kot – Traduction – Dictionnaire Keybot

Spacer TTN Translation Network TTN TTN Login Deutsch English Spacer Help
Langues sources Langues cibles
Keybot 257 Résultats  ar2006.emcdda.europa.eu
  Prikaz 12  
Leto 2002 je bilo vzeto kot referenčno, saj so zanj na voljo informacije za večino držav.
2002 was taken as reference as it is the year for which information is available for most countries.
2002 a été prise comme année de référence, parce que des informations sont disponibles pour cette année dans la plupart des pays.
Als Bezugszeitraum wurde das Jahr 2002 herangezogen, da die meisten Länder für dieses Jahr Angaben zur Verfügung gestellt haben.
El año 2002 se tomó como referencia, ya que es el año sobre el cual la mayoría de países disponen de información.
Il 2002 è stato preso come anno di riferimento, essendo questo l’anno in cui sono disponibili informazioni per la maggior parte dei paesi
O ano de 2002 foi tomado como referência por ser aquele em que se dispõe de informações em relação à maioria dos países.
Το 2002 ελήφθη ως έτος αναφοράς επειδή είναι το έτος για το οποίο είναι διαθέσιμες πληροφορίες για τις περισσότερες χώρες.
2002 werd als referentie genomen omdat voor dat jaar voor de meeste landen informatie beschikbaar is.
Údaje vztaženy k referenčnímu roku 2002, protože za tento rok jsou informace dostupné za většinu zemí.
2002 blev lagt til grund som reference, da det er det år, hvor der foreligger oplysninger for de fleste lande.
2002. aasta võeti võrdluseks seetõttu, et selle aasta kohta on enamiku riikide kohta andmed olemas.
Vuosi 2002 on valittu viitevuodeksi, koska siltä on saatavissa tietoja useimmista maista.
Mivel a legtöbb országban a 2002-es évről áll rendelkezésre információ, ez az év a referencia.
2002 ble brukt som referanseår da de fleste landene har informasjon dette året.
Rok 2002 przyjęto za punkt odniesienia, ponieważ w tym roku większość krajów dysponowała informacjami.
Anul 2002 a fost ales an de referinţă, deoarece este anul pentru care există informaţii disponibile din majoritatea ţărilor.
Rok 2002 sa zobral ako referenčný rok, pretože je to rok, za ktorý sú k dispozícii informácie pre väčšinu krajín.
2002 togs som referens eftersom det är det år för vilket det finns information för de flesta länder.
Çoğu ülke için bilginin mevcut olduğu yıl olduğundan referans olarak 2002 alınmıştır.
Atsauces gads ir 2002. gads, jo par šo gadu vairumā valstu ir pieejama informācija.
  fig11-sl  
Ocenjeno kot prednostna naloga
Rated as a priority
Considerado como prioridad
Definita una prioritÃ
Aangemerkt als prioriteit
Opført som en prioritet
Ensisijaiseksi katsottu
Oceniony jako priorytet
Clasificată ca o prioritate
Öncelik olarak değerlendirilmiş
Novērtēta kā prioritāte
  Polje 4  
Polje 4: Nizkopražne agencije kot pomemben vir podatkov
Box 4: Low-threshold agencies as an important data source
Encadré 4: Structures à bas seuil: une source importante de données
Kasten 4: Niedrigschwellige Dienste als wichtige Datenquelle
Recuadro 4: Los centros de bajo umbral como importante fuente de datos
Riquadro 4: Le strutture a bassa soglia come importante fonte di informazioni
Caixa 4: Os serviços de porta aberta como uma importante fonte de dados
Πλαίσιο 4: Οι υπηρεσίες άμεσης πρόσβασης ως σημαντική πηγή στοιχείων
Kader 4: Laagdrempelige hulpverleningsinstanties als belangrijke gegevensbron
Rámeček 4: Nízkoprahová zařízení jako důležitý zdroj údajů
Boks 4: Lavtærskeltjenester som en vigtig datakilde
Kast 4: Madala läve keskused kui olulised infoallikad
Laatikko 4: Matalan kynnyksen keskukset tärkeänä tiedonlähteenä
4. rovat: Az alacsonyküszöbű ügynökségek, mint az adatok fontos forrásai
Boks 4: Lavterskeltjenester som en viktig datakilde
Okienko 4: Jednostki niskoprogowe jako ważne źródło informacji
Căsuţa 4: Agenţiile cu acces necondiţionat – sursă importantă de date
Rámček 4: Nízkoprahové agentúry ako dôležitý zdroj údajov
Ruta 4: Lågtröskelvården som viktig uppgiftskälla
Kutu 4: Önemli bir veri kaynağı olarak düşük eşikli kurumlar
4. logs. Zema sliekšņa pakalpojumu aģentūras kā svarīgs datu avots
  Polja  
Uživanje drog v Evropi cenejše kot kadar koli prej
Drug use in Europe cheaper than ever before
L’usage de drogue en Europe n’a jamais été aussi bon marché
Drogenkonsum in Europa billiger als je zuvor
Consumir drogas en Europa es más barato que nunca
La droga sempre meno costosa in Europa
Consumo de droga na Europa mais barato do que nunca
Η χρήση ναρκωτικών στην Ευρώπη φθηνότερη από ποτέ
Drugsgebruik in Europa goedkoper dan ooit tevoren
Užívání drog v Evropě levnější než dosud
Stofbrug i Europa billigere end nogensinde før
Uimastitarbimine Euroopas odavam kui kunagi varem
Huumeiden käyttö on Euroopassa halvempaa kuin koskaan
Olcsóbb a kábítószer-használat Európában, mint valaha
Billigere enn noen gang å bruke narkotika i Europa
Narkotyki w Europie tańsze niż kiedykolwiek
Consumul de droguri în Europa – mai ieftin ca oricând
Užívanie drog v Európe je lacnejšie ako kedykoľvek predtým
Narkotikamissbruk i Europa billigare än någonsin tidigare
Avrupa’da uyuşturucu kullanımı her zamankinden daha ucuz
Narkotikas Eiropā kļūst arvien lētākas
  Poglavje 4: Amfetamini,...  
(105) Leto 1999 se v vseh državah vzame kot izhodiščno leto za vrednost denarja.
(105) Taking 1999 as the base year for the value of money in all countries.
(105) 1999 est l’année de référence pour la valeur monétaire dans tous les pays.
(105) Dabei dient in allen Ländern das Jahr 1999 als Basisjahr für den Geldwert.
(105) Tomando 1999 como año base a efectos del valor del dinero en todos los países.
(105) Prendendo come anno di partenza per il valore del denaro in tutti i paesi il 1999.
(105) Tomando 1999 como ano de base para o valor da moeda em todos os países.
(105) Λαμβάνοντας το 1999 ως έτος βάσης για την αξία του χρήματος σε όλες τις χώρες.
(105)  Hierbij is 1999 als referentiejaar genomen voor de geldwaarde in alle landen.
(105) Výchozím rokem pro určení hodnoty peněz je ve všech zemích považován rok 1999.
(105) På grundlag af 1999 som basisåret for pengenes værdi i alle lande.
(105) 1999. aastat kasutatakse raha väärtuse hindamisel baasaastana kõikides riikides.
(105) Vuotta 1999 on käytetty rahan arvon vertailuvuotena kaikissa maissa.
(105) pénz értéke tekintetében minden országnál 1999-et tekintve bázisévnek.
(105)  1999 er basisår for pengeverdien i alle land.
(105) Rok 1999 przyjęto jako podstawę dla wartości pieniądza we wszystkich krajach.
(105) Luând anul 1999 ca an de referinţă pentru puterea de cumpărare în toate ţările.
(105) Ak sa vezme rok 1999 ako základ pre hodnotu peňazí vo všetkých krajinách.
(105) 1999 har använts som basår för valutorna i samtliga länder.
(105) Tüm ülkelerde paranın değeri için 1999 temel yıl olarak alınmıştır.
(105) Par naudas vērtības bāzes gadu visās valstīs ir ņemts 1999. gads.
  Poglavje 4: Amfetamini,...  
(87) Leto 1999 se v vseh državah vzame kot izhodiščno leto za vrednost denarja.
(87) Taking 1999 as the base year for the value of money in all countries.
(87) 1999 est l’année de référence pour la valeur monétaire dans tous les pays.
(87) Dabei dient in allen Ländern das Jahr 1999 als Basisjahr für den Geldwert.
(87) Tomando 1999 como año base a efectos del valor del dinero en todos los países.
(87) Prendendo come anno di partenza per il valore del denaro in tutti i paesi il 1999.
(87) Tomando 1999 como ano de base para o valor da moeda em todos os países.
(87) Λαμβάνοντας το 1999 ως έτος βάσης για την αξία του χρήματος σε όλες τις χώρες.
(87) Hierbij is 1999 als referentiejaar genomen voor de geldwaarde in alle landen.
(87) Výchozím rokem pro určení hodnoty peněz je ve všech zemích považován rok 1999.
(87) På grundlag af 1999 som basisåret for pengenes værdi i alle lande.
(87) 1999. aastat kasutatakse raha väärtuse hindamisel baasaastana kõikides riikides.
(87) Vuotta 1999 on käytetty rahan arvon vertailuvuotena kaikissa maissa.
(87) pénz értéke tekintetében minden országnál 1999-et tekintve bázisévnek.
(87)  1999 er basisår for pengeverdien i alle land.
(87) Rok 1999 przyjęto jako podstawę dla wartości pieniądza we wszystkich krajach.
(87) Luând anul 1999 ca an de referinţă pentru puterea de cumpărare în toate ţările.
(87) Berúc rok 1999 ako východzí rok pre hodnotu peňazí vo všetkých krajinách.
(87) 1999 har använts som basår för valutorna i samtliga länder.
(87) Tüm ülkelerde paranın değeri için 1999 temel yıl olarak alınmıştır.
(87) Par naudas vērtības bāzes gadu visās valstīs ir ņemts 1999. gads.
  Poglavje 4: Amfetamini,...  
(98) Leto 1999 se v vseh državah vzame kot izhodiščno leto za vrednost denarja.
(98) Taking 1999 as the base year for the value of money in all countries.
(98) 1999 est l’année de référence pour la valeur monétaire dans tous les pays.
(98) Dabei dient in allen Ländern das Jahr 1999 als Basisjahr für den Geldwert.
(98) Tomando 1999 como año base a efectos del valor del dinero en todos los países.
(98) Prendendo come anno di partenza per il valore del denaro in tutti i paesi il 1999.
(98) Tomando 1999 como ano de base para o valor da moeda em todos os países.
(98) Λαμβάνοντας το 1999 ως έτος βάσης για την αξία του χρήματος σε όλες τις χώρες.
(98) Hierbij is 1999 als referentiejaar genomen voor de geldwaarde in alle landen.
(98) Výchozím rokem pro určení hodnoty peněz je ve všech zemích považován rok 1999.
(98) På grundlag af 1999 som basisåret for pengenes værdi i alle lande.
(98) 1999. aastat kasutatakse raha väärtuse hindamisel baasaastana kõikides riikides.
(98) Vuotta 1999 on käytetty rahan arvon vertailuvuotena kaikissa maissa.
(98) pénz értéke tekintetében minden országnál 1999-et tekintve bázisévnek.
(98)  1999 er basisår for pengeverdien i alle land.
(98) Rok 1999 przyjęto jako podstawę dla wartości pieniądza we wszystkich krajach.
(98) Luând anul 1999 ca an de referinţă pentru puterea de cumpărare în toate ţările.
(98) Ak sa vezme rok 1999 ako základ pre hodnotu peňazí vo všetkých krajinách.
(98) 1999 har använts som basår för valutorna i samtliga länder.
(98) Tüm ülkelerde paranın değeri için 1999 temel yıl olarak alınmıştır.
(98) Par naudas vērtības bāzes gadu visās valstīs ir ņemts 1999. gads.
  Uvodna opomba  
Statistični bilten Centra za leto 2006 (http://stats06.emcdda.europa.eu) vsebuje celoten sklop izvirnih tabel, na katerih temelji statistična analiza v letnem poročilu. Poleg tega vsebuje dodatne podrobnejše podatke o uporabljeni metodologiji in več kot 100 dodatnih statističnih grafikonov.
The 2006 statistical bulletin (http://stats06.emcdda.europa.eu) presents the full set of source tables on which the statistical analysis in the annual report is based. It also provides further detail on the methodology used and over 100 additional statistical graphs.
Le bulletin statistique 2006 (http://stats06.emcdda.europa.eu) contient la série complète des tableaux sources sur lesquels se fonde l'analyse statistique. Il fournit également des renseignements supplémentaires sur la méthodologie utilisée et présente plus d’une centaine de graphiques statistiques.
Das Statistical Bulletin 2006 (http://stats06.emcdda.eu) beinhaltet die vollständigen Quelltabellen, die für die statistische Analyse herangezogen wurden. Es enthält darüber hinaus weitere Einzelheiten zu den angewandten Methoden und mehr als 100 ergänzende statistische Grafiken.
El boletín estadístico de 2006 (http://stats06.emcdda.europa.eu) presenta todos los cuadros originales en los que se basa el análisis estadístico del Informe anual. Asimismo, describe en mayor profundidad la metodología empleada y ofrece más de 100 gráficos estadísticos adicionales.
Il bollettino statistico 2006 dell’OEDT (http://stats06.emcdda.europa.eu) contiene l’insieme completo delle tabelle sulle quali è basata l’analisi statistica contenuta nella relazione annuale. Fornisce inoltre informazioni particolareggiate sulla metodologia utilizzata, nonché oltre 100 ulteriori grafici statistici.
O Boletim Estatístico OEDT 2006 (http://stats06.emcdda.europa.eu) contém todos os quadros‑fonte em que se baseia a análise estatística apresentada no relatório anual. Contém, igualmente, mais informação sobre a metodologia utilizada e mais de 100 gráficos estatísticos adicionais.
Το δελτίο στατιστικών στοιχείων 2006 (http://stats06.europa.eu) παρέχει τον πλήρη κατάλογο των πινάκων αρχικών δεδομένων, στους οποίους βασίζονται οι στατιστικές αναλύσεις που περιέχονται στην ετήσια έκθεση. Παρέχει επίσης περισσότερες λεπτομέρειες σχετικά με τη χρησιμοποιηθείσα μεθοδολογία και περισσότερα από 100 πρόσθετα διαγράμματα με στατιστικά στοιχεία.
In het Statistical Bulletin 2006 (http://stats06.emcdda.europa.eu) zijn alle tabellen met brongegevens opgenomen die de basis hebben gevormd voor de statistische analyse. Dit bulletin met ruim 100 aanvullende grafieken bevat ook meer informatie over de methoden die zijn gehanteerd.
Statistický věstník 2006 (http://stats06.emcdda.europa.eu) obsahuje kompletní soubor zdrojových tabulek, z nichž vychází statistická analýza v této zprávě. Rovněž obsahuje další podrobné údaje o použité metodice a více než 100 dalších statistických grafů.
Statistical bulletin 2006 (http://stats06.emcdda.europa.eu) indeholder alle de kildetabeller, som de statistiske analyser i årsberetningen er baseret på. Bulletinen indeholder tillige nærmere oplysninger om de metoder, der er anvendt, og hundredvis af statistiske figurer.
2006. a statistikabülletään (http://stats06.emcdda.europa.eu) sisaldab kõiki statistilises analüüsis allikatena kasutatud tabeleid. Selles on täpsustatud ka kasutatud metoodika üksikasjad ja lisatud üle saja statistilise graafiku.
Vuoden 2006 Tilastotiedotteessa (http://stats06.emcdda.europa.eu) esitetään kaikki lähdetaulukot, joihin vuosiraportin tilastollinen analyysi perustuu. Se sisältää myös lisätietoja käytetyistä menetelmistä ja yli 100 muuta tilastokaaviota.
A 2006. évi statisztikai közlöny (http://stats06.emcdda.europa.eu) tartalmazza a jelentésben található statisztikai elemzések alapjául szolgáló forrástáblázatok teljes sorozatát. Mindezt a használt módszerek leírása és több mint 100 statisztikai ábra egészíti ki.
Statistiske opplysninger 2006 (http://stats06.emcdda.eu) inneholder alle kildetabeller som den statistiske analysen i årsrapporten er basert på. Her finner du også nærmere opplysninger om metodene som er brukt, og et hundretalls andre statistiske grafer.
Biuletyn statystyczny za 2006 r. (http://stats06.emcdda.europa.eu) zawiera pełny zestaw tabel źródłowych, na których oparta jest analiza statystyczna. Ponadto w wersji elektronicznej zawarto dodatkowe informacje dotyczące zastosowanej metodologii oraz ponad 100 dodatkowych wykresów statystycznych.
Buletinul statistic 2006 (http://stats06.emcdda.europa.eu) prezintă setul complet de tabele sursă pe care se bazează analiza statistică din raportul anual. Buletinul prezintă, de asemenea, mai multe detalii privind metodologia utilizată, precum şi peste 100 de grafice statistice suplimentare.
Štatistická ročenka 2006 (http://stats06.emcdda.europa.eu) obsahuje všetky zdrojové tabuľky, z ktorých vychádza štatistická analýza vo výročnej správe. Poskytuje aj ďalšie podrobné údaje o použitej metodike a viac ako 100 ďalších štatistických grafov.
I statistikbulletinen för 2006 (http://stats06.emcdda.europa.eu) finns alla de tabeller som har legat till grund för den statistiska analysen. Dessutom lämnas utförligare information om de metoder som har använts och ytterligare drygt 100 statistiska diagram.
2006 istatistik bülteni (http://stats06.emcdda.europa.eu), yıllık rapordaki istatistiksel analizin dayandığı kaynak tabloların tamamını sunmaktadır. Ayrıca, kullanılan yöntembilim hakkında daha fazla bilgi ve 100’ün üzerinde ek istatistik çizelgesi içermektedir.
Visas gada pārskata statistikas analīzē izmantotās tabulas ir atrodamas 2006. gada statistikas biļetenā (http://stats06.emcdda.europa.eu). Tajā ir sniegta arī plašāka informācija par izmantoto metodiku un vairāk nekā 100 papildu statistikas diagrammas.
  Predgovor  
Uživanje drog je kompleksen pojav in kot tak ne dovoljuje enostavnih zaključkov. Kljub temu pa iz evropske izkušnje jasno izhaja skupna ugotovitev – naučili smo se, da skupno delo ni samo učinkovito, ampak je hkrati tudi nujno potrebno, če se hočemo uspešno odzvati na izzive, s katerimi se spopadamo zaradi nedovoljenih drog.
Drug use is a complex issue, and it is not one that lends itself to simple conclusions. However, one conclusion does clearly emerge from the European experience – we have learned that working together not only works but is also indispensable if we are to develop effective responses to the challenges presented to us by the use of illicit drugs.
Le problème de l’usage de drogue est complexe et il n’est pas de ceux qui se prêtent à des conclusions simplistes. Il est toutefois une conclusion qui émerge clairement de l’expérience européenne – nous avons appris non seulement que le travail en équipe fonctionne, mais aussi qu’il est indispensable si nous voulons développer des réponses efficaces aux défis auxquels nous confronte l’usage des drogues illicites.
Der Drogenkonsum ist eine vielschichtige Problematik, die keine einfachen Schlussfolgerungen zulässt. Eine Schlussfolgerung kann jedoch aus der europäischen Erfahrung zweifelsfrei gezogen werden: Wir haben gelernt, dass Zusammenarbeit nicht nur funktioniert, sondern absolut unerlässlich ist, um wirksame Strategien zur Bewältigung der Herausforderungen zu formulieren, vor die uns der Konsum illegaler Drogen stellt.
El consumo de drogas es un asunto complejo que rechaza las conclusiones simplistas. Pese a todo, de la experiencia europea una conclusión se impone incontestablemente: hemos aprendido que trabajar juntos no sólo es productivo, sino indispensable para poder desarrollar mecanismos efectivos de respuesta a los retos que el consumo de drogas ilícitas nos plantea.
Il consumo di droga è un problema complesso, che non si presta a conclusioni semplici. Una conclusione, tuttavia, emerge chiaramente dall’esperienza europea: abbiamo imparato che lavorare insieme non solo funziona, ma è indispensabile se vogliamo elaborare risposte efficaci alle sfide che ci pone l’uso di droghe illecite.
O consumo de droga é uma questão complexa, que não se presta a conclusões simples. Porém, da experiência europeia pode tirar-se uma conclusão clara – aprendemos que a união de esforços não só funciona, como é indispensável se pretendemos desenvolver respostas eficazes aos desafios que nos são colocados pelo consumo de drogas ilícitas.
Η χρήση ναρκωτικών αποτελεί ένα σύνθετο πρόβλημα που δεν προσφέρεται για απλοϊκά συμπεράσματα. Ωστόσο, από την ευρωπαϊκή εμπειρία μπορούμε να καταλήξουμε σε ένα σαφές συμπέρασμα - μάθαμε ότι η συνεργασία όχι μόνο αποδίδει αλλά είναι απαραίτητη προκειμένου να ανταποκριθούμε αποτελεσματικά στις προκλήσεις που θέτει η χρήση των παράνομων ναρκωτικών.
Het probleem van het drugsgebruik is een complex vraagstuk dat zich niet leent voor eenvoudige conclusies. Eén conclusie komt echter duidelijk naar voren uit de Europese ervaring – wij hebben geleerd dat samenwerken niet alleen effectief is maar zelfs onontbeerlijk als wij een doelmatig antwoord willen ontwikkelen op de uitdagingen waarmee het gebruik van illegale drugs ons confronteert.
Užívání drog je složitou otázkou a nepatří mezi oblasti, v nichž lze dospět k jednoduchým závěrům. Z evropských zkušeností však jeden závěr jasně vyplývá – naučili jsme se, že spolupráce nejenom funguje, ale je také nepostradatelná, máme-li účinně reagovat na problémy, které nám užívání nezákonných drog přináší.
Narkotikabrug er et komplekst emne, hvor simple konklusioner ikke er nok. Én konklusion kan der dog klart drages ud fra erfaringerne på europæisk plan - vi har lært, at det ikke blot virker at arbejde sammen, men at det også er altafgørende, hvis vi effektivt skal håndtere de udfordringer, brugen af ulovlige stoffer stiller os over for.
Narkootikumide tarvitamine on keeruline probleem ja sellele pole lihtsaid lahendusi. Siiski tuleneb Euroopa kogemusest selge järeldus – me oleme aru saanud, et koostöö mitte üksnes toimib, vaid on asendamatu, kui tahame leida tõhusaid lahendusi meie ette kerkinud väljakutsetele, mida on tekitanud ebaseaduslike narkootikumide tarvitamine.
Huumeidenkäyttö on monimutkainen asia, eikä siitä voi tehdä yksinkertaisia päätelmiä. Euroopan kokemusten perusteella voidaan kuitenkin selvästi tehdä yksi johtopäätös – olemme oppineet, että yhteistyö toimii ja on sitäpaitsi välttämätöntä, jos haluamme kehittää tehokkaita vastatoimia laittomien huumeiden käytön asettamalle haasteelle.
A kábítószer-használat összetett témakör, amely nem kecsegtet egyszerű következtetésekkel. Egy következtetés azonban egyértelműen levonható az európai tapasztalatokból – megtanultuk, hogy a közös munka nem csak hogy járható út, de egyben nélkülözhetetlen is, ha hatékony választ akarunk adni a tiltott kábítószerek használata által teremtett kihívásokra.
Narkotikabruk er en sammensatt problemstilling som slett ikke innbyr til enkle konkusjoner. Det er imidlertid én konklusjon vi klart kan trekke av erfaringen i Europa – vi har lært at å jobbe sammen ikke bare fungerer, men at det også er uunnværlig om vi skal kunne utvikle effektive tiltak mot de utfordringene bruken av illegale rusmidler representerer.
Zażywanie narkotyków jest złożonym problemem, którego nie da się rozwiązać w prosty sposób. Jednakże, z europejskiego doświadczenia wysuwa się jeden wyraźny wniosek – nauczyliśmy się, że współpraca nie tylko funkcjonuje, ale jest też niezbędna, jeżeli pragniemy znaleźć skuteczne odpowiedzi na rzucone nam wyzwania przez stosowanie nielegalnych narkotyków.
Consumul de droguri reprezintă o chestiune complexă şi nu este una dintre problemele care se pretează la concluzii simple. Cu toate acestea, o concluzie se profilează cu claritate din experienţa europeană – am învăţat că o colaborare este nu numai posibilă, ci şi indispensabilă, dacă vrem să dezvoltăm abordări eficiente ale problemelor pe care le ridică în faţa noastră consumul de droguri ilicite.
Užívanie drog je zložitá problematika a nepatrí medzi tie oblasti, v ktorých sa dajú robiť jednoduché závery. Z európskych skúseností však jasne vyplýva jeden záver: naučili sme sa, že spolupráca nielenže funguje, ale je aj nevyhnutná, ak máme účinne reagovať na problémy, ktoré sa nás dotýkajú v súvislosti s užívaním nezákonných drog.
Narkotikamissbruk är en komplex fråga och det är inte en fråga som inbjuder till enkla slutsatser. En slutsats träder dock fram tydligt från erfarenheten i Europa – vi har lärt oss att samarbete inte bara fungerar utan också är nödvändigt om vi ska utveckla effektiva åtgärder mot de utmaningar som vi står inför till följd av missbruk av olagliga droger.
Uyuşturucu kullanımı karmaşık bir mesele olduğundan, basit sonuçlara varılmasına olanak vermez. Yine de Avrupa’nın deneyiminden açıkça ortaya çıkan bir sonuç varsa, o da yasadışı uyuşturucu kullanımından kaynaklanan güçlüklere karşı etkin tepkiler geliştireceksek, birlikte çalışmanın yalnızca işe yaramadığını, ama aynı zamanda zorunlu olduğunu da anlamış olduğumuzdur.
Narkotiku lietošana ir sarežģīta tēma, un to nevar vienkārši atrisināt. Tomēr par Eiropas pieredzi var izdarīt vismaz vienu secinājumu – mēs esam sapratuši, ka strādāt kopā ir ne tikai efektīvi, bet arī nepieciešami, ja vēlamies sasniegt labus rezultātus, apkarojot mūs visus skarošo nelegālo narkotiku lietošanas problēmu.
  Polje 2  
Čeprav se strategije boja proti drogam ne nanašajo vedno na dovoljene droge in odvisnosti, izbrano vprašanje ugotavlja, da so preventivni programi in, v nekaterih državah tudi ukrepi zdravljenja, nanšajo tako na dovoljene kot na prepovedane droge, prednostna skupina pa so otroci in mladi.
Although drugs strategies do not always refer to licit drugs or addictions, the selected issue finds that prevention programmes and, in some countries, treatment measures apply to both licit and illicit drugs, targeting as a priority children and young people. A slow integration, strategically or institutionally, of licit drugs into policy and measures against illicit drugs appears to be more and more common.
Bien que les stratégies antidrogue ne fassent pas toujours référence aux drogues licites ou aux dépendances à des substances licites, la question particulière conclut que les programmes de prévention et, dans certains pays, les mesures de traitement s’appliquent tant aux drogues licites qu’illicites et visent en priorité les enfants et les jeunes. Une intégration progressive, institutionnelle ou stratégique, des drogues licites dans la politique et les mesures de lutte contre les drogues illicites semble de plus en plus courante.
Zwar wird in den Drogenstrategien nicht immer auf legale Drogen oder Suchterkrankungen Bezug genommen, jedoch wird in dem ausgewählten Thema die Feststellung getroffen, dass Präventionsprogramme und in einigen Ländern auch Behandlungsmaßnahmen sowohl für legale als auch für illegale Drogen geeignet sind und schwerpunktmäßig auf Kinder und junge Menschen abzielen. Offenbar findet mehr und mehr eine schrittweise strategische oder institutionelle Einbeziehung legaler Drogen in politische Strategien und Maßnahmen zur Bekämpfung illegaler Drogen statt.
A pesar de que las estrategias en materia de drogas no siempre hacen referencia a las drogas legales o a las adiciones, la cuestión particular constata que los programas de prevención y, en algunos países, las medidas de tratamiento tienen como objeto tanto las drogas legales como ilegales, y consideran a los niños y a los jóvenes como objetivo prioritario. Cada vez resulta más común que las drogas legales se vayan integrando poco a poco, ya sea con fines estratégicos o institucionales, en las políticas y medidas contra las drogas ilegales.
Benché le strategie in materia di stupefacenti non sempre facciano riferimento alle sostanze lecite o alle dipendenze, il documento sottolinea che i programmi di prevenzione e, in alcuni paesi, gli interventi di cura si applicano alle sostanze sia lecite che illecite, rivolgendosi in primis a bambini e ragazzi. La lenta integrazione (strategica o istituzionale) delle sostanze lecite nelle politiche e negli interventi di lotta contro le sostanze illecite sembra essere via via più frequente.
Apesar de as estratégias de luta contra a droga nem sempre se referirem às drogas legais ou à dependência destas drogas, o tema específico conclui que os programas de prevenção e, em alguns países, as medidas de tratamento, se aplicam tanto às drogas legais como às drogas ilegais, direccionando-se prioritariamente para as crianças e os jovens. A lenta integração, a nível estratégico ou institucional, das drogas legais nas políticas e medidas de luta contra as drogas ilegais parece ser cada vez mais comum.
Μολονότι στις στρατηγικές για τα ναρκωτικά δεν γίνεται πάντοτε αναφορά σε νόμιμες ναρκωτικές ουσίες ή εθισμούς, στο επιλεγμένο θέμα διαπιστώνεται ότι πολλά προγράμματα πρόληψης και, σε ορισμένες χώρες, θεραπευτικά μέτρα εφαρμόζονται τόσο για τις νόμιμες όσο και για τις παράνομες ναρκωτικές ουσίες, στοχεύοντας κατά προτεραιότητα τα παιδιά και τους νέους. Η αργή ενσωμάτωση, σε στρατηγικό ή θεσμικό επίπεδο, των νόμιμων ναρκωτικών ουσιών στην πολιτική και τα μέτρα κατά των παράνομων ναρκωτικών ουσιών φαίνεται να αποτελούν όλο και πιο συχνό φαινόμενο.
Hoewel in drugsstrategieën niet altijd wordt verwezen naar legale drugs of verslavingen, blijkt uit de speciale kwestie dat preventieprogramma’s en, in bepaalde landen, behandelingsmethoden van toepassing zijn op zowel legale als illegale drugs, waarbij prioriteit wordt gegeven aan kinderen en jongeren. Een langzame, strategische of institutionele, integratie van legale drugs in het beleid en de maatregelen ter bestrijding van illegale drugs lijkt steeds vaker voor te komen.
Přestože se protidrogové strategie vždy nezmiňují o legálních drogách nebo závislostech, toto vybrané téma konstatuje, že programy prevence a v některých zemích také léčebná opatření se týkají jak legálních, tak nelegálních drog a prioritně se zaměřují na děti a mladé lidi. Čím dál více se setkáváme s pomalou integrací, na úrovni strategické nebo institucionální, legálních drog do politiky a opatření proti nezákonným drogám.
Selv om narkotikastrategier ikke altid henviser til legale stoffer eller afhængighedstilstande, fremgår det af det udvalgte tema, at forebyggelsesprogrammer og i nogle lande behandlingstilbud gælder for både legale og illegale stoffer, med børn og unge som et prioriteret indsatsområde. Det synes at blive mere og mere almindeligt, at legale stoffer i strategisk eller institutionel henseende langsomt integreres i politikker og foranstaltninger mod illegale stoffer.
Kuigi narkostrateegiad ei viita alati seaduslikele mõnuainetele või sõltuvusele, leitakse valikteemas, et ennetusprogramme ning mõnes riigis ka ravimeetmeid rakendatakse nii seaduslike kui ebaseaduslike ainete puhul ning sihtrühmaks on enamasti lapsed ja noored. Ilmneb, et tasapisi kaasatakse üha enam seaduslikke aineid ebaseaduslike uimastite vastu suunatud poliitikasse ja meetmetesse.
Vaikka huumausainestrategioissa ei aina mainitakaan laillisia päihteitä tai riippuvuutta niistä, erityiskysymyksessä todetaan, että ehkäisyohjelmat ja joissakin maissa myös hoitotoimenpiteet koskevat sekä laillisia että laittomia päihteitä ja että niiden kohteena ovat ensisijaisesti lapset ja nuoret. Laillisten päihteiden vähittäinen strateginen tai institutionaalinen sisällyttäminen laittomia huumausaineita koskevaan politiikkaan ja toimenpiteisiin näyttää olevan yleistymässä.
Bár a kábítószer-stratégiák nem mindig tesznek említést a legális kábítószerekről vagy az ezektől való függőségről, a kiválasztott témakör megállapítása szerint a megelőzési programok és néhány országban a kezelési intézkedések mind a legális, mind a tiltott kábítószerekkel foglalkoznak, kiemelten kezelve a gyermekeket és a fiatalokat. Egyre inkább általánossá válik a legális kábítószerek fokozatos stratégiai vagy intézményi beemelése a tiltott drogokkal szembeni politikába és intézkedésekbe.
Selv om narkotikastrategiene ikke alltid omtaler lovlige rusmidler eller avhengighet, viser det seg at de forebyggende programmene, og i enkelte land også behandlingstiltakene, gjelder både lovlige og ulovlige rusmidler, med barn og unge som prioritert målgruppe. Sakte integrasjon, strategisk eller institusjonelt, av lovlige rusmidler i politikken og tiltakene mot illegale rusmidler ser ut til å bli mer og mer vanlig.
Chociaż strategie antynarkotykowe nie zawsze odnoszą się do narkotyków legalnych czy uzależnień, w wybranym zagadnieniu stwierdzono, że w niektórych krajach środki lecznicze stosuje się zarówno wobec narkotyków legalnych, jak i nielegalnych, traktując priorytetowo dzieci i ludzi młodych. Coraz powszechniej stosuje się praktykę powolnego wprowadzania, strategicznie lub instytucjonalnie, kwestii legalnych narkotyków do polityki i środków wymierzonych przeciwko narkotykom nielegalnym.
Deşi strategiile privind drogurile nu se referă întotdeauna la drogurile licite sau dependenţe, conform extrasului, programele de prevenire şi, în unele ţări, măsurile de tratament, se aplică atât în cazul drogurilor licite, cât şi al celor ilicite, grupurile ţintă fiind în primul rând copiii şi tinerii. Se pare că are loc o integrare lentă, din punct de vedere strategic sau instituţional, a drogurilor licite în politica şi măsurile luate împotriva drogurilor ilicite.
Hoci protidrogové stratégie sa nie vždy vzťahujú na zákonné drogy alebo závislosti, vybraná otázka zisťuje, že preventívne programy a v niektorých krajinách liečebné opatrenia sa vzťahujú na zákonné a nezákonné drogy, s prioritným zameraním na deti a mladých ľudí. Pomalá integrácia, strategicky alebo inštitucionálne, zákonných drog do politiky a opatrení proti nezákonným drogám sa zdá byť čoraz bežnejšia.
Även om narkotikastrategier inte alltid hänvisar till lagliga droger eller beroenden av sådana droger, konstateras i temakapitlet att preventionsprogram och, i vissa länder, behandlingsåtgärder tillämpas för såväl lagliga som olagliga droger och att dessa insatser främst inriktas på barn och ungdomar. En långsam integration, strategiskt eller institutionellt, av lagliga droger i politik och åtgärder mot olagliga droger förefaller bli allt vanligare.
Her ne kadar uyuşturucu stratejileri her zaman yasal uyuşturucular veya bağımlılıklara atıfta bulunmasa da, seçili yayın, öncelik olarak çocuklarla gençleri hedef alan önleme programları ile, bazı ülkelerde, tedavi tedbirlerinin hem yasal hem de yasadışı uyuşturucular için geçerli olduğunu ortaya koymaktadır. Yasal uyuşturucuların, yasadışı uyuşturucu karşıtı politika ve tedbirlere stratejik veya kurumsal olarak yavaş bir entegrasyonu giderek yaygınlaşmaktadır.
Lai gan narkotiku stratēģijās ne vienmēr ir pieminētas atļautās narkotikas un atkarības, īpašās tēmas apskatā ir konstatēts, ka profilakses programmas un dažās valstīs arī ārstniecības pasākumi attiecas tiklab uz legālajām, kā uz nelegālajām narkotikām, un par prioritārām mērķgrupām tiek uzskatīti bērni un jaunieši. Izskatās, ka atļautās narkotikas stratēģiski vai institucionāli arvien biežāk tiek pamazām iekļautas pret nelegālajām narkotikām vērstajā politikā un pasākumos.
