|
Das bedeutet konkret, dass das Parlament bei bestimmten Dossiers, für die es zurzeit nur beratende Funktionen innehat oder an denen es gar nicht beteiligt ist, wirkliche legislative Zuständigkeiten ähnlich wie der Europäische Rat erwirbt.
|
|
Lawmaking: the 'co-decision procedure' (renamed 'ordinary legislative procedure') has been extended to several new fields. This means that Parliament now has the same degree of lawmaking power as the Council in some areas where it used to be merely consulted or not involved at all. These areas include legal immigration, penal judicial cooperation (Eurojust, crime prevention, alignment of prison standards, offences and penalties), police cooperation (Europol) and some aspects of trade policy and agriculture. The Parliament now has a role to play in almost all lawmaking.
|
|
Domaine législatif: la procédure de codécision (rebaptisée «procédure législative ordinaire») est étendue à de nouveaux domaines. Cela signifie concrètement que le Parlement acquiert un réel pouvoir de législateur – au même titre que le Conseil – dans certains dossiers sur lesquels il n'intervenait pas ou était simplement consulté. L'immigration légale, la coopération judiciaire pénale (Eurojust, prévention du crime, rapprochement des normes pénales, infractions et sanctions), la coopération policière (Europol), ou certaines dispositions relevant de la politique commerciale ou de la politique agricole communes en sont quelques exemples. Le Parlement européen intervient désormais dans la quasi-totalité des dossiers législatifs.
|
|
En materia legislativa, el procedimiento de codecisión (que pasa a llamarse "procedimiento legislativo ordinario") se amplía a otros campos. Eso significa que, en una serie de áreas en las que antes a lo sumo se le consultaba, el Parlamento tendrá tanto poder legislador como el Consejo. Entre ellas figuran la inmigración legal, la cooperación judicial penal (Eurojust, prevención de la delincuencia, aproximación de las normas penales, infracciones y sanciones), la cooperación policial (Europol) y determinados aspectos de política comercial o agrícola. De este modo, el Parlamento Europeo intervendrá en casi todos los procesos legislativos.
|
|
In materia legislativa, innanzitutto, la procedura di codecisione (ridenominata "procedura legislativa ordinaria") è estesa a diversi ambiti. Concretamente, questo significa che il Parlamento acquisisce un effettivo potere legislativo, pari a quello del Consiglio, per determinati dossier ai quali attualmente non è associato o per i quali viene solo consultato. Tra gli esempi figurano l'immigrazione legale, la cooperazione giudiziaria in materia penale (Eurojust, prevenzione della criminalità, ravvicinamento delle norme penali, infrazioni e sanzioni), la cooperazione di polizia (Europol), o ancora determinate disposizioni della politica commerciale o della politica agricola comune. Il Parlamento europeo interviene pertanto nella quasi totalità dei dossier legislativi.
|
|
Começando pela matéria legislativa, o procedimento de co-decisão (rebaptizado «processo legislativo ordinário») é alargado a vários domínios. O Parlamento Europeu adquire assim um verdadeiro poder legislativo, em pé de igualdade com o Conselho, em relação a determinadas matérias sobre as quais actualmente não intervém ou é simplesmente consultado. É o caso, nomeadamente, da imigração legal, da cooperação judiciária penal (Eurojust, prevenção do crime, aproximação das normas penais, infracções e sanções), da cooperação policial (Europol), bem como de determinadas disposições no domínio da política comercial e da política agrícola comum. O Parlamento Europeu intervem agora, por conseguinte, na quase totalidade dos dossiês legislativos.
|
|
Κατ' αρχάς, στον νομοθετικό τομέα, η διαδικασία συναπόφασης (που μετονομάστηκε «συνήθης νομοθετική διαδικασία») επεκτείνεται σε πολλούς νέους τομείς. Αυτό σημαίνει ότι το Κοινοβούλιο αποκτά ουσιαστική νομοθετική εξουσία σε ισότιμη βάση με το Συμβούλιο σε ορισμένους τομείς στους οποίους μέχρι σήμερα δεν συμμετείχε ή είχε απλά συμβουλευτικό ρόλο. Μεταξύ αυτών των τομέων είναι η νόμιμη μετανάστευση, η δικαστική συνεργασία σε ποινικές υποθέσεις (Eurojust, πρόληψη του εγκλήματος, εναρμόνιση των κανόνων για τον καθορισμό των ποινικών αδικημάτων και των κυρώσεων), η αστυνομική συνεργασία (Ευρωπόλ), και ορισμένες διατάξεις που αφορούν την κοινή εμπορική πολιτική και την κοινή γεωργική πολιτική. Με τον τρόπο αυτό, το Ευρωπαϊκό Κοινοβούλιο παρεμβαίνει στην κατάρτιση του συνόλου σχεδόν των νομοθετικών πράξεων.
