mat – -Translation – Keybot Dictionary

Spacer TTN Translation Network TTN TTN Login Deutsch Français Spacer Help
Source Languages Target Languages
Keybot 17 Results  ar2005.emcdda.europa.eu
  Price and purity of her...  
The selected issue draws conclusions about the relative merits of buprenorphine and methadone in the treatment of opiate dependency. Buprenorphine is identified as representing an opportunity to make MAT more widely available and more easily accessible.
La question particulière tire des conclusions sur les avantages relatifs de la buprénorphine et de la méthadone dans le traitement de la dépendance aux opiacés. La buprénorphine est considérée comme une opportunité d'améliorer l'accessibilité et la disponibilité des TMA.
Im ausgewählten Thema werden Schlussfolgerungen über die jeweiligen Vorteile von Buprenorphin und Methadon bei der Behandlung von Opiatabhängigkeit gezogen. Es wird festgestellt, dass Buprenorphin eine Möglichkeit darstellt, die Verfügbarkeit der medikamentengestützten Therapie zu erweitern und den Zugang zu dieser Behandlungsform zu vereinfachen.
La cuestión particular extrae conclusiones sobre los méritos relativos de la buprenorfina y la metadona en el tratamiento de la dependencia de opiáceos. La buprenorfina representa una oportunidad para mejorar la disponibilidad y el acceso al tratamiento con asistencia médica (TAM).
La questione specifica trae conclusioni sui meriti relativi della buprenorfina e del metadone nel trattamento della dipendenza da oppiacei. La buprenorfina viene individuata come un’opportunità per rendere il trattamento medicalmente assistito maggiormente disponibile e più facilmente accessibile.
O tema específico retira conclusões sobre os méritos relativos da buprenorfina e da metadona no tratamento da dependência de opiáceos. A buprenorfina é identificada como uma oportunidade de tornar o tratamento medicamento assistido mais disponível e acessível a mais pessoas.
Το επιλεγμένο θέμα εξάγει συμπεράσματα σχετικά με τα σχετικά πλεονεκτήματα της βουπρενορφίνης και της μεθαδόνης για τη θεραπεία απεξάρτησης από τα οπιούχα. Η βουπρενορφίνη θεωρείται ότι συνιστά μια ευκαιρία ώστε η θεραπεία με ιατρική παρακολούθηση να γίνει ευρύτερα διαδεδομένη και ευκολότερα προσπελάσιμη.
In deze speciale kwestie worden ook conclusies getrokken over de relatieve voordelen van buprenorfine en methadon bij de behandeling van opiatenverslavingen. Geconstateerd wordt dat buprenorfine de mogelijkheid biedt om behandelingen met behulp van medicatie op grotere schaal en eenvoudiger toegankelijk te maken.
Toto vybrané téma činí závěry o relativních přednostech buprenorfinu a metadonu při léčbě závislosti na opiátech. Buprenorfin je označen za látku, která nabízí příležitost rozšířit a usnadnit dostupnost léčby s farmakologickou podporou.
I det udvalgte tema drages konklusioner om de relative fordele ved buprenorphin og metadon i behandlingen af opiatafhængighed. Buprenorphin identificeres som en mulighed for at gøre medicinsk støttet behandling mere udbredt og lettere tilgængelig.
Antud valikteema annab kokkuvõtliku ülevaate buprenorfiini ja metadooni suhtelistest eelistest opiaadisõltuvuse ravil. Buprenofriini määratletakse kui vahendit, mille abil on võimalik muuta ravimitele tuginev ravi rohkem ja kergemini kättesaadavaks.
Erityiskysymyksessä tehdään johtopäätöksiä buprenorfiinin ja metadonin hyödyistä opiaattiriippuvuuden hoidossa. Buprenorfiinin katsotaan tarjoavan mahdollisuus parantaa ja helpottaa lääkehoidon saatavuutta.
A kiválasztott téma következtetéseket von le a buprenorfin és a metadon relatív érdemeiről az opiátfüggőség kezelésében. A buprenorfin e szerint a gyógyszeresen támogatott kezelés könnyebb és szélesebb körben való hozzáférhetőségének lehetőségét nyújtja.
Det utvalgte aspektet trekker konklusjoner om den relative verdien av buprenorfin og metadon i behandlingen av opiatavhengighet. Buprenorfin betraktes som en mulighet til å gjøre legemiddelassistert rehabilitering mer og lettere tilgjengelig.
Zagadnienie wybrane przedstawia wnioski na temat względnych zalet buprenorfiny i metadonu w leczeniu uzależnienia od opiatów. Buprenorfina określana jest jako szansa na szerszy i łatwiejszy dostęp do leczenia farmakologicznego.
În extras se trag concluzii privind beneficiile relative ale buprenorfinei şi metadonei în tratamentul dependenţei de opiacee. Se arată că buprenorfina reprezintă o posibilitate de a asigura TSM pe scară mai largă şi în mod mai accesibil.
Vybrané otázky dospievajú k záverom o relatívnych prednostiach buprenorfínu a metadónu v liečbe závislostí od opiátov. Buprenorfín sa stotožňuje s možnosťou rozšíriť dostupnosť MAT a prístup k nej.
Izbrano vprašanje oblikuje sklepne ugotovitve o relativnih koristih buprenorfina in metadona pri zdravljenju odvisnosti opiatov. Kot je bilo ugotovljeno za buprenorfin, daje možnost, da z zdravili podprto zdravljenje postane splošno razpoložljivo in lažje dostopno.
I temakapitlet dras slutsatser om buprenorfinets och metadonets relativa fördelar vid behandling av opiatmissbruk. Buprenorfin betraktas som en möjlighet att göra behandling med läkemedel mer tillgänglig och lättare att nå.
  Box 10  
The selected issue draws conclusions about the relative merits of buprenorphine and methadone in the treatment of opiate dependency. Buprenorphine is identified as representing an opportunity to make MAT more widely available and more easily accessible.
La question particulière tire des conclusions sur les avantages relatifs de la buprénorphine et de la méthadone dans le traitement de la dépendance aux opiacés. La buprénorphine est considérée comme une opportunité d'améliorer l'accessibilité et la disponibilité des TMA.
Im ausgewählten Thema werden Schlussfolgerungen über die jeweiligen Vorteile von Buprenorphin und Methadon bei der Behandlung von Opiatabhängigkeit gezogen. Es wird festgestellt, dass Buprenorphin eine Möglichkeit darstellt, die Verfügbarkeit der medikamentengestützten Therapie zu erweitern und den Zugang zu dieser Behandlungsform zu vereinfachen.
La cuestión particular extrae conclusiones sobre los méritos relativos de la buprenorfina y la metadona en el tratamiento de la dependencia de opiáceos. La buprenorfina representa una oportunidad para mejorar la disponibilidad y el acceso al tratamiento con asistencia médica (TAM).
La questione specifica trae conclusioni sui meriti relativi della buprenorfina e del metadone nel trattamento della dipendenza da oppiacei. La buprenorfina viene individuata come un’opportunità per rendere il trattamento medicalmente assistito maggiormente disponibile e più facilmente accessibile.
O tema específico retira conclusões sobre os méritos relativos da buprenorfina e da metadona no tratamento da dependência de opiáceos. A buprenorfina é identificada como uma oportunidade de tornar o tratamento medicamento assistido mais disponível e acessível a mais pessoas.
Το επιλεγμένο θέμα εξάγει συμπεράσματα σχετικά με τα σχετικά πλεονεκτήματα της βουπρενορφίνης και της μεθαδόνης για τη θεραπεία απεξάρτησης από τα οπιούχα. Η βουπρενορφίνη θεωρείται ότι συνιστά μια ευκαιρία ώστε η θεραπεία με ιατρική παρακολούθηση να γίνει ευρύτερα διαδεδομένη και ευκολότερα προσπελάσιμη.
In deze speciale kwestie worden ook conclusies getrokken over de relatieve voordelen van buprenorfine en methadon bij de behandeling van opiatenverslavingen. Geconstateerd wordt dat buprenorfine de mogelijkheid biedt om behandelingen met behulp van medicatie op grotere schaal en eenvoudiger toegankelijk te maken.
Toto vybrané téma činí závěry o relativních přednostech buprenorfinu a metadonu při léčbě závislosti na opiátech. Buprenorfin je označen za látku, která nabízí příležitost rozšířit a usnadnit dostupnost léčby s farmakologickou podporou.
I det udvalgte tema drages konklusioner om de relative fordele ved buprenorphin og metadon i behandlingen af opiatafhængighed. Buprenorphin identificeres som en mulighed for at gøre medicinsk støttet behandling mere udbredt og lettere tilgængelig.
Antud valikteema annab kokkuvõtliku ülevaate buprenorfiini ja metadooni suhtelistest eelistest opiaadisõltuvuse ravil. Buprenofriini määratletakse kui vahendit, mille abil on võimalik muuta ravimitele tuginev ravi rohkem ja kergemini kättesaadavaks.
Erityiskysymyksessä tehdään johtopäätöksiä buprenorfiinin ja metadonin hyödyistä opiaattiriippuvuuden hoidossa. Buprenorfiinin katsotaan tarjoavan mahdollisuus parantaa ja helpottaa lääkehoidon saatavuutta.
A kiválasztott téma következtetéseket von le a buprenorfin és a metadon relatív érdemeiről az opiátfüggőség kezelésében. A buprenorfin e szerint a gyógyszeresen támogatott kezelés könnyebb és szélesebb körben való hozzáférhetőségének lehetőségét nyújtja.
Det utvalgte aspektet trekker konklusjoner om den relative verdien av buprenorfin og metadon i behandlingen av opiatavhengighet. Buprenorfin betraktes som en mulighet til å gjøre legemiddelassistert rehabilitering mer og lettere tilgjengelig.
Zagadnienie wybrane przedstawia wnioski na temat względnych zalet buprenorfiny i metadonu w leczeniu uzależnienia od opiatów. Buprenorfina określana jest jako szansa na szerszy i łatwiejszy dostęp do leczenia farmakologicznego.
În extras se trag concluzii privind beneficiile relative ale buprenorfinei şi metadonei în tratamentul dependenţei de opiacee. Se arată că buprenorfina reprezintă o posibilitate de a asigura TSM pe scară mai largă şi în mod mai accesibil.
Vybrané otázky dospievajú k záverom o relatívnych prednostiach buprenorfínu a metadónu v liečbe závislostí od opiátov. Buprenorfín sa stotožňuje s možnosťou rozšíriť dostupnosť MAT a prístup k nej.
Izbrano vprašanje oblikuje sklepne ugotovitve o relativnih koristih buprenorfina in metadona pri zdravljenju odvisnosti opiatov. Kot je bilo ugotovljeno za buprenorfin, daje možnost, da z zdravili podprto zdravljenje postane splošno razpoložljivo in lažje dostopno.
I temakapitlet dras slutsatser om buprenorfinets och metadonets relativa fördelar vid behandling av opiatmissbruk. Buprenorfin betraktas som en möjlighet att göra behandling med läkemedel mer tillgänglig och lättare att nå.
  Medically assisted trea...  
Medically assisted treatment (MAT) includes both substitution treatment with agonists (methadone, buprenorphine, dihydrocodeine, heroin, slow-release morphine) and, although much less widely used, treatment with antagonists (for example, naltrexone).
Le traitement médicalement assisté (TMA) comprend à la fois un traitement de substitution avec des agonistes (méthadone, buprénorphine, dihydrocodéine, héroïne, morphine à libération prolongée) et, bien que moins fréquemment, des traitements avec des antagonistes (naltrexone, par exemple).
Die medikamentengestützte Behandlung umfasst nicht nur die Substitutionstherapie mit Agonisten (Methadon, Buprenorphin, Dihydrocodein, Heroin, retardiertes Morphin), sondern auch, wenn auch weniger weit verbreitet, die Behandlung mit Antagonisten (wie beispielsweise Naltrexon).
El tratamiento con asistencia médica (TAM) incluye tanto el tratamiento de sustitución con agonistas (metadona, buprenorfina, dihidrocodeína, heroína, morfina de liberación lenta), como el tratamiento, aunque mucho menos utilizado, con antagonistas (por ejemplo, naltrexona).
Il trattamento medicalmente assistito prevede sia la terapia sostitutiva con sostanze agoniste (metadone, buprenorfina, diidrocodeina, eroina, morfina a rilascio lento) che, sia pur in maniera molto più limitata, la terapia con sostanze antagoniste (per esempio, naltrexone).
O tratamento medicamente assistido da toxicodependência inclui o tratamento de substituição com agonistas (metadona, buprenorfina, dihidrocodeína, heroína, morfina de libertação lenta) e, embora seja muito menos utilizado, o tratamento com antagonistas (por exemplo a naltrexona).
Η θεραπεία απεξάρτησης με ιατρική υποστήριξη περιλαμβάνει τόσο θεραπεία υποκατάστασης με αγωνιστές (μεθαδόνη, βουπρενορφίνη, διυδροκωδεΐνη, ηρωίνη, μορφίνη βραδείας αποδέσμευσης) όσο και θεραπεία με ανταγωνιστές, μολονότι αυτή είναι πολύ λιγότερο διαδεδομένη (για παράδειγμα, ναλτρεξόνη).
Behandelingen met medicatie omvatten zowel substitutiebehandelingen met agonisten (methadon, buprenorfine, dihydrocodeïne, heroïne, “slow release”-morfine) als behandelingen met antagonisten (bijvoorbeeld naltrexon), zij het dat deze laatste behandelingsvorm veel minder vaak wordt toegepast.
Léčba s farmakologickou podporou zahrnuje jak substituční léčbu pomocí agonistů (metadonu, buprenorfinu, dihydrokodeinu, heroinu, morfinu s prodlouženým uvolňováním), tak léčbu pomocí antagonistů (např. naltrexonu), ačkoli tato metoda se používá v mnohem menším rozsahu.
Medicinsk støttet behandling omfatter både substitutionsbehandling med agonister (metadon, buprenorphin, dihydrocodein, heroin, depotmorfin) og, om end meget mindre udbredt, behandling med antagonister (f.eks. naltrexon).
Ravimitega ravi hõlmab nii asendusravi agonistidega (metadoon, buprenorfiin, dihüdrokodeiin, heroiin, aeglase toimega morfiin) kui vähemkasutatavat ravi antagonistidega (näiteks naltreksoon).
Lääkehoito voi olla korvaushoitoa, jossa käytetään agonisteja (metadonia, buprenorfiinia, dihydrokodeiinia, heroiinia, hitaasti vapautuvaa morfiinia), tai – tosin paljon harvemmin – hoitoa, jossa käytetään antagonisteja (esim. naltreksonia).
A gyógyszeresen támogatott kezelésbe beletartozik egyrészt az agonistákkal (metadon, buprenorfin, dihidrokodein, heroin, lassan felszabaduló morfin), másrészt – bár sokkal kevésbé elterjedt – az antagonistákkal végzett kezelés (ilyen például a naltrexon).
Legemiddelassistert rehabilitering (LAR) omfatter både substitusjonsbehandling med agonister (metadon, buprenorfin, dihydrokodein, heroin, morfin i depotform) og behandling med antagonister (f.eks. naltrexon), men det siste er lite utbredt.
Leczenie farmakologiczne (MAT) obejmuje zarówno leczenie zastępcze lekami współdziałającymi (metadon, buprenorfina, dwuhydrokodeina, heroina, morfina o powolnym uwalnianiu), jak również, choć stosowane na o wiele mniejszą skalę, leczenie z wykorzystaniem antagonistów (np. naltrekson).
Tratamentul sub supraveghere medicală (TSM) cuprinde atât terapia de substituţie cu agonişti (metadonă, buprenorfină, dihidrocodeină, heroină, morfină de tip retard) cât şi tratamentul cu antagonişti, deşi acesta este mult mai puţin răspândit (de exemplu, naltrexonă).
K lekársky asistovanej liečbe (MAT) patrí tak substitučná liečba agonistami (metadónom, buprenorfínom, dihydrokodeínom, heroínom, pomaly uvoľňovaným morfínom) ako aj liečba antagonistami (napríklad naltrexónom), ktoré sa používajú oveľa menej.
Z zdravili podprto zdravljenje vključuje nadomestno zdravljenje z agonisti (metadonom, buprenorfinom, dihidrokodeinom, heroinom, morfijem, ki se počasi sprošča) in, čeprav se manj pogosto uporabljajo, antagonisti (na primer naltreksonom).
I behandling med läkemedel ingår både substitutionsbehandling med agonister (metadon, buprenorfin, dihydrokodein, heroin, morfin med långsam frisättning) och behandling med antagonister (exempelvis naltrexon), även om denna typ av behandling förekommer betydligt mer sällan.
) ietver gan aizvietošanas terapiju ar agonistiem (metadons, buprenorfīns, dihidrokodeīns, heroīns, morfīns), gan arī ne tik plaši izmantotu ārstēšanu ar antagonistiem (piemēram, naltreksons).
  Medically assisted trea...  
Two distinct trends in MAT have emerged in recent years. The first is a continuation of the trend of increasing availability of substitution treatment, although the increase is becoming less pronounced.
Deux tendances distinctes sont apparues ces dernières années dans les traitements médicalement assistés. La première est la poursuite de la tendance au renforcement de la disponibilité de traitements de substitution, bien que ce renforcement soit désormais moins prononcé. En outre, on a assisté à une diversification des substances utilisées. Ainsi, le nombre de pays faisant état de l'utilisation de buprénorphine est passé de 6 en 1999/2000 à 14 en 2003.
In den letzten Jahren waren zwei unterschiedliche Tendenzen bei der medikamentengestützten Behandlung zu beobachten. Zunächst kann eine Fortsetzung der Tendenz einer zunehmenden Verfügbarkeit von Substitutionsbehandlungen festgestellt werden, wobei diese Zunahme weniger deutlich geworden ist. Darüber hinaus kam es zu einer Diversifizierung der angebotenen Substanzen. Beispielsweise stieg die Zahl der Länder, aus denen eine Behandlung mit Buprenorphin gemeldet wird, von sechs in den Jahren 1999/2000 auf 14 im Jahr 2003.
En los últimos años han aparecido dos tendencias distintas en los tratamientos con asistencia médica. La primera es continuar la tendencia a aumentar la disponibilidad de estos tratamientos, aunque el incremento es cada vez menos pronunciado. Además, se ha producido una diversificación de las sustancias y, por ejemplo, el número de países que declaran utilizar buprenorfina fue de 14 en 2003, frente a los 6 de 1999/2000.
Negli ultimi anni il trattamento medicalmente assistito ha generato due diversi andamenti. Il primo riflette la tendenza verso una maggiore reperibilità della terapia sostitutiva, sia pur sempre meno pronunciato. Per altro verso si osserva una certa diversificazione delle sostanze fornite; per esempio, il numero di paesi che riferiscono l’impiego della buprenorfina è salito a 14 nel 2003, rispetto ai sei nel 1999-2000.
Nos últimos anos, surgiram duas tendências distintas no tratamento medicamente assistido. A primeira é uma continuação da tendência para aumentar a disponibilidade do tratamento de substituição, embora este aumento se esteja a tornar menos pronunciado. Além disso, verificou-se uma diversificação das substâncias fornecidas; por exemplo, o número de países que referem a utilização de buprenorfina subiu para 14 em 2003, quando em 1999/2000 foram apenas seis.
Τα τελευταία χρόνια εμφανίσθηκαν δύο διαφορετικές τάσεις στη θεραπεία με ιατρική υποστήριξη. Η πρώτη αποτελεί συνέχεια της τάσης για αυξημένη διαθεσιμότητα θεραπείας υποκατάστασης, μολονότι η αύξηση είναι πλέον λιγότερο έντονη. Επιπλέον, υπάρχει διαφοροποίηση στις παρεχόμενες ουσίες· για παράδειγμα, ο αριθμός των χωρών που αναφέρουν τη χρήση βουπρενορφίνης αυξήθηκε σε 14 το 2003 σε σχέση με έξι το 1999/2000.
In de afgelopen jaren zijn met betrekking tot behandelingen met behulp van medicatie twee duidelijke trends waar te nemen. De eerste is een continuering van de tendens om het behandelaanbod te vergroten, hoewel die stijging de laatste tijd minder uitgesproken is. Daarnaast is er sprake van een diversificatie van de voorgeschreven substitutiemiddelen. Zo is het aantal landen dat het gebruik van buprenorfine meldt, gestegen van zes in 1999/2000 tot veertien in 2003.
V posledních letech se objevily dva výrazné trendy v léčbě s farmakologickou podporou. První je pokračováním trendu rostoucí dostupnosti substituční léčby, ačkoli se vzestup stává méně výrazným. Navíc zde došlo k rozšíření podávaných látek, např. počet zemí uvádějících použití buprenorfinu se v roce 2003 zvýšil na 14 v porovnání se 6 v letech 1999–2000.
To forskellige tendenser har i de senere år gjort sig gældende i forbindelse med den medicinsk støttede behandling. Den første er en videreførelse af tendensen til at øge adgangen til substitutionsbehandling, selv om forøgelsen er ved at blive mindre udtalt. Endvidere er der sket en udvidelse af de stoffer, der anvendes; f.eks. er antallet af lande, der har angivet brug af buprenorphin, steget til 14 i 2003 i forhold til seks i 1999/2000.
Ravimitega ravis on viimastel aastal eristunud kaks suundumust. Esiteks jätkub suundumus asendusravi kättesaadavuse paranemisele, kuigi see on muutumas vähem märgatavaks. Lisaks on mitmekesistunud pakutavate ainete valik, näiteks buprenorfiini kasutamisest teatavate riikide arv on kasvanud kuuelt aastatel 1999–2000 14ni 2003. aastal.
Lääkehoidossa on ilmaantunut viime vuosina kaksi suuntausta. Ensimmäinen on korvaushoidon saatavuuden lisääntyminen, joskin se on alkanut heiketä. Toinen on käytettävien aineiden monipuolistuminen. Esimerkiksi niiden maiden määrä, joissa on ilmoitettu käytettävän buprenorfiinia, kasvoi 14:ään vuonna 2003, kun vuonna 1999/2000 niitä oli vain kuusi.
Az elmúlt években a gyógyszeresen támogatott kezelésen belül két különálló tendencia van kialakulóban. Az első a helyettesítő kezelés fokozott elérhetőségének tendenciáját viszi tovább, bár a növekedés egyre kevésbé határozott. Másrészről a gyógykezelésben adott anyagok terén is differenciálódás zajlott le; például a buprenorfin használatáról 2003-ban már 14 ország számolt be, az 1999/2000-es hattal szemben.
I de senere årene har det avtegnet seg to forskjellige trender innen legemiddelassistert rehabilitering. Den første er en videreføring av trenden med å øke tilgjengeligheten av substitusjonsbehandling, selv om økningen blir mindre uttalt. I tillegg er det flere stoffer som brukes i behandlingen, f.eks. har antallet land som rapporterer om bruk av buprenorfin økt til 14 i 2003, mot seks i 1999-2000.
W ostatnich latach pojawiły się dwa różne trendy w leczeniu farmakologicznym. Pierwszy z nich to kontynuowanie trendu zwiększonej dostępności leczenia zastępczego, choć wzrost jest tutaj coraz słabiej widoczny. Dodatkowo nastąpiła dywersyfikacja podawanych substancji, np. liczba państw donoszących o stosowaniu buprenorfiny zwiększyła się do 14 w 2003 roku w porównaniu z sześcioma w latach 1999/2000.
În ultimii ani au apărut două tendinţe distincte în cadrul TSM. Prima este o continuare a tendinţei de a creşte disponibilitatea terapiei de substituţie, deşi această creştere devine mai puţin pronunţată. În plus, s-a produs o diversificare a substanţelor oferite; de exemplu, numărul de ţări care au raportat utilizarea buprenorfinei a crescut la 14 în 2003, faţă de numai şase în 1999/2000.
V ostatných rokoch sa objavili dva odlišné trendy v MAT. Prvým je pokračovanie trendu zvyšujúcej sa dostupnosti substitučnej liečby, hoci sa zvyšovanie zdôrazňuje menej. Navyše sa diverzifikujú poskytované látky; napríklad počet krajín, ktoré uviedli používanie buprenorfínu, sa v roku 2003 zvýšil na 14 oproti šiestim v roku 1999/2000.
V zadnjih letih sta se pojavila dva ločena trenda pri zdravljenju, podprtemu z zdravili. Prvi je nadaljevanje trenda povečevanja razpoložljivosti nadomestnega zdravljenja, čeprav povečanje ni več tako izrazito. Poleg tega so tudi snovi, ki so na voljo, postale raznolike; na primer število držav, ki poročajo o uporabi buprenorfina, je leta 2003 naraslo na 14 v primerjavi s 6 primeri leta 1999/2000.
Två olika trender inom behandling med läkemedel har uppstått under de senaste åren. Den första är en fortsättning på trenden med ökad tillgång på substitutionsbehandling, även om ökningen blir mindre uttalad. Dessutom har det skett en differentiering när det gäller de ämnen som tillhandahålls. Exempelvis har antalet länder som rapporterar om användning av buprenorfin ökat till 14 under 2003, jämfört med sex under 1999/2000.
  Medically assisted trea...  
A third, although less distinct, trend is that of increasing involvement of general practitioners in the provision of MAT. Involvement of general practitioners was reported in only three of the 15 Member States (Belgium, France, the United Kingdom) in 2000/2001 (Solberg et al., 2002) but is now found in 10 of the EU-15 Member States (Belgium, Germany, France, Ireland, Italy, Luxembourg, Netherlands, Austria, Sweden and the United Kingdom) as well as three of the new Member States (Czech Republic, Malta and Slovenia).
Une troisième tendance, quoique moins claire, est celle de la participation accrue des généralistes dans l'offre de traitements médicalement assistés. Seuls trois pays de l'UE-15 évoquaient la participation de généralistes en 2000/2001 (Belgique, France, Royaume‑Uni) (Solberg et al., 2002), alors qu'ils sont dix aujourd'hui (Belgique, Allemagne, France, Irlande, Italie, Luxembourg, Pays-Bas, Autriche, Suède et Royaume‑Uni), sans compter trois nouveaux États membres (République tchèque, Malte et Slovénie).
Drittens ist festzustellen, dass in zunehmendem Maße Allgemeinärzte in die medikamentengestützte Behandlung einbezogen werden, wobei diese Tendenz weniger ausgeprägt ist. Während in den Jahren 2000/2001 aus nur drei der 15 Mitgliedstaaten (Belgien, Frankreich und das Vereinigte Königreich) die Einbeziehung von Allgemeinärzten gemeldet wurde (Solberg et al., 2002), wird sie nun aus zehn der EU-15-Mitgliedstaaten (Belgien, Deutschland, Frankreich, Irland, Italien, Luxemburg, die Niederlande, Österreich, Schweden und das Vereinigte Königreich) sowie aus drei neuen Mitgliedstaaten (Tschechische Republik, Malta und Slowenien) berichtet.
Una tercera tendencia, aunque menos clara, es aumentar la participación de los médicos de cabecera en la dispensación de este tipo de tratamientos. Los médicos de cabecera sólo participaban en tres de los quince Estados miembros (Bélgica, Francia, Reino Unido) en 2000/2001 (Solberg y cols., 2002), pero actualmente lo hacen en 10 de los 15 Estados miembros de la UE (Bélgica, Alemania, Francia, Irlanda, Italia, Luxemburgo, Países Bajos, Austria, Suecia y Reino Unido) y en tres de los nuevos Estados miembros (República Checa, Malta y Eslovenia).
Un’ulteriore tendenza, sebbene meno marcata, vede un maggiore coinvolgimento dei medici generici nel servizio di trattamento medicalmente assistito. Tale partecipazione veniva riportata soltanto da tre Stati dell’UE a 15 (Belgio, Francia, Regno Unito) nel biennio 2000-2001 (Solberg e altri, 2002), mentre viene riferita attualmente da 10 paesi (Belgio, Germania, Francia, Irlanda, Italia, Lussemburgo, Paesi Bassi, Austria, Svezia e Regno Unito) nonché da tre nuovi Stati membri (Repubblica ceca, Malta e Slovenia).
