gli – -Translation – Keybot Dictionary

Spacer TTN Translation Network TTN TTN Login Deutsch Français Spacer Help
Source Languages Target Languages
Keybot 11 Results  ar2006.emcdda.europa.eu
  Grafico 6  
Grafico 6: Prevalenza nell’ultimo anno del consumo di cocaina tra gli adulti (15-64 anni) e tra i giovani adulti (15-34 anni e 15-24 anni)
Figure 6: Last year prevalence of cocaine use among all adults (aged 15–64) and young adults (aged 15–34 and 15–24)
Figure 6: Prévalence au cours de la dernière année de l’usage de cocaïne chez les adultes (âgés de 15 à 64 ans) et chez les jeunes adultes (âgés de 15 à 34 ans et de 15 à 24 ans)
Abbildung 6: 12-Monats-Prävalenz des Kokainkonsums unter allen Erwachsenen (im Alter von 15 bis 64 Jahren) und unter jungen Erwachsenen (im Alter von 15 bis 34 Jahren bzw. von 15 bis 24 Jahren)
Gráfico 6: Prevalencia del consumo de cocaína durante el último año entre la población adulta (entre 15 y 64 años) y entre la población adulta joven (entre 15 y 34 años o entre 15 y 24 años, respectivamente)
Figura 6: Prevalência no último ano do consumo de cocaína entre todos os adultos (15–64 anos) e os jovens adultos (15–34 anos e 15–24 anos)
Διάγραμμα 6 : Επικράτηση της χρήσης κοκαΐνης κατά το τελευταίο έτος σε όλους τους ενηλίκους (ηλικίας 15–64 ετών) και στους νεαρούς ενηλίκους (ηλικίας 15–34 και 15–24 ετών)
Figuur 6: Recent gebruik (laatste 12 maanden) van cocaïne onder alle volwassenen (15-64 jaar) en jongvolwassenen (15-34 jaar en 15-24 jaar)
Obr. 6: Prevalence užívání kokainu v posledním roce mezi všemi dospělými (ve věku 15–64 let) a mladými dospělými (ve věku 15–34 a 15–24 let)
Figur 6: Sidste års prævalens for brug af kokain blandt alle voksne (15–64 år) og unge voksne (15–34 år og 15–24 år)
Joonis 6: Kõigi täiskasvanute (vanuses 15–64) ja noorte täiskasvanute (vanuses 15–34 ja 15–24) kokaiinitarbimise levimus viimase aasta jooksul
Kaavio 6: Kokaiinia viimeksi kuluneen vuoden aikana käyttäneet aikuiset (15–64-vuotiaat) ja nuoret aikuiset (15–34- ja 15–24-vuotiaat)
6. ábra: A kokainhasználat előző évi előfordulása az összes felnőtt (15–64 évesek) és a fiatal felnőttek (15–34 évesek és 15–24 évesek) körében
Figur 6: Siste års prevalens av kokainbruk blant alle voksne (15-64 år) og unge voksne (15-34 og 15-24 år)
Wykres 6: Rozpowszechnienie spożycia kokainy w ciągu ostatniego roku w grupie wszystkich dorosłych (15–64 lata) i w grupie młodych osób dorosłych (15–34 i 15–24 lata)
Figura 6: Prevalenţa consumului de cocaină în ultimul an în rândul tuturor adulţilor (15–64 ani) şi în rândul adulţilor tineri (15–34 ani şi 15–24 ani)
Obrázok 6: Prevalencia užívania kokaínu v poslednom roku medzi všetkými dospelými (vo veku 15 – 64 rokov) a medzi mladými dospelými (vo veku 15 – 34 rokov a 15 – 24 rokov)
Prikaz 6: Razširjenost uživanja kokaina v zadnjem letu med vsemi odraslimi (starimi 15 do 64 let) in mlajšimi odraslimi (starimi 15 do 34 in 15 do 24 let)
Figur 6: Andel bland alla vuxna (i åldern 15-64) och andel unga vuxna (i åldern 15-34 och 15-24) som har använt kokain det senaste året
Şekil 6: Tüm yetişkinler (15-64 yaş) ve genç yetişkinler (15-34 ile 15-25 yaş) arasında kokain kullanımının geçmiş yıldaki yaygınlığı
6. attēls: Kokaīna pēdējā gada lietošanas izplatība visu (15–64 gadus vecu) pieaugušo vidū un gados jaunu (15–34 un 15–24 gadus vecu) pieaugušo vidū
  fig13-it  
Pertanto, il dato per il 2004 è ancora provvisorio e si fonda su un confronto dei dati riferiti al 2003 e al 2004 soltanto per questi paesi che hanno messo a disposizione informazioni per entrambi gli anni.
Ten countries provided information for 2004 and six did not. Therefore, the figure for 2004 is provisional, based on a comparison of 2003 and 2004 data only for those countries providing data for both years.
Tien landen hebben informatie verschaft over 2004, van zes landen ontbreken gegevens over 2004. Daarom heeft het cijfer voor 2004 een voorlopig karakter; het is gebaseerd op een vergelijking tussen de gegevens over 2003 en 2004 voor alleen die landen die over beide jaren gegevens hebben geleverd.
10 lande har fremlagt data for 2004, og 6 har ikke. Tallet for 2004 er derfor foreløbigt og kun baseret på en sammenligning af data for 2003 og 2004 for de lande, som har fremlagt data for disse to år.
Ti land la fram informasjon for 2004, og seks land gjorde ikke. Derfor er tallene for 2004 foreløpige, basert på en sammenligning av data for 2003 og 2004 bare for de landene som har lagt fra data for begge år.
Deset držav je posredovalo informacije za leto 2004, šest pa ne. Zato je podatek za leto 2004 začasen in temelji na primerjavi podatkov za leti 2003 in 2004 samo za tiste države, ki so posredovale informacije za obe leti.
Desmit valstis ir sniegušas informāciju par 2004. gadu, bet par sešām valstīm informācijas nav. Tādēļ 2004. gada skaitļi ir provizoriski, jo aplēses ir veiktas, salīdzinot tikai to valstu 2003. un 2004. gada datus, kas bija sniegušas informāciju par abiem gadiem.
  Riquadro 15  
Benché non tutti gli Stati membri riferiscano la disponibilità di programmi di scambio di aghi e siringhe (NSP), l’impatto di questo tipo di intervento dipende dalla capacità del servizio di erogazione di rispondere alle esigenze dei consumatori di stupefacenti per via parenterale.
Although nearly all Member States report some availability of needle and syringe programmes (NSPs), the impact of this kind of intervention depends on the level of provision being adequate to meet the needs of IDUs.
Bien que près de la moitié des États membres déclarent l’existence de programmes d’échange de seringues (PES), l’impact de ce genre d’intervention dépend de l’adéquation entre l’offre de PES et les besoins des UDVI.
Zwar berichten fast alle Mitgliedstaaten über eine gewisse Verfügbarkeit von Nadel- und Spritzenaustauschprogrammen, jedoch ist die Wirkung dieser Maßnahmen davon abhängig, ob der Versorgungsgrad geeignet ist, den Bedarf der injizierenden Drogenkonsumenten zu decken.
Si bien casi todos los Estados miembros disponen de programas de intercambio de agujas y jeringuillas, el impacto de estas intervenciones depende de si el nivel de suministro es suficiente para cubrir las necesidades de los consumidores por vía parenteral.
Apesar de quase todos os Estados-Membros afirmarem dispor de programas de troca de agulhas e seringas (PTS), o impacto deste tipo de intervenção depende da existência de um nível de oferta adequado para satisfazer as necessidades dos consumidores de droga injectada (CDI).
Μολονότι το σύνολο σχεδόν των κρατών μελών αναφέρουν την ύπαρξη προγραμμάτων ανταλλαγής βελόνων και συρίγγων, ο αντίκτυπος των παρεμβάσεων αυτού του είδους εξαρτάται από το κατά πόσο η χορήγηση επαρκεί για να καλύψει τις ανάγκες των χρηστών ενέσιμων ναρκωτικών.
Ofschoon bijna alle lidstaten de beschikbaarheid van omruilprogramma’s voor naalden en spuiten (OvN’s) melden, is het effect van deze vorm van interventie afhankelijk van de vraag of het niveau van de verstrekking volstaat om tegemoet te komen aan de behoeften van injecterende drugsgebruikers.
Přestože téměř všechny členské státy hlásí dostupnost programů výměny injekčních jehel a stříkaček, dopad tohoto druhu intervence závisí na tom, zda míra poskytování je adekvátní potřebě injekčních uživatelů drog.
Selv om næsten alle medlemsstater har meldt om en eller anden form for adgang til nåle- og sprøjteprogrammer, er virkningen af denne form for tiltag betinget af, at adgangen hertil er tilstrækkelig til at imødekomme behovene blandt intravenøse stofbrugere.
Kuigi peaaegu kõik liikmesriigid teatavad teatud ulatuses nõela- ja süstlavahetusprogrammide olemasolust, sõltub selle meetodi mõju sellest, kuivõrd see vastab süstivate narkomaanide vajadustele.
Lähes kaikki jäsenvaltiot ilmoittavat jonkinasteisesta neulojen ja ruiskujen vaihto-ohjelmien saatavuudesta, mutta tällaisen intervention tehokkuus riippuu siitä, riittääkö tarjonta kattamaan injektiokäyttäjien tarpeet.
Bár szinte valamennyi tagállam beszámolt a tű- és fecskendőcsere-programok (NSP-k) meglétéről, az ilyen beavatkozás hatása attól függ, hogy a szolgáltatás szintje alkalmas-e az injekciós kábítószer-használók igényeinek kielégítésére.
Selv om nesten alle medlemsstatene rapporterer om en viss tilgjengelighet av sprøytespiss- og sprøytebytteprogrammer (NSP), avhenger effekten av denne typen intervensjoner av at de er godt nok utbygget til å dekke sprøytebrukernes behov.
Chociaż prawie wszystkie państwa członkowskie zgłosiły pewną dostępność programów wymiany igieł i strzykawek, wpływ tego typu działań interwencyjnych zależy od tego, czy dostarczane ilości są wystarczające do zaspokojenia potrzeb osób zażywających narkotyki dożylnie.
Deşi aproape toate statele membre raportează disponibilitatea programelor pentru ace şi seringi (PAS), pentru ca impactul acestui tip de intervenţie să aibă urmări pozitive, este necesar ca nivelul asigurării să facă faţă nevoilor CDI.
Hoci takmer všetky členské štáty uvádzajú určitú dostupnosť programov pre injekčné ihly a striekačky (NSP), vplyv tohto druhu intervencie závisí od toho, či je úroveň poskytovania primeraná na splnenie týchto potrieb IDU.
Čeprav skoraj vse države članice poročajo o določeni razpoložljivosti programov za izmenjavo igel in brizg (NSP), je učinek te vrste intervencije odvisen od tega, ali raven nudenja te storitve ustreza potrebam injicirajočih uživalcev drog.
I nästan alla medlemsstater finns någon form av program för nål- och sprututbyte. Effekten av denna form av insatser beror dock på om programmens omfattning är tillräcklig för att fylla injektionsmissbrukarnas behov.
Neredeyse bütün Üye Devletler, iğne ve şırınga programlarının (İŞP’ler) bulunduğunu rapor etmekle beraber, bu tür bir müdahalenin etkisi, hizmet düzeyinin EUK’ların gereksinimlerini karşılamaya yeterli olup olmadığına göre değişmektedir.
Lai arī gandrīz visas dalībvalstis informē par tādām vai citādām adatu un šļirču apmaiņas programmām (NSP), šo iejaukšanās pasākumu ietekme ir atkarīga no nodrošinājuma līmeņa atbilstības IDU vajadzībām.
  Riquadro 2  
Benché le strategie in materia di stupefacenti non sempre facciano riferimento alle sostanze lecite o alle dipendenze, il documento sottolinea che i programmi di prevenzione e, in alcuni paesi, gli interventi di cura si applicano alle sostanze sia lecite che illecite, rivolgendosi in primis a bambini e ragazzi.
Although drugs strategies do not always refer to licit drugs or addictions, the selected issue finds that prevention programmes and, in some countries, treatment measures apply to both licit and illicit drugs, targeting as a priority children and young people. A slow integration, strategically or institutionally, of licit drugs into policy and measures against illicit drugs appears to be more and more common.
Bien que les stratégies antidrogue ne fassent pas toujours référence aux drogues licites ou aux dépendances à des substances licites, la question particulière conclut que les programmes de prévention et, dans certains pays, les mesures de traitement s’appliquent tant aux drogues licites qu’illicites et visent en priorité les enfants et les jeunes. Une intégration progressive, institutionnelle ou stratégique, des drogues licites dans la politique et les mesures de lutte contre les drogues illicites semble de plus en plus courante.
Zwar wird in den Drogenstrategien nicht immer auf legale Drogen oder Suchterkrankungen Bezug genommen, jedoch wird in dem ausgewählten Thema die Feststellung getroffen, dass Präventionsprogramme und in einigen Ländern auch Behandlungsmaßnahmen sowohl für legale als auch für illegale Drogen geeignet sind und schwerpunktmäßig auf Kinder und junge Menschen abzielen. Offenbar findet mehr und mehr eine schrittweise strategische oder institutionelle Einbeziehung legaler Drogen in politische Strategien und Maßnahmen zur Bekämpfung illegaler Drogen statt.
A pesar de que las estrategias en materia de drogas no siempre hacen referencia a las drogas legales o a las adiciones, la cuestión particular constata que los programas de prevención y, en algunos países, las medidas de tratamiento tienen como objeto tanto las drogas legales como ilegales, y consideran a los niños y a los jóvenes como objetivo prioritario. Cada vez resulta más común que las drogas legales se vayan integrando poco a poco, ya sea con fines estratégicos o institucionales, en las políticas y medidas contra las drogas ilegales.
Apesar de as estratégias de luta contra a droga nem sempre se referirem às drogas legais ou à dependência destas drogas, o tema específico conclui que os programas de prevenção e, em alguns países, as medidas de tratamento, se aplicam tanto às drogas legais como às drogas ilegais, direccionando-se prioritariamente para as crianças e os jovens. A lenta integração, a nível estratégico ou institucional, das drogas legais nas políticas e medidas de luta contra as drogas ilegais parece ser cada vez mais comum.
Μολονότι στις στρατηγικές για τα ναρκωτικά δεν γίνεται πάντοτε αναφορά σε νόμιμες ναρκωτικές ουσίες ή εθισμούς, στο επιλεγμένο θέμα διαπιστώνεται ότι πολλά προγράμματα πρόληψης και, σε ορισμένες χώρες, θεραπευτικά μέτρα εφαρμόζονται τόσο για τις νόμιμες όσο και για τις παράνομες ναρκωτικές ουσίες, στοχεύοντας κατά προτεραιότητα τα παιδιά και τους νέους. Η αργή ενσωμάτωση, σε στρατηγικό ή θεσμικό επίπεδο, των νόμιμων ναρκωτικών ουσιών στην πολιτική και τα μέτρα κατά των παράνομων ναρκωτικών ουσιών φαίνεται να αποτελούν όλο και πιο συχνό φαινόμενο.