|
|
Bij de wetgeving wordt de medebeslissingsprocedure (die voortaan gewone wetgevingsprocedure wordt genoemd) uitgebreid naar nieuwe terreinen. Concreet betekent dit dat de rol van het Europees Parlement als wetgever nu even belangrijk is als die van de Raad voor bepaalde onderwerpen waarbij het parlement eerder niet werd betrokken of waarover het alleen werd geraadpleegd. Dat geldt bijvoorbeeld voor legale immigratie, samenwerking op strafrechtgebied (Eurojust, misdaadpreventie, onderlinge afstemming van de strafmaat, inbreuken en sancties), politiesamenwerking (Europol) en sommige onderdelen van het EU-handels- en landbouwbeleid. In feite wordt het Europees Parlement bij praktisch alle wetgevingsvoorstellen betrokken.
|
|
В законодателната област процедурата за съвместно вземане на решения (преименувана на „обикновена законодателна процедура“) обхваща нови области. По-конкретно това означава, че Парламентът придобива реална законодателна власт наравно със Съвета в области, по които в момента към него или не се обръщат изобщо, или се обръщат само за консултация. Някои от примерите са законната имиграция, съдебното сътрудничество по наказателно-правни въпроси (Евроюст, превенция на престъпността, сближаване на наказателните норми, нарушения и санкции), полицейското сътрудничество (Европол) или някои клаузи, отнасящи се до търговската политика или общата селскостопанска политика. Европейският парламент вече има роля в почти всички законодателни области.
|
|
Tvorba právních předpisů: použití postupu spolurozhodování (přejmenovaného na „řádný legislativní postup“) bylo rozšířeno na několik nových oblastí. To v praxi znamená, že Parlament získává skutečnou legislativní pravomoc, na stejné úrovni jako Rada, v některých oblastech, ve kterých se dříve na schvalování nepodílel nebo byl pouze konzultován. Jedná se například o legální přistěhovalectví, justiční spolupráci v trestních věcech (Eurojust, prevence trestné činnosti, sbližování trestního práva – standardů ve věznicích, kategorizace přestupků a pokut), policejní spolupráci (Europol) nebo různé předpisy týkající se obchodní politiky či společné zemědělské politiky. Evropský parlament se tedy nyní podílí na rozhodování v téměř všech oblastech legislativní činnosti.
|
|
På lovgivningsområdet udvides den fælles beslutningsprocedure (der nu kaldes den almindelige lovgivningsprocedure) til at omfatte flere områder. Konkret indebærer det, at Europa-Parlamentet bliver medlovgiver på lige fod med Rådet i visse spørgsmål, som det før højst skulle høres om. Det gælder f.eks. for områder som lovlig indvandring, strafferetligt samarbejde (Eurojust, forebyggelse af kriminalitet og indbyrdes tilnærmelse af strafferetlige bestemmelser, overtrædelser og sanktioner), politisamarbejde (Europol) og visse dele af handelspolitikken og den fælles landbrugspolitik. Europa-Parlamentet kan dermed give sit besyv med i stort set alle lovgivningsspørgsmål.
|
|
Esiteks on õigusloome valdkonnas kaasotsustamismenetluse kasutamist laiendatud (ümber nimetatud seadusandlikuks tavamenetluseks) mitmetele valdkondadele.Konkreetsemalt tähendab see seda, et parlamendile on antud teatavates küsimustes, kus temaga siiani ei konsulteeritud, nõukoguga võrdne reaalne seadusandlik võim. Sellisteks valdkondadeks on näiteks seaduslik ränne, õigusalane koostöö kriminaalasjades (Eurojust, kuritegevuse ennetamine, kriminaalõigusealaste normide, süütegude ja karistuste ühtlustamine), politseikoostöö (Europol) või teatavad ühise põllumajanduspoliitikaga seotud küsimused. Euroopa Parlament osaleb nüüd peaaegu kõikide õigusaktide koostamises.
