jau – -Translation – Keybot Dictionary

Spacer TTN Translation Network TTN TTN Login Deutsch Français Spacer Help
Source Languages Target Languages
Keybot 8 Results  www.croatia-in-the-eu.eu
  Croatia-EU | Slavenka D...  
Manau, kad buvusios komunistinės šalys, jau įstojusios arba ketinančios stoti į ES, turėtų dažniau sau priminti, kaip jos gyveno vos prieš dvidešimt metų.
I think that former communist countries, now in the EU or on its threshold, should remind themselves more often of what life was like for them only twenty years ago.
Je pense que les anciens pays communistes qui sont aujourd'hui dans l'UE ou en passe d'y entrer devraient se souvenir plus souvent de ce à quoi ressemblait leur vie il y a à peine vingt ans.
Ich denke, dass die Menschen in ehemals kommunistischen Staaten, die bereits in der EU sind oder deren Beitritt bevorsteht, sich öfter ins Gedächtnis rufen sollten, wie ihr Leben noch vor zwanzig Jahren aussah.
Creo que los antiguos países comunistas, los que ahora están en la UE o en el umbral, deberían recordar más a menudo cómo se vivía en ellos hace apenas veinte años.
Secondo me, i paesi dell'ex cortina di ferro che adesso sono membri dell'UE, o stanno per diventarlo, dovrebbero pensare più spesso a com'era la vita appena vent'anni fa.
Acho que os países ex-comunistas, que fazem agora parte da UE ou que estão em vias de aderir à mesma, deviam lembrar-se mais vezes de como era a sua vida há vinte anos.
Πιστεύω ότι οι πρώην κομουνιστικές χώρες, που τώρα ανήκουν στην ΕΕ ή βρίσκονται στο κατώφλι της, θα πρέπει να θυμούνται πιο συχνά το πώς ήταν η ζωή τους πριν από μόλις είκοσι χρόνια.
Ik denk dat voormalig communistische landen, die zich nu in of op de drempel van de EU bevinden, zichzelf er iets vaker aan moeten herinneren hoe het leven er nog maar twintig jaar geleden uitzag.
Мисля, че бившите комунистически страни, които сега са в ЕС или в неговите преддверия, следва да си припомнят по-често, какъв беше животът за тях преди само двадесет години.
Mislim da je bivše komunističke zemlje, koje su već sada u EU-u ili na pragu ulaska, potrebno podsjetiti kakav je život u njima bio prije samo dvadeset godina.
Myslím si, že obyvatelé bývalých komunistických zemí, nyní v EU nebo na jejím prahu, by si měli častěji připomínat, jak se jim žilo před pouhými dvaceti lety.
Jeg synes, at de tidligere kommunistiske lande, der nu er medlemmer af EU eller på vej til at blive det, oftere bør huske tilbage på, hvordan livet var i de lande for bare 20 år siden.
Arvan, et endised kommunistlikud riigid, kes on nüüd ELis või selle lävepakul, peaksid endale sagedamini meenutama, milline oli elu kõigest kakskümmend aastat tagasi.
Mielestäni entisten kommunististen maiden, jotka ovat Euroopan unionin jäseniä tai jäsenehdokkaita, kannattaisi palauttaa nykyistä useammin mieliin, millaista elämä oli vain kaksikymmentä vuotta sitten.
Úgy vélem, hogy az egykori kommunista országoknak, amelyek most az EU tagjai, vagy küszöbön áll a tagságuk, gyakrabban kellene emlékeztetniük magukat arra, hogy milyen volt az életük alig húsz évvel ezelőtt.
Myślę, że byłe kraje komunistyczne, które są już w UE lub niedługo do niej przystąpią, powinny przypominać sobie częściej, jak wyglądało w nich życie zaledwie dwadzieścia lat temu.
Cred că fostele țări comuniste, care acum sunt sau urmează să devină membre ale UE, ar trebui să își aducă aminte mai des ce viață aveau cu doar douăzeci de ani în urmă.
Menim, da se morajo nekdanje komunistične države, ki so zdaj v EU ali na njenem pragu, pogosteje spomniti, kakšno je bilo njihovo življenje pred samo dvajsetimi leti.
Jag tror att tidigare kommuniststater, både de som redan är medlemmar i EU och de som är på väg in, måste påminna sig själva om hur livet såg ut för dem för bara tjugo år sedan.
Es uzskatu, ka bijušajām komunistiskajām valstīm, kas patlaban ir ES dalībvalstis vai atrodas uz tās sliekšņa, vajadzētu sev biežāk atgādināt, kāda bija to dzīve vēl tikai pirms divdesmit gadiem.
Naħseb li dawk il-pajjiżi li kienu komunisti, li issa huma fl-UE jew dalwaqt, għandhom ifakkru lilhom infushom aktar spiss kif kienet ħajjithom mill-inqas 20 sena ilu biss.
Ó thaobh na dtíortha sin ar thíortha cumannacha iad roimhe seo, ach atá istigh san AE anois nó atá ar tí dul isteach ann, feictear dom nárbh fholáir dóibh breathnú siar fiú fiche bliain agus an saol mar a bhíodh acu an t-am sin a mheabhrú dóibh féin níos minice.
  Croatia-EU | Matko Čančer  
Nors Matko dar tik 24-eri, jis kartu su kitais autoriais jau parengė tris novatoriškus leidinius šia tema, kurie buvo pristatyti tarptautinėse konferencijose JAV ir Europoje.
At just 24, Matko has already co-authored three ground-breaking publications on this topic which have been presented at international conferences in the USA and Europe.
À seulement 24 ans, Matko a déjà co-écrit trois publications révolutionnaires sur ce sujet, qui ont été présentées lors de conférences internationales aux États-Unis et en Europe.
Mit erst 24 Jahren ist Čančer bereits Mitverfasser von drei bahnbrechenden Veröffentlichungen zu diesem Thema, die in den Vereinigten Staaten und in Europa auf internationalen Konferenzen vorgestellt wurden.