Uma terceira tendência, ainda que menos distinta, é a do envolvimento crescente dos médicos de clínica geral na oferta de tratamento medicamente assistido. Este envolvimento foi referido em apenas três dos 15 Estados-Membros (Bélgica, França, Reino Unido) em 2000/2001 (Solberg et al., 2002), mas agora já se encontra em dez dos Estados-Membros da UE-15 (Bélgica, Alemanha, França, Irlanda, Itália, Luxemburgo, Países Baixos, Áustria, Suécia e Reino Unido), bem como em três dos novos Estados-Membros (República Checa, Malta e Eslovénia).
Μια άλλη, μολονότι λιγότερο εμφανής, τάση αφορά την αυξημένη εμπλοκή γενικών ιατρών στην παροχή θεραπείας με ιατρική υποστήριξη. Η εμπλοκή γενικών ιατρών αναφέρθηκε μόνον σε τρία από τα 15 κράτη μέλη (Βέλγιο, Γαλλία, Ηνωμένο Βασίλειο) το 2000/2001 (Solberg κ.ά., 2002), αλλά παρατηρείται σήμερα σε 10 από τα κράτη μέλη της ΕΕ των 15 (Βέλγιο, Γερμανία, Γαλλία, Ιρλανδία, Ιταλία, Λουξεμβούργο, Κάτω Χώρες, Αυστρία, Σουηδία και Ηνωμένο Βασίλειο) καθώς και σε τρία από τα νέα κράτη μέλη (Τσεχική Δημοκρατία, Μάλτα και Σλοβενία).
Een derde, zij het minder duidelijke trend, is de stijging van het aantal huisartsen dat bij de behandeling met behulp van medicatie een rol speelt. In 2000/2001 maakten slechts drie van de vijftien lidstaten (België, Frankrijk en het Verenigd Koninkrijk), melding van het inschakelen van huisartsen bij dergelijke behandelingen (Solberg et al., 2002), terwijl huisartsen op dit moment in tien van de oude vijftien lidstaten een rol op dit vlak spelen (België, Duitsland, Frankrijk, Ierland, Italië, Luxemburg, Nederland, Oostenrijk, Zweden en het Verenigd Koninkrijk) en ook in drie van de nieuwe lidstaten (Tsjechië, Malta en Slovenië).
Třetí trend, i když méně výrazný, je představován zvyšujícím se zapojením praktických lékařů do poskytování léčby s farmakologickou podporou. V letech 2000–2001 uváděly zapojení praktických lékařů jen 3 z 15 členských států (Belgie, Francie a Spojené království) (Solberg a kol., 2002), ale nyní existuje v 10 členských státech evropské patnáctky (Belgie, Německo, Francie, Irsko, Itálie, Lucembursko, Nizozemsko, Rakousko, Švédsko a Spojené království) a rovněž ve třech nových členských státech (Česká republika, Malta a Slovinsko).
En tredje tendens, som ganske vist er mindre udpræget, går i retning af i stigende grad at inddrage praktiserende læger i den medicinsk støttede behandling. Inddragelse af praktiserende læger blev kun rapporteret i tre af de 15 medlemsstater (Belgien, Frankrig, Det Forenede Kongerige) i 2000/2001 (Solberg m.fl., 2002), men findes nu i ti af EU-15-medlemsstaterne (Belgien, Tyskland, Frankrig, Irland, Italien, Luxembourg, Nederlandene, Østrig, Sverige og Det Forenede Kongerige) samt tre af de nye medlemsstater (Tjekkiet, Malta og Slovenien).
Kolmas, mitte nii selge suundumus on üldarsti osaluse kasv ravimitega ravi osutamisel. Aastatel 2000–2001 teatati üldarstide osalemisest 15 liikmesriigist ainult kolmes (Belgia, Prantsusmaa, Ühendkuningriik) (Solberg et al., 2002), nüüd on see levinud 10 EL-15 liikmesriigis (Belgia, Saksamaa, Prantsusmaa, Iirimaa, Itaalia, Luksemburg, Madalmaad, Austria, Rootsi ja Ühendkuningriik), aga ka kolmes uues liikmesriigis (Tšehhi Vabariigis, Maltas ja Sloveenias).
Kolmas, vähemmän selkeä suuntaus, on yleislääkäreiden lisääntynyt osallistuminen lääkehoidon tarjoamiseen. Vuonna 2000/2001 vain kolme 15 jäsenvaltiosta ilmoitti yleislääkäreiden osallistuvan lääkehoidon tarjoamiseen (Belgia, Ranska, Yhdistynyt kuningaskunta) (Solberg et al., 2002), mutta nykyään tällaista toimintaa esiintyy 10:ssä EU:n 15 vanhasta jäsenvaltiosta (Belgia, Saksa, Ranska, Irlanti, Italia, Luxemburg, Alankomaat, Itävalta, Ruotsi ja Yhdistynyt kuningaskunta) sekä kolmessa uudessa jäsenvaltiossa (Tšekki, Malta ja Slovenia).
A harmadik, ámbár kevésbé elkülönülő irányzat a háziorvosok részvételének növelése a gyógyszeresen támogatott kezelés biztosításában. A háziorvosok bevonásáról 2000/2001-ben mindössze három tagállam számolt be (Belgium, Franciaország, Egyesült Királyság) (Solberg és mások, 2002), ma viszont már az EU-15 tagállamai közül 10-ben (Belgium, Németország, Franciaország, Írország, Olaszország, Luxemburg, Hollandia, Ausztria, Svédország és az Egyesült Királyság), valamint az új tagállamok közül háromban megtörtént (Csehország, Málta és Szlovénia).
En tredje, ikke fullt så tydelig, trend er at allmennleger i økende grad involveres i den legemiddelassisterte rehabiliteringen. Selv om allmennlegenes deltakelse bare rapporteres av tre av de 15 EU-landene (Belgia, Frankrike, Storbritannia) i 2000/2001 (Solberg et al., 2002) finnes denne ordningen i 10 av EU-15-landene (Belgia, Tyskland, Frankrike, Irland, Italia, Luxembourg, Nederland, Østerrike, Sverige og Storbritannia) i tillegg til tre av de nye medlemsstatene (Den tsjekkiske republikk, Malta og Slovenia).
Trzeci trend, choć mniej wyrazisty, dotyczy wzrostu zaangażowania lekarzy medycyny rodzinnej w leczenie farmakologiczne. W okresie 2000/2001 jedynie trzy z 15 starych Państw Członkowskich (Belgia, Francja, Wielka Brytania) donosiły o zaangażowaniu lekarzy rodzinnych w tego typu leczenie (Solberg et al., 2002), obecnie jednak jest ono widoczne w 10 z 15 starych Państw Członkowskich UE (Belgia, Niemcy, Francja, Irlandia, Włochy, Luksemburg, Holandia, Austria, Szwecja i Wielka Brytania) oraz w trzech z nowych Państw Członkowskich (Republika Czeska, Malta i Słowenia).
O a treia tendinţă, deşi aceasta este mai puţin conturată, constă în implicarea tot mai extinsă a medicilor de familie în asigurarea TSM. Implicarea medicilor de familie a fost raportată numai în trei din cele 15 state membre (Belgia, Franţa, Regatul Unit) în 2000/2001 (Solberg et al., 2002), dar este acum prezentă în 10 din statele membre ale Europei celor 15 (Belgia, Germania, Franţa, Irlanda, Italia, Luxemburg, Ţările de Jos, Austria, Suedia şi Regatul Unit), precum şi în trei din noile state membre (Republica Cehă, Malta şi Slovenia).
Tretím trendom, aj keď nie takým výrazným, je rastúca účasť praktických lekárov na poskytovaní MAT. Účasť praktických lekárov v roku 2000/2001 uviedli iba tri z 15 členských štátov (Belgicko, Francúzsko a Spojené kráľovstvo) (Solberg a kol. 2002), ale teraz ich bolo 10 z 15 starých členských štátov EÚ (Belgicko, Nemecko, Francúzsko, Írsko, Taliansko, Luxembursko, Holandsko, Rakúsko, Švédsko a Spojené kráľovstvo) a tri nové členské štáty (Česká republika, Malta a Slovinsko).
Tretji, čeprav manj izrazit trend je povečevanje vključenosti splošnih zdravnikov v zagotavljanje z zdravili podprtega zdravljenja. O vključenosti splošnih zdravnikov so leta 2000/2001 poročali v samo treh od 15 držav članic (Belgiji, Franciji, Združenem kraljestvu) (Solberg et al., 2002), vendar jih lahko sedaj najdemo v 10 od 15 držav članic EU (Belgija, Nemčija, Francija, Irska, Italija, Luksemburg, Nizozemska, Avstrija, Švedska in Združeno kraljestvo) ter treh novih državah članicah (Češka, Malta in Slovenija).
En tredje mindre tydlig trend är att i större utsträckning anlita allmänläkare vid behandling med läkemedel. Under 2000/2001 rapporterade endast tre av de 15 medlemsstaterna (Belgien, Frankrike, Storbritannien) att allmänläkare anlitats (Solberg m.fl., 2002), men numera förekommer det i 10 av EU 15-medlemsstaterna (Belgien, Tyskland, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Österrike, Sverige och Storbritannien) samt i tre av de nya medlemsstaterna (Tjeckien, Malta och Slovenien).
nodrošināšanā. Par terapeitu iesaistīšanos 2000. / 2001. gadā ziņoja tikai trīs no 15 dalībvalstīm (Beļģija, Francija, Apvienotā Karaliste) (Solberg et al., 2002), taču tagad tā notiek 10 no ES-15 dalībvalstīm (Beļģija, Vācija, Francija, Īrija, Itālija, Luksmeburga, Nīderlande, Austrija, Zviedrija un Apvienotā Karaliste), kā arī trīs no jaunajām dalībvalstīm (Čehijas Republika, Malta un Slovēnija).
  Box 10  
The provision of buprenorphine treatment in Europe is described, and comparisons are made between Member States in which buprenorphine is the principal substance used in the treatment of opiate dependency and those where medically assisted treatment (MAT) is mainly carried out with methadone.
Des comparaisons sont établies entre la buprénorphine et la méthadone en termes d'efficacité et de coût. L'offre de traitement à la buprénorphine en Europe est décrite, et des comparaisons sont effectuées entre les États membres dans lesquels la buprénorphine est la principale substance utilisée dans le traitement de la dépendance aux opiacés et ceux dans lesquels les traitements médicalement assistés (TMA) utilisent surtout la méthadone. L'une des conclusions est que près de 20 % des patients suivant un TMA dans l'UE aujourd'hui reçoivent de la buprénorphine, bien que la plupart d'entre eux soient regroupés dans un seul pays (France). Dans l'ensemble, la buprénorphine s'est étendue à de nombreux pays, mais le nombre effectif de patients est toujours limité dans la plupart des États membres.
Es werden Vergleiche zwischen Buprenorphin und Methadon im Hinblick auf Wirksamkeit und Kosten gezogen. Es folgt eine Darstellung des Angebots der Buprenorphinbehandlung in Europa sowie ein Vergleich zwischen den Mitgliedstaaten, in denen überwiegend Buprenorphin in der Behandlung von Opiatabhängigkeit eingesetzt wird, und jenen, in denen bei der medikamentengestützten Therapie in erster Linie Methadon verschrieben wird. Unter anderem wird festgestellt, dass derzeit in der EU etwa 20 % der Patienten in medikamentengestützter Behandlung Buprenorphin erhalten, wobei die meisten dieser Patienten in einem Land (nämlich Frankreich) leben. Insgesamt ist Buprenorphin in vielen Ländern verbreitet, allerdings ist in den meisten Mitgliedstaaten die tatsächliche Zahl der Patienten noch immer begrenzt.
Se comparan la buprenorfina y la metadona en términos de eficacia y costes. Se describe la aplicación del tratamiento con buprenorfina en Europa y se efectúan comparaciones entre los Estados miembros que utilizan la buprenorfina como sustancia principal para el tratamiento de la dependencia de opiáceos y los que prestan tratamiento con asistencia médica (TAM) fundamentalmente con metadona. Uno de los resultados es que alrededor del 20% de los pacientes en tratamiento con asistencia médica en la UE reciben buprenorfina en la actualidad, aunque la mayoría de estos pacientes se encuentran en un solo país (Francia). En general, el uso de buprenorfina se ha extendido a muchos países, pero el número de pacientes actuales todavía es limitado en la mayoría de Estados miembros.
Si fanno confronti tra la buprenorfina e il metadone in termini di efficacia e costi. È descritta la fornitura della terapia con buprenorfina in Europa e vengono fatti raffronti tra gli Stati membri in cui la buprenorfina è la principale sostanza usata nel trattamento della dipendenza da oppiacei e i paesi in cui il trattamento medicalmente assistito è realizzato perlopiù con il metadone. Dai dati che ne derivano si evince che è trattato con buprenorfina oggi nell’Unione europea circa il 20% dei pazienti in trattamento medicalmente assistito, sebbene la maggior parte di essi venga individuato in Francia. Nel complesso, la buprenorfina si è diffusa in molti paesi, ma il numero attuale di pazienti resta circoscritto nella maggioranza degli Stati membri.
São estabelecidas comparações entre a buprenorfina e a metadona, em termos de eficácia e de custos. Descreve-se a oferta de tratamento com buprenorfina na Europa e estabelecem-se comparações entre os Estados-Membros onde a buprenorfina é a principal substância utilizada no tratamento da dependência de opiáceos e aqueles em que o tratamento medicamente assistido se baseia sobretudo na metadona. Uma das conclusões é a de que cerca de 20% dos utentes em tratamento medicamente assistido na Europa estão actualmente a receber buprenorfina, embora a maioria deles se concentre num único país (França). De um modo geral, a buprenorfina expandiu-se para muitos países, mas o número efectivo de utentes ainda é limitado na maior parte dos Estados-Membros.
Γίνεται σύγκριση της βουπρενορφίνης και της μεθαδόνης από την άποψη της αποτελεσματικότητας και του κόστους. Περιγράφεται η παροχή θεραπείας με βουπρενορφίνη στην Ευρώπη και γίνονται συγκρίσεις μεταξύ των κρατών μελών στα οποία η βουπρενορφίνη είναι η κύρια ουσία που χρησιμοποιείται στη θεραπεία απεξάρτησης από τα οπιούχα και κρατών στα οποία η θεραπεία με ιατρική υποστήριξη πραγματοποιείται κυρίως με μεθαδόνη. Ένα από τα συμπεράσματα είναι ότι περίπου 20 % των ατόμων υπό θεραπεία με ιατρική υποστήριξη στην ΕΕ σήμερα λαμβάνει βουπρενορφίνη, μολονότι η πλειονότητα των ατόμων αυτών βρίσκεται σε μία μόνο χώρα (Γαλλία). Γενικά, η βουπρενορφίνη έχει διαδοθεί σε πολλές χώρες, αλλά ο αριθμός των υπό θεραπεία ατόμων που κάνουν χρήση της παραμένει περιορισμένος στα περισσότερα κράτη μέλη.
Er worden ook vergelijkingen gemaakt tussen de werking en de kosten van buprenorfine en methadon. Daarnaast wordt het aanbod aan buprenorfinebehandelingen in Europa beschreven en wordt een vergelijking gemaakt tussen de lidstaten die buprenorfine gebruiken bij de behandeling van opiatenverslavingen als primaire stof en de lidstaten die bij de behandeling met behulp van medicatie voornamelijk methadon gebruiken. Uit onderzoeksresultaten is gebleken dat ongeveer 20% van de cliënten in de EU die op dit moment een therapie met behulp van medicatie volgen, buprenorfine krijgen. Daarbij dient wel vermeld te worden dat de meeste buprenorfinebehandelingen zich in slechts één land afspelen (Frankrijk). Het gebruik van buprenorfine heeft zich over veel landen verspreid, maar het feitelijke aantal cliënten is in het merendeel van de lidstaten nog beperkt.
Buprenorfin a metadon jsou srovnány z hlediska účinnosti a nákladů. Je popsáno poskytování léčby buprenorfinem v Evropě a provedeno srovnání mezi členskými státy, v nichž je buprenorfin hlavní látkou používanou při léčbě závislosti na opiátech, a těmi, kde je léčba s farmakologickou podporou prováděna především pomocí metadonu. Jedním ze zjištění je, že asi 20 % klientů podstupujících v současné době léčbu s farmakologickou podporou v EU je podáván buprenorfin, i když většina těchto klientů je z jedné země (Francie). Obecně se buprenorfin rozšířil do mnoha zemí, ale skutečný počet klientů je i nadále ve většině členských států nízký.
Der foretages sammenligninger mellem buprenorphin og metadon med hensyn til effektivitet og omkostninger. Behandlingen med buprenorphin i Europa beskrives, og der foretages sammenligninger mellem medlemsstater, hvor buprenorphin er det stof, der primært anvendes i behandlingen af opiatafhængighed, og de lande, hvor den medicinsk støttede behandling hovedsagelig gennemføres med metadon. Det fremgår bl.a. af resultaterne, at ca. 20 % af klienterne i medicinsk støttet behandling i EU i dag får buprenorphin, selv om størstedelen af disse klienter er i et enkelt land (Frankrig). Generelt er brugen af buprenorphin blevet udbredt til mange lande, men det faktiske antal klienter er stadig begrænset i hovedparten af medlemsstaterne.
Võrreldakse buprenorfiini ja metadooni efektiivsust ja maksumust. Antakse ülevaade buprenorfiinravist Euroopas ja võrreldakse liikmesriike, kus buprenorfiin on peamine aine opiaadisõltuvuse ravil nende riikidega, kus teostatakse medikamentoosset ravi peamiselt metadooniga. Uurimistulemused näitavad, et 20% sellise ravi klientidest ELis saavad tänapäeval buprenorfiinravi, kuigi enamik neist asub ühes riigis (Prantsusmaal). Üldiselt kasutatakse buprenorfiini paljudes riikides, kuid enamikus liikmesriikides on kasutajate arv piiratud.
Erityiskysymyksessä vertaillaan buprenorfiinin ja metadonin tehokkuutta ja kustannuksia. Siinä myös kuvaillaan buprenorfiinihoidon tarjontaa Euroopassa ja vertaillaan jäsenvaltioita, joissa opiaattiriippuvuutta hoidetaan ensisijaisesti buprenorfiinilla, ja jäsenvaltioita, joissa lääkehoidossa käytetään pääasiallisesti metadonia. Vertailun tuloksista ilmenee muun muassa, että noin 20 prosenttia EU:n nykyisistä lääkehoidossa olevista asiakkaista saa buprenorfiinia, joskin suurin osa näistä asiakkaista keskittyy yhteen maahan (Ranska). Buprenorfiinin käyttö on yleisesti ottaen levinnyt useisiin maihin, mutta useimmissa jäsenvaltioissa asiakkaita on edelleen vähän.
A buprenorfint hatékonyság és költség szempontjából összehasonlították a metadonnal. Bemutatják a buprenorfinkezelés biztosítását Európában, és összehasonlítják azokat a tagállamokat, ahol az opiátfüggőség kezelésében elsődlegesen használt anyag a buprenorfin, illetve azokat, ahol a gyógyszeresen támogatott kezelést főként metadonnal végzik. Többek között azt állapították meg, hogy ma az EU-n belül a gyógyszeresen támogatott kezelésben részesülő páciensek körülbelül 20%-a kap buprenorfint, ugyanakkor e páciensek nagy része egy országban (Franciaország) található. A buprenorfin általánosságban már sok országban elterjedt, de a páciensek tényleges száma a tagállamok többségében továbbra is korlátozott.
Det er gjort sammenligninger mellom buprenorfin og metadon når det gjelder effekt og kostnader. Tilbudet om buprenorfinbehandling i Europa blir beskrevet, og det gjøres sammenligninger mellom medlemsstater hvor buprenorfin brukes som viktigste stoff i behandlingen av opiatavhengighet, og de medlemsstatene hvor legemiddelassistert rehabilitering (LAR) hovedsakelig foregår med metadon. Et av funnene er at ca. 20 % av klientene i legemiddelassistert rehabilitering i EU pr. i dag får buprenorfin, selv om flesteparten av disse er i ett land (Frankrike). Behandling med buprenorfin har spredt seg til mange land, men antallet klienter er fremdeles begrenset i de fleste medlemsstatene.
Sporządzane są porównania między buprenorfiną a metadonem pod względem efektywności działania i kosztów. Opisana jest dostępność leczenia buprenorfiną w Europie, prowadzi się także porównania między Państwami Członkowskimi, w których buprenorfina jest główną substancją wykorzystywaną w leczeniu z uzależnienia od opiatów oraz państwami, w których w leczeniu farmakologicznym (MAT) stosuje się głównie metadon. Wyniki wskazują, że obecnie około 20% pacjentów poddawanych leczeniu farmakologicznemu w UE otrzymuje buprenorfinę, choć większość tych pacjentów przebywa w jednym państwie (Francja). Generalnie buprenorfina została rozpowszechniona w wielu państwach, jednakże liczba pacjentów przyjmujących ten środek jest nadal ograniczona w większości Państw Członkowskich.
Comparaţiile dintre buprenorfină şi metadonă vizează eficienţa şi costurile acestora. Se prezintă modul de asigurare a terapiei cu buprenorfină în Europa şi se realizează comparaţii între statele membre în care buprenorfina este principala substanţă folosită în tratamentul dependenţei de opiacee şi cele în care tratamentul sub supraveghere medicală (TSM) se realizează mai ales cu metadonă. Rezultatele arată că aproximativ 20 % din clienţi înscrişi în TSM în Uniunea Europeană astăzi primesc buprenorfină, deşi majoritatea acestor clienţi se află într-o singură ţară (Franţa). În ansamblu, buprenorfina s-a răspândit în multe ţări, dar număr efectiv de clienţi cărora le este administrată este încă limitat în majoritatea statelor membre.
Porovnáva účinnosť a náklady pri buprenorfíne a metadóne. Opisuje buprenorfínovú liečbu v Európe a uvádza porovnania medzi členskými štátmi, v ktorých sa buprenorfín používa ako hlavná látka na liečenie závislosti od opiátov a členskými štátmi, v ktorých sa lekársky asistovaná liečba (MAT) uskutočňuje hlavne s metadónom. Zo zistení vyplýva, že okolo 20 % klientov v MAT v EÚ dnes dostáva buprenorfín, hoci väčšina z nich je v jednej krajine (vo Francúzsku). Buprenorfín sa vcelku rozšíril do mnohých krajín, ale skutočný počet klientov je stále obmedzený vo väčšine členských štátov.
Narejene so primerjave med buprenorfinom in metadonom z vidika učinkovitosti in stroškov. Opisano je zagotavljanje zdravljenja z buprenorfinom v Evropi in narejena primerjava med državami članicami, v katerih je buprenorfin glavna snov, ki se uporablja za zdravljenje odvisnosti od opiatov, ter v katerih se z zdravili podprto zdravljenje v glavnem izvaja z metadonom. Ena od ugotovitev je, da okoli 20 % oseb, ki se zdravijo z zdravili v EU danes, prejema buprenorfin, čeprav je večina teh oseb v eni državi (Francija). Na splošno se je buprenorfin razširil v mnoge države, vendar je dejansko število oseb v večini držav članic še vedno omejeno.
Jämförelser görs mellan buprenorfin och metadon när det gäller effektivitet och kostnader. Tillhandahållandet av buprenorfinbehandling i Europa beskrivs och jämförelser görs mellan de medlemsstater där bupernorfin är det huvudsakliga ämnet i behandlingen av opiatberoende och de där behandling med läkemedel främst sker med metadon. Resultaten visar bland annat att omkring 20 % av klienterna som behandlas med läkemedel inom EU idag behandlas med bupernorfin, och att de flesta av dessa klienter finns i ett land (Frankrike). Totalt sett har användningen av buprenorfin spridit sig till många länder, men det faktiska antalet klienter är fortfarande begränsat i de flesta medlemsstater.
  Price and purity of her...  
The provision of buprenorphine treatment in Europe is described, and comparisons are made between Member States in which buprenorphine is the principal substance used in the treatment of opiate dependency and those where medically assisted treatment (MAT) is mainly carried out with methadone.
Des comparaisons sont établies entre la buprénorphine et la méthadone en termes d'efficacité et de coût. L'offre de traitement à la buprénorphine en Europe est décrite, et des comparaisons sont effectuées entre les États membres dans lesquels la buprénorphine est la principale substance utilisée dans le traitement de la dépendance aux opiacés et ceux dans lesquels les traitements médicalement assistés (TMA) utilisent surtout la méthadone. L'une des conclusions est que près de 20 % des patients suivant un TMA dans l'UE aujourd'hui reçoivent de la buprénorphine, bien que la plupart d'entre eux soient regroupés dans un seul pays (France). Dans l'ensemble, la buprénorphine s'est étendue à de nombreux pays, mais le nombre effectif de patients est toujours limité dans la plupart des États membres.
Es werden Vergleiche zwischen Buprenorphin und Methadon im Hinblick auf Wirksamkeit und Kosten gezogen. Es folgt eine Darstellung des Angebots der Buprenorphinbehandlung in Europa sowie ein Vergleich zwischen den Mitgliedstaaten, in denen überwiegend Buprenorphin in der Behandlung von Opiatabhängigkeit eingesetzt wird, und jenen, in denen bei der medikamentengestützten Therapie in erster Linie Methadon verschrieben wird. Unter anderem wird festgestellt, dass derzeit in der EU etwa 20 % der Patienten in medikamentengestützter Behandlung Buprenorphin erhalten, wobei die meisten dieser Patienten in einem Land (nämlich Frankreich) leben. Insgesamt ist Buprenorphin in vielen Ländern verbreitet, allerdings ist in den meisten Mitgliedstaaten die tatsächliche Zahl der Patienten noch immer begrenzt.
Se comparan la buprenorfina y la metadona en términos de eficacia y costes. Se describe la aplicación del tratamiento con buprenorfina en Europa y se efectúan comparaciones entre los Estados miembros que utilizan la buprenorfina como sustancia principal para el tratamiento de la dependencia de opiáceos y los que prestan tratamiento con asistencia médica (TAM) fundamentalmente con metadona. Uno de los resultados es que alrededor del 20% de los pacientes en tratamiento con asistencia médica en la UE reciben buprenorfina en la actualidad, aunque la mayoría de estos pacientes se encuentran en un solo país (Francia). En general, el uso de buprenorfina se ha extendido a muchos países, pero el número de pacientes actuales todavía es limitado en la mayoría de Estados miembros.
Si fanno confronti tra la buprenorfina e il metadone in termini di efficacia e costi. È descritta la fornitura della terapia con buprenorfina in Europa e vengono fatti raffronti tra gli Stati membri in cui la buprenorfina è la principale sostanza usata nel trattamento della dipendenza da oppiacei e i paesi in cui il trattamento medicalmente assistito è realizzato perlopiù con il metadone. Dai dati che ne derivano si evince che è trattato con buprenorfina oggi nell’Unione europea circa il 20% dei pazienti in trattamento medicalmente assistito, sebbene la maggior parte di essi venga individuato in Francia. Nel complesso, la buprenorfina si è diffusa in molti paesi, ma il numero attuale di pazienti resta circoscritto nella maggioranza degli Stati membri.
São estabelecidas comparações entre a buprenorfina e a metadona, em termos de eficácia e de custos. Descreve-se a oferta de tratamento com buprenorfina na Europa e estabelecem-se comparações entre os Estados-Membros onde a buprenorfina é a principal substância utilizada no tratamento da dependência de opiáceos e aqueles em que o tratamento medicamente assistido se baseia sobretudo na metadona. Uma das conclusões é a de que cerca de 20% dos utentes em tratamento medicamente assistido na Europa estão actualmente a receber buprenorfina, embora a maioria deles se concentre num único país (França). De um modo geral, a buprenorfina expandiu-se para muitos países, mas o número efectivo de utentes ainda é limitado na maior parte dos Estados-Membros.
