gu – -Translation – Keybot Dictionary

Spacer TTN Translation Network TTN TTN Login Deutsch Français Spacer Help
Source Languages Target Languages
Keybot 80 Results  ar2005.emcdda.europa.eu  Page 9
  Trendy  
W pierwszej grupie (obejmującej Irlandię i Wielką Brytanię) wskaźnik przynajmniej jednokrotnego zażycia jest wysoki (około 38-39%), jednakże w ciągu ostatnich ośmiu lat pozostawał na tym samym poziomie.
School surveys reveal that EU Member States can be categorised into three distinct groups regarding trends in the recreational and occasional use of cannabis. In the first group (which includes Ireland and the United Kingdom), lifetime prevalence is high (around 38–39 %) but has remained stable over the past eight years. These countries have long histories of cannabis use and high prevalence rates of cannabis use developed during the 1980s and 1990s. In a second group of countries, lifetime prevalence of cannabis use among school students has increased substantially over the period (by up to 26 percentage points). This group comprises all the new eastern European Member States together with Denmark, Spain, France, Italy and Portugal. In the third group, estimates of lifetime prevalence among school students have remained at relatively low levels (around 10 % and below). This group includes Member States from both the north and south of Europe (Finland, Sweden and Norway as well as Greece, Cyprus and Malta).
Les enquêtes en milieu scolaire révèlent que les États membres de l'UE peuvent être classés en trois groupes en termes de tendances de la consommation récréative et occasionnelle de cannabis. Dans le premier groupe (dont font partie l'Irlande et le Royaume-Uni), la prévalence au cours de la vie est élevée (38 à 39 % environ), mais est demeurée stable durant les huit dernières années. Ces pays ont un long passé d'usage de cannabis et des taux de prévalence élevés de l'usage de cannabis ont été enregistrés durant les années 1980 et 1990. Dans le deuxième groupe de pays, la prévalence au cours de la vie de l'usage de cannabis chez les élèves a considérablement augmenté au cours de la période considérée (jusqu'à 26 % de plus). Ce groupe comprend tous les nouveaux États membres d'Europe orientale ainsi que le Danemark, l'Espagne, la France, l'Italie et le Portugal. En ce qui concerne le troisième groupe, les estimations de la prévalence au cours de la vie parmi les élèves sont restées relativement basses (aux alentours de 10 % et moins). Ce groupe englobe des États membres du nord et du sud de l'Europe (Finlande, Suède et Norvège, mais aussi Grèce, Chypre et Malte).
Erhebungen an Schulen zufolge können die EU-Mitgliedstaaten hinsichtlich der Tendenzen beim Freizeit- und Gelegenheitskonsum von Cannabis in drei Gruppen eingeteilt werden. In der ersten Gruppe (zu der Irland und das Vereinigte Königreich gehören) ist die Lebenszeitprävalenz zwar hoch (etwa 38 % bis 39 %), blieb jedoch im Laufe der letzten acht Jahre stabil. In diesen Ländern wird Cannabis bereits seit langem konsumiert, und die hohen Prävalenzraten des Cannabiskonsums haben sich dort in den 80er und 90er Jahren entwickelt. In der zweiten Ländergruppe ist die Lebenszeitprävalenz des Cannabiskonsums unter Schülern im Laufe der Zeit erheblich gestiegen (um bis zu 26 Prozentpunkte). Zu dieser Gruppe gehören alle neuen osteuropäischen Mitgliedstaaten sowie Dänemark, Spanien, Frankreich, Italien und Portugal. In der dritten Gruppe sind die Schätzungen für die Lebenszeitprävalenz unter Schülern auf relativ niedrigem Niveau (etwa 10 % und weniger) stabil geblieben. Zu dieser Gruppe zählen Mitgliedstaaten in Nord- und Südeuropa (Finnland, Schweden und Norwegen sowie Griechenland, Zypern und Malta).
Las encuestas escolares revelan que los Estados miembros de la UE pueden clasificarse en tres grupos distintos según las tendencias del consumo recreativo y ocasional de cannabis. En el primer grupo (que incluye a Irlanda y Reino Unido), la prevalencia a lo largo de la vida es elevada (del 38 % al 39 %) pero ha permanecido estable durante los ocho últimos años. Estos países tienen una larga historia de consumo de cannabis y elevadas tasas de prevalencia desarrolladas durante las décadas de 1980 y 1990. En el segundo grupo de países, la prevalencia del consumo de cannabis a lo largo de la vida entre escolares ha aumentado de forma importante durante el período analizado (hasta 26 puntos porcentuales). A este grupo pertenecen todos los nuevos Estados miembros de Europa del Este, junto con Dinamarca, España, Francia, Italia y Portugal. En el tercer grupo, las estimaciones de prevalencia del consumo a lo largo de la vida entre la población de escolares permanecen a niveles relativamente bajos (del orden del 10 % o menos). Este grupo incluye Estados miembros del norte y sur de Europa (Finlandia, Suecia y Noruega, así como Grecia, Chipre y Malta).
Le indagini nelle scuole rivelano che, per quanto concerne le tendenze del consumo ricreativo e occasionale della cannabis, gli Stati membri possono essere classificati in tre gruppi distinti: nel primo gruppo (che comprende Irlanda e Regno Unito) la prevalenza una tantum è alta (attorno al 38-39%), ma è rimasta stabile negli ultimi otto anni. Questi paesi hanno una lunga storia di consumo di cannabis; percentuali elevate di consumo di questa sostanza sono state registrate negli anni Ottanta e Novanta. In un secondo gruppo di paesi la prevalenza una tantum dell’uso di cannabis tra gli studenti delle scuole è molto aumentata nel periodo di riferimento (fino a 26 punti percentuali). Il gruppo comprende tutti i nuovi Stati membri dell’Europa orientale e Danimarca, Spagna, Francia, Italia e Portogallo. Nel terzo gruppo i dati sulla prevalenza una tantum tra gli studenti sono rimasti a livelli relativamente bassi (attorno al 10% o meno). Questo gruppo comprende Stati membri dell’Europa settentrionale e meridionale (Finlandia, Svezia e Norvegia; Grecia, Cipro e Malta).
Οι έρευνες στον μαθητικό πληθυσμό δείχνουν ότι τα κράτη μέλη της ΕΕ μπορούν να ταξινομηθούν σε τρεις διαφορετικές κατηγορίες όσον αφορά τις τάσεις στην ψυχαγωγική και περιστασιακή χρήση κάνναβης. Στην πρώτη κατηγορία (που περιλαμβάνει την Ιρλανδία και το Ηνωμένο Βασίλειο), το ποσοστό επικράτησης της χρήσης σε όλη τη ζωή είναι υψηλό (περίπου 38–39 %), αλλά παραμένει σταθερό τα τελευταία οκτώ χρόνια. Στις χώρες αυτές υπάρχει μακρά ιστορία χρήσης κάνναβης και στη διάρκεια των δεκαετιών του 1980 και του 1990 εμφανίσθηκαν υψηλά ποσοστά επικράτησης της χρήσης κάνναβης. Στη δεύτερη κατηγορία χωρών, η επικράτηση της χρήσης κάνναβης σε όλη τη ζωή στους μαθητές αυξήθηκε σημαντικά κατά την υπό εξέταση περίοδο (έως και 26 ποσοστιαίες μονάδες). Στην κατηγορία αυτή συγκαταλέγονται όλα τα νέα κράτη μέλη της Ανατολικής Ευρώπης καθώς και η Δανία, η Ισπανία, η Γαλλία, η Ιταλία και η Πορτογαλία. Στην τρίτη κατηγορία, οι εκτιμήσεις σχετικά με την επικράτηση της χρήσης σε όλη τη ζωή στους μαθητές παρέμειναν σε σχετικά χαμηλά επίπεδα (περίπου 10 % και κατώτερα). Στην κατηγορία αυτή συγκαταλέγονται κράτη μέλη τόσο από τον βορρά όσο και από τον νότο της Ευρώπης (Φινλανδία, Σουηδία και Νορβηγία καθώς και Ελλάδα, Κύπρος και Μάλτα).
Uit schoolenquêtes komt naar voren dat de lidstaten van de EU met betrekking tot het recreatieve en incidentele gebruik van cannabis in drie duidelijk verschillende categorieën ingedeeld kunnen worden. In de eerste categorie (met onder andere Ierland en het Verenigd Koninkrijk) is het “ooit”-gebruik hoog (ongeveer 38-39%), maar gedurende de laatste acht jaar wel stabiel. Deze landen worden gekenmerkt door een lange historie van cannabisgebruik en door een hoge prevalentie van dat gebruik als gevolg van de ontwikkelingen op dit vlak in de jaren tachtig en negentig. In de tweede categorie is de prevalentie van het cannabisgebruik onder scholieren gedurende de onderzoeksperiode aanzienlijk toegenomen (met maximaal 26%). Deze categorie omvat alle nieuwe lidstaten uit Oost-Europa, Denemarken, Spanje, Frankrijk, Italië en Portugal. In de derde categorie handhaven de prevalentieschattingen van het “ooit”-gebruik onder scholieren zich op een relatief laag niveau (ca. 10% en lager). In deze categorie bevinden zich landen uit zowel Noord- als uit Zuid-Europa (Finland, Zweden, Noorwegen en Griekenland, Cyprus en Malta).
Průzkumy ve školách ukazují, že členské státy EU lze z hlediska trendů rekreačního a příležitostného užívání konopí rozdělit do tří samostatných skupin. V první skupině (do které patří Irsko a Spojené království) je celoživotní prevalence vysoká (okolo 38–39 %), avšak za uplynulých osm let zůstává stabilní. Tyto země mají dlouhou historii užívání konopí a vysoké míry prevalence užívání konopí, které se vyvinuly během osmdesátých a devadesátých let. V druhé skupině zemí se celoživotní prevalence užívání konopí u studentů za sledované období významně zvýšila (až o 26 procentních bodů). Tato skupina zahrnuje všechny nové východoevropské členské státy a Dánsko, Španělsko, Francii, Itálii a Portugalsko. Ve třetí skupině zůstávají odhady celoživotní prevalence u studentů na relativně nízké úrovni (okolo 10 % a méně). Do této skupiny patří členské státy ze severu i jihu Evropy (Finsko, Švédsko a Norsko a zároveň Řecko, Kypr a Malta).
Det fremgår af skoleundersøgelser, at EU-medlemsstaterne kan henføres til tre forskellige grupper med hensyn til tendenserne i fritidsbrug og lejlighedsvis brug af cannabis. I den første gruppe (som omfatter Irland og Det Forenede Kongerige) er langtidsprævalensen høj (ca. 38–39 %), men har været stabil gennem de seneste otte år. I disse lande er der blevet brugt cannabis meget længe, og der udviklede sig høje prævalenssatser for cannabisbrug i løbet af 1980'erne og 1990'erne. I den anden gruppe lande er langtidsprævalensen for cannabisbrug blandt skoleelever steget markant i perioden (med indtil 26 procentpoint). Denne gruppe omfatter alle de nye østeuropæiske medlemsstater sammen med Danmark, Spanien, Frankrig, Italien og Portugal. I den tredje gruppe er skønnene for langtidsprævalensen blandt skoleelever forblevet på et forholdsvis lavt niveau (ca. 10 % og derunder). Denne gruppe omfatter medlemsstater fra både Nord- og Sydeuropa (Finland, Sverige og Norge samt Grækenland, Cypern og Malta).
Kooliuuringud näitavad, et ELi liikmesriigid võib kanepi meelelahutusliku ja juhusliku tarbimise suundumuste järgi jagada kolme selgelt eristuvasse rühma. Esimeses rühmas, (kuhu kuuluvad Iirimaa ja Ühendkuningriik), on elu jooksul tarbimise levimus kõrge (umbes 38–39%), kuid on püsinud viimase kaheksa aasta jooksul stabiilsena. Nendes riikides on pikk kanepitarbimise traditsioon ning kõrged kanepitarbimise levimuse määrad kujunesid välja 1980ndatel ja 1990ndatel aastatel. Teises riikide rühmas on elu jooksul kanepi tarbimise levimus kooliõpilaste hulgas sel ajavahemikul oluliselt suurenenud (kuni 26%). Sellesse rühma kuuluvad kõik uued Ida-Euroopa liikmesriigid ning Taani, Hispaania, Prantsusmaa, Itaalia ja Portugal. Kolmandas rühmas on elu jooksul tarbimise levimuse määr kooliõpilaste hulgas püsinud suhteliselt madalal (umbes 10% ja alla selle). Sellesse rühma kuulub liikmesriike nii Põhja- kui Lõuna-Euroopast (Soome, Rootsi ja Norra ning Kreeka, Küpros ja Malta).
EU:n jäsenvaltiot voidaan koululaiskyselyjen perusteella luokitella kolmeen ryhmään kannabiksen viihdekäytön ja satunnaisen käytön suuntausten osalta. Ensimmäisessä ryhmässä (johon kuuluvat Irlanti ja Yhdistynyt kuningaskunta) kannabista ainakin kerran käyttäneiden osuus on korkea (noin 38–39 %), mutta se on pysynyt samalla tasolla viimeisten kahdeksan vuoden ajan. Kannabiksen käytöllä on pitkät perinteet näissä maissa, joissa kannabiksen käytön levinneisyysaste kohosi korkealle 1980- ja 1990-luvulla. Toisessa maaryhmässä kannabista ainakin kerran käyttäneiden koululaisten osuus on kasvanut huomattavasti tarkasteluajanjaksona (jopa 26 prosenttiyksikköä). Tähän ryhmään kuuluvat kaikki uudet itäeurooppalaiset jäsenvaltiot sekä Tanska, Espanja, Ranska, Italia ja Portugali. Kolmannessa ryhmässä kannabista ainakin kerran käyttäneiden koululaisten osuus on pysynyt melko alhaisena (noin 10 % ja sitä vähemmän). Tähän ryhmään kuuluu jäsenvaltioita Pohjois- ja Etelä-Euroopasta (Suomi, Ruotsi ja Norja sekä Kreikka, Kypros ja Malta).
Az iskolai felmérésekből kiderül, hogy az EU-tagállamok a rekreációs és alkalmi kannabiszhasználat tekintetében három különálló csoportra oszthatók. Az első csoport országaiban (ide sorolható Írország és az Egyesült Királyság) az életprevalencia magas (körülbelül 38–39%), de az elmúlt nyolc év során nem változott. Ezekben az országokban a kannabiszhasználat hosszú múltra tekint vissza, magas előfordulási arányai pedig az 1980-as és 1990-es években alakultak ki. A második országcsoportban a diákok általi kannabiszhasználat életprevalenciája jelentősen emelkedett az időszakban (akár 26 százalékponttal is). Ebben a csoportban találjuk az összes új kelet-európai tagállamot, továbbá Dániát, Spanyolországot, Franciaországot, Olaszországot és Portugáliát. A harmadik csoportban a diákok becsült életprevalenciája viszonylag alacsony szinten maradt (kb. 10% vagy kevesebb). E csoportban Európa északi és déli részéről egyaránt találunk országokat (Finnország, Svédország és Norvégia, valamint Görögország, Ciprus és Málta).
Skoleundersøkelser viser at medlemsstatene i EU kan kategoriseres i tre grupper når det gjelder trender for rekreasjonsbruk og sporadisk bruk av cannabis. I den første gruppen (som omfatter Irland og Storbritannia) er livstidsprevalensen høy (rundt 38-39 %) men har vært stabil de siste åtte årene. Disse landene har lang tradisjon for cannabisbruk, og bruken av cannabis ble utbredt i 1980- og 1990-årene. I den andre landgruppen har livstidsprevalensen for cannabisbruk blant skoleelever økt betydelig i løpet av perioden (med inntil 26 prosentpoeng). Denne gruppen omfatter alle de nye medlemsstatene i Øst-Europa samt Danmark, Spania, Frankrike, Italia og Portugal. I den tredje gruppen er anslagene for livstidsprevalens blant skoleelever fremdeles relativt lav (rundt 10 % eller mindre). Denne gruppen omfatter medlemsstater fra både Nord- og Sør-Europa (Finland, Sverige og Norge samt Hellas, Kypros og Malta).
Sondajele în şcoli au arătat că statele membre ale Uniunii Europene pot fi împărţite în trei grupuri pe baza tendinţelor privind consumul de canabis în scop de recreare şi ocazional. În primul grup (format din Irlanda şi Regatul Unit), prevalenţa pe parcursul vieţii este ridicată (în jur de 38–39 %), dar s-a menţinut stabilă în ultimii opt ani. Aceste ţări au un lung istoric de consum de canabis, iar ratele de prevalenţă au crescut în anii 1980 şi 1990. În al doilea grup de ţări, prevalenţa consumului de canabis pe parcursul vieţii în rândul elevilor a crescut considerabil pe parcursul acestei perioade (cu până la 26 de puncte procentuale). Din acest grup fac parte toate noile state membre din Europa de Est, precum şi Danemarca, Spania, Franţa, Italia şi Portugalia. În al treilea grup, estimările privind prevalenţa pe parcursul vieţii în rândul elevilor au rămas la niveluri relativ scăzute (în jur de 10 % sau mai mici). Din acest grup fac parte state membre atât din nordul, cât şi din sudul Europei (Finlanda, Suedia şi Norvegia dar şi Grecia, Cipru şi Malta).
Prieskumy na školách ukázali, že podľa trendov rekreačného a príležitostného užívania kanabisu možno členské štáty EÚ zaradiť do troch rôznych kategórií. V prvej skupine (do ktorej patria Írsko a Spojené kráľovstvo) je celoživotná prevalencia vysoká (okolo 38 až 39 %), ale v posledných ôsmych rokoch stabilná. Tieto krajiny majú dlhú históriu užívania kanabisu a vysoké hodnoty prevalencie jeho užívania sa vyvinuli počas osemdesiatych a deväťdesiatych rokov. V druhej skupine krajín sa celoživotná prevalencia užívania kanabisu medzi školákmi v období podstatne zvýšila (o 26 percentuálnych bodov). Do tejto skupiny patria nové východoeurópske členské štáty spolu s Dánskom, Španielskom, Francúzskom, Talianskom a Portugalskom. V tretej skupine ostali odhady celoživotnej prevalencie medzi školákmi na relatívne nízkych hodnotách (okolo 10 % a nižších). V tejto skupine sú členské štáty severnej a južnej Európy (Fínsko, Švédsko a Nórsko ako aj Grécko, Cyprus a Malta).
Raziskave med šolsko mladino so pokazale, da lahko države članice EU razvrstimo v tri različne skupine glede na trende rekreativnega in občasnega uživanja konoplje. V prvi skupini (ki vključuje Irsko in Združeno kraljestvo) je število ljudi, ki so konopljo v življenju kdaj zaužili, visoko (okoli 38–39 %), vendar je v zadnjih osmih letih ostalo stabilno. Te države imajo dolgo zgodovino uživanja konoplje, velike stopnje razširjenosti uživanja konoplje pa so se pojavile v osemdesetih in devetdesetih letih. V drugi skupini držav je število dijakov, ki so konopljo v življenju kdaj zaužili, v tem času občutno naraslo (za 26 odstotnih točk). Ta skupina vključuje vse nove vzhodnoevropske države članice ter Dansko, Španijo, Francijo, Italijo in Portugalsko. V tretji skupini so ocene o številu dijakov, ki so drogo v življenju kdaj zaužili, ostale na sorazmerno nizkih ravneh (okoli 10 % ali manj). V to skupino so vključene države članice severne in južne Evrope (Finska, Švedska in Norveška ter Grčija, Ciper in Malta).
Skolundersökningarna visar att EU-medlemsstaterna kan indelas i tre olika grupper när det gäller utvecklingen av rekreationell och tillfällig användning av cannabis. I den första gruppen (som omfattar Irland och Storbritannien) är livstidsprevalensen hög (omkring 38–39 %), men har samtidigt varit oförändrad de senaste åtta åren. Dessa länder har en lång historia av cannabisanvändning och prevalenstalen nådde höga nivåer under 1980- och 1990-talet. I den andra gruppen länder har livstidsprevalensen för cannabisanvändning bland skolelever stigit avsevärt under perioden (med upp till 26 procentenheter). Denna grupp omfattar alla de nya östeuropeiska medlemsstaterna samt Danmark, Spanien, Frankrike, Italien och Portugal. I den tredje gruppen har den uppskattade livstidsprevalensen bland skolelever fortsatt att vara relativt låg (omkring eller under 10 %). Denna grupp omfattar medlemsstater i både norra och södra Europa (Finland, Sverige och Norge samt Grekland, Cypern och Malta).
Skolu aptaujas norāda, ka ES dalībvalstis var iedalīt trīs skaidri noteiktās grupās attiecībā uz tendencēm, kas saistītas ar kaņepju izklaides un gadījuma rakstura lietošanu. Pirmajā grupā (kas ietver Īriju un Apvienoto Karalisti) ilgtermiņa lietošanas izplatība ir augsta (aptuveni 38–39 %), taču tā ir saglabājusies stabila pēdējo astoņu gadu laikā. Šajās valstīs ir ilga kaņepju lietošanas vēsture un augstie kaņepju lietošanas izplatības rādītāji ir izveidojušies astoņdesmito un deviņdesmito gadu laikā. Otrajā valstu grupā šajā laika periodā ir ievērojami pieaugusi ilgtermiņa kaņepju lietošanas izplatība skolēnu vidū (par līdz pat 26 procenta punktiem). Šajā grupā ietilpst visas jaunās Austrumeiropas dalībvalstis kopā ar Dāniju, Spāniju, Franciju, Itāliju un Portugāli. Trešajā grupā ilgtermiņa lietošanas izplatības rādītāji skolēnu vidū ir saglabājušies samērā zemā līmenī (10% vai pat mazāk). Šajā grupā ietilpst dalībvalstis gan no Eiropas ziemeļiem, gan dienvidiem (Somija, Zviedrija un Norvēģija, kā arī Grieķija, Kipra un Malta).
  MiÄ™dzynarodowe dziaÅ‚a...  
Operacja Fiolet - zajmująca się nadmanganianem potasu, wykorzystywanym przy produkcji kokainy, Operacja Topaz - monitorująca międzynarodowy handel bezwodnikiem octowym, prekursorem stosowanym przy produkcji heroiny oraz Projekt Pryzmat - który koncentruje się na śledzeniu dochodzeń w sprawie konfiskat prekursorów środków pobudzających typu amfetaminy w miejscach wprowadzenia lub w nielegalnych laboratoriach produkujących narkotyki. W ramach tych operacji w ciągu ostatnich dwóch lat do INCB zgłoszono i przeanalizowano 20 227 transakcji.
