azt – Traduction – Dictionnaire Keybot

Spacer TTN Translation Network TTN TTN Login Deutsch English Spacer Help
Langues sources Langues cibles
Keybot 15 Résultats  www.futurenergia.org
  FuturEnergia  
Válassza ki azt a nyelvet, amelyen írni szeretne*:
Seleccione el idioma en el que escribe*:
Seleccione a língua em que está a escrever*:
Kies de taal waarin u schrijft*:
Vælg det sprog, du skriver på*:
Valitse kieli jolla kirjoitat*:
Pasirinkite kalbą, kuria rašote*:
Wybierz język, w którym piszesz*:
Vyberte si jazyk, v ktorom píšete*:
Izberite jezik, v katerem pišete*:
Izvēlieties valodu, kurā jūs rakstiet*:
Agħżel il-lingwa li qed tikteb biha*:
  FuturEnergia  
A légi közlekedés elkerülhetetlen. Ennek a honlapnak a segítségével megtudhatjuk, hogy mennyi szén-dioxid került a levegőbe utazásunk során, illetve, hogy azt hogyan ellensúlyozhatjuk. (Angol és német nyelven érhető el).
Hoy en día, es casi imposible no viajar en avión. Esta página web le ayuda a calcular cuánto CO2 se ha emitido durante sus vuelos y cómo puede compensarlo. (Disponible en inglés y alemán).
A viagem pelo ar é inevitável. Neste sítio web pode trabalhar as emissões de CO2 que foram produzidas numa viagem e compensá-las. (Disponível em inglês e alemão).
Τα αεροπορικά ταξίδια είναι αναπόφευκτα. Αυτή η ιστοσελίδα σας επιτρέπει να υπολογίσετε τις εκπομπές που έχετε κάνει από πτήσεις που πραγματοποιήσατε και να κάνετε συμψηφισμό. (Διαθέσιμο σε Αγγλικά και Γερμανικά).
Vliegen is onvermijdelijk. Op deze website kun je de CO2-uitstoot uitrekenen voor de vluchten die je gemaakt hebt en dat compenseren (beschikbaar in Engels en Duits).
Luftfart er uundgåeligt. Denne webside lader dig udregne CO2-udledningen fra flyture, du har været på, og kompensere for dem. (Tilgængelig på engelsk og tysk).
Lennureisid on paraku vältimatud. Sellel veebilehel saate määrata oma lennureisidega tekitatud CO2 emissiooni suurust. Ühtlasi leiate siit ka nõuandeid, kuidas tekitatud kahju kompenseerida. (Saadaval inglise ja saksa keeles).
Lentomatkustusta ei voida välttää. Näillä sivuilla voit laskea lentojesi hiilidioksidipäästöt, jotta voit kompensoida niitä muussa elämässä. (Kielinä englanti ja saksa).
Keliavimas oru yra neišvengiamas. Ši svetainė padės apskaičiuoti jūsų skrydžio metu gautą CO2 emisiją ir ją kompensuoti. (Skaitykite anglų ir vokiečių kalbomis).
Nie można wykluczyć podróży samolotem. Ta strona www umożliwi wam obliczyć, ile CO2 było wyemitowanych w czasie waszego lotu i jak można to zrównoważyć. (Do dyspozycji po angielsku i niemiecku).
Leteckú dopravu nemožno zamedziť. Táto webová stránka vám pomôže vypočítať emisie CO2 z letov, ktoré ste uskutočnili a ukáže vám, ako ich kompenzovať. (K dispozícii v angličtine a nemčine).
Potovanju z letali se ni moč izogniti. Na tej spletni strani lahko izračunate emisije s CO2, ki ste jo povzročili s svojimi potovanji, ter jih kompenzirate. (Na voljo v angleščini in nemščini.)
Flygresor är oundvikliga. Den här webbplatsen låter dig räkna ut koldioxidutsläppen från flygturer du har gjort och hur du kan kompensera dem. (Finns på engelska och tyska).
Gaisa ceļošana ir neizbēgama. Šī interneta mājas lapa ļauj jums aprēķināt un kompensēt CO2 izmešus no jūsu veiktajiem lidojumiem. (Pieejams angļu un vācu valodās).
L-ivjaġġar bl-ajru huwa inevitabbli. Dan il-websajt jgħinek tikkalkula l-emissjonijiet ta’ CO2 minn titjiriet li tkun għamilt u tikkumpensahom. (Disponibbli bl-Ingliż u l-Ġermaniż).
  FuturEnergia  
kizárhatja a versenyből azt a pályázót, aki nem tartja be a határidőt, vagy ha megszegi a „jogi és etikai vonatkozások” részben felsorolt bármely szabályt.
podem decidir desclassificar uma participação se não tiver sido enviada dentro do prazo limite, parcial ou totalmente; ou se a participação quebrar qualquer regra incluída nas “Questões legais ou éticas”.
είναι δυνατόν να αποφασίσουν την απόρριψη μιας συμμετοχής αν δεν έχει υποβληθεί εγκαίρως, μερικά ή συνολικά, ή η αν η συμμετοχή καταπατεί τους κανόνες που περιγράφονται στα “Νομικά και ηθικά ζητήματα”.
kan besluiten een inzending te diskwalificeren als het - ten dele of in zijn geheel - niet op tijd ingediend is, of als de inzending in strijd is met een van de regels onder 'Wettelijke en ethische kwesties'.
kan beslutte at afvise et bidrag, hvis det ikke er blevet fremsendt i tide, delvist eller helt; eller hvis bidraget strider mod en eller flere af reglerne i afsnittet "Juridiske og etiske aspekter".
on õigus tühistada töö, mis pole esitatud õigeaegselt või rikub eespool nimetatud õiguslikke või eetilisi sätteid.
saavat hylätä kilpailuehdotuksen, mikäli sitä ei ole toimitettu ajoissa, kokonaan tai osittain; tai mikäli ehdotus rikkoo kohdassa “Laki- ja eettiset kysymykset” mainittuja sääntöjä.
gali diskvalifikuoti dalyvius, jeigu jie nepateiks darbų laiku arba pateiks juos nepilnai, taip pat jeigu jų darbai pažeis bet kurį iš teisinių ir etinių aspektų.
mogą zadecydować o zdyskwalifikowaniu pracy konkursowej, jeżeli nie będzie dotrzymany termin przysłania pracy, częściowo lub w całości; lub jeżeli praca złamie zasady konkursu zawarte w rozdziale "Aspekty prawne i etyczne".
sa môžu rozhodnúť diskvalifikovať každý príspevok, ktorý nebol zaslaný včas, nebol úplný ako celok alebo ak chýbala nejaká časť, alebo ak príspevok porušuje niektoré z pravidiel uvedených v časti “Právne a etické podmienky”.
se lahko odločita za diskvalifikacijo prispevka, če ni bil oddan pravočasno – delno ali v celoti – ali če je prekršil katero izmed pravil, zapisanih v poglavju “Pravna in etična vprašanja”.
får besluta att diskvalificera ett bidrag om det inte har skickats in i tid, delvis eller i sin helhet, eller om bidraget bryter mot någon av reglerna under ”Juridiska och etiska frågor”.
var izlemt izslēgt no konkursa iesniegto darbu, ja tas nav iesūtīts laikus, daļēji vai kā viens vesels, vai arī, ja darbs pārkāpj jebkuru no likumiem, kas ietilpst “Juridiskajos un ētiskajos jautājumos”.
jistgħu jiddeċiedu li jiskwalifikaw parteċipazzjoni jekk ma jkunx ġie sottomess fil-ħin, parzjalment jew kollu; jew jekk il-parteċipazzjoni tikser xi waħda mir-regoli taħt “Kwestjonijiet legali u etiċi”.
  FuturEnergia  
Az EU azt a célt tűzte ki, hogy 2020-ra az energiatermelés 20%-át megújuló energiaforrásokból nyeri, ami azt jelenti, hogy a kormányoknak szükséges technológiákat kell alkalmazniuk a megfelelő szél, víz és napenergia felhasználásához.
Las fuentes de energía renovables van a ser también imprescindibles para sacar el mayor rendimiento a las provisiones de petróleo. La UE ha marcado una meta: que para el año 2020, el 20% de la energía sea de energías renovables que significa que los gobiernos tendrán que intentar will be finding ways to increase the use of technologies such as wind, wave and solar power.
As fontes renováveis de energia vão também contribuir com uma importante ajuda na melhor utilização possível dos recursos petrolíferos. A UE estabeleceu como objectivo conseguir, em 2020, obter 20% da energia produzida a partir de fontes renováveis, o que significa que os governos vão ter de encontrar formas de incrementar a utilização de tecnologias como o vento, as ondas e a energia solar.
Οι ανανεώσιμοι ενεργειακοί πόροι θα είναι επίσης πολύ σημαντικοί για να μας βοηθήσουν για τη βέλτιστη δυνατή χρήση των αποθεμάτων πετρελαίου. Η Ε.Ε. έχει θέσει ως στόχο την παραγωγή του 20% της ενέργειας ως το 2020 να προέρχεται από ανανεώσιμους πόρους, που σημαίνει ότι οι κυβερνήσεις θα πρέπει να βρουν τρόπους να αυξήσουν τη χρήση τεχνολογιών όπως ο άνεμος, τα κύματα και ο ήλιος.
Bronnen voor hernieuwbare energie zullen ook heel belangrijk zijn om ons te helpen onze olievoorraden zo goed mogelijk te gebruiken. De EU heeft als doelstelling besloten tegen 2020 20 procent van de energiebehoefte te halen uit hernieuwbare bronnen, en dat betekent dat regeringen manieren moeten vinden om het gebruik van technologieën als wind, waterkracht en zonne-energie te verhogen.
Vedvarende energikilder vil også spille en rolle i vores forsøg på at gøre brug af vores olieforsyning på bedst mulige måde. EU har sat et mål for 2020 - at 20% af energien skal komme fra vedvarende energikilder, hvilket betyder at regeringerne skal finde måder at øge brugen af teknologier som vind-, bølge- og soleenergi.
Ka taastuvenergiaallikate roll naftavarude optimaalsemas kasutamises hakkab mängima väga olulist rolli. Euroopa Liit on seadnud sihiks toota aastaks 2020 20% energiast taastuvatest energiaallikatest. See tähendab omakorda seda, et valitsused peavad leidma võimalusi, suurendamaks selliste tehnoloogiate arendamist, mis töötavad tuule-, vee-, ja päikeseenergial.
Uusiutuvat energialähteet ovat myös erittäin tärkeitä öljyn tehokkaassa käytössä. EU on asettanut tavoitteeksi, että vuoteen 2020 mennessä 20% energiasta tuotetaan uusiutuvin keinoin; se tarkoittaa, että valtioiden on löydettävä keinoja lisätä mm. tuuli-, aalto- ja aurinkovoiman käyttöä.
Atsinaujinantys energijos šaltiniai taip pat padės taupiai naudoti naftos išteklius. ES užsibrėžė tikslą iki 2020m. iš atsinaujinančių šaltinių gaunamą energijos kiekį padidinti iki 20%. Tai reiškia, kad vyriausybės padidins kitų technologijų, tokių kaip vėjo, bangų, saulės energijos jėgainių, panaudojimą.
Odnawialne źródła energii to kolejny kluczowy czynnik, który pomoże nam w jak najbardziej efektywnym wykorzystaniu naszych zapasów ropy naftowej. Unia Europejska wytyczyła wiążący cel, aby do 2020 roku 20% całkowitego zużycia różnych rodzajów energii pochodziło ze źródeł odnawialnych, co oznacza, że poszczególne kraje będą zwiększały udział technologii wykorzystujących siłę wiatru, wody oraz energię słoneczną.
Obnoviteľné zdroje energie budú taktiež veľmi dôležitým prvkom v snahe čo najlepšie využívať zásoby ropy. EÚ si stanovila za cieľ do roku 2020 produkovať 20% energie z obnoviteľných zdrojov, čo znamená, že vlády štátov budú musieť nájsť spôsoby ako zvýšiť využívanie technológií akými sú veterná, vodná a slnečná energia.
