gir – -Translation – Keybot Dictionary

Spacer TTN Translation Network TTN TTN Login Deutsch Français Spacer Help
Source Languages Target Languages
Keybot 40 Results  ar2005.emcdda.europa.eu
  à…rsrapport for 2005  
Landprofilene gir et grafisk sammendrag av de viktigste aspektene ved narkotikasituasjonen i hvert land.
le sintesi per paese forniscono una breve panoramica grafica delle tematiche chiave sulla situazione delle droghe a livello nazionale;
Gegevensprofielen per land geven een samenvatting in grafiekvorm van de hoofdaspecten van de drugssituatie in ieder land.
Přehledy údajů jednotlivých zemí poskytují grafické shrnutí klíčových aspektů drogové situace v jednotlivých zemích.
Dataprofilerne for de enkelte lande giver et grafisk sammendrag af nøgleaspekterne af den nationale narkotikasituation.
Maakohtaisista tietoprofiileista saa graafisen yhteenvedon kansallisen huumetilanteen keskeisistä näkökohdista.
Az országprofilok röviden, grafikus formában foglalják össze az egyes országok kábítószerhelyzetének legfontosabb jellemzőit.
Profile danych krajowych przedstawiają graficzne podsumowanie kluczowych aspektów sytuacji narkotykowej w poszczególnych krajach.
Profilurile de ţară constituie o sinteză grafică a aspectelor esenţiale privind situaţia drogurilor în ţara respectivă.
valsts datu profilos sniegts grafisks pamataspektu apkopojums par valsts stāvokli narkotiku jomā;
  à…rsrapport for 2005  
Databiblioteket gir deg snarveier til data, figurer og kilder som er brukt i rapporten.
dalla libreria è possibile accedere direttamente a dati, cifre e fonti utilizzati nella relazione;
Infokiosk biedt links naar de gegevens, cijfers en bronnen die in het verslag zijn gebruikt.
Datová knihovna nabízí odkazy na údaje, grafy a prameny použité ve zprávě.
Databiblioteket indeholder genveje til de data, tal og kilder, der er anvendt til udarbejdelse af beretningen.
Tietokioski on oikotie vuosiraportissa käytettyihin tietoihin, lukuihin ja lähteisiin.
Az adatkönyvtár parancsikonokat tartalmaz, amelyek a jelentésben felhasznált adatokra, számokra és forrásokra utalnak.
Biblioteka danych zawiera odsyłacze do danych, liczb oraz źródeł wykorzystanych w sprawozdaniu.
Biblioteca de date vă conduce direct la datele, cifrele şi sursele care au fost utilizate în redactarea raportului.
datu bibliotēka nodrošina ātru piekļuvi datiem, skaitļiem un avotiem, kas izmantoti šajā ziņojumā;
  press3-no  
i følge rapporten, og det finnes ikke ”noe solid europeisk evidensgrunnlag som gir retningen for hvordan tilbudet på dette området bør bygges ut”.
‘Overall treatment options for those with cocaine problems appear to be poorly developed’ states the report, and there is no ‘strong European evidence base to guide therapeutic interventions in this area’.
En dépit de l’adoption croissante du traitement de substitution pour la dépendance aux opiacés, le traitement d’autres types d’usage de drogues demeure limité, signale aujourd’hui l’OEDT.
‘Behandelmogelijkheden voor cocaïneverslaafden lijken vooralsnog slecht ontwikkeld’ meldt het verslag en er is geen ‘eenduidig Europees onderzoeksmateriaal beschikbaar dat als basis voor therapeutische interventies op dit gebied kan dienen’.
„Možnosti lécby pro osoby s kokainovými problémy jsou celkove špatne rozvinuté,“ uvádí zpráva a „silná evropská základna poznatkn k rozvinutí služeb v této oblasti neexistuje.“
Raportis öeldakse, et siiski on probleemsetele kokaiinitarbijatele mõeldud ravivõimalusi vähe ja puuduvad selged Euroopa kogemustel põhinevad juhised terapeutiliseks sekkumiseks selles valdkonnas..
Raportin mukaan kokaiiniongelmaisille tarkoitetut hoitovaihtoehdot näyttävät olevan huonosti kehittyneitä. Tällä alueella ei ole olemassa vahvaa eurooppalaista, näyttöön perustuvaa tietoa, jolla palveluja voitaisiin kehittää.
A jelentés állítása szerint a „kokainproblémákkal küzdö fogyasztók gyógykezelési lehetöségei fejletlennek tünnek”, továbbá nem állnak rendelkezésre európai szintü bizonyítékok az e területen müködö szolgáltatások fejlesztéséhez".
„Alternativele generale de tratament pentru cei care abuzeazǎ de cocainǎ sunt insuficient dezvoltate”, menIioneazǎ raportul şi se constatǎ absenIa „unei baze solide de dovezi în Europa care sǎ orienteze intervenIiile terapeutice din acest domeniu”.
‘Možnosti celkovej liecby osôb, ktoré majú problémy s kokaínom, sa však javia ako nedostatocne rozvinuté’, hovorí sa v správe a jednoducho chýba ‘presvedcivá európska základna dôkazov na usmernenie rozvoja služieb v tejto oblasti’.
navaja porocilo, »obenem pa ni nobene trdne evropske podlage dokazov, ki bi usmerjali razvoj služb na tem podrocju«.
”Behandlingsalternativen för personer med kokainproblem verkar vara dåligt utvecklade” enligt rapporten och ”det saknas en stark europeisk bevisgrund som kan vägleda de terapeutiska insatserna på detta område”.
„Vispǎrejǎs ǎrstešanǎs iespejas tiem, kam ir kokaina lietošanas problemas, ir vǎji attistitas”, apgalvo pǎrskats, un „Eiropǎ nepastǎv speciga pierǎdijumu bǎze, uz kuru varetu balstit terapeitiskǎs darbibas šajǎ jomǎ”.
  Ny nasjonal lovgivning  
(ACPO, 2003) er en veiledning til den nye lovgivningen i England og Wales og gir råd om hvordan man skal håndtere mennesker som påtreffes i besittelse av cannabis på eller i nærheten av skoler, ungdomsklubber eller lekeplasser.
(ACPO, 2003), che suggeriscono una linea di condotta nei confronti dei soggetti trovati in possesso di cannabis all’interno o in prossimità di locali come scuole, circoli giovanili e parchi da gioco.
(οδηγίες για την επιβολή της νομοθεσίας για την κάνναβη) (ACPO, 2003), το οποίο περιέχει υποδείξεις σχετικά με τη μεταχείριση των προσώπων που διαπιστώνεται ότι έχουν στην κατοχή τους κάνναβη σε εγκαταστάσεις ή κοντά σε εγκαταστάσεις όπως σχολεία, συλλόγους νέων και χώρους παιχνιδιού.
(ACPO, 2003) waarin advies wordt gegeven hoe er met mensen moet worden omgegaan die in het bezit zijn van cannabis op of in de buurt van scholen, jongerenclubs en speelplaatsen en dergelijke.
(ACPO, 2003), která poskytuje rady o tom, jak postupovat v případě osob, u nichž bylo zjištěno držení konopí v zařízeních, jako jsou školy, kluby mládeže a hřiště, nebo v jejich blízkosti.
(ACPO, 2003), som indeholder råd om, hvordan man skal forholde sig til personer, der findes i besiddelse af cannabis på eller i nærheden af lokaliteter som f.eks. skoler, ungdomsklubber og legepladser.
-oppaassa (ACPO, 2003), jossa neuvotaan, miten menetellään tapauksissa, joissa henkilön hallusta löytyy kannabista kouluissa, nuorisokerhoissa tai leikkikentillä tai niiden läheisyydessä.
(ACPO, 2003) megjelentetése iránymutatás az új jogszabályokhoz, amely tanácsot ad az olyan személyekkel való bánásmódhoz, akiket iskolák, ifjúsági klubok és játszóterek területén vagy környezetében kannabisz birtoklásán érnek.
(ACPO, 2003), który doradza, jak postępować z osobami będącymi w posiadaniu pochodnych konopi indyjskich i zatrzymanymi na obszarze lub w pobliżu szkół, klubów młodzieżowych i placów zabaw.
(ACPO, 2003), referitoare la modul în care trebuie abordate persoanele identificate ca deţinând canabis în incinta sau în apropierea unor locuri cum ar fi şcolile, cluburile pentru tineri sau locurile de joacă.
(ACPO, 2003), ki svetuje, kako ravnati z ljudmi, ki so v bližini šol, mladinskih klubov in igrišč posedovali konopljo, izdana smernica o novi zakonodaji.
(ACPO, 2003), som innehåller råd om hur personer skall hanteras som påträffas inneha cannabis på eller i närheten av skolor, ungdomsgårdar och lekplatser.
(ACPO, 2003. g.), kas sniedz padomu, kā rīkoties, ka tiek atklāts, ka kādai personai ir kaņepes, kā arī netālu no tādām vietām kā skolas, jauniešu klubi, un spēļu zonas.
  Boks 4  
Narkotikabruk i befolkningen generelt måles i spørreundersøkelser som gir estimater over hvor stor andel av befolkningen som har brukt narkotika i løpet av definerte tidsrom: livstidsbruk (eksperimentering), bruk siste 12 måneder (nyere bruk) og bruk siste 30 dager (aktuell bruk) (1).
Drug use in the general population is assessed through surveys, which provide estimates of the proportion of the population that has used drugs over defined periods of time: lifetime use (experimentation), last 12 months’ use (recent use) or last 30 days’ use (current use) (1).
L'usage de drogue dans la population générale est évalué par le biais d'enquêtes, qui donnent des estimations du pourcentage de la population qui a consommé de la drogue au cours de certaines périodes: usage au cours de la vie (expérimentation), des douze derniers mois (usage récent) ou des trente derniers jours (usage actuel) (1).
El consumo de drogas en la población general se evalúa mediante encuestas, que proporcionan estimaciones de la proporción de la población que ha consumido drogas durante períodos concretos de tiempo: consumo a lo largo de la vida (experimentación), consumo en los últimos 12 meses (consumo reciente) o consumo en los últimos 30 días (consumo actual) (1).
Il consumo di droga nella popolazione in generale è valutato con indagini miranti a stimare il tasso percentuale di popolazione che ha fatto uso di droga in determinati periodi di tempo: consumo una tantum (esperimento), consumo negli ultimi 12 mesi (consumo recente) o consumo negli ultimi 30 giorni (consumo corrente) (1).
Η χρήση ναρκωτικών στον γενικό πληθυσμό αξιολογείται μέσω ερευνών, οι οποίες παρέχουν εκτιμήσεις για το ποσοστό του πληθυσμού που έκανε χρήση ναρκωτικών σε καθορισμένες χρονικές περιόδους: χρήση μία τουλάχιστον φορά σε όλη τη ζωή (πειραματισμός), χρήση κατά το τελευταίο δωδεκάμηνο (πρόσφατη χρήση) ή χρήση κατά τις τελευταίες 30 ημέρες (τρέχουσα χρήση) (1).
Drugsgebruik onder de algemene bevolking wordt beoordeeld via enquêtes die schattingen opleveren van het deel van de bevolking dat gedurende een bepaalde periode drugs heeft gebruikt: ooit in je leven (waarbij gevraagd wordt of iemand ooit in zijn of haar leven een bepaalde drug heeft geprobeerd), het gebruik in de laatste 12 maanden (recent gebruik) en het gebruik in de laatste maand (actueel gebruik) (1).
Užívání drog běžnou populací je hodnoceno průzkumy, jež poskytují odhady procenta populace, které užívalo drogy za definované časové období: celoživotní užívání (experimentování), užívání během posledních 12 měsíců (užívání v poslední době) nebo užívání během posledních 30 dnů (užívání v současné době) (1).
Stofbrugen i den almindelige befolkning vurderes gennem undersøgelser, som gør det muligt at anslå, hvor stor en del af befolkningen der har brugt stoffer i nærmere bestemte tidsrum: langtidsprævalens (forsøg), de seneste 12 måneder (nylig brug) eller de seneste 30 dage (aktuel brug) (1).
Uimastitarbimist kogu elanikkonna hulgas hinnatakse uuringute abil, mille kaudu saadakse hinnanguline elanikkonna osa, kes on tarbinud uimasteid teatava aja jooksul: elu jooksul (proovimine), viimase 12 kuu jooksul (hiljutine tarbimine) või 30 päeva jooksul (praegune tarbimine) (1).
Väestön huumeidenkäyttöä arvioidaan kyselyillä, jotka tuottavat arvioita huumeita tiettynä ajanjakson käyttäneen väestön osuudesta: käyttö ainakin kerran elämässä (kokeilu), viimeisten 12 kuukauden aikana (hiljattainen käyttö) tai viimeisten 30 päivän aikana (nykyinen käyttö) (1).
A kábítószer-használatot az általános népességben felmérések útján értékelik, amelyek becslésekkel szolgálnak a populáció azon hányadáról, akik egy megadott időtartamon belül használtak kábítószert: egész életük során (kipróbálás), az előző 12 hónapban (közelmúltbeli használat) vagy az előző 30 napban (jelenlegi használat) (1).
Stopień zażywania narkotyków w populacji ogólnej oceniany jest na podstawie badań sondażowych, które przekazują dane szacunkowe o odsetku populacji zażywającym narkotyki w określonych przedziałach czasowych: zażycie przynajmniej raz w życiu (eksperymentowanie), zażywanie w ciągu ostatnich 12 miesięcy (zażywanie niedawne) lub zażywanie w ciągu ostatnich 30 dni (zażywanie bieżące) (1).
Consumul de droguri în rândul populaţiei totale se evaluează prin anchete care oferă estimări ale proporţiei din cadrul populaţiei care a consumat droguri în intervale determinate de timp: consumul pe parcursul vieţii (experimentare), consumul în ultimele 12 luni (consum recent) sau consumul în ultimele 30 de zile (consum actual) (1).
Uživanje drog med prebivalstvom se ocenjuje z raziskavami, ki dajejo ocene o deležu prebivalstva, ki je droge užival v določenem časovnem obdobju: uživanje kadar koli v življenju (eksperimentiranje), uživanje v zadnjih 12 mesecih (uživanje v zadnjem času) ali v zadnjih 30 dneh (redno uživanje) (1).
Narkotikabruket bland befolkningen i allmänhet bedöms genom undersökningar som levererar skattningar av antalet personer som använt narkotika under vissa bestämda tidsperioder: om de någon gång använt narkotika (experimenterande), om de använt det under de senaste tolv månaderna eller under de senaste 30 dagarna (1).
  Prevalens og bruksmà¸ns...  
Narkotikabruk i befolkningen generelt måles i spørreundersøkelser som gir estimater over hvor stor andel av befolkningen som har brukt narkotika i løpet av definerte tidsrom: livstidsbruk (eksperimentering), bruk siste 12 måneder (nyere bruk) og bruk siste 30 dager (aktuell bruk) (1).
Drug use in the general population is assessed through surveys, which provide estimates of the proportion of the population that has used drugs over defined periods of time: lifetime use (experimentation), last 12 months’ use (recent use) or last 30 days’ use (current use) (1).
L'usage de drogue dans la population générale est évalué par le biais d'enquêtes, qui donnent des estimations du pourcentage de la population qui a consommé de la drogue au cours de certaines périodes: usage au cours de la vie (expérimentation), des douze derniers mois (usage récent) ou des trente derniers jours (usage actuel) (1).
El consumo de drogas en la población general se evalúa mediante encuestas, que proporcionan estimaciones de la proporción de la población que ha consumido drogas durante períodos concretos de tiempo: consumo a lo largo de la vida (experimentación), consumo en los últimos 12 meses (consumo reciente) o consumo en los últimos 30 días (consumo actual) (1).
Il consumo di droga nella popolazione in generale è valutato con indagini miranti a stimare il tasso percentuale di popolazione che ha fatto uso di droga in determinati periodi di tempo: consumo una tantum (esperimento), consumo negli ultimi 12 mesi (consumo recente) o consumo negli ultimi 30 giorni (consumo corrente) (1).
Η χρήση ναρκωτικών στον γενικό πληθυσμό αξιολογείται μέσω ερευνών, οι οποίες παρέχουν εκτιμήσεις για το ποσοστό του πληθυσμού που έκανε χρήση ναρκωτικών σε καθορισμένες χρονικές περιόδους: χρήση μία τουλάχιστον φορά σε όλη τη ζωή (πειραματισμός), χρήση κατά το τελευταίο δωδεκάμηνο (πρόσφατη χρήση) ή χρήση κατά τις τελευταίες 30 ημέρες (τρέχουσα χρήση) (1).
Drugsgebruik onder de algemene bevolking wordt beoordeeld via enquêtes die schattingen opleveren van het deel van de bevolking dat gedurende een bepaalde periode drugs heeft gebruikt: ooit in je leven (waarbij gevraagd wordt of iemand ooit in zijn of haar leven een bepaalde drug heeft geprobeerd), het gebruik in de laatste 12 maanden (recent gebruik) en het gebruik in de laatste maand (actueel gebruik) (1).
Užívání drog běžnou populací je hodnoceno průzkumy, jež poskytují odhady procenta populace, které užívalo drogy za definované časové období: celoživotní užívání (experimentování), užívání během posledních 12 měsíců (užívání v poslední době) nebo užívání během posledních 30 dnů (užívání v současné době) (1).
Stofbrugen i den almindelige befolkning vurderes gennem undersøgelser, som gør det muligt at anslå, hvor stor en del af befolkningen der har brugt stoffer i nærmere bestemte tidsrum: langtidsprævalens (forsøg), de seneste 12 måneder (nylig brug) eller de seneste 30 dage (aktuel brug) (1).
Uimastitarbimist kogu elanikkonna hulgas hinnatakse uuringute abil, mille kaudu saadakse hinnanguline elanikkonna osa, kes on tarbinud uimasteid teatava aja jooksul: elu jooksul (proovimine), viimase 12 kuu jooksul (hiljutine tarbimine) või 30 päeva jooksul (praegune tarbimine) (1).
Väestön huumeidenkäyttöä arvioidaan kyselyillä, jotka tuottavat arvioita huumeita tiettynä ajanjakson käyttäneen väestön osuudesta: käyttö ainakin kerran elämässä (kokeilu), viimeisten 12 kuukauden aikana (hiljattainen käyttö) tai viimeisten 30 päivän aikana (nykyinen käyttö) (1).
A kábítószer-használatot az általános népességben felmérések útján értékelik, amelyek becslésekkel szolgálnak a populáció azon hányadáról, akik egy megadott időtartamon belül használtak kábítószert: egész életük során (kipróbálás), az előző 12 hónapban (közelmúltbeli használat) vagy az előző 30 napban (jelenlegi használat) (1).
Stopień zażywania narkotyków w populacji ogólnej oceniany jest na podstawie badań sondażowych, które przekazują dane szacunkowe o odsetku populacji zażywającym narkotyki w określonych przedziałach czasowych: zażycie przynajmniej raz w życiu (eksperymentowanie), zażywanie w ciągu ostatnich 12 miesięcy (zażywanie niedawne) lub zażywanie w ciągu ostatnich 30 dni (zażywanie bieżące) (1).
Consumul de droguri în rândul populaţiei totale se evaluează prin anchete care oferă estimări ale proporţiei din cadrul populaţiei care a consumat droguri în intervale determinate de timp: consumul pe parcursul vieţii (experimentare), consumul în ultimele 12 luni (consum recent) sau consumul în ultimele 30 de zile (consum actual) (1).
Užívanie drog medzi všeobecným obyvateľstvom sa posudzuje prostredníctvom prieskumov, ktoré odhadujú pomernú časť obyvateľstva, ktorá užívala drogy vo vymedzených obdobiach: celoživotné užívanie (experimentovanie), užívanie v ostatných 12 mesiacoch (nedávne užívanie) alebo užívanie za posledných 30 dní (súčasné užívanie) (1).
Uživanje drog med prebivalstvom se ocenjuje z raziskavami, ki dajejo ocene o deležu prebivalstva, ki je droge užival v določenem časovnem obdobju: uživanje kadar koli v življenju (eksperimentiranje), uživanje v zadnjih 12 mesecih (uživanje v zadnjem času) ali v zadnjih 30 dneh (redno uživanje) (1).
Narkotikabruket bland befolkningen i allmänhet bedöms genom undersökningar som levererar skattningar av antalet personer som använt narkotika under vissa bestämda tidsperioder: om de någon gång använt narkotika (experimenterande), om de använt det under de senaste tolv månaderna eller under de senaste 30 dagarna (1).
  press3-no  
”Sett under ett synes behandlingsmulighetene for personer med kokainproblemer å være dårlig utbygget”,          i følge rapporten, og det finnes ikke ”noe solid europeisk evidensgrunnlag som gir retningen for hvordan tilbudet på dette området bør bygges ut”.
«Dans l'ensemble, les options de traitement pour les cocaïnomanes à problème semblent peu développées» indique le rapport, et l’on constate «une absence pure et simple d’éléments solides au niveau européen permettant d'orienter le développement des services dans ce domaine».
In dem vorliegenden Bericht wird diesbezüglich angemerkt: „Insgesamt sind die Behandlungsmöglichkeiten für Patienten mit Kokainproblemen jedoch offensichtlich unzureichend.“ Es gebe „in Europa schlichtweg keine tragfähigen Evidenzdaten, die als Richtschnur für die Durchführung therapeutischer Maßnahmen in diesem Bereich dienen könnten“.
El informe afirma asimismo que “las opciones de tratamiento general para los consumidores problemáticos de cocaína parecen estar poco desarrolladas” y que no hay “una base establecida europea que oriente las intervenciones terapéuticas en este ámbito”.
”I protocolli terapeutici per il trattamento dei problemi di cocaina sono ancora poco sviluppati” prosegue la relazione, e non esiste a livello europeo una “solida base probante atta a i guidare lo sviluppo degli interventi terapeutici in questo settore”.
“As opções globais de tratamento para as pessoas com problemas causados pelo consumo de cocaína parecem estar pouco desenvolvidas”, refere o relatório, e não existe uma “sólida fundamentação europeia, baseada em provas, que oriente as intervenções terapêuticas neste domínio.”
Sύµfωνa µe tην έκθesη: «Sυνολικά, οι θeρapeυtικές epιλογές γιa tους pροßληµatικούς χρήsteς κοκaΐνης faίνetaι νa eίνaι eλάχιsta aνaptυγµένeς» eνώ deν υpάρχeι «µιa ιsχυρή apοdeικtική ßάsη stην Ευρώpη, η οpοίa θa κateυθύνeι tις θeρapeυtικές paρeµßάseις stον tοµέa aυtό».
‘Behandelmogelijkheden voor cocaïneverslaafden lijken vooralsnog slecht ontwikkeld’ meldt het verslag en er is geen ‘eenduidig Europees onderzoeksmateriaal beschikbaar dat als basis voor therapeutische interventies op dit gebied kan dienen’.
„Možnosti lécby pro osoby s kokainovými problémy jsou celkove špatne rozvinuté,“ uvádí zpráva a „silná evropská základna poznatku k rozvinutí služeb v této oblasti neexistuje.“
‘Der synes imidlertid generelt ikke at være særlig mange behandlingsmuligheder for personer med kokainproblemer’ fastslås det i beretningen, og der er ikke noget ‘solidt europæisk dokumentationsgrundlag til støtte for udviklingen af behandlingstilbud på dette område’.
Raportis öeldakse, et siiski on probleemsetele kokaiinitarbijatele mõeldud ravivõimalusi vähe ja puuduvad selged Euroopa kogemustel põhinevad juhised terapeutiliseks sekkumiseks selles valdkonnas..
Raportin mukaan kokaiiniongelmaisille tarkoitetut hoitovaihtoehdot näyttävät olevan huonosti kehittyneitä.   Tällä alueella ei ole olemassa vahvaa eurooppalaista, näyttöön perustuvaa tietoa, jolla palveluja voitaisiin kehittää.
A jelentés állítása szerint a „kokainproblémákkal küzdo fogyasztók gyógykezelési lehetoségei fejletlennek tunnek”, továbbá nem állnak rendelkezésre európai szintu bizonyítékok az e területen muködo szolgáltatások fejlesztéséhez".
Sprawozdanie stwierdza, ze „ogólnie jednak mozliwosci leczenia oferowane osobom z uzaleznieniem od kokainy zdaja sie byc slabo rozwiniete” i „brak jest silnej, europejskiej bazy dowodowej, która moglaby sluzyc pomoca rozwojowi uslug w tej dziedzinie”.
„Alternativele generale de tratament pentru cei care abuzeaza de cocaina sunt insuficient dezvoltate”, mentioneaza raportul si se constata absenta „unei baze solide de dovezi în Europa care sa orienteze interventiile terapeutice din acest domeniu”.
‘Možnosti celkovej liecby osôb, ktoré majú problémy s kokaínom, sa však javia ako nedostatocne rozvinuté’, hovorí sa v správe a jednoducho chýba ‘presvedcivá európska základna dôkazov na usmernenie rozvoja služieb v tejto oblasti’.
»Zdi se, da so skupne možnosti za zdravljenje tistih, ki imajo težave s kokainom, slabo razvite,«               navaja porocilo, »obenem pa ni nobene trdne evropske podlage dokazov, ki bi usmerjali razvoj služb na tem podrocju«.
”Behandlingsalternativen för personer med kokainproblem verkar vara dåligt utvecklade” enligt rapporten och ”det saknas en stark europeisk bevisgrund som kan vägleda de terapeutiska insatserna på detta område”.
„Visparejas arstešanas iespejas tiem, kam ir kokaina lietošanas problemas, ir vaji attistitas”, apgalvo parskats, un „Eiropa nepastav speciga pieradijumu baze, uz kuru varetu balstit terapeitiskas darbibas šaja joma”.
  press3-no  
Substitusjonsbehandling har vist seg å være effektiv for å forbedre helsestatus hos personer med opiatproblemer. Den spiller også en viktig rolle for å redusere spredningen av HIV. Rapporten understreker at mangelen på behandlingskapasitet i enkelte medlemsstater derfor gir ”grunn til bekymring”.
Substitution treatment has demonstrated effectiveness in improving the health status of those with opiate problems. It may also play an important role in reducing the spread of HIV. The lack of treatment capacity in some Member States, stresses the report, is therefore a ‘cause for concern’.
Les traitements de substitution ont prouvé leur efficacité en améliorant l’état de santé de ceux présentant des problèmes liés aux opiacés. Ils pourraient également jouer un rôle important dans la réduction de la propagation du VIH. Le rapport souligne que le manque de disponibilité en termes de traitement dans certains États membres constitue une «source d’inquiétude».
Der Gesundheitszustand von Personen mit Opiatproblemen kann durch Substitutionstherapie nachweislich wirksam verbessert werden. Ebenso kann die Substitutionstherapie dazu beitragen, die Ausbreitung von HIV einzudämmen. In dem Bericht wird betont, dass die fehlende Behandlungskapazität in einigen Mitgliedstaaten daher „Anlass zur Besorgnis“ bietet.
La terapia de sustitución ha demostrado su eficacia al mejorar el estado de salud de las personas que tienen problemas con los opiáceos. Dicha terapia puede, asimismo, desempeñar un papel importante a la hora de frenar la expansión del VIH. La falta de posibilidades para aplicar este tratamiento en algunos Estados miembros, subraya el informe, es, por lo tanto, un “motivo de inquietud”.
La terapia sostitutiva ha dimostrato la propria efficacia migliorando lo stato di salute di quanti sono dipendenti da oppiacei e può svolgere un ruolo importante nella riduzione della diffusione dell’HIV. La relazione sottolinea che la mancanza di disponibilità di terapie in taluni Stati membri desta pertanto “viva preoccupazione”.
O tratamento de substituição tem demonstrado eficácia na melhoria da saúde dos consumidores problemáticos de opiáceos. Este tratamento pode também desempenhar um papel importante na redução da propagação do VIH. A falta de capacidade de tratamento de alguns Estados-Membros é, por conseguinte, um “motivo de preocupação”, salienta o relatório.
Substitutiemiddelen hebben bewezen een verbeterend effect op de gezondheid van opiaatverslaafden te hebben. Ze kunnen ook een belangrijke rol spelen in het terugdringen van de verspreiding van HIV. Het gebrek aan behandelcapaciteit in een aantal lidstaten verdient daarom ‘beslist meer aandacht’ – zo wordt benadrukt in het verslag.
Ukázalo se, že substitucní lécba piispívá ke zlepšení zdravotního stavu osob závislých na opiátech. Dnležitou roli mnže hrát i pii prevenci šíiení HIV. Zpráva zdnraznuje, že nedostatecné možnosti lécby jsou v nekterých clenských státech „dnvodem k obavám“.
Substitutionsbehandling har vist sig at være effektiv til at forbedre sundhedstilstanden hos dem, der har opiatproblemer. Den kan også spille en vigtig rolle ved at mindske spredningen af HIV. Manglen på behandlingskapacitet i visse medlemsstater, understreges det i beretningen, giver derfor ‘anledning til bekymring’.
Asendusravi on osutunud opiaadisõltlaste tervisliku seisundi parandamisel efektiivseks. Sellel võib olla ka oluline osa HIV leviku pidurdamisel. Aruanne rõhutab, et piisav ravivõimaluste puudumine mõnedes liikmesriikides on murettekitav.
Korvaushoito on parantanut tehokkaasti opiaattiongelmaisten terveydentilaa. Sillä voi olla merkitystä myös HIV:n leviämisen vähentämisessä. Tämän vuoksi hoitomahdollisuuksien puute joissakin jäsenvaltioissa on huolestuttavaa, kuten raportissa korostetaan.
A helyettesítö kezelés hatékonynak bizonyul az opiát-problémákkal küzdö egyének egészségi állapotának javításában. Továbbá fontos szerepet játszhat a HIV terjedésének csökkentésében is. A helyettesítö kezelések hiánya néhány tagállamban ezért „aggodalomra ad okot”, hangsúlyozza a jelentés.
Leczenie substytucyjne wykazało skutecznosc w poprawie stanu zdrowia u osób uzaleznionych od opiatów. Moze ono równiez odegrac istotna role w ograniczeniu rozprzestrzeniania sie HIV. Brak mozliwosci leczenia w niektórych Panstwach Członkowskich, jak podkresla sprawozdanie, jest „powodem do niepokoju”.
Substitucná liecba sa ukázala ako úcinná pri zlepšovaní zdravotného stavu osôb, ktoré majú problémy s opiátmi. Tento druh liecby zohráva dôležitú úlohu v zabranovaní šírenia vírusu HIV. Nedostatocné liecebné kapacity v niektorých clenských štátoch preto vzbudzujú znepokojenie, zdôraznuje sa v správe.
Substitutionsbehandlingen har visat sig effektiv när det gäller att förbättra hälsotillståndet för personer med opiatproblem. Den kan också spela en viktig roll för att minska spridningen av hiv. Enligt rapporten ger bristen på behandlingskapacitet i vissa medlemsstater därför anledning till oro.
Aizvietošanas terapija ir pierǎdijusi efektivitǎti, uzlabojot opiǎta lietošanas problemu pacientu veselibas stǎvokli. Tai iespejams ir ieverojama nozime HIV izplatibas samazinǎšanǎ. Ǎrstešanǎs iespeju trukums atsevišfiǎs dalibvalstis, uzsver zinojums, ir tǎde! „iemesls bažǎm”.
  press3-no  
Substitusjonsbehandling har vist seg å være effektiv for å forbedre helsestatus hos personer med opiatproblemer. Den spiller også en viktig rolle for å redusere spredningen av HIV. Rapporten understreker at mangelen på behandlingskapasitet i enkelte medlemsstater derfor gir ”grunn til bekymring”.
Les traitements de substitution ont prouvé leur efficacité en améliorant l’état de santé de ceux présentant des problèmes liés aux opiacés. Ils pourraient également jouer un rôle important dans la réduction de la propagation du VIH. Le rapport souligne que le manque de disponibilité en termes de traitement dans certains États membres constitue une «source d’inquiétude».
Der Gesundheitszustand von Personen mit Opiatproblemen kann durch Substitutionstherapie nachweislich wirksam verbessert werden. Ebenso kann die Substitutionstherapie dazu beitragen, die Ausbreitung von HIV einzudämmen. In dem Bericht wird betont, dass die fehlende Behandlungskapazität in einigen Mitgliedstaaten daher „Anlass zur Besorgnis“ bietet.
La terapia de sustitución ha demostrado su eficacia al mejorar el estado de salud de las personas que tienen problemas con los opiáceos. Dicha terapia puede, asimismo, desempeñar un papel importante a la hora de frenar la expansión del VIH. La falta de posibilidades para aplicar este tratamiento en algunos Estados miembros, subraya el informe, es, por lo tanto, un “motivo de inquietud”.
La terapia sostitutiva ha dimostrato la propria efficacia migliorando lo stato di salute di quanti sono dipendenti da oppiacei e può svolgere un ruolo importante nella riduzione della diffusione dell’HIV. La relazione sottolinea che la mancanza di disponibilità di terapie in taluni Stati membri desta pertanto “viva preoccupazione”.
O tratamento de substituição tem demonstrado eficácia na melhoria da saúde dos consumidores problemáticos de opiáceos. Este tratamento pode também desempenhar um papel importante na redução da propagação do VIH. A falta de capacidade de tratamento de alguns Estados-Membros é, por conseguinte, um “motivo de preocupação”, salienta o relatório.
Η θeρapeίa υpοκatάstasης έχeι apοdeιχθeί apοteλesµatική stη ßeλtίωsη tης υγeίaς tων atόµων µe pροßλήµata οpιούχων. Μpορeί epίsης νa dιadρaµatίseι sηµaνtικό ρόλο stη µeίωsη tης eξάpλωsης tου ιού HIV. Η έλλeιψη θeρapeυtικής dιaθesιµόtηtaς se οριsµένa κράtη µέλη apοteλeί ως eκ tούtου «λόγο aνηsυχίaς», υpογρaµµίζeι η έκθesη.
Substitutiemiddelen hebben bewezen een verbeterend effect op de gezondheid van opiaatverslaafden te hebben. Ze kunnen ook een belangrijke rol spelen in het terugdringen van de verspreiding van HIV. Het gebrek aan behandelcapaciteit in een aantal lidstaten verdient daarom ‘beslist meer aandacht’ – zo wordt benadrukt in het verslag.
Ukázalo se, že substitucní lécba prispívá ke zlepšení zdravotního stavu osob závislých na opiátech.     Duležitou roli muže hrát i pri prevenci šírení HIV. Zpráva zduraznuje, že nedostatecné možnosti lécby jsou v nekterých clenských státech „duvodem k obavám“.
Substitutionsbehandling har vist sig at være effektiv til at forbedre sundhedstilstanden hos dem, der har opiatproblemer. Den kan også spille en vigtig rolle ved at mindske spredningen af HIV. Manglen på behandlingskapacitet i visse medlemsstater, understreges det i beretningen, giver derfor ‘anledning til bekymring’.
Asendusravi on osutunud opiaadisõltlaste tervisliku seisundi parandamisel efektiivseks. Sellel võib olla ka oluline osa HIV leviku pidurdamisel. Aruanne rõhutab, et piisav ravivõimaluste puudumine mõnedes liikmesriikides on murettekitav.
Korvaushoito on parantanut tehokkaasti opiaattiongelmaisten terveydentilaa. Sillä voi olla merkitystä myös HIV:n leviämisen vähentämisessä. Tämän vuoksi hoitomahdollisuuksien puute joissakin jäsenvaltioissa on huolestuttavaa, kuten raportissa korostetaan.
A helyettesíto kezelés hatékonynak bizonyul az opiát-problémákkal küzdo egyének egészségi állapotának javításában. Továbbá fontos szerepet játszhat a HIV terjedésének csökkentésében is. A helyettesíto kezelések hiánya néhány tagállamban ezért „aggodalomra ad okot”, hangsúlyozza a jelentés.
Leczenie substytucyjne wykazalo skutecznosc w poprawie stanu zdrowia u osób uzaleznionych od opiatów. Moze ono równiez odegrac istotna role w ograniczeniu rozprzestrzeniania sie HIV. Brak mozliwosci leczenia w niektórych Panstwach Czlonkowskich, jak podkresla sprawozdanie, jest „powodem do niepokoju”.
Tratamentul de substitutie s-a dovedit eficient în ameliorarea sanatatii persoanelor cu probleme cauzate de abuzul de opiacee. De asemenea, acesta poate juca un rol important în reducerea raspândirii HIV.        Raportul subliniaza ca inexistenta posibilitatii de tratament în unele State Membre reprezinta un „motiv real de îngrijorare”.
Substitucná liecba sa ukázala ako úcinná pri zlepšovaní zdravotného stavu osôb, ktoré majú problémy s opiátmi. Tento druh liecby zohráva dôležitú úlohu v zabranovaní šírenia vírusu HIV. Nedostatocné liecebné kapacity v niektorých clenských štátoch preto vzbudzujú znepokojenie, zdôraznuje sa v správe.
Nadomestno zdravljenje se je izkazalo za ucinkovito pri izboljševanju zdravstvenega stanja oseb, ki imajo probleme zaradi uporabe opiatov. Pomembno vlogo ima lahko tudi pri zmanjševanju širjenja virusa HIV.           V porocilu je poudarjeno, da pomanjkanje zmogljivosti za zdravljenje v nekaterih državah clanicah vzbuja skrb.
Substitutionsbehandlingen har visat sig effektiv när det gäller att förbättra hälsotillståndet för personer med opiatproblem. Den kan också spela en viktig roll för att minska spridningen av hiv. Enligt rapporten ger bristen på behandlingskapacitet i vissa medlemsstater därför anledning till oro.
Aizvietošanas terapija ir pieradijusi efektivitati, uzlabojot opiata lietošanas problemu pacientu veselibas stavokli. Tai iespejams ir ieverojama nozime HIV izplatibas samazinašana. Arstešanas iespeju trukums atseviškas dalibvalstis, uzsver zinojums, ir tadel „iemesls bažam”.
  Kapittel 5: Kokain og c...  
Tar vi utgangspunkt i en gjennomsnittlig prevalens for nyere bruk av kokain blant alle voksne på 1 % (prevalens siste år), innebærer dette at mellom 3 og 3,5 millioner mennesker i Europa har brukt kokain i løpet av det siste året. Et tilsvarende grovt estimat over aktuell bruk gir ca.
A very rough estimate of recent use (last year prevalence) of cocaine, assuming an average prevalence of about 1 % of all adults, will give a figure of between 3 and 3.5 million people in Europe. Rates of current use result in a rough estimate of about 1.5 million users (89).
Une estimation très grossière de l'usage récent (prévalence au cours de la dernière année) de cocaïne, en partant de l'hypothèse d'une prévalence moyenne d'environ 1 % de l'ensemble de la population adulte, donnerait un chiffre compris entre 3 et 3,5 millions de personnes en Europe. Le niveau de l'usage actuel est estimé en gros à près de 1,5 million de personnes (89).
Bei einer angenommenen durchschnittlichen Prävalenzrate von 1 % aller Erwachsenen errechnet sich grob geschätzt für den jüngsten Kokainkonsum (während des letzten Jahres) eine Gesamtzahl von 3 bis 3,5 Mio. Menschen in Europa. Anhand der Raten für den aktuellen Konsum ergibt sich eine grobe Schätzung von etwa 1,5 Mio. Konsumenten (89).
Un cálculo muy general del consumo reciente de cocaína (prevalencia del último año), tomando una prevalencia media del 1 % de la población total de adultos, da una cifra de 3 a 3,5 millones de personas en Europa. Las tasas de consumo actual permiten realizar un cálculo aproximado de alrededor de 1,5 millones de consumidores (89).
Una stima molto approssimativa del consumo recente (prevalenza nell’ultimo anno) della cocaina, presupponendo una prevalenza media dell’1% circa di tutta la popolazione adulta, darebbe una cifra compresa tra 3 e 3,5 milioni di persone in Europa. Per altro verso i dati sul consumo corrente consentirebbero una stima approssimativa di circa 1,5 milioni di consumatori (89).
Um cálculo muito aproximado do consumo recente (prevalência no último ano) de cocaína, presumindo uma prevalência média de cerca de 1% da população adulta, indiciará um valor de 3 a 3,5 milhões de pessoas na Europa. Os índices do consumo recente apontam para uma estimativa aproximada de cerca de 1,5 milhões de consumidores (89).
Από μια πολύ πρόχειρη εκτίμηση της πρόσφατης χρήσης (επικράτηση της χρήσης κατά τον τελευταίο χρόνο) κοκαΐνης, η οποία υποθέτει ποσοστό μέσης επικράτησης περίπου 1 % του συνόλου των ενηλίκων, προκύπτουν 3 έως 3,5 εκατομμύρια χρήστες στην Ευρώπη. Από τα ποσοστά τρέχουσας χρήσης προκύπτει μια πρόχειρη εκτίμηση περίπου 1,5 εκατομμυρίου χρηστών (89).
