sõltuvust – Übersetzung – Keybot-Wörterbuch

Spacer TTN Translation Network TTN TTN Login Français English Spacer Help
Ausgangssprachen Zielsprachen
Keybot      35 Ergebnisse   14 Domänen
  www.tallinn-airport.ee  
Eesti lennundusturgu iseloomustab hetkel turu suhteliselt ühtlane jaotumine kuue lennufirma vahel, kelle turuosad ulatuvad 11-14 protsendini. „Reisijate seisukohast vaadates on selline jaotus väga hea, sest avardab lennuvõimalusi ning vähendab sõltuvust ühest-kahest suuremast vedajast,“ märkis Pärgmäe.
На эстонском рынке авиаперевозок сейчас действуют шесть авиакомпаний, каждая из которых занимает от 11 до 14 процентов рынка. «С точки зрения пассажира такое положение дел приветствуется, потому что расширяется выбор полетов, а также снижается зависимость от одного-двух крупных перевозчиков», — говорит Пяргмяэ. В первые месяцы текущего года на первом месте по перевозкам в Таллинне была авиакомпания Finnair.
  3 Treffer www.diplomaatia.ee  
Huvitaval kombel on Venemaa käsutuses potentsiaalne positiivne trump hiljutise liitumise kujul Maailma Kaubandusorganisatsiooniga (WTO), mis võib anda tugeva tõuke maa majanduse arengule ja mitmekesistumisele, võimaldades vähendada Venemaa kasvavat sõltuvust nafta- ja gaasiekspordist – see andis 2000.
Interestingly, Russia has a potential positive wild card through its recent entry into the World Trade Organization (WTO), which could impart a considerable boost to Russia’s economy growth and diversification, helping reverse Russia’s growing dependence on oil and gas exports—from less than one-half of total exports in 2000 to two-thirds in recent years—at a time when the global energy revolution could easily push the value of these commodities sharply downward.
  arc.eppgroup.eu  
Kalastussektor seisab silmitsi nii teravate keskkondlike probleemidega - ja seeläbi näitab meie sõltuvust loodusvaradest - kui ka raskete sotsiaalsete ja ühtekuuluvuse probleemidega, mis kaasnevad töötuse kasvuga.
un défi économique, qui réside dans le renforcement de la compétitivité du secteur agricole; suivi d’un défi social, à savoir l’amélioration des conditions de vie et des opportunités économiques en milieu rural; et, enfin, nous devons relever le défi écologique en favorisant les bonnes pratiques environnementales et la prestation de services liés à la préservation de la biodiversité et des paysages. Le Groupe du PPE-DE doit veiller à ce que la prochaine réforme de la PAC englobe ces trois aspects.
Για τη διασφάλιση βιώσιμων και κοινωνικά συνεκτικών αγροτικών περιοχών, ο δεύτερος πυλώνας της ΚΑΠ πρέπει να ενισχυθεί και να θεσπιστεί μία νέα ολοκληρωμένη πολιτική ανάπτυξης της υπαίθρου. Στόχος είναι η προώθηση της πολυλειτουργικότητας, των οικογενειακών επιχειρήσεων και της αγροτικής βιομηχανίας, που θα έχει ως αποτέλεσμα τη δημιουργία θέσεων απασχόλησης και την πρόληψη της πληθυσμιακής συρρίκνωσης των αγροτικών περιοχών. Δεδομένου ότι το 50% του πληθυσμού της υπαίθρου είναι άνω των 50 ετών, θα δώσουμε ιδιαίτερη έμφαση στην προώθηση της εισόδου νέων στο γεωργικό επάγγελμα και στην παροχή κατάρτισης. Επιπλέον, είναι σημαντική η ενθάρρυνση της αξιοποίησης του συνόλου του ανθρώπινου δυναμικού στις αγροτικές περιοχές, ιδίως δε των γυναικών, οι οποίες διαδραματίζουν σημαντικό ρόλο τόσο στα αγροκτήματα όσο και στην ανάπτυξη της υπαίθρου.
On luotava joustavampi, sektorin nykypäivän tarpeita vastaava politiikka, laadittava suunnitelma liiallisen pyynnin myötä vähentyneiden kalavarojen elvyttämiseksi ja ryhdyttävä toimenpiteisiin salakalastuksen lopettamiseksi. Kalavarojen elvyttäminen edellyttää tutkimustyön tehostamista ja nykyisiä kalavaroja koskevan luotettavan tiedon hankkimista.
: Pierwsze, wyzwanie gospodarcze, polega na wzmocnieniu konkurencyjności sektora rolniczego. Wyzwanie drugie, natury społecznej, dotyczy poprawy warunków życia i ekonomicznych możliwości ludności wiejskiej. Trzecie polega na sprostaniu ekologicznym wyzwaniom, poprzez propagowanie dobrych praktyk zmierzających do ochrony środowiska oraz świadczenia usług, których zadaniem jest zachowanie różnorodności biologicznej i krajobrazowej. Frakcja EPL-ED musi dołożyć wszelkich starań, by przyszła reforma Wspólnej Polityki Rolnej uwzględniła te trzy aspekty.
  6 Treffer www.urantia.org  
84:3.4 Ürgaja naised sattusid tahtmatult meestest sõltuvusse, sest imetlesid ja kiitsid nende võitlusvalmidust ning mehisust. Selline sõjamehe ülistamine tõstis mehe egot ja surus naise tegelikult samavõrra alla, suurendades tema sõltuvust; ka praegu mõjutavad sõjaväevormis mehed tugevasti naiste emotsioone.
84:3.9 (934.8) L’approvisionnement en lait permit aux mères de sevrer plus tôt les bébés et d’avoir plus d’enfants, parce que leurs périodes de stérilité temporaire n’étaient plus nécessaires. L’emploi du lait de vache et du lait de chèvre diminua considérablement la mortalité infantile. Avant le stade social de l’élevage, les mères avaient l’habitude d’allaiter leurs enfants jusqu’à l’âge de quatre ou cinq ans.
84:5.10 (937.7) En los ideales del matrimonio en parejas, la mujer ha ganado finalmente reconocimiento, dignidad, independencia, igualdad y educación; pero, ¿se demostrará merecedora de todos estos logros nuevos y sin precedentes? ¿Responderá la mujer moderna a este gran logro de liberación social con pereza, indiferencia, esterilidad e infidelidad? ¡Actualmente, en el siglo veinte, la mujer pasa la prueba crucial de su larga existencia mundial!
(934.4) 84:3.5 Сред най-развитите раси жените не са така едри и силни като мъжете. Бидейки по-слаба, жената ставаше по-тактична. Тя бързо се научи да използва своята полова привлекателност. Тя стана по-внимателна и консервативна, отколкото мъжът, макар и по-лекомислена. Мъжът превъзхождаше жената на бойното поле и в лова, но от памтивека губеше от жената в домашните сражения.
84:5.5 Az ádámfiak és a nodfiak fokozott elismerésben részesítették a nőket, és a vándorló anditák hatására egyes csoportok hajlottak arra, hogy érvényesítsék a nők társadalomban elfoglalt helyére vonatkozó édeni tanításokat.
(934.3) 84:3.4 Femeile primitive s-au pus, de asemenea, sub dependenţa bărbaţilor, admirându-le şi aplaudându-le combativitatea şi virilitatea. Această exaltare a războinicului a înălţat egourile masculine şi, în aceeaşi măsură, le-a deprimat pe acelea ale femeilor, făcându-le şi mai dependente. O uniformă militară încă stârneşte puternic emoţiile feminine.
84:3.2 Den ringa uppmärksamhet som visades kvinnan under det gammaltestamentliga tidsskedet avspeglar sanningsenligt sedvänjorna bland boskapsherdarna. Hebréernas patriarker var alla boskapsherdar såsom framgår av utsagon ”Herren är min herde”.
  ec.europa.eu  
Alkoholist põhjustatud kahju kujutab endast suurt ohtu rahvatervisele ELis ning moodustab üle 7% kõigist halva tervise või enneaegse surmaga lõppevatest juhtumitest. Isegi mõõdukas alkoholitarbimine suurendab pikemas perspektiivis ohtu haigestuda südame- ja maksahaigustesse ning vähki. Suurte alkoholikoguste sage tarbimine võib aga põhjustada sõltuvust.
L'alcool, qui est responsable de plus de 7 % des maladies et décès prématurés, constitue un véritable problème de santé publique en Europe. Même une consommation modérée d'alcool accroît à long terme les risques de cancer et de maladies hépatiques et cardiaques. La consommation régulière de grandes quantités d'alcool peut entraîner une dépendance.
Alkoholbedingte Probleme gehören in der EU zu den größten Gefahren für die öffentliche Gesundheit. Mehr als 7 % aller Erkrankungen und frühzeitiger Todesfälle sind auf Alkoholmissbrauch zurückzuführen. Schon mäßiger Alkoholkonsum erhöht das Langzeitrisiko von Herz-, Leber- und Krebserkrankungen. Der häufige Konsum großer Mengen Alkohol kann zu Abhängigkeit führen.
Los daños relacionados con el alcohol constituyen una cuestión de salud pública sumamente preocupante en la UE, donde son responsables de más del 7% de los problemas de salud y de las muertes prematuras. Incluso el consumo moderado de alcohol aumenta el riesgo a largo plazo de dolencias cardiacas, enfermedades hepáticas y cánceres, y el consumo frecuente de grandes cantidades puede dar lugar a dependencia.
I danni provocati dall'alcol rappresentano un grosso problema per la salute e causano oltre il 7% dei casi di malattia o di morte precoce nell'UE. Anche un consumo moderato di alcol aumenta il rischio a lungo termine di patologie cardiache, malattie epatiche e tumori e il consumo frequente di quantitativi significativi può generare dipendenza.
Os efeitos nocivos do álcool constituem um grave problema de saúde na UE, sendo responsáveis por cerca de 7 % das doenças e das mortes prematuras na Europa. O consumo de álcool, mesmo moderado, aumenta o risco de doenças cardíacas, hepáticas e cancerosas a longo prazo; se for frequente e em grandes quantidades, pode conduzir a um estado de dependência.
Επίσης, το αλκοόλ, σε οποιαδήποτε ποσότητα, μπορεί να είναι επικίνδυνο κατά τη διάρκεια της εγκυμοσύνης, όπως και κατά την οδήγηση. Οι νέοι κινδυνεύουν ιδιαίτερα από τις άμεσες συνέπειες της μέθης, όπως τα ατυχήματα και η βία, ενώ οι θάνατοι που οφείλονται στο αλκοόλ αντιπροσωπεύουν το 25% περίπου όλων των θανάτων των νέων ανδρών ηλικίας 15 έως 29 ετών.
Alcohol is een groot probleem voor de volksgezondheid in de EU: 7% van alle gezondheidsproblemen en vroegtijdige sterfgevallen hangt samen met het gebruik van alcohol. Zelfs matig alcoholgebruik verhoogt op lange termijn de kans op hartaandoeningen, leverziekten en kanker. Regelmatig gebruik van grotere hoeveelheden alcohol is verslavend.
Вредите, свързани с употребата на алкохол, са сериозен проблем в областта на общественото здраве в ЕС, като на тях се дължат над 7% от всички случаи на лошо здраве и преждевременна смърт. Дори умерената употреба на алкохол увеличава риска в дългосрочен план от развиване на сърдечни заболявания, болести на черния дроб и различни видове рак, а честата консумация на големи количества може да доведе до алкохолна зависимост.
Škody související s konzumací alkoholu jsou v EU předmětem velkých obav a jsou příčinou více než 7 % všech nemocí a předčasných úmrtí. I umírněná spotřeba alkoholu zvyšuje v dlouhodobém horizontu riziko onemocnění srdce a jater a vzniku rakoviny a častá konzumace vysokého množství může vést k závislosti.
Alkoholrelaterede skader er et alvorligt folkesundhedsproblem i EU og årsag til mere en 7 % af alle tilfælde af sygdom og for tidlig død. Selv et moderat alkoholforbrug øger på længere sigt risikoen for hjertelidelser samt lever- og kræftsygdomme, og et jævnligt forbrug af større mængder kan føre til afhængighed.
