poor – Traduction – Dictionnaire Keybot

Spacer TTN Translation Network TTN TTN Login Deutsch English Spacer Help
Langues sources Langues cibles
Keybot 8 Résultats  ar2005.emcdda.europa.eu
  Box 8  
However, among the Baltic states, coverage is estimated to be ‘poor’ in Estonia and Lithuania (25–50 %) and ‘very poor’ in Latvia (under 25 %). Coverage is estimated to be ‘very poor’ in most countries of eastern Europe.
Toutefois, dans les États baltes, la couverture est jugée «faible» en Estonie et en Lituanie (25 à 50 %) et «très faible» en Lettonie (moins de 25 %). La couverture est également jugée «très faible» dans la plupart des pays d'Europe orientale.
In den baltischen Staaten wird der Erfassungsgrad jedoch in Estland und Litauen als „schwach“ (25 % bis 50 %) und in Lettland als „sehr schwach“ (unter 25 %) eingeschätzt. In den meisten Ländern Osteuropas wird der Erfassungsgrad ebenfalls als „sehr schwach“ eingeschätzt.
Tuttavia, tra i paesi baltici, la copertura è stimata “scarsa” in Estonia e Lituania (25-50%) e “molto scarsa” in Lettonia (sotto il 25%). Del resto la copertura è calcolata come “molto scarsa” nella maggior parte dei paesi dell’Europa orientale.
Contudo, nos Estados bálticos, estima-se que a cobertura é “pobre” na Estónia e na Lituânia (25–50%) e “muito pobre” na Letónia (menos de 25%). A cobertura é considerada “muito pobre” na maior parte dos países da Europa Oriental.
Ωστόσο, στα κράτη της Βαλτικής, η κάλυψη εκτιμάται ως «κακή» στην Εσθονία και τη Λιθουανία (25–50 %) και ως «πολύ κακή» στη Λεττονία (κάτω του 25 %). Η κάλυψη εκτιμάται ως «πολύ κακή» στις περισσότερες χώρες της Ανατολικής Ευρώπης.
In de Baltische landen wordt de dekking echter als “slecht” ingeschat (in Estland en Litouwen: 25-50%) en zelfs als “zeer slecht” (in Letland: minder dan 25%). In de meeste landen in Oost-Europa wordt de HAART-dekking als “zeer slecht” beoordeeld.
Pokud jde o pobaltské státy, je pokrytí touto léčbou odhadováno jako „špatné“ v Estonsku a Litvě (25–50 %) a „velmi špatné“ v Lotyšku (méně než 25 %). Pokrytí se odhaduje jako „velmi špatné“ ve většině zemí východní Evropy.
Blandt de baltiske stater vurderes dækningsgraden imidlertid som 'ringe' i Estland og Litauen (25–50 %) og 'meget ringe' i Letland (under 25 %). Dækningsgraden vurderes som 'meget ringe' i de fleste lande i Østeuropa.
Sellegipoolest hinnatakse katvust Eestis ja Leedus „madalaks” (25–50%) ja Lätis „väga madalaks” (alla 25%). Katvus on hinnanguliselt „väga madal” enamikus Ida-Euroopa riikides.
Baltian maissa kattavuus arvioidaan kuitenkin "huonoksi" Virossa ja Liettuassa (25–50 %) ja "erittäin huonoksi" Latviassa (alle 25 %). Kattavuus on arvioiden mukaan "erittäin huono" useimmissa Itä-Euroopan maissa.
A balti államok között azonban a lefedettséget Észtország és Litvánia esetében „gyengének” (25–50%), Lettország esetében pedig „nagyon gyengének” (25% alatt) becsülték. A lefedettség a becslések szerint a legtöbb kelet-európai országban „nagyon gyenge”.
I de baltiske statene anslås imidlertid dekningen til å være ”dårlig” i Estland og Litauen (25-50 %) og ”svært dårlig” i Latvia (under 25 %). Dekningen anses å være “svært dårlig” i de fleste landene i Øst-Europa.
Jednakże w grupie państw bałtyckich zasięg szacowany jest na „słaby” w Estonii i na Litwie (25-50%) oraz „bardzo słaby” na Łotwie (poniżej 25%). Zasięg określany jest jako „bardzo słaby” dla większości państw Europy Wschodniej.
În ţările baltice, se consideră însă că acoperirea este „slabă” în Estonia şi Lituania (25–50 %) şi „foarte slabă” în Letonia (sub 25 %). Acoperirea este considerată „foarte slabă” în majoritatea ţărilor din Europa de Est.
Z pobaltských štátov sa však odhaduje „nízke“ pokrytie v Estónsku a Litve (20 až 50 %) a „veľmi nízke“ v Lotyšsku (pod 25 %). „Veľmi nízke“ pokrytie sa odhaduje vo väčšine krajín východnej Európy.
Vendar se ocenjuje, da je pokritost med baltskimi državami "slaba" v Estoniji in Litvi (25–50 %) in "zelo slaba" v Latviji (pod 25 %). Ocenjeno je, da pokritost "zelo slaba" v večini držav vzhodne Evrope.
I Estland och Litauen beräknas täckningen emellertid vara ”svag” (25–50 %) och i Lettland beräknas den vara ”mycket svag” (under 25 %). Täckningen beräknas vara ”mycket svag” i de flesta länder i Östeuropa.
  Box 8  
However, among the Baltic states, coverage is estimated to be ‘poor’ in Estonia and Lithuania (25–50 %) and ‘very poor’ in Latvia (under 25 %). Coverage is estimated to be ‘very poor’ in most countries of eastern Europe.
Toutefois, dans les États baltes, la couverture est jugée «faible» en Estonie et en Lituanie (25 à 50 %) et «très faible» en Lettonie (moins de 25 %). La couverture est également jugée «très faible» dans la plupart des pays d'Europe orientale.
In den baltischen Staaten wird der Erfassungsgrad jedoch in Estland und Litauen als „schwach“ (25 % bis 50 %) und in Lettland als „sehr schwach“ (unter 25 %) eingeschätzt. In den meisten Ländern Osteuropas wird der Erfassungsgrad ebenfalls als „sehr schwach“ eingeschätzt.
Tuttavia, tra i paesi baltici, la copertura è stimata “scarsa” in Estonia e Lituania (25-50%) e “molto scarsa” in Lettonia (sotto il 25%). Del resto la copertura è calcolata come “molto scarsa” nella maggior parte dei paesi dell’Europa orientale.
Contudo, nos Estados bálticos, estima-se que a cobertura é “pobre” na Estónia e na Lituânia (25–50%) e “muito pobre” na Letónia (menos de 25%). A cobertura é considerada “muito pobre” na maior parte dos países da Europa Oriental.
Ωστόσο, στα κράτη της Βαλτικής, η κάλυψη εκτιμάται ως «κακή» στην Εσθονία και τη Λιθουανία (25–50 %) και ως «πολύ κακή» στη Λεττονία (κάτω του 25 %). Η κάλυψη εκτιμάται ως «πολύ κακή» στις περισσότερες χώρες της Ανατολικής Ευρώπης.
In de Baltische landen wordt de dekking echter als “slecht” ingeschat (in Estland en Litouwen: 25-50%) en zelfs als “zeer slecht” (in Letland: minder dan 25%). In de meeste landen in Oost-Europa wordt de HAART-dekking als “zeer slecht” beoordeeld.
Pokud jde o pobaltské státy, je pokrytí touto léčbou odhadováno jako „špatné“ v Estonsku a Litvě (25–50 %) a „velmi špatné“ v Lotyšku (méně než 25 %). Pokrytí se odhaduje jako „velmi špatné“ ve většině zemí východní Evropy.
Blandt de baltiske stater vurderes dækningsgraden imidlertid som 'ringe' i Estland og Litauen (25–50 %) og 'meget ringe' i Letland (under 25 %). Dækningsgraden vurderes som 'meget ringe' i de fleste lande i Østeuropa.
Sellegipoolest hinnatakse katvust Eestis ja Leedus „madalaks” (25–50%) ja Lätis „väga madalaks” (alla 25%). Katvus on hinnanguliselt „väga madal” enamikus Ida-Euroopa riikides.
Baltian maissa kattavuus arvioidaan kuitenkin "huonoksi" Virossa ja Liettuassa (25–50 %) ja "erittäin huonoksi" Latviassa (alle 25 %). Kattavuus on arvioiden mukaan "erittäin huono" useimmissa Itä-Euroopan maissa.
A balti államok között azonban a lefedettséget Észtország és Litvánia esetében „gyengének” (25–50%), Lettország esetében pedig „nagyon gyengének” (25% alatt) becsülték. A lefedettség a becslések szerint a legtöbb kelet-európai országban „nagyon gyenge”.
I de baltiske statene anslås imidlertid dekningen til å være ”dårlig” i Estland og Litauen (25-50 %) og ”svært dårlig” i Latvia (under 25 %). Dekningen anses å være “svært dårlig” i de fleste landene i Øst-Europa.
Jednakże w grupie państw bałtyckich zasięg szacowany jest na „słaby” w Estonii i na Litwie (25-50%) oraz „bardzo słaby” na Łotwie (poniżej 25%). Zasięg określany jest jako „bardzo słaby” dla większości państw Europy Wschodniej.
În ţările baltice, se consideră însă că acoperirea este „slabă” în Estonia şi Lituania (25–50 %) şi „foarte slabă” în Letonia (sub 25 %). Acoperirea este considerată „foarte slabă” în majoritatea ţărilor din Europa de Est.
Z pobaltských štátov sa však odhaduje „nízke“ pokrytie v Estónsku a Litve (20 až 50 %) a „veľmi nízke“ v Lotyšsku (pod 25 %). „Veľmi nízke“ pokrytie sa odhaduje vo väčšine krajín východnej Európy.
Vendar se ocenjuje, da je pokritost med baltskimi državami "slaba" v Estoniji in Litvi (25–50 %) in "zelo slaba" v Latviji (pod 25 %). Ocenjeno je, da pokritost "zelo slaba" v večini držav vzhodne Evrope.