Con solo veinticuatro años, Matko ya ha sido coautor de tres innovadoras publicaciones sobre este tema, que han sido presentadas en congresos internacionales en Estados Unidos y Europa.
A soli 24 anni, Matko è già coautore di tre pubblicazioni pionieristiche in materia, che sono state presentate a conferenze internazionali negli USA e in Europa.
Com apenas 24 anos de idade, Matko já é coautor de três publicações pioneiras sobre este assunto, que foram apresentadas em conferências internacionais nos EUA e na Europa.
Στην ηλικία των 24 μόλις ετών, ο Matko έχει ήδη συνυπογράψει τρεις επαναστατικές εργασίες για το θέμα αυτό, οι οποίες έχουν παρουσιαστεί σε διεθνή συνέδρια στις ΗΠΑ και την Ευρώπη.
Matko is nog maar 24 jaar, maar hij heeft over dit onderwerp al meegeschreven aan drie toonaangevende publicaties die op internationale congressen in de VS en Europa zijn gepresenteerd.
Макар да е само на 24 години, Матко вече е съавтор на три новаторски публикации по тази тема, които са представяни на международни конференции в САЩ и Европа.
Premda je navršio tek 24 godine, Matko je već koautor tri ključne referentne publikacije koje su bile predstavljene na međunarodnim konferencijama u SAD-u i Europi.
Ve svých 24 letech byl Matko již spoluautorem tří průlomových publikací na toto téma, které byly představeny na mezinárodních konferencích v USA a v Evropě.
Han er kun 24 år gammel, men Matko har allerede været medforfatter på tre banebrydende publikationer om emnet, der er blevet præsenteret på internationale konferencer i USA og Europa.
Kõigest 24-aastane Matko on juba olnud kaasautorina tegev kolme sellealase epohhiloova publikatsiooni juures, mida on esitletud rahvusvahelistel konverentsidel USAs ja Euroopas.
Vasta 24-vuotias Matko on yhteistyössä muiden tutkijoiden kanssa  julkaissut jo kolme uraa uurtavaa artikkelia aiheesta ja esitellyt sitä kansainvälisissä konferensseissa Yhdysvalloissa ja Euroopassa.
24 éves kora ellenére Matko már három úttörő jelentőségű publikáció társszerzője volt ebben a témakörben, amelyeket nemzetkezi konferenciákon adott elő az USA-ban és Európában.
Dwudziestoczteroletni Matko ma już na koncie współautorstwo trzech przełomowych publikacji na ten temat, które były prezentowane na międzynarodowych konferencjach w Stanach Zjednoczonych i Europie.
La doar 24 de ani, Matko este deja coautorul a trei lucrări de pionierat pe această temă, prezentate la conferințe internaționale desfășurate în SUA și Europa.
Pri komaj 24 letih je že bil soavtor pri treh inovativnih publikacijah o tej temi, ki so bile predstavljene na mednarodnih konferencah v ZDA in Evropi.
Trots att han bara är 24 år gammal har Matko redan varit medförfattare till tre banbrytande forskningsartiklar som presenterats vid internationella konferenser i USA och Europa.
Būdams tikai 24 gadus vecs, Matko jau ir kļuvis par līdzautoru trim ļoti nozīmīgām publikācijām par šo tematu, kuras prezentētas starptautiskās konferencēs ASV un Eiropā.
Ta' 24 sena, Matko kien diġà ko-awtur ta' tliet pubblikazzjonijiet rivoluzzjonarji dwar dan is-suġġett li ġie ppreżentat fil-konferenzi internazzjonali fl-Istati Uniti tal-Amerika u fl-Ewropa.
Níl ann ach go bhfuil na 24 bliana slánaithe ag Matko 24 ach mar sin féin tá sé tar éis trí cinn d’fhoilseacháin a bhfuil eolas nua iontu a fhoilsiú i bpáirt le húdar eile faoin ábhar seo agus cuireadh na foilseacháin i láthair ag comhdhálacha idirnáisiúnta i SAM agus san Eoraip.
  Kroatija ir ES – kampan...  
Nors Zrinka yra vos įžengusi į savo gyvenimo ketvirtąjį dešimtmetį, ji jau nuo 2005 m. vaidina Nacionaliniame Kroatijos...
A member of the Croatian National Theatre since 2005 and still only in her early thirties, Zrinka has already received...
À seulement 34 ans, Zrinka, qui est membre du Théâtre national croate depuis 2005, a déjà remporté de nombreux...
Zrinka Cvitešić ist seit 2005 Ensemblemitglied des Kroatischen Nationaltheaters; obwohl erst Anfang dreißig, wurden ihr...
A sus treintaypocos años, Zrinka ya ha ganado varios premios por sus interpretaciones. Desde 2005, forma parte de la...
Membro del Teatro Nazionale croato dal 2005, la poco più che trentenne Zrinka ha già ottenuto numerosi riconoscimenti...
Membro do Teatro Nacional Croata desde 2005, e com pouco mais de trinta anos, Zrinka já recebeu vários prémios pelas...
Μέλος του Εθνικού Θεάτρου της Κροατίας από το 2005, η μόλις τριαντατετράχρονη Zrinka έχει ήδη λάβει πολυάριθμα βραβεία...
Zrinka, die sinds 2005 lid is van het Kroatische Nationale Theater en nog een jonge dertiger is, is voor haar...
Член на трупата на Хърватския национален театър от 2005 г. и едва навършила 30 години, Зринка вече е получила редица...
Članica je Hrvatskoga narodnog kazališta od 2005. godine, a iako ima tek nešto više od trideset godina, Zrinka je za...
Zrinka je od roku 2005 členkou souboru Chorvatského národního divadla a i když je jí jen něco přes třicet let, za svá...
Hun har været ansat ved den kroatiske nationalscene siden 2005, og til trods for at hun kun er først i trediverne, har...
