zogeheten – -Translation – Keybot Dictionary

Spacer TTN Translation Network TTN TTN Login Deutsch Français Spacer Help
Source Languages Target Languages
Keybot 14 Results  www.eso.org
  ESO - Foto van de Week ...  
De massieve sterren in deze sterrenhoop produceren intense straling, stoten materie uit met hoge snelheden als sterrenwind en sjezen door kun korte maar fantastische leven om te exploderen in een supernova. De schokgolven die veroorzaakt zijn door de wind en de supernova hebben een grote holte gevormd, een zogeheten superbubbel, in het omringende gas.
Ön planda, ALMA’nın beraber çalışan antenlerini görebiliriz. Plato, kullanılan geniş açılı lens etkisi nedeniyle bükülmüş görünüyor. ALMA; milimetre ve milimetre-altı dalga boylarında Evreni incelemek için dünyanın en güçlü teleskopudur. ALMA’nın inşası 2013 yılında tamamlanacak ve yerleşkede toplam 66 adet yüksek hassasiyete sahip anten işletilecektir. Şu anda teleskop, Erken Bilim Gözlemlerinin ilk aşamasındadır. İnşaatının tamamlanmamış olmasına rağmen, teleskop olağanüstü sonuçlar üretmekte, diğer bütün milimetre-altı dizgelerden daha iyi çalışmaktadır.
  Bedekkingsveranderlijke...  
De ALMA-beelden, rood weergegeven, tonen de verre achtergrondstelsels, die vervormd zijn door het gravitatielenseffect dat door de stelsels op de voorgrond wordt veroorzaakt (Hubble-beelden, blauw weergegeven). De achtergrondstelsels lijken verbogen te zijn tot ringen van licht, zogeheten Einsteinringen, rond de voorgrondstelsels.

Am 16. März 2013 besuchte die wissenschaftliche Hauptberaterin der Europäischen Kommission, Prof. Anne Glover, das Paranal-Observatorium der ESO. Bei ihrer Ankunft wurde sie von ESO-Generaldirektor Prof. Tim de Zeeuw begrüßt.

Dieses Foto wurde kurz vor Sonnenuntergang auf der Beobachtungsplattform des Very Large Telescope aufgenommen. Im Hintergrund des Bildes sind die vier Hauptteleskope und die kleinere Kuppel des VLT Survey Telescope zu sehen. Von links nach rechts: Andreas Kaufer, Direktor des Paranal-Observatoriums, Anne Glover, die wissenschaftliche Hauptberaterin der Europäischen Kommission und ESO-Generaldirektor Tim de Zeeuw.

El 14 de marzo de 2013 Su Alteza Real el Príncipe Heredero de la Corona de Dinamarca, acompañado por su esposa, Su Alteza Real La Princesa Heredera, visitaron el Observatorio Paranal de ESO como parte de una visita oficial a Chile. Guiados por el Director General de ESO, Tim de Zeeuw, visitaron las instalaciones astronómicas de vanguardia de ESO en Paranal.

En esta imagen los Príncipes Herederos de la Corona de Dinamarca son fotografiados admirando el paisaje del desierto que puede contemplarse desde el Observatorio.

Questo montaggio combina, per cinque galassie distanti, dati di ALMA con immagini del Telescopio Spaziale Hubble della NASA/ESA. Le immagini di ALMA, in rosso, mostrano le galassie lontane, di sfondo, distorte dall'effetto di lente gravitazionale prodotto dalle galassie in primo piano, rappresentate in blu nei dati di Hubble. Le galassie di fondo appaiono deformate in anelli di luce noti come anelli di Einstein, che circondano la galassia in primo piano.

No dia 14 de março de 2013, Suas Altezas Reais o Príncipe e a Princesa Herdeiros da Dinamarca, visitaram o Observatório do Paranal do ESO no Chile, no âmbito da visita oficial que estão fazendo ao Chile. O Diretor Geral do ESO, Tim de Zeeuw, acompanhou-os na visita às infraestruturas astronômicas de vanguarda do Paranal.

Nesta fotografia noturna incomum, o Casal Real admira a vista espectacular dos céus do Paranal. A Via Láctea e as Nuvens de Magalhães são visíveis no fundo da imagem.

 

 

Den 14. marts 2013 besøgte Hans Kongelige Højhed, Danmarks Kronprins, ledsaget af sin hustru, Hendes Kongelige Højhed Kronprinsessen, ESOs Paranal-observatorium, som et led i deres officielle besøg i Chile. De blev vist rundt på ESOs verdensførende astronomiske faciliteter på Paranal, af ESOs generaldirektør Tim de Zeeuw.

På dette billede ses Kronprinsparret der beundrer de golde ørkenlandskab fra observatoriet.

Tämä tähtikartta esittää Jousimiehen runsastähtistä tähdistöä (Sagittarius), johon sisältyy Linnunradan keskusta ja monia tähtijoukkoja ja kaasusumuja. Kartassa näkyvät useimmat hyvissä havainto-olosuhteissa paljaalla silmällä näkyvät tähdet. Tähtijoukon NGC 6520 ja sen naapurin, tumman pilven Barnard 86 sijainti on osoitettu kuvassa punaisella ympyrällä.

Þann 13. mars 2013 fór fram formleg vígsluathöfn Atacama Large Millimeter/submillimeter Array (ALMA). Með athöfninni lýkur formlega smíði allra stærstu hluta þessa risasjónauka og er hann nú orðinn að fullu starfhæfur.

Á myndinni sjást nokkrir þeirra gesta sem sóttu athöfnina á einum af risaflutningabílum ALMA. Frá vinstri hægri eru: Tim de Zeeuw, framkvæmdarstjóri ESO, Sebastián Piñera, forseti Chile, Subra Suresh, forstjóri National Science Foundation (NSF) í Bandaríkjunum, Thijs de Graauw, stjórnandi ALMA og Teru Fukui, vararáðherra mennt-, menningar-, íþrótta-, vísinda- og tæknimála í Japan. 

Bildet viser Chajnantor-platået, 5000 moh. i de chilenske Andesfjellene, der ALMA-observatoriet holder til. De store antennene har en diameter på 12 meter, mens 12 mindre antenner med 7 meters diameter utgjør ALMA Compact Array (ACA). I horisonten sees fjellene Cerro Chajnantor, Cerro Toco og Juriques (fra venstre mot høyre). Bildet ble tatt i desember 2012, fire måneder før innvielsen av ALMA.

Den 14 mars 2013 besökte Hans Kungliga Höghet Kronprinsen av Danmark tillsammans med sin hustru, Hennes Kungliga Höghet Kronprinsessan, ESO:s Paranalobservatorium. Besöket ingick i ett officiellt besök i Chile. ESO:s generaldirektör Tim de Zeeuw visade Kronprinsparet runt på ESO:s världsledande anläggning för astronomisk forskning vid Paranal.

I den här bilden ser vi Kronprinsparet när de beundrar vyn över det torra ökenlandskapet från observatoriet.