Γίνεται σύγκριση της βουπρενορφίνης και της μεθαδόνης από την άποψη της αποτελεσματικότητας και του κόστους. Περιγράφεται η παροχή θεραπείας με βουπρενορφίνη στην Ευρώπη και γίνονται συγκρίσεις μεταξύ των κρατών μελών στα οποία η βουπρενορφίνη είναι η κύρια ουσία που χρησιμοποιείται στη θεραπεία απεξάρτησης από τα οπιούχα και κρατών στα οποία η θεραπεία με ιατρική υποστήριξη πραγματοποιείται κυρίως με μεθαδόνη. Ένα από τα συμπεράσματα είναι ότι περίπου 20 % των ατόμων υπό θεραπεία με ιατρική υποστήριξη στην ΕΕ σήμερα λαμβάνει βουπρενορφίνη, μολονότι η πλειονότητα των ατόμων αυτών βρίσκεται σε μία μόνο χώρα (Γαλλία). Γενικά, η βουπρενορφίνη έχει διαδοθεί σε πολλές χώρες, αλλά ο αριθμός των υπό θεραπεία ατόμων που κάνουν χρήση της παραμένει περιορισμένος στα περισσότερα κράτη μέλη.
Er worden ook vergelijkingen gemaakt tussen de werking en de kosten van buprenorfine en methadon. Daarnaast wordt het aanbod aan buprenorfinebehandelingen in Europa beschreven en wordt een vergelijking gemaakt tussen de lidstaten die buprenorfine gebruiken bij de behandeling van opiatenverslavingen als primaire stof en de lidstaten die bij de behandeling met behulp van medicatie voornamelijk methadon gebruiken. Uit onderzoeksresultaten is gebleken dat ongeveer 20% van de cliënten in de EU die op dit moment een therapie met behulp van medicatie volgen, buprenorfine krijgen. Daarbij dient wel vermeld te worden dat de meeste buprenorfinebehandelingen zich in slechts één land afspelen (Frankrijk). Het gebruik van buprenorfine heeft zich over veel landen verspreid, maar het feitelijke aantal cliënten is in het merendeel van de lidstaten nog beperkt.
Buprenorfin a metadon jsou srovnány z hlediska účinnosti a nákladů. Je popsáno poskytování léčby buprenorfinem v Evropě a provedeno srovnání mezi členskými státy, v nichž je buprenorfin hlavní látkou používanou při léčbě závislosti na opiátech, a těmi, kde je léčba s farmakologickou podporou prováděna především pomocí metadonu. Jedním ze zjištění je, že asi 20 % klientů podstupujících v současné době léčbu s farmakologickou podporou v EU je podáván buprenorfin, i když většina těchto klientů je z jedné země (Francie). Obecně se buprenorfin rozšířil do mnoha zemí, ale skutečný počet klientů je i nadále ve většině členských států nízký.
Der foretages sammenligninger mellem buprenorphin og metadon med hensyn til effektivitet og omkostninger. Behandlingen med buprenorphin i Europa beskrives, og der foretages sammenligninger mellem medlemsstater, hvor buprenorphin er det stof, der primært anvendes i behandlingen af opiatafhængighed, og de lande, hvor den medicinsk støttede behandling hovedsagelig gennemføres med metadon. Det fremgår bl.a. af resultaterne, at ca. 20 % af klienterne i medicinsk støttet behandling i EU i dag får buprenorphin, selv om størstedelen af disse klienter er i et enkelt land (Frankrig). Generelt er brugen af buprenorphin blevet udbredt til mange lande, men det faktiske antal klienter er stadig begrænset i hovedparten af medlemsstaterne.
Võrreldakse buprenorfiini ja metadooni efektiivsust ja maksumust. Antakse ülevaade buprenorfiinravist Euroopas ja võrreldakse liikmesriike, kus buprenorfiin on peamine aine opiaadisõltuvuse ravil nende riikidega, kus teostatakse medikamentoosset ravi peamiselt metadooniga. Uurimistulemused näitavad, et 20% sellise ravi klientidest ELis saavad tänapäeval buprenorfiinravi, kuigi enamik neist asub ühes riigis (Prantsusmaal). Üldiselt kasutatakse buprenorfiini paljudes riikides, kuid enamikus liikmesriikides on kasutajate arv piiratud.
Erityiskysymyksessä vertaillaan buprenorfiinin ja metadonin tehokkuutta ja kustannuksia. Siinä myös kuvaillaan buprenorfiinihoidon tarjontaa Euroopassa ja vertaillaan jäsenvaltioita, joissa opiaattiriippuvuutta hoidetaan ensisijaisesti buprenorfiinilla, ja jäsenvaltioita, joissa lääkehoidossa käytetään pääasiallisesti metadonia. Vertailun tuloksista ilmenee muun muassa, että noin 20 prosenttia EU:n nykyisistä lääkehoidossa olevista asiakkaista saa buprenorfiinia, joskin suurin osa näistä asiakkaista keskittyy yhteen maahan (Ranska). Buprenorfiinin käyttö on yleisesti ottaen levinnyt useisiin maihin, mutta useimmissa jäsenvaltioissa asiakkaita on edelleen vähän.
A buprenorfint hatékonyság és költség szempontjából összehasonlították a metadonnal. Bemutatják a buprenorfinkezelés biztosítását Európában, és összehasonlítják azokat a tagállamokat, ahol az opiátfüggőség kezelésében elsődlegesen használt anyag a buprenorfin, illetve azokat, ahol a gyógyszeresen támogatott kezelést főként metadonnal végzik. Többek között azt állapították meg, hogy ma az EU-n belül a gyógyszeresen támogatott kezelésben részesülő páciensek körülbelül 20%-a kap buprenorfint, ugyanakkor e páciensek nagy része egy országban (Franciaország) található. A buprenorfin általánosságban már sok országban elterjedt, de a páciensek tényleges száma a tagállamok többségében továbbra is korlátozott.
Det er gjort sammenligninger mellom buprenorfin og metadon når det gjelder effekt og kostnader. Tilbudet om buprenorfinbehandling i Europa blir beskrevet, og det gjøres sammenligninger mellom medlemsstater hvor buprenorfin brukes som viktigste stoff i behandlingen av opiatavhengighet, og de medlemsstatene hvor legemiddelassistert rehabilitering (LAR) hovedsakelig foregår med metadon. Et av funnene er at ca. 20 % av klientene i legemiddelassistert rehabilitering i EU pr. i dag får buprenorfin, selv om flesteparten av disse er i ett land (Frankrike). Behandling med buprenorfin har spredt seg til mange land, men antallet klienter er fremdeles begrenset i de fleste medlemsstatene.
Sporządzane są porównania między buprenorfiną a metadonem pod względem efektywności działania i kosztów. Opisana jest dostępność leczenia buprenorfiną w Europie, prowadzi się także porównania między Państwami Członkowskimi, w których buprenorfina jest główną substancją wykorzystywaną w leczeniu z uzależnienia od opiatów oraz państwami, w których w leczeniu farmakologicznym (MAT) stosuje się głównie metadon. Wyniki wskazują, że obecnie około 20% pacjentów poddawanych leczeniu farmakologicznemu w UE otrzymuje buprenorfinę, choć większość tych pacjentów przebywa w jednym państwie (Francja). Generalnie buprenorfina została rozpowszechniona w wielu państwach, jednakże liczba pacjentów przyjmujących ten środek jest nadal ograniczona w większości Państw Członkowskich.
Comparaţiile dintre buprenorfină şi metadonă vizează eficienţa şi costurile acestora. Se prezintă modul de asigurare a terapiei cu buprenorfină în Europa şi se realizează comparaţii între statele membre în care buprenorfina este principala substanţă folosită în tratamentul dependenţei de opiacee şi cele în care tratamentul sub supraveghere medicală (TSM) se realizează mai ales cu metadonă. Rezultatele arată că aproximativ 20 % din clienţi înscrişi în TSM în Uniunea Europeană astăzi primesc buprenorfină, deşi majoritatea acestor clienţi se află într-o singură ţară (Franţa). În ansamblu, buprenorfina s-a răspândit în multe ţări, dar număr efectiv de clienţi cărora le este administrată este încă limitat în majoritatea statelor membre.
Porovnáva účinnosť a náklady pri buprenorfíne a metadóne. Opisuje buprenorfínovú liečbu v Európe a uvádza porovnania medzi členskými štátmi, v ktorých sa buprenorfín používa ako hlavná látka na liečenie závislosti od opiátov a členskými štátmi, v ktorých sa lekársky asistovaná liečba (MAT) uskutočňuje hlavne s metadónom. Zo zistení vyplýva, že okolo 20 % klientov v MAT v EÚ dnes dostáva buprenorfín, hoci väčšina z nich je v jednej krajine (vo Francúzsku). Buprenorfín sa vcelku rozšíril do mnohých krajín, ale skutočný počet klientov je stále obmedzený vo väčšine členských štátov.
Narejene so primerjave med buprenorfinom in metadonom z vidika učinkovitosti in stroškov. Opisano je zagotavljanje zdravljenja z buprenorfinom v Evropi in narejena primerjava med državami članicami, v katerih je buprenorfin glavna snov, ki se uporablja za zdravljenje odvisnosti od opiatov, ter v katerih se z zdravili podprto zdravljenje v glavnem izvaja z metadonom. Ena od ugotovitev je, da okoli 20 % oseb, ki se zdravijo z zdravili v EU danes, prejema buprenorfin, čeprav je večina teh oseb v eni državi (Francija). Na splošno se je buprenorfin razširil v mnoge države, vendar je dejansko število oseb v večini držav članic še vedno omejeno.
Jämförelser görs mellan buprenorfin och metadon när det gäller effektivitet och kostnader. Tillhandahållandet av buprenorfinbehandling i Europa beskrivs och jämförelser görs mellan de medlemsstater där bupernorfin är det huvudsakliga ämnet i behandlingen av opiatberoende och de där behandling med läkemedel främst sker med metadon. Resultaten visar bland annat att omkring 20 % av klienterna som behandlas med läkemedel inom EU idag behandlas med bupernorfin, och att de flesta av dessa klienter finns i ett land (Frankrike). Totalt sett har användningen av buprenorfin spridit sig till många länder, men det faktiska antalet klienter är fortfarande begränsat i de flesta medlemsstater.
  Price and purity of her...  
The provision of buprenorphine treatment in Europe is described, and comparisons are made between Member States in which buprenorphine is the principal substance used in the treatment of opiate dependency and those where medically assisted treatment (MAT) is mainly carried out with methadone.
Des comparaisons sont établies entre la buprénorphine et la méthadone en termes d'efficacité et de coût. L'offre de traitement à la buprénorphine en Europe est décrite, et des comparaisons sont effectuées entre les États membres dans lesquels la buprénorphine est la principale substance utilisée dans le traitement de la dépendance aux opiacés et ceux dans lesquels les traitements médicalement assistés (TMA) utilisent surtout la méthadone. L'une des conclusions est que près de 20 % des patients suivant un TMA dans l'UE aujourd'hui reçoivent de la buprénorphine, bien que la plupart d'entre eux soient regroupés dans un seul pays (France). Dans l'ensemble, la buprénorphine s'est étendue à de nombreux pays, mais le nombre effectif de patients est toujours limité dans la plupart des États membres.
Es werden Vergleiche zwischen Buprenorphin und Methadon im Hinblick auf Wirksamkeit und Kosten gezogen. Es folgt eine Darstellung des Angebots der Buprenorphinbehandlung in Europa sowie ein Vergleich zwischen den Mitgliedstaaten, in denen überwiegend Buprenorphin in der Behandlung von Opiatabhängigkeit eingesetzt wird, und jenen, in denen bei der medikamentengestützten Therapie in erster Linie Methadon verschrieben wird. Unter anderem wird festgestellt, dass derzeit in der EU etwa 20 % der Patienten in medikamentengestützter Behandlung Buprenorphin erhalten, wobei die meisten dieser Patienten in einem Land (nämlich Frankreich) leben. Insgesamt ist Buprenorphin in vielen Ländern verbreitet, allerdings ist in den meisten Mitgliedstaaten die tatsächliche Zahl der Patienten noch immer begrenzt.
Se comparan la buprenorfina y la metadona en términos de eficacia y costes. Se describe la aplicación del tratamiento con buprenorfina en Europa y se efectúan comparaciones entre los Estados miembros que utilizan la buprenorfina como sustancia principal para el tratamiento de la dependencia de opiáceos y los que prestan tratamiento con asistencia médica (TAM) fundamentalmente con metadona. Uno de los resultados es que alrededor del 20% de los pacientes en tratamiento con asistencia médica en la UE reciben buprenorfina en la actualidad, aunque la mayoría de estos pacientes se encuentran en un solo país (Francia). En general, el uso de buprenorfina se ha extendido a muchos países, pero el número de pacientes actuales todavía es limitado en la mayoría de Estados miembros.
Si fanno confronti tra la buprenorfina e il metadone in termini di efficacia e costi. È descritta la fornitura della terapia con buprenorfina in Europa e vengono fatti raffronti tra gli Stati membri in cui la buprenorfina è la principale sostanza usata nel trattamento della dipendenza da oppiacei e i paesi in cui il trattamento medicalmente assistito è realizzato perlopiù con il metadone. Dai dati che ne derivano si evince che è trattato con buprenorfina oggi nell’Unione europea circa il 20% dei pazienti in trattamento medicalmente assistito, sebbene la maggior parte di essi venga individuato in Francia. Nel complesso, la buprenorfina si è diffusa in molti paesi, ma il numero attuale di pazienti resta circoscritto nella maggioranza degli Stati membri.
São estabelecidas comparações entre a buprenorfina e a metadona, em termos de eficácia e de custos. Descreve-se a oferta de tratamento com buprenorfina na Europa e estabelecem-se comparações entre os Estados-Membros onde a buprenorfina é a principal substância utilizada no tratamento da dependência de opiáceos e aqueles em que o tratamento medicamente assistido se baseia sobretudo na metadona. Uma das conclusões é a de que cerca de 20% dos utentes em tratamento medicamente assistido na Europa estão actualmente a receber buprenorfina, embora a maioria deles se concentre num único país (França). De um modo geral, a buprenorfina expandiu-se para muitos países, mas o número efectivo de utentes ainda é limitado na maior parte dos Estados-Membros.
Γίνεται σύγκριση της βουπρενορφίνης και της μεθαδόνης από την άποψη της αποτελεσματικότητας και του κόστους. Περιγράφεται η παροχή θεραπείας με βουπρενορφίνη στην Ευρώπη και γίνονται συγκρίσεις μεταξύ των κρατών μελών στα οποία η βουπρενορφίνη είναι η κύρια ουσία που χρησιμοποιείται στη θεραπεία απεξάρτησης από τα οπιούχα και κρατών στα οποία η θεραπεία με ιατρική υποστήριξη πραγματοποιείται κυρίως με μεθαδόνη. Ένα από τα συμπεράσματα είναι ότι περίπου 20 % των ατόμων υπό θεραπεία με ιατρική υποστήριξη στην ΕΕ σήμερα λαμβάνει βουπρενορφίνη, μολονότι η πλειονότητα των ατόμων αυτών βρίσκεται σε μία μόνο χώρα (Γαλλία). Γενικά, η βουπρενορφίνη έχει διαδοθεί σε πολλές χώρες, αλλά ο αριθμός των υπό θεραπεία ατόμων που κάνουν χρήση της παραμένει περιορισμένος στα περισσότερα κράτη μέλη.
Er worden ook vergelijkingen gemaakt tussen de werking en de kosten van buprenorfine en methadon. Daarnaast wordt het aanbod aan buprenorfinebehandelingen in Europa beschreven en wordt een vergelijking gemaakt tussen de lidstaten die buprenorfine gebruiken bij de behandeling van opiatenverslavingen als primaire stof en de lidstaten die bij de behandeling met behulp van medicatie voornamelijk methadon gebruiken. Uit onderzoeksresultaten is gebleken dat ongeveer 20% van de cliënten in de EU die op dit moment een therapie met behulp van medicatie volgen, buprenorfine krijgen. Daarbij dient wel vermeld te worden dat de meeste buprenorfinebehandelingen zich in slechts één land afspelen (Frankrijk). Het gebruik van buprenorfine heeft zich over veel landen verspreid, maar het feitelijke aantal cliënten is in het merendeel van de lidstaten nog beperkt.
Buprenorfin a metadon jsou srovnány z hlediska účinnosti a nákladů. Je popsáno poskytování léčby buprenorfinem v Evropě a provedeno srovnání mezi členskými státy, v nichž je buprenorfin hlavní látkou používanou při léčbě závislosti na opiátech, a těmi, kde je léčba s farmakologickou podporou prováděna především pomocí metadonu. Jedním ze zjištění je, že asi 20 % klientů podstupujících v současné době léčbu s farmakologickou podporou v EU je podáván buprenorfin, i když většina těchto klientů je z jedné země (Francie). Obecně se buprenorfin rozšířil do mnoha zemí, ale skutečný počet klientů je i nadále ve většině členských států nízký.
Der foretages sammenligninger mellem buprenorphin og metadon med hensyn til effektivitet og omkostninger. Behandlingen med buprenorphin i Europa beskrives, og der foretages sammenligninger mellem medlemsstater, hvor buprenorphin er det stof, der primært anvendes i behandlingen af opiatafhængighed, og de lande, hvor den medicinsk støttede behandling hovedsagelig gennemføres med metadon. Det fremgår bl.a. af resultaterne, at ca. 20 % af klienterne i medicinsk støttet behandling i EU i dag får buprenorphin, selv om størstedelen af disse klienter er i et enkelt land (Frankrig). Generelt er brugen af buprenorphin blevet udbredt til mange lande, men det faktiske antal klienter er stadig begrænset i hovedparten af medlemsstaterne.
Võrreldakse buprenorfiini ja metadooni efektiivsust ja maksumust. Antakse ülevaade buprenorfiinravist Euroopas ja võrreldakse liikmesriike, kus buprenorfiin on peamine aine opiaadisõltuvuse ravil nende riikidega, kus teostatakse medikamentoosset ravi peamiselt metadooniga. Uurimistulemused näitavad, et 20% sellise ravi klientidest ELis saavad tänapäeval buprenorfiinravi, kuigi enamik neist asub ühes riigis (Prantsusmaal). Üldiselt kasutatakse buprenorfiini paljudes riikides, kuid enamikus liikmesriikides on kasutajate arv piiratud.
Erityiskysymyksessä vertaillaan buprenorfiinin ja metadonin tehokkuutta ja kustannuksia. Siinä myös kuvaillaan buprenorfiinihoidon tarjontaa Euroopassa ja vertaillaan jäsenvaltioita, joissa opiaattiriippuvuutta hoidetaan ensisijaisesti buprenorfiinilla, ja jäsenvaltioita, joissa lääkehoidossa käytetään pääasiallisesti metadonia. Vertailun tuloksista ilmenee muun muassa, että noin 20 prosenttia EU:n nykyisistä lääkehoidossa olevista asiakkaista saa buprenorfiinia, joskin suurin osa näistä asiakkaista keskittyy yhteen maahan (Ranska). Buprenorfiinin käyttö on yleisesti ottaen levinnyt useisiin maihin, mutta useimmissa jäsenvaltioissa asiakkaita on edelleen vähän.
A buprenorfint hatékonyság és költség szempontjából összehasonlították a metadonnal. Bemutatják a buprenorfinkezelés biztosítását Európában, és összehasonlítják azokat a tagállamokat, ahol az opiátfüggőség kezelésében elsődlegesen használt anyag a buprenorfin, illetve azokat, ahol a gyógyszeresen támogatott kezelést főként metadonnal végzik. Többek között azt állapították meg, hogy ma az EU-n belül a gyógyszeresen támogatott kezelésben részesülő páciensek körülbelül 20%-a kap buprenorfint, ugyanakkor e páciensek nagy része egy országban (Franciaország) található. A buprenorfin általánosságban már sok országban elterjedt, de a páciensek tényleges száma a tagállamok többségében továbbra is korlátozott.
Det er gjort sammenligninger mellom buprenorfin og metadon når det gjelder effekt og kostnader. Tilbudet om buprenorfinbehandling i Europa blir beskrevet, og det gjøres sammenligninger mellom medlemsstater hvor buprenorfin brukes som viktigste stoff i behandlingen av opiatavhengighet, og de medlemsstatene hvor legemiddelassistert rehabilitering (LAR) hovedsakelig foregår med metadon. Et av funnene er at ca. 20 % av klientene i legemiddelassistert rehabilitering i EU pr. i dag får buprenorfin, selv om flesteparten av disse er i ett land (Frankrike). Behandling med buprenorfin har spredt seg til mange land, men antallet klienter er fremdeles begrenset i de fleste medlemsstatene.
Sporządzane są porównania między buprenorfiną a metadonem pod względem efektywności działania i kosztów. Opisana jest dostępność leczenia buprenorfiną w Europie, prowadzi się także porównania między Państwami Członkowskimi, w których buprenorfina jest główną substancją wykorzystywaną w leczeniu z uzależnienia od opiatów oraz państwami, w których w leczeniu farmakologicznym (MAT) stosuje się głównie metadon. Wyniki wskazują, że obecnie około 20% pacjentów poddawanych leczeniu farmakologicznemu w UE otrzymuje buprenorfinę, choć większość tych pacjentów przebywa w jednym państwie (Francja). Generalnie buprenorfina została rozpowszechniona w wielu państwach, jednakże liczba pacjentów przyjmujących ten środek jest nadal ograniczona w większości Państw Członkowskich.
Comparaţiile dintre buprenorfină şi metadonă vizează eficienţa şi costurile acestora. Se prezintă modul de asigurare a terapiei cu buprenorfină în Europa şi se realizează comparaţii între statele membre în care buprenorfina este principala substanţă folosită în tratamentul dependenţei de opiacee şi cele în care tratamentul sub supraveghere medicală (TSM) se realizează mai ales cu metadonă. Rezultatele arată că aproximativ 20 % din clienţi înscrişi în TSM în Uniunea Europeană astăzi primesc buprenorfină, deşi majoritatea acestor clienţi se află într-o singură ţară (Franţa). În ansamblu, buprenorfina s-a răspândit în multe ţări, dar număr efectiv de clienţi cărora le este administrată este încă limitat în majoritatea statelor membre.
Porovnáva účinnosť a náklady pri buprenorfíne a metadóne. Opisuje buprenorfínovú liečbu v Európe a uvádza porovnania medzi členskými štátmi, v ktorých sa buprenorfín používa ako hlavná látka na liečenie závislosti od opiátov a členskými štátmi, v ktorých sa lekársky asistovaná liečba (MAT) uskutočňuje hlavne s metadónom. Zo zistení vyplýva, že okolo 20 % klientov v MAT v EÚ dnes dostáva buprenorfín, hoci väčšina z nich je v jednej krajine (vo Francúzsku). Buprenorfín sa vcelku rozšíril do mnohých krajín, ale skutočný počet klientov je stále obmedzený vo väčšine členských štátov.
Narejene so primerjave med buprenorfinom in metadonom z vidika učinkovitosti in stroškov. Opisano je zagotavljanje zdravljenja z buprenorfinom v Evropi in narejena primerjava med državami članicami, v katerih je buprenorfin glavna snov, ki se uporablja za zdravljenje odvisnosti od opiatov, ter v katerih se z zdravili podprto zdravljenje v glavnem izvaja z metadonom. Ena od ugotovitev je, da okoli 20 % oseb, ki se zdravijo z zdravili v EU danes, prejema buprenorfin, čeprav je večina teh oseb v eni državi (Francija). Na splošno se je buprenorfin razširil v mnoge države, vendar je dejansko število oseb v večini držav članic še vedno omejeno.
Jämförelser görs mellan buprenorfin och metadon när det gäller effektivitet och kostnader. Tillhandahållandet av buprenorfinbehandling i Europa beskrivs och jämförelser görs mellan de medlemsstater där bupernorfin är det huvudsakliga ämnet i behandlingen av opiatberoende och de där behandling med läkemedel främst sker med metadon. Resultaten visar bland annat att omkring 20 % av klienterna som behandlas med läkemedel inom EU idag behandlas med bupernorfin, och att de flesta av dessa klienter finns i ett land (Frankrike). Totalt sett har användningen av buprenorfin spridit sig till många länder, men det faktiska antalet klienter är fortfarande begränsat i de flesta medlemsstater.
  Drug-free treatment  
Unlike MAT, for which centralised national registers exist in many Member States, registers of drug-free treatment are rare, and reliable, clear, quantitative data for this method of treatment are scarce.
À la différence du traitement médicalement assisté, pour lequel il existe des registres nationaux centralisés dans de nombreux États membres, les registres des traitements par abstinence sans substitution sont rares, tout comme les données fiables, claires et quantitatives sur ce mode de traitement. Bien qu'il soit impossible de procéder à une comparaison précise avec les traitements médicalement assistés, les rapports des États membres indiquent que ces derniers sont la principale forme de traitement des usagers d'opiacés à problème dans la majorité des États membres de l'UE et au niveau communautaire agrégé. Cependant, certains pays affichent une préférence générale pour l'abstinence sans traitement de substitution plutôt que pour les TMA (Estonie, Chypre, Lituanie, Pologne et Finlande). Dans quelques pays, notamment la Grèce, l'Espagne et la Norvège, les chiffres relatifs aux TMA et à l'abstinence sans traitement de substitution semblent similaires.
Während für die medikamentengestützte Behandlung in vielen Mitgliedstaaten zentrale nationale Register existieren, gibt es nur vereinzelt Register für die drogenfreie Behandlung, und auch verlässliche, eindeutige und quantitative Daten für diese Behandlungsmethode stehen nur in geringem Maße zur Verfügung. Es ist zwar nicht möglich, einen präzisen Vergleich mit der medikamentengestützten Behandlung durchzuführen, die Berichte aus den Mitgliedstaaten deuten jedoch darauf hin, dass die medikamentengestützte Behandlung in den meisten EU-Mitgliedstaaten und auf EU-Ebene insgesamt die häufigste Therapieform für problematische Opiatkonsumenten darstellt. Einige Länder berichten jedoch, dass der drogenfreien Behandlung gegenüber der medikamentengestützten Therapie insgesamt der Vorzug gegeben wird (Estland, Zypern, Litauen, Polen und Finnland). In einigen Ländern, vor allem in Griechenland, Spanien und Norwegen, werden offenbar medikamentengestützte und drogenfreie Therapien in nahezu gleichem Maße durchgeführt.
A diferencia del tratamiento con asistencia médica, para el cual existen registros nacionales centralizados en muchos de los Estados miembros, los registros del tratamiento sin droga son raros, y apenas se dispone de datos fiables, claros y cuantitativos sobre este método. Aunque no es posible realizar una comparación exacta con el TAM, los informes de los Estados miembros indican que esta es la principal forma de tratamiento para los consumidores de opiáceos en la mayoría de Estados miembros de la UE y en el conjunto de la UE. No obstante, algunos países registran una preferencia general por el tratamiento sin droga frente al tratamiento con asistencia médica (Estonia, Chipre, Lituania, Polonia y Finlandia). Los niveles de ambos tipos de tratamiento parecen ser similares en algunos países, especialmente en Grecia, España y Noruega.
A differenza del trattamento medicalmente assistito, per il quale esistono registri nazionali centralizzati in molti Stati membri, i registri per il trattamento in situazione di astinenza sono rari; scarsi inoltre sono i dati affidabili, chiari e quantitativi per questo metodo terapeutico. Pur essendo impossibile fare un confronto accurato con il trattamento medicalmente assistito, le relazioni provenienti dagli Stati membri individuano in quest’ultimo la forma principale di trattamento per i consumatori problematici di oppiacei nella maggior parte di essi nonché a livello comunitario. Taluni Stati riportano peraltro una tendenza a prediligere il trattamento in situazione di astinenza rispetto al trattamento medicalmente assistito (Estonia, Cipro, Lituania, Polonia e Finlandia). In altri Stati, vale a dire Grecia, Spagna e Norvegia, il numero dei trattamenti medicalmente assistiti e quello dei trattamenti in situazione di astinenza sembrano equivalersi.