Op basis van een zeer grove schatting van het recent gebruik van cocaïne - waarbij er vanuit wordt gegaan dat de gemiddelde prevalentie onder alle volwassenen 1% bedraagt - zouden ongeveer 3 tot 3,5 miljoen mensen in Europa de laatste 12 maanden cocaïne hebben gebruikt. De percentages voor actueel gebruik leiden tot een grove schatting van ongeveer 1,5 miljoen cocaïnegebruikers in de laatste maand (89).
Výsledkem velmi hrubého odhadu užívání kokainu v poslední době (prevalence v minulém roce), za předpokladu průměrné prevalence asi 1 % všech dospělých, bude hodnota 3 až 3,5 milionu lidí v Evropě. Odhadem se podle hodnot současného užívání jedná zhruba o 1,5 milionů uživatelů (89).
Et meget groft skøn over nylig brug (sidste års prævalens) af kokain vil, på grundlag af en gennemsnitlig prævalens på ca. 1 % af alle voksne, give et tal på mellem 3 og 3,5 millioner personer i Europa. Tallene for aktuel brug resulterer i et groft skøn på ca. 1,5 millioner brugere (89).
Hiljutise kokaiinitarbimise (levimus viimase aasta jooksul) umbkaudne hinnang, oletades keskmiseks levimuseks kõigi täiskasvanute seas umbes 1%, annab arvuliselt tulemuseks 3–3,5 miljonit inimest Euroopas. Praeguse tarbimise määr on umbkaudse hinnangu põhjal 1,5 miljonit kasutajat (89).
Jos oletetaan, että keskimäärin prosentti aikuisista on käyttänyt kokaiinia hiljattain (viimeisen vuoden aikana), heitä olisi Euroopassa karkeasti arvioituna noin 3–3,5 miljoonaa. Nykyisiä käyttäjiä on karkeasti arvioituna noin 1,5 miljoonaa (89).
A közelmúltbeli kokainfogyasztás (múlt évi előfordulás) nagyon durva becslésével, az összes felnőtt közül átlagosan 1%-os előfordulással számolva egész Európára 3–3,5 millió főt kapunk. A jelenlegi használat arányaival számolva durván 1,5 millió fogyasztóról van szó(89).
Przyjmując, że średnie rozpowszechnienie wśród wszystkich osób dorosłych wynosi ok. 1%, bardzo pobieżne szacunki co do niedawnego zażywania kokainy (rozpowszechnienie w czasie ostatniego roku) dadzą poziom od 3 do 3,5 miliona osób w Europie. Wskaźnik bieżącego zażywania w przeliczeniu daje ok. 1,5 miliona osób (89).
O estimare foarte brută a consumului recent (prevalenţa în ultimul an) de cocaină, bazată pe ipoteza că prevalenţa medie este aproximativ 1 % din numărul total al adulţilor, ar fi undeva între 3 şi 3,5 milioane de persoane în Europa. Pe baza ratelor consumului actual se poate ajunge la o estimare brută de aproximativ 1,5 milioane de utilizatori (89).
Výsledkom veľmi hrubého odhadu nedávneho užívania kokaínu (prevalencie posledného roka), za predpokladu priemernej prevalencie okolo 1 % všetkých dospelých, bude číslo 3 až 3,5 milióna ľudí v Európe. Odhadom, podľa hodnôt súčasného užívania, ide zhruba o 1,5 milióna užívateľov (89).
Z zelo grobo oceno nedavnega uživanja kokaina (razširjenost v zadnjem letu), v kateri domnevamo, da je uživanje v povprečju razširjeno pri 1 % vseh odraslih, pridemo do številke od 3 do 3,5 milijona ljudi v Evropi. Število ljudi, ki trenutno uživajo kokain, privede do grobe ocene okoli 1,5 milijona uživalcev (89).
En mycket grov uppskattning av användningen av kokain de senaste 12 månaderna som utgår från antagandet av ungefär 1 % av alla vuxna någon gång har använt kokain ger en siffra på mellan 3 och 3,5 miljoner människor i Europa. En liknande uppskattning av antalet personer som har använt kokain de senaste 30 dagarna ger en siffra på omkring 1,5 miljoner personer89.
Ļoti aptuveni aprēķini par kokaīna neseno lietošanu (izplatība pēdējā gada laikā), pieņemot, ka vidējā izplatība ir aptuveni 1% no visiem pieaugušajiem iedzīvotājiem, norāda, ka Eiropā lietotāju skaits varētu būt 3 līdz 3,5 miljoni cilvēku. Pašreizējās lietošanas līmeņa aprēķinu rezultātā var secināt, ka lietotāju skaits sasniedz 1,5 miljonus (89).
  Forord  
Statistiske opplysninger 2005 er enda mer omfattende enn fjorårets utgave og inneholder mer enn 200 kildetabeller med kvantitative data som gir en nærmere beskrivelse av narkotikasituasjonen i Europa.
This year’s annual report of the European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction is accompanied by additional online elements including our new statistical bulletin, now in its second year, which has grown to include over 200 source tables of quantitative data detailing the European drug situation.
Cette année, le rapport annuel de l’Observatoire européen des drogues et des toxicomanies s’assortit de la mise à disposition en ligne de ressources complémentaires comme notre nouveau bulletin statistique qui, pour sa seconde édition, s’est considérablement enrichi et comporte plus de 200 tableaux de données quantitatives sur la situation européenne en matière de toxicomanie.
In diesem Jahr werden begleitend zum Jahresbericht der Europäischen Beobachtungsstelle für Drogen und Drogensucht zusätzliche Online-Elemente veröffentlicht. Dazu zählt unser neues, nunmehr bereits im zweiten Jahr herausgegebenes Statistical Bulletin, das inzwischen mehr als 200 Tabellen mit Quellenmaterial in Form von quantitativen Angaben zur Drogensituation in Europa enthält.
Este año, el informe anual del Observatorio Europeo de la Droga y las Toxicomanías viene acompañado de algunos anexos en línea, como nuestro nuevo boletín estadístico, que va ya por su segundo año y ha crecido hasta contar con más de 200 cuadros de datos cuantitativos originales que perfilan la situación de la droga en Europa.
Quest’anno, la relazione annuale dell’Osservatorio europeo delle droghe e delle tossicodipendenze è corroborata da ulteriori elementi on-line comprendenti il nostro nuovo bollettino statistico, attualmente alla sua seconda edizione, che è giunto ad integrare oltre 200 tabelle di dati quantitativi che illustrano la situazione della droga in Europa.
O relatório anual do Observatório Europeu da Droga e da Toxicodependência deste ano vê-se completado por recursos adicionais disponíveis em linha, como o nosso novo boletim estatístico que, nesta sua segunda edição, foi consideravelmente enriquecido, comportando agora mais de 200 quadros-fonte de dados quantitativos descrevendo a situação da Europa em matéria de toxicodependência.
Η φετινή ετήσια έκθεση του Ευρωπαϊκού Κέντρου Παρακολούθησης Ναρκωτικών και Τοξικομανίας (ΕΚΠΝΤ) συνοδεύεται από πρόσθετα επί γραμμής στοιχεία, όπως είναι το νέο δελτίο στατιστικών στοιχείων, το οποίο, για το δεύτερο έτος κυκλοφορίας του, έχει εμπλουτιστεί και περιλαμβάνει περισσότερους από 200 πίνακες ποσοτικών δεδομένων που περιγράφουν λεπτομερώς την κατάσταση των ναρκωτικών στην Ευρώπη.
Samen met het jaarverslag van het Europees Waarnemingscentrum voor drugs en drugsverslaving (EWDD) verschijnen diverse documenten online, waaronder – nu voor het tweede jaar – ons nieuw statistisch bulletin dat inmiddels meer dan 200 tabellen omvat met uitvoerige kwantitatieve gegevens over de drugssituatie in Europa.
Letošní výroční zpráva Evropského monitorovacího centra pro drogy a drogovou závislost je doplněna o online prvky, které zahrnují i odkazy na statistický věstník (vycházející již podruhé), který je rozsáhlejší než loni a obsahuje více než 200 zdrojových tabulek kvantitativních údajů, které podrobně popisují drogovou situaci v Evropě.
Denne årsberetning for Det Europæiske Overvågningscenter for Narkotika og Narkotikamisbrug (EONN) er suppleret med onlinelementer, herunder den nye ”Statistical bulletin”, som nu har eksisteret i to år. ”Statistical bulletin” er endda blevet så omfattende, at den nu indeholder over 200 kildetabeller med kvantitative oplysninger, som giver en en nærmere beskrivelse af narkotikasituationen i Europa.
Euroopa Narkootikumide ja Narkomaania Seirekeskuse (EMCDDA) käesoleva aasta aruandele kaasnevad elektroonilised lisadokumendid, sealhulgas nüüdseks teist aastat ilmuv uus ja mahukaks muutunud statistikabülletään enam kui 200 kvantitatiivsete allikandmete tabeliga, mis kirjeldavad üksikasjalikult uimastiolukorda Euroopas.
Euroopan huumausaineiden ja niiden väärinkäytön seurantakeskuksen tämän vuoden vuosiraporttiin liittyy myös online-osia, kuten uusi tilastotiedotteemme. Se ilmestyy nyt toista vuotta ja on kasvanut sisältämään yli 200 lähdetaulukkoa, joiden kvantitatiiviset tiedot kuvaavat yksityiskohtaisesti Euroopan huumetilannetta.
A Kábítószer és Kábítószer-függőség Európai Megfigyelőközpontjának (EMCDDA) idei éves jelentését olyan on-line elemek egészítik ki, melyek magukba foglalják új, immár második éve megjelenő statisztikai értesítőnket is, mely mára már több mint 200, mennyiségi adatokkal szolgáló, az európai kábítószer-helyzetet részletesen bemutató forrástáblázatot tartalmaz.
Tegoroczne sprawozdanie Europejskiego Centrum Monitorowania Narkotyków i Narkomanii zawiera dodatkowe elementy dostępne on-line, w tym nasz nowy biuletyn statystyczny, który liczy sobie już dwa lata i obecnie obejmuje ponad 200 tabel źródłowych z danymi ilościowymi na temat sytuacji narkotykowej w Europie.
Raportul anual al Observatorului European pentru Droguri şi Toxicomanie (OEDT) pe anul acesta este însoţit de elemente suplimentare disponibile online, inclusiv de noul nostru buletin statistic, aflat acum în al doilea an de apariţie, care s-a dezvoltat ajungând să cuprindă peste 200 de tabele sursă de date cantitative privind situaţia din Europa în domeniul drogurilor.
Tohtoročná výročná správa Európskeho monitorovacieho centra pre drogy a drogovú závislosť (EMCDDA) je doplnená on-line prvkami, vrátane novej štatistickej ročenky, ktorá vyšla po druhýkrát s väčším objemom údajov, s viac ako 200 tabuľkami obsahujúcimi kvantitatívne údaje podrobne monitorujúce drogovú situáciu v Európe.
Letošnje letno poročilo Evropskega centra za spremljanje drog in odvisnosti od drog (European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction, EMCDDA – v nadaljevanju Center) spremljajo še dodatni spletni elementi, vključno z našim novim statističnim biltenom, ki ga izdajamo že drugo leto in sedaj vsebuje že več kot 200 tabel z natančnimi količinskimi podatki glede stanja na področju drog v Evropi.
Till årets årsrapport från Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk bifogas ytterligare direktanslutna delar, exempelvis vår nya statistikbulletin som är inne på sitt andra år och som har växt till att omfatta mer än 200 källtabeller med kvantitativa uppgifter som ger en mer detaljerad bild av narkotikasituationen i Europa.
Šī gada Eiropas Narkotiku un narkomānijas uzraudzības centra gada pārskatam pievienoti papildu tiešsaistes elementi, ieskaitot mūsu jauno statistikas biļetenu, ko izstrādājam otro gadu un kas ir paplašināts ar vairāk nekā 200 skaitlisku datu avotu tabulām, kurās sīki aprakstīta narkotiku lietošanas situācija Eiropā.
  Hjelp og behandling til...  
Den vanligste behandlingsmåten i fengsler er medikamentfri behandling, som finnes i alle medlemsstatene (unntatt Kypros og Latvia), selv om tilgjengeligheten varierer. Behandlingssentre i lokalmiljøet gir støtte og behandling så vel som ettervern i mange land, f.eks.
The most common treatment modality in prisons is drug-free treatment, which exists in all Member States (except Cyprus and Latvia), although availability varies. Treatment centres within the community provide support and treatment as well as aftercare in many countries, e.g. Belgium, the Czech Republic, Greece, Luxembourg and the United Kingdom.
Le mode de traitement le plus courant dans les prisons est l'abstinence sans traitement de substitution, qui existe dans tous les États membres (à l'exception de Chypre et de la Lettonie), même si la disponibilité des traitements varie. Les centres de traitement dans la communauté apportent une aide, un traitement ainsi qu'un suivi ultérieur dans de nombreux pays, comme la Belgique, la République tchèque, la Grèce, le Luxembourg et le Royaume‑Uni.
Die am weitesten verbreitete Behandlungsform in Haftanstalten ist die drogenfreie Therapie, die es in allen Mitgliedstaaten (mit Ausnahme Zyperns und Lettlands) gibt, wobei sie jedoch in unterschiedlichem Maße verfügbar ist. In vielen Ländern, z. B. in Belgien, der Tschechischen Republik, Griechenland, Luxemburg und dem Vereinigten Königreich bieten gemeindegestützte Behandlungseinrichtungen Hilfe und Behandlung sowie Nachsorge an.
La modalidad de tratamiento más común en las prisiones es el tratamiento sin droga, que existe en todos los Estados miembros (salvo Chipre y Letonia), aunque su disponibilidad varía. En muchos países —como Bélgica, República Checa, Grecia, Luxemburgo y Reino Unido—, los centros de tratamiento de la comunidad prestan apoyo y tratamiento, así como atención posterior.
La modalità di trattamento più comune nelle carceri è quello in situazione di astinenza, disponibile in tutti gli Stati membri (a eccezione di Cipro e Lettonia), sia pur in misura diversa. In molti paesi (per esempio, Belgio, Repubblica ceca, Grecia, Lussemburgo e Regno Unito) i centri terapeutici presenti nella comunità offrono sostegno e trattamento nonché assistenza a posteriori.
A modalidade de tratamento mais comum nas prisões é o tratamento sem droga, que existe em todos os Estados-Membros (excepto Chipre e Letónia), embora a sua disponibilidade varie. Os centros de tratamento inseridos na comunidade prestam apoio e tratamento, bem como cuidados posteriores ao tratamento, em muitos países, por exemplo Bélgica, República Checa, Grécia, Luxemburgo e Reino Unido.
Η συνηθέστερη μορφή θεραπείας στα σωφρονιστικά ιδρύματα είναι τα στεγνά προγράμματα θεραπείας, τα οποία υπάρχουν σε όλα τα κράτη μέλη (με εξαίρεση την Κύπρο και τη Λεττονία), μολονότι η διαθεσιμότητα ποικίλλει. Θεραπευτικά κέντρα εντός της κοινότητας παρέχουν στήριξη και θεραπεία καθώς και παρεπόμενη περίθαλψη σε πολλές χώρες, π.χ. Βέλγιο, Τσεχική Δημοκρατία, Ελλάδα, Λουξεμβούργο και Ηνωμένο Βασίλειο.
In gevangenissen is een drugsvrije behandeling de meest gebruikt behandelmethode. Deze wordt in alle lidstaten toegepast (met uitzondering van Cyprus en Letland) hoewel het aanbod tussen landen uiteenloopt. In veel landen vindt ook via behandelcentra in de burgermaatschappij ondersteuning, behandeling en nazorg plaats. Dat geldt bijvoorbeeld voor België, Tsjechië, Griekenland, Luxemburg en het Verenigd Koninkrijk.
Nejběžnější formou léčby ve vězeních je abstinenčně orientovaná léčba, která existuje ve všech členských státech (s výjimkou Kypru a Lotyšska), i když její dostupnost je různá. Léčebná centra v rámci komunity poskytují podporu a léčbu a zároveň následnou péči v mnoha zemích, např. v Belgii, České republice, Řecku, Lucembursku a ve Spojeném království.
Den mest almindelige behandlingsmetode er stoffri behandling, som findes i alle medlemsstater (undtagen Cypern og Letland), om end mulighederne varierer. Behandlingscentre inden for fængselsmiljøet tilbyder støtte og behandling samt efterbehandling i mange lande, f.eks. Belgien, Tjekkiet, Grækenland, Luxembourg og Det Forenede Kongerige.
Kõige tavapärasem ravimeetod vanglates on uimastivaba ravi, mis on olemas kõikides liikmesriikides (välja arvatud Küpros ja Läti). Raviasutused pakuvad paljudes riikides toetust ja ravi ning järelhooldust, näiteks Belgias, Tšehhi Vabariigis, Kreekas, Luksemburgis ja Ühendkuningriigis.
Yleisin hoitomuoto vankiloissa on lääkkeetön hoito, jota on kaikissa jäsenvaltioissa (paitsi Kyproksella ja Latviassa), joskin sen saatavuus vaihtelee. Yhteisössä toimivat hoitokeskukset tarjoavat tukea ja hoitoa sekä jälkihoitoa monissa maissa, kuten Belgiassa, Tšekissä, Kreikassa, Luxemburgissa ja Yhdistyneessä kuningaskunnassa.
A börtönökben a gyógykezelés legelterjedtebb módja a gyógyszermentes kezelés, amely valamennyi tagállamban rendelkezésre áll (Ciprus és Lettország kivételével), bár elérhetősége nem egyforma. A közösségen belüli kezelőközpontok sok országban támogatást és gyógykezelést, illetve utógondozást is nyújtanak, pl. Belgiumban, Csehországban, Görögországban, Luxemburgban és az Egyesült Királyságban.
Najbardziej powszechnym rodzajem leczenia w więzieniach jest leczenie niefarmakologiczne, które stosowane jest we wszystkich Państwach Członkowskich (poza Cyprem i Łotwą), choć jego dostępność jest różna. W wielu państwach, np. Belgii, Republice Czeskiej, Grecji, Luksemburgu i Wielkiej Brytanii, centra leczenia we wspólnocie oferują wsparcie i leczenie oraz opiekę po zakończeniu leczenia.
Cea mai comună modalitate de tratament în închisori este terapia prin abstinenţă, care există în toate statele membre (cu excepţia Ciprului şi a Letoniei), deşi disponibilitatea acesteia este variabilă. Centrele de tratament din comunitate asigură asistenţă şi tratament, precum şi îngrijire ulterioară în multe ţări, de exemplu în Belgia, Republica Cehă, Grecia, Luxemburg şi Regatul Unit.
Najobvyklejšou liečebnou metódou vo väzeniach je bezdrogová liečba, ktorá existuje vo všetkých členských štátoch (okrem Cypru a Lotyšska), aj keď jej dostupnosť býva rôzna. Vo viacerých krajinách, napr. v Belgicku, Českej republike, Grécku, Luxembursku a Spojenom kráľovstve poskytujú liečebné centrá v spoločenstvách podporu a liečbu ako aj doliečovaciu starostlivosť.
Najpogostejša oblika zdravljenja v zaporih je zdravljenje brez drog, ki obstaja v vseh državah članicah (razen na Cipru in v Latviji), čeprav razpoložljivost ni enaka. V mnogih državah centri za zdravljenje odvisnosti od drog v skupnosti zagotavljajo podporo in zdravljenje ter oskrbo po zdravljenju, npr. v Belgiji, na Češkem, v Grčiji, Luksemburgu in Združenem kraljestvu.
Den vanligaste behandlingsformen i fängelser är drogfri behandling som förekommer i alla medlemsstater (utom Cypern och Lettland), även om tillgången varierar. I många länder, exempelvis Belgien, Tjeckien, Grekland, Luxemburg och Storbritannien erbjuds stöd, behandling och eftervård på behandlingscentrum ute i samhället.
Visizplatītākā ārstēšana cietumos ir ārstēšana bez zālēm, kas pastāv visās dalībvalstīs (izņemot Kipru un Latviju), lai gan tās pieejamība atšķiras. Ārstēšanās centri sabiedrībā nodrošina atbalstu un ārstēšanu, kā arī aprūpi pēc tam daudzās valstīs, piemēram, Beļģijā, Čehijas Republikā, Grieķijā, Luksemburgā un Apvienotajā Karalistē.
  Ny nasjonal lovgivning  
I Ungarn tar loven av mars 2003 sikte på å beskytte personer under 18 år mot misbruk av narkotiske stoffer, og straffen for voksne vil bli strengere hvis lovbruddet involverer mindreårige. I Estland gir lovendringer innført i begynnelsen av 2004 strengere straff for de fleste narkotikarelaterte lovbrudd, herunder påvirke unge til ulovlig bruk av narkotika.
Protection may be delivered by direct or more general approaches. In Hungary, the March 2003 law aims to protect persons under the age of 18 against misuse of narcotic drugs, and punishments for adults will be more severe for offences involving minors. In Estonia, amendments at the beginning of 2004 provide stricter penalties with respect to most drug-related crimes, including inducing minors to consume drugs illegally.
La protection peut être conférée selon une approche directe ou plus générale. En Hongrie, la loi de mars 2003 tend à protéger les personnes de moins de 18 ans contre l’abus de stupéfiants, et les sanctions pour les adultes sont plus sévères lorsqu'il s'agit de délits impliquant des mineurs. En Estonie, au début de 2004, des modifications de la législation ont été adoptées afin d'introduire des sanctions plus lourdes pour la plupart des délits liés à la drogue, y compris l'incitation de mineurs à la consommation de drogues illicites.
Jugendliche können durch gezielte Maßnahmen oder durch umfassendere Konzepte geschützt werden. In Ungarn wurde im März 2003 ein Gesetz verabschiedet, um Jugendliche unter 18 Jahren vor dem Missbrauch von Suchtstoffen zu schützen. Ferner wurden für Erwachsene strengere Strafen für Straftaten eingeführt, die Minderjährige betreffen. In Estland wurden Anfang 2004 die Strafen für die meisten drogenbedingten Straftaten verschärft, darunter auch für die Verführung Minderjähriger zum illegalen Drogenkonsum.
Questo genere di protezione può essere garantita attraverso approcci sia diretti che più generici. In Ungheria la legge entrata in vigore nel marzo 2003 si prefigge lo scopo di proteggere le persone di età inferiore ai 18 anni dall’abuso di sostanze stupefacenti, con l’introduzione di pene più gravi per gli adulti che commettono reati ai danni di minori. In Estonia gli emendamenti introdotti all’inizio del 2004 hanno aggravato le pene comminate per la maggior parte dei reati collegati alle droghe, compresa l’istigazione di un minore al consumo illecito di droga.
Η προστασία μπορεί να παρασχεθεί με άμεσες ή γενικότερες προσεγγίσεις. Στην Ουγγαρία, ο νόμος του Μαρτίου του 2003 στοχεύει στην προστασία των ατόμων ηλικίας κάτω των 18 ετών από την κατάχρηση ναρκωτικών, οι δε ποινές που επιβάλλονται στους ενηλίκους θα είναι αυστηρότερες εάν τα αδικήματά τους αφορούν ανηλίκους. Στην Εσθονία, οι τροποποιήσεις που εγκρίθηκαν στις αρχές του 2004 προβλέπουν αυστηρότερες ποινές για τα περισσότερα αδικήματα που σχετίζονται με τα ναρκωτικά, συμπεριλαμβανομένης της υποκίνησης ανηλίκων σε παράνομη χρήση ναρκωτικών.
Die bescherming kan zowel via een directe als via een meer algemene aanpak worden gecreëerd. In Hongarije is in maart 2003 een wet uitgevaardigd die moet voorkomen dat jongeren onder 18 jaar verdovende middelen gaan gebruiken. Volwassenen die delicten hebben begaan waar jongeren bij betrokken zijn, worden ook zwaarder gestraft. In Estland hebben wetswijzigingen begin 2004 geleid tot hogere straffen voor de meeste drugscriminaliteit; dat geldt ook voor het aanzetten van minderjarigen tot illegaal drugsgebruik.
Ochranu lze poskytnout prostřednictvím přímých nebo obecnějších postupů. V Maďarsku chrání zákon z března 2003 osoby mladší 18 let před zneužíváním narkotických drog a také zpřísňuje tresty pro dospělé za trestné činy týkající se nezletilých. Od začátku roku 2004 stanovují novelizované zákony v Estonsku přísnější tresty za většinu trestných činů souvisejících s drogami, včetně podněcování nezletilých k užívání nelegálních drog.
Beskyttelsen kan ske direkte eller gennem mere generelle tiltag. I Ungarn tager loven fra marts 2003 sigte på at beskytte unge under 18 år mod misbrug af narkotiske stoffer, og straffen for voksne vil være strengere for lovovertrædelser, der involverer mindreårige. I Estland blev der med ændringer i begyndelsen af 2004 indført strengere straffe med hensyn til de fleste narkotikarelaterede lovovertrædelser, herunder tilskyndelse af mindreårige til at bruge stoffer illegalt.
Kaitset võib pakkuda kas otseste või üldisemate meetmete kaudu. Ungaris 2003. aasta märtsis vastu võetud seaduse eesmärk on kaitsta alla 18aastaseid isikuid narkootiliste ainete kuritarvitamise eest ning täiskasvanutele määratavad karistused on rangemad alaealistega seotud õigusrikkumiste puhul. Eestis sätestati 2004. aasta alguses kehtestatud muudatustega karmimad karistused enamiku narkootikumidega seotud kuritegude eest, sealhulgas alaealiste ebaseaduslikule uimastitarvitamisele õhutamise eest.
Suojelu voi perustua välittömiin tai yleisiin lähestymistapoihin. Unkarissa maaliskuussa 2003 annetun lain tavoitteena on suojella alle 18-vuotiaita huumausaineiden väärinkäytöltä, ja aikuisia rangaistaan ankarammin alaikäisiin kohdistuvista rikoksista. Virossa vuoden 2004 alussa tehdyillä muutoksilla tiukennettiin useimmista huumerikoksista, kuten alaikäisten yllytyksestä laittomien huumausaineiden käyttöön, määrättäviä seuraamuksia.
A védelem közvetlen vagy általánosabb megoldások segítségével biztosítható. Magyarországon a 2003. márciusi törvény célja, hogy megvédje a 18 év alattiakat a narkotikumokkal való visszaéléssel szemben, és a kiskorúakat érintő bűncselekményekért a felnőtteket szigorúbban bünteti. Észtországban a 2004 elején bevezetett módosítások a legtöbb kábítószerrel összefüggő bűncselekmény esetében szigorúbb büntetéseket írnak elő, ideértve kiskorúak törvénytelen kábítószer-fogyasztásra késztetésének bűncselekményét.
Ochrona może zostać zapewniona przez podejście bezpośrednie lub bardziej ogólne. Na Węgrzech przepisy prawa z marca 2003 roku mają na celu ochronę osób poniżej 18 roku życia przed nadużywaniem środków odurzających, natomiast karanie dorosłych za przestępstwa przeciwko nieletnim będzie surowsze. W Estonii poprawki wprowadzone z początkiem 2004 roku przewidują surowsze kary względem większości przestępstw związanych z narkotykami, w tym nakłanianie niepełnoletnich do nielegalnego zażywania narkotyków.
Protecţia poate fi asigurată prin intermediul unor abordări directe sau mai generale. În Ungaria, legea din martie 2003 are ca scop protejarea persoanelor cu vârste sub de 18 ani împotriva abuzului de narcotice şi înăsprirea pedepselor pentru adulţi în cazul infracţiunilor în care sunt implicaţi minori. În Estonia, modificările de la începutul anului 2004 au determinat instituirea unor pedepse mai stricte în ceea ce priveşte majoritatea infracţiunilor legate de droguri, inclusiv în ceea ce priveşte îndemnarea minorilor la consumul ilicit de droguri.
Zaščita se lahko zagotovi z neposrednimi ali bolj splošnimi pristopi. Na Madžarskem skuša zakonodaja iz marca 2003 zaščititi osebe, mlajše od 18 let, pred zlorabo prepovedanih drog, kazni za odrasle pa bodo strožje, če bodo kazniva dejanja vključevala mladoletne osebe. V Estoniji spremembe v začetku leta 2004 določajo strožje kazni za večino z drogami povezanih kaznivih dejanj, vključno z napeljevanjem mladoletnih oseb k nezakonitemu uživanju drog.
Unga människor kan skyddas genom direkta eller mer allmänna metoder. Den ungerska lagen från mars 2003 syftar till att skydda ungdomar under 18 år mot narkotikamissbruk och vuxna bestraffas hårdare för brott som involverar minderåriga. I Estland har ändringar som infördes i början av 2004 medfört strängare straff för de flesta narkotikarelaterade brott, bland annat för förledande av minderåriga att konsumera illegala droger.
Aizsardzību var nodrošināt gan ar tiešu, gan nedaudz vispārinātu pieeju. Ungārijā 2003. gada martā pieņemtā likuma mērķis ir aizsargāt jauniešus, kuri nav sasnieguši 18 gadu vecumu, no narkotiku lietošanas, un soda mēri pieaugušajiem tiek paredzēti bargāki par pārkāpumiem, kuros iesaistīti nepilngadīgie. Igaunijā 2004. gada sākumā pieņemtie grozījumi paredz stingrākus sodus par lielāko daļu ar narkotikām saistītajiem noziegumiem, ieskaitot nepilngadīgo iesaistīšanu nelegālā narkotiku lietošanā.
  Kapittel 2: Skole, ungd...  
Andre skoleundersøkelser (f.eks. i Nederland, Sverige og Norge) og undersøkelser av helseatferd blant skolebarn (Health Behaviour in School-aged Children – HBSC) gir også data om rusmiddelbruk blant skoleelever, og funnene er underbygger hverandre i svært høy grad.
Comparable data on young people’s use of alcohol and drug come largely from surveys of 15- to 16-year-old school students. The European school survey project on alcohol and other drugs (ESPAD) conducted surveys in 1995, 1999 and, most recently, 2003. The 2003 survey (Hibell et al., 2004) provides comparable data from 22 EU Member States as well as Norway and three candidate countries (Bulgaria, Romania and Turkey). Other school surveys (e.g. in the Netherlands, Sweden and Norway) and Health Behaviour in School-aged Children (HBSC) surveys also provide data on drug use among school students, and generally the findings are very similar.
Dans une large mesure, les données comparables sur la consommation d'alcool et de drogue chez les jeunes proviennent d'enquêtes sur les 15-16 ans. Le projet ESPAD (European School Survey on Alcohol and Other Drugs – Enquête européenne sur l’alcool et les autres drogues en milieu scolaire) a mené plusieurs enquêtes en 1995, 1999 et, plus récemment, en 2003. L'enquête de 2003 (Hibell et al., 2004) fournit des données comparables sur 22 États membres de l'Union européenne, la Norvège et trois pays candidats (Bulgarie, Roumanie et Turquie). D'autres études menées dans les écoles (aux Pays-Bas, en Suède et en Norvège, notamment) et les enquêtes HBSC (Health Behaviour in School-Aged Children – Comportement sanitaire des enfants en âge d’être scolarisés) fournissent également des données sur la consommation de drogue parmi les élèves et leurs conclusions sont généralement très similaires.
Os dados comparáveis sobre o consumo de álcool e drogas entre os jovens são em grande medida provenientes dos inquéritos a estudantes de 15 e 16 anos de idade. No âmbito do Projecto Europeu de Inquéritos Escolares (ESPAD) sobre o álcool e outras drogas realizou inquéritos em 1995, 1999 e, mais recentemente, em 2003. O inquérito de 2003 (Hibell et al., 2004) fornece dados comparáveis de 22 Estados-Membros da UE, Noruega e três países candidatos (Bulgária, Roménia e Turquia). Outros inquéritos escolares (por exemplo nos Países Baixos, Suécia e Noruega) e os inquéritos Health Behaviour in School-aged Children (HBSC) também fornecem dados sobre o consumo de drogas entre os estudantes e, de um modo geral, as conclusões são muito semelhantes.
Συγκρίσιμα δεδομένα σχετικά με τη χρήση αλκοόλ και ναρκωτικών από τους νέους προέρχονται κυρίως από έρευνες σε μαθητές ηλικίας 15 και 16 ετών. Το ευρωπαϊκό πρόγραμμα ερευνών στον μαθητικό πληθυσμό σχετικά με το αλκοόλ και τα άλλα ναρκωτικά (ESPAD) διεξήγαγε έρευνες το 1995, το 1999 και πιο πρόσφατα το 2003. Η έρευνα του 2003 (Hibell κ.ά., 2004) παρέχει συγκρίσιμα δεδομένα από 22 κράτη μέλη της ΕΕ καθώς και από τη Νορβηγία και τρεις υποψήφιες χώρες (Βουλγαρία, Ρουμανία και Τουρκία). Άλλες έρευνες στον μαθητικό πληθυσμό (π.χ. στις Κάτω Χώρες, τη Σουηδία και τη Νορβηγία) και έρευνες σχετικές με την υγειονομική συμπεριφορά παιδιών σχολικής ηλικίας (Health Behaviour in School-aged Children - HBSC) παρέχουν επίσης δεδομένα σχετικά με τη χρήση ναρκωτικών στους μαθητές, και γενικά τα πορίσματά τους εμφανίζουν πολλές ομοιότητες.
Vergelijkbare gegevens over het gebruik van alcohol en drugs onder jonge mensen zijn meestal afkomstig van enquêtes onder 15- en 16-jarige scholieren. In het kader van de Europese studie naar de consumptie van alcohol en andere drugs op school (ESPAD) zijn in 1995 en 1999 enquêtes afgenomen. De meest recente enquête dateert uit 2003 (Hibell et al., 2004) en heeft vergelijkende gegevens opgeleverd voor 22 lidstaten van de EU, Noorwegen en drie kandidaat-lidstaten (Bulgarije, Roemenië en Turkije). Via andere schoolenquêtes (bijvoorbeeld in Nederland, Zweden en Noorwegen) en enquêtes naar het gezondheidsgedrag van kinderen in de schoolgaande leeftijd (Health Behaviour in School-aged Children surveys - HBSC) is ook informatie beschikbaar over het drugsgebruik onder scholieren; de resultaten vertonen veel overeenkomsten.
Srovnatelné údaje o konzumaci alkoholu a užívání drog mladistvými pocházejí především z průzkumů mezi patnáctiletými až šestnáctiletými studenty. V rámci projektu Evropská školní studie o alkoholu a jiných drogách (ESPAD) byly provedeny průzkumy v letech 1995, 1999 a zatím poslední z nich v roce 2003. Průzkum v roce 2003 (Hibell a kol., 2004) poskytuje srovnatelné údaje z  22 členských států EU a Norska a tří kandidátských zemí (Bulharsko, Rumunsko a Turecko). Další průzkumy ve školách (např. v Nizozemsku, Švédsku a Norsku) a průzkumy v rámci projektu Zdravotní návyky dětí školního věku (HBSC) rovněž poskytují údaje o užívání drog studenty škol. Získaná zjištění jsou si obecně podobná.
Sammenlignelige data om unges brug af alkohol og narkotika stammer især fra undersøgelser af 15–16-årige skoleelever. Som led i det europæiske skoleundersøgelsesprojekt om alkohol og andre rusmidler (ESPAD) blev der gennemført undersøgelser i 1995, 1999 og senest 2003. Undersøgelsen fra 2003 (Hibell m.fl., 2004) indeholder sammenlignelige data fra 22 EU-medlemsstater samt Norge og tre kandidatlande (Bulgarien, Rumænien og Tyrkiet). Andre skoleundersøgelser (f.eks. i Nederlandene, Sverige og Norge) og undersøgelser som led i den internationale undersøgelse om skoleelevers sundhedsadfærd, Health Behaviour in School-aged Children (HBSC), giver også data om stofbrugen blandt skoleelever, og generelt er resultaterne meget ens.
Võrdlevad andmed noorte alkoholi- ja uimastitarbimise kohta pärinevad suurel määral 15–16aastaseid kooliõpilasi käsitlevatest uuringutest. Alkoholi ja teisi uimasteid käsitleva Euroopa koolide uurimisprojekti (ESPAD) raames viidi läbi uuringud aastatel 1995, 1999 ja viimati aastal 2003. 2003. aasta uuringus (Hibell et al., 2004) on esitatud võrdlevad andmed 22 ELi liikmesriigi ning ka Norra ja kolme kandidaatriigi (Bulgaaria, Rumeenia ja Türgi) kohta. Andmeid kooliõpilaste uimastitarbimisest sisaldavad ka muud kooliuuringud (nt Madalmaades, Rootsis ja Norras) ning kooliealiste laste tervisekäitumise uuringud, mille tulemused on üldiselt väga sarnased.
Nuorten alkoholin- ja huumeidenkäytöstä saadaan vertailukelpoista tietoa pääasiallisesti 15- ja 16-vuotiaiden koululaisten keskuudessa tehtävistä kyselyistä. Alkoholia ja muita päihteitä koskevan eurooppalaisen koululaiskyselyhankkeen (ESPAD) puitteissa on suoritettu kyselyjä vuosina 1995, 1999 ja viimeksi vuonna 2003. Vuoden 2003 kysely (Hibell et al., 2004) tarjoaa vertailukelpoista tietoa 22 EU-maasta sekä Norjasta ja kolmesta ehdokasvaltiosta (Bulgariasta, Romaniasta ja Turkista). Koululaisten huumeidenkäytöstä on saatavilla tietoa muistakin koululaiskyselyistä (esim. Alankomaissa, Ruotsissa ja Norjassa tehdyistä kyselyistä) ja kouluikäisten lasten terveyskäyttäytymistä koskevasta tutkimuksesta (Health Behaviour in School-aged Children, HBSC), ja tulokset ovat yleensä hyvin samankaltaisia.
A fiatalok alkohol- és kábítószer-fogyasztására vonatkozó összehasonlítható adatok többsége a 15–16 éves diákokon végzett felmérésekből származik. Az európai iskolai felmérési projekt az alkoholról és más kábítószerekről (ESPAD) 1995-ben, 1999-ben és legutóbb 2003-ban végzett felméréseket. A 2003-as felmérés (Hibell és mások, 2004) az EU 22 tagállamáról, valamint Norvégiáról és három tagjelölt országról nyújt adatokat (Bulgária, Románia és Törökország). A diákok kábítószer-használatáról más iskolai felmérésekből (pl. Hollandiából, Svédországból és Norvégiából) és az iskoláskorú gyermekek egészségügyi viselkedéséről (HBSC) szóló felmérésből is érkeznek adatok, nagyon hasonló eredményekkel.
Porównywalne dane dotyczące spożywania przez ludzi młodych alkoholu i narkotyków pochodzą głównie z badań przeprowadzonych wśród 15- i 16-letniej młodzieży szkolnej. W ramach europejskiego projektu badań szkolnych dotyczących spożywania alkoholu i innych narkotyków (ESPAD), przeprowadzono badania w roku 1995, 1999 oraz ostatnio w roku 2003. Badanie z 2003 roku (Hibell et al., 2004) prezentuje dane porównawcze z 22 Państw Członkowskich UE oraz Norwegii i trzech krajów kandydujących (Bułgarii, Rumunii i Turcji). Inne badania szkolne (np. w Holandii, Szwecji i Norwegii) oraz badania nad zachowaniami zdrowotnymi młodzieży szkolnej (HBSC) również dostarczają dane na temat zażywania narkotyków przez uczniów, a wyciągnięte z nich wnioski są generalnie bardzo zbliżone.
Majoritatea datelor comparabile privind consumul de alcool şi de droguri în rândul tinerilor provin din sondaje efectuate în rândul elevilor cu vârste cuprinse între 15 şi 16 ani. În cadrul Proiectului european pentru sondaje privind alcoolul şi alte droguri în şcoli (ESPAD) au fost realizate sondaje în anii 1995, 1999 şi, cel mai recent, în 2003. Sondajul din 2003 (Hibell et al., 2004) a furnizat date comparabile pentru 22 de state membre precum şi pentru Norvegia şi pentru cele trei ţări candidate (Bulgaria, România şi Turcia). Alte sondaje realizate în şcoli (de exemplu în Olanda, Suedia şi Norvegia) şi sondajele din cadrul studiului intitulat Comportamentul legat de sănătate al copiilor de vârstă şcolară (HBSC) furnizează de asemenea date privind consumul de droguri de către elevi, iar rezultatele sunt în general foarte asemănătoare.
