zwar – -Translation – Keybot Dictionary

Spacer TTN Translation Network TTN TTN Login Deutsch Français Spacer Help
Source Languages Target Languages
Keybot 40 Results  ar2005.emcdda.europa.eu  Page 2
  Bericht  
Entwicklungen in der Drogenpolitik: Zwar lassen sich einige gemeinsame Elemente erkennen, nationale Unterschiede sind jedoch zu respektieren
Developments in drug policies – some common elements are apparent, but within the context of respecting national differences
Évolution des politiques antidrogue – Certains points communs apparaissent, mais dans le respect des différences nationales
Evolución de las políticas contra la droga - algunos elementos son comunes, pero en el contexto del respeto a las diferencias nacionales
Sviluppi nelle politiche sugli stupefacenti: sussistono alcuni tratti comuni, sia pur nel rispetto delle differenze nazionali
Εξελίξεις στις πολιτικές για τα ναρκωτικά – ορισμένα κοινά στοιχεία είναι εμφανή, αλλά στο πλαίσιο του σεβασμού των εθνικών διαφορών
Ontwikkelingen binnen het drugsbeleid – gebruikmaking van gemeenschappelijke elementen met inachtneming van nationale verschillen
Vývoj protidrogové politiky – některé společné prvky jsou zjevné, ale v kontextu respektování národních rozdílů
Udviklingen inden for narkotikapolitikkerne – visse fælles elementer gør sig gældende, men samtidig respekt for nationale forskelle
Huumepolitiikkojen kehittäminen – joitakin yhteisiä piirteitä mutta myös kansallisia eroja
Utviklinger innenfor narkotikapolitikken – enkelte felles elementer, men respekt for nasjonale forskjeller
Rozwój polityki antynarkotykowej – zauważalne są wspólne elementy, jednak w kontekście poszanowania różnic krajowych
Evoluţii în domeniul politicilor privind drogurile – există elemente comune evidente, dar în contextul respectului faţă de diferenţele naţionale
Vývoj protidrogových politík – niektoré spoločné prvky sú zrejmé len v kontexte prihliadania na národné rozdiely
Zadnja dogajanja na področju politik drog – nekateri skupni elementi so jasni, vendar v okviru upoštevanja nacionalnih razlik
Narkotikapolitikens utveckling – trots nationella skillnader finns en del tydliga gemensamma inslag
  Übersicht  
Entwicklungen in der Drogenpolitik: Zwar lassen sich einige gemeinsame Elemente erkennen, nationale Unterschiede sind jedoch zu respektieren
Developments in drug policies – some common elements are apparent, but within the context of respecting national differences
Évolution des politiques antidrogue – Certains points communs apparaissent, mais dans le respect des différences nationales
Evolución de las políticas contra la droga - algunos elementos son comunes, pero en el contexto del respeto a las diferencias nacionales
Sviluppi nelle politiche sugli stupefacenti: sussistono alcuni tratti comuni, sia pur nel rispetto delle differenze nazionali
Εξελίξεις στις πολιτικές για τα ναρκωτικά – ορισμένα κοινά στοιχεία είναι εμφανή, αλλά στο πλαίσιο του σεβασμού των εθνικών διαφορών
Ontwikkelingen binnen het drugsbeleid – gebruikmaking van gemeenschappelijke elementen met inachtneming van nationale verschillen
Vývoj protidrogové politiky – některé společné prvky jsou zjevné, ale v kontextu respektování národních rozdílů
Udviklingen inden for narkotikapolitikkerne – visse fælles elementer gør sig gældende, men samtidig respekt for nationale forskelle
Uimastipoliitika arengus esineb ühiseid jooni, kuid erinevusi riikide lõikes võetakse siiski arvesse
Huumepolitiikkojen kehittäminen – joitakin yhteisiä piirteitä mutta myös kansallisia eroja
Utviklinger innenfor narkotikapolitikken – enkelte felles elementer, men respekt for nasjonale forskjeller
Rozwój polityki antynarkotykowej – zauważalne są wspólne elementy, jednak w kontekście poszanowania różnic krajowych
Evoluţii în domeniul politicilor privind drogurile – există elemente comune evidente, dar în contextul respectului faţă de diferenţele naţionale
Vývoj protidrogových politík – niektoré spoločné prvky sú zrejmé len v kontexte prihliadania na národné rozdiely
Zadnja dogajanja na področju politik drog – nekateri skupni elementi so jasni, vendar v okviru upoštevanja nacionalnih razlik
Narkotikapolitikens utveckling – trots nationella skillnader finns en del tydliga gemensamma inslag
Jaunumi narkomānijas apkarošanas stratēģijās – ir redzami daži kopīgi elementi, ņemot vērā atšķirības starp valstīm
  Sicherstellungen  
Zwar meldeten einige EU-Mitgliedstaaten Sicherstellungen von Crack, jedoch sind diese häufig nicht von Kokain-Sicherstellungen zu unterscheiden. Folglich können die oben genannten Sicherstellungen von Kokain auch Crack einschließen.
Although seizures of crack cocaine have been reported by some EU countries, they are sometimes not distinguishable from cocaine seizures. Thus, the trends in cocaine seizures reported above might include crack cocaine.
Bien que certains pays de l'UE aient fait état de saisies de crack, il n'est pas toujours possible de les distinguer de celles de cocaïne. Par conséquent, les tendances relatives aux saisies de cocaïne mentionnées ci-dessous pourraient inclure le crack.
Aunque algunos países de la UE han informado de incautaciones de crack, en ocasiones no pueden distinguirse de las de cocaína. Así pues, las tendencias relativas a las incautaciones de cocaína podrían incluir también las de crack.
Per quanto alcuni paesi dell’UE abbiano segnalato sequestri di cocaina crack, a volte essi non sono distinguibili dai sequestri di cocaina. Ne deriva che i dati sull’andamento dei sequestri di cocaina precedentemente riportati potrebbero comprendere anche la cocaina crack.
Μολονότι ορισμένες χώρες της ΕΕ ανέφεραν κατασχέσεις κρακ, αυτές μερικές φορές δεν διακρίνονται από τις κατασχέσεις κοκαΐνης. Ως εκ τούτου, οι τάσεις των κατασχέσεων κοκαΐνης που προαναφέρθηκαν ενδέχεται να περιλαμβάνουν και κρακ.
Hoewel er door een aantal EU-landen ook crack-cocaïnevangsten worden gemeld, zijn deze soms niet te onderscheiden van cocaïnevangsten. Dat betekent dat de bovengeschetste trends in cocaïnevangsten ook crack kunnen omvatten.
Ačkoli některé země EU uváděly záchyty cracku, nelze je někdy odlišit od záchytů kokainu. Proto by trendy ve výše uváděných záchytech kokainu mohly zahrnovat i crack.
Selv om en række EU-lande har meldt om beslaglæggelser af crackkokain, kan det være vanskeligt at sondre mellem disse beslaglæggelser og kokainbeslaglæggelser. Dette betyder, at der i ovennævnte tal for kokainbeslaglæggelser kan indgå crackkokain.
Jotkin EU-maat ovat ilmoittaneet crack-kokaiinin takavarikoista, mutta niitä ei aina pystytä erottamaan kokaiinitakavarikoista. Edellä mainitut kokaiinitakavarikkoja koskevat suuntaukset saattavat siis kattaa myös crack-kokaiinin.
Bár az Európai Unió néhány országa beszámolt krekk lefoglalásáról, de ezek néha nem különböztethetők meg a kokainlefoglalásoktól. Ezért a kokainlefoglalások fent említett trendje esetleg a krekkre is vonatkozik.
Selv om beslag av crack er rapportert av noen EU-land, er det ikke alltid mulig å skille dem fra kokainbeslagene. Dermed kan altså trendene for kokainbeslag faktisk også omfatte crack.
Choć niektóre państwa UE doniosły o konfiskatach kraku, są one czasami niemożliwe do odróżnienia od konfiskat kokainy. Zatem trendy przejmowania kokainy przedstawione powyżej mogą obejmować również krak.
Deşi unele ţări din Uniunea Europeană au raportat capturi de cocaină crack, uneori acestea nu pot fi deosebite de capturile de cocaină. Astfel, este posibil ca tendinţele capturilor de cocaină descrise anterior să se refere şi la cocaina crack.
Niektoré krajiny EÚ udávajú zachytenia kraku, ktoré sa však niekedy nedajú odlíšiť od zachytení kokaínu. Preto vyššie uvedené trendy zachytenia kokaínu môžu zahŕňať aj krak.
Čeprav so nekatere države EU poročale o zasegih crack kokaina, teh včasih ni mogoče razločiti od zasegov kokaina. Zato zgoraj poročani trendi glede zasegov kokaina lahko vključujejo tudi crack.
Även om några EU-länder har rapporterat beslag av crack-kokain görs det ibland ingen åtskillnad mellan dessa och kokainbeslag. Trenderna när det gäller kokainbeslag kan därför tänkas inbegripa beslag av crack-kokain.
Lai arī vairākas ES valstis ziņo par kreka atsavinājuma gadījumiem, tie dažreiz netiek atsevišķi izdalīti no kokaīna atsavinājumu gadījumiem. Tādējādi kokaīna atsavinājuma tendences, kas norādītas ziņojumos, var ietvert arī kreku.
  press5-de  
Diese Zunahme in 20 Ländern im Zeitraum 1998–2003 ist, so die Beobachtungsstelle, besonders in Estland und Polen ausgeprägt, wo sich die Zahl der gemeldeten Drogendelikte etwa verzehnfacht bzw. verdreifacht hat (2). In einigen Ländern wurden allerdings im Jahr 2003 weniger Drogendelikte gemeldet, und zwar in Belgien, Spanien, Italien, Malta, Österreich und Slowenien.
This upward trend in 20 countries over the period 1998–2003 is particularly marked, says the agency, in Estonia and Poland, where reported drug law offences increased around ten-fold and three-fold respectively (2). However, in some countries, reports of such offences showed a decline in 2003: Belgium, Spain, Italy, Malta, Austria and Slovenia.
Cette tendance à la hausse observée dans 20 pays au cours de la période 1998–2003 est particulièrement marquée, souligne l’Observatoire, en Estonie et en Pologne, où les infractions liées à la drogue signalées ont respectivement décuplé et triplé (2). Toutefois, certains pays ont enregistré une diminution des signalements de
Según la agencia, esta tendencia al alza, registrada en 20 países entre los años 1998–2003, es particularmente acusada en Estonia y Polonia, donde estos delitos se multiplicaron por diez y por tres respectivamente (2). Por el contrario, en algunos países como Bélgica, España, Italia, Malta, Austria y
Deze opwaartse trend in 20 landen in de periode 1998–2003 is volgens het agentschap het meest uitgesproken in Estland en Polen, waar de gerapporteerde drugsdelicten respectievelijk vertien- en verdrievoudigd zijn (2). In enkele landen – België, Spanje, Italië, Malta, Oostenrijk en Slovenië – zijn de aangiften van dergelijke delicten in 2003 echter afgenomen.
v Estonsku, kde se pocet hlášených drogových trestných cinn zvýšil desetkrát, a v Polsku, kde se jejich pocet ztrojnásobil (2). V nekterých zemích však pocet techto trestných cinn v roce 2003 klesl, konkrétne v Belgii, Španelsku, Itálii, na Malte, v Rakousku a Slovinsku.
Denne voksende tendens i 20 lande i perioden 1998–2003 er særlig markant, udtaler agenturet, i Estland og Polen, hvor de indberettede narkotikalovovertrædelser henholdsvist tidobledes og tredobledes (2). Men i visse lande viste de indberettede tal et fald i sådanne overtrædelser i 2003: Belgien, Spanien, Italien, Malta, Østrig og Slovenien.
Ifølge byrået har trenden i perioden 1998–2003 vært oppadgående i 20 land og særlig i Estland og Polen, hvor antallet anmeldte brudd på narkotikalovgivningen ble hhv. tidoblet og tredoblet (2). I enkelte land har imidlertid antallet anmeldte narkotikalovbrudd gått ned i 2003: Belgia, Spania, Italia, Malta, Østerrike og Slovenia.
W opinii Agencji, w latach 1998–2003, rosnaca tendencja odnotowana w 20 krajach jest szczególnie widoczna w Estonii i Polsce, gdzie liczba przestepstw narkotykowych wzrosła odpowiednio około dziesieciokrotnie i trzykrotnie (2). Jednakze, w niektórych krajach, takich jak Belgia, Hiszpania, Włochy, Malta, Austria i Słowenia, raporty poswiecone tego typu przestepstwom wskazuja na ich spadek w 2003 r.
Aceastǎ tendinIǎ de creştere în 20 de Iǎri în perioada 1998–2003, afirmǎ agenIia, este deosebit de evidentǎ în Estonia şi Polonia, unde infracIiunile consemnate la regimul drogurilor au crescut de zece şi respectiv trei ori (2). În alte Iǎri însǎ, astfel de infracIiuni au cunoscut un declin în 2003: Belgia, Spania, Italia, Malta, Austria şi Slovenia.
a PoÍsku, odkiaÍ bolo hlásené desaÍnásobné resp. trojnásobné zvýšenie poctu porušení protidrogovej legislatívy (2). V správach z iných krajín sa však uvádza pokles týchto porušení v roku 2003. Sem patria: Belgicko, Španielsko, Taliansko, Malta, Rakúsko a Slovinsko.
Ta trend narašcanja v 20 državah v obdobju od 1998–2003 je po mnenju Agencije še posebej izrazit v Estoniji in na Poljskem, kjer se je število zabeleženih kršitev zakonodaje na podrocju drog povecalo za približno desetkrat oziroma trikrat (2).Toda v nekaterih državah, v Belgiji, Španiji, Italiji, na Malti, v Avstriji in v Sloveniji, se je po porocilih število tovrstnih kaznivih dejanj leta 2003 zmanjšalo.
Denna uppåtgående trend i 20 länder under perioden 1998–2003 är enligt narkotikacentrumet särskilt tydlig i Estland och Polen, där de rapporterade narkotikabrotten ökade ungefär tio respektive tre gånger så mycket (2). I vissa länder konstaterades dock att sådana brott minskade under 2003, nämligen i Belgien, Spanien,
Kǎ uzsver Agentura, ši pieaugošǎ tendence 20 valstis laika posmǎ no 1998. lidz 2003. gadam ir sevišfii izteikta Igaunijǎ un Polijǎ, kur zinoto narkotiku likumpǎrkǎpumu skaits attiecigi palielinǎjies aptuveni desmit un tris reizes (2). Tomer dažǎs valstis – Be!gijǎ, Spǎnijǎ, Itǎlijǎ, Maltǎ, Austrijǎ un Slovenijǎ – zinojumu skaits par minetajiem pǎrkǎpumiem 2003. gadǎ ir samazinǎjies.
  Sicherstellungen und Ma...  
Die Daten zu den Sicherstellungen von Benzodiazepinen – die in der Regel von Heroinkonsumenten als Sekundärdroge eingenommen werden – werden zwar von der EBDD nicht systematisch erhoben, jedoch berichteten Spanien, Litauen, Schweden und Norwegen von Sicherstellungen dieser Substanzen (insbesondere von Rohypnol) im Jahr 2003.
Although data on seizures of benzodiazepines – usually used as substitutes by heroin users – are not systematically collected by the EMCDDA, Spain, Lithuania, Sweden and Norway reported having made such seizures (in particular of Rohypnol) in 2003.
Bien que les données relatives aux saisies de benzodiazépines - généralement utilisées comme produits de substitution par les héroïnomanes - ne soient pas collectées de manière systématique par l'OEDT, l'Espagne, la Lituanie, la Suède et la Norvège ont déclaré des saisies de ces produits (en particulier du Rohypnol) en 2003.
Aunque el OEDT no recoge de forma sistemática datos sobre las incautaciones de benzodiacepinas —utilizadas normalmente como sucedáneos por los consumidores de heroína—, España, Lituania, Suecia y Noruega han declarado haber llevado a cabo este tipo de incautaciones (en particular rohipnol) en 2003.
Nonostante i dati sui sequestri delle benzodiazepine (usati solitamente come surrogati dell’eroina dai consumatori di questa sostanza) non siano stati sistematicamente raccolti dall’OEDT, Spagna, Lituania, Svezia e Norvegia hanno riferito di aver intercettato queste sostanze (in particolare, Rohypnol) nel 2003.
Embora os dados sobre as apreensões de benzodiazepinas – normalmente utilizadas como substitutas pelos consumidores de heroína– não sejam sistematicamente compilados pelo OEDT, a Espanha, a Lituânia, a Suécia e a Noruega comunicaram ter efectuado apreensões dessas drogas (em especial de Rohypnol) em 2003.
Μολονότι το ΕΚΠΝΤ δεν συγκεντρώνει συστηματικά στοιχεία σχετικά με τις κατασχέσεις βενζοδιαζεπινών, που χρησιμοποιούνται συχνά ως υποκατάστατες ουσίες από τους χρήστες ηρωίνης, η Ισπανία, η Λιθουανία, η Σουηδία και η Νορβηγία ανέφεραν ότι προέβησαν σε τέτοιου είδους κατασχέσεις (ιδίως Rohypnol) το 2003.
Hoewel het EWDD geen systematische gegevens over benzodiazepinevangsten verzamelt (een middel dat vaak als substituut voor heroïne wordt gebruikt), hebben Spanje, Litouwen, Zweden en Noorwegen in 2003 wel melding van dergelijke vangsten gemaakt (met name van rohypnol).
Ačkoli údaje o záchytech benzodiazepinů – obvykle užívaných uživateli heroinu jako náhražky – EMCDDA systematicky neshromažďuje, Španělsko, Litva, Švédsko a Norsko uváděly, že takové záchyty v roce 2003 provedly (zejména Rohypnolu).
Selv om information om benzodiazepiner – normalt anvendt som substitutter af heroinbrugere – ikke systematisk indberettes til EONN, har Spanien, Litauen, Sverige og Norge meldt om beslaglæggelser af benzodiazepiner (især af Rohypnol) i 2003.
Kuigi bensodiasepiinide – mida heroiinitarbijad kasutavad aseainena – konfiskeerimiste andmeid ei ole Narkootikumide ja Narkomaania Euroopa Järelevalvekeskus süstemaatiliselt kogunud, on Hispaania, Leedu, Rootsi ja Norra teatanud nende (eriti rohüpnooli) konfiskeerimistest 2003. aastal.
EMCDDA ei kerää järjestelmällisesti tietoa bentsodiatsepiinien – joita käytetään heroiinin korvikkeena – takavarikoista, mutta Espanja, Liettua, Ruotsi ja Norja ilmoittivat takavarikoineensa niitä (etenkin Rohypnolia) vuonna 2003.
Bár az EMCDDA egyelőre nem végez szisztematikus adatgyűjtést a benzodiazepinek lefoglalásairól – amelyeket a heroinhasználók általában helyettesítőként alkalmaznak –, Spanyolország, Litvánia, Svédország és Norvégia 2003-ban ilyen lefoglalásokról is beszámolt (különösen a Rohypnoléról).
Selv om EONN ikke foretar noen systematisk innsamling av data over beslag av benzodiazepiner, som vanligvis brukes som erstatning for heroin, har Spania, Litauen, Sverige og Norge rapportert om beslag av slike stoffer (særlig rohypnol) i 2003.
Chociaż EMCDDA nie gromadzi systematycznie danych o konfiskatach benzodiazepin, zazwyczaj używanych jako substancje zastępcze przez osoby uzależnione od heroiny, Hiszpania, Litwa, Szwecja i Norwegia poinformowały o przeprowadzeniu takich konfiskat (zwłaszcza preparatu o nazwie Rohypnol) w 2003 roku.
Deşi datele privind capturile de benzodiazepine – folosite de obicei ca substituenţi de către consumatorii de heroină – nu sunt colectate sistematic de OEDT, Spania, Lituania, Suedia şi Norvegia au raportat efectuarea unor astfel de capturi (în special de Rohypnol) în 2003.
Hoci EMCDDA systematicky nezhromažďuje údaje o zachytení benzodiazepínov, ktoré užívatelia heroínu zvyknú užívať ako náhradu, Španielsko, Litva, Švédsko a Nórsko uviedli, že ich (najmä Rohypnol) v roku 2003 zachytili.
Čeprav Center podatkov o zasegih benzodiazepinov, ki jih uživalci heroina običajno uporabljajo kot nadomestke, ne zbira sistematično, so Španija, Litva, Švedska in Norveška poročale o takih zasegih (zlasti pomirjevala Rohypnol) v letu 2003.
ECNN samlar inte systematiskt in uppgifter om beslag av bensodiazepiner (som ofta används som substitut av heroinmissbrukare), men Spanien, Litauen, Sverige och Norge har rapporterat att de gjort sådana beslag (framför allt av Rohypnol) under 2003.
  press5-de  
Diese Zunahme in 20 Ländern im Zeitraum 1998–2003 ist, so die Beobachtungsstelle, besonders in Estland und Polen ausgeprägt, wo sich die Zahl der gemeldeten Drogendelikte etwa verzehnfacht bzw. verdreifacht  hat (2). In einigen Ländern wurden allerdings im Jahr 2003 weniger Drogendelikte gemeldet, und zwar in Belgien, Spanien, Italien, Malta, Österreich und Slowenien.
Cette tendance à la hausse observée dans 20 pays au cours de la période 1998–2003 est particulièrement marquée, souligne l’Observatoire, en Estonie et en Pologne, où les infractions liées à la drogue signalées ont respectivement décuplé et triplé (2). Toutefois, certains pays ont enregistré une diminution des signalements de telles infractions en 2003: il s’agit de la Belgique, de l’Espagne, de l’Italie, de Malte, de l’Autriche et de la Slovénie.
Según la agencia, esta tendencia al alza, registrada en 20 países entre los años 1998–2003, es particularmente acusada en Estonia y Polonia, donde estos delitos se multiplicaron por diez y por tres respectivamente (2). Por el contrario, en algunos países como Bélgica, España, Italia, Malta, Austria y Eslovenia esta tasa registró un descenso en 2003.
Questo andamento crescente in 20 paesi nel periodo compreso tra il 1998–2003, annuncia l’agenzia,               è particolarmente marcato in Estonia e Polonia, dove le segnalazioni di reati contro le normative sugli stupefacenti sono, rispettivamente, pressoché decuplicate e triplicate (2). Tuttavia, in alcuni paesi, Belgio Spagna, Italia, Malta, Austria e Slovenia, le segnalazioni di tali reati sono diminuite nel 2003.
Σύμφωνα με το ΕΚΠΝΤ, αυτή η αυξητική τάση που παρατηρείται σε 20 χώρες κατά την περίοδο 1998?2003 είναι ιδιαίτερα αξιοσημείωτη στην Εσθονία και την Πολωνία, όπου, βάσει των αναφορών, τα αδικήματα που εμπίπτουν στη νομοθεσία περί ναρκωτικών δεκαπλασιάστηκαν και τριπλασιάστηκαν, αντιστοίχως (2). Εντούτοις, σε ορισμένες χώρες οι αναφορές των εν λόγω αδικημάτων μειώθηκαν το 2003: πρόκειται για το Βέλγιο, την Ισπανία, την Ιταλία, τη Μάλτα, την Αυστρία και τη Σλοβενία.
Deze opwaartse trend in 20 landen in de periode 1998–2003 is volgens het agentschap het meest uitgesproken in Estland en Polen, waar de gerapporteerde drugsdelicten respectievelijk vertien- en verdrievoudigd zijn (2). In enkele landen – België, Spanje, Italië, Malta, Oostenrijk en Slovenië – zijn de aangiften van dergelijke delicten in 2003 echter afgenomen.
Denne voksende tendens i 20 lande i perioden 1998–2003 er særlig markant, udtaler agenturet, i Estland og Polen, hvor de indberettede narkotikalovovertrædelser henholdsvist tidobledes og tredobledes (2). Men i visse lande viste de indberettede tal et fald i sådanne overtrædelser i 2003: Belgien, Spanien, Italien, Malta, Østrig og Slovenien.
Aruandes märgitakse, et 20-s riigis aastail 1998–2003 ilmnenud tõusutrend on eriti märgatav Eestis ja Poolas, kus teatati vastavalt ligikaudu kümne- ja kolmekordsest narkootikumidega seotud õigusrikkumiste arvu   kasvust (2). Mõnes riigis, näiteks Belgias, Hispaanias, Itaalias, Maltal, Austrias ja Sloveenias selliste õigusrikkumiste arv 2003. aastal siiski vähenes.
Tämä kasvusuuntaus 20 maassa vuosina 1998–2003 on viraston mukaan erityisen selvä Virossa, jossa ilmoitetut rikokset huumelainsäädäntöä vastaan lisääntyivät kymmenkertaisesti, ja Puolassa, jossa ne lisääntyivät kolminkertaisesti (2). Joidenkin maiden raportit osoittavat näiden rikosten määrän kuitenkin vähentyneen vuonna 2003. Näitä maita olivat Belgia, Espanja, Italia, Malta, Itävalta ja Slovenia.
Az 1998 és 2003 közötti idoszakban, 20 országban tapasztalt emelkedo tendencia különösen Észtországra  és Lengyelországra jellemzo, ahol a jelentett kábítószer-buncselekmények száma megtízszerezodött, illetve megháromszorozódott (2). Néhány országban azonban az ilyen jellegu buncselekményekrol szóló beszámolók 2003-ban csökkenést jeleztek, így Belgiumban, Spanyolországban, Olaszországban, Máltán, Ausztriában és Szlovéniában.
Ifølge byrået har trenden i perioden 1998–2003 vært oppadgående i 20 land og særlig i Estland og Polen,  hvor antallet anmeldte brudd på narkotikalovgivningen ble hhv. tidoblet og tredoblet (2). I enkelte land har imidlertid antallet anmeldte narkotikalovbrudd gått ned i 2003: Belgia, Spania, Italia, Malta, Østerrike og Slovenia.
W opinii Agencji, w latach 1998–2003, rosnaca tendencja odnotowana w 20 krajach jest szczególnie widoczna w Estonii i Polsce, gdzie liczba przestepstw narkotykowych wzrosla odpowiednio okolo dziesieciokrotnie i trzykrotnie (2). Jednakze, w niektórych krajach, takich jak Belgia, Hiszpania, Wlochy, Malta, Austria i Slowenia, raporty poswiecone tego typu przestepstwom wskazuja na ich spadek w 2003 r.
Această tendinţă de creştere în 20 de ţări în perioada 1998–2003, afirmă agenţia, este deosebit de evidentă   în Estonia şi Polonia, unde infracţiunile consemnate la regimul drogurilor au crescut de zece şi respectiv trei     ori (2). În alte ţări însă, astfel de infracţiuni au cunoscut un declin în 2003: Belgia, Spania, Italia, Malta, Austria şi Slovenia.
Rastúci trend, pozorovaný v období medzi 1998–2003 v 20 krajinách, je obzvlášt výrazný v Estónsku a Polsku, odkial bolo hlásené desatnásobné resp. trojnásobné zvýšenie poctu porušení protidrogovej legislatívy (2). V správach z iných krajín sa však uvádza pokles týchto porušení v roku 2003. Sem patria: Belgicko, Španielsko, Taliansko, Malta, Rakúsko a Slovinsko.
Ta trend narašcanja v 20 državah v obdobju od 1998–2003 je po mnenju Agencije še posebej izrazit v Estoniji in na Poljskem, kjer se je število zabeleženih kršitev zakonodaje na podrocju drog povecalo za približno desetkrat oziroma trikrat (2).Toda v nekaterih državah, v Belgiji, Španiji, Italiji, na Malti, v Avstriji in v Sloveniji, se je po porocilih število tovrstnih kaznivih dejanj leta 2003 zmanjšalo.
Denna uppåtgående trend i 20 länder under perioden 1998–2003 är enligt narkotikacentrumet särskilt tydlig i Estland och Polen, där de rapporterade narkotikabrotten ökade ungefär tio respektive tre gånger så mycket (2). I vissa länder konstaterades dock att sådana brott minskade under 2003, nämligen i Belgien, Spanien, Italien, Malta, Österrike och Slovenien.
Ka uzsver Agentura, ši pieaugoša tendence 20 valstis laika posma no 1998. lidz 2003. gadam ir seviški izteikta Igaunija un Polija, kur zinoto narkotiku likumparkapumu skaits attiecigi palielinajies aptuveni desmit un tris reizes (2). Tomer dažas valstis – Belgija, Spanija, Italija, Malta, Austrija un Slovenija – zinojumu skaits par minetajiem parkapumiem 2003. gada ir samazinajies.
  Pressemitteilungen  
Diese Zunahme in 20 Ländern im Zeitraum 1998–2003 ist, so die Beobachtungsstelle, besonders in Estland und Polen ausgeprägt, wo sich die Zahl der gemeldeten Drogendelikte etwa verzehnfacht bzw. verdreifacht hat (2). In einigen Ländern wurden allerdings im Jahr 2003 weniger Drogendelikte gemeldet, und zwar in Belgien, Spanien, Italien, Malta, Österreich und Slowenien.
This upward trend in 20 countries over the period 1998–2003 is particularly marked, says the agency, in Estonia and Poland, where reported drug law offences increased around ten-fold and three-fold respectively (2). However, in some countries, reports of such offences showed a decline in 2003: Belgium, Spain, Italy, Malta, Austria and Slovenia.
Cette tendance à la hausse observée dans 20 pays au cours de la période 1998–2003 est particulièrement marquée, souligne l’Observatoire, en Estonie et en Pologne, où les infractions liées à la drogue signalées ont respectivement décuplé et triplé (2). Toutefois, certains pays ont enregistré une diminution des signalements de telles infractions en 2003: il s’agit de la Belgique, de l’Espagne, de l’Italie, de Malte, de l’Autriche et de la Slovénie.
Según la agencia, esta tendencia al alza, registrada en 20 países entre los años 1998–2003, es particularmente acusada en Estonia y Polonia, donde estos delitos se multiplicaron por diez y por tres respectivamente (2). Por el contrario, en algunos países como Bélgica, España, Italia, Malta, Austria y Eslovenia esta tasa registró un descenso en 2003.
Questo andamento crescente in 20 paesi nel periodo compreso tra il 1998-2003, annuncia l’agenzia, è particolarmente marcato in Estonia e Polonia, dove le segnalazioni di reati contro le normative sugli stupefacenti sono, rispettivamente, pressoché decuplicate e triplicate (2). Tuttavia, in alcuni paesi, Belgio Spagna, Italia, Malta, Austria e Slovenia, le segnalazioni di tali reati sono diminuite nel 2003.
Segundo o OEDT, esta tendência crescente em 20 países ao longo do período de 1998 a 2003 é particularmente significativa na Estónia e na Polónia, países onde as infracções à legislação em matéria de droga notificadas decuplicaram e triplicaram, respectivamente (2). Porém, nalguns países, como é o caso da Bélgica, da Espanha, da Itália, de Malta, da Áustria e da Eslovénia, registou-se um declínio deste tipo de infracções em 2003.
Σύμφωνα με το ΕΚΠΝΤ, αυτή η αυξητική τάση που παρατηρείται σε 20 χώρες κατά την περίοδο 1998–2003 είναι ιδιαίτερα αξιοσημείωτη στην Εσθονία και την Πολωνία, όπου, βάσει των αναφορών, τα αδικήματα που εμπίπτουν στη νομοθεσία περί ναρκωτικών δεκαπλασιάστηκαν και τριπλασιάστηκαν, αντιστοίχως (2). Εντούτοις, σε ορισμένες χώρες οι αναφορές των εν λόγω αδικημάτων μειώθηκαν το 2003: πρόκειται για το Βέλγιο, την Ισπανία, την Ιταλία, τη Μάλτα, την Αυστρία και τη Σλοβενία.
Deze opwaartse trend in 20 landen in de periode 1998–2003 is volgens het agentschap het meest uitgesproken in Estland en Polen, waar de gerapporteerde drugsdelicten respectievelijk vertien- en verdrievoudigd zijn (2). In enkele landen – België, Spanje, Italië, Malta, Oostenrijk en Slovenië – zijn de aangiften van dergelijke delicten in 2003 echter afgenomen.
Agentura uvádí, že tento vzrůstající trend patrný ve 20 zemích v období let 1998-2003 je zvláště výrazný v Estonsku, kde se počet hlášených drogových trestných činů zvýšil desetkrát, a v Polsku, kde se jejich počet ztrojnásobil (2). V některých zemích však počet těchto trestných činů v roce 2003 klesl, konkrétně v Belgii, Španělsku, Itálii, na Maltě, v Rakousku a Slovinsku.
Denne voksende tendens i 20 lande i perioden 1998–2003 er særlig markant, udtaler agenturet, i Estland og Polen, hvor de indberettede narkotikalovovertrædelser henholdsvist tidobledes og tredobledes (2). Men i visse lande viste de indberettede tal et fald i sådanne overtrædelser i 2003: Belgien, Spanien, Italien, Malta, Østrig og Slovenien.
Aruandes märgitakse, et 20-s riigis aastail 1998–2003 ilmnenud tõusutrend on eriti märgatav Eestis ja Poolas, kus teatati vastavalt ligikaudu kümne- ja kolmekordsest narkootikumidega seotud õigusrikkumiste arvu kasvust (2). Mõnes riigis, näiteks Belgias, Hispaanias, Itaalias, Maltal, Austrias ja Sloveenias selliste õigusrikkumiste arv 2003. aastal siiski vähenes.
Tämä kasvusuuntaus 20 maassa vuosina 1998–2003 on viraston mukaan erityisen selvä Virossa, jossa ilmoitetut rikokset huumelainsäädäntöä vastaan lisääntyivät kymmenkertaisesti, ja Puolassa, jossa ne lisääntyivät kolminkertaisesti (2). Joidenkin maiden raportit osoittavat näiden rikosten määrän kuitenkin vähentyneen vuonna 2003. Näitä maita olivat Belgia, Espanja, Italia, Malta, Itävalta ja Slovenia.
Az 1998 és 2003 közötti időszakban, 20 országban tapasztalt emelkedő tendencia különösen Észtországra és Lengyelországra jellemző, ahol a jelentett kábítószer-bűncselekmények száma megtízszereződött, illetve megháromszorozódott (2). Néhány országban azonban az ilyen jellegű bűncselekményekről szóló beszámolók 2003-ban csökkenést jeleztek, így Belgiumban, Spanyolországban, Olaszországban, Máltán, Ausztriában és Szlovéniában.
Ifølge byrået har trenden i perioden 1998–2003 vært oppadgående i 20 land og særlig i Estland og Polen, hvor antallet anmeldte brudd på narkotikalovgivningen ble hhv. tidoblet og tredoblet (2). I enkelte land har imidlertid antallet anmeldte narkotikalovbrudd gått ned i 2003: Belgia, Spania, Italia, Malta, Østerrike og Slovenia.
W opinii Agencji, w latach 1998–2003, rosnąca tendencja odnotowana w 20 krajach jest szczególnie widoczna w Estonii i Polsce, gdzie liczba przestępstw narkotykowych wzrosła odpowiednio około dziesięciokrotnie i trzykrotnie (2). Jednakże, w niektórych krajach, takich jak Belgia, Hiszpania, Włochy, Malta, Austria i Słowenia, raporty poświęcone tego typu przestępstwom wskazują na ich spadek w 2003 r.
Această tendinţă de creştere în 20 de ţări în perioada 1998–2003, afirmă agenţia, este deosebit de evidentă în Estonia şi Polonia, unde infracţiunile consemnate la regimul drogurilor au crescut de zece şi respectiv trei ori (2). În alte ţări însă, astfel de infracţiuni au cunoscut un declin în 2003: Belgia, Spania, Italia, Malta, Austria şi Slovenia.
Rastúci trend, pozorovaný v období medzi 1998–2003 v 20 krajinách, je obzvlášť výrazný v Estónsku a Poľsku, odkiaľ bolo hlásené desaťnásobné resp. trojnásobné zvýšenie počtu porušení protidrogovej legislatívy (2). V správach z iných krajín sa však uvádza pokles týchto porušení v roku 2003. Sem patria: Belgicko, Španielsko, Taliansko, Malta, Rakúsko a Slovinsko.
Ta trend naraščanja v 20 državah v obdobju od 1998–2003 je po mnenju Agencije še posebej izrazit v Estoniji in na Poljskem, kjer se je število zabeleženih kršitev zakonodaje na področju drog povečalo za približno desetkrat oziroma trikrat (2).Toda v nekaterih državah, v Belgiji, Španiji, Italiji, na Malti, v Avstriji in v Sloveniji, se je po poročilih število tovrstnih kaznivih dejanj leta 2003 zmanjšalo.
Denna uppåtgående trend i 20 länder under perioden 1998–2003 är enligt narkotikacentrumet särskilt tydlig i Estland och Polen, där de rapporterade narkotikabrotten ökade ungefär tio respektive tre gånger så mycket (2). I vissa länder konstaterades dock att sådana brott minskade under 2003, nämligen i Belgien, Spanien, Italien, Malta, Österrike och Slovenien.
  Kapitel 4: Amphetamina...  
Zu den in Europa konsumierten synthetischen Drogen gehören sowohl Stimulanzien als auch halluzinogene Substanzen. Lysergsäurediethylamid (LSD) ist zwar die bei weitem bekannteste halluzinogene Substanz, die Gesamtkonsumraten sind jedoch niedrig und seit geraumer Zeit recht stabil.
Among the synthetic drugs used in Europe are both stimulants and hallucinogenic substances. Of the latter, lysergic acid diethylamide (LSD) is by far the most well known, but overall consumption levels have been low and somewhat stable for a considerable time. Some evidence is emerging of increasing interest in naturally occurring hallucinogens, and this topic is covered elsewhere in this report.
Au nombre des drogues de synthèse consommées en Europe, on trouve à la fois des substances stimulantes et hallucinogènes. Parmi ces dernières, le LSD ou diéthylamide d'acide lysergique est de loin la plus connue, mais la consommation globale en est faible et assez stable depuis longtemps. Certains signes montrent un intérêt accru pour des hallucinogènes naturels. Ce sujet sera abordé plus loin dans ce rapport.
Entre las drogas sintéticas que se consumen en Europa están los estimulantes y las sustancias alucinógenas. De estas últimas, la dietilamida del ácido lisérgico (LSD) es la más conocida, pero los niveles de consumo general han sido bajos y de algún modo estables durante un período de tiempo considerable. Parece que crece el interés por las sustancias alucinógenas naturales, tema que se trata en otra parte de este informe.
Tra le droghe sintetiche usate in Europa vi sono sia gli stimolanti, sia le sostanze allucinogene. Tra queste ultime il dietilamide dell’acido lisergico (LSD) è di gran lunga il più noto, ma i livelli di consumo generali sono rimasti bassi e, in un certo senso, stabili per molto tempo. È in parte dimostrato un interesse crescente verso gli allucinogeni naturali, di cui avremo modo di parlare in questa relazione.
Στα συνθετικά ναρκωτικά που καταναλώνονται στην Ευρώπη περιλαμβάνονται τόσο διεγερτικές όσο και παραισθησιογόνοι ουσίες. Από τις τελευταίες, το διαιθυλαμίδιο του λυσεργικού οξέος (LSD) είναι με διαφορά η πιο γνωστή, αλλά τα συνολικά επίπεδα κατανάλωσης είναι χαμηλά και μάλλον σταθερά εδώ και αρκετό καιρό. Κάποια στοιχεία δείχνουν ότι υπάρχει αυξανόμενο ενδιαφέρον για φυσικά παραισθησιογόνα, θέμα το οποίο εξετάζεται σε άλλο σημείο της παρούσας έκθεσης.
Tot de synthetische drugs die in Europa worden gebruikt, behoren zowel stimulerende middelen als hallucinogenen. Van de laatste categorie is LSD (lyserginezuur-diethylamide) verreweg het bekendst, maar in het algemeen zijn de consumptieniveaus laag en al geruime tijd redelijk stabiel. Er zijn aanwijzingen dat de belangstelling voor natuurlijke hallucinogenen toeneemt. Aan dit onderwerp wordt elders in dit verslag aandacht besteed.
Mezi syntetickými drogami užívanými v Evropě jsou jak stimulanty, tak halucinogenní látky. Z druhé skupiny je zdaleka nejznámější diethylamid kyseliny lysergové (LSD), avšak úroveň celkové spotřeby byla a je nízká a po značnou dobu dosti stabilní. Objevují se určitá svědectví o zvyšujícím se zájmu o přírodně se vyskytující halucinogeny. Tímto tématem se tato zpráva zabývá na jiných místech.
Blandt de syntetiske stoffer, der bruges i Europa, er både stimulanser og hallucinogener. Af sidstnævnte er lysergsyrediætylamid (lsd) langt det mest kendte, men det samlede forbrug har i længere tid været lavt og ret stabilt. Der er dog noget, der tyder på en stigende interesse for naturligt forekommende hallucinogener, og dette emne behandles andetsteds i denne beretning.
Euroopassa käytettäviin synteettisiin huumeisiin kuuluu sekä piristeitä että hallusinogeenejä. Viimeksi mainituista ehdottomasti tunnetuin on lysergihapon dietyyliamidi (LSD), jonka käyttö on kuitenkin jo pitkään ollut alhaisella ja melko vakaalla tasolla. Luontaisten hallusinogeenien suosion lisääntymisestä on ollut joitakin merkkejä, ja tätä aihetta käsitellään toisaalla tässä raportissa.
Az Európában használt szintetikus kábítószerek között serkentőszerek és hallucinogének egyaránt előfordulnak. Utóbbiak közül messze a legismertebb a lizergénsav-dietilamid (LSD), ugyanakkor ennek általános fogyasztási szintjei viszonylag alacsonyak és elég hosszú ideje nagyjából stabilizálódtak. Egyes jelek arra mutatnak, hogy élénkül az érdeklődés a természetben előforduló hallucinogén anyagok iránt; ezeket a jelentésben később tárgyaljuk.
Blant syntetiske stoffer som brukes i Europa, er både sentralstimulerende og hallusinogene stoffer. Av sistnevnte er lysergsyredietylamid (LSD) det mest kjente, men de generelle forbruksnivåene har vært lave og ganske stabile i lengre tid. Det er tegn på økende interesse for naturlig forekommende hallusinogener, noe vi omtaler annetsteds i rapporten.
Grupa narkotyków syntetycznych zażywanych w Europie zawiera zarówno środki pobudzające, jak i halucynogenne. Spośród środków halucynogennych substancją najlepiej znaną jest dwuetyloamid kwasu lizegrowego (LSD), choć ogólne poziomy jego spożycia są niskie i raczej stabilne na przestrzeni długiego okresu czasu. Pojawiają się dowody na zwiększenie zainteresowania halucynogenami występującymi w naturze. Temat ten omówiony został w innej części niniejszego sprawozdania.
Printre drogurile sintetice consumate în Europa se numără atât substanţe stimulatoare cât şi substanţe halucinogene. Făcând parte din a doua categorie, dietilamida acidului lisergic (LSD) este de departe cea mai cunoscută, dar nivelurile consumului general au fost scăzute şi destul de stabile pe parcursul unei perioade considerabile de timp. Există dovezi noi privind interesul din ce în ce mai mare pentru halucinogene de origine naturală, subiect tratat în altă secţiune a prezentului raport.
Medzi syntetické drogy užívané v Európe patria tak stimulanciá, ako aj halucinogénne látky. Spomedzi halucinogénnych látok je s odstupom najznámejší dietylamid kyseliny lysergovej (LSD), ale celkové úrovne jeho spotreby sú nízke a počas značného obdobia dosť stabilné. Objavili sa niektoré dôkazy rastúceho záujmu o prírodné halucinogény a touto témou sa zaoberá iná časť tejto správy.
V Evropi se med sintetičnimi drogami uporabljajo tako stimulansi kot halucinogene snovi. Od slednjih je najbolj znan dietilamid lisergične kisline (LSD), vendar so splošne ravni uživanja že kar nekaj časa nizke in nekoliko stabilne. Pojavljajo se nekateri dokazi, da obstaja vedno večje zanimanje za naravne halucinogene, kar je obravnavano v nadaljevanju tega poročila.
Bland de syntetiska droger som används i Europa finns både stimulantia och hallucinogener. Bland de sistnämnda är LSD (lysergic acid diethylamide) den mest kända, men den totala LSD-konsumtionen har länge varit låg och tämligen oförändrad. Det finns en del tecken som tyder på ett växande intresse för naturligt förekommande hallucinogener, vilket behandlas längre fram i denna rapport.
  Prävalenz und Drogenkon...  
ESPAD-Erhebungen zeigen, dass bei Schülern die Wahrnehmung von Cannabis, und zwar sowohl der mit dem Konsum verbundenen Risiken als auch der Verfügbarkeit der Droge, in engem Zusammenhang mit der Lebenszeitprävalenz des Cannabiskonsums steht.
ESPAD surveys show that school students’ perceptions of cannabis, both of the risks associated with use and of the availability of the drug, are strongly correlated with lifetime prevalence of cannabis use. The relationship between risk and prevalence is an inverse one (26), i.e. high perceptions of risk are associated with low prevalence of use and vice versa, but the perception of availability is directly correlated with lifetime prevalence of use (27).
Les enquêtes ESPAD montrent que la perception qu'ont les élèves du cannabis, tant en ce qui concerne les risques liés à sa consommation que la disponibilité de la drogue, est fortement liée à la prévalence au cours de la vie de l'usage de cannabis. Le rapport entre le risque et la prévalence est inversé (26); en d'autres termes, une perception élevée du risque est associée à une faible prévalence de l'usage et inversement, mais la perception de la disponibilité a un rapport direct avec la prévalence de l'usage au cours de la vie (27).
Las encuestas ESPAD muestran que la percepción que los estudiantes tienen del cannabis, tanto de los riesgos asociados a su consumo como de su disponibilidad, está marcadamente relacionada con la prevalencia del consumo de esta sustancia a lo largo de la vida. La relación entre riesgo y prevalencia es inversa (26), es decir, las percepciones de riesgo elevadas se asocian con una prevalencia de consumo baja y viceversa, pero la percepción de disponibilidad está directamente relacionada con la prevalencia de consumo a lo largo de la vida (27).
Σύμφωνα με τις έρευνες του ESPAD, οι αντιλήψεις των μαθητών για την κάνναβη, όσον αφορά τόσο τους κινδύνους που συνδέονται με τη χρήση της όσο και τη διαθεσιμότητα του ναρκωτικού, συνδέονται στενά με την επικράτηση της χρήσης κάνναβης σε όλη τη ζωή. Η σχέση μεταξύ κινδύνου και επικράτησης είναι αντιστρόφως ανάλογη (26), δηλαδή οι αντιλήψεις για υψηλό κίνδυνο συνδέονται με χαμηλή επικράτηση της χρήσης και το αντίστροφο, αλλά οι αντιλήψεις σχετικά με τη διαθεσιμότητα συνδέονται άμεσα με την επικράτηση της χρήσης σε όλη τη ζωή (27).
Uit de ESPAD-enquêtes blijkt dat het beeld dat scholieren van cannabis hebben, zowel wat de gebruiksrisico’s als de beschikbaarheid van de drug betreft, in hoge mate gerelateerd is aan het “ooit”-gebruik van cannabis. Er is sprake van een omgekeerd verband tussen risico en prevalentie (26), dat wil zeggen dat een hoge risicoperceptie gekoppeld is aan een laag “ooit”-gebruik en omgekeerd. Het beeld dat de scholieren van de beschikbaarheid van cannabis hebben, correleert echter rechtstreeks met het “ooit”-gebruik (27).
Průzkumy ESPAD ukazují že vnímání konopí studenty – jak rizik spojených s jeho užitím, tak dostupnost této drogy – výrazně souvisí s celoživotní prevalencí užívání konopí. Vztah mezi rizikem a prevalencí je nepřímo úměrný (26), tj. výrazné vnímání rizika souvisí s nízkou prevalencí a naopak. Vnímání dostupnosti je však přímo úměrné celoživotní prevalenci užívání (27).
ESPAD-undersøgelser viser, at der er en meget nøje sammenhæng mellem skoleelevers opfattelser af cannabis – både af de risici, der er forbundet med brugen heraf, og af tilgængeligheden af stoffet – og langtidsprævalensen for cannabisbrug. Der er et omvendt forhold mellem risiko og udbredelse (26), dvs. høj oplevet risiko er forbundet med lav udbredelse af brug og omvendt, mens der er en direkte sammenhæng mellem opfattelsen af tilgængelighed og langtidsprævalensen for brug (27).
ESPADi uuringud näitavad, et kooliõpilaste arusaamad kanepist, nii selle tarbimisega seotud ohtudest kui ka kõnealuse uimasti kättesaadavusest, on tugevas korrelatsioonis elu jooksul kanepi tarbimise levimusega. Ohtude ja levimuse suhe on pöördvõrdeline (26), st selgemat arusaama ohtudest seostatakse tarbimise väiksema levimusega ning vastupidi, samas on arusaam kättesaadavusest otseses korrelatsioonis elu jooksul tarbimise levimusega (27).
ESPAD-kyselyt osoittavat, että koululaisten näkemykset kannabiksen käyttöön liittyvistä riskeistä ja kannabiksen saatavuudesta ovat suoraan suhteessa kannabista ainakin kerran käyttäneiden osuuteen. Riskin ja levinneisyyden välinen suhde on käänteinen (26), eli riskit nähdään suurina, kun levinneisyys on alhainen, ja päinvastoin, sen sijaan näkemys saatavuudesta on suoraan suhteessa ainakin kerran käyttäneiden osuuteen (27).
Az ESPAD felmérések azt mutatják, hogy szoros kapcsolat áll fenn a diákok kannabisszal kapcsolatos felfogása – mind a használattal járó kockázatokat, mind a kábítószer hozzáférhetőségét illetően – és a kannabiszhasználat életprevalencia-értéke között. A kockázat és a prevalencia között fordított az arány(26), azaz a kockázat magas szintűként érzékelésével alacsony prevalencia jár együtt, és fordítva; viszont a hozzáférhetőség érzékelése egyenes arányban áll a használat életprevalenciájával(27).
ESPAD-undersøkelsene viser at skoleungdoms oppfatning av cannabis, både når det gjelder risikoen ved bruk og tilgjengeligheten av stoffet, er nært forbundet med livstidsprevalensen. Forholdet mellom risiko og prevalens er omvendt proporsjonalt (26), dvs. at en oppfatning om høy risiko er forbundet med lav prevalens av bruk og motsatt, mens en oppfatning om tilgjengelighet er direkte korrelert med livstidsprevalens av bruk (27).
Badania ESPAD wskazują, że postrzeganie przez młodzież szkolną pochodnych konopi indyjskich, tak w odniesieniu do ryzyka związanego z zażywaniem tych substancji, jak również w odniesieniu do ich dostępności, jest silnie powiązane ze wskaźnikiem przynajmniej jednokrotnego zażycia pochodnych konopi. Stosunek między ryzykiem a rozpowszechnieniem jest wzajemnie odwrotny (26), tj. postrzeganie wysokiego ryzyka jest związane z niskim rozpowszechnieniem użycia i odwrotnie, jednak spostrzeżenia na temat dostępności są bezpośrednio powiązane z poziomem wskaźnika przynajmniej jednokrotnego zażycia. (27).
Sondajele ESPAD arată că există o corelaţie puternică între modul în care percep elevii canabisul, atât în ceea ce priveşte riscurile asociate consumului cât şi în ceea ce priveşte disponibilitatea drogului, şi prevalenţa consumului de canabis pe parcursul vieţii. Între risc şi prevalenţă există o relaţie invers proporţională (26), adică perceperea intensă a riscului este asociată cu o prevalenţă redusă a utilizării şi invers, iar perceperea disponibilităţii se corelează în mod direct cu prevalenţa consumului pe parcursul vieţii (27).
Prieskumy ESPAD ukazujú, že vnímanie kanabisu žiakmi, tak pokiaľ ide o riziká spojené s užívaním, ako aj pokiaľ ide o dostupnosť drogy, tesne koreluje s celoživotnou prevalenciou užívania kanabisu. Vzťah medzi rizikom a prevalenciou je opačný (26), t.j. vnímaniu vysokého rizika zodpovedá nízka prevalencia užívania a naopak, ale medzi vnímaním dostupnosti a celoživotnou prevalenciou užívania (27) je kladná korelácia.