Hoewel in drugsstrategieën niet altijd wordt verwezen naar legale drugs of verslavingen, blijkt uit de speciale kwestie dat preventieprogramma’s en, in bepaalde landen, behandelingsmethoden van toepassing zijn op zowel legale als illegale drugs, waarbij prioriteit wordt gegeven aan kinderen en jongeren. Een langzame, strategische of institutionele, integratie van legale drugs in het beleid en de maatregelen ter bestrijding van illegale drugs lijkt steeds vaker voor te komen.
Přestože se protidrogové strategie vždy nezmiňují o legálních drogách nebo závislostech, toto vybrané téma konstatuje, že programy prevence a v některých zemích také léčebná opatření se týkají jak legálních, tak nelegálních drog a prioritně se zaměřují na děti a mladé lidi. Čím dál více se setkáváme s pomalou integrací, na úrovni strategické nebo institucionální, legálních drog do politiky a opatření proti nezákonným drogám.
Selv om narkotikastrategier ikke altid henviser til legale stoffer eller afhængighedstilstande, fremgår det af det udvalgte tema, at forebyggelsesprogrammer og i nogle lande behandlingstilbud gælder for både legale og illegale stoffer, med børn og unge som et prioriteret indsatsområde. Det synes at blive mere og mere almindeligt, at legale stoffer i strategisk eller institutionel henseende langsomt integreres i politikker og foranstaltninger mod illegale stoffer.
Kuigi narkostrateegiad ei viita alati seaduslikele mõnuainetele või sõltuvusele, leitakse valikteemas, et ennetusprogramme ning mõnes riigis ka ravimeetmeid rakendatakse nii seaduslike kui ebaseaduslike ainete puhul ning sihtrühmaks on enamasti lapsed ja noored. Ilmneb, et tasapisi kaasatakse üha enam seaduslikke aineid ebaseaduslike uimastite vastu suunatud poliitikasse ja meetmetesse.
Vaikka huumausainestrategioissa ei aina mainitakaan laillisia päihteitä tai riippuvuutta niistä, erityiskysymyksessä todetaan, että ehkäisyohjelmat ja joissakin maissa myös hoitotoimenpiteet koskevat sekä laillisia että laittomia päihteitä ja että niiden kohteena ovat ensisijaisesti lapset ja nuoret. Laillisten päihteiden vähittäinen strateginen tai institutionaalinen sisällyttäminen laittomia huumausaineita koskevaan politiikkaan ja toimenpiteisiin näyttää olevan yleistymässä.
Bár a kábítószer-stratégiák nem mindig tesznek említést a legális kábítószerekről vagy az ezektől való függőségről, a kiválasztott témakör megállapítása szerint a megelőzési programok és néhány országban a kezelési intézkedések mind a legális, mind a tiltott kábítószerekkel foglalkoznak, kiemelten kezelve a gyermekeket és a fiatalokat. Egyre inkább általánossá válik a legális kábítószerek fokozatos stratégiai vagy intézményi beemelése a tiltott drogokkal szembeni politikába és intézkedésekbe.
Selv om narkotikastrategiene ikke alltid omtaler lovlige rusmidler eller avhengighet, viser det seg at de forebyggende programmene, og i enkelte land også behandlingstiltakene, gjelder både lovlige og ulovlige rusmidler, med barn og unge som prioritert målgruppe. Sakte integrasjon, strategisk eller institusjonelt, av lovlige rusmidler i politikken og tiltakene mot illegale rusmidler ser ut til å bli mer og mer vanlig.
Chociaż strategie antynarkotykowe nie zawsze odnoszą się do narkotyków legalnych czy uzależnień, w wybranym zagadnieniu stwierdzono, że w niektórych krajach środki lecznicze stosuje się zarówno wobec narkotyków legalnych, jak i nielegalnych, traktując priorytetowo dzieci i ludzi młodych. Coraz powszechniej stosuje się praktykę powolnego wprowadzania, strategicznie lub instytucjonalnie, kwestii legalnych narkotyków do polityki i środków wymierzonych przeciwko narkotykom nielegalnym.
Deşi strategiile privind drogurile nu se referă întotdeauna la drogurile licite sau dependenţe, conform extrasului, programele de prevenire şi, în unele ţări, măsurile de tratament, se aplică atât în cazul drogurilor licite, cât şi al celor ilicite, grupurile ţintă fiind în primul rând copiii şi tinerii. Se pare că are loc o integrare lentă, din punct de vedere strategic sau instituţional, a drogurilor licite în politica şi măsurile luate împotriva drogurilor ilicite.
Hoci protidrogové stratégie sa nie vždy vzťahujú na zákonné drogy alebo závislosti, vybraná otázka zisťuje, že preventívne programy a v niektorých krajinách liečebné opatrenia sa vzťahujú na zákonné a nezákonné drogy, s prioritným zameraním na deti a mladých ľudí. Pomalá integrácia, strategicky alebo inštitucionálne, zákonných drog do politiky a opatrení proti nezákonným drogám sa zdá byť čoraz bežnejšia.
Čeprav se strategije boja proti drogam ne nanašajo vedno na dovoljene droge in odvisnosti, izbrano vprašanje ugotavlja, da so preventivni programi in, v nekaterih državah tudi ukrepi zdravljenja, nanšajo tako na dovoljene kot na prepovedane droge, prednostna skupina pa so otroci in mladi. Zdi se, da je počasno vključevanje, strateško ali institucionalno, dovoljenih drog v politiko in v ukrepe proti prepovedanim drogam vedno bolj običajno.
Även om narkotikastrategier inte alltid hänvisar till lagliga droger eller beroenden av sådana droger, konstateras i temakapitlet att preventionsprogram och, i vissa länder, behandlingsåtgärder tillämpas för såväl lagliga som olagliga droger och att dessa insatser främst inriktas på barn och ungdomar. En långsam integration, strategiskt eller institutionellt, av lagliga droger i politik och åtgärder mot olagliga droger förefaller bli allt vanligare.
Her ne kadar uyuşturucu stratejileri her zaman yasal uyuşturucular veya bağımlılıklara atıfta bulunmasa da, seçili yayın, öncelik olarak çocuklarla gençleri hedef alan önleme programları ile, bazı ülkelerde, tedavi tedbirlerinin hem yasal hem de yasadışı uyuşturucular için geçerli olduğunu ortaya koymaktadır. Yasal uyuşturucuların, yasadışı uyuşturucu karşıtı politika ve tedbirlere stratejik veya kurumsal olarak yavaş bir entegrasyonu giderek yaygınlaşmaktadır.
Lai gan narkotiku stratēģijās ne vienmēr ir pieminētas atļautās narkotikas un atkarības, īpašās tēmas apskatā ir konstatēts, ka profilakses programmas un dažās valstīs arī ārstniecības pasākumi attiecas tiklab uz legālajām, kā uz nelegālajām narkotikām, un par prioritārām mērķgrupām tiek uzskatīti bērni un jaunieši. Izskatās, ka atļautās narkotikas stratēģiski vai institucionāli arvien biežāk tiek pamazām iekļautas pret nelegālajām narkotikām vērstajā politikā un pasākumos.
  Riquadro 15  
La misurazione della portata della distribuzione delle siringhe è un elemento importante che consente di capire gli effetti probabili della distribuzione delle siringhe nella prevenzione delle malattie e di valutare i bisogni ancora non soddisfatti.
The measurement of syringe coverage is an important component of understanding the likely effects of syringe distribution in disease prevention and for assessing unmet needs. However, it is important to take account of the availability of syringes through pharmacies sales (prices, density of pharmacy network) as well as drug injectors’ behavioural patterns and environmental factors in interpreting these data. This issue is further discussed in the 2006 statistical bulletin.
La mesure de la couverture des programmes d’échange de seringues est un aspect important pour comprendre les effets probables de la distribution de seringues sur la prévention des maladies et évaluer les besoins non satisfaits. Cependant, pour interpréter ces données, il convient de tenir compte de la distribution de seringues dans le cadre des ventes en pharmacie (prix, densité du réseau de pharmacies) ainsi que des habitudes comportementales des UDVI et de facteurs environnementaux. Cette question est approfondie dans le bulletin statistique 2006.
Die Bemessung des Grads der Versorgung mit Spritzen ist ein wichtiger Faktor für das Verständnis der wahrscheinlichen Auswirkungen der Spritzenverteilung auf die Prävention von Erkrankungen und für die Beurteilung des ungedeckten Bedarfs. Es ist jedoch wichtig, bei der Interpretation dieser Daten sowohl die Verfügbarkeit von Spritzen im Rahmen des Verkaufs in Apotheken (Preise, Dichte der Apothekennetze) als auch die Verhaltensmuster der injizierenden Drogenkonsumenten sowie Milieufaktoren zu berücksichtigen. Dieses Thema wird im Statistical Bulletin 2006 weiter erörtert.
La medición de la oferta de jeringuillas disponibles es un componente de gran importancia para comprender los efectos que esta medida puede tener en la prevención de enfermedades y para evaluar las necesidades que todavía no están cubiertas. No obstante, a la hora de interpretar estos datos hay que tener en cuenta la disponibilidad de venta de jeringuillas en las farmacias (precios, densidad de la red farmacéutica), además de las pautas de comportamiento de los consumidores por vía parenteral y los factores del entorno. Esta cuestión se analiza con más profundidad en el boletín estadístico de 2006.
A medição da cobertura dos programas de troca de seringas é um elemento importante para se compreender os efeitos prováveis da distribuição de seringas na prevenção de doenças e para avaliar as necessidades não satisfeitas. Ao interpretar estes dados há, todavia, que ter em conta a disponibilidade de seringas através da venda nas farmácias (preços, densidade da rede de farmácias), bem como os padrões comportamentais dos consumidores de droga injectada e os factores ambientais. Esta questão é debatida de forma mais aprofundada no Boletim Estatístico de 2006.
Η μέτρηση της κάλυψης των συρίγγων αποτελεί σημαντική προϋπόθεση για την κατανόηση των πιθανών συνεπειών της διανομής συρίγγων στην πρόληψη των νοσημάτων και την εκτίμηση των αναγκών που δεν έχουν καλυφθεί. Ωστόσο, κατά την ερμηνεία των στοιχείων αυτών είναι σημαντικό να λαμβάνεται υπόψη η διαθεσιμότητα συρίγγων μέσω πωλήσεων σε φαρμακεία (τιμές, πυκνότητα του δικτύου φαρμακείων) καθώς και τα συμπεριφοριστικά πρότυπα των ΧΕΝ και περιβαλλοντικοί παράγοντες. Το θέμα αυτό εξετάζεται περαιτέρω στο Δελτίο στατιστικών στοιχείων 2006.
Het meten van deze dekking is belangrijk om inzicht te krijgen in de waarschijnlijke effecten van de verspreiding van spuiten voor de preventie van ziekten en de beoordeling van behoeften waaraan niet tegemoet wordt gekomen. Het is voor de interpretatie van deze gegevens echter belangrijk om rekening te houden met de beschikbaarheid van spuiten via de verkoop in apotheken (prijzen, dichtheid van het netwerk van apotheken) alsmede met de gedragspatronen van injecterende drugsgebruikers en omgevingsfactoren. Op deze kwestie wordt nader ingegaan in het Statistical Bulletin 2006.
Měření pokrytí programy výměny a distribuce injekčních stříkaček tvoří důležitou složku chápání pravděpodobných účinků distribuce injekčních stříkaček při prevenci chorob a posuzování nenaplněných potřeb. Při interpretaci těchto údajů je však důležité vzít v úvahu dostupnost injekčních stříkaček prodejem v lékárnách (ceny, hustota sítě lékáren) i vzorce chování injekčních uživatelů drog a faktory prostředí. Tato otázka je podrobněji rozebrána ve Statistickém věstníku 2006.
Måling af sprøjteudleveringens dækningsgrad er vigtig for at forstå, hvilken sandsynlig sygdomsforebyggende virkning sprøjteudleveringen kan have, og til at vurdere udækkede behov. Det er imidlertid vigtigt at tage højde for adgangen til sprøjter via apotekssalg (priser, apotektæthed) samt adfærdsmønstre blandt intravenøse stofbrugere og miljømæssige faktorer ved fortolkningen af disse data. Dette spørgsmål behandles yderligere i Statistical bulletin 2006.
Süstlavahetusprogrammide hõlmavuse mõõtmine on oluline, et mõista süstlavahetuse tõenäolist mõju haiguste ennetamisele ning välja selgitada rahuldamata vajadusi. Siiski on oluline andmete tõlgendamisel arvesse võtta süstalde kättesaadavust apteekides (hinnad, apteegivõrgu tihedus), samuti süstivate narkomaanide käitumismudeleid ja keskkonnategureid. Seda teemat arutatakse põhjalikumalt 2006. a statistikabülletäänis.
Ruiskujen saatavuuden mittaaminen on tärkeää, jotta voidaan ymmärtää niiden jakelun todennäköiset vaikutukset tautien ehkäisyyn ja arvioida täyttämätön tarve. Näiden tietojen tulkinnassa on kuitenkin tärkeää ottaa huomioon myös ruiskujen myynti apteekeissa (hinnat, apteekkiverkon tiheys) sekä huumeidenkäyttäjien käyttäytymistavat ja ympäristötekijät. Tätä kysymystä käsitellään tarkemmin vuoden 2006 Tilastotiedotteessa.
A fecskendőosztással elért lefedettség mérése fontos elem a fecskendőosztás várható betegségmegelőző hatásainak megértéséhez és a kielégítetlen igények felméréséhez. Ezen adatok értelmezésekor azonban a fecskendők gyógyszertári árusításon keresztül biztosított elérhetőségét (árak, a gyógyszertári hálózat sűrűsége), valamint az injekciós kábítószer-használók viselkedési mintáit és a környezeti tényezőket szintén figyelembe kell venni. Ezt a kérdést a 2006. évi statisztikai közlöny részletesebben tárgyalja.
Det er viktig å måle sprøytedekningen for få idé om sannsynlige effekter av sprøyteutdeling på sykdomsforebygging og for å evaluere udekkede behov. I tolkningen av disse dataene er det imidlertid viktig å ta hensyn til tilgjengeligheten av sprøyter gjennom salg på apotek (priser, apotektetthet) så vel som sprøytebrukernes atferdsmønstre og miljømessige faktorer. Dette temaet drøftes nærmere i Statistiske opplysninger 2006.
