tam – -Translation – Keybot Dictionary

Spacer TTN Translation Network TTN TTN Login Deutsch Français Spacer Help
Source Languages Target Languages
Keybot 11 Results  ar2005.emcdda.europa.eu
  Okienko 7  
Zachorowalność na AIDS wśród osób przyjmujących narkotyki dożylnie gwałtownie rośnie na Łotwie i na Ukrainie, co oznacza, że prawdopodobnie niewystarczający jest tam dostęp i zasięg leczenia antyretrowirusowego (patrz „Wysoce aktywna terapia antyretrowirusowa w europejskim regionie WHO”).
The incidence of AIDS among IDUs is increasing rapidly in Latvia and the Ukraine, suggesting that access to and coverage of antiviral treatment is probably insufficient (see ‘Highly active antiretroviral therapy in the WHO European region’).
L'incidence du SIDA parmi les UDVI augmente rapidement en Lettonie et en Ukraine, ce qui donne à penser que l'accès au traitement antiviral et la couverture du traitement sont probablement insuffisants. (voir «Thérapie antirétrovirale très active dans la région Europe de l'OMS).
Die Inzidenz von AIDS unter injizierenden Drogenkonsumenten nimmt in Lettland und der Ukraine rasch zu, was auf ein unzureichendes Angebot von antiviralen Therapien und einen mangelhaften Zugang zu diesen Behandlungen hinweist (siehe „Hochaktive antiretrovirale Therapie in der europäischen Region der WHO“).
La incidencia del SIDA entre los consumidores por vía parenteral aumenta rápidamente en Letonia y Ucrania, lo cual indica que probablemente sea insuficiente tanto el acceso al tratamiento antiviral como su cobertura (véase el informe «Terapia antirretroviral de alta eficacia en la región europea de la OMS»).
Il rapido aumento dell’incidenza di casi di AIDS tra i consumatori di stupefacenti per via parenterale in Lettonia e Ucraina sta a suggerire che l’accesso a e la copertura della terapia antiretrovirale sono probabilmente inadeguati (cfr. Terapia antiretrovirale altamente efficace nella regione dell’Europa dell’OMS).
A incidência de SIDA entre os CDI está a aumentar rapidamente na Letónia e na Ucrânia, o que sugere um acesso e uma cobertura do tratamento antiviral provavelmente insuficientes (ver “Terapia antiretroviral altamente activa na região europeia da OMS”).
Η επίπτωση του AIDS στους ΧΕΝ εμφανίζει ραγδαία αύξηση στη Λεττονία και την Ουκρανία, γεγονός που υποδηλώνει ότι η πρόσβαση σε αντιική θεραπεία και η κάλυψη αυτής είναι πιθανώς ανεπαρκείς (βλέπε «Υψηλής δραστικότητας αντιρετροϊκή θεραπεία στην ευρωπαϊκή περιφέρεια της ΠΟΥ»).
De incidentie van aids onder ID’s neemt in snel tempo toe in Letland en Oekraïne, hetgeen erop duidt dat de toegang tot en dekking van antivirale behandelingen waarschijnlijk ontoereikend is (zie “Hoog Actieve AntiRetrovirale Therapie in de Europese regio van de WHO”).
Výskyt AIDS u injekčních uživatelů drog se rychle zvyšuje v Lotyšsku a na Ukrajině, což naznačuje, že dostupnost a rozsah antivirové léčby jsou pravděpodobně nedostatečné (viz „Vysoce účinná antiretrovirová léčba v evropském regionu Světové zdravotnické organizace“).
Forekomsten af aids blandt intravenøse stofbrugere stiger hastigt i Letland og Ukraine, hvilket tyder på, at adgangen til og dækningsgraden af antiviralbehandling er utilstrækkelig (se 'Højaktiv antiretroviral behandling i WHO's europæiske region').
AIDSi esinemise määr süstivate uimastitarbijate hulgas tõuseb kiiresti Lätis ja Ukrainas, viidates sellele, et viirusevastase ravi kättesaadavus ja katvus on nähtavasti ebapiisavad (vt „Aktiivne retroviirusevastane ravi Maailma Tervishoiuorganisatsiooni Euroopa piirkonnas”, lk 00).
Aidsin esiintyvyys huumeiden injektiokäyttäjien keskuudessa yleistyy nopeasti Latviassa ja Ukrainassa, mikä viittaa siihen, että antiretroviraalisen hoidon saatavuus ja kattavuus ovat todennäköisesti riittämättömiä (ks. "Erittäin tehokas antiretroviraalinen hoito WHO:n Euroopan aluetoimiston alueella").
Az AIDS injekciós kábítószer-használóknál tapasztalt előfordulása Lettországban és Ukrajnában gyorsan nő, ami arra utal, hogy az antivírus-kezelés elérhetősége és felvevőképessége valószínűleg elégtelen (ld. „A hatékony antiretrovirális kezelés a WHO európai régiójában”).
Forekomsten av AIDS blant sprøytebrukere øker raskt i Latvia og Ukraina, noe som tyder på at tilgangen til og dekningen av antiviral behandling sannsynligvis er utilstrekkelig (se ”Høyaktiv antiretroviral behandling i WHOs Europaregion”).
Incidenţa SIDA în rândul CDI creşte rapid în Letonia şi Ucraina, ceea ce sugerează faptul că accesul la şi acoperirea tratamentului antiviral sunt probabil insuficiente (vezi Terapia antiretrovirală intens activă în regiunea europeană acoperită de OMS).
Pojav aidsa med injicirajočimi uživalci drog hitro narašča v Latviji in Ukrajini, kar namiguje, da dostop do protivirusnega zdravljenja in pokritost z njim verjetno nista ustrezna (glej "Izredno aktivna protivirusna terapija v Evropski regiji WHO").
Aids-incidensen bland injektionsmissbrukare ökar snabbt i Lettland och Ukraina, vilket tyder på att tillgången och omfattningen av antiviral behandling förmodligen inte är tillräckligt stor (se ”Högaktiv antiretroviral terapi i WHO:s europeiska region”).
AIDS gadījumu skaits starp injicējamo narkotiku lietotājiem strauji palielinās Latvijā un Ukrainā, norādot uz nepietiekamu pretvīrusu ārstēšanas pieejamību un izplatību (skatīt „Aktīvā pretretrovīrusu terapija PVO Eiropas reģionā”, 00. lpp.).
  press3-pl  
Naduzywanie i zmiana zastosowania leku wystepuja najczesciej gdy zastosowanie lecznicze jest wysokie (np. Francja, Finlandia) lub tam, gdzie istnieje latwy dostep do recept lekarskich i aptek. Sprawozdanie podkresla zapotrzebowanie na „srodki majace na celu ograniczenie zmiany zastosowania i naduzywania” buprenorfiny.
Le mésusage et le détournement sont rapportés principalement là où l’usage thérapeutique est élevé       (p.ex.: en France, en Finlande) ou lorsque l’accès au produit est facilité par les prescriptions médicales et les pharmacies. À ce propos, le rapport souligne le besoin de «mesures afin de réduire le détournement et le mésusage» de la buprénorphine.
Dort, wo der therapeutische Einsatz am verbreitetsten ist (z. B. Frankreich, Finnland) wird auch am meisten über Missbrauch und Abzweigung berichtet. Dies trifft auch dort zu, wo über ärztliche Verschreibungen und Apotheken ein leichter Zugang zu dem Medikament möglich ist. In diesem Sinne wird in dem Bericht hervorgehoben, dass Maßnahmen notwendig sind, um „Abzweigung und Missbrauch von Buprenorphin zu verringern“.
El abuso y el desvío de dicho fármaco se registran principalmente allí donde su uso terapéutico está extendido (p. ej. en Francia y Finlandia) o donde resulta fácil acceder a ella a través de recetas médicas o farmacias.    A este respecto, el informe subraya la necesidad de tomar medidas para disminuir el desvío y el abuso de buprenorfina.
L’abuso e l’utilizzazione non terapeutica sono segnalati soprattutto nei paesi in cui l’ utilizzazione a fini terapeutici è più elevata (ad es. Francia, Finlandia) o dove la sostanza è facilmente accessibile tramite prescrizioni mediche e farmacie. In tale contesto, la relazione insiste sulla necessità di “misure volte a diminuire l’utilizzazione non terapeutica e l’abuso” di buprenorfina.
O abuso e o desvio são referidos sobretudo quando a substância é amplamente usada para fins terapêuticos (por exemplo, em França e na Finlândia) ou em casos em que a substância é facilmente acessível através de médicos prescritores ou farmácias. A este respeito, o relatório salienta a necessidade de medidas para reduzir o desvio e o abuso da buprenorfina.
Κatάχρηsη κaι eκtροpή aνafέρθηκaν κυρίως όpου η θeρapeυtική χρήsη eίνaι υψηλή (p.χ. Gaλλίa, Fινλaνdίa) ή stις χώρeς όpου η pρόsßasη stο fάρµaκο eίνaι eύκολη µe sυνtaγή ιatρού κaι se faρµaκeίa. Stο pλaίsιο aυtό η έκθesη υpογρaµµίζeι tην aνάγκη λήψης µέtρων γιa νa peριοριstούν η eκtροpή κaι κatάχρηsη tης ßουpρeνορfίνης.
Misbruik en verspreiding worden vooral gemeld daar waar het therapeutisch gebruik hoog is (b.v. Frankrijk, Finland) of waar men eenvoudig aan het middel kan komen via een doktersrecept of via apotheken.             Met betrekking hiertoe onderstreept het verslag de noodzaak voor ‘het verminderen van de verspreiding en het misbruik’ van buprenorfine.
Zneužití buprenorfinu jsou hlášena predevším ze zemí, kde je jeho lécebné využití znacne rozšíreno         (napr. z Francie ci z Finska), a ze zemí, kde lze tento lék snadno získat na predpis v lékárnách. V tomto smeru zpráva zduraznuje nutnost prijetí „opatrení pro omezení zneužívání“ buprenorfinu.
Misbrug og omdirigering (diversion) rapporteres for det meste, hvor den terapeutiske anvendelse er stor   (f.eks. Frankrig, Finland), eller hvor der er nem adgang til lægemidlet via recepter og apoteker. Beretningen understreger i denne forbindelse behovet for ‘foranstaltninger med henblik på at mindske omdirigering og misbrug‘ af buprenorphin.
Kuritarvitamise ja levitamise kohta on teatatud peamiselt sealt, kus terapeutiline kasutamine on kõrge             (st Prantsusmaalt ja Soomest) või kus asendusravis kasutatavatele medikamentidele on kerge ligipääs tänu arstide väljakirjutatud retseptidele ja apteekidele. Selles osas rõhutab aruanne vajadust võtta tarvitusele meetmed buprenorfiini kuritarvitamise ja levitamise vähendamiseks.
Buprenorfiinin väärinkäytöstä ja laittomista markkinoista raportoivat useimmiten ne maat, joissa sitä käytetään paljon hoidossa (esim. Ranska, Suomi) tai joissa ainetta on helposti saatavilla reseptilääkkeenä ja apteekeista. Tämän vuoksi raportissa korostetaan sellaisten toimenpiteiden tarvetta, joilla buprenorfiinin laittomille markkinoille joutumista ja väärinkäyttöä voidaan vähentää.
Többnyire azok az országok számoltak be a visszaélés eseteirol, ahol a terápiás használat széles körben elterjedt (pl.: Franciaország, Finnország), vagy ahol a buprenorfin orvosi rendelvényre és gyógyszertárakban könnyen hozzáférheto. Ezzel kapcsolatban a jelentés kihangsúlyozza a burenorfinnal kapcsolatos „visszaélés csökkentésére irányuló intézkedések” szükségességét.
Misbruk og omsetning rapporteres hovedsakelig i land hvor buprenorfin er hyppig brukt i behandlingen       (f.eks. Frankrike, Finland) eller hvor det er lett å få tilgang til legemiddelet på resept fra lege og apotek.     Dette er bakgrunnen for at rapporten understreker behovet for “tiltak til å redusere omsetning og misbruk”       av buprenorfin.
Abuzul si deturnarea au fost raportate acolo unde buprenorfina este folosita frecvent în scop terapeutic         (ex. Franta, Finlanda) sau unde accesul la acest drog se face cu usurinta, pe baza retetelor eliberate de doctori sau în farmacii. Referindu-se la acest aspect, raportul subliniaza nevoia adoptarii unor „masuri de reducere a deturnarii si abuzului” de buporenorfina.
Zneužívanie drog sa najcastejšie vyskytuje vtedy, ak existuje široké liecebné použitie daného prípravku    (napr. vo Francúzsku alebo Fínsku) alebo ak je prístup k lieku pomerne jednoduchý prostredníctvom lekárskych receptov a lekární. Na základe týchto poznatkov sa v správe zdôraznuje potreba zavedenia ‘opatrení na zabránenie zneužívania’ buprenorfínu.
Porocila o zlorabi in preusmerjanju prihajajo zlasti iz držav, kjer je terapevtska uporaba visoka (npr.: v Franciji, na Finskem) ali kjer je zdravilo lahko dostopno prek zdravniških receptov ali v lekarnah. Ob tem porocilo poudarja potrebo po »ukrepih za zmanjševanje zlorabe« buprenorfina.
Missbruk och avledning förekommer mest där den terapeutiska användningen är omfattande (t.ex. Frankrike, Finland) eller där det är lätt att få tag på läkemedlet genom läkarrecept och apotek. I detta sammanhang understryker rapporten behovet av åtgärder för att minska den avledningen och missbruket av buprenorfin.
Par nepareizu lietošanu un novirzišanu galvenokart zino tad, ja izmantošana arstešana ir plaši izplatita (piemeram, Francija, Somija) vai gadijumos, kad ir viegla piekluve zalem ar arsta receptem un aptiekas. Saistiba ar šo parskats uzsver nepieciešamibu pec „pasakumiem ar merki samazinat” buprenorfina   „nepareizu lietošanu un novirzišanu”.
  DziaÅ‚ania interwencyjn...  
W podobny sposób w Austrii oferowane jest doradztwo za pośrednictwem poczty elektronicznej, udzielane w nowym centrum rozmów Wiedeńskiego Wsparcia Antynarkotykowego. Wprowadzono tam też standardy jakości (FSW, 2004).
Individual online counselling through websites is a relatively new approach adopted in Austria and Germany (www.drugcom.de). Along the same lines, in Austria, e-mail counselling is available at the new Vienna Drug Assistance call centre, and quality standards have been developed (FSW, 2004). However, most drug prevention websites simply provide expert advice and do not include discussion forums, as robust evidence of the effectiveness of such consumer-led peer-to-peer communities does not exist (Eysenbach et al., 2004).
Les conseils individuels en ligne par l'intermédiaire de sites web constituent une approche relativement nouvelle, adoptée par l'Autriche et l'Allemagne (www.drugcom.de). Dans le même style, en Autriche, des conseils par courriel sont disponibles au nouveau centre d'appel d'aide aux usagers de drogue de Vienne et des normes de qualité ont été élaborées (FSW, 2004). Cependant, la plupart des sites de prévention proposent simplement des conseils d'experts et n'offrent pas de forum de discussion, étant donné qu'il n'existe pas de preuves solides de l'efficacité de ces communautés de pairs émanant des consommateurs (Eysenbach et al., 2004).
Die individuelle Online-Beratung über Websites ist ein relativ neuer Ansatz, der in Österreich und Deutschland eingeführt wurde (www.drugcom.de). In Österreich wird über das neue CallCenter der Wiener Drogenhilfe ebenfalls Beratung über E-Mail angeboten, für die auch Qualitätsstandards erarbeitet wurden (FSW, 2004). Jedoch bieten die meisten Websites zur Drogenprävention ausschließlich Expertenberatung an und beinhalten keine Diskussionsforen, da es bisher keine eindeutigen Beweise für die Effizienz solcher Peer-to-Peer-Communities gibt (Eysenbach et al., 2004).
El asesoramiento individual en línea a través de sitios web es un sistema relativamente nuevo que se ha adoptado en Austria y Alemania (www.drugcom.de). También Austria dispone de un servicio de asesoramiento en línea a través del nuevo centro de asistencia por drogas de Viena y ha desarrollado normas de calidad al respecto (FSW, 2004). Sin embargo, la mayoría de sitios web sobre prevención de las drogas se limita a prestar asesoramiento experto y no incluye foros de debate, ya que no existen pruebas contundentes de que estas comunidades de consumidores que se comunican entre sí sean eficaces (Eysenbach y cols., 2004).
La consulenza on line individuale tramite i siti web è un approccio relativamente nuovo adottato in Austria e Germania (www.drugcom.de). Sulla stessa scia è disponibile in Austria, presso il nuovo call centre del Servizio di assistenza antidroga di Vienna, un servizio di consulenza mediante posta elettronica, di cui si stanno elaborando gli standard qualitativi (FSW, 2004). La maggior parte dei siti web dedicati alla prevenzione della droga, tuttavia, si limita a fornire consigli di esperti, ma non prevede spazi per forum di discussione, dal momento che non esistono elementi probanti validi sull’efficacia di queste comunità di pari orientate al consumatore (Eysenbach e altri, 2004).