Raziskave ESPAD kažejo, da je dojemanje konoplje med dijaki, tako tveganja, povezana z uživanjem, kot tudi razpoložljivost droge, tesno povezano z razširjenostjo uživanja konoplje kadar koli v življenju. Razmerje med tveganjem in razširjenostjo je obratno sorazmerno (26), tj. visoko zavedanje tveganja je povezano z nizko razširjenostjo uživanja in nasprotno, vendar pa je zaznavanje razpoložljivosti neposredno povezano z razširjenostjo uživanja kadar koli v življenju (27).
ESPAD-undersökningarna visar att det finns ett starkt samband mellan skolelevers föreställningar om cannabis, om dess risker och tillgänglighet, och andelen elever som någon gång har prövat. Riskmedvetande och prevalens står i omvänd proportion till varandra(26), dvs. om medvetenheten om riskerna är hög är andelen användare låg och vice versa, medan föreställningar om tillgänglighet står i direkt samband med livstidsprevalensen(27).
aptaujas parāda, ka skolēnu priekšstats par marihuānu, kā arī ar riskiem, kas saistīti ar šīs narkotikas lietošanu un pieejamību, ir cieši saistīts ar ilgtermiņa kaņepju lietošanas līmeni. Attiecība starp risku un lietošanu ir apgriezta (26), t.i. priekšstats par augstu risku ir saistīts ar zemu lietošanas līmeni un otrādi, taču priekšstats par pieejamību ir cieši saistīts ar ilgtermiņa lietošanas izplatību (27).
  Daten zur Behandlungsna...  
Die Zahl der problematischen Konsumenten ist zwar niedrig, da sich diese jedoch vorrangig in einigen wenigen größeren städtischen Gebieten aufhalten, werden sie am häufigsten in Berichten aus städtischen Überwachungen erfasst.
These data are probably influenced by a small but growing crack cocaine (smokable cocaine base) problem, of which there have been indications from both the Netherlands and the United Kingdom, where the number of crack cocaine clients has increased in recent years. Although the numbers of problematic users are low, they tend to be concentrated in a few major urban areas and therefore are most visible in reports from city-based monitoring.
Ces données sont probablement influencées par un problème de crack (cocaïne base à fumer) de faible ampleur, mais qui se développe. Ce phénomène a été mentionné par les Pays-Bas et le Royaume-Uni, où le nombre de patients consommateurs de crack a augmenté ces dernières années. Bien que le nombre d'usagers de drogue à problème soit faible, ils tendent à se concentrer dans quelques grandes zones urbaines et sont donc plus apparents dans les rapports fondés sur la surveillance des villes.
Es probable que estos datos se vean influenciados por el problema, todavía menor pero que va cada vez a más, del crack (base de cocaína fumable), del cual se han detectado indicios tanto en los Países Bajos como en el Reino Unido, donde el número de pacientes de crack ha aumentado en los últimos años. Aunque la cantidad de consumidores problemáticos es baja, éstos tienden a concentrarse en zonas urbanas concretas, por lo que resultan más notorios en los informes facilitados por los sistemas de vigilancia en las ciudades.
Questi dati sono probabilmente influenzati dal problema – ancora di dimensioni ridotte, sebbene in crescita – della cocaina crack (una base di cocaina da fumare), segnalato sia dai Paesi Bassi che dal Regno Unito, dove il numero di consumatori di cocaina crack è aumentato negli ultimi anni. Per quanto la percentuale dei consumatori problematici sia bassa, essi tendono tuttavia a concentrarsi nelle principali zone urbane e, quindi, risultano più visibili nelle relazioni prodotte dal monitoraggio urbano.
Τα στοιχεία αυτά είναι πιθανώς επηρεασμένα από το περιορισμένο αλλά διογκούμενο πρόβλημα της κοκαΐνης κρακ (βάση κοκαΐνης που καπνίζεται), για το οποίο υπάρχουν ενδείξεις στις Κάτω Χώρες και στο Ηνωμένο Βασίλειο, όπου τα τελευταία χρόνια αυξήθηκε ο αριθμός των ατόμων που ζητούν θεραπεία απεξάρτησης από το κρακ. Παρότι ο αριθμός των προβληματικών χρηστών είναι μικρός, αυτοί είναι συνήθως συγκεντρωμένοι σε μερικές μεγάλες αστικές περιοχές και επομένως ξεχωρίζουν στις αναφορές που προέρχονται από παρακολούθηση βασισμένη σε πόλεις.
Deze gegevens worden waarschijnlijk beïnvloed door een klein, maar groeiend crack- cocaïneprobleem (crack is een rookbare cocaïnebase). Aanwijzingen hiervoor zijn afkomstig uit Nederland en het Verenigd Koninkrijk, waar het aantal cliënten vanwege crack-cocaïne de afgelopen jaren is toegenomen. Hoewel het aantal problematische gebruikers klein is, verzamelen zij zich meestal in een paar grote stedelijke gebieden waardoor zij ook het meest “zichtbaar” zijn in evaluatierapporten over de stand van de drugsproblematiek in de steden.
Tyto údaje jsou pravděpodobně ovlivněny malým, ale rostoucím problémem cracku (kokainová báze vhodná ke kouření), o kterém byly signály jak z Nizozemska, tak ze Spojeného království, kde se počet klientů konzumujících crack v posledních letech zvýšil. Ačkoli jsou počty problematických uživatelů nízké, mají tendenci koncentrovat se v několika hlavních městských oblastech, a proto jsou hodně viditelní ve zprávách o monitorování ve velkých městech.
Disse data er formentlig påvirket af et lille, men voksende problem med crackkokain (kokainbase, der kan ryges), som der har været tegn på i både Nederlandene og Det Forenede Kongerige, hvor antallet af crackkokainklienter er steget i de senere år. Selv om der er forholdsvis få problematiske brugere, er der en tendens til, at de er koncentreret i nogle få større byområder og derfor er mere synlige i indberetninger fra overvågninger i byer.
Tietoihin vaikuttaa todennäköisesti crack-kokaiinin (poltettavan kokaiinin) pieni mutta kasvava ongelma, josta on näkynyt merkkejä sekä Alankomaissa että Yhdistyneessä kuningaskunnassa, jossa crack-kokaiiniasiakkaiden määrä on kasvanut viime vuosina. Vaikka ongelmakäyttäjien määrä ei ole suuri, he keskittyvät usein muutamaan suureen kaupunkiin, ja siksi he näkyvät parhaiten kaupungeissa tehdyn seurannan raporteissa.
Ezeket az adatokat valószínűleg befolyásolja a krekk kokain (szívható kokain bázis) egyelőre kicsi, de növekvő problémája, amelyről Hollandiából és az Egyesült Királyságból egyaránt érkeztek jelzések, mivel ezekben az országokban a krekk kokain páciensek számának növekedését észlelték az elmúlt évek során. Bár a problematikus használók száma alacsony, a fogyasztók láthatólag néhány nagyobb városi területen koncentrálódnak, így legjobban a városi alapú megfigyelési jelentésekből tűnnek ki.
Disse dataene er sannsynligvis påvirket av et lite men økende problem med crack, eller crack-kokain (røykbar kokainbase), noe det foreligger indikasjoner på både i Nederland og Storbritannia, hvor antallet crack-klienter har gått opp i de senere år. Selv om antallet problematiske narkotikabrukere er lavt, har de tendens til å konsentreres i noen få storbyområder, og de vil derfor også være lettest synlig i kartleggingsrapporter for byer.
Na kształt tych danych najprawdopodobniej wpływ miał także niewielki, ale ciągle rosnący problem kraku (zasada kokainy nadająca się do palenia), o którym informowały Holandia i Wielka Brytania. W państwach tych liczba pacjentów uzależnionych od kraku wzrosła w ostatnich latach. Choć liczby osób zażywających problemowo są niskie, koncentrują się one w kilku większych obszarach miejskich, zatem są najbardziej widoczne w sprawozdaniach z monitorowania sytuacji w miastach.
Aceste date sunt probabil influenţate de o problemă încă de importanţă redusă, dar care se intensifică, adică de cocaina crack (bază de cocaină care poate fi fumată), care a fost semnalată atât în Ţările de Jos cât şi în Regatul Unit, unde numărul clienţilor tratamentului pentru dependenţă de cocaină crack a crescut în ultimii ani. Deşi numărul consumatorilor problematici este mic, tendinţa lor este de a se concentra în câteva zone urbane principale, şi de aceea sunt extrem de vizibili în rapoartele elaborate pe baza monitorizării din oraşe.
Tieto údaje sú pravdepodobne ovplyvnené malým, ale rastúcim problémom kraku (pôvodne písané „crack“) (fajčiteľným derivátom kokaínu), na ktorý upozornili tak Holandsko, ako aj Spojené kráľovstvo, kde sa počet klientov kokaínového kraku v ostatných rokoch zvýšil. Hoci sú počty problematických užívateľov nízke, majú tendenciu sústreďovať sa v niekoľkých najväčších mestských oblastiach, a preto sú najlepšie viditeľné v správach o monitoringu podľa jednotlivých veľkých miest.
Na te podatke verjetno vpliva majhen, vendar vedno bolj pereč problem uživanja crack kokaina (kokainske baze, ki se lahko kadi), saj so o tem pojavu poročali iz Nizozemske in Združenega kraljestva, kjer se je število uporabnikov crack kokaina v zadnjih letih povečalo. Čeprav so številke o problematičnih uživalcih nizke, so običajno osredotočene na glavna mestna območja ter so najbolj vidne v poročilih o spremljanju v mestih.
Dessa uppgifter påverkas förmodligen av ett litet men växande problem med crack-kokain (rökbar kokainbas) som har börjat framträda i både Nederländerna och Storbritannien, där antalet klienter som använder crack-kokain har ökat de senaste åren. Även om antalet problematiska missbrukare är lågt tenderar de att vara koncentrerade till några få större städer och är därför synliga i rapporter som bygger på övervakning i städer.
Šos datus, iespējams, ietekmē nelielā, taču augošā kreka (smēķējams kokaīns) problēma, par kuru ir norādes gan Nīderlandē, gan arī Apvienotajā Karalistē, kur kreka lietotāju skaits pēdējo gadu laikā ir pieaudzis. Lai arī problemātisko lietotāju skaits ir neliels, tiem ir tendence koncentrēties dažās galvenajās pilsētas zonās, un tāpēc tie visvairāk parādās monitoringa datos, kas balstīti uz pilsētās gūtajiem rādītājiem.
  Daten zur Behandlungsna...  
In einer qualitativen Forschungsstudie, die in Italien unter Patienten durchgeführt wurde, die eine Behandlung wegen des Konsums von Stimulanzien, insbesondere von Kokain, beantragt haben, wurde festgestellt, dass zwar bei den Konsumenten die Anteile von Frauen und Männern nahezu gleich sind, sich jedoch wesentlich mehr Männer wegen des Konsums von Kokain und anderen Stimulanzien einer Behandlung unterziehen (Macchia et al., 2004).
New clients asking for treatment for primary cocaine use are predominantly males (3.7:1 male to female ratio). Differences between countries are found in the gender distribution (96). A qualitative research study carried out in Italy on clients requesting treatment for use of stimulants, mainly cocaine, reports that women almost equal men among consumers, but among people demanding treatment for cocaine and other stimulants the male to female ratio is strongly biased towards males (Macchia et al., 2004).
Les nouveaux patients qui demandent un traitement pour consommation primaire de cocaïne sont essentiellement des hommes (3,7 hommes pour 1 femme). La répartition entre les sexes varie selon les pays (96). Une étude qualitative menée en Italie auprès de patients demandant un traitement pour consommation de stimulants, essentiellement de la cocaïne, montre que les femmes sont presque aussi nombreuses que les hommes à en consommer, mais que le rapport homme/femme parmi les patients en demande de traitement pour usage de cocaïne et d'autres stimulants penche nettement en faveur des hommes (Macchia et al., 2004).
Los nuevos pacientes que solicitan tratamiento por consumo principal de cocaína son predominantemente hombres (la relación entre hombre y mujer es de 3,7:1). La distribución entre sexos presenta diferencias según los países (96). Un estudio de investigación cualitativo realizado en Italia con pacientes que solicitaban tratamiento por consumo de estimulantes, fundamentalmente cocaína, demuestra que la cifra de mujeres consumidoras es casi igual a la de los hombres, pero entre quienes solicitan tratamiento por consumo de cocaína y otros estimulantes, la relación hombre-mujer se inclina mucho hacia el varón (Macchia y cols., 2004).
I nuovi pazienti che chiedono di essere sottoposti a terapia per consumo primario di cocaina sono soprattutto di sesso maschile (rapporto maschio-femmina: 3,7:1). Le differenze che emergono da paese a paese interessano la distribuzione del genere (96). Da uno studio di ricerca qualitativo condotto in Italia su pazienti che fanno richiesta di terapia a causa del consumo di stimolanti, perlopiù cocaina, emerge che, tra i consumatori, il numero di donne è quasi pari al numero di uomini, ma che tra i soggetti che fanno richiesta di trattamento per cocaina o altri stimolanti prevalgono nettamente i soggetti di sesso maschile (Macchia e altri, 2004).
Τα άτομα που ζητούν για πρώτη φορά θεραπεία απεξάρτησης από την κοκαΐνη ως κύρια ουσία είναι κυρίως άνδρες (αναλογία ανδρών-γυναικών 3,7:1). Στην κατανομή μεταξύ των δύο φύλων παρατηρούνται διαφορές από χώρα σε χώρα (96). Σε ποιοτική έρευνα που διενεργήθηκε στην Ιταλία σε άτομα που ζήτησαν θεραπεία απεξάρτησης από διεγερτικά, κυρίως κοκαΐνη, αναφέρεται ότι ο αριθμός των ανδρών και των γυναικών χρηστών ήταν περίπου ίσος, αλλά στα άτομα που ζήτησαν θεραπεία απεξάρτησης από την κοκαΐνη και άλλα διεγερτικά οι άνδρες είναι πολλοί περισσότεροι από τις γυναίκες (Macchia κ.ά., 2004).
Het zijn voornamelijk mannen die primair voor cocaïnegebruik in behandeling willen gaan (de verhouding man:vrouw is 3,7:1). Qua sekseverdeling bestaan er ook verschillen tussen landen (96). Uit een kwalitatief onderzoek in Italië onder cliënten die voor stimulerende middelen (met name cocaïne) in behandeling willen gaan, is gebleken dat het aantal vrouwen dat stimulerende middelen gebruikt vrijwel gelijk is aan het aantal mannelijke gebruikers, maar dat de mannen oververtegenwoordigd zijn onder de gebruikers die voor cocaïne en andere stimulerende middelen in behandeling willen gaan (Macchia et al., 2004).
Noví klienti žádající o léčení primárního užívání kokainu jsou převážně muži (poměr mužů k ženám je 3,7:1). Rozdíly mezi zeměmi jsou zjišťovány v rozložení klientů podle pohlaví (96). Kvalitativní výzkumná studie provedená v Itálii o klientech žádajících o léčbu závislosti na stimulantech, zejména na kokainu, uvádí, že mezi konzumenty se ženy téměř rovnají mužům, ale mezi lidmi žádajícími o léčbu na kokain a další stimulanty je poměr mužů k ženám silně ve prospěch mužů (Macchia a kol., 2004).
De nye klienter, der søger behandling for primært kokainbrug, er primært mænd (forholdet mellem mandlige og kvindelige klienter er 3,7:1). Der er forskelle mellem landene med hensyn til kønsfordelingen (96). Det fremgår af en kvalitativ forskningsundersøgelse foretaget i Italien af klienter, der søger behandling for brug af stimulanser, hovedsagelig kokain, at kvinder næsten ligger på niveau med mænd blandt brugerne, mens der blandt personer, der søger behandling for kokain og andre stimulanser, er en stærk overvægt af mænd i forhold til kvinder (Macchia m.fl., 2004).
Pääasiallisesti kokaiinin takia hoitoon hakeutuvat uudet asiakkaat ovat pääasiallisesti miehiä (miesten suhde naisiin on 3,7/1). Sukupuolijakaumassa on eroja maiden välillä (96). Italiassa piristeiden, pääasiallisesti kokaiinin, takia hoitoon hakeutuneiden asiakkaiden parissa tehdyssä laadullisessa tutkimuksessa ilmeni, että näiden aineiden käyttäjissä on lähes yhtä paljon naisia kuin miehiä mutta niiden takia hoitoon hakeutuvissa henkilöissä on huomattavasti enemmän miehiä kuin naisia (Macchia et al., 2004).
Az elsődleges kokainhasználat miatt gyógykezelést igénylő új páciensek többsége férfi (a férfiak–nők aránya 3,7:1). A nemek megoszlásában az országok között különbségek mutatkoznak(96). Olaszországban egy serkentőszerek, főként kokain használata miatt gyógykezelést kérő pácienseken végzett vizsgálat azt mutatta ki, hogy a fogyasztók között a nők közel ugyanolyan arányban vannak jelen, mint a férfiak, a kokain és más serkentőszerek miatt gyógykezelést kérők között viszont a nemek aránya erősen eltolódik a férfiak javára (Macchia és mások, 2004).
Av alle nye klienter som søker behandling for kokain som primærrusmiddel, er de fleste menn (forholdet mann:kvinne er 3,7:1), men kjønnsfordelingen varierer fra land til land (96). En kvalitativ forskningsstudie utført i Italia blant klienter som søkte behandling for bruk av sentralstimulerende midler, hovedsakelig kokain, viser at det er nesten like mange kvinner som menn blant brukerne, men blant de som søker seg til behandling for bruk av kokain og andre sentralstimulerende midler, er det atskillig flere menn enn kvinner (Macchia et al., 2004).
Nowi pacjenci ubiegający się o leczenie ze względu na zażywanie kokainy jako narkotyku głównego to najczęściej mężczyźni (stosunek liczby mężczyzn do kobiet wynosi 3,7:1). W przypadku rozpowszechnienia wśród płci widać jednak różnice między poszczególnymi państwami (96). Badanie jakościowe przeprowadzone we Włoszech wśród pacjentów ubiegających się o leczenie z uwagi na zażywanie środków pobudzających, głównie kokainy, wykazuje, że liczba zażywających kobiet i mężczyzn jest prawie taka sama, lecz w grupie osób wymagających leczenia z uzależnienia od kokainy i innych środków pobudzających stosunek liczby mężczyzn do liczby kobiet wykazuje silną przewagę mężczyzn (Macchia et al., 2004).
Clienţii noi care solicită tratament pentru consum de cocaină ca drog principal sunt predominant bărbaţi (raportul bărbaţi-femei fiind de 3,7:1). Distribuţia pe sexe diferă de la o ţară la alta (96). Un studiu calitativ de cercetare realizat în Italia pe clienţi care au solicitat tratament pentru consumul de substanţe stimulatoare, în principal cocaină, a arătat că numărul femeilor este aproape egal cu cel al bărbaţilor, în ceea ce priveşte consumul de substanţe stimulatoare, dar în ceea ce priveşte persoanele care solicită tratament pentru dependenţa de cocaină sau de alte substanţe stimulatoare, raportul dintre numărul bărbaţilor şi cel al femeilor este puternic dezechilibrat în favoarea bărbaţilor (Macchia et al., 2004).
Noví klienti žiadajúci o liečbu kvôli primárnemu užívaniu kokaínu sú väčšinou muži (pomer mužov k ženám je 3,7 : 1). Zistili sa medzi krajinami rozdielne rozdelenia podľa pohlaví (96). V kvalitatívnej výskumnej štúdii, vypracovanej v Taliansku o klientoch žiadajúcich o liečbu kvôli užívaniu stimulancií, hlavne kokaínu, sa uvádza, že v spotrebe sa ženy takmer vyrovnajú mužom, ale pri ľuďoch žiadajúcich o liečbu kvôli kokaínu a iným stimulanciám sa pomer mužov k ženám prudko zvyšuje v prospech mužov (Macchia a kol. 2004).
Osebe, ki na novo iščejo zdravljenje zaradi primarnega uživanja kokaina, so predvsem moški (razmerje moških glede na ženske je 3,7 : 1). Razlike med državami najdemo pri razporeditvi spolov (96). Kvalitativna raziskovalna študija, izvedena v Italiji na osebah, ki so zdravljenje zahtevale zaradi uživanja stimulansov, predvsem kokaina, poroča, da je med uživalci skoraj enako število žensk kot moških, vendar pa se razmerje med moškimi in ženskami pri osebah, ki povprašujejo po zdravljenju zaradi uživanja kokaina in drugih stimulansov, bolj nagiba k moškim (Macchia e tal., 2004).
Nya klienter som söker behandling för ett primärt kokainmissbruk är huvudsakligen män (förhållandet män-kvinnor är 3,7:1). Det finns skillnader mellan länderna när det gäller könsfördelningen(96). En kvalitativ forskningsstudie som utfördes i Italien på klienter som sökte behandling för missbruk av stimulantia, huvudsakligen kokain, rapporterade att det fanns nästan lika många kvinnor som män bland missbrukarna, men att antalet män var betydligt större än antalet kvinnor bland personer som sökte behandling (Macchia m.fl., 2004).
Jaunie pacienti, kas vēlas saņemt ārstēšanu no kokaīna atkarības, ir galvenokārt vīrieši (3,7:1 vīriešu un sieviešu attiecība). Atšķirības valstu starpā attiecas uz dzimumu sadalījumu (96). Kvalitatīvais pētījums, kas veikts Itālijā ar pacientiem, kam nepieciešama ārstēšana no stimulantu, galvenokārt, kokaīna lietošanas, norāda, ka sieviešu skaits ir gandrīz vienāds ar vīriešu skaitu šo pacientu vidū, taču to cilvēku vidū, kam nepieciešama ārstēšana no kokaīna un citu stimulantu atkarības, vīriešu un sieviešu attiecība uzrāda vīriešu skaita spēcīgu pārsvaru (Macchia et al., 2004).
  Hilfe und Behandlung fü...  
Beispielsweise werden in Estland nur in unzureichendem Maße Dienste angeboten; in Lettland sind keine speziellen Dienste für Drogenkonsumenten verfügbar; Polen meldet lange Wartelisten für die Behandlung; Schweden berichtet über überfüllte Haftanstalten und einen Abbau des Gefängnispersonals; in Rumänien gibt es keine geeigneten Rechtsvorschriften. In Zypern steht zwar kein integriertes Unterstützungsprogramm für inhaftierte Drogenkonsumenten zur Verfügung, es wurden jedoch einige Präventionsmaßnahmen ergriffen.
However, countries report various problems with the provision of adequate assistance. For instance, the availability of services is precarious in Estonia; no specific services are available for drug users in Latvia; Poland has long waiting lists for treatment; Sweden reports overcrowded prisons and reduced prison staff levels; and, in Romania, appropriate legislation is lacking. In Cyprus, even though there is no integrated support programme for imprisoned drug users, some prevention measures are taken.
Toutefois, les pays font état de divers problèmes dans la fourniture d'une assistance adéquate. Ainsi, la disponibilité des services est précaire en Estonie; aucun service spécifique n'est disponible pour les usagers de drogue en Lettonie; la liste d'attente pour recevoir un traitement est longue en Pologne; la Suède indique que les prisons sont surpeuplées et que le personnel pénitentiaire est insuffisant et, en Roumanie, il n'existe pas de législation appropriée. À Chypre, même en l'absence de programme intégré d'aide aux usagers de drogue incarcérés, certaines mesures de prévention sont prises.
Sin embargo, los países señalan algunos problemas para facilitar una asistencia adecuada. Por ejemplo, en Estonia, los servicios son precarios; en Letonia, no existen servicios específicos para drogodependientes; Polonia tiene largas listas de espera para recibir tratamiento; en Suecia, las prisiones están saturadas y las dotaciones de personal son insuficientes; y Rumanía necesita legislación adecuada. En Chipre, aunque no existe un programa de apoyo integrado para los consumidores de drogas encarcelados, se han tomado algunas medidas preventivas.
Tuttavia, gli Stati membri e i paesi candidati riferiscono una serie di problemi con la fornitura di un’assistenza adeguata. Per esempio, la disponibilità di servizi è precaria in Estonia; non sono disponibili servizi specifici per i tossicodipendenti in Lettonia; in Polonia le liste d’attesa per una terapia sono molto lunghe; la Svezia ammette un sovraffollamento delle carceri e livelli ridotti di organico; in Romania manca una legislazione adeguata in proposito. A Cipro, pur non essendoci un programma di sostegno integrato per i tossicodipendenti in carcere, si intraprendono tuttavia delle misure preventive.
No entanto, os países referem vários problemas no tocante à prestação de uma assistência adequada. Por exemplo, a disponibilidade de serviços é precária na Estónia; não existem serviços específicos disponíveis para os toxicodependentes na Letónia; a Polónia tem longas listas de espera para o tratamento; a Suécia diz que as prisões estão sobrelotadas e o pessoal prisional é reduzido e na Roménia falta legislação adequada. Em Chipre, apesar de não existir um programa de apoio integrado para os toxicodependentes reclusos, são tomadas algumas medidas de prevenção.
Ωστόσο, οι χώρες αναφέρουν διάφορα προβλήματα όσον αφορά την παροχή κατάλληλης συνδρομής. Για παράδειγμα, η διαθεσιμότητα των υπηρεσιών είναι επισφαλής στην Εσθονία· δεν υπάρχουν συγκεκριμένες υπηρεσίες για τους χρήστες ναρκωτικών στη Λεττονία· στην Πολωνία, οι λίστες για υποβολή σε θεραπεία είναι μακριές· η Σουηδία αναφέρει συνωστισμό στα σωφρονιστικά ιδρύματα και μειωμένα επίπεδα σωφρονιστικού προσωπικού· και, στη Ρουμανία, δεν υπάρχει κατάλληλη νομοθεσία. Στην Κύπρο, παρά το γεγονός ότι δεν υπάρχει ολοκληρωμένο σύστημα υποστήριξης για τους κρατούμενους χρήστες ναρκωτικών, λαμβάνονται ορισμένα μέτρα πρόληψης.
Diverse landen maken echter melding van uiteenlopende problemen bij het verstrekken van de benodigde zorg en ondersteuning. De beschikbaarheid van de voorzieningen in Estland is bijvoorbeeld wisselvallig; voor drugsgebruikers in Letland zijn er geen speciale faciliteiten; Polen kent een lange wachtlijst voor behandelingen; Zweden rapporteert overvolle gevangenissen en bezuinigingen op personeel; en in Roemenië is er geen adequate wet- en regelgeving op dit punt. Cyprus kent weliswaar geen geïntegreerd programma voor de ondersteuning van gedetineerde drugsgebruikers, maar in dit land worden wel enkele preventieve maatregelen genomen.
Různé země však uvádějí různé problémy spojené s poskytováním odpovídající pomoci. Například v Estonsku je dostupnost služeb kritická; v Lotyšsku nemají uživatelé drog k dispozici žádné specifické služby; v Polsku je mnoho čekatelů na léčbu; Švédsko uvádí přeplněné věznice a nízký počet pracovníků vězeňské služby; v Rumunsku chybí příslušná legislativa. Na Kypru jsou přijímána některá preventivní opatření, i když zde pro uvězněné uživatele drog neexistuje integrovaný program podpory.
Nogle lande melder imidlertid om forskellige problemer med at stille tilstrækkelig hjælp til rådighed. F.eks. er adgangen til tjenester utilstrækkelig i Estland, stofbrugere i Letland har ikke adgang til specifikke tjenester, Polen har lange ventelister til behandling, Sverige melder om overfyldte fængsler og nedskæringer af fængselspersonalet, og i Rumænien mangler relevant lovgivning. I Cypern er der truffet visse forebyggelsesforanstaltninger, selv om der ikke findes noget integreret støtteprogram for indsatte stofbrugere.
Riigid kajastavad aruannetes siiski mitmeid probleeme seoses piisava abi tagamisega. Näiteks Eestis on teenuste kättesaadavus väga ebaühtlane, Lätis ei pakuta ühtegi uimastitarbijatele suunatud teenust, Poolas on pikad ravijärjekorrad, Rootsi on ära märkinud ülerahvastatud vanglad ja vanglapersonali arvu vähendamise ning Rumeenias puudub asjakohane seadusandlus. Küprosel on võetud mõned ennetavad meetmed, vaatamata sellele, et uimastitarvitajatele vanglas ei ole loodud integreeritud toetusprogrammi.
Maat ovat kuitenkin ilmoittaneet monenlaisista ongelmista asianmukaisen avun tarjoamisessa. Esimerkiksi Virossa palvelujen saatavuus on epävarmaa, Latviassa huumeidenkäyttäjille ei ole erityisiä palveluja, Puolassa on pitkät jonotuslistat hoitoon, Ruotsissa vankilat ovat liian täysiä ja henkilöstöä on liian vähän, ja Romaniassa asianmukainen lainsäädäntö puuttuu. Kyproksella ei ole yhdennettyä tukiohjelmaa vankiloissa oleville huumeidenkäyttäjille, mutta joitakin ehkäisytoimia on toteutettu.
Az országok azonban a megfelelő segítségnyújtás terén különféle problémákról számoltak be. Észtországban például a szolgáltatások hozzáférhetősége bizonytalan; Lettországban nincsenek külön a kábítószer-használók számára hozzáférhető szolgáltatások; Lengyelországban a kezeléshez hosszú várólista van; Svédország túlzsúfolt börtönökről és a börtönök csökkentett személyzeti szintjéről számolt be; Romániában pedig a megfelelő jogszabályok hiányoznak. Cipruson hoztak néhány prevenciós intézkedést, ugyanakkor nincs integrált támogatási program a fogva tartott kábítószer-használók részére.
Landene rapporterer imidlertid om ulike problemer med å yte hensiktsmessig hjelp. For eksempel har Estland bare et minimalt tjenestetilbud; det finnes ingen spesifikke tjenester tilgjengelig for narkotikabrukere i Latvia, Polen har lange ventelister for behandling, Sverige oppgir overbefolkede fengsler og redusert antall fengselsansatte og Romania mangler hensiktsmessig lovgivning. Kypros har ingen integrerte støtteprogrammer for fengslede narkotikabrukere, men enkelte forebyggende tiltak er innført.
Państwa wskazują jednak na różnorodne problemy z udostępnieniem właściwej pomocy. Przykładowo, dostępność usług jest niepewna w Estonii, żadne konkretne usługi dla osób uzależnionych od narkotyków nie są dostępne na Łotwie, w Polsce istnieją długie listy oczekiwania na leczenie, Szwecja donosi o przepełnionych więzieniach i zmniejszonej liczbie personelu więziennego, a w Rumunii brakuje odpowiednich przepisów prawa. Na Cyprze, choć nie ma zintegrowanego programu wsparcia dla osób uzależnionych od narkotyków osadzonych w więzieniu, podejmuje się jednak pewne środki zapobiegawcze.
Cu toate acestea, mai multe state raportează diverse probleme legate de asigurarea unei asistenţe corespunzătoare. De exemplu, disponibilitatea serviciilor este precară în Estonia; în Letonia nu există servicii specifice pentru consumatorii de droguri; Polonia are liste lungi de aşteptare pentru tratament; Suedia raportează închisori supra-aglomerate şi efective reduse de personal în închisori, iar în România lipseşte legislaţia corespunzătoare. În Cipru, deşi nu există un program integrat de asistenţă pentru consumatorii de droguri încarceraţi, se iau o serie de măsuri preventive.
Krajiny však informujú o rozličných problémoch pri poskytovaní vhodnej pomoci. Napríklad, v Estónsku je dostupnosť služieb neistá, v Litve niet žiadnych osobitných služieb pre užívateľov drog; v Poľsku je priveľa čakateľov na liečbu; Švédsko uvádza preplnené väznice a nízke počty väzenských pracovníkov; a v Rumunsku chýba vhodná legislatíva. Hoci na Cypre nemajú žiadny integrovaný podporný program pre uväznených užívateľov drog, vykonali niektoré preventívne opatrenia.
Vendar države poročajo o različnih težavah pri zagotavljanju ustrezne pomoči. Na primer, razpoložljivost storitev je v Estoniji dvomljiva; za uživalce drog v Latviji ni na voljo nobenih posebnih storitev; Poljska ima dolge čakalne sezname za zdravljenje; Švedska poroča o prenatrpanih zaporih in pomanjkanju osebja v njih, medtem ko imajo v Romuniji na tem področju pomanjkljivo zakonodajo. Čeprav na Cipru ni nobenega integriranega programa podpore za uživalce drog v zaporih, so bili sprejeti nekateri preventivni ukrepi.
Länderna redovisar dock flera olika problem med att tillhandahålla lämplig hjälp. Exempelvis är tillgången till vård osäker i Estland, ingen speciell vård finns tillgänglig för narkotikamissbrukare i Lettland, i Polen är det långa väntelistor för behandling, i Sverige är fängelserna överfulla och det är brist på personal och i Rumänien saknas lämplig lagstiftning. Även om det inte finns något integrerat stödprogram för narkotikamissbrukare i fängelserna på Cypern vidtas vissa förebyggande åtgärder.
Taču valstis ziņo par dažādām problēmām, kas saistītas ar adekvātas palīdzības nodrošināšanu. Piemēram, pakalpojumu pieejamība ir riskanta Igaunijā; specifiski pakalpojumi narkotiku lietotājiem nav pieejami Latvijā; Polijā ir garas rindas, lai saņemtu ārstēšanu; Zviedrija ziņo par pārpildītiem cietumiem un nepietiekamu personāla skaitu; un Rumānijā nav atbilstošas likumdošanas. Lai arī Kiprā nepastāv integrēta atbalsta programma ieslodzītajiem narkotiku lietotājiem, zināmi profilakses pakalpojumi tiek veikti.
  Kapitel 5: Kokain und ...  
Die Prävalenzraten für den Kokainkonsum liegen zwar deutlich unter den Vergleichswerten für Cannabis, der Konsum unter jungen Erwachsenen kann jedoch den durchschnittlichen Konsum der Allgemeinbevölkerung beträchtlich übersteigen.
Although cocaine prevalence figures are much lower than comparable figures for cannabis, levels of use among younger adults can be higher than the population average. Lifetime experience among 15- to 34-year-olds ranges from 1 % to 11.6 %, with the highest levels again being found in Spain (7.7 %) and the United Kingdom (11.6 %). Recent use ranges between 0.2 % and 4.6 %, with Denmark, Ireland, Italy and the Netherlands all having rates of about 2 %; in Spain and the United Kingdom the figure is over 4 %.
Bien que les chiffres relatifs à la prévalence de la cocaïne soient nettement plus bas que les chiffres comparables pour le cannabis, les niveaux de consommation chez les jeunes adultes peuvent dépasser la moyenne de la population. La prévalence au cours de la vie chez les jeunes de 15 à 34 ans, s'échelonne de 1 à 11,6 %, les pourcentages les plus élevés étant ceux de l'Espagne (7,7 %) et du Royaume-Uni (11,6 %). La consommation récente varie de 0,2 à 4,6 %, le Danemark, l'Irlande, l'Italie et les Pays-Bas se situant tous aux alentours de 2 %, tandis que l'Espagne et le Royaume-Uni dépassent les 4 %.
Aunque las cifras de prevalencia de la cocaína son mucho menores que las cifras comparables del cannabis, los niveles de consumo entre los adultos jóvenes pueden ser superiores a la media de la población. El consumo a lo largo de la vida desde los 15 hasta los 34 años de edad oscila entre el 1 % y el 11,6 %, situándose de nuevo España (7,7 %) y el Reino Unido (11,6 %) en los primeros puestos. El consumo reciente varía entre el 0,2 % y el 4,6 %, registrándose valores en torno al 2 % en Dinamarca, Irlanda, Italia y los Países Bajos, y por encima del 4 % en España y el Reino Unido.
Nonostante questi dati siano chiaramente inferiori a quelli comparabili riguardanti la cannabis, i livelli del consumo tra i giovani adulti possono essere superiori alla media della popolazione. L’esperienza una tantum nella fascia della popolazione di età compresa tra i 15 e i 34 anni va dall’1% all’11,6%; ancora una volta la prevalenza maggiore si ha in Spagna (7,7%) e nel Regno Unito (11,6%). Il consumo recente va dallo 0,2% al 4,6% in Danimarca, Irlanda, Italia e Paesi Bassi, che riferiscono tutti percentuali attorno al 2%; in Spagna e nel Regno Unito il dato supera il 4%.
, os níveis de consumo entre os jovens adultos podem ser superiores às médias populacionais. A experiência ao longo da vida entre os indivíduos com idades dos 15 aos 34 anos varia entre 1% e 11,6%, registando-se os níveis mais elevados novamente em Espanha (7,7%) e no Reino Unido (11,6%). O consumo recente oscila entre 0,2% e 4,6%, apresentando a Dinamarca, a Irlanda, a Itália e os Países Baixos índices de aproximadamente 2%; em Espanha e no Reino Unido esses índices são superiores a 4%.
Μολονότι τα στοιχεία για την επικράτηση της χρήσης κοκαΐνης είναι πολύ χαμηλότερα από τα συγκρίσιμα στοιχεία για την κάνναβη, τα επίπεδα χρήσης στους νεαρότερους ενηλίκους μπορεί να είναι σημαντικά υψηλότερα από αυτά του μέσου όρου του πληθυσμού. Τα ποσοστά της δοκιμής τουλάχιστον μία φορά σε όλη τη ζωή σε άτομα ηλικίας 15 έως 34 ετών κυμαίνονται μεταξύ 1 % και 11,6 %, και τα υψηλότερα επίπεδα απαντώνται και πάλι στην Ισπανία (7,7 %) και στο Ηνωμένο Βασίλειο (11,6 %). Τα ποσοστά πρόσφατης χρήσης κυμαίνονται μεταξύ 0,2 % και 4,6 %, με τη Δανία, την Ιρλανδία, την Ιταλία και τις Κάτω Χώρες να εμφανίζουν ποσοστό περίπου 2 %· στην Ισπανία και στο Ηνωμένο Βασίλειο το ποσοστό υπερβαίνει το 4 %.
Hoewel deze cijfers duidelijk lager zijn dan de percentages voor cannabis, is de omvang van het gebruik onder jongvolwassenen soms aanzienlijk hoger dan het gemiddelde onder de algemene bevolking. Het “ooit”-gebruik onder 15- tot 34-jarigen varieert van 1 tot 11,6%, waarbij de hoogste percentages wederom in Spanje (7,7%) en het Verenigd Koninkrijk (11,6%) worden aangetroffen. Recent gebruik loopt uiteen van 0,2 tot 4,6% waarbij de percentages in Denemarken, Ierland Italië, en Nederland rond de 2% liggen; in Spanje en het Verenigd Koninkrijk bedraagt het recent gebruik meer dan 4%.
Ačkoli jsou údaje o prevalenci kokainu mnohem nižší než srovnatelné hodnoty pro konopí, úroveň užívání mezi mladšími dospělými může být vyšší než je průměr pro celou populaci. Celoživotní zkušenost mezi 15–34tiletými se pohybuje od 1 % do 11,6 %, přičemž nejvyšší úroveň je opět zjištěna u Španělska (7,7 %) a Spojeného království (11,6 %). Užívání v poslední době se pohybuje mezi 0,2 % a 4,6 % s tím, že Dánsko, Irsko, Itálie a Nizozemsko mají všechny hodnoty kolem 2 %. Ve Španělsku a Spojeném království je údaj vyšší než 4 %.
Selv om prævalenstallene for kokainbrug ligger meget lavere end de sammenlignelige tal for cannabisbrug, kan prævalensen blandt yngre voksne være højere end gennemsnittet for befolkningen som helhed. Langtidserfaringen blandt 15–34-årige ligger på 1 % til 11,6 %, og de højeste niveauer findes igen i Spanien (7,7 %) og Det Forenede Kongerige (11,6 %). Nylig brug varierer mellem 0,2 % og 4,6 %; Danmark, Irland, Italien og Nederlandene har således alle en prævalens på ca. 2 %, mens tallet i Spanien og Det Forenede Kongerige er over 4 %.
Kuigi kokaiini levimus on oluliselt väiksem kui kanepi puhul, võivad tarbimismäärad noorte täiskasvanute seas olla kõrgemad kui elanikkonnas keskmiselt. 15–34aastaste seas on elu jooksul tarbimise määr 1–11,6%, kõrgeima määra leiab taas Hispaanias (7,7%) ja Ühendkuningriigis (11,6%). Hiljutise tarbimise näitaja on 0,2 ja 4,6% vahel, seejuures Taanis, Iirimaal, Itaalias ja Madalmaades on kõigis näitaja umbes 2%, Hispaanias ja Ühendkuningriigis aga üle 4%.
Vaikka kokaiinin levinneisyysluvut ovat huomattavasti alhaisemmat kuin kannabiksen, levinneisyys saattaa olla korkeampi nuorten aikuisten keskuudessa kuin väestössä keskimäärin. Kokaiinia ainakin kerran käyttäneitä on 15–34‑vuotiaiden joukossa 1–11,6 prosenttia, ja osuus on jälleen korkein Espanjassa (7,7 %) ja Yhdistyneessä kuningaskunnassa (11,6 %). Kokaiinia hiljattain käyttäneiden osuus vaihtelee 0,2:sta 4,6 prosenttiin siten, että se on yli 2 prosenttia Tanskassa, Irlannissa, Italiassa ja Alankomaissa ja yli 4 prosenttia Espanjassa ja Yhdistyneessä kuningaskunnassa.
Bár a kokain előfordulási adatai egyértelműen alacsonyabbak, mint a kannabiszra vonatkozó összehasonlítható adatok, a fiatal felnőttek közötti használat szintje sokkal nagyobb lehet, mint a népesség átlaga. A fiatal felnőttek (15–34 évesek) között az előfordulás 1% és 11,6% között mozog, a legmagasabb szinteket ismét Spanyolországban (7,7%) és az Egyesült Királyságban (11,6%) mérték. A közelmúltbeli használat 0,2% és 4,6% között mozog, 2% felett van Dániában, Írországban, Olaszországban és Hollandiában; Spanyolországban és az Egyesült Királyságban pedig meghaladja a 4%-ot.
Selv om prevalensratene for kokain er mye lavere enn for cannabis, kan de være høyere blant unge voksne enn i befolkningsgjennomsnittet. Livstidsprevalensen blant 15-34-åringer spenner fra 1 % til 11,6 % og er nok en gang høyest i Spania (7,7 %) og Storbritannia (11,6 %). For nyere bruk varierer tallene mellom 0,2 % og 4,6 %, med ca. 2 % i Danmark, Irland, Italia og Nederland og over 4 % i Spania og Storbritannia.
Choć wskaźniki rozpowszechnienia dla kokainy są o wiele niższe niż dla pochodnych konopi, poziomy zażywania kokainy wśród młodych osób dorosłych mogą być wyższe niż średnia dla populacji. Wskaźnik przynajmniej jednokrotnego zażycia w grupie osób od 15 do 34 lat wykazuje wartości od 1% do 11,6%, ponownie najwyższe jego poziomy odnotowuje się w Hiszpanii (7,7%) i Wielkiej Brytanii (11,6%). Wskaźnik niedawnego zażywania mieści się w zakresie od 0,2% do 4,6%. Dania, Irlandia, Włochy i Holandia notują go na poziomie ok. 2%, dla Hiszpanii i Wielkiej Brytanii wynosi on ponad 4%.
Deşi cifrele privind prevalenţa consumului de cocaină sunt mult mai mici decât cele pentru canabis, este posibil ca nivelurile de consum în rândul adulţilor tineri să fie mai mari decât media pentru populaţie. Experimentarea drogului pe parcursul vieţii în grupul cu vârste cuprinse între 15 şi 34 de ani variază între 1 % şi 11,6 %, cu nivelurile cele mai ridicate înregistrându-se din nou în Spania (7,7 %) şi în Regatul Unit (11,6 %). Consumul recent variază între 0,2 % şi 4,6 %, Danemarca, Irlanda, Italia şi Ţările de Jos înregistrând rate de aproximativ 2 %; în Spania şi în Regatul Unit valoarea înregistrată este de peste 4 %.
Napriek tomu, že údaje o prevalencii kokaínu sú oveľa nižšie ako porovnateľné údaje o kanabise, môžu byť úrovne užívania medzi mladšími dospelými vyššie ako je priemer za celú populáciu. Celoživotná skúsenosť medzi 15- až 34-ročnými sa pohybuje od 1 do 11,6 %, pričom sa najvyššie úrovne opäť zistili v Španielsku (7,7 %) a Spojenom kráľovstve (11,6 %). Nedávne užitie sa pohybuje v intervale od 0,2 % do 4,6 %, pričom v Dánsku, Írsku, Taliansku a Holandsku sú tieto hodnoty okolo 2 %, v Španielsku a Spojenom kráľovstve nad 4 %.
Te številke o razširjenosti kokaina so očitno nižje od primerljivih podatkov za konopljo, čeprav so ravni uživanja med mlajšimi odraslimi lahko precej višje od povprečja za prebivalstvo. Med mlajšimi odraslimi (15–34 let) jih je v življenju kokain že kdaj poskusilo od 1 % do 11,6 %, najvišje stopnje pa najdemo v Španiji (7,7 %) in Združenem kraljestvu (11,6 %). Število ljudi, ki se drogo zaužili v zadnjem času, se giba med 0,2 % in 4,6 %, Danska, Irska, Italija in Nizozemska pa imajo vse okoli 2-odstotne stopnje; Španija in Združeno kraljestvo poročata o številkah, ki presegajo 4 %.
Även om prevalensen för kokainanvändning är mycket lägre än för cannabisanvändning kan den vara mer omfattande bland unga vuxna än bland befolkningen som helhet. Livstidsprevalensen för kokainanvändning bland personer i åldern 15–34 år är mellan 1 % och 11,6 %, och även här är andelen högst i Spanien (7,7 %) och Storbritannien (11,6 %). När det gäller användning de senaste tolv månaderna är andelen 0,2–4,6 %. Danmark, Irland, Italien och Nederländerna har en andel på omkring 2 %, medan Spanien och Storbritannien har en andel på över 4 %.
Lai arī kokaīna izplatības rādītāji ir daudz zemāki par salīdzināmajiem rādītājiem attiecībā uz kaņepēm, lietošanas līmenis gados jaunāku pieaugušo vidū varētu būt augstāks par vidējo līmeni visu iedzīvotāju vidū. Ilgtermiņa pieredze vecuma grupā no 15 līdz 34 gadiem ir robežās no 1% līdz 11,6%, arī šajā gadījumā augstākais līmenis ir Spānijā (7,7%) un Apvienotajā Karalistē (11,6 %). Nesenās lietošanas pieredze ir robežās no 0,2 % līdz 4,6 %, ar augstākajiem rādītājiem aptuveni 2% līmenī Dānijā, Īrijā, Itālijā un Nīderlandē; Spānijā un Apvienotajā Karalistē šis rādītājs ir augstāks par 4 %.
  Kapitel 6: Heroinkonsu...  
Der regelmäßige und langfristige Konsum von Heroin, der injizierende Drogenkonsum und der intensive Konsum von Stimulanzien in einigen Ländern sind für einen Großteil der drogenbedingten Gesundheits- und Sozialprobleme in Europa verantwortlich. Der Anteil der Menschen mit einem solchen Verhaltensmuster an der Gesamtbevölkerung ist zwar relativ niedrig, die Folgen des problematischen Drogenkonsums sind jedoch beträchtlich.
The regular and sustained use of heroin, drug injecting and, in some countries, the intensive use of stimulants account for a substantial proportion of drug-related health and social problems in Europe. The number of individuals exhibiting this kind of behaviour is low relative to the population overall, but the impact of problem drug use is considerable. To help understand the scale of this problem and to allow trends to be monitored over time, the EMCDDA is working with the Member States to redefine the concept of ‘problem drug use’ and to develop strategies to measure both its scale and its impact.
L'usage régulier et prolongé d'héroïne, l'injection de drogue et, dans certains pays, l'usage intensif de stimulants représentent une proportion considérable des décès liés à la drogue et des problèmes sociaux en Europe. Le nombre de personnes présentant ce type de comportement est faible par rapport à l'ensemble de la population, mais les conséquences de l'usage problématique de drogue sont considérables. Afin de mieux appréhender l'ampleur de ce problème et de permettre un suivi des tendances dans le temps, l'OEDT travaille avec les États membres à la redéfinition du concept d' «usage problématique de drogue» et à l'élaboration de stratégies destinées à mesurer à la fois son étendue et son impact.
El consumo regular y prolongado de heroína, el consumo de drogas por vía parenteral y, en algunos países, el consumo frecuente de estimulantes representan un porcentaje importante de los problemas sanitarios y sociales que se derivan del consumo de drogas en Europa. El número de personas que presentan este tipo de conductas es reducido en relación con la población mundial, pero el impacto del consumo problemático de estas drogas es considerable. Al objeto de ayudar a entender la magnitud de este problema y de permitir el seguimiento de la evolución de las tendencias de consumo, el OEDT trabaja con los Estados miembros en la redefinición del concepto de «consumo problemático de drogas» y en el desarrollo de estrategias destinadas a cuantificar su magnitud y sus repercusiones.
Il consumo regolare e sostenuto di eroina, il consumo per via parenterale e, in alcuni paesi, l’uso intensivo di sostanze stimolanti sono responsabili di una percentuale considerevole dei problemi sanitari e sociali correlati alla droga riscontrabili in Europa. Il numero di persone che mostrano questo tipo di comportamento è basso rispetto alla popolazione complessiva, ma l’impatto del consumo problematico è notevole. Per far comprendere la dimensione del fenomeno e per permettere il monitoraggio dell’andamento nel tempo, l’OEDT sta operando con gli Stati membri per giungere a una nuova definizione di “consumo problematico di stupefacenti” e per elaborare strategie volte a misurare l’entità del fenomeno e il relativo impatto.
O consumo regular e continuado de heroína, de droga injectada e, em alguns países, a utilização intensiva de estimulantes, são responsáveis por uma percentagem assinalável dos problemas de saúde e sociais associados à droga, na Europa. O número de indivíduos com este tipo de comportamento é baixo relativamente ao conjunto da população, mas o impacto do consumo problemático de droga é considerável. Para ajudar a compreender a dimensão do problema e permitir monitorizar as tendências ao longo do tempo, o OEDT está a trabalhar com os Estados-Membros na redefinição do conceito de “consumo problemático de droga” e no desenvolvimento de estratégias para medir quer a sua dimensão quer o seu impacto.
Η συστηματική και διαρκής χρήση ηρωίνης, η ενέσιμη χρήση ναρκωτικών και, σε ορισμένες χώρες, η εντατική χρήση διεγερτικών αποτελούν την αιτία σημαντικού ποσοστού των προβλημάτων υγείας και των κοινωνικών προβλημάτων που συνδέονται με τα ναρκωτικά στην Ευρώπη. Ο αριθμός των ατόμων που παρουσιάζουν τέτοιου είδους συμπεριφορά είναι μικρός σε σχέση με τον συνολικό πληθυσμό, αλλά ο αντίκτυπος της προβληματικής χρήσης ναρκωτικών είναι σημαντικός. Για την κατανόηση της έκτασης του προβλήματος και για την παρακολούθηση των τάσεων σε βάθος χρόνου, το ΕΚΠΝΤ συνεργάζεται με τα κράτη μέλη για τον νέο προσδιορισμό της έννοιας της «προβληματικής χρήσης ναρκωτικών» και για την ανάπτυξη στρατηγικών για την εκτίμηση τόσο της έκτασης όσο και του αντίκτυπου του προβλήματος.
Een aanzienlijk deel van de drugsgerelateerde sociale en gezondheidsproblemen in Europa wordt veroorzaakt door het regelmatige en langdurige gebruik van heroïne, door het injecteren van drugs en, in sommige landen, door het frequent gebruik van stimulerende middelen. Het aantal personen dat dergelijk gedrag vertoont, is in verhouding tot de totale bevolking weliswaar relatief laag, maar de gevolgen van problematisch drugsgebruik zijn aanzienlijk. Om een beter inzicht in de omvang van deze problematiek te krijgen en om trendmatige ontwikkelingen vast te kunnen stellen, werkt het EWDD samen met de lidstaten aan het herdefiniëren van het concept 'problematisch drugsgebruik' en aan het ontwikkelen van strategieën om de omvang en gevolgen ervan te bepalen.
