att – -Translation – Keybot Dictionary

Spacer TTN Translation Network TTN TTN Login Deutsch Français Spacer Help
Source Languages Target Languages
Keybot 281 Results  www.amt.it  Page 6
  Semantik, lexikologi / ...  
Ett annat, lite mindre formellt tillvägagångssätt, är att mäta betydelse, till exempel att klassificera däggdjur i termer av graderbara funktioner som "hur stor" och "hur vildsint". Detta kommer att lämna lejon och tigrar i ett hörn av diagrammet, elefanter och giraffer i ett annat, katter och illrar i ett tredje, och möss och lämlar i det sista.
Another, a little less formal approach, is measuring meaning, for instance classifying mammals in terms of gradable features such as "how big" and "how ferocious". This will leave lions and tigers in one corner of the diagram, elephants and giraffes in another, cats and ferrets in a third, and mice and lemmings in the last. At a more systematic level, words can be described as binary bundles of "atomic" semantic features. For instance, it's possible to describe vehicles as +moving, -living, while animals are +moving, +living, and plants -moving, +living.
Une autre approche un peu moins formelle consiste à mesurer le sens, par exemple en triant les mammifères selon des critères mesurables tels que « taille » et « férocité ». Les lions et les tigres seront placés dans un coin du diagramme, les éléphants et les girafe dans un autres, le chats et les furets dans un troisième, et les souris et les lemmings dans le dernier. À un niveau plus systématique, les mots peuvent être décrits sous la formes d’ensembles binaires de traits sémantiques « atomiques ». Par exemple, on peut décrire les véhicules comme +mobiles, -vivants, tandis que les animaux sont +mobiles, +vivants et les plantes -mobiles, +vivantes.
Ein anderer, etwas weniger formaler Ansatz ist das Messen der Bedeutung, zum Beispiel wenn man Säugetiere klassifiziert durch Ausdrücke abgestufter Eigenschaften wie "wie groß" und "wie gefährlich". Dies lässt Löwen und Tiger in einer Ecke des Diagramms landen, Elefanten und Giraffen in einer anderen, Katzen und Frettchen in der dritten und Mäuse und Lemminge in der letzten. Auf einem systematischeren Niveau können Wörter beschrieben werden als binäre Bündel "atomarer" semantischer Eigenschaften. Zum Beispiel ist es möglich, Fahrzeuge als +beweglich, -lebend zu beschreiben, während Tiere +beweglich, +lebend sind und Pflanzen -beweglich, +lebend.
Otra aproximación menos formal, es medir el significado, por ejemplo clasificar a los mamíferos a través de características graduables tales como el "tamaño", "cómo de feroz es el animal". Esto dejaría a los leones y tigres en un rincón del diagrama, a los elefantes y jirafas en otro, los gatos y hurones en un tercero y ratones y conejos de noruega en el último. A un nivel más sistemático, las palabras pueden ser descritas como paquetes binarios de características semánticas "atómicas". Por ejemplo, es posible describir vehículos como: +movimiento, -vida, mientras que los animales son: +movimiento, +vida, y las plantas: -movimiento, +vida.
Un altro approccio, un po' meno formale, è misurare il significato, ad esempio classificare i mammiferi in termini di caratteristiche graduabili quali "quanto grande" e "quanto feroce". Questo lascerà leoni e tigri in un angolo del diagramma, elefanti e giraffe in un altro, gatti e furetti in un terzo, topi e lemmini nell'ultimo. A un livello più sistematico le parole possono essere descritte come fasci binari di funzioni semantiche atomiche. Ad esempio, è possibile descrivere veicoli come +movimento, -vita, mentre gli animali sono +movimento, +vita e le piante -movimento, +vita.
Een andere, iets minder formele benadering, is het meten van betekenis, bijvoorbeeld de indeling van zoogdieren in termen van aftelbare functies zoals "hoe groot" en "hoe woest". Dit zal leeuwen en tijgers in één hoek van het diagram, olifanten en giraffen in een andere, katten en fretten in een derde, en muizen en lemmingen in de laatste plaatsen. Op een meer systematisch niveau kunnen woorden worden omschreven als binaire bundels van "atomaire" semantische kenmerken. Zo is het mogelijk om voertuigen te beschrijven als + bewegend, - levend, maar dieren + bewegend, + levend, en planten -bewegend, + levend.
Друг, по-малко формален подход, е измерване на значение, например класификацията на бозайниците по отношение на градируеми функции, като например "колко голям" и "колко свиреп". Това ще постави лъвове и тигрите в единия ъгъл на диаграмата, слоновете и жирафите в друг, котките и поровете в трети, а мишките и лемингите в последния. На едно по-систематичен ниво думите могат да бъдат описани като бинарни пакети от "атомни" семантични функции. Например, възможно е да се опишат превозните средства като +движещи се, -живи, докато животните са +движещи се, +живи, а растенията са -движещи се, +живи.
Drugi, malo manje formalan pristup, nastoji mjeriti značenje, npr. klasificirajući sisavce prema mjerljivim svojstvima kao "koliko je velik" i "koliko divlji". To je metoda koja će staviti lavove i tigrove u jedan ugao dijagrama, slonove i žirafe u drugi, mačke i tvorove u treći te miševe i leminge u zadnji. Na sistematičnijoj razini se može opisati riječi kao svežnjeve "atomskih" semantičkih karakteristika. Npr. možemo opisati vozilo kao +pokretno, - živuće, životinju kao +pokretnu, + živuću a biljku kao -pokretnu, + živuću.
En anden, lidt mindre formel, tilgangsvinkel er at måle betydning, fx ved at klassificere pattedyr vha. målelige træk som "hvor stor" eller "hvor vild". Dette vil placere løver og tigre i ét hjørne af diagrammet, elefanter og giraffer i et andet, katte og fritter i et tredje, og mus og lemminger i det sidste. På et mere systematisk niveau kan ord beskrives som binære bundter af "atomare" semantiske træk. For eksempel kan køretøjer beskrives som +bevægelse & -levende, mens dyr er +bevægelse & +levende, og planter -bevægelse & +levende.
Teine, pisut vähem formaalne lähenemine, mõõdab tähendust, näiteks klassifitseerides imetajaid võrreldavate omaduste järgi nagu "kui suur" ja "kui metsik". See paigutab lõvid ja tiigrid skeemi ühte nurka, elevandid ja kaelkirjakud teise, kassid ja tuhkrud kolmandasse ning hiired ja lemmingud neljandasse. Süstemaatilisemal tasandil võib sõnu kirjeldada kui binaarseid "atomaarsete" semantiliste tunnusjoonte kimpe. Nii näiteks on võimalik sõidukeid kirjeldada kui +liikuvaid, -elavaid, loomad on aga +liikuvad, +elavad ning taimed -liikuvad, +elavad.
Egy másik, kissé kevésbé formális megközelítés a jelentés mérése, például az emlősöket fokozható tulajdonságokkal osztályozni, mint "milyen nagy" és "mennyire vad". Az oroszlánok és a tigrisek kerülnek a diagram egyik sarkába, az elefántok és zsiráfok egy másikba, a macskák és görények egy harmadikba, az egerek és a lemmingek az utolsóba. Egy rendszerezettebb szinten, a szavak "atomi" szemantikai tulajdonságok bináris halmazaival írhatók le. Például, a járműveket le lehet írni a következőképpen: +mozgó, -élő, míg az állatok +mozgó, +élő és a növények -mozgó, -élő.
Kitas, mažiau formalus būdas - vertės matavimas, pavyzdžiui, žinduolių klasifikacija rūšiuojamųjų charakteristikų požiūriu ("kokio didumo" ir "kokio plėšrumo". Tai leidžia patalpinti liūtus ir tigrus viename klasifikacijos schemos krašte, dramblius, žirafas - kitame krašte, katinus ir šeškus - trečiame, o peles ir lemingus - ketvirtame. Aukštesniame sisteminiame lygyje žodźiai gali būti aprašyti binarinių "atominių" semantinių bruožų ryšių pagalba. Pavyzdžiui, galima aprašyti transporto priemones kaip +judančias, -gyvas, o gyvūnus kaip +judančias, +gyvus! o augalai tada bus -judantys, +gyvi.
Inne, trochę mniej formalne podejście polega na mierzeniu znaczenia, na przykład na klasyfikowaniu ssaków w terminach cech stopniowalnych, takich jak „jaki duży” lub „na ile niebezpieczny”. Taka klasyfikacja pozwoli na umieszczenie lwów i tygrysów w jednym kącie klasyfikacji o formie kwadratowego diagramu, słoni i żyraf w drugim, koty i fretki znajdą się w trzecim, natomiast myszy i lemingi w ostatnim. W bardziej systematycznym opisie można przedstawiać wyrazy jako wiązki dwubiegunowych „atomowych”, najprostszych cech semantycznych. Na przykład, można opisać samochód jako: +poruszający się, –żyjący, podczas gdy zwierzęta jako +poruszające się, +żyjące, a rośliny jako –poruszające się, +żyjące.
O altă abordare, ceva mai puțin formală, este măsurarea semnificației, de exemplu, când mamiferele se clasifică prin expresii măsurabile ca "mărime" și "periculozitate". Aceasta trimite leii și tigrii într-un colț al diagramei, elefanții și girafele în altul, pisicile și dihorii în al treilea, și șoarecii și lemmingii, în al patrulea. La un nivel sistematic cuvintele pot fi descrise ca ansambluri binare de însușiri semantice« atomice ». De exemplu, se pot descrie vehiculele ca +mobile, -vii, în timp ce animalele sunt+mobile, +vii și plantele -mobile, +vii.
Другой, несколько менее формальный подход - это измерение значения, например, классификация млекопитающих с точки зрения градуируемых характеристик, таких, как "насколько большой" и "насколько свирепый". Это разместит львов и тигров на один конец диаграммы, а слонов и жирафов на другой, кошек и хорьков на третий, а мышей и леммингов в четвертый. На более системном уровне слова могут быть описаны посредством бинарных связей "атомных" семантических черт. Например, можно описать транспортные средства как +движущиеся, -живые, а животных как +движущиеся,+ живые, при этом растения будут -движущиеся, + живые.
Ďalším menej formálnym prístupom je kvantifikácia významu. Príkladom môže byť klasifikácia cicavcov v zmysle merateľných vlastností, ako napr. veľkosť, agresivita atď. Použitím tohto prístupu budeme mať levy a tigre v jednom rohu diagramu, slony a žirafy v druhom, mačky a fretky v treťom a myši spolu s hrabošmi v poslednom. Môžeme použiť systematickejší prístup a slová potom budeme opisovať ako binárny súbor „atomárnych“ sémantických vlastností. Autá by sme napríklad mohli opísať pomocou určenia ich vlastností ako +pohyblivé, -živé, zvieratá ako +pohyblivé, +živé a rastliny ako -pohyblivé, +živé.
Drug, nekoliko manj formalen pristop, je merjenje pomena, na primer klasifikacija sesalcev s pomočjo lastnosti, ki se lahko stopnjujejo ("kako velik" ali "kako divja"). Na ta način se bodo levi in tigri znašli v enem kotu diagrama, sloni in žirafe v drugem, mačke in podlasice v tretjem in miši ter lemingi v zadnjem. Na bolj sistematičnem nivoju lahko besede opišemo kot binarne svežnje "atomskih" semantičnih lastnosti. Lahko denimo opišemo vozila kot +gibajoče, -živeče, medtem ko so živali +gibajoče, +živeče in rastline -gibajoče, +živeče.
Cita, mazāk formāla pieeja ir nozīmes vērtēšana, piemēram, pakāpeniski klasificējot zīdītājus pēc tādām pazīmēm, kā "cik liels" un "cik mežonīgs". Tādā gadījumā lauvas un tīģeri nonāks vienā diagrammas pusē, ziloņi un žirafes citā, kaķi un mājas seski trešā, bet peles un lemingi ceturtā. Augstākā sistematizējuma līmenī vārdi var būt aprakstīti kā semantisko "atompazīmju" binārie saišķi. Piemēram, ir iespējams aprakstīt transporta līdzekļus kā +kustoši, -dzīvi, dzīvnieki ir +kustoši, +dzīvi, bet augi ir -kustoši, +dzīvi.