Porovnateľné údaje o užívaní alkoholu a drog mladistvými pochádzajú väčšinou z prieskumov medzi 15- až 16-ročnými žiakmi. V rámci Európskeho školského prieskumného projektu o alkohole a iných drogách (ESPAD) sa uskutočnili prieskumy v rokoch 1995, 1999 a naposledy v roku 2003. Prieskum v roku 2003 (Hibell a kol. 2004) poskytuje porovnateľné údaje z 22 členských štátov EÚ, Nórska a troch kandidátskych krajín (Bulharska, Rumunska a Turecka). Aj iné školské prieskumy (napr. v Holandsku, vo Švédsku a v Nórsku) a prieskumy zdravotných návykov detí v školskom veku (HBSC) poskytujú údaje o užívaní drog medzi školákmi a ich zistenia sú všeobecne veľmi podobné.
Jämförbara uppgifter om ungdomars användning av alkohol och narkotika härrör främst från enkäter bland skolelever i åldern 15–16 år. Projektet för europeiska skolundersökningar (ESPAD) genomförde enkäter 1995, 1999 och senast 2003. Enkäten 2003 (Hibell m.fl., 2004) ger jämförbara uppgifter för 22 EU-medlemsstater, Norge och tre kandidatländer (Bulgarien, Rumänien och Turkiet). Även andra skolenkäter (i t.ex. Nederländerna, Sverige och Norge) och undersökningar av skolbarns hälsovanor (Health Behaviours in School-aged Children, HBSC) ger information om narkotikaanvändning bland skolelever och resultaten är överlag mycket likartade.
  press1-no  
ESPAD, Den europeiske undersøkelsen om skoleelevers rusmiddelvaner (4), gir nyttige opplysninger om langsiktige trender (1995-2003) for bruk av narkotika blant europeisk skoleungdom (15-16 år) og viser tegn på sammenfallende trender når det gjelder bruk av cannabis.
The ESPAD school survey project (4) provides a useful window on long-term trends (1995–2003) in drug use among European schoolchildren (15–16 yrs) and shows some signs of convergence for cannabis use. In 1995, ESPAD data estimated lifetime prevalence of cannabis use in this age group to be 41% in the UK and 37% in Ireland, dramatically higher than all other EU countries participating in the survey. The Czech Republic (22%), was the only other EU country reporting an estimate of over 20%. Most countries reported rates below 10%.
Die Europäische Schülerstudie zu Alkohol und anderen Drogen (ESPAD) (4) ermöglicht hilfreiche Einblicke in langfristige Entwicklungen (1995–2003) des Drogenkonsums von europäischen Schülern (15–16 Jahre) und zeigt eine gewisse Annäherung, was den Cannabiskonsum betrifft. 1995 lag den Daten der ESPAD zufolge die Lebenszeitprävalenz des Cannabiskonsums in dieser Altersgruppe im Vereinigten Königreich bei 41% und in Irland bei 37% , d. h. deutlich höher als in allen anderen EU-Ländern, die an der Erhebung teilnahmen. Die Tschechische Republik (22%) war das einzige weitere EU-Land, das eine Schätzung von mehr als 20% meldete. Die meisten Länder gaben Raten von weniger als 10% an.
De ESPAD-schoolenquête (4) biedt een nuttige kijk op langetermijntrends (1995–2003) in het drugsgebruik onder Europese scholieren (15–16 jaar) en laat zien dat er wat betreft het cannabisgebruik enige convergentie plaatsvindt. In 1995 bleek uit de ESPAD-gegevens dat het “ooit”-gebruik van cannabis in deze leeftijdsgroep in het Verenigd Koninkrijk ongeveer 41% bedroeg en in Ierland circa 37%, wat aanzienlijk meer was dan in alle andere EU-lidstaten die aan de enquête deelnamen. Tsjechië (22%) was de enige andere EU-lidstaat die melding maakte van een schatting van meer dan 20%. De meeste landen rapporteerden percentages van minder dan 10%.
ESPAD-data for 2003 viser derimod et helt andet billede. Her rapporterer ni EU-medlemsstater om en skønnet langtidsprævalens på over 20%: Den Tjekkiske Republik (44%), Irland (39%), Det Forenede Kongerige (38%), Frankrig* (38%) Slovenien (28%) Italien (27%), Slovakiet (27%), Danmark (23%) og Estland (23%). Stigningen i langtidsprævalensen for cannabis var mest udtalt i de nye EU-medlemsstater i Central- og Østeuropa, hvor tallene ofte var meget lave (generelt under 10%) i 1995.
Euroopa koolide uurimisprojekt ESPAD(4) alkoholi ja teiste uimastite kohta annab kasulikku teavet uimastitarbimise pikaajalistest (1995–2003) suundumustest Euroopa kooliõpilaste (15–16-aastaste) hulgas ja toob kanepitarbimise puhul esile mõningaid ühtlustumise märke. 1995. aasta ESPAD andmestiku kohaselt oli hinnanguline elu jooksul kanepi tarbimine selles vanuserühmas Ühendkuningriigis 41% ja Iirimaal 37%, niisiis tunduvalt kõrgem kui teistes uurimuses osalevates ELi riikides. Tšehhi Vabariik (22%) oli peale nende ainus ELi riik, kus hinnanguline määr ületas 20% taseme. Enamikus riikides jäi see määr alla 10%.
Vuoden 2003 ESPAD-tiedoista paljastuu kuitenkin aivan toisenlainen kuva, sillä yhdeksän EU:n jäsenvaltiota ilmoittaa kannabista ainakin kerran käyttäneiden osuuden olevan yli 20 prosenttia: Tšekki (44%), Irlanti (39%), Yhdistynyt kuningaskunta (38%), Ranska* (38%), Slovenia (28%), Italia (27%), Slovakia (27%), Tanska (23%) ja Viro (23%). Kannabista ainakin kerran käyttäneiden osuus kasvoi voimakkaimmin Keski- ja Itä- Euroopan uusissa EU:n jäsenvaltioissa, joissa osuus oli vuonna 1995 monessa tapauksessa hyvin alhainen (yleensä alle 10%).
A 2003-as ESPAD adatokból azonban ettöl igen eltérö kép rajzolódik ki. Kilenc EU-tagállam 20% fölöttire becsülte az életprevalencia értéket: Csehország (44%), Írország (39%), Egyesült Királyság (38%), Franciaország* (38%) Szlovénia (28%) Olaszország (27%), Szlovákia (27%), Dánia (23%) és Észtország (23%). A kannabisz-használat életprevalenciájában emelkedés leginkább Közép- és Kelet-Európa új EU-
Projekt ESPAD (4) pokrývajúci školy poskytuje užitocný pohÍad na dlhodobý vývoj (1995–2003) užívania drog medzi európskymi stredoškolákmi (15–16 rocnými) a naznacuje tendenciu približovania v užívaní kanabisu. V roku 1995 údaje ESPAD odhadli rozšírenie užívania kanabisu v tejto skupine na 41% v Spojenom kráÍovstve a 37% v Írsku, teda výrazne vyššie ako vo všetkých ostatných krajinách EÚ, podieÍajúcich sa na prieskume. Šeská republika (22%) bola jedinou áalšou krajinou EÚ s hláseným odhadom nad 20%. Väcšina krajín hlásila úroven pod 10%.
Leta 1995 je bilo po podatkih raziskave ESPAD ocenjeno, da je število oseb, ki so v tej starostni skupini v življenju že kdaj uporabile marihuano, 41% v Združenem kraljestvu in 37% na Irskem, kar je obcutno višje od vseh drugih držav EU, ki so sodelovale v raziskavi. Šeška (22%) je bila edina druga država EU, ki je porocala o ocenah nad 20%. Vecina držav je porocala o stopnjah pod 10%.
Projektet för europeiska skolundersökningar (ESPAD) (4) ger en god bild av de långsiktiga trenderna (1995– 2003) beträffande användningen av droger bland europeiska skolelever (15–16 år) och visar på en konvergerande utveckling när det gäller bruket av cannabis. År 1995 uppgick livstidsprevalensen enligt ESPAD:s uppgifter i denna åldersgrupp till 41% i Storbritannien och 37% i Irland, vilket är betydligt högre än i alla andra EU-länder som deltar i undersökningen. Tjeckien (22%) var det enda andra EU-landet som rapporterade en siffra över 20 %. De flesta länder rapporterade siffror under 10%.
ESPAD skolu aptauju projekta rezultǎti (4) sniedz vertigu ieskatu narkotiku izplatibas ilgtermina (no 1995.– 2003. gadam) tendences Eiropas skolenu vidu (15–16 gadi) un rǎda kanepju lietošanas izlidzinǎšanǎs pazimes. ESPAD 1995. gada dati liecina, ka kanepju ilgtermina lietošanas izplatiba šajǎ vecuma grupǎ Apvienotajǎ Karaliste sasniedza 41%, bet Irijǎ 37%, un šie rǎditǎji bija daudz augstǎki nekǎ pǎrejǎs ES valstis, kas piedalijǎs aptaujǎ. Tikai Šehijǎ (22%) aplestǎ kanepju ilgtermina lietošanas izplatiba pǎrsniedza 20%. Vairumǎ valstu rǎditǎji lielǎkoties nepǎrsniedza 10%.
  De fà¸rste resultatene ...  
Denne første evalueringsprosessen på nasjonalt plan og EU-plan utgjør en verdifull tilbakemeldingsmekanisme som gir beslutningstakerne informasjon om i hvilken grad de beslutningene som tas blir gjennomført, og til hvilken pris, og setter dem i stand til å øke innsatsen på de områdene hvor det er registrert problemer eller hvor evalueringene har avdekket ugunstige forhold.
This first evaluation process at national and European level represents a valuable feedback mechanism, informing decision-makers of the extent to which their decisions have been implemented, and at what cost, and enabling them to increase efforts in those areas where problems have been recorded or assessment has produced unfavourable findings. Although clear evidence of the impact of national drugs strategies on the overall drug phenomenon is not yet available (EMCDDA, 2004a), the approach of ‘counting the score’ is a positive sign and, hopefully, will trigger a general trend in Europe towards the detailed assessment of each national drug strategy.
Ce premier processus d’évaluation à l'échelle nationale et européenne constitue un mécanisme précieux de rétroaction, qui fournit aux décideurs des informations sur le degré de mise en œuvre de leurs décisions et leur coût et qui leur permet de renforcer les efforts dans les domaines où des problèmes ont été enregistrés ou sur lesquels l'évaluation a abouti à des conclusions défavorables. Bien qu'aucune preuve déterminante de l'impact des stratégies antidrogue nationales sur le phénomène global de la drogue ne soit encore disponible (OEDT, 2004a), l'approche consistant à «compter les points» est un signe positif et il est à espérer qu'elle enclenchera une tendance générale en Europe en faveur d'une évaluation détaillée de chaque stratégie antidrogue nationale.
Dieser erste Evaluationsprozess auf nationaler und europäischer Ebene ist ein wertvoller Feedback-Mechanismus, der die Entscheidungsträger darüber in Kenntnis setzt, in welchem Maße ihre Entscheidungen umgesetzt wurden und welche Kosten damit verbunden waren. Damit werden diese in die Lage versetzt, ihre Bemühungen in den Bereichen zu verstärken, in denen Probleme festgestellt wurden oder die Bewertung zu schlechten Ergebnissen geführt hat. Obwohl es bisher keine eindeutigen Belege für die Auswirkungen der nationalen Drogenstrategien auf die Drogenproblematik insgesamt gibt (EBDD, 2004a), ist der Ansatz, die erzielten Ergebnisse zu überprüfen, ein Schritt in die richtige Richtung und wird hoffentlich europaweit eine allgemeine Tendenz zu einer ausführlichen Bewertung jeder einzelnen nationalen Drogenstrategie auslösen.
Este primer proceso de evaluación a nivel nacional y europeo es un valioso mecanismo de información que permite a las personas con capacidad de decisión conocer cómo se han aplicado sus decisiones y a qué coste, además de intensificar los esfuerzos en los aspectos que han presentado problemas o resultados desfavorables. Aunque todavía no todavía no está claramente establecido el impacto que han tenido las estrategias nacionales en materia de drogas sobre el fenómeno general de la droga (OEDT, 2004a), el sistema de «puntuación» constituye un signo positivo y cabe esperar que impulse en Europa una tendencia general a la evaluación detallada de cada una de estas estrategias nacionales.
Il primo processo di valutazione a livello nazionale ed europeo rappresenta un meccanismo prezioso di feedback, che fornirà ai legislatori informazioni sul recepimento delle loro decisioni e sul costo di tali operazioni di recepimento, dando loro così la possibilità di intervenire nei settori più problematici o in cui la valutazione ha raccolto risultati negativi. Nonostante la mancanza di prove valide sull’impatto delle strategie nazionali in materia di droga sul fenomeno della droga nel suo complesso (OEDT, 2004a), l’approccio del “conteggio del punteggio ottenuto” è un segnale positivo che, auspicabilmente, produrrà in Europa una generale tendenza a valutare in maniera dettagliata ciascuna strategia nazionale in materia di droga.
Este primeiro processo de avaliação a nível nacional e europeu constitui um mecanismo de feedback valioso, que informa os decisores políticos acerca do grau de aplicação das suas decisões e dos custos incorridos, permitindo-lhes intensificar esforços nos domínios em que se registaram problemas ou em que a avaliação produziu conclusões desfavoráveis. Embora ainda não existam dados claros sobre o impacto das estratégias nacionais de luta contra a droga sobre o fenómeno da droga na sua globalidade (OEDT, 2004a), a atitude de “contabilizar os resultados” constitui um sinal positivo e espera-se que dê início, na Europa, a uma tendência geral para avaliar minuciosamente cada estratégia nacional de luta contra a droga.
Αυτή η πρώτη διαδικασία αξιολόγησης σε εθνικό και ευρωπαϊκό επίπεδο αποτελεί πολύτιμο εργαλείο άντλησης στοιχείων, καθώς θα συμβάλει στην ενημέρωση των υπευθύνων για τη λήψη αποφάσεων σχετικά με τον βαθμό υλοποίησης των αποφάσεών τους, και με το κόστος της εν λόγω υλοποίησης, επιτρέποντάς τους να εντείνουν τις προσπάθειές τους στους τομείς εκείνους όπου παρατηρήθηκαν προβλήματα ή όπου τα πορίσματα της αξιολόγησης ήταν αρνητικά. Μολονότι δεν υπάρχουν ακόμη σαφή στοιχεία σχετικά με τον αντίκτυπο των εθνικών στρατηγικών για τα ναρκωτικά στο συνολικό φαινόμενο των ναρκωτικών (ΕΚΠΝΤ, 2004α), η προσέγγιση της «καταμέτρησης των βαθμών» είναι μια θετική ένδειξη και ευελπιστούμε ότι θα κινητοποιήσει μια γενική τάση στην Ευρώπη για την αναλυτική αξιολόγηση κάθε εθνικής στρατηγικής για τα ναρκωτικά.
Het eerste evaluatieproces op nationaal en Europees niveau vormt een waardevolle feedback en verschaft besluitvormers informatie over de mate waarin hun besluiten ten uitvoer zijn gelegd en welke kosten daarmee gemoeid zijn. Hierdoor zijn zij beter in staat hun inspanningen te vergroten op gebieden waar problemen zijn vastgesteld of die tijdens de evaluatie negatief beoordeeld zijn. Hoewel eenduidig bewijsmateriaal voor het effect van nationale drugsstrategieën op het totale drugsverschijnsel nog niet voorhanden is (EWDD, 2004a), geeft een evaluatie gebaseerd op het “bijhouden van de score” hieraan een positieve impuls. Hopelijk wordt hiermee een algemene trend in Europa in gang gezet op weg naar een gedetailleerde evaluatie van alle nationale drugsstrategieën.
Tento první proces hodnocení na národní a evropské úrovni představuje cenný mechanismus zpětné vazby, který informuje rozhodovací orgány o rozsahu, v němž byla jejich rozhodnutí realizována, a o příslušných nákladech a umožní jim vyvinout vyšší úsilí v těch oblastech, kde byly zjištěny problémy nebo kde hodnocení vedlo k nepříznivým zjištěním. I když ještě nejsou k dispozici nepochybné důkazy o vlivu národních protidrogových strategií na drogový fenomén jako celek (EMCDDA, 2004a), je přístup „počítání skóre“ pozitivním znamením a doufejme, že vyvolá v Evropě obecný trend vedoucí k podrobnému hodnocení každé národní protidrogové strategie.
Denne første evalueringsproces på nationalt og europæisk plan udgør en værdifuld feedbackmekanisme, hvor beslutningstagerne kan få oplysninger om, i hvilken udstrækning deres beslutninger er blevet gennemført, og hvilke udgifter der har været forbundet hermed, og derved få mulighed for at forstærke indsatsen på de områder, hvor der er registreret problemer, eller vurderingen har givet ugunstige resultater. Selv om der endnu ikke foreligger klare beviser for de nationale narkotikastrategiers virkninger på narkotikaspørgsmålet generelt (EONN, 2004a), er metoden med 'pointtælling' et positivt tegn og vil forhåbentlig udløse en generel tendens i Europa til at foretage en detaljeret vurdering af hver enkelt national narkotikastrategi.
Käesolev esimene riiklikul ja Euroopa tasandil teostatav hindamine on väärtuslik tagasisidemehhanism, mis teavitab otsuste vastuvõtjaid sellest, mil määral ja milliste kulutustega on nende otsuseid rakendatud, ning võimaldab neil suurendada jõupingutusi valdkondades, kus on täheldatud probleeme või kus hindamine on välja selgitanud soovimatuid tulemusi. Kuigi selged tõendid riiklike uimastistrateegiate üldmõjust uimastivaldkonnale veel puuduvad (EMCDDA, 2004a), on arvepidamine edusammude üle positiivne märk, mis loodetavasti käivitab Euroopas üldsuundumuse hinnata üksikasjalikult iga riiklikku narkoennetusstrateegiat.
Tällaisesta alustavasta arvioinnista kansallisella ja Euroopan tasolla saadaan arvokasta palautetta, jonka avulla päättäjät saavat tietää, missä määrin päätökset on pantu täytäntöön ja paljonko ne ovat maksaneet, ja samalla voidaan lisätä ponnisteluja niillä aloilla, joilla on todettu ongelmia tai joilla arvioinnin tulokset ovat olleet kielteisiä. Vaikka selkeää näyttöä kansallisten huumausainestrategioiden vaikutuksesta koko huumeilmiöön ei ole vielä saatavissa (EMCDDA, 2004a), pyrkimys tulosten arviointiin on myönteinen merkki, ja se käynnistää toivottavasti Euroopassa yleisen suuntauksen kohti kansallisten huumausainestrategioiden yksityiskohtaista arviointia.
Az első nemzeti és európai szintű értékelési folyamat értékes visszacsatolási mechanizmust jelent, általa a döntéshozók tájékozódhatnak a döntések végrehajtásának mértékéről és az ezzel járó költségekről, továbbá lehetővé teszi számukra, hogy fokozzák az erőfeszítéseket azokon a területeken, amelyeken problémák merültek fel, illetve ahol az értékelés kedvezőtlen megállapításokkal zárult. Bár nyilvánvaló bizonyíték még nem áll rendelkezésre a nemzeti stratégiáknak a kábítószerhelyzet egészére gyakorolt hatásáról (EMCDDA, 2004a), pozitív jelnek tekinthetjük a „pontszámolásos” módszert, amely remélhetőleg általános európai tendenciává válik majd az egyes nemzeti kábítószer-stratégiák részletes értékelése formájában.
Ten pierwszy proces oceny na szczeblu krajowym i europejskim przedstawia cenny mechanizm reakcji, informując decydentów o koszcie tego przedsięwzięcia oraz w jakim stopniu ich decyzje zostały wdrożone. Umożliwia im także zwiększenie wysiłków w obszarach, w których odnotowano problemy lub tam, gdzie ocena dała negatywne wyniki. Choć brak jeszcze wyraźnych dowodów wpływu krajowych strategii antynarkotykowych na całość zjawiska narkotyków (EMCDDA, 2004a), podejście „podliczania wyniku” jest pozytywnym znakiem i rozpocznie, miejmy nadzieję, ogólny trend w Europie ku przeprowadzeniu szczegółowej oceny każdej z krajowych strategii antynarkotykowych.
Tento prvý hodnotiaci proces na národnej a európskej úrovni je cenným mechanizmom spätnej väzby, ktorý informuje rozhodovacie orgány o rozsahu uplatňovania prijatých rozhodnutí a nákladoch na ne a umožňuje im zvýšiť úsilie v oblastiach, v ktorých sa zistia problémy alebo v ktorých sa pri posudzovaní zistia nepriaznivé skutočnosti. Napriek tomu, že dosiaľ nie sú k dispozícii presvedčivé dôkazy o vplyvoch národných protidrogových stratégií na celkový fenomén drog (EMCDDA 2004a), prístup „počítania skóre“ je pozitívnym znakom, a dúfajme, spustí v Európe všeobecný trend k podrobnému posudzovaniu každej národnej protidrogovej stratégie.
Prvi proces vrednotenja na nacionalni in evropski ravni je dragocen mehanizem povratnih informacij, saj nosilce odločitev obvešča o obsegu uresničevanja njihovih odločitev in s tem povezanih stroških ter jim omogoča povečati prizadevanja na področjih, na katerih so bile zabeležene težave ali kjer je ocena privedla do neugodnih ugotovitev. Čeprav še ni na voljo jasnega dokaza o vplivu nacionalnih strategij boja proti drogam na splošen pojav drog (EMCDDA, 2004a), je pristop "štetja rezultatov" pozitiven znak in bo, upajmo, v Evropi sprožil splošen trend k podrobnejši oceni vsake nacionalne strategije boja proti drogam.
Denna första utvärderingsprocess på nationell och europeisk nivå är en värdefull källa till feedback som kan ge beslutsfattare information om i vilken mån deras beslut har genomförts och till vilken kostnad, så att de kan intensifiera insatserna inom områden där utvärderingen har visat att det finns problem eller där resultaten har varit negativa. Även om det fortfarande saknas entydiga bevis för de nationella narkotikastrategiernas inverkan på det totala narkotikaproblemet (ECNN, 2004a), är metoden att ”räkna poäng” ett positivt tecken som förhoppningsvis kommer att leda till en allmän utveckling i Europa mot detaljerade analyser av varje lands narkotikastrategi.
Šis pirmais vērtēšanas process nacionālajā un Eiropas līmenī ir vērtīgs atgriezeniskās saites nodrošināšanas mehānisms, kas informē lēmumu pieņēmējus par to, kādā mērā viņu lēmumi ir īstenoti, un ar kādām izmaksām, tādējādi ļaujot viņiem koncentrēt savas pūles tajās jomās, kur ir reģistrētas problēmas vai arī vērtējuma rezultātā ir atklātas nepatīkamas tendences. Lai arī skaidri pierādījumi par nacionālo stratēģiju narkotiku jautājumos ietekmi uz narkomāniju kopumā vēl nav pieejami (EMCDDA, 2004a), „rezultāta reģistrēšanas” pieeja ir pozitīva zīme, un cerams, tā būs par pamatu vispārējas tendences attīstībai Eiropā detalizēti novērtēt visas nacionālās stratēģijas narkotiku jautājumos.
  Behandlingsbehov i tall  
En dataanalyse over nye klienter i polikliniske behandlingssentre gir en mer detaljert beskrivelse av profilen for opiatbrukere. Det er 2,8 menn for hver kvinne som søker behandling for bruk av opiater som primærrusmiddel.
Data analysis on new clients attending outpatient treatment centres allows a more detailed description of the profile of opiate users. There are 2.8 men for every woman asking for new treatment for primary opiate use; however, gender ratios vary considerably by country, from 5:1 to 2:1, with the exceptions of Cyprus, where the male to female ratio is very high (11:1), and Sweden, where it is very low (0.9:1) and women outnumber men among opiate users (113).
L'analyse des données relatives aux nouveaux patients fréquentant des centres de soins ambulatoires permet de décrire avec plus de précision le profil des usagers d'opiacés. On compte 2,8 hommes pour une femme demandant un nouveau traitement pour usage primaire d'opiacés. Cependant, la proportion entre les sexes varie considérablement selon les pays, de 5 pour 1 à 2 pour 1, à l'exception de Chypre, où le rapport homme-femme est très élevé (11 pour 1) et de la Suède, où il est très bas (0,9 pour 1) et où les femmes consommatrices d'opiacés sont plus nombreuses que les hommes (113).
Die Analyse der Daten über Erstpatienten, die an einer Therapie in ambulanten Behandlungseinrichtungen teilnehmen, ermöglicht eine detailliertere Darstellung des Profils der Opiatkonsumenten. Auf jede Frau, die eine Erstbehandlung beantragt und Opiate als Primärdroge angibt, kommen 2,8 Männer. Zwischen den Ländern gibt es jedoch erhebliche Unterschiede im Verhältnis zwischen Männern und Frauen: Es variiert zwischen 5:1 und 2:1, mit Ausnahme von Zypern, wo der Quotient sehr hoch ist (11:1) und Schweden, wo er sehr niedrig ist (0,9:1) und der Anteil der Frauen an den Opiatkonsumenten den der Männer überwiegt (113).
El análisis de los datos de los nuevos pacientes que acuden a centros de tratamiento ambulatorios permite realizar una descripción más detallada del perfil de los consumidores de opiáceos. Entre las personas que solicitan nuevo tratamiento por consumo principal de opiáceos hay 2,8 hombres por cada mujer; no obstante, la relación entre sexos varía considerablemente según los países, de 5:1 a 2:1, con la excepción de Chipre, donde la proporción hombre-mujer es muy elevada (11:1), y Suecia, donde es muy baja (0,9:1) y hay más mujeres que hombres entre los consumidores de opiáceos (113).
L’analisi dei dati sui nuovi pazienti che frequentano le strutture terapeutiche ambulatoriali consente di fornire una descrizione più dettagliata del profilo dei consumatori di oppiacei. Fanno per la prima volta richiesta di entrare in terapia per consumo primario di oppiacei 2,8 uomini per ogni donna; tuttavia, il rapporto di genere varia notevolmente da paese a paese (da 5:1 a 2:1), a eccezione di Cipro, dove il rapporto uomo-donna è molto alto (11:1), e della Svezia, dove è molto basso (0,9:1) e le donne superano gli uomini tra i consumatori di oppiacei (113).
A análise dos dados sobre os novos utentes que frequentam os centros de tratamento em regime ambulatório permite descrever mais pormenorizadamente o perfil dos consumidores de opiáceos. Por cada mulher que solicita a entrada em tratamento por consumo de opiáceos como droga principal, há 2,8 homens na mesma situação; no entanto, os rácios entre os géneros variam consideravelmente consoante o país, de 5:1 a 2:1, com as excepções de Chipre, onde o rácio entre os sexos masculino e feminino é muito elevado (11:1), e a Suécia, onde é muito baixo (0,9:1) e as mulheres são em maior número do que os homens entre os consumidores de opiáceos (113).
Η ανάλυση των στοιχείων που αφορούν τα άτομα που ζητούν για πρώτη φορά θεραπεία σε κέντρα θεραπείας εξωτερικής παραμονής επιτρέπει την αναλυτικότερη περιγραφή του προφίλ των χρηστών οπιούχων. Στα άτομα που ζητούν για πρώτη φορά θεραπεία απεξάρτησης από τα οπιούχα ως κύρια ουσία αντιστοιχούν 2,8 άνδρες για κάθε μία γυναίκα· ωστόσο, η αναλογία των δύο φύλων διαφέρει σημαντικά από χώρα σε χώρα, από 5:1 έως 2:1, με την εξαίρεση της Κύπρου, όπου η αναλογία ανδρών-γυναικών είναι πολύ υψηλή (11:1), και τη Σουηδία, όπου είναι πολύ χαμηλή (0,9:1) και οι γυναίκες που κάνουν χρήση οπιούχων είναι περισσότερες από τους άνδρες (113).
Op basis van een analyse van de gegevens van nieuwe cliënten die extramurale behandelcentra bezoeken, kan een beter profiel worden geschetst van opiatengebruikers. Op elke 2,8 mannen staat 1 vrouw die voor het eerst om een behandeling voor primair opiatengebruik vraagt; de verhouding tussen de seksen varieert echter sterk per land, namelijk van 5:1 tot 2:1, met als uitschieters Cyprus waar de man-vrouw-ratio erg hoog is (11:1) en Zweden, waar die ratio erg laag is (0,9:1) en er meer nieuwe vrouwelijke dan mannelijke opiatencliënten zijn (113).
Rozbor údajů o nových klientech navštěvujících ambulantní léčebná střediska umožňuje podrobnější popis profilu uživatelů opiátů. O novou léčbu, primárně kvůli užívání opiátů, žádá 2,8krát více mužů než žen. Poměry pohlaví se však v jednotlivých zemích značně liší – od 5:1 do 2:1. Zvláště výjimečný je Kypr, kde je poměr mužů k ženám velmi vysoký (11:1), a Švédsko, kde je velmi nízký (0,9:1) a ženy muže mezi uživateli opiátů početně převyšují (113).
En analyse af dataene om nye klienter i ambulant behandling giver mulighed for en nærmere beskrivelse af opiatbrugernes profil. Der er 2,8 mænd for hver kvinde, der anmoder om ny behandling for primært opiatbrug; dette forhold mellem mandlige og kvindelige brugere varierer imidlertid betydeligt mellem landene, nemlig fra 5:1 til 2:1, bortset fra Cypern, hvor forholdet mellem mandlige og kvindelige brugere er meget højt (11:1), og Sverige, hvor det er meget lavt (0,9:1), og der er flere kvinder end mænd blandt opiatbrugerne (113).
Ambulatoorsetes ravikeskustes ravi saavate uute klientide andmete analüüs võimaldab opiaatide tarbijaid täpsemalt kirjeldada. Uute klientide hulgas, kes taotlevad ravi opiaatide tõttu, on 2,8 meest ühe naise kohta; siiski on sugude suhe riigiti märkimisväärselt erinev, ulatudes 5:1 kuni 2:1, kusjuures eranditeks on Küpros, kus meeste ja naiste osakaalu erinevus on väga suur (11:1), ja Rootsi, kus see on väga väike (0,9:1) ning naisi on opiaaditarbijate hulgas rohkem kui mehi (113).
Avohoitokeskusten uusia asiakkaita koskevien tietojen analyysi mahdollistaa opiaattien käyttäjien tarkemman profiloinnin. Pääasiallisesti opiaattien käytön takia hoitoon hakeutuvissa uusissa asiakkaissa on 2,8 miestä jokaista naista kohti. Sukupuolten välinen suhdeluku kuitenkin vaihtelee maittain 5/1:stä 2/1:een, lukuun ottamatta Kyprosta, jossa suhdeluku on erittäin korkea (11/1), ja Ruotsia, jossa se on hyvin alhainen (0,9/1) siten, että opiaattien käyttäjissä on enemmän naisia kuin miehiä (113).
A járóbeteg-ellátó központokat felkereső új páciensek adatainak elemzése lehetővé teszi az opiáhasználók profiljának részletesebb leírását. Az elsősorban opiáthasználat miatt gyógykezelést kérő új pácienseknél a férfiak és a nők aránya 2,8:1; a nemek aránya azonban országonként erősen változhat, 5:1 és 2:1 között mozog, Ciprus kivételével, ahol a férfi–nő arány szélsőségesen magas (11:1), illetve Svédországot leszámítva, ahol a különbség nagyon alacsony (0,9:1), ráadásul az opiáthasználók között  a nők száma meghaladja a férfiakét(113).
Analiza danych nowych pacjentów zgłaszających się do centrów leczenia pozaszpitalnego pozwala na przedstawienie bardziej szczegółowego opisu profilu osób zażywających opiaty. O nowe leczenie ze względu na zażywanie opiatów jako narkotyku głównego ubiega się2,8 mężczyzn na jedną kobietę, choć wskaźniki dotyczące płci różnią się znacznie między poszczególnymi państwami. Od 5:1 do 2:1 z wyjątkiem Cypru, gdzie stosunek liczby mężczyzn do liczby kobiet jest bardzo wysoki (11:1) i Szwecji, gdzie jest on bardzo niski (0,9:1), a kobiet zażywających opiaty jest więcej niż mężczyzn (113).
Analiza datelor privind noii clienţi care recurg la centrele de tratament în ambulatoriu permite o descriere mai detaliată a profilului consumatorilor de opiacee. Există de 2,8 ori mai mulţi bărbaţi decât femei care solicită un nou tratament pentru consumul primar de opiacee; cu toate acestea, distribuţia pe sexe variază considerabil de la o ţară la alta, de la 5:1 la 2:1, cu excepţia Ciprului, unde raportul dintre bărbaţi şi femei este foarte ridicat (11:1), şi a Suediei, unde acesta este foarte scăzut (0,9:1), iar femeile sunt mai numeroase decât bărbaţii în rândul consumatorilor de opiacee (113).
Analýza údajov o nových klientoch navštevujúcich strediská ambulantnej liečby umožňuje podrobnejšie opísať profil užívateľov opiátov. O novú liečbu, primárne kvôli užívaniu opiátov, žiada 2,8-krát viac mužov ako žien; pomery pohlaví sú však podľa krajiny značne rozdielne od 5 : 1 do 2 : 1 s výnimkami na Cypre, kde je veľmi vysoký pomer mužov k ženám (11 : 1) a vo Švédsku, kde je veľmi nízky (0,9 : 1) a kde medzi užívateľmi opiátov ženy prevyšujú počet mužov (113).
Analiza podatkov o osebah, na novo vključenih v zunajbolnišnične centre za zdravljenje odvisnosti, omogoča podrobnejši opis profila uživalcev opiatov. 2,8 moškega na eno žensko na novo povprašuje po zdravljenju zaradi primarnega uživanja opiatov; vendar se razmerja med spoloma zelo razlikujejo po državah, od 5 : 1 do 2 : 1, izjemi sta le Ciper, kjer je razmerje med moškimi in ženskami izredno veliko (11 : 1), ter Švedska, kjer je izredno nizko (0,9 : 1) in število žensk med uživalci opiatov presega število moških (113).
En analys av uppgifterna om nya klienter som behandlas på behandlingscentrum inom öppenvården ger en mer detaljerad beskrivning av opiatmissbrukarnas profil. Det går 2,8 män på varje kvinna som söker behandling för primärt opiatmissbruk. Könsfördelningen varierar dock avsevärt mellan olika länder, från 5:1 till 2:1, med undantag för Cypern där antalet män i förhållande till antalet kvinnor är mycket högt (11:1), och Sverige där det är mycket lågt (0.9:1) och där fler kvinnliga än manliga opiatmissbrukare söker behandling(113).
Datu analīze par jaunajiem pacientiem, kuri saņem ārstēšanu ambulatorajos centros ļauj sīkāk raksturot opiātu lietotāju profilu. Tie ir 2,8 vīrieši uz katru sievieti, kas vēlas saņemt ārstēšanu no primārās opiātu atkarības; taču dzimumu sadalījums būtiski atšķiras valstu starpā, no 5:1 līdz 2:1, ar izņēmumu Kiprā, kur vīriešu attiecība pret sievietēm ir ļoti augsta (11:1), un Zviedriju, kur tā ir ļoti zema (0,9:1) un sieviešu skaits pārsniedz vīriešu skaitu opiātu lietotāju vidū (113).
  Boks 4  
“Bruk siste 12 måneder” gir en indikasjon på nyere narkotikabruk, selv om denne bruken ofte vil være sporadisk, og ”bruk siste 30 dager” gir en indikasjon på mer aktuell bruk og vil omfatte personer som bruker stoffet hyppig.
The EMCDDA has developed a set of common core items (‘European model questionnaire’, EMQ) that is implemented in, or compatible with, most surveys in the EU Member States. The EMQ is included in a report available on the EMCDDA website (2). ‘Lifetime use’ may be of limited value as an indicator of the current situation among adults (although it could be a reasonable indicator among school children), but in conjunction with other measures it can give insight into aspects of patterns of use (continuation or discontinuation of use) and the generational dynamics of the spread of drug use. ‘Last 12 months’ use’ gives an indication of recent drug use, although often this use will be occasional, and ‘last 30 days’ use’ gives an indication of more current use, which will include people using the drug frequently.
L'OEDT a mis au point un questionnaire de base commun (le «questionnaire type européen» ou EMQ) qui est utilisé dans la plupart des enquêtes menées dans les États membres de l'UE, ou est compatible avec celles-ci. L'EMQ est présenté dans un rapport disponible sur le site web de l'OEDT (2). L'«usage au cours de la vie» peut n'avoir qu'un intérêt limité en tant qu'indicateur de la situation actuelle au sein de la population adulte (bien qu'elle puisse être un indicateur raisonnable chez les élèves) mais, associée à d'autres mesures, elle peut donner une idée de certains aspects des modes de consommation (poursuite ou interruption de la consommation) et de la dynamique générationnelle de l'étendue de l'usage de drogue. L'«usage au cours des douze derniers mois» donne une indication de la consommation récente de drogue, bien qu'elle soit souvent occasionnelle, tandis que l'«usage au cours des trente derniers jours» indique un usage plus actuel, qui inclura des personnes prenant de la drogue fréquemment.
El OEDT ha desarrollado una serie de temas básicos comunes («Modelo de cuestionario europeo», EMQ) que se aplican o son compatibles con la mayoría de encuestas de los Estados miembros de la UE. Este cuestionario se incluye en un informe disponible en el sitio web del OEDT (2). El concepto «consumo a lo largo de la vida» puede que tenga un valor limitado como indicador de la situación actual entre adultos (aunque podría ser un indicador razonable entre escolares) pero, junto con otras medidas, puede ofrecer una visión interna de las pautas de consumo (continuación o interrupción del consumo) y de la dinámica generacional de la expansión del consumo de drogas. El «consumo en los últimos 12 meses» proporciona una indicación del consumo reciente de drogas, aunque en ocasiones este consumo sea ocasional, y el «consumo en los últimos 30 días» ofrece información del consumo más actual, que incluye personas que consumen la droga frecuentemente.
L’OEDT ha elaborato un insieme di tematiche comuni (“Questionario europeo”, EMQ) che viene usato da o è compatibile con la maggior parte delle indagini realizzate negli Stati membri dell'UE. L’EMQ è inserito in una relazione disponibile sul sito web dell’OEDT (2). Il “consumo una tantum” può essere di limitato valore come indicatore della situazione corrente tra gli adulti (nonostante possa essere un indicatore ragionevole tra gli scolari), ma associato ad altre misure può favorire la comprensione di taluni aspetti dei modelli di consumo (continuazione o cessazione del consumo) nonché delle dinamiche generazionali della diffusione del consumo di stupefacenti. Il “consumo negli ultimi 12 mesi” fornisce un’indicazione del consumo recente di stupefacenti, sebbene si tratti spesso di un consumo occasionale, mentre il “consumo negli ultimi 30 giorni” segnala un consumo più attuale, un dato che comprende anche le persone che fanno uso frequente di droga.
Το ΕΚΠΝΤ ανέπτυξε ένα σύνολο κοινών βασικών θεμάτων (Πρότυπο Ευρωπαϊκό Ερωτηματολόγιο), το οποίο εφαρμόζεται στις περισσότερες έρευνες που διενεργούνται στα κράτη μέλη της ΕΕ ή είναι συμβατό με αυτές. Το Πρότυπο Ευρωπαϊκό Ερωτηματολόγιο περιλαμβάνεται σε μια έκθεση που είναι διαθέσιμη στην ιστοθέση του ΕΚΠΝΤ (2). Η «δοκιμή τουλάχιστον μία φορά σε όλη τη ζωή» μπορεί να έχει περιορισμένη αξία ως δείκτης της τρέχουσας κατάστασης στους ενηλίκους (μολονότι μπορεί να είναι ένας χρήσιμος δείκτης για τους μαθητές), αλλά σε συνδυασμό με άλλες μετρήσεις παρέχει πληροφορίες σχετικά με πτυχές των προτύπων χρήσης (συνέχιση ή διακοπή της χρήσης) και με τη δυναμική της εξάπλωσης της χρήσης ναρκωτικών από γενεά σε γενεά. Η «χρήση κατά το τελευταίο δωδεκάμηνο» παρέχει μια ένδειξη σχετικά με την πρόσφατη χρήση ναρκωτικών, μολονότι συχνά η χρήση αυτή είναι περιστασιακή, και η «χρήση κατά τις τελευταίες 30 ημέρες» παρέχει μια ένδειξη σχετικά με την τρέχουσα χρήση, η οποία περιλαμβάνει τα άτομα που κάνουν συχνή χρήση ναρκωτικών.