Ao contrário do tratamento medicamente assistido, relativamente ao qual existem registos nacionais centralizados em muitos Estados-Membros, os registos do tratamento sem droga são raros, e escasseiam os dados quantitativos fiáveis e claros para este método de tratamento. Embora não seja possível fazer uma comparação precisa com o tratamento medicamente assistido, os relatórios dos Estados-Membros indicam que este último constitui a principal forma de tratamento para os consumidores problemáticos de opiáceos na maioria dos Estados-Membros da UE e a um nível agregado da União. Contudo, alguns países comunicam uma preferência generalizada pelo tratamento sem droga relativamente ao tratamento medicamente assistido (Estónia, Chipre, Lituânia, Polónia e Finlândia). Em vários países, nomeadamente a Grécia, Espanha e Noruega, os níveis de tratamento medicamente assistido e de tratamento sem droga parecem ser semelhantes.
Σε αντίθεση με τη θεραπεία με ιατρική υποστήριξη, για την οποία υπάρχουν κεντρικά εθνικά αρχεία σε πολλά κράτη μέλη, τα αρχεία για τα στεγνά θεραπευτικά προγράμματα είναι σπάνια, όπως επίσης σπανίζουν τα αξιόπιστα, σαφή, ποσοτικά στοιχεία σχετικά με αυτή τη μέθοδο θεραπείας. Μολονότι δεν είναι δυνατόν να γίνει ακριβής σύγκριση με τη θεραπεία με ιατρική υποστήριξη, οι αναφορές από τα κράτη μέλη δείχνουν ότι η θεραπεία με ιατρική υποστήριξη είναι η κύρια μορφή θεραπείας για τους προβληματικούς χρήστες οπιούχων στην πλειονότητα των κρατών μελών της ΕΕ και συνολικά σε επίπεδο ΕΕ. Ωστόσο, ορισμένες χώρες αναφέρουν μια γενική προτίμηση για τα στεγνά θεραπευτικά προγράμματα σε σχέση με τη θεραπεία με ιατρική υποστήριξη (Εσθονία, Κύπρος, Λιθουανία, Πολωνία και Φινλανδία). Σε ορισμένες χώρες, και συγκεκριμένα στην Ελλάδα, την Ισπανία και τη Νορβηγία, τα επίπεδα θεραπείας με ιατρική υποστήριξη και θεραπείας χωρίς τη χορήγηση ναρκωτικών ουσιών φαίνεται να είναι παρόμοια.
De meeste lidstaten gebruiken centrale nationale registers voor behandelingen met behulp van medicatie, maar voor drugsvrije therapieën gebeurt dat zelden, en betrouwbare, duidelijke, kwantitatieve gegevens voor deze behandelmethode zijn dan ook schaars. Hoewel een nauwkeurige vergelijking met behandelingen met behulp van medicatie niet mogelijk is, blijkt uit de verslagen van een aantal lidstaten dat een behandeling met medicatie in de meerderheid van de lidstaten van de EU (en ook op communautair niveau als geheel) de belangrijkste behandelmethode voor problematische opiatengebruikers is. In sommige landen wordt echter in het algemeen de voorkeur gegeven aan drugsvrije behandelingen (Estland, Cyprus, Litouwen, Polen en Finland) in plaats van behandelingen met behulp van medicatie. In een aantal andere landen, met name Griekenland, Spanje en Noorwegen, lijken beide behandelmethoden ongeveer even vaak toegepast te worden.
Na rozdíl od léčby s farmakologickou podporou, pro kterou v mnoha členských státech existují centralizované národní rejstříky, jsou rejstříky abstinenčně orientované léčby vzácné. Spolehlivé, jasné a kvantitativní údaje o této metodě léčby jsou zřídkakdy k dispozici. Ačkoli není možné provést přesné srovnání s léčbou s farmakologickou podporou, zprávy z členských států svědčí o tom, že léčba s farmakologickou podporou je hlavní formou léčby pro problémové uživatele opiátů jak na úrovni jednotlivých členských států EU, tak v EU celkově. Některé země však uvádějí obecnou preferenci abstinenčně orientované léčby v porovnání s léčbou s farmakologickou podporou (Estonsko, Kypr, Litva, Polsko a Finsko). V řadě zemí, zejména v Řecku, Španělsku a Norsku, se zdají úrovně léčby s farmakologickou podporou a abstinenčně orientované léčby být obdobné.
I modsætning til den medicinsk støttede behandling, hvor der findes centraliserede nationale registre i mange medlemsstater, findes der sjældent registre over stoffri behandling, og der foreligger meget få pålidelige, klare, kvantitative data for denne behandlingsmetode. Selv om det ikke er muligt at foretage en nøjagtig sammenligning med den medicinsk støttede behandling, fremgår det af indberetninger fra medlemsstaterne, at den medicinsk støttede behandling er den primære behandlingsform i forbindelse med problematiske opiatbrugere i de fleste EU-medlemsstater og på EU-plan som helhed. Nogle lande har imidlertid angivet, at de generelt foretrækker stoffri behandling frem for medicinsk støttet behandling (Estland, Cypern, Litauen, Polen og Finland). I en række lande, navnlig Grækenland, Spanien og Norge, synes antallet af personer i medicinsk støttet behandling og stoffri behandling stort set at være det samme.
Erinevalt ravimitega ravist, mille kohta on kesksed riiklikud registrid paljudes liikmesmaades, leidub registreid ravimivaba ravi kohta harva ning usaldusväärseid, selgeid, kvantitatiivseid andmeid on selle meetodi kohta napilt. Kuigi täpne võrdlus ravimitega raviga ei ole võimalik, näitavad liikmesriikide aruanded, et ravimitega ravi on probleemsete opiaaditarvitajate peamine ravivorm enamikus ELi liikmesriikides ja Euroopa Liidu tasandil üldiselt. Mõned riigid siiski teatavad ravimivaba ravi üldisest eelistamisest ravimitega ravile (Eesti, Küpros, Leedu, Poola ja Soome). Mõnedes riikides, eriti Kreekas, Hispaanias ja Norras, on ravimitega ravi ja ravimivaba ravi tase võrdne.
Lääkehoidon alalla on monissa jäsenvaltioissa keskitetyt kansalliset rekisterit, mutta lääkkeettömän hoidon rekisterit ovat harvinaisia, ja tästä menetelmästä on vain vähän luotettavaa, selkeää määrällistä tietoa. Vaikka lääkkeettömän hoidon ja lääkehoidon välillä on mahdotonta tehdä täsmällisiä vertailuja, jäsenvaltioiden raporteista voidaan todeta, että lääkehoito on opiaattien ongelmakäyttäjien pääasiallinen hoitomuoto useimmissa EU:n jäsenvaltioissa ja EU:n tasolla yleisesti. Joissakin maissa suositaan kuitenkin lääkkeetöntä hoitoa lääkehoidon sijaan (Viro, Kypros, Liettua, Puola ja Suomi). Useissa maissa, etenkin Kreikassa, Espanjassa ja Norjassa, lääkehoito ja lääkkeetön hoito vaikuttavat olevan jokseenkin yhtä yleisiä.
A gyógyszeresen támogatott gyógykezeléstől eltérően – amelyről számos tagállamban központi nyilvántartást vezetnek –, a gyógyszermentes gyógykezelésre vonatkozó nyilvántartás ritka, és csak elvétve fordul elő megbízható, egyértelmű, számszerűsített adat erről a kezelési módról. Bár a gyógyszeresen támogatott kezeléssel pontosan nem összehasonlítható, a tagállamoktól érkező jelentések azt jelzik, hogy a tagállamok többségében, illetve EU-szintű összesítésben is a gyógyszeresen támogatott kezelés a problematikus opiáthasználók kezelésének elsődleges formája. Ugyanakkor néhány ország (Észtország, Ciprus, Litvánia, Lengyelország és Finnország) a gyógyszermentes kezelés preferenciájáról számolt be a gyógyszeresen támogatott kezeléssel szemben. A gyógyszeresen támogatott kezelés és a gyógyszermentes kezelés szintje több országban, nevezetesen Görögországban, Spanyolországban és Norvégiában, hasonlónak tűnik.
I motsetning til legemiddelassistert rehabilitering, der mange medlemsstater har sentraliserte nasjonale registre, er det få som har noe register over den medikamentfrie behandlingen, og pålitelige, utvetydige kvantitative data for denne behandlingsformen er mangelvare. Selv om en nøyaktig sammenligning med LAR ikke er mulig, tyder rapporter fra medlemsstatene på at LAR i hovedsak er den mest utbredte behandlingen for problematiske narkotikabrukere i flertallet av EUs medlemsstater og aggregert i EU. Imidlertid rapporterer enkelte land om en generell preferanse for medikamentfri behandling framfor legemiddelassistert rehabilitering (Estland, Kypros, Litauen, Polen og Finland). I en rekke land, særlig Hellas, Spania og Norge, synes legemiddelassistert og medikamentfri behandling å være like utbredt.
W odróżnieniu od leczenia farmakologicznego, w przypadku którego w wielu Państwach Członkowskich prowadzone są centralne rejestry krajowe, rejestry leczenia niefarmakologicznego należą do rzadkości, a wiarygodne, jasne dane ilościowe dla tych metod leczenia są skąpe. Choć nie ma możliwości przeprowadzenia dokładnego porównania z leczeniem farmakologicznym, sprawozdania z Państw Członkowskich wskazują, że leczenie farmakologiczne to główna forma leczenia osób problemowo zażywających opiaty w większości Państw Członkowskich UE i łącznie na szczeblu UE. Niektóre państwa donoszą jednak o ogólnej preferencji stosowania leczenia niefarmakologicznego nad farmakologicznym (Estonia, Cypr, Litwa, Polska i Finlandia). W przypadku pewnej liczby państw, zwłaszcza w Grecji, Hiszpanii i Norwegii, poziomy stosowania leczenia farmakologicznego i niefarmakologicznego zdają się być podobne.
Spre deosebire de TSM, pentru care există registre naţionale centralizate în multe state membre, registrele privind terapia prin abstinenţă sunt rare, la fel ca şi datele cantitative clare şi fiabile privind această metodă de tratament. Deşi nu se poate realiza o comparaţie corectă cu TSM, rapoartele înaintate de statele membre indică faptul că TSM este principala formă de tratament pentru consumatorii problematici de opiacee în majoritatea statelor membre ale Uniunii Europene, precum şi la nivel european global. Cu toate acestea, unele ţări indică o preferinţă generală pentru terapia prin abstinenţă faţă de TSM (Estonia, Cipru, Lituania, Polonia şi Finlanda). Într-o serie de ţări, mai ales în Grecia, Spania şi Norvegia, TSM şi terapia prin abstinenţă se situează la niveluri similare.
Na rozdiel od MAT, pri ktorej v mnohých členských štátoch existujú centralizované celoštátne registre, registre bezdrogovej liečby sú zriedkavé a spoľahlivé, zrozumiteľné kvantitatívne údaje o tomto spôsobe liečby sú vzácnosťou. Aj keď nie je možné robiť presné porovnanie s MAT, správy z členských štátov naznačujú, že MAT je hlavnou formou liečby problémových užívateľov opiátov vo väčšine členských štátov EÚ aj na súhrnnej úrovni EÚ. Niektoré krajiny (Estónsko, Cyprus, Litva, Poľsko a Fínsko) však uviedli, že všeobecne uprednostňujú bezdrogovú liečbu pred MAT. Vo viacerých krajinách, najmä v Grécku, Španielsku a Nórsku sú MAT a bezdrogová liečba zdanlivo na rovnakej úrovni.
V nasprotju z zdravljenjem, podprtem z zdravili, za katero v mnogih državah članicah obstajajo centralizirani nacionalni registri, so registri zdravljenja brez drog redki in zanesljivi, jasni, kvantitativni podatki za to vrsto metode zdravljenja so pičli. Čeprav ni mogoče narediti natančne primerjave z zdravljenjem, podprtim z zdravili, poročila iz držav članic kažejo, da je z zdravili podprto zdravljenje glavna oblika zdravljenja za problematične uživalce drog v večini držav članic EU in na skupni ravni EU. Vendar nekatere države poročajo o splošni večji priljubljenosti zdravljenja brez drog v primerjavi z zdravljenjem, podprtim z zdravili (Estonija, Ciper, Litva, Poljska in Finska). V številnih državah, zlasti Grčiji, Španiji in na Norveškem, so ravni z zdravili podprtega zdravljenja in zdravljenja brez drog podobne.
Till skillnad från behandling med läkemedel, där det finns centrala nationella register i många medlemsstater, är register över drogfribehandling sällsynta och därför är det ont om tillförlitliga, tydliga och kvantitativa uppgifter om denna behandlingsmetod. Även om det inte går att göra en korrekt jämförelse med behandling med läkemedel tyder rapporter från medlemsstaterna på att behandling med läkemedel är den vanligaste behandlingsformen för problemmissbrukare av opiater i majoriteten av EU:s medlemsstater och på samlad EU-nivå. I vissa länder rapporteras det dock att drogfribehandling i allmänhet föredras framför behandling med läkemedel (Estland, Cypern, Litauen, Polen och Finland). I flera länder, framför allt Grekland, Spanien och Norge, tycks nivåerna för behandling med läkemedel och drogfri behandling vara lika höga.
  Box 10  
The provision of buprenorphine treatment in Europe is described, and comparisons are made between Member States in which buprenorphine is the principal substance used in the treatment of opiate dependency and those where medically assisted treatment (MAT) is mainly carried out with methadone.
Des comparaisons sont établies entre la buprénorphine et la méthadone en termes d'efficacité et de coût. L'offre de traitement à la buprénorphine en Europe est décrite, et des comparaisons sont effectuées entre les États membres dans lesquels la buprénorphine est la principale substance utilisée dans le traitement de la dépendance aux opiacés et ceux dans lesquels les traitements médicalement assistés (TMA) utilisent surtout la méthadone. L'une des conclusions est que près de 20 % des patients suivant un TMA dans l'UE aujourd'hui reçoivent de la buprénorphine, bien que la plupart d'entre eux soient regroupés dans un seul pays (France). Dans l'ensemble, la buprénorphine s'est étendue à de nombreux pays, mais le nombre effectif de patients est toujours limité dans la plupart des États membres.
Es werden Vergleiche zwischen Buprenorphin und Methadon im Hinblick auf Wirksamkeit und Kosten gezogen. Es folgt eine Darstellung des Angebots der Buprenorphinbehandlung in Europa sowie ein Vergleich zwischen den Mitgliedstaaten, in denen überwiegend Buprenorphin in der Behandlung von Opiatabhängigkeit eingesetzt wird, und jenen, in denen bei der medikamentengestützten Therapie in erster Linie Methadon verschrieben wird. Unter anderem wird festgestellt, dass derzeit in der EU etwa 20 % der Patienten in medikamentengestützter Behandlung Buprenorphin erhalten, wobei die meisten dieser Patienten in einem Land (nämlich Frankreich) leben. Insgesamt ist Buprenorphin in vielen Ländern verbreitet, allerdings ist in den meisten Mitgliedstaaten die tatsächliche Zahl der Patienten noch immer begrenzt.
Se comparan la buprenorfina y la metadona en términos de eficacia y costes. Se describe la aplicación del tratamiento con buprenorfina en Europa y se efectúan comparaciones entre los Estados miembros que utilizan la buprenorfina como sustancia principal para el tratamiento de la dependencia de opiáceos y los que prestan tratamiento con asistencia médica (TAM) fundamentalmente con metadona. Uno de los resultados es que alrededor del 20% de los pacientes en tratamiento con asistencia médica en la UE reciben buprenorfina en la actualidad, aunque la mayoría de estos pacientes se encuentran en un solo país (Francia). En general, el uso de buprenorfina se ha extendido a muchos países, pero el número de pacientes actuales todavía es limitado en la mayoría de Estados miembros.
Si fanno confronti tra la buprenorfina e il metadone in termini di efficacia e costi. È descritta la fornitura della terapia con buprenorfina in Europa e vengono fatti raffronti tra gli Stati membri in cui la buprenorfina è la principale sostanza usata nel trattamento della dipendenza da oppiacei e i paesi in cui il trattamento medicalmente assistito è realizzato perlopiù con il metadone. Dai dati che ne derivano si evince che è trattato con buprenorfina oggi nell’Unione europea circa il 20% dei pazienti in trattamento medicalmente assistito, sebbene la maggior parte di essi venga individuato in Francia. Nel complesso, la buprenorfina si è diffusa in molti paesi, ma il numero attuale di pazienti resta circoscritto nella maggioranza degli Stati membri.
São estabelecidas comparações entre a buprenorfina e a metadona, em termos de eficácia e de custos. Descreve-se a oferta de tratamento com buprenorfina na Europa e estabelecem-se comparações entre os Estados-Membros onde a buprenorfina é a principal substância utilizada no tratamento da dependência de opiáceos e aqueles em que o tratamento medicamente assistido se baseia sobretudo na metadona. Uma das conclusões é a de que cerca de 20% dos utentes em tratamento medicamente assistido na Europa estão actualmente a receber buprenorfina, embora a maioria deles se concentre num único país (França). De um modo geral, a buprenorfina expandiu-se para muitos países, mas o número efectivo de utentes ainda é limitado na maior parte dos Estados-Membros.
Γίνεται σύγκριση της βουπρενορφίνης και της μεθαδόνης από την άποψη της αποτελεσματικότητας και του κόστους. Περιγράφεται η παροχή θεραπείας με βουπρενορφίνη στην Ευρώπη και γίνονται συγκρίσεις μεταξύ των κρατών μελών στα οποία η βουπρενορφίνη είναι η κύρια ουσία που χρησιμοποιείται στη θεραπεία απεξάρτησης από τα οπιούχα και κρατών στα οποία η θεραπεία με ιατρική υποστήριξη πραγματοποιείται κυρίως με μεθαδόνη. Ένα από τα συμπεράσματα είναι ότι περίπου 20 % των ατόμων υπό θεραπεία με ιατρική υποστήριξη στην ΕΕ σήμερα λαμβάνει βουπρενορφίνη, μολονότι η πλειονότητα των ατόμων αυτών βρίσκεται σε μία μόνο χώρα (Γαλλία). Γενικά, η βουπρενορφίνη έχει διαδοθεί σε πολλές χώρες, αλλά ο αριθμός των υπό θεραπεία ατόμων που κάνουν χρήση της παραμένει περιορισμένος στα περισσότερα κράτη μέλη.
Er worden ook vergelijkingen gemaakt tussen de werking en de kosten van buprenorfine en methadon. Daarnaast wordt het aanbod aan buprenorfinebehandelingen in Europa beschreven en wordt een vergelijking gemaakt tussen de lidstaten die buprenorfine gebruiken bij de behandeling van opiatenverslavingen als primaire stof en de lidstaten die bij de behandeling met behulp van medicatie voornamelijk methadon gebruiken. Uit onderzoeksresultaten is gebleken dat ongeveer 20% van de cliënten in de EU die op dit moment een therapie met behulp van medicatie volgen, buprenorfine krijgen. Daarbij dient wel vermeld te worden dat de meeste buprenorfinebehandelingen zich in slechts één land afspelen (Frankrijk). Het gebruik van buprenorfine heeft zich over veel landen verspreid, maar het feitelijke aantal cliënten is in het merendeel van de lidstaten nog beperkt.
Buprenorfin a metadon jsou srovnány z hlediska účinnosti a nákladů. Je popsáno poskytování léčby buprenorfinem v Evropě a provedeno srovnání mezi členskými státy, v nichž je buprenorfin hlavní látkou používanou při léčbě závislosti na opiátech, a těmi, kde je léčba s farmakologickou podporou prováděna především pomocí metadonu. Jedním ze zjištění je, že asi 20 % klientů podstupujících v současné době léčbu s farmakologickou podporou v EU je podáván buprenorfin, i když většina těchto klientů je z jedné země (Francie). Obecně se buprenorfin rozšířil do mnoha zemí, ale skutečný počet klientů je i nadále ve většině členských států nízký.
Der foretages sammenligninger mellem buprenorphin og metadon med hensyn til effektivitet og omkostninger. Behandlingen med buprenorphin i Europa beskrives, og der foretages sammenligninger mellem medlemsstater, hvor buprenorphin er det stof, der primært anvendes i behandlingen af opiatafhængighed, og de lande, hvor den medicinsk støttede behandling hovedsagelig gennemføres med metadon. Det fremgår bl.a. af resultaterne, at ca. 20 % af klienterne i medicinsk støttet behandling i EU i dag får buprenorphin, selv om størstedelen af disse klienter er i et enkelt land (Frankrig). Generelt er brugen af buprenorphin blevet udbredt til mange lande, men det faktiske antal klienter er stadig begrænset i hovedparten af medlemsstaterne.
Võrreldakse buprenorfiini ja metadooni efektiivsust ja maksumust. Antakse ülevaade buprenorfiinravist Euroopas ja võrreldakse liikmesriike, kus buprenorfiin on peamine aine opiaadisõltuvuse ravil nende riikidega, kus teostatakse medikamentoosset ravi peamiselt metadooniga. Uurimistulemused näitavad, et 20% sellise ravi klientidest ELis saavad tänapäeval buprenorfiinravi, kuigi enamik neist asub ühes riigis (Prantsusmaal). Üldiselt kasutatakse buprenorfiini paljudes riikides, kuid enamikus liikmesriikides on kasutajate arv piiratud.
Erityiskysymyksessä vertaillaan buprenorfiinin ja metadonin tehokkuutta ja kustannuksia. Siinä myös kuvaillaan buprenorfiinihoidon tarjontaa Euroopassa ja vertaillaan jäsenvaltioita, joissa opiaattiriippuvuutta hoidetaan ensisijaisesti buprenorfiinilla, ja jäsenvaltioita, joissa lääkehoidossa käytetään pääasiallisesti metadonia. Vertailun tuloksista ilmenee muun muassa, että noin 20 prosenttia EU:n nykyisistä lääkehoidossa olevista asiakkaista saa buprenorfiinia, joskin suurin osa näistä asiakkaista keskittyy yhteen maahan (Ranska). Buprenorfiinin käyttö on yleisesti ottaen levinnyt useisiin maihin, mutta useimmissa jäsenvaltioissa asiakkaita on edelleen vähän.
A buprenorfint hatékonyság és költség szempontjából összehasonlították a metadonnal. Bemutatják a buprenorfinkezelés biztosítását Európában, és összehasonlítják azokat a tagállamokat, ahol az opiátfüggőség kezelésében elsődlegesen használt anyag a buprenorfin, illetve azokat, ahol a gyógyszeresen támogatott kezelést főként metadonnal végzik. Többek között azt állapították meg, hogy ma az EU-n belül a gyógyszeresen támogatott kezelésben részesülő páciensek körülbelül 20%-a kap buprenorfint, ugyanakkor e páciensek nagy része egy országban (Franciaország) található. A buprenorfin általánosságban már sok országban elterjedt, de a páciensek tényleges száma a tagállamok többségében továbbra is korlátozott.
Det er gjort sammenligninger mellom buprenorfin og metadon når det gjelder effekt og kostnader. Tilbudet om buprenorfinbehandling i Europa blir beskrevet, og det gjøres sammenligninger mellom medlemsstater hvor buprenorfin brukes som viktigste stoff i behandlingen av opiatavhengighet, og de medlemsstatene hvor legemiddelassistert rehabilitering (LAR) hovedsakelig foregår med metadon. Et av funnene er at ca. 20 % av klientene i legemiddelassistert rehabilitering i EU pr. i dag får buprenorfin, selv om flesteparten av disse er i ett land (Frankrike). Behandling med buprenorfin har spredt seg til mange land, men antallet klienter er fremdeles begrenset i de fleste medlemsstatene.
Sporządzane są porównania między buprenorfiną a metadonem pod względem efektywności działania i kosztów. Opisana jest dostępność leczenia buprenorfiną w Europie, prowadzi się także porównania między Państwami Członkowskimi, w których buprenorfina jest główną substancją wykorzystywaną w leczeniu z uzależnienia od opiatów oraz państwami, w których w leczeniu farmakologicznym (MAT) stosuje się głównie metadon. Wyniki wskazują, że obecnie około 20% pacjentów poddawanych leczeniu farmakologicznemu w UE otrzymuje buprenorfinę, choć większość tych pacjentów przebywa w jednym państwie (Francja). Generalnie buprenorfina została rozpowszechniona w wielu państwach, jednakże liczba pacjentów przyjmujących ten środek jest nadal ograniczona w większości Państw Członkowskich.
Comparaţiile dintre buprenorfină şi metadonă vizează eficienţa şi costurile acestora. Se prezintă modul de asigurare a terapiei cu buprenorfină în Europa şi se realizează comparaţii între statele membre în care buprenorfina este principala substanţă folosită în tratamentul dependenţei de opiacee şi cele în care tratamentul sub supraveghere medicală (TSM) se realizează mai ales cu metadonă. Rezultatele arată că aproximativ 20 % din clienţi înscrişi în TSM în Uniunea Europeană astăzi primesc buprenorfină, deşi majoritatea acestor clienţi se află într-o singură ţară (Franţa). În ansamblu, buprenorfina s-a răspândit în multe ţări, dar număr efectiv de clienţi cărora le este administrată este încă limitat în majoritatea statelor membre.
Porovnáva účinnosť a náklady pri buprenorfíne a metadóne. Opisuje buprenorfínovú liečbu v Európe a uvádza porovnania medzi členskými štátmi, v ktorých sa buprenorfín používa ako hlavná látka na liečenie závislosti od opiátov a členskými štátmi, v ktorých sa lekársky asistovaná liečba (MAT) uskutočňuje hlavne s metadónom. Zo zistení vyplýva, že okolo 20 % klientov v MAT v EÚ dnes dostáva buprenorfín, hoci väčšina z nich je v jednej krajine (vo Francúzsku). Buprenorfín sa vcelku rozšíril do mnohých krajín, ale skutočný počet klientov je stále obmedzený vo väčšine členských štátov.
Narejene so primerjave med buprenorfinom in metadonom z vidika učinkovitosti in stroškov. Opisano je zagotavljanje zdravljenja z buprenorfinom v Evropi in narejena primerjava med državami članicami, v katerih je buprenorfin glavna snov, ki se uporablja za zdravljenje odvisnosti od opiatov, ter v katerih se z zdravili podprto zdravljenje v glavnem izvaja z metadonom. Ena od ugotovitev je, da okoli 20 % oseb, ki se zdravijo z zdravili v EU danes, prejema buprenorfin, čeprav je večina teh oseb v eni državi (Francija). Na splošno se je buprenorfin razširil v mnoge države, vendar je dejansko število oseb v večini držav članic še vedno omejeno.
Jämförelser görs mellan buprenorfin och metadon när det gäller effektivitet och kostnader. Tillhandahållandet av buprenorfinbehandling i Europa beskrivs och jämförelser görs mellan de medlemsstater där bupernorfin är det huvudsakliga ämnet i behandlingen av opiatberoende och de där behandling med läkemedel främst sker med metadon. Resultaten visar bland annat att omkring 20 % av klienterna som behandlas med läkemedel inom EU idag behandlas med bupernorfin, och att de flesta av dessa klienter finns i ett land (Frankrike). Totalt sett har användningen av buprenorfin spridit sig till många länder, men det faktiska antalet klienter är fortfarande begränsat i de flesta medlemsstater.
  Drug-free treatment  
Unlike MAT, for which centralised national registers exist in many Member States, registers of drug-free treatment are rare, and reliable, clear, quantitative data for this method of treatment are scarce.