Cur chuige eile, ná fuil chomh foirmiúil, sin brí a thomhas, mar shampla mamaigh a aicmiú maidir le gnéithe inghrádaithe amhail "cé chomh mór" agus "cé chomh fíochmhar". Fágfaidh sé sin leoin agus tíogair i gcúinne amháin den léaráid, eilifintí agus sioráif i gceann eile, cait agus firéid i dtríú cúinne, agus lucha agus leimíní sa chúinne deiridh. Ag leibhéal níos córasaí, is féidir cur síos ar fhocail mar chuail dhénártha gnéithe séimeantacha adamhacha. Mar shampla, is féidir cur síos ar fheithiclí mar + gluaiseacht, -beo, ar ainmhithe mar + gluaiseacht, + beo, agus ar phlandaí mr -gluaiseacht, + beo.
  Semantik, lexikologi / ...  
Slutligen kan urvalet av specifika språkliga former dikteras av sociala omständigheter. Till exempel på japanska har man många sätt att säga jag, t.ex. det formella watashi det vardagliga washi (manligt) och det söta atashi (kvinnligt).
Finally, the selection of specific linguistic forms may be dictated by social constraints. Japanese, for instance, has many ways of saying I, for instance the formal watashi, the colloquial washi (male) and the cute atashi (female). A recent French social-linguistic complexity is the abolition of the unmarried female polite address form Mademoiselle (Miss, Ms), leaving only Monsieur (Mr) and Madame (Mrs). Of course, the country being France, many women were quite fed up with being degraded to what they perceived as a semantic feature bundle of +old, -sexy.
Enfin, la sélection de formes linguistiques particulières peut être imposée par des contraintes sociales. Le japonais, par exemple, dispose de plusiers manières de dire « je », par exemple watashi (formel), washi (familier et masculin) et atashi (mignon et féminin). Une complication socio-linguistique récente en français est due à l’abolition dans les documents officiels du terme « mademoiselle » servant à désigner les femmes célibataires, ce qui ne laisse que « monsieur » et « madame ». Et bien sûr, comme il s’agit de la France, de nombreuses femmes n’ont pas apprécié d’être reléguées à ce qu’elles perçoivent comme un ensemble de traits sémantiques +vieille, -attirante.
Schließlich kann die Auswahl spezifischer linguistischer Formen diktiert sein durch soziale Zwänge. Das Japanische zum Beispiel hat viele Weisen, Ich zu sagen, zum Beispiel das förmliche watashi, das umgangssprachliche washi (für Männer) und das niedliche atashi (für Frauen). Eine französische soziolinguistische Komplexität jüngeren Datums ist die Abschaffung der höflichen Anrede unverheirateter Frauen mit Mademoiselle (Fräulein), so dass nur noch Monsieur (mein Herr) und Madame (meine Dame) übriggeblieben sind. Verständlicherweise waren viele Frauen in Frankreich verärgert, abgewertet zu werden, wie sie es empfanden, mit diesem Bündel semantischer Eigenschaften: +alt, -sexy.
Finalmente, la elección de formas lingüísticas específicas debería venir dictada por las normas sociales. Los japoneses tienen muchas maneras de decir yo, la formal watashi, la coloquial washi (masculino) y atashi (bonito y femenino). Una reciente complicación sociolingüística en francés es la abolición de la forma Mademoiselle (señorita) que servía para designar a las mujeres solteras, quedando solo Monsier (señor) y Madame (señora). Tratándose de Francia, muchas mujeres no han apreciado en absoluto el haber sido relegadas a lo que ellas perciben como un conjunto de trazos semánticos: +vieja, -atractiva.
Infine, la selezione di specifiche forme linguistiche può essere dettata da vincoli sociali. Il giapponese, per esempio, ha molti modi di dire io: il formale watashi, il colloquiale washi (maschile) e atashi (femminile). Un recente complessità sociolinguistica francese è l'abolizione della forma Mademoiselle (signorina) che indicave le donne nubili, lasciando solo Monsieur (signor) e Madame (signora). In Francia molte donne non hanno affatto apprezzato l'esser state relegate a ciò che percepiscono come un congiunto di tratti semantici quali: + vecchia, -attraente.
Tenslotte kan de selectie van specifieke taalvormen worden bepaald door sociale beperkingen. Japans, bijvoorbeeld, heeft veel manieren om te zeggen ik, bijvoorbeeld het formele watashi, de omgangstaal washi (mannelijk) en het schattige atashi (vrouwelijk). Een recente Franse sociaal-linguïstische complexiteit is de afschaffing van de aanspreekvorm voor een ongehuwde vrouw Mademoiselle (Juffrouw), waardoor er slechts twee vormen overblijven, Monsieur (Mijnheer) en Madame (Mevrouw). Natuurlijk, in Frankrijk waren veel vrouwen het beu te worden gedegradeerd tot wat zij ervoeren als een semantische eigenschappencombinatie van + oud, - sexy.
Накрая, изборът на специфични езикови форми могат да се диктува от социални ограничения. На японски, например, има много начини да кажете аз, например официалната форма watashi, разговорно washi (за мъж) и мило atashi (за жена). Във френския се премахва учтивото обръщение към неомъжени жени Mademoiselle (Госпожица) и остава само Monsieur (Господин) и Madame (Госпожа). Разбира се, в страна като Франция много жени са се преситили от това да бъдат възприемани през призмата +стар, .-секси.
Na koncu izbor jedne ili druge lingvističke forme može ovisiti o društvenim pravilima. Japanski jezik, na primjer, ima mnogo načina da kaže ja, između ostalog formalni watashi, razgovorni washi (za muške) te slatki atashi (ženski). U zadnje vrijeme francuski društveno-lingvistički kompleks je ukinuo formalni oblik naslovljavanja neudanih žena Mademoiselle (gospodična) ostavivši samo dva oblika: Monsieur (gospodin) i Madame(gospođa). Naravno, budući da se radi o Francuskoj, mnoge žene to ne odobravaju jer ne žele biti svedene na niži stupanj vrijednosti shvativši to kao semantički naramak svojstava +stara, -privlačna.
Endeligt kan lingvistisk form også bære på social betydning. Japansk, for eksempel, har mange måder at sige jeg på, for eksempel det formelle watashi, det mere afslappede washi (mandlig) og det nuttede atashi (kvindelig). Et nyligt fransk sociolingvistisk tiltag er afskaffelsen af den høflige tiltaleform for ugifte kvinder, Mademoiselle (frøken), der forenklede paradigmet til Monsieur (hr) og Madame (fru). Hvad der i et land som Frankrig førte til at mange kvinder følte sig nedgraderet til hvad de opfattede som en semantisk træk-kombination af +gammel & -sexet.
Viimaks, sotsiaalsed piirangud võivad dikteerida spetsiifiliste lingvistiliste vormide valiku. Jaapanlastel näiteks on mitu varianti, kuidas öelda mina, nagu formaalne watashi, kõnekeelne washi (meessoost) ja õrn atashi (naissoost). Viimane Prantsuse sotsiaal-lingvistiline keerdküsimus on tühistada viisakas pöördumisvorm vallaliste naiste poole Mademoiselle (Miss, Ms), jättes alles üksnes Monsieur (Mr) and Madame (Mrs). Loomulikult olid sellisel maal nagu Prantsusmaa paljud naised üsna tüdinud sellisest alandamisest, mida nad tajusid kui "+vana, -seksikas" semantiliste tunnusjoonte pundart.
Végül, egy speciális nyelvi formát a társadalmi körülmények is befolyásolhatnak. A japán nyelvben például több lehetőség van az én kifejezésére: a formális watashi, a köznyelvi washi (férfire) és a kedves atashi (nőre). A legutóbbi francia társadalmi-nyelvi komplexitás a férjezetlen nők udvarias megszólításának (Mademoiselle kisasszony) a megszüntetése, így csak a Monsieur (uram) és Madame (hölgyem) maradt meg. Természetesen, Franciaországban, sok nőnek elege volt abból, hogy egy olyan kategóriába degradálták őket, amelyet úgy érzékeltek, mint +öreg és - vonzó.
Pasirinkti atskiras lingvistines formas gali versti socialinė aplinka. Pavyzdžiui, japonai turi daugybę būdų ištarti aš, yra formalus watashi, šnekamasis washi (vyrams) ir mielas atashi (moterims}. Paskutinis prancūzų socialinis-lingvistinis keitimas buvo atšaukimas mandagaus kreipinio į netekėjusią moterį Mademoiselle (madmuazel), liko tik monsieur (ponas) ir Madamers (ponia). Aišku, tokioje šalyje kaip Prancūzija dauguma moterų buvo nepatenkintos, kad jas vertina per semantinių charakteristikų +sena,-seksuali prizmę.
Na koniec, wybór określonych form językowych może być determinowany przez ograniczenia społeczne. Na przykład w języku japońskim istnieje wiele sposobów powiedzenia ja, np.: ja formalne watashi, kolokwialne washi (w przypadku mężczyzny) i „słodkie” atashi (w przypadku kobiety). Jedną z nowszych zmian społeczno-językowych w języku francuskim stanowi zanik użycia zwrotu grzecznościowego Mademoiselle (panna) odnoszącego się do niezamężnej kobiety, i pozostawienie jedynie form Monsieur (pan) oraz Madame (pani). Cóż, wiele kobiet (to przecież Francuzki) miało już całkowicie dosyć degradowania ich do czegoś, co postrzegały jako wiązkę cech semantycznych: +stara, –atrakcyjna.
În sfârșit, alegerea formelor lingvistice specifice poate fi dictată de constrângeri sociale. Japoneza , de exemplu are multe moduri de a spune Eu, de exemplu formalul watashi, colocvialul washi (pentru bărbați) și drăgălașul atashi (pentru femei). O complexitate sociolingvistică franceză de dată recentă este abrogarea adresării politicoase a femeilor necăsătorite cu Mademoiselle (Domnișoară), astfel încât au rămas Monsieur (Domnule) și Madame (Doamnă). E de înțeles că multe doamne au fost supărate, percepând ca o depreciere cu acest mănunchi de insușiri semantice : +bătrână, -sexy.
Наконец выбор определенных лингвистических форм может диктоваться социальными ограничениями. У японцев, например, есть множество способов сказать я, существует формальное watashi, разговорное washi (для мужчины) и милое atashi (для женщины). Последняя французская социально-лингвистическая сложность касалась отмены вежливого обращения к незамужней женщине Mademoiselle (мадемуазель), при этом осталось лишь Monsieur(г-н) и Madame (г-жа)). Конечно, в такой стране как Франция многие женщины были сыты по горло тем, что их воспринимают сквозь призму семантических характеристик +старая, -сексуальная.
Výber špecifických jazykových foriem môžu určovať spoločenské obmedzenia: napríklad v japončine je niekoľko možností, ako povedať slovo ja. Môžeme ho vyjadriť formálne (watashi), hovorovo (washi; v mužskom rode) a roztomilo (atashi; v ženskom rode). Novinkou vo francúzštine je zrušenie zdvorilého oslovenia slobodných žien výrazom Mademoiselle (slečna), pričom v súčasnosti sa používajú už len oslovenia Monsieur (pán) a Madame (pani). Tento sociolingvistický experiment vo Francúzsku vyvolal nevôľu u mnohých žien, ktoré si toto zrušenie oslovenia Mademoiselle spájajú s degradáciou mladých slobodných žien a nové oslovenie Madame má pre nich sémantické funkcie +stará, -sexy.
Za konec naj povemo še, da lahko izbor specifičnih lingvističnih oblik narekujejo tudi družbene omejitve. V japonskem jeziku obstaja na primer mnogo načinov, kako reči jaz, na primer uradni watashi, pogovorni washi (moški spol) in ljubki atashi (ženski spol). Eno izmed bolj nedavnih francoskih socio-lingvističnih dejanj pa je bila odprava vljudnostnega izraza za neporočeno žensko Mademoiselle (gospodična), tako da sta ostala le še Monsieur (gospod) in Madame (gospa). In ker gre pri tej državi za Francijo, je bilo mnogo žensk zelo jeznih, da so jih v njihovih očeh degradirali na semantični skupek +stara, -seksi.
Un, beidzot, noteiktu lingvistisko formu izvēle var būt sociālo ierobežojumu ietekmēta. Piemēram, japāņu valodā ir daudz veidu pateikt es, tādi, kā: formāls watashi, sarunvalodas washi (vīrietim) un mīlīgs atashi (sievietei). Nesens franču socioligvistiskais sarežģījums ir neprecējušos sieviešu pieklājīgas uzrunas formas Mademoiselle (jaunkundze) likvidēšana, paliekot vienīgi Monsieur (kungs) un Madame (kundze). Protams, tādā valstī kā Francija daudzām sievietēm bija nepatīkams šis jaunievedums, kuru viņas uztvēra kā semantisko pazīmju +veca, -seksuāla saišķi.