  ESO - Persberichten 2010  
Bij het tot nog toe grootste onderzoek van deze zogeheten donkere gammaflitsen, uitgevoerd met het GROND-instrument van de 2,2-meter MPG/ESO-telescoop op La Silla in Chili, is ontdekt dat voor deze kolossale explosies geen exotische verklaringen bedacht hoeven te worden.
16 décembre 2010: Les sursauts gamma sont parmi les événements les plus énergétiques de l’Univers, mais certains apparaissent curieusement très faibles dans la lumière visible. La plus importante étude menée jusqu’à présent de ces phénomènes appelés « sursauts gamma sombres », en utilisant l’instrument GROND sur le télescope MPG/ESO de 2,2 mètres de l’Observatoire de La Silla au Chili, a permis de découvrir que ces explosions gigantesques ne nécessitaient pas d’explications exotiques. Leur faible luminosité est maintenant expliquée dans sa globalité par une combinaison de causes, dont la plus importante est la présence de poussière entre la Terre et l’explosion.
16 de diciembre de 2010: Los estallidos de rayos-gamma están entre los eventos más energéticos en el Universo, pero algunos se ven curiosamente tenues a la luz visible. Después de emplear el instrumento GROND en el telescopio MPG/ESO de 2,2 metros en La Silla en Chile, el mayor estudio hasta la fecha de estos así llamados estallidos oscuros de rayos-gama ha encontrado que estas gigantescas explosiones no requieren de explicaciones exóticas. Su falta de claridad está ahora completamente explicada por una combinación de causas, siendo la más importante de ellas la presencia de polvo entre la Tierra y la explosión.
16 dicembre 2010: I lampi di raggi gamma sono tra gli eventi più energetici dell'Universo, ma alcuni sembrano stranamente deboli se osservati nella banda del visibile. Il più grande studio effettuato fino ad oggi di questi lampi di raggi gamma “oscuri” ha scoperto, usando lo strumento GROND installato al telescopio MPG di 2,2 metri dell'ESO a La Silla in Cile, che la scarsa visibilità di queste gigantesche esplosioni non ha niente di “esotico”. La loro debolezza è dovuta a una combinazione di cause, la più importante delle quali è la presenza di polvere cosmica tra la Terra e il sito dell'esplosione.
16. december 2010: Gammaglimt er blandt de mest energirige begivenheder i universet, men nogle er underligt svage i synligt lys. Den til dato mest omfattende undersøgelse af disse såkaldte mørke gammaglimt har, ved hjælp af GROND-instrumentet på MPG/ESO’s 2,2 meter teleskop på La Silla i Chile, fundet ud af, at disse gigantiske eksplosioner ikke kræver eksotiske forklaringer. Deres svage lysstyrke er nu fuldt ud forklaret ved en kombination af forskellige årsager, hvoraf den vigtigste er tilstedeværelsen af støv mellem Jorden og eksplosionen.
16. desember 2010: Þótt gammablossar séu með orkuríkustu atburðum alheims hefur sýnilegt ljós frá glæðum þeirra stundum reynst óvenju dauft. Með hjálp GROND mælitækisins á 2,2 metra MPG/ESO sjónaukanum á La Silla í Chile hafa stjarnvísindamenn nú komist að því að þetta á sér einfalda útskýringu. Ryk sem liggur milli jarðar og sprengingarinnar er meginástæða daufra gammablossa en aðrar ástæður liggja líka að baki.
16 December 2010: Gammaglimt er blant de mest voldsomme begivenheter i universet, skjønt noen framstår merkelig svake i synlig lys. Den hittil største studien av disse såkalt mørke gammaglimtene, utført med GROND-instrumentet på 2,2-metersteleskopet ved ESOs La Silla-observatorium i Chile, har avdekket at disse gigantiske eksplosjonene ikke krever eksotiske forklaringer. Hvorfor de er så lyssvake kan forklares fullt ut ved en kombinasjon av flere forhold; det viktigste er tilstedeværelsen av støv mellom Jorda og eksplosjonen.
16 grudnia 2010: Rozbłyski gamma należą do najbardziej energetycznych zdarzeń we Wszechświecie, ale niektóre z nich wydają się dziwnie słabe w świetle widzialnym. Największe jak dotąd badania tych tzw. ciemnych błysków gamma zostały przeprowadzone za pomocą instrumentu GROND na 2,2-metrowym teleskopie MPG/ESO w La Silla w Chile. Okazało się, że te gigantyczne eksplozje nie potrzebują egzotycznych wytłumaczeń, bowiem ich słaby blask został wyjaśniony przez kombinację kilku przyczyn, z których najważniejszą jest obecność pyłu na drodze pomiędzy Ziemią, a błyskiem gamma.
01 Aralık 2010: Uluslararası gökbilimcilerden oluşan bir ekip ilk kez ESO’nun Çok Büyük Teleskop’unu kullanarak bir süper-Dünya örneği ötegezegenin etrafındaki atmosferin analizini gerçekleştirdi. GJ 1214b olarak bilinen gezegen, yıldızının önünden geçerken gözlendi ve bu sırada gezegenin atmosferi boyunca ilerleyen bir miktar yıldız ışığı yeryüzünden gözlenmiş oldu. Şimdi bu atmosferin çoğunlukla sudan veya buhardan mı ya da kalın bulutlar ve sisten mi oluştuğunu biliyoruz. Araştırma sonuçları Nature dergisinin 2 Aralık 2010 tarihli sayısında yayınlanacak.
  ESO - Telescopen en ins...  
Op Paranal wordt ook gewerkt aan twee zogeheten surveytelescopen, waarmee grootschalige hemelverkenningen kunnen worden uitgevoerd: de 2,6-meter VLT Survey Telescope (VST), voor het zichtbare golflengtegebied, en de 4-meter Visible and Infrared Survey Telescope for Astronomy (VISTA), voor het zichtbare en infrarode bereik.
L'ESO gestisce tre telescopi principali (il telescopio “3.6” di 3,6 metri, il New Technology Telescope (NTT) e il telescopio Max-Planck-ESO di 2,2 metri) all'osservatorio di La Silla. Sono dotati di strumenti all'avanguardia costruiti o per intero dall'ESO o da consorzi esterni, con sostanziali contributi dell'ESO.
Dois telescópios de rastreio estão também em operação no Paranal, o VLT Survey Telescope (VST, 2.6 metros de diâmetro) que trabalha na região do visível e o Visible and Infrared Survey Telescope for Astronomy (VISTA, 4.1 metros de diâmetro) que opera nas regiões do infravermelho.
Paranalilla on käytössä myös kaksi kartoituskaukoputkea: näkyvän valon VST-kaukoputki (the VLT Survey Telescope, halkaisija 2,6 metriä) sekä näkyvän ja infrapunavalon VISTA-kaukoputki (the Visible and Infrared Survey Telescope for Astronomy, halkaisija 4 metriä).
  ESO - Persberichten  
Bij het tot nog toe grootste onderzoek van deze zogeheten donkere gammaflitsen, uitgevoerd met het GROND-instrument van de 2,2-meter MPG/ESO-telescoop op La Silla in Chili, is ontdekt dat voor deze kolossale explosies geen exotische verklaringen bedacht hoeven te worden.
30 décembre 2010: La République Fédérale du Brésil a signé hier l’accord officiel d’adhésion traçant le chemin de son intégration parmi les États membres de l’Observatoire Européen Austral (ESO - European Southern Observatory). Une fois cet accord ratifié par son gouvernement, le Brésil deviendra le quinzième État membre et le premier hors d’Europe.
30. Dezember 2010: Mit der Unterzeichnung der formellen Beitrittserklärung am gestrigen Tag ist der Weg frei: Die Föderative Republik Brasilien wird Mitglied der Europäischen Südsternwarte (European Southern Observatory, ESO). Nach Ratifizierung des Vertrags durch das Parlament wird Brasilien das 15. Mitgliedsland der ESO sein, das erste außerhalb Europas.
20. lokakuuta 2010: Eurooppalainen tähtitieteilijäryhmä on määrittänyt suurimman tähän mennessä millekään galaksille mitatun etäisyyden käyttäen ESO:n VLT-teleskooppia. Galaksin erittäin himmeää hehkua tarkasti analysoimalla he havaitsivat, että valo on lähtenyt liikkeelle, kun maailmankaikkeus oli vain 600 miljoonaa vuotta vanha (punasiirtymällä 8.6). Nämä ovat ensimmäiset vahvistetut havainnot galaksista, jonka valo läpäisee tuohon asti maailmankaikkeuden täyttäneen läpikuultamattoman vetysumun. Tulokset ilmestyvät tiedejulkaisu Naturen lokakuun 21. päivän painoksessa.
04 Ağustos 2010: ESO’nun Çok Büyük Teleskopu’nu kullanan gökbilimciler en içteki maddenin yakın geçmişte patlayan bir yıldızdan dışarıya atılış dağılımının ilk kez üç boyutlu görünüşünü elde ettiler. Yeni sonuçlara göre ilk patlama sadece güçlü değil. Ayrıca belirli bir yönde yoğunlaşmış şekildeydi. Bu, en son bilgisayar modellerini destekleyen, süpernovanın çok çalkantılı bir yapıya sahip olması gerektiğini gösteren güçlü bir işaret.
  ESO - Exoplaneten  
De zoektocht naar planeten buiten ons zonnestelsel speelt een zeer belangrijke rol bij de beantwoording van de diepgaande vraag of er ook elders in het heelal leven is. De sterrenwachten van ESO zijn uitgerust met een uniek arsenaal van instrumenten waarmee deze zogeheten 'exoplaneten' opgespoord kunnen worden.
La recherche de planètes situées hors de notre Système Solaire s'impose comme l'un des piliers de ce qui est peut-être l'interrogation la plus fondamentale de l'humanité : y a-t-il de la vie ailleurs dans l'Univers ? Les observatoires de l'ESO sont équipés d'un arsenal unique d'instruments pour la recherche, l'étude et le suivi de ces planètes appelées « exoplanètes » ou planètes extrasolaires.
La búsqueda de planetas fuera de nuestro Sistema Solar constituye un elemento clave para la que posiblemente sea la pregunta más profunda para la humanidad: ¿hay vida en otros lugares del Universo? Los observatorios de ESO están equipados con un arsenal único de instrumentos para encontrar, estudiar y seguir los llamados 'exoplanetas'.
La ricerca di pianeti al di fuori del nostro Sistema Solare costituisce un elemento chiave di quella che e' forse la domanda piu' profonda per l'umanita': ci sono forme di vita in altre parti dell'Universo? Gli Osservatori dell'ESO hanno in dotazione un arsenale unico di strumenti per trovare, studiare e monitorare i cosiddetti "esopianeti".
A procura de planetas exteriores ao nosso Sistema Solar constitui um elemento chave da questão que é, possivelmente, a mais profunda para a Humanidade: existirá vida noutros locais do Universo? Os observatórios do ESO estão equipados com todo um arsenal de instrumentos únicos capazes de detectar, estudar e monitorizar estes chamados 'exoplanetas'.
Kërkimi për planetë jashtë Sistemit Diellor përbën një element çelës për atë që mund të jetë pyetja më e thellë për njerëzimin: a ka jetë në ndonjë vend tjetër në Univers? Observatorët e ESO-s janë të pajisur me një arsenal unik instrumentesh për gjetjen, studimin dhe monitorimin e të ashtuquajturve ekzoplanetë.
Søgen efter planeter uden for vores Solsystem udgør et central del af, hvad der muligvis er det mest væsentlige spørgsmål for menneskeheden: er der liv andre steder i Universet? ESO's observatorier er udstyret med et enestående arsenal af instrumenter til at finde, studere og overvåge de såkaldte exoplaneter.
Leitin að reikistjörnum utan okkar sólkerfis snýst að miklu leyti um leit okkar að svari við einni merkustu spurningu mannkyns: Er líf annars staðar í alheiminum? Í stjörnustöðvum ESO eru einstök mælitæki til að finna, rannsaka og fylgjast með svonefndum fjarreikistjörnum.