À la différence du traitement médicalement assisté, pour lequel il existe des registres nationaux centralisés dans de nombreux États membres, les registres des traitements par abstinence sans substitution sont rares, tout comme les données fiables, claires et quantitatives sur ce mode de traitement. Bien qu'il soit impossible de procéder à une comparaison précise avec les traitements médicalement assistés, les rapports des États membres indiquent que ces derniers sont la principale forme de traitement des usagers d'opiacés à problème dans la majorité des États membres de l'UE et au niveau communautaire agrégé. Cependant, certains pays affichent une préférence générale pour l'abstinence sans traitement de substitution plutôt que pour les TMA (Estonie, Chypre, Lituanie, Pologne et Finlande). Dans quelques pays, notamment la Grèce, l'Espagne et la Norvège, les chiffres relatifs aux TMA et à l'abstinence sans traitement de substitution semblent similaires.
Während für die medikamentengestützte Behandlung in vielen Mitgliedstaaten zentrale nationale Register existieren, gibt es nur vereinzelt Register für die drogenfreie Behandlung, und auch verlässliche, eindeutige und quantitative Daten für diese Behandlungsmethode stehen nur in geringem Maße zur Verfügung. Es ist zwar nicht möglich, einen präzisen Vergleich mit der medikamentengestützten Behandlung durchzuführen, die Berichte aus den Mitgliedstaaten deuten jedoch darauf hin, dass die medikamentengestützte Behandlung in den meisten EU-Mitgliedstaaten und auf EU-Ebene insgesamt die häufigste Therapieform für problematische Opiatkonsumenten darstellt. Einige Länder berichten jedoch, dass der drogenfreien Behandlung gegenüber der medikamentengestützten Therapie insgesamt der Vorzug gegeben wird (Estland, Zypern, Litauen, Polen und Finnland). In einigen Ländern, vor allem in Griechenland, Spanien und Norwegen, werden offenbar medikamentengestützte und drogenfreie Therapien in nahezu gleichem Maße durchgeführt.
A diferencia del tratamiento con asistencia médica, para el cual existen registros nacionales centralizados en muchos de los Estados miembros, los registros del tratamiento sin droga son raros, y apenas se dispone de datos fiables, claros y cuantitativos sobre este método. Aunque no es posible realizar una comparación exacta con el TAM, los informes de los Estados miembros indican que esta es la principal forma de tratamiento para los consumidores de opiáceos en la mayoría de Estados miembros de la UE y en el conjunto de la UE. No obstante, algunos países registran una preferencia general por el tratamiento sin droga frente al tratamiento con asistencia médica (Estonia, Chipre, Lituania, Polonia y Finlandia). Los niveles de ambos tipos de tratamiento parecen ser similares en algunos países, especialmente en Grecia, España y Noruega.
A differenza del trattamento medicalmente assistito, per il quale esistono registri nazionali centralizzati in molti Stati membri, i registri per il trattamento in situazione di astinenza sono rari; scarsi inoltre sono i dati affidabili, chiari e quantitativi per questo metodo terapeutico. Pur essendo impossibile fare un confronto accurato con il trattamento medicalmente assistito, le relazioni provenienti dagli Stati membri individuano in quest’ultimo la forma principale di trattamento per i consumatori problematici di oppiacei nella maggior parte di essi nonché a livello comunitario. Taluni Stati riportano peraltro una tendenza a prediligere il trattamento in situazione di astinenza rispetto al trattamento medicalmente assistito (Estonia, Cipro, Lituania, Polonia e Finlandia). In altri Stati, vale a dire Grecia, Spagna e Norvegia, il numero dei trattamenti medicalmente assistiti e quello dei trattamenti in situazione di astinenza sembrano equivalersi.
Ao contrário do tratamento medicamente assistido, relativamente ao qual existem registos nacionais centralizados em muitos Estados-Membros, os registos do tratamento sem droga são raros, e escasseiam os dados quantitativos fiáveis e claros para este método de tratamento. Embora não seja possível fazer uma comparação precisa com o tratamento medicamente assistido, os relatórios dos Estados-Membros indicam que este último constitui a principal forma de tratamento para os consumidores problemáticos de opiáceos na maioria dos Estados-Membros da UE e a um nível agregado da União. Contudo, alguns países comunicam uma preferência generalizada pelo tratamento sem droga relativamente ao tratamento medicamente assistido (Estónia, Chipre, Lituânia, Polónia e Finlândia). Em vários países, nomeadamente a Grécia, Espanha e Noruega, os níveis de tratamento medicamente assistido e de tratamento sem droga parecem ser semelhantes.
Σε αντίθεση με τη θεραπεία με ιατρική υποστήριξη, για την οποία υπάρχουν κεντρικά εθνικά αρχεία σε πολλά κράτη μέλη, τα αρχεία για τα στεγνά θεραπευτικά προγράμματα είναι σπάνια, όπως επίσης σπανίζουν τα αξιόπιστα, σαφή, ποσοτικά στοιχεία σχετικά με αυτή τη μέθοδο θεραπείας. Μολονότι δεν είναι δυνατόν να γίνει ακριβής σύγκριση με τη θεραπεία με ιατρική υποστήριξη, οι αναφορές από τα κράτη μέλη δείχνουν ότι η θεραπεία με ιατρική υποστήριξη είναι η κύρια μορφή θεραπείας για τους προβληματικούς χρήστες οπιούχων στην πλειονότητα των κρατών μελών της ΕΕ και συνολικά σε επίπεδο ΕΕ. Ωστόσο, ορισμένες χώρες αναφέρουν μια γενική προτίμηση για τα στεγνά θεραπευτικά προγράμματα σε σχέση με τη θεραπεία με ιατρική υποστήριξη (Εσθονία, Κύπρος, Λιθουανία, Πολωνία και Φινλανδία). Σε ορισμένες χώρες, και συγκεκριμένα στην Ελλάδα, την Ισπανία και τη Νορβηγία, τα επίπεδα θεραπείας με ιατρική υποστήριξη και θεραπείας χωρίς τη χορήγηση ναρκωτικών ουσιών φαίνεται να είναι παρόμοια.
De meeste lidstaten gebruiken centrale nationale registers voor behandelingen met behulp van medicatie, maar voor drugsvrije therapieën gebeurt dat zelden, en betrouwbare, duidelijke, kwantitatieve gegevens voor deze behandelmethode zijn dan ook schaars. Hoewel een nauwkeurige vergelijking met behandelingen met behulp van medicatie niet mogelijk is, blijkt uit de verslagen van een aantal lidstaten dat een behandeling met medicatie in de meerderheid van de lidstaten van de EU (en ook op communautair niveau als geheel) de belangrijkste behandelmethode voor problematische opiatengebruikers is. In sommige landen wordt echter in het algemeen de voorkeur gegeven aan drugsvrije behandelingen (Estland, Cyprus, Litouwen, Polen en Finland) in plaats van behandelingen met behulp van medicatie. In een aantal andere landen, met name Griekenland, Spanje en Noorwegen, lijken beide behandelmethoden ongeveer even vaak toegepast te worden.
Na rozdíl od léčby s farmakologickou podporou, pro kterou v mnoha členských státech existují centralizované národní rejstříky, jsou rejstříky abstinenčně orientované léčby vzácné. Spolehlivé, jasné a kvantitativní údaje o této metodě léčby jsou zřídkakdy k dispozici. Ačkoli není možné provést přesné srovnání s léčbou s farmakologickou podporou, zprávy z členských států svědčí o tom, že léčba s farmakologickou podporou je hlavní formou léčby pro problémové uživatele opiátů jak na úrovni jednotlivých členských států EU, tak v EU celkově. Některé země však uvádějí obecnou preferenci abstinenčně orientované léčby v porovnání s léčbou s farmakologickou podporou (Estonsko, Kypr, Litva, Polsko a Finsko). V řadě zemí, zejména v Řecku, Španělsku a Norsku, se zdají úrovně léčby s farmakologickou podporou a abstinenčně orientované léčby být obdobné.
I modsætning til den medicinsk støttede behandling, hvor der findes centraliserede nationale registre i mange medlemsstater, findes der sjældent registre over stoffri behandling, og der foreligger meget få pålidelige, klare, kvantitative data for denne behandlingsmetode. Selv om det ikke er muligt at foretage en nøjagtig sammenligning med den medicinsk støttede behandling, fremgår det af indberetninger fra medlemsstaterne, at den medicinsk støttede behandling er den primære behandlingsform i forbindelse med problematiske opiatbrugere i de fleste EU-medlemsstater og på EU-plan som helhed. Nogle lande har imidlertid angivet, at de generelt foretrækker stoffri behandling frem for medicinsk støttet behandling (Estland, Cypern, Litauen, Polen og Finland). I en række lande, navnlig Grækenland, Spanien og Norge, synes antallet af personer i medicinsk støttet behandling og stoffri behandling stort set at være det samme.
Erinevalt ravimitega ravist, mille kohta on kesksed riiklikud registrid paljudes liikmesmaades, leidub registreid ravimivaba ravi kohta harva ning usaldusväärseid, selgeid, kvantitatiivseid andmeid on selle meetodi kohta napilt. Kuigi täpne võrdlus ravimitega raviga ei ole võimalik, näitavad liikmesriikide aruanded, et ravimitega ravi on probleemsete opiaaditarvitajate peamine ravivorm enamikus ELi liikmesriikides ja Euroopa Liidu tasandil üldiselt. Mõned riigid siiski teatavad ravimivaba ravi üldisest eelistamisest ravimitega ravile (Eesti, Küpros, Leedu, Poola ja Soome). Mõnedes riikides, eriti Kreekas, Hispaanias ja Norras, on ravimitega ravi ja ravimivaba ravi tase võrdne.
Lääkehoidon alalla on monissa jäsenvaltioissa keskitetyt kansalliset rekisterit, mutta lääkkeettömän hoidon rekisterit ovat harvinaisia, ja tästä menetelmästä on vain vähän luotettavaa, selkeää määrällistä tietoa. Vaikka lääkkeettömän hoidon ja lääkehoidon välillä on mahdotonta tehdä täsmällisiä vertailuja, jäsenvaltioiden raporteista voidaan todeta, että lääkehoito on opiaattien ongelmakäyttäjien pääasiallinen hoitomuoto useimmissa EU:n jäsenvaltioissa ja EU:n tasolla yleisesti. Joissakin maissa suositaan kuitenkin lääkkeetöntä hoitoa lääkehoidon sijaan (Viro, Kypros, Liettua, Puola ja Suomi). Useissa maissa, etenkin Kreikassa, Espanjassa ja Norjassa, lääkehoito ja lääkkeetön hoito vaikuttavat olevan jokseenkin yhtä yleisiä.
A gyógyszeresen támogatott gyógykezeléstől eltérően – amelyről számos tagállamban központi nyilvántartást vezetnek –, a gyógyszermentes gyógykezelésre vonatkozó nyilvántartás ritka, és csak elvétve fordul elő megbízható, egyértelmű, számszerűsített adat erről a kezelési módról. Bár a gyógyszeresen támogatott kezeléssel pontosan nem összehasonlítható, a tagállamoktól érkező jelentések azt jelzik, hogy a tagállamok többségében, illetve EU-szintű összesítésben is a gyógyszeresen támogatott kezelés a problematikus opiáthasználók kezelésének elsődleges formája. Ugyanakkor néhány ország (Észtország, Ciprus, Litvánia, Lengyelország és Finnország) a gyógyszermentes kezelés preferenciájáról számolt be a gyógyszeresen támogatott kezeléssel szemben. A gyógyszeresen támogatott kezelés és a gyógyszermentes kezelés szintje több országban, nevezetesen Görögországban, Spanyolországban és Norvégiában, hasonlónak tűnik.
I motsetning til legemiddelassistert rehabilitering, der mange medlemsstater har sentraliserte nasjonale registre, er det få som har noe register over den medikamentfrie behandlingen, og pålitelige, utvetydige kvantitative data for denne behandlingsformen er mangelvare. Selv om en nøyaktig sammenligning med LAR ikke er mulig, tyder rapporter fra medlemsstatene på at LAR i hovedsak er den mest utbredte behandlingen for problematiske narkotikabrukere i flertallet av EUs medlemsstater og aggregert i EU. Imidlertid rapporterer enkelte land om en generell preferanse for medikamentfri behandling framfor legemiddelassistert rehabilitering (Estland, Kypros, Litauen, Polen og Finland). I en rekke land, særlig Hellas, Spania og Norge, synes legemiddelassistert og medikamentfri behandling å være like utbredt.
W odróżnieniu od leczenia farmakologicznego, w przypadku którego w wielu Państwach Członkowskich prowadzone są centralne rejestry krajowe, rejestry leczenia niefarmakologicznego należą do rzadkości, a wiarygodne, jasne dane ilościowe dla tych metod leczenia są skąpe. Choć nie ma możliwości przeprowadzenia dokładnego porównania z leczeniem farmakologicznym, sprawozdania z Państw Członkowskich wskazują, że leczenie farmakologiczne to główna forma leczenia osób problemowo zażywających opiaty w większości Państw Członkowskich UE i łącznie na szczeblu UE. Niektóre państwa donoszą jednak o ogólnej preferencji stosowania leczenia niefarmakologicznego nad farmakologicznym (Estonia, Cypr, Litwa, Polska i Finlandia). W przypadku pewnej liczby państw, zwłaszcza w Grecji, Hiszpanii i Norwegii, poziomy stosowania leczenia farmakologicznego i niefarmakologicznego zdają się być podobne.
Spre deosebire de TSM, pentru care există registre naţionale centralizate în multe state membre, registrele privind terapia prin abstinenţă sunt rare, la fel ca şi datele cantitative clare şi fiabile privind această metodă de tratament. Deşi nu se poate realiza o comparaţie corectă cu TSM, rapoartele înaintate de statele membre indică faptul că TSM este principala formă de tratament pentru consumatorii problematici de opiacee în majoritatea statelor membre ale Uniunii Europene, precum şi la nivel european global. Cu toate acestea, unele ţări indică o preferinţă generală pentru terapia prin abstinenţă faţă de TSM (Estonia, Cipru, Lituania, Polonia şi Finlanda). Într-o serie de ţări, mai ales în Grecia, Spania şi Norvegia, TSM şi terapia prin abstinenţă se situează la niveluri similare.
Na rozdiel od MAT, pri ktorej v mnohých členských štátoch existujú centralizované celoštátne registre, registre bezdrogovej liečby sú zriedkavé a spoľahlivé, zrozumiteľné kvantitatívne údaje o tomto spôsobe liečby sú vzácnosťou. Aj keď nie je možné robiť presné porovnanie s MAT, správy z členských štátov naznačujú, že MAT je hlavnou formou liečby problémových užívateľov opiátov vo väčšine členských štátov EÚ aj na súhrnnej úrovni EÚ. Niektoré krajiny (Estónsko, Cyprus, Litva, Poľsko a Fínsko) však uviedli, že všeobecne uprednostňujú bezdrogovú liečbu pred MAT. Vo viacerých krajinách, najmä v Grécku, Španielsku a Nórsku sú MAT a bezdrogová liečba zdanlivo na rovnakej úrovni.
V nasprotju z zdravljenjem, podprtem z zdravili, za katero v mnogih državah članicah obstajajo centralizirani nacionalni registri, so registri zdravljenja brez drog redki in zanesljivi, jasni, kvantitativni podatki za to vrsto metode zdravljenja so pičli. Čeprav ni mogoče narediti natančne primerjave z zdravljenjem, podprtim z zdravili, poročila iz držav članic kažejo, da je z zdravili podprto zdravljenje glavna oblika zdravljenja za problematične uživalce drog v večini držav članic EU in na skupni ravni EU. Vendar nekatere države poročajo o splošni večji priljubljenosti zdravljenja brez drog v primerjavi z zdravljenjem, podprtim z zdravili (Estonija, Ciper, Litva, Poljska in Finska). V številnih državah, zlasti Grčiji, Španiji in na Norveškem, so ravni z zdravili podprtega zdravljenja in zdravljenja brez drog podobne.
Till skillnad från behandling med läkemedel, där det finns centrala nationella register i många medlemsstater, är register över drogfribehandling sällsynta och därför är det ont om tillförlitliga, tydliga och kvantitativa uppgifter om denna behandlingsmetod. Även om det inte går att göra en korrekt jämförelse med behandling med läkemedel tyder rapporter från medlemsstaterna på att behandling med läkemedel är den vanligaste behandlingsformen för problemmissbrukare av opiater i majoriteten av EU:s medlemsstater och på samlad EU-nivå. I vissa länder rapporteras det dock att drogfribehandling i allmänhet föredras framför behandling med läkemedel (Estland, Cypern, Litauen, Polen och Finland). I flera länder, framför allt Grekland, Spanien och Norge, tycks nivåerna för behandling med läkemedel och drogfri behandling vara lika höga.
  Drug-free treatment  
Unlike MAT, for which centralised national registers exist in many Member States, registers of drug-free treatment are rare, and reliable, clear, quantitative data for this method of treatment are scarce.
À la différence du traitement médicalement assisté, pour lequel il existe des registres nationaux centralisés dans de nombreux États membres, les registres des traitements par abstinence sans substitution sont rares, tout comme les données fiables, claires et quantitatives sur ce mode de traitement. Bien qu'il soit impossible de procéder à une comparaison précise avec les traitements médicalement assistés, les rapports des États membres indiquent que ces derniers sont la principale forme de traitement des usagers d'opiacés à problème dans la majorité des États membres de l'UE et au niveau communautaire agrégé. Cependant, certains pays affichent une préférence générale pour l'abstinence sans traitement de substitution plutôt que pour les TMA (Estonie, Chypre, Lituanie, Pologne et Finlande). Dans quelques pays, notamment la Grèce, l'Espagne et la Norvège, les chiffres relatifs aux TMA et à l'abstinence sans traitement de substitution semblent similaires.
Während für die medikamentengestützte Behandlung in vielen Mitgliedstaaten zentrale nationale Register existieren, gibt es nur vereinzelt Register für die drogenfreie Behandlung, und auch verlässliche, eindeutige und quantitative Daten für diese Behandlungsmethode stehen nur in geringem Maße zur Verfügung. Es ist zwar nicht möglich, einen präzisen Vergleich mit der medikamentengestützten Behandlung durchzuführen, die Berichte aus den Mitgliedstaaten deuten jedoch darauf hin, dass die medikamentengestützte Behandlung in den meisten EU-Mitgliedstaaten und auf EU-Ebene insgesamt die häufigste Therapieform für problematische Opiatkonsumenten darstellt. Einige Länder berichten jedoch, dass der drogenfreien Behandlung gegenüber der medikamentengestützten Therapie insgesamt der Vorzug gegeben wird (Estland, Zypern, Litauen, Polen und Finnland). In einigen Ländern, vor allem in Griechenland, Spanien und Norwegen, werden offenbar medikamentengestützte und drogenfreie Therapien in nahezu gleichem Maße durchgeführt.
A diferencia del tratamiento con asistencia médica, para el cual existen registros nacionales centralizados en muchos de los Estados miembros, los registros del tratamiento sin droga son raros, y apenas se dispone de datos fiables, claros y cuantitativos sobre este método. Aunque no es posible realizar una comparación exacta con el TAM, los informes de los Estados miembros indican que esta es la principal forma de tratamiento para los consumidores de opiáceos en la mayoría de Estados miembros de la UE y en el conjunto de la UE. No obstante, algunos países registran una preferencia general por el tratamiento sin droga frente al tratamiento con asistencia médica (Estonia, Chipre, Lituania, Polonia y Finlandia). Los niveles de ambos tipos de tratamiento parecen ser similares en algunos países, especialmente en Grecia, España y Noruega.
A differenza del trattamento medicalmente assistito, per il quale esistono registri nazionali centralizzati in molti Stati membri, i registri per il trattamento in situazione di astinenza sono rari; scarsi inoltre sono i dati affidabili, chiari e quantitativi per questo metodo terapeutico. Pur essendo impossibile fare un confronto accurato con il trattamento medicalmente assistito, le relazioni provenienti dagli Stati membri individuano in quest’ultimo la forma principale di trattamento per i consumatori problematici di oppiacei nella maggior parte di essi nonché a livello comunitario. Taluni Stati riportano peraltro una tendenza a prediligere il trattamento in situazione di astinenza rispetto al trattamento medicalmente assistito (Estonia, Cipro, Lituania, Polonia e Finlandia). In altri Stati, vale a dire Grecia, Spagna e Norvegia, il numero dei trattamenti medicalmente assistiti e quello dei trattamenti in situazione di astinenza sembrano equivalersi.
Ao contrário do tratamento medicamente assistido, relativamente ao qual existem registos nacionais centralizados em muitos Estados-Membros, os registos do tratamento sem droga são raros, e escasseiam os dados quantitativos fiáveis e claros para este método de tratamento. Embora não seja possível fazer uma comparação precisa com o tratamento medicamente assistido, os relatórios dos Estados-Membros indicam que este último constitui a principal forma de tratamento para os consumidores problemáticos de opiáceos na maioria dos Estados-Membros da UE e a um nível agregado da União. Contudo, alguns países comunicam uma preferência generalizada pelo tratamento sem droga relativamente ao tratamento medicamente assistido (Estónia, Chipre, Lituânia, Polónia e Finlândia). Em vários países, nomeadamente a Grécia, Espanha e Noruega, os níveis de tratamento medicamente assistido e de tratamento sem droga parecem ser semelhantes.
Σε αντίθεση με τη θεραπεία με ιατρική υποστήριξη, για την οποία υπάρχουν κεντρικά εθνικά αρχεία σε πολλά κράτη μέλη, τα αρχεία για τα στεγνά θεραπευτικά προγράμματα είναι σπάνια, όπως επίσης σπανίζουν τα αξιόπιστα, σαφή, ποσοτικά στοιχεία σχετικά με αυτή τη μέθοδο θεραπείας. Μολονότι δεν είναι δυνατόν να γίνει ακριβής σύγκριση με τη θεραπεία με ιατρική υποστήριξη, οι αναφορές από τα κράτη μέλη δείχνουν ότι η θεραπεία με ιατρική υποστήριξη είναι η κύρια μορφή θεραπείας για τους προβληματικούς χρήστες οπιούχων στην πλειονότητα των κρατών μελών της ΕΕ και συνολικά σε επίπεδο ΕΕ. Ωστόσο, ορισμένες χώρες αναφέρουν μια γενική προτίμηση για τα στεγνά θεραπευτικά προγράμματα σε σχέση με τη θεραπεία με ιατρική υποστήριξη (Εσθονία, Κύπρος, Λιθουανία, Πολωνία και Φινλανδία). Σε ορισμένες χώρες, και συγκεκριμένα στην Ελλάδα, την Ισπανία και τη Νορβηγία, τα επίπεδα θεραπείας με ιατρική υποστήριξη και θεραπείας χωρίς τη χορήγηση ναρκωτικών ουσιών φαίνεται να είναι παρόμοια.
De meeste lidstaten gebruiken centrale nationale registers voor behandelingen met behulp van medicatie, maar voor drugsvrije therapieën gebeurt dat zelden, en betrouwbare, duidelijke, kwantitatieve gegevens voor deze behandelmethode zijn dan ook schaars. Hoewel een nauwkeurige vergelijking met behandelingen met behulp van medicatie niet mogelijk is, blijkt uit de verslagen van een aantal lidstaten dat een behandeling met medicatie in de meerderheid van de lidstaten van de EU (en ook op communautair niveau als geheel) de belangrijkste behandelmethode voor problematische opiatengebruikers is. In sommige landen wordt echter in het algemeen de voorkeur gegeven aan drugsvrije behandelingen (Estland, Cyprus, Litouwen, Polen en Finland) in plaats van behandelingen met behulp van medicatie. In een aantal andere landen, met name Griekenland, Spanje en Noorwegen, lijken beide behandelmethoden ongeveer even vaak toegepast te worden.
Na rozdíl od léčby s farmakologickou podporou, pro kterou v mnoha členských státech existují centralizované národní rejstříky, jsou rejstříky abstinenčně orientované léčby vzácné. Spolehlivé, jasné a kvantitativní údaje o této metodě léčby jsou zřídkakdy k dispozici. Ačkoli není možné provést přesné srovnání s léčbou s farmakologickou podporou, zprávy z členských států svědčí o tom, že léčba s farmakologickou podporou je hlavní formou léčby pro problémové uživatele opiátů jak na úrovni jednotlivých členských států EU, tak v EU celkově. Některé země však uvádějí obecnou preferenci abstinenčně orientované léčby v porovnání s léčbou s farmakologickou podporou (Estonsko, Kypr, Litva, Polsko a Finsko). V řadě zemí, zejména v Řecku, Španělsku a Norsku, se zdají úrovně léčby s farmakologickou podporou a abstinenčně orientované léčby být obdobné.
I modsætning til den medicinsk støttede behandling, hvor der findes centraliserede nationale registre i mange medlemsstater, findes der sjældent registre over stoffri behandling, og der foreligger meget få pålidelige, klare, kvantitative data for denne behandlingsmetode. Selv om det ikke er muligt at foretage en nøjagtig sammenligning med den medicinsk støttede behandling, fremgår det af indberetninger fra medlemsstaterne, at den medicinsk støttede behandling er den primære behandlingsform i forbindelse med problematiske opiatbrugere i de fleste EU-medlemsstater og på EU-plan som helhed. Nogle lande har imidlertid angivet, at de generelt foretrækker stoffri behandling frem for medicinsk støttet behandling (Estland, Cypern, Litauen, Polen og Finland). I en række lande, navnlig Grækenland, Spanien og Norge, synes antallet af personer i medicinsk støttet behandling og stoffri behandling stort set at være det samme.
Erinevalt ravimitega ravist, mille kohta on kesksed riiklikud registrid paljudes liikmesmaades, leidub registreid ravimivaba ravi kohta harva ning usaldusväärseid, selgeid, kvantitatiivseid andmeid on selle meetodi kohta napilt. Kuigi täpne võrdlus ravimitega raviga ei ole võimalik, näitavad liikmesriikide aruanded, et ravimitega ravi on probleemsete opiaaditarvitajate peamine ravivorm enamikus ELi liikmesriikides ja Euroopa Liidu tasandil üldiselt. Mõned riigid siiski teatavad ravimivaba ravi üldisest eelistamisest ravimitega ravile (Eesti, Küpros, Leedu, Poola ja Soome). Mõnedes riikides, eriti Kreekas, Hispaanias ja Norras, on ravimitega ravi ja ravimivaba ravi tase võrdne.
Lääkehoidon alalla on monissa jäsenvaltioissa keskitetyt kansalliset rekisterit, mutta lääkkeettömän hoidon rekisterit ovat harvinaisia, ja tästä menetelmästä on vain vähän luotettavaa, selkeää määrällistä tietoa. Vaikka lääkkeettömän hoidon ja lääkehoidon välillä on mahdotonta tehdä täsmällisiä vertailuja, jäsenvaltioiden raporteista voidaan todeta, että lääkehoito on opiaattien ongelmakäyttäjien pääasiallinen hoitomuoto useimmissa EU:n jäsenvaltioissa ja EU:n tasolla yleisesti. Joissakin maissa suositaan kuitenkin lääkkeetöntä hoitoa lääkehoidon sijaan (Viro, Kypros, Liettua, Puola ja Suomi). Useissa maissa, etenkin Kreikassa, Espanjassa ja Norjassa, lääkehoito ja lääkkeetön hoito vaikuttavat olevan jokseenkin yhtä yleisiä.
A gyógyszeresen támogatott gyógykezeléstől eltérően – amelyről számos tagállamban központi nyilvántartást vezetnek –, a gyógyszermentes gyógykezelésre vonatkozó nyilvántartás ritka, és csak elvétve fordul elő megbízható, egyértelmű, számszerűsített adat erről a kezelési módról. Bár a gyógyszeresen támogatott kezeléssel pontosan nem összehasonlítható, a tagállamoktól érkező jelentések azt jelzik, hogy a tagállamok többségében, illetve EU-szintű összesítésben is a gyógyszeresen támogatott kezelés a problematikus opiáthasználók kezelésének elsődleges formája. Ugyanakkor néhány ország (Észtország, Ciprus, Litvánia, Lengyelország és Finnország) a gyógyszermentes kezelés preferenciájáról számolt be a gyógyszeresen támogatott kezeléssel szemben. A gyógyszeresen támogatott kezelés és a gyógyszermentes kezelés szintje több országban, nevezetesen Görögországban, Spanyolországban és Norvégiában, hasonlónak tűnik.