Ar deireadh, uaireanta cinneann srianta sóisialta roghnú na bhfoirmeacha teanga ar leith. Sa tSeapáinis, mar shampla, tá go leor bealaí chun mé a rá. Mar shampla an watashi foirmeálta, an washi (fir) coitianta agus an {Atashi} (bean) gleoite. Tá castacht shóisialta teanga le déanaí sa Fhraincis nuair a díothaíodh an fhoirm mhúinte bhaineann neamhphósta Mademoiselle (Miss, Ms), rud ná fágann ach Monsieur (An tUasal) agus Madame (Bean). Ar ndóigh, ós í seo an Fhrainc, bhí go leor ban míshásta a bheith díghrádaithe chuig brí a measann siad a bheith +sean, -mealltach ó thaobh gnéis.
  Skriftsystem / Babylon ...  
En del icke-visuella representationer av bokstäver betraktas inte som separata skriftsystem - mest känt är punktskrift, ett taktilt skriftsystem som består av upphöjningar avsedda att avläsas genom beröring (används av synskadade); internationella maritima signalflaggor, där bokstäverna representeras av olika flaggor; morse-kod, där bokstäverna representeras av prickar och streck, antingen av toner, blinkningar eller pip; eller kodsystem för datorer, där tecknen representeras på ett rent abstrakt sätt som en sekvens av nollor och ettor.
Various non-visual representations of letters are not considered separate scripts - most known are Braille, tactile writing composed of raised bumps, which should be felt by touch (used by visually impaired people); International maritime signal flags, where the letters are represented by various flags; Morse code, where the letters are represented by "dots" and "dashes", either by tones, flashes or beeps; or computer encodings, where the characters are represented in purely abstract way as a sequence of bits.
Les différentes représentations non visuelles des lettres ne sont pas considérées comme des systèmes d’écriture à part entière. Les plus connus sont le braille, une écriture tactile composée de bosses que l’on peut sentir au toucher (utilisé par les malvoyants) ; le code international des signaux maritimes, dans lequel les lettres sont représentées par des drapeaux ; le morse, qui représente les lettres par des « points » et des « tirets », au moyen de sons, de flashs ou de bips ; ou les codages informatiques, dans lesquels les caractères sont représentés de manière abstraite par des séquences de bits.
Verschiedene nichtvisuelle Darstellungen von Buchstaben werden nicht als eigene Schriftsysteme betrachtet. Die bekanntesten sind Braille, eine tastbare Schrift aus erhabenen Punkten, die durch Berührung erfühlbar sein sollten (von sehbehinderten Menschen verwendet); das internationale Flaggenalphabet in der Schifffahrt, worin die Buchstaben durch verschiedene Flaggen wiedergegeben werden; der Morse-Code, der die Buchstaben durch "Punkte" und "Striche" in Form von Tönen, Lichtblitzen oder Piepsern darstellt; oder Computercodes, in denen die Zeichen in rein abstrakter Form als Abfolge von Bits wiedergegeben werden.
Las representaciones no visuales de las letras no se consideran escrituras separadas - la más conocida es el Braille, escritura táctil compuesta de puntos abultados, que deberían sentirse a través del tacto (utilizada por las personas con problemas de visión); el código internacional de señales, sistema utilizado por los barcos en el que las letras están representadas por diferentes banderas; el código Morse, en el que las letras están representadas por “puntos” y “rayas”, también por tonos, ráfagas de luz o pitidos; los sistemas de codificación de los ordenadores, en los que los caracteres están representados de forma puramente abstracta a través de una secuencia de pitidos.
Varie rappresentazioni non visuali delle lettere non sono considerate scritture separate - la più conosciuta è il braille, la scrittura tattile composta da punti in rilievo, che dovrebbero essere percepiti al tatto (utilizzato da persone con problemi alla vista); il codice internazionale nautico, dove le lettere sono rappresentate da varie bandiere; il codice Morse, in cui le lettere sono rappresentate da punti e linee, attraverso toni, lampi di luce o segnali acustici; o i sistemi di codificazione dei computer, nei quali i caratteri sono rappresentati in modo puramente astratto da una sequenza di bit.
Verschillende niet-visuele representaties van letters worden niet beschouwd als afzonderlijke schriften - de meest bekende zijn Braille, een tactiel schrift bestaande uit bultjes, die moet worden gevoeld door aanraking (gebruikt door visueel gehandicapten); internationale maritieme signaalvlaggen, waar de letters worden voorgesteld door diverse vlaggen; Morse code, waar de letters worden weergegeven door "punten" en "streepjes", hetzij door tonen, flitsen of geluidssignalen; en computercoderingen, waarbij de tekens zuiver abstract weergegeven worden als een opeenvolging van bits.
Различните невизуални представяния на буквите не се считат за отделни писмености - най-известни са брайловата азбука, тактилна писменост посредством изпъкнали точки, които се усещат чрез допир (използва се от хора с увредено зрение); международните морски сигнални флагове, където буквите са представени от различни флагове; морзовата азбука, където буквите са представени от точки и тирета или чрез тонове, мигащи светлини или звукови сигнали; или компютърните кодировки, където буквите са представени по чисто абстрактен начин като последователност от битове.
Različiti nadomjesni oblici slova se ne smatraju posebnim pismima. Najpoznatije je Brajlovo pismo, pismo koje se čita dodirom prstiju a sastoji se od ispupčenja što ga upotrebljavaju slijepi, zatim međunarodni pomorski signalni kod, na kojem različite zastavice predstavljaju slova, pa Morseov kod, na kojem slova predstavljaju točkice i linije pretvorene u tonove, svjetlosne bljeskove ili zvukove, te kompjuterski kodovi, koji su sasvim apstraktni znakovi u obliku slijeda bitova.
Forskellige ikke-visuelle repræsentationer af bogstaver bliver ikke betragtet som separate skriftsystemer - med Braille som det måske fremmeste eksempel, en blindeskrift, der består af konvekse prikker der kan "aflæses" med fingerspidserne. Andre eksempler er internationale maritime signalflag, hvor bogstaverne repræsenteres af forskellig flag, og Morse, der bruger "punkter" og "streger" til at repræsentere bogstaverne, enten vha. lyde eller lysblink. Og endelig er der computer-kodningen, hvor bogstaverne repræsenteres som helt igennem abstrakte bit-sekvenser.
Eraldi kirjasüsteemideks ei peeta mitmesuguseid mittevisuaalseid süsteeme, enam tuntud on Braille`i, pimedate kiri, mis koosneb reljeefsetest punktikombinatsioonidest, mida tajutakse sõrmedega (seda kasutavad nägemispuudega inimesed); rahvusvahelised signaallipud merenduses, kus tähti esindavad erinevad plagud; morse, mis esitab tähti "punktide" ja "kriipsudena", olgu siis kas heli, valguse või piiksudena; arvuti kodeeringud, kus tähed on esitatud täiesti abstraktselt bittidena.
A betűk különböző nem vizuális megjelenései - melyek közül a legismertebb a Braille-írás (kidomborodó pontjai alapján kitapintható írás, mely látássérült embereknek készült) nem számítanak külön írásrendszernek. Ide tartoznak még a nemzetközi tengeri jelzőzászlók, ahol a betűket különböző zászlók képviselik; a morzekód, ahol a betűket pontok és vonalak képviselik, illetve hangjelek, villogás vagy sípolás (bekapcsolt állapotban); a számítógépes kódolások, ahol a karaktereket elvont módon bitek sorozata képviseli.
Įvairūs nevizualūs raidžių atvaizdavimai nelaikomi atskiromis rašto sistemomis, garsiausias iš jų yra Brailio šriftas, kuris yra taktilinis raštas, sudarytas išreljefinių taškų, kurie juntami prisilietus (naudojami aklųjų); tarptautiniai laivybos signalai vėliavėlėmis (semaforo abėcėlė), Morzės abėcėlė (kur raidės išreikštos taško ir brūkšnio kombinacijomis, kompiuterinis kodavimas, kur grafemos išreikštos abstrakčiu baitų dažniu.
Istnieją różne sposoby niewizualnego przedstawiania liter, które nie są traktowane jako odrębne rodzaje pisma. Najbardziej znane z nich to: alfabet Braille’a – pismo dotykowe składające się z wypukłych punktów (używane przez ludzi z zaburzeniami wzroku); Międzynarodowy Kod Sygnałowy – litery są w nim przedstawiane za pomocą różnych flag; alfabet Morse’a – litery są wyrażane poprzez „kropki” i „kreski” lub za pomocą dźwięków czy błysków światła; kody komputerowe, tworzone przez całkowicie abstrakcyjne odpowiedniki liter – sekwencje bitów.
Diferite reprezentări nonvizuale ale literelor nu sunt considerate ca proprii sisteme de scriere. Cele mai cunoscute sunt Braille, o scriere palpabilă din puncte evidențiate, care prin atingere trebuie să fie simțite (utilizate de nevăzători); codul/alfabetul internațional de semne maritime, in care literele sunt reprezentate de drapele; morse, care reprezintă literele prin « puncte » și « linii », sub forma unor tonuri, blitz-uri sau semnale acustice; sau coduri informatice, în care semnele sunt reprezentate în maniera abstractă de secvențe de biți.
Различные не визуальные изображения букв, не считаются отдельными видами письменности, наиболее известный из них - это шрифт Брайля, представляет из себя тактильное письмо, состоящие из рельефных точек, которые воспринимаются прикосновением (используется незрячими людьми); международные морские сигналы флажками (семафорная азбука, флажковая сигнализация); азбука (код) Морзе (морзянка), где буквы представлены последовательностью сигналов, например, длинных и коротких: "точек" и "тире", или компьютерная кодировка, в которой графемы представлены чисто абстрактным способом как частота битов.
Rozličné nevizuálne reprezentácie písmen sa nepovažujú za osobitné písmo. Najznámejšie nevizuálne písma sú: taktilné (dotykové) Braillovo písmo, ktoré pozostáva z vyvýšených bodov, ktoré sa vnímajú hmatom (používajú ho zrakovo postihnutí); Medzinárodná námorná vlajková abeceda, v ktorej rôzne polohy vlajok označujú konkrétne písmená písanej abecedy; Morseova abeceda, kde písmená reprezentujú sekvencie „bodiek“ a „čiarok“ realizovaných tiež formou tónov, svetelných alebo zvukových signálov; počítačové kódovanie, v ktorom sú znaky reprezentované abstraktne ako sekvencia bitov.
Raznih nevizualnih prikazov črk ne obravnavamo kot ločene pisave - najbolj znane so Braillova abeceda, otipljiva pisava sestavljena iz izbočenih bunkic, ki se jo bere s tipanjem (uporabljajo jo slepi in slabovidni), mednarodne pomorske signalne zastave, kjer različne zastave predstavljajo posamezne črke, Morsejeva abeceda, kjer so črke prikazane s "pikami" in "črticami" in sicer s pomočjo tonov, svetlobe ali piskov ter računalniške kode, kjer so črke predstavljene kot povsem abstraktni nizi sekvenc bitov.
Dažādas nevizuālas burtu reprezentācijas nav uzskatāmas par atšķirīgiem rakstiem — vislabāk ir zināmi taktils Braila raksts, sastāvošs no izcilņiem, kurus ir jālasa ar tausti (lietojams cilvēku ar redzes traucējumiem); Starptautiskā jūras koda signāla karogi, ar kuriem ir reprezentējami dažādi burti; Morzes kods, kurā burti ir reprezentēti ar zibšņu vai pīkstienu "punktiem" un "svītrām"; datoru kodējumi, kuros zīmes ir reprezentējamas pilnīgi abstrakti kā bināro ciparu secība.
Ní mheastar uiríll éagsúla neamh-amhairc na litreacha a bheith ina scripteanna ar leith - ar na cinn is cáiliúla tá Braille, scríbhneoireacht thadhlach comhdhéanta d'uchtóga ardaithe, ar chóir iad a mheas trí theagmháil (in úsáid ag daoine lagamhairc); bratacha comhartha idirnáisiúnta muirí, ina n-ionadaíonn bratacha éagsúla na litreacha; cód Morse, ina n-ionadaíonn poncanna agus fleasca na litreacha, nó trí thoin, gealáin nó bípeanna; nó ionchóduithe ríomhaire, ina n-ionadaíonn sraith giotán na carachtair ar bhealach teibí.
  Semantik, lexikologi / ...  
Ett annat, lite mindre formellt tillvägagångssätt, är att mäta betydelse, till exempel att klassificera däggdjur i termer av graderbara funktioner som "hur stor" och "hur vildsint". Detta kommer att lämna lejon och tigrar i ett hörn av diagrammet, elefanter och giraffer i ett annat, katter och illrar i ett tredje, och möss och lämlar i det sista.