|
|
Lainsäädännössä yhteispäätösmenettelyä (jota kutsutaan "tavalliseksi lainsäätämisjärjestykseksi") aletaan noudattaa yhä useammalla alalla. Käytännössä tämä tarkoittaa sitä, että parlamentti saa todellista lainsäädäntövaltaa yhtä paljon kuin neuvosto tietyillä aloilla, joita se ei tähän mennessä ole käsitellyt tai joilla sitä on vain kuultu. Näitä ovat esimerkiksi laillinen maahanmuutto, yhteistyö rikosoikeuden alalla (Eurojust, rikosten ehkäisy, rikoslainsäädännön ja rangaistuskäytäntöjen lähentäminen), poliisiyhteistyö (Europol) sekä kauppapolitiikan ja yhteisen maatalouspolitiikan tietyt säädökset. Näin Euroopan parlamentti käsittelee lähes kaikkia lainsäädäntöaloitteita.
|
|
A jogalkotás terén új intézkedés az együttdöntési eljárás (új nevén a „rendes jogalkotási eljárás”) hatályának kiterjesztése. Ez konkrétan azt jelenti, hogy a szerződés a Parlamentet a Tanácséval egyenrangú, valós jogszabályalkotói hatáskörrel ruházza fel bizonyos területeken, amelyeken a Parlament eddig legfeljebb konzultációs joggal rendelkezett. Ilyen terület például a legális bevándorlás, a büntetőügyekben folytatott igazságügyi együttműködés (az Eurojust, a bűnmegelőzés, a büntető jogszabályok közelítése, a bűncselekmények és szankciók meghatározásának összehangolása), a rendőrségi együttműködés (Europol), illetve a kereskedelempolitikához és a közös agrárpolitikához kapcsolódó egyes rendelkezések. Ezáltal az Európai Parlament hatásköre a jogszabályalkotás szinte minden területére kiterjed.
|
|
W dziedzinie prawodawstwa rozszerzono zakres stosowania procedury współdecyzji (przemianowanej na „zwykłą procedurę prawodawczą”) na wiele nowych obszarów. Oznacza to w praktyce, że Parlament Europejski uzyskał rzeczywiste uprawnienia prawodawcze na równi z Radą w pewnych sprawach, w których obecnie nie uczestniczy w żaden sposób lub pełni jedynie rolę doradczą. Dotyczy to między innymi legalnej imigracji, współpracy sądowej w sprawach karnych (Eurojust, zapobieganie przestępczości, zbliżenie przepisów prawa karnego, naruszenia i kary), współpracy policyjnej (Europol) oraz niektórych przepisów z zakresu polityki handlowej czy wspólnej polityki rolnej. Dzięki temu Parlament Europejski uczestniczy w przyjmowaniu prawie wszystkich aktów prawodawczych.
|
|
Legiferare - „procedura de co-decizie” (redenumită „procedură legislativă ordinară”) este extinsă la mai multe domenii. Concret, aceasta înseamnă că Parlamentul va dobândi un real statut de putere legislativă, în aceeaşi măsură ca şi Consiliul, în cazul anumitor domenii în care nu a fost implicat până în prezent sau în care a fost doar consultat. Imigraţia legală, cooperarea judiciară în materie penală (Eurojust, prevenirea infracţiunilor, armonizarea standardelor pentru închisori, a infracţiunilor şi sancţiunilor), cooperarea poliţienească (Europol) şi alte câteva dispoziţii care ţin de politica comercială sau de agricultură sunt doar câteva exemple în acest sens. În acest fel, Parlamentul European joacă un rol important în aproape toate dosarele legislative.
|
|
V oblasti zákonodarstva ide predovšetkým o rozšírenie spolurozhodovania (premenovaného na riadny legislatívny postup) na ďalšie oblasti. To konkrétne znamená, že Parlament v niektorých oblastiach, v ktorých doteraz nepôsobil alebo v nich mal len poradnú úlohu, bude o právnych predpisoch rozhodovať spoločne s Radou ako jej rovnocenný partner. Týka sa to napríklad legálneho prisťahovalectva, spolupráce v trestných veciach (Eurojust, prevencia zločinu, harmonizácia trestných noriem, priestupkov a sankcií), policajnej spolupráce (Europol) a dokonca niektorých ustanovení spoločnej obchodnej a poľnohospodárskej politiky. Európsky parlament môže odteraz zasahovať do takmer všetkých legislatívnych oblastí.