Increasingly, EU and international cooperation has recognised the importance of monitoring and control of the precursor chemicals necessary for the production of controlled substances. By increasing the vigilance on chemicals necessary for the production of drugs like heroin, cocaine and ecstasy, measures can be implemented to disrupt or inhibit supply. Currently, there are three major international programmes in this area: Operation Purple, concerned with potassium permanganate, used in the production of cocaine; Operation Topaz monitoring international trade in acetic anhydride, a precursor used in the production of heroin, and Project Prism, which is focused on backtracking investigations into seizures of precursors of amphetamine-type stimulants at ports of entry or illicit drug laboratory sites. A total of 20 227 transactions have been notified to the INCB and examined under these operations during the past two years and some evidence exists that these actions have impacted on drug production.
La coopération internationale et communautaire reconnaît de plus en plus l'importance de surveiller et de contrôler les produits chimiques précurseurs nécessaires à la fabrication de substances sous contrôle. En renforçant la surveillance des produits chimiques nécessaires à la fabrication de drogues comme l'héroïne, la cocaïne et l'ecstasy, il est possible de prendre des mesures pour interrompre ou entraver l'offre. À l'heure actuelle, trois programmes internationaux majeurs sont mis en œuvre dans ce domaine: l'opération «Purple», qui concerne le permanganate de potassium entrant dans la fabrication de la cocaïne; l'opération «Topaze» qui porte sur le commerce international d'anhydride acétique, un précurseur utilisé dans la fabrication de l'héroïne, et le projet «Prisme», relatif au traçage des saisies de précurseurs des stimulants de type amphétamines dans les ports d'entrée ou dans les laboratoires clandestins de drogues illicites. Au total, 20 227 transactions ont été notifiées à l'OICS et examinées dans le cadre de ces opérations au cours des deux dernières années. Certains signes témoignent que ces actions ont eu un impact sur la production de drogue.
Im Rahmen der Zusammenarbeit innerhalb der EU sowie auf internationaler Ebene wurde in zunehmendem Maße die Bedeutung der Überwachung und Kontrolle der für die Herstellung kontrollierter Substanzen erforderlichen chemischen Grundstoffe erkannt. Dank der erhöhten Wachsamkeit gegenüber Chemikalien, die für die Herstellung von Drogen wie Heroin, Kokain und Ecstasy benötigt werden, ist die Durchführung von Maßnahmen möglich, um das Angebot zu unterbinden oder einzuschränken. Derzeit gibt es in diesem Bereich drei wichtige internationale Programme: Die „Operation Purpur“ zur Überwachung von Kaliumpermanganat, das zur Herstellung von Kokain verwendet wird; die „Operation Topaz“ zur Überwachung des internationalen Handels mit Essigsäureanhydrid, einem Grundstoff, der zur Herstellung von Heroin eingesetzt wird; das „Project Prism“ zur Rückverfolgung der in Einfuhrhäfen oder illegalen Drogenlabors sichergestellten Grundstoffe von amphetaminartigen Stimulanzien. Im Laufe der letzten zwei Jahre wurden im Rahmen dieser Programme insgesamt 20 227 Transaktionen an den INCB gemeldet und untersucht. Es gibt einige Belege dafür, dass sich diese Maßnahmen auf die Herstellung von Drogen ausgewirkt haben.
Cada vez más, la UE y la cooperación internacional reconocen la importancia del control y vigilancia de los precursores químicos necesarios para la producción de sustancias controladas. Aumentando la vigilancia sobre las sustancias químicas necesarias para la producción de drogas como la heroína, la cocaína y el éxtasis, pueden aplicarse medidas para interrumpir o impedir el suministro. Actualmente existen tres importantes programas internacionales en este ámbito: la operación "Púrpura", centrada en el permanganato potásico, utilizado en la producción de cocaína; la operación "Topacio", que controla el comercio internacional de anhídrido acético, un precursor utilizado en la producción de heroína; y el proyecto "Prisma", que se centra en la investigación de la procedencia de los precursores de estimulantes anfetamínicos incautados en los puertos de entrada o en laboratorios de producción ilegal de drogas. Durante los dos últimos años se han notificado a la JIFE un total de 20.227 transacciones que han sido examinadas en estas operaciones y Existen indicios de que estas acciones han tenido impacto sobre la producción de estupefacientes.
La cooperazione comunitaria e internazionale ha riconosciuto vieppiù l’importanza del monitoraggio e della lotta ai precursori chimici necessari per la produzione di sostanze poste sotto controllo. Intensificando la vigilanza sulle sostanze chimiche necessarie per la produzione di droghe come eroina, cocaina ed ecstasy è possibile mettere a punto misure per sopprimere o inibire la fornitura. Attualmente sono in corso in questo ambito tre principali programmi internazionali: l’operazione Porpora, un programma finalizzato al rilevamento di permanganato di potassio (utilizzato per la produzione di cocaina); l’operazione Topazio, che mira a monitorare il commercio internazionale dell’anidride acetica, un precursore usato nella produzione dell’eroina; il progetto Prisma, incentrato sulle indagini a ritroso nei sequestri dei precursori di stimolanti del tipo anfetamine nei porti di ingresso o nei laboratori clandestini. Un totale di 20 227 transazioni è stato notificato all’INCB ed esaminato negli ultimi due anni nell’ambito di queste operazioni e vi sono prove che tali azioni hanno avuto un impatto sulla produzione di droga.
Ολοένα και περισσότερο, η συνεργασία στην ΕΕ και σε διεθνές επίπεδο αναγνωρίζει τη σημασία της παρακολούθησης και του ελέγχου των πρόδρομων χημικών ουσιών που είναι αναγκαίες για την παρασκευή ελεγχόμενων ουσιών. Αυξάνοντας την εποπτεία για τις χημικές ουσίες που είναι αναγκαίες για την παρασκευή ναρκωτικών, όπως η ηρωίνη, η κοκαΐνη και η έκσταση, είναι δυνατή η εφαρμογή μέτρων για την παρεμπόδιση ή τη διακοπή της προσφοράς. Επί του παρόντος, υπάρχουν τρία σημαντικά διεθνή προγράμματα στον τομέα αυτό: η επιχείρηση «Purple», η οποία στοχεύει το υπερμαγγανικό κάλιο που χρησιμοποιείται για την παρασκευή κοκαΐνης· η επιχείρηση «Topaz», η οποία παρακολουθεί το διεθνές εμπόριο οξικού ανυδρίτη, μιας πρόδρομης ουσίας που χρησιμοποιείται για την παρασκευή ηρωίνης· και το Project Prism, που επικεντρώνεται σε έρευνες για την κατάσχεση πρόδρομων ουσιών διεγερτικών τύπου αμφεταμίνης σε λιμένες εισόδου ή παράνομα εργαστήρια παρασκευής ναρκωτικών. Συνολικά 20 227 συναλλαγές γνωστοποιήθηκαν στο Διεθνές Όργανο Ελέγχου των Ναρκωτικών (INCB) και εξετάσθηκαν στο πλαίσιο των επιχειρήσεων αυτών τα τελευταία δύο χρόνια, και υπάρχουν ορισμένα στοιχεία που δείχνουν ότι οι δράσεις αυτές είχαν επιπτώσεις στην παρασκευή ναρκωτικών.
De EU en internationale samenwerkingsverbanden onderkennen in toenemende mate het belang van het monitoren en controleren van de precursorchemicaliën die noodzakelijk zijn voor de productie van gecontroleerde stoffen. Door het toezicht te verbeteren op de chemicaliën die noodzakelijk zijn voor de productie van drugs als heroïne, cocaïne en ecstasy, kunnen maatregelen worden getroffen om de aanvoer daarvan te bemoeilijken of onmogelijk te maken. Op dit moment lopen er drie grote internationale programma’s: operatie Purple, bedoeld om kaliumpermanganaat op te sporen dat gebruikt wordt voor de productie van cocaïne; operatie Topaz, gericht op het tegengaan van de verspreiding van azijnzuur-anhydride, een precursor die bij de productie van heroïne wordt gebruikt; en het project Prisma, dat zich richt op de oorsprong van precursorvangsten van ATS in de haven van binnenkomst of in verboden drugslaboratoria. In totaal zijn er in de afgelopen twee jaar 20 227 transacties aan het INCB gemeld die in het kader van deze operaties onderzocht zijn, en er bestaan enige aanwijzingen dat deze maatregelen van invloed zijn geweest op de drugsproductie.
Spolupráce v rámci EU i mezinárodní spolupráce stále více uznává důležitost sledování a kontrolu výchozích chemických prekursorů nutných k výrobě kontrolovaných látek. Zvýšením pozornosti věnované chemickým látkám nutným k výrobě drog jako heroin, kokain a extáze je možné zavést opatření ke znemožnění nebo potlačení dodávky. V současné době existují v této oblasti tři hlavní mezinárodní programy. Operace „Purple“ se týká manganistanu draselného, který se používá při výrobě kokainu. Operace „Topaz“ sleduje mezinárodní obchod s acetanhydridem, prekursorem používaným při výrobě heroinu. Projekt „Prism“ je zaměřen na zpětné sledování vyšetřování záchytů prekursorů stimulantů amfetaminového typu na vstupech nebo v laboratořích vyrábějících nelegální drogy. INCB dostala oznámení o celkem 20 227 transakcích, které byly při těchto operacích zkoumány během posledních dvou let. Existují určité důkazy, že tato opatření měla dopad na výrobu drog.
EU og det internationale samarbejde har i stigende grad erkendt betydningen af overvågning og kontrol af de prækursorer, der er nødvendige til produktionen af kontrollerede stoffer. Ved at øge agtpågivenheden over for de kemikalier, der er nødvendige til produktionen af stoffer som heroin, kokain og ecstasy, kan der gennemføres foranstaltninger til at modvirke eller hæmme udbuddet. For øjeblikket findes der tre vigtige internationale programmer på dette område: Operation Purple, som vedrører potassium permanganate, der anvendes til produktion af kokain, Operation Topaz, som overvåger den internationale handel med eddikesyreanhydrid, en prækursor, som anvendes til produktion af heroin, og Prisme-projektet, som er fokuseret på sporingsefterforskninger i forbindelse med beslaglæggelser af prækursorer af stimulanser af amfetamintypen ved indgangssteder eller illegale narkotikalaboratorier. I alt 20 227 transaktioner er blevet indberettet til INCB og undersøgt som led i disse operationer i de seneste to år, og der er noget, der tyder på, at disse foranstaltninger har påvirket narkotikaproduktionen.
tootmiseks, on võimalik rakendada meetmeid narkootikumide tootmise katkestamiseks või tõkestamiseks. Praegu on selles vallas käimas kolm ulatuslikku rahvusvahelist programmi: operatsioon Purple, mis on seotud kokaiini tootmiseks kasutatava kaaliumpermanganaadiga; operatsioon Topaz, mille raames jälgitakse rahvusvahelist kauplemist äädikhappe anhüdriidiga, mis on heroiini tootmise lähteaine; ja projekt Prism, mis tegeleb amfetamiini-tüüpi stimulantide lähteainete sihtsadamates või illegaalsetes uimastilaborites konfiskeerimiste järeluurimisega. Rahvusvahelisele Narkootikumide Kontrollinõukogule on teatatud kokku 20 227 tehingust ja neid on uuritud eelmainitud operatsioonide käigus viimase kahe aasta jooksul; on olemas mõningaid tõendeid, et nimetatud meetmed on uimastitootmisele mõju avaldanud.
EU:ssa ja kansainvälisessä yhteistyössä on tunnustettu yhä laajemmin valvottujen aineiden valmistukseen tarvittavien lähtöaineina käytettävien kemikaalien seurannan ja valvonnan tärkeys. Heroiinin, kokaiinin ja ekstaasin kaltaisten huumausaineiden valmistukseen tarvittavien kemikaalien valvontaa lisäämällä voidaan panna täytäntöön toimenpiteitä tarjonnan haittaamiseksi tai pysäyttämiseksi. Tällä alalla on nykyään käynnissä kolme suurta kansainvälistä ohjelmaa: operaatio Purple, joka keskittyy kokaiinin valmistuksessa käytettävään kaliumpermanganaattiin, operaatio Topaz, jossa seurataan heroiinin valmistuksessa lähtöaineena käytettävän etikkahappoanhydridin kansainvälistä kauppaa, ja Prism-hanke, jossa jäljitetään amfetamiinin kaltaisten piristeiden lähtöaineiden saapumispaikkoja tai laittomia huumelaboratorioita takavarikointeja varten. Näiden ohjelmien yhteydessä on viimeisten kahden vuoden aikana tutkittu ja ilmoitettu INCB:lle yhteensä 20 227 toimea, ja näiden toimien on todettu vaikuttaneen huumeiden tuotantoon.
Az EU-ban és a nemzetközi együttműködésben egyre inkább felismerik az ellenőrzött anyagok előállításához szükséges előanyagok monitorozásának és ellenőrzésének fontosságát. A heroin, kokain, extasy és hasonló kábítószerek előállításához szükséges vegyi anyagokkal kapcsolatos éberség fokozásával lehetőség nyílik az ellátást megszakító vagy akadályozó intézkedésekre. Ezen a területen jelenleg három nagyszabású nemzetköri program működik: a kokain előállításában használt kálium-permanganáttal foglalkozó „Purple” művelet; a heroin előállításában használt előanyag, az ecetsavanhidrid nemzetközi kereskedelmét nyomon követő „Topáz” művelet; valamint a „Prizma projekt”, amelynek fő célja a nyomozást az amfetamin típusú serkentőszerek előanyagaként használt anyagoknak a belépési kikötőkben vagy tiltott kábítószert előállító laboratóriumokban való lefoglalásáig elvezetni. E műveletek keretében az INCB-nek az elmúlt két év során összesen 20 227 tranzakciót jelentettek, és vannak arra utaló jelek, hogy ezek a fellépések a kábítószer-termelésre is hatással voltak.
EU og de internasjonale samarbeidspartnerne innser i økende grad betydningen av å overvåke og kontrollere prekursorene som inngår i produksjonen av kontrollerte stoffer. Ved å være mer på vakt når det gjelder de kjemikaliene som trengs for å produsere stoffer som heroin, kokain og ecstasy, kan tiltak gjennomføres for å stanse eller hindre forsyningen. Pr. i dag finnes det tre store internasjonale programmer på området: Operation Purple, for kaliumpermanganat, som brukes til å framstille kokain; Operation Topaz, som overvåker internasjonal handel med eddiksyre, en forløper som brukes i heroinproduksjonen, og Project Prism, som fokuserer på tilbakesporing i forbindelse med beslag av forløpere for amfetaminlignende stoffer som er gjort på innførselssteder eller i illegale narkotikalaboratorier. I løpet av de siste to årene er til sammen 20 227 transaksjoner meldt til INCB og undersøkt gjennom disse operasjonene, og meget tyder på at tiltakene har hatt konsekvenser for narkotikaproduksjonen.
În cadrul cooperării la nivelul Uniunii Europene şi la nivel internaţional este recunoscută în măsură din ce în ce mai mare importanţa monitorizării şi a controlului precursorilor reprezentaţi de substanţe chimice necesare pentru producerea substanţelor controlate. Sporirea vigilenţei în ceea ce priveşte substanţele chimice necesare pentru producerea de droguri cum sunt heroina, cocaina şi Ecstasy poate însemna punerea în aplicare a unor măsuri care să distrugă sau să inhibe furnizarea. În prezent în acest domeniu există trei programe internaţionale importante: ‚Operation Purple’ (Operaţiunea Purpuriu), care se ocupă de permanganatul de potasiu folosit pentru producerea de cocaină; ‚Operation Topaz’ (Operaţiunea Topaz) pentru monitorizarea anhidridei acetice, un precursor folosit pentru producerea de heroină, şi ‚Project Prism’ (Proiectul Prisma) care se concentrează asupra investigării în sens invers a parcursului capturilor de precursori ai stimulatoarelor de tipul amfetamidelor în porturile de intrare sau în locurile în case se găsesc laboratoare ilicite pentru fabricarea de droguri. Un total de 20 227 tranzacţii au fost notificate INCB şi examinate în cadrul acestor operaţiuni pe parcursul ultimilor doi ani, şi există dovezi că aceste acţiuni au avut un impact asupra producţiei de droguri.
EÚ a medzinárodná spolupráca stále viac uznáva dôležitosť sledovania a kontroly chemických prekurzorov potrebných na výrobu kontrolovaných látok. Zvýšením pozornosti voči chemickým látkam potrebným na výrobu drog ako heroín, kokaín a extáza možno zaviesť opatrenia na znemožnenie alebo potlačenie ich dodávky. V tejto oblasti existujú v súčasnosti tri veľké medzinárodné programy. Operácia „Purple“ sa týka manganistanu draselného, ktorý sa používa na výrobu kokaínu; operácia „Topaz“ sleduje medzinárodný obchod s acetanhydridom, prekurzorom používaným na výrobu heroínu a projekt „Prism“ sa zameriava na spätné sledovanie vyšetrovaných zachytení prekurzorov stimulancií amfetamínového typu na vstupoch alebo pracoviskách laboratórií vyrábajúcich nelegálne drogy. Celkom 20 227 transakcií bolo oznámených INCB a preskúmaných v rámci týchto operácií v uplynulých dvoch rokoch a existujú určité dôkazy o vplyve týchto akcií na výrobu drog.
V EU in na ravni mednarodnega sodelovanja je vedno bolj priznan pomen spremljanja in nadziranja kemikalij, ki se uporabljajo kot predhodne sestavine, potrebne za proizvodnjo nadziranih snovi. Z večjim nadzorovanjem kemikalij, potrebnih za proizvodnjo drog, kot so heroin, kokain in ekstazi, se lahko izvajajo ukrepi za prekinitev ali ustavitev dobave. Trenutno na tem področju potekajo trije večji mednarodni programi: operacija Škrlatno (Operation Purple) v zvezi s kalijevem permanganatom, ki se uporablja za proizvodnjo kokaina; operacija Topaz (Operation Topaz), ki spremlja mednarodno trgovino z anhidridom ocetne kisline, predhodne sestavine, ki se uporablja za izdelavo heroina, ter projekt Prizma (Project Prism), ki je usmerjen na izsledovalne preiskave zasegov predhodnih sestavin stimulansov afetaminskega tipa v pristaniščih vstopa ali območjih laboratorijev za prepovedane droge. Mednarodna uprava za kontrolo narkotikov (INCB) je bila obveščena o skupno 20.227 transakcijah in te operacije preučila v zadnjih dveh mesecih, obstajajo pa nekateri dokazi, da ti ukrepi vplivajo na proizvodnjo drog.
Samarbetet inom EU och internationellt inriktas alltmer på övervakning och kontroll av de prekursorer som behövs för att framställa narkotikaklassade ämnen. En ökad vaksamhet när det gäller kemikalier som behövs i framställningen av exempelvis heroin, kokain och ecstasy kan göra det möjligt att vidta åtgärder för att strypa eller begränsa tillgången. Det finns för närvarande tre stora internationella program på detta område: Operation Purple, som är inriktat på kaliumpermanganat, som används i framställningen av kokain; Operation Topaz, som övervakar den internationella handeln med ättiksyraanhydrid, en prekursor som används i framställningen av heroin; och projektet Prism, som är inriktat på att fastställa ursprunget för prekursorer till stimulantia av amfetamintyp som beslagtas i tullhamnar eller olagliga laboratorier. Totalt 20 227 transaktioner har anmälts till INCB och granskats inom ramen för dessa program de senaste två åren och det finns bevis för att de verkligen har haft en inverkan på narkotikaframställningen.
  Komentarz  
Programy wymiany igieł i strzykawek, zapewniające sterylne narzędzia osobom zażywającym narkotyki poprzez iniekcje, funkcjonują obecnie w prawie wszystkich Państwach Członkowskich UE, a w większości krajów tendencja średniookresowa wskazuje na wzrost zarówno skali, jak i zasięgu geograficznego takich działań.
The expansion of treatment services is not the only area in which services for problem drug users have improved. Needle and syringe exchange programmes, which provide drug injectors with sterile equipment, are now found in virtually all EU Member States, and in most countries the medium-term trend has been for an increase in both the scale of activities and the geographical coverage. In some Member States, pharmacies also play an important role in extending the coverage of these kinds of programmes. Specialist programmes are often integrated into broader services for those with drug problems, especially low-threshold agencies, and as such are often regarded as a way of making contact with active drug users and perhaps of providing a conduit to treatment and other services.
La multiplication des centres de traitement n'est pas le seul domaine dans lequel les services aux usagers de drogue à problème se sont améliorés. Les programmes d'échange de seringues, qui fournissent aux injecteurs du matériel stérile, existent désormais dans virtuellement tous les États membres de l'UE et, dans la plupart des pays, la tendance à moyen terme s'est orientée vers une augmentation de l'échelle des activités et de leur couverture géographique. Dans certains États membres, les pharmacies jouent également un rôle majeur dans l'extension de la couverture de ce type de programmes. Les programmes spécifiques sont souvent intégrés dans des services plus larges destinés aux usagers de drogue à problème, notamment les structures de première ligne, et sont donc souvent considérés comme une manière d'établir un contact avec des usagers de drogue actifs et peut-être de les conduire vers un traitement et d'autres services.
Der Ausbau von Behandlungsdiensten ist nicht der einzige Bereich, in dem die Dienste für problematische Drogenkonsumenten verbessert wurden. Praktisch alle EU-Mitgliedstaaten verfügen nun über Nadel- und Spritzenaustauschprogramme, bei denen injizierende Drogenkonsumenten mit sterilem Zubehör versorgt werden. In den meisten Ländern wurden mittelfristig sowohl der Umfang der Maßnahmen erhöht als auch die flächendeckende Versorgung verbessert. In einigen Mitgliedstaaten spielen auch die Apotheken eine wichtige Rolle bei der Verbesserung der Reichweite solcher Programme. Spezielle Programme werden oft in umfassendere Dienste für Menschen mit Drogenproblemen integriert, insbesondere niedrigschwellige Dienste, und werden als solche oft als eine Möglichkeit angesehen, den Kontakt mit aktiven Drogenkonsumenten herzustellen und sie eventuell zu Behandlungen und anderen Diensten hinzuführen.
La ampliación de los servicios de tratamiento no es el único aspecto en el que han mejorado los servicios prestados a los consumidores problemáticos de drogas. Existen ya programas de intercambio de agujas y jeringuillas —que permiten a los consumidores por vía parenteral disponer de material estéril— en casi todos los Estados miembros de la UE y, en la mayoría de los países, se ha tendido a medio plazo al aumento de estas actividades, tanto en su escala como en su cobertura geográfica. En algunos Estados miembros, las farmacias también desempeñan un papel importante en la ampliación de la cobertura de estos tipos de programas. Los programas especializados suelen integrarse en servicios más generales para las personas con problemas de drogas, especialmente en los centros de acogida, y como tales suelen considerarse una forma de entrar en contacto con consumidores de drogas en activo y quizás de ofrecer una vía de acceso al tratamiento y a otros servicios.