I Estland och Litauen beräknas täckningen emellertid vara ”svag” (25–50 %) och i Lettland beräknas den vara ”mycket svag” (under 25 %). Täckningen beräknas vara ”mycket svag” i de flesta länder i Östeuropa.
  Box 8  
However, among the Baltic states, coverage is estimated to be ‘poor’ in Estonia and Lithuania (25–50 %) and ‘very poor’ in Latvia (under 25 %). Coverage is estimated to be ‘very poor’ in most countries of eastern Europe.
Toutefois, dans les États baltes, la couverture est jugée «faible» en Estonie et en Lituanie (25 à 50 %) et «très faible» en Lettonie (moins de 25 %). La couverture est également jugée «très faible» dans la plupart des pays d'Europe orientale.
In den baltischen Staaten wird der Erfassungsgrad jedoch in Estland und Litauen als „schwach“ (25 % bis 50 %) und in Lettland als „sehr schwach“ (unter 25 %) eingeschätzt. In den meisten Ländern Osteuropas wird der Erfassungsgrad ebenfalls als „sehr schwach“ eingeschätzt.
Tuttavia, tra i paesi baltici, la copertura è stimata “scarsa” in Estonia e Lituania (25-50%) e “molto scarsa” in Lettonia (sotto il 25%). Del resto la copertura è calcolata come “molto scarsa” nella maggior parte dei paesi dell’Europa orientale.
Contudo, nos Estados bálticos, estima-se que a cobertura é “pobre” na Estónia e na Lituânia (25–50%) e “muito pobre” na Letónia (menos de 25%). A cobertura é considerada “muito pobre” na maior parte dos países da Europa Oriental.
Ωστόσο, στα κράτη της Βαλτικής, η κάλυψη εκτιμάται ως «κακή» στην Εσθονία και τη Λιθουανία (25–50 %) και ως «πολύ κακή» στη Λεττονία (κάτω του 25 %). Η κάλυψη εκτιμάται ως «πολύ κακή» στις περισσότερες χώρες της Ανατολικής Ευρώπης.
In de Baltische landen wordt de dekking echter als “slecht” ingeschat (in Estland en Litouwen: 25-50%) en zelfs als “zeer slecht” (in Letland: minder dan 25%). In de meeste landen in Oost-Europa wordt de HAART-dekking als “zeer slecht” beoordeeld.
Pokud jde o pobaltské státy, je pokrytí touto léčbou odhadováno jako „špatné“ v Estonsku a Litvě (25–50 %) a „velmi špatné“ v Lotyšku (méně než 25 %). Pokrytí se odhaduje jako „velmi špatné“ ve většině zemí východní Evropy.
Blandt de baltiske stater vurderes dækningsgraden imidlertid som 'ringe' i Estland og Litauen (25–50 %) og 'meget ringe' i Letland (under 25 %). Dækningsgraden vurderes som 'meget ringe' i de fleste lande i Østeuropa.
Sellegipoolest hinnatakse katvust Eestis ja Leedus „madalaks” (25–50%) ja Lätis „väga madalaks” (alla 25%). Katvus on hinnanguliselt „väga madal” enamikus Ida-Euroopa riikides.
Baltian maissa kattavuus arvioidaan kuitenkin "huonoksi" Virossa ja Liettuassa (25–50 %) ja "erittäin huonoksi" Latviassa (alle 25 %). Kattavuus on arvioiden mukaan "erittäin huono" useimmissa Itä-Euroopan maissa.
A balti államok között azonban a lefedettséget Észtország és Litvánia esetében „gyengének” (25–50%), Lettország esetében pedig „nagyon gyengének” (25% alatt) becsülték. A lefedettség a becslések szerint a legtöbb kelet-európai országban „nagyon gyenge”.
I de baltiske statene anslås imidlertid dekningen til å være ”dårlig” i Estland og Litauen (25-50 %) og ”svært dårlig” i Latvia (under 25 %). Dekningen anses å være “svært dårlig” i de fleste landene i Øst-Europa.
Jednakże w grupie państw bałtyckich zasięg szacowany jest na „słaby” w Estonii i na Litwie (25-50%) oraz „bardzo słaby” na Łotwie (poniżej 25%). Zasięg określany jest jako „bardzo słaby” dla większości państw Europy Wschodniej.
În ţările baltice, se consideră însă că acoperirea este „slabă” în Estonia şi Lituania (25–50 %) şi „foarte slabă” în Letonia (sub 25 %). Acoperirea este considerată „foarte slabă” în majoritatea ţărilor din Europa de Est.
Z pobaltských štátov sa však odhaduje „nízke“ pokrytie v Estónsku a Litve (20 až 50 %) a „veľmi nízke“ v Lotyšsku (pod 25 %). „Veľmi nízke“ pokrytie sa odhaduje vo väčšine krajín východnej Európy.
Vendar se ocenjuje, da je pokritost med baltskimi državami "slaba" v Estoniji in Litvi (25–50 %) in "zelo slaba" v Latviji (pod 25 %). Ocenjeno je, da pokritost "zelo slaba" v večini držav vzhodne Evrope.
I Estland och Litauen beräknas täckningen emellertid vara ”svag” (25–50 %) och i Lettland beräknas den vara ”mycket svag” (under 25 %). Täckningen beräknas vara ”mycket svag” i de flesta länder i Östeuropa.
  press2-en  
An important contributing factor says the EMCDDA (2), is the improved access for HIV-positive injecting drug users (IDUs) to highly active antiretroviral therapy (HAART)*. Over 75% of those needing HAART now have access to it in most of Western Europe, although in the Baltic States availability remains poor.
Selon l’OEDT (2), la meilleure disponibilité de la thérapie antirétrovirale hautement active (HAART)* pour les usagers de drogues par voie intraveineuse (UDVI) séropositifs a largement contribué à cette évolution. Plus de 75% des personnes devant avoir recours à une thérapie HAART y ont aujourd’hui accès dans la plupart des pays d’Europe occidentale. Dans les États baltes, la disponibilité de cette thérapie reste faible. En Lettonie
Hierbei spielt der EBDD (2) zufolge der verbesserte Zugang für HIV-positive injizierende Drogenkonsumenten (IDU) zu der hochaktiven antiretroviralen Therapie (HAART)* eine wichtige Rolle. Über 75% der behandlungs- bedürftigen Menschen haben inzwischen im Großteil von Westeuropa Zugang zu HAART. Die Verfügbarkeit in den baltischen Staaten ist jedoch weiterhin niedrig. In Lettland beispielsweise sind die AIDS-Fälle bei
Um factor que muito contribui para esta situação, no entender do OEDT (2), é o maior acesso dos consumidores de droga injectada (CDI) seropositivos a um tratamento anti-retroviral altamente activo (HAART)*. Mais de 75% das pessoas que necessitam deste tratamento têm acesso a ele, na maior parte da Europa Ocidental, embora nos Estados Bálticos a sua disponibilidade continue limitada. Na Letónia, por
Volgens het EWDD (2) is een belangrijke factor die aan deze ontwikkeling bijdraagt de verbeterde toegang voor seropositieve intraveneuze drugsgebruikers (ID's) tot zeer actieve antiretrovirale behandeling (HAART)*. In het grootste deel van West-Europa kan meer dan 75% van de mensen die deze behandeling nodig hebben, hiervan gebruik maken, hoewel de dekking in de Baltische staten nog altijd als slecht wordt beoordeeld. In
Více než 75 % osob, které tuto lécbu potiebují, k ní má nyní ve vetšine zemí západní Evropy piístup, ackoli v pobaltských státech je její dostupnost stále špatná. Napiíklad v Lotyšsku pocet piípadn AIDS mezi
En vigtig medvirkende årsag er ifølge EONN (2), at hiv-positive intravenøse stofbrugere har fået bedre adgang til højaktiv antiretroviral behandling (HAART)*. Over 75% af de personer, der har behov for behandling, har nu adgang til HAART i størstedelen af Vesteuropa, mens adgangen hertil fortsat er ringe i de baltiske lande.