Another, a little less formal approach, is measuring meaning, for instance classifying mammals in terms of gradable features such as "how big" and "how ferocious". This will leave lions and tigers in one corner of the diagram, elephants and giraffes in another, cats and ferrets in a third, and mice and lemmings in the last. At a more systematic level, words can be described as binary bundles of "atomic" semantic features. For instance, it's possible to describe vehicles as +moving, -living, while animals are +moving, +living, and plants -moving, +living.
Une autre approche un peu moins formelle consiste à mesurer le sens, par exemple en triant les mammifères selon des critères mesurables tels que « taille » et « férocité ». Les lions et les tigres seront placés dans un coin du diagramme, les éléphants et les girafe dans un autres, le chats et les furets dans un troisième, et les souris et les lemmings dans le dernier. À un niveau plus systématique, les mots peuvent être décrits sous la formes d’ensembles binaires de traits sémantiques « atomiques ». Par exemple, on peut décrire les véhicules comme +mobiles, -vivants, tandis que les animaux sont +mobiles, +vivants et les plantes -mobiles, +vivantes.
Ein anderer, etwas weniger formaler Ansatz ist das Messen der Bedeutung, zum Beispiel wenn man Säugetiere klassifiziert durch Ausdrücke abgestufter Eigenschaften wie "wie groß" und "wie gefährlich". Dies lässt Löwen und Tiger in einer Ecke des Diagramms landen, Elefanten und Giraffen in einer anderen, Katzen und Frettchen in der dritten und Mäuse und Lemminge in der letzten. Auf einem systematischeren Niveau können Wörter beschrieben werden als binäre Bündel "atomarer" semantischer Eigenschaften. Zum Beispiel ist es möglich, Fahrzeuge als +beweglich, -lebend zu beschreiben, während Tiere +beweglich, +lebend sind und Pflanzen -beweglich, +lebend.
Otra aproximación menos formal, es medir el significado, por ejemplo clasificar a los mamíferos a través de características graduables tales como el "tamaño", "cómo de feroz es el animal". Esto dejaría a los leones y tigres en un rincón del diagrama, a los elefantes y jirafas en otro, los gatos y hurones en un tercero y ratones y conejos de noruega en el último. A un nivel más sistemático, las palabras pueden ser descritas como paquetes binarios de características semánticas "atómicas". Por ejemplo, es posible describir vehículos como: +movimiento, -vida, mientras que los animales son: +movimiento, +vida, y las plantas: -movimiento, +vida.
Un altro approccio, un po' meno formale, è misurare il significato, ad esempio classificare i mammiferi in termini di caratteristiche graduabili quali "quanto grande" e "quanto feroce". Questo lascerà leoni e tigri in un angolo del diagramma, elefanti e giraffe in un altro, gatti e furetti in un terzo, topi e lemmini nell'ultimo. A un livello più sistematico le parole possono essere descritte come fasci binari di funzioni semantiche atomiche. Ad esempio, è possibile descrivere veicoli come +movimento, -vita, mentre gli animali sono +movimento, +vita e le piante -movimento, +vita.
Een andere, iets minder formele benadering, is het meten van betekenis, bijvoorbeeld de indeling van zoogdieren in termen van aftelbare functies zoals "hoe groot" en "hoe woest". Dit zal leeuwen en tijgers in één hoek van het diagram, olifanten en giraffen in een andere, katten en fretten in een derde, en muizen en lemmingen in de laatste plaatsen. Op een meer systematisch niveau kunnen woorden worden omschreven als binaire bundels van "atomaire" semantische kenmerken. Zo is het mogelijk om voertuigen te beschrijven als + bewegend, - levend, maar dieren + bewegend, + levend, en planten -bewegend, + levend.
Друг, по-малко формален подход, е измерване на значение, например класификацията на бозайниците по отношение на градируеми функции, като например "колко голям" и "колко свиреп". Това ще постави лъвове и тигрите в единия ъгъл на диаграмата, слоновете и жирафите в друг, котките и поровете в трети, а мишките и лемингите в последния. На едно по-систематичен ниво думите могат да бъдат описани като бинарни пакети от "атомни" семантични функции. Например, възможно е да се опишат превозните средства като +движещи се, -живи, докато животните са +движещи се, +живи, а растенията са -движещи се, +живи.
Drugi, malo manje formalan pristup, nastoji mjeriti značenje, npr. klasificirajući sisavce prema mjerljivim svojstvima kao "koliko je velik" i "koliko divlji". To je metoda koja će staviti lavove i tigrove u jedan ugao dijagrama, slonove i žirafe u drugi, mačke i tvorove u treći te miševe i leminge u zadnji. Na sistematičnijoj razini se može opisati riječi kao svežnjeve "atomskih" semantičkih karakteristika. Npr. možemo opisati vozilo kao +pokretno, - živuće, životinju kao +pokretnu, + živuću a biljku kao -pokretnu, + živuću.
En anden, lidt mindre formel, tilgangsvinkel er at måle betydning, fx ved at klassificere pattedyr vha. målelige træk som "hvor stor" eller "hvor vild". Dette vil placere løver og tigre i ét hjørne af diagrammet, elefanter og giraffer i et andet, katte og fritter i et tredje, og mus og lemminger i det sidste. På et mere systematisk niveau kan ord beskrives som binære bundter af "atomare" semantiske træk. For eksempel kan køretøjer beskrives som +bevægelse & -levende, mens dyr er +bevægelse & +levende, og planter -bevægelse & +levende.
Teine, pisut vähem formaalne lähenemine, mõõdab tähendust, näiteks klassifitseerides imetajaid võrreldavate omaduste järgi nagu "kui suur" ja "kui metsik". See paigutab lõvid ja tiigrid skeemi ühte nurka, elevandid ja kaelkirjakud teise, kassid ja tuhkrud kolmandasse ning hiired ja lemmingud neljandasse. Süstemaatilisemal tasandil võib sõnu kirjeldada kui binaarseid "atomaarsete" semantiliste tunnusjoonte kimpe. Nii näiteks on võimalik sõidukeid kirjeldada kui +liikuvaid, -elavaid, loomad on aga +liikuvad, +elavad ning taimed -liikuvad, +elavad.
Egy másik, kissé kevésbé formális megközelítés a jelentés mérése, például az emlősöket fokozható tulajdonságokkal osztályozni, mint "milyen nagy" és "mennyire vad". Az oroszlánok és a tigrisek kerülnek a diagram egyik sarkába, az elefántok és zsiráfok egy másikba, a macskák és görények egy harmadikba, az egerek és a lemmingek az utolsóba. Egy rendszerezettebb szinten, a szavak "atomi" szemantikai tulajdonságok bináris halmazaival írhatók le. Például, a járműveket le lehet írni a következőképpen: +mozgó, -élő, míg az állatok +mozgó, +élő és a növények -mozgó, -élő.
Kitas, mažiau formalus būdas - vertės matavimas, pavyzdžiui, žinduolių klasifikacija rūšiuojamųjų charakteristikų požiūriu ("kokio didumo" ir "kokio plėšrumo". Tai leidžia patalpinti liūtus ir tigrus viename klasifikacijos schemos krašte, dramblius, žirafas - kitame krašte, katinus ir šeškus - trečiame, o peles ir lemingus - ketvirtame. Aukštesniame sisteminiame lygyje žodźiai gali būti aprašyti binarinių "atominių" semantinių bruožų ryšių pagalba. Pavyzdžiui, galima aprašyti transporto priemones kaip +judančias, -gyvas, o gyvūnus kaip +judančias, +gyvus! o augalai tada bus -judantys, +gyvi.
Inne, trochę mniej formalne podejście polega na mierzeniu znaczenia, na przykład na klasyfikowaniu ssaków w terminach cech stopniowalnych, takich jak „jaki duży” lub „na ile niebezpieczny”. Taka klasyfikacja pozwoli na umieszczenie lwów i tygrysów w jednym kącie klasyfikacji o formie kwadratowego diagramu, słoni i żyraf w drugim, koty i fretki znajdą się w trzecim, natomiast myszy i lemingi w ostatnim. W bardziej systematycznym opisie można przedstawiać wyrazy jako wiązki dwubiegunowych „atomowych”, najprostszych cech semantycznych. Na przykład, można opisać samochód jako: +poruszający się, –żyjący, podczas gdy zwierzęta jako +poruszające się, +żyjące, a rośliny jako –poruszające się, +żyjące.
O altă abordare, ceva mai puțin formală, este măsurarea semnificației, de exemplu, când mamiferele se clasifică prin expresii măsurabile ca "mărime" și "periculozitate". Aceasta trimite leii și tigrii într-un colț al diagramei, elefanții și girafele în altul, pisicile și dihorii în al treilea, și șoarecii și lemmingii, în al patrulea. La un nivel sistematic cuvintele pot fi descrise ca ansambluri binare de însușiri semantice« atomice ». De exemplu, se pot descrie vehiculele ca +mobile, -vii, în timp ce animalele sunt+mobile, +vii și plantele -mobile, +vii.
Другой, несколько менее формальный подход - это измерение значения, например, классификация млекопитающих с точки зрения градуируемых характеристик, таких, как "насколько большой" и "насколько свирепый". Это разместит львов и тигров на один конец диаграммы, а слонов и жирафов на другой, кошек и хорьков на третий, а мышей и леммингов в четвертый. На более системном уровне слова могут быть описаны посредством бинарных связей "атомных" семантических черт. Например, можно описать транспортные средства как +движущиеся, -живые, а животных как +движущиеся,+ живые, при этом растения будут -движущиеся, + живые.
Ďalším menej formálnym prístupom je kvantifikácia významu. Príkladom môže byť klasifikácia cicavcov v zmysle merateľných vlastností, ako napr. veľkosť, agresivita atď. Použitím tohto prístupu budeme mať levy a tigre v jednom rohu diagramu, slony a žirafy v druhom, mačky a fretky v treťom a myši spolu s hrabošmi v poslednom. Môžeme použiť systematickejší prístup a slová potom budeme opisovať ako binárny súbor „atomárnych“ sémantických vlastností. Autá by sme napríklad mohli opísať pomocou určenia ich vlastností ako +pohyblivé, -živé, zvieratá ako +pohyblivé, +živé a rastliny ako -pohyblivé, +živé.
Drug, nekoliko manj formalen pristop, je merjenje pomena, na primer klasifikacija sesalcev s pomočjo lastnosti, ki se lahko stopnjujejo ("kako velik" ali "kako divja"). Na ta način se bodo levi in tigri znašli v enem kotu diagrama, sloni in žirafe v drugem, mačke in podlasice v tretjem in miši ter lemingi v zadnjem. Na bolj sistematičnem nivoju lahko besede opišemo kot binarne svežnje "atomskih" semantičnih lastnosti. Lahko denimo opišemo vozila kot +gibajoče, -živeče, medtem ko so živali +gibajoče, +živeče in rastline -gibajoče, +živeče.
Cita, mazāk formāla pieeja ir nozīmes vērtēšana, piemēram, pakāpeniski klasificējot zīdītājus pēc tādām pazīmēm, kā "cik liels" un "cik mežonīgs". Tādā gadījumā lauvas un tīģeri nonāks vienā diagrammas pusē, ziloņi un žirafes citā, kaķi un mājas seski trešā, bet peles un lemingi ceturtā. Augstākā sistematizējuma līmenī vārdi var būt aprakstīti kā semantisko "atompazīmju" binārie saišķi. Piemēram, ir iespējams aprakstīt transporta līdzekļus kā +kustoši, -dzīvi, dzīvnieki ir +kustoši, +dzīvi, bet augi ir -kustoši, +dzīvi.
Cur chuige eile, ná fuil chomh foirmiúil, sin brí a thomhas, mar shampla mamaigh a aicmiú maidir le gnéithe inghrádaithe amhail "cé chomh mór" agus "cé chomh fíochmhar". Fágfaidh sé sin leoin agus tíogair i gcúinne amháin den léaráid, eilifintí agus sioráif i gceann eile, cait agus firéid i dtríú cúinne, agus lucha agus leimíní sa chúinne deiridh. Ag leibhéal níos córasaí, is féidir cur síos ar fhocail mar chuail dhénártha gnéithe séimeantacha adamhacha. Mar shampla, is féidir cur síos ar fheithiclí mar + gluaiseacht, -beo, ar ainmhithe mar + gluaiseacht, + beo, agus ar phlandaí mr -gluaiseacht, + beo.