L’espansione dei servizi terapeutici è l’unico settore in cui i servizi per i tossicodipendenti hanno mostrato un miglioramento. I programmi di scambio di aghi e siringhe, che forniscono strumenti sterili ai tossicodipendenti che si iniettano la droga, vengono messi in atto praticamente in tutti gli Stati membri dell’UE; nella maggior parte dei paesi la tendenza nel medio termine ha fatto registrare un aumento sia della diffusione delle attività sia della copertura geografica degli interventi. In alcuni Stati membri anche le farmacie contribuiscono in maniera determinante ad ampliare la copertura di questo genere di iniziative. Programmi specialistici sono spesso integrati nei servizi più ampi destinati ai tossicodipendenti, soprattutto negli enti a bassa soglia, e di conseguenza vengono spesso considerati come un modo per entrare in contatto con i consumatori attivi di stupefacenti e, forse, di incanalarli verso servizi terapeutici o di altro genere.
Η επέκταση των θεραπευτικών υπηρεσιών δεν είναι ο μοναδικός τομέας στον οποίο έχουν βελτιωθεί οι υπηρεσίες για τους προβληματικούς χρήστες ναρκωτικών. Προγράμματα ανταλλαγής βελόνων και συρίγγων, τα οποία παρέχουν αποστειρωμένα σύνεργα στους χρήστες ενέσιμων ναρκωτικών, εφαρμόζονται πλέον σχεδόν σε όλα τα κράτη μέλη της ΕΕ, και στις περισσότερες χώρες παρατηρείται μεσοπρόθεσμη τάση επέκτασης τόσο της έντασής τους όσο και της γεωγραφικής τους κάλυψης. Σε ορισμένα κράτη μέλη τα φαρμακεία διαδραματίζουν επίσης σημαντικό ρόλο στην επέκταση της κάλυψης των εν λόγω προγραμμάτων. Εξειδικευμένα προγράμματα ενσωματώνονται συχνά σε ευρύτερες υπηρεσίες που απευθύνονται σε άτομα με προβλήματα χρήσης ναρκωτικών, ιδίως υπηρεσίες άμεσης πρόσβασης, και, ως τέτοια, συχνά αντιμετωπίζονται ως ένας τρόπος προσέγγισης ενεργών χρηστών και πιθανώς καθοδήγησής τους σε θεραπευτικές και άλλες υπηρεσίες.
De uitbreiding van het behandelaanbod is niet het enige voorbeeld van verbeterde diensten voor problematische drugsgebruikers. Bijna alle lidstaten van de EU beschikken nu over omruilprogramma’s voor naalden en spuiten, zodat gebruikers kunnen beschikken over steriel injectiemateriaal, en in de meeste landen is voor de middellange termijn sprake van een trend naar uitbreiding van zowel de omvang van de activiteiten als de geografische dekking. In sommige lidstaten spelen ook apotheken een belangrijke rol in de spreiding van dit soort programma’s. Gespecialiseerde programma’s zijn veelal opgenomen in een meer algemeen dienstenaanbod voor mensen met drugsproblemen, met name in laagdrempelige bureaus, en worden vaak gezien als een manier om contact te leggen met actieve drugsgebruikers en ze zo mogelijk de weg te wijzen naar behandeling en overige diensten.
Rozšíření léčby není jedinou oblastí, v níž se služby pro problémové uživatele drog zlepšily. Programy výměny jehel a stříkaček, které poskytují injekčním uživatelům drog sterilní vybavení, v současnosti existují prakticky ve všech členských státech EU a ve většině zemí panuje střednědobý trend zvyšovat rozsah aktivit a jejich geografické pokrytí. V některých členských státech mohou hrát důležitou roli při rozšíření pokrytí tohoto typu programů lékárny. Specializované programy jsou často integrovány do širších služeb pro osoby s drogovými problémy, zvláště formou nízkoprahových zařízení, a jako takové jsou často považovány za způsob budování kontaktu s aktivními uživateli drog a možná i za umožnění přístupu k léčbě a dalším službám.
Udvidelsen af behandlingstilbuddene er ikke det eneste område, hvor tilbuddene til problematiske stofbrugere er blevet forbedret. Nåle- og sprøjtebytteprogrammer, som giver intravenøse stofbrugere adgang til sterilt udstyr, findes nu i stort set alle EU-medlemsstater, og i de fleste lande har tendensen på mellemlang sigt været at udvide både aktiviteternes omfang og geografiske dækning. I nogle medlemsstater spiller apoteker også en vigtig rolle med hensyn til at udvide dækningen af denne form for programmer. Specialiserede programmer er ofte integreret i bredere tilbud til personer med stofproblemer, navnlig lavtærskeltjenester, og betragtes som sådanne ofte som en mulighed for at komme i kontakt med aktive stofbrugere og i givet fald fungere som en kanal til behandling og andre tjenester.
Raviteenuste laienemine ei ole ainuke valdkond, kus teenused probleemsetele uimastitarvitajatele on paranenud. Nõela- ja süstlavahetusprogramme, mille kaudu antakse uimastisüstijatele steriilseid süstimisvahendeid, leidub nüüd peaaegu kõikides ELi liikmesriikides ning enamikus riikides on nii tegevuse ulatus kui geograafiline katvus keskpikas perspektiivis suurenenud. Mõnedes liikmesriikides on ka apteekidel oluline roll seda tüüpi programmide katvuse suurendamisel. Eriprogrammid on sageli integreeritud uimastiprobleemidega inimestele suunatud laiematesse teenustesse, eeskätt madala läve keskustesse ning seetõttu vaadeldakse neid tihti kui võimalust luua kontakte aktiivsete uimastitarvitajatega ja suunata nad võimalusel seeläbi ravi ja teiste teenuste juurde.
Hoitopalvelujen laajeneminen ei ole ainoa ala, jolla huumeiden ongelmakäyttäjille tarjottavat palvelut ovat parantuneet. Neulojen ja ruiskujen vaihto-ohjelmia, joissa injektiokäyttäjille tarjotaan steriilejä välineitä, on nykyään lähes kaikissa EU:n jäsenvaltioissa, ja useimmissa maissa niiden toimintojen monipuolisuus ja maantieteellinen kattavuus ovat keskipitkällä aikavälillä lisääntyneet. Joissakin jäsenvaltioissa apteekeilla on keskeinen merkitys tällaisten ohjelmien kattavuuden laajentamisessa. Erityisohjelmat sisällytetään usein huumeiden ongelmakäyttäjille tarjottaviin laajempiin palveluihin, etenkin matalan kynnyksen palveluihin, ja niitä pidetäänkin usein tapana tavoittaa aktiiviset huumeidenkäyttäjät ja mahdollisesti ohjata heidät hoitoon ja muihin palveluihin.
A kezelési szolgáltatások kibővítése nem az egyedüli olyan terület, ahol a problémás kábítószer-használóknak nyújtott szolgáltatások javultak. A tű- és fecskendőcsere-programok, amelyek keretében az injekciós kábítószer-használókat steril felszereléssel látják el, mára már gyakorlatilag az EU minden tagállamában megtalálhatók, és a legtöbb országban a középtávú tendencia e tevékenységek skálájának és földrajzi hatókörének növekedése volt. Néhány tagállamban a gyógyszertárak is fontos szerepet töltenek be az ilyen típusú programok lefedettségének kiterjesztésében. Az erre szakosodott programokat gyakran beépítik a kábítószer-problémával küzdőknek szánt tágabb szolgáltatásokba, különösen az alacsony küszöbű szervezetekbe, és így sokszor úgy is tekintik, mint az aktív kábítószer-használókkal való kapcsolatfelvétel eszközét és a kezeléshez és más szolgáltatásokhoz esetleg elvezető utat.
Rehabilitering er ikke det eneste området hvor tjenestene for problematiske narkotikabrukere er blitt bedre. Sprøytespiss- og sprøytebytteprogrammer, som sikrer sprøytebrukere sterilt utstyr, finnes nå i praktisk talt alle EU-medlemsstatene, og i de fleste landene har trenden på mellomlang sikt vært en økning både i omfanget av aktiviteter og i den geografiske dekningen. I noen medlemsstater spiller også apotekene en viktig rolle i dekningen for slike programmer. Spesialistprogrammene er ofte integrert i mer allmenne tjenester for personer med narkotikaproblemer, særlig lavterskeltjenester, og betraktes derfor ofte som en måte å få kontakt med aktive narkotikabrukere på, og kanskje også som en kanal til behandling og andre tjenester.
Extinderea serviciilor de tratament nu este singurul domeniu în care serviciile pentru consumatorii problematici de droguri s-au îmbunătăţit. Programele de schimb de ace şi siringi, prin care se furnizează echipament steril consumatorilor de droguri prin injectare, sunt practic prezente în toate statele membre ale Uniunii Europene, iar în majoritatea ţărilor tendinţa pe termen mediu a fost una de creştere atât a dimensiunii activităţilor cât şi a acoperirii geografice. În unele state membre şi farmaciile joacă un rol important în extinderea domeniului de aplicare a acestui tip de programe. Programele specializate sunt adesea integrate în cadrul unor servicii mai ample pentru persoanele care au probleme cu drogurile, în special în cadrul agenţiilor cu acces necondiţionat, şi ca atare sunt adesea considerate o modalitate de stabilire a contactului cu consumatorii activi de droguri şi o cale de acces la tratament şi la alte servicii.
Rozšírenie liečebných služieb nie je jedinou oblasťou, v ktorej sa zlepšili služby pre problémových užívateľov drog. Programy výmeny injekčných ihiel a striekačiek, v rámci ktorých sa poskytujú injekčným užívateľom drog sterilné pomôcky, sú dnes prakticky vo všetkých členských štátoch EÚ a vo väčšine krajín strednodobý trend naznačuje rozširovanie rozsahu činností aj zemepisného pokrytia. V niektorých členských štátoch hrajú lekárne dôležitú úlohu v rozširovaní pokrytia programami tohto druhu. Špecializované programy sú často integrované do širších služieb poskytovaných osobám, ktoré majú problémy s drogami, najmä v rámci nízkoprahových agentúr a ako také sa často považujú za spôsob nadväzovania styku s aktívnymi užívateľmi drog a možno za kanál vedúci k liečbe a iným službám.
Razširitev zdravstvenih storitev ni edino področje, na katerem so se storitve za problematične uživalce drog izboljšale. Programe zamenjave injekcijskih igel in brizg za enkratno uporabo, ki injicirajočim uživalcem drog zagotavljajo sterilno opremo, lahko sedaj najdemo v skoraj vseh državah članicah EU in v večini držav je bil srednjeročni trend povečati obseg dejavnosti in geografsko pokritost. V nekaterih državah članicah imajo tudi lekarne pomembno vlogo pri povečevanju pokritosti teh vrst programov. Strokovni programi so pogosto vključeni v širše storitve za tiste, ki imajo probleme zaradi drog, zlasti nizkopražne agencije, in se pogosto obravnavajo kot način za vzpostavitev stika z aktivnimi uživalci ter verjetno zagotavljanja poti do zdravljenja in drugih storitev.
Utbyggnaden av missbrukarvården är inte det enda området där vården av personer med ett problematiskt narkotikamissbruk har blivit bättre. Nål- och sprutbytesprogram, som ger injektionsmissbrukare tillgång till sterila redskap, finns numera i praktiskt taget alla medlemsstater och i de flesta länder har trenden på medellång sikt varit att aktiviteterna har ökat i såväl omfattning som geografisk täckning. I några medlemsstater har även apoteken en viktig roll när det gäller att öka dessa programs täckning. Specialiserade program integreras ofta i den mer allmänna vården för missbrukare, särskilt lågtröskelvård, och betraktas ofta som ett sätt att etablera kontakt med aktiva missbrukare och som en kanal för att slussa dem vidare till behandling och annan vård.
  Komentarz  
Programy wymiany igieł i strzykawek, zapewniające sterylne narzędzia osobom zażywającym narkotyki poprzez iniekcje, funkcjonują obecnie w prawie wszystkich Państwach Członkowskich UE, a w większości krajów tendencja średniookresowa wskazuje na wzrost zarówno skali, jak i zasięgu geograficznego takich działań.
The expansion of treatment services is not the only area in which services for problem drug users have improved. Needle and syringe exchange programmes, which provide drug injectors with sterile equipment, are now found in virtually all EU Member States, and in most countries the medium-term trend has been for an increase in both the scale of activities and the geographical coverage. In some Member States, pharmacies also play an important role in extending the coverage of these kinds of programmes. Specialist programmes are often integrated into broader services for those with drug problems, especially low-threshold agencies, and as such are often regarded as a way of making contact with active drug users and perhaps of providing a conduit to treatment and other services.
La multiplication des centres de traitement n'est pas le seul domaine dans lequel les services aux usagers de drogue à problème se sont améliorés. Les programmes d'échange de seringues, qui fournissent aux injecteurs du matériel stérile, existent désormais dans virtuellement tous les États membres de l'UE et, dans la plupart des pays, la tendance à moyen terme s'est orientée vers une augmentation de l'échelle des activités et de leur couverture géographique. Dans certains États membres, les pharmacies jouent également un rôle majeur dans l'extension de la couverture de ce type de programmes. Les programmes spécifiques sont souvent intégrés dans des services plus larges destinés aux usagers de drogue à problème, notamment les structures de première ligne, et sont donc souvent considérés comme une manière d'établir un contact avec des usagers de drogue actifs et peut-être de les conduire vers un traitement et d'autres services.
Der Ausbau von Behandlungsdiensten ist nicht der einzige Bereich, in dem die Dienste für problematische Drogenkonsumenten verbessert wurden. Praktisch alle EU-Mitgliedstaaten verfügen nun über Nadel- und Spritzenaustauschprogramme, bei denen injizierende Drogenkonsumenten mit sterilem Zubehör versorgt werden. In den meisten Ländern wurden mittelfristig sowohl der Umfang der Maßnahmen erhöht als auch die flächendeckende Versorgung verbessert. In einigen Mitgliedstaaten spielen auch die Apotheken eine wichtige Rolle bei der Verbesserung der Reichweite solcher Programme. Spezielle Programme werden oft in umfassendere Dienste für Menschen mit Drogenproblemen integriert, insbesondere niedrigschwellige Dienste, und werden als solche oft als eine Möglichkeit angesehen, den Kontakt mit aktiven Drogenkonsumenten herzustellen und sie eventuell zu Behandlungen und anderen Diensten hinzuführen.
La ampliación de los servicios de tratamiento no es el único aspecto en el que han mejorado los servicios prestados a los consumidores problemáticos de drogas. Existen ya programas de intercambio de agujas y jeringuillas —que permiten a los consumidores por vía parenteral disponer de material estéril— en casi todos los Estados miembros de la UE y, en la mayoría de los países, se ha tendido a medio plazo al aumento de estas actividades, tanto en su escala como en su cobertura geográfica. En algunos Estados miembros, las farmacias también desempeñan un papel importante en la ampliación de la cobertura de estos tipos de programas. Los programas especializados suelen integrarse en servicios más generales para las personas con problemas de drogas, especialmente en los centros de acogida, y como tales suelen considerarse una forma de entrar en contacto con consumidores de drogas en activo y quizás de ofrecer una vía de acceso al tratamiento y a otros servicios.
L’espansione dei servizi terapeutici è l’unico settore in cui i servizi per i tossicodipendenti hanno mostrato un miglioramento. I programmi di scambio di aghi e siringhe, che forniscono strumenti sterili ai tossicodipendenti che si iniettano la droga, vengono messi in atto praticamente in tutti gli Stati membri dell’UE; nella maggior parte dei paesi la tendenza nel medio termine ha fatto registrare un aumento sia della diffusione delle attività sia della copertura geografica degli interventi. In alcuni Stati membri anche le farmacie contribuiscono in maniera determinante ad ampliare la copertura di questo genere di iniziative. Programmi specialistici sono spesso integrati nei servizi più ampi destinati ai tossicodipendenti, soprattutto negli enti a bassa soglia, e di conseguenza vengono spesso considerati come un modo per entrare in contatto con i consumatori attivi di stupefacenti e, forse, di incanalarli verso servizi terapeutici o di altro genere.
Η επέκταση των θεραπευτικών υπηρεσιών δεν είναι ο μοναδικός τομέας στον οποίο έχουν βελτιωθεί οι υπηρεσίες για τους προβληματικούς χρήστες ναρκωτικών. Προγράμματα ανταλλαγής βελόνων και συρίγγων, τα οποία παρέχουν αποστειρωμένα σύνεργα στους χρήστες ενέσιμων ναρκωτικών, εφαρμόζονται πλέον σχεδόν σε όλα τα κράτη μέλη της ΕΕ, και στις περισσότερες χώρες παρατηρείται μεσοπρόθεσμη τάση επέκτασης τόσο της έντασής τους όσο και της γεωγραφικής τους κάλυψης. Σε ορισμένα κράτη μέλη τα φαρμακεία διαδραματίζουν επίσης σημαντικό ρόλο στην επέκταση της κάλυψης των εν λόγω προγραμμάτων. Εξειδικευμένα προγράμματα ενσωματώνονται συχνά σε ευρύτερες υπηρεσίες που απευθύνονται σε άτομα με προβλήματα χρήσης ναρκωτικών, ιδίως υπηρεσίες άμεσης πρόσβασης, και, ως τέτοια, συχνά αντιμετωπίζονται ως ένας τρόπος προσέγγισης ενεργών χρηστών και πιθανώς καθοδήγησής τους σε θεραπευτικές και άλλες υπηρεσίες.
De uitbreiding van het behandelaanbod is niet het enige voorbeeld van verbeterde diensten voor problematische drugsgebruikers. Bijna alle lidstaten van de EU beschikken nu over omruilprogramma’s voor naalden en spuiten, zodat gebruikers kunnen beschikken over steriel injectiemateriaal, en in de meeste landen is voor de middellange termijn sprake van een trend naar uitbreiding van zowel de omvang van de activiteiten als de geografische dekking. In sommige lidstaten spelen ook apotheken een belangrijke rol in de spreiding van dit soort programma’s. Gespecialiseerde programma’s zijn veelal opgenomen in een meer algemeen dienstenaanbod voor mensen met drugsproblemen, met name in laagdrempelige bureaus, en worden vaak gezien als een manier om contact te leggen met actieve drugsgebruikers en ze zo mogelijk de weg te wijzen naar behandeling en overige diensten.
Rozšíření léčby není jedinou oblastí, v níž se služby pro problémové uživatele drog zlepšily. Programy výměny jehel a stříkaček, které poskytují injekčním uživatelům drog sterilní vybavení, v současnosti existují prakticky ve všech členských státech EU a ve většině zemí panuje střednědobý trend zvyšovat rozsah aktivit a jejich geografické pokrytí. V některých členských státech mohou hrát důležitou roli při rozšíření pokrytí tohoto typu programů lékárny. Specializované programy jsou často integrovány do širších služeb pro osoby s drogovými problémy, zvláště formou nízkoprahových zařízení, a jako takové jsou často považovány za způsob budování kontaktu s aktivními uživateli drog a možná i za umožnění přístupu k léčbě a dalším službám.
Udvidelsen af behandlingstilbuddene er ikke det eneste område, hvor tilbuddene til problematiske stofbrugere er blevet forbedret. Nåle- og sprøjtebytteprogrammer, som giver intravenøse stofbrugere adgang til sterilt udstyr, findes nu i stort set alle EU-medlemsstater, og i de fleste lande har tendensen på mellemlang sigt været at udvide både aktiviteternes omfang og geografiske dækning. I nogle medlemsstater spiller apoteker også en vigtig rolle med hensyn til at udvide dækningen af denne form for programmer. Specialiserede programmer er ofte integreret i bredere tilbud til personer med stofproblemer, navnlig lavtærskeltjenester, og betragtes som sådanne ofte som en mulighed for at komme i kontakt med aktive stofbrugere og i givet fald fungere som en kanal til behandling og andre tjenester.
Raviteenuste laienemine ei ole ainuke valdkond, kus teenused probleemsetele uimastitarvitajatele on paranenud. Nõela- ja süstlavahetusprogramme, mille kaudu antakse uimastisüstijatele steriilseid süstimisvahendeid, leidub nüüd peaaegu kõikides ELi liikmesriikides ning enamikus riikides on nii tegevuse ulatus kui geograafiline katvus keskpikas perspektiivis suurenenud. Mõnedes liikmesriikides on ka apteekidel oluline roll seda tüüpi programmide katvuse suurendamisel. Eriprogrammid on sageli integreeritud uimastiprobleemidega inimestele suunatud laiematesse teenustesse, eeskätt madala läve keskustesse ning seetõttu vaadeldakse neid tihti kui võimalust luua kontakte aktiivsete uimastitarvitajatega ja suunata nad võimalusel seeläbi ravi ja teiste teenuste juurde.
Hoitopalvelujen laajeneminen ei ole ainoa ala, jolla huumeiden ongelmakäyttäjille tarjottavat palvelut ovat parantuneet. Neulojen ja ruiskujen vaihto-ohjelmia, joissa injektiokäyttäjille tarjotaan steriilejä välineitä, on nykyään lähes kaikissa EU:n jäsenvaltioissa, ja useimmissa maissa niiden toimintojen monipuolisuus ja maantieteellinen kattavuus ovat keskipitkällä aikavälillä lisääntyneet. Joissakin jäsenvaltioissa apteekeilla on keskeinen merkitys tällaisten ohjelmien kattavuuden laajentamisessa. Erityisohjelmat sisällytetään usein huumeiden ongelmakäyttäjille tarjottaviin laajempiin palveluihin, etenkin matalan kynnyksen palveluihin, ja niitä pidetäänkin usein tapana tavoittaa aktiiviset huumeidenkäyttäjät ja mahdollisesti ohjata heidät hoitoon ja muihin palveluihin.