I motsetning til legemiddelassistert rehabilitering, der mange medlemsstater har sentraliserte nasjonale registre, er det få som har noe register over den medikamentfrie behandlingen, og pålitelige, utvetydige kvantitative data for denne behandlingsformen er mangelvare. Selv om en nøyaktig sammenligning med LAR ikke er mulig, tyder rapporter fra medlemsstatene på at LAR i hovedsak er den mest utbredte behandlingen for problematiske narkotikabrukere i flertallet av EUs medlemsstater og aggregert i EU. Imidlertid rapporterer enkelte land om en generell preferanse for medikamentfri behandling framfor legemiddelassistert rehabilitering (Estland, Kypros, Litauen, Polen og Finland). I en rekke land, særlig Hellas, Spania og Norge, synes legemiddelassistert og medikamentfri behandling å være like utbredt.
W odróżnieniu od leczenia farmakologicznego, w przypadku którego w wielu Państwach Członkowskich prowadzone są centralne rejestry krajowe, rejestry leczenia niefarmakologicznego należą do rzadkości, a wiarygodne, jasne dane ilościowe dla tych metod leczenia są skąpe. Choć nie ma możliwości przeprowadzenia dokładnego porównania z leczeniem farmakologicznym, sprawozdania z Państw Członkowskich wskazują, że leczenie farmakologiczne to główna forma leczenia osób problemowo zażywających opiaty w większości Państw Członkowskich UE i łącznie na szczeblu UE. Niektóre państwa donoszą jednak o ogólnej preferencji stosowania leczenia niefarmakologicznego nad farmakologicznym (Estonia, Cypr, Litwa, Polska i Finlandia). W przypadku pewnej liczby państw, zwłaszcza w Grecji, Hiszpanii i Norwegii, poziomy stosowania leczenia farmakologicznego i niefarmakologicznego zdają się być podobne.
Spre deosebire de TSM, pentru care există registre naţionale centralizate în multe state membre, registrele privind terapia prin abstinenţă sunt rare, la fel ca şi datele cantitative clare şi fiabile privind această metodă de tratament. Deşi nu se poate realiza o comparaţie corectă cu TSM, rapoartele înaintate de statele membre indică faptul că TSM este principala formă de tratament pentru consumatorii problematici de opiacee în majoritatea statelor membre ale Uniunii Europene, precum şi la nivel european global. Cu toate acestea, unele ţări indică o preferinţă generală pentru terapia prin abstinenţă faţă de TSM (Estonia, Cipru, Lituania, Polonia şi Finlanda). Într-o serie de ţări, mai ales în Grecia, Spania şi Norvegia, TSM şi terapia prin abstinenţă se situează la niveluri similare.
Na rozdiel od MAT, pri ktorej v mnohých členských štátoch existujú centralizované celoštátne registre, registre bezdrogovej liečby sú zriedkavé a spoľahlivé, zrozumiteľné kvantitatívne údaje o tomto spôsobe liečby sú vzácnosťou. Aj keď nie je možné robiť presné porovnanie s MAT, správy z členských štátov naznačujú, že MAT je hlavnou formou liečby problémových užívateľov opiátov vo väčšine členských štátov EÚ aj na súhrnnej úrovni EÚ. Niektoré krajiny (Estónsko, Cyprus, Litva, Poľsko a Fínsko) však uviedli, že všeobecne uprednostňujú bezdrogovú liečbu pred MAT. Vo viacerých krajinách, najmä v Grécku, Španielsku a Nórsku sú MAT a bezdrogová liečba zdanlivo na rovnakej úrovni.
V nasprotju z zdravljenjem, podprtem z zdravili, za katero v mnogih državah članicah obstajajo centralizirani nacionalni registri, so registri zdravljenja brez drog redki in zanesljivi, jasni, kvantitativni podatki za to vrsto metode zdravljenja so pičli. Čeprav ni mogoče narediti natančne primerjave z zdravljenjem, podprtim z zdravili, poročila iz držav članic kažejo, da je z zdravili podprto zdravljenje glavna oblika zdravljenja za problematične uživalce drog v večini držav članic EU in na skupni ravni EU. Vendar nekatere države poročajo o splošni večji priljubljenosti zdravljenja brez drog v primerjavi z zdravljenjem, podprtim z zdravili (Estonija, Ciper, Litva, Poljska in Finska). V številnih državah, zlasti Grčiji, Španiji in na Norveškem, so ravni z zdravili podprtega zdravljenja in zdravljenja brez drog podobne.
Till skillnad från behandling med läkemedel, där det finns centrala nationella register i många medlemsstater, är register över drogfribehandling sällsynta och därför är det ont om tillförlitliga, tydliga och kvantitativa uppgifter om denna behandlingsmetod. Även om det inte går att göra en korrekt jämförelse med behandling med läkemedel tyder rapporter från medlemsstaterna på att behandling med läkemedel är den vanligaste behandlingsformen för problemmissbrukare av opiater i majoriteten av EU:s medlemsstater och på samlad EU-nivå. I vissa länder rapporteras det dock att drogfribehandling i allmänhet föredras framför behandling med läkemedel (Estland, Cypern, Litauen, Polen och Finland). I flera länder, framför allt Grekland, Spanien och Norge, tycks nivåerna för behandling med läkemedel och drogfri behandling vara lika höga.
  Drug-free treatment  
Unlike MAT, for which centralised national registers exist in many Member States, registers of drug-free treatment are rare, and reliable, clear, quantitative data for this method of treatment are scarce.
À la différence du traitement médicalement assisté, pour lequel il existe des registres nationaux centralisés dans de nombreux États membres, les registres des traitements par abstinence sans substitution sont rares, tout comme les données fiables, claires et quantitatives sur ce mode de traitement. Bien qu'il soit impossible de procéder à une comparaison précise avec les traitements médicalement assistés, les rapports des États membres indiquent que ces derniers sont la principale forme de traitement des usagers d'opiacés à problème dans la majorité des États membres de l'UE et au niveau communautaire agrégé. Cependant, certains pays affichent une préférence générale pour l'abstinence sans traitement de substitution plutôt que pour les TMA (Estonie, Chypre, Lituanie, Pologne et Finlande). Dans quelques pays, notamment la Grèce, l'Espagne et la Norvège, les chiffres relatifs aux TMA et à l'abstinence sans traitement de substitution semblent similaires.
Während für die medikamentengestützte Behandlung in vielen Mitgliedstaaten zentrale nationale Register existieren, gibt es nur vereinzelt Register für die drogenfreie Behandlung, und auch verlässliche, eindeutige und quantitative Daten für diese Behandlungsmethode stehen nur in geringem Maße zur Verfügung. Es ist zwar nicht möglich, einen präzisen Vergleich mit der medikamentengestützten Behandlung durchzuführen, die Berichte aus den Mitgliedstaaten deuten jedoch darauf hin, dass die medikamentengestützte Behandlung in den meisten EU-Mitgliedstaaten und auf EU-Ebene insgesamt die häufigste Therapieform für problematische Opiatkonsumenten darstellt. Einige Länder berichten jedoch, dass der drogenfreien Behandlung gegenüber der medikamentengestützten Therapie insgesamt der Vorzug gegeben wird (Estland, Zypern, Litauen, Polen und Finnland). In einigen Ländern, vor allem in Griechenland, Spanien und Norwegen, werden offenbar medikamentengestützte und drogenfreie Therapien in nahezu gleichem Maße durchgeführt.
A diferencia del tratamiento con asistencia médica, para el cual existen registros nacionales centralizados en muchos de los Estados miembros, los registros del tratamiento sin droga son raros, y apenas se dispone de datos fiables, claros y cuantitativos sobre este método. Aunque no es posible realizar una comparación exacta con el TAM, los informes de los Estados miembros indican que esta es la principal forma de tratamiento para los consumidores de opiáceos en la mayoría de Estados miembros de la UE y en el conjunto de la UE. No obstante, algunos países registran una preferencia general por el tratamiento sin droga frente al tratamiento con asistencia médica (Estonia, Chipre, Lituania, Polonia y Finlandia). Los niveles de ambos tipos de tratamiento parecen ser similares en algunos países, especialmente en Grecia, España y Noruega.
A differenza del trattamento medicalmente assistito, per il quale esistono registri nazionali centralizzati in molti Stati membri, i registri per il trattamento in situazione di astinenza sono rari; scarsi inoltre sono i dati affidabili, chiari e quantitativi per questo metodo terapeutico. Pur essendo impossibile fare un confronto accurato con il trattamento medicalmente assistito, le relazioni provenienti dagli Stati membri individuano in quest’ultimo la forma principale di trattamento per i consumatori problematici di oppiacei nella maggior parte di essi nonché a livello comunitario. Taluni Stati riportano peraltro una tendenza a prediligere il trattamento in situazione di astinenza rispetto al trattamento medicalmente assistito (Estonia, Cipro, Lituania, Polonia e Finlandia). In altri Stati, vale a dire Grecia, Spagna e Norvegia, il numero dei trattamenti medicalmente assistiti e quello dei trattamenti in situazione di astinenza sembrano equivalersi.
Ao contrário do tratamento medicamente assistido, relativamente ao qual existem registos nacionais centralizados em muitos Estados-Membros, os registos do tratamento sem droga são raros, e escasseiam os dados quantitativos fiáveis e claros para este método de tratamento. Embora não seja possível fazer uma comparação precisa com o tratamento medicamente assistido, os relatórios dos Estados-Membros indicam que este último constitui a principal forma de tratamento para os consumidores problemáticos de opiáceos na maioria dos Estados-Membros da UE e a um nível agregado da União. Contudo, alguns países comunicam uma preferência generalizada pelo tratamento sem droga relativamente ao tratamento medicamente assistido (Estónia, Chipre, Lituânia, Polónia e Finlândia). Em vários países, nomeadamente a Grécia, Espanha e Noruega, os níveis de tratamento medicamente assistido e de tratamento sem droga parecem ser semelhantes.
Σε αντίθεση με τη θεραπεία με ιατρική υποστήριξη, για την οποία υπάρχουν κεντρικά εθνικά αρχεία σε πολλά κράτη μέλη, τα αρχεία για τα στεγνά θεραπευτικά προγράμματα είναι σπάνια, όπως επίσης σπανίζουν τα αξιόπιστα, σαφή, ποσοτικά στοιχεία σχετικά με αυτή τη μέθοδο θεραπείας. Μολονότι δεν είναι δυνατόν να γίνει ακριβής σύγκριση με τη θεραπεία με ιατρική υποστήριξη, οι αναφορές από τα κράτη μέλη δείχνουν ότι η θεραπεία με ιατρική υποστήριξη είναι η κύρια μορφή θεραπείας για τους προβληματικούς χρήστες οπιούχων στην πλειονότητα των κρατών μελών της ΕΕ και συνολικά σε επίπεδο ΕΕ. Ωστόσο, ορισμένες χώρες αναφέρουν μια γενική προτίμηση για τα στεγνά θεραπευτικά προγράμματα σε σχέση με τη θεραπεία με ιατρική υποστήριξη (Εσθονία, Κύπρος, Λιθουανία, Πολωνία και Φινλανδία). Σε ορισμένες χώρες, και συγκεκριμένα στην Ελλάδα, την Ισπανία και τη Νορβηγία, τα επίπεδα θεραπείας με ιατρική υποστήριξη και θεραπείας χωρίς τη χορήγηση ναρκωτικών ουσιών φαίνεται να είναι παρόμοια.
De meeste lidstaten gebruiken centrale nationale registers voor behandelingen met behulp van medicatie, maar voor drugsvrije therapieën gebeurt dat zelden, en betrouwbare, duidelijke, kwantitatieve gegevens voor deze behandelmethode zijn dan ook schaars. Hoewel een nauwkeurige vergelijking met behandelingen met behulp van medicatie niet mogelijk is, blijkt uit de verslagen van een aantal lidstaten dat een behandeling met medicatie in de meerderheid van de lidstaten van de EU (en ook op communautair niveau als geheel) de belangrijkste behandelmethode voor problematische opiatengebruikers is. In sommige landen wordt echter in het algemeen de voorkeur gegeven aan drugsvrije behandelingen (Estland, Cyprus, Litouwen, Polen en Finland) in plaats van behandelingen met behulp van medicatie. In een aantal andere landen, met name Griekenland, Spanje en Noorwegen, lijken beide behandelmethoden ongeveer even vaak toegepast te worden.
Na rozdíl od léčby s farmakologickou podporou, pro kterou v mnoha členských státech existují centralizované národní rejstříky, jsou rejstříky abstinenčně orientované léčby vzácné. Spolehlivé, jasné a kvantitativní údaje o této metodě léčby jsou zřídkakdy k dispozici. Ačkoli není možné provést přesné srovnání s léčbou s farmakologickou podporou, zprávy z členských států svědčí o tom, že léčba s farmakologickou podporou je hlavní formou léčby pro problémové uživatele opiátů jak na úrovni jednotlivých členských států EU, tak v EU celkově. Některé země však uvádějí obecnou preferenci abstinenčně orientované léčby v porovnání s léčbou s farmakologickou podporou (Estonsko, Kypr, Litva, Polsko a Finsko). V řadě zemí, zejména v Řecku, Španělsku a Norsku, se zdají úrovně léčby s farmakologickou podporou a abstinenčně orientované léčby být obdobné.
I modsætning til den medicinsk støttede behandling, hvor der findes centraliserede nationale registre i mange medlemsstater, findes der sjældent registre over stoffri behandling, og der foreligger meget få pålidelige, klare, kvantitative data for denne behandlingsmetode. Selv om det ikke er muligt at foretage en nøjagtig sammenligning med den medicinsk støttede behandling, fremgår det af indberetninger fra medlemsstaterne, at den medicinsk støttede behandling er den primære behandlingsform i forbindelse med problematiske opiatbrugere i de fleste EU-medlemsstater og på EU-plan som helhed. Nogle lande har imidlertid angivet, at de generelt foretrækker stoffri behandling frem for medicinsk støttet behandling (Estland, Cypern, Litauen, Polen og Finland). I en række lande, navnlig Grækenland, Spanien og Norge, synes antallet af personer i medicinsk støttet behandling og stoffri behandling stort set at være det samme.
Erinevalt ravimitega ravist, mille kohta on kesksed riiklikud registrid paljudes liikmesmaades, leidub registreid ravimivaba ravi kohta harva ning usaldusväärseid, selgeid, kvantitatiivseid andmeid on selle meetodi kohta napilt. Kuigi täpne võrdlus ravimitega raviga ei ole võimalik, näitavad liikmesriikide aruanded, et ravimitega ravi on probleemsete opiaaditarvitajate peamine ravivorm enamikus ELi liikmesriikides ja Euroopa Liidu tasandil üldiselt. Mõned riigid siiski teatavad ravimivaba ravi üldisest eelistamisest ravimitega ravile (Eesti, Küpros, Leedu, Poola ja Soome). Mõnedes riikides, eriti Kreekas, Hispaanias ja Norras, on ravimitega ravi ja ravimivaba ravi tase võrdne.
Lääkehoidon alalla on monissa jäsenvaltioissa keskitetyt kansalliset rekisterit, mutta lääkkeettömän hoidon rekisterit ovat harvinaisia, ja tästä menetelmästä on vain vähän luotettavaa, selkeää määrällistä tietoa. Vaikka lääkkeettömän hoidon ja lääkehoidon välillä on mahdotonta tehdä täsmällisiä vertailuja, jäsenvaltioiden raporteista voidaan todeta, että lääkehoito on opiaattien ongelmakäyttäjien pääasiallinen hoitomuoto useimmissa EU:n jäsenvaltioissa ja EU:n tasolla yleisesti. Joissakin maissa suositaan kuitenkin lääkkeetöntä hoitoa lääkehoidon sijaan (Viro, Kypros, Liettua, Puola ja Suomi). Useissa maissa, etenkin Kreikassa, Espanjassa ja Norjassa, lääkehoito ja lääkkeetön hoito vaikuttavat olevan jokseenkin yhtä yleisiä.
A gyógyszeresen támogatott gyógykezeléstől eltérően – amelyről számos tagállamban központi nyilvántartást vezetnek –, a gyógyszermentes gyógykezelésre vonatkozó nyilvántartás ritka, és csak elvétve fordul elő megbízható, egyértelmű, számszerűsített adat erről a kezelési módról. Bár a gyógyszeresen támogatott kezeléssel pontosan nem összehasonlítható, a tagállamoktól érkező jelentések azt jelzik, hogy a tagállamok többségében, illetve EU-szintű összesítésben is a gyógyszeresen támogatott kezelés a problematikus opiáthasználók kezelésének elsődleges formája. Ugyanakkor néhány ország (Észtország, Ciprus, Litvánia, Lengyelország és Finnország) a gyógyszermentes kezelés preferenciájáról számolt be a gyógyszeresen támogatott kezeléssel szemben. A gyógyszeresen támogatott kezelés és a gyógyszermentes kezelés szintje több országban, nevezetesen Görögországban, Spanyolországban és Norvégiában, hasonlónak tűnik.
I motsetning til legemiddelassistert rehabilitering, der mange medlemsstater har sentraliserte nasjonale registre, er det få som har noe register over den medikamentfrie behandlingen, og pålitelige, utvetydige kvantitative data for denne behandlingsformen er mangelvare. Selv om en nøyaktig sammenligning med LAR ikke er mulig, tyder rapporter fra medlemsstatene på at LAR i hovedsak er den mest utbredte behandlingen for problematiske narkotikabrukere i flertallet av EUs medlemsstater og aggregert i EU. Imidlertid rapporterer enkelte land om en generell preferanse for medikamentfri behandling framfor legemiddelassistert rehabilitering (Estland, Kypros, Litauen, Polen og Finland). I en rekke land, særlig Hellas, Spania og Norge, synes legemiddelassistert og medikamentfri behandling å være like utbredt.
W odróżnieniu od leczenia farmakologicznego, w przypadku którego w wielu Państwach Członkowskich prowadzone są centralne rejestry krajowe, rejestry leczenia niefarmakologicznego należą do rzadkości, a wiarygodne, jasne dane ilościowe dla tych metod leczenia są skąpe. Choć nie ma możliwości przeprowadzenia dokładnego porównania z leczeniem farmakologicznym, sprawozdania z Państw Członkowskich wskazują, że leczenie farmakologiczne to główna forma leczenia osób problemowo zażywających opiaty w większości Państw Członkowskich UE i łącznie na szczeblu UE. Niektóre państwa donoszą jednak o ogólnej preferencji stosowania leczenia niefarmakologicznego nad farmakologicznym (Estonia, Cypr, Litwa, Polska i Finlandia). W przypadku pewnej liczby państw, zwłaszcza w Grecji, Hiszpanii i Norwegii, poziomy stosowania leczenia farmakologicznego i niefarmakologicznego zdają się być podobne.
Spre deosebire de TSM, pentru care există registre naţionale centralizate în multe state membre, registrele privind terapia prin abstinenţă sunt rare, la fel ca şi datele cantitative clare şi fiabile privind această metodă de tratament. Deşi nu se poate realiza o comparaţie corectă cu TSM, rapoartele înaintate de statele membre indică faptul că TSM este principala formă de tratament pentru consumatorii problematici de opiacee în majoritatea statelor membre ale Uniunii Europene, precum şi la nivel european global. Cu toate acestea, unele ţări indică o preferinţă generală pentru terapia prin abstinenţă faţă de TSM (Estonia, Cipru, Lituania, Polonia şi Finlanda). Într-o serie de ţări, mai ales în Grecia, Spania şi Norvegia, TSM şi terapia prin abstinenţă se situează la niveluri similare.
Na rozdiel od MAT, pri ktorej v mnohých členských štátoch existujú centralizované celoštátne registre, registre bezdrogovej liečby sú zriedkavé a spoľahlivé, zrozumiteľné kvantitatívne údaje o tomto spôsobe liečby sú vzácnosťou. Aj keď nie je možné robiť presné porovnanie s MAT, správy z členských štátov naznačujú, že MAT je hlavnou formou liečby problémových užívateľov opiátov vo väčšine členských štátov EÚ aj na súhrnnej úrovni EÚ. Niektoré krajiny (Estónsko, Cyprus, Litva, Poľsko a Fínsko) však uviedli, že všeobecne uprednostňujú bezdrogovú liečbu pred MAT. Vo viacerých krajinách, najmä v Grécku, Španielsku a Nórsku sú MAT a bezdrogová liečba zdanlivo na rovnakej úrovni.
V nasprotju z zdravljenjem, podprtem z zdravili, za katero v mnogih državah članicah obstajajo centralizirani nacionalni registri, so registri zdravljenja brez drog redki in zanesljivi, jasni, kvantitativni podatki za to vrsto metode zdravljenja so pičli. Čeprav ni mogoče narediti natančne primerjave z zdravljenjem, podprtim z zdravili, poročila iz držav članic kažejo, da je z zdravili podprto zdravljenje glavna oblika zdravljenja za problematične uživalce drog v večini držav članic EU in na skupni ravni EU. Vendar nekatere države poročajo o splošni večji priljubljenosti zdravljenja brez drog v primerjavi z zdravljenjem, podprtim z zdravili (Estonija, Ciper, Litva, Poljska in Finska). V številnih državah, zlasti Grčiji, Španiji in na Norveškem, so ravni z zdravili podprtega zdravljenja in zdravljenja brez drog podobne.
Till skillnad från behandling med läkemedel, där det finns centrala nationella register i många medlemsstater, är register över drogfribehandling sällsynta och därför är det ont om tillförlitliga, tydliga och kvantitativa uppgifter om denna behandlingsmetod. Även om det inte går att göra en korrekt jämförelse med behandling med läkemedel tyder rapporter från medlemsstaterna på att behandling med läkemedel är den vanligaste behandlingsformen för problemmissbrukare av opiater i majoriteten av EU:s medlemsstater och på samlad EU-nivå. I vissa länder rapporteras det dock att drogfribehandling i allmänhet föredras framför behandling med läkemedel (Estland, Cypern, Litauen, Polen och Finland). I flera länder, framför allt Grekland, Spanien och Norge, tycks nivåerna för behandling med läkemedel och drogfri behandling vara lika höga.
  Drug-free treatment  
Unlike MAT, for which centralised national registers exist in many Member States, registers of drug-free treatment are rare, and reliable, clear, quantitative data for this method of treatment are scarce.
À la différence du traitement médicalement assisté, pour lequel il existe des registres nationaux centralisés dans de nombreux États membres, les registres des traitements par abstinence sans substitution sont rares, tout comme les données fiables, claires et quantitatives sur ce mode de traitement. Bien qu'il soit impossible de procéder à une comparaison précise avec les traitements médicalement assistés, les rapports des États membres indiquent que ces derniers sont la principale forme de traitement des usagers d'opiacés à problème dans la majorité des États membres de l'UE et au niveau communautaire agrégé. Cependant, certains pays affichent une préférence générale pour l'abstinence sans traitement de substitution plutôt que pour les TMA (Estonie, Chypre, Lituanie, Pologne et Finlande). Dans quelques pays, notamment la Grèce, l'Espagne et la Norvège, les chiffres relatifs aux TMA et à l'abstinence sans traitement de substitution semblent similaires.
Während für die medikamentengestützte Behandlung in vielen Mitgliedstaaten zentrale nationale Register existieren, gibt es nur vereinzelt Register für die drogenfreie Behandlung, und auch verlässliche, eindeutige und quantitative Daten für diese Behandlungsmethode stehen nur in geringem Maße zur Verfügung. Es ist zwar nicht möglich, einen präzisen Vergleich mit der medikamentengestützten Behandlung durchzuführen, die Berichte aus den Mitgliedstaaten deuten jedoch darauf hin, dass die medikamentengestützte Behandlung in den meisten EU-Mitgliedstaaten und auf EU-Ebene insgesamt die häufigste Therapieform für problematische Opiatkonsumenten darstellt. Einige Länder berichten jedoch, dass der drogenfreien Behandlung gegenüber der medikamentengestützten Therapie insgesamt der Vorzug gegeben wird (Estland, Zypern, Litauen, Polen und Finnland). In einigen Ländern, vor allem in Griechenland, Spanien und Norwegen, werden offenbar medikamentengestützte und drogenfreie Therapien in nahezu gleichem Maße durchgeführt.
A diferencia del tratamiento con asistencia médica, para el cual existen registros nacionales centralizados en muchos de los Estados miembros, los registros del tratamiento sin droga son raros, y apenas se dispone de datos fiables, claros y cuantitativos sobre este método. Aunque no es posible realizar una comparación exacta con el TAM, los informes de los Estados miembros indican que esta es la principal forma de tratamiento para los consumidores de opiáceos en la mayoría de Estados miembros de la UE y en el conjunto de la UE. No obstante, algunos países registran una preferencia general por el tratamiento sin droga frente al tratamiento con asistencia médica (Estonia, Chipre, Lituania, Polonia y Finlandia). Los niveles de ambos tipos de tratamiento parecen ser similares en algunos países, especialmente en Grecia, España y Noruega.
A differenza del trattamento medicalmente assistito, per il quale esistono registri nazionali centralizzati in molti Stati membri, i registri per il trattamento in situazione di astinenza sono rari; scarsi inoltre sono i dati affidabili, chiari e quantitativi per questo metodo terapeutico. Pur essendo impossibile fare un confronto accurato con il trattamento medicalmente assistito, le relazioni provenienti dagli Stati membri individuano in quest’ultimo la forma principale di trattamento per i consumatori problematici di oppiacei nella maggior parte di essi nonché a livello comunitario. Taluni Stati riportano peraltro una tendenza a prediligere il trattamento in situazione di astinenza rispetto al trattamento medicalmente assistito (Estonia, Cipro, Lituania, Polonia e Finlandia). In altri Stati, vale a dire Grecia, Spagna e Norvegia, il numero dei trattamenti medicalmente assistiti e quello dei trattamenti in situazione di astinenza sembrano equivalersi.
Ao contrário do tratamento medicamente assistido, relativamente ao qual existem registos nacionais centralizados em muitos Estados-Membros, os registos do tratamento sem droga são raros, e escasseiam os dados quantitativos fiáveis e claros para este método de tratamento. Embora não seja possível fazer uma comparação precisa com o tratamento medicamente assistido, os relatórios dos Estados-Membros indicam que este último constitui a principal forma de tratamento para os consumidores problemáticos de opiáceos na maioria dos Estados-Membros da UE e a um nível agregado da União. Contudo, alguns países comunicam uma preferência generalizada pelo tratamento sem droga relativamente ao tratamento medicamente assistido (Estónia, Chipre, Lituânia, Polónia e Finlândia). Em vários países, nomeadamente a Grécia, Espanha e Noruega, os níveis de tratamento medicamente assistido e de tratamento sem droga parecem ser semelhantes.
Σε αντίθεση με τη θεραπεία με ιατρική υποστήριξη, για την οποία υπάρχουν κεντρικά εθνικά αρχεία σε πολλά κράτη μέλη, τα αρχεία για τα στεγνά θεραπευτικά προγράμματα είναι σπάνια, όπως επίσης σπανίζουν τα αξιόπιστα, σαφή, ποσοτικά στοιχεία σχετικά με αυτή τη μέθοδο θεραπείας. Μολονότι δεν είναι δυνατόν να γίνει ακριβής σύγκριση με τη θεραπεία με ιατρική υποστήριξη, οι αναφορές από τα κράτη μέλη δείχνουν ότι η θεραπεία με ιατρική υποστήριξη είναι η κύρια μορφή θεραπείας για τους προβληματικούς χρήστες οπιούχων στην πλειονότητα των κρατών μελών της ΕΕ και συνολικά σε επίπεδο ΕΕ. Ωστόσο, ορισμένες χώρες αναφέρουν μια γενική προτίμηση για τα στεγνά θεραπευτικά προγράμματα σε σχέση με τη θεραπεία με ιατρική υποστήριξη (Εσθονία, Κύπρος, Λιθουανία, Πολωνία και Φινλανδία). Σε ορισμένες χώρες, και συγκεκριμένα στην Ελλάδα, την Ισπανία και τη Νορβηγία, τα επίπεδα θεραπείας με ιατρική υποστήριξη και θεραπείας χωρίς τη χορήγηση ναρκωτικών ουσιών φαίνεται να είναι παρόμοια.