Letingen etter planeter utenfor solsystemet vårt utgjør et viktig element i det som kanskje er menneskehetens mest dyptpløyende spørsmål: Er det liv andre steder i universet? ESOs observatorier er utstyrt med et unikt sett instrumenter for å finne, studere og overvåke disse såkalte eksoplanetene.
Poszukiwanie planet poza Układem Słonecznym stanowi kluczowy element tego, co prawdopodobnie jest najbardziej głębokim pytaniem ludzkości: czy gdzieś we Wszechświecie istnieje życie? Obserwatoria ESO wyposażone są w unikalny arsenał instrumentów do poszukiwania, badania i monitorowania tzw. &bdquoegzoplanet" (planet pozasłonecznych).
Căutarea planetelor în afara sistemului nostru solar constituie un element cheie în ceea ce privește poate cea mai profundă întrebare a umanității: există viață altundeva în Univers? Observatoarele ESO sunt echipate cu un arsenal unic de instrumente pentru găsirea, studierea și monitorizarea așa-numitelor „exoplanete”.
Поиск планет вне Солнечной системы дает ключ к, возможно, самому глубокому из вопросов, когда-либо встававших перед человечеством: есть ли еще где-либо жизнь во Вселенной? Обсерватории ESO оснащены уникальным арсеналом инструментов для поиска, изучения и мониторинга этих так называемых ‘экзопланет’.
Sökandet efter planeter utanför vårt solsystem är en grundsten till vad som kanske är den djupaste fråga mänskligheten ställer sig: finns det liv någon annanstans i universum? ESO:s observatorier är utrustade med en unik uppsättning instrument för att hitta, undersöka och övervaka dessa så kallade ”exoplaneter”.
Planētu meklēšana ārpus mūsu Saules sistēmas sastāda pamatelementu jautājumam, kas iespējams, ir cilvēcei visbūtiskākais: vai pastāv dzīvība citur Visumā? ESO observatorijas ir aprīkotas ar unikālu instrumentu arsenālu, lai atrastu, pētītu un izsekotu t.s. „citplanētas”.
Пошук планет за межами нашої Сонячної системи є ключовим елементом можливо найглибшого для людства питання: чи є життя в іншому місці Всесвіту? Обсерваторії ESO оснащені унікальним арсеналом інструментів для пошуку, вивчення та моніторингу цих так званих “екзопланет”.
  ESO - Persberichten 2011  
20 juli 2011: Dit frappante beeld van de gasnevel rond de sterrenhoop NGC 1929 in de Grote Magelhaense Wolk, een buurstelsel van ons Melkwegstelsel, is vastgelegd met ESO’s Very Large Telescope. Deze stellaire kraamkamer wordt gedomineerd door een zogeheten superbubbel, ontstaan door de winden van heldere, jonge sterren en de schokgolven van supernova-explosies.
20 juillet 2011: Le VLT de l’ESO a réalisé cette magnifique image de la nébuleuse autour de l’amas d'étoiles NGC 1929, dans le Grand Nuage de Magellan, une galaxie satellite de notre Voie Lactée. Un exemple des plus représentatifs de ce que les astronomes appellent une superbulle domine cette nurserie d’étoiles. Cette superbulle est sculptée par les vents provenant d'étoiles jeunes et brillantes et par les ondes de choc résultant d'explosions de supernovae.
20. Juli 2011: Das Very Large Telescope der ESO hat diesen eindrucksvollen Anblick der Nebelgebiete rund um den Sternhaufen NGC 1929 einfangen können. Der Sternhaufen ist Teil der Großen Magellanschen Wolke, einer Begleitgalaxie unserer Milchstraße. Umgeben ist diese Sternkinderstube von einem Paradebeispiel für das, was Astronomen mit dem Begriff „Superblase“ bezeichnen: einer Gashülle, die von den Winden heller, junger Sterne und den Schockwellen von Supernovaexplosionen geformt wurde.
20 de julio de 2011: El Very Large Telescope de ESO capturó esta vista impresionante de la nebulosa alrededor del cúmulo de estrellas NGC 1929 en la Gran Nube de Magallanes, una galaxia satélite de nuestra Vía Láctea. Esta guardería estelar está dominada por un ejemplar colosal de lo que los astrónomos llaman una superburbuja. Su forma está siendo esculpida por los vientos de brillantes estrellas jóvenes y las ondas expansivas de las explosiones de supernovas.
20 luglio 2011: Il VLT (Very Large Telescope) dell'ESO ha catturato questa suggestiva vista della nebulosa intorno all'ammasso stellare NGC 1929 nella Grande Nube di Magellano, una galassia satellite della VIa Lattea. Un esempio mastodontico di quella che gli astronomi chiamano superbolla domina questa incubatrice stellare, scolpita dai venti delle giovani stelle molto brillanti e dalle onde d'urto causate dalle esplosioni di supernova.
20 de Julho de 2011: O Very Large Telescope do ESO capturou esta imagem extraordinária da nebulosa que envolve o enxame estelar NGC 1929 situado na Grande Nuvem de Magalhães, uma galáxia satélite da nossa própria Via Láctea. Esta maternidade estelar é dominada por o que os astrónomos chamam uma superbolha. Este objecto está a ser esculpido tanto pelos ventos ejetados pelas estrelas brilhantes jovens como pelas ondas de choque originárias das explosões de supernovas.
20. juli 2011: ESO’s Very Large Telescope har optaget dette imponerende billede af stjernetågen omkring stjernehoben NGC 1929. Hoben ligger i den Store Magellanske Sky, der er en af Mælkevejens satellitgalakser. Denne stjernefødeklinik domineres af et kæmpestort eksemplar af det astronomerne kalder en superboble. Den er dannet af vinde fra unge stjerner og chokbølger fra supernovaeksplosioner.
20. heinäkuuta 2011: ESO:n VLT-teleskooppi taltioi tämän häkellyttävän näkymän Linnunrataa kiertävän satelliittigalaksin, Suuren Magellanin pilven tähtijoukkoa NGC 1929 ympäröivästä kaasupilvestä. Tähtitieteilijöiden superkuplaksi kutsuma valtaisa pilvi hallitsee tätä tähtien lastentarhaa. Sitä kovertavat kirkkaiden nuorten tähtien tähtituulet ja supernovaräjähdysten shokkiaallot.
20. júlí 2011: Þessi fallega mynd er af geimþoku umhverfis stjörnuþyrpinguna NGC 1929 í Stóra Magellansskýinu, fylgivetrarbraut okkar. Myndin var tekin með Very Large Telescope. Þokan sem yfirgnæfir þetta stjörnumyndunarsvæði er geysistórt dæmi um það sem stjörnufræðingar nefna risabólur. Bólan myndaðist af völdum vinda frá ungum, björtum stjörnum og höggbylgna frá sprengistjörnum.
20 July 2011: ESOs Very Large Telescope har tatt dette praktfulle bildet av stjernetåken rundt stjernehopen NGC 1929, som ligger i Store magellanske sky, en av Melkeveiens satellittgalakser. Denne stjernefødestuen domineres av en kolossal utgave av det astronomene kaller en superboble. Boblen er skapt av vindene fra lyssterke unge stjerner og sjokkbølgene fra supernovaeksplosjoner.
20 lipca 2011: Należący do ESO Bardzo Duży Teleskop VLT uzyskał fascynujące zdjęcie mgławicy wokół gromady gwiazd NGC 1929 w Wielkim Obłoku Magellana, satelitarnej galaktyce w stosunku do naszej Drogi Mlecznej. Jest to świetny przykład tego, co astronomowie nazywają dominacją superbaniek w gwiezdnych żłobkach. Krajobraz został wyrzeźbiony przez wiatry od młodych, jasnych gwiazd oraz fale uderzeniowe od wybuchów supernowych.
20 juli 2011: ESO:s jätteteleskop VLT (Very Large Telescope) har fångat denna uppseendeväckande bild av nebulosan runt stjärnhopen NGC 1929 i Stora magellanska molnet, en satellitgalax till vår egen Vintergata. Ett kolossalt exempel på det som astronomer kallar en superbubbla dominerar denna stjärnornas barnkammare. Den håller på att mejslas fram av vindarna från ljusstarka unga stjärnor och chockvågorna från supernova-explosioner.
22 Haziran 2011: Bilimcilerden oluşan bir ekip Pandora Kümesi olarak adlandırılan Abell 2744 gökada kümesi üzerinde çalıştılar. Kümenin karmaşık ve şiddetli geçmişini ESO’nun Çok Büyük Teleskopu ve Hubble Uzay Teleskopu’nu da içeren yerdeki ve uzaydaki teleskopları kullanarak bir araya getirdiler. Abell 2744’ün dört ayrı gökada kümesinin eş-zamanlı çarpışması sonucu oluştuğu ve bu karmaşık çarpışmaların daha önce görülmeyen tuhaf sonuçlara yol açtığı görülüyor.
20 липня 2011 р.: Дуже Великий Телескоп (VLT) ESO захопив це дивовижне зображення туманності навколо зоряного скупчення NGC 1929 в межах Великої Магелланової Хмари, котра є галактикою-супутником нашого Чумацького Шляху. Грандіозний зразок того, що астрономи називають надбульбою, головує в цих зоряних яслах. Вона витворена вітрами від яскравих молодих зірок та ударними хвилями від спалахів наднових.
  ESO - Persberichten  
Astronomen onderzoeken Messier 55 en andere oude objecten van dit type – de zogeheten bolvormige sterrenhopen of kortweg bolhopen – om meer te weten te komen over de levensloop van sterren en sterrenstelsels.
16 mai 2012: L'observatoire Européen Austral a réalisé une nouvelle image de l'étrange galaxie Centaurus A. Avec un temps de pause total supérieur à 50 heures, il s'agit là très probablement de l'image la plus profonde de cet objet curieux et spectaculaire jamais obtenue. Cette image a été créée avec la caméra WFI du télescope MGP/ESO de 2,2 mètres à l'Observatoire de La Silla de l'ESO au Chili.
16. Mai 2012: Ein neues Bild der Europäischen Südsternwarte mit dem Wide Field Imager am MPG/ESO 2,2-Meter-Teleskop auf La Silla zeigt die seltsame Galaxie Centaurus A. Mit einer Gesamtbelichtungszeit von mehr als 50 Stunden dürfte dies die am tiefsten gehende Ansicht des ebenso ungewöhnlichen wie atemberaubenden Himmelsobjekts sein, die Astronomen jemals aufgenommen haben.
16 de mayo de 2012: La extraña galaxia Centaurus A ha sido captada en una nueva imagen del Observatorio Europeo Austral. Con un tiempo total de exposición de más de 50 horas, esta es probablemente la imagen más profunda jamás creada de este peculiar y espectacular objeto. Fue obtenida por el instrumento Wide Field Imager (WFI), instalado en el telescopio de ESO de 2,2 metros MPG/ESO, en el Observatorio de La silla, en Chile.
16 maggio 2012: La strana galassia Centauro A è raffigurata in questa nuova immagine dell'Osservatorio Australe Europeo. Raggiungendo un tempo totale di esposizione di più di 50 ore, questa è probabilmente l'immagine più profonda di questo oggetto singolare e spettacolare. L'immagine è stata ottenuta dallo strumento WFI (Wide Field Imager) sul telescopio da 2,2 metri dell'MPG/ESO all'Osservatorio di La Silla in Cile.
16 de Maio de 2012: Esta nova imagem do Observatório Europeu do Sul mostra a estranha galáxia Centaurus A. Com um tempo total de exposição de mais de 50 horas, esta é provavelmente a imagem mais profunda já criada deste espetacular e incomum objeto. A imagem foi produzida com o instrumento Wide Field Imager montado no telescópio MPG/ESO de 2,2 metros, instalado no Observatório de La Silla do ESO, no Chile.
16. maj 2012: Dette nye billede fra Europæisk Syd Observatorium viser den mærkværdige galakse Centaurus A . Med en samlet eksponeringstid på mere end 50 timer er det sandsynligvis det dybeste billede, der nogensinde er lavet af dette særprægede og spektakulære objekt. Billedet er lavet med Wide Field Imager, der er monteret på MPG/ESO 2,2 meter teleskopet på ESO’s La Silla-observatorium i Chile.
