dku – -Translation – Keybot Dictionary

Spacer TTN Translation Network TTN TTN Login Deutsch Français Spacer Help
Source Languages Target Languages
Keybot 16 Results  ar2005.emcdda.europa.eu
  Okienka  
Okienko 2: Naruszanie porządku publicznego związane z narkotykami: trendy w polityce i działaniach, w Sprawozdaniu rocznym EMCDDA 2005: zagadnienia wybrane
Box 2: Drug-related public nuisance: trends in policy and measures, in EMCDDA 2005 Annual report: selected issues
Encadré 2: Nuisances publiques liées à la drogue: tendances en termes de politiques et de mesures, extrait de Rapport annuel 2005 de l'OEDT: Questions particulières
Kasten 2: Drogenbedingte Störung der öffentlichen Ordnung: politische Tendenzen und Maßnahmen. In: EBDD-Jahresbericht 2005: ausgewählte Themen
Recuadro 2: Alteraciones del orden público relacionadas con las drogas: tendencias en las políticas y medidas, en el Informe anual del OEDT de 2005: cuestiones particulares
Riquadro 2: Reati contro l’ordine pubblico connessi alla droga: evoluzione delle strategie e delle misure, in Relazione nazionale OEDT 2005: questioni specifiche
Caixa 2: Perturbação da ordem pública relacionada com a droga: tendências das políticas e medidas, Relatório Anual OEDT 2005: temas específicos
Πλαίσιο 2: Όχληση του κοινού συνδεόμενη με τα ναρκωτικά: τάσεις στην πολιτική και μέτρα, στην Ετήσια έκθεση του ΕΚΠΝΤ για το 2005: επιλεγμένα θέματα
Kader 2: Drugsgerelateerde publieke overlast: trends in beleid en maatregelen, in EWDD-Jaarverslag 2005: speciale kwesties
Rámeček 2: Rušení veřejného pořádku související s drogami: trendy v protidrogové politice a opatřeních, výroční zpráva EMCDDA za rok 2005: vybraná témata
Boks 2: Narkotikarelateret forstyrrelse af den offentlige orden: tendenser med hensyn til politikker og foranstaltninger, i EONN – årsberetning 2005: udvalgte temaer
Kast 2: Uimastitega seotud üldsust häiriv tegevus: poliitilised suundumused ja meetmed, Narkootikumide ja Narkomaania Euroopa Järelevalvekeskuse 2005. aasta aruanne: valikteemad
Laatikko 2: Huumeisiin liittyvä yleinen haitta: suuntaukset politiikoissa ja toimenpiteissä, EMCDDA:n vuoden 2005 vuosiraportti: erityiskysymykset
2. rovat: Kábítószerrel összefüggő közrendzavarás: tendenciák a politika és az intézkedések terén, az EMCDDA 2005-ös éves jelentésében: kiválasztott témák
Boks 2: Narkotikarelatert ordensforstyrrelse: trender for politikk og tiltak, i EONNs årsrapport for 2005: utvalgte aspekter
Căsuţa 2: Tulburarea ordinii publice legată de droguri: tendinţe ale politicilor şi măsurilor, în Raportul anual al OEDT 2005: extrase
Rámček 2: Verejné pohoršenie súvisiace s drogami: trendy politiky a opatrení vo výročnej správe EMCDDA 2005: vybrané otázky
Polje 2: Z drogami povezano motenje javnega reda in miru: trendi v politiki in ukrepih, v Letnem poročilu Centra 2005: izbrana vprašanja
Ruta 2: Den olägenhet som narkotikamissbruk innebär för allmänheten: trender inom politik och åtgärder i ECNN:s årsrapport för 2005: temakapitel
2. aile: Ar narkotikām saistītās sabiedrības problēmas: stratēģijas un pasākumu tendences, EMCDDA 2005. gada pārskatā: izvēlētās tēmas
  Informacje wstÄ™pne  
naruszanie porządku publicznego związane z narkotykami; trendy w polityce i działaniach zapobiegawczych;
drug-related public nuisance: trends in policy and preventive measures;
problèmes publics résultant de l’usage de drogues : tendances en matière de politiques et de mesures préventives;
Drogenbedingte Störung der öffentlichen Ordnung: politische Tendenzen und Präventionsmaßnahmen;
Alteraciones del orden público relacionadas con las drogas: tendencias en las políticas y medidas;
reati contro l’ordine pubblico connessi alla droga: evoluzione delle strategie e delle misure;
Perturbação da ordem pública relacionada com a droga: tendências das políticas e medidas;
Όχληση του κοινού συνδεόμενη με τα ναρκωτικά: τάσεις στην πολιτική και μέτρα πρόληψης
drugsgerelateerde publieke overlast: trends in beleid en preventieve maatregelen;
rušení veřejného pořádku související s drogami: trendy v protidrogové politice a opatřeních,
Narkotikarelateret forstyrrelse af den offentlige orden: tendenser med hensyn til politikker og foranstaltninger;
narkootikumidega seotud üldsust häiriv tegevus: poliitikasuunad ja ennetusmeetmed;
huumeisiin liittyvät julkiset haitat: politiikan ja ehkäisytoimenpiteiden suuntaukset
kábítószerrel összefüggő közrendzavarás: tendenciák a politika és a megelőző intézkedések terén;
Narkotikarelaterte ordensforstyrrelser: trender for politikk og tiltak,
tulburarea ordinii publice legată de droguri: tendinţe ale politicilor şi măsurilor;
verejné pohoršenie súvisiace s drogami: trendy politiky a preventívnych opatrení;
z drogami povezano motenje javnega reda in miru: trendi v politiki in preventivni ukrepi;
Den olägenhet som narkotikamissbruk innebär för allmänheten: trender inom politik och förebyggande åtgärder.
ar narkotikām saistīts traucējums sabiedrībai: stratēģijas tendences un profilakses pasākumi;
  Okienko 2  
Okienko 2: Naruszanie porządku publicznego związane z narkotykami: trendy w polityce i działaniach, w Sprawozdaniu rocznym EMCDDA 2005: zagadnienia wybrane
Box 2: Drug-related public nuisance: trends in policy and measures, in EMCDDA 2005 Annual report: selected issues
Encadré 2: Nuisances publiques liées à la drogue: tendances en termes de politiques et de mesures, extrait de Rapport annuel 2005 de l'OEDT: Questions particulières
Kasten 2: Drogenbedingte Störung der öffentlichen Ordnung: politische Tendenzen und Maßnahmen. In: EBDD-Jahresbericht 2005: ausgewählte Themen
Recuadro 2: Alteraciones del orden público relacionadas con las drogas: tendencias en las políticas y medidas, en el Informe anual del OEDT de 2005: cuestiones particulares
Riquadro 2: Reati contro l’ordine pubblico connessi alla droga: evoluzione delle strategie e delle misure, in Relazione nazionale OEDT 2005: questioni specifiche
Caixa 2: Perturbação da ordem pública relacionada com a droga: tendências das políticas e medidas, Relatório Anual OEDT 2005: temas específicos
Πλαίσιο 2: Όχληση του κοινού συνδεόμενη με τα ναρκωτικά: τάσεις στην πολιτική και μέτρα, στην Ετήσια έκθεση του ΕΚΠΝΤ για το 2005: επιλεγμένα θέματα
Kader 2: Drugsgerelateerde publieke overlast: trends in beleid en maatregelen, in EWDD-Jaarverslag 2005: speciale kwesties
Rámeček 2: Rušení veřejného pořádku související s drogami: trendy v protidrogové politice a opatřeních, výroční zpráva EMCDDA za rok 2005: vybraná témata
Boks 2: Narkotikarelateret forstyrrelse af den offentlige orden: tendenser med hensyn til politikker og foranstaltninger, i EONN – årsberetning 2005: udvalgte temaer
Kast 2: Uimastitega seotud üldsust häiriv tegevus: poliitilised suundumused ja meetmed, Narkootikumide ja Narkomaania Euroopa Järelevalvekeskuse 2005. aasta aruanne: valikteemad
Laatikko 2: Huumeisiin liittyvä yleinen haitta: suuntaukset politiikoissa ja toimenpiteissä, EMCDDA:n vuoden 2005 vuosiraportti: erityiskysymykset
2. rovat: Kábítószerrel összefüggő közrendzavarás: tendenciák a politika és az intézkedések terén, az EMCDDA 2005-ös éves jelentésében: kiválasztott témák
Boks 2: Narkotikarelatert ordensforstyrrelse: trender for politikk og tiltak, i EONNs årsrapport for 2005: utvalgte aspekter
Căsuţa 2: Tulburarea ordinii publice legată de droguri: tendinţe ale politicilor şi măsurilor, în Raportul anual al OEDT 2005: extrase
Rámček 2: Verejné pohoršenie súvisiace s drogami: trendy politiky a opatrení vo výročnej správe EMCDDA 2005: vybrané otázky
Polje 2: Z drogami povezano motenje javnega reda in miru: trendi v politiki in ukrepih, v Letnem poročilu Centra 2005: izbrana vprašanja
Ruta 2: Den olägenhet som narkotikamissbruk innebär för allmänheten: trender inom politik och åtgärder i ECNN:s årsrapport för 2005: temakapitel
  Sprawozdanie roczne 2005  
Sprawozdanie uzupełniają trzy wybrane zagadnienia: naruszanie porządku publicznego związane z narkotykami; alternatywy wobec więzienia dla przestępców uzależnionych od narkotyków; stosowanie buprenorfiny w leczeniu zastępczym.
la relazione viene integrata da tre questioni specifiche dedicate a: turbative dell’ordine pubblico connesse alla droga, alternative alla detenzione per delinquenti che fanno uso di doghe e l’impiego della buprenorfina nelle terapie sostitutive;
Het verslag wordt aangevuld met drie specifieke thema’s: drugsgerelateerde verstoring van de openbare orde, alternatieven voor gevangenisstraf voor drugsdelinquenten en het gebruik van buprenorfine bij substitutietherapie.
Zprávu doplňují tři vybraná témata, která pojednávají o: rušení veřejného pořádku souvisejícím s drogami; alternativních trestech pro drogově závislé pachatele; a používání buprenorfinu při substituční léčbě.
Beretningen suppleres med tre udvalgte temaer med fokus på: Narkotikarelateret forstyrrelse af den offentlige orden, alternativer til fængsling af stofbrugende overovertrædere og anvendelse af buprenorphin i substitutionsbehandling.
Vuosiraporttia täydentää kolme erityiskysymystä: huumeisiin liittyvät julkiset haitat, vaihtoehdot huumeidenkäyttörikosten tekijöiden vankilarangaistuksille ja buprenorfiinin käyttö korvaushoidossa.
A jelentést három választott témakör egészíti ki, amelyek a következőkre összpontosítanak: kábítószerrel összefüggő közrendzavarás; a kábítószer-használó bűnelkövetők börtönbüntetésének alternatívái; és a buprenorfin használata helyettesítő kezelés keretében.
Rapporten er supplert med tre utvalgte aspekter som fokuserer på henholdsvis narkotikarelaterte ordensforstyrrelser, alternativer til fengselsstraff for lovbrytere som bruker narkotika, samt bruken av buprenorfin i substitusjonsbehandling.
Raportul este completat cu trei extrase care se ocupă de: tulburarea ordinii publice legată de droguri; alternative la pedeapsa cu închisoarea pentru delincvenţii consumatori de droguri; şi utilizarea buprenorfinei în programele de terapie de substituţie.
ziņojumā uzslavēti trīs izvēlētie jautājumi, kuros apskatīts: ar narkotiku lietošanu saistīti sabiedriskās kārtības traucējumi; ieslodzījuma alternatīvas narkotiku lietotājiem, kas izdarījuši noziegumu; un buprenorfīna izmantošana aizvietotājterapijā;
  Narkotyki w miejscu pracy  
Przedstawiając przegląd czasowy rozwoju kwestii naruszania porządku publicznego związanego z narkotykami w debacie nad polityką w Europie, EMCDDA ma na celu poinformowanie decydentów oraz opinii publicznej o charakterze tego zjawiska oraz występujących trendach i środkach podejmowanych w tej dziedzinie polityki antynarkotykowej.
By presenting a timely review of the development of drug-related public nuisance in the policy debate in Europe, the EMCDDA aims to inform policy-makers and the public at large about the nature of the phenomenon and the trends and measures in this area of drug policy.
En faisant le point du développement des nuisances publiques liées à la drogue dans le débat politique en Europe, l'OEDT entend informer les décideurs politiques et le grand public sur la nature du phénomène ainsi que sur les tendances observées et les mesures prises dans ce domaine de la politique antidrogue.
Im Rahmen dieser zeitnahen Analyse der Entwicklungen der politischen Debatte in Europa über den Themenbereich der drogenbedingten Störungen der öffentlichen Ordnung strebt die EBDD eine umfassende Unterrichtung der politischen Entscheidungsträger und der Öffentlichkeit über die Natur des Phänomens und die Tendenzen und Maßnahmen in diesem Bereich der Drogenpolitik an.
Mediante un oportuno análisis de cómo está evolucionando el tema de las alteraciones del orden público relacionadas con la droga en el debate político europeo, el OEDT quiere informar a los responsables de formular las políticas y al público sobre la naturaleza del fenómeno y las tendencias y medidas de la política antidroga en este ámbito.
Presentando al dibattito politico europeo una rassegna puntuale sull’evoluzione dei reati contro l’ordine pubblico connessi alla droga, l’OEDT mira a informare i responsabili politici e l’opinione pubblica in generale sulla natura del fenomeno nonché gli andamenti e le misure adottati dalle politiche in materia di droga.
Ao apresentar uma análise oportuna da forma como a perturbação da ordem pública relacionada com a droga está a evoluir no debate político europeu, o OEDT pretende informar os decisores políticos e o público em geral sobre a natureza do fenómeno e as tendências e medidas existentes nesta área da política em matéria de droga.
Παρουσιάζοντας μια επίκαιρη επισκόπηση της εξέλιξης του θέματος της συνδεόμενης με τα ναρκωτικά όχλησης του κοινού στον διάλογο σχετικά με την πολιτική στην Ευρώπη, το ΕΚΠΝΤ στοχεύει να ενημερώσει τους υπεύθυνους για τη διαμόρφωση πολιτικής και το ευρύ κοινό σχετικά με τη φύση του φαινομένου καθώς και σχετικά με τις τάσεις και τα μέτρα στον τομέα αυτό της πολιτικής για τα ναρκωτικά.
Het EWDD streeft ernaar om beleidsmakers en het grote publiek te informeren over de aard van dit verschijnsel en de trends en maatregelen op dit gebied van het drugsbeleid. Het EWDD wil deze doelstelling verwezenlijken door de ontwikkelingen in het Europese politieke debat over die drugsgerelateerde publieke overlast tijdig te evalueren.
Prezentováním včasného posouzení vývoje rušení veřejného pořádku souvisejícího s drogami v rámci diskusí o protidrogové politice chce EMCDDA informovat politické představitele a širokou veřejnost o charakteru tohoto jevu a o trendech a opatřeních v této oblasti protidrogové politiky.
Med gennemgangen af udviklingen af spørgsmålet om narkotikarelateret forstyrrelse af den offentlige orden i forbindelse med strategidebatten i Europa tilstræber EONN at informere beslutningstagerne og befolkningen i almindelighed om fænomenets karakter samt tendenserne og foranstaltningerne på dette område af narkotikapolitikken.
Ajakohase ülevaate kaudu, mis puudutab uimastitega seotud üldsust häiriva tegevuse käsitlemist Euroopa poliitilistes debattides, soovib Narkootikumide ja Narkomaania Euroopa Järelevalvekeskus teavitada poliitika väljatöötajaid ja laiemat üldsust antud nähtuse olemusest, suundumustest ja uimastiennetuspoliitika meetmetest.
Esittämällä ajankohtaisen katsauksen siihen, miten huumeisiin liittyvää haittaa on käsitelty Euroopassa käydyssä poliittisessa keskustelussa, EMCDDA haluaa tarjota päättäjille ja suurelle yleisölle tietoa ilmiön luonteesta ja tämän huumepolitiikan alan suuntauksista ja toimenpiteistä.
A kábítószerrel összefüggő közrendzavarásnak az európai politikai vitában játszott szerepéről adott időszerű áttekintéssel az EMCDDA a jelenség természetéről és a drogpolitika e területén kialakuló tendenciákról és intézkedésekről kívánja tájékoztatni a politikai döntéshozókat és a nyilvánosságot.
Med sin gjennomgang av utviklingen av narkotikarelatert ordensforstyrrelse i den politiske debatten i Europa ønsker EONN å informere beslutningstakere og det brede publikum om fenomenets natur og trender og tiltak på dette feltet innen narkotikapolitikken.
Prin prezentarea unei analize în timp a evoluţiei tulburării ordinii publice legate de consumul de droguri în dezbaterea politică din Europa, OEDT urmăreşte să informeze factorii politici de decizie şi publicul larg cu privire la natura fenomenului şi la tendinţele şi măsurile din acest domeniu al politicii privind drogurile.
Predstavením aktuálneho prehľadu vývoja témy verejného pohoršenia súvisiaceho s drogami v politickej diskusii v Európe sa EMCDDA snaží informovať politických predstaviteľov a širokú verejnosť o charaktere javu, trendoch a opatreniach v tejto oblasti protidrogovej politiky.
S tem, ko Center predstavlja pravočasni pregled razvoja motenja javnega reda in miru, povezanega z drogami, v političnih razpravah v Evropi, želi obvestiti oblikovalce politik in javnost na splošno o naravi pojava ter trendih in ukrepih na tem področju politike drog.
ECNN vill genom att presentera en granskning av den aktuella utvecklingen när det gäller den olägenhet som narkotikamissbruk innebär för allmänheten i den politiska debatten i Europa informera politiska beslutsfattare och allmänheten om fenomenets karaktär samt om trender och åtgärder inom det här området av narkotikapolitiken.
  Publikacje prasowe  
W specjalnym przeglądzie dotyczącym naruszeń porządku publicznego związanych z narkotykami EMCDDA zwraca uwagę na nową tendencję, na której powinna koncentrować się polityka kontroli narkotykowej – nie tylko ograniczenie popytu na narkotyki, ale także reagowanie na zachowania związane z narkotykami, które mają negatywny wpływ na społeczeństwo jako całość.
In a special review on drug-related public nuisance, the EMCDDA points to a new tendency for drug control policies to focus, not only on reducing the use of illegal drugs, but also on targeting drug-related behaviours which have a negative impact on the community as a whole.
Dans un point spécifique relatif aux nuisances publiques liées à la drogue, l’OEDT met en évidence une nouvelle tendance des politiques de lutte contre la drogue à se concentrer non seulement sur la réduction de la consommation de drogues illicites, mais aussi à cibler les comportements liés à la toxicomanie qui ont un impact négatif sur la communauté dans son ensemble.