EMCDDA (2) sõnul on seejuures oluline tegur tugevatoimelise retroviirusevastase ravi (HAART)* paranenud kättesaadavus HIV-positiivsetele süstivatele narkomaanidele. Suuremas osas Lääne-Euroopast on HAART nüüd kättesaadav enam kui 75%-le seda vajavatest patsientidest, ehkki Balti riikides on kättesaadavus
EMCDDA:n (2) mukaan keskeinen myötävaikuttava tekijä suuntauksessa on HIV-positiivisten pistoskäyttäjien aiempaa parempi pääsy erittäin tehokkaaseen antiretroviraaliseen hoitoon (HAART)*. Yli 75% HAART-hoitoa tarvitsevista pääsee nykyisin hoitoon useimmissa Länsi-Euroopan maissa, joskin Baltian maissa hoitoa on
Az EMCDDA (2) szerint ezen változáshoz az a tényezö is jelentösen hozzájárul, hogy egyre több HIV-pozitív intravénás kábítószer-használó részesül HAART* terápiában (a.m.: hatékony aktív antiretrovirális terápia). Nyugat-Európa nagy részén a HAART-ot igénylök több mint 75%-ának lehetösége van a terápiában való részvételre, a balti államokban viszont továbbra sem kielégítö a HAART elérhetösége. Lettországban például
En viktig årsak til dette er ifølge EONN (2) at HIV-positive sprøytebrukere nå har bedre tilgang til høyaktiv antiretroviral behandling (HAART)*. I Vest-Europa får over 75% av de som trenger HAART, nå tilbud om slik behandling; tilgjengeligheten i de baltiske statene er ennå dårlig. I Latvia har f.eks. antallet tilfeller av AIDS
OEDT (2) declarǎ cǎ un factor important este accesul sporit al consumatorilor de droguri injectabile (CDI) seropozitivi la terapia antiretroviralǎ puternic activǎ (HAART)*. Peste 75% dintre cei care solicitǎ HAART au în prezent acces la aceasta în cea mai mare parte a Europei Occidentale, deşi în ţǎrile baltice accesul la
Dôležitým faktorom, ktorý k tomu prispieva je podÍa EMCDDA (2) lepší prístup pre HIV pozitívnych injekcných užívateÍov drog (IDU) k vysoko úcinnej protiretrovirálnej terapii (HAART)*. Viac ako 75% tých, ktorí potrebujú liecbu HAART, má k nej dnes prístup vo väcšine západoeurópskych krajín, i keá v pobaltských štátoch
EMCDDA (2) pravi, da je k temu pomembno prispeval izboljšan dostop HIV-pozitivnih injicirajocih uporabnikov drog do izredno aktivne protiretrovirusne terapije (HAART)*. Vec kot 75% tistih, ki potrebujejo terapijo HAART, ima v vecini zahodne Evrope dostop do nje, medtem ko je razpoložljivost v baltskih državah še vedno slaba. V Latviji se je na primer v preteklih letih znatno povecalo število primerov aidsa med injicirajocimi uporabniki
En viktig bidragande faktor till detta är, enligt ECNN (2), att hiv-positiva injektionsmissbrukare fått ökad tillgång till högaktiv antiretroviral terapi (HAART)*. Över 75% av de som behöver behandling har nu tillgång till HAART i större delen av Västeuropa, medan tillgången fortfarande är dålig i de baltiska staterna. I exempelvis
EMCDDA apgalvo (2), ka šajǎ zinǎ svariga ir augstas aktivitǎtes pretretrovirusu terapijas (HAART)* atvieglota pieeja HIV pozitiviem narkotiku injicetǎjiem (IDU). Pašlaik gandriz visǎ Rietumeiropǎ HAART ir pieejama vairǎk nekǎ 75% pacientu, kam tǎ ir nepieciešama, neskatoties uz to, ka HAART pieejamibas rǎditǎjs Baltijas
  Overall mortality among...  
In addition, living conditions and factors other than drug use per se (homelessness, mental illness, violence, poor nutrition, etc.) may contribute substantially to the high mortality among drug users.
Par ailleurs, les conditions de vie et des facteurs autres que l'usage de drogue proprement dit (perte du logement, maladie mentale, violence, mauvaise nutrition, etc.) peuvent contribuer largement au taux élevé de mortalité chez les usagers de drogue. Des études ont montré que la mortalité parmi les patients relevant de la psychiatrie est quatre fois plus élevée que celle de la population générale (Korkeila, 2000) et que la mortalité parmi les sans-abris est également trois à quatre fois supérieure à celle de la population générale (Hwang, 2001).
(falta de hogar, enfermedad mental, violencia, malnutrición, etc.) pueden contribuir de forma importante a la elevada mortalidad entre los consumidores de drogas. Los estudios han demostrado que la mortalidad entre pacientes psiquiátricos es cuatro veces superior a la de la población general (Korkeila, 2000) y que la mortalidad entre la gente sin hogar es también tres o cuatro veces más alta que la de la población general (Hwang, 2001).
Possono inoltre contribuire sostanzialmente all’elevata mortalità tra i consumatori di droga le condizioni di vita e i fattori diversi dal consumo (mancanza di una dimora fissa, malattia mentale, violenza, alimentazione inadeguata ecc.). Da alcuni studi è emerso che la mortalità tra i pazienti psichiatrici è quattro volte superiore rispetto alla popolazione generale (Korkeila, 2000) e che la mortalità tra i senza tetto è da tre a quattro volte maggiore rispetto alla popolazione generale (Hwang, 2001).
Além disso, as condições de vida e outros factores que não o consumo de droga propriamente dito (situação de sem-abrigo, doenças mentais, violência, subnutrição, etc.) podem contribuir substancialmente para a elevada mortalidade entre os consumidores de droga. Alguns estudos demonstram que a mortalidade entre os doentes psiquiátricos é quatro vezes mais elevada do que a da população em geral (Korkeila, 2000) e que a mortalidade entre os sem-abrigo também é três ou quatro vezes superior à da população em geral (Hwang, 2001).
Επιπλέον, οι συνθήκες διαβίωσης και παράγοντες πέραν της ίδιας της χρήσης ναρκωτικών (έλλειψη στέγης, διανοητικές νόσοι, βία, κακή διατροφή κλπ.) ενδέχεται να συμβάλλουν σημαντικά στην υψηλή θνησιμότητα στους χρήστες ναρκωτικών. Μελέτες έχουν δείξει ότι η θνησιμότητα στους ψυχασθενείς είναι τέσσερις φορές υψηλότερη από εκείνη του γενικού πληθυσμού (Korkeila, 2000) και ότι η θνησιμότητα στους αστέγους είναι επίσης τρεις έως τέσσερις φορές υψηλότερη από εκείνη του γενικού πληθυσμού (Hwang, 2001).
Daarnaast kunnen de leefomstandigheden en andere factoren dan het drugsgebruik op zich (dakloosheid, mentale stoornissen, geweld, slechte voeding e.d.) een grote invloed hebben op de hoge sterfte onder drugsgebruikers. Uit onderzoeken is gebleken dat de sterfte onder psychiatrische patiënten vier keer zo hoog is als onder de algemene bevolking (Korkeila, 2000) en dat de sterfte onder daklozen eveneens drie tot vier keer hoger is dan onder de algemene bevolking (Hwang, 2001).
Navíc mohou k vysoké úmrtnosti uživatelů drog podstatným způsobem přispívat i životní podmínky a jiné faktory než užívání drog samých (bezdomovectví, duševní onemocnění, násilí, špatná výživa atd.). Studie prokázaly, že úmrtnost mezi psychiatrickými pacienty je čtyřikrát vyšší než úmrtnost běžné populace (Korkeila, 2000) a že úmrtnost mezi lidmi bez domova je také třikrát až čtyřikrát vyšší než u běžné populace (Hwang, 2001).
Desuden kan levevilkår og andre faktorer end selve stofbrugen (hjemløshed, psykisk sygdom, vold, dårlig ernæring osv.) i vidt omfang bidrage til den høje dødelighed blandt stofbrugere. Undersøgelser har vist, at dødeligheden blandt psykiatriske patienter er fire gange højere end for befolkningen som helhed (Korkeila, 2000), og at dødeligheden blandt hjemløse også er 3–4 gange højere end for befolkningen som helhed (Hwang, 2001).
Lisaks võivad elutingimused ja ka muud tegurid peale narkootikumide tarbimise (kodutus, vaimuhaigused, vägivald, halb toitumus jne) iseenesest juba oluliselt suurendada narkomaanide kõrget suremust. Uuringud on näidanud, et psühhiaatriapatsientide hulgas on suremus neli korda kõrgem kui kogu elanikkonna hulgas üldiselt (Korkeila, 2000) ja et ka kodutute hulgas on suremus kolm kuni neli korda kõrgem kui kogu elanikkonna hulgas üldiselt (Hwang, 2001).
Lisäksi elinolot ja muut tekijät kuin itse huumeidenkäyttö (asunnottomuus, mielenterveyssairaudet, väkivalta, huono ravitsemus jne.) saattavat vaikuttaa huomattavassa määrin huumeidenkäyttäjien korkeaan kuolleisuuteen. Tutkimukset ovat osoittaneet, että psykiatristen potilaiden kuolleisuus on neljä kertaa korkeampi kuin muun väestön (Korkeila, 2000) ja että myös asunnottomien kuolleisuus on kolme tai neljä kertaa korkeampi kuin muun väestön (Hwang, 2001).
A fentieken kívül a kábítószer-használók magas mortalitásához az életkörülmények és más, az önmagában vett kábítószer-használattól eltérő tényezők (hajléktalanság, mentális betegségek, erőszak, alultápláltság stb.) is jelentős mértékben hozzájárulhatnak. Az e téren végzett tanulmányokból kiderül, hogy a pszichiátriai betegek halálozása négyszer nagyobb, mint az általános népességé (Korkeila, 2000), a hajléktalanoké pedig az általános népességének három-négyszerese (Hwang, 2001).
I tillegg kan levevilkår og andre faktorer enn narkotikabruken som sådan (boligmangel, psykiske lidelser, vold, underernæring osv.) være en vesentlig årsak til den høye dødeligheten blant narkotikabrukere. Studier har vist at dødeligheten blant psykiatriske pasienter er fire ganger høyere enn for befolkningen generelt (Korkeila, 2000), og at hjemløse også har tre til fire ganger høyere dødelighet enn befolkningen for øvrig (Hwang, 2001).
Ponadto znaczny wpływ na wysoką śmiertelność w grupie osób zażywających narkotyki mogą mieć warunki bytowe i czynniki inne niż samo przyjmowanie narkotyków (bezdomność, choroby psychiczne, przemoc, niedożywienie itd.). Badania wykazały, że śmiertelność wśród pacjentów chorych psychicznie jest cztery razy wyższa niż śmiertelność notowana względem populacji ogólnej (Korkeila, 2000), a śmiertelność wśród osób bezdomnych jest również od trzech do czterech razy wyższa niż w przypadku populacji ogólnej (Hwang, 2001).
În plus, condiţiile de trai şi alţi factori decât consumul de droguri ca atare (lipsa adăpostului, bolile psihice, violenţa, malnutriţia etc.) pot contribui substanţial la un nivel ridicat al mortalităţii în rândul consumatorilor de droguri. Studiile au arătat că mortalitatea în rândul pacienţilor cu afecţiuni psihice este de patru ori mai ridicată decât în cazul populaţiei generale (Korkeila, 2000) şi că mortalitatea în rândul persoanelor fără adăpost este, de asemenea, de trei până la patru ori mai ridicată decât în cazul populaţiei generale (Hwang, 2001).