Pravidelné a trvalé užívání heroinu, injekční užívání drog a v některých zemích i intenzívní užívání stimulantů jsou příčinou podstatné části zdravotních a sociálních problémů v Evropě souvisejících s drogami. Počet jednotlivců vykazujících tento druh chování je vzhledem k celkové populaci nízký, ale dopad problémového užívání drog je značný. Ve snaze o pochopení rozsahu tohoto problému a o sledování vývoje trendů z časového hlediska pracuje EMCDDA s členskými státy na nové definici pojmu „problémové užívání drog“ a na vývoji strategií k měření jeho rozsahu i dopadu.
Regelmæssig og vedvarende heroinbrug, intravenøs brug og i visse lande intensiv brug af stimulanser tegner sig for en væsentlig del af Europas narkotikarelaterede sundhedsproblemer og sociale problemer. Antallet af personer, der udviser denne form for adfærd, er forholdsvis lavt i forhold til den samlede befolkning, men problematisk stofbrug har store konsekvenser. For at hjælpe med at forstå problemets omfang og gøre det muligt at registrere tidstendenser er EONN sammen med medlemsstaterne i færd med at omdefinere begrebet 'problematisk stofbrug' og udarbejde strategier til at måle omfanget og konsekvenserne heraf.
Korrapärane ja kestev heroiinitarbimine, narkootikumide süstimine ja, mõnedes riikides, intensiivne stimulantide tarbimine on suure osa narkootikumidega seotud tervise- ja sotsiaalprobleemide põhjuseks Euroopas. Sellise käitumismalliga inimeste osakaal kogu rahvastiku hulgas on suhteliselt madal, kuid probleemse uimastitarbimise mõju on märkimisväärne. Selleks, et aidata seda probleemi mõista ja et jälgida suundumusi pikema aja jooksul, teeb Narkootikumide ja Narkomaania Euroopa Järelevalvekeskus koostööd liikmesriikidega, et defineerida uuesti mõiste „probleemne uimastitarbimine” ja töötada välja strateegiad nii selle ulatuse kui mõju mõõtmiseks.
Heroiinin säännöllinen ja jatkuva käyttö, suonensisäinen huumeidenkäyttö ja joissakin maissa piristeiden runsas käyttö aiheuttavat merkittävän osan huumeisiin liittyvistä terveydellisistä ja sosiaalisista ongelmista Euroopassa. Tällaista käyttöä harjoittavien henkilöiden määrä on pieni suhteessa koko väestöön, mutta huumeiden ongelmakäytön vaikutus on huomattava. Jotta saataisiin käsitys ongelman laajuudesta ja jotta voitaisiin seurata ajallisia suuntauksia, EMCDDA pyrkii määrittelemään jäsenvaltioiden kanssa uudelleen "huumeiden ongelmakäytön" käsitteen sekä kehittämään strategioita sen laajuuden ja vaikutusten mittaamiseksi.
Európában a heroin rendszeres és tartós használata, a kábítószer-injekciózás, valamint néhány országban a serkentőszerek intenzív használata felelős a kábítószerrel összefüggő egészségi és társadalmi problémák jelentős hányadáért. Bár az ilyen viselkedés az egyének kis számára jellemző a népesség egészéhez viszonyítva, a problematikus kábítószer-használat ártalmai jelentősek. A probléma mértékének megértéséhez és a tendenciák időbeli változásának figyelemmel kíséréséhez az EMCDDA együttműködik a tagállamokkal a „problematikus kábítószer-használat” fogalmának új meghatározásában, valamint a mértékének és hatásának mérésére irányuló stratégiák kidolgozásában.
Regelmessig, vedvarende bruk av heroin, sprøytebruk og i en del land intensiv bruk av sentralstimulerende midler ligger til grunn for en vesentlig del av de narkotikarelaterte helsemessige og sosiale problemene i Europa. Antallet personer som framviser denne typen atferd er liten i forhold til befolkningen som helhet, men konsekvensene av problematisk bruk av narkotika er omfattende. For å gjøre det mulig å få begrep om omfanget av problemet og kartlegge trender over tid har EONN innledet et samarbeid med medlemsstatene for å definere begrepet ”problematisk bruk av narkotika” og utarbeide strategier for å måle både omfang og virkninger.
Regularne i przewlekłe zażywanie heroiny, wstrzykiwanie narkotyków oraz, w przypadku niektórych państw, nasilone stosowanie środków pobudzających stanowi w Europie istotną część problemów zdrowotnych i społecznych wynikających z zażywania narkotyków. W całej populacji liczba osób przejawiających takie zachowania jest stosunkowo niska, niemniej wpływ problemowego zażywania narkotyków jest znaczący. Aby lepiej zrozumieć skalę tego problemu oraz umożliwić monitorowanie trendów w czasie, EMCDDA współpracuje z Państwami Członkowskimi nad ponownym określeniem pojęcia „problemowego zażywania narkotyków” oraz nad opracowaniem strategii pomiaru zarówno skali, jak i wpływu tego zjawiska.
Consumul regulat şi susţinut de heroină, injectarea drogurilor şi, în unele ţări, folosirea intensivă a substanţelor stimulatoare, contribuie în proporţie importantă la problemele de sănătate legate de droguri şi la problemele sociale din Europa. Numărul persoanelor cu acest tip de comportament este relativ mic în comparaţie cu populaţia generală, dar impactul problemelor provocate de consumul de droguri este considerabil. Pentru a contribui la înţelegerea acestei probleme şi pentru a permite monitorizarea tendinţelor în timp, OEDT colaborează cu statele membre în vederea redefinirii conceptului de „consum problematic de droguri” şi pentru elaborarea de strategii destinate măsurării scalei şi a impactului acestuia.
Pravidelné a trvalé užívanie heroínu, injekčné užívanie drog a v niektorých krajinách aj intenzívne užívanie stimulancií sú príčiny podstatnej časti zdravotných a sociálnych problémov súvisiacich s drogami v Európe. Počet osôb, ktorých sa to týka, je v pomere k celkovej populácii malý, avšak účinok problémového užívania drog je značný. EMCDDA spolupracuje s členskými štátmi na novom vymedzení pojmu „problémového užívania drog“ a vývoji stratégií na meranie tak jeho rozsahu, ako aj dosahu s cieľom pomôcť pochopiť rozsah tohto problému a umožniť sledovanie trendov v čase.
Redno in neprekinjeno uživanje heroina, vbrizgavanje drog, v nekaterih državah pa tudi intenzivna uporaba stimulansov, so v Evropi velik del z drogami povezanih zdravstvenih in socialnih problemov. Število posameznikov s takšnim ravnanjem je glede na celotno prebivalstvo razmeroma majhno, vendar pa je vpliv problematičnega uživanja drog precejšen. Zaradi boljšega razumevanja obsega problema in trajnega spremljanja trendov Center sodeluje z državami članicami pri opredelitvi pojma "problematično uživanje drog" ter pri razvoju strategij za merjenje stopnje in vpliva tega pojava.
Vanemässigt heroinmissbruk under längre tid, injektionsmissbruk och – i vissa länder – intensivt missbruk av stimulantia står tillsammans för en betydande del av de narkotikarelaterade hälsoproblemen och sociala problemen i Europa. De personer som uppvisar sådana beteenden är få i förhållande till befolkningen som helhet, men deras problematiska narkotikamissbruk får avsevärda konsekvenser. För att bättre kunna förstå hur omfattande problemet är och för att kunna följa trender, samarbetar ECNN med medlemsstaterna kring en gemensam ny definition av begreppet ”problematiskt narkotikamissbruk” och kring strategier för att mäta såväl omfattningen som konsekvenserna av detta missbruk.
  Abbildung 12  
Die spanischen Schätzungen berücksichtigen problematischen Kokainkonsum nicht; eine höhere Schätzung ist in den Tabellen PDU-2 und PDU-3 zu finden; in diesen Tabellen wird diese Gruppe zwar berücksichtigt, die Daten sind jedoch eventuell nicht zuverlässig.
CR, capture–recapture; TM, treatment multiplier; PM, police multiplier; MI, multivariate indicator; TP, truncated Poisson; CM, combined methods. For more details see Tables PDU-1, PDU-2 and PDU-3 in the 2005 statistical bulletin. The symbol indicates a point estimate and a bar indicates an uncertainty interval, which can be either a 95 % confidence interval or an interval based on sensitivity analysis (see Table PDU-3). Target groups may vary slightly owing to different methods and data sources; therefore comparisons should be made with caution. The Spanish estimate does not include problem cocaine use; a higher estimate is available in Tables PDU-2 and PDU-3, which takes this group into account but which may not be as reliable.
CR: capture-recapture; TM: multiplicateur de traitement; PM: multiplicateur de police; MI: indicateur multivarié; TP: Poisson tronqué; CM: méthodes combinées. Pour plus de détails, voir tableaux PDU-1, PDU-2 et PDU-3 dans le bulletin statistique 2005. Le symbole indique une estimation de pourcentage et un trait indique un intervalle d'incertitude, pouvant être soit un intervalle de confiance de 95 %, soit un intervalle fondé sur une analyse de sensibilité (voir tableau PDU-3). Les groupes cibles peuvent varier légèrement en raison des différentes méthodes et sources de données utilisées. Les comparaisons doivent donc être faites avec prudence. L'estimation espagnole n'inclut pas l'usage problématique de cocaïne; une estimation supérieure figure dans les tableaux PDU-2 et PDU-3, qui tient compte de ce groupe, mais n'est peut-être pas aussi fiable.
CR, captura-recaptura de datos; TM, multiplicador de tratamiento; PM, multiplicador de policía; MI, indicador de variables múltiples; TP, regresión truncada de Poisson; CM, métodos combinados. Para información más detallada véanse los cuadros PDU-1, PDU-2 y PDU-3 del boletín estadístico de 2005. El símbolo indica un cálculo puntual y una barra indica un intervalo de duda que puede ser un intervalo de confianza del 95 % o un intervalo basado en un análisis de sensibilidad (véase el cuadro PDU-3). Los grupos objetivo pueden variar ligeramente debido a la utilización de métodos y fuentes de información diferentes, por lo que las comparaciones deben realizarse con cautela. La estimación española no incluye el consumo problemático de cocaína; los Cuadros PDU-2 y PDU-3, que toman este grupo en consideración, ofrecen una estimación más alta, aunque pudiera no ser tan fiable.
CR, Captura/recaptura; MT, Multiplicador tratamento; MP, Multiplicador polícia; IM, Indicador variantes múltiplas; RTP, Regressão truncada de Poisson; MC, Métodos combinados. Para mais pormenores ver PDU-1, PDU-2 e PDU-3, Boletim Estatístico de 2005. O símbolo indica uma estimativa pontual e uma barra indica um intervalo de incerteza, que pode ser um intervalo de confiança de 95% ou um intervalo baseado numa análise de sensibilidade (ver Quadro PDU-3). Os grupos-alvo podem variar ligeiramente em virtude dos diferentes métodos e fontes de dados, pelo que as comparações devem ser efectuadas com prudência. A estimativa espanhola não inclui o consumo problemático de cocaína; nos Quadros PDU-2 e PDU-3, figura uma estimativa mais elevada que tem este grupo em conta, mas que poderá não ser tão fiável.
CR, metoda zpětného záchytu; TM, léčebný násobitel; PM, policejní násobitel; MI, multivariační indikátor; TP, zkrácené Poissonovo rozdělení; CM, kombinované metody. Další údaje naleznete v tabulkách PDU-1, PDU-2 a PDU-3 ve Statistickém věstníku 2005. Symbol označuje bodový odhad a sloupec označuje interval nejistoty, kterým může být buď 95% interval spolehlivosti, nebo interval založený na analýze citlivosti (viz tabulka PDU-3). Cílové skupiny se mohou mírně lišit v důsledku různých metod a zdrojů dat; proto je nutné provádět srovnání opatrně. Španělský odhad nezahrnuje problémové užívání kokainu. Vyšší odhad, který bere tuto skupinu v úvahu, je k dispozici v tabulkách PDU-2 a PDU-3; tento odhad však nemusí být tak spolehlivý.
CR, Capture–recapture; TM, Treatment Multiplier; PM, Police Multiplier; MI, Multivariate Indicator; TP, Truncated Poisson; CM, Combined Methods. Flere oplysninger findes i tabel PDU-1, PDU-2 og PDU-3 i Statistical bulletin 2005. Symbolet angiver et punktestimat, og en streg angiver et usikkerhedsinterval, som enten kan være et 95 % konfidensinterval eller et interval baseret på sensitivitetsanalyse (se tabel PDU-3). Målgrupperne kan variere noget afhængig af metode og datakilde. Sammenligninger bør derfor foretages med forsigtighed. Det spanske estimat inkluderer ikke problematisk kokainbrug – et højere estimat fremgår af tabel PDU-2 og PDU-3, som inkluderer denne gruppe, men som måske ikke er så pålidelig.
CR, märgistamine-taasmärgistamine; TM, ravikordisti; PM, politseikordisti; MI, mitmemõõtmeline indikaator; TP, lõigatud Poisson; CM, kombineeritud meetodid. Täpsemate andmete saamiseks vaata tabeleid PDU-1, PDU-2 ja PDU-3 2005. aasta statistikabülletäänis. Sümbol näitab punkthinnangut ja kriips määramatusvahemikku, mis võib olla kas 95% usaldusvahemik või vahemik, mis põhineb tundlikkuseanalüüsil (vaata tabelit PDU-3). Eri meetoditest ja andmeallikatest tulenevalt võivad sihtrühmad veidi erineda; seetõttu tuleks võrdlemisega olla ettevaatlik. Hispaania hinnang ei hõlma probleemset kokaiinitarbimist; seda arvestav kõrgem hinnang on esitatud tabelites PDU-2 ja PDU-3, kuid see ei tarvitse olla nii usaldusväärne.
CR = Capture-recapture (merkintä-takaisinpyyntimenetelmä), TM = Treatment Multiplier (hoitokerroin); PM = Police Multiplier (poliisikerroin); MI = Multivariate Indicator (monimuuttujaindikaattori); TP = Truncated Poisson (typistetty Poisson-menetelmä); CM = Combined Methods (yhdistetyt menetelmät). Lisätietoja esitetään vuoden 2005 Tilastotiedotteen taulukoissa PDU-1, PDU-2 ja PDU-3. Symboli edustaa piste-estimaattia ja viiva epävarmuusväliä, joka voi olla joko 95 %:n luottamusväli tai herkkyysanalyysiin perustuva väli (ks. taulukko PDU-3). Kohderyhmissä voi olla pientä vaihtelua erilaisten menetelmien ja tietolähteiden takia, joten vertailuja on tehtävä varoen. Espanjan arvioon ei sisälly kokaiinin ongelmakäyttöä; taulukoissa PDU-2 ja PDU-3 on korkeampi arvio, jossa on otettu huomioon kyseinen ryhmä, mutta joka ei ehkä ole yhtä luotettava.
CR = Fogás-visszafogás eljárás [Capture-recapture]; TM = Kezelési multiplikátor; PM = Rendőrségi multiplikátor; MI = Többváltozós indikátor; TP = csonkolt Poisson-eloszlás; CM = Kombinált módszerek. További részletekért ld. a PDU-1, PDU-2 és PDU-3 táblázatot a 2005. évi statisztikai értesítőben. A szimbólum egy pont becslést jelöl, a sáv pedig egy bizonytalansági intervallumot, amely lehet egy 95%-os bizonyosság intervallum, vagy egy érzékenységi elemzésen alapuló intervallum (ld. a PDU-3 táblázatot). A célcsoportok a különböző módszerektől és adatforrásoktól függően kissé változhatnak, ezért csak óvatos összehasonlításokat szabad végezni. A spanyol becslés nem tartalmazza a problematikus kokainhasználatot; magasabb becslés található a PDU-2 és PDU-3 táblázatban, amely ezt a csoportot is figyelembe veszi, de nem feltétlenül megbízható.
CR = Capture-Recapture, TM = Treatment Multiplier, PM = Police Multiplier, MI = Multivariate Indicator, TP = Truncated Poisson, CM = Combined Methods. For flere opplysninger, se tabell PDU-1, PDU-2 og PDU-3 i Statistiske opplysninger 2005. Punkt viser til et punktestimat og en strek viser til et toleranseområde, som kan være et 95 % konfidensintervall eller et intervall basert på en sensitivitetsanalyse (se tabell PDU-3). Målgruppene kan variere noe avhengig av metode og datakilde. Sammenligninger bør derfor gjøres med varsomhet. Det spanske anslaget omfatter ikke problematisk kokainbruk – et høyere anslag er gitt i tabell PDU-2 og PDU-3, hvor denne gruppen også er tatt med, men som kanskje ikke er like pålitelig.
CR, capture–recapture (losowanie typu pojmanie-uwolnienie); TM, treatment multiplier (współczynnik leczeń); PM, police multiplier (wskaźnik policyjny); MI, multivariate indicator (współczynnik wielowymiarowy); TP, truncated Poisson (rozkład ucięty Poissona); CM, combined methods (metody łączone). Więcej szczegółów znajduje się w Tabelach PDU-1, PDU-2 i PDU-3 w Biuletynie Statystycznym na rok 2005. Symbol oznacza estymację punktową, a słupek oznacza interwał niepewności, który może być 95% interwałem pewności lub interwałem opartym na analizie wrażliwości (patrz Tabela PDU-3). Grupy docelowe mogą się nieco różnić ze względu na zastosowanie różnych metod i źródeł danych, zatem porównań należy dokonywać ostrożnie. Dane szacunkowe z Hiszpanii nie obejmują problemowego zażywania kokainy - wyższe dane szacunkowe dostępne są w Tabelach PDU-2 i PDU-3, biorą one tę grupę pod uwagę, ale mogą nie być tak wiarygodne.
CR, metoda captură-recaptură; TM, metodă multiplicator bazată pe tratament; PM, metodă multiplicator bazată pe registrele poliţiei; MI, indicator multivariabilă; TP, distribuţie Poisson; CM, metode combinate. Pentru mai multe detalii, vezi Tabelele PDU-1, PDU-2 şi PDU-3 din Buletinul statistic 2005. Simbolul indică o estimare punctuală, iar bara indică un interval de incertitudine, care poate fi un interval de confidenţă de 95 % sau un interval bazat pe analiza sensibilităţii (vezi Tabelul PDU-3). Grupurile ţintă pot varia uşor din cauza diferitelor metode şi surse de date; prin urmare, comparaţiile trebuie realizat cu precauţie. Estimarea realizată pentru Spania nu include consumul problematic de cocaină; o valoare estimată mai ridicată este indicată în Tabelele PDU-2 şi PDU-3, care ia acest grup în considerare, dar care probabil nu este la fel de fiabilă.
CR – Capture-recapture; TM – liečebný multiplikátor; PM – politicajný multiplikátor; MI – multivariačný indikátor; TP – redukované Poissonovo rozdelenie; CM – kombinované metódy. Podrobnejšie údaje sú v tabuľkách PDU-1, PDU-2 a PDU-3 v štatistickej ročenke 2005. Symbol označuje bodový odhad a úsečka označuje interval neurčitosti, ktorý môže byť buď intervalom spoľahlivosti 95 %, alebo intervalom vyplývajúcim z analýzy citlivosti (pozri tabuľku PDU-3). Cieľové skupiny sa môžu mierne líšiť v závislosti od metód a zdroja údajov; z tohto dôvodu treba pri porovnávaní postupovať opatrne. Španielsky odhad nezahŕňa problémové užívanie kokaínu; vyšší odhad, ktorý prihliada aj na túto skupinu, ale nemusí byť až tak spoľahlivý, je k dispozícii v tabuľkách PDU-2 a PDU-3.
CR, zajetje – ponovno zajetje; TM, pomnoževalnik zdravljenja; PM, pomnoževalnik policije; MI, večvrstni kazalnik; TP, skrajšan Poisson; CM, kombinirane metode. Za podrobnejše podatke glej tabele PDU-1, PDU-2 in PDU-3 v Statističnem biltenu 2005. Simbol pomeni ocenjeno vrednost in črtica pomeni interval negotovosti, ki je lahko 95 % interval zaupnosti ali interval na podlagi analize občutljivosti (glej tabelo PDU-3).Ciljne skupine se lahko rahlo razlikujejo zaradi različnih metod in virov podatkov, zato je treba primerjave opraviti pazljivo. Španska ocena ne vključuje problematičnega uživanja kokaina; višja ocena je na voljo v tabelah PDU-2 in PDU-3, ki upošteva tudi to skupino, vendar je mogoče zato manj zanesljiva.
CR, capture–recapture (fångst-återfångst); TM, treatment multiplier (multiplikatormetod med uppgifter från behandlingsorgan); PM, police multiplier (multiplikatormetod med uppgifter från polisen); MI, multivariate indicator (metod som baseras på flera indikatorer); TP, truncated Poisson (trunkerad poisson); CM, combined methods (kombinerade metoder). För mer information se tabellerna PDU-1, PDU-2 och PDU-3 i statistikbulletinen för 2005. Symbolen anger en punktberäkning och ett fält anger ett osäkerhetsintervall som antingen kan vara ett konfidensintervall på 95 % eller ett intervall som bygger på sensitivitetsanalys (se tabell PDU-3). Målgrupperna kan variera något beroende på olika metoder och uppgiftskällor, och jämförelser bör därför göras med försiktighet. I den spanska skattningen ingår inte problematiskt kokainmissbruk. En högre skattning finns i tabellerna PDU-2 och PDU-3 där denna grupp medräknats. Denna skattning är kanske inte lika tillförlitlig.
  Preis und Reinheit von ...  
Den Berichten zufolge gibt es einige Hinweise darauf, dass Buprenorphinmissbrauch in bestimmten Bevölkerungs- oder Altersgruppen stattfindet, und es wird versucht, verschiedene Gruppen von Konsumenten zu ermitteln, die Buprenorphin missbräuchlich konsumieren. Es kommt zwar nur selten zu Todesfällen durch Buprenorphinmissbrauch, in der wissenschaftlichen Literatur und in einigen europäischen Ländern wird jedoch über Todesfälle berichtet.
Buprenorphine is looked at from the perspective of potential misuse. The first indications are that misuse of buprenorphine is prevalent in only a few countries, and is uncommon elsewhere. Some evidence is reported that relates misuse of buprenorphine to specific populations or age groups, or attempts to identify distinct groups of buprenorphine misusers. Although deaths due to buprenorphine misuse are very rare, some deaths are reported by scientific literature and by some European countries. Reports of deaths related to buprenorphine misuse are compared with those related to methadone misuse.
La buprénorphine est envisagée sous l'angle d'un abus potentiel. Les premières indications suggèrent que l’abus de buprénorphine n'est présent que dans quelques pays seulement et rare en dehors de ceux-ci. Certains éléments font état de l’abus de buprénorphine dans des populations ou des groupes d'âge spécifiques ou tentent d'identifier différents groupes d'usagers qui abusent de la buprénorphine. Bien que les décès liés à l’abus de buprénorphine soient très rares, la littérature scientifique et quelques pays européens rapportent quelques décès. Les déclarations de décès liés à l’abus de buprénorphine sont comparées aux décès liés à l’abus de méthadone.
Si observamos la buprenorfina desde la perspectiva del abuso potencial, las primeras indicaciones muestran que el abuso de buprenorfina sólo prevalece en algunos países y que es poco habitual en el resto. Existen indicios que relacionan el abuso de buprenorfina con poblaciones o grupos de edad específicos y se ha intentado identificar a distintos grupos de consumidores abusivos de buprenorfina. Aunque las muertes por consumo abusivo de buprenorfina son muy raras, se han documentado algunos casos en la literatura científica y en algunos países europeos. Las notificaciones de muertes relacionadas con el consumo abusivo de buprenorfina se comparan con las de muertes relacionadas con el consumo abusivo de metadona.
I timori nei confronti della buprenorfina riguardano il potenziale abuso. I primi segnali rivelano che l’abuso di buprenorfina è prevalente in una manciata di paesi, e del tutto raro nei rimanenti. Vi sono prove che mettono in correlazione l’abuso di buprenorfina e talune popolazioni specifiche o fasce di età, o che tentano di individuare gruppi distinti di soggetti che ne abusano. Benché i decessi dovuti all’abuso di buprenorfina siano estremamente rari, la letteratura scientifica e taluni paesi europei ne riportato alcuni esempi. Le relazioni sui decessi collegati all’abuso di buprenorfina vengono messe a confronto con quelle correlate all’abuso di metadone.
A buprenorfina é encarada da perspectiva de um potencial abuso. Segundo os primeiros indícios, o abuso de buprenorfina apenas é prevalecente em alguns países, sendo incomum nos restantes. Alguns dados relacionam o abuso de buprenorfina com populações ou grupos etários específicos, ou procuram identificar grupos distintos de consumidores de buprenorfina. Embora as mortes devidas ao abuso de buprenorfina sejam muito raras, a literatura científica e alguns países europeus mencionam algumas. Os relatórios das mortes relacionadas com o abuso de buprenorfina são comparados com os das mortes relacionadas com o abuso de metadona.
Η βουπρενορφίνη εξετάζεται από την άποψη της δυνητικής κατάχρησης. Από τις πρώτες ενδείξεις προκύπτει ότι κατάχρηση της βουπρενορφίνης επικρατεί σε λιγοστές μόνον χώρες και είναι ασυνήθιστη αλλού. Αναφέρονται ορισμένα στοιχεία που συνδέουν την κατάχρηση βουπρενορφίνης με συγκεκριμένους πληθυσμούς ή ηλικιακές κατηγορίες ή που επιχειρούν να προσδιορίσουν συγκεκριμένες ομάδες ατόμων που κάνουν κατάχρηση βουπρενορφίνης. Μολονότι οι θάνατοι που οφείλονται σε κατάχρηση βουπρενορφίνης είναι πολύ σπάνιοι, η επιστημονική βιβλιογραφία και ορισμένες ευρωπαϊκές χώρες αναφέρουν μερικούς θανάτους. Γίνεται σύγκριση των αναφορών θανάτων που συνδέονται με την κατάχρηση βουπρενορφίνης με τις αναφορές θανάτων που συνδέονται με την κατάχρηση μεθαδόνης.
Er wordt ook aandacht besteed aan eventueel misbruik van buprenorfine. Uit de eerste resultaten blijkt dat dit slechts in een paar landen regelmatig voorkomt en dat daar in andere landen vrijwel geen sprake van is. Er zijn enkele aanwijzingen dat het misbruik van buprenorfine gekoppeld is aan specifieke populaties of leeftijdscategorieën. In enkele gevallen is ook getracht om die specifieke groepen in kaart te brengen. Hoewel sterfgevallen als gevolg van buprenorfinemisbruik zeldzaam zijn, worden in de literatuur en door sommige Europese landen wel enkele gevallen gerapporteerd. Meldingen van sterfgevallen door buprenorfinemisbruik worden vergeleken met de meldingen die verband houden met sterfgevallen als gevolg van methadonmisbruik.
K buprenorfinu se přistupuje z hlediska možného zneužití. První náznaky svědčí o tom, že ke zneužití buprenorfinu dochází jen v několika zemích a jinde není běžné. Jsou hlášeny určité důkazy, které dávají do souvislosti zneužití buprenorfinu s konkrétními populacemi nebo věkovými skupinami nebo se pokoušejí určit jasně odlišitelné skupiny osob zneužívajících buprenorfin. I když jsou úmrtí v důsledku zneužití buprenorfinu velmi vzácná, vědecká literatura a některé evropské země několik úmrtí uvádějí. Hlášení o úmrtích souvisejících se zneužitím buprenorfinu jsou srovnávána s těmi, jež souvisejí se zneužitím metadonu.
Buprenorphin undersøges i henseende til et potentielt misbrug. De første indikationer er, at misbrug af buprenorphin kun er udbredt i nogle få lande og sjælden andre steder. Der er fremlagt materiale, som henfører misbrug af buprenorphin til specifikke befolknings- eller aldersgruppere eller forsøger at identificere forskellige grupper af buprenorphinmisbrugere. Selv om dødsfald som følge af misbrug af buprenorphin er meget sjældne, er der rapporteret om dødsfald i den videnskabelige litteratur og af nogle europæiske lande. Indberetninger om dødsfald i forbindelse med misbrug af buprenorphin sammenlignes med dødsfald som følge af misbrug af metadon.
Vaadeldakse ka buprenorfiini võimalikku kuritarvitamist. Esmased tulemused näitavad, et buprenorfiini kuritarvitamine on levinud vaid vähestes riikides ja et mujal seda ei esine. Leidub tõendeid buprenorfiini kuritarvitamise kohta teatud elanikkonna- või vanuserühmades ja püüete kohta määratleda konkreetseid buprenorfiini kuritarvitajate rühmi. Kuigi buprenorfiini kuritarvitamisest põhjustatud surmajuhtumeid esineb väga harva, on mõningaid neist teaduskirjanduses ja mõnede Euroopa riikide poolt kajastatud. Buprenofriini kuritarvitamisega seotud teadaolevaid surmajuhtumeid on võrreldud metadooniga seotud surmajuhtumitega.
Buprenorfiinia tarkastellaan mahdollisen väärinkäytön näkökulmasta. Ensimmäinen havainto on, että buprenorfiinin väärinkäyttö on yleistä vain muutamassa maassa ja muualla se on harvinaista. Buprenorfiinin väärinkäytön painottumisesta tiettyihin väestöryhmiin tai ikäryhmiin on jonkin verran näyttöä, ja erityisiä bupreforfiinin väärinkäyttäjäryhmiä on pyritty tunnistamaan. Buprenorfiinin väärinkäytöstä aiheutuvat kuolemat ovat harvinaisia, mutta tieteellisessä kirjallisuudessa ja joidenkin Euroopan maiden raporteissa on mainittu muutama tapaus. Erityiskysymyksessä verrataan buprenorfiinin ja metadonin väärinkäytöstä aiheutuneita kuolemantapauksia.
A buprenorfint a lehetséges visszaélés szempontjából is megvizsgálják. Az első jelzések azt mutatják, hogy a buprenorfinnal való visszaélés csak néhány országban fordul elő, máshol ismeretlen. Beszámolnak a buprenorfinnal való visszaéléssel kapcsolatos bizonyítékokról meghatározott populációkban vagy korcsoportokban, illetve a buprenorfinnal visszaélők különálló csoportjainak azonosítására tett kísérletekről. Bár a buprenorfinnal való visszaélés miatti halálesetek nagyon ritkák, a tudományos szakirodalom és az európai országok némelyike beszámolt néhány halálesetről. A buprenorfinnal való visszaéléssel összefüggő halálesetek bejelentéseit összehasonlítják a metadonnal való visszaélés eseteivel.
Buprenorfin betraktes i et potensielt misbruksperspektiv. De første indikasjonene er at misbruk av buprenorfin bare forekommer i et par land og er uvanlig andre steder. Det foreligger noe dokumentasjon som knytter misbruk av buprenorfin til bestemte populasjoner eller aldersgrupper, eller forsøker å identifisere distinkte grupper av buprenorfinmisbrukere. Selv om det ikke er mange dødsfall som skyldes buprenorfinmisbruk, finner man enkelte dødsfall i den vitenskapelige litteraturen og i enkelte land i Europa. Rapporter om dødsfall som skyldes buprenorfinmisbruk, sammenlignes med dødsfall som skyldes metadonmisbruk.
Buprenorfinę analizuje się także pod względem potencjalnego nadużywania. Pierwsze wskaźniki pokazują, że nadużywanie buprenorfiny jest szeroko rozpowszechnione jedynie w kilku państwach, a w innych jest rzadkie. Donosi się o pewnych dowodach łączących fakt nadużywania buprenorfiny z konkretnymi populacjami lub grupami wiekowymi, czy też o próbach identyfikacji odrębnych grup zrzeszających osoby nadużywające buprenorfinę. Choć przypadki śmiertelne spowodowane nadużywaniem buprenorfiny występują bardzo rzadko, literatura naukowa i kilka państw europejskich wspomina o pewnej liczbie takich zgonów. Sprawozdania o zgonach na skutek nadużywania buprenorfiny są porównywane ze sprawozdaniami dotyczącymi nadużywania metadonu.
Buprenorfina este analizată din perspectiva potenţialului abuz. Primele date arată că abuzul de buprenorfină este prevalent numai în câteva ţări şi este total neobişnuit în celelalte ţări. Există câteva dovezi care stabilesc o legătură între abuzul de buprenorfină şi anumite populaţii sau grupe de vârstă şi există încercări de a identifica grupurile distincte de consumatori care prezintă abuz de buprenorfină. Deşi decesele determinate de abuzul de buprenorfină sunt extrem de rare, există câteva cazuri de astfel de decese menţionate în literatura de specialitate şi în rapoartele unor ţări europene. Rapoartele privind decesele legate de abuzul de buprenorfină sunt comparate cu cele privind abuzul de metadonă.
Posudzuje buprenorfín z perspektívy možného zneužívania Prvou predzvesťou je rozšírené zneužívanie buprenorfínu v iba niekoľkých málo krajinách a inde je neobvyklé. Uvádza určitý dôkaz, ktorý sa týka zneužívania buprenorfínu v určitých populáciách alebo vekových skupinách, alebo pokusov zistiť totožnosť určitých skupín zneužívateľov buprenorfínu. Napriek veľmi zriedkavým úmrtiam zapríčineným zneužívaním buprenorfínu, vedecká literatúra a niektoré európske krajiny uvádzajú niekoľko úmrtí. Správa porovnáva oznámenia o úmrtiach súvisiacich so zneužívaním buprenorfínu s oznámeniami o zneužívaní metadónu.
Buprenorfin je obravnavan z vidika možne zlorabe. Prve ugotovitve so, da je zloraba buprenorfina razširjena v samo nekaj državah in je drugod redka. Obstajajo določeni dokazi, ki zlorabo buprenorfina povezujejo z določenimi populacijami ali starostnimi skupinami ali želijo opredeliti različne skupine oseb, ki zlorabljajo buprenorfin. Čeprav so smrti zaradi zlorabe buprenorfina zelo redke, znanstvena literatura in nekatere evropske države poročajo o določenih smrtnih primerih. Poročila o smrtnih primerih, povezanih z zlorabo buprenorfina, se primerjajo s poročili, povezanimi z zlorabo metadona.
Buprenorfin kan missbrukas. Det mesta tyder på att missbruk av buprenorfin endast förekommer i ett fåtal länder och att det är ovanligt på andra platser. Det finns vissa tecken som kopplar missbruk av buprenorfin till specifika befolknings- eller åldersgrupper eller försök att identifiera specifika grupper av buprenorfinmissbrukare. Även om dödsfall som orsakas av buprenorfin är mycket sällsynta har några dödsfall rapporterats i vetenskaplig litteratur och av några europeiska länder. Rapporter om dödsfall som är relaterade till buprenorfinmissbruk jämförs med dem som är relaterade till metadonmissbruk.
Buprenorfīns ir apskatīts no potenciālās nepareizās lietošanas viedokļa. Pirmie rādītāji liecina, ka buprenorfīna nepareiza lietošana ir izplatīta tikai dažās valstīs, un citur tā nav populāra. Tiek ziņots par atsevišķiem rādītājiem, kas attiecas uz buprenorfīna nepareizu lietošanu noteiktās specifiskās populācijās un vecuma grupās, kā arī mēģinājumiem noteikt konkrētas buprenorfīna nepareizas lietošanas grupas. Kaut gan nāves gadījumi buprenorfīna nepareizas lietošanas rezultātā ir ļoti reti, zinātniskā literatūra un dažas Eiropas valstis ziņo par atsevišķiem nāves gadījumiem. Ziņojumi par nāves gadījumiem, kas saistīti ar buprenorfīna nepareizu lietošanu, tiek salīdzināti ar metadona nepareizas lietošanas gadījumiem.
  Kasten 10  
Den Berichten zufolge gibt es einige Hinweise darauf, dass Buprenorphinmissbrauch in bestimmten Bevölkerungs- oder Altersgruppen stattfindet, und es wird versucht, verschiedene Gruppen von Konsumenten zu ermitteln, die Buprenorphin missbräuchlich konsumieren. Es kommt zwar nur selten zu Todesfällen durch Buprenorphinmissbrauch, in der wissenschaftlichen Literatur und in einigen europäischen Ländern wird jedoch über Todesfälle berichtet.
Buprenorphine is looked at from the perspective of potential misuse. The first indications are that misuse of buprenorphine is prevalent in only a few countries, and is uncommon elsewhere. Some evidence is reported that relates misuse of buprenorphine to specific populations or age groups, or attempts to identify distinct groups of buprenorphine misusers. Although deaths due to buprenorphine misuse are very rare, some deaths are reported by scientific literature and by some European countries. Reports of deaths related to buprenorphine misuse are compared with those related to methadone misuse.
La buprénorphine est envisagée sous l'angle d'un abus potentiel. Les premières indications suggèrent que l’abus de buprénorphine n'est présent que dans quelques pays seulement et rare en dehors de ceux-ci. Certains éléments font état de l’abus de buprénorphine dans des populations ou des groupes d'âge spécifiques ou tentent d'identifier différents groupes d'usagers qui abusent de la buprénorphine. Bien que les décès liés à l’abus de buprénorphine soient très rares, la littérature scientifique et quelques pays européens rapportent quelques décès. Les déclarations de décès liés à l’abus de buprénorphine sont comparées aux décès liés à l’abus de méthadone.
Si observamos la buprenorfina desde la perspectiva del abuso potencial, las primeras indicaciones muestran que el abuso de buprenorfina sólo prevalece en algunos países y que es poco habitual en el resto. Existen indicios que relacionan el abuso de buprenorfina con poblaciones o grupos de edad específicos y se ha intentado identificar a distintos grupos de consumidores abusivos de buprenorfina. Aunque las muertes por consumo abusivo de buprenorfina son muy raras, se han documentado algunos casos en la literatura científica y en algunos países europeos. Las notificaciones de muertes relacionadas con el consumo abusivo de buprenorfina se comparan con las de muertes relacionadas con el consumo abusivo de metadona.
I timori nei confronti della buprenorfina riguardano il potenziale abuso. I primi segnali rivelano che l’abuso di buprenorfina è prevalente in una manciata di paesi, e del tutto raro nei rimanenti. Vi sono prove che mettono in correlazione l’abuso di buprenorfina e talune popolazioni specifiche o fasce di età, o che tentano di individuare gruppi distinti di soggetti che ne abusano. Benché i decessi dovuti all’abuso di buprenorfina siano estremamente rari, la letteratura scientifica e taluni paesi europei ne riportato alcuni esempi. Le relazioni sui decessi collegati all’abuso di buprenorfina vengono messe a confronto con quelle correlate all’abuso di metadone.
A buprenorfina é encarada da perspectiva de um potencial abuso. Segundo os primeiros indícios, o abuso de buprenorfina apenas é prevalecente em alguns países, sendo incomum nos restantes. Alguns dados relacionam o abuso de buprenorfina com populações ou grupos etários específicos, ou procuram identificar grupos distintos de consumidores de buprenorfina. Embora as mortes devidas ao abuso de buprenorfina sejam muito raras, a literatura científica e alguns países europeus mencionam algumas. Os relatórios das mortes relacionadas com o abuso de buprenorfina são comparados com os das mortes relacionadas com o abuso de metadona.
Η βουπρενορφίνη εξετάζεται από την άποψη της δυνητικής κατάχρησης. Από τις πρώτες ενδείξεις προκύπτει ότι κατάχρηση της βουπρενορφίνης επικρατεί σε λιγοστές μόνον χώρες και είναι ασυνήθιστη αλλού. Αναφέρονται ορισμένα στοιχεία που συνδέουν την κατάχρηση βουπρενορφίνης με συγκεκριμένους πληθυσμούς ή ηλικιακές κατηγορίες ή που επιχειρούν να προσδιορίσουν συγκεκριμένες ομάδες ατόμων που κάνουν κατάχρηση βουπρενορφίνης. Μολονότι οι θάνατοι που οφείλονται σε κατάχρηση βουπρενορφίνης είναι πολύ σπάνιοι, η επιστημονική βιβλιογραφία και ορισμένες ευρωπαϊκές χώρες αναφέρουν μερικούς θανάτους. Γίνεται σύγκριση των αναφορών θανάτων που συνδέονται με την κατάχρηση βουπρενορφίνης με τις αναφορές θανάτων που συνδέονται με την κατάχρηση μεθαδόνης.
Er wordt ook aandacht besteed aan eventueel misbruik van buprenorfine. Uit de eerste resultaten blijkt dat dit slechts in een paar landen regelmatig voorkomt en dat daar in andere landen vrijwel geen sprake van is. Er zijn enkele aanwijzingen dat het misbruik van buprenorfine gekoppeld is aan specifieke populaties of leeftijdscategorieën. In enkele gevallen is ook getracht om die specifieke groepen in kaart te brengen. Hoewel sterfgevallen als gevolg van buprenorfinemisbruik zeldzaam zijn, worden in de literatuur en door sommige Europese landen wel enkele gevallen gerapporteerd. Meldingen van sterfgevallen door buprenorfinemisbruik worden vergeleken met de meldingen die verband houden met sterfgevallen als gevolg van methadonmisbruik.
K buprenorfinu se přistupuje z hlediska možného zneužití. První náznaky svědčí o tom, že ke zneužití buprenorfinu dochází jen v několika zemích a jinde není běžné. Jsou hlášeny určité důkazy, které dávají do souvislosti zneužití buprenorfinu s konkrétními populacemi nebo věkovými skupinami nebo se pokoušejí určit jasně odlišitelné skupiny osob zneužívajících buprenorfin. I když jsou úmrtí v důsledku zneužití buprenorfinu velmi vzácná, vědecká literatura a některé evropské země několik úmrtí uvádějí. Hlášení o úmrtích souvisejících se zneužitím buprenorfinu jsou srovnávána s těmi, jež souvisejí se zneužitím metadonu.
Buprenorphin undersøges i henseende til et potentielt misbrug. De første indikationer er, at misbrug af buprenorphin kun er udbredt i nogle få lande og sjælden andre steder. Der er fremlagt materiale, som henfører misbrug af buprenorphin til specifikke befolknings- eller aldersgruppere eller forsøger at identificere forskellige grupper af buprenorphinmisbrugere. Selv om dødsfald som følge af misbrug af buprenorphin er meget sjældne, er der rapporteret om dødsfald i den videnskabelige litteratur og af nogle europæiske lande. Indberetninger om dødsfald i forbindelse med misbrug af buprenorphin sammenlignes med dødsfald som følge af misbrug af metadon.
Vaadeldakse ka buprenorfiini võimalikku kuritarvitamist. Esmased tulemused näitavad, et buprenorfiini kuritarvitamine on levinud vaid vähestes riikides ja et mujal seda ei esine. Leidub tõendeid buprenorfiini kuritarvitamise kohta teatud elanikkonna- või vanuserühmades ja püüete kohta määratleda konkreetseid buprenorfiini kuritarvitajate rühmi. Kuigi buprenorfiini kuritarvitamisest põhjustatud surmajuhtumeid esineb väga harva, on mõningaid neist teaduskirjanduses ja mõnede Euroopa riikide poolt kajastatud. Buprenofriini kuritarvitamisega seotud teadaolevaid surmajuhtumeid on võrreldud metadooniga seotud surmajuhtumitega.
Buprenorfiinia tarkastellaan mahdollisen väärinkäytön näkökulmasta. Ensimmäinen havainto on, että buprenorfiinin väärinkäyttö on yleistä vain muutamassa maassa ja muualla se on harvinaista. Buprenorfiinin väärinkäytön painottumisesta tiettyihin väestöryhmiin tai ikäryhmiin on jonkin verran näyttöä, ja erityisiä bupreforfiinin väärinkäyttäjäryhmiä on pyritty tunnistamaan. Buprenorfiinin väärinkäytöstä aiheutuvat kuolemat ovat harvinaisia, mutta tieteellisessä kirjallisuudessa ja joidenkin Euroopan maiden raporteissa on mainittu muutama tapaus. Erityiskysymyksessä verrataan buprenorfiinin ja metadonin väärinkäytöstä aiheutuneita kuolemantapauksia.
A buprenorfint a lehetséges visszaélés szempontjából is megvizsgálják. Az első jelzések azt mutatják, hogy a buprenorfinnal való visszaélés csak néhány országban fordul elő, máshol ismeretlen. Beszámolnak a buprenorfinnal való visszaéléssel kapcsolatos bizonyítékokról meghatározott populációkban vagy korcsoportokban, illetve a buprenorfinnal visszaélők különálló csoportjainak azonosítására tett kísérletekről. Bár a buprenorfinnal való visszaélés miatti halálesetek nagyon ritkák, a tudományos szakirodalom és az európai országok némelyike beszámolt néhány halálesetről. A buprenorfinnal való visszaéléssel összefüggő halálesetek bejelentéseit összehasonlítják a metadonnal való visszaélés eseteivel.
Buprenorfin betraktes i et potensielt misbruksperspektiv. De første indikasjonene er at misbruk av buprenorfin bare forekommer i et par land og er uvanlig andre steder. Det foreligger noe dokumentasjon som knytter misbruk av buprenorfin til bestemte populasjoner eller aldersgrupper, eller forsøker å identifisere distinkte grupper av buprenorfinmisbrukere. Selv om det ikke er mange dødsfall som skyldes buprenorfinmisbruk, finner man enkelte dødsfall i den vitenskapelige litteraturen og i enkelte land i Europa. Rapporter om dødsfall som skyldes buprenorfinmisbruk, sammenlignes med dødsfall som skyldes metadonmisbruk.
Buprenorfinę analizuje się także pod względem potencjalnego nadużywania. Pierwsze wskaźniki pokazują, że nadużywanie buprenorfiny jest szeroko rozpowszechnione jedynie w kilku państwach, a w innych jest rzadkie. Donosi się o pewnych dowodach łączących fakt nadużywania buprenorfiny z konkretnymi populacjami lub grupami wiekowymi, czy też o próbach identyfikacji odrębnych grup zrzeszających osoby nadużywające buprenorfinę. Choć przypadki śmiertelne spowodowane nadużywaniem buprenorfiny występują bardzo rzadko, literatura naukowa i kilka państw europejskich wspomina o pewnej liczbie takich zgonów. Sprawozdania o zgonach na skutek nadużywania buprenorfiny są porównywane ze sprawozdaniami dotyczącymi nadużywania metadonu.
Buprenorfina este analizată din perspectiva potenţialului abuz. Primele date arată că abuzul de buprenorfină este prevalent numai în câteva ţări şi este total neobişnuit în celelalte ţări. Există câteva dovezi care stabilesc o legătură între abuzul de buprenorfină şi anumite populaţii sau grupe de vârstă şi există încercări de a identifica grupurile distincte de consumatori care prezintă abuz de buprenorfină. Deşi decesele determinate de abuzul de buprenorfină sunt extrem de rare, există câteva cazuri de astfel de decese menţionate în literatura de specialitate şi în rapoartele unor ţări europene. Rapoartele privind decesele legate de abuzul de buprenorfină sunt comparate cu cele privind abuzul de metadonă.
Posudzuje buprenorfín z perspektívy možného zneužívania Prvou predzvesťou je rozšírené zneužívanie buprenorfínu v iba niekoľkých málo krajinách a inde je neobvyklé. Uvádza určitý dôkaz, ktorý sa týka zneužívania buprenorfínu v určitých populáciách alebo vekových skupinách, alebo pokusov zistiť totožnosť určitých skupín zneužívateľov buprenorfínu. Napriek veľmi zriedkavým úmrtiam zapríčineným zneužívaním buprenorfínu, vedecká literatúra a niektoré európske krajiny uvádzajú niekoľko úmrtí. Správa porovnáva oznámenia o úmrtiach súvisiacich so zneužívaním buprenorfínu s oznámeniami o zneužívaní metadónu.
Buprenorfin je obravnavan z vidika možne zlorabe. Prve ugotovitve so, da je zloraba buprenorfina razširjena v samo nekaj državah in je drugod redka. Obstajajo določeni dokazi, ki zlorabo buprenorfina povezujejo z določenimi populacijami ali starostnimi skupinami ali želijo opredeliti različne skupine oseb, ki zlorabljajo buprenorfin. Čeprav so smrti zaradi zlorabe buprenorfina zelo redke, znanstvena literatura in nekatere evropske države poročajo o določenih smrtnih primerih. Poročila o smrtnih primerih, povezanih z zlorabo buprenorfina, se primerjajo s poročili, povezanimi z zlorabo metadona.
Buprenorfin kan missbrukas. Det mesta tyder på att missbruk av buprenorfin endast förekommer i ett fåtal länder och att det är ovanligt på andra platser. Det finns vissa tecken som kopplar missbruk av buprenorfin till specifika befolknings- eller åldersgrupper eller försök att identifiera specifika grupper av buprenorfinmissbrukare. Även om dödsfall som orsakas av buprenorfin är mycket sällsynta har några dödsfall rapporterats i vetenskaplig litteratur och av några europeiska länder. Rapporter om dödsfall som är relaterade till buprenorfinmissbruk jämförs med dem som är relaterade till metadonmissbruk.
  Vorwort  
Der Drogenkonsum beeinflusst Gesundheit und Entwicklung, Kriminalität und persönliche wie auch internationale Sicherheit in weltweitem Maßstab. Zwar ist unser Bericht ist vor allem der Lage in Europa gewidmet.
We are pleased to note that once again this year there has been an increase in the data available from the new Member States of the European Union. As well as reporting on the situation in the enlarged Union, when available, we also include data from Bulgaria, Romania and Turkey and some analysis on important international developments. The global nature of the drug problem means that we must locate our European analysis within a broader context. The trafficking and use of drugs are inextricably linked with many of today’s most pressing concerns. Drug use impacts on global health and development, crime and personal safety, and international security. Our report is focused very much on the European picture, but we cannot afford to ignore the fact that we are addressing a problem with global dimensions.
Nous avons eu la satisfaction de constater que, une fois de plus, les nouveaux Etats membres de l’Union européenne ont mis à disposition une plus grande quantité de données. En plus de rendre compte de la situation au sein de l’Union élargie, lorsque nous disposions de données à ce sujet, nous présentons des données provenant de Bulgarie, de Roumanie et de Turquie, ainsi qu’une analyse des développements internationaux cruciaux. La nature globale de la problématique des toxicomanies a pour corollaire l’impératif d’inscrire notre analyse européenne dans un contexte plus large. Le trafic et la consommation de drogues sont inextricablement liés avec un grand nombre des préoccupations actuelles les plus pressantes. La consommation de drogues a des conséquences sur la santé et le développement globaux, sur la criminalité et la sécurité des personnes, ainsi que sur la sécurité internationale. Bien que notre rapport soit principalement axé sur la situation européenne, nous ne pouvons nous permettre d’ignorer le fait que nous abordons un problème d’ampleur globale.
Nos complace observar que, una vez más, los datos que nos llegan de los nuevos Estados miembros son más profusos que los del año anterior. Además de incluir los datos de la Unión ampliada cuando los hay, hemos añadido datos de Bulgaria, Rumanía y Turquía, y una parte de análisis sobre avances internacionales de importancia. La naturaleza global del problema de las drogas nos obliga a encuadrar el análisis europeo en un contexto más amplio. El tráfico y consumo de drogas se hallan inextricablemente unidos a muchas de las preocupaciones más urgentes de la actualidad. El consumo de estupefacientes tiene repercusiones sobre la salud y el desarrollo, la delincuencia y la seguridad personal de todo el mundo, así como de la seguridad internacional. Nuestro informe se centra fundamentalmente en el panorama europeo, pero no puede permitirse el lujo de ignorar el hecho de que estamos tratando un problema de dimensiones planetarias.