In einem speziellen Bericht zur drogenbedingten Störung der öffentlichen Ordnung weist die EBDD auf eine neue Tendenz hin, der zufolge sich die Drogenpolitiken nicht nur auf die Reduzierung des illegalen Drogenkonsum konzentrieren, sondern sich auch mit drogenbezogenen Verhaltensweisen, die sich negativ auf das Gemeinwesen auswirken, gezielt befassen.
En un análisis especial de las molestias en el orden público relacionadas con las drogas, el OEDT señala que las políticas en esta materia presentan una nueva tendencia a combatir no sólo la reducción del consumo de drogas ilegales, sino también las conductas inducidas por las drogas y que tienen un efecto negativo sobre la comunidad en su conjunto.
In un’analisi specifica dedicata alla turbativa all’ordine pubblico connessa alla droga, l’OEDT rileva l’esistenza di una nuova tendenza delle politiche di controllo degli stupefacenti a concentrarsi, oltre che sulla riduzione del consumo di droghe illecite, anche sui comportamenti correlati alla droga che hanno un impatto negativo sulla società nel suo insieme.
Numa análise específica da perturbação da ordem pública relacionada com a droga, o OEDT aponta para uma nova tendência das políticas de controlo da droga a de concentrarem, não só na redução do consumo das drogas ilegais, mas também nos comportamentos associados a esse consumo e que têm um impacto negativo no conjunto da comunidade.
Σε μια ειδική επισκόπηση της τάσης της δημόσιας παρενόχλησης από τα ναρκωτικά, το ΕΚΠΝΤ υποδεικνύει την ανάγκη αναπροσανατολισμού των πολιτικών για τον έλεγχο των ναρκωτικών προς μία κατεύθυνση η οποία δεν θα στρέφεται μόνο προς τη μείωση της χρήσης παράνομων ναρκωτικών, αλλά θα στοχεύει σε συνδεόμενες με τα ναρκωτικά συμπεριφορές, οι οποίες έχουν αρνητικό αντίκτυπο στο σύνολο της κοινότητας.
In een speciale studie over drugsgerelateerde publieke overlast wijst het EWDD op een nieuwe tendens in het drugsbeleid, om niet alleen het gebruik van illegale drugs te beperken, maar daarbij ook bijzondere aandacht te besteden aan het gedrag van drugsgebruikers en –dealers dat een negatieve invloed heeft op de samenleving als geheel.
Ve zvláštním přehledu o rušení veřejného pořádku souvisejícím s drogami poukazuje EMCDDA na nový trend, podle něhož se protidrogová politika nemá omezit pouze na snižování spotřeby zakázaných omamných a psychotropních látek, nýbrž se též zaměřit na typy chování vázané na drogovou problematiku, které mají negativní vliv na společenství jako celek.
I forbindelse med en særlig gennemgang af spørgsmålet om narkotikarelateret forstyrrelse af den offentlige orden peger EONN på en ny tendens til, at politikkerne for bekæmpelse af narkotika ikke kun fokuserer på at reducere brugen af illegale stoffer, men også på at målrette indsatsen mod narkotikarelaterede adfærdsmønstre, som har negative konsekvenser for samfundet som helhed.
Eriülevaates uimastitega seotud korrarikkumistest juhib EMCDDA tähelepanu uimastikontrolli poliitika uuele suundumusele keskenduda mitte üksnes ebaseaduslike uimastite tarbimise vähendamisele, vaid ka uimastitega seotud käitumisele, mis avaldab negatiivset mõju ühiskonnale tervikuna.
Erityiskatsauksessa huumeisiin liittyvistä julkisista häiriöistä (haitoista) EMCDDA esittelee uuden kehityssuuntauksen, jonka mukaan huumevalvonnan toimia ei kohdenneta vain laitonta huumeidenkäyttöä vähentäviin toimiin, vaan myös muuhun huumeisiin liittyvään käyttäytymiseen, jolla on yhteisön kannalta haitallisia vaikutuksia.
A kábítószerrel összefüggő közrend, köznyugalom megzavarásáról készült különleges összefoglalójában az EMCDDA felhívja a figyelmet arra az új tendenciára, miszerint a kábítószer-felügyelettel kapcsolatos szakpolitika nemcsak a tiltott kábítószerek fogyasztásának visszaszorítására összpontosít, hanem az olyan, kábítószerrel összefüggő magatartásformák kezelésére is, amelyek az egész közösségre negatív hatást gyakorolnak.
I en egen gjennomgang av narkotikarelaterte ordensforstyrrelser påpeker EONN en ny tendens hvor narkotikapolitikken og narkotikakontrollen fokuserer ikke bare på å redusere bruken av illegale rusmidler, men også på å identifisere narkotikarelatert atferd som har negative konsekvenser for samfunnet som sådan.
Într-o prezentarea specială privind consumul de droguri ca factor al tulburării ordinii publice, OEDT subliniază noua tendinţă a politicilor privind drogurile de a se concentra nu numai pe reducerea consumului de droguri ilegale, ci şi pe comportamentele asociate consumului de droguri, care au un impact general negativ asupra comunităţii.
V osobitnom hodnotení znepokojenia verejnosti vo vzťahu k drogám agentúra EMCDDA poukazuje na potrebu zamerania stratégií kontroly drog nielen na znižovanie užívania nezákonných drog, ale aj na správanie súvisiace s drogami s negatívnym dopadom na spoločnosť ako na celok.
V posebnem poročilu, ki obravnava z drogami povezane motnje javnega reda in miru, EMCDDA opozarja na novo težnjo v politikah za nadzor drog, ki bi bila usmerjena na prepoznavanje vedenjskih oblik, povezanih z drogami, ki negativno vplivajo na skupnost kot celoto, in ne le na omejevanje uporabe prepovedanih drog.
Narkotikacentrumet har gjort en särskild granskning av de problem som narkotikamissbruk innebär för allmänheten och konstaterar att det finns en ny trend inom narkotikapolitiken som innebär att man inte bara går in för att minska användningen av olagliga droger, utan även angriper narkotikarelaterade beteenden som har en negativ inverkan på samhället i stort.
  Okienko 2  
Przedstawiając przegląd czasowy rozwoju kwestii naruszania porządku publicznego związanego z narkotykami w debacie nad polityką w Europie, EMCDDA ma na celu poinformowanie decydentów oraz opinii publicznej o charakterze tego zjawiska oraz występujących trendach i środkach podejmowanych w tej dziedzinie polityki antynarkotykowej.
By presenting a timely review of the development of drug-related public nuisance in the policy debate in Europe, the EMCDDA aims to inform policy-makers and the public at large about the nature of the phenomenon and the trends and measures in this area of drug policy.
En faisant le point du développement des nuisances publiques liées à la drogue dans le débat politique en Europe, l'OEDT entend informer les décideurs politiques et le grand public sur la nature du phénomène ainsi que sur les tendances observées et les mesures prises dans ce domaine de la politique antidrogue.
Im Rahmen dieser zeitnahen Analyse der Entwicklungen der politischen Debatte in Europa über den Themenbereich der drogenbedingten Störungen der öffentlichen Ordnung strebt die EBDD eine umfassende Unterrichtung der politischen Entscheidungsträger und der Öffentlichkeit über die Natur des Phänomens und die Tendenzen und Maßnahmen in diesem Bereich der Drogenpolitik an.
Mediante un oportuno análisis de cómo está evolucionando el tema de las alteraciones del orden público relacionadas con la droga en el debate político europeo, el OEDT quiere informar a los responsables de formular las políticas y al público sobre la naturaleza del fenómeno y las tendencias y medidas de la política antidroga en este ámbito.
Presentando al dibattito politico europeo una rassegna puntuale sull’evoluzione dei reati contro l’ordine pubblico connessi alla droga, l’OEDT mira a informare i responsabili politici e l’opinione pubblica in generale sulla natura del fenomeno nonché gli andamenti e le misure adottati dalle politiche in materia di droga.
Ao apresentar uma análise oportuna da forma como a perturbação da ordem pública relacionada com a droga está a evoluir no debate político europeu, o OEDT pretende informar os decisores políticos e o público em geral sobre a natureza do fenómeno e as tendências e medidas existentes nesta área da política em matéria de droga.
Παρουσιάζοντας μια επίκαιρη επισκόπηση της εξέλιξης του θέματος της συνδεόμενης με τα ναρκωτικά όχλησης του κοινού στον διάλογο σχετικά με την πολιτική στην Ευρώπη, το ΕΚΠΝΤ στοχεύει να ενημερώσει τους υπεύθυνους για τη διαμόρφωση πολιτικής και το ευρύ κοινό σχετικά με τη φύση του φαινομένου καθώς και σχετικά με τις τάσεις και τα μέτρα στον τομέα αυτό της πολιτικής για τα ναρκωτικά.
Het EWDD streeft ernaar om beleidsmakers en het grote publiek te informeren over de aard van dit verschijnsel en de trends en maatregelen op dit gebied van het drugsbeleid. Het EWDD wil deze doelstelling verwezenlijken door de ontwikkelingen in het Europese politieke debat over die drugsgerelateerde publieke overlast tijdig te evalueren.
Prezentováním včasného posouzení vývoje rušení veřejného pořádku souvisejícího s drogami v rámci diskusí o protidrogové politice chce EMCDDA informovat politické představitele a širokou veřejnost o charakteru tohoto jevu a o trendech a opatřeních v této oblasti protidrogové politiky.
Med gennemgangen af udviklingen af spørgsmålet om narkotikarelateret forstyrrelse af den offentlige orden i forbindelse med strategidebatten i Europa tilstræber EONN at informere beslutningstagerne og befolkningen i almindelighed om fænomenets karakter samt tendenserne og foranstaltningerne på dette område af narkotikapolitikken.
Ajakohase ülevaate kaudu, mis puudutab uimastitega seotud üldsust häiriva tegevuse käsitlemist Euroopa poliitilistes debattides, soovib Narkootikumide ja Narkomaania Euroopa Järelevalvekeskus teavitada poliitika väljatöötajaid ja laiemat üldsust antud nähtuse olemusest, suundumustest ja uimastiennetuspoliitika meetmetest.
Esittämällä ajankohtaisen katsauksen siihen, miten huumeisiin liittyvää haittaa on käsitelty Euroopassa käydyssä poliittisessa keskustelussa, EMCDDA haluaa tarjota päättäjille ja suurelle yleisölle tietoa ilmiön luonteesta ja tämän huumepolitiikan alan suuntauksista ja toimenpiteistä.
A kábítószerrel összefüggő közrendzavarásnak az európai politikai vitában játszott szerepéről adott időszerű áttekintéssel az EMCDDA a jelenség természetéről és a drogpolitika e területén kialakuló tendenciákról és intézkedésekről kívánja tájékoztatni a politikai döntéshozókat és a nyilvánosságot.
Med sin gjennomgang av utviklingen av narkotikarelatert ordensforstyrrelse i den politiske debatten i Europa ønsker EONN å informere beslutningstakere og det brede publikum om fenomenets natur og trender og tiltak på dette feltet innen narkotikapolitikken.
Prin prezentarea unei analize în timp a evoluţiei tulburării ordinii publice legate de consumul de droguri în dezbaterea politică din Europa, OEDT urmăreşte să informeze factorii politici de decizie şi publicul larg cu privire la natura fenomenului şi la tendinţele şi măsurile din acest domeniu al politicii privind drogurile.
Predstavením aktuálneho prehľadu vývoja témy verejného pohoršenia súvisiaceho s drogami v politickej diskusii v Európe sa EMCDDA snaží informovať politických predstaviteľov a širokú verejnosť o charaktere javu, trendoch a opatreniach v tejto oblasti protidrogovej politiky.
S tem, ko Center predstavlja pravočasni pregled razvoja motenja javnega reda in miru, povezanega z drogami, v političnih razpravah v Evropi, želi obvestiti oblikovalce politik in javnost na splošno o naravi pojava ter trendih in ukrepih na tem področju politike drog.
ECNN vill genom att presentera en granskning av den aktuella utvecklingen när det gäller den olägenhet som narkotikamissbruk innebär för allmänheten i den politiska debatten i Europa informera politiska beslutsfattare och allmänheten om fenomenets karaktär samt om trender och åtgärder inom det här området av narkotikapolitiken.
  Publikacje prasowe  
„Zachowania, sytuacje i działania związane z naruszeniem porządku publicznego, których przyczyną są narkotyki, istnieją od dawna w większości Państw Członkowskich UE, krajów kandydujących oraz w Norwegii, i nie są zjawiskiem nowym” – stwierdza Agencja.
‘Behaviours, situations and activities associated with drug-related public nuisance have long existed in most of the EU Member States, candidate countries and Norway and are not new phenomena’, says the agency. ‘What is new is the growing tendency among policy-makers in some countries to group these under a single umbrella concept to be tackled within national drug strategies’.
«Les comportements, situations et activités généralement couverts par le concept de “nuisances publiques liées à la drogue” existent depuis longtemps dans la plupart des États membres de l’UE, les pays candidats et la Norvège et ne constituent pas un phénomène nouveau», déclare l’OEDT. «Ce qui est nouveau en revanche est la tendance croissante parmi les décideurs politiques dans certains pays à regrouper ces phénomènes sous un concept générique à traiter dans le cadre des stratégies nationales antidrogue».
„Verhaltensweisen, Situationen und Handlungen im Zusammenhang mit der drogenbedingten Störung der öffentlichen Ordnung sind in den meisten EU-Mitgliedstaaten, den Kandidatenländern und in Norwegen bereits seit langem zu beobachten und durchaus kein neues Phänomen“, so die Drogenbeobachtungsstelle. „Neu ist hingegen die zunehmende Tendenz unter politischen Entscheidungsträgern in einigen Ländern, diese Erscheinungen unter einem gemeinsamen Oberbegriff zusammenzufassen und ihre Reduzierung in den nationalen Drogenstrategien zu verankern.“
Según la agencia: “las molestias en el orden público por conductas, situaciones y actividades ligadas al consumo de drogas no son nada nuevo, hace mucho que se ha constado su existencia en la mayoría de los Estados miembros, los países candidatos y Noruega". "Lo que si es nuevo es el hecho de que en algunos países los encargados de formular políticas tiendan a englobarlas bajo un paraguas conceptual cuyos presupuestos encajan dentro de las estrategias nacionales sobre drogas".
“I comportamenti, le situazioni e le attività di turbativa all’ordine pubblico connessi alla droga esistono da tempo nella maggior parte degli Stati membri dell’UE, dei paesi candidati e della Norvegia e non sono un fenomeno nuovo”, afferma l’agenzia. “Nuova è invece la tendenza crescente che si registra tra i responsabili delle politiche di alcuni paesi ad affrontarli in modo univoco, nell’ambito delle strategie nazionali di lotta agli stupefacenti”.
“Os comportamentos, situações e actividades associados à perturbação da ordem pública relacionada com a droga já existem há muito na maioria dos Estados-Membros, nos países candidatos e na Noruega, não constituindo, portanto, um fenómeno novo”, afirma a Agência. “Nova é a tendência crescente dos decisores políticos de alguns países para os agrupar sob um conceito central e tratá-los no âmbito das estratégias nacionais de luta contra a droga”.
Σύμφωνα με τον οργανισμό, «Συμπεριφορές, περιπτώσεις και δραστηριότητες δημόσιας παρενόχλησης σε σχέση με τα ναρκωτικά, παρατηρούνται εδώ και καιρό στην πλειοψηφία των κρατών μελών της ΕΕ και των υποψήφιων χωρών, καθώς και στη Νορβηγία, και δεν αποτελούν καινούριο φαινόμενο. Αυτό που είναι καινούριο είναι η αυξανόμενη τάση των υπευθύνων για τη χάραξη πολιτικής σε ορισμένες χώρες να ομαδοποιούν τα φαινόμενα αυτά σε μία ενιαία κατηγορία, εντάσσοντας την αντιμετώπισή τους στο πλαίσιο των εθνικών στρατηγικών για τα ναρκωτικά».
“De meeste lidstaten, kandidaat-lidstaten en Noorwegen rangschikken al geruime tijd bepaalde gedragingen en activiteiten onder het begrip ‘drugsgerelateerde publieke overlast’. Het gaat dan ook niet om nieuwe verschijnselen”, aldus het agentschap. “Het gaat meer om een nieuwe tendens in het drugsbeleid die zich in ieder geval in een aantal lidstaten voordoet, om deze verschijnselen onder een parapluconcept samen te brengen en om het terugdringen ervan als een van de doelstellingen van de nationale drugsstrategie op te nemen.”
„Chování, situace a činnosti spojené s rušením veřejného pořádku souvisejícím s drogami se vyskytují dlouho ve většině členských států EU, kandidátských zemí a Norsku a nejsou novými jevy“, uvádí agentura. „Nová je sílící tendence politických činitelů v některých zemích zastřešit je jedinou koncepcí, podle níž by se mělo ke všem přistupovat v rámci národních protidrogových strategií.“
"De adfærdsmønstre, situationer og aktiviteter, der er forbundet med narkotikarelateret forstyrrelse af den offentlige orden, har længe eksisteret i hovedparten af EU-medlemsstaterne, kandidatlandene og Norge, og der er ikke tale om nye fænomener", udtaler EONN. "Det nye er den stigende tendens, som gør sig gældende blandt beslutningstagere i nogle lande, hvor disse fænomener samles under et enkelt paraplybegreb, som skal håndteres som led i nationale narkotikastrategier".
”Enamikus ELi liikmesriikides, kandidaatriikides ja Norras esineb juba ammu käitumist, olukordi ja tegevusi, mida seostatakse uimastitega seotud korrarikkumistega, ja need ei ole uued nähtused,” ütleb keskus. ”Uus on aga mõne riigi poliitikategijate süvenev suundumus koondada need ühtseks probleemistikuks, mida käsitleda siseriikliku uimastistrateegia raames.”
“Huumeidenkäyttöön liittyvässä käyttäytymisessä, tilanteissa ja toiminnassa, on esiintynyt pitkään erityyppisiä julkisia häiriöitä useimmissa EU:n jäsenvaltioissa, ehdokasmaissa ja Norjassa. Ilmiö ei ole uusi”, virastosta todetaan. “Uutta on joissakin maissa voimistuva poliittisten päättäjien pyrkimys yhdistää kyseiset ilmiöt yhden yläkäsitteen alle, jota käsitellään yhtenäisenä kokonaisuutena kansallisissa huumestrategioissa.”
„A kábítószerrel összefüggő közrend megzavarásával együtt járó magatartások, helyzetek és cselekmények a legtöbb EU-tagállamban, a tagjelölt országokban és Norvégiában régóta előfordulnak, tehát nem számítanak új jelenségnek” – mutatott rá a központ. „Újdonság azonban, hogy egyes országok politikai döntéshozói egyre inkább hajlanak arra, hogy ezeket a jelenségeket egyetlen csoportba összegyűjtve a nemzeti kábítószer-ellenes stratégiák keretében kezeljék”.