|
|
Kar zadeva zakonodajo, se z Lizbonsko pogodbo postopek soodločanja (preimenovan v „običajni zakonodajni postopek“) razširi na nova področja. Natančneje, Evropski parlament postaja kot zakonodajalec enakovreden Evropskemu svetu na določenih zakonodajnih področjih, o katerih doslej ni odločal ali je sodeloval samo v posvetovanju. Naj navedemo nekatera: zakonito priseljevanje, sodelovanje pravosodnih organov (Eurojust, preprečevanje kriminala, usklajevanje kazenskopravnih norm, kršitve in sankcije), sodelovanje policijskih organov (Europol) ali določene določbe skupne trgovinske ali skupne kmetijske politike. Evropski parlament tako zdaj odloča skoraj o vseh zakonodajnih zadevah.
|
|
Lagstiftning: medbeslutandeförfarandet (omdöpt till ordinarie lagstiftningsförfarande) används nu på fler områden. Det innebär att Europaparlamentet nu får lika mycket lagstiftande makt som rådet på områden där det tidigare bara har hörts, eller inte medverkat alls. Det gäller bl.a. invandringspolitik, straffrättsligt samarbete (Eurojust, brottsbekämpning, regler för fängelsestraff, överträdelser och sanktioner), polissamarbete (Europol) och en del frågor inom handelspolitik och jordbruk. Europaparlamentet medverkar nu i nästan all lagstiftning.
|
|
Likumdošanā vēl vairākās jomās ieviesta koplēmuma procedūra (pārsaukta par parasto likumdošanas procedūru). Tas nozīmē, ka dažos jautājumos, kuros līdz šim Eiropas Parlamentu neiesaistīja vai tikai konsultējās ar to, Parlaments tagad iegūst reālu likumdevēja varu, kas līdzvērtīga Padomes varai. Legālā imigrācija, tiesu iestāžu sadarbība krimināltiesību jomā (Eurojust, noziedzības novēršana, krimināltiesību normu, noziedzīgo nodarījumu definīciju un sodu tuvināšana), policijas iestāžu sadarbība (Eiropols), daži tirdzniecības politikas vai kopējās lauksaimniecības politikas aspekti — tie ir tikai daži piemēri. Tādējādi Eiropas Parlaments iesaistīsies gandrīz visu tiesību aktu pieņemšanā.
|
|
Tfassil tal-liġijiet: il-"proċedura ta' ko-deċiżjoni" (imsemmija mill-ġdid "proċedura ordinarja ta' leġiżlazzjoni") ġiet estiża għal diversi oqsma ġodda. Dan ifisser li l-Parlament issa għandu l-istess livell ta' poter fit-tfassil tal-liġijiet bħall-Kunsill f'ċerti oqsma fejn qabel kien ikun biss ikkunsultat jew lanqas biss involut. Dawn l-oqsma jinkludu l-immigrazzjoni legali, il-kooperazzjonni penali leġali (Eurojust, il-prevenzjoni ta' reati kriminali, allinjament tal-istandards fil-ħabsijiet, offiżi u penali), il-kooperazzjoni tal-pulizija (Europol) u ċerti aspetti dwar il-politika dwar il-kummerċ u l-agrikultura. B'hekk il-Parlament għandu issa rwol kważi fit-tfassil kollu tal-liġijiet.
|
|
I gcúrsaí reachtaíochta, leatar an nós imeachta comhchinnteoireachta (arna athbhaisteadh mr ghnáth-nós imeachta reachtaíochta) go roinnt réimsí. Faigheann an Pharlaimint cumhacht reachtaíochta comhionann leis an gComhairle i réimsí áirithe nua, nach raibh aon ról, nó gan ach ról comhairleach, aici iontu go dtí seo. Cúpla sampla: an inimirce dleathach, an comhar breithiúnach in ábhair choiriúla (Eurojust, coireanna a sheachaint, comhfhogasú na gcaighdeán píonóis, cionta, agus smachtbhannaí), an comhar póilíneachta (Europol), nó bearta áirithe maidir leis mbeartas tráchtála nó leis an gcomhbheartas talmhaíochta. Ar an ábhar sin, tá baint ag Parlaimint na hEorpa leis an reachtaíocht ar fad, geall leis.
|