  Polje 1  
Raziskava, opravljena leta 2004 med 15- in 16-letniki na Finskem, je pokazala, da je približno 7 % uživalcev konoplje v zadnjem letu pridobilo denar za svoje uživanje drog nezakonito; več kot polovica jih je prodajala droge, preostali pa so predvsem kradli (Kivivuori et al., 2005, navedeno v finskem nacionalnem poročilu).
A survey carried out in 2004 among 15- to 16-year-olds in Finland showed that about 7 % of those who had used cannabis in the last year had financed their use illegally, more than half by selling drugs and the rest mainly by stealing (Kivivuori et al., 2005, cited in the Finnish national report).
Une enquête réalisée en 2004 en Finlande auprès des 15-16 ans a montré que près de 7 % de ceux qui avaient pris du cannabis au cours de la dernière année avaient financé leur consommation de manière illégale, plus de la moitié d’entre eux par la revente de drogue et les autres essentiellement par le vol (Kivivuori et al., 2005, cité dans le rapport national finlandais).
Eine im Jahr 2004 in Finnland unter 15- bis 16-Jährigen durchgeführte Erhebung zeigte, dass etwa 7 % der Personen, die im Laufe der letzten 12 Monate Cannabis konsumiert haben, ihren Konsum illegal finanziert haben, und zwar mehr als die Hälfte durch den Verkauf von Drogen und die übrigen vorwiegend durch Diebstähle (Kivivuori et al., 2005, zitiert im nationalen Bericht Finnlands).
Una encuesta realizada en el año 2004 entre jóvenes de 15 a 16 años en Finlandia reveló que en torno al 7 % de los que habían consumido cannabis durante el último año habían financiado su consumo de manera ilegal, más de la mitad vendiendo drogas y el resto, principalmente, robando (Kivivuori et al., 2005, citado en el informe nacional de Finlandia).
Da un’indagine svolta nel 2004 tra quindicenni e sedicenni in Finlandia è emerso che il 7% circa dei ragazzi che nell’ultimo anno avevano fatto uso di cannabis aveva finanziato questo consumo in maniera illecita: oltre la metà vendendo stupefacenti e il resto, perlopiù, rubando (Kivivuori e altri, 2005, citato nella relazione nazionale finlandese).
Um inquérito realizado em 2004 entre os jovens finlandeses de 15 e 16 anos revelou que cerca de 7% dos que tinham consumido cannabis no último ano financiaram o seu consumo de forma ilegal, mais de metade através da venda de droga e os restantes sobretudo através de roubos (Kivivuori et al., 2005, citado no Relatório Nacional finlandês).
Έρευνα που πραγματοποιήθηκε το 2004 σε 15χρονους και 16χρονους στη Φινλανδία έδειξε ότι περίπου 7 % όσων είχαν κάνει χρήση κάνναβης κατά το τελευταίο έτος είχαν χρηματοδοτήσει τη χρήση τους παράνομα, οι περισσότεροι από τους μισούς πουλώντας ναρκωτικά και οι υπόλοιποι κυρίως διαπράττοντας κλοπές (Kivivuori κ.ά., 2005, αναφορά στην εθνική έκθεση της Φινλανδίας).
Uit een enquête die in 2004 is gehouden onder 15- en 16-jarigen in Finland bleek dat ongeveer 7% van degenen die in de laatste 12 maanden cannabis hadden gebruikt dit gebruik op illegale wijze bekostigden, meer dan de helft door drugs te verkopen en de rest voornamelijk door te stelen (Kivivuori et al., 2005, geciteerd in het Finse nationaal verslag).
Průzkum provedený v roce 2004 mezi 15–16letými ve Finsku ukázal, že přibližně 7 % těch, kteří v posledním roce užívali konopí, financovalo své užívání drog nezákonně; více než polovina z nich prodejem drog a ostatní především krádežemi (Kivivuori a kol., 2005, citováno ve finské národní zprávě).
Det fremgik af en undersøgelse, der blev gennemført i 2004 blandt 15–16-årige i Finland, at ca. 7 % af de unge, der havde brugt cannabis inden for det seneste år, havde finansieret deres brug illegalt, over halvdelen ved at sælge stoffer og resten hovedsagelig ved at stjæle (Kivivuori m.fl., 2005, omtalt i Finlands nationale rapport).
2004. a Soomes 15–16aastaste noorte seas tehtud uuring näitas, et ligikaudu 7% neist, kes on viimase aasta jooksul kanepit tarvitanud, on selleks raha leidnud ebaseaduslikul teel, neist üle poole uimasteid müües ja ülejäänud varastades (Kivivuori et al., 2005, viide Soome riiklikus aruandes).
Suomessa 15- ja 16-vuotiaiden keskuudessa vuonna 2004 tehdyssä kyselyssä ilmeni, että noin 7 prosenttia niistä nuorista, jotka olivat käyttäneet vuoden sisällä kannabista, oli rahoittanut käytön laittomilla keinoilla, näistä yli puolet myymällä huumeita ja loput pääasiallisesti varastamalla (Kivivuori et al., 2005, mainittu Suomen kansallisessa raportissa).
Finnországban a 15–16 évesek körében végzett 2004-es felmérés azt mutatta, hogy az előző évben kannabiszt használók közül körülbelül 7% törvénytelen úton finanszírozta fogyasztását: ennek több mint fele kábítószer árusítása, a maradék többnyire lopás útján (Kivivuori és mások, 2005, a finn országjelentés idézi).
En undersøkelse utført i 2004 blant 15-16-åringer i Finland viste at rundt 7 % av de som hadde brukt cannabis det siste året, hadde finansiert bruken ulovlig, mer enn halvparten ved å selge narkotika og resten hovedsakelig ved å stjele (Kivivuori et al., 2005, sitert i Finlands nasjonale rapport).
Badanie przeprowadzone w 2004 r. w Finlandii wśród 15–16-latków wykazało, że około 7% osób zażywających w ciągu ostatniego roku konopie indyjskie zdobyło fundusze na ich zażywanie w nielegalny sposób — ponad połowa poprzez sprzedaż narkotyków, a pozostali przede wszystkim poprzez kradzież (Kivivuori et al., 2005, cytowany w sprawozdaniu krajowym Finlandii).
O anchetă efectuată în 2004 în Finlanda în rândul persoanelor cu vârste cuprinse între 15–16 ani a arătat că aproximativ 7 % dintre cei care folosiseră canabis în ultimul an, şi-au finanţat consumul în mod ilegal, mai mult de jumătate dintre aceştia prin vânzare de droguri iar restul prin furt (Kivivuori et al., 2005, citat în raportul naţional al Finlandei).
Prieskum, ktorý sa vykonal v roku 2004 medzi 15- až 16-ročnými vo Fínsku, ukázal, že asi 7 % z tých, ktorí užívali kanabis v poslednom roku, financovalo svoje užívanie nezákonne, viac ako polovica predávaním drog a zvyšok najmä krádežami (Kivivuori a kol., 2005, citované vo fínskej národnej správe).
En undersökning som genomfördes 2004 i åldersgruppen 15-16 år i Finland visade att cirka 7 % av dem som hade använt cannabis under föregående år hade finansierat sitt missbruk genom brott. Mer än hälften av dem hade sålt narkotika och resten hade främst ägnat sig åt stölder (Kivivuori et al., 2005, citeras i Finlands nationella rapport).
Finlandiya’da 2004’te 15-16 yaşındakiler arasında gerçekleştirilen bir araştırma geçen yıl esrar kullanmış olanların yaklaşık % 7’sinin kullanımlarını yasal olarak, yarısından fazlasının uyuşturucu satarak ve geri kalanının da çoğunlukla hırsızlık yaparak finanse ettiğini göstermiştir (Kivivuori vd., 2005, Finlandiya ulusal raporundan alınmıştır).
Somijā 2004. gadā veiktā 15 – 16 gadus vecu jauniešu aptaujā ir atklājies, ka aptuveni 7 % no jauniešiem, kas pēdējā gadā bija lietojuši kaņepes, līdzekļus kaņepju iegādei ir ieguvuši nelikumīgi, vairāk nekā puse no viņiem ir pārdevuši narkotikas, bet pārējie pārsvarā zaguši (Kivivuori u.c., 2005. g., atsauce Somijas valsts ziņojumā).
  Polje 2  
V Evropi začenja obseg politik drog zajemati več kot samo prepovedane droge in vključevati druge snovi, ki povzročajo odvisnost, ali celo tipe vedenja. To je mogoče zaslediti v politikah drog nekaterih držav članic in v strategijah EU za boj proti drogam.
In Europe, the scope of drug policies is beginning to stretch beyond illicit drugs and to encompass other addictive substances or even types of behaviour. This is found in the drug policies of some Member States and in EU drugs strategies. Increasingly, research is addressing the issue of addiction or addictive behaviours irrespective of the substances concerned. The selected issue on the increasing attention being given in national illicit drugs strategies or policy documents to licit substances or to addiction per se aims at presenting a first insight into this emerging phenomenon in the European Union.
En Europe, la portée des politiques antidrogue commence à s’étendre au-delà des drogues illicites et à englober d’autres substances engendrant une dépendance ou des comportements similaires. Cette tendance transparaît dans les politiques antidrogue de certains États membres et dans les stratégies antidrogue de l’Union européenne. La recherche se penche de plus en plus sur la question de la toxicomanie ou des comportements de dépendance, quelle que soit la substance concernée. La question particulière consacrée à l’attention croissante accordée aux substances licites ou à la toxicomanie proprement dite dans les stratégies nationales sur les drogues illicites ou dans les politiques nationales a pour objet de donner un premier aperçu de ce phénomène émergent dans l’Union européenne.
In Europa beginnt man, den Gegenstand der Drogenpolitik über illegale Drogen hinaus auf andere Suchtmittel oder auch Verhaltensweisen auszuweiten. Dies geht aus der Drogenpolitik einiger Mitgliedstaaten und den EU-Drogenstrategien hervor. Die Forschungen befassen sich zunehmend mit dem Thema Sucht oder Suchtverhalten, ohne die betreffenden Substanzen zu berücksichtigen. Das ausgewählte Thema über die zunehmende Aufmerksamkeit, die in nationalen Strategien zur Bekämpfung illegaler Drogen oder in politischen Dokumenten legalen Substanzen oder dem Thema Sucht als solches gezollt wird, soll erste Einblicke in dieses in der Europäischen Union neu aufkommende Phänomen gewähren.
En Europa, el ámbito de aplicación de las políticas en materia de drogas está empezando a extenderse más allá de las drogas ilegales y a abarcar otras sustancias adictivas o incluso tipos de comportamiento. Esto queda reflejado en las políticas en materia de drogas de algunos Estados miembros y en las estrategias de la UE en este terreno. Cada vez más, las investigaciones se dirigen hacia el problema de la adicción o los comportamientos adictivos, indistintamente de las sustancias que implique. La cuestión particular sobre la creciente atención que se presta a las sustancias legales o a la adicción por sí misma en las estrategias o documentos de orientación nacionales en materia de drogas ilegales tiene como objetivo presentar una primera visión de este fenómeno emergente en la Unión Europea.
Il campo di applicazione delle politiche in materia di droga in Europa non si limita più alle sostanze illecite, ma si sta allargando a comprendere altre sostanze che provocano dipendenza o altri tipi di comportamento. Questa evoluzione è propria sia delle politiche in materia di droga di alcuni Stati membri sia delle strategie dell’Unione europea. Sono sempre più numerosi gli studi volti a far luce sul problema della dipendenza e dei comportamenti dipendenti, indipendentemente dalle sostanze implicate. La questione specifica sull’attenzione sempre crescente riservata nelle strategie nazionali in materia di sostanze illecite o nei documenti strategici alle sostanze lecite o alla dipendenza in sé e per sé è finalizzata a tracciare una prima panoramica su questo fenomeno emergente nell’Unione europea.
Na Europa, o âmbito das políticas em matéria de droga está a começar a alargar-se para além das drogas ilegais e a englobar outras substâncias ou mesmo tipos de comportamento causadores de dependência. Esta mudança é observável nas políticas de alguns Estados‑Membros e nas estratégias da UE neste domínio. A investigação aborda cada vez mais a questão da dependência ou dos comportamentos que geram dependência, independentemente das substâncias envolvidas. O tema específico relativo à crescente atenção conferida nas estratégias nacionais e nos documentos políticos de luta contra a droga às substâncias legais ou à dependência em si mesma procura apresentar uma primeira perspectiva deste fenómeno emergente na União Europeia.
Στην Ευρώπη το πεδίο εφαρμογής των πολιτικών για τα ναρκωτικά αρχίζει να επεκτείνεται πέραν των παράνομων ναρκωτικών και να περικλείει άλλες εθιστικές ουσίες ή ακόμα και μορφές συμπεριφοράς. Αυτό διαπιστώνεται στις πολιτικές για τα ναρκωτικά ορισμένων κρατών μελών και στις στρατηγικές της ΕΕ για τα ναρκωτικά. Ολοένα και περισσότερο, η έρευνα ασχολείται με το θέμα του εθισμού ή των εθιστικών συμπεριφορών ανεξαρτήτως ουσίας. Το επιλεγμένο θέμα για την αυξανόμενη προσοχή που δίνεται στο πλαίσιο εθνικών στρατηγικών ή εγγράφων πολιτικής στις νόμιμες ουσίες ή στον ίδιο τον εθισμό έχει στόχο να φωτίσει για πρώτη φορά αυτό το νέο φαινόμενο στην Ευρωπαϊκή Ένωση.
In Europa begint de reikwijdte van het drugsbeleid zich verder uit te strekken dan illegale drugs alleen en ook andere verslavende stoffen en zelfs gedragstypen te omvatten. Dit is terug te vinden in het drugsbeleid van bepaalde lidstaten en in drugsstrategieën van de EU. In toenemende mate richt het onderzoek zich op het onderwerp verslaving of verslavingsgedrag onafhankelijk van de betreffende stoffen. De speciale kwestie over de toenemende aandacht die in nationale strategieën of beleidsdocumenten inzake illegale drugs wordt geschonken aan legale stoffen of aan verslaving als zodanig heeft tot doel een eerste inzicht te verschaffen in dit nieuwe fenomeen in de Europese Unie.
Protidrogové politiky v Evropě začínají přesahovat rámec nezákonných drog a začínají zahrnovat další návykové látky nebo i typy chování. To je patrné v protidrogových politikách některých členských států a v protidrogových strategiích EU. Výzkum se v rostoucí míře zabývá otázkou závislosti nebo návykového chování bez ohledu na to, o jaké látky se jedná. Toto vybrané téma týkající se zvýšené pozornosti, kterou legálním látkám nebo závislosti jako takové věnují národní strategie boje proti nezákonným drogám nebo politické dokumenty, se pokouší přinést první vhled do tohoto nastupujícího fenoménu v Evropské unii.
I Europa er narkotikapolitikkerne begyndt at strække sig ud over illegale stoffer og omfatte andre afhængighedsskabende stoffer eller endog adfærdsformer. Dette ses i narkotikapolitikkerne i nogle medlemsstater og i EU's narkotikastrategier. Forskningen sætter i stigende grad fokus på spørgsmålet om afhængighed eller afhængighedsskabende adfærdsmønstre, uanset hvilke stoffer der er tale om. Det udvalgte tema om den øgede vægt, som legale stoffer eller afhængighed i sig selv tillægges i nationale strategier eller policydokumenter vedrørende illegale stoffer, tager sigte på at give et første indblik i dette nye fænomen i Den Europæiske Union.
Euroopas hakkab narkopoliitika hõlmama enamat kui ebaseaduslikke narkootilisi aineid ja haarama ka muid sõltuvusaineid ja isegi käitumistüüpe. Seda võib näha mõnede liikmesriikide narkoennetusstrateegiates ja Euroopa Liidu narkostrateegiates. Üha enam uuritakse mitte-ainespetsiifilist sõltuvust või sõltuvuskäitumist. Valikteema sellest, et riiklikes ebaseaduslikke uimasteid käsitlevates strateegiates või juhtnöörides pööratakse üha enam tähelepanu seaduslikele ainetele või sõltuvusele kui niisugusele, püüab esmakordselt tutvustada seda Euroopa Liidus esilekerkivat nähtust.
Huumepolitiikkaan on Euroopassa alettu sisällyttää laittomien huumausaineiden lisäksi muitakin riippuvuutta aiheuttavia aineita ja jopa käyttäytymisen muotoja. Näin on tehty joidenkin jäsenvaltioiden huumepolitiikassa ja EU:n huumausainestrategiassa. Tutkimuksessa käsitellään yhä enemmän riippuvuutta tai riippuvaista käyttäytymistä aineeseen katsomatta. Erityiskysymyksessä, jossa käsitellään laillisten aineiden tai itse riippuvuuden merkityksen kasvua laittomia huumausaineita koskevassa kansallisessa strategiassa tai politiikassa, on tarkoitus esittää ensimmäinen katsaus tähän Euroopan unionissa yleistyvään ilmiöön.
Az európai kábítószer-politikák hatóköre kezd túlnyúlni a tiltott kábítószereken, és más addiktív anyagok, sőt, akár viselkedésformák felé is terjeszkedik. Ez néhány tagállam kábítószer-politikájából és az EU kábítószer-stratégiájából állapítható meg. Az addikció vagy az addiktív viselkedések kérdése egyre nagyobb szerepet kap a kutatásban, függetlenül a szóban forgó anyagtól. A tiltott kábítószerekre vonatkozó nemzeti stratégiákban vagy politikai dokumentumokban a legális anyagoknak vagy magának az addikciónak szentelt figyelem növekedéséről szóló kiválasztott témakör célja, hogy kiinduló betekintést adjon ebbe az Európai Unióban kialakulóban lévő jelenségbe.
I Europa er rammene for narkotikapolitikken i ferd med å utvides til ikke bare å gjelde illegale rusmidler, men også andre vanedannende stoffer eller til og med atferder. Dette framgår av narkotikapolitikken i enkelte medlemsstater og i EUs narkotikastrategier. Forskningen ser i økende grad på problemet med avhengighet eller avhengighetsatferd uavhengig av de aktuelle stoffene. Den økende oppmerksomheten mot lovlige rusmidler eller avhengighet som sådan i nasjonale narkotikastrategier eller policy-dokumenter, omhandles i dette utvalgte aspektet, som har som mål å gi et første innblikk i dette nye fenomenet i Den europeiske union.
W Europie zakres polityki antynarkotykowej zaczyna wykraczać poza narkotyki nielegalne i obejmuje inne substancje uzależniające czy nawet rodzaje zachowań. Znajduje to swoje odbicie w polityce antynarkotykowej niektórych państw członkowskich i w strategiach antynarkotykowych UE. W coraz większym stopniu badania dotyczą kwestii uzależnienia lub zachowań uzależniających bez względu na rodzaj substancji, która je wywołuje. To nowe zjawisko w UE po raz pierwszy pokazane zostało w wybranym zagadnieniu dotyczącym większego nacisku, który kładzie się na substancje legalne lub samo uzależnienie w krajowych strategiach antynarkotykowych skierowanych przeciw narkotykom nielegalnym i w dokumentach politycznych.
În Europa, sfera de acoperire a politicilor privind drogurile începe să se extindă dincolo de drogurile ilicite şi să cuprindă alte substanţe care implică dependenţa sau chiar tipuri de comportament. Această abordare se regăseşte în politicile privind drogurile ale unor state membre şi în strategiile UE privind drogurile. Tot mai mult, cercetările efectuate abordează problema dependenţei sau a comportamentelor dependente indiferent de substanţele implicate. Extrasul privind atenţia mărită acordată strategiilor naţionale privind drogurile ilicite sau politicile privind substanţele licite sau dependenţa în sine, are scopul de a prezenta o primă analiză a acestui fenomen care se dezvoltă în Uniunea Europeană.
V Európe sa začína rozsah protidrogových politík rozširovať mimo rámca nezákonných drog a zahŕňať ďalšie návykové látky alebo dokonca typy správania. Toto sa zistilo v protidrogových politikách niektorých členských štátov a v protidrogových stratégiách EÚ. Výskum čoraz viac rieši otázku závislosti alebo závislého správania bez ohľadu na príslušné látky. Vybraná otázka zvýšenej pozornosti venovanej v národných stratégiách súvisiacich s nezákonnými drogami alebo v dokumentoch politiky zákonným látkam alebo závislosti samej o sebe sa zameriava na prezentovanie prvého hlbokého pohľadu do tohto objavujúceho sa javu v Európskej únii.
I Europa börjar narkotikapolitiken vidgas utöver olagliga droger till att omfatta andra beroendeframkallande ämnen eller till och med andra typer av beteenden. Detta framkommer av vissa medlemsstaters narkotikapolitik och av EU:s narkotikastrategier. Forskningen inriktas i allt högre grad på frågan om beroende eller beroendeframkallande beteenden oavsett vilket ämne det gäller. Temakapitlet om den allt större uppmärksamhet som ägnas lagliga ämnen eller beroende i sig i nationella strategier för att bekämpa olagliga droger eller i policydokument, syftar till att ge en första inblick i detta framväxande fenomen i EU.
Avrupa’da, uyuşturucu politikalarının kapsamı, yasadışı uyuşturucuların ötesine yayılmaya ve başka bağımlılık yapıcı maddeler ve hatta davranış şekillerini dahi kapsamaya başlamıştır. Bu durum bazı Üye Devletler ile AB uyuşturucu stratejilerinde bulunmaktadır. Araştırma, giderek daha çok ilgili maddelere bakmaksızın bağımlılık veya bağımlı davranışları konusuyla ilgilenmektedir. Ulusal yasadışı uyuşturucu stratejileri veya politika belgelerinde yasal maddeler veya başlı başına bağımlılığa verilen artan önem hakkındaki seçili yayın, Avrupa Birliği’nde yeni ortaya çıkan bu duruma dair bir ilk içgörü sunmayı amaçlamaktadır.
Eiropas narkotiku politikas darbības joma sāk paplašināties, aptverot ne vien nelegālās narkotikas, bet arī citas atkarību izraisošas vielas un pat uzvedību ar noslieci uz atkarībām. Par to liecina dažu dalībvalstu narkotiku politika un ES narkotiku stratēģijas. Pētniecība arvien vairāk pievēršas atkarībām un uzvedībai ar noslieci uz atkarībām, nešķirojot iesaistītās vielas. Īpašā tēma par pieaugošo uzmanību, kas valsts nelegālo narkotiku stratēģijās un politikas dokumentos tiek pievērsta atļautajām vielām un atkarībām vispār, ir izvēlēta, lai pirmo reizi ļautu ielūkoties šajā Eiropas Savienībā topošajā ievirzē.
  Poglavje 4: Amfetamini,...  
Študije med prebivalstvom z visoko stopnjo razširjenosti kažejo, da sta celo med rednimi rekreativnimi uživalci drog ti dve drogi manj pogosti kot druge snovi, na primer amfetamini, ekstazi, LSD in halucinogene gobe.
The limited prevalence data available on GHB and ketamine suggest that use of these substances has stabilised at low levels in most countries. Studies of high-prevalence populations suggest that even among regular recreational drug users both of these drugs may be less commonly used than other substances such as amphetamines, ecstasy, LSD and hallucinogenic mushrooms.
Les rares données disponibles sur la prévalence du GHB et de la kétamine suggèrent que l'usage de ces substances s'est stabilisé à des niveaux bas dans la plupart des pays. Les études sur les populations à prévalence élevée donnent à penser que même parmi les usagers de drogue récréatifs, ces deux substances sont moins couramment utilisées que d'autres telles que les amphétamines, l'ecstasy, le LSD et les champignons hallucinogènes.
Die begrenzt verfügbaren Prävalenzdaten über GHB und Ketamin lassen darauf schließen, dass sich der Konsum dieser Substanzen in den meisten Ländern auf niedrigem Niveau stabilisiert hat. In Bevölkerungsgruppen mit hoher Prävalenz durchgeführte Studien haben ergeben, dass diese Substanzen selbst unter Drogenkonsumenten, die in ihrer Freizeit regelmäßig Drogen einnehmen, nicht so verbreitet sind wie beispielsweise Amphetamine, Ecstasy, LSD und halluzinogene Pilze.
Los limitados datos disponibles sobre prevalencia de consumo de GHB y ketamina sugieren que el consumo de estas sustancias se ha estabilizado a niveles bajos en la mayoría de los países. Los estudios realizados entre poblaciones con altos índices de prevalencia apuntan a que, incluso entre consumidores habituales de droga con fines recreativos, estas dos sustancias podrían consumirse de forma menos frecuente que otras sustancias como las anfetaminas, éxtasis, LSD y hongos alucinógenos.
I pochi dati disponibili sulla prevalenza di GHB e chetamina indicano che l’uso di queste sostanze si è stabilizzato a livelli bassi nella maggior parte dei paesi. Dagli studi sulle popolazioni con un’alta prevalenza di consumo risulta che, anche tra i regolari consumatori di stupefacenti per uso edonistico, entrambe queste sostanze sono usate meno di frequente rispetto ad altre, quali anfetamine, ecstasy, LSD e funghi allucinogeni.
Os poucos dados disponíveis sobre a prevalência do GHB e da cetamina sugerem que o consumo destas substâncias estabilizou em níveis baixos na maior parte dos países. Os estudos das populações que apresentam uma prevalência elevada sugerem que, mesmo entre os consumidores regulares de drogas recreativas, estas duas drogas poderão ser menos consumidas do que outras substâncias, como as anfetaminas, o ecstasy, o LSD e os cogumelos alucinogénios.
Τα περιορισμένα διαθέσιμα στοιχεία για την επικράτηση του GHB και της κεταμίνης υποδηλώνουν ότι οι ουσίες αυτές έχουν σταθεροποιηθεί σε χαμηλά επίπεδα στις περισσότερες χώρες. Από μελέτες που πραγματοποιήθηκαν σε πληθυσμούς που παρουσιάζουν υψηλή επικράτηση προκύπτει ότι ακόμη και στους συστηματικούς ψυχαγωγικούς χρήστες ναρκωτικών και οι δύο αυτές ναρκωτικές ουσίες μπορεί να χρησιμοποιούνται λιγότερο συχνά από άλλες ουσίες όπως οι αμφεταμίνες, η έκσταση, το LSD και τα παραισθησιογόνα μανιτάρια.
Uit de beperkt beschikbare prevalentiegegevens over GHB en ketamine blijkt dat het gebruik van deze stoffen zich in de meeste landen op een laag niveau heeft gestabiliseerd. Onderzoek onder groepen met een hoge mate van prevalentie geeft aan dat zelfs onder degenen die regelmatig drugs gebruiken voor recreatieve doeleinden, deze drugs minder algemeen worden gebruikt dan stoffen als amfetaminen, ecstasy, LSD en hallucinogene paddestoelen.
Omezené údaje o prevalenci, které máme o GHB a ketaminu k dispozici, naznačují, že se užívání těchto látek ve většině zemí stabilizovalo na nízké úrovni. Ze studií prováděných v populacích s vysokou prevalencí vyplývá, že i mezi pravidelnými rekreačními uživateli drog jsou patrně obě tyto drogy užívány méně často než jiné látky, jako např. amfetaminy, extáze, LSD a halucinogenní houby.
Af de begrænsede prævalensdata, der foreligger i forbindelse med GHB og ketamin, fremgår det, at brugen af disse stoffer har stabiliseret sig på et lavt niveau i de fleste lande. Undersøgelser af grupper, hvor der er en høj udbredelse, tyder på, at selv blandt regelmæssige fritidsstofbrugere anvendes begge disse stoffer mindre hyppigt end andre stoffer som f.eks. amfetaminer, ecstasy, lsd og hallucinogene svampe.
Vähesed kättesaadavad andmed GHB ja ketamiini tarbimise levimuse kohta annavad alust arvata, et enamikus riikides on kõnealuste ainete tarbimise määr stabiliseerunud ja madal. Uuringud kõrge uimastitarbimise levimusega rahvastikurühmade hulgas näitavad, et isegi regulaarselt meelelahutuslikel eesmärkidel uimasteid tarbivad inimesed tarbivad mõlemat kõnealust uimastit harvem kui muid aineid, nagu näiteks amfetamiine, ecstasyt, LSDd ja hallutsinogeenseid seeni.
GHB:stä ja ketamiinista saatavilla olevien levinneisyystietojen vähäisyys viittaa näiden aineiden käytön vakiintumiseen alhaiselle tasolle useimmissa maissa. Huumeita paljon käyttävissä ryhmissä tehtyjen tutkimusten mukaan kummankin aineen käyttö on jopa säännöllisten viihdekäyttäjien keskuudessa harvinaisempaa kuin muiden aineiden, esimerkiksi amfetamiinien, ekstaasin, LSD:n ja hallusinogeenisten sienien.
A GHB-ról és a ketaminról rendelkezésre álló, korlátozott előfordulási adatok arra utalnak, hogy az anyagok használata a legtöbb országban alacsony szinten stabilizálódott. A magas előfordulást mutató populációk vizsgálata azt jelezte, hogy e két anyag használata még talán a rendszeres rekreációs kábítószer-használók körében is kevésbé általános, mint más anyagoké, így az amfetaminé, az extasyé, az LSD-é és a hallucinogén gombáké.
Begrensede prevalensdata for GHB og ketamin tilsier at bruken av disse stoffene har stabilisert seg på et lavt nivå i de fleste land. Studier av befolkningsgrupper der prevalensen er høy, antyder at selv blant faste rekreasjonsbrukere er disse stoffene mindre vanlige enn stoffer som amfetamin, ecstasy, LSD og hallusinogene sopper.
Ograniczona liczba danych dotyczących rozpowszechnienia GHB i ketaminy wskazuje, że w większości krajów spożycie tych substancji ustabilizowało się na niskim poziomie. Badania grup o wysokim stopniu rozpowszechnienia narkotyków wykazują, że nawet wśród osób regularnie zażywających narkotyki rekreacyjnie obydwa te narkotyki są mniej powszechnie zażywane niż inne substancje, takie jak amfetaminy, ekstazy, LSD i grzyby halucynogenne.
Puţinele date disponibile privind prevalenţa consumului de GHB şi ketamină sugerează stabilizarea la niveluri scăzute a consumului acestor substanţe în majoritatea ţărilor. Studiile efectuate asupra unor populaţii care înregistrează o prevalenţă ridicată sugerează posibilitatea ca, şi în rândul celor care consumă regulat droguri în scopuri de recreere, ambele droguri în cauză să se consume mai rar decât alte substanţe precum amfetaminele, ecstasy, LSD şi ciupercile halucinogene.
Obmedzené údaje o prevalencii, ktoré sú k dispozícii o GHB a ketamíne, naznačujú, že užívanie týchto látok sa vo väčšine krajín stabilizovalo na nízkych úrovniach. Štúdie populácií s vysokou prevalenciou naznačujú, že dokonca medzi pravidelnými rekreačnými užívateľmi drog sa pravdepodobne obe tieto drogy užívajú menej často ako iné látky, napríklad amfetamíny, extáza, LSD a halucinogénne huby.
De begränsade uppgifter om prevalens som finns tillgängliga om GHB och ketamin tyder på att användning av dessa substanser har stabiliserats på låga nivåer i de flesta länder. Studier av populationer med hög prevalens pekar på att båda dessa droger är mindre vanliga än amfetaminer, ecstasy, LSD och hallucinogena svampar också bland rekreationsmissbrukare som regelbundet använder droger.
GHB ve ketamin hakkında bulunan sınırlı yaygınlık verileri, bu maddelerin kullanımının çoğu ülkede düşük seviyelerde dengelendiğini öne sürmektedir. Yüksek yaygınlıklı nüfuslara dair araştırmalar, bu iki uyuşturucunun düzenli olarak eğlence amacıyla uyuşturucu kullananlar arasında dahi, amfetamin, ecstasy, LSD ve halüsinojenik mantarlar gibi başka maddelerden daha az kullanılıyor olabileceğini düşündürmektedir.
Pieejamie ierobežotie dati par GHB un ketamīna izplatību liek domāt, ka lielākajā daļā valstu šo vielu lietošanas izplatības līmenis pašlaik ir stabili zems. Pētījumi augsta izplatības līmeņa iedzīvotāju grupās ļauj secināt, ka pat tādu lietotāju vidū, kas regulāri lieto narkotikas izklaides apstākļos, abu minēto vielu lietošana visticamāk nav tik izplatīta kā pārējo narkotiku, piemēram, amfetamīnu, ekstazī, LSD un halucinogēno sēņu lietošana.
  Polje 13  
V nasprotju s heroinskimi odvisniki, ki jih je mogoče zdraviti z agonisti, kot je metadon, ali antagonisti, kot je naltrekson, trenutno ni na voljo zdravljenja za odvisnost od kokaina. Zdi se, da bi bil razlog za to lahko mehanizem delovanja, prek katerega kokain učinkuje na možganska nevrotransmitorja dopamin in serotonin.
In contrast to heroin addiction, which can be treated with agonists such as methadone or antagonists such as naltrexone, there are currently no medical treatments available for cocaine addiction. The reason for this would appear to be the mechanism of action through which cocaine exerts its effects on the brain neurotransmitters dopamine and serotonin. Whereas heroin binds to brain opioid receptors, such as the mu receptors, and therefore mimics the action of the brain’s own endorphins, cocaine inhibits the reabsorption of dopamine (and indeed serotonin) from the neuronal synapse once it has had its effect, leading to a build-up of the transmitter, thus prolonging and strengthening its effect.
À la différence de l’addiction à l’héroïne, qui peut être traitée avec des agonistes comme la méthadone ou des antagonistes comme le naltrexone, il n’existe actuellement aucun traitement médical pour la dépendance à la cocaïne. La raison de ce manque semble être le mécanisme d'action de la cocaïne sur les neurotransmetteurs du cerveau que sont la dopamine et la sérotonine. Alors que l’héroïne se lie aux récepteurs d’opiacés du cerveau, comme les récepteurs mu, et imite ainsi l’action des endorphines propres du cerveau, la cocaïne inhibe la réabsorption de la dopamine (et de la sérotonine) provenant de la synapse neuronale dès qu’elle a produit son effet, ce qui entraîne un développement du transmetteur et prolonge et renforce son effet.
Während Heroinabhängigkeit mit Agonisten wie Methadon oder Antagonisten wie Naltrexon behandelt werden kann, sind für Kokainabhängige gegenwärtig keine medizinischen Therapien verfügbar. Der Grund hierfür liegt offenbar in der Wirkungsweise von Kokain auf die Neurotransmitter Dopamin und Serotonin im Gehirn. Während Heroin an die Opioidrezeptoren im Gehirn wie beispielsweise die μ‑Rezeptoren anbindet und damit die Wirkung der gehirneigenen Endorphine imitiert, verhindert Kokain die Wiederaufnahme von Dopamin (und auch von Serotonin) durch die neuronalen Synapsen, nachdem es seine Wirkung entfaltet hat. Dies führt zu einer erhöhten Dopaminkonzentration und damit zu einer Verlängerung und Verstärkung der Wirkung des Dopamins.
A diferencia de la adicción a la heroína, que se puede tratar con agonistas como la metadona o antagonistas como la naltrexona, no existe actualmente ningún tratamiento médico para la adicción a la cocaína. La razón parece residir en el mecanismo de acción a través del cual la cocaína influye en los neurotransmisores dopamina y serotonina del cerebro. Mientras que la heroína se une a los receptores de opiáceos del cerebro, como los receptores μ, y por lo tanto imita la acción de las endorfinas del cerebro, la cocaína, una vez ha producido su efecto, impide la reabsorción de la dopamina (y también de la serotonina) de la sinapsis neuronal. Este proceso provoca un aumento de la concentración de los neurotransmisores y, por lo tanto, prolonga e intensifica su efecto.
A differenza della dipendenza da eroina, che può essere curata con agonisti come il metadone o con antagonisti come il naltrexone, non esistono attualmente terapie mediche per la dipendenza da cocaina. Il motivo va ricercato nel meccanismo d’azione attraverso cui la cocaina esercita i suoi effetti sui neurotrasmettitori cerebrali dopamina e serotonina. Mentre l’eroina si lega ai recettori cerebrali degli oppiacei (come i recettori mu), mimando quindi l’azione delle endorfine cerebrali, la cocaina inibisce il riassorbimento della dopamina (e della serotonina) da parte della sinapsi neuronale dopo che essa ha prodotto il suo effetto, determinando un accumulo del trasmettitore, e quindi prolungandone e rafforzandone l’effetto.
