weist die HIV-Prävalenz in nationalen Stichproben von (unmittelbar) drogenbedingten Todesfällen auf einen moderaten Anstieg von 1 % (1/117) im Jahr 1998 auf 7 % (11/163) im Jahr 2003 hin; aufgrund der niedrigen Zahlen ist die Tendenz jedoch statistisch nicht signifikant.
Los recientes incrementos de los casos de VIH se confirman en su mayoría por los datos de seroprevalencia disponibles; por ejemplo, en Letonia, la prevalencia en muestras de tratamientos nacionales de consumidores por vía parenteral analizados pasó del 1,5 % (5/336) en 1997 al 14 % (302/2.203) en 2001 y a continuación cayó hasta el 7 % (65/987) en 2003. En Austria, que no dispone de información sobre los casos de VIH en consumidores por vía parenteral, la prevalencia del VIH en muestras nacionales de muertes relacionadas (directamente) con las drogas indica un cierto incremento, hasta el 7 % (11/163) en 2003 partiendo del 1 % (1/117) en 1998, pero las cifras son bajas y la tendencia no es significativa estadísticamente.
I recenti aumenti di casi di HIV segnalati sono perlopiù confermati dai dati disponibili sulla sieroprevalenza; per esempio, in Lettonia la prevalenza nei campioni nazionali ottenuti da consumatori di stupefacenti per via parenterale è aumentata dall’1,5% (5/336) nel 1997 al 14% (302/2 203) nel 2001, per poi scendere al 7% (65/987) nel 2003. In Austria, dove non sono disponibili dati sui casi di HIV per i consumatori di stupefacenti per via parenterale, la prevalenza dell’HIV tra i campioni nazionali di decessi collegati (direttamente) alla droga suggeriscono un leggero aumento dall’1% (1/117) nel 1998 al 7% (11/163) nel 2003, ma le cifre sono esigue e, di conseguenza, l’andamento non è statisticamente significativo.
Οι πρόσφατες αυξήσεις στην αναφορά περιπτώσεων HIV επιβεβαιώνονται σε μεγάλο βαθμό από τα διαθέσιμα στοιχεία για τον επιπολασμό οροθετικότητας· για παράδειγμα, στη Λεττονία, ο επιπολασμός στα εθνικά δείγματα ΧΕΝ υπό θεραπεία που υποβλήθηκαν σε διαγνωστικές εξετάσεις αυξήθηκε από 1,5 % (5/336) το 1997 σε 14 % (302/2 203) το 2001 και στη συνέχεια μειώθηκε σε 7 % (65/987) το 2003. Στην Αυστρία, όπου δεν υπάρχουν διαθέσιμα στοιχεία για την αναφορά περιπτώσεων HIV σε ΧΕΝ, ο επιπολασμός του ιού HIV στα εθνικά δείγματα θανάτων που συνδέονται (άμεσα) με τα ναρκωτικά υποδηλώνει κάποια αύξηση, σε 7 % (11/163) το 2003 από 1 % (1/117) το 1998, αλλά οι αριθμοί είναι μικροί και η τάση δεν είναι στατιστικά σημαντική.
De recente toenamen in het aantal gerapporteerde HIV-gevallen worden over het algemeen bevestigd door de beschikbare seroprevalentiegegevens; zo is de prevalentie in Letland in nationale behandelsteekproeven van geteste ID’s gestegen van 1,5% in 1997 (5/336) tot 14% in 2001 (302/2 203), waarna in 2003 weer sprake is van een daling tot 7% (65/987). Oostenrijk heeft geen informatie over het aantal HIV-gevallen, maar de HIV-prevalentie in landelijke steekproeven van (directe) drugsgerelateerde sterfgevallen wijst op een toename van 1% in 1998 (1/117) tot 7% in 2003 (11/163). De steekproeven zijn echter klein en deze trend is dan ook niet statistisch significant.
Nedávná zvýšení zaznamenaná v hlášení případů HIV jsou většinou potvrzena dostupnými údaji o seroprevalenci; např. v Lotyšsku stoupla prevalence v národních vzorcích léčených a testovaných injekčních uživatelů drog z 1,5 % (5/336) v roce 1997 na 14 % (302/2 203) v roce 2001 a v roce 2003 pak poklesla na 7 % (65/987).V Rakousku, kde údaje pro hlášení případů HIV mezi injekčními uživateli drog nejsou k dispozici, svědčí prevalence HIV mezi národními vzorky úmrtí v (přímé) souvislosti s užíváním drog o určitém zvýšení, a to na 7 % (11/163) v roce 2003 z 1 % (1/117) v roce 1998. Jde však o nízké počty a trend není statisticky významný.
De nylige stigninger, der er registreret i case-rapporterne vedrørende hiv, bekræftes i de fleste tilfælde af de foreliggende seroprævalensdata; f.eks. i Letland steg prævalensen i nationale behandlingsstikprøver af testede intravenøse brugere fra 1,5 % (5/336) i 1997 til 14 % (302/2 203) i 2001 og faldt derpå til 7 % (65/987) i 2003. I Østrig, hvor case-rapporter vedrørende hiv blandt intravenøse stofbrugere ikke er tilgængelige, tyder hiv-prævalensen blandt nationale stikprøver af (direkte) narkotikarelaterede dødsfald på en vis stigning, til 7 % (11/163) i 2003 fra 1 % (1/117) i 1998, men der er tale om mindre antal, og tendensen er derfor ikke statistisk signifikant.
Olemasolevad seropositiivsuse andmed üldiselt kinnitavad aruandluses täheldatud hiljutist HIV juhtude arvu suurenemist; näiteks Lätis kasvas levimus riiklikul tasandil moodustatud ja testitud narkootikumide süstijate valimites 1,5 protsendilt (5/336) 1997. aastal kuni 14 protsendini (302/2 203) 2001. aastal ning seejärel langes 7 protsendini (65/987) 2003. aastal. Austrias, kus aruandlusandmed süstivate narkomaanide HIV juhtude kohta ei ole kättesaadavad, on HIV levimus riiklikul tasandil (otseselt) narkootikumidega seotud surmajuhtumite valimite järgi otsustades teataval määral suurenenud, 1998. aasta 1 protsendilt (1/117) 7 protsendini (11/163) 2003. aastal, kuid need arvud on väikesed ja suundumus ei ole statistilises mõttes märkimisväärne.
Saatavilla olevat levinneisyystiedot pääosin vahvistavat ilmoitettujen hiv-tapausten viimeaikaisen lisääntymisen. Esimerkiksi Latviassa levinneisyys kasvoi testattujen injektiokäyttäjien kansallisissa otoksissa 1,5 prosentista (5/336) vuonna 1997 14 prosenttiin (302/2203) vuonna 2001, ja sen jälkeen se laski 7 prosenttiin (65/987) vuonna 2003. Itävallassa, josta ei ole saatavilla tietoja injektiokäyttäjien hiv-tapauksista, hiv:n levinneisyys huumekuolemien kansallisessa otoksessa osoittaa tiettyä kasvua 7 prosenttiin (11/163) vuonna 2003 vuoden 1998 1 prosentista (1/117), mutta luvut ovat pieniä, eikä suuntaus ole tilastollisesti merkittävä.
A HIV-esetek bejelentésében tapasztalható növekedéseket a rendelkezésre álló szérumbeli előfordulási adatok többnyire megerősítik; Lettországban például a vizsgált injekciós kábítószer-használók országos gyógykezelési mintáiban az előfordulás az 1997-es 1,5%-ról (5/336) 2001-re 14%-ra (302/2203) nőtt, majd 2003-ban ismét 7%-ra (65/987) esett vissza. Ausztriában, ahol az injekciós kábítószer-használók HIV esetbejelentési adatai nem elérhetők, a kábítószerrel (közvetlenül) összefüggő halálesetek országos mintái némi növekedésre utalnak, 2003-ban 7%-ra (11/163) az 1998-as 1%-hoz képest (1/117), de a kis számok miatt a tendencia statisztikailag nem jelentős.
De registrerte økningene i innrapporterte HIV-tilfeller i den senere tid bekreftes i all hovedsak av framlagte seroprevalensdata; for eksempel økte prevalensen i det nasjonale behandlingsutvalget av testede sprøytebrukere i Latvia fra 1,5 % (5/336) i 1997 til 14 % (302/2 203) i 2001, for så å falle til 7 % (65/987) i 2003. I Østerrike, som ikke har lagt fram data over HIV-tilfeller blant sprøytebrukere, tyder HIV-prevalensen i nasjonale utvalg av (direkte) narkotikarelaterte dødsfall på en viss økning, til 7 % (11/163) i 2003 fra 1 % (1/117) i 1998, men tallene er små og trenden uten statistisk signifikans.
Ostatni wzrost odnotowanych przypadków zakażenia wirusem HIV został w większości potwierdzony przez dostępne dane seroepidemiologiczne. Przykładowo, na Łotwie poziom rozpowszechnienia w krajowych próbkach leczniczych obejmujących przebadane osoby zażywające narkotyki dożylnie wzrósł z 1,5% (5 na 336 osób) w roku 1997 do 14% (302 na 2 203) w roku 2001, a następnie spadł do 7% (65 na 987) w roku 2003. W Austrii, gdzie niedostępne są dane sprawozdawcze dotyczące przypadków zakażenia wirusem HIV wśród osób wstrzykujących narkotyki, rozpowszechnienie wirusa w krajowych próbkach zgonów (bezpośrednio) spowodowanych narkotykami sugeruje pewien wzrost, do 7% (11 na 163) w roku 2003 z poziomu 1% (1 na 117) w 1998 roku, jednak dane liczbowe są niskie, a trend nie jest istotny statystycznie.
Creşterea recentă a numărului de cazuri de infecţie cu HIV raportate este confirmată în cea mai mare parte de datele disponibile privind seroprevalenţa; de exemplu, în Letonia, prevalenţa în cadrul eşantioanelor de CDI testaţi care urmează tratamentul naţional a crescut de la 1,5 % (5/336) în 1997 la 14 % (302/2 203) în 2001, iar apoi a scăzut la 7 % (65/987) în 2003. În Austria, unde nu sunt disponibile date privind cazurile de infecţie cu HIV raportate pentru CDI, prevalenţa HIV în cadrul eşantioanelor naţionale de decese (direct) legate de consumul de droguri indică o oarecare creştere, la 7 % (11/163) în 2003 de la 1 % (1/117) în 1998, dar aceste valori sunt reduse, iar tendinţa nu este semnificativă din punct de vedere statistic.
Najnovšie zaznamenaný rast počtu oznámených prípadov HIV vo väčšine prípadov potvrdili dostupné údaje o séroprevalencii; napr. v Lotyšsku celoštátna prevalencia vo vzorkách liečených a testovaných IDU vzrástla z 1,5 % (5/336) v roku 1997 na 14 % (302/2 203) v roku 2001, aby potom v roku 2003 klesla na 7 % (65/987). V Rakúsku, kde nie sú dostupné oznamované údaje o prípadoch HIV medzi IDU, svedčí prevalencia HIV v národných vzorkách úmrtí (priamo) súvisiacich s drogami o určitom zvýšení na 7 % (11/163) v roku 2003 z 1 % (1/117) v roku 1998, ale počty sú nízke a trend je štatisticky nevýznamný.
Nedavne zabeležene poraste prijavljenih primerov HIV večinoma potrjujejo razpoložljivi podatki o seroprevalenci; na primer v Latviji se je razširjenost v nacionalnih vzorcih zdravljenja testiranih injicirajočih uživalcev drog dvignila z 1,5 % (5/336) leta 1997 na 14 % (302/2230) leta 2001 ter nato leta 2003 padla na 7 % (65/987). V Avstriji, v kateri podatki o prijavljenih primerih okužbe s HIV za injicirajoče uživalce drog niso na voljo, razširjenost HIV med nacionalnimi vzorci (neposrednih) smrtnih primerov zaradi uživanja droge kaže na rahel porast na 7 % (11/163) leta 2003 z 1 % (1/117) leta 1998, vendar so številke nizke, zato trend ni statistično pomemben.
De senaste ökningarna av antalet anmälda hiv-fall bekräftas till stor del av de tillgängliga uppgifterna om seroprevalens. I Lettland ökade exempelvis prevalensen i nationella behandlingsurval av testade injektionsmissbrukare från 1,5 % (5/336) år 1997 till 14 % (302/2 203) år 2001 och sjönk sedan till 7 % (65/987) år 2003. I Österrike, där uppgifter om antalet anmälda hiv-fall bland injektionsmissbrukare saknas, tyder hiv-prevalensen i de nationella urvalen av (direkt) narkotikarelaterade dödsfall på en viss ökning, från 1 % (1/117) år 1998 till 7 % (11/163) år 2003, men siffrorna är låga och trenden är inte statistiskt signifikant.
  Doenà§as infecto-contag...  
O país mais afectado costumava ser a Espanha, onde a incidência atingiu o pico de 124 casos por milhão de habitantes em 1994, mas em 2003 este valor tinha diminuído para 16 casos por milhão, segundo as estimativas.
In Latvia, the incidence of AIDS related to IDU increased from 0 cases in 1997 to an estimated 19 cases per million population in both 2002 and 2003 (128). However, the EU country with the highest incidence remains Portugal, with 33 cases per million, although this figure has been decreasing since 1999. AIDS incidence due to IDU in the EU peaked in the early 1990s and declined thereafter. The most affected country used to be Spain, where incidence peaked at 124 cases per million in 1994, but by 2003 this figure had declined to an estimated 16 per million.
En Lettonie, on estime que l'incidence du SIDA lié à l'usage de drogue par voie intraveineuse est passée de 0 cas en 1997 à 19 cas par million d'habitants en 2002 et en 2003 (128). Toutefois, le pays de l'UE qui enregistre l'incidence la plus élevée demeure le Portugal avec 33 cas par million d'habitants, bien que ce chiffre diminue depuis 1999. L'incidence du SIDA dû à l'usage de drogue par voie intraveineuse a atteint des niveaux records dans l'UE au début des années 1990 pour diminuer ensuite. Le pays le plus touché était l'Espagne, où l'incidence a culminé à 124 cas par million d'habitants en 1994, mais ce nombre était descendu à 16 cas par million d'habitants en 2003, selon les estimations.
In Lettland ist die AIDS-Inzidenz unter IDU von 0 Fällen im Jahr 1997 auf schätzungsweise 19 Fälle je eine Million Einwohner in den Jahren 2002 und 2003 gestiegen (128). Das EU-Land mit der höchsten Inzidenz ist jedoch nach wie vor Portugal mit 33 Fällen je eine Million Einwohner, obwohl die Inzidenz hier seit 1999 zurückgeht. Die AIDS-Inzidenz unter IDU in der EU hat Anfang der 90er Jahre ihren Höhepunkt erreicht und ist danach gesunken. Das am stärksten betroffene Land ist seit jeher Spanien, wo die Inzidenz 1994 mit 124 Fällen je eine Million Einwohner ihren Höhepunkt erreichte. Bis 2003 ist diese Zahl jedoch auf schätzungsweise 16 Fälle je eine Million Einwohner zurückgegangen.
En Letonia, la incidencia de casos de SIDA relacionados con los consumidores por vía parenteral pasó de 0 casos en 1997 a una estimación de 19 casos por millón de habitantes en los años 2002 y 2003 (128). Sin embargo, el país de la UE con mayor incidencia sigue siendo Portugal, con 33 casos por millón, aunque esta cifra ha ido disminuyendo desde 1999. La incidencia del SIDA debido a los consumidores por vía parenteral en la UE alcanzó un máximo a principio de la década de 1990, para disminuir posteriormente. El país más afectado solía ser España, donde la incidencia alcanzó un máximo de 124 casos por millón en 1994, pero desde el año 2003 esta cifra ha bajado a 16 casos por millón.
In Lettonia l’incidenza dell’AIDS in correlazione al consumo di stupefacenti per via parenterale è aumentata da 0 casi nel 1997 a circa 19 casi per milione di abitanti nel 2002 e nel 2003 (128). Peraltro lo Stato membro con l’incidenza più elevata resta il Portogallo, che riferisce 33 casi ogni milione di abitanti, malgrado questa cifra sia in calo dal 1999. L’incidenza dell’AIDS dovuta al consumo di stupefacenti per via parenterale ha registrato un picco all’inizio degli anni Novanta, per poi iniziare a decrescere. Per qualche tempo, la Spagna è stata il paese più colpito, con un’incidenza di 124 casi per milione di abitanti nel 1994; nel 2003, tuttavia, questa cifra era scesa a circa 16 casi per milione di abitanti.
Στη Λεττονία, η επίπτωση του AIDS που συνδέεται με την ενέσιμη χρήση ναρκωτικών αυξήθηκε από 0 κρούσματα το 1997 σε 19 εκτιμώμενα κρούσματα ανά εκατομμύριο κατοίκους το 2002 και το 2003 (128). Ωστόσο, η χώρα της ΕΕ με τον υψηλότερο επιπολασμό παραμένει η Πορτογαλία, με 33 κρούσματα ανά εκατομμύριο κατοίκους, μολονότι ο αριθμός αυτός μειώνεται από το 1999. Ο επιπολασμός του AIDS που οφείλεται σε ενέσιμη χρήση ναρκωτικών στην ΕΕ κορυφώθηκε στις αρχές της δεκαετίας του 1990 και μειώθηκε στη συνέχεια. Η περισσότερο πληγείσα χώρα ήταν η Ισπανία, όπου ο επιπολασμός ανήλθε σε 124 κρούσματα ανά εκατομμύριο κατοίκους το 1994, αλλά το 2003 ο αριθμός αυτός είχε μειωθεί σε 16 εκτιμώμενα κρούσματα ανά εκατομμύριο κατοίκους.
In Letland is de aids-incidentie onder ID’s toegenomen van 0 gevallen in 1997 tot naar schatting 19 gevallen per miljoen inwoners in zowel 2002 als 2003 (128). Portugal blijft het land met de hoogste incidentie met 33 gevallen per miljoen inwoners, hoewel dit aantal sinds 1999 is afgenomen. De aids-incidentie verband houdende met ID’s bereikte aan het begin van de jaren negentig een piek, maar is daarna gestaag afgenomen. Spanje was het land met de hoogste aids-incidentie (met een maximum van 124 gevallen per miljoen inwoners in 1994), maar in 2003 is dit aantal gedaald tot naar schatting 16 gevallen per miljoen inwoners.
V Lotyšsku se výskyt AIDS v souvislosti s injekčními uživateli drog zvýšil z 0 případů v roce 1997 na odhadovaných 19 případů na milion obyvatel jak v roce 2002, tak v roce 2003 (128). Nicméně zemí s nejvyšším výskytem AIDS zůstává v rámci EU Portugalsko s 33 případy na milion obyvatel, ačkoli tento údaj od roku 1999 klesá. Výskyt AIDS vzhledem k injekčním uživatelům drog v EU byl nejvyšší v 90. letech 20. století a od té doby klesá. Nejpostiženější zemí bývalo Španělsko, kde výskyt AIDS vyvrcholil při 124 případech na milion obyvatel v roce 1994, do roku 2003 však tento údaj poklesl na odhadovaných 16 případů na milion.
I Letland steg forekomsten af aids blandt intravenøse stofbrugere fra 0 tilfælde i 1997 til skønsmæssigt 19 tilfælde pr. én million indbyggere i både 2002 og 2003 (128). Det EU-land, hvor forekomsten er størst, er imidlertid fortsat Portugal med 33 tilfælde pr. én million indbyggere, selv om dette tal har været faldende siden 1999. Aids-forekomsten som følge af intravenøs stofbrug toppede i EU i begyndelsen af 1990'erne, hvorefter den faldt. Det land, hvor der tidligere var flest tilfælde, er Spanien, hvor forekomsten toppede ved 124 tilfælde pr. én million indbyggere i 1994, men i 2003 var dette tal faldet til skønsmæssigt 16 pr. én million indbyggere.
Lätis suurenes uimastisüstimisega seotud AIDSi haigestumus 0 juhust 1997. aastal hinnangulise 19 juhuni miljoni elaniku kohta, seda nii 2002. aastal kui 2003. aastal (128). Kuid ELi riikidest on haigestumus kõige suurem endiselt Portugalis, 33 juhtu miljoni elaniku kohta, kuigi see näitaja on alates 1999. aastast vähenenud. Narkootikumide süstimisega seotud AIDSi haigestumus jõudis ELis haripunkti 1990ndate aastate alguses ning hakkas seejärel vähenema. Varem oli AIDSi haigestumus kõige suurem Hispaanias, kus see jõudis 124 juhuga miljoni elaniku kohta haripunkti 1994. aastal, aga 2003. aastaks vähenes see näitaja hinnangulise 16 juhuni miljoni elaniku kohta.
Latviassa huumeiden injektiokäyttöön liittyvän aidsin esiintyvyys kasvoi 0 tapauksesta vuonna 1997 arviolta 19 tapaukseen miljoonaa asukasta kohti sekä vuonna 2002 että vuonna 2003 (128). EU-maista korkein esiintyvyys on kuitenkin edelleen Portugalissa, jossa tapauksia on 33 miljoonaa asukasta kohti, joskin luku on ollut laskussa vuodesta 1999 lähtien. Huumeiden injektiokäytöstä johtuvan aidsin esiintyvyys oli EU:ssa huipussaan 1990-luvun alussa, ja se on sittemmin vähentynyt. Esiintyvyys oli ennen korkein Espanjassa, jossa se oli vuonna 1994 huipussaan 124 tapauksella miljoonaa asukasta kohti, mutta luku oli laskenut vuoteen 2003 mennessä noin 16 tapaukseen miljoonaa asukasta kohti.
Lettországban az AIDS injekciós kábítószer-használathoz kapcsolódó előfordulása az 1997-es 0 esetről 2002-ben és 2003-ban a becsült 19 eset/egymillió lakos gyakoriságra emelkedett(128). Az EU-n belül a legmagasabb arányt azonban még így is Portugáliában mérték, egymillió lakosra 33 esettel, bár ez a szám 1999 óta csökken. Az AIDS injekciós kábítószer-használat miatti előfordulása az EU-n belül az 1990-es évek elején tetőzött, azóta csökken. A leginkább érintett ország korábban Spanyolország volt, ahol a csúcs 1994-ben az egymillió lakosra jutó 124 eset volt, 2003-ra azonban ez a gyakoriság körülbelül 16 eset/millió lakosra csökkent.