Η προσωπική παροχή συμβουλών επιγραμμικά μέσω ιστοθέσεων είναι μια σχετικά νέα προσέγγιση που εφαρμόζεται στην Αυστρία και στη Γερμανία (www.drugcom.de). Στο ίδιο πνεύμα, στην Αυστρία, η παροχή συμβουλών μέσω ηλεκτρονικού ταχυδρομείου είναι διαθέσιμη από το κέντρο κλήσεων του νέου κέντρου παροχής συνδρομής για τα ναρκωτικά της Βιέννης (Vienna Drug Assistance), και έχουν αναπτυχθεί πρότυπα ποιότητας (FSW, 2004). Ωστόσο, οι περισσότερες ιστοθέσεις για την πρόληψη των ναρκωτικών παρέχουν απλώς συμβουλές από ειδικούς και δεν περιλαμβάνουν χώρους συζήτησης, καθώς δεν υπάρχουν αδιαμφισβήτητες αποδείξεις σχετικά με την αποτελεσματικότητα τέτοιου είδους ομότιμων κοινοτήτων καταναλωτών (Eysenbach κ.ά., 2004).
Individuele online-counseling via websites is een relatief nieuwe methode die in Oostenrijk en Duitsland (www.drugcom.de) wordt gebruikt. Vergelijkbaar hiermee is ook de counseling per e-mail in Oostenrijk via het nieuwe Weense Centrum voor drugshulp in welk kader er ook kwaliteitsnormen zijn ontwikkeld (FSW, 2004). Op de meeste websites die op drugspreventie zijn gericht, worden echter uitsluitend deskundige adviezen gegeven. De websites bevatten geen discussiefora omdat er geen aantoonbare bewijzen zijn dat dergelijke interactieve ondersteuning door en voor drugsgebruikers effectief zijn (Eysenbach et al., 2004).
Individuální on-line poradenství prostřednictvím internetových stránek je relativně novým přístupem, který byl zaveden v Rakousku a Německu (www.drugcom.de). Obdobná situace je v Rakousku, kde je k dispozici e-mailové poradenství v novém vídeňském telefonním centru drogové pomoci a kde byly vyvinuty standardy kvality (FSW, 2004). Většina internetových stránek protidrogové prevence však poskytuje odborné rady a neobsahuje diskusní fóra, protože neexistuje přesvědčivý důkaz o účinnosti těchto spotřebitelsky vedených společenství vrstevníků (Eysenbach a kol., 2004).
Individuel onlinerådgivning via websteder er en forholdsvis ny metode, der er indført i Østrig og Tyskland (www.drugcom.de). Ligeledes findes der en e-mailrådgivning hos Wiener Drogenhilfes nye callcenter, og der er udviklet kvalitetsstandarder (FSW, 2004). De fleste websteder i forbindelse med narkotikaforebyggelse tilbyder imidlertid blot ekspertrådgivning og omfatter ikke diskussionsfora, da der ikke foreligger solide beviser for, at sådanne forbrugerstyrede peer-to-peer-grupper er effektive (Eysenbach m.fl., 2004).
-nõustamine veebilehekülgede kaudu on suhteliselt uus lähenemisviis, mis on kasutusele võetud Austrias ja Saksamaal (www.drugcom.de). Austrias pakub uus narkoabi kõnekeskus Viinis samal põhimõttel nõustamist e-posti teel ning välja on töötatud kvaliteedistandardid (FSW, 2004). Siiski pakub enamik narkoennetuse veebilehekülgi lihtsalt ekspertide nõuandeid ning seal pole arutelufoorumeid, kuna puuduvad kindlad tõendid selliste tarbijate endi poolt juhitud omavahelise suhtluse kekskkondade efektiivsuse kohta (Eysenbach et al., 2004).
Verkkosivustojen kautta tarjottava yksilöllinen online-neuvonta on melko uusi lähestymistapa, jota on alettu toteuttaa Itävallassa ja Saksassa (www.drugcom.de). Itävallassa tarjotaan neuvontaa myös sähköpostitse Wienin uudessa huumeavun tukikeskuksessa, ja neuvonnalle on laadittu laatuvaatimukset (FSW, 2004). Useimmat ehkäisevän huumetyön verkkosivustot tarjoavat kuitenkin vain asiantuntijoiden neuvoja, eikä niillä ole keskustelufoorumeita, sillä tällaisten kuluttajalähtöisten vertaisyhteisöjen tehokkuudesta ei ole vankkaa näyttöä (Eysenbach et al., 2004).
A honlapokon nyújtott egyéni on-line tanácsadást viszonylag új módszerként vezették be Ausztriában és Németországban (www.drugcom.de). Ausztriában ugyanezen elv alapján e-mailben is kérhető tanács az új bécsi drogsegélyközponttól, ahol a minőségi szabványokat is kidolgozták (FSW, 2004). A legtöbb drogmegelőzési weboldal azonban többnyire egyszerűen szakértői tanácsokat nyújt, és nem kínál vitafórumot, mivel az ilyen, fogyasztók által vezetett, kölcsönös tanácsadást végző közösség hatékonyságára nincs alapos bizonyíték (Eysenbach és mások, 2004).
Individuell rådgivning på internett er en relativt ny tilnærming som er tatt i bruk i Østerrike og Tyskland (www.drugcom.de). Tilsvarende har Østerrike rådgivning pr. e-post ved det nye call-senteret til rusmiddeletaten i Wien, og kvalitetsstandarder er utarbeidet (FSW, 2004). Imidlertid tilbyr de fleste nettstedene for narkotikaforebygging bare ekspertrådgivning og omfatter ikke diskusjonsfora, da det ikke foreligger solide beviser på at slike brukerledede grupper har noen positiv effekt (Eysenbach et al., 2004).
Consilierea individuală pe site-uri Internet este o abordare relativ nouă adoptată în Austria şi în Germania (www.drugcom.de). În acelaşi sens, în Austria, există consiliere prin e-mail oferită de centrul de apeluri Vienna Drug Assistance (Asistenţă pentru droguri Viena), şi au fost elaborate standarde de calitate (FSW, 2004). Totuşi, majoritatea site-urilor web pentru prevenirea consumului de droguri nu fac decât să furnizeze asistenţă de specialitate şi nu oferă forumuri de discuţii, întrucât nu există dovezi solide privind eficienţa unor astfel de comunităţi de consumatori gestionate de aceştia (Eysenbach et al., 2004).
Individuálne poradenstvo on-line prostredníctvom webových stránok je relatívne novým prístupom, ktorý zaviedli v Rakúsku a Nemecku (www.drugcom.de). V týchto intenciách je v Rakúsku k dispozícii e-mailové poradenstvo v novom viedenskom telekomunikačnom stredisku protidrogovej pomoci a sú vypracované štandardy kvality (FSW, 2004). Väčšina webových stránok drogovej prevencie však jednoducho poskytuje odborné rady a neobsahuje diskusné fóra, a preto nejestvuje presvedčivý dôkaz efektívnosti takýchto spotrebiteľsky riadených rovesníckych spoločenstiev (Eysenbach a kol. 2004).
Individualno spletno svetovanje na spletnih straneh je sorazmerno nov pristop, ki se uporablja v Avstriji in Nemčiji (www.drugcom.de). Podobno je v Avstriji na voljo svetovanje prek elektronske pošte v novem dunajskem klicnem centru za pomoč v zvezi z drogami, razvili pa so tudi standarde kakovosti (FSW, 2004). Vendar večina spletnih strani, namenjenih preprečevanju zlorabe drog, daje samo strokovne nasvete in ne vključuje forumov za razprave, saj dokončni dokazi o učinkovitosti takih skupnosti, ki jih vodijo potrošniki, za pomoč vrstnikom, ne obstajajo (Eysenbach et al., 2004).
Individuell online-rådgivning via webbplatser är en relativt ny metod som har införts i Österrike och Tyskland (www.drugcom.de). I Österrike finns möjlighet att få rådgivning via e-post på Wiens nya droghjälpscenter, och kvalitetsstandarder har utvecklats (FSW, 2004). De flesta webbplatser för narkotikaprevention handlar dock uteslutande om att sprida råd från experter och omfattar inte diskussionsforum, eftersom det saknas starka bevis för att sådana användarstyrda kontakter är effektiva (Eysenbach m.fl., 2004).
Relatīvi jauna pieeja, kas tiek praktizēta Austrijā un Vācijā, ir individuālās tiešsaistes konsultācijas, izmantojot interneta mājas lapas (www.drugcom.de). Līdzīgi Austrijā ir jaunajā Vīnes Narkotiku palīdzības centrā ir pieejamas konsultācijas, izmantojot e-pastu, un ir izstrādāti attiecīgi kvalitātes standarti (FSW, 2004). Taču lielākā daļa narkotiku profilakses mājas lapu vienkārši sniedz ekspertu konsultācijas, un tajās nav iekļauti diskusiju forumu, tā ka nepastāv pierādījumu par šādu pacientu pašu vadītu savstarpējo komunikāciju efektivitāti (Eysenbach et al., 2004).
  Problemowe zażywanie n...  
Ogólne rozróżnienie można przeprowadzić między zażywaniem heroiny, która historycznie odpowiada za większość przypadków problemowego zażywania narkotyków w dużej liczbie państw UE, oraz problemowym zażywaniem środków pobudzających. Ten ostatni typ zażywania stanowi przewagę w Finlandii i Szwecji, gdzie większość osób problemowo zażywających narkotyki to osoby głównie przyjmujący amfetaminę.
Problem drug use can be subdivided into important groupings. A general distinction can be made between heroin use, which has historically accounted for most PDU in the majority of EU countries, and problem use of stimulants, which predominates in Finland and Sweden, where the majority of problem drug users are primary amphetamine users. Similarly, in the Czech Republic, methamphetamine users have traditionally formed a significant proportion of problem drug users.
L'usage problématique de drogue peut être subdivisé entre plusieurs groupes importants. Une distinction générale peut être opérée entre la consommation d'héroïne, qui représente historiquement l'usage le plus problématique dans la plupart des pays de l'UE, et l'usage problématique de stimulants, qui prédomine en Finlande et en Suède, où la majorité des usagers de drogue à problème sont des consommateurs primaires d'amphétamine. De même, en République tchèque, les consommateurs de métamphétamine représentent traditionnellement une part importante des usagers de drogue à problème.
Der problematische Drogenkonsum lässt sich in einige Hauptgruppen unterteilen. Allgemein kann zwischen dem Heroinkonsum, der traditionell den Großteil des problematischen Drogenkonsums in der Mehrheit der EU-Länder ausmacht, und dem problematischen Konsum von Stimulanzien unterschieden werden, der vorwiegend in Finnland und Schweden auftritt, wo die meisten problematischen Drogenkonsumenten als Primärdroge Amphetamin konsumieren. Ähnlich verhält es sich in der Tschechischen Republik, wo Methamphetaminkonsumenten traditionell einen bedeutenden Teil der problematischen Drogenkonsumenten ausmachen.
El consumo problemático de drogas puede subdividirse en varios grupos principales. Puede establecerse una distinción general entre el consumo de heroína, que históricamente representa el principal CPD en la mayoría de los Estados miembros de la UE, y el consumo problemático de estimulantes, que predomina en Finlandia y Suecia, donde la mayoría de los consumidores problemáticos de drogas toma principalmente anfetaminas. Del mismo modo, en la República Checa, los consumidores de metanfetaminas representan tradicionalmente un porcentaje significativo de los consumidores problemáticos.
Il consumo problematico di stupefacenti può essere suddiviso in due importanti gruppi. Si può fare una distinzione generale tra il consumo di eroina, che in passato ha rappresentato la parte più consistente del consumo problematico di stupefacenti nella maggioranza dei paesi dell’UE, e il consumo problematico di sostanze stimolanti, che predomina in Finlandia e Svezia, dove la maggioranza dei consumatori problematici di stupefacenti è data da consumatori primari di anfetamine. Analogamente, nella Repubblica ceca i consumatori di metanfetamine hanno sempre rappresentato una percentuale significativa dei consumatori problematici di stupefacenti.
O consumo problemático de droga pode ser subdividido em vários grupos importantes. É possível estabelecer uma distinção genérica entre o consumo de heroína, que historicamente tem sido responsável pela maior parte dos problemas associados ao consumo de drogas na maioria dos países da UE, e o consumo problemático de estimulantes, predominante na Finlândia e na Suécia, onde a maioria dos consumidores problemáticos de drogas consome sobretudo anfetaminas. De igual modo, na República Checa, os consumidores de metanfetaminas têm constituído, ao longo do tempo, uma percentagem significativa dos consumidores problemáticos de droga.
Η προβληματική χρήση ναρκωτικών είναι δυνατόν να υποδιαιρεθεί σε δύο σημαντικές ομάδες. Μια γενική διάκριση μπορεί να γίνει μεταξύ της χρήσης ηρωίνης, η οποία αντιπροσωπεύει ιστορικά το μεγαλύτερο μέρος της προβληματικής χρήσης ναρκωτικών στις περισσότερες χώρες της ΕΕ, και της προβληματικής χρήσης διεγερτικών, η οποία κυριαρχεί στη Φινλανδία και τη Σουηδία, όπου η πλειονότητα των προβληματικών χρηστών ναρκωτικών είναι κυρίως χρήστες αμφεταμινών. Ομοίως, στην Τσεχική Δημοκρατία, οι χρήστες μεθαμφεταμίνης ανέκαθεν αποτελούσαν σημαντικό ποσοστό των προβληματικών χρηστών ναρκωτικών.
Problematisch drugsgebruik kan in een aantal belangrijke subgroepen worden onderverdeeld. Zo kan in het algemeen onderscheid worden gemaakt tussen heroïnegebruik (dat historisch gezien verantwoordelijk is voor het merendeel van het problematisch drugsgebruik in de meeste EU-landen) en het problematisch gebruik van stimulerende middelen (dat vooral in Finland en Zweden voorkomt, waar het merendeel van de problematische drugsgebruikers primaire amfetaminegebruikers zijn). Ook in Tsjechië bestaat de groep van problematische drugsgebruikers traditioneel gezien voor vooral uit metamfetaminegebruikers.
Problémové užívání drog je možné dále rozdělit na dvě důležité podskupiny. Obecně je možné odlišit užívání heroinu, které se historicky podílelo na větší části problémového užívání drog ve většině zemí EU, od problémového užívání stimulantů, které převládá ve Finsku a Švédsku, kde je většina problémových uživatelů drog primárními uživateli amfetaminu. Podobně v České republice uživatelé metamfetaminu většinou tvoří významnou část problémových uživatelů drog.
Problematisk stofbrug kan opdeles i store delkategorier. Der kan sondres generelt mellem heroinbrug, som traditionelt har tegnet sig for størstedelen af den problematiske stofbrug i de fleste EU-medlemsstater, og problematisk brug af stimulanser, som dominerer i Finland og Sverige, hvor størstedelen af de problematiske stofbrugere er primære amfetaminbrugere. På samme måde har metamfetaminbrugerne i Tjekkiet traditionelt udgjort en væsentlig andel af de problematiske stofbrugere.
Probleemse uimastitarbimise võib jaotada olulistesse rühmadesse. Üldiselt saab teha vahet heroiinitarbimisel, mis on läbi aegade olnud suurema osa probleemse uimastitarbimise põhjuseks enamikus ELi riikides, ning probleemsel stimulantide tarbimisel, mis on ülekaalus Soomes ja Rootsis, kus enamik probleemseid uimastitarbijaid tarvitab peamiselt amfetamiine. Samamoodi on Tšehhi Vabariigis metafetamiinide tarbijad moodustanud läbi aegade märkimisväärse osa probleemsetest uimastitarbijatest.
Huumeiden ongelmakäyttö voidaan jakaa tärkeimpiin alaryhmiin. Yleisesti voidaan erotella heroiinin käyttö, joka on vanhastaan hallinnut huumeiden ongelmakäyttöä useimmissa EU-maissa, ja piristeiden ongelmakäyttö etenkin Suomessa ja Ruotsissa, missä suurin osa huumeiden ongelmakäyttäjistä käyttää päähuumeenaan amfetamiinia. Tšekissä taas metamfetamiinin käyttäjät ovat perinteisesti muodostaneet merkittävän osan huumeiden ongelmakäyttäjistä.
A problematikus kábítószer-használat több fontos csoportra bontható. Általában különbséget lehet tenni az EU-országok többségében a problematikus kábítószer-használatért leginkább felelős heroinhasználat, illetve a serkentőszerek problematikus használata között, amely utóbbi leginkább Finnországban és Svédországban van jelen, ahol a problematikus kábítószer-használók többsége elsősorban amfetaminhasználó. Ehhez hasonlóan Csehországban a problematikus kábítószer-használók tekintélyes részét hagyományosan a metamfetaminhasználók alkotják.
Problematisk bruk av narkotika kan deles inn i en rekke hovedgrupper. Et generelt skille kan gjøres mellom heroinbruk, som historisk sett har utgjort mesteparten av den problematiske bruken av narkotika i de fleste EU-landene, og problematisk bruk av sentralstimulerende midler, som dominerer i Finland og Sverige, hvor majoriteten av problematiske narkotikabrukere primært bruker amfetamin. På samme måte har en betydelig del av de problematiske narkotikabrukerne i Den tsjekkiske republikk tradisjonelt vært metamfetaminbrukere.