A kezelési szolgáltatások kibővítése nem az egyedüli olyan terület, ahol a problémás kábítószer-használóknak nyújtott szolgáltatások javultak. A tű- és fecskendőcsere-programok, amelyek keretében az injekciós kábítószer-használókat steril felszereléssel látják el, mára már gyakorlatilag az EU minden tagállamában megtalálhatók, és a legtöbb országban a középtávú tendencia e tevékenységek skálájának és földrajzi hatókörének növekedése volt. Néhány tagállamban a gyógyszertárak is fontos szerepet töltenek be az ilyen típusú programok lefedettségének kiterjesztésében. Az erre szakosodott programokat gyakran beépítik a kábítószer-problémával küzdőknek szánt tágabb szolgáltatásokba, különösen az alacsony küszöbű szervezetekbe, és így sokszor úgy is tekintik, mint az aktív kábítószer-használókkal való kapcsolatfelvétel eszközét és a kezeléshez és más szolgáltatásokhoz esetleg elvezető utat.
Rehabilitering er ikke det eneste området hvor tjenestene for problematiske narkotikabrukere er blitt bedre. Sprøytespiss- og sprøytebytteprogrammer, som sikrer sprøytebrukere sterilt utstyr, finnes nå i praktisk talt alle EU-medlemsstatene, og i de fleste landene har trenden på mellomlang sikt vært en økning både i omfanget av aktiviteter og i den geografiske dekningen. I noen medlemsstater spiller også apotekene en viktig rolle i dekningen for slike programmer. Spesialistprogrammene er ofte integrert i mer allmenne tjenester for personer med narkotikaproblemer, særlig lavterskeltjenester, og betraktes derfor ofte som en måte å få kontakt med aktive narkotikabrukere på, og kanskje også som en kanal til behandling og andre tjenester.
Extinderea serviciilor de tratament nu este singurul domeniu în care serviciile pentru consumatorii problematici de droguri s-au îmbunătăţit. Programele de schimb de ace şi siringi, prin care se furnizează echipament steril consumatorilor de droguri prin injectare, sunt practic prezente în toate statele membre ale Uniunii Europene, iar în majoritatea ţărilor tendinţa pe termen mediu a fost una de creştere atât a dimensiunii activităţilor cât şi a acoperirii geografice. În unele state membre şi farmaciile joacă un rol important în extinderea domeniului de aplicare a acestui tip de programe. Programele specializate sunt adesea integrate în cadrul unor servicii mai ample pentru persoanele care au probleme cu drogurile, în special în cadrul agenţiilor cu acces necondiţionat, şi ca atare sunt adesea considerate o modalitate de stabilire a contactului cu consumatorii activi de droguri şi o cale de acces la tratament şi la alte servicii.
Rozšírenie liečebných služieb nie je jedinou oblasťou, v ktorej sa zlepšili služby pre problémových užívateľov drog. Programy výmeny injekčných ihiel a striekačiek, v rámci ktorých sa poskytujú injekčným užívateľom drog sterilné pomôcky, sú dnes prakticky vo všetkých členských štátoch EÚ a vo väčšine krajín strednodobý trend naznačuje rozširovanie rozsahu činností aj zemepisného pokrytia. V niektorých členských štátoch hrajú lekárne dôležitú úlohu v rozširovaní pokrytia programami tohto druhu. Špecializované programy sú často integrované do širších služieb poskytovaných osobám, ktoré majú problémy s drogami, najmä v rámci nízkoprahových agentúr a ako také sa často považujú za spôsob nadväzovania styku s aktívnymi užívateľmi drog a možno za kanál vedúci k liečbe a iným službám.
Razširitev zdravstvenih storitev ni edino področje, na katerem so se storitve za problematične uživalce drog izboljšale. Programe zamenjave injekcijskih igel in brizg za enkratno uporabo, ki injicirajočim uživalcem drog zagotavljajo sterilno opremo, lahko sedaj najdemo v skoraj vseh državah članicah EU in v večini držav je bil srednjeročni trend povečati obseg dejavnosti in geografsko pokritost. V nekaterih državah članicah imajo tudi lekarne pomembno vlogo pri povečevanju pokritosti teh vrst programov. Strokovni programi so pogosto vključeni v širše storitve za tiste, ki imajo probleme zaradi drog, zlasti nizkopražne agencije, in se pogosto obravnavajo kot način za vzpostavitev stika z aktivnimi uživalci ter verjetno zagotavljanja poti do zdravljenja in drugih storitev.
Utbyggnaden av missbrukarvården är inte det enda området där vården av personer med ett problematiskt narkotikamissbruk har blivit bättre. Nål- och sprutbytesprogram, som ger injektionsmissbrukare tillgång till sterila redskap, finns numera i praktiskt taget alla medlemsstater och i de flesta länder har trenden på medellång sikt varit att aktiviteterna har ökat i såväl omfattning som geografisk täckning. I några medlemsstater har även apoteken en viktig roll när det gäller att öka dessa programs täckning. Specialiserade program integreras ofta i den mer allmänna vården för missbrukare, särskilt lågtröskelvård, och betraktas ofta som ett sätt att etablera kontakt med aktiva missbrukare och som en kanal för att slussa dem vidare till behandling och annan vård.
  Trendy  
wysoki, lecz stabilny poziom wskaźnika niedawnego zażywania (zażywanie w ciągu ostatniego roku) w Wielkiej Brytanii, kraje odnotowujące znaczny wzrost stosowania pochodnych konopi w ostatnich latach (np. Dania, Niemcy, Estonia, Hiszpania i Francja) oraz kraje o niższych danych szacunkowych rozpowszechnienia i mniej jasnych trendach (np. Grecja, Finlandia i Szwecja).
Among adults, the picture is less clear because less information is available, and what is available is more heterogeneous, but a similar pattern emerges, with recent cannabis use (last year use) high but stable in the United Kingdom, some countries (e.g. Denmark, Germany, Estonia, Spain and France) showing substantial increases in recent years and other countries exhibiting lower prevalence estimates and less clear trends (e.g. Greece, Finland and Sweden). New school and adult surveys in the next 2–3 years will help to throw more light on the complex issue of the development of drug trends.
Chez les adultes, le tableau est moins clair étant donné que les informations disponibles sont moins nombreuses et que les données sont plus hétérogènes. Toutefois, un schéma similaire se dégage, avec un usage récent de cannabis (au cours de la dernière année) élevé mais stable au Royaume-Uni, certains pays (comme le Danemark, l'Allemagne, l'Estonie, l'Espagne et la France) connaissant une forte augmentation ces dernières années, tandis que d'autres enregistrent des estimations de prévalence inférieurs et des tendances moins claires (comme la Grèce, la Finlande et la Suède). Les nouvelles enquêtes qui seront menées en milieu scolaire et auprès de la population adulte dans les deux ou trois prochaines années contribueront à éclaircir la question complexe de l'évolution des tendances de la consommation de drogue.
Bei den Erwachsenen ist das Bild weniger eindeutig, da hier weniger Informationen zur Verfügung stehen und die vorhandenen Daten weniger homogen sind. Es ist jedoch ein ähnliches Muster hinsichtlich des jüngsten Cannabiskonsums (während des letzten Jahres) zu beobachten: hohe, aber stabile Raten im Vereinigten Königreich, eine erhebliche Zunahme im Laufe der letzten Jahre in einigen Ländern (z. B. Dänemark, Deutschland, Estland, Spanien und Frankreich) und niedrigere Prävalenzschätzungen mit weniger deutlichen Tendenzen in anderen Ländern (z. B. Griechenland, Finnland und Schweden). Neue Erhebungen an Schulen und unter Erwachsenen in den nächsten zwei bis drei Jahren werden dazu beitragen, das komplexe Thema der Ermittlung von Tendenzen des Drogenkonsums zu erhellen.
La situación es menos clara en la población adulta, ya que se dispone de menos información y la disponible es más heterogénea, pero sigue una pauta parecida, con tasas de consumo reciente de cannabis (consumo en el último año) elevadas pero estables en el Reino Unido, algunos países que muestran aumentos importantes del consumo en los últimos años (por ejemplo, Dinamarca, Alemania, Estonia, España y Francia), y otros países con estimaciones de prevalencia inferiores y tendencias menos claras (por ejemplo Grecia, Finlandia y Suecia). Las próximas encuestas escolares y de adultos que se llevarán a cabo en los próximos 2 o 3 años arrojarán más luz sobre el complejo tema del desarrollo de las tendencias de consumo de drogas.
Tra gli adulti lo scenario è meno chiaro, perché sono disponibili meno informazioni e quelle disponibili sono più eterogenee; tuttavia si configura un panorama analogo, con percentuali sull’uso recente di cannabis (uso nell’ultimo anno) elevate ma stabili nel Regno Unito, forti incrementi negli ultimi anni in alcuni altri paesi (per esempio, Danimarca, Germania, Estonia, Spagna e Francia) e una prevalenza più bassa nonché un andamento meno chiaro per altri (per es. Grecia, Finlandia e Svezia). Nuove indagini nelle scuole e tra gli adulti nei prossimi 2-3 anni consentiranno di far luce sul problema complesso dell’evoluzione delle tendenze in tema di droga.
Στους ενηλίκους, η εικόνα είναι λιγότερο σαφής καθώς υπάρχουν λιγότερα στοιχεία και τα διαθέσιμα στοιχεία εμφανίζουν μεγαλύτερη ανομοιογένεια, αλλά προκύπτει ένα παρόμοιο πρότυπο: η πρόσφατη χρήση κάνναβης (χρήση το προηγούμενο έτος) είναι υψηλή αλλά σταθερή στο Ηνωμένο Βασίλειο, ορισμένες χώρες (π.χ. Δανία, Γερμανία, Εσθονία, Ισπανία και Γαλλία) εμφανίζουν σημαντικές αυξήσεις τα τελευταία χρόνια και άλλες χώρες εμφανίζουν χαμηλότερες εκτιμήσεις επικράτησης της χρήσης και λιγότερο σαφείς τάσεις (π.χ. Ελλάδα, Φινλανδία και Σουηδία). Νέες έρευνες στους μαθητές και στους νέους τα προσεχή 2–3 έτη θα συμβάλουν στην καλύτερη κατανόηση του πολύπλοκου φαινομένου της ανάπτυξης τάσεων στη χρήση των ναρκωτικών.
De situatie onder volwassenen is veel minder duidelijk omdat er minder informatie beschikbaar is, die bovendien heterogener van aard is. Desalniettemin komt uit die informatie een soortgelijk patroon naar voren: het recent gebruik van cannabis (laatste 12 maanden) is hoog, maar stabiel in het Verenigd Koninkrijk, een aantal landen vertoont in de afgelopen jaren aanzienlijke stijgingen (bijvoorbeeld in Denemarken, Duitsland, Estland, Spanje en Frankrijk) en in andere landen is sprake van lagere prevalentieschattingen en minder duidelijke trends (bijvoorbeeld in Griekenland, Finland en Zweden). Nieuwe enquêtes onder scholieren en volwassenen zullen de komende twee tot drie jaar meer duidelijkheid moeten brengen in de complexe kwestie van de ontwikkelingen in drugstrends.
Pokud jde o dospělé, je situace méně jasná, neboť máme k dispozici méně informací a ty, jež máme, jsou různorodější. Projevuje se zde však podobný vzorec užívání konopí v poslední době (užívání v minulém roce), který je vysoký, ale stabilní ve Spojeném království. Některé země (např. Dánsko, Německo, Estonsko, Španělsko a Francie) v posledních letech vykazují významné zvýšení a další země zaznamenávají nízké odhady prevalence a méně jasné trendy (např. Řecko, Finsko a Švédsko). Nové průzkumy ve školách a průzkumy mezi dospělými, které budou provedeny v příštích 2 až 3 letech, pomohou tuto složitou otázku vývoje drogových trendů objasnit.
Blandt voksne er billedet mindre klart, da der foreligger færre oplysninger, og de oplysninger, der foreligger, er mere heterogene, men der fremkommer et lignende mønster, hvor nylig brug (de seneste 12 måneder) af cannabis var høj, men stabil i Det Forenede Kongerige, nogle lande (f.eks. Danmark, Tyskland, Estland, Spanien og Frankrig) har registreret betydelige stigninger i de senere år, mens prævalensskønnene var lavere og tendenserne mindre klare i andre lande (f.eks. Grækenland, Finland og Sverige). Nye skole- og voksenundersøgelser i de kommende 2–3 år vil bidrage til at kaste mere lys over det komplekse spørgsmål om udviklingen i tendenserne i forbindelse med stofbrug.
Täiskasvanute hulgas ei ole pilt nii selge, sest kättesaadavaid andmeid on vähem ja need on heterogeensemad, kuid pilt on üldiselt samasugune, mis tähendab, et hiljutise kanepitarbimise (tarbimine viimase aasta jooksul) määr on kõrge, kuid stabiilne Ühendkuningriigis, mõnedes riikides (nt Taanis, Saksamaal, Eestis, Hispaanias ja Prantsusmaal) on see viimastel aastatel oluliselt suurenenud ning muudes riikides on levimuse määr madalam ja suundumused vähem selged (nt Kreekas, Soomes ja Rootsis). Uued kooliõpilaste ja täiskasvanute küsitlusuuringud järgmise 2–3 aasta jooksul aitavad heita rohkem valgust uimastisuundumuste kujunemise keerulisele küsimusele.
Aikuisten osalta kuva ei ole yhtä selkeä, sillä tietoa on vähemmän saatavilla ja saatavilla oleva tieto on epäyhtenäistä, mutta kaava on samankaltainen siten, että kannabiksen hiljattaista käyttöä (käyttö viimeisen vuoden aikana) koskevat luvut ovat korkeat mutta vakaat Yhdistyneessä kuningaskunnassa, ne ovat nousseet viime vuosina huomattavasti joissakin maissa (esim. Tanska, Saksa, Viro, Espanja ja Ranska), ja joissakin maissa levinneisyysarviot ovat muita alhaisempia ja suuntaukset vähemmän selkeitä (esim. Kreikka, Suomi ja Ruotsi). Koululaisten ja aikuisten parissa seuraavien kahden tai kolmen vuoden aikana tehtävien uusien kyselyjen odotetaan tuovan vastauksia monimutkaiseen kysymykseen huumeidenkäytön suuntausten kehityksestä.
A felnőtteknél kevésbé egyértelmű a kép, mivel egyrészt kevesebb információ áll rendelkezésre, az elérhető adatok viszont sokkal inkább heterogének; de összességében hasonló összkép figyelhető meg: a közelmúltbeli (előző év) kannabiszhasználat magas, de stabil az Egyesült Királyságban, néhány országban az elmúlt években jelentős növekedésnek indult (pl. Dánia, Németország, Észtország, Spanyolország és Franciaország), míg más országokban alacsonyabb becsült prevalenciát és kevésbé tiszta tendenciákat mutat (pl. Görögország, Finnország és Svédország). A következő 2–3 év új iskolai és felnőtteken végzendő felmérései jobban meg fogják világítani a kábítószer-tendenciák alakulásának bonyolult kérdését.
Blant voksne er bildet mindre klart, for det foreligger mindre informasjon, og den tilgjengelige informasjonen er mindre homogen, men et lignende mønster viser seg – nyere cannabisbruk (bruk siste år) ligger høyt men stabilt i Storbritannia, mens enkelte land (f.eks. Danmark, Tyskland, Estland, Spania og Frankrike) har hatt en betydelig økning de senere år, og andre land igjen har lavere anslag for utbredelse og mindre klare trender (f.eks. Hellas, Finland og Sverige). Nye skole- og voksenundersøkelser i de kommende 2-3 årene vil kaste mer lys over den komplekse utviklingen av narkotikatrender.
Situaţia este mai puţin clară în privinţa adulţilor, deoarece există mai puţine informaţii, iar cele disponibile sunt mai eterogene, dar se conturează un model similar, cu un consum recent de canabis (consum în ultimul an) mare dar stabil în Regatul Unit, unele ţări (cum sunt Danemarca, Germania, Estonia, Spania şi Franţa) care prezintă creşteri substanţiale în ultimii ani şi altele care prezintă o prevalenţă estimată mai redusă şi tendinţe mai puţin clare (de exemplu Grecia, Finlanda şi Suedia). Sondajele realizate în şcoli şi în rândul adulţilor în următorii 2–3 ani vor ajuta la clarificarea problemei complexe a evoluţiei tendinţelor în domeniul drogurilor.
Menej jasný je obraz medzi dospelými, pretože je k dispozícii menej informácií a dostupné informácie sú rôznorodejšie, ukazuje sa však podobný vzor nedávneho vysokého, ale stabilného užívania kanabisu (užívania v poslednom roku) v Spojenom kráľovstve, v niektorých krajinách (napr. v Dánsku, Nemecku, Estónsku, Španielsku a vo Francúzsku) došlo k podstatnému nárastu v ostatných rokoch a v iných (napr. v Grécku, vo Fínsku a Švédsku) sa odhaduje klesajúca prevalencia alebo menej výrazné trendy. Nové prieskumy medzi školákmi a dospelými v nasledujúcich 2 až 3 rokoch pomôžu vrhnúť viac svetla na zložitú problematiku vývoja drogových trendov.
Med odraslimi je slika manj jasna, ker je na voljo manj informacij, obstoječe pa so bolj raznovrstne, vendar prevladuje podoben vzorec z visokim, a stabilnim številom ljudi v Združenem kraljestvu, ki so konopljo uživali v zadnjem času (uživanje v zadnjem letu), občutnim povečanjem v zadnjih letih v nekaterih državah (npr. Danska, Nemčija, Estonija, Španija in Francija), medtem ko kažejo druge države nižje ocene razširjenosti in manj jasne trende (npr. Grčija, Finska in Švedska). Nove raziskave med šolsko mladino in odraslimi v naslednjih 2 do 3 letih bodo pomagale še bolj osvetliti zapleteno vprašanje razvoja trendov na področju drog.
Bland vuxna är bilden inte lika tydlig eftersom det inte finns lika mycket tillgänglig information och den information som finns är mer heterogen, men ett liknande mönster framträder ändå, där andelen som har använt cannabis det senaste året är hög men stabil i Storbritannien, medan några länder (exempelvis Danmark, Tyskland, Estland, Spanien och Frankrike) uppvisar stora ökningar de senaste åren och andra länder har lägre uppskattad prevalens och inte lika tydliga trender (exempelvis Grekland, Finland och Sverige). Nya undersökningar i skolor och bland vuxna de närmaste 2–3 åren kommer att kasta mer ljus över den komplicerade frågan om narkotikaanvändningens utveckling.
Pieaugušo vidū nav tik lielas skaidrības par šo situāciju, jo ir pieejams mazāk informācijas, un pieejamā informācija ir neviendabīga, taču kopumā iezīmējas līdzīgs situācijas modelis, kad patreizējā kaņepju lietošana (lietošana pēdējā gada laikā) ir augsta un stabila Apvienotajā Karalistē, dažās valstīs (piemēram, Dānijā, Vācijā, Igaunijā, Spānijā un Francijā) ir redzams būtisks pieaugums pēdējo gadu laikā, un vēl citās valstīs lietošanas izplatības rādītāji ir zemāki un tendences neskaidrākas (piemēram, Grieķija, Somija un Zviedrija). Jaunas skolu un pieaugušo aptaujas nākošo 2–3 gadu laikā palīdzēs gūt lielāku skaidrību par sarežģīto jautājumu, kas attiecas uz narkotiku lietošanas tendencēm.
  Rozpowszechnienie i sch...  
Większość państw wykazujących relatywnie wysoki wskaźnik przynajmniej jednokrotnego zażycia pochodnych konopi informuje także o stosunkowo wysokim poziomie szacunków co do tzw. „ciągu” picia (definiowanego jako wypijanie pięciu lub więcej drinków jeden za drugim) w trakcie ostatnich 30 dni (28), sugerując, że te dwa zachowania mogą być częścią panującego stylu życia.
Young people in countries with higher than average prevalence estimates for cannabis use may be increasingly disposed to regarding cannabis use as ‘normal’. Most countries that report relatively high estimates of lifetime use of cannabis also report relatively high estimates for 'binge' drinking (defined as drinking five or more drinks in a row) during the last 30 days (28), suggesting that the two behaviours may be part of a common lifestyle. Exceptions to this pattern are displayed by France, Italy and Bulgaria, where cannabis use is relatively high but binge drinking is relatively low.
Les jeunes des pays où la prévalence moyenne estimée de l'usage de cannabis est plus élevée pourraient être de plus en plus enclins à considérer la consommation de cannabis comme «normale». La plupart des pays qui enregistrent des estimations relativement élevées de l'usage de cannabis au cours de la vie rapportent également des estimations relativement élevées de «binge-drinking» (défini comme la consommation de plus de cinq boissons alcoolisées d'affilée) au cours des 30 derniers jours (28), ce qui donne à penser que ces deux comportements pourraient faire partie d'un même mode de vie. La France, l'Italie et la Bulgarie font figure d'exception, puisque la consommation de cannabis y est relativement élevée, mais le «binge-drinking» relativement faible.
In Ländern mit überdurchschnittlich hohen Prävalenzschätzungen für den Cannabiskonsum neigen Jugendliche unter Umständen eher dazu, diesen als „normal“ zu empfinden. Die meisten Länder, die über relativ hohe Schätzungen für den Lebenszeitkonsum von Cannabis berichten, melden auch relativ hohe Schätzungen für das so genannte „Binge-Drinking“ (exzessives Rauschtrinken, definiert als das Trinken von fünf und mehr Alkoholgetränken nacheinander) in den letzten 30 Tagen (28). Dies legt den Schluss nahe, dass diese beiden Verhaltensweisen Teil desselben Lebensstils sind. Ausnahmen von diesem Muster werden aus Frankreich, Italien und Bulgarien gemeldet, wo der Cannabiskonsum relativ hoch, das „Binge-Drinking“ jedoch relativ wenig verbreitet ist.
Los jóvenes de países donde las estimaciones de prevalencia del consumo de cannabis son superiores a la media pueden estar cada vez más dispuestos a considerar el consumo de esta sustancia como algo «normal». La mayoría de países que registran cifras relativamente elevadas de consumo de cannabis a lo largo de la vida también registran cifras relativamente elevadas de abuso del alcohol (definido como el consumo de cinco o más bebidas alcohólicas seguidas en los 30 días previos a la encuesta) (28), lo que indica que ambos comportamientos pueden formar parte de un estilo de vida común. Se han observado excepciones a esta pauta en Francia, Italia y Bulgaria, donde el consumo de cannabis es relativamente elevado pero el abuso del alcohol es relativamente bajo.