25. huhtikuuta 2012: Tässä uudessa kuvassa näkyy tähtijoukko NGC 6604, joka on otettu Chilessä sijaitsevan La Sillan observatorion MPG/ESO 2.2-metrin teleskoopilla. Se jää yleensä paljon näkyvämmän naapurinsa varjoon. Myös nimellä Messier 16 tunnettu Kotkasumu on vain siivenmitan päässä. Tämän kuvan rajaus, joka esittää tähtijoukon ympäröivien kaasu- ja pölypilvien maisemassa, esittää kuitenkin kauniin joukon NGC 6604 sen itse ansaitusti.
16. maí 2012: Vetrarbrautin furðulega Centaurus A sést hér á nýrri mynd Stjörnustöðvar Evrópulanda á suðurhveli. Heildarlýsingartíminn nam 50 klukkustundum svo hér er að öllum líkindum um að ræða dýpstu mynd sem til er af þessu skrítna en glæsilega fyrirbæri. Myndin var tekin með Wide Field Imager á 2,2 metra MPG/ESO sjónaukanum í La Silla stjörnustöðinni í Chile.
16 May 2012: Den underlige galaksen Centaurus A er nylig blitt avbildet med Wide Field Imager-instrumentet på MPG/ESOs 2,2-metersteleskop ved ESOs La Silla-observatorium i Chile. Med en samlet eksponeringstid på over 50 timer er dette sannsynligvis det dypeste bildet som noensinne er tatt av dette rare og spektakulære objektet.
16 maja 2012: Na nowym zdjęciu z Europejskiego Obserwatorium Południowego została sfotografowana dziwna galaktyka Centaurus A. Biorąc pod uwagę łączny czas ekspozycji przekraczający 50 godzin, jest to prawdopodobnie najgłębszy widok tego spektakularnego obiektu. Fotografię uzyskano za pomocą instrumentu Wide Field Imager na 2,2-metrowym teleskopie MPG/ESO w Obserwatorium La Silla w Chile.
16 мая 2012 г.: На новом изображении, полученном в Европейской Южной Обсерватории – необычная галактика Центавр А (Centaurus A). При суммарной экспозиции, превышающей 50 часов, это, вероятно, самый глубокий из существующих снимков этого странного и живописного объекта. Изображение получено широкоугольной камерой Wide Field Imager на 2.2-м телескопе MPG/ESO в обсерватории ESO Ла Силья в Чили.
16 maj 2012: I den här nya bilden från ESO syns den underliga galaxen Centaurus A. Med en exponeringstid på över 50 timmar är det här antagligen den bästa bilden som tagits av detta spektakulära och märkliga ställe i rymden. Bilden togs med kameran WFI på MPG/ESO:s 2,2-metersteleskop som finns på ESO:s La Silla-observatorium i Chile.
25 Nisan 2012: Şili’deki La Silla Gözlemevi’nde bulunan 2.2-metrelik MPG/ESO teleskopu üzerindeki Geniş Alan Görüntüleyicisi ile çekilen bu yeni görüntü NGC 6604 yıldız kümesine ait. Burası genellikle kendisinden bir kanat genişliği uzaklıktaki göze çarpan komşu, Kartal Bulutsusu’nun (Messier 16) ihtişamı nedeniyle gözden kaçırılır. Fakat bu görüntü karesi, etrafı gaz ve toz bulutlarıyla çevrili yıldız kümesi manzarasıyla, NGC 6604’ün kendi başına da ne kadar güzel bir gökcismi olduğunu gözler önüne seriyor.
9 травня 2012 р.: Нове зображення Messier 55 від оглядового інфрачервоного телескопа VISTA (ESO) показує десятки тисяч зірок, котрі з’юрмилися, наче рій бджіл. Крім того, що ці зорі "упаковані" у відносно невеликому просторі, вони також є одними із найстаріших у Всесвіті. Астрономи вивчають Messier 55 та інші подібні старі об'єкти, звані кульовими скупченнями, щоб дізнатися, як розвиваються галактики та як старіють зорі.
  ESO - Persberichten  
20 juli 2011: Dit frappante beeld van de gasnevel rond de sterrenhoop NGC 1929 in de Grote Magelhaense Wolk, een buurstelsel van ons Melkwegstelsel, is vastgelegd met ESO’s Very Large Telescope. Deze stellaire kraamkamer wordt gedomineerd door een zogeheten superbubbel, ontstaan door de winden van heldere, jonge sterren en de schokgolven van supernova-explosies.
27 juillet 2011: Une gigantesque image du nouveau télescope dédié aux sondages de l’Univers, le VST (VLT Survey Telescope) et de sa caméra OmegaCAM à l’Observatoire de Paranal de l’ESO, montre un triplet de galaxies lumineuses dans la constellation du Lion. Mais les faibles objets de l’arrière-plan, plutôt que les galaxies du premier plan, sont du genre à attirer l’attention d’un astronome. L’image très précise de ces faibles objets prise par le VST donne une idée de la puissance de ce télescope et de sa caméra pour cartographier l’Univers lointain.
27. Juli 2011: Die hier gezeigte Aufnahme eines Dreiergespanns von hellen Galaxien im Sternbild Leo (der Löwe) verdanken wir dem neuen VLT Survey Telescope am Paranal-Observatorium der ESO und seiner Kamera OmegaCAM. Die Astronomen sind allerdings weniger an diesem Triplett als an den vielen Objekten im Hintergrund des Bildes interessiert. Der Reichtum an solchen lichtschwachen Bilddetails zeigt deutlich die Leistungsfähigkeit von Teleskop und Kamera, die damit besonders geeignet sind, ferne Regionen des Universums zu studieren.
27 de julio de 2011: Una gran imagen del nuevo telescopio VST (VLT Survey Telescope) y su cámara OmegaCAM muestra un triplete de galaxias brillantes en la constelación de Leo (el León). Pero más que las galaxias en primer plano, son los objetos tenues del fondo los que atraen la atención de un astrónomo. La aguda visión del VST de estos objetos tenues revela el poder del telescopio y OmegaCAM para la observación del universo distante.
27 luglio 2011: Un'immagine vastissima, ottenuta con il VST (VLT Survey Telescope) e con il suo strumento OmegaCAM all'Osservatorio di Paranal dell'ESO, mostra un tripletto di galassie brillanti nella costellazione del Leone. Ma più che le galassie in primo piano sono i deboli oggetti sullo sfondo ad attirare l'attenzione degli astronomi. La resa così nitida di questi oggetti fiochi suggerisce la capacità di risoluzione del VST e di OmegaCAM e la loro efficienza nel descrivere l'Universo lontano.
27 de Julho de 2011: Uma enorme imagem do VLT Survey Telescope (VST) e da sua câmara OmegaCAM, instalados no Observatório do Paranal do ESO, mostra três galáxias brilhantes na constelação do Leão. São, no entanto, os objetos tênues que aparecem no plano de fundo, em vez das galáxias em primeiro plano, que captam a atenção dos astrônomos. A imagem extremamente nítida destes objetos pouco luminosos obtida pelo VST atesta o poder do telescópio e da OmegaCAM para mapear o Universo distante.
27. juli 2011: Et enormt billede fra det nye VLT Survey Telescope (VST) og dets kamera OmegaCAM på ESO’s Paranal-observatorium viser en trio af lysstærke galakser i stjernebilledet Leo (på dansk Løven). Men snarere end galakserne i forgrunden er det de svagere objekter i baggrunden, der kan fange en astronoms opmærksomhed. VST’s skarpe kig på disse svage objekter viser, hvor kraftigt dette teleskop og OmegaCAM er, når det handler om kortlægning af det fjerne Univers.
29. kesäkuuta 2011: Ryhmä eurooppalaisia tähtitieteilijöitä on käyttänyt ESO:n VLT-teleskooppia ja joukkoa muita teleskooppeja havaitakseen ja tutkiakseen etäisintä tähän mennessä löydettyä kvasaaria. Tämä kahden miljardin Auringon massaisesta mustasta aukosta energiansa saava kirkas majakka on selvästi kirkkain tähän mennessä löydetyistä varhaisen maailmankaikkeuden kohteista. Tutkimustulokset julkaistaan Nature-tiedejulkaisun numerossa 30.6.2011.
27. júlí 2011: ESO hefur birt nýja og stóra mynd sem tekin var með OmegaCAM á VLT Survey Telescope (VST) í Paranal stjörnustöð ESO. Á henni sést bjart vetrarbrautaþríeyki í stjörnumerkinu Ljóninu en daufu fyrirbærin í bakgrunni vekja þó meiri athygli stjörnufræðinga en vetrarbrautirnar í forgrunni. Mynd VST af þessum daufu fyrirbærum er til vitnis um getu sjónaukans og OmegaCAM til að kortleggja fjarlæg fyrirbæri í alheiminum.
27 July 2011: Et gigantisk bilde fra det nye VLT Survey Telescope (VST) og dets OmegaCAM-kamera ved ESOs Paranal-observatorium presenterer en trio av lyssterke galakser i stjernebildet Løven (Leo på latin). Spør man en astronom kan det dog være de svake objektene i bakgrunnen, og ikke forgrunnsgalaksene, som vekker størst interesse. VSTs skarpe bilder av disse lyssvake objektene viser hvilke egenskaper teleskopet og OmegaCAM har når det gjelder å kartlegge det fjerne univers.
27 lipca 2011: Olbrzymie zdjęcie z nowego teleskopu VLT Survey Telescope (VST) i kamery OmegaCAM w Obserwatorium ESO Paranal ukazuje tryplet trzech jasnych galaktyk w gwiazdozbiorze Lwa. Dodatkowo w tle widać słabe obiekty, które zwróciły uwagę astronomów bardziej niż pierwszoplanowe galaktyki. Wyraźny obraz tych słabych obiektów z VST demonstruje siłę teleskopu i kamery OmegaCAM w wykonywaniu map odległego Wszechświata.
7 сентября 2011 г.: Телескоп Новой Технологии ESO (NTT) получил эффектное изображение рассеянного звездного скопления NGC 2100. Это великолепное скопление, расположенное в Большом Магеллановом Облаке, ближайшей галактике-спутнике Млечного Пути, имеет возраст около 15 миллионов лет. Скопление погружено в облако светящегося газа, принадлежащего соседней Туманности Тарантул.
27 juli 2011: En triplett av ljusstarka galaxer i stjärnbilden Lejonet framträder i en jättelik bild från det nya kartläggningsteleskopet VST och dess kamera OmegaCAM vid ESO:s Paranalobservatorium. För astronomer blir det dock de ljussvaga objekten i bildens bakgrund som kommer att fånga uppmärksamheten. VST:s skarpa syn av dessa svårdetekterade objekt skvallrar om kraften hos teleskopet och OmegaCAM just när det gäller att kartlägga det avlägsna universum.
01 Haziran 2011: ESO gökbilimcileri, 2.2 metre’lik MPG/ESO teleskopu üzerinde bulunan Geniş Alan Görüntüleyicisi’nden yararlanarak NGC 6744’ün görüntüsünü elde ettiler. Bu etkileyici sarmal gökada, bir Güney takımyıldızı olan Tavus Kuşu (Pavo) Takımyıldızı’nda yer almakta ve bizden 30 milyon ışık yılı uzaklıkta bulunmaktadır. Öte yandan bu görüntü, bu gökadanın bizim gökadamıza benzerliğinden ötürü; âdeta kendi gökadamız Samanyolu’nun, gökadamız dışındaki bir arkadaşımız tarafından hazırlanmış ve bize gönderilmiş bir kartpostaldaki görüntüsü gibidir.
20 липня 2011 р.: Дуже Великий Телескоп (VLT) ESO захопив це дивовижне зображення туманності навколо зоряного скупчення NGC 1929 в межах Великої Магелланової Хмари, котра є галактикою-супутником нашого Чумацького Шляху. Грандіозний зразок того, що астрономи називають надбульбою, головує в цих зоряних яслах. Вона витворена вітрами від яскравих молодих зірок та ударними хвилями від спалахів наднових.
  ESO - Het E-ELT-concept  
In de optiek zijn adaptieve spiegels ingebouwd die compenseren voor de beeldonscherpte die het gevolg is van atmosferische turbulentie. Een van deze spiegels wordt ondersteund door meer dan 6000 zogeheten actuators die de vorm van de spiegel duizend keer per seconde kunnen bijstellen.
Des miroirs adaptatifs sont incorporés à l'optique du télescope pour compenser le flou des images stellaires provoqué par les turbulences atmosphériques. L'un de ces miroirs est posé sur plus de 6 000 actionneurs qui peuvent le faire changer de forme 1 000 fois par seconde.