Consumul problematic de droguri se poate împărţi în mai multe categorii. Se poate face o distincţie generală între consumul de heroină, care a generat în mod istoric cele mai multe cazuri de CPD în majoritatea ţărilor din Uniunea Europeană, şi consumul problematic de substanţe stimulatoare, care predomină în Finlanda şi Suedia, unde majoritatea consumatorilor problematici de droguri consumă amfetamină ca drog primar. În mod similar, în Republica Cehă, consumatorii de metamfetamină au reprezentat în mod tradiţional un procent semnificativ din totalul consumatorilor problematici de droguri.
Problémové užívanie drog možno rozdeliť na dve dôležité podskupiny. Všeobecne možno odlíšiť užívanie heroínu, ktoré z historického hľadiska predstavuje väčšiu časť PDU vo väčšine krajín EÚ, od problémového užívania stimulancií, ktoré prevláda vo Fínsku a Švédsku, kde primárni užívatelia amfetamínov tvoria väčšinu problémových užívateľov drog. Podobne v Českej republike, užívatelia metamfetamínu tradične tvoria významné percento problémových užívateľov drog.
Problematično uživanje drog lahko razdelimo na pomembne skupine. Predvsem je treba ločiti med uživanjem heroina, ki je bil v preteklosti največji del problematične uporabe drog v večini držav EU, ter problematično uporabo stimulansov, ki prevladuje na Finskem in Švedskem, kjer večina uživalcev drog uživa amfetamine. Podobno na Češkem uživalci amfetaminov že tradicionalno predstavljajo največji delež problematičnega uživanja drog.
Det problematiska narkotikamissbruket kan delas in i ett antal huvudkategorier. En allmän skiljelinje kan dras mellan heroinmissbruk, som länge har stått för huvuddelen av det problematiska narkotikamissbruket i majoriteten av EU-länderna, och problematiskt missbruk av stimulantia, som dominerar i Finland och Sverige, där de flesta problemmissbrukarna har amfetaminer som primärdrog. Även i Tjeckien har metamfetaminmissbrukarna länge utgjort en betydande del av problemmissbrukarna.
Problemātisko narkotiku lietošanu var iedalīt vairākās apakšgrupās. Vispārēji var izdalīt heroīna lietošanu, kas jau vēsturiski veido lielāko daļu no problemātiskās narkotiku lietošanas lielākajā daļā ES valstu, un problemātisko stimulantu lietošanu, kas dominē Somijā un Zviedrijā, kur lielākā daļa no problemātiskajiem narkotiku lietotājiem ir primārie amfetamīnu lietotāji. Līdzīgi arī Čehijas Republikā metamfetamīna lietotāji ir tradicionāli veidojuši būtisku daļu no problemātiskajiem narkotiku lietotājiem.
  Ocena strategii antynar...  
Ten pierwszy proces oceny na szczeblu krajowym i europejskim przedstawia cenny mechanizm reakcji, informując decydentów o koszcie tego przedsięwzięcia oraz w jakim stopniu ich decyzje zostały wdrożone. Umożliwia im także zwiększenie wysiłków w obszarach, w których odnotowano problemy lub tam, gdzie ocena dała negatywne wyniki.
This first evaluation process at national and European level represents a valuable feedback mechanism, informing decision-makers of the extent to which their decisions have been implemented, and at what cost, and enabling them to increase efforts in those areas where problems have been recorded or assessment has produced unfavourable findings. Although clear evidence of the impact of national drugs strategies on the overall drug phenomenon is not yet available (EMCDDA, 2004a), the approach of ‘counting the score’ is a positive sign and, hopefully, will trigger a general trend in Europe towards the detailed assessment of each national drug strategy.
Ce premier processus d’évaluation à l'échelle nationale et européenne constitue un mécanisme précieux de rétroaction, qui fournit aux décideurs des informations sur le degré de mise en œuvre de leurs décisions et leur coût et qui leur permet de renforcer les efforts dans les domaines où des problèmes ont été enregistrés ou sur lesquels l'évaluation a abouti à des conclusions défavorables. Bien qu'aucune preuve déterminante de l'impact des stratégies antidrogue nationales sur le phénomène global de la drogue ne soit encore disponible (OEDT, 2004a), l'approche consistant à «compter les points» est un signe positif et il est à espérer qu'elle enclenchera une tendance générale en Europe en faveur d'une évaluation détaillée de chaque stratégie antidrogue nationale.
Dieser erste Evaluationsprozess auf nationaler und europäischer Ebene ist ein wertvoller Feedback-Mechanismus, der die Entscheidungsträger darüber in Kenntnis setzt, in welchem Maße ihre Entscheidungen umgesetzt wurden und welche Kosten damit verbunden waren. Damit werden diese in die Lage versetzt, ihre Bemühungen in den Bereichen zu verstärken, in denen Probleme festgestellt wurden oder die Bewertung zu schlechten Ergebnissen geführt hat. Obwohl es bisher keine eindeutigen Belege für die Auswirkungen der nationalen Drogenstrategien auf die Drogenproblematik insgesamt gibt (EBDD, 2004a), ist der Ansatz, die erzielten Ergebnisse zu überprüfen, ein Schritt in die richtige Richtung und wird hoffentlich europaweit eine allgemeine Tendenz zu einer ausführlichen Bewertung jeder einzelnen nationalen Drogenstrategie auslösen.
Este primer proceso de evaluación a nivel nacional y europeo es un valioso mecanismo de información que permite a las personas con capacidad de decisión conocer cómo se han aplicado sus decisiones y a qué coste, además de intensificar los esfuerzos en los aspectos que han presentado problemas o resultados desfavorables. Aunque todavía no todavía no está claramente establecido el impacto que han tenido las estrategias nacionales en materia de drogas sobre el fenómeno general de la droga (OEDT, 2004a), el sistema de «puntuación» constituye un signo positivo y cabe esperar que impulse en Europa una tendencia general a la evaluación detallada de cada una de estas estrategias nacionales.
Il primo processo di valutazione a livello nazionale ed europeo rappresenta un meccanismo prezioso di feedback, che fornirà ai legislatori informazioni sul recepimento delle loro decisioni e sul costo di tali operazioni di recepimento, dando loro così la possibilità di intervenire nei settori più problematici o in cui la valutazione ha raccolto risultati negativi. Nonostante la mancanza di prove valide sull’impatto delle strategie nazionali in materia di droga sul fenomeno della droga nel suo complesso (OEDT, 2004a), l’approccio del “conteggio del punteggio ottenuto” è un segnale positivo che, auspicabilmente, produrrà in Europa una generale tendenza a valutare in maniera dettagliata ciascuna strategia nazionale in materia di droga.
Este primeiro processo de avaliação a nível nacional e europeu constitui um mecanismo de feedback valioso, que informa os decisores políticos acerca do grau de aplicação das suas decisões e dos custos incorridos, permitindo-lhes intensificar esforços nos domínios em que se registaram problemas ou em que a avaliação produziu conclusões desfavoráveis. Embora ainda não existam dados claros sobre o impacto das estratégias nacionais de luta contra a droga sobre o fenómeno da droga na sua globalidade (OEDT, 2004a), a atitude de “contabilizar os resultados” constitui um sinal positivo e espera-se que dê início, na Europa, a uma tendência geral para avaliar minuciosamente cada estratégia nacional de luta contra a droga.
Αυτή η πρώτη διαδικασία αξιολόγησης σε εθνικό και ευρωπαϊκό επίπεδο αποτελεί πολύτιμο εργαλείο άντλησης στοιχείων, καθώς θα συμβάλει στην ενημέρωση των υπευθύνων για τη λήψη αποφάσεων σχετικά με τον βαθμό υλοποίησης των αποφάσεών τους, και με το κόστος της εν λόγω υλοποίησης, επιτρέποντάς τους να εντείνουν τις προσπάθειές τους στους τομείς εκείνους όπου παρατηρήθηκαν προβλήματα ή όπου τα πορίσματα της αξιολόγησης ήταν αρνητικά. Μολονότι δεν υπάρχουν ακόμη σαφή στοιχεία σχετικά με τον αντίκτυπο των εθνικών στρατηγικών για τα ναρκωτικά στο συνολικό φαινόμενο των ναρκωτικών (ΕΚΠΝΤ, 2004α), η προσέγγιση της «καταμέτρησης των βαθμών» είναι μια θετική ένδειξη και ευελπιστούμε ότι θα κινητοποιήσει μια γενική τάση στην Ευρώπη για την αναλυτική αξιολόγηση κάθε εθνικής στρατηγικής για τα ναρκωτικά.
Het eerste evaluatieproces op nationaal en Europees niveau vormt een waardevolle feedback en verschaft besluitvormers informatie over de mate waarin hun besluiten ten uitvoer zijn gelegd en welke kosten daarmee gemoeid zijn. Hierdoor zijn zij beter in staat hun inspanningen te vergroten op gebieden waar problemen zijn vastgesteld of die tijdens de evaluatie negatief beoordeeld zijn. Hoewel eenduidig bewijsmateriaal voor het effect van nationale drugsstrategieën op het totale drugsverschijnsel nog niet voorhanden is (EWDD, 2004a), geeft een evaluatie gebaseerd op het “bijhouden van de score” hieraan een positieve impuls. Hopelijk wordt hiermee een algemene trend in Europa in gang gezet op weg naar een gedetailleerde evaluatie van alle nationale drugsstrategieën.
Tento první proces hodnocení na národní a evropské úrovni představuje cenný mechanismus zpětné vazby, který informuje rozhodovací orgány o rozsahu, v němž byla jejich rozhodnutí realizována, a o příslušných nákladech a umožní jim vyvinout vyšší úsilí v těch oblastech, kde byly zjištěny problémy nebo kde hodnocení vedlo k nepříznivým zjištěním. I když ještě nejsou k dispozici nepochybné důkazy o vlivu národních protidrogových strategií na drogový fenomén jako celek (EMCDDA, 2004a), je přístup „počítání skóre“ pozitivním znamením a doufejme, že vyvolá v Evropě obecný trend vedoucí k podrobnému hodnocení každé národní protidrogové strategie.
Denne første evalueringsproces på nationalt og europæisk plan udgør en værdifuld feedbackmekanisme, hvor beslutningstagerne kan få oplysninger om, i hvilken udstrækning deres beslutninger er blevet gennemført, og hvilke udgifter der har været forbundet hermed, og derved få mulighed for at forstærke indsatsen på de områder, hvor der er registreret problemer, eller vurderingen har givet ugunstige resultater. Selv om der endnu ikke foreligger klare beviser for de nationale narkotikastrategiers virkninger på narkotikaspørgsmålet generelt (EONN, 2004a), er metoden med 'pointtælling' et positivt tegn og vil forhåbentlig udløse en generel tendens i Europa til at foretage en detaljeret vurdering af hver enkelt national narkotikastrategi.
Käesolev esimene riiklikul ja Euroopa tasandil teostatav hindamine on väärtuslik tagasisidemehhanism, mis teavitab otsuste vastuvõtjaid sellest, mil määral ja milliste kulutustega on nende otsuseid rakendatud, ning võimaldab neil suurendada jõupingutusi valdkondades, kus on täheldatud probleeme või kus hindamine on välja selgitanud soovimatuid tulemusi. Kuigi selged tõendid riiklike uimastistrateegiate üldmõjust uimastivaldkonnale veel puuduvad (EMCDDA, 2004a), on arvepidamine edusammude üle positiivne märk, mis loodetavasti käivitab Euroopas üldsuundumuse hinnata üksikasjalikult iga riiklikku narkoennetusstrateegiat.
Tällaisesta alustavasta arvioinnista kansallisella ja Euroopan tasolla saadaan arvokasta palautetta, jonka avulla päättäjät saavat tietää, missä määrin päätökset on pantu täytäntöön ja paljonko ne ovat maksaneet, ja samalla voidaan lisätä ponnisteluja niillä aloilla, joilla on todettu ongelmia tai joilla arvioinnin tulokset ovat olleet kielteisiä. Vaikka selkeää näyttöä kansallisten huumausainestrategioiden vaikutuksesta koko huumeilmiöön ei ole vielä saatavissa (EMCDDA, 2004a), pyrkimys tulosten arviointiin on myönteinen merkki, ja se käynnistää toivottavasti Euroopassa yleisen suuntauksen kohti kansallisten huumausainestrategioiden yksityiskohtaista arviointia.
Az első nemzeti és európai szintű értékelési folyamat értékes visszacsatolási mechanizmust jelent, általa a döntéshozók tájékozódhatnak a döntések végrehajtásának mértékéről és az ezzel járó költségekről, továbbá lehetővé teszi számukra, hogy fokozzák az erőfeszítéseket azokon a területeken, amelyeken problémák merültek fel, illetve ahol az értékelés kedvezőtlen megállapításokkal zárult. Bár nyilvánvaló bizonyíték még nem áll rendelkezésre a nemzeti stratégiáknak a kábítószerhelyzet egészére gyakorolt hatásáról (EMCDDA, 2004a), pozitív jelnek tekinthetjük a „pontszámolásos” módszert, amely remélhetőleg általános európai tendenciává válik majd az egyes nemzeti kábítószer-stratégiák részletes értékelése formájában.
Denne første evalueringsprosessen på nasjonalt plan og EU-plan utgjør en verdifull tilbakemeldingsmekanisme som gir beslutningstakerne informasjon om i hvilken grad de beslutningene som tas blir gjennomført, og til hvilken pris, og setter dem i stand til å øke innsatsen på de områdene hvor det er registrert problemer eller hvor evalueringene har avdekket ugunstige forhold. Selv om det fortsatt ikke er klart dokumentert på hvilken innvirkning de nasjonale narkotikastrategiene har på narkotikasituasjonen generelt (EONN, 2004a), er metoden med å ”oppsummere poengene” tegn på en positiv utvikling, og vil forhåpentligvis utløse en generell trend i Europa til å gjennomføre detaljerte vurderinger av de enkelte nasjonale narkotikastrategiene.
Tento prvý hodnotiaci proces na národnej a európskej úrovni je cenným mechanizmom spätnej väzby, ktorý informuje rozhodovacie orgány o rozsahu uplatňovania prijatých rozhodnutí a nákladoch na ne a umožňuje im zvýšiť úsilie v oblastiach, v ktorých sa zistia problémy alebo v ktorých sa pri posudzovaní zistia nepriaznivé skutočnosti. Napriek tomu, že dosiaľ nie sú k dispozícii presvedčivé dôkazy o vplyvoch národných protidrogových stratégií na celkový fenomén drog (EMCDDA 2004a), prístup „počítania skóre“ je pozitívnym znakom, a dúfajme, spustí v Európe všeobecný trend k podrobnému posudzovaniu každej národnej protidrogovej stratégie.
Prvi proces vrednotenja na nacionalni in evropski ravni je dragocen mehanizem povratnih informacij, saj nosilce odločitev obvešča o obsegu uresničevanja njihovih odločitev in s tem povezanih stroških ter jim omogoča povečati prizadevanja na področjih, na katerih so bile zabeležene težave ali kjer je ocena privedla do neugodnih ugotovitev. Čeprav še ni na voljo jasnega dokaza o vplivu nacionalnih strategij boja proti drogam na splošen pojav drog (EMCDDA, 2004a), je pristop "štetja rezultatov" pozitiven znak in bo, upajmo, v Evropi sprožil splošen trend k podrobnejši oceni vsake nacionalne strategije boja proti drogam.
Denna första utvärderingsprocess på nationell och europeisk nivå är en värdefull källa till feedback som kan ge beslutsfattare information om i vilken mån deras beslut har genomförts och till vilken kostnad, så att de kan intensifiera insatserna inom områden där utvärderingen har visat att det finns problem eller där resultaten har varit negativa. Även om det fortfarande saknas entydiga bevis för de nationella narkotikastrategiernas inverkan på det totala narkotikaproblemet (ECNN, 2004a), är metoden att ”räkna poäng” ett positivt tecken som förhoppningsvis kommer att leda till en allmän utveckling i Europa mot detaljerade analyser av varje lands narkotikastrategi.
Šis pirmais vērtēšanas process nacionālajā un Eiropas līmenī ir vērtīgs atgriezeniskās saites nodrošināšanas mehānisms, kas informē lēmumu pieņēmējus par to, kādā mērā viņu lēmumi ir īstenoti, un ar kādām izmaksām, tādējādi ļaujot viņiem koncentrēt savas pūles tajās jomās, kur ir reģistrētas problēmas vai arī vērtējuma rezultātā ir atklātas nepatīkamas tendences. Lai arī skaidri pierādījumi par nacionālo stratēģiju narkotiku jautājumos ietekmi uz narkomāniju kopumā vēl nav pieejami (EMCDDA, 2004a), „rezultāta reģistrēšanas” pieeja ir pozitīva zīme, un cerams, tā būs par pamatu vispārējas tendences attīstībai Eiropā detalizēti novērtēt visas nacionālās stratēģijas narkotiku jautājumos.
  Ocena strategii antynar...  