I Latvia har forekomsten av AIDS blant sprøytebrukere økt fra 0 tilfeller i 1997 til anslagsvis 19 tilfeller pr. million innbyggere både i 2002 og 2003 (128). Imidlertid er Portugal fremdeles det EU-landet med høyest forekomst, med 33 tilfeller pr. million, selv om dette tallet er gått ned etter 1999. AIDS-insidensen som følge av sprøytebruk i EU nådde en topp tidlig på 1990-tallet og gikk deretter ned. Spania pleide å være det landet som hadde høyest forekomst av AIDS, med en topp på 124 tilfeller pr. million i 1994, men i 2003 var dette tallet gått ned til anslagsvis 16 pr. million.
Na Łotwie zachorowalność na AIDS wśród osób zażywających narkotyki dożylnie wzrosła od 0 przypadków w roku 1997 do szacunkowych 19 przypadków na milion osób populacji w latach 2002 i 2003 (128). Jednakże państwem UE o najwyższej zachorowalności nadal pozostaje Portugalia ze wskaźnikiem 33 przypadków na milion osób, choć liczba ta zmniejsza się od roku 1999. Zachorowalność na AIDS w UE osiągnęła poziom szczytowy we wczesnych latach 90-tych z powodu osób zażywających narkotyki dożylnie, a następnie spadała. Państwem najbardziej dotkniętym problemem była Hiszpania, gdzie w roku 1994 zachorowalność osiągnęła najwyższy poziom 124 przypadków na milion osób, jednakże do roku 2003 liczba ta zmalała do szacunkowych 16 osób na milion.
În Letonia, incidenţa SIDA legată de CDI a crescut de la 0 cazuri în 1997 la 19 cazuri estimate la un milion de locuitori atât în 2002 cât şi în 2003 (128).Cu toate acestea, statul membru al Uniunii Europene cu cea mai înaltă incidenţă rămâne Portugalia, cu 33 de cazuri la un milion de locuitori, deşi această cifră continuă să scadă din 1999. Incidenţa SIDA datorată CDI în Uniunea Europeană a atins nivelul de vârf la începutul anilor 1990, iar apoi a scăzut. Ţara cel mai grav afectată era Spania, unde incidenţa atins nivelul de vârf de 124 cazuri la un milion de locuitori în 1994, dar până în 2003 această cifră scăzuse la un nivel estimat de 16 cazuri la un milion de locuitori.
V Lotyšsku sa zvýšil výskyt AIDS medzi IDU z 0 v roku 1997 na odhadovaných 19 prípadov na milión obyvateľov v rokoch 2002 a 2003 (128). Krajinou s najvyšším výskytom v EÚ však ostáva Portugalsko s 33 prípadmi na milión, napriek tomu, že výskyt od roku 1999 klesá. Výskyt AIDS, zapríčinený IDU v EÚ, vyvrcholil začiatkom deväťdesiatych rokov a odvtedy klesá. Najviac postihnutou krajinou bývalo Španielsko, v ktorom výskyt vyvrcholil 124 prípadmi na milión v roku 1994, ale do roku 2003 došlo poklesu na odhadovaných 16 prípadov na milión.
V Latviji se je pojav aidsa, povezanega z injicirajočimi uživalci drog, povečal z 0 primerov leta 1997 na ocenjenih 19 primerov na milijon prebivalcev v letih 2002 in 2003 (128). Vendar država z najvišjo pogostnostjo pojava ostaja Portugalska s 33 primeri na milijon prebivalcev, čeprav se je ta številka od leta 1999 zmanjšala. Pojav aidsa zaradi injicirajočega uživanja droge je v EU dosegel vrh v začetku devetdesetih in je nato upadel. Najbolj okužena država je bila Španija, ki je vrh dosegla s 124 primeri na milijon prebivalcev leta 1994, vendar je do leta 2003 ta številka upadla na ocenjenih 16 primerov na milijon.
I Lettland ökade aids-incidensen som är relaterad till injektionsmissbrukare från 0 fall år 1997 till uppskattningsvis 19 fall per en miljon invånare både år 2002 och 2003(128). Portugal, med 33 fall per en miljon invånare, är dock fortfarande det EU-land där incidensen är högst, även om denna siffra har minskat sedan år 1999. Inom EU nådde aids-incidensen som orsakas av injektionsmissbruk en topp i början av 1990-talet och minskade sedan. Tidigare var Spanien det hårdast drabbade landet med en incidens som nådde en topp på 124 fall per en miljon invånare år 1994, men år 2003 hade denna siffra minskat till uppskattningsvis 16 fall per en miljon invånare.
  Evoluà§à£o do combate à...  
O recurso às alternativas à prisão aumentou nas últimas décadas nos Estados‑Membros da UE-15, tendo estabilizado recentemente em alguns deles, ao passo que a legislação e a aplicação de alternativas à prisão neste domínio começaram mais tarde nos “novos” Estados-Membros.
Recourse to alternatives to prison increased during the last decades in the EU-15 Member States and has recently even stagnated in some, whereas legislation and implementation of alternatives began later in the ‘new’ Member States. Usually, the mainstream treatment system is called on to ensure the treatment of offenders with problematic drug use. In most countries, treatment is usually provided in residential settings, but the possibility also exists to follow outpatient treatment programmes.
Le recours aux alternatives à la prison s'est développé au cours des dernières décennies dans l'UE-15 et s'est récemment stabilisé dans certains États membres, alors que la législation et la mise en œuvre d'alternatives ont débuté plus tard dans les «nouveaux» États membres. Généralement, le système de traitement le plus courant est utilisé pour traiter les délinquants qui sont des usagers de drogue à problème. Dans la plupart des pays, le traitement est généralement dispensé dans des centres résidentiels, mais il est possible de suivre des programmes de soins ambulatoires.
In den letzten Jahrzehnten ist in den EU-15-Mitgliedstaaten die Zahl der Fälle, in denen auf Alternativen zu Gefängnisstrafen zurückgegriffen wurde, gestiegen; in jüngster Zeit ist diese Entwicklung in einigen Ländern zum Stillstand gekommen. In den neuen Mitgliedstaaten dagegen wurde erst später damit begonnen, alternative Maßnahmen gesetzlich zu verankern und durchzuführen. In der Regel wird das übliche Behandlungssystem in Anspruch genommen, um die Behandlung von straffälligen problematischen Drogenkonsumenten sicherzustellen. In den meisten Ländern wird die Behandlung in aller Regel in stationären Einrichtungen durchgeführt, es gibt jedoch auch die Möglichkeit der Teilnahme an ambulanten Behandlungsprogrammen.
Entre los Quince, el recurso a las alternativas a la privación de libertad ha ido en aumento durante las últimas décadas, y últimamente se ha estabilizado en algunos de ellos; en cambio, la legislación y la aplicación de alternativas en los «nuevos» Estado miembros ha sido más tardía. Normalmente, se recurre al sistema de tratamiento más corriente para asegurar el tratamiento de los delincuentes con problemas de consumo de drogas. En la mayoría de países, el tratamiento suele proporcionarse en entornos residenciales, pero también existe la posibilidad de seguir programas de tratamiento ambulatorio.
Il ricorso ad alternative alla detenzione in carcere è aumentato negli ultimi decenni nell’UE a 15 pur avendo, di recente, registrato una battuta di arresto in alcuni di questi paesi; per altro verso la legislazione e la messa in atto di alternative è cominciata più tardi nei nuovi Stati membri. In genere, per garantire il trattamento dei soggetti responsabili di reato che sono anche consumatori problematici di stupefacenti si fa riferimento al sistema terapeutico più diffuso. Nella maggior parte degli Stati la terapia viene solitamente fornita in regime ospedaliero, benché vi sia anche la possibilità di seguire programmi terapeutici di tipo ambulatoriale.
Η προσφυγή σε εναλλακτικές λύσεις αντί της φυλάκισης αυξήθηκε κατά τις τελευταίες δεκαετίας στα κράτη μέλη της ΕΕ των 15, και μάλιστα έμεινε στάσιμη πρόσφατα σε ορισμένα εξ αυτών, ενώ στα «νέα» κράτη μέλη η νομοθετική καθιέρωση και η υλοποίηση εναλλακτικών λύσεων άρχισε αργότερα. Συνήθως, το γενικό σύστημα θεραπείας καλείται να διασφαλίσει τη θεραπεία παραβατών που είναι προβληματικοί χρήστες ναρκωτικών. Στις περισσότερες χώρες, η θεραπεία παρέχεται συνήθως σε κέντρα εσωτερικής διαμονής, αλλά υπάρχει επίσης η δυνατότητα ένταξης σε προγράμματα θεραπείας εξωτερικής παραμονής.
In de afgelopen decennia is er in de EU van de vijftien oude lidstaten toenemend gebruik gemaakt van alternatieven voor gevangenisstraffen, hoewel die ontwikkeling onlangs in een aantal landen is gestagneerd. De wetgeving en tenuitvoerlegging met betrekking tot alternatieve straffen is in de “nieuwe” lidstaten pas later op gang gekomen. In het algemeen wordt voor de behandeling van delinquenten met een problematisch drugsgebruik een beroep gedaan op het reguliere systeem voor drugsbehandelingen. In de meeste landen vinden die behandelingen in een intramurale setting plaats, maar er zijn ook mogelijkheden voor het volgen van extramurale behandelprogramma’s.
Využití alternativ k trestu odnětí svobody se v původních 15 členských státech EU během posledních desetiletí zvýšilo a v některých z nich začalo v poslední době stagnovat. Tvorba příslušných právních předpisů a zavádění alternativních řešení v „nových“ členských státech začaly později. Obvykle se při zajištění léčby pachatelů, jejichž užívání drog je problémové, spoléhá na standardní systém léčby. Ve většině zemí je léčba obvykle poskytována v pobytových zařízeních, existuje však i možnost účastnit se ambulantních programů léčby.
Alternativer til fængsling er i stigende grad blevet anvendt i EU-15-medlemsstaterne i den seneste tiårsperiode, og anvendelsen heraf er for nylig endog stagneret i nogle lande, mens lovgivningen og gennemførelsen af alternativer er blevet påbegyndt senere i de 'nye' medlemsstater. Sædvanligvis benyttes det almindelige behandlingssystem ved behandling af lovovertrædere med problematisk stofbrug. I de fleste lande tilbydes behandlingen normalt i stationære behandlingsmiljøer, men der er også mulighed for at følge ambulante behandlingsprogrammer.
Vangla alternatiivide kasutamine on EL-15 liikmesriikides viimastel kümnenditel suurenenud ja mõnedes riikides hiljuti isegi seiskunud, samas algas alternatiivide kehtestamine ja rakendamine uutes liikmesriikides hiljem. Tavaliselt on traditsioonilise ravisüsteemi ülesanne tagada probleemsetest uimastitarbijatest õigusrikkujate ravi. Enamikus riikides teostatakse statsionaarset ravi, kuid on ka olemas võimalus pakkuda ambulatoorse ravi programme.
Vankilan vaihtoehtojen käyttö on viime vuosikymmeninä lisääntynyt EU:n 15 vanhassa jäsenvaltiossa, ja se on viime aikoina jopa vakiintunut joissakin niistä, kun taas "uusissa" jäsenvaltioissa vaihtoehtoja koskevan lainsäädännön vahvistaminen ja vaihtoehtojen käyttöönotto ovat alkaneet myöhemmin. Rikoksia tekevien huumeiden ongelmakäyttäjien hoidosta vastaa yleensä yleinen hoitojärjestelmä. Useimmissa maissa hoitoa tarjotaan yleensä laitoksissa, mutta myös avohoito-ohjelmiin osallistuminen on mahdollista.
Az elmúlt évtizedben az EU-15 tagállamaiban egyre gyakrabban folyamodtak a börtönbüntetés alternatíváihoz, bár némelyikben ez a tendencia stagnált, míg az „új” tagállamokban később kezdték meg az alternatívákra vonatkozó jogalkotást és azok bevezetését. A problematikus kábítószer-használó bűnelkövetők gyógykezelését általában az általános ellátórendszeren keresztül biztosítják. A legtöbb országban a gyógykezelést rendszerint bentlakásos rendszerben biztosítják, de lehetőség van a járóbeteg-ellátó programokban való részvételre is.
Bruken av alternativer til fengsel har økt i løpet av de siste tiårene i EU-15 og har til og med stagnert noe i den senere tid, mens lovgivning om fengslingsalternativer og den praktiske gjennomføringen av dette først tok til senere i de ”nye” medlemsstatene. Vanligvis benyttes det ordinære behandlingsapparatet for behandlingen av lovbrytere med et problematisk narkotikabruk. I de fleste landene tilbys vanligvis behandling i residensielle miljøer, men muligheten for å følge polikliniske behandlingsprogrammer er også til stede.
Zasoby alternatyw dla więzienia poszerzyły się podczas ostatnich dziesięcioleci w 15 starych Państwach Członkowskich UE, a w niektórych ostatnio osiągnęły etap zastoju, gdy tymczasem tworzenie odpowiedniego prawodawstwa i wdrażanie alternatyw w „nowych” Państwach Członkowskich rozpoczęło się później. Zazwyczaj do zapewnienia leczenia przestępcom problemowo zażywającym narkotyki powołuje się dominujący system leczenia. W większości państw leczenie zwyczajowo przeprowadzane jest o obiektach zamkniętych, choć istnieje także możliwość udziału w programach leczenia pozaszpitalnego.
Alternativele la închisoare au fost folosite din ce în ce mai mult în ultimele decenii în statele membre ale Europei celor 15, apoi situaţia a stagnat în unele din acestea, în timp ce legislaţia relevantă şi punerea în aplicare a alternativelor a început mai târziu în noile state membre. De obicei, se recurge la sistemul principal de tratament pentru a asigura tratamentul infractorilor cu consum problematic de droguri. În majoritatea ţărilor, tratamentul este de obicei asigurat în centre rezidenţiale, dar există şi posibilitatea de a urma programe de tratament în ambulatoriu.
Prechod k alternatívam väzenia sa v posledných desaťročiach zvýšil v členských štátoch EÚ-15 a v niektorých dokonca v ostatnej dobe stagnoval, kým s legislatívou a zavádzaním alternatív sa začalo neskôr v „nových“ členských štátoch. Liečbu delikventov, ktorí problematicky užívajú drogy, obvykle zabezpečuje systém štandardnej liečby. Vo väčšine krajín sa zvyčajne poskytuje liečba v lôžkovom prostredí, ale existuje aj možnosť zapojenia do ambulantných programov liečby.
Uporaba alternativ zaporu se je v zadnjih desetletjih v državah članicah EU-15 povečala in je pred kratkim v nekaterih od njih celo zaustavila, medtem ko sta se zakonodaja in izvajanje alternativ v "novih" država članicah začeli pozneje. Pogosto se uporabi osrednji sistem zdravljenja, da se zagotovi zdravljenje storilcev s problematičnim uživanjem drog. V večini držav zdravljenje običajno poteka na oddelkih za zdravljenje odvisnosti, vendar obstaja tudi možnost vključitve v programe zunajbolnišničnega zdravljenja.
Tillämpningen av alternativ till fängelse har ökat under de senaste decennierna i EU 15-medlemsstaterna, men har på senare tid stagnerat i vissa. Lagstiftningen och genomförandet av alternativen skedde senare i de ”nya” medlemsstaterna. Oftast tillämpas det vanliga behandlingssystemet för att se till att brottslingar med problemmissbruk får behandling. I de flesta länder ges behandling i bostadsområden, men det finns även möjlighet att genomgå behandlingsprogram inom öppenvården.
Cietumsoda alternatīvu izmantošana pieauga ES 15 dalībvalstīs pēdējo desmitgažu laikā, un šobrīd dažās no šīm valstīm ir iestājusies zināma stagnācija, taču alternatīvu likumdošanas pieņemšana un īstenošana vēlāk tika uzsākta „jaunajās” dalībvalstīs. Parasti pie pamata ārstēšanas sistēmas vēršas, lai nodrošinātu ārstēšanu noziedzniekiem, kas ir problemātiskie narkotiku lietotāji. Lielākajā daļā valstu ārstēšana parasti tiek nodrošināta stacionāros apstākļos, taču pastāv arī iespēja pievērsties ambulatorajām ārstniecības programmām.
  Capà­tulo 4: Estimulant...  
Por enquanto, o consumo significativo de metanfetaminas a nível europeu parece estar restringido à República Checa, mas o aparecimento de notícias esporádicas referentes a outros países realça a importância de o monitorizar, pois é sabido que esta droga está associada a vários problemas de saúde graves.
Printre drogurile sintetice consumate în Europa se numără atât substanţe stimulatoare cât şi substanţe halucinogene. Făcând parte din a doua categorie, dietilamida acidului lisergic (LSD) este de departe cea mai cunoscută, dar nivelurile consumului general au fost scăzute şi destul de stabile pe parcursul unei perioade considerabile de timp. Există dovezi noi privind interesul din ce în ce mai mare pentru halucinogene de origine naturală, subiect tratat în altă secţiune a prezentului raport.
  Droga no local de traba...  
Não estamos, portanto, perante um fenómeno novo, mas sim face a uma nova tendência nesta política, visível pelo menos em alguns Estados-Membros, para classificar e compilar estes fenómenos sob um conceito central e para integrar a redução da sua ocorrência entre os objectivos da estratégia nacional de luta contra a droga.
Public nuisance is an emerging concern within drug policy debate, at both national and European level. Behaviours and activities usually covered by the term ‘drug-related public nuisance’ have long existed in most of the Member States, candidate countries and Norway. Hence, we are looking not at new phenomena, but rather at a new tendency in drug policy, apparent in at least some Member States, to categorise and collate these phenomena under an umbrella concept, and to set the reduction in their occurrence as an objective of national drug strategy.
Les nuisances publiques constituent une préoccupation nouvelle dans le débat politique sur la drogue au plan national et européen. Les comportements et activités généralement couverts par l'expression «nuisances publiques liées à la drogue» existent depuis longtemps dans la plupart des États membres, les pays candidats et la Norvège. Il ne s'agit donc pas d'un phénomène nouveau, mais plutôt d'une nouvelle tendance de la politique antidrogue, qui émerge dans quelques États membres, à classer et à regrouper ces phénomènes sous un concept générique et à considérer la réduction de leur fréquence comme un objectif de la stratégie nationale antidrogue.
Die Störung der öffentlichen Ordnung ist sowohl auf nationaler als auch auf europäischer Ebene in zunehmendem Maße Gegenstand der politischen Drogendebatte. Die Verhaltensweisen und Aktivitäten, die gewöhnlich unter dem Begriff „drogenbedingte Störung der öffentlichen Ordnung“ zusammengefasst werden, sind in den meisten Mitgliedstaaten, den Beitritts- bzw. Kandidatenländern und in Norwegen bereits seit langer Zeit zu beobachten. Es geht hier also nicht um ein neues Phänomen, sondern vielmehr um die neue, zumindest in einigen Mitgliedstaaten zu beobachtende Tendenz in der Drogenpolitik, diese Erscheinungen unter einem Oberbegriff einzustufen und zusammenzuführen und ihre Reduzierung als Ziel in der nationalen Drogenstrategie zu verankern.
Las alteraciones del orden público constituyen una nueva preocupación en el debate sobre la política en materia de drogas, tanto a nivel nacional como europeo. Los comportamientos y actividades comprendidas normalmente bajo el término «alteraciones del orden público relacionadas con las drogas» existen desde hace mucho tiempo en la mayoría de Estados miembros, los países candidatos y Noruega. Por lo tanto, no se trata de un fenómeno nuevo, sino de una nueva tendencia en la política antidroga -evidente por lo menos en algunos Estados miembros- a clasificar y comparar estos conceptos englobándolos en una misma categoría, y a convertir en objetivo de la estrategia nacional en materia de drogas la reducción de su incidencia.
I reati contro l’ordine pubblico rappresentano un problema emergente nel dibattito sulle politiche in materia di droga a livello tanto nazionale quanto europeo. I comportamenti e le azioni solitamente compresi nella definizione di “reati contro l’ordine pubblico connessi alla droga” si osservano da tempo nella maggior parte degli Stati membri, dei paesi candidati all’adesione e in Norvegia. Non si sta quindi prendendo atto di nuovi fenomeni, bensì si osserva una nuova tendenza della strategia in materia di droga, perlomeno in alcuni Stati membri, a classificare e a raggruppare tali fenomeni sotto un’unica definizione e a fissare tra gli obiettivi della strategia nazionale in materia di droga la riduzione di tali fenomeni.
Η όχληση του κοινού είναι ένα πρόβλημα που αναφέρεται ολοένα και περισσότερο στις συζητήσεις σχετικά με την πολιτική για τα ναρκωτικά, τόσο σε εθνικό όσο και σε ευρωπαϊκό επίπεδο. Οι συμπεριφορές και οι δραστηριότητες που καλύπτονται συνήθως από τον όρο «όχληση του κοινού συνδεόμενη με τα ναρκωτικά» υπάρχουν εδώ και καιρό στα περισσότερα κράτη μέλη, στις υποψήφιες χώρες και στη Νορβηγία. Επομένως, δεν πρόκειται για νέα φαινόμενα, αλλά μάλλον για μια νέα τάση στην πολιτική για τα ναρκωτικά, εμφανή σε ορισμένα τουλάχιστον κράτη μέλη, με στόχο την ταξινόμηση σε κατηγορίες και τη συγκέντρωση των φαινομένων αυτών κάτω από μια συνολική έννοια, και τη συμπερίληψη της μείωσης της εμφάνισής τους στους στόχους της εθνικής στρατηγικής για την καταπολέμηση των ναρκωτικών.
Op zowel nationaal als Europees niveau speelt de problematiek van de publieke overlast een steeds grotere rol in het debat over het drugsbeleid. De meeste lidstaten, kandidaat-lidstaten en Noorwegen rangschikken al geruime tijd bepaalde gedragingen en activiteiten onder het begrip “drugsgerelateerde publieke overlast”. Het gaat dan ook niet om nieuwe verschijnselen, maar meer om een nieuwe tendens in het drugsbeleid, die zich in ieder geval in een aantal lidstaten voordoet, om deze verschijnselen onder een parapluconcept samen te brengen en om het terugdringen ervan als een van de doelstellingen van de nationale drugsstrategie op te nemen.