Alkoholiin liittyvät haitat, jotka ovat vastuussa yli seitsemästä prosentista kaikista terveysongelmista ja ennenaikaisista kuolemantapauksista, ovat merkittävä kansanterveydellinen ongelma EU:ssa. Alkoholin kohtuukäyttökin lisää pitkällä aikavälillä sydän- ja maksasairauksien sekä erilaisten syöpien riskiä, ja runsas säännöllinen käyttö voi aiheuttaa riippuvuutta.
Az alkoholfogyasztással összefüggő egészségügyi ártalmak jelentős közegészségügyi problémát jelentenek az Európai Unióban: ezek az ártalmak felelősek a megbetegedések és a korai elhalálozások több mint 7%-áért. Hosszú távon még a mérsékelt alkoholfogyasztás is növeli a szív- és májbetegségek, valamint a rák kialakulásának kockázatát, a gyakori és jelentős mértékű alkoholfogyasztás pedig függőséghez vezethet.
Szkodliwe skutki spożywania alkoholu, które stanowią jeden z głównych problemów zdrowia publicznego w UE, są przyczyną ponad 7 proc. wszystkich zachorowań i przedwczesnych zgonów. Spożywany nawet w umiarkowanych ilościach alkohol zwiększa długoterminowe ryzyko wystąpienia chorób serca i wątroby oraz nowotworów, a częste spożywanie go w dużych ilościach może prowadzić do nałogu.
Efectele nocive ale consumului de alcool cauzează peste 7% din bolile şi decesele premature din UE, reprezentând o preocupare majoră în domeniul sănătăţii publice. Consumul ridicat de alcool poate duce la dependenţă, însă până şi un consum moderat măreşte riscul apariţiei cancerului şi a afecţiunilor cardiace şi hepatice.
Nadmerná požívanie alkoholu patrí medzi závažné zdravotné problémy. V EÚ je alkohol zodpovedný za viac ako 7 % zdravotných problémov a predčasných úmrtí. Aj uvážlivá konzumácia zvyšuje dlhodobé riziko výskytu srdcových chorôb, poškodení pečene a rakoviny. Časté pitie väčšieho množstva alkoholických nápojov zas môže viesť k závislosti.
Pitje alkohola je v EU velik zdravstveni problem, ki povzroči več kot 7 % bolezni in prezgodnjih smrti. Tudi ob zmernem uživanju alkohola se dolgoročno poveča tveganje za bolezni srca in jeter ter rakava obolenja, pogosto uživanje velikih količin pa vodi v zasvojenost.
Alkoholrelaterade skador är ett stort folkhälsoproblem i EU och står för över sju procent av all ohälsa och för tidig död. Även en måttlig alkoholkonsumtion ökar risken för hjärtproblem, leversjukdomar och cancer. Den som dricker ofta och mycket riskerar att bli alkoholist.
Alkohols jebkurā daudzumā var būt bīstams grūtniecības laikā un vadot transportlīdzekli. Jauniešiem ir īpšs risks uz savas ādas izbaudīt īslaicīgas dzēruma sekas, piemēram, avārijas un vardarbību, un alkohols izraisa 25% no visiem zēnu un jaunu vīriešu nāves gadījumiem vecumā no 15 līdz 29 gadiem.
Il-ħsara marbuta mal-alkoħol hi preokkupazzjoni serja għas-saħħa pubblika fl-UE u hi responsabbli għal aktar minn 7% tal-mard kollu u tal-imwiet prematuri. Anki l-konsum moderat tal-alkoħol ikabbar ir-riskju aktar 'il quddiem tal-kundizzjonijiet tal-qalb, il-mard tal-fwied u l-kanċer u konsum frekwenti ta' ammonti kbar jista' jwassal għal dipendenza.
  access2eufinance.ec.europa.eu  
Nende energiaallikate kasutamine aitab energiatootmises ja -tarbimises kasvuhoonegaaside heite kärpimise kõrval vähendada ka Euroopa Liidu (EL) sõltuvust fossiilkütuste (eelkõige nafta ja gaasi) impordist.
Renewable sources of energy - wind power, solar power (thermal and photovoltaic), hydro-electric power, tidal power, geothermal energy and biomass - are an essential alternative to fossil fuels. Using these sources helps not only to reduce greenhouse gas emissions from energy generation and consumption but also to reduce the European Union's (EU) dependence on imports of fossil fuels (in particular oil and gas).
Les énergies renouvelables – énergie éolienne, solaire (thermique et photovoltaïque), hydraulique, marémotrice, géothermique et issue de la biomasse – sont une alternative essentielle aux combustibles fossiles. Leur usage permet non seulement de réduire les émissions de gaz à effet de serre provenant de la production et de la consommation d'énergie, mais également de réduire la dépendance de l'Union européenne (UE) vis-à-vis des importations de combustibles fossiles (gaz et pétrole notamment).
Die erneuerbaren Energien - Windenergie, Sonnenenergie (Solarthermie und Photovoltaik), Wasserkraft, Gezeitenkraft, geothermische Energie und Energie aus Biomasse - stellen eine wichtige Alternative zu den fossilen Brennstoffen dar. Ihr Einsatz ermöglicht nicht nur die Senkung der durch Energieproduktion und -verbrauch erzeugten Treibhausgasemissionen, sondern auch die Verringerung der Abhängigkeit der Europäischen Union (EU) von Einfuhren fossiler Brennstoffe (vornehmlich Erdgas und Erdöl).
Las energías renovables -energía eólica, solar (térmica y fotovoltaica), hidráulica, mareomotriz, geotérmica y de la biomasa- constituyen una alternativa esencial a los combustibles fósiles. Su uso permite no sólo reducir las emisiones de gases de efecto invernadero procedentes de la producción y del consumo de energía, sino también reducir la dependencia de la Unión Europea (UE) frente a las importaciones de combustibles fósiles (fundamentalmente gas y petróleo). La UE persigue un objetivo ambicioso: lograr que un 20 % de su combinación energética global provenga de fuentes renovables.
Le energie rinnovabili - energia eolica, solare (termica e fotovoltaica), idraulica, mareomotrice, geotermica e da biomassa - sono un’alternativa fondamentale ai combustibili fossili. Il loro impiego permette di ridurre non soltanto le emissioni di gas a effetto serra provenienti dalla produzione e dal consumo di energia, ma anche la dipendenza dell’Unione europea (UE) dalle importazioni di combustibili fossili (in particolare gas e petrolio).
As energias renováveis – eólica, solar (térmica e fotovoltaica), hidráulica, das ondas, geotérmica e de biomassa – constituem uma alternativa essencial aos combustíveis fósseis. A sua utilização permite não só reduzir as emissões de gases com efeito de estufa provenientes da produção e do consumo de energia, mas também reduzir a dependência da União Europeia (UE) em termos de importação de combustíveis fósseis (gás e petróleo, entre outros).
Hernieuwbare energie - windenergie, zonne-energie (thermische en fotovoltaïsche), waterkracht, getijde-energie, geothermische energie en energie uit biomassa bieden een essentieel alternatief voor energie uit fossiele brandstoffen. Gebruik maken van dergelijke energie leidt niet alleen tot een vermindering van de uitstoot van broeikasgassen die ontstaan bij de productie en het verbruik van energie, maar ook tot een geringere afhankelijkheid van de Europese Unie (EU) van ingevoerde fossiele brandstoffen (met name gas en aardolie).
Obnovitelné zdroje energie – energie větru, sluneční energie (termální a fotovoltaická), hydroelektrická energie, energie přílivu/odlivu, geotermální energie a biomasa – jsou základní alternativou pro fosilní paliva. Využívání těchto zdrojů pomáhá nejen snížit emise skleníkových plynů vznikajících při výrobě a spotřebě energie, ale také snižuje závislost Evropské unie (EU) na dovozech fosilních paliv (zejména ropy a plynu).
Vedvarende energikilder – vind-, sol- (termisk og fotoelektrisk) og vandkraft, tidevandsanlæg, geotermiske anlæg og biomasse – er et vigtigt alternativ til fossile brændstoffer. Vedvarende energikilder betyder ikke kun, at emissionerne af drivhusgasser, som skyldes energiproduktion og -forbrug, kan nedbringes, men også at EU's afhængighed af at importere fossile brændstoffer (navnlig olie og gas) kan mindskes.
Uusiutuvat energialähteet eli tuulivoima, aurinkovoima ja aurinkosähkö, vesivoima, vuorovesienergia, geoterminen energia ja biomassasta tuotettava energia ovat fossiilisten energialähteiden tärkeimmät vaihtoehdot. Niiden käytön ansiosta voidaan vähentää energian tuotannosta ja kuluttamisesta aiheutuvia kasvihuonekaasupäästöjä, mutta myös vähentää Euroopan unionin (EU) riippuvuutta fossiilisten polttoaineiden, erityisesti maakaasun ja öljyn tuonnista.
A megújuló energiaforrások – a szélenergia, a napenergia (hőenergia és fotovoltaikus energia), a vízenergia, az ár-apály energia, valamint a geotermikus és a biomassza-energia – kulcsfontosságú alternatívát jelentenek a fosszilis üzemanyagokkal szemben. E források kihasználása nemcsak az energia-előállítás és energiafogyasztás során kibocsátott üvegházhatású gázok mennyiségének csökkentésében segít, de hozzájárul ahhoz is, hogy az Európai Unió (EU) kevésbé függjön a fosszilis üzemanyagok (elsősorban a kőolaj és a köldgáz) behozatalától.
Odnawialne źródła energii – energia wiatrowa, energia słoneczna (cieplna i fotoelektryczna), energia hydroelektryczna, energia pływów, energia geotermalna i biomasa – stanowią istotną alternatywę dla paliw kopalnych. Wykorzystanie tych źródeł pomaga nie tylko ograniczyć emisję gazów cieplarnianych w procesie wytwarzania i zużycia energii, ale także zredukować zależność Unii Europejskiej (UE) od importu paliw kopalnych (w szczególności ropy i gazu).
Sursele regenerabile de energie – energia eoliană, solară (termică şi fotovoltaică), energia hidroelectrică, energia mareomotrică, energia geotermală şi biomasa – reprezintă o alternativă importantă la combustibilii fosili. Utilizarea acestor surse contribuie nu doar la reducerea emisiilor de gaze cu efect de seră generate de producţia şi consumul de energie, ci şi la reducerea dependenţei Uniunii Europene (UE) de importurile de combustibili fosili (în special, petrol şi gaze naturale).
Základnými alternatívami fosílnych palív sú obnoviteľné zdroje energie – veterná energia, slnečná energia (tepelná a fotovoltaická), vodná energia, energia morských vĺn, geotermálna energia a biomasa. Využívanie týchto zdrojov napomáha nielen pri znižovaní emisií skleníkových plynov vytváraných pri výrobe a spotrebe energie, ale aj pri znižovaní závislosti Európskej únie (EÚ) na dovoze fosílnych palív (najmä ropy a plynu).
Obnovljivi viri energije – veter, sonce (toplotna in fotovoltaična), hidroelektrična energija, energija plimovanja, geotermalna energija in biomasa – so najpomembnejše alternative fosilnim gorivom. Uporaba teh virov pomaga ne le zmanjšati emisije toplogrednih plinov pri proizvajanju in porabi energije, temveč tudi zmanjšati odvisnost Evropske unije (EU) od uvoza fosilnih goriv (predvsem nafte in plina).
Förnybara energikällor - vindkraft, solkraft (solvärme och solceller), vattenkraft, vågkraft, jordvärme och biomassa - är viktiga alternativ till fossila bränslen. De gör det inte bara möjligt att minska utsläppen av växthusgaser från energiproduktion och energiförbrukning, utan minskar dessutom EU:s beroende av importer av fossila bränslen (särskilt gas och olja).
Sorsi rinnovabbli ta' enerġija — enerġija mir-riħ, enerġija mix-xemx (termali u fotovoltajka), enerġija idroelettrika, enerġija mill-marea, enerġija ġeotermali u mill-bijomassa — huma alternattiva essenzjali għall-fjuwils fossili. L-użu ta' dawn is-sorsi jgħin mhux biss biex jitnaqqsu l-emissjonijiet tal-gassijiet serra mill-ġenerazzjoni tal-enerġija u l-konsum, iżda wkoll biex titnaqqas id-dipendenza tal-Unjoni Ewropea (UE) fuq l-importazzjoni ta' fjuwils fossili (partikolarment żejt u gass).