Ich elementy mogą być określone jako formalna dokumentacja celów, definiowanie i ilościowe określenie celów, określenie władz odpowiedzialnych za wdrożenie oraz określenie terminu, w którym cele mają być osiągnięte. Takie podejście ułatwia państwom sprawozdawanie wykonanych zadań oraz identyfikowanie kwestii problemowych, a zatem umożliwia podjęcie działań tam, gdzie są one wymagane.
A number of evaluation exercises conducted at national level during this reporting period are worthy of comment. Of particular interest are evaluations carried out by countries that adopted a more ‘structured’ approach to their national drug strategy, the elements of which can be summarised as the formal documenting of objectives, defining and quantifying targets, identifying the authority responsible for implementation and specifying the date for the achievement of objectives. This approach makes it easier for countries to report on the tasks that have been accomplished and to identify problematic issues, therefore enabling action to be taken where needed.
Plusieurs exercices d'évaluation menés au niveau national durant la période couverte par ce rapport sont dignes d’être mentionnés. Les évaluations réalisées par les pays qui ont adopté une approche plus «structurée» de leur stratégie antidrogue nationale sont particulièrement intéressantes, car leurs éléments peuvent être résumés comme suit: documentation formelle des objectifs; définition et quantification des buts à atteindre; identification de l'autorité chargée de la mise en œuvre et détermination de la date de réalisation des objectifs. Cette approche permet à ces pays de faire plus aisément rapport sur les actions entreprises, d'identifier les problèmes et, partant, de prendre des mesures, le cas échéant.
Während des Berichtszeitraums wurde auf nationaler Ebene eine Reihe aufschlussreicher Evaluierungen durchgeführt. Besonders interessant sind Evaluierungen jener Länder, die bei ihrer nationalen Drogenstrategie einen stärker „strukturierten“ Ansatz verfolgen, der die nachstehenden Elemente umfasst: formale Dokumentation der Ziele, Definition und Quantifizierung der Ziele, Benennung der für die Umsetzung zuständigen Behörde und Festlegung einer Frist für die Realisierung der Ziele. Dieser Ansatz erleichtert den Ländern die Berichterstattung über die abgeschlossenen Aufgaben sowie die Ermittlung problematischer Aspekte und versetzt sie dadurch in die Lage, gegebenenfalls Maßnahmen zu ergreifen.
Merece la pena comentar una serie de ejercicios de evaluación realizados a nivel nacional durante el período de elaboración de este informe. Revisten un especial interés las evaluaciones llevadas a cabo por parte de países que afrontaron de forma más «estructurada» su estrategia nacional sobre drogas, cuyos elementos pueden resumirse como la documentación formal de objetivos, la definición y cuantificación de objetivos, la identificación de la autoridad responsable de la aplicación, y la especificación de la fecha de cumplimiento de los objetivos. Con este enfoque, los países tienen más facilidad para informar sobre las tareas realizadas y detectar los aspectos problemáticos, lo que favorece la adopción de las medidas necesarias.
Alcune attività di valutazione condotte a livello nazionale durante questo periodo sono degne di nota. Di particolare interesse sono le valutazioni condotte dai paesi che hanno adottato un approccio più “strutturato” per la propria strategia nazionale in materia di droga, di cui è possibile sintetizzare così gli elementi fondanti: la documentazione formale degli obiettivi, la definizione e la quantificazione degli obiettivi, l’individuazione di un’autorità responsabile dell’attuazione, la specificazione di una data entro cui conseguire tali obiettivi. Questo approccio facilita per tali paesi le attività di comunicazione degli obiettivi raggiunti e di individuazione degli aspetti problematici, consentendo in tal modo di intervenire dove necessario.
Vale a pena comentar vários exercícios de avaliação realizados a nível nacional durante este período. Revestem-se de especial interesse as avaliações efectuadas por países que adoptaram uma abordagem mais “estruturada” à sua estratégia nacional de luta contra a droga, cujos elementos constitutivos podem ser resumidos como: documentação formal dos objectivos, definição e quantificação das metas a atingir, identificação da autoridade responsável pela execução e fixação da data em que os objectivos devem ser alcançados. Com esta abordagem, os países têm mais facilidade em dar informações sobre as tarefas que foram cumpridas e em identificar as questões problemáticas, permitindo-lhes adoptar medidas em caso de necessidade.
Ορισμένες αξιολογήσεις που διενεργήθηκαν σε εθνικό επίπεδο κατά τη διάρκεια της υπό εξέταση περιόδου χρήζουν σχολιασμού. Ιδιαίτερο ενδιαφέρον παρουσιάζουν οι αξιολογήσεις χωρών που υιοθέτησαν μια πιο «διαρθρωμένη» προσέγγιση όσον αφορά την εθνική στρατηγική τους για τα ναρκωτικά, τα βασικά στοιχεία της οποίας συνοψίζονται στην τυπική τεκμηρίωση των σκοπών, τον καθορισμό και την ποσοτικοποίηση των στόχων, τον προσδιορισμό της αρμόδιας αρχής για την υλοποίηση της στρατηγικής και τον καθορισμό χρονοδιαγράμματος για την επίτευξη των στόχων. Η προσέγγιση αυτή διευκολύνει τις χώρες στην υποβολή εκθέσεων σχετικά με τις πρωτοβουλίες που υλοποιήθηκαν και στον εντοπισμό προβληματικών τομέων, καθιστώντας δυνατή τη λήψη μέτρων όπου κρίνεται αναγκαίο.
Enkele evaluaties die tijdens deze verslagperiode op nationaal niveau zijn verricht, verdienen een nadere bestudering. Daarbij zijn met name evaluaties van belang die door landen zijn uitgevoerd die een “gestructureerdere” aanpak van hun nationale drugsstrategie hanteren. Een dergelijke aanpak wordt, kort samengevat, gekenmerkt door een formele documentatie van doelstellingen, het definiëren en kwantificeren van streefdoelen, en het aanwijzen van een instantie die verantwoordelijk is voor de tenuitvoerlegging en het vastleggen van de datum waarop de doelstellingen verwezenlijkt moeten zijn. Op basis van deze aanpak kunnen landen niet alleen eenvoudiger verslag doen van de doelen die gerealiseerd zijn, maar kunnen zij ook de probleemgebieden beter in kaart brengen en eventueel noodzakelijke maatregelen treffen.
Za zmínku stojí několik hodnocení provedených na národní úrovni v tomto sledovaném období. Zvláště zajímavá jsou hodnocení provedená zeměmi, které přijaly „strukturovanější“ přístup ke svým národním protidrogovým strategiím, jejichž prvky lze shrnout jako formální dokumentování cílů, definování a kvantifikace cílů, určení orgánu odpovědného za realizaci a stanovení termínu, do kterého mají být cíle dosaženy. Tento přístup usnadňuje zemím zpracování zpráv o úkolech, které byly splněny, umožňuje identifikovat problematické otázky a podle potřeby přijmout vhodná opatření.
Det er værd at kommentere en række evalueringer, der er foretaget på nationalt plan i indberetningsperioden. Af særlig interesse er evalueringer, der er gennemført af lande, som har en mere 'struktureret' tilgang til deres nationale narkotikastrategi, hvis elementer kan sammenfattes som en formel opstilling af målsætninger, fastsættelse og kvantificering af mål, udpegning af den myndighed, der er ansvarlig for gennemførelsen, og præcisering af fristen for opfyldelsen af målsætningerne. Denne tilgang gør det lettere for landene at fastslå, hvilke opgaver der er blevet løst, og identificere problematiske aspekter, således at indsatsen sættes ind de steder, hvor der er behov herfor.
Äramärkimist väärivad mitmed aruandlusperioodil tehtud riikliku tasandi hindamised. Huvi pakuvad eeskätt hindamised nendes riikides, kus uimastistrateegia suhtes võeti vastu struktureeritum lähenemine, mis kokkuvõtlikult sisaldas eesmärkide ametlikku dokumenteerimist, ülesannete defineerimist ja kvantifitseerimist, rakendamise eest vastutava ametiasutuse määratlemist ja eesmärkide saavutamise kindlat tähtaega. Selline lähenemine lihtsustab riikide aruandlust saavutatud eesmärkide kohta ja problemaatiliste küsimuste määratlemist, mis ühtlasi võimaldab vajadusel võtta tarvilikke meetmeid.
On syytä käsitellä joitakin tämän tarkastelujakson aikana kansallisella tasolla toteutettuja arviointeja. Erityisen kiinnostavia ovat sellaisissa maissa tehdyt arvioinnit, joissa on omaksuttu kansallista huumausainestrategiaa koskeva "jäsennetty" lähestymistapa; tiivistäen tällä tarkoitetaan tavoitteiden muodollista kirjaamista, määrällisten ja muiden tavoitteiden määrittämistä, täytäntöönpanosta vastaavan viranomaisen nimeämistä ja aikataulun asettamista tavoitteiden saavuttamiselle. Tällainen lähestymistapa helpottaa saavutuksista ilmoittamista ja ongelmakysymysten selvittämistä, jolloin voidaan tarvittaessa ryhtyä toimiin.
A tárgyalt időszakban országos szinten számos említésre méltó értékelési gyakorlat zajlott le. Különösen nagy figyelmet érdemelnek azok az értékelések, amelyeket a nemzeti kábítószer-stratégia jegyében „szervezettebb” megoldást alkalmazó tagállamok hajtottak végre. Ennek elemei a célkitűzések hivatalos dokumentálása, a célok meghatározása és számszerűsítése, a végrehajtásért felelős hatóság megnevezése és a célok elérésére kitűzött határidő rögzítése. Ez a megoldás megkönnyíti az országok számára a teljesített feladatokról szóló jelentés elkészítését és a problematikus területek azonosítását, így pontosan ott tudnak fellépni, ahol arra szükség van.
En rekke evalueringer som er gjennomført på nasjonalt plan i løpet av rapporteringsperioden påkaller en del kommentarer. Av særlig interesse kan nevnes evalueringer utført av land som har vedtatt en mer ”strukturert” tilnærming til sin nasjonale narkotikastrategi. Elementene i denne tilnærmingen kan oppsummeres som formell dokumentasjon av målsettinger, fastsettelse og kvantifisering av mål, identifisering av hvilke myndigheter som er ansvarlig for gjennomføringen og fastsettelse av dato for måloppnåelse. Denne tilnærmingsmåten gjør det enklere for landene å rapportere om de oppgavene som er realisert, og identifisere problemstillinger, og gjør det derfor mulig å iverksette tiltak der hvor det er nødvendig.
Mai multe acţiuni de evaluare desfăşurate la nivel naţional pe parcursul perioadei de raportare merită să fie discutate. Evaluările realizate de ţările care au adoptat o abordare mai „structurată” a strategiei lor naţionale privind drogurile prezintă un interes deosebit, întrucât elementele acestor strategii pot fi sintetizate ca documentare formală a obiectivelor, stabilind şi cuantificând obiectivele ţintă, identificând autoritatea care răspunde de punerea în aplicare şi precizând date de îndeplinire a obiectivelor. Această abordare oferă statelor posibilitatea de a raporta mai uşor cu privire la sarcinile care au fost îndeplinite şi de a identifica aspectele problematice, permiţând astfel întreprinderea de acţiuni dacă acestea sunt necesare.
Za zmienku stoja viaceré hodnotiace postupy uskutočnené v tomto sledovanom období na národnej úrovni. Zvlášť zaujímavé sú hodnotenia vykonané krajinami, ktoré vo svojej národnej protidrogovej stratégii prijali „štruktúrovanejší“ prístup s prvkami, ktoré možno sumarizovať ako formálne dokumentovanie úloh, definovanie a kvantifikovanie cieľov, určenie orgánu zodpovedného za realizáciu a stanovenie termínu na dosiahnutie cieľov. Tento prístup umožňuje krajinám ľahšie informovať o úlohách, ktoré boli splnené, identifikovať problematické otázky, a potom, podľa potreby, vykonať vhodné opatrenie.
Vredno je omeniti tudi številna vrednotenja, izvedena med poročevalnim obdobjem na nacionalni ravni. Še posebej zanimiva so vrednotenja, ki so jih izvedle države s "strukturiranim" pristopom do svoje nacionalne strategije boja proti drogam, katerih elemente lahko povzamemo kot uradno beleženje ciljev, opredelitev in merjenje ciljev, določitev organa, pristojnega za izvajanje, ter določitev datuma za dosego ciljev. Ta pristop državam olajša poročanje o nalogah, ki so jih izpolnile, ter določitev problematičnih vprašanj, kar omogoča sprejetje ukrepov, kjer je to potrebno.
Flera utvärderingar som genomfördes på nationell nivå under rapporteringsperioden förtjänar att nämnas. Särskilt intressanta är de utvärderingar som genomfördes i länder som hade beslutat genomföra sin nationella narkotikastrategi på ett mer ”strukturerat” sätt, genom att formellt dokumentera strategins syften, definiera och kvantifiera mål, fastställa vilken myndighet som ansvarar för genomförandet och ange datum då målen skall ha uppnåtts. Detta gör det lättare för länder att rapportera vilka uppgifter som har klarats av och att identifiera problematiska frågor, så att insatser kan sättas in där de behövs.
Šādas pieejas piemērus var redzēt Čehijas Republikas, Īrijas, Luksemburgas, Polijas un Portugāles stratēģijās, kur nacionālo stratēģiju narkotiku jautājumos vērtēšanas pasākumi atklāja, vai arī potenciāli var atklāt darbības, kas ir izpildītas, un nepabeigtos uzdevumus, pie kuriem vēl ir jāstrādā. Piemērs par to, kā strukturēta pieeja var palīdzēt sasniegumu novērtēšanā, ir redzams 2004. gada Portugāles nacionālās stratēģijas narkotiku jautājumos vērtējumā. Ārējie vērtētāji secināja, ka ir panākts progress, sasniedzot dažus no 30 galvenajiem mērķiem, kas iekļauti Portugāles rīcības plānā, no tiem astoņi mērķi ir pilnībā sasniegti un 10 ir daļēji sasniegti; taču informācijas trūkums nozīmēja, ka pārējos mērķus bija grūti novērtēt, un tika izdarīts secinājums, ka pieci mērķi nav sasniegti. Vācijā ir izveidota vadības komiteja (Nacionālā padome narkomānijas jautājumos) ar mērķi nodrošināt 2003. gada rīcības plāna realizāciju un uzraudzīt rezultātus.
  Treść programà³w i dz...  
Ta technika doświadczeniowa, która wywodzi się z teorii społecznego uczenia się (35), wydaje się być istotnym elementem metodologii w większości Państw Członkowskich, nawet tam, gdzie nie istnieje podejście programowe (Francja, Luksemburg i Szwecja) (Tabela 2).
For instance, most Member States have implemented personal and social skills training in schools as a prevention approach. Topics covered include decision-making, coping, goal-setting and assertiveness, communicating and showing empathy. This evidence-based technique, which is derived from social learning theories (35), seems now to be an important methodology in most Member States, even in countries where programme-based approaches do not exist (France, Luxembourg and Sweden) (Table 2). Estonia reports the widespread use of a book that teaches social skills.
La plupart des États membres ont, par exemple, adopté une approche de prévention prenant la forme d'une formation aux aptitudes personnelles et sociales en milieu scolaire. Les sujets abordés comprennent la prise de décision, le contrôle de soi, la fixation d'objectifs et l'assertivité, la communication et la manifestation d'empathie. Cette technique fondée sur l'expérience, qui s'inspire des théories de l'apprentissage social (35), semble être devenue une méthodologie importante dans la plupart des États membres, même dans des pays où l'approche programmatique n'existe pas (France, Luxembourg et Suède) (Tableau 2). L'Estonie signale la diffusion à grande échelle d'un livre sur les aptitudes sociales.
Beispielsweise haben die meisten Mitgliedstaaten im Rahmen ihres Präventionskonzepts Schulungen zur Förderung der persönlichen und sozialen Kompetenz an Schulen eingeführt. Behandelt wurden hierbei unter anderem die Themen Entscheidungsfindung, Problembewältigung, Festlegung von Zielen, Selbstbehauptung, Kommunikation und Empathie. Dieses evidenzbasierte Verfahren, das aus der sozialen Lerntheorie (35) stammt, stellt nun offenbar in den meisten Mitgliedstaaten eine wichtige Methodik dar, selbst in den Ländern, in denen keine programmbasierten Ansätze verfolgt werden (Frankreich, Luxemburg und Schweden) (Tabelle 2). Estland berichtet über den weit verbreiteten Einsatz eines Buches, das soziale Kompetenz vermitteln soll.
Por ejemplo, la mayoría de Estados miembros han aplicado programas de desarrollo de capacidades sociales y personales en las escuelas como enfoque preventivo. Los temas tratados en estos programas escolares incluyen tomar decisiones, hacer frente a situaciones, marcarse objetivos, así como la reafirmación personal, la comunicación y la afectividad. Esta técnica factual, que deriva de teorías de aprendizaje social (35), parece ser actualmente una metodología importante en la mayoría de Estados miembros, incluso en países donde no existen enfoques basados en programas (Francia, Luxemburgo y Suecia) (cuadro 2). En Estonia está muy extendido el uso de un libro que enseña habilidades sociales.