Rušení veřejného pořádku je otázka, která se stává předmětem debat v rámci protidrogové politiky na národní i evropské úrovni. Chování a aktivity, jež lze obvykle zahrnout pod pojem „rušení veřejného pořádku související s drogami“, již dlouho existují ve většině členských států, kandidátských zemí a v Norsku. Proto před námi nestojí nové jevy, ale spíše nová tendence v protidrogové politice, která je patrná alespoň v některých členských státech. Jedná se o trend kategorizovat a shrnout tyto jevy pod určitou zastřešující koncepci a stanovit omezení jejich výskytu jako cíl národní protidrogové strategie.
Forstyrrelse af den offentlige orden giver anledning til stigende bekymring i den narkotikapolitiske debat på både nationalt og europæisk plan. De adfærdsmønstre og aktiviteter, der normalt er omfattet af udtrykket 'narkotikarelateret forstyrrelse af den offentlige orden', har længe eksisteret i hovedparten af medlemsstaterne, kandidatlandene og Norge. Der er således ikke tale om nye fænomener, men snarere om en ny tendens i forbindelse med narkotikapolitikken, som har gjort sig gældende i det mindste i nogle medlemsstater, hvor disse fænomener henføres og samles under et paraplybegreb, og en nedbringelse af forekomsten heraf opstilles som et mål for den nationale narkotikastrategi.
Üldust häiriv tegevus on üha suurenev mure uimastipoliitika alastes aruteludes nii riiklikul kui Euroopa tasandil. „Uimastitega seotud üldust häiriva tegevuse” mõiste all käsitletav käitumine ja tegevused on enamikus liikmesriikides, kandidaatriikides ja Norras kaua eksisteerinud. Seega ei ole tegemist uue nähtusega, küll aga uue, vähemalt mõnedes liikmesriikides täheldatava suundumusega uimastipoliitikas, liigitada ja koondada need nähtused ühe ja sama mõiste alla ja seada nende esinemise vähendamine riikliku uimastistrateegia eesmärgiks.
Yleinen haitta on kasvava huolenaihe huumepolitiikasta sekä kansallisella että Euroopan tasolla käytävissä keskusteluissa. "Huumeisiin liittyvällä yleisellä haitalla" tavallisesti tarkoitettua käyttäytymistä ja toimintaa on esiintynyt useimmissa jäsenvaltioissa, ehdokasvaltioissa ja Norjassa jo pitkään. Ilmiö ei siis ole uusi, mutta ainakin joissakin maissa on huumepolitiikan alalla ilmaantunut uusi suuntaus tämän ilmiön luokittelemiseksi ja yhdistämiseksi yleisen käsitteen alle ja sen esiintymisen vähentämisen asettamiseksi kansallisen huumestrategian tavoitteeksi.
A drogpolitikáról folyó vitán belül a közrend megzavarása mind országos, mind európai szinten egyre nagyobb figyelmet kap. A „kábítószerrel összefüggő közrendzavarás” kifejezéshez tartozó viselkedések és tevékenységek régóta léteznek a tagállamokban, tagjelölt országokban és Norvégiában. Nem új jelenséggel van tehát dolgunk, inkább csak egy új tendenciával a drogpolitikán belül – legalábbis néhány tagállamban –, amely arra irányul, hogy egy gyűjtőfogalomhoz sorolják és összevessék ezeket a jelenségeket, előfordulásuk csökkentését pedig a nemzeti drogstratégia egyik célkitűzésévé emeljék.
Ordensforstyrrelse er et tema som stadig oftere dukker opp i den narkotikapolitiske debatten på nasjonalt og europeisk plan. De fleste medlemsstatene, søkerlandene og Norge har lenge opplevd atferd og aktiviteter som vanligvis omfattes av begrepet “narkotikarelatert ordensforstyrrelse”. Det er altså ikke snakk om et nytt fenomen, men heller en ny tendens innen narkotikapolitikken – som i hvert fall kan sees i noen medlemsstater – til å kategorisere og kollatere disse fenomenene under et paraplybegrep og sette reduksjon av forekomsten av disse opp som et mål for den nasjonale narkotikastrategien.
Naruszanie porządku publicznego to nowy temat poruszany w ramach debat prowadzonych nad polityką antynarkotykową zarówno na szczeblu krajowym, jak i europejskim. Zachowania i działania obejmowane zwyczajowo terminem „naruszanie porządku publicznego związane z narkotykami” od dawna obserwowane są w większości Państw Członkowskich, państw kandydujących i w Norwegii. Nie jest to zatem zjawisko nowe, chodzi raczej o nową tendencję widoczną w polityce antynarkotykowej przynajmniej kilku Państw Członkowskich. Tendencja ta ma doprowadzić do kategoryzacji i zestawiania tych zjawisk w ramach jednej, łącznej koncepcji oraz do ograniczenia ich występowania jako celu krajowej strategii antynarkotykowej.
Tulburarea ordinii publice constituie o preocupare tot mai importantă în cadrul dezbaterii asupra politicilor privind drogurile atât la nivel naţional cât şi la nivel european. Comportamentele şi activităţile definite de obicei de termenul „tulburarea ordinii publice legată de droguri” există de mult timp în statele membre, în ţările candidate şi în Norvegia. Prin urmare, nu este vorba de un fenomen nou, ci mai degrabă de o nouă tendinţă în cadrul politicilor privind drogurile, care a devenit evidentă cel puţin în câteva state membre, de a clasifica şi reuni aceste fenomene într-un concept de tip umbrelă, precum şi de a transforma reducerea incidenţei acestora în obiectiv al strategiei naţionale privind drogurile.
Verejné pohoršenie je nový problém v politickej diskusii o drogách tak na národnej, ako aj európskej úrovni. Správanie a aktivity, na ktoré sa „verejné pohoršenie súvisiace s drogami“ vzťahuje, existujú vo väčšine členských štátov, kandidátskych krajín a v Nórsku dávno. Nedívame sa teda na nové javy, ale skôr na novú snahu, zrejmú prinajmenšom v protidrogovej politike niektorých členských štátov, kategorizovať a zhromaždiť tieto javy v rámci jedného zastrešujúceho pojmu a ako cieľ národnej protidrogovej stratégie znížiť ich výskyt.
Motenje javnega reda in miru je naraščajoča skrb v razpravah o politiki drog na nacionalni in evropski ravni. Vedenja in dejavnosti, ki so po navadi zajeti z izrazom "motenje javnega reda in miru zaradi drog", že dolgo obstajajo v večini držav članic, držav kandidatk in na Norveškem. Tako se sedaj ne srečujemo z novim pojavom, ampak z novo težnjo na področju politike drog, ki se je pojavila vsaj v nekaterih državah članicah, da bi te pojave razvrstili in zbrali v okvir krovnega koncepta ter zmanjšanje njihovega pojavljanja postavili kot cilj v nacionalni strategiji boja proti drogam.
Inom den politiska debatten om narkotika på både nationell och europeisk nivå har den olägenhet som narkotikamissbruk innebär för allmänheten i allt högre grad kommit att bli en fråga som ger upphov till oro. Beteenden och aktiviteter som oftast omfattas av termen ”olägenhet som narkotikamissbruk innebär för allmänheten” har länge funnits i de flesta medlemsstater, kandidatländer och Norge. Det handlar alltså inte om något nytt fenomen, utan snarare om en ny tendens inom narkotikapolitiken, som är tydlig i åtminstone några medlemsstater, och som går ut på att kategorisera och samla dessa fenomen under ett paraplykoncept och att ha som mål att minska deras förekomst.
Traucējumi sabiedrībai ir arvien lielāks satraukuma cēlonis saistībā ar narkotiku politisko apspriešanu gan nacionālā, gan Eiropas līmenī. Uzvedības modeļi un darbības, ko parasti apzīmē ar terminu „ar narkotikām saistītie traucējumi sabiedrībai” , ir pastāvējuši jau ilgi lielākajā daļā dalībvalstu, kandidātvalstu un Norvēģijā. Līdz ar to netiek apskatīta jauna parādība, bet gan jaunas tendences narkotiku politikā, kas ir acīmredzamas vismaz dažās dalībvalstīs, lai kategorizētu un apvienotu šīs parādības vienā visaptverošā koncepcijā, un lai noteiktu to samazināšanu kā vienu no mērķiem nacionālajā narkotiku stratēģijā.
  press4-pt  
Numa análise específica da perturbação da ordem pública relacionada com a droga, o OEDT aponta para uma nova tendência das políticas de controlo da droga a de concentrarem, não só na redução do consumo das drogas ilegais, mas também nos comportamentos associados a esse consumo e que têm um impacto negativo no conjunto da comunidade.
Dans un point spécifique relatif aux nuisances publiques liées à la drogue, l’OEDT met en évidence une nouvelle tendance des politiques de lutte contre la drogue à se concentrer non seulement sur la réduction de la consommation de drogues illicites, mais aussi à cibler les comportements liés à la toxicomanie qui ont un impact négatif sur la communauté dans son ensemble.
In einem speziellen Bericht zur drogenbedingten Störung der öffentlichen Ordnung weist die EBDD auf eine neue Tendenz hin, der zufolge sich die Drogenpolitiken nicht nur auf die Reduzierung des illegalen Drogenkonsum konzentrieren, sondern sich auch mit drogenbezogenen Verhaltensweisen, die sich negativ   auf das Gemeinwesen auswirken, gezielt befassen.
En un análisis especial de las molestias en el orden público relacionadas con las drogas, el OEDT señala que las políticas en esta materia presentan una nueva tendencia a combatir no sólo la reducción del consumo de drogas ilegales, sino también las conductas inducidas por las drogas y que tienen un efecto negativo sobre la comunidad en su conjunto.
In un’analisi specifica dedicata alla turbativa all’ordine pubblico connessa alla droga, l’OEDT rileva l’esistenza di una nuova tendenza delle politiche di controllo degli stupefacenti a concentrarsi, oltre che sulla riduzione del consumo di droghe illecite, anche sui comportamenti correlati alla droga che hanno un impatto negativo sulla società nel suo insieme.
Se µιa eιdική epιsκόpηsη tης tάsης tης dηµόsιaς paρeνόχληsης apό ta νaρκωtικά, tο ΕΚΠΝΤ υpοdeικνύeι tην aνάγκη aνapροsaνatολιsµού tων pολιtικών γιa tον έλeγχο tων νaρκωtικών pρος µίa κateύθυνsη η οpοίa deν θa stρέfetaι µόνο pρος tη µeίωsη tης χρήsης paράνοµων νaρκωtικών, aλλά θa stοχeύeι se sυνdeόµeνeς µe ta νaρκωtικά sυµpeριfορές, οι οpοίeς έχουν aρνηtικό aνtίκtυpο stο sύνολο tης κοινόtηtaς.
In een speciale studie over drugsgerelateerde publieke overlast wijst het EWDD op een nieuwe tendens in het drugsbeleid, om niet alleen het gebruik van illegale drugs te beperken, maar daarbij ook bijzondere aandacht te besteden aan het gedrag van drugsgebruikers en –dealers dat een negatieve invloed heeft op de samenleving als geheel.
Ve zvláštním přehledu o rušení veřejného pořádku souvisejícím s drogami poukazuje EMCDDA na nový trend, podle něhož se protidrogová politika nemá omezit pouze na snižování spotřeby zakázaných omamných a psychotropních látek, nýbrž se též zaměřit na typy chování vázané na drogovou problematiku, které mají negativní vliv na společenství jako celek.
I forbindelse med en særlig gennemgang af spørgsmålet om narkotikarelateret forstyrrelse af den offentlige orden peger EONN på en ny tendens til, at politikkerne for bekæmpelse af narkotika ikke kun fokuserer på at reducere brugen af illegale stoffer, men også på at målrette indsatsen mod narkotikarelaterede adfærdsmønstre, som har negative konsekvenser for samfundet som helhed.
Eriülevaates uimastitega seotud korrarikkumistest juhib EMCDDA tähelepanu uimastikontrolli poliitika uuele suundumusele keskenduda mitte üksnes ebaseaduslike uimastite tarbimise vähendamisele, vaid ka uimastitega seotud käitumisele, mis avaldab negatiivset mõju ühiskonnale tervikuna.
Erityiskatsauksessa huumeisiin liittyvistä julkisista häiriöistä (haitoista) EMCDDA esittelee uuden kehityssuuntauksen, jonka mukaan huumevalvonnan toimia ei kohdenneta vain laitonta huumeidenkäyttöä vähentäviin toimiin, vaan myös muuhun huumeisiin liittyvään käyttäytymiseen, jolla on yhteisön kannalta haitallisia vaikutuksia.
A kábítószerrel összefüggo közrend, köznyugalom megzavarásáról készült különleges összefoglalójában az EMCDDA felhívja a figyelmet arra az új tendenciára, miszerint a kábítószer-felügyelettel kapcsolatos szakpolitika nemcsak a tiltott kábítószerek fogyasztásának visszaszorítására összpontosít, hanem az olyan, kábítószerrel összefüggo magatartásformák kezelésére is, amelyek az egész közösségre negatív hatást gyakorolnak.
I en egen gjennomgang av narkotikarelaterte ordensforstyrrelser påpeker EONN en ny tendens hvor narkotikapolitikken og narkotikakontrollen fokuserer ikke bare på å redusere bruken av illegale rusmidler,     men også på å identifisere narkotikarelatert atferd som har negative konsekvenser for samfunnet som sådan.
W specjalnym przegladzie dotyczacym naruszen porzadku publicznego zwiazanych z narkotykami EMCDDA zwraca uwage na nowa tendencje, na której powinna koncentrowac sie polityka kontroli narkotykowej – nie tylko ograniczenie popytu na narkotyki, ale takze reagowanie na zachowania zwiazane z narkotykami, które maja negatywny wplyw na spoleczenstwo jako calosc.
Într-o prezentarea speciala privind consumul de droguri ca factor al tulburarii ordinii publice, OEDT subliniaza noua tendinta a politicilor privind drogurile de a se concentra nu numai pe reducerea consumului de droguri ilegale, ci si pe comportamentele asociate consumului de droguri, care au un impact general negativ asupra comunitatii.
V osobitnom hodnotení znepokojenia verejnosti vo vztahu k drogám agentúra EMCDDA poukazuje na potrebu zamerania stratégií kontroly drog nielen na znižovanie užívania nezákonných drog, ale aj na správanie súvisiace s drogami s negatívnym dopadom na spolocnost ako na celok.
V posebnem porocilu, ki obravnava z drogami povezane motnje javnega reda in miru, EMCDDA opozarja na novo težnjo v politikah za nadzor drog, ki bi bila usmerjena na prepoznavanje vedenjskih oblik, povezanih z drogami, ki negativno vplivajo na skupnost kot celoto, in ne le na omejevanje uporabe prepovedanih drog.
Narkotikacentrumet har gjort en särskild granskning av de problem som narkotikamissbruk innebär för allmänheten och konstaterar att det finns en ny trend inom narkotikapolitiken som innebär att man inte bara går in för att minska användningen av olagliga droger, utan även angriper narkotikarelaterade beteenden som har en negativ inverkan på samhället i stort.
Ipasa parskata par narkotiku raditiem sabiedriskas kartibas traucejumiem EMCDDA atzime narkotiku kontroles politika verojamo jauno tendenci pieverst uzmanibu ne vien nelegalu narkotiku lietosanas mazinasanai, bet ari ar narkotikam saistitiem uzvedibas modeliem, kas atstaj negativu ietekmi uz apkartejo sabiedribu kopuma.
  Apreensàµes e informaà§...  
A produção mundial de ópio tem permanecido estável ao longo dos últimos cinco anos com excepção de 2001, quando a proibição do cultivo de papoilas opiáceas imposta pelo regime dos Talibãs no Afeganistão se traduziu numa diminuição drástica, mas efémera, da produção.
Afghanistan has become by far the world leader in the supply of illicit opium, especially as the total area under cultivation increased again in 2004. Global production of illicit opium in 2004 was estimated to be about 4 850 tonnes (4 766 tonnes in 2003), to which Afghanistan contributed 87 % and Myanmar 8 %. Global opium production has remained stable over the last five years, except in 2001, when a ban on opium poppy cultivation in Afghanistan, enforced by the Taliban regime, resulted in a dramatic but short-lived decline. Global potential manufacture of heroin was estimated at 485 tonnes in 2004 (477 tonnes in 2003) (CND, 2005).
L'Afghanistan est de loin le premier fournisseur mondial d'opium illicite, en particulier du fait que la superficie totale de culture a une nouvelle fois augmenté en 2004. La production mondiale d'opium illicite était estimée à quelque 4 850 tonnes en 2004 (4 766 tonnes en 2003), dont 87 % provenaient d'Afghanistan et 8 % du Myanmar. La production mondiale d'opium est restée stable au cours des cinq dernières années, à l'exception de 2001, lorsqu'une interdiction de la culture de pavot imposée en Afghanistan par le régime des Talibans a abouti à une réduction spectaculaire, quoique de courte durée, de la production. La fabrication mondiale potentielle d'héroïne était estimée à 485 tonnes en 2004 (477 tonnes en 2003) (CND, 2005).
Aus Afghanistan stammt bei weitem der größte Teil des illegalen Opiums, zumal hier die gesamte Anbaufläche 2004 erneut gewachsen ist. Die Weltproduktion von illegalem Opium im Jahr 2004 wurde auf etwa 4 850 Tonnen (2003 waren es 4 766 Tonnen) geschätzt, wovon 87 % in Afghanistan und 8 % in Myanmar hergestellt wurden. Die weltweite Opiumherstellung ist in den letzten fünf Jahren stabil geblieben, mit Ausnahme von 2001, als ein vom Talibanregime in Afghanistan verhängtes Anbauverbot für Schlafmohn zu einem drastischen, aber kurzzeitigen Rückgang der Opiumherstellung führte. Das weltweite Produktionspotenzial von Heroin wurde 2004 auf 485 Tonnen geschätzt (2003 waren es 477 Tonnen) (CND, 2005).
Afganistán es, con diferencia, el líder mundial del suministro de opio ilegal, sobre todo porque la superficie de cultivo volvió a aumentar en 2004. Se calcula que la producción mundial de opio ilegal ascendió en 2004 a unas 4.850 toneladas (4.766 toneladas en 2003), el 87% procedentes de Afganistán y el 8% de Myanmar. La producción mundial de opio ha permanecido estable durante los últimos cinco años, salvo en 2001, cuando la prohibición del cultivo de adormidera dictada por el régimen talibán de Afganistán se tradujo en un descenso espectacular, pero temporal. Se calcula que el potencial de fabricación mundial de heroína era de 485 toneladas en 2004 (477 toneladas en 2003) (CDE, 2005).
L’Afghanistan è senza dubbio il leader mondiale nella fornitura di oppio illecito, specialmente dopo l’aumento nel 2004 della superficie complessiva riservata alla coltivazione. Nello stesso anno la produzione globale di oppio illecito era stimata in circa 4 850 tonnellate (4 766 tonnellate nel 2003), di cui l’ 87% prodotto in Afghanistan e l’8% a Myanmar. La produzione globale di oppio è rimasta stabile negli ultimi cinque anni, fatta eccezione per il 2001, quando il regime dei Talebani in Afghanistan aveva proibito la coltivazione del papavero da oppio, determinando così un calo, netto ma di breve durata, della produzione. La potenziale produzione globale di eroina è stata stimata in 485 tonnellate nel 2004 (477 tonnellate nel 2003) (CND, 2005).
Το Αφγανιστάν είναι με διαφορά η πρώτη προμηθεύτρια χώρα παράνομου οπίου στον κόσμο, ιδίως αφότου οι συνολικές εκτάσεις καλλιέργειας της οπιούχου παπαρούνας αυξήθηκαν και πάλι το 2004. Η παγκόσμια παραγωγή παράνομου οπίου το 2004 εκτιμάται σε περίπου 4 850 τόνους (4 766 τόνους το 2003), εκ των οποίων 87 % προερχόταν από το Αφγανιστάν και 8 % από τη Μιανμάρ. Η παγκόσμια παραγωγή οπίου παρέμεινε σταθερή κατά την τελευταία πενταετία, με εξαίρεση το 2001, όταν η απαγόρευση της καλλιέργειας της οπιούχου παπαρούνας που επέβαλε το καθεστώς των Ταλιμπάν στο Αφγανιστάν είχε ως αποτέλεσμα εντυπωσιακή, αλλά βραχύβια, πτώση της παραγωγής. Η παγκόσμια δυνητική παρασκευή ηρωίνης εκτιμάται σε 485 τόνους το 2004 (477 τόνοι το 2003) (CND, 2005).
Afghanistan is inmiddels uitgegroeid tot 's werelds verreweg grootste leverancier van illegale opium, zeker gezien het feit dat de totale grondoppervlakte die in dat land voor de opiumteelt wordt gebruikt, in 2004 nog verder is toegenomen. De wereldwijde productie van illegale opium wordt in 2004 geschat op ongeveer 4 850 ton (4 766 ton in 2003) waarvan 87% in Afghanistan en 8% in Myanmar is geproduceerd. De mondiale opiumproductie is de afgelopen vijf jaar gestabiliseerd, evenwel met uitzondering van 2001, toen het verbod dat het Taliban-regime op de teelt van opiumpapaver had uitgevaardigd, tot een scherpe, zij het korte productiedaling heeft geleid. Wereldwijd werd de potentiële productie van heroïne in 2004 op 485 ton geschat (477 ton in 2003) (CND, 2005).
Afghánistán se stal zdaleka největším dodavatelem nelegálního opia na světě, a to zejména po dalším rozšíření celkové obdělávané plochy v roce 2004. Globální produkce nelegálního opia v roce 2004 se odhadovala asi na 4 850 tun (4 766 tun v roce 2003), k čemuž Afghánistán přispíval 87 % a Barma 8 %. Globální produkce opia se udržovala v průběhu posledních pěti let na stabilní úrovni, s výjimkou roku 2001, kdy zákaz pěstování opiového máku v Afghánistánu vynucený režimem Talibanu vedl k dramatickému, avšak krátkodobému poklesu. Globální potenciální výroba heroinu se v roce 2004 odhadovala na 485 tun (477 tun v roce 2003) (CND, 2005).
Afghanistan er på verdensplan blevet langt den største leverandør af illegal opium, især da det samlede dyrkningsareal igen er øget i 2004. Den globale produktion af illegal opium i 2004 blev anslået til ca. 4 850 tons (4 766 tons i 2003), hvoraf Afghanistan bidrog med 87 % og Myanmar med 8 %. Den samlede opiumproduktion har været stabil gennem de seneste fem år bortset fra 2001, hvor et forbud mod valmuedyrkning i Afghanistan, der blev håndhævet af Taleban-regimet, førte til et drastisk, men kortvarigt fald. Den globale potentielle produktion af heroin blev anslået til 485 tons i 2004 (477 tons i 2003) (CND, 2005).