  Semantik, lexikologi / ...  
Ett annat, lite mindre formellt tillvägagångssätt, är att mäta betydelse, till exempel att klassificera däggdjur i termer av graderbara funktioner som "hur stor" och "hur vildsint". Detta kommer att lämna lejon och tigrar i ett hörn av diagrammet, elefanter och giraffer i ett annat, katter och illrar i ett tredje, och möss och lämlar i det sista.
Another, a little less formal approach, is measuring meaning, for instance classifying mammals in terms of gradable features such as "how big" and "how ferocious". This will leave lions and tigers in one corner of the diagram, elephants and giraffes in another, cats and ferrets in a third, and mice and lemmings in the last. At a more systematic level, words can be described as binary bundles of "atomic" semantic features. For instance, it's possible to describe vehicles as +moving, -living, while animals are +moving, +living, and plants -moving, +living.
Une autre approche un peu moins formelle consiste à mesurer le sens, par exemple en triant les mammifères selon des critères mesurables tels que « taille » et « férocité ». Les lions et les tigres seront placés dans un coin du diagramme, les éléphants et les girafe dans un autres, le chats et les furets dans un troisième, et les souris et les lemmings dans le dernier. À un niveau plus systématique, les mots peuvent être décrits sous la formes d’ensembles binaires de traits sémantiques « atomiques ». Par exemple, on peut décrire les véhicules comme +mobiles, -vivants, tandis que les animaux sont +mobiles, +vivants et les plantes -mobiles, +vivantes.
Ein anderer, etwas weniger formaler Ansatz ist das Messen der Bedeutung, zum Beispiel wenn man Säugetiere klassifiziert durch Ausdrücke abgestufter Eigenschaften wie "wie groß" und "wie gefährlich". Dies lässt Löwen und Tiger in einer Ecke des Diagramms landen, Elefanten und Giraffen in einer anderen, Katzen und Frettchen in der dritten und Mäuse und Lemminge in der letzten. Auf einem systematischeren Niveau können Wörter beschrieben werden als binäre Bündel "atomarer" semantischer Eigenschaften. Zum Beispiel ist es möglich, Fahrzeuge als +beweglich, -lebend zu beschreiben, während Tiere +beweglich, +lebend sind und Pflanzen -beweglich, +lebend.
Otra aproximación menos formal, es medir el significado, por ejemplo clasificar a los mamíferos a través de características graduables tales como el "tamaño", "cómo de feroz es el animal". Esto dejaría a los leones y tigres en un rincón del diagrama, a los elefantes y jirafas en otro, los gatos y hurones en un tercero y ratones y conejos de noruega en el último. A un nivel más sistemático, las palabras pueden ser descritas como paquetes binarios de características semánticas "atómicas". Por ejemplo, es posible describir vehículos como: +movimiento, -vida, mientras que los animales son: +movimiento, +vida, y las plantas: -movimiento, +vida.
Un altro approccio, un po' meno formale, è misurare il significato, ad esempio classificare i mammiferi in termini di caratteristiche graduabili quali "quanto grande" e "quanto feroce". Questo lascerà leoni e tigri in un angolo del diagramma, elefanti e giraffe in un altro, gatti e furetti in un terzo, topi e lemmini nell'ultimo. A un livello più sistematico le parole possono essere descritte come fasci binari di funzioni semantiche atomiche. Ad esempio, è possibile descrivere veicoli come +movimento, -vita, mentre gli animali sono +movimento, +vita e le piante -movimento, +vita.
Een andere, iets minder formele benadering, is het meten van betekenis, bijvoorbeeld de indeling van zoogdieren in termen van aftelbare functies zoals "hoe groot" en "hoe woest". Dit zal leeuwen en tijgers in één hoek van het diagram, olifanten en giraffen in een andere, katten en fretten in een derde, en muizen en lemmingen in de laatste plaatsen. Op een meer systematisch niveau kunnen woorden worden omschreven als binaire bundels van "atomaire" semantische kenmerken. Zo is het mogelijk om voertuigen te beschrijven als + bewegend, - levend, maar dieren + bewegend, + levend, en planten -bewegend, + levend.
Друг, по-малко формален подход, е измерване на значение, например класификацията на бозайниците по отношение на градируеми функции, като например "колко голям" и "колко свиреп". Това ще постави лъвове и тигрите в единия ъгъл на диаграмата, слоновете и жирафите в друг, котките и поровете в трети, а мишките и лемингите в последния. На едно по-систематичен ниво думите могат да бъдат описани като бинарни пакети от "атомни" семантични функции. Например, възможно е да се опишат превозните средства като +движещи се, -живи, докато животните са +движещи се, +живи, а растенията са -движещи се, +живи.
Drugi, malo manje formalan pristup, nastoji mjeriti značenje, npr. klasificirajući sisavce prema mjerljivim svojstvima kao "koliko je velik" i "koliko divlji". To je metoda koja će staviti lavove i tigrove u jedan ugao dijagrama, slonove i žirafe u drugi, mačke i tvorove u treći te miševe i leminge u zadnji. Na sistematičnijoj razini se može opisati riječi kao svežnjeve "atomskih" semantičkih karakteristika. Npr. možemo opisati vozilo kao +pokretno, - živuće, životinju kao +pokretnu, + živuću a biljku kao -pokretnu, + živuću.
En anden, lidt mindre formel, tilgangsvinkel er at måle betydning, fx ved at klassificere pattedyr vha. målelige træk som "hvor stor" eller "hvor vild". Dette vil placere løver og tigre i ét hjørne af diagrammet, elefanter og giraffer i et andet, katte og fritter i et tredje, og mus og lemminger i det sidste. På et mere systematisk niveau kan ord beskrives som binære bundter af "atomare" semantiske træk. For eksempel kan køretøjer beskrives som +bevægelse & -levende, mens dyr er +bevægelse & +levende, og planter -bevægelse & +levende.
Teine, pisut vähem formaalne lähenemine, mõõdab tähendust, näiteks klassifitseerides imetajaid võrreldavate omaduste järgi nagu "kui suur" ja "kui metsik". See paigutab lõvid ja tiigrid skeemi ühte nurka, elevandid ja kaelkirjakud teise, kassid ja tuhkrud kolmandasse ning hiired ja lemmingud neljandasse. Süstemaatilisemal tasandil võib sõnu kirjeldada kui binaarseid "atomaarsete" semantiliste tunnusjoonte kimpe. Nii näiteks on võimalik sõidukeid kirjeldada kui +liikuvaid, -elavaid, loomad on aga +liikuvad, +elavad ning taimed -liikuvad, +elavad.
Egy másik, kissé kevésbé formális megközelítés a jelentés mérése, például az emlősöket fokozható tulajdonságokkal osztályozni, mint "milyen nagy" és "mennyire vad". Az oroszlánok és a tigrisek kerülnek a diagram egyik sarkába, az elefántok és zsiráfok egy másikba, a macskák és görények egy harmadikba, az egerek és a lemmingek az utolsóba. Egy rendszerezettebb szinten, a szavak "atomi" szemantikai tulajdonságok bináris halmazaival írhatók le. Például, a járműveket le lehet írni a következőképpen: +mozgó, -élő, míg az állatok +mozgó, +élő és a növények -mozgó, -élő.
Kitas, mažiau formalus būdas - vertės matavimas, pavyzdžiui, žinduolių klasifikacija rūšiuojamųjų charakteristikų požiūriu ("kokio didumo" ir "kokio plėšrumo". Tai leidžia patalpinti liūtus ir tigrus viename klasifikacijos schemos krašte, dramblius, žirafas - kitame krašte, katinus ir šeškus - trečiame, o peles ir lemingus - ketvirtame. Aukštesniame sisteminiame lygyje žodźiai gali būti aprašyti binarinių "atominių" semantinių bruožų ryšių pagalba. Pavyzdžiui, galima aprašyti transporto priemones kaip +judančias, -gyvas, o gyvūnus kaip +judančias, +gyvus! o augalai tada bus -judantys, +gyvi.
Inne, trochę mniej formalne podejście polega na mierzeniu znaczenia, na przykład na klasyfikowaniu ssaków w terminach cech stopniowalnych, takich jak „jaki duży” lub „na ile niebezpieczny”. Taka klasyfikacja pozwoli na umieszczenie lwów i tygrysów w jednym kącie klasyfikacji o formie kwadratowego diagramu, słoni i żyraf w drugim, koty i fretki znajdą się w trzecim, natomiast myszy i lemingi w ostatnim. W bardziej systematycznym opisie można przedstawiać wyrazy jako wiązki dwubiegunowych „atomowych”, najprostszych cech semantycznych. Na przykład, można opisać samochód jako: +poruszający się, –żyjący, podczas gdy zwierzęta jako +poruszające się, +żyjące, a rośliny jako –poruszające się, +żyjące.
O altă abordare, ceva mai puțin formală, este măsurarea semnificației, de exemplu, când mamiferele se clasifică prin expresii măsurabile ca "mărime" și "periculozitate". Aceasta trimite leii și tigrii într-un colț al diagramei, elefanții și girafele în altul, pisicile și dihorii în al treilea, și șoarecii și lemmingii, în al patrulea. La un nivel sistematic cuvintele pot fi descrise ca ansambluri binare de însușiri semantice« atomice ». De exemplu, se pot descrie vehiculele ca +mobile, -vii, în timp ce animalele sunt+mobile, +vii și plantele -mobile, +vii.
Другой, несколько менее формальный подход - это измерение значения, например, классификация млекопитающих с точки зрения градуируемых характеристик, таких, как "насколько большой" и "насколько свирепый". Это разместит львов и тигров на один конец диаграммы, а слонов и жирафов на другой, кошек и хорьков на третий, а мышей и леммингов в четвертый. На более системном уровне слова могут быть описаны посредством бинарных связей "атомных" семантических черт. Например, можно описать транспортные средства как +движущиеся, -живые, а животных как +движущиеся,+ живые, при этом растения будут -движущиеся, + живые.
Ďalším menej formálnym prístupom je kvantifikácia významu. Príkladom môže byť klasifikácia cicavcov v zmysle merateľných vlastností, ako napr. veľkosť, agresivita atď. Použitím tohto prístupu budeme mať levy a tigre v jednom rohu diagramu, slony a žirafy v druhom, mačky a fretky v treťom a myši spolu s hrabošmi v poslednom. Môžeme použiť systematickejší prístup a slová potom budeme opisovať ako binárny súbor „atomárnych“ sémantických vlastností. Autá by sme napríklad mohli opísať pomocou určenia ich vlastností ako +pohyblivé, -živé, zvieratá ako +pohyblivé, +živé a rastliny ako -pohyblivé, +živé.
Drug, nekoliko manj formalen pristop, je merjenje pomena, na primer klasifikacija sesalcev s pomočjo lastnosti, ki se lahko stopnjujejo ("kako velik" ali "kako divja"). Na ta način se bodo levi in tigri znašli v enem kotu diagrama, sloni in žirafe v drugem, mačke in podlasice v tretjem in miši ter lemingi v zadnjem. Na bolj sistematičnem nivoju lahko besede opišemo kot binarne svežnje "atomskih" semantičnih lastnosti. Lahko denimo opišemo vozila kot +gibajoče, -živeče, medtem ko so živali +gibajoče, +živeče in rastline -gibajoče, +živeče.
Cita, mazāk formāla pieeja ir nozīmes vērtēšana, piemēram, pakāpeniski klasificējot zīdītājus pēc tādām pazīmēm, kā "cik liels" un "cik mežonīgs". Tādā gadījumā lauvas un tīģeri nonāks vienā diagrammas pusē, ziloņi un žirafes citā, kaķi un mājas seski trešā, bet peles un lemingi ceturtā. Augstākā sistematizējuma līmenī vārdi var būt aprakstīti kā semantisko "atompazīmju" binārie saišķi. Piemēram, ir iespējams aprakstīt transporta līdzekļus kā +kustoši, -dzīvi, dzīvnieki ir +kustoši, +dzīvi, bet augi ir -kustoši, +dzīvi.
Cur chuige eile, ná fuil chomh foirmiúil, sin brí a thomhas, mar shampla mamaigh a aicmiú maidir le gnéithe inghrádaithe amhail "cé chomh mór" agus "cé chomh fíochmhar". Fágfaidh sé sin leoin agus tíogair i gcúinne amháin den léaráid, eilifintí agus sioráif i gceann eile, cait agus firéid i dtríú cúinne, agus lucha agus leimíní sa chúinne deiridh. Ag leibhéal níos córasaí, is féidir cur síos ar fhocail mar chuail dhénártha gnéithe séimeantacha adamhacha. Mar shampla, is féidir cur síos ar fheithiclí mar + gluaiseacht, -beo, ar ainmhithe mar + gluaiseacht, + beo, agus ar phlandaí mr -gluaiseacht, + beo.