Malairt riachtanach ar bhreoslaí iontaise is ea foinsí in-athnuaite fuinnimh — cumhacht gaoithe, cumhacht gréine (teirmeach agus fótavoltach), cumhacht hidrileictreach, cumhacht taoide, fuinneamh geoiteirmeach agus bithmhais. Ní amháin go gcabhraíonn úsáid na bhfoinsí seo le hastaíochtaí gáis cheaptha teasa ó ghiniúint agus ó ídiú fuinnimh a laghdú, ach cabhraíonn siad freisin chun spleáchas an Aontais Eorpaigh (AE) ar allmhairí de bhreoslaí iontaise (ola agus gás, go háirithe) a laghdú.
  12 Treffer www.nato.int  
Tõsiasi, et Hiina on USA riigivõlakirjade suurim omanik, üksnes rõhutab seda, et mõlemad istuvad ühes paadis. Mõlemad peavad tunnistama suurt vastastikust sõltuvust ja teineteisega arvestama. Ja ükskõik, kas see Hiinale meeldib või mitte, on ta sunnitud Ameerika võlakirju ka edaspidi ostma.
Why not? First of all, the financial crisis is a challenge for both the US and China. The fact that China is the largest owner of US debt only serves to emphasise that the two are in the same boat. Both must accept this major interdependence and coordinate with each other. And like it or not, China will be obliged to continue to buy American debt.
Pourquoi ne sera-ce pas le cas ? Tout d’abord, la crise financière représente autant un défi pour Pékin que pour Washington. Le fait que la Chine est le principal créancier des États-Unis vient uniquement souligner que les deux pays sont embarqués dans le même bateau. Ils doivent tous deux accepter cette importante interdépendance et agir en coordination. Et qu’elle le veuille ou non, la Chine sera obligée de continuer à acheter la dette américaine.
Warum nicht? Zunächst einmal ist die Finanzkrise eine Herausforderung sowohl für die USA als auch für China. Die Tatsache, dass China der größte Eigentümer von US-Schuldverschreibungen ist, unterstreicht lediglich, dass die beiden Staaten im selben Boot sitzen. Beide müssen diese große wechselseitige Abhängigkeit akzeptieren und sich koordinieren. Und China wird gezwungen sein, weitere amerikanische Schuldverschreibungen zu kaufen, ob es nun wolle oder nicht.
¿Por qué no? En primer lugar, la crisis financiera supone un reto para China tanto como para EEUU. El que sea el principal propietario de la deuda pública norteamericana viene a resaltar que ambos viajan en el mismo barco, y por tanto deben aceptar su interdependencia y coordinarse mutuamente. Tanto si le gusta como si no, lo cierto es que China tiene que seguir comprando deuda estadounidense.
Perché no? Innanzitutto, la crisi finanziaria è una sfida per entrambi, gli Stati Uniti e la Cina. Il fatto che la Cina sia il maggiore possessore del debito USA serve solo a sottolineare che i due si trovano nella stessa barca. Entrambi devono accettare questa notevole interdipendenza e coordinarsi l'un con l'altro. E che le piaccia o no, la Cina sarà obbligata a continuare ad acquistare il debito americano.
Porque não? Em primeiro lugar, a crise financeira é um desafio tanto para a China como para os Estados Unidos. O facto de a China ser a maior detentora da dívida dos Estados Unidos sublinha o facto de os dois países estarem no mesmo barco. Ambos têm de aceitar esta importante interdependência e coordenar um com o outro. E, quer queiram quer não, será necessário que a China continue a comprar dívida americana.
لماذا؟ أولاً: لأنّ الأزمة المالية تمثّل تحدياً جدّياً للولايات المتّحدة والصين، على حدٍّ سواء. وتؤكّد حقيقةُ أنّ الصين هي أكبر دائن أجنبي للولايات المتحدة أنّ البلديْن في نفس المركب. كما يتعيّن على البلديْن أنْ يعترفا بهذا الاعتماد المتبادل الكبير وأنْ ينسّقا في ما بينهما. وسواء شاءت الصين أم أبت، فإنها ستبقى مُلزمةً بشراء المزيد من سندات الخزينة الأمريكية (التي تمثّل ديوناً على الولايات المتحدة).
Waarom niet? Allereerst, de financiële crisis is een uitdaging voor zowel de VS als China. Het feit dat China de grootste eigenaar is van Amerikaanse schuldpapieren beklemtoont alleen maar dat de twee landen in het zelfde schuitje zitten. Allebei moeten ze deze enorme onderlinge afhankelijkheid accepteren en met elkaar coördineren. En of ze het nu leuk vinden of niet, China zal Amerikaanse schuldpapieren moeten blijven kopen.
Защо не? Финансовата криза е предизвикателство и за САЩ, и за Китай. Фактът, че Китай притежава най-голямата част от американския държавен дълг само показва, че двете страни се намират в една и съща лодка. И двете трябва да приемат взаимната си зависимост и да координират усилията си. Независимо дали това се харесва, Китай ще бъде принуден да продължи да изкупува американския дълт.
Proč ne? Za prvé, finanční krize je problémem pro USA i pro Čínu. Skutečnost, že Čína je největším majitelem amerických dluhů slouží pouze pro zdůraznění, že jsou oba státy ve stejné situaci. Oba státy musí akceptovat tuto důležitou vzájemnou závislost a koordinaci. A chtě nechtě, Čína bude povinna pokračovat v nakupování amerických dluhů.
Miért ne? Először is a pénzügyi válság kihívást jelent mind az USA mind pedig Kína számára. A tény, hogy Kína a legnagyobb birtokosa az USA adósságának csak aláhúzza azt a tényt, hogy ketten egy hajóban eveznek. Mindkettőnek el kell fogadni ezt a jelentős kölcsönös függőség és egyeztetni kell a másikkal. És tetszik, nem tetszik, Kínának továbbra is kötelezettsége lesz amerikai adósságot felvásárolni.
Af hverju ekki? Í fyrsta lagi þá er fjármálakreppan vandamál og áskorun fyrir bæði Kína og Bandaríkin. Sú staðreynd að Kína er stærsti eigandi bandarískra skulda, sýnir jafnframt að bæði ríkin eru á sama báti. Bæði ríkin þurfa að viðurkenna hversu gagnkvæmt háð þau eru hvort öðru og samræma aðgerðir sínar. Og hvort sem manni líkar betur eða verr, verður Kína að halda áfram að kaupa bandarísk skuldabréf.
Kodėl ne? Visų pirma ši finansų krizė – tai iššūkis ir JAV, ir Kinijai. Tas faktas, kad Kinija yra stambiausia JAV skolos savininkė, tik patvirtina, kad abi jos sėdi viename vežime. Abi privalo susitaikyti su šia stipria tarpusavio sąsaja ir koordinuoti savo veiksmus. Patinka tai ar ne, bet Kinija bus priversta ir toliau pirkti Amerikos skolą.
Hvorfor ikke? For det første er finanskrisen en utfordring for både USA og China. Det faktum at China er den største eier av USAs gjeld tjener bare til å understreke at de to er i samme båt. Begge må akseptere denne viktige, gjensidige avhengigheten og koordinere med hverandre. De kan like det eller ikke, China vil være nødt til å fortsette å kjøpe amerikansk gjeld.
Dlaczego tak się nie stanie? Po pierwsze – kryzys finansowy jest wyzwaniem zarówno dla USA, jak i dla Chin. Fakt, że Chiny są największym wierzycielem USA jedynie uwypukla, iż oba te państwa "jadą na tym samym wózku". Oba muszą zaakceptować tę kolosalną współzależność i wzajemnie koordynować swoje poczynania. Poza tym, chcąc nie chcąc, Chiny będą zobowiązane do dalszego skupywania amerykańskiego długu.
De ce nu? În primul rând, criza financiară reprezintă o provocare, atât pentru SUA, cât şi pentru China. Faptul că Beijing-ul este cel mai mare deţinător al datoriei Washington-ului nu face altceva decât să sublinieze că SUA şi China depind una de cealaltă. Ambele trebuie să accepte această inter-dependenţă majoră şi să se coordoneze între ele. Şi chiar dacă ne place sau nu, China va fi obligată să continue să cumpere din datoria americană.
Почему бы и нет? Во-первых, финансовый кризис – проблема как для США, так и для Китая. Тот факт, что Китай является самым крупным владельцем долга США, лишь подчеркивает, что они в одинаковом положении. Обе страны должны принять эту взаимозависимость и координировать свои действия друг с другом. И нравится ему это или нет, но Китай будет обязан продолжать покупать американский долг.
Prečo nie? Po prvé, finančná kríza je problémom pre USA aj pre Čínu. Skutočnosť, že Čína je najväčším majiteľom amerických dlhov slúži iba pre zdôraznenie, že obidva štáty sú v rovnakej situácii. Obidva štáty musia akceptovať túto dôležitú vzájomnú závislosť a koordináciu. A chtiac či nechtiac, Čína bude povinná pokračovať v nakupovaní amerických dlhov.
Why not? First of all, the financial crisis is a challenge for Zakaj ne? Kot prvo, finančna kriza je izziv tako za ZDA kot za Kitajsko. Dejstvo, da je Kitajska največja lastnica ameriškega dolga, samo poudarja, da obe državi delita isto usodo. Obe morata sprejeti to pomembno soodvisnost in se med seboj usklajevati. In hočeš nočeš, bo Kitajska primorana še naprej kupovati ameriški dolg.
Niye olmasın? Her şeyden önce finansal kriz gerek ABD gerek Çin için bir sorundur. Çin’in elinde büyük miktarda miktarlarda ABD devlet tahvili bulunması her iki ülkenin de aynı teknede olduğunu gösterir. Bu muazzam bağımlılığı her iki ülke de kabul etmeli ve birbirleriyle işbirliği yapmalıdırlar. Ve beğenseniz de beğenmeseniz de Çin, ABD’nin borçlarını satın almaya evam etmek zorunda kalacaktır.
Kāpēc ne? Pirmkārt, finansiālā krīze ir izaicinājums kā ASV, tā arī Ķīnai. Tas, ka Ķīnai pieder vislielākā ASV parāda daļa, tikai ļauj izcelt to, ka abas valstis atrodas vienā laivā. Abām ir jāpieņem šī lielā savstarpējā atkarība un jākoordinē darbības savā starpā. Un - vai jums patīk vai ne - Ķīna būs spiesta turpināt pirkt Amerikas parādu.
  ar2005.emcdda.europa.eu  
Enamiku ELis teostatud uuringute kohaselt on vangide osakaal, kes on oma elu jooksul uimasteid tarvitanud, 50%; see aga varieerub tugevasti, ulatudes sõltuvalt kinnipeetavatest vanglas, kinnipidamisasutusest või riigist 22% kuni 86% (184). Regulaarset uimastite tarbimist või sõltuvust enne vangistust esineb Euroopa Liidus 8–73% vangidest (185).
Drug users are strongly overrepresented among the prison population compared with the general population. In most studies in the EU, lifetime prevalence of drug use among prisoners is reported to be over 50 %; however, it varies widely, from 22 % to 86 %, between prison populations, detention centres and countries (184). In the EU, the prevalence of regular drug use or dependence prior to imprisonment ranges from 8 % to 73 % (185).
Par rapport à la population générale, les usagers de drogue sont surreprésentés dans la population carcérale. Dans la plupart des études réalisées dans l'UE, la prévalence au cours de la vie de l'usage de drogue chez les détenus dépasse 50 %. Elle varie toutefois considérablement, entre 22 et 86 %, selon les populations carcérales, les centres de détention et les pays (184). Dans l'UE, la prévalence de l'usage régulier de drogue ou de la dépendance avant la détention varie entre 8 et 73 % (185).
Im Vergleich zur Allgemeinbevölkerung sind Drogenkonsumenten im Strafvollzug stark überrepräsentiert. Die meisten in der EU durchgeführten Studien geben die Lebenszeitprävalenz des Drogenkonsums unter Haftinsassen mit über 50 % an. Sie weist jedoch je nach Gefängnispopulation, Strafanstalt und Land große Schwankungen auf und reicht von 22 % bis 86 % (184). In der EU schwankt die Lebenszeitprävalenz eines vor Haftbeginn bestehenden regelmäßigen Drogenkonsums oder einer Abhängigkeit zwischen 8 % und 73 % (185).