Zrinka, kes on olnud Horvaatia rahvusteatri liige aastast 2005 ja on alles varastes 30ndates, on juba saanud oma...
Zrinka on työskennellyt Kroatian kansallisteatterissa vuodesta 2005 lähtien ja on nuoresta iästään huolimatta saanut...
Zrinka, aki annak ellenére, hogy még csak a harmincas évei elején jár, már 2005 óta a Horvát Nemzeti Színház...
Mimo że ma dopiero niewiele ponad trzydzieści lat, Zrinka jest od 2005 r. członkinią zespołu Chorwackiego Teatru...
Membră a Teatrului Național Croat din 2005 Zrinka a câștigat deja mai multe premii pentru rolurile interpretate.La...
Čeprav je šele v svojih zgodnjih tridesetih letih, je Zrinka članica Hrvaškega nacionalnega gledališča že od leta ...
Trots att hon bara är drygt 30 har Zrinka redan vunnit en rad priser för sina prestationer och sedan 2005 är hon...
Jau kopš 2005. gada būdama Horvātijas Nacionālā teātra aktieru sastāvā, Zrinka, kurai vēl ir tikai nedaudz pāri...
Bħala membru tat-Teatru Nazzjonali tal-Kroazja sa mill-2005 meta għadha fit-teltinijiet bikrin tagħha, Zrinka diġà...
Tá Zrinka ina ball d’Amharclann Náisiúnta na Cróite ó 2005 i leith agus is liosta le háireamh na gradaim atá tugtha léi...
  Croatia-EU | Zrinka Cvi...  
Nors Zrinka yra vos įžengusi į savo gyvenimo ketvirtąjį dešimtmetį, ji jau nuo 2005 m. vaidina Nacionaliniame Kroatijos teatre ir už savo vaidmenis sulaukė ne vieno apdovanojimo.
A member of the Croatian National Theatre since 2005 and still only in her early thirties, Zrinka has already received multiple awards for her performances.
À seulement 34 ans, Zrinka, qui est membre du Théâtre national croate depuis 2005, a déjà remporté de nombreux prix d'interprétation.
Zrinka Cvitešić ist seit 2005 Ensemblemitglied des Kroatischen Nationaltheaters; obwohl erst Anfang dreißig, wurden ihr für ihre schauspielerischen Leistungen bereits mehrfach Preise verliehen.
A sus treintaypocos años, Zrinka ya ha ganado varios premios por sus interpretaciones. Desde 2005, forma parte de la compañía del Teatro Nacional de Croacia.
Membro del Teatro Nazionale croato dal 2005, la poco più che trentenne Zrinka ha già ottenuto numerosi riconoscimenti per le sue interpretazioni.
Μέλος του Εθνικού Θεάτρου της Κροατίας από το 2005, η μόλις τριαντατετράχρονη Zrinka έχει ήδη λάβει πολυάριθμα βραβεία για το έργο της.
Zrinka, die sinds 2005 lid is van het Kroatische Nationale Theater en nog een jonge dertiger is, is voor haar prestaties al gelauwerd met een hele reeks prijzen.
Член на трупата на Хърватския национален театър от 2005 г. и едва навършила 30 години, Зринка вече е получила редица награди за изпълненията си.
Članica je Hrvatskoga narodnog kazališta od 2005. godine, a iako ima tek nešto više od trideset godina, Zrinka je za svoje izvedbe već dobila brojne nagrade.
Zrinka je od roku 2005 členkou souboru Chorvatského národního divadla a i když je jí jen něco přes třicet let, za svá vystoupení již získala řadu ocenění.
Hun har været ansat ved den kroatiske nationalscene siden 2005, og til trods for at hun kun er først i trediverne, har Zrinka allerede modtaget flere priser for sine præstationer.
Zrinka, kes on olnud Horvaatia rahvusteatri liige aastast 2005 ja on alles varastes 30ndates, on juba saanud oma esinemise eest mitmeid auhindu.
Zrinka on työskennellyt Kroatian kansallisteatterissa vuodesta 2005 lähtien ja on nuoresta iästään huolimatta saanut jo useita palkintoja työstään.
Zrinka, aki annak ellenére, hogy még csak a harmincas évei elején jár, már 2005 óta a Horvát Nemzeti Színház társulatának tagja, számos díjat kapott már előadásaiért.
Membră a Teatrului Național Croat din 2005 Zrinka a câștigat deja mai multe premii pentru rolurile interpretate.
Čeprav je šele v svojih zgodnjih tridesetih letih, je Zrinka članica Hrvaškega nacionalnega gledališča že od leta 2005 in prejemnica številnih nagrad za svoje nastope.
Trots att hon bara är drygt 30 har Zrinka redan vunnit en rad priser för sina prestationer och sedan 2005 är hon anställd vid Kroatiens nationalteater.
Jau kopš 2005. gada būdama Horvātijas Nacionālā teātra aktieru sastāvā, Zrinka, kurai vēl ir tikai nedaudz pāri trīsdesmit, par savām izrādēm jau ir saņēmusi daudzas balvas.
Bħala membru tat-Teatru Nazzjonali tal-Kroazja sa mill-2005 meta għadha fit-teltinijiet bikrin tagħha, Zrinka diġà irċeviet għadd ta’ unuri għall-prestazzjonijiet tagħha.
Tá Zrinka ina ball d’Amharclann Náisiúnta na Cróite ó 2005 i leith agus is liosta le háireamh na gradaim atá tugtha léi aici dá páirteanna agus gan í fós ach beagán le cois deich mbliana is fiche.
  Kroatija ir ES – žmonių...  
Mūsų pateikiamos žmonių istorijos iliustruoja, kaip jie jau bendradarbiauja, keisdamiesi žiniomis, skatindami gerovę ir kurdami harmoniją.
Emberi történeteink azt illusztrálják, hogy miként dolgoznak már most is együtt sokan a tudás és tapasztalatok cseréje, a jólét előmozdítása és a harmónia elérése érdekében.