Obnovljivi energijski viri bodo prav tako zelo pomembni za smotrnejši izkoristek zalog olja. EU si je postavila cilj, da bo do leta 2020 pridobivala 20% energije iz obnovljivih virov, kar pomeni, da bodo vlade iskale načine za dvig uporabe tehnologij, ki izkoriščajo moč vetra, valov in sonca.
Förnybara energikällor kommer också att vara väldigt viktiga för att vi ska kunna använda våra oljetillgångar på bästa sätt. EU har satt upp målet att 20 % av energin ska komma från förnybara energikällor år 2020, vilket innebär att regeringarna måste hitta sätt att öka användningen av tekniker som vind, vågor och solenergi.
Atajunojamie enerģijas avoti arī būs ļoti svarīgi, lai palīdzētu mums izveidot vislabāko, iespējamo mūsu naftas rezervju izmantošanu. ES ir nospraudusi mērķi līdz 2020. gadam iegūt 20% ražotās enerģijas no atjaunojamiem avotiem, kas nozīmē to, ka valdības meklēs ceļus kā palielināt tādu tehnoloģiju izmantošanu kā vējš, viļņi un saules enerģija.
Sorsi ta’ enerġija rinnovabbli se jkunu wkoll importanti ħafna biex jgħinuna nagħmlu l-aħjar użu possibbli tal-provvisti tagħna ta’ żejt. L-UE ffissat mira li jkollha 20% ta’ l-enerġija prodotta minn sorsi rinnovabbli sa l-2020, dan ifisser li l-gvernijiet se jkunu qed ifittxu modi kif iżidu l-użu ta’ teknoloġiji bħalma huma l-enerġija mir-riħ, mewġ jew xemx.
  FuturEnergia  
A Müncheni Környezetvédelmi Hivatal (Umweltinstitut München)kérdések és feleletek formájában tájékoztat az energiahatékonyság témaköréről és azt vizsgálja többek között, hogy hogyan lehet csökkenteni az energia felhasználását otthonunk fűtésére, például jobb szigeteléssel.
El Instituto ecológico de Munich (Umweltinstitut München) ha preparado un cuestionario de preguntas y respuestas sobre la eficiencia energética; cuestiones del tipo cómo estudiar métodos para reducir las necesidades energéticas para calentar los hogares, p.ej.,y respuestas: mejorar el aislamiento. Disponible en German.
O Instituto Ambiental de Munique (Umweltinstitut München) preparou perguntas e respostas sobre o tema do uso eficiente da energia, sobre medidas para diminuir a necessidade de aquecimento das casas, como por exemplo melhorar o isolamento. Disponível em alemão.
Το Περιβαλλοντικό Ινστιτούτο του Μονάχου (Umweltinstitut München) έχει προετοιμάσει ερωτήσεις ακι απαντήσεις σε θέματα σχετικά με την αποτελεσματική χρήση της ενέργειας, όπως διερεύνηση μέτρων για τη μείωση της απαιτούμενης ενέργειας για τη θέρμανση ιδιωτικών κτιρίων π.χ. καλύτερη μόνωση. Διαθέσιμες στα Γερμανικά.
Het Milieu-instituut München (Umweltinstitut München) biedt een lijst van vragen en antwoorden over het thema van energie-efficiëntie, zoals hoe u maatregelen kunt onderzoeken om de energiebehoefte voor het verwarmen van huizen te verminderen, bv. betere isolatie. Beschikbaar in het Duits.
München Miljøinstitut (Umweltinstitut München) har forberedt spørgsmål og svar om energieffektivitet, som for eksempel om hvilke midler man kan bruge for at sænke behovet for energi til opvarmening i private hjem, for eksempel via bedre isolering. Tilgængeligt på Tysk.
Müncheni Keskkonnakaitse Instituut (Umweltinstitut München) on ette valmistanud mitmesugused küsimused ja vastused energiatõhususe teemal. Näiteks, kuidas uurida meetmeid, millega vähendada eramajade energiatarbimist (parem soojustus). Saadaval saksa keeles.
Münchenin ympäristöinstituutti (Umweltinstitut München) on laatinut kysymyksiä ja vastauksia energiataloudellisuudesta, esim. siitä kuinka vaikkapa tehokkaamman eristyksen avulla voidaan vähentää kotien energiantarvetta. Saatavilla saksaksi.
Miuncheno aplinkos apsaugos institutas (Umweltinstitut München) paruošė klausimus ir atsakymus apie energijos efektyvumą, t. y. kaip įvertinti priemones, naudojamas energijos poreikio privačių namų šildymui sumažinti (geresnė izoliacija). Skaitykite vokiečių kalba.
Monachijski instytut ochrany środowiska (Umweltinstitut München) przygotował pytania i odpowiedzi na temat efektywności energetycznej, na przykład jak skontrolować środki służące do obniżenia potrzeb energetycznych w ogrzewaniu budynków prywatnych, min. za pomocą lepszej izolacji. Do dyspozycji w języku niemieckim.
Inštitút pre životné prostredie v Mníchove (Umweltinstitut München) zostavil otázky a odpovede venované téme efektívne využívanie energie, napríklad ako prehodnotiť opatrenia smerujúce k zníženiu spotreby energie na vykurovanie súkromných domov, napr. lepšia izolácia. Dostupné v nemeckom jazyku.
Minhenški okoljski inštitut (Umweltinstitut München) je pripravil vprašanja in odgovore na temo energijske učinkovitosti, kot npr. možni ukrepi za znižanje energijskih potreb pri ogrevanju stanovanj (npr. boljša izolacija). Na voljo v nemščini.
Münchens miljöinstitut (Umweltinstitut München) har förberett frågor och svar på temat energieffektivitet, t.ex. om hur man undersöker åtgärder för att minska energibehoven för att värma upp privata bostäder t.ex. bättre isolering. Finns på: Tyska.
Minhenes Vides Institūts (Umweltinstitut München) ir sagatavojis jautājumus un atbildes par enerģijas efektivitātes tēmu, piemēram, kā pārbaudīt mērījumus, lai samazinātu enerģijas nepieciešamību privātmāju apsildīšanā, t.i., labāka izolācija. Pieejams vācu valodā.
L-Istitut Ambjentali ta’ Munich (Umweltinstitut München) ħejja mistoqsijiet u tweġibiet dwar it-tema ta’ l-effiċjenza ta’ l-enerġija, bħal kif wieħed jista’ jeżamina miżuri biex jitnaqqas il-bżonn ta’ l-enerġija għat-tisħin ta’ djar privati eż insulazzjoni aħjar. Disponibbli bil-Ġermaniż.
  FuturEnergia  
Az EU azt a célt tűzte ki, hogy 2020-ra az energiatermelés 20%-át megújuló energiaforrásokból nyeri, ami azt jelenti, hogy a kormányoknak szükséges technológiákat kell alkalmazniuk a megfelelő szél, víz és napenergia felhasználásához.
Las fuentes de energía renovables van a ser también imprescindibles para sacar el mayor rendimiento a las provisiones de petróleo. La UE ha marcado una meta: que para el año 2020, el 20% de la energía sea de energías renovables que significa que los gobiernos tendrán que intentar will be finding ways to increase the use of technologies such as wind, wave and solar power.
As fontes renováveis de energia vão também contribuir com uma importante ajuda na melhor utilização possível dos recursos petrolíferos. A UE estabeleceu como objectivo conseguir, em 2020, obter 20% da energia produzida a partir de fontes renováveis, o que significa que os governos vão ter de encontrar formas de incrementar a utilização de tecnologias como o vento, as ondas e a energia solar.
Οι ανανεώσιμοι ενεργειακοί πόροι θα είναι επίσης πολύ σημαντικοί για να μας βοηθήσουν για τη βέλτιστη δυνατή χρήση των αποθεμάτων πετρελαίου. Η Ε.Ε. έχει θέσει ως στόχο την παραγωγή του 20% της ενέργειας ως το 2020 να προέρχεται από ανανεώσιμους πόρους, που σημαίνει ότι οι κυβερνήσεις θα πρέπει να βρουν τρόπους να αυξήσουν τη χρήση τεχνολογιών όπως ο άνεμος, τα κύματα και ο ήλιος.
Bronnen voor hernieuwbare energie zullen ook heel belangrijk zijn om ons te helpen onze olievoorraden zo goed mogelijk te gebruiken. De EU heeft als doelstelling besloten tegen 2020 20 procent van de energiebehoefte te halen uit hernieuwbare bronnen, en dat betekent dat regeringen manieren moeten vinden om het gebruik van technologieën als wind, waterkracht en zonne-energie te verhogen.
Vedvarende energikilder vil også spille en rolle i vores forsøg på at gøre brug af vores olieforsyning på bedst mulige måde. EU har sat et mål for 2020 - at 20% af energien skal komme fra vedvarende energikilder, hvilket betyder at regeringerne skal finde måder at øge brugen af teknologier som vind-, bølge- og soleenergi.
Ka taastuvenergiaallikate roll naftavarude optimaalsemas kasutamises hakkab mängima väga olulist rolli. Euroopa Liit on seadnud sihiks toota aastaks 2020 20% energiast taastuvatest energiaallikatest. See tähendab omakorda seda, et valitsused peavad leidma võimalusi, suurendamaks selliste tehnoloogiate arendamist, mis töötavad tuule-, vee-, ja päikeseenergial.
Uusiutuvat energialähteet ovat myös erittäin tärkeitä öljyn tehokkaassa käytössä. EU on asettanut tavoitteeksi, että vuoteen 2020 mennessä 20% energiasta tuotetaan uusiutuvin keinoin; se tarkoittaa, että valtioiden on löydettävä keinoja lisätä mm. tuuli-, aalto- ja aurinkovoiman käyttöä.
Atsinaujinantys energijos šaltiniai taip pat padės taupiai naudoti naftos išteklius. ES užsibrėžė tikslą iki 2020m. iš atsinaujinančių šaltinių gaunamą energijos kiekį padidinti iki 20%. Tai reiškia, kad vyriausybės padidins kitų technologijų, tokių kaip vėjo, bangų, saulės energijos jėgainių, panaudojimą.
Odnawialne źródła energii to kolejny kluczowy czynnik, który pomoże nam w jak najbardziej efektywnym wykorzystaniu naszych zapasów ropy naftowej. Unia Europejska wytyczyła wiążący cel, aby do 2020 roku 20% całkowitego zużycia różnych rodzajów energii pochodziło ze źródeł odnawialnych, co oznacza, że poszczególne kraje będą zwiększały udział technologii wykorzystujących siłę wiatru, wody oraz energię słoneczną.
Obnoviteľné zdroje energie budú taktiež veľmi dôležitým prvkom v snahe čo najlepšie využívať zásoby ropy. EÚ si stanovila za cieľ do roku 2020 produkovať 20% energie z obnoviteľných zdrojov, čo znamená, že vlády štátov budú musieť nájsť spôsoby ako zvýšiť využívanie technológií akými sú veterná, vodná a slnečná energia.
Obnovljivi energijski viri bodo prav tako zelo pomembni za smotrnejši izkoristek zalog olja. EU si je postavila cilj, da bo do leta 2020 pridobivala 20% energije iz obnovljivih virov, kar pomeni, da bodo vlade iskale načine za dvig uporabe tehnologij, ki izkoriščajo moč vetra, valov in sonca.
Förnybara energikällor kommer också att vara väldigt viktiga för att vi ska kunna använda våra oljetillgångar på bästa sätt. EU har satt upp målet att 20 % av energin ska komma från förnybara energikällor år 2020, vilket innebär att regeringarna måste hitta sätt att öka användningen av tekniker som vind, vågor och solenergi.
Atajunojamie enerģijas avoti arī būs ļoti svarīgi, lai palīdzētu mums izveidot vislabāko, iespējamo mūsu naftas rezervju izmantošanu. ES ir nospraudusi mērķi līdz 2020. gadam iegūt 20% ražotās enerģijas no atjaunojamiem avotiem, kas nozīmē to, ka valdības meklēs ceļus kā palielināt tādu tehnoloģiju izmantošanu kā vējš, viļņi un saules enerģija.