Los consumidores de drogas están sobrerrepresentados en la población de las prisiones, si se compara con la población en general. En la mayoría de estudios realizados en la UE, la prevalencia de vida del consumo de drogas en la población encarcelada es superior al 50 %; sin embargo, presenta grandes variaciones entre prisiones, centros de detención y países (del 22 % al 86 %) (184). En la UE, la prevalencia del consumo regular o de la dependencia previa al ingreso en prisión oscila entre el 8 % y el 73 % (185).
Rispetto alla popolazione generale, all’interno della popolazione carceraria i consumatori di droga sono fortemente sovrarappresentati. Nella maggior parte degli studi condotti nell’Unione europea la prevalenza una tantum del consumo di droga tra i detenuti è stimata come superiore al 50%; essa, tuttavia, varia notevolmente, dal 22% all’86%, a seconda della popolazione carceraria, del penitenziario e del paese (184). Nell’Unione europea la prevalenza del consumo regolare di stupefacenti o della tossicodipendenza prima della detenzione va dall’8% al 73% (185).
Em comparação com a população em geral, os consumidores de droga estão sobre‑representados entre a população prisional. Na maioria dos estudos realizados na UE, refere-se que a prevalência ao longo da vida do consumo de drogas entre os reclusos é superior a 50%; no entanto, varia muito, de 22% a 86%, entre populações reclusas, centros de detenção e países (184). Na UE, a prevalência do consumo regular de droga ou da toxicodependência antes do encarceramento varia de 8% a 73% (185).
Σε σύγκριση με τον γενικό πληθυσμό, οι χρήστες ναρκωτικών υπερ-εκπροσωπούνται στον πληθυσμό των φυλακών. Στις περισσότερες μελέτες που πραγματοποιήθηκαν στην ΕΕ, η επικράτηση της χρήσης ναρκωτικών σε όλη τη ζωή στους κρατούμενους αναφέρεται ότι ξεπερνά το 50 %· ωστόσο, ποικίλλει σημαντικά, από 22 % έως 86 %, μεταξύ πληθυσμών κρατουμένων, σωφρονιστικών ιδρυμάτων και χωρών (184). Στην ΕΕ, η επικράτηση της συστηματικής χρήσης ναρκωτικών ή της εξάρτησης πριν από τη φυλάκιση κυμαίνεται από 8 % έως 73 % (185).
Vergeleken met de algemene bevolking zijn drugsgebruikers in gevangenissen oververtegenwoordigd. Uit de meeste onderzoeken in de EU blijkt dat het “ooit”-gebruik van drugs onder gedetineerden meer dan 50% bedraagt, maar deze percentages variëren sterk tussen gevangenispopulaties, gevangenissen en landen (van 22 tot 86%) (184). De prevalentie van regelmatig drugsgebruik of van drugsverslaving in de periode voorafgaand aan de detentie loopt uiteen van 8 tot 73% (185).
Ve srovnání s běžnou populací je počet uživatelů drog mezi vězeňskou populací podstatně vyšší. Ve většině studií prováděných v EU se uvádí, že celoživotní prevalence užívání drog mezi vězni je vyšší než 50 %, značně se však liší mezi jednotlivými vězeňskými populacemi, vazebními věznicemi a jednotlivými zeměmi a pohybuje se v rozmezí od 22 % do 86 % (184). Prevalence pravidelného užívání drog nebo drogové závislosti před uvězněním se v EU pohybuje v rozpětí od 8 % do 73 % (185).
Stofbrugere er stærkt overrepræsenteret blandt fængselsindsatte sammenlignet med befolkningen som helhed. I de fleste undersøgelser i EU angives langtidsprævalensen for stofbrug blandt indsatte som liggende over 50 %; den varierer imidlertid meget, nemlig fra 22 % til 86 %, mellem fængselspopulationerne, arresthusene og landene (184). I EU ligger udbredelsen af regelmæssig stofbrug eller afhængighed før fængslingen på mellem 8 % og 73 % (185).
Huumeidenkäyttäjät ovat muuhun väestöön nähden yliedustettuina vankiloissa. Useimpien EU:ssa tehtyjen tutkimusten mukaan yli 50 prosenttia vangeista on käyttänyt huumeita ainakin kerran, mutta luku vaihtelee 22:sta 86 prosenttiin vankiloiden, säilöönottokeskusten ja maiden välillä (184). EU:n vangeista 8–73 prosenttia on käyttänyt huumeita säännöllisesti tai ollut riippuvaisia huumeista ennen vankilaan joutumista (185).
Az általános népességgel összehasonlítva, az elítéltpopulációban a kábítószer-használók túlreprezentáltak. A legtöbb EU-s vizsgálatban az elítéltek között a kábítószer-használat 50%-ot meghaladó életprevalenciáját jelentették; de ez az adat széles sávban mozog, 22%-tól 86%-ig a különböző elítéltpopulációk, javítóintézetek és országok között(184). Az Európai Unióban a bebörtönzést megelőző rendszeres kábítószer-használat vagy kábítószer-függőség előfordulása 8%-tól 73%-ig terjed(185).
Narkotikabrukere er sterkt overrepresentert blant de innsatte i forhold til befolkningen generelt. De fleste studiene i EU oppgir en livstidsprevalens av narkotikabruk blant innsatte på over 50 %, et tall som imidlertid varierer mye, fra 22 % til 86 %, avhengig av fengselspopulasjon, anstalt og land (184). I EU varierer forekomsten av bruk eller avhengighet av narkotika før fengslingen mellom 8 % og 73 % (185).
W porównaniu z ogólną populacją. w populacji więziennej osoby zażywające narkotyki są nadreprezentowane. Według większości badań przeprowadzonych w UE wartość wskaźnika przynajmniej jednokrotnego zażycia narkotyków wśród więźniów wynosi ponad 50%, choć waha się znacznie w granicach od 22% do 86% pomiędzy populacjami poszczególnych więzień, aresztów oraz poszczególnych państw (184). W UE rozpowszechnienie regularnego stosowania narkotyków lub uzależnienia w okresie poprzedzającym osadzenie w więzieniu mieści się w przedziale od 8% do 73% (185).
Consumatorii de droguri sunt clar supra-reprezentaţi în cadrul populaţiei de deţinuţi faţă de populaţia generală. În majoritatea studiilor din Uniunea Europeană, se arată că prevalenţa consumului de droguri pe parcursul vieţii la deţinuţi este de peste 50 %; cu toate acestea, ea variază foarte mult, de la 22 % la 86 %, de la o populaţie de deţinuţi la alta, de la un centru de detenţie la altul sau de la o ţară la alta (184). În Uniunea Europeană, prevalenţa consumului regulat de droguri sau dependenţa înainte de încarcerare variază de la 8 % la 73 % (185).
V porovnaní so všeobecnou populáciou sú vo väzenskej populácii užívatelia drog zastúpení nadpriemerne. Vo väčšine štúdií v EÚ sa uvádza celoživotná prevalencia užívania drog medzi väzňami nad 50 %; vo väzenských populáciách, centrách policajného zadržania a rôznych krajinách však kolíše od 22 % do 86 % (184). V EÚ sa prevalencia pravidelného užívania drog alebo drogovej závislosti v dobe predchádzajúcej uväzneniu pohybuje od 8 % do 73 % (185).
V primerjavi s populacijo na splošno je zastopanost uživalcev drog med populacijo v zaporih prevelika. V večini študij v EU je delež zapornikov, ki so kdaj v življenju že zaužili drogo, nad 50 %; vendar pa med populacijami zapornikov, pripori in državami obstajajo velike razlike, od 22 % do 86 % (184). V EU se razširjenost rednega uživanja drog ali odvisnost pred prestajanjem kazni v zaporu giblje med 8 % in 73 % (185).
Narkotikamissbrukare är kraftigt överrepresenterade bland internerna i fängelserna om man jämför med befolkningen som helhet. Enligt de flesta undersökningarna inom EU har fler än 50 % av internerna någon gång använt narkotika. Andelen varierar emellertid stort – från 22 % till 86 % – mellan olika grupper av interner, fängelser och länder(184). Inom EU uppger 8–73 % av internerna att de regelbundet konsumerade eller var beroende av narkotika innan de kom till fängelset(185).
Narkotiku lietotāju īpatsvars ieslodzīto vidū ir daudz augstāks nekā iedzīvotāju vidū kopumā. Lielākajā daļā pētījumu, kas veikti ES, ilgtermiņa narkotiku lietošanas pieredze ieslodzīto vidū ir augstāka par 50 %; taču tā ir atšķirīga robežās no 22 % līdz 86% starp dažādām ieslodzīto, aizturēšanas centru un valstu populācijām (184). ES regulāras narkotiku lietošanas un atkarības pirms ieslodzījuma izplatība ir robežās no 85 līdz 73 % (185).
  www.croatia-in-the-eu.eu  
Horvaatia ühinemine tugevdab Euroopat ajal, kui liit seisab silmitsi üleilmsete väljakutsetega. Majanduskriis on jälle näidanud riikide majanduste vastastikust sõltuvust ja piiriülese solidaarsuse tähtsust.
Croatia’s accession will strengthen the EU as it faces global challenges. The economic crisis has underlined again the interdependence of national economies and the importance of cross-border solidarity. Enlargement benefits existing Member States not only by making the EU a bigger player in the world, but also by diminishing threats of instability on the Union’s frontiers.
L'adhésion de la Croatie rendra l'Union plus forte à l'heure où celle-ci est confrontée à des défis majeurs. La crise économique a de nouveau mis en lumière l'interdépendance des économies nationales et l'importance de la solidarité transfrontalière. L'élargissement profite aux États membres existants, non seulement parce qu'il contribue à faire de l'UE un acteur plus important dans le monde, mais aussi parce qu'il réduit le risque d'instabilité à ses frontières.
Der Beitritt Kroatiens wird Europa bei der Bewältigung der globalen Herausforderungen stärken. Die Wirtschaftskrise hat erneut die Verflechtung der Volkswirtschaften und die Bedeutung länderübergreifender Solidarität deutlich gemacht. Die Erweiterung ist für die Mitgliedstaaten nicht allein durch den größeren internationalen Einfluss der EU von Nutzen, sie mindert zudem die Gefahr von Instabilität an den Außengrenzen der Gemeinschaft.
El ingreso de Croacia refuerza una Unión Europea que se enfrenta a desafíos de alcance mundial. La crisis económica ha puesto aún más de manifiesto la interdependencia de las economías nacionales y la importancia de la solidaridad transfronteriza. La ampliación beneficia a los Estados miembros ya existentes; primero porque hace que la UE sea un actor con un peso cada vez mayor en el mundo, y segundo porque reduce las amenazas de inestabilidad en sus fronteras.
L'adesione della Croazia rafforzerà l'Europa in vista delle sfide globali che l'attendono. La crisi economica ha posto nuovamente l'accento sull'interdipendenza delle economie nazionali e sull'importanza della solidarietà transfrontaliera. L'allargamento è positivo per gli Stati membri già esistenti non solo perché rende l'UE un attore con sempre maggior peso sulla scena mondiale, ma anche perché riduce le minacce di instabilità alle sue frontiere.
A adesão da Croácia vai reforçar a UE numa altura em que esta enfrenta desafios globais. A crise económica sublinhou mais uma vez a interdependência das economias nacionais e a importância da solidariedade transfronteiriça. O alargamento beneficia os atuais Estados-Membros não só porque aumenta o papel da UE no mundo, mas também porque diminui as ameaças de instabilidade nas fronteiras da União.
Η προσχώρηση της Κροατίας θα ενδυναμώσει την ΕΕ καθώς καλείται να αντιμετωπίσει προκλήσεις σε παγκόσμιο επίπεδο. Η οικονομική κρίση έχει και πάλι υπογραμμίσει την αλληλεξάρτηση των εθνικών οικονομιών και τη σημασία της διασυνοριακής αλληλεγγύης. Η διεύρυνση ευνοεί τα υφιστάμενη κράτη μέλη, όχι μόνο γιατί αναδεικνύει την ΕΕ ως παράγοντα με μεγαλύτερο κύρος σε παγκόσμιο επίπεδο, αλλά και γιατί μειώνει την επαπειλούμενη αστάθεια στα σύνορα της Ευρωπαϊκής Ένωσης.
Met de toetreding van Kroatië is de EU beter in staat mondiale uitdagingen het hoofd te bieden. De economische crisis accentueert opnieuw de onderlinge afhankelijkheid van nationale economieën en het belang van internationale solidariteit. Voor de bestaande lidstaten is uitbreiding voordelig doordat de EU een grotere wereldspeler wordt, maar ook doordat de dreiging die uitgaat van instabiliteit aan de grenzen van de Unie afneemt.