Pomiar zasięgu dystrybucji strzykawek jest bardzo ważny dla określenia prawdopodobnego wpływu dystrybucji strzykawek na zapobieganie chorobom i dla oceny niezaspokojonych potrzeb. Jednak przy interpretacji tych danych należy wziąć pod uwagę dostępność strzykawek sprzedawanych w aptekach (ceny, gęstość sieci aptek), a także schematy zachowań osób przyjmujących narkotyki dożylnie oraz czynniki środowiskowe. Zagadnienie to omówiono dokładniej w Biuletynie statystycznym za 2006 r.
Măsurarea asigurării cu seringi este o componentă importantă în înţelegerea efectelor probabile ale distribuirii de seringi asupra prevenirii bolilor şi pentru evaluarea nevoilor nesoluţionate. Cu toate acestea, în interpretarea acestor date nu trebuie neglijat aspectul disponibilităţii seringilor în farmacii (preţuri, densitatea reţelelor farmaceutice) precum şi modelele comportamentale ale consumatorilor de droguri injectabile şi factorii de mediu. Acest aspect este discutat mai pe larg în Buletinul statistic 2006.
Meranie zabezpečenia injekčných striekačiek je dôležitou zložkou pochopenia pravdepodobných účinkov distribúcie injekčných striekačiek pri prevencii chorôb a pre hodnotenie nesplnených potrieb. Je však dôležité vziať do úvahy dostupnosť injekčných striekačiek prostredníctvom predajov v lekárňach (ceny, hustota siete lekární) ako aj formy správania injekčných užívateľov drog a faktory prostredia pri interpretovaní týchto údajov. Táto otázka je ďalej diskutovaná v štatistickej ročenke 2006.
Merjenje razpoložljivosti brizg je pomembna sestavina pri razumevanju verjetnih učinkov razdeljevanja brizg pri preprečevanju bolezni in ocenjevanju nezadovoljenih potreb. Vendar pa je pri razlagi teh podatkov pomembno upoštevati razpoložljivost brizg prek prodaje v lekarnah (cene, gostota lekarniške mreže) ter vedenjske vzorce injicirajočih uživalcev drog in okoljske dejavnike. To vprašanje je nadalje obravnavano v Statističnem biltenu 2006.
Mätningar av sprututbytesprogrammens täckning är en viktig komponent för att förstå vilka effekter sprutdistribution kan förväntas ge för att förhindra sjukdomar. Uppgifterna är också viktiga för att bedöma vilka behov som finns. När man tolkar dessa uppgifter är det emellertid viktigt att också beakta eventuella möjligheter att köpa sprutor i apotek (priser, apotekens utbredning), injektionsmissbrukarnas beteendemönster och miljöfaktorer. Denna fråga diskuteras närmare i statistikbulletinen 2006.
Şırınga kapsamının ölçülmesi, şırınga dağıtımının hastalık önlenmesine ve karşılanmayan ihtiyaçların değerlendirilmesine olası etkilerinin anlaşılmasında önemli bir etkendir. Ancak bu verileri yorumlarken, şırıngaların eczaneler yoluyla edinilebilirliğinin (fiyatlar, eczane ağının yoğunluğu) yanı sıra uyuşturucu enjekte edenlerin davranış şekilleri ile çevresel faktörleri de göz önüne almak önemlidir. Bu konu 2006 istatistik bülteninde daha ayrıntılı olarak tartışılmaktadır.
Šļirču pieejamības pārklājuma mērījumi ir svarīgs elements, kas palīdz izprast šļirču izplatīšanas iespējamo ietekmi uz slimību novēršanu un novērtēt neapmierinātās vajadzības. Tomēr, interpretējot šos datus, nedrīkst aizmirst šļirču iegādes iespējas aptiekās (cenas, aptieku tīkla blīvums), turklāt ir jāņem vērā arī narkotiku lietotāju uzvedības modeļi un vides faktori. Šie jautājumi ir plašāk aplūkoti 2006. gada statistikas biļetenā.
  Riquadro 8  
Negli ultimi anni sono cresciuti i timori sui potenziali esiti sociali e sanitari del consumo di cannabis. Benché gli elementi disponibili non consentano di comprendere perfettamente i problemi che questo comporta, è possibile trarre alcune conclusioni.
In recent years there has been a surge in the level of concern about potential social and health outcomes of cannabis use. Although the available evidence does not provide a clear-cut understanding of the issues, some conclusions may be drawn. It is, for instance, evident that intensive cannabis use is correlated with mental illness, but the question of co-morbidity is intertwined with the questions of cause and effect. The complexities of this correlation are explored and discussed in a forthcoming EMCDDA monograph.
Ces dernières années, les préoccupations suscitées par les effets sociaux et sanitaires potentiels de l’usage de cannabis se sont développées. Bien que les données disponibles ne permettent pas de se faire une idée précise des problèmes, certaines conclusions peuvent néanmoins être tirées. Ainsi, il est manifeste que l’usage intensif de cannabis est en corrélation avec la maladie mentale, mais la comorbidité est liée aux questions de la cause et de l’effet. La complexité de cette corrélation est étudiée et sera discutée dans une monographie de l’OEDT à paraître bientôt.
Seit einigen Jahren ist man zunehmend besorgt über die möglichen sozialen und gesundheitlichen Folgen des Cannabiskonsums. Zwar ermöglichen die verfügbaren Daten keine eindeutige Beurteilung dieser Problematik, jedoch können durchaus einige Schlussfolgerungen gezogen werden. Beispielsweise ist eindeutig belegt, dass ein Zusammenhang zwischen intensivem Cannabiskonsum und psychischen Erkrankungen besteht, jedoch stellt sich beim Thema Komorbidität zwangsläufig die Frage nach Ursache und Wirkung. Die Komplexität dieser Korrelation wird demnächst in einer EBDD-Monographie untersucht und erörtert.
Durante los últimos años, ha aumentado la preocupación por las consecuencias potenciales del consumo de cannabis, tanto en el ámbito social como para la salud. A pesar de que los datos disponibles no permiten una valoración diáfana de estas cuestiones, se han podido extraer algunas conclusiones. Por ejemplo, parece evidente que el consumo intensivo de cannabis está relacionado con las enfermedades mentales, aunque con respecto a la comorbilidad se debe examinar cuál es la causa y cuál el efecto. La complejidad de esta correlación se analiza y se debate en un monográfico del OEDT de próxima publicación.
Nos últimos anos, verificou-se um súbito aumento das preocupações com os potenciais resultados sociais e sanitários do consumo de cannabis. Muito embora os dados disponíveis não permitam compreender claramente todas as questões envolvidas, é possível tirar algumas conclusões. É, por exemplo, evidente que existe uma correlação entre consumo intensivo de cannabis e doença mental, mas a questão da co-morbilidade está interligada com as questões de causa e efeito. As complexidades desta co-relação são analisadas e debatidas numa monografia do OEDT a editar proximamente.
Τα τελευταία χρόνια αυξήθηκαν κατακόρυφα οι ανησυχίες για τα δυνητικά αποτελέσματα της χρήσης κάνναβης τόσο στην υγεία όσο και από κοινωνική άποψη. Μολονότι τα διαθέσιμα στοιχεία δεν επιτρέπουν την απόλυτη κατανόηση των ζητημάτων, μπορεί κανείς να συναγάγει ορισμένα συμπεράσματα. Είναι, για παράδειγμα, προφανές ότι η εντατική χρήση κάνναβης συσχετίζεται με διανοητικές νόσους, αλλά το θέμα της συννοσηρότητας είναι αλληλένδετο με ζητήματα αιτίας-αποτελέσματος. Οι πολυπλοκότητες της συσχέτισης αυτής διερευνώνται και εξετάζονται σε μονογραφία του ΕΚΠΝΤ, η οποία πρόκειται να εκδοθεί προσεχώς.
De afgelopen jaren is de bezorgdheid over de mogelijke maatschappelijke en gezondheidseffecten van het gebruik van cannabis sterk toegenomen. Ofschoon de beschikbare bewijzen geen eenduidig inzicht verschaffen in de problematiek, kunnen er toch enkele conclusies worden getrokken. Het is bijvoorbeeld evident dat er een verband bestaat tussen intensief gebruik van cannabis en mentale stoornissen, maar het vraagstuk van co-morbiditeit hangt nauw samen met kwesties van oorzaak en gevolg. De details van dit ingewikkelde verband zullen in een toekomstige monografie van het EWDD onder de loep worden genomen en worden besproken.
V posledních letech výrazně vzrostly obavy týkající se potenciálních sociálních a zdravotních důsledků užívání konopí. Ačkoli dostupné důkazy neumožňují tyto otázky jasně pochopit, lze vyvodit některé závěry. Například je evidentní, že intenzivní užívání konopí souvisí s mentálními poruchami, avšak otázka komorbidity se prolíná s otázkou příčiny a následku. Složitostí této korelace se zabývá a pojednává o ní připravovaná monografie EMCDDA.
I de senere år har der været en tiltagende bekymring over de potentielle sociale og sundhedsmæssige følger af cannabisbrug. Selv om det foreliggende materiale ikke giver en helt klar forståelse af problemstillingerne, kan der drages visse konklusioner. Det fremgår f.eks. klart, at der er en sammenhæng mellem intensiv cannabisbrug og psykisk sygdom, men spørgsmålet om comorbiditet hænger sammen med spørgsmålene om årsag og virkning. Kompleksiteten af denne sammenhæng undersøges og behandles i EONN's kommende monografi.
Viimasel ajal on hüppeliselt suurenenud mure kanepitarvitamise sotsiaalsete ja tervisemõjude pärast. Kuigi kättesaadavad tõendusmaterjalid ei võimalda võtta sellel teemal selget seisukohta, võib mõningaid järeldusi siiski teha. Näiteks on ilmne, et intensiivne kanepitarvitamine on seotud vaimuhaigustega, aga kaasnevate haiguste puhul kerkib küsimus, kumb on põhjus, kumb tagajärg. Nende seoste keerukust on uuritud ja nende üle arutletud peatselt ilmuvas Euroopa Narkootikumide ja Narkomaania Seirekeskuse monograafias.
Huoli kannabiksen käytön mahdollisista sosiaalisista ja terveydellisistä seurauksista on kasvanut voimakkaasti viime vuosina. Saatavilla olevat tiedot eivät anna selkeää kuvaa tilanteesta, mutta niistä voidaan tehdä joitakin päätelmiä. Runsas kannabiksen käyttö esimerkiksi korreloi selvästi mielenterveyssairauksien kanssa, mutta yhteisesiintyvyyden kysymystä on vaikea erottaa syyn ja seurauksen kysymyksestä. Tätä monimutkaista korrelaatiota tarkastellaan ja käsitellään EMCDDA:n tulevassa monografiassa.
A kannabiszhasználat potenciális társadalmi és egészségügyi hatásaival kapcsolatos aggodalom az utóbbi években határozottan nőtt. Bár a rendelkezésre álló bizonyítékok nem adnak határozott értelmezést a kérdésekről, néhány következtetés ezekből is levonható. Az például egyértelmű, hogy az intenzív kannabiszhasználat összefügg a mentális betegséggel, a komorbiditás (társuló betegségek és rendellenességek együttes előfordulása) kérdése viszont összefonódik az ok–okozat kérdéseivel. E viszony összetettségét az EMCDDA egyik készülő monográfiája tárgyalja és próbálja feltárni.
I de senere år har cannabisbrukens potensielle sosiale og helsemessige konsekvenser avstedkommet økt bekymring. Selv om den tilgjengelige dokumentasjonen ikke gir en entydig forståelse av problemene, kan man trekke noen konklusjoner. Det er f.eks. åpenbart at intensiv cannabisbruk er forbundet med psykiske lidelser, men spørsmålet om tilleggslidelser henger sammen med spørsmålene om årsak og virkning. Kompleksiteten ved denne sammenhengen utredes og drøftes i en forestående EONN-monografi.
W ostatnich latach wzrosły obawy związane z możliwymi społecznymi i zdrowotnymi skutkami zażywania konopi indyjskich. Chociaż dostępny materiał dowodowy nie daje jednoznacznego obrazu tego problemu, to pozwala wyciągnąć pewne wnioski. Na przykład zależność pomiędzy intensywnym zażywaniem konopi indyjskich a chorobą psychiczną jest oczywista, ale kwestia osób zażywających narkotyki, które cierpią jednocześnie na zaburzenia psychiczne, łączy się nierozerwalnie z pytaniem o przyczynę i skutek. Złożony charakter tej zależności zbadano i omówiono w monografii EMCDDA (w przygotowaniu).
În ultimii ani a existat o preocupare crescută în legătură cu urmările potenţiale pe care consumul de canabis le poate avea în domeniul social şi al sănătăţii. Deşi dovezile disponibile nu asigură o înţelegere foarte exactă a acestor chestiuni, pot fi totuşi trase anumite concluzii. De exemplu, corelarea consumului intensiv de canabis cu bolile mintale este evidentă, însă problema co-morbidităţii se împleteşte cu chestiuni privind cauza şi efectul. Caracterul complex al acestei corelaţii este studiat şi dezbătut într-o monografie viitoare a OEDT.
V nedávnych rokoch náhle stúpla úroveň obáv z možných sociálnych a zdravotných následkov užívania kanabisu. Hoci dostupné dôkazy neposkytujú jasné pochopenie týchto otázok, niektoré závery sa môžu urobiť. Napríklad je evidentné, že intenzívne užívanie kanabisu koreluje s duševnou chorobou, ale otázka spoločnej chorobnosti sa preplieta s otázkami príčiny a účinku. Zložitosti tejto korelácie sú skúmané a diskutované v nadchádzajúcej monografii EMCDDA.
V zadnjih letih se je povečala zaskrbljenost zaradi potencialnih socialnih in zdravstvenih posledic zaradi uživanja konoplje. Čeprav razpoložljivi dokazi ne dajejo jasne slike o teh vprašanjih, je mogoče oblikovati nekaj sklepov. Očitno je, na primer, da je intenzivno uživanje konoplje povezano z mentalnimi boleznimi, vendar pa je vprašanje komorbidnosti prepleteno z vprašanji vzroka in učinka. Zapletenost te medsebojne odvisnosti bo predmet raziskav in razprav v naslednji monografiji Centra.
De senaste åren har oron för eventuella sociala och hälsorelaterade följder av cannabisbruk växt sig allt starkare. Även om tillgängliga bevis inte ger en tydlig bild kan vissa slutsatser ändå dras. Det är exempelvis uppenbart att det finns ett samband mellan intensivt cannabisbruk och psykisk sjukdom, men frågan om samtidiga symptom är sammanflätad med frågor om orsak och verkan. I en kommande uppsats tar ECNN upp dessa komplicerade samband till diskussion.