  Croatia-EU | Blanka Vla...  
Parvykdama iš užjūrio į Londoną, Frankfurtą, Paryžių ar kurią kitą ES vietą, visada jaučiuosi lyg grįžčiau namo. Dabar, kai Kroatija oficialiai prisijungs prie didelės Europos šeimos, grįždama į ES iš tiesų grįšiu tėvynėn.
Whenever I was coming back from overseas to London, Frankfurt, Paris or any other EU destination, I always felt like I was coming home. Now, when Croatia will officially become a member of a large European family, when I come back to the EU I will literally be coming home.
Chaque fois qu’après un séjour à l’étranger, j’arrive à Londres, Francfort, Paris ou n’importe quelle autre ville de l’UE, j’ai toujours l’impression de rentrer à la maison. Cette impression deviendra bientôt réalité puisque, lorsque la Croatie sera officiellement membre de la grande famille européenne, l’UE sera effectivement ma maison.
Jedes Mal, wenn ich von weiter her nach London, Frankfurt, Paris oder an einen anderen Ort in der EU zurückkehrte, war mir, als ob ich nach Hause käme. Wenn Kroatien jetzt ganz offiziell zur großen europäischen Familie gehört, dann wird jede Rückkehr in die EU im wahrsten Sinne des Wortes zu einem Nachhausekommen.
Siempre que, tras un viaje, recalaba en Londres, Fráncfort, París o cualquier otro destino de la UE, tenía la sensación de volver al hogar. Ahora, cuando Croacia se convierta oficialmente en miembro de la gran familia europea, cuando vuelva a la UE estaré volviendo a casa en el sentido más literal.
Ogni volta che tornavo in Europa, fosse a Londra, Francoforte, Parigi o in qualsiasi altra città, avevo sempre l’impressione di tornare a casa. Ora che la Croazia diventerà membro ufficiale della grande famiglia europea, quando tornerò in Europa starò davvero tornando a casa.
De todas as vezes que regressava do estrangeiro para Londres, Frankfurt, Paris ou outro destino europeu, sentia sempre que estava a regressar a casa. Agora que a Croácia se vai tornar oficialmente membro de uma grande família europeia, quando regressar à UE vou estar, literalmente, a regressar a casa.
Όποτε επέστρεφα από το εξωτερικό και έφτανα στο Λονδίνο, την Φρανκφούρτη, το Παρίσι ή οποιοδήποτε άλλο προορισμό στην ΕΕ, πάντοτε ένιωθα ότι επιστρέφω στο σπίτι μου. Τώρα που η Κροατία θα γίνει και επίσημα μέλος της μεγάλης ευρωπαϊκής οικογένειας, όταν έρχομαι στην ΕΕ, θα φτάνω κυριολεκτικά στο σπίτι μου.
Altijd als ik vanuit een ander continent terugkwam naar Londen, Frankfurt, Parijs of een andere bestemming in de EU had ik het gevoel dat ik thuiskwam. Als Kroatië straks officieel deel uitmaakt van een grote Europese familie kom ik letterlijk thuis als ik terugkom in de EU.
Когато и да се връщам от друг континент в Лондон, Франкфурт, Париж или друг европейски град, винаги се чувствам, като че ли се прибирам у дома. Сега, когато Хърватия официално ще стане член на голямото европейско семейство, при всяко връщане в Европейския съюз аз буквално ще идвам у дома си.
Svaki put na povratku iz nekog prekooceanskog odredišta u London, Frankfurt, Pariz ili bilo koju drugu zemlju EU-a, osjećala bih se kao da se vraćam kući. Sada, kada Hrvatska postane članica velike europske obitelji, svaki put kad se vratim u EU uistinu ću se vraćati kući.
Kdykoli jsem se ze zámoří vracela do Londýna, Frankfurtu, Paříže nebo jiného města v EU, vždy jsem měla pocit, jako bych přijížděla domů. Až se budu vracet zpět do EU teď, když se Chorvatsko oficiálně stane členem velké evropské rodiny, budu přijíždět domů doslova.
Når jeg efter rejser til andre kontinenter igen landede i London, Frankfurt, Paris eller en anden lufthavn i EU, har jeg altid følt, at nu var jeg hjemme. Nu hvor Kroatien officielt bliver medlem af den store EU-familie, er jeg jo faktisk hjemme, så snart jeg ankommer til EU andre steder fra.
Iga kord, kui ma mujalt maailmast Londonisse, Frankfurti, Pariisi või mõnesse muusse ELi sihtkohta tagasi pöördusin, tundsin alati, otsekui oleksin koju jõudnud. Nüüd, kui Horvaatiast saab ametlikult suure Euroopa pere liige, jõuan ma ELi tagasi tulles sõna otseses mõttes koju.
Aina kun palasin muilta mantereilta Lontooseen, Frankfurtiin, Pariisiin tai minne tahansa muualle Euroopan unionissa, minusta tuntui kuin olisin palannut kotiin. Nyt kun Kroatiasta tulee virallisesti yksi eurooppalaisen suurperheen jäsenistä, palaaminen EU:n alueelle tarkoittaa kirjaimellisesti palaamista kotiin.
Valahányszor a tengerentúlról visszatérve megérkeztem Londonba, Frankfurtba, Párizsba vagy bármely más EU-beli városba, mindig úgy éreztem, hogy hazaérkezem. Most, hogy Horvátország hivatalosan egy nagy európai család tagjává válik, az EU-ba való megérkezésemmel szó szerint hazaérkezem.
Zawsze gdy wracałam z zamorskich podróży do Londynu, Frankfurtu, Paryża lub innego miejsca w UE, czułam się, jakbym wracała do domu. Teraz, gdy Chorwacja oficjalnie stanie się członkiem wielkiej europejskiej rodziny, wracając do UE naprawdę będę wracać do domu.