Per esempio, la maggior parte degli Stati membri, nell’ambito di un approccio preventivo, ha organizzato nelle scuole attività formative per favorire lo sviluppo individuale e delle competenze sociali. Tra gli argomenti trattati vi sono: il processo decisionale, le strategie di coping (vale a dire metodi per fronteggiare situazioni stressanti), le strategie di fissazione degli obiettivi e di affermazione personale, le tecniche di comunicazione e di manifestazione di empatia. Questa tecnica basata sull’esperienza, che deriva dalle teorie sull’apprendimento sociale (35), sembra essere oggi un’importante metodologia nella maggior parte degli Stati membri, persino nei paesi dove non esistono approcci di tipo programmatico (Francia, Lussemburgo e Svezia) (Tabella 2). L’Estonia informa in merito all’esistenza di un libro che viene usato diffusamente per insegnare le competenze sociali.
Por exemplo, a maioria dos Estados-Membros implementaram a formação em matéria de competências pessoais e sociais nas escolas como abordagem de prevenção. Entre os temas abordados, inclui-se a tomada de decisões, a capacidade de enfrentar as situações, o estabelecimento de objectivos e a assertividade, a comunicação e a manifestação de empatia. Esta técnica fundamentada em provas e que deriva das teorias de aprendizagem social (35), parece já ser uma metodologia importante na maioria dos Estados-Membros, mesmo em países onde não existem abordagens baseadas em programas (França, Luxemburgo e Suécia) (Quadro 2). A Estónia refere a ampla utilização de um livro que ensina competências sociais.
Για παράδειγμα, τα περισσότερα κράτη μέλη υλοποιούν στα σχολεία, ως προσέγγιση για την πρόληψη των ναρκωτικών, προγράμματα προσωπικών και κοινωνικών δεξιοτήτων. Στα θέματα που εξετάζονται περιλαμβάνονται η λήψη αποφάσεων, η αντιμετώπιση καταστάσεων, η θέσπιση στόχων και η αυτοεπιβολή, η επικοινωνία και η επίδειξη κατανόησης. Η τεχνική αυτή, η οποία βασίζεται σε τεκμηριωμένα στοιχεία και απορρέει από τις θεωρίες της κοινωνικής μάθησης (35), φαίνεται να αποτελεί πλέον σημαντική μέθοδο στα περισσότερα κράτη μέλη, ακόμη και σε χώρες στις οποίες δεν υπάρχουν προσεγγίσεις πρόληψης στο πλαίσιο προγραμμάτων (Γαλλία, Λουξεμβούργο και Σουηδία) (πίνακας 2). Στην Εσθονία αναφέρεται η ευρύτατη χρήση ενός βιβλίου διδασκαλίας κοινωνικών δεξιοτήτων.
De meeste lidstaten bieden als preventieve actie een cursus persoonlijke en sociale vaardigheden in scholen. Tot de onderwerpen die tijdens die training aan de orde komen, behoren besluitvorming, het weerstand kunnen bieden aan verleidingen, het stellen van doelen en assertiviteit, communicatie en inlevingsvermogen. Deze concrete techniek, afgeleid van theorieën over sociaal leren (35), lijkt nu in de meeste lidstaten als een belangrijke methodologie voor preventie gebruikt te worden, zelfs in landen waar een programmatische aanpak ontbreekt (Frankrijk, Luxemburg en Zweden) (tabel 2). Estland meldt een grootschalige verspreiding van een boek over het aanleren van sociale vaardigheden.
Většina členských států například zavedla ve školách jako preventivní přístup nácvik osobních a sociálních dovedností. Jeho součástí jsou témata, jako je rozhodování, zvládání situací, stanovení cílů a asertivita, komunikace a projevení empatie. V současné době se zdá, že tato technika založená na důkazech, jež vychází z teorií sociálního učení (35), je důležitou metodikou ve většině členských států, a to včetně zemí, kde přístup na bázi programu neexistuje (Francie, Lucembursko a Švédsko) (tabulka 2). Estonsko uvádí široké použití knihy, která učí sociálním dovednostem.
F.eks. har de fleste medlemsstater som en forebyggelsesindsats indført træning i personlige og sociale færdigheder på skolerne. Blandt emnerne indgår beslutningstagning, evnen til at kunne klare sig, målsætning og selvhævdelse, kommunikation og evne til at vise empati. Denne evidensbaserede teknik, som stammer fra sociale læringsteorier (35), synes nu at være en vigtig metode i de fleste medlemsstater, selv i lande, hvor der ikke findes programbaserede tilgange (Frankrig, Luxembourg og Sverige) (tabel 2). Estland melder om udbredt anvendelse af en undervisningsbog om sociale færdigheder.
Näiteks antakse enamikus liikmesriikides ennetustegevuse raames koolides isiklike ja sotsiaalsete oskuste alast väljaõpet. Käsitletavate teemade hulka kuuluvad otsuste tegemine, toimetulek, eesmärkide seadmine ja enesekindlus, suhtlemine ja empaatia väljendamine. Sellist faktidel põhinevat tehnikat, mis on tuletatud sotsiaalsetest õppimisteooriatest (35), peetakse nüüd oluliseks meetodiks enamikus liikmesriikides, isegi riikides, kus puudub programmipõhine lähenemine (Prantsusmaa, Luksemburg ja Rootsi) (tabel 2). Eesti teatab sotsiaalseid oskusi käsitleva õpiku laialdasest kasutamisest.
Useimmat jäsenvaltiot ovat käynnistäneet kouluissa henkilökohtaisten ja sosiaalisten taitojen koulutuksen osana ehkäisevää huumetyötä. Koulutuksessa käsitellään muun muassa päätöksentekoa, selviytymistä, tavoitteiden asettamista ja itsevarmuutta sekä myötätunnon osoittamista ja välittämistä. Tämä näyttöön pohjautuva tekniikka, joka on johdettu sosiaalisen oppimisen teorioista (35), vaikuttaa olevan nykyään tärkeä menetelmä useimmissa jäsenvaltioissa, jopa sellaisissa, joissa ei noudateta ohjelmapohjaista lähestymistapaa (Ranskassa, Luxemburgissa ja Ruotsissa) (taulukko 2). Virossa on laajalti käytössä kirja, jossa opetetaan sosiaalisia taitoja.
A legtöbb tagállam például a prevenciós megoldás részeként az iskolákban bevezette a személyes és társas készségek képzést. Az ebbe tartozó témák között szerepel a döntéshozatal, a problémamegoldás, a célok kitűzése és az öntudatosság, az empátia kifejezése és közlése. Ez a bizonyítottan hatékony technika, amelyet társadalmi tanulási elméletekből vezettek le(35), mára a legtöbb tagállamban fontos módszertanná vált, még azokban az országokban is, ahol program alapú megoldások nem léteznek (Franciaország, Luxemburg és Svédország) (Table 2). Észtország is beszámolt egy társas készségeket tanító könyv széles körű használatáról.
For eksempel har de fleste medlemsstatene gjennomført opplæring i personlige og sosiale ferdigheter i skolene som en forebyggende metode. Blant emnene som dekkes er beslutningstaking, mestring, målsetting og selvhevdelse, kommunikasjon og det å vise empati. Denne evidensbaserte teknikken, som er hentet fra sosiale læringsteorier (35), synes nå å være en viktig metode i de fleste medlemsstatene, selv i land som ikke har programbaserte tilnærmingsmåter (Frankrike, Luxemburg og Sverige) (tabell 2). Estland oppgir utbredt bruk av en bok som gir opplæring i sosiale ferdigheter.
De exemplu, majoritatea statelor membre au introdus în şcoli programe de însuşire a unor abilităţi personale şi sociale ca abordare preventivă. Printre subiectele acoperite se numără luarea deciziilor, adaptarea, stabilirea de obiective şi afirmarea sinelui, comunicare şi manifestarea empatiei. Această tehnică bazată pe evidenţe, derivată din teoriile învăţării sociale (35), este considerată în prezent o metodologie importantă în majoritatea statelor membre, chiar şi în ţările în care nu există abordări bazate pe programe (Franţa, Luxemburg şi Suedia) (Tabelul 2). Estonia a raportat utilizarea pe scară largă a unei cărţi destinate însuşirii abilităţilor sociale.
Napríklad väčšina členských štátov zaviedla ako preventívne opatrenie na školách nácvik osobných a spoločenských zručností. Medzi jeho témy patrí rozhodovanie, riešenie problémov, určovanie cieľov a asertivita, komunikácia a empatia. Táto technika založená na dôkazoch, ktorá je odvodená z teórií sociálneho učenia (35), sa v súčasnosti javí ako dôležitá metodika vo väčšine členských štátov, dokonca aj v krajinách, v ktorých neexistujú programové prístupy (Francúzsko, Luxembursko a Švédsko) (tabuľka 2). Estónsko informuje o rozšírenom používaní knihy, podľa ktorej sa vyučujú spoločenské zručnosti.
Na primer, večina držav članic je kot preventivni pristop uporabila izobraževanje o osebnih in družbenih spretnostih v šolah. Obravnavane so bile teme odločanja, spopadanja s težavami, postavljanja ciljev in oblikovanje samozavesti, komuniciranja in izkazovanja sočutja. Zdi se, da je ta tehnika, ki temelji na dokazih in izhaja iz družbenih teorij o učenju (35), sedaj pomembna metodologija v večini držav članic, celo v državah, v katerih pristopi preprečevanja na podlagi programov ne obstajajo (Francija, Luksemburg in Švedska) (tabela 2). Estonija poroča o splošno razširjeni uporabi knjige, ki uči o družbenih spretnostih.
De flesta medlemsstater har till exempel som en preventiv åtgärd infört kurser i personlig och social utveckling i skolor. Kurserna handlar om sådant som att kunna fatta beslut, hantera svåra situationer, sätta upp mål, stå på sig, kommunicera och visa empati. Denna evidensbaserade teknik, som har hämtats från sociala inlärningsteorier(35), verkar numera vara en viktig metod i de flesta medlemsstater, även i länder där programbaserade metoder inte existerar (Frankrike, Luxemburg och Sverige) (tabell 2). Estland rapporterar att en bok om sociala färdigheter används i mycket stor omfattning.
Piemēram, daudzas dalībvalstis ir ieviesušas personības un sociālo prasmju apmācību skolās kā profilakses pasākumu. Ietvertās tēmas ir par lēmumu pieņemšanu, problēmu risināšanu, mērķu noteikšanu un pārliecību, komunikācijām un līdzjūtības izrādīšanu. Šāda uz pierādījumiem balstīta tehnika, kas tiek atvasināta no sociālo mācību teorijām (35), tagad ir viena no svarīgām metodoloģijām lielākajā daļā dalībvalstu, pat tādās valstīs, kur nepastāv uz programmām balstītās pieejas (Francija, Luksemburga un Zviedrija) (2. tabula). Igaunijas sniegtā informācija liecina par plašu grāmatu izmantošanu sociālo iemaņu apgūšanai.
  Konfiskaty  
W ciągu ostatnich pięciu lat Hiszpania była systematycznie państwem o najwyższym poziomie konfiskat kokainy w UE. W 2003 roku w kraju tym przejęto ponad połowę kokainy skonfiskowanej w całej UE, dokonano tam też ponad połowy wszystkich przypadków konfiskat (99).
Seizures data indicate that cocaine is the third most trafficked drug in the world after herbal cannabis and cannabis resin. In terms of volume seized – 490.5 tonnes worldwide in 2003 – most trafficking in cocaine continued in 2003 to be in the Americas (82 %) and Europe. The latter accounted for 17 % of total cocaine quantities seized worldwide, an increase compared with the previous year (CND, 2005). Within Europe, most quantities of cocaine seized are recovered in the western states. In the last five years, Spain has consistently been the EU country with the highest level of cocaine seizures. In 2003, it accounted for more than half the EU total of both number of seizures and quantities seized (99).
Les données relatives aux saisies indiquent que la cocaïne se classe en troisième position parmi les drogues qui font l'objet d'un trafic dans le monde, après l'herbe et la résine de cannabis. En termes de volume saisi (490,5 tonnes dans le monde en 2003), le trafic de cocaïne se concentrait toujours dans les Amériques (82 %) et en Europe, en 2003. L'Europe représentait 17 % des quantités totales saisies dans le monde, soit une hausse par rapport à l'année précédente (CND, 2005). En Europe, la plupart des saisies ont lieu dans les pays occidentaux. Au cours des cinq dernières années, l'Espagne est invariablement demeurée le pays de l'UE enregistrant le nombre le plus élevé de saisies de cocaïne. En 2003, elle représentait plus de la moitié du total de l'UE, à la fois en termes de nombres de saisies et de quantités saisies (99).
Den Sicherstellungsdaten zufolge ist Kokain nach Cannabiskraut und Cannabisharz die weltweit am dritthäufigsten gehandelte Droge. Der sichergestellten Menge nach zu schließen – 490,5 Tonnen weltweit im Jahr 2003 – fand 2003 wie in den Jahren zuvor der Großteil des Handels in Nord-, Mittel- und Südamerika (82 %) sowie in Europa statt. In Europa wurden 17 % des weltweit sichergestellten Kokains beschlagnahmt. Dies stellt gegenüber dem Vorjahr eine Zunahme dar (CND, 2005). Innerhalb Europas wurden in den westlichen Ländern die größten Kokainmengen sichergestellt. In den letzten fünf Jahren verzeichnete Spanien kontinuierlich die meisten Kokain-Sicherstellungen in der EU. Im Jahr 2003 war Spanien für mehr als die Hälfte sowohl der Zahl als auch der Menge der EU-weiten Sicherstellungen verantwortlich (99).
Los datos de incautaciones indican que la cocaína es la tercera droga de mayor tráfico del mundo, después de la hierba de cannabis y la resina de cannabis. En términos de volumen incautado (490,5 toneladas en el mundo en 2003), el mayor tráfico de cocaína continuó produciéndose en 2003 en América (82 %) y Europa. Esta última registra el 17 % del total de cantidades incautadas a nivel mundial, un porcentaje mayor si se compara con años anteriores (CDE, 2005). En Europa, la mayor parte de la cocaína incautada se recupera en los Estados occidentales. En los últimos cinco años, España ha sido el país de la UE con mayor cantidad de incautaciones de cocaína. En 2003, las incautaciones españolas representaron más de la mitad de la cifra total de incautaciones y de cantidades aprehendidas en la UE (99).
I dati sui sequestri indicano che il traffico di cocaina è il terzo maggior traffico di droga del mondo, dopo l’erba di cannabis e la resina di cannabis. In termini di volumi sequestrati (490,5 tonnellate in tutto il mondo nel 2003) la maggior parte del traffico di cocaina ha continuato a riguardare nel 2003 le Americhe (82%) e l’Europa. Quest’ultima ha contribuito per il 17% ai quantitativi totali di cocaina sequestrata in tutto il mondo, con una tendenza all’aumento rispetto all’anno precedente (CND, 2005). In Europa i volumi più cospicui di cocaina sequestrata vengono segnalati nei paesi occidentali. Negli ultimi cinque anni la Spagna è stata il paese europeo che ha riportato il maggior numero di sequestri di cocaina, con oltre la metà di tutti i sequestri compiuti nell’UE nel 2003 come pure di tutti i quantitativi sequestrati (99).
Τα στοιχεία των κατασχέσεων δείχνουν ότι η κοκαΐνη είναι η τρίτη περισσότερο διακινούμενη ουσία στον κόσμο μετά τη φυτική κάνναβη και τη ρητίνη κάνναβης. Από την άποψη των κατασχεθεισών ποσοτήτων – 490,5 τόνοι παγκοσμίως το 2003 – οι μεγαλύτερες ποσότητες κοκαΐνης διακινήθηκαν και το 2003 στην αμερικανική ήπειρο (82 %) και στην Ευρώπη. Η Ευρώπη αντιπροσωπεύει 17 % των συνολικών ποσοτήτων κοκαΐνης που κατασχέθηκαν παγκοσμίως, αύξηση συγκρίσιμη με εκείνη του προηγούμενου έτους (CND, 2005). Εντός της Ευρώπης, οι περισσότερες κατασχέσεις κοκαΐνης πραγματοποιούνται σε κράτη της Δυτικής Ευρώπης. Τα τελευταία πέντε χρόνια, η Ισπανία είναι διαρκώς η χώρα της ΕΕ με το υψηλότερο επίπεδο κατασχέσεων κοκαΐνης. Το 2003, αντιπροσώπευε περισσότερο από το ήμισυ τόσο του συνολικού αριθμού κατασχέσεων όσο και των συνολικά κατασχεθεισών ποσοτήτων στην ΕΕ (99).
Uit de gegevens over drugsvangsten blijkt dat cocaïne na cannabisbladeren en cannabishars de meest verhandelde drug ter wereld is. Op basis van de geconfisqueerde hoeveelheden - wereldwijd 490,5 ton in 2003 - kan geconcludeerd worden dat de grootste handel in cocaïne in 2003 nog steeds in Amerika (82%) en in Europa plaatsvond, waarbij Europa goed was voor 17% van de hoeveelheid cocaïne die wereldwijd in beslag werd genomen - een toename ten opzichte van 2002 (CND, 2005). Binnen Europa vonden de meeste van deze cocaïnevangsten overigens in westelijke landen plaats. In de afgelopen vijf jaar is Spanje in de EU steeds het land geweest met het hoogste niveau aan cocaïnevangsten: in dit land is in 2003 meer dan de helft van alle cocaïne in de EU in beslag genomen (zowel qua aantal vangsten als qua hoeveelheid) (99).