Ci rallegriamo nuovamente nel notare che anche quest’anno i dati forniti dai nuovi Stati membri dell’Unione europea sono aumentati. Oltre a descrivere la situazione nell’Unione allargata, ove disponibile, includiamo anche i dati provenienti dalla Bulgaria, dalla Romania e dalla Turchia nonché alcune analisi su importanti sviluppi internazionali. La natura globale del problema della droga implica che dobbiamo elaborare la nostra analisi europea in un contesto più ampio. Il traffico e l’uso di droga sono indissociabilmente connessi con alcune delle più urgenti preoccupazioni attuali. L’uso della droga esercita un impatto sulla salute e lo sviluppo generali, sulla criminalità e la sicurezza personale nonche sulla sicurezza internazionale. La nostra relazione è ampiamente incentrata sul quadro europeo, anche se non possiamo permetterci il lusso di ignorare che stiamo affrontando un problema di dimensioni globali.
É com satisfação que observamos que, uma vez mais este ano, a quantidade de dados disponibilizados pelos novos Estados‑Membros da União Europeia aumentou. Além de notificar a situação na União alargada, incluímos também, sempre que disponíveis, dados sobre a Bulgária, Roménia e Turquia, e ainda algumas análises de evoluções a nível internacional que consideramos serem relevantes. O carácter global do problema do consumo da droga acarreta consigo a necessidade de situarmos a nossa análise de âmbito europeu num contexto mais alargado. O tráfico e o consumo de drogas estão intrinsecamente ligados a muitos dos problemas mais prementes do nosso tempo. O consumo de droga traz consequências para a saúde e o desenvolvimento globais, a criminalidade e segurança individual, e para a segurança policial à escala internacional. Mesmo sendo o relatório grandemente centrado no panorama europeu, nós não nos podemos dar ao luxo de ignorar que a questão com a qual estamos a lidar é uma questão que apresenta dimensões globais.
Με ικανοποίηση διαπιστώνουμε για μια ακόμη φορά ότι σημειώθηκε αύξηση του αριθμού των διαθέσιμων δεδομένων από τα νέα κράτη μέλη της Ευρωπαϊκής Ένωσης. Εκτός από την αναφορά της κατάστασης που επικρατεί στη διευρυμένη Ένωση, όπου είναι εφικτό, παρουσιάζονται επίσης τα δεδομένα από τη Βουλγαρία, τη Ρουμανία και την Τουρκία και αναλύονται οι σημαντικές διεθνείς εξελίξεις. Ο παγκόσμιος χαρακτήρας του προβλήματος των ναρκωτικών σημαίνει ότι η ευρωπαϊκή ανάλυση πρέπει να περιληφθεί σε ένα ευρύτερο πλαίσιο. Η διακίνηση και η χρήση ναρκωτικών είναι αναπόσπαστα συνδεδεμένες με πολλές από τις πιο πιεστικές σημερινές ανησυχίες. Η χρήση ναρκωτικών έχει επιπτώσεις στην παγκόσμια υγεία και ανάπτυξη, την εγκληματικότητα και την ασφάλεια των προσώπων καθώς και στη διεθνή ασφάλεια. Μολονότι η έκθεση του ΕΚΠΝΤ εστιάζει σε μεγάλο βαθμό το ενδιαφέρον της στην κατάσταση που επικρατεί στην Ευρώπη, δεν μπορούμε να αγνοήσουμε το γεγονός ότι το πρόβλημα που εξετάζουμε έχει παγκόσμιες διαστάσεις.
Het verheugt ons dat ook dit jaar weer meer gegevens uit de nieuwe lidstaten van de Europese Unie beschikbaar zijn gekomen. Naast de berichtgeving over de situatie in de uitgebreide Unie hebben wij ook, voorzover beschikbaar, gegevens opgenomen uit Bulgarije, Roemenië en Turkije en belangrijke internationale ontwikkelingen geanalyseerd. Omdat de drugsproblematiek mondiaal van aard is, moeten wij onze Europese analyse in een bredere context plaatsen. Handel en gebruik van drugs zijn onlosmakelijk verbonden met tal van problemen die ons tegenwoordig de grootste zorgen baren. Drugsgebruik heeft invloed op de gezondheid en ontwikkeling, criminaliteit, en individuele en internationale veiligheid. Ons verslag is sterk gericht op het Europese beeld, maar wij kunnen het ons niet veroorloven het feit te negeren dat wij hier te maken hebben met een probleem van wereldwijde afmetingen.
Jsme rádi, že letos opět vzrostl počet údajů poskytnutých novými členskými státy Evropské unie. Zpráva poskytuje přehled nejenom o situaci v rozšířené Evropské unii, ale zahrnuje i údaje z Bulharska, Rumunska a Turecka, jsou-li dispozici, a uvádí několik analýz důležitých změn na mezinárodní úrovni. Vzhledem k tomu, že problematika drog má globální charakter, je třeba evropskou analýzu pojmout v širším kontextu. Nezákonné obchodování s drogami a jejich užívání je neoddělitelně spjato s řadou nejpalčivějších problémů dneška. Užívání drog má dopad na celkové zdraví a vývoj, kriminalitu, bezpečnost jednotlivců i na mezinárodní bezpečnost. Tato zpráva se zaměřuje především na situaci v Evropě, ale nemůžeme si dovolit ignorovat skutečnost, že stojíme před problémem globálního rozsahu.
Vi er glade for igen i år at kunne notere en stigning i antallet af oplysninger fra de nye medlemsstater af Den Europæiske Union. Udover oplysninger om situationen i den udvidede union, præsenterer vi også så vidt muligt oplysninger fra Bulgarien, Rumænien og Tyrkiet samt analyser af vigtige udviklingstendenser på internationalt plan. Narkotikafænomenets globale natur betyder, at vi er nødt til at anlægge et bredere perspektiv. Narkotikahandel og –brug er uløseligt forbundet med mange af de største problemer vi har i dag. Narkotikabrug indvirker både på den globale sundhedstilstand og udviklingen, kriminalitet og personlig sikkerhed samt internationale sikkerhedsspørgsmål. Årsberetningen fokuserer navnlig på situationen i Europa, men vi kan ikke tillade os at ignorere, at det er et problem af globale dimensioner.
Meil on heameel veelkord märkida, et käesoleval aastal on kasvanud Euroopa Liidu uutest liikmesriikidest saadavate andmete hulk. Oleme hõlmanud laienenud Euroopa Liidu olukorra aruandesse võimalusel ka andmeid Bulgaariast, Rumeeniast ja Türgist, samuti analüüsinud tähtsamaid rahvusvahelisi arenguid. Narkootikumide probleemi üldine olemus tähendab seda, et meil tuleb Euroopa analüüs paigutada laiemasse konteksti. Narkootikumidega kauplemine ja nende tarvitamine on lahutamatult seotud paljude praeguste kõige põletavamate probleemidega. Narkootikumide kasutamine mõjutab üldist tervislikku seisundit ja kujunemist, kuritegevust ja isiklikku ohutust ning rahvusvahelist turvalisust. Meie aruanne keskendub eelkõige olukorrale Euroopas, kuid me ei saa jätta kõrvale asjaolu, et me käsitleme globaalsete dimensioonidega probleemi.
Olemme tyytyväisiä voidessamme havaita, että myös tänä vuonna Euroopan unionin uusista jäsenvaltioista saatujen tietojen määrä on kasvanut. Sen lisäksi, että raportoimme laajentuneen EU:n huumetilanteesta, esitämme tietoja myös Bulgariasta, Romaniasta ja Turkista sekä analysoimme jonkin verran tärkeitä kansainvälisiä kehityssuuntia. Huumeongelman yleismaaailmallinen luonne merkitsee sitä, että meidän on sijoitettava Eurooppaa koskeva analyysimme laajempaan yhteyteen. Huumekauppa ja huumeiden käyttö liittyvät erottamattomasti moniin tämän hetken tärkeimpiin huolenaiheisiin. Huumeidenkäyttö vaikuttaa yleiseen terveyteen ja kehitykseen, rikollisuuteen ja henkilökohtaiseen turvallisuuteen sekä kansainväliseen turvallisuuteen. Raporttimme keskittyy hyvin paljon kuvaan Euroopasta, mutta meillä ei ole varaa jättää huomiotta sitä tosiasiaa, että käsittelemme ongelmaa, jolla on maailmanlaajuiset mittasuhteet.
Örömünkre szolgál, hogy idén ismét növekedett az Európai Unió új tagállamai által rendelkezésünkre bocsátott adatok mennyisége. Amellett, hogy beszámolunk a kibővített Unióban tapasztalt helyzetről, lehetőség szerint közöljük a Bulgáriából, Romániából és Törökországból érkezett adatokat is, illetve ismertetünk néhány, nemzetközi fejleménnyel kapcsolatos elemzést is. A kábítószer-probléma globális természete megköveteli, hogy Európára vonatkozó elemzésünket tágabb összefüggésbe helyezzük. Jelenlegi legsürgetőbb problémáink nagy része elválaszthatatlan a kábítószer-használat és a kábítószer–kereskedelem jelenségétől. A kábítószer-használat hatással van a globális egészségügyi helyzetre és fejlődésre, a bűnözésre és a személyi biztonságra, továbbá a nemzetközi biztonságra. Jelentésünk főként az európai helyzetet állítja középpontba, ugyanakkor nem hagyhatjuk figyelmen kívül azt a tényt sem, hogy globális problémával állunk szemben.
Det er med glede vi konstaterer at datatilfanget fra de nye medlemsstatene i Den europeiske union er blitt enda større i år. I tillegg til å rapportere om situasjonen i den utvidede unionen, presenterer vi også – når det er mulig – data fra Bulgaria, Romania og Tyrkia og en del analyser av viktige utviklingstrekk internasjonalt. Narkotikaproblemets globale karakter innebærer at vi må sette en europeisk analyse inn i en bredere kontekst. Handel med og bruk av narkotika er uløselig forbundet med mange av de største problemene vi har i dag. Bruken av narkotika virker inn på den globale helsesituasjonen og utviklingen, kriminalitet og personlig sikkerhet samt internasjonale sikkerhetsspørsmål. Vår rapport fokuserer særlig på situasjonen i Europa, men vi kan ikke tillate oss å se bort fra at dette er et problem av globale dimensjoner.
Z zadowoleniem przyjmujemy fakt, że w tym roku znowu zanotowaliśmy wzrost przepływu danych z nowych Państw Członkowskich Unii Europejskiej. Oprócz gromadzenia danych na temat sytuacji w rozszerzonej Europie, zamieszczamy również dostępne dane z Bułgarii, Rumunii i Turcji, jak również niektóre analizy istotnych międzynarodowych kierunków rozwoju. Globalny charakter problemu narkotykowego oznacza, że musimy usytuować naszą europejską analizę w szerszym kontekście. Handel i zażywanie narkotyków są nierozerwalnie powiązane z obawami, które obecnie budzą nasz największy niepokój. Zażywanie narkotyków wpływa na globalne zdrowie i rozwój, przestępczość i bezpieczeństwo osobiste oraz bezpieczeństwo międzynarodowe. Nasze sprawozdanie w dużym stopniu koncentruje się na europejskim obrazie, ale nie możemy ignorować faktu, że zajmujemy się problemem o wymiarze globalnym.
Remarcăm cu plăcere faptul că în acest an s-a înregistrat din nou o creştere a volumului de date disponibile din noile state membre ale Uniunii Europene. Pe lângă raportările privind situaţia din Uniunea extinsă, dacă au fost disponibile, am inclus şi date din Bulgaria, România şi Turcia şi câteva analize privind evoluţiile internaţionale importante. Natura globală a problemei drogurilor ne impune integrarea analizei noastre europene într-un context mai larg. Traficul şi consumul de droguri sunt legate inextricabil de multe dintre cele mai presante preocupări din prezent. Consumul de droguri are un impact asupra sănătăţii şi a dezvoltării globale, asupra infracţiunilor şi a siguranţei personale, şi asupra securităţii internaţionale. Raportul nostru se concentrează foarte mult asupra situaţiei din Europa, dar nu ne putem permite să ignorăm faptul că abordăm o problemă cu dimensiuni globale.
Sme radi, že tohto roku opäť narástol objem údajov z nových členských krajín Európskej únie. K údajom o situácii v rozšírenej Únii, ak boli k dispozícii, sme pridali aj údaje z Bulharska, Rumunska a Turecka a niektoré dôležité analýzy o medzinárodnom vývoji. Globálny charakter drogovej problematiky si vyžaduje vypracovať naše európske analýzy v širšom kontexte. Nezákonné obchodovanie s drogami a ich užívanie sú v dnes neoddeliteľne spojené s vážnymi obavami: vplyv užívania drog na celkové zdravie a vývoj, kriminalita a osobná bezpečnosť, medzinárodná bezpečnosť. V správe sa zameriavame najmä na situáciu v Európe ale nemôžeme si dovoliť ignorovať skutočnosť, že sa zaoberáme problémom globálnych rozmerov.
Z zadovoljstvom opažamo, da je letos ponovno prišlo do porasta podatkov, ki so na voljo s strani novih držav članic Evropske unije. Poleg poročanja o stanju v razširjeni Uniji, smo tako vključili tudi podatke iz Bolgarije, Romunije in Turčije, kadar so le-ti bili na voljo, ter izvedli nekatere analize v zvezi s pomembnimi mednarodnimi razvoji. Globalna narava problema z drogo pomeni, da moramo svojo evropsko analizo postaviti v širši kontekst. Trgovanje z drogo in uživanje le-te sta nujno povezani s številnimi najbolj perečimi problemi današnjega časa. Uživanje droge vpliva na globalno zdravje in razvoj, kriminal in osebno varnost ter na mednarodno varnost. Naše poročilo je precej osredotočeno na sliko obravnavanega problema v Evropi, vendar ne smemo ignorirali dejstva, da se lotevamo problema z globalnimi dimenzijami.
Vi gläder oss även i år över att kunna konstatera en ökning av tillgängliga uppgifter från Europeiska unionens nya medlemsstater. Förutom att rapportera om situationen i den utvidgade unionen så ingår uppgifter, när sådana finns tillgängliga, även från Bulgarien, Rumänien och Turkiet samt viss analys av viktig internationell utveckling. Narkotikaproblemets globala egenskaper betyder att vi måste placera vår europeiska analys i ett vidare sammanhang. Narkotikahandel och narkotikamissbruk hänger oupplösligt samman med många av dagens mest överhängande problem. Narkotikamissbruk påverkar global hälsa och utveckling, kriminalitet och personlig säkerhet samt internationell säkerhet. Vår rapport riktar i huvudsak in sig på den europeiska bilden, men vi kan aldrig bortse från det faktum att vi behandlar problem med globala dimensioner.
  Daten zur Behandlungsna...  
Trotz der Besorgnis angesichts des Crack-Konsums ist daran zu erinnern, dass die Droge zwar sowohl die einzelnen Konsumenten als auch die Gemeinschaften schädigt, in denen sie leben, dieses Problem jedoch in Europa lokal begrenzt ist.
Crack cocaine users tend to have a different social background from users of cocaine powder. Crack cocaine users are more likely to be socially disadvantaged, and there is some evidence to suggest that ethnic minority populations may be particularly vulnerable to crack cocaine problems: two thirds of black people requesting drug treatment in London are primary crack cocaine users (GLADA, 2004) and 30 % of crack cocaine clients in the Netherlands have a non-Dutch background. Despite worries about crack cocaine, it should be remembered that, although the drug is associated with particular damage to both the individuals who use it and the communities in which they live, this problem remains highly localised in Europe. It should be noted that crack cocaine clients are mainly reported by two countries (the Netherlands and the United Kingdom).
Les consommateurs de crack viennent généralement d'un milieu social différent de celui des usagers de cocaïne en poudre. Les consommateurs de crack sont plus souvent issus d'un milieu socialement défavorisé et certains signes donnent à penser que les minorités ethniques sont particulièrement exposées aux problèmes de crack. En effet, deux tiers des Noirs qui demandent un traitement à Londres sont des usagers primaires de crack (GLADA, 2004) et 30 % des patients consommateurs de crack aux Pays-Bas ne sont pas d'origine néerlandaise. En dépit des inquiétudes que suscite le crack, il convient de rappeler que, bien que cette drogue soit associée à des risques particuliers à la fois pour la personne qui la consomme et pour les communautés dans lesquelles elle vit, ce problème reste extrêmement localisé en Europe. Il y a lieu de noter que les patients consommateurs de crack sont pour la plupart signalés par deux pays: les Pays-Bas et le Royaume-Uni.
Los consumidores de crack tienden a ser de un estrato social distinto al de los consumidores de cocaína en polvo. Es más probable que los consumidores de crack sean personas socialmente desfavorecidas, y Existen indicios que indican que las minorías étnicas pueden ser especialmente vulnerables a este problema: dos terceras partes de la población negra que solicita tratamiento de desintoxicación en Londres son consumidores principales de crack (GLADA, 2004) y el 30 % de los pacientes de crack en los Países Bajos no son de origen neerlandés. A pesar de la preocupación por el crack, hay que recordar que, si bien la droga causa daños específicos tanto a las personas que lo consumen como a las comunidades en las que habitan, este problema sigue estando muy localizado en Europa. Hay que tener en cuenta que los pacientes de crack se encuentran principalmente en dos países (Países Bajos y Reino Unido).
I consumatori di cocaina crack hanno un comune denominatore sociale diverso dai consumatori di cocaina in polvere. Sussistono maggiori probabilità che i primi siano soggetti socialmente svantaggiati; alcune prove suggeriscono che le minoranze etniche possono essere particolarmente vulnerabili al problema della cocaina crack: due terzi dei neri che chiedono di entrare in terapia per droga a Londra sono prevalentemente consumatori di cocaina crack (GLADA, 2004), mentre il 30% dei pazienti consumatori di cocaina crack nei Paesi Bassi è di origine non olandese. Nonostante i timori associati al fenomeno della cocaina crack, va ricordato che questa droga, pur essendo responsabile di un danno specifico per i soggetti che ne fanno uso e per la comunità in cui essi vivono, rappresenta un problema localizzato perlopiù in Europa. Si deve inoltre osservare che i pazienti consumatori di cocaina crack vengono riportati prevalentemente da Paesi Bassi e Regno Unito.
Οι χρήστες κρακ έχουν συνήθως διαφορετικό κοινωνικό υπόβαθρο από τους χρήστες κοκαΐνης σε μορφή σκόνης. Οι χρήστες κρακ έχουν περισσότερες πιθανότητες να βρίσκονται σε κοινωνικά μειονεκτική θέση, και υπάρχουν ορισμένα στοιχεία που υποδηλώνουν ότι οι εθνοτικές μειονότητες ενδέχεται να είναι ιδιαίτερα ευάλωτες σε προβλήματα που σχετίζονται με το κρακ: τα δύο τρίτα των μαύρων που ζητούν θεραπεία στο Λονδίνο κάνουν χρήση κρακ ως κύριας ουσίας (GLADA, 2004) και 30 % των ατόμων που ζητούν θεραπεία απεξάρτησης από το κρακ στις Κάτω Χώρες δεν είναι ολλανδικής καταγωγής. Παρά τις ανησυχίες σχετικά με το κρακ, πρέπει να υπενθυμίσουμε ότι, μολονότι η ουσία συνδέεται με ιδιαίτερες βλάβες τόσο για τα άτομα που κάνουν χρήση της όσο και για τις κοινότητες στις οποίες ζουν οι χρήστες, στην Ευρώπη το πρόβλημα παραμένει εξαιρετικά τοπικό. Πρέπει να σημειωθεί ότι δύο είναι κυρίως οι χώρες που αναφέρουν άτομα που ζητούν θεραπεία απεξάρτησης από το κρακ (οι Κάτω Χώρες και το Ηνωμένο Βασίλειο).
Gebruikers van crack-cocaïne hebben over het algemeen een andere sociale achtergrond dan gebruikers van cocaïnepoeder. Gebruikers van crack-cocaïne hebben eerder een sociale achterstand en er zijn aanwijzingen dat met name etnische minderheden problemen als gevolg van crack-cocaïne dreigen te krijgen: bij twee derde van de zwarte bevolking die in Londen een drugsbehandeling wil, gaat het om primaire gebruikers van crack-cocaïne (GLADA, 2004) en 30% van de crack-cocaïnecliënten in Nederland heeft een niet-Nederlandse achtergrond. Ondanks de bezorgdheid over de problemen in verband met crack-cocaïne dient wel bedacht te worden dat deze drug weliswaar bijzondere schadelijke gevolgen heeft voor degenen die de drug gebruiken en voor hun leefomgeving, maar dat het probleem nog steeds een erg plaatselijk karakter heeft in Europa. Op dit moment maken eigenlijk slechts twee landen melding van cliënten die voor crack-cocaïne in behandeling gaan (Nederland en het Verenigd Koninkrijk).
Uživatelé cracku mají často jiný sociální původ než uživatelé kokainového prášku. Uživatelé cracku jsou pravděpodobně sociálně znevýhodněni a existují určité důkazy, které naznačují, že k problémům cracku jsou zejména náchylné etnické minoritní populace: dvě třetiny osob černé pleti žádajících o léčení drogové závislosti v Londýně jsou primární uživatelé cracku (GLADA, 2004) a 30 % klientů závislých na cracku v Nizozemsku není holandského původu. Navzdory obavám týkajícím se cracku je třeba mít na paměti, že ačkoli je tato droga spojena se zvláštními škodami působenými jak jednotlivcům, kteří ji užívají, tak společenstvím, ve kterých žijí, zůstává tento problém v Evropě velmi zřetelně lokalizován. Je třeba poznamenat, že klienty užívající crack uvádějí zejména dvě země (Nizozemsko a Spojené království).
Crackkokainbrugere har normalt en anden social baggrund end brugere af kokainpulver. Det er mere sandsynligt, at crackbrugere er socialt dårligt stillede, og noget tyder på, at etniske minioritetsbefolkninger især er udsat for problemer med crackkokain: to tredjedele af den sorte befolkningsgruppe, der søger narkotikabehandling i London, er primært crackkokainbrugere (GLADA, 2004), og 30 % af crackkokainklienterne i Nederlandene har en ikke-nederlandsk baggrund. Trods bekymringer over crackkokain skal det bemærkes, at selv om stoffet er forbundet med særlige skader for både de personer, der bruger det, og de lokalsamfund, de bor i, er dette problem fortsat i vidt omfang begrænset til bestemte områder i Europe. Det skal bemærkes, at crackkokainklienter hovedsagelig er angivet af to lande (Nederlandene og Det Forenede Kongerige).
Crack-kokaiinin käyttäjillä on usein erilainen sosiaalinen tausta kuin jauhemaisen kokaiinin käyttäjillä. Crack-kokaiinin käyttäjät ovat todennäköisemmin yhteiskunnallisesti heikossa asemassa, ja siitä, että etnisiin vähemmistöihin kuuluva väestö on erityisen altis crack-kokaiiniongelmille, on jonkin verran näyttöä: kaksi kolmasosaa Lontoossa hoitoon hakeutuneista mustaihoisista henkilöistä käyttää pääasiallisesti crack-kokaiinia (GLADA, 2004), ja Alankomaissa 30 prosenttia crack-kokaiiniasiakkaista on syntyperältään muita kuin hollantilaisia. Crack-kokaiinin aiheuttamasta huolesta huolimatta on syytä muistaa, että vaikka tämä huume aiheuttaakin erityistä vahinkoa sekä käyttäjilleen että heidän yhteisöilleen, ongelma on Euroopassa edelleen hyvin paikallinen. Crack-kokaiiniasiakkaista on ilmoittanut pääasiallisesti kaksi maata (Alankomaat ja Yhdistynyt kuningaskunta).
A krekk kokain használók általában a kokainpor használókétól eltérő társadalmi háttérrel rendelkeznek. A krekk kokain fogyasztók esetében valószínűbb a hátrányos társadalmilag helyzet, és bizonyos jelek arra utalnak, hogy az etnikai kisebbségi populációk különösen sebezhetőek a krekk kokain problémák szempontjából: Londonban a gyógykezelésre jelentkező feketék kétharmada elsődleges krekk kokain használó (GLADA, 2004), Hollandiában pedig a krekk kokain miatt kezelt páciensek 30%-a nem holland származású. A krekk kokain okozta aggodalmak ellenére emlékeztetnünk kell arra, hogy – bár a kábítószer kifejezett kárt okoz a használónak és az őt körülvevő közösségnek egyaránt – ez a probléma továbbra is erősen Európára lokalizálódik. Meg kell jegyezni, hogy a krekk kokain pácienseket ezen belül is túlnyomó részben két országból jelentették (Hollandia és az Egyesült Királyság).
Crack-brukere har gjerne en annen sosial bakgrunn enn personer som bruker kokainpulver. Det er mer sannsynlig at de kommer fra sosialt vanskelige forhold, og det finnes indikasjoner på at etniske minoritetsgrupper kan være særlig utsatt for problemer relatert til crack. For eksempel er crack primærrusmiddelet for to tredeler av alle svarte som søker narkotikabehandling i London (GLADA, 2004), og 30 % av alle crack-klienter i Nederland er av ikke-nederlandsk herkomst. Til tross for alle bekymringene omkring crack, bør man ha på minnet at selv om stoffet er svært skadelig både for brukeren selv og for deres omgivelser, så er problemet i europeisk målestokk fremdeles i høyeste grad lokalt. Det bør anføres at det hovedsakelig er to land som rapporterer om crack-klienter, nemlig Nederland og Storbritannia.
Osoby zażywające krak zazwyczaj wywodzą się z innego środowiska niż osoby zażywające proszek kokainowy. Uzależnieni od kraku częściej pochodzą ze środowisk społecznie upośledzonych, istnieją też dowody sugerujące, że mniejszości etniczne mogą być szczególnie narażone na problem spożywania kraku: dwie trzecie osób czarnych wymagających leczenia z uzależnienia od narkotyków w Londynie to ludzie zażywający głównie krak (GLADA, 2004), a 30% pacjentów uzależnionych od kraku w Holandii jest pochodzenia innego niż holenderskie. Pomimo obaw dotyczących kraku należy pamiętać, że choć narkotyk ten powoduje szczególne szkody osobowe i w społecznościach, do których należą uzależnieni, problem ten jest w Europie ograniczony miejscowo. Trzeba zauważyć, że o osobach zażywających krak donoszą głównie dwa państwa (Holandia i Wielka Brytania).
Consumatorii de cocaină crack provin de obicei dintr-un alt mediu social decât consumatorii de praf de cocaină. Probabilitatea ca aceşti consumatori de cocaină crack să fie defavorizaţi social este mai mare, şi există dovezi care sugerează că minorităţile etnice pot fi deosebit de vulnerabile la problema cocainei crack: două treimi dintre persoanele de culoare care solicită tratament pentru dependenţa de droguri în Londra consumă cocaină crack ca drog primar (GLADA, 2004), iar 30 % dintre clienţii tratamentului pentru dependenţă de cocaină crack din Ţările de Jos nu sunt de origine olandeză. Deşi există această preocupare legată de cocaina crack, trebuie avut în vedere faptul că, deşi drogul este asociat cu probleme deosebite atât pentru persoana care îl consumă, cât şi pentru comunitatea în care trăieşte aceasta, problema este puternic localizată în Europa. Trebuie să observăm că majoritatea clienţilor tratamentului pentru dependenţa de cocaina crack provin din două ţări (Ţările de Jos şi Regatul Unit).
Užívatelia kraku majú skôr odlišný sociálny pôvod ako užívatelia kokaínového prášku. Užívatelia kokaínového kraku bývajú s vyššou pravdepodobnosťou sociálne znevýhodnení a určité skutočnosti nasvedčujú, že obyvateľstvo etnických menšín je pravdepodobne obzvlášť citlivé na problémy s krakom: dve tretiny černochov žiadajúcich o protidrogovú liečbu v Londýne sú primárne užívateľmi kokaínu (GLADA 2004) a 30 % klientov kraku v Holandsku malo neholandský pôvod. Napriek obavám z kraku treba pripomenúť, že hoci s drogou súvisia určité škody tak jednotlivcov, ktorí ju užívajú, ako aj spoločenstiev, v ktorých žijú, ostáva tento problém lokalizovaný v Európe. Treba poznamenať, že údaje o klientoch kraku pochádzajú najmä z dvoch štátov, Holandska a Spojeného kráľovstva.
Uživalci crack kokaina običajno prihajajo iz drugačnega družbenega okolja kot uživalci kokainovega prahu. Ti uživalci ponavadi prihajajo iz družbeno slabših okolij, nekaj dokazov pa namiguje na to, da so k problemom, povezanim s crack kokainom, zlasti nagnjeni prebivalci etničnih manjšin: dve tretjini črncev, ki so v Londonu povpraševali po zdravljenju, je primarnih uživalcev kokaina (GLADA, 2004) in 30 % oseb, ki se na Nizozemskem zdravijo zaradi crack kokaina, ni nizozemske narodnosti. Kljub zaskrbljenosti zaradi crack kokaina je treba poudariti, da je ta problem v Evropi še vedno precej omejen, čeprav je droga povezana z določeno škodo, ki jo povzroči posameznikom, ki jo uživajo, in skupnostim, v kateri živijo. Opozoriti je treba, da o osebah, ki se zdravijo zaradi uživanja crack kokaina, predvsem poročajo iz dveh držav (Nizozemske in Združenega kraljestva).
Användare av crack-kokain har oftast en annan social bakgrund än användare av pulverkokain. Användare av crack-kokain är oftare socialt missgynnade och det finns en del tecken som tyder på att etniska minoriteter kan vara särskilt sårbara för problem med crack-kokain: två tredjedelar av svarta personer som söker missbruksbehandling i London har ett primärt crack-kokainmissbruk (GLADA, 2004) och 30 % av crack-kokainklienterna i Nederländerna är av icke-nederländskt ursprung. Trots oron över crack-kokain och det faktum att denna drog är förknippad med särskilt skadliga konsekvenser för både de individuella missbrukarna och de samhällen de lever i är det viktigt att komma ihåg att detta problem fortfarande är mycket lokalt i Europa. Det bör påpekas att det främst är två länder (Nederländerna och Storbritannien) som rapporterar om klienter som missbrukar crack-kokain.
Kreka lietotājiem parasti ir atšķirīga sociālā piederība salīdzinājumā ar kokaīna pulvera lietotājiem. Kreka kokaīna lietotāji biežāk ir no sociāli neaizsargātajiem slāņiem, un ir pierādījumi, ka etnisko minoritāšu pārstāvji ir īpaši pakļauti kreka problēmām: divas trešdaļas melnādaino iedzīvotāju, kam nepieciešama ārstēšana no narkotiku atkarības Londonā, ir primārie kokaīna lietotāji (GLADA, 2004. g.) un 30 % no primārajiem kreka atkarības pacientiem Nīderlandē nav holandiešu izcelsmes. Neskatoties uz uztraukumiem par kreka kokaīnu, ir jāatceras, ka lai arī šī narkotika ir saistīta ar nopietnu kaitējumu gan personām, kas to lieto, gan arī sabiedrībai, kurā šīs personas dzīvo, šī problēma ir lielā mērā lokalizējusies Eiropā. Ir jāatzīmē, ka par kreka pacientiem ziņo galvenokārt divas valstis (Nīderlande un Apvienotā Karaliste).
  Übersicht  
Obwohl die Zahl stimulanzienbedingter Todesfälle im Vergleich zu den gemeldeten opiatbedingten Todesfällen gering ist, ist sie unter Umständen im Steigen begriffen, und es ist von einer erheblichen Dunkelziffer auszugehen. Daten sind zwar zurzeit nur in sehr begrenztem Maße verfügbar, einige Länder geben jedoch an, dass Kokain bei etwa 10 % aller drogenbedingten Todesfälle eine entscheidende Rolle spielt.
The public health impact of stimulant use in Europe is difficult to quantify, although the evidence suggests that we should not be complacent about current consumption patterns. Cocaine-related treatment demands are increasing. Although there is considerable variation between countries, cocaine accounts for about 10 % of all treatment demands across Europe. The use of crack cocaine, a form of the drug particularly associated with health and other problems, remains limited in Europe. Reports of crack cocaine use are generally restricted to a few major cities, but within the communities where this drug is used the resulting harm can be considerable. A number of practical and methodological issues make the assessment of the number of stimulant-related deaths in Europe difficult. Though small in comparison with reported opiate-related deaths, the number of stimulant-related deaths may be increasing and is probably under-reported. Although data are currently very limited, a number of countries indicate that cocaine plays a determining role in around 10 % of all drug-related deaths. Ecstasy-related deaths remain rare in most EU countries, although reporting procedures could be improved.
L'impact de la consommation de stimulants sur la santé publique en Europe est difficilement quantifiable, bien que des indices tendent à montrer qu'il n'y a pas de quoi se réjouir des modes de consommation actuels. Les demandes de traitement pour usage de cocaïne représentent 10 % des demandes de traitement en Europe. La consommation de crack, une forme de la drogue particulièrement associée à des problèmes de santé et autres, reste limitée en Europe. Les déclarations d'usage de crack sont généralement limitées à quelques grandes villes, mais au sein des communautés où cette drogue est consommée, les dommages qu'elle engendre peuvent être considérables. Plusieurs problèmes pratiques et méthodologiques rendent difficile l'évaluation du nombre de décès liés à l'usage de stimulants en Europe. Quoique réduit par rapport aux décès déclarés liés aux opiacés, le nombre de décès dus aux stimulants pourrait augmenter et est probablement sous-estimé dans les rapports. Bien que les données soient actuellement très limitées, plusieurs pays rapportent que la cocaïne joue un rôle déterminant dans près de 10 % des décès liés à la drogue. Les décès dus à l'ecstasy demeurent rares dans la plupart des pays de l'UE, mais les procédures de rapport pourraient être améliorées.
Resulta difícil cuantificar los efectos que puede tener el consumo de estimulantes para la salud pública en Europa, aunque los datos con los que contamos no dejan lugar a la complacencia en cuanto a las actuales pautas de consumo. El número de demandas de tratamiento relacionadas con la cocaína va en aumento. Aunque existen considerables variaciones entre países, la cocaína representa alrededor del 10% de las demandas de tratamiento de toda Europa. El consumo de crack, una variedad de la cocaína especialmente relacionada con problemas sanitarios y de otra índole, sigue siendo limitado en Europa. Los informes de consumo de crack se limitan en general a algunas grandes ciudades, pero en las comunidades donde se consume esta droga los daños ocasionados pueden ser considerables. Algunos problemas de orden práctico y metodológico dificultan la evaluación del número de muertes relacionadas con los estimulantes en Europa. Aunque pequeño si se compara con el número de muertes relacionadas con los opiáceos, el número de muertes relacionadas con los estimulantes puede ir en aumento y es probable que haya más casos de los registrados. Aunque los datos son actualmente muy limitados, varios países señalan que la cocaína es el factor determinante del 10 % de las muertes relacionadas con las drogas. Las muertes relacionadas con el éxtasis siguen siendo raras en la mayoría de países de la UE, pero los procedimientos de notificación pueden mejorarse.
Ο αντίκτυπος της χρήσης διεγερτικών ουσιών στη δημόσια υγεία στην Ευρώπη είναι δύσκολο να ποσοτικοποιηθεί, αν και τα στοιχεία υποδηλώνουν ότι δεν πρέπει να εφησυχάζουμε όσον αφορά τα τρέχοντα πρότυπα κατανάλωσης. Οι αιτήσεις θεραπείας που σχετίζονται με τη χρήση κοκαΐνης αυξάνονται. Αν και παρατηρούνται σημαντικές αποκλίσεις μεταξύ των διαφόρων χωρών, η χρήση κοκαΐνης αντιπροσωπεύει περίπου το 10 % του συνόλου των αιτήσεων θεραπείας σε ολόκληρη την Ευρώπη. Η χρήση κρακ, μιας μορφής του ναρκωτικού που συνδέεται ιδιαίτερα με προβλήματα υγείας και άλλα προβλήματα, εξακολουθεί να είναι περιορισμένη στην Ευρώπη. Οι αναφορές για χρήση κρακ γενικά περιορίζονται σε λίγες μεγάλες πόλεις, αλλά στις κοινότητες όπου χρησιμοποιείται αυτό το ναρκωτικό η ζημία που μπορεί να προκαλέσει είναι σημαντική. Η εκτίμηση του αριθμού των θανάτων που σχετίζονται με τη χρήση διεγερτικών ουσιών δυσχεραίνεται από σειρά πρακτικών και μεθοδολογικών ζητημάτων. Αν και μικρός σε σχέση με τους αναφερόμενους θανάτους που συνδέονται με τη χρήση οπιούχων, ο αριθμός των θανάτων που συνδέονται με τη χρήση διεγερτικών ουσιών ενδέχεται να σημειώνει αύξηση. Επίσης, η καταγραφή αυτών των θανάτων πιθανώς να είναι ελλιπής. Αν και τα διαθέσιμα στοιχεία είναι πολύ περιορισμένα, αρκετές χώρες αναφέρουν ότι η κοκαΐνη διαδραματίζει σημαντικό ρόλο περίπου στο 10 % του συνόλου των θανάτων που συνδέονται με τα ναρκωτικά. Θάνατοι συνδεόμενοι με τη χρήση έκστασης εξακολουθούν να είναι σπάνιοι στις περισσότερες χώρες της ΕΕ, αν και οι διαδικασίες αναφοράς θα μπορούσαν να βελτιωθούν.
Vliv užívání stimulantů na veřejné zdraví v Evropě lze obtížně kvantifikovat, i když důkazy svědčí o tom, že bychom neměli být se současnými vzorci užívání spokojeni. Počet žádostí o léčbu související s kokainem se zvyšuje. I když mezi zeměmi existují velké rozdíly, kokain je důvodem zhruba 10 % všech žádostí o léčbu v Evropě. Užívání cracku, formy kokainu, která výrazně souvisí se zdravotními a dalšími problémy, zůstává v Evropě omezeno. Hlášení o užívání cracku jsou obecně omezena na několik velkých měst, ale v komunitách, kde je tato droga užívána, mohou být výsledné škody velké. Hodnocení řady úmrtí v Evropě souvisejících se stimulanty je znesnadněno několika praktickými a metodickými problémy. I když ve srovnání s počtem hlášených úmrtí spojených s opiáty je množství úmrtí souvisejících se stimulanty malé, může se zvyšovat a oznámené údaje jsou pravděpodobně nižší než ve skutečnosti. Ačkoli jsou údaje v současné době velmi omezené, několik zemí uvádí, že kokain hraje rozhodující roli asi v 10 % všech úmrtí souvisejících s drogami. Úmrtí související s extází jsou ve většině zemí EU i nadále vzácná, i když postupy hlášení by mohly být zkvalitněny.
Det er vanskeligt at kvantificere de folkesundhedsmæssige følger af brugen af stimulanser i Europa, selv om alt tyder på, at vi ikke har grund til at stille os tilfredse med de nuværende forbrugsmønstre. Der er en stigende efterspørgsel efter kokainrelaterede behandlinger. Selv om der er store udsving fra land til land, tegner kokain sig for ca. 10 % af alle behandlingsanmodninger i Europa som helhed. Brugen af crackkokain, en form af stoffet, som navnlig er forbundet med sundhedsmæssige og andre problemer, er fortsat begrænset i Europa. Indberetninger om brug af crackkokain er generelt begrænset til nogle få større byer, men inden for de lokalsamfund, hvor dette stof bruges, kan de dermed forbundne skader være betydelige. En række praktiske og metodemæssige problemstillinger gør det vanskeligt at vurdere antallet af stimulansrelaterede dødsfald i Europa. Antallet af stimulansrelaterede dødsfald er ganske vist lille i forhold til det indberettede antal opiatrelaterede dødsfald, men kan være stigende og er formentlig underrapporteret. Selv om dataene på nuværende tidspunkt er meget begrænsede, har en række lande anført, at kokain spiller en afgørelse rolle i ca. 10 % af alle narkotikarelaterede dødsfald. Ecstasyrelaterede dødsfald er fortsat sjældne i de fleste EU-lande, selv om indberetningsprocedurerne kunne forbedres.
Piristeiden käytön kansanterveydellistä vaikutusta Euroopassa on vaikeaa määrittää, mutta näyttö viittaa siihen, etteivät nykyiset kulutustottumukset anna mitään syytä rauhalliseen mieleen. Kokaiiniin liittyvä hoidontarve on lisääntymässä. Maiden välillä on suuria eroja, mutta kokaiinin osuus kaikesta hoidontarpeesta Euroopassa on noin 10 prosenttia. Crack-kokaiinia – huumeen muotoa, johon liittyy erityisen paljon terveys- ja muita ongelmia – käytetään Euroopassa melko vähän. Crack-kokaiinin käytöstä raportoivat yleensä vain muutamat suuret kaupungit, joskin yhteisöissä, joissa tätä huumetta käytetään, sen aiheuttamat haitat voivat olla merkittäviä. Piristeisiin liittyvien kuolemantapausten määrää Euroopassa on useista käytännön syistä ja menetelmällisistä syistä vaikea arvioida. Vaikka näiden tapausten määrä on pieni verrattuna ilmoitettuihin opiaattikuolemien määriin, se saattaa olla kasvamassa, sillä kaikkia tapauksia ei todennäköisesti edes ilmoiteta. Tietoja on toistaiseksi saatavilla vain vähän, mutta useat maat ovat tuoneet esiin, että kokaiini on ratkaisevassa asemassa noin 10 prosentissa kaikista huumekuolemista. Ekstaasikuolemat ovat yhä harvinaisia useimmissa EU-maissa, mutta raportointimenetelmiä voisi parantaa.
A serkentőszerek használatának közegészségügyi hatásait Európában nehéz számszerűsíteni, a tények azonban arra utalnak, hogy a jelenlegi fogyasztási mintákkal kapcsolatban nincs okunk az elégedettségre. A kokainnal összefüggő kezelési igények szaporodnak. Bár az országok között e tekintetben jelentős eltéréseket tapasztalhatunk, a kokain Európa-szerte az összes kezelési igény körülbelül 10%-áért felel. A krekk kokain, a kokain egészségügyi és egyéb problémákkal különösen összefüggésbe hozható formájának használata Európában korlátozott maradt. A krekk kokain használatáról szóló jelentések általában néhány nagyobb városra korlátozódnak, de az e drogot használó közösségeken belül az ebből eredő ártalom jelentős lehet. A serkentőszerekkel összefüggő halálesetek számának értékelését Európában számos gyakorlati és módszertani kérdés nehezíti. Bár az opiátokkal összefüggő halálesetekkel összehasonlítva a serkentőszerekkel összefüggő halálesetek száma viszonylag alacsony, ez a szám növekedhet, és a jelentésekben valószínűleg alulreprezentált. A jelenleg rendelkezésre álló adatok ugyan nagyon korlátozottak, de számos ország jelezte, hogy a kokain az összes, kábítószerrel összefüggő haláleset körülbelül 10%-ában játszott meghatározó szerepet. Az extasy-val összefüggő halálozás továbbra is ritka az EU legtöbb országában, bár a beszámolási eljárásokon még lehetne javítani.
Konsekvensen av bruken av sentralstimulerende midler for folkehelsen i Europa er vanskelig å måle, men dokumentasjonen tyder på at vi ikke bør forholde oss passive til dagens forbruksmønstre. Etterspørselen etter kokainrelatert behandling øker. Selv om det er store variasjoner landene imellom, gjelder rundt 10 % av alle behandlingssøknader i Europa kokain. Bruken av crack, en form for kokain som er særlig forbundet med helserisiko og andre problemer, er fremdeles begrenset i Europa. Rapportene om crackbruk er stort sett begrenset til noen få store byer, men innenfor det enkelte samfunn hvor dette stoffet brukes, kan stoffet forårsake betydelig skade. En rekke praktiske og metodologiske spørsmål gjør det vanskelig å vurdere hvor mange dødsfall i Europa som er relatert til sentralstimulerende midler. Selv om antallet vil være lavt i forhold til rapporterte opiatrelaterte dødsfall, kan det være på vei opp og er sannsynligvis underrapportert. Selv om datatilfangsten i dag er veldig begrenset, antyder en rekke land at kokain spiller en utslagsgivende rolle i rundt 10 % av alle narkotikarelaterte dødsfall. Ecstasyrelaterte dødsfall forekommer fremdeles sjelden i de fleste EU-landene, men rapporteringsprosedyrene kunne vært bedre.
Impactul consumului de stimulatoare asupra sănătăţii publice în Europa este dificil de cuantificat, deşi dovezile sugerează că nu ne putem declara mulţumiţi cu actualele modele de consum. Numărul cererilor de tratament legate de cocaină este în creştere. Deşi există variaţii considerabile de la o ţară la alta, cocaina reprezintă aproximativ 10 % din totalul cererilor de tratament din Europa. Consumul de cocaină crack, o formă a drogului puternic asociată cu probleme de sănătate şi de alte tipuri, este în continuare limitat în Europa. Rapoartele privind consumul de cocaină crack se limitează în general la câteva oraşe importante, dar consecinţele negative produse de consumul acestui drog în comunităţile afectate pot fi considerabile. Evaluarea numărului de decese legate de consumul de stimulatoare din Europa este dificilă din cauza mai multor aspecte practice şi metodologice. Deşi este redus în comparaţie cu numărul raportat de decese legate de consumul de opiacee, este posibil ca numărul de decese legate de consumul de stimulatoare să înregistreze o creştere şi să fie raportat incomplet. Deşi în prezent datele sunt extrem de limitate, se arată că în mai multe ţări cocaina are un rol determinant în aproximativ 10 % din totalul deceselor legate de consumul de droguri. Decesele legate de consumul de Ecstasy sunt în continuare rare în majoritatea ţărilor Uniunii Europene, deşi procedurile de raportare ar putea fi îmbunătăţite.
Vplyv užívania stimulancií na verejné zdravie v Európe je ťažké kvantifikovať, hoci dôkazy naznačujú, že by sme sa s terajšími vzormi spotreby nemali uspokojiť. Stúpa dopyt po liečbe súvisiacej s kokaínom. Napriek výrazným rozdielom medzi krajinami, je v Európe kokaín dôvodom okolo 10 % žiadostí o liečbu. V Európe ostáva obmedzené užívanie kokaínového kraku, formy tejto drogy, s ktorou sú spojené zdravotné a iné problémy. Správy o užívaní kraku sa vo všeobecnosti obmedzujú na niekoľko málo veľkých miest, ale v rámci spoločenstiev, v ktorých sa táto droga užíva, môžu byť výsledné škody značné. Posúdenie počtu úmrtí súvisiacich so stimulanciami v Európe sťažujú viaceré praktické aj metodické problémy. Napriek nízkemu počtu, v porovnaní s oznámenými úmrtiami súvisiacimi s opiátmi, počet úmrtí súvisiacich so stimulanciami asi vzrastá a oznámené údaje sú pravdepodobne nižšie ako skutočnosť. Hoci v súčasnosti sú údaje veľmi obmedzené, viaceré krajiny uvádzajú, že kokaín hrá rozhodujúcu úlohu v asi 10 % všetkých úmrtí súvisiacich s drogami. Úmrtia súvisiace s extázou sú naďalej vo väčšine krajín EÚ zriedkavé, aj keď by bolo dobré zlepšiť postupy oznamovania.
Vpliv uživanja stimulansov na javno zdravje je v Evropi težko oceniti, čeprav podatki kažejo, da ne smemo biti zadovoljni glede trenutnih vzorcev uživanja. Število povpraševanj po zdravljenju zaradi odvisnosti od kokaina narašča. Čeprav obstajajo občutne razlike med državami, je kokain prisoten v okoli 10 % vseh povpraševanj po zdravljenju v Evropi. V Evropi uživanje crack kokaina, oblike droge, ki je zlasti povezana z zdravstvenimi in drugimi problemi, ostaja omejeno. Poročila o uživanju crack kokaina so na splošno omejena na nekaj večjih mest, vendar pa je v skupnostih, v katerih se ta droga uporablja, posledična škoda lahko velika. Številna praktična in metodološka vprašanja otežujejo oceno števila smrtnih primerov, povezanih z uživanjem stimulansov v Evropi. Čeprav je število smrtnih primerov zaradi uživanja stimulansov v primerjavi s primeri, povezanimi z uživanjem opiatov, majhno, lahko narašča in verjetno je, da vsi primeri niso prijavljeni. Trenutni podatki so zelo omejeni, vendar številne države navajajo, da ima kokain odločilno vlogo pri okoli 10 % vseh z drogo povezanih smrtnih primerov. Smrtni primeri zaradi uživanja ekstazija ostajajo redki v večini držav EU, čeprav bi lahko postopke prijavljanja izboljšali.
Det är svårt att kvantifiera stimulantiamissbrukets effekter på folkhälsan, men uppgifterna om de nuvarande konsumtionsmönstren visar att vi inte kan förhålla oss passiva. Efterfrågan på behandling för kokainrelaterade missbruksproblem ökar. Även om det finns stora variationer mellan länderna svarar kokain för ungefär 10 % av den totala behandlingsefterfrågan i hela Europa. Användningen av crack-kokain, en form av kokain som är särskilt förbunden med hälsoproblem och andra problem, är fortfarande begränsad i Europa. Rapporterna om crack-kokain gäller i allmänhet ett fåtal större städer, men i de samhällen där denna drog används kan skadeverkningarna bli omfattande. Flera praktiska och metodologiska problem gör att det är svårt att uppskatta antalet dödsfall i Europa som beror på missbruk av stimulantia. Även om de kan vara få jämfört med opiatrelaterade dödsfall är de sannolikt underrapporterade samtidigt som de kan vara på uppgång. Informationen är för närvarande visserligen mycket knapphändig, men flera länder uppger att kokain spelar en avgörande roll i 10 % av alla narkotikarelaterade dödsfall. Ecstasyrelaterade dödsfall är fortfarande sällsynta i de flesta EU-länder, även om rapporteringsrutinerna kan förbättras.
  Prävalenz und Drogenkon...  
Der „Lebenszeitkonsum“ ist zwar unter Umständen als Indikator für die aktuelle Situation unter Erwachsenen nur von begrenztem Wert (obwohl er bei Schulkindern ein sinnvoller Indikator sein kann), in Verbindung mit anderen Maßnahmen kann er jedoch Einblicke in die Konsummuster (Fortsetzung oder Unterbrechung des Konsums) sowie in die generationenbezogenen Entwicklungen in der Verbreitung des Drogenkonsums geben.
The EMCDDA has developed a set of common core items (‘European model questionnaire’, EMQ) that is implemented in, or compatible with, most surveys in the EU Member States. The EMQ is included in a report available on the EMCDDA website (2). ‘Lifetime use’ may be of limited value as an indicator of the current situation among adults (although it could be a reasonable indicator among school children), but in conjunction with other measures it can give insight into aspects of patterns of use (continuation or discontinuation of use) and the generational dynamics of the spread of drug use. ‘Last 12 months’ use’ gives an indication of recent drug use, although often this use will be occasional, and ‘last 30 days’ use’ gives an indication of more current use, which will include people using the drug frequently.
L'OEDT a mis au point un questionnaire de base commun (le «questionnaire type européen» ou EMQ) qui est utilisé dans la plupart des enquêtes menées dans les États membres de l'UE, ou est compatible avec celles-ci. L'EMQ est présenté dans un rapport disponible sur le site web de l'OEDT (2). L'«usage au cours de la vie» peut n'avoir qu'un intérêt limité en tant qu'indicateur de la situation actuelle au sein de la population adulte (bien qu'elle puisse être un indicateur raisonnable chez les élèves) mais, associée à d'autres mesures, elle peut donner une idée de certains aspects des modes de consommation (poursuite ou interruption de la consommation) et de la dynamique générationnelle de l'étendue de l'usage de drogue. L'«usage au cours des douze derniers mois» donne une indication de la consommation récente de drogue, bien qu'elle soit souvent occasionnelle, tandis que l'«usage au cours des trente derniers jours» indique un usage plus actuel, qui inclura des personnes prenant de la drogue fréquemment.