Son yıllarda, esrar kullanımının sosyal ve sağlığa ilişkin potansiyel sonuçlarına dair duyulan endişe artmıştır. Her ne kadar eldeki kanıtlar konuların tam anlamıyla anlaşılmasına yetmese de, bazı sonuçlar çıkarılabilir. Örneğin, yoğun esrar kullanımının ruhsal hastalıklarla ilişkili olduğu açıktır ama bir hastalığa diğer hastalıkların eşlik etmesi sorunu, sebep sonuç sorunlarıyla içiçedir. Bu bağlantının getirdiği karmaşıklıklar, yeni çıkacak olan bir EMCDDA kitabında incelenmekte ve tartışılmaktadır.
Pēdējos gados ievērojami ir pieaudzis satraukums par kaņepju lietošanas potenciālajām sociālajām un veselības sekām. Lai gan pieejamie fakti nesniedz pilnīgu izpratni par šiem jautājumiem, dažus secinājumus tomēr var izdarīt. Piemēram, nav noliedzams, ka intensīva kaņepju lietošana iet roku rokā ar psihiskām saslimšanām, tomēr jautājums par slimībām kā blakusparādību ir cieši saistīts ar cēloņsakarību jautājumiem. Šī sarežģītā savstarpējā saistība ir pētīta un apspriesta publicēšanai sagatavotā EMCDDA monogrāfijā.
  Riquadro 8  
Negli ultimi anni sono cresciuti i timori sui potenziali esiti sociali e sanitari del consumo di cannabis. Benché gli elementi disponibili non consentano di comprendere perfettamente i problemi che questo comporta, è possibile trarre alcune conclusioni.
In recent years there has been a surge in the level of concern about potential social and health outcomes of cannabis use. Although the available evidence does not provide a clear-cut understanding of the issues, some conclusions may be drawn. It is, for instance, evident that intensive cannabis use is correlated with mental illness, but the question of co-morbidity is intertwined with the questions of cause and effect. The complexities of this correlation are explored and discussed in a forthcoming EMCDDA monograph.
Ces dernières années, les préoccupations suscitées par les effets sociaux et sanitaires potentiels de l’usage de cannabis se sont développées. Bien que les données disponibles ne permettent pas de se faire une idée précise des problèmes, certaines conclusions peuvent néanmoins être tirées. Ainsi, il est manifeste que l’usage intensif de cannabis est en corrélation avec la maladie mentale, mais la comorbidité est liée aux questions de la cause et de l’effet. La complexité de cette corrélation est étudiée et sera discutée dans une monographie de l’OEDT à paraître bientôt.
Seit einigen Jahren ist man zunehmend besorgt über die möglichen sozialen und gesundheitlichen Folgen des Cannabiskonsums. Zwar ermöglichen die verfügbaren Daten keine eindeutige Beurteilung dieser Problematik, jedoch können durchaus einige Schlussfolgerungen gezogen werden. Beispielsweise ist eindeutig belegt, dass ein Zusammenhang zwischen intensivem Cannabiskonsum und psychischen Erkrankungen besteht, jedoch stellt sich beim Thema Komorbidität zwangsläufig die Frage nach Ursache und Wirkung. Die Komplexität dieser Korrelation wird demnächst in einer EBDD-Monographie untersucht und erörtert.
Durante los últimos años, ha aumentado la preocupación por las consecuencias potenciales del consumo de cannabis, tanto en el ámbito social como para la salud. A pesar de que los datos disponibles no permiten una valoración diáfana de estas cuestiones, se han podido extraer algunas conclusiones. Por ejemplo, parece evidente que el consumo intensivo de cannabis está relacionado con las enfermedades mentales, aunque con respecto a la comorbilidad se debe examinar cuál es la causa y cuál el efecto. La complejidad de esta correlación se analiza y se debate en un monográfico del OEDT de próxima publicación.
Nos últimos anos, verificou-se um súbito aumento das preocupações com os potenciais resultados sociais e sanitários do consumo de cannabis. Muito embora os dados disponíveis não permitam compreender claramente todas as questões envolvidas, é possível tirar algumas conclusões. É, por exemplo, evidente que existe uma correlação entre consumo intensivo de cannabis e doença mental, mas a questão da co-morbilidade está interligada com as questões de causa e efeito. As complexidades desta co-relação são analisadas e debatidas numa monografia do OEDT a editar proximamente.
Τα τελευταία χρόνια αυξήθηκαν κατακόρυφα οι ανησυχίες για τα δυνητικά αποτελέσματα της χρήσης κάνναβης τόσο στην υγεία όσο και από κοινωνική άποψη. Μολονότι τα διαθέσιμα στοιχεία δεν επιτρέπουν την απόλυτη κατανόηση των ζητημάτων, μπορεί κανείς να συναγάγει ορισμένα συμπεράσματα. Είναι, για παράδειγμα, προφανές ότι η εντατική χρήση κάνναβης συσχετίζεται με διανοητικές νόσους, αλλά το θέμα της συννοσηρότητας είναι αλληλένδετο με ζητήματα αιτίας-αποτελέσματος. Οι πολυπλοκότητες της συσχέτισης αυτής διερευνώνται και εξετάζονται σε μονογραφία του ΕΚΠΝΤ, η οποία πρόκειται να εκδοθεί προσεχώς.
De afgelopen jaren is de bezorgdheid over de mogelijke maatschappelijke en gezondheidseffecten van het gebruik van cannabis sterk toegenomen. Ofschoon de beschikbare bewijzen geen eenduidig inzicht verschaffen in de problematiek, kunnen er toch enkele conclusies worden getrokken. Het is bijvoorbeeld evident dat er een verband bestaat tussen intensief gebruik van cannabis en mentale stoornissen, maar het vraagstuk van co-morbiditeit hangt nauw samen met kwesties van oorzaak en gevolg. De details van dit ingewikkelde verband zullen in een toekomstige monografie van het EWDD onder de loep worden genomen en worden besproken.
V posledních letech výrazně vzrostly obavy týkající se potenciálních sociálních a zdravotních důsledků užívání konopí. Ačkoli dostupné důkazy neumožňují tyto otázky jasně pochopit, lze vyvodit některé závěry. Například je evidentní, že intenzivní užívání konopí souvisí s mentálními poruchami, avšak otázka komorbidity se prolíná s otázkou příčiny a následku. Složitostí této korelace se zabývá a pojednává o ní připravovaná monografie EMCDDA.
I de senere år har der været en tiltagende bekymring over de potentielle sociale og sundhedsmæssige følger af cannabisbrug. Selv om det foreliggende materiale ikke giver en helt klar forståelse af problemstillingerne, kan der drages visse konklusioner. Det fremgår f.eks. klart, at der er en sammenhæng mellem intensiv cannabisbrug og psykisk sygdom, men spørgsmålet om comorbiditet hænger sammen med spørgsmålene om årsag og virkning. Kompleksiteten af denne sammenhæng undersøges og behandles i EONN's kommende monografi.
Viimasel ajal on hüppeliselt suurenenud mure kanepitarvitamise sotsiaalsete ja tervisemõjude pärast. Kuigi kättesaadavad tõendusmaterjalid ei võimalda võtta sellel teemal selget seisukohta, võib mõningaid järeldusi siiski teha. Näiteks on ilmne, et intensiivne kanepitarvitamine on seotud vaimuhaigustega, aga kaasnevate haiguste puhul kerkib küsimus, kumb on põhjus, kumb tagajärg. Nende seoste keerukust on uuritud ja nende üle arutletud peatselt ilmuvas Euroopa Narkootikumide ja Narkomaania Seirekeskuse monograafias.
Huoli kannabiksen käytön mahdollisista sosiaalisista ja terveydellisistä seurauksista on kasvanut voimakkaasti viime vuosina. Saatavilla olevat tiedot eivät anna selkeää kuvaa tilanteesta, mutta niistä voidaan tehdä joitakin päätelmiä. Runsas kannabiksen käyttö esimerkiksi korreloi selvästi mielenterveyssairauksien kanssa, mutta yhteisesiintyvyyden kysymystä on vaikea erottaa syyn ja seurauksen kysymyksestä. Tätä monimutkaista korrelaatiota tarkastellaan ja käsitellään EMCDDA:n tulevassa monografiassa.
A kannabiszhasználat potenciális társadalmi és egészségügyi hatásaival kapcsolatos aggodalom az utóbbi években határozottan nőtt. Bár a rendelkezésre álló bizonyítékok nem adnak határozott értelmezést a kérdésekről, néhány következtetés ezekből is levonható. Az például egyértelmű, hogy az intenzív kannabiszhasználat összefügg a mentális betegséggel, a komorbiditás (társuló betegségek és rendellenességek együttes előfordulása) kérdése viszont összefonódik az ok–okozat kérdéseivel. E viszony összetettségét az EMCDDA egyik készülő monográfiája tárgyalja és próbálja feltárni.
I de senere år har cannabisbrukens potensielle sosiale og helsemessige konsekvenser avstedkommet økt bekymring. Selv om den tilgjengelige dokumentasjonen ikke gir en entydig forståelse av problemene, kan man trekke noen konklusjoner. Det er f.eks. åpenbart at intensiv cannabisbruk er forbundet med psykiske lidelser, men spørsmålet om tilleggslidelser henger sammen med spørsmålene om årsak og virkning. Kompleksiteten ved denne sammenhengen utredes og drøftes i en forestående EONN-monografi.
W ostatnich latach wzrosły obawy związane z możliwymi społecznymi i zdrowotnymi skutkami zażywania konopi indyjskich. Chociaż dostępny materiał dowodowy nie daje jednoznacznego obrazu tego problemu, to pozwala wyciągnąć pewne wnioski. Na przykład zależność pomiędzy intensywnym zażywaniem konopi indyjskich a chorobą psychiczną jest oczywista, ale kwestia osób zażywających narkotyki, które cierpią jednocześnie na zaburzenia psychiczne, łączy się nierozerwalnie z pytaniem o przyczynę i skutek. Złożony charakter tej zależności zbadano i omówiono w monografii EMCDDA (w przygotowaniu).
În ultimii ani a existat o preocupare crescută în legătură cu urmările potenţiale pe care consumul de canabis le poate avea în domeniul social şi al sănătăţii. Deşi dovezile disponibile nu asigură o înţelegere foarte exactă a acestor chestiuni, pot fi totuşi trase anumite concluzii. De exemplu, corelarea consumului intensiv de canabis cu bolile mintale este evidentă, însă problema co-morbidităţii se împleteşte cu chestiuni privind cauza şi efectul. Caracterul complex al acestei corelaţii este studiat şi dezbătut într-o monografie viitoare a OEDT.
V nedávnych rokoch náhle stúpla úroveň obáv z možných sociálnych a zdravotných následkov užívania kanabisu. Hoci dostupné dôkazy neposkytujú jasné pochopenie týchto otázok, niektoré závery sa môžu urobiť. Napríklad je evidentné, že intenzívne užívanie kanabisu koreluje s duševnou chorobou, ale otázka spoločnej chorobnosti sa preplieta s otázkami príčiny a účinku. Zložitosti tejto korelácie sú skúmané a diskutované v nadchádzajúcej monografii EMCDDA.
V zadnjih letih se je povečala zaskrbljenost zaradi potencialnih socialnih in zdravstvenih posledic zaradi uživanja konoplje. Čeprav razpoložljivi dokazi ne dajejo jasne slike o teh vprašanjih, je mogoče oblikovati nekaj sklepov. Očitno je, na primer, da je intenzivno uživanje konoplje povezano z mentalnimi boleznimi, vendar pa je vprašanje komorbidnosti prepleteno z vprašanji vzroka in učinka. Zapletenost te medsebojne odvisnosti bo predmet raziskav in razprav v naslednji monografiji Centra.
De senaste åren har oron för eventuella sociala och hälsorelaterade följder av cannabisbruk växt sig allt starkare. Även om tillgängliga bevis inte ger en tydlig bild kan vissa slutsatser ändå dras. Det är exempelvis uppenbart att det finns ett samband mellan intensivt cannabisbruk och psykisk sjukdom, men frågan om samtidiga symptom är sammanflätad med frågor om orsak och verkan. I en kommande uppsats tar ECNN upp dessa komplicerade samband till diskussion.
Son yıllarda, esrar kullanımının sosyal ve sağlığa ilişkin potansiyel sonuçlarına dair duyulan endişe artmıştır. Her ne kadar eldeki kanıtlar konuların tam anlamıyla anlaşılmasına yetmese de, bazı sonuçlar çıkarılabilir. Örneğin, yoğun esrar kullanımının ruhsal hastalıklarla ilişkili olduğu açıktır ama bir hastalığa diğer hastalıkların eşlik etmesi sorunu, sebep sonuç sorunlarıyla içiçedir. Bu bağlantının getirdiği karmaşıklıklar, yeni çıkacak olan bir EMCDDA kitabında incelenmekte ve tartışılmaktadır.
Pēdējos gados ievērojami ir pieaudzis satraukums par kaņepju lietošanas potenciālajām sociālajām un veselības sekām. Lai gan pieejamie fakti nesniedz pilnīgu izpratni par šiem jautājumiem, dažus secinājumus tomēr var izdarīt. Piemēram, nav noliedzams, ka intensīva kaņepju lietošana iet roku rokā ar psihiskām saslimšanām, tomēr jautājums par slimībām kā blakusparādību ir cieši saistīts ar cēloņsakarību jautājumiem. Šī sarežģītā savstarpējā saistība ir pētīta un apspriesta publicēšanai sagatavotā EMCDDA monogrāfijā.
  Riquadro 8  
I medici, nel definire un piano di trattamento per i consumatori di cannabis, non sempre riescono a capire se sia preferibile iniziare a curare la tossicodipendenza o il disturbo mentale. Sono ancora pochi gli studi condotti sugli effetti del trattamento del consumo problematico di cannabis e i pochi studi disponibili fanno riferimento soltanto a trattamenti psicosociali specifici.
The fact that intensive cannabis use often co-occurs with non-drug-specific mental problems has practical implications. When forming a treatment plan for cannabis users it may be difficult for clinicians to know whether to start with the drug use or the mental health problem. Studies of the effects of treatment for problem cannabis use are still scarce, and the few that exist cover only specific psychosocial treatments. All other treatment modalities have either not been studied at all or insufficiently studied; thus evidence for efficacy and effectiveness is lacking.