Sorsi ta’ enerġija rinnovabbli se jkunu wkoll importanti ħafna biex jgħinuna nagħmlu l-aħjar użu possibbli tal-provvisti tagħna ta’ żejt. L-UE ffissat mira li jkollha 20% ta’ l-enerġija prodotta minn sorsi rinnovabbli sa l-2020, dan ifisser li l-gvernijiet se jkunu qed ifittxu modi kif iżidu l-użu ta’ teknoloġiji bħalma huma l-enerġija mir-riħ, mewġ jew xemx.
  FuturEnergia  
június között kerül sor, melyek célja, hogy a diákok szakértőkkel megvitathassák az energiával kapcsolatos témákat, és többek között azt, hogy a formatervezés és a különböző anyagok hogyan befolyásolják az energiafogyasztást és milyen megoldásokat kínálnak a fenntartható energiafogyasztásra.
Os chats que organizamos estão calendarizados entre Novembro de 2006 e Junho de 2007. Têm como objectivo pôr em contacto um certo número de especialistas e escolas para debaterem temas relacionados com a energia, em como o design e os materiais influenciam o consumo de energia e contribuem para a procura de soluções de energia sustentável. Ler mais
Οι συζητήσεις έχουν προγραμματιστεί για το διάστημα μεταξύ Νοεμβρίου 2006 και Ιουνίου 2007. Στοχεύουν να φέρουν από κοινού έναν αριθμό ειδικών και μαθητών για να συζητήσουν θέματα σχετικά με την ενέργεια, πως ο σχεδιασμός και τα υλικά επηρεάζουν την ενεργειακή κατανάλωση και συνεισφέρουν στην εύρεση βιώσιμων ενεργειακών λύσεων. Διαβάστε περισσότερα
De chat-sessies die wij organiseren staan gepland tussen november 2006 en juni 2007. Ze hebben tot doel een aantal deskundigen en schoolklassen bijeen te brengen om te discussiëren over thema's die met energie te maken hebben, over hoe ontwerp en materialen energieverbruik beïnvloeden en bijdragen aan het vinden van oplossingen voor duurzame energie. Meer lezen
Chatterne finder sted mellem november 2006 og juni 2007. Deres mål er at bringe et antal eksperter og klasser sammen for at diskutere emner relateret til energi, hvordan design og materialer påvirker energiforbruget og bidrager til udviklingen af bæredygtige energiløsninger. Læs mere
Meie poolt korraldatavad vestlused toimuvad ajavahemikus november 2006 kuni juuni 2007. Eesmärgiks on viia omavahel kokku eksperdid ja kooliõpilased, et vestelda energia teemadel. Muuhulgas arutletakse, kuidas ehitus ja materjalid mõjutavad energiatarbimist ning panustavad erinevate taastuvenergia kasutusvõimaluste välja töötamisse. Loe lisaks
Järjestämme chatteja marraskuusta 2006 kesäkuuhun 2007. Niiden tarkoitus on tuoda asiantuntijoita ja koululuokkia yhteen keskustelemaan energia-aiheista, siitä kuinka suunnittelu ja materiaalit vaikuttavat energiankulutukseen ja auttavat löytämään kestäviä energiaratkaisuja. Lue lisää
Pokalbius planuojame organizuoti nuo 2006m. lapkričio iki 2007m. birželio mėnesio. Pokalbių tikslas – suburti ekspertus ir moksleivius diskusijoms apie energiją, apie tai kaip medžiagos ir dizainas veikia energijos vartojimą bei prisidėti prie tvarios energijos paieškų. Skaityti daugiau
Organizowane przez nas dyskusje online - chaty są zaplanowane na okres od listopada 2006 do czerwca 2007. Mają na celu spotkanie ekspertów oraz uczniów w celu przedyskutowania tematów związanych z energią, oraz kwestii wpływu projektowania oraz materiałów na zużycie energii i ich roli w poszukiwaniu rozwiązań dla trwale zrównoważonego rozwoju energetycznego. Więcej
Diskusie, ktoré pripravujeme, sa konajú v období od Novembra 2006 do Júna 2007. Ich cieľom je vytvoriť priestor pre stretnutie mnohých odborníkov s triedami, aby mohli diskutovať o témach súvisiacich s energiou, o tom, ako dizajn a materiály vplývajú na spotrebu energie a do akej miery pomáhajú pri hľadaní riešení udržateľnosti energie. Viac si prečítajte
E-klepeti, ki jih organiziramo, potekajo od novembra 2006 vse do junija 2007. Njihov namen je med seboj povezati različne strokovnjake in učence v pogorovu o temah, povezanih z energijo: o vplivu dizajna in materialov na porabo energije in prispevajo k iskanju trajnostnih energijskih rešitev. Več
Chattarna som vi organiserar är planerade att äga rum mellan november 2006 och juni 2007. De syftar till att föra samman en rad experter och klasser för att diskutera energirelaterade teman, hur design och material påverkar energiförbrukningen och bidrar till att hitta hållbara energilösningar. Läs mer
Tērzēšanas, kuras mēs organizējam ir saplānotas laika periodā no 2006. gada novembra līdz 2007. gada jūnijam. To mērķis ir savest kopā lielu skaitu ekspertu un klases, lai apspriestu ar enerģiju saistītas tēmas, piemēram, kā dizains un materiāli ietekmē enerģijas patēriņu un kā dot ieguldījumu, lai rastu ilgspējīgas enerģijas risinājumus.
Iċ-chats li norganizzaw huma skedati bejn Novembru 2006 u Ġunju 2007. Dawn għandhom l-għan li jiġbru flimkien għadd ta’ esperti u klassijiet biex jiddiskutu temi marbuta ma’ l-enerġija, kif id-disinn u l-materjali jinfluwenzaw il-konsum ta’ l-enerġija u jikkontribwixxu biex jinstabu soluzzjonijiet dwar enerġija sostenibbli. Kompli aqra
  FuturEnergia  
Összegezve, tévedés azt hinnünk, hogy a környezetvédelem nevében érdemes olyan anyagokat létrehozni, melyeket nyugodtabb lelkiismerettel és könnyedén dobálhatunk el. A biológiailag lebontható műanyagok izgalmas és hasznos termékek de csak abban az esetben, ha a felhasználásuk a termék szempontjából megfelelő előnnyel jár.
Para concluir, es un error investigar en nombre de la ecología cómo hacer productos que sean más fáciles de tirar. Los plásticos biodegradables son materiales útiles e interesantes, pero únicamente pueden utilizarse cuando suponen un beneficio concreto para un producto específico. La mejor manera de ayudar a salvar el planeta es ahorrar energía y mejorar los métodos de reciclage y de recuperación de los plásticos.
Para concluir, é errado centrar a atenção em descobrir formas para, em nome da protecção do ambiente, ser mais fácil deitar fora. O plástico biodegradável é um material útil e interessante, mas só deve ser utilizado quando oferecer vantagens para um determinado produto. A melhor maneira de salvar o planeta é poupar energia e desenvolver meios de reciclar e recuperar todo o plástico.
Συμπερασματικά, είναι λάθος η εστίαση σε ανεύρεση τρόπων ευκολότερης απόρριψης προϊόντων στο όνομα της προστασίας του περιβάλλοντος. Τα βιοδιασπώμενα πλαστικά είναι συναρπαστικά και χρήσιμα υλικά, αλλά θα πρέπει να χρησιμοποιούνται όταν έχουν ένα συγκεκριμένο όφελος για κάποιο προϊόν. Ο καλύτερος τρόπος να βοηθήσουμε στην σωτηρία του πλανήτη είναι η εξοικονόμηση ενέργειας και η βελτίωση των τρόπων ανακύκλωσης και επανάκτησης όλων των πλαστικών.
Om af te sluiten kunnen we zeggen dat het een vergissing is ons te richten op het vinden van manieren om producten te maken die makkelijker weg te gooien zijn, onder het mom van het milieu te helpen. Biologisch afbreekbare kunststoffen zijn spannende en nuttige materialen, maar ze moeten alleen gebruikt worden als ze een concreet voordeel voor een specifiek artikel hebben. De beste manier om te helpen de aarde te behouden is energie te besparen en manieren te verbeteren om alle kunststoffen te recyclen en opnieuw te gebruiken.
Konklusionen er, at det er en fejltagelse af fokusere på at finde måder at kunne smide produkter væk på i miljøvenlighedens navn. Bionedbrydeligt plast er spændende og brugbart materiale, men det bør kun bruges, når det tjener et konkret formål for et specifikt produkt. Den bedste måde at hjælpe med at redde planeten på er at spare på energien og forbedre genbrugsmetoder og genfinde al plast.
Kokkuvõtteks peame tõdema, et selline suhtumine, kus otsitakse lahendusi, misläbi tooteid lihtsamini ära oleks võimalik visata, on vale. Biolagundatavad plastmassid on väga huvitavad ning kasulikud materjalid, kuid neid tuleks kasutusele võtta ainult siis, kui neist on kindla toote juures ka kindlal moel kasu. Parim viis planeedi kaitsmiseks on säästa energiat, arendada jäätmekäitlustehnoloogiaid ja taaskasutada kõiki plastmasse.
On siis virhe keskittyä helpottamaan tuotteiden poisheittämista ympäristön nimissä. Biohajoavat muovit ovat hienoja ja hyödyllisiä materiaaleja, mutta niitä tulisi käyttää vain, kun niistä on jotakin tarkkaan määriteltyä, konkreettista hyötyä. Paras keino pelastaa planeettamme on säästää energiaa ja kehittää kierrätystä ja muovien talteenottoa.
Galima padaryti išvadą, kad siekiant apsaugoti aplinką yra klaidinga visą dėmesį sutelkti į produktų išmetimo būdų paieškas. Mikroorganizmų skaidomi plastikai yra puiki ir naudinga medžiaga, bet juos derėtų naudoti konkrečiam produktui turint konkretų tikslą. Geriausias būtas saugoti aplinką – taupyti energiją ir tobulinti plastikinių medžiagų perdirbimą bei regeneravimą.
Konkludując, błędem jest ukierunkowanie uwagi na wyszukiwanie sposobów wyrabiania produktów łatwych do wyrzucania nazywając to ochroną środowiska. Materiały sztuczne ulegające biodegradacji są materiałami użytecznymi, ale miałyby być one użyte jedynie wtedy, kiedy mają konkretne zastosowanie dla konkretnego produktu. Najlepszą drogą do ochrony naszej planety jest oszczędzanie energii i udoskonalanie sposobów przetwarzania materiałów wtórnych i odzyskiwania wszystkich materiałów sztucznych.
Môžeme to teda zhrnúť do tvrdenia, že je omylom sústrediť sa na hľadanie spôsobov ako uľahčiť proces odhadzovania odpadkov a domnievať sa, že tým pomáhame životnému prostrediu. Biologicky odbúrateľné materiály sú zaujímavé a užitočné, ale mali by sme ich používať len vtedy, keď prinášajú konkrétny osoh pre určitý produkt. Najlepším spôsobom ako môžeme pomôcť zachrániť našu planétu je šetriť energiou a zdokonaliť spôsoby recyklácie a obnovenia všetkých plastov.
To conclude, it is a mistake to focus on finding ways to make products easier to throw away in the name of helping the environment. Biodegradable plastics are exciting and useful materials, but they should only be used when they have a concrete benefit for a specific product. The best way to help save the planet is to save energy and improve ways of recycling and recovering all plastics.
Sammanfattningsvis är det ett misstag att fokusera på att hitta sätt att göra produkter lättare att kasta för att skydda miljön. Biologiskt nedbrytbar plast är ett spännande och användbart material, men det ska bara användas när det har en konkret fördel för en specifik produkt. Det bästa sättet att hjälpa till att rädda planeten är att spara energi och förbättra sätten att återanvända och återvinna all plast.
Nobeigumā jāpiemin, ka kļūda ir meklēt veidus, kā padarīt produktus vieglāk-metamus prom, atsaucoties uz palīdzību videi. Biošķīstošie plastmasas produkti ir aizraujoši un noderīgi materiāli, bet tos vajadzētu izmantot tikai gadījumos, kad no tiem var iegūt konkrētu labumu. Labākais veids kā palīdzēt glābt planētu ir taupīt enerģiju un uzlabot otreizējās izejvielu pārstrādes tehnoloģijas kā arī visas plastmasas atjaunošanu.