El OEDT ha desarrollado una serie de temas básicos comunes («Modelo de cuestionario europeo», EMQ) que se aplican o son compatibles con la mayoría de encuestas de los Estados miembros de la UE. Este cuestionario se incluye en un informe disponible en el sitio web del OEDT (2). El concepto «consumo a lo largo de la vida» puede que tenga un valor limitado como indicador de la situación actual entre adultos (aunque podría ser un indicador razonable entre escolares) pero, junto con otras medidas, puede ofrecer una visión interna de las pautas de consumo (continuación o interrupción del consumo) y de la dinámica generacional de la expansión del consumo de drogas. El «consumo en los últimos 12 meses» proporciona una indicación del consumo reciente de drogas, aunque en ocasiones este consumo sea ocasional, y el «consumo en los últimos 30 días» ofrece información del consumo más actual, que incluye personas que consumen la droga frecuentemente.
Το ΕΚΠΝΤ ανέπτυξε ένα σύνολο κοινών βασικών θεμάτων (Πρότυπο Ευρωπαϊκό Ερωτηματολόγιο), το οποίο εφαρμόζεται στις περισσότερες έρευνες που διενεργούνται στα κράτη μέλη της ΕΕ ή είναι συμβατό με αυτές. Το Πρότυπο Ευρωπαϊκό Ερωτηματολόγιο περιλαμβάνεται σε μια έκθεση που είναι διαθέσιμη στην ιστοθέση του ΕΚΠΝΤ (2). Η «δοκιμή τουλάχιστον μία φορά σε όλη τη ζωή» μπορεί να έχει περιορισμένη αξία ως δείκτης της τρέχουσας κατάστασης στους ενηλίκους (μολονότι μπορεί να είναι ένας χρήσιμος δείκτης για τους μαθητές), αλλά σε συνδυασμό με άλλες μετρήσεις παρέχει πληροφορίες σχετικά με πτυχές των προτύπων χρήσης (συνέχιση ή διακοπή της χρήσης) και με τη δυναμική της εξάπλωσης της χρήσης ναρκωτικών από γενεά σε γενεά. Η «χρήση κατά το τελευταίο δωδεκάμηνο» παρέχει μια ένδειξη σχετικά με την πρόσφατη χρήση ναρκωτικών, μολονότι συχνά η χρήση αυτή είναι περιστασιακή, και η «χρήση κατά τις τελευταίες 30 ημέρες» παρέχει μια ένδειξη σχετικά με την τρέχουσα χρήση, η οποία περιλαμβάνει τα άτομα που κάνουν συχνή χρήση ναρκωτικών.
Het EWDD heeft een reeks gemeenschappelijke kernitems ontwikkeld (de “Europese modelenquête”) die geïmplementeerd zijn in, of compatibel zijn met de meeste enquêtes in de lidstaten van de EU. De modelenquête is opgenomen in een verslag dat via de website van het EWDD toegankelijk is (2). Waarschijnlijk is het “ooit”-gebruik een slechte indicator voor de huidige situatie onder volwassenen (hoewel het een redelijke indicator voor scholieren zou kunnen zijn), maar samen met andere gegevens kan dat “ooit”-gebruik wel inzicht geven in gebruikpatronen (voortzetten van of stoppen met drugsgebruik) en van verschillen tussen generaties met betrekking tot de verspreidingsgraad van het drugsgebruik. Het “laatste 12 maanden”-gebruik geeft een indicatie van het recent gebruik, hoewel dat vaak een incidenteel karakter zal hebben, en het “laatste maand”-gebruik vormt een indicatie van het meer actuele gebruik en omvat ook de mensen die een bepaalde drug vaak gebruiken.
EMCDDA vypracovala soustavu společných základních bodů („evropský modelový dotazník“ (European Model Questionnaire, EMQ)), která je používána ve většině průzkumů v členských státech EU nebo je s těmito průzkumy kompatibilní. Evropský modelový dotazník je součástí zprávy, která je k dispozici na internetových stránkách EMCDDA (2). „Celoživotní užívání“ jako ukazatel současné situace u dospělých může mít omezenou hodnotu (i když může být vhodným ukazatelem u školních dětí), ale ve spojení s dalšími měřítky může poskytnout obraz o aspektech vzorců užívání (pokračování nebo přerušení užívání) a o generační dynamice šíření užívání drog. „Užívání během posledních 12 měsíců“ je ukazatelem užívání drog v poslední době, i když často bývá takové užívání příležitostné, a „užívání během posledních 30 dnů“ je ukazatelem aktuálnějšího užívání v současné době, které bude zahrnovat osoby, které užívají drogy často.
EONN har udviklet en række fælles kerneelementer ('europæisk modelspørgeskema'), som gennemføres i eller er kompatibelt med de fleste undersøgelser i EU-medlemsstaterne. Det europæiske modelspørgeskema findes på EONN's websted (2). 'Langtidsprævalens' kan have begrænset værdi som indikator for den nuværende situation blandt voksne (selv om den kunne være en hensigtsmæssig indikator blandt skoleelever), men sammen med andre mål kan den give et indblik i aspekter af brugsmønstre (fortsat brug eller ophør med brug) og generationsdynamikken med hensyn til udbredelsen af stofbrug. 'De seneste 12 måneder' giver en indikation af nylig stofbrug, selv om denne brug ofte vil være lejlighedsvis, og 'de senest 30 dage' giver en indikation af mere aktuel brug, som omfatter personer, der anvender stoffet hyppigt.
Narkootikumide ja Narkomaania Euroopa Järelevalvekeskus on välja töötanud ühtse põhiteemade paketi (Euroopa näidisküsimustiku), mida rakendatakse enamikus ELi liikmesriikides teostatavates uuringutes või mis on nendega ühildatav. Euroopa näidisküsimustiku leiab aruandest, mis on kättesaadav Narkootikumide ja Narkomaania Euroopa Järelevalvekeskuse veebilehel (2). „Tarbimine elu jooksul” ei pruugi anda täielikku ettekujutust praegusest olukorrast täiskasvanute hulgas (kuigi see võib olla otstarbekas näitaja koolinoorte puhul), koos teiste näitajatega võib see aga anda pildi tarbimisharjumuste teatud aspektidest (tarbimise jätkamine või lõpetamine) ja uimastitarbimise leviku põlvkondadevahelistest erinevustest. „Viimased 12 kuud” annab ettekujutuse hiljutisest uimastitarbimisest, kuigi see on tihti juhuslik, ja „viimased 30 päeva” annab pigem ülevaate praegusest kasutamisest, hõlmates inimesi, kes tarbivad uimasteid sageli.
EMCDDA on laatinut sarjan yhteisiä keskeisiä kysymyksiä ("eurooppalainen mallikyselylomake"), jota käytetään useimmissa EU:n jäsenvaltioissa tehtävissä kyselyissä tai joka on ainakin vertailukelpoinen niiden kanssa. Eurooppalainen mallikyselylomake löytyy EMCDDA:n verkkosivustolla olevasta raportista (2). "Käyttöä ainakin kerran elämässä" kuvaava tunnusluku ei välttämättä anna tarkkaa kuvaa nykytilanteesta aikuisten keskuudessa (se saattaa antaa kohtuullisen hyvän kuvan tilanteesta koululaisten keskuudessa), mutta yhdessä muiden mittareiden kanssa se saattaa valaista käyttötapoja (käytön jatkaminen tai lopettaminen) ja sukupolvien välisiä eroja huumeidenkäytön yleisyydessä. "Käyttö viimeisten 12 kuukauden aikana" kertoo viimeaikaisesta käytöstä, joskin tällainen käyttö on usein satunnaista, ja "käyttö viimeisten 30 päivän aikana" kertoo nykyisestä käytöstä ja kattaa huumetta säännöllisesti käyttävät henkilöt.
Az EMCDDA kidolgozta azon közös alapelemek sorát („Európai modellkérdőív”, EMQ), amelyek az EU legtöbb tagállamának országos felméréseiben szerepelnek vagy azokkal összeegyeztethetők. Az EMQ szerepel az EMCDDA weboldalán megtalálható jelentésben (2). A „kipróbálás” a felnőttekre jellemző jelenlegi helyzet mutatójaként korlátozott értékű információ (ugyanakkor az iskoláskorú gyermekeknél fontos mutató lehet), de más mérésekkel együtt betekintést adhat a használatformák egyes aspektusaiba (a használat folytatása vagy abbahagyása) és a droghasználat terjedésének generációs dinamikájába. Az „előző 12 havi használat” a közelmúltbeli kábítószer-használatot jelzi, noha ez a használat gyakran csak alkalmi, az „előző 30 napban” történt használat pedig a legutóbbi használatról ad képet, amelyben benne lesznek a rendszeres kábítószer-használók.
EONN har utarbeidet et sett felles kjerne-”items” til den europeiske spørreskjemamodellen (“European Model Questionnaire – EMQ) som er implementert i eller kompatible med de fleste spørreskjemaene i EUs medlemsstater. EMQ er tatt med i en rapport på EONNs nettsted (2). “Livstidsbruk” kan være av begrenset verdi som indikator for nåværende situasjon blant voksne (selv om den kan være en rimelig indikator blant skoleelever), men kan sammen med andre tiltak gi kunnskaper om visse aspekter ved bruksmønstrene (fortsatt eller avsluttet bruk) og generasjonsdynamikken i utbredelsen av narkotikabruk. “Bruk siste 12 måneder” gir en indikasjon på nyere narkotikabruk, selv om denne bruken ofte vil være sporadisk, og ”bruk siste 30 dager” gir en indikasjon på mer aktuell bruk og vil omfatte personer som bruker stoffet hyppig.
EMCDDA przygotowało zestaw wspólnych punktów głównych („Europejski Kwestionariusz Modelowy”, EMQ), który wdrażany jest w większości badań sondażowych przeprowadzanych w Państwach Członkowskich UE lub jest z nimi zgodny. EMQ znajduje się w sprawozdaniu dostępnym na stronie internetowej EMCDDA (2). Informacja o „zażyciu przynajmniej raz w życiu” może mieć ograniczoną wartość jako wskaźnik sytuacji bieżącej wśród osób dorosłych (choć może być to uzasadniony wskaźnik wśród młodzieży szkolnej), ale w połączeniu z innymi pomiarami może dać wgląd w kwestie schematów stosowania (kontynuacja lub przerwanie zażywania) oraz w kwestie dynamiki pokoleniowej rozpowszechnienia stosowania narkotyków. Wskaźnik „ostatnich 12 miesięcy” przedstawia zażywanie niedawne, choć często będzie ono zażywaniem sporadycznym, a wskaźnik „ostatnich 30 dni” mówi o zażywaniu bardziej bieżącym, co obejmie osoby zażywające narkotyki często.
OEDT a elaborat o serie de elemente esenţiale comune [„European Model Questionnaire” - EMQ (Chestionarul model european)] care sunt incluse în majoritatea sondajelor din statele membre ale Uniunii Europene sau care sunt compatibile cu acestea. EMQ este cuprins într-un raport care poate fi consultat pe site-ul OEDT (2). „Consumul pe parcursul vieţii” poate avea o valoare limitată ca indicator al situaţiei actuale în rândul adulţilor (deşi poate fi un indicator acceptabil în rândul elevilor), dar, coroborat cu alte măsuri, poate oferi informaţii privind diverse aspecte ale modelelor de consum (continuarea sau întreruperea consumului) şi privind dinamica pe generaţii a răspândirii consumului de droguri. „Consumul în ultimele 12 luni” indică consumul recent de droguri, deşi acest consum este frecvent ocazional, iar „consumul în ultimele 30 de zile” indică un consum mai de actualitate, cuprinzând persoanele care consumă drogul frecvent.
, EMQ), alebo iného s ním zlučiteľného dotazníka, ktorý sa používa vo väčšine prieskumov v členských štátoch EÚ. EMQ je súčasťou správy dostupnej na webovej stránke EMCDDA (2). „Celoživotné užívanie“ môže mať ako indikátor súčasnej situácie medzi dospelými obmedzenú hodnotu (aj keď by mohlo byť prijateľným indikátorom medzi školákmi), ale v spojení s ostatnými parametrami môže poskytnúť obraz o aspektoch vzorov užívania (pokračovanie alebo prerušenie užívania) a generačnej dynamike šírenia užívania drog. „Užívanie za posledných 12 mesiacov“ poukazuje na nedávne užívanie drogy, aj keď toto užívanie bude často príležitostné a „užívanie za posledných 30 dní“ poukazuje na súčasné užívanie, ktoré bude zahrňovať ľudí užívajúcich drogu často.
Center je razvil sklop skupnih osrednjih elementov ("evropski vzorčni vprašalnik", EMQ), ki se uporabljajo v večini raziskav v državah članicah EU ali se z njimi primerjajo. Evropski vzorčni vprašalnik je vključen v poročilo, ki je na voljo na spletni strani Centra (2). "Uživanje kadar koli v življenju" je lahko omejena vrednost za kazalec trenutnega stanja med odraslimi (čeprav bi lahko bil sprejemljiv kazalec med šolsko mladino), vendar lahko skupaj z drugimi ukrepi da vpogled v vidike uživanja drog (nadaljevanje ali prenehanje uživanja) ter generacijsko dinamiko širjenja uživanja drog. "Uživanje v zadnjih 12 mesecih" daje vpogled v nedavno uživanje drog, čeprav bo to uživanje pogosto občasno, medtem ko "uživanje v zadnjih 30 dneh" navaja bolj redno uživanje, ki bo vključevalo osebe, ki drogo uživajo pogosto.
ECNN har utformat en rad vanliga centrala frågor (”Europeisk modellenkät”, EMQ) som genomförs i eller som är jämförbara med de flesta undersökningar i EU:s medlemsstater. EMQ ingår i en rapport som finns på ECNN:s webbplats (2). ”Användning någon gång” kan ha ett begränsat värde som indikator för den aktuella situationen bland vuxna (men skulle kunna vara en bra indikator bland skolbarn), men i samband med andra åtgärder kan den ge insyn i aspekter som rör missbruksmönster (fortsättning eller upphörande av användning) och generationsdynamik när det gäller spridningen av narkotikabruk. ”Användning de senaste 12 månaderna” ger en antydan om narkotikabruket under senare tid, fast denna typ av användning sker oftast vid enstaka tillfällen och ”användning de senaste 30 dagarna” ger en antydan om aktuell användning, inklusive de personer som använder drogen regelbundet.
  Übersicht  
Obwohl die vorherrschende Tendenz in Europa seit Mitte der 90er Jahre aufwärts gerichtet ist, weisen einige Länder eine eher stabile Entwicklung auf. So sind beispielsweise die Raten des Cannabiskonsums im Vereinigten Königreich seit den 90er Jahren zwar besonders hoch, aber auch weitgehend stabil.
Taking all the available data together, it is clear that the use of cannabis differs considerably between countries. Although the predominant European trend since the mid-1990s has been upward, some countries exhibit a more stable pattern. For example, although rates of cannabis use in the United Kingdom since the 1990s have been particularly high, they have remained stable over this period. In addition, there has been little change in the levels of cannabis use in several low-prevalence countries, including Finland and Sweden in the north of Europe and Greece and Malta in the south. Most of the increases in cannabis use recorded in ESPAD since 1999 have occurred in the new EU Member States. Analysis of schools data and general population survey evidence suggests that, on most measures, the Czech Republic, Spain and France have now joined the United Kingdom to form a group of high-prevalence countries.
En prenant en compte toutes les données disponibles, il apparaît clairement que l'usage de cannabis diffère considérablement selon les pays. Bien que la tendance dominante en Europe depuis le milieu des années 1990 ait été orientée à la hausse, certains pays enregistrent une consommation plus stable. Ainsi, bien que les pourcentages de la consommation de cannabis au Royaume-Uni soient particulièrement élevés depuis les années 1990, les chiffres sont restés stables au cours de cette période. En outre, le niveau de la consommation de cannabis a peu changé dans plusieurs pays où la prévalence est faible, comme la Suède et la Finlande dans le nord de l'Europe et la Grèce et Malte au sud. Pour la plupart, les augmentations de l'usage de cannabis observées dans le cadre de l'enquête ESPAD depuis 1999 sont apparues dans les nouveaux États membres. L'analyse des données des enquêtes en milieu scolaire et dans la population générale suggèrent que, pour la plupart des indicateurs, la République tchèque, l'Espagne et la France ont désormais rejoint le Royaume-Uni et forment un groupe de pays à prévalence élevée.
Teniendo en cuenta todos los datos disponibles, resulta evidente que el consumo de cannabis es muy diferente según los países. Aunque desde mediados de la década de 1990 predomina en Europa la tendencia al alza, algunos países presentan una pauta más estable. Por ejemplo, aunque los índices de consumo de cannabis han sido especialmente elevados en el Reino Unido desde la década de 1990, han permanecido estables a lo largo de este periodo. Además, los niveles de consumo de cannabis apenas han variado en varios países de baja prevalencia, como Suecia y Finlandia en el norte de Europa y Grecia y Malta en el sur. Casi todos los incrementos del consumo de cannabis registrados en la ESPAD desde 1999 se han producido en los nuevos Estados miembros de la UE. El análisis de los datos escolares y de las encuestas de población general sugiere que, según la mayoría de indicadores, la República Checa, España y Francia han pasado a engrosar, con el Reino Unido el grupo de países de alta prevalencia.
Από τη συνεκτίμηση όλων των διαθέσιμων στοιχείων καθίσταται σαφές ότι υπάρχουν μεγάλες διαφορές όσον αφορά τη χρήση κάνναβης μεταξύ των διαφόρων χωρών. Αν και η επικρατούσα τάση στην Ευρώπη από τα μέσα της δεκαετίας του 1990 είναι ανοδική, σε ορισμένες χώρες παρατηρούμε μεγαλύτερη σταθερότητα. Για παράδειγμα, αν και τα ποσοστά της χρήσης κάνναβης στο Ηνωμένο Βασίλειο είναι ιδιαίτερα υψηλά από τη δεκαετία του 1990, παρέμειναν σταθερά όλο αυτό το διάστημα. Επιπλέον οι αλλαγές στα επίπεδα της χρήσης κάνναβης σε αρκετές χώρες με χαμηλά ποσοστά επικράτησης, μεταξύ άλλων της Σουηδίας και της Φινλανδίας στη βόρεια Ευρώπη και της Ελλάδας και της Μάλτας στη νότια Ευρώπη, είναι μικρές. Οι περισσότερες από τις αυξήσεις στη χρήση κάνναβης που καταγράφονται στο ESPAD από το 1999 αφορούν τα νέα κράτη μέλη της ΕΕ. Από την ανάλυση στοιχείων για τον μαθητικό πληθυσμό και στοιχείων ερευνών στο γενικό πληθυσμό προκύπτει ότι, από τις περισσότερες απόψεις, η Τσεχική Δημοκρατία, η Ισπανία και η Γαλλία συναπαρτίζουν πλέον με το Ηνωμένο Βασίλειο μια ομάδα χωρών με υψηλά ποσοστά επικράτησης της χρήσης κάνναβης.
Informatie voor het beoordelen van problematisch drugsgebruik kan tevens worden afgeleid uit de aantallen sterfgevallen ten gevolge van drugsgebruik en de vraag naar behandeling. Uit een analyse van het aantal sterfgevallen ten gevolge van drugsgebruik (in de regel gaat het om een overdosis opiaten) blijkt dat de gemiddelde leeftijd van de slachtoffers is gestegen en dat het aantal sterfgevallen onder drugsgebruikers jonger dan 25 sinds 1996 is gedaald. Een belangrijke aantekening hierbij is, dat uit – weliswaar beperkte – gegevens uit de nieuwe EU-lidstaten tot voor kort bleek dat het aantal sterfgevallen onder gebruikers onder de 25 jaar een stijging vertoonde, zij het dat er inmiddels een zekere stabilisering lijkt te zijn ingetreden. In het algemeen kan worden gesteld dat het aantal sterfgevallen ten gevolge van drugsgebruik in de EU zich nog altijd op een historisch hoog niveau bevindt, maar dat het waarschijnlijk niet verder zal oplopen.
Zkombinujeme-li všechny dostupné údaje, je jasné, že se užívání konopí v jednotlivých zemích značně liší. Přestože v Evropě panoval od poloviny 90. let 20. století většinou vzrůstající trend, v některých zemích je vzorec užívání stabilnější. I když například ve Spojeném království je od 90. let 20. století míra užívání konopí zvláště vysoká, byla během uvedeného období stabilní. Mimo to došlo jen k minimální změně v úrovni užívání konopí v několika zemích s nízkou prevalencí, včetně Švédska a Finska na severu Evropy a Řecka a Malty na jihu. K většině nárůstu užívání konopí zaznamenaného studií ESPAD od roku 1999 došlo v nových členských státech. Analýza údajů ze škol a fakta zjištěná v průzkumech běžné populace svědčí o tom, že podle většiny ukazatelů se Česká republika, Španělsko a Francie připojily ke Spojenému království a vytvořily skupinu zemí s vysokou prevalencí.
Det fremgår af en samlet betragtning af alle de data, der foreligger, at brugen af cannabis varierer meget fra land til land. Selv om den fremherskende tendens i Europa siden midten af 1990'erne har været opadgående, har der i nogle lande været tale om et mere stabilt mønster. Det kan eksempelvis nævnes, at selv om der har været en meget høj udbredelse af cannabisbrug i Det Forenede Kongerige siden 1990'erne, er den forblevet stabil i denne periode. Endvidere har der været tale om en meget lille ændring i udbredelsen af cannabisbrug i en række lande med lave prævalenssatser, herunder Sverige og Finland i Nordeuropa og Grækenland og Malta i Sydeuropa. De fleste af de stigninger i brugen af cannabis, der er registreret som led i ESPAD siden 1999, er forekommet i de nye EU-medlemsstater. Det fremgår af analyser af skoledata og generelle befolkningsundersøgelser, at Tjekkiet, Spanien og Frankrig i de fleste henseender nu er kommet op på samme niveau som Det Forenede Kongerige og indgår i gruppen af lande med høje prævalenssatser.
Metodoloogiliselt kõige keerulisemate uimastitarbimise seire valdkondade hulgas on ülesanne mõõta nende inimeste arvu, kes tarbivad uimasteid krooniliselt ja eriti kahjustaval viisil. Narkootikumide ja Narkomaania Euroopa Järelevalvekeskuse probleemse uimastitarbimise indikaator on välja töötatud selleks, et mõõta seda tüüpi uimastitarbimist ning enamikus ELi riikides kajastavad probleemse uimastitarbimise indikaatorid enamasti opiaatide kasutamist ja uimastite süstimist. Praeguste hinnangute kohaselt on ELis arvatavasti 1,2 kuni 2,1 miljonit uimastitarbijat, kellest 850 000 kuni 1,3 miljonit on tõenäoliselt hiljutised uimastisüstijad. Hinnanguline probleemse uimastitarbimise levimus on aja lõikes ebaühtlane, mis muudab pikaajaliste suundumuste määratlemise keeruliseks. Sellegipoolest viitavad EL-15 liikmesriikide näitajad üldiselt sellele, et enamikus riikides esinenud kiire heroiini tarbijate lisandumine jõudis haripunkti millalgi 1990ndate aastate alguses, ning seejärel olukord stabiliseerus. Kuigi mitmed riigid on alates 1999. aastast jätkuvalt teavitanud näitajate suurenemisest, annavad viimased märgid tunnistust sellest, et olukord ei ole igal pool ühesugune, ning Euroopa tasandil pole hinnanguline levimus kõikjal ühetaoline. Uued liikmesriigid väärivad eraldi märkimist, sest ilmneb, et neis tekkisid heroiiniprobleemid hiljem ja nende olukord on muutlikum.
Kun kaikkia saatavilla olevia tietoja tarkastellaan yhdessä, ilmenee selkeästi, että kannabiksen käytössä on suuria eroja maiden välillä. Vaikka vallitseva suuntaus on ollut Euroopassa 1990-luvun puolivälistä lähtien nouseva, käyttö on ollut tasaisempaa joissakin maissa. Esimerkiksi Yhdistyneessä kuningaskunnassa kannabiksen käyttö on ollut 1990-luvulta lähtien erityisen yleistä, mutta se on pysynyt samalla tasolla tällä ajanjaksolla. Lisäksi kannabiksen käytössä ei ole tapahtunut juurikaan muutoksia monissa sellaisissa maissa, joissa sen levinneisyys on suppea, kuten Pohjois-Euroopassa Ruotsissa ja Suomessa sekä Etelä-Euroopassa Kreikassa ja Maltalla. Suurin osa ESPADissa havaitusta kannabiksen käytön lisääntymisestä on tapahtunut EU:n uusissa jäsenvaltioissa. Koulujen toimittamien tietojen ja yleisten väestötutkimusten tulosten analyysin pohjalta vaikuttaa siltä, että Tšekki, Espanja ja Ranska ovat nyt liittyneet Yhdistyneen kuningaskunnan seuraan muodostamaan ryhmän maita, joissa kannabiksen käytön levinneisyys on laaja.
Az összes rendelkezésre álló adat összesítéséből kiderül, hogy a kannabiszhasználat országonként jelentős eltéréseket mutat. Bár az 1990-es évek közepe óta a növekedés volt a meghatározó európai tendencia, néhány országban valamivel stabilabb minta figyelhető meg. Például az Egyesült Királyságban, ahol annak ellenére, hogy az 1990-es évek óta kiugróan magas volt a kannabiszhasználat aránya, ez az arány ebben az időszakban mégis végig stabil maradt. Ezen kívül számos, alacsony előfordulást mutató országban nem történt nagyobb változás a kannabiszhasználat mértékében, így északon Svédországban és Finnországban, délen pedig Görögországban és Máltán. Az ESPAD felmérés a kannabiszhasználatban bekövetkezett legjelentősebb növekedést 1999 óta az új tagállamokban tapasztalta. Az iskolai adatok és az általános népességi felmérés eredményeinek elemzése arra utal, hogy Csehország, Spanyolország és Franciaország a legtöbb mérőszám tekintetében felzárkózott az Egyesült Királysághoz, így jelenleg a felsoroltak alkotják a magas előfordulási rátájú országok csoportját.
Når alle tilgjengelige data settes sammen, blir det tydelig at bruken av cannabis varierer meget fra land til land. Selv om den dominerende trenden i Europa siden midten av 1990-tallet har vært oppadgående, har enkelte land et mer stabilt mønster. Selv om f.eks. bruken av cannabis i Storbritannia har vært særlig høy siden 1990-årene, har den samtidig vært stabil i denne perioden. I tillegg har det vært liten endring i nivåene av cannabisbruk i flere land med lav prevalens, herunder Sverige og Finland i Nord-Europa og Hellas og Malta i sør. De fleste økningene i cannabisbruk som er registrert i ESPAD siden 1999, har vært i de nye EU-medlemsstatene. En analyse av data fra skoleundersøkelser og generelle befolkningsundersøkelser viser at i de fleste målingene har Den tsjekkiske republikk, Spania og Frankrike nå gått sammen med Storbritannia og danner en gruppe av land med høy prevalens.
Ansamblul datelor disponibile arată în mod clar că există diferenţe considerabile de la o ţară la alta în ceea ce priveşte consumul de canabis. Deşi după mijlocul anilor 1990 tendinţa predominantă din Europa a fost de creştere, unele ţări prezintă un model mai stabil. De exemplu, deşi începând din 1990 ratele consumului de canabis au fost deosebit de mari în Regatul Unit, ele s-au menţinut stabile pe parcursul acestei perioade. În plus, nivelurile consumului de canabis s-au modificat foarte puţin în mai multe ţări în care prevalenţa era redusă, inclusiv în Suedia şi Finlanda, în nordul Europei, şi în Grecia şi Malta, în sud. Majoritatea creşterilor consumului de canabis înregistrate de ESPAD după 1999 au survenit în noile state membre ale Uniunii Europene. Analiza datelor din şcoli şi rezultatele sondajelor de la nivelul populaţiei generale sugerează că, sub majoritatea aspectelor, Republica Cehă, Spania şi Franţa s-au alăturat Regatului Unit formând un grup al ţărilor cu prevalenţă ridicată.
Pri pohľade na všetky dostupné údaje spolu je jasné, že v užívaní kanabisu sú rozdiely medzi krajinami. Napriek tomu, že od polovice deväťdesiatych rokov prevláda v Európe stúpajúci trend, v niektorých krajinách sa ukazuje skôr ustálený obraz. Napríklad, napriek tomu, že od deväťdesiatych rokov minulého storočia sú údaje o miere užívania kanabisu v Spojenom kráľovstve obzvlášť vysoké, ostávajú v tomto období na rovnakej úrovni. Navyše došlo k drobnej zmene úrovní užívania kanabisu vo viacerých krajinách s nízkou prevalenciou, vrátane Švédska a Fínska v severnej Európe a Grécka a Malty na juhu. Väčšina prírastkov v užívaní kanabisu, zaznamenaných v ESPAD od roku 1999, sa vyskytla v nových členských štátoch EÚ. Analýza údajov zo škôl a dôkazy z prieskumu vo všeobecnej populácii nasvedčujú, že Česká republika, Španielsko a Francúzsko sa už vo väčšine hodnôt pripojili k Spojenému kráľovstvu a vytvorili skupinu krajín s vysokou prevalenciou.
Če združimo vse razpoložljive podatke, je jasno, da se uživanje konoplje med državami močno razlikuje. Čeprav je bil prevladujoči evropski trend od sredine devetdesetih usmerjen navzgor, nekatere države kažejo stabilnejši vzorec. Kljub na primer izrazito visokim stopnjam uživanja konoplje v Združenem kraljestvu od devetdesetih let naprej, so v tem obdobju ostale stabilne. Poleg tega skoraj ni bilo sprememb glede stopenj uživanja konoplje v več državah z nizko razširjenostjo uživanja, tudi na Švedskem in Finskem na severu Evrope ter v Grčiji in na Malti na jugu. Uživanje konoplje, zabeleženo v raziskavi ESPAD od leta 1999 naprej, je najbolj naraslo v novih državah članicah EU. Analiza podatkov iz raziskav med šolsko mladino in prebivalstvom kaže, da so se Češka, Španija in Francija na večini področij sedaj pridružile Združenemu kraljestvu, tako da zdaj tvorijo skupino držav z visoko stopnjo razširjenosti uživanja.
Det framgår tydligt av de tillgängliga uppgifterna att användningen av cannabis varierar avsevärt mellan länderna. Även om den dominerande trenden i Europa har varit ökande sedan mitten av 1990-talet, är mönstret i några länder mer stabilt. Cannabisbruket i Storbritannien har till exempel legat på mycket höga nivåer sedan 1990-talet men samtidigt inte förändrats under denna period. Dessutom är förändringar små när det gäller användningen av cannabis i flera länder med låg prevalens, exempelvis Sverige och Finland i norra Europa och Grekland och Malta i södra Europa. Den ökning av användningen av cannabis som ESPAD-undersökningarna har visat sedan 1999 har framför allt ägt rum i de nya medlemsstaterna. En analys av skol- och befolkningsundersökningar tyder på att Tjeckien, Spanien och Frankrike i fråga om de flesta mått nu har sällat sig till Storbritannien som länder med en hög prevalens.
Ir grūti aprēķināt stimulantu ietekmi uz sabiedrības veselību Eiropā, taču pierādījumi liecina, ka nav pamata apmierinātībai ar pašreizējiem lietošanas modeļiem. Ar kokaīnu saistītās ārstēšanās pieprasījums pieaug. Lai arī pastāv būtiskas atšķirības valstu starpā, kokaīns ir iemesls aptuveni 10% no visiem ārstēšanās pieprasījuma gadījumiem visā Eiropā. Kreka, kas ir šīs narkotikas forma un kas jo īpaši saistās ar veselības un citām problēmām, lietošanas izplatība Eiropā saglabājas zemā līmenī. Ziņojumi par kreka lietošanu lielākoties attiecas uz dažām lielākajām pilsētām, taču grupās, kur šo narkotiku lieto, tās izraisītās negatīvās sekas var būt ievērojamas. Virkne praktisku un metodoloģisku problēmu sarežģī stimulantu izraisīto nāves gadījumu skaita aprēķināšanu Eiropā. Lai arī ar uzbudinošām vielām saistīto nāves gadījumu skaits ir neliels, salīdzinot ar atskaitēs norādīto opiātu izraisīto nāves gadījumu skaitu, tas varētu palielināties, un, iespējams, atskaitēs netiek iekļauti visi gadījumi. Lai gan pašreiz pieejamie dati ir ierobežoti, virkne valstu norāda, ka kokaīnam ir izšķirošā loma aptuveni 10% ar narkotikām saistīto nāves gadījumu. Ar ekstazī lietošanu saistītie nāves gadījumi lielākajā daļā ES valstu vēl joprojām ir ļoti nedaudz, kaut gan šajā ziņā būtu jāuzlabo atskaites procedūras.
  Drogenbedingte Infektio...  
Portugal verzeichnete zwar 2003 mit 88 Fällen je eine Million Einwohner eine sehr hohe Inzidenzrate, jedoch auch einen starken Rückgang seit 2000 (als die Rate bei 245 Fällen je eine Million Einwohner lag).
In the EU-15 countries, rates of newly diagnosed HIV cases have remained low in recent years, with the exception of Portugal. However, comparisons at the EU level are incomplete as HIV case reporting data remain unavailable (Spain and Italy) or are only starting to become available (France) for some of the countries most affected by AIDS. Portugal showed a very high rate of 88 per million in 2003, but also a large decrease since 2000 (when the rate was 245 per million). This decrease has to be interpreted with caution as European data reporting was only implemented in Portugal in 2000.
Dans l'UE‑15, le nombre de cas de VIH nouvellement diagnostiqués est resté faible ces dernières années, hormis au Portugal. Cependant, les comparaisons à l'échelle de l'UE sont incomplètes étant donné que les données relatives aux déclarations de cas de VIH ne sont toujours pas disponibles (Espagne et Italie) ou commencent seulement à l'être (France) pour certains des pays les plus touchés par le SIDA. Le Portugal a enregistré un taux très élevé de cas par million d'habitants en 2003, mais également une chute sensible depuis 2000 (où le chiffre était de 245 cas par million d'habitants). Ce recul doit être interprété avec prudence étant donné que la transmission de données européennes n'a été introduite qu'en 2000 au Portugal.
En los países de la Europa de los Quince, las tasas de nuevos casos diagnosticados de VIH se han mantenido bajas en los últimos años, a excepción de Portugal. Sin embargo, las comparaciones realizadas a nivel de la UE son incompletas, ya que en algunos de los países más afectados por el SIDA se carece de información sobre los casos de VIH (España e Italia) o apenas se comienza a disponer de ella (Francia). En 2003, Portugal registró una tasa muy elevada de 88 casos por millón, aunque también un fuerte descenso a partir de 2000 (cuando la tasa era de 245 casos por millón). Este descenso debe interpretarse con precaución, ya que el registro de datos europeos no se aplicó en Portugal hasta el año 2000.
Nell’UE a 15 il numero di casi di HIV diagnosticati di recente è rimasto basso negli ultimi anni, a eccezione del Portogallo. Tuttavia non è possibile una comparazione esaustiva a livello comunitario, dal momento che taluni fra i paesi più colpiti dall’AIDS non dispongono dei dati sulla registrazione dei casi di HIV (Spagna e Italia) o tali informazioni cominciano a essere reperibili soltanto adesso (Francia). Il Portogallo segnala una percentuale estremamente alta di 88 ogni milione di abitanti nel 2003, ma anche un forte calo a partire dal 2000 (quando la percentuale era di 245 ogni milione). Questa riduzione va interpretata con cautela, dal momento che il sistema europeo di registrazione dei dati è stato messo in atto in Portogallo soltanto nel 2000.
Nos Estados-Membros da UE-15, os índices de casos de VIH recentemente diagnosticados mantiveram-se baixos nos últimos anos, com excepção de Portugal. No entanto, as comparações ao nível da União Europeia são incompletas pois continua a não haver dados disponíveis sobre a notificação de casos de VIH (Espanha e Itália) ou só agora começam a estar disponíveis (França) em alguns dos países mais afectados pela SIDA. Portugal revelou um índice muito elevado de 88 casos por milhão de habitantes em 2003, mas também uma grande diminuição desde o ano 2000 (em que o índice foi de 245 por milhão). Esta diminuição deve ser interpretada com cuidado pois a comunicação de dados a nível europeu só foi implementada em Portugal no ano 2000.
Στις χώρες της ΕΕ των 15, οι αριθμοί νεοδιαγνωσθεισών περιπτώσεων HIV παρέμειναν χαμηλοί τα τελευταία χρόνια, με εξαίρεση την Πορτογαλία. Ωστόσο, οι συγκρίσεις σε επίπεδο ΕΕ είναι ελλιπείς, καθώς τα στοιχεία που συνδέονται με την αναφορά περιπτώσεων HIV παραμένουν μη διαθέσιμα (Ισπανία και Ιταλία) ή αρχίζουν μόλις να είναι διαθέσιμα (Γαλλία) σε ορισμένες από τις χώρες που πλήττονται περισσότερο από το AIDS. Η Πορτογαλία εμφάνισε έναν πολύ υψηλό αριθμό 88 περιπτώσεων ανά εκατομμύριο κατοίκους το 2003, αλλά και μια σημαντική μείωση από το 2000 (όταν η αναλογία ήταν 245 περιπτώσεις ανά εκατομμύριο κατοίκους). Η μείωση αυτή πρέπει να ερμηνεύεται με προσοχή, καθώς η ευρωπαϊκή αναφορά στοιχείων εφαρμόσθηκε στην Πορτογαλία μόλις το 2000.
In de oude vijftien EU-landen is het percentage nieuw gediagnosticeerde HIV-gevallen de afgelopen jaren laag gebleven, met uitzondering van Portugal. Er kunnen echter geen volledige vergelijkingen op communautair niveau worden gemaakt aangezien er voor een aantal landen met de hoogste aids-incidentie geen gegevens over HIV-gevallen beschikbaar zijn (Spanje en Italië) of pas sinds kort gegevens verstrekt worden (Frankrijk). In 2003 was er in Portugal weliswaar sprake van een zeer hoge incidentie (88 gevallen per miljoen), maar tegelijkertijd is er ook een scherpe daling geconstateerd van het aantal HIV-gevallen sinds 2000 (destijds 245 gevallen per miljoen). Deze daling dient met het nodige voorbehoud geïnterpreteerd te worden, aangezien Portugal pas sinds 2000 in Europees verband gegevens rapporteert.
V zemích evropské patnáctky, s výjimkou Portugalska, zůstala míra nově diagnostikovaných případů HIV v posledních letech nízká. Srovnání na úrovni EU však nejsou úplná, protože údaje o ohlašovaných případech HIV zůstávají pro některé ze zemí nejvíce postiženými AIDS nedostupné (Španělsko a Itálie) nebo se teprve dostupnými stávají (Francie). Portugalsko vykázalo v roce 2003 velmi vysokou míru výskytu – 88 případů na milion obyvatel, ale také prudký pokles od roku 2000 (kdy bylo zjištěno 245 případů na milion obyvatel). Tento pokles je nutné interpretovat s obezřetností, protože hlášení údajů na evropské úrovni bylo v Portugalsku zavedeno teprve v roce 2000.
I EU-15-landene er antallet af nydiagnosticerede hiv-tilfælde forblevet lavt i de senere år, bortset fra Portugal. Sammenligninger på EU-plan er imidlertid ufuldstændige, da case-rapporter vedrørende hiv fortsat ikke er tilgængelige (Spanien og Italien) eller først er ved at blive tilgængelige (Frankrig) for nogle af de lande, hvor aids er mest udbredt. Portugal havde et meget højt niveau på 88 tilfælde pr. én million indbyggere i 2003, men har også haft et stort fald siden 2000 (hvor tallet var 245 tilfælde pr. én million indbyggere). Dette fald må fortolkes med forsigtighed, da den europæiske dataindberetning først blev gennemført i Portugal i 2000.
EL-15 riikides on uute diagnoositud HIV juhtude arv viimastel aastatel madal püsinud, välja arvatud Portugalis. Võrdlused ELi tasandil on siiski ebatäielikud, sest mõnede riikide kohta, kus AIDS on kõige rohkem levinud, ei ole andmed HIV juhtude kohta kättesaadavad (Hispaania ja Itaalia) või alles hakkavad kättesaadavaks muutuma (Prantsusmaa). Portugalis oli see arv 2003. aastal väga kõrge, 88 juhtu miljoni elaniku kohta, kuid on siiski olulisel määral langenud alates 2000. aastast (mil see ulatus 245 juhuni miljoni elaniku kohta). Seda langust tuleb tõlgendada ettevaatusega, sest üleeuroopaline andmete edastamise süsteem võeti Portugalis kasutusele alles 2000. aastal.
Uusien diagnosoitujen hiv-tapausten määrä on pysynyt viime vuosina alhaisena EU:n 15 vanhassa jäsenvaltiossa, paitsi Portugalissa. EU:n tasolla tehtävät vertailut ovat kuitenkin puutteellisia, koska joistakin maista, joissa aids-luvut ovat korkeat, ei ole vielä saatu hiv-tapauksia koskevia tietoja (Espanja ja Italia) tai niitä alkaa tulla vasta nyt (Ranska). Hiv-tapausten määrä oli Portugalissa hyvin korkea vuonna 2003, jolloin niitä oli 88 tapausta miljoonaa asukasta kohti, mutta määrä on kuitenkin laskenut vuodesta 2000 (jolloin tapauksia oli 245 miljoonaa asukasta kohti). Laskua on tulkittava varoen, sillä Portugali alkoi ilmoittaa tietoja vasta vuonna 2000.
A 15 tagú Európai Unió országaiban az újonnan diagnosztizált HIV-esetek száma az elmúlt években viszonylag alacsony maradt, Portugália kivételével. Az összehasonlítás azonban az EU szintjén nem teljes, mivel az AIDS által leginkább érintett egyes országokról a HIV-esetekről beszámoló adatok továbbra sem állnak rendelkezésre (Spanyolország és Olaszország), illetve csak most kezdenek elérhetővé válni (Franciaország). Portugáliában nagyon magas arányt, egymillió főre 88 esetet mutattak ki, de ez erős csökkenésnek számít 2000 óta (akkor az arány 245/1 millió fő volt). A csökkenés ilyen mértékét fenntartásokkal kell értelmezni, mivel Portugáliában csak 2000-ben vezették be az európai adatbejelentési rendszert.
I EU-15-landene har antallet nye diagnostiserte HIV-tilfeller holdt seg lavt de senere år, bortsett fra i Portugal. Imidlertid er ikke sammenligningene på EU-plan fullstendige, da HIV-data enten ikke er innrapportert (Spania og Italia) eller først nå blir tilgjengelig (Frankrike) for noen av landene som er mest berørt av AIDS. Portugal hadde hele 88 HIV-tilfeller pr. million innbyggere i 2003, men dette er likevel en kraftig økning etter 2000 (da tallet var 245 pr. million) Denne nedgangen må tolkes med varsomhet, ettersom Portugal først begynte å innrapportere europeiske data i 2000.
W 15 starych państwach UE wskaźniki nowo zdiagnozowanych przypadków zakażenia HIV pozostają w ostatnich latach na niskim poziomie, z wyjątkiem Portugalii. Jednak porównania dokonywane na szczeblu UE nie są kompletne, gdyż w przypadku kilku państw najbardziej dotkniętym problemem AIDS dane zgłoszeniowe o przypadkach zakażenia wirusem HIV nadal nie są dostępne (Hiszpania i Włochy) lub właśnie zaczęły być dostępne (Francja). Portugalia donosi o bardzo wysokim poziomie wskaźnika w roku 2003 wynoszącym 88 na milion osób, ale również o dużym jego spadku od 2000 roku (kiedy to wskaźnik wynosił 245 na milion). Spadek ten należy interpretować ostrożnie, gdyż europejskie sprawozdawanie danych wprowadzono w Portugalii dopiero w roku 2000.
În statele membre ale Europei celor 15, numărul noilor cazuri de infecţie cu HIV diagnosticate a rămas scăzut în ultimii ani, cu excepţia Portugaliei. Cu toate acestea, comparaţiile la nivelul Uniunii Europene sunt incomplete deoarece unele date privind cazurile de infecţie cu HIV raportate lipsesc în continuare (Spania şi Italia) sau abia încep să devină accesibile (Franţa) pentru unele dintre ţările afectate cel mai mult de SIDA. Portugalia a înregistrat o rată foarte înaltă de 88 de cazuri la un milion de locuitori în 2003, dar şi o scădere accentuată faţă de anul 2000 (când rata a fost de 245 de cazuri la un milion de locuitori). Această scădere trebuie interpretată cu precauţie având în vedere faptul că sistemul european de raportare a datelor a fost pus în aplicare în Portugalia numai în anul 2000.
V 15 krajinách EÚ, s výnimkou Portugalska, ostáva v ostatných rokoch výskyt novo diagnostikovaných prípadov HIV nízky. Porovnania na úrovni EÚ sú však neúplné, pretože údaje o prípadoch nákazy HIV sa nezverejňujú (Španielsko a Taliansko) alebo v niektorých krajinách, najviac postihnutých AIDS, sa s ich zverejňovaním iba začína (Francúzsko). V roku 2003 vykázalo Portugalsko veľmi vysoký výskyt 88 prípadov na milión obyvateľov, ale aj prudký pokles od roku 2000 (keď bol výskyt 245 prípadov na milión). Tento pokles treba vykladať opatrne, keďže oznamovanie európskych údajov sa v Portugalsku v roku 2000 iba zaviedlo.
V državah EU-15 so stopnje novo ugotovljenih primerov okužbe z virusom HIV v zadnjih letih ostale nizke, razen na Portugalskem. Vendar so primerjave na ravni EU nepopolne, saj podatki o poročanju primerov HIV še vedno niso na voljo (Španija in Italija) ali pa se šele pripravljajo (Francija) za nekatere države, ki so najbolj okužene z aidsom. Portugalska je leta 2003 zabeležila zelo visoko stopnjo 88 primerov na milijon prebivalcev, vendar tudi močan upad od leta 2000 naprej (ko je bila stopnja 245 primerov na milijon). Ta porast je treba razlagati previdno, saj so na Portugalskem evropske podatke začeli poročati šele leta 2000.
I EU 15-länderna har antalet nydiagnostiserade hiv-fall fortsatt att vara lågt under senare år, med undantag för Portugal. Jämförelserna på EU-nivå är dock ofullständiga eftersom uppgifter om anmälda hiv-fall fortfarande inte är tillgängliga (Spanien och Italien) eller just börjat bli tillgängliga (Frankrike) för några av de länder som är hårdast drabbade av aids. Portugal redovisade en mycket hög siffra, 88 fall per en miljon invånare år 2003, men även en kraftig minskning sedan år 2000 (då siffran var 245 fall per en miljon invånare). Minskningen måste tolkas försiktigt eftersom rapporteringen av europeiska uppgifter inte genomfördes förrän år 2000 i Portugal.
  Übersicht  
Einschränkend ist jedoch festzustellen, dass die Daten aus den neuen EU-Ländern zwar unzureichend sind, bis vor kurzem jedoch auf einen Aufwärtstrend beim Anteil der Drogentoten im Alter von unter 25 Jahren hindeuteten.
Additional sources of information for assessing problem drug use are the numbers of drug-related deaths and treatment demands. Analysis of drug-related deaths (most commonly due to opiate overdose) suggests that the victims constitute an ageing population, with recorded deaths among drug users younger than 25 having fallen since 1996. An important qualification is that data from the newer EU countries, although limited, show until recently an upwards trend in the proportion of deaths among those under 25, although a degree of stabilisation now appears to have occurred. Overall, although the number of drug-related deaths in the EU remains at a historically high level, it seems likely to have peaked.
Une autre source d'information permettant d'évaluer l'usage problématique de drogue est le nombre des décès liés à la drogue et le nombre de demandes de traitement. L'analyse des décès liés à la drogue (le plus souvent dus à une surdose d'opiacés) fait apparaître que les victimes forment une population vieillissante, le nombre de décès d'usagers de drogue de moins de 25 ans étant en recul depuis 1996. Un élément important est que les données provenant des jeunes États membres de l'UE, bien que limitées, indiquaient jusqu'il y a peu une tendance à la hausse du nombre de décès parmi les jeunes de moins de 25 ans, même si une certaine stabilisation semble aujourd'hui se dessiner. Dans l'ensemble, bien que le nombre de décès liés à la drogue dans l'UE se maintienne à un niveau historiquement élevé, il semble qu'il ait dépassé la phase culminante.
Otras fuentes de información para evaluar el consumo problemático de drogas son las cifras de muertes relacionadas con las drogas y demandas de tratamiento. El análisis de las muertes relacionadas con las drogas (principalmente causadas por sobredosis de opiáceos) indica que las víctimas son cada vez menos jóvenes, habiéndose reducido el número de muertes registradas entre consumidores menores de 25 años desde 1996. Una importante excepción la constituyen los datos de los nuevos países de la UE, que, aunque limitados, indican hasta hace poco una tendencia al alza en la proporción de muertes sobrevenidas entre menores de 25 años, aunque en cierto modo parece ya haberse estabilizado. En general, aunque el número de muertes relacionadas con las drogas se mantiene en un nivel históricamente elevado en la UE, parece haber alcanzado ya su punto álgido.
È impossibile, in sostanza, dare una risposta semplicistica alla domanda se si possa osservare o meno un declino nel consumo di eroina o nel consumo di eroina per via parenterale in Europa. Sotto molti aspetti la situazione odierna (in termini di nuovi consumatori di eroina e di consumo per via parenterale) sembra più positiva rispetto al quadro riferito dall’UE a 15 all’inizio degli anni Novanta. Vi sono prove che la situazione in molti paesi si è stabilizzata, talvolta con segnali di invecchiamento della popolazione, un fenomeno quest’ultimo che forse riflette una riduzione dell’incidenza. Tuttavia, in alcuni dei nuovi Stati membri, dove l’incremento dei problemi collegati al consumo di eroina è un fenomeno più recente, il consumo per via parenterale continua a essere la modalità predominante dell’assunzione di oppiacei; resta in ogni caso difficile tracciare un’interpretazione delle attuali linee di tendenza sulla base dei dati disponibili.
Πρόσθετες πηγές πληροφοριών για την εκτίμηση της προβληματικής χρήσης ναρκωτικών είναι οι αριθμοί των θανάτων που συνδέονται με τη χρήση ναρκωτικών και των αιτήσεων για θεραπεία. Από την ανάλυση των συνδεόμενων με τα ναρκωτικά θανάτων (που συνήθως οφείλονται σε υπερβολική δόση οπιούχων), προκύπτει ότι τα θύματα ανήκουν σε έναν γηράσκοντα πληθυσμό, καθώς οι καταγραφέντες θάνατοι χρηστών ναρκωτικών ηλικίας κάτω των 25 ετών έχουν μειωθεί από το 1996. Σημαντικό στοιχείο είναι ότι οι πληροφορίες από τα νεότερα κράτη μέλη της ΕΕ, αν και περιορισμένες, έδειχναν μέχρι πρόσφατα μια ανοδική τάση στο ποσοστό των θανάτων στην ομάδα χρηστών ηλικίας κάτω των 25 ετών, αν και φαίνεται να έχει επιτευχθεί κάποιος βαθμός σταθεροποίησης. Συνολικά, αν και ο αριθμός των συνδεόμενων με τα ναρκωτικά θανάτων στην ΕΕ παραμένει σε ιστορικά υψηλά επίπεδα, φαίνεται ότι η κορύφωση έχει παρέλθει.
Europa is nog altijd een belangrijke markt voor stimulerende middelen en uit de indicatoren blijkt dat voor Europa als geheel de stijgende lijn in het gebruik van amfetaminen, ecstasy en cocaïne doorzet. Volgens een groot aantal uitkomsten heeft ecstasy op de ranglijst van meest gebruikte drugs de tweede plaats achter cannabis overgenomen van amfetaminen. In het Verenigd Koninkrijk, dat sinds de jaren negentig volgens de meeste metingen de hoogste prevalentiepercentages voor ecstasy- en amfetaminegebruik registreert, blijkt echter uit recent onderzoek, zowel onder de algemene bevolking als op scholen, dat deze percentages mogelijk aan het dalen zijn – die voor amfetaminen heel sterk en die voor ecstasy in mindere mate. De prevalentie in het Verenigd Koninkrijk is in vergelijking met andere landen evenwel nog altijd hoog, zij het dat het verschil nu minder groot is, aangezien een aantal landen inmiddels vergelijkbare gebruikspercentages rapporteert, een situatie die min of meer overeenkomt met het eerder geschetste beeld van cannabisgebruik.