Οι νέοι των χωρών στις οποίες οι εκτιμήσεις για τη μέση επικράτηση είναι υψηλότερες ενδέχεται να θεωρούν ολοένα και περισσότερο τη χρήση κάνναβης ως «φυσιολογική». Οι περισσότερες χώρες που αναφέρουν σχετικά υψηλές εκτιμήσεις για τη χρήση κάνναβης σε όλη τη ζωή αναφέρουν επίσης σχετικά υψηλές εκτιμήσεις για ασυλλόγιστη κατανάλωση αλκοόλ («binge drinking» - πέντε τουλάχιστον ποτά στη σειρά) κατά τις τελευταίες 30 ημέρες (28), γεγονός που υποδηλώνει ότι οι δύο συμπεριφορές ενδέχεται να υπάγονται σε ένα κοινό τρόπο ζωής. Εξαιρέσεις σε αυτό το πρότυπο αποτελούν η Γαλλία, η Ιταλία και η Βουλγαρία, όπου η χρήση κάνναβης είναι σχετικά υψηλή, αλλά η ασυλλόγιστη κατανάλωση αλκοόλ σχετικά χαμηλή.
Jonge mensen in landen met meer dan gemiddelde prevalentieschattingen voor cannabisgebruik gaan steeds meer de neiging vertonen om dat cannabisgebruik als “normaal” te beschouwen. De meeste landen die melding maken van relatief hoge schattingen van het “ooit”-gebruik van cannabis, rapporteren ook relatief hoge schattingen voor braspartijen (gedefinieerd als het drinken van vijf of meer drankjes achter elkaar) gedurende de laatste 30 dagen (28), waaruit afgeleid zou kunnen worden dat beide gedragingen deel uitmaken van eenzelfde levensstijl. Dat patroon wordt echter niet in Frankrijk, Italië en Bulgarije aangetroffen. In deze landen is het cannabisgebruik relatief hoog, maar het aantal braspartijen relatief laag.
Mladí lidé v zemích s nadprůměrnými odhady prevalence užívání konopí mohou být více nakloněni tomu, aby považovali užívání konopí za „normální“. Většina zemí, které uvádějí relativně vysoké odhady celoživotního užívání konopí, rovněž udává relativně vysoké odhady nárazového pití (definovaného jako vypití nejméně pěti skleniček alkoholu po sobě) během posledních 30 dnů (28), což svědčí o tom, že oba typy chování mohou být součástí stejného životního stylu. Výjimky z tohoto vzorce chování představují Francie, Itálie a Bulharsko, kde je užívání konopí relativně vysoké, ale nárazové pití je relativně nízké.
Unge i lande med skøn over udbredelsen af cannabis, der ligger over gennemsnittet, kan i stigende grad blive tilbøjelige til at betragte cannabisbrug som 'normalt'. De fleste lande, der melder om forholdsvis høje skøn over langtidsprævalensen for cannabisbrug, melder også om forholdsvis høje skøn med hensyn til 'binge drinking' (defineret som indtagelse af fem eller flere genstande ved en enkelt lejlighed) inden for de seneste 30 dage (28), hvilket kunne tyde på, at de to adfærdsmønstre er en del af samme livsstil. Undtagelser fra dette mønster ses i Frankrig, Italien og Bulgarien, hvor cannabisbrugen er forholdsvis høj, mens 'binge drinking' er forholdsvis lav.
Riikides, kus kanepi tarbimise levimuse määr on keskmisest kõrgem, võivad noored inimesed üha rohkem kalduda arvama, et kanepi tarbimine on „normaalne”. Enamik riike, mis teatavad suhteliselt kõrgetest kanepi tarbimise määradest elu jooksul, teatavad ka suhteliselt kõrgetest purjujoomise (mis tähendab, et järjest juuakse viis või enam jooki) määradest viimase 30 päeva jooksul (28), mis viitab sellele, et need kaks käitumismalli kuuluvad teatud elustiili juurde. Sellest käitumismustrist erinevad vaid Prantsusmaa, Itaalia ja Bulgaaria, kus kanepi tarbimise määr on suhteliselt kõrge, kuid purjujoomise määr suhteliselt madal.
Maissa, joissa kannabiksen käytön levinneisyys arvioidaan keskiarvoa korkeammaksi, nuoret saattavat olla taipuvaisempia pitämään kannabiksen käyttöä "normaalina". Useimmat maat, jotka ilmoittivat melko korkeita arvioita kannabista ainakin kerran käyttäneiden osuudesta, ilmoittivat myös melko korkeita arvioita humalahakuisesta juomisesta (joka määritellään vähintään viiden alkoholiannoksen juomiseksi putkeen) viimeisten 30 päivän aikana (28), mikä viittaa siihen, että nämä kaksi käyttäytymistä saattavat kuulua samaan elämäntapaan. Poikkeuksina ovat Ranska, Italia ja Bulgaria, joissa kannabiksen käyttö on melko yleistä mutta humalahakuinen juominen on melko vähäistä.
A kannabiszhasználat tekintetében az átlagosnál magasabb becsült prevalenciával rendelkező országokban élő fiatalok feltehetőleg fokozottan hajlanak arra, hogy a kannabiszhasználatot „normális” dolognak tekintsék. A kannabisz becsült életprevalenciájára vonatkozóan viszonylag magas értékeket közlő országok többsége ugyancsak magas értékekről számol be az előző 30 napban történt lerészegedés (a meghatározása egymás után öt vagy több ital elfogyasztása) tekintetében is(28), ami arra enged következtetni, hogy a két viselkedés egyazon életforma része lehet. Ez alól kivételt jelent Franciaország, Olaszország és Bulgária, ahol a kannabiszhasználat viszonylag gyakori, de a lerészegedés viszonylag ritka.
Unge mennesker i land hvor anslagene over prevalens av cannabisbruk er høyere enn gjennomsnittet, kan i stadig større grad ha tilbøyelighet til å se på cannabisbruk som ”normalt”. De fleste land som rapporterer forholdsvis høy livstidsprevalens av cannabisbruk, rapporterer også relativt høye anslag for ”overstadig” drikking (definert som å drikke fem eller flere alkoholenheter ved samme anledning) i løpet av siste 30 dager (28), noe som tyder på at disse to typene atferd utgjør del av en utbredt livsstil. Avvik fra dette mønsteret kan sees i Frankrike, Italia og Bulgaria, hvor cannabisbruk er relativt utbredt mens overstadig drikking er relativt lite utbredt.
Este posibil ca tinerii din ţările pentru care estimările privind prevalenţa consumului de canabis sunt mai mari decât media să fie tot mai predispuşi la a considera consumul de canabis „normal”. În majoritatea ţărilor pentru care cifrele estimate privind consumul de canabis sunt relativ mari, şi cifrele estimate în ceea ce priveşte alcoolismul periodic sunt mari (definit ca fiind consumul a cinci sau mai multe pahare o dată) în ultimele 30 de zile (28), fapt care sugerează că este posibil ca cele două comportamente să facă parte din acelaşi stil de viaţă. Excepţii de la acest model se înregistrează în Franţa, Italia şi Bulgaria, unde consumul de canabis este relativ mare, iar alcoolismul periodic este relativ scăzut.
Mladí ľudia v krajinách s odhadmi nadpriemernej prevalencie užívania kanabisu budú pravdepodobne stále viac než „obvykle“ náchylní užívať kanabis. Väčšina krajín, v ktorých uvádzali relatívne vysoký odhad celoživotného užívania kanabisu, uviedla aj relatívne vysoké odhady „opíjania sa“ u nás známeho ako „šnúra“ alebo „záťah“ (definovaného ako vypitie piatich alebo viacerých pohárov alkoholu po sebe) počas minulých 30 dní (28), s pripomienkou, že oba návyky sú pravdepodobne súčasťou obvyklého životného štýlu. Výnimky z tohto vzoru uviedli vo Francúzsku, v Taliansku a Bulharsku, kde je užívanie kanabisu relatívne časté, ale opíjanie relatívne zriedkavé.
Mladi v državah z višjimi ocenami glede razširjenosti uživanja konoplje od povprečja bolj gledajo na uživanje konoplje kot na nekaj "normalnega". Večina držav, ki poroča o relativno visokih ocenah uživanja konoplje v življenju, poroča tudi o relativno visokih ocenah "popivanja" (opredeljeno kot zaporedno pitje petih pijač ali več zaporedoma) v zadnjih 30 dneh (28), kar nakazuje, da sta lahko ti dve vrsti vedenja del istega načina življenja. Odstopanja od tega vzorca se kažejo v Franciji, Italiji in Bolgariji, kjer je delež uživanja konoplje relativno visok, vendar je delež popivanja relativno nizek.
I länder där de uppskattade prevalenstalen är högre än genomsnittet är det möjligt att ungdomar i högre grad betraktar cannabisbruk som något ”normalt”. De flesta länder som rapporterar relativt höga siffror när det gäller andelen personer som någon gång har använt cannabis rapporterar också relativt höga siffror när det gäller berusningsdrickande (definierat som fem drinkar eller mer i rad) under de senaste 30 dagarna(28), vilket tyder på att dessa två beteenden eventuellt ingår i samma livsstil. Undantagen är Frankrike, Italien och Bulgarien, där bruket av cannabis är relativt utbrett, men berusningsdrickandet relativt lågt.
Jaunieši valstīs, kur kaņepju lietošanas izplatības līmenis ir augstāks par vidējo, arvien vairāk uzskata kaņepju lietošanu par "normālu". Lielākajā daļā valstu, kurās raksturīgs augsts ilgtermiņa kaņepju lietošanas izplatības līmenis, ir ziņots arī par relatīvi augstu ar iedzeršanu saistītas uzdzīves līmeni (kas definēta kā piecu vai vairāku dzērienu pēc kārtas izdzeršanu) pēdējo 30 dienu laikā (28), kas norāda uz to, ka šie divi rīcības modeļi var būt daļa vispārpieņemtā dzīves stila. Izņēmumi šim modelim ir novērojami Francijā, Itālijā un Bulgārijā, kur ir samērā augsts kaņepju lietošanas izplatības līmenis, bet ar iedzeršanu saistītās uzdzīves izplatības līmenis ir relatīvi zems.
  Dane dotyczÄ…ce zapotrz...  
W Danii i Holandii najwyższy odsetek zażywających pochodne konopi codziennie występuje wśród nowych pacjentów uzależnionych od tej substancji, a najwyższy odsetek osób zażywających sporadycznie lub osób, które nie stosowały pochodnych konopi w ciągu ostatniego miesiąca przed leczeniem odnotowują Niemcy i Grecja (51).
There are marked differences between countries in the frequency of cannabis use among new clients. The highest proportions of daily cannabis users are in Denmark and the Netherlands among new cannabis clients, and the highest proportions of occasional users or persons who have not used cannabis in the last month prior to treatment are found in Germany and Greece (51), probably reflecting differences in referral to treatment. In Germany, about one-third of new cannabis clients use the drug occasionally or have not used it in the month prior to treatment, but elsewhere this group is about 11 % of clients, and about 60 % use it daily.
Il existe des différences très prononcées entre les pays en ce qui concerne la fréquence de la consommation de cannabis chez les nouveaux patients. Les proportions les plus élevées de consommateurs quotidiens de cannabis sont enregistrées au Danemark et aux Pays-Bas pour les nouveaux patients, et les proportions d'usagers occasionnels ou de personnes qui n'ont pas consommé de cannabis durant le mois qui précède le traitement sont les plus élevées en Allemagne et en Grèce (51), ce qui reflète probablement des différences dans les conditions de la prise en charge en vue d'un traitement. En Allemagne, environ un tiers des nouveaux patients usagers de cannabis n'en consomment qu'occasionnellement ou n'en ont pas consommé durant le mois qui précède le traitement, mais ailleurs, ce groupe représente près de 11 % des patients et environ 60 % en consomment quotidiennement.
Hinsichtlich der Häufigkeit des Cannabiskonsums bei Erstpatienten gibt es deutliche Unterschiede zwischen den Ländern. Der höchste Anteil täglicher Cannabiskonsumenten an den Cannabispatienten, die sich erstmals einer Therapie unterziehen, wird aus Dänemark und den Niederlanden gemeldet, während der Anteil der Gelegenheitskonsumenten oder derer, die im letzten Monat vor der Behandlung kein Cannabis konsumiert haben, in Deutschland und Griechenland am höchsten ist (51). Dies ist wahrscheinlich auf Unterschiede in der Überweisung zur Behandlung zurückzuführen. In Deutschland konsumiert ein Drittel der neuen Cannabispatienten die Droge gelegentlich oder hat im letzten Monat vor der Behandlung kein Cannabis genommen, während der Anteil dieser Gruppe in anderen Ländern bei etwa 11 % der Patienten liegt und etwa 60 % tägliche Cannabiskonsumenten sind.
La frecuencia del consumo de cannabis entre nuevos pacientes presenta marcadas diferencias entre países. Los porcentajes más elevados de consumidores diarios de cannabis se observan en Dinamarca y los Países Bajos entre los nuevos pacientes, y los porcentajes más elevados de consumidores ocasionales o personas que no han consumido cannabis en el mes previo al tratamiento se dan en Grecia y Alemania (51), probablemente como reflejo de las diferencias existentes en el sistema de referencia al tratamiento. En Alemania, alrededor de una tercera parte de los nuevos pacientes de cannabis consume la droga de forma ocasional o no la ha consumido en el mes previo al tratamiento —si bien este grupo comprende aproximadamente al 11 % de los pacientes en otras zonas— y alrededor de un 60 % lo consume diariamente.
Le differenze da paese a paese in termini di frequenza del consumo di cannabis tra i nuovi pazienti sono marcate. Le percentuali maggiori di consumo di cannabis quotidiano si raccolgono in Danimarca e nei Paesi Bassi tra i nuovi pazienti con problemi di cannabis, mentre le percentuali maggiori di consumatori occasionali o di soggetti che non hanno fatto uso della sostanza nel mese precedente il trattamento vengono riferite in Germania e Grecia (51); queste differenze probabilmente riflettono le diversità di prescrizione del trattamento. In Germania circa un terzo dei nuovi pazienti con problemi di cannabis fa uso di questa droga occasionalmente o non ne ha fatto uso nel mese precedente il trattamento; altrove, tuttavia, questo gruppo rappresenta l’11% dei pazienti, dei quali il 60% ne fa uso quotidianamente.
Υπάρχουν σημαντικές διαφορές μεταξύ των χωρών στη συχνότητα της χρήσης κάνναβης στα άτομα που ζητούν θεραπεία για πρώτη φορά. Τα υψηλότερα ποσοστά καθημερινών χρηστών κάνναβης παρατηρούνται στη Δανία και στις Κάτω Χώρες μεταξύ των ατόμων που ζητούν για πρώτη φορά θεραπεία απεξάρτησης από την κάνναβη, ενώ τα υψηλότερα ποσοστά περιστασιακών χρηστών ή ατόμων που δεν έκαναν χρήση κάνναβης κατά τον τελευταίο μήνα πριν από τη θεραπεία καταγράφονται στη Γερμανία και στην Ελλάδα (51), γεγονός που πιθανώς απηχεί διαφορές στην παραπομπή σε θεραπεία. Στη Γερμανία, περίπου το ένα τρίτο των ατόμων που υποβάλλονται για πρώτη φορά σε θεραπεία απεξάρτησης από την κάνναβη κάνουν χρήση του ναρκωτικού περιστασιακά ή δεν έκαναν χρήση της ουσίας κατά τη διάρκεια του τελευταίου μήνα πριν από τη θεραπεία, αλλά σε άλλες χώρες η κατηγορία αυτή αντιπροσωπεύει περίπου 11 % των ατόμων που ζητούν θεραπεία και περίπου 60 % κάνει χρήση της ουσίας καθημερινά.
Er bestaan opmerkelijke verschillen tussen de landen in de frequentie van het cannabisgebruik onder nieuwe cliënten. Denemarken en Nederland hebben de hoogste percentages dagelijkse cannabisgebruikers. De hoogste percentages incidentele cannabisgebruikers c.q. personen die in de maand voorafgaand aan de behandeling geen cannabis hebben gebruikt, worden gemeld door Duitsland en Griekenland (51). Waarschijnlijk hebben die verschillen te maken met de wijze waarop verwijzingen voor een behandeling plaatsvinden. In Duitsland gebruikt een derde van de nieuwe cannabisgebruikers deze drug slechts incidenteel of niet in de maand voorafgaand aan de behandeling, terwijl deze groep in andere landen 11% van de cliënten uitmaakt, van die 11% gebruikt 60% dagelijks cannabis.
V četnosti užívání konopí u nových klientů existují mezi jednotlivými zeměmi výrazné rozdíly. Nejvyšší podíl uživatelů konopí, kteří užívají drogu denně, mezi novými klienty léčenými pro užívání konopí existuje v Dánsku a Nizozemsku a nejvyšší podíl uživatelů, kteří konopí užívají příležitostně, nebo osob, které neužily konopí v měsíci předcházejícím léčbě, je zjištěn v Německu a Řecku (51), což je pravděpodobně odrazem rozdílů v doporučení k léčbě. V Německu asi jedna třetina nových klientů užívajících konopí užívá drogu příležitostně nebo ji neužila vůbec v měsíci předcházejícím léčbě, jinde však tato skupina zahrnuje 11 % klientů a asi 60 % užívá konopí denně.
Der er markante forskelle mellem landene med hensyn til hyppigheden af cannabisbrug blandt nye klienter. Den højeste andel af daglige cannabisbrugere er i Danmark og Nederlandene blandt nye cannabisklienter, og den højeste andel af lejlighedsvise brugere eller personer, som ikke har brugt cannabis inden for den seneste måned inden behandlingen, findes i Tyskland og Grækenland (51), hvilket formentlig afspejler forskelle med hensyn til henvisning til behandling. I Tyskland bruger ca. en tredjedel af de nye cannabisklienter stoffet lejlighedsvist eller har ikke brugt det inden for den sidste måned inden behandlingen, mens denne gruppe andre steder udgør ca. 11 % af klienterne, og ca. 60 % bruger det dagligt.
Uute klientide kanepitarbimise sageduses on riigiti märgatavaid erinevusi. Iga päev kanepit tarbivate klientide osakaal uute kanepi tõttu ravi taotlevate klientide hulgas on kõige suurem Taanis ja Madalmaades, juhuslike tarbijate või ravile eelnenud kuu jooksul kanepit mittetarbinud klientide osakaal on kõige suurem Saksamaal ja Kreekas (51), mis peegeldab ilmselt erinevusi ravile saatmises. Saksamaal tarbib umbes kolmandik uutest kanepi tõttu ravi taotlevatest klientidest seda uimastit juhuslikult või ei ole tarbinud seda ravile eelnenud kuu jooksul, kuid mujal kuulub kõnealusesse rühma umbes 11% klientidest ja umbes 60% klientidest tarbib kanepit iga päev.
Maiden välillä on suuria eroja siinä, kuinka usein uudet asiakkaat käyttävät kannabista. Kannabiksen päivittäisten käyttäjien osuus uusista kannabiksen käyttäjistä on suurin Tanskassa ja Alankomaissa, ja satunnaisten käyttäjien tai sellaisten henkilöiden osuus, jotka eivät ole käyttäneet kannabista hoitoa edeltäneen kuukauden aikana, on suurin Saksassa ja Kreikassa (51), mikä todennäköisesti heijastaa eroja hoitoon ohjaamisessa. Saksassa noin kolmasosa uusista kannabisasiakkaista käyttää tätä huumetta satunnaisesti tai ei ole käyttänyt sitä hoitoa edeltäneen kuukauden aikana, mutta muualla tämän ryhmän osuus asiakkaista on noin 11 prosenttia ja noin 60 prosenttia käyttää sitä päivittäin.
Az új páciensek kannabiszhasználatának gyakoriságában határozott különbségek vannak az országok között. A napi kannabiszhasználók aránya az új páciensek között Dániában és Hollandiában a legmagasabb, az alkalmi használókat, illetve a gyógykezelést megelőző hónapban kannabiszt egyáltalán nem fogyasztókat a legnagyobb arányban Németországban és Görögországban jegyezték fel(51), ami valószínűleg a gyógykezelésre való beutalás különbségeit tükrözi. Németországban az új kannabiszpáciensek körülbelül egyharmada alkalmilag használta, illetve a gyógykezelést megelőző hónapban egyáltalán nem használta a kábítószert, máshol viszont ez a csoport mindössze a páciensek 11%-át jelenti, szemben a körülbelül 60% napi fogyasztóval.
Det er markante forskjeller landene imellom når det gjelder hyppigheten av cannabisbruk blant nye klienter. Blant nye cannabisbrukere er det Danmark og Nederland som har de høyeste andelene av daglige cannabisklienter, mens vi finner de høyeste andelene av rekreasjonsbrukere eller personer som ikke har brukt cannabis siste måned forut for behandling, i Tyskland og Hellas (51), noe som sannsynligvis gjenspeiler forskjeller i praksis når det gjelder henvisning til behandling. I Tyskland bruker om lag en tredel av nye cannabisklienter stoffet bare sporadisk eller har ikke brukt det siste måned forut for behandling, mens denne gruppen andre steder utgjør 11 % av klientene, og om lag 60 % bruker det daglig.
Există diferenţe considerabile între ţări în ceea ce priveşte frecvenţa consumului de canabis în rândul clienţilor noi. Cele mai mari procente de consumatori zilnici de canabis în rândurile clienţilor noi ai tratamentului pentru dependenţă de canabis se înregistrează în Danemarca şi în Ţările de Jos, iar cele mai mari procente de utilizatori ocazionali sau de persoane care nu au consumat canabis în luna anterioară tratamentului se înregistrează în Germania şi în Grecia (51), situaţie care reflectă probabil diferenţe în ceea ce priveşte trimiterea la tratament. În Germania, aproximativ o treime din clienţii noi ai tratamentului pentru dependenţă de canabis consumă drogul ocazional sau nu au consumat drogul în luna anterioară tratamentului, dar în alte ţări acest grup reprezintă 11 % din totalul clienţilor, iar aproximativ 60 % consumă drogul zilnic.
V rôznych krajinách sú značné rozdiely vo frekvencii užívania kanabisu medzi novými klientmi. Najvyššie percento denných užívateľov kanabisu je medzi novými klientmi užívajúcimi kanabis v Dánsku a Holandsku a najvyššie percento príležitostných užívateľov alebo osôb, ktoré neužívali kanabis v poslednom mesiaci pred nástupom na liečenie bolo zistené v Nemecku a Grécku (51), pravdepodobne vzhľadom na rozdiely v odporúčaní liečby. Okolo tretiny nových kanabisových klientov v Nemecku užívalo drogu príležitostne alebo ju neužívalo v mesiaci pred nástupom na liečenie, ale inde predstavuje táto skupina 11 % a okolo 60 % užíva drogu denne.