Afganistan on ebaseadusliku oopiumi tootmises maailmas selgelt esikohal, eriti arvestades sel otstarbel haritava maa pindala suurenemist 2004. aastal. Ülemaailmne ebaseaduslik oopiumitoodang 2004. aastal oli hinnanguliselt umbes 4850 tonni (4766 tonni 2003. aastal), millest 87% tootis Afganistan ja 8% Myanmar. Oopiumitootmine maailmas on püsinud stabiilsena viimase viie aasta jooksul, välja arvatud 2001. aasta, mil Talibani režiimi kehtestatud unimaguna viljelemiskeeld Afganistanis kutsus esile tugeva, kuid lühiajalise languse. Maailma potentsiaalse heroiinitoodangu mahuks hinnati 2004. aastal 485 tonni (477 tonni 2003. aastal) (CND, 2005).
Afganistanista on tullut selkeästi maailman johtava laittoman oopiumin tuottaja, etenkin kun viljelty kokonaispinta-ala kasvoi jälleen vuonna 2004. Maailmanlaajuisen laittoman oopiumin tuotannon arvellaan vuonna 2004 olleen noin 4 850 tonnia (4 766 tonnia vuonna 2003), josta Afganistan tuotti 87 prosenttia ja Myanmar 8 prosenttia. Maailmanlaajuinen oopiumin tuotanto on pysynyt vakaana viimeisten viiden vuoden ajan lukuun ottamatta vuotta 2001, jolloin Taliban-hallinnon asettama oopiumiunikon viljelykielto Afganistanissa johti tuotannon jyrkkään mutta lyhytaikaiseen laskuun. Heroiinin maailmanlaajuisen tuotannon arvellaan vuonna 2004 olleen 485 tonnia (477 tonnia vuonna 2003) (CND, 2005).
Afganisztán egyértelműen világelső a tiltott ópium előállítása terén, különösen a művelés alatt álló teljes terület 2004-es újabb növekedését is figyelembe véve. A tiltott ópium globális termelése 2004-ben körülbelül 4850 tonnára rúgott (2003-ban 4766 tonna), amelyhez Afganisztán 87%-ban, Mianmar pedig 8%-ban járult hozzá. A világ ópiumtermelése az elmúlt öt év folyamán stabil maradt, 2001 kivételével, amikor az ópiummák termesztésének Afganisztánban a talibán rezsim által foganatosított betiltása drámai, azonban rövid életű csökkenést eredményezett. A globális potenciális herointermelést 2004-ben 485 tonnára becsülték (2003-ban 477 tonna) (CND, 2005).
Afghanistan er virkelig blitt verdensledende når det gjelder produksjon av illegal opium, særlig ettersom det totale dyrkingsarealet igjen økte i 2004. Den globale produksjonen av illegal opium i 2004 ble anslått til ca. 4 850 tonn (4 766 tonn i 2003), hvorav Afghanistan sto for 87 % og Myanmar 8 %. Opiumsproduksjonen i verden har vært stabil de siste fem årene, bortsett fra i 2001, da Taliban-regimet nedla forbud mot dyrking av opiumsvalmuen i Afghanistan, noe som resulterte i en kraftig men kortvarig nedgang. Det globale potensialet for produksjon av heroin ble anslått til 485 tonn i 2004 (477 tonn i 2003) (CND, 2005).
Afganistan stał się zdecydowanie wiodącym światowym dostawcą nielegalnego opium, zwłaszcza że w roku 2004 ponownie wzrósł w tym kraju całkowity obszar upraw. W 2004 roku światowy poziom produkcji nielegalnego opium został oszacowany na ok. 4 850 ton (4 766 ton w roku 2003). Z tej liczby na Afganistan przypadało 87%, a na Myanmar – 8%. W ciągu ostatnich pięciu lat światowa produkcja opium pozostawała na stałym poziomie, wyjątek stanowił rok 2001, kiedy zakaz uprawy maku lekarskiego w Afganistanie wprowadzony przez reżim Talibów dał w rezultacie gwałtowny, ale krótkotrwały spadek produkcji. Globalny potencjał produkcji heroiny w roku 2004 został oszacowany na poziomie 485 ton (477 ton w roku 2003) (CND, 2005).
Afganistanul a devenit de departe liderul mondial în aprovizionarea cu opiu ilicit, mai ales datorită faptului că suprafaţa totală a culturilor a crescut din nou în 2004. Producţia globală de opiu ilicit în 2004 a fost estimată la aproximativ 4 850 tone (4 766 tone în 2003), la care Afganistanul a contribuit în proporţie de 87 %, iar Uniunea Myanmar în proporţie de 8 %. Producţia globală de opiu a rămas stabilă în ultimii cinci ani, cu excepţia anului 2001, când interdicţia impusă de regimul taliban asupra cultivării macilor pentru opiu în Afganistan a determinat o scădere dramatică, dar de scurtă durată a acesteia. Potenţialul global de producţie a heroinei a fost estimat la 485 tone în 2004 (477 tone în 2003) (CND, 2005).
Afganistan sa, najmä po opätovnom rozšírení celkových pestovateľských plôch v roku 2004, stal s odstupom najväčším dodávateľom nelegálneho ópia na svete. V roku 2004 sa odhadovala svetová výroba nelegálneho ópia na asi 4 850 ton (4 766 ton v roku 2003), na ktorých sa Afganistan podieľal 87 % a Mjanmarsko 8 %. Svetová výroba ópia ostávala v posledných piatich rokoch stabilná s výnimkou roku 2001, keď zákaz pestovania ópiového maku v Afganistane, presadzovaný talibanským režimom, spôsobil dramatický, ale krátkodobý pokles. Do úvahy prichádzajúca svetová výroba heroínu bola odhadnutá na 485 ton v roku 2004 (477 ton v roku 2003) (CND 2005).
Afganistan je postal absolutno vodilna država na svetu pri dobavi prepovedanega opija, zlasti zato, ker se je skupna obdelovalna površina leta 2004 ponovno povečala. Ocenjeno je bilo, da je leta 2004 svetovna proizvodnja prepovedanega opija znašala 4850 ton (4766 ton leta 2003), h kateri je Afganistan prispeval 87 % in Mjanmar 8 %. Svetovna proizvodnja opija v zadnjih petih letih je ostala stabilna, razen v letu 2001, ko je zaradi prepovedi gojenja vrtnega maka, ki jo je uvedel talibanski režim v Afganistanu, proizvodnja za kratko močno upadla. Za leto 2004 je bilo ocenjeno, da verjetna svetovna proizvodnja heroina znaša 485 ton (477 ton leta 2003) (CND, 2005).
Afghanistan har med bred marginal blivit det land som producerar mest olagligt opium, framför allt eftersom det totala odlingsområdet fortsatte att öka under 2004. Den globala produktionen av olagligt opium år 2004 har uppskattats till omkring 4 850 ton (4 766 ton år 2003), varav Afghanistan stod för 87 % och Myanmar för 8 %. Den globala opiumproduktionen har legat på samma nivå under de fem senaste åren utom 2001, då talibanregimen i Afghanistan genomdrev ett förbud mot odling av opiumvallmo med en drastisk men kortvarig produktionsminskning som följd. Den potentiella heroinproduktionen har uppskattats till 485 ton år 2004 (477 ton år 2003) (CND, 2005).
  Tendências no consumo d...  
O consumo recente de cocaína entre os jovens aumentou consideravelmente no Reino Unido, entre 1996 e 2000, mas manteve-se relativamente estável desde então, ainda que se tenham observado aumentos moderados nos últimos anos, e também em Espanha (91) entre 1999 e 2001.
Recent cocaine use among young people increased substantially in the United Kingdom from 1996 until 2000, but has remained relatively stable since then, although moderate increases have been observed in recent years, and in Spain (91) from 1999 to 2001. Less marked increases were observed in Denmark, Italy, Hungary, the Netherlands and Austria (in local surveys) and, with oscillations over the 1990s, in Germany (Figure 11).
L'usage récent de cocaïne parmi les jeunes a fortement progressé aux Royaume-Uni entre 1996 et 2000, mais s'est relativement stabilisé depuis, quoique des hausses modérées aient été observées ces dernières années. En Espagne, une hausse a été enregistrée entre 1999 et 2001 (91). Des poussées moins marquées ont été relevées au Danemark, en Italie, en Hongrie, aux Pays-Bas et en Autriche (selon des enquêtes locales) et, en Allemagne, avec des fluctuations durant les années 1990 (graphique 11).
Der jüngste Kokainkonsum unter Jugendlichen ist im Vereinigten Königreich zwischen 1996 und 2000 erheblich gestiegen. Seitdem ist er jedoch relativ stabil geblieben, obwohl in den letzten Jahren geringfügige Zunahmen beobachtet wurden. Auch in Spanien (91) wurde zwischen 1999 und 2001 ein rapider Anstieg festgestellt. Weniger deutliche Zunahmen wurden in Dänemark, Italien, Ungarn, den Niederlanden und Österreich (in lokalen Erhebungen) sowie in Deutschland ermittelt, wobei in Deutschland im Laufe der 90er Jahre Schwankungen zu beobachten waren (Abbildung 11).
El consumo reciente de cocaína entre los jóvenes aumentó de forma notable en el Reino Unido entre 1996 y 2000 —aunque se ha mantenido relativamente estable desde entonces, pese a haberse observado incrementos moderados en los últimos años— y en España (91) de 1999 a 2001. El aumento observado (en encuestas locales) fue menor en Dinamarca, Italia, Hungría, los Países Bajos y Austria y, con oscilaciones a lo largo de la década de 1990, en Alemania (gráfico 11).
Tra il 1996 e il 2000, il consumo di cocaina tra i giovani ha subito un forte incremento nel Regno Unito per poi mantenersi relativamente stabile, nonostante gli aumenti moderati osservati di recente, un andamento analogo si è registrato in Spagna (91) tra il 1999 e il 2001. Aumenti meno marcati sono stati registrati in Danimarca, Italia, Ungheria, Paesi Bassi e Austria (nelle indagini locali) e, con delle oscillazioni negli anni Novanta, in Germania (Grafico 11).
Η πρόσφατη χρήση κοκαΐνης αυξήθηκε σημαντικά στους νέους στο Ηνωμένο Βασίλειο από το 1996 έως το 2000, αλλά παρέμεινε σχετικά σταθερή έκτοτε, μολονότι τα τελευταία χρόνια παρατηρήθηκαν μικρές αυξήσεις, και στην Ισπανία (91) από το 1999 έως το 2001. Λιγότερο έντονες αυξήσεις παρατηρήθηκαν στη Δανία, την Ιταλία, την Ουγγαρία, τις Κάτω Χώρες και την Αυστρία (σε τοπικές έρευνες) καθώς και στη Γερμανία, με διακυμάνσεις κατά τη διάρκεια της δεκαετίας του 1990 (διάγραμμα 11).
Het recent cocaïnegebruik onder jonge mensen in het Verenigd Koninkrijk is tussen 1996 en 2000 aanzienlijk gestegen, maar daarna relatief gestabiliseerd, hoewel er de afgelopen jaren een bescheiden toename is geconstateerd, evenals in Spanje (91) tussen 1999 en 2001. Vanuit Denemarken, Italië, Hongarije, Nederland en Oostenrijk (in lokale enquêtes) en vanuit Duitsland (in de jaren negentig met fluctuaties) worden minder sterke stijgingen gerapporteerd (figuur 11).
Užívání kokainu v poslední době mezi mladými lidmi se podstatným způsobem zvyšovalo ve Spojeném království, a to v letech 1996–2000, ale od té doby zůstalo relativně stabilní, ačkoli v posledních letech bylo patrné mírné zvýšení, a dále ve Španělsku (91) v letech 1999–2001. Méně znatelná zvýšení byla pozorována v Dánsku, Itálii, Maďarsku, Nizozemsku a Rakousku (v místních průzkumech) a s kolísáním nad hodnoty 90. let 20. století i v Německu (obr. 11).
Nylig brug af kokain blandt unge steg markant i Det Forenede Kongerige i perioden 1996–2000, men er siden da forblevet forholdsvis stabil, selv om der er registreret moderate stigninger i de senere år, og i Spanien (91) i perioden 1999–2001. Mindre markante stigninger blev registreret i Danmark, Italien, Ungarn, Nederlandene og Østrig (i lokale undersøgelser) og, med udsving i løbet af 1990'erne, i Tyskland (figur 11).
Noorte hulgas tõusis hiljutine kokaiinitarbimine oluliselt ajavahemikul 1996–2000 Ühendkuningriigis, kuid jäi siis stabiilseks, ehkki viimastel aastatel on taas täheldatud mõõdukat tõusu; ja ajavahemikul 1999–2001 Hispaanias (91). Vähem märgatavat tõusu täheldati Taanis, Itaalias, Ungaris, Madalmaades ja Austrias (kohalike uuringute põhjal) ning Saksamaal, kõikumistega 1990ndatel (joonis 11).
Kokaiinin hiljattainen käyttö nuorten keskuudessa lisääntyi Yhdistyneessä kuningaskunnassa huomattavasti vuosina 1996–2000, mutta se on pysynyt sittemmin melko vakaana, joskin viime vuosina on havaittu lievää kasvua, ja Espanjassa (91) se lisääntyi huomattavasti vuosina 1999–2001. Vähäisempää kasvua havaittiin Tanskassa, Italiassa, Unkarissa, Alankomaissa ja Itävallassa (paikalliset tutkimukset) ja 1990-luvulla esiintyneiden vaihteluiden jälkeen myös Saksassa (kaavio 11).
A fiatalok közelmúltbeli kokainhasználata 1996-tól 2000-ig jelentősen nőtt az Egyesült Királyságban - azóta viszont viszonylag állandó maradt, bár az elmúlt években enyhe növekedést figyeltek meg - illetve Spanyolországban(91) 1999-től 2001-ig. Kevésbé markáns növekedést észleltek Dániában, Olaszországban, Magyarországon, Hollandiában és Ausztriában (a helyi felmérések szerint), továbbá Németországban, némi ingadozásokkal az 1990-es évek során (Figure 11).
Nyere kokainbruk blant unge økte betydelig i Storbritannia fra 1996 til 2000 men har siden vært relativt stabil, selv om moderate økninger er observert der i de senere årene. Spania (91) hadde også en økning fra 1999 til 2001. Mindre markerte økninger ble observert i Danmark, Italia, Ungarn, Nederland og Østerrike (i lokale undersøkelser) og – med visse svingninger på 1990-tallet – Tyskland (figur 11).
Od roku 1996 do 2000 Wielka Brytania odnotowała znaczny wzrost wskaźnika niedawnego zażywania kokainy wśród osób młodych, choć od tego czasu poziom wskaźnika się ustabilizował, z niewielkim podwyższeniem zaobserwowanym w ostatnich latach. To samo zjawisko odnotowano w Hiszpanii (91) w latach 1999-2001. Mniej widoczny wzrost stosowania kokainy odnotowano w Danii, we Włoszech, na Węgrzech, w Holandii i Austrii (w badaniach lokalnych) oraz w okresie lat 90-tych w Niemczech (Wykres 11).
Consumul recent de cocaină a crescut considerabil în rândul tinerilor în Regatul Unit din 1996 până în 2000, dar de atunci s-a menţinut relativ stabil, deşi în ultimii ani au fost observate creşteri moderate, iar în Spania (91) din 1999 până în 2001. Creşteri mai puţin marcate au fost observate în Danemarca, Italia, Ungaria, Ţările de Jos şi Austria (conform sondajelor locale) şi în Germania pe parcursul anilor 1990, dar cu oscilaţii (Figura 11).
Nedávne užívanie kokaínu podstatne vzrástlo od roku 1996 do roku 2000 medzi mládežou v Spojenom kráľovstve a od roku 1999 do roku 2001 v Španielsku, ale odvtedy je relatívne ustálené, hoci v posledných rokoch bolo možné pozorovať mierne zvýšenie (91). Menej výrazné zvýšenie pozorovali v Dánsku, Taliansku, Maďarsku, Holandsku a Rakúsku (v tamojších prieskumoch) a výkyvy nad hodnoty deväťdesiatych rokov v Nemecku (obrázok 11).
Število mladih, ki so v zadnjem času zaužili kokain, se je v Združenem kraljestvu v obdobju med letoma 1996 in 2000 močno povečalo, vendar je od takrat naprej stabilno, kljub opaženemu rahlemu povečanju v zadnjih letih, v Španiji (91) pa med letoma 1999 in 2001. Manj očitna povečanja so opazili na Danskem, v Italiji, na Madžarskem, Nizozemskem in v Avstriji (v lokalnih raziskavah), z nihanji v devetdesetih v Nemčiji (prikaz 11).
Kokainanvändningen de senaste tolv månaderna ökade betydligt bland unga människor i Storbritannien mellan 1996 och 2000, men har sedan dess varit relativt oförändrad, även om måttliga ökningar har noterats på senare år, och i Spanien(91) mellan 1999 och 2001. Mindre markanta ökningar noterades i Danmark, Italien, Ungern, Nederländerna och Österrike (i lokala undersökningar) och, med vissa svängningar under 1990-talet, i Tyskland (figur 11).
Nesenā kokaīna lietošana jauniešu vidū būtiski palielinājās Apvienotajā Karalistē laikā no 1996. līdz 2000. gadam, taču kopš tā laika ir saglabājusies relatīvi stabilā līmenī, kaut gan pēdējo gadu laikā ir vērojams neliels pieaugums, kā arī Spānijā (91) laikā no 1999. līdz 2001. gadam. Mazāk izteikts pieaugums tika novērots Dānijā, Itālijā, Ungārijā, Nīderlandē un Austrijā (atbilstoši vietējiem pētījumiem) un ar svārstībām deviņdesmito gadu laikā arī Vācijā (11. attēls).
  Capà­tulo 6: Heroà­na e...  
O consumo regular e continuado de heroína, de droga injectada e, em alguns países, a utilização intensiva de estimulantes, são responsáveis por uma percentagem assinalável dos problemas de saúde e sociais associados à droga, na Europa.
The regular and sustained use of heroin, drug injecting and, in some countries, the intensive use of stimulants account for a substantial proportion of drug-related health and social problems in Europe. The number of individuals exhibiting this kind of behaviour is low relative to the population overall, but the impact of problem drug use is considerable. To help understand the scale of this problem and to allow trends to be monitored over time, the EMCDDA is working with the Member States to redefine the concept of ‘problem drug use’ and to develop strategies to measure both its scale and its impact.
L'usage régulier et prolongé d'héroïne, l'injection de drogue et, dans certains pays, l'usage intensif de stimulants représentent une proportion considérable des décès liés à la drogue et des problèmes sociaux en Europe. Le nombre de personnes présentant ce type de comportement est faible par rapport à l'ensemble de la population, mais les conséquences de l'usage problématique de drogue sont considérables. Afin de mieux appréhender l'ampleur de ce problème et de permettre un suivi des tendances dans le temps, l'OEDT travaille avec les États membres à la redéfinition du concept d' «usage problématique de drogue» et à l'élaboration de stratégies destinées à mesurer à la fois son étendue et son impact.
Der regelmäßige und langfristige Konsum von Heroin, der injizierende Drogenkonsum und der intensive Konsum von Stimulanzien in einigen Ländern sind für einen Großteil der drogenbedingten Gesundheits- und Sozialprobleme in Europa verantwortlich. Der Anteil der Menschen mit einem solchen Verhaltensmuster an der Gesamtbevölkerung ist zwar relativ niedrig, die Folgen des problematischen Drogenkonsums sind jedoch beträchtlich. Um zum Verständnis der Dimension dieses Problems beizutragen und eine langfristige Überwachung von Tendenzen zu ermöglichen, arbeitet die EBDD gemeinsam mit den Mitgliedstaaten an einer neuen Definition des Begriffs „problematischer Drogenkonsum“ und an der Entwicklung von Strategien, um sowohl Ausmaß als auch Folgen des problematischen Drogenkonsums zu messen.
El consumo regular y prolongado de heroína, el consumo de drogas por vía parenteral y, en algunos países, el consumo frecuente de estimulantes representan un porcentaje importante de los problemas sanitarios y sociales que se derivan del consumo de drogas en Europa. El número de personas que presentan este tipo de conductas es reducido en relación con la población mundial, pero el impacto del consumo problemático de estas drogas es considerable. Al objeto de ayudar a entender la magnitud de este problema y de permitir el seguimiento de la evolución de las tendencias de consumo, el OEDT trabaja con los Estados miembros en la redefinición del concepto de «consumo problemático de drogas» y en el desarrollo de estrategias destinadas a cuantificar su magnitud y sus repercusiones.
Il consumo regolare e sostenuto di eroina, il consumo per via parenterale e, in alcuni paesi, l’uso intensivo di sostanze stimolanti sono responsabili di una percentuale considerevole dei problemi sanitari e sociali correlati alla droga riscontrabili in Europa. Il numero di persone che mostrano questo tipo di comportamento è basso rispetto alla popolazione complessiva, ma l’impatto del consumo problematico è notevole. Per far comprendere la dimensione del fenomeno e per permettere il monitoraggio dell’andamento nel tempo, l’OEDT sta operando con gli Stati membri per giungere a una nuova definizione di “consumo problematico di stupefacenti” e per elaborare strategie volte a misurare l’entità del fenomeno e il relativo impatto.
Η συστηματική και διαρκής χρήση ηρωίνης, η ενέσιμη χρήση ναρκωτικών και, σε ορισμένες χώρες, η εντατική χρήση διεγερτικών αποτελούν την αιτία σημαντικού ποσοστού των προβλημάτων υγείας και των κοινωνικών προβλημάτων που συνδέονται με τα ναρκωτικά στην Ευρώπη. Ο αριθμός των ατόμων που παρουσιάζουν τέτοιου είδους συμπεριφορά είναι μικρός σε σχέση με τον συνολικό πληθυσμό, αλλά ο αντίκτυπος της προβληματικής χρήσης ναρκωτικών είναι σημαντικός. Για την κατανόηση της έκτασης του προβλήματος και για την παρακολούθηση των τάσεων σε βάθος χρόνου, το ΕΚΠΝΤ συνεργάζεται με τα κράτη μέλη για τον νέο προσδιορισμό της έννοιας της «προβληματικής χρήσης ναρκωτικών» και για την ανάπτυξη στρατηγικών για την εκτίμηση τόσο της έκτασης όσο και του αντίκτυπου του προβλήματος.