Dalším zdrojem informací pro hodnocení problémového užívání drog je počet úmrtí souvisejících s drogami a počet žádostí o léčbu. Analýza úmrtí souvisejících s drogami (nejčastěji v důsledku předávkování opiáty) svědčí o tom, že oběti jsou ze starší populace. Hlášená úmrtí uživatelů drog mladších 25 let od roku 1996 klesají. Důležitou skutečností je, že údaje z novějších členských států EU, byť omezené, až do nedávné doby dokládaly rostoucí trend podílu úmrtí uživatelů mladších 25 let, i když se zdá, že v současné době došlo k určité stabilizaci. Celkově platí, že i když počet úmrtí souvisejících s drogami v EU zůstává na historicky vysoké úrovni, zdá se pravděpodobné, že vrchol má již za sebou.
Yderligere informationskilder med henblik på vurderingen af det problematiske stofbrug er antallet af narkotikarelaterede dødsfald og behandlingsanmodninger. Det fremgår af en analyse af narkotikarelaterede dødsfald (hyppigst som følge af opiatoverdoser), at ofrene bliver stadig ældre, idet antallet af registrerede dødsfald blandt stofbrugere under 25 år er faldet siden 1996. En vigtig undtagelse herfra er, at data – om end begrænsede – fra de nye EU-medlemsstater indtil for nylig har vist en stigende tendens i andelen af dødsfald blandt personer under 25 år, selv om der nu synes at være indtrådt en vis stabilisering. Generelt har antallet af narkotikarelaterede dødsfald i EU formentlig toppet, selv om det fortsat ligger på et historisk højt niveau.
Huumeiden ongelmakäytön arviointiin saadaan tietoa myös huumekuolemia ja hoidontarvetta koskevista luvuista. Huumekuolemien (useimmin opiaattien yliannostusten) analyysistä ilmenee, että uhrien keski-ikä on nousemassa, ja alle 25‑vuotiaiden huumekuolemat ovat vähentyneet vuodesta 1996 lähtien. On tärkeää panna merkille, että uusista jäsenvaltioista saatujen, joskin rajallisten, tietojen mukaan alle 25‑vuotiaiden huumekuolemissa suuntaus on ollut viime aikoihin asti nouseva, mutta tilanne vaikuttaa olevan tasaantumassa. Yleisesti voidaan todeta, että vaikka huumekuolemien määrä onkin EU:ssa historiallisesti tarkasteltuna edelleen korkea, se on todennäköisesti jo saavuttanut huippunsa.
A problémás kábítószer-használat értékeléséhez további hasznos információforrásul szolgálnak a kábítószerrel összefüggő halálesetek, illetve a kezelési igények számadatai. A kábítószerrel összefüggő (leggyakrabban opiát-túladagolás miatt bekövetkező) halálesetek elemzése azt mutatja, hogy az áldozatok öregedő népességet alkotnak, a nyilvántartott halálesetek száma a 25 évesnél fiatalabb kábítószer-használók körében ugyanis 1996 óta csökkent. Fontos kitétel viszont, hogy az új EU-tagállamokból rendelkezésre álló – korlátozott – adatok szerint a haláleseteken belül a 25 alattiak aránya egészen a közelmúltig emelkedő tendenciát mutatott, bár mára bizonyos mértékű stabilizálódás figyelhető meg. Összességében úgy tűnik, hogy bár a kábítószerrel összefüggő halálesetek száma az EU-ban továbbra is történelmileg magas szinten áll, de valószínűleg már elérte tetőpontját.
Antallet narkotikarelaterte dødsfall og behandlingssøknader er ytterligere informasjonskilder for å beregne problematisk narkotikabruk. En analyse av narkotikarelaterte dødsfall (oftest pga. opiatoverdose) tyder på at ofrene blir stadig eldre, og antallet dødsfall registrert blant narkotikabrukere under 25 år er gått ned etter 1996. Samtidig er det viktig å merke seg at data fra de nyeste EU-landene (selv om de er begrenset) inntil nylig viste en oppadgående trend for andelen overdoseofre under 25, selv om en viss stabilisering nå synes å ha inntruffet. Selv om antallet narkotikarelaterte dødsfall i EU fremdeles generelt er på et historisk høyt nivå, har det sannsynligvis nådd en topp.
Podsumowując, nie ma prostej odpowiedzi na pytanie, czy zażywanie heroiny lub stosowanie iniekcji wykazuje w Europie tendencję spadkową. Pod wieloma względami obecna sytuacja – w zakresie liczby osób nowo uzależnionych od heroiny i stosujących iniekcje – wygląda lepiej niż perspektywy w krajach UE-15 na początku lat 90-tych. Istnieją dane potwierdzające stabilność sytuacji w wielu krajach, sugerujące nawet starzenie się tej populacji, być może odzwierciedlające rzadsze występowanie zjawiska. Jednak w niektórych nowych Państwach Członkowskich, w których eskalacja problemu heroinowego nastąpiła stosunkowo niedawno, iniekcje są nadal głównym sposobem podawania opiatów, a na podstawie dostępnych danych trudno jest zinterpretować obecne tendencje w zakresie zażywania heroiny.
Numărul de decese legate de consumul de droguri şi numărul de cereri de tratament constituie surse suplimentare de informaţii pentru evaluarea consumului problematic de droguri. Analiza deceselor legate de consumul de droguri (provocate de obicei de supradoze de opiacee) sugerează că victimele constituie o populaţie în curs de îmbătrânire, numărul de decese înregistrate în rândul consumatorilor de droguri cu vârste sub 25 de ani fiind în scădere după 1996. Este important faptul că, deşi limitate, datele din noile state membre ale Uniunii Europene arată că până recent exista o tendinţă crescătoare a proporţiei deceselor în rândul persoanelor cu vârste sub 25 de ani, iar în prezent se pare că se înregistrează un oarecare grad de stabilizare. Pe ansamblu, deşi numărul deceselor legate de consumul de droguri în Uniunea Europeană se menţine la un nivel ridicat din perspectivă istorică, se pare că punctul de vârf a fost depăşit.
Doplňujúcim zdrojom informácií na posúdenie problémového užívania drog sú počty úmrtí súvisiacich s drogami a počty žiadostí o liečbu. Z analýzy úmrtí súvisiacich s drogami (najčastejšie po predávkovaní opiátmi) vyplýva, že obete tvoria starnúcu populáciu, pričom evidovaná úmrtnosť užívateľov drog mladších ako 25 ročných od roku 1996 klesá. Dôležitým spresnením sú údaje z nových štátov EÚ, ktoré donedávna naznačovali, napriek svojim obmedzeniam, stúpajúci trend podielu úmrtí osôb pod 25 rokov, aj keď sa zdá, že už nastalo ustálenie. Hoci je počet úmrtí súvisiacich s drogami v EÚ celkovo stále na historicky vysokej úrovni, zdá sa, že dosiahol vrchol.
Dodatni viri informacij za oceno problematičnega uživanja drog so število z drogo povezanih smrtnih primerov in povpraševanj po zdravljenju. Analiza z drogo povezanih smrtnih primerov (najpogosteje zaradi prevelikega odmerka opiatov) kaže, da je med žrtvami starajoča se populacija, saj število prijavljenih smrtnih žrtev med uživalci drog, mlajšimi od 25 let, od leta 1996 pada.Pomemben dokaz je, da so podatki iz novih držav članic EU, čeprav so omejeni, do nedavnega kazali naraščajoči trend deleža smrtnih primerov med osebami, mlajšimi od 25 let, čeprav se sedaj zdi, da je prišlo do določene stabilizacije. Čeprav število z drogo povezanih smrtnih primerov na splošno v EU ostaja na zgodovinsko visokih ravneh, se zdi verjetno, da je doseglo vrh.
Andra informationskällor när man bedömer det problematiska narkotikamissbruket är antalet narkotikarelaterade dödsfall och efterfrågan på behandling. En analys av de narkotikarelaterade dödsfallen (där den vanligaste orsaken är överdos av opiater) visar att offren blir allt äldre och att de registrerade dödsfallen bland missbrukare under 25 år har sjunkit sedan 1996. En viktig reservation i detta sammanhang är att uppgifterna från de nya EU-länderna, även om de är begränsade, visar att andelen dödsfall bland personer under 25 år fram till nyligen ökade, men nu i viss grad verkar ha stabiliserats. Även om antalet narkotikarelaterade dödsfall i EU fortfarande är högt historiskt sett verkar det på det hela taget ha nått en vändpunkt.
  Prävalenz  
Die spanischen Schätzungen berücksichtigen problematischen Kokainkonsum nicht; eine höhere Schätzung ist in den Tabellen PDU-2 und PDU-3 zu finden; in diesen Tabellen wird diese Gruppe zwar berücksichtigt, die Daten sind jedoch eventuell nicht zuverlässig.
CR, capture–recapture; TM, treatment multiplier; PM, police multiplier; MI, multivariate indicator; TP, truncated Poisson; CM, combined methods. For more details see Tables PDU-1, PDU-2 and PDU-3 in the 2005 statistical bulletin. The symbol indicates a point estimate and a bar indicates an uncertainty interval, which can be either a 95 % confidence interval or an interval based on sensitivity analysis (see Table PDU-3). Target groups may vary slightly owing to different methods and data sources; therefore comparisons should be made with caution. The Spanish estimate does not include problem cocaine use; a higher estimate is available in Tables PDU-2 and PDU-3, which takes this group into account but which may not be as reliable.
CR: capture-recapture; TM: multiplicateur de traitement; PM: multiplicateur de police; MI: indicateur multivarié; TP: Poisson tronqué; CM: méthodes combinées. Pour plus de détails, voir tableaux PDU-1, PDU-2 et PDU-3 dans le bulletin statistique 2005. Le symbole indique une estimation de pourcentage et un trait indique un intervalle d'incertitude, pouvant être soit un intervalle de confiance de 95 %, soit un intervalle fondé sur une analyse de sensibilité (voir tableau PDU-3). Les groupes cibles peuvent varier légèrement en raison des différentes méthodes et sources de données utilisées. Les comparaisons doivent donc être faites avec prudence. L'estimation espagnole n'inclut pas l'usage problématique de cocaïne; une estimation supérieure figure dans les tableaux PDU-2 et PDU-3, qui tient compte de ce groupe, mais n'est peut-être pas aussi fiable.
CR, captura-recaptura de datos; TM, multiplicador de tratamiento; PM, multiplicador de policía; MI, indicador de variables múltiples; TP, regresión truncada de Poisson; CM, métodos combinados. Para información más detallada véanse los cuadros PDU-1, PDU-2 y PDU-3 del boletín estadístico de 2005. El símbolo indica un cálculo puntual y una barra indica un intervalo de duda que puede ser un intervalo de confianza del 95 % o un intervalo basado en un análisis de sensibilidad (véase el cuadro PDU-3). Los grupos objetivo pueden variar ligeramente debido a la utilización de métodos y fuentes de información diferentes, por lo que las comparaciones deben realizarse con cautela. La estimación española no incluye el consumo problemático de cocaína; los Cuadros PDU-2 y PDU-3, que toman este grupo en consideración, ofrecen una estimación más alta, aunque pudiera no ser tan fiable.
CR, Captura/recaptura; MT, Multiplicador tratamento; MP, Multiplicador polícia; IM, Indicador variantes múltiplas; RTP, Regressão truncada de Poisson; MC, Métodos combinados. Para mais pormenores ver PDU-1, PDU-2 e PDU-3, Boletim Estatístico de 2005. O símbolo indica uma estimativa pontual e uma barra indica um intervalo de incerteza, que pode ser um intervalo de confiança de 95% ou um intervalo baseado numa análise de sensibilidade (ver Quadro PDU-3). Os grupos-alvo podem variar ligeiramente em virtude dos diferentes métodos e fontes de dados, pelo que as comparações devem ser efectuadas com prudência. A estimativa espanhola não inclui o consumo problemático de cocaína; nos Quadros PDU-2 e PDU-3, figura uma estimativa mais elevada que tem este grupo em conta, mas que poderá não ser tão fiável.
CR = capture–recapture (Μοντέλο εκτίμησης πληθυσμών Capture-recapture)· TM = treatment multiplier (Πολλαπλασιαστής θεραπείας)· PM = police multiplier (Πολλαπλασιαστής αστυνομικών στοιχείων)· MI = multivariate indicator (Πολυμεταβλητός δείκτης)· TP = truncated Poisson (κόλουρος κατανομή Poisson)· CM = combined methods (συνδυασμένες μέθοδοι). Για περισσότερες λεπτομέρειες βλέπε πίνακες PDU-1, PDU-2 και PDU-3 στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2005. Το σύμβολο δηλώνει ότι πρόκειται για εκτίμηση με ακρίβεια δεκαδικού ψηφίου και η ράβδος δηλώνει ένα διάστημα αβεβαιότητας, το οποίο μπορεί να είναι είτε ένα 95 % διάστημα εμπιστοσύνης είτε ένα διάστημα βασισμένο σε ανάλυση ευαισθησίας (βλέπε πίνακα PDU-3). Οι ομάδες στόχοι ενδεχομένως να παρουσιάζουν μικρές διαφορές λόγω των διαφορετικών μεθόδων και των πηγών δεδομένων και, επομένως, οι συγκρίσεις πρέπει να γίνονται με προσοχή. Οι εκτιμήσεις της Ισπανίας δεν περιλαμβάνουν την προβληματική χρήση κοκαΐνης· υψηλότερη εκτίμηση υπάρχει στους πίνακες PDU-2 και PDU-3, η οποία λαμβάνει υπόψη την ομάδα αυτή, αλλά ενδέχεται να μην είναι εξίσου αξιόπιστη.
CR = Capture-recapture (Capture/release steekproefprocedé); TM = Treatment Multiplier (behandelingsmultiplier); PM = Police Multiplier (multiplier van politiegegevens); MI = Multivariate Indicator (multivariabele indicator); TP = Truncated Poisson (Poisson-verdeling); CM = Combined Methods (gecombineerde methoden). Zie voor meer informatie de tabellen PDU-1, PDU-2 en PDU-3 in het Statistical Bulletin 2005 (PDU = Problem Drug Use: problematisch drugsgebruik). Het symbool staat voor een puntschatting, terwijl een streepje een onzekerheidsinterval aangeeft (dat kan zowel een 95%-betrouwbaarheidsinterval zijn als een interval dat op een sensitiviteitsanalyse is gebaseerd; zie tabel PDU-3). De doelgroepen kunnen enigszins verschillend zijn vanwege verschillen in methoden en gegevensbronnen, en vergelijkingen dienen met terughoudendheid plaats te vinden. In de Spaanse schatting is problematisch cocaïnegebruik niet inbegrepen; voor een hogere schatting wordt verwezen naar tabellen PDU-2 en PDU-3, waarin deze groep wel is verdisconteerd, maar mogelijk wordt het beeld daardoor onbetrouwbaarder.
CR, metoda zpětného záchytu; TM, léčebný násobitel; PM, policejní násobitel; MI, multivariační indikátor; TP, zkrácené Poissonovo rozdělení; CM, kombinované metody. Další údaje naleznete v tabulkách PDU-1, PDU-2 a PDU-3 ve Statistickém věstníku 2005. Symbol označuje bodový odhad a sloupec označuje interval nejistoty, kterým může být buď 95% interval spolehlivosti, nebo interval založený na analýze citlivosti (viz tabulka PDU-3). Cílové skupiny se mohou mírně lišit v důsledku různých metod a zdrojů dat; proto je nutné provádět srovnání opatrně. Španělský odhad nezahrnuje problémové užívání kokainu. Vyšší odhad, který bere tuto skupinu v úvahu, je k dispozici v tabulkách PDU-2 a PDU-3; tento odhad však nemusí být tak spolehlivý.
CR, Capture–recapture; TM, Treatment Multiplier; PM, Police Multiplier; MI, Multivariate Indicator; TP, Truncated Poisson; CM, Combined Methods. Flere oplysninger findes i tabel PDU-1, PDU-2 og PDU-3 i Statistical bulletin 2005. Symbolet angiver et punktestimat, og en streg angiver et usikkerhedsinterval, som enten kan være et 95 % konfidensinterval eller et interval baseret på sensitivitetsanalyse (se tabel PDU-3). Målgrupperne kan variere noget afhængig af metode og datakilde. Sammenligninger bør derfor foretages med forsigtighed. Det spanske estimat inkluderer ikke problematisk kokainbrug – et højere estimat fremgår af tabel PDU-2 og PDU-3, som inkluderer denne gruppe, men som måske ikke er så pålidelig.
CR, märgistamine-taasmärgistamine; TM, ravikordisti; PM, politseikordisti; MI, mitmemõõtmeline indikaator; TP, lõigatud Poisson; CM, kombineeritud meetodid. Täpsemate andmete saamiseks vaata tabeleid PDU-1, PDU-2 ja PDU-3 2005. aasta statistikabülletäänis. Sümbol näitab punkthinnangut ja kriips määramatusvahemikku, mis võib olla kas 95% usaldusvahemik või vahemik, mis põhineb tundlikkuseanalüüsil (vaata tabelit PDU-3). Eri meetoditest ja andmeallikatest tulenevalt võivad sihtrühmad veidi erineda; seetõttu tuleks võrdlemisega olla ettevaatlik. Hispaania hinnang ei hõlma probleemset kokaiinitarbimist; seda arvestav kõrgem hinnang on esitatud tabelites PDU-2 ja PDU-3, kuid see ei tarvitse olla nii usaldusväärne.
CR = Capture-recapture (merkintä-takaisinpyyntimenetelmä), TM = Treatment Multiplier (hoitokerroin); PM = Police Multiplier (poliisikerroin); MI = Multivariate Indicator (monimuuttujaindikaattori); TP = Truncated Poisson (typistetty Poisson-menetelmä); CM = Combined Methods (yhdistetyt menetelmät). Lisätietoja esitetään vuoden 2005 Tilastotiedotteen taulukoissa PDU-1, PDU-2 ja PDU-3. Symboli edustaa piste-estimaattia ja viiva epävarmuusväliä, joka voi olla joko 95 %:n luottamusväli tai herkkyysanalyysiin perustuva väli (ks. taulukko PDU-3). Kohderyhmissä voi olla pientä vaihtelua erilaisten menetelmien ja tietolähteiden takia, joten vertailuja on tehtävä varoen. Espanjan arvioon ei sisälly kokaiinin ongelmakäyttöä; taulukoissa PDU-2 ja PDU-3 on korkeampi arvio, jossa on otettu huomioon kyseinen ryhmä, mutta joka ei ehkä ole yhtä luotettava.
CR = Fogás-visszafogás eljárás [Capture-recapture]; TM = Kezelési multiplikátor; PM = Rendőrségi multiplikátor; MI = Többváltozós indikátor; TP = csonkolt Poisson-eloszlás; CM = Kombinált módszerek. További részletekért ld. a PDU-1, PDU-2 és PDU-3 táblázatot a 2005. évi statisztikai értesítőben. A szimbólum egy pont becslést jelöl, a sáv pedig egy bizonytalansági intervallumot, amely lehet egy 95%-os bizonyosság intervallum, vagy egy érzékenységi elemzésen alapuló intervallum (ld. a PDU-3 táblázatot). A célcsoportok a különböző módszerektől és adatforrásoktól függően kissé változhatnak, ezért csak óvatos összehasonlításokat szabad végezni. A spanyol becslés nem tartalmazza a problematikus kokainhasználatot; magasabb becslés található a PDU-2 és PDU-3 táblázatban, amely ezt a csoportot is figyelembe veszi, de nem feltétlenül megbízható.
CR = Capture-Recapture, TM = Treatment Multiplier, PM = Police Multiplier, MI = Multivariate Indicator, TP = Truncated Poisson, CM = Combined Methods. For flere opplysninger, se tabell PDU-1, PDU-2 og PDU-3 i Statistiske opplysninger 2005. Punkt viser til et punktestimat og en strek viser til et toleranseområde, som kan være et 95 % konfidensintervall eller et intervall basert på en sensitivitetsanalyse (se tabell PDU-3). Målgruppene kan variere noe avhengig av metode og datakilde. Sammenligninger bør derfor gjøres med varsomhet. Det spanske anslaget omfatter ikke problematisk kokainbruk – et høyere anslag er gitt i tabell PDU-2 og PDU-3, hvor denne gruppen også er tatt med, men som kanskje ikke er like pålitelig.
CR, capture–recapture (losowanie typu pojmanie-uwolnienie); TM, treatment multiplier (współczynnik leczeń); PM, police multiplier (wskaźnik policyjny); MI, multivariate indicator (współczynnik wielowymiarowy); TP, truncated Poisson (rozkład ucięty Poissona); CM, combined methods (metody łączone). Więcej szczegółów znajduje się w Tabelach PDU-1, PDU-2 i PDU-3 w Biuletynie Statystycznym na rok 2005. Symbol oznacza estymację punktową, a słupek oznacza interwał niepewności, który może być 95% interwałem pewności lub interwałem opartym na analizie wrażliwości (patrz Tabela PDU-3). Grupy docelowe mogą się nieco różnić ze względu na zastosowanie różnych metod i źródeł danych, zatem porównań należy dokonywać ostrożnie. Dane szacunkowe z Hiszpanii nie obejmują problemowego zażywania kokainy - wyższe dane szacunkowe dostępne są w Tabelach PDU-2 i PDU-3, biorą one tę grupę pod uwagę, ale mogą nie być tak wiarygodne.
CR, metoda captură-recaptură; TM, metodă multiplicator bazată pe tratament; PM, metodă multiplicator bazată pe registrele poliţiei; MI, indicator multivariabilă; TP, distribuţie Poisson; CM, metode combinate. Pentru mai multe detalii, vezi Tabelele PDU-1, PDU-2 şi PDU-3 din Buletinul statistic 2005. Simbolul indică o estimare punctuală, iar bara indică un interval de incertitudine, care poate fi un interval de confidenţă de 95 % sau un interval bazat pe analiza sensibilităţii (vezi Tabelul PDU-3). Grupurile ţintă pot varia uşor din cauza diferitelor metode şi surse de date; prin urmare, comparaţiile trebuie realizat cu precauţie. Estimarea realizată pentru Spania nu include consumul problematic de cocaină; o valoare estimată mai ridicată este indicată în Tabelele PDU-2 şi PDU-3, care ia acest grup în considerare, dar care probabil nu este la fel de fiabilă.
CR – Capture-recapture; TM – liečebný multiplikátor; PM – politicajný multiplikátor; MI – multivariačný indikátor; TP – redukované Poissonovo rozdelenie; CM – kombinované metódy. Podrobnejšie údaje sú v tabuľkách PDU-1, PDU-2 a PDU-3 v štatistickej ročenke 2005. Symbol označuje bodový odhad a úsečka označuje interval neurčitosti, ktorý môže byť buď intervalom spoľahlivosti 95 %, alebo intervalom vyplývajúcim z analýzy citlivosti (pozri tabuľku PDU-3). Cieľové skupiny sa môžu mierne líšiť v závislosti od metód a zdroja údajov; z tohto dôvodu treba pri porovnávaní postupovať opatrne. Španielsky odhad nezahŕňa problémové užívanie kokaínu; vyšší odhad, ktorý prihliada aj na túto skupinu, ale nemusí byť až tak spoľahlivý, je k dispozícii v tabuľkách PDU-2 a PDU-3.
CR, zajetje – ponovno zajetje; TM, pomnoževalnik zdravljenja; PM, pomnoževalnik policije; MI, večvrstni kazalnik; TP, skrajšan Poisson; CM, kombinirane metode. Za podrobnejše podatke glej tabele PDU-1, PDU-2 in PDU-3 v Statističnem biltenu 2005. Simbol pomeni ocenjeno vrednost in črtica pomeni interval negotovosti, ki je lahko 95 % interval zaupnosti ali interval na podlagi analize občutljivosti (glej tabelo PDU-3).Ciljne skupine se lahko rahlo razlikujejo zaradi različnih metod in virov podatkov, zato je treba primerjave opraviti pazljivo. Španska ocena ne vključuje problematičnega uživanja kokaina; višja ocena je na voljo v tabelah PDU-2 in PDU-3, ki upošteva tudi to skupino, vendar je mogoče zato manj zanesljiva.
CR, capture–recapture (fångst-återfångst); TM, treatment multiplier (multiplikatormetod med uppgifter från behandlingsorgan); PM, police multiplier (multiplikatormetod med uppgifter från polisen); MI, multivariate indicator (metod som baseras på flera indikatorer); TP, truncated Poisson (trunkerad poisson); CM, combined methods (kombinerade metoder). För mer information se tabellerna PDU-1, PDU-2 och PDU-3 i statistikbulletinen för 2005. Symbolen anger en punktberäkning och ett fält anger ett osäkerhetsintervall som antingen kan vara ett konfidensintervall på 95 % eller ett intervall som bygger på sensitivitetsanalys (se tabell PDU-3). Målgrupperna kan variera något beroende på olika metoder och uppgiftskällor, och jämförelser bör därför göras med försiktighet. I den spanska skattningen ingår inte problematiskt kokainmissbruk. En högre skattning finns i tabellerna PDU-2 och PDU-3 där denna grupp medräknats. Denna skattning är kanske inte lika tillförlitlig.
: kombinētās metodes. Papildu informāciju skatīt tabulās PDU-1, PDU-2 un PDU-3 2005. gada statistikas biļetenā. Simbols norāda uz punkta aprēķinu un svītra norāda uz neskaidrības līmeni, kas var būt vai nu 95 % pārliecības intervāls, vai arī balstīts uz intervāla jūtīguma analīzi (skatīt tabulu PDU-3). Mērķa grupas var nedaudz atšķirties dēļ dažādām metodēm un datu avotiem; tāpēc salīdzinājumi ir jāizdara piesardzīgi. Spānijas aprēķini neietver problemātisko kokaīna lietošanu; augstāki rādītāji ir pieejami tabulās PDU-2 un PDU-3, kas ņem vērā šo grupu, bet kuri var nebūt tik ticami.
  Übersicht  
Zwar werden in Europa zunehmend Bedenken über die negativen Auswirkungen des Cannabiskonsums geäußert, es gibt jedoch nur unzureichende Informationen über das Ausmaß, in dem der Konsum dieser Droge Probleme der öffentlichen Gesundheit nach sich zieht.
There is growing concern in Europe about the negative impact of cannabis use, although information on the extent to which the use of this drug is resulting in public health problems is scarce. Data available on drug treatment demands in Europe place cannabis second only to opiates, although cannabis still accounts for only 12 % of all treatment demands and the overall picture is greatly influenced by the situation in relatively few countries. Data on the regular and intensive use of cannabis are essential for developing an understanding of the likely connection between cannabis use and public health, but currently this information is limited. Although the available data suggest that as many as three million people, mostly young males, may be using cannabis on a daily basis in Europe, the extent to which this group might be experiencing problems because of their use of the drug is not known.
Les effets négatifs de l'usage du cannabis suscitent de plus en plus d'inquiétude en Europe, bien que les informations sur la mesure dans laquelle l'usage de cette drogue provoque des problèmes de santé publique soient rares. Les données disponibles sur les demandes de traitement pour usage de drogue en Europe classent le cannabis en deuxième position seulement, derrière les opiacés, alors que le cannabis ne représente toujours que 12 % des demandes de traitement et la vue d'ensemble est largement influencée par la situation dans un nombre relativement réduit de pays. Des données relatives à l'usage régulier et intensif de cannabis sont essentielles pour mieux comprendre le lien probable entre la consommation de cannabis et la santé publique, mais ces informations sont actuellement limitées. Bien que les données disponibles indiquent que trois millions de personnes, essentiellement des jeunes hommes, pourraient consommer du cannabis tous les jours en Europe, on ignore dans quelle mesure ce groupe pourrait rencontrer des problèmes du fait de l'usage de cette drogue.
Existe una creciente inquietud en Europa acerca del impacto negativo del consumo de cannabis, aunque la información sobre el alcance de los problemas de salud pública que pueda estar causando el consumo de esta droga es escasa. Los datos disponibles sobre demandas de tratamiento de drogodependencias en Europa sitúan el cannabis en segunda posición, tan sólo por detrás de los opiáceos, aunque el cannabis todavía representa únicamente el 12 % de todas las demandas de tratamiento y el panorama general está muy mediado por la situación de un número de países relativamente pequeño. Los datos sobre el consumo regular e intensivo de cannabis son esenciales para conocer la probable conexión entre el consumo de cannabis y la salud pública, pero esta información es limitada en la actualidad. Aunque los datos disponibles indican que el número de personas que consume cannabis a diario en Europa podría llegar a los tres millones —principalmente jóvenes varones—, no se sabe hasta qué punto podría este grupo estar experimentando problemas causados por el consumo de esta droga.
Uno degli aspetti più complessi dal punto di vista metodologico del monitoraggio del consumo di stupefacenti è la stima del numero di persone che consumano droga in maniera cronica e particolarmente dannosa. L’OEDT ha introdotto un indicatore del consumo problematico di droga per poter rilevare questo fenomeno; nella maggior parte dei paesi dell’UE gli indicatori del consumo problematico di droga consentono di individuare soprattutto il consumo di oppiacei e il consumo di stupefacenti per via parenterale. Secondo le stime attuali esistono probabilmente 1,2-2,1 milioni di consumatori problematici di droga nell’UE; di questi un numero compreso tra 850 000 e 1,3 milioni riguarda con molta probabilità consumatori recenti di droga per via parenterale. Le stime sulla prevalenza del consumo problematico nel tempo sono lacunose e rendono difficile l’individuazione di linee di tendenza nel lungo termine. Per altro verso, gli indicatori disponibili nell’UE a 15 suggeriscono, ancorché in maniera approssimativa, che il rapido aumento dei consumatori di eroina riscontrato nella maggior parte degli Stati ha registrato un picco all’inizio degli anni Novanta per poi stabilizzarsi nel periodo successivo. Benché alcuni paesi abbiano continuato a riferire di aumenti a partire dal 1999, i segnali recenti mostrano una situazione disomogenea: non è infatti possibile tracciare un quadro coerente a livello comunitario unicamente sulla base delle stime sulla prevalenza. In modo particolare i nuovi Stati membri, che sembrano aver riscontrato problematiche analoghe solo in tempi più di recenti rispetto all’UE a 15, riferiscono una situazione più fluida.
Η ανησυχία για τις επιπτώσεις της χρήσης κάνναβης αυξάνει στην Ευρώπη, παρόλο που οι πληροφορίες σχετικά με το βαθμό στον οποίο η χρήση αυτού του ναρκωτικού δημιουργεί προβλήματα δημόσιας υγείας είναι λιγοστές. Τα διαθέσιμα στοιχεία σχετικά με τις αιτήσεις για θεραπεία της τοξικομανίας στην Ευρώπη τοποθετούν την κάνναβη στη δεύτερη θέση μετά τα οπιούχα, αν και η κάνναβη εξακολουθεί να αντιπροσωπεύει μόλις το 12 % του συνόλου των αιτήσεων για θεραπεία και η συνολική εικόνα επηρεάζεται σε μεγάλο βαθμό από την κατάσταση που επικρατεί σε σχετικά μικρό αριθμό χωρών. Για την κατανόηση της πιθανής σχέσης μεταξύ της χρήσης κάνναβης και της δημόσιας υγείας είναι αναγκαία η ύπαρξη στοιχείων για τη συστηματική και εντατική χρήση κάνναβης, τα οποία όμως επί του παρόντος είναι περιορισμένα. Αν και από τα διαθέσιμα στοιχεία προκύπτει ότι έως και τρία εκατομμύρια άνθρωποι, κυρίως νέοι άνδρες, κάνουν ενδεχομένως χρήση κάνναβης σε καθημερινή βάση στην Ευρώπη, ο βαθμός στον οποίο αυτή η ομάδα μπορεί να αντιμετωπίζει προβλήματα εξαιτίας της χρήσης δεν είναι γνωστός.
In de meeste landen is heroïne nog steeds de belangrijkste drug waarvoor cliënten in behandeling gaan. In sommige landen kunnen de trends in het heroïnegebruik onder nieuwe cliënten die in behandeling zijn, terug in de tijd worden gevolgd; hieruit blijkt dat er sinds 1996 in absolute aantallen sprake is van een lichte daling. Verder maken sommige landen melding van een ouder wordende populatie opiaatgebruikers, maar ook hier geldt dat deze waarneming niet voor alle landen geldt. In sommige van de nieuwe lidstaten zijn volgens de – ook in dit geval beperkte – gegevens de opiaatgebruikers die voor het eerst een behandeling ondergaan, betrekkelijk jong. In sommige Europese landen, met name in de vijftien oude lidstaten, vertoont het aantal opiaatgebruikers dat met een drugsbehandeling begint en zegt zich te injecteren, al enige tijd een dalende lijn. In Europa dient minder dan de helft van de nieuwe cliënten die een behandeling willen wegens opiaatconsumptie, de drug toe via injectie. Ook deze trend is over het algemeen niet van toepassing op de nieuwe lidstaten, waar injecteren nog altijd de meest gebruikelijke manier van toediening van heroïne is onder gebruikers die een behandeling willen.
V Evropě rostou obavy z negativního vlivu užívání konopí, i když informace o rozsahu, v němž užívání této drogy působí problémy v oblasti veřejného zdraví, jsou nedostatečné. Podle dostupných údajů o žádostech o drogovou léčbu v Evropě je konopí na druhém místě hned za opiáty, i když konopí je motivací pouze 12 % všech žádostí o léčbu a celkový obraz je velmi ovlivněn situací v relativně malém počtu zemí. Údaje o pravidelném a intenzivním užívání konopí jsou nezbytné pro pochopení pravděpodobné souvislosti mezi užíváním konopí a veřejným zdravím, v  současné době jsou však tyto informace omezené. I když z dostupných údajů vyplývá, že v Evropě každodenně užívá konopí pravděpodobně až tři miliony lidí, především mladých mužů, není znám rozsah, v jakém by tato skupina mohla mít problémy způsobené užíváním drogy.
Der er stigende bekymring i Europa over den negative indflydelse af cannabisbrug, selv om der kun foreligger begrænsede oplysninger om, i hvilken udstrækning brugen af dette stof medfører folkesundhedsproblemer. Ifølge de foreliggende data om efterspørgslen efter narkotikabehandling i Europa indtager cannabis en andenplads efter opiater, selv om cannabis stadig kun tegner sig for 12 % af alle behandlingsanmodninger, og det samlede billede er i vidt omfang præget af situationen i forholdsvis få lande. Data om regelmæssig og intensiv brug af cannabis er afgørende for at udvikle en forståelse af den sandsynlige forbindelse mellem cannabisbrug og folkesundhed, men på nuværende tidspunkt er disse oplysninger begrænsede. Selv om de foreliggende data tyder på, at så mange som 3 millioner personer, hovedsagelig unge mænd, kan have et dagligt forbrug i Europa, er det ikke kendt, i hvilken udstrækning denne gruppe kan have problemer på grund af stofbrug.
Teised probleemse uimastitarbimise hindamiseks teabe saamise allikad on uimastitega seotud surmajuhtumeid ja ravinõudlust kajastavad arvud. Uimastitega seotud surmade (enamasti põhjustatud opiaatide üledoosist) analüüs näitab, et ohvrite vanus tõuseb ja registreeritud surmajuhtumite arv alla 25-aastaste uimastitarvitajate hulgas on alates 1996. aastast vähenenud. Tähtsaks teguriks on asjaolu, et uuematest ELi liikmesriikidest pärit andmed, kuigi neid on vähe, näitavad kuni hiljutise ajani surmajuhtumite määra suurenemist alla 25-aastaste hulgas, kuigi nüüd näib olevat ilmnenud teatud stabiliseerumine. Üldiselt võib öelda, et kuigi uimastitega seotud surmajuhtumite arv on ELis kõigi aegade kõige kõrgemal tasemel, tundub, et see on jõudnud haripunkti.
Euroopassa ollaan yhä huolestuneempia kannabiksen käytön haittavaikutuksista, mutta tämän huumeen käytöstä aiheutuvien kansanterveydellisten ongelmien laajuudesta on vain vähän tietoa. Huumehoidon tarpeesta Euroopassa saatavilla olevien tietojen perusteella kannabis on opiaattien jälkeen toiseksi yleisin huume, jonka takia hoitoon hakeudutaan, joskin kannabiksen osuus kaikesta hoidontarpeesta on vain 12 prosenttia, ja muutaman maan tilanne vaikuttaa voimakkaasti kokonaiskuvaan. Tiedot kannabiksen säännöllisestä ja runsaasta käytöstä ovat olennaisia kannabiksen käytön ja kansanterveyden välisen yhteyden ymmärtämiseksi, mutta tätä tietoa on toistaiseksi vain vähän. Vaikka saatavilla olevat tiedot viittaavatkin siihen, että Euroopassa saattaa olla jopa kolme miljoonaa henkilöä, pääasiallisesti nuoria miehiä, jotka käyttävät kannabista päivittäin, huumeen käytöstä tälle ryhmälle aiheutuvien ongelmien laajuudesta ei ole tietoa.
Európában növekvő aggodalom övezi a kannabiszhasználat negatív hatásait, bár csak szórványos információ áll rendelkezésre arról, hogy e kábítószer használata milyen mértékű közegészségügyi problémákat okoz. A kábítószer miatti kezelési igényekről Európán belül rendelkezésre álló adatok szerint a kannabiszt csak az opiátok előzik meg, bár a kannabisz még így is csak az összes kezelési igény 12%-áért felelős, az összképet pedig az országok egy viszonylag kisszámú csoportjának helyzete befolyásolja. A kannabiszhasználat és a közegészségügyi vonatkozások valószínűsíthető összefüggésének megértéséhez feltétlenül szükség lenne a rendszeres és intenzív kannabiszhasználatról szóló adatokra, azonban ez az információ jelenleg korlátozott. Bár a rendelkezésre álló adatok azt valószínűsítik, hogy Európában összesen mintegy három millió, zömében fiatal férfi használja napi szinten a kannabiszt, az nem ismert, hogy ez a csoport milyen mértékű problémákkal küzd a kábítószer-használat következtében.
Det er økende bekymring i Europa om skadevirkningene av cannabisbruk, selv om vi har lite informasjon om i hvilken grad bruken av dette narkotiske stoffer medfører folkehelseproblemer. Tilgjengelige data om etterspørsel etter behandling for narkotikabruk i Europa plasserer cannabis på andreplass etter opiater, selv om cannabis fremdeles står for bare 12 % av alle behandlingssøknadene og det generelle bildet i høy grad påvirkes av situasjonen i relativt få land. Data om regelmessig og intensiv bruk av cannabis er vesentlig for å utvikle en forståelse av den sannsynlige sammenhengen mellom cannabisbruk og folkehelse, men denne informasjonen er i dag begrenset. Selv om tilgjengelige data tyder på at kanskje så mange som tre millioner mennesker, hovedsakelig unge menn, bruker cannabis daglig i Europa, vet man ikke i hvilken grad denne gruppen opplever problemer på grunn av stoffbruken.
Jednym z najtrudniejszych metodologicznie obszarów monitorowania problemu zażywania narkotyków jest kwestia oszacowania liczby osób zażywających narkotyki w sposób przewlekły, a w szczególności wyniszczający. W celu szacunkowego określenia tego rodzaju zażywania narkotyków opracowano wskaźnik problemowego zażywania narkotyków EMCCDA, przy czym w większości krajów UE wskaźniki problemowego zażywania narkotyków odzwierciedlają zażywanie opiatów i stosowanie narkotyków w drodze iniekcji. Obecne dane szacunkowe wskazują, że w UE mieszka około 1,2 do 2,1 miliona osób problemowo zażywających narkotyki, spośród których 850 000 do 1,3 miliona niedawno rozpoczęło zażywanie narkotyków dożylnie. Szacunki dotyczące problemowego zażywania narkotyków są fragmentaryczne, co utrudnia określenie tendencji długofalowych. Jednak w państwach UE-15 wskaźniki sugerują, że szybki wzrost liczebności nowych osób zażywających heroinę, odnotowywany w większości krajów, osiągnął swoją szczytową wartość na początku lat 90-tych, po czym nastąpiło ustabilizowanie sytuacji. Mimo że w kilku krajach donoszono o wzroście od 1999 roku, ostatnie dane sugerują, że sytuacja w tym zakresie nie jest jednolita, przy czym dane szacunkowe na temat częstotliwości występowania tego zjawiska nie wykazują spójności na poziomie UE. Na szczególną uwagę zasługują nowe Państwa Członkowskie, ponieważ wydaje się, że problemy z zażywaniem heroiny wystąpiły w nich później, a sytuacja obecnie jest bardziej płynna.
În Europa se intensifică preocupările legate de impactul negativ al consumului de canabis, deşi există puţine informaţii privind gradul în care consumul acestui drog produce probleme de sănătate publică. Datele existente privind cererile de tratament pentru dependenţa de droguri din Europa plasează canabisul pe locul doi, acesta fiind devansat doar de opiacee, deşi canabisul reprezintă în continuare numai 12 % din totalul cererilor de tratament, iar situaţia de ansamblu este influenţată în mare măsură de situaţia dintr-un număr relativ mic de ţări. Datele privind consumul regulat şi intensiv de canabis sunt esenţiale pentru a putea înţelege posibilele legături dintre consumul de canabis şi sănătatea publică, dar în prezent aceste informaţii sunt limitate. Deşi datele disponibile sugerează că este posibil ca până la trei milioane de persoane, în majoritate bărbaţi tineri, să consume zilnic canabis în Europa, nu se cunoaşte gradul în care acest grup se confruntă cu probleme legate de consumul acestui drog.
V Európe rastú obavy z negatívneho vplyvu užívania kanabisu napriek stále skúpym informáciám o rozsahu dôsledkov užívania tejto drogy na problémy verejného zdravia. Dostupné údaje o dopyte po protidrogovej liečbe v Európe umiestňujú kanabis na druhé miesto za opiátmi aj napriek tomu, že kanabis je stále dôvodom iba 12 % žiadostí o liečbu a celkový obraz významne ovplyvňuje situácia v pomerne malom počte krajín. Údaje o pravidelnom a intenzívnom užívaní kanabisu sú nevyhnutnosťou, ak sa máme dopracovať k pochopeniu pravdepodobnej súvislosti medzi užívaním kanabisu a verejným zdravím, ale v súčasnosti sú tieto informácie obmedzené. Hoci z dostupných údajov vyplýva, že až tri milióny osôb, väčšinou mladistvých mužov, pravdepodobne užíva v Európe kanabis denne, nie je známy rozsah, v akom by táto skupina mohla mať problémy spôsobené užívaním drogy.
V Evropi obstaja vedno večja zaskrbljenost glede negativnega vpliva uživanja konoplje, čeprav so informacije, kolikšen del uživanja te droge pripelje do težav v zvezi z javnim zdravjem, pičle. Podatki, ki so na voljo o povpraševanju po zdravljenju odvisnosti od drog v Evropi, uvrščajo konopljo na drugo mesto, takoj za opiati, čeprav je konoplja še vedno prisotna le v 12 % vseh povpraševanj po zdravljenju, na skupno sliko pa močno vpliva stanje v sorazmerno majhnem številu držav. Podatki o rednem in intenzivnem uživanju konoplje so ključni za oblikovanje razumevanja o možni povezavi med uživanjem konoplje in javnim zdravjem, vendar so te informacije trenutno omejene. Čeprav razpoložljivi podatki kažejo, da naj bi konopljo vsakodnevno v Evropi uživalo celo tri milijone ljudi, večinoma mlajši moški, pa obseg, v katerem bi ta skupina lahko imela težave zaradi uživanja te droge, ni znan.
Det finns en växande oro i Europa över de negativa effekterna av cannabismissbruk, även om informationen är knapphändig om i vilken utsträckning användning av cannabis leder till folkhälsoproblem. Tillgängliga uppgifter om efterfrågan på missbruksbehandling i Europa visar att cannabis kommer på andra plats efter opiater, även om den endast svarar för 12 % av den totala efterfrågan, och den totala bilden påverkas i stor utsträckning av situationen i ganska få länder. Uppgifter om regelbunden och intensiv användning av cannabis är nödvändiga för att klargöra det sannolika sambandet mellan cannabisbruk och folkhälsa, men i nuläget är denna information begränsad. Även om de tillgängliga uppgifterna tyder på att så många som tre miljoner människor, mestadels unga män, kan använda cannabis dagligen i Europa är det inte känt i vilken utsträckning denna grupp har problem till följd av sin användning av denna drog.
  Todesfälle in Verbindun...  
Obwohl nur in begrenztem Maße Informationen verfügbar sind, hat Kokain offenbar in Ländern, die eine Unterscheidung zwischen den für die Todesfälle verantwortlichen Drogen treffen konnten, in 1 % bis 15 % der drogenbedingten Todesfälle eine entscheidende Rolle gespielt, wobei mehrere Länder (Deutschland, Spanien, Frankreich und Ungarn) Zahlen in Höhe von etwa 8 % bis 12 % der drogenbedingten Todesfälle nannten. Diese Daten können zwar nur bedingt auf Europa als Ganzes extrapoliert werden, könnten jedoch darauf hindeuten, dass es jährlich EU-weit zu mehreren Hundert kokainbedingten Todesfällen kommt.
Despite the limitations of the available information, cocaine seems to have played a determinant role in between 1 % and 15 % of drug-related deaths in countries that were able to make the differentiation between drug types causing death, with several countries (Germany, Spain, France and Hungary) reporting figures of around 8–12 % of drug-related deaths. Although it is very difficult to extrapolate these results to the whole of Europe, this could mean several hundreds of cocaine-related deaths per year at EU level. Although the numbers are much lower than deaths caused by opiates, cocaine-related death is a serious and possibly increasing problem; in the few countries where trends can be estimated, they tend to show an increase.
En dépit des informations limitées disponibles, la cocaïne semble avoir joué un rôle déterminant dans 1 à 15 % des décès liés à la drogue dans les pays qui ont été en mesure d'établir une différence entre les types de drogues ayant entraîné la mort, plusieurs pays (Allemagne, Espagne, France et Hongrie) faisant état de chiffres compris entre 8 et 12 % des décès liés à la drogue. Bien qu'il soit extrêmement difficile d'extrapoler ces résultats à l'ensemble de l'Europe, cela pourrait signifier plusieurs centaines de décès liés à la cocaïne par an à l'échelle de l'UE. Même si les chiffres sont largement inférieurs à ceux des décès provoqués par les opiacés, les décès liés à la cocaïne n'en demeurent pas moins un problème grave et qui risque de s'étendre. Dans les quelques pays où des tendances ont pu être dégagées, ces dernières semblent s'orienter à la hausse.
A pesar de las limitaciones de la información disponible, la cocaína parece haber sido determinante en el 1 % al 15 % de las muertes relacionadas con el consumo de drogas en los países que diferencian los tipos de drogas causantes de la muerte, registrándose cifras del 8 % al 12 % de las muertes relacionadas con las drogas en varios países (Alemania, España, Francia y Hungría). Aunque es muy difícil extrapolar estos resultados a toda Europa, esto podría suponer varios centenares de muertes al año relacionadas con el consumo de cocaína en la UE. Aunque estas cifras son muy inferiores a las de muertes causadas por opiáceos, la muerte relacionada con el consumo de cocaína es un problema serio que posiblemente irá en aumento, ya que en los pocos países capaces de determinar tendencias, éstas apuntan al alza.
Nonostante la scarsità delle informazioni disponibili, la cocaina sembra aver giocato un ruolo determinante nell’1% fino al 15% dei decessi per droga nei paesi che sono riusciti a distinguere tra i tipi di droga responsabili di morte; taluni paesi (Germania, Spagna, Francia e Ungheria) riferiscono per i decessi causati dalla droga percentuali dell’8-12%. Per quanto possa essere arduo estrapolare da questi risultati un dato valido per l’intera Europa, si potrebbero tuttavia ipotizzare per l’Unione europea alcune centinaia di decessi all’anno dovuti alla cocaina. Anche se questi numeri sono molto inferiori rispetto al numero dei decessi provocati dagli oppiacei, la morte riconducibile alla cocaina è un problema grave e, probabilmente, in crescita; nei pochi paesi dove è possibile fare una stima della tendenza, le informazioni sembrano additare a un aumento.
Apesar das limitações da informação disponível, a cocaína parece ter desempenhado um papel determinante em 1% a 15% das mortes relacionadas com a droga, nos países em condições de diferenciar os tipos de droga causadores da morte, comunicando vários deles (Alemanha, Espanha, França e Hungria) percentagens de cerca de 8 a 12% das mortes relacionadas com a droga. Embora seja muito difícil extrapolar estes resultados para o conjunto da Europa, estas percentagens poderão equivaler a várias centenas de mortes relacionadas com a cocaína por ano, ao nível da UE. Não obstante os valores serem muito mais baixos do que os das mortes causadas pelos opiáceos, as mortes relacionadas com a cocaína constituem um problema grave e que poderá estar a aumentar; nos poucos países relativamente aos quais se podem estimar as tendências, estas são geralmente crescentes.
Παρά τους περιορισμούς των διαθέσιμων στοιχείων, η κοκαΐνη φαίνεται ότι διαδραμάτισε καθοριστικό ρόλο σε ποσοστό από 1 % έως 15 % των θανάτων που συνδέονται με ναρκωτικά στις χώρες που μπόρεσαν να διακρίνουν μεταξύ των τύπων ναρκωτικών που προκάλεσαν τον θάνατο, και αρκετές χώρες (Γερμανία, Ισπανία, Γαλλία και Ουγγαρία) αναφέρουν ποσοστά περίπου 8–12 % των θανάτων που συνδέονται με ναρκωτικά. Μολονότι είναι πολύ δύσκολο να γίνει παρέκταση των αποτελεσμάτων αυτών στο σύνολο της Ευρώπης, τα στοιχεία αυτά είναι δυνατόν να αντιπροσωπεύουν αρκετές εκατοντάδες θανάτων που συνδέονται με την κοκαΐνη ετησίως στην ΕΕ. Παρότι οι αριθμοί αυτοί είναι πολύ μικρότεροι από τον αριθμό των θανάτων που οφείλονται σε οπιούχα, οι θάνατοι που συνδέονται με την κοκαΐνη συνιστούν ένα σοβαρό και πιθανώς διογκούμενο πρόβλημα· στις λιγοστές χώρες στις οποίες είναι δυνατόν να εκτιμηθούν οι τάσεις, φαίνεται να υπάρχει αύξηση.
Ondanks de beperkingen die aan de beschikbare informatie zijn verbonden, lijkt cocaïne een bepalende rol te hebben gespeeld in 1 tot 15% van de drugsgerelateerde sterfgevallen in landen die bij de doodsoorzaak een differentiatie konden maken naar de verschillende soorten drugs. In een aantal landen (Duitsland, Spanje, Frankrijk en Hongarije) was cocaïne een bepalende factor in 8-12% van de drugsgerelateerde sterfgevallen. Hoewel het erg moeilijk is om op basis van deze gegevens cijfers te extrapoleren voor heel Europa, zou dit kunnen betekenen dat er op Europees niveau jaarlijks sprake is van enkele honderden drugsdoden als gevolg van cocaïnemisbruik. Hoewel dit aantal veel lager is dan de sterfgevallen als gevolg van opiaten, vormen cocaïnegerelateerde sterfgevallen een ernstig en mogelijk groeiend probleem; in de weinige landen waarvoor schattingen van trends kunnen worden gemaakt, lijken de beschikbare gegevens op een stijgende lijn van die problemen te wijzen.