Присъединяването на Хърватия ще укрепи ЕС при посрещане на глобалните предизвикателства. Икономическата криза изведе отново на преден план независимостта на националните икономики и важността на трансграничната солидарност. Разширяването носи ползи на настоящите държави членки не само като увеличава ролята, която ЕС играе на световната сцена, но и като намалява заплахите от нестабилност по границите му.
Pristupanje Hrvatske EU-u značit će jačanje Unije u suočavanju s globalnim izazovima. Zbog ekonomske krize još jednom je naglašena međuovisnost nacionalnih ekonomija i važnost prekogranične solidarnosti. Za postojeće države članice prednost proširenja nije samo u povećanju značaja EU-a u svijetu, nego i u smanjenju nestabilnosti granica EU-a.
Přistoupení Chorvatska posílí EU v její snaze čelit globálním výzvám. Hospodářská krize znovu ukázala, jak velká je vzájemná závislost hospodářství jednotlivých zemí a význam přeshraniční solidarity. Rozšíření je přínosem pro stávající členské státy nejen proto, že se EU stává větším hráčem ve světě, ale také zmenšením hrozeb v podobě nestability na hranicích Unie.
Kroatiens tiltræden vil styrke EU i de aktuelle globale udfordringer. Den økonomiske krise har tydeliggjort den gensidige afhængighed mellem landenes økonomier og vigtigheden af solidaritet mellem landene. Udvidelsen indebærer fordele for de eksisterende medlemslande, ikke kun fordi EU bliver en større international spiller, men også fordi truslen for ustabile forhold ved EU's grænser bliver mindre.
Kroatian liittyminen EU:hun vahvistaa maailmanlaajuisia haasteita kohtaavaa unionia. Talouskriisi on osoittanut kansallisten talouksien keskinäisen riippuvuuden ja rajat ylittävän solidaarisuuden merkityksen. Laajentuminen hyödyttää nykyisiä jäsenvaltioita paitsi lisäämällä unionin vaikutusvaltaa maailmassa, myös vähentämällä epävakauden uhkaa unionin raja-alueilla.
Horvátország uniós csatlakozása erősebbé teszi a globális kihívásokkal szembenéző EU-t. A gazdasági válság ismét felhívta a figyelmet a nemzeti gazdaságok kölcsönös függőségére és a határokon átnyúló szolidaritás fontosságára. A bővítés nem csak azért előnyös a meglévő tagállamok számára, mert az EU még nagyobb globális szereplővé válik általa, hanem azért is, mert csökkenti az instabilitás okozta fenyegetést az uniós határokon.
Kroatijos įstojimas sustiprins ES globalių pokyčių akivaizdoje. Ekonominė krizė dar kartą pabrėžė nacionalinių ekonomikų tarpusavio priklausomybę ir tarptautinio solidarumo būtinybę. Plėtra naudinga dabartinėms šalims narėms ne tik todėl, kad ES taps didesne pasauline žaidėja, bet ir dėl to, kad sumažins nestabilumo ES pasienyje grėsmę.
Wstąpienie Chorwacji wzmocni UE w zmaganiach z globalnymi wyzwaniami. Kryzys gospodarczy na nowo uwydatnił współzależność gospodarek krajowych oraz pokazał, jak ważna jest solidarność ponad granicami. Rozszerzenie przyniesie dotychczasowym państwom członkowskim nie tylko korzyści polegające na wzmocnieniu roli UE na świecie, ale również korzyści wynikające z ograniczenia zagrożeń związanych z niestabilnością granic Unii.
Aderarea Croației va consolida Uniunea în confruntarea cu provocările globale. Criza economică a evidențiat încă o dată interdependența economiilor naționale și importanța solidarității transfrontaliere. Extinderea este benefică pentru statele membre nu numai prin faptul că UE devine un actor mai mare pe scena globală, ci și prin reducerea amenințărilor de instabilitate la granițele Uniunii.
Pristop Hrvaške bo okrepil EU v času, ko se sooča z globalnimi izzivi. Gospodarska kriza je ponovno poudarila soodvisnost nacionalnih gospodarstev in pomembnost čezmejne solidarnosti. Obstoječim državam članicam širitev ne koristi samo s stališča, da EU postane večji igralec v svetu, temveč tudi z zmanjšanjem groženj nestabilnosti na mejah Unije.
Kroatiens anslutning till EU stärker Europa i en tid då vi står inför flera globala utmaningar. Den ekonomiska krisen har återigen tydligt visat hur olika länders ekonomier är beroende av varandra och hur viktigt det är med solidaritet över gränserna. Utvidgning av har positiv effekt på de befintliga medlemsstaterna, inte bara genom att göra EU till en större maktfaktor i världen, utan även genom att minska hoten om instabilitet vid dess gränser.
Horvātijas pievienošanās stiprinās ES laikā, kad ES saskaras ar globālām problēmām. Ekonomiskā krīze no jauna apliecināja valstu ekonomiku savstarpējo atkarību un pārrobežu solidaritātes nozīmi. Paplašināšanās sniedz labumu arī jau esošajām dalībvalstīm ne vien padarot ES par ietekmīgāku varu pasaules mērogā, bet arī samazinot nestabilitātes draudus pie ES robežām.
L-adeżjoni tal-Kroazja sejra ssaħħaħ l-UE hekk kif qiegħda tħabbat wiċċha mal-isfidi globali. Il-kriżi ekonomika enfasizzat mill-ġdid l-interdipendenza tal-ekonomiji nazzjonali u l-importanza ta' solidarjetà transkonfinali. It-tkabbir huwa ta' benefiċċju għall-Istati Membri eżistenti mhux biss billi jagħmel l-UE parteċipant ikbar fid-dinja, iżda wkoll billi jnaqqas it-theddid tal-instabilità fuq il-fruntieri tal-Unjoni.
Beidh aontachas na Cróite ina chrann taca ag an AE agus é ag tabhairt a aghaidh ar dhúshláin dhomhanda. Leag an ghéarchéim eacnamaíoch béim an athuair ar an gcaoi a dtéann geilleagair náisiúnta i dtuilleamaí a chéile agus leag sí béim ar an tábhacht atá le dlúthpháirtíocht trasteorann. Rachaidh an méadú chun tairbhe na mBallstát atá ann cheana mar go mbeidh páirt níos mó le glacadh ag an AE ar an stáitse domhanda agus freisin mar go laghdóidh sé na bagairtí ón éagobhsaíocht ar imeallchríocha an Aontais.
  2 Treffer www.european-council.europa.eu  
Walter Hallsteini nimelises Riigiõiguse Instituudis peetud kõnes „Ühisvastutuse avastamine – Euroopa võlakriisis” rõhutas Herman Van Rompuy, et liikmesriigid ja nende juhid ei valinud ise tugevamat osalemist selles Euroopa tuleviku seisukohalt äärmiselt tähtsas etapis. Pigem suruti see neile peale, kuna euro – see liidu nn sümboolne süda, mis on „kiirendanud meie riikide vastastikust majanduslikku ja poliitilist sõltuvust” – seati kahtluse alla.
In a talk entitled "The discovery of co-responsibility: Europe in the debt crisis" he gave at the university's Walter Hallstein Institute for European Constitutional Law, Herman Van Rompuy stressed that the stronger presence of the member states and their leaders in this crucial phase for the future of Europe was not of their own choosing. Rather, it had been forced upon them as the euro -  "the Union's symbolic heart" that had "accelerated the economic and political interdependence of our countries" - was called into question.
Dans le discours intitulé "La découverte de la coresponsabilité: l'Europe à l'heure de la crise de la dette" qu'il a prononcé à l'institut Walter Hallstein de droit constitutionnel européen de l'université Humboldt, M. Van Rompuy a souligné que si les États membres et leurs dirigeants étaient plus présents en cette période cruciale pour l'avenir de l'Europe, ils ne l'avaient pas choisi. Bien au contraire, ils y ont été contraints lorsque l'euro, le "cœur symbolique de l'Union" qui a "accélér(é)" "l'interdépendance économique et politique de nos pays", a été remis en question.
In einer Rede mit dem Titel "Die Erkenntnis der Mitverantwortung: Europa in der Schuldenkrise", die Herman Van Rompuy am Walter-Hallstein-Institut für Europäisches Verfassungsrecht hielt, hob er hervor, dass es nicht die Mitgliedstaaten und die nationalen Politiker selbst waren, die in dieser für die Zukunft Europas entscheidenden Phase verstärkt im Vordergrund stehen wollten. Dies sei ihnen vielmehr aufgezwungen worden, weil der Euro – "das symbolträchtige Kernstück der Union", durch den die wirtschaftliche und politische Interdependenz unserer Länder noch zugenommen habe – in Frage gestellt worden sei.
En una alocución titulada "El descubrimiento de la corresponsabilidad: Europa en la crisis de la deuda", que pronunció en el Instituto Walter Hallstein de Derecho Constitucional Europeo de dicha Universidad, Herman Van Rompuy subrayó que la presencia más firme de los Estados miembros y de sus dirigentes en esta fase crucial para el futuro de Europa no era por voluntad de los mismos. Por el contrario, se habían visto obligados a ello cuando se había puesto en duda el mantenimiento del euro –"corazón simbólico de la Unión" que había "acelerado la interdependencia económica y política de nuestros países".
Na alocução que pronunciou no Instituto Walter Hallstein de Direito Constitucional Europeu daquela universidade, sobre o tema "A descoberta da corresponsabilidade: a Europa e a crise da dívida", Herman Van Rompuy salientou que a maior presença dos Estados-Membros e dos seus dirigentes nesta fase crucial para o futuro da Europa não tinha sido voluntária, mas advinha sim de uma necessidade que lhes fora imposta por estar a ser posto em causa o euro – "o coração simbólico da União", que tinha "impulsionado a interdependência económica e política dos nossos países".
Στην ομιλία με τίτλο «Η ανακάλυψη της συνυπευθυνότητας: η Ευρώπη στην κρίση του χρέους» που έδωσε στο Ινστιτούτο ευρωπαϊκού συνταγματικού δικαίου Walter Hallstein το οποίο υπάγεται στο Πανεπιστήμιο, ο κ. Herman Van Rompuy τόνισε ότι η εντονότερη παρουσία των κρατών μελών και των αρχηγών τους σ’ αυτή την κρίσιμη φάση για το μέλλον της Ευρώπης δεν ήταν δική τους επιλογή. Μάλλον τους επιβλήθηκε επειδή τέθηκε επί τάπητος το ευρώ - «η συμβολική καρδιά της Ένωσης που επιτάχυνε την οικονομική και πολιτική αλληλεξάρτηση των χωρών μας».
In zijn lezing, getiteld "De ontdekking van medeverantwoordelijkheid: Europa in de schulden­crisis", die plaatsvond in het Walter Hallstein Instituut voor Europees Constitutioneel Recht, wees Herman Van Rompuy erop dat de grotere rol voor de lidstaten en hun leiders in deze voor de toekomst van Europa cruciale fase niet hun eigen keuze is. Veeleer is deze rol hen opgedrongen naarmate de euro - "het symbolisch hart van de Unie" dat "de onderlinge economische en politieke afhankelijkheid van onze landen sneller dichterbij heeft gebracht" - ter discussie werd gesteld.
В реч, озаглавена „Да открием общата отговорност: Европа в условията на дълговата криза“, която произнесе в Института по европейско конституционно право „Валтер Халщайн“ към Хумболтовия университет, Херман ван Ромпьой изтъкна, че по-силно изразеното присъствие на държавите членки и техните лидери в този ключов за бъдещето на Европа етап не е по техен избор. Напротив, този избор им беше наложен с поставянето под въпрос на еврото — „символичното сърце на Европа“, което „ускори икономическата и политическата взаимозависимост на страните ни“.
V proslovu nazvaném „Nově nabyté vědomí spoluodpovědnosti: Evropa v dluhové krizi“, jejž přednesl v Institutu evropského ústavního práva Waltera Hallsteina při Humboldtově univerzitě, Herman Van Rompuy zdůraznil, že silná angažovanost členských států a jejich vedoucích představitelů v této etapě zásadního významu pro budoucnost Evropy není výsledkem jejich vlastního rozhodnutí. Byli k ní spíše donuceni v situaci, kdy bylo zpochybněno euro, ono „symbolické srdce Unie“, které „urychlilo nastolení hospodářské a politické vzájemné závislosti našich zemí“.