Le fait que l’usage intensif de cannabis coïncide souvent avec des problèmes mentaux non spécifiques à la drogue a des conséquences pratiques. En effet, lors de l’élaboration d’un programme de traitement pour usagers de cannabis, les cliniciens peuvent éprouver des difficultés à savoir s’ils doivent commencer par traiter l’usage de cannabis ou le problème de santé mentale. Des études portant sur les effets du traitement pour usage problématique de cannabis sont encore peu nombreuses et les rares qui existent ne couvrent que des traitements psychosociaux spécifiques. Toutes les autres modalités de traitement n’ont soit pas été étudiées du tout, soit l’ont été insuffisamment. En conséquence, les données relatives à l’efficacité manquent.
Die Tatsache, dass intensiver Cannabiskonsum häufig mit nicht drogenspezifischen psychischen Problemen einhergeht, hat Auswirkungen in der Praxis. Bei der Erarbeitung eines Behandlungsplans für Cannabiskonsumenten kann der Arzt unter Umständen nur schwer entscheiden, ob er zunächst den Drogenkonsum oder das psychische Problem behandeln soll. Noch immer gibt es nur vereinzelte Studien über die Behandlungserfolge bei problematischen Cannabiskonsumenten, und die wenigen vorliegenden Untersuchungen befassen sich lediglich mit bestimmten psychosozialen Behandlungsformen. Alle anderen Behandlungsmöglichkeiten wurden entweder noch gar nicht oder nur unzureichend untersucht. Daher liegen kaum Evidenzdaten über ihre Wirksamkeit vor.
El hecho de que el consumo intensivo de cannabis coincida a menudo con problemas mentales que no están específicamente relacionados con las drogas tiene implicaciones prácticas. Cuando se elabora un plan de tratamiento para consumidores de cannabis, puede resultar complicado para el personal médico saber si es mejor tratar el consumo de droga o el problema de salud mental en primer lugar. Los estudios sobre los efectos del tratamiento para consumo problemático de cannabis todavía siguen siendo escasos, y los pocos que existen versan sobre tratamientos psicosociales específicos. Por lo que se refiere a las demás modalidades de tratamiento, o bien no se han investigado o bien los estudios realizados no son suficientes. Por este motivo, no disponemos de información que pruebe la eficacia y la efectividad de estos tratamientos.
O facto de o consumo intensivo de cannabis ser, muitas vezes, concomitante com a existência de problemas mentais que não são específicos da droga tem implicações de ordem prática. Ao formularem um plano de tratamento para os consumidores de cannabis os médicos poderão ter dificuldade em saber se devem começar pelo consumo de droga ou pelo problema de saúde mental. Os estudos sobre os efeitos do tratamento do consumo problemático de cannabis ainda são escassos e os poucos que existem apenas abrangem tratamentos psicossociais específicos. Todas as outras modalidades de tratamento ainda não foram estudadas ou foram-no insuficientemente, pelo que faltam dados sobre a sua eficácia e eficiência.
Το γεγονός ότι η εντατική χρήση κάνναβης συχνά συνυπάρχει με προβλήματα ψυχικής υγείας που δεν συνδέονται με τη χρήση ναρκωτικών έχει πρακτικές συνέπειες. Κατά τον σχεδιασμό θεραπείας για τους χρήστες κάνναβης οι ιατροί ενδεχομένως δυσκολεύονται να αποφασίσουν εάν πρέπει να ξεκινήσουν από την αντιμετώπιση της χρήσης ναρκωτικών ή το πρόβλημα ψυχικής υγείας. Οι μελέτες για τα αποτελέσματα της θεραπείας της προβληματικής χρήσης κάνναβης εξακολουθούν να σπανίζουν και οι λιγοστές που υπάρχουν καλύπτουν μόνον συγκεκριμένες ψυχοκοινωνικές θεραπείες. Όλες οι άλλες μέθοδοι θεραπείας είτε δεν έχουν μελετηθεί καθόλου είτε δεν έχουν μελετηθεί επαρκώς. Ως εκ τούτου, δεν υπάρχουν στοιχεία για την αποδοτικότητα και την αποτελεσματικότητά τους.
Het feit dat intensief cannabisgebruik vaak voorkomt in samenhang met mentale problemen die niet drugsspecifiek zijn, heeft praktische gevolgen. Wanneer clinici een behandelplan opstellen voor cannabisgebruikers, kan het voor hen moeilijk te bepalen zijn of zij moeten beginnen met het drugsgebruik of met het mentale probleem. Studies naar de effecten van de behandeling van problematisch cannabisgebruik zijn nog altijd schaars, en de weinige studies die uitgevoerd zijn hebben uitsluitend betrekking op specifieke psychosociale behandelingen. Alle overige behandelingsmogelijkheden zijn nog helemaal niet of onvoldoende bestudeerd; bewijzen voor de werkzaamheid en doeltreffendheid ontbreken derhalve.
Skutečnost, že intenzivní užívání konopí se mnohdy vyskytuje souběžně s mentálními problémy nesouvisejícími specificky s drogami, má praktické důsledky. Při stanovování léčebného plánu pro uživatele konopí může být pro klinické pracovníky obtížné poznat, zda mají nejprve léčit užívání drogy nebo mentální poruchu. Studie účinků léčby problémového užívání konopí jsou dosud vzácné a těch několik málo, které existují, se zabývá pouze specifickými psychosociálními léčebnými postupy. Všechny ostatní léčebné postupy buďto nebyly zkoumány studiemi vůbec, nebo pouze nedostatečně; důkazy o účinnosti a efektivnosti proto scházejí.
Den omstændighed, at intensiv cannabisbrug ofte forekommer sammen med ikke-narkotikaspecifikke psykiske problemer, har praktiske konsekvenser. Ved udarbejdelsen af en behandlingsplan til cannabisbrugere kan det være vanskeligt for klinikerne at vide, om de skal begynde med stofbrugen eller det psykiske problem. Der foreligger stadig kun få undersøgelser af virkningerne af behandling for problematisk cannabisbrug, og de få, der findes, dækker kun specifikke psykosociale behandlinger. Alle andre behandlingsmetoder er enten overhovedet ikke blevet undersøgt eller ikke tilstrækkeligt; der mangler således beviser for effektiviteten heraf.
Intensiivse kanepitarvitamisega kaasnevad tihti vaimsed probleemid, mis ei pruugi sõltuda ainult narkootilistest ainetest ning sellel on ka praktilised mõjud. Kanepitarvitajate raviplaani koostades võib meedikutel olla raske kindlaks teha, kas alustada narkomaania või vaimse haiguse ravist. Problemaatiliste kanepitarvitajate ravi tulemuste kohta on uuringuid ikka veel napilt ning needki vähesed, mis olemas on, keskenduvad kitsalt psühhosotsiaalsele ravile. Teisi ravimeetodeid ei ole kas üldse uuritud või on uuritud ebapiisavalt, seetõttu puuduvad andmed ravi tõhususe ja tulemuste kohta.
Sillä seikalla, että runsaaseen kannabiksen käyttöön liittyy usein tietystä päihteestä riippumattomia mielenterveysongelmia, on käytännön seurauksia. Kun lääkäri laatii hoitosuunnitelmaa kannabiksen käyttäjälle, hänen voi olla vaikea päättää, pitäisikö aloittaa huumeidenkäytöstä vai mielenterveysongelmasta. Kannabiksen ongelmakäytön hoidon tehoamista ei ole vielä tutkittu kovin paljon, ja niissä harvoissa tutkimuksissa, joita alalla on tehty, on käsitelty vain erityisiä psykososiaalisia hoitomuotoja. Muita hoitomuotoja ei joko ole tutkittu lainkaan tai niitä ei ole tutkittu riittävästi, joten niiden tehoamisesta ei ole näyttöä.
Az a tény, hogy az intenzív kannabiszhasználat gyakran nem drogspecifikus mentális betegségekkel együtt fordul elő, gyakorlati kihatásokkal is bír. A kannabiszhasználók kezelési tervének összeállításakor az orvosoknak olykor nehéz eldönteniük, hogy a kábítószer-használat vagy a mentális egészségügyi probléma felől kezdjék-e meg a kezelést. A problémás kannabiszhasználat kezelésének hatásairól készült vizsgálatok még mindig ritkák, és a néhány meglévő is csak konkrét pszichoszociális kezelésekre terjed ki. A többi kezelési módot még egyáltalán nem, illetve nem kellőképpen tanulmányozták; ezért nincsenek bizonyítékok a hatékonyságra és az eredményességre vonatkozóan.
Det faktum at intensiv cannabisbruk ofte forekommer samtidig med ikke-stoff-spesifikke psykiske problemer, har praktiske konsekvenser. Under utarbeidelsen av en behandlingsplan for cannabisbrukere kan det være vanskelig for klinikere å vite om de skal starte med narkotikabruken eller med de psykiske helseproblemene. Studier av effekten av behandling for problembruk av cannabis er fremdeles sjeldne, og de få som eksisterer, dekker bare spesifikke psykososiale behandlingstilbud. Alle andre behandlingsopplegg har enten ikke vært undersøkt i det hele tatt eller har ikke vært tilstrekkelig undersøkt. Dermed har vi heller ingen dokumentasjon på effekten og effektiviteten av behandlingsoppleggene.
Fakt, że intensywne zażywanie konopi indyjskich często towarzyszy problemom psychicznym o podłożu innym niż narkotyki, ma określone skutki praktyczne. Przy opracowywaniu planu leczenia dla osób zażywających konopie indyjskie lekarze mogą mieć trudności z ustaleniem, czy najpierw należy zająć się problemem narkotyków czy zdrowiem psychicznym. Badań skutków leczenia przy problemowym zażywaniu konopi indyjskich wciąż prowadzi się niewiele, a dostępne analizy dotyczą jedynie określonego rodzaju leczenia psychospołecznego. Pozostałych rodzajów leczenia albo nie badano wcale, albo w niewystarczającym stopniu, brakuje więc dowodów ich skuteczności.
Deoarece consumul intensiv de canabis apare deseori în asociere cu probleme mintale care nu sunt specifice consumului de droguri, apar implicaţii practice. Atunci când elaborează o schemă de tratament pentru consumatorii de canabis, clinicienilor le este greu să se decidă dacă să înceapă cu consumul de droguri sau cu problema de sănătate mintală. Studiile privind efectele tratamentului pentru consumul problematic de droguri sunt încă limitate, iar puţinele care există se referă numai la tratamente psihologice specifice. Celelalte tipuri de tratament fie nu au fost studiate deloc, fie au fost insuficient studiate, de aceea dovezile privind eficacitatea şi eficienţa lipsesc.
Skutočnosť, že intenzívne užívanie kanabisu sa často vyskytuje spoločne s duševnými problémami, ktoré nie sú špecifické pre drogy, má praktické dôsledky. Keď sa vytvára plán liečby pre užívateľov kanabisu, pre lekárov je ťažké určiť, či majú začať s problémom užívania drog alebo problémom duševného zdravia. Štúdie účinkov liečby kvôli problémovému užívaniu kanabisu sú stále zriedkavé a tých málo, ktoré existujú, pokrýva iba špecifické psychosociálne liečby. Všetky ostatné spôsoby liečby buď neboli študované vôbec alebo boli študované nedostatočne; takže dôkazy o účinnosti a efektívnosti chýbajú.
Obstajajo praktične posledice dejstva, da se intenzivno uživanje konoplje pogosto pojavlja skupaj s psihičnimi težavami, ki za drogo niso specifične. Pri oblikovanju načrta zdravljenja uživalcev konoplje se lahko zdravniki znajdejo v precepu, ali naj začnejo zdraviti uživanje droge ali problem psihičnega zdravja. Študije učinkov zdravljenja problema uživanja konoplje so še vedno pičle in tistih nekaj, kar jih je, obravnava izključno specifična psihosocialna zdravljenja. Vsi drugi načini zdravljenja bodisi sploh niso bili preučeni ali pa so bili nezadostno preučeni, dokazov o učinkovitosti in uspešnosti zato primanjkuje.
Det faktum att intensivt cannabisbruk ofta sammanfaller med psykiska problem som inte är specifika för droger har praktiska följder. När en behandlingsplan för en cannabisanvändare utformas kan det vara svårt för kliniken att veta om de ska börja med missbruket eller det psykiska hälsoproblemet. Fortfarande har bara ett fåtal studier gjorts av effekterna av behandling för problematiskt cannabismissbruk, och de få studier som finns täcker enbart specifika psykosociala behandlingar. Andra behandlingsmöjligheter har antingen inte studerats alls eller är otillräckligt undersökta. Bevis för effektivitet och ändamålsenlighet saknas alltså.
Yoğun esrar kullanımının genellikle uyuşturucu tipine özel olmayan ruhsal sorunlarla birlikte meydana gelmesi gerçeğinin uygulamaya yönelik sonuçları vardır. Esrar kullanıcıları için bir tedavi planı oluştururken, klinisyenler için uyuşturucu kullanımından mı yoksa ruhsal sağlık sorunundan mı başlamak gerektiğini bilmek güç olabilir. Sorunlu esrar kullanımı tedavisinin etkilerine dair çalışmalar hala seyrek olup, var olan birkaçı da yalnızca belirli psikososyal tedavileri kapsamaktadır. Tüm diğer tedavi şekilleri üzerinde ya hiç çalışılamamış ya da yeterince çalışma yapılmamıştır; dolayısıyla etkinlik ve verimliliğe dair kanıt bulunmamaktadır.
Kaņepju intensīvas lietošanas un ar konkrētām narkotikām nesaistītu psihisku problēmu biežā līdzāspastāvēšana rada praktiskas problēmas. Izstrādājot kaņepju lietotāju ārstēšanas plānus, mediķiem ir grūti izlemt, vai labāk sākt ar narkotiku problēmu vai ar psihisko problēmu risināšanu. Pētījumi par problemātisku kaņepju lietotāju ārstēšanas rezultātiem joprojām ir nepietiekami, turklāt veiktie pētījumi attiecas tikai uz atsevišķām psihosociālām ārstēšanas metodēm. Pārējie ārstniecības veidi vai nu vispār nav pētīti, vai ir pētīti nepietiekami, tādēļ trūkst pierādījumu par to iedarbīgumu un efektivitāti.
  Riquadro 12  
In particolare, gli studi sui giovani che frequentano eventi musicali e danzanti riferiscono in maniera coerente dati sulla prevalenza del consumo di stupefacenti enormemente più alti rispetto a quelli raccolti nelle indagini condotte sulla popolazione in generale, con livelli sovente particolarmente alti di consumo di sostanze stimolanti.
Drug use and the recreational activities of young people are often linked. In particular, studies targeted at young people attending music and dance events consistently report much higher prevalence estimates for drug use than those found in general population surveys, with particularly high levels of stimulant drug use often being reported. Can differences between countries be explained in terms of the variety of commercial nightlife settings available, music culture, drug availability and disposable incomes? These questions are explored in this selected issue.