Een aanzienlijk deel van de drugsgerelateerde sociale en gezondheidsproblemen in Europa wordt veroorzaakt door het regelmatige en langdurige gebruik van heroïne, door het injecteren van drugs en, in sommige landen, door het frequent gebruik van stimulerende middelen. Het aantal personen dat dergelijk gedrag vertoont, is in verhouding tot de totale bevolking weliswaar relatief laag, maar de gevolgen van problematisch drugsgebruik zijn aanzienlijk. Om een beter inzicht in de omvang van deze problematiek te krijgen en om trendmatige ontwikkelingen vast te kunnen stellen, werkt het EWDD samen met de lidstaten aan het herdefiniëren van het concept 'problematisch drugsgebruik' en aan het ontwikkelen van strategieën om de omvang en gevolgen ervan te bepalen.
Pravidelné a trvalé užívání heroinu, injekční užívání drog a v některých zemích i intenzívní užívání stimulantů jsou příčinou podstatné části zdravotních a sociálních problémů v Evropě souvisejících s drogami. Počet jednotlivců vykazujících tento druh chování je vzhledem k celkové populaci nízký, ale dopad problémového užívání drog je značný. Ve snaze o pochopení rozsahu tohoto problému a o sledování vývoje trendů z časového hlediska pracuje EMCDDA s členskými státy na nové definici pojmu „problémové užívání drog“ a na vývoji strategií k měření jeho rozsahu i dopadu.
Regelmæssig og vedvarende heroinbrug, intravenøs brug og i visse lande intensiv brug af stimulanser tegner sig for en væsentlig del af Europas narkotikarelaterede sundhedsproblemer og sociale problemer. Antallet af personer, der udviser denne form for adfærd, er forholdsvis lavt i forhold til den samlede befolkning, men problematisk stofbrug har store konsekvenser. For at hjælpe med at forstå problemets omfang og gøre det muligt at registrere tidstendenser er EONN sammen med medlemsstaterne i færd med at omdefinere begrebet 'problematisk stofbrug' og udarbejde strategier til at måle omfanget og konsekvenserne heraf.
Korrapärane ja kestev heroiinitarbimine, narkootikumide süstimine ja, mõnedes riikides, intensiivne stimulantide tarbimine on suure osa narkootikumidega seotud tervise- ja sotsiaalprobleemide põhjuseks Euroopas. Sellise käitumismalliga inimeste osakaal kogu rahvastiku hulgas on suhteliselt madal, kuid probleemse uimastitarbimise mõju on märkimisväärne. Selleks, et aidata seda probleemi mõista ja et jälgida suundumusi pikema aja jooksul, teeb Narkootikumide ja Narkomaania Euroopa Järelevalvekeskus koostööd liikmesriikidega, et defineerida uuesti mõiste „probleemne uimastitarbimine” ja töötada välja strateegiad nii selle ulatuse kui mõju mõõtmiseks.
Heroiinin säännöllinen ja jatkuva käyttö, suonensisäinen huumeidenkäyttö ja joissakin maissa piristeiden runsas käyttö aiheuttavat merkittävän osan huumeisiin liittyvistä terveydellisistä ja sosiaalisista ongelmista Euroopassa. Tällaista käyttöä harjoittavien henkilöiden määrä on pieni suhteessa koko väestöön, mutta huumeiden ongelmakäytön vaikutus on huomattava. Jotta saataisiin käsitys ongelman laajuudesta ja jotta voitaisiin seurata ajallisia suuntauksia, EMCDDA pyrkii määrittelemään jäsenvaltioiden kanssa uudelleen "huumeiden ongelmakäytön" käsitteen sekä kehittämään strategioita sen laajuuden ja vaikutusten mittaamiseksi.
Európában a heroin rendszeres és tartós használata, a kábítószer-injekciózás, valamint néhány országban a serkentőszerek intenzív használata felelős a kábítószerrel összefüggő egészségi és társadalmi problémák jelentős hányadáért. Bár az ilyen viselkedés az egyének kis számára jellemző a népesség egészéhez viszonyítva, a problematikus kábítószer-használat ártalmai jelentősek. A probléma mértékének megértéséhez és a tendenciák időbeli változásának figyelemmel kíséréséhez az EMCDDA együttműködik a tagállamokkal a „problematikus kábítószer-használat” fogalmának új meghatározásában, valamint a mértékének és hatásának mérésére irányuló stratégiák kidolgozásában.
Regelmessig, vedvarende bruk av heroin, sprøytebruk og i en del land intensiv bruk av sentralstimulerende midler ligger til grunn for en vesentlig del av de narkotikarelaterte helsemessige og sosiale problemene i Europa. Antallet personer som framviser denne typen atferd er liten i forhold til befolkningen som helhet, men konsekvensene av problematisk bruk av narkotika er omfattende. For å gjøre det mulig å få begrep om omfanget av problemet og kartlegge trender over tid har EONN innledet et samarbeid med medlemsstatene for å definere begrepet ”problematisk bruk av narkotika” og utarbeide strategier for å måle både omfang og virkninger.
Regularne i przewlekłe zażywanie heroiny, wstrzykiwanie narkotyków oraz, w przypadku niektórych państw, nasilone stosowanie środków pobudzających stanowi w Europie istotną część problemów zdrowotnych i społecznych wynikających z zażywania narkotyków. W całej populacji liczba osób przejawiających takie zachowania jest stosunkowo niska, niemniej wpływ problemowego zażywania narkotyków jest znaczący. Aby lepiej zrozumieć skalę tego problemu oraz umożliwić monitorowanie trendów w czasie, EMCDDA współpracuje z Państwami Członkowskimi nad ponownym określeniem pojęcia „problemowego zażywania narkotyków” oraz nad opracowaniem strategii pomiaru zarówno skali, jak i wpływu tego zjawiska.
Consumul regulat şi susţinut de heroină, injectarea drogurilor şi, în unele ţări, folosirea intensivă a substanţelor stimulatoare, contribuie în proporţie importantă la problemele de sănătate legate de droguri şi la problemele sociale din Europa. Numărul persoanelor cu acest tip de comportament este relativ mic în comparaţie cu populaţia generală, dar impactul problemelor provocate de consumul de droguri este considerabil. Pentru a contribui la înţelegerea acestei probleme şi pentru a permite monitorizarea tendinţelor în timp, OEDT colaborează cu statele membre în vederea redefinirii conceptului de „consum problematic de droguri” şi pentru elaborarea de strategii destinate măsurării scalei şi a impactului acestuia.
Pravidelné a trvalé užívanie heroínu, injekčné užívanie drog a v niektorých krajinách aj intenzívne užívanie stimulancií sú príčiny podstatnej časti zdravotných a sociálnych problémov súvisiacich s drogami v Európe. Počet osôb, ktorých sa to týka, je v pomere k celkovej populácii malý, avšak účinok problémového užívania drog je značný. EMCDDA spolupracuje s členskými štátmi na novom vymedzení pojmu „problémového užívania drog“ a vývoji stratégií na meranie tak jeho rozsahu, ako aj dosahu s cieľom pomôcť pochopiť rozsah tohto problému a umožniť sledovanie trendov v čase.
Redno in neprekinjeno uživanje heroina, vbrizgavanje drog, v nekaterih državah pa tudi intenzivna uporaba stimulansov, so v Evropi velik del z drogami povezanih zdravstvenih in socialnih problemov. Število posameznikov s takšnim ravnanjem je glede na celotno prebivalstvo razmeroma majhno, vendar pa je vpliv problematičnega uživanja drog precejšen. Zaradi boljšega razumevanja obsega problema in trajnega spremljanja trendov Center sodeluje z državami članicami pri opredelitvi pojma "problematično uživanje drog" ter pri razvoju strategij za merjenje stopnje in vpliva tega pojava.
Vanemässigt heroinmissbruk under längre tid, injektionsmissbruk och – i vissa länder – intensivt missbruk av stimulantia står tillsammans för en betydande del av de narkotikarelaterade hälsoproblemen och sociala problemen i Europa. De personer som uppvisar sådana beteenden är få i förhållande till befolkningen som helhet, men deras problematiska narkotikamissbruk får avsevärda konsekvenser. För att bättre kunna förstå hur omfattande problemet är och för att kunna följa trender, samarbetar ECNN med medlemsstaterna kring en gemensam ny definition av begreppet ”problematiskt narkotikamissbruk” och kring strategier för att mäta såväl omfattningen som konsekvenserna av detta missbruk.
  Anfetaminas  
No conjunto da UE, o número de apreensões de anfetaminas (70), que antes já mostrava uma tendência crescente, atingiu o ponto mais alto em 1998, enquanto as quantidades de anfetaminas apreendidas (71) atingiram um pico em 1997. O número de apreensões de anfetaminas voltou a aumentar em 2001 e 2002, mas, segundo as tendências existentes nos países com dados disponíveis, poderá ter estabilizado ou diminuído em 2003.
Similarly, most amphetamine seizures are made in Europe. Western and central Europe accounted for 82 % of the total amount of amphetamine seized worldwide in 2003, with eastern and south-eastern Europe accounting for 13 % and countries in the Near and Middle East for 3 % (CND, 2005). Over the last five years, the main amphetamine-seizing country in the EU has been the United Kingdom (69). In the EU as a whole, the number of amphetamine seizures (70), which had previously shown an increasing trend, peaked in 1998, while quantities of amphetamine seized (71) peaked in 1997. Numbers of amphetamine seizures increased again in 2001 and 2002 but, based on trends in countries from which data are available, they may have stabilised or decreased in 2003. Quantities seized have been fluctuating also, but seem to be on the increase since 2002 (72).
De même, la plupart des saisies d'amphétamines ont lieu en Europe. L'Europe centrale et occidentale représentait 82 % de la quantité totale d'amphétamines saisies dans le monde en 2003, l'Europe orientale et du sud-est comptant pour 13 % et les pays du Proche et du Moyen‑Orient pour 3 % (CND, 2005). Au cours des cinq dernières années, le pays de l'UE qui a saisi le plus d'amphétamines est le Royaume‑Uni (69). Dans l'ensemble de l'Union européenne, le nombre de saisies d'amphétamines (70), qui s'orientait à la hausse auparavant, a atteint son plus haut niveau en 1998 et les quantités saisies (71) ont culminé en 1997. Le nombre de saisies d'amphétamines a de nouveau augmenté en 2001 et en 2002 mais, en se fondant sur les tendances dans les pays pour lesquels des données sont disponibles, elles pourraient s'être stabilisées ou avoir diminué en 2003. Les quantités saisies ont également fluctué, mais elles semblent repartir à la hausse depuis 2002 (72).
Dementsprechend wird das meiste Amphetamin in Europa sichergestellt. Aus West- und Mitteleuropa stammen 82 % der 2003 weltweit sichergestellten Gesamtmenge von Amphetamin, während auf Ost- und Südosteuropa 13 % und auf die Länder des Nahen und Mittleren Ostens 3 % entfielen (CND, 2005). In den vergangenen fünf Jahren wurde innerhalb der EU im Vereinigten Königreich (69) das meiste Amphetamin sichergestellt. EU-weit erreichte die steigende Tendenz bei der Zahl der Sicherstellungen (70) von Amphetamin im Jahr 1998 ihren Höchststand, während die Menge des beschlagnahmten Amphetamins (71) 1997 am höchsten war. Die Zahl der Sicherstellungen von Amphetamin nahm 2001 und 2002 wieder zu. Den aus den Ländern, für die Daten verfügbar sind, gemeldeten Tendenzen zufolge könnte sie sich jedoch 2003 stabilisiert haben oder zurückgegangen sein. Auch bei den Mengen des sichergestellten Amphetamins wurden Schwankungen verzeichnet, allerdings sind seit 2002 offenbar steigende Mengen zu verzeichnen (72).
Del mismo modo, la mayoría de las incautaciones tuvieron lugar en Europa. El 82 % de la cantidad total de anfetaminas incautadas en todo el mundo en 2003 corresponde a Europa Central y Occidental, el 13 % al Este y Sureste de Europa y el 3 % a Oriente Medio y Próximo (CDE, 2005). Durante los cinco últimos años, el Reino Unido ha sido el país de la UE que más incautaciones de anfetaminas ha llevado a cabo (69). En toda la UE, el número de incautaciones de anfetaminas (70), que anteriormente había mostrado una tendencia al alza, alcanzó el máximo en 1998, mientras que las cantidades incautadas (71) lo alcanzaron en 1997. El número de incautaciones de anfetaminas aumentó de nuevo en 2001 y 2002 pero, tomando como referencia las tendencias existentes en los países que han facilitado datos, parecen haberse estabilizado o reducido en 2003. Las cantidades incautadas también han variado, pero parece que tienden al alza desde 2002 (72).
Analogamente, la maggior parte dei sequestri di anfetamine ha luogo in Europa. L’Europa occidentale e centrale ha contribuito per l’82% alla quantità totale di anfetamine sequestrate in tutto il mondo nel 2003, l’Europa sudorientale per il 13% e i paesi del Vicino e Medio Oriente per il 3% (CND, 2005). Negli ultimi cinque anni, il paese dell’UE dove è avvenuto il maggior numero di sequestri di anfetamine è stato il Regno Unito (69). Nell’Unione europea il numero di sequestri di anfetamine (70), che in passato aveva fatto registrare una tendenza alla crescita, ha raggiunto l’apice nel 1998, mentre per quanto riguarda le quantità di anfetamine sequestrate (71) il picco si è avuto nel 1997. Il numero di sequestri di anfetamine è tornato a crescere nel 2001 e nel 2002, ma stando all’andamento osservato nei paesi che hanno fornito dati, potrebbe essersi stabilizzato o potrebbe essere diminuito nel 2003. Lo stesso andamento oscillante si nota per le quantità sequestrate, con un’apparente tendenza all’aumento dal 2002 (72).
Ομοίως, οι περισσότερες κατασχέσεις αμφεταμινών πραγματοποιούνται στην Ευρώπη. Η Δυτική και η Κεντρική Ευρώπη αντιπροσωπεύουν 82 % των συνολικών ποσοτήτων αμφεταμινών που κατασχέθηκαν παγκοσμίως το 2003, ενώ η Ανατολική και η Νοτιοανατολική Ευρώπη αντιπροσωπεύουν 13 % και οι χώρες της Εγγύς και Μέσης Ανατολής 3 % (CND, 2005). Τα τελευταία πέντε χρόνια, η χώρα που πραγματοποίησε τις περισσότερες κατασχέσεις αμφεταμινών στην ΕΕ ήταν το Ηνωμένο Βασίλειο (69). Στο σύνολο της ΕΕ, ο αριθμός των κατασχέσεων αμφεταμινών (70), ο οποίος είχε εμφανίσει προηγουμένως ανοδική τάση, σημείωσε ρεκόρ το 1998, ενώ οι κατασχεθείσες ποσότητες αμφεταμινών (71) σημείωσαν ρεκόρ το 1997. Ο αριθμός των κατασχέσεων αμφεταμινών αυξήθηκε και πάλι το 2001 και το 2002, αλλά, σύμφωνα με τις τάσεις στις χώρες για τις οποίες υπάρχουν διαθέσιμα στοιχεία, είναι πιθανό να σταθεροποιήθηκε ή να μειώθηκε το 2003. Οι κατασχεθείσες ποσότητες εμφάνισαν επίσης διακυμάνσεις, αλλά φαίνεται να αυξάνουν από το 2002 (72).
In Europa vinden ook de meeste amfetaminevangsten plaats. Wereldwijd gezien werd in 2003 in West- en Midden-Europa 82% van de totale hoeveelheid amfetamine in beslag genomen; in Oost- en Zuidoost-Europa bedroeg die hoeveelheid 13% en in landen in het Nabije en Midden-Oosten 3% (CND, 2005). In de EU zijn de grootste hoeveelheden amfetaminen in de afgelopen vijf jaar in het Verenigd Koninkrijk (69) in beslag genomen. Op communautair niveau lag de piek van het aantal amfetaminevangsten (70) - waarvoor al eerder een stijgende lijn was geconstateerd - in 1998; voor de in beslag genomen hoeveelheden (71) lag die piek in 1997. Het aantal amfetaminevangsten is in 2000 en 2001 weer gestegen, maar de trends in landen waarvoor gegevens beschikbaar zijn, duiden erop dat het aantal vangsten in 2003 gestabiliseerd of gedaald is. De hoeveelheid in beslag genomen amfetamine heeft een aantal jaren fluctuaties vertoond, maar lijkt sinds 2002 weer toe te nemen (72).
Obdobně k většině záchytů amfetaminu došlo v Evropě. Západní a střední Evropa se na celkovém množství amfetaminu zachyceném ve světě v roce 2003 podílela 82 %, přičemž podíl východní a jihovýchodní Evropy činil 13 % a podíl zemí Blízkého a Středního východu 3 % (CND, 2005). Z členských států EU se v posledních pěti letech nejvíce amfetaminů zachytilo ve Spojeném království (69). V EU jako celku počet záchytů amfetaminu (70), který dříve vykazoval vzestupný trend, vyvrcholil v roce 1998, zatímco největší množství amfetaminu (71) bylo zachyceno v roce 1997. Počty záchytů amfetaminu rostly i v letech 2001 a 2002, ale na základě trendů v zemích, ze kterých jsou k dispozici údaje, se pravděpodobně v roce 2003 stabilizovaly nebo poklesly. Zachycená množství také kolísají, ale zdá se, že jsou od roku 2002 na vzestupu (72).
Ligeledes finder de fleste amfetaminbeslaglæggelser sted i Europa. Vest- og Centraleuropa tegnede sig for 82 % af den samlede mængde amfetamin, der blev beslaglagt på verdensplan i 2003, mens Øst- og Sydøsteuropa tegnede sig for 13 % og lande i Det Nære Østen og Mellemøsten for 3 % (CND, 2005). I EU er det land, der igennem de seneste fem år har haft flest amfetaminbeslaglæggelser, Det Forenede Kongerige (69). I EU som helhed toppede antallet af amfetaminbeslaglæggelser (70), som tidligere havde vist en stigende tendens, i 1998, mens de beslaglagte mængder (71) toppede i 1997. Antallet af amfetaminbeslaglæggelser steg igen i 2001 og 2002, men kan på grundlag af tendenserne i de lande, for hvilke der foreligger data, have stabiliseret sig eller være faldet i 2003. De beslaglagte mængder har også varieret, men synes at have være stigende siden 2002 (72).
Ka suurem osa amfetamiini konfiskeerimisi toimub Euroopas. 2003. aastal konfiskeeriti Lääne- ja Kesk-Euroopas 82%, Ida- ja Kagu-Euroopas 13% ning Lähis-Ida riikides 3% kogu maailmas konfiskeeritud amfetamiinist (CND, 2005). Viimase viie aasta jooksul on Ühendkuningriik olnud peamine amfetamiini konfiskeeriv riik ELis (69). Amfetamiini konfiskeerimiste arv (70), mille kasvutendents ilmnes juba varem, jõudis Euroopa Liidus tervikuna haripunkti 1998. aastal, konfiskeeritud amfetamiini kogus (71) oli kõige suurem 1997. aastal. Amfetamiini konfiskeerimiste arv suurenes taas aastatel 2001 ja 2002, kuid suundumuste järgi nendes riikides, mille kohta andmed on kättesaadavad, võis see 2003. aastal stabiliseeruda või väheneda. Ka konfiskeeritud koguste hulk on kõikunud, kuid tundub, et see on alates 2002. aastast suurenenud (72).
Samaten suurin osa amfetamiinitakavarikoista tehdään Euroopassa. Länsi- ja Keski-Euroopassa takavarikoitiin 82 prosenttia kaikesta maailmassa vuonna 2003 takavarikoidusta amfetamiinista, Itä- ja Kaakkois-Euroopassa takavarikoitiin 13 prosenttia ja Lähi-idän maissa 3 prosenttia (CND, 2005). Viimeisten viiden vuoden aikana EU:ssa on tehty eniten amfetamiinitakavarikkoja Yhdistyneessä kuningaskunnassa (69). EU:n tasolla amfetamiinitakavarikkojen lukumäärä (70), joka oli aiemmin ollut kasvussa, oli huipussaan vuonna 1998 ja takavarikoidut määrät (71) olivat huipussaan vuonna 1997. Amfetamiinitakavarikkojen lukumäärä kasvoi vuosina 2001 ja 2002, mutta niiden maiden suuntausten perusteella, joista saatiin tietoja, lukumäärä näyttää vakiintuneen tai laskeneen vuonna 2003. Myös takavarikoiduissa määrissä on ollut vaihtelua, mutta ne vaikuttavat kasvaneen vuodesta 2002 lähtien (72).
Likeledes ble de fleste amfetaminbeslagene gjort i Europa. I volum sto Vest- og Sentral-Europa for 82 % av all amfetamin som ble beslaglagt i verden i 2003, mens Øst- og Sør-Europa sto for 13 % og landene i Nærøsten og Midtøsten sto for 3 % (CND, 2005). I løpet av de siste fem årene har Storbritannia (69) gjort de fleste amfetaminbeslagene i EU. I EU sett under ett nådde antallet amfetaminbeslag (70), som tidligere viste en nedadgående trend, en topp i 1998, mens beslaglagte kvanta av amfetamin (71) nådde en topp i 1997. Antallet amfetaminbeslag økte igjen i 2001 og 2002, men på grunnlag av trendene i land som har lagt fram data, kan antallet være stabilisert eller har gått ned i 2003. Beslaglagte kvanta har også variert, men synes å ha økt etter 2002 (72).
W Europie także dokonywana jest większość konfiskat amfetaminy. 82% całkowitej ilości amfetaminy przechwyconej globalnie w roku 2003 zostało przejęte w Europie Zachodniej i Środkowej. W Europie Wschodniej i Południowo-Wschodniej skonfiskowano 13%, a w krajach Bliskiego Wschodu – 3% amfetaminy (CND, 2005). W ciągu ostatnich pięciu lat państwem UE, w którym przechwytuje się najwięcej amfetaminy jest Wielka Brytania (69). W całej UE liczba konfiskat amfetaminy (70), która wcześniej wykazywała trend rosnący, osiągnęła wartość najwyższą w 1998 roku, a największą ilość skonfiskowanej amfetaminy (71) osiągnięto w roku 1997. Liczba konfiskat zwiększyła się ponownie w latach 2001 i 2002, ale w oparciu o trendy występujące w państwach, z których dostępne są dane, można określić, że prawdopodobnie uległa stabilizacji lub zmniejszyła się w roku 2003. Zmienne były także ilości konfiskowanego narkotyku, jednakże od roku 2002 wydają się one rosnąć (72).