I sin tale med titlen "Opdagelsen af medansvar: Europa i gældskrise", som han holdt på universitetets Walter Hallstein-institut for europæisk forfatningsret, understregede Herman Van Rompuy, at medlemsstaternes og deres lederes større tilstedeværelse i denne afgørende fase for Europas fremtid ikke var selvvalgt. Den var snarere blevet dem påtvunget, da der blev sat spørgsmålstegn ved euroen - "Unionens symbolske hjerte", som havde "fremskyndet vores landes indbyrdes økonomiske og politiske afhængighed".
Yliopiston Walter Hallstein -instituutissa pitämässään puheessa "Yhteinen vastuu Euroopan velkakriisissä" Herman Van Rompuy korosti, että jäsenvaltioiden ja niiden johtajien aiempaa vahvempi läsnäolo tässä Euroopan tulevaisuuden kannalta merkittävässä vaiheessa ei ole niiden oma valinta. Se oli niille pikemminkin pakko, kun euro – tuo "unionin symbolinen sydän, joka on nopeuttanut maidemme keskinäistä taloudellista ja poliittista riippuvuutta" – joutui vaaraan.
Herman Van Rompuy a berlini egyetem európai alkotmányjoggal foglalkozó Walter Hallstein Intézetében tartotta meg „A közös felelősség felfedezése: Európa hitelválságban” című beszédét. Az Európai Tanács elnöke kiemelte: a tagállamok és a tagállami vezetők hangsúlyos szerepet vállalnak ebben az Európa jövője szempontjából döntő fontosságú időszakban, ám ez nem a saját döntésük volt. A határozott fellépésnek sokkal inkább a kényszerűség az oka, hiszen kérdésessé vált az euró sorsa – az Unió szimbolikus jelentőségű közös valutájáé, amelynek bevezetése növelte országaink gazdasági és politikai egymásrautaltságát.
Šio universiteto Valterio Halštaino Europos konstitucinės teisės institute pasakytoje kalboje „Bendros atsakomybės atradimas: Europa skolų krizėje“ Herman Van Rompuy pabrėžė, kad intensyvesnis valstybių narių bei jų vadovų dalyvavimas šiame Europos ateičiai gyvybiškai svarbiame etape nebuvo jų pačių pasirinkimas. Tikriau, jie buvo priversti tai padaryti, kadangi kilo abejonių euro – „Sąjungos simbolinės širdies“, kuris „paspartino ekonominį ir politinį mūsų šalių tarpusavio priklausomumą“ – atžvilgiu.
W przemówieniu pt. „Dostrzeżona współodpowiedzialność: Europa a kryzys zadłużeniowy” – wygłoszonym w uniwersyteckim Instytucie Europejskiego Prawa Konstytucyjnego im. Waltera Hallsteina – Herman Van Rompuy podkreślił, że silne zaangażowanie państw członkowskich i ich przywódców w tym okresie, kluczowym dla przyszłości Europy, nie było efektem ich wyboru. Zostało im raczej narzucone, gdy zachwiała się przyszłość euro – „symbolu Unii”, który „pogłębił gospodarczą i polityczną współzależność naszych krajów”.
În cadrul unei prelegeri intitulate „Descoperirea responsabilității comune: Europa în criza datoriilor” pe care a susținut-o la Institutul Walter Hallstein de Drept Constituțional European, Herman Van Rompuy a subliniat că prezența mai puternică a statelor membre și a liderilor acestora în această etapă crucială pentru viitorul Europei nu a fost alegerea lor. Au fost mai degrabă obligați să facă acest lucru, întrucât moneda euro - „inima simbolică a Uniunii”, care a „accelerat interdependența economică și politică a țărilor noastre” - a fost pusă în discuție.
Hermann Van Rompuy v príhovore nazvanom „Objavenie spoločnej zodpovednosti: Európa v dlhovej kríze“, ktorý predniesol v Inštitúte Waltera Hallsteina pre európske ústavné právo patriacemu k berlínskej univerzite, prízvukoval, že členské štáty a ich vedúci predstavitelia nemajú na výber, pokiaľ ide o ich výraznejšiu činnosť v tomto rozhodujúcom období pre budúcnosť Európy. Ich účasť je skôr nevyhnutná, keďže euro, „symbolické srdce Únie“, ktoré „urýchlilo proces vytvárania vzájomnej ekonomickej a politickej závislosti medzi našimi krajinami“, bolo spochybnené.
V govoru z naslovom "Odkritje soodgovornosti: Evropa v dolžniški krizi", ki ga je imel na njenem Inštitutu za evropsko ustavno pravo Walter Hallstein, je Herman Van Rompuy poudaril, da si države članice in njihovi voditelji sami niso želeli tako pomembne vloge v tej ključni fazi za prihodnost Evrope. V to so bili prisiljeni, saj je bil evro, "simbolično srce Unije", ki je "pospešilo gospodarsko in politično soodvisnost naših držav", postavljen pod vprašaj.
I talet, som hade rubriken ”Insikt om medansvar: Europas skuldkris” och som hölls på universitetets Walter Hallstein-institut (Walter Hallstein-Institut für Europäisches Verfassungsrecht), underströk Herman Van Rompuy att det inte är av egen önskan som medlemsstaterna och deras ledare har flyttat fram sina positioner i detta avgörande skede för Europas framtid. De har snarare tvingats till det på grund av att euron – ”unionens symboliska hjärta”, som har ”ökat våra länders ekonomiska och politiska ömsesidiga beroende” – har hamnat i blåsväder.
) Eiropas konstitucionālo tiesību institūtā Hermanis Van Rompejs uzstājās ar runu "Līdzatbildības atklāšana – Eiropa parādu krīzē", kurā uzsvēra, ka dalībvalstu un to vadītāju ciešāka līdzdalība šajā Eiropas nākotnei tik izšķirošajā laikā nav bijusi brīvprātīga izvēle. Viņi to drīzāk ir uzņēmušies piespiedu kārtā, kad radās bažas par euro – "Savienības simbolisko sirdi", kura "pasteidzināja mūsu valstu ekonomisko un politisko atkarību citai no citas".
F'diskors bl-isem ta' "L-iskopertà tal-koresponsabbiltà: l-Ewropa fil-kriżi tad-dejn" li huwa għamel fl-Istitut Walter Hallstein għal-Liġi Kostituzzjonali Ewropea tal-università, Herman Van Rompuy enfasizza li l-preżenza aktar b'saħħitha tal-Istati Membri u l-mexxejja tagħhom f'din il-fażi kruċjali għall-ġejjieni tal-Ewropa ma kinitx għażla tagħhom. Għall-kuntrarju, din kienet sfurzata fuqhom hekk kif l-euro - "il-qalb simbolika tal-Unjoni" li "aċċellerat l-interdipendenza ekonomika u politika tal-pajjiżi tagħna" - kienet qed tiġi ddubitata.
  3 Treffer ar2006.emcdda.europa.eu  
Seda võib näha mõnede liikmesriikide narkoennetusstrateegiates ja Euroopa Liidu narkostrateegiates. Üha enam uuritakse mitte-ainespetsiifilist sõltuvust või sõltuvuskäitumist. Valikteema sellest, et riiklikes ebaseaduslikke uimasteid käsitlevates strateegiates või juhtnöörides pööratakse üha enam tähelepanu seaduslikele ainetele või sõltuvusele kui niisugusele, püüab esmakordselt tutvustada seda Euroopa Liidus esilekerkivat nähtust.
In Europe, the scope of drug policies is beginning to stretch beyond illicit drugs and to encompass other addictive substances or even types of behaviour. This is found in the drug policies of some Member States and in EU drugs strategies. Increasingly, research is addressing the issue of addiction or addictive behaviours irrespective of the substances concerned. The selected issue on the increasing attention being given in national illicit drugs strategies or policy documents to licit substances or to addiction per se aims at presenting a first insight into this emerging phenomenon in the European Union.
En Europe, la portée des politiques antidrogue commence à s’étendre au-delà des drogues illicites et à englober d’autres substances engendrant une dépendance ou des comportements similaires. Cette tendance transparaît dans les politiques antidrogue de certains États membres et dans les stratégies antidrogue de l’Union européenne. La recherche se penche de plus en plus sur la question de la toxicomanie ou des comportements de dépendance, quelle que soit la substance concernée. La question particulière consacrée à l’attention croissante accordée aux substances licites ou à la toxicomanie proprement dite dans les stratégies nationales sur les drogues illicites ou dans les politiques nationales a pour objet de donner un premier aperçu de ce phénomène émergent dans l’Union européenne.
In Europa beginnt man, den Gegenstand der Drogenpolitik über illegale Drogen hinaus auf andere Suchtmittel oder auch Verhaltensweisen auszuweiten. Dies geht aus der Drogenpolitik einiger Mitgliedstaaten und den EU-Drogenstrategien hervor. Die Forschungen befassen sich zunehmend mit dem Thema Sucht oder Suchtverhalten, ohne die betreffenden Substanzen zu berücksichtigen. Das ausgewählte Thema über die zunehmende Aufmerksamkeit, die in nationalen Strategien zur Bekämpfung illegaler Drogen oder in politischen Dokumenten legalen Substanzen oder dem Thema Sucht als solches gezollt wird, soll erste Einblicke in dieses in der Europäischen Union neu aufkommende Phänomen gewähren.
En Europa, el ámbito de aplicación de las políticas en materia de drogas está empezando a extenderse más allá de las drogas ilegales y a abarcar otras sustancias adictivas o incluso tipos de comportamiento. Esto queda reflejado en las políticas en materia de drogas de algunos Estados miembros y en las estrategias de la UE en este terreno. Cada vez más, las investigaciones se dirigen hacia el problema de la adicción o los comportamientos adictivos, indistintamente de las sustancias que implique. La cuestión particular sobre la creciente atención que se presta a las sustancias legales o a la adicción por sí misma en las estrategias o documentos de orientación nacionales en materia de drogas ilegales tiene como objetivo presentar una primera visión de este fenómeno emergente en la Unión Europea.
Il campo di applicazione delle politiche in materia di droga in Europa non si limita più alle sostanze illecite, ma si sta allargando a comprendere altre sostanze che provocano dipendenza o altri tipi di comportamento. Questa evoluzione è propria sia delle politiche in materia di droga di alcuni Stati membri sia delle strategie dell’Unione europea. Sono sempre più numerosi gli studi volti a far luce sul problema della dipendenza e dei comportamenti dipendenti, indipendentemente dalle sostanze implicate. La questione specifica sull’attenzione sempre crescente riservata nelle strategie nazionali in materia di sostanze illecite o nei documenti strategici alle sostanze lecite o alla dipendenza in sé e per sé è finalizzata a tracciare una prima panoramica su questo fenomeno emergente nell’Unione europea.
Na Europa, o âmbito das políticas em matéria de droga está a começar a alargar-se para além das drogas ilegais e a englobar outras substâncias ou mesmo tipos de comportamento causadores de dependência. Esta mudança é observável nas políticas de alguns Estados‑Membros e nas estratégias da UE neste domínio. A investigação aborda cada vez mais a questão da dependência ou dos comportamentos que geram dependência, independentemente das substâncias envolvidas. O tema específico relativo à crescente atenção conferida nas estratégias nacionais e nos documentos políticos de luta contra a droga às substâncias legais ou à dependência em si mesma procura apresentar uma primeira perspectiva deste fenómeno emergente na União Europeia.
Στην Ευρώπη το πεδίο εφαρμογής των πολιτικών για τα ναρκωτικά αρχίζει να επεκτείνεται πέραν των παράνομων ναρκωτικών και να περικλείει άλλες εθιστικές ουσίες ή ακόμα και μορφές συμπεριφοράς. Αυτό διαπιστώνεται στις πολιτικές για τα ναρκωτικά ορισμένων κρατών μελών και στις στρατηγικές της ΕΕ για τα ναρκωτικά. Ολοένα και περισσότερο, η έρευνα ασχολείται με το θέμα του εθισμού ή των εθιστικών συμπεριφορών ανεξαρτήτως ουσίας. Το επιλεγμένο θέμα για την αυξανόμενη προσοχή που δίνεται στο πλαίσιο εθνικών στρατηγικών ή εγγράφων πολιτικής στις νόμιμες ουσίες ή στον ίδιο τον εθισμό έχει στόχο να φωτίσει για πρώτη φορά αυτό το νέο φαινόμενο στην Ευρωπαϊκή Ένωση.