K vysokej úmrtnosti užívateľov drog môžu okrem samotného užívania drog podstatne prispievať životné podmienky a iné faktory (bezdomovstvo, duševná choroba, násilie, podvýživa atď.). Zo štúdií vyplýva, že úmrtnosť psychiatrických pacientov je štyrikrát vyššia ako úmrtnosť všeobecnej populácie (Korkeila 2000) a úmrtnosť bezdomovcov je tiež tri- až štyrikrát vyššia ako všeobecnej populácie (Hwang 2001).
Poleg tega lahko življenjske razmere in drugi dejavniki, kot je samo uživanje drog (brezdomstvo, duševna bolezen, nasilje, slaba prehrana itd.), močno prispevajo k višji smrtnosti med uživalci drog. Študije so pokazale, da je smrtnost med psihiatričnimi bolniki štirikrat večja od smrtnosti celotnega prebivalstva (Korkeila, 2000) in da je smrtnost med brezdomci prav tako od tri- do štirikrat višja kot pri celotnem prebivalstvu (Hwang, 2001).
Dessutom kan levnadsförhållandena i övrigt och andra faktorer än själva narkotikamissbruket (hemlöshet, psykisk sjukdom, våld, undernäring etc.) vara bidragande orsaker till den höga dödligheten bland narkotikamissbrukare. Studier visar att dödligheten bland psykiatripatienter är fyra gånger högre än hos befolkningen som helhet (Korkeila, 2000) och att dödligheten bland hemlösa är tre till fyra gånger högre än hos befolkningen som helhet (Hwang, 2001).
Papildus tam, dzīves apstākļi un faktori, kas nav saistīti ar narkotiku lietošanu kā tādu (bezpajumtnieku dzīve, garīgās saslimšanas, slikts uzturs, u.c.) var ievērojami paaugstināt mirstības rādītājus narkotiku lietotāju vidū. Pētījumi ir pierādījuši, ka mirstība psihiatrijas pacientu vidū ir četras reizes augstāka nekā iedzīvotāju vidū vispār (Korkeila, 2000), un arī mirstība bezpajumtnieku vidū ir trīs līdz četras reizes augstāka par mirstību iedzīvotāju vidū kopumā (Hwang, 2001).
  Seizures and market inf...  
In Estonia, the poor quality of the heroin available on the local market has been compensated for since 2002 by the introduction of these two synthetic opiates, under the names ‘white Chinese’, ‘white Persian’ or ‘synthetic heroin’ (Reitox national reports, 2004).
Des saisies de fentanyl et de méthylfentanyl (opiacés de synthèse jusqu'à 100 fois plus puissants que l'héroïne) ont été déclarées en Estonie en 2003, tandis que la Lettonie faisait état de sa première saisie de 3-méthylfentanyl en 2003 et que l'Autriche déclarait sa première saisie de fentanyl en janvier 2004. En Estonie, la qualité médiocre de l'héroïne disponible sur le marché local est compensée depuis 2002 par l'introduction de ces deux opiacés de synthèse, connus sous le nom de «blanche chinoise», «blanche persane» ou «héroïne de synthèse» (rapports nationaux Reitox, 2004).
Estland meldete 2003 erneut Sicherstellungen von Fentanyl und Methylfentanyl – synthetischen Opiaten, die bis zu 100 Mal potenter sind als Heroin –, während in Lettland 2003 erstmals 3-Methylfentanyl und in Österreich im Januar 2004 ebenfalls erstmalig Fentanyl sichergestellt wurde. In Estland wird die schlechte Qualität des auf dem lokalen Markt erhältlichen Heroins seit 2002 durch die Einführung dieser beiden synthetischen Opiate kompensiert, die unter den Bezeichnungen „China White“, „Persian White“ oder „synthetisches Heroin“ vertrieben werden (Nationale Reitox-Berichte, 2004).
Estonia volvió a efectuar incautaciones de fentanilo y metilfentanilo (opiáceos sintéticos hasta 100 veces más potentes que la heroína) en 2003. Letonia también realizó su primera incautación de 3-metilfentanilo en 2003. Austria realizó su primera incautación de fentanilo en enero de 2004. En Estonia, la baja calidad de la heroína disponible en el mercado local se ha visto compensada desde 2002 por la introducción de estos dos opiáceos sintéticos, denominados «china blanca», «persa blanca» o «heroína sintética» (Informes nacionales de la red Reitox, 2004).
Nel 2003 sono stati nuovamente riferiti in Estonia sequestri di fentanil e metilefentanil (oppiacei sintetici fino a 100 volte più potenti dell’eroina), mentre la Lettonia ha segnalato il suo primo sequestro di 3-metilfentanil nel 2003 e l’Austria il primo sequestro di fentanil nel gennaio 2004. In Estonia la scarsa qualità dell’eroina disponibile sul mercato locale è stata controbilanciata a partire dal 2002 dall’introduzione di questi due oppiacei sintetici, noti con i nomi di “cinese bianca”, “persiana bianca” o “eroina sintetica” (relazioni nazionali Reitox, 2004).
Nesse ano, voltaram a ser comunicadas apreensões de fentanil e metilfentanil – opiáceos sintéticos que chegam a ser até cem vezes mais potentes do que a heroína – na Estónia, ao passo que a Letónia notificou a sua primeira apreensão de 3-metilfentanil também em 2003 e a Áustria a sua primeira apreensão de fentanil em Janeiro de 2004. Na Estónia, a má qualidade da heroína disponível no mercado local foi compensada, desde 2002, pela introdução destes dois opiáceos sintéticos, com os nomes de “chinesa branca”, “persa branca” ou “heroína sintética” (Relatórios Nacionais Reitox, 2004).
Κατασχέσεις φαιντανύλης και μεθυλφαιντανύλης – συνθετικών οπιούχων που είναι έως 100 φορές ισχυρότερα από την ηρωίνη  – αναφέρθηκαν και πάλι το 2003 στην Εσθονία, ενώ η Λεττονία ανέφερε την πρώτη κατάσχεση 3-μεθυλφαιντανύλης το 2003 και η Αυστρία την πρώτη κατάσχεση φαιντανύλης τον Ιανουάριο του 2004. Στην Εσθονία, η κακή ποιότητα της διαθέσιμης ηρωίνης στην τοπική αγορά αντισταθμίσθηκε από το 2002 με την εισαγωγή των δύο αυτών συνθετικών οπιούχων, με τις ονομασίες «λευκή κινεζική», «λευκή περσική» ή «συνθετική ηρωίνη» (εθνικές εκθέσεις δικτύου Reitox, 2004).
In 2003 zijn er wederom fentanyl- en methylfentanylvangsten (synthetische opiaten die tot honderd keer sterker zijn dan heroïne) gerapporteerd in Estland. Daarnaast heeft Letland in 2003 de eerste 3-methylfentanylvangst gemeld en Oostenrijk de eerste fentanylvangst (in januari 2004). In Estland wordt de slechte kwaliteit van de heroïne die op de lokale markt beschikbaar is, sinds 2002 gecompenseerd door de introductie van beide synthetische opiaten onder namen als “white Chinese”, “white Persian” of “synthetische heroïne” (nationale Reitox-verslagen, 2004).
Záchyty fentanylu a metylfentanylu – syntetických opiátů, které jsou až stokrát silnější než heroin – byly v roce 2003 opět hlášeny v Estonsku, zatímco Lotyšsko uvádělo svůj první záchyt 3-metylfentanylu v roce 2003 a Rakousko svůj první záchyt fentanylu v lednu 2004. V Estonsku byla špatná kvalita heroinu dostupného na místním trhu od roku 2002 kompenzována zavedením těchto dvou syntetických opiátů pod názvy „bílý čínský“, „bílý perský“ nebo „syntetický heroin“ (národní zprávy zemí zapojených do sítě Reitox, 2004).
Der er igen i 2003 meldt om beslaglæggelser af fentanyl og methylfentanyl – syntetiske opiater, der er op til 100 gange stærkere end heroin – i Estland, mens Letland indberettede sin første beslaglæggelse af 3-methylfentanyl i 2003 og Østrig sin første beslaglæggelse af fentanyl i januar 2004. I Estland er den dårlige kvalitet af den heroin, der udbydes på det lokale marked, siden 2002 blevet opvejet af indførelsen af disse to syntetiske opiater, under navnet 'China White', 'Persian White' eller 'syntetisk heroin' (nationale Reitox-rapporter, 2004).
Fentanüüli ja metüülfentanüüli – heroiinist kuni 100 korda kangemate sünteetiliste opiaatide – konfiskeerimistest teatati uuesti 2003. aastal Eestis, samal ajal kui Läti teatas oma esimesest 3-metüülfentanüüli konfiskeerimisest 2003. aastal ja Austria oma esimesest fentanüüli konfiskeerimisest 2004. aastal. Eestis on alates 2002. aastast kohalikul turul kättesaadava heroiini kehva kvaliteeti kompenseerinud nende kahe sünteetilise opiaadi ilmumine „valge hiinlase”, „valge pärslase” või „sünteetilise heroiini” nime all (Narkootikumide ja Narkomaania Euroopa teabevõrgu riikide teabekeskuste aruanded, 2004).
Virossa takavarikoitiin jälleen vuonna 2003 fentanyyliä ja metyylifentanyyliä – jopa sata kertaa heroiinia vahvempia synteettisiä opiaatteja. Latvia ilmoitti vuonna 2003 ensimmäisestä 3-metyylifentanyylin takavarikosta, ja Itävalta ilmoitti tammikuussa 2004 ensimmäisestä fentanyylin takavarikosta. Viron markkinoilla liikkuvan heroiinin heikkoa laatua on vuodesta 2002 lähtien kompensoitu näillä kahdella synteettisellä opiaatilla, joista käytetään nimiä "valkoinen kiinalainen", "valkoinen persialainen" tai "synteettinen heroiini" (Reitoxin kansalliset raportit, 2004).