În mod similar, majoritatea capturilor de amfetamină se realizează în Europa. Europa centrală şi de vest a contribuit cu 82 % din totalul capturilor de amfetamină la nivel mondial în 2003, ţările din sud-estul Europei cu 13 %, iar ţările din Orientul Mijlociu şi Apropiat cu 3 % (CND, 2005). În ultimii cinci ani, ţara în care s-au realizat cele mai importante capturi de amfetamină din Europa a fost Regatul Unit (69). În Uniunea Europeană pe ansamblu, numărul capturilor de amfetamină (70), care prezentase anterior o tendinţă crescătoare, a atins un vârf în 1998, iar cantităţile de amfetamină confiscate (71) au atins un vârf în 1997. Numărul de capturi de amfetamină a crescut din nou în 2001 şi 2002 dar, conform tendinţelor din ţările pentru care sunt disponibile date, este posibil să se fi stabilizat sau să fi scăzut în 2003. Şi cantităţile confiscate au fluctuat, dar se pare că au înregistrat o creştere constantă începând din 2002 (72).
Podobno je tudi do največjih zasegov amfetamina prišlo v zahodni Evropi. V zahodni in osrednji Evropi je bilo zaseženih 82 % celotne količine amfetamina po svetu leta 2003, v vzhodni in jugovzhodni Evropi 13 %, v državah Bližnjega in Daljnega Vzhoda pa 3 % (CND, 2005). V zadnjih petih letih se je v EU največ amfetamina zaseglo v Združenem kraljestvu (69). Na ravni celotne EU je število zasegov amfetamina (70), ki se je v preteklosti povečevalo, doseglo vrh leta 1998, trend količin zaseženih amfetaminov (71) pa leta 1997. Število zasegov amfetamina je ponovno naraslo leta 2001 in 2002, vendar se je na podlagi trendov v državah, za katere so na voljo podatki, leta 2003 ustalilo ali zmanjšalo. Zasežene količine so tudi nihale, vendar se zdi, da od leta 2002 naraščajo (72).
, 2005). Pēdējo piecu gadu laikā galvenā amfetamīna atsavināšanas valsts ES ir bijusi Apvienotā Karaliste (69). ES kopumā amfetamīnu atsavināšanu skaits (70), kam iepriekš bija tendence pieaugt, sasniedza savu maksimālo līmeni 1998. gadā, taču atsavinātā amfetamīna daudzums (71) sasniedza maksimālo līmeni 1997. gadā. Amfetamīna atsavināšanas gadījumu skaists atkal pieauga 2001. un 2002. gadā, taču, balstoties uz tendencēm valstīs, par kurām ir pieejami dati, tas varētu būt stabilizējies vai samazinājies 2003. gadā. Arī konfiscētie apjomi ir svārstījušies, taču izskatās, ka kopš 2002. gada tie pieaug (72).
  Figura 12  
Os grupos-alvo podem variar ligeiramente em virtude dos diferentes métodos e fontes de dados, pelo que as comparações devem ser efectuadas com prudência. A estimativa espanhola não inclui o consumo problemático de cocaína; nos Quadros PDU-2 e PDU-3, figura uma estimativa mais elevada que tem este grupo em conta, mas que poderá não ser tão fiável.
CR, capture–recapture; TM, treatment multiplier; PM, police multiplier; MI, multivariate indicator; TP, truncated Poisson; CM, combined methods. For more details see Tables PDU-1, PDU-2 and PDU-3 in the 2005 statistical bulletin. The symbol indicates a point estimate and a bar indicates an uncertainty interval, which can be either a 95 % confidence interval or an interval based on sensitivity analysis (see Table PDU-3). Target groups may vary slightly owing to different methods and data sources; therefore comparisons should be made with caution. The Spanish estimate does not include problem cocaine use; a higher estimate is available in Tables PDU-2 and PDU-3, which takes this group into account but which may not be as reliable.
CR: capture-recapture; TM: multiplicateur de traitement; PM: multiplicateur de police; MI: indicateur multivarié; TP: Poisson tronqué; CM: méthodes combinées. Pour plus de détails, voir tableaux PDU-1, PDU-2 et PDU-3 dans le bulletin statistique 2005. Le symbole indique une estimation de pourcentage et un trait indique un intervalle d'incertitude, pouvant être soit un intervalle de confiance de 95 %, soit un intervalle fondé sur une analyse de sensibilité (voir tableau PDU-3). Les groupes cibles peuvent varier légèrement en raison des différentes méthodes et sources de données utilisées. Les comparaisons doivent donc être faites avec prudence. L'estimation espagnole n'inclut pas l'usage problématique de cocaïne; une estimation supérieure figure dans les tableaux PDU-2 et PDU-3, qui tient compte de ce groupe, mais n'est peut-être pas aussi fiable.
CR = Capture-Recapture (Fang-Wiederfang); TM = Treatment Multiplier (Behandlungsmultiplikator); PM = Police Multiplier (Polizei-Multiplikator); MI = Multivariate Indicator; TP = Truncated Poisson; CM = Combined Methods (kombinierte Methoden). Weitere Einzelheiten sind den Tabellen PDU-1, PDU-2 und PDU-3 im Statistical Bulletin 2005 zu entnehmen. Das Symbol bezeichnet eine Punktschätzung, ein Balken ein Unsicherheitsintervall, das entweder ein 95 %-Konfidenzintervall oder ein Intervall auf der Grundlage einer Sensitivitätsanalyse sein kann (siehe Tabelle PDU-3). Aufgrund der verschiedenen Methoden und Datenquellen können die Zielgruppen geringfügig voneinander abweichen; die Daten sollten daher mit Vorsicht verglichen werden. Die spanischen Schätzungen berücksichtigen problematischen Kokainkonsum nicht; eine höhere Schätzung ist in den Tabellen PDU-2 und PDU-3 zu finden; in diesen Tabellen wird diese Gruppe zwar berücksichtigt, die Daten sind jedoch eventuell nicht zuverlässig.
CR, captura-recaptura de datos; TM, multiplicador de tratamiento; PM, multiplicador de policía; MI, indicador de variables múltiples; TP, regresión truncada de Poisson; CM, métodos combinados. Para información más detallada véanse los cuadros PDU-1, PDU-2 y PDU-3 del boletín estadístico de 2005. El símbolo indica un cálculo puntual y una barra indica un intervalo de duda que puede ser un intervalo de confianza del 95 % o un intervalo basado en un análisis de sensibilidad (véase el cuadro PDU-3). Los grupos objetivo pueden variar ligeramente debido a la utilización de métodos y fuentes de información diferentes, por lo que las comparaciones deben realizarse con cautela. La estimación española no incluye el consumo problemático de cocaína; los Cuadros PDU-2 y PDU-3, que toman este grupo en consideración, ofrecen una estimación más alta, aunque pudiera no ser tan fiable.
CR, metoda zpětného záchytu; TM, léčebný násobitel; PM, policejní násobitel; MI, multivariační indikátor; TP, zkrácené Poissonovo rozdělení; CM, kombinované metody. Další údaje naleznete v tabulkách PDU-1, PDU-2 a PDU-3 ve Statistickém věstníku 2005. Symbol označuje bodový odhad a sloupec označuje interval nejistoty, kterým může být buď 95% interval spolehlivosti, nebo interval založený na analýze citlivosti (viz tabulka PDU-3). Cílové skupiny se mohou mírně lišit v důsledku různých metod a zdrojů dat; proto je nutné provádět srovnání opatrně. Španělský odhad nezahrnuje problémové užívání kokainu. Vyšší odhad, který bere tuto skupinu v úvahu, je k dispozici v tabulkách PDU-2 a PDU-3; tento odhad však nemusí být tak spolehlivý.
CR, Capture–recapture; TM, Treatment Multiplier; PM, Police Multiplier; MI, Multivariate Indicator; TP, Truncated Poisson; CM, Combined Methods. Flere oplysninger findes i tabel PDU-1, PDU-2 og PDU-3 i Statistical bulletin 2005. Symbolet angiver et punktestimat, og en streg angiver et usikkerhedsinterval, som enten kan være et 95 % konfidensinterval eller et interval baseret på sensitivitetsanalyse (se tabel PDU-3). Målgrupperne kan variere noget afhængig af metode og datakilde. Sammenligninger bør derfor foretages med forsigtighed. Det spanske estimat inkluderer ikke problematisk kokainbrug – et højere estimat fremgår af tabel PDU-2 og PDU-3, som inkluderer denne gruppe, men som måske ikke er så pålidelig.
CR, märgistamine-taasmärgistamine; TM, ravikordisti; PM, politseikordisti; MI, mitmemõõtmeline indikaator; TP, lõigatud Poisson; CM, kombineeritud meetodid. Täpsemate andmete saamiseks vaata tabeleid PDU-1, PDU-2 ja PDU-3 2005. aasta statistikabülletäänis. Sümbol näitab punkthinnangut ja kriips määramatusvahemikku, mis võib olla kas 95% usaldusvahemik või vahemik, mis põhineb tundlikkuseanalüüsil (vaata tabelit PDU-3). Eri meetoditest ja andmeallikatest tulenevalt võivad sihtrühmad veidi erineda; seetõttu tuleks võrdlemisega olla ettevaatlik. Hispaania hinnang ei hõlma probleemset kokaiinitarbimist; seda arvestav kõrgem hinnang on esitatud tabelites PDU-2 ja PDU-3, kuid see ei tarvitse olla nii usaldusväärne.
CR = Capture-recapture (merkintä-takaisinpyyntimenetelmä), TM = Treatment Multiplier (hoitokerroin); PM = Police Multiplier (poliisikerroin); MI = Multivariate Indicator (monimuuttujaindikaattori); TP = Truncated Poisson (typistetty Poisson-menetelmä); CM = Combined Methods (yhdistetyt menetelmät). Lisätietoja esitetään vuoden 2005 Tilastotiedotteen taulukoissa PDU-1, PDU-2 ja PDU-3. Symboli edustaa piste-estimaattia ja viiva epävarmuusväliä, joka voi olla joko 95 %:n luottamusväli tai herkkyysanalyysiin perustuva väli (ks. taulukko PDU-3). Kohderyhmissä voi olla pientä vaihtelua erilaisten menetelmien ja tietolähteiden takia, joten vertailuja on tehtävä varoen. Espanjan arvioon ei sisälly kokaiinin ongelmakäyttöä; taulukoissa PDU-2 ja PDU-3 on korkeampi arvio, jossa on otettu huomioon kyseinen ryhmä, mutta joka ei ehkä ole yhtä luotettava.
CR = Fogás-visszafogás eljárás [Capture-recapture]; TM = Kezelési multiplikátor; PM = Rendőrségi multiplikátor; MI = Többváltozós indikátor; TP = csonkolt Poisson-eloszlás; CM = Kombinált módszerek. További részletekért ld. a PDU-1, PDU-2 és PDU-3 táblázatot a 2005. évi statisztikai értesítőben. A szimbólum egy pont becslést jelöl, a sáv pedig egy bizonytalansági intervallumot, amely lehet egy 95%-os bizonyosság intervallum, vagy egy érzékenységi elemzésen alapuló intervallum (ld. a PDU-3 táblázatot). A célcsoportok a különböző módszerektől és adatforrásoktól függően kissé változhatnak, ezért csak óvatos összehasonlításokat szabad végezni. A spanyol becslés nem tartalmazza a problematikus kokainhasználatot; magasabb becslés található a PDU-2 és PDU-3 táblázatban, amely ezt a csoportot is figyelembe veszi, de nem feltétlenül megbízható.
CR = Capture-Recapture, TM = Treatment Multiplier, PM = Police Multiplier, MI = Multivariate Indicator, TP = Truncated Poisson, CM = Combined Methods. For flere opplysninger, se tabell PDU-1, PDU-2 og PDU-3 i Statistiske opplysninger 2005. Punkt viser til et punktestimat og en strek viser til et toleranseområde, som kan være et 95 % konfidensintervall eller et intervall basert på en sensitivitetsanalyse (se tabell PDU-3). Målgruppene kan variere noe avhengig av metode og datakilde. Sammenligninger bør derfor gjøres med varsomhet. Det spanske anslaget omfatter ikke problematisk kokainbruk – et høyere anslag er gitt i tabell PDU-2 og PDU-3, hvor denne gruppen også er tatt med, men som kanskje ikke er like pålitelig.
CR, capture–recapture (losowanie typu pojmanie-uwolnienie); TM, treatment multiplier (współczynnik leczeń); PM, police multiplier (wskaźnik policyjny); MI, multivariate indicator (współczynnik wielowymiarowy); TP, truncated Poisson (rozkład ucięty Poissona); CM, combined methods (metody łączone). Więcej szczegółów znajduje się w Tabelach PDU-1, PDU-2 i PDU-3 w Biuletynie Statystycznym na rok 2005. Symbol oznacza estymację punktową, a słupek oznacza interwał niepewności, który może być 95% interwałem pewności lub interwałem opartym na analizie wrażliwości (patrz Tabela PDU-3). Grupy docelowe mogą się nieco różnić ze względu na zastosowanie różnych metod i źródeł danych, zatem porównań należy dokonywać ostrożnie. Dane szacunkowe z Hiszpanii nie obejmują problemowego zażywania kokainy - wyższe dane szacunkowe dostępne są w Tabelach PDU-2 i PDU-3, biorą one tę grupę pod uwagę, ale mogą nie być tak wiarygodne.
CR, metoda captură-recaptură; TM, metodă multiplicator bazată pe tratament; PM, metodă multiplicator bazată pe registrele poliţiei; MI, indicator multivariabilă; TP, distribuţie Poisson; CM, metode combinate. Pentru mai multe detalii, vezi Tabelele PDU-1, PDU-2 şi PDU-3 din Buletinul statistic 2005. Simbolul indică o estimare punctuală, iar bara indică un interval de incertitudine, care poate fi un interval de confidenţă de 95 % sau un interval bazat pe analiza sensibilităţii (vezi Tabelul PDU-3). Grupurile ţintă pot varia uşor din cauza diferitelor metode şi surse de date; prin urmare, comparaţiile trebuie realizat cu precauţie. Estimarea realizată pentru Spania nu include consumul problematic de cocaină; o valoare estimată mai ridicată este indicată în Tabelele PDU-2 şi PDU-3, care ia acest grup în considerare, dar care probabil nu este la fel de fiabilă.
CR – Capture-recapture; TM – liečebný multiplikátor; PM – politicajný multiplikátor; MI – multivariačný indikátor; TP – redukované Poissonovo rozdelenie; CM – kombinované metódy. Podrobnejšie údaje sú v tabuľkách PDU-1, PDU-2 a PDU-3 v štatistickej ročenke 2005. Symbol označuje bodový odhad a úsečka označuje interval neurčitosti, ktorý môže byť buď intervalom spoľahlivosti 95 %, alebo intervalom vyplývajúcim z analýzy citlivosti (pozri tabuľku PDU-3). Cieľové skupiny sa môžu mierne líšiť v závislosti od metód a zdroja údajov; z tohto dôvodu treba pri porovnávaní postupovať opatrne. Španielsky odhad nezahŕňa problémové užívanie kokaínu; vyšší odhad, ktorý prihliada aj na túto skupinu, ale nemusí byť až tak spoľahlivý, je k dispozícii v tabuľkách PDU-2 a PDU-3.
CR, zajetje – ponovno zajetje; TM, pomnoževalnik zdravljenja; PM, pomnoževalnik policije; MI, večvrstni kazalnik; TP, skrajšan Poisson; CM, kombinirane metode. Za podrobnejše podatke glej tabele PDU-1, PDU-2 in PDU-3 v Statističnem biltenu 2005. Simbol pomeni ocenjeno vrednost in črtica pomeni interval negotovosti, ki je lahko 95 % interval zaupnosti ali interval na podlagi analize občutljivosti (glej tabelo PDU-3).Ciljne skupine se lahko rahlo razlikujejo zaradi različnih metod in virov podatkov, zato je treba primerjave opraviti pazljivo. Španska ocena ne vključuje problematičnega uživanja kokaina; višja ocena je na voljo v tabelah PDU-2 in PDU-3, ki upošteva tudi to skupino, vendar je mogoče zato manj zanesljiva.
CR, capture–recapture (fångst-återfångst); TM, treatment multiplier (multiplikatormetod med uppgifter från behandlingsorgan); PM, police multiplier (multiplikatormetod med uppgifter från polisen); MI, multivariate indicator (metod som baseras på flera indikatorer); TP, truncated Poisson (trunkerad poisson); CM, combined methods (kombinerade metoder). För mer information se tabellerna PDU-1, PDU-2 och PDU-3 i statistikbulletinen för 2005. Symbolen anger en punktberäkning och ett fält anger ett osäkerhetsintervall som antingen kan vara ett konfidensintervall på 95 % eller ett intervall som bygger på sensitivitetsanalys (se tabell PDU-3). Målgrupperna kan variera något beroende på olika metoder och uppgiftskällor, och jämförelser bör därför göras med försiktighet. I den spanska skattningen ingår inte problematiskt kokainmissbruk. En högre skattning finns i tabellerna PDU-2 och PDU-3 där denna grupp medräknats. Denna skattning är kanske inte lika tillförlitlig.
  Sistema de informaà§à£o...  
A Bélgica, Dinamarca, Grécia, França, Hungria, Países Baixos, Suécia, Reino Unido e Noruega comunicaram casos de identificação de cetamina. A maior parte das apreensões foram de pó branco, mas a França e o Reino Unido também comunicaram apreensões/aquisições de cetamina líquida.
Ketamine identifications were reported from Belgium, Denmark, Greece, France, Hungary, the Netherlands, Sweden, the United Kingdom and Norway. Most of the seizures were of white powder, but France and the United Kingdom also reported seizures/acquisitions of ketamine in liquid form. The highest numbers of detections in body fluids and specimens were reported by Sweden and Norway (51 and 30 respectively), but neither country distinguished between medical and illegal use.
La kétamine a été identifiée en Belgique, au Danemark, en Grèce, en France, en Hongrie, aux Pays-Bas, en Suède, au Royaume-Uni et en Norvège. La majeure partie de la kétamine saisie se présentait sous la forme d'une poudre blanche, mais la France et le Royaume-Uni ont également fait mention de kétamine liquide. La Suède et la Norvège ont enregistré les nombres les plus élevés de traces dans les fluides organiques et dans les échantillons (51 et 30, respectivement), mais aucun des deux pays n'a opéré de distinction entre l'usage médical et la consommation illicite.
Nachweise von Ketamin wurden aus Belgien, Dänemark, Griechenland, Frankreich, Ungarn, den Niederlanden, Schweden, dem Vereinigten Königreich und Norwegen gemeldet. In den meisten Fällen wurde weißes Pulver sichergestellt, aus Frankreich und dem Vereinigten Königreich wurde jedoch auch die Sicherstellung/Beschaffung von Ketamin in flüssiger Form gemeldet. Die meisten Nachweise in Körperflüssigkeiten und Proben wurden aus Schweden und Norwegen berichtet (51 bzw. 30), wobei jedoch keines der Länder zwischen medizinischem und illegalem Konsum unterschied.
Bélgica, Dinamarca, Grecia, Francia, Hungría, los Países Bajos, Suecia, el Reino Unido y Noruega han detectado ketamina. La mayoría de las incautaciones fueron de polvo blanco, pero Francia y el Reino Unido también realizaron incautaciones o aprehensiones de ketamina en forma líquida. El mayor número de detecciones de ketamina en fluidos y muestras corporales se registró en Suecia y Noruega (51 y 30 respectivamente), pero ninguno de estos países distinguió entre consumo médico y consumo ilegal.
Identificazioni di chetamina sono state riferite da Belgio, Danimarca, Grecia, Francia, Ungheria, Paesi Bassi, Svezia, Regno Unito e Norvegia. Gran parte dei sequestri riguardavano polvere bianca, ma Francia e Regno Unito hanno riferito sequestri/acquisti di chetamina in forma liquida. Il numero più alto di intercettazioni di liquidi e campioni corporei è stato riferito da Svezia e Norvegia (51 e 30 rispettivamente), sebbene nessuno dei due paesi abbia fatto distinzione tra uso medico e uso illecito.
Εντοπισμός κεταμίνης αναφέρθηκε από το Βέλγιο, τη Δανία, την Ελλάδα, τη Γαλλία, την Ουγγαρία, τις Κάτω Χώρες, τη Σουηδία, το Ηνωμένο Βασίλειο και τη Νορβηγία. Οι περισσότερες κατασχέσεις αφορούσαν λευκή σκόνη, αλλά η Γαλλία και το Ηνωμένο Βασίλειο ανέφεραν επίσης κατασχέσεις/εντοπισμό κεταμίνης σε υγρή μορφή. Τα υψηλότερα στοιχεία ανίχνευσης σε σωματικά υγρά και δείγματα ανέφεραν η Σουηδία και η Νορβηγία (51 και 30 αντίστοιχα), αλλά καμία από τις δύο χώρες δεν έκανε διάκριση μεταξύ ιατρικής και παράνομης χρήσης.
België, Denemarken, Griekenland, Frankrijk, Hongarije, Nederland, Zweden, het Verenigd Koninkrijk en Noorwegen hebben ketaminevondsten gerapporteerd. De meeste vangsten hebben betrekking op ketamine in witte poedervorm, maar Frankrijk en het Verenigd Koninkrijk hebben ook melding gemaakt van inbeslagnames/verwerving van ketamine in vloeibare vorm. Het hoogste aantal vastgestelde waarnemingen van ketamine in lichaamsvloeistoffen of lichaamsmonsters is door Zweden en Noorwegen gerapporteerd (respectievelijk 51 en 30), maar geen van beide landen heeft daarbij een onderscheid gemaakt tussen medisch en verboden gebruik.