Ao contrário da dependência de heroína, que pode ser tratada com agonistas como a metadona ou com antagonistas como a naltrexona, não existem tratamentos médicos disponíveis para a dependência de cocaína. Esta situação parece dever-se ao mecanismo de acção através do qual a cocaína exerce os seus efeitos nos neurotransmissores cerebrais dopamina e serotonina. Enquanto a heroína se liga aos receptores opiáceos do cérebro, como os receptores mu, e imita a acção das próprias endorfinas cerebrais, a cocaína inibe a reabsorção da dopamina (e, na verdade, da serotonina) da sinapse neuronal depois de esta ter produzido o seu efeito, levando a uma acumulação do transmissor que, assim, prolonga e reforça esse efeito.
Σε αντίθεση με την εξάρτηση από την ηρωίνη η οποία μπορεί να αντιμετωπιστεί με αγωνιστές όπως η μεθαδόνη ή ανταγωνιστές όπως η ναλτρεξόνη, δεν υπάρχουν επί του παρόντος ιατρικές θεραπείες για την εξάρτηση από την κοκαΐνη. Αυτό φαίνεται ότι οφείλεται στον μηχανισμό δράσης μέσω του οποίου η κοκαΐνη επιδρά στους νευροδιαβιβαστές του εγκεφάλου, την ντοπαμίνη και τη σεροτονίνη. Ενώ η ηρωίνη προσκολλάται σε υποδοχείς οπιοειδών του εγκεφάλου, όπως οι μ-υποδοχείς, και επομένως μιμείται τη δράση των ενδορφινών που παράγει ο ίδιος ο εγκέφαλος, η κοκαΐνη αναστέλλει την επαναρρόφηση της ντοπαμίνης (και της σεροτονίνης) από τη νευρωνική σύναψη από τη στιγμή που αρχίζει να επιδρά, με αποτέλεσμα τη συσσώρευση του διαβιβαστή, παρατείνοντας και ενισχύοντας έτσι την επίδρασή του.
In tegenstelling tot heroïneverslaving, die behandeld kan worden met agonisten als methadon of met antagonisten als naltrexon, zijn er momenteel geen medische behandelwijzen voorhanden voor cocaïneverslaving. De reden hiervoor lijkt gelegen te zijn in het mechanisme van de werking van cocaïne, een stof die effect heeft op de neurotransmitters dopamine en serotonine in de hersenen. Terwijl heroïne zich bindt aan de opioïdereceptoren in de hersenen, zoals de mu-receptoren, en op die manier de werking nabootst van de eigen endorfinen van de hersenen, blokkeert cocaïne juist de reabsorptie van dopamine (alsook van serotonine) uit de neuronale synaps zodra de stof zijn effect heeft gehad, hetgeen een ophoping van de transmitter tot gevolg heeft, waardoor zijn werking wordt verlengd en versterkt.
Na rozdíl od závislosti na heroinu, kterou lze léčit pomocí agonistů, jako je např. metadon, nebo antagonistů, jako je např. naltrexon, nejsou v současnosti k dispozici žádné medicínské metody léčby závislosti na kokainu. Důvodem této skutečnosti je podle všeho mechanismus účinku, kterým kokain působí na mozkové neurotransmitery dopamin a serotonin. Zatímco heroin se váže na opiátové receptory v mozku, jako jsou například mí-receptory, a tím napodobuje působení mozkem vytvářených endorfinů, kokain zabraňuje zpětnému vstřebávání dopaminu (a serotoninu) z neuronových synapsí, jakmile dojde k jeho působení, což vede k hromadění transmiteru, a tudíž k prodloužení a zesílení jeho účinku.
I modsætning til heroinafhængighed, som kan behandles med agonister som f.eks. metadon eller antagonister som f.eks. naltrexon, findes der for øjeblikket ingen medicinske behandlinger til kokainafhængighed. Grunden hertil synes at være den virkningsmekanisme, hvormed kokain udøver sine virkninger på hjernens neurotransmittere dopamin og serotonin. Mens heroin binder sig til hjernens opioidreceptorer, f.eks. my-receptorerne, og derfor efterligner virkningen af hjernens egne endorfiner, hæmmer kokain genoptagelsen af dopamin (og også serotonin) fra den neuronale synapse, når stoffet har virket, hvilket medfører en opbygning af transmitteren, hvorved virkningen forlænges og styrkes.
Vastupidiselt heroiinisõltuvusele, mida saab ravida agonistidega, nagu näiteks metadoon, või antagonistidega, nagu näiteks naltreksoon, ei ole kokaiinisõltuvusele olemas meditsiinilist ravi. Põhjus on mehhanismis, mille kaudu kokaiin mõjutab aju neurotransmittereid dopamiini ja serotoniini. Heroiin seob aju opioidiretseptoreid, nagu näiteks mμ-retseptorid, ning seetõttu jäljendab aju enda toodetud endorfiine, kokaiin aga tõkestab dopamiini (ja muidugi ka serotoniini) taasimendumise neuronite ühendustelt ehk sünapsitelt, tuues kaasa transmitterite sünteesi ning seega mõju pikeneb ja tugevneb.
Toisin kuin heroiiniriippuvuuteen, jota voidaan hoitaa metadonin kaltaisilla agonisteilla tai naltreksonin kaltaisilla antagonisteilla, kokaiiniriippuvuuteen ei toistaiseksi ole mitään lääkehoitoa. Tämä vaikuttaisi johtuvan mekanismista, jonka kautta kokaiini vaikuttaa aivojen neurotransmittereihin dopamiiniin ja serotoniiniin. Siinä missä heroiini sitoutuu aivojen opioidireseptoreihin, kuten μ-reseptoriin, ja jäljittelee siten aivojen omien endorfiinien toimintaa, kokaiini estää dopamiinin (ja serotoniini) takaisinoton synapseista, sen jälkeen kun se on vaikuttanut, jolloin välittäjäaineet pysyvät pidempään ja huumeen vaikutus pitenee ja voimistuu.
Az agonistákkal, így a metadonnal, illetve antagonistákkal, például naltrexonnal kezelhető heroinfüggőséggel szemben a kokainfüggőségnek jelenleg nincs orvosi kezelése. Ennek oka, úgy tűnik, abban a működési mechanizmusban keresendő, amelynek révén a kokain kifejti hatását a dopamin és szerotonin agyi neurotranszmitterekre. Miközben a heroin az agy opiátreceptoraihoz kötődik, például a mu-receptorokhoz, és ezért az agy saját endorfinjainak működését utánozza le, a kokain meggátolja a dopamin (sőt, a szerotonin) visszavételét a szinaptikus résből azután, hogy már kifejtette hatását, ami az átvivő anyag felhalmozódásához vezet, ezáltal hatását meghosszabbítja és felerősíti.
I motsetning til heroinavhengighet, som kan behandles med agonister som metadon og antagonister som naltrexon, er det i dag ingen medisinsk behandling for kokainavhengighet. Grunnen til dette synes å være måten kokain virker på nevrotransmitterne dopamin og serotonin i hjernen. Mens heroin fester seg til opioidreseptorene i hjernen, f.eks. μ-reseptorene, og dermed etterligner virkningen av hjernens egne endorfiner, hindrer kokain reabsorpsjon av dopamin (og også serotonin) fra synapsen så snart stoffet virker. Dette fører til en opphopning av transmitteren, som bidrar til å forlenge og styrke kokainens virkning.
W przeciwieństwie do uzależnienia od heroiny, które można leczyć agonistami, takimi jak metadon lub antagonistami takimi jak naltrekson, nie ma obecnie metod leczenia uzależnienia od kokainy. Powodem takiego stanu rzeczy wydaje się być mechanizm działania kokainy, która wywiera wpływ na neuroprzekaźniki w mózgu: dopaminę i serotoninę. Podczas gdy heroina wiąże się z receptorami opiatowymi w mózgu, takimi jak receptory mu, naśladując w ten sposób działanie endorfin mózgu, kokaina powstrzymuje wchłanianie zwrotne dopaminy (i serotoniny) z synapsy po zakończeniu jej działania, co prowadzi do nagromadzenia się przekaźnika, przedłużając i wzmacniając jego wpływ.
Spre deosebire de dependenţa de heroină, care se poate trata cu agonişti cum ar fi metadona sau antagonişti cum ar fi naltrexona, în prezent nu există tratamente medicale pentru dependenţa de cocaină. Acest lucru se explică prin mecanismul prin care cocaina acţionează asupra neurotransmiţătorilor din creier, dopamina şi serotonina. În timp ce heroina intră în legătură cu receptorii opioizi din creier, de exemplu receptorii m, imitând prin urmare acţiunea propriilor endorfine produse de creier, cocaina inhibă reabsorbţia dopaminei (şi a serotoninei) din sinapsa neuronală de îndată ce a acţionat, ducând la consolidarea transmiţătorului, prelungindu-i şi fortificându-i astfel efectul.
Na rozdiel od závislosti od heroínu, ktorá sa môže liečiť agonistami ako je metadón alebo antagonistami ako je naltrexón, v súčasnosti neexistujú žiadne dostupné medikačné liečby závislosti od kokaínu. Zdá sa, že príčinou je mechanizmus pôsobenia, prostredníctvom ktorého kokaín uplatňuje svoje účinky na neurotransmitery mozgu dopamín a serotonín. Keďže sa heroín viaže na receptory opiátov mozgu, napríklad na mu receptory, a preto napodobňuje pôsobenie vlastných endorfínov mozgu, kokaín zabraňuje opätovnej absorpcii dopamínu (a teda aj serotonínu) z neurónovej synapsie, len čo dosiahol svoj účinok, čo vedie k vytvoreniu prenášača, čím sa predlžuje a zosilňuje jeho účinok.
I motsats till heroinberoende som kan behandlas med agonister som metadon eller antagonister som naltrexon, finns det för närvarande ingen medicinsk behandling av kokainberoende. Orsaken till detta är den mekanism genom vilken kokain verkar på hjärnans neurotransmittorer dopamin och serotonin. Medan heroin binds till hjärnans opiatreceptorer, som mu-receptorerna, och imiterar effekten hos kroppens egna endorfiner, förhindrar kokain reabsorption av dopamin (och serotonin) från den neuronala synapsen när det har haft sin effekt, vilket leder till ackumulering av transmittorämnet och en förlängning och förstärkning av dess effekt.
Metadon gibi agonistler veya naltrekson gibi antagonistlerle tedavi edilebilen eroin bağımlılığının aksine, kokain bağımlılığı için hali hazırda hiçbir tedavi bulunmamaktadır. Bunun sebebi, kokainin beyin nörotransmitörlerinin dopamin ve serotonine etki ettiği hareket mekanizması gibi görünmektedir. Eroin, mu reseptörleri gibi beynin opioid reseptörlerine bağlanarak beynin kendi endorfinlerinin hareketini taklit ederken, kokain bir kez etki ettikten sonra, dopaminin (ve tabii serotoninin) nöronal sinapsisten yeniden emilimini engellediğinden transmitörün birikmesine yol açarak etkisini uzatırır ve güçlendirir.
Atšķirībā no heroīna atkarības, ko var ārstēt ar agonistiem, piemēram, metadonu, vai antagonistiem, piemēram, naltreksonu, kokaīna atkarības medikamentoza ārstēšana pagaidām nav iespējama. Jādomā, ka tas ir saistīts ar kokaīna iedarbības mehānismu uz smadzeņu neiromediatoriem dopamīnu un serotonīnu. Kamēr heroīns pielīp smadzeņu opioīdu receptoriem, piemēram, mu receptoriem un tādējādi atdarina pašu smadzeņu endorfīnu iedarbību, kokaīns pēc iedarbības kavē dopamīna (un arī serotonīna) atpakaļuzsūkšanos no neironu sinapses, līdz ar to mediatoru apjoms pieaug un iedarbība kļūst ilgāka un spēcīgāka.
  Polje 2  
V Evropi začenja obseg politik drog zajemati več kot samo prepovedane droge in vključevati druge snovi, ki povzročajo odvisnost, ali celo tipe vedenja. To je mogoče zaslediti v politikah drog nekaterih držav članic in v strategijah EU za boj proti drogam.
In Europe, the scope of drug policies is beginning to stretch beyond illicit drugs and to encompass other addictive substances or even types of behaviour. This is found in the drug policies of some Member States and in EU drugs strategies. Increasingly, research is addressing the issue of addiction or addictive behaviours irrespective of the substances concerned. The selected issue on the increasing attention being given in national illicit drugs strategies or policy documents to licit substances or to addiction per se aims at presenting a first insight into this emerging phenomenon in the European Union.
En Europe, la portée des politiques antidrogue commence à s’étendre au-delà des drogues illicites et à englober d’autres substances engendrant une dépendance ou des comportements similaires. Cette tendance transparaît dans les politiques antidrogue de certains États membres et dans les stratégies antidrogue de l’Union européenne. La recherche se penche de plus en plus sur la question de la toxicomanie ou des comportements de dépendance, quelle que soit la substance concernée. La question particulière consacrée à l’attention croissante accordée aux substances licites ou à la toxicomanie proprement dite dans les stratégies nationales sur les drogues illicites ou dans les politiques nationales a pour objet de donner un premier aperçu de ce phénomène émergent dans l’Union européenne.
In Europa beginnt man, den Gegenstand der Drogenpolitik über illegale Drogen hinaus auf andere Suchtmittel oder auch Verhaltensweisen auszuweiten. Dies geht aus der Drogenpolitik einiger Mitgliedstaaten und den EU-Drogenstrategien hervor. Die Forschungen befassen sich zunehmend mit dem Thema Sucht oder Suchtverhalten, ohne die betreffenden Substanzen zu berücksichtigen. Das ausgewählte Thema über die zunehmende Aufmerksamkeit, die in nationalen Strategien zur Bekämpfung illegaler Drogen oder in politischen Dokumenten legalen Substanzen oder dem Thema Sucht als solches gezollt wird, soll erste Einblicke in dieses in der Europäischen Union neu aufkommende Phänomen gewähren.
En Europa, el ámbito de aplicación de las políticas en materia de drogas está empezando a extenderse más allá de las drogas ilegales y a abarcar otras sustancias adictivas o incluso tipos de comportamiento. Esto queda reflejado en las políticas en materia de drogas de algunos Estados miembros y en las estrategias de la UE en este terreno. Cada vez más, las investigaciones se dirigen hacia el problema de la adicción o los comportamientos adictivos, indistintamente de las sustancias que implique. La cuestión particular sobre la creciente atención que se presta a las sustancias legales o a la adicción por sí misma en las estrategias o documentos de orientación nacionales en materia de drogas ilegales tiene como objetivo presentar una primera visión de este fenómeno emergente en la Unión Europea.
Il campo di applicazione delle politiche in materia di droga in Europa non si limita più alle sostanze illecite, ma si sta allargando a comprendere altre sostanze che provocano dipendenza o altri tipi di comportamento. Questa evoluzione è propria sia delle politiche in materia di droga di alcuni Stati membri sia delle strategie dell’Unione europea. Sono sempre più numerosi gli studi volti a far luce sul problema della dipendenza e dei comportamenti dipendenti, indipendentemente dalle sostanze implicate. La questione specifica sull’attenzione sempre crescente riservata nelle strategie nazionali in materia di sostanze illecite o nei documenti strategici alle sostanze lecite o alla dipendenza in sé e per sé è finalizzata a tracciare una prima panoramica su questo fenomeno emergente nell’Unione europea.
Na Europa, o âmbito das políticas em matéria de droga está a começar a alargar-se para além das drogas ilegais e a englobar outras substâncias ou mesmo tipos de comportamento causadores de dependência. Esta mudança é observável nas políticas de alguns Estados‑Membros e nas estratégias da UE neste domínio. A investigação aborda cada vez mais a questão da dependência ou dos comportamentos que geram dependência, independentemente das substâncias envolvidas. O tema específico relativo à crescente atenção conferida nas estratégias nacionais e nos documentos políticos de luta contra a droga às substâncias legais ou à dependência em si mesma procura apresentar uma primeira perspectiva deste fenómeno emergente na União Europeia.
Στην Ευρώπη το πεδίο εφαρμογής των πολιτικών για τα ναρκωτικά αρχίζει να επεκτείνεται πέραν των παράνομων ναρκωτικών και να περικλείει άλλες εθιστικές ουσίες ή ακόμα και μορφές συμπεριφοράς. Αυτό διαπιστώνεται στις πολιτικές για τα ναρκωτικά ορισμένων κρατών μελών και στις στρατηγικές της ΕΕ για τα ναρκωτικά. Ολοένα και περισσότερο, η έρευνα ασχολείται με το θέμα του εθισμού ή των εθιστικών συμπεριφορών ανεξαρτήτως ουσίας. Το επιλεγμένο θέμα για την αυξανόμενη προσοχή που δίνεται στο πλαίσιο εθνικών στρατηγικών ή εγγράφων πολιτικής στις νόμιμες ουσίες ή στον ίδιο τον εθισμό έχει στόχο να φωτίσει για πρώτη φορά αυτό το νέο φαινόμενο στην Ευρωπαϊκή Ένωση.
In Europa begint de reikwijdte van het drugsbeleid zich verder uit te strekken dan illegale drugs alleen en ook andere verslavende stoffen en zelfs gedragstypen te omvatten. Dit is terug te vinden in het drugsbeleid van bepaalde lidstaten en in drugsstrategieën van de EU. In toenemende mate richt het onderzoek zich op het onderwerp verslaving of verslavingsgedrag onafhankelijk van de betreffende stoffen. De speciale kwestie over de toenemende aandacht die in nationale strategieën of beleidsdocumenten inzake illegale drugs wordt geschonken aan legale stoffen of aan verslaving als zodanig heeft tot doel een eerste inzicht te verschaffen in dit nieuwe fenomeen in de Europese Unie.
Protidrogové politiky v Evropě začínají přesahovat rámec nezákonných drog a začínají zahrnovat další návykové látky nebo i typy chování. To je patrné v protidrogových politikách některých členských států a v protidrogových strategiích EU. Výzkum se v rostoucí míře zabývá otázkou závislosti nebo návykového chování bez ohledu na to, o jaké látky se jedná. Toto vybrané téma týkající se zvýšené pozornosti, kterou legálním látkám nebo závislosti jako takové věnují národní strategie boje proti nezákonným drogám nebo politické dokumenty, se pokouší přinést první vhled do tohoto nastupujícího fenoménu v Evropské unii.
I Europa er narkotikapolitikkerne begyndt at strække sig ud over illegale stoffer og omfatte andre afhængighedsskabende stoffer eller endog adfærdsformer. Dette ses i narkotikapolitikkerne i nogle medlemsstater og i EU's narkotikastrategier. Forskningen sætter i stigende grad fokus på spørgsmålet om afhængighed eller afhængighedsskabende adfærdsmønstre, uanset hvilke stoffer der er tale om. Det udvalgte tema om den øgede vægt, som legale stoffer eller afhængighed i sig selv tillægges i nationale strategier eller policydokumenter vedrørende illegale stoffer, tager sigte på at give et første indblik i dette nye fænomen i Den Europæiske Union.
Euroopas hakkab narkopoliitika hõlmama enamat kui ebaseaduslikke narkootilisi aineid ja haarama ka muid sõltuvusaineid ja isegi käitumistüüpe. Seda võib näha mõnede liikmesriikide narkoennetusstrateegiates ja Euroopa Liidu narkostrateegiates. Üha enam uuritakse mitte-ainespetsiifilist sõltuvust või sõltuvuskäitumist. Valikteema sellest, et riiklikes ebaseaduslikke uimasteid käsitlevates strateegiates või juhtnöörides pööratakse üha enam tähelepanu seaduslikele ainetele või sõltuvusele kui niisugusele, püüab esmakordselt tutvustada seda Euroopa Liidus esilekerkivat nähtust.
Huumepolitiikkaan on Euroopassa alettu sisällyttää laittomien huumausaineiden lisäksi muitakin riippuvuutta aiheuttavia aineita ja jopa käyttäytymisen muotoja. Näin on tehty joidenkin jäsenvaltioiden huumepolitiikassa ja EU:n huumausainestrategiassa. Tutkimuksessa käsitellään yhä enemmän riippuvuutta tai riippuvaista käyttäytymistä aineeseen katsomatta. Erityiskysymyksessä, jossa käsitellään laillisten aineiden tai itse riippuvuuden merkityksen kasvua laittomia huumausaineita koskevassa kansallisessa strategiassa tai politiikassa, on tarkoitus esittää ensimmäinen katsaus tähän Euroopan unionissa yleistyvään ilmiöön.
Az európai kábítószer-politikák hatóköre kezd túlnyúlni a tiltott kábítószereken, és más addiktív anyagok, sőt, akár viselkedésformák felé is terjeszkedik. Ez néhány tagállam kábítószer-politikájából és az EU kábítószer-stratégiájából állapítható meg. Az addikció vagy az addiktív viselkedések kérdése egyre nagyobb szerepet kap a kutatásban, függetlenül a szóban forgó anyagtól. A tiltott kábítószerekre vonatkozó nemzeti stratégiákban vagy politikai dokumentumokban a legális anyagoknak vagy magának az addikciónak szentelt figyelem növekedéséről szóló kiválasztott témakör célja, hogy kiinduló betekintést adjon ebbe az Európai Unióban kialakulóban lévő jelenségbe.
I Europa er rammene for narkotikapolitikken i ferd med å utvides til ikke bare å gjelde illegale rusmidler, men også andre vanedannende stoffer eller til og med atferder. Dette framgår av narkotikapolitikken i enkelte medlemsstater og i EUs narkotikastrategier. Forskningen ser i økende grad på problemet med avhengighet eller avhengighetsatferd uavhengig av de aktuelle stoffene. Den økende oppmerksomheten mot lovlige rusmidler eller avhengighet som sådan i nasjonale narkotikastrategier eller policy-dokumenter, omhandles i dette utvalgte aspektet, som har som mål å gi et første innblikk i dette nye fenomenet i Den europeiske union.
W Europie zakres polityki antynarkotykowej zaczyna wykraczać poza narkotyki nielegalne i obejmuje inne substancje uzależniające czy nawet rodzaje zachowań. Znajduje to swoje odbicie w polityce antynarkotykowej niektórych państw członkowskich i w strategiach antynarkotykowych UE. W coraz większym stopniu badania dotyczą kwestii uzależnienia lub zachowań uzależniających bez względu na rodzaj substancji, która je wywołuje. To nowe zjawisko w UE po raz pierwszy pokazane zostało w wybranym zagadnieniu dotyczącym większego nacisku, który kładzie się na substancje legalne lub samo uzależnienie w krajowych strategiach antynarkotykowych skierowanych przeciw narkotykom nielegalnym i w dokumentach politycznych.
În Europa, sfera de acoperire a politicilor privind drogurile începe să se extindă dincolo de drogurile ilicite şi să cuprindă alte substanţe care implică dependenţa sau chiar tipuri de comportament. Această abordare se regăseşte în politicile privind drogurile ale unor state membre şi în strategiile UE privind drogurile. Tot mai mult, cercetările efectuate abordează problema dependenţei sau a comportamentelor dependente indiferent de substanţele implicate. Extrasul privind atenţia mărită acordată strategiilor naţionale privind drogurile ilicite sau politicile privind substanţele licite sau dependenţa în sine, are scopul de a prezenta o primă analiză a acestui fenomen care se dezvoltă în Uniunea Europeană.
V Európe sa začína rozsah protidrogových politík rozširovať mimo rámca nezákonných drog a zahŕňať ďalšie návykové látky alebo dokonca typy správania. Toto sa zistilo v protidrogových politikách niektorých členských štátov a v protidrogových stratégiách EÚ. Výskum čoraz viac rieši otázku závislosti alebo závislého správania bez ohľadu na príslušné látky. Vybraná otázka zvýšenej pozornosti venovanej v národných stratégiách súvisiacich s nezákonnými drogami alebo v dokumentoch politiky zákonným látkam alebo závislosti samej o sebe sa zameriava na prezentovanie prvého hlbokého pohľadu do tohto objavujúceho sa javu v Európskej únii.
I Europa börjar narkotikapolitiken vidgas utöver olagliga droger till att omfatta andra beroendeframkallande ämnen eller till och med andra typer av beteenden. Detta framkommer av vissa medlemsstaters narkotikapolitik och av EU:s narkotikastrategier. Forskningen inriktas i allt högre grad på frågan om beroende eller beroendeframkallande beteenden oavsett vilket ämne det gäller. Temakapitlet om den allt större uppmärksamhet som ägnas lagliga ämnen eller beroende i sig i nationella strategier för att bekämpa olagliga droger eller i policydokument, syftar till att ge en första inblick i detta framväxande fenomen i EU.
Avrupa’da, uyuşturucu politikalarının kapsamı, yasadışı uyuşturucuların ötesine yayılmaya ve başka bağımlılık yapıcı maddeler ve hatta davranış şekillerini dahi kapsamaya başlamıştır. Bu durum bazı Üye Devletler ile AB uyuşturucu stratejilerinde bulunmaktadır. Araştırma, giderek daha çok ilgili maddelere bakmaksızın bağımlılık veya bağımlı davranışları konusuyla ilgilenmektedir. Ulusal yasadışı uyuşturucu stratejileri veya politika belgelerinde yasal maddeler veya başlı başına bağımlılığa verilen artan önem hakkındaki seçili yayın, Avrupa Birliği’nde yeni ortaya çıkan bu duruma dair bir ilk içgörü sunmayı amaçlamaktadır.
Eiropas narkotiku politikas darbības joma sāk paplašināties, aptverot ne vien nelegālās narkotikas, bet arī citas atkarību izraisošas vielas un pat uzvedību ar noslieci uz atkarībām. Par to liecina dažu dalībvalstu narkotiku politika un ES narkotiku stratēģijas. Pētniecība arvien vairāk pievēršas atkarībām un uzvedībai ar noslieci uz atkarībām, nešķirojot iesaistītās vielas. Īpašā tēma par pieaugošo uzmanību, kas valsts nelegālo narkotiku stratēģijās un politikas dokumentos tiek pievērsta atļautajām vielām un atkarībām vispār, ir izvēlēta, lai pirmo reizi ļautu ielūkoties šajā Eiropas Savienībā topošajā ievirzē.
  Polje 12  
Zlasti raziskave med mladimi, ki se udeležujejo glasbenih in plesnih dogodkov, ves čas beležijo višjih ocenah razširjenosti uživanja drog kot med splošnim prebivalstvom; s tem da se pogosto poroča o posebej visokih ravneh uživanja stimulansov.
Drug use and the recreational activities of young people are often linked. In particular, studies targeted at young people attending music and dance events consistently report much higher prevalence estimates for drug use than those found in general population surveys, with particularly high levels of stimulant drug use often being reported. Can differences between countries be explained in terms of the variety of commercial nightlife settings available, music culture, drug availability and disposable incomes? These questions are explored in this selected issue.
L’usage de drogue et les activités de détente des jeunes sont souvent liés. En particulier, les études portant sur les jeunes qui assistent à des événements musicaux ou de danse mentionnent régulièrement des estimations largement supérieures de la prévalence de l’usage de drogue que les enquêtes de population en général, avec des niveaux particulièrement élevés d’usage de stimulants. Les différences entre les pays peuvent-elles s’expliquer par la variété des lieux de divertissement commerciaux de nuit existants, par la culture musicale, la disponibilité de drogue ou les revenus? Ces questions sont étudiées dans cette question particulière.
Häufig besteht ein enger Zusammenhang zwischen dem Drogenkonsum und den Freizeitaktivitäten junger Menschen. Insbesondere wurden bei Studien unter jungen Besuchern von Tanz- und Musiklokalen für den Drogenkonsum wesentlich höhere Prävalenzschätzungen festgestellt als in der Allgemeinbevölkerung. Dabei wurden häufig besonders hohe Raten für den Konsum von Stimulanzien gemeldet. Können Abweichungen zwischen den Ländern durch Unterschiede hinsichtlich der vorhandenen Nachtlokale, der Musikkultur, der Verfügbarkeit von Drogen und der verfügbaren Einkommen erklärt werden? Diese Fragen werden in diesem ausgewählten Thema untersucht.
Con frecuencia, el consumo de drogas y las actividades recreativas de los jóvenes están estrechamente relacionados. En concreto, los estudios dedicados a los jóvenes que asisten a eventos de música y baile registran sistemáticamente estimaciones de prevalencia muy superiores en cuanto al consumo de drogas a las que se detectan en las encuestas de población general. Con frecuencia se informa de niveles especialmente altos de consumo de estimulantes. ¿Es posible explicar las diferencias entre países por la variedad de locales nocturnos, la cultura musical, la disponibilidad de drogas y la renta de cada uno? En esta cuestión particular se examinan estos argumentos.
Consumo di stupefacenti e attività ricreative dei giovani sono due aspetti spesso correlati. In particolare, gli studi sui giovani che frequentano eventi musicali e danzanti riferiscono in maniera coerente dati sulla prevalenza del consumo di stupefacenti enormemente più alti rispetto a quelli raccolti nelle indagini condotte sulla popolazione in generale, con livelli sovente particolarmente alti di consumo di sostanze stimolanti. Le differenze da paese a paese si possono spiegare in termini di varietà degli ambienti notturni commerciali, di cultura musicale, di disponibilità delle sostanze stupefacenti e di livelli di reddito conseguiti? Questa questione specifica cerca di dare una risposta a tale domanda.
O consumo de droga e as actividades recreativas dos jovens estão frequentemente interligados. Os estudos sobre os jovens frequentadores de eventos de música e dança, em especial, comunicam unanimemente estimativas da prevalência do consumo de droga muito superiores às encontradas nos inquéritos à população em geral, sendo frequente a referência a níveis particularmente elevados de consumo de estimulantes. Poderão as diferenças entre países ser explicadas pela variedade de locais de vida nocturna disponíveis, cultura musical, disponibilidade de droga e existência de rendimentos disponíveis para a adquirir? Estas questões são analisadas neste tema específico.
Η χρήση ναρκωτικών και οι ψυχαγωγικές δραστηριότητες των νέων συχνά συνδέονται. Ειδικότερα, μελέτες που επικεντρώνονται στους νέους που παρακολουθούν εκδηλώσεις μουσικής και χορού αναφέρουν συστηματικά υψηλότερες εκτιμήσεις για την επικράτηση της χρήσης ναρκωτικών συγκριτικά με τις εκτιμήσεις που περιλαμβάνονται σε μελέτες στον γενικό πληθυσμό, ενώ ιδιαίτερα υψηλά είναι συχνά τα επίπεδα χρήσης διεγερτικών ναρκωτικών ουσιών που αναφέρονται στις μελέτες αυτές. Μπορούν να εξηγηθούν οι διαφορές που παρατηρούνται από χώρα σε χώρα βάσει της ποικιλίας των διαθέσιμων εμπορικών χώρων νυχτερινής διασκέδασης, της μουσικής κουλτούρας, της διαθεσιμότητας ναρκωτικών και των διαθέσιμων εισοδημάτων; Τα ερωτήματα αυτά εξετάζονται στο εν λόγω επιλεγμένο θέμα.
Vaak is er een verband tussen drugsgebruik en de vrijetijdsbesteding van jongeren. Met name in studies die gericht zijn op jongeren die muziek- en dance-evenementen bezoeken wordt consequent melding gemaakt van veel hogere prevalentieschattingen voor drugsgebruik dan uit enquêtes onder de algemene bevolking blijkt. Vaak worden in dergelijke specifieke studies bijzonder hoge niveaus gemeld voor het gebruik van stimulerende middelen. Kunnen verschillen tussen landen worden verklaard op grond van verschillen in het beschikbare commerciële nachtleven, de muziekcultuur, de beschikbaarheid van drugs en de hoogte van besteedbare inkomens? Dergelijke vragen komen aan de orde in deze speciale kwestie.
Užívání drog a rekreační aktivity mladých lidí bývají často spjaty. Konkrétně studie zaměřené na mladé lidi navštěvující hudební a taneční akce soustavně hlásí mnohem vyšší odhady prevalence užívání drog než v průzkumech běžné populace, přičemž často je hlášena zvláště vysoká míra užívání stimulantů. Lze rozdíly mezi zeměmi vysvětlit rozmanitostí komerční nabídky nočního života, hudební kultury, dostupností drog a disponibilního příjmu? Těmito otázkami se zabývá následující vybrané téma.
Der er ofte en forbindelse mellem stofbrug og unges fritidsaktiviteter. Undersøgelser med fokus på unge, der deltager i musik- og dansearrangementer, har således konstant vist højere skøn over udbredelsen af stofbrug end de skøn, der fremgår af undersøgelser foretaget blandt den almindelige befolkning, og der meldes ofte om en særlig stor udbredelse af brugen af stimulanser. Kan forskelle mellem landene forklares ud fra rækken af tilbud inden for det kommercielle nattelivsmiljø, musikkultur, tilgængelighed af narkotika og disponibel indkomst? Disse spørgsmål undersøges i dette udvalgte tema.
Noorte meelelahutus on sageli seotud uimastitarbimisega. Muusika- ja tantsuüritusi külastavate noorte seas läbiviidud uuringutest selgub nimelt järjekindlalt palju suurem uimastitarvitamise levimus kui üldistes elanikkonna uuringutes, kusjuures eriti suur on stimulantide tarbimise sagedus. Kas eri riikide puhul ilmnenud erinevused tulenevad erinevatest ööelu võimalustest, muusikakultuurist, uimastite kättesaadavusest ja noorte käsutuses olevast rahast? Nendele küsimustele otsitakse selles valikteemas vastuseid.
Huumeidenkäyttö ja nuorten vapaa-ajan toiminta ovat usein yhteydessä toisiinsa. Etenkin musiikki- ja tanssitapahtumiin osallistuviin nuoriin kohdistuvissa tutkimuksissa todetaan säännöllisesti huomattavasti korkeampia huumeidenkäytön levinneisyysasteita kuin yleisissä väestötutkimuksissa, ja niissä todetaan usein erityisen korkeita piristeiden käyttöasteita. Voidaanko maiden väliset erot selittää kaupallisen yöelämän tarjonnan, musiikkikulttuurin, huumeiden saatavuuden ja käyttövarojen eroilla? Näitä kysymyksiä tarkastellaan tässä erityiskysymyksessä.
A kábítószer-használat és a fiatalok rekreációs tevékenységei gyakran összekapcsolódnak. Különösen a zenés-táncos eseményeket látogató fiatalokat megcélzó tanulmányoknál figyelhető meg, hogy következetesen jóval magasabb előfordulási becsléseket adnak ki, mint az általános népesség felmérései, és ezen belül a serkentőszerek használatának kifejezetten magas szintjeiről számolnak be. Magyarázatot ad-e az országok közötti különbségekre az elérhető kereskedelmi célú éjszakai élet, a zenei kultúra, a kábítószerek elérhetősége és az elkölthető jövedelem terén meglévő sokszínűség? Ezeket a kérdéseket járja körül a kiválasztott téma.
Det er ofte en sammenheng mellom narkotikabruk og rekreasjonsaktiviteter hos de unge. Studier gjennomført blant ungdom som deltar på musikk- og dance-tilstelninger rapporterer gjennomgående om langt høyere prevalensestimater for narkotikabruk enn i befolkningen generelt, og det rapporteres ofte om spesielt høye nivåer av bruk av sentralstimulerende stoffer. Kan forskjellene mellom landene forklares med hvilke kommersielle utelivsmiljøer som finnes, musikkultur, hvilke stoffer som er tilgjengelig og disponibel inntekt? Dette er spørsmål som utredes i dette utvalgte aspektet.
Wśród młodych ludzi zażywanie narkotyków jest często powiązane z rozrywką. W szczególności badania, w których grupą docelową byli młodzi ludzie uczestniczący w imprezach muzycznych i tanecznych, konsekwentnie wskazują na znacznie wyższe szacowane rozpowszechnienie zażywania narkotyków, niż odnotowane w badaniach obejmujących ogół populacji — wskazywano na szczególnie wysoki poziom zażywania narkotyków pobudzających. Czy różnice między krajami można wytłumaczyć różnorodnością miejsc życia nocnego, kultury muzycznej, dostępności narkotyków i poziomu dochodów? Na te pytania odpowiedzi należy szukać w tym wybranym zagadnieniu.