De meeste lidstaten gebruiken centrale nationale registers voor behandelingen met behulp van medicatie, maar voor drugsvrije therapieën gebeurt dat zelden, en betrouwbare, duidelijke, kwantitatieve gegevens voor deze behandelmethode zijn dan ook schaars. Hoewel een nauwkeurige vergelijking met behandelingen met behulp van medicatie niet mogelijk is, blijkt uit de verslagen van een aantal lidstaten dat een behandeling met medicatie in de meerderheid van de lidstaten van de EU (en ook op communautair niveau als geheel) de belangrijkste behandelmethode voor problematische opiatengebruikers is. In sommige landen wordt echter in het algemeen de voorkeur gegeven aan drugsvrije behandelingen (Estland, Cyprus, Litouwen, Polen en Finland) in plaats van behandelingen met behulp van medicatie. In een aantal andere landen, met name Griekenland, Spanje en Noorwegen, lijken beide behandelmethoden ongeveer even vaak toegepast te worden.
Na rozdíl od léčby s farmakologickou podporou, pro kterou v mnoha členských státech existují centralizované národní rejstříky, jsou rejstříky abstinenčně orientované léčby vzácné. Spolehlivé, jasné a kvantitativní údaje o této metodě léčby jsou zřídkakdy k dispozici. Ačkoli není možné provést přesné srovnání s léčbou s farmakologickou podporou, zprávy z členských států svědčí o tom, že léčba s farmakologickou podporou je hlavní formou léčby pro problémové uživatele opiátů jak na úrovni jednotlivých členských států EU, tak v EU celkově. Některé země však uvádějí obecnou preferenci abstinenčně orientované léčby v porovnání s léčbou s farmakologickou podporou (Estonsko, Kypr, Litva, Polsko a Finsko). V řadě zemí, zejména v Řecku, Španělsku a Norsku, se zdají úrovně léčby s farmakologickou podporou a abstinenčně orientované léčby být obdobné.
I modsætning til den medicinsk støttede behandling, hvor der findes centraliserede nationale registre i mange medlemsstater, findes der sjældent registre over stoffri behandling, og der foreligger meget få pålidelige, klare, kvantitative data for denne behandlingsmetode. Selv om det ikke er muligt at foretage en nøjagtig sammenligning med den medicinsk støttede behandling, fremgår det af indberetninger fra medlemsstaterne, at den medicinsk støttede behandling er den primære behandlingsform i forbindelse med problematiske opiatbrugere i de fleste EU-medlemsstater og på EU-plan som helhed. Nogle lande har imidlertid angivet, at de generelt foretrækker stoffri behandling frem for medicinsk støttet behandling (Estland, Cypern, Litauen, Polen og Finland). I en række lande, navnlig Grækenland, Spanien og Norge, synes antallet af personer i medicinsk støttet behandling og stoffri behandling stort set at være det samme.
Erinevalt ravimitega ravist, mille kohta on kesksed riiklikud registrid paljudes liikmesmaades, leidub registreid ravimivaba ravi kohta harva ning usaldusväärseid, selgeid, kvantitatiivseid andmeid on selle meetodi kohta napilt. Kuigi täpne võrdlus ravimitega raviga ei ole võimalik, näitavad liikmesriikide aruanded, et ravimitega ravi on probleemsete opiaaditarvitajate peamine ravivorm enamikus ELi liikmesriikides ja Euroopa Liidu tasandil üldiselt. Mõned riigid siiski teatavad ravimivaba ravi üldisest eelistamisest ravimitega ravile (Eesti, Küpros, Leedu, Poola ja Soome). Mõnedes riikides, eriti Kreekas, Hispaanias ja Norras, on ravimitega ravi ja ravimivaba ravi tase võrdne.
Lääkehoidon alalla on monissa jäsenvaltioissa keskitetyt kansalliset rekisterit, mutta lääkkeettömän hoidon rekisterit ovat harvinaisia, ja tästä menetelmästä on vain vähän luotettavaa, selkeää määrällistä tietoa. Vaikka lääkkeettömän hoidon ja lääkehoidon välillä on mahdotonta tehdä täsmällisiä vertailuja, jäsenvaltioiden raporteista voidaan todeta, että lääkehoito on opiaattien ongelmakäyttäjien pääasiallinen hoitomuoto useimmissa EU:n jäsenvaltioissa ja EU:n tasolla yleisesti. Joissakin maissa suositaan kuitenkin lääkkeetöntä hoitoa lääkehoidon sijaan (Viro, Kypros, Liettua, Puola ja Suomi). Useissa maissa, etenkin Kreikassa, Espanjassa ja Norjassa, lääkehoito ja lääkkeetön hoito vaikuttavat olevan jokseenkin yhtä yleisiä.
A gyógyszeresen támogatott gyógykezeléstől eltérően – amelyről számos tagállamban központi nyilvántartást vezetnek –, a gyógyszermentes gyógykezelésre vonatkozó nyilvántartás ritka, és csak elvétve fordul elő megbízható, egyértelmű, számszerűsített adat erről a kezelési módról. Bár a gyógyszeresen támogatott kezeléssel pontosan nem összehasonlítható, a tagállamoktól érkező jelentések azt jelzik, hogy a tagállamok többségében, illetve EU-szintű összesítésben is a gyógyszeresen támogatott kezelés a problematikus opiáthasználók kezelésének elsődleges formája. Ugyanakkor néhány ország (Észtország, Ciprus, Litvánia, Lengyelország és Finnország) a gyógyszermentes kezelés preferenciájáról számolt be a gyógyszeresen támogatott kezeléssel szemben. A gyógyszeresen támogatott kezelés és a gyógyszermentes kezelés szintje több országban, nevezetesen Görögországban, Spanyolországban és Norvégiában, hasonlónak tűnik.
I motsetning til legemiddelassistert rehabilitering, der mange medlemsstater har sentraliserte nasjonale registre, er det få som har noe register over den medikamentfrie behandlingen, og pålitelige, utvetydige kvantitative data for denne behandlingsformen er mangelvare. Selv om en nøyaktig sammenligning med LAR ikke er mulig, tyder rapporter fra medlemsstatene på at LAR i hovedsak er den mest utbredte behandlingen for problematiske narkotikabrukere i flertallet av EUs medlemsstater og aggregert i EU. Imidlertid rapporterer enkelte land om en generell preferanse for medikamentfri behandling framfor legemiddelassistert rehabilitering (Estland, Kypros, Litauen, Polen og Finland). I en rekke land, særlig Hellas, Spania og Norge, synes legemiddelassistert og medikamentfri behandling å være like utbredt.
W odróżnieniu od leczenia farmakologicznego, w przypadku którego w wielu Państwach Członkowskich prowadzone są centralne rejestry krajowe, rejestry leczenia niefarmakologicznego należą do rzadkości, a wiarygodne, jasne dane ilościowe dla tych metod leczenia są skąpe. Choć nie ma możliwości przeprowadzenia dokładnego porównania z leczeniem farmakologicznym, sprawozdania z Państw Członkowskich wskazują, że leczenie farmakologiczne to główna forma leczenia osób problemowo zażywających opiaty w większości Państw Członkowskich UE i łącznie na szczeblu UE. Niektóre państwa donoszą jednak o ogólnej preferencji stosowania leczenia niefarmakologicznego nad farmakologicznym (Estonia, Cypr, Litwa, Polska i Finlandia). W przypadku pewnej liczby państw, zwłaszcza w Grecji, Hiszpanii i Norwegii, poziomy stosowania leczenia farmakologicznego i niefarmakologicznego zdają się być podobne.
Spre deosebire de TSM, pentru care există registre naţionale centralizate în multe state membre, registrele privind terapia prin abstinenţă sunt rare, la fel ca şi datele cantitative clare şi fiabile privind această metodă de tratament. Deşi nu se poate realiza o comparaţie corectă cu TSM, rapoartele înaintate de statele membre indică faptul că TSM este principala formă de tratament pentru consumatorii problematici de opiacee în majoritatea statelor membre ale Uniunii Europene, precum şi la nivel european global. Cu toate acestea, unele ţări indică o preferinţă generală pentru terapia prin abstinenţă faţă de TSM (Estonia, Cipru, Lituania, Polonia şi Finlanda). Într-o serie de ţări, mai ales în Grecia, Spania şi Norvegia, TSM şi terapia prin abstinenţă se situează la niveluri similare.
Na rozdiel od MAT, pri ktorej v mnohých členských štátoch existujú centralizované celoštátne registre, registre bezdrogovej liečby sú zriedkavé a spoľahlivé, zrozumiteľné kvantitatívne údaje o tomto spôsobe liečby sú vzácnosťou. Aj keď nie je možné robiť presné porovnanie s MAT, správy z členských štátov naznačujú, že MAT je hlavnou formou liečby problémových užívateľov opiátov vo väčšine členských štátov EÚ aj na súhrnnej úrovni EÚ. Niektoré krajiny (Estónsko, Cyprus, Litva, Poľsko a Fínsko) však uviedli, že všeobecne uprednostňujú bezdrogovú liečbu pred MAT. Vo viacerých krajinách, najmä v Grécku, Španielsku a Nórsku sú MAT a bezdrogová liečba zdanlivo na rovnakej úrovni.
V nasprotju z zdravljenjem, podprtem z zdravili, za katero v mnogih državah članicah obstajajo centralizirani nacionalni registri, so registri zdravljenja brez drog redki in zanesljivi, jasni, kvantitativni podatki za to vrsto metode zdravljenja so pičli. Čeprav ni mogoče narediti natančne primerjave z zdravljenjem, podprtim z zdravili, poročila iz držav članic kažejo, da je z zdravili podprto zdravljenje glavna oblika zdravljenja za problematične uživalce drog v večini držav članic EU in na skupni ravni EU. Vendar nekatere države poročajo o splošni večji priljubljenosti zdravljenja brez drog v primerjavi z zdravljenjem, podprtim z zdravili (Estonija, Ciper, Litva, Poljska in Finska). V številnih državah, zlasti Grčiji, Španiji in na Norveškem, so ravni z zdravili podprtega zdravljenja in zdravljenja brez drog podobne.
Till skillnad från behandling med läkemedel, där det finns centrala nationella register i många medlemsstater, är register över drogfribehandling sällsynta och därför är det ont om tillförlitliga, tydliga och kvantitativa uppgifter om denna behandlingsmetod. Även om det inte går att göra en korrekt jämförelse med behandling med läkemedel tyder rapporter från medlemsstaterna på att behandling med läkemedel är den vanligaste behandlingsformen för problemmissbrukare av opiater i majoriteten av EU:s medlemsstater och på samlad EU-nivå. I vissa länder rapporteras det dock att drogfribehandling i allmänhet föredras framför behandling med läkemedel (Estland, Cypern, Litauen, Polen och Finland). I flera länder, framför allt Grekland, Spanien och Norge, tycks nivåerna för behandling med läkemedel och drogfri behandling vara lika höga.
  Opiate treatment  
In simple terms, the options available for the treatment of problem opiate use can be divided into three general categories: medically assisted treatment (MAT), drug-free treatment and withdrawal treatment (the last mentioned will not be explored here).
Pour parler simplement, on peut répartir en trois catégories les options disponibles pour traiter l'usage problématique d'opiacés: le traitement médicalement assisté (TMA), l'abstinence sans substitution («drug-free») et le traitement du syndrome de sevrage (ce dernier traitement ne sera pas détaillé ici).Toutefois, s'attaquer à la dépendance et au syndrome de sevrage n'est qu'un aspect d'une résolution efficace des problèmes liés à l'usage d'opiacés. Aider l'individu à se réinsérer dans la société par l'intégration sociale, c'est-à-dire à trouver un travail et un logement, et développer les compétences sociales et de contrôle de soi nécessaires pour éviter la rechute, sont probablement deux éléments tout aussi importants pour garantir un résultat positif à long terme. De nombreuses études ont révélé que les personnes qui ont un problème de consommation d'opiacés ont souvent de multiples contacts de traitement et que les objectifs thérapeutiques, en particulier l'abstinence, ne sont pas nécessairement atteints lors du premier contact, mais peuvent l'être via des interventions thérapeutiques répétées.
Vereinfacht können die für die Behandlung problematischen Opiatkonsums verfügbaren Möglichkeiten in drei allgemeine Kategorien eingeteilt werden: medikamentengestützte Behandlung, drogenfreie Behandlung und Entzugsbehandlung (letztere wird in diesem Bericht nicht weiter ausgeführt). Die Auseinandersetzung mit der Abhängigkeit und dem Entzug ist jedoch nur ein Aspekt einer erfolgreichen Behandlung problematischer Opiatkonsumenten. Die Unterstützung des Einzelnen bei der Wiedereingliederung in die Gesellschaft durch soziale Integration, d. h. die Beschaffung eines Arbeitsplatzes und einer sicheren Wohnung, sowie die Entwicklung der erforderlichen sozialen Kompetenz und der Fähigkeit zur Problembewältigung, um einen Rückfall zu vermeiden, sind vermutlich ebenso wichtig, um langfristig ein positives Ergebnis zu erzielen. In zahlreichen Studien wurde festgestellt, dass problematische Opiatkonsumenten häufig zahlreiche Behandlungskontakte haben und therapeutische Ziele, insbesondere Abstinenz, nicht unbedingt bei der ersten Behandlung, sondern erst durch wiederholte therapeutische Maßnahmen erreicht werden können.
En términos generales, las opciones disponibles para el tratamiento del consumo problemático de opiáceos pueden dividirse en tres categorías: tratamiento con asistencia médica (TAM), tratamiento sin drogas y tratamiento de privación (este último no se analiza en este informe). Sin embargo, solucionar los problemas de dependencia y de privación es tan sólo uno de los aspectos del correcto tratamiento de los problemas de consumo de opiáceos. Ayudar a que el individuo se reintegre en la sociedad, es decir, a que encuentre trabajo y un alojamiento estable, y que desarrolle las capacidades sociales y la fortaleza de ánimo necesarias para evitar la recaída, probablemente sean factores igual de importantes para asegurar un resultado positivo a largo plazo. Numerosos estudios demuestran que las personas que tienen problemas de consumo de opiáceos suelen realizar varios intentos de someterse a tratamiento y que los objetivos terapéuticos, sobre todo la abstinencia, pueden no alcanzarse en el primer contacto de la persona con el tratamiento, pero sí mediante repetidas intervenciones terapéuticas.
In breve, le opzioni disponibili per il trattamento del consumo problematico di oppiacei possono essere raggruppate in tre grandi categorie: trattamento medicalmente assistito (MAT), trattamento in regime di astinenza e trattamento di disassuefazione (non considerato nella relazione annuale). Affrontare la questione della dipendenza e della disassuefazione è tuttavia soltanto uno degli aspetti del trattamento efficace del problema degli oppiacei. Altrettanto importanti nel garantire un esito positivo nel lungo termine sono i tentativi di aiutare l’individuo a rientrare nella società attraverso un’integrazione sociale, ossia trovandogli un lavoro e un alloggio sicuro, favorendo lo sviluppo delle indispensabili competenze sociali e delle strategie di coping per evitare le ricadute. Numerosi studi hanno messo in evidenza che i soggetti che consumano oppiacei si sottopongono a più cicli terapeutici e che gli obiettivi terapeutici, tra i quali soprattutto l’astinenza, vengono raggiunti non necessariamente nel corso del primo trattamento, bensì attraverso ripetuti interventi terapeutici.
Sucintamente, as opções disponíveis para o tratamento do consumo problemático de opiáceos podem ser divididas em três categorias gerais: tratamento medicamente assistido (TMA), tratamento sem droga e tratamento da síndroma da abstinência (este último não será aqui analisado). Contudo, a abordagem dos problemas da dependência e da desabituação física é apenas um dos aspectos a considerar para um tratamento bem sucedido dos problemas relacionados com os opiáceos. É provável que ajudar os indivíduos a reinserirem-se na sociedade através da integração social, isto é, arranjando trabalho e um alojamento seguro e desenvolvendo as competências sociais e de resistência necessárias para evitarem recaídas, seja igualmente importante para garantir um resultado positivo a longo prazo. Numerosos estudos salientam que as pessoas com problemas de consumo de opiáceos têm frequentemente múltiplos contactos de tratamento e que os objectivos terapêuticos, sobretudo o da abstinência, podem não ser necessariamente alcançados no primeiro contacto de tratamento de um indivíduo, mas sim obtidos através de intervenções terapêuticas repetidas.
Οι διαθέσιμες επιλογές για τη θεραπεία της προβληματικής χρήσης οπιούχων μπορούν να ταξινομηθούν σχηματικά σε τρεις ευρείες κατηγορίες: θεραπεία με ιατρική υποστήριξη, στεγνά θεραπευτικά προγράμματα και αποτοξίνωση (η τελευταία δεν θα εξετασθεί στην παρούσα έκθεση). Ωστόσο, η αντιμετώπιση της εξάρτησης και της αποτοξίνωσης είναι μία μόνον πτυχή της επιτυχημένης θεραπείας της προβληματικής χρήσης οπιούχων. Η παροχή συνδρομής στους ενδιαφερομένους ώστε να επανενταχθούν στην κοινωνία, δηλαδή η εξεύρεση εργασίας και ασφαλούς κατοικίας και η ανάπτυξη των αναγκαίων κοινωνικών δεξιοτήτων και δεξιοτήτων αντιμετώπισης κρίσης για την αποφυγή της υποτροπής, είναι πιθανό να είναι εξίσου σημαντικοί παράγοντες για την εξασφάλιση θετικής έκβασης μακροπρόθεσμα. Πολλές εκθέσεις επισημαίνουν ότι οι προβληματικοί χρήστες οπιούχων έχουν συχνά πολλαπλές επαφές με θεραπευτικές υπηρεσίες και ότι οι θεραπευτικοί στόχοι, και ιδίως η αποχή, δεν είναι απαραίτητο να επιτευχθούν από την πρώτη επαφή του ενδιαφερόμενου με θεραπευτική υπηρεσία αλλά μπορούν να επιτευχθούν μέσω επαναλαμβανόμενων θεραπευτικών παρεμβάσεων.
De beschikbare behandelingen voor problematisch drugsgebruik kunnen globaal in drie categorieën worden onderverdeeld: behandelingen met behulp van medicatie, drugsvrije therapieën en ontwenningskuren (op deze laatste behandelingsvorm zal in het kader van dit verslag niet nader worden ingegaan). De aanpak van verslavings- en ontwenningsverschijnselen is echter slechts een van de aspecten die een rol spelen bij een succesvolle behandeling van opiatenproblemen. Voor een positief resultaat op lange termijn is het waarschijnlijk net zo belangrijk om de betrokkenen te ondersteunen bij de terugkeer in de maatschappij via sociale integratie, d.w.z. door het zoeken van werk en een vaste huisvesting en het ontwikkelen van de noodzakelijke sociale en andere vaardigheden om een terugval te voorkomen. Uit talloze studies is gebleken dat problematische opiatengebruikers vaak meerdere behandelingen volgen en dat de therapeutische doelstellingen, met name volledige drugsonthouding, niet noodzakelijkerwijs tijdens de eerste behandeling van een drugsgebruiker verwezenlijkt hoeven te worden, maar dat die doelen ook middels herhaalde behandelinterventies bereikt kunnen worden.
Jednoduše řečeno lze možnosti léčby problémového užívání opiátů rozdělit do tří obecných kategorií: léčba s farmakologickou podporou, abstinenčně orientovaná léčba a detoxifikace (posledně uvedená kategorie zde nebude zkoumána). Avšak pojmenování problémů závislosti a abstinence je jen jeden aspekt úspěšného léčení problémů s opiáty. Pomoci jednotlivci znovu se začlenit do společnosti přes sociální integraci, tj. najít práci a jisté bydlení a rozvíjet nutné sociální a jiné dovednosti umožňující zabránit návratu do původního stavu, je pravděpodobně stejně důležité pro dosažení kladného výsledku v delším období. Četné studie uváděly, že osoby s problémy s opiáty mají často četné léčebné kontakty a že terapeutických cílů, zejména abstinence, nemusí být nutně dosaženo v prvním léčebném kontaktu jednotlivce, ale lze k nim dospět opakovanými terapeutickými zásahy.
I korte træk kan behandlingsmulighederne i forbindelse med problematisk opiatbrug inddeles i tre generelle kategorier: medicinsk støttet behandling, stoffri behandling og abstinensbehandling (sidstnævnte vil ikke blive behandlet nærmere i denne forbindelse). Løsningen af afhængigheds- og abstinensproblemer indgår imidlertid kun som ét aspekt af en vellykket behandling af opiatproblemer. For at sikre et positivt resultat på længere sigt er det formentlig lige så vigtigt at hjælpe den enkelte med at genindtræde i samfundet gennem social integration, dvs. finde arbejde og bolig, og udvikle de nødvendige sociale færdigheder og evnen til at kunne klare sig for at undgå tilbagefald. Det er fremgået af talrige undersøgelser, at personer med opiatproblemer ofte har mange behandlingskontakter, og at de terapeutiske målsætninger, især afholdenhed, ikke nødvendigvis opnås i forbindelse med en persons første behandlingskontakt, men først gennem gentagne terapeutiske interventioner.
Lihtsustatult võib probleemse opiaaditarbimise olemasolevad ravivõimalused jagada kolme üldkategooriasse: ravimitega ravi, ravimivaba ravi ja võõrutusravi (viimast siinkohal ei puudutata). Siiski moodustab sõltuvuse ja võõrutuse teema käsitlemine vaid ühe tahu opiaadiprobleemi edukast ravimisest. Pikaajalises perspektiivis on positiivse tulemuse kindlustamiseks sama oluline aidata inimesel sotsiaalse lõimimise teel − töökoha ja turvalise kodu leidmine, tagasilanguse vältimiseks vajaliku sotsiaalse toimetulekuvõime arendamine − ühiskonda naasta. Arvukad uuringud on näidanud, et probleemsetel opiaaditarbijatel on sageli mitmeid ravikontakte ning et esimene ravikontakt ei vii alati ravieesmärkide, eelkõige karskuse saavutamiseni, kuid neid eesmärke on võimalik saavutada korduvate raviotstarbeliste sekkumiste kaudu.
Opiaattien ongelmakäytön hoitovaihtoehdot voidaan jakaa kolmeen pääluokkaan: lääkehoito, lääkkeetön hoito ja vieroitushoito (viimeksi mainittua ei tarkastella tässä raportissa). Riippuvuuteen ja vieroitukseen liittyvien näkökohtien käsittely on kuitenkin vain osa opiaattiongelmien menestyksekästä hoitoa. Yksilön auttaminen takaisin osaksi yhteiskuntaa sosiaalisen kuntoutuksen kautta, kuten auttamalla työn ja asunnon saannissa, sekä huumeisiin sortumisen ehkäisemiseen tarvittavien sosiaalisten taitojen ja selviytymistaitojen kehittäminen ovat todennäköisesti yhtä tärkeitä myönteisen tuloksen saavuttamiseksi pitkällä aikavälillä. Monissa tutkimuksissa on pantu merkille, että opiaattiongelmaisilla on usein lukuisia hoitokontakteja ja ettei hoitotavoitteita, etenkään huumeista pidättäytymistä, saavuteta aina ensimmäisen hoitokontaktin aikana, mutta ne voidaan saavuttaa toistuvilla hoitotoimilla.
Némileg leegyszerűsítve, a problematikus opiáthasználat kezelésére rendelkezésre álló lehetőségeket három átfogó kategóriába sorolhatjuk: ezek a gyógyszeresen támogatott kezelés (MAT), a gyógyszermentes kezelés és az elvonásos gyógykezelés (ez utóbbit itt részleteiben nem tárgyaljuk). Az opiátproblémák sikeres gyógykezelésének azonban csak egy aspektusa a függőség és az elvonás kérdéseinek kezelése. A hosszú távú pozitív eredmény érdekében valószínűleg ugyanennyire fontos az egyén társadalomba való visszatérése társadalmi integrációjának helyreállítása, például munkahely és a biztonságos lakáskörülmények megtalálása, illetve a visszaesés elkerüléséhez szükséges szociális és életvezetési készségek kialakítása révén. Számos tanulmány megállapította már, hogy az opiátproblémával küzdő páciensek gyakran többször lépnek be a kezelésbe, mivel a terápiás célokat, különösen az absztinenciát nem feltétlenül sikerül az egyén első kezelési kapcsolatában elérni, de ez sokszor ismételt terápiás beavatkozásokkal elérhető.
For å si det enkelt kan tilgjengelige alternativer for å behandle problematisk opiatbruk deles inn i tre hovedgrupper: legemiddelassistert rehabilitering (LAR), medikamentfri behandling og avvenningsbehandling (sistnevnte blir ikke behandlet her). Å ta for seg avhengighetsspørsmål og avvenning er imidlertid bare ett aspekt ved en vellykket behandling av opiatproblemer. Det å hjelpe en person tilbake til samfunnet gjennom sosial integrasjon, dvs. finne arbeid og sikre bolig, og utvikle nødvendige sosiale ferdigheter og mestringsferdigheter for å unngå tilbakefall, er sannsynligvis like viktig for å sikre et positivt resultat på lengre sikt. Tallrike studier har anført at personer med opiatproblemer ofte er flere ganger i kontakt med behandlingstjenestene, og at terapeutiske mål, særlig avholdenhet, ikke nødvendigvis kan oppnås ved den første kontakten, men kanskje gjennom gjentatt terapeutisk intervensjon.
Możliwości dostępne w leczeniu osób problemowo zażywających opiaty mogą zostać podzielone na trzy ogólne kategorie: leczenie farmakologiczne (MAT), leczenie niefarmakologiczne i leczenie odwykowe (ostatni z wymienionych typów leczenia nie będzie tutaj analizowany). Jednakże zajęcie się kwestiami uzależnienia i głodu narkotycznego to zaledwie jeden aspekt udanego leczenia problemów z uzależnieniem od opiatów. Pomoc danej osobie w powrocie do społeczeństwa na drodze integracji społecznej, tj. znalezienie pracy i miejsca zamieszkania, oraz rozwinięcie u tej osoby niezbędnych umiejętności społecznych i zdolności radzenia sobie, by uniknąć nawrotu problemu, jest prawdopodobnie równie ważna w zapewnieniu pozytywnego wyniku w perspektywie długoterminowej. Wiele badań wskazuje, że osoby z problemami uzależnienia od opiatów często mają wielokrotny kontakt z leczeniem, a cele terapeutyczne, zwłaszcza abstynencja, niekoniecznie mogą zostać osiągnięte przy pierwszym takim kontakcie, jednak mogą być uzyskane dzięki powtarzanym interwencjom terapeutycznym.
În termeni simpli, opţiunile disponibile pentru tratamentul consumului problematic de opiacee pot fi clasificate în trei categorii generale: tratament sub supraveghere medicală (MAT), terapie prin abstinenţă şi terapie de menţinere (aceasta din urmă nu va fi analizată în prezentul document). Cu toate acestea, abordarea problemelor de dependenţă şi sevraj reprezintă doar un aspect al tratării cu succes a problemelor legate de consumul de opiacee. Sprijinirea indivizilor să se reintegreze în societate prin inserţie socială, adică prin găsirea unui loc de muncă şi a unei locuinţe stabile, şi dezvoltarea competenţelor sociale necesare pentru a evita recidiva pot fi la fel de importante în vederea asigurării unui rezultat pozitiv pe termen lung. Numeroase studii au arătat că persoanele cu probleme legate de consumul de opiacee încep de mai multe ori tratamentul, dar că este posibil ca obiectivele terapiei, în special abstinenţa, să nu fie îndeplinite la prima încercare de tratament a individului, ci se obţin prin intervenţii terapeutice repetate.