Het EWDD heeft een reeks gemeenschappelijke kernitems ontwikkeld (de “Europese modelenquête”) die geïmplementeerd zijn in, of compatibel zijn met de meeste enquêtes in de lidstaten van de EU. De modelenquête is opgenomen in een verslag dat via de website van het EWDD toegankelijk is (2). Waarschijnlijk is het “ooit”-gebruik een slechte indicator voor de huidige situatie onder volwassenen (hoewel het een redelijke indicator voor scholieren zou kunnen zijn), maar samen met andere gegevens kan dat “ooit”-gebruik wel inzicht geven in gebruikpatronen (voortzetten van of stoppen met drugsgebruik) en van verschillen tussen generaties met betrekking tot de verspreidingsgraad van het drugsgebruik. Het “laatste 12 maanden”-gebruik geeft een indicatie van het recent gebruik, hoewel dat vaak een incidenteel karakter zal hebben, en het “laatste maand”-gebruik vormt een indicatie van het meer actuele gebruik en omvat ook de mensen die een bepaalde drug vaak gebruiken.
EMCDDA vypracovala soustavu společných základních bodů („evropský modelový dotazník“ (European Model Questionnaire, EMQ)), která je používána ve většině průzkumů v členských státech EU nebo je s těmito průzkumy kompatibilní. Evropský modelový dotazník je součástí zprávy, která je k dispozici na internetových stránkách EMCDDA (2). „Celoživotní užívání“ jako ukazatel současné situace u dospělých může mít omezenou hodnotu (i když může být vhodným ukazatelem u školních dětí), ale ve spojení s dalšími měřítky může poskytnout obraz o aspektech vzorců užívání (pokračování nebo přerušení užívání) a o generační dynamice šíření užívání drog. „Užívání během posledních 12 měsíců“ je ukazatelem užívání drog v poslední době, i když často bývá takové užívání příležitostné, a „užívání během posledních 30 dnů“ je ukazatelem aktuálnějšího užívání v současné době, které bude zahrnovat osoby, které užívají drogy často.
EONN har udviklet en række fælles kerneelementer ('europæisk modelspørgeskema'), som gennemføres i eller er kompatibelt med de fleste undersøgelser i EU-medlemsstaterne. Det europæiske modelspørgeskema findes på EONN's websted (2). 'Langtidsprævalens' kan have begrænset værdi som indikator for den nuværende situation blandt voksne (selv om den kunne være en hensigtsmæssig indikator blandt skoleelever), men sammen med andre mål kan den give et indblik i aspekter af brugsmønstre (fortsat brug eller ophør med brug) og generationsdynamikken med hensyn til udbredelsen af stofbrug. 'De seneste 12 måneder' giver en indikation af nylig stofbrug, selv om denne brug ofte vil være lejlighedsvis, og 'de senest 30 dage' giver en indikation af mere aktuel brug, som omfatter personer, der anvender stoffet hyppigt.
Narkootikumide ja Narkomaania Euroopa Järelevalvekeskus on välja töötanud ühtse põhiteemade paketi (Euroopa näidisküsimustiku), mida rakendatakse enamikus ELi liikmesriikides teostatavates uuringutes või mis on nendega ühildatav. Euroopa näidisküsimustiku leiab aruandest, mis on kättesaadav Narkootikumide ja Narkomaania Euroopa Järelevalvekeskuse veebilehel (2). „Tarbimine elu jooksul” ei pruugi anda täielikku ettekujutust praegusest olukorrast täiskasvanute hulgas (kuigi see võib olla otstarbekas näitaja koolinoorte puhul), koos teiste näitajatega võib see aga anda pildi tarbimisharjumuste teatud aspektidest (tarbimise jätkamine või lõpetamine) ja uimastitarbimise leviku põlvkondadevahelistest erinevustest. „Viimased 12 kuud” annab ettekujutuse hiljutisest uimastitarbimisest, kuigi see on tihti juhuslik, ja „viimased 30 päeva” annab pigem ülevaate praegusest kasutamisest, hõlmates inimesi, kes tarbivad uimasteid sageli.
EMCDDA on laatinut sarjan yhteisiä keskeisiä kysymyksiä ("eurooppalainen mallikyselylomake"), jota käytetään useimmissa EU:n jäsenvaltioissa tehtävissä kyselyissä tai joka on ainakin vertailukelpoinen niiden kanssa. Eurooppalainen mallikyselylomake löytyy EMCDDA:n verkkosivustolla olevasta raportista (2). "Käyttöä ainakin kerran elämässä" kuvaava tunnusluku ei välttämättä anna tarkkaa kuvaa nykytilanteesta aikuisten keskuudessa (se saattaa antaa kohtuullisen hyvän kuvan tilanteesta koululaisten keskuudessa), mutta yhdessä muiden mittareiden kanssa se saattaa valaista käyttötapoja (käytön jatkaminen tai lopettaminen) ja sukupolvien välisiä eroja huumeidenkäytön yleisyydessä. "Käyttö viimeisten 12 kuukauden aikana" kertoo viimeaikaisesta käytöstä, joskin tällainen käyttö on usein satunnaista, ja "käyttö viimeisten 30 päivän aikana" kertoo nykyisestä käytöstä ja kattaa huumetta säännöllisesti käyttävät henkilöt.
Az EMCDDA kidolgozta azon közös alapelemek sorát („Európai modellkérdőív”, EMQ), amelyek az EU legtöbb tagállamának országos felméréseiben szerepelnek vagy azokkal összeegyeztethetők. Az EMQ szerepel az EMCDDA weboldalán megtalálható jelentésben (2). A „kipróbálás” a felnőttekre jellemző jelenlegi helyzet mutatójaként korlátozott értékű információ (ugyanakkor az iskoláskorú gyermekeknél fontos mutató lehet), de más mérésekkel együtt betekintést adhat a használatformák egyes aspektusaiba (a használat folytatása vagy abbahagyása) és a droghasználat terjedésének generációs dinamikájába. Az „előző 12 havi használat” a közelmúltbeli kábítószer-használatot jelzi, noha ez a használat gyakran csak alkalmi, az „előző 30 napban” történt használat pedig a legutóbbi használatról ad képet, amelyben benne lesznek a rendszeres kábítószer-használók.
EMCDDA przygotowało zestaw wspólnych punktów głównych („Europejski Kwestionariusz Modelowy”, EMQ), który wdrażany jest w większości badań sondażowych przeprowadzanych w Państwach Członkowskich UE lub jest z nimi zgodny. EMQ znajduje się w sprawozdaniu dostępnym na stronie internetowej EMCDDA (2). Informacja o „zażyciu przynajmniej raz w życiu” może mieć ograniczoną wartość jako wskaźnik sytuacji bieżącej wśród osób dorosłych (choć może być to uzasadniony wskaźnik wśród młodzieży szkolnej), ale w połączeniu z innymi pomiarami może dać wgląd w kwestie schematów stosowania (kontynuacja lub przerwanie zażywania) oraz w kwestie dynamiki pokoleniowej rozpowszechnienia stosowania narkotyków. Wskaźnik „ostatnich 12 miesięcy” przedstawia zażywanie niedawne, choć często będzie ono zażywaniem sporadycznym, a wskaźnik „ostatnich 30 dni” mówi o zażywaniu bardziej bieżącym, co obejmie osoby zażywające narkotyki często.
OEDT a elaborat o serie de elemente esenţiale comune [„European Model Questionnaire” - EMQ (Chestionarul model european)] care sunt incluse în majoritatea sondajelor din statele membre ale Uniunii Europene sau care sunt compatibile cu acestea. EMQ este cuprins într-un raport care poate fi consultat pe site-ul OEDT (2). „Consumul pe parcursul vieţii” poate avea o valoare limitată ca indicator al situaţiei actuale în rândul adulţilor (deşi poate fi un indicator acceptabil în rândul elevilor), dar, coroborat cu alte măsuri, poate oferi informaţii privind diverse aspecte ale modelelor de consum (continuarea sau întreruperea consumului) şi privind dinamica pe generaţii a răspândirii consumului de droguri. „Consumul în ultimele 12 luni” indică consumul recent de droguri, deşi acest consum este frecvent ocazional, iar „consumul în ultimele 30 de zile” indică un consum mai de actualitate, cuprinzând persoanele care consumă drogul frecvent.
Center je razvil sklop skupnih osrednjih elementov ("evropski vzorčni vprašalnik", EMQ), ki se uporabljajo v večini raziskav v državah članicah EU ali se z njimi primerjajo. Evropski vzorčni vprašalnik je vključen v poročilo, ki je na voljo na spletni strani Centra (2). "Uživanje kadar koli v življenju" je lahko omejena vrednost za kazalec trenutnega stanja med odraslimi (čeprav bi lahko bil sprejemljiv kazalec med šolsko mladino), vendar lahko skupaj z drugimi ukrepi da vpogled v vidike uživanja drog (nadaljevanje ali prenehanje uživanja) ter generacijsko dinamiko širjenja uživanja drog. "Uživanje v zadnjih 12 mesecih" daje vpogled v nedavno uživanje drog, čeprav bo to uživanje pogosto občasno, medtem ko "uživanje v zadnjih 30 dneh" navaja bolj redno uživanje, ki bo vključevalo osebe, ki drogo uživajo pogosto.
ECNN har utformat en rad vanliga centrala frågor (”Europeisk modellenkät”, EMQ) som genomförs i eller som är jämförbara med de flesta undersökningar i EU:s medlemsstater. EMQ ingår i en rapport som finns på ECNN:s webbplats (2). ”Användning någon gång” kan ha ett begränsat värde som indikator för den aktuella situationen bland vuxna (men skulle kunna vara en bra indikator bland skolbarn), men i samband med andra åtgärder kan den ge insyn i aspekter som rör missbruksmönster (fortsättning eller upphörande av användning) och generationsdynamik när det gäller spridningen av narkotikabruk. ”Användning de senaste 12 månaderna” ger en antydan om narkotikabruket under senare tid, fast denna typ av användning sker oftast vid enstaka tillfällen och ”användning de senaste 30 dagarna” ger en antydan om aktuell användning, inklusive de personer som använder drogen regelbundet.
  Innhold i programmer og...  
Denne evidensbaserte teknikken, som er hentet fra sosiale læringsteorier (35), synes nå å være en viktig metode i de fleste medlemsstatene, selv i land som ikke har programbaserte tilnærmingsmåter (Frankrike, Luxemburg og Sverige) (tabell 2). Estland oppgir utbredt bruk av en bok som gir opplæring i sosiale ferdigheter.
For instance, most Member States have implemented personal and social skills training in schools as a prevention approach. Topics covered include decision-making, coping, goal-setting and assertiveness, communicating and showing empathy. This evidence-based technique, which is derived from social learning theories (35), seems now to be an important methodology in most Member States, even in countries where programme-based approaches do not exist (France, Luxembourg and Sweden) (Table 2). Estonia reports the widespread use of a book that teaches social skills.
La plupart des États membres ont, par exemple, adopté une approche de prévention prenant la forme d'une formation aux aptitudes personnelles et sociales en milieu scolaire. Les sujets abordés comprennent la prise de décision, le contrôle de soi, la fixation d'objectifs et l'assertivité, la communication et la manifestation d'empathie. Cette technique fondée sur l'expérience, qui s'inspire des théories de l'apprentissage social (35), semble être devenue une méthodologie importante dans la plupart des États membres, même dans des pays où l'approche programmatique n'existe pas (France, Luxembourg et Suède) (Tableau 2). L'Estonie signale la diffusion à grande échelle d'un livre sur les aptitudes sociales.
Beispielsweise haben die meisten Mitgliedstaaten im Rahmen ihres Präventionskonzepts Schulungen zur Förderung der persönlichen und sozialen Kompetenz an Schulen eingeführt. Behandelt wurden hierbei unter anderem die Themen Entscheidungsfindung, Problembewältigung, Festlegung von Zielen, Selbstbehauptung, Kommunikation und Empathie. Dieses evidenzbasierte Verfahren, das aus der sozialen Lerntheorie (35) stammt, stellt nun offenbar in den meisten Mitgliedstaaten eine wichtige Methodik dar, selbst in den Ländern, in denen keine programmbasierten Ansätze verfolgt werden (Frankreich, Luxemburg und Schweden) (Tabelle 2). Estland berichtet über den weit verbreiteten Einsatz eines Buches, das soziale Kompetenz vermitteln soll.
Por ejemplo, la mayoría de Estados miembros han aplicado programas de desarrollo de capacidades sociales y personales en las escuelas como enfoque preventivo. Los temas tratados en estos programas escolares incluyen tomar decisiones, hacer frente a situaciones, marcarse objetivos, así como la reafirmación personal, la comunicación y la afectividad. Esta técnica factual, que deriva de teorías de aprendizaje social (35), parece ser actualmente una metodología importante en la mayoría de Estados miembros, incluso en países donde no existen enfoques basados en programas (Francia, Luxemburgo y Suecia) (cuadro 2). En Estonia está muy extendido el uso de un libro que enseña habilidades sociales.
Per esempio, la maggior parte degli Stati membri, nell’ambito di un approccio preventivo, ha organizzato nelle scuole attività formative per favorire lo sviluppo individuale e delle competenze sociali. Tra gli argomenti trattati vi sono: il processo decisionale, le strategie di coping (vale a dire metodi per fronteggiare situazioni stressanti), le strategie di fissazione degli obiettivi e di affermazione personale, le tecniche di comunicazione e di manifestazione di empatia. Questa tecnica basata sull’esperienza, che deriva dalle teorie sull’apprendimento sociale (35), sembra essere oggi un’importante metodologia nella maggior parte degli Stati membri, persino nei paesi dove non esistono approcci di tipo programmatico (Francia, Lussemburgo e Svezia) (Tabella 2). L’Estonia informa in merito all’esistenza di un libro che viene usato diffusamente per insegnare le competenze sociali.
Por exemplo, a maioria dos Estados-Membros implementaram a formação em matéria de competências pessoais e sociais nas escolas como abordagem de prevenção. Entre os temas abordados, inclui-se a tomada de decisões, a capacidade de enfrentar as situações, o estabelecimento de objectivos e a assertividade, a comunicação e a manifestação de empatia. Esta técnica fundamentada em provas e que deriva das teorias de aprendizagem social (35), parece já ser uma metodologia importante na maioria dos Estados-Membros, mesmo em países onde não existem abordagens baseadas em programas (França, Luxemburgo e Suécia) (Quadro 2). A Estónia refere a ampla utilização de um livro que ensina competências sociais.
Για παράδειγμα, τα περισσότερα κράτη μέλη υλοποιούν στα σχολεία, ως προσέγγιση για την πρόληψη των ναρκωτικών, προγράμματα προσωπικών και κοινωνικών δεξιοτήτων. Στα θέματα που εξετάζονται περιλαμβάνονται η λήψη αποφάσεων, η αντιμετώπιση καταστάσεων, η θέσπιση στόχων και η αυτοεπιβολή, η επικοινωνία και η επίδειξη κατανόησης. Η τεχνική αυτή, η οποία βασίζεται σε τεκμηριωμένα στοιχεία και απορρέει από τις θεωρίες της κοινωνικής μάθησης (35), φαίνεται να αποτελεί πλέον σημαντική μέθοδο στα περισσότερα κράτη μέλη, ακόμη και σε χώρες στις οποίες δεν υπάρχουν προσεγγίσεις πρόληψης στο πλαίσιο προγραμμάτων (Γαλλία, Λουξεμβούργο και Σουηδία) (πίνακας 2). Στην Εσθονία αναφέρεται η ευρύτατη χρήση ενός βιβλίου διδασκαλίας κοινωνικών δεξιοτήτων.
De meeste lidstaten bieden als preventieve actie een cursus persoonlijke en sociale vaardigheden in scholen. Tot de onderwerpen die tijdens die training aan de orde komen, behoren besluitvorming, het weerstand kunnen bieden aan verleidingen, het stellen van doelen en assertiviteit, communicatie en inlevingsvermogen. Deze concrete techniek, afgeleid van theorieën over sociaal leren (35), lijkt nu in de meeste lidstaten als een belangrijke methodologie voor preventie gebruikt te worden, zelfs in landen waar een programmatische aanpak ontbreekt (Frankrijk, Luxemburg en Zweden) (tabel 2). Estland meldt een grootschalige verspreiding van een boek over het aanleren van sociale vaardigheden.
Většina členských států například zavedla ve školách jako preventivní přístup nácvik osobních a sociálních dovedností. Jeho součástí jsou témata, jako je rozhodování, zvládání situací, stanovení cílů a asertivita, komunikace a projevení empatie. V současné době se zdá, že tato technika založená na důkazech, jež vychází z teorií sociálního učení (35), je důležitou metodikou ve většině členských států, a to včetně zemí, kde přístup na bázi programu neexistuje (Francie, Lucembursko a Švédsko) (tabulka 2). Estonsko uvádí široké použití knihy, která učí sociálním dovednostem.
F.eks. har de fleste medlemsstater som en forebyggelsesindsats indført træning i personlige og sociale færdigheder på skolerne. Blandt emnerne indgår beslutningstagning, evnen til at kunne klare sig, målsætning og selvhævdelse, kommunikation og evne til at vise empati. Denne evidensbaserede teknik, som stammer fra sociale læringsteorier (35), synes nu at være en vigtig metode i de fleste medlemsstater, selv i lande, hvor der ikke findes programbaserede tilgange (Frankrig, Luxembourg og Sverige) (tabel 2). Estland melder om udbredt anvendelse af en undervisningsbog om sociale færdigheder.
Näiteks antakse enamikus liikmesriikides ennetustegevuse raames koolides isiklike ja sotsiaalsete oskuste alast väljaõpet. Käsitletavate teemade hulka kuuluvad otsuste tegemine, toimetulek, eesmärkide seadmine ja enesekindlus, suhtlemine ja empaatia väljendamine. Sellist faktidel põhinevat tehnikat, mis on tuletatud sotsiaalsetest õppimisteooriatest (35), peetakse nüüd oluliseks meetodiks enamikus liikmesriikides, isegi riikides, kus puudub programmipõhine lähenemine (Prantsusmaa, Luksemburg ja Rootsi) (tabel 2). Eesti teatab sotsiaalseid oskusi käsitleva õpiku laialdasest kasutamisest.
Useimmat jäsenvaltiot ovat käynnistäneet kouluissa henkilökohtaisten ja sosiaalisten taitojen koulutuksen osana ehkäisevää huumetyötä. Koulutuksessa käsitellään muun muassa päätöksentekoa, selviytymistä, tavoitteiden asettamista ja itsevarmuutta sekä myötätunnon osoittamista ja välittämistä. Tämä näyttöön pohjautuva tekniikka, joka on johdettu sosiaalisen oppimisen teorioista (35), vaikuttaa olevan nykyään tärkeä menetelmä useimmissa jäsenvaltioissa, jopa sellaisissa, joissa ei noudateta ohjelmapohjaista lähestymistapaa (Ranskassa, Luxemburgissa ja Ruotsissa) (taulukko 2). Virossa on laajalti käytössä kirja, jossa opetetaan sosiaalisia taitoja.
A legtöbb tagállam például a prevenciós megoldás részeként az iskolákban bevezette a személyes és társas készségek képzést. Az ebbe tartozó témák között szerepel a döntéshozatal, a problémamegoldás, a célok kitűzése és az öntudatosság, az empátia kifejezése és közlése. Ez a bizonyítottan hatékony technika, amelyet társadalmi tanulási elméletekből vezettek le(35), mára a legtöbb tagállamban fontos módszertanná vált, még azokban az országokban is, ahol program alapú megoldások nem léteznek (Franciaország, Luxemburg és Svédország) (Table 2). Észtország is beszámolt egy társas készségeket tanító könyv széles körű használatáról.
Przykładowo, większość Państw Członkowskich wprowadziła jako podejście zapobiegawcze treningi szkolne w dziedzinie umiejętności personalnych i społecznych. Ich tematyka obejmuje podejmowanie decyzji, umiejętność radzenia sobie, wyznaczanie celów i asertywność, komunikowanie się i wyrażanie empatii. Ta technika doświadczeniowa, która wywodzi się z teorii społecznego uczenia się (35), wydaje się być istotnym elementem metodologii w większości Państw Członkowskich, nawet tam, gdzie nie istnieje podejście programowe (Francja, Luksemburg i Szwecja) (Tabela 2). Z kolei Estonia wskazuje na szerokie wykorzystanie podręcznika z zakresu nauczania umiejętności społecznych.
De exemplu, majoritatea statelor membre au introdus în şcoli programe de însuşire a unor abilităţi personale şi sociale ca abordare preventivă. Printre subiectele acoperite se numără luarea deciziilor, adaptarea, stabilirea de obiective şi afirmarea sinelui, comunicare şi manifestarea empatiei. Această tehnică bazată pe evidenţe, derivată din teoriile învăţării sociale (35), este considerată în prezent o metodologie importantă în majoritatea statelor membre, chiar şi în ţările în care nu există abordări bazate pe programe (Franţa, Luxemburg şi Suedia) (Tabelul 2). Estonia a raportat utilizarea pe scară largă a unei cărţi destinate însuşirii abilităţilor sociale.
Napríklad väčšina členských štátov zaviedla ako preventívne opatrenie na školách nácvik osobných a spoločenských zručností. Medzi jeho témy patrí rozhodovanie, riešenie problémov, určovanie cieľov a asertivita, komunikácia a empatia. Táto technika založená na dôkazoch, ktorá je odvodená z teórií sociálneho učenia (35), sa v súčasnosti javí ako dôležitá metodika vo väčšine členských štátov, dokonca aj v krajinách, v ktorých neexistujú programové prístupy (Francúzsko, Luxembursko a Švédsko) (tabuľka 2). Estónsko informuje o rozšírenom používaní knihy, podľa ktorej sa vyučujú spoločenské zručnosti.
Na primer, večina držav članic je kot preventivni pristop uporabila izobraževanje o osebnih in družbenih spretnostih v šolah. Obravnavane so bile teme odločanja, spopadanja s težavami, postavljanja ciljev in oblikovanje samozavesti, komuniciranja in izkazovanja sočutja. Zdi se, da je ta tehnika, ki temelji na dokazih in izhaja iz družbenih teorij o učenju (35), sedaj pomembna metodologija v večini držav članic, celo v državah, v katerih pristopi preprečevanja na podlagi programov ne obstajajo (Francija, Luksemburg in Švedska) (tabela 2). Estonija poroča o splošno razširjeni uporabi knjige, ki uči o družbenih spretnostih.
De flesta medlemsstater har till exempel som en preventiv åtgärd infört kurser i personlig och social utveckling i skolor. Kurserna handlar om sådant som att kunna fatta beslut, hantera svåra situationer, sätta upp mål, stå på sig, kommunicera och visa empati. Denna evidensbaserade teknik, som har hämtats från sociala inlärningsteorier(35), verkar numera vara en viktig metod i de flesta medlemsstater, även i länder där programbaserade metoder inte existerar (Frankrike, Luxemburg och Sverige) (tabell 2). Estland rapporterar att en bok om sociala färdigheter används i mycket stor omfattning.
Piemēram, daudzas dalībvalstis ir ieviesušas personības un sociālo prasmju apmācību skolās kā profilakses pasākumu. Ietvertās tēmas ir par lēmumu pieņemšanu, problēmu risināšanu, mērķu noteikšanu un pārliecību, komunikācijām un līdzjūtības izrādīšanu. Šāda uz pierādījumiem balstīta tehnika, kas tiek atvasināta no sociālo mācību teorijām (35), tagad ir viena no svarīgām metodoloģijām lielākajā daļā dalībvalstu, pat tādās valstīs, kur nepastāv uz programmām balstītās pieejas (Francija, Luksemburga un Zviedrija) (2. tabula). Igaunijas sniegtā informācija liecina par plašu grāmatu izmantošanu sociālo iemaņu apgūšanai.
  press1-no  
ESPAD, Den europeiske undersøkelsen om skoleelevers rusmiddelvaner (4), gir nyttige opplysninger om langsiktige trender (1995­-2003) for bruk av narkotika blant europeisk skoleungdom (15-16 år) og viser tegn på sammenfallende trender når det gjelder bruk av cannabis.
Le projet d’enquête ESPAD en milieu scolaire (4) fournit une vision utile sur les tendances à long terme (1995–-2003) de l’usage de la drogue parmi les élèves européens (15–16 ans) et montre certains signes de convergence en ce qui concerne la consommation de cannabis. En 1995, les données ESPAD estimaient la prévalence au cours de la vie de l’usage de cannabis dans ce groupe d’âge à 41% au Royaume-Uni et à 37% en Irlande, des chiffres nettement supérieurs à ceux de tous les autres pays de l’UE participant à l’enquête.    A l’exception de la République tchèque (22%) seul autre pays où l’estimation dépassait la barre des 20%, ceux-ci notifiaient des taux inférieurs à 10%.
Die Europäische Schülerstudie zu Alkohol und anderen Drogen (ESPAD) (4) ermöglicht hilfreiche Einblicke in langfristige Entwicklungen (1995–2003) des Drogenkonsums von europäischen Schülern (15–16 Jahre) und zeigt eine gewisse Annäherung, was den Cannabiskonsum betrifft. 1995 lag den Daten der ESPAD zufolge die Lebenszeitprävalenz des Cannabiskonsums in dieser Altersgruppe im Vereinigten Königreich bei 41% und in Irland bei 37% , d. h. deutlich höher als in allen anderen EU-Ländern, die an der Erhebung teilnahmen. Die Tschechische Republik (22%) war das einzige weitere EU-Land, das eine Schätzung von mehr als 20% meldete. Die meisten Länder gaben Raten von weniger als 10% an.
La encuesta escolar ESPAD (4) aporta información valiosa sobre las tendencias a largo plazo (1995­–2003) del consumo de drogas de los escolares europeos (15–16 años) y aporta algunos indicios de convergencia en el consumo de cannabis. En 1995, los datos del informe ESPAD reflejaban que la prevalencia del consumo de cannabis en algún momento de la vida en este grupo de edad era del 41% en el Reino Unido y del 37% en Irlanda, valores muy por encima del resto de los países de la UE que participaron en la encuesta.                  La República Checa (22%) fue el único país restante de la UE con una estimación superior al 20%. Las tasas de la mayoría de los países estaban por debajo del 10%.
Il progetto di indagine attuato dall’ESPAD nelle scuole (4) presenta un quadro molto utile per l’analisi delle tendenze a lungo termine (1995­–2003) del consumo di sostanze stupefacenti da parte degli studenti europei delle scuole superiori (15–16 anni) e mostra alcuni segnali di convergenza nel consumo di cannabis. Nel 1995, i dati sulla prevalenza una tantum dell’ESPAD per il consumo di cannabis in questa fascia di età indicano un 41% nel Regno Unito e un 37% in Irlanda, percentuali di molto superiori a quelle di tutti gli altri paesi dell’Unione europea che hanno partecipato all’indagine. La Repubblica ceca (22%) è stato l’unico altro Stato dell’Unione europea ad aver segnalato una stima superiore al 20%. La maggior parte dei paesi ha indicato tassi inferiori al 10%.
O Projecto Europeu para Estudo do Álcool e Outras Substâncias em Meio Escolar (ESPAD) (4) proporciona uma perspectiva útil sobre as tendências a longo prazo (1995­–2003) do consumo de droga entre os estudantes europeus (15–16 anos) e mostra alguns sinais de convergência no que respeita ao consumo de cannabis. Em 1995, os dados do ESPAD estimavam que a prevalência do consumo de cannabis ao longo da vida neste grupo etário era de 41% no Reino Unido e de 37% na Irlanda, muitíssimo mais elevada do que nos restantes países da UE que participaram no inquérito. Só a República Checa (22%) apresentou uma estimativa superior a 20%; a maioria dos Estados-Membros da UE mencionou índices inferiores a 10%.
Τa υψηλόteρa pοsοstά eκtιµώµeνης epικράtηsης tης χρήsης κάννaßης se µaθηtές ηλικίaς 15–16 etών stην Ευρώpη tο 2003 aνafέρθηκaν stην Τseχική Δηµοκρatίa (44%), eνώ ta υψηλόteρa pοsοstά χρήsης κatά tον teλeυtaίο µήνa stην Ιspaνίa κaι stη Gaλλίa (22%). Μetaξύ 1999 κaι 2003, stην Τseχική Δηµοκρatίa sηµeιώθηκe aύξηsη 5% tου aριθµού tων µaθηtών pου aνέfeρaν όtι dοκίµasaν κάννaßη γιa pρώtη fορά se ηλικίa 13 etών ή µικρόteρη. Ανtιθέtως, stις Κάtω Χώρeς κaι stο Ηνωµένο Βasίλeιο aνafέρθηκe eλafρά µeίωsη tου aνtίstοιχου aριθµού tης tάξης tου 1%, aν κaι µetaßολή tου µeγέθους aυtού eίνaι dύsκολο νa eρµηνeυθeί.
De ESPAD-schoolenquête (4) biedt een nuttige kijk op langetermijntrends (1995–2003) in het drugsgebruik onder Europese scholieren (15–16 jaar) en laat zien dat er wat betreft het cannabisgebruik enige convergentie plaatsvindt. In 1995 bleek uit de ESPAD-gegevens dat het “ooit”-gebruik van cannabis in deze leeftijdsgroep in het Verenigd Koninkrijk ongeveer 41% bedroeg en in Ierland circa 37%, wat aanzienlijk meer was dan in alle andere EU-lidstaten die aan de enquête deelnamen. Tsjechië (22%) was de enige andere EU-lidstaat die melding maakte van een schatting van meer dan 20%. De meeste landen rapporteerden percentages van minder dan 10%.
Nejvyšší odhadovanou míru celoživotního užívání konopí mezi školní mládeží ve veku 15–16 let v Evrope v roce 2003 hlásí Ceská republika (44 %) a nejvyšší míru užívání v posledním mesíci Španelsko a Francie (22 %). V období let 1999–2003 došlo v Ceské republice k 5% nárustu poctu žáku a studentu uvádejících užití konopí poprvé ve veku 13 nebo méne let. Na druhou stranu Nizozemsko a Spojené království ohlásily malý, 1% pokles tohoto podílu, zmenu tak malého rozsahu je však obtížné interpretovat.
ESPAD-skoleundersøgelsesprojektet (4) giver et godt overblik over de langsigtede tendenser (1995-2003) for europæiske skolebørns brug af stoffer (15-16 år) og viser et vist sammenfald i tallene for brugen af cannabis. Det fremgår af ESPAD-data fra 1995, at langtidsprævalensen for cannabis i denne aldersgruppe lå på 41% i Det Forenede Kongerige og 37% i Irland, hvilket er alarmerende højt i forhold til de øvrige EU-lande, der deltog i undersøgelsen. Den Tjekkiske Republik (22%) var det eneste andet EU-land, hvis skøn lå over 20%. De fleste lande indberettede tal under 10%.
Euroopa koolide uurimisprojekt ESPAD(4) alkoholi ja teiste uimastite kohta annab kasulikku teavet uimastitarbimise pikaajalistest (1995–2003) suundumustest Euroopa kooliõpilaste (15–16-aastaste) hulgas ja toob kanepitarbimise puhul esile mõningaid ühtlustumise märke. 1995. aasta ESPAD andmestiku kohaselt oli hinnanguline elu jooksul kanepi tarbimine selles vanuserühmas Ühendkuningriigis 41% ja Iirimaal 37%, niisiis tunduvalt kõrgem kui teistes uurimuses osalevates ELi riikides. Tšehhi Vabariik (22%) oli peale nende ainus ELi riik, kus hinnanguline määr ületas 20% taseme. Enamikus riikides jäi see määr alla 10%.
ESPAD-koululaiskyselyhanke (4) tarjoaa arvokasta tietoa huumeiden käytön pitkän aikavälin suuntauksista (1995–2003) Euroopan 15 - 16-vuotiaiden koululaisten keskuudessa. Siitä ilmenee, että kannabiksen käyttö on lähentynyt jonkin verran eri maissa. Vuonna 1995 kannabista ainakin kerran käyttäneiden osuuden arvioitiin ESPADin mukaan olleen tässä ikäryhmässä 41 prosenttia Yhdistyneessä kuningaskunnassa ja 37 prosenttia Irlannissa, mikä oli huikeasti enemmän kuin muissa kyselyyn osallistuneissa EU-maissa. Tšekki (22%), oli ainoa muu EU-maa, jossa osuuden arvioitiin olevan yli 20 prosenttia. Useimmat maat ilmoittivat osuudeksi alle 10 prosenttia.
Az ESPAD iskolai vizsgálatok (4) hasznos kitekintést adnak az európai iskolás gyermekek (15–16 évesek) kábítószer-használatának hosszú távú tendenciáiról (1995–2003). A felmérések szerint, a kannabisz-használat esetében, közeledésre utaló jeleket lehet felfedezni. A 95-ös ESPAD adatok alapján ebben a korcsoportban az Egyesült Királyságban 41%-ra, Írországban 37%-ra becsülték a kannabisz-használat életprevalenciáját, ami drámaian meghaladta a felmérésben részt vevo összes többi EU-országban tapasztalt értéket. Az említett EU-országokon  kívül még Csehország (22%) számolt be 20% feletti becslésrol. A legtöbb ország jelentésében 10% alatti arány szerepelt.
Europejski projekt badan szkolnych w zakresie spozywania alkoholu i innych narkotyków ESPAD (4) jest przydatnym zródlem informacji dotyczacych dlugoterminowych (1995­–2003) tendencji w zazywaniu narkotyków wsród europejskiej mlodziezy szkolnej (15–16 lat); pokazuje on pewne oznaki upodabniania sie tych tendencji. W 1995 r. wyniki badan ESPAD ustalaly wskaznik przynajmniej jednokrotnego zazycia konopi w tej grupie wiekowej na 41% w Wielkiej Brytanii i 37% w Irlandii: znacznie wiecej niz we wszystkich innych krajach UE bioracych udzial w badaniu. Czechy, z wynikiem 22%, byly jedynym pozostalym krajem EU odnotowujacym szacunkowa wartosc wskaznika powyzej 20%. W wiekszosci krajów wynosil on ponizej 10%.
Studiul ESPAD realizat în mediul scolar (4) ofera o perspectiva utila asupra tendintelor pe termen lung (1995­–2003) ale consumului de droguri în rândul elevilor din Europa (15–16 ani), prezentând unele indicii convergente cu privire la consumul de canabis. În 1995, prevalenta consumului de canabis de-a lungul vietii exprimata de datele recoltate în cadrul ESPAD se situeaza în jurul valorii de 41% pentru aceasta grupa de vârsta, în    Marea Britanie si 37% în Irlanda, cu mult mai ridicate decât în toate celelalte tari UE participante la studiu. Dintre celelalte tari UE, numai Republica Ceha (22%) a raportat o estimare de peste 20%. În majoritatea tarilor, nivelul raportat se situa sub 10%.
Projekt ESPAD (4) pokrývajúci školy poskytuje užitocný pohlad na dlhodobý vývoj (1995–2003) užívania drog medzi európskymi stredoškolákmi (15–16 rocnými) a naznacuje tendenciu približovania v užívaní kanabisu.     V roku 1995 údaje ESPAD odhadli rozšírenie užívania kanabisu v tejto skupine na 41% v Spojenom královstve a 37% v Írsku, teda výrazne vyššie ako vo všetkých ostatných krajinách EÚ, podielajúcich sa na prieskume. Ceská republika (22%) bola jedinou dalšou krajinou EÚ s hláseným odhadom nad 20%. Väcšina krajín hlásila úroven pod 10%.
ESPAD (Evropska raziskava o alkoholu in drugih drogah med šolsko mladino/European school survey project on alcohol and other drugs) (4) nudi koristen okvir o dolgorocnih trendih (1995­–2003) uporabe drog med evropsko šolsko mladino (15–16-letniki) in kaže dolocene znake enakih razmer glede uporabe marihuane.  Leta 1995 je bilo po podatkih raziskave ESPAD ocenjeno, da je število oseb, ki so v tej starostni skupini v življenju že kdaj uporabile marihuano, 41% v Združenem kraljestvu in 37% na Irskem, kar je obcutno višje od vseh drugih držav EU, ki so sodelovale v raziskavi. Ceška (22%) je bila edina druga država EU, ki je porocala o ocenah nad 20%. Vecina držav je porocala o stopnjah pod 10%.
Projektet för europeiska skolundersökningar (ESPAD) (4) ger en god bild av de långsiktiga trenderna (1995­–2003) beträffande användningen av droger bland europeiska skolelever (15–16 år) och visar på en konvergerande utveckling när det gäller bruket av cannabis. År 1995 uppgick livstidsprevalensen enligt ESPAD:s uppgifter i denna åldersgrupp till 41% i Storbritannien och 37% i Irland, vilket är betydligt högre än i alla andra EU-länder som deltar i undersökningen. Tjeckien (22%) var det enda andra EU-landet som rapporterade en siffra över 20 %. De flesta länder rapporterade siffror under 10%.
ESPAD skolu aptauju projekta rezultati (4) sniedz vertigu ieskatu narkotiku izplatibas ilgtermina (no 1995.­–2003. gadam) tendences Eiropas skolenu vidu (15–16 gadi) un rada kanepju lietosanas izlidzinasanas pazimes. ESPAD 1995. gada dati liecina, ka kanepju  ilgtermina lietosanas izplatiba saja vecuma grupa Apvienotaja Karaliste sasniedza 41%, bet Irija 37%, un sie raditaji bija daudz augstaki neka parejas ES valstis, kas piedalijas aptauja. Tikai Cehija (22%) aplesta kanepju ilgtermina lietosanas izplatiba parsniedza 20%. Vairuma valstu raditaji lielakoties neparsniedza 10%.
  Prevalens og bruksmà¸ns...  
“Bruk siste 12 måneder” gir en indikasjon på nyere narkotikabruk, selv om denne bruken ofte vil være sporadisk, og ”bruk siste 30 dager” gir en indikasjon på mer aktuell bruk og vil omfatte personer som bruker stoffet hyppig.
The EMCDDA has developed a set of common core items (‘European model questionnaire’, EMQ) that is implemented in, or compatible with, most surveys in the EU Member States. The EMQ is included in a report available on the EMCDDA website (2). ‘Lifetime use’ may be of limited value as an indicator of the current situation among adults (although it could be a reasonable indicator among school children), but in conjunction with other measures it can give insight into aspects of patterns of use (continuation or discontinuation of use) and the generational dynamics of the spread of drug use. ‘Last 12 months’ use’ gives an indication of recent drug use, although often this use will be occasional, and ‘last 30 days’ use’ gives an indication of more current use, which will include people using the drug frequently.
L'OEDT a mis au point un questionnaire de base commun (le «questionnaire type européen» ou EMQ) qui est utilisé dans la plupart des enquêtes menées dans les États membres de l'UE, ou est compatible avec celles-ci. L'EMQ est présenté dans un rapport disponible sur le site web de l'OEDT (2). L'«usage au cours de la vie» peut n'avoir qu'un intérêt limité en tant qu'indicateur de la situation actuelle au sein de la population adulte (bien qu'elle puisse être un indicateur raisonnable chez les élèves) mais, associée à d'autres mesures, elle peut donner une idée de certains aspects des modes de consommation (poursuite ou interruption de la consommation) et de la dynamique générationnelle de l'étendue de l'usage de drogue. L'«usage au cours des douze derniers mois» donne une indication de la consommation récente de drogue, bien qu'elle soit souvent occasionnelle, tandis que l'«usage au cours des trente derniers jours» indique un usage plus actuel, qui inclura des personnes prenant de la drogue fréquemment.
[Europäischer Musterfragebogen], EMQ), die in den meisten Umfragen in den EU-Mitgliedstaaten umgesetzt werden oder mit diesen kompatibel sind. Der EMQ ist in einem Bericht enthalten, der auf der EBDD-Website abgerufen werden kann (2). Der „Lebenszeitkonsum“ ist zwar unter Umständen als Indikator für die aktuelle Situation unter Erwachsenen nur von begrenztem Wert (obwohl er bei Schulkindern ein sinnvoller Indikator sein kann), in Verbindung mit anderen Maßnahmen kann er jedoch Einblicke in die Konsummuster (Fortsetzung oder Unterbrechung des Konsums) sowie in die generationenbezogenen Entwicklungen in der Verbreitung des Drogenkonsums geben. Der "Konsum in den letzten 12 Monaten“ ist ein Indikator für den jüngsten Drogenkonsum, wobei jedoch dieser Konsum häufig nur gelegentlich stattfindet. Der „Konsum in den letzten 30 Tagen“ schließlich ist ein Indikator für den aktuellen Konsum, der auch jene erfasst, die die Droge häufig konsumieren.