Med državami obstajajo opazne razlike glede pogostosti uživanja konoplje med novimi zdravljenimi osebami. O največjem deležu vsakodnevnih uživalcev konoplje poročajo na Danskem in med novimi osebami, napotenimi na zdravljenje zaradi odvisnosti od konoplje, na Nizozemskem, medtem ko o največjem deležu občasnih uživalcev ali oseb, ki konoplje niso uporabljali v zadnjem mesecu pred zdravljenjem, poročajo v Nemčiji in Grčiji (51), kar verjetno odraža razlike pri napotitvi na zdravljenje. V Nemčiji okoli ena tretjina novih oseb, ki se zdravijo zaradi odvisnosti od konoplje, drogo uživa občasno ali je ni zaužila v mesecu pred zdravljenjem, vendar drugod ta skupina predstavlja 11 % zdravljenih oseb, okoli 60 % pa jih drogo uživa vsak dan.
Det finns markanta skillnader mellan länderna när det gäller hur ofta nya klienter använder cannabis. Andelen nya cannabisklienter som använder drogen varje dag är högst i Danmark och Nederländerna, medan andelen tillfälliga användare eller personer som inte har använt cannabis månaden före behandlingen är högst i Tyskland och Grekland(51), vilket förmodligen beror på skillnader i remitteringen till behandling. I Tyskland har ungefär en tredjedel av de nya klienterna använt cannabis vid enstaka tillfällen eller inte alls under månaden före behandlingen, men på andra håll utgör denna grupp omkring 11 % av klienterna och ungefär 60 % använder cannabis dagligen.
Attiecībā uz kaņepju lietošanas biežumu jauno pacientu vidū pastāv ievērojamas atšķirības valstu starpā. Lielākā ikdienas kaņepju lietotāju proporcija ir Dānijā un Nīderlandē jauno kaņepju lietotāju vidū, un lielākā gadījuma rakstura lietotāju un personu, kas nav lietojuši kaņepes pēdējā mēneša laikā pirms ārstniecības kursa, proporcija ir Vācijā un Grieķijā (51), kas, iespējams, atspoguļo atšķirības attiecībā uz norīkojumiem uz ārstēšanu. Vācijā aptuveni viena trešā daļa no jaunajiem kaņepju lietotājiem lieto šo narkotiku īslaicīgi vai arī nav lietojuši to mēnesi pirms ārstniecības kursa, taču citu šī grupa sastāda aptuveni 11% no pacientiem, un aptuveni 60% no viņiem lieto šo narkotiku katru dienu.
  Dane dotyczÄ…ce zapotrz...  
W Danii i Holandii najwyższy odsetek zażywających pochodne konopi codziennie występuje wśród nowych pacjentów uzależnionych od tej substancji, a najwyższy odsetek osób zażywających sporadycznie lub osób, które nie stosowały pochodnych konopi w ciągu ostatniego miesiąca przed leczeniem odnotowują Niemcy i Grecja (51).
There are marked differences between countries in the frequency of cannabis use among new clients. The highest proportions of daily cannabis users are in Denmark and the Netherlands among new cannabis clients, and the highest proportions of occasional users or persons who have not used cannabis in the last month prior to treatment are found in Germany and Greece (51), probably reflecting differences in referral to treatment. In Germany, about one-third of new cannabis clients use the drug occasionally or have not used it in the month prior to treatment, but elsewhere this group is about 11 % of clients, and about 60 % use it daily.
Il existe des différences très prononcées entre les pays en ce qui concerne la fréquence de la consommation de cannabis chez les nouveaux patients. Les proportions les plus élevées de consommateurs quotidiens de cannabis sont enregistrées au Danemark et aux Pays-Bas pour les nouveaux patients, et les proportions d'usagers occasionnels ou de personnes qui n'ont pas consommé de cannabis durant le mois qui précède le traitement sont les plus élevées en Allemagne et en Grèce (51), ce qui reflète probablement des différences dans les conditions de la prise en charge en vue d'un traitement. En Allemagne, environ un tiers des nouveaux patients usagers de cannabis n'en consomment qu'occasionnellement ou n'en ont pas consommé durant le mois qui précède le traitement, mais ailleurs, ce groupe représente près de 11 % des patients et environ 60 % en consomment quotidiennement.
Hinsichtlich der Häufigkeit des Cannabiskonsums bei Erstpatienten gibt es deutliche Unterschiede zwischen den Ländern. Der höchste Anteil täglicher Cannabiskonsumenten an den Cannabispatienten, die sich erstmals einer Therapie unterziehen, wird aus Dänemark und den Niederlanden gemeldet, während der Anteil der Gelegenheitskonsumenten oder derer, die im letzten Monat vor der Behandlung kein Cannabis konsumiert haben, in Deutschland und Griechenland am höchsten ist (51). Dies ist wahrscheinlich auf Unterschiede in der Überweisung zur Behandlung zurückzuführen. In Deutschland konsumiert ein Drittel der neuen Cannabispatienten die Droge gelegentlich oder hat im letzten Monat vor der Behandlung kein Cannabis genommen, während der Anteil dieser Gruppe in anderen Ländern bei etwa 11 % der Patienten liegt und etwa 60 % tägliche Cannabiskonsumenten sind.
La frecuencia del consumo de cannabis entre nuevos pacientes presenta marcadas diferencias entre países. Los porcentajes más elevados de consumidores diarios de cannabis se observan en Dinamarca y los Países Bajos entre los nuevos pacientes, y los porcentajes más elevados de consumidores ocasionales o personas que no han consumido cannabis en el mes previo al tratamiento se dan en Grecia y Alemania (51), probablemente como reflejo de las diferencias existentes en el sistema de referencia al tratamiento. En Alemania, alrededor de una tercera parte de los nuevos pacientes de cannabis consume la droga de forma ocasional o no la ha consumido en el mes previo al tratamiento —si bien este grupo comprende aproximadamente al 11 % de los pacientes en otras zonas— y alrededor de un 60 % lo consume diariamente.
Le differenze da paese a paese in termini di frequenza del consumo di cannabis tra i nuovi pazienti sono marcate. Le percentuali maggiori di consumo di cannabis quotidiano si raccolgono in Danimarca e nei Paesi Bassi tra i nuovi pazienti con problemi di cannabis, mentre le percentuali maggiori di consumatori occasionali o di soggetti che non hanno fatto uso della sostanza nel mese precedente il trattamento vengono riferite in Germania e Grecia (51); queste differenze probabilmente riflettono le diversità di prescrizione del trattamento. In Germania circa un terzo dei nuovi pazienti con problemi di cannabis fa uso di questa droga occasionalmente o non ne ha fatto uso nel mese precedente il trattamento; altrove, tuttavia, questo gruppo rappresenta l’11% dei pazienti, dei quali il 60% ne fa uso quotidianamente.
Υπάρχουν σημαντικές διαφορές μεταξύ των χωρών στη συχνότητα της χρήσης κάνναβης στα άτομα που ζητούν θεραπεία για πρώτη φορά. Τα υψηλότερα ποσοστά καθημερινών χρηστών κάνναβης παρατηρούνται στη Δανία και στις Κάτω Χώρες μεταξύ των ατόμων που ζητούν για πρώτη φορά θεραπεία απεξάρτησης από την κάνναβη, ενώ τα υψηλότερα ποσοστά περιστασιακών χρηστών ή ατόμων που δεν έκαναν χρήση κάνναβης κατά τον τελευταίο μήνα πριν από τη θεραπεία καταγράφονται στη Γερμανία και στην Ελλάδα (51), γεγονός που πιθανώς απηχεί διαφορές στην παραπομπή σε θεραπεία. Στη Γερμανία, περίπου το ένα τρίτο των ατόμων που υποβάλλονται για πρώτη φορά σε θεραπεία απεξάρτησης από την κάνναβη κάνουν χρήση του ναρκωτικού περιστασιακά ή δεν έκαναν χρήση της ουσίας κατά τη διάρκεια του τελευταίου μήνα πριν από τη θεραπεία, αλλά σε άλλες χώρες η κατηγορία αυτή αντιπροσωπεύει περίπου 11 % των ατόμων που ζητούν θεραπεία και περίπου 60 % κάνει χρήση της ουσίας καθημερινά.
Er bestaan opmerkelijke verschillen tussen de landen in de frequentie van het cannabisgebruik onder nieuwe cliënten. Denemarken en Nederland hebben de hoogste percentages dagelijkse cannabisgebruikers. De hoogste percentages incidentele cannabisgebruikers c.q. personen die in de maand voorafgaand aan de behandeling geen cannabis hebben gebruikt, worden gemeld door Duitsland en Griekenland (51). Waarschijnlijk hebben die verschillen te maken met de wijze waarop verwijzingen voor een behandeling plaatsvinden. In Duitsland gebruikt een derde van de nieuwe cannabisgebruikers deze drug slechts incidenteel of niet in de maand voorafgaand aan de behandeling, terwijl deze groep in andere landen 11% van de cliënten uitmaakt, van die 11% gebruikt 60% dagelijks cannabis.
V četnosti užívání konopí u nových klientů existují mezi jednotlivými zeměmi výrazné rozdíly. Nejvyšší podíl uživatelů konopí, kteří užívají drogu denně, mezi novými klienty léčenými pro užívání konopí existuje v Dánsku a Nizozemsku a nejvyšší podíl uživatelů, kteří konopí užívají příležitostně, nebo osob, které neužily konopí v měsíci předcházejícím léčbě, je zjištěn v Německu a Řecku (51), což je pravděpodobně odrazem rozdílů v doporučení k léčbě. V Německu asi jedna třetina nových klientů užívajících konopí užívá drogu příležitostně nebo ji neužila vůbec v měsíci předcházejícím léčbě, jinde však tato skupina zahrnuje 11 % klientů a asi 60 % užívá konopí denně.
Der er markante forskelle mellem landene med hensyn til hyppigheden af cannabisbrug blandt nye klienter. Den højeste andel af daglige cannabisbrugere er i Danmark og Nederlandene blandt nye cannabisklienter, og den højeste andel af lejlighedsvise brugere eller personer, som ikke har brugt cannabis inden for den seneste måned inden behandlingen, findes i Tyskland og Grækenland (51), hvilket formentlig afspejler forskelle med hensyn til henvisning til behandling. I Tyskland bruger ca. en tredjedel af de nye cannabisklienter stoffet lejlighedsvist eller har ikke brugt det inden for den sidste måned inden behandlingen, mens denne gruppe andre steder udgør ca. 11 % af klienterne, og ca. 60 % bruger det dagligt.
Uute klientide kanepitarbimise sageduses on riigiti märgatavaid erinevusi. Iga päev kanepit tarbivate klientide osakaal uute kanepi tõttu ravi taotlevate klientide hulgas on kõige suurem Taanis ja Madalmaades, juhuslike tarbijate või ravile eelnenud kuu jooksul kanepit mittetarbinud klientide osakaal on kõige suurem Saksamaal ja Kreekas (51), mis peegeldab ilmselt erinevusi ravile saatmises. Saksamaal tarbib umbes kolmandik uutest kanepi tõttu ravi taotlevatest klientidest seda uimastit juhuslikult või ei ole tarbinud seda ravile eelnenud kuu jooksul, kuid mujal kuulub kõnealusesse rühma umbes 11% klientidest ja umbes 60% klientidest tarbib kanepit iga päev.
Maiden välillä on suuria eroja siinä, kuinka usein uudet asiakkaat käyttävät kannabista. Kannabiksen päivittäisten käyttäjien osuus uusista kannabiksen käyttäjistä on suurin Tanskassa ja Alankomaissa, ja satunnaisten käyttäjien tai sellaisten henkilöiden osuus, jotka eivät ole käyttäneet kannabista hoitoa edeltäneen kuukauden aikana, on suurin Saksassa ja Kreikassa (51), mikä todennäköisesti heijastaa eroja hoitoon ohjaamisessa. Saksassa noin kolmasosa uusista kannabisasiakkaista käyttää tätä huumetta satunnaisesti tai ei ole käyttänyt sitä hoitoa edeltäneen kuukauden aikana, mutta muualla tämän ryhmän osuus asiakkaista on noin 11 prosenttia ja noin 60 prosenttia käyttää sitä päivittäin.
Az új páciensek kannabiszhasználatának gyakoriságában határozott különbségek vannak az országok között. A napi kannabiszhasználók aránya az új páciensek között Dániában és Hollandiában a legmagasabb, az alkalmi használókat, illetve a gyógykezelést megelőző hónapban kannabiszt egyáltalán nem fogyasztókat a legnagyobb arányban Németországban és Görögországban jegyezték fel(51), ami valószínűleg a gyógykezelésre való beutalás különbségeit tükrözi. Németországban az új kannabiszpáciensek körülbelül egyharmada alkalmilag használta, illetve a gyógykezelést megelőző hónapban egyáltalán nem használta a kábítószert, máshol viszont ez a csoport mindössze a páciensek 11%-át jelenti, szemben a körülbelül 60% napi fogyasztóval.
Det er markante forskjeller landene imellom når det gjelder hyppigheten av cannabisbruk blant nye klienter. Blant nye cannabisbrukere er det Danmark og Nederland som har de høyeste andelene av daglige cannabisklienter, mens vi finner de høyeste andelene av rekreasjonsbrukere eller personer som ikke har brukt cannabis siste måned forut for behandling, i Tyskland og Hellas (51), noe som sannsynligvis gjenspeiler forskjeller i praksis når det gjelder henvisning til behandling. I Tyskland bruker om lag en tredel av nye cannabisklienter stoffet bare sporadisk eller har ikke brukt det siste måned forut for behandling, mens denne gruppen andre steder utgjør 11 % av klientene, og om lag 60 % bruker det daglig.
Există diferenţe considerabile între ţări în ceea ce priveşte frecvenţa consumului de canabis în rândul clienţilor noi. Cele mai mari procente de consumatori zilnici de canabis în rândurile clienţilor noi ai tratamentului pentru dependenţă de canabis se înregistrează în Danemarca şi în Ţările de Jos, iar cele mai mari procente de utilizatori ocazionali sau de persoane care nu au consumat canabis în luna anterioară tratamentului se înregistrează în Germania şi în Grecia (51), situaţie care reflectă probabil diferenţe în ceea ce priveşte trimiterea la tratament. În Germania, aproximativ o treime din clienţii noi ai tratamentului pentru dependenţă de canabis consumă drogul ocazional sau nu au consumat drogul în luna anterioară tratamentului, dar în alte ţări acest grup reprezintă 11 % din totalul clienţilor, iar aproximativ 60 % consumă drogul zilnic.
V rôznych krajinách sú značné rozdiely vo frekvencii užívania kanabisu medzi novými klientmi. Najvyššie percento denných užívateľov kanabisu je medzi novými klientmi užívajúcimi kanabis v Dánsku a Holandsku a najvyššie percento príležitostných užívateľov alebo osôb, ktoré neužívali kanabis v poslednom mesiaci pred nástupom na liečenie bolo zistené v Nemecku a Grécku (51), pravdepodobne vzhľadom na rozdiely v odporúčaní liečby. Okolo tretiny nových kanabisových klientov v Nemecku užívalo drogu príležitostne alebo ju neužívalo v mesiaci pred nástupom na liečenie, ale inde predstavuje táto skupina 11 % a okolo 60 % užíva drogu denne.
Med državami obstajajo opazne razlike glede pogostosti uživanja konoplje med novimi zdravljenimi osebami. O največjem deležu vsakodnevnih uživalcev konoplje poročajo na Danskem in med novimi osebami, napotenimi na zdravljenje zaradi odvisnosti od konoplje, na Nizozemskem, medtem ko o največjem deležu občasnih uživalcev ali oseb, ki konoplje niso uporabljali v zadnjem mesecu pred zdravljenjem, poročajo v Nemčiji in Grčiji (51), kar verjetno odraža razlike pri napotitvi na zdravljenje. V Nemčiji okoli ena tretjina novih oseb, ki se zdravijo zaradi odvisnosti od konoplje, drogo uživa občasno ali je ni zaužila v mesecu pred zdravljenjem, vendar drugod ta skupina predstavlja 11 % zdravljenih oseb, okoli 60 % pa jih drogo uživa vsak dan.
Det finns markanta skillnader mellan länderna när det gäller hur ofta nya klienter använder cannabis. Andelen nya cannabisklienter som använder drogen varje dag är högst i Danmark och Nederländerna, medan andelen tillfälliga användare eller personer som inte har använt cannabis månaden före behandlingen är högst i Tyskland och Grekland(51), vilket förmodligen beror på skillnader i remitteringen till behandling. I Tyskland har ungefär en tredjedel av de nya klienterna använt cannabis vid enstaka tillfällen eller inte alls under månaden före behandlingen, men på andra håll utgör denna grupp omkring 11 % av klienterna och ungefär 60 % använder cannabis dagligen.
Attiecībā uz kaņepju lietošanas biežumu jauno pacientu vidū pastāv ievērojamas atšķirības valstu starpā. Lielākā ikdienas kaņepju lietotāju proporcija ir Dānijā un Nīderlandē jauno kaņepju lietotāju vidū, un lielākā gadījuma rakstura lietotāju un personu, kas nav lietojuši kaņepes pēdējā mēneša laikā pirms ārstniecības kursa, proporcija ir Vācijā un Grieķijā (51), kas, iespējams, atspoguļo atšķirības attiecībā uz norīkojumiem uz ārstēšanu. Vācijā aptuveni viena trešā daļa no jaunajiem kaņepju lietotājiem lieto šo narkotiku īslaicīgi vai arī nav lietojuši to mēnesi pirms ārstniecības kursa, taču citu šī grupa sastāda aptuveni 11% no pacientiem, un aptuveni 60% no viņiem lieto šo narkotiku katru dienu.
  Konfiskaty  
Jeśli chodzi o ilość, pochodne konopi zazwyczaj są również najczęściej przechwytywanym narkotykiem w UE, choć w 2003 roku odnotowano, że inne narkotyki były skonfiskowane w większej ilości w niektórych państwach, tj. amfetamina w Estonii i Luksemburgu, heroina na Węgrzech i kokaina w Polsce.
Worldwide, a total of 1 347 tonnes of cannabis resin and 5 821 tonnes of herbal cannabis were seized in 2003. Western and central Europe (70 %) and South-West Asia and the Near and Middle East (21 %) accounted for most cannabis resin seized, whereas quantities of herbal cannabis seized were concentrated in the Americas (68 %) and Africa (26 %) (CND, 2005). In terms of number of seizures, cannabis is the most seized drug in all countries of the EU except Estonia and Latvia, where in 2003 the number of amphetamine seizures was higher. In terms of quantities, cannabis is also usually the most seized drug in the EU, although in 2003 quantities of other drugs seized were reported to be higher in a few countries – amphetamines in Estonia and Luxembourg, heroin in Hungary and cocaine in Poland. Historically, most cannabis seizures in the EU have been made by the United Kingdom, followed by Spain and France, and this is probably still the case (52). However, for the past five years, in terms of quantities, Spain has accounted for more than half the total amount seized in the EU. At the EU level, the number of cannabis seizures (53) has shown a more or less upward trend since 1998, though partial reporting of data from a few countries make this uncertain, while quantities (54) seized appear to have risen since 2000.
De par le monde, 1 347 tonnes de résine de cannabis et 5 821 tonnes d'herbe de cannabis ont été saisies en 2003. C'est en Europe centrale et occidentale (70 %), en Asie du Sud-Est et au Moyen‑Orient (21 %) que les principales saisies de résine de cannabis ont eu lieu, alors que les saisies d'herbe de cannabis se sont concentrées aux Amériques (68 %) et en Afrique (26 %) (CND, 2005). En termes de nombre de saisies, le cannabis est la drogue la plus saisie dans tous les pays de l'UE, à l'exception de l'Estonie et de la Lettonie, où le nombre de saisies d'amphétamines a dépassé celui des saisies de cannabis en 2003. En termes de quantités, le cannabis est généralement aussi la drogue la plus saisie dans l'UE, bien qu'en 2003, les quantités d'autres drogues saisies aient été supérieures dans quelques pays – amphétamines en Estonie et au Luxembourg, héroïne en Hongrie et cocaïne en Pologne. Historiquement, la plupart des saisies de cannabis réalisées dans l'UE ont eu lieu au Royaume-Uni, devant l'Espagne et la France, et tel est probablement toujours le cas (52). Cependant, au cours des cinq dernières années, l'Espagne a représenté, en termes de volumes, plus de la moitié de la quantité totale saisie dans l'UE. Au niveau de l'Union, le nombre de saisies de cannabis (53) a plus ou moins suivi une tendance à la hausse depuis 1998, bien que la transmission de données fragmentaires par certains pays ne permette pas de tirer de conclusions définitives, tandis que les quantités saisies (54) semblent avoir progressé depuis 2000.
Weltweit wurden 2003 insgesamt 1 347 Tonnen Cannabisharz und 5 821 Tonnen Cannabiskraut sichergestellt. In West- und Mitteleuropa (70 %) sowie in Südwestasien und dem Nahen und Mittleren Osten (21 %) wurden die größten Mengen an Cannabisharz beschlagnahmt, während sich die Sicherstellungen von Cannabiskraut auf Nord-, Mittel- und Südamerika (68 %) sowie Afrika (26 %) konzentrierten (CND, 2005). Was die Zahl der Sicherstellungen betrifft, so ist Cannabis in allen Ländern der EU die am häufigsten beschlagnahmte Droge, mit Ausnahme von Estland und Lettland, wo im Jahr 2003 die Zahl der Sicherstellungen von Amphetamin höher war. Auch im Hinblick auf die sichergestellten Mengen ist Cannabis EU-weit die am meisten beschlagnahmte Droge, obwohl 2003 aus einigen Ländern über die Sicherstellung größerer Mengen anderer Drogen berichtet wurde: Amphetamine in Estland und Luxemburg, Heroin in Ungarn und Kokain in Polen. In der Vergangenheit erfolgten die meisten Cannabissicherstellungen innerhalb der EU im Vereinigten Königreich, gefolgt von Spanien und Frankreich. Dies ist wahrscheinlich noch immer der Fall (52). Was jedoch die Quantität betrifft, so entfiel in den vergangenen fünf Jahren über die Hälfte der in der EU sichergestellten Gesamtmenge auf Spanien. Auf EU-Ebene ist seit 1998 bei der Zahl der Cannabissicherstellungen (53) eine mehr oder weniger stark ausgeprägte Aufwärtstendenz festzustellen, wobei dies jedoch aufgrund der bruchstückhaften Datenmeldungen aus einigen Ländern nicht mit absoluter Gewissheit feststeht. Die sichergestellten Mengen (54) sind offenbar seit dem Jahr 2000 gestiegen.