Ifølge byrået har ”de fleste medlemsstatene i EU, søkerlandene og Norge lenge opplevd atferd, situasjoner og aktiviteter relatert til narkotika som forbindes med ordensforstyrrelser”. “Det nye er den økende tendensen blant beslutningstakere i enkelte land til å gruppere disse under et paraplybegrep i den nasjonale narkotikastrategien”.
„Comportamentele, situaţiile şi activităţile asociate tulburării ordinii publice ca urmare a consumului de droguri există de mult timp în statele membre UE, în ţările candidate şi Norvegia. Prin urmare, nu este vorba de un fenomen nou”, declară agenţia. „Nouă este tendinţa din ce în ce mai evidentă a politicilor antidrog din unele ţări de a grupa aceste fenomene sub un concept „umbrelă”, care să fie folosit în strategiile naţionale privind drogurile.”
Podľa agentúry: „Správanie, situácie a činnosti spojené so znepokojením verejnosti vo vzťahu k drogám už dlho existujú vo väčšine členských štátov EÚ, kandidátskych krajinách a Nórsku a nie sú novým fenoménom.“ „Nová je však silnejúca tendencia medzi vedúcimi verejnými predstaviteľmi niektorých štátov, zoskupovať tieto postupy do jednotnej koncepcie a riešiť ich v rámci národnej protidrogovej stratégie.“
"Vedenja, razmere in dejavnosti, povezana z motnjami javnega reda in miru zaradi drog, niso novi pojavi, saj že dolgo obstajajo v večini držav članic EU, držav kandidatk in na Norveškem," pravi Agencija. "Nova pa je naraščajoča težnja oblikovalcev politike v nekaterih državah, da bi vse te pojave združili pod en sam krovni koncept, ki bi se obravnaval znotraj nacionalnih politik o drogah."
”Beteenden, situationer och aktiviteter som är exempel på de problem som narkotika innebär för allmänheten är inga nyheter, utan har funnits länge i de flesta av EU:s medlemsstater, kandidatländerna och Norge”, säger narkotikacentrumet. ”Vad som är nytt är den växande tendensen bland beslutsfattare i en del länder att samla ihop dessa företeelser under ett enda begrepp och att angripa dem inom ramen för den nationella narkotika-strategin”.
  Okienko 2  
Jaki cel mają osiągnąć polityki i jakiego rodzaju interwencje są wdrażane, niezależnie od tego, czy są one konkretnie i wyraźnie przygotowane dla ograniczania zakłócania porządku publicznego związanego z narkotykami?
To what extent is this tendency shared by European countries? Is there a consensual definition for this concept? How are the nature and the extent of the phenomena to be assessed? What are the policies aiming to achieve and what types of interventions are being implemented, regardless of whether or not they are specifically and explicitly designed to reduce drug-related public nuisance? Are any evaluation results already available and are quality standards for intervention established? All these are among the core questions that this selected issue aims to address.
Dans quelle mesure cette tendance est-elle répandue dans les pays européens? Existe-t-il un consensus sur la définition de ce concept? Comment évaluer la nature et l'ampleur de ce phénomène? Quelles sont les politiques qui ont pour but de réduire les nuisances publiques liées à la drogue et quels types d'interventions sont mises en œuvre, indépendamment du fait qu'elles soient spécifiquement et explicitement conçues dans ce but? Existe-t-il déjà des résultats d'évaluation, et des normes de qualité ont-elles été définies pour les interventions? Voilà quelques-unes des principales questions auxquelles ce dossier s'efforce de répondre.
In welchem Maße ist diese Tendenz in den europäischen Ländern verbreitet? Gibt es eine einvernehmliche Definition dieses Begriffs? Wie sind Art und Ausmaß des Phänomens zu bewerten? Was bezwecken die politischen Maßnahmen und welche Arten von Interventionen werden durchgeführt – unabhängig davon, ob sie speziell und ausdrücklich konzipiert wurden, um die drogenbedingte Störung der öffentlichen Ordnung einzudämmen? Liegen bereits Evaluierungsergebnisse vor und wurden Qualitätsstandards für Interventionen geschaffen? All diese Fragen gehören zu den Schlüsselthemen, die in diesem ausgewählten Thema behandelt werden sollen.
¿Hasta qué punto comparten esta tendencia los países europeos? ¿Existe una definición consensuada para este concepto? ¿Cómo deben valorarse la naturaleza y la extensión de este fenómeno? ¿Qué pretenden alcanzar las políticas y qué tipo de intervenciones se aplican, se hayan diseñado o no específica y expresamente para reducir las alteraciones del orden público relacionadas con las drogas? ¿Se dispone ya de algunos resultados de la evaluación y se han establecido normas de calidad para la intervención? Todos estos interrogantes esenciales se tratan en este apartado de cuestiones particulares.
In proposito ci si domanda fino a che punto i paesi europei condividono questa posizione; se esiste una definizione concordata del concetto; come vanno valutate la natura e la portata di tali fenomeni; quali traguardi si prefiggono queste politiche e quali tipi di interventi vengono messi a punto, indipendentemente dal fatto che essi siano o non siano specificatamente ed esplicitamente concepiti per contrastare i reati contro l’ordine pubblico connessi alla droga; se siano già a disposizione i risultati delle valutazioni e se gli standard qualitativi per gli interventi siano già stati fissati. Si tratta di alcuni degli interrogativi chiave cui tale questione intende trovare una risposta.
Até que ponto é esta tendência partilhada pelos países europeus? Existirá uma definição consensual para este conceito? Como se deverá avaliar a natureza e a dimensão deste fenómeno? Que objectivos pretendem as políticas atingir e que tipos de intervenção estão a ser implementados, independentemente de visarem ou não reduzir, específica e explicitamente, a perturbação da ordem pública relacionada com a droga? Já existem resultados de avaliações disponíveis e estabeleceram-se normas de qualidade para as intervenções? Estas são algumas das perguntas fundamentais que este tema específico pretende abordar.
Σε ποιο βαθμό η τάση αυτή είναι κοινή στις ευρωπαϊκές χώρες; Υπάρχει συναινετικός ορισμός της έννοιας; Πώς πρέπει να εκτιμηθούν η φύση και η έκταση των φαινομένων; Ποιες είναι οι πολιτικές για την επίτευξη του στόχου αυτού και τι είδους παρεμβάσεις υλοποιούνται, ανεξάρτητα από το κατά πόσον έχουν σχεδιασθεί ειδικά και ρητά για τη μείωση της όχλησης του κοινού που συνδέεται με τα ναρκωτικά; Υπάρχουν διαθέσιμα αποτελέσματα αξιολόγησης και έχουν θεσπισθεί πρότυπα ποιότητας για τις παρεμβάσεις; Αυτά είναι μερικά από τα καίρια ερωτήματα που επιχειρεί να δώσει απάντηση αυτό το επιλεγμένο θέμα.
In welke mate is dit een gemeenschappelijke tendens in de Europese landen? Bestaat er overeenstemming over een definitie van dit concept? Hoe dient de aard en de omvang van de verschijnselen geëvalueerd te worden? Wat zijn de beleidsdoelstellingen en welk soort interventies worden er ten uitvoer gelegd, los van de vraag of zij al dan niet specifiek en expliciet bedoeld zijn om de drugsgerelateerde publieke overlast te verminderen? Zijn er al resultaten van evaluaties bekend of kwaliteitsnormen voor interventies vastgelegd? Dit zijn allemaal wezenlijke vragen die in deze speciale kwestie worden behandeld.
Do jaké míry tuto tendenci sdílejí evropské země? Existuje konsensuální definice této koncepce? Jaký je charakter a rozsah tohoto jevu, jež má být předmětem hodnocení? Jaké jsou politiky, jichž má být dosaženo, a jaké typy intervencí jsou zaváděny bez ohledu na to, zda jsou či nejsou konkrétně a výslovně navrženy tak, aby omezovaly rušení veřejného pořádku souvisejícího s drogami? Jsou již k dispozici nějaké výsledky hodnocení a byly již vytvořeny standardy kvality zásahu? Toto vše jsou základní otázky, na jejichž řešení se toto vybrané téma zaměřuje.
I hvilken udstrækning gør denne tendens sig gældende i de forskellige europæiske lande? Findes der en fælles definition af dette begreb? Hvilken karakter og hvilket omfang har de fænomener, der skal vurderes? Hvad sigter politikkerne mod at opnå, og hvilke former for tiltag gennemføres, uanset om de specifikt og udtrykkeligt er rettet mod at reducere den narkotikarelaterede forstyrrelse af den offentlige orden? Foreligger der allerede evalueringsresultater, og er der fastsat kvalitetsstandarder for indsatsen? Alle disse spørgsmål indgår blandt de centrale spørgsmål, som dette udvalgte tema tager sigte på at besvare.
Millises ulatuses on see suundumus levinud teistes Euroopa riikides? Kas seda kontseptsiooni mõistetakse ühtemoodi? Kuidas hinnata antud nähtuse olemust ja ulatust? Mida soovitakse selle poliitikaga saavutada ja milliseid meetmeid kavandatakse sekkumiseks rakendada, olgu need siis spetsiaalselt ja otseselt uimastitega seotud üldsust häirivat tegevuse vähendamiseks loodud või mitte? Kas hindamistulemused on juba kättesaadavad ja kas on kehtestatud sekkumise edukust mõõtvad standardid? Ülaltoodud küsimused on peamised teemad, mida antud valikteemas käsitletakse.
Kuinka yleinen tämä suuntaus on Euroopan maissa? Onko tälle käsitteelle olemassa yksimielinen määritelmä? Miten ilmiön luonnetta ja laajuutta tulisi arvioida? Mihin politiikoilla tähdätään, ja millaisia toimia toteutetaan riippumatta siitä, pyritäänkö niillä erityisesti ja ainoastaan vähentämään huumeisiin liittyvää yleistä haittaa? Onko arvioista vielä saatavilla mitään tuloksia, ja onko toimille vahvistettu laatuvaatimukset? Nämä ovat kaikki keskeisiä kysymyksiä, joihin tässä erityiskysymyksessä pyritään vastaamaan.
Mennyiben közös ez a tendencia az európai országokban? Létezik-e a fogalomnak kölcsönösen elfogadott meghatározása? Hogyan lehet értékelni a jelenségek jellegét és mértékét? Milyen politikák irányulnak a kábítószerrel összefüggő közrendzavarás csökkentésére – függetlenül attól, hogy külön és kifejezetten erre tervezték-e –, és milyen típusú beavatkozásokat hajtanak végre? Van-e már bármilyen elérhető értékelési eredmény? Kialakultak-e a beavatkozás minőségi szabványai? Többek között ezek azok az alapkérdések, amelyekkel ez a kiválasztott téma foglalkozni kíván.
I hvilken grad er denne tendensen felles for landene i Europa? Finnes det noen konsensusdefinisjon for dette begrepet? Hvordan arter fenomenet seg, og hvor omfattende er det? Hva slags retningslinjer finnes, og hva slags intervensjoner gjennomføres, uten hensyn til hvorvidt de er spesifikt eller uttrykkelig utformet for å redusere narkotikarelaterte ordensforstyrrelser? Finnes det allerede evalueringsresultater og er det etablert kvalitetsstandarder for intervensjonene? Alt dette er blant kjernespørsmålene som tas opp i dette utvalgte aspektet.
În ce măsură împărtăşesc statele europene această tendinţă? Există un consens privind definiţia acestui concept? Cum urmează să se evalueze natura şi amploarea acestor fenomene? Care sunt obiectivele urmărite de politici şi ce tipuri de intervenţii sunt puse în aplicare, indiferent dacă acestea sunt sau nu concepute, în mod specific şi explicit, pentru a reduce tulburarea ordinii publice legată de consumul de droguri? Există deja rezultate ale vreunei evaluări şi s-au stabilit standardele de calitate pentru intervenţii? Toate acestea se numără printre întrebările esenţiale la care prezentul extras încearcă să răspundă.
Do akej miery je táto snaha spoločná európskym krajinám? Existuje konsenzuálne vymedzenie tohto pojmu? Aký je charakter a rozsah javov, ktoré sa majú posúdiť? Aká je politika zameraná na dosiahnutie zníženia verejného pohoršenia súvisiaceho s drogami a aké druhy opatrení sa uskutočňujú, bez ohľadu na ich osobitné a výslovné určenie? Sú už k dispozícii dajaké výsledky hodnotenia a sú vytvorené štandardy kvality zákroku? Toto všetko sú hlavné otázky, ktoré sa v rámci týchto vybraných otázok majú zodpovedať.
V kakšnem obsegu si evropske države delijo to težnjo? Ali obstaja sporazumna opredelitev za ta koncept? Kako se bosta obravnavala narava in obseg pojavov? Katere želijo politike doseči in kakšne vrste posredovanj se izvajajo, ne glede na to, ali so posebej in izrecno namenjene zmanjševanju motenja javnega reda in miru, povezanega z drogami? Ali so na voljo kakšni rezultati vrednotenja in ali so vzpostavljeni standardi kakovosti za posredovanje? Vse to so osrednja vprašanja, ki se jim želi posvetiti to izbrano vprašanje.
I vilken utsträckning är denna tendens gemensam för de europeiska länderna? Finns det en gemensam definition för det här konceptet? Hur ska fenomenets karaktär och omfattning bedömas? Vilka åtgärder strävar man efter att uppnå och vilka slags insatser genomförs, oavsett om de är specifikt och uttalat utformade för att minska den olägenhet som narkotikamissbruk innebär för allmänheten eller ej? Finns det redan nu tillgängliga utvärderingsresultat och har kvalitetsnormer för insatser inrättats? Dessa är några av de centrala frågor som behandlas i det här temakapitlet.
  Okienko 2  
Naruszanie porządku publicznego to nowy temat poruszany w ramach debat prowadzonych nad polityką antynarkotykową zarówno na szczeblu krajowym, jak i europejskim. Zachowania i działania obejmowane zwyczajowo terminem „naruszanie porządku publicznego związane z narkotykami” od dawna obserwowane są w większości Państw Członkowskich, państw kandydujących i w Norwegii.
Public nuisance is an emerging concern within drug policy debate, at both national and European level. Behaviours and activities usually covered by the term ‘drug-related public nuisance’ have long existed in most of the Member States, candidate countries and Norway. Hence, we are looking not at new phenomena, but rather at a new tendency in drug policy, apparent in at least some Member States, to categorise and collate these phenomena under an umbrella concept, and to set the reduction in their occurrence as an objective of national drug strategy.
Les nuisances publiques constituent une préoccupation nouvelle dans le débat politique sur la drogue au plan national et européen. Les comportements et activités généralement couverts par l'expression «nuisances publiques liées à la drogue» existent depuis longtemps dans la plupart des États membres, les pays candidats et la Norvège. Il ne s'agit donc pas d'un phénomène nouveau, mais plutôt d'une nouvelle tendance de la politique antidrogue, qui émerge dans quelques États membres, à classer et à regrouper ces phénomènes sous un concept générique et à considérer la réduction de leur fréquence comme un objectif de la stratégie nationale antidrogue.
Die Störung der öffentlichen Ordnung ist sowohl auf nationaler als auch auf europäischer Ebene in zunehmendem Maße Gegenstand der politischen Drogendebatte. Die Verhaltensweisen und Aktivitäten, die gewöhnlich unter dem Begriff „drogenbedingte Störung der öffentlichen Ordnung“ zusammengefasst werden, sind in den meisten Mitgliedstaaten, den Beitritts- bzw. Kandidatenländern und in Norwegen bereits seit langer Zeit zu beobachten. Es geht hier also nicht um ein neues Phänomen, sondern vielmehr um die neue, zumindest in einigen Mitgliedstaaten zu beobachtende Tendenz in der Drogenpolitik, diese Erscheinungen unter einem Oberbegriff einzustufen und zusammenzuführen und ihre Reduzierung als Ziel in der nationalen Drogenstrategie zu verankern.
Las alteraciones del orden público constituyen una nueva preocupación en el debate sobre la política en materia de drogas, tanto a nivel nacional como europeo. Los comportamientos y actividades comprendidas normalmente bajo el término «alteraciones del orden público relacionadas con las drogas» existen desde hace mucho tiempo en la mayoría de Estados miembros, los países candidatos y Noruega. Por lo tanto, no se trata de un fenómeno nuevo, sino de una nueva tendencia en la política antidroga -evidente por lo menos en algunos Estados miembros- a clasificar y comparar estos conceptos englobándolos en una misma categoría, y a convertir en objetivo de la estrategia nacional en materia de drogas la reducción de su incidencia.
I reati contro l’ordine pubblico rappresentano un problema emergente nel dibattito sulle politiche in materia di droga a livello tanto nazionale quanto europeo. I comportamenti e le azioni solitamente compresi nella definizione di “reati contro l’ordine pubblico connessi alla droga” si osservano da tempo nella maggior parte degli Stati membri, dei paesi candidati all’adesione e in Norvegia. Non si sta quindi prendendo atto di nuovi fenomeni, bensì si osserva una nuova tendenza della strategia in materia di droga, perlomeno in alcuni Stati membri, a classificare e a raggruppare tali fenomeni sotto un’unica definizione e a fissare tra gli obiettivi della strategia nazionale in materia di droga la riduzione di tali fenomeni.
A perturbação da ordem pública é uma preocupação emergente no debate sobre a política em matéria de droga, tanto a nível nacional como a nível europeu. Os comportamentos e actividades normalmente abrangidos pelo termo “perturbação da ordem pública relacionada com a droga” já existem há muito na maioria dos Estados-Membros, nos países candidatos e na Noruega. Não estamos, portanto, perante um fenómeno novo, mas sim face a uma nova tendência nesta política, visível pelo menos em alguns Estados-Membros, para classificar e compilar estes fenómenos sob um conceito central e para integrar a redução da sua ocorrência entre os objectivos da estratégia nacional de luta contra a droga.
Η όχληση του κοινού είναι ένα πρόβλημα που αναφέρεται ολοένα και περισσότερο στις συζητήσεις σχετικά με την πολιτική για τα ναρκωτικά, τόσο σε εθνικό όσο και σε ευρωπαϊκό επίπεδο. Οι συμπεριφορές και οι δραστηριότητες που καλύπτονται συνήθως από τον όρο «όχληση του κοινού συνδεόμενη με τα ναρκωτικά» υπάρχουν εδώ και καιρό στα περισσότερα κράτη μέλη, στις υποψήφιες χώρες και στη Νορβηγία. Επομένως, δεν πρόκειται για νέα φαινόμενα, αλλά μάλλον για μια νέα τάση στην πολιτική για τα ναρκωτικά, εμφανή σε ορισμένα τουλάχιστον κράτη μέλη, με στόχο την ταξινόμηση σε κατηγορίες και τη συγκέντρωση των φαινομένων αυτών κάτω από μια συνολική έννοια, και τη συμπερίληψη της μείωσης της εμφάνισής τους στους στόχους της εθνικής στρατηγικής για την καταπολέμηση των ναρκωτικών.