L’usage de drogue et les activités de détente des jeunes sont souvent liés. En particulier, les études portant sur les jeunes qui assistent à des événements musicaux ou de danse mentionnent régulièrement des estimations largement supérieures de la prévalence de l’usage de drogue que les enquêtes de population en général, avec des niveaux particulièrement élevés d’usage de stimulants. Les différences entre les pays peuvent-elles s’expliquer par la variété des lieux de divertissement commerciaux de nuit existants, par la culture musicale, la disponibilité de drogue ou les revenus? Ces questions sont étudiées dans cette question particulière.
Häufig besteht ein enger Zusammenhang zwischen dem Drogenkonsum und den Freizeitaktivitäten junger Menschen. Insbesondere wurden bei Studien unter jungen Besuchern von Tanz- und Musiklokalen für den Drogenkonsum wesentlich höhere Prävalenzschätzungen festgestellt als in der Allgemeinbevölkerung. Dabei wurden häufig besonders hohe Raten für den Konsum von Stimulanzien gemeldet. Können Abweichungen zwischen den Ländern durch Unterschiede hinsichtlich der vorhandenen Nachtlokale, der Musikkultur, der Verfügbarkeit von Drogen und der verfügbaren Einkommen erklärt werden? Diese Fragen werden in diesem ausgewählten Thema untersucht.
Con frecuencia, el consumo de drogas y las actividades recreativas de los jóvenes están estrechamente relacionados. En concreto, los estudios dedicados a los jóvenes que asisten a eventos de música y baile registran sistemáticamente estimaciones de prevalencia muy superiores en cuanto al consumo de drogas a las que se detectan en las encuestas de población general. Con frecuencia se informa de niveles especialmente altos de consumo de estimulantes. ¿Es posible explicar las diferencias entre países por la variedad de locales nocturnos, la cultura musical, la disponibilidad de drogas y la renta de cada uno? En esta cuestión particular se examinan estos argumentos.
O consumo de droga e as actividades recreativas dos jovens estão frequentemente interligados. Os estudos sobre os jovens frequentadores de eventos de música e dança, em especial, comunicam unanimemente estimativas da prevalência do consumo de droga muito superiores às encontradas nos inquéritos à população em geral, sendo frequente a referência a níveis particularmente elevados de consumo de estimulantes. Poderão as diferenças entre países ser explicadas pela variedade de locais de vida nocturna disponíveis, cultura musical, disponibilidade de droga e existência de rendimentos disponíveis para a adquirir? Estas questões são analisadas neste tema específico.
Η χρήση ναρκωτικών και οι ψυχαγωγικές δραστηριότητες των νέων συχνά συνδέονται. Ειδικότερα, μελέτες που επικεντρώνονται στους νέους που παρακολουθούν εκδηλώσεις μουσικής και χορού αναφέρουν συστηματικά υψηλότερες εκτιμήσεις για την επικράτηση της χρήσης ναρκωτικών συγκριτικά με τις εκτιμήσεις που περιλαμβάνονται σε μελέτες στον γενικό πληθυσμό, ενώ ιδιαίτερα υψηλά είναι συχνά τα επίπεδα χρήσης διεγερτικών ναρκωτικών ουσιών που αναφέρονται στις μελέτες αυτές. Μπορούν να εξηγηθούν οι διαφορές που παρατηρούνται από χώρα σε χώρα βάσει της ποικιλίας των διαθέσιμων εμπορικών χώρων νυχτερινής διασκέδασης, της μουσικής κουλτούρας, της διαθεσιμότητας ναρκωτικών και των διαθέσιμων εισοδημάτων; Τα ερωτήματα αυτά εξετάζονται στο εν λόγω επιλεγμένο θέμα.
Vaak is er een verband tussen drugsgebruik en de vrijetijdsbesteding van jongeren. Met name in studies die gericht zijn op jongeren die muziek- en dance-evenementen bezoeken wordt consequent melding gemaakt van veel hogere prevalentieschattingen voor drugsgebruik dan uit enquêtes onder de algemene bevolking blijkt. Vaak worden in dergelijke specifieke studies bijzonder hoge niveaus gemeld voor het gebruik van stimulerende middelen. Kunnen verschillen tussen landen worden verklaard op grond van verschillen in het beschikbare commerciële nachtleven, de muziekcultuur, de beschikbaarheid van drugs en de hoogte van besteedbare inkomens? Dergelijke vragen komen aan de orde in deze speciale kwestie.
Užívání drog a rekreační aktivity mladých lidí bývají často spjaty. Konkrétně studie zaměřené na mladé lidi navštěvující hudební a taneční akce soustavně hlásí mnohem vyšší odhady prevalence užívání drog než v průzkumech běžné populace, přičemž často je hlášena zvláště vysoká míra užívání stimulantů. Lze rozdíly mezi zeměmi vysvětlit rozmanitostí komerční nabídky nočního života, hudební kultury, dostupností drog a disponibilního příjmu? Těmito otázkami se zabývá následující vybrané téma.
Der er ofte en forbindelse mellem stofbrug og unges fritidsaktiviteter. Undersøgelser med fokus på unge, der deltager i musik- og dansearrangementer, har således konstant vist højere skøn over udbredelsen af stofbrug end de skøn, der fremgår af undersøgelser foretaget blandt den almindelige befolkning, og der meldes ofte om en særlig stor udbredelse af brugen af stimulanser. Kan forskelle mellem landene forklares ud fra rækken af tilbud inden for det kommercielle nattelivsmiljø, musikkultur, tilgængelighed af narkotika og disponibel indkomst? Disse spørgsmål undersøges i dette udvalgte tema.
Noorte meelelahutus on sageli seotud uimastitarbimisega. Muusika- ja tantsuüritusi külastavate noorte seas läbiviidud uuringutest selgub nimelt järjekindlalt palju suurem uimastitarvitamise levimus kui üldistes elanikkonna uuringutes, kusjuures eriti suur on stimulantide tarbimise sagedus. Kas eri riikide puhul ilmnenud erinevused tulenevad erinevatest ööelu võimalustest, muusikakultuurist, uimastite kättesaadavusest ja noorte käsutuses olevast rahast? Nendele küsimustele otsitakse selles valikteemas vastuseid.
Huumeidenkäyttö ja nuorten vapaa-ajan toiminta ovat usein yhteydessä toisiinsa. Etenkin musiikki- ja tanssitapahtumiin osallistuviin nuoriin kohdistuvissa tutkimuksissa todetaan säännöllisesti huomattavasti korkeampia huumeidenkäytön levinneisyysasteita kuin yleisissä väestötutkimuksissa, ja niissä todetaan usein erityisen korkeita piristeiden käyttöasteita. Voidaanko maiden väliset erot selittää kaupallisen yöelämän tarjonnan, musiikkikulttuurin, huumeiden saatavuuden ja käyttövarojen eroilla? Näitä kysymyksiä tarkastellaan tässä erityiskysymyksessä.
A kábítószer-használat és a fiatalok rekreációs tevékenységei gyakran összekapcsolódnak. Különösen a zenés-táncos eseményeket látogató fiatalokat megcélzó tanulmányoknál figyelhető meg, hogy következetesen jóval magasabb előfordulási becsléseket adnak ki, mint az általános népesség felmérései, és ezen belül a serkentőszerek használatának kifejezetten magas szintjeiről számolnak be. Magyarázatot ad-e az országok közötti különbségekre az elérhető kereskedelmi célú éjszakai élet, a zenei kultúra, a kábítószerek elérhetősége és az elkölthető jövedelem terén meglévő sokszínűség? Ezeket a kérdéseket járja körül a kiválasztott téma.
Det er ofte en sammenheng mellom narkotikabruk og rekreasjonsaktiviteter hos de unge. Studier gjennomført blant ungdom som deltar på musikk- og dance-tilstelninger rapporterer gjennomgående om langt høyere prevalensestimater for narkotikabruk enn i befolkningen generelt, og det rapporteres ofte om spesielt høye nivåer av bruk av sentralstimulerende stoffer. Kan forskjellene mellom landene forklares med hvilke kommersielle utelivsmiljøer som finnes, musikkultur, hvilke stoffer som er tilgjengelig og disponibel inntekt? Dette er spørsmål som utredes i dette utvalgte aspektet.
Wśród młodych ludzi zażywanie narkotyków jest często powiązane z rozrywką. W szczególności badania, w których grupą docelową byli młodzi ludzie uczestniczący w imprezach muzycznych i tanecznych, konsekwentnie wskazują na znacznie wyższe szacowane rozpowszechnienie zażywania narkotyków, niż odnotowane w badaniach obejmujących ogół populacji — wskazywano na szczególnie wysoki poziom zażywania narkotyków pobudzających. Czy różnice między krajami można wytłumaczyć różnorodnością miejsc życia nocnego, kultury muzycznej, dostępności narkotyków i poziomu dochodów? Na te pytania odpowiedzi należy szukać w tym wybranym zagadnieniu.
De cele mai multe ori există o legătură între consumul de droguri şi activităţile recreative ale tinerilor. În special, studiile asupra tinerilor care frecventează evenimente muzicale şi de dans indică fără dubiu o prevalenţă mult mai ridicată a consumului de droguri în rândul acestora, decât în ansamblul populaţiei, raportându-se de foarte multe ori niveluri ridicate ale consumului de droguri stimulatoare. Pot aceste diferenţe între ţări să fie explicate în funcţie de varietatea locaţiilor disponibile în care se desfăşoară viaţa de noapte, cultura muzicală, disponibilitatea drogurilor şi posibilităţile financiare? Întrebările respective sunt analizate în acest extras.
Užívanie drog a rekreačné činnosti mladých ľudí sú často prepojené. Najmä štúdie zamerané na mladých ľudí, ktorí navštevujú hudobné podujatia a tanečné zábavy, neustále uvádzajú oveľa vyššie odhady prevalencie užívania drog ako tie, ktoré sa zistili v prieskumoch medzi všeobecnou populáciou, pričom sa často uvádzajú najmä vysoké úrovne užívania stimulansov. Môžu sa rozdiely medzi krajinami vysvetliť z hľadiska rôznorodosti dostupných komerčných nočných zábavných podnikov, hudobnej kultúry, dostupnosti drog a disponibilných príjmov? Tieto otázky sú skúmané v tejto vybranej otázke.
Uživanje drog in nekatere sprostitvene dejavnosti mladih so pogosto povezani. Zlasti raziskave med mladimi, ki se udeležujejo glasbenih in plesnih dogodkov, ves čas beležijo višjih ocenah razširjenosti uživanja drog kot med splošnim prebivalstvom; s tem da se pogosto poroča o posebej visokih ravneh uživanja stimulansov. Ali je razlike med državami mogoče razložiti v smislu različnosti razpoložljivih komercialnih okolij nočnega življenja, glasbene kulture ter razpoložljivih drog in dohodkov? Te teme obravnava to izbrano vprašanje.
Narkotikaanvändning och unga människors nöjesaktiviteter hänger ofta ihop. I synnerhet visar studier av unga människor som deltar i musik- och dansevenemang alltid mycket högre prevalensestimat för narkotikaanvändning än de som rapporteras från enkäter bland den allmänna befolkningen, och särskilt höga nivåer av stimulantia rapporteras ofta. Kan skillnader mellan länderna förklaras av skillnader i nöjesmiljöer, musikkulturer, tillgång på droger och disponibla inkomster? Dessa frågor tas upp i detta temakapitel.
Gençlerin uyuşturucu kullanımı ile eğlence faaliyetleri genellikle birbirine bağlıdır. Özellikle, müzik ve dans etkinliklerine sürekli olarak katılan gençleri hedef alan çalışmalar, uyuşturucu kullanımı için genel nüfus anketlerinde bulunanlardan çok daha yüksek yaygınlık oranları ile uyarıcı uyuşturucu kullanımında özellikle yüksek düzeyler rapor etmektedir. Ülkeler arasındaki farklar, mevcut ticari amaçlı gece hayatı ortamları, müzik kültürü, uyuşturucu bulunabilirliği ve yüksek gelirlerle açıklanabilir mi? Bu sorular bu seçili yayında incelenmektedir.
Narkotiku lietošana un jauniešu izklaides pasākumi bieži iet roku rokā. Tieši pētījumos, kuru mērķgrupa ir jaunieši, kas apmeklē mūzikas un deju pasākumus, pastāvīgi atklājas daudz augstāks narkotiku izplatības līmenis nekā visu iedzīvotāju aptaujās, un bieži tiek ziņots par īpaši augstu stimulējošo narkotiku lietošanas līmeni. Vai atšķirības starp valstīm var skaidrot ar komerciālo nakts izklaides vietu atšķirīgo pieejamību, atšķirīgo mūzikas kultūru, narkotiku pieejamību un iedzīvotāju rīcībā esošajiem līdzekļiem? Šajā īpašajā tēmā ir meklētas atbildes uz šiem jautājumiem.
  Riquadro 2  
Questa evoluzione è propria sia delle politiche in materia di droga di alcuni Stati membri sia delle strategie dell’Unione europea. Sono sempre più numerosi gli studi volti a far luce sul problema della dipendenza e dei comportamenti dipendenti, indipendentemente dalle sostanze implicate.
In Europe, the scope of drug policies is beginning to stretch beyond illicit drugs and to encompass other addictive substances or even types of behaviour. This is found in the drug policies of some Member States and in EU drugs strategies. Increasingly, research is addressing the issue of addiction or addictive behaviours irrespective of the substances concerned. The selected issue on the increasing attention being given in national illicit drugs strategies or policy documents to licit substances or to addiction per se aims at presenting a first insight into this emerging phenomenon in the European Union.
En Europe, la portée des politiques antidrogue commence à s’étendre au-delà des drogues illicites et à englober d’autres substances engendrant une dépendance ou des comportements similaires. Cette tendance transparaît dans les politiques antidrogue de certains États membres et dans les stratégies antidrogue de l’Union européenne. La recherche se penche de plus en plus sur la question de la toxicomanie ou des comportements de dépendance, quelle que soit la substance concernée. La question particulière consacrée à l’attention croissante accordée aux substances licites ou à la toxicomanie proprement dite dans les stratégies nationales sur les drogues illicites ou dans les politiques nationales a pour objet de donner un premier aperçu de ce phénomène émergent dans l’Union européenne.
In Europa beginnt man, den Gegenstand der Drogenpolitik über illegale Drogen hinaus auf andere Suchtmittel oder auch Verhaltensweisen auszuweiten. Dies geht aus der Drogenpolitik einiger Mitgliedstaaten und den EU-Drogenstrategien hervor. Die Forschungen befassen sich zunehmend mit dem Thema Sucht oder Suchtverhalten, ohne die betreffenden Substanzen zu berücksichtigen. Das ausgewählte Thema über die zunehmende Aufmerksamkeit, die in nationalen Strategien zur Bekämpfung illegaler Drogen oder in politischen Dokumenten legalen Substanzen oder dem Thema Sucht als solches gezollt wird, soll erste Einblicke in dieses in der Europäischen Union neu aufkommende Phänomen gewähren.