En 2003, se incautaron un total de 1.347 toneladas de resina de cannabis y 5.821 toneladas de hierba de cannabis en todo el mundo. La mayoría de incautaciones de resina de cannabis tuvo lugar en Europa Central y Oriental (70 %) y en el Sureste de Asia y Oriente Medio y Próximo (21 %), mientras que las incautaciones de hierba de cannabis se concentraron en el continente americano (68 %) y África (26 %) (CDE, 2005). Por número de incautaciones, el cannabis es la droga más incautada en todos los países de la UE excepto Estonia y Letonia, donde en 2003 fueron superiores las incautaciones de anfetaminas. Por cantidad, el cannabis suele ser también la droga más incautada en la UE, aunque en 2003 las cantidades de otras drogas incautadas fueron superiores en algunos países (anfetaminas en Estonia y Luxemburgo, heroína en Hungría, y cocaína en Polonia). Históricamente, la mayoría de incautaciones de cannabis en la UE se han producido en el Reino Unido, seguido de España y Francia, y probablemente siga siendo así (52). No obstante, en los últimos cinco años, en lo que respecta a las cantidades, más de la mitad del volumen total incautado en la UE corresponde a España. En la UE, el número de incautaciones de cannabis (53) muestra cierta tendencia al alza desde 1998, aunque la información parcial de algunos países no permiten asegurarlo de forma concluyente, mientras que las cantidades incautadas (54) parecen haber aumentado desde el año 2000.
Nel 2003 sono state sequestrate in tutto il mondo 1 347 tonnellate di resina di cannabis e 5 821 tonnellate di foglie di cannabis. Il quantitativo maggiore di resina di cannabis è stato sequestrato in Europa occidentale e centrale (70%) nonché in Asia sudoccidentale e nel Vicino e Medio Oriente (21%), mentre i quantitativi maggiori di foglie di cannabis sono stati sequestrati nelle Americhe (68%) e in Africa (26%) (CND, 2005). In termini di numeri di sequestri, la cannabis è la sostanza più sequestrata in tutti i paesi dell’Unione europea, a eccezione di Estonia e Lettonia, dove nel 2003 era maggiore il numero dei sequestri di anfetamine. In termini quantitativi, la cannabis è anche la droga più sequestrata nell’UE, sebbene nel 2003 siano stati riferiti in alcuni paesi volumi maggiori di altre sostanze sequestrate (anfetamine in Estonia e Lussemburgo, eroina in Ungheria, cocaina in Polonia). Storicamente il numero più alto di sequestri nell’UE si è avuto nel Regno Unito, seguito da Spagna e Francia, e probabilmente la situazione non è cambiata (52). Tuttavia, negli ultimi cinque anni, in Spagna è stata intercettata più della metà del volume totale di sostanza sequestrata nell’UE. A livello comunitario il numero di sequestri di cannabis (53) ha evidenziato un andamento più o meno crescente nel 1998, sebbene il dato sia reso incerto dalla disponibilità soltanto parziale di dati da parte di alcuni paesi, mentre i quantitativi di sostanza intercettata (54) sembrano aver subito un incremento dal 2000.
Σε παγκόσμιο επίπεδο, το 2003 κατασχέθηκαν συνολικά 1 347 τόνοι ρητίνης κάνναβης και 5 821 τόνοι φυτικής κάνναβης. Οι μεγαλύτερες ποσότητες ρητίνης κάνναβης κατασχέθηκαν στη Δυτική και Κεντρική Ευρώπη (70 %) και στη Νοτιοδυτική Ασία και την Εγγύς και Μέση Ανατολή (21 %), ενώ οι κατασχεθείσες ποσότητες φυτικής κάνναβης επικεντρώνονται στην αμερικανική ήπειρο (68 %) και την Αφρική (26 %) (CND, 2005). Όσον αφορά τον αριθμό των κατασχέσεων, η κάνναβη έρχεται πρώτη σε όλες τις χώρες της ΕΕ, με εξαίρεση την Εσθονία και τη Λεττονία, όπου το 2003 ο αριθμός των κατασχέσεων αμφεταμινών ήταν υψηλότερος. Όσον αφορά τις κατασχεθείσες ποσότητες, η κάνναβη έρχεται επίσης συνήθως πρώτη στην ΕΕ, μολονότι το 2003 μερικές χώρες ανέφεραν ότι κατέσχεσαν μεγαλύτερες ποσότητες άλλων ναρκωτικών – αμφεταμίνες στην Εσθονία και το Λουξεμβούργο, ηρωίνη στην Ουγγαρία και κοκαΐνη στην Πολωνία. Ιστορικά, οι περισσότερες κατασχέσεις κάνναβης στην ΕΕ έχουν πραγματοποιηθεί στο Ηνωμένο Βασίλειο, και ακολουθούν η Ισπανία και η Γαλλία, και η κατάσταση αυτή παραμένει κατά πάσα πιθανότητα αμετάβλητη (52). Ωστόσο, τα τελευταία πέντε χρόνια, όσον αφορά τις κατασχεθείσες ποσότητες, η Ισπανία αντιπροσωπεύει περισσότερο από το ήμισυ των συνολικών ποσοτήτων που έχουν κατασχεθεί στην ΕΕ. Σε επίπεδο ΕΕ, ο αριθμός των κατασχέσεων κάνναβης (53) ακολούθησε μια κατά το μάλλον ή ήττον ανοδική τάση από το 1998, μολονότι οι αποσπασματικές αναφορές στοιχείων από μερικές χώρες δημιουργούν αβεβαιότητα σχετικά, ενώ οι κατασχεθείσες ποσότητες (54) φαίνεται να αυξήθηκαν από το 2000.
In 2003 is wereldwijd een hoeveelheid van 1 347 ton cannabishars en 5 821 ton cannabisbladeren in beslag genomen. De meeste cannabishars werd in West- en Midden-Europa (70%) en in Zuidwest-Azië en in het Nabije en Midden-Oosten (21%) in beslag genomen, terwijl de grootste hoeveelheid cannabisbladeren voornamelijk in Amerika (68%) en in Afrika (26%) werd geconfisqueerd (CND, 2005). Wat het aantal vangsten betreft, is cannabis in alle landen van de EU de drug die het meest in beslag wordt genomen. Estland en Letland vormen hierop een uitzondering omdat in deze landen het aantal amfetaminevangsten in 2003 hoger was. Ook wat de hoeveelheid in beslag genomen drugs betreft, staat cannabis doorgaans in alle landen van de EU bovenaan, hoewel in 2003 een aantal landen melding heeft gemaakt van grotere hoeveelheden andere in beslag genomen drugs: amfetaminen in Estland en Luxemburg, heroïne in Hongarije en cocaïne in Polen. Van oudsher vinden in de EU de meeste cannabisvangsten in het Verenigd Koninkrijk plaats, gevolgd door Spanje en Frankrijk, en waarschijnlijk is dit nog steeds het geval (52). In de afgelopen vijf jaar was Spanje echter verantwoordelijk voor meer dan de helft van de cannabis die in de EU in beslag is genomen. Op communautair niveau vertoont het aantal cannabisvangsten (53) sinds 1998 min of meer een stijgende tendens (hoewel dit niet helemaal zeker is vanwege de ontbrekende gegevens voor een aantal landen), terwijl de hoeveelheden cannabis die sinds 2000 zijn geconfisqueerd (54) een toename lijken te vertonen.
V celosvětovém měřítku bylo v roce 2003 zadrženo celkem 1 347 tun konopné pryskyřice a 5 821 tun rostlin konopí. Nejvíce konopné pryskyřice bylo zadrženo v západní a střední Evropě (70 %), v jihovýchodní Asii a na Blízkém a Středním Východě (21 %), zatímco největší množství rostlin konopí bylo zachyceno v Severní a Jižní Americe (68 %) a v Africe (26 %) (CND, 2005). Pokud jde o počet záchytů, je konopí nejvíce zabavovanou drogou ve všech zemích EU s výjimkou Estonska a Lotyšska, kde bylo v roce 2003 zaznamenáno více záchytů amfetaminů. Pokud jde o množství, konopí bývá obvykle i nejvíce zadržovanou drogou v EU, i když uváděná množství dalších drog zadržených v roce 2003 byla v několika zemích vyšší – amfetaminy v Estonsku a Lucembursku, heroin v Maďarsku a kokain v Polsku. Z historického hlediska bylo v EU nejvíce záchytů konopí provedeno ve Spojeném království a dále ve Španělsku a ve Francii a s největší pravděpodobností se situace nezměnila (52). Pokud však jde o množství zadržené za posledních pět let, byla více než polovina z celkového množství zadrženého v EU zachycena ve Španělsku. Na úrovni EU vykazuje počet záchytů konopí (53) od roku 1998 víceméně rostoucí trend, i když částečné údaje z několika zemí tento údaj zpochybňují. Zároveň se zdá, že se množství zadržené drogy (54) od roku 2000 zvyšuje.
I 2003 blev der globalt beslaglagt i alt 1 347 tons cannabisharpiks og 5 821 tons cannabisblade. Vest- og Centraleuropa (70 %) og Sydvestasien og Det Nære Østen og Mellemøsten (21 %) tegnede sig for størstedelen af den beslaglagte cannabisharpiks, mens beslaglæggelserne af cannabisblade var koncentreret i Nord-, Mellem- og Sydamerika (68 %) og Afrika (26 %) (CND, 2005). Cannabis er det narkotikum, der målt i mængde beslaglægges mest af i samtlige EU-lande undtagen Estland og Letland, hvor antallet af amfetaminbeslaglæggelser i 2003 var større. Med hensyn til mængde er cannabis også normalt det narkotikum, der beslaglægges mest af i EU, selv om mængderne af andre beslaglagte stoffer i 2003 blev angivet at være højere i nogle få lande – amfetaminer i Estland og Luxembourg, heroin i Ungarn og kokain i Polen. Traditionelt er de fleste beslaglæggelser af cannabis i EU sket i Det Forenede Kongerige, efterfulgt af Spanien og Frankrig, og dette er formentlig stadig tilfældet (52). I de seneste fem år har Spanien dog mængdemæssigt tegnet sig for over halvdelen af den samlede beslaglagte cannabis i EU. På EU-plan har antallet af cannabisbeslaglæggelser (53) vist en mere eller mindre stigende tendens siden 1998, om end en delvis indberetning af data fra nogle få lande skaber usikkerhed om denne tendens, mens de beslaglagte mængder (54) synes at være steget siden 2000.
Kogu maailmas konfiskeeriti 2003. aastal kokku 1 347 tonni kanepivaiku ja 5 821 tonni kanepiürti. Kõige rohkem kanepivaiku konfiskeeriti Lääne- ja Kesk-Euroopas (70%) ning Edela-Aasias ja Lähis-Idas (21%), samal ajal kui kanepiürdi konfiskeerimised olid koondunud Põhja- ja Lõuna-Ameerikasse (68%) ning Aafrikasse (26%) (CND, 2005). Konfiskeerimiste arvu poolest on kanep kõige rohkem konfiskeeritud uimasti kõikides ELi riikides, välja arvatud Eesti ja Läti, kus amfetamiini konfiskeerimiste arv oli 2003. aastal suurem. Konfiskeeritud koguste poolest on kanep samuti üldiselt kõige rohkem konfiskeeritud uimasti ELis, kuigi 2003. aastal teatati mõnes riigis suurematest kogustest mõne muu konfiskeeritud uimasti puhul – need olid amfetamiinid Eestis ja Luksemburgis, heroiin Ungaris ja kokaiin Poolas. Läbi aegade on ELis kõige rohkem kanepit konfiskeeritud Ühendkuningriigis, seejärel Hispaanias ja Prantsusmaal ning ilmselt on see ka praegu nii (52). Kuid üldkoguste osas langeb viimase viie aasta jooksul üle poole ELis konfiskeeritud kanepist Hispaania arvele. ELi tasandil on kanepi konfiskeerimiste arv (53) alates 1998. aastast üldiselt suurenenud, kuigi selle väite teeb ebatäpseks asjaolu, et mõned riigid ei ole esitanud täielikke andmeid; konfiskeeritud kanepi kogused (54) on alates 2000. aastast suurenenud.
Koko maailmassa takavarikoitiin vuonna 2003 yhteensä 1 347 tonnia kannabishartsia ja 5 821 tonnia kannabisruohoa. Suurin osa kannabishartsista takavarikoitiin Länsi- ja Keski-Euroopassa (70 %) sekä Kaakkois-Aasiassa ja Lähi-idässä (21 %), kun taas kannabisruohoa takavarikoitiin suurimmat määrät Amerikassa (68 %) ja Afrikassa (26 %) (CND, 2005). Takavarikkojen lukumääriä tarkasteltaessa kannabis on eniten takavarikoitu huume kaikissa EU-maissa paitsi Virossa ja Latviassa, joissa amfetamiinin takavarikkojen määrä oli suurempi vuonna 2003. Myös takavarikoiduissa määrissä kannabis on yleensä eniten takavarikoitu huume EU:ssa, joskin muutamassa maassa takavarikoitiin enemmän muita huumeita – Virossa ja Luxemburgissa amfetamiinia, Unkarissa heroiinia ja Puolassa kokaiinia. EU:ssa on kautta aikojen tehty eniten kannabistakavarikkoja Yhdistyneessä kuningaskunnassa ja sen jälkeen Espanjassa ja Ranskassa, ja näin on todennäköisesti edelleenkin (52). Viimeisten viiden vuoden ajan yli puolet EU:ssa takavarikoidusta kokonaismäärästä on kuitenkin takavarikoitu Espanjassa. EU:n tasolla kannabistakavarikkojen lukumäärä (53) on kasvanut vaihtelevassa määrin vuodesta 1998 lähtien, mutta tämä tieto ei ole täysin varma, koska muutama maa on ilmoittanut tietoja puutteellisesti, ja takavarikoidut määrät (54) vaikuttavat lisääntyneen vuodesta 2000 lähtien.
2003-ban világszinten összesen 1347 tonna kannabiszgyantát és 5821 tonna kannabisznövényt foglaltak le. A lefoglalt kannabiszgyanta nagyobb része Nyugat- és Közép-Európában (70%), illetve Délnyugat-Ázsiában és a Közel- és Közép-Keleten (21%) került elő, míg a kannabisznövényből lefoglalt mennyiségek elsősorban az amerikai kontinensen (68%) és Afrikában (26%) koncentrálódtak (CND, 2005). A lefoglalások számát tekintve a kannabisz az EU valamennyi országában a vezető helyen állt, Észtország és Lettország kivételével, ahol 2003-ban az amfetaminlefoglalások száma magasabb volt. A mennyiség tekintetében szintén általában a kannabiszból foglalnak le a legtöbbet az EU-ban, bár néhány országban ezt 2003-ban más drogokból lefoglalt mennyiségek megelőzték: az amfetamin Észtországban és Luxemburgban, a heroin Magyarországon és a kokain Lengyelországban. Történetileg nézve az EU-n belül a legtöbb kannabiszlefoglalás az Egyesült Királysághoz fűződött, mögötte pedig Spanyolország és Franciaország következett, ami valószínűleg most sincs másként(52). Ha azonban a mennyiséget nézzük, az elmúlt öt évben az EU-ban lefoglalt teljes mennyiség több mint fele Spanyolországban volt. A kannabiszlefoglalások száma(53) az EU szintjén 1998 óta többé-kevésbé emelkedő tendenciát mutatott, bár néhány ország adatainak részleges közlése ezt az állítást kétségessé teszi, a lefoglalt mennyiségek pedig 2000 óta emelkedni látszanak(54).
På verdensbasis ble totalt 1 347 tonn cannabisharpiks og 5 821 tonn cannabisplanter beslaglagt i 2003. Vest- og Sentral-Europa (70 %), Sørvest-Asia og Nær- og Midtøsten (21 %) gjorde de største beslagene av cannabisharpiks, mens de største beslaglagte kvantaene av cannabisplanter var konsentrert i Nord- og Sør-Amerika (68 %) og Afrika (26 %) (CND, 2005). Når det gjelder antallet beslag, var cannabis det stoffet som hyppigst ble beslaglagt i alle landene i EU, med unntak av Estland og Latvia, hvor antallet amfetaminbeslag var høyere i 2003. Cannabis er også det stoffet som beslaglegges i størst mengder i EU, selv om en del land rapporterer om større beslag av andre stoffer i 2003 – amfetamin i Estland og Luxemburg, heroin i Ungarn og kokain i Polen. Historisk sett skjer de fleste cannabisbeslagene i EU i Storbritannia, etterfulgt av Spania og Frankrike, og dette er nok fremdeles tilfellet (52). De siste fem årene har imidlertid Spania stått for over halvparten av de totale mengdene som er beslaglagt i EU. På EU-nivå har antallet cannabisbeslag (53) vist en mer eller mindre oppadgående trend siden 1998, selv om ufullstendig datarapportering fra et par land gjør dette usikkert, samtidig som de beslaglagte kvanta (54) synes å ha gått opp siden 2000.
La nivel mondial au fost capturate în total 1 347 tone de răşină de canabis şi 5 821 tone de plante de canabis în 2003. Majoritatea răşinii de canabis a fost capturată în Europa de vest şi centrală (70 %) şi în Asia de sud-vest şi în Orientul Mijlociu şi Apropiat (21 %), iar cea mai mare concentraţie de capturi de plante de canabis s-a înregistrat în America de Nord şi în America de Sud (68 %) şi în Africa (26 %) (CND, 2005). Din punctul de vedere al numărului de capturi, canabisul este cel mai des capturat drog în toate ţările Uniunii Europene, cu excepţia Estoniei şi a Letoniei, unde în 2003 numărul de capturi de amfetamină a fost mai mare. Privind cantităţile, canabisul este cel mai capturat drog din Uniunea Europeană, deşi în 2003 au fost raportate capturi de cantităţi mai mari de alte droguri în câtva ţări – amfetamine în Estonia şi în Luxemburg, heroină în Ungaria şi cocaină în Polonia. Cronologic, majoritatea capturilor de canabis din Uniunea Europeană au fost făcute în Regatul Unit, urmat de Spania şi Franţa, situaţia fiind probabil aceeaşi şi în prezent (52). Totuşi, în ultimii cinci ani, în ceea ce priveşte cantităţile, în Spania au fost capturate mai mult de jumătate din totalul cantităţilor capturate în Uniunea Europeană. La nivelul Uniunii Europene, numărul capturilor de canabis (53) a prezentat o tendinţă mai mult sau mai puţin crescătoare începând din 1998, deşi raportările parţiale de date din câteva ţări aduc un element de incertitudine în acest sens, iar cantităţile (54) capturate par să fi crescut după 2000.
Celosvetovo sa v roku 2003 zachytilo spolu 1 347 ton kanabisovej živice a 5 821 ton trávového kanabisu. Väčšinu kanabisovej živice zachytili v západnej a strednej Európe (70 %), v juhovýchodnej Ázii a na Blízkom a Strednom východe (21 %), kým hlavné množstvá zachyteného trávového kanabisu boli sústredené v Severnej a Južnej Amerike (68 %) a v Afrike (26 %) (CND 2005). Pokiaľ ide o počet zachytení, kanabis je najčastejšie zachytenou drogou vo všetkých krajinách EÚ okrem Estónska a Lotyšska, kde bol v roku 2003 vyšší počet zachytení amfetamínu. Kanabis je najčastejšie zachytenou drogou v EÚ aj keď ide o množstvá, hoci v roku 2003 sa v niektorých málo krajinách uvádzali väčšie zachytené množstvá iných drog – amfetamínov v Estónsku a Luxembursku, heroínu v Maďarsku a kokaínu v Poľsku. Historicky sa v EÚ najviac kanabisu zachytilo v Spojenom kráľovstve, potom v Španielsku a vo Francúzsku a tento stav pravdepodobne trvá aj teraz (52). Počas posledných piatich rokov však bola viac ako polovica celkového množstva tejto drogy v EÚ zachytená v Španielsku. Na úrovni EÚ má počet zachytení kanabisu (53) od roku 1998 viac-menej stúpajúcu tendenciu, hoci to čiastkové vykazovanie údajov z niektorých krajín spochybňuje, od roku 2000 rastú aj zachytené množstvá (54).
V svetovnem merilu je bilo leta 2003 zaseženo skupaj 1347 ton hašiša in 5821 ton marihuane. Večina hašiša je bila zasežena v osrednji Evropi (70 %) in jugozahodni Aziji ter Bližnjem in Daljnem Vzhodu (21 %), medtem ko je bilo največ zasegov marihuane opravljenih v obeh Amerikah (68 %) in Afriki (26 %) (CND, 2005). Z vidika števila zasegov je konoplja najpogosteje zasežena droga v vseh državah EU, z izjemo Estonije in Latvije, kjer je bilo število zasegov amfetamina leta 2003 večje. Z vidika količin je konoplja prav tako običajno najpogosteje zasežena droga v EU, čeprav so leta 2003 poročali, da so količine drugih zaseženih drog v nekaterih državah višje – amfetaminov v Estoniji in Luksemburgu, heroina na Madžarskem in kokaina na Poljskem. V preteklosti so največ zasegov konoplje v EU opravili v Združenem kraljestvu, ki sta mu sledili Španija in Francija, in to verjetno velja še danes (52). Vendar pa je bila v zadnjih petih letih z vidika količin v Španiji zasežena več kot polovica vseh količin v EU. Na ravni EU število zasegov konoplje (53) niha v okviru naraščajočega trenda od leta 1998, čeprav zaradi nepopolnega poročanja podatkov iz nekaterih držav to ni zagotovo, medtem ko se zdi, da zasežene količine (54) od leta 2000 naraščajo.
I hela världen beslagtogs totalt 1 347 ton hasch och 5 821 ton marijuana under 2003. För de största haschbeslagen stod Väst- och Centraleuropa (70 %) och Sydvästasien, Främre Orienten och Mellanöstern (21 %), medan marijuanabeslagen koncentrerades till Nord- och Sydamerika (68 %) och Afrika (26 %) (CND, 2005). När det gäller antal beslag är cannabis den drog som beslagtas mest i alla EU-länderna utom Estland och Lettland, där antalet amfetaminbeslag var högre 2003. Även i fråga om mängd är cannabis normalt den mest beslagtagna drogen i EU, även om mängderna av andra beslagtagna droger under 2003 rapporterades ha ökat i ett par länder – amfetamin i Estland och Luxemburg, heroin i Ungern och kokain i Polen. Historiskt sett har de flesta cannabisbeslagen i EU skett i Storbritannien, följt av Spanien och Frankrike, vilket förmodligen fortfarande är fallet(52). När det gäller beslagtagna mängder har Spanien dock under de senaste fem åren stått för mer än hälften av beslagen i EU. I EU totalt har antalet cannabisbeslag(53) haft en mer eller mindre stigande trend sedan 1998, även om den ofullständiga rapporteringen av uppgifter från ett par länder innebär att detta är osäkert, medan de beslagtagna mängderna(54) verkar ha ökat sedan 2000.