De cele mai multe ori există o legătură între consumul de droguri şi activităţile recreative ale tinerilor. În special, studiile asupra tinerilor care frecventează evenimente muzicale şi de dans indică fără dubiu o prevalenţă mult mai ridicată a consumului de droguri în rândul acestora, decât în ansamblul populaţiei, raportându-se de foarte multe ori niveluri ridicate ale consumului de droguri stimulatoare. Pot aceste diferenţe între ţări să fie explicate în funcţie de varietatea locaţiilor disponibile în care se desfăşoară viaţa de noapte, cultura muzicală, disponibilitatea drogurilor şi posibilităţile financiare? Întrebările respective sunt analizate în acest extras.
Užívanie drog a rekreačné činnosti mladých ľudí sú často prepojené. Najmä štúdie zamerané na mladých ľudí, ktorí navštevujú hudobné podujatia a tanečné zábavy, neustále uvádzajú oveľa vyššie odhady prevalencie užívania drog ako tie, ktoré sa zistili v prieskumoch medzi všeobecnou populáciou, pričom sa často uvádzajú najmä vysoké úrovne užívania stimulansov. Môžu sa rozdiely medzi krajinami vysvetliť z hľadiska rôznorodosti dostupných komerčných nočných zábavných podnikov, hudobnej kultúry, dostupnosti drog a disponibilných príjmov? Tieto otázky sú skúmané v tejto vybranej otázke.
Narkotikaanvändning och unga människors nöjesaktiviteter hänger ofta ihop. I synnerhet visar studier av unga människor som deltar i musik- och dansevenemang alltid mycket högre prevalensestimat för narkotikaanvändning än de som rapporteras från enkäter bland den allmänna befolkningen, och särskilt höga nivåer av stimulantia rapporteras ofta. Kan skillnader mellan länderna förklaras av skillnader i nöjesmiljöer, musikkulturer, tillgång på droger och disponibla inkomster? Dessa frågor tas upp i detta temakapitel.
Gençlerin uyuşturucu kullanımı ile eğlence faaliyetleri genellikle birbirine bağlıdır. Özellikle, müzik ve dans etkinliklerine sürekli olarak katılan gençleri hedef alan çalışmalar, uyuşturucu kullanımı için genel nüfus anketlerinde bulunanlardan çok daha yüksek yaygınlık oranları ile uyarıcı uyuşturucu kullanımında özellikle yüksek düzeyler rapor etmektedir. Ülkeler arasındaki farklar, mevcut ticari amaçlı gece hayatı ortamları, müzik kültürü, uyuşturucu bulunabilirliği ve yüksek gelirlerle açıklanabilir mi? Bu sorular bu seçili yayında incelenmektedir.
Narkotiku lietošana un jauniešu izklaides pasākumi bieži iet roku rokā. Tieši pētījumos, kuru mērķgrupa ir jaunieši, kas apmeklē mūzikas un deju pasākumus, pastāvīgi atklājas daudz augstāks narkotiku izplatības līmenis nekā visu iedzīvotāju aptaujās, un bieži tiek ziņots par īpaši augstu stimulējošo narkotiku lietošanas līmeni. Vai atšķirības starp valstīm var skaidrot ar komerciālo nakts izklaides vietu atšķirīgo pieejamību, atšķirīgo mūzikas kultūru, narkotiku pieejamību un iedzīvotāju rīcībā esošajiem līdzekļiem? Šajā īpašajā tēmā ir meklētas atbildes uz šiem jautājumiem.
  Poglavje 4: Amfetamini,...  
Leta 2004 je bila povprečna maloprodajna cena za eno tableto ekstazija manj kot 3 EUR v Litvi in na Poljskem ter 15 do 25 EUR v Grčiji in Italiji (97). V obdobju 1999–2004 so se povprečne maloprodajne cene ekstazija, popravljene glede na inflacijo (98), znižale v večini držav poročevalk (99).
In 2004, the average retail cost of ecstasy tablets ranged from less than 3 euros each in Lithuania and Poland to 15–25 euros in Greece and Italy (97). During 1999–2004, average retail prices of ecstasy, corrected for inflation (98), fell in most reporting countries (99).
En 2004, le prix moyen de vente au détail de comprimés d'ecstasy s'échelonnait de moins de 3 euros la pièce en Lituanie et en Pologne à 15 à 25 euros en Grèce et en Italie (97). Au cours de la période 1999–2004, le prix moyen au détail de l'ecstasy, corrigé de l'inflation (98), a chuté dans la plupart des pays déclarants (99).
Der durchschnittliche Verkaufspreis von Ecstasy-Tabletten lag im Jahr 2004 zwischen unter 3 EUR pro Tablette in Litauen und Polen und 15 EUR bis 25 EUR in Griechenland und Italien (97). Im Zeitraum von 1999 bis 2004 sanken die durchschnittlichen inflationsbereinigten Ecstasypreise (98) in den meisten Berichtsländern (99).
En 2004, el precio medio de venta al por menor de las pastillas de éxtasis oscilaba entre menos de 3 euros por cada pastilla en Lituania y Polonia hasta 15-25 euros en Grecia e Italia (97). Durante el período 1999-2004, los precios medios de venta al por menor de éxtasis, una vez descontados los efectos de la inflación (98), descendieron en la mayoría de los países que han facilitado datos (99).
Nel 2004 il costo medio al dettaglio delle pasticche di ecstasy andava da meno di 3 EUR ciascuna in Lituania e Polonia a 15–25 EUR in Grecia e in Italia (97). Nel periodo 1999–2004 i prezzi medi al dettaglio dell’ecstasy, corretti dell’inflazione (98), sono diminuiti in tutti i paesi per i quali sono disponibili informazioni (99).
Em 2004, o custo médio na venda a retalho dos comprimidos de ecstasy variou entre menos de 3 euros a unidade na Lituânia e na Polónia e 15–25 euros na Grécia e em Itália (97). No período de 1999–2004, os preços médios de venda a retalho do ecstasy, indexados à inflação (98), diminuíram na maioria dos países que forneceram dados (99).
Το 2004 η μέση λιανική τιμή των χαπιών έκστασης κυμαινόταν από λιγότερο από 3 ευρώ το καθένα στη Λιθουανία και την Πολωνία έως 15–25 ευρώ στην Ελλάδα και την Ιταλία (97). Κατά την περίοδο 1999–2004, οι μέσες λιανικές τιμές της έκστασης, με διόρθωση ώστε να ληφθεί υπόψη ο πληθωρισμός (98), μειώθηκαν στις περισσότερες χώρες που υπέβαλαν εκθέσεις (99).
In 2004 varieerde de gemiddelde straatwaarde van ecstasypillen van minder dan 3 EUR per stuk in Litouwen en Polen tot 15-25 EUR in Griekenland en Italië (97). In de periode 1999-2004 is de gemiddelde straatwaarde van ecstasy, gecorrigeerd voor inflatie (98), in de meeste rapporterende landen gedaald (99).
V roce 2004 se průměrná spotřebitelská cena tablet extáze pohybovala od 3 eur v Litvě a Polsku do 15–25 eur v Řecku a Itálii (97). Během období 1999–2004 průměrná spotřebitelská cena extáze upravená o inflaci (98) ve většině sledovaných zemí klesla (99).
I 2004 varierede den gennemsnitlige detailpris for ecstasytabletter fra under 3 euro pr. stk. i Litauen og Polen til 15–25 euro i Grækenland og Italien (97). I perioden 1999–2004 faldt de gennemsnitlige detailpriser for ecstasy, korrigeret for inflation (98), i de fleste indberettende lande (99).
2004. a ulatus ecstasy tablettide keskmine jaehind vähem kui 3 eurost tableti kohta Leedus ja Poolas kuni 15–25 euroni Kreekas ja Itaalias.(97) Ajavahemikul 1999–2004 langesid ecstasy keskmised jaehinnad (inflatsiooni arvestades)(98) enamikus andmed esitanud riikides.(99)
Vuonna 2004 ekstaasitablettien keskimääräinen hinta katukaupassa vaihteli Liettuan ja Puolan alle 3 eurosta Kreikan ja Italian 15–25 euroon (97). Vuosina 1999–2004 ekstaasin inflaatiokorjatut keskihinnat katukaupassa (98) laskivat useimmissa niistä maista, joista saatiin tietoa (99).
2004-ben az extasy tabletták átlagos kiskereskedelmi ára a Litvániában és Lengyelországban jellemző darabonkénti 3 eurótól a Görögországban és Olaszországban feljegyzett 15–25 euróig terjedt97. Az 1999–2004 időszak során az extasy infláció mértékének megfelelően kiigazított kiskereskedelmi átlagára98 a legtöbb jelentéstevő országban csökkent99.
I 2004 varierte gjennomsnittsprisen på ecstasytabletter fra under 3 euro stk. i Litauen og Polen, til mellom 15 og 25 euro i Hellas og Italia (97). I perioden 1999-2004 gikk detaljistprisen på ecstasy, korrigert for inflasjon (98), ned i de fleste rapporterende landene (99).
W 2004 r. średnia cena detaliczna tabletek ekstazy wynosiła od niecałych 3 euro na Litwie i w Polsce do 15–25 euro w Grecji i we Włoszech (97). W latach 1999–2004 średnia cena detaliczna ekstazy, z uwzględnieniem współczynnika inflacji (98), spadła w większości krajów objętych sprawozdaniem (99).
În 2004, preţul mediu de vânzare cu amănuntul a tabletelor de ecstasy varia de sub 3 EUR pe tabletă în Lituania şi Polonia la 15–25 EUR în Grecia şi Italia (97). În cursul perioadei 1999–2004, preţurile medii de vânzare cu amănuntul a ecstasy-ului, corectate în funcţie de inflaţie (98), au scăzut în majoritatea ţărilor care au prezentat rapoarte (99).
V roku 2004 sa priemerná maloobchodná cena extázy pohybovala od menej ako 3 eurá v Litve a Poľsku do 15 – 25 eur v Grécku a Taliansku (97). Počas obdobia 1999 –2004 poklesli priemerné maloobchodné ceny extázy skorigované kvôli inflácii (98) vo väčšine krajín, ktoré poskytli správy  (99).
Under 2004 var genomsnittspriset för en ecstasytablett på gatan allt ifrån mindre än 3 euro i Litauen och Polen till 15-25 euro i Grekland och Italien (97).Under perioden 1999–2004 sjönk genomsnittspriset för en ecstasytablett på gatan, korrigerat för inflationen (98) i de flesta av de rapporterande länderna (99).
2004 yılında, ecstasy haplarının ortalama perakende fiyatı Litvanya ve Polonya’da hap başına 3 euro’dan Yunanistan ve İtalya’da 15-25 euro’ya kadar değişmektedir (97). 1999-2004’te, enflasyona göre düzeltilmiş (98) ortalama perakende fiyatlar çoğu rapor eden ülkede düşmüştür (99).
Ekstazī tablešu vidējā mazumtirdzniecības cena 2004. gadā ir svārstījusies no mazāk par 3 euro gabalā Lietuvā un Polijā līdz 15–25 euro Grieķijā un Itālijā (97). Laikposmā no 1999. līdz 2004. gadam ekstazī vidējā mazumtirdzniecības cena, ievērojot inflāciju (98), lielākajā daļā ziņojumā aplūkoto valstu ir kritusies (99).
  Poglavje 4: Amfetamini,...  
Trgovanje z ekstazijem je še vedno močno osredotočeno na zahodno Evropo, čeprav se je, podobno kot proizvodnja, v zadnjih letih razširilo po vsem svetu. Od 8,5 tone leta 2004 po svetu zaseženega ekstazija je bilo 50 % zaseženega v zahodni in srednji Evropi, 23 % v Severni Ameriki in 16 % v Oceaniji (CND, 2006).
Ecstasy trafficking is still strongly concentrated in Western Europe, although, like production, it has spread throughout the world in recent years. Of the 8.5 tonnes (weight equivalent) of ecstasy seized globally in 2004, 50 % was recovered in Western and Central Europe, 23 % in North America and 16 % in Oceania (CND, 2006).
Le trafic d'ecstasy est toujours extrêmement concentré en Europe occidentale, bien que, à l'instar de la production, il se soit répandu à travers le monde ces dernières années. Sur les 8,5 tonnes (en équivalent poids) d'ecstasy saisies dans le monde en 2004, 50 % ont été interceptés en Europe centrale et occidentale, 23 % en Amérique du Nord et 16 % en Océanie (CND, 2006).
Der Ecstasy-Handel ist immer noch stark auf Westeuropa konzentriert, obwohl er sich, wie auch die Herstellung, in den letzten Jahren auf den gesamten Globus ausgeweitet hat. Von den 2004 weltweit sichergestellten 8,5 Tonnen (Gewichtsäquivalent) Ecstasy entfielen 50 % auf West- und Mitteleuropa, 23 % auf Nordamerika und 16 % auf Ozeanien (CND, 2006).
El tráfico de éxtasis sigue concentrándose fundamentalmente en Europa Occidental, si bien, al igual que la producción, se ha extendido al resto del mundo en los últimos años. De las 8,5 toneladas (equivalente de peso) de éxtasis incautadas a escala mundial en 2004, el 50 % correspondió a Europa Occidental y Central, el 23 % a Norteamérica y el 16 % a Oceanía (CND, 2006).
Il traffico di ecstasy è tuttora fortemente concentrato nell’Europa occidentale, anche se, al pari della produzione, in questi ultimi anni si è andato diffondendo in tutto il mondo. Delle 8,5 tonnellate (equivalente peso) di ecstasy intercettate in tutto il mondo nel 2004, il 50% è stato recuperato nell’Europa occidentale e centrale, il 23% nell’America settentrionale e il 16% in Oceania (CND, 2006).
O tráfico de ecstasy continua fortemente concentrado na Europa Ocidental, embora, tal como a produção, se tenha disseminado por todo o mundo nos últimos anos. Das 8,5 toneladas (equivalente-peso) de ecstasy apreendidas a nível mundial em 2004, 50% foram apreendidas na Europa Ocidental e Central, 23% na América do Norte e 16% na Oceânia (CND, 2006).
Η διακίνηση έκστασης παραμένει συγκεντρωμένη σε πολύ μεγάλο βαθμό στη Δυτική Ευρώπη, μολονότι, όπως και η παρασκευή της, τα τελευταία χρόνια έχει εξαπλωθεί σε όλο τον κόσμο. Από τους συνολικά 8,5 τόνους (ισοδύναμο βάρους) έκστασης που κατασχέθηκαν σε παγκόσμιο επίπεδο το 2004, 50 % κατασχέθηκε στη Δυτική και την Κεντρική Ευρώπη, 23 % στη Βόρεια Αμερική και 16 % στην Ωκεανία (CND, 2006).
De ecstasyhandel is nog altijd sterk geconcentreerd in West-Europa, maar heeft zich, net als de productie, in de afgelopen jaren wereldwijd verspreid. Van de 8,5 ton (equivalent gewicht) ecstasy die in 2004 wereldwijd in beslag is genomen, is 50% onderschept in West- en Midden-Europa, 23% in Noord-Amerika en 16% in Oceanië (CND, 2006).
Nezákonné obchodování s extází je stále výrazně soustředěno v západní Evropě, ačkoli se podobně jako výroba v posledních letech rozšířilo po celém světě. Z 8,5 tun (ekvivalentní hmotnost) extáze zachycené v roce 2004 na celém světě bylo 50 % zadrženo v západní a střední Evropě, 23 % v Severní Americe a 16 % v Oceánii (CND, 2006).
Ulovlig handel med ecstasy finder fortsat primært sted i Vesteuropa, men i de senere år har den ulovlige handel i lighed med produktionen bredt sig til resten af verden. Af de 8,5 tons (vægtækvivalent) ecstasy, der blev beslaglagt på verdensplan i 2004, fandt 50 % af beslaglæggelserne sted i Vest- og Centraleuropa, 23 % i Nordamerika og 16 % i Oceanien (CND, 2006).
Ecstasyga kauplemine on ikka veel kindlalt koondunud Lääne-Euroopasse, kuigi samalaadselt tootmisega on see viimastel aastatel levinud kogu maailmas. 2004. a kogu maailmas konfiskeeritud 8,5 tonnist (samaväärne kaal) ecstasyst 50% tabati Lääne- ja Kesk-Euroopas, 23% Põhja-Ameerikas ja 16% Okeaanias (CND, 2006).
Ekstaasin kauppa keskittyy edelleen vahvasti Länsi-Eurooppaan, mutta se on tuotannon tavoin levinnyt viime vuosina kaikkialle maailmaan. Maailmassa vuonna 2004 takavarikoiduista 8,5 tonnista ekstaasia (painoekvivalentti) Länsi- ja Keski-Euroopan osuus oli 50 prosenttia, Pohjois-Amerikan osuus 16 prosenttia ja Oseanian osuus 23 prosenttia (CND, 2006).
Az extasy-kereskedelem még mindig erősen Nyugat-Európában koncentrálódik, bár a termeléshez hasonlóan az elmúlt néhány évben ez is az egész világon elterjedt. A 2004-ben globálisan lefoglalt 8,5 tonna (tömeggel egyenértékű) extasy 50%-át Nyugat- és Közép-Európában, 23%-át Észak-Amerikában, 16%-át Óceániában találták meg (CND, 2006).
Omsetningen av ecstasy er fortsatt konsentrert til Vest-Europa, men akkurat som for produksjonen har omsetningen i løpet av de senere årene spredt seg videre utover i verden. Av de 8,5 tonnene (ca. vekt) ecstasy som ble beslaglagt på verdensbasis i 2004, ble 50 % funnet i Vest- og Sentral-Europa, 23 % i Nord-Amerika og 16 % i Oseania (CND, 2006).
Handel ekstazy nadal skupia się głównie w Europie Zachodniej, jednakże tak jak w przypadku jej produkcji, w ostatnich latach również i on rozpowszechnił się na całym świecie. Z 8,5 t (równoważnik wagowy) całkowitej ilości ekstazy skonfiskowanej w 2004 r. 50% przejęto w Europie Zachodniej i Środkowej, 23% w Ameryce Północnej, a 16% w Oceanii (CND, 2006).
Traficul cu ecstasy este încă puternic concentrat în Europa de Vest, deşi, precum producţia, s-a extins în întreaga lume în ultimii ani. Din cele 8,5 tone (echivalent greutate) de ecstasy capturate la nivel global în 2004, 50 % au fost recuperate în Europa Centrală şi de Vest, 23 % în America de Nord şi 16 % în Oceania (CND, 2006).
Obchodovanie s extázou sa ešte stále vo veľkej miere sústreďuje v západnej Európe aj napriek tomu, že sa rovnako ako výroba v posledných rokoch rozšírilo po celom svete. Z 8,5 tony (hmotnostný ekvivalent) extázy zachytenej v celosvetovom meradle v roku 2004 bolo 50 % zachytených v západnej a strednej Európe, 23 % v Severnej Amerike a 16 % v Oceánii (CND, 2006).
Ecstasyhandeln är fortfarande starkt koncentrerad till Västeuropa, även om den i likhet med framställningen på senare år har spridit sig över världen. Av de 8,5 ton (mängdekvivalent) av ecstasy som 2004 togs i beslag i hela världen stod västra och centrala Europa för 50 %, Nordamerika för 23 % och Oceanien för 16 % (CND, 2006).
Üretimi gibi Ecstasy kaçakçılığı da, son yıllarda tüm dünyaya yayılmış olsa bile, hala ağırlıklı olarak Batı Avrupa’da yoğundur. 2004’te ele geçirilen toplam 8,5 ton (ağırlığa denk) ecstasy’den % 50’si Batı ve Orta Avrupa’da, % 23’ü Kuzey Amerika’da ve % 16’sı da Okyanusya’da yakalanmıştır (CND, 2006).
Ekstazī tirdzniecība joprojām visvairāk ir koncentrēta Rietumeiropā, lai gan pēdējos gados tāpat kā ražošana, arī tirdzniecība ir izplatījusies visā pasaulē. No pasaulē 2004. gadā atsavinātajām 8,5 ekstazī tonnām (svara ekvivalents), 50 % ir konfiscēti Rietum- un Centrāleiropā, 23 % Ziemeļamerikā un 16 % Okeānijā (CND, 2006. g.).
  Poglavje 4: Amfetamini,...  
Po poročilih znaša število povpraševanj po zdravljenju zaradi uživanja ekstazija manj kot 1 % vseh povpraševanj po zdravljenju v večini držav, razen na Cipru, Madžarskem, Irskem in v Turčiji, kjer uživalci ekstazija predstavljajo od 4 % do 6 % vseh uživalcev, ki iščejo zdravljenje.
Demands for treatment related to ecstasy use are reported to account for less than 1 % of all treatment demands in most countries, with the exception of Cyprus, Hungary, Ireland and Turkey, where ecstasy clients constitute between 4 % and 6 % of all clients seeking treatment.
Les demandes de traitement pour usage d'ecstasy représentent moins de 1 % de l'ensemble des demandes dans la plupart des pays, à l'exception de Chypre, de la Hongrie, de l'Irlande et de la Turquie, où les patients usagers d'ecstasy comptent pour 4 % à 6 % de l'ensemble des patients en demande de traitement.
Die Behandlungsnachfragen im Zusammenhang mit Ecstasy machen den Berichten zufolge in den meisten Ländern weniger als 1 % aller Behandlungsnachfragen aus. Ausnahmen bilden hier Zypern, Ungarn, Irland und die Türkei, wo die Ecstasy-Patienten zwischen 4 % und 6 % der Patienten ausmachen, die eine Behandlung beantragen.
Las solicitudes de tratamiento relativas al consumo de éxtasis representan menos del 1 % de todos los tratamientos en la mayoría de los países, a excepción de Chipre, Hungría, Irlanda y Turquía, donde las solicitudes de tratamiento por consumo de éxtasis constituyen entre el 4 % y el 6 % de todos los pacientes.
È stato segnalato che le richieste di trattamento relative al consumo di ecstasy rappresentano meno dell’1% di tutte le richieste di trattamento nella maggior parte dei paesi, con l’eccezione di Cipro, Ungheria, Irlanda e Turchia, dove i pazienti con problemi di ecstasy rappresentano il 4-6% di tutti i pazienti che fanno domanda di trattamento.
De acordo com os dados fornecidos, os pedidos de tratamento relacionados com o consumo de ecstasy representam menos de 1% da procura total de tratamento na maioria dos países, com excepção de Chipre, Hungria, Irlanda e Turquia, onde os consumidores de ecstasy constituem 4% a 6% do total de utentes em busca de tratamento.
Οι αναφερθείσες αιτήσεις για θεραπεία απεξάρτησης από την έκσταση αντιπροσωπεύουν ποσοστό μικρότερο από το 1 % του συνόλου των αιτήσεων για θεραπεία στις περισσότερες χώρες, με εξαίρεση την Κύπρο, την Ουγγαρία, την Ιρλανδία και την Τουρκία, όπου τα άτομα που ζητούν θεραπεία απεξάρτησης από την έκσταση αποτελούν το 4 % έως 6 % του συνόλου των ατόμων που ζητούν θεραπεία.
In de meeste landen betreffen de aanvragen voor behandeling in verband met het gebruik van ecstasy volgens de meldingen minder dan 1% van alle gevallen. Uitzonderingen zijn Cyprus, Hongarije, Ierland en Turkije, waar ecstasycliënten tussen 4 en 6% uitmaken van alle cliënten die in behandeling willen.
Podle ohlášených údajů tvoří žádosti o léčbu v souvislosti s užíváním extáze méně než 1 % všech žádostí ve většině zemí, s výjimkou Kypru, Maďarska, Irska a Turecka, v nichž uživatelé extáze představují 4–6 % všech klientů, kteří léčbu vyhledají.
Anmodninger om behandling for ecstasybrug angives at tegne sig for under 1 % af alle behandlingsanmodninger i de fleste lande, med undtagelse af Cypern, Ungarn, Irland og Tyrkiet, hvor ecstasyklienter udgør mellem 4 og 6 % af alle klienter, der søger behandling.
Ecstasy tarbimisega seotud ravitaotluste arv moodustab vähem kui 1% ravitaotluste koguarvust peaaegu kõikides riikides, eranditeks on Küpros, Ungari, Iirimaa ja Türgi, kus ecstasytarbijate osakaal kõikide ravitaotlejate hulgas on 4–6%.
Useimmissa maissa ekstaasin osuus kaikesta hoidon kysynnästä on alle 1 prosentin. Vain Kyproksella, Unkarissa, Irlannissa ja Turkissa ekstaasiasiakkaiden osuus on 4–6 prosenttia kaikista hoitoon hakeutuneista asiakkaista.
Az extasyhasználattal kapcsolatos kezelési igényeket a legtöbb országból az összes kezelési igény 1%-ánál kevesebbnek jelentették, Ciprus, Magyarország, Írország és Törökország kivételével, ahol az extasyhasználó páciensek az összes kezelést kérő páciens 4–6%-át teszik ki.
Søknader om behandling for ecstasybruk utgjør under 1 % av det totale antallet søknader i de fleste land, med unntak av Kypros, Ungarn, Irland og Tyrkia, hvor ecstasyklienter utgjør mellom 4 % og 6 % av alle klienter som søker behandling.
Zapotrzebowanie na leczenie w związku z zażywaniem ekstazy stanowi w większości krajów mniej niż 1% wszystkich wniosków o leczenie, z wyjątkiem Cypru, Węgier, Irlandii i Turcji, gdzie odsetek pacjentów zażywających ekstazy wynosi 4 –6 % wszystkich osób zgłaszających się na leczenie.
Se raportează că cererile de tratament legate de consumul de ecstasy reprezintă mai puţin de 1 % din toate cererile de tratament din majoritatea ţărilor, cu excepţia Ciprului, Ungariei, Irlandei şi Turciei, unde pacienţii consumatori de ecstasy constituie între 4 % şi 6 % dintre toţi pacienţii care solicită tratament.
Uvádza sa, že vo väčšine krajín žiadosti o liečbu súvisiacu s extázou predstavujú menej ako 1 % všetkých žiadostí o liečbu s výnimkou Cypru, Maďarska, Írska a Turecka, kde extázoví klienti predstavujú 4 % až 6 % všetkých klientov vyhľadávajúcich liečbu.
Begäran om behandling av ecstasymissbruk rapporteras stå för mindre än 1 % av alla behandlingsbegäran i de flesta länder, med undantag av Cypern, Ungern, Irland och Turkiet, där ecstasyklienter utgör mellan 4 % och 6 % av samtliga klienter som söker behandling.
Ecstasy kullanımına bağlı tedavi taleplerinin çoğu ülkede tüm tedavi taleplerinin % 1’inden azına karşılık geldiği rapor edilmekte olup tedavi görmek isteyen tüm müşterilerin % 4 ila % 6’sının ecstasy hastalarından oluştuğu Kıbrıs, Macaristan, İrlanda ve Türkiye buna istisna oluşturmaktadır.
Ar ekstazī lietošanu saistīto ārstniecības pieprasījumu skaits lielākajā daļā valstu ir mazāks par 1 % no visiem ārstniecības pieprasījumiem, izņemot Kipru, Ungāriju, Īriju un Turciju, kur ekstazī lietotāji, kas vēlas ārstēties, ir 4 % līdz 6 % no visiem narkotiku pacientiem.
  Poglavje 4: Amfetamini,...  
Države članice so začele mCPP odkrivati v večjem obsegu kot druge nove psihoaktivne snovi, odkar se je leta 1997 začelo s sistemom zgodnjega opozarjanja spremljati nove (sintetične) droge. V enem letu je bil odkrit v 20 državah članicah ter v Romuniji in na Norveškem.
mCPP has been more widely identified by Member States than any other new psychoactive substance since the EWS started to monitor new (synthetic) drugs in 1997. It has been identified within the space of a year in 20 Member States as well as in Romania and Norway.
La mCPP a été plus souvent identifiée par les États membres que n'importe quelle autre nouvelle substance psychoactive depuis que le SAP a commencé à surveiller les nouvelles drogues (de synthèse) en 1997. En l'espace d'un an, 20 États membres, sans compter la Roumanie et la Norvège, ont identifié ce produit.
mCPP wird in den Mitgliedstaaten wesentlich häufiger nachgewiesen als andere neue psychoaktive Substanzen, seit im Jahr 1997 mit der Beobachtung neuer (synthetischer) Drogen im Rahmen des Frühwarnsystems begonnen wurde. Im Laufe eines Jahres wurde es in 20 Mitgliedstaaten sowie in Rumänien und Norwegen nachgewiesen.
La mCPP ha sido identificado en un número mayor de Estados miembros que ninguna otra nueva sustancia psicoactiva desde que el SAR empezó a controlar nuevas drogas (sintéticas) en 1997. En el período de un año se ha detectado en 20 Estados miembros, además de en Rumanía y Noruega.
Dal 1997, epoca in cui l’EWS ha iniziato a monitorare le nuove droghe (sintetiche), la mCPP è la sostanza individuata più spesso dagli Stati membri rispetto ad altre nuove sostanze psicoattive. Nell’arco di un anno è stata individuata in 20 Stati membri, in Romania e Norvegia
A mCPP tem sido mais amplamente identificada pelos Estados-Membros do que qualquer outra nova substância psicoactiva desde que o EWS começou a monitorizar as novas drogas (sintéticas) em 1997. No espaço de um ano, foi identificada em 20 Estados-Membros, bem como na Roménia e na Noruega.
Η mCPP εντοπίζεται από τα κράτη μέλη περισσότερο από οποιαδήποτε άλλη νέα ψυχοδραστική ουσία από τη στιγμή που το EWS ξεκίνησε να παρακολουθεί νέα (συνθετικά) ναρκωτικά το 1997. Εντοπίστηκε σε διάστημα ενός έτους σε 20 κράτη μέλη καθώς και στη Ρουμανία και τη Νορβηγία.
mCPP is door lidstaten breder in kaart gebracht dan alle andere nieuwe psychoactieve stoffen, sinds het EWS in 1997 is begonnen met het volgen van nieuwe (synthetische) drugs. De stof is binnen een tijdsbestek van een jaar getraceerd in twintig lidstaten, evenals in Roemenië en Noorwegen.
Od roku 1997, kdy se prostřednictvím systému včasného varování začaly sledovat nové (syntetické) drogy, je mCPP v členských státech EU z hlediska zjištěných případů rozšířenější než jakákoli jiná nová psychoaktivní látka. V rozmezí jednoho roku byla zjištěna ve 20 členských státech, jakož i v Rumunsku a Norsku.
Medlemsstaterne har i højere grad påvist mCPP end noget andet nyt psykoaktivt stof, siden EWS begyndte at overvåge nye (syntetiske) stoffer i 1997. Det er i løbet af et år blevet identificeret i 20 medlemsstater samt i Rumænien og Norge.
Sellest peale, kui 1997. a hakati EWSi kaudu uusi (sünteetilisi) uimasteid kontrollima, on mCPPd liikmesriikides tuvastatud rohkem kui ühtki teist uut psühhoaktiivset ainet. Aasta jooksul tuvastati seda kahekümnes liikmesriigis ning samuti Rumeenias ja Norras.
Jäsenvaltioissa mCPP:stä on tehty havaintoja laajemmin kuin mistään muusta uudesta psykoaktiivisesta aineesta sen jälkeen, kun uusia (synteettisiä) huumeita alettiin seurata nopeassa tiedonvaihtojärjestelmässä vuonna 1997. Vuoden sisällä havaintoja on tehty kaikkiaan 20 jäsenvaltiossa sekä Romaniassa ja Norjassa.
A tagállamok az mCPP-t szélesebb körben azonosították, mint bármely más új pszichoaktív anyagot azóta, hogy az EWS 1997-ben megkezdte az új (szintetikus) kábítószerek figyelését. Egy év leforgása alatt 20 tagállamban, valamint Romániában és Norvégiában is sikerült azonosítani.
Stoffet er blitt langt hyppigere identifisert i medlemsstatene enn noe annet psykoaktivt stoff siden EWS begynte å overvåke nye (syntetiske) stoffer i 1997. I løpet av et år har det blitt identifisert i 20 medlemsstater, i tillegg til Romania og Norge.
Od 1997 r., gdy za pośrednictwem systemu wczesnego ostrzegania zaczęto monitorować nowe narkotyki (syntetyczne), mCPP wykrywano w państwach członkowskich znacznie częściej niż jakąkolwiek inną nową substancję psychoaktywną. W jednym roku wykryto ją w 20 państwach członkowskich, a także w Rumunii i Norwegii.
Statele membre au identificat mCPP la scară mai largă decât orice altă nouă substanţă psihoactivă din momentul în care EWS a început să monitorizeze noile droguri (sintetice) în 1997. În decurs de un an, substanţa a fost identificată în 20 de state membre, precum şi în România şi Norvegia.
Členské štáty identifikovali mCPP oveľa častejšie ako akúkoľvek inú novú psychoaktívnu látku, odkedy EWS začal v roku 1997 monitorovať nové (syntetické) drogy. V priebehu roku bol identifikovaný v 20 členských štátoch ako aj v Rumunsku a Nórsku.
Av de nya psykoaktiva drogerna är mCPP den som har påträffats mest utbrett i medlemsstaterna sedan förvarningssystemet, EWS, 1997 började övervaka nya (syntetiska) droger. Inom loppet av ett år har mCPP identifierats i 20 medlemsstater samt i Rumänien och Norge.
mCPP, EWS 1997’de yeni (sentetik) uyuşturucuları izlemeye başladığından beri, Üye Devletler tarafından tüm diğer yeni psikoaktif uyuşturuculardan daha çok saptanmıştır. 1 yıllık süre zarfında 20 Üye Devlet’in yanı sıra Romanya ve Norveç’te saptanmıştır.
Kopš EWS 1997. gadā sāka pārraudzīt jaunas (sintētiskās) narkotikas, dalībvalstis ir konstatējušas mCPP biežāk nekā citas jaunās psihoaktīvās vielas. Vienā gadā šī viela ir konstatēta 20 dalībvalstīs, kā arī Rumānijā un Norvēģijā.
  Poglavje 4: Amfetamini,...  
Raziskave med prebivalstvom največkrat kažejo, da so amfetamini in ekstazi največkrat uporabljene prepovedane snovi za konopljo, čeprav je njihovo uživanje manj splošno razširjeno kot uživanje konoplje.
Traditionally, population surveys have shown that, next to cannabis, amphetamines and ecstasy are the illegal substances most commonly used, albeit the overall prevalence of their use is lower than that of cannabis. Use of ecstasy became popular during the 1990s, whereas amphetamines have been used for much longer.
Traditionnellement, les enquêtes de population ont montré qu'après le cannabis, les amphétamines et l'ecstasy sont les substances illicites les plus couramment consommées, bien que leur prévalence globale soit inférieure à celle du cannabis. La consommation d'ecstasy s'est popularisée au cours des années 1990, tandis que les amphétamines sont utilisées depuis beaucoup plus longtemps.
Demografischen Erhebungen zufolge sind Amphetamine und Ecstasy nach Cannabis traditionell die am häufigsten konsumierte illegale Substanz, wenngleich die Gesamtprävalenz des Amphetamin- und Ecstasykonsums deutlich geringer ist als bei Cannabis. Der weit verbreitete Konsum von Ecstasy begann erst in den 90er Jahren, während Amphetamine bereits seit wesentlich längerer Zeit konsumiert werden.
Tradicionalmente, las encuestas de población han demostrado que, después del cannabis, las anfetaminas y el éxtasis son las sustancias ilegales de mayor consumo, aunque la prevalencia general del consumo de anfetaminas y éxtasis es claramente inferior a la del cannabis. El consumo de éxtasis se hizo popular en los años noventa, mientras que la anfetamina tiene una historia más dilatada.
Dalle indagini svolte in passato presso risulta che, assieme alla cannabis, le anfetamine e l’ecstasy sono le sostanze illecite più frequentemente usate, sebbene la prevalenza complessiva del consumo di queste sostanze sia più bassa rispetto alla cannabis. Il consumo di ecstasy si è diffuso negli anni Novanta, mentre le anfetamine vengono usate da più tempo.
Tradicionalmente, os inquéritos à população têm revelado que, a seguir à cannabis, as anfetaminas e o ecstasy são as substâncias ilegais mais consumidas, apesar de a prevalência global do seu consumo ser inferior à da cannabis. O consumo de ecstasy popularizou-se na década de 90, enquanto as anfetaminas são consumidas há muito mais tempo.
Παραδοσιακά, οι έρευνες πληθυσμού δείχνουν ότι οι αμφεταμίνες και η έκσταση είναι, μετά την κάνναβη, οι παράνομες ουσίες που χρησιμοποιούνται συχνότερα, μολονότι η συνολική επικράτηση της χρήσης τους είναι σαφώς χαμηλότερη από εκείνη της κάνναβης. Η χρήση της έκστασης έγινε δημοφιλής κατά τη διάρκεια της δεκαετίας του 1990, ενώ οι αμφεταμίνες χρησιμοποιούνται εδώ και πολύ μεγαλύτερο διάστημα.