  Semantik, lexikologi / ...  
De flesta av de klassificeringssystem som beskrivits ovan uppfyller J.R. Firths påstående från 1957, att du känner ett ord på dess sällskap. Med andra ord, så handlar semantiken om hur orden används i språksystemet.
Most of the classification systems described above obey J.R. Firth's 1957 assertion that you'll know a word by the company it keeps. In other words, semantics is all about word usage and the language system. In terms of being adjacent, words keep company in collocations. Some collocations are 100% fixed, and can be thought of as single semantic units (big bang, take place), while others are compositional but not fixed (high mountain, high temperature, high spirits, high noon).
La plupart des systèmes de classification décrits ci-dessus se conforment à l’affirmation que J. R. Firth a faite en 1957, selon laquelle « on reconnaît un mot à ceux qui lui tiennent compagnie ». En d’autres termes, la sémantique est une question d’emploi des mots et de système linguistique. Des mots adjacents s’associent sous forme de collocations. Certaines collocations sont figées à 100 % et peuvent être considérées comme une seule unité sémantique (pomme de terre, avoir lieu), tandis que d’autres sont composées mais pas figées (haute montagne, haute température, haute mer, haute trahison).
Die meisten Klassifikationssysteme, die oben beschrieben wurden, folgen der Behauptung von J.R. Firth 1957, dass man ein Wort versteht durch die Begleiter, die es umgeben. Mit anderen Worten, die ganze Semantik ist der Wortgebrauch und das Sprachsystem. Was das Aneinandergrenzen betrifft, so ist zu sagen, dass Wörter Gesellschaften bilden durch gemeinsames Auftreten (Kollokationen). Manche Kollokationen sind 100%ig fest und können als eine einzige semantische Einheit gedacht werden (big bang (Urknall), Platz nehmen), während andere zwar zusammengesetzt sind, aber nicht fest (hoher Berg, hohe Temperatur, hohe Gesinnung, hohe Zeit).
La mayoría de los sistemas de clasificación arriba descritos obedecen a la afirmación hecha por J.R Firth en 1957 según la cual conocerás una palabra por sus compañías. Dicho de otra forma, la Semántica tiene mucho que ver con el uso de las palabras y el sistema lingüístico. Las palabras adyacentes se asocian formando colocaciones. Algunas de ellas son fijas y pueden ser consideradas unidades semánticas únicas punto de vista, plantear problemas mientras que otras son compuestas pero no fijas (montaña alta, temperatura alta, mar alta, traición alta).
La maggior parte dei sistemi di classificazione citati si basano sull'affermazione di J.R. Firth del 1957: conoscerai una parola attraverso la sua compagnia. In altre parole, la semantica si concentra sull'uso delle parole e dei sistemi linguistici. Le parole adiacenti si associano formando collocazioni. Alcune collocazioni sono 100% fisse e possono esser considerate singole unità semantiche (big bang, prendere posto), mentre altre sono compositive, ma non fisse (alta montagna, alta temperatura, alta marea).
De meeste classificatiesystemen hierboven beantwoorden aan de bewering van J.R. Firth in 1957 dat je zal een woord kennen aan zijn milieu. Met andere woorden, semantiek gaat over woordgebruik en het taalsysteem. De eenvoudigste interpretatie van "woordmilieu" van Firth is eenvoudige nabijheid, dus woordopvolging, zogenaamde collocaties. Sommige collocaties zijn 100% vast, en kunnen aanzien worden als semantische eenheden (een zwart gat, plaats nemen), terwijl andere compositorisch zijn, maar niet vast (hoge berg, hoge zee, hoge vertegenwoordiger).
Повечето от системите за класификация, описани по-горе, се подчиняват на твърдението на Дж.Р. Фърт от 1957 г., че думата се разпознава по обкръжението й. С други думи, семантика е всичко, свързано с използване на думите и езиковата система. Намирайки се в непосредствена близост, думите създават обкръжения в ко-локации. Някои съчетания са 100% фиксирани и могат да бъдат смятани за една семантична единица (Големият взрив), а други са композиционни, но не фиксирани (висока планина, висока температура, висок дух).
Najveći dio klasifikacijskih sistema spomenutih gore slijede tvrdnji J.R. Firth-a (1957.) da ćeš upoznati riječ po njenim prijateljima. Drugim riječima u semantici govorimo o upotrebi riječi i jezičnom sistemu. Najjednostavnija interpretacija "prijatelja riječi" po Firthu je njena okolina, dakle redoslijed riječi, tzv. kolokacija. Neke su kolokacije 100% fiksirane, kao neke semantičke prvine (crna rupa,, prati svoje ruke), dok su druge složene ali nisu fiksne (visoka planina, visoko more, visoki predstavnik).
De fleste af ovennævnte klassifikationssystemer følger J.R. Firth's maksime (1957) om at man kan kende et ord ud fra dets selskab. Eller sagt på en anden måde, semantik drejer sig om hvordan ord bruges og kombineres, og hvilken rolle de spiller i et givent sprogsystem. Lingvister har et specielt udtryk for "ords selskab" - kollokationer, som er rækker af ord der ofte forekommer sammen (som umiddelbare naboer i en sætning). Nogle kollokationer er 100% faste vendinger og kan betragtes som semantiske helheder (big bang, finde sted, mens andre hænger sammen, men uden at være fikserede (højt bjerg, høj temperatur, høj cigarføring, [på] høj[e] tid).
Enamik ülalkirjeldatud klassifikatsioone järgivad J.R. Firthi 1957. aastal esitatud väidet, et sõna tunneb ära tema naabruse järgi. Teiste sõnadega tähendab semantika sõnakasutust ja keelesüsteemi. Sõnad külgnemine ilmneb kollokatsioonides. Mõned kollokatsioonid on 100% muutumatud ja neid võib pidada üheks semantiliseks ühikuks: (suur pauk, aset leidma, teised on samal ajal kompositsionaalsed, aga mitte muutumatud: (kõrge mägi, (kõrge temperatuur, (kõrged mõtted, kõrge päike.
A legtöbb fent bemutatott rendszerezés teljesíti J.R. Firth 1957-es állítását, hogy akkor ismersz egy szót, hogyha ismered a környezetét. Más szóval, a szemantika minden, ami a szóhasználatra és a nyelvi rendszerre vonatkozik. Szó lehet egyszerű együttes előfordulásokról, ún. kollokációkról. Bizonyos együttes előfordulások formája 100%-ban rögzített, ezek egy szemantikai egységnek számítanak (big bang, helyet foglal), míg más együttes előfordulások nem kötöttek (magas hegy, magas hőmérséklet, magas ugrás).
Dauguma minėtų klasifikacinių sistemų remiasi Dž. R. Ferso 1957 metų teiginiu, kad jūs atpažįstate žodį pagal jo aplinką. Kitaip tariant, semantika yra viskas apie žodžio vartojimą ir jo sistemą. Jungiamieji žodžiai jungiasi į žodžių junginius, jie palaiko ryšius su aplinka kolokacijose. Kai kurios iš jų yra 100% fiksuotos, ir jas galima laikyti vieningais semantiniais vienetais didelis sprogimas, saulės užtemimas, nes kiti yra kompoziciniai, o ne fiksuoti aukštas kalnas, aukšta temperatūra, aukšta banga, aukštos klasės).
Większość systemów klasyfikacji opisanych wyżej jest zgodnych ze stwierdzeniem J. R. Firtha z 1957 roku, że można poznać wyraz dzięki jego otoczeniu językowemu. Innymi słowy, znaczenie jest związane z użyciem wyrazu i z systemowymi powiązaniami językowymi. Wyrazy występują w określonych połączeniach, zwanych kolokacjami. Niektóre kolokacje są w 100% stałe i stanowią, jako całość, pojedyncze jednostki znaczeniowe (panna młoda, zająć miejsce), podczas gdy inne są łączliwe, ale nie tak sztywne (wysoka góra, wysoka temperatura, itd.).
Cele mai multe sisteme de clasificări, care au fost descrise mai sus, urmează afirmației lui J.R. Firth 1957, că un cuvânt se înțelege/recunoaște după cel pe care îl însoțește/acompaniază. Cu alte cuvinte semantica este despre folosirea cuvintelor și despre sistemul lingvistic. În ceea ce privește învecinarea, este de spus că cuvintele adiacente se asociază sub formă de collocations. Unele colocații sunt fixe 100% și pot fi gândite ca o unică unitate semantică(big bang (explozia inițială), a lua loc), în timp ce altele sunt anume compuse, dar nu fixe/stabile (înalt munte, crescută temperatură, înaltă ținută morală, înaltă trădare).
Большинство классификационных систем, упомянутых выше, опирается на утверждение Дж. Р. Ферса от 1957 года о том, что вы узнаете слово по его окружению. Другими словами, семантика - это все об употреблении слова и системе языка. Смежные слова объединяются в словосочетания, они поддерживают связи с окружением в коллокациях. Некоторые коллокации являются на 100 % фиксированными, и их можно считать едиными семантическими единицами (большой взрыв, имело место), тогда как другие являются композиционными, но не фиксированными (высокая гора, высокая температура, высокое солнце, высокий класс).
Väčšina z vyššie uvedených systémov klasifikácie vychádza z tvrdenia J. R. Firtha z roku 1957, podľa ktorého sa slová dajú spoznať podľa toho, v akom kontexte sa vyskytujú. Lexikálne jednotky, ktoré sa zvyčajne spolu spájajú, tvoria kolokácie. Niektoré kolokácie sú ustálené, chápu sa ako samostatné sémantické jednotky (združené pomenovania): veľký tresk, triedna kniha, zatiaľ čo pri iných ide síce o zložené, ale nie ustálené spojenia: vysoké pohorie, vysoká teplota, vysoký príjem, vysoká pôrodnosť).
Večina klasifikacijskih sistemov, ki smo jih opisali zgoraj, se ravna po J.R.Firthovi ugotovitvi iz leta 1957, da lahko spoznaš besedo po tem, s kom se druži. Z drugimi besedami lahko rečemo, da se pri semantiki vse vrti okrog uporabe besed in jezikovnega sistema. Sosednje besede se družijo kot kolokacije. Nekatere kolokacije so 100% fiksne in jih lahko razumemo kot posamezne semantične enote (veliki pok, črna luknja), medtem ko so druge sestavljene vendar niso fiksne (visoka gora, visoka temperatura, visoka napetost, visoka verjetnost).
Daudzums klasifikācijas sistēmu aprakstu atskatās uz Dž.R. Fērta 1957 g. apgalvojumu, ka tu uzzini vārdu no tā apkārtnes. Citiem vārdiem sakot, semantika ir viss, kas ir saistīts ar vārdu lietojumu un valodas sistēmu. Kaimiņvārdi uztur sakarus kolokācijās. Dažas no tām ir 100% pastāvīgas un tās var uzskatīt par atsevišķām semantiskās vienībām (Lielais Sprādziens, mazgāt rokas), citas ir kompozicionālas, bet nepastāvīgas (augsts kalns, augsta temperatūra, augsta balss, augsts viesis).
Leanann formhór na gcóras aicmiúcháin thuas dearbhú JR Firth 1957 go n-aithneoidh tú focal as a chuideachta. I bhfocail eile, baineann an tséimeantaic le húsáid focal agus leis an gcóras teanga. Bíonn focail i gcuideachta a chéile i {gcomhlogaíochtaí. Bíonn roinnt comhlogaíochtaí 100% seasta, agus smaoinítear orthu mar aonaid shingile shéimeantacha ( páipéar uaine, Cothrom na Féinne ), agus bíonn cinn eile comhdhéanta ach gan a bheith seasta ( {sliabh ard, { i} ard teocht, ardFheis, {ard mheán lae).
  Semantik, lexikologi / ...  
Ett annat, lite mindre formellt tillvägagångssätt, är att mäta betydelse, till exempel att klassificera däggdjur i termer av graderbara funktioner som "hur stor" och "hur vildsint". Detta kommer att lämna lejon och tigrar i ett hörn av diagrammet, elefanter och giraffer i ett annat, katter och illrar i ett tredje, och möss och lämlar i det sista.