Biex nikkonkludu, huwa żball li niffokaw fuq kif insibu modi biex nagħmlu l-prodotti aktar faċli li jintremew f’isem il-ħarsien ta’ l-ambjent. Il-plastiks bijodegradabbli huma materjali interessanti u utli, imma dawn għandhom jintużaw biss meta jkollhom benefiċċju konkret għal prodott speċifiku. L-aħjar mod biex ngħinu ħalli nsalvaw il-pjaneta huwa li niffrankaw l-enerġija u ntejjbu l-metodi tar-riċiklaġġ u l-irkupru tal-plastiks kollha.
  FuturEnergia  
Anna, Mara, Julian és Marcel from 3C azt hangsúlyozták belga, bolgár, észt, francia , görög, ír, olasz, portugál, román, szlovák és török diákoknak, hogy „a melegházhatást okozó gázok kibocsátását energiahatékony projektekkel lehetne csökkenteni”.
Anna, Mara, Julian y Marcel del 3C insistieron en que “el mayor potencial para reducir las emisiones de gas de efecto invernadero se encuentra en los proyectos de eficiencia energética". Los estudiantes participaban desde Bélgica, Bulgaria, Estonia, Francia, Grecia, Irlanda, Italia, Portugal, Rumanía, Eslovaquia y Turquía. El chat se centró también en el concepto de neutralidad climática y en cómo puede la gente disminuir su propia huella de carbono.
Anna, Mara, Julian e Marcel de 3C realçaram aos alunos da Bélgica, Bulgária, Estónia, França, Grécia, Irlanda, Itália, Portugal, Roménia, Eslováquia e Turquia que “o maior potencial de redução de gás com efeito de estufa reside nos projectos de eficiência energética”. O chat também se centrou no conceito da neutralidade climática e na maneira como as pessoas podem reduzir a sua pegada ecológica.
Οι Anna, Mara, Julian και Marcel από την 3C τόνισαν ότι “για τη μείωση εκπομπών αερίων του θερμοκηπίου απαιτούνται να εκπονηθούν σχέδια για εξοικονόμηση ενέργειας” σε μαθητές από Βέλγιο, Βουλγαρία, Εσθονία, Γαλλία, Ελλάδα, Ιρλανδία, Ιταλία, Πορτογαλία, Ρουμανία, Σλοβακία και Τουρκία. Η συζήτηση επικεντρώθηκε και στην έννοια της κλιματικής ουδετερότητας και πως μπορούμε να δράσουμε για τη μείωση του δικού μας αποτυπώματος άνθρακα .
Anna, Mara, Julian en Marcel van 3C benadrukten bij leerlingen uit België, Bulgarije, Estland, Frankrijk, Griekenland, Ierland, Italië, Portugal, Roemenië, Slowakije en Turkije dat ‘het grootste broeikasgasbesparingspotentieel in energie-efficiëntieprojecten ligt’. De chat-sessie concentreerde zich ook op het concept van klimaatneutraliteit en wat mensen kunnen doen om hun CO2-voetafdruk te verkleinen.
Anna, Mara, Julian og Marcel fra 3C understregede overfor elever fra Belgien, Bulgarien, Estland, Frankrig, Grækenland, Irland, Italien, Portugal, Rumænien, Slovakiet og Tyrkiet, at “det største potentiale for drivhusgas-begrænsning ligger i energi-effektivitetsprojekter”. Chatten fokuserede også på begrebet klimaneutralitet, og hvordan man kan gøre noget for at reducere ens eget Kulstofs-fodaftryk.
Anna, Mara, Julian ja Marcel firmast 3C rõhutasid Belgia, Bulgaaria, Eesti, Prantsusmaa, Kreeka, Iirimaa, Itaalia, Portugali, Rumeenia, Slovakkia ja Türgi kooliõpilastele: "Suurim kasvuhoonegaaside ärahoidmise potentsiaal peitub just energiatõhususega tegelevates projektides." Vestlusel keskenduti ka kliimasõbralikkuse teemale ning võimalustele, kuidas harjumusi muutes on võimalik oma carbon footprinti vähendada.
Anna, Mara, Julian ja Marcel 3C:stä painottivat belgialaisille, bulgarialaisille, virolaisille, ranskalaisille, kreikkalaisille, irlantilaisille, italialaisille, portugalilaisille, romanialaisille, slovakialaisille ja turkkilaisille oppilaille, että ”suurin potentiaali kasvihuonekaasujen vähentämiseen on energiataloudellisissa tuotteissa.” Chatissa käsiteltiin myös ilmastoneutraaliuden käsitettä ja sitä, kuinka kukin voi pienentää omaa hiilijalanjälkeään.
Anna, Mara, Julian ir Marcel iš 3C pabrėžė, kad „didžiausias šiltnamio efektą sukeliančių dujų sustabdymo potencialas yra energijos efektyvaus vartojimo projektuose”, kuriuose dalyvauja moksleiviai iš Belgijos, Bulgarijos, Estijos, Prancūzijos, Graikijos, Airijos , Italijos, Portugalijos, Rumunijos, Slovakijos ir Turkijos. Pokalbio dėmesio centre buvo neutralumo klimatui sąvoka ir žmonių veiksmai, mažinantys jų paliekamą anglies pėdsaką.
Anna, Mara, Julian and Marcel z 3C uczulili studentów z Belgii, Bułgarii, Estonii, Francji, Grecji, Irlandii, Włoch, Portugalii, Rumunii, Słowacji i Turcji, że "największy potencjał oszczędności emisji gazów cieplarnianych spoczywa w projektach ukierunkowanych na efektywność energetyczną". Chat był także skierowany na problem neutralności klimatycznej i na to, jak ludzie mogą obniżyć swój ekoodcisk.
Anna, Mara, Julian a Marcel pracujúci pre 3C v diskusii so študentmi z Belgicka, Bulharska, Estónska, Francúzska, Grécka, Írska, Talianska, Portugalska, Rumunska, Slovenska a Turecka zdôrazňovali, že „projekty zamerané na úsporu energie prinášajú obrovské možnosti ako znížiť skleníkové plyny“. Táto diskusia bola taktiež zameraná na význam klimatickej neutrality a na to, čo môžu ľudia urobiť, aby sa zmenšila ich vlastná uhlíková stopa.
Anna, Mara, Julian in Marcel iz podjetja 3C so pudarili, da “se največji potencial za zniževanje količine toplogrednih plinov skriva prav v projektih o energijski učinkovitostih”. O tem so se pogovarjali z učenci iz Belgije, Bolgarije, Estonije, Francije, Grčije, Irske, Italije, Portugalske, Romunije, Slovaške in Turčije. E-klepet se je osredotočil tudi na koncept klimatske nevtralnosti in dejanja ljudi, ki vodijo v zniževanje svoje ogljikove stopinje.
href="http://www.futurenergia.org/shared/data/futurenergia/img/3c.html" target="_blank">Anna, Mara, Julian och Marcel från 3C betonade att “den största potentialen för att minska växthusgaser finns i projekt för energieffektivitet” för elever från Belgien, Bulgarien, Estland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Portugal, Rumänien, Slovakien och Turkiet. Chatten fokuserade också på konceptet klimatneutralitet och på hur människor kan agera för att minska sitt eget koldioxidavtryck.
Anna, Mara, Julian un Marcel no 3C norādīja skolēniem no Beļģijas, Bulgārijas, Igaunijas, Francijas, Grieķijas, Īrijas, Itālijas, Portugāles, Rumānijas, Slovākijas un Turcijas, ka “lielākais siltumnīcas efekta gāzu noplūdes ierobežojuma potenciāls ir atrodams efektīvas enerģijas projektos”. Tērzēšanā arī tika pievērsta uzmanība klimata neitralitātes jēdzienam un ko cilvēki var darīt, lai samazinātu savu oglekļa nospiedumu.
Anna, Mara, Julian u Marcel minn 3C saħqu li “l-akbar potenzjal għall-iffrankar ta’ gassijiet b’effett tas-serra qiegħed fi proġetti ta’ effiċjenza fl-enerġija” ma’ studenti mill-Belġju, il-Bulgarija, l-Estonja, Franza, il-Greċja, l-Irlanda, l-Italja, il-Portugall, ir-Rumanija, is-Slovakkja u t-Turkija. Iċ-chat iffokat ukoll fuq il-kunċett ta’ newtralità tal-klima u kif in-nies jistgħu jaġixxu biex inaqqsu l-carbon footprint tagħhom stess.
  FuturEnergia  
A műanyag az egyik ilyen megoldás. Mindez elsőre talán ellentmondásosnak tűnik, – hiszen ha a műanyag előállításához olajra van szükség, hogyan kímélhetjük azt? A műanyaggal sokkal több energiát takaríthatunk meg – akár a csomagolásra, könnyűszerkezetű autókra vagy az épületek szigetelésére gondolunk – mint amennyire az előállításához szükség van.
El plástico puede servirnos de ayuda para aprovechar el petróleo que tenemos. Esto que a primera vista puede parecer contradictorio - si los plásticos están hechos con petróleo, ¿cómo pueden ayudar a ahorrarlo?- es una realidad. Los plásticos ahorran tanta energía,- en los embalajes, coches más ligeros, aislamientos de edificios - que "devuelven" más petróleo del que se gasta en producirlos. Y lo que es más, se necesita muy poco pretróleo para fabricarlos, sólo el 4% de la provisión total se utiliza para los plásticos.
Os plásticos são uma das formas que temos para ajudar a uma mais correcta utilização do petróleo. Isto pode, ao princípio, parecer contraditório – se os plásticos são produzidos a partir do petróleo, como é que eles podem ajudar a poupar petróleo? Na realidade, os plásticos poupam tanta energia – seja na embalagem, nos carros de carroçaria mais leve, ou no isolamento na construção – que é superior ao “pagamento de retorno” do petróleo necessário para os produzir. Para além disso, a quantidade de petróleo necessária para a produção dos plásticos é reduzida – apenas 4% do fornecimento de petróleo mundial é transformado em plástico.
Τα πλαστικά είναι ένας τρόπος που θα μας βοηθήσουν να κάνουμε καλύτερη χρήση του πετρελαίου. Αυτό μπορεί να μοιάζει αντιφατικό αρχικά – αφού τα πλαστικά κατασκευάζονται από πετρέλαιο, πως μπορούν να μας βοηθήσουν να εξοικονομήσουμε πετρέλαιο; Το γεγονός είναι ότι τα πλαστικά εξοικονομούν ενέργεια – είτε κατά τη συσκευασία τους, είτε μειώνοντας το βάρος των αυτοκινήτων ή μονώνοντας τα κτίρια – περισσότερη από όση χρειάζεται για την κατά σκευή τους. Επιπρόσθετα, απαιτείται πολύ λίγο πετρέλαιο για την αρχική κατασκευή τους – μόνο το 4% των παγκόσμιων αποθεμάτων πετρελαίου.
Kunststof is één manier om ons te helpen het best gebruik te maken van de olie die we hebben. Dit lijkt op het eerste gezicht tegenstrijdig: als kunststoffen van olie gemaakt worden, hoe kunnen ze dan helpen olie te besparen? Het is een feit dat kunststoffen zo veel energie besparen - of ze nu zitten in verpakking, lichtgewichtauto's, of isolatie voor gebouwen - dat ze de olie die voor productie nodig is meer dan 'terugbetalen'. Bovendien is er toch al heel weinig olie om kunststoffen te maken: van slechts 4 procent van de wereldvoorraad aan olie wordt kunststof gemaakt.
Plast er en af de bedste måder, vi kender at udnytte olien på. Dette udsagn synes måske selvmodsigende - hvis plast produceres ved hjælp af olie, hvordan kan det så give oliebesparelser? Faktum er, at plast sparer så meget energi - hvad enten det findes i emballage, letvægts biler eller isolering til byggeri - at det mere end "betaler" det olie tilbage, som der bliver brugt til at lave det. Hvad mere er, så bruges der meget lidt olie til at lave plast - kun 4% af verdens olieforsyning bliver brugt til produktion af plast.