Op zowel nationaal als Europees niveau speelt de problematiek van de publieke overlast een steeds grotere rol in het debat over het drugsbeleid. De meeste lidstaten, kandidaat-lidstaten en Noorwegen rangschikken al geruime tijd bepaalde gedragingen en activiteiten onder het begrip “drugsgerelateerde publieke overlast”. Het gaat dan ook niet om nieuwe verschijnselen, maar meer om een nieuwe tendens in het drugsbeleid, die zich in ieder geval in een aantal lidstaten voordoet, om deze verschijnselen onder een parapluconcept samen te brengen en om het terugdringen ervan als een van de doelstellingen van de nationale drugsstrategie op te nemen.
Rušení veřejného pořádku je otázka, která se stává předmětem debat v rámci protidrogové politiky na národní i evropské úrovni. Chování a aktivity, jež lze obvykle zahrnout pod pojem „rušení veřejného pořádku související s drogami“, již dlouho existují ve většině členských států, kandidátských zemí a v Norsku. Proto před námi nestojí nové jevy, ale spíše nová tendence v protidrogové politice, která je patrná alespoň v některých členských státech. Jedná se o trend kategorizovat a shrnout tyto jevy pod určitou zastřešující koncepci a stanovit omezení jejich výskytu jako cíl národní protidrogové strategie.
Forstyrrelse af den offentlige orden giver anledning til stigende bekymring i den narkotikapolitiske debat på både nationalt og europæisk plan. De adfærdsmønstre og aktiviteter, der normalt er omfattet af udtrykket 'narkotikarelateret forstyrrelse af den offentlige orden', har længe eksisteret i hovedparten af medlemsstaterne, kandidatlandene og Norge. Der er således ikke tale om nye fænomener, men snarere om en ny tendens i forbindelse med narkotikapolitikken, som har gjort sig gældende i det mindste i nogle medlemsstater, hvor disse fænomener henføres og samles under et paraplybegreb, og en nedbringelse af forekomsten heraf opstilles som et mål for den nationale narkotikastrategi.
Üldust häiriv tegevus on üha suurenev mure uimastipoliitika alastes aruteludes nii riiklikul kui Euroopa tasandil. „Uimastitega seotud üldust häiriva tegevuse” mõiste all käsitletav käitumine ja tegevused on enamikus liikmesriikides, kandidaatriikides ja Norras kaua eksisteerinud. Seega ei ole tegemist uue nähtusega, küll aga uue, vähemalt mõnedes liikmesriikides täheldatava suundumusega uimastipoliitikas, liigitada ja koondada need nähtused ühe ja sama mõiste alla ja seada nende esinemise vähendamine riikliku uimastistrateegia eesmärgiks.
Yleinen haitta on kasvava huolenaihe huumepolitiikasta sekä kansallisella että Euroopan tasolla käytävissä keskusteluissa. "Huumeisiin liittyvällä yleisellä haitalla" tavallisesti tarkoitettua käyttäytymistä ja toimintaa on esiintynyt useimmissa jäsenvaltioissa, ehdokasvaltioissa ja Norjassa jo pitkään. Ilmiö ei siis ole uusi, mutta ainakin joissakin maissa on huumepolitiikan alalla ilmaantunut uusi suuntaus tämän ilmiön luokittelemiseksi ja yhdistämiseksi yleisen käsitteen alle ja sen esiintymisen vähentämisen asettamiseksi kansallisen huumestrategian tavoitteeksi.
A drogpolitikáról folyó vitán belül a közrend megzavarása mind országos, mind európai szinten egyre nagyobb figyelmet kap. A „kábítószerrel összefüggő közrendzavarás” kifejezéshez tartozó viselkedések és tevékenységek régóta léteznek a tagállamokban, tagjelölt országokban és Norvégiában. Nem új jelenséggel van tehát dolgunk, inkább csak egy új tendenciával a drogpolitikán belül – legalábbis néhány tagállamban –, amely arra irányul, hogy egy gyűjtőfogalomhoz sorolják és összevessék ezeket a jelenségeket, előfordulásuk csökkentését pedig a nemzeti drogstratégia egyik célkitűzésévé emeljék.
Ordensforstyrrelse er et tema som stadig oftere dukker opp i den narkotikapolitiske debatten på nasjonalt og europeisk plan. De fleste medlemsstatene, søkerlandene og Norge har lenge opplevd atferd og aktiviteter som vanligvis omfattes av begrepet “narkotikarelatert ordensforstyrrelse”. Det er altså ikke snakk om et nytt fenomen, men heller en ny tendens innen narkotikapolitikken – som i hvert fall kan sees i noen medlemsstater – til å kategorisere og kollatere disse fenomenene under et paraplybegrep og sette reduksjon av forekomsten av disse opp som et mål for den nasjonale narkotikastrategien.
Tulburarea ordinii publice constituie o preocupare tot mai importantă în cadrul dezbaterii asupra politicilor privind drogurile atât la nivel naţional cât şi la nivel european. Comportamentele şi activităţile definite de obicei de termenul „tulburarea ordinii publice legată de droguri” există de mult timp în statele membre, în ţările candidate şi în Norvegia. Prin urmare, nu este vorba de un fenomen nou, ci mai degrabă de o nouă tendinţă în cadrul politicilor privind drogurile, care a devenit evidentă cel puţin în câteva state membre, de a clasifica şi reuni aceste fenomene într-un concept de tip umbrelă, precum şi de a transforma reducerea incidenţei acestora în obiectiv al strategiei naţionale privind drogurile.
Verejné pohoršenie je nový problém v politickej diskusii o drogách tak na národnej, ako aj európskej úrovni. Správanie a aktivity, na ktoré sa „verejné pohoršenie súvisiace s drogami“ vzťahuje, existujú vo väčšine členských štátov, kandidátskych krajín a v Nórsku dávno. Nedívame sa teda na nové javy, ale skôr na novú snahu, zrejmú prinajmenšom v protidrogovej politike niektorých členských štátov, kategorizovať a zhromaždiť tieto javy v rámci jedného zastrešujúceho pojmu a ako cieľ národnej protidrogovej stratégie znížiť ich výskyt.
Motenje javnega reda in miru je naraščajoča skrb v razpravah o politiki drog na nacionalni in evropski ravni. Vedenja in dejavnosti, ki so po navadi zajeti z izrazom "motenje javnega reda in miru zaradi drog", že dolgo obstajajo v večini držav članic, držav kandidatk in na Norveškem. Tako se sedaj ne srečujemo z novim pojavom, ampak z novo težnjo na področju politike drog, ki se je pojavila vsaj v nekaterih državah članicah, da bi te pojave razvrstili in zbrali v okvir krovnega koncepta ter zmanjšanje njihovega pojavljanja postavili kot cilj v nacionalni strategiji boja proti drogam.
Inom den politiska debatten om narkotika på både nationell och europeisk nivå har den olägenhet som narkotikamissbruk innebär för allmänheten i allt högre grad kommit att bli en fråga som ger upphov till oro. Beteenden och aktiviteter som oftast omfattas av termen ”olägenhet som narkotikamissbruk innebär för allmänheten” har länge funnits i de flesta medlemsstater, kandidatländer och Norge. Det handlar alltså inte om något nytt fenomen, utan snarare om en ny tendens inom narkotikapolitiken, som är tydlig i åtminstone några medlemsstater, och som går ut på att kategorisera och samla dessa fenomen under ett paraplykoncept och att ha som mål att minska deras förekomst.
  Narkotyki w miejscu pracy  
Jaki cel mają osiągnąć polityki i jakiego rodzaju interwencje są wdrażane, niezależnie od tego, czy są one konkretnie i wyraźnie przygotowane dla ograniczania zakłócania porządku publicznego związanego z narkotykami?
To what extent is this tendency shared by European countries? Is there a consensual definition for this concept? How are the nature and the extent of the phenomena to be assessed? What are the policies aiming to achieve and what types of interventions are being implemented, regardless of whether or not they are specifically and explicitly designed to reduce drug-related public nuisance? Are any evaluation results already available and are quality standards for intervention established? All these are among the core questions that this selected issue aims to address.
Dans quelle mesure cette tendance est-elle répandue dans les pays européens? Existe-t-il un consensus sur la définition de ce concept? Comment évaluer la nature et l'ampleur de ce phénomène? Quelles sont les politiques qui ont pour but de réduire les nuisances publiques liées à la drogue et quels types d'interventions sont mises en œuvre, indépendamment du fait qu'elles soient spécifiquement et explicitement conçues dans ce but? Existe-t-il déjà des résultats d'évaluation, et des normes de qualité ont-elles été définies pour les interventions? Voilà quelques-unes des principales questions auxquelles ce dossier s'efforce de répondre.
In welchem Maße ist diese Tendenz in den europäischen Ländern verbreitet? Gibt es eine einvernehmliche Definition dieses Begriffs? Wie sind Art und Ausmaß des Phänomens zu bewerten? Was bezwecken die politischen Maßnahmen und welche Arten von Interventionen werden durchgeführt – unabhängig davon, ob sie speziell und ausdrücklich konzipiert wurden, um die drogenbedingte Störung der öffentlichen Ordnung einzudämmen? Liegen bereits Evaluierungsergebnisse vor und wurden Qualitätsstandards für Interventionen geschaffen? All diese Fragen gehören zu den Schlüsselthemen, die in diesem ausgewählten Thema behandelt werden sollen.
¿Hasta qué punto comparten esta tendencia los países europeos? ¿Existe una definición consensuada para este concepto? ¿Cómo deben valorarse la naturaleza y la extensión de este fenómeno? ¿Qué pretenden alcanzar las políticas y qué tipo de intervenciones se aplican, se hayan diseñado o no específica y expresamente para reducir las alteraciones del orden público relacionadas con las drogas? ¿Se dispone ya de algunos resultados de la evaluación y se han establecido normas de calidad para la intervención? Todos estos interrogantes esenciales se tratan en este apartado de cuestiones particulares.
In proposito ci si domanda fino a che punto i paesi europei condividono questa posizione; se esiste una definizione concordata del concetto; come vanno valutate la natura e la portata di tali fenomeni; quali traguardi si prefiggono queste politiche e quali tipi di interventi vengono messi a punto, indipendentemente dal fatto che essi siano o non siano specificatamente ed esplicitamente concepiti per contrastare i reati contro l’ordine pubblico connessi alla droga; se siano già a disposizione i risultati delle valutazioni e se gli standard qualitativi per gli interventi siano già stati fissati. Si tratta di alcuni degli interrogativi chiave cui tale questione intende trovare una risposta.
Até que ponto é esta tendência partilhada pelos países europeus? Existirá uma definição consensual para este conceito? Como se deverá avaliar a natureza e a dimensão deste fenómeno? Que objectivos pretendem as políticas atingir e que tipos de intervenção estão a ser implementados, independentemente de visarem ou não reduzir, específica e explicitamente, a perturbação da ordem pública relacionada com a droga? Já existem resultados de avaliações disponíveis e estabeleceram-se normas de qualidade para as intervenções? Estas são algumas das perguntas fundamentais que este tema específico pretende abordar.
Σε ποιο βαθμό η τάση αυτή είναι κοινή στις ευρωπαϊκές χώρες; Υπάρχει συναινετικός ορισμός της έννοιας; Πώς πρέπει να εκτιμηθούν η φύση και η έκταση των φαινομένων; Ποιες είναι οι πολιτικές για την επίτευξη του στόχου αυτού και τι είδους παρεμβάσεις υλοποιούνται, ανεξάρτητα από το κατά πόσον έχουν σχεδιασθεί ειδικά και ρητά για τη μείωση της όχλησης του κοινού που συνδέεται με τα ναρκωτικά; Υπάρχουν διαθέσιμα αποτελέσματα αξιολόγησης και έχουν θεσπισθεί πρότυπα ποιότητας για τις παρεμβάσεις; Αυτά είναι μερικά από τα καίρια ερωτήματα που επιχειρεί να δώσει απάντηση αυτό το επιλεγμένο θέμα.
In welke mate is dit een gemeenschappelijke tendens in de Europese landen? Bestaat er overeenstemming over een definitie van dit concept? Hoe dient de aard en de omvang van de verschijnselen geëvalueerd te worden? Wat zijn de beleidsdoelstellingen en welk soort interventies worden er ten uitvoer gelegd, los van de vraag of zij al dan niet specifiek en expliciet bedoeld zijn om de drugsgerelateerde publieke overlast te verminderen? Zijn er al resultaten van evaluaties bekend of kwaliteitsnormen voor interventies vastgelegd? Dit zijn allemaal wezenlijke vragen die in deze speciale kwestie worden behandeld.
Do jaké míry tuto tendenci sdílejí evropské země? Existuje konsensuální definice této koncepce? Jaký je charakter a rozsah tohoto jevu, jež má být předmětem hodnocení? Jaké jsou politiky, jichž má být dosaženo, a jaké typy intervencí jsou zaváděny bez ohledu na to, zda jsou či nejsou konkrétně a výslovně navrženy tak, aby omezovaly rušení veřejného pořádku souvisejícího s drogami? Jsou již k dispozici nějaké výsledky hodnocení a byly již vytvořeny standardy kvality zásahu? Toto vše jsou základní otázky, na jejichž řešení se toto vybrané téma zaměřuje.
I hvilken udstrækning gør denne tendens sig gældende i de forskellige europæiske lande? Findes der en fælles definition af dette begreb? Hvilken karakter og hvilket omfang har de fænomener, der skal vurderes? Hvad sigter politikkerne mod at opnå, og hvilke former for tiltag gennemføres, uanset om de specifikt og udtrykkeligt er rettet mod at reducere den narkotikarelaterede forstyrrelse af den offentlige orden? Foreligger der allerede evalueringsresultater, og er der fastsat kvalitetsstandarder for indsatsen? Alle disse spørgsmål indgår blandt de centrale spørgsmål, som dette udvalgte tema tager sigte på at besvare.
Millises ulatuses on see suundumus levinud teistes Euroopa riikides? Kas seda kontseptsiooni mõistetakse ühtemoodi? Kuidas hinnata antud nähtuse olemust ja ulatust? Mida soovitakse selle poliitikaga saavutada ja milliseid meetmeid kavandatakse sekkumiseks rakendada, olgu need siis spetsiaalselt ja otseselt uimastitega seotud üldsust häirivat tegevuse vähendamiseks loodud või mitte? Kas hindamistulemused on juba kättesaadavad ja kas on kehtestatud sekkumise edukust mõõtvad standardid? Ülaltoodud küsimused on peamised teemad, mida antud valikteemas käsitletakse.
Kuinka yleinen tämä suuntaus on Euroopan maissa? Onko tälle käsitteelle olemassa yksimielinen määritelmä? Miten ilmiön luonnetta ja laajuutta tulisi arvioida? Mihin politiikoilla tähdätään, ja millaisia toimia toteutetaan riippumatta siitä, pyritäänkö niillä erityisesti ja ainoastaan vähentämään huumeisiin liittyvää yleistä haittaa? Onko arvioista vielä saatavilla mitään tuloksia, ja onko toimille vahvistettu laatuvaatimukset? Nämä ovat kaikki keskeisiä kysymyksiä, joihin tässä erityiskysymyksessä pyritään vastaamaan.
Mennyiben közös ez a tendencia az európai országokban? Létezik-e a fogalomnak kölcsönösen elfogadott meghatározása? Hogyan lehet értékelni a jelenségek jellegét és mértékét? Milyen politikák irányulnak a kábítószerrel összefüggő közrendzavarás csökkentésére – függetlenül attól, hogy külön és kifejezetten erre tervezték-e –, és milyen típusú beavatkozásokat hajtanak végre? Van-e már bármilyen elérhető értékelési eredmény? Kialakultak-e a beavatkozás minőségi szabványai? Többek között ezek azok az alapkérdések, amelyekkel ez a kiválasztott téma foglalkozni kíván.
I hvilken grad er denne tendensen felles for landene i Europa? Finnes det noen konsensusdefinisjon for dette begrepet? Hvordan arter fenomenet seg, og hvor omfattende er det? Hva slags retningslinjer finnes, og hva slags intervensjoner gjennomføres, uten hensyn til hvorvidt de er spesifikt eller uttrykkelig utformet for å redusere narkotikarelaterte ordensforstyrrelser? Finnes det allerede evalueringsresultater og er det etablert kvalitetsstandarder for intervensjonene? Alt dette er blant kjernespørsmålene som tas opp i dette utvalgte aspektet.
În ce măsură împărtăşesc statele europene această tendinţă? Există un consens privind definiţia acestui concept? Cum urmează să se evalueze natura şi amploarea acestor fenomene? Care sunt obiectivele urmărite de politici şi ce tipuri de intervenţii sunt puse în aplicare, indiferent dacă acestea sunt sau nu concepute, în mod specific şi explicit, pentru a reduce tulburarea ordinii publice legată de consumul de droguri? Există deja rezultate ale vreunei evaluări şi s-au stabilit standardele de calitate pentru intervenţii? Toate acestea se numără printre întrebările esenţiale la care prezentul extras încearcă să răspundă.
Do akej miery je táto snaha spoločná európskym krajinám? Existuje konsenzuálne vymedzenie tohto pojmu? Aký je charakter a rozsah javov, ktoré sa majú posúdiť? Aká je politika zameraná na dosiahnutie zníženia verejného pohoršenia súvisiaceho s drogami a aké druhy opatrení sa uskutočňujú, bez ohľadu na ich osobitné a výslovné určenie? Sú už k dispozícii dajaké výsledky hodnotenia a sú vytvorené štandardy kvality zákroku? Toto všetko sú hlavné otázky, ktoré sa v rámci týchto vybraných otázok majú zodpovedať.
V kakšnem obsegu si evropske države delijo to težnjo? Ali obstaja sporazumna opredelitev za ta koncept? Kako se bosta obravnavala narava in obseg pojavov? Katere želijo politike doseči in kakšne vrste posredovanj se izvajajo, ne glede na to, ali so posebej in izrecno namenjene zmanjševanju motenja javnega reda in miru, povezanega z drogami? Ali so na voljo kakšni rezultati vrednotenja in ali so vzpostavljeni standardi kakovosti za posredovanje? Vse to so osrednja vprašanja, ki se jim želi posvetiti to izbrano vprašanje.
I vilken utsträckning är denna tendens gemensam för de europeiska länderna? Finns det en gemensam definition för det här konceptet? Hur ska fenomenets karaktär och omfattning bedömas? Vilka åtgärder strävar man efter att uppnå och vilka slags insatser genomförs, oavsett om de är specifikt och uttalat utformade för att minska den olägenhet som narkotikamissbruk innebär för allmänheten eller ej? Finns det redan nu tillgängliga utvärderingsresultat och har kvalitetsnormer för insatser inrättats? Dessa är några av de centrala frågor som behandlas i det här temakapitlet.