Another, a little less formal approach, is measuring meaning, for instance classifying mammals in terms of gradable features such as "how big" and "how ferocious". This will leave lions and tigers in one corner of the diagram, elephants and giraffes in another, cats and ferrets in a third, and mice and lemmings in the last. At a more systematic level, words can be described as binary bundles of "atomic" semantic features. For instance, it's possible to describe vehicles as +moving, -living, while animals are +moving, +living, and plants -moving, +living.
Une autre approche un peu moins formelle consiste à mesurer le sens, par exemple en triant les mammifères selon des critères mesurables tels que « taille » et « férocité ». Les lions et les tigres seront placés dans un coin du diagramme, les éléphants et les girafe dans un autres, le chats et les furets dans un troisième, et les souris et les lemmings dans le dernier. À un niveau plus systématique, les mots peuvent être décrits sous la formes d’ensembles binaires de traits sémantiques « atomiques ». Par exemple, on peut décrire les véhicules comme +mobiles, -vivants, tandis que les animaux sont +mobiles, +vivants et les plantes -mobiles, +vivantes.
Ein anderer, etwas weniger formaler Ansatz ist das Messen der Bedeutung, zum Beispiel wenn man Säugetiere klassifiziert durch Ausdrücke abgestufter Eigenschaften wie "wie groß" und "wie gefährlich". Dies lässt Löwen und Tiger in einer Ecke des Diagramms landen, Elefanten und Giraffen in einer anderen, Katzen und Frettchen in der dritten und Mäuse und Lemminge in der letzten. Auf einem systematischeren Niveau können Wörter beschrieben werden als binäre Bündel "atomarer" semantischer Eigenschaften. Zum Beispiel ist es möglich, Fahrzeuge als +beweglich, -lebend zu beschreiben, während Tiere +beweglich, +lebend sind und Pflanzen -beweglich, +lebend.
Otra aproximación menos formal, es medir el significado, por ejemplo clasificar a los mamíferos a través de características graduables tales como el "tamaño", "cómo de feroz es el animal". Esto dejaría a los leones y tigres en un rincón del diagrama, a los elefantes y jirafas en otro, los gatos y hurones en un tercero y ratones y conejos de noruega en el último. A un nivel más sistemático, las palabras pueden ser descritas como paquetes binarios de características semánticas "atómicas". Por ejemplo, es posible describir vehículos como: +movimiento, -vida, mientras que los animales son: +movimiento, +vida, y las plantas: -movimiento, +vida.
Un altro approccio, un po' meno formale, è misurare il significato, ad esempio classificare i mammiferi in termini di caratteristiche graduabili quali "quanto grande" e "quanto feroce". Questo lascerà leoni e tigri in un angolo del diagramma, elefanti e giraffe in un altro, gatti e furetti in un terzo, topi e lemmini nell'ultimo. A un livello più sistematico le parole possono essere descritte come fasci binari di funzioni semantiche atomiche. Ad esempio, è possibile descrivere veicoli come +movimento, -vita, mentre gli animali sono +movimento, +vita e le piante -movimento, +vita.
Een andere, iets minder formele benadering, is het meten van betekenis, bijvoorbeeld de indeling van zoogdieren in termen van aftelbare functies zoals "hoe groot" en "hoe woest". Dit zal leeuwen en tijgers in één hoek van het diagram, olifanten en giraffen in een andere, katten en fretten in een derde, en muizen en lemmingen in de laatste plaatsen. Op een meer systematisch niveau kunnen woorden worden omschreven als binaire bundels van "atomaire" semantische kenmerken. Zo is het mogelijk om voertuigen te beschrijven als + bewegend, - levend, maar dieren + bewegend, + levend, en planten -bewegend, + levend.
Друг, по-малко формален подход, е измерване на значение, например класификацията на бозайниците по отношение на градируеми функции, като например "колко голям" и "колко свиреп". Това ще постави лъвове и тигрите в единия ъгъл на диаграмата, слоновете и жирафите в друг, котките и поровете в трети, а мишките и лемингите в последния. На едно по-систематичен ниво думите могат да бъдат описани като бинарни пакети от "атомни" семантични функции. Например, възможно е да се опишат превозните средства като +движещи се, -живи, докато животните са +движещи се, +живи, а растенията са -движещи се, +живи.
Drugi, malo manje formalan pristup, nastoji mjeriti značenje, npr. klasificirajući sisavce prema mjerljivim svojstvima kao "koliko je velik" i "koliko divlji". To je metoda koja će staviti lavove i tigrove u jedan ugao dijagrama, slonove i žirafe u drugi, mačke i tvorove u treći te miševe i leminge u zadnji. Na sistematičnijoj razini se može opisati riječi kao svežnjeve "atomskih" semantičkih karakteristika. Npr. možemo opisati vozilo kao +pokretno, - živuće, životinju kao +pokretnu, + živuću a biljku kao -pokretnu, + živuću.
En anden, lidt mindre formel, tilgangsvinkel er at måle betydning, fx ved at klassificere pattedyr vha. målelige træk som "hvor stor" eller "hvor vild". Dette vil placere løver og tigre i ét hjørne af diagrammet, elefanter og giraffer i et andet, katte og fritter i et tredje, og mus og lemminger i det sidste. På et mere systematisk niveau kan ord beskrives som binære bundter af "atomare" semantiske træk. For eksempel kan køretøjer beskrives som +bevægelse & -levende, mens dyr er +bevægelse & +levende, og planter -bevægelse & +levende.
Teine, pisut vähem formaalne lähenemine, mõõdab tähendust, näiteks klassifitseerides imetajaid võrreldavate omaduste järgi nagu "kui suur" ja "kui metsik". See paigutab lõvid ja tiigrid skeemi ühte nurka, elevandid ja kaelkirjakud teise, kassid ja tuhkrud kolmandasse ning hiired ja lemmingud neljandasse. Süstemaatilisemal tasandil võib sõnu kirjeldada kui binaarseid "atomaarsete" semantiliste tunnusjoonte kimpe. Nii näiteks on võimalik sõidukeid kirjeldada kui +liikuvaid, -elavaid, loomad on aga +liikuvad, +elavad ning taimed -liikuvad, +elavad.
Egy másik, kissé kevésbé formális megközelítés a jelentés mérése, például az emlősöket fokozható tulajdonságokkal osztályozni, mint "milyen nagy" és "mennyire vad". Az oroszlánok és a tigrisek kerülnek a diagram egyik sarkába, az elefántok és zsiráfok egy másikba, a macskák és görények egy harmadikba, az egerek és a lemmingek az utolsóba. Egy rendszerezettebb szinten, a szavak "atomi" szemantikai tulajdonságok bináris halmazaival írhatók le. Például, a járműveket le lehet írni a következőképpen: +mozgó, -élő, míg az állatok +mozgó, +élő és a növények -mozgó, -élő.
Kitas, mažiau formalus būdas - vertės matavimas, pavyzdžiui, žinduolių klasifikacija rūšiuojamųjų charakteristikų požiūriu ("kokio didumo" ir "kokio plėšrumo". Tai leidžia patalpinti liūtus ir tigrus viename klasifikacijos schemos krašte, dramblius, žirafas - kitame krašte, katinus ir šeškus - trečiame, o peles ir lemingus - ketvirtame. Aukštesniame sisteminiame lygyje žodźiai gali būti aprašyti binarinių "atominių" semantinių bruožų ryšių pagalba. Pavyzdžiui, galima aprašyti transporto priemones kaip +judančias, -gyvas, o gyvūnus kaip +judančias, +gyvus! o augalai tada bus -judantys, +gyvi.
Inne, trochę mniej formalne podejście polega na mierzeniu znaczenia, na przykład na klasyfikowaniu ssaków w terminach cech stopniowalnych, takich jak „jaki duży” lub „na ile niebezpieczny”. Taka klasyfikacja pozwoli na umieszczenie lwów i tygrysów w jednym kącie klasyfikacji o formie kwadratowego diagramu, słoni i żyraf w drugim, koty i fretki znajdą się w trzecim, natomiast myszy i lemingi w ostatnim. W bardziej systematycznym opisie można przedstawiać wyrazy jako wiązki dwubiegunowych „atomowych”, najprostszych cech semantycznych. Na przykład, można opisać samochód jako: +poruszający się, –żyjący, podczas gdy zwierzęta jako +poruszające się, +żyjące, a rośliny jako –poruszające się, +żyjące.
O altă abordare, ceva mai puțin formală, este măsurarea semnificației, de exemplu, când mamiferele se clasifică prin expresii măsurabile ca "mărime" și "periculozitate". Aceasta trimite leii și tigrii într-un colț al diagramei, elefanții și girafele în altul, pisicile și dihorii în al treilea, și șoarecii și lemmingii, în al patrulea. La un nivel sistematic cuvintele pot fi descrise ca ansambluri binare de însușiri semantice« atomice ». De exemplu, se pot descrie vehiculele ca +mobile, -vii, în timp ce animalele sunt+mobile, +vii și plantele -mobile, +vii.
Другой, несколько менее формальный подход - это измерение значения, например, классификация млекопитающих с точки зрения градуируемых характеристик, таких, как "насколько большой" и "насколько свирепый". Это разместит львов и тигров на один конец диаграммы, а слонов и жирафов на другой, кошек и хорьков на третий, а мышей и леммингов в четвертый. На более системном уровне слова могут быть описаны посредством бинарных связей "атомных" семантических черт. Например, можно описать транспортные средства как +движущиеся, -живые, а животных как +движущиеся,+ живые, при этом растения будут -движущиеся, + живые.
Ďalším menej formálnym prístupom je kvantifikácia významu. Príkladom môže byť klasifikácia cicavcov v zmysle merateľných vlastností, ako napr. veľkosť, agresivita atď. Použitím tohto prístupu budeme mať levy a tigre v jednom rohu diagramu, slony a žirafy v druhom, mačky a fretky v treťom a myši spolu s hrabošmi v poslednom. Môžeme použiť systematickejší prístup a slová potom budeme opisovať ako binárny súbor „atomárnych“ sémantických vlastností. Autá by sme napríklad mohli opísať pomocou určenia ich vlastností ako +pohyblivé, -živé, zvieratá ako +pohyblivé, +živé a rastliny ako -pohyblivé, +živé.
Drug, nekoliko manj formalen pristop, je merjenje pomena, na primer klasifikacija sesalcev s pomočjo lastnosti, ki se lahko stopnjujejo ("kako velik" ali "kako divja"). Na ta način se bodo levi in tigri znašli v enem kotu diagrama, sloni in žirafe v drugem, mačke in podlasice v tretjem in miši ter lemingi v zadnjem. Na bolj sistematičnem nivoju lahko besede opišemo kot binarne svežnje "atomskih" semantičnih lastnosti. Lahko denimo opišemo vozila kot +gibajoče, -živeče, medtem ko so živali +gibajoče, +živeče in rastline -gibajoče, +živeče.
Cita, mazāk formāla pieeja ir nozīmes vērtēšana, piemēram, pakāpeniski klasificējot zīdītājus pēc tādām pazīmēm, kā "cik liels" un "cik mežonīgs". Tādā gadījumā lauvas un tīģeri nonāks vienā diagrammas pusē, ziloņi un žirafes citā, kaķi un mājas seski trešā, bet peles un lemingi ceturtā. Augstākā sistematizējuma līmenī vārdi var būt aprakstīti kā semantisko "atompazīmju" binārie saišķi. Piemēram, ir iespējams aprakstīt transporta līdzekļus kā +kustoši, -dzīvi, dzīvnieki ir +kustoši, +dzīvi, bet augi ir -kustoši, +dzīvi.
Cur chuige eile, ná fuil chomh foirmiúil, sin brí a thomhas, mar shampla mamaigh a aicmiú maidir le gnéithe inghrádaithe amhail "cé chomh mór" agus "cé chomh fíochmhar". Fágfaidh sé sin leoin agus tíogair i gcúinne amháin den léaráid, eilifintí agus sioráif i gceann eile, cait agus firéid i dtríú cúinne, agus lucha agus leimíní sa chúinne deiridh. Ag leibhéal níos córasaí, is féidir cur síos ar fhocail mar chuail dhénártha gnéithe séimeantacha adamhacha. Mar shampla, is féidir cur síos ar fheithiclí mar + gluaiseacht, -beo, ar ainmhithe mar + gluaiseacht, + beo, agus ar phlandaí mr -gluaiseacht, + beo.
  Semantik, lexikologi / ...  
Slutligen kan urvalet av specifika språkliga former dikteras av sociala omständigheter. Till exempel på japanska har man många sätt att säga jag, t.ex. det formella watashi det vardagliga washi (manligt) och det söta atashi (kvinnligt).