El OEDT ha desarrollado una serie de temas básicos comunes («Modelo de cuestionario europeo», EMQ) que se aplican o son compatibles con la mayoría de encuestas de los Estados miembros de la UE. Este cuestionario se incluye en un informe disponible en el sitio web del OEDT (2). El concepto «consumo a lo largo de la vida» puede que tenga un valor limitado como indicador de la situación actual entre adultos (aunque podría ser un indicador razonable entre escolares) pero, junto con otras medidas, puede ofrecer una visión interna de las pautas de consumo (continuación o interrupción del consumo) y de la dinámica generacional de la expansión del consumo de drogas. El «consumo en los últimos 12 meses» proporciona una indicación del consumo reciente de drogas, aunque en ocasiones este consumo sea ocasional, y el «consumo en los últimos 30 días» ofrece información del consumo más actual, que incluye personas que consumen la droga frecuentemente.
Το ΕΚΠΝΤ ανέπτυξε ένα σύνολο κοινών βασικών θεμάτων (Πρότυπο Ευρωπαϊκό Ερωτηματολόγιο), το οποίο εφαρμόζεται στις περισσότερες έρευνες που διενεργούνται στα κράτη μέλη της ΕΕ ή είναι συμβατό με αυτές. Το Πρότυπο Ευρωπαϊκό Ερωτηματολόγιο περιλαμβάνεται σε μια έκθεση που είναι διαθέσιμη στην ιστοθέση του ΕΚΠΝΤ (2). Η «δοκιμή τουλάχιστον μία φορά σε όλη τη ζωή» μπορεί να έχει περιορισμένη αξία ως δείκτης της τρέχουσας κατάστασης στους ενηλίκους (μολονότι μπορεί να είναι ένας χρήσιμος δείκτης για τους μαθητές), αλλά σε συνδυασμό με άλλες μετρήσεις παρέχει πληροφορίες σχετικά με πτυχές των προτύπων χρήσης (συνέχιση ή διακοπή της χρήσης) και με τη δυναμική της εξάπλωσης της χρήσης ναρκωτικών από γενεά σε γενεά. Η «χρήση κατά το τελευταίο δωδεκάμηνο» παρέχει μια ένδειξη σχετικά με την πρόσφατη χρήση ναρκωτικών, μολονότι συχνά η χρήση αυτή είναι περιστασιακή, και η «χρήση κατά τις τελευταίες 30 ημέρες» παρέχει μια ένδειξη σχετικά με την τρέχουσα χρήση, η οποία περιλαμβάνει τα άτομα που κάνουν συχνή χρήση ναρκωτικών.
Het EWDD heeft een reeks gemeenschappelijke kernitems ontwikkeld (de “Europese modelenquête”) die geïmplementeerd zijn in, of compatibel zijn met de meeste enquêtes in de lidstaten van de EU. De modelenquête is opgenomen in een verslag dat via de website van het EWDD toegankelijk is (2). Waarschijnlijk is het “ooit”-gebruik een slechte indicator voor de huidige situatie onder volwassenen (hoewel het een redelijke indicator voor scholieren zou kunnen zijn), maar samen met andere gegevens kan dat “ooit”-gebruik wel inzicht geven in gebruikpatronen (voortzetten van of stoppen met drugsgebruik) en van verschillen tussen generaties met betrekking tot de verspreidingsgraad van het drugsgebruik. Het “laatste 12 maanden”-gebruik geeft een indicatie van het recent gebruik, hoewel dat vaak een incidenteel karakter zal hebben, en het “laatste maand”-gebruik vormt een indicatie van het meer actuele gebruik en omvat ook de mensen die een bepaalde drug vaak gebruiken.
EMCDDA vypracovala soustavu společných základních bodů („evropský modelový dotazník“ (European Model Questionnaire, EMQ)), která je používána ve většině průzkumů v členských státech EU nebo je s těmito průzkumy kompatibilní. Evropský modelový dotazník je součástí zprávy, která je k dispozici na internetových stránkách EMCDDA (2). „Celoživotní užívání“ jako ukazatel současné situace u dospělých může mít omezenou hodnotu (i když může být vhodným ukazatelem u školních dětí), ale ve spojení s dalšími měřítky může poskytnout obraz o aspektech vzorců užívání (pokračování nebo přerušení užívání) a o generační dynamice šíření užívání drog. „Užívání během posledních 12 měsíců“ je ukazatelem užívání drog v poslední době, i když často bývá takové užívání příležitostné, a „užívání během posledních 30 dnů“ je ukazatelem aktuálnějšího užívání v současné době, které bude zahrnovat osoby, které užívají drogy často.
EONN har udviklet en række fælles kerneelementer ('europæisk modelspørgeskema'), som gennemføres i eller er kompatibelt med de fleste undersøgelser i EU-medlemsstaterne. Det europæiske modelspørgeskema findes på EONN's websted (2). 'Langtidsprævalens' kan have begrænset værdi som indikator for den nuværende situation blandt voksne (selv om den kunne være en hensigtsmæssig indikator blandt skoleelever), men sammen med andre mål kan den give et indblik i aspekter af brugsmønstre (fortsat brug eller ophør med brug) og generationsdynamikken med hensyn til udbredelsen af stofbrug. 'De seneste 12 måneder' giver en indikation af nylig stofbrug, selv om denne brug ofte vil være lejlighedsvis, og 'de senest 30 dage' giver en indikation af mere aktuel brug, som omfatter personer, der anvender stoffet hyppigt.
Narkootikumide ja Narkomaania Euroopa Järelevalvekeskus on välja töötanud ühtse põhiteemade paketi (Euroopa näidisküsimustiku), mida rakendatakse enamikus ELi liikmesriikides teostatavates uuringutes või mis on nendega ühildatav. Euroopa näidisküsimustiku leiab aruandest, mis on kättesaadav Narkootikumide ja Narkomaania Euroopa Järelevalvekeskuse veebilehel (2). „Tarbimine elu jooksul” ei pruugi anda täielikku ettekujutust praegusest olukorrast täiskasvanute hulgas (kuigi see võib olla otstarbekas näitaja koolinoorte puhul), koos teiste näitajatega võib see aga anda pildi tarbimisharjumuste teatud aspektidest (tarbimise jätkamine või lõpetamine) ja uimastitarbimise leviku põlvkondadevahelistest erinevustest. „Viimased 12 kuud” annab ettekujutuse hiljutisest uimastitarbimisest, kuigi see on tihti juhuslik, ja „viimased 30 päeva” annab pigem ülevaate praegusest kasutamisest, hõlmates inimesi, kes tarbivad uimasteid sageli.
EMCDDA on laatinut sarjan yhteisiä keskeisiä kysymyksiä ("eurooppalainen mallikyselylomake"), jota käytetään useimmissa EU:n jäsenvaltioissa tehtävissä kyselyissä tai joka on ainakin vertailukelpoinen niiden kanssa. Eurooppalainen mallikyselylomake löytyy EMCDDA:n verkkosivustolla olevasta raportista (2). "Käyttöä ainakin kerran elämässä" kuvaava tunnusluku ei välttämättä anna tarkkaa kuvaa nykytilanteesta aikuisten keskuudessa (se saattaa antaa kohtuullisen hyvän kuvan tilanteesta koululaisten keskuudessa), mutta yhdessä muiden mittareiden kanssa se saattaa valaista käyttötapoja (käytön jatkaminen tai lopettaminen) ja sukupolvien välisiä eroja huumeidenkäytön yleisyydessä. "Käyttö viimeisten 12 kuukauden aikana" kertoo viimeaikaisesta käytöstä, joskin tällainen käyttö on usein satunnaista, ja "käyttö viimeisten 30 päivän aikana" kertoo nykyisestä käytöstä ja kattaa huumetta säännöllisesti käyttävät henkilöt.
Az EMCDDA kidolgozta azon közös alapelemek sorát („Európai modellkérdőív”, EMQ), amelyek az EU legtöbb tagállamának országos felméréseiben szerepelnek vagy azokkal összeegyeztethetők. Az EMQ szerepel az EMCDDA weboldalán megtalálható jelentésben (2). A „kipróbálás” a felnőttekre jellemző jelenlegi helyzet mutatójaként korlátozott értékű információ (ugyanakkor az iskoláskorú gyermekeknél fontos mutató lehet), de más mérésekkel együtt betekintést adhat a használatformák egyes aspektusaiba (a használat folytatása vagy abbahagyása) és a droghasználat terjedésének generációs dinamikájába. Az „előző 12 havi használat” a közelmúltbeli kábítószer-használatot jelzi, noha ez a használat gyakran csak alkalmi, az „előző 30 napban” történt használat pedig a legutóbbi használatról ad képet, amelyben benne lesznek a rendszeres kábítószer-használók.
EMCDDA przygotowało zestaw wspólnych punktów głównych („Europejski Kwestionariusz Modelowy”, EMQ), który wdrażany jest w większości badań sondażowych przeprowadzanych w Państwach Członkowskich UE lub jest z nimi zgodny. EMQ znajduje się w sprawozdaniu dostępnym na stronie internetowej EMCDDA (2). Informacja o „zażyciu przynajmniej raz w życiu” może mieć ograniczoną wartość jako wskaźnik sytuacji bieżącej wśród osób dorosłych (choć może być to uzasadniony wskaźnik wśród młodzieży szkolnej), ale w połączeniu z innymi pomiarami może dać wgląd w kwestie schematów stosowania (kontynuacja lub przerwanie zażywania) oraz w kwestie dynamiki pokoleniowej rozpowszechnienia stosowania narkotyków. Wskaźnik „ostatnich 12 miesięcy” przedstawia zażywanie niedawne, choć często będzie ono zażywaniem sporadycznym, a wskaźnik „ostatnich 30 dni” mówi o zażywaniu bardziej bieżącym, co obejmie osoby zażywające narkotyki często.
OEDT a elaborat o serie de elemente esenţiale comune [„European Model Questionnaire” - EMQ (Chestionarul model european)] care sunt incluse în majoritatea sondajelor din statele membre ale Uniunii Europene sau care sunt compatibile cu acestea. EMQ este cuprins într-un raport care poate fi consultat pe site-ul OEDT (2). „Consumul pe parcursul vieţii” poate avea o valoare limitată ca indicator al situaţiei actuale în rândul adulţilor (deşi poate fi un indicator acceptabil în rândul elevilor), dar, coroborat cu alte măsuri, poate oferi informaţii privind diverse aspecte ale modelelor de consum (continuarea sau întreruperea consumului) şi privind dinamica pe generaţii a răspândirii consumului de droguri. „Consumul în ultimele 12 luni” indică consumul recent de droguri, deşi acest consum este frecvent ocazional, iar „consumul în ultimele 30 de zile” indică un consum mai de actualitate, cuprinzând persoanele care consumă drogul frecvent.
, EMQ), alebo iného s ním zlučiteľného dotazníka, ktorý sa používa vo väčšine prieskumov v členských štátoch EÚ. EMQ je súčasťou správy dostupnej na webovej stránke EMCDDA (2). „Celoživotné užívanie“ môže mať ako indikátor súčasnej situácie medzi dospelými obmedzenú hodnotu (aj keď by mohlo byť prijateľným indikátorom medzi školákmi), ale v spojení s ostatnými parametrami môže poskytnúť obraz o aspektoch vzorov užívania (pokračovanie alebo prerušenie užívania) a generačnej dynamike šírenia užívania drog. „Užívanie za posledných 12 mesiacov“ poukazuje na nedávne užívanie drogy, aj keď toto užívanie bude často príležitostné a „užívanie za posledných 30 dní“ poukazuje na súčasné užívanie, ktoré bude zahrňovať ľudí užívajúcich drogu často.
Center je razvil sklop skupnih osrednjih elementov ("evropski vzorčni vprašalnik", EMQ), ki se uporabljajo v večini raziskav v državah članicah EU ali se z njimi primerjajo. Evropski vzorčni vprašalnik je vključen v poročilo, ki je na voljo na spletni strani Centra (2). "Uživanje kadar koli v življenju" je lahko omejena vrednost za kazalec trenutnega stanja med odraslimi (čeprav bi lahko bil sprejemljiv kazalec med šolsko mladino), vendar lahko skupaj z drugimi ukrepi da vpogled v vidike uživanja drog (nadaljevanje ali prenehanje uživanja) ter generacijsko dinamiko širjenja uživanja drog. "Uživanje v zadnjih 12 mesecih" daje vpogled v nedavno uživanje drog, čeprav bo to uživanje pogosto občasno, medtem ko "uživanje v zadnjih 30 dneh" navaja bolj redno uživanje, ki bo vključevalo osebe, ki drogo uživajo pogosto.
ECNN har utformat en rad vanliga centrala frågor (”Europeisk modellenkät”, EMQ) som genomförs i eller som är jämförbara med de flesta undersökningar i EU:s medlemsstater. EMQ ingår i en rapport som finns på ECNN:s webbplats (2). ”Användning någon gång” kan ha ett begränsat värde som indikator för den aktuella situationen bland vuxna (men skulle kunna vara en bra indikator bland skolbarn), men i samband med andra åtgärder kan den ge insyn i aspekter som rör missbruksmönster (fortsättning eller upphörande av användning) och generationsdynamik när det gäller spridningen av narkotikabruk. ”Användning de senaste 12 månaderna” ger en antydan om narkotikabruket under senare tid, fast denna typ av användning sker oftast vid enstaka tillfällen och ”användning de senaste 30 dagarna” ger en antydan om aktuell användning, inklusive de personer som använder drogen regelbundet.
aptaujām 15 līdz 16 gadu vecu skolēnu vidū parāda, ka kaņepju lietošanas izplatība ir robežās no 3 % līdz 44 %. No 2 % līdz 36 % skolēnu ir teikuši, ka viņi ir lietojuši šo narkotiku pēdējo 12 mēnešu laikā, taču lietošana pēdējā mēneša laikā ir robežās no 0% dažās valstīs līdz 19% citās (21) (1. attēls). Starp dažādām lietošanas intensitātēm ir relatīvas atšķirības. Piemēram, ilgstošā lietošana ir augstākā Čehijas Republikā, taču īstermiņa (pēdējā mēneša laikā) lietošana ir augstākā Spānijā un Francijā (22 %).
  Kommentar  
Bruken av narkotika i Europa er fremdeles hovedsakelig et fenomen som gjelder yngre mennesker, særlig yngre menn. Data fra befolknings- og skoleundersøkelser gir nyttig innsikt i hvordan mønstrene for narkotikabruk i Europa har utviklet seg siden midten av 1990-tallet.
Drug use in Europe remains largely a phenomenon of the young, and of young men in particular. Data from population and school surveys provide a useful insight into the way in which patterns of drug use in Europe have been developing since the mid-1990s. Available for inclusion in this year’s annual report are data from the latest round of the European school survey project on alcohol and other drugs (ESPAD) study, which provides a valuable source of data for monitoring drug use in the school populations and for detecting trends over time.
L'usage de drogue en Europe reste un phénomène qui touche essentiellement les jeunes, et les jeunes hommes en particulier. Les données provenant des enquêtes de population et en milieu scolaire fournissent des informations utiles sur la manière dont les modes de consommation ont évolué en Europe depuis le milieu des années 1990. Cette année, nous avons pu inclure dans ce rapport annuel des données provenant de la dernière enquête européenne en milieu scolaire (ESPAD), qui constitue une source de données précieuse pour surveiller la consommation de drogue au sein des populations scolaires et pour dégager des tendances dans le temps.
Der Drogenkonsum in Europa bleibt weitgehend ein Phänomen der Jugendlichen und insbesondere der männlichen Jugendlichen. Daten aus Bevölkerungs- und Schülerumfragen vermitteln einen guten Überblick über die Entwicklung der Muster des Drogenkonsums in Europa seit Mitte der 90er Jahre. Für den diesjährigen Jahresbericht stehen Daten der letzten Umfrage im Rahmen der Europäischen Schülerstudie zu Alkohol und anderen Drogen (ESPAD) zur Verfügung. Sie stellen eine wichtige Datenquelle für die Überwachung des Drogenkonsums unter Schülern und die Ermittlung von Tendenzen im Zeitverlauf dar.
El consumo de drogas en Europa sigue siendo un fenómeno extendido fundamentalmente entre los jóvenes, especialmente los varones. Los datos obtenidos de encuestas de población general y escolar resultan útiles para conocer la evolución de las pautas de consumo de drogas en Europa desde mediados de la década de 1990. Este año se pueden incorporar al informe anual los datos de la última encuesta escolar sobre el alcohol y otras drogas (ESPAD), que constituye una valiosa fuente de información para controlar el consumo de drogas en las poblaciones escolares y para identificar tendencias a lo largo del tiempo.
Η χρήση ναρκωτικών στην Ευρώπη είναι φαινόμενο που αφορά κυρίως τους νέους, ιδίως δε τους νέους άνδρες. Από τα στοιχεία ερευνών στο γενικό αλλά και στον μαθητικό πληθυσμό προκύπτει μια χρήσιμη εικόνα του τρόπου με τον οποίο εξελίσσονται τα πρότυπα της χρήσης ναρκωτικών στην Ευρώπη από τα μέσα της δεκαετίας του 1990. Διαθέσιμα για συμπερίληψη στη φετινή ετήσια έκθεση είναι τα στοιχεία της τελευταίας έρευνας του ευρωπαϊκού προγράμματος ερευνών στον μαθητικό πληθυσμό σχετικά με το αλκοόλ και τα άλλα ναρκωτικά (ESPAD), που αποτελεί πολύτιμη πηγή πληροφοριών για την παρακολούθηση της χρήσης ναρκωτικών στους μαθητικούς πληθυσμούς και για τον εντοπισμό τάσεων σε βάθος χρόνου.
Užívání drog v Evropě i nadále zůstává ve velké míře jevem, který se týká mladých lidí a především mladých mužů. Údaje z průzkumů populace a průzkumů ve školách poskytují užitečný přehled o způsobu, jímž se vzorce užívání drog v Evropě vyvíjely od poloviny 90. let 20. století. Pro zařazení do výroční zprávy za letošní rok jsou k dispozici údaje z nejnovějšího průzkumného projektu Evropská školní studie o alkoholu a jiných drogách (ESPAD], který poskytuje cenný zdroj dat pro monitorování užívání drog školní populací a stanovení časových trendů .
Stofbrug i Europa er fortsat hovedsagelig udbredt blandt unge og især blandt unge mænd. Data fra befolknings- og skoleundersøgelser giver et nyttigt indblik i den måde, hvorpå stofbrugsmønstrene har udviklet sig i Europa siden midten af 1990'erne. I dette års årsberetning indgår data fra den seneste undersøgelsesrunde som led i det europæiske skoleundersøgelsesprojekt om alkohol og andre rusgifte (ESPAD), som er en værdifuld datakilde med henblik på at overvåge stofbrugen blandt skoleelever og registrere tendenser over tid.
Huumeidenkäyttö on Euroopassa pitkälti nuoria, ja erityisesti nuoria miehiä, koskeva ilmiö. Väestötutkimuksista ja koululaiskyselyistä saatavat tiedot auttavat selvittämään, miten huumeiden käyttötavat ovat kehittyneet Euroopassa 1990-luvun puolivälistä lähtien. Tämänvuotiseen vuosiraporttiin on saatu tiedot tuoreimmasta alkoholia ja muita päihteitä koskevasta eurooppalaisesta koululaiskyselyhankkeesta (ESPAD), joka tuottaa arvokasta tietoa koululaisten huumeidenkäytön seurantaan ja aikasuuntausten havaitsemiseen.
A kábítószer-használat Európában továbbra is jellemzően a fiatalok, különösen a fiatal férfiak körében előforduló jelenség. A népesség körében és az iskolákban végzett felmérésekből származó adatok hasznos betekintést nyújtanak az európai kábítószer-használat mintáinak alakulásába az 1990-es évektől. Az idei éves jelentésben szereplő adatok az alkoholról és egyéb kábítószerekről szóló európai iskolai felmérési projekt (ESPAD) vizsgálatából származnak, amely hasznos adatforrás az iskoláskorú népesség körében észlelt kábítószer-használat nyomon követéséhez és az időbeli tendenciák feltárásához.
În Europa, consumul de droguri rămâne în mare măsură un fenomen specific tinereţii, şi în special bărbaţilor tineri. Datele din sondajele realizate la nivelul populaţiei şi în şcoli furnizează o perspectivă utilă asupra modului în care s-au dezvoltat modelele de consum de droguri din Europa după mijlocul anilor 1990. În raportul anual pentru acest an vor putea fi incluse datele rezultate din ultima rundă a studiului din cadrul Proiectului european pentru sondaje privind alcoolul şi alte droguri în şcoli (ESPAD), care constituie o sursă valoroasă de date pentru monitorizarea consumului de droguri la nivelul populaţiei din şcoli şi pentru depistarea tendinţelor în timp.
Užívanie drog v Európe všeobecne ostáva stále javom súvisiacim s mládežou a osobitne s mladými mužmi. Údaje o obyvateľstve a údaje zo školských prieskumov poskytujú užitočný prehľad o spôsobe, akým sa vyvíjali vzory užívania drog v Európe od polovice deväťdesiatych rokov. Na zaradenie do tohoročnej výročnej správy sú k dispozícii údaje z najnovšieho prieskumného projektu štúdie užívania alkoholu a iných drog na európskych školách (ESPAD), ktorá je hodnotným zdrojom údajov na monitorovanie užívania drog v školských populáciách a na zisťovanie trendov v čase.
Uživanje drog v Evropi ostaja predvsem pojav mladih, zlasti mlajših moških. Podatki iz raziskav med prebivalstvom in šolsko mladino zagotavljajo koristen vpogled v to, kako so se vzorci uživanja drog v Evropi razvijali od sredine devetdesetih. Za vključitev v letošnje letno poročilo so na voljo podatki iz zadnjega kroga Evropske raziskave o alkoholu in drugih drogah med šolsko mladino (European school survey project on alcohol and other drugs, ESPAD), ki je dragocen vir podatkov za spremljanje uživanja drog med šolsko mladino ter ugotavljanje trendov skozi čas.
Användningen av narkotika i Europa är fortfarande huvudsakligen ett fenomen bland unga människor och i synnerhet unga män. Befolknings- och skolundersökningar visar hur mönstren i Europa har utvecklats sedan mitten av 1990-talet. Vid sammanställningen av denna årsrapport fanns uppgifter från den senaste omgången ESPAD-undersökningar (European School Survey Project on Alcohol and Other Drugs) tillgängliga som ger värdefull information för att man skall kunna övervaka användningen av narkotika bland skolelever och upptäcka trender över tiden.
Kokaīna lietošanas izplatība Eiropā ir ļoti atšķirīga, taču vispārējā tendence izskatās augšupejoša. Aptauju dati norāda, ka jo īpaši Spānijā un Apvienotajā Karalistē kokaīna lietošana būtiski pieauga deviņdesmito gadu beigās, un pēdējā laikā šeit ir bijusi vērojama palielināšanās, lai arī neliela. Nesen veiktie aprēķini abās šajās valstīs par kokaīna lietošanu jauniešu vidū norāda, ka kokaīna lietošana pārsniedz ekstazī un amfetamīnu lietošanas līmeni.
  Sprà¸ytebruk  
tusen innbyggere i aldersgruppen 15-64, noe som tilsier at det er store forskjeller landene imellom når det gjelder utbredelsen av sprøytebruk (107). Luxembourg oppgir de høyeste nasjonale estimatene for sprøytebruk, med ca.
Despite its importance for public health, few countries provide national or local estimates of injecting drug use. Available national-level estimates range between one and six cases per 1 000 population aged 15–64, suggesting important differences between countries in the prevalence of IDU (107). Luxembourg reports the highest national estimates of IDU, with rates of about six cases per 1 000 population aged 15–64, whereas Greece reports the lowest IDU estimate, with just over one case per 1 000. Although prevalence estimates for injecting drug use are scarce, there is evidence of increasing prevalence after 1999 in Norway, while in Portugal different estimation methods suggest different trends (108).
En dépit de son importance pour la santé publique, seuls quelques pays fournissent des estimations nationales ou locales sur l'usage de drogue par injection. Les estimations nationales disponibles varient entre un et six cas par 1 000 habitants âgés de 15 à 64 ans, ce qui suggère des différences importantes entre les pays en termes de prévalence de l'usage de drogue par voie intraveineuse (107). Le Luxembourg enregistre les estimations nationales les plus élevées d'usage de drogue par voie intraveineuse, avec environ six cas par millier d'habitants âgés de 15 à 64 ans, tandis que la Grèce rapporte l'estimation la plus basse, avec un peu plus d'un cas par millier d'habitants. Bien que les estimations de prévalence de l'usage de drogue par injection soient rares, certains signes font apparaître une progression de la prévalence en Norvège depuis 1999, tandis qu'au Portugal, des méthodes d'estimation différentes montrent des tendances différentes (108).
Trotz seiner großen Bedeutung für die öffentliche Gesundheit stellen nur wenige Länder nationale oder lokale Schätzungen für den injizierenden Drogenkonsum zur Verfügung. Verfügbaren Schätzungen auf nationaler Ebene zufolge liegen die Prävalenzraten zwischen einem und sechs Fällen je 1 000 Erwachsene im Alter zwischen 15 und 64 Jahren, wobei zwischen den Ländern hinsichtlich der Prävalenz des injizierenden Drogenkonsums große Unterschiede bestehen (107). Luxemburg meldet mit etwa sechs Fällen je 1 000 Erwachsene im Alter zwischen 15 und 64 Jahren die höchsten nationalen Schätzungen für den injizierenden Drogenkonsum, während Griechenland mit nur einem Fall je 1 000 Erwachsene die niedrigste Schätzung vorgelegt hat. Es liegen zwar nur sehr wenige Prävalenzschätzungen für den injizierenden Drogenkonsum vor, dennoch gibt es Hinweise darauf, dass die Prävalenz in Norwegen seit 1999 steigt, während in Portugal durch unterschiedliche Schätzmethoden verschiedene Tendenzen ermittelt wurden (108).
A pesar de su importancia para la salud pública, pocos países disponen de estimaciones a nivel local o nacional sobre el consumo de drogas por vía parenteral. Las estimaciones disponibles a nivel nacional oscilan entre uno y seis casos por cada 1.000 habitantes de 15 a 64 años, apuntándose diferencias importantes entre países en cuanto a la prevalencia de este tipo de consumo (107).Luxemburgo presenta las tasas más elevadas de consumo de drogas por vía parenteral, aproximadamente seis casos por cada 1.000 habitantes de 15 a 64 años de edad, mientras que Grecia presenta las tasas más bajas, con apenas un caso por cada 1.000 habitantes. Aunque las estimaciones de prevalencia del consumo de drogas por vía parenteral son escasas, existen indicios de un incremento en Noruega a partir de 1999, mientras que en Portugal otros métodos de cálculo distintos apuntan tendencias diferentes (108).
Nonostante l’importanza per la salute pubblica di questo fenomeno, pochi paesi forniscono stime nazionali o locali sul consumo di stupefacenti per via parenterale. Le stime disponibili a livello nazionale vanno da 1-6 casi per 1 000 abitanti di età compresa nella fascia 15-64 anni, suggerendo rilevanti differenze da paese a paese nella prevalenza di questo tipo di consumo di stupefacenti (107). Il Lussemburgo riporta i dati più alti di consumo di stupefacenti per via parenterale, con circa 6 casi ogni 1 000 abitanti di 15-64 anni, mentre la Grecia segnala il dato più basso, con un solo caso o poco più ogni 1 000 abitanti. Nonostante la scarsità di dati sulla prevalenza del consumo di stupefacenti per via parenterale, vi sono segnali che indicano un aumento a partire dal 1999 in Norvegia, mentre in Portogallo metodi di previsione diversi fanno pensare ad andamenti diversi (108).
Apesar da sua importância em termos de saúde pública, poucos países fornecem estimativas nacionais ou locais sobre o consumo de droga injectada. As estimativas disponíveis a nível nacional variam entre um e seis casos por cada 1 000 habitantes com idades compreendidas entre 15 e 64 anos, o que indica a existência de diferenças importantes entre os países na prevalência do consumo de droga injectada (107). O Luxemburgo é o Estado-Membro da UE que apresenta as estimativas nacionais mais elevadas de consumidores de droga injectada, com taxas de cerca de seis casos por cada 1 000 habitantes entre os 15 e os 64 anos de idade, ao passo que a Grécia comunica a estimativa mais baixa, com pouco mais de um caso por 1 000 habitantes. Embora as estimativas da prevalência do consumo de droga injectada sejam escassas, há indícios de uma prevalência crescente a partir de 1999 na Noruega, enquanto em Portugal diferentes métodos de cálculo sugerem tendências diferentes (108).
Παρά τη σημασία του φαινομένου για τη δημόσια υγεία, λιγοστές χώρες παρέχουν εθνικές ή τοπικές εκτιμήσεις για την ενέσιμη χρήση ναρκωτικών. Οι διαθέσιμες εκτιμήσεις σε εθνικό επίπεδο κυμαίνονται μεταξύ μίας και έξι περιπτώσεων ανά 1 000 κατοίκους ηλικίας 15–64 ετών, γεγονός που υποδηλώνει μεγάλες διαφορές μεταξύ των χωρών στην επικράτηση της ενέσιμης χρήσης ναρκωτικών (107). Το Λουξεμβούργο αναφέρει την υψηλότερη εθνική εκτίμηση ενέσιμης χρήσης ναρκωτικών, με έξι περίπου περιπτώσεις ανά 1 000 κατοίκους ηλικίας 15–64 ετών, ενώ η Ελλάδα αναφέρει τη χαμηλότερη εκτίμηση ενέσιμης χρήσης ναρκωτικών, με λίγο περισσότερο από μία περίπτωση ανά 1 000 κατοίκους. Μολονότι οι εκτιμήσεις για την επικράτηση της ενέσιμης χρήσης ναρκωτικών είναι σπάνιες, υπάρχουν στοιχεία που δείχνουν αύξηση της επικράτησης από το 1999 στη Νορβηγία, ενώ στην Πορτογαλία διαφορετικές μέθοδοι εκτίμησης υποδηλώνουν διαφορετικές τάσεις (108).
Ondanks het belang voor de volksgezondheid kunnen maar weinig landen nationale of lokale schattingen verstrekken over drugsgebruik via injecties. De beschikbare schattingen op nationaal niveau variëren van één tot zes gevallen per 1 000 personen in de leeftijdsgroep van 15 tot 64 jaar, hetgeen op grote verschillen tussen landen wijst wat de prevalentie van injecterende drugsgebruikers (ID’s) betreft (107). Luxemburg meldt de hoogste nationale schattingen voor ID’s met ongeveer zes gevallen per 1 000 personen tussen de 15 en 64 jaar, terwijl Griekenland met 1 geval per 1 000 personen de laagste ID-schatting rapporteert. Hoewel er weinig prevalentieschattingen voor injecterend drugsgebruik beschikbaar zijn, bestaan er in Noorwegen aanwijzingen voor een stijgende prevalentie na 1999, terwijl uit de verschillende schattingsmethoden die in Portugal worden gehanteerd, verschillende trends naar voren komen (108).
Navzdory důležitosti pro veřejné zdraví jen málo států poskytuje celostátní nebo místní odhady o injekčním užívání drog. Dostupné odhady na celostátní úrovni se pohybují mezi jedním až šesti případy na 1 000 obyvatel ve věku 15–64 let a naznačují důležité rozdíly mezi zeměmi v prevalenci injekčních uživatelů drog (107). Lucembursko uvádí nejvyšší národní odhady injekčních uživatelů drog s hodnotami zhruba šest případů na 1 000 obyvatel ve věku 15–64 let, zatímco Řecko hlásí nejnižší odhad injekčních uživatelů drog, jen o něco málo vyšší než jeden případ na 1 000 obyvatel. Ačkoli jsou odhady prevalence pro injekční užívání drog nedostatečné, je zvyšující se prevalence po roce 1999 prokázána v Norsku, zatímco v Portugalsku naznačují různé metody pro stanovení odhadů odlišné trendy (108).
Trods betydningen for folkesundheden er det kun få lande, der stiller nationale eller lokale skøn over intravenøs stofbrug til rådighed. Tilgængelige nationale skøn varierer mellem én og seks tilfælde pr. 1 000 indbyggere i alderen 15–64 år, hvilket tyder på, at udbredelsen af intravenøs stofbrug er meget forskellig fra land til land (107). Luxembourg har angivet de højeste nationale skøn over intravenøs stofbrug med tal på ca. seks tilfælde pr. 1 000 indbyggere i alderen 15–64 år, mens Grækenland har angivet det laveste skøn med godt ét tilfælde pr. 1 000 indbyggere. Selv om der ikke foreligger mange skøn over udbredelsen af intravenøs stofbrug, er der tegn på en øget udbredelse efter 1999 i Norge, mens forskellige estimeringsmetoder i Portugal viser forskellige tendenser (108).
Vähesed riigid esitavad siseriiklikke või kohalikke näitajaid narkootikumide süstimise kohta, kuigi see on rahvatervise seisukohast väga oluline. Olemasolevad siseriiklikud näitajad ulatuvad ühest kuni kuue juhuni 1000 15–64aastase elaniku kohta, mis näitab, et uimastisüstimise levimus on riigiti väga erinev (107). Luksemburg teatab kõige kõrgematest siseriiklikest uimastisüstimise näitajatest, mis on umbes kuus juhtu 1000 15–64aastase elaniku kohta, samal ajal kui Kreeka teatab kõige madalamatest näitajatest, mis on vaid pisut rohkem kui üks juht 1000 kohta. Kuigi uimastisüstimise levimuse näitajaid on esitatud vähe, on olemas tõendeid levimuse suurenemise kohta Norras alates 1999. aastast, Portugalis aga viitavad teistsugused hindamismeetodid teistsugustele suundumustele (108).
Vain muutamat maat tarjoavat kansallisia tai paikallisia arvioita huumeiden injektiokäytöstä niiden kansanterveydellisestä tärkeydestä huolimatta. Saatavilla olevat kansalliset arviot vaihtelevat yhdestä kuuteen tapaukseen tuhatta 15–64‑vuotiasta kohti, ja huumeiden injektiokäytön levinneisyydessä on suuria eroja maiden välillä (107). Luxemburg ilmoittaa korkeimman kansallisen arvion huumeiden injektiokäytöstä, joka on noin kuusi tapausta tuhatta 15–64‑vuotiasta kohti, ja Kreikka ilmoittaa alhaisimman arvion, joka on vain vähän yli yksi tapaus tuhatta kohti. Vaikka huumeiden injektiokäytön levinneisyyttä koskevia arvioita on vähän, sen on osoitettu kasvaneen Norjassa vuoden 1999 jälkeen, kun taas Portugalissa erilaiset arviointimenetelmät tuovat esiin erilaisia suuntauksia (108).
Közegészségügyi jelentősége ellenére az injekciós kábítószer-használókról csak néhány ország közöl országos vagy helyi becsléseket. A rendelkezésre álló országos becslések a 15–64 éves népesség 1000 egyedére vonatkoztatva egy és hat közé tehető, ami arra mutat, hogy az országok között jelentős különbségek vannak az injekciós kábítószer-használat előfordulása tekintetében(107). Az injekciós kábítószer-használatról a legmagasabb országos becslést Luxemburg közölte, a 15–64 éves lakosság 1 000 egyedére hat főt, a legalacsonyabbat pedig Görögország, ahol 1 000 főre mindössze egy eset jut. Bár az injekciós kábítószer-használat előfordulása a becslések szerint ritka, 1999 után Norvégiából bizonyos jelek alapján növekedéséről számoltak be, míg Portugáliában a különböző becslési módszerek eltérő tendenciákat jeleznek(108).
Pomimo wagi problemu dla stanu zdrowia publicznego, niewiele państw przygotowuje krajowe czy lokalne dane szacunkowe na temat zażywania narkotyków dożylnie. Dostępne dane szacunkowe ze szczebla krajowego wynoszą od jednego do sześciu przypadków na 1 000 osób populacji w wieku od 15 do 64 lat, sugerując znaczne różnice między poszczególnymi państwami w kwestii rozpowszechnienia osób wstrzykujących narkotyki (107). Najwyższy poziom krajowych danych szacunkowych dotyczących osób zażywających narkotyki dożylnie odnotowuje Luksemburg, wynosi on w tym kraju ok. sześć przypadków na 1 000 osób populacji w wieku od 15 do 64 lat, gdy tymczasem Grecja przedstawia najniższy poziom wskaźnika, tj. niewiele ponad jeden przypadek na 1 000 osób. Chociaż dane szacunkowe o rozpowszechnieniu przyjmowania narkotyków drogą iniekcji są rzadkie, istnieją dowody na wzrost rozpowszechnienia po 1999 roku w Norwegii, a różne metody szacowania w Portugalii sugerują różne trendy (108).
Deşi consumul de droguri injectabile are un impact important asupra sănătăţii publice, doar puţine ţări furnizează estimări în această privinţă. Estimările disponibile de la nivel naţional indică valori între unu şi şase cazuri la 1 000 de locuitori cu vârste cuprinse între 15 şi 64 de ani, ceea ce sugerează faptul că există diferenţe semnificative de la o ţară la alta în ceea ce priveşte prevalenţa CDI(107). Luxemburgul raportează cele mai ridicate estimări privind CDI, cu rate de peste şase cazuri la 1 000 de locuitori cu vârste cuprinse între 15 şi 64 de ani, în timp ce Grecia raportează cea mai scăzută estimare pentru CDI, cu doar puţin peste un caz la 1 000 de locuitori. Deşi nu există multe estimări privind prevalenţa consumului de droguri injectabile, există dovezi care confirmă creşterea prevalenţei după 1999 în Norvegia, în timp ce în Portugalia fiecare metodă distinctă de estimare sugerează o tendinţă diferită (108).
Napriek dôležitosti pre verejné zdravie, málo krajín poskytuje celoštátne alebo miestne odhady injekčného užívania drog. Podľa dostupných odhadov na národnej úrovni pripadá jeden až šesť prípadov na 1 000 obyvateľov vo veku 15 – 64 rokov, čo svedčí o podstatných rozdieloch v prevalencii IDU medzi krajinami (107). Najvyššie celoštátne odhady IDU uvádza Luxembursko s hodnotami okolo šiestich prípadov na 1 000 obyvateľov vo veku 15 – 64 rokov, kým Grécko uvádza najnižší odhad IDU s čosi viac ako jedným prípadom na 1 000. Hoci sú odhady prevalencie injekčného užívania drog nedostatočné, preukazujú po roku1999 v Nórsku stúpajúcu prevalenciu, zatiaľ čo v Portugalsku odlišné metódy odhadu svedčia o odlišných trendoch (108).
Čeprav je vbrizgavanje pomembno za javno zdravje, zelo malo držav zagotavlja nacionalne ali lokalne ocene o uživanju drog z vbrizgavanjem. Razpoložljive ocene uživanja drog z vbrizgavanjem na nacionalni ravni se gibljejo med enim in šestimi primeri na 1000 prebivalcev v starosti od 15–64 let (107). Luksemburg poroča o najvišjih nacionalnih ocenah injicirajočih uživalcev drog s stopnjami okoli šest primerov na 1000 prebivalcev v starosti med 15 in 64 let, medtem ko Grčija poroča o najnižji oceni injicirajočih uživalcev drog z malo več kot enim primerom na 1000 prebivalcev. Čeprav so ocene razširjenosti za uživanje drog z vbrizgavanjem redke, obstajajo dokazi, da se je razširjenost po letu 1999 povečala na Norveškem, medtem ko na Portugalskem različne metode ocenjevanja kažejo na drugačne trende (108).
Trots injektionsmissbrukets inverkan på folkhälsan är det få länder som lämnar nationella eller lokala skattningar av det. De tillgängliga skattningarna på nationell nivå ligger i intervallet 1–6 fall per 1 000 invånare i åldern 15–64, vilket tyder på att det finns stora skillnader mellan länderna när det gäller injektionsmissbrukets omfattning(107). Luxemburg redovisar de högsta nationella skattningarna av injektionsmissbruk, med ca sex fall per 1 000 invånare i åldern 15–64, och Grekland redovisar de lägsta skattningarna av injektionsmissbruk, med endast ett fall per 1 000 invånare. Även om skattningarna av injektionsmissbrukets prevalens är få finns det tecken som tyder på ökad prevalens efter 1999 i Norge, medan olika skattningsmetoder i Portugal tyder på olika trender(108).