Das Licht ferner Objekte wird beim Durchgang durch die Erdatmosphäre durch Luftturbulenzen in verschiedene Richtungen abgelenkt. Um die daraus entstehenden Bildverzerrungen ausgleichen zu können, wird das mit dem E-ELT gesammelte Licht über adaptive Spiegel geleitet. Einer davon wird von 6000 stempelartigen Aktuatoren gehalten, die seine Form bis zu 1000 mal pro Sekunde verändern können.
Para compensar las aberraciones producidas en la imagen por la turbulencia atmosférica, se incorporan a la óptica del telescopio espejos adaptables. Uno de estos espejos reposa sobre más de 6.000 actuadores que pueden distorsionar su forma mil veces por segundo.
Degli specchi adattivi sono incorporati nell'ottica del telescopio per correggere la sfocatura delle immagini stellari introdotta dalla turbolenza atmosferica. Uno di questi specchi e' sostenuto da piu' di 5000 attuatori, in grado di deformarlo mille volte al secondo.
Os espelhos adaptativos são incorporados na óptica do telescópio de modo a compensarem a turbulência da atmosfera que torna as imagens estelares turvas. Um destes espelhos é suportado por mais de 6000 dispositivos, que permitirão distorcer a sua forma cerca de mil vezes por segundo.
Pasqyra adaptuese janë vendosur në modelin optik të teleskopit për të kompensuar dridhjet e atmosferës në fotot e yjeve. Secila prej këtyre pasqyrave ka më shumë se 6000 pajisje lëvizëse të cilat mund të shtrembërojnë formën e pasqyrës një mijë herë në sekondë.
Jotta kaukoputki pystyy korjaamaan ilmakehän turbulenssin aiheuttamat häiriöt kuvissa, sen optiikkaan täytyy liittää adaptiiviset peilit. Yhtä näistä peileistä liikuttaa yli 6000 ohjainta, jotka pystyvät muuttamaan peilin muotoa tuhansia kertoja sekunnissa.
Sjónaukinn verður útbúinn aðlögunarsjóntækni svo unnt sé að draga úr áhrifum ókyrrðar í lofthjúpi jarðar. Án aðlögunarsjóntækni verða myndirnar ekki nálægt það skarpar. Undir einum speglinum eru meira en 5.000 hreyfiliðir sem aflaga spegilinn þúsund sinnum á sekúndu.
Adaptiv optikk er innebygd i teleskopet for å motvirke jordatmosfærens negative, slørende effekt på bildene. Et av disse speilene holdes oppe av mer enn 6000 datastyrte støtteben som kan endre speilets form opptil tusen ganger i sekundet.
Do optyki teleskopu będą włączone lustra adaptywne, aby kompensować zniekształcenia obrazów gwiazd powodowane przez turbulencje w atmosferze. Jedno z takich luster będzie wspomagane przez ponad 6000 aktywatorów, które mogą zmieniać jego kształt tysiąc razy w ciągu sekundy.
Oglinzile adaptive sunt încorporate în optica telescopului pentru a compensa neclaritatea imaginilor, cauzată de turbulențele atmosferei. Una dintre aceste oglinzi se sprijină pe mai mult de 6000 de actuatoare care îi pot modifica forma de 1000 de ori pe secundă.
Адаптивные зеркала включены в оптическую схему телескопа, чтобы компенсировать дрожания изображений звезд, вызванные атмосферной турбулентностью. Поверхность одного из таких зеркал поддерживается более, чем 5000 приводами, которые могут вносить искажения в ее форму тысячу раз в секунду.
Adaptiva speglar är integrerade i teleskopets optik för att kompensera för suddigheten som atmosfärens turbulens orsakar i bilder av stjärnor. En av dessa speglar stöds av fler än 6000 så kallade aktuatorer som kan förvränga dess form tusen gånger per sekund.
Uyarlamalı aynalar atmosferik türbülans sebebiyle yıldız görüntülerinde oluşan bulanıklığı gidermek için teleskopların optik sistemlerinde biraraya getiriliyorlar. Bu aynaların herbiri 6000’den fazla erişim düzeneği tarafından destekleniyor ve bu sayede şekilleri saniyede binlerce kez değişebiliyor.
Adaptīvie spoguļi ir iekļauti teleskopa optikā, lai kompensētu zvaigžņu attēlu izplūšanu, ko izraisa atmosfēras turbulence. Viens no šiem spoguļiem atbalstās uz vairāk nekā 6000 spēka pievadiem, kas spēj sagrozīt tā formu tūkstošreiz sekundē.
Адаптивні дзеркала були включені в оптичну систему телескопа для компенсації нечіткості в зоряних зображеннях, внесених атмосферною турбулентністю. Одне із цих дзеркал підтримується більш ніж 5000 соленоїдами, які можуть спотворювати його форму тисячі разів на секунду..
  ESO - Exoplaneten  
Een andere telescoop op La Silla, die gebruik maakt van het zogeheten microlenseffect, heeft deelgenomen aan een wereldwijd netwerk van telescopen. Dit samenwerkingsverband heeft een exoplaneet ontdekt die veel meer op de aarde lijkt dan alle andere planeten die tot nog toe zijn gevonden.
Eine weitere Entdeckung gelang mit einem Netzwerk von über den gesamten Erdball verteilten Teleskopen, zu denen auch das dänische 1,54-Meter-Teleskop auf La Silla gehört. Mit Hilfe einer innovativen Technik, die sich den so genannten Mikro-Gravitationslinseneffekt zunutze macht, entdeckte eine Gruppe von Wissenschaftlern im Jahre 2005 den bislang erdähnlichsten Exoplaneten. Der Planet hat die fünffache Masse der Erde, benötigt 10 Jahre, um seinen Heimatsstern zu umkreisen, und hat sehr wahrscheinlich eine felsige oder eisige Oberfläche (eso0603).
Uno de los telescopios de La Silla formó parte de una red de telescopio repartidos por todo el planeta y que aplicaba la innovadora técnica de las microlentes gravitatorias. Esta colaboración descubrió un nuevo planeta extrasolar que posee una masa sólo cinco veces mayor que la de la tierra. Gira alrededor de su estrella progenitora en unos diez años y es muy probable que tenga una superficie rocosa o helada. Ver noticia de eso0603.
Un altro telescopio a La Silla, usando una tecnica innovativa chiamata "microlensing", ha operato come parte di una rete di telescopi sparsi per il globo. Questa collaborazione ha portato alla scoperta di un nuovo pianeta extrasolare, significativamente piu' simile alla Terra di ogni altro pianeta mai scoperto. Il pianeta, che e' solo circa cinque volte piu' massiccio della Terra, orbita la sua stella in circa 10 anni, e quasi certamente ha una superficie rocciosa/ghiacciata. Vedi il comunicato scientifico dell'ESO eso0603.
Outro telescópio em La Silla, usando uma técnica inovadora conhecida como microlente gravitacional, trabalhou em conjunto com outros telescópios espalhados pelo mundo inteiro. Desta colaboração surgiu a descoberta de um novo planeta extrasolar, muito mais parecido com a Terra do que qualquer outro descoberto até ao momento. O planeta, que tem apenas cinco vezes mais massa do que a Terra, orbita a sua estrela em cerca de 10 anos e tem claramente uma superfície de rocha e gelo. Veja a Nota de Imprensa do ESO eso0603.
Një teleskop tjetër në La Silla, i cili përdor një teknikë të re të njohur si ‘microlensing’, punon si pjesë e një rrjeti teleskopësh të shpërndarë në të gjithë globin. Ky bashkëpunim zbuloi një planet të ri shumë më të ngjashëm me Tokën se planetët e tjerë të zbuluar më parë. Planeti me masë rreth 5 herë më të madhe se Toka, rrotullohet rreth yllit të tij një herë në 10 vjet, ai ka një sipërfaqe me gurë dhe akuj. Shih publikimin shkencor të eso0603.
Et andet teleskop på La Silla har arbejdet som del af et netværk af teleskoper spredt ud over hele jordkloden. Ved hjælp af den såkaldte mikrolinse-teknik opdagede dette netværk en ny exoplanet, der kun er fem gange tungere end Jorden. Den kredser om sin stjerne en gang på 10 år, og den har efter alt at dømme en fast overflade af sten og/eller is. Da denne planet blev opdaget, var den betydeligt mere jordlignende end nogen anden kendt exoplanet (læs mere i pressemeddelelsen eso0603).
Yksi La Sillan teleskoopeista toimi osana maailmanlaajuista kaukoputkiverkostoa, joka hyödynsi innovatiivisesti gravitaatiolinssejä havaintojen tekemiseksi. Hankkeessa löydettiin noin viisi kertaa Maan massainen eksoplaneetta, joka on aiemmin löydettyjä merkittävästi Maan kaltaisempi. Sen kiertoaika emotähden ympäri on noin kymmenen vuotta ja pinnan koostumus on mitä todennäköisimmin kiveä tai jäätä. Katso eso0603.
Annar sjónauki á La Silla er hluti af neti sjónauka á víð og dreif um jörðina og leitar fjarreikistjarna með örlinsuhrifum. Í þessu samstarfi fannst reikistjarna sem er sennilega líkari jörðinni en nokkur önnur sem fundist hefur hingað til. Hún er aðeins fimm jarðmassar og hringsólar um móðurstjörnuna á um það bil 10 árum. Yfirborð hennar er næsta áreiðanlega úr bergi eða ís. Sjá fréttatilkynningu eso0603.
Et annet teleskop på La Silla som brukte en innovativ teknikk kalt mikrolinsing, var del av et nettverk av teleskoper spredt rundt hele Jorda. Dette samarbeidsprosjektet oppdaget en ny eksoplanet som var mer lik Jorda enn noen av de tidligere oppdagede planetene. Planeten er kun fem ganger mer massiv enn jordkloden, den bruker ca. ti år på et omløp og har etter all sannsynlighet en overflate av stein og is. Se ESOs pressemelding eso0603.
Inny teleskop La Silla, używając innowacyjnej techniki znanej jako mikrosoczewkowanie, pracował jako część sieci teleskopów rozproszonych po całym globie. Dzięki tej współpracy odkryto nową planetę pozasłoneczną znacząco bardziej podobną do Ziemi niż jakakolwiek inna planeta odkryta do tej pory. Planeta jest tylko pięć razy masywniejsza niż Ziemia, obiega swoją gwiazdę w około 10 lat i najprawdopodobniej ma skalisto-lodową powierzchnię. Więcej w Komunikacie naukowym eso0603.
Un alt telescop din La Silla — care utilizează o tehnologie inovatoare cunoscută drept metoda microlentilelor gravitaționale — a făcut parte dintr-o colaborare ce a implicat o rețea de telescoape distribuite pe întreg globul. Această colaborare a condus la descoperirea unei noi exoplanete mult mai asemănătoare Pământului decât orice altă exoplanetă observată până atunci. Această planetă, a cărei masă este de doar cinci ori mai mare decât cea a Terrei, face înconjurul stelei-părinte în circa 10 ani și cel mai probabil are o suprafață compusă din roci și gheață. Consultați comunicatul științific pentru presă al ESO, nr. eso0603.
На обсерватории Ла Силья другой телескоп ESO, использующий инновационный метод, известный как микролинзирование, работал в составе сети телескопов, разбросанных по всей земной поверхности. Это сотрудничество привело к открытию новой экзопланеты, похожей на Землю значительно больше, чем какая-либо другая из найденных до сих пор. Эта планета, всего примерно в пять раз более массивная, чем Земля, совершает оборот вокруг родительской звезды приблизительно за 10 лет, и почти наверняка имеет скально-ледяную поверхность (см. пресс-релиз eso0603).
Ett annat av teleskopen på La Silla fungerade, med användning av en snillrik teknik som kallas mikrolinsning, som en del i ett nätverk av teleskop utspridda över jordklotet. Detta samarbete ledde till upptäckten av en ny exoplanet som är mer jordlik än någon tidigare upptäckt exoplanet. Planeten, som bara är omkring fem gånger tyngre än jorden, gör ett varv runt sin moderstjärna på ungefär tio år, och har högst sannolikt en stenig eller isig yta. Se ESO:s science release eso0603.