Navzdory omezením v dostupných informací se zdá, že kokain hrál rozhodující úlohu u 1 % až 15 % úmrtí souvisejících s drogami v zemích, které byly schopny rozlišovat typy drog způsobujících smrt, přičemž několik zemí (Německo, Španělsko, Francie a Maďarsko) uvádělo hodnoty kolem 8–12 % úmrtí souvisejících s drogami. Ačkoli je velmi obtížné extrapolovat tyto výsledky na celou Evropu, mohlo by to znamenat několik stovek úmrtí ročně v souvislosti s kokainem na úrovni EU. I když jsou tyto počty mnohem nižší než úmrtí způsobená opiáty, úmrtí související s kokainem jsou vážným a možná rostoucím problémem. V těch několika zemích, kde lze trendy odhadnout, mají trendy stoupající tendenci.
Trods begrænsningerne med hensyn til de foreliggende oplysninger synes kokain at have spillet en afgørende rolle i mellem 1 % og 15 % af de narkotikarelaterede dødsfald i de lande, der var i stand til foretage en sondring mellem de stoftyper, der har forårsaget dødsfald, og flere lande (Tyskland, Spanien, Frankrig og Ungarn) har indberettet tal på ca. 8–12 % af de narkotikarelaterede dødsfald. Selv om det er meget vanskeligt at ekstrapolere disse resultater til hele Europa, kunne dette betyde flere hundreder kokainrelaterede dødsfald pr. år på EU-plan. Selv om tallene er meget lavere end for dødsfald forårsaget af opiater, er kokainrelaterede dødsfald et alvorligt og muligvis stigende problem; i de få lande, hvor det er muligt at vurdere tendenserne, går de i retning af en stigning.
Vaatamata olemasoleva info piiratusele, näib kokaiin olevat etendanud määravat rolli 1–15% uimastitega seotud surmade puhul nendes riikides, kus surma põhjustanud uimastite eristamine on olnud võimalik, seejuures mitu riiki (Saksamaa, Hispaania, Prantsusmaa ja Ungari) märgivad seda 8–12% uimastitega seotud surmade puhul. Kuigi nende tulemuste ekstrapoleerimine kogu Euroopale on väga keeruline, võib see ELi tasandil tähendada mitutsada kokaiinist tingitud surma aastas. Olgugi et need näitajad on väiksemad kui opiaatide põhjustatud surmade puhul, on kokaiiniga seotud surmad tõsine ja tõenäoliselt kasvav probleem; vähestes riikides, kus tendentse on võimalik hinnata, kalduvad need näitama kasvu.
Saatavilla olevan tiedon puutteellisuudesta huolimatta kokaiini vaikuttaa olleen ratkaisevassa asemassa 1–15 prosentissa huumeisiin liittyneistä kuolemantapauksista niissä maissa, jotka erottelivat huumekuolemat huumelajin mukaan. Useat maat (Saksa, Espanja, Ranska ja Unkari) ilmoittivat näiden kuolemien osuudeksi 8–12 prosenttia kaikista huumekuolemista. Näistä tuloksista on hyvin vaikea tehdä Euroopan laajuisia johtopäätöksiä, mutta ne saattavat tarkoittaa, että EU:ssa tapahtuu vuosittain satoja kokaiinikuolemia. Vaikka luvut ovat paljon alhaisempia kuin opiaattien kohdalla, kokaiinikuolemat ovat vakava ja mahdollisesti kasvava ongelma. Niissä muutamissa maissa, joissa suuntauksia voidaan arvioida, suuntaukset ovat yleensä kasvavia.
A rendelkezésre álló információk korlátozottsága ellenére úgy tűnik, hogy a kokain a kábítószerrel összefüggő halálesetek 1–15%-ában játszott meghatározó szerepet azokban az országokban, amelyek a halált okozó kábítószer típusa szerint differenciált adatokat tudtak közölni; számos ország (Németország, Spanyolország, Franciaország és Magyarország) a kábítószerrel összefüggő halálesetek arányát körülbelül 8–12%-ban jelölte meg. Bár ezeket az eredményeket nagyon nehéz Európa egészére kivetíteni, ez évi több száz, kokainnal összefüggő halálesetet jelenthet az EU szintjén. Igaz, hogy a számadatok jóval alacsonyabbak az opiátok okozta halálesetek számánál, a kokainnal összefüggő halálozás ezzel együtt komoly és feltehetőleg növekvő problémát jelent; abban a néhány országban, ahol a tendenciákat meg lehet becsülni, általában növekedést mutat.
Til tross for informasjonens begrensninger synes kokain å ha spilt en avgjørende rolle i mellom 1 % og 15 % av alle narkotikarelaterte dødsfall i land som kan skille mellom de ulike narkotiske stoffene som har forårsaket døden, og flere land (Tyskland, Spania, Frankrike og Ungarn) oppga at ca. 8-12 % av alle dødsfall var narkotikarelatert. Selv om det er veldig vanskelig å ekstrapolere disse resultatene til hele Europa, kan dette bety at vi i EU har flere hundre kokainrelaterte dødsfall årlig. Selv om kokain forårsaker langt færre dødsfall enn opiater, er kokainrelaterte dødsfall et alvorlig og muligens økende problem. I de få landene hvor det kan beregnes trender, synes disse å vise en økning.
Pomimo ograniczeń dostępnych danych można stwierdzić, że kokaina odegrała decydującą rolę w przypadku 1% do 15% zgonów spowodowanych narkotykami, odnotowanych przez państwa, które mogły przeprowadzić rozróżnienie pomiędzy typami narkotyków powodujących zgon. Kilka państw (Niemcy, Hiszpania, Francja i Węgry) przedstawiło dane na poziomie ok. 8-12% zgonów powiązanych z narkotykami. Chociaż trudno jest na ich podstawie opisywać sytuację w całej Europie, można stwierdzić, że oznaczają one kilka setek przypadków zgonów z powodu kokainy rocznie na szczeblu UE. Pomimo faktu, że liczby te są o wiele niższe niż dane o zgonach w wyniku zastosowania opiatów, przypadki śmiertelne spowodowane kokainą to poważny i prawdopodobnie narastający problem. W państwach, w stosunku do których można określić trendy, liczby te są rosnące.
Deşi informaţiile disponibile sunt limitate, cocaina joacă probabil un rol determinant în între 1 % şi 15 % din decesele legate de consumul de droguri din ţările care au reuşit să facă o diferenţiere a tipurilor de droguri care provoacă decesul, mai multe ţări (Germania, Spania, Franţa şi Ungaria) raportând în acest sens cifre în jurul a 8–12 % din decesele legate de consumul de droguri. Deşi este dificil să extrapolăm aceste rezultate la întreaga Europă, ele ar putea indica mai multe sute de decese legate de consumul de cocaină pe an la nivelul Uniunii Europene. Deşi cifrele sunt mult mai mici decât cele privind decesele provocate de opiacee, decesele legate de consumul de cocaină reprezintă o problemă gravă şi care probabil se va amplifica; în cele câteva ţări pentru care se pot estima tendinţele, numărul lor este în creştere.
Napriek obmedzeniam dostupných informácií sa zdá, že kokaín hral určujúcu rolu v 1 až 15 % úmrtí súvisiacich s drogami v krajinách, ktoré boli schopné rozlíšiť druhy drog zapríčiňujúcich smrť, pritom viaceré krajiny (Nemecko, Španielsko, Francúzsko a Maďarsko) uviedli okolo 8 – 12 % úmrtí, ktoré súviseli s drogami. Hoci veľmi ťažko možno tieto výsledky extrapolovať na celú Európu, na úrovni EÚ to znamená niekoľko sto úmrtí súvisiacich s kokaínom ročne. Aj keď sú údaje oveľa nižšie ako pri úmrtiach zapríčinených opiátmi, úmrtia súvisiace s kokaínom sú vážnym a možno zväčšujúcim sa problémom; v niekoľkých málo krajinách, v ktorých možno odhadnúť trendy, majú trendy stúpajúcu tendenciu.
Kljub omejitvam glede razpoložljivih podatkov se zdi, da je imel kokain odločujočo vlogo med 1 % in 15 % smrtnih primerov zaradi uživanja drog v državah, v katerih so lahko razločevali med vrstami drog, ki so povzročile smrt, pri čemer je več držav (Nemčija, Španija, Francija in Madžarska) poročalo o okoli 8–12 % z drogo povezanih smrtnih primerov. Čeprav je zelo težko ekstrapolirati te rezultate za celotno Evropo, bi to lahko pomenilo več sto s kokainom povezanih smrtnih primerov na leto na ravni EU. Čeprav so številke veliko nižje od smrtnih primerov, ki jih povzročijo opiati, je smrt zaradi uživanja kokaina resen in verjetno naraščajoči problem; trendi v nekaterih državah, kjer jih lahko ocenimo, kažejo na povečanje.
Trots den tillgängliga informationens begränsningar verkar kokain ha spelat en avgörande roll i mellan 1 % och 15 % av de drogrelaterade dödsfallen i länder där det går att skilja mellan de droger som orsakade dödsfallen, och flera länder (Tyskland, Spanien, Frankrike och Ungern) rapporterade siffror kring 8–12 % av de drogrelaterade dödsfallen. Även om det är mycket svårt att extrapolera dessa resultat till hela Europa kan det betyda att det sker flera hundra kokainrelaterade dödsfall varje år i EU som helhet. Trots att siffrorna är betydligt lägre än för dödsfall orsakade av opiater är kokainrelaterade dödsfall ett allvarligt och möjligen växande problem. I de få länder där det går att urskilja en trend tenderar den att visa på en ökning.
Neskatoties uz ierobežoto pieejamo informāciju, izskatās, ka kokaīnam ir bijusi noteicošā loma 1% līdz 15% no ar narkotikām saistītajos nāves gadījumos valstīs, kas varējušas noteikt narkotiku veidus, kas ir izraisījuši nāvi, dažas valstis (Vācija, Spānija, Francija un Ungārija) ziņojumos ir norādījušas skaitļus robežās no 8 līdz 12% no visiem ar narkotikām saistītajiem nāves gadījumiem. Lai arī ir grūti attiecināt šos rezultātus uz visu Eiropu, tie varētu norādīt uz vairākiem simtiem ar kokaīnu saistītiem nāves gadījumiem gada laikā ES mērogā. Kaut gan šie skaitļi ir daudz mazāki par nāves gadījumiem, ko izraisījuši opiāti, ar kokaīnu saistītie nāves gadījumi ir nopietna un, iespējams, pieaugoša problēma; dažās valstis, kur ir iespējams noteikt tendences, tās liecina par pieaugumu.
  Todesfälle in Verbindun...  
Obwohl nur in begrenztem Maße Informationen verfügbar sind, hat Kokain offenbar in Ländern, die eine Unterscheidung zwischen den für die Todesfälle verantwortlichen Drogen treffen konnten, in 1 % bis 15 % der drogenbedingten Todesfälle eine entscheidende Rolle gespielt, wobei mehrere Länder (Deutschland, Spanien, Frankreich und Ungarn) Zahlen in Höhe von etwa 8 % bis 12 % der drogenbedingten Todesfälle nannten. Diese Daten können zwar nur bedingt auf Europa als Ganzes extrapoliert werden, könnten jedoch darauf hindeuten, dass es jährlich EU-weit zu mehreren Hundert kokainbedingten Todesfällen kommt.
Despite the limitations of the available information, cocaine seems to have played a determinant role in between 1 % and 15 % of drug-related deaths in countries that were able to make the differentiation between drug types causing death, with several countries (Germany, Spain, France and Hungary) reporting figures of around 8–12 % of drug-related deaths. Although it is very difficult to extrapolate these results to the whole of Europe, this could mean several hundreds of cocaine-related deaths per year at EU level. Although the numbers are much lower than deaths caused by opiates, cocaine-related death is a serious and possibly increasing problem; in the few countries where trends can be estimated, they tend to show an increase.
En dépit des informations limitées disponibles, la cocaïne semble avoir joué un rôle déterminant dans 1 à 15 % des décès liés à la drogue dans les pays qui ont été en mesure d'établir une différence entre les types de drogues ayant entraîné la mort, plusieurs pays (Allemagne, Espagne, France et Hongrie) faisant état de chiffres compris entre 8 et 12 % des décès liés à la drogue. Bien qu'il soit extrêmement difficile d'extrapoler ces résultats à l'ensemble de l'Europe, cela pourrait signifier plusieurs centaines de décès liés à la cocaïne par an à l'échelle de l'UE. Même si les chiffres sont largement inférieurs à ceux des décès provoqués par les opiacés, les décès liés à la cocaïne n'en demeurent pas moins un problème grave et qui risque de s'étendre. Dans les quelques pays où des tendances ont pu être dégagées, ces dernières semblent s'orienter à la hausse.
A pesar de las limitaciones de la información disponible, la cocaína parece haber sido determinante en el 1 % al 15 % de las muertes relacionadas con el consumo de drogas en los países que diferencian los tipos de drogas causantes de la muerte, registrándose cifras del 8 % al 12 % de las muertes relacionadas con las drogas en varios países (Alemania, España, Francia y Hungría). Aunque es muy difícil extrapolar estos resultados a toda Europa, esto podría suponer varios centenares de muertes al año relacionadas con el consumo de cocaína en la UE. Aunque estas cifras son muy inferiores a las de muertes causadas por opiáceos, la muerte relacionada con el consumo de cocaína es un problema serio que posiblemente irá en aumento, ya que en los pocos países capaces de determinar tendencias, éstas apuntan al alza.
Nonostante la scarsità delle informazioni disponibili, la cocaina sembra aver giocato un ruolo determinante nell’1% fino al 15% dei decessi per droga nei paesi che sono riusciti a distinguere tra i tipi di droga responsabili di morte; taluni paesi (Germania, Spagna, Francia e Ungheria) riferiscono per i decessi causati dalla droga percentuali dell’8-12%. Per quanto possa essere arduo estrapolare da questi risultati un dato valido per l’intera Europa, si potrebbero tuttavia ipotizzare per l’Unione europea alcune centinaia di decessi all’anno dovuti alla cocaina. Anche se questi numeri sono molto inferiori rispetto al numero dei decessi provocati dagli oppiacei, la morte riconducibile alla cocaina è un problema grave e, probabilmente, in crescita; nei pochi paesi dove è possibile fare una stima della tendenza, le informazioni sembrano additare a un aumento.
Apesar das limitações da informação disponível, a cocaína parece ter desempenhado um papel determinante em 1% a 15% das mortes relacionadas com a droga, nos países em condições de diferenciar os tipos de droga causadores da morte, comunicando vários deles (Alemanha, Espanha, França e Hungria) percentagens de cerca de 8 a 12% das mortes relacionadas com a droga. Embora seja muito difícil extrapolar estes resultados para o conjunto da Europa, estas percentagens poderão equivaler a várias centenas de mortes relacionadas com a cocaína por ano, ao nível da UE. Não obstante os valores serem muito mais baixos do que os das mortes causadas pelos opiáceos, as mortes relacionadas com a cocaína constituem um problema grave e que poderá estar a aumentar; nos poucos países relativamente aos quais se podem estimar as tendências, estas são geralmente crescentes.
Παρά τους περιορισμούς των διαθέσιμων στοιχείων, η κοκαΐνη φαίνεται ότι διαδραμάτισε καθοριστικό ρόλο σε ποσοστό από 1 % έως 15 % των θανάτων που συνδέονται με ναρκωτικά στις χώρες που μπόρεσαν να διακρίνουν μεταξύ των τύπων ναρκωτικών που προκάλεσαν τον θάνατο, και αρκετές χώρες (Γερμανία, Ισπανία, Γαλλία και Ουγγαρία) αναφέρουν ποσοστά περίπου 8–12 % των θανάτων που συνδέονται με ναρκωτικά. Μολονότι είναι πολύ δύσκολο να γίνει παρέκταση των αποτελεσμάτων αυτών στο σύνολο της Ευρώπης, τα στοιχεία αυτά είναι δυνατόν να αντιπροσωπεύουν αρκετές εκατοντάδες θανάτων που συνδέονται με την κοκαΐνη ετησίως στην ΕΕ. Παρότι οι αριθμοί αυτοί είναι πολύ μικρότεροι από τον αριθμό των θανάτων που οφείλονται σε οπιούχα, οι θάνατοι που συνδέονται με την κοκαΐνη συνιστούν ένα σοβαρό και πιθανώς διογκούμενο πρόβλημα· στις λιγοστές χώρες στις οποίες είναι δυνατόν να εκτιμηθούν οι τάσεις, φαίνεται να υπάρχει αύξηση.
Ondanks de beperkingen die aan de beschikbare informatie zijn verbonden, lijkt cocaïne een bepalende rol te hebben gespeeld in 1 tot 15% van de drugsgerelateerde sterfgevallen in landen die bij de doodsoorzaak een differentiatie konden maken naar de verschillende soorten drugs. In een aantal landen (Duitsland, Spanje, Frankrijk en Hongarije) was cocaïne een bepalende factor in 8-12% van de drugsgerelateerde sterfgevallen. Hoewel het erg moeilijk is om op basis van deze gegevens cijfers te extrapoleren voor heel Europa, zou dit kunnen betekenen dat er op Europees niveau jaarlijks sprake is van enkele honderden drugsdoden als gevolg van cocaïnemisbruik. Hoewel dit aantal veel lager is dan de sterfgevallen als gevolg van opiaten, vormen cocaïnegerelateerde sterfgevallen een ernstig en mogelijk groeiend probleem; in de weinige landen waarvoor schattingen van trends kunnen worden gemaakt, lijken de beschikbare gegevens op een stijgende lijn van die problemen te wijzen.
Navzdory omezením v dostupných informací se zdá, že kokain hrál rozhodující úlohu u 1 % až 15 % úmrtí souvisejících s drogami v zemích, které byly schopny rozlišovat typy drog způsobujících smrt, přičemž několik zemí (Německo, Španělsko, Francie a Maďarsko) uvádělo hodnoty kolem 8–12 % úmrtí souvisejících s drogami. Ačkoli je velmi obtížné extrapolovat tyto výsledky na celou Evropu, mohlo by to znamenat několik stovek úmrtí ročně v souvislosti s kokainem na úrovni EU. I když jsou tyto počty mnohem nižší než úmrtí způsobená opiáty, úmrtí související s kokainem jsou vážným a možná rostoucím problémem. V těch několika zemích, kde lze trendy odhadnout, mají trendy stoupající tendenci.
Trods begrænsningerne med hensyn til de foreliggende oplysninger synes kokain at have spillet en afgørende rolle i mellem 1 % og 15 % af de narkotikarelaterede dødsfald i de lande, der var i stand til foretage en sondring mellem de stoftyper, der har forårsaget dødsfald, og flere lande (Tyskland, Spanien, Frankrig og Ungarn) har indberettet tal på ca. 8–12 % af de narkotikarelaterede dødsfald. Selv om det er meget vanskeligt at ekstrapolere disse resultater til hele Europa, kunne dette betyde flere hundreder kokainrelaterede dødsfald pr. år på EU-plan. Selv om tallene er meget lavere end for dødsfald forårsaget af opiater, er kokainrelaterede dødsfald et alvorligt og muligvis stigende problem; i de få lande, hvor det er muligt at vurdere tendenserne, går de i retning af en stigning.
Vaatamata olemasoleva info piiratusele, näib kokaiin olevat etendanud määravat rolli 1–15% uimastitega seotud surmade puhul nendes riikides, kus surma põhjustanud uimastite eristamine on olnud võimalik, seejuures mitu riiki (Saksamaa, Hispaania, Prantsusmaa ja Ungari) märgivad seda 8–12% uimastitega seotud surmade puhul. Kuigi nende tulemuste ekstrapoleerimine kogu Euroopale on väga keeruline, võib see ELi tasandil tähendada mitutsada kokaiinist tingitud surma aastas. Olgugi et need näitajad on väiksemad kui opiaatide põhjustatud surmade puhul, on kokaiiniga seotud surmad tõsine ja tõenäoliselt kasvav probleem; vähestes riikides, kus tendentse on võimalik hinnata, kalduvad need näitama kasvu.
Saatavilla olevan tiedon puutteellisuudesta huolimatta kokaiini vaikuttaa olleen ratkaisevassa asemassa 1–15 prosentissa huumeisiin liittyneistä kuolemantapauksista niissä maissa, jotka erottelivat huumekuolemat huumelajin mukaan. Useat maat (Saksa, Espanja, Ranska ja Unkari) ilmoittivat näiden kuolemien osuudeksi 8–12 prosenttia kaikista huumekuolemista. Näistä tuloksista on hyvin vaikea tehdä Euroopan laajuisia johtopäätöksiä, mutta ne saattavat tarkoittaa, että EU:ssa tapahtuu vuosittain satoja kokaiinikuolemia. Vaikka luvut ovat paljon alhaisempia kuin opiaattien kohdalla, kokaiinikuolemat ovat vakava ja mahdollisesti kasvava ongelma. Niissä muutamissa maissa, joissa suuntauksia voidaan arvioida, suuntaukset ovat yleensä kasvavia.
A rendelkezésre álló információk korlátozottsága ellenére úgy tűnik, hogy a kokain a kábítószerrel összefüggő halálesetek 1–15%-ában játszott meghatározó szerepet azokban az országokban, amelyek a halált okozó kábítószer típusa szerint differenciált adatokat tudtak közölni; számos ország (Németország, Spanyolország, Franciaország és Magyarország) a kábítószerrel összefüggő halálesetek arányát körülbelül 8–12%-ban jelölte meg. Bár ezeket az eredményeket nagyon nehéz Európa egészére kivetíteni, ez évi több száz, kokainnal összefüggő halálesetet jelenthet az EU szintjén. Igaz, hogy a számadatok jóval alacsonyabbak az opiátok okozta halálesetek számánál, a kokainnal összefüggő halálozás ezzel együtt komoly és feltehetőleg növekvő problémát jelent; abban a néhány országban, ahol a tendenciákat meg lehet becsülni, általában növekedést mutat.
Til tross for informasjonens begrensninger synes kokain å ha spilt en avgjørende rolle i mellom 1 % og 15 % av alle narkotikarelaterte dødsfall i land som kan skille mellom de ulike narkotiske stoffene som har forårsaket døden, og flere land (Tyskland, Spania, Frankrike og Ungarn) oppga at ca. 8-12 % av alle dødsfall var narkotikarelatert. Selv om det er veldig vanskelig å ekstrapolere disse resultatene til hele Europa, kan dette bety at vi i EU har flere hundre kokainrelaterte dødsfall årlig. Selv om kokain forårsaker langt færre dødsfall enn opiater, er kokainrelaterte dødsfall et alvorlig og muligens økende problem. I de få landene hvor det kan beregnes trender, synes disse å vise en økning.
Pomimo ograniczeń dostępnych danych można stwierdzić, że kokaina odegrała decydującą rolę w przypadku 1% do 15% zgonów spowodowanych narkotykami, odnotowanych przez państwa, które mogły przeprowadzić rozróżnienie pomiędzy typami narkotyków powodujących zgon. Kilka państw (Niemcy, Hiszpania, Francja i Węgry) przedstawiło dane na poziomie ok. 8-12% zgonów powiązanych z narkotykami. Chociaż trudno jest na ich podstawie opisywać sytuację w całej Europie, można stwierdzić, że oznaczają one kilka setek przypadków zgonów z powodu kokainy rocznie na szczeblu UE. Pomimo faktu, że liczby te są o wiele niższe niż dane o zgonach w wyniku zastosowania opiatów, przypadki śmiertelne spowodowane kokainą to poważny i prawdopodobnie narastający problem. W państwach, w stosunku do których można określić trendy, liczby te są rosnące.
Deşi informaţiile disponibile sunt limitate, cocaina joacă probabil un rol determinant în între 1 % şi 15 % din decesele legate de consumul de droguri din ţările care au reuşit să facă o diferenţiere a tipurilor de droguri care provoacă decesul, mai multe ţări (Germania, Spania, Franţa şi Ungaria) raportând în acest sens cifre în jurul a 8–12 % din decesele legate de consumul de droguri. Deşi este dificil să extrapolăm aceste rezultate la întreaga Europă, ele ar putea indica mai multe sute de decese legate de consumul de cocaină pe an la nivelul Uniunii Europene. Deşi cifrele sunt mult mai mici decât cele privind decesele provocate de opiacee, decesele legate de consumul de cocaină reprezintă o problemă gravă şi care probabil se va amplifica; în cele câteva ţări pentru care se pot estima tendinţele, numărul lor este în creştere.
Napriek obmedzeniam dostupných informácií sa zdá, že kokaín hral určujúcu rolu v 1 až 15 % úmrtí súvisiacich s drogami v krajinách, ktoré boli schopné rozlíšiť druhy drog zapríčiňujúcich smrť, pritom viaceré krajiny (Nemecko, Španielsko, Francúzsko a Maďarsko) uviedli okolo 8 – 12 % úmrtí, ktoré súviseli s drogami. Hoci veľmi ťažko možno tieto výsledky extrapolovať na celú Európu, na úrovni EÚ to znamená niekoľko sto úmrtí súvisiacich s kokaínom ročne. Aj keď sú údaje oveľa nižšie ako pri úmrtiach zapríčinených opiátmi, úmrtia súvisiace s kokaínom sú vážnym a možno zväčšujúcim sa problémom; v niekoľkých málo krajinách, v ktorých možno odhadnúť trendy, majú trendy stúpajúcu tendenciu.
Kljub omejitvam glede razpoložljivih podatkov se zdi, da je imel kokain odločujočo vlogo med 1 % in 15 % smrtnih primerov zaradi uživanja drog v državah, v katerih so lahko razločevali med vrstami drog, ki so povzročile smrt, pri čemer je več držav (Nemčija, Španija, Francija in Madžarska) poročalo o okoli 8–12 % z drogo povezanih smrtnih primerov. Čeprav je zelo težko ekstrapolirati te rezultate za celotno Evropo, bi to lahko pomenilo več sto s kokainom povezanih smrtnih primerov na leto na ravni EU. Čeprav so številke veliko nižje od smrtnih primerov, ki jih povzročijo opiati, je smrt zaradi uživanja kokaina resen in verjetno naraščajoči problem; trendi v nekaterih državah, kjer jih lahko ocenimo, kažejo na povečanje.
Trots den tillgängliga informationens begränsningar verkar kokain ha spelat en avgörande roll i mellan 1 % och 15 % av de drogrelaterade dödsfallen i länder där det går att skilja mellan de droger som orsakade dödsfallen, och flera länder (Tyskland, Spanien, Frankrike och Ungern) rapporterade siffror kring 8–12 % av de drogrelaterade dödsfallen. Även om det är mycket svårt att extrapolera dessa resultat till hela Europa kan det betyda att det sker flera hundra kokainrelaterade dödsfall varje år i EU som helhet. Trots att siffrorna är betydligt lägre än för dödsfall orsakade av opiater är kokainrelaterade dödsfall ett allvarligt och möjligen växande problem. I de få länder där det går att urskilja en trend tenderar den att visa på en ökning.
Neskatoties uz ierobežoto pieejamo informāciju, izskatās, ka kokaīnam ir bijusi noteicošā loma 1% līdz 15% no ar narkotikām saistītajos nāves gadījumos valstīs, kas varējušas noteikt narkotiku veidus, kas ir izraisījuši nāvi, dažas valstis (Vācija, Spānija, Francija un Ungārija) ziņojumos ir norādījušas skaitļus robežās no 8 līdz 12% no visiem ar narkotikām saistītajiem nāves gadījumiem. Lai arī ir grūti attiecināt šos rezultātus uz visu Eiropu, tie varētu norādīt uz vairākiem simtiem ar kokaīnu saistītiem nāves gadījumiem gada laikā ES mērogā. Kaut gan šie skaitļi ir daudz mazāki par nāves gadījumiem, ko izraisījuši opiāti, ar kokaīnu saistītie nāves gadījumi ir nopietna un, iespējams, pieaugoša problēma; dažās valstis, kur ir iespējams noteikt tendences, tās liecina par pieaugumu.
  Drogenfreie Behandlung  
Es ist zwar nicht möglich, einen präzisen Vergleich mit der medikamentengestützten Behandlung durchzuführen, die Berichte aus den Mitgliedstaaten deuten jedoch darauf hin, dass die medikamentengestützte Behandlung in den meisten EU-Mitgliedstaaten und auf EU-Ebene insgesamt die häufigste Therapieform für problematische Opiatkonsumenten darstellt.
Unlike MAT, for which centralised national registers exist in many Member States, registers of drug-free treatment are rare, and reliable, clear, quantitative data for this method of treatment are scarce. Although it is not possible to make an accurate comparison with MAT, reports from Member States indicate that MAT is the principal form of treatment for problem opiate users in the majority of EU Member States and at an aggregated EU level. However, some countries report a general preference for drug-free treatment rather than MAT (Estonia, Cyprus, Lithuania, Poland and Finland). In a number of countries, notably Greece, Spain and Norway, levels of MAT and drug-free treatment appear to be similar.
À la différence du traitement médicalement assisté, pour lequel il existe des registres nationaux centralisés dans de nombreux États membres, les registres des traitements par abstinence sans substitution sont rares, tout comme les données fiables, claires et quantitatives sur ce mode de traitement. Bien qu'il soit impossible de procéder à une comparaison précise avec les traitements médicalement assistés, les rapports des États membres indiquent que ces derniers sont la principale forme de traitement des usagers d'opiacés à problème dans la majorité des États membres de l'UE et au niveau communautaire agrégé. Cependant, certains pays affichent une préférence générale pour l'abstinence sans traitement de substitution plutôt que pour les TMA (Estonie, Chypre, Lituanie, Pologne et Finlande). Dans quelques pays, notamment la Grèce, l'Espagne et la Norvège, les chiffres relatifs aux TMA et à l'abstinence sans traitement de substitution semblent similaires.
A diferencia del tratamiento con asistencia médica, para el cual existen registros nacionales centralizados en muchos de los Estados miembros, los registros del tratamiento sin droga son raros, y apenas se dispone de datos fiables, claros y cuantitativos sobre este método. Aunque no es posible realizar una comparación exacta con el TAM, los informes de los Estados miembros indican que esta es la principal forma de tratamiento para los consumidores de opiáceos en la mayoría de Estados miembros de la UE y en el conjunto de la UE. No obstante, algunos países registran una preferencia general por el tratamiento sin droga frente al tratamiento con asistencia médica (Estonia, Chipre, Lituania, Polonia y Finlandia). Los niveles de ambos tipos de tratamiento parecen ser similares en algunos países, especialmente en Grecia, España y Noruega.
A differenza del trattamento medicalmente assistito, per il quale esistono registri nazionali centralizzati in molti Stati membri, i registri per il trattamento in situazione di astinenza sono rari; scarsi inoltre sono i dati affidabili, chiari e quantitativi per questo metodo terapeutico. Pur essendo impossibile fare un confronto accurato con il trattamento medicalmente assistito, le relazioni provenienti dagli Stati membri individuano in quest’ultimo la forma principale di trattamento per i consumatori problematici di oppiacei nella maggior parte di essi nonché a livello comunitario. Taluni Stati riportano peraltro una tendenza a prediligere il trattamento in situazione di astinenza rispetto al trattamento medicalmente assistito (Estonia, Cipro, Lituania, Polonia e Finlandia). In altri Stati, vale a dire Grecia, Spagna e Norvegia, il numero dei trattamenti medicalmente assistiti e quello dei trattamenti in situazione di astinenza sembrano equivalersi.
Ao contrário do tratamento medicamente assistido, relativamente ao qual existem registos nacionais centralizados em muitos Estados-Membros, os registos do tratamento sem droga são raros, e escasseiam os dados quantitativos fiáveis e claros para este método de tratamento. Embora não seja possível fazer uma comparação precisa com o tratamento medicamente assistido, os relatórios dos Estados-Membros indicam que este último constitui a principal forma de tratamento para os consumidores problemáticos de opiáceos na maioria dos Estados-Membros da UE e a um nível agregado da União. Contudo, alguns países comunicam uma preferência generalizada pelo tratamento sem droga relativamente ao tratamento medicamente assistido (Estónia, Chipre, Lituânia, Polónia e Finlândia). Em vários países, nomeadamente a Grécia, Espanha e Noruega, os níveis de tratamento medicamente assistido e de tratamento sem droga parecem ser semelhantes.
Σε αντίθεση με τη θεραπεία με ιατρική υποστήριξη, για την οποία υπάρχουν κεντρικά εθνικά αρχεία σε πολλά κράτη μέλη, τα αρχεία για τα στεγνά θεραπευτικά προγράμματα είναι σπάνια, όπως επίσης σπανίζουν τα αξιόπιστα, σαφή, ποσοτικά στοιχεία σχετικά με αυτή τη μέθοδο θεραπείας. Μολονότι δεν είναι δυνατόν να γίνει ακριβής σύγκριση με τη θεραπεία με ιατρική υποστήριξη, οι αναφορές από τα κράτη μέλη δείχνουν ότι η θεραπεία με ιατρική υποστήριξη είναι η κύρια μορφή θεραπείας για τους προβληματικούς χρήστες οπιούχων στην πλειονότητα των κρατών μελών της ΕΕ και συνολικά σε επίπεδο ΕΕ. Ωστόσο, ορισμένες χώρες αναφέρουν μια γενική προτίμηση για τα στεγνά θεραπευτικά προγράμματα σε σχέση με τη θεραπεία με ιατρική υποστήριξη (Εσθονία, Κύπρος, Λιθουανία, Πολωνία και Φινλανδία). Σε ορισμένες χώρες, και συγκεκριμένα στην Ελλάδα, την Ισπανία και τη Νορβηγία, τα επίπεδα θεραπείας με ιατρική υποστήριξη και θεραπείας χωρίς τη χορήγηση ναρκωτικών ουσιών φαίνεται να είναι παρόμοια.
De meeste lidstaten gebruiken centrale nationale registers voor behandelingen met behulp van medicatie, maar voor drugsvrije therapieën gebeurt dat zelden, en betrouwbare, duidelijke, kwantitatieve gegevens voor deze behandelmethode zijn dan ook schaars. Hoewel een nauwkeurige vergelijking met behandelingen met behulp van medicatie niet mogelijk is, blijkt uit de verslagen van een aantal lidstaten dat een behandeling met medicatie in de meerderheid van de lidstaten van de EU (en ook op communautair niveau als geheel) de belangrijkste behandelmethode voor problematische opiatengebruikers is. In sommige landen wordt echter in het algemeen de voorkeur gegeven aan drugsvrije behandelingen (Estland, Cyprus, Litouwen, Polen en Finland) in plaats van behandelingen met behulp van medicatie. In een aantal andere landen, met name Griekenland, Spanje en Noorwegen, lijken beide behandelmethoden ongeveer even vaak toegepast te worden.
Na rozdíl od léčby s farmakologickou podporou, pro kterou v mnoha členských státech existují centralizované národní rejstříky, jsou rejstříky abstinenčně orientované léčby vzácné. Spolehlivé, jasné a kvantitativní údaje o této metodě léčby jsou zřídkakdy k dispozici. Ačkoli není možné provést přesné srovnání s léčbou s farmakologickou podporou, zprávy z členských států svědčí o tom, že léčba s farmakologickou podporou je hlavní formou léčby pro problémové uživatele opiátů jak na úrovni jednotlivých členských států EU, tak v EU celkově. Některé země však uvádějí obecnou preferenci abstinenčně orientované léčby v porovnání s léčbou s farmakologickou podporou (Estonsko, Kypr, Litva, Polsko a Finsko). V řadě zemí, zejména v Řecku, Španělsku a Norsku, se zdají úrovně léčby s farmakologickou podporou a abstinenčně orientované léčby být obdobné.
I modsætning til den medicinsk støttede behandling, hvor der findes centraliserede nationale registre i mange medlemsstater, findes der sjældent registre over stoffri behandling, og der foreligger meget få pålidelige, klare, kvantitative data for denne behandlingsmetode. Selv om det ikke er muligt at foretage en nøjagtig sammenligning med den medicinsk støttede behandling, fremgår det af indberetninger fra medlemsstaterne, at den medicinsk støttede behandling er den primære behandlingsform i forbindelse med problematiske opiatbrugere i de fleste EU-medlemsstater og på EU-plan som helhed. Nogle lande har imidlertid angivet, at de generelt foretrækker stoffri behandling frem for medicinsk støttet behandling (Estland, Cypern, Litauen, Polen og Finland). I en række lande, navnlig Grækenland, Spanien og Norge, synes antallet af personer i medicinsk støttet behandling og stoffri behandling stort set at være det samme.
Erinevalt ravimitega ravist, mille kohta on kesksed riiklikud registrid paljudes liikmesmaades, leidub registreid ravimivaba ravi kohta harva ning usaldusväärseid, selgeid, kvantitatiivseid andmeid on selle meetodi kohta napilt. Kuigi täpne võrdlus ravimitega raviga ei ole võimalik, näitavad liikmesriikide aruanded, et ravimitega ravi on probleemsete opiaaditarvitajate peamine ravivorm enamikus ELi liikmesriikides ja Euroopa Liidu tasandil üldiselt. Mõned riigid siiski teatavad ravimivaba ravi üldisest eelistamisest ravimitega ravile (Eesti, Küpros, Leedu, Poola ja Soome). Mõnedes riikides, eriti Kreekas, Hispaanias ja Norras, on ravimitega ravi ja ravimivaba ravi tase võrdne.
Lääkehoidon alalla on monissa jäsenvaltioissa keskitetyt kansalliset rekisterit, mutta lääkkeettömän hoidon rekisterit ovat harvinaisia, ja tästä menetelmästä on vain vähän luotettavaa, selkeää määrällistä tietoa. Vaikka lääkkeettömän hoidon ja lääkehoidon välillä on mahdotonta tehdä täsmällisiä vertailuja, jäsenvaltioiden raporteista voidaan todeta, että lääkehoito on opiaattien ongelmakäyttäjien pääasiallinen hoitomuoto useimmissa EU:n jäsenvaltioissa ja EU:n tasolla yleisesti. Joissakin maissa suositaan kuitenkin lääkkeetöntä hoitoa lääkehoidon sijaan (Viro, Kypros, Liettua, Puola ja Suomi). Useissa maissa, etenkin Kreikassa, Espanjassa ja Norjassa, lääkehoito ja lääkkeetön hoito vaikuttavat olevan jokseenkin yhtä yleisiä.
A gyógyszeresen támogatott gyógykezeléstől eltérően – amelyről számos tagállamban központi nyilvántartást vezetnek –, a gyógyszermentes gyógykezelésre vonatkozó nyilvántartás ritka, és csak elvétve fordul elő megbízható, egyértelmű, számszerűsített adat erről a kezelési módról. Bár a gyógyszeresen támogatott kezeléssel pontosan nem összehasonlítható, a tagállamoktól érkező jelentések azt jelzik, hogy a tagállamok többségében, illetve EU-szintű összesítésben is a gyógyszeresen támogatott kezelés a problematikus opiáthasználók kezelésének elsődleges formája. Ugyanakkor néhány ország (Észtország, Ciprus, Litvánia, Lengyelország és Finnország) a gyógyszermentes kezelés preferenciájáról számolt be a gyógyszeresen támogatott kezeléssel szemben. A gyógyszeresen támogatott kezelés és a gyógyszermentes kezelés szintje több országban, nevezetesen Görögországban, Spanyolországban és Norvégiában, hasonlónak tűnik.
I motsetning til legemiddelassistert rehabilitering, der mange medlemsstater har sentraliserte nasjonale registre, er det få som har noe register over den medikamentfrie behandlingen, og pålitelige, utvetydige kvantitative data for denne behandlingsformen er mangelvare. Selv om en nøyaktig sammenligning med LAR ikke er mulig, tyder rapporter fra medlemsstatene på at LAR i hovedsak er den mest utbredte behandlingen for problematiske narkotikabrukere i flertallet av EUs medlemsstater og aggregert i EU. Imidlertid rapporterer enkelte land om en generell preferanse for medikamentfri behandling framfor legemiddelassistert rehabilitering (Estland, Kypros, Litauen, Polen og Finland). I en rekke land, særlig Hellas, Spania og Norge, synes legemiddelassistert og medikamentfri behandling å være like utbredt.
W odróżnieniu od leczenia farmakologicznego, w przypadku którego w wielu Państwach Członkowskich prowadzone są centralne rejestry krajowe, rejestry leczenia niefarmakologicznego należą do rzadkości, a wiarygodne, jasne dane ilościowe dla tych metod leczenia są skąpe. Choć nie ma możliwości przeprowadzenia dokładnego porównania z leczeniem farmakologicznym, sprawozdania z Państw Członkowskich wskazują, że leczenie farmakologiczne to główna forma leczenia osób problemowo zażywających opiaty w większości Państw Członkowskich UE i łącznie na szczeblu UE. Niektóre państwa donoszą jednak o ogólnej preferencji stosowania leczenia niefarmakologicznego nad farmakologicznym (Estonia, Cypr, Litwa, Polska i Finlandia). W przypadku pewnej liczby państw, zwłaszcza w Grecji, Hiszpanii i Norwegii, poziomy stosowania leczenia farmakologicznego i niefarmakologicznego zdają się być podobne.
Spre deosebire de TSM, pentru care există registre naţionale centralizate în multe state membre, registrele privind terapia prin abstinenţă sunt rare, la fel ca şi datele cantitative clare şi fiabile privind această metodă de tratament. Deşi nu se poate realiza o comparaţie corectă cu TSM, rapoartele înaintate de statele membre indică faptul că TSM este principala formă de tratament pentru consumatorii problematici de opiacee în majoritatea statelor membre ale Uniunii Europene, precum şi la nivel european global. Cu toate acestea, unele ţări indică o preferinţă generală pentru terapia prin abstinenţă faţă de TSM (Estonia, Cipru, Lituania, Polonia şi Finlanda). Într-o serie de ţări, mai ales în Grecia, Spania şi Norvegia, TSM şi terapia prin abstinenţă se situează la niveluri similare.
Na rozdiel od MAT, pri ktorej v mnohých členských štátoch existujú centralizované celoštátne registre, registre bezdrogovej liečby sú zriedkavé a spoľahlivé, zrozumiteľné kvantitatívne údaje o tomto spôsobe liečby sú vzácnosťou. Aj keď nie je možné robiť presné porovnanie s MAT, správy z členských štátov naznačujú, že MAT je hlavnou formou liečby problémových užívateľov opiátov vo väčšine členských štátov EÚ aj na súhrnnej úrovni EÚ. Niektoré krajiny (Estónsko, Cyprus, Litva, Poľsko a Fínsko) však uviedli, že všeobecne uprednostňujú bezdrogovú liečbu pred MAT. Vo viacerých krajinách, najmä v Grécku, Španielsku a Nórsku sú MAT a bezdrogová liečba zdanlivo na rovnakej úrovni.
V nasprotju z zdravljenjem, podprtem z zdravili, za katero v mnogih državah članicah obstajajo centralizirani nacionalni registri, so registri zdravljenja brez drog redki in zanesljivi, jasni, kvantitativni podatki za to vrsto metode zdravljenja so pičli. Čeprav ni mogoče narediti natančne primerjave z zdravljenjem, podprtim z zdravili, poročila iz držav članic kažejo, da je z zdravili podprto zdravljenje glavna oblika zdravljenja za problematične uživalce drog v večini držav članic EU in na skupni ravni EU. Vendar nekatere države poročajo o splošni večji priljubljenosti zdravljenja brez drog v primerjavi z zdravljenjem, podprtim z zdravili (Estonija, Ciper, Litva, Poljska in Finska). V številnih državah, zlasti Grčiji, Španiji in na Norveškem, so ravni z zdravili podprtega zdravljenja in zdravljenja brez drog podobne.
Till skillnad från behandling med läkemedel, där det finns centrala nationella register i många medlemsstater, är register över drogfribehandling sällsynta och därför är det ont om tillförlitliga, tydliga och kvantitativa uppgifter om denna behandlingsmetod. Även om det inte går att göra en korrekt jämförelse med behandling med läkemedel tyder rapporter från medlemsstaterna på att behandling med läkemedel är den vanligaste behandlingsformen för problemmissbrukare av opiater i majoriteten av EU:s medlemsstater och på samlad EU-nivå. I vissa länder rapporteras det dock att drogfribehandling i allmänhet föredras framför behandling med läkemedel (Estland, Cypern, Litauen, Polen och Finland). I flera länder, framför allt Grekland, Spanien och Norge, tycks nivåerna för behandling med läkemedel och drogfri behandling vara lika höga.
  Injizierender Drogenkon...  
Es liegen zwar nur sehr wenige Prävalenzschätzungen für den injizierenden Drogenkonsum vor, dennoch gibt es Hinweise darauf, dass die Prävalenz in Norwegen seit 1999 steigt, während in Portugal durch unterschiedliche Schätzmethoden verschiedene Tendenzen ermittelt wurden (108).
Despite its importance for public health, few countries provide national or local estimates of injecting drug use. Available national-level estimates range between one and six cases per 1 000 population aged 15–64, suggesting important differences between countries in the prevalence of IDU (107). Luxembourg reports the highest national estimates of IDU, with rates of about six cases per 1 000 population aged 15–64, whereas Greece reports the lowest IDU estimate, with just over one case per 1 000. Although prevalence estimates for injecting drug use are scarce, there is evidence of increasing prevalence after 1999 in Norway, while in Portugal different estimation methods suggest different trends (108).
En dépit de son importance pour la santé publique, seuls quelques pays fournissent des estimations nationales ou locales sur l'usage de drogue par injection. Les estimations nationales disponibles varient entre un et six cas par 1 000 habitants âgés de 15 à 64 ans, ce qui suggère des différences importantes entre les pays en termes de prévalence de l'usage de drogue par voie intraveineuse (107). Le Luxembourg enregistre les estimations nationales les plus élevées d'usage de drogue par voie intraveineuse, avec environ six cas par millier d'habitants âgés de 15 à 64 ans, tandis que la Grèce rapporte l'estimation la plus basse, avec un peu plus d'un cas par millier d'habitants. Bien que les estimations de prévalence de l'usage de drogue par injection soient rares, certains signes font apparaître une progression de la prévalence en Norvège depuis 1999, tandis qu'au Portugal, des méthodes d'estimation différentes montrent des tendances différentes (108).
A pesar de su importancia para la salud pública, pocos países disponen de estimaciones a nivel local o nacional sobre el consumo de drogas por vía parenteral. Las estimaciones disponibles a nivel nacional oscilan entre uno y seis casos por cada 1.000 habitantes de 15 a 64 años, apuntándose diferencias importantes entre países en cuanto a la prevalencia de este tipo de consumo (107).Luxemburgo presenta las tasas más elevadas de consumo de drogas por vía parenteral, aproximadamente seis casos por cada 1.000 habitantes de 15 a 64 años de edad, mientras que Grecia presenta las tasas más bajas, con apenas un caso por cada 1.000 habitantes. Aunque las estimaciones de prevalencia del consumo de drogas por vía parenteral son escasas, existen indicios de un incremento en Noruega a partir de 1999, mientras que en Portugal otros métodos de cálculo distintos apuntan tendencias diferentes (108).
Nonostante l’importanza per la salute pubblica di questo fenomeno, pochi paesi forniscono stime nazionali o locali sul consumo di stupefacenti per via parenterale. Le stime disponibili a livello nazionale vanno da 1-6 casi per 1 000 abitanti di età compresa nella fascia 15-64 anni, suggerendo rilevanti differenze da paese a paese nella prevalenza di questo tipo di consumo di stupefacenti (107). Il Lussemburgo riporta i dati più alti di consumo di stupefacenti per via parenterale, con circa 6 casi ogni 1 000 abitanti di 15-64 anni, mentre la Grecia segnala il dato più basso, con un solo caso o poco più ogni 1 000 abitanti. Nonostante la scarsità di dati sulla prevalenza del consumo di stupefacenti per via parenterale, vi sono segnali che indicano un aumento a partire dal 1999 in Norvegia, mentre in Portogallo metodi di previsione diversi fanno pensare ad andamenti diversi (108).
Apesar da sua importância em termos de saúde pública, poucos países fornecem estimativas nacionais ou locais sobre o consumo de droga injectada. As estimativas disponíveis a nível nacional variam entre um e seis casos por cada 1 000 habitantes com idades compreendidas entre 15 e 64 anos, o que indica a existência de diferenças importantes entre os países na prevalência do consumo de droga injectada (107). O Luxemburgo é o Estado-Membro da UE que apresenta as estimativas nacionais mais elevadas de consumidores de droga injectada, com taxas de cerca de seis casos por cada 1 000 habitantes entre os 15 e os 64 anos de idade, ao passo que a Grécia comunica a estimativa mais baixa, com pouco mais de um caso por 1 000 habitantes. Embora as estimativas da prevalência do consumo de droga injectada sejam escassas, há indícios de uma prevalência crescente a partir de 1999 na Noruega, enquanto em Portugal diferentes métodos de cálculo sugerem tendências diferentes (108).
Παρά τη σημασία του φαινομένου για τη δημόσια υγεία, λιγοστές χώρες παρέχουν εθνικές ή τοπικές εκτιμήσεις για την ενέσιμη χρήση ναρκωτικών. Οι διαθέσιμες εκτιμήσεις σε εθνικό επίπεδο κυμαίνονται μεταξύ μίας και έξι περιπτώσεων ανά 1 000 κατοίκους ηλικίας 15–64 ετών, γεγονός που υποδηλώνει μεγάλες διαφορές μεταξύ των χωρών στην επικράτηση της ενέσιμης χρήσης ναρκωτικών (107). Το Λουξεμβούργο αναφέρει την υψηλότερη εθνική εκτίμηση ενέσιμης χρήσης ναρκωτικών, με έξι περίπου περιπτώσεις ανά 1 000 κατοίκους ηλικίας 15–64 ετών, ενώ η Ελλάδα αναφέρει τη χαμηλότερη εκτίμηση ενέσιμης χρήσης ναρκωτικών, με λίγο περισσότερο από μία περίπτωση ανά 1 000 κατοίκους. Μολονότι οι εκτιμήσεις για την επικράτηση της ενέσιμης χρήσης ναρκωτικών είναι σπάνιες, υπάρχουν στοιχεία που δείχνουν αύξηση της επικράτησης από το 1999 στη Νορβηγία, ενώ στην Πορτογαλία διαφορετικές μέθοδοι εκτίμησης υποδηλώνουν διαφορετικές τάσεις (108).
Ondanks het belang voor de volksgezondheid kunnen maar weinig landen nationale of lokale schattingen verstrekken over drugsgebruik via injecties. De beschikbare schattingen op nationaal niveau variëren van één tot zes gevallen per 1 000 personen in de leeftijdsgroep van 15 tot 64 jaar, hetgeen op grote verschillen tussen landen wijst wat de prevalentie van injecterende drugsgebruikers (ID’s) betreft (107). Luxemburg meldt de hoogste nationale schattingen voor ID’s met ongeveer zes gevallen per 1 000 personen tussen de 15 en 64 jaar, terwijl Griekenland met 1 geval per 1 000 personen de laagste ID-schatting rapporteert. Hoewel er weinig prevalentieschattingen voor injecterend drugsgebruik beschikbaar zijn, bestaan er in Noorwegen aanwijzingen voor een stijgende prevalentie na 1999, terwijl uit de verschillende schattingsmethoden die in Portugal worden gehanteerd, verschillende trends naar voren komen (108).
Navzdory důležitosti pro veřejné zdraví jen málo států poskytuje celostátní nebo místní odhady o injekčním užívání drog. Dostupné odhady na celostátní úrovni se pohybují mezi jedním až šesti případy na 1 000 obyvatel ve věku 15–64 let a naznačují důležité rozdíly mezi zeměmi v prevalenci injekčních uživatelů drog (107). Lucembursko uvádí nejvyšší národní odhady injekčních uživatelů drog s hodnotami zhruba šest případů na 1 000 obyvatel ve věku 15–64 let, zatímco Řecko hlásí nejnižší odhad injekčních uživatelů drog, jen o něco málo vyšší než jeden případ na 1 000 obyvatel. Ačkoli jsou odhady prevalence pro injekční užívání drog nedostatečné, je zvyšující se prevalence po roce 1999 prokázána v Norsku, zatímco v Portugalsku naznačují různé metody pro stanovení odhadů odlišné trendy (108).