Údaje o záchytech naznačují, že kokain je třetí nejvíce nelegálně prodávanou drogou na světě po rostlinách konopí a konopné pryskyřici. Soudě podle objemu 490,5 tuny zachyceného v celém světě v roce 2003 se s kokainem i v roce 2003 nejvíce obchodovalo v Severní a Jižní Americe (82 %) a v Evropě. Evropa se podílela 17 % na celkovém množství kokainu zachyceného ve světě, což ve srovnání s předchozím rokem znamená nárůst (CND, 2005). Většina kokainu zachyceného v Evropě byla získána v západních státech. V posledních pěti letech bylo Španělsko trvale zemí EU s nejvyšší úrovní záchytů kokainu. V roce 2003 zde zaznamenali více než polovinu jak celkového počtu záchytů, tak celkového množství zachyceného v EU (99).
Det fremgår af oplysninger om beslaglæggelser, at kokain er det tredjemest smuglede stof i verden efter cannabisblade og cannabisharpiks. Målt i beslaglagte mængder – 490,5 tons på verdensplan i 2003 – fandt størstedelen af den ulovlige handel med kokain i 2003 fortsat sted i Nord-, Mellem- og Sydamerika (82 %) samt Europa. Europa tegnede sig for 17 % af den samlede beslaglagte mængde kokain på verdensplan, en stigning i forhold til det foregående år (CND, 2005). I Europa foretages de fleste kokainbeslaglæggelser i de vestlige lande. I de seneste fem år har Spanien konsekvent været det EU-land, der havde det største antal kokainbeslaglæggelser. I 2003 tegnede Spanien sig for over halvdelen af det samlede antal beslaglæggelser og de samlede beslaglagte mængder (99).
Konfiskeerimisandmed näitavad, et kokaiin on kanepiürdi ja kanepivaigu järel kolmas kõige kaubeldavam uimasti maailmas. Konfiskeeritud mahu põhjal – kogu maailmas 2003. aastal 490,5 tonni – toimus 2003. aastal enamik kokaiiniärist jätkuvalt Põhja- ja Lõuna-Ameerikas (82%) ning Euroopas. Kogu maailmas konfiskeeritud kogusest jäi 17% Euroopa arvele, mida on eelmise aastaga võrreldes rohkem (CND, 2005). Euroopa siseselt saadakse suurem osa konfiskeeritud kokaiinist läänepoolsetest riikidest. Viimase viie aasta jooksul on Hispaanias olnud Euroopa Liidu püsivalt kõrgeim kokaiini konfiskeerimise tase. 2003. aastal jäi Hispaania arvele üle poole Euroopa Liidus tehtud konfiskeerimiste üldarvust ja konfiskeeritud üldkogusest (99).
Takavarikkotietojen mukaan kokaiini on kolmanneksi eniten salakuljetettu huumausaine maailmassa kannabisruohon ja kannabishartsin jälkeen. Takavarikoitujen määrien osalta – maailmanlaajuisesti 490,5 tonnia vuonna 2003 – kokaiinia salakuljetettiin myös vuonna 2003 eniten Amerikoissa (82 %) ja Euroopassa. Euroopan osuus maailmassa takavarikoidun kokaiinin määristä oli 17 prosenttia, mikä osoittaa kasvua edelliseen vuoteen verrattuna (CND, 2005). Euroopassa useimmat kokaiinitakavarikot tehdään läntisissä maissa. Espanjassa on viimeisten viiden vuoden ajan tehty enemmän kokaiinitakavarikkoja kuin missään muussa EU-maassa. Vuonna 2003 sen osuus oli yli puolet sekä takavarikkojen lukumäärästä että takavarikoiduista määristä EU:ssa (99).
A lefoglalások adatai alapján a kokain a harmadik legintenzívebben értékesített kábítószer a világon, a kannabisznövény és a kannabiszgyanta után. A lefoglalt mennyiség tekintetében – 2003-ban világszinten 490,5 tonna – a legnagyobb kokainkereskedelem változatlanul az amerikai kontinenseken (82%) és Európában folyt. Utóbbi felelős a világszerte lefoglalt kokainmennyiség 17%-áért, ami az előző évhez képest növekedést jelent (CND, 2005). Európán belül a legtöbb kokainlefoglalás a nyugati államokban történik. Spanyolország az utóbbi öt évben rendre az Európai Unió legnagyobb mennyiségeket lefoglaló országa volt. 2003-ban Spanyolországra jutott az egész Európai Unió területén történt lefoglalásoknak, illetve a lefoglalt mennyiségnek több mint a fele(99).
Beslagsdata viser at kokain er det tredje mest omsatte narkotiske stoffet, etter cannabisplanter og cannabisharpiks. Ut fra totale beslaglagte kvanta av kokain i verden – 490,5 tonn i 2003 – foregikk fremdeles mesteparten av omsetningen av kokain i Nord- og Sør-Amerika (82 %) og Europa. Sistnevnte sto for 17 % av de totale mengdene kokain som ble beslaglagt i verden, som er en økning i forhold til foregående år (CND, 2005). De fleste europeiske kokainbeslag finner sted i Vest-Europa. Spania har i løpet av de siste fem årene gjennomgående vært det landet i EU med høyest antall kokainbeslag. I 2003 sto Spania for mer enn halvparten av alle beslag i EU, både i antall og kvanta (99).
Conform datelor privind capturile, se situează pe locul trei pe lista celor mai traficate droguri din lume după plantele de canabis şi răşina de canabis. Din punctul de vedere al volumului capturat – 490,5 tone în întreaga lume în 2003 – majoritatea traficului cu cocaină s-a înregistrat şi în 2003 pe cele două continente americane (82 %) şi în Europa. Aceasta din urmă a contribuit cu 17 % din totalul cantităţilor de cocaină confiscate în întreaga lume, ceea ce reprezintă o creştere faţă de anul anterior (CND, 2005). În Europa, majoritatea cantităţilor de cocaină confiscată sunt recuperate în ţările din vest. În ultimii cinci ani, Spania a fost în mod constant ţara din Uniunea Europeană în care s-au înregistrat cele mai ridicate niveluri ale capturilor de cocaină. În 2003, a înregistrat mai mult de jumătate din numărul total de capturi şi de cantităţi capturate (99) din întreaga Uniune Europeană.
Z údajov o zachytení drog vyplýva, že kokaín je po kanabisovej tráve a kanabisovej živici treťou najčastejšie obchodovanou drogou sveta. Súdiac podľa objemu 490,5 tony, zachyteného na celom svete v roku 2003, s kokaínom sa aj v roku 2003 najviac obchodovalo v Severnej a Južnej Amerike (82 %) a Európe. Na Európu pripadlo 17 % celkového množstva kokaínu zachyteného na svete, čo je viac oproti predchádzajúcemu roku (CND 2005). Väčšina kokaínu zachyteného v Európe sa získala v západných štátoch. V ostatných piatich rokoch bolo Španielsko krajinou EÚ s najvyššou úrovňou zachytenia kokaínu. V roku 2003 tam zaznamenali viac ako polovicu celkového počtu zachytení a vyše polovice celkového množstva zachyteného v EÚ (99).
Podatki o zasegih kažejo, da je kokain med drogami, s katerimi se na svetu najpogosteje trguje, na tretjem mestu za marihuano in konopljino smolo (hašišem). V zvezi z zaseženimi količinami – 490,5 tone po svetu leta 2003 – je treba povedati, da se je leta 2003 s kokainom še naprej največ trgovalo v obeh Amerikah (82 %) in Evropi. V tej je bilo zaseženih 17 % vseh po svetu zaseženih količin kokaina, kar je povečanje v primerjavi s prejšnjim letom (CND, 2005). Znotraj Evrope so večino kokaina zasegli zahodnih državah. V zadnjih petih letih je bila Španija država EU z najvišjo stopnjo zasegov kokaina. Leta 2003 je bilo v njej več kot polovice zasegov v EU tako po številu zasegov kot po zaseženih količinah (99).
Uppgifterna om beslag visar att kokain är den tredje största drogen i den internationella narkotikahandeln efter marijuana och hasch. Uttryckt i beslagtagna volymer – 490,5 ton över hela världen år 2003 – skedde merparten av handeln med kokain år 2003 fortfarande i Nord- och Sydamerika (82 %) och Europa. Av de totala mängder kokain som beslagtogs över hela världen svarade Europa för 17 %, vilket var en ökning från föregående år (CND, 2005). Inom Europa beslagtas merparten av kokainet i Västeuropa. De senaste fem åren har Spanien konsekvent varit det EU-land som gjort de största beslagen av kokain. År 2003 stod Spanien för mer än hälften av såväl antalet beslag som beslagtagna mängder i EU(99).
Dati par atsavināšanu norāda, ka kokaīns ir trešā izplatītākā kontrabandas narkotika pasaulē tūlīt pēc augu kaņepju un kaņepju sveķiem. Atsavinātā daudzuma ziņā – 490,5 tonnas visā pasaulē 2003. gadā – lielākā daļa kokaīna kontrabandas koncentrējās Amerikas kontinentā (82 %) un Eiropā. Eiropā tika atsavināti 17% no kopējā visā pasaulē atsavinātā kokaīna daudzuma, un tas norāda uz pieaugumu salīdzinājumā ar iepriekšējo gadu (CND, 2005). Eiropā lielākā daļa no atsavināta kokaīna tiek atklāta rietumu valstīs. Pēdējo piecu gadu laikā Spānija visu laiku ir bijusi ES valsts ar augstākajiem atsavināta kokaīna rādītājiem. 2003. gadā Spānijā tika atsavināts vairāk kā puse no ES kopējā daudzuma gan atsavināto gadījumu skaita, gan atsavinātā daudzuma ziņā (99).
  Zapobieganie wybià³rcze  
Przykładowo, koncentracja na kwestiach etnicznych to ważny element na Węgrzech, gdzie populacja Romów jest grupą wysokiego ryzyka w aspekcie problemu narkotykowego, ze względu na swoją charakterystykę społeczną i kulturową oraz niekorzystne warunki bytowe. Tam właśnie szkolenie rówieśnicze, grupy samopomocy, nadzór, różne programy zapobiegawcze i świadczenia niskoprogowe dla Romów prowadzone są przez organizacje pozarządowe (NGO).
Member States are also increasingly targeting specific ethnic groups in their selective prevention policies (e.g. Ireland, Luxembourg, Hungary). For example, the focus on ethnicity is an important aspect in Hungary, where the Roma population is at high risk of drug-related problems owing to its social and cultural characteristics and disadvantageous living conditions. There peer training, self-help groups, supervision, various prevention programmes and low-threshold services for Roma are operated by non-governmental organisations (NGOs).
Les États membres ciblent également de plus en plus des groupes ethniques spécifiques dans leurs politiques de prévention sélective (Irlande, Luxembourg, Hongrie, par exemple). L'accent mis sur l'appartenance à un groupe ethnique est un aspect important de la politique en Hongrie, où la population Rom est très exposée aux problèmes liés à la drogue en raison de ses caractéristiques sociales et culturelles et de ses conditions de vie défavorables. Des organisations non gouvernementales y gèrent des structures «de première ligne»(aussi appelées «de bas seuil»), divers programmes de prévention, de surveillance, de groupes autonomes et de formation par des pairs.
Eine universale familienbasierte Prävention, zumeist in Form von Abendveranstaltungen, Vorträgen, Seminaren und Elternworkshops, ist in vielen Mitgliedstaaten (Deutschland, Frankreich, Zypern und Finnland) noch immer sehr verbreitet, obwohl ihre Wirksamkeit nicht bewiesen ist (Mendes et al., 2001). In Griechenland, Spanien, Irland und Norwegen waren jedoch im Bereich der selektiven Prävention für Familien durch die Einführung innovativer Konzepte interessante Entwicklungen festzustellen. Diese Konzepte gehen über Familien/Eltern mit Drogenproblemen hinaus und berücksichtigen in gebührender Weise die Bedeutung sozialer, wirtschaftlicher und kultureller Faktoren für den Drogenkonsum. In den Niederlanden wurde im Zuge der Bewertung von Drogenpräventionsprogrammen für Migranteneltern festgestellt, dass eine über Migrantennetze für Frauen und Männer getrennt angebotene, standardisierte Maßnahme einen gangbaren neuen Weg darstellen würde (Terweij und Van Wamel, 2004). In Norwegen wurde das
Los Estados miembros también orientan cada vez más sus políticas de prevención selectiva a grupos étnicos específicos (es el caso de Irlanda, Luxemburgo y Hungría). Por ejemplo, el factor étnico es importante en Hungría, donde la población romaní presenta un elevado riesgo de problemas relacionados con la droga debido a sus características sociales y culturales, y a sus condiciones de vida desfavorables. Allí se llevan a cabo actividades formativas con jóvenes, grupos de autoayuda, supervisión, diversos programas de prevención y servicios de bajo umbral para romanís por parte de organizaciones no gubernamentales (ONG).
Anche gli Stati membri stanno sempre più puntando le proprie attività a gruppi etnici specifici nell’ambito delle rispettive politiche di prevenzione selettiva (per es. Irlanda, Lussemburgo e Ungheria). L’attenzione rivolta all’appartenenza etnica rappresenta fra l’altro un fattore importante in Ungheria, dove la popolazione rom rientra fra quelle ad alto rischio a causa delle caratteristiche sociali e culturali e delle condizioni di vita svantaggiose in cui versano le diverse comunità. Sono le organizzazioni non governative (ONG) a intervenire con formazione tra pari, gruppi di autoaiuto, attività di supervisione, programmi vari di prevenzione e servizi a bassa soglia per i rom.
Os Estados-Membros também estão a orientar crescentemente as suas políticas de prevenção selectiva para grupos étnicos específicos (por exemplo Irlanda, Luxemburgo, Hungria). Por exemplo, a concentração nas questões étnicas é um aspecto importante na Hungria, país onde a população romanichel corre grandes riscos de ter problemas relacionados com a droga devido às suas características sociais e culturais, bem como às suas condições de vida desfavorecidas. Nesse Estado-Membro a formação de pares, os grupos de auto-ajuda, a supervisão, vários programas de prevenção e serviços de porta aberta dirigidos aos romanichéis são geridos por organizações não governamentais (ONG).
Τα κράτη μέλη στοχεύουν επίσης ολοένα και περισσότερο συγκεκριμένες εθνοτικές ομάδες μέσω των πολιτικών επικεντρωμένης πρόληψης που θεσπίζουν (π.χ. Ιρλανδία, Λουξεμβούργο, Ουγγαρία). Για παράδειγμα, η επικέντρωση στην εθνοτική καταγωγή αποτελεί σημαντική πτυχή στην Ουγγαρία, όπου ο πληθυσμός των Ρομά διατρέχει υψηλό κίνδυνο όσον αφορά τα προβλήματα που σχετίζονται με τα ναρκωτικά λόγω των κοινωνικών και πολιτιστικών χαρακτηριστικών του και των δυσμενών συνθηκών διαβίωσής του. Στη χώρα αυτή, μη κυβερνητικές οργανώσεις (ΜΚΟ) διαχειρίζονται την εκπαίδευση από συνομηλίκους, ομάδες αυτοβοήθειας, δραστηριότητες εποπτείας, διάφορα προγράμματα πρόληψης και υπηρεσίες άμεσης πρόσβασης για τους Ρομά.
In het selectieve preventiebeleid van een aantal lidstaten bestaat in toenemende mate aandacht voor specifieke etnische groepen (bijvoorbeeld in Ierland, Luxemburg en Hongarije). Zo is de nadruk op etniciteit een belangrijk aspect in Hongarije, waar de Roma-populatie een hoog risico op drugsgerelateerde problemen loopt vanwege haar sociale en culturele kenmerken en de ongunstige leefomstandigheden. In Hongarije worden door non-gouvernementele organisaties (NGO’s) niet alleen trainingen door mede-Roma georganiseerd, maar ook zelfhulpgroepen, supervisie, diverse preventieprogramma’s en laagdrempelige diensten voor Roma.
Členské státy se v rámci své politiky selektivní prevence rovněž rostoucí měrou zaměřují na konkrétní etnické skupiny (např. Irsko, Lucembursko, Maďarsko). Orientace na etnický původ je důležitým aspektem například v Maďarsku, kde je romská populace velmi ohrožena problémy souvisejícími s drogami, a to vzhledem k svým sociálním a kulturním rysům a znevýhodněným životním podmínkám. Nevládní organizace zde provozují školení vrstevníků, svépomocné skupiny, dohled, různé programy prevence a nízkoprahové služby pro Romy.
Medlemsstaternes selektive forebyggelse er også i stigende grad målrettet mod specifikke etniske grupper (f.eks. Irland, Luxembourg, Ungarn). F.eks. er etnicitet et vigtigt aspekt i Ungarn, hvor Roma-befolkningen har stor risiko for at få narkotikarelaterede problemer på grund af dens sociale og kulturelle kendetegn og dårlige levevilkår. Her forestås peer-uddannelse, selvhjælpsgrupper, supervision, forskellige forebyggelsesprogrammer og lavtærskeltjenester for Roma'er af ikke-statslige organisationer (ngo'er).