Uit enquêtes onder de bevolking blijkt al jaren dat amfetamine en ecstasy naast cannabis de meest gebruikte illegale drugs zijn, al is de totale prevalentie ervan duidelijk lager dan die van cannabis. Het gebruik van ecstasy is populair geworden in de jaren negentig, terwijl amfetaminen al veel langer worden gebruikt.
Průzkumy populace tradičně ukazují, že amfetaminy a extáze jsou po konopí nejběžněji užívanými nelegálními látkami, i když celková prevalence jejich užívání je nižší než u konopí. Užívání extáze si získalo oblibu v 90. letech 20. století, kdežto amfetaminy se užívají již mnohem déle.
Befolkningsundersøgelser har traditionelt vist, at det næst efter cannabis er amfetamin og ecstasy, der er de mest anvendte illegale stoffer, selv om udbredelsen af dem er mindre end udbredelsen af cannabis. Brugen af ecstasy blev populær i løbet af 1990'erne, mens amfetaminer er blevet brugt i meget længere tid.
Rahvastiku-uuringud on näidanud, et amfetamiinid ja ecstasy on illegaalsete uimastite hulgas tarbimise sageduse poolest tavaliselt kanepi järel teisel kohal, kuid nende üldine levimus on madalam kui kanepil. Ecstasy tarbimine muutus populaarseks 1990ndatel aastatel, aga amfetamiine on tarbitud palju kauem.
Väestötutkimuksissa on perinteisesti ilmennyt, että amfetamiinit ja ekstaasi ovat kannabiksen jälkeen tavallisimmin käytettyjä laittomia huumausaineita, vaikka niiden yleinen levinneisyys on selvästi suppeampi. Ekstaasin suosio alkoi 1990-luvulla, kun taas amfetamiinin historia on paljon pidempi.
A lakossági felmérések hagyományosan azt mutatták, hogy a kannabisz után az amfetaminok és az extasy a leggyakrabban használt tiltott anyagok, noha használatuk összesített előfordulása alacsonyabb a kannabiszénál. Az extasy használata az 1990-es években vált népszerűvé, az amfetaminokat viszont ennél sokkal régebb óta használják.
Tradisjonelt har befolkningsundersøkelser vist at nest etter cannabis er amfetamin og ecstasy de mest brukte illegale rusmidlene, men at bruken av disse er klart mindre utbredt enn bruken av cannabis. Ecstasy ble populært på 1990-tallet, mens amfetamin har vært brukt i mye lengre tid.
Tradycyjnie już badania populacji wykazują, że po konopiach indyjskich amfetaminy i ekstazy są najczęściej zażywanymi substancjami nielegalnymi, choć ogólny poziom rozpowszechnienia ich spożycia jest niższy niż rozpowszechnienie konopi indyjskich. Zażywanie ekstazy zyskało popularność w latach 90-tych, natomiast amfetaminy zażywano już znacznie wcześniej.
În mod tradiţional, sondajele realizate la nivelul populaţiei au arătat că, după canabis, amfetaminele şi ecstasy sunt substanţele ilegale cele mai des consumate, deşi prevalenţa generală a consumului acestora este mai redusă decât cea a canabisului. Consumul de ecstasy a devenit popular în cursul anilor 1990, pe când consumul de amfetamine are o istorie mai lungă.
Prieskumy medzi obyvateľstvom tradične uvádzajú, že amfetamíny a extáza sú hneď po kanabise najbežnejšie užívanými nezákonnými látkami, hoci celková prevalencia ich užívania je nižšia ako u kanabisu. Užívanie extázy sa stalo populárnym v deväťdesiatych rokoch minulého storočia, kým amfetamíny sa užívajú oveľa dlhšie.
Befolkningsundersökningar har traditionellt visat att amfetaminer och ecstasy är de näst vanligaste olagliga drogerna efter cannabis, även om prevalensen för amfetaminanvändning är lägre än för cannabisanvändning. Användning av ecstasy blev populär först under 1990-talet, medan amfetaminer har använts mycket längre.
Geleneksel olarak, nüfus araştırmaları, kullanımlarının genel yaygınlığı esrardan daha düşük olmasına rağmen, amfetamin ve ecstasy’nin esrarla birlikte en yaygın olarak kullanılan yasadışı maddeler olduğunu göstermiştir. Ecstasy kullanımı 1990’larda popüler hale gelirken amfetaminler çok daha uzun süre kullanılmıştır.
Iedzīvotāju aptaujas parasti rāda, ka amfetamīni un ekstazī ir visbiežāk lietotās nelegālās vielas tūlīt aiz kaņepēm, lai gan kopumā to lietošana nav tik izplatīta kā kaņepju lietošana. Ekstazī lietošana kļuva populāra 90. gados, bet amfetamīni ir pazīstami daudz ilgāk.
  Poglavje 6: Uživanje o...  
več kot 70 % – Grčija, Italija, Litva, Luksemburg, Malta, Slovenija, Bolgarija (176).
over 70 % – Greece, Italy, Lithuania, Luxembourg, Malta, Slovenia, Bulgaria (176).
plus de 70 %: Grèce, Italie, Lituanie, Luxembourg, Malte, Slovénie, Bulgarie (176).
über 70 % – Griechenland, Italien, Litauen, Luxemburg, Malta, Slowenien und Bulgarien (176).
más del 70 %: Grecia, Italia, Lituania, Luxemburgo, Malta, Eslovenia y Bulgaria (176).
oltre il 70 %: Grecia, Italia, Lituania, Lussemburgo, Malta, Slovenia, Bulgaria (176).
acima de 70% – Grécia, Itália, Lituânia, Luxemburgo, Malta, Eslovénia, Bulgária (176).
άνω του 70 % – Ελλάδα, Ιταλία, Λιθουανία, Λουξεμβούργο, Μάλτα, Σλοβενία, Βουλγαρία (176).
meer dan 70% – Griekenland, Italië, Litouwen, Luxemburg, Malta, Slovenië en Bulgarije (176).
více než 70 % – Řecko, Itálie, Litva, Lucembursko, Malta, Slovinsko, Bulharsko (176).
over 70 % – Grækenland, Italien, Litauen, Luxembourg, Malta, Slovenien, Bulgarien (176).
rohkem kui 70% – Kreeka, Itaalia, Leedu, Luksemburg, Malta, Sloveenia, Bulgaaria.(176)
yli 70 prosenttia: Kreikka, Italia, Liettua, Luxemburg, Malta, Slovenia, Bulgaria (176).
70% fölött – Görögország, Olaszország, Litvánia, Luxemburg, Málta, Szlovénia, Bulgária176.
over 70 % – Hellas, Italia, Litauen, Luxembourg, Malta, Slovenia, Bulgaria (176).
ponad 70% – Grecja, Włochy, Litwa, Luksemburg, Malta, Słowenia, Bułgaria (176).
peste 70 % – Grecia, Italia, Lituania, Luxemburg, Malta, Slovenia, Bulgaria (176).
viac ako 70 % – Grécko, Taliansko, Litva, Luxembursko, Malta, Slovinsko, Bulharsko (176).
Över 70 % – Grekland, Italien, Litauen, Luxemburg, Malta, Slovenien, Bulgarien (176).
% 70’in üzerinde – Yunanistan, İtalya, Litvanya, Lüksemburg, Malta, Slovenya, Bulgaristan (176).
vairāk par 70 % – Grieķija, Itālija, Lietuva, Luksemburga, Malta, Slovēnija, Bulgārija (176).
  Komentar ‘“ problem dro...  
Navedeni kot glavna droga pri približno 60 % vseh povpraševanj po zdravljenju zaradi uživanja drog
Principal drug in about 60 % of all drug treatment requests
Principal médicament dans environ 60 % de toutes les demandes de traitement
Principal droga en un 60% del total de las solicitudes de tratamiento.
Principale sostanza usata dal 60% dei soggetti che chiedono di entrare in terapia per consumo di stupefacenti
Droga principal em cerca de 60% do total de pedidos de tratamento da toxicodependência
Κύριο ναρκωτικό σε περίπου 60 % όλων των αιτήσεων για απεξάρτηση
Voornaamste drug in ongeveer 60 procent van alle aanvragen voor behandeling
Hlavní droga přibližně v 60 % případů všech žádostí o léčbu drogové závislosti
Primært stof i ca. 60 % af alle anmodninger om behandling for stofbrug
Ravitaotluste puhul on 60%-l juhtudest põhiuimastiks opioidid
Pääasiallinen huume noin 60 %:lla kaikista huumehoitoon hakeutuneista
A kezelésre jelentkezők kb. 60%-ánál a legfőbb kábítószer.
Ca. 60 % av alle søknader om narkotikabehandling gjelder opioider
Główny narkotyk (60%), będący przyczyną zgłaszania się na leczenie
Principalul drog în circa 60 % din toate solicitările de tratament
Hlavná droga v asi 60 % všetkých žiadostí o liečenie kvôli drogám
Primärdrog i cirka 60 % av samtliga ansökningar om behandling
Tüm uyuşturucu tedavisi taleplerinin % 60’ında başlıca uyuşturucu
  Poročilo  
Pri obiskovalcih klubov 10-krat višja verjetnost, da so že kdaj poskusili stimulativne droge, kot pri splošni populaciji
Surveys find club-goers over 10 times more likely to have tried stimulant drugs
Des études montrent que les adeptes des boîtes de nuit sont 10 fois plus susceptibles d’avoir essayé des stimulants
Studien zeigen, dass bei Clubbesuchern die Wahrscheinlichkeit des Konsums von Stimulanzien über zehnmal höher ist
Las encuestas revelan que la tendencia a consumir drogas estimulantes es diez veces más elevada entre los jóvenes que frecuentan establecimientos de ocio
Dalle indagini sul consumo di droga risulta che i frequentatori del divertimento notturno hanno una probabilità dieci volte superiore di avere fatto uso di sostanze stimolanti
Inquéritos realizados mostram que o consumo experimental de estimulantes é pelo menos 10 vezes mais elevado entre os frequentadores de clubes
Έρευνες δείχνουν ότι οι θαμώνες νυχτερινών κέντρων έχουν δεκαπλάσιες πιθανότητες να έχουν δοκιμάσει διεγερτικές ουσίες
Enquête: kans op experimenteren met stimulerende middelen ligt voor clubbezoekers tien maal hoger
Návštěvníci klubů mají podle průzkumů desetkrát vyšší zkušenosti se stimulujícími drogami
I følge undersøgelser er der over 10 gange større sandsynlighed for at klubgængere har prøvet stimulanser
Uuringute kohaselt on klubiskäijad proovinud stimulante 10 korda suurema tõenäosusega kui teised noored
Selvitysten mukaan piristävien huumeiden kokeilujen todennäköisyys on kymmenkertainen klubeissa kävijöiden parissa
Felmérések szerint a klubok látogatói körében tízszer nagyobb a stimulánsok kipróbálásának valószínűsége
Undersøkelser viser at klubbgjengere har mer enn 10 ganger større sannsynlighet for å ha prøvd sentralstimulerende stoffer
Wyniki badań pokazują, że wśród bywalców klubów istnieje ponad 10 razy większe prawdopodobieństwo sięgnięcia po narkotyki stymulujące
Studiile arată că probabilitatea ca persoanele care frecventează cluburi să consume droguri stimulente este de 10 ori mai mare decât în cazul altor persoane
Podľa prieskumov je u návštevníkov klubov pravdepodobnosť, že vyskúšali stimulačné drogy, 10-násobne vyššia
Undersökningar visar att nattklubbsbesökare har drygt tio gånger större sannolikhet för att ha prövat stimulantia
Araştırmalar kulüp müdavimlerinin uyarıcı maddeleri denemiş olma olasılığının 10 kat fazla olduğunu ortaya koyuyor
  Poročilo  
Droge v Evropi cenejše kot kdajkoli prej
Drugs in Europe now cheaper than ever before
Les drogues n’ont jamais été si bon marché en Europe
Drogen in Europa sind billiger als je zuvor
La droga es ahora más barata que nunca en Europa
Le droghe sempre meno care in Europa
Drogas na Europa mais baratas do que nunca
Φθηνότερα όσο ποτέ άλλοτε τα ναρκωτικά σήμερα στην Ευρώπη
Drugs in Europa nu goedkoper dan ooit
Drogy v Evropě jsou nyní levnější než kdy předtím
Narkotika i Europa nu billigere end nogensinde
Euroopas on uimastid odavamad kui kunagi varem
Huumeet ovat Euroopassa nyt halvempia kuin koskaan aiemmin
Minden eddiginél olcsóbbak a kábítószerek Európában
Narkotika billigere enn noen gang i Europa
Narkotyki w Europie są obecnie najtańsze w historii
Drogy v Európe sú teraz lacnejšie ako kedykoľvek predtým
Narkotikan i Europa nu billigare än någonsin
Avrupa’da Uyuşturucu Şimdi Her Zamankinden Daha Ucuz
Narkotikas Eiropā kļūst arvien lētākas
  Poročilo  
Zdravljenje z opioidi kot nadomestno snovjo
Opioid substitution treatment
Traitement de substitution des opiacés
Opioidgestützte Substitutionsbehandlung
Tratamiento de sustitución a base de opiáceos
Terapie sostitutive per i consumatori di oppiacei
Tratamento de substituição de opiáceos
Θεραπεία υποκατάστασης οπιοειδών
Substitutiebehandeling voor opioïdengebruikers
Substituční léčba závislosti na opiátech
Opioidsubstitutionsbehandling
Az opiátokat helyettesítő kezelés
Substitusjonsbehandling med opioider
Leczenie zastępcze osób zażywających opiaty
Terapia de substituţie în cazul opiaceelor
Behandling med opiatersättning
Opioīdu aizvietotājterapija
  Komentar ‘“ problem dro...  
Leta 2003 je več kot pol milijona uživalcev opioidov prejemalo nadomestno zdravljenje
More than half a million opioid users received substitution treatment in 2003
Plus d’un demi-million d’usagers d’opiacés ont reçu un traitement de substitution en 2003
Über eine halbe Million Opioidkonsumenten haben im Jahr 2003 eine Substitutionsbehandlung erhalten.
Más de un medio millón de consumidores de opiáceos recibieron tratamientos de sustitución en 2003.
Più di mezzo milione di consumatori di oppiacei nel 2003 è stato sottoposto a trattamento con terapia sostitutiva
Mais de meio milhão de consumidores de opiáceos receberam tratamento de substituição em 2003
Περισσότεροι από πεντακόσιες χιλιάδες χρήστες οπιοειδών υποβλήθηκαν σε θεραπεία υποκατάστασης το 2003
Meer dan een half miljoen opioïdengebruikers hebben in 2003 een substitutiebehandeling gekregen
Více než půl milionu uživatelů opiátů podstoupilo v roce 2003 substituční léčb
Over en halv million opioidbrugere var i substitutionsbehandling i 2003
2003. aastal sai asendusravi rohkem kui pool miljonit opioiditarbijat
Yli puoli miljoonaa opioidien käyttäjää sai korvaushoitoa vuonna 2003
2003-ban több mint félmillió opiátfüggő részesült helyettesítő kezelésben.
Mer enn en halv million opioidbrukere fikk substitusjonsbehandling i 2003
Ponad pół miliona osób zażywających opiaty poddano w 2003 r. leczeniu zastępczemu
Peste o jumătate de milion de consumatori de opiacee au primit terapie de substituţie în 2003
Viac ako pol milióna užívateľov opiátov dostalo v roku 2003 substitučnú liečbu
Över en halv miljon opiatmissbrukare fick substitutionsbehandling under 2003
2003’te yarım milyondan fazla opioid kullanıcısı ikame tedavisi görmüştür
Vairāk nekā pusmiljons opioīdu lietotāju 2003. gadā ir saņēmuši aizvietotājterapiju
  Poglavje 5: Kokain in c...  
(139) Leto 1999 velja kot izhodiščno leto za vrednost valut v vseh državah.
(139) Taking 1999 as the base year for the value of money in all countries.
(139)  1999 est l’année de référence pour la valeur monétaire dans tous les pays.
(139) Dabei dient in allen Ländern das Jahr 1999 als Basisjahr für den Geldwert.
(139) Tomando 1999 como año base a efectos del valor del dinero en todos los países.
(139) Prendendo come anno di partenza per il valore del denaro in tutti i paesi il 1999.
(139) Tomando 1999 como ano de base para o valor da moeda em todos os países.
(139) Λαμβάνοντας το 1999 ως έτος βάσης για την αξία του χρήματος σε όλες τις χώρες.
(139) Hierbij is 1999 als referentiejaar genomen voor de geldwaarde in alle landen.
(139) Výchozím rokem pro určení hodnoty peněz je ve všech zemích považován rok 1999.
(139) På grundlag af 1999 som basisåret for pengenes værdi i alle lande.
(139) 1999. aastat kasutatakse raha väärtuse hindamisel baasaastana kõikides riikides.
(139) Vuotta 1999 on käytetty rahan arvon vertailuvuotena kaikissa maissa.
(139) pénz értéke tekintetében minden országnál 1999-et tekintve bázisévnek.
(139)  1999 er basisår for pengeverdien i alle land.
(139) Rok 1999 przyjęto jako podstawę dla wartości pieniądza we wszystkich krajach.
(139) Luând anul 1999 ca an de referinţă pentru puterea de cumpărare în toate ţările.
(139) Keď sa vezme rok 1999 ako základ pre hodnotu peňazí vo všetkých krajinách.
(139) 1999 har använts som basår för valutorna i samtliga länder.
(139) Tüm ülkelerde paranın değeri için 1999 temel yıl olarak alınmıştır.
(139) Par naudas vērtības bāzes gadu visās valstīs ir ņemts 1999. gads.
  Poglavje 3: Konoplja  
(48) Leto 1999 se v vseh državah vzame kot izhodiščno leto za vrednost denarja.
(48) Taking 1999 as the base year for the value of money in all countries.
(48) 1999 est l’année de référence pour la valeur monétaire dans tous les pays.
(48) Dabei dient in allen Ländern das Jahr 1999 als Basisjahr für den Geldwert.
(48) Tomando 1999 como año base a efectos del valor del dinero en todos los países.
(48) Prendendo come anno di partenza per il valore del denaro in tutti i paesi il 1999.
(48) Tomando 1999 como ano de base para o valor da moeda em todos os países.
(48) Λαμβάνοντας το 1999 ως έτος βάσης για την αξία του χρήματος σε όλες τις χώρες.
(48) Hierbij is 1999 als referentiejaar genomen voor de geldwaarde in alle landen.
(48) Výchozím rokem pro určení hodnoty peněz je ve všech zemích považován rok 1999.
(48) På grundlag af 1999 som basisåret for pengenes værdi i alle lande.
(48) 1999. aastat kasutatakse raha väärtuse hindamisel baasaastana kõikides riikides.
(48) Vuotta 1999 on käytetty rahan arvon vertailuvuotena kaikissa maissa.
(48) pénz értéke tekintetében minden országnál 1999-et tekintve bázisévnek.
(48)  1999 er basisår for pengeverdien i alle land.
(48) Rok 1999 przyjęto jako podstawę dla wartości pieniądza we wszystkich krajach.
(48) Luând anul 1999 ca an de referinţă pentru puterea de cumpărare în toate ţările.
(48) Ak sa vezme rok 1999 ako východzí rok pre hodnotu peňazí vo všetkých krajinách.
(48)  1999 har använts som basår för valutorna i samtliga länder.
(48) Tüm ülkelerde paranın değeri için 1999 temel yıl olarak alınmıştır.
(48) Par naudas vērtības bāzes gadu visās valstīs ir ņemts 1999. gads.
  Poglavje 3: Konoplja  
(50) Leto 1999 se v vseh državah vzame kot izhodiščno leto za vrednost denarja.
(50) Taking 1999 as the base year for the value of money in all countries.
(50) 1999 est l’année de référence pour la valeur monétaire dans tous les pays.
(50) Dabei dient in allen Ländern das Jahr 1999 als Basisjahr für den Geldwert.
(50) Tomando 1999 como año base a efectos del valor del dinero en todos los países.
(50) Prendendo come anno di partenza per il valore del denaro in tutti i paesi il 1999.
(50) Tomando 1999 como ano de base para o valor da moeda em todos os países.
(50) Λαμβάνοντας το 1999 ως έτος βάσης για την αξία του χρήματος σε όλες τις χώρες.
(50) Waarbij 1999 als referentiejaar werd genomen voor de geldwaarde in alle landen.
(50) Výchozím rokem pro určení hodnoty peněz je ve všech zemích považován rok 1999.
(50) På grundlag af 1999 som basisåret for pengenes værdi i alle lande.
(50) 1999. aastat kasutatakse raha väärtuse hindamisel baasaastana kõikides riikides.
(50) Vuotta 1999 on käytetty rahan arvon vertailuvuotena kaikissa maissa.
(50) pénz értéke tekintetében minden országnál 1999-et tekintve bázisévnek.
(50)  1999 er basisår for pengeverdien i alle land.
(50) Rok 1999 przyjęto jako podstawę dla wartości pieniądza we wszystkich krajach.
(50) Luând anul 1999 ca an de referinţă pentru puterea de cumpărare în toate ţările.
(50)  Ak sa vezme rok 1999 ako východzí rok pre hodnotu peňazí vo všetkých krajinách.
(50) 1999 har använts som basår för valutorna i samtliga länder.
(50) Tüm ülkelerde paranın değeri için 1999 temel yıl olarak alınmıştır.
(50) Par naudas vērtības bāzes gadu visās valstīs ir ņemts 1999. gads.
  Komentar ‘“ problem dro...  
Število tistih, ki so ga poskusili vsaj enkrat v življenju: vsaj 10 milijonov ali več kot 3 % odraslih Evropejcev
Lifetime prevalence: at least 10 million, or over 3 % of European adults
Prévalence tout au long de la vie: au moins 10 millions, soit 3 % des adultes européens
Lebenszeitprävalenz: mindestens 10 Millionen oder mehr als 3 % der europäischen Erwachsenen
Prevalencia a lo largo de la vida: al menos 10 millones, es decir, un 3% de los europeos adultos.
Prevalenza una tantum: almeno 10 milioni, ossia più del 3% degli adulti europei
Prevalência do consumo ao longo da vida: pelo menos 10 milhões de pessoas, ou mais de 3% dos adultos europeus
Ποσοστό επικράτησης της χρήσης σε όλη τη ζωή: τουλάχιστον 10 εκατομμύρια, ή αλλιώς άνω του 3 % των ευρωπαίων ενηλίκων
“Ooit”-prevalentie: tenminste 10 miljoen, ofwel meer dan 3 procent van de Europese volwassenen
Celoživotní prevalence užívání: nejméně 10 milionů neboli přes 3 % dospělých Evropanů
Langtidsprævalens: mindst 10 millioner eller over 3 % af voksne europæere
Elu jooksul tarbimise levimus: vähemalt 10 miljonit eurooplast ehk rohkem kui 3% täiskasvanud eurooplastest
Ainakin kerran käyttäneet: vähintään 10 miljoonaa eurooppalaista eli yli 3 % aikuisista
Életprevalencia: legalább 10 millió vagy az európai felnőtteknek több mint 3%-a
Livstidsprevalens: minst 10 millioner, eller mer enn 3 % av voksne i Europa
Przynajmniej jednokrotne zażycie: co najmniej 10 mln osób, czyli ponad 3% dorosłych Europejczyków
Prevalenţa pe parcursul vieţii: minimum 10 milioane, adică peste 3 % din europenii adulţi
Celoživotná prevalencia: najmenej 10 miliónov alebo viac ako 3 % európskych dospelých
Antal som någon gång använt: minst 10 miljoner, eller över 3 % av Europas vuxna
Yaşam boyu yaygınlık: en az 10 milyon Avrupalı yetişkin veya Avrupalı yetişkinlerin % 3’ünden fazla
Ilgtermiņa lietošanas izplatība: vismaz 10 miljoni jeb vairāk nekā 3 % pieaugušo eiropiešu
  Komentar ‘“ problem dro...  
Število tistih, ki so ga zaužili v zadnjih 30 dneh: več kot 1 milijon
Use in the past 30 days: more than 1 million
Usage dans les 30 derniers jours: plus de 1 million
Prävalenz während der letzten 30 Tage: über 1 Million
Consumo en los últimos 30 días: más de 1 millón.
Consumo negli ultimi 30 giorni: più di 1 milione
Consumo nos últimos 30 dias: mais de 1 milhão de europeus
Χρήση κατά τις τελευταίες 30 ημέρες: άνω του 1 εκατομμυρίου
Gebruik afgelopen maand: meer dan 1 miljoen
Užití v posledních 30 dnech: více než 1 milion
Brug inden for de seneste 30 dage: over 1 million
Tarbimine viimase 30 päeva jooksul: üle 1 miljoni
Viimeksi kuluneiden 30 päivän aikana käyttäneet: yli 1 miljoona eurooppalaista
Fogyasztás az előző 30 nap során: több mint 1 millió
Zażycie w ciągu ostatnich 30 dni: ponad 1 mln osób
Consum în ultimele 30 de zile: peste 1 milion
Užívanie v minulých 30 dňoch: viac ako 1 milión
Antal som använt under de senaste 30 dagarna: över 1 miljon
Son 30 gün içinde kullanım: 1 milyonun üzerinde
Lietošana pēdējās 30 dienās: vairāk nekā 1 miljons eiropiešu
  Komentar ‘“ problem dro...  
Število tistih, ki so jih zaužili v zadnjih 30 dneh: manj kot 1 milijon
Use in the past 30 days: less than 1 million
Usage au cours des 30 derniers jours: moins de 1 million
Prävalenz während der letzten 30 Tage: unter 1 Million
Consumo en los últimos 30 días: menos de 1 millón.
Consumo negli ultimi 30 giorni: meno di 1 milione
Consumo nos últimos 30 dias: menos de 1 milhão de europeus
Χρήση κατά τις τελευταίες 30 ημέρες: κάτω του 1 εκατομμυρίου
Gebruik afgelopen maand: minder dan 1 miljoen
Užití v posledních 30 dnech: méně než 1 milion
Brug inden for de seneste 30 dage: under 1 million
Tarbimine viimase 30 päeva jooksul: alla 1 miljoni
Viimeksi kuluneiden 30 päivän aikana käyttäneet: alle 1 miljoona eurooppalaista
Fogyasztás az előző 30 nap során: kevesebb mint 1 millió
Zażycie w ciągu ostatnich 30 dni: poniżej 1 miliona osób
Consum în ultimele 30 de zile: mai puţin de 1 milion
Užívanie v minulých 30 dňoch: menej ako 1 milión
Antal som använt under de senaste 30 dagarna: mindre än 1 miljon
Lietošana pēdējās 30 dienās: mazāk par 1 miljonu
  Poglavje 6: Uživanje o...  
(164) Leto 1999 velja kot izhodiščno leto za vrednost valut v vseh državah.
(164) Taking 1999 as the base year for the value of money in all countries.
(164) 1999 est l’année de référence pour la valeur monétaire dans tous les pays.
(164) Dabei dient in allen Ländern das Jahr 1999 als Basisjahr für den Geldwert.
(164) Tomando 1999 como año base a efectos del valor del dinero en todos los países.
(164) Prendendo come anno di partenza per il valore del denaro in tutti i paesi il 1999.
(164) Tomando 1999 como ano de base para o valor da moeda em todos os países.
(164) Λαμβάνοντας το 1999 ως έτος βάσης για την αξία του χρήματος σε όλες τις χώρες.
(164) Hierbij is 1999 als referentiejaar genomen voor de geldwaarde in alle landen.
(164) Výchozím rokem pro určení hodnoty peněz je ve všech zemích považován rok 1999.
(164) På grundlag af 1999 som basisåret for pengenes værdi i alle lande.
(164) 1999. aastat kasutatakse raha väärtuse hindamisel baasaastana kõikides riikides.
(164) Vuotta 1999 on käytetty rahan arvon vertailuvuotena kaikissa maissa.
(164) pénz értéke tekintetében minden országnál 1999-et tekintve bázisévnek.
(164)  1999 er basisår for pengeverdien i alle land.
(164) Rok 1999 przyjęto jako podstawę dla wartości pieniądza we wszystkich krajach.
(164) Luând anul 1999 ca an de referinţă pentru puterea de cumpărare în toate ţările.
(164)  Ak sa vezme rok 1999 ako základ pre hodnotu peňazí vo všetkých krajinách.
(164) 1999 har använts som basår för valutorna i samtliga länder.
(164) Tüm ülkelerde paranın değeri için 1999 temel yıl olarak alınmıştır.
(164) Par naudas vērtības bāzes gadu visās valstīs ir ņemts 1999. gads.
  Komentar ‘“ problem dro...  
Število tistih, ki so ga zaužili v zadnjih 30 dneh: več kot 1,5 milijona
Usage au cours des 30 derniers jours: plus de 1,5 million
Prävalenz während der letzten 30 Tage: über 1,5 Millionen
Consumo en los últimos 30 días: más de 1,5 millones de europeos.
Consumo negli ultimi 30 giorni: più di 1,5 milioni
Consumo nos últimos 30 dias: mais de 1,5 milhões de europeus
Χρήση κατά τις τελευταίες 30 ημέρες: άνω του 1,5 εκατομμυρίου
Gebruik afgelopen maand: meer dan 1,5 miljoen
Užití v posledních 30 dnech: více než 1,5 milionu
Brug inden for de seneste 30 dage: over 1,5 millioner
Tarbimine viimase 30 päeva jooksul: üle 1,5 miljoni
Viimeksi kuluneiden 30 päivän aikana käyttäneet: yli 1,5 miljoonaa eurooppalaista
Fogyasztás az előző 30 nap során: több mint 1,5 millió
Zażycie w ciągu ostatnich 30 dni: ponad 1,5 mln osób
Consum în ultimele 30 de zile: peste 1,5 milioane
Užívanie v minulých 30 dňoch: viac ako 1,5 milióna
Antal som använt under de senaste 30 dagarna: över 1,5 miljoner
Son 30 gün içinde kullanım: 1,5 milyonun üzerinde
Lietošana pēdējās 30 dienās: vairāk nekā 1,5 % miljoni eiropiešu
  Poglavje 2: Odzivi na p...  
Cilj 17 akcijskega načrta EU 2005-2008 zahteva, da se zmanjšanje števila z drogo povezanih smrtnih primerov vključi kot poseben cilj na vseh ravneh, skupaj s intervencijami, posebej zasnovanimi za ta namen.
(33) Objective 17 of the EU action plan 2005–08 calls for the reduction of drug-related deaths to be included as a specific target at all levels, with interventions specifically designed for this purpose.
(33)  L’objectif 17 du plan d’action de l’UE pour la période 2005-2008 demande que la réduction du nombre de décès liés à la drogue figure parmi les objectifs spécifiques à tous les niveaux avec des interventions destinées précisément à atteindre cet objectif.
(33) Nach Maßgabe von Ziel 17 des EU-Drogenaktionsplans 2005-2008 ist die Verringerung der Zahl der Drogentoten auf allen Ebenen im Rahmen der hierfür konzipierten Maßnahmen als Einzelziel zu berücksichtigen.
(33) El objetivo 17 del Plan de Acción de la UE 2005-2008 exige la inclusión como objetivo específico a todos los niveles de la reducción de las muertes relacionadas con la droga, con intervenciones dirigidas específicamente a este fin.
(33) L’obiettivo n. 17 del piano d'azione dell’Unione europea per il 2005-2008 chiede che la riduzione dei decessi correlati al consumo di stupefacenti sia inserita come obiettivo specifico a tutti i livelli, con interventi concepiti appositamente a questo scopo.
(33) O objectivo nº 17 do Plano de Acção da UE para 2005–2008 exige que a redução da mortalidade associada à droga seja incluída como um objectivo específico a todos os níveis, com intervenções especificamente concebidas para o efeito.
(33) Ο στόχος 17 του σχεδίου δράσης της ΕΕ για την περίοδο 2005–08 προβλέπει τη συμπερίληψη της μείωσης του αριθμού των θανάτων που συνδέονται με τα ναρκωτικά ως ειδικού στόχου σε όλα τα επίπεδα, με παρεμβάσεις ειδικά σχεδιασμένες για τον σκοπό αυτό.
(33) Doelstelling 17 van het EU-actieplan inzake drugs (2005-2008) luidt: "Vermindering van het aantal drugsdoden op alle niveaus opnemen en speciaal daarop gerichte maatregelen nemen".
(33) Cíl 17 Protidrogového akčního plánu EU na období 2005–2008 vyzývá k tomu, aby snížení počtu úmrtí souvisejících s drogami bylo jako zvláštní cíl zahrnuto na všech úrovních zásahů určených zvláště pro tento účel.
(33) I henhold til mål 17 i EU's handlingsplan for 2005–2008 skal en reduktion af antallet af narkotikarelaterede dødsfald medtages som et specifikt mål på alle niveauer, og der skal udarbejdes tiltag specielt til dette formål.
(33) an class="super"> Euroopa Liidu narkootikumidealase tegevuskava (2005–2008) 17. eesmärgis kutsutakse üles seadma uimastitarbimisega seotud surmade vähendamiseks täpsed eesmärgid kõigil tasanditel ja välja töötama konkreetseid meetmeid selle eesmärgi saavutamiseks.
(33) Vuosiksi 2005–2008 laaditun EU:n toimintasuunnitelman tavoitteessa 17 asetetaan erityistavoitteeksi huumausainekuolemien vähentäminen toiminnan kaikilla tasoilla erityisesti tähän tarkoitukseen suunniteltujen toimenpiteiden avulla.
(33) 2005–08-ra szóló EU-s cselekvési terv 17. célkitűzése arra szólít fel, hogy a kábítószer-használattal összefüggő halálozások csökkentését minden szinten szerepeltessék konkrét célként, kifejezetten ehhez megtervezett beavatkozásokkal.
(33)  Mål nr. 17 i EUs handlingsplan for 2005-08 forutsetter at en reduksjon i antallet narkotikarelaterte dødsfall skal settes opp som et eget mål på alle plan, med intervensjoner spesielt utformet for formålet.
(33) Cel nr 17 planu działania UE 2005–2008 dotyczy ograniczenia liczby zgonów związanych z narkotykami; będzie on stanowił cel specjalny na wszystkich poziomach i opracowane zostaną specjalne działania interwencyjne.
(33) Obiectivul 17 al planului de acţiune UE pe 2005-2008 urmăreşte includerea măsurii de reducere a deceselor provocate de consumul de droguri drept obiectiv specific la toate nivelurile, cu măsuri de intervenţie elaborate special în acest sens.
(33) Cieľ 17 akčného plánu EÚ na roky 2005 – 2008 vyžaduje, aby zníženie úmrtí súvisiacich s drogami bolo zaradené ako špecifický cieľ na všetkých úrovniach so zásahmi špeciálne navrhnutými na tento účel.
(33) Mål 17 I EU:s handlingsplan mot narkotika 2005–2008 manar medlemsstaterna att införa minskning av antalet narkotikarelaterade dödsfall som ett särskilt mål på alla nivåer, med insatser som utformats särskilt för detta ändamål.
(33) 2005-08 AB eylem planının 17 sayılı hedefi, özel olarak bu amaca yönelik tasarlanmış müdahalelerle, uyuşturucuya bağlı ölümlerin tüm düzeylerde belirli bir hedef olarak bulunmasını talep etmektedir.
(33) ES 2005. – 2008. gada rīcības plāna 17. mērķis paredz ar narkotikām saistītu nāves gadījumu skaita samazināšanu iekļaut kā īpašu mērķi visos politikas līmeņos un izstrādāt tieši šim nolūkam paredzētus iejaukšanās pasākumus.
  Poglavje 2: Odzivi na p...  
V Nemčiji in Grčiji so konkretni ukrepi, namenjeni preprečevanju širjenja nalezljivih bolezni, sestavni del nacionalne strategije o drogah, medtem ko preprečevanje nalezljivih bolezni kot cilj ni izrecno določeno.
In Germany and Greece, concrete measures aimed at the prevention of infectious diseases form part of the national drug strategy, while infectious disease prevention is not explicitly identified as an objective.
En Allemagne et en Grèce, des mesures concrètes de prévention des maladies infectieuses font partie de la stratégie antidrogue nationale, alors que la prévention de ces maladies n'est pas identifiée explicitement comme un objectif.