In Europa begint de reikwijdte van het drugsbeleid zich verder uit te strekken dan illegale drugs alleen en ook andere verslavende stoffen en zelfs gedragstypen te omvatten. Dit is terug te vinden in het drugsbeleid van bepaalde lidstaten en in drugsstrategieën van de EU. In toenemende mate richt het onderzoek zich op het onderwerp verslaving of verslavingsgedrag onafhankelijk van de betreffende stoffen. De speciale kwestie over de toenemende aandacht die in nationale strategieën of beleidsdocumenten inzake illegale drugs wordt geschonken aan legale stoffen of aan verslaving als zodanig heeft tot doel een eerste inzicht te verschaffen in dit nieuwe fenomeen in de Europese Unie.
Protidrogové politiky v Evropě začínají přesahovat rámec nezákonných drog a začínají zahrnovat další návykové látky nebo i typy chování. To je patrné v protidrogových politikách některých členských států a v protidrogových strategiích EU. Výzkum se v rostoucí míře zabývá otázkou závislosti nebo návykového chování bez ohledu na to, o jaké látky se jedná. Toto vybrané téma týkající se zvýšené pozornosti, kterou legálním látkám nebo závislosti jako takové věnují národní strategie boje proti nezákonným drogám nebo politické dokumenty, se pokouší přinést první vhled do tohoto nastupujícího fenoménu v Evropské unii.
I Europa er narkotikapolitikkerne begyndt at strække sig ud over illegale stoffer og omfatte andre afhængighedsskabende stoffer eller endog adfærdsformer. Dette ses i narkotikapolitikkerne i nogle medlemsstater og i EU's narkotikastrategier. Forskningen sætter i stigende grad fokus på spørgsmålet om afhængighed eller afhængighedsskabende adfærdsmønstre, uanset hvilke stoffer der er tale om. Det udvalgte tema om den øgede vægt, som legale stoffer eller afhængighed i sig selv tillægges i nationale strategier eller policydokumenter vedrørende illegale stoffer, tager sigte på at give et første indblik i dette nye fænomen i Den Europæiske Union.
Huumepolitiikkaan on Euroopassa alettu sisällyttää laittomien huumausaineiden lisäksi muitakin riippuvuutta aiheuttavia aineita ja jopa käyttäytymisen muotoja. Näin on tehty joidenkin jäsenvaltioiden huumepolitiikassa ja EU:n huumausainestrategiassa. Tutkimuksessa käsitellään yhä enemmän riippuvuutta tai riippuvaista käyttäytymistä aineeseen katsomatta. Erityiskysymyksessä, jossa käsitellään laillisten aineiden tai itse riippuvuuden merkityksen kasvua laittomia huumausaineita koskevassa kansallisessa strategiassa tai politiikassa, on tarkoitus esittää ensimmäinen katsaus tähän Euroopan unionissa yleistyvään ilmiöön.
Az európai kábítószer-politikák hatóköre kezd túlnyúlni a tiltott kábítószereken, és más addiktív anyagok, sőt, akár viselkedésformák felé is terjeszkedik. Ez néhány tagállam kábítószer-politikájából és az EU kábítószer-stratégiájából állapítható meg. Az addikció vagy az addiktív viselkedések kérdése egyre nagyobb szerepet kap a kutatásban, függetlenül a szóban forgó anyagtól. A tiltott kábítószerekre vonatkozó nemzeti stratégiákban vagy politikai dokumentumokban a legális anyagoknak vagy magának az addikciónak szentelt figyelem növekedéséről szóló kiválasztott témakör célja, hogy kiinduló betekintést adjon ebbe az Európai Unióban kialakulóban lévő jelenségbe.
I Europa er rammene for narkotikapolitikken i ferd med å utvides til ikke bare å gjelde illegale rusmidler, men også andre vanedannende stoffer eller til og med atferder. Dette framgår av narkotikapolitikken i enkelte medlemsstater og i EUs narkotikastrategier. Forskningen ser i økende grad på problemet med avhengighet eller avhengighetsatferd uavhengig av de aktuelle stoffene. Den økende oppmerksomheten mot lovlige rusmidler eller avhengighet som sådan i nasjonale narkotikastrategier eller policy-dokumenter, omhandles i dette utvalgte aspektet, som har som mål å gi et første innblikk i dette nye fenomenet i Den europeiske union.
W Europie zakres polityki antynarkotykowej zaczyna wykraczać poza narkotyki nielegalne i obejmuje inne substancje uzależniające czy nawet rodzaje zachowań. Znajduje to swoje odbicie w polityce antynarkotykowej niektórych państw członkowskich i w strategiach antynarkotykowych UE. W coraz większym stopniu badania dotyczą kwestii uzależnienia lub zachowań uzależniających bez względu na rodzaj substancji, która je wywołuje. To nowe zjawisko w UE po raz pierwszy pokazane zostało w wybranym zagadnieniu dotyczącym większego nacisku, który kładzie się na substancje legalne lub samo uzależnienie w krajowych strategiach antynarkotykowych skierowanych przeciw narkotykom nielegalnym i w dokumentach politycznych.
În Europa, sfera de acoperire a politicilor privind drogurile începe să se extindă dincolo de drogurile ilicite şi să cuprindă alte substanţe care implică dependenţa sau chiar tipuri de comportament. Această abordare se regăseşte în politicile privind drogurile ale unor state membre şi în strategiile UE privind drogurile. Tot mai mult, cercetările efectuate abordează problema dependenţei sau a comportamentelor dependente indiferent de substanţele implicate. Extrasul privind atenţia mărită acordată strategiilor naţionale privind drogurile ilicite sau politicile privind substanţele licite sau dependenţa în sine, are scopul de a prezenta o primă analiză a acestui fenomen care se dezvoltă în Uniunea Europeană.
V Európe sa začína rozsah protidrogových politík rozširovať mimo rámca nezákonných drog a zahŕňať ďalšie návykové látky alebo dokonca typy správania. Toto sa zistilo v protidrogových politikách niektorých členských štátov a v protidrogových stratégiách EÚ. Výskum čoraz viac rieši otázku závislosti alebo závislého správania bez ohľadu na príslušné látky. Vybraná otázka zvýšenej pozornosti venovanej v národných stratégiách súvisiacich s nezákonnými drogami alebo v dokumentoch politiky zákonným látkam alebo závislosti samej o sebe sa zameriava na prezentovanie prvého hlbokého pohľadu do tohto objavujúceho sa javu v Európskej únii.
V Evropi začenja obseg politik drog zajemati več kot samo prepovedane droge in vključevati druge snovi, ki povzročajo odvisnost, ali celo tipe vedenja. To je mogoče zaslediti v politikah drog nekaterih držav članic in v strategijah EU za boj proti drogam. Raziskave vedno pogosteje obravnavajo vprašanje odvisnosti ali vedenj, ki povzročajo odvisnost, ne glede na zadevno snov. Izbrano vprašanje o povečani pozornosti, ki se posveča nacionalnim strategijam boja proti prepovedanim drogam, dokumentom politike za dovoljene snovi ali odvisnosti kot taki, je namenjeno predstavitvi prvega vpogleda v ta vedno bolj navzoč pojav v Evropski uniji.
I Europa börjar narkotikapolitiken vidgas utöver olagliga droger till att omfatta andra beroendeframkallande ämnen eller till och med andra typer av beteenden. Detta framkommer av vissa medlemsstaters narkotikapolitik och av EU:s narkotikastrategier. Forskningen inriktas i allt högre grad på frågan om beroende eller beroendeframkallande beteenden oavsett vilket ämne det gäller. Temakapitlet om den allt större uppmärksamhet som ägnas lagliga ämnen eller beroende i sig i nationella strategier för att bekämpa olagliga droger eller i policydokument, syftar till att ge en första inblick i detta framväxande fenomen i EU.
Avrupa’da, uyuşturucu politikalarının kapsamı, yasadışı uyuşturucuların ötesine yayılmaya ve başka bağımlılık yapıcı maddeler ve hatta davranış şekillerini dahi kapsamaya başlamıştır. Bu durum bazı Üye Devletler ile AB uyuşturucu stratejilerinde bulunmaktadır. Araştırma, giderek daha çok ilgili maddelere bakmaksızın bağımlılık veya bağımlı davranışları konusuyla ilgilenmektedir. Ulusal yasadışı uyuşturucu stratejileri veya politika belgelerinde yasal maddeler veya başlı başına bağımlılığa verilen artan önem hakkındaki seçili yayın, Avrupa Birliği’nde yeni ortaya çıkan bu duruma dair bir ilk içgörü sunmayı amaçlamaktadır.
Eiropas narkotiku politikas darbības joma sāk paplašināties, aptverot ne vien nelegālās narkotikas, bet arī citas atkarību izraisošas vielas un pat uzvedību ar noslieci uz atkarībām. Par to liecina dažu dalībvalstu narkotiku politika un ES narkotiku stratēģijas. Pētniecība arvien vairāk pievēršas atkarībām un uzvedībai ar noslieci uz atkarībām, nešķirojot iesaistītās vielas. Īpašā tēma par pieaugošo uzmanību, kas valsts nelegālo narkotiku stratēģijās un politikas dokumentos tiek pievērsta atļautajām vielām un atkarībām vispār, ir izvēlēta, lai pirmo reizi ļautu ielūkoties šajā Eiropas Savienībā topošajā ievirzē.
  www.ecb.europa.eu  
Seda vastastikust sõltuvust silmas pidades (eelkõige mõjude ülekandumise puhul, st kui ühe riigi poliitilised otsused mõjutavad teise riigi otsuseid) peab majanduspoliitika lähtuma Euroopa kooskõlastus- ja järelevalveraamistikust.
At the same time, the EU’s Single Market has made Europe’s economies highly interdependent. In the euro area, economic and financial integration has increased even further as a result of the single currency. To take account of these interdependencies (in particular in the form of spillovers, i.e. when policy decisions in one country affect others), economic policies need to be subject to a European coordination and surveillance framework. Also, uncoordinated national economic policy responses may be less effective in the context of a large common shock which affect most or all European countries in broadly similar ways, such as the economic and financial crisis. Moreover, a European framework is also necessary because national economic policies must be geared towards stability to ensure compatibility with the single monetary policy and its primary objective of price stability, as required by the Treaty.
Im Rahmen dieser Strategie legen die Mitgliedstaaten im Einklang mit den Integrierten Leitlinien jährliche nationale Reformprogramme vor, welche auf die Überwindung von wachstums- und beschäftigungshemmenden länderspezifischen Engpässen abzielen. Die Anstrengungen der Mitgliedstaaten werden auf EU-Ebene durch sogenannte Leitinitiativen und begleitende Maßnahmen unterstützt, die z. B. die Vollendung des Binnenmarkts, die Finanzierung von Forschung und Innovationen oder die Verbesserung des Zugangs von EU-Unternehmen zu den globalen Märkten betreffen ec.europa.eu/europe2020/.
No obstante, la crisis financiera y económica ha revelado debilidades fundamentales en el marco de la gobernanza económica. La gobernanza económica se basaba en el supuesto de que los países tendrían suficientes incentivos para «mantener la casa en orden» y contribuirían de forma casi automática al bien común de la zona del euro. En la práctica, las decisiones de política económica solo estaban sujetas a restricciones generales a nivel europeo, incluso en aquellas áreas supuestamente sujetas a reglas estrictas (esencialmente, la política presupuestaria, véase más abajo). La presión multilateral, es decir la ejercitada por los Estados miembros entre sí para la aplicación de políticas económicas sólidas no estaba presente en la mayoría de los debates europeos. Asimismo, los mercados financieros no han ejercido adecuadamente su papel disciplinario.
La crisi economica e finanziaria ha rivelato tuttavia debolezze cruciali nel quadro della governance economica. Questa poggiava sull’assunto che i paesi avessero sufficienti incentivi a “mantenere i conti in ordine” e quindi, quasi automaticamente, a concorrere al bene comune dell’area dell’euro. Le decisioni di politica economica, nella pratica, erano soggette soltanto a vincoli poco stringenti a livello europeo, anche nelle sfere in cui avrebbero dovuto essere applicate norme rigorose (sostanzialmente in materia di politica di bilancio, cfr. di seguito). La pressione reciproca tra Stati membri a perseguire politiche economiche solide, è stata pressoché assente nel dibattito politico europeo. I mercati finanziari, in aggiunta, non hanno svolto in maniera adeguata la loro funzione disciplinare.