En Europa, el ámbito de aplicación de las políticas en materia de drogas está empezando a extenderse más allá de las drogas ilegales y a abarcar otras sustancias adictivas o incluso tipos de comportamiento. Esto queda reflejado en las políticas en materia de drogas de algunos Estados miembros y en las estrategias de la UE en este terreno. Cada vez más, las investigaciones se dirigen hacia el problema de la adicción o los comportamientos adictivos, indistintamente de las sustancias que implique. La cuestión particular sobre la creciente atención que se presta a las sustancias legales o a la adicción por sí misma en las estrategias o documentos de orientación nacionales en materia de drogas ilegales tiene como objetivo presentar una primera visión de este fenómeno emergente en la Unión Europea.
Na Europa, o âmbito das políticas em matéria de droga está a começar a alargar-se para além das drogas ilegais e a englobar outras substâncias ou mesmo tipos de comportamento causadores de dependência. Esta mudança é observável nas políticas de alguns Estados‑Membros e nas estratégias da UE neste domínio. A investigação aborda cada vez mais a questão da dependência ou dos comportamentos que geram dependência, independentemente das substâncias envolvidas. O tema específico relativo à crescente atenção conferida nas estratégias nacionais e nos documentos políticos de luta contra a droga às substâncias legais ou à dependência em si mesma procura apresentar uma primeira perspectiva deste fenómeno emergente na União Europeia.
Στην Ευρώπη το πεδίο εφαρμογής των πολιτικών για τα ναρκωτικά αρχίζει να επεκτείνεται πέραν των παράνομων ναρκωτικών και να περικλείει άλλες εθιστικές ουσίες ή ακόμα και μορφές συμπεριφοράς. Αυτό διαπιστώνεται στις πολιτικές για τα ναρκωτικά ορισμένων κρατών μελών και στις στρατηγικές της ΕΕ για τα ναρκωτικά. Ολοένα και περισσότερο, η έρευνα ασχολείται με το θέμα του εθισμού ή των εθιστικών συμπεριφορών ανεξαρτήτως ουσίας. Το επιλεγμένο θέμα για την αυξανόμενη προσοχή που δίνεται στο πλαίσιο εθνικών στρατηγικών ή εγγράφων πολιτικής στις νόμιμες ουσίες ή στον ίδιο τον εθισμό έχει στόχο να φωτίσει για πρώτη φορά αυτό το νέο φαινόμενο στην Ευρωπαϊκή Ένωση.
In Europa begint de reikwijdte van het drugsbeleid zich verder uit te strekken dan illegale drugs alleen en ook andere verslavende stoffen en zelfs gedragstypen te omvatten. Dit is terug te vinden in het drugsbeleid van bepaalde lidstaten en in drugsstrategieën van de EU. In toenemende mate richt het onderzoek zich op het onderwerp verslaving of verslavingsgedrag onafhankelijk van de betreffende stoffen. De speciale kwestie over de toenemende aandacht die in nationale strategieën of beleidsdocumenten inzake illegale drugs wordt geschonken aan legale stoffen of aan verslaving als zodanig heeft tot doel een eerste inzicht te verschaffen in dit nieuwe fenomeen in de Europese Unie.
Protidrogové politiky v Evropě začínají přesahovat rámec nezákonných drog a začínají zahrnovat další návykové látky nebo i typy chování. To je patrné v protidrogových politikách některých členských států a v protidrogových strategiích EU. Výzkum se v rostoucí míře zabývá otázkou závislosti nebo návykového chování bez ohledu na to, o jaké látky se jedná. Toto vybrané téma týkající se zvýšené pozornosti, kterou legálním látkám nebo závislosti jako takové věnují národní strategie boje proti nezákonným drogám nebo politické dokumenty, se pokouší přinést první vhled do tohoto nastupujícího fenoménu v Evropské unii.
I Europa er narkotikapolitikkerne begyndt at strække sig ud over illegale stoffer og omfatte andre afhængighedsskabende stoffer eller endog adfærdsformer. Dette ses i narkotikapolitikkerne i nogle medlemsstater og i EU's narkotikastrategier. Forskningen sætter i stigende grad fokus på spørgsmålet om afhængighed eller afhængighedsskabende adfærdsmønstre, uanset hvilke stoffer der er tale om. Det udvalgte tema om den øgede vægt, som legale stoffer eller afhængighed i sig selv tillægges i nationale strategier eller policydokumenter vedrørende illegale stoffer, tager sigte på at give et første indblik i dette nye fænomen i Den Europæiske Union.
Euroopas hakkab narkopoliitika hõlmama enamat kui ebaseaduslikke narkootilisi aineid ja haarama ka muid sõltuvusaineid ja isegi käitumistüüpe. Seda võib näha mõnede liikmesriikide narkoennetusstrateegiates ja Euroopa Liidu narkostrateegiates. Üha enam uuritakse mitte-ainespetsiifilist sõltuvust või sõltuvuskäitumist. Valikteema sellest, et riiklikes ebaseaduslikke uimasteid käsitlevates strateegiates või juhtnöörides pööratakse üha enam tähelepanu seaduslikele ainetele või sõltuvusele kui niisugusele, püüab esmakordselt tutvustada seda Euroopa Liidus esilekerkivat nähtust.
Huumepolitiikkaan on Euroopassa alettu sisällyttää laittomien huumausaineiden lisäksi muitakin riippuvuutta aiheuttavia aineita ja jopa käyttäytymisen muotoja. Näin on tehty joidenkin jäsenvaltioiden huumepolitiikassa ja EU:n huumausainestrategiassa. Tutkimuksessa käsitellään yhä enemmän riippuvuutta tai riippuvaista käyttäytymistä aineeseen katsomatta. Erityiskysymyksessä, jossa käsitellään laillisten aineiden tai itse riippuvuuden merkityksen kasvua laittomia huumausaineita koskevassa kansallisessa strategiassa tai politiikassa, on tarkoitus esittää ensimmäinen katsaus tähän Euroopan unionissa yleistyvään ilmiöön.
Az európai kábítószer-politikák hatóköre kezd túlnyúlni a tiltott kábítószereken, és más addiktív anyagok, sőt, akár viselkedésformák felé is terjeszkedik. Ez néhány tagállam kábítószer-politikájából és az EU kábítószer-stratégiájából állapítható meg. Az addikció vagy az addiktív viselkedések kérdése egyre nagyobb szerepet kap a kutatásban, függetlenül a szóban forgó anyagtól. A tiltott kábítószerekre vonatkozó nemzeti stratégiákban vagy politikai dokumentumokban a legális anyagoknak vagy magának az addikciónak szentelt figyelem növekedéséről szóló kiválasztott témakör célja, hogy kiinduló betekintést adjon ebbe az Európai Unióban kialakulóban lévő jelenségbe.
I Europa er rammene for narkotikapolitikken i ferd med å utvides til ikke bare å gjelde illegale rusmidler, men også andre vanedannende stoffer eller til og med atferder. Dette framgår av narkotikapolitikken i enkelte medlemsstater og i EUs narkotikastrategier. Forskningen ser i økende grad på problemet med avhengighet eller avhengighetsatferd uavhengig av de aktuelle stoffene. Den økende oppmerksomheten mot lovlige rusmidler eller avhengighet som sådan i nasjonale narkotikastrategier eller policy-dokumenter, omhandles i dette utvalgte aspektet, som har som mål å gi et første innblikk i dette nye fenomenet i Den europeiske union.
W Europie zakres polityki antynarkotykowej zaczyna wykraczać poza narkotyki nielegalne i obejmuje inne substancje uzależniające czy nawet rodzaje zachowań. Znajduje to swoje odbicie w polityce antynarkotykowej niektórych państw członkowskich i w strategiach antynarkotykowych UE. W coraz większym stopniu badania dotyczą kwestii uzależnienia lub zachowań uzależniających bez względu na rodzaj substancji, która je wywołuje. To nowe zjawisko w UE po raz pierwszy pokazane zostało w wybranym zagadnieniu dotyczącym większego nacisku, który kładzie się na substancje legalne lub samo uzależnienie w krajowych strategiach antynarkotykowych skierowanych przeciw narkotykom nielegalnym i w dokumentach politycznych.
În Europa, sfera de acoperire a politicilor privind drogurile începe să se extindă dincolo de drogurile ilicite şi să cuprindă alte substanţe care implică dependenţa sau chiar tipuri de comportament. Această abordare se regăseşte în politicile privind drogurile ale unor state membre şi în strategiile UE privind drogurile. Tot mai mult, cercetările efectuate abordează problema dependenţei sau a comportamentelor dependente indiferent de substanţele implicate. Extrasul privind atenţia mărită acordată strategiilor naţionale privind drogurile ilicite sau politicile privind substanţele licite sau dependenţa în sine, are scopul de a prezenta o primă analiză a acestui fenomen care se dezvoltă în Uniunea Europeană.
V Európe sa začína rozsah protidrogových politík rozširovať mimo rámca nezákonných drog a zahŕňať ďalšie návykové látky alebo dokonca typy správania. Toto sa zistilo v protidrogových politikách niektorých členských štátov a v protidrogových stratégiách EÚ. Výskum čoraz viac rieši otázku závislosti alebo závislého správania bez ohľadu na príslušné látky. Vybraná otázka zvýšenej pozornosti venovanej v národných stratégiách súvisiacich s nezákonnými drogami alebo v dokumentoch politiky zákonným látkam alebo závislosti samej o sebe sa zameriava na prezentovanie prvého hlbokého pohľadu do tohto objavujúceho sa javu v Európskej únii.
V Evropi začenja obseg politik drog zajemati več kot samo prepovedane droge in vključevati druge snovi, ki povzročajo odvisnost, ali celo tipe vedenja. To je mogoče zaslediti v politikah drog nekaterih držav članic in v strategijah EU za boj proti drogam. Raziskave vedno pogosteje obravnavajo vprašanje odvisnosti ali vedenj, ki povzročajo odvisnost, ne glede na zadevno snov. Izbrano vprašanje o povečani pozornosti, ki se posveča nacionalnim strategijam boja proti prepovedanim drogam, dokumentom politike za dovoljene snovi ali odvisnosti kot taki, je namenjeno predstavitvi prvega vpogleda v ta vedno bolj navzoč pojav v Evropski uniji.
I Europa börjar narkotikapolitiken vidgas utöver olagliga droger till att omfatta andra beroendeframkallande ämnen eller till och med andra typer av beteenden. Detta framkommer av vissa medlemsstaters narkotikapolitik och av EU:s narkotikastrategier. Forskningen inriktas i allt högre grad på frågan om beroende eller beroendeframkallande beteenden oavsett vilket ämne det gäller. Temakapitlet om den allt större uppmärksamhet som ägnas lagliga ämnen eller beroende i sig i nationella strategier för att bekämpa olagliga droger eller i policydokument, syftar till att ge en första inblick i detta framväxande fenomen i EU.
Avrupa’da, uyuşturucu politikalarının kapsamı, yasadışı uyuşturucuların ötesine yayılmaya ve başka bağımlılık yapıcı maddeler ve hatta davranış şekillerini dahi kapsamaya başlamıştır. Bu durum bazı Üye Devletler ile AB uyuşturucu stratejilerinde bulunmaktadır. Araştırma, giderek daha çok ilgili maddelere bakmaksızın bağımlılık veya bağımlı davranışları konusuyla ilgilenmektedir. Ulusal yasadışı uyuşturucu stratejileri veya politika belgelerinde yasal maddeler veya başlı başına bağımlılığa verilen artan önem hakkındaki seçili yayın, Avrupa Birliği’nde yeni ortaya çıkan bu duruma dair bir ilk içgörü sunmayı amaçlamaktadır.
Eiropas narkotiku politikas darbības joma sāk paplašināties, aptverot ne vien nelegālās narkotikas, bet arī citas atkarību izraisošas vielas un pat uzvedību ar noslieci uz atkarībām. Par to liecina dažu dalībvalstu narkotiku politika un ES narkotiku stratēģijas. Pētniecība arvien vairāk pievēršas atkarībām un uzvedībai ar noslieci uz atkarībām, nešķirojot iesaistītās vielas. Īpašā tēma par pieaugošo uzmanību, kas valsts nelegālo narkotiku stratēģijās un politikas dokumentos tiek pievērsta atļautajām vielām un atkarībām vispār, ir izvēlēta, lai pirmo reizi ļautu ielūkoties šajā Eiropas Savienībā topošajā ievirzē.
  Riquadro 4  
Per migliorare la qualità dei dati disponibili sull'erogazione e l’utilizzo dei servizi di riduzione del danno è importante che vi sia uno strumento di raccolta delle informazioni che sia adeguato per le strutture e, al tempo stesso, che produca risultati pertinenti per gli scopi delle attività di monitoraggio nazionali ed europee.
It is important for improving the quality of data available on the provision and utilisation of harm reduction services that a data collection tool exists that is appropriate for agencies and at the same time produces relevant results for national and European monitoring purposes. An initiative in this direction is the joint EMCDDA–Correlation project, supported by experts from the national focal points of France, Ireland, Hungary and Norway. The Correlation network (European Network for Social Inclusion and Health, www.correlation-net.org) represents governmental and non-governmental organisations from 27 European countries and is funded under the public health programme of the European Commission (DG SANCO).
Pour améliorer la qualité des données disponibles sur la fourniture et l’utilisation de services de réduction des risques, il faut qu’un outil de collecte de données existe et qu’il soit adapté aux structures à faible seuil tout en produisant des données pertinentes à des fins de surveillance nationale et européenne. Une initiative dans ce sens est le projet OEDT-Correlation, soutenu par des experts des points focaux de France, d’Irlande, de Hongrie et de Norvège. Le réseau Correlation (European Network for Social Inclusion and Health - réseau européen d’insertion sociale et de santé, www.correlation-net.org) représente des organisations gouvernementales et non gouvernementales de 27 pays d’Europe et est financé par le programme de santé publique de la Commission européenne (DG SANCO).
Für die Verbesserung der Qualität der verfügbaren Daten über das Angebot und die Inanspruchnahme von Diensten zur Schadensminimierung ist es wichtig, dass Datenerhebungsinstrumente vorhanden sind, die für die Dienste geeignet sind und zugleich relevante Ergebnisse für die Beobachtung auf nationaler und europäischer Ebene hervorbringen. Eine Initiative, die in diese Richtung geht, ist das gemeinsame EBDD-Projekt Correlation, das von Sachverständigen der nationalen Knotenpunkte Frankreichs, Irlands, Ungarns und Norwegens unterstützt wird. Im Correlation-Netz (European Network for Social Inclusion and Health [Europäisches Netz für soziale Integration und Gesundheit], www.correlation-net.org) sind Regierungs- und Nichtregierungsorganisationen aus 27 europäischen Ländern vertreten. Die Finanzierung erfolgt im Rahmen des Aktionsprogramms der Europäischen Kommission (GD SANCO) im Bereich der öffentlichen Gesundheit.