Visā pasaulē 2003. gada laikā ir konfiscētas 1347 tonnas kaņepju sveķu un 5821 tonna augu izcelsmes kaņepju. Rietumu un Centrālajā Eiropā (70%) un Dienvidrietumu Āzijā, un Tuvajos un Vidējos Austrumos (21%) ir konfiscēta lielākā daļa kaņepju sveķu, taču lielākā daļa atsavinātās augu izcelsmes kaņepju ir koncentrēta Amerikas kontinentā (68 %) un Āfrikā (26 %) (CND, 2005). Runājot par atsavināšanas gadījumu skaitu, kaņepes ir starp tām narkotikām, kuras konfiscē visbiežāk visās ES valstīs, izņemot Igauniju un Latviju, kur 2003. gadā augstāks bija konfiscēto amfetamīnu daudzums. Attiecībā uz daudzumiem, kaņepes ir arī parasti visbiežāk atsavinātā narkotika ES, lai arī 2003. gadā dažās valstīs citu konfiscēto narkotiku daudzums atbilstoši atskaitēm bija lielāks – amfetamīni Igaunijā un Luksemburgā, heroīns Ungārijā un kokaīns Polijā. Vēsturiski, lielākā daļa konfiscēto kaņepju gadījumu attiecas uz Apvienoto Karalisti, pēc tam seko Spānija un Francija, un, iespējams, tas atbilst arī pašreizējai situācijai (52). Taču pēdējo piecu gadu laikā daudzuma ziņā uz Spāniju attiecas vairāk kā puse no kopējā ES atsavinātā daudzuma. ES līmenī kaņepju atsavināšanu skaitam (53) ir bijusi palielināšanās tendence kopš 1998. gada, lai arī nepilnīgie atskaites dati no atsevišķām valstīm neļauj pilnībā noskaidrot šo jautājumu, taču konfiscētais daudzums (54) kopš 2000. gada ir pieaudzis.
  Dane dotyczÄ…ce zapotrz...  
Niemniej w ciągu ośmioletniego okresu od 1996 do 2003 roku odsetek pacjentów uzależnionych od pochodnych konopi wśród wszystkich pacjentów ubiegających się o leczenie z uzależnienia od narkotyków wzrósł z 9,4% do 21,9% (48).
Overall, after heroin, cannabis is also the second most frequently cited drug in reports on clients entering treatment for the first time (45). There are considerable variations between countries, with cannabis being cited by 2–3 % of all clients in Bulgaria and Poland but by more than 20 % of all clients in Denmark, Germany, Hungary and Finland (46). In all countries from which data are available, the proportion of clients seeking treatment for cannabis use is higher among new clients than among all clients, with only a few exceptions, where the proportions are roughly equal (47). Nonetheless, over the eight-year period 1996–2003, the proportion of cannabis clients among clients seeking treatment for all drugs increased from 9.4 % to 21.9 % (48). However, this analysis should be treated with caution as it is based on a restricted number of countries that can provide the data necessary for a time-trend comparison.
Dans l'ensemble, après l'héroïne, le cannabis est également la deuxième drogue la plus souvent citée dans les rapports sur les patients qui entament un traitement pour la première fois (45). Les variations entre les pays sont considérables, le cannabis étant cité par 2 à 3 % des patients en Bulgarie et en Pologne, mais par plus de 20 % des patients au Danemark, en Allemagne, en Hongrie et en Finlande (46). Dans tous les pays pour lesquels des données sont disponibles, la proportion de patients demandant un traitement pour usage du cannabis est plus élevée chez les nouveaux patients que sur le nombre total de patients, à de rares exceptions près, où les proportions sont pratiquement égales (47). Néanmoins, au cours des huit années entre 1996 et 2003, la proportion des consommateurs de cannabis parmi les patients demandant un traitement est passée de 9,4 % à 21,9 % pour l'ensemble des drogues (48). Ces chiffres doivent néanmoins être considérés avec prudence étant donné qu'ils reposent sur un nombre limité de pays en mesure de fournir les données nécessaires à une comparaison des tendances dans le temps.
Insgesamt ist Cannabis auch in den Berichten über die Drogenkonsumenten, die sich erstmals in Behandlung begeben, nach Heroin die am zweithäufigsten genannte Droge (45). Dabei gibt es beträchtliche Unterschiede zwischen den Ländern: In Bulgarien und Polen geben 2 % bis 3 % aller Patienten, in Dänemark, Deutschland, Ungarn und Finnland dagegen über 20 % aller Patienten (46) Cannabis an. In allen Ländern, für die Daten verfügbar sind, ist der Anteil der Patienten, die wegen Cannabisabhängigkeit eine Behandlung in Anspruch nehmen, bei den Erstpatienten höher als bei den Patienten insgesamt. Es gibt lediglich einige wenige Ausnahmen, bei denen die Anteile in etwa gleich hoch sind (47). Ungeachtet dessen ist im Laufe der acht Jahre von 1996 bis 2003 der Anteil der Cannabispatienten an der Gesamtzahl aller Patienten, die sich wegen Drogenproblemen einer Therapie unterziehen, von 9,4 % auf 21,9 % gestiegen (48). Diese Analyse ist jedoch mit Vorsicht zu interpretieren, da sie auf einer begrenzten Zahl von Ländern basiert, die die erforderlichen Daten für einen Vergleich der Tendenzen im Zeitverlauf bereitstellen können.
En general, el cannabis es también la segunda droga más citada en los informes de pacientes que inician un tratamiento por primera vez (45), sólo por detrás de la heroína. Existen variaciones considerables entre países, de modo que el cannabis es mencionado por el 2 % o 3 % de los pacientes de Bulgaria y Polonia, y por más del 20 % de los pacientes de Dinamarca, Alemania, Hungría y Finlandia (46). En todos los países que han facilitado datos, el porcentaje de pacientes que solicitan tratamiento por consumo de cannabis es mayor entre los nuevos pacientes que entre los antiguos, con escasas excepciones, donde los porcentajes son aproximadamente iguales (47). Sin embargo, a lo largo del período de ocho años comprendido entre 1996 y 2003, el porcentaje de pacientes de cannabis entre los pacientes que solicitaron tratamiento por todo tipo de drogas pasó del 9,4 % al 21,9 % (48). No obstante, este análisis ha de tomarse con precaución, ya que se basa en una cantidad limitada de países que pueden proporcionar los datos necesarios para realizar una comparación de tendencias temporales.
Nel complesso, dopo l’eroina, la cannabis è anche la seconda droga più citata nelle cartelle cliniche dei pazienti che per la prima volta si sottopongono a un trattamento (45). Si notano variazioni notevoli da paese a paese: la cannabis è citata dal 2-3% di tutti i pazienti in Bulgaria e Polonia, ma da oltre il 20% di tutti i pazienti in Danimarca, Germania, Ungheria e Finlandia (46). In tutti i paesi in cui sono disponibili dati, la proporzione di pazienti che chiedono un trattamento per il consumo di cannabis è maggiore tra i nuovi pazienti rispetto agli altri, con poche eccezioni in cui il rapporto è più o meno lo stesso (47). Ciò nonostante, nell’arco del periodo di otto anni 1996-2003, la percentuale rispetto ai pazienti che cercano un trattamento per tutte le altre droghe è aumentata dal 9,4% al 21,9% (48). Quest’analisi dovrebbe venire ugualmente considerata con cautela essendo basata su un numero ristretto di paesi in grado di fornire i dati necessari per un confronto delle tendenze nel tempo.
Συνολικά, μετά την ηρωίνη, η κάνναβη είναι επίσης το δεύτερο συχνότερα αναφερόμενο ναρκωτικό στις πληροφορίες για τα άτομα που προσφεύγουν σε θεραπεία για πρώτη φορά (45). Υπάρχουν σημαντικές διαφοροποιήσεις μεταξύ των χωρών, καθώς η κάνναβη αναφέρεται από 2–3 % του συνόλου των ατόμων που ζητούν θεραπεία στη Βουλγαρία και στην Πολωνία, αλλά από περισσότερο από 20 % του συνόλου των ατόμων που ζητούν θεραπεία στη Δανία, τη Γερμανία, την Ουγγαρία και τη Φινλανδία (46). Σε όλες τις χώρες για τις οποίες υπάρχουν διαθέσιμα στοιχεία, το ποσοστό των ατόμων που ζητούν θεραπεία απεξάρτησης από την κάνναβη είναι υψηλότερο στα άτομα που εισάγονται για πρώτη φορά για θεραπεία από ό,τι στο σύνολο των ατόμων που ζητούν θεραπεία, με λιγοστές μόνον εξαιρέσεις, όπου τα ποσοστά είναι περίπου ίσα (47). Παρ’ όλα αυτά, κατά την οκταετία 1996–2003, το ποσοστό των χρηστών κάνναβης στα άτομα που ζητούν θεραπεία απεξάρτησης από το σύνολο των ναρκωτικών αυξήθηκε από 9,4 % σε 21,9 % (48). Ωστόσο, η ανάλυση αυτή πρέπει να αντιμετωπίζεται με προσοχή, καθώς βασίζεται σε περιορισμένο αριθμό χωρών που μπορούν να παράσχουν τα απαραίτητα στοιχεία για μια σύγκριση των τάσεων σε βάθος χρόνου.
Over het geheel is cannabis, na heroïne, ook de meest genoemde drug in verslagen over cliënten die voor de eerste keer in behandeling gaan (45). Er bestaan op dit punt echter aanzienlijke verschillen tussen landen: in Bulgarije en Polen wordt cannabis slechts door 2-3% van alle cliënten genoemd, terwijl dat in Denemarken, Duitsland, Hongarije en Finland bij meer dan 20% van alle cliënten het geval is (46). In vrijwel alle landen waarvoor gegevens beschikbaar zijn, is het aandeel van cliënten die voor cannabis in behandeling gaan, hoger onder nieuwe cliënten dan onder alle cliënten; hierop bestaan slechts enkele uitzonderingen en in die gevallen is de verhouding min of meer 50:50 (47). Niettemin is het percentage cannabisgebruikers onder cliënten die in behandeling gaan voor drugs tussen 1996 en 2003 gestegen van 9,4 tot 21,9% (48). Ook hierbij dient weer de nodige voorzichtigheid te worden betracht omdat slechts een beperkt aantal landen de noodzakelijke gegevens voor een trendmatige analyse over die acht jaar ter beschikking kan stellen.
Celkem je konopí po heroinu rovněž druhou nejčastěji uváděnou drogou ve zprávách o klientech, kteří nastoupili léčbu poprvé (45). Mezi jednotlivými zeměmi existují výrazné rozdíly. Konopí je uváděno u 2–3 % klientů v Bulharsku a Polsku, ale více než u 20 % všech klientů v Dánsku, Německu, Maďarsku a Finsku (46). Ve všech zemích, z nichž jsou k dispozici údaje, je podíl klientů, kteří vyhledali léčbu v souvislosti s užíváním konopí, vyšší u nových klientů než u všech klientů. Existuje pouze několik výjimek, kdy jsou procenta zhruba stejná (47). Přesto se během osmiletého období v letech 1996–2003 podíl klientů užívajících konopí mezi klienty, kteří vyhledali léčbu v souvislosti se všemi drogami, zvýšil z 9,4 % na 21,9 % (48). K této analýze je však třeba přistupovat opatrně, neboť je založena na omezeném počtu zemí, které mohou poskytnout údaje nezbytné pro srovnání časových trendů.
Generelt er cannabis, efter heroin, også det stof, der nævnes næsthyppigst i rapporterne om klienter, der kommer i behandling for første gang (45). Der er store udsving fra land til land, idet cannabis kun nævnes af 2–3 % af alle klienter i Bulgarien og Polen, men af over 20 % af alle klienter i Danmark, Tyskland, Ungarn og Finland (46). I alle lande, for hvilke der foreligger data, er andelen af klienter, der søger behandling for cannabisbrug, højere blandt nye klienter end blandt alle klienter, med kun nogle få undtagelser, hvor andelene er stort set lige store (47). I otteårsperioden 1996–2003 steg andelen af cannabisklienter blandt klienter, der søgte behandling for brug alle stoffer, imidlertid fra 9,4 % til 21,9 % (48). Denne analyse bør dog behandles med forsigtighed, da den er baseret på et begrænset antal lande, der kan fremvise de fornødne data til en sammenligning af tidstendenser.
Aruannetes esmakordselt ravile pöörduvate klientide kohta on kanep üldarvestuses heroiini järel teisel kohal ka esinemissageduse poolest (45). Riigiti esineb arvestatavaid erinevusi − Bulgaarias ja Poolas teatab kanepist 2–3% kõikidest klientidest, aga Taanis, Saksamaal, Ungaris ja Soomes rohkem kui 20% kõikidest klientidest (46). Kõikides riikides, mille kohta andmed on kättesaadavad, on kanepi tõttu ravi taotlevate klientide osakaal uute klientide hulgas suurem kui kõikide klientide hulgas kokku, erandiks on vaid mõned riigid, kus kõnealused arvud on laias laastus võrdsed (47). Sellest olenemata suurenes kaheksa aasta jooksul, 1996–2003, kanepi tõttu ravi taotlevate klientide osakaal mis tahes uimasti tõttu ravi taotlevate klientide üldarvestuses 9,4 protsendilt 21,9 protsendini (48). Sellesse analüüsi tuleb siiski suhtuda ettevaatusega, kuna siin on kasutatud infot piiratud arvust riikidest, mis suudavad esitada vajalikke andmeid suundumuste võrdlemiseks ajaperspektiivis.
Yleisesti katsoen kannabis on heroiinin jälkeen myös toiseksi useimmin mainittu huume ensimmäistä kertaa hoitoon hakeutuvia asiakkaita koskevissa raporteissa (45). Maiden välillä on suuria eroja, kannabiksen mainitsee 2–3 prosenttia kaikista asiakkaista Bulgariassa ja Puolassa mutta yli 20 prosenttia kaikista asiakkaista Tanskassa, Unkarissa ja Suomessa (46). Kaikissa maissa, joista tietoja on saatavilla, kannabiksen käytön takia hoitoon hakeutuvien asiakkaiden osuus on korkeampi uusien asiakkaiden joukossa kuin kaikkien asiakkaiden joukossa, lukuun ottamatta muutamaa poikkeusta, joissa nämä osuudet ovat lähes samat (47). Vuodesta 1996 vuoteen 2003 ulottuvana kahdeksan vuoden ajanjaksona kannabisasiakkaiden osuus kaikkien huumeiden takia hoitoon hakeutuvista asiakkaista kasvoi kuitenkin 9,4 prosentista 21,9 prosenttiin (48). Tähän analyysiin on kuitenkin syytä suhtautua varoen, sillä se perustuu rajalliseen määrään maita, jotka pystyvät toimittamaan ajallisten suuntausten vertailuun tarvittavia tietoja.
Összességében a kannabisz a heroin mögött a második leggyakrabban említett kábítószer a gyógykezelésre első alkalommal jelentkező páciensekről szóló jelentésekben(45). Az országok között jelentősek a különbségek, így Bulgáriában és Lengyelországban az összes páciens 2–3%-a említi meg a kannabiszt, míg Dániában, Németországban, Magyarországon és Finnországban az összes páciens több mint 20%-a(46). Az összes országot tekintve, ahonnan adatokkal rendelkezünk, a kannabiszhasználat miatt gyógykezelésre jelentkező páciensek aránya általában magasabb az új páciensek között, mint az összes páciens között; ez alól csak néhány kivétel van, ahol az arányok nagyjából megegyeznek(47). Ezzel együtt az 1996–2003 közötti nyolcéves időszakban a kannabiszfogyasztó páciensek aránya az összes, bármilyen kábítószer-fogyasztás miatt gyógykezelésre jelentkező páciens között 9,4%-ról 21,9%-ra emelkedett(48). Ezzel az elemzéssel azonban óvatosan kell bánni, mivel ez arra a korlátozott számú országra alapul, amelyek biztosítani tudják az időbeli tendenciák összehasonlításához szükséges adatokat.
Generelt er cannabis det nest hyppigst oppgitte stoffet etter heroin i rapportene om klienter som kommer til behandling for første gang (45). Det er betydelige variasjoner mellom landene; cannabis oppgis av 2-3 % av alle klienter i Bulgaria og Polen men av over 20 % av alle klienter i Danmark, Tyskland, Ungarn og Finland (46). I alle land som har lagt fram data er andelen klienter som søker behandling for cannabisbruk, høyere blant nye klienter enn blant alle klienter, på et par unntak nær, der andelene er omtrent like store (47). I åtteårsperioden 1996-2003 økte andelen cannabisklienter blant alle som søkte behandling uansett narkotisk stoff, fra 9,4 % til 21,9 % (48). Denne analysen er imidlertid beheftet med en del usikkerhet da tidstrendene er utarbeidet på bakgrunn av informasjon fra et begrenset antall land.
Pe ansamblu, canabisul este, după heroină, al doilea drog cel mai frecvent citat în rapoartele privind clienţii care beneficiază de tratament pentru prima dată (45). Există variaţii considerabile de la o ţară la alta, canabisul fiind citat pentru 2–3 % din totalul clienţilor în Bulgaria şi Polonia, şi pentru peste 20 % din totalul clienţilor în Danemarca, Germania, Ungaria şi Finlanda (46). În toate ţările pentru care există date, proporţia clienţilor care solicită tratament pentru dependenţă de canabis este mai mare în rândul clienţilor noi decât proporţia lor din numărul total de clienţi, existând doar câteva excepţii, în care aceste proporţii sunt aproape egale (47). Totuşi, pe parcursul perioadei de opt ani dintre 1996–2003, proporţia clienţilor tratamentului pentru dependenţă de canabis din totalul clienţilor noi care au solicitat tratament pentru toate drogurile a crescut de la 9,4 % la 21,9 % (48). Această analiză trebuie însă tratată cu precauţie, deoarece se bazează pe un număr limitat de ţări care pot furniza datele necesare pentru o comparaţie a tendinţelor înregistrate în timp.
Celkovo je teda, po heroíne, kanabis druhou najčastejšie uvádzanou drogou v správach o klientoch nastupujúcich liečbu po prvýkrát (45). Medzi jednotlivými krajinami sú podstatné rozdiely, pokiaľ ide o kanabis, ktorý uviedli 2 až 3 % všetkých klientov v Bulharsku a Poľsku, po viac ako 20 % všetkých klientov v Dánsku, Nemecku, Maďarsku a vo Fínsku (46). Vo všetkých krajinách, z ktorých sú údaje k dispozícii, je medzi novými klientmi vyššie percento žiadateľov o liečbu zo závislosti od kanabisu než medzi všetkými klientmi; iba pri málo výnimkách sú percentá žiadateľov v oboch prípadoch zhruba rovnaké (47). A predsa v období ôsmich rokov 1996 až 2003 vzrástol medzi klientmi žiadajúcimi o liečbu z drogových závislostí podiel klientov závislých od kanabisu z 9,4 % na 21,9 % (48). Túto analýzu však treba brať opatrne, pretože vychádza z obmedzeného počtu krajín, ktoré môžu poskytnúť údaje potrebné na porovnanie trendu v čase.
Konoplja je za heroinom postala druga najpogosteje citirana droga v poročilih o številu oseb, ki se prvič vključijo v zdravljenje (45). Med državami obstaja občutne razlike, pri čemer o konoplji v Bolgariji in na Poljskem poročajo v 2–3 % vseh zdravljenih oseb ter v več kot 20 % vseh zdravljenih oseb na Danskem, v Nemčiji, na Madžarskem in Finskem (46). V vseh državah, iz katerih so na voljo podatki, je delež oseb, ki iščejo zdravljenje zaradi uživanja konoplje, višji med novimi zdravljenimi osebami kot med vsemi zdravljenimi osebami, razen z nekaj izjemami, pri katerih so deleži približno enaki (47). Kljub temu se je v osemletnem obdobju med letoma 1996 in 2003 delež uživalcev konoplje med osebami, ki so iskale zdravljenje odvisnosti od vseh vrst drog, povečal z 9,4 % na 21,9 % (48). Vendar je to analizo treba obravnavati pazljivo, ker temelji na omejenem številu držav, ki lahko zagotovijo potrebne podatke za primerjavo časovnih trendov.
Cannabis är totalt sett också den näst vanligaste drogen efter heroin som nämns i rapporter om nyintagna för missbruksbehandling(45). Det finns stora skillnader mellan länderna. I Bulgarien och Polen nämns cannabis av 2–3 % av alla klienter, men i Danmark, Tyskland, Ungern och Finland av mer än 20 % av alla klienter(46). I alla länder för vilka det finns tillgängliga uppgifter är andelen klienter som söker behandling för cannabismissbruk högre bland nya klienter än bland klienterna totalt, utom i några få fall, där andelarna är ungefär lika stora(47). Under de åtta åren mellan 1996 och 2003 ökade emellertid andelen klienter som sökte behandling för cannabismissbruk bland klienter som sökte behandling för alla typer av narkotikamissbruk från 9,4 % till 21,9 %(48). Denna analys bör dock tolkas med försiktighet eftersom den baseras på det begränsade antal länder som kan lämna de uppgifter som krävs för en jämförelse av tidstrender.
Vispārēji, tūlīt pēc heroīna, kaņepes ir otrā visbiežāk pieminētā narkotika ziņojumos par pacientiem, kas pirmoreiz iziet ārstniecības kursu (45). Pastāv ievērojamas atšķirības valstu starpā, norādot kaņepju lietošanu 2–3 % gadījumu no visiem pacientiem Bulgārijā un Polijā, bet vairāk kā 20% no visiem pacientiem Dānijā, Vācijā, Ungārijā un Somijā (46). Visās valstīs, no kurām ir pieejami dati, to pacientu, kas vēlas saņemt ārstēšanu no kaņepju lietošanas, proporcija ir lielāka jauno pacientu vidū nekā visu pacientu kopējā skaita vidū, ar tikai dažiem izņēmumiem, kad šīs proporcijas ir aptuveni vienādas (47). Jebkurā gadījumā astoņu gadu laikā no 1996. līdz 2003. gadam kaņepju pacientu proporcionālais daudzums to pacientu starpā, kuri vēlas saņemt ārstēšanu no visu veidu narkotiku lietošanas, ir pieaudzis no 9,4% līdz 21,9% (48).Taču šī analīze ir jāvērtē piesardzīgi, jo tā ir balstīta uz ierobežotu valstu skaitu, kuras var sniegt nepieciešamos datus noteikta laika tendenču salīdzinājumam.
Arrow 1 2 3 4 5 6 7