Tänu plastmassidele on naftavarusid võimalik otstarbekamalt kasutada. Kuidas aitavad plastmassid naftat säästa, kui neid toodetakse naftast? Kas pole mitte tegemist vasturääkivusega? Fakt on see, et plastmasside kasutusega pakendamises, kergekaaluliste autode valmistamises ning majade soojustamises säästetakse nii palju energiat, et nende tootmine naftast tasub end kuhjaga ära. Lisaks sellele on plastmasside tootmiseks vaja väga vähe toormaterjali, kõigest 4% maailmas aastas tarbitavast naftast.
Muovi on yksi keinoista, joiden avulla saamme parhaan hyödyn siitä öljystä, mitä meillä on. Tämä saattaa ensin kuulostaa ristiriitaiselta – jos muovi valmistetaan öljystä, kuinka se voi säästää öljyä? Muovit kuitenkin säästävät niin paljon energiaa – pakkauksissa, kevyissä autoissa, lämpöeristyksessä – että ne korvaavat ylenpalttisesti valmistukseensa käytetyn öljyn. Lisäksi muovinvalmistukseen tarvitaan muutenkin vain vähän öljyä – vain 4% maailman öljystä käytetään muoveihin.
Plastikas – viena iš išeičių, galinčių padėti mums geriausiai naudoti turimus naftos išteklius. Iš pirmo žvilgsnio tai atrodo prieštaringas teiginys – jeigu plastikas yra gaminamas iš naftos, kaip jis padės taupyti naftą? Iš tikrųjų, panaudojus plastiką sutaupoma labai daug energijos. Plastikinė tara, lengvi automobiliai, pastatų izoliacija sutaupo daugiau energijos negu sunaudojama jų pagaminimui. Be to, plastiko gamyboje sunaudojama labai mažai naftos – tik 4% pasaulio naftos išteklių yra perdirbami į plastiką.
Tworzywa sztuczne stanowią jeden ze sposobów najbardziej efektywnego wykorzystania ropy naftowej. Takie twierdzenie na pierwszy rzut oka może wydawać się sprzecznością – jeżeli plastiki są produkowane z ropy naftowej, to jakże mogą pomagać w jej oszczędzaniu? W rzeczywistości plastiki pozwalają na osiągnięcie tak dużych oszczędności energii – czy to w przemyśle opakowań, w lekkich samochodach, czy też stosowane jako izolacje budynków – że z nadwyżką “wynagradzają” wartość ropy, stosowanej do ich produkcji. Co więcej, do produkcji tworzyw sztucznych zużywa się stosunkowo niewielką ilość ropy – jest to jedynie 4% całkowitego światowego zużycia ropy naftowej.
Plasty sú jedným zo spôsobov, ako môžeme čo najlepšie využívať nám dostupnú ropu. Na prvý pohľad sa to môže zdať protirečivé – ak pripustíme, že plasty sú vyrobené z ropy, ako nám môžu pomôcť šetriť ropou? V skutočnosti plasty dokážu ušetriť tak veľa energie, či vo forme obalových hmôt, nízkohmotných áut alebo izolácie v stavebníctve, že vynahradia viac než len tú ropu, ktorá bola potrebná na ich výrobu. Navyše, čo je najdôležitejšie, veľmi málo ropy je potrebné na výrobu plastov – iba 4% svetových zásob ropy sa využíva na výrobu plastov.
Plastični materiali so eden izmed načinov za smotrnejšo porabo olja. Na prvi pogled se sliši morda kontradiktorno – če je plastika narejena iz olja, kako lahko potem pomaga varčevati pri porabi olja? Dejstvo je, da plastika prihrani veliko energije - bodisi kot embalaža, deli lahkih avtomobilov ali izolacija poslopij – da "odplača" olje, potrebno za njeno izdelavo. In kar je še več - za izdelavo plastike je že v osnovi potrebnega zelo malo olja – le 4 % svetovnih zalog olja se porabi za izdelovanje plastike.
Plast är ett sätt att hjälpa oss använda olja på bästa tänkbara sätt. Det här kan först verka motsägelsefullt – om plast är gjord av olja, hur kan plast bidra till att spara olja? Faktum är att plast sparar så mycket energi – oavsett om det är frågan om paketering, lätta bilar eller isolering för byggnader – att plast ”betalar tillbaka” mer än den olja som behövs för tillverkningen av den. Dessutom behövs det väldigt lite olja för att göra plast – bara 4 % av världens oljetillgångar används till plast.
Plastmasas produkti palīdzēs mums rast vislabāko naftas izmantošanas veidu, kāds mums ir pieejams. Sākumā tas var likties pretrunīgi - ja plastmasas produkti ir izstrādāti no naftas, kā tie var palīdzēt ietaupīt naftu? Faktiski plastmasas produkti ietaupa tik daudz enerģijas - vai tas būtu saistīts ar pakošanu, vieglsvara auto vai ar ēku izolāciju - ka naftas patēriņš, kas nepieciešams to izstrādei “atmaksājas”. Piedevām, ļoti neliels naftas daudzums ir nepieciešams, lai izstrādātu plastmasas produktus - tikai 4% no visas pasaules naftas rezervēm tiek pārstrādātas plastmasas produktos.
Il-plastiks huma mod wieħed kif nistgħu nagħmlu l-aħjar użu miż-żejt li għandna. Dan għandu mnejn jinstema’ kontradittorju għall-ewwel – jekk il-plastiks huma magħmula miż-żejt, kif jistgħu jgħinu fl-iffrankar taż-żejt? Il-fatt hu li l-plastiks jiffrankaw ħafna enerġija – sew jekk fl-ippakkjar, karrozzi ta’ piż ħafif, jew insulazzjoni għall-bini – tant li “jpattu” bil-wisq għaż-żejt meħtieġ biex huma jistgħu jsiru. Barra minn hekk, iż-żejt meħtieġ biex isiru l-plastiks huwa ftit – huwa biss 4% tal-provvista dinjija taż-żejt li jinbidel fi plastiks.
  FuturEnergia  
“Energia a jövőnk” projekt az energiafogyasztás éghajlatot befolyásoló hatásaira hívja fel a figyelmet, illetve arra, hogy korszerű anyagokkal (lásd műanyag) hogyan takarékoskodhatunk az energiával és ezáltal hogyan teremthetünk fenntartható jövőt. A résztvevők megújuló energiaforrásokat és energiatakarékos megoldásokat javasolnak poszter (festmény, fotó, rajz, számítógépes grafika vagy kollázs) és azt kísérő szöveg segítségével.
“La energía es nuestro futuro” pretende concienciar sobre el efecto del consumo de energía en el medioambiente y de qué manera un material tan avanzado como el plástico puede contribuir al ahorro de energía y a crear un futuro sostenible. Los participantes, por medio de un póster (una pintura, una foto, un dibujo, un diseño de ordenador o un collage) y un lema adjunto, buscan y ofrecen soluciones de energías renovables y sugieren cómo se puede ahorrar energía. Los trabajos que se presenten al concurso tienen que ser fruto de unas clases que organice en conjunto los profesores de ciencias, idiomas, arte, y los profesores de TIC.
“Energia é o nosso Futuro” incide sobre a tomada de consciência de que o consumo de energia afecta a alteração do clima e de que materiais mais desenvolvidos, como certos plásticos, podem ajudar a poupar energia e criar um futuro sustentável. Os participantes identificam e sugerem soluções com energias renováveis e formas de poupar energia através de um cartaz (pintura, fotografia, desenho, composição digital ou colagem) acompanhado de um texto. Considera-se que as entradas para concurso sejam o resultado de aulas organizadas em conjunto pelos professores de Ciências, Línguas Estrangeiras, Educação Visual e TIC.
“Η Ενέργεια είναι το Μέλλον μας” επικεντρώνεται στην αύξηση της κατανόησης σχετικά με την επίδραση της ενεργειακής κατανάλωσης στην κλιματική αλλαγή και πως τα προχωρημένα υλικά όπως τα πλαστικά μπορούν να βοηθήσουν στην εξοικονόμηση ενέργειας και να δημιουργήσουν ένα βιώσιμο μέλλον. Οι συμμετέχοντες αναγνωρίζουν και προτείνουν ανανεώσιμες ενεργειακές λύσεις και τρόπους εξοικονόμησης ενέργειας μέσω ενός πόστερ (ζωγραφιά, φωτογραφία, σχέδιο, computer graphic ή κολάζ) και ενός συνοδευτικού κειμένου. Οι συμμετοχές του διαγωνισμού αναμένεται να είναι αποτέλεσμα συνεργασίας εκπαιδευτικών Θετικών επιστημών, Ξένων Γλωσσών, Καλλιτεχνικών και Πληροφορικής.
´Energie is onze toekomst´ richt zich op het vergroten van het bewustzijn van hoe energiegebruik klimaatverandering beïnvloedt en hoe geavanceerde materialen als kunststoffen kunnen helpen energie te besparen en een duurzame toekomst te creëren. Deelnemers identificeren oplossingen en geven suggesties voor hernieuwbare energie en manieren om energie te besparen; zij doen dat door middel van een poster (schilderij, foto, tekening, grafisch werk met behulp van de computer of een collage) en een bijbehorende tekst. Van de competitie-inzendingen wordt verwacht dat ze het resultaat zijn van lessen die gezamenlijk georganiseerd zijn door docenten natuurwetenschappen, vreemde talen, kunst en ICT.
“Energi er vores fremtid” fokuserer på at øge bevidstheden om, hvordan energiforbrug påvirker klimaændringer, og hvordan avancerede materialer såsom plast kan give energibesparelser og skabe en bæredygtig fremtid. Deltagerne i konkurrencen skal identificere og foreslå vedvarende energiløsninger og måder, hvormed man kan spare energi, vist gennem en plakat (maleri, foto, tegning, computergrafik eller collage) og en medfølgende tekst. Konkurrencebidragene forventes at være et resultat af lektioner organiseret af naturvidenskab, fremmedsprog, kunst og IT-lærere i samarbejde.
Projekt "Energia on meie tulevik" arutleb kahe peamise teema üle. Keskendutakse sellele, kuidas energiatarbimine mõjutab kliimamuutust ning kuidas kaasaegsete materjalide abil, nagu näiteks platmassid, on võimalik energiat säästa ja kindlustada seeläbi jätkusuutlik tulevik. Konkursil osalejad toovad välja võimalusi taastuvenergia kasutamiseks ning energia säästmiseks. Töö tuleb esitada plakati kujul, (maal, foto, joonistus, arvutigraafika või kollaž) millele peab olema lisatud selgitav tekst. Võistlustööd peaksid valmima klassitööna, mille organiseerivad ühiselt täppis- ja loodusteaduste, keelte, kunsti ning IKT õpetajad.
"Energia on tulevaisuutemme" pyrkii kasvattamaan tietoisuutta siitä, kuinka energiankulutus vaikuttaa ilmastonmuutokseen, ja kuinka kehittyneillä materiaaleilla, kuten muoveilla, voidaan säästää energiaa ja luoda kestävää tulevaisuutta. Osallistujat esittelevät ja ehdottavat uusiutuvia energiaratkaisuja ja energiansäästökeinoja julisteen (maalaus, valokuva, piirros, tietokonegrafiikka tai kollaasi) ja siihen liittyvän tekstin avulla. Kilpailuehdotusten odotetaan olevan tuloksia tiede-, kielten-, kuvaamataidon- ja ICT-opettajien yhdessä järjestämiltä oppitunneilta.
Projekto „Energija – mūsų ateitis” pagrindinė užduotis yra pagilinti žinias apie tai, kaip energijos vartojimas veikia klimatą, ir kaip šiuolaikinių medžiagų, tokių kaip plastikas, pagalba galima taupyti energiją ir sukurti tvarios energetikos ateitį. Dalyviai sugalvoja ir siūlo atsinaujinančios energijos šaltinius ir energijos taupymo būdus, kuriuos pavaizduoja plakate (piešinys, nuotrauka, tapyba, kompiuterinė grafika ar koliažas) pridėdami atitinkamą tekstą. Konkursui teikiami darbai turi būti integruotų pamokų rezultatas, gautas bendromis mokslo, užsienio kalbų, dailės ir IT mokytojų pastangomis.