Neskatoties uz sabiedrības veselības nozīmīgumu, tikai dažas valstis sniedz nacionālos vai vietējos aprēķinus par injicējamo narkotiku lietošanu. Pieejamie aprēķini nacionālajā līmenī norāda uz vienu līdz sešiem gadījumiem uz 1000 iedzīvotājiem vecumā no 15 līdz 64 gadiem, un parādās būtiskas atšķirības valstu starpā attiecībā un injicējamo narkotiku lietošanu (107). Luksemburga savā ziņojumā ziņo par augstākajiem nacionālajiem aprēķiniem attiecībā uz injicējamo narkotiku lietošanu, sasniedzot aptuveni sešus gadījumus uz 1000 iedzīvotājiem vecumā no 15 līdz 64 gadiem, un tajā pat laikā Grieķija ziņo par zemākajiem aprēķiniem attiecībā uz injicējamo narkotiku lietošanu ar tikai vienu gadījumu uz 1000 iedzīvotājiem. Lai arī ir pieejami tikai nedaudzi aprēķini par injicējamo narkotiku lietošanu, ir pierādījumu par izplatības pieaugumu pēc 1999. gada Norvēģijā, taču tajā pat laikā Portugālē izmantotās atšķirīgās aprēķina metodes liecina par atšķirīgām tendencēm (108).
  Boks 4  
“Bruk siste 12 måneder” gir en indikasjon på nyere narkotikabruk, selv om denne bruken ofte vil være sporadisk, og ”bruk siste 30 dager” gir en indikasjon på mer aktuell bruk og vil omfatte personer som bruker stoffet hyppig.
The EMCDDA has developed a set of common core items (‘European model questionnaire’, EMQ) that is implemented in, or compatible with, most surveys in the EU Member States. The EMQ is included in a report available on the EMCDDA website (2). ‘Lifetime use’ may be of limited value as an indicator of the current situation among adults (although it could be a reasonable indicator among school children), but in conjunction with other measures it can give insight into aspects of patterns of use (continuation or discontinuation of use) and the generational dynamics of the spread of drug use. ‘Last 12 months’ use’ gives an indication of recent drug use, although often this use will be occasional, and ‘last 30 days’ use’ gives an indication of more current use, which will include people using the drug frequently.
L'OEDT a mis au point un questionnaire de base commun (le «questionnaire type européen» ou EMQ) qui est utilisé dans la plupart des enquêtes menées dans les États membres de l'UE, ou est compatible avec celles-ci. L'EMQ est présenté dans un rapport disponible sur le site web de l'OEDT (2). L'«usage au cours de la vie» peut n'avoir qu'un intérêt limité en tant qu'indicateur de la situation actuelle au sein de la population adulte (bien qu'elle puisse être un indicateur raisonnable chez les élèves) mais, associée à d'autres mesures, elle peut donner une idée de certains aspects des modes de consommation (poursuite ou interruption de la consommation) et de la dynamique générationnelle de l'étendue de l'usage de drogue. L'«usage au cours des douze derniers mois» donne une indication de la consommation récente de drogue, bien qu'elle soit souvent occasionnelle, tandis que l'«usage au cours des trente derniers jours» indique un usage plus actuel, qui inclura des personnes prenant de la drogue fréquemment.
El OEDT ha desarrollado una serie de temas básicos comunes («Modelo de cuestionario europeo», EMQ) que se aplican o son compatibles con la mayoría de encuestas de los Estados miembros de la UE. Este cuestionario se incluye en un informe disponible en el sitio web del OEDT (2). El concepto «consumo a lo largo de la vida» puede que tenga un valor limitado como indicador de la situación actual entre adultos (aunque podría ser un indicador razonable entre escolares) pero, junto con otras medidas, puede ofrecer una visión interna de las pautas de consumo (continuación o interrupción del consumo) y de la dinámica generacional de la expansión del consumo de drogas. El «consumo en los últimos 12 meses» proporciona una indicación del consumo reciente de drogas, aunque en ocasiones este consumo sea ocasional, y el «consumo en los últimos 30 días» ofrece información del consumo más actual, que incluye personas que consumen la droga frecuentemente.
L’OEDT ha elaborato un insieme di tematiche comuni (“Questionario europeo”, EMQ) che viene usato da o è compatibile con la maggior parte delle indagini realizzate negli Stati membri dell'UE. L’EMQ è inserito in una relazione disponibile sul sito web dell’OEDT (2). Il “consumo una tantum” può essere di limitato valore come indicatore della situazione corrente tra gli adulti (nonostante possa essere un indicatore ragionevole tra gli scolari), ma associato ad altre misure può favorire la comprensione di taluni aspetti dei modelli di consumo (continuazione o cessazione del consumo) nonché delle dinamiche generazionali della diffusione del consumo di stupefacenti. Il “consumo negli ultimi 12 mesi” fornisce un’indicazione del consumo recente di stupefacenti, sebbene si tratti spesso di un consumo occasionale, mentre il “consumo negli ultimi 30 giorni” segnala un consumo più attuale, un dato che comprende anche le persone che fanno uso frequente di droga.
Το ΕΚΠΝΤ ανέπτυξε ένα σύνολο κοινών βασικών θεμάτων (Πρότυπο Ευρωπαϊκό Ερωτηματολόγιο), το οποίο εφαρμόζεται στις περισσότερες έρευνες που διενεργούνται στα κράτη μέλη της ΕΕ ή είναι συμβατό με αυτές. Το Πρότυπο Ευρωπαϊκό Ερωτηματολόγιο περιλαμβάνεται σε μια έκθεση που είναι διαθέσιμη στην ιστοθέση του ΕΚΠΝΤ (2). Η «δοκιμή τουλάχιστον μία φορά σε όλη τη ζωή» μπορεί να έχει περιορισμένη αξία ως δείκτης της τρέχουσας κατάστασης στους ενηλίκους (μολονότι μπορεί να είναι ένας χρήσιμος δείκτης για τους μαθητές), αλλά σε συνδυασμό με άλλες μετρήσεις παρέχει πληροφορίες σχετικά με πτυχές των προτύπων χρήσης (συνέχιση ή διακοπή της χρήσης) και με τη δυναμική της εξάπλωσης της χρήσης ναρκωτικών από γενεά σε γενεά. Η «χρήση κατά το τελευταίο δωδεκάμηνο» παρέχει μια ένδειξη σχετικά με την πρόσφατη χρήση ναρκωτικών, μολονότι συχνά η χρήση αυτή είναι περιστασιακή, και η «χρήση κατά τις τελευταίες 30 ημέρες» παρέχει μια ένδειξη σχετικά με την τρέχουσα χρήση, η οποία περιλαμβάνει τα άτομα που κάνουν συχνή χρήση ναρκωτικών.
Het EWDD heeft een reeks gemeenschappelijke kernitems ontwikkeld (de “Europese modelenquête”) die geïmplementeerd zijn in, of compatibel zijn met de meeste enquêtes in de lidstaten van de EU. De modelenquête is opgenomen in een verslag dat via de website van het EWDD toegankelijk is (2). Waarschijnlijk is het “ooit”-gebruik een slechte indicator voor de huidige situatie onder volwassenen (hoewel het een redelijke indicator voor scholieren zou kunnen zijn), maar samen met andere gegevens kan dat “ooit”-gebruik wel inzicht geven in gebruikpatronen (voortzetten van of stoppen met drugsgebruik) en van verschillen tussen generaties met betrekking tot de verspreidingsgraad van het drugsgebruik. Het “laatste 12 maanden”-gebruik geeft een indicatie van het recent gebruik, hoewel dat vaak een incidenteel karakter zal hebben, en het “laatste maand”-gebruik vormt een indicatie van het meer actuele gebruik en omvat ook de mensen die een bepaalde drug vaak gebruiken.
EMCDDA vypracovala soustavu společných základních bodů („evropský modelový dotazník“ (European Model Questionnaire, EMQ)), která je používána ve většině průzkumů v členských státech EU nebo je s těmito průzkumy kompatibilní. Evropský modelový dotazník je součástí zprávy, která je k dispozici na internetových stránkách EMCDDA (2). „Celoživotní užívání“ jako ukazatel současné situace u dospělých může mít omezenou hodnotu (i když může být vhodným ukazatelem u školních dětí), ale ve spojení s dalšími měřítky může poskytnout obraz o aspektech vzorců užívání (pokračování nebo přerušení užívání) a o generační dynamice šíření užívání drog. „Užívání během posledních 12 měsíců“ je ukazatelem užívání drog v poslední době, i když často bývá takové užívání příležitostné, a „užívání během posledních 30 dnů“ je ukazatelem aktuálnějšího užívání v současné době, které bude zahrnovat osoby, které užívají drogy často.
EONN har udviklet en række fælles kerneelementer ('europæisk modelspørgeskema'), som gennemføres i eller er kompatibelt med de fleste undersøgelser i EU-medlemsstaterne. Det europæiske modelspørgeskema findes på EONN's websted (2). 'Langtidsprævalens' kan have begrænset værdi som indikator for den nuværende situation blandt voksne (selv om den kunne være en hensigtsmæssig indikator blandt skoleelever), men sammen med andre mål kan den give et indblik i aspekter af brugsmønstre (fortsat brug eller ophør med brug) og generationsdynamikken med hensyn til udbredelsen af stofbrug. 'De seneste 12 måneder' giver en indikation af nylig stofbrug, selv om denne brug ofte vil være lejlighedsvis, og 'de senest 30 dage' giver en indikation af mere aktuel brug, som omfatter personer, der anvender stoffet hyppigt.
Narkootikumide ja Narkomaania Euroopa Järelevalvekeskus on välja töötanud ühtse põhiteemade paketi (Euroopa näidisküsimustiku), mida rakendatakse enamikus ELi liikmesriikides teostatavates uuringutes või mis on nendega ühildatav. Euroopa näidisküsimustiku leiab aruandest, mis on kättesaadav Narkootikumide ja Narkomaania Euroopa Järelevalvekeskuse veebilehel (2). „Tarbimine elu jooksul” ei pruugi anda täielikku ettekujutust praegusest olukorrast täiskasvanute hulgas (kuigi see võib olla otstarbekas näitaja koolinoorte puhul), koos teiste näitajatega võib see aga anda pildi tarbimisharjumuste teatud aspektidest (tarbimise jätkamine või lõpetamine) ja uimastitarbimise leviku põlvkondadevahelistest erinevustest. „Viimased 12 kuud” annab ettekujutuse hiljutisest uimastitarbimisest, kuigi see on tihti juhuslik, ja „viimased 30 päeva” annab pigem ülevaate praegusest kasutamisest, hõlmates inimesi, kes tarbivad uimasteid sageli.
EMCDDA on laatinut sarjan yhteisiä keskeisiä kysymyksiä ("eurooppalainen mallikyselylomake"), jota käytetään useimmissa EU:n jäsenvaltioissa tehtävissä kyselyissä tai joka on ainakin vertailukelpoinen niiden kanssa. Eurooppalainen mallikyselylomake löytyy EMCDDA:n verkkosivustolla olevasta raportista (2). "Käyttöä ainakin kerran elämässä" kuvaava tunnusluku ei välttämättä anna tarkkaa kuvaa nykytilanteesta aikuisten keskuudessa (se saattaa antaa kohtuullisen hyvän kuvan tilanteesta koululaisten keskuudessa), mutta yhdessä muiden mittareiden kanssa se saattaa valaista käyttötapoja (käytön jatkaminen tai lopettaminen) ja sukupolvien välisiä eroja huumeidenkäytön yleisyydessä. "Käyttö viimeisten 12 kuukauden aikana" kertoo viimeaikaisesta käytöstä, joskin tällainen käyttö on usein satunnaista, ja "käyttö viimeisten 30 päivän aikana" kertoo nykyisestä käytöstä ja kattaa huumetta säännöllisesti käyttävät henkilöt.
Az EMCDDA kidolgozta azon közös alapelemek sorát („Európai modellkérdőív”, EMQ), amelyek az EU legtöbb tagállamának országos felméréseiben szerepelnek vagy azokkal összeegyeztethetők. Az EMQ szerepel az EMCDDA weboldalán megtalálható jelentésben (2). A „kipróbálás” a felnőttekre jellemző jelenlegi helyzet mutatójaként korlátozott értékű információ (ugyanakkor az iskoláskorú gyermekeknél fontos mutató lehet), de más mérésekkel együtt betekintést adhat a használatformák egyes aspektusaiba (a használat folytatása vagy abbahagyása) és a droghasználat terjedésének generációs dinamikájába. Az „előző 12 havi használat” a közelmúltbeli kábítószer-használatot jelzi, noha ez a használat gyakran csak alkalmi, az „előző 30 napban” történt használat pedig a legutóbbi használatról ad képet, amelyben benne lesznek a rendszeres kábítószer-használók.
EMCDDA przygotowało zestaw wspólnych punktów głównych („Europejski Kwestionariusz Modelowy”, EMQ), który wdrażany jest w większości badań sondażowych przeprowadzanych w Państwach Członkowskich UE lub jest z nimi zgodny. EMQ znajduje się w sprawozdaniu dostępnym na stronie internetowej EMCDDA (2). Informacja o „zażyciu przynajmniej raz w życiu” może mieć ograniczoną wartość jako wskaźnik sytuacji bieżącej wśród osób dorosłych (choć może być to uzasadniony wskaźnik wśród młodzieży szkolnej), ale w połączeniu z innymi pomiarami może dać wgląd w kwestie schematów stosowania (kontynuacja lub przerwanie zażywania) oraz w kwestie dynamiki pokoleniowej rozpowszechnienia stosowania narkotyków. Wskaźnik „ostatnich 12 miesięcy” przedstawia zażywanie niedawne, choć często będzie ono zażywaniem sporadycznym, a wskaźnik „ostatnich 30 dni” mówi o zażywaniu bardziej bieżącym, co obejmie osoby zażywające narkotyki często.
OEDT a elaborat o serie de elemente esenţiale comune [„European Model Questionnaire” - EMQ (Chestionarul model european)] care sunt incluse în majoritatea sondajelor din statele membre ale Uniunii Europene sau care sunt compatibile cu acestea. EMQ este cuprins într-un raport care poate fi consultat pe site-ul OEDT (2). „Consumul pe parcursul vieţii” poate avea o valoare limitată ca indicator al situaţiei actuale în rândul adulţilor (deşi poate fi un indicator acceptabil în rândul elevilor), dar, coroborat cu alte măsuri, poate oferi informaţii privind diverse aspecte ale modelelor de consum (continuarea sau întreruperea consumului) şi privind dinamica pe generaţii a răspândirii consumului de droguri. „Consumul în ultimele 12 luni” indică consumul recent de droguri, deşi acest consum este frecvent ocazional, iar „consumul în ultimele 30 de zile” indică un consum mai de actualitate, cuprinzând persoanele care consumă drogul frecvent.
Center je razvil sklop skupnih osrednjih elementov ("evropski vzorčni vprašalnik", EMQ), ki se uporabljajo v večini raziskav v državah članicah EU ali se z njimi primerjajo. Evropski vzorčni vprašalnik je vključen v poročilo, ki je na voljo na spletni strani Centra (2). "Uživanje kadar koli v življenju" je lahko omejena vrednost za kazalec trenutnega stanja med odraslimi (čeprav bi lahko bil sprejemljiv kazalec med šolsko mladino), vendar lahko skupaj z drugimi ukrepi da vpogled v vidike uživanja drog (nadaljevanje ali prenehanje uživanja) ter generacijsko dinamiko širjenja uživanja drog. "Uživanje v zadnjih 12 mesecih" daje vpogled v nedavno uživanje drog, čeprav bo to uživanje pogosto občasno, medtem ko "uživanje v zadnjih 30 dneh" navaja bolj redno uživanje, ki bo vključevalo osebe, ki drogo uživajo pogosto.
ECNN har utformat en rad vanliga centrala frågor (”Europeisk modellenkät”, EMQ) som genomförs i eller som är jämförbara med de flesta undersökningar i EU:s medlemsstater. EMQ ingår i en rapport som finns på ECNN:s webbplats (2). ”Användning någon gång” kan ha ett begränsat värde som indikator för den aktuella situationen bland vuxna (men skulle kunna vara en bra indikator bland skolbarn), men i samband med andra åtgärder kan den ge insyn i aspekter som rör missbruksmönster (fortsättning eller upphörande av användning) och generationsdynamik när det gäller spridningen av narkotikabruk. ”Användning de senaste 12 månaderna” ger en antydan om narkotikabruket under senare tid, fast denna typ av användning sker oftast vid enstaka tillfällen och ”användning de senaste 30 dagarna” ger en antydan om aktuell användning, inklusive de personer som använder drogen regelbundet.
  Kommentar  
Denne delen gir en oversikt over de viktigste utviklingene og trendene i narkotikasituasjonen i Europa. Vi har kommet fram til dette bildet ved å sette sammen informasjon fra ulike kilder og ved å ta hensyn til både sterke og svake sider ved dagens evidensgrunnlag.
This section provides an overview of the main developments and trends in the European drug situation. This is arrived at by piecing together information derived from different sources and by taking into account both the strengths and weaknesses of the currently available evidence base. This year’s commentary includes an assessment of how the new data available in 2005 contribute to our understanding of the medium- to long-term trends in the European drug situation.
Cette section vous donne un aperçu des principaux développements et tendances qu'a connus le phénomène de la drogue en Europe. Ce tableau d'ensemble a été réalisé en rassemblant des informations provenant de diverses sources et en tenant compte à la fois des forces et des faiblesses des données actuellement disponibles. Cette année, le commentaire comprend une évaluation de la manière dont les nouvelles données disponibles en 2005 contribuent à notre compréhension de l'évolution à moyen et long terme du phénomène de la drogue en Europe.
Dieser Abschnitt gibt einen Überblick über die wichtigsten Entwicklungen und Drogentrends in Europa. Hierzu werden Informationen aus verschiedenen Quellen zusammengeführt und die Stärken und Schwächen der momentan verfügbaren Evidenzdaten berücksichtigt. Die diesjährige Übersicht enthält außerdem eine Bewertung darüber, in welcher Weise die im Jahre 2005 neu verfügbaren Daten zu unserem Verständnis der mittel- bis langfristigen Tendenzen der Drogensituation in Europa beitragen.
Este apartado describe, en líneas generales, la evolución y tendencias de la situación de las drogas en Europa. Para ello se han utilizado informaciones obtenidas a partir de distintas fuentes y se han tenido en cuenta los puntos fuertes y débiles del conjunto de datos actualmente disponible. El comentario de este año incluye una valoración de la forma en que los nuevos datos disponibles en 2005 nos ayudan a comprender las tendencias a medio y largo plazo de la situación de las drogas en Europa.
Η παρούσα ενότητα παρέχει μια επισκόπηση των κύριων εξελίξεων και τάσεων όσον αφορά την κατάσταση σε σχέση με τα ναρκωτικά στην Ευρώπη. Αυτό επιτυγχάνεται μέσω της σύνθεσης πληροφοριών που προέρχονται από διάφορες πηγές και λαμβάνοντας υπόψη τόσο τα ισχυρά όσο και τα αδύνατα σημεία της διαθέσιμης σήμερα αποδεικτικής βάσης. Ο φετινός σχολιασμός περιλαμβάνει μια αξιολόγηση της συνεισφοράς των νέων δεδομένων που κατέστησαν διαθέσιμα το 2005 στην κατανόηση των μεσο-μακροπρόθεσμων τάσεων της κατάστασης του προβλήματος των ναρκωτικών στην Ευρώπη.
Tato část obsahuje přehled hlavních směrů vývoje a trendů drogové situace v Evropě. Je sestavena z informací získaných z různých zdrojů a při její tvorbě byly vzaty v úvahu silné i slabé stránky důkazů, jež jsou v současné době k dispozici. Součástí letošního komentáře je posouzení toho, jak nové údaje dostupné v roce 2005 přispívají k našemu pochopení střednědobých až dlouhodobých trendů drogové situace v Evropě.
Dette afsnit giver et overblik over den væsentligste udvikling og hovedtendenserne i narkotikasituationen i Europa. Dette er fremkommet ved at sammenstykke oplysninger fra forskellige kilder og under hensyntagen til både styrkerne og svaghederne i forbindelse med det evidensgrundlag, der er tilgængeligt på nuværende tidspunkt. I dette års kommentar indgår en vurdering af, hvordan de nye data, der er tilgængelige i 2005, bidrager til vor forståelse af tendenserne på mellemlang og lang sigt med hensyn til narkotikasituationen i Europa.
Tässä jaksossa luodaan yleiskatsaus Euroopan huumetilanteen alalla tapahtuneeseen kehitykseen ja tärkeimpiin suuntauksiin. Tähän on pyritty kokoamalla yhteen erilaisista lähteistä saatuja tietoja ja ottamalla huomioon saatavilla olevan tietopohjan vahvuudet ja heikkoudet. Tämänvuotiseen lisäselvitykseen sisältyy arviointi siitä, miten vuonna 2005 saatavilla oleva uusi tieto auttaa meitä ymmärtämään Euroopan huumetilanteen keskipitkän ja pitkän aikavälin suuntauksia.
Ebben a részben az európai kábítószerhelyzet főbb fejleményeiről és tendenciáiról adunk áttekintést. Ezt a különféle forrásokból szerzett információk összeillesztésével alakítottuk ki, egyaránt figyelembe véve a jelenleg rendelkezésre álló ténybázis erősségeit és gyengeségeit. Az ez évi kommentár értékelést közöl arról, hogy a 2005-ről rendelkezésre álló új adatok hogyan járulnak hozzá az európai kábítószerhelyzet közép- és hosszú távú tendenciáinak megértéséhez.
Această secţiune oferă o prezentare generală a principalelor evoluţii şi tendinţe din domeniul drogurilor în Europa. Prezentarea a fost elaborată pe baza informaţiilor din mai multe surse şi luând în considerare atât punctele forte cât şi punctele slabe ale bazei de dovezi disponibile în prezent. Comentariul din acest an cuprinde şi o evaluare a modului în care noile date disponibile în 2005 ne ajută să înţelegem tendinţele pe termen mediu şi lung care caracterizează situaţia drogurilor din Europa.
V tejto časti je prehľad hlavných smerov vývoja a trendov európskej drogovej situácie. Dospelo sa k nemu skladaním informácií získaných z rozličných zdrojov s prihliadaním na silné aj slabé stránky dôkazovej základne, ktorá je v súčasnosti k dispozícii. Súčasťou tohoročného komentára je posúdenie, ako prispeli nové údaje dostupné v roku 2005 k nášmu pochopeniu strednodobých až dlhodobých trendov európskej drogovej situácie.
Ta razdelek vsebuje pregled glavnih dosežkov in trendov o evropskih razmerah na področju drog. Je rezultat zbiranja informacij, pridobljenih iz različnih virov, ter upoštevanja prednosti in pomanjkljivosti trenutnih razpoložljivih zbirk podatkov. Letošnji komentar vsebuje oceno, kako novi podatki, ki so na voljo za leto 2005, prispevajo k našemu razumevanju srednje- in dolgoročnih trendov o evropskih razmerah v zvezi z drogami.
I det här avsnittet beskrivs huvuddragen i utvecklingen och trenderna på narkotikaområdet i Europa. En bild av situationen sammanställs med hjälp av information från olika källor och med beaktande av den i dag tillgängliga bevisgrundens starka och svaga sidor. I årets kommentar görs även en bedömning av hur de nya uppgifter som blev tillgängliga 2005 bidrar till vår förståelse av narkotikatrenderna i Europa på medellång och lång sikt.
  Boks 3  
ESPAD-undersøkelser er utført i 1995, 1999 og 2003. Bruken av standardiserte metoder og verktøyer på nasjonalt representative utvalg av skoleelever i alderen 15-16 år gir sammenlignbare datasett av høy kvalitet.
ESPAD is an important source of information on drug and alcohol use among European school students and is invaluable for recording trends over time. ESPAD surveys were conducted in 1995, 1999 and 2003. The use of standardised methods and instruments among nationally representative samples of school students aged 15 to 16 years provides a high-quality and comparable data set. Participation in ESPAD has grown with each survey, and both EU Member States and non-EU countries participate. In 1995, a total of 26 European countries participated (including 10 countries that joined the EU in May 2004). This figure increased to 30 in 1999, while the 2003 survey involved an impressive 35 countries including 23 EU Member States (including the 10 countries that joined the EU in 2004) and three candidate countries (Bulgaria, Romania and Turkey) and Norway. Spain did not participate in the study, but the 2003 ESPAD report presents national data from the Spanish schools survey (PNSD).
L'ESPAD est une source importante d'information sur la consommation de drogues et d'alcool parmi les élèves européens et revêt une valeur inestimable en termes d'enregistrement des tendances dans le temps. Des enquêtes ESPAD ont été menées en 1995, 1999 et 2003. Le recours à des méthodes et instruments standardisés auprès d'échantillons représentatifs au plan national d'élèves âgés de 15 à 16 ans donne un ensemble de données comparables de grande qualité. La participation aux enquêtes ESPAD s'est accrue à chaque fois et des États membres de l'UE tout autant que des pays tiers y participent. En 1995, 26 pays européens avaient pris part à l'enquête (dont les 10 pays qui ont rejoint l'UE en mai 2004). Ce chiffre est passé à 30 en 1999, tandis que l'enquête de 2003 a concerné le nombre impressionnant de 35 pays, dont 23 États membres de l'UE (en ce compris les 10 pays qui ont adhéré à l'UE en 2004), trois pays candidats (Bulgarie, Roumanie et Turquie) et la Norvège. L'Espagne n'a pas pris part à l'enquête, mais le rapport ESPAD 2003 présente des données nationales provenant de l'enquête espagnole en milieu scolaire (PNSD).
Die ESPAD ist eine wichtige Quelle für Informationen über den Drogen- und Alkoholkonsum unter europäischen Schülern und von unschätzbarem Wert für die Erfassung von Tendenzen im Zeitverlauf. ESPAD-Umfragen wurden in den Jahren 1995, 1999 und 2003 durchgeführt. Durch die Anwendung standardisierter Verfahren und Instrumente in national repräsentativen Stichproben von 15- bis 16-jährigen Schülern ist es möglich, eine qualitativ hochwertige und vergleichbare Datenreihe zu gewinnen. An ESPAD nehmen sowohl EU-Mitgliedstaaten als auch Drittländer teil, und mit jeder Umfrage war eine zunehmende Beteiligung zu verzeichnen. Im Jahr 1995 nahmen insgesamt 26 europäische Länder teil (einschließlich der zehn Länder, die der EU im Mai 2004 beigetreten sind). Im Jahr 1999 beteiligten sich 30 Länder, während bei der Umfrage des Jahres 2003 die beeindruckende Teilnehmerzahl von 35 Ländern erreicht wurde, darunter 23 EU-Mitgliedstaaten (einschließlich der zehn Länder, die der EU 2004 beigetreten sind) und drei Beitritts- bzw. Kandidatenländer (Bulgarien, Rumänien und die Türkei) sowie Norwegen. Spanien beteiligte sich nicht an der Umfrage, jedoch enthält der ESPAD-Bericht 2003 nationale Daten aus der spanischen Schulumfrage (PNSD).
Las encuestas ESPAD son una importante fuente de información sobre el consumo de drogas y alcohol entre los escolares europeos y son de gran valor en el registro de las tendencias a lo largo del tiempo. Las encuestas ESPAD se realizaron en los años 1995, 1999 y 2003. Utilizando métodos e instrumentos normalizados entre muestras representativas a nivel nacional de alumnos de 15 y 16 años, se obtiene un conjunto de datos comparables de alta calidad. La participación en las ESPAD ha ido aumentando con cada nueva encuesta, y en ellas participan tanto los Estados miembros de la UE como los países no comunitarios. En 1995, participaron un total de 26 países europeos (incluyendo 10 países que se incorporaron a la UE en mayo de 2004). Esta cifra aumentó a 30 en 1999, mientras la encuesta de 2003 obtuvo la sorprendente cifra de 35 países incluyendo 23 Estados miembros de la UE (incluyendo los 10 países que se incorporaron a la UE en 2004) y tres países candidatos (Bulgaria, Rumanía y Turquía) y Noruega. España no participó en el estudio, pero el informe ESPAD 2003 presenta datos nacionales de la encuesta escolar española (PNSD).
O ESPAD é uma importante fonte de informação sobre o consumo de drogas e de álcool entre os estudantes das escolas europeias e é muito útil para registar as tendências ao longo do tempo. Os inquéritos ESPAD foram realizados em 1995, 1999 e 2003. A utilização de métodos e instrumentos uniformes em amostras nacionalmente representativas de estudantes de 15 e 16 anos proporciona um conjunto de dados comparáveis de grande qualidade. A participação no ESPAD tem aumentado em cada novo inquérito e abrange Estados-Membros da UE e países terceiros. Em 1995, participaram 26 países europeus no total (incluindo os 10 países que aderiram à UE em Maio de 2004). Este valor aumentou para 30 em 1999, enquanto que o inquérito de 2003 envolveu o número impressionante de 35 países, incluindo 23 Estados-Membros da UE (incluindo os 10 países que aderiram à UE em 2004), três países candidatos (Bulgária, Roménia e Turquia) e a Noruega. A Espanha não participou no estudo, mas o relatório ESPAD de 2003 apresenta os dados nacionais do inquérito escolar espanhol (PNSD).
Το ESPAD είναι μια σημαντική πηγή πληροφοριών σχετικά με τη χρήση ναρκωτικών και αλκοόλ από τους μαθητές των σχολείων της Ευρώπης και είναι ένα πολύτιμο μέσο για την καταγραφή τάσεων σε βάθος χρόνου. Το ESPAD διενήργησε έρευνες το 1995, το 1999 και το 2003. Η χρήση τυποποιημένων μεθόδων και εργαλείων σε εθνικά αντιπροσωπευτικά δείγματα μαθητών ηλικίας 15 και 16 ετών παρέχει ένα σύνολο συγκρίσιμων δεδομένων υψηλής ποιότητας. Η συμμετοχή στο ESPAD διογκώνεται σε κάθε έρευνα, και συμμετέχουν σε αυτές τόσο κράτη μέλη της ΕΕ όσο και χώρες εκτός ΕΕ. Το 1995, συμμετείχαν συνολικά 26 ευρωπαϊκές χώρες (συμπεριλαμβανομένων των 10 χωρών που εντάχθηκαν στην ΕΕ τον Μάιο του 2004). Ο αριθμός αυτός αυξήθηκε σε 30 το 1999, ενώ στην έρευνα του 2003 συμμετέσχε ο εντυπωσιακός αριθμός των 35 χωρών, συμπεριλαμβανομένων 23 κρατών μελών της ΕΕ (συμπεριλαμβανομένων των 10 χωρών που εντάχθηκαν στην ΕΕ το 2004), τριών υποψήφιων χωρών (Βουλγαρία, Ρουμανία και Τουρκία) και της Νορβηγίας. Η Ισπανία δεν συμμετέσχε στην έρευνα, αλλά η έκθεση του ESPAD για το 2003 παρουσιάζει εθνικά στοιχεία από την ισπανική έρευνα στα σχολεία (PNSD).
De ESPAD-enquête is een belangrijke informatiebron over drugs- en alcoholgebruik onder Europese scholieren en is van onschatbare waarde voor het vaststellen van trendmatige ontwikkelingen. In 1995, 1999 en 2003 zijn er ESPAD-enquêtes gehouden. Het gebruik van gestandaardiseerde methoden en instrumenten bij nationale representatieve steekproeven onder scholieren van 15 en 16 jaar levert kwalitatief hoogwaardige, vergelijkbare gegevensreeksen op. Het aantal deelnemers aan ESPAD neemt bij elke enquête toe en zowel lidstaten van de EU als landen van buiten de EU nemen eraan deel. In 1995 waren dat 26 Europese landen (inclusief de tien landen die in mei 2004 tot de EU zijn toegetreden). In 1999 bedroeg het aantal deelnemende landen al 30, terwijl dit aantal in de enquête van 2003 was toegenomen tot 35 landen, waaronder 23 lidstaten van de EU (met de tien landen die in 2004 tot de EU zijn toegetreden), drie kandidaat-lidstaten (Bulgarije, Roemenië en Turkije) en Noorwegen. Spanje heeft weliswaar niet aan het onderzoek deelgenomen, maar het ESPAD-verslag over 2003 bevat wel de nationale gegevens van de Spaanse scholenenquête (PNSD).
Studie ESPAD je důležitým zdrojem informací o užívání drog a alkoholu evropskými studenty a je nedocenitelná pro zaznamenávání časového průběhu trendů. Průzkumy ESPAD byly provedeny v letech 1995, 1999 a 2003. Použití standardizovaných metod a nástrojů na reprezentativní národní vzorky studentů ve věku 15–16 let poskytuje vysoce kvalitní soubor porovnatelných údajů. Účast ve studii ESPAD se zvyšovala při každém průzkumu. Na studii se podílejí členské i nečlenské státy EU. V roce 1995 se průzkumu zúčastnilo celkem 26 evropských zemí (včetně 10 zemí, které vstoupily do EU v květnu roku 2004). Jejich množství se v roce 1999 zvýšilo na 30 a v roce 2003 se průzkumu zúčastnil již impozantní počet 35 zemí, mezi nimiž bylo 23 členských států (včetně 10 zemí, které vstoupily do EU v roce 2004), 3 kandidátské země (Bulharsko, Rumunsko a Turecko) a Norsko. Španělsko se studie neúčastnilo, zpráva ESPAD za rok 2003 však uvádí národní údaje ze španělského průzkumu škol (PNSD).
ESPAD er en vigtig kilde til information om stof- og alkoholbrug blandt europæiske skoleelever og er af uvurderlig betydning til registrering af tendenser over tid. Der blev gennemført ESPAD-undersøgelser i 1995, 1999 og 2003. Brugen af standardiserede metoder og værktøjer blandt nationalt repræsentative stikprøver af 15–16-årige skoleelever giver et sammenligneligt datasæt af høj kvalitet. Deltagelsen i ESPAD er steget med hver undersøgelse, og både EU-medlemsstater og ikke-EU-lande deltager. I 1995 deltog i alt 26 europæiske lande (herunder 10 lande, som indtrådte i EU i maj 2004). Dette tal steg til 30 i 1999, mens undersøgelsen i 2003 omfattede så mange som 35 lande, herunder 23 EU-medlemsstater (herunder de 10 lande, der indtrådte i EU i 2004) og tre kandidatlande (Bulgarien, Rumænien og Tyrkiet) samt Norge. Spanien deltog ikke i undersøgelsen, men ESPAD-rapporten fra 2003 indeholder nationale data fra den spanske skoleundersøgelse (PNSD).
, ESPAD) on Euroopa kooliõpilaste hulgas uimasti- ja alkoholitarbimist kajastav tähtis teabeallikas ning hindamatu väärtusega vahend aja jooksul toimunud muudatuste jäädvustamiseks. ESPADi uuringud viidi läbi 1995., 1999. ja 2003. aastal. Standardiseeritud meetodite ja vahendite kasutamine 15–16aastastest eri rahvustest kooliõpilastest moodustatud valimite hulgas annab kõrgekvaliteedilise ja võrreldava hulga andmeid. ESPADis osalemine on suurenenud iga uuringu läbiviimisega ning selles osalevad nii ELi liikmesriigid kui ELi mittekuuluvad riigid. 1995. aastal osales ESPADis kokku 26 Euroopa riiki (sealhulgas 10 riiki, mis liitusid ELiga 2004. aasta mais). 1999. aastal tõusis see arv 30-le ning 2003. aasta uuring hõlmas koguni 35 riiki, sealhulgas 23 ELi liikmesriiki (nende seas 10 riiki, mis liitusid ELiga 2004. aastal), kolme kandidaatriiki (Bulgaariat, Rumeeniat ja Türgit) ning Norrat. Hispaania ei osalenud uuringus, kuid 2003. aasta ESPAD kajastab Hispaania kooliuuringust (PNSD) saadud siseriiklikke andmeid.
ESPAD on tärkeä eurooppalaisten koululaisten huumeiden- ja alkoholinkäyttöä koskevan tiedon lähde, ja se on korvaamattoman arvokas apuväline pitkän aikavälin suuntausten kirjaamisessa. ESPAD-kyselyjä on tehty vuosina 1995, 1999 ja 2003. Standardoitujen menetelmien ja välineiden käyttäminen 15- ja 16‑vuotiaiden koululaisten kansallisesti edustavien otosten käsittelyssä tarjoaa laadukkaan ja vertailukelpoisen tietosarjan. ESPAD-kyselyyn osallistujien määrä on kasvanut jokaisessa kyselyssä, ja siihen osallistuu sekä EU:n jäsenvaltioita että muita maita. Vuonna 1995 kyselyyn osallistui yhteensä 26 Euroopan maata (mukaan luettuina 10 maata, jotka liittyivät EU:hun toukokuussa 2004). Luku kasvoi 30:een vuonna 1999, ja vuoden 2003 kyselyyn osallistui jopa 35 maata, joihin kuului 23 EU:n jäsenvaltiota (mukaan luettuina 10 maata, jotka liittyivät EU:hun vuonna 2004), kolme ehdokasvaltiota (Bulgaria, Romania ja Turkki) ja Norja. Espanja ei osallistunut kyselyyn, mutta vuoden 2003 ESPAD-raportissa esitetään espanjalaisesta koululaiskyselystä (PNSD) saatuja kansallisia tietoja.
Az ESPAD fontos információforrásul szolgál az európai diákok kábítószer- és alkoholfogyasztásáról, és az időbeli tendenciák rögzítésének is felbecsülhetetlen eszköze. Az ESPAD felméréseit 1995-ben, 1999-ben és 2003-ban végezték. A 15–16 éves diákok országosan reprezentatív mintáin alkalmazott szabványosított módszerek és eszközök segítségével színvonalas és összehasonlítható adatkészlet jött létre. Az ESPAD-ban való részvétel minden felméréssel egyre nőtt, EU-tagállamok és nem tag országok egyaránt részt vesznek a felmérésekben. 1995-ben összesen 26 európai ország vett részt (az EU-hoz 2004-ben csatlakozott 10 országot is beleértve). Ez a szám 1999-re 30-ra emelkedett, a 2003-as felmérés pedig már nem kevesebb, mint 35 országot fogott át, köztük 23 EU-tagállamot (az EU-hoz 2004-ben csatlakozott 10 országot is beleértve), három tagjelölt országot (Bulgária, Románia és Törökország) és Norvégiát. Spanyolország nem vett részt a vizsgálatban, de a 2003-as ESPAD-jelentés a spanyol iskolai felmérés (PNSD) országos adatait is tartalmazza.
ESPAD jest ważnym źródłem informacji dotyczących spożywania narkotyków i alkoholu wśród europejskiej młodzieży szkolnej, które jest nieocenione dla rejestrowania trendów w czasie. Badania ESPAD przeprowadzono w roku 1995, 1999 i 2003. Zastosowanie znormalizowanych metod i instrumentów względem reprezentatywnych dla danego kraju próbek młodzieży szkolnej w wieku od 15 do 16 lat, pozwala na otrzymanie zestawu danych o wysokiej jakości i umożliwiających przeprowadzenie porównań. Z każdym kolejnym badaniem ESPAD rośnie liczba jego uczestników, którymi są zarówno Państwa Członkowskie UE, jak również państwa spoza UE. W roku 1995 w badaniu wzięło udział 26 państw europejskich (w tym 10 państw, które dołączyły do UE w maju 2004 roku). Liczba ta wzrosła do 30 w badaniu z 1999 roku, a w badaniu przeprowadzonym w roku 2003 uczestniczyło już 35 państw, w tym 23 Państwa Członkowskie UE (łącznie z 10 państwami, które dołączyły do UE w maju 2004 roku) oraz trzy państwa kandydujące (Bułgaria, Rumunia i Turcja) oraz Norwegia. Hiszpania nie wzięła udziału w badaniu, jednak sprawozdanie ESPAD na rok 2003 przedstawia dane krajowe pochodzące z hiszpańskiego badania szkolnego (PNSD).
ESPAD este o sursă importantă de informaţii privind consumul de droguri şi alcool în rândul elevilor din Europa şi are o valoare inestimabilă datorită faptului că înregistrează tendinţele în timp. Anchetele ESPAD au fost realizate în 1995, 1999 şi 2003. Datorită utilizării metodelor şi instrumentelor standardizate asupra eşantioanelor reprezentative la nivel naţional de elevi în vârstă de 15-16 ani, se asigură un set de date comparabile şi de înaltă calitate. Cu fiecare anchetă, participarea la ESPAD a crescut şi au participat atât state membre ale Uniunii Europene cât şi ţări terţe. În 1995, au participat în total 26 de ţări europene (inclusiv cele 10 ţări care au aderat la Uniunea Europeană în mai 2004). Această cifră a crescut la 30 în 1999, iar ancheta din 2003 a cuprins un număr impresionant de 35 de ţări, printre care 23 de state membre ale Uniunii Europene (inclusiv cele 10 state care au aderat la Uniunea Europeană în 2004), trei ţări candidate (Bulgaria, România şi Turcia) şi Norvegia. Spania nu a participat la anchetă, dar raportul ESPAD din 2003 prezintă date din ancheta desfăşurată de Spania în şcoli (PNSD).