La Silla’da bir başka teleskop, mikro-mercekleme olarak bilinen yenilikçi bir teknik kullanarak, tüm dünyaya yayılmış bir teleskop ağının bir parçası olarak çalıştı. Bu işbirliği ile şimdiye kadar bulunmuş diğer tüm gezegenlerden daha fazla Dünya-benzeri bir ötegezegen keşfedildi. Dünya kütlesinin sadece yaklaşık beş katı bir kütleye sahip olan bu gezegen, yıldızının etrafında 10 yılda bir dolanmakta ve büyük olasılıkla kayalık/buzlu bir yüzeye sahiptir. Bakınız eso0603 nolu ESO Basın Açıklaması.
Cits teleskops Lasiljā, izmantojot inovatīvu metodi gaismas noliecei gravitācijas laukā, t.s. mikrolēca, darbojas kā teleskopu tīkla daļa pāri zemeslodei. Šī sadarbība atklāja jaunu citplanētu, ievērojami līdzīgāku Zemei nekā jebkura cita līdz šim atrastā planēta. Planēta, kas ir tikai kādas piecas reizes masīvāka par Zemi, apriņķo savu vecāku zvaigzni aptuveni 10 gados, un visai noteikti tai ir klinšaina vai ledaina virsma. Skatīt ESO Zinātnes paziņojumu eso0603.
Іще один телескоп в Ла Сілла, використовуючи новаторські технології, відомі, як мікролінзування, працював, як частина мережі телескопів, розкиданих по всьому світу. Ця співпраця виявила нові екзопланети значно більше схожі на Землю, ніж будь-яка інша планета знайдена досі. Планета, котра всього в п'ять разів масивніша Землі, обертається навколо своєї зірки приблизно за 10 років і безумовно має скелясту крижану поверхню. Див. науковий реліз ESO eso0603.
  ESO - Gammaflitsen  
In 2003 speelden astronomen die gebruik maakten van ESO-telescopen een belangrijke rol bij de ontdekking dat er een verband bestaat tussen lange gammaflitsen en de explosies van de zwaarste sterren (zogeheten 'hypernovae').
En 2003, des astronomes utilisant les télescopes de l'ESO ont joué un rôle capital dans notre compréhension de ces phénomènes cosmiques, en associant les sursauts longs avec l'explosion ultime d'étoiles massives, un phénomène connu sous le nom « d'hypernova ». En étudiant la lumière résiduelle d'un sursaut pendant un mois, les chercheurs ont pu démontrer qu'elle avait des propriétés similaires à celles d'une supernova, causée par l'explosion d'une étoile massive à la fin de sa vie.
Im Jahre 2003 gelang es, GRBs längerer Dauer mit so genannten Hypernovae in Verbindung zu bringen – Explosionen, mit denen sehr schwere Sterne ihr Leben beenden. Bei der Beweisführung spielten Beobachtungen mit ESO-Teleskopen eine wichtige Rolle gespielt. Der "Nachhall" solch einer Explosion wurde einen ganzen Monat lang verfolgt, und es ließ sich zeigen, dass sein Spektrum und die Art, wie die Helligkeit mit der Zeit abklingt, große Ähnlichkeiten mit den Beobachtungsdaten der (häufigeren) Supernovae hat, bei denen es sich um Sternexplosionen am Ende nicht ganz so massereicher Sterne handelt (eso0318).
En 2003, astrónomos que empleaban telescopios de ESO jugaron un papel crucial al relacionar los GRBs de larga duración con las explosiones finales de estrellas masivas, conocidas como 'hipernovas'. Siguiendo los restos de una explosión durante un mes completo, se comprobó que la luz tenía propiedades similares a las de la supernova, causada cuando una estrella masiva estalla al final de su vida. Ver noticia eso0318 en inglés.
Nel 2003, gli astronomi che usavano i telescopi dell'ESO, hanno avuto un ruolo essenziale nel collegare i GRB di lunga durata con l' esplosione finale di stelle massicce, esplosioni conosciute come 'ipernove'. Seguendo per un mese intero l'evoluzione della luce che segue l'esplosione, hanno dimostrato che questa luce ha proprieta' simili a quelle di una supernova, fenomeno che avviene quando una stella gigante esplode alla fine della sua evoluzione. Vedi il comunicato stampa dell'ESO eso0318.
Em 2003, os telescópios do ESO foram essenciais para a descoberta da ligação entre as GRBs de longa duração e a explosão derradeira de estrelas de grande massa, conhecidas por 'hipernovas'. Acompanhando durante um mês inteiro o resultado de uma explosão, os astró(ô)nomos mostraram que a sua luz tinha propriedades semelhantes à das supernovas, que são o resultado da explosão final de uma estrela de grande massa. Veja a Nota de Imprensa do ESO eso0318.
Në vitin 2003, astronomët duke përdorur teleskopët e ESO-s kanë luajtur një rol të madh në lidhjen e shpërthimeve gama që zgjasin disa minuta me shpërthimet e yjeve gjigantë, të njohur si ‘hypernovae’. Duke ndjekur për rreth një muaj evolucionin e dritës që pason nga shpërthimi, kanë demonstruar që kjo dritë ka karakteristika të ngjashme me atë të supernovës, të shkaktuar nga shpërthimi i një ylli gjigant në fundin e jetës së tij. Shih Botimin për shtyp të eso0318.
I 2003 spillede ESO's teleskoper en hovedrolle i at forstå sammenhængen mellem gammaglimt af lang varighed og eksplosioner af tunge stjerner, kendt som ekstreme supernovaer eller hypernovaer. Ved i en hel måned at følge efterspillet af en sådan eksplosion kunne forskerne påvise, at lyset havde samme egenskaber som fra en supernova forårsaget af en tung stjerne, der eksploderer som afslutningen på sit livsforløb (læs mere i pressemeddelelsen eso0318).
Vuonna 2003 ESOn kaukoputkia käyttävät tähtitieteilijät olivat avainasemassa pitkäkestoisten gammapurkausten yhdistämisessä massiivisten tähtien luhistumista seuraaviin räjähdyksiin eli niin kutsuttuihin hypernoviin. Seurattuaan erään räjähdyksen jälkiseurauksia kokonaisen kuukauden ajan tutkijat osoittivat sillä olevan samankaltaisia ominaisuuksia kuin supernovilla, jollaisia syntyy raskaiden tähtien räjähtäessä elinkaarensa lopussa. Katso eso0318.
Árið 2003 áttu stjörnufræðingar ESO veigamikinn þátt í að tengja langa gammablossa við sprengingar massamestu risastjarnanna. Stjörnufræðingarnir fylgdust með glæðum gammablossa í heilan mánuð og sáu að ljósið hafði samskonar eiginleika og ljós dæmigerðra sprengistjarna. Sjá fréttatilkynningu eso0318.
I 2003 spilte astronomer som brukte ESOs teleskoper, en sentral rolle da man knyttet langvarige gammaglimt til massive stjerners eksplosive død, også kjent som "hypernovaer". Ved å følge ettergløden til eksplosjonen gjennom en hel måned, viste de at dette lyset hadde egenskaper som lignet på lyset fra en supernova. En supernova er som kjent en massiv stjernes endelikt. Se ESOs pressemelding eso0318.
W 2003 r. astronomowie używający teleskopów ESO odegrali kluczową rolę w połączeniu długotrwałych rozbłysków z ostatecznymi wybuchami masywnych gwiazd znanych jako &bdquohipernowe". Dzięki śledzeniu efektu eksplozji przez cały miesiąc, pokazali, że światło ma podobne własności do tego z supernowych, które powstają gdy masywna gwiazda wybucha na koniec swojego życia. Więcej w Komunikacie prasowym eso0318.
În 2003, utilizând telescoapele ESO, astronomii au jucat un rol cheie în legarea exploziilor gama de lungă durată de exploziile finale ale stelelor masive, fenomen cunoscut drept „hipernovă”. Studiind timp de o lună urmările unei explozii, cercetătorii au arătat că lumina reziduală are proprietăți similare cu cea provenită de la o supernovă, efectul direct al exploziei unei stele masive la sfârșitul vieții sale. Consultați comunicatul de presă al ESO, nr. eso0318.
В 2003 г. астрономы, работавшие на телескопах ESO, сыграли ключевую роль в установлении связи длинных GRB с взрывами массивных звезд – явлением, известным как ‘гиперновая’. Отслеживая излучение такого взрыва в течение целого месяца, ученые показали, что его свойства подобны свойствам излучения взрыва сверхновой, который происходит, когда массивная звезда заканчивает свою эволюцию (см. пресс-релиз eso0318)
År 2003 spelade astronomer som använde ESO:s teleskop en nyckelroll för att koppla samman långvariga gammablixtar med de så kallade hypernovorna som uppstår när de tyngsta stjärnorna exploderar. Genom att följa skeendet efter en explosion i en hel månad visade de att ljuset uppförde sig på samma vis som ljuset från en supernova, då en tung stjärna exploderar vid slutet av sitt liv. Se ESO:s pressmeddelande eso0316.
2003’te, ESO teleskoplarını kullanan gökbilimciler uzun-süreli GRB’ler ile büyük kütleli yıldızların “hipernova” olarak bilinen patlamalarını birbirine bağlamada başrolü oynadılar. Bir patlamanın tüm bir ay boyunca sonucunu takip ederek, ışığın, büyük kütleli bir yıldızın yaşamının sonunda patlamasıyla neden olduğu bir süpernova ile benzer özelliklere sahip olduğunu gösterdiler. Bakınız ESO Basın Açıklaması eso0318.
2003. gadā astronomi, izmantojot ESO teleskopus, spēlēja galveno lomu, lai saistītu ilgtermiņa gamma staru uzliesmojumus ar masīvu zvaigžņu beidzamajām eksplozijām, zināmu kā „hipernovas”. Veselu mēnesi sekojot notikuša sprādziena atskaņai, viņi parādīja, ka gaismai ir līdzīgas īpašības kā tai no pārnovām, kas rodas, masīvai zvaigznei uzsprāgstot savas dzīves beigās. Skatīt ESO Paziņojumu presei eso0318.
У 2003 році астрономи, при допомозі телескопів ESO, зіграли ключову роль в поєднанні тривалих гамма-спалахів з прикінцевими вибухами масивних зірок, відомих як "гіпернові”. Відстежуючи цілий місяць після моменту вибуху, вони показали, що це світло мало властивості, подібні до властивостей світла від наднових, котре виникає, коли масивна зірка вибухає в кінці свого життя. Див прес-реліз eso0318.
  ESO - Samenwerkingen  
ESO kan op deze wijze een belangrijke bijdrage leveren aan de totstandkoming van de Europese Onderzoeksruimte, een initiatief van de Europese Unie dat onderzoek en ontwikkeling in Europa wil stimuleren en het Europese streven naar de verwezenlijking van de zogeheten Lissabon-doelstellingen ondersteunt.
L'ESO est la première organisation européenne pour l'astronomie au sol. Depuis sa création en 1962, l'ESO est devenu le principal développeur et gestionnaire des plus grands projets d'équipements scientifiques pour l'astronomie. De plus, en accord avec les termes de sa convention, il a également joué un rôle fondamental pour le développement et l'organisation de la coopération européenne en astronomie en général. L'ESO est ainsi bien préparé pour apporter une contribution importante dans la création de l'espace européen de la recherche, une initiative de l'Union Européenne pour dynamiser la R&D (recherche et développement) européenne et pour soutenir les efforts européens afin d'atteindre les -communément appelés- objectifs de Lisbonne. Les interactions de l'ESO avec l'Union Européenne comprennent :
ESO es la principal organización europea de astronomía basada en tierra. Desde su creación en 1962, ha desarrollado y operado los mayores proyectos de infraestructura de investigación en astronomía, pero también, en línea con lo estipulado en su Convenio de creación, tiene un papel principal a la hora de promover y organizar la cooperación en investigación astronómica, por lo que está en disposición de realizar una importante contribución para la creación del Área Europea de Investigación, una iniciativa de la Unión Europea para reforzar la I&D y apoyar los esfuerzos europeos para cumplir con las llamadas "Metas de Lisboa". La interacción de ESO con la Unión Europea comprende:
L'ESO è la principale organizzazione in Europa per l'Astronomia da terra. Dalla sua fondazione nel 1962 è diventato costruttore e gestore primario dei più grandi progetti per infrastrutture astronomiche ma, in linea con la propria Convenzione, ha anche avuto un ruolo fondamentale nel promuovere e organizzare in Europa collaborazioni astronomiche in generale. L'ESO ha quindi le risorse per potre dare un importante contributo alla creazione dell'Area di Ricerca Europea, un'iniziativa dell'Unione Europea per rafforzare la ricerca e lo sviluppo in Europa (European R&D) e per sostenere gli sforzi europei tesi a realizzare i cosiddetti Obiettivi di Lisbona. L'interazione dell'ESO con l'Unione Europea include:
O ESO é a mais importante organização europeia de astronomia feita a partir do solo. Desde a sua fundação em 1962, que o ESO se tornou no principal agente de desenvolvimento e operação de um dos maiores projectos de infra-estruturas de pesquisa em astronomia mas também e de acordo com a sua Convenção de 1962, desempenhou um papel fundamental no desenvolvimento e organização da cooperação europeia na astronomia, em geral. O ESO encontra-se, por isso, bem preparado para dar um importante contributo na criação da Área Europeia de Investigação, uma iniciativa da União Europeia para desenvolver a Investigação e Desenvolvimento (I&D) na Europa e para apoiar os esforços europeus na concretização dos chamados objectivos de Lisboa. A interacção do ESO com a União Europeia inclui:
ESO është organizata kryesore në Evropë për astronominë me bazë në sipërfaqen e tokës. Që nga themelimi i saj në vitin 1962 ajo u bë zhvilluesja dhe operuesja kryesore infrastrukturës së projekteve kërkimore në astronomi, por gjithashtu, po në linjë me marrëveshjen ka patur një rol kryesor në promovimin dhe organizimin e bashkëpunimeve Evropiane kryesisht në fushën e astronomisë. Kështu ESO është e mirë përgatitur për të dhënë një kontribut të rëndësishëm në drejtim të krijimit të Fushës Kërkimore Evropiane. Kjo është një iniciativë e Bashkimit Evropian për përforcimin e kërkimit dhe zhvillimit në Evropë (European R&D) si dhe për të mbështetur përpjekjet e Evropës në realizimin e të ashtuquajturës ‘Lisbon-goals’. Bashkëveprimi i ESO-s me Bashkimin Evropian përbëhet nga:
ESO er den mest fremtrædende organisation inden for jordbaseret astronomi i Europa. Siden sin oprettelse i 1962 har ESO været hovedudvikler og operatør af de største forskningsinfrastrukturprojekter i astronomi. Derudover har ESO i al almindelighed, i overensstemmelse med sin konvention, spillet en vigtig rolle i at fremme og organisere det europæiske samarbejde inden for astronomi. ESO er således godt rustet til at yde et vigtigt bidrag til oprettelsen af det europæiske forskningsområde (European Research Area), et initiativ fra EU, der skal øge europæisk forskning og udvikling, og til at støtte EU's bestræbelser på at realisere de såkaldte Lissabon-mål.
Vuonna 1962 perustettu ESO on Euroopan johtava Maan pinnalta havaintoja tekevän tähtitieteen organisaatio. Järjestöstä on tullut tähtitieteen suurimpien infrastruktuurihankkeiden suunnittelija ja toteuttaja. Perustamisasiakirjan mukaisesti se on myös edistänyt ja koordinoinut yhteistyötä eurooppalaisessa tähtitieteessä. ESO on siten hyvin valmistautunut edistämään Euroopan tutkimusalueen (European Reseach Area, ERA) kehittämistä. ERA on EU:n aloite, joka vahvistaa eurooppalaista tutkimus- ja kehitystoimintaa ja tukee Euroopan pyrkimyksiä niin kutsuttujen Lissabonin tavoitteiden saavuttamiseksi.
ESO er í fremstu röð stjarnvísindasamtaka í Evrópu. Frá stofnun þess árið 1962 hefur ESO haft forgöngu um þróun og framkvæmd stærstu rannsóknarverkefna heims í stjarnvísindum og haft yfirumsjón með evrópsku samstarfi í stjarnvísindum, eins og Evrópusamningurinn gefur tilefni til. ESO er þess vegna vel undir það búið að leggja sinn skerf til Evrópska rannsóknarsvæðisins (European Research Area) sem Evrópusambandið setti á laggirnar til að efla vísindarannsóknir og tækniþróun í Evrópu og uppfylla markmið Lissabon áætlunarinnar.
ESO er den viktigste organisasjonen for bakkebasert astronomi i Europa. Siden starten i 1962 har den vokst til å bli ledende innen utvikling og drifting av de største astronomiske forskningsinfrastrukturer, men også &ndash i tråd med konvensjonen &ndash hatt en betydningsfull rolle i å fremme og organisere europeisk samarbeid innen astronomi generelt. ESO er derfor godt forberedt til å bidra mot dannelsen av European Research Area, et initiativ fra EU for å stimulere forskning og teknologiutvikling og hjelpe Europa å nå de såkalte Lisboa-målene. ESOs samarbeid med EU omfatter:
ESO jest wiodącą w Europie organizacją w dziedzinie naziemnej astronomii. Od czasu swojego ustanowienia w 1962 r. stało się głównym centrum rozwojowym i operatorem największych projektów infrastruktury badawczej w astronomii, ale także, zgodnie z konwencją, odgrywa dużą rolę w pielęgnowaniu i organizowaniu europejskiej kooperacji w astronomii. ESO jest więc dobrze przygotowane do wykonywania istotnego wkładu w kierunku utworzenia Europejskiego Obszaru Badań (European Research Area), inicjatywy Unii Europejskiej mającej na celu poszerzanie europejskich badań i rozwoju naukowo-technicznego, a także wsparcia dla europejskich wysiłków w realizacji celów tzw. strategii lizbońskiej. Związki ESO z Unią Europejską obejmują:
ESO este principala organizație europeană pentru astronomia terestră. De la înființarea sa în 1962 a devenit principalul dezvoltator și operator al celor mai mari proiecte de infrastructură pentru cercetare în astronomie. De asemenea, în concordanță cu termenii convenției sale, a jucat un rol important în ceea ce privește încurajarea și organizarea cooperării europene în astronomie, în general. ESO este astfel pregătit să aducă o contribuție majoră la crearea Spațiului European de Cercetare, o inițiativă a Uniunii Europene care urmărește să sprijine procesul european de R&D (cercetare și dezvoltare) și să susțină eforturile Europei de a realiza așa-numitele obiective ale Lisabonei. Interacțiunea dintre ESO și Uniunea Europeană constă în:
ESO является ведущей организацией в Европе в области наземной астрономии. С момента ее основания в 1962 она не только сделалась главным разработчиком и исполнителем крупнейших исследовательских и инфраструктурных проектов в астрономии, но также, в соответствии с положениями Конвенции ESO, играет ведущую роль в организации и развитии кооперации в области астрономии в Европе в целом. Таким образом, ESO должным образом подготовлена к тому, чтобы вносить существенный вклад в создание Европейского Научного Пространства, инициативы ЕС, направленной на укрепление научно-исследовательских работ в Европе и на поддержку усилий стран Европы осуществить так называемые Лиссабонские цели. Взаимодействие ESO с ЕС включает:
ESO är den viktigaste organisationen för markbaserad astronomi i Europa. Sedan starten 1962 har den växt till att bli ledande inom utveckling och drift av de största astronomiska forskningsinfrastrukturerna, men också – i linje med konventionen – haft en betydelsefull roll i att främja och organisera europeiskt samarbete inom astronomi generellt. ESO är därför väl förberett på att bidra till utvecklingen av European Research Area, ett initiativ från EU för att stimulera forskning och teknikutveckling och hjälpa Europa att nå de så kallade Lisboa-målen. ESO:s samarbete med EU omfattar:
ESO yeryüzünden yapılan gökbilim çalışmalarında Avrupa'daki en önemli kuruluştur. 1962 yılında kurulduğundan bu yana gökbilimde en büyük araştırma altyapısı projelerinin ana geliştiricisi ve yürütücüsü olmuş, ve genel olarak gökbilim alanında Avrupa'da işbirliğini organize ve teşvik etmede başrol oynamıştır. ESO böylece Avrupa Ar&Ge'sini güçlendirmek ve Lizbon-hedeflerini hayata geçirmek için Avrupa'nın gayretlerini destekleyen bir girişim olan Avrupa Araştırma Alanı’nın (ERA) oluşturulmasına önemli katkılar sağlamak için hazırlıklı duruma gelmiştir. ESO'nun Avrupa Birliği ile etkileşiminin kapsamı:
ESO ir vadošā organizācija virszemes astronomijai Eiropā. Kopš tās dibināšanas 1962. gadā tā ir kļuvusi par galveno lielāko pētniecības infrastruktūru attīstītāju un apsaimniekotāju astronomijā, kā arī saskaņā ar savu Konvenciju pildījusi lielu lomu, veicinot un organizējot Eiropas sadarbību astronomijā kopumā. ESO tādējādi bija labi sagatavota, lai sniegtu nozīmīgu ieguldījumu Eiropas pētniecības jomas radīšanā, Eiropas Savienības ierosme, lai stiprinātu Eiropas pētniecību un attīstību un atbalstītu Eiropas centienus īstenot t.s. Lisabonas mērķus. ESO mijiedarbība ar Eiropas Savienību ietver:
  ESO - APEX  
Hij beschikt over een aantal verschillende instrumenten, waaronder LABOCA – de Large APEX Bolometer Camera. LABOCA maakt gebruik van een raster van uiterst gevoelige thermometers – zogeheten bolometers – om submillimeterstraling te detecteren.
APEX est le plus grand télescope de l'hémisphère sud observant dans les longueurs d'ondes submillimétrique. Il est équipé d'une série d'instruments mis à disposition des astronomes, dont le plus important est une grande caméra bolométrique nommée LABOCA (the Large APEX Bolometer Camera). LABOCA utilise un ensemble de thermomètres ultra-sensibles - appelés bolomètres- pour détecter la lumière submilimètrique. Avec près de 300 pixels, c'est la plus grande caméra de ce type au monde. Pour pouvoir détecter les plus infimes variations de température dues à la faible radiation submillimétrique, on refroidit les thermomètres à moins de 0,3 degré en dessous du zéro absolu, un glacial -272,85 degrés Celsius. La haute sensibilité de LABOCA et son large champ (1/3 du diamètre de la pleine Lune) en font un outil inestimable pour visualiser l'Univers submillimétrique.
Hier offenbart sich das "kalte Universum": Strahlung dieser Art senden insbesondere die ausgedehnten kalten Molekülwolken aus, die sich im interstellaren Raum befinden und deren Temperaturen nur wenige Zehntel Grad über dem absoluten Nullpunkt liegen. Im Inneren dieser Gas- und Staubwolken entstehen neue Sterne – und die Astronomen nutzen den Submillimeterbereich, um die physikalischen und chemischen Eigenschaften der Wolken zu erkunden. Im Bereich des sichtbaren Lichts betrachtet sind die betreffenden Gebiete des Universums aufgrund des hohen Staubgehalts in der Regel undurchsichtig. Im Millimeter- und Submillimeterlicht dagegen werden hell leuchtende Strukturen sichtbar.