In Deutschland und Griechenland sind konkrete Maßnahmen zur Prävention von Infektionskrankheiten Teil der nationalen Drogenstrategie, obwohl die Prävention von Infektionskrankheiten nicht explizit als Ziel formuliert wird.
En Alemania y en Grecia, la estrategia nacional antidroga incluye medidas concretas destinadas a la prevención de enfermedades infecciosas, aunque dicha prevención no se identifica de forma explícita como un objetivo.
In Germania e Grecia misure concrete finalizzate alla prevenzione delle malattie infettive sono parte integrante della strategia nazionale in materia di stupefacenti, mentre la prevenzione delle malattie infettive non viene individuata esplicitamente come un obiettivo.
As estratégias nacionais da Alemanha e da Grécia contêm medidas concretas para prevenir as doenças infecto-contagiosas, embora tal prevenção não seja explicitamente identificada entre os seus objectivos.
Στη Γερμανία και την Ελλάδα, η εθνική στρατηγική για τα ναρκωτικά περιλαμβάνει σαφή μέτρα για την πρόληψη των λοιμωδών νοσημάτων, η οποία ωστόσο δεν προσδιορίζεται ρητά ως στόχος.
In Duitsland en Griekenland zijn concrete maatregelen gericht op de preventie van besmettelijke ziekten in de nationale drugsstrategie opgenomen, maar die preventie is daarin niet expliciet als doelstelling vastgelegd.
V Německu a Řecku konkrétní opatření zaměřená na prevenci infekčních chorob tvoří součást národní protidrogové strategie, zatímco prevence infekčních chorob není výslovně uvedena jako cíl.
I Tyskland og Grækenland indgår konkrete foranstaltninger, som er målrettet mod forebyggelse af smitsomme sygdomme, i den nationale narkotikastrategi, mens forebyggelsen af smitsomme sygdomme ikke udtrykkeligt er fastlagt som et mål.
Saksamaal ja Kreekas kuulub nakkushaiguste leviku tõkestamine riiklikku narkomaania ennetamise strateegiasse, kuid nakkushaiguste ennetamine ei ole eraldi eesmärgina välja toodud.
Saksassa ja Kreikassa kansalliseen huumestrategiaan sisältyy konkreettisia toimia tartuntatautien leviämisen ehkäisemiseksi, vaikka tartuntatautien ehkäisyä ei olekaan nimenomaisesti määritelty ohjelman tavoitteeksi.
Németországban és Görögországban a nemzeti kábítószer-stratégiának a fertőző betegségek megelőzésére szolgáló konkrét intézkedések is részét képezik, ugyanakkor a fertőző betegségek megelőzését kifejezett célkitűzésként nem nevezték meg.
I Tyskland og Hellas omfatter den nasjonale narkotikastrategien konkrete tiltak for forebygging av infeksjonssykdommer, men forebygging av infeksjonssykdommer er likevel ikke eksplisitt definert som en målsetting.
W Niemczech i Grecji w krajowych strategiach antynarkotykowych ujęto konkretne działania, których celem jest zapobieganie chorobom zakaźnym mimo braku jednoznacznego określenia profilaktyki jako jednego z celów.
În Germania şi Grecia există măsuri concrete destinate să prevină bolile infecţioase, măsuri care fac parte din strategia naţională în domeniul drogurilor, însă obiectivul de prevenire a bolilor infecţioase nu este formulat ca atare în mod explicit.
V Nemecku a Grécku tvoria konkrétne opatrenia zamerané na prevenciu infekčných chorôb časť národnej protidrogovej stratégie, hoci prevencia infekčných chorôb nie je výslovne identifikovaná ako cieľ.
I Tyskland och Grekland utgör konkreta åtgärder som syftar till att förebygga smittsamma sjukdomar en del av den nationella narkotikastrategin medan förebyggande av infektionssjukdomar inte uttryckligen identifieras som ett mål.
Almanya ve Yunanistan’da, bulaşıcı hastalıkların önlenmesini hedef alan somut tedbirler ulusal uyuşturucu stratejisinin bir parçasını oluştururken, bulaşıcı hastalıkların önlenmesi açıkça bir hedef olarak tanımlanmamıştır.
Vācijas un Grieķijas narkotiku stratēģijā ir iekļauti konkrēti infekcijas slimību profilakses pasākumi, lai gan infekcijas slimību profilakse nav izcelta kā īpašs mērķis.
  Poglavje 7: Z drogo pov...  
Kokain pogosto uživajo uživalci opioidov in običajno se ga najde pri toksikoloških analizah prevelikih odmerkov opioidov in drugih snovi, kot so alkohol in benzodiazepini. Kokain se pogosto uživa skupaj z alkoholom, kar je kombinacija, ki ima lahko za posledico povečano toksičnost.
Cocaine use is frequent among opioid users, and it is common to find cocaine in toxicological analyses of opioid overdoses, as well as other substances such as alcohol and benzodiazepines Cocaine is commonly consumed together with alcohol, a combination that may result in increased toxicity
L’usage de cocaïne est courant chez les usagers d’opiacés et il est fréquent de trouver de la cocaïne dans les analyses toxicologiques des victimes de surdoses d’opiacés, sans compter d’autres substances comme l’alcool et les benzodiazépines. La cocaïne est souvent consommée avec de l’alcool, une combinaison qui peut accroître sa toxicité.
Kokain wird häufig von Opioidkonsumenten eingenommen, und in der Regel werden in Fällen einer Überdosierung von Opioiden bei der toxikologischen Analyse Kokain sowie andere Substanzen wie Alkohol und Benzodiazepine festgestellt. Kokain wird häufig gemeinsam mit Alkohol konsumiert, was eine erhöhte Toxizität zur Folge haben kann.
Es frecuente el consumo de cocaína entre los consumidores de opiáceos y resulta normal encontrar cocaína en los análisis toxicológicos de los casos de sobredosis por opiáceos, además de otras sustancias como el alcohol y las benzodiazepinas. La cocaína se suele consumir junto con alcohol, una combinación que puede aumentar su toxicidad.
Il consumo di cocaina è diffuso tra i consumatori di oppiacei ed è facile riscontrare tracce di cocaina nelle analisi tossicologiche delle overdosi da oppiacei, accanto a tracce di altre sostanze come alcol e benzodiazepine. Solitamente la cocaina viene consumata assieme ad alcol, una combinazione questa che può intensificare il livello di tossicità.
O consumo de cocaína é frequente entre os consumidores de opiáceos, sendo comum encontrar cocaína nas análises toxicológicas das vítimas de overdose de opiáceos, bem como outras substâncias, designadamente o álcool e as benzodiazepinas. A cocaína é frequentemente consumida em conjunto com o álcool, uma associação que pode aumentar a toxicidade.
Η χρήση κοκαΐνης είναι διαδεδομένη στους χρήστες οπιοειδών και στις τοξικολογικές αναλύσεις ανιχνεύεται συχνά κοκαΐνη σε περιπτώσεις υπερβολικής δόσης οπιοειδών, σε συνδυασμό με άλλες ουσίες, όπως αλκοόλ και βενζοδιαζεπίνες. Η κοκαΐνη καταναλώνεται συχνά μαζί με αλκοόλ, συνδυασμός που μπορεί να επιφέρει αύξηση της τοξικότητας.
Cocaïnegebruik komt vaak voor onder opioïdengebruikers en het is niet ongebruikelijk dat in de toxicologische analysen van slachtoffers van een overdosis opioïden niet alleen andere stoffen zoals alcohol en benzodiazepinen, maar ook cocaïne wordt aangetroffen. Cocaïne wordt dikwijls samen met alcohol gebruikt, een combinatie die tot een verhoogde toxiciteit kan leiden.
Užívání kokainu je časté mezi uživateli opiátů. Kokain je vedle dalších látek, jako alkohol a benzodiazepiny, běžně zjištěn během toxikologických šetřeních při předávkování opiáty. Kokain se běžně užívá v kombinaci s alkoholem, což může vyvolat zvýšenou toxicitu.
Kokainbrug er udbredt blandt opioidbrugere, og det er almindeligt at finde kokain i toksikologiske analyser af opioidoverdoser ved siden af andre stoffer som f.eks. alkohol og benzodiazepiner. Kokain indtages sædvanligvis sammen med alkohol, en kombination, som kan føre til øget forgiftning.
Kokaiini tarbimine on sagedane opioidide tarbijate hulgas ning kokaiini tuvastatakse sageli toksikoloogilistes analüüsides opioidide üleannustamise korral, lisaks muudele ainetele nagu näiteks alkohol ja bensodiasepiinid. Kokaiini tarbitakse sageli koos alkoholiga, selle tulemuseks võib aga olla suurenenud toksilisus.
Kokaiinin käyttö on yleistä opioidien käyttäjien keskuudessa, ja opioidien yliannostustapausten toksikologisissa analyyseissä löydetään usein kokaiinia muiden aineiden, kuten alkoholin ja bentsodiatsepiinien lisäksi. Kokaiinia käytetään usein alkoholin kanssa, mikä saattaa lisätä sen toksisuutta.
A kokainhasználat az opiáthasználók között gyakori, ezért az opiáttúladagolásos esetek toxikológiai elemzése gyakran kimutatja a kokaint is az egyéb anyagok, pl. alkohol és benzodiazepinek mellett. A kokaint gyakran fogyasztják együtt az alkohollal, és ez a kombináció fokozott toxicitáshoz vezethet.
Kokainbruk er vanlig blant opioidbrukere, og det er vanlig å finne kokain i toksikologiske analyser av opioidoverdoser, i tillegg til andre stoffer som alkohol og benzodiazepiner. Kokain konsumeres ofte sammen med alkohol, en kombinasjon som kan gi økt toksisitet.
Zażywanie kokainy jest częste wśród osób zażywających opiaty, a wyniki analizy toksykologicznej przeprowadzanej w przypadkach przedawkowania opiatów często wykazują jej obecność, jak również obecność innych substancji, takich jak alkohol i benzodiazepiny. Kokainę zwykle spożywa się w połączeniu z alkoholem, co może prowadzić do podwyższenia toksyczności.
Consumul de cocaină este frecvent în rândul consumatorilor de opiacee, iar cocaina este identificată de multe ori în analizele toxicologice pentru cazurile de supradoză de opiacee, pe lângă alte substanţe cum sunt alcoolul şi bezodiazepinele. Cocaina se consumă de obicei în combinaţie cu alcoolul, o combinaţie care provoacă toxicitate ridicată.
Užívanie kokaínu je časté medzi užívateľmi opiátov a kokaín sa bežne nachádza pri toxikologických analýzach predávkovania opiátmi, ako aj inými látkami, napríklad alkoholom a benzodiazepínmi. Kokaín sa bežne užíva spolu s alkoholom, čo je kombinácia, ktorá môže viesť k zvýšenej toxicite.
Kokainanvändning är vanlig bland opiatmissbrukare och kokain påträffas ofta i toxikologiska analyser i samband med opiatöverdoser, vid sidan om andra ämnen som alkohol och benzodiazepiner. Kokain konsumeras ofta tillsammans med alkohol, en kombination som kan resultera i ökad toxicitet.
Kokain, opioid kullanıcıları tarafından sıklıkla kullanılmaktadır ve opioid aşırı dozlarının toksikolojik analizlerinde alkol ve benzodiazepinlerin yanı sıra kokain de yaygın olarak bulunmaktadır. Kokain genellikle alkolle birlikte tüketilmekte olup, bu kombinasyon zehirlilik oranının artmasına sebep olabilecek türdendir.
Kokaīnu bieži lieto opioīdu lietotāji, un opioīdu pārdozēšanas toksikoloģiskajās analīzēs kokaīna klātbūtne nav nekas neparasts, tāpat kā citu vielu, piemēram, alkohola un benzodiazepīnu klātbūtne. Kokaīnu nereti lieto kopā ar alkoholu, un šāda kombinācija draud ar palielinātu toksiskumu.
  Poglavje 2: Odzivi na p...  
Tako kot v prejšnji strategiji in akcijskem načrtu Evropske unije za droge je tudi v sedanji strategiji preprečevanje širjenja nalezljivih bolezni še vedno pomemben cilj, ki je naveden kot cilj 16 v akcijskem načrtu za obdobje 2005–2008.
As in the previous European Union drug strategy and action plan, prevention of the spread of infectious diseases remains an important goal in the current strategy and is specified as objective 16 in the action plan for 2005–08. This emphasises the continued importance that European governments and the Commission place on the health-related consequences of drug use (34).
À l'instar de la stratégie et du plan d'action antidrogue précédents de l'UE, la prévention de la transmission de maladies infectieuses demeure un objectif prioritaire de la stratégie actuelle et constitue l'objectif 16 du plan d'action pour 2005-2008. Ceci montre l'importance soutenue que les gouvernements européens et la Commission attachent aux conséquences de la consommation de drogue sur la santé (34).
Wie bereits in der vorangegangenen EU-Drogenstrategie und im Drogenaktionsplan 2000-2004 stellt die Prävention der Verbreitung von Infektionskrankheiten auch in der derzeitigen Strategie ein wichtiges Ziel dar und wurde als Ziel 16 in den Drogenaktionsplan 2005-2008 aufgenommen. Damit wird deutlich, dass die europäischen Regierungen und die Kommission den gesundheitlichen Folgen des Drogenkonsums weiterhin große Bedeutung beimessen (34).
Al igual que la anterior Estrategia y el Plan de Acción en materia de drogas 2000-2004, la estrategia actual continúa considerando importante prevenir la propagación de enfermedades infecciosas, y así lo ha especificado en el objetivo 16 del Plan de Acción para el período 2005-2008. Esto pone de relieve la importancia que los gobiernos europeos y la Comisión siguen otorgando a las consecuencias para la salud derivadas del consumo de droga (34).
Come nella precedente strategia e nel precedente piano d’azione in materia di stupefacenti dell’Unione europea, la prevenzione della diffusione delle malattie infettive rimane un obiettivo fondamentale nella strategia attualmente in corso, specificato come obiettivo n. 16 nel piano d’azione per il periodo 2005–2008. Ciò riflette l’importanza continua che i governi europei e la Commissione attribuiscono alle ripercussioni sulla salute del consumo di droga (34).
À semelhança da estratégia e do plano de acção da UE em matéria de luta contra a droga anteriores, a prevenção da propagação de doenças infecto-contagiosas continua a ser um objectivo importante da estratégia actual, tendo sido especificado como o objectivo nº 16 no plano de acção para 2005–2008. Tal mostra claramente a importância que os governos europeus e a Comissão continuam a conferir às consequências sanitárias do consumo de droga (34).
Όπως και στην προηγούμενη στρατηγική και το σχέδιο δράσης της Ευρωπαϊκής Ένωσης για τα ναρκωτικά, η πρόληψη της εξάπλωσης λοιμωδών νόσων παραμένει σημαντικός στόχος και στην τρέχουσα στρατηγική, και ορίζεται ως στόχος 16 στο σχέδιο δράσης για την περίοδο 2005–08. Το γεγονός αυτό υπογραμμίζει τη βαρύτητα που εξακολουθούν να δίνουν οι ευρωπαϊκές κυβερνήσεις και η Επιτροπή στις συνέπειες της χρήσης ναρκωτικών (34).
Zoals in de voorafgaande EU-drugsstrategie en het eerdere EU-actieplan inzake drugs nemen maatregelen ter voorkoming van de verspreiding van besmettelijke ziekten ook in de huidige strategie een belangrijke plaats in. Een en ander is als doelstelling 16 in het actieplan (2005-2008) neergelegd. Hieruit blijkt nog eens duidelijk dat de Europese regeringen en de Commissie veel aandacht blijven schenken aan de gevolgen voor de gezondheid van drugsgebruik (34).
Stejně jako v případě předchozí protidrogové strategie a protidrogového akčního plánu Evropské unie zůstává prevence šíření infekčních chorob významným cílem i v současné strategii a je uvedena v akčním plánu na období 2005–2008 jako cíl 16. To podtrhuje přetrvávající význam, který evropské vlády a Evropská komise přikládají zdravotním důsledkům užívání drog (34).
Som i EU's tidligere narkotikastrategi og handlingsplan er forebyggelse af spredningen af smitsomme sygdomme fortsat et vigtigt mål i den nuværende strategi og er fastsat som mål 16 i handlingsplanen for 2005–2008. Dette understreger den fortsatte betydning, som europæiske regeringer og Kommissionen tillægger de sundhedsmæssige konsekvenser af stofbrug (34).
Nagu ka varasemas Euroopa Liidu narkostrateegias ja tegevuskavas, on ka praeguse strateegia tähtis eesmärk nakkushaiguste leviku tõkestamine ning see on sõnastatud 2005.–2008. aasta tegevuskavas 16. eesmärgis. Selles rõhutatakse, et Euroopa valitsused ja komisjon peavad uimastite tarvitamise mõju tervisele endiselt oluliseks.(34)
Tartuntatautien leviämisen ehkäiseminen on nykyisessä strategiassa yhtä tärkeä päämäärä kuin Euroopan unionin edellisessäkin huumestrategiassa ja toimintasuunnitelmassa, ja se täsmennetään vuosiksi 2005–2008 laaditun toimintasuunnitelman tavoitteessa 16. Tämä osoittaa, miten tärkeänä Euroopan hallitukset ja komissio edelleen pitävät puuttumista huumeidenkäytön aiheuttamiin terveysvaikutuksiin(34).
Az Európai Unió korábbi kábítószer-stratégiájához és cselekvési tervéhez hasonlóan a fertőző betegségek terjedésének megelőzése a jelenlegi stratégiában is fontos cél, és a 2005–08-ra szóló cselekvési tervben a 16. célkitűzésként szerepel. Ez is nyomatékosítja, hogy az európai kormányok és a Bizottság nagy jelentőséget tulajdonítanak a kábítószer-használat egészségügyi következményeinek34.
Som i tidligere narkotikastrategier og handlingsplaner for EU er forebygging av spredningen av smittsomme sykdommer et viktig mål i den inneværende strategien, og forebygging er definert som mål nr. 16 i handlingsplanen for 2005-08. Av dette ser vi hvor høyt Europas regjeringer og Kommisjonen vektlegger fortsatt innsats mot helserelaterte konsekvenser av narkotikabruk (34).
Podobnie jak w poprzedniej strategii antynarkotykowej UE i planie działania, zapobieganie rozprzestrzenianiu się chorób zakaźnych pozostaje ważnym celem obecnej strategii i w planie działania na lata 2005–2008 określono je jako cel nr 16. Świadczy to o znaczeniu, jakie rządy państw europejskich i Komisja stale przywiązują do problemów zdrowotnych spowodowanych zażywaniem narkotyków (34).
La fel ca în strategiile şi planurile de acţiune anterioare ale Uniunii Europene în domeniul drogurilor, prevenirea răspândirii bolilor infecţioase rămâne un obiectiv important al strategiei actuale şi este menţionat drept obiectivul 16 în planul de acţiune pe 2005-2008. Acest fapt subliniază importanţa continuă pe care guvernele europene şi Comisia o acordă consecinţelor asupra sănătăţii ale consumului de droguri (34).
Podobne ako v predchádzajúcej protidrogovej stratégii a akčnom pláne Európskej únie prevencia šírenia infekčných chorôb zostáva dôležitým cieľom v súčasnej stratégii a je špecifikovaná ako cieľ 16 v akčnom pláne na roky 2005 – 2008. Toto zdôrazňuje pokračujúcu dôležitosť, ktorú európske vlády a Komisia pripisujú dôsledkom užívania drog súvisiacich so zdravím (34).
Liksom i EU:s föregående narkotikastrategi och handlingsplan förblir förebyggande av spridning av infektionssjukdomar ett viktigt mål i den nuvarande strategin och anges som mål 16 i handlingsplanen för 2005–2008. Detta understryker den fortsatt stora vikt som de europeiska ländernas regeringar och kommissionen lägger vid narkotikamissbrukets hälsorelaterade följder (34).
Önceki Avrupa Birliği uyuşturucu stratejisi ile eylem planında olduğu gibi, bulaşıcı hastalıkların yayılmasının önlenmesi mevcut stratejide önemli bir amaç teşkil etmeye devam etmekte ve 2005-08 eylem planında 16 sayılı hedef olarak belirtilmektedir. Bu durum, Avrupa hükümetleri ile Komisyon’un uyuşturucu kullanımının sağlığa ilişkin sonuçlarına yükledikleri süregelen önemi vurgulamaktadır (34).
Tāpat kā iepriekšējā Eiropas Savienības narkotiku stratēģijā un rīcības plānā, infekcijas slimību izplatības profilakse joprojām ir svarīgs mērķis arī pašreizējā stratēģijā un ir konkretizēta kā 16. mērķis 2005. – 2008. gada rīcības plānā. Ar to tiek uzsvērta nepārtrauktā uzmanība, ko Eiropas valstu valdības un Komisija uzskata par vajadzīgu pievērst narkotiku lietošanas ietekmei uz veselību (34).
  Poglavje 2: Odzivi na p...  
Po koncu 80. let prejšnjega stoletja se je metadonsko vzdrževanje kot način zdravljenja vse hitreje uvajalo. Do leta 2001 ga je uvedlo že 24 držav EU ter Bolgarija, Romunija in Norveška (prikaz 1). Vendar se obseg in pokritost med državami znatno razlikujeta (glej poglavje 6).
After the late 1980s, the rate at which methadone maintenance was introduced as a treatment modality accelerated. By 2001, 24 EU countries as well as Bulgaria, Romania and Norway had introduced it (Figure 1). However, scale and coverage differ considerably between countries (see Chapter 6).
À la fin des années 1980, la vitesse d'introduction du traitement de substitution à la méthadone en tant que modalité de traitement s'est accélérée. En 2001, 24 États membres de l'UE, en plus de la Bulgarie, de la Roumanie et de la Norvège, l'avaient introduit (Figure 1). Toutefois, l'ampleur et la couverture varient considérablement selon les pays (voir Chapitre 6).
Anfang der 90er Jahre wurde die methadongestützte Erhaltungstherapie in zunehmendem Maße als Behandlungsform eingeführt. Im Jahr 2001 wurde sie bereits in 24 EU-Ländern sowie in Bulgarien, Rumänien und Norwegen angewendet (Abbildung 1). Hinsichtlich Umfang und Reichweite der Anwendung bestehen jedoch erhebliche Unterschiede zwischen den einzelnen Ländern (siehe Kapitel 6).
A principios de los años noventa, se generalizó cada vez más el mantenimiento con metadona como modalidad de tratamiento. En 2001, la habían introducido 24 países de la UE, así como Bulgaria, Rumanía y Noruega (gráfico 1). Sin embargo, el alcance y la cobertura difieren considerablemente entre países (véase el capítulo 6).
Dopo la fine degli anni Ottanta, la terapia di mantenimento con metadone come modalità terapeutica ha cominciato a essere introdotta con sempre più rapidità. Nel 2001 avevano introdotto questa modalità terapeutica 24 paesi dell’Unione europea, oltre che Bulgaria, Romania e Norvegia (grafico 1). Tuttavia, la scala e l’estensione del ricorso sono estremamente diverse da paese a paese (cfr. il capitolo 6).
No final da década de 80, o ritmo de introdução da manutenção com metadona como modalidade de tratamento acelerou-se e em 2001, já tinha sido introduzida por 24 países da UE, bem como pela Bulgária, a Roménia e a Noruega (Figura 1). Contudo, a escala e a cobertura variam consideravelmente entre os países (ver Capítulo 6).
Μετά τα τέλη της δεκαετίας του 1980, ο ρυθμός με τον οποίο καθιερωνόταν η συντήρηση με μεθαδόνη ως μορφή θεραπείας επιταχύνθηκε. Έως το 2001 την είχαν καθιερώσει 24 χώρες της ΕΕ, καθώς και η Βουλγαρία, η Ρουμανία και η Νορβηγία (Διάγραμμα 1). Ωστόσο, η κλίμακα και η κάλυψη διαφέρουν σημαντικά μεταξύ των κρατών (βλέπε Κεφάλαιο 3).
Aan het einde van de jaren tachtig werd methadonverstrekking als methode voor onderhoudsbehandeling in versneld tempo ingevoerd. Tegen 2001 waren 24 EU-landen alsmede Bulgarije, Roemenië en Noorwegen tot invoering overgegaan (Figuur 1). De schaal waarop deze methode wordt toegepast en het aantal verslaafden dat ermee wordt bereikt verschillen evenwel sterk van land tot land (zie Hoofdstuk 6).
S koncem 80. let 20. století se tempo zavádění substituční léčby metadonem jako léčebného postupu zrychlilo. Do roku 2001 ji zavedlo 24 zemí Evropské unie a také Bulharsko, Rumunsko a Norsko (obr. 1). Rozsah a pokrytí se však mezi zeměmi značně liší (viz kapitola 6).
Efter slutningen af 1980'erne øgedes den hastighed, hvormed metadonbehandling blev indført som en behandlingsmetode. I 2001 havde 24 EU-lande samt Bulgarien, Rumænien og Norge indført behandlingen (figur 1). Der er imidlertid store forskelle landene imellem med hensyn til omfang og dækning (se kapitel 6).
Pärast 1980ndate aastate lõppu suurenes kiiresti nende ravijuhtude arv, kus kasutati metadooni asendusravi. 2001. aastaks võeti see kasutusele 24 Euroopa Liidu riigis ning ka Bulgaarias, Rumeenias ja Norras (joonis 1). Siiski on selle meetodi kasutamise määr ja ulatus eri riikides väga erinev (vt 6. peatükk).
Metadonikorvaushoidon käyttö hoitomuotona yleistyi nopeasti 1980-luvun loppupuolella. Vuoteen 2001 mennessä se oli otettu käyttöön 24 EU-maassa sekä Bulgariassa, Romaniassa ja Norjassa (kaavio 1). Mittakaavassa ja kattavuudessa on kuitenkin suuria eroja maiden välillä (ks. luku 6).
Az 1980-as évek vége felé kezdett felgyorsulni a metadonnal végzett fenntartó kezelés, mint kezelési mód bevezetésének üteme. 2001-re a kezelést az EU 24 országában, valamint Bulgáriában, Romániában és Norvégiában is bevezették (Figure 1). Ennek mértéke és lefedettsége azonban az egyes országokat tekintve jelentős különbségeket mutat (ld. a 6. fejezetet).
Etter slutten av 1980-tallet ble vedlikeholdsbehandling med metadon en stadig mer benyttet behandlingsmetode. Innen 2001 hadde 24 EU-land samt Bulgaria, Romania og Norge innført denne behandlingsformen (figur 1). Omfanget og dekningen varierer imidlertid svært meget fra land til land (se kapittel 6).
Pod koniec lat 80-tych wzrosło tempo wprowadzania leczenia zachowawczego metadonem jako jednego z rodzajów terapii. W 2001 r. metodę tę wprowadzono w 24 krajach UE, a także w Bułgarii, Rumunii i Norwegii (wykres 1). Jednak skala i zakres tego rodzaju leczenia w poszczególnych krajach były bardzo zróżnicowane (patrz rozdział 6).
De la sfârşitul anilor 1980, rata de introducere a menţinerii pe metadonă ca modalitate de tratament a crescut. În 2001, 24 ţări din UE, precum şi Bulgaria, România şi Norvegia introduseseră această modalitate de tratament, (Figura 1). Cu toate acestea, scara şi acoperirea acestui tip de tratament diferă în mod considerabil între ţări. (vezi Capitolul 6).
Koncom osemdesiatych rokov minulého storočia sa rýchlosť, akou sa zavádzalo udržiavanie metadónom ako liečebná metóda, zrýchlila. Do roku 2001 ju zaviedlo 24 krajín EÚ, ako aj Bulharsko, Rumunsko a Nórsko (obrázok 1). Mierka a pokrytie sa však medzi jednotlivými krajinami značne líšia (pozri kapitolu 6).
I slutet på 1980-talet började underhållsbehandling med metadon införas som en behandlingsmöjlighet i ökande takt. 2001 hade 24 medlemsstater samt Bulgarien, Rumänien och Norge infört metoden (Figur 1). Omfattning och täckning skiljer sig dock betydligt mellan länderna (se kapitel 6).
1980’lerin sonlarından sonra, metadon idamesinin bir tedavi şekli olarak tanıtılması hız kazanmıştır. 2001 itibariyle, 24 AB ülkesinin yanı sıra Bulgaristan, Romanya ve Norveç de bunu kullanmaya başlamıştır (Şekil 1). Ancak, ölçek ve kapsam ülkeler arasında büyük değişiklik göstermektedir (bkz. Bölüm 6).
Pēc 80. gadu beigām metadona aizvietotājterapijas kā ārstniecības veida ieviešanas tempi kļuva straujāki. Līdz 2001. gadam tā bija ieviesta 24 ES valstīs, kā arī Bulgārijā, Rumānijā un Norvēģijā (1. attēls). Tomēr tās apjoms un pārklājums dažādās valstīs ievērojami atšķiras (skatīt 6. nodaļu).
  Poglavje 7: Z drogo pov...  
Med letoma 1990 in 2003 so države EU vsako leto poročale o od 6500 do več kot 9000 smrtnih primerih, kar je skupaj v tem obdobju pomenilo več kot 113.000 smrtnih primerov. Te številke lahko veljajo za minimalno oceno zaradi verjetnega pomanjkljivega poročanja v mnogih državah (199).
Between 1990 and 2003, from 6 500 to over 9 000 deaths were reported each year by the EU countries, adding up to more than 113 000 deaths during this period. These figures can be considered as a minimum estimate owing to probable underreporting in many countries (199).
Entre 1990 et 2003, les pays de l’UE ont déclaré chaque année entre 6 500 et plus de 9 000 décès, soit un total de plus de 113 000 morts au cours de la période considérée. Ces chiffres peuvent être considérés comme une estimation minimale, en raison d'un niveau probablement insuffisant de signalement des cas dans bon nombre de pays (199).
Zwischen 1990 und 2003 meldeten die EU-Länder jährlich 6 500 bis über 9 000 solcher Todesfälle, insgesamt also über 113 000 Fälle. Diese Zahlen sind als Minimalschätzungen anzusehen, da wahrscheinlich in vielen Ländern nicht alle Fälle gemeldet werden (199).
Entre los años 1990 y 2003, los Estados miembros de la UE informaron de entre 6 500 y 9 000 muertes anuales, con un total de más de 113 000 muertes durante este período. Estas cifras se pueden considerar una estimación a la baja debido a que es probable que en muchos países no se notifiquen todos los casos (199).
Tra il 1990 e il 2003 i paesi dell’UE hanno riferito 6 500-9 000 decessi per overdose all’anno, per un totale di oltre 113 000 decessi. Queste cifre possono essere considerate una stima minima, perché molti paesi tendono probabilmente a non segnalare tutti i casi (199).
Entre 1990 e 2003, os Estados-Membros da UE notificaram entre 6 500 e mais de 9 000 mortes por ano, num total superior a 113 000 mortes durante este período. Pode considerar-se que estes números constituem uma estimativa mínima, pois é muito provável que, em muitos países, parte dos casos fique por notificar (199).
Στο διάστημα μεταξύ 1990 και 2003, οι χώρες της ΕΕ ανέφεραν από 6 500 έως περισσότερους από 9 000 θανάτους, δηλαδή συνολικά περισσότερους από 113 000 θανάτους στο συγκεκριμένο διάστημα. Τα στοιχεία αυτά μπορούν να θεωρούνται ελάχιστη εκτίμηση, καθώς σε πολλές χώρες είναι πιθανόν να μην αναφέρονται όλοι οι θάνατοι (199).
Tussen 1990 en 2003 werden jaarlijks 6 500 tot ruim 9 000 sterfgevallen als gevolg van overdoses gerapporteerd door de EU-landen, hetgeen betekent dat er in deze periode meer dan 113 000 mensen als gevolg van hun drugsgebruik zijn overleden. Deze cijfers kunnen worden beschouwd als een minimale schatting, vanwege waarschijnlijke onderrapportage in veel landen (199).
V letech 1990–2003 uváděly země EU každý rok 6 500 až 9 000 úmrtí, což celkově představuje více než 113 000 úmrtí během tohoto období. Tyto údaje je možné považovat za minimální odhad vzhledem k tomu, že v mnoha zemích pravděpodobně dochází k podhodnocení uváděných hodnot (199).
Mellem 1990 og 2003 indberettede EU-landene fra 6 500 til over 9 000 dødsfald hvert år, svarende til i alt over 113 000 dødsfald i denne periode. Disse tal kan betragtes som et minimumsskøn, da der formentlig er tale om underrapportering i mange lande (199).
Aastatel 1990–2003 teatasid EL riigid 6500 kuni rohkem kui 9000 surmajuhtumist aastas, kokku üle 113 000 surmajuhtumi selle ajavahemiku jooksul. Neid näitajaid võib pidada miinimumhinnanguks, sest tõenäoliselt esitasid paljud riigid mittetäielikud andmed.(199)
EU-maat ilmoittivat vuosina 1990–2003 joka vuosi 6 500:sta yli 9 000:een huumekuolemaa, ja näitä kuolemia oli kyseisellä ajanjaksolla yhteensä yli 113 000. Lukuja voidaan pitää vähimmäisarvioina, sillä todennäköisesti osa kuolemista jää useimmissa maissa kirjaamatta (199).
1990 és 2003 között az EU országai évi több mint 6500–9000 halálesetet jelentettek be, ami erre az időszakra összesen több mint 113 000 halálesetet jelent. Ezek a számok minimális becslésnek tekinthetők, mivel sok országban valószínűsíthető a ténylegesnél kevesebb eset bejelentése199.
Mellom 1990 og 2003 rapporterte EU-landene hvert år fra 6 500 til over 9 000 narkotikarelaterte dødsfall, til sammen over 113 000 dødsfall i løpet av denne perioden. På grunn av sannsynlig underrapportering i mange land må disse tallene anses som minsteanslag (199).
W latach 1990–2003 w krajach UE co roku odnotowywano od 6500 do ponad 9000 przypadków zgonów, a więc łącznie ponad 113 000 zgonów tym okresie. Z uwagi na prawdopodobieństwo zaniżania danych pochodzących z wielu krajów liczby te należy traktować jako oszacowane wartości minimalne (199).
Între 1990 şi 2003, statele membre ale Uniunii Europene au raportat între 6 500 la peste 9 000 de decese în fiecare an, ceea ce reprezintă în total peste 113 000 de decese în acest interval. Cifrele menţionate pot fi considerate o estimare minimă, având în vedere că în multe ţări există probabil o subraportare a cazurilor (199).
Medzi rokmi 1990 a 2003 krajiny EÚ uvádzali od 6 500 do viac ako 9 000 úmrtí každý rok, čo celkom predstavuje viac ako 113 000 úmrtí počas tohto obdobia. Tieto údaje sa môžu považovať za minimálny odhad kvôli pravdepodobnému nízkemu uvádzaniu v mnohých krajinách (199).
Mellan 1990 och 2003 redovisade EU-länderna 6 500 till drygt 9 000 dödsfall varje år, vilket innebar fler än 113 000 dödsfall under denna period. Dessa siffror kan betraktas som en minimiuppskattning eftersom underrapportering sannolikt sker i många länder (199).
1990 ve 2003 arasında, AB ülkeleri tarafından her yıl 6.500 ve 9.000 üzeri arasında, bu dönemde toplam 113.000’e ulaşan ölüm vakası bildirilmiştir. Bu rakamlar pek çok ülkedeki yetersiz raporlamaya bağlı olarak asgari bir tahmin kabul edilebilir (199).
Laikposmā starp 1990 un 2003. gadu ES valstis katru gadu ir ziņojušas par 6500 līdz vairāk nekā 9000 nāves gadījumu, pavisam šajā laikposmā ir paziņoti vairāk nekā 113 000 nāves gadījumu. Šos skaitļus var uzskatīt par minimālajiem aprēķiniem, ņemot vērā, ka daudzās valstīs par visiem gadījumiem visticamāk netiek paziņots (199).
  Poglavje 7: Z drogo pov...  
Med letoma 1990 in 2003 so države EU vsako leto poročale o od 6500 do več kot 9000 smrtnih primerih, kar je skupaj v tem obdobju pomenilo več kot 113.000 smrtnih primerov. Te številke lahko veljajo za minimalno oceno zaradi verjetnega pomanjkljivega poročanja v mnogih državah (199).
Between 1990 and 2003, from 6 500 to over 9 000 deaths were reported each year by the EU countries, adding up to more than 113 000 deaths during this period. These figures can be considered as a minimum estimate owing to probable underreporting in many countries (199).