Trods betydningen for folkesundheden er det kun få lande, der stiller nationale eller lokale skøn over intravenøs stofbrug til rådighed. Tilgængelige nationale skøn varierer mellem én og seks tilfælde pr. 1 000 indbyggere i alderen 15–64 år, hvilket tyder på, at udbredelsen af intravenøs stofbrug er meget forskellig fra land til land (107). Luxembourg har angivet de højeste nationale skøn over intravenøs stofbrug med tal på ca. seks tilfælde pr. 1 000 indbyggere i alderen 15–64 år, mens Grækenland har angivet det laveste skøn med godt ét tilfælde pr. 1 000 indbyggere. Selv om der ikke foreligger mange skøn over udbredelsen af intravenøs stofbrug, er der tegn på en øget udbredelse efter 1999 i Norge, mens forskellige estimeringsmetoder i Portugal viser forskellige tendenser (108).
Vähesed riigid esitavad siseriiklikke või kohalikke näitajaid narkootikumide süstimise kohta, kuigi see on rahvatervise seisukohast väga oluline. Olemasolevad siseriiklikud näitajad ulatuvad ühest kuni kuue juhuni 1000 15–64aastase elaniku kohta, mis näitab, et uimastisüstimise levimus on riigiti väga erinev (107). Luksemburg teatab kõige kõrgematest siseriiklikest uimastisüstimise näitajatest, mis on umbes kuus juhtu 1000 15–64aastase elaniku kohta, samal ajal kui Kreeka teatab kõige madalamatest näitajatest, mis on vaid pisut rohkem kui üks juht 1000 kohta. Kuigi uimastisüstimise levimuse näitajaid on esitatud vähe, on olemas tõendeid levimuse suurenemise kohta Norras alates 1999. aastast, Portugalis aga viitavad teistsugused hindamismeetodid teistsugustele suundumustele (108).
Vain muutamat maat tarjoavat kansallisia tai paikallisia arvioita huumeiden injektiokäytöstä niiden kansanterveydellisestä tärkeydestä huolimatta. Saatavilla olevat kansalliset arviot vaihtelevat yhdestä kuuteen tapaukseen tuhatta 15–64‑vuotiasta kohti, ja huumeiden injektiokäytön levinneisyydessä on suuria eroja maiden välillä (107). Luxemburg ilmoittaa korkeimman kansallisen arvion huumeiden injektiokäytöstä, joka on noin kuusi tapausta tuhatta 15–64‑vuotiasta kohti, ja Kreikka ilmoittaa alhaisimman arvion, joka on vain vähän yli yksi tapaus tuhatta kohti. Vaikka huumeiden injektiokäytön levinneisyyttä koskevia arvioita on vähän, sen on osoitettu kasvaneen Norjassa vuoden 1999 jälkeen, kun taas Portugalissa erilaiset arviointimenetelmät tuovat esiin erilaisia suuntauksia (108).
Közegészségügyi jelentősége ellenére az injekciós kábítószer-használókról csak néhány ország közöl országos vagy helyi becsléseket. A rendelkezésre álló országos becslések a 15–64 éves népesség 1000 egyedére vonatkoztatva egy és hat közé tehető, ami arra mutat, hogy az országok között jelentős különbségek vannak az injekciós kábítószer-használat előfordulása tekintetében(107). Az injekciós kábítószer-használatról a legmagasabb országos becslést Luxemburg közölte, a 15–64 éves lakosság 1 000 egyedére hat főt, a legalacsonyabbat pedig Görögország, ahol 1 000 főre mindössze egy eset jut. Bár az injekciós kábítószer-használat előfordulása a becslések szerint ritka, 1999 után Norvégiából bizonyos jelek alapján növekedéséről számoltak be, míg Portugáliában a különböző becslési módszerek eltérő tendenciákat jeleznek(108).
Til tross for sprøytebrukens innvirkning på folkehelsen er det få land som legger fram nasjonale eller lokale estimater over sprøytebruk. Tilgjengelige estimater på nasjonalt plan varierer mellom ett og seks tilfeller pr. tusen innbyggere i aldersgruppen 15-64, noe som tilsier at det er store forskjeller landene imellom når det gjelder utbredelsen av sprøytebruk (107). Luxembourg oppgir de høyeste nasjonale estimatene for sprøytebruk, med ca. seks tilfeller pr. tusen innbyggere i aldersgruppen 15-64, mens Hellas oppgir det laveste estimatet, med i overkant av ett tilfelle pr. tusen. Selv om det foreligger få prevalensestimater for sprøytebruk, finnes det tegn på at utbredelsen har økt i Norge etter 1999. I Portugal gir forskjellige beregningsmetoder ulike trender (108).
Pomimo wagi problemu dla stanu zdrowia publicznego, niewiele państw przygotowuje krajowe czy lokalne dane szacunkowe na temat zażywania narkotyków dożylnie. Dostępne dane szacunkowe ze szczebla krajowego wynoszą od jednego do sześciu przypadków na 1 000 osób populacji w wieku od 15 do 64 lat, sugerując znaczne różnice między poszczególnymi państwami w kwestii rozpowszechnienia osób wstrzykujących narkotyki (107). Najwyższy poziom krajowych danych szacunkowych dotyczących osób zażywających narkotyki dożylnie odnotowuje Luksemburg, wynosi on w tym kraju ok. sześć przypadków na 1 000 osób populacji w wieku od 15 do 64 lat, gdy tymczasem Grecja przedstawia najniższy poziom wskaźnika, tj. niewiele ponad jeden przypadek na 1 000 osób. Chociaż dane szacunkowe o rozpowszechnieniu przyjmowania narkotyków drogą iniekcji są rzadkie, istnieją dowody na wzrost rozpowszechnienia po 1999 roku w Norwegii, a różne metody szacowania w Portugalii sugerują różne trendy (108).
Deşi consumul de droguri injectabile are un impact important asupra sănătăţii publice, doar puţine ţări furnizează estimări în această privinţă. Estimările disponibile de la nivel naţional indică valori între unu şi şase cazuri la 1 000 de locuitori cu vârste cuprinse între 15 şi 64 de ani, ceea ce sugerează faptul că există diferenţe semnificative de la o ţară la alta în ceea ce priveşte prevalenţa CDI(107). Luxemburgul raportează cele mai ridicate estimări privind CDI, cu rate de peste şase cazuri la 1 000 de locuitori cu vârste cuprinse între 15 şi 64 de ani, în timp ce Grecia raportează cea mai scăzută estimare pentru CDI, cu doar puţin peste un caz la 1 000 de locuitori. Deşi nu există multe estimări privind prevalenţa consumului de droguri injectabile, există dovezi care confirmă creşterea prevalenţei după 1999 în Norvegia, în timp ce în Portugalia fiecare metodă distinctă de estimare sugerează o tendinţă diferită (108).
Napriek dôležitosti pre verejné zdravie, málo krajín poskytuje celoštátne alebo miestne odhady injekčného užívania drog. Podľa dostupných odhadov na národnej úrovni pripadá jeden až šesť prípadov na 1 000 obyvateľov vo veku 15 – 64 rokov, čo svedčí o podstatných rozdieloch v prevalencii IDU medzi krajinami (107). Najvyššie celoštátne odhady IDU uvádza Luxembursko s hodnotami okolo šiestich prípadov na 1 000 obyvateľov vo veku 15 – 64 rokov, kým Grécko uvádza najnižší odhad IDU s čosi viac ako jedným prípadom na 1 000. Hoci sú odhady prevalencie injekčného užívania drog nedostatočné, preukazujú po roku1999 v Nórsku stúpajúcu prevalenciu, zatiaľ čo v Portugalsku odlišné metódy odhadu svedčia o odlišných trendoch (108).
Čeprav je vbrizgavanje pomembno za javno zdravje, zelo malo držav zagotavlja nacionalne ali lokalne ocene o uživanju drog z vbrizgavanjem. Razpoložljive ocene uživanja drog z vbrizgavanjem na nacionalni ravni se gibljejo med enim in šestimi primeri na 1000 prebivalcev v starosti od 15–64 let (107). Luksemburg poroča o najvišjih nacionalnih ocenah injicirajočih uživalcev drog s stopnjami okoli šest primerov na 1000 prebivalcev v starosti med 15 in 64 let, medtem ko Grčija poroča o najnižji oceni injicirajočih uživalcev drog z malo več kot enim primerom na 1000 prebivalcev. Čeprav so ocene razširjenosti za uživanje drog z vbrizgavanjem redke, obstajajo dokazi, da se je razširjenost po letu 1999 povečala na Norveškem, medtem ko na Portugalskem različne metode ocenjevanja kažejo na drugačne trende (108).
Trots injektionsmissbrukets inverkan på folkhälsan är det få länder som lämnar nationella eller lokala skattningar av det. De tillgängliga skattningarna på nationell nivå ligger i intervallet 1–6 fall per 1 000 invånare i åldern 15–64, vilket tyder på att det finns stora skillnader mellan länderna när det gäller injektionsmissbrukets omfattning(107). Luxemburg redovisar de högsta nationella skattningarna av injektionsmissbruk, med ca sex fall per 1 000 invånare i åldern 15–64, och Grekland redovisar de lägsta skattningarna av injektionsmissbruk, med endast ett fall per 1 000 invånare. Även om skattningarna av injektionsmissbrukets prevalens är få finns det tecken som tyder på ökad prevalens efter 1999 i Norge, medan olika skattningsmetoder i Portugal tyder på olika trender(108).
Neskatoties uz sabiedrības veselības nozīmīgumu, tikai dažas valstis sniedz nacionālos vai vietējos aprēķinus par injicējamo narkotiku lietošanu. Pieejamie aprēķini nacionālajā līmenī norāda uz vienu līdz sešiem gadījumiem uz 1000 iedzīvotājiem vecumā no 15 līdz 64 gadiem, un parādās būtiskas atšķirības valstu starpā attiecībā un injicējamo narkotiku lietošanu (107). Luksemburga savā ziņojumā ziņo par augstākajiem nacionālajiem aprēķiniem attiecībā uz injicējamo narkotiku lietošanu, sasniedzot aptuveni sešus gadījumus uz 1000 iedzīvotājiem vecumā no 15 līdz 64 gadiem, un tajā pat laikā Grieķija ziņo par zemākajiem aprēķiniem attiecībā uz injicējamo narkotiku lietošanu ar tikai vienu gadījumu uz 1000 iedzīvotājiem. Lai arī ir pieejami tikai nedaudzi aprēķini par injicējamo narkotiku lietošanu, ir pierādījumu par izplatības pieaugumu pēc 1999. gada Norvēģijā, taču tajā pat laikā Portugālē izmantotās atšķirīgās aprēķina metodes liecina par atšķirīgām tendencēm (108).
  Tendenzen  
Erhebungen an Schulen zufolge können die EU-Mitgliedstaaten hinsichtlich der Tendenzen beim Freizeit- und Gelegenheitskonsum von Cannabis in drei Gruppen eingeteilt werden. In der ersten Gruppe (zu der Irland und das Vereinigte Königreich gehören) ist die Lebenszeitprävalenz zwar hoch (etwa 38 % bis 39 %), blieb jedoch im Laufe der letzten acht Jahre stabil.
School surveys reveal that EU Member States can be categorised into three distinct groups regarding trends in the recreational and occasional use of cannabis. In the first group (which includes Ireland and the United Kingdom), lifetime prevalence is high (around 38–39 %) but has remained stable over the past eight years. These countries have long histories of cannabis use and high prevalence rates of cannabis use developed during the 1980s and 1990s. In a second group of countries, lifetime prevalence of cannabis use among school students has increased substantially over the period (by up to 26 percentage points). This group comprises all the new eastern European Member States together with Denmark, Spain, France, Italy and Portugal. In the third group, estimates of lifetime prevalence among school students have remained at relatively low levels (around 10 % and below). This group includes Member States from both the north and south of Europe (Finland, Sweden and Norway as well as Greece, Cyprus and Malta).
Les enquêtes en milieu scolaire révèlent que les États membres de l'UE peuvent être classés en trois groupes en termes de tendances de la consommation récréative et occasionnelle de cannabis. Dans le premier groupe (dont font partie l'Irlande et le Royaume-Uni), la prévalence au cours de la vie est élevée (38 à 39 % environ), mais est demeurée stable durant les huit dernières années. Ces pays ont un long passé d'usage de cannabis et des taux de prévalence élevés de l'usage de cannabis ont été enregistrés durant les années 1980 et 1990. Dans le deuxième groupe de pays, la prévalence au cours de la vie de l'usage de cannabis chez les élèves a considérablement augmenté au cours de la période considérée (jusqu'à 26 % de plus). Ce groupe comprend tous les nouveaux États membres d'Europe orientale ainsi que le Danemark, l'Espagne, la France, l'Italie et le Portugal. En ce qui concerne le troisième groupe, les estimations de la prévalence au cours de la vie parmi les élèves sont restées relativement basses (aux alentours de 10 % et moins). Ce groupe englobe des États membres du nord et du sud de l'Europe (Finlande, Suède et Norvège, mais aussi Grèce, Chypre et Malte).
Las encuestas escolares revelan que los Estados miembros de la UE pueden clasificarse en tres grupos distintos según las tendencias del consumo recreativo y ocasional de cannabis. En el primer grupo (que incluye a Irlanda y Reino Unido), la prevalencia a lo largo de la vida es elevada (del 38 % al 39 %) pero ha permanecido estable durante los ocho últimos años. Estos países tienen una larga historia de consumo de cannabis y elevadas tasas de prevalencia desarrolladas durante las décadas de 1980 y 1990. En el segundo grupo de países, la prevalencia del consumo de cannabis a lo largo de la vida entre escolares ha aumentado de forma importante durante el período analizado (hasta 26 puntos porcentuales). A este grupo pertenecen todos los nuevos Estados miembros de Europa del Este, junto con Dinamarca, España, Francia, Italia y Portugal. En el tercer grupo, las estimaciones de prevalencia del consumo a lo largo de la vida entre la población de escolares permanecen a niveles relativamente bajos (del orden del 10 % o menos). Este grupo incluye Estados miembros del norte y sur de Europa (Finlandia, Suecia y Noruega, así como Grecia, Chipre y Malta).
Le indagini nelle scuole rivelano che, per quanto concerne le tendenze del consumo ricreativo e occasionale della cannabis, gli Stati membri possono essere classificati in tre gruppi distinti: nel primo gruppo (che comprende Irlanda e Regno Unito) la prevalenza una tantum è alta (attorno al 38-39%), ma è rimasta stabile negli ultimi otto anni. Questi paesi hanno una lunga storia di consumo di cannabis; percentuali elevate di consumo di questa sostanza sono state registrate negli anni Ottanta e Novanta. In un secondo gruppo di paesi la prevalenza una tantum dell’uso di cannabis tra gli studenti delle scuole è molto aumentata nel periodo di riferimento (fino a 26 punti percentuali). Il gruppo comprende tutti i nuovi Stati membri dell’Europa orientale e Danimarca, Spagna, Francia, Italia e Portogallo. Nel terzo gruppo i dati sulla prevalenza una tantum tra gli studenti sono rimasti a livelli relativamente bassi (attorno al 10% o meno). Questo gruppo comprende Stati membri dell’Europa settentrionale e meridionale (Finlandia, Svezia e Norvegia; Grecia, Cipro e Malta).
Οι έρευνες στον μαθητικό πληθυσμό δείχνουν ότι τα κράτη μέλη της ΕΕ μπορούν να ταξινομηθούν σε τρεις διαφορετικές κατηγορίες όσον αφορά τις τάσεις στην ψυχαγωγική και περιστασιακή χρήση κάνναβης. Στην πρώτη κατηγορία (που περιλαμβάνει την Ιρλανδία και το Ηνωμένο Βασίλειο), το ποσοστό επικράτησης της χρήσης σε όλη τη ζωή είναι υψηλό (περίπου 38–39 %), αλλά παραμένει σταθερό τα τελευταία οκτώ χρόνια. Στις χώρες αυτές υπάρχει μακρά ιστορία χρήσης κάνναβης και στη διάρκεια των δεκαετιών του 1980 και του 1990 εμφανίσθηκαν υψηλά ποσοστά επικράτησης της χρήσης κάνναβης. Στη δεύτερη κατηγορία χωρών, η επικράτηση της χρήσης κάνναβης σε όλη τη ζωή στους μαθητές αυξήθηκε σημαντικά κατά την υπό εξέταση περίοδο (έως και 26 ποσοστιαίες μονάδες). Στην κατηγορία αυτή συγκαταλέγονται όλα τα νέα κράτη μέλη της Ανατολικής Ευρώπης καθώς και η Δανία, η Ισπανία, η Γαλλία, η Ιταλία και η Πορτογαλία. Στην τρίτη κατηγορία, οι εκτιμήσεις σχετικά με την επικράτηση της χρήσης σε όλη τη ζωή στους μαθητές παρέμειναν σε σχετικά χαμηλά επίπεδα (περίπου 10 % και κατώτερα). Στην κατηγορία αυτή συγκαταλέγονται κράτη μέλη τόσο από τον βορρά όσο και από τον νότο της Ευρώπης (Φινλανδία, Σουηδία και Νορβηγία καθώς και Ελλάδα, Κύπρος και Μάλτα).
Uit schoolenquêtes komt naar voren dat de lidstaten van de EU met betrekking tot het recreatieve en incidentele gebruik van cannabis in drie duidelijk verschillende categorieën ingedeeld kunnen worden. In de eerste categorie (met onder andere Ierland en het Verenigd Koninkrijk) is het “ooit”-gebruik hoog (ongeveer 38-39%), maar gedurende de laatste acht jaar wel stabiel. Deze landen worden gekenmerkt door een lange historie van cannabisgebruik en door een hoge prevalentie van dat gebruik als gevolg van de ontwikkelingen op dit vlak in de jaren tachtig en negentig. In de tweede categorie is de prevalentie van het cannabisgebruik onder scholieren gedurende de onderzoeksperiode aanzienlijk toegenomen (met maximaal 26%). Deze categorie omvat alle nieuwe lidstaten uit Oost-Europa, Denemarken, Spanje, Frankrijk, Italië en Portugal. In de derde categorie handhaven de prevalentieschattingen van het “ooit”-gebruik onder scholieren zich op een relatief laag niveau (ca. 10% en lager). In deze categorie bevinden zich landen uit zowel Noord- als uit Zuid-Europa (Finland, Zweden, Noorwegen en Griekenland, Cyprus en Malta).
Průzkumy ve školách ukazují, že členské státy EU lze z hlediska trendů rekreačního a příležitostného užívání konopí rozdělit do tří samostatných skupin. V první skupině (do které patří Irsko a Spojené království) je celoživotní prevalence vysoká (okolo 38–39 %), avšak za uplynulých osm let zůstává stabilní. Tyto země mají dlouhou historii užívání konopí a vysoké míry prevalence užívání konopí, které se vyvinuly během osmdesátých a devadesátých let. V druhé skupině zemí se celoživotní prevalence užívání konopí u studentů za sledované období významně zvýšila (až o 26 procentních bodů). Tato skupina zahrnuje všechny nové východoevropské členské státy a Dánsko, Španělsko, Francii, Itálii a Portugalsko. Ve třetí skupině zůstávají odhady celoživotní prevalence u studentů na relativně nízké úrovni (okolo 10 % a méně). Do této skupiny patří členské státy ze severu i jihu Evropy (Finsko, Švédsko a Norsko a zároveň Řecko, Kypr a Malta).
Det fremgår af skoleundersøgelser, at EU-medlemsstaterne kan henføres til tre forskellige grupper med hensyn til tendenserne i fritidsbrug og lejlighedsvis brug af cannabis. I den første gruppe (som omfatter Irland og Det Forenede Kongerige) er langtidsprævalensen høj (ca. 38–39 %), men har været stabil gennem de seneste otte år. I disse lande er der blevet brugt cannabis meget længe, og der udviklede sig høje prævalenssatser for cannabisbrug i løbet af 1980'erne og 1990'erne. I den anden gruppe lande er langtidsprævalensen for cannabisbrug blandt skoleelever steget markant i perioden (med indtil 26 procentpoint). Denne gruppe omfatter alle de nye østeuropæiske medlemsstater sammen med Danmark, Spanien, Frankrig, Italien og Portugal. I den tredje gruppe er skønnene for langtidsprævalensen blandt skoleelever forblevet på et forholdsvis lavt niveau (ca. 10 % og derunder). Denne gruppe omfatter medlemsstater fra både Nord- og Sydeuropa (Finland, Sverige og Norge samt Grækenland, Cypern og Malta).
Kooliuuringud näitavad, et ELi liikmesriigid võib kanepi meelelahutusliku ja juhusliku tarbimise suundumuste järgi jagada kolme selgelt eristuvasse rühma. Esimeses rühmas, (kuhu kuuluvad Iirimaa ja Ühendkuningriik), on elu jooksul tarbimise levimus kõrge (umbes 38–39%), kuid on püsinud viimase kaheksa aasta jooksul stabiilsena. Nendes riikides on pikk kanepitarbimise traditsioon ning kõrged kanepitarbimise levimuse määrad kujunesid välja 1980ndatel ja 1990ndatel aastatel. Teises riikide rühmas on elu jooksul kanepi tarbimise levimus kooliõpilaste hulgas sel ajavahemikul oluliselt suurenenud (kuni 26%). Sellesse rühma kuuluvad kõik uued Ida-Euroopa liikmesriigid ning Taani, Hispaania, Prantsusmaa, Itaalia ja Portugal. Kolmandas rühmas on elu jooksul tarbimise levimuse määr kooliõpilaste hulgas püsinud suhteliselt madalal (umbes 10% ja alla selle). Sellesse rühma kuulub liikmesriike nii Põhja- kui Lõuna-Euroopast (Soome, Rootsi ja Norra ning Kreeka, Küpros ja Malta).
EU:n jäsenvaltiot voidaan koululaiskyselyjen perusteella luokitella kolmeen ryhmään kannabiksen viihdekäytön ja satunnaisen käytön suuntausten osalta. Ensimmäisessä ryhmässä (johon kuuluvat Irlanti ja Yhdistynyt kuningaskunta) kannabista ainakin kerran käyttäneiden osuus on korkea (noin 38–39 %), mutta se on pysynyt samalla tasolla viimeisten kahdeksan vuoden ajan. Kannabiksen käytöllä on pitkät perinteet näissä maissa, joissa kannabiksen käytön levinneisyysaste kohosi korkealle 1980- ja 1990-luvulla. Toisessa maaryhmässä kannabista ainakin kerran käyttäneiden koululaisten osuus on kasvanut huomattavasti tarkasteluajanjaksona (jopa 26 prosenttiyksikköä). Tähän ryhmään kuuluvat kaikki uudet itäeurooppalaiset jäsenvaltiot sekä Tanska, Espanja, Ranska, Italia ja Portugali. Kolmannessa ryhmässä kannabista ainakin kerran käyttäneiden koululaisten osuus on pysynyt melko alhaisena (noin 10 % ja sitä vähemmän). Tähän ryhmään kuuluu jäsenvaltioita Pohjois- ja Etelä-Euroopasta (Suomi, Ruotsi ja Norja sekä Kreikka, Kypros ja Malta).
Az iskolai felmérésekből kiderül, hogy az EU-tagállamok a rekreációs és alkalmi kannabiszhasználat tekintetében három különálló csoportra oszthatók. Az első csoport országaiban (ide sorolható Írország és az Egyesült Királyság) az életprevalencia magas (körülbelül 38–39%), de az elmúlt nyolc év során nem változott. Ezekben az országokban a kannabiszhasználat hosszú múltra tekint vissza, magas előfordulási arányai pedig az 1980-as és 1990-es években alakultak ki. A második országcsoportban a diákok általi kannabiszhasználat életprevalenciája jelentősen emelkedett az időszakban (akár 26 százalékponttal is). Ebben a csoportban találjuk az összes új kelet-európai tagállamot, továbbá Dániát, Spanyolországot, Franciaországot, Olaszországot és Portugáliát. A harmadik csoportban a diákok becsült életprevalenciája viszonylag alacsony szinten maradt (kb. 10% vagy kevesebb). E csoportban Európa északi és déli részéről egyaránt találunk országokat (Finnország, Svédország és Norvégia, valamint Görögország, Ciprus és Málta).
Skoleundersøkelser viser at medlemsstatene i EU kan kategoriseres i tre grupper når det gjelder trender for rekreasjonsbruk og sporadisk bruk av cannabis. I den første gruppen (som omfatter Irland og Storbritannia) er livstidsprevalensen høy (rundt 38-39 %) men har vært stabil de siste åtte årene. Disse landene har lang tradisjon for cannabisbruk, og bruken av cannabis ble utbredt i 1980- og 1990-årene. I den andre landgruppen har livstidsprevalensen for cannabisbruk blant skoleelever økt betydelig i løpet av perioden (med inntil 26 prosentpoeng). Denne gruppen omfatter alle de nye medlemsstatene i Øst-Europa samt Danmark, Spania, Frankrike, Italia og Portugal. I den tredje gruppen er anslagene for livstidsprevalens blant skoleelever fremdeles relativt lav (rundt 10 % eller mindre). Denne gruppen omfatter medlemsstater fra både Nord- og Sør-Europa (Finland, Sverige og Norge samt Hellas, Kypros og Malta).
Jeśli chodzi o trendy rekreacyjnego i sporadycznego stosowania pochodnych konopi indyjskich, badania szkolne pokazują, że Państwa Członkowskie UE można przyporządkować do trzech różnych grup. W pierwszej grupie (obejmującej Irlandię i Wielką Brytanię) wskaźnik przynajmniej jednokrotnego zażycia jest wysoki (około 38-39%), jednakże w ciągu ostatnich ośmiu lat pozostawał na tym samym poziomie. Kraje te mają długą historię stosowania pochodnych konopi, a wysokie wskaźniki rozpowszechnienia tych substancji pojawiły się tam w latach 80-tych i 90-tych. W drugiej grupie państw wskaźnik przynajmniej jednokrotnego zażycia pochodnych konopi wśród młodzieży szkolnej wzrósł znacznie w tym okresie (o nawet 26 punktów procentowych). Grupa ta obejmuje wszystkie nowe Państwa Członkowskie Europy Wschodniej oraz Danię, Hiszpanię, Francję, Włochy i Portugalię. W trzeciej grupie dane szacunkowe co do wskaźnika przynajmniej jednokrotnego zażycia wśród młodzieży szkolnej pozostały na względnie niskich poziomach (około 10% i poniżej). Grupa ta obejmuje Państwa Członkowskie zarówno z północy, jak i z południa Europy (Finlandię, Szwecję i Norwegię oraz Grecję, Cypr i Maltę).
Sondajele în şcoli au arătat că statele membre ale Uniunii Europene pot fi împărţite în trei grupuri pe baza tendinţelor privind consumul de canabis în scop de recreare şi ocazional. În primul grup (format din Irlanda şi Regatul Unit), prevalenţa pe parcursul vieţii este ridicată (în jur de 38–39 %), dar s-a menţinut stabilă în ultimii opt ani. Aceste ţări au un lung istoric de consum de canabis, iar ratele de prevalenţă au crescut în anii 1980 şi 1990. În al doilea grup de ţări, prevalenţa consumului de canabis pe parcursul vieţii în rândul elevilor a crescut considerabil pe parcursul acestei perioade (cu până la 26 de puncte procentuale). Din acest grup fac parte toate noile state membre din Europa de Est, precum şi Danemarca, Spania, Franţa, Italia şi Portugalia. În al treilea grup, estimările privind prevalenţa pe parcursul vieţii în rândul elevilor au rămas la niveluri relativ scăzute (în jur de 10 % sau mai mici). Din acest grup fac parte state membre atât din nordul, cât şi din sudul Europei (Finlanda, Suedia şi Norvegia dar şi Grecia, Cipru şi Malta).
Prieskumy na školách ukázali, že podľa trendov rekreačného a príležitostného užívania kanabisu možno členské štáty EÚ zaradiť do troch rôznych kategórií. V prvej skupine (do ktorej patria Írsko a Spojené kráľovstvo) je celoživotná prevalencia vysoká (okolo 38 až 39 %), ale v posledných ôsmych rokoch stabilná. Tieto krajiny majú dlhú históriu užívania kanabisu a vysoké hodnoty prevalencie jeho užívania sa vyvinuli počas osemdesiatych a deväťdesiatych rokov. V druhej skupine krajín sa celoživotná prevalencia užívania kanabisu medzi školákmi v období podstatne zvýšila (o 26 percentuálnych bodov). Do tejto skupiny patria nové východoeurópske členské štáty spolu s Dánskom, Španielskom, Francúzskom, Talianskom a Portugalskom. V tretej skupine ostali odhady celoživotnej prevalencie medzi školákmi na relatívne nízkych hodnotách (okolo 10 % a nižších). V tejto skupine sú členské štáty severnej a južnej Európy (Fínsko, Švédsko a Nórsko ako aj Grécko, Cyprus a Malta).
Raziskave med šolsko mladino so pokazale, da lahko države članice EU razvrstimo v tri različne skupine glede na trende rekreativnega in občasnega uživanja konoplje. V prvi skupini (ki vključuje Irsko in Združeno kraljestvo) je število ljudi, ki so konopljo v življenju kdaj zaužili, visoko (okoli 38–39 %), vendar je v zadnjih osmih letih ostalo stabilno. Te države imajo dolgo zgodovino uživanja konoplje, velike stopnje razširjenosti uživanja konoplje pa so se pojavile v osemdesetih in devetdesetih letih. V drugi skupini držav je število dijakov, ki so konopljo v življenju kdaj zaužili, v tem času občutno naraslo (za 26 odstotnih točk). Ta skupina vključuje vse nove vzhodnoevropske države članice ter Dansko, Španijo, Francijo, Italijo in Portugalsko. V tretji skupini so ocene o številu dijakov, ki so drogo v življenju kdaj zaužili, ostale na sorazmerno nizkih ravneh (okoli 10 % ali manj). V to skupino so vključene države članice severne in južne Evrope (Finska, Švedska in Norveška ter Grčija, Ciper in Malta).
Skolundersökningarna visar att EU-medlemsstaterna kan indelas i tre olika grupper när det gäller utvecklingen av rekreationell och tillfällig användning av cannabis. I den första gruppen (som omfattar Irland och Storbritannien) är livstidsprevalensen hög (omkring 38–39 %), men har samtidigt varit oförändrad de senaste åtta åren. Dessa länder har en lång historia av cannabisanvändning och prevalenstalen nådde höga nivåer under 1980- och 1990-talet. I den andra gruppen länder har livstidsprevalensen för cannabisanvändning bland skolelever stigit avsevärt under perioden (med upp till 26 procentenheter). Denna grupp omfattar alla de nya östeuropeiska medlemsstaterna samt Danmark, Spanien, Frankrike, Italien och Portugal. I den tredje gruppen har den uppskattade livstidsprevalensen bland skolelever fortsatt att vara relativt låg (omkring eller under 10 %). Denna grupp omfattar medlemsstater i både norra och södra Europa (Finland, Sverige och Norge samt Grekland, Cypern och Malta).
Skolu aptaujas norāda, ka ES dalībvalstis var iedalīt trīs skaidri noteiktās grupās attiecībā uz tendencēm, kas saistītas ar kaņepju izklaides un gadījuma rakstura lietošanu. Pirmajā grupā (kas ietver Īriju un Apvienoto Karalisti) ilgtermiņa lietošanas izplatība ir augsta (aptuveni 38–39 %), taču tā ir saglabājusies stabila pēdējo astoņu gadu laikā. Šajās valstīs ir ilga kaņepju lietošanas vēsture un augstie kaņepju lietošanas izplatības rādītāji ir izveidojušies astoņdesmito un deviņdesmito gadu laikā. Otrajā valstu grupā šajā laika periodā ir ievērojami pieaugusi ilgtermiņa kaņepju lietošanas izplatība skolēnu vidū (par līdz pat 26 procenta punktiem). Šajā grupā ietilpst visas jaunās Austrumeiropas dalībvalstis kopā ar Dāniju, Spāniju, Franciju, Itāliju un Portugāli. Trešajā grupā ilgtermiņa lietošanas izplatības rādītāji skolēnu vidū ir saglabājušies samērā zemā līmenī (10% vai pat mazāk). Šajā grupā ietilpst dalībvalstis gan no Eiropas ziemeļiem, gan dienvidiem (Somija, Zviedrija un Norvēģija, kā arī Grieķija, Kipra un Malta).
  Prävention bei drogenbe...  
Die nationale Politik der Mitgliedstaaten unterscheidet sich zwar in Abhängigkeit von deren Drogensituation und dem gegebenen politischen Kontext, es gibt jedoch auch zunehmend Hinweise darauf, dass auf europäischer Ebene ein Konsens über die Schlüsselfaktoren im Entstehen begriffen ist, die für eine effiziente Bekämpfung von HIV und anderen Infektionskrankheiten bei IDU erforderlich sind (137).
Although the national policies of Member States vary, reflecting their individual drug situation and political context, there is also increasing evidence of a consensus emerging at the European level on the key elements necessary for an effective response to combating HIV and other infectious diseases among IDUs (137). Appropriate responses include enhanced access to drug treatment (WHO, 2005), the development of low-threshold services and the provision of sterile equipment and education programmes, although it should be noted that there are differences between countries with respect to the emphasis placed on these different service elements. Of particular importance is that there should be sufficient availability of oral substitution treatment for injecting opioid users, as this significantly reduces drug-related behaviour with a high risk of HIV transmission (Gowing et al., 2005; Sullivan et al., 2005).
Bien que les politiques nationales des États membres varient et reflètent leur contexte politique et leur situation particulière en matière de drogue, un consensus se dégage au niveau européen sur les éléments clés indispensables pour réagir et lutter efficacement contre le VIH et d'autres maladies infectieuses chez les UDVI (137). Les réactions appropriées sont notamment un meilleur accès au traitement de l'usage de drogue (OMS, 2005), la mise en place de structures «de première ligne» ou «de bas seuil» et la fourniture de matériel stérile et de programmes éducatifs, bien qu'il faille noter qu'il existe des différences entre les pays en ce qui concerne l'importance accordée à ces différents services. Il est particulièrement important que les traitements de substitution orale soient suffisamment nombreux pour les usagers d'opiacés par voie intraveineuse, étant donné qu'ils réduisent considérablement les comportements liés à la toxicomanie qui présentent un risque élevé de transmission du VIH (Gowing et al., 2005; Sullivan et al., 2005).
Aunque las políticas nacionales de los Estados miembros varían, como reflejo de su situación concreta en materia de drogas y su contexto político, parece que se está gestando un consenso en Europa sobre los elementos clave necesarios para dar una respuesta eficaz a la lucha contra el VIH y otras enfermedades infecciosas que afectan a los consumidores de drogas por vía parenteral (137). Tales elementos serían, por ejemplo, un mejor acceso al tratamiento de desintoxicación (OMS, 2005), la prestación de servicios de bajo umbral, el suministro de material estéril y la creación de programas de educación, aunque los diferentes países otorgan distinto grado de importancia a los mismos. Especialmente importante es que exista suficiente disponibilidad del tratamiento de sustitución oral para los consumidores de opiáceos por vía parenteral, ya que esto reduce de forma significativa las conductas que llevan aparejado un alto riesgo de transmisión del VIH (Gowing y cols., 2005; Sullivan y cols., 2005).
Nonostante le politiche nazionali degli Stati membri siano diverse e riflettano la rispettiva situazione degli stupefacenti nel loro territorio nazionale nonché il contesto politico, vi sono segnali sempre più frequenti dell’emergere di un consenso a livello europeo sugli elementi chiave indispensabili per dare una risposta efficace all’HIV e ad altre malattie infettive diffuse tra i consumatori di stupefacenti per via parenterale (137). Tra le risposte appropriate si annoverano un accesso migliorato ai servizi di trattamento antidroga (OMS, 2005), lo sviluppo di servizi a bassa soglia e la fornitura di strumenti sterili e di programmi educativi; tuttavia è necessario notare che ciascun paese pone l’accento su elementi diversi del servizio. Particolarmente importante è la disponibilità di un numero sufficiente di terapie sostitutive per i consumatori di oppioidi che si iniettano la sostanza, dal momento che questo fattore riduce in maniera significativa il comportamento a elevato rischio di trasmissione dell’HIV collegato alla droga (Gowing e altri, 2005; Sullivan e altri, 2005).
Apesar de as políticas nacionais dos Estados-Membros variarem, reflectindo a sua situação individual em termos de droga e o seu contexto político específico, também existem indícios crescentes do surgimento de um consenso a nível europeu quanto aos elementos fundamentais que são necessários para responder e combater eficazmente o VIH e outras doenças infecciosas entre os CDI (137). Entre as respostas adequadas incluem-se o maior acesso ao tratamento da toxicodependência (OMS, 2005), o desenvolvimento de serviços de porta aberta, o fornecimento de equipamento esterilizado e os programas educativos, embora se deva notar que existem diferenças entre países no que respeita à ênfase dada a estes diferentes elementos. Uma disponibilidade suficiente de tratamentos de substituição por via oral para os consumidores de opiáceos por via endovenosa reveste-se de especial importância, na medida em que estes tratamentos reduzem significativamente os comportamentos de risco elevado de transmissão do VIH relacionados com a droga (Gowing et al., 2005; Sullivan et al., 2005).
Μολονότι οι εθνικές πολιτικές των κρατών μελών διαφέρουν, απηχώντας την κατάσταση κάθε χώρας όσον αφορά τα ναρκωτικά και το πολιτικό πλαίσιό της, υπάρχουν επίσης ολοένα και περισσότερα ενδείξεις ότι σε ευρωπαϊκό επίπεδο αναπτύσσεται μια συναίνεση σχετικά με τα κύρια στοιχεία που είναι αναγκαία για την αποτελεσματική αντιμετώπιση του ιού HIV και άλλων λοιμωδών νοσημάτων στους ΧΕΝ (137). Στα κατάλληλα μέτρα συγκαταλέγονται η βελτίωση της πρόσβασης στη θεραπεία (ΠΟΥ, 2005), η ανάπτυξη υπηρεσιών άμεσης πρόσβασης και η παροχή αποστειρωμένων συνέργων και εκπαιδευτικών προγραμμάτων, μολονότι πρέπει να σημειωθεί ότι υπάρχουν διαφορές μεταξύ των χωρών ως προς την έμφαση που δίνεται στα διάφορα αυτά στοιχεία των παρεχόμενων υπηρεσιών. Ιδιαίτερη σημασία έχει το γεγονός ότι πρέπει να υπάρχει επαρκής διαθεσιμότητα θεραπειών υποκατάστασης διά του στόματος για τους χρήστες ενέσιμων οπιοειδών, καθώς με τον τρόπο αυτό μειώνεται σημαντικά η συμπεριφορά που συνδέεται με την τοξικομανία, η οποία ενέχει υψηλό κίνδυνο μετάδοσης του ιού HIV (Gowing κ.ά., 2005· Sullivan κ.ά., 2005).
Hoewel het nationale beleid van de lidstaten afhankelijk van hun individuele drugssituatie en politieke context varieert, zijn er ook aanwijzingen voor een toenemende consensus op Europees niveau over de essentiële elementen van een effectieve bestrijding van HIV en andere infectieziekten onder ID’s (137). Tot die effectieve maatregelen behoren een betere toegang tot drugsbehandelingen (WHO, 2005), de ontwikkeling van laagdrempelige hulpverlening, het verstrekken van steriel materiaal en het gebruik van voorlichtingsprogramma’s. Hierbij dient wel opgemerkt te worden dat er verschillen tussen landen bestaan met betrekking tot de nadruk die op de verschillende interventieaspecten wordt gelegd. Het is met name van belang dat er voldoende orale substitutiebehandelingen voor injecterende opïoïdengebruikers beschikbaar zijn, omdat drugsgerelateerd gedrag met een hoog HIV-besmettingsrisico hierdoor aanzienlijk wordt verminderd (Gowing et al., 2005; Sullivan et al., 2005).
Ačkoli se národní politiky členských států liší a odrážejí jejich individuální drogovou situaci a politický kontext, existují také rostoucí důkazy o konsensu objevujícím se na evropské úrovni, pokud jde o klíčové prvky nutné pro účinná opatření v boji proti HIV a dalším infekčním onemocněním mezi injekčními uživateli drog (137). Vhodná opatření zahrnují rozšířený přístup k léčení drogové závislosti (WHO, 2005), vývoj nízkoprahových služeb a poskytování sterilního zařízení a vzdělávacích programů, i když je třeba poznamenat, že mezi zeměmi existují rozdíly, pokud jde o důraz kladený na jednotlivé prvky těchto různých služeb. Zvláště důležité je, aby existovala dostatečná dostupnost ústní substituční léčby pro injekční uživatele opiových látek, protože významně snižuje drogově závislé chování představující vysoké riziko přenosu HIV (Gowing a kol., 2005; Sullivan a kol., 2005).
Selv om medlemsstaternes nationale politikker er forskellige som følge af narkotikasituationen og den politiske kontekst i de enkelte lande, er der også stadig flere tegn på, at der på europæisk plan er ved at være almindelig enighed om de centrale elementer, der er nødvendige for en effektiv indsats til bekæmpelse af hiv og andre smitsomme sygdomme blandt intravenøse stofbrugere (137). Passende initiativer er bl.a. en bedre adgang til narkotikabehandling (WHO, 2005), udvikling af lavtærskeltjenester og tilvejebringelse af sterilt udstyr og uddannelsesprogrammer, selv om det skal bemærkes, at der er forskelle mellem landene med hensyn til den vægt, de forskellige elementer tillægges. Det er særlig vigtigt, at der er et tilstrækkeligt udbud af oral substitutionsbehandling for intravenøse opioidbrugere, da dette i væsentlig grad begrænser en narkotikarelateret adfærd, hvor der er høj risiko for hiv-overførsel (Gowing m.fl., 2005; Sullivan m.fl., 2005).
Kuigi liikmesriikide siseriiklik poliitika on erinev, kajastades vastava riigi eriomast narkosituatsiooni ja poliitilist konteksti, on siiski olemas tõendeid konsensuse suurenemisest Euroopa tasandil oluliste elementide suhtes, mis on vajalik HIV-i ja muude nakkushaiguste leviku efektiivseks tõkestamiseks süstivate narkomaanide hulgas (137). Asjaomased meetodid hõlmavad uimastiravile pöördumise võimaluste parandamist (WHO, 2005), madala läve teenuste väljatöötamist ning steriilsete süstimisvahendite ja harivate programmide kättesaadavaks tegemist, kuigi tuleb märkida, et nimetatud teenustele asetatav rõhk on riigiti erinev. On eriti oluline, et süstivatele opiaaditarbijatele oleks piisavalt suukaudseid asendusravimeid, sest see vähendab märkimisväärselt narkootikumidega seotud käitumismustreid, mille puhul HIV-i edasikandumise oht on kõrge (Gowing et al., 2005; Sullivan et al., 2005).
Jäsenvaltioiden kansallisissa politiikoissa on eroja niiden huumetilanteen ja poliittisen tilanteen mukaan, mutta Euroopan tasolla on voimistumassa yksimielisyys keskeisistä toimista, joilla hiv:tä ja muita tartuntatauteja voidaan torjua tehokkaasti huumeiden injektiokäyttäjien keskuudessa (137). Asianmukaisia keinoja ovat muun muassa huumehoitoon pääsyn helpottaminen (WHO, 2005), matalan kynnyksen palvelujen kehittäminen sekä steriilien välineiden ja koulutusohjelmien tarjoaminen. Maiden välillä on kuitenkin eroja näiden palvelujen painotuksessa. On erityisen tärkeää, että opiaattien injektiokäyttäjille olisi tarjolla riittävästi suun kautta nautittavien lääkkeiden muodossa annettavaa korvaushoitoa, sillä se vähentää merkittävästi sellaista huumeisiin liittyvää käyttäytymistä, jossa hiv-tartunnan riski on korkea (Gowing et al., 2005; Sullivan et al., 2005).
Bár a tagállamok változatos, saját egyéni droghelyzetüket és politikai kontextusukat tükröző nemzeti politikáik szerint járnak el e téren, az injekciós kábítószer-használók körében terjedő HIV és más fertőző betegségek hatékony leküzdéséhez szükséges fő elemek tekintetében egyre inkább európai szintű konszenzus látszik kialakulni(137). A megfelelő válaszok között szerepel a drogkezelések hozzáférhetőségének javítása (WHO, 2005), az alacsony küszöbű szolgáltatások fejlesztése, valamint a steril felszerelés és oktatási programok biztosítása, noha azt meg kell jegyezni, hogy a szolgáltatások felsorolt elemei eltérő hangsúlyt kapnak az egyes tagállamokban. Különösen fontos, hogy megfelelő mértékben elérhetővé váljon az orális helyettesítő kezelés az injekciós opiáthasználók számára, mivel ez jelentősen csökkenti a HIV terjedése szempontjából nagy kockázatú, kábítószerrel összefüggő viselkedést (Gowing és mások, 2005; Sullivan és mások, 2005).
Selv om de nasjonale retningslinjene selvfølgelig varierer mellom medlemsstatene ut fra narkotikasituasjon og politisk kontekst i det enkelte land, finnes det samtidig stadig mer som tyder på økt konsensus på europeisk plan om hvilke elementer som tiltak for å bekjempe HIV og andre smittsomme sykdommer blant sprøytebrukere må bestå av for å være effektive (137). Blant disse tiltakene er lettere tilgang til narkotikabehandling (WHO, 2005), utbygging av lavterskeltjenester, utdeling av sterilt utstyr og opplæringsprogrammer. Det bør likevel anføres at landene vektlegger hvert av disse tjenesteelementene forskjellig. Det er særlig viktig at sprøytebrukere av opiater har god nok tilgang til substitusjonsbehandling, ettersom dette bidrar signifikant til å redusere narkotikarelatert atferd med høy risiko for HIV-smitte (Gowing et al., 2005; Sullivan et al., 2005).
Choć polityki krajowe Państw Członkowskich różnią się między sobą, ponieważ odzwierciedlają własne, konkretne sytuacje dotyczące problemów narkotykowych i kontekst polityczny, istnieje także coraz więcej dowodów na pojawianie się na szczeblu europejskim zgodnej opinii w sprawie kluczowych elementów koniecznych dla powstania efektywnej reakcji w zwalczaniu wirusa HIV i innych chorób zakaźnych w grupie osób zażywających narkotyki dożylnie (137). Właściwa reakcja obejmuje zwiększony dostęp do leczenia z uzależnień narkotykowych (WHO, 2005), rozwój świadczeń niskoprogowych i dostępność sterylnego sprzętu oraz programów edukacyjnych. Należy jednak zauważyć, że między poszczególnymi państwami istnieją różnice co do nacisku kładzionego na poszczególne elementy tych świadczeń. Niezmiernie ważne jest zapewnienie wystarczającej dostępności doustnego leczenia zastępczego dla osób wstrzykujących opioidy, gdyż znacznie ogranicza to zachowanie narkotykowe o wysokim ryzyku transmisji wirusa HIV (Gowing et al., 2005; Sullivan et al., 2005).
Deşi politicile naţionale ale statelor membre sunt diferite, reflectând situaţia lor specifică şi contextul lor politic în privinţa drogurilor, este din ce în ce mai evident că la nivel european se va obţine un consens privind elementele cheie necesare pentru o reacţie eficientă în vederea combaterii infecţiei cu HIV şi a altor boli infecţioase în rândul CDI (137). Printre măsurile corespunzătoare se numără accesul mai extins la tratamentul pentru dependenţă de droguri (OMS, 2005), dezvoltarea unor servicii cu acces necondiţionat şi asigurarea echipamentului steril şi a programelor educative, însă trebuie subliniat faptul că există diferenţe de la o ţară la alta în ceea ce priveşte accentul pus pe diferite componente ale acestor servicii. De mare importanţă este disponibilitatea satisfăcătoare a terapiei orale de substituţie pentru consumatorii de opiacee injectabile, pentru că aceasta reduce semnificativ comportamentul legat de droguri care implică un risc înalt de transmitere a HIV (Gowing et al., 2005; Sullivan et al., 2005).
Napriek tomu, že sa národné politiky členských štátov rôznia, odzrkadľujú ich špecifickú drogovú situáciu a politický kontext, a tiež stále viac dokazujú zhodu vznikajúcu na európskej úrovni o kľúčových prvkoch potrebných na účinné opatrenia v boji proti HIV a iným infekčným chorobám medzi IDU (137). Medzi primerané odpovede patrí rozšírený prístup k drogovej liečbe (SZO 2005), rozvoj nízkoprahových služieb a poskytovanie sterilných pomôcok a výchovných programov, hoci treba pripomenúť, že medzi krajinami sú rozdiely v zdôrazňovaní týchto rôznych prvkov služieb. Osobitne dôležitá by mala byť dostatočná dostupnosť orálnej substitučnej liečby pre injekčných užívateľov opioidov, pretože významne znižuje drogovo závislé správanie a vysoké riziko prenosu HIV (Gowing a kol. 2005; Sullivan a kol. 2005).
Čeprav se nacionalne politike držav članic razlikujejo, saj odražajo njihovo individualno stanje glede drog in politični okvir, hkrati obstaja vedno več dokazov o soglasju na evropski ravni, o ključnih elementih, ki so potrebni za učinkovit odziv na boj proti HIV in drugim nalezljivim boleznim med injicirajočimi uživalci drog (137). Ustrezni odzivi zajemajo večji dostop do zdravljenja odvisnosti od drog (WHO, 2005), razvoj nizkopražnih programov za pomoč uživalcem drog in zagotavljanje sterilne opreme ter izobraževalnih programov, čeprav je treba poudariti, da med državami obstajajo razlike glede na to, kakšen pomen dajejo tem različnim delom teh programov za pomoč. Zlasti je pomembno, da je na voljo zadosti oralnega nadomestnega zdravljenja za uživalce, ki si vbrizgavajo opiate, saj s tem pomembno znižamo zelo tvegano z drogami povezano vedenje za prenašanje HIV (Gowing et al., 2005; Sullivan et al., 2005).
Även om de olika medlemsstaternas nationella politik skiljer sig åt sinsemellan, på grund av att situationen när det gäller narkotika och det politiska sammanhanget är olika i de olika länderna, finns det allt fler tecken på att det råder samsyn på europeisk nivå när det gäller hur en effektiv strategi för att bekämpa hiv och andra infektionssjukdomar bland injektionsmissbrukare bör se ut(137). Exempel på lämpliga åtgärder är ökad tillgång till missbruksbehandling (WHO, 2005), utveckling av lågtröskelvård samt tillhandahållande av steril utrustning och utbildningsprogram, även om det bör noteras att det råder stora skillnader mellan länderna när det gäller hur mycket man satsar på de olika åtgärderna. Det är särskilt viktigt att oral substitutionsbehandling för injicerande opioidmissbrukare finns tillgänglig eftersom denna typ av behandling avsevärt minskar det narkotikarelaterade beteendet med en hög risk att smittas av hiv (Gowing m.fl., 2005; Sullivan m.fl., 2005).
Lai arī dalībvalstu nacionālās politikas ir atšķirīgas, atspoguļojot individuālās situācijas saistībā ar narkotikām un politisko kontekstu, ir pierādījumi par pieaugošu vienprātību Eiropas līmenī attiecībā uz galvenajiem elementiem, kas ir nepieciešami lai efektīvi reaģētu un cīnītos pret HIV un citām infekciju slimībām injicējamo narkotiku lietotāju vidū (137). Atbilstošas atbildes reakcijas ietver uzlabotu pieeju ārstniecības pakalpojumiem (PVO, 2005), pieejamu pakalpojumu izstrādi un sterila aprīkojuma un izglītības programmu nodrošināšanu, kaut arī ir jāatzīmē, ka valstu starpā pastāv atšķirības attiecībā uz to, kāds uzsvars tiek likts uz katru no šiem dažādajiem pakalpojumu elementiem. Īpaši svarīgi ir tas, ka ir jānodrošina pietiekama perorālās aizvietošanas terapija opiātu lietotājiem, kas narkotikas injicē, jo tas būtiski samazina tādas ar narkotikām saistītas darbības, kas saistītas ar augstu HIV pārnešanas risku (Gowing et al., 2005; Sullivan et al., 2005).
Arrow 1 2 3 Arrow