Možnosti dostupnej liečby problémového užívania opiátov sa zjednodušene dajú rozdeliť na tri hlavné kategórie: lekársky asistovanú liečbu (MAT), bezdrogovú, tzv. „čistú“ liečbu a abstinenčnú liečbu (o ktorej tu nebude reč). Riešenie problémov závislosti a abstinencie je však len jednou stránkou úspešnej liečby problémov s opiátmi. Pomoc jednotlivcovi pri jeho návrate do spoločnosti cestou sociálnej integrácie, t.j. nájdenie práce a bezpečného bývania a rozvinutie nevyhnutných sociálnych a iných zručností s cieľom zabrániť recidíve, sú pri dlhodobejšom zabezpečovaní kladného výsledku pravdepodobne rovnako dôležité. V početných štúdiách sa uvádza, že osoby, ktoré majú problémy s opiátovými drogami, často nastupujú na liečenie viackrát a že ciele liečby, najmä abstinencia, sa nemusia bezpodmienečne dosiahnuť pri prvom liečebnom styku, ale ich možno dosiahnuť opakovanými terapeutickými intervenciami.
Na splošno lahko možnosti, ki so na voljo za zdravljenje problematičnega uživanja opiatov, razdelimo v tri splošne kategorije: z zdravili podprto zdravljenje, zdravljenje brez drog in zdravljenje z odvajanjem (zadnja možnost ne bo obravnavana tukaj). Vendar je obravnavanje vprašanj odvisnosti in odvajanja samo en vidik uspešnega zdravljenja težav v zvezi z opiati. Pomoč posamezniku, da se ponovno vključi v družbo s t. i. socialno reintegracijo, kar pomeni, da si najde delo in zagotovi prebivališče, ter razvoj potrebnih družbenih spretnosti, s katerimi se lahko spopade in prepreči ponovitev težav, bosta verjetno enako pomembna pri zagotavljanju pozitivnega rezultata na dolgi rok. V številnih študijah je bilo ugotovljeno, da so ljudje s težavami zaradi uživanja opiatov stopili v stik z več službami za zdravljenje in ni nujno, da se terapevtski cilji, zlasti abstinenca, dosežejo pri prvem stiku posameznika z zdravstveno službo, ampak se dosežejo s ponavljajočimi terapevtskimi intervencijami.
De behandlingsalternativ som finns tillgängliga för problemmissbruk av opiater kan grovt sett delas in i tre huvudsakliga kategorier: behandling med läkemedel, drogfri behandling och avvänjning (det sista alternativet undersöks inte här). Hantering av beroende och avvänjning är emellertid bara en aspekt av en framgångsrik behandling av opiatproblem. När det gäller att säkerställa ett positivt resultat på lång sikt är det förmodligen lika viktigt att hjälpa personen att komma tillbaka till samhället genom social integrering, dvs. att hitta arbete och ett säkert boende samt att utveckla nödvändiga sociala egenskaper för att förhindra återfall. Ett stort antal studier har visat att opiatmissbrukare ofta har flera behandlingskontakter och att målen med behandlingen, framför allt abstinens, inte alltid uppnås vid individens första behandlingskontakt, utan först efter flera behandlingsinsatser.
), ārstēšana bez zālēm un ārstējot bez konkrētās narkotikas (pēdējais veids šajā ziņojumā nav apskatīts). Taču atkarības un atteikšanās problēmu risināšana ir tikai viens sekmīgas opiātu atkarības ārstēšanas aspekts. Palīdzība personai atgriezties sabiedrībā ar sociālās integrācijas palīdzību, piemēram, atrodot darbu un drošu mājvietu, un nepieciešamo sociālo prasmju attīstīšana, lai izvairītos no atkārtotiem gadījumiem, ir tikpat svarīga pozitīva rezultāta nodrošināšanā ilgtermiņā. Virkne pētījumu ir atzīmējuši, ka personām ar opiātu atkarības problēmām ir vairāki ārstēšanās mēģinājumi, un ka terapeitiskos mērķus, jo īpaši atturēšanos, ne vienmēr izdodas sasniegt ar pirmo ārstēšanās reizi, taču pie tiem var nonākt ar atkārtotas terapijas darbībām.
  Medically assisted trea...  
Of the new Member States, only two, the Czech Republic and Slovenia, provide estimates of the prevalence of problem drug use, and in both these countries substitution treatment is available for a smaller proportion of problem drug users (16 % and 26 % respectively) than is average for the EU-15 (35 %).
La disponibilité des traitements de substitution diffère sensiblement entre les pays de l'UE-15 et les nouveaux États membres et les pays candidats. Bien qu'ils représentent plus de 20 % de la population totale, les nouveaux États membres et les pays candidats n'interviennent qu'à hauteur de 1,3 % dans le nombre de patients suivant un traitement de substitution (à l'exception de la Turquie, pour laquelle aucune donnée n'est disponible en ce qui concerne les traitements de substitution). Parmi les nouveaux États membres, deux seulement, à savoir la République tchèque et la Slovénie, ont fourni des estimations sur la prévalence de l'usage problématique de drogue et, dans ces deux pays, les traitements de substitution ne sont disponibles que pour une partie des usagers de drogue à problème (16 % et 26 %, respectivement) inférieure à la moyenne de l'UE-15 (35 %). En dépit de l'absence d'estimations de la prévalence de l'usage problématique de drogue dans d'autres nouveaux États membres et dans les pays candidats, le nombre de traitements de substitution est largement inférieur à celui des États membres de l'UE-15. Étant donné le risque élevé de propagation de maladies infectieuses dans certains pays et le rôle préventif que les traitements médicalement assistés peuvent jouer pour réduire ce risque (voir, par exemple, ONUDC, 2002), la situation est préoccupante.
Hinsichtlich der Verfügbarkeit der Substitutionsbehandlungen gibt es gravierende Unterschiede zwischen den EU-15-Mitgliedstaaten, den neuen Mitgliedstaaten und den Beitritts- bzw. Kandidatenländern. Obwohl sie über 20 % der Gesamtbevölkerung ausmachen, beträgt der Anteil der neuen Mitgliedstaaten sowie der Beitritts- bzw. Kandidatenländer an der Gesamtzahl der Patienten in Substitutionsbehandlung lediglich 1,3 % (ausschließlich der Türkei, für die keine Daten über Substitutionsbehandlungen vorliegen). Nur zwei der neuen Mitgliedstaaten, die Tschechische Republik und Slowenien, stellen Schätzungen über die Prävalenz des problematischen Drogenkonsums bereit, und in beiden Ländern steht für einen verglichen mit dem entsprechenden EU-Wert (35 %) unterdurchschnittlichen Anteil der problematischen Drogenkonsumenten (16 % bzw. 26 %) eine Substitutionstherapie zur Verfügung. Trotz der mangelnden Schätzungen zur Prävalenz des problematischen Drogenkonsums in anderen neuen Mitgliedstaaten sowie in den Beitritts- bzw. Kandidatenländern kann festgestellt werden, dass hier das Angebot von Substitutionsbehandlungen weit unter dem in den EU-15-Mitgliedstaaten liegt. Angesichts des hohen Risikos der Verbreitung von Infektionskrankheiten in einigen Ländern und der präventiven Rolle, die eine medikamentengestützte Behandlung bei deren Begrenzung spielen kann (siehe beispielsweise UNODC, 2002), gibt diese Situation Anlass zur Besorgnis.
El nivel de disponibilidad de los tratamientos de sustitución presenta notables diferencias entre los Quince y los nuevos Estados miembros y países candidatos. Aunque constituyen más del 20 % de la población total, los nuevos Estados miembros y los países candidatos sólo representan el 1,3 % de los pacientes sometidos a tratamiento de sustitución (sin contar Turquía, que no dispone de datos referentes a este tipo de tratamientos). Sólo dos de los nuevos Estados miembros —la República Checa y Eslovenia— disponen de estimaciones de prevalencia del consumo problemático de drogas, y en ambos países el tratamiento de sustitución sólo está a disposición de un pequeño porcentaje de drogodependientes (16 % y 26 % respectivamente), inferior a la media de los Quince (35 %). A pesar de la falta de estimaciones de prevalencia de las drogodependencias en otros nuevos Estados miembros y países candidatos, el nivel de tratamiento de sustitución es muy inferior al de los Quince. Si se tiene en cuenta el elevado riesgo de propagación de enfermedades infecciosas en algunos países y el papel preventivo que el TAM puede desempeñar para limitarlo (véase, por ejemplo, ONUDD, 2002), la situación resulta preocupante.
Sussiste una differenza enorme, in termini di disponibilità della terapia sostitutiva, tra gli Stati dell’UE a 15, da un lato, e i nuovi Stati membri e i paesi candidati all’adesione, dall’altro. Quest’ultimo gruppo di paesi, pur rappresentando più del 20% della popolazione totale, riporta soltanto l’1,3% dei pazienti in terapia sostitutiva (il dato non comprende la Turchia, per la quale non vi sono informazioni disponibili sull’argomento). Dei nuovi Stati membri, soltanto due (Repubblica ceca e Slovenia) danno stime sulla prevalenza del consumo di droga problematico e in questi due paesi la terapia sostitutiva è disponibile per una percentuale più esigua di consumatori di droga problematici (16% e 26% rispettivamente) rispetto alla media registrata nell’UE a 15 (35%). Nonostante la carenza di stime sulla prevalenza del consumo problematico di droga in altri nuovi Stati membri e nei paesi candidati all’adesione, il livello riferito per la terapia sostituita è ben al di sotto rispetto all’UE a 15. Se si considera l’elevato rischio di diffusione delle malattie infettive in alcuni paesi e il potenziale ruolo preventivo del trattamento medicalmente assistito (cfr., per esempio, UNODC, 2002), la situazione deve destare una certa preoccupazione.
Existem acentuadas diferenças quanto ao nível da oferta de tratamento de substituição entre os Estados-Membros da UE-15 e os novos Estados-Membros e países candidatos. Não obstante representarem mais de 20% da população total, os novos Estados-Membros e países candidatos correspondem apenas a 1,3% dos utentes em tratamento de substituição (não incluindo a Turquia, onde não existem quaisquer dados disponíveis sobre o tratamento de substituição). Dos novos Estados-Membros, apenas dois, a República Checa e a Eslovénia, fornecem estimativas do consumo problemático de droga e em ambos os países o tratamento de substituição está disponível para uma percentagem mais pequena dos consumidores problemáticos de droga (16% e 26%, respectivamente) do que a média da UE-15 (35%). Apesar da falta de estimativas da prevalência do consumo problemático de droga noutros novos Estados-Membros e países candidatos, o nível do tratamento de substituição está muito aquém do existente nos Estados-Membros da UE-15. Considerando o elevado risco de propagação de doenças infecto-contagiosas em alguns países e o papel preventivo que o tratamento medicamente assistido pode desempenhar na sua limitação (ver, por exemplo, UNODC, 2002), a situação é motivo de preocupações.
Το επίπεδο διαθεσιμότητας θεραπείας υποκατάστασης διαφέρει σημαντικά μεταξύ των χωρών της ΕΕ των 15 και των νέων κρατών μελών και των υποψήφιων χωρών. Παρά το γεγονός ότι αντιπροσωπεύουν περισσότερο από 20 % του συνολικού πληθυσμού, τα νέα κράτη μέλη και οι υποψήφιες χώρες αντιπροσωπεύουν μόνον 1,3 % των ατόμων που υποβάλλονται σε θεραπεία υποκατάστασης (μη συμπεριλαμβανομένης της Τουρκίας, όπου δεν υπάρχουν διαθέσιμα στοιχεία σχετικά με τη θεραπεία υποκατάστασης). Από τα νέα κράτη μέλη, μόνον δύο, η Τσεχική Δημοκρατία και η Σλοβενία, παρέχουν εκτιμήσεις σχετικά με την επικράτηση της προβληματικής χρήσης ναρκωτικών, και στις δύο αυτές χώρες θεραπεία υποκατάστασης είναι διαθέσιμη για ποσοστό προβληματικών χρηστών ουσιών (16 % και 26 % αντίστοιχα) κατώτερο από τον μέσο όρο της ΕΕ των 15 (35 %). Παρά την έλλειψη εκτιμήσεων για την επικράτηση της προβληματικής χρήσης ναρκωτικών σε άλλα νέα κράτη μέλη και υποψήφιες χώρες, το επίπεδο της θεραπείας υποκατάστασης υστερεί σημαντικά σε σχέση με εκείνο στα κράτη μέλη της ΕΕ των 15. Λαμβάνοντας υπόψη τον υψηλό κίνδυνο διάδοσης λοιμωδών νοσημάτων σε ορισμένες χώρες και τον ρόλο πρόληψης που μπορεί να διαδραματίσει η θεραπεία με ιατρική υποστήριξη για τον περιορισμό της διάδοσης αυτής (βλέπε, για παράδειγμα, UNODC, 2002), η κατάσταση εμπνέει ανησυχία.
Er is een groot verschil in het behandelaanbod tussen de vijftien oude lidstaten van de EU en de nieuwe lidstaten en kandidaat-lidstaten. Hoewel 20% van de populatie opiatengebruikers zich in de nieuwe lidstaten en de kandidaat-lidstaten bevindt, dragen deze landen slechts 1,3% bij aan het totale aantal cliënten in substitutiebehandeling (waarbij Turkije niet is inbegrepen, omdat er voor dit land geen gegevens over substitutiebehandelingen beschikbaar zijn). Slechts twee nieuwe lidstaten, Tsjechië en Slovenië, hebben een schatting gegeven van de prevalentie van problematisch drugsgebruik. In vergelijking met het gemiddelde van de EU van de vijftien oude lidstaten (35%), is het aantal problematische drugsgebruikers dat in Tsjechië en Slovenië een substitutiebehandeling ondergaat, lager (respectievelijk 16 en 26%). Ondanks het gebrek aan schattingen van de prevalentie van problematisch drugsgebruik in de andere nieuwe lidstaten en kandidaat-lidstaten, ligt het niveau van de substitutiebehandelingen in die landen beduidend lager dan in EU-15. Gezien het grote risico op de verspreiding van infectiezieken in sommige landen en de preventieve rol die behandelingen met behulp van medicatie hierbij kunnen spelen (zie bijvoorbeeld UNODC, 2002), verdient deze situatie beslist meer aandacht.
Úroveň dostupnosti substituční léčby se značně liší mezi zeměmi evropské patnáctky a novými členskými státy či kandidátskými zeměmi. Ačkoli se na celkové populaci podílejí více než 20 %, podíl nových členských států a kandidátských zemí je jen asi 1,3 % klientů v substitučním léčení (nepočítaje Turecko, kde nejsou k dispozici žádné údaje týkající se substituční léčby). Z nových členských států jen dva, a to Česká republika a Slovinsko, poskytují odhady prevalence problémového užívání drog a v obou těchto zemích je substituční léčba dostupná pro menší část problémových uživatelů drog (v České republice pro 16 % a ve Slovinsku pro 26 %), než je průměr pro evropskou patnáctku (35 %). Navzdory nedostatku odhadů prevalence problémového užívání drog je úroveň substituční léčby v dalších nových členských státech a kandidátských zemích daleko za úrovní v členských státech evropské patnáctky. Při zvážení vysokého rizika šíření infekčních onemocnění v některých zemích a preventivní úlohy, kterou léčba s farmakologickou podporou může hrát při jeho omezování (viz např. UNODC, 2002), je situace důvodem k obavám.
Mulighederne for at få substitutionsbehandling varierer meget mellem EU-15-landene og de nye medlemsstater og kandidatlandene. Selv om de nye medlemsstater og kandidatlandene tegner sig for over 20 % af den samlede befolkning, tegner de sig kun for 1,3 % af klienterne i substitutionsbehandling (uden Tyrkiet, hvor der ikke foreligger data om substitutionsbehandling). Af de nye medlemsstater er det kun to lande, Tjekkiet og Slovenien, der har fremlagt skøn over udbredelsen af problematisk stofbrug, og i begge disse lande er der adgang til substitutionsbehandling for en mindre andel af de problematiske stofbrugere (henholdsvis 16 % og 26 %) end gennemsnittet i EU-15 (35 %). Trods de manglende skøn over udbredelsen af problematisk stofbrug i andre nye medlemsstater og kandidatlande er substitutionsbehandling langt mindre udbredt end i EU-15-medlemsstaterne. I betragtning af den høje risiko for spredning af smitsomme sygdomme i nogle lande og den præventive rolle, som medicinsk støttet behandling kan spille med hensyn til at begrænse dette (se f.eks. UNODC, 2002), giver situationen anledning til bekymring.
Asendusravi kättesaadavuse tase erineb EL-15 riikide, uute liikmesriikide ja kandidaatriikide vahel märkimisväärselt. Kuigi uute liikmesriikide ja kandidaatriikide arvele langeb üle 20% kogu rahvastikust, on nende osa asendusravi saavate klientide üldarvust vaid 1,3% (hõlmamata Türgit, kus asendusravi puudutavad andmed pole kättesaadavad). Uutest liikmesriikidest vaid kaks, Tšehhi Vabariik ja Sloveenia, pakuvad probleemse uimastitarbimise levimuse hinnanguid ning mõlemas riigis on asendusravi kättesaadav väiksemale osale probleemsetest narkomaanidest (vastavalt 16% ja 26%) kui EL-15 keskmiselt (35%). Hoolimata hinnangute puudumisest probleemse uimastitarbimise levimuse kohta teistes uutes liikmesriikides ja kandidaatriikides, jääb asendusravi tase EL-15 liikmesriikide omale kõvasti alla. Arvestades suurt nakkushaiguste leviku ohtu mõnedes riikides ja ravimitega ravi ennetavat rolli selle piiramisel (vt näiteks UNODC, 2002), on olukord murettekitav.
Korvaushoidon saatavuudessa on huomattavia eroja EU:n 15 vanhan jäsenvaltion sekä uusien jäsenvaltioiden ja ehdokasvaltioiden välillä. Uusien jäsenvaltioiden ja ehdokasvaltioiden osuus kokonaisväestöstä on yli 20 prosenttia, mutta niissä asuu vain 1,3 prosenttia korvaushoidossa olevista asiakkaista (lukuun ottamatta Turkkia, josta ei ole saatavilla mitään tietoa korvaushoidosta). Vain kaksi uutta jäsenvaltiota, Tšekki ja Slovenia, ovat esittäneet arvioita huumeiden ongelmakäytön levinneisyydestä, ja kummassakin näistä maista korvaushoitoa on tarjolla pienemmälle osalle huumeiden ongelmakäyttäjiä (Tšekissä 16 %:lle ja Sloveniassa 26 %:lle) kuin keskimäärin EU:n 15 vanhassa jäsenvaltiossa (35 %). Vaikka huumeiden ongelmakäytön levinneisyydestä ei olekaan saatavilla arvioita muista uusista jäsenvaltioista ja ehdokasvaltioista, korvaushoidon saatavuus on niissä paljon alhaisempi kuin 15 vanhassa jäsenvaltiossa. Tilanne on huolestuttava, kun otetaan huomioon, että tartuntatautien leviämisen riski on joissakin maissa korkea ja että leviämistä voidaan rajoittaa lääkehoidolla (ks. esim. UNODC, 2002).
A helyettesítő kezelések elérhetőségének mértéke jelentős eltéréseket mutat az EU-15, illetve az új tagállamok és tagjelölt országok között. Bár az új tagállamok az összlakosság több mint 20%-át jelentik, a helyettesítő kezelésben részesülő páciensek számának csak 1,3%-át teszik ki az új tagállamok és a tagjelölt országok lakosai (nem beleértve Törökországot, ahonnan a helyettesítő kezelésről nem állnak rendelkezésre adatok). Az új tagállamok közül csak kettő, Csehország és Szlovénia közölt becsléseket a problematikus kábítószer-használat előfordulásáról, és mindkét országra igaz, hogy a helyettesítő kezelés a problematikus kábítószer-használók kisebb része számára elérhető (16%, illetve 26%), mint az EU-15 átlagában (35%). Noha a problematikus kábítószer-használat előfordulásáról a többi új tagállamban és tagjelölt országban nincsenek becslések, a helyettesítő kezelés szintje egyértelműen elmarad az EU-15 tagállamokétól. Figyelembe véve a fertőző betegségek terjedésének magas kockázatát az országok némelyikében, valamint a gyógyszeresen támogatott kezelés megelőző szerepét ennek korlátok közé szorításában (ld. pl. UNODC, 2002), a helyzet aggodalomra ad okot.
Graden av tilgjengelighet av substitusjonsbehandling varierer meget mellom EU-15 og de nye medlemsstatene og søkerlandene. Selv om de nye medlemsstatene og søkerlandene utgjør over 20 % av EUs samlede befolkning, har de bare 1,3 % av alle EUs klienter i substitusjonsbehandling (Tyrkia er ikke medtatt, da data om substitusjonsbehandling ikke er tilgjengelig). Av de nye medlemsstatene er det bare to, Den tsjekkiske republikk og Slovenia, som har lagt fram estimater over utbredelsen av problematisk narkotikabruk, og i begge disse landene er substitusjonsbehandling tilgjengelig bare for en mindre del av problematiske narkotikabrukere (hhv. 16 % og 26 %) enn det som er gjennomsnittet for EU-15 (35 %). Til tross for manglende estimater over utbredelsen av problematisk narkotikabruk i de andre nye medlemsstatene og søkerlandene, er tilbudet om substitusjonsbehandling langt mindre utbygget enn i EU-15-landene. I betraktning av den store risikoen for smittespredning i enkelte land og den preventive rollen legemiddelassistert rehabilitering kan spille når det gjelder å begrense dette (se f.eks. UNODC, 2002), gir denne situasjonen grunn til bekymring.
Poziom dostępności leczenia zastępczego różni się znacznie między grupą 15 starych państw UE a grupą nowych Państw Członkowskich i państw kandydujących. Chociaż nowe Państwa Członkowskie oraz państwa kandydujące stanowią 20% całkowitej populacji, pacjenci podlegający leczeniu zastępczemu w tych państwach to jedynie 1,3% (z wyłączeniem Turcji, gdzie brak jest danych dotyczących leczenia zastępczego). Z grupy nowych Państw Członkowskich jedynie dwa kraje - Republika Czeska i Słowenia – prezentują szacunkowe dane na temat rozpowszechnienia problemowego zażywania narkotyków. W obydwu państwach leczenie zastępcze jest dostępne dla mniejszej grupy osób problemowo zażywających narkotyki (odpowiednio 16% i 26%) niż średnia dla UE 15 państw (35%). Pomimo braku danych szacunkowych o rozpowszechnieniu problemowego zażywania narkotyków w innych nowych Państwach Członkowskich i państwach kandydujących można stwierdzić, że poziom rozpowszechnienia w nich leczenia zastępczego jest o wiele niższy niż w 15 starych Państwach Członkowskich UE. Sytuacja taka jest powodem niepokoju z uwagi na wysokie ryzyko rozprzestrzeniania chorób zakaźnych w niektórych państwach oraz rolę zapobiegawczą, jaką może w tym zakresie spełniać leczenie farmakologiczne (patrz np. UNODC, 2002).
Măsura în care terapia de substituţie este disponibilă diferă semnificativ între statele membre ale Europei celor 15 şi noile state membre şi ţările candidate. Deşi reprezintă peste 20% din populaţia totală, noile state membre şi ţările candidate numără doar 1,3 % din clienţii terapiei de substituţie (fără a cuprinde Turcia, unde nu există date privind terapia de substituţie). Dintre noile state membre, numai două, Republica Cehă şi Slovenia, furnizează estimări privind prevalenţa consumului problematic de droguri, iar în ambele ţări terapia de substituţie este disponibilă pentru o proporţie mai redusă a consumatorilor problematici de droguri (16 % şi, respectiv, 26 % ) decât media pentru Europa celor 15 (35 %). Deşi lipsesc estimările privind prevalenţa consumului problematic de droguri în noile state membre şi în ţările candidate, măsura în care se asigură tratamentul de substituţie este net inferioară celei din statele membre ale Europei celor 15. Având în vedere riscul înalt de răspândire a bolilor infecţioase în anumite ţări şi rolul de prevenire pe care TSM îl poate juca pentru a limita acest fenomen [vezi, de exemplu, UNODC (Biroul Naţiunilor Unite pentru Droguri şi Criminalitate), 2002], această situaţie poate constitui un motiv de îngrijorare.
Úroveň dostupnosti substitučnej liečby sa medzi EÚ-15 a novými členskými štátmi a kandidátskymi krajinami značne líši. Hoci majú vyše 20 % celkového počtu obyvateľov, v nových členských štátoch a kandidátskych krajinách je len 1,3 % klientov v substitučnej liečbe (v tom nie je Turecko, odkiaľ nie sú údaje o substitučnej liečbe k dispozícii). Z nových členských štátov iba dva, Česká republika a Slovinsko, poskytli odhady prevalencie problémového užívania drog a v oboch týchto krajinách je substitučná liečba dostupná len pre menšiu časť problémových užívateľov drog (16 % v ČR a 26 % v Slovinsku), ako je priemer v európskej pätnástke (35 %). Napriek chýbajúcim odhadom prevalencie problémového užívania drog v ostatných nových členských štátoch a kandidátskych krajinách je úroveň substitučnej liečby hlboko pod úrovňou v členských štátoch EÚ-15. Situácia vzbudzuje znepokojenie, keď uvážime vysoké riziko šírenia infekčných chorôb v niektorých krajinách a preventívnu úlohu, ktorú môže zohrávať MAT pri jeho obmedzovaní (pozri napr. UNODC 2002).
Stopnja razpoložljivosti nadomestnega zdravljenja se močno razlikuje med državami EU-15, novimi državami članicami in državami kandidatkami. Čeprav znaša več kot 20 % skupnega števila prebivalcev, imajo nove države članice in države kandidatke samo 1,3 % oseb vključenih v nadomestno zdravljenje (brez Turčije, za katero podatki o nadomestnem zdravljenju niso na voljo). Od novih držav članic sta samo dve, Češka in Slovenija, zagotovili ocene o razširjenosti problematičnega uživanja drog in v obeh državah je nadomestno zdravljenje na voljo za manjši delež problematičnih uživalcev drog (16 % in 26 %) od povprečja za EU-15 (35 %). Kljub pomanjkanju ocen o razširjenosti problematičnega uživanja drog v drugih novih državah članicah in državah kandidatkah raven nadomestnega zdravljenja daleč zaostaja za ravnijo v državah članicah EU-15. Glede na veliko tveganje za širjenje nalezljivih bolezni v nekaterih državah članicah in preventivno vlogo, ki jo lahko ima z zdravili podprto zdravljenje pri omejevanju tega (glej na primer UNODC, 2002), je položaj zaskrbljujoč.
Tillgången på substitutionsbehandling skiljer sig markant mellan EU 15-medlemsstaterna och de nya medlemsstaterna och kandidatländerna. Även om klienterna som får substitutionsbehandling i de nya medlemsstaterna och kandidatländerna utgör mer än 20 % av befolkningen som helhet utgör de endast 1,3 % av alla klienter i substitutionsbehandling (förutom Turkiet där uppgifter om substitutionsbehandling saknas). Av de nya medlemsstaterna är det endast två, Tjeckien och Slovenien, som lämnar skattningar över det problematiska narkotikamissbrukets omfattning och i båda dessa länder finns substitutionsbehandling tillgänglig för en mindre del av problemmissbrukarna (16 % respektive 26 %) än genomsnittet för EU 15-medlemsstaterna (35 %). Trots bristen på skattningar av det problematiska narkotikamissbrukets omfattning i andra nya medlemsstater och kandidatländer ligger man långt efter EU 15-medlemsstaterna när det gäller nivån för substitutionsbehandling. Med tanke på den höga risken för spridning av smittsamma sjukdomar i vissa länder och den förebyggande roll som behandling med läkemedel kan spela när det gäller att begränsa detta (se exempelvis UNODC, 2002), ger situationen upphov till oro.