Projekt “Energia jest naszą przyszłością“ jest ukierunkowany na podnoszenie świadomości odnośnie tego, jak zużycie energii wpływa na zmianę klimatyczną i jak nowoczesne materiały, takie jak plastik mogą pomóc oszczędzić energię i zapewnić zrównoważoną przyszłość. Uczestnicy projektu proponują rozwiązania dotyczące energii alternatywnej i sposobów oszczędzania energii poprzez plakat (obrazek, zdjęcie, rysunek, grafika komputerowa lub kolaż) i towarzyszący mu tekst. Prace konkursowe mają powstać jako wynik zajęć prowadzonych w ramach lekcji nauk przyrodniczych, języków obcych, przedmiotów artystycznych i informatycznych.
Projekt „Energia je naša budúcnosť“ je zameraný na zvýšenie informovanosti o vplyve spotreby energie na klimatické zmeny a o tom, ako pokrokové materiály ako napríklad plasty dokážu pomôcť šetriť energiou a vytvoriť tak udržateľnú budúcnosť. Účastníci súťaže hľadajú a navrhujú možnosti obnoviteľnosti energie a spôsoby, ktorými je možné šetriť energiou. Svoje návrhy vyjadrujú prostredníctvom plagátu (maľba, fotografia, kresba, počítačová grafika alebo koláž) a sprievodného textu. Očakávame, že súťažné príspevky budú výsledkom vyučovacích hodín vedených učiteľmi prírodovedných predmetov, cudzích jazykov, výtvarnej výchovy a IKT na základe ich spolupráce.
“Energija je naša prihodnost” se osredotoča na dvigovanje zavesti o tem, kako poraba energije vpliva na podnebne spremembe in kako lahko napredni materiali kot je plastika pomagajo varčevati z energijo in ustvariti trdno prihodnost. Sodelujoči identificirajo in predlagajo obnovljive energijske rešitve in načine za varčevanje energije v obliki plakata (risba, fotografija, računačniška grafika ali kolaž) in spremljevalnega besedila. Prispevki za natečaj morajo biti rezultat učnih ur, organiziranih v sodelovanju med učitelji naravoslovja, tujih jezikov, umetnosti in IKT.
“Framtidens energi” fokuserar på att höja medvetenheten om hur energiförbrukningen påverkar klimatförändringen och hur avancerade material som plast kan bidra till att spara energi och skapa en hållbar framtid. Deltagarna upptäcker och förslår förnybara energilösningar och sätt att spara energi med hjälp av en affisch (målning, foto, teckning, datorgrafik eller kollage) och tillhörande text. Tävlingsbidragen förväntas vara resultatet av lektioner som har organiserats gemensamt av lärare i naturvetenskap, främmande språk, bild och IKT.
“Enerģija ir mūsu nākotne” vērš uzmanību uz intereses radīšanu par to kā enerģijas patēriņš ietekmē klimata izmaiņu un kā modernie materiāli tādi kā plastmasas produkti var palīdzēt taupīt enerģiju un radīt ilgspējīgu nākotni. Dalībnieki nosaka un ierosina atjaunojamās enerģijas risinājumus un veidus kā taupīt enerģiju ar plakāta starpniecību (gleznojums, fotogrāfija, zīmējums, datorgrafika vai kolāža) un klāt pievienotu tekstu. Konkursa darbi ir uzskatāmi par kopīgu mācībstundu rezultātu, ko vienoti organizējuši dabaszinību, svešvalodas, mākslas un IKT skolotāji.
“L-Enerġija hija l-Futur tagħna” jiffoka fuq l-għarfien dwar kif il-konsum ta’ l-enerġija jaffettwa t-tibdil fil-klima u kif materjali avvanzati bħalma huma l-plastiks jistgħu jgħinu fl-iffrankar ta’ enerġija u joħolqu futur sostenibbli. Il-parteċipanti jidentifikaw u jissuġġerixxu soluzzjonijiet dwar enerġija sostenibbli u modi kif wieħed jista’ jiffranka l-enerġija permezz ta’ poster (pittura, ritratt, tpinġija, grafika bil-kompjuter jew collage) u test li jakkumpanjah. Id-dħul kollu fil-kompetizzjoni mistenni jkun ir-riżultat ta’ lezzjonijiet organizzati b’mod konġunt mill-għalliema tax-Xjenza, Lingwi Barranin, Arti u ICT.
  FuturEnergia  
Javasoljuk a résztvevőknek, hogy először papírra készítsék el a rajzot, a kollázst vagy a festményt, hogy azt aztán elektronikus formátumban (jpg vagy gif), akár szkenner akár digitális kamera segítségével el tudják küldeni.
Los alumnos buscan y seleccionan las mejores imágenes para crear su póster. El formato del póster tiene que ser un dibujo, collage, pintura, imágenes por ordenador(CG) o foto en .jpg o en formato gif. Se aconseja a los alumnos que utilicen papel, soporte de papel especial o similar para poder digitalizar los dibujos, collages o pinturas (.jpg o .gif), con el escáner, o la cámara de fotos digital. Por cuestiones prácticas (escaneado, formato adecuado a la Web y envío), se aceptan dos tamaños de pósters: formato A4 (21 cm/29.7 cm) o formato A3 (29.7 cm/42 cm). El tamaño de la imagen digital no puede exceder los 800 pixels por 600 pixels.
Os alunos seleccionam os elementos visuais mais apropriados para a composição do cartaz. O cartaz pode ser em desenho, colagem, pintura, imagens digitais (CG) ou fotos no formato .jpg ou .gif. Aconselha-se os participantes a usar papel ou um suporte semelhante para os desenhos, colagens ou pinturas para que sejam convertidos em formato electrónico (.jpg ou .gif), usando um digitalizador ou uma máquina fotográfica digital. Por razões práticas (digitalização, formato adequado para a Web e envio) são aceites dois tamanhos de cartazes: em formato A4 (21 cm/29.7 cm) ou formato A3 (29.7 cm/42 cm). O tamanho da imagem digital a ser enviada não deve exceder os 800 por 600 pixels.
Οι μαθητές επιλέγουν τα πιο κατάλληλα οπτικά στοιχεία για να συνθέσουν το πόστερ. Η μορφή του πόστερ μπορεί να είναι σχέδιο, κολάζ, ζωγραφιά, computer graphics (CG) ή φωτογραφία σε .jpg ή .gif . Συμβουλεύεται στους συμμετέχοντες να χρησιμοποιήσουν χαρτί ή ανάλογο υλικό για σχέδια, κολάζ ή ζωγραφιές που να μεταφέρεται σε ηλεκτρονική μορφή (.jpg ή .gif), είτε με τη χρήση scanner ή με ψηφιακή φωτογραφική μηχανή . Για πρακτικούς λόγους (σάρωση , κατάλληλη μορφή για το διαδίκτυο ) δύο μεγέθη του πόστερ είναι αποδεκτά : ή A4 (21 cm/29.7 cm) ή A3 (29.7 cm/42 cm). Το μέγεθος της ψηφιακής φωτογραφίας που θα υποβληθεί δε θα πρέπει να υπερβαίνει τα 800 επί 600 pixels.
Leerlingen kiezen de meest geschikte visuele elementen om de poster samen te stellen. Wat formaat betreft, mag de poster een tekening zijn, een collage, een schilderij, computerbeelden (CG, Computer Graphics), of een foto in jpg- of gif-formaat. Deelnemers wordt geadviseerd papier te gebruiken of een andere drager voor tekeningen, collages of schilderingen, om die vervolgens om te zetten in een elektronisch formaat (.jpg of .gif) met behulp van een scanner of een digitale fotocamera. Om praktische redenen (scannen, geschikt formaat voor internet en verzending) worden twee maten voor de poster geaccepteerd: A4-formaat (21×29,7 cm) of A3-formaat (29,7×42 cm). De maat van het digitale beeld mag niet meer zijn dan 800×600 pixels.
Eleverne skal vælge de mest rammende visuelle elementer til plakaten. Plakaten kan udformes som en tegning, en collage, maleri, computergrafik (CG) eller foto i .jpg eller .gif format. Deltagere anbefales til at bruge papir eller et lignende materiale til at lave tegninger, collager eller malerier, der herefter kan konverteres til elektronisk format (.jpg eller .gif), enten ved at bruge en scanner eller et digitalkamera. Af praktiske grunde (scanning, passende format til nettet og shipping) accepteres to størrelser af plakaten: enten A4 format (21 cm/29.7 cm) eller A3 format (29.7 cm/42 cm). Størrelsen af det digitale foto, der indsendes, må ikke overstige 800 pixels gange 600 pixels.
Plakati tegemiseks tuleb õpilastel valida kõige asjakohasemad visuaalsed elemendid. Plakat võib olla tehtud joonistuse, kollaaži, maali, arvutigraafika või foto (.jpg või .gif) formaadis. Konkursil osalejatel soovitatakse joonistuste, kollaažide või maalide tegemiseks kõigepealt paberit või mõnda muud samalaadset materjali ning siis talletada nad ka elektroonilisel kujul (.jpg või .gif), kasutades selleks skännerit või digitaalfotokaamerat. Praktilistel põhjustel (skänneerimine, kodulehe jaoks sobiv formaat ning tööde saatmine postiga) võtame vastu töid ainult järgmistes suurustes: A4 formaadis (21 cm/29.7 cm) või A3 formaadis (29.7 cm/42 cm). Konkursile esitatava digitaalse kujutise suurus ei tohi ületada 800x600 pikslit.
Oppilaat valitsevat julisteeseensa sopivimmat visuaaliset elementit. Juliste voi olla piirros, kollaasi, maalaus, tietokonegrafiikkaa (CG) tai valokuva jpg- tai gif-muodossa. Piirrokset, kollaasit ja maalaukset laaditaan paperille tai vastaavalle, ja siirretään sitten sähköiseen muotoon (.jpg tai .gif) kuvaskannerin tai digitaalikameran avulla. Käytännön syistä (skannaus, webiin sopiva formaatti ja kuljetus) julisteet saavat olla kahta kokoa: joko A4 (21 cm/29.7 cm) tai A3 (29.7 cm/42 cm). Digitaalikuva ei saa olla suurempi kuin 800 pikseliäx600 pikseliä.
Plakato kūrimui moksleiviai pasirenka tinkamiausias vaizdines priemones ir formą. Tai gali būti piešinys, koliažas, tapyba, kompiuterinė grafika (KG) arba nuotrauka .jpg arba .gif formatu. Piešinių, koliažo ir tapybos pagrindui siūlome naudoti popierių ar kitą panašią medžiagą, kad būtų paprasčiau visa tai perkelti į skaitmeninį formatą (.jpg arba .gif) skenerio arba skaitmeninio fotoaparato pagalba. Patogumo dėlei (vaizdo skaitymas, tinkamas formatas žiniatinkliui, siuntimas), priimami du plakatų formatai: A4 formatas (21 cm/29.7 cm) arba A3 formatas (29.7 cm/42 cm). Pateikiamo darbo skaitmeninio vaizdo dydis turi neviršyti 800 x 600 taškų.
Uczniowie wybierają najbardziej odpowiednie elementy wizualne w celu stworzenia plakatu. Plakat może być wykonany w formie rysunku, obrazku, kolażu, grafiki komputerowej (CG) lub fotografii w formacie .jpg lub .gif. Rada dla uczestników – tworząc prace, używajcie papieru lub takich materiałów, które można łatwo skonwertować do formatu elektronicznego (.jpg lub .gif), za pomocą scanera lub digitalnego aparatu fotograficznego. Z powodów praktycznych (scanowanie, odpowiedni format dla stron www i przesyłania) akceptowane są dwie wielkości plakatu: bądź w formacie A4 (21 cm/29.7 cm) bądź A3 (29.7 cm/42 cm). Wielkość obrazka digitalnego nie może przekroczyć 800 na 600 pikseli.