Zjištění ketaminu oznámili z Belgie, Dánska, Řecka, Francie, Maďarska, Nizozemska, Švédska, Spojeného království a Norska. Většina záchytů se týkala bílého prášku, avšak Francie a Spojené království uváděly záchyty/akvizice ketaminu také v tekuté formě. Nejvyšší počty zjištění v tělesných tekutinách a vzorcích byly hlášeny ze Švédska a Norska (51 ve Švédsku a 30v Norsku), avšak žádná země nerozlišovala mezi lékařským a nelegálním užíváním.
Der blev fundet ketamin i Belgien, Danmark, Grækenland, Frankrig, Ungarn, Nederlandene, Sverige, Det Forenede Kongerige og Norge. De fleste af beslaglæggelserne var i form af hvidt pulver, men Frankrig og Det Forenede Kongerige meldte også om beslaglæggelser/erhvervelser af ketamin i flydende form. De højeste antal påvisninger i legemsvæsker og prøver blev angivet af Sverige og Norge (henholdsvis 51 og 30), men ingen af landene sondrede mellem medicinsk og illegal brug.
Ketamiini tuvastamisest teatati Belgiast, Taanist, Kreekast, Prantsusmaalt, Ungarist, Madalmaadest, Rootsist, Ühendkuningriigist ja Norrast. Enamiku konfiskeerimiste puhul oli tegemist valge pulbriga, aga Prantsusmaa ja Ühendkuningriik teatasid ka vedela ketamiini konfiskeerimistest/omandamistest. Kõige suuremast arvust kehavedelikes ja proovides avastamistest teatasid Rootsi ja Norra (vastavalt 51 ja 30), aga kummaski riigis ei tehtud vahet meditsiinilistel eesmärkidel ja ebaseadusliku tarbimise vahel.
Ketamiinihavaintoja raportoitiin Belgiasta, Tanskasta, Kreikasta, Ranskasta, Unkarista, Alankomaista, Ruotsista, Yhdistyneestä kuningaskunnasta ja Norjasta. Ainetta takavarikoitiin pääasiallisesti valkoisen jauheen muodossa, mutta Ranskassa ja Yhdistyneessä kuningaskunnassa ketamiinia takavarikoitiin/löydettiin myös nesteen muodossa. Suurimmat määrät kehon nesteissä ja näytteissä löydettyjä ketamiinihavaintoja ilmoittivat Ruotsi (51) ja Norja (30), mutta kummassakaan maassa ei tehdä eroa lääkinnällisen ja laittoman käytön välillä.
A jelentések szerint ketamint azonosítottak Belgiumban, Dániában, Görögországban, Franciaországban, Magyarországon, Hollandiában, Svédországban, az Egyesült Királyságban és Norvégiában. Legtöbbször fehér por formájában foglalták le, de Franciaországból és az Egyesült Királyságból folyadék formájában lefoglalt/beszerzett ketaminról is érkezett jelentés. Testfolyadékban és mintákban a legnagyobb számban Svédországban és Norvégiában észlelték (51, illetve 30), de egyik országban sem jeleztek különbséget orvosi és az illegális használat között.
Ketamin ble rapportert identifisert i Belgia, Danmark, Hellas, Frankrike, Ungarn, Nederland, Sverige, Storbritannia og Norge. De fleste beslagene var av hvitt pulver, men Frankrike og Storbritannia rapporterte også om beslag/funn av ketamin i væskeform. De høyeste tallene for påvisning i kroppsvæsker og prøver ble rapportert av Sverige og Norge (hhv. 51 og 30), men ingen av dem skilte mellom medisinsk og illegal bruk.
Belgia, Dania, Grecja, Francja, Węgry, Holandia, Szwecja, Wielka Brytania i Norwegia doniosły o przypadkach wykrycia ketaminy. W przypadku większości konfiskat substancja występowała w postaci białego proszku, choć Francja i Wielka Brytania doniosły o przejęciach/nabyciu ketaminy w formie płynnej. Najliczniejsze przypadki wykrycia tej substancji w płynach ustrojowych i próbkach odnotowano w Szwecji i Norwegii (odpowiednio 51 i 30), jednak żadne z tych państw nie prowadzi rozróżnienia na zastosowanie medyczne i nielegalne.
S-a raportat identificarea ketaminei în Belgia, Danemarca, Grecia, Franţa, Ungaria, Ţările de Jos, Suedia, Regatul Unit şi Norvegia. Majoritatea capturilor au fost de praf alb, dar Franţa şi Regatul Unit au raportat şi capturi/achiziţii de ketamină în formă lichidă. Cel mai mare număr de depistări în fluidele corporale şi în probe a fost raportat de Suedia şi de Norvegia (51 şi respectiv 30), dar nici una dintre cele două ţări nu a operat o diferenţiere între consumul în scopuri medicale şi cel ilegal.
Zistenie ketamínu oznámili z Belgicka, Dánska, Grécka, Francúzska, Maďarska, Holandska, zo Švédska a Spojeného kráľovstva a z Nórska. Väčšinou bol zachytený biely prášok, ale vo Francúzsku a v Spojenom kráľovstve už zachytili/nakupovali aj ketamín v kvapalnej forme. Najvyššie počty zistení v telesných tekutinách a vo vzorkách boli oznámené zo Švédska (51) a z Nórska (30), ale žiadna krajina nerozlišovala medzi užívaním na lekárske a nelegálne účely.
O odkritjih ketamina so poročali iz Belgije, Danske, Grčije, Francije, Madžarske, Nizozemske, Švedske, Združenega kraljestva in Norveške. Večinoma je bil zasežen v obliki belega prahu, čeprav Francija in Združeno kraljestvo poročata tudi o zasegih/pridobitvi ketamina v tekoči obliki. O najvišjem številu odkritij v telesnih tekočinah in vzorcih sta poročali Švedska in Norveška (51 oziroma 30), vendar nobena država ni razlikovala med medicinsko in nedovoljeno uporabo.
Rapporter om upptäckter av ketamin kom från Belgien, Danmark, Grekland, Frankrike, Ungern, Nederländerna, Sverige, Storbritannien och Norge. De flesta av beslagen gällde vitt pulver, men Frankrike och Storbritannien rapporterade också beslag av ketamin i flytande form. Det största antalet upptäckter i kroppsvätskor och prover rapporterades av Sverige och Norge (51 respektive 30), men i dessa länder gjordes ingen åtskillnad mellan medicinsk och olaglig användning.
  Doenà§as infecto-contag...  
No entanto, as comparações ao nível da União Europeia são incompletas pois continua a não haver dados disponíveis sobre a notificação de casos de VIH (Espanha e Itália) ou só agora começam a estar disponíveis (França) em alguns dos países mais afectados pela SIDA. Portugal revelou um índice muito elevado de 88 casos por milhão de habitantes em 2003, mas também uma grande diminuição desde o ano 2000 (em que o índice foi de 245 por milhão).
In the EU-15 countries, rates of newly diagnosed HIV cases have remained low in recent years, with the exception of Portugal. However, comparisons at the EU level are incomplete as HIV case reporting data remain unavailable (Spain and Italy) or are only starting to become available (France) for some of the countries most affected by AIDS. Portugal showed a very high rate of 88 per million in 2003, but also a large decrease since 2000 (when the rate was 245 per million). This decrease has to be interpreted with caution as European data reporting was only implemented in Portugal in 2000.
Dans l'UE‑15, le nombre de cas de VIH nouvellement diagnostiqués est resté faible ces dernières années, hormis au Portugal. Cependant, les comparaisons à l'échelle de l'UE sont incomplètes étant donné que les données relatives aux déclarations de cas de VIH ne sont toujours pas disponibles (Espagne et Italie) ou commencent seulement à l'être (France) pour certains des pays les plus touchés par le SIDA. Le Portugal a enregistré un taux très élevé de cas par million d'habitants en 2003, mais également une chute sensible depuis 2000 (où le chiffre était de 245 cas par million d'habitants). Ce recul doit être interprété avec prudence étant donné que la transmission de données européennes n'a été introduite qu'en 2000 au Portugal.
In den EU-15-Ländern sind die Raten der neu diagnostizierten HIV-Fälle in den letzten Jahren niedrig geblieben. Die einzige Ausnahme bildet Portugal. Die Vergleiche auf EU-Ebene sind jedoch unvollständig, da die Berichtsdaten über HIV-Fälle in einigen der am stärksten von AIDS betroffenen Ländern entweder nach wie vor nicht verfügbar sind (Spanien und Italien) oder erst seit kurzem bereitgestellt werden (Frankreich). Portugal verzeichnete zwar 2003 mit 88 Fällen je eine Million Einwohner eine sehr hohe Inzidenzrate, jedoch auch einen starken Rückgang seit 2000 (als die Rate bei 245 Fällen je eine Million Einwohner lag). Dieser Rückgang ist mit Vorsicht zu interpretieren, da Portugal erst seit dem Jahr 2000 an der Übermittlung von Daten auf europäischer Ebene teilnimmt.
En los países de la Europa de los Quince, las tasas de nuevos casos diagnosticados de VIH se han mantenido bajas en los últimos años, a excepción de Portugal. Sin embargo, las comparaciones realizadas a nivel de la UE son incompletas, ya que en algunos de los países más afectados por el SIDA se carece de información sobre los casos de VIH (España e Italia) o apenas se comienza a disponer de ella (Francia). En 2003, Portugal registró una tasa muy elevada de 88 casos por millón, aunque también un fuerte descenso a partir de 2000 (cuando la tasa era de 245 casos por millón). Este descenso debe interpretarse con precaución, ya que el registro de datos europeos no se aplicó en Portugal hasta el año 2000.
Nell’UE a 15 il numero di casi di HIV diagnosticati di recente è rimasto basso negli ultimi anni, a eccezione del Portogallo. Tuttavia non è possibile una comparazione esaustiva a livello comunitario, dal momento che taluni fra i paesi più colpiti dall’AIDS non dispongono dei dati sulla registrazione dei casi di HIV (Spagna e Italia) o tali informazioni cominciano a essere reperibili soltanto adesso (Francia). Il Portogallo segnala una percentuale estremamente alta di 88 ogni milione di abitanti nel 2003, ma anche un forte calo a partire dal 2000 (quando la percentuale era di 245 ogni milione). Questa riduzione va interpretata con cautela, dal momento che il sistema europeo di registrazione dei dati è stato messo in atto in Portogallo soltanto nel 2000.
Στις χώρες της ΕΕ των 15, οι αριθμοί νεοδιαγνωσθεισών περιπτώσεων HIV παρέμειναν χαμηλοί τα τελευταία χρόνια, με εξαίρεση την Πορτογαλία. Ωστόσο, οι συγκρίσεις σε επίπεδο ΕΕ είναι ελλιπείς, καθώς τα στοιχεία που συνδέονται με την αναφορά περιπτώσεων HIV παραμένουν μη διαθέσιμα (Ισπανία και Ιταλία) ή αρχίζουν μόλις να είναι διαθέσιμα (Γαλλία) σε ορισμένες από τις χώρες που πλήττονται περισσότερο από το AIDS. Η Πορτογαλία εμφάνισε έναν πολύ υψηλό αριθμό 88 περιπτώσεων ανά εκατομμύριο κατοίκους το 2003, αλλά και μια σημαντική μείωση από το 2000 (όταν η αναλογία ήταν 245 περιπτώσεις ανά εκατομμύριο κατοίκους). Η μείωση αυτή πρέπει να ερμηνεύεται με προσοχή, καθώς η ευρωπαϊκή αναφορά στοιχείων εφαρμόσθηκε στην Πορτογαλία μόλις το 2000.
In de oude vijftien EU-landen is het percentage nieuw gediagnosticeerde HIV-gevallen de afgelopen jaren laag gebleven, met uitzondering van Portugal. Er kunnen echter geen volledige vergelijkingen op communautair niveau worden gemaakt aangezien er voor een aantal landen met de hoogste aids-incidentie geen gegevens over HIV-gevallen beschikbaar zijn (Spanje en Italië) of pas sinds kort gegevens verstrekt worden (Frankrijk). In 2003 was er in Portugal weliswaar sprake van een zeer hoge incidentie (88 gevallen per miljoen), maar tegelijkertijd is er ook een scherpe daling geconstateerd van het aantal HIV-gevallen sinds 2000 (destijds 245 gevallen per miljoen). Deze daling dient met het nodige voorbehoud geïnterpreteerd te worden, aangezien Portugal pas sinds 2000 in Europees verband gegevens rapporteert.
V zemích evropské patnáctky, s výjimkou Portugalska, zůstala míra nově diagnostikovaných případů HIV v posledních letech nízká. Srovnání na úrovni EU však nejsou úplná, protože údaje o ohlašovaných případech HIV zůstávají pro některé ze zemí nejvíce postiženými AIDS nedostupné (Španělsko a Itálie) nebo se teprve dostupnými stávají (Francie). Portugalsko vykázalo v roce 2003 velmi vysokou míru výskytu – 88 případů na milion obyvatel, ale také prudký pokles od roku 2000 (kdy bylo zjištěno 245 případů na milion obyvatel). Tento pokles je nutné interpretovat s obezřetností, protože hlášení údajů na evropské úrovni bylo v Portugalsku zavedeno teprve v roce 2000.
I EU-15-landene er antallet af nydiagnosticerede hiv-tilfælde forblevet lavt i de senere år, bortset fra Portugal. Sammenligninger på EU-plan er imidlertid ufuldstændige, da case-rapporter vedrørende hiv fortsat ikke er tilgængelige (Spanien og Italien) eller først er ved at blive tilgængelige (Frankrig) for nogle af de lande, hvor aids er mest udbredt. Portugal havde et meget højt niveau på 88 tilfælde pr. én million indbyggere i 2003, men har også haft et stort fald siden 2000 (hvor tallet var 245 tilfælde pr. én million indbyggere). Dette fald må fortolkes med forsigtighed, da den europæiske dataindberetning først blev gennemført i Portugal i 2000.
EL-15 riikides on uute diagnoositud HIV juhtude arv viimastel aastatel madal püsinud, välja arvatud Portugalis. Võrdlused ELi tasandil on siiski ebatäielikud, sest mõnede riikide kohta, kus AIDS on kõige rohkem levinud, ei ole andmed HIV juhtude kohta kättesaadavad (Hispaania ja Itaalia) või alles hakkavad kättesaadavaks muutuma (Prantsusmaa). Portugalis oli see arv 2003. aastal väga kõrge, 88 juhtu miljoni elaniku kohta, kuid on siiski olulisel määral langenud alates 2000. aastast (mil see ulatus 245 juhuni miljoni elaniku kohta). Seda langust tuleb tõlgendada ettevaatusega, sest üleeuroopaline andmete edastamise süsteem võeti Portugalis kasutusele alles 2000. aastal.
Uusien diagnosoitujen hiv-tapausten määrä on pysynyt viime vuosina alhaisena EU:n 15 vanhassa jäsenvaltiossa, paitsi Portugalissa. EU:n tasolla tehtävät vertailut ovat kuitenkin puutteellisia, koska joistakin maista, joissa aids-luvut ovat korkeat, ei ole vielä saatu hiv-tapauksia koskevia tietoja (Espanja ja Italia) tai niitä alkaa tulla vasta nyt (Ranska). Hiv-tapausten määrä oli Portugalissa hyvin korkea vuonna 2003, jolloin niitä oli 88 tapausta miljoonaa asukasta kohti, mutta määrä on kuitenkin laskenut vuodesta 2000 (jolloin tapauksia oli 245 miljoonaa asukasta kohti). Laskua on tulkittava varoen, sillä Portugali alkoi ilmoittaa tietoja vasta vuonna 2000.
A 15 tagú Európai Unió országaiban az újonnan diagnosztizált HIV-esetek száma az elmúlt években viszonylag alacsony maradt, Portugália kivételével. Az összehasonlítás azonban az EU szintjén nem teljes, mivel az AIDS által leginkább érintett egyes országokról a HIV-esetekről beszámoló adatok továbbra sem állnak rendelkezésre (Spanyolország és Olaszország), illetve csak most kezdenek elérhetővé válni (Franciaország). Portugáliában nagyon magas arányt, egymillió főre 88 esetet mutattak ki, de ez erős csökkenésnek számít 2000 óta (akkor az arány 245/1 millió fő volt). A csökkenés ilyen mértékét fenntartásokkal kell értelmezni, mivel Portugáliában csak 2000-ben vezették be az európai adatbejelentési rendszert.
I EU-15-landene har antallet nye diagnostiserte HIV-tilfeller holdt seg lavt de senere år, bortsett fra i Portugal. Imidlertid er ikke sammenligningene på EU-plan fullstendige, da HIV-data enten ikke er innrapportert (Spania og Italia) eller først nå blir tilgjengelig (Frankrike) for noen av landene som er mest berørt av AIDS. Portugal hadde hele 88 HIV-tilfeller pr. million innbyggere i 2003, men dette er likevel en kraftig økning etter 2000 (da tallet var 245 pr. million) Denne nedgangen må tolkes med varsomhet, ettersom Portugal først begynte å innrapportere europeiske data i 2000.
W 15 starych państwach UE wskaźniki nowo zdiagnozowanych przypadków zakażenia HIV pozostają w ostatnich latach na niskim poziomie, z wyjątkiem Portugalii. Jednak porównania dokonywane na szczeblu UE nie są kompletne, gdyż w przypadku kilku państw najbardziej dotkniętym problemem AIDS dane zgłoszeniowe o przypadkach zakażenia wirusem HIV nadal nie są dostępne (Hiszpania i Włochy) lub właśnie zaczęły być dostępne (Francja). Portugalia donosi o bardzo wysokim poziomie wskaźnika w roku 2003 wynoszącym 88 na milion osób, ale również o dużym jego spadku od 2000 roku (kiedy to wskaźnik wynosił 245 na milion). Spadek ten należy interpretować ostrożnie, gdyż europejskie sprawozdawanie danych wprowadzono w Portugalii dopiero w roku 2000.
În statele membre ale Europei celor 15, numărul noilor cazuri de infecţie cu HIV diagnosticate a rămas scăzut în ultimii ani, cu excepţia Portugaliei. Cu toate acestea, comparaţiile la nivelul Uniunii Europene sunt incomplete deoarece unele date privind cazurile de infecţie cu HIV raportate lipsesc în continuare (Spania şi Italia) sau abia încep să devină accesibile (Franţa) pentru unele dintre ţările afectate cel mai mult de SIDA. Portugalia a înregistrat o rată foarte înaltă de 88 de cazuri la un milion de locuitori în 2003, dar şi o scădere accentuată faţă de anul 2000 (când rata a fost de 245 de cazuri la un milion de locuitori). Această scădere trebuie interpretată cu precauţie având în vedere faptul că sistemul european de raportare a datelor a fost pus în aplicare în Portugalia numai în anul 2000.
V 15 krajinách EÚ, s výnimkou Portugalska, ostáva v ostatných rokoch výskyt novo diagnostikovaných prípadov HIV nízky. Porovnania na úrovni EÚ sú však neúplné, pretože údaje o prípadoch nákazy HIV sa nezverejňujú (Španielsko a Taliansko) alebo v niektorých krajinách, najviac postihnutých AIDS, sa s ich zverejňovaním iba začína (Francúzsko). V roku 2003 vykázalo Portugalsko veľmi vysoký výskyt 88 prípadov na milión obyvateľov, ale aj prudký pokles od roku 2000 (keď bol výskyt 245 prípadov na milión). Tento pokles treba vykladať opatrne, keďže oznamovanie európskych údajov sa v Portugalsku v roku 2000 iba zaviedlo.
V državah EU-15 so stopnje novo ugotovljenih primerov okužbe z virusom HIV v zadnjih letih ostale nizke, razen na Portugalskem. Vendar so primerjave na ravni EU nepopolne, saj podatki o poročanju primerov HIV še vedno niso na voljo (Španija in Italija) ali pa se šele pripravljajo (Francija) za nekatere države, ki so najbolj okužene z aidsom. Portugalska je leta 2003 zabeležila zelo visoko stopnjo 88 primerov na milijon prebivalcev, vendar tudi močan upad od leta 2000 naprej (ko je bila stopnja 245 primerov na milijon). Ta porast je treba razlagati previdno, saj so na Portugalskem evropske podatke začeli poročati šele leta 2000.
I EU 15-länderna har antalet nydiagnostiserade hiv-fall fortsatt att vara lågt under senare år, med undantag för Portugal. Jämförelserna på EU-nivå är dock ofullständiga eftersom uppgifter om anmälda hiv-fall fortfarande inte är tillgängliga (Spanien och Italien) eller just börjat bli tillgängliga (Frankrike) för några av de länder som är hårdast drabbade av aids. Portugal redovisade en mycket hög siffra, 88 fall per en miljon invånare år 2003, men även en kraftig minskning sedan år 2000 (då siffran var 245 fall per en miljon invånare). Minskningen måste tolkas försiktigt eftersom rapporteringen av europeiska uppgifter inte genomfördes förrän år 2000 i Portugal.
  Caixa 2  
Não estamos, portanto, perante um fenómeno novo, mas sim face a uma nova tendência nesta política, visível pelo menos em alguns Estados-Membros, para classificar e compilar estes fenómenos sob um conceito central e para integrar a redução da sua ocorrência entre os objectivos da estratégia nacional de luta contra a droga.
Public nuisance is an emerging concern within drug policy debate, at both national and European level. Behaviours and activities usually covered by the term ‘drug-related public nuisance’ have long existed in most of the Member States, candidate countries and Norway. Hence, we are looking not at new phenomena, but rather at a new tendency in drug policy, apparent in at least some Member States, to categorise and collate these phenomena under an umbrella concept, and to set the reduction in their occurrence as an objective of national drug strategy.
Les nuisances publiques constituent une préoccupation nouvelle dans le débat politique sur la drogue au plan national et européen. Les comportements et activités généralement couverts par l'expression «nuisances publiques liées à la drogue» existent depuis longtemps dans la plupart des États membres, les pays candidats et la Norvège. Il ne s'agit donc pas d'un phénomène nouveau, mais plutôt d'une nouvelle tendance de la politique antidrogue, qui émerge dans quelques États membres, à classer et à regrouper ces phénomènes sous un concept générique et à considérer la réduction de leur fréquence comme un objectif de la stratégie nationale antidrogue.