Entre 1990 et 2003, les pays de l’UE ont déclaré chaque année entre 6 500 et plus de 9 000 décès, soit un total de plus de 113 000 morts au cours de la période considérée. Ces chiffres peuvent être considérés comme une estimation minimale, en raison d'un niveau probablement insuffisant de signalement des cas dans bon nombre de pays (199).
Zwischen 1990 und 2003 meldeten die EU-Länder jährlich 6 500 bis über 9 000 solcher Todesfälle, insgesamt also über 113 000 Fälle. Diese Zahlen sind als Minimalschätzungen anzusehen, da wahrscheinlich in vielen Ländern nicht alle Fälle gemeldet werden (199).
Entre los años 1990 y 2003, los Estados miembros de la UE informaron de entre 6 500 y 9 000 muertes anuales, con un total de más de 113 000 muertes durante este período. Estas cifras se pueden considerar una estimación a la baja debido a que es probable que en muchos países no se notifiquen todos los casos (199).
Tra il 1990 e il 2003 i paesi dell’UE hanno riferito 6 500-9 000 decessi per overdose all’anno, per un totale di oltre 113 000 decessi. Queste cifre possono essere considerate una stima minima, perché molti paesi tendono probabilmente a non segnalare tutti i casi (199).
Entre 1990 e 2003, os Estados-Membros da UE notificaram entre 6 500 e mais de 9 000 mortes por ano, num total superior a 113 000 mortes durante este período. Pode considerar-se que estes números constituem uma estimativa mínima, pois é muito provável que, em muitos países, parte dos casos fique por notificar (199).
Στο διάστημα μεταξύ 1990 και 2003, οι χώρες της ΕΕ ανέφεραν από 6 500 έως περισσότερους από 9 000 θανάτους, δηλαδή συνολικά περισσότερους από 113 000 θανάτους στο συγκεκριμένο διάστημα. Τα στοιχεία αυτά μπορούν να θεωρούνται ελάχιστη εκτίμηση, καθώς σε πολλές χώρες είναι πιθανόν να μην αναφέρονται όλοι οι θάνατοι (199).
Tussen 1990 en 2003 werden jaarlijks 6 500 tot ruim 9 000 sterfgevallen als gevolg van overdoses gerapporteerd door de EU-landen, hetgeen betekent dat er in deze periode meer dan 113 000 mensen als gevolg van hun drugsgebruik zijn overleden. Deze cijfers kunnen worden beschouwd als een minimale schatting, vanwege waarschijnlijke onderrapportage in veel landen (199).
V letech 1990–2003 uváděly země EU každý rok 6 500 až 9 000 úmrtí, což celkově představuje více než 113 000 úmrtí během tohoto období. Tyto údaje je možné považovat za minimální odhad vzhledem k tomu, že v mnoha zemích pravděpodobně dochází k podhodnocení uváděných hodnot (199).
Mellem 1990 og 2003 indberettede EU-landene fra 6 500 til over 9 000 dødsfald hvert år, svarende til i alt over 113 000 dødsfald i denne periode. Disse tal kan betragtes som et minimumsskøn, da der formentlig er tale om underrapportering i mange lande (199).
Aastatel 1990–2003 teatasid EL riigid 6500 kuni rohkem kui 9000 surmajuhtumist aastas, kokku üle 113 000 surmajuhtumi selle ajavahemiku jooksul. Neid näitajaid võib pidada miinimumhinnanguks, sest tõenäoliselt esitasid paljud riigid mittetäielikud andmed.(199)
EU-maat ilmoittivat vuosina 1990–2003 joka vuosi 6 500:sta yli 9 000:een huumekuolemaa, ja näitä kuolemia oli kyseisellä ajanjaksolla yhteensä yli 113 000. Lukuja voidaan pitää vähimmäisarvioina, sillä todennäköisesti osa kuolemista jää useimmissa maissa kirjaamatta (199).
1990 és 2003 között az EU országai évi több mint 6500–9000 halálesetet jelentettek be, ami erre az időszakra összesen több mint 113 000 halálesetet jelent. Ezek a számok minimális becslésnek tekinthetők, mivel sok országban valószínűsíthető a ténylegesnél kevesebb eset bejelentése199.
Mellom 1990 og 2003 rapporterte EU-landene hvert år fra 6 500 til over 9 000 narkotikarelaterte dødsfall, til sammen over 113 000 dødsfall i løpet av denne perioden. På grunn av sannsynlig underrapportering i mange land må disse tallene anses som minsteanslag (199).
W latach 1990–2003 w krajach UE co roku odnotowywano od 6500 do ponad 9000 przypadków zgonów, a więc łącznie ponad 113 000 zgonów tym okresie. Z uwagi na prawdopodobieństwo zaniżania danych pochodzących z wielu krajów liczby te należy traktować jako oszacowane wartości minimalne (199).
Între 1990 şi 2003, statele membre ale Uniunii Europene au raportat între 6 500 la peste 9 000 de decese în fiecare an, ceea ce reprezintă în total peste 113 000 de decese în acest interval. Cifrele menţionate pot fi considerate o estimare minimă, având în vedere că în multe ţări există probabil o subraportare a cazurilor (199).
Medzi rokmi 1990 a 2003 krajiny EÚ uvádzali od 6 500 do viac ako 9 000 úmrtí každý rok, čo celkom predstavuje viac ako 113 000 úmrtí počas tohto obdobia. Tieto údaje sa môžu považovať za minimálny odhad kvôli pravdepodobnému nízkemu uvádzaniu v mnohých krajinách (199).
Mellan 1990 och 2003 redovisade EU-länderna 6 500 till drygt 9 000 dödsfall varje år, vilket innebar fler än 113 000 dödsfall under denna period. Dessa siffror kan betraktas som en minimiuppskattning eftersom underrapportering sannolikt sker i många länder (199).
1990 ve 2003 arasında, AB ülkeleri tarafından her yıl 6.500 ve 9.000 üzeri arasında, bu dönemde toplam 113.000’e ulaşan ölüm vakası bildirilmiştir. Bu rakamlar pek çok ülkedeki yetersiz raporlamaya bağlı olarak asgari bir tahmin kabul edilebilir (199).
Laikposmā starp 1990 un 2003. gadu ES valstis katru gadu ir ziņojušas par 6500 līdz vairāk nekā 9000 nāves gadījumu, pavisam šajā laikposmā ir paziņoti vairāk nekā 113 000 nāves gadījumu. Šos skaitļus var uzskatīt par minimālajiem aprēķiniem, ņemot vērā, ka daudzās valstīs par visiem gadījumiem visticamāk netiek paziņots (199).
  Predgovor  
Opozorila v tem poročilu se nanašajo na okužbe s HIV, povezane z uživanjem drog, ter na smrti zaradi drog. Evropa kot celota si izjemno prizadeva pri spopadanju s temi problemi in je pri tem že dosegla znaten napredek.
A reflection on the information available also reminds us of the need for continued vigilance and of the dangers of complacency. Warning notes are sounded in this report in respect of drug-related HIV infections and drug-related deaths. Nonetheless, in Europe as a whole, a tremendous effort has been made to address these sorts of problems, and tangible progress has been made. This has meant that European policy makers have had to make difficult choices, and they have largely done so after carefully studying the available evidence. Such a policy perspective should be applauded. The global debate on the drug problem is not short on rhetoric regarding the need for a balanced and evidence-based approach. In Europe, perhaps more than anywhere else, this rhetoric has become reality. Despite differences between our Member States in the details of the drug problems they each face and in their priorities for action, there is common agreement on the importance of sharing information and cooperating in order to reduce the supply of drugs as well as on the need to balance supply reduction activities with demand reduction measures, and there is a growing consensus regarding the need to be guided by the evidence in making hard choices about what programmes and actions are in the best interests of our citizens. This European approach is manifested not only in the new European drug strategy, but also in the national drug strategies that our Member States have adopted, in the stronger and more unified voice that emerges from Europe on this issue, and in the work of the EMCDDA as we strive to play our part in facilitating informed policy making by providing an unbiased and scientifically rigorous analysis of the information available on the drug phenomenon in Europe.
Une réflexion sur les informations disponibles nous rappelle également les dangers de la complaisance et la nécessité de ne pas baisser la garde. Le présent rapport se fait l’écho d’avertissements concernant les infections au VIH et les décès liés à la drogue. Néanmoins, dans l’ensemble de l’Europe, un effort considérable a été déployé pour aborder ce type de problèmes, et des progrès tangibles ont été réalisés, ce qui signifie que les décideurs européens ont dû faire des choix difficiles et qu’ils y ont largement procédé après une analyse minutieuse des preuves en présence. Une telle perspective politique mérite des applaudissements. Dans sa globalité, le débat sur le problème de la drogue n’est pas avare d’une rhétorique équilibrée et axée sur les preuves. En Europe, plus peut-être que partout ailleurs, cette rhétorique est devenue réalité. En dépit des différences existant entre nos États membres dans le détail des problèmes de drogue qu’ils doivent affronter et dans leurs priorités d’action, ils reconnaissent d’un commun accord l’importance de partager des informations et de coopérer afin de réduire l’offre de drogue, de même que la nécessité d’équilibrer les activités de réduction de l’offre avec des mesures de réduction de la demande, et ils s’inscrivent dans un consensus toujours plus large sur la nécessité de se laisser guider par les preuves en présence dès lors qu’il faut faire des choix difficiles sur les meilleurs programmes et actions à mettre en œuvre dans l’intérêt des citoyens. Cette approche européenne se matérialise non seulement dans la nouvelle stratégie antidrogue de l’UE, mais aussi dans les stratégies nationales antidrogue que nos États membres ont adoptées, dans la voix plus forte et plus unifiée que fait entendre l’Europe sur ce sujet, ainsi que dans les travaux de l’OEDT, dans la mesure où nous nous efforçons de remplir notre mission en facilitant la prise de décisions éclairées par la mise à disposition d’analyses scientifiques rigoureuses et non biaisées des informations disponibles sur le phénomène de la drogue en Europe.
Die Betrachtung der zur Verfügung stehenden Informationen führt uns darüber hinaus erneut die Notwendigkeit fortgesetzter Wachsamkeit und die Gefahr der Selbstzufriedenheit vor Augen. In dem vorliegenden Bericht werden Warnsignale im Hinblick auf drogenbedingte HIV-Infektionen und drogenbedingte Todesfälle gegeben. Dies soll jedoch weder die enormen Anstrengungen, die europaweit unternommen wurden, um derartige Probleme in Angriff zu nehmen, noch die greifbaren Fortschritte schmälern, die bereits erzielt wurden. Die politischen Entscheidungsträger in Europa mussten zu diesem Zweck schwierige Entscheidungen treffen, denen im Wesentlichen eine sorgfältige Prüfung der vorliegenden Fakten vorausgegangen war. Einem solchen politischen Blickwinkel kann man nur Beifall zollen. In der weltweiten Debatte über das Drogenproblem fehlt es nicht an Rhetorik, wenn es um die Notwendigkeit eines ausgewogenen und faktengestützten Konzepts geht. In Europa hat diese Rhetorik – vielleicht mehr, als irgendwo anders auf der Welt – reale Erfolge gezeitigt. Trotz der Unterschiede zwischen den Mitgliedstaaten bezüglich der Ausprägung ihrer Drogenprobleme und ihrer Maßnahmenschwerpunkte besteht Einigkeit darüber, wie wichtig die gemeinsame Nutzung von Informationen und die Zusammenarbeit sind, um das Angebot an Drogen zu verringern, und darüber, dass Maßnahmen zur Angebotsreduzierung mit Maßnahmen zur Nachfragereduzierung einhergehen müssen. Überdies ist man sich zunehmend einig, dass konkrete Entscheidungen darüber, welche Programme und Maßnahmen dem Interesse der Bürger am besten dienen, sich auf Fakten stützen müssen. Dieser europäische Ansatz manifestiert sich nicht nur in der neuen Europäischen Drogenstrategie, sondern auch in den nationalen Drogenstrategien der Mitgliedstaaten, der stärkeren und einheitlicheren Stimme Europas in dieser Problematik und den Tätigkeiten der EBDD, wenn wir uns bemühen, unseren Teil dazu beizutragen, faktengestützte Entscheidungen auf politischer Ebene zu ermöglichen, indem wir die über die Drogenproblematik in Europa verfügbaren Informationen unvoreingenommen und streng wissenschaftlich analysieren.
Una reflexión sobre la información de que hoy disponemos nos recuerda también la necesidad de no bajar la guardia y nos previene de los peligros de la complacencia. En este informe suenan voces que alertan sobre las infecciones por VIH en el contexto de las drogas y de las muertes relacionadas con drogas. En cualquier caso, en Europa se ha hecho en general un gran esfuerzo por tratar este tipo de problemas, y los avances logrados son palpables. Ello significa que los políticos europeos han tenido que tomar decisiones difíciles, y que lo han hecho tras estudiar minuciosamente todos los datos a su alcance, una forma de hacer política digna de aplauso. En el debate global sobre el problema de las drogas abunda la retórica sobre la necesidad de un planteamiento equilibrado y basado en hechos concretos: en Europa, tal vez más que en ningún otro lugar, hemos pasado de las palabras a los hechos. Pese a las diferencias entre los Estados miembros en cuestiones de detalle sobre los problemas que la droga les plantea y las prioridades de actuación, todos ellos coinciden en la importancia de compartir la información y de colaborar para reducir la oferta de drogas, así como en la necesidad de equilibrar las acciones destinadas a reducir la oferta con las que pretenden reducir la demanda. Además, cada vez es mayor el consenso sobre la necesidad de que sean los datos fehacientes los que orienten las decisiones sobre qué programas y acciones son los mejores para nuestros ciudadanos. Este planteamiento europeo se manifiesta no sólo en la nueva estrategia europea en materia de drogas que han adoptado los Estados miembros, sino en la aparición en Europa de una voz más fuerte y unísona en esta materia y en el trabajo del OEDT, donde nos esforzamos por cumplir nuestra misión de facilitar a los políticos la toma de decisiones ofreciéndoles unos análisis imparciales y de rigor científico de la información sobre el fenómeno de las drogas en Europa.
Le informazioni di cui disponiamo ci inducono inoltre a riflettere sulla necessità di una sorveglianza costante, evitando i pericoli che potrebbe comportare il compiacimento dei risultati ottenuti. Nella presente relazione vengono lanciati segnali di allarme per quanto riguarda le infezioni da HIV connesse con la droga ed i decessi connessi con la droga. Ciò nonostante, in tutt’Europa è stato fatto uno sforzo immane per affrontare questo tipo di problemi e sono stati fatti notevoli progressi, il che significa che i decisori politici europei hanno dovuto operare scelte difficili e lo hanno fatto ampiamente, studiando con attenzione le testimonianze disponibili. Una prospettiva strategica di questo tipo deve essere applaudita. Nell’ambito del dibattito globale sul problema della droga si parla molto della necessità di un approccio bilanciato e basato sull’evidenza. In Europa, forse più che altrove, questo discorso è stato messo in pratica. Nonostante le differenze fra i nostri Stati membri per quanto riguarda taluni aspetti dei problemi di droga che devono affrontare e le loro priorità d’azione, tutti questi Stati sono d’accordo sul fatto che è importante scambiare informazioni e cooperare al fine di ridurre l’offerta di droga e che è necessario bilanciare le attività di riduzione dell’offerta con misure di riduzione della domanda e sono sempre più d’accordo sul fatto che è necessario basarsi su prove oggettive quando si tratta di fare scelte importanti circa i programmi e le azioni da adottare nell’interesse dei nostri cittadini. Questo approccio europeo si manifesta non soltanto nella nuova strategia europea antidroga, ma anche nelle strategie nazionali in materia adottate dai nostri Stati membri, nel tono più deciso e più unanime che si leva dall’Europa su questo tema e nell’attività dell’OEDT, che si adopera strenuamente per svolgere il suo compito di favorire una presa di decisioni informata fornendo un’analisi oggettiva e scientificamente rigorosa delle informazioni disponibili sul fenomeno della droga in Europa.
Uma reflexão sobre a informação disponível recorda igualmente a necessidade de uma vigilância contínua e os perigos da complacência. O presente relatório alerta para as infecções pelo VIH e as mortes associadas ao consumo de droga. Não obstante, no conjunto da Europa, têm sido envidados enormes esforços para sanar este tipo de problemas, tendo‑se já alcançado progressos tangíveis. Tal significou para os decisores políticos europeus a imposição de opções difíceis, em grande medida realizadas após uma análise exaustiva das provas disponíveis. Esta perspectiva política é digna de louvor. O debate global sobre o problema da droga revela-se bastante retórico no que respeita à necessidade de uma abordagem equilibrada e baseada em provas. Na Europa, talvez mais do que em qualquer outra parte, esta retórica tornou-se realidade. Apesar das diferenças entre Estados‑Membros no que se refere às particularidades dos problemas de droga que cada um enfrenta e às suas prioridades de acção, existe acordo sobre a importância de partilhar informação e cooperar no sentido de reduzir a oferta de drogas, bem como sobre a necessidade de equilibrar as acções de redução de oferta com as medidas de redução da procura. Verifica-se igualmente um consenso crescente quanto à necessidade de basear em provas as escolhas difíceis sobre os programas e as acções de maior interesse para os cidadãos. Esta abordagem europeia manifesta-se não apenas na nova estratégia comunitária de luta contra a droga, mas igualmente nas estratégias nacionais de luta contra a droga adoptadas pelos Estados-Membros, na voz mais forte e unificada que emerge da Europa no que concerne esta questão, e no trabalho do OEDT, que procura desempenhar o seu papel de facilitador de decisões políticas fundamentadas, fornecendo uma análise imparcial e cientificamente rigorosa das informações disponíveis sobre o fenómeno da droga na Europa.
Ο προβληματισμός σχετικά με τις διαθέσιμες πληροφορίες μας υπενθυμίζει επίσης την ανάγκη για συνεχή επαγρύπνηση καθώς και τους κινδύνους που εγκυμονεί ο εφησυχασμός. Στην παρούσα έκθεση διατυπώνονται προειδοποιήσεις σχετικά με τα λοιμώδη νοσήματα και τους θανάτους που συνδέονται με τα ναρκωτικά. Ωστόσο, σε ολόκληρη την Ευρώπη έχουν καταβληθεί τεράστιες προσπάθειες για την αντιμετώπιση αυτού του είδους των προβλημάτων και έχει σημειωθεί πραγματική πρόοδος. Αυτό σημαίνει ότι οι Ευρωπαίοι αρμόδιοι για τη χάραξη πολιτικής αναγκάστηκαν να προβούν σε δύσκολες επιλογές, έπειτα από ενδελεχή εξέταση των διαθέσιμων στοιχείων. Μια τέτοια πολιτική προοπτική πρέπει να επιδοκιμάζεται. Η γενικότερη συζήτηση σχετικά με το πρόβλημα των ναρκωτικών δεν στερείται ρητορικής σχετικά με την ανάγκη ισορροπημένης και τεκμηριωμένης προσέγγισης. Στην Ευρώπη, περισσότερο ίσως από οπουδήποτε αλλού, η εν λόγω ρητορική έχει γίνει πραγματικότητα. Παρά τις διαφορές που υπάρχουν μεταξύ των κρατών μελών μας σε ό,τι αφορά τα ιδιαίτερα προβλήματα που καθένα από αυτά αντιμετωπίζει σε σχέση με τα ναρκωτικά καθώς και τις προτεραιότητές τους για δράση, τα κράτη μέλη συμφωνούν ως προς τη σημασία της ανταλλαγής πληροφοριών και της συνεργασίας με στόχο τη μείωση της προμήθειας ναρκωτικών, καθώς και ως προς την ανάγκη επίτευξης ισορροπίας ανάμεσα στις δραστηριότητες μείωσης της προμήθειας και τα μέτρα μείωσης της ζήτησης. Εξάλλου, υπάρχει όλο και μεγαλύτερη συναίνεση σχετικά με την ανάγκη τεκμηριωμένης καθοδήγησης κατά τη λήψη δύσκολων αποφάσεων όσον αφορά τα προγράμματα και τις δράσεις που εξυπηρετούν καλύτερα το συμφέρον των πολιτών μας. Η ευρωπαϊκή αυτή προσέγγιση είναι έκδηλη όχι μόνο στη νέα ευρωπαϊκή στρατηγική για τα ναρκωτικά αλλά και στις εθνικές στρατηγικές για τα ναρκωτικά που έχουν υιοθετήσει τα κράτη μέλη μας, στην ισχυρότερη και πιο ενιαία φωνή που υψώνεται στην Ευρώπη σχετικά με το θέμα αυτό καθώς και στο έργο του ΕΚΠΝΤ, το οποίο προσπαθεί να εκτελέσει την αποστολή του διευκολύνοντας τη λήψη ενημερωμένων αποφάσεων μέσω της παροχής αμερόληπτων και επιστημονικά ακριβών αναλύσεων των πληροφοριών που υπάρχουν διαθέσιμες σχετικά με το πρόβλημα των ναρκωτικών στην Ευρώπη.
Een beschouwing van de beschikbare informatie herinnert ons aan de gevaren van zelfgenoegzaamheid en de noodzaak van voortdurende waakzaamheid. In dit verslag weerklinken waarschuwingen met betrekking tot HIV-infecties en sterfgevallen ten gevolge van drugsgebruik. Desalniettemin is in Europa als geheel een enorme inspanning geleverd om dit soort problemen aan te pakken en is er concrete voortgang geboekt, hetgeen betekent dat Europese beleidsmakers moeilijke keuzen hebben moeten maken na zorgvuldige bestudering van aanwezige bewijzen. Een dergelijk beleidsperspectief moet toegejuicht worden. In de wereldwijde discussie over het drugsprobleem is er geen gebrek aan retoriek wat betreft de behoefte aan een evenwichtige en op bewijzen gebaseerde aanpak. In Europa is deze retoriek, wellicht meer dan elders, werkelijkheid geworden. Ondanks de verschillen tussen de lidstaten in de details van de drugsproblematiek waar zij elk mee te kampen hebben en in hun prioriteiten voor actie bestaat er algemene overeenstemming over het belang van het delen van informatie en samenwerking om de drugstoevoer terug te brengen alsook over de noodzaak toevoerbeperkende activiteiten in evenwicht te brengen met vraagbeperkende maatregelen; in toenemende mate bestaat er ook consensus over de noodzaak zich te laten leiden door bewijzen bij het maken van moeilijke keuzen over programma’s en actiemaatregelen die het meest in het belang van de burgers zijn. De Europese aanpak manifesteert zich niet alleen in de nieuwe Europese drugsstrategie, maar ook in de nationale drugsstrategieën die de lidstaten hebben goedgekeurd; deze klinkt bovendien door in de steeds luidere en meer verenigde stem van Europa inzake dit vraagstuk en in het werk van het EWDD. Wij streven ernaar onze rol te vervullen bij het bevorderen van besluitvorming met kennis van zaken door onbevooroordeelde en wetenschappelijk zorgvuldige analyses van de beschikbare informatie over het drugsfenomeen in Europa ter beschikking te stellen.
Zamyslíme-li se nad dostupnými informacemi, opět si uvědomíme, že je třeba být stále na pozoru a vyvarovat se sebeuspokojení. Varovné tóny zaznívají v této zprávě ve vztahu k infekcím HIV a úmrtím souvisejícím s drogami. V celé Evropě však bylo řešení tohoto typu problémů věnováno nesmírné úsilí a bylo dosaženo značného pokroku. To znamená, že evropští političtí činitelé museli přijmout obtížná rozhodnutí, což povětšinou učinili po pečlivém prostudování dostupných údajů. Takovýto politický přístup je třeba ocenit. V celém světě se vedou rozsáhlé diskuse o tom, že přístup k drogové problematice by měl být vyvážený a založený na důkazech. To se v Evropě, možná více než kde jinde, podařilo. Navzdory odlišnostem ve specifikách drogových problémů, kterým jednotlivé členské státy čelí, a rozdílným prioritám v oblasti reakce na ně, panuje společná shoda o důležitosti sdílení informací a spolupráce s cílem omezit nabídku drog, jakož i o nutnosti vyvážit aktivity usilující o omezení nabídky opatřeními na snížení poptávky. Čím dál silnější je také konsenzus ohledně skutečnosti, že při přijímání těžkých rozhodnutí v souvislosti s výběrem programů a akcí, jež jsou v nejlepším zájmu našich občanů, je třeba se řídit doloženými informacemi. Tento evropský přístup je znatelný nejen v nové protidrogové strategii EU, ale také v národních strategiích přijatých členskými státy, v silnějším a jednotnějším mínění, které se v Evropě vytváří v souvislosti s danou problematikou, a v činnosti agentury EMCDDA, která se snaží podílet na usnadňování zasvěceného politického rozhodování prostřednictvím nezaujaté a vědecky přesné analýzy dostupných informací vztahujících se k drogovému fenoménu v Evropě.
De tilgængelige oplysninger minder os også om behovet for løbende overvågning og farerne ved efterladenhed. Denne beretning anslår en advarende tone i forbindelse med narkotikarelaterede hiv-infektioner og narkotikarelaterede dødsfald. Ikke desto mindre er der i Europa gjort en kolossal indsats for at løse denne type problemer, og der er gjort konkrete fremskridt. Det har betydet, at de politiske beslutningstagere i Europa har måttet træffe svære valg, hvilket de har gjort i stor målestok efter nøje at have undersøgt de foreliggende oplysninger. Et sådant politisk perspektiv fortjener ros. I den globale debat om narkotikaproblemet skortes der ikke på retorikken, når det gælder behovet for en afbalanceret og evidensbaseret tilgang. Denne retorik er, måske mere end noget andet sted, blevet til virkelighed i Europa. Selv om der er forskel på medlemsstaternes narkotikaproblemer og indsatsprioritering, er alle enige om, at det er vigtigt at udveksle oplysninger og at samarbejde med henblik på at begrænse narkotikaudbuddet og afbalancere indsatsen for at begrænse henholdsvis udbuddet og efterspørgslen. Der er stigende enighed om, at de svære valg med hensyn til, hvilke programmer og aktioner der er i EU-borgernes bedste interesse, bør træffes med udgangspunkt i den foreliggende dokumentation. Den europæiske tilgang er ikke blot synlig i den nye europæiske narkotikastrategi, men også i de nationale narkotikastrategier, som medlemsstaterne har vedtaget, i Europas styrkede og forenede stemme på dette område og i EONN’s arbejde, idet vi stræber mod at yde vores bidrag til at muliggøre beslutningstagning på et velinformeret grundlag gennem forelæggelse af en nøje, objektiv og videnskabelig analyse af de oplysninger, der er tilgængelige om narkotikafænomenet i Europa.
Pilk kättesaadavale teabele meenutab ka tarvidust olla jätkuvalt valvel ja paneb südamele mitte unustada ohtusid, mis tekivad enesega rahulolust. Aruandes kõlavad hoiatavad teated narkootikumidega seotud HIV nakatumiste ja surmade kohta. Siiski on Euroopas tervikuna tehtud suuri jõupingutusi selliste probleemide käsitlemiseks ja on olemas käegakatsutavad tulemused. Järelikult on Euroopa poliitikakujundajatel tulnud teha raskeid valikuid ja neid on tehtud pärast olemasolevate andmete hoolikat uurimist. Sellist tegevussuunda saab üksnes tervitada. Narkootikumide probleemi üldarutelus pühendatakse palju sõnu vajadusele tasakaalustatud ja tõenditega kinnitatud lähenemise järele. Euroopas on võib-olla rohkem kui kusagil mujal saanud sõnad tegudeks. Hoolimata liikmesriikide vahelistest erinevustest lahendamist vajavate uimastiprobleemide üksikasjades ja tegevuse prioriteetides, on kõik üksmeelel teabejagamise ja koostöö tähtsuses vähendamaks narkootikumide pakkumist, vajaduses hoida pakkumise ja nõudluse vähendamismeetmed tasakaalus, ning üha enam mõistetakse tarvidust tugineda tõenditele, kui tehakse raskeid valikuid programmide ja meetmete osas, mis vastaksid kõige enam meie kaaskondlaste huvidele. Euroopalik lähenemine ei ilmne mitte üksnes Euroopa uues narkostrateegias, vaid ka liikmesriikide poolt vastu võetud riiklikes narkostrateegiates, tugevamas ja ühtsemas hääles, millega Euroopa seda küsimust arutab, ja EMCDDA töös, mis püüab anda oma panuse poliitikakujundajate teavitamise hõlbustamisse, pakkudes neile erapooletu ja teaduslikult täpse analüüsi teabest, mis on Euroopas narkootikumide kohta kättesaadav.
Saatavissa olevat tiedot osoittavat myös, että jatkuva valvonta on tarpeen ja ettei meillä ole varaa omahyväisyyteen. Tämä raportti varoittaa huumeisiin liittyvistä hiv-infektioista ja huumekuolemista. Euroopassa on kuitenkin yleisesti ottaen nähty hyvin paljon vaivaa näiden ongelmien käsittelemiseksi, ja selvästi havaittavaa edistystä on saavutettu. Se merkitsee, että Euroopan päättäjien on täytynyt tehdä vaikeita valintoja, ja hyvin usein he ovat ensin tarkastelleet huolellisesti asiasta saatavilla olevaa aineistoa. Tällainen asenne politiikassa on kiitettävä. Koko maailmassa puhutaan paljon tasapainoisesta ja havaittuihin tosiasioihin perustuvasta lähestymistavasta. Euroopassa tällaisesta puheesta on ehkä enemmän kuin missään muualla edetty käytännön toimiin. Vaikka jäsenvaltioidemme välillä on eroja niiden kohtaamien huumeongelmien yksityiskohdissa ja toiminnan prioriteeteissa, ollaan yleisesti yksimielisiä tiedon jakamisen ja yhteistyön tärkeydestä, kun tavoitteena on vähentää huumeiden tarjontaa. Ymmärretään myös tarve tasapainottaa tarjonnan ja kysynnän vähentämisen toimenpiteet, ja maat ovat yhä yleisemmin yksimielisiä siitä, että on käytettävä tietoaineistoa pohjana tehtäessä vaikeita päätöksiä siitä, mitkä ohjelmat ja toimenpiteet edistäisivät eniten kansalaistemme etua. Tämä eurooppalainen lähestymistapa heijastuu paitsi uudessa Euroopan huumestrategiassa, myös jäsenvaltioidemme hyväksymissä kansallisissa huumestrategioissa, Euroopan entistä vahvemmassa ja yhtenäisemmässä äänessä tästä asiasta sekä seurantakeskuksemme työssä, kun pyrimme roolimme mukaisesti helpottamaan tietoon perustuvaa päätöksentekoa tarjoamalla puolueettomia ja tieteellisesti tarkkoja analyyseja tiedoista, joita Euroopan huumeilmiöstä on saatavissa.
A rendelkezésre álló információkon gondolkozva nem feledhetjük, hogy továbbra is szükség van az éberség fenntartására, és észre kell vennünk a megelégedettséggel járó veszélyeket is. Ez a jelentés figyelmeztető jelzésekkel szolgál a kábítószerrel összefüggő HIV-fertőzésekkel és kábítószerrel összefüggő halálesetekkel kapcsolatban. Európa egészét tekintve azonban hatalmas erőfeszítések történtek az ilyen típusú problémák kezelésére, és kézzelfogható eredmények születtek. Ez nehéz döntések terhét rótta az európai politikaformálókra, akik a rendelkezésre álló bizonyítékok alapos tanulmányozása után a legtöbb esetben meg is hozták ezeket a döntéseket. Az ilyen szakpolitikai perspektíva elismerést érdemel. A kábítószer-problémáról szóló globális vita nincs híján a kiegyensúlyozott és bizonyítékokon alapuló szemlélet igényével kapcsolatos retorikai fordulatoknak. Európában, talán még inkább mint máshol, ez a retorika valósággá vált. Annak ellenére, hogy a kábítószer-problémák részletei és a fellépésre vonatkozó prioritások tagállamonként változnak, egyetértés uralkodik a kábítószer-kínálat csökkentését célzó információ-megosztás és együttműködés fontosságával kapcsolatban, továbbá arra vonatkozóan, hogy a kínálat csökkentésére irányuló intézkedéseket a kereslet csökkentésére vonatkozó intézkedésekkel kell kiegészíteni. Egyre szélesebb körű konszenzus van kialakulóban abban a tekintetben is, hogy az állampolgáraink érdekeit leginkább szolgáló programok és cselekvések meghatározása során a nehéz döntéseket bizonyítékok alapján kell meghozni. Ez az európai szemléletmód nem csupán az új európai kábítószer-stratégiában mutatkozik meg, hanem a tagállamaink által elfogadott nemzeti kábítószer-stratégiákban is, az erőteljesebb és egységesebb hangütésben, ami Európát egyre inkább jellemzi ezzel a témával kapcsolatban, továbbá az EMCDDA tevékenységét tekintve abban a törekvésünkben, hogy az európai kábítószer-jelenségre vonatkozó, rendelkezésre álló információk objektív és tudományosan megalapozott elemzésével – feladatunknak megfelelően – elősegítsük az információkon alapuló politikaformálást.
Tanker rundt den informasjonen vi har tilgjengelig, minner oss også om at vi hele tiden må være på vakt, og om hvor farlig det er å slå seg til ro med situasjonen. Rapporten sender ut varselsignaler når det gjelder narkotikarelatert HIV-smitte og narkotikarelaterte dødsfall. Det har likevel blitt lagt ned en enorm innsats i hele Europa for å gripe fatt i disse problemene, noe som har resultert i en merkbar framgang på området. Europeiske beslutningstakere har på bakgrunn av dette måttet ta vanskelige valg, noe de har gjort etter å ha gått grundig gjennom tilgjengelig bevismateriale. Denne typen tilnærming er prisverdig. Den globale narkotikadebatten er ikke uten retorikk når det gjelder behovet for en balansert og evidensbasert tilnærming. I Europa, kanskje mer enn noe annet sted, har denne retorikken blitt virkelighet. Til tross for forskjeller mellom medlemslandene når det gjelder detaljer ved narkotikaproblemene de står overfor og hvilke tiltak de prioriterer, er det generell enighet dem imellom om betydningen av informasjonsutveksling og samarbeid for å redusere narkotikatilgangen, og om behovet for å balansere tilbuds- og etterspørselsreduserende tiltak. Det er også økende enighet om nødvendigheten av å la bevisene styre når vanskelige avgjørelser skal tas om hvilke programmer og tiltak som er til innbyggernes beste. Denne europeiske tilnærmingen viser seg ikke bare i den nye europeiske narkotikastrategien, men også i de nasjonale narkotikastrategiene som våre medlemsland har vedtatt, i Europas stadig sterkere og mer forente stemme, og i EONNS arbeid for å legge til rette for informerte politiske avgjørelser ved å sørge for en upartisk og grundig vitenskapelig analyse av den tilgjengelige informasjonen om narkotikasituasjonen i Europa.
Refleksja nad dostępnymi informacjami przypomina nam również o potrzebie ciągłej ostrożności i o niebezpieczeństwie „spoczęcia na laurach”. Niniejsze sprawozdanie zawiera ostrzeżenia przeciw zagrożeniom zakażeniem HIV i śmierci w wyniku przedawkowania narkotyków. Niemniej, w Europie włożono ogromy wysiłek w rozwiązanie tego rodzaju problemów, a konkretne efekty widać gołym okiem. Oznacza to, że decydenci europejscy musieli dokonać trudnych wyborów i dokonali ich po uważnym zbadaniu dostępnych dowodów. Taka perspektywa polityki powinna zyskać uznanie. Jeśli chodzi o zrównoważone podejście oparte na dowodach, globalna dyskusja na temat problemu narkotykowego nie jest pozbawiona elementu retoretycznego. W Europie - być może bardziej niż gdzie indziej - retoryka ta stała się rzeczywistością. Pomimo różnic między państwami członkowskimi w szczegółach dotyczących problemów narkotykowych, z którymi się stykają, jak i w kwestii priorytetów działania, istnieje wspólne porozumienie co do istoty wymiany informacji i współpracy mającej na celu ograniczenie dostępu do narkotyków, jak i co do potrzeby zrównoważenia działań mających na celu ograniczenie dostaw wraz ze środkami ograniczającymi popyt. Coraz bardziej krystalizuje się porozumienie w sprawie potrzeby kierowania się dowodami przy dokonywaniu trudnych wyborów dotyczących programów i działań w interesie naszych obywateli. To europejskie podejście znajduje swoje odzwierciedlenie w nowej strategii europejskiej, ale również w krajowych strategiach narkotykowych przyjętych przez państwa członkowskie, w silniejszym i bardziej zjednoczonym głosie Europy w tej sprawie i w pracach EMCDDA, gdyż staramy się jak najlepiej odegrać naszą rolę w ułatwianiu podejmowania kompetentnych decyzji poprzez dostarczanie bezstronnej i rygorystycznej pod względem naukowym analizy informacji na temat zjawiska narkotykowego w Europie.