De fiecare dată când mă întorceam în țară de la Londra, Frankfurt, Paris sau din orice alt loc din UE, simțeam că sosesc acasă. Acum, când Croația va deveni oficial membră a unei mari familii europene, voi fi acasă de fiecare dată când revin în UE.
Vedno, ko sem se z drugih celin vračala v London, Frankfurt, Pariz ali katero koli drugo mesto v EU, se mi je zdelo, da prihajam domov. Zdaj, ko bo Hrvaška uradno postala članica velike evropske družine, bom, ko se vrnem v EU, dobesedno prišla domov.
Varje gång jag har varit ute och rest utanför Europa och landar i London, Frankfurt, Paris eller någon annanstans i EU har det alltid känts som om jag kommit hem. Nu när Kroatien officiellt blir medlem i Europas stora familj är det inte längre bara en känsla – jag kommer bokstavligt talat att vara hemma.
Ik reizi, atgriežoties Londonā, Frankfurtē, Parīzē vai jebkurā citā vietā ES no citām pasaules valstīm, es vienmēr jūtos kā atgriezusies mājās. Tomēr tad, kad Horvātija oficiāli kļūs par lielās Eiropas ģimenes locekli, atgriežoties ES, es patiesi atgriezīšos mājās.
Kull meta kont niġi lura minn barra u nasal Londra, Frankfurt, Pariġi jew kwalunkwe destinazzjoni oħra fl-UE, dejjem kont inħossni qisni wasalt lura d-dar. Issa, meta l-Kroazja ssir uffiċjalment membru ta' familja Ewropea kbira, meta niġi lura fl-UE litteralment inkun ġejt lura d-dar.
Tar éis dom a bheith thar lear, cibé cén uair a mbínn ag filleadh go Londain, Frankfurt, Páras nó go ceann scríbe ar bith eile san AE bhraithinn i gcónaí go mbínn ag filleadh abhaile. Anois, nuair a bheidh an Chróit ina ball oifigiúil de chomhluadar mór Eorpach, is fíor a rá gurb abhaile i ndáiríre a bheidh mé ag teacht nuair a bheidh mé ag filleadh ar an AE.
  Croatia-EU | „iDerma“ k...  
Projektas pavadinimu „iDerma“ jau atsidūrė kelių žiniasklaidos priemonių pirmuosiuose puslapiuose. 2012 m. šis projektas buvo tituluotas kaip viena iš Metų verslo istorijų, o jo įkūrėjos buvo pakviestos skaityti pranešimą Zagrebo universiteto Konkurencingumo savaitėje 2013.
This project, called “iDerma” made the front pages of several media outlets. The project was also listed in 2012 as one of the Business Stories of the Year, and the co-founders were invited to be speakers during Competitiveness Week 2013 at Zagreb University.
Ce projet baptisé «iDerma» a fait la une de différents médias. Il a également été cité parmi les meilleures initiatives entrepreneuriales de l'année 2012 et les trois cofondatrices ont été invitées à participer en tant qu'intervenantes à l'édition 2013 de la semaine de la compétitivité à l'université de Zagreb.
Das Projekt „IDerma“ machte in verschiedenen Medien Schlagzeilen und schaffte es in die Liste der 'Business Stories des Jahres 2012'. Die Initiatorinnen des Projekts wurden anlässlich der Woche der Wettbewerbsfähigkeit 2013 als Referentinnen an die Universität Zagreb eingeladen.
Este proyecto, bautizado como “iDerma” ocupó las cabeceras de diversos medios de comunicación. También apareció mencionado entre los éxitos comerciales del año 2012 y sus cofundadoras fueron invitadas a participar como ponentes en la Semana de la Competitividad 2013 de la Universidad de Zagreb.
Il progetto "iDerma" ha richiamato l'attenzione dei media ed è stato inserito fra i successi imprenditoriali del 2012. Le cofondatrici sono state invitate a partecipare come relatrici alla Settimana della competitività 2013 presso l'Università di Zagabria.
Este projeto, chamado de “iDerma”, fez as primeiras páginas de vários meios de comunicação social. O projeto foi também referido em 2012 como uma das Histórias de Negócio do Ano, e as cofundadoras foram convidadas a discursar durante a Semana da Competitividade 2013, na Universidade de Zagrebe.
Το έργο, που ονομάζεται “iDerma”, έγινε πρωτοσέλιδο σε πολλά μέσα ενημέρωσης. Το έργο αναγνωρίστηκε επίσης το 2012 ως μία από τις κορυφαίες Επιχειρηματικές Ιστορίες της Χρονιάς, και οι δημιουργοί του κλήθηκαν να μιλήσουν στη διάρκεια της Εβδομάδας Επιχειρηματικότητας 2013 στο Πανεπιστήμιο του Ζάγκρεμπ.
Het project, dat de naam “iDerma” heeft gekregen, haalde de voorpagina’s van verschillende media. Het project stond in 2012 ook op de lijst van Bedrijfsverhalen van het Jaar, en de oprichters werden uitgenodigd om te spreken tijdens de Competitiveness Week 2013 op de Universiteit van Zagreb.
Проектът, наречен iDerma, бе на първите страници на няколко медии. Той също бе включен и като една от „Бизнес историите на годината“ за 2012 г., а основателките му бяха поканени да го представят на „Седмицата на конкурентоспособността 2013“ в Университета на Загреб.
Ovaj se projekt, pod nazivom “iDerma”, našao na naslovnicama nekolicine medija. Osim toga, projekt je u 2012. godini bio naveden kao jedna od uspješnih poslovnih priča, a suosnivačice su pozvane kao izlagateljice tijekom Tjedna konkurentnosti za 2013. godinu koji je održan na zagrebačkom sveučilištu.
Tento projekt označovaný jako „iDerma “ se dostal na přední stránky několika médií . Projekt byl také v roce 2012 uveden jako jeden z podnikatelských příběhů roku a spoluzakladatelky byly pozvány, aby přednesly příspěvek během Týdne konkurenceschopnosti 2013 na Záhřebské univerzitě.