Fentanil és metilfentanil – a heroinnál csaknem 100-szor hatásosabb szintetikus opiátok – lefoglalásokról Észtország 2003-ban ismét beszámolt, míg Lettország 2003-ban első 3-metilfentanil lefoglalását jelentette, Ausztriában pedig 2004 januárjában foglaltak le először fentanilt. Észtországban a helyi piacon elérhető heroin rossz minőségét 2002 óta e két, „fehér kínai”, „fehér perzsa” vagy szintetikus heroin” néven forgalmazott szintetikus opiát megjelenése kompenzálja (Reitox országjelentések, 2004).
Beslag av fentanyl og metylfentanyl – syntetiske opiater som er inntil 100 ganger sterkere enn heroin – ble på ny rapportert i Estland i 2003, mens Latvia rapporterte om sitt første beslag av 3-metylfentanyl i 2003 og Østerrike sitt første beslag av fentanyl i januar 2004. I Estland har det lokale markedets heroin av dårlig kvalitet siden 2002 blitt byttet ut med disse to syntetiske opiatene, som der går under betegnelsene ”hvit kineser”, ”hvit perser” eller ”syntetisk heroin” (nasjonale Reitox-rapporter).
Konfiskaty fentanylu i metylofentanylu, syntetycznych opiatów o prawie 100-krotnie większej sile niż heroina, ponownie przeprowadzono w roku 2003 w Estonii. Na Łotwie w roku 2003 doszło do pierwszej konfiskaty 3-metylofentanylu, a w Austrii, w styczniu 2004 roku, do pierwszej konfiskaty fentanylu. Niska jakość heroiny dostępnej na rynku lokalnym w Estonii jest od 2002 roku równoważona przez wprowadzenie tych dwóch nowych opiatów syntetycznych. Noszą one nazwy: „biały Chińczyk”, „biały Pers” lub „syntetyczna heroina” (Sprawozdania krajowe Reitox, 2004)
Capturile de fentanil şi metilfentanil – opiacee sintetice de până la 100 de ori mai puternice decât heroina – au fost raportate din nou în 2003 în Estonia, în timp ce Letonia a raportat prima sa captură de 3-metilfentanil în 2003, iar Austria prima sa captură de fentanil în ianuarie 2004. În Estonia, calitatea proastă a heroinei disponibile pe piaţa locală a fost compensată din 2002 prin introducerea acestor două opiacee sintetice, sub numele de „Alb de China”, „Alb de Persia” sau „heroină sintetică” (rapoartele naţionale Reitox, 2004).
Zachytenia fentanylu a metylfentanylu – syntetických opiátov s až 100-krát vyššou potenciou ako heroín – uvádzalo v roku 2003 znovu Estónsko, kým Lotyšsko oznámilo prvé zachytenie 3-metylfentanylu v roku 2003 a Rakúsko prvé zachytenie fentanylu v januári 2004. Nízka kvalita heroínu dostupného na miestnom trhu v Estónsku sa od roku 2002 vyrovnáva uvedením týchto dvoch syntetických opiátov pod názvami „biely Číňan“, „biely Peržan“ alebo „syntetický heroín“ na trh (národné správy Reitox 2004).
O zasegih fentanila in metilfentanila, sintetičnih opiatov, ki sta do 100-krat močnejša od heroina, so leta 2003 ponovno poročali v Estoniji, medtem ko je Latvija leta 2003 poročala o svojem prvem zasegu 3-metilfentanila, Avstrija pa o prvem zasegu fentanila januarja 2004. V Estoniji je od leta 2002 slabo kakovost heroina, razpoložljivega na lokalnem trgu, nadomestila uvedba teh dveh sintetičnih drog pod imeni "Beli Kitajec", "Beli Perzijec" ali "sintetični heroin" (oziroma trimetil fentamil) (nacionalna poročila Reitox, 2004).
År 2003 rapporterades det återigen om beslag av fentanyl och metylfentanyl (syntetiska opiater som är upp till hundra gånger starkare än heroin) i Estland medan Lettland redovisade sitt första beslag av 3-metylfentanyl år 2003 och Österrike sitt första beslag av fentanyl i januari 2004. I Estland har dessa två syntetiska opiater med namnen ”China White”, ”Persian White” eller ”syntetiskt heroin” kompenserat för den låga kvaliteten på heroinet på den lokala marknaden sedan 2002 (Nationella Reitox-rapporter, 2004).
  New releases  
An important contributing factor says the EMCDDA (2), is the improved access for HIV-positive injecting drug users (IDUs) to highly active antiretroviral therapy (HAART)*. Over 75% of those needing HAART now have access to it in most of Western Europe, although in the Baltic States availability remains poor.
Selon l’OEDT (2), la meilleure disponibilité de la thérapie antirétrovirale hautement active (HAART)* pour les usagers de drogues par voie intraveineuse (UDVI) séropositifs a largement contribué à cette évolution. Plus de 75% des personnes devant avoir recours à une thérapie HAART y ont aujourd’hui accès dans la plupart des pays d’Europe occidentale. Dans les États baltes, la disponibilité de cette thérapie reste faible. En Lettonie par exemple, les cas de SIDA ont considérablement augmenté ces dernières années parmi les UDVI déjà infectés par le VIH mettant en évidence la nécessité d’améliorer l’accès à la thérapie HAART (3).
Hierbei spielt der EBDD (2) zufolge der verbesserte Zugang für HIV-positive injizierende Drogenkonsumenten (IDU) zu der hochaktiven antiretroviralen Therapie (HAART)* eine wichtige Rolle. Über 75% der behandlungs-bedürftigen Menschen haben inzwischen im Großteil von Westeuropa Zugang zu HAART. Die Verfügbarkeit in den baltischen Staaten ist jedoch weiterhin niedrig. In Lettland beispielsweise sind die AIDS-Fälle bei HIV-infizierten IDU in den letzten Jahren beträchtlich angestiegen, was darauf hindeutet, dass der Zugang zu HAART verbessert werden muss (3).
Según el OEDT (2), un importante factor que contribuye a ello es la mejora del acceso de los consumidores de drogas por vía parenteral que son portadores del VIH a una terapia antirretroviral altamente activa (HAART)*. Más del 75% de los que necesitan la terapia HAART tienen ahora acceso a ella en la mayor parte de Europa Occidental, aunque en los Estados bálticos su disponibilidad sigue siendo insuficiente. En Letonia, por ejemplo, el número de casos de sida ha aumentado considerablemente en los últimos años entre los consumidores de drogas por vía parenteral ya infectados por el VIH, lo que sugiere la necesidad de mejorar el acceso a HAART (3).
Secondo l’OEDT (2) un importante fattore che ha contribuito a questa inversione di tendenza è la maggiore facilità di accesso alla terapia antiretrovirale particolarmente attiva (HAART)* da parte dei consumatori di droga per via parenterale sieropositivi. Nella maggior parte dei paesi dell’Europa occidentale oltre il 75% dei soggetti bisognosi di HAART ha oggi la possibilità di accedere alla terapia, mentre la reperibilità di questa cura rimane scarsa nei Paesi Baltici. In Lettonia, ad esempio, i casi di AIDS tra gli assuntori di droga per via parenterale che hanno già contratto l’infezione da HIV sono drasticamente aumentati negli ultimi anni, un dato questo che denuncia la necessità di migliorare l'accesso alla HAART (3).
Um factor que muito contribui para esta situação, no entender do OEDT (2), é o maior acesso dos consumidores de droga injectada (CDI) seropositivos a um tratamento anti-retroviral altamente activo (HAART)*. Mais de 75% das pessoas que necessitam deste tratamento têm acesso a ele, na maior parte da Europa Ocidental, embora nos Estados Bálticos a sua disponibilidade continue limitada. Na Letónia, por exemplo, entre os CDI já infectados com o VIH, os casos de SIDA aumentaram significativamente nos últimos anos, indicando que é necessário melhorar o acesso ao HAART (3).
Σύμφωνα με το ΕΚΠΝΤ (2), ένας σημαντικός παράγοντας που συμβάλλει σε αυτό είναι η βελτίωση της πρόσβασης των χρηστών ενέσιμων ναρκωτικών (ΧΕΝ) που είναι φορείς του ιού HIV σε υψηλής δραστικότητας αντιρετροϊκή θεραπεία (HAART)*. Άνω του 75% όσων χρειάζονται HAART έχουν πλέον πρόσβαση στη θεραπεία αυτή στο μεγαλύτερο μέρος της Δυτικής Ευρώπης, μολονότι στα κράτη της Βαλτικής η διαθεσιμότητα παραμένει χαμηλή. Στη Λεττονία, για παράδειγμα, στους ΧΕΝ που έχουν ήδη προσβληθεί από τον ιό HIV, τα κρούσματα του AIDS αυξήθηκαν σημαντικά τα τελευταία χρόνια, γεγονός που υποδηλώνει την ανάγκη βελτίωσης της πρόσβασης στη HAART (3).
Volgens het EWDD (2) is een belangrijke factor die aan deze ontwikkeling bijdraagt de verbeterde toegang voor seropositieve intraveneuze drugsgebruikers (ID's) tot zeer actieve antiretrovirale behandeling (HAART)*. In het grootste deel van West-Europa kan meer dan 75% van de mensen die deze behandeling nodig hebben, hiervan gebruik maken, hoewel de dekking in de Baltische staten nog altijd als slecht wordt beoordeeld. In Letland bijvoorbeeld is in de afgelopen jaren het aantal aidsgevallen onder ID's - die reeds besmet zijn met HIV - aanzienlijk gestegen. Dit wijst op een behoefte om de toegang tot HAART te verbeteren (3).
Důležitým faktorem přispívajícím k této situaci je podle EMCDDA (2) lepší přístup HIV pozitivních injekčních uživatelů drog k vysoce účinné antiretrovirové léčbě („highly effective antiretroviral therapy“, HAART)*. Více než 75 % osob, které tuto léčbu potřebují, k ní má nyní ve většině zemí západní Evropy přístup, ačkoli v pobaltských státech je její dostupnost stále špatná. Například v Lotyšsku počet případů AIDS mezi injekčními uživateli drog infikovanými virem HIV v posledních letech značně vzrostl, což naznačuje nutnost zlepšení přístupu k vysoce účinné antiretrovirové léčbě (3).