ESPAD je dôležitým zdrojom informácií o užívaní drog a alkoholu medzi žiakmi európskych škôl a neoceniteľným je kvôli zaznamenávaniu trendov v čase. Prieskumy ESPAD sa uskutočnili v rokoch 1995, 1999 a 2003. Uplatňovanie štandardizovaných metód a nástrojov na reprezentatívnych celoštátnych vzorkách školákov vo veku 15 až 16 rokov zabezpečuje súbor porovnateľných údajov s vysokou kvalitou. Účasť na ESPAD sa s každým prieskumom zvyšovala a zúčastnili sa na nich tak členské štáty EÚ, ako aj nečlenské krajiny. V roku 1995 to bolo dovedna 26 európskych krajín (vrátane 10 krajín, ktoré pristúpili k EÚ v máji 2004). Počet sa v roku 1999 zvýšil na 30 a na prieskume v roku 2003 sa podieľalo impozantných 35 krajín, vrátane 23 členských štátov EÚ (s 10 krajinami, ktoré pristúpili k EÚ v roku 2004), troch kandidátskych krajín (Bulharska, Rumunska a Turecka) a Nórska. Na štúdii s nezúčastnilo Španielsko, ale v správe ESPAD 2003 sa uvádzajú národné údaje z prieskumu na španielskych školách (PNSD).
Raziskava ESPAD je pomemben vir informacij o uživanju drog in alkohola med evropskimi dijaki ter je neprecenljiva za beleženje trendov v časovnem obdobju. Raziskave ESPAD so bile izvedene leta 1995, 1999 in 2003. Uporaba standardiziranih metod in instrumentov med nacionalno reprezentativnimi vzorci 15- in 16-letnih dijakov določa sklop visoko kakovostnih in primerljivih podatkov. Sodelovanje v raziskavi ESPAD se je z vsako raziskavo povečevalo, saj v njih sodelujejo države članice in nečlanice EU. Leta 1995 je skupaj sodelovalo 26 evropskih držav (vključno z 10 državami, ki so se EU pridružile maja 2004). Ta številka se je leta 1999 povečala na 30, medtem ko je raziskava leta 2003 vključevala zavidljivo število 35 držav, vključno s 23 državami članicami EU (skupaj z 10 novimi državami, ki so v EU vstopile leta 2004) in tremi državami kandidatkami (Bolgarija, Romunija in Turčija) ter Norveško. Španija v raziskavi ni sodelovala, vendar poročilo o raziskavi ESPAD leta 2003 predstavlja nacionalne podatke iz španskih raziskav med šolsko mladino (PNSD).
ESPAD är en viktig källa till information om narkotika- och alkoholanvändning bland europeiska skolelever och ett ovärderligt verktyg när det gäller att dokumentera trender över tid. ESPAD:s undersökningar genomfördes 1995, 1999 och 2003. Användningen av standardiserade metoder och instrument bland nationellt representativa urval skolelever i åldern 15–16 ger en jämförbar uppsättning uppgifter av hög kvalitet. Deltagandet i ESPAD har ökat för varje undersökning och såväl EU:s medlemsstater som länder utanför EU deltar. År 1995 deltog sammanlagt 26 europeiska länder (inklusive 10 länder som blev medlemmar i EU i maj 2004). 1999 ökade siffran till 30 och vid undersökningen för år 2003 deltog hela 35 länder, varav 23 EU-medlemsstater (inklusive de 10 länder som blev medlemmar i EU år 2004) och tre kandidatländer (Bulgarien, Rumänien och Turkiet) samt Norge. Spanien deltog inte i undersökningen, men ESPAD-rapporten för 2003 innehåller nationella uppgifter från de spanska skolornas undersökning (PNSD).
  Prevalens og bruksmà¸ns...  
“Bruk siste 12 måneder” gir en indikasjon på nyere narkotikabruk, selv om denne bruken ofte vil være sporadisk, og ”bruk siste 30 dager” gir en indikasjon på mer aktuell bruk og vil omfatte personer som bruker stoffet hyppig.
The EMCDDA has developed a set of common core items (‘European model questionnaire’, EMQ) that is implemented in, or compatible with, most surveys in the EU Member States. The EMQ is included in a report available on the EMCDDA website (2). ‘Lifetime use’ may be of limited value as an indicator of the current situation among adults (although it could be a reasonable indicator among school children), but in conjunction with other measures it can give insight into aspects of patterns of use (continuation or discontinuation of use) and the generational dynamics of the spread of drug use. ‘Last 12 months’ use’ gives an indication of recent drug use, although often this use will be occasional, and ‘last 30 days’ use’ gives an indication of more current use, which will include people using the drug frequently.
L'OEDT a mis au point un questionnaire de base commun (le «questionnaire type européen» ou EMQ) qui est utilisé dans la plupart des enquêtes menées dans les États membres de l'UE, ou est compatible avec celles-ci. L'EMQ est présenté dans un rapport disponible sur le site web de l'OEDT (2). L'«usage au cours de la vie» peut n'avoir qu'un intérêt limité en tant qu'indicateur de la situation actuelle au sein de la population adulte (bien qu'elle puisse être un indicateur raisonnable chez les élèves) mais, associée à d'autres mesures, elle peut donner une idée de certains aspects des modes de consommation (poursuite ou interruption de la consommation) et de la dynamique générationnelle de l'étendue de l'usage de drogue. L'«usage au cours des douze derniers mois» donne une indication de la consommation récente de drogue, bien qu'elle soit souvent occasionnelle, tandis que l'«usage au cours des trente derniers jours» indique un usage plus actuel, qui inclura des personnes prenant de la drogue fréquemment.
[Europäischer Musterfragebogen], EMQ), die in den meisten Umfragen in den EU-Mitgliedstaaten umgesetzt werden oder mit diesen kompatibel sind. Der EMQ ist in einem Bericht enthalten, der auf der EBDD-Website abgerufen werden kann (2). Der „Lebenszeitkonsum“ ist zwar unter Umständen als Indikator für die aktuelle Situation unter Erwachsenen nur von begrenztem Wert (obwohl er bei Schulkindern ein sinnvoller Indikator sein kann), in Verbindung mit anderen Maßnahmen kann er jedoch Einblicke in die Konsummuster (Fortsetzung oder Unterbrechung des Konsums) sowie in die generationenbezogenen Entwicklungen in der Verbreitung des Drogenkonsums geben. Der "Konsum in den letzten 12 Monaten“ ist ein Indikator für den jüngsten Drogenkonsum, wobei jedoch dieser Konsum häufig nur gelegentlich stattfindet. Der „Konsum in den letzten 30 Tagen“ schließlich ist ein Indikator für den aktuellen Konsum, der auch jene erfasst, die die Droge häufig konsumieren.
El OEDT ha desarrollado una serie de temas básicos comunes («Modelo de cuestionario europeo», EMQ) que se aplican o son compatibles con la mayoría de encuestas de los Estados miembros de la UE. Este cuestionario se incluye en un informe disponible en el sitio web del OEDT (2). El concepto «consumo a lo largo de la vida» puede que tenga un valor limitado como indicador de la situación actual entre adultos (aunque podría ser un indicador razonable entre escolares) pero, junto con otras medidas, puede ofrecer una visión interna de las pautas de consumo (continuación o interrupción del consumo) y de la dinámica generacional de la expansión del consumo de drogas. El «consumo en los últimos 12 meses» proporciona una indicación del consumo reciente de drogas, aunque en ocasiones este consumo sea ocasional, y el «consumo en los últimos 30 días» ofrece información del consumo más actual, que incluye personas que consumen la droga frecuentemente.
Το ΕΚΠΝΤ ανέπτυξε ένα σύνολο κοινών βασικών θεμάτων (Πρότυπο Ευρωπαϊκό Ερωτηματολόγιο), το οποίο εφαρμόζεται στις περισσότερες έρευνες που διενεργούνται στα κράτη μέλη της ΕΕ ή είναι συμβατό με αυτές. Το Πρότυπο Ευρωπαϊκό Ερωτηματολόγιο περιλαμβάνεται σε μια έκθεση που είναι διαθέσιμη στην ιστοθέση του ΕΚΠΝΤ (2). Η «δοκιμή τουλάχιστον μία φορά σε όλη τη ζωή» μπορεί να έχει περιορισμένη αξία ως δείκτης της τρέχουσας κατάστασης στους ενηλίκους (μολονότι μπορεί να είναι ένας χρήσιμος δείκτης για τους μαθητές), αλλά σε συνδυασμό με άλλες μετρήσεις παρέχει πληροφορίες σχετικά με πτυχές των προτύπων χρήσης (συνέχιση ή διακοπή της χρήσης) και με τη δυναμική της εξάπλωσης της χρήσης ναρκωτικών από γενεά σε γενεά. Η «χρήση κατά το τελευταίο δωδεκάμηνο» παρέχει μια ένδειξη σχετικά με την πρόσφατη χρήση ναρκωτικών, μολονότι συχνά η χρήση αυτή είναι περιστασιακή, και η «χρήση κατά τις τελευταίες 30 ημέρες» παρέχει μια ένδειξη σχετικά με την τρέχουσα χρήση, η οποία περιλαμβάνει τα άτομα που κάνουν συχνή χρήση ναρκωτικών.
Het EWDD heeft een reeks gemeenschappelijke kernitems ontwikkeld (de “Europese modelenquête”) die geïmplementeerd zijn in, of compatibel zijn met de meeste enquêtes in de lidstaten van de EU. De modelenquête is opgenomen in een verslag dat via de website van het EWDD toegankelijk is (2). Waarschijnlijk is het “ooit”-gebruik een slechte indicator voor de huidige situatie onder volwassenen (hoewel het een redelijke indicator voor scholieren zou kunnen zijn), maar samen met andere gegevens kan dat “ooit”-gebruik wel inzicht geven in gebruikpatronen (voortzetten van of stoppen met drugsgebruik) en van verschillen tussen generaties met betrekking tot de verspreidingsgraad van het drugsgebruik. Het “laatste 12 maanden”-gebruik geeft een indicatie van het recent gebruik, hoewel dat vaak een incidenteel karakter zal hebben, en het “laatste maand”-gebruik vormt een indicatie van het meer actuele gebruik en omvat ook de mensen die een bepaalde drug vaak gebruiken.
EMCDDA vypracovala soustavu společných základních bodů („evropský modelový dotazník“ (European Model Questionnaire, EMQ)), která je používána ve většině průzkumů v členských státech EU nebo je s těmito průzkumy kompatibilní. Evropský modelový dotazník je součástí zprávy, která je k dispozici na internetových stránkách EMCDDA (2). „Celoživotní užívání“ jako ukazatel současné situace u dospělých může mít omezenou hodnotu (i když může být vhodným ukazatelem u školních dětí), ale ve spojení s dalšími měřítky může poskytnout obraz o aspektech vzorců užívání (pokračování nebo přerušení užívání) a o generační dynamice šíření užívání drog. „Užívání během posledních 12 měsíců“ je ukazatelem užívání drog v poslední době, i když často bývá takové užívání příležitostné, a „užívání během posledních 30 dnů“ je ukazatelem aktuálnějšího užívání v současné době, které bude zahrnovat osoby, které užívají drogy často.
EONN har udviklet en række fælles kerneelementer ('europæisk modelspørgeskema'), som gennemføres i eller er kompatibelt med de fleste undersøgelser i EU-medlemsstaterne. Det europæiske modelspørgeskema findes på EONN's websted (2). 'Langtidsprævalens' kan have begrænset værdi som indikator for den nuværende situation blandt voksne (selv om den kunne være en hensigtsmæssig indikator blandt skoleelever), men sammen med andre mål kan den give et indblik i aspekter af brugsmønstre (fortsat brug eller ophør med brug) og generationsdynamikken med hensyn til udbredelsen af stofbrug. 'De seneste 12 måneder' giver en indikation af nylig stofbrug, selv om denne brug ofte vil være lejlighedsvis, og 'de senest 30 dage' giver en indikation af mere aktuel brug, som omfatter personer, der anvender stoffet hyppigt.
Narkootikumide ja Narkomaania Euroopa Järelevalvekeskus on välja töötanud ühtse põhiteemade paketi (Euroopa näidisküsimustiku), mida rakendatakse enamikus ELi liikmesriikides teostatavates uuringutes või mis on nendega ühildatav. Euroopa näidisküsimustiku leiab aruandest, mis on kättesaadav Narkootikumide ja Narkomaania Euroopa Järelevalvekeskuse veebilehel (2). „Tarbimine elu jooksul” ei pruugi anda täielikku ettekujutust praegusest olukorrast täiskasvanute hulgas (kuigi see võib olla otstarbekas näitaja koolinoorte puhul), koos teiste näitajatega võib see aga anda pildi tarbimisharjumuste teatud aspektidest (tarbimise jätkamine või lõpetamine) ja uimastitarbimise leviku põlvkondadevahelistest erinevustest. „Viimased 12 kuud” annab ettekujutuse hiljutisest uimastitarbimisest, kuigi see on tihti juhuslik, ja „viimased 30 päeva” annab pigem ülevaate praegusest kasutamisest, hõlmates inimesi, kes tarbivad uimasteid sageli.
EMCDDA on laatinut sarjan yhteisiä keskeisiä kysymyksiä ("eurooppalainen mallikyselylomake"), jota käytetään useimmissa EU:n jäsenvaltioissa tehtävissä kyselyissä tai joka on ainakin vertailukelpoinen niiden kanssa. Eurooppalainen mallikyselylomake löytyy EMCDDA:n verkkosivustolla olevasta raportista (2). "Käyttöä ainakin kerran elämässä" kuvaava tunnusluku ei välttämättä anna tarkkaa kuvaa nykytilanteesta aikuisten keskuudessa (se saattaa antaa kohtuullisen hyvän kuvan tilanteesta koululaisten keskuudessa), mutta yhdessä muiden mittareiden kanssa se saattaa valaista käyttötapoja (käytön jatkaminen tai lopettaminen) ja sukupolvien välisiä eroja huumeidenkäytön yleisyydessä. "Käyttö viimeisten 12 kuukauden aikana" kertoo viimeaikaisesta käytöstä, joskin tällainen käyttö on usein satunnaista, ja "käyttö viimeisten 30 päivän aikana" kertoo nykyisestä käytöstä ja kattaa huumetta säännöllisesti käyttävät henkilöt.
Az EMCDDA kidolgozta azon közös alapelemek sorát („Európai modellkérdőív”, EMQ), amelyek az EU legtöbb tagállamának országos felméréseiben szerepelnek vagy azokkal összeegyeztethetők. Az EMQ szerepel az EMCDDA weboldalán megtalálható jelentésben (2). A „kipróbálás” a felnőttekre jellemző jelenlegi helyzet mutatójaként korlátozott értékű információ (ugyanakkor az iskoláskorú gyermekeknél fontos mutató lehet), de más mérésekkel együtt betekintést adhat a használatformák egyes aspektusaiba (a használat folytatása vagy abbahagyása) és a droghasználat terjedésének generációs dinamikájába. Az „előző 12 havi használat” a közelmúltbeli kábítószer-használatot jelzi, noha ez a használat gyakran csak alkalmi, az „előző 30 napban” történt használat pedig a legutóbbi használatról ad képet, amelyben benne lesznek a rendszeres kábítószer-használók.
EMCDDA przygotowało zestaw wspólnych punktów głównych („Europejski Kwestionariusz Modelowy”, EMQ), który wdrażany jest w większości badań sondażowych przeprowadzanych w Państwach Członkowskich UE lub jest z nimi zgodny. EMQ znajduje się w sprawozdaniu dostępnym na stronie internetowej EMCDDA (2). Informacja o „zażyciu przynajmniej raz w życiu” może mieć ograniczoną wartość jako wskaźnik sytuacji bieżącej wśród osób dorosłych (choć może być to uzasadniony wskaźnik wśród młodzieży szkolnej), ale w połączeniu z innymi pomiarami może dać wgląd w kwestie schematów stosowania (kontynuacja lub przerwanie zażywania) oraz w kwestie dynamiki pokoleniowej rozpowszechnienia stosowania narkotyków. Wskaźnik „ostatnich 12 miesięcy” przedstawia zażywanie niedawne, choć często będzie ono zażywaniem sporadycznym, a wskaźnik „ostatnich 30 dni” mówi o zażywaniu bardziej bieżącym, co obejmie osoby zażywające narkotyki często.
OEDT a elaborat o serie de elemente esenţiale comune [„European Model Questionnaire” - EMQ (Chestionarul model european)] care sunt incluse în majoritatea sondajelor din statele membre ale Uniunii Europene sau care sunt compatibile cu acestea. EMQ este cuprins într-un raport care poate fi consultat pe site-ul OEDT (2). „Consumul pe parcursul vieţii” poate avea o valoare limitată ca indicator al situaţiei actuale în rândul adulţilor (deşi poate fi un indicator acceptabil în rândul elevilor), dar, coroborat cu alte măsuri, poate oferi informaţii privind diverse aspecte ale modelelor de consum (continuarea sau întreruperea consumului) şi privind dinamica pe generaţii a răspândirii consumului de droguri. „Consumul în ultimele 12 luni” indică consumul recent de droguri, deşi acest consum este frecvent ocazional, iar „consumul în ultimele 30 de zile” indică un consum mai de actualitate, cuprinzând persoanele care consumă drogul frecvent.
, EMQ), alebo iného s ním zlučiteľného dotazníka, ktorý sa používa vo väčšine prieskumov v členských štátoch EÚ. EMQ je súčasťou správy dostupnej na webovej stránke EMCDDA (2). „Celoživotné užívanie“ môže mať ako indikátor súčasnej situácie medzi dospelými obmedzenú hodnotu (aj keď by mohlo byť prijateľným indikátorom medzi školákmi), ale v spojení s ostatnými parametrami môže poskytnúť obraz o aspektoch vzorov užívania (pokračovanie alebo prerušenie užívania) a generačnej dynamike šírenia užívania drog. „Užívanie za posledných 12 mesiacov“ poukazuje na nedávne užívanie drogy, aj keď toto užívanie bude často príležitostné a „užívanie za posledných 30 dní“ poukazuje na súčasné užívanie, ktoré bude zahrňovať ľudí užívajúcich drogu často.
Center je razvil sklop skupnih osrednjih elementov ("evropski vzorčni vprašalnik", EMQ), ki se uporabljajo v večini raziskav v državah članicah EU ali se z njimi primerjajo. Evropski vzorčni vprašalnik je vključen v poročilo, ki je na voljo na spletni strani Centra (2). "Uživanje kadar koli v življenju" je lahko omejena vrednost za kazalec trenutnega stanja med odraslimi (čeprav bi lahko bil sprejemljiv kazalec med šolsko mladino), vendar lahko skupaj z drugimi ukrepi da vpogled v vidike uživanja drog (nadaljevanje ali prenehanje uživanja) ter generacijsko dinamiko širjenja uživanja drog. "Uživanje v zadnjih 12 mesecih" daje vpogled v nedavno uživanje drog, čeprav bo to uživanje pogosto občasno, medtem ko "uživanje v zadnjih 30 dneh" navaja bolj redno uživanje, ki bo vključevalo osebe, ki drogo uživajo pogosto.
ECNN har utformat en rad vanliga centrala frågor (”Europeisk modellenkät”, EMQ) som genomförs i eller som är jämförbara med de flesta undersökningar i EU:s medlemsstater. EMQ ingår i en rapport som finns på ECNN:s webbplats (2). ”Användning någon gång” kan ha ett begränsat värde som indikator för den aktuella situationen bland vuxna (men skulle kunna vara en bra indikator bland skolbarn), men i samband med andra åtgärder kan den ge insyn i aspekter som rör missbruksmönster (fortsättning eller upphörande av användning) och generationsdynamik när det gäller spridningen av narkotikabruk. ”Användning de senaste 12 månaderna” ger en antydan om narkotikabruket under senare tid, fast denna typ av användning sker oftast vid enstaka tillfällen och ”användning de senaste 30 dagarna” ger en antydan om aktuell användning, inklusive de personer som använder drogen regelbundet.
aptaujām 15 līdz 16 gadu vecu skolēnu vidū parāda, ka kaņepju lietošanas izplatība ir robežās no 3 % līdz 44 %. No 2 % līdz 36 % skolēnu ir teikuši, ka viņi ir lietojuši šo narkotiku pēdējo 12 mēnešu laikā, taču lietošana pēdējā mēneša laikā ir robežās no 0% dažās valstīs līdz 19% citās (21) (1. attēls). Starp dažādām lietošanas intensitātēm ir relatīvas atšķirības. Piemēram, ilgstošā lietošana ir augstākā Čehijas Republikā, taču īstermiņa (pēdējā mēneša laikā) lietošana ir augstākā Spānijā un Francijā (22 %).
  Kapittel 2: Skole, ungd...  
ESPAD-undersøkelser er utført i 1995, 1999 og 2003. Bruken av standardiserte metoder og verktøyer på nasjonalt representative utvalg av skoleelever i alderen 15-16 år gir sammenlignbare datasett av høy kvalitet.
ESPAD is an important source of information on drug and alcohol use among European school students and is invaluable for recording trends over time. ESPAD surveys were conducted in 1995, 1999 and 2003. The use of standardised methods and instruments among nationally representative samples of school students aged 15 to 16 years provides a high-quality and comparable data set. Participation in ESPAD has grown with each survey, and both EU Member States and non-EU countries participate. In 1995, a total of 26 European countries participated (including 10 countries that joined the EU in May 2004). This figure increased to 30 in 1999, while the 2003 survey involved an impressive 35 countries including 23 EU Member States (including the 10 countries that joined the EU in 2004) and three candidate countries (Bulgaria, Romania and Turkey) and Norway. Spain did not participate in the study, but the 2003 ESPAD report presents national data from the Spanish schools survey (PNSD).
L'ESPAD est une source importante d'information sur la consommation de drogues et d'alcool parmi les élèves européens et revêt une valeur inestimable en termes d'enregistrement des tendances dans le temps. Des enquêtes ESPAD ont été menées en 1995, 1999 et 2003. Le recours à des méthodes et instruments standardisés auprès d'échantillons représentatifs au plan national d'élèves âgés de 15 à 16 ans donne un ensemble de données comparables de grande qualité. La participation aux enquêtes ESPAD s'est accrue à chaque fois et des États membres de l'UE tout autant que des pays tiers y participent. En 1995, 26 pays européens avaient pris part à l'enquête (dont les 10 pays qui ont rejoint l'UE en mai 2004). Ce chiffre est passé à 30 en 1999, tandis que l'enquête de 2003 a concerné le nombre impressionnant de 35 pays, dont 23 États membres de l'UE (en ce compris les 10 pays qui ont adhéré à l'UE en 2004), trois pays candidats (Bulgarie, Roumanie et Turquie) et la Norvège. L'Espagne n'a pas pris part à l'enquête, mais le rapport ESPAD 2003 présente des données nationales provenant de l'enquête espagnole en milieu scolaire (PNSD).
Die ESPAD ist eine wichtige Quelle für Informationen über den Drogen- und Alkoholkonsum unter europäischen Schülern und von unschätzbarem Wert für die Erfassung von Tendenzen im Zeitverlauf. ESPAD-Umfragen wurden in den Jahren 1995, 1999 und 2003 durchgeführt. Durch die Anwendung standardisierter Verfahren und Instrumente in national repräsentativen Stichproben von 15- bis 16-jährigen Schülern ist es möglich, eine qualitativ hochwertige und vergleichbare Datenreihe zu gewinnen. An ESPAD nehmen sowohl EU-Mitgliedstaaten als auch Drittländer teil, und mit jeder Umfrage war eine zunehmende Beteiligung zu verzeichnen. Im Jahr 1995 nahmen insgesamt 26 europäische Länder teil (einschließlich der zehn Länder, die der EU im Mai 2004 beigetreten sind). Im Jahr 1999 beteiligten sich 30 Länder, während bei der Umfrage des Jahres 2003 die beeindruckende Teilnehmerzahl von 35 Ländern erreicht wurde, darunter 23 EU-Mitgliedstaaten (einschließlich der zehn Länder, die der EU 2004 beigetreten sind) und drei Beitritts- bzw. Kandidatenländer (Bulgarien, Rumänien und die Türkei) sowie Norwegen. Spanien beteiligte sich nicht an der Umfrage, jedoch enthält der ESPAD-Bericht 2003 nationale Daten aus der spanischen Schulumfrage (PNSD).
Las encuestas ESPAD son una importante fuente de información sobre el consumo de drogas y alcohol entre los escolares europeos y son de gran valor en el registro de las tendencias a lo largo del tiempo. Las encuestas ESPAD se realizaron en los años 1995, 1999 y 2003. Utilizando métodos e instrumentos normalizados entre muestras representativas a nivel nacional de alumnos de 15 y 16 años, se obtiene un conjunto de datos comparables de alta calidad. La participación en las ESPAD ha ido aumentando con cada nueva encuesta, y en ellas participan tanto los Estados miembros de la UE como los países no comunitarios. En 1995, participaron un total de 26 países europeos (incluyendo 10 países que se incorporaron a la UE en mayo de 2004). Esta cifra aumentó a 30 en 1999, mientras la encuesta de 2003 obtuvo la sorprendente cifra de 35 países incluyendo 23 Estados miembros de la UE (incluyendo los 10 países que se incorporaron a la UE en 2004) y tres países candidatos (Bulgaria, Rumanía y Turquía) y Noruega. España no participó en el estudio, pero el informe ESPAD 2003 presenta datos nacionales de la encuesta escolar española (PNSD).
O ESPAD é uma importante fonte de informação sobre o consumo de drogas e de álcool entre os estudantes das escolas europeias e é muito útil para registar as tendências ao longo do tempo. Os inquéritos ESPAD foram realizados em 1995, 1999 e 2003. A utilização de métodos e instrumentos uniformes em amostras nacionalmente representativas de estudantes de 15 e 16 anos proporciona um conjunto de dados comparáveis de grande qualidade. A participação no ESPAD tem aumentado em cada novo inquérito e abrange Estados-Membros da UE e países terceiros. Em 1995, participaram 26 países europeus no total (incluindo os 10 países que aderiram à UE em Maio de 2004). Este valor aumentou para 30 em 1999, enquanto que o inquérito de 2003 envolveu o número impressionante de 35 países, incluindo 23 Estados-Membros da UE (incluindo os 10 países que aderiram à UE em 2004), três países candidatos (Bulgária, Roménia e Turquia) e a Noruega. A Espanha não participou no estudo, mas o relatório ESPAD de 2003 apresenta os dados nacionais do inquérito escolar espanhol (PNSD).
Το ESPAD είναι μια σημαντική πηγή πληροφοριών σχετικά με τη χρήση ναρκωτικών και αλκοόλ από τους μαθητές των σχολείων της Ευρώπης και είναι ένα πολύτιμο μέσο για την καταγραφή τάσεων σε βάθος χρόνου. Το ESPAD διενήργησε έρευνες το 1995, το 1999 και το 2003. Η χρήση τυποποιημένων μεθόδων και εργαλείων σε εθνικά αντιπροσωπευτικά δείγματα μαθητών ηλικίας 15 και 16 ετών παρέχει ένα σύνολο συγκρίσιμων δεδομένων υψηλής ποιότητας. Η συμμετοχή στο ESPAD διογκώνεται σε κάθε έρευνα, και συμμετέχουν σε αυτές τόσο κράτη μέλη της ΕΕ όσο και χώρες εκτός ΕΕ. Το 1995, συμμετείχαν συνολικά 26 ευρωπαϊκές χώρες (συμπεριλαμβανομένων των 10 χωρών που εντάχθηκαν στην ΕΕ τον Μάιο του 2004). Ο αριθμός αυτός αυξήθηκε σε 30 το 1999, ενώ στην έρευνα του 2003 συμμετέσχε ο εντυπωσιακός αριθμός των 35 χωρών, συμπεριλαμβανομένων 23 κρατών μελών της ΕΕ (συμπεριλαμβανομένων των 10 χωρών που εντάχθηκαν στην ΕΕ το 2004), τριών υποψήφιων χωρών (Βουλγαρία, Ρουμανία και Τουρκία) και της Νορβηγίας. Η Ισπανία δεν συμμετέσχε στην έρευνα, αλλά η έκθεση του ESPAD για το 2003 παρουσιάζει εθνικά στοιχεία από την ισπανική έρευνα στα σχολεία (PNSD).
De ESPAD-enquête is een belangrijke informatiebron over drugs- en alcoholgebruik onder Europese scholieren en is van onschatbare waarde voor het vaststellen van trendmatige ontwikkelingen. In 1995, 1999 en 2003 zijn er ESPAD-enquêtes gehouden. Het gebruik van gestandaardiseerde methoden en instrumenten bij nationale representatieve steekproeven onder scholieren van 15 en 16 jaar levert kwalitatief hoogwaardige, vergelijkbare gegevensreeksen op. Het aantal deelnemers aan ESPAD neemt bij elke enquête toe en zowel lidstaten van de EU als landen van buiten de EU nemen eraan deel. In 1995 waren dat 26 Europese landen (inclusief de tien landen die in mei 2004 tot de EU zijn toegetreden). In 1999 bedroeg het aantal deelnemende landen al 30, terwijl dit aantal in de enquête van 2003 was toegenomen tot 35 landen, waaronder 23 lidstaten van de EU (met de tien landen die in 2004 tot de EU zijn toegetreden), drie kandidaat-lidstaten (Bulgarije, Roemenië en Turkije) en Noorwegen. Spanje heeft weliswaar niet aan het onderzoek deelgenomen, maar het ESPAD-verslag over 2003 bevat wel de nationale gegevens van de Spaanse scholenenquête (PNSD).
Studie ESPAD je důležitým zdrojem informací o užívání drog a alkoholu evropskými studenty a je nedocenitelná pro zaznamenávání časového průběhu trendů. Průzkumy ESPAD byly provedeny v letech 1995, 1999 a 2003. Použití standardizovaných metod a nástrojů na reprezentativní národní vzorky studentů ve věku 15–16 let poskytuje vysoce kvalitní soubor porovnatelných údajů. Účast ve studii ESPAD se zvyšovala při každém průzkumu. Na studii se podílejí členské i nečlenské státy EU. V roce 1995 se průzkumu zúčastnilo celkem 26 evropských zemí (včetně 10 zemí, které vstoupily do EU v květnu roku 2004). Jejich množství se v roce 1999 zvýšilo na 30 a v roce 2003 se průzkumu zúčastnil již impozantní počet 35 zemí, mezi nimiž bylo 23 členských států (včetně 10 zemí, které vstoupily do EU v roce 2004), 3 kandidátské země (Bulharsko, Rumunsko a Turecko) a Norsko. Španělsko se studie neúčastnilo, zpráva ESPAD za rok 2003 však uvádí národní údaje ze španělského průzkumu škol (PNSD).
ESPAD er en vigtig kilde til information om stof- og alkoholbrug blandt europæiske skoleelever og er af uvurderlig betydning til registrering af tendenser over tid. Der blev gennemført ESPAD-undersøgelser i 1995, 1999 og 2003. Brugen af standardiserede metoder og værktøjer blandt nationalt repræsentative stikprøver af 15–16-årige skoleelever giver et sammenligneligt datasæt af høj kvalitet. Deltagelsen i ESPAD er steget med hver undersøgelse, og både EU-medlemsstater og ikke-EU-lande deltager. I 1995 deltog i alt 26 europæiske lande (herunder 10 lande, som indtrådte i EU i maj 2004). Dette tal steg til 30 i 1999, mens undersøgelsen i 2003 omfattede så mange som 35 lande, herunder 23 EU-medlemsstater (herunder de 10 lande, der indtrådte i EU i 2004) og tre kandidatlande (Bulgarien, Rumænien og Tyrkiet) samt Norge. Spanien deltog ikke i undersøgelsen, men ESPAD-rapporten fra 2003 indeholder nationale data fra den spanske skoleundersøgelse (PNSD).
, ESPAD) on Euroopa kooliõpilaste hulgas uimasti- ja alkoholitarbimist kajastav tähtis teabeallikas ning hindamatu väärtusega vahend aja jooksul toimunud muudatuste jäädvustamiseks. ESPADi uuringud viidi läbi 1995., 1999. ja 2003. aastal. Standardiseeritud meetodite ja vahendite kasutamine 15–16aastastest eri rahvustest kooliõpilastest moodustatud valimite hulgas annab kõrgekvaliteedilise ja võrreldava hulga andmeid. ESPADis osalemine on suurenenud iga uuringu läbiviimisega ning selles osalevad nii ELi liikmesriigid kui ELi mittekuuluvad riigid. 1995. aastal osales ESPADis kokku 26 Euroopa riiki (sealhulgas 10 riiki, mis liitusid ELiga 2004. aasta mais). 1999. aastal tõusis see arv 30-le ning 2003. aasta uuring hõlmas koguni 35 riiki, sealhulgas 23 ELi liikmesriiki (nende seas 10 riiki, mis liitusid ELiga 2004. aastal), kolme kandidaatriiki (Bulgaariat, Rumeeniat ja Türgit) ning Norrat. Hispaania ei osalenud uuringus, kuid 2003. aasta ESPAD kajastab Hispaania kooliuuringust (PNSD) saadud siseriiklikke andmeid.
ESPAD on tärkeä eurooppalaisten koululaisten huumeiden- ja alkoholinkäyttöä koskevan tiedon lähde, ja se on korvaamattoman arvokas apuväline pitkän aikavälin suuntausten kirjaamisessa. ESPAD-kyselyjä on tehty vuosina 1995, 1999 ja 2003. Standardoitujen menetelmien ja välineiden käyttäminen 15- ja 16‑vuotiaiden koululaisten kansallisesti edustavien otosten käsittelyssä tarjoaa laadukkaan ja vertailukelpoisen tietosarjan. ESPAD-kyselyyn osallistujien määrä on kasvanut jokaisessa kyselyssä, ja siihen osallistuu sekä EU:n jäsenvaltioita että muita maita. Vuonna 1995 kyselyyn osallistui yhteensä 26 Euroopan maata (mukaan luettuina 10 maata, jotka liittyivät EU:hun toukokuussa 2004). Luku kasvoi 30:een vuonna 1999, ja vuoden 2003 kyselyyn osallistui jopa 35 maata, joihin kuului 23 EU:n jäsenvaltiota (mukaan luettuina 10 maata, jotka liittyivät EU:hun vuonna 2004), kolme ehdokasvaltiota (Bulgaria, Romania ja Turkki) ja Norja. Espanja ei osallistunut kyselyyn, mutta vuoden 2003 ESPAD-raportissa esitetään espanjalaisesta koululaiskyselystä (PNSD) saatuja kansallisia tietoja.
Az ESPAD fontos információforrásul szolgál az európai diákok kábítószer- és alkoholfogyasztásáról, és az időbeli tendenciák rögzítésének is felbecsülhetetlen eszköze. Az ESPAD felméréseit 1995-ben, 1999-ben és 2003-ban végezték. A 15–16 éves diákok országosan reprezentatív mintáin alkalmazott szabványosított módszerek és eszközök segítségével színvonalas és összehasonlítható adatkészlet jött létre. Az ESPAD-ban való részvétel minden felméréssel egyre nőtt, EU-tagállamok és nem tag országok egyaránt részt vesznek a felmérésekben. 1995-ben összesen 26 európai ország vett részt (az EU-hoz 2004-ben csatlakozott 10 országot is beleértve). Ez a szám 1999-re 30-ra emelkedett, a 2003-as felmérés pedig már nem kevesebb, mint 35 országot fogott át, köztük 23 EU-tagállamot (az EU-hoz 2004-ben csatlakozott 10 országot is beleértve), három tagjelölt országot (Bulgária, Románia és Törökország) és Norvégiát. Spanyolország nem vett részt a vizsgálatban, de a 2003-as ESPAD-jelentés a spanyol iskolai felmérés (PNSD) országos adatait is tartalmazza.
ESPAD jest ważnym źródłem informacji dotyczących spożywania narkotyków i alkoholu wśród europejskiej młodzieży szkolnej, które jest nieocenione dla rejestrowania trendów w czasie. Badania ESPAD przeprowadzono w roku 1995, 1999 i 2003. Zastosowanie znormalizowanych metod i instrumentów względem reprezentatywnych dla danego kraju próbek młodzieży szkolnej w wieku od 15 do 16 lat, pozwala na otrzymanie zestawu danych o wysokiej jakości i umożliwiających przeprowadzenie porównań. Z każdym kolejnym badaniem ESPAD rośnie liczba jego uczestników, którymi są zarówno Państwa Członkowskie UE, jak również państwa spoza UE. W roku 1995 w badaniu wzięło udział 26 państw europejskich (w tym 10 państw, które dołączyły do UE w maju 2004 roku). Liczba ta wzrosła do 30 w badaniu z 1999 roku, a w badaniu przeprowadzonym w roku 2003 uczestniczyło już 35 państw, w tym 23 Państwa Członkowskie UE (łącznie z 10 państwami, które dołączyły do UE w maju 2004 roku) oraz trzy państwa kandydujące (Bułgaria, Rumunia i Turcja) oraz Norwegia. Hiszpania nie wzięła udziału w badaniu, jednak sprawozdanie ESPAD na rok 2003 przedstawia dane krajowe pochodzące z hiszpańskiego badania szkolnego (PNSD).
ESPAD este o sursă importantă de informaţii privind consumul de droguri şi alcool în rândul elevilor din Europa şi are o valoare inestimabilă datorită faptului că înregistrează tendinţele în timp. Anchetele ESPAD au fost realizate în 1995, 1999 şi 2003. Datorită utilizării metodelor şi instrumentelor standardizate asupra eşantioanelor reprezentative la nivel naţional de elevi în vârstă de 15-16 ani, se asigură un set de date comparabile şi de înaltă calitate. Cu fiecare anchetă, participarea la ESPAD a crescut şi au participat atât state membre ale Uniunii Europene cât şi ţări terţe. În 1995, au participat în total 26 de ţări europene (inclusiv cele 10 ţări care au aderat la Uniunea Europeană în mai 2004). Această cifră a crescut la 30 în 1999, iar ancheta din 2003 a cuprins un număr impresionant de 35 de ţări, printre care 23 de state membre ale Uniunii Europene (inclusiv cele 10 state care au aderat la Uniunea Europeană în 2004), trei ţări candidate (Bulgaria, România şi Turcia) şi Norvegia. Spania nu a participat la anchetă, dar raportul ESPAD din 2003 prezintă date din ancheta desfăşurată de Spania în şcoli (PNSD).
ESPAD je dôležitým zdrojom informácií o užívaní drog a alkoholu medzi žiakmi európskych škôl a neoceniteľným je kvôli zaznamenávaniu trendov v čase. Prieskumy ESPAD sa uskutočnili v rokoch 1995, 1999 a 2003. Uplatňovanie štandardizovaných metód a nástrojov na reprezentatívnych celoštátnych vzorkách školákov vo veku 15 až 16 rokov zabezpečuje súbor porovnateľných údajov s vysokou kvalitou. Účasť na ESPAD sa s každým prieskumom zvyšovala a zúčastnili sa na nich tak členské štáty EÚ, ako aj nečlenské krajiny. V roku 1995 to bolo dovedna 26 európskych krajín (vrátane 10 krajín, ktoré pristúpili k EÚ v máji 2004). Počet sa v roku 1999 zvýšil na 30 a na prieskume v roku 2003 sa podieľalo impozantných 35 krajín, vrátane 23 členských štátov EÚ (s 10 krajinami, ktoré pristúpili k EÚ v roku 2004), troch kandidátskych krajín (Bulharska, Rumunska a Turecka) a Nórska. Na štúdii s nezúčastnilo Španielsko, ale v správe ESPAD 2003 sa uvádzajú národné údaje z prieskumu na španielskych školách (PNSD).
Raziskava ESPAD je pomemben vir informacij o uživanju drog in alkohola med evropskimi dijaki ter je neprecenljiva za beleženje trendov v časovnem obdobju. Raziskave ESPAD so bile izvedene leta 1995, 1999 in 2003. Uporaba standardiziranih metod in instrumentov med nacionalno reprezentativnimi vzorci 15- in 16-letnih dijakov določa sklop visoko kakovostnih in primerljivih podatkov. Sodelovanje v raziskavi ESPAD se je z vsako raziskavo povečevalo, saj v njih sodelujejo države članice in nečlanice EU. Leta 1995 je skupaj sodelovalo 26 evropskih držav (vključno z 10 državami, ki so se EU pridružile maja 2004). Ta številka se je leta 1999 povečala na 30, medtem ko je raziskava leta 2003 vključevala zavidljivo število 35 držav, vključno s 23 državami članicami EU (skupaj z 10 novimi državami, ki so v EU vstopile leta 2004) in tremi državami kandidatkami (Bolgarija, Romunija in Turčija) ter Norveško. Španija v raziskavi ni sodelovala, vendar poročilo o raziskavi ESPAD leta 2003 predstavlja nacionalne podatke iz španskih raziskav med šolsko mladino (PNSD).