APEX es el mayor telescopio de ondas submilimétricas que opera en el hemisferio sur. Cuenta con diversos instrumentos puestos a disposición de la comunidad astronómica para llevar a cabo sus observaciones, siendo uno de los principales la Gran Cámara Bolométrica de APEX (Large APEX Bolometer Camera, LABOCA). LABOCA usa un conjunto de termómetros extremadamente sensibles, conocidos como bolómetros, para detectar luz submilimétrica. Con casi 300 pixeles, es la cámara más grande de su tipo en el mundo. Para poder detectar los minúsculos cambios de temperatura causados por la tenue radiación submilimétrica, cada uno de estos termómetros se enfría a menos de 0,3 grados por encima del cero absoluto, es decir, a temperaturas glaciales de – 272,85 grados Celsius. La gran sensibilidad de LABOCA, unida a su amplio campo visual (un tercio del diámetro de la Luna llena), lo convierten en una poderosa herramienta para tomar imágenes del Universo submilimétrico.
APEX è il più grande telescopio a lunghezza d'onda submillimetrica operante nell'emisfero australe, corredato da diversi strumenti offerti agli astronomi per le loro osservazioni, tra cui uno dei principali è LABOCA (Large APEX Bolometer Camera). LABOCA usa una serie di termometri estremamente sensibili – noti come bolometri – che rivelano la radiazione submillimetrica. Con quasi 300 pixel è la più grande macchina fotografica al mondo nel suo genere. Per essere in grado di rivelare i piccoli cambiamenti di temperatura provocati dalle deboli radiazioni submillimetriche, ciascuno di questi termometri è raffreddato a meno di 0,3 gradi sopra lo zero assoluto – un glaciale -272.85 gradi C. La grande sensibilità di LABOCA e il suo grande campo di vista (un terzo del diametro apparente della Luna piena) la rendono uno strumento ineguagliabile per produrre immagini dell'Universo submillimetrico.
O APEX é o maior telescópio milimétrico e sub-milimétrico no hemisfério sul. Dispõe de vários instrumentos que podem ser utilizados pelos astrónomos nas observações, entre os quais um principal designado por LABOCA (Large APEX Bolometer Camera), uma grande câmara bolométrica. A LABOCA usa uma rede de termómetros extremamente sensíveis - chamados bolómetros - para detectar a radiação sub-milimétrica. Com quase 300 pixeis, é a maior câmara do mundo deste tipo. De modo a poder detectar pequeníssimas diferenças de temperatura causadas pela radiação sub-milimétrica, cada um destes termómetros é mantido a uma temperatura muito próxima do zero absoluto, não mais que 0.3 graus acima desse valor: uns gélidos - 272.85 graus Celsius. A grande precisão da LABOCA, juntamente com o seu grande campo de visão (um terço de diâmetro aparente da Lua cheia), tornam-na numa ferramenta indispensável para a observação do Universo sub-milimétrico.
APEX është teleskopi më i madh që studion gjatësitë e valëve të rendit nënmilimetrik, në hemisferën e jugut. Ai ka një seri instrumentesh të ndryshme, të cilat astronomët mund t’i përdorin në vëzhgimet e tyre, më i madhi prej tyre është LABOCA, kamera e madhe bolometrike ‘the Large APEX Bolometer Camera’. LABOCA përdor një rrjet tepër të ndjeshëm termometrash – të njohur si bolometra – për të detektuar dritën submilimetrike. Me gati 300 piksela, ajo është kamera më e madhe e këtij lloji. Në mënyrë që të detektojë ndryshime shumë të vogla temperaturës të shkaktuara nga rrezatimi i dobët nënmilimetrik, secili nga këto termometra ftohet në më pak se 0.3 gradë mbi zeron absolute – në -272.85 gradë Celsius. Ndjeshmëria e lartë e LABOCA-s së bashku me fushën e gjerë të pamjes (një e treta e diametrit të Hënës së plotë), e bën atë një pajisje të paçmuar për fotografimin nënmilimetrik të Universit.
APEX er det største sub-millimeter-teleskop, der er i drift på den sydlige halvkugle. Det har en række forskellige instrumenter, som astronomer kan bruge til deres observationer, med LABOCA (Large APEX BOlometer CAmera) som et af de væsentligste. LABOCA bruger en række meget følsomme termometre – kendt som bolometre – til at registrere sub-millimeter-stråling. Med næsten 300 pixels, er det det største kamera af sin slags i verden. For at være i stand til at registrere de små temperaturændringer, der skyldes den svage sub-millimeter-stråling, er disse termometre nedkølet til mindre end 0,3 grader over det absolutte nulpunkt – -272,85 grader Celsius. LABOCA's høje følsomhed kombineret med det store synsfelt (en tredjedel af fuldmånens diameter) gør det til et uvurderligt værktøj til at optage billeder af Universet i sub-millimeter-området.
APEX er stærsti hálfsmillimetra-sjónaukinn sem starfræktur er á suðurhveli jarðar. Á honum eru fjölmörg mælitæki. Helst ber að nefna LABOCA , Large APEX Bolometer Camera. LABOCA er röð mjög næmra hitageislunarmæla (alrófsmæla), sem greina ljós með hálfsmillimetra bylgjulengd. Myndavélin er 300 pixla, sú stærsta sinnar tegundar í heiminum. Hver hitageislunarmælir er kældur niður í innan við 0,3 gráður yfir alkul (-272,85°C) svo hægt sé að greina hárfínar hitastigsbreytingar í hálfsmillímetra-geisluninni. LABOCA er mjög næmt og með vítt sjónsvið (þriðjungur af þvermáli fulls tungls) og er stjörnufræðingum ómetanlegt verkfæri í að kortleggja alheiminn í hálfsmillímetra-bylgjulengdum.
APEX er det største submillimeter-teleskopet på den sørlige halvkule. Det har en rekke ulike instrumenter som astronomene kan bruke i sine observasjoner, bl.a. LABOCA, som står for Large APEX Bolometer Camera. LABOCA anvender et system med ekstremt følsomme termometre – også kjent som bolometre – for å fange submillimeterlyset. Med sine nesten 300 piksler er det verdens største kamera av denne typen. For å registrere de ørsmå temperaturvariasjonene som skyldes den svake submillimeterstrålingen, må hvert termometer kjøles ned til minus 272,85 grader Celsius, altså mindre enn 0,3 grader over det absolutte nullpunkt. LABOCAs høye følsomhet og vide synsfelt (1/3 av fullmånens utstrekning) gjør det til et uvurderlig verktøy for å avbilde submillimeter-universet.
APEX to największy teleskop submilimetrowy działający na półkuli południowej. Posiada zestaw różnych instrumentów dla astronomów, do używania w ich obserwacjach. Jednym z głównych jest LABOCA, Large APEX Bolometer Camera. LABOCA używa sieci niezmiernie czułych termometrów – znanych jako bolometry – do wykrywania fal submilimetrowych. Z prawie 300 pikselami jest to największa tego typu kamera na świecie. Aby móc wykryć niewielkie zmiany temperatury spowodowane promieniowanie submilimetrowym, każdy z termometrów jest chłodzony do mniej niż 0,3 stopnia powyżej zera absolutnego – zimne minus 272,85 stopnia Celsjusza. Wysoka czułość LABOCA, razem z szerokim polem widzenia (jedna trzecia rozmiaru tarczy Księżyca w pełni), czynią instrument bezcennym narzędziem do obrazowania submilimetrowego Wszechświata.
APEX este cel mai mare telescop din emisfera sudică care operează cu lungimi de undă submilimetrice. Este dotat cu o serie de instrumente puse la dispoziția astronomilor, dintre care cel mai important este o cameră bolometrică denumită LABOCA (Large APEX Bolometer Camera). LABOCA folosește o rețea de termometre extrem de sensibile — cunoscute ca bolometre — pentru a detecta lumina submilimetrică. Cu aproape 300 de pixeli, este cea mai mare cameră de acest gen din lume. Pentru a putea detecta schimbările minuscule de temperatură induse de slaba radiație submilimetrică, fiecare din aceste termometre este răcit la aproape 0,3 grade peste zero absolut — un incredibil minus 272,85 °C. Sensibilitatea ridicată a camerei LABOCA, împreună cu câmpul larg de vedere (o treime din diametrul Lunii pline), fac din aceasta un instrument de neprețuit pentru vizualizarea Universului submilimetric.
APEX – крупнейший субмиллиметровый телескоп в южном полушарии. Он оборудован набором различных приемников излучения, инструментов, которые астрономы используют при наблюдениях. Главный из них -- LABOCA, Большая Болометрическая Камера (Large Bolometer Camera). Основной элемент LABOCA -- сеть сверхчувствительных термометров, называемых болометрами, для регистрации субмиллиметрового излучения. Поле приемника около 300 пикселей, что делает его самой большой камерой такого типа в мире. Чтобы регистрировать мельчайшие изменения температуры, соответствующие слабым субмиллиметровым потокам, каждый из термометров охлаждается до температуры не более 0.3 градуса выше абсолютного нуля, что составляет -272.85 по шкале Цельсия. Высокая чувствительность приемника LABOCA в сочетании с широким полем зрения (треть диаметра полной Луны) делает его бесценным инструментом для получения изображений субмиллиметровой Вселенной.
APEX är det södra halvklotets största submillimeter-teleskop. Det har en rad olika instrument som astronomer kan använda till sina observationer, bland andra LABOCA, som står för Large APEX Bolometer Camera. LABOCA använder ett system med extremt känsliga termometrar – även kända som bolometrar – för att fånga submillimeterljuset. Med sina nästan 300 pixlar är det värdens största kamera av denna typ. För att registrera de mycket små temperaturvariationerna som den svaga submillimeterstrålningen avslöjar, måste varje termometer kylas ned till minus 272,85 grader Celsius, alltså mindre än 0,3 grader över den absoluta nollpunkten. LABOCA:s höga känslighet och breda synfält (som motsvarar en tredjedels fullmåne) gör det till ett ovärderligt verktyg för att avbilda universum som det ser ut i submillimeterljus.
APEX ir lielākais submilimetru viļņu teleskops, kas darbojas dienvidu puslodē. Tā komplektā ir dažādi instrumenti, ko astronomi var izmantot savos novērojumos. Galvenais no tiem ir lielā bolometriskā kamera LABOCA (Large APEX Bolometer Camera). LABOCA izmanto režģi ar ārkārtīgi jutīgiem termometriem − t.s. bolometriem, − lai reģistrētu submilimetru starojumu. Ar gandrīz 300 pikseļiem tā ir lielākā tāda kamera pasaulē. Lai varētu atklāt sīkas temperatūras izmaiņas, ko izraisa niecīgais submillimetru starojums, katrs no šiem termometriem tiek atdzesēts līdz mazāk nekā 0.3 grādiem virs absolūtās nulles − aukstie mīnuss 272.85 grādi Celsija. LABOCA augstā jutība kopā ar tās plašo redzeslauku (trešdaļa no pilnmēness diametra) to padara par vērtīgu darbarīku submilimetru Visuma attēlošanai.
APEX є найбільшим радіотелескопом субміліметрових довжин хвиль, що працює в південній півкулі. Він має набір різних приладів, котрі астрономи використовують у своїх спостереженнях, основним з яких є LABOCA (Large APEX Bolometer Camera), або Велика Болометрична Камера APEX. Для виявлення джерел субміліметрового випромінювання, LABOCA використовує масив надзвичайно чутливих термометрів, відомих, як болометри. Вона має майже 300 пікселів та є найбільшою такою камерою у світі. Для того, щоб бути в змозі виявити невеликі зміни температури, викликані слабким субміліметровим випромінюванням, кожен з цих термометрів охолоджують до менш ніж на 0,3 градуса вище абсолютного нуля - до мінус 272,85 градусів за Цельсієм. Висока чутливість LABOCA , поряд з широким полем зору (однієї третини діаметра повного Місяця), роблять його незамінним інструментом для роботи із зображеннями субміліметрового Всесвіту.