Samuti on liikmesriikide valikuline ennetuspoliitika üha rohkem suunatud spetsiifilistele etnilistele rühmadele (nt Iirimaal, Luksemburgis, Ungaris). Keskendumine etnilisele päritolule on oluline aspekt näiteks Ungaris, sest sealne mustlaste kogukond on oma sotsiaalsest ja kultuurilisest eripärast ning ebasoodsatest elutingimustest tulenevalt väga vastuvõtlik uimastitega seotud probleemidele. Seal korraldavad valitsusvälised organisatsioonid mustlastele mõeldud projekte, mis hõlmavad koolitust noortelt noortele, eneseabirühmi, hooldust ja järelevalvet ning erinevaid ennetusprogramme ja madala läve teenuseid.
Jäsenvaltiot kohdistavat valikoivaa ehkäisevää huumetyötä myös yhä enemmän tiettyihin etnisiin ryhmiin (esimerkiksi Irlanti, Luxemburg, Unkari). Etnisyyden painottaminen on tärkeä näkökohta esimerkiksi Unkarissa, jossa huumeisiin liittyvien ongelmien riski on erityisen suuri romaniväestön keskuudessa sen sosiaalisten ja kulttuuristen erityispiirteiden ja epäedullisten elinolojen johdosta. Romaneille tarjottava vertaiskoulutus, tukiryhmät, seuranta, erilaiset ehkäisevän työn ohjelmat ja matalan kynnyksen palvelut ovat Unkarissa kansalaisjärjestöjen ylläpitämiä.
A tagállamok a célzott prevenciós politikák célcsoportjának meghatározásakor szintén egyre inkább figyelembe vesznek bizonyos etnikai csoportokat (pl. Írország, Luxemburg, Magyarország). Az etnikai hovatartozás fontos szempont például Magyarországon, ahol a roma népesség társadalmi és kulturális sajátosságai és hátrányos életkörülményei következtében fokozottan ki van téve a kábítószerrel összefüggő problémák kockázatának. Itt a kortársképzést, az önsegítő csoportokat, a felügyeletet, a különféle prevenciós programokat és a romák számára nyújtott alacsony küszöbű (könnyen hozzáférhető) szolgáltatásokat civil szervezetek (NGO-k) biztosítják.
Medlemsstatene tar også i økende grad sikte på spesifikke etniske grupper i sitt selektive forebyggende arbeid (f.eks. Irland, Luxembourg, Ungarn). For eksempel er fokus på etnisitet et viktig aspekt i Ungarn, hvor romanifolket er svært utsatt for narkotikarelaterte problemer på grunn av denne folkegruppens sosiale og kulturelle særtrekk og vanskelige levekår. Opplæring av medlemmer av gruppen selv, selvhjelpsgrupper, tilsyn, ulike forebyggende programmer og lavterskeltjenester for romanifolket drives der av frivillige organisasjoner (NGOer).
De asemenea, statele membre se concentrează într-o măsură din ce în ce mai mare asupra anumitor grupuri etnice în cadrul politicilor lor de prevenire selectivă (de exemplu Irlanda, Luxemburg, Ungaria). De exemplu, concentrarea asupra unor grupuri etnice este importantă în Ungaria, unde populaţia romă este expusă unui risc ridicat de probleme legate de droguri din cauza caracteristicilor sociale şi culturale şi a condiţiilor defavorizate de viaţă. În această ţară, formarea egalilor, grupurile de întrajutorare, supravegherea, diferitele programe de prevenire şi serviciile cu acces necondiţionat pentru romi sunt gestionate de organizaţii neguvernamentale (ONG-uri).
Členské štáty (napr. Írsko, Luxembursko, Maďarsko) sa svojou selektívnou preventívnou politikou tiež stále častejšie zameriavajú na určité etnické skupiny. Zameranie sa na etnickú príslušnosť je napríklad dôležitým aspektom v Maďarsku, kde je rómska populácia, vzhľadom na svoje sociálne a kultúrne charakteristiky a nepriaznivé životné podmienky, vystavená vysokému riziku súvisiacemu s drogami. Prípravu rovesníkov, svojpomocné skupiny, dohľad, rôzne preventívne programy a nízkoprahové služby pre Rómov prevádzkujú mimovládne organizácie.
Države članice se v svojih politikah selektivnega preprečevanja (npr. Irska, Luksemburg, Madžarska) prav tako vedno bolj usmerjajo na specifične etnične skupine. Poudarek na etničnosti je na primer pomemben vidik na Madžarskem, kjer romsko prebivalstvo zelo ogrožajo problemi z drogami zaradi njegovih socialnih in kulturnih značilnosti ter neugodnih življenjskih razmer. V tej državi izobraževanje sovrstnikov, skupine za samopomoč, nadzor, različne preventivne programe in nizkopragovne storitve za Rome vodijo nevladne organizacije.
Medlemsstaterna siktar också alltmer in sig på etniska grupper i sin riktade prevention (t.ex. Irland, Luxemburg och Ungern). Fokuseringen på etnicitet är till exempel en viktig aspekt i Ungern, där romernas ogynnsamma levnadsvillkor i kombination med sociala och kulturella faktorer gör att de löper stor risk att drabbas av narkotikarelaterade problem. Träning i kamratstöd, självhjälpsgrupper, övervakning, olika preventionsprogram och lågtröskelvård för romer bedrivs av icke-statliga organisationer.
Dalībvalstis arī arvien vairāk koncentrē uzmanību un konkrētām etniskajām grupām, izstrādājot savas selektīvās profilakses politikas (piemēram, Īrija, Luksemburga, Ungārija). Piemēram, uzmanības koncentrēšana uz etnisko aspektu ir ļoti svarīga Ungārijā, kur čigānu tautības iedzīvotāji ir pakļauti lielākam riskam saistībās ar narkotiku problēmām dēļ sociālā un kultūras raksturojuma, kā arī nelabvēlīgajiem dzīves apstākļiem. Šeit vienaudžu apmācību, pašpalīdzības grupas, uzraudzību, dažādas profilakses programmas un pieejamus pakalpojumus čigānu tautības iedzīvotājiem nodrošina nevalstiskās organizācijas.
  press3-pl  
Naduzywanie i zmiana zastosowania leku wystepuja najczesciej gdy zastosowanie lecznicze jest wysokie (np. Francja, Finlandia) lub tam, gdzie istnieje łatwy dostep do recept lekarskich i aptek. Sprawozdanie podkresla zapotrzebowanie na „srodki majace na celu ograniczenie zmiany zastosowania i naduzywania” buprenorfiny.
Misuse and diversion are reported mostly where therapeutic use is high (e.g. France, Finland) or where there is easy access to the drug through doctors’ prescriptions and pharmacies. On this note, the report underlines the need for ‘measures to diminish diversion and misuse’ of buprenorphine.
Lorsque la buprénorphine haut dosage est combinée à d’autres substances, telles que l’alcool, les benzodiazépines, les barbituriques et les tranquillisants, de graves interactions peuvent se produire, y compris des surdoses. Toutefois, les décès résultant de l’usage de ce produit demeurent très rares, probablement parce qu’il est toléré à des doses relativement élevées.
Dort, wo der therapeutische Einsatz am verbreitetsten ist (z. B. Frankreich, Finnland) wird auch am meisten über Missbrauch und Abzweigung berichtet. Dies trifft auch dort zu, wo über ärztliche Verschreibungen und Apotheken ein leichter Zugang zu dem Medikament möglich ist. In diesem Sinne wird in dem Bericht hervorgehoben, dass Maßnahmen notwendig sind, um „Abzweigung und Missbrauch von Buprenorphin zu verringern“.
L’abuso e l’utilizzazione non terapeutica sono segnalati soprattutto nei paesi in cui l’ utilizzazione a fini terapeutici è più elevata (ad es. Francia, Finlandia) o dove la sostanza è facilmente accessibile tramite prescrizioni mediche e farmacie. In tale contesto, la relazione insiste sulla necessità di “misure volte a diminuire l’utilizzazione non terapeutica e l’abuso” di buprenorfina.
O abuso e o desvio são referidos sobretudo quando a substância é amplamente usada para fins terapêuticos (por exemplo, em França e na Finlândia) ou em casos em que a substância é facilmente acessível através de médicos prescritores ou farmácias. A este respeito, o relatório salienta a necessidade de medidas para reduzir o desvio e o abuso da buprenorfina.
Zneužití buprenorfinu jsou hlášena piedevším ze zemí, kde je jeho lécebné využití znacne rozšíieno (napi. z Francie ci z Finska), a ze zemí, kde lze tento lék snadno získat na piedpis v lékárnách. V tomto smeru zpráva zdnraznuje nutnost piijetí „opatiení pro omezení zneužívání“ buprenorfinu.
Misbrug og omdirigering (diversion) rapporteres for det meste, hvor den terapeutiske anvendelse er stor (f.eks. Frankrig, Finland), eller hvor der er nem adgang til lægemidlet via recepter og apoteker. Beretningen understreger i denne forbindelse behovet for ‘foranstaltninger med henblik på at mindske omdirigering og misbrug‘ af buprenorphin.
(st Prantsusmaalt ja Soomest) või kus asendusravis kasutatavatele medikamentidele on kerge ligipääs tänu arstide väljakirjutatud retseptidele ja apteekidele. Selles osas rõhutab aruanne vajadust võtta tarvitusele meetmed buprenorfiini kuritarvitamise ja levitamise vähendamiseks.
Buprenorfiinin väärinkäytöstä ja laittomista markkinoista raportoivat useimmiten ne maat, joissa sitä käytetään paljon hoidossa (esim. Ranska, Suomi) tai joissa ainetta on helposti saatavilla reseptilääkkeenä ja apteekeista. Tämän vuoksi raportissa korostetaan sellaisten toimenpiteiden tarvetta, joilla buprenorfiinin laittomille markkinoille joutumista ja väärinkäyttöä voidaan vähentää.
Többnyire azok az országok számoltak be a visszaélés eseteiröl, ahol a terápiás használat széles körben elterjedt (pl.: Franciaország, Finnország), vagy ahol a buprenorfin orvosi rendelvényre és gyógyszertárakban könnyen hozzáférhetö. Ezzel kapcsolatban a jelentés kihangsúlyozza a burenorfinnal kapcsolatos „visszaélés csökkentésére irányuló intézkedések” szükségességét.
Misbruk og omsetning rapporteres hovedsakelig i land hvor buprenorfin er hyppig brukt i behandlingen (f.eks. Frankrike, Finland) eller hvor det er lett å få tilgang til legemiddelet på resept fra lege og apotek. Dette er bakgrunnen for at rapporten understreker behovet for “tiltak til å redusere omsetning og misbruk” av buprenorfin.
Abuzul şi deturnarea au fost raportate acolo unde buprenorfina este folositǎ frecvent în scop terapeutic (ex. Franţa, Finlanda) sau unde accesul la acest drog se face cu uşurinIǎ, pe baza reIetelor eliberate de doctori sau în farmacii. Referindu-se la acest aspect, raportul subliniazǎ nevoia adoptǎrii unor „mǎsuri de reducere a deturnǎrii şi abuzului” de buporenorfinǎ.
Zneužívanie drog sa najcastejšie vyskytuje vtedy, ak existuje široké liecebné použitie daného prípravku (napr. vo Francúzsku alebo Fínsku) alebo ak je prístup k lieku pomerne jednoduchý prostredníctvom lekárskych receptov a lekární. Na základe týchto poznatkov sa v správe zdôraznuje potreba zavedenia ‘opatrení na zabránenie zneužívania’ buprenorfínu.
Porocila o zlorabi in preusmerjanju prihajajo zlasti iz držav, kjer je terapevtska uporaba visoka (npr.: v Franciji, na Finskem) ali kjer je zdravilo lahko dostopno prek zdravniških receptov ali v lekarnah. Ob tem porocilo poudarja potrebo po »ukrepih za zmanjševanje zlorabe« buprenorfina.
Missbruk och avledning förekommer mest där den terapeutiska användningen är omfattande (t.ex. Frankrike, Finland) eller där det är lätt att få tag på läkemedlet genom läkarrecept och apotek. I detta sammanhang understryker rapporten behovet av åtgärder för att minska den avledningen och missbruket av buprenorfin.
  Trendy  
W pierwszej grupie (obejmującej Irlandię i Wielką Brytanię) wskaźnik przynajmniej jednokrotnego zażycia jest wysoki (około 38-39%), jednakże w ciągu ostatnich ośmiu lat pozostawał na tym samym poziomie. Kraje te mają długą historię stosowania pochodnych konopi, a wysokie wskaźniki rozpowszechnienia tych substancji pojawiły się tam w latach 80-tych i 90-tych.
School surveys reveal that EU Member States can be categorised into three distinct groups regarding trends in the recreational and occasional use of cannabis. In the first group (which includes Ireland and the United Kingdom), lifetime prevalence is high (around 38–39 %) but has remained stable over the past eight years. These countries have long histories of cannabis use and high prevalence rates of cannabis use developed during the 1980s and 1990s. In a second group of countries, lifetime prevalence of cannabis use among school students has increased substantially over the period (by up to 26 percentage points). This group comprises all the new eastern European Member States together with Denmark, Spain, France, Italy and Portugal. In the third group, estimates of lifetime prevalence among school students have remained at relatively low levels (around 10 % and below). This group includes Member States from both the north and south of Europe (Finland, Sweden and Norway as well as Greece, Cyprus and Malta).
Les enquêtes en milieu scolaire révèlent que les États membres de l'UE peuvent être classés en trois groupes en termes de tendances de la consommation récréative et occasionnelle de cannabis. Dans le premier groupe (dont font partie l'Irlande et le Royaume-Uni), la prévalence au cours de la vie est élevée (38 à 39 % environ), mais est demeurée stable durant les huit dernières années. Ces pays ont un long passé d'usage de cannabis et des taux de prévalence élevés de l'usage de cannabis ont été enregistrés durant les années 1980 et 1990. Dans le deuxième groupe de pays, la prévalence au cours de la vie de l'usage de cannabis chez les élèves a considérablement augmenté au cours de la période considérée (jusqu'à 26 % de plus). Ce groupe comprend tous les nouveaux États membres d'Europe orientale ainsi que le Danemark, l'Espagne, la France, l'Italie et le Portugal. En ce qui concerne le troisième groupe, les estimations de la prévalence au cours de la vie parmi les élèves sont restées relativement basses (aux alentours de 10 % et moins). Ce groupe englobe des États membres du nord et du sud de l'Europe (Finlande, Suède et Norvège, mais aussi Grèce, Chypre et Malte).
Erhebungen an Schulen zufolge können die EU-Mitgliedstaaten hinsichtlich der Tendenzen beim Freizeit- und Gelegenheitskonsum von Cannabis in drei Gruppen eingeteilt werden. In der ersten Gruppe (zu der Irland und das Vereinigte Königreich gehören) ist die Lebenszeitprävalenz zwar hoch (etwa 38 % bis 39 %), blieb jedoch im Laufe der letzten acht Jahre stabil. In diesen Ländern wird Cannabis bereits seit langem konsumiert, und die hohen Prävalenzraten des Cannabiskonsums haben sich dort in den 80er und 90er Jahren entwickelt. In der zweiten Ländergruppe ist die Lebenszeitprävalenz des Cannabiskonsums unter Schülern im Laufe der Zeit erheblich gestiegen (um bis zu 26 Prozentpunkte). Zu dieser Gruppe gehören alle neuen osteuropäischen Mitgliedstaaten sowie Dänemark, Spanien, Frankreich, Italien und Portugal. In der dritten Gruppe sind die Schätzungen für die Lebenszeitprävalenz unter Schülern auf relativ niedrigem Niveau (etwa 10 % und weniger) stabil geblieben. Zu dieser Gruppe zählen Mitgliedstaaten in Nord- und Südeuropa (Finnland, Schweden und Norwegen sowie Griechenland, Zypern und Malta).
Las encuestas escolares revelan que los Estados miembros de la UE pueden clasificarse en tres grupos distintos según las tendencias del consumo recreativo y ocasional de cannabis. En el primer grupo (que incluye a Irlanda y Reino Unido), la prevalencia a lo largo de la vida es elevada (del 38 % al 39 %) pero ha permanecido estable durante los ocho últimos años. Estos países tienen una larga historia de consumo de cannabis y elevadas tasas de prevalencia desarrolladas durante las décadas de 1980 y 1990. En el segundo grupo de países, la prevalencia del consumo de cannabis a lo largo de la vida entre escolares ha aumentado de forma importante durante el período analizado (hasta 26 puntos porcentuales). A este grupo pertenecen todos los nuevos Estados miembros de Europa del Este, junto con Dinamarca, España, Francia, Italia y Portugal. En el tercer grupo, las estimaciones de prevalencia del consumo a lo largo de la vida entre la población de escolares permanecen a niveles relativamente bajos (del orden del 10 % o menos). Este grupo incluye Estados miembros del norte y sur de Europa (Finlandia, Suecia y Noruega, así como Grecia, Chipre y Malta).