Projektet med titlen “iDerma” har været på forsiden af flere medier. I 2012 blev projektet også kåret som en af årets erhvervssucceser, og initiativtagerne blev inviteret til at holde indlæg under "Competitiveness Week 2013" på Zagreb universitet.
See projekt, nimega iDerma, on jõudnud mitmete meediaväljaannete esikaantele. Samuti tunnistati projekt 2012. aastal üheks aasta parimaks ettevõtluslooks ja selle algatajad kutsuti esinema 2013. aasta konkurentsivõime nädalale Zagrebi ülikoolis.
Tämä “iDerma”-niminen hanke on noussut monen eri median etusivulle. Hanke valittiin vuonna 2012 yhdeksi ”vuoden yritystarinoista” ja sen kehittäjät kutsuttiin kertomaan aiheesta Zagrebin yliopiston viikon mittaiseen kilpailukykytapahtumaan alkuvuodesta 2013.
Az “iDerma” projektről számos médium vezető hírként számolt be. A projekt 2012-ben az Év Vállalkozási Hírei közé került, és az alapítókat meghívták a Zágrábi Egyetemre a 2013. évi Versenyképességi Hét előadói közé.
Projekt ten, noszący nazwę „iDerma”, cieszy się dużym zainteresowaniem mediów. Inicjatywa została także zaliczona do Historii Biznesu Roku 2012, a jej twórczynie zaproszono do wygłoszenia wykładu podczas Tygodnia Konkurencyjności 2013 na Uniwersytecie w Zagrzebiu.
Proiectul, denumit „iDerma”, a ajuns pe prima pagină a mai multor publicații. În 2012 a figurat printre relatările de afaceri ale anului, iar co-fondatoarele au fost invitate să țină prezentări la evenimentul Săptămâna Competitivității din 2013 de la Universitatea din Zagreb.
Projekt, imenovan iDerma, se je prebil na prvo stran številnih medijskih sredstev. Leta 2012 je bil tudi na seznamu poslovnih zgodb leta, soustanoviteljice pa so bile povabljene, da v okviru tedna konkurenčnosti 2013 spregovorijo na Univerzi v Zagrebu.
Projektet heter iDerma och har väckt stor uppmärksamhet i media. År 2012 utsågs projektet till en av årets främsta affärsframgångar i Kroatien, och 2013 bjöds grundarna in som talare vid en temavecka om konkurrenskraft vid universitetet i Zagreb.
Informācija par šo projektu ar nosaukumu „iDerma” tika publicēta vairāku plašsaziņas līdzekļu galvenajās lappusēs. Projekts tika nosaukts arī par vienu no Uzņēmējdarbības veiksmes stāstiem 2012. gadā un tā izstrādātājas tika uzaicinātas uzstāties „Konkurences nedēļas 2013” pasākumu laikā Zagrebas Universitātē.
Dan il-proġett, imsejjaħ “iDerma”, sab ruħu fuq il-paġni ta’ quddiem ta’ bosta stabbilimenti tal-midja. Fl-2012, il-proġett ġie elenkat ukoll bħala waħda mill-Istejjer Kummerċjali tas-Sena, filwaqt li l-ko-fundaturi ġew mistiedna sabiex ikunu kelliema matul il-Ġimgħa għall-Kompetittività 2013 fl-Università ta’ Zagreb.
Bhí tuairiscí faoin tionscadal seo, ar a dtugtar “iDerma” ar leathanaigh tosaigh roinnt mhaith de na meáin. Bhí an tionscadal ar liosta Scéalta Gnó na Bliana freisin in 2012 agus tugadh cuireadh do na comhbhunaitheoirí labhairt le linn Sheachtain Iomaíochais 2013 in Ollscoil Shágraib.
  Croatia-EU | Zrinka Cvi...  
Kadangi esu šio pasaulio dalis, buvau nepaprastai laiminga, kai man suteikė progą padirbėti su kitų šalių menininkais. Jaučiausi įsiliejusi į šį pasaulį, dalinausi su kitais ir sėmiausi iš kitų, keičiausi idėjomis, mokiausi ir tobulinau savo sielą.
The world of art speaks every human language. It knows no boundaries, it has no borders. It connects people on the deepest level. Being a part of that world, I was most happy when given an opportunity to work with artists from other countries. I felt connected to the world, I was giving and receiving, I was exchanging, learning and expanding my soul. Croatia has many artists who should be on a European map of art.... Because as much as they need Europe, Europe needs them too!
Le monde de l'art parle toutes les langues. Il n'a pas de limites et ne connaît pas de frontières. Il nous lie au niveau le plus profond. En tant que partie prenante de ce monde, je ne suis jamais aussi heureuse que lorsque j'ai l'occasion de travailler avec des artistes d'autres pays. Je me sens connectée au monde, je donne et je reçois. J'échange, j'apprends, je nourris mon âme. La Croatie compte de nombreux artistes qui devraient figurer sur la carte européenne de l'art. Car, si ces artistes ont besoin de l'Europe, l'Europe a aussi besoin d'eux!
Kunst spricht eine Sprache, die jeder Mensch versteht. Sie kennt weder Grenzen noch Schranken. Sie ist es, die Menschen zutiefst verbindet. Da ich selbst Teil dieser Welt bin, war ich sehr glücklich, als sich mir die Chance bot, mit Künstlern aus anderen Ländern zu arbeiten. Ich fühlte mich mit der Welt verbunden, es war ein Geben und Nehmen, ein Austausch mit anderen, ich lernte und erweiterte meinen Horizont. In Kroatien gibt es viele Künstler, die auf der europäischen Kunstlandkarte verzeichnet sein sollten... Denn so wie diese Künstler Europa brauchen, so braucht Europa auch sie!