Kādā mērā šī tendence ir izplatīta Eiropas valstīs? Vai šim konceptam ir kopīga definīcija? Kā novērtēt šīs parādības raksturu un izplatību? Kādas ir politikas, kuru mērķi ir jāsasniedz, un kādas darbības tiek realizētas, neatkarīgi no tā, vai tās ir skaidri un specifiski paredzētas, lai samazinātu ar narkotikām saistītos traucējumus sabiedrībai? Vai jau ir pieejami vērtējuma rezultāti, un vai ir noteikti kvalitātes standarti šādām darbībām? Visi šie ir jautājumi, kuri jārisina šīs tēmas ietvaros.
  Narkotyki w miejscu pracy  
Naruszanie porządku publicznego to nowy temat poruszany w ramach debat prowadzonych nad polityką antynarkotykową zarówno na szczeblu krajowym, jak i europejskim. Zachowania i działania obejmowane zwyczajowo terminem „naruszanie porządku publicznego związane z narkotykami” od dawna obserwowane są w większości Państw Członkowskich, państw kandydujących i w Norwegii.
Public nuisance is an emerging concern within drug policy debate, at both national and European level. Behaviours and activities usually covered by the term ‘drug-related public nuisance’ have long existed in most of the Member States, candidate countries and Norway. Hence, we are looking not at new phenomena, but rather at a new tendency in drug policy, apparent in at least some Member States, to categorise and collate these phenomena under an umbrella concept, and to set the reduction in their occurrence as an objective of national drug strategy.
Les nuisances publiques constituent une préoccupation nouvelle dans le débat politique sur la drogue au plan national et européen. Les comportements et activités généralement couverts par l'expression «nuisances publiques liées à la drogue» existent depuis longtemps dans la plupart des États membres, les pays candidats et la Norvège. Il ne s'agit donc pas d'un phénomène nouveau, mais plutôt d'une nouvelle tendance de la politique antidrogue, qui émerge dans quelques États membres, à classer et à regrouper ces phénomènes sous un concept générique et à considérer la réduction de leur fréquence comme un objectif de la stratégie nationale antidrogue.
Die Störung der öffentlichen Ordnung ist sowohl auf nationaler als auch auf europäischer Ebene in zunehmendem Maße Gegenstand der politischen Drogendebatte. Die Verhaltensweisen und Aktivitäten, die gewöhnlich unter dem Begriff „drogenbedingte Störung der öffentlichen Ordnung“ zusammengefasst werden, sind in den meisten Mitgliedstaaten, den Beitritts- bzw. Kandidatenländern und in Norwegen bereits seit langer Zeit zu beobachten. Es geht hier also nicht um ein neues Phänomen, sondern vielmehr um die neue, zumindest in einigen Mitgliedstaaten zu beobachtende Tendenz in der Drogenpolitik, diese Erscheinungen unter einem Oberbegriff einzustufen und zusammenzuführen und ihre Reduzierung als Ziel in der nationalen Drogenstrategie zu verankern.
Las alteraciones del orden público constituyen una nueva preocupación en el debate sobre la política en materia de drogas, tanto a nivel nacional como europeo. Los comportamientos y actividades comprendidas normalmente bajo el término «alteraciones del orden público relacionadas con las drogas» existen desde hace mucho tiempo en la mayoría de Estados miembros, los países candidatos y Noruega. Por lo tanto, no se trata de un fenómeno nuevo, sino de una nueva tendencia en la política antidroga -evidente por lo menos en algunos Estados miembros- a clasificar y comparar estos conceptos englobándolos en una misma categoría, y a convertir en objetivo de la estrategia nacional en materia de drogas la reducción de su incidencia.
I reati contro l’ordine pubblico rappresentano un problema emergente nel dibattito sulle politiche in materia di droga a livello tanto nazionale quanto europeo. I comportamenti e le azioni solitamente compresi nella definizione di “reati contro l’ordine pubblico connessi alla droga” si osservano da tempo nella maggior parte degli Stati membri, dei paesi candidati all’adesione e in Norvegia. Non si sta quindi prendendo atto di nuovi fenomeni, bensì si osserva una nuova tendenza della strategia in materia di droga, perlomeno in alcuni Stati membri, a classificare e a raggruppare tali fenomeni sotto un’unica definizione e a fissare tra gli obiettivi della strategia nazionale in materia di droga la riduzione di tali fenomeni.
A perturbação da ordem pública é uma preocupação emergente no debate sobre a política em matéria de droga, tanto a nível nacional como a nível europeu. Os comportamentos e actividades normalmente abrangidos pelo termo “perturbação da ordem pública relacionada com a droga” já existem há muito na maioria dos Estados-Membros, nos países candidatos e na Noruega. Não estamos, portanto, perante um fenómeno novo, mas sim face a uma nova tendência nesta política, visível pelo menos em alguns Estados-Membros, para classificar e compilar estes fenómenos sob um conceito central e para integrar a redução da sua ocorrência entre os objectivos da estratégia nacional de luta contra a droga.
Η όχληση του κοινού είναι ένα πρόβλημα που αναφέρεται ολοένα και περισσότερο στις συζητήσεις σχετικά με την πολιτική για τα ναρκωτικά, τόσο σε εθνικό όσο και σε ευρωπαϊκό επίπεδο. Οι συμπεριφορές και οι δραστηριότητες που καλύπτονται συνήθως από τον όρο «όχληση του κοινού συνδεόμενη με τα ναρκωτικά» υπάρχουν εδώ και καιρό στα περισσότερα κράτη μέλη, στις υποψήφιες χώρες και στη Νορβηγία. Επομένως, δεν πρόκειται για νέα φαινόμενα, αλλά μάλλον για μια νέα τάση στην πολιτική για τα ναρκωτικά, εμφανή σε ορισμένα τουλάχιστον κράτη μέλη, με στόχο την ταξινόμηση σε κατηγορίες και τη συγκέντρωση των φαινομένων αυτών κάτω από μια συνολική έννοια, και τη συμπερίληψη της μείωσης της εμφάνισής τους στους στόχους της εθνικής στρατηγικής για την καταπολέμηση των ναρκωτικών.
Op zowel nationaal als Europees niveau speelt de problematiek van de publieke overlast een steeds grotere rol in het debat over het drugsbeleid. De meeste lidstaten, kandidaat-lidstaten en Noorwegen rangschikken al geruime tijd bepaalde gedragingen en activiteiten onder het begrip “drugsgerelateerde publieke overlast”. Het gaat dan ook niet om nieuwe verschijnselen, maar meer om een nieuwe tendens in het drugsbeleid, die zich in ieder geval in een aantal lidstaten voordoet, om deze verschijnselen onder een parapluconcept samen te brengen en om het terugdringen ervan als een van de doelstellingen van de nationale drugsstrategie op te nemen.
Rušení veřejného pořádku je otázka, která se stává předmětem debat v rámci protidrogové politiky na národní i evropské úrovni. Chování a aktivity, jež lze obvykle zahrnout pod pojem „rušení veřejného pořádku související s drogami“, již dlouho existují ve většině členských států, kandidátských zemí a v Norsku. Proto před námi nestojí nové jevy, ale spíše nová tendence v protidrogové politice, která je patrná alespoň v některých členských státech. Jedná se o trend kategorizovat a shrnout tyto jevy pod určitou zastřešující koncepci a stanovit omezení jejich výskytu jako cíl národní protidrogové strategie.
Forstyrrelse af den offentlige orden giver anledning til stigende bekymring i den narkotikapolitiske debat på både nationalt og europæisk plan. De adfærdsmønstre og aktiviteter, der normalt er omfattet af udtrykket 'narkotikarelateret forstyrrelse af den offentlige orden', har længe eksisteret i hovedparten af medlemsstaterne, kandidatlandene og Norge. Der er således ikke tale om nye fænomener, men snarere om en ny tendens i forbindelse med narkotikapolitikken, som har gjort sig gældende i det mindste i nogle medlemsstater, hvor disse fænomener henføres og samles under et paraplybegreb, og en nedbringelse af forekomsten heraf opstilles som et mål for den nationale narkotikastrategi.
Üldust häiriv tegevus on üha suurenev mure uimastipoliitika alastes aruteludes nii riiklikul kui Euroopa tasandil. „Uimastitega seotud üldust häiriva tegevuse” mõiste all käsitletav käitumine ja tegevused on enamikus liikmesriikides, kandidaatriikides ja Norras kaua eksisteerinud. Seega ei ole tegemist uue nähtusega, küll aga uue, vähemalt mõnedes liikmesriikides täheldatava suundumusega uimastipoliitikas, liigitada ja koondada need nähtused ühe ja sama mõiste alla ja seada nende esinemise vähendamine riikliku uimastistrateegia eesmärgiks.
Yleinen haitta on kasvava huolenaihe huumepolitiikasta sekä kansallisella että Euroopan tasolla käytävissä keskusteluissa. "Huumeisiin liittyvällä yleisellä haitalla" tavallisesti tarkoitettua käyttäytymistä ja toimintaa on esiintynyt useimmissa jäsenvaltioissa, ehdokasvaltioissa ja Norjassa jo pitkään. Ilmiö ei siis ole uusi, mutta ainakin joissakin maissa on huumepolitiikan alalla ilmaantunut uusi suuntaus tämän ilmiön luokittelemiseksi ja yhdistämiseksi yleisen käsitteen alle ja sen esiintymisen vähentämisen asettamiseksi kansallisen huumestrategian tavoitteeksi.
A drogpolitikáról folyó vitán belül a közrend megzavarása mind országos, mind európai szinten egyre nagyobb figyelmet kap. A „kábítószerrel összefüggő közrendzavarás” kifejezéshez tartozó viselkedések és tevékenységek régóta léteznek a tagállamokban, tagjelölt országokban és Norvégiában. Nem új jelenséggel van tehát dolgunk, inkább csak egy új tendenciával a drogpolitikán belül – legalábbis néhány tagállamban –, amely arra irányul, hogy egy gyűjtőfogalomhoz sorolják és összevessék ezeket a jelenségeket, előfordulásuk csökkentését pedig a nemzeti drogstratégia egyik célkitűzésévé emeljék.
Ordensforstyrrelse er et tema som stadig oftere dukker opp i den narkotikapolitiske debatten på nasjonalt og europeisk plan. De fleste medlemsstatene, søkerlandene og Norge har lenge opplevd atferd og aktiviteter som vanligvis omfattes av begrepet “narkotikarelatert ordensforstyrrelse”. Det er altså ikke snakk om et nytt fenomen, men heller en ny tendens innen narkotikapolitikken – som i hvert fall kan sees i noen medlemsstater – til å kategorisere og kollatere disse fenomenene under et paraplybegrep og sette reduksjon av forekomsten av disse opp som et mål for den nasjonale narkotikastrategien.
Tulburarea ordinii publice constituie o preocupare tot mai importantă în cadrul dezbaterii asupra politicilor privind drogurile atât la nivel naţional cât şi la nivel european. Comportamentele şi activităţile definite de obicei de termenul „tulburarea ordinii publice legată de droguri” există de mult timp în statele membre, în ţările candidate şi în Norvegia. Prin urmare, nu este vorba de un fenomen nou, ci mai degrabă de o nouă tendinţă în cadrul politicilor privind drogurile, care a devenit evidentă cel puţin în câteva state membre, de a clasifica şi reuni aceste fenomene într-un concept de tip umbrelă, precum şi de a transforma reducerea incidenţei acestora în obiectiv al strategiei naţionale privind drogurile.
Verejné pohoršenie je nový problém v politickej diskusii o drogách tak na národnej, ako aj európskej úrovni. Správanie a aktivity, na ktoré sa „verejné pohoršenie súvisiace s drogami“ vzťahuje, existujú vo väčšine členských štátov, kandidátskych krajín a v Nórsku dávno. Nedívame sa teda na nové javy, ale skôr na novú snahu, zrejmú prinajmenšom v protidrogovej politike niektorých členských štátov, kategorizovať a zhromaždiť tieto javy v rámci jedného zastrešujúceho pojmu a ako cieľ národnej protidrogovej stratégie znížiť ich výskyt.
Motenje javnega reda in miru je naraščajoča skrb v razpravah o politiki drog na nacionalni in evropski ravni. Vedenja in dejavnosti, ki so po navadi zajeti z izrazom "motenje javnega reda in miru zaradi drog", že dolgo obstajajo v večini držav članic, držav kandidatk in na Norveškem. Tako se sedaj ne srečujemo z novim pojavom, ampak z novo težnjo na področju politike drog, ki se je pojavila vsaj v nekaterih državah članicah, da bi te pojave razvrstili in zbrali v okvir krovnega koncepta ter zmanjšanje njihovega pojavljanja postavili kot cilj v nacionalni strategiji boja proti drogam.
Inom den politiska debatten om narkotika på både nationell och europeisk nivå har den olägenhet som narkotikamissbruk innebär för allmänheten i allt högre grad kommit att bli en fråga som ger upphov till oro. Beteenden och aktiviteter som oftast omfattas av termen ”olägenhet som narkotikamissbruk innebär för allmänheten” har länge funnits i de flesta medlemsstater, kandidatländer och Norge. Det handlar alltså inte om något nytt fenomen, utan snarare om en ny tendens inom narkotikapolitiken, som är tydlig i åtminstone några medlemsstater, och som går ut på att kategorisera och samla dessa fenomen under ett paraplykoncept och att ha som mål att minska deras förekomst.
Traucējumi sabiedrībai ir arvien lielāks satraukuma cēlonis saistībā ar narkotiku politisko apspriešanu gan nacionālā, gan Eiropas līmenī. Uzvedības modeļi un darbības, ko parasti apzīmē ar terminu „ar narkotikām saistītie traucējumi sabiedrībai” , ir pastāvējuši jau ilgi lielākajā daļā dalībvalstu, kandidātvalstu un Norvēģijā. Līdz ar to netiek apskatīta jauna parādība, bet gan jaunas tendences narkotiku politikā, kas ir acīmredzamas vismaz dažās dalībvalstīs, lai kategorizētu un apvienotu šīs parādības vienā visaptverošā koncepcijā, un lai noteiktu to samazināšanu kā vienu no mērķiem nacionālajā narkotiku stratēģijā.
  Narkotyki w miejscu pracy  
Naruszanie porządku publicznego to nowy temat poruszany w ramach debat prowadzonych nad polityką antynarkotykową zarówno na szczeblu krajowym, jak i europejskim. Zachowania i działania obejmowane zwyczajowo terminem „naruszanie porządku publicznego związane z narkotykami” od dawna obserwowane są w większości Państw Członkowskich, państw kandydujących i w Norwegii.
Public nuisance is an emerging concern within drug policy debate, at both national and European level. Behaviours and activities usually covered by the term ‘drug-related public nuisance’ have long existed in most of the Member States, candidate countries and Norway. Hence, we are looking not at new phenomena, but rather at a new tendency in drug policy, apparent in at least some Member States, to categorise and collate these phenomena under an umbrella concept, and to set the reduction in their occurrence as an objective of national drug strategy.
Les nuisances publiques constituent une préoccupation nouvelle dans le débat politique sur la drogue au plan national et européen. Les comportements et activités généralement couverts par l'expression «nuisances publiques liées à la drogue» existent depuis longtemps dans la plupart des États membres, les pays candidats et la Norvège. Il ne s'agit donc pas d'un phénomène nouveau, mais plutôt d'une nouvelle tendance de la politique antidrogue, qui émerge dans quelques États membres, à classer et à regrouper ces phénomènes sous un concept générique et à considérer la réduction de leur fréquence comme un objectif de la stratégie nationale antidrogue.
Die Störung der öffentlichen Ordnung ist sowohl auf nationaler als auch auf europäischer Ebene in zunehmendem Maße Gegenstand der politischen Drogendebatte. Die Verhaltensweisen und Aktivitäten, die gewöhnlich unter dem Begriff „drogenbedingte Störung der öffentlichen Ordnung“ zusammengefasst werden, sind in den meisten Mitgliedstaaten, den Beitritts- bzw. Kandidatenländern und in Norwegen bereits seit langer Zeit zu beobachten. Es geht hier also nicht um ein neues Phänomen, sondern vielmehr um die neue, zumindest in einigen Mitgliedstaaten zu beobachtende Tendenz in der Drogenpolitik, diese Erscheinungen unter einem Oberbegriff einzustufen und zusammenzuführen und ihre Reduzierung als Ziel in der nationalen Drogenstrategie zu verankern.
Las alteraciones del orden público constituyen una nueva preocupación en el debate sobre la política en materia de drogas, tanto a nivel nacional como europeo. Los comportamientos y actividades comprendidas normalmente bajo el término «alteraciones del orden público relacionadas con las drogas» existen desde hace mucho tiempo en la mayoría de Estados miembros, los países candidatos y Noruega. Por lo tanto, no se trata de un fenómeno nuevo, sino de una nueva tendencia en la política antidroga -evidente por lo menos en algunos Estados miembros- a clasificar y comparar estos conceptos englobándolos en una misma categoría, y a convertir en objetivo de la estrategia nacional en materia de drogas la reducción de su incidencia.
I reati contro l’ordine pubblico rappresentano un problema emergente nel dibattito sulle politiche in materia di droga a livello tanto nazionale quanto europeo. I comportamenti e le azioni solitamente compresi nella definizione di “reati contro l’ordine pubblico connessi alla droga” si osservano da tempo nella maggior parte degli Stati membri, dei paesi candidati all’adesione e in Norvegia. Non si sta quindi prendendo atto di nuovi fenomeni, bensì si osserva una nuova tendenza della strategia in materia di droga, perlomeno in alcuni Stati membri, a classificare e a raggruppare tali fenomeni sotto un’unica definizione e a fissare tra gli obiettivi della strategia nazionale in materia di droga la riduzione di tali fenomeni.
A perturbação da ordem pública é uma preocupação emergente no debate sobre a política em matéria de droga, tanto a nível nacional como a nível europeu. Os comportamentos e actividades normalmente abrangidos pelo termo “perturbação da ordem pública relacionada com a droga” já existem há muito na maioria dos Estados-Membros, nos países candidatos e na Noruega. Não estamos, portanto, perante um fenómeno novo, mas sim face a uma nova tendência nesta política, visível pelo menos em alguns Estados-Membros, para classificar e compilar estes fenómenos sob um conceito central e para integrar a redução da sua ocorrência entre os objectivos da estratégia nacional de luta contra a droga.