Le indagini nelle scuole rivelano che, per quanto concerne le tendenze del consumo ricreativo e occasionale della cannabis, gli Stati membri possono essere classificati in tre gruppi distinti: nel primo gruppo (che comprende Irlanda e Regno Unito) la prevalenza una tantum è alta (attorno al 38-39%), ma è rimasta stabile negli ultimi otto anni. Questi paesi hanno una lunga storia di consumo di cannabis; percentuali elevate di consumo di questa sostanza sono state registrate negli anni Ottanta e Novanta. In un secondo gruppo di paesi la prevalenza una tantum dell’uso di cannabis tra gli studenti delle scuole è molto aumentata nel periodo di riferimento (fino a 26 punti percentuali). Il gruppo comprende tutti i nuovi Stati membri dell’Europa orientale e Danimarca, Spagna, Francia, Italia e Portogallo. Nel terzo gruppo i dati sulla prevalenza una tantum tra gli studenti sono rimasti a livelli relativamente bassi (attorno al 10% o meno). Questo gruppo comprende Stati membri dell’Europa settentrionale e meridionale (Finlandia, Svezia e Norvegia; Grecia, Cipro e Malta).
Οι έρευνες στον μαθητικό πληθυσμό δείχνουν ότι τα κράτη μέλη της ΕΕ μπορούν να ταξινομηθούν σε τρεις διαφορετικές κατηγορίες όσον αφορά τις τάσεις στην ψυχαγωγική και περιστασιακή χρήση κάνναβης. Στην πρώτη κατηγορία (που περιλαμβάνει την Ιρλανδία και το Ηνωμένο Βασίλειο), το ποσοστό επικράτησης της χρήσης σε όλη τη ζωή είναι υψηλό (περίπου 38–39 %), αλλά παραμένει σταθερό τα τελευταία οκτώ χρόνια. Στις χώρες αυτές υπάρχει μακρά ιστορία χρήσης κάνναβης και στη διάρκεια των δεκαετιών του 1980 και του 1990 εμφανίσθηκαν υψηλά ποσοστά επικράτησης της χρήσης κάνναβης. Στη δεύτερη κατηγορία χωρών, η επικράτηση της χρήσης κάνναβης σε όλη τη ζωή στους μαθητές αυξήθηκε σημαντικά κατά την υπό εξέταση περίοδο (έως και 26 ποσοστιαίες μονάδες). Στην κατηγορία αυτή συγκαταλέγονται όλα τα νέα κράτη μέλη της Ανατολικής Ευρώπης καθώς και η Δανία, η Ισπανία, η Γαλλία, η Ιταλία και η Πορτογαλία. Στην τρίτη κατηγορία, οι εκτιμήσεις σχετικά με την επικράτηση της χρήσης σε όλη τη ζωή στους μαθητές παρέμειναν σε σχετικά χαμηλά επίπεδα (περίπου 10 % και κατώτερα). Στην κατηγορία αυτή συγκαταλέγονται κράτη μέλη τόσο από τον βορρά όσο και από τον νότο της Ευρώπης (Φινλανδία, Σουηδία και Νορβηγία καθώς και Ελλάδα, Κύπρος και Μάλτα).
Uit schoolenquêtes komt naar voren dat de lidstaten van de EU met betrekking tot het recreatieve en incidentele gebruik van cannabis in drie duidelijk verschillende categorieën ingedeeld kunnen worden. In de eerste categorie (met onder andere Ierland en het Verenigd Koninkrijk) is het “ooit”-gebruik hoog (ongeveer 38-39%), maar gedurende de laatste acht jaar wel stabiel. Deze landen worden gekenmerkt door een lange historie van cannabisgebruik en door een hoge prevalentie van dat gebruik als gevolg van de ontwikkelingen op dit vlak in de jaren tachtig en negentig. In de tweede categorie is de prevalentie van het cannabisgebruik onder scholieren gedurende de onderzoeksperiode aanzienlijk toegenomen (met maximaal 26%). Deze categorie omvat alle nieuwe lidstaten uit Oost-Europa, Denemarken, Spanje, Frankrijk, Italië en Portugal. In de derde categorie handhaven de prevalentieschattingen van het “ooit”-gebruik onder scholieren zich op een relatief laag niveau (ca. 10% en lager). In deze categorie bevinden zich landen uit zowel Noord- als uit Zuid-Europa (Finland, Zweden, Noorwegen en Griekenland, Cyprus en Malta).
Průzkumy ve školách ukazují, že členské státy EU lze z hlediska trendů rekreačního a příležitostného užívání konopí rozdělit do tří samostatných skupin. V první skupině (do které patří Irsko a Spojené království) je celoživotní prevalence vysoká (okolo 38–39 %), avšak za uplynulých osm let zůstává stabilní. Tyto země mají dlouhou historii užívání konopí a vysoké míry prevalence užívání konopí, které se vyvinuly během osmdesátých a devadesátých let. V druhé skupině zemí se celoživotní prevalence užívání konopí u studentů za sledované období významně zvýšila (až o 26 procentních bodů). Tato skupina zahrnuje všechny nové východoevropské členské státy a Dánsko, Španělsko, Francii, Itálii a Portugalsko. Ve třetí skupině zůstávají odhady celoživotní prevalence u studentů na relativně nízké úrovni (okolo 10 % a méně). Do této skupiny patří členské státy ze severu i jihu Evropy (Finsko, Švédsko a Norsko a zároveň Řecko, Kypr a Malta).
Det fremgår af skoleundersøgelser, at EU-medlemsstaterne kan henføres til tre forskellige grupper med hensyn til tendenserne i fritidsbrug og lejlighedsvis brug af cannabis. I den første gruppe (som omfatter Irland og Det Forenede Kongerige) er langtidsprævalensen høj (ca. 38–39 %), men har været stabil gennem de seneste otte år. I disse lande er der blevet brugt cannabis meget længe, og der udviklede sig høje prævalenssatser for cannabisbrug i løbet af 1980'erne og 1990'erne. I den anden gruppe lande er langtidsprævalensen for cannabisbrug blandt skoleelever steget markant i perioden (med indtil 26 procentpoint). Denne gruppe omfatter alle de nye østeuropæiske medlemsstater sammen med Danmark, Spanien, Frankrig, Italien og Portugal. I den tredje gruppe er skønnene for langtidsprævalensen blandt skoleelever forblevet på et forholdsvis lavt niveau (ca. 10 % og derunder). Denne gruppe omfatter medlemsstater fra både Nord- og Sydeuropa (Finland, Sverige og Norge samt Grækenland, Cypern og Malta).
Kooliuuringud näitavad, et ELi liikmesriigid võib kanepi meelelahutusliku ja juhusliku tarbimise suundumuste järgi jagada kolme selgelt eristuvasse rühma. Esimeses rühmas, (kuhu kuuluvad Iirimaa ja Ühendkuningriik), on elu jooksul tarbimise levimus kõrge (umbes 38–39%), kuid on püsinud viimase kaheksa aasta jooksul stabiilsena. Nendes riikides on pikk kanepitarbimise traditsioon ning kõrged kanepitarbimise levimuse määrad kujunesid välja 1980ndatel ja 1990ndatel aastatel. Teises riikide rühmas on elu jooksul kanepi tarbimise levimus kooliõpilaste hulgas sel ajavahemikul oluliselt suurenenud (kuni 26%). Sellesse rühma kuuluvad kõik uued Ida-Euroopa liikmesriigid ning Taani, Hispaania, Prantsusmaa, Itaalia ja Portugal. Kolmandas rühmas on elu jooksul tarbimise levimuse määr kooliõpilaste hulgas püsinud suhteliselt madalal (umbes 10% ja alla selle). Sellesse rühma kuulub liikmesriike nii Põhja- kui Lõuna-Euroopast (Soome, Rootsi ja Norra ning Kreeka, Küpros ja Malta).
EU:n jäsenvaltiot voidaan koululaiskyselyjen perusteella luokitella kolmeen ryhmään kannabiksen viihdekäytön ja satunnaisen käytön suuntausten osalta. Ensimmäisessä ryhmässä (johon kuuluvat Irlanti ja Yhdistynyt kuningaskunta) kannabista ainakin kerran käyttäneiden osuus on korkea (noin 38–39 %), mutta se on pysynyt samalla tasolla viimeisten kahdeksan vuoden ajan. Kannabiksen käytöllä on pitkät perinteet näissä maissa, joissa kannabiksen käytön levinneisyysaste kohosi korkealle 1980- ja 1990-luvulla. Toisessa maaryhmässä kannabista ainakin kerran käyttäneiden koululaisten osuus on kasvanut huomattavasti tarkasteluajanjaksona (jopa 26 prosenttiyksikköä). Tähän ryhmään kuuluvat kaikki uudet itäeurooppalaiset jäsenvaltiot sekä Tanska, Espanja, Ranska, Italia ja Portugali. Kolmannessa ryhmässä kannabista ainakin kerran käyttäneiden koululaisten osuus on pysynyt melko alhaisena (noin 10 % ja sitä vähemmän). Tähän ryhmään kuuluu jäsenvaltioita Pohjois- ja Etelä-Euroopasta (Suomi, Ruotsi ja Norja sekä Kreikka, Kypros ja Malta).
Az iskolai felmérésekből kiderül, hogy az EU-tagállamok a rekreációs és alkalmi kannabiszhasználat tekintetében három különálló csoportra oszthatók. Az első csoport országaiban (ide sorolható Írország és az Egyesült Királyság) az életprevalencia magas (körülbelül 38–39%), de az elmúlt nyolc év során nem változott. Ezekben az országokban a kannabiszhasználat hosszú múltra tekint vissza, magas előfordulási arányai pedig az 1980-as és 1990-es években alakultak ki. A második országcsoportban a diákok általi kannabiszhasználat életprevalenciája jelentősen emelkedett az időszakban (akár 26 százalékponttal is). Ebben a csoportban találjuk az összes új kelet-európai tagállamot, továbbá Dániát, Spanyolországot, Franciaországot, Olaszországot és Portugáliát. A harmadik csoportban a diákok becsült életprevalenciája viszonylag alacsony szinten maradt (kb. 10% vagy kevesebb). E csoportban Európa északi és déli részéről egyaránt találunk országokat (Finnország, Svédország és Norvégia, valamint Görögország, Ciprus és Málta).
Skoleundersøkelser viser at medlemsstatene i EU kan kategoriseres i tre grupper når det gjelder trender for rekreasjonsbruk og sporadisk bruk av cannabis. I den første gruppen (som omfatter Irland og Storbritannia) er livstidsprevalensen høy (rundt 38-39 %) men har vært stabil de siste åtte årene. Disse landene har lang tradisjon for cannabisbruk, og bruken av cannabis ble utbredt i 1980- og 1990-årene. I den andre landgruppen har livstidsprevalensen for cannabisbruk blant skoleelever økt betydelig i løpet av perioden (med inntil 26 prosentpoeng). Denne gruppen omfatter alle de nye medlemsstatene i Øst-Europa samt Danmark, Spania, Frankrike, Italia og Portugal. I den tredje gruppen er anslagene for livstidsprevalens blant skoleelever fremdeles relativt lav (rundt 10 % eller mindre). Denne gruppen omfatter medlemsstater fra både Nord- og Sør-Europa (Finland, Sverige og Norge samt Hellas, Kypros og Malta).
Sondajele în şcoli au arătat că statele membre ale Uniunii Europene pot fi împărţite în trei grupuri pe baza tendinţelor privind consumul de canabis în scop de recreare şi ocazional. În primul grup (format din Irlanda şi Regatul Unit), prevalenţa pe parcursul vieţii este ridicată (în jur de 38–39 %), dar s-a menţinut stabilă în ultimii opt ani. Aceste ţări au un lung istoric de consum de canabis, iar ratele de prevalenţă au crescut în anii 1980 şi 1990. În al doilea grup de ţări, prevalenţa consumului de canabis pe parcursul vieţii în rândul elevilor a crescut considerabil pe parcursul acestei perioade (cu până la 26 de puncte procentuale). Din acest grup fac parte toate noile state membre din Europa de Est, precum şi Danemarca, Spania, Franţa, Italia şi Portugalia. În al treilea grup, estimările privind prevalenţa pe parcursul vieţii în rândul elevilor au rămas la niveluri relativ scăzute (în jur de 10 % sau mai mici). Din acest grup fac parte state membre atât din nordul, cât şi din sudul Europei (Finlanda, Suedia şi Norvegia dar şi Grecia, Cipru şi Malta).
Prieskumy na školách ukázali, že podľa trendov rekreačného a príležitostného užívania kanabisu možno členské štáty EÚ zaradiť do troch rôznych kategórií. V prvej skupine (do ktorej patria Írsko a Spojené kráľovstvo) je celoživotná prevalencia vysoká (okolo 38 až 39 %), ale v posledných ôsmych rokoch stabilná. Tieto krajiny majú dlhú históriu užívania kanabisu a vysoké hodnoty prevalencie jeho užívania sa vyvinuli počas osemdesiatych a deväťdesiatych rokov. V druhej skupine krajín sa celoživotná prevalencia užívania kanabisu medzi školákmi v období podstatne zvýšila (o 26 percentuálnych bodov). Do tejto skupiny patria nové východoeurópske členské štáty spolu s Dánskom, Španielskom, Francúzskom, Talianskom a Portugalskom. V tretej skupine ostali odhady celoživotnej prevalencie medzi školákmi na relatívne nízkych hodnotách (okolo 10 % a nižších). V tejto skupine sú členské štáty severnej a južnej Európy (Fínsko, Švédsko a Nórsko ako aj Grécko, Cyprus a Malta).
Raziskave med šolsko mladino so pokazale, da lahko države članice EU razvrstimo v tri različne skupine glede na trende rekreativnega in občasnega uživanja konoplje. V prvi skupini (ki vključuje Irsko in Združeno kraljestvo) je število ljudi, ki so konopljo v življenju kdaj zaužili, visoko (okoli 38–39 %), vendar je v zadnjih osmih letih ostalo stabilno. Te države imajo dolgo zgodovino uživanja konoplje, velike stopnje razširjenosti uživanja konoplje pa so se pojavile v osemdesetih in devetdesetih letih. V drugi skupini držav je število dijakov, ki so konopljo v življenju kdaj zaužili, v tem času občutno naraslo (za 26 odstotnih točk). Ta skupina vključuje vse nove vzhodnoevropske države članice ter Dansko, Španijo, Francijo, Italijo in Portugalsko. V tretji skupini so ocene o številu dijakov, ki so drogo v življenju kdaj zaužili, ostale na sorazmerno nizkih ravneh (okoli 10 % ali manj). V to skupino so vključene države članice severne in južne Evrope (Finska, Švedska in Norveška ter Grčija, Ciper in Malta).
Skolundersökningarna visar att EU-medlemsstaterna kan indelas i tre olika grupper när det gäller utvecklingen av rekreationell och tillfällig användning av cannabis. I den första gruppen (som omfattar Irland och Storbritannien) är livstidsprevalensen hög (omkring 38–39 %), men har samtidigt varit oförändrad de senaste åtta åren. Dessa länder har en lång historia av cannabisanvändning och prevalenstalen nådde höga nivåer under 1980- och 1990-talet. I den andra gruppen länder har livstidsprevalensen för cannabisanvändning bland skolelever stigit avsevärt under perioden (med upp till 26 procentenheter). Denna grupp omfattar alla de nya östeuropeiska medlemsstaterna samt Danmark, Spanien, Frankrike, Italien och Portugal. I den tredje gruppen har den uppskattade livstidsprevalensen bland skolelever fortsatt att vara relativt låg (omkring eller under 10 %). Denna grupp omfattar medlemsstater i både norra och södra Europa (Finland, Sverige och Norge samt Grekland, Cypern och Malta).
Skolu aptaujas norāda, ka ES dalībvalstis var iedalīt trīs skaidri noteiktās grupās attiecībā uz tendencēm, kas saistītas ar kaņepju izklaides un gadījuma rakstura lietošanu. Pirmajā grupā (kas ietver Īriju un Apvienoto Karalisti) ilgtermiņa lietošanas izplatība ir augsta (aptuveni 38–39 %), taču tā ir saglabājusies stabila pēdējo astoņu gadu laikā. Šajās valstīs ir ilga kaņepju lietošanas vēsture un augstie kaņepju lietošanas izplatības rādītāji ir izveidojušies astoņdesmito un deviņdesmito gadu laikā. Otrajā valstu grupā šajā laika periodā ir ievērojami pieaugusi ilgtermiņa kaņepju lietošanas izplatība skolēnu vidū (par līdz pat 26 procenta punktiem). Šajā grupā ietilpst visas jaunās Austrumeiropas dalībvalstis kopā ar Dāniju, Spāniju, Franciju, Itāliju un Portugāli. Trešajā grupā ilgtermiņa lietošanas izplatības rādītāji skolēnu vidū ir saglabājušies samērā zemā līmenī (10% vai pat mazāk). Šajā grupā ietilpst dalībvalstis gan no Eiropas ziemeļiem, gan dienvidiem (Somija, Zviedrija un Norvēģija, kā arī Grieķija, Kipra un Malta).