Finally, the selection of specific linguistic forms may be dictated by social constraints. Japanese, for instance, has many ways of saying I, for instance the formal watashi, the colloquial washi (male) and the cute atashi (female). A recent French social-linguistic complexity is the abolition of the unmarried female polite address form Mademoiselle (Miss, Ms), leaving only Monsieur (Mr) and Madame (Mrs). Of course, the country being France, many women were quite fed up with being degraded to what they perceived as a semantic feature bundle of +old, -sexy.
Enfin, la sélection de formes linguistiques particulières peut être imposée par des contraintes sociales. Le japonais, par exemple, dispose de plusiers manières de dire « je », par exemple watashi (formel), washi (familier et masculin) et atashi (mignon et féminin). Une complication socio-linguistique récente en français est due à l’abolition dans les documents officiels du terme « mademoiselle » servant à désigner les femmes célibataires, ce qui ne laisse que « monsieur » et « madame ». Et bien sûr, comme il s’agit de la France, de nombreuses femmes n’ont pas apprécié d’être reléguées à ce qu’elles perçoivent comme un ensemble de traits sémantiques +vieille, -attirante.
Schließlich kann die Auswahl spezifischer linguistischer Formen diktiert sein durch soziale Zwänge. Das Japanische zum Beispiel hat viele Weisen, Ich zu sagen, zum Beispiel das förmliche watashi, das umgangssprachliche washi (für Männer) und das niedliche atashi (für Frauen). Eine französische soziolinguistische Komplexität jüngeren Datums ist die Abschaffung der höflichen Anrede unverheirateter Frauen mit Mademoiselle (Fräulein), so dass nur noch Monsieur (mein Herr) und Madame (meine Dame) übriggeblieben sind. Verständlicherweise waren viele Frauen in Frankreich verärgert, abgewertet zu werden, wie sie es empfanden, mit diesem Bündel semantischer Eigenschaften: +alt, -sexy.
Finalmente, la elección de formas lingüísticas específicas debería venir dictada por las normas sociales. Los japoneses tienen muchas maneras de decir yo, la formal watashi, la coloquial washi (masculino) y atashi (bonito y femenino). Una reciente complicación sociolingüística en francés es la abolición de la forma Mademoiselle (señorita) que servía para designar a las mujeres solteras, quedando solo Monsier (señor) y Madame (señora). Tratándose de Francia, muchas mujeres no han apreciado en absoluto el haber sido relegadas a lo que ellas perciben como un conjunto de trazos semánticos: +vieja, -atractiva.
Infine, la selezione di specifiche forme linguistiche può essere dettata da vincoli sociali. Il giapponese, per esempio, ha molti modi di dire io: il formale watashi, il colloquiale washi (maschile) e atashi (femminile). Un recente complessità sociolinguistica francese è l'abolizione della forma Mademoiselle (signorina) che indicave le donne nubili, lasciando solo Monsieur (signor) e Madame (signora). In Francia molte donne non hanno affatto apprezzato l'esser state relegate a ciò che percepiscono come un congiunto di tratti semantici quali: + vecchia, -attraente.
Tenslotte kan de selectie van specifieke taalvormen worden bepaald door sociale beperkingen. Japans, bijvoorbeeld, heeft veel manieren om te zeggen ik, bijvoorbeeld het formele watashi, de omgangstaal washi (mannelijk) en het schattige atashi (vrouwelijk). Een recente Franse sociaal-linguïstische complexiteit is de afschaffing van de aanspreekvorm voor een ongehuwde vrouw Mademoiselle (Juffrouw), waardoor er slechts twee vormen overblijven, Monsieur (Mijnheer) en Madame (Mevrouw). Natuurlijk, in Frankrijk waren veel vrouwen het beu te worden gedegradeerd tot wat zij ervoeren als een semantische eigenschappencombinatie van + oud, - sexy.
Накрая, изборът на специфични езикови форми могат да се диктува от социални ограничения. На японски, например, има много начини да кажете аз, например официалната форма watashi, разговорно washi (за мъж) и мило atashi (за жена). Във френския се премахва учтивото обръщение към неомъжени жени Mademoiselle (Госпожица) и остава само Monsieur (Господин) и Madame (Госпожа). Разбира се, в страна като Франция много жени са се преситили от това да бъдат възприемани през призмата +стар, .-секси.
Na koncu izbor jedne ili druge lingvističke forme može ovisiti o društvenim pravilima. Japanski jezik, na primjer, ima mnogo načina da kaže ja, između ostalog formalni watashi, razgovorni washi (za muške) te slatki atashi (ženski). U zadnje vrijeme francuski društveno-lingvistički kompleks je ukinuo formalni oblik naslovljavanja neudanih žena Mademoiselle (gospodična) ostavivši samo dva oblika: Monsieur (gospodin) i Madame(gospođa). Naravno, budući da se radi o Francuskoj, mnoge žene to ne odobravaju jer ne žele biti svedene na niži stupanj vrijednosti shvativši to kao semantički naramak svojstava +stara, -privlačna.
Endeligt kan lingvistisk form også bære på social betydning. Japansk, for eksempel, har mange måder at sige jeg på, for eksempel det formelle watashi, det mere afslappede washi (mandlig) og det nuttede atashi (kvindelig). Et nyligt fransk sociolingvistisk tiltag er afskaffelsen af den høflige tiltaleform for ugifte kvinder, Mademoiselle (frøken), der forenklede paradigmet til Monsieur (hr) og Madame (fru). Hvad der i et land som Frankrig førte til at mange kvinder følte sig nedgraderet til hvad de opfattede som en semantisk træk-kombination af +gammel & -sexet.
Viimaks, sotsiaalsed piirangud võivad dikteerida spetsiifiliste lingvistiliste vormide valiku. Jaapanlastel näiteks on mitu varianti, kuidas öelda mina, nagu formaalne watashi, kõnekeelne washi (meessoost) ja õrn atashi (naissoost). Viimane Prantsuse sotsiaal-lingvistiline keerdküsimus on tühistada viisakas pöördumisvorm vallaliste naiste poole Mademoiselle (Miss, Ms), jättes alles üksnes Monsieur (Mr) and Madame (Mrs). Loomulikult olid sellisel maal nagu Prantsusmaa paljud naised üsna tüdinud sellisest alandamisest, mida nad tajusid kui "+vana, -seksikas" semantiliste tunnusjoonte pundart.
Végül, egy speciális nyelvi formát a társadalmi körülmények is befolyásolhatnak. A japán nyelvben például több lehetőség van az én kifejezésére: a formális watashi, a köznyelvi washi (férfire) és a kedves atashi (nőre). A legutóbbi francia társadalmi-nyelvi komplexitás a férjezetlen nők udvarias megszólításának (Mademoiselle kisasszony) a megszüntetése, így csak a Monsieur (uram) és Madame (hölgyem) maradt meg. Természetesen, Franciaországban, sok nőnek elege volt abból, hogy egy olyan kategóriába degradálták őket, amelyet úgy érzékeltek, mint +öreg és - vonzó.
Pasirinkti atskiras lingvistines formas gali versti socialinė aplinka. Pavyzdžiui, japonai turi daugybę būdų ištarti aš, yra formalus watashi, šnekamasis washi (vyrams) ir mielas atashi (moterims}. Paskutinis prancūzų socialinis-lingvistinis keitimas buvo atšaukimas mandagaus kreipinio į netekėjusią moterį Mademoiselle (madmuazel), liko tik monsieur (ponas) ir Madamers (ponia). Aišku, tokioje šalyje kaip Prancūzija dauguma moterų buvo nepatenkintos, kad jas vertina per semantinių charakteristikų +sena,-seksuali prizmę.
Na koniec, wybór określonych form językowych może być determinowany przez ograniczenia społeczne. Na przykład w języku japońskim istnieje wiele sposobów powiedzenia ja, np.: ja formalne watashi, kolokwialne washi (w przypadku mężczyzny) i „słodkie” atashi (w przypadku kobiety). Jedną z nowszych zmian społeczno-językowych w języku francuskim stanowi zanik użycia zwrotu grzecznościowego Mademoiselle (panna) odnoszącego się do niezamężnej kobiety, i pozostawienie jedynie form Monsieur (pan) oraz Madame (pani). Cóż, wiele kobiet (to przecież Francuzki) miało już całkowicie dosyć degradowania ich do czegoś, co postrzegały jako wiązkę cech semantycznych: +stara, –atrakcyjna.
În sfârșit, alegerea formelor lingvistice specifice poate fi dictată de constrângeri sociale. Japoneza , de exemplu are multe moduri de a spune Eu, de exemplu formalul watashi, colocvialul washi (pentru bărbați) și drăgălașul atashi (pentru femei). O complexitate sociolingvistică franceză de dată recentă este abrogarea adresării politicoase a femeilor necăsătorite cu Mademoiselle (Domnișoară), astfel încât au rămas Monsieur (Domnule) și Madame (Doamnă). E de înțeles că multe doamne au fost supărate, percepând ca o depreciere cu acest mănunchi de insușiri semantice : +bătrână, -sexy.
Наконец выбор определенных лингвистических форм может диктоваться социальными ограничениями. У японцев, например, есть множество способов сказать я, существует формальное watashi, разговорное washi (для мужчины) и милое atashi (для женщины). Последняя французская социально-лингвистическая сложность касалась отмены вежливого обращения к незамужней женщине Mademoiselle (мадемуазель), при этом осталось лишь Monsieur(г-н) и Madame (г-жа)). Конечно, в такой стране как Франция многие женщины были сыты по горло тем, что их воспринимают сквозь призму семантических характеристик +старая, -сексуальная.
Výber špecifických jazykových foriem môžu určovať spoločenské obmedzenia: napríklad v japončine je niekoľko možností, ako povedať slovo ja. Môžeme ho vyjadriť formálne (watashi), hovorovo (washi; v mužskom rode) a roztomilo (atashi; v ženskom rode). Novinkou vo francúzštine je zrušenie zdvorilého oslovenia slobodných žien výrazom Mademoiselle (slečna), pričom v súčasnosti sa používajú už len oslovenia Monsieur (pán) a Madame (pani). Tento sociolingvistický experiment vo Francúzsku vyvolal nevôľu u mnohých žien, ktoré si toto zrušenie oslovenia Mademoiselle spájajú s degradáciou mladých slobodných žien a nové oslovenie Madame má pre nich sémantické funkcie +stará, -sexy.
Za konec naj povemo še, da lahko izbor specifičnih lingvističnih oblik narekujejo tudi družbene omejitve. V japonskem jeziku obstaja na primer mnogo načinov, kako reči jaz, na primer uradni watashi, pogovorni washi (moški spol) in ljubki atashi (ženski spol). Eno izmed bolj nedavnih francoskih socio-lingvističnih dejanj pa je bila odprava vljudnostnega izraza za neporočeno žensko Mademoiselle (gospodična), tako da sta ostala le še Monsieur (gospod) in Madame (gospa). In ker gre pri tej državi za Francijo, je bilo mnogo žensk zelo jeznih, da so jih v njihovih očeh degradirali na semantični skupek +stara, -seksi.
Un, beidzot, noteiktu lingvistisko formu izvēle var būt sociālo ierobežojumu ietekmēta. Piemēram, japāņu valodā ir daudz veidu pateikt es, tādi, kā: formāls watashi, sarunvalodas washi (vīrietim) un mīlīgs atashi (sievietei). Nesens franču socioligvistiskais sarežģījums ir neprecējušos sieviešu pieklājīgas uzrunas formas Mademoiselle (jaunkundze) likvidēšana, paliekot vienīgi Monsieur (kungs) un Madame (kundze). Protams, tādā valstī kā Francija daudzām sievietēm bija nepatīkams šis jaunievedums, kuru viņas uztvēra kā semantisko pazīmju +veca, -seksuāla saišķi.
Ar deireadh, uaireanta cinneann srianta sóisialta roghnú na bhfoirmeacha teanga ar leith. Sa tSeapáinis, mar shampla, tá go leor bealaí chun mé a rá. Mar shampla an watashi foirmeálta, an washi (fir) coitianta agus an {Atashi} (bean) gleoite. Tá castacht shóisialta teanga le déanaí sa Fhraincis nuair a díothaíodh an fhoirm mhúinte bhaineann neamhphósta Mademoiselle (Miss, Ms), rud ná fágann ach Monsieur (An tUasal) agus Madame (Bean). Ar ndóigh, ós í seo an Fhrainc, bhí go leor ban míshásta a bheith díghrádaithe chuig brí a measann siad a bheith +sean, -mealltach ó thaobh gnéis.
Arrow 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Arrow