Para poder mejorar la calidad de los datos disponibles sobre la oferta y el uso de los servicios de reducción de daños es importante que exista una herramienta de recopilación de datos que sea adecuada para los centros y, al mismo tiempo, permita obtener resultados relevantes para los fines de seguimiento de ámbito nacional y europeo. El proyecto de la OEDT Correlation, respaldado por expertos de los puntos focales nacionales de Francia, Irlanda, Hungría y Noruega, es una iniciativa que apunta hacia este objetivo. La red Correlation (European Network for Social Inclusion and Health [Red Europea para la Inclusión Social y la Sanidad], www.correlation-net.org) representa a organizaciones gubernamentales y no gubernamentales de 27 países europeos y está financiada por el Programa de acción comunitario en el ámbito de la salud pública (DG SANCO).
Para melhorar a qualidade dos dados disponíveis sobre a prestação e a utilização dos serviços de redução dos danos é importante que exista um instrumento de recolha dos dados adequado para estas entidades e simultaneamente capaz de produzir resultados pertinentes para a monitorização a nível nacional e europeu. O projecto conjunto OEDT–Correlation, apoiado por peritos dos pontos focais nacionais de França, Irlanda, Hungria e Noruega, constitui uma iniciativa nesse sentido. A rede Correlation (European Network for Social Inclusion and Health (Rede Europeia para a Inclusão Social e a Saúde), www.correlation-net.org) representa organizações governamentais e não governamentais de 27 países europeus e é financiada ao abrigo do programa de saúde pública da Comissão Europeia (DG SANCO).
Είναι σημαντικό για τη βελτίωση της ποιότητας των στοιχείων σχετικά με την παροχή και τη χρήση υπηρεσιών μείωσης των επιβλαβών συνεπειών να υπάρχει ένα εργαλείο συλλογής στοιχείων που να είναι μεν κατάλληλο για τις υπηρεσίες αλλά να παράγει ταυτόχρονα αποτελέσματα που να μπορούν να χρησιμοποιούνται για τους σκοπούς της παρακολούθησης σε εθνικό και ευρωπαϊκό επίπεδο. Μια πρωτοβουλία προς την κατεύθυνση αυτή είναι το κοινό σχέδιο ΕΚΠΝΤ – Correlation, με την υποστήριξη εμπειρογνωμόνων από τα εθνικά εστιακά σημεία της Γαλλίας, της Ιρλανδίας, της Ουγγαρίας και της Νορβηγίας. Το δίκτυο Correlation (European Network for Social Inclusion and Health (Ευρωπαϊκό δίκτυο για την κοινωνική ένταξη και την υγεία), www.correlation-net.org) εκπροσωπεί κυβερνητικές και μη κυβερνητικές οργανώσεις από 27 ευρωπαϊκές χώρες και χρηματοδοτείται από το πρόγραμμα δημόσιας υγείας της Ευρωπαϊκής Επιτροπής (ΓΔ SANCO).
Voor het verbeteren van de kwaliteit van de beschikbare gegevens over de verlening en gebruikmaking van diensten die gericht zijn op schadebeperking is het belangrijk om een instrument te hebben voor het verzamelen van gegevens dat geschikt is voor instellingen, maar tegelijkertijd relevante resultaten oplevert voor monitoringdoeleinden op nationaal en Europees niveau. Een initiatief in die richting is het gezamenlijke project van het EWDD en Correlation, dat wordt ondersteund door deskundigen van de nationale focal points van Frankrijk, Ierland, Hongarije en Noorwegen. In het Correlation-netwerk (Europees Netwerk voor sociale integratie en gezondheid, www.correlation-net.org) zijn gouvernementele en non-gouvernementele organisaties uit 27 Europese landen vertegenwoordigd, en het netwerk wordt gefinancierd uit hoofde van het volksgezondheidsprogramma van de Europese Commissie (DG SANCO).
Pro zlepšování kvality dostupných údajů o poskytování a využívání služeb minimalizace poškození uživatelů drog je důležité, aby existoval nástroj pro shromažďování informací, který by byl pro zařízení vhodný a který by zároveň podával relevantní výsledky pro účely národního a evropského monitorování. Jednou z iniciativ v tomto směru je společný projekt agentury EMCDDA a sítě Correlation, podporovaný odborníky z národních kontaktních míst Francie, Irska, Maďarska a Norska. Síť Correlation (Evropská síť pro sociální začlenění a zdraví, www.correlation-net.org) zastupuje vládní a nevládní organizace z 27 evropských zemí a je financována v rámci programu veřejného zdraví Evropské komise (generální ředitelství pro zdraví a ochranu spotřebitele).
Det er vigtigt for at forbedre kvaliteten af de foreliggende data om udbuddet og udnyttelsen af skadesreduktionstjenester, at der findes et dataindsamlingsredskab, som er hensigtsmæssigt for lavtærskeltjenesterne og samtidig giver relevante resultater til nationale og europæiske overvågningsformål. Et initiativ i denne retning er det fælles projekt mellem EONN og Correlation, som støttes af eksperter fra de nationale knudepunkter i Frankrig, Irland, Ungarn og Norge. Correlation-netværket (European Network for Social Inclusion and Health (det europæiske netværk for social integration og sundhed), www.correlation-net.org) repræsenterer statslige og ikke-statslige organisationer fra 27 europæiske lande og finansieres over Europa-Kommissionens folkesundhedsprogram (GD SANCO).
Oluline on parandada kahju vähendamise teenuse pakkumise ja kasutamise kohta kogutavate andmete kvaliteeti, et andmeid saaksid kasutada keskused ise ja samal ajal annaksid vajalikku materjali ka oma riigi ja üleeuroopalisele järelevalvesüsteemile. Sellesuunaliseks algatuseks on EMCDDA ühisprojekt Correlation, mida toetavad Prantsusmaa, Iirimaa, Ungari ja Norra riiklike teabekeskuste asjatundjad. Correlation-võrgustik (Sotsiaalse kaasamise ja tervise Euroopa võrgustik, www.correlation-net.org) esindab 27 Euroopa riigi valitsus- ja valitsusväliseid organisatsioone ning seda rahastatakse Euroopa Komisjoni (Tervise- ja tarbijakaitse peadirektoraat) rahvatervise programmist.
Haittojen vähentämiseen tähtäävien palvelujen tarjonnasta ja käytöstä saatavilla olevien tietojen laadun parantamiseksi tarvitaan tiedonkeruuväline, joka soveltuu keskusten käyttöön ja joka samalla tuottaa merkittäviä tuloksia kansallista ja Euroopan tason seurantaa varten. Ranskan, Irlannin, Unkarin ja Norjan kansallisten seurantakeskusten asiantuntijoiden tukema EMCDDA:n ja Correlation-verkoston yhteinen hanke on tämänsuuntainen aloite. Correlation-verkostoon (European Network for Social Inclusion and Health, www.correlation-net.org) osallistuu valtiollisia järjestöjä ja kansalaisjärjestöjä 27:stä Euroopan maasta, ja sitä rahoitetaan Euroopan komission kansanterveysohjelmasta (DG SANCO).
Az ártalomcsökkentő szolgáltatások biztosításáról és kihasználtságáról rendelkezésre álló adatok minőségének javításához fontos egy olyan adatgyűjtési eszköz megléte, amely megfelel az ügynökségeknek, ugyanakkor az országos és európai megfigyelés szempontjából is mérvadó eredményeket hoz. Ebbe az irányba tett kezdeményezésnek tekinthető a Franciaország, Írország, Magyarország és Norvégia nemzeti fókuszpontjaitól érkező szakértők támogatásával indult közös EMCDDA–Correlation projekt. A Correlation hálózat (a Társadalmi Integráció és az Egészségügy Európai Hálózata, www.correlation-net.org) 27 európai ország kormányzati és nem kormányzati szervezeteit képviseli, finanszírozása az Európai Bizottság (DG SANCO) közegészségügyi programjából történik.
For å forbedre kvaliteten på dataene som er tilgjengelige når det gjelder tilbud og bruk av skadereduksjonstjenestene, er det viktig at det finnes et datainnsamlingsverktøy som er tilpasset lavterskeltjenestene og som samtidige gir resultater som er relevante i forhold til nasjonale og europeiske kartleggingsmål. Et tiltak i denne retningen er det felles EONN – Correlation-prosjektet, der eksperter fra de nasjonale kontaktpunktene i Frankrike, Irland, Ungarn og Norge bidrar. Correlation-nettverket (European Network for Social Inclusion and Health, www.correlation-net.org) representer statlige og frivillige organisasjoner i 27 europeiske land og finansieres av Europakommisjonens folkehelseprogram (DG SANCO).
W celu poprawy jakości dostępnych danych o świadczeniu i wykorzystaniu usług w zakresie ograniczania szkód zdrowotnych powinno się wprowadzić narzędzie do zbierania danych, które byłoby odpowiednie dla jednostek, a jednocześnie pozwalałoby uzyskać stosowne wyniki na potrzeby monitorowania problemu narkomanii na poziomie krajowym i europejskim. Inicjatywę podjętą w tym celu stanowi wspólny projekt EMCDDA i sieci Correlation, wspierany przez ekspertów z krajowych punktów kontaktowych we Francji, w Irlandii, na Węgrzech i w Norwegii. Sieć Correlation (Europejska Sieć Integracji Społecznej i Zdrowia, www.correlation-net.org) reprezentuje organizacje rządowe i pozarządowe z 27 krajów europejskich i jest finansowana przez Komisję Europejską (DG SANCO) w ramach programu zdrowia publicznego.
Pentru îmbunătăţirea calităţii datelor disponibile privind asigurarea şi utilizarea serviciilor de reducere a efectelor nocive, este importantă existenţa unui instrument de colectare a datelor care să fie adecvat pentru agenţii şi în acelaşi timp să producă rezultate relevante în scopuri de monitorizare la nivel naţional şi european. O iniţiativă în această direcţie este proiectul comun OEDT–Correlation, sprijinit de către experţi ai punctelor focale naţionale din Franţa, Irlanda, Ungaria şi Norvegia. Reţeaua Correlation (European Network for Social Inclusion and Health, www.correlation-net.org) [Reţea europeană pentru incluziune socială şi sănătate] reprezintă organizaţii guvernamentale şi neguvernamentale din 27 de ţări europene şi este finanţată prin programul pentru sănătate publică al Comisiei Europene (DG SANCO).
Pre zlepšovanie kvality dostupných údajov o poskytovaní a využívaní služieb na znižovanie škôd je dôležité, aby existoval nástroj na zhromažďovanie údajov, ktorý je vhodný pre agentúry a ktorý zároveň poskytuje príslušné výsledky na národné a európske monitorovacie účely. Iniciatívou v tomto smere je spoločný projekt EMCDDA a Korelačnej siete podporovaný expertmi z národných kontaktných miest Francúzska, Írska, Maďarska a Nórska. Korelačná sieť (Európska sieť pre sociálne začlenenie a zdravie, www.correlation-net.org) zatupuje vládne a mimovládne organizácie z 27 európskych krajín a je financovaná z programu verejného zdravia Európskej komisie (DG SANCO).
Za izboljšanje kakovosti razpoložljivih podatkov o zagotavljanju in uporabljanju storitev za zmanjševanje škode je pomembno, da obstaja orodje za zbiranje podatkov, ki je ustrezno za agencije in hkrati daje ustrezne rezultate za namene spremljanja na nacionalni in evropski ravni. Pobuda v tej smeri je skupni projekt EMCDDA–Correlation, ki ga podpirajo strokovnjaki iz nacionalnih kontaktnih točk Francije, Irske, Madžarske in Norveške. Mreža Correlation (Evropska mreža za socialno vključenost in zdravje, www.correlation-net.org) predstavlja vladne in nevladne organizacije iz 27 evropskih držav, financirana pa je v okviru programa javnega zdravja Evropske komisije (GD SANCO).
För att kvaliteten på de tillgängliga uppgifterna om tillhandahållande och utnyttjande av tjänster för att minska skadeverkningar ska kunna förbättras, är det viktigt att det finns ett verktyg för uppgiftsinsamling som är utformat för lågtröskelvården och som samtidigt ger resultat som är relevanta för nationella och europeiska övervakningsändamål. Ett initiativ i denna riktning är det gemensamma ECNN–korrelationsprojektet som stöds av experter från de nationella kontaktpunkterna i Frankrike, Irland, Ungern och Norge. Korrelationsnätverket (European Network for Social Inclusion and Health, www.correlation-net.org) består av statliga och icke-statliga organisationer från 27 europeiska länder och finansieras inom ramen för Europeiska kommissionens folkhälsoprogram (GD Hälsa och konsumentskydd).
Hasar azaltma hizmetlerinin sağlanması ve kullanılması hakkındaki mevcut verilerin kalitesini iyileştirmek için, kurumlar için uygun olan ve aynı zamanda ulusal ve Avrupa izleme amaçları için faydalı sonuçlar üreten bir araç bulunması önemlidir. Bu yöndeki bir girişim de, Fransa, İrlanda, Macaristan ve Norveç’in odak noktalarından uzmanlarca desteklenen ortak EMCDDA-Korelasyon projesidir. Korelasyon ağı (Avrupa Sosyal Katılım ve Sağlık Ağı, www.correlation-net.org), 27 Avrupa ülkesinden devlet kuruluşları ile sivil kuruluşları temsil eder ve Avrupa Komisyonu’nun kamu sağlığı programı kapsamında finanse edilmektedir (DG SANCO).
Nolūkā uzlabot pieejamo kaitējuma mazināšanas pakalpojumu nodrošinājuma un izmantošanas datu kvalitāti ir jāgādā par datu apkopošanas instrumentiem, kas būtu piemēroti aģentūrām un vienlaikus pietiekami produktīvi, lai ar tiem gūtos rezultātus varētu izmantot valsts un Eiropas pārraudzības mērķiem. Iniciatīva šajā virzienā ir kopīgais EMCDDA un Korelācijas tīkla projekts, ko atbalsta Francijas, Īrijas, Ungārijas un Norvēģijas valsts koordinācijas centri. Korelācijas tīklā (Eiropas Sociālās integrācijas un veselības tīkls, www.correlation-net.org) ir pārstāvētas 27 Eiropas valstu valsts un nevalstiskās organizācijas, un tas tiek finansēts saskaņā ar Eiropas Komisijas (ĢD SANCO) sabiedrības veselības programmu.