Študenti si zvolia najvhodnejšie prvky, z ktorých vytvoria svoj plagát. Plagát môže mať podobu kresby, koláže, maľby, počítačovej grafiky (CG) alebo fotografie vo formáte .jpg alebo .gif. Odporúčame súťažiacim, aby používali papier alebo podobný materiál vhodný pre kresby, koláže alebo maľby, aby bolo možné zmeniť ho do elektronickej podoby (.jpg alebo .gif) buď použitím skeneru alebo odfotografovaním digitálnym fotoaparátom. Z praktických dôvodov (skenovanie, formát vhodný pre prácu na internetovej sieti a zasielanie príspevku) určili sme dva druhy rozmerov plagátu, ktoré budeme akceptovať: buď formát A4 (21cm x 29,7cm) alebo formát A3 (29,7cm x 42cm). Veľkosť digitálnej fotografie nesmie presahovať 800 x 600 pixelov.
Učenci izberejo najustreznejše vizualne elemente za oblikovanje plakata. Plakat je lahko risba, kolaž, slika, računalniška grafika (CG) ali fotografija v formatu .jpg ali .gif. Udeležencem svetujemo, naj pri svojem delu uporabljajo papir ali podobno podlago za risbe, kolaže ali slike, ki jo bodo lahko kasneje pretvorili v elektronsko verzijo (.jpg ali .gif) s pomočjo optičnega čitalnika ali digitalnega fotoaparata. Iz praktičnih razlogov (optični čitalnik, ustrezen format za splet in pošiljanje) sta dovoljeni dve velikosti plakatov: format A4 (21 cm/29.7 cm) ali A3 (29.7 cm/42 cm). Velikost oddane digitalne slike ne sme presegati 800 x 600 pik.
Elever väljer ut de lämpligaste visuella elementen för att skapa affischen. Formatet på affischen kan vara en teckning, ett kollage, en målning, datorgrafik (DG) eller ett foto i .jpg- eller .gif-format. Deltagarna uppmanas att använda papper eller liknande konstnärsmaterial för teckningar, kollage eller målningar för att kunna överföra dem till elektroniskt format (.jpg eller .gif) genom att använda en skanner eller en digitalkamera. Av praktiska skäl (skanning, passande format för webben och sändande) accepteras två storlekar på affischen: antingen A4-format (21 cm/29.7 cm) eller A3-format (29.7 cm/42 cm). Storleken på den digitala bilden som ska skickas får inte vara större än 800 pixlar gånger 600 pixlar.
Plakāta izveidošanā skolēni izvēlas vispiemērotākos vizuālos elementus. Plakās var būt zīmējums, kolāža, gleznojums, datorgrafika vai fotogrāfija .jpg vai .gif formātā. Dalībniekiem ir ieteicams izmantot papīru vai līdzīgu materiālu palīdzību zīmējumiem, kolāžām vai gleznojumiem, lai tos varētu pārveidot elektroniskā formātā (.jpg vai .gif formātā), vai arī izmantojot skeneri vai digitālo fotoaparātu. Praktisku iemeslu dēļ (skenēšana, internetam piemērots formāts un nosūtīšana) tiek pieņemti plakātu divi izmēri: A4 formāts (21 cm*29.7 cm) vai A3 formāts (29.7 cm*42 cm). Iesniedzamā digitālā attēla izmērs nedrīkst pārsniegt 800*600 pikseļus.
L-istudenti jagħżlu l-aktar elementi viżivi xierqa biex jikkomponu l-poster. Il-format tal-poster jista’ jkun stampa, collage, tpinġija, grafika tal-kompjuter (CG) jew ritratt f’formatn .jpg jew .gif. Il-parteċipanti għandhom jużaw karta jew appoġġ għal xogħol ta’ l-arti simili għall-istampi, l-collages jew it-tpinġijiet sabiex dawn ikunu jistgħu jiġu kkonvertiti f’format elettroniku (.jpg or .gif), jew bl-użu ta’ skanner jew ta’ kamera tar-ritratti diġitali. Għal raġunijiet prattiċi (skennjar, format adattat għall-web u trasport bil-baħar) jiġu aċċettati żewġ qisien tal-poster: jew format A4 (21 ċm/29.7 ċm) jew format A3 (29.7 ċm/42 ċm). Id-daqs ta’ l-istampa diġitali sottomessa ma jridx jaqbeż 800 pixels b’600 pixels.
  FuturEnergia  
Josephine azt mondja: “A projektnek köszönhetően a diákokban tudatosult az energiatakarékosság. Jobban értik a problémát és felismerik a minőségi élet előnyeit azáltal, ha természetes energiaforrások felhasználásával csökkentjük a környezetszennyezést ”.
Josephine Ebejer Grech enseña biología en el centro escolar Dun Guzepp Zammit Brighella Hamrun, en Malta. Después de haber hecho participar a unas cuantas clases en el proyecto, expuso en el centro todos los trabajos presentados al concurso. Josephine cuenta: “A través de este proyecto, los alumnos se han concienciado mucho más sobre los asuntos que afectan a la energía. Han ampliado su perspectiva sobre los problemas y los beneficios de la energía, cómo se vive una vida mejor si se reduce la contaminación y se utiliza la energía natural”. (Declaración de Josephine, sólo en inglés, un vídeo y una exposición)
Josephine Ebejer Grech ensina Biologia na Dun Guzepp Zammit Brighella Hamrun, Malta. Depois de ter envolvido várias turmas no projecto, ela expôs na escola todos os trabalhos para o concurso. Josephine comentou que “através deste projecto, os alunos aprenderam e tornaram-se mais atentos às questões relacionadas com a energia. Agora têm uma visão mais concreta dos problemas e vantagens, e de como se vive melhor com a redução da poluição ao utilizar a energia natural”. (Comentário de Josephine, apenas em inglês, um video e uma exposição)
Η Josephine Ebejer Grech διδάσκει Βιολογία στο Dun Guzepp Zammit Brighella Hamrun, στη Μάλτα. Αφού ενέπλεξε πολλές τάξεις στο σχέδιο, παρουσίασε όλες τις συμμετοχές στο σχολείο. Η Josephine λέει: “Μέσω αυτού του σχεδίου, οι μαθητές έμαθαν και συνειδητοποίησαν ζητήματα σχετικά με την ενέργεια. Τώρα έχουν πιο πολύ διορατικότητα για τα προβλήματα και τα πλεονεκτήματα και πως μπορούν να ζήσουν καλύτερα αν μειωθεί η μόλυνση με τη χρήση φυσικής ενέργειας”. (Η ανατροφοδότηση της Josephine, στα Αγγλικά μόνο, ένα βίντεο και μία έκθεση)
Josephine Ebejer Grech geeft biologie aan de Dun Guzepp Zammit Brighella Hamrun in Malta. Na verschillende klassen bij het project betrokken te hebben heeft zij alle inzendingen voor de competitie op school tentoongesteld. Josephine zegt: ´Door dit project hebben de leerlingen iets geleerd over zaken die met energie te maken hebben en zijn zij zich er veel bewuster van geworden. Zij hebben nu meer inzicht in problemen en voordelen, en hoe ze een beter leven kunnen leiden als ze vervuiling verminderen door natuurlijke energie te gebruiken.´ (Josephines reactie, alleen in het Engels, een video en een tentoonstelling)
Josephine Ebejer Grech underviser i biologi på Dun Guzepp Zammit Brighella Hamrun, Malta. Efter at have sat flere klasser i gang med projektet, udstillede hun alle konkurencebidragene på skolen. Josephine siger: “Gennem dette projekt lærte eleverne mere og blev mere bevidste om energi. Nu har de mere indsigt i problemer og fordele, og hvordan de kan leve et bedre liv, når de reducerer forurening ved hjælp af naturlig energi”. (Josephine's feedback, på engelsk, en video og en udstilling)
Josephine Ebejer Grech õpetab Maltal Dun Guzepp Zammit Brighella Hamrun koolis bioloogiat. Lisaks mitmete klasside projekti kaasamisele korraldas ta ka koolis näituse kõigist võistlustöödest. Josephine ütleb: "Tänu sellele projektile on õpilased saanud targemaks ning energiateadlikemaks. Nüüd mõistavad nad rohkem probleemide ja nende lahenduste olemust. Lisaks on nad õppinud, kuidas looduslikku energiat kasutades ning seeläbi saastatust vähendades on võimalik paremini elada." (Josephine'i tagasiside, ainult inglise keeles, video ja näitus)
Josephine Ebejer Grech opettaa biologiaa Dun Guzepp Zammit Brighella Hamrunissa, Maltalla. Hän osallistui kilpailuun usean luokan kanssa, ja esitteli kaikki kilpailutyöt koulussaan. Josephine sanoo: "Tämän projektin kautta oppilaat oppivat paljon ja tulivat tietoisemmiksi energiakysymyksistä. He ymmärtävät nyt paremmin ongelmat ja hyödyt, ja kuinka elää paremmin ja vähentää saastumista luonnonenergian avulla." (Josephinen palaute, englanniksi, video ja näyttely)
Maltoje Dun Guzepp Zammit Brighella Hamrun mokykloje mokytoja Josephine Ebejer Grech moko biologiją. Į projekto veiklą ji įtraukė keletą klasių ir mokykloje suorganizavo konkursui skirtų darbų parodą. Josephine sako: „Dalyvaudami projekte moksleiviai daug išmoko ir sužinojo energetikos srityje. Dabar jie gerai suvokia energetikos problemas ir naudą, žino kaip siekti geresnio gyvenimo mažinant užterštumą ir naudojant natūralią energiją”. (Josephinos atsiliepimas, tik anglų kalba, video ir paroda)
Josephine Ebejer Grech uczy biologii w Dun Guzepp Zammit Brighella Hamrun, na Malcie. Po włączeniu kilku klas do projektu, pokazała na wystawie w szkole wszystkie prace konkursowe. Josephine powiedziała: “Poprzez ten projekt, uczniowie wiele się nauczyli i bardziej uświadomili sobie tematykę dotyczącą energii. Teraz mają oni lepszą orientację w tej problematyce i mogą korzystać ze swojej wiedzy w życiu, aby lepiej redukować zanieczyszczenia poprzez użycie energii alternatywnej”. (wypowiedź Josephine, tylko po angielsku, wideo i wystawa)
Josephine Ebejer Grech vyučuje biológiu na škole Dun Guzepp Zammit Brighella Hamrun, na Malte. Najprv zapojila niekoľko tried do projektu a potom vystavila všetky súťažné príspevky v priestoroch školy. Josephine vraví: „Vďaka tomuto projektu sa študenti dozvedeli a uvedomili si problémy súvisiace s energiou. Dnes majú lepší prehľad o problémoch a možnostiach využitia energie a o tom, ako sa dá lepšie žiť, ak využívaním prírodnej energie znížime znečisťovanie okolia“. (vyjadrenie Josephine, len v anglickom jazyku, video a výstava)
Josephine Ebejer Grech uči biologijo na Dun Guzepp Zammit Brighella Hamrun na Malti. Zatem ko je v projekt vključila učence številnih razredov, je prispevke za natečaj razstavila na šolu. Josephine je povedala: “S tem projektom so se učenci seznanili in ozavestili vprašanja, povezana z energijo. Zdaj imajo boljši vpogled v težave in prednosti ter načine za boljše življenje z zmanjšanjem onesnaževanja in uporabo naravne energije”. (Josephine's feedback, le v angleščini, videoposnetek in razstava)
Josephine Ebejer Grech undervisar i biologi på Dun Guzepp Zammit Brighella Hamrun, Malta. Efter det att hon låtit flera klasser delta i projektet ställde hon ut alla tävlingsbidragen i skolan. Josephine säger: “Genom det här projektet lärde sig eleverna att bli mer medvetna om frågor som rör energi. De har nu större insikt om problem och fördelar och hur de kan leva ett bättre liv när de minskar föroreningarna genom att använda naturlig energi.” (Josephines feedback, bara på engelska, en video och en utställning)