Η όχληση του κοινού είναι ένα πρόβλημα που αναφέρεται ολοένα και περισσότερο στις συζητήσεις σχετικά με την πολιτική για τα ναρκωτικά, τόσο σε εθνικό όσο και σε ευρωπαϊκό επίπεδο. Οι συμπεριφορές και οι δραστηριότητες που καλύπτονται συνήθως από τον όρο «όχληση του κοινού συνδεόμενη με τα ναρκωτικά» υπάρχουν εδώ και καιρό στα περισσότερα κράτη μέλη, στις υποψήφιες χώρες και στη Νορβηγία. Επομένως, δεν πρόκειται για νέα φαινόμενα, αλλά μάλλον για μια νέα τάση στην πολιτική για τα ναρκωτικά, εμφανή σε ορισμένα τουλάχιστον κράτη μέλη, με στόχο την ταξινόμηση σε κατηγορίες και τη συγκέντρωση των φαινομένων αυτών κάτω από μια συνολική έννοια, και τη συμπερίληψη της μείωσης της εμφάνισής τους στους στόχους της εθνικής στρατηγικής για την καταπολέμηση των ναρκωτικών.
Op zowel nationaal als Europees niveau speelt de problematiek van de publieke overlast een steeds grotere rol in het debat over het drugsbeleid. De meeste lidstaten, kandidaat-lidstaten en Noorwegen rangschikken al geruime tijd bepaalde gedragingen en activiteiten onder het begrip “drugsgerelateerde publieke overlast”. Het gaat dan ook niet om nieuwe verschijnselen, maar meer om een nieuwe tendens in het drugsbeleid, die zich in ieder geval in een aantal lidstaten voordoet, om deze verschijnselen onder een parapluconcept samen te brengen en om het terugdringen ervan als een van de doelstellingen van de nationale drugsstrategie op te nemen.
Rušení veřejného pořádku je otázka, která se stává předmětem debat v rámci protidrogové politiky na národní i evropské úrovni. Chování a aktivity, jež lze obvykle zahrnout pod pojem „rušení veřejného pořádku související s drogami“, již dlouho existují ve většině členských států, kandidátských zemí a v Norsku. Proto před námi nestojí nové jevy, ale spíše nová tendence v protidrogové politice, která je patrná alespoň v některých členských státech. Jedná se o trend kategorizovat a shrnout tyto jevy pod určitou zastřešující koncepci a stanovit omezení jejich výskytu jako cíl národní protidrogové strategie.
Forstyrrelse af den offentlige orden giver anledning til stigende bekymring i den narkotikapolitiske debat på både nationalt og europæisk plan. De adfærdsmønstre og aktiviteter, der normalt er omfattet af udtrykket 'narkotikarelateret forstyrrelse af den offentlige orden', har længe eksisteret i hovedparten af medlemsstaterne, kandidatlandene og Norge. Der er således ikke tale om nye fænomener, men snarere om en ny tendens i forbindelse med narkotikapolitikken, som har gjort sig gældende i det mindste i nogle medlemsstater, hvor disse fænomener henføres og samles under et paraplybegreb, og en nedbringelse af forekomsten heraf opstilles som et mål for den nationale narkotikastrategi.
Üldust häiriv tegevus on üha suurenev mure uimastipoliitika alastes aruteludes nii riiklikul kui Euroopa tasandil. „Uimastitega seotud üldust häiriva tegevuse” mõiste all käsitletav käitumine ja tegevused on enamikus liikmesriikides, kandidaatriikides ja Norras kaua eksisteerinud. Seega ei ole tegemist uue nähtusega, küll aga uue, vähemalt mõnedes liikmesriikides täheldatava suundumusega uimastipoliitikas, liigitada ja koondada need nähtused ühe ja sama mõiste alla ja seada nende esinemise vähendamine riikliku uimastistrateegia eesmärgiks.
Yleinen haitta on kasvava huolenaihe huumepolitiikasta sekä kansallisella että Euroopan tasolla käytävissä keskusteluissa. "Huumeisiin liittyvällä yleisellä haitalla" tavallisesti tarkoitettua käyttäytymistä ja toimintaa on esiintynyt useimmissa jäsenvaltioissa, ehdokasvaltioissa ja Norjassa jo pitkään. Ilmiö ei siis ole uusi, mutta ainakin joissakin maissa on huumepolitiikan alalla ilmaantunut uusi suuntaus tämän ilmiön luokittelemiseksi ja yhdistämiseksi yleisen käsitteen alle ja sen esiintymisen vähentämisen asettamiseksi kansallisen huumestrategian tavoitteeksi.
A drogpolitikáról folyó vitán belül a közrend megzavarása mind országos, mind európai szinten egyre nagyobb figyelmet kap. A „kábítószerrel összefüggő közrendzavarás” kifejezéshez tartozó viselkedések és tevékenységek régóta léteznek a tagállamokban, tagjelölt országokban és Norvégiában. Nem új jelenséggel van tehát dolgunk, inkább csak egy új tendenciával a drogpolitikán belül – legalábbis néhány tagállamban –, amely arra irányul, hogy egy gyűjtőfogalomhoz sorolják és összevessék ezeket a jelenségeket, előfordulásuk csökkentését pedig a nemzeti drogstratégia egyik célkitűzésévé emeljék.
Ordensforstyrrelse er et tema som stadig oftere dukker opp i den narkotikapolitiske debatten på nasjonalt og europeisk plan. De fleste medlemsstatene, søkerlandene og Norge har lenge opplevd atferd og aktiviteter som vanligvis omfattes av begrepet “narkotikarelatert ordensforstyrrelse”. Det er altså ikke snakk om et nytt fenomen, men heller en ny tendens innen narkotikapolitikken – som i hvert fall kan sees i noen medlemsstater – til å kategorisere og kollatere disse fenomenene under et paraplybegrep og sette reduksjon av forekomsten av disse opp som et mål for den nasjonale narkotikastrategien.
Tulburarea ordinii publice constituie o preocupare tot mai importantă în cadrul dezbaterii asupra politicilor privind drogurile atât la nivel naţional cât şi la nivel european. Comportamentele şi activităţile definite de obicei de termenul „tulburarea ordinii publice legată de droguri” există de mult timp în statele membre, în ţările candidate şi în Norvegia. Prin urmare, nu este vorba de un fenomen nou, ci mai degrabă de o nouă tendinţă în cadrul politicilor privind drogurile, care a devenit evidentă cel puţin în câteva state membre, de a clasifica şi reuni aceste fenomene într-un concept de tip umbrelă, precum şi de a transforma reducerea incidenţei acestora în obiectiv al strategiei naţionale privind drogurile.
Verejné pohoršenie je nový problém v politickej diskusii o drogách tak na národnej, ako aj európskej úrovni. Správanie a aktivity, na ktoré sa „verejné pohoršenie súvisiace s drogami“ vzťahuje, existujú vo väčšine členských štátov, kandidátskych krajín a v Nórsku dávno. Nedívame sa teda na nové javy, ale skôr na novú snahu, zrejmú prinajmenšom v protidrogovej politike niektorých členských štátov, kategorizovať a zhromaždiť tieto javy v rámci jedného zastrešujúceho pojmu a ako cieľ národnej protidrogovej stratégie znížiť ich výskyt.
Motenje javnega reda in miru je naraščajoča skrb v razpravah o politiki drog na nacionalni in evropski ravni. Vedenja in dejavnosti, ki so po navadi zajeti z izrazom "motenje javnega reda in miru zaradi drog", že dolgo obstajajo v večini držav članic, držav kandidatk in na Norveškem. Tako se sedaj ne srečujemo z novim pojavom, ampak z novo težnjo na področju politike drog, ki se je pojavila vsaj v nekaterih državah članicah, da bi te pojave razvrstili in zbrali v okvir krovnega koncepta ter zmanjšanje njihovega pojavljanja postavili kot cilj v nacionalni strategiji boja proti drogam.
Inom den politiska debatten om narkotika på både nationell och europeisk nivå har den olägenhet som narkotikamissbruk innebär för allmänheten i allt högre grad kommit att bli en fråga som ger upphov till oro. Beteenden och aktiviteter som oftast omfattas av termen ”olägenhet som narkotikamissbruk innebär för allmänheten” har länge funnits i de flesta medlemsstater, kandidatländer och Norge. Det handlar alltså inte om något nytt fenomen, utan snarare om en ny tendens inom narkotikapolitiken, som är tydlig i åtminstone några medlemsstater, och som går ut på att kategorisera och samla dessa fenomen under ett paraplykoncept och att ha som mål att minska deras förekomst.
Traucējumi sabiedrībai ir arvien lielāks satraukuma cēlonis saistībā ar narkotiku politisko apspriešanu gan nacionālā, gan Eiropas līmenī. Uzvedības modeļi un darbības, ko parasti apzīmē ar terminu „ar narkotikām saistītie traucējumi sabiedrībai” , ir pastāvējuši jau ilgi lielākajā daļā dalībvalstu, kandidātvalstu un Norvēģijā. Līdz ar to netiek apskatīta jauna parādība, bet gan jaunas tendences narkotiku politikā, kas ir acīmredzamas vismaz dažās dalībvalstīs, lai kategorizētu un apvienotu šīs parādības vienā visaptverošā koncepcijā, un lai noteiktu to samazināšanu kā vienu no mērķiem nacionālajā narkotiku stratēģijā.
  Komentarz  
Kwestie związane z bezpieczeństwem publicznym i narażeniem młodych ludzi na kontakt z narkotykami stanowią najczęściej poruszane zagadnienia, które można ująć pod wspólnym tytułem: „Naruszenia porządku publicznego związane z narkotykami”.
In many European countries, there is a growing concern about the wider impact of drug use on the communities in which it occurs. Issues around public safety and the exposure of young people to drugs are among the more commonly cited concerns that can be grouped under the title of ‘Drug-related public nuisance’ – this issue is explored in detail in the selected issues section accompanying the annual report and, continuing the criminal justice theme is a selected issue devoted to a review of strategies to divert those with drug problems away from custodial sentences and towards treatment (‘Alternatives to imprisonment: targeting offending problem drug users in the EU’).
Bon nombre de pays d'Europe s'inquiètent des répercussions plus larges de la consommation de drogue sur les communautés dans lesquelles elle survient. Les questions de sécurité publique et l'exposition de jeunes à la drogue figurent parmi les préoccupations les plus couramment citées, qui peuvent être regroupées sous l'appellation générique des «Nuisances publiques liées à la drogue». Cette question est abordée en détail dans la section des «Questions particulières» qui accompagne le rapport annuel et, pour poursuivre dans le domaine de la justice, une autre question particulière passe en revue les stratégies visant à éviter l'incarcération aux usagers de drogue à problème et à les orienter vers un traitement («Alternatives à l'incarcération: Cibler les délinquants usagers de drogue à problème au sein de l’UE»).
In vielen europäischen Ländern werden zunehmend Sorgen über die Auswirkungen geäußert, die der Drogenkonsum in den davon betroffenen Gesellschaften nach sich zieht. Fragen der öffentlichen Sicherheit und der Kontakt von Jugendlichen mit Drogen gehören zu den am häufigsten erwähnten Anliegen, die sich unter dem Titel „Drogenbedingte Störung der öffentlichen Ordnung“ zusammenfassen lassen. Dieser Punkt wird eingehend im Abschnitt ausgewählte Themen behandelt, der dem Jahresbericht beiliegt. Das Thema der Strafverfolgung wird in einem weiteren ausgewählten Thema behandelt, das der Analyse von Strategien gewidmet ist, die Personen mit Drogenproblemen weg von Freiheitsstrafen und hin zu Behandlungen führen sollen („Alternativen zu Gefängnisstrafen: Maßnahmen für straffällige problematische Drogenkonsumenten in der EU“).
En muchos países europeos crece la inquietud por el impacto general que tiene el consumo de drogas en las comunidades que lo padecen. Las cuestiones de seguridad pública y exposición de los jóvenes a las drogas son dos de los motivos de preocupación más mencionados en el epígrafe «Alteraciones del orden público relacionadas con las drogas»: esta cuestión se analiza en profundidad en el anexo de cuestiones particulares que acompaña al Informe Anual; además, como continuación al tema de la justicia penal hay una cuestión específicamente dedicada a revisar las estrategias destinadas a sustituir las condenas a prisión por alternativas de tratamiento para las personas con problemas de drogas («Alternativas a la privación de libertad dirigidas a los delincuentes consumidores de drogas en la UE»).
In diversi paesi europei cresce il timore per l’accresciuto impatto che il consumo di droga può avere sulle comunità in questione. I problemi di salute pubblica e l’esposizione dei giovani alla droga figurano tra le preoccupazioni riferite più di frequente e che si possono raggruppare nella categoria “reati contro l’ordine pubblico correlati al consumo di droga”. Quest’ultima categoria verrà esaminata in dettaglio nella sezione riservata alle questioni specifiche che accompagna la relazione annuale; per approfondire inoltre il tema della giustizia penale una questione specifica è riservata a una revisione delle strategie al fine di evitare che ai tossicodipendenti siano comminate pene detentive, per indirizzarli invece ai servizi terapeutici (“Alternative alla detenzione: la punizione dei reati commessi da consumatori problematici di droga nell’Unione europea”).
Σε πολλές ευρωπαϊκές χώρες, αυξάνει η ανησυχία σχετικά με τον ευρύτερο αντίκτυπο της χρήσης ναρκωτικών στις κοινότητες όπου αυτή παρατηρείται. Ζητήματα που σχετίζονται με τη δημόσια ασφάλεια και την έκθεση των νέων στα ναρκωτικά συγκαταλέγονται μεταξύ των συνηθέστερα αναφερόμενων ανησυχιών που μπορούν να ομαδοποιηθούν υπό τον τίτλο «Όχληση του κοινού συνδεόμενη με τα ναρκωτικά». Το ζήτημα αυτό εξετάζεται διεξοδικά στην ενότητα «Επιλεγμένα θέματα» που συνοδεύει την ετήσια έκθεση και, σε συνέχεια του ζητήματος της ποινικής δικαιοσύνης, παρουσιάζεται ένα επιλεγμένο θέμα αφιερωμένο στην εξέταση στρατηγικών που στοχεύουν στη μεταστροφή από τις στερητικές της ελευθερίας ποινές προς τη θεραπεία («Εναλλακτικές λύσεις αντί της φυλάκισης: στόχευση των προβληματικών χρηστών ναρκωτικών που παραβιάζουν το νόμο στην ΕΕ»).
In veel landen in Europa heerst toenemende bezorgdheid over de gevolgen in bredere zin van drugsgebruik voor de gemeenschap waarbinnen dit probleem speelt. Kwesties in verband met publieke veiligheid en de blootstelling van jongeren aan drugs worden het meest aangehaald en kunnen worden gegroepeerd als “Drugsgerelateerde publieke overlast”. Op deze kwestie wordt nader ingegaan in de geselecteerde kwesties bij het jaarverslag. Met betrekking tot het onderwerp strafrecht wordt in dit gedeelte ook aandacht besteed aan strategieën om mensen met drugsproblemen te behandelen in plaats van ze een vrijheidsstraf op te leggen (“Alternatieven voor gevangenisstraf voor problematische drugsgebruikende delinquenten in de EU”).
V mnoha evropských zemích panuje rostoucí obava z většího vlivu užívání drog na komunity, kde k němu dochází. Otázky bezpečnosti veřejnosti a expozice mladých lidí drogám patří mezi nejčastěji uváděné obavy, které lze sloučit do kategorie nazvané „rušení veřejného pořádku související s drogami“. Této otázce se podrobně věnuje část vybraných témat, která jsou doplňkem výroční zprávy. Téma trestního soudnictví je dále zpracováno v části věnované posouzení strategií přechodu od trestů odnětí svobody osob s drogovými problémy k léčbě: („Alternativní tresty: zaměření na problémové drogově závislé pachatele v EU“).
I mange europæiske lande er der stigende bekymring over de videre følger af stofbrugen for de lokalsamfund, hvori den optræder. Problemstillinger med hensyn til offentlig sikkerhed og unges eksponering for stoffer er blandt de mere almindelige bekymringer, der kan grupperes under overskriften 'Narkotikarelateret forstyrrelse af den offentlige orden' – dette emne behandles udførligt i den del af årsberetningen, der indeholder udvalgte temaer, og i forlængelse af strafferetstemaet er der et udvalgt tema med en gennemgang af de strategier, der findes med hensyn til at underkaste personer med stofproblemer behandling i stedet for frihedsberøvende straf ('Alternativer til fængsling: målretning af indsatsen over for lovovertrædere blandt problematiske stofbrugere i EU').
Paljudes Euroopa riikides suureneb mure uimastitarbimise laiema mõju üle neile kogukondadele, kus esineb uimastitarbimist. Kõige sagedamini nimetatavateks muredeks on turvalisus ja noorte inimeste kokkupuude uimastitega, mida saab liigitada pealkirja „Uimastitega seotud avaliku korra rikkumised” alla –, seda teemat käsitletakse täpsemalt aastaaruande juurde kuuluvas valikteemade osas, ning kriminaalõiguse küsimust käsitleb valikteema, mis keskendub ülevaatele strateegiatest, millega vähendatakse uimastiprobleemidega inimestele vabadusekaotusliku karistuse määramist ja suunatakse nad ravile („Vanglakaristuse alternatiivid: keskendumine õigusrikkujatest probleemsetele uimastitarbijatele ELis”).
Monissa Euroopan maissa ollaan yhä huolestuneempia huumeidenkäytön lisääntyvästä vaikutuksesta ympäröivään yhteisöön. Yleinen turvallisuus ja nuorten altistuminen huumeidenkäytölle kuuluvat yleisimpiin huolenaiheisiin, jotka voidaan luokitella ”huumeisiin liittyvän yleisen haitan” nimikkeen alle. Tätä kysymystä käsitellään yksityiskohtaisesti vuosiraportin liitteenä olevassa erityiskysymysten osassa, jossa käsitellään saman aihepiirin alalla myös strategioita huumeongelmaisten ohjaamiseksi vankilan sijasta hoitoon (”Vankilan vaihtoehdot: kohderyhmänä rikoksia tekevät huumeiden ongelmakäyttäjät EU:ssa”).
Sok országban egyre nagyobb aggodalommal figyelik a kábítószer-használat tágabban vett hatását a közösségekre. A leggyakrabban felmerülő témák többek között a közbiztonsággal és a fiatalok kábítószereknek való kitettségével kapcsolatosak, és a „Kábítószerrel összefüggő közrendzavarás” cím alá csoportosíthatók – ezt a kérdést az éves jelentéshez tartozó kiválasztott témák rész részletesen tárgyalja, a büntetőjogi vonalat pedig a kábítószer-problémákkal küzdő személyeknek a szabadságvesztéstől a kezelés felé történő elterelését célzó stratégiák áttekintésének szentelt kiválasztott téma viszi tovább („A börtönbüntetés alternatívái: a bűnelkövető problémás kábítószer-használók kezelése az EU-ban”).
I mange land i Europa er det økende bekymring for narkotikabrukens mer vidtrekkende konsekvenser for samfunnet. Offentlig sikkerhet og ungdommens eksponering for narkotika er noe av det som vekker størst bekymring. Vi har samlet disse betraktningene under tittelen ”Narkotikarelatert ordensforstyrrelse” og behandlet dem nærmere i de utvalgte aspektene, og som en fortsettelse av den strafferettslige siden ved narkotikaproblemet presenteres en gjennomgang av strategiene for overføring av personer med narkotikaproblemer fra frihetsberøvelse til behandling (”Alternativer til fengsling for kriminelle problematiske narkotikabrukere i EU”).