En vigtig medvirkende årsag er ifølge EONN (2), at hiv-positive intravenøse stofbrugere har fået bedre adgang til højaktiv antiretroviral behandling (HAART)*. Over 75% af de personer, der har behov for behandling, har nu adgang til HAART i størstedelen af Vesteuropa, mens adgangen hertil fortsat er ringe i de baltiske lande. I f.eks. Letland er antallet af aids-tilfælde blandt intravenøse stofbrugere, der allerede er smittet med hiv, steget betydeligt i de senere år, hvilket tyder på et behov for at forbedre adgangen til HAART (3).
EMCDDA (2) sõnul on seejuures oluline tegur tugevatoimelise retroviirusevastase ravi (HAART)* paranenud kättesaadavus HIV-positiivsetele süstivatele narkomaanidele. Suuremas osas Lääne-Euroopast on HAART nüüd kättesaadav enam kui 75%-le seda vajavatest patsientidest, ehkki Balti riikides on kättesaadavus endiselt halb. Näiteks Lätis on AIDSi juhtude arv HIVi nakatunud süstivate narkomaanide hulgas viimastel aastatel märgatavalt suurenenud, mis viitab vajadusele parandada juurdepääsu HAARTile (3).
EMCDDA:n (2) mukaan keskeinen myötävaikuttava tekijä suuntauksessa on HIV-positiivisten pistoskäyttäjien aiempaa parempi pääsy erittäin tehokkaaseen antiretroviraaliseen hoitoon (HAART)*. Yli 75% HAART-hoitoa tarvitsevista pääsee nykyisin hoitoon useimmissa Länsi-Euroopan maissa, joskin Baltian maissa hoitoa on heikosti saatavissa. Esimerkiksi Latviassa HIV-positiivisten pistoskäyttäjien AIDS-tapaukset ovat lisääntyneet merkittävästi, mikä viittaa tarpeeseen parantaa HAART-hoidon saatavuutta (3).
Az EMCDDA (2) szerint ezen változáshoz az a tényező is jelentősen hozzájárul, hogy egyre több HIV-pozitív intravénás kábítószer-használó részesül HAART* terápiában (a.m.: hatékony aktív antiretrovirális terápia). Nyugat-Európa nagy részén a HAART-ot igénylők több mint 75%-ának lehetősége van a terápiában való részvételre, a balti államokban viszont továbbra sem kielégítő a HAART elérhetősége. Lettországban például a HIV-fertőzött intravénás kábítószer-használók körében az utóbbi években jelentősen nőtt az AIDS esetek száma, ami arra utal, hogy a HAART hozzáférhetőségének javítására van szükség (3).
En viktig årsak til dette er ifølge EONN (2) at HIV-positive sprøytebrukere nå har bedre tilgang til høyaktiv antiretroviral behandling (HAART)*. I Vest-Europa får over 75% av de som trenger HAART, nå tilbud om slik behandling; tilgjengeligheten i de baltiske statene er ennå dårlig. I Latvia har f.eks. antallet tilfeller av AIDS blant HIV-infiserte sprøytebrukere steget signifikant de siste årene, noe som tyder på at tilbudet om HAART må bygges ut (3).
Według EMCDDA (2) ważnym czynnikiem, który miał wpływ na tę zmianę, jest lepszy dostęp osób chorych na AIDS przyjmujących narkotyki dożylnie do wysoce aktywnej terapii antyretrowirusowej (HAART)*. Ponad 75% osób wymagających terapii HAART ma obecnie do niej dostęp w większości państw Europy Zachodniej, jednak dostępność tej formy leczenia nadal pozostaje niska w państwach nadbałtyckich. Na przykład na Łotwie w ostatnich latach znacząco wzrosła liczba przypadków zachorowań na AIDS wśród osób przyjmujących narkotyki dożylnie, będących nosicielami wirusa HIV, co sugeruje potrzebę umożliwienia szerszego dostępu do terapii HAART (3).
OEDT (2) declară că un factor important este accesul sporit al consumatorilor de droguri injectabile (CDI) seropozitivi la terapia antiretrovirală puternic activă (HAART)*. Peste 75% dintre cei care solicită HAART au în prezent acces la aceasta în cea mai mare parte a Europei Occidentale, deşi în ţările baltice accesul la această terapie este limitat. În Letonia, de exemplu, în rândul CDI deja infectaţi cu HIV, cazurile de SIDA au crescut considerabil în ultimii ani, ceea ce sugerează necesitatea îmbunătăţirii accesului la HAART (3).
Dôležitým faktorom, ktorý k tomu prispieva je podľa EMCDDA (2) lepší prístup pre HIV pozitívnych injekčných užívateľov drog (IDU) k vysoko účinnej protiretrovirálnej terapii (HAART)*. Viac ako 75% tých, ktorí potrebujú liečbu HAART, má k nej dnes prístup vo väčšine západoeurópskych krajín, i keď v pobaltských štátoch je dostupnosť stále zlá. Napríklad v Lotyšsku bol v posledných rokoch zaznamenaný značný nárast prípadov nákazy AIDS medzi IDU už infikovanými HIV, čo svedčí o potrebe zlepšenia prístupu k liečbe HAART (3).
EMCDDA (2) pravi, da je k temu pomembno prispeval izboljšan dostop HIV-pozitivnih injicirajočih uporabnikov drog do izredno aktivne protiretrovirusne terapije (HAART)*. Več kot 75% tistih, ki potrebujejo terapijo HAART, ima v večini zahodne Evrope dostop do nje, medtem ko je razpoložljivost v baltskih državah še vedno slaba. V Latviji se je na primer v preteklih letih znatno povečalo število primerov aidsa med injicirajočimi uporabniki drog, okuženimi z virusom HIV, kar kaže, da je treba izboljšati dostop do terapije HAART (3).
En viktig bidragande faktor till detta är, enligt ECNN (2), att hiv-positiva injektionsmissbrukare fått ökad tillgång till högaktiv antiretroviral terapi (HAART)*. Över 75% av de som behöver behandling har nu tillgång till HAART i större delen av Västeuropa, medan tillgången fortfarande är dålig i de baltiska staterna. I exempelvis Lettland har aidsfallen bland redan hiv-smittade injektionsmissbrukare ökat märkbart under de senaste åren, vilket tyder på att man behöver öka tillgången till HAART(3).
  Commentary  
Estimates from WHO suggest that in most European countries over 75 % of those needing HAART have access to it. However, coverage is estimated to be poor in a number of Baltic countries, and this may be reflected in an increase in new AIDS cases among drug injectors in at least some countries in this area.
Dans l'ensemble, l'incidence du sida résultant de l'usage de drogue par injection recule depuis un certain temps. Les relations hétérosexuelles sont aujourd'hui le premier facteur de risque de la propagation du sida en Europe, devant l'usage de drogue par injection. Cette évolution résulte peut-être de la disponibilité croissante de la thérapie antirétrovirale très active (HAART) depuis 1996, de la multiplication des centres de traitement et des services de réduction des risques et de la baisse du nombre d'usagers de drogue par voie intraveineuse (UDVI) dans les pays les plus touchés. Selon des estimations de l'OMS, dans la plupart des pays européens, plus de 75 % des personnes qui ont besoin d'un traitement antirétroviral très actif y ont accès. La couverture est toutefois jugée médiocre dans plusieurs pays baltes, ce qui se traduit par une hausse des nouveaux cas de sida parmi les UDVI, à tout le moins dans certains pays de la région. À un moment donné, le pourcentage des nouvelles infections à VIH a augmenté de manière spectaculaire dans certains pays baltes, mais les chiffres récents ont baissé tout aussi spectaculairement, probablement en raison de la saturation des populations les plus exposées. En outre, le développement de l'offre de services pourrait avoir produit ses effets dans certaines régions.
Insgesamt nimmt die Inzidenz von AIDS infolge des injizierenden Drogenkonsums seit einiger Zeit ab. Heterosexuelle Kontakte haben nun den injizierenden Drogenkonsum als wichtigsten Risikofaktor für die Verbreitung von AIDS in Europa abgelöst. Gründe dafür könnten die zunehmende Verfügbarkeit der hochaktiven antiretroviralen Therapie (HAART) seit 1996, die Zunahme von Diensten zur Behandlung und Schadensminimierung sowie die rückläufigen Zahlen injizierender Drogenkonsumenten in den meisten betroffenen Länder sein. Schätzungen der WHO zufolge haben in den meisten europäischen Ländern mehr als 75 % der behandlungsbedürftigen Menschen Zugang zu HAART. Es ist jedoch davon auszugehen, dass die Versorgung in einigen baltischen Ländern schlecht ist. Dies könnte zumindest in einigen Ländern dieser Region die Ursache für eine Zunahme der AIDS-Inzidenz bei injizierenden Drogenkonsumenten sein. Zwar stieg die Rate neuer HIV-Infektionen auch in einigen baltischen Ländern mitunter drastisch an, die Raten haben jedoch in jüngster Zeit ebenso stark abgenommen. Dies ist wahrscheinlich auf den hohen Erfassungsgrad der am meisten gefährdeten Bevölkerungsgruppen zurückzuführen. Außerdem könnte auch ein Ausbau des Dienstangebots in einigen Gebieten Wirkung entfalten.