El mundo del arte habla todas las lenguas humanas. No conoce límites, no tiene fronteras. Une a las personas en su ámbito más íntimo. Para mí, formar parte de ese mundo y tener la oportunidad de trabajar con artistas de otros países ha sido una experiencia extraordinaria. Me he sentido conectada con el mundo, con la sensación de dar y recibir, de intercambiar, de aprender y ampliar mi espíritu. Croacia tiene muchísimos artistas que merecen estar en el mapa europeo del arte... ¡Europa les necesita tanto a ellos como ellos necesitan a Europa!
Il mondo dell’arte parla tutte le lingue del mondo. Non conosce confini né frontiere, e collega le persone al livello più profondo. Facendo parte di questo ambiente, sono stata felicissima di avere l'opportunità di collaborare con artisti di altri paesi. Mi sentivo tutt’uno con il resto del mondo. Potevo dare e ricevere, scambiare esperienze, imparare ed espandere la mia anima. In Croazia ci sono molti artisti che dovrebbero avere un posto sulla mappa europea dell’arte... Perché se è vero che hanno bisogno dell’Europa, è anche vero che l’Europa ha bisogno di loro!
O mundo da arte fala todas as línguas da humanidade. Não conhece barreiras, não tem fronteiras. Une as pessoas da forma mais profunda. Pertencendo a esse mundo, fiquei deveras feliz com a oportunidade que me foi dada para trabalhar com artistas de outros países. Senti-me ligado ao mundo, dava e recebia, troquei conhecimentos, aprendi e expandi a minha alma. A Croácia tem muitos artistas que deveriam estar no panorama das artes europeias… Porque tanto quanto eles precisam da Europa, a Europa também precisa deles!
Ο κόσμος της τέχνης μιλάει κάθε ανθρώπινη γλώσσα. Δεν γνωρίζει όρια, δεν έχει σύνορα. Συνδέει τους ανθρώπους στο βαθύτερο επίπεδο. Ως μέρος αυτού του κόσμου, χάρηκα ιδιαίτερα όταν μου δόθηκε η ευκαιρία να συνεργαστώ με καλλιτέχνες από άλλες χώρες. Ένιωσα μια σύνδεση με τον κόσμο, έδινα και έπαιρνα, αντάλλασα, μάθαινα και διεύρυνα την ψυχή μου. Η Κροατία έχει πολλούς καλλιτέχνες που πρέπει να συμπεριληφθούν στον ευρωπαϊκό καλλιτεχνικό χάρτη... Γιατί όσο αυτοί χρειάζονται την Ευρώπη, άλλο τόσο τους χρειάζεται και αυτή!
De wereld van de kunst spreekt iedere taal. Kunst kent geen grenzen. Kunst verbindt mensen op het diepst mogelijke niveau. Ik maak onderdeel uit van die wereld en ik was dan ook heel blij dat ik de kans kreeg om te werken met kunstenaars uit andere landen. Ik voelde me verbonden met de wereld, ik gaf en ik kreeg, ik wisselde ideeën uit, leerde nieuwe dingen en ontplooide mijn ziel. Kroatië heeft veel kunstenaars die op de Europese kaart van de kunst zouden moeten staan... Want zij hebben Europa nodig, maar Europa heeft hen ook nodig!
Светът на изкуството владее всички човешки езици. Той не познава нито ограничения, нито граници. Той свързва хората на най-дълбокото равнище. Аз, като част от този свят, бях най-щастлива, когато получих възможност да работя с творци и хора на изкуството от други държави. Чувствах се свързана към света, давах и получавах, обогатявах се, учех се и разширих душата си. Хърватия има много творци, които следва да бъдат на Европейската карта на изкуствата... Защото те се нуждаят от Европа, точно колкото и Европа се нуждае от тях!
Svijet umjetnosti govori sve ljudske jezike. On ne poznaje granice, niti je ograničen. On povezuje ljude na najdubljim razinama. Budući da sam i sama dio tog svijeta, najsretnijom sam se osjećala kada sam dobila priliku da radim s umjetnicima iz drugih zemalja. Osjećala sam se povezana sa svijetom, pružala sam i dobivala sam, razmjenjivala sam iskustva, učila i krijepila duh. Hrvatska ima mnoštvo umjetnika koji bi se trebali nalaziti na europskoj karti umjetnosti... Jer koliko oni trebaju Europu, toliko Europa treba njih.
Svět umění mluví každým lidským jazykem. Nezná hranic a nemá žádné hranice. Spojuje lidi na té nejhlubší úrovni. Do tohoto světa patřím, a proto jsem měla velkou radost, že jsem dostala příležitost spolupracovat s umělci z jiných zemí. Cítila jsem spojení s tímto světem, dávala jsem i přijímala, zapojila jsem se do výměny zkušeností, učila jsem se a rozšířila svou duši. Chorvatsko má mnoho umělců, kteří by měli být na evropské mapě umění… Protože nakolik potřebují Evropu, Evropa potřebuje je!
Kunstens verden taler et sprog, alle mennesker forstår. Den kender ingen grænser, den kan ikke hegnes inde. Den knytter mennesker sammen på det allermest fundamentale plan. Som en del af den verden var jeg utrolig glad, da jeg fik mulighed for at arbejde sammen med kunstnere fra andre lande. Jeg følte mig forbundet til verden, jeg gav og tog imod, jeg udvekslede og lærte, og min sjæl foldede sig ud. Kroatien har mange kunstnere, der burde være på det europæiske kunstneriske landkort ... for Europa har lige så meget brug for dem, som de har brug for Europa!
Kunstimaailmas räägitakse keelt, mida mõistavad kõik rahvad. See ei tunnista mingeid piire ega piiranguid. See ühendab inimesi kõige sügavamal tasandil. Selle maailma esindajana oli mul ülimalt hea meel võimaluse üle töötada koos teiste riikide kunstnikega. Tundsin oma seotust maailmaga, sain omalt poolt midagi anda ja teiste pakutavat nautida, kogemusi vahetada, õppida ja hingeliselt areneda. Horvaatias on palju kunstnikke, kes väärivad kohta Euroopa kunstikaardil, sest sama palju, nagu nemad vajavad Euroopat, vajab Euroopa ka neid!