În multe ţări europene se înregistrează o preocupare din ce în ce mai mare privind impactul mai larg al consumului de droguri asupra comunităţilor în care se produce. Problemele legate de siguranţa publică şi de expunerea tinerilor la droguri sunt printre cele mai des citate preocupări, care pot fi reunite sub titlul „Tulburarea ordinii publice legată de droguri” – această problemă este discutată în detaliu în secţiunea de extrase care însoţeşte raportul anual, iar în continuarea temei reprezentate de urmărirea penală, există un extras dedicat analizei strategiilor de direcţionare a persoanelor cu probleme legate de droguri de la pedepsele privative de libertate spre tratament („Alternative la pedeapsa cu închisoarea: abordarea consumatorilor problematici de droguri care comit infracţiuni în Uniunea Europeană”).
V mnohých európskych krajinách rastú obavy z vážnejšieho vplyvu užívania drog na spoločenstvá, v ktorých sa vyskytuje. Medzi najčastejšie citovanými obavami sa objavujú problémy súvisiace s verejnou bezpečnosťou a účinkami drog na mládež, ktoré možno zahrnúť pod názov „Verejné pohoršenie súvisiace s drogami“ – touto otázkou sa podrobne zapodieva časť vybraných otázok, ktoré dopĺňajú výročnú správu; pokračovaním témy o trestnej justícii je vybraná otázka venovaná prehľadu stratégií prechodu od trestania osôb, ktoré majú problémy s drogami, väzbou na ich liečenie („Alternatívy uväznenia: zameranie na delikventných problémových užívateľov drog v EÚ“).
Mnogo držav je vedno bolj zaskrbljenih zaradi večjega vpliva uživanja drog na skupnosti, v katerih se pojavi. Vprašanja o varnosti ljudi in izpostavljenosti mladih drogam so med najpogosteje navedenimi skrbmi, ki jih lahko združimo pod naslovom "Z drogami povezano motenje javnega reda in miru" – to vprašanje je podrobneje razloženo v razdelku o izbranih vprašanjih, ki je priložen letnemu poročilu, nadaljevanje obravnave kazenske tematike pa sledi v izbranem vprašanju, posvečenem pregledu strategij, s katerimi se ljudi s problemi zaradi drog odvrne od zapornih kazni in se jih usmeri v zdravljenje ("Alternative zaporu, namenjene storilcem kaznivih dejanj, ki uživajo droge v EU").
I många europeiska länder finns en växande oro över narkotikans mer allmänna effekter på samhället. Frågor om allmän säkerhet och unga människors exponering för droger är några av de vanligaste farhågorna som kan sorteras in i kategorin ”Den olägenhet som narkotikamissbruk innebär för allmänheten” – detta ämne diskuteras ingående i det avsnitt med temakapitel som bifogas årsrapporten och straffrättsfrågan behandlas vidare i ett temakapitel där det görs en genomgång av strategier för att få bort missbrukare från frihetsberövande straff och i stället låta dem genomgå behandling (”Alternativ till fängelsestraff: för narkotikamissbrukande brottslingar i EU”).
Daudzās Eiropas valstīs pastāv pieaugošs satraukums par plašāku narkotiku lietošanas ietekmi uz sabiedrību, kurā šī lietošana notiek. Jautājumi, kas saistīti ar sabiedrības drošību un jauniešu pakļaušanu narkotiku ietekmei, ir visbiežāk minētie satraukuma iemesli, kurus varētu grupēt zem virsraksta „Ar narkotiku lietošanu saistītie sabiedrības apgrūtinājumi” – šī problēma ir sīki apskatīta izvēlēto tēmu sadaļā, kas pievienota gada pārskatam, un turpinot kriminālā tiesiskuma tēmu, viens no atsevišķajiem jautājumiem ir veltīts pārskatam par stratēģijām, lai uz personām, kam ir narkotiku problēmas, neattiecinātu cietumsodus un nosūtītu šīs personas ārstēšanai („Ieslodzījumu alternatīvas: vērstas uz noziedzniekiem – problemātiskajiem narkotiku lietotājiem ES”).
  Okienko 2  
Naruszanie porządku publicznego to nowy temat poruszany w ramach debat prowadzonych nad polityką antynarkotykową zarówno na szczeblu krajowym, jak i europejskim. Zachowania i działania obejmowane zwyczajowo terminem „naruszanie porządku publicznego związane z narkotykami” od dawna obserwowane są w większości Państw Członkowskich, państw kandydujących i w Norwegii.
Public nuisance is an emerging concern within drug policy debate, at both national and European level. Behaviours and activities usually covered by the term ‘drug-related public nuisance’ have long existed in most of the Member States, candidate countries and Norway. Hence, we are looking not at new phenomena, but rather at a new tendency in drug policy, apparent in at least some Member States, to categorise and collate these phenomena under an umbrella concept, and to set the reduction in their occurrence as an objective of national drug strategy.
Les nuisances publiques constituent une préoccupation nouvelle dans le débat politique sur la drogue au plan national et européen. Les comportements et activités généralement couverts par l'expression «nuisances publiques liées à la drogue» existent depuis longtemps dans la plupart des États membres, les pays candidats et la Norvège. Il ne s'agit donc pas d'un phénomène nouveau, mais plutôt d'une nouvelle tendance de la politique antidrogue, qui émerge dans quelques États membres, à classer et à regrouper ces phénomènes sous un concept générique et à considérer la réduction de leur fréquence comme un objectif de la stratégie nationale antidrogue.
Die Störung der öffentlichen Ordnung ist sowohl auf nationaler als auch auf europäischer Ebene in zunehmendem Maße Gegenstand der politischen Drogendebatte. Die Verhaltensweisen und Aktivitäten, die gewöhnlich unter dem Begriff „drogenbedingte Störung der öffentlichen Ordnung“ zusammengefasst werden, sind in den meisten Mitgliedstaaten, den Beitritts- bzw. Kandidatenländern und in Norwegen bereits seit langer Zeit zu beobachten. Es geht hier also nicht um ein neues Phänomen, sondern vielmehr um die neue, zumindest in einigen Mitgliedstaaten zu beobachtende Tendenz in der Drogenpolitik, diese Erscheinungen unter einem Oberbegriff einzustufen und zusammenzuführen und ihre Reduzierung als Ziel in der nationalen Drogenstrategie zu verankern.
Las alteraciones del orden público constituyen una nueva preocupación en el debate sobre la política en materia de drogas, tanto a nivel nacional como europeo. Los comportamientos y actividades comprendidas normalmente bajo el término «alteraciones del orden público relacionadas con las drogas» existen desde hace mucho tiempo en la mayoría de Estados miembros, los países candidatos y Noruega. Por lo tanto, no se trata de un fenómeno nuevo, sino de una nueva tendencia en la política antidroga -evidente por lo menos en algunos Estados miembros- a clasificar y comparar estos conceptos englobándolos en una misma categoría, y a convertir en objetivo de la estrategia nacional en materia de drogas la reducción de su incidencia.
I reati contro l’ordine pubblico rappresentano un problema emergente nel dibattito sulle politiche in materia di droga a livello tanto nazionale quanto europeo. I comportamenti e le azioni solitamente compresi nella definizione di “reati contro l’ordine pubblico connessi alla droga” si osservano da tempo nella maggior parte degli Stati membri, dei paesi candidati all’adesione e in Norvegia. Non si sta quindi prendendo atto di nuovi fenomeni, bensì si osserva una nuova tendenza della strategia in materia di droga, perlomeno in alcuni Stati membri, a classificare e a raggruppare tali fenomeni sotto un’unica definizione e a fissare tra gli obiettivi della strategia nazionale in materia di droga la riduzione di tali fenomeni.
A perturbação da ordem pública é uma preocupação emergente no debate sobre a política em matéria de droga, tanto a nível nacional como a nível europeu. Os comportamentos e actividades normalmente abrangidos pelo termo “perturbação da ordem pública relacionada com a droga” já existem há muito na maioria dos Estados-Membros, nos países candidatos e na Noruega. Não estamos, portanto, perante um fenómeno novo, mas sim face a uma nova tendência nesta política, visível pelo menos em alguns Estados-Membros, para classificar e compilar estes fenómenos sob um conceito central e para integrar a redução da sua ocorrência entre os objectivos da estratégia nacional de luta contra a droga.
Η όχληση του κοινού είναι ένα πρόβλημα που αναφέρεται ολοένα και περισσότερο στις συζητήσεις σχετικά με την πολιτική για τα ναρκωτικά, τόσο σε εθνικό όσο και σε ευρωπαϊκό επίπεδο. Οι συμπεριφορές και οι δραστηριότητες που καλύπτονται συνήθως από τον όρο «όχληση του κοινού συνδεόμενη με τα ναρκωτικά» υπάρχουν εδώ και καιρό στα περισσότερα κράτη μέλη, στις υποψήφιες χώρες και στη Νορβηγία. Επομένως, δεν πρόκειται για νέα φαινόμενα, αλλά μάλλον για μια νέα τάση στην πολιτική για τα ναρκωτικά, εμφανή σε ορισμένα τουλάχιστον κράτη μέλη, με στόχο την ταξινόμηση σε κατηγορίες και τη συγκέντρωση των φαινομένων αυτών κάτω από μια συνολική έννοια, και τη συμπερίληψη της μείωσης της εμφάνισής τους στους στόχους της εθνικής στρατηγικής για την καταπολέμηση των ναρκωτικών.
Op zowel nationaal als Europees niveau speelt de problematiek van de publieke overlast een steeds grotere rol in het debat over het drugsbeleid. De meeste lidstaten, kandidaat-lidstaten en Noorwegen rangschikken al geruime tijd bepaalde gedragingen en activiteiten onder het begrip “drugsgerelateerde publieke overlast”. Het gaat dan ook niet om nieuwe verschijnselen, maar meer om een nieuwe tendens in het drugsbeleid, die zich in ieder geval in een aantal lidstaten voordoet, om deze verschijnselen onder een parapluconcept samen te brengen en om het terugdringen ervan als een van de doelstellingen van de nationale drugsstrategie op te nemen.
Rušení veřejného pořádku je otázka, která se stává předmětem debat v rámci protidrogové politiky na národní i evropské úrovni. Chování a aktivity, jež lze obvykle zahrnout pod pojem „rušení veřejného pořádku související s drogami“, již dlouho existují ve většině členských států, kandidátských zemí a v Norsku. Proto před námi nestojí nové jevy, ale spíše nová tendence v protidrogové politice, která je patrná alespoň v některých členských státech. Jedná se o trend kategorizovat a shrnout tyto jevy pod určitou zastřešující koncepci a stanovit omezení jejich výskytu jako cíl národní protidrogové strategie.
Forstyrrelse af den offentlige orden giver anledning til stigende bekymring i den narkotikapolitiske debat på både nationalt og europæisk plan. De adfærdsmønstre og aktiviteter, der normalt er omfattet af udtrykket 'narkotikarelateret forstyrrelse af den offentlige orden', har længe eksisteret i hovedparten af medlemsstaterne, kandidatlandene og Norge. Der er således ikke tale om nye fænomener, men snarere om en ny tendens i forbindelse med narkotikapolitikken, som har gjort sig gældende i det mindste i nogle medlemsstater, hvor disse fænomener henføres og samles under et paraplybegreb, og en nedbringelse af forekomsten heraf opstilles som et mål for den nationale narkotikastrategi.
Üldust häiriv tegevus on üha suurenev mure uimastipoliitika alastes aruteludes nii riiklikul kui Euroopa tasandil. „Uimastitega seotud üldust häiriva tegevuse” mõiste all käsitletav käitumine ja tegevused on enamikus liikmesriikides, kandidaatriikides ja Norras kaua eksisteerinud. Seega ei ole tegemist uue nähtusega, küll aga uue, vähemalt mõnedes liikmesriikides täheldatava suundumusega uimastipoliitikas, liigitada ja koondada need nähtused ühe ja sama mõiste alla ja seada nende esinemise vähendamine riikliku uimastistrateegia eesmärgiks.
Yleinen haitta on kasvava huolenaihe huumepolitiikasta sekä kansallisella että Euroopan tasolla käytävissä keskusteluissa. "Huumeisiin liittyvällä yleisellä haitalla" tavallisesti tarkoitettua käyttäytymistä ja toimintaa on esiintynyt useimmissa jäsenvaltioissa, ehdokasvaltioissa ja Norjassa jo pitkään. Ilmiö ei siis ole uusi, mutta ainakin joissakin maissa on huumepolitiikan alalla ilmaantunut uusi suuntaus tämän ilmiön luokittelemiseksi ja yhdistämiseksi yleisen käsitteen alle ja sen esiintymisen vähentämisen asettamiseksi kansallisen huumestrategian tavoitteeksi.
A drogpolitikáról folyó vitán belül a közrend megzavarása mind országos, mind európai szinten egyre nagyobb figyelmet kap. A „kábítószerrel összefüggő közrendzavarás” kifejezéshez tartozó viselkedések és tevékenységek régóta léteznek a tagállamokban, tagjelölt országokban és Norvégiában. Nem új jelenséggel van tehát dolgunk, inkább csak egy új tendenciával a drogpolitikán belül – legalábbis néhány tagállamban –, amely arra irányul, hogy egy gyűjtőfogalomhoz sorolják és összevessék ezeket a jelenségeket, előfordulásuk csökkentését pedig a nemzeti drogstratégia egyik célkitűzésévé emeljék.
Ordensforstyrrelse er et tema som stadig oftere dukker opp i den narkotikapolitiske debatten på nasjonalt og europeisk plan. De fleste medlemsstatene, søkerlandene og Norge har lenge opplevd atferd og aktiviteter som vanligvis omfattes av begrepet “narkotikarelatert ordensforstyrrelse”. Det er altså ikke snakk om et nytt fenomen, men heller en ny tendens innen narkotikapolitikken – som i hvert fall kan sees i noen medlemsstater – til å kategorisere og kollatere disse fenomenene under et paraplybegrep og sette reduksjon av forekomsten av disse opp som et mål for den nasjonale narkotikastrategien.
Tulburarea ordinii publice constituie o preocupare tot mai importantă în cadrul dezbaterii asupra politicilor privind drogurile atât la nivel naţional cât şi la nivel european. Comportamentele şi activităţile definite de obicei de termenul „tulburarea ordinii publice legată de droguri” există de mult timp în statele membre, în ţările candidate şi în Norvegia. Prin urmare, nu este vorba de un fenomen nou, ci mai degrabă de o nouă tendinţă în cadrul politicilor privind drogurile, care a devenit evidentă cel puţin în câteva state membre, de a clasifica şi reuni aceste fenomene într-un concept de tip umbrelă, precum şi de a transforma reducerea incidenţei acestora în obiectiv al strategiei naţionale privind drogurile.
Verejné pohoršenie je nový problém v politickej diskusii o drogách tak na národnej, ako aj európskej úrovni. Správanie a aktivity, na ktoré sa „verejné pohoršenie súvisiace s drogami“ vzťahuje, existujú vo väčšine členských štátov, kandidátskych krajín a v Nórsku dávno. Nedívame sa teda na nové javy, ale skôr na novú snahu, zrejmú prinajmenšom v protidrogovej politike niektorých členských štátov, kategorizovať a zhromaždiť tieto javy v rámci jedného zastrešujúceho pojmu a ako cieľ národnej protidrogovej stratégie znížiť ich výskyt.
Motenje javnega reda in miru je naraščajoča skrb v razpravah o politiki drog na nacionalni in evropski ravni. Vedenja in dejavnosti, ki so po navadi zajeti z izrazom "motenje javnega reda in miru zaradi drog", že dolgo obstajajo v večini držav članic, držav kandidatk in na Norveškem. Tako se sedaj ne srečujemo z novim pojavom, ampak z novo težnjo na področju politike drog, ki se je pojavila vsaj v nekaterih državah članicah, da bi te pojave razvrstili in zbrali v okvir krovnega koncepta ter zmanjšanje njihovega pojavljanja postavili kot cilj v nacionalni strategiji boja proti drogam.
Inom den politiska debatten om narkotika på både nationell och europeisk nivå har den olägenhet som narkotikamissbruk innebär för allmänheten i allt högre grad kommit att bli en fråga som ger upphov till oro. Beteenden och aktiviteter som oftast omfattas av termen ”olägenhet som narkotikamissbruk innebär för allmänheten” har länge funnits i de flesta medlemsstater, kandidatländer och Norge. Det handlar alltså inte om något nytt fenomen, utan snarare om en ny tendens inom narkotikapolitiken, som är tydlig i åtminstone några medlemsstater, och som går ut på att kategorisera och samla dessa fenomen under ett paraplykoncept och att ha som mål att minska deras förekomst.
  Kary  
Przykładowo, w zeszłym roku zgłoszono, że Belgia i Wielka Brytania z powodzeniem obniżyły karę za nieproblemowe posiadanie konopi indyjskich. W Belgii nowa dyrektywa wydana w lutym 2005 roku wyjaśniła wyjątki od zastosowania obniżonej kary, nawołując do pełnego ukarania w przypadkach „naruszenia porządku publicznego”.
During the reporting period several countries also made changes in their drug legislation to the penalties that can be imposed for various offences, besides those reviewed above and that specifically involve young people. For example, it was reported last year that Belgium and the United Kingdom effectively lowered the penalty for non-problematic cannabis possession. In Belgium, a new directive issued in February 2005 clarified the exceptions to this reduced penalty, calling for full prosecution in cases involving ‘disturbance of public order’. This includes possession of cannabis in or near places where schoolchildren might gather (schools, parks, bus stops) and also ‘blatant’ possession in a public place or building. In Denmark, a May 2004 amendment to the Euphoriant Substances Act, together with a public prosecutor’s circular, stated that the possession of drugs for own use will now normally be punishable by a fine rather than the warnings issued previously.
Au cours de la période considérée par le présent rapport, plusieurs pays ont également modifié leur législation en ce qui concerne les sanctions applicables à divers délits, outre ceux visés plus haut et qui concernent en particulier les jeunes. À titre d'exemple, la Belgique et le Royaume-Uni ont déclaré que l'an dernier, il avaient effectivement réduit la sanction pour possession non problématique de cannabis. En Belgique, une nouvelle directive promulguée en février 2005 précise les exceptions à cette réduction de peine, mais impose des poursuites dans les cas de «troubles de l'ordre public». Ceci couvre la possession de cannabis dans des lieux ou à proximité d'endroits où des jeunes scolarisés sont susceptibles de se réunir (écoles, parcs, arrêts de bus) et la possession «flagrante» dans un lieu ou un bâtiment public. Au Danemark, en mai 2004, une modification de la loi sur les substances euphorisantes et une circulaire du procureur général précisaient que la possession de drogues pour son usage personnel sera désormais normalement passible d'une amende plutôt que d'un avertissement, comme c'était le cas auparavant.