Tegelijkertijd zijn door de Interne Markt van de EU de economieën van Europa zeer afhankelijk van elkaar geworden. In het eurogebied heeft ten gevolge van de gemeenschappelijke munteenheid de economische en financiële integratie zich nog verder ontwikkeld. Om met al deze onderlinge afhankelijkheden (met name in de vorm van doorwerkingseffecten, d.w.z. wanneer beleidsbeslissingen in een land gevolgen hebben voor een ander land) rekening te kunnen houden, dient het economisch beleid onderworpen te zijn aan een Europees kader voor coördinatie en toezicht. Ook kunnen ongecoördineerde economischbeleidsmaatregelen minder effectief zijn in de context van een grote gemeenschappelijke schok die de meeste of alle Europese landen op grotendeels dezelfde wijze raakt, zoals het geval is bij de economische en financiële crisis. Bovendien is een Europees kader nodig omdat nationaal economisch beleid gericht moet zijn op stabiliteit om, zoals vereist door het Verdrag, met het gemeenschappelijk monetair beleid en met het hoofddoel daarvan, prijsstabiliteit, in overeenstemming te zijn.
В същото време единният пазар на ЕС направи икономиките на Европа силно взаимозависими. Икономическата и финансова интеграция в еврозоната се увеличи още повече в резултат от единната валута. За да бъдат взети под внимание тези взаимозависимости (в частност под формата на ефекти на разпространение, т.е. когато политически решения в една страна засягат други страни), към икономическите политики трябва да бъде приложена Рамката за европейска координация и надзор. Също така е възможно некоординираните мерки на националните икономически политики да не са особено ефективни в контекста на едно по-мащабно общо сътресение, например икономическата и финансова криза, което като цяло се отразява по сходен начин на повечето или всички европейски страни. Нещо повече, съществува необходимост от европейска рамка, защото националните икономически политики трябва да бъдат насочени към постигането на стабилност, за да се осигури съвместимост с единната парична политика и нейната основна цел - ценова стабилност, според изискването на Договора.
Zkušenosti získané od zavedení eura naznačují, že hranice toho, co dokáže uvolněná koordinace politik, byly dosaženy, a to jak z hlediska formulování, tak provádění evropských pravidel a doporučení. Existence významného přelévaní vlivů mezi zeměmi eurozóny jednoznačně opravňuje k hlubší integraci fiskálních, strukturálních a finančních politik, což nakonec povede k plnohodnotné hospodářské unii zajišťující hladké fungování HMU. Za této situace vyzvala ECB k výraznému kroku směřujícímu k posílení institucionálních základů HMU a tak k hlubší hospodářské unii, která odpovídá míře ekonomické integrace a vzájemné provázanosti dosažené prostřednictvím měnové unie (viz Posílení správy ekonomických záležitostí v eurozóně (česká verze není k dispozici)).
Samtidig har EU's indre marked gjort Europas økonomier stærkt afhængige af hinanden. Inden for euroområdet er den økonomiske og finansielle integration blevet endnu mere omfattende som følge af den fælles valuta. Denne indbyrdes afhængighed (især i form af afsmitning, dvs. når politiske beslutninger i ét land påvirker andre lande) medfører, at der nødvendigvis må være en europæisk ramme for samordning og overvågning af de økonomiske politikker. Desuden kan ukoordinerede nationale økonomisk-politiske løsninger være mindre effektive i forbindelse med et stort fælles stød, der påvirker næsten alle europæiske lande på stort set samme måde, sådan som den økonomiske og finansielle krise har gjort. En europæisk ramme er endvidere nødvendig til at styre de nationale økonomiske politikker hen imod stabilitet og således sikre overensstemmelse med den fælles pengepolitik og hovedmålet om at fastholde prisstabilitet, der er fastsat i traktaten.
EU:n sisämarkkinoiden myötä Euroopan talouksien keskinäiset sidokset ovat entisestään tiivistyneet. Euroalueella talouden ja rahoitusmarkkinoiden yhdentyminen on edennyt vieläkin pidemmälle yhteisen rahan vuoksi. Maiden välisten sidosten takia poliittisten päätösten vaikutukset voivat levitä maasta toiseen, minkä vuoksi talouspolitiikkaa on koordinoitava ja valvottava Euroopan tasolla. Lisäksi talouspoliittiset toimet, joilla pyritään hillitsemään useimpiin tai kaikkiin Euroopan maihin samankaltaisesti vaikuttavia mittavia sokkeja (kuten talous- ja finanssikriisiä), saattavat jäädä tehottomiksi, jos eri maiden toimia ei koordinoida. EU:n järjestelyjä tarvitaan myös sen vuoksi, että kansallisessa talouspolitiikassa on pyrittävä vakauteen, jotta voidaan tukea yhteistä rahapolitiikkaa ja ensisijaista hintavakaustavoitetta perussopimusten vaatimusten mukaisesti.
Az Unió egységes piaca ugyanakkor nagymértékű kölcsönös függőséget alakított ki Európa gazdaságai között. Az euroövezet gazdasági és pénzügyi integrációja a közös valuta bevezetésével még tovább fokozódott. A kölcsönös függőség (különösen az átgyűrűző hatások, azaz az egyik tagállam gazdaságpolitikai döntéseinek a többi tagállamot érintő hatásai) miatt a gazdaságpolitikát európai szintű koordinációs és felügyeleti keretrendszer alá kell rendelni. További szempont, hogy amennyiben a legtöbb vagy az összes európai országot lényegében hasonló, komoly közös sokk éri (pl. a gazdasági és pénzügyi válság), az összehangolatlan tagállami gazdaságpolitikai válaszlépések hatékonysága nagy valószínűséggel alacsonyabb lesz. Az európai keretrendszerre továbbá azért is szükség van, mert a tagállamok gazdaságpolitikájának a Szerződés értelmében a stabilitásra kell törekednie, hogy összhangban maradjon a közös monetáris politikával, beleértve annak elsődleges célját, vagyis az árstabilitást.
Wraz z powstaniem wspólnego rynku unijnego znacznie wzrosła współzależność gospodarek europejskich. W strefie euro w wyniku wprowadzenia wspólnej waluty integracja gospodarcza i finansowa poszła jeszcze dalej. Aby uwzględnić wzajemne powiązania między krajami (zwłaszcza te prowadzące do przenoszenia się niekorzystnych zjawisk, tzn. sytuacji, w których decyzje dotyczące polityki podjęte w jednym kraju odbijają się na innych krajach), należy objąć politykę gospodarczą poszczególnych państw członkowskich koordynacją i nadzorem na szczeblu europejskim. Poza tym w razie wystąpienia silnego i powszechnego wstrząsu (takiego jak kryzys gospodarczo-finansowy), który dotyczyłby większości lub wszystkich państw członkowskich, reakcje poszczególnych krajów w zakresie polityki gospodarczej będą mniej skuteczne, jeśli zostaną podjęte w sposób nieskoordynowany. Ramy europejskie są potrzebne także dlatego, że politykę gospodarczą we wszystkich państwach członkowskich należy ukierunkować na stabilność, tak by była zgodna ze wspólną polityką pieniężną i jej podstawowym celem – stabilnością cen, czego wymaga Traktat.
Totodată, piaţa unică europeană a conferit economiilor din UE un grad ridicat de interdependenţă. În zona euro, integrarea economică şi financiară a sporit în continuare ca urmare a introducerii monedei unice. Pentru a ţine seama de aceste interdependenţe (în special de efectele de contagiune, respectiv situaţiile în care deciziile de politică monetară adoptate de o ţară le influenţează pe celelalte), este necesar ca politicile economice să facă parte dintr-un cadru european de coordonare şi de supraveghere. De asemenea, răspunsurile necoordonate ale politicii economice pe plan naţional pot fi mai puţin eficiente în contextul unui şoc puternic comun, care afectează, în general, în mod similar, majoritatea sau totalitatea ţărilor europene, cum este cazul crizei financiare şi economice actuale. Totodată, un cadru european este, de asemenea, necesar, deoarece politicile economice naţionale trebuie orientate către stabilitate pentru a asigura compatibilitatea cu politica monetară unică şi cu obiectivul său fundamental, respectiv stabilitatea preţurilor, astfel cum se prevede în Tratat.
Jednotný trh EÚ zároveň spôsobil silnú vzájomnú závislosť európskych ekonomík. Hospodárska a finančná integrácia v eurozóne sa ešte viac prehĺbila po zavedení jednotnej meny. Aby bolo možné túto previazanosť (predovšetkým v podobe vplyvu politických rozhodnutí jednej krajiny na ostatné krajiny) náležite zohľadniť, je potrebné hospodárske politiky začleniť do európskeho rámca koordinácie a dohľadu. Nekoordinované reakcie národnej hospodárskej politiky môžu byť tiež menej účinné v prípade rozsiahleho šoku, ktorý podobným spôsobom zasahuje všetky európske krajiny alebo ich väčšinu, napr. v prípade hospodárskej a finančnej krízy. Európsky rámec je zároveň nevyhnutný vzhľadom na skutočnosť, že národné hospodárske politiky musia byť zamerané na stabilitu, aby zodpovedali jednotnej menovej politike a jej hlavnému cieľu udržiavať cenovú stabilitu v zmysle ustanovení zmluvy.
Z nastankom enotnega trga v EU se je gospodarska povezanost med državami članicami močno povečala. Finančna in gospodarska integracija je še posebej velika med državami v euroobmočju. Zaradi tega, predvsem zaradi vpliva, ki ga imajo odločitve ene države na razmere v drugih, je gospodarske politike treba usklajevati in nadzorovati na evropski ravni. Poleg tega so gospodarski ukrepi, ki jih ena država sprejme brez usklajevanja z drugimi, lahko manj učinkoviti, kadar močan šok prizadene več evropskih držav na približno enak način (npr. gospodarska ali finančna kriza). Nadalje je evropski okvir potreben zato, ker morajo biti nacionalne gospodarske politike naravnane stabilnostno, da so združljive z enotno denarno politiko in njenim primarnim ciljem ohranjanja stabilnosti cen, kot zahteva Pogodba.
Samtidigt har EU:s gemensamma marknad gjort Europas ekonomier mycket beroende av varandra. I euroområdet har den ekonomiska och finansiella integrationen ökat ytterligare i och med den gemensamma valutan. På grund av dessa korsberoenden (i form av spridningseffekter t.ex. när politiska beslut i ett land påverkar andra) måste den ekonomiska politiken vara föremål för ett ramverk för europeisk samordning och övervakning. Nationella ekonomipolitiska åtgärder som inte är samordnade kan vara mindre effektiva i samband med chocker som påverkar de flesta eller alla europeiska länder på ett likadant sätt, t.ex. den ekonomiska och finansiella krisen. Ett europeiskt ramverk är också nödvändigt eftersom nationell ekonomisk politik måste styras mot stabilitet för att säkerställa överensstämmelse med den gemensamma penningpolitiken och huvudmålet prisstabilitet i enlighet med fördraget.
Ir-riformi ekonomiċi fis-swieq tal-prodotti u tax-xogħol biex tiżdied il-flessibbiltà tas-swieq u titkattar il-kompetizzjoni huma ta' importanza kbira biex il-UEM taħdem tajjeb. B'dawn ir-riformi l-Istati Membri jkunu jistgħu jżidu l-potenzjal tat-tkabbir u l-impjiegi. Barra dan, ir-riformi jgħinu lill-Istati Membri jtejbu l-produttività u l-kompetittività tagħhom waqt li fl-istess ħin l-ekonomiji tagħhom jissaħħu biex jilqgħu għal kull ċaqliq ekonomiku. Il-każ favur riformi strutturali jkompli jissaħħaħ fiż-żona tal-euro billi l-Istati Membri ma jistgħux ikomplu jużaw il-politika monetarja u r-rati tal-kambju bħala strumenti nazzjonali tal-politika. Għalhekk, ir-riformi strutturali huma importanti biex ma jkunx hemm żbilanċi fi ħdan iż-żona tal-euro.