Die Störung der öffentlichen Ordnung ist sowohl auf nationaler als auch auf europäischer Ebene in zunehmendem Maße Gegenstand der politischen Drogendebatte. Die Verhaltensweisen und Aktivitäten, die gewöhnlich unter dem Begriff „drogenbedingte Störung der öffentlichen Ordnung“ zusammengefasst werden, sind in den meisten Mitgliedstaaten, den Beitritts- bzw. Kandidatenländern und in Norwegen bereits seit langer Zeit zu beobachten. Es geht hier also nicht um ein neues Phänomen, sondern vielmehr um die neue, zumindest in einigen Mitgliedstaaten zu beobachtende Tendenz in der Drogenpolitik, diese Erscheinungen unter einem Oberbegriff einzustufen und zusammenzuführen und ihre Reduzierung als Ziel in der nationalen Drogenstrategie zu verankern.
Las alteraciones del orden público constituyen una nueva preocupación en el debate sobre la política en materia de drogas, tanto a nivel nacional como europeo. Los comportamientos y actividades comprendidas normalmente bajo el término «alteraciones del orden público relacionadas con las drogas» existen desde hace mucho tiempo en la mayoría de Estados miembros, los países candidatos y Noruega. Por lo tanto, no se trata de un fenómeno nuevo, sino de una nueva tendencia en la política antidroga -evidente por lo menos en algunos Estados miembros- a clasificar y comparar estos conceptos englobándolos en una misma categoría, y a convertir en objetivo de la estrategia nacional en materia de drogas la reducción de su incidencia.
I reati contro l’ordine pubblico rappresentano un problema emergente nel dibattito sulle politiche in materia di droga a livello tanto nazionale quanto europeo. I comportamenti e le azioni solitamente compresi nella definizione di “reati contro l’ordine pubblico connessi alla droga” si osservano da tempo nella maggior parte degli Stati membri, dei paesi candidati all’adesione e in Norvegia. Non si sta quindi prendendo atto di nuovi fenomeni, bensì si osserva una nuova tendenza della strategia in materia di droga, perlomeno in alcuni Stati membri, a classificare e a raggruppare tali fenomeni sotto un’unica definizione e a fissare tra gli obiettivi della strategia nazionale in materia di droga la riduzione di tali fenomeni.
Η όχληση του κοινού είναι ένα πρόβλημα που αναφέρεται ολοένα και περισσότερο στις συζητήσεις σχετικά με την πολιτική για τα ναρκωτικά, τόσο σε εθνικό όσο και σε ευρωπαϊκό επίπεδο. Οι συμπεριφορές και οι δραστηριότητες που καλύπτονται συνήθως από τον όρο «όχληση του κοινού συνδεόμενη με τα ναρκωτικά» υπάρχουν εδώ και καιρό στα περισσότερα κράτη μέλη, στις υποψήφιες χώρες και στη Νορβηγία. Επομένως, δεν πρόκειται για νέα φαινόμενα, αλλά μάλλον για μια νέα τάση στην πολιτική για τα ναρκωτικά, εμφανή σε ορισμένα τουλάχιστον κράτη μέλη, με στόχο την ταξινόμηση σε κατηγορίες και τη συγκέντρωση των φαινομένων αυτών κάτω από μια συνολική έννοια, και τη συμπερίληψη της μείωσης της εμφάνισής τους στους στόχους της εθνικής στρατηγικής για την καταπολέμηση των ναρκωτικών.
Op zowel nationaal als Europees niveau speelt de problematiek van de publieke overlast een steeds grotere rol in het debat over het drugsbeleid. De meeste lidstaten, kandidaat-lidstaten en Noorwegen rangschikken al geruime tijd bepaalde gedragingen en activiteiten onder het begrip “drugsgerelateerde publieke overlast”. Het gaat dan ook niet om nieuwe verschijnselen, maar meer om een nieuwe tendens in het drugsbeleid, die zich in ieder geval in een aantal lidstaten voordoet, om deze verschijnselen onder een parapluconcept samen te brengen en om het terugdringen ervan als een van de doelstellingen van de nationale drugsstrategie op te nemen.
Rušení veřejného pořádku je otázka, která se stává předmětem debat v rámci protidrogové politiky na národní i evropské úrovni. Chování a aktivity, jež lze obvykle zahrnout pod pojem „rušení veřejného pořádku související s drogami“, již dlouho existují ve většině členských států, kandidátských zemí a v Norsku. Proto před námi nestojí nové jevy, ale spíše nová tendence v protidrogové politice, která je patrná alespoň v některých členských státech. Jedná se o trend kategorizovat a shrnout tyto jevy pod určitou zastřešující koncepci a stanovit omezení jejich výskytu jako cíl národní protidrogové strategie.
Forstyrrelse af den offentlige orden giver anledning til stigende bekymring i den narkotikapolitiske debat på både nationalt og europæisk plan. De adfærdsmønstre og aktiviteter, der normalt er omfattet af udtrykket 'narkotikarelateret forstyrrelse af den offentlige orden', har længe eksisteret i hovedparten af medlemsstaterne, kandidatlandene og Norge. Der er således ikke tale om nye fænomener, men snarere om en ny tendens i forbindelse med narkotikapolitikken, som har gjort sig gældende i det mindste i nogle medlemsstater, hvor disse fænomener henføres og samles under et paraplybegreb, og en nedbringelse af forekomsten heraf opstilles som et mål for den nationale narkotikastrategi.
Üldust häiriv tegevus on üha suurenev mure uimastipoliitika alastes aruteludes nii riiklikul kui Euroopa tasandil. „Uimastitega seotud üldust häiriva tegevuse” mõiste all käsitletav käitumine ja tegevused on enamikus liikmesriikides, kandidaatriikides ja Norras kaua eksisteerinud. Seega ei ole tegemist uue nähtusega, küll aga uue, vähemalt mõnedes liikmesriikides täheldatava suundumusega uimastipoliitikas, liigitada ja koondada need nähtused ühe ja sama mõiste alla ja seada nende esinemise vähendamine riikliku uimastistrateegia eesmärgiks.
Yleinen haitta on kasvava huolenaihe huumepolitiikasta sekä kansallisella että Euroopan tasolla käytävissä keskusteluissa. "Huumeisiin liittyvällä yleisellä haitalla" tavallisesti tarkoitettua käyttäytymistä ja toimintaa on esiintynyt useimmissa jäsenvaltioissa, ehdokasvaltioissa ja Norjassa jo pitkään. Ilmiö ei siis ole uusi, mutta ainakin joissakin maissa on huumepolitiikan alalla ilmaantunut uusi suuntaus tämän ilmiön luokittelemiseksi ja yhdistämiseksi yleisen käsitteen alle ja sen esiintymisen vähentämisen asettamiseksi kansallisen huumestrategian tavoitteeksi.
A drogpolitikáról folyó vitán belül a közrend megzavarása mind országos, mind európai szinten egyre nagyobb figyelmet kap. A „kábítószerrel összefüggő közrendzavarás” kifejezéshez tartozó viselkedések és tevékenységek régóta léteznek a tagállamokban, tagjelölt országokban és Norvégiában. Nem új jelenséggel van tehát dolgunk, inkább csak egy új tendenciával a drogpolitikán belül – legalábbis néhány tagállamban –, amely arra irányul, hogy egy gyűjtőfogalomhoz sorolják és összevessék ezeket a jelenségeket, előfordulásuk csökkentését pedig a nemzeti drogstratégia egyik célkitűzésévé emeljék.
Ordensforstyrrelse er et tema som stadig oftere dukker opp i den narkotikapolitiske debatten på nasjonalt og europeisk plan. De fleste medlemsstatene, søkerlandene og Norge har lenge opplevd atferd og aktiviteter som vanligvis omfattes av begrepet “narkotikarelatert ordensforstyrrelse”. Det er altså ikke snakk om et nytt fenomen, men heller en ny tendens innen narkotikapolitikken – som i hvert fall kan sees i noen medlemsstater – til å kategorisere og kollatere disse fenomenene under et paraplybegrep og sette reduksjon av forekomsten av disse opp som et mål for den nasjonale narkotikastrategien.
Naruszanie porządku publicznego to nowy temat poruszany w ramach debat prowadzonych nad polityką antynarkotykową zarówno na szczeblu krajowym, jak i europejskim. Zachowania i działania obejmowane zwyczajowo terminem „naruszanie porządku publicznego związane z narkotykami” od dawna obserwowane są w większości Państw Członkowskich, państw kandydujących i w Norwegii. Nie jest to zatem zjawisko nowe, chodzi raczej o nową tendencję widoczną w polityce antynarkotykowej przynajmniej kilku Państw Członkowskich. Tendencja ta ma doprowadzić do kategoryzacji i zestawiania tych zjawisk w ramach jednej, łącznej koncepcji oraz do ograniczenia ich występowania jako celu krajowej strategii antynarkotykowej.
Tulburarea ordinii publice constituie o preocupare tot mai importantă în cadrul dezbaterii asupra politicilor privind drogurile atât la nivel naţional cât şi la nivel european. Comportamentele şi activităţile definite de obicei de termenul „tulburarea ordinii publice legată de droguri” există de mult timp în statele membre, în ţările candidate şi în Norvegia. Prin urmare, nu este vorba de un fenomen nou, ci mai degrabă de o nouă tendinţă în cadrul politicilor privind drogurile, care a devenit evidentă cel puţin în câteva state membre, de a clasifica şi reuni aceste fenomene într-un concept de tip umbrelă, precum şi de a transforma reducerea incidenţei acestora în obiectiv al strategiei naţionale privind drogurile.
Verejné pohoršenie je nový problém v politickej diskusii o drogách tak na národnej, ako aj európskej úrovni. Správanie a aktivity, na ktoré sa „verejné pohoršenie súvisiace s drogami“ vzťahuje, existujú vo väčšine členských štátov, kandidátskych krajín a v Nórsku dávno. Nedívame sa teda na nové javy, ale skôr na novú snahu, zrejmú prinajmenšom v protidrogovej politike niektorých členských štátov, kategorizovať a zhromaždiť tieto javy v rámci jedného zastrešujúceho pojmu a ako cieľ národnej protidrogovej stratégie znížiť ich výskyt.
Motenje javnega reda in miru je naraščajoča skrb v razpravah o politiki drog na nacionalni in evropski ravni. Vedenja in dejavnosti, ki so po navadi zajeti z izrazom "motenje javnega reda in miru zaradi drog", že dolgo obstajajo v večini držav članic, držav kandidatk in na Norveškem. Tako se sedaj ne srečujemo z novim pojavom, ampak z novo težnjo na področju politike drog, ki se je pojavila vsaj v nekaterih državah članicah, da bi te pojave razvrstili in zbrali v okvir krovnega koncepta ter zmanjšanje njihovega pojavljanja postavili kot cilj v nacionalni strategiji boja proti drogam.
Inom den politiska debatten om narkotika på både nationell och europeisk nivå har den olägenhet som narkotikamissbruk innebär för allmänheten i allt högre grad kommit att bli en fråga som ger upphov till oro. Beteenden och aktiviteter som oftast omfattas av termen ”olägenhet som narkotikamissbruk innebär för allmänheten” har länge funnits i de flesta medlemsstater, kandidatländer och Norge. Det handlar alltså inte om något nytt fenomen, utan snarare om en ny tendens inom narkotikapolitiken, som är tydlig i åtminstone några medlemsstater, och som går ut på att kategorisera och samla dessa fenomen under ett paraplykoncept och att ha som mål att minska deras förekomst.
  Mortes relacionadas com...  
Como qualquer opiáceo, a metadona é uma substância potencialmente tóxica, mas a investigação tem demonstrado que os tratamentos de substituição reduzem o risco de mortalidade por
nacionālajos ziņojumos Īrija un Norvēģija arī ziņoja par būtisku skaitu gadījumu, kas saistīti ar metadona klātbūtni.
  Sistema de informaà§à£o...  
A Bélgica, Dinamarca, Grécia, França, Hungria, Países Baixos, Suécia, Reino Unido e Noruega comunicaram casos de identificação de cetamina. A maior parte das apreensões foram de pó branco, mas a França e o Reino Unido também comunicaram apreensões/aquisições de cetamina líquida.
Ketamine identifications were reported from Belgium, Denmark, Greece, France, Hungary, the Netherlands, Sweden, the United Kingdom and Norway. Most of the seizures were of white powder, but France and the United Kingdom also reported seizures/acquisitions of ketamine in liquid form. The highest numbers of detections in body fluids and specimens were reported by Sweden and Norway (51 and 30 respectively), but neither country distinguished between medical and illegal use.
La kétamine a été identifiée en Belgique, au Danemark, en Grèce, en France, en Hongrie, aux Pays-Bas, en Suède, au Royaume-Uni et en Norvège. La majeure partie de la kétamine saisie se présentait sous la forme d'une poudre blanche, mais la France et le Royaume-Uni ont également fait mention de kétamine liquide. La Suède et la Norvège ont enregistré les nombres les plus élevés de traces dans les fluides organiques et dans les échantillons (51 et 30, respectivement), mais aucun des deux pays n'a opéré de distinction entre l'usage médical et la consommation illicite.
Nachweise von Ketamin wurden aus Belgien, Dänemark, Griechenland, Frankreich, Ungarn, den Niederlanden, Schweden, dem Vereinigten Königreich und Norwegen gemeldet. In den meisten Fällen wurde weißes Pulver sichergestellt, aus Frankreich und dem Vereinigten Königreich wurde jedoch auch die Sicherstellung/Beschaffung von Ketamin in flüssiger Form gemeldet. Die meisten Nachweise in Körperflüssigkeiten und Proben wurden aus Schweden und Norwegen berichtet (51 bzw. 30), wobei jedoch keines der Länder zwischen medizinischem und illegalem Konsum unterschied.
Bélgica, Dinamarca, Grecia, Francia, Hungría, los Países Bajos, Suecia, el Reino Unido y Noruega han detectado ketamina. La mayoría de las incautaciones fueron de polvo blanco, pero Francia y el Reino Unido también realizaron incautaciones o aprehensiones de ketamina en forma líquida. El mayor número de detecciones de ketamina en fluidos y muestras corporales se registró en Suecia y Noruega (51 y 30 respectivamente), pero ninguno de estos países distinguió entre consumo médico y consumo ilegal.
Identificazioni di chetamina sono state riferite da Belgio, Danimarca, Grecia, Francia, Ungheria, Paesi Bassi, Svezia, Regno Unito e Norvegia. Gran parte dei sequestri riguardavano polvere bianca, ma Francia e Regno Unito hanno riferito sequestri/acquisti di chetamina in forma liquida. Il numero più alto di intercettazioni di liquidi e campioni corporei è stato riferito da Svezia e Norvegia (51 e 30 rispettivamente), sebbene nessuno dei due paesi abbia fatto distinzione tra uso medico e uso illecito.
Εντοπισμός κεταμίνης αναφέρθηκε από το Βέλγιο, τη Δανία, την Ελλάδα, τη Γαλλία, την Ουγγαρία, τις Κάτω Χώρες, τη Σουηδία, το Ηνωμένο Βασίλειο και τη Νορβηγία. Οι περισσότερες κατασχέσεις αφορούσαν λευκή σκόνη, αλλά η Γαλλία και το Ηνωμένο Βασίλειο ανέφεραν επίσης κατασχέσεις/εντοπισμό κεταμίνης σε υγρή μορφή. Τα υψηλότερα στοιχεία ανίχνευσης σε σωματικά υγρά και δείγματα ανέφεραν η Σουηδία και η Νορβηγία (51 και 30 αντίστοιχα), αλλά καμία από τις δύο χώρες δεν έκανε διάκριση μεταξύ ιατρικής και παράνομης χρήσης.
België, Denemarken, Griekenland, Frankrijk, Hongarije, Nederland, Zweden, het Verenigd Koninkrijk en Noorwegen hebben ketaminevondsten gerapporteerd. De meeste vangsten hebben betrekking op ketamine in witte poedervorm, maar Frankrijk en het Verenigd Koninkrijk hebben ook melding gemaakt van inbeslagnames/verwerving van ketamine in vloeibare vorm. Het hoogste aantal vastgestelde waarnemingen van ketamine in lichaamsvloeistoffen of lichaamsmonsters is door Zweden en Noorwegen gerapporteerd (respectievelijk 51 en 30), maar geen van beide landen heeft daarbij een onderscheid gemaakt tussen medisch en verboden gebruik.
Zjištění ketaminu oznámili z Belgie, Dánska, Řecka, Francie, Maďarska, Nizozemska, Švédska, Spojeného království a Norska. Většina záchytů se týkala bílého prášku, avšak Francie a Spojené království uváděly záchyty/akvizice ketaminu také v tekuté formě. Nejvyšší počty zjištění v tělesných tekutinách a vzorcích byly hlášeny ze Švédska a Norska (51 ve Švédsku a 30v Norsku), avšak žádná země nerozlišovala mezi lékařským a nelegálním užíváním.
Der blev fundet ketamin i Belgien, Danmark, Grækenland, Frankrig, Ungarn, Nederlandene, Sverige, Det Forenede Kongerige og Norge. De fleste af beslaglæggelserne var i form af hvidt pulver, men Frankrig og Det Forenede Kongerige meldte også om beslaglæggelser/erhvervelser af ketamin i flydende form. De højeste antal påvisninger i legemsvæsker og prøver blev angivet af Sverige og Norge (henholdsvis 51 og 30), men ingen af landene sondrede mellem medicinsk og illegal brug.
Ketamiini tuvastamisest teatati Belgiast, Taanist, Kreekast, Prantsusmaalt, Ungarist, Madalmaadest, Rootsist, Ühendkuningriigist ja Norrast. Enamiku konfiskeerimiste puhul oli tegemist valge pulbriga, aga Prantsusmaa ja Ühendkuningriik teatasid ka vedela ketamiini konfiskeerimistest/omandamistest. Kõige suuremast arvust kehavedelikes ja proovides avastamistest teatasid Rootsi ja Norra (vastavalt 51 ja 30), aga kummaski riigis ei tehtud vahet meditsiinilistel eesmärkidel ja ebaseadusliku tarbimise vahel.
Ketamiinihavaintoja raportoitiin Belgiasta, Tanskasta, Kreikasta, Ranskasta, Unkarista, Alankomaista, Ruotsista, Yhdistyneestä kuningaskunnasta ja Norjasta. Ainetta takavarikoitiin pääasiallisesti valkoisen jauheen muodossa, mutta Ranskassa ja Yhdistyneessä kuningaskunnassa ketamiinia takavarikoitiin/löydettiin myös nesteen muodossa. Suurimmat määrät kehon nesteissä ja näytteissä löydettyjä ketamiinihavaintoja ilmoittivat Ruotsi (51) ja Norja (30), mutta kummassakaan maassa ei tehdä eroa lääkinnällisen ja laittoman käytön välillä.
A jelentések szerint ketamint azonosítottak Belgiumban, Dániában, Görögországban, Franciaországban, Magyarországon, Hollandiában, Svédországban, az Egyesült Királyságban és Norvégiában. Legtöbbször fehér por formájában foglalták le, de Franciaországból és az Egyesült Királyságból folyadék formájában lefoglalt/beszerzett ketaminról is érkezett jelentés. Testfolyadékban és mintákban a legnagyobb számban Svédországban és Norvégiában észlelték (51, illetve 30), de egyik országban sem jeleztek különbséget orvosi és az illegális használat között.
Ketamin ble rapportert identifisert i Belgia, Danmark, Hellas, Frankrike, Ungarn, Nederland, Sverige, Storbritannia og Norge. De fleste beslagene var av hvitt pulver, men Frankrike og Storbritannia rapporterte også om beslag/funn av ketamin i væskeform. De høyeste tallene for påvisning i kroppsvæsker og prøver ble rapportert av Sverige og Norge (hhv. 51 og 30), men ingen av dem skilte mellom medisinsk og illegal bruk.
Belgia, Dania, Grecja, Francja, Węgry, Holandia, Szwecja, Wielka Brytania i Norwegia doniosły o przypadkach wykrycia ketaminy. W przypadku większości konfiskat substancja występowała w postaci białego proszku, choć Francja i Wielka Brytania doniosły o przejęciach/nabyciu ketaminy w formie płynnej. Najliczniejsze przypadki wykrycia tej substancji w płynach ustrojowych i próbkach odnotowano w Szwecji i Norwegii (odpowiednio 51 i 30), jednak żadne z tych państw nie prowadzi rozróżnienia na zastosowanie medyczne i nielegalne.
S-a raportat identificarea ketaminei în Belgia, Danemarca, Grecia, Franţa, Ungaria, Ţările de Jos, Suedia, Regatul Unit şi Norvegia. Majoritatea capturilor au fost de praf alb, dar Franţa şi Regatul Unit au raportat şi capturi/achiziţii de ketamină în formă lichidă. Cel mai mare număr de depistări în fluidele corporale şi în probe a fost raportat de Suedia şi de Norvegia (51 şi respectiv 30), dar nici una dintre cele două ţări nu a operat o diferenţiere între consumul în scopuri medicale şi cel ilegal.
Zistenie ketamínu oznámili z Belgicka, Dánska, Grécka, Francúzska, Maďarska, Holandska, zo Švédska a Spojeného kráľovstva a z Nórska. Väčšinou bol zachytený biely prášok, ale vo Francúzsku a v Spojenom kráľovstve už zachytili/nakupovali aj ketamín v kvapalnej forme. Najvyššie počty zistení v telesných tekutinách a vo vzorkách boli oznámené zo Švédska (51) a z Nórska (30), ale žiadna krajina nerozlišovala medzi užívaním na lekárske a nelegálne účely.
O odkritjih ketamina so poročali iz Belgije, Danske, Grčije, Francije, Madžarske, Nizozemske, Švedske, Združenega kraljestva in Norveške. Večinoma je bil zasežen v obliki belega prahu, čeprav Francija in Združeno kraljestvo poročata tudi o zasegih/pridobitvi ketamina v tekoči obliki. O najvišjem številu odkritij v telesnih tekočinah in vzorcih sta poročali Švedska in Norveška (51 oziroma 30), vendar nobena država ni razlikovala med medicinsko in nedovoljeno uporabo.
Rapporter om upptäckter av ketamin kom från Belgien, Danmark, Grekland, Frankrike, Ungern, Nederländerna, Sverige, Storbritannien och Norge. De flesta av beslagen gällde vitt pulver, men Frankrike och Storbritannien rapporterade också beslag av ketamin i flytande form. Det största antalet upptäckter i kroppsvätskor och prover rapporterades av Sverige och Norge (51 respektive 30), men i dessa länder gjordes ingen åtskillnad mellan medicinsk och olaglig användning.
1 2 3 4 Arrow