Taiteen maailma puhuu kaikkia kieliä. Se ei tunne rajoja, sillä ei ole rajoja. Se puhuttelee ihmistä suoraan ytimeen. Osana taiteen maailmaa olin onnellisimmillani voidessani työskennellä eri maista kotoisin olevien taiteilijoiden kanssa. Tunsin olevani osa maailmaa, jossa minä annoin ja sain, vaihdoin ja opin. Tunsin sieluni laajentuvan. Kroatiassa on paljon taiteilijoita, joiden kuuluisi olla eurooppalaisen taiteen kartalla.... Sillä aivan yhtä paljon kuin he tarvitsevat Eurooppaa, Eurooppa tarvitsee heitä!
A művészet világa a világ összes nyelvén szól. Nem ismer határokat és nincsenek határai. A legmagasabb szinten köti össze az embereket. Ennek a világnak a részeként akkor voltam a legboldogabb, amikor lehetőségem nyílt dolgozni más országokból való művészekkel. Úgy éreztem, hogy kapcsolódom a világ többi részéhez, adtam és kaptam, eszmét cseréltem, tanultam és kiterjesztettem a lelkemet. Horvátországnak sok olyan művésze van, akinek rajta kellene lennie a művészet európai térképén… Mert amennyire nekik szükségük van Európára, ugyanúgy Európának is szüksége van rájuk!
Świat sztuki posługuje się uniwersalnym językiem wszystkich ludzi. Sztuka nie zna i nie posiada granic. Łączy ludzi na najgłębszym poziomie. Będąc częścią tego świata, cieszę się, że mogłam pracować z artystami z innych krajów, czerpać i otrzymywać, wymieniać się doświadczeniem, uczyć się i wzbogacać swoją duszę. Chorwacja posiada wielu artystów, którzy powinni zaistnieć na mapie europejskiej sztuki… Ponieważ oni potrzebują Europy, ale Europa także potrzebuje ich!
Lumea artei vorbeşte orice limbă. Nu cunoaşte graniţe, nu are limite. Conectează oamenii la cel mai profund nivel. Ca parte a acestei lumi, sunt foarte fericită pentru că am avut oportunitatea de a lucra cu artişti din alte ţări. De fiecare dată, mă simţeam conectată la întreaga lume, dăruiam şi primeam, schimbam impresii, învăţam şi îmi îmbogăţeam sufletul. Croaţia are mulţi artişti care ar trebui să fie pe harta europeană a artei… Pentru că Europa are nevoie de ei în aceeaşi măsură în care ei au nevoie de Europa!
Svet umetnosti govori vse človeške jezike. Ne pozna omejitev, nima meja. Ljudi povezuje na najgloblji ravni. Kot del tega sveta sem bila najbolj vesela, da sem imela priložnost sodelovati z umetniki iz drugih držav. Počutila sem se povezano s svetom, dajala sem in prejemala, izmenjevala, se učila in širila svojo dušo. Hrvaška ima številne umetnike, ki bi morali biti na evropskem zemljevidu umetnosti ... Kajti prav tako, kot oni potrebujejo Evropo, Evropa potrebuje njih!
Konstens språk är universellt. I konstens värld finns inga gränser – den förenar människor på det allra djupaste av plan. Jag är en del av den världen, och jag var mycket glad att få möjlighet att arbeta tillsammans med konstnärer från andra länder. Jag kände mig förbunden med hela världen: Jag kunde ge och ta emot, utbyta idéer, lära mig nya saker, vidga min själ. Kroatien har många konstnärer som förtjänar en plats på Europas konstnärliga karta … och Europa behöver dem minst lika mycket som de behöver Europa!
Mākslas pasaule runā visās valodās. Tā nepazīst šķēršļu un robežu. Tā saista cilvēkus visdziļākajā līmenī.Tā kā esmu no šīs pasaules, visvairāk priecājos par iespēju strādāt kopā ar māksliniekiem no citām valstīm.Es jutos saistīta ar visu pasauli, es devu citiem un saņēmu pati, es dalījos pieredzē, mācījos un paplašināju savu dvēseles pasauli.Horvātijā ir daudz mākslinieku, kuriem pienāktos vieta Eiropas mākslas kartē...Jo Eiropai viņi ir vajadzīgi tikpat lielā mērā, cik viņiem Eiropa!
Id-dinja tal-arti titkellem b'kull lingwa umana Ma għandha l-ebda konfini, ma għandha l-ebda fruntieri. Tgħaqqad lin-nies fil-livell l-iktar profond tagħhom. Peress li jiena nagħmel parti minn dik id-dinja, kont l-iktar kuntenta meta ngħatajt l-opportunità li naħdem ma' artisti minn pajjiżi oħrajn. Ħassejtni konnessa mad-dinja, kont qed nagħti u fl-istess ħin qed nirċievi, kont qed niskambja, nitgħallem u nespandi ruħi. Il-Kroazja għandha bosta artisti li għandhom ikunu fuq mappa tal-arti Ewropea.... Minħabba li daqs kemm huma għandhom bżonn l-Ewropa, daqstant ieħor teħtieġhom l-Ewropa!
Cuireann an ealaín í féin in iúl i ngach aon teanga faoin spéir. Níl críoch ná teorainn léi. Spreagann sí an mothú is láidre idir daoine. Ós gurb é seo mo shaol, ba mhór an gliondar a chuir sé orm an deis a bheith faighte agam oibriú le healaíontóirí as tíortha eile. D’airigh mé go raibh mé sáite san obair, bhí tabhairt agus fáil, babhtáil, foghlaim agus spreagadh intinne ann dom. Tá ealaíontóirí go leor ag an gCróit ar chóir iad a bheith ar mhapa ealaíne na hEorpa…. Mar cé gur mór a nglaoch ar an Eoraip, is mór é glaoch na hEorpa orthusan freisin!