ESPAD är en viktig källa till information om narkotika- och alkoholanvändning bland europeiska skolelever och ett ovärderligt verktyg när det gäller att dokumentera trender över tid. ESPAD:s undersökningar genomfördes 1995, 1999 och 2003. Användningen av standardiserade metoder och instrument bland nationellt representativa urval skolelever i åldern 15–16 ger en jämförbar uppsättning uppgifter av hög kvalitet. Deltagandet i ESPAD har ökat för varje undersökning och såväl EU:s medlemsstater som länder utanför EU deltar. År 1995 deltog sammanlagt 26 europeiska länder (inklusive 10 länder som blev medlemmar i EU i maj 2004). 1999 ökade siffran till 30 och vid undersökningen för år 2003 deltog hela 35 länder, varav 23 EU-medlemsstater (inklusive de 10 länder som blev medlemmar i EU år 2004) och tre kandidatländer (Bulgarien, Rumänien och Turkiet) samt Norge. Spanien deltog inte i undersökningen, men ESPAD-rapporten för 2003 innehåller nationella uppgifter från de spanska skolornas undersökning (PNSD).
  Forord  
Rapporten fokuserer altså ikke bare på de verste problemene vi står overfor, men gir også informasjon om hvordan narkotikaproblemene i Europa sannsynligvis bør håndteres for at kampen skal være effektiv.
Our annual report highlights many important areas of concern about the way drug use is impacting on both citizens and the communities in which they live. We draw attention to emerging problems with which we are now confronted, such as the rising use in parts of Europe of stimulant drugs, and cocaine in particular, or the continued growth in the number of young Europeans who are experimenting with drugs. Clearly, there is still much to be done to improve the response to drug use in Europe. Nevertheless, in this report we are also able to point to a number of positive developments, not least the overall expansion of services for those with drug problems and signs of stabilisation or even a decline in some of the more damaging aspects of this phenomenon. Thus, this report not only highlights some of the key problems that we are facing, but also sheds light on what is likely to be the way forward in effectively addressing drug problems in Europe.
Notre rapport annuel cerne un grand nombre de préoccupations importantes concernant les effets de la consommation de drogues sur les citoyens pris individuellement et sur les communautés dans lesquelles ils vivent. Nous attirons l’attention sur les nouveaux problèmes auxquels nous sommes confrontés, comme la consommation croissante, dans certaines régions d’Europe, de drogues stimulantes, en particulier de cocaïne, et l’accroissement incessant du nombre de jeunes Européens qui goûtent aux drogues. Il est clair qu’il reste beaucoup à faire pour améliorer les mesures d’endiguement de la consommation de drogues en Europe. Nous pouvons néanmoins faire état dans le présent rapport d’un certain nombre d’évolutions positives, notamment le développement général des services d’accueil pour les personnes confrontées à des problèmes de toxicomanie, ainsi que d’indices d’une stabilisation, voire d’une régression de certains des aspects les plus néfastes de ce phénomène. Le présent rapport met donc en lumière certains des problèmes essentiels auxquels nous sommes confrontés et dévoile les stratégies qui seront probablement mises en œuvre afin de lutter de manière efficace contre les drogues en Europe.
Unser Jahresbericht beleuchtet viele wichtige Bereiche, in denen die Auswirkungen des Drogenkonsums sowohl auf die Bürger als auch auf die Gemeinschaften, in denen sie leben, Anlass zu Besorgnis bieten. Wir lenken die Aufmerksamkeit auf neu aufkommende Probleme, denen wir uns jetzt stellen müssen, wie z. B. den zunehmenden Konsum von Stimulanzien und insbesondere von Kokain in einigen Teilen von Europa und den weiter steigenden experimentellen Drogenkonsum unter jungen Europäern. Es ist offensichtlich, dass noch viel zu tun bleibt, um die europäische Antwort auf Drogengebrauch wirksamer zu gestalten. Nichtsdestoweniger können wir im vorliegenden Bericht auch auf positive Entwicklungen verweisen, und dazu zählen nicht zuletzt das insgesamt größere Drogenhilfeangebot sowie Anzeichen für eine Stabilisierung bzw. sogar einen Rückgang in Bezug auf einige der Aspekte dieses Phänomens, die die schlimmsten Schäden verursachen. Somit beleuchtet der Bericht nicht nur einige Schlüsselprobleme, mit denen wir konfrontiert sind, sondern weist auch den Weg, den wir wohl beschreiten müssen, wenn wir wirksame Abhilfe für die Drogenproblematik in Europa schaffen wollen.
Nuestro informe anual destaca una preocupación generalizada sobre la forma en que la droga afecta a los ciudadanos y a las comunidades en las que viven. Queremos llamar la atención sobre nuevos problemas a los que estamos enfrentándonos, como el consumo cada vez mayor en algunas partes de Europa de drogas estimulantes -especialmente la cocaína-, o el imparable aumento del número de jóvenes europeos que prueban las drogas por curiosidad. Evidentemente, mucho queda por hacer para mejorar las formas de solucionar los problemas ligados al consumo de droga en Europa. No obstante, en este informe podemos apuntar ya algunos avances positivos, como lo son sin duda el florecimiento de los servicios de atención a los consumidores de drogas, o los signos de estabilización e incluso declive de algunos de los aspectos más nocivos de este fenómeno. Así pues, este informe no sólo subraya los principales problemas a que nos enfrentamos, sino que arroja luz sobre la vía que se perfila como más idónea para abordar en Europa los problemas ligados a las drogas.
La nostra relazione annuale evidenzia dei settori di preoccupazione, numerosi e importanti, sul modo in cui l’uso della droga esercita un impatto tanto sui cittadini quanto sulle comunità nelle quali vivono. Attiriamo l’attenzione sulle problematiche emergenti con le quali siamo attualmente confrontati, quali l’uso crescente in alcune parti dell’Europa di analettici nonché, in particolare, la cocaina o il numero sempre più crescente di giovani europei che entrano nel mondo della droga. In Europa, c’è ovviamente ancora molto da fare per migliorare la risposta all’uso di droga. Nella presente relazione siamo tuttavia in grado di rilevare un determinato numero di sviluppi positivi, non da ultimi l’espansione generale dei servizi destinati a quanti hanno problemi di droga e i segni di stabilizzazione, se non di declino, per quanto concerne alcuni degli aspetti più distruttivi di tale fenomeno. La relazione pertanto non evidenzia solo alcuni dei principali problemi cui dobbiamo far fronte, ma mette anche a fuoco quella che dovrebbe essere la futura via per rispondere efficacemente ai problemi di droga in Europa.
O nosso relatório anual coloca em destaque muitas áreas de interesse especial sobre o impacto que o consumo da droga exerce tanto sobre os cidadãos como sobre as comunidades em que estes vivem. Chamamos a atenção para problemas emergentes com que nos deparamos actualmente, tais como o crescente consumo de drogas estimulantes, e da cocaína em particular, em certas partes da Europa ou o aumento contínuo do número de jovens a experimentar drogas na Europa. Nitidamente, há ainda muito por fazer para melhorar a resposta ao consumo de drogas na Europa. Não obstante, apontamos igualmente no presente relatório para uma série de evoluções positivas, nomeadamente a expansão global de serviços para todos aqueles com problemas de toxicodependência e sinais de estabilização ou mesmo de declínio em alguns dos aspectos mais nocivos deste fenómeno. Além disso, este relatório não só destaca alguns dos principais problemas que enfrentamos, mas traz também luz àquele que será provavelmente o futuro caminho no combate eficaz aos problemas de droga na Europa.
Η ετήσια έκθεση του ΕΚΠΝΤ προβάλλει πολλούς σημαντικούς τομείς ενδιαφέροντος σχετικά με τον τρόπο με τον οποίο η χρήση ναρκωτικών επηρεάζει τους πολίτες και τις κοινωνίες στις οποίες ζουν. Εφιστούμε την προσοχή στα νέα προβλήματα που αντιμετωπίζουμε σήμερα, όπως είναι η αυξανόμενη χρήση διεγερτικών ναρκωτικών, και ειδικότερα της κοκαΐνης, σε ορισμένα μέρη της Ευρώπης, ή η συνεχής αύξηση του αριθμού των νεαρών Ευρωπαίων που δοκιμάζουν ναρκωτικά. Είναι σαφές ότι πρέπει να γίνουν ακόμη πολλά για τη βελτίωση των μέτρων αντιμετώπισης της χρήσης ναρκωτικών στην Ευρώπη. Ωστόσο, στην παρούσα έκθεση είμαστε επίσης σε θέση να καταδείξουμε διάφορες θετικές εξελίξεις, ειδικότερα τη γενική επέκταση των υπηρεσιών για όσους αντιμετωπίζουν προβλήματα ναρκωτικών καθώς και τα σημάδια σταθεροποίησης ή ακόμη και ύφεσης ορισμένων από τις πιο καταστροφικές πτυχές αυτού του φαινομένου. Ως εκ τούτου, η παρούσα έκθεση προβάλλει ορισμένα βασικά προβλήματα που αντιμετωπίζουμε και ταυτόχρονα αποκαλύπτει τις κατάλληλες στρατηγικές με στόχο την αποτελεσματική αντιμετώπιση του προβλήματος των ναρκωτικών στην Ευρώπη.
Ons jaarverslag belicht tal van belangrijke punten van ongerustheid over de invloed van drugsgebruik op de personen zelf en op de gemeenschap waarin zij leven. Wij vestigen de aandacht op nieuwe problemen waarmee wij nu te maken krijgen, zoals het toenemend gebruik van stimulerende middelen, in het bijzonder cocaïne, in bepaalde delen van Europa of het nog altijd stijgend aantal jonge Europeanen die met drugs experimenteren. Het is duidelijk dat de respons op het drugsgebruik in Europa nog veel verbetering behoeft. Niettemin kunnen we in dit verslag ook een aantal positieve ontwikkelingen melden, met name de uitbreiding van diensten voor mensen met drugsproblemen in het algemeen en tekenen van stabilisatie of zelfs afname van enkele aspecten die meer schade berokkenen. Kortom, dit verslag belicht enkele zeer belangrijke problemen waarmee wij te kampen hebben, maar werpt ook een licht op de weg die we waarschijnlijk moeten blijven volgen om de drugsproblematiek in Europa doeltreffend aan te pakken.
Výroční zpráva se zaměřuje na mnoho důležitých otázek týkajících se dopadu užívání drog jak na občany, tak na komunity, ve kterých žijí. Zpráva upozorňuje na vyvstávající problémy, jimž nyní čelíme, např. na nárůst užívání stimulujících drog, zejména kokainu, v některých částech Evropy či na neustálé zvyšování počtu mladých Evropanů, kteří s drogami experimentují. Je zřejmé, že na cestě ke zlepšení opatření přijímaných v souvislosti s užíváním drog v Evropě před námi stojí ještě mnoho úkolů. Tato zpráva však poukazuje i na řadu pozitivních trendů, jakým je celkové rozšíření služeb pro osoby s drogovými problémy, ale i stabilizace či dokonce zmírnění některých negativních aspektů souvisejících s drogovou problematikou. Zpráva tedy nejenom upozorňuje na klíčové problémy, před nimiž stojíme, ale naznačuje i kroky, které by mohly vést k efektivnímu řešení problémů souvisejících s drogami na evropské úrovni.
Årsberetningen fokuserer på mange vigtige områder, som giver anledning til bekymring med hensyn til den måde, hvorpå narkotikabrugen påvirker både borgerne og de samfund, de lever i. Den henleder opmærksomheden på de nye problemer, som vi nu står overfor, blandt andet den stigende brug i visse dele af Europa af stimulerende stoffer, navnlig kokain, eller det stadig stigende antal unge europæere, som eksperimenterer med stoffer. Det står helt klart, at der stadig skal gøres en stor indsats for, at foranstaltningerne mod narkotikabrug i Europa bliver mere effektive. Ikke desto mindre kan vi i denne beretning fremhæve en række positive udviklingstendenser, ikke mindst udbygningen af tjenester for personer med narkotikaproblemer, og tegnene på stabilisering eller endda tilbagegang inden for nogle af de mere skadelige aspekter af narkotikafænomenet. Denne beretning belyser således ikke bare de værste problemer, vi står over for, men viser også hvilke foranstaltninger, der skal træffes for at løse narkotikaproblemerne i Europa på en effektiv måde.
Meie aastaaruanne tõstab esile palju murettekitavaid valdkondi narkootikumide tarvitamise mõjust nii kodanikele kui ka ühiskonnale, kus nad elavad. Me pöörame tähelepanu praegu meie ees seisvatele kasvavatele probleemidele, nagu näiteks stimulantide, eriti kokaiini kasutamise suurenemine Euroopa mõnes piirkonnas, samuti narkootikume proovivate noorte eurooplaste jätkuv kasv. Euroopas on narkootikumide tarvitamisele reageerimisel veel päris palju vaja ära teha. Siiski saame käesolevas aruandes osutada mitmele positiivsele arengule, näiteks narkootikumide probleemidega isikutele suunatud teenuste üldine kasv ja nimetatud nähtuse mõnede kõige hävitavamate aspektide stabiliseerumise või isegi vähenemise tendents. Käesolev aruanne tõstab seega esile mõnesid meie ees seisvaid põhiprobleeme ja samas heidab valgust ka sellele, kuidas võiks Euroopas edaspidi tõhusamalt käsitleda narkootikumide probleemi.
Vuosiraporttimme tuo esiin monia tärkeitä huolenaiheita, jotka liittyvät huumeidenkäytön vaikutuksiin sekä kansalaisiin että heidän asuinyhteisöihinsä. Kiinnitämme huomiota uusiin ongelmiin, kuten piristeiden, varsinkin kokaiinin, käytön lisääntymiseen joissakin Euroopan osissa tai huumeita kokeilevien nuorten eurooppalaisten määrän jatkuvaan kasvuun. On selvästikin vielä paljon tehtävää huumeidenkäytön vastaisten toimenpiteiden parantamiseksi Euroopassa. Tässä raportissa voimme kuitenkin tuoda esiin myös joitakin myönteisiä kehityskulkuja. Näitä ovat esimerkiksi huumeongelmaisille tarkoitettujen palvelujen yleinen laajeneminen sekä merkit huumeongelman joidenkin haitallisimpien puolien kasvun pysähtymisestä tai jopa vähenemisestä. Vuosiraportissa esitetään siis joitakin pääongelmia mutta tuodaan myös esiin se, miten ilmeisesti kannattaa edetä Euroopan huumeongelmien tehokkaassa käsittelyssä.
Éves jelentésünk számos, fontos kérdésre hívja fel a figyelmet, melyek azzal kapcsolatosak, hogy a kábítószer-használat milyen hatással van a polgárokra és azokra a közösségekre, amelyekben a polgárok élnek. Olyan, újonnan megjelent problémákat taglalunk, mint a serkentőszerek - különösen a kokain - Európa egyes részeiben tapasztalt növekvő mértékű használata, vagy a kábítószereket kipróbáló európai fiatalok folyamatosan növekvő száma. Nyilvánvaló, hogy az európai kábítószer-használat problémájára adott válasz még korántsem kielégítő. Ugyanakkor jelentésünkben néhány pozitív fejleményre is rámutathatunk; ezek közé sorolhatjuk a kábítószer-problémával küzdők számára létrehozott szolgálatok általános bővülését, és a kábítószer-jelenség néhány legkárosabb aspektusa tekintetében észlelt stabilizálódásra, sőt csökkenő tendenciára utaló jeleket is. Ily módon e jelentés amellett, hogy felhívja a figyelmet néhány megoldásra váró, kulcsfontosságú problémára, egyben arra is némi fényt vet, miként lehetne előre lépni az európai kábítószer-probléma hatékony kezelése terén.
Nasze roczne sprawozdanie kładzie nacisk na niepokojące zjawisko wpływu zażywania narkotyków zarówno na obywateli jak i społeczności, w których żyją. Zwracamy uwagę na pojawiające się problemy, z którymi musimy sobie radzić, takie jak wzrost zażywania narkotyków stymulujących, w szczególności kokainy lub ciągły wzrost liczby młodych Europejczyków eksperymentujących z narkotykami. Oczywiście, pozostaje jeszcze wiele do zrobienia, aby poprawić odzew na problem zażywania narkotyków w Europie. Mimo to, w niniejszym sprawozdaniu jesteśmy w stanie wskazać kilka pozytywnych osiągnięć, choćby dla przykładu ogólne rozszerzenie usług dla osób z problemami narkotykowymi lub oznakami stabilizacji albo nawet zanik niektórych bardziej szkodliwych aspektów tego zjawiska. Tak więc w niniejszym sprawozdaniu nie tylko podkreślono niektóre kluczowe problemy, które mamy przed sobą, lecz również wskazano kierunek, w którym musimy dążyć w celu skutecznej walki z problemem narkotykowym w Europie.
În raportul nostru anual sunt evidenţiate multe domenii importante în privinţa cărora există preocupări legate de modul în care consumul de droguri produce un impact atât asupra cetăţenilor cât şi asupra comunităţilor în care trăiesc aceştia. Atragem atenţia asupra problemelor nou apărute cu care ne confruntăm în prezent, cum sunt creşterea consumului de droguri stimulatoare, în special de cocaină, în unele părţi ale Europei, sau creşterea continuă a numărului de tineri europeni care experimentează drogurile. În mod evident, mai sunt încă multe de făcut pentru a îmbunătăţi reacţia la consumul de droguri în Europa. Cu toate acestea, putem prezenta în raportul nostru mai multe evoluţii pozitive, nu în ultimul rând extinderea serviciilor pentru persoanele cu probleme legate de droguri, precum şi semne de stabilizare şi chiar de diminuare a gravităţii situaţiei celor mai nocive aspecte ale acestui fenomen. Astfel, acest raport nu se opreşte la prezentarea câtorva dintre problemele de importanţă cheie cu care ne confruntăm, ci pune în lumină ceea ce ar putea reprezenta drumul înainte în domeniul abordării eficiente a problemei drogurilor în Europa.
Výročná správa upozorňuje na závažné problémy a nato, ako užívanie drog vplýva na občanov a komunity, v ktorých žijú. Pozornosť sme upriamili na vznikajúce problémy, s ktorými sme v súčasnosti konfrontovaní, ako je napríklad nárast užívania stimulujúcich drog, najmä kokaínu, v niektorých častiach Európy alebo zvyšujúci sa počet mladých ľudí experimentujúcich s drogami. Inými slovami, ešte stále nás čaká veľa práce pri zlepšovaní opatrení týkajúcich sa užívania drog v Európe. V tejto správe však poukazujeme aj na množstvo pozitívnych trendov ako je celkové rozšírenie služieb pre ľudí, ktorí majú problém s drogami a stabilizácia, ba dokonca zmiernenie niektorých negatívnych aspektov súvisiacich s touto problematikou. Správa nepoukazuje len na kľúčové problémy, ktorým sme vystavení ale načrtáva aj cestu, ktorou by sme sa mali vydať, aby sme dokázali efektívne riešiť problémy s drogami v Európe.
Naše letno poročilo poudarja mnogo pomembnih področij, iz katerih je razvidno, kako uživanje drog vpliva tako na občane, kot tudi na občine v katerih živijo. Želeli smo pritegniti pozornost na pojavljajoče se probleme, s katerimi se srečujemo sedaj, kot sta npr. vedno večja uporaba stimulativnih drog v posameznih delih Evrope, zlasti kokaina, ali stalen porast števila mladih Evropejcev, ki eksperimentirajo z drogami. Seveda je potrebno še marsikaj storiti, da bi izboljšali odziv na uživanje drog v Evropi. Kljub temu pa nam je v tem poročilu uspelo prikazati nekatere pozitivne dogodke in nenazadnje vsesplošno razširitev storitev za ljudi, ki imajo problem z drogo, ter znake stabilizacije, ali celo upada nekaterih od bolj uničujočih vidikov tega pojava. Pričujoče poročilo torej ne označuje le nekatere od ključnih problemov, s katerimi se srečujemo, temveč tudi nakazuje verjetne nadaljnje načine učinkovitega obravnavanja problemov z drogo v Evropi.
Vår årsrapport belyser många viktiga problemområden om hur drogmissbruk påverkar både medborgare och de samhällen de lever i. Vi fäster uppmärksamheten på de nya problem vi nu möter, exempelvis den ökande användningen av stimulantia, särskilt av kokain, i vissa delar av Europa eller den fortsatta ökning av antalet unga européer som experimenterar med narkotika. Helt klart återstår mycket att göra för att förbättra motåtgärderna mot narkotikamissbruk i Europa. I rapporten kan vi trots detta peka på en positiv utveckling på ett antal områden, inte minst den övergripande expansionen av tjänster för de med narkotikaproblem och tecken på stabilisering eller till och med minskning av de skadligare aspekterna av detta fenomen. Rapporten belyser alltså inte endast huvudproblemen som vi står inför utan kastar också ljus över vad som troligen kan vara vägen mot att effektivt ta itu med narkotikaproblemen i Europa.
Mūsu gada pārskats liek uzsvaru uz vairākām nopietnām rūpju jomām par veidu, kādā narkotiku lietošana ietekmē gan pilsoņus, gan sabiedrības, kurās viņi dzīvo. Mēs vēršam uzmanību uz nesen apzinātām, mūs pašreiz skarošām problēmām, kā piemēram, pieaugošā stimulantu lietošana Eiropā, un jo īpaši kokaīna lietošana vai nepārtrauktais to jauno eiropiešu skaita pieaugums, kas narkotikas izmēģina. Ir skaidrs, lai uzlabotu atbildes reakciju uz narkotiku lietošanu Eiropā, vēl ir daudz darāmā. Tomēr šajā pārskatā mēs varam norādīt uz vairākiem pozitīviem sasniegumiem, kas ietver ne tikai problemātiskajiem narkotiku lietotājiem paredzēto pakalpojumu vispārēju paplašināšanu un šī fenomena kaitīgo aspektu rādītāju nostabilizēšanos vai pat mazināšanos. Tāpēc šis pārskats ne tikai uzsver mūs skarošās pamatproblēmas, bet paver skatījumu arī uz to, kāds varētu būt risinājuma ceļš, efektīvi pievēršoties narkomānijas problēmām Eiropā.
  Skolebasert forebyggend...  
Hellas gir et meget godt eksempel på hvordan det forebyggende arbeidet kan bevege seg bort fra tradisjonelle opplysningsbaserte og individualistiske (rådgivende) tilnærmingsmåter til en reell folkehelsestrategi hvis dekning maksimeres gjennom programbaserte metoder.
Greece provides a particularly good example of moving prevention policies away from traditional information-based and individualistic (counselling) approaches towards the implementation of a true public health strategy that can maximise coverage through programme-based approaches. The number of school-based prevention programmes in Greece more than doubled between 2000 and 2003, and family-based programmes increased threefold over the same period. Malta and the United Kingdom also increased the role of programme-based approaches in their prevention policies: the Blueprint Programme seeks to determine how international research on effective drug prevention can be adapted within the English school system, and is based upon evidence suggesting that combining school-based education on drugs with parental involvement, media campaigns, local health initiatives and community partnerships is more effective than school interventions alone. Six million pounds (€8.5 million) has been allocated to this programme over five years (32).
La Grèce donne un particulièrement bon exemple du passage des politiques de prévention traditionnelles fondées sur l'information et des approches individualistes (de conseil) vers la mise en œuvre d'une véritable stratégie de santé publique susceptible d'optimiser la couverture en recourant à une approche programmatique. Le nombre de programmes scolaires de prévention en Grèce a plus que doublé entre 2000 et 2003 et les programmes axés sur la famille ont triplé au cours de la même période. Malte et le Royaume-Uni ont renforcé le rôle des approches programmatiques dans leurs politiques de prévention respectives. Ainsi, le «Blueprint Programme» s'efforce d'adapter la recherche internationale sur une prévention efficace de la drogue au système scolaire britannique et se fonde sur des éléments suggérant que la combinaison de l'éducation scolaire sur les méfaits de la drogue et la participation des parents, les campagnes dans les médias, les initiatives de santé locales et les partenariats entre communautés est plus efficace que la seule intervention dans les écoles. Six millions de livres sterling (8,5 millions d'euros) ont été alloués à ce programme sur cinq ans (32).
Grecia es un buen ejemplo de políticas de prevención alejadas de los tradicionales enfoques individualistas y basados en la información (asesoramiento) y orientadas a la aplicación de una verdadera estrategia de salud pública que logren el máximo alcance a través de programas. El número de programas de prevención escolar en Grecia aumentó más del doble entre 2000 y 2003, y los programas familiares se multiplicaron por tres en el mismo período. Malta y Reino Unido también reforzaron el papel de los programas en sus políticas de prevención: el programa «Blueprint» trata de determinar cómo pueden adaptarse los estudios internacionales sobre la prevención eficaz frente a las drogas al sistema escolar inglés y se basa en pruebas que demuestran que la educación escolar sobre drogas es más eficaz si se combina con la participación de los padres, las campañas en los medios de comunicación, las iniciativas sanitarias locales y las asociaciones comunitarias que por sí sola. En un periodo de cinco años se han dedicado a este programa seis millones de libras (8,5 millones de euros) (32).
La Grecia offre un esempio particolarmente valido di trasformazione delle politiche di prevenzione, svincolandole dagli approcci tradizionali individuali (consulenza) e orientati all’informazione, in favore dell’approntamento di una vera strategia di sanità pubblica in grado di ottimizzare la copertura grazie ad approcci di tipo programmatico. Il numero dei programmi preventivi scolastici in Grecia è più che raddoppiato nel periodo 2000-2003, mentre i programmi a base familiare sono triplicati nello stesso periodo. Anche Malta e il Regno Unito hanno valorizzato il ruolo degli approcci di tipo programmatico nelle proprie politiche preventive: il programma Blueprint mira a determinare in che modo la ricerca internazionale sulla prevenzione efficace della droga possa essere trasferita al sistema scolastico inglese, e si fonda sull’evidenza che l’informazione scolastica sul tema delle droghe, con il coinvolgimento dei genitori, è più efficace dei semplici interventi educativi della scuola se associata a campagne dei media, iniziative sanitarie locali e partenariati con le comunità. Al programma sono stati accordati per un periodo di cinque anni sei milioni di sterline (8,5 milioni di euro) (32).
Η Ελλάδα αποτελεί ένα ιδιαίτερα χαρακτηριστικό παράδειγμα της μετατόπισης των πολιτικών πρόληψης από τις παραδοσιακές βασισμένες στην πληροφόρηση και ατομικές (συμβουλευτικές) προσεγγίσεις στην υλοποίηση μιας πραγματικής στρατηγικής για τη δημόσια υγεία, η κάλυψη της οποίας μπορεί να μεγιστοποιηθεί μέσω προσεγγίσεων πρόληψης στο πλαίσιο προγραμμάτων. Ο αριθμός των προγραμμάτων πρόληψης στα σχολεία υπερδιπλασιάσθηκε στην Ελλάδα στο διάστημα από το 2000 έως το 2003, τα δε προγράμματα που βασίζονται στην οικογένεια τριπλασιάσθηκαν στο ίδιο διάστημα. Η Μάλτα και το Ηνωμένο Βασίλειο αύξησαν επίσης τον ρόλο των προσεγγίσεων βάσει προγραμμάτων στο πλαίσιο των πολιτικών τους για την πρόληψη των ναρκωτικών: στόχος του Blueprint Programme είναι να προσδιορισθεί ο τρόπος προσαρμογής της διεθνούς έρευνας σχετικά με την αποτελεσματική πρόληψη των ναρκωτικών στο εκπαιδευτικό σύστημα της Αγγλίας, και βασίζεται σε στοιχεία που υποδηλώνουν ότι ο συνδυασμός της σχολικής εκπαίδευσης για τα ναρκωτικά με την εμπλοκή των γονέων, τις εκστρατείες των μέσων ενημέρωσης, τις τοπικές πρωτοβουλίες για την υγεία και τις κοινοτικές συμπράξεις είναι πιο αποτελεσματικός από τις σχολικές παρεμβάσεις μόνες τους. Στο πρόγραμμα αυτό διατέθηκαν έξι εκατομμύρια λίρες στερλίνες (8,5 εκατομμύρια ευρώ) για διάστημα πέντε ετών (32).
Het voorbeeld van Griekenland illustreert op treffende wijze dat het preventiebeleid steeds minder gebruik maakt van de traditionele op voorlichting en individuele counseling gebaseerde strategieën en steeds meer gericht wordt op de tenuitvoerlegging van specifiek volksgezondheidsbeleid, waarbij via een programmatische aanpak een zo groot mogelijke doelgroep wordt bereikt. Tussen 2000 en 2003 is het aantal preventieprogramma’s in Griekse scholen meer dan verdubbeld en in dezelfde periode is het aantal programma’s dat op de gezinssituatie is gericht verdrievoudigd. Ook Malta en het Verenigd Koninkrijk hebben de programmagerichte aanpak in hun preventiebeleid versterkt: In het “Blueprint”- programma wordt onderzocht hoe internationaal onderzoek naar effectieve drugspreventie in het Engelse schoolsysteem kan worden ingepast. Het programma is gebaseerd op onderzoeksmateriaal dat wijst op een grotere effectiviteit van drugseducatie in combinatie met betrokkenheid van de ouders, mediacampagnes, lokale gezondheidsinitiatieven en maatschappelijke partnerschappen dan van uitsluitend schoolinterventies. Voor een periode van vijf jaar is er voor dit programma 6 miljoen GBP (8,5 miljoen EUR) gereserveerd (32).
Řecko je zvláště dobrým příkladem posunu politiky prevence od tradičních informačních a individualistických (poradenských) přístupů k zavádění skutečné strategie veřejného zdraví, jejíž záběr lze maximalizovat prostřednictvím přístupu na bázi programů. Počet školních programů prevence v Řecku se v letech 2000 až 2003 více než zdvojnásobil a programy zaměřené na rodinu se za stejné období ztrojnásobily. Malta a Spojené království rovněž zvýšily úlohu, kterou v jejich politice prevence hraje přístup na bázi programů: cílem programu Blueprint je zjistit, jak lze adaptovat mezinárodní výzkum účinné protidrogové prevence na anglický systém školství. Program je založen na důkazech, které svědčí o tom, že kombinování školní protidrogové výchovy s účastí rodičů, kampaněmi v hromadných sdělovacích prostředcích, místními zdravotním iniciativami a partnerskou spoluprácí v rámci komunit je efektivnější než školní intervence samy o sobě. Na tento program bylo za pět let věnováno šest milionů liber (8,5 milionů eur) (32).
Grækenland er et særligt godt eksempel på et land, hvor man med hensyn til forebyggelsesindsatsen har bevæget sig væk fra traditionelle informationsbaserede og individualistiske (rådgivning) tilgange og i stedet har gennemført en egentlig folkesundhedsstrategi, som kan gøre dækningen størst mulig gennem programbaserede tilgange. Antallet af skolebaserede forebyggelsesprogrammer i Grækenland blev mere end fordoblet mellem 2000 og 2003, og antallet af familiebaserede blev tredoblet i samme periode. Malta og Det Forenede Kongerige har også lagt større vægt på programbaserede tilgange i deres forebyggelsespolitikker: Blueprint-programmet har til formål at fastslå, hvordan den internationale forskning i effektiv narkotikaforebyggelse kan tilpasses det britiske skolesystem, og tager udgangspunkt i, at det er mere effektivt at kombinere skolebaseret oplysning om narkotika med forældreinddragelse, mediekampagner, lokale sundhedsinitiativer og partnerskaber mellem lokalsamfund end blot at gennemføre en indsats på skolerne. Der er bevilget seks mio. GBP (8,5 mio. EUR) til dette program over en periode på fem år (32).
Kreeka on eriti hea näide sellest, kuidas asendada traditsiooniline teabele rajatud ja individuaalne (nõustamisel põhinev) lähenemine tegeliku rahvatervise strateegiaga, mille puhul saavutatakse programmipõhise lähenemise kaudu maksimaalne kaetus. Aastatel 2000–2003 kasvas koolides läbiviidavate ennetusprogrammide arv Kreekas rohkem kui kahekordseks ning perekonnapõhiste programmide arv kasvas sama ajavahemiku jooksul kolmekordseks. Malta ja Ühendkuningriik suurendasid samuti programmipõhise lähenemise osa oma ennetuspoliitikas: programmi Blueprint raames püütakse välja selgitada, kuidas rakendada Inglise koolisüsteemis tõhusa narkoennetustöö rahvusvahelisi uuringuid, ja see on rajatud tõdemusele, et koolides antava narkootikumidealase hariduse ühendamine lapsevanemate kaasamise, meediakampaaniate, kohalike tervishoiualgatuste ja kogukondliku partnerlusega on palju tõhusam kui üksnes ennetav sekkumine koolides. Viie aasta jooksul on sellele programmile eraldatud kuus miljonit naela (8,5 miljonit eurot) (32).
Kreikka tarjoaa erityisen hyvän esimerkin ehkäisypolitiikkojen siirtämisestä perinteisistä tietopohjaisista ja yksilöllisistä (neuvonta) lähestymistavoista kohti todellista kansanterveysstrategiaa, jolla voidaan maksimoida kattavuus ohjelmapohjaisten lähestymistapojen kautta. Kouluissa toteutettavien ehkäisevän huumetyön ohjelmien määrä on yli kaksinkertaistunut Kreikassa vuosina 2000–2003, ja perhelähtöisten ohjelmien määrä on kolminkertaistunut samana ajanjaksona. Myös Malta ja Yhdistynyt kuningaskunta ovat kasvattaneet ohjelmapohjaisten lähestymistapojen roolia ehkäisypolitiikoissaan: Blueprint Programme -ohjelmassa pyritään selvittämään, miten tehokasta huumeidenkäytön ehkäisyä koskevaa kansainvälistä tutkimusta voitaisiin hyödyntää englantilaisessa koulujärjestelmässä, ja se pohjautuu näyttöön siitä, että kouluissa tarjottavan huumevalistuksen yhdistäminen vanhempien osallistamiseen, tiedotusvälineiden kampanjoihin, paikallisiin terveydenhoitoaloitteisiin ja yhteisön kumppanuuksiin on tehokkaampaa kuin toimien toteuttaminen yksinomaan koulujen tasolla. Ohjelmaan on myönnetty kuusi miljoonaa puntaa (8,5 miljoonaa euroa) viideksi vuodeksi (32).
Görögország különösen jó példával szolgál a prevenciós politikák terén a hagyományos, tájékoztatáson alapuló és individualisztikus (tanácsadó) módszertől való elmozdulásra egy valódi közegészségügyi stratégia végrehajtása felé, amely program alapú megoldások révén maximálisra tudja növelni hatókörét. Görögországban az iskolai megelőzési programok száma 2000 és 2003 között több mint kétszeresére nőtt, a családi alapú programok pedig ugyanebben az időszakban megháromszorozódtak. Málta és az Egyesült Királyság szintén növelte a program alapú megoldások szerepét a prevenciós politikában: a kidolgozott modellprogrammal (Blueprint Programme) azt próbálja meghatározni, hogy a hatékony drogmegelőzésre irányuló nemzetközi kutatás hogyan ültethető át az angol iskolarendszerbe; alapjául pedig az a bizonyított tény szolgál, hogy a kábítószerekre vonatkozó iskolai oktatás szülői részvétellel, médiakampányokkal, helyi egészségügyi kezdeményezésekkel és közösségi partnerségekkel kombinálva hatékonyabb, mint az iskolai beavatkozások egyedül. Erre a programra a következő öt évre hatmillió fontot (8,5 millió €) irányoztak elő(32).
Grecja jest szczególnie dobrym przykładem przejścia z tradycyjnej polityki zapobiegawczej, opartej na informacji i indywidualnym (doradczym) podejściu, na prawdziwą strategię zdrowia publicznego, która może zmaksymalizować zasięg oddziaływania poprzez podejścia programowe. Liczba szkolnych programów zapobiegawczych w Grecji wzrosła ponad dwukrotnie w latach 2000–2003, w tym też okresie programów opartych na rodzinie przybyło trzykrotnie. Malta i Wielka Brytania również zwiększyły w swojej polityce zapobiegawczej rolę nastawienia programowego: Program Blueprint pragnie ustalić, jak można wprowadzić międzynarodowe badania nad efektywnym zapobieganiem narkotykom do angielskiego systemu szkolnictwa. Program ten oparty jest na dowodach sugerujących, że połączenie szkolnej edukacji w dziedzinie narkotyków z zaangażowaniem rodziców, kampaniami medialnymi, lokalnymi inicjatywami zdrowotnymi i partnerstwem wśród społeczności jest bardziej efektywne niż same interwencje szkolne. W ciągu pięciu lat na program ten przeznaczono sześć milionów funtów (8,5 miliona euro) (32).
Grecia oferă un foarte bun exemplu de deplasare a politicilor de prevenire dinspre abordarea tradiţională bazată pe informaţii şi individuală (consiliere) spre punerea în aplicare a unei strategii reale în domeniul sănătăţii publice care să poată maximiza acoperirea abordărilor bazate pe programe. Numărul programelor de prevenire în şcoală din Grecia a crescut de peste două ori între 2000 şi 2003, iar numărul programelor în familie a crescut de trei ori în aceeaşi perioadă. Şi în Malta şi în Regatul Unit a crescut importanţa rolului abordărilor bazate pe programe în cadrul politicilor de prevenire: Programul Blueprint îşi propune să determine în ce mod poate fi adaptată cercetarea internaţională în domeniul prevenirii eficiente a drogurilor la sistemul şcolar britanic, şi se bazează pe dovezi care sugerează că o combinaţie între educaţia în şcoală privind drogurile, implicarea părinţilor, campanii media, iniţiative locale în domeniul sănătăţii şi parteneriate comunitare este mai eficientă decât intervenţia şcolii. Pe parcursul a cinci ani, pentru acest program au fost alocate şase milioane de lire sterline (8,5 milioane EUR) (32).
Grčija je izredno dober primer ločitve politik preprečevanja zlorab drog od tradicionalnih informacijskih in posameznih (svetovalnih) pristopov za izvajanje resnične javnozdravstvene strategije, ki lahko poveča pokritost s pristopi, temelječimi na programih. Število programov preprečevanja zlorab drog v vzgojno-izobraževalnih ustanovah v Grčiji se je v obdobju med letoma 2000 in 2003 več kot podvojilo, programi preprečevanja v družinskem okolju pa so se v istem obdobju potrojili. Tudi Malta in Združeno kraljestvo sta v svojih preventivnih politikah povečala vlogo pristopov preprečevanja, ki temelji na programih: program Blueprint želi določiti, kako se lahko mednarodne raziskave o učinkovitem preprečevanju zlorabe drog prilagodijo v angleškem šolskem sistemu, in temelji na dokazih, ki namigujejo, da je združevanje izobraževanja o drogah v vzgojno-izobraževalnih ustanovah z vključenostjo staršev, medijskih kampanj, lokalnih zdravstvenih pobud in partnerstev s skupnostjo učinkovitejše kot same intervencije v šolah. V petih letih je bilo za ta program namenjenih šest milijonov GBP (8,5 milijona EUR) (32).
Grekland är ett bra exempel på hur preventionspolicyn rör sig bort från traditionella informationsbaserade och individuella (rådgivnings)metoder och utvecklas mer till en folkhälsostrategi som genom det programbaserade tillvägagångssättet omfattar så många som möjligt. Antalet skolbaserade preventionsprogram i Grekland mer än fördubblades mellan 2000 och 2003, medan antalet familjebaserade program tredubblades under samma period. Malta och Storbritannien gav också programbaserade tillvägagångssätt en större roll i sina preventionsstrategier: Blueprint-programmet går ut på att fastställa hur internationell forskning om effektiv narkotikaprevention kan tillämpas inom det brittiska skolsystemet och baseras på bevis som tyder på att en kombination av narkotikaupplysning i skolor och föräldraengagemang, mediekampanjer, lokala hälsoinitiativ och samarbeten på lokal nivå är effektivare än enbart insatser i skolorna. Programmet har fått ett anslag på 6 miljoner pund (8,5 miljoner euro) för en femårsperiod(32).
1 2 3 Arrow