Neben den oben erläuterten Änderungen speziell für Jugendliche haben mehrere Länder im Berichtszeitraum ihre Drogengesetzgebung auch im Hinblick auf die Strafen geändert, die für verschiedene Straftaten verhängt werden können. Beispielsweise wurde im letzten Jahr berichtet, dass Belgien und das Vereinigte Königreich die Strafen für nichtproblematischen Cannabisbesitz effektiv gemildert haben. In Belgien wurden in einer neuen Direktive vom Februar 2005 die Ausnahmen für diese verminderte Strafregelung festgelegt, wobei in Fällen, in denen eine „Störung der öffentlichen Ordnung“ vorliegt, das volle Strafmaß gefordert wird. Dazu gehören auch der Besitz von Cannabis an oder in der Nähe von Orten, an denen sich Schulkinder aufhalten könnten (Schulen, Parks, Bushaltestellen), und der „sichtbare“ Cannabisbesitz an einem öffentlichen Ort oder in einem öffentlichen Gebäude. In Dänemark wurde in einer Änderung des Betäubungsmittelgesetzes vom Mai 2004 sowie in einem Rundschreiben der Staatsanwaltschaft bestimmt, dass der Besitz von Drogen für den Eigenbedarf nun in der Regel nicht mehr durch Verwarnungen, sondern durch eine Geldstrafe zu ahnden ist.
Durante el período de realización del informe, también hubo varios países que modificaron las sanciones estipuladas en su legislación contra la droga para varios delitos, además de los cambios antes analizados y que afectan de forma específica a los jóvenes. Por ejemplo, Bélgica y Reino Unido redujeron el año pasado la pena por posesión de cannabis no problemática. En Bélgica, una nueva directiva publicada en febrero de 2005 aclara las excepciones a esta reducción de la pena, instando a la acción judicial plena en aquellos casos que conlleven «alteración del orden público». Entre ellos está la posesión de cannabis en lugares de reunión de niños en edad escolar (escuelas, parques o paradas de autobús) o en sus proximidades y también la posesión «ostensible» en un lugar o edificio público. En Dinamarca, una enmienda de mayo de 2004 a la Ley de Sustancias Euforizantes, junto con una circular del ministerio público, estableció que la posesión de drogas para consumo propio se castigaría normalmente con una multa, en lugar de las advertencias realizadas anteriormente.
Durante il periodo di riferimento della presente relazione alcuni paesi hanno modificato la propria legislazione in materia di droga per quanto concerne le pene applicabili per vari reati, oltre a quella già vista che riguarda nello specifico i giovani. Per esempio, lo scorso anno Belgio e Regno Unito hanno riferito di aver diminuito con successo le pene per il possesso non problematico di cannabis. In Belgio una nuova direttiva pubblicata nel febbraio 2005 chiariva le eccezioni a questa riduzione della pena, ribadendo la piena perseguibilità per i reati che comportano “turbativa dell’ordine pubblico”. Rientrano in questa fattispecie il possesso di cannabis all’interno o in prossimità di luoghi potenzialmente frequentati da bambini in età scolare (scuole, parchi, fermate dell’autobus) e il possesso “palese” in un luogo o in un edificio pubblico. In Danimarca, un emendamento alla legge sulle sostanze euforizzanti risalente al maggio 2004 e una circolare del pubblico ministero sancivano che la detenzione di droghe per il consumo personale sarebbe stato punito con un’ammenda anziché con l’ammonimento, come avveniva in precedenza.
Κατά τη διάρκεια της υπό εξέταση περιόδου, αρκετές χώρες τροποποίησαν επίσης τη νομοθεσία τους για τα ναρκωτικά όσον αφορά τις ποινές που είναι δυνατόν να επιβληθούν για διάφορα αδικήματα, πέραν εκείνων που εξετάσθηκαν ανωτέρω και που αφορούν ειδικά τους νέους. Για παράδειγμα, όπως αναφέρθηκε πέρσι, το Βέλγιο και το Ηνωμένο Βασίλειο μείωσαν τις ποινές για τη μη προβληματική κατοχή κάνναβης. Στο Βέλγιο, μια νέα οδηγία που εκδόθηκε τον Φεβρουάριο του 2005 αποσαφήνισε τις εξαιρέσεις στη μειωμένη αυτή ποινή, ζητώντας την πλήρη δίωξη στις περιπτώσεις όπου υπάρχει επίσης «διασάλευση της δημόσιας τάξης». Σε αυτές περιλαμβάνονται η κατοχή κάνναβης σε τόπους ή κοντά σε τόπους όπου είναι δυνατόν να συγκεντρώνονται μαθητές (σχολεία, πάρκα, στάσεις λεωφορείων) καθώς και η «σκανδαλώδης» κατοχή σε δημόσιο χώρο ή κτίριο. Στη Δανία, μια τροποποίηση του νόμου για τις ουσίες που προκαλούν ευφορία τον Μάιο του 2004, σε συνδυασμό με μια εισαγγελική εγκύκλιο, αναφέρει ότι η κατοχή ναρκωτικών για ίδια χρήση θα τιμωρείται πλέον με πρόστιμο αντί της προειδοποίησης που ίσχυε προηγουμένως.
In de verslagperiode heeft een aantal landen - naast de eerder genoemde wijzigingen in de strafmaat voor jonge mensen - ook andere wetswijzigingen doorgevoerd ten aanzien van de straffen die voor de uiteenlopende drugsdelicten opgelegd kunnen worden. Zo hebben België en het Verenigd Koninkrijk gerapporteerd dat de strafmaat voor niet-problematisch cannabisbezit vorig jaar is verlaagd. In België wordt in een nieuwe richtlijn van februari 2005 een toelichting gegeven op de uitzonderingen op deze verlaagde strafmaat. Zaken waarbij sprake is van een “verstoring van de openbare orde” dienen bijvoorbeeld onverkort te worden vervolgd. Dat geldt onder meer voor cannabisbezit op of in de buurt van locaties waar zich schoolkinderen kunnen bevinden (scholen, parken, bushaltes) en ook voor “overduidelijk” drugsbezit in publieke ruimtes of in openbare gebouwen. Op basis van een wijziging in mei 2004 van de wet op de euforische stoffen in samenhang met een circulaire van het Openbaar Ministerie wordt drugsbezit voor eigen gebruik in Denemarken voortaan in de regel bestraft met een boete in plaats van een waarschuwing.
Během sledovaného období provedlo několik zemí v rámci své protidrogové legislativy změny trestů, které lze uložit za různé trestné činy – kromě těch, jež byly uvedeny výše a těch, jež se konkrétně týkají mladistvých. Například v minulém roce Belgie a Spojené království účinně snížily trest za držení konopí, s nímž nesouvisejí žádné další problémy. V Belgii nová směrnice vydaná v únoru roku 2005 objasnila výjimky z tohoto sníženého trestu. Tato směrnice vyžaduje plné trestní stíhání v případech, jejichž součástí je „rušení veřejného pořádku“. Takové případy zahrnují držení konopí v místech nebo poblíž míst, kde se mohou shromažďovat děti školou povinné (školy, parky, autobusové zastávky), a rovněž „očividné“ držení na veřejném místě nebo ve veřejné budově. V Dánsku novela zákona o látkách s euforizačním účinkem a oběžník státního zástupce stanoví, že držení drog pro vlastní použití bude nyní v běžných případech trestáno pokutou spíše než varováními, jež byla vydávána dříve.
I indberetningsperioden har mange lande også ændret deres narkotikalovgivning med hensyn til de straffe, der kan idømmes for forskellige lovovertrædelser, foruden de straffe, der er behandlet ovenfor, og som specifikt involverer unge. F.eks. blev det rapporteret sidste år, at Belgien og Det Forenede Kongerige i realiteten havde nedsat straffen for ikke-problematisk cannabisbesiddelse. En ny bekendtgørelse, der blev udstedt i februar 2005 i Belgien, præciserede undtagelserne fra denne nedsatte straf og fastsatte omfattende retsforfølgning i sager, hvor der er tale om 'forstyrrelse af den offentlige orden'. Dette omfatter besiddelse af cannabis på eller i nærheden af steder, hvor skoleelever færdes (skoler, parker, busstoppesteder) og også 'åbenlys' besiddelse på et offentligt sted eller i en offentlig bygning. I Danmark indebar en ændring af loven om euforiserende stoffer, der blev vedtaget i maj 2004, sammen med en 'Rigsadvokaten Informerer', at besiddelse af stoffer til eget forbrug i almindelighed skulle straffes med bøde frem for advarsel, som der tidligere var meddelt.
Lisaks eespool käsitletud ja otseselt noortele suunatud muudatustele tegid mitmed riigid aruandlusperioodi jooksul muudatusi uimastialasesse seadusandlusse ka karistuste osas, mida saab määrata eri õigusrikkumiste puhul. Näiteks eelmisel aastal anti teada, et Belgia ja Ühendkuningriik on edukalt alandanud karistust probleemivaba kanepiomamise eest. Belgias täpsustas 2005. aasta veebruaris vastuvõetud uus direktiiv kõnealuse alandatud karistuse erandeid, nähes ette täieliku süüdimõistmise „avaliku korra rikkumisega” seotud juhtudel. Need hõlmavad kanepi omamist sellistes kohtades või selliste kohtade lähedal, kus võivad koguneda koolilapsed (koolid, pargid, bussipeatused), samuti kanepi „silmnähtavat” omamist avalikus kohas või hoones. Taanis sätestati 2004. aasta mais euforiaatide seadusesse tehtud muudatuse ja prokuröri ringkirjaga, et kanepi omamist oma tarbeks karistatakse nüüd hoiatuse tegemise asemel tavaliselt pigem trahviga.
Tarkastelujakson aikana useassa maassa muutettiin myös huumelainsäädännön seuraamuksia erilaisista rikoksista, edellä käsiteltyjen ja erityisesti nuoria koskeneiden rikosten lisäksi. Esimerkiksi Belgiassa ja Yhdistyneessä kuningaskunnassa lievennettiin viime vuonna rangaistusta ongelmattomasta kannabiksen hallussapidosta. Belgiassa helmikuussa 2005 annetussa uudessa toimintaohjeessa täsmennettiin alennettuun rangaistukseen tehtäviä poikkeuksia; sen mukaan syyte on nostettava "yleisestä järjestyshäiriöstä". Tämä käsittää kannabiksen hallussapidon sellaisissa paikoissa tai sellaisten paikkojen läheisyydessä, joihin koululaiset voivat kokoontua (koulut, puistot, linja-autopysäkit), sekä "räikeän" hallussapidon julkisella paikalla tai julkisessa rakennuksessa. Tanskassa toukokuussa 2004 tehdyn päihdelain muutoksen ja yleisen syyttäjän ohjeen mukaan huumeiden hallussapidosta omaa käyttöä varten annetaan nyt yleensä sakkorangaistus, kun siitä sai ennen varoituksen.
A tárgyalt időszak során több ország módosította a kábítószerügyi jogszabályaiban a különböző, a fent tárgyaltaktól eltérő és kifejezetten a fiatalokat érintő bűncselekmények esetén kiszabható büntetések mértékét. Tavaly jelentették például, hogy Belgium és az Egyesült Királyság eredményesen csökkentette a nem problematikus kannabiszbirtoklásért kiróható büntetést. Belgiumban egy 2005. februárban kiadott új irányelv tisztázta a csökkentett büntetéstétel alóli kivételeket, és teljes bűnvádi eljárást írt elő a „közrend megzavarásával” járó esetekre. Ez lehet kannabiszbirtoklás olyan helyeken, ahol iskolás gyermekek csoportosan előfordulhatnak vagy azok közelében (pl. iskolák, parkok, buszmegállók), és idetartozik a „kirívó” birtoklás közterületen vagy középületben. Dániában a bódulatkeltő anyagokról szóló törvény 2004. májusi módosítása az államügyész körlevelével együtt kimondta, hogy a saját használatra szánt kábítószerek birtoklása a korábban kiadott figyelmeztetéstől eltérően ezentúl bírsággal büntetendő.
I løpet av rapporteringsperioden foretok flere land også endringer i narkotikalovgivningen med hensyn til hvilke straffer som kan idømmes for ulike lovbrudd, utenom de som er nevnt over og som spesifikt gjelder unge mennesker. For eksempel ble det i fjor rapportert at Belgia og Storbritannia satte ned straffen for uproblematisk cannabisbesittelse. I Belgia klargjorde et nytt direktiv i februar 2005 unntakene fra den nedsatte straffen og oppfordret til full straffeforfølgning i saker som involverte “ordensforstyrrelse”. Dette innbefatter besittelse av cannabis på eller i nærheten av steder hvor skolebarn og -ungdom kan samles (skoler, parker, busstopp), og ”åpenbar” besittelse på offentlig sted. I Danmark medførte en endring i Lov om euforiserende stoffer vedtatt i mai 2004, sammen med et rundskriv fra Rigsadvokaten, at besittelse av narkotika for eget bruk nå normalt vil kunne straffes med bøter i stedet for advarsler, som tidligere ble gitt.
Pe parcursul perioadei de raportare mai multe ţări au modificat pedepsele prevăzute în legislaţiile lor naţionale care pot fi aplicate pentru diverse infracţiuni, pe lângă cele menţionate anterior şi în care sunt implicaţi în mod specific tineri. De exemplu, anul trecut s-a raportat că Belgia şi Regatul Unit au redus efectiv pedeapsa pentru deţinere neproblematică de canabis. În Belgia, o nouă directivă emisă în februarie 2005 a clarificat excepţiile de la această pedeapsă redusă, impunând urmărirea în justiţie în cazurile care implică „tulburarea ordinii publice”. Aici este inclusă deţinerea de canabis în sau lângă locuri în care se pot aduna elevi (şcoli, parcuri, staţii de autobuz) şi de asemenea deţinerea „ostentativă” într-o zonă sau într-o clădire publică. În Danemarca, o modificare din mai 2004 la Legea substanţelor euforizante, precum şi o circulară emisă de procuratură, stabileau că deţinerea de droguri pentru uz personal se pedepseşte în mod normal cu amendă şi nu prin avertismentele utilizate anterior.
V sledovanom období vykonali viaceré krajiny vo svojich právnych predpisoch tiež zmeny týkajúce sa trestov, ktoré možno uložiť za rôzne trestné činy, a ktoré sa, okrem už uvedených, osobitne týkajú mládeže. Napríklad Belgicko a Spojené kráľovstvo oznámili výrazné zníženie trestných sadzieb za neproblematické prechovávanie kanabisu v minulom roku. Nová smernica vydaná vo februári 2005 v Belgicku vysvetľuje výnimky z tejto zníženej trestnej sadzby a požaduje uplatňovanie trestov v plnej výške v prípadoch „narušenia verejného poriadku“. To sa vzťahuje na prechovávanie kanabisu na miestach alebo v blízkosti miest, na ktorých by sa mohli zhromažďovať deti školského veku (v školách, parkoch, na autobusových zastávkach) a aj na „očividné“ prechovávanie kanabisu na verejných priestranstvách alebo vo verejných budovách. Zmena a doplnenie zákona o euforizačných látkach z mája 2004 spolu s obežníkom verejného žalobcu v Dánsku ustanovili, že prechovávanie drog na vlastnú potrebu sa teraz obvykle potresce pokutou, namiesto predošle vydávaných výstrah.
Med poročevalnim obdobjem je več držav v svojo zakonodajo na področju drog poleg sprememb, ki so bile navedene zgoraj in vključujejo mlade, vneslo tudi spremembe v zvezi s kaznimi, ki jih je mogoče naložiti za različna kazniva dejanja. Lani sta na primer Belgija in Združeno kraljestvo učinkovito znižala kazen za neproblematično posedovanje konoplje. V Belgiji je bila februarja 2005 izdana nova direktiva, ki je pojasnila izjeme k tej znižani kazni in zahtevala popoln kazenski pregon v primerih, ki vključujejo "motenje javnega reda". To vključuje posedovanje konoplje v prostorih, v katerih bi se lahko zbirala šolska mladina (šole, parki, avtobusne postaje), ali blizu njih ter tudi "očitno" posedovanje na javnem mestu ali v javnih zgradbah. Na Danskem sta sprememba Zakona o snoveh, ki povzročajo evforijo, maja 2004 in okrožnica javnega tožilca poudarili, da bo posedovanje drog za lastno uporabo po novem namesto s prej izrečenimi opozorili praviloma kaznovano z denarno kaznijo.
Förutom de ändringar av narkotikalagstiftningen som beskrivs ovan och som specifikt rörde unga människor ändrade många länder också straffen för olika brott. Förra året rapporterades till exempel att Belgien och Storbritannien i praktiken sänkte straffet för oproblematiskt innehav av cannabis. Undantagen från dessa lindrigare straff fastställdes i ett belgiskt direktiv som utfärdades i februari 2005, där det görs klart att ärenden som rör ”störande av den allmänna ordningen” måste leda till åtal. Sådana ärenden kan till exempel handla om innehav av cannabis på eller i närheten av platser där skolbarn samlas (skolor, parker, busshållplatser) och även ”flagrant” innehav på offentliga platser eller i offentliga byggnader. I Danmark fastställdes genom en ändring av lagen om euforiserande ämnen i maj 2004, i kombination med en rundskrivelse från den allmänna åklagaren, att innehav av narkotika för eget bruk normalt skall leda till böter snarare än som tidigare till en varning.
Atskaites periodā vairākas valstis pieņēma izmaiņas savos likumdošanas aktos attiecībā uz narkotikām par sodiem, kādus var piemērot par dažādiem pārkāpumiem papildus iepriekš apskatītajiem un jo īpaši tādiem, kuros iesaistīti jaunieši. Piemēram, pagājušajā gadā tika ziņots, ka Beļģijā un Apvienotajā Karalistē tika samazināti sodi par kaņepju turēšanu, kas nav saistīta ar konkrētām problēmām. Beļģijā ar jauno 2005. gada februārī izdoto direktīvu tika ieviesti paskaidrojumi par izņēmumiem šī samazinātā soda piemērošanai, aicinot izmantot pilnu likuma bardzību lietās, kuras ir saistītas ar „sabiedriskās kārtības traucējumiem”. Tas ietver narkotiku turēšanu vietās, kur varētu sapulcēties skolēni (skolās, parkos, autobusu pieturās), un to tiešā tuvumā, kā arī „uzkrītošu” turēšanu sabiedriskās vietās un ēkās. Dānijā 2004. gada maijā pieņemtie grozījumi Likumā par eiforiju izraisošajām vielām kopā ar valsts prokurora paziņojumu nosaka, ka par narkotiku turēšanu personiskai lietošanai tagad ir jāpiemēro soda nauda nevis brīdinājumi, kādus izdeva iepriekš.