Josephine Ebejer Grech pasniedz bioloģiju Dun Guzepp Zammit Brighella Hamrun, Maltā. Pēc vairāku klašu iesaistīšanas projektā, viņa savā skolā izrādīja visus konkursa darbus. Josephine saka: “Ar šo projektu skolēni mācījās un kļuva vairāk ieinteresēti jautājumos par enerģiju. Tagad viņiem ir lielāka izpratne par problēmām un ieguvumiem, un par to kā dzīvot labāku dzīvi, samazinot piesārņojumu, ar dabiskāso enerģijas palīdzību”. (Josephines atsauksme, angļu valodā tikai, video un izstāde)
Josephine Ebejer Grech tgħallem Bijoloġija fl-iskola Dun Guzepp Zammit Brighella Hamrun, Malta. Wara li involviet bosta klassijiet fil-proġett, hija wriet id-dħul kollu għall-kompetizzjoni fl-iskola. Josephine tgħid: “Permezz ta’ dan il-proġett, l-istudenti tgħallmu u saru aktar konxji dwar kwestjonijiet li għandhom x’jaqsmu ma’ l-enerġija. Huma issa għandhom aktar għarfien dwar problemi u benefiċċji, u kif jgħixu ħajja aħjar meta jnaqqsu t-tniġġiż billi jużaw enerġija naturali”. (Il-feedback ta’ Josephine, bl-Ingliż biss, video u eżibizzjoni)
  FuturEnergia  
Elmondta a diákoknak, hogy “tapasztalataink alapján a műanyagot elsősorban az energiával való takarékosság miatt használják”. Arra a kérdésre, hogy mit kezdjünk a műanyag hulladékkal, Dr. Feldmannn azt felelte, hogy “a Plastics
El Dr. Feldman inauguró el debate explicando a su joven audiencia cómo se utilizan los plásticos ante todo para ahorrar energía y recursos. En lo concerniente al tema:“Reducir el consumo de energía en los edificios: Cómo ayudan los plásticos”, el Dr. Feldmann chateó con los estudiantes acerca del papel que desempeñan los plásticos a la hora de reducir el consumo energético y de proteger el medioambiente, y les dijo que: “según nuestra experiencia, los plásticos se utilizan ante todo para ahorrar energía y recursos". Cuando se le preguntó qué es lo que hacía la industria para atajar el tema de los residuos plásticos, el Dr. Feldmannn declaró que “junto a Plastics
O Dr. Feldman iniciou o debate descrevendo, para a sua audiência de jovens, como os plásticos são basicamente utilizados para poupar energia e recursos. Sobre o tema “Como podem os plásticos ajudar na redução do consumo de energia na construção”, o Dr. Feldmann falou aos alunos sobre o papel que os plásticos desempenham na redução do consumo e na protecção do ambiente. O Dr. Feldmann referiu ainda aos estudantes “na nossa experiência, os plásticos são fundamentalmente utilizados para poupar energia e recursos”. Quando confrontado sobre o que a indústria anda a fazer para reciclar os resíduos do plástico, o Dr. Feldmannn explicou que, “conjuntamente com Plastics
Ο Dr. Feldman άνοιξε τη συζήτηση περιγράφοντας στο νεανικό ακροατήριο πως τα πλαστικά χρησιμοποιούνται κύρια για εξοικονόμηση ενέργειας και πόρων. Στο θέμα της “Μείωσης της ενεργειακής κατανάλωσης στα κτίρια: Πως βοηθούν τα πλαστικά”,Ο Dr. Feldmann συζήτησε με τους μαθητές σχετικά με το ρόλο που παίζουν τα πλαστικά στη μείωση της ενεργειακής κατανάλωσης και την προστασία του περιβάλλοντος. Ο Dr. Feldmann είπε στους μαθητές ότι “Σύμφωνα με την εμπειρία μας, τα πλαστικά χρησιμοποιούνται κυρίως για εξοικονόμηση ενέργειας και πόρων”. Όταν ερωτήθηκε για τις δράσεις που κάνει η βιομηχανία για τον περιορισμό των απορριμμάτων πλαστικών , ο Dr. Feldmannn εξήγησε ότι “Από κοινού με την Plastics
Dr. Feldman opende de discussie door zijn jonge publiek een beschrijving te geven van hoe kunststoffen primair gebruikt worden om energie en hulpbronnen te besparen. Voor het thema ‘Energieverbruik verminderen in gebouwen: hoe kunststoffen helpen’ chatte dr. Feldmann met de leerlingen over de rol die kunststof speelt bij de reductie van energiegebruik en hulp aan het milieu. Dr. Feldmann vertelde de leerlingen: ‘In onze ervaring worden kunststoffen primair gebruikt om energie en hulpbronnen te besparen.’ Toen dr. Feldman uitgedaagd werd om iets te zeggen over wat de industrie eraan doet om de kwestie van kunststofafval aan te pakken, legde hij uit: ‘Samen met Plastics
Dr. Feldman startede diskussionen ved at beskrive for sit unge publikum, hvordan plast primært bliver brugt til at spare energi og ressourcer. Under overskriften "Reducering af energiforbrug i bygninger: Hvordan hjælper plast", chattede Dr. Feldman med eleverne om den vigtige rolle, som plast spiller i reduceringen af energiforbrug, og når det handler om at hjælpe miljøet. Dr. Feldman fortalte eleverne at: "Vores erfaring siger os, at plast primært bruges til at spare på energien og ressourcerne". På spørgsmålet om, hvad industrien gør for at takle spørgsmålet om plastaffald, forklarede Dr. Feldman, at: "Sammen med Plastics
Prof. Feldman juhatas diskussiooni sisse sellega, et kirjeldas noorele kuulajaskonnale, kuidas plastmassid leiavad kasutust põhiliselt just energia ja ressursside säästmiseks. Teemaks oli “Kuidas aitavad plastmassid hoone energiakulusid vähendada?” ning Prof. Feldmann rääkis õpilastele, millist rolli mängivad plastmassid energiatarbimise vähendamises ning keskkonna kaitsmises. “Meie kogemused on näidanud, et plastmasse kasutatakse enamasti just energia ning ressursside säästmiseks," ütles Prof. Feldmann õpilastele. Temalt küsiti ka selle kohta, mida kavatseb plastmassitööstus enda toodangust tekkinud jäätmete probleemi likvideerimiseks ette võtta. Sellele vastas Prof. Feldmann järgnevalt: “Koostöös Plastics
Feldmann avasi keskustelun kertomalla nuorelle yleisölleen siitä, kuinka muoveja käytetään energian ja resurssien säästämiseen. Aiheena oli “Rakennusten energiankulutuksen vähentäminen: kuinka muovit auttavat”, ja Feldmann puhui koululaisille muovien roolista energiankulutuksen vähentämisessä ja ympäristön suojelemisessa. Hän kertoi: “Kokemuksemme mukaan muoveja käytetään pääasiassa energian ja resurssien säästämiseen.” Kysymykseen siitä, mitä teollisuus tekee muovijätteeseen liittyvien ongelmien suhteen hän vastasi: “Me ja Plastics
Dr. Feldman diskusijos su moksleiviais pradžioje paaiškino, kad svarbiausia plastiko naudojimo priežastis – energijos ir resursų taupymas. Kalbėdamas tema „Energijos vartojimo pastatuose mažinimas: Kaip plastikas galėtų padėti?” Dr. Feldmann papasakojo moksleiviams apie plastiko vaidmenį mažinant energijos vartojimą ir saugant aplinką. Dr. Feldmann pasakė, kad „kaip rodo mūsų patirtis, svarbiausia plastiko naudojimo priežastis – energijos ir resursų taupymas”. Paklaustas, ką pramonininkai daro, kad išspręstų plastmasės atliekų problemą, Dr. Feldmannn paaiškino, kad „kartu su Plastics
Dr. Feldman zagaił dyskusję opisując młodym słuchaczom znaczenie plastików dla oszczędzania energii i surowców naturalnych. W ramach tematu “Obniżenie zużycia energii w budynkach: Jak mogą pomóc plastiki?”, Dr. Feldmann dyskutował z uczniami o roli jaką odgrywają plastiki w ograniczaniu zużycia energii i ochronie środowiska. Dr. Feldmann stwierdził między innymi: “Według naszych doświadczeń plastiki są wykorzystywane przede wszystkim w celu oszczędzania energii i surowców”. Na pytanie dotyczące rozwiązywania problemu powstających odpadów plastikowych Dr. Feldmannn wyjaśnił, że “Wraz z Plastics
Dr. Feldman otvoril diskusiu tým, že svojim mladým poslucháčom vysvetlil ako sa plasty využívajú predovšetkým na šetrenie energie a jej zdrojov. Pri téme “Zníženie spotreby energie v budovách: Ako môžu plasty pomôcť”, Dr. Feldmann sa rozprával so študentmi o úlohe plastov pri znižovaní spotreby energie a pomáhaní životnému prostrediu. Dr. Feldmann povedal študentom: „Máme skúsenosti s tým, ako sa plasty využívajú predovšetkým na šetrenie energie a jej zdrojov“. Na otázku o tom, ako sa priemysel snaží vysporiadať s problémom plastového odpadu, Dr. Feldmann odpovedal vysvetlením, že „V spolupráci s Plastics
Dr. Feldman je razpravo otvoril tako, da je mlademu občinstvu opisal načine uporabe plastike za varčevanje z energijo in zalogami. Na temo “Zniževanje porabe energije v gradbeništvu: kako lahko platika pri tem pomaga” je dr. Feldmann z učenci klepetal o vlogi vlogi plastičnih materialov pri zniževanju porabe energije in zaščiti okolja. Dr. Feldmann je učencem povedal, da se po njihovih izkušnjah “plastični materiali uporabljajo predvsem za varčevanje z energijo in zalogami”. Na vprašanje o tem, kako se industrija loteva vprašanja plastičnih odpadkov, je dr. Feldmannn odgovoril, da "skupaj s Plastics
Dr Feldman öppnade diskussionen med att för den unga publiken beskriva hur plast först och främst används för att spara energi och resurser. På temat “Att minska energianvändningen i byggnader: Hur kan plast bidra? ”, chattade Dr Feldmann med eleverna om den roll plast spelade för att minska energikonsumtionen och skydda miljön. Dr Feldmann sa till eleverna att ”Enligt vår erfarenhet används plast framförallt för att spara energi och resurser”. När han fick en fråga om vad industrin gör för att ta itu med plastavfallet förklarade Dr Feldmann att ”Tillsammans med Plastics
Dr. Feldman atklāja diskusiju, aprakstot savai jaunajai audotorijai to kā plastmasas produkti primāri tiek izmantoti, lai taupītu enerģiju un resursus. Attiecībā par tēmu “Enerģijas patēriņa samazināšana ēkās: Kā plastmasas produkti palīdz”, Dr. Feldmann tērzēja ar skolēniem par plastmasas produktu lomu enerģijas patēriņa samazināšanā kā arī par palīdzību videi. Dr. Feldmann stāstīja skolēniem, ka “Pēc mūsu pieredzes plastmasas produkti primāri tiek izmantoti, lai taupītu enerģiju un resursus”. Saņemot jautājumu par to, ko industrija dara, lai tiktu galā ar plastmasas atkritumu problēmu, Dr. Feldmannn paskaidroja, ka “Kopā ar Plastics
Dr. Feldman fetaħ id-diskussjoni billi ddeskriva lill-udjenza żagħżugħa tiegħu kif il-plastiks jintużaw primarjament biex jiffrankaw enerġija u riżorsi. Dwar it-tema ta’ “Innaqqsu l-konsum ta’ l-eneġija fil-bini: Kif jgħinu l-plastiks”, Dr. Feldmann iċċettja ma’ l-istudenti dwar ir-rwol li għandhom il-plastiks fit-tnaqqis tal-konsum ta’ enerġija u biex jgħinu l-ambjent. Dr. Feldmann qal lill-istudenti li “Fl-esperjenza tagħna, il-plastiks jintużaw primarjament biex jiffrankaw enerġija u riżorsi”. Meta kien mistoqsi dwar x’qed tagħmel l-industrija dwar il-kwestjoni ta’ l-iskart mill-plastiks, Dr. Feldmann spjega li “Flimkien ma’ Plastics