En general, la incidencia del SIDA causado por el consumo de drogas por vía parenteral ha ido en descenso durante algún tiempo; ha tomado el relevo el contacto heterosexual como mayor factor de riesgo para el desarrollo del SIDA en Europa. Esto puede ser imputable a la mayor disponibilidad de la terapia antirretroviral de alta eficacia (HAART) desde 1996, el incremento del número de servicios de tratamiento y reducción de daños y el descenso de los consumidores de drogas por vía parenteral en casi todos los países afectados. Las estimaciones de la OMS indican que, en la mayoría de los países europeos, más del 75 % de las personas que necesitan la terapia HAART tienen acceso a ella. Sin embargo, se cree que la cobertura es escasa en algunos países bálticos, y esto puede verse reflejado en el aumento de los nuevos casos de SIDA entre los consumidores de drogas por vía parenteral, al menos en algunos países de esta zona. Hubo un momento en el que las nuevas infecciones por VIH también aumentaban de forma drástica en algunos países bálticos, pero los últimos índices han disminuido de forma igualmente radical, probablemente debido a la saturación de las poblaciones en mayor situación de riesgo; además, es posible que la mayor oferta de servicios esté surtiendo efectos en algunas zonas.
Per un certo periodo l’incidenza dell’AIDS riconducibile al consumo di stupefacenti per via parenterale ha fatto registrare, in generale, un calo. Il contatto eterosessuale ha superato oggi il consumo di droga per via parenterale come principale fattore di rischio per la trasmissione dell’AIDS in Europa. Ciò può essere attribuito all’accresciuta disponibilità della terapia antiretrovirale altamente efficace (HAART) a partire dal 1996, all’aumentata reperibilità di servizi terapeutici e di riduzione dei danni e alla diminuzione del numero di consumatori di droga per via parenterale nella maggior parte dei paesi colpiti. Le stime messe a disposizione dall’OMS suggeriscono che nella maggior parte degli Stati europei ha accesso alla terapia HAART più del 75% delle persone che ne hanno bisogno. La copertura, tuttavia, è considerata scarsa in alcuni paesi baltici, con un conseguente probabile aumento del numero di nuovi casi di AIDS tra i tossicodipendenti che si iniettano la droga, perlomeno in alcuni paesi di questa regione. Ci sono stati in passato anche drastici aumenti dei nuovi casi di infezione da HIV in taluni paesi baltici, sia pur contrastati di recente da altrettanti drastici cali, probabilmente dovuti alla saturazione delle popolazioni più a rischio. Inoltre, è presumibile che l’aumento della prestazione di servizi abbia avuto un impatto positivo in alcune zone.
Συνολικά, τα κρούσματα AIDS λόγω ενέσιμης χρήσης ναρκωτικών μειώνονται εδώ και αρκετά χρόνια. Η ετεροφυλοφιλική σεξουαλική επαφή είναι πλέον ο κυριότερος παράγοντας κινδύνου για τη διάδοση του AIDS στην Ευρώπη. Αυτό ενδέχεται να οφείλεται στην αυξανόμενη διαθεσιμότητα υψηλής δραστικότητας αντιρετροϊκής θεραπείας (HAART) από το 1996, στην αύξηση των θεραπευτικών υπηρεσιών και των υπηρεσιών για τη μείωση των επιβλαβών συνεπειών, καθώς και στον μειούμενο αριθμό των χρηστών ενέσιμων ναρκωτικών στις περισσότερες χώρες. Εκτιμήσεις της ΠΟΥ δείχνουν ότι στις περισσότερες ευρωπαϊκές χώρες ποσοστό μεγαλύτερο του 75 % εκείνων που έχουν ανάγκη HAART έχει πρόσβαση σε αυτή. Ωστόσο, η κάλυψη εκτιμάται ότι είναι μικρή στις χώρες της Βαλτικής, και αυτό μπορεί να αντικατοπτρίζεται στην αύξηση των νέων κρουσμάτων AIDS μεταξύ των χρηστών ενέσιμων ναρκωτικών τουλάχιστον σε ορισμένες χώρες της περιοχής. Κάποια στιγμή παρατηρήθηκε επίσης δραματική αύξηση νέων κρουσμάτων μόλυνσης από τον ιό HIV σε ορισμένες χώρες της Βαλτικής, αλλά πρόσφατα τα σχετικά ποσοστά παρουσίασαν εξίσου δραματική μείωση, η οποία πιθανώς οφείλεται στον κορεσμό των πληθυσμών υψηλού κινδύνου. Επιπλέον, κατά μία άποψη, η αύξηση των παρεχόμενων υπηρεσιών μπορεί να είχε αντίκτυπο σε ορισμένες περιοχές.
Over het algemeen vertoont de incidentie van aids als gevolg van injecterend drugsgebruik al enige tijd een daling. Heteroseksueel contact heeft in Europa nu de plaats van drugsinjectie overgenomen als belangrijkste risicofactor voor de ontwikkeling van aids. De daling is mogelijk te danken aan de toenemende beschikbaarheid van de sterk actieve antiretrovirale therapie (HAART) sinds 1996, de uitbreiding van het behandelaanbod en van schadebeperkende diensten en de afname van het aantal injecterende drugsgebruikers in de meeste landen. Volgens schattingen van de Wereldgezondheidsorganisatie heeft in de meeste landen in Europa meer dan 75% van de mensen die HAART nodig hebben, toegang tot deze therapie. Daarentegen is de dekking in enkele Baltische landen naar schatting laag, hetgeen een verklaring kan zijn voor het toegenomen aantal nieuwe aidsgevallen onder drugsspuiters in ten minste enkele landen in deze regio. Ook het aantal nieuwe hiv-infecties liet daar in het verleden een zeer sterke stijging zien, maar sinds kort neemt dit aantal weer even sterk af, waarschijnlijk doordat het plafond is bereikt voor de populaties die het grootste risico lopen. Daarnaast is het niet onwaarschijnlijk dat in sommige landen het effect van een verhoogd dienstenaanbod merkbaar is.
Obecně platí, že výskyt AIDS v důsledku nitrožilního užívání drog již po nějakou dobu klesá. Heterosexuální kontakt nyní předstihl nitrožilní užívání drog jako nejrizikovější faktor šíření AIDS v Evropě. Může to být dáno rostoucí dostupností vysoce účinné antiretrovirové léčby od roku 1996, rozšiřováním léčby a minimalizace škodlivých účinků drog a klesajícím počtem injekčních uživatelů drog ve většině postižených zemí. Odhady Světové zdravotnické organizace svědčí o tom, že ve většině evropských zemí má přístup k vysoce účinné antiretrovirové léčbě 75 % osob, které ji potřebují. Odhaduje se však, že její rozšíření je v řadě pobaltských zemí nedostatečné , což se pravděpodobně odráží v nárůstu nových případů AIDS u injekčních uživatelů drog, minimálně v některých zemích regionu. Kdysi počet osob nově infikovaných HIV v některých pobaltských zemích dramaticky vrostl, ale v poslední době stejně dramaticky poklesl, což je pravděpodobně způsobeno saturací nejvíce ohrožených populací. Kromě toho může mít na některé oblasti vliv zvýšení poskytování služeb.
Forekomsten af aids som følge af intravenøs stofbrug har generelt været faldende i nogen tid. Heteroseksuel kontakt har nu overhalet intravenøs stofbrug som den højeste risikofaktor for udvikling af aids i Europa. Dette kan tilskrives den øgede adgang til højaktiv antiretroviral behandling (HAART) siden 1996, den øgede behandlings- og skadesreduktionsindsats samt faldet i antallet af intravenøse stofbrugere i de lande, hvor udbredelsen er størst. Det fremgår af skøn fra WHO, at i de fleste europæiske lande har over 75 % af de personer, der har behov for HAART, adgang hertil. Dækningsgraden vurderes imidlertid som ringe i en række baltiske lande, og dette kan afspejles i en stigning i antallet af nye aids-tilfælde blandt intravenøse stofbrugere i det mindste i nogle lande i dette område. På et tidspunkt steg antallet af nye tilfælde af hiv-infektion også drastisk i en række baltiske lande, men nylige tal er faldet lige så drastisk, formentlig på grund af, at forekomsten har nået et mætningspunkt i højrisikogrupperne; desuden kan en udvidelse af tilbuddene have en virkning på nogle områder.
Üldiselt on uimastisüstimisest põhjustatud AIDSi haigestumiste arv mõnda aega vähenenud. Heteroseksuaalne kontakt kujutab nüüd uimastite süstimise asemel AIDSi levikul kõige kõrgemat riskifaktorit Euroopas. Haigestumuse vähenemine võib tuleneda aktiivse retroviirusevastase ravi paremast kättesaadavusest alates 1996. aastast, raviteenuste ja kahjude vähendamise teenuste laienemisest ja uimastisüstijate arvu vähenemisest enamikus riikides, kus nakkus esineb. Maailma Tervishoiuorganisatsiooni andmetel on enamikus Euroopa riikides üle 75% aktiivset retroviirusevastast ravi vajavate inimeste jaoks see ravi kättesaadav. Katvust peetakse siiski väikeseks mitmetes Balti riikides ja see võib kajastuda uimastisüstijate seas uute AIDSi juhtumite arvu suurenemises vähemalt mõnes selle piirkonna riigis. Teatud ajaperioodil suurenes uute HIV-nakkusjuhtumite arv mõnedes Balti riikides märgatavalt, kuid viimased näitajad on sama palju langenud, tõenäoliselt tänu kõige kõrgema riskiga rahvastiku osas piiriarvu saavutamisele; lisaks võib seotud teenuste pakkumise suurenemine olla mõjutanud olukorda mõnedes piirkondades.
