|
|
Dessa stål kan inte sammanfogas med alla smältsvetsmetoder. Vid val av svetsmetod är det dock oftast inte kvalitetsaspekter som är avgörande utan snarare ekonomiska överväganden. TIG-metoden är därför underrepresenterad på grund av dess låga effekt för dessa ståltyper. Ett undantag är svetsning av rotsträngar. Vid väggtjocklekar som är större än 6 mm svetsas ofta rotsträngen och de övriga lagren med en effektivare metod. Ett annat undantag är svetsning av rörledningar med små diametrar. För detta finns det inget som är bättre lämpat än TIG-metoden. En egenhet är att det kan bildas porer, t.ex. vid olegerade rörstål (t.ex. P235), som innehåller lite kisel eller vid insvetsning av sådana rör i pannbotten. Även vid djupdragningsstål, som endast har tätats med aluminium, kan det uppträda porer, när man svetsar med lite tillsatsmaterial. Genom syreupptagningen från atmosfären, som inte heller går att helt förhindra vid skyddsgassvetsning, blir svetsgodset otätat och det kan uppträda porer på grund av kolmonoxidbildning i svetsgodset. Detta åtgärdas genom att föra in så mycket Si/Mn-legerat tillsatsmaterial som möjligt varvid syret binds upp på ett oskadligt sätt.
|