Injektiokäytöstä johtuvien aids-tapausten määrä on yleisesti ottaen vähentynyt jo jonkin aikaa. Heteroseksuaalinen seksi on ohittanut huumeiden injektiokäytön aidsin suurimpana riskitekijänä Euroopassa. Tämä saattaa johtua siitä, että erittäin tehokkaan antiretroviraalisen hoidon (HAART) saatavuus on lisääntynyt vuoden 1996 jälkeen, että hoitopalvelut ja haittojen vähentämiseen tähtäävät palvelut ovat lisääntyneet ja että injektiokäyttäjien määrä on vähentynyt useimmissa tästä ongelmasta eniten kärsivissä maissa. WHO:n arviot viittaavat siihen, että useimmissa Euroopan maissa yli 75 prosenttia henkilöistä, jotka tarvitsevat HAART-hoitoa, voivat saada sitä. HAART-hoidon kattavuus arvioidaan kuitenkin heikoksi useissa Baltian maissa, ja tämä saattaa heijastua uusien aids-tapausten määrän kasvuun injektiokäyttäjien keskuudessa ainakin muutamissa kyseisen alueen maista. Myös hiv-tartuntojen määrä lisääntyi aiemmin voimakkaasti joissakin Baltian maissa, mutta määrä on viime aikoina vähentynyt aivan yhtä voimakkaasti, mikä johtuu todennäköisesti siitä, että suurimmassa riskiryhmässä oleva väestö on jo saanut tartunnan, ja kenties – tosin epätodennäköisemmin – myös palvelujen tarjonnan lisääntyminen on saattanut vaikuttaa tilanteeseen joillakin alueilla.
Az AIDS injekciós kábítószer-használat miatti előfordulása összességében egy ideje visszaesést mutat. Ezáltal az AIDS európai terjedésében az injekciós kábítószer-használatot megelőzve a heteroszexuális kapcsolat vált a legfőbb kockázati tényezővé. Ez talán az 1996 óta egyre inkább elérhető, igen aktív antiretrovirális kezelésnek (HAART), a kezelési és ártalomcsökkentési szolgáltatások gyarapodásának, és a leginkább érintett országokban az injekciós kábítószer-használók csökkenő számának tudható be. A WHO becslései alapján a legtöbb európai országban a rászorulók több mint 75 %-a hozzájut a HAART kezeléshez. A becslések szerint ugyanakkor több balti országban gyenge a lefedettség, és valószínűleg ez tükröződik az injekciós kábítószer-használók között újonnan diagnosztizált AIDS-es esetek számának növekedésében, legalábbis néhány országban e térségen belül. Az új HIV-fertőzések arányai egy időben drámaian megnőttek a balti országokban, de a legutóbbi arányok ugyanennyire drámai visszaesést mutattak, valószínűleg a legnagyobb kockázatnak kitett népesség telítődése következtében; emellett néhány területen a szolgáltatások nagyobb területi lefedettségének is lehetett némi hatása, bár ez vitatott.
Generelt har forekomsten av AIDS på grunn av sprøytebruk gått ned en god stund. Heteroseksuell kontakt har nå tatt over for sprøytebruk som største risikofaktor for utviklingen av AIDS i Europa. Dette kan skyldes økt tilgjengelighet av høyaktiv antiretroviral behandling (HAART) siden 1996, utbyggingen av behandlings- og skadereduksjonstiltak og en nedgang i antall sprøytebrukere i de landene som er hardest rammet. Anslag fra WHO tyder på at i de fleste landene i Europa har over 75 % av de som har behov for HAART, tilgang til denne behandlingen. Dekningen anslås imidlertid å være lav i flere av de baltiske statene, og det er mulig at det er dette vi ser igjen i økningen i nye AIDS-tilfeller blant sprøytebrukere i enkelte områder i Baltikum. Tidligere økte også antallet nye HIV-tilfeller dramatisk i denne delen av Europa, men tallene den senere tid har falt like dramatisk, sannsynligvis på grunn av en metning i de mest risikoutsatte populasjonene. I tillegg kan utbyggingen av tjenestetilbudet ha en virkning i noen områder.
Zasadniczo liczba przypadków zachorowań na AIDS spowodowanych podawaniem narkotyków przez iniekcję spada od pewnego czasu. Kontakty heteroseksualne zajęły obecnie miejsce zajmowane dotychczas przez iniekcje narkotyków jako czynnik najwyższego zagrożenia AIDS w Europie. Można to przypisać rosnącej od 1996 roku dostępności wysoce aktywnej terapii antyretrowirusowej (HAART), rozwojowi usług terapeutycznych i redukujących szkody oraz malejącej liczbie osób zażywających narkotyki dożylnie w krajach najbardziej dotkniętych tym problemem. Dane szacunkowe Światowej Organizacji Zdrowia (WHO) sugerują, że w większości krajów europejskich ponad 75% osób wymagających terapii HAART ma do niej dostęp. Szacuje się jednak, że zasięg terapii jest niewielki w kilku państwach nadbałtyckich, co może mieć odbicie we wzroście nowych zachorowań na AIDS wśród osób zażywających narkotyki dożylnie w przynajmniej kilku krajach tego obszaru geograficznego. Przez pewien czas wskaźniki nowych zachorowań na AIDS również rosły w zastraszającym tempie w niektórych krajach nadbałtyckich, jednak ostatnie dane wykazują równie znaczący spadek, prawdopodobnie z powodu nasycenia najbardziej zagrożonych populacji. Ponadto niewykluczone jest, że w niektórych miejscach udział w tym spadku miał rozwój świadczonych usług.
Pe ansamblu, incidenţa SIDA provocată de injectarea drogurilor este de mai mult timp în scădere. Contactele heterosexuale au depăşit în prezent consumul de droguri prin injectare, devenind cel mai important factor de risc pentru dezvoltarea SIDA în Europa. Această situaţie ar putea fi atribuită disponibilităţii din ce în ce mai mari a terapiei antiretrovirale extrem de active (HAART) începând din 1996, dezvoltării serviciilor de tratament şi a celor destinate reducerii consecinţelor negative ale consumului de droguri şi scăderii numărului de consumatori prin injectare în majoritatea ţărilor afectate. Estimările OMS sugerează că, în majoritatea ţărilor europene, peste 75 % dintre persoanele care au nevoie de HAART au acces la aceasta. Cu toate acestea, se estimează că acoperirea este insuficientă în mai multe ţări baltice, fapt care ar putea fi reflectat şi de creşterea numărului de cazuri noi de SIDA în rândul consumatorilor de droguri prin injectare cel puţin în unele ţări din această zonă. A existat o perioadă în care rata cazurilor noi de infecţie cu virusul HIV a crescut de asemenea dramatic în unele ţări baltice, dar ratele recente au scăzut la fel de dramatic, probabil din cauză că populaţia cea mai expusă riscului a ajuns la saturaţie; în plus, deşi acest lucru este discutabil, este posibil ca şi dezvoltarea furnizării de servicii să fi avut un efect în anumite zone.
Od určitého času celkovo klesá výskyt AIDS v dôsledku injekčného užívania drog. Heterosexuálny styk predstihol injekčné užívanie drog ako najrizikovejší faktor šírenia AIDS v Európe. Pripísať to možno zlepšujúcej sa dostupnosti vysoko aktívnej antiretrovírusovej liečby (HAART) od roku 1996, rozširovaniu liečebných služieb a služieb v oblasti harm reduction ako aj klesajúcim počtom injekčných užívateľov drog vo väčšine dotknutých krajín. Podľa odhadov SZO má vo väčšine európskych krajín prístup k liečbe HAART vyše 75 % osôb, ktoré ju potrebujú. Odhaduje sa však biedne pokrytie vo viacerých pobaltských krajinách a to sa pravdepodobne prejavuje vo zvýšenom počte nových prípadov AIDS medzi injekčnými užívateľmi drog, prinajmenšom v niektorých krajinách tejto oblasti. V niektorých pobaltských krajinách odrazu dramaticky vzrástli aj podiely nových prípadov nákazy HIV, ale najnovšie rovnako dramaticky tieto podiely klesli, pravdepodobne v dôsledku nasýtenia v najrizikovejších populáciách; okrem toho má možno v niektorých oblastiach účinok rozšírenie poskytovaných služieb.
Na splošno pojav aidsa zaradi vbrizgavanja drog že nekaj časa upada. Heteroseksualni spolni odnos je sedaj kot največji dejavnik tveganja za razvoj aidsa v Evropi prehitel uživanjem drog z vbrizgavanjem. To lahko pripišemo vedno večji razpoložljivosti izredno učinkovite protiretrovirusne terapije (highly active antiretroviral therapy, HAART) od leta 1996 naprej, povečanju zdravstvenih storitev in storitev za zmanjšanje škode ter zmanjšanju števila injicirajočih uživalcev drog v najbolj okuženih državah. Ocene Svetovne zdravstvene organizacije kažejo, da ima v večini evropskih držav več kot 75 % vseh ljudi, ki potrebujejo terapijo HAART, dostop do nje. Vendar se ocenjuje, da je pokritost slaba v številnih baltskih državah, to pa se lahko odraža v povečanju novih primerov aidsa med injicirajočimi uživalci drog v vsaj nekaterih državah na tem območju. Nekoč so stopnje novih okužb z virusom HIV tudi močno naraščale v nekaterih baltskih državah, vendar pa so nedavne stopnje prav tako močno padle, verjetno zaradi zasičenosti najbolj ogroženih prebivalcev; poleg tega naj bi povečanje zagotavljanja storitev vplivalo na nekatera območja.
Aids-incidensen till följd av injektionsmissbruk har totalt sett varit på nedgång en längre tid. Heterosexuella kontakter har nu gått förbi injektionsmissbruk som den största riskfaktorn för utveckling av aids i Europa. Detta kan bero på att tillgången till högaktiv antiretroviral terapi (ART) har ökat sedan 1996, att behandlingsinsatserna och insatserna för att minska skadeverkningarna har ökat och att antalet injektionsmissbrukare har minskat i de mest drabbade länderna. Beräkningar från Världshälsoorganisationen (WHO) tyder på att i de flesta europeiska länder har mer än 75 % av dem som behöver ART också tillgång till det. I flera av de baltiska staterna uppskattas täckningen dock vara undermålig, vilket kan vara orsaken till att antalet nya aidsfall bland injektionsmissbrukare har ökat i åtminstone några av dessa länder. Tidigare ökade också antalet nya hiv-fall dramatiskt i vissa av baltstaterna, men på senare tid har det skett en lika dramatisk nedgång, förmodligen på grund av en mättnad bland de största riskgrupperna. Det ökade vårdutbudet har förmodligen också spelat en roll i vissa områden.