O reflecţie asupra informaţiilor disponibile ne aminteşte şi de necesitatea unei vigilenţe mereu treze şi de pericolele pe care le prezintă acceptarea stării de fapt. Prezentul raport lansează semnale de alarmă privind infecţiile HIV legate de droguri, sau decesele legate de droguri. Cu toate acestea, în Europa, pe ansamblu, s-a desfăşurat un efort enorm pentru a aborda acest tip de probleme şi s-au înregistrat progrese palpabile. Aceasta înseamnă că factorii de răspundere din Europa a trebuit să facă alegeri dificile, şi au luat aceste decizii în special în urma studierii atente a dovezilor disponibile. Trebuie să salutăm o astfel de abordare politică. Dezbaterea globală în problema drogurilor nu duce lipsă de discursuri privind necesitatea unei abordări echilibrate şi bazate pe dovezi. În Europa, poate mai mult decât în alte părţi, această retorică a devenit realitate. Cu toate diferenţele dintre statele noastre membre în detaliile privind problema drogurilor cu care se confruntă fiecare dintre acestea sau în priorităţile lor de acţiune, există un acord comun privind importanţa comunicării informaţiilor şi a cooperării, cu scopul de a reduce oferta de droguri, precum şi privind necesitatea de a contrabalansa activităţile de reducere a ofertei cu măsuri de reducere a cererii; se manifestă un consens tot mai larg privind necesitatea ca alegerile dificile privind programele şi măsurile care răspund cel mai bine intereselor cetăţenilor noştri să se întemeieze pe dovezi verificabile. Această abordare europeană este evidentă nu numai în noua strategie europeană privind drogurile, ci şi în strategiile naţionale adoptate de statele membre, în vocea tot mai puternică şi mai unită a Europei în această chestiune şi în activitatea OEDT, întrucât depunem toate eforturile pentru a ne îndeplini rolul de a facilita luarea de decizii în cunoştinţă de cauză, oferind o analiză obiectivă şi riguros ştiinţifică a informaţiilor disponibile privind fenomenul drogurilor în Europa.
Reflexia dostupných informácií nám pripomína potrebu neustálej bdelosti a nebezpečenstvo stagnácie. V tejto správe odznievajú varovania týkajúce sa HIV infekcií súvisiacimi s drogami a úmrtí zapríčinených drogami. A predsa sa v celej Európe vynaložilo veľké úsilie na riešenie týchto problémov a urobil sa značný pokrok. To znamená, že európski politickí činitelia museli urobiť zložité rozhodnutia a urobili ich po dôkladnom preskúmaní dostupných dôkazov. Takýto prístup k politike treba oceniť. V celosvetovej diskusii o drogovom problému prevláda potreba vyváženého prístupu na základe dôkazov. V Európe, viac ako kdekoľvek inde, sa to stalo skutočnosťou. Aj napriek odlišnostiam v rámci drogovej problematiky, ktorým každý členský štát čelí, a rozdielom v prioritách opatrení, panuje spoločná zhoda v tom, že zdieľanie informácií a spolupráca s cieľom znížiť ponuku drog je dôležitá a že je potrebné, aby činnosti na znižovanie ponuky a opatrenia na znižovanie dopytu boli vyvážené. Existuje čoraz výraznejší súhlas s tým, že je potrebné riadiť sa dôkazmi pri realizácii ťažkých rozhodnutí o tom, ktoré programy a opatrenia by najviac reprezentovali záujmy občanov. Európsky prístup sa prejavuje nielen v novej európskej protidrogovej stratégii, ale aj v národných stratégiách schválených členskými štátmi, silnejším a jednotnejším ohlasom, ktorý vzniká v Európe v súvislosti s touto problematikou. Prostredníctvom činnosti EMCDDA sa snažíme plniť svoju úlohu pri uľahčovaní prijímania politických rozhodnutí na základe informácií a to poskytovaním zjednotených a vedecky podložených analýz dostupných údajov o drogovom fenoméne v Európe.
En reflektion över den information som finns påminner också om behovet av fortsatt vaksamhet och faran med självbelåtenhet. En varnande röst höjs i denna rapport när det gäller narkotikarelaterade HIV-infektioner och narkotikarelaterade dödsfall. En enorm ansträngning har trots allt gjorts över hela Europa för att ta itu med denna typ av problem och påtagliga framsteg har gjorts. Detta har inneburit att politiska beslutsfattare i Europa varit tvungna att fatta svåra beslut och de har i stor utsträckning gjort så efter att noggrant studera tillgängliga uppgifter. Ett sådant politiskt perspektiv förtjänar stöd. I den globala debatten om narkotikaproblemet saknas inte retorik om behovet av ett balanserat och bevisbaserat angreppssätt. I Europa, kanske mer än någon annanstans, har denna retorik omsatts i handling. Trots att det finns skillnader mellan våra medlemsstater när det gäller de narkotikaproblem de står inför och de prioriterade åtgärder de vidtar, så finns det en gemensam överenskommelse om vikten av att dela information och samarbeta för att minska tillgången på narkotika liksom om behovet att balansera åtgärder för att minska tillgången med åtgärder för att minska efterfrågan. Det finns också ett växande samförstånd om behovet att vägledas av bevisunderlag när svåra val görs om vilka program och åtgärder som tjänar våra medborgare bäst. Detta europeiska angreppssätt visar sig inte endast i EU:s nya narkotikastrategi utan också i de nationella narkotikastrategier som våra medlemsstater har antagit, i det starkare och enhetligare uttryck som träder fram i Europa om denna fråga samt i ECNN:s arbete där vi eftersträvar att ta vårt ansvar för att underlätta välgrundade politiska beslut genom att göra en opartisk och ytterst noggrann vetenskaplig analys av den information som finns om narkotikafenomenet i Europa.
Mevcut bilgiler bize sürekli dikkatli olma gereğini ve rahatlamanın tehlikelerini hatırlatmaktadır. Bu raporda uyuşturucuya bağlı HIV enfeksiyonları ve uyuşturucuya bağlı ölümlere ilişkin olarak uyarılar yer almaktadır. Bununla beraber, genel olarak Avrupa’da, bu gibi sorunlara eğilmek için olağanüstü çabalar gösterilmiş ve somut ilerlemeler kaydedilmiştir. Bu durum, Avrupa’da politika yapıcıların güç tercihlerde bulunmak durumunda kalmış oldukları ve eldeki kanıtları dikkatle inceledikten sonra da bu tercihleri yaptıkları anlamına gelmiştir. Böylesi bir politika perspektifi alkışlanmalıdır. Dünyadaki uyuşturucu sorunu tartışmasında, dengeli ve kanıt esaslı bir yaklaşım ihtiyacına ilişkin görüşler de oldukça fazladır. Avrupa’da, belki de başka hiçbir yerde olmadığı kadar, bu konuşmalar gerçek olmuştur. Üye Devletlerimiz arasında, her birinin karşı karşıya olduğu uyuşturucu sorununun ayrıntılarındaki ve eyleme yönelik önceliklerindeki farklılıklara rağmen, uyuşturucu arzını azaltmak üzere bilgi paylaşımı ve işbirliği yapmanın önemi için olduğu kadar, arz azaltma faaliyetlerini talep azaltma tedbirleriyle dengeleme ihtiyacına yönelik de ortak bir fikir birliği bulunmaktadır ve hangi program ve eylemlerin vatandaşlarımız için en iyi faydayı sağlayabileceğine dair zor kararların alınmasında kanıt esaslı hareket etme gereğine ilişkin olarak da mutabakat artmaktadır. Bu Avrupa yaklaşımı yalnızca Avrupa’nın yeni uyuşturucu stratejisinde değil, aynı zamanda Üye Devletlerimiz’in kabul etmiş olduğu ulusal uyuşturucu stratejilerinde, Avrupa’dan bu konu hakkında çıkan daha güçlü ve ortak seste ve EMCDDA’nın çalışmalarında da kendini göstermekte olup, biz de Avrupa’daki uyuşturucu sorunu hakkındaki mevcut bilgilerin tarafsız ve bilimsel açıdan sıkı bir analizini sunmak yoluyla bilgilendirilen politika yapıcılığını kolaylaştırmak konusunda üzerimize düşeni yerine getirmeye çalışmaktayız.
Atskats uz pieejamo informāciju mums atgādina arī par vajadzību būt pastāvīgi modriem un par bezrūpības radītām sekām. Brīdinošās piezīmes šajā pārskatā norāda uz iespējamu ar narkotiku lietošanu saistītu HIV infekciju un narkotiku lietošanas izraisītiem nāves gadījumiem. Tomēr Eiropā kopumā ir daudz veikts, lai pievērstos šādām problēmām un ir sasniegti redzami panākumi. Tas nozīmē, ka Eiropas politikas veidotāji bija grūtas izvēles priekšā un ka viņi lielā mērā par to ir izšķīrušies, iepriekš rūpīgi izskatot pieejamos faktus. Šāda politikas virzība ir apsveicama. Diskusijās par narkomānijas problēmu visā pasaulē plaši runā par vajadzību pēc saskaņotas un liecību pamatotas pieejas. Eiropā varbūt plašāk nekā jebkur citur šīs pārrunas pārtapušas par reālu rīcību. Par spīti mūsu dalībvalstu atšķirīgajām narkomānijas problēmas niansēm un narkomānijas apkarošanas rīcības prioritātēm, pastāv vispārēja vienprātība par to, cik svarīga ir informācijas apmaiņa un sadarbība, lai mazinātu narkotiku pieejamību, kā arī par to, cik nozīmīgi ir sagādes mazināšanas pasākumus pielīdzināt pieprasījuma samazināšanai, un ir novērojama arvien lielāka vienprātība par pierādījumu izmantošanu, izdarot grūtu izvēli par to, kādas programmas un rīcība vislabāk aizstāv mūsu pilsoņu intereses. Šī Eiropas pieeja ir redzama ne tikai jaunajā Eiropas narkomānijas apkarošanas stratēģijā, bet arī valstu narkomānijas apkarošanas stratēģijās, ko mūsu dalībvalstis ir pieņēmušas stiprākā un vienotākā kopbalsī par šo jautājumu Eiropā un EMCDDA, tā kā mēs tiecamies no savas puses palīdzēt atvieglot uz informāciju balstītas politikas veidošanu, sniedzot neietekmētu un zinātniski uzticamu pieejamās informācijas analīzi par narkotiku jautājumu Eiropā.
  Poglavje 2: Odzivi na p...  
V letih 2004/05 je 20 od 28 držav poročevalk kot odziv na akcijski načrt EU sprejelo strategijo za socialno reintegracijo, povezano z drogami(39). Druge štiri države tega vprašanja niso izrecno obravnavale v svojih nacionalnih strategijah o drogah ali drugih dokumentih o politiki drog, so pa uvedle regionalne in lokalne strategije, tri države pa niso ukrenile nič.
In 2004/05, in response to the EU action plan, 20 of the 28 reporting countries (39) had a strategy for drug-related social reintegration. A further four countries, although they do not address this issue explicitly in their national drug strategy or other drug policy document, have regional or local strategies in place; three have neither.
En 2004-2005, en réponse au plan d'action de l'UE, 20 des 28 pays déclarants (39) ont élaboré une stratégie en vue de la réinsertion sociale des usagers de drogue. Quatre autres pays, bien qu'ils n'aient pas abordé expressément cet aspect dans leur stratégie antidrogue nationale ou dans un autre document politique sur la lutte contre la drogue, ont mis en place des stratégies régionales ou locales et trois n'ont fait ni l'un ni l'autre.
Im Zeitraum 2004/2005 verfügten 20 der 28 Berichtsländer (39) entsprechend dem EU-Aktionsplan über eine Strategie für die soziale Reintegration von Drogenkonsumenten. Weitere vier Länder erwähnen zwar dieses Thema nicht explizit in ihrer nationalen Drogenstrategie oder anderen drogenpolitischen Dokumenten, haben jedoch regionale oder lokale Strategien verabschiedet. In drei Ländern gibt es weder das eine noch das andere.
En 2004/2005, en respuesta al Plan de Acción de la UE, 20 de los 28 países que facilitaron información (39) contaban con una estrategia para la reinserción social de drogodependientes. Otros cuatro países, pese a no haber abordado esta cuestión de forma explícita en su estrategia nacional antidroga o en otro documento de orientación en materia de drogas, han adoptado estrategias regionales o locales, mientras tres países no disponen de ninguna de estas alternativas.
Nel 2004-2005, in risposta al piano d’azione comunitario, 20 dei 28 paesi che hanno fornito informazioni (39) avevano una strategia di reinserimento sociale correlata al problema della tossicodipendenza. Altri quattro paesi, pur non avendo affrontato la questione in maniera esplicita nell’ambito della propria strategia nazionale in materia di stupefacenti o di un altro documento strategico specifico, segnalano la presenza di strategie in corso a livello regionale o locale; tre paesi ne sono invece sprovvisti.
Em 2004/2005, respondendo ao plano de acção da UE, 20 dos 28 países que apresentaram dados (39) possuíam uma estratégia de reintegração social dos toxicodependentes. Outros quatro países, embora não abordem a questão explicitamente na sua estratégia nacional ou noutro documento político neste domínio, possuem estratégias locais ou regionais; três países não têm nem uma nem outra.
Το 2004/05, ανταποκρινόμενες στο σχέδιο δράσης της ΕΕ, οι 20 από τις 28 χώρες που υπέβαλαν εκθέσεις (39) είχαν θεσπίσει στρατηγική για την κοινωνική επανένταξη που συνδέεται με τα ναρκωτικά. Τέσσερις ακόμα χώρες, παρόλο που δεν επιλαμβάνονται του θέματος αναλυτικά στην εθνική τους στρατηγική ή σε κάποιο άλλο έγγραφο πολιτικής για τα ναρκωτικά, έχουν θεσπίσει στρατηγικές σε περιφερειακό ή τοπικό επίπεδο· τρεις χώρες δεν έχουν τίποτα από τα δύο.
In 2004-2005 hadden 20 van de 28 rapporterende landen (39) in reactie op het EU-actieplan een strategie voor drugsgerelateerde sociale reïntegratie opgesteld. Verder waren er vier landen die deze kwestie niet expliciet in hun nationale drugsstrategie of een ander beleidsstuk inzake drugs hadden opgenomen, maar wel regionale of lokale strategieën hadden ingevoerd, en drie landen hadden op dit punt geen enkele beleidsmaatregel genomen.
V letech 2004–2005, v reakci na protidrogový akční plán EU, mělo dvacet z osmadvaceti sledovaných zemí (39) strategii opětovného začlenění do společnosti uživatelů drog. Další čtyři země, i když se ve své národní protidrogové strategii nebo v jiném dokumentu protidrogové politiky touto otázkou výslovně nezabývají, mají zavedeny regionální nebo místní strategie; tři země nemají ani jedno.
I tråd med EU's handlingsplan havde 20 af de 28 indberettende lande (39) i 2004/2005 en strategi for narkotikarelateret social reintegration. Yderligere fire lande har indført regionale eller lokale strategier, selv om de ikke udtrykkeligt behandler dette spørgsmål i deres nationale narkotikastrategi eller i et andet policydokument på narkotikaområdet; tre lande har ingen af delene.
Vastuseks Euroopa Liidu tegevuskavale teatasid 2004.–2005. aastal 28-st aruandeid esitavast riigist 20(39) narkoprobleemiga isikute ühiskonda taasintegreerimise strateegia koostamisest. Veel neljas riigis on olemas strateegiad kohalikul tasandil, ehkki uimastitarbimise ennetamise riiklikes strateegiates ega muudes narkopoliitika dokumentides seda probleemi otsesõnu ei nimetata; kolmes riigis pole kumbagi varianti.
Niistä 28 maasta, joista saatiin tietoja (39), 20 oli laatinut vuosina 2004 ja 2005 EU:n toimintasuunnitelman mukaisesti strategian huumeidenkäyttäjien sosiaalista kuntoutusta varten. Neljässä muussa maassa, joiden kansallisessa huumestrategiassa tai muissa huumepoliittisissa asiakirjoissa ei nimenomaisesti mainita tätä ongelmaa, on kuitenkin käytössä alueellisia tai paikallisia strategioita; kolmessa maassa ei ole kumpiakaan.
Az EU cselekvési tervére reagálva 2004/05-ben a jelentéstevő 28 ország közül39 20 dolgozott ki stratégiát a kábítószerrel összefüggő társadalmi visszailleszkedésre. További négy országban ezzel a kérdéssel ugyan nem foglalkoztak kifejezetten a nemzeti kábítószer-stratégiában vagy más kábítószerügyi dokumentumban, viszont regionális vagy helyi szinten működött ilyen stratégia; három országban semmi ilyen nem volt.
Som svar på EUs handlingsplan hadde 20 av de 28 rapporterende landene (39) i 2004-05 en strategi for narkotikarelatert sosial reintegrasjon. Fire andre behandler ikke eksplisitt dette i sine nasjonale narkotikastrategier eller andre narkotikarelaterte policy-dokumenter, men har likevel regionale eller lokale strategier på plass. Tre land har ingen av delene.
W latach 2004/2005 w odpowiedzi na plan działania UE, 20 spośród 28 krajów objętych sprawozdaniem (39) dysponowało strategią integracji społecznej związanej z problemem narkotyków. Kolejne cztery kraje, chociaż nie ujęły tej kwestii bezpośrednio w krajowej strategii antynarkotykowej ani w innym dokumencie poświęconym polityce zwalczania narkomanii, wdrożyły strategie regionalne lub lokalne; trzy kraje nie opracowały żadnej.
În 2004-2005, ca reacţie la planul de acţiune al UE, 20 din cele 28 de ţări care au prezentat rapoarte (39) aveau o strategie de reintegrare socială a consumatorilor de droguri. Alte patru ţări, deşi nu tratează acest aspect în mod explicit în strategiile lor naţionale privind drogurile sau în alte documente legate de politicile din acest domeniu, aplică strategii regionale sau locale; trei alte ţări nu deţin nici una dintre aceste strategii.
V období 2004/2005, v reakcii na akčný plán EÚ malo 20 z 28 krajín, ktoré poskytli správy (39), stratégiu pre sociálnu reintegráciu súvisiacu s drogami. Ďalšie štyri krajiny, hoci neriešili túto otázku výslovne vo svojej národnej protidrogovej stratégii alebo v inom dokumente o protidrogovej politike, majú zavedené regionálne alebo miestne stratégie; tri nemajú žiadne.
Som svar på EU:s handlingsplan mot narkotika, hade 20 av de 28 rapporterande länderna (39) en strategi för narkotikarelaterad återintegrering i samhället 2004/2005. Ytterligare fyra länder har regionala eller lokala strategier för återintegration även om de inte tar upp denna fråga uttryckligen i sin nationella narkotikastrategi eller i något annat dokument om narkotikapolitik, och tre länder har ingenting.
2004/05’te, AB eylem planına yanıt olarak, rapor veren 28 ülkeden 20’sinin (39) uyuşturucuyla ilgili sosyal yeniden entegrasyon için bir stratejisi bulunuyordu. Bir diğer dört ülke, bu konuyu ulusal uyuşturucu stratejileri veya başka uyuşturucu politikası belgelerinde açıkça ele almamış olmalarına rağmen, bölgesel veya yerel stratejiler uygulamaktadır; üç ülkede bunlardan hiç biri bulunmamaktadır.
Atbildot uz ES rīcības plāna aicinājumu, 2004./2005. gadā 20 valstīs no šajā pārskatā aplūkotajām 28 valstīm (39) bija narkomānu sociālās reintegrācijas stratēģijas. Vēl četru valstu narkotiku stratēģijās vai citos narkotiku politikas dokumentos šis jautājums nav īpaši izcelts, bet šajās valstīs ir reģionālas vai vietējas stratēģijas; trīs valstīs stratēģiju nav.
  Poglavje 7: Z drogo pov...  
Trenutno je prevelik odmerek tudi glavni vzrok smrti med uživalci opioidov v EU kot celoti, predvsem v državah z nizko prevalenco okužbe z virusom HIV med injicirajočimi uživalci drog (glej "Smrtnost med problematičnimi uživalci drog").
Opioid overdose is one of the leading causes of death among young people in Europe, particularly among males in urban areas. At present, overdose is also the main cause of death among opioid users in the EU as a whole, in particular in countries with a low prevalence of HIV among injectors (see 'Mortality among problem drug users').
La surdose d’opiacés est l’une des principales causes de décès chez les jeunes en Europe, en particulier chez les jeunes hommes des zones urbaines. À l’heure actuelle, la surdose est également la principale cause de décès des usagers d’opiacés dans l’ensemble de l’UE, en particulier dans les pays où la prévalence du VIH est faible parmi les UDVI (voir «Mortalité chez les usagers de drogue à problème»).
Eine Überdosierung mit Opioiden ist eine der häufigsten Todesursachen bei jungen Menschen in Europa, vor allem unter Männern in städtischen Gebieten. Derzeit sind Überdosierungen bei Opioidkonsumenten EU-weit die häufigste Todesursache, insbesondere in Ländern mit einer niedrigen HIV-Prävalenz unter injizierenden Drogenkonsumenten (siehe „Mortalität unter problematischen Drogenkonsumenten“).
En Europa, la sobredosis por opiáceos es una de las causas principales de muerte entre los jóvenes, en especial entre la población masculina en las zonas urbanas. Hoy en día, la sobredosis también es la causa principal de muerte entre los consumidores de opiáceos en el conjunto de la UE y, en particular, en los países con una prevalencia baja de VIH entre los consumidores por vía parenteral (véase «Mortalidad entre consumidores problemáticos»).
L’overdose da oppiacei è una delle cause principali di morte tra i giovani in Europa, soprattutto tra i soggetti di sesso maschile nelle zone urbane. Attualmente l’overdose è anche la principale causa di morte tra i consumatori di oppiacei in tutto il territorio dell’UE, soprattutto nei paesi con una bassa prevalenza dell’infezione da HIV tra i tossicodipendenti che si iniettano la droga (cfr. “Mortalità tra i consumatori problematici di stupefacenti”).
A overdose de opiáceos é uma das principais causas de morte entre os jovens europeus, em especial entre os jovens do sexo masculino residentes em zonas urbanas. Actualmente, a overdose também é a principal causa de morte entre os consumidores de opiáceos no conjunto da UE, designadamente em países com uma baixa prevalência de VIH entre os consumidores de droga injectada (ver “Mortalidade entre os consumidores problemáticos de droga”).
Η υπερβολική δόση οπιοειδών είναι μία από τις κύριες αιτίες θανάτου στους νέους στην Ευρώπη, ιδίως στους άνδρες σε αστικές περιοχές. Επί του παρόντος, η υπερβολική δόση αποτελεί επίσης την κύρια αιτία θανάτου στους χρήστες οπιοειδών στο σύνολο της ΕΕ, ιδίως σε χώρες με χαμηλό επιπολασμό του ιού HIV στους χρήστες ενέσιμων ναρκωτικών (βλέπε «Θνησιμότητα στους προβληματικούς χρήστες ναρκωτικών»).
Overdoses met opioïden zijn een van de belangrijkste doodsoorzaken onder jonge mensen in Europa, met name onder mannen in stedelijke gebieden. Op dit moment zijn overdoses eveneens de belangrijkste doodsoorzaak onder opioïdengebruikers in de EU als geheel, met name in landen met een lage HIV-prevalentie onder drugsspuiters (zie “Sterfte onder problematische drugsgebruikers”)
Předávkování opiáty je jednou z hlavních příčin úmrtí mezi mladými lidmi v Evropě, zejména mezi muži v městských oblastech. V současné době je předávkování také hlavní příčinou úmrtí mezi uživateli opiátů v EU celkově, zejména v zemích s nízkou prevalencí HIV mezi injekčními uživateli drog (viz „ Úmrtnost problémových uživatelů drog “).
Opioidoverdoser er en af de væsentligste dødsårsager blandt unge i Europa, navnlig blandt mænd i byområder. På nuværende tidspunkt er overdoser den væsentligste dødsårsag blandt opioidbrugere i EU som helhed, navnlig i lande med en lav udbredelse af hiv-smitte blandt intravenøse stofbrugere (se "Dødelighed blandt problematiske stofbrugere”).
Euroopas on opioidide üleannustamine üks peamisi noorte inimeste surmapõhjuseid, eelkõige linnapiirkondades elavate meeste hulgas. Samuti on üleannustamine praegu peamine opioidide tarbijate surmapõhjus kogu ELis, eelkõige riikides, kus HIV levimus uimastisüstijate hulgas on madal (vt „Probleemsete uimastitarbijate suremus”).
Opioidien yliannostus on yksi Euroopan nuorten yleisimmistä kuolinsyistä etenkin kaupungeissa asuvien miesten keskuudessa. Yliannostus on nykyään myös opioidien käyttäjien yleisin kuolinsyy koko Euroopassa, etenkin maissa, joissa hiv-tartuntojen määrä injektiokäyttäjien keskuudessa on alhainen (ks. Huumeiden ongelmakäyttäjien kuolleisuus).
Az opiátok túladagolása az egyik vezető halálozási ok az európai fiatalok között, különösen a városi területen élő fiatal férfiak körében. A túladagolás jelenleg az EU egészét tekintve az opiáthasználók körében szintén az első számú halálok, különösen azokban az országokban, ahol a HIV-fertőzés az injekciós kábítószer-használók körében kisebb mértékben fordult elő (lásd a „A problémás kábítószer-használók körében tapasztalt halálozási arány”).
I Europa er opioidoverdoser en av de viktigste årsakene til dødsfall blant unge mennesker, særlig blant unge menn i urbane områder. For tiden er overdoser også den viktigste dødsårsaken blant opioidbrukere i EU sett under ett, spesielt i land med lav HIV-prevalens blant sprøytebrukere (se “Dødelighet blant problembrukere av narkotika").
W Europie przedawkowanie opiatów to jeden z głównych powodów zgonów wśród osób młodych, szczególnie w grupie mężczyzn zamieszkałych na obszarach miejskich. Obecnie w całej UE główną przyczyną zgonu w grupie osób zażywających opiaty jest przedawkowanie, szczególnie w krajach o niskim wskaźniku zakażeń wirusem HIV w grupie osób zażywających narkotyk dożylnie (patrz „Śmiertelność wśród osób problemowo zażywających narkotyki”).
Supradoza de opiacee este una dintre principalele cauze de deces în rândul tinerilor din Europa, mai ales în rândul bărbaţilor din mediul urban. În prezent, supradoza este de asemenea principala cauză de deces în rândul consumatorilor de opiacee din Uniunea Europeană în ansamblu, în special în ţările cu prevalenţă scăzută a infecţiei cu HIV în rândul consumatorilor de droguri injectabile (vezi „Mortalitatea în rândul consumatorilor problematici de droguri”).
Predávkovanie opiátmi je jednou z hlavných príčin úmrtia medzi mladými ľuďmi v Európe, najmä medzi mužmi v mestských oblastiach. V súčasnosti je predávkovanie aj hlavnou príčinou úmrtia medzi užívateľmi opiátov v EÚ ako celku, najmä v krajinách s nízkou prevalenciou HIV medzi injekčnými užívateľmi drog (pozri „Úmrtnosť medzi problémovými užívateľmi drog“).
Överdoser med opiater är en av de vanligaste dödsorsakerna bland ungdomar i Europa, framför allt bland män i storstadsområden. För närvarande är överdoser också den vanligaste dödsorsaken bland opiatmissbrukare i EU som helhet. Detta gäller i synnerhet för länder med låg prevalens av hiv bland injektionsmissbrukare (se “Dödlighet bland problemmissbrukare av narkotika”).
Opioid aşırı dozu Avrupa’daki gençler, özellikle de kentsel alanlardaki erkekler arasındaki başlıca ölüm sebeplerinden biridir. Şu anda, aşırı doz aynı zamanda bir bütün olarak AB’de, özellikle de enjekte edenler arasında HIV yaygınlığı düşük olan ülkelerdeki opioid kullanıcıları arasında da başlıca ölüm sebebidir (bkz. ‘Sorunlu uyuşturucu kullanıcıları arasında ölüm oranları’).
Opioīdu pārdozēšana ir viens no galvenajiem nāves cēloņiem gados jaunu cilvēku vidū Eiropā, jo īpaši tas attiecas uz pilsētvidē dzīvojošiem vīriešiem. Pašlaik arī ES kopumā pārdozēšana ir galvenais opioīdu lietotāju nāves cēlonis, jo īpaši valstīs, kur HIV izplatības līmenis injicētāju vidū ir zems (skatīt ,, Problemātisko narkotiku lietotāju mirstība”).
  Poglavje 2: Odzivi na p...  
Tako kot v prejšnji strategiji in akcijskem načrtu Evropske unije za droge je tudi v sedanji strategiji preprečevanje širjenja nalezljivih bolezni še vedno pomemben cilj, ki je naveden kot cilj 16 v akcijskem načrtu za obdobje 2005–2008.
As in the previous European Union drug strategy and action plan, prevention of the spread of infectious diseases remains an important goal in the current strategy and is specified as objective 16 in the action plan for 2005–08. This emphasises the continued importance that European governments and the Commission place on the health-related consequences of drug use (34).
À l'instar de la stratégie et du plan d'action antidrogue précédents de l'UE, la prévention de la transmission de maladies infectieuses demeure un objectif prioritaire de la stratégie actuelle et constitue l'objectif 16 du plan d'action pour 2005-2008. Ceci montre l'importance soutenue que les gouvernements européens et la Commission attachent aux conséquences de la consommation de drogue sur la santé (34).
Wie bereits in der vorangegangenen EU-Drogenstrategie und im Drogenaktionsplan 2000-2004 stellt die Prävention der Verbreitung von Infektionskrankheiten auch in der derzeitigen Strategie ein wichtiges Ziel dar und wurde als Ziel 16 in den Drogenaktionsplan 2005-2008 aufgenommen. Damit wird deutlich, dass die europäischen Regierungen und die Kommission den gesundheitlichen Folgen des Drogenkonsums weiterhin große Bedeutung beimessen (34).
Al igual que la anterior Estrategia y el Plan de Acción en materia de drogas 2000-2004, la estrategia actual continúa considerando importante prevenir la propagación de enfermedades infecciosas, y así lo ha especificado en el objetivo 16 del Plan de Acción para el período 2005-2008. Esto pone de relieve la importancia que los gobiernos europeos y la Comisión siguen otorgando a las consecuencias para la salud derivadas del consumo de droga (34).
Come nella precedente strategia e nel precedente piano d’azione in materia di stupefacenti dell’Unione europea, la prevenzione della diffusione delle malattie infettive rimane un obiettivo fondamentale nella strategia attualmente in corso, specificato come obiettivo n. 16 nel piano d’azione per il periodo 2005–2008. Ciò riflette l’importanza continua che i governi europei e la Commissione attribuiscono alle ripercussioni sulla salute del consumo di droga (34).
À semelhança da estratégia e do plano de acção da UE em matéria de luta contra a droga anteriores, a prevenção da propagação de doenças infecto-contagiosas continua a ser um objectivo importante da estratégia actual, tendo sido especificado como o objectivo nº 16 no plano de acção para 2005–2008. Tal mostra claramente a importância que os governos europeus e a Comissão continuam a conferir às consequências sanitárias do consumo de droga (34).
Όπως και στην προηγούμενη στρατηγική και το σχέδιο δράσης της Ευρωπαϊκής Ένωσης για τα ναρκωτικά, η πρόληψη της εξάπλωσης λοιμωδών νόσων παραμένει σημαντικός στόχος και στην τρέχουσα στρατηγική, και ορίζεται ως στόχος 16 στο σχέδιο δράσης για την περίοδο 2005–08. Το γεγονός αυτό υπογραμμίζει τη βαρύτητα που εξακολουθούν να δίνουν οι ευρωπαϊκές κυβερνήσεις και η Επιτροπή στις συνέπειες της χρήσης ναρκωτικών (34).
Zoals in de voorafgaande EU-drugsstrategie en het eerdere EU-actieplan inzake drugs nemen maatregelen ter voorkoming van de verspreiding van besmettelijke ziekten ook in de huidige strategie een belangrijke plaats in. Een en ander is als doelstelling 16 in het actieplan (2005-2008) neergelegd. Hieruit blijkt nog eens duidelijk dat de Europese regeringen en de Commissie veel aandacht blijven schenken aan de gevolgen voor de gezondheid van drugsgebruik (34).
Stejně jako v případě předchozí protidrogové strategie a protidrogového akčního plánu Evropské unie zůstává prevence šíření infekčních chorob významným cílem i v současné strategii a je uvedena v akčním plánu na období 2005–2008 jako cíl 16. To podtrhuje přetrvávající význam, který evropské vlády a Evropská komise přikládají zdravotním důsledkům užívání drog (34).
Som i EU's tidligere narkotikastrategi og handlingsplan er forebyggelse af spredningen af smitsomme sygdomme fortsat et vigtigt mål i den nuværende strategi og er fastsat som mål 16 i handlingsplanen for 2005–2008. Dette understreger den fortsatte betydning, som europæiske regeringer og Kommissionen tillægger de sundhedsmæssige konsekvenser af stofbrug (34).
Nagu ka varasemas Euroopa Liidu narkostrateegias ja tegevuskavas, on ka praeguse strateegia tähtis eesmärk nakkushaiguste leviku tõkestamine ning see on sõnastatud 2005.–2008. aasta tegevuskavas 16. eesmärgis. Selles rõhutatakse, et Euroopa valitsused ja komisjon peavad uimastite tarvitamise mõju tervisele endiselt oluliseks.(34)
Tartuntatautien leviämisen ehkäiseminen on nykyisessä strategiassa yhtä tärkeä päämäärä kuin Euroopan unionin edellisessäkin huumestrategiassa ja toimintasuunnitelmassa, ja se täsmennetään vuosiksi 2005–2008 laaditun toimintasuunnitelman tavoitteessa 16. Tämä osoittaa, miten tärkeänä Euroopan hallitukset ja komissio edelleen pitävät puuttumista huumeidenkäytön aiheuttamiin terveysvaikutuksiin(34).
Az Európai Unió korábbi kábítószer-stratégiájához és cselekvési tervéhez hasonlóan a fertőző betegségek terjedésének megelőzése a jelenlegi stratégiában is fontos cél, és a 2005–08-ra szóló cselekvési tervben a 16. célkitűzésként szerepel. Ez is nyomatékosítja, hogy az európai kormányok és a Bizottság nagy jelentőséget tulajdonítanak a kábítószer-használat egészségügyi következményeinek34.
Som i tidligere narkotikastrategier og handlingsplaner for EU er forebygging av spredningen av smittsomme sykdommer et viktig mål i den inneværende strategien, og forebygging er definert som mål nr. 16 i handlingsplanen for 2005-08. Av dette ser vi hvor høyt Europas regjeringer og Kommisjonen vektlegger fortsatt innsats mot helserelaterte konsekvenser av narkotikabruk (34).
Podobnie jak w poprzedniej strategii antynarkotykowej UE i planie działania, zapobieganie rozprzestrzenianiu się chorób zakaźnych pozostaje ważnym celem obecnej strategii i w planie działania na lata 2005–2008 określono je jako cel nr 16. Świadczy to o znaczeniu, jakie rządy państw europejskich i Komisja stale przywiązują do problemów zdrowotnych spowodowanych zażywaniem narkotyków (34).
La fel ca în strategiile şi planurile de acţiune anterioare ale Uniunii Europene în domeniul drogurilor, prevenirea răspândirii bolilor infecţioase rămâne un obiectiv important al strategiei actuale şi este menţionat drept obiectivul 16 în planul de acţiune pe 2005-2008. Acest fapt subliniază importanţa continuă pe care guvernele europene şi Comisia o acordă consecinţelor asupra sănătăţii ale consumului de droguri (34).
Podobne ako v predchádzajúcej protidrogovej stratégii a akčnom pláne Európskej únie prevencia šírenia infekčných chorôb zostáva dôležitým cieľom v súčasnej stratégii a je špecifikovaná ako cieľ 16 v akčnom pláne na roky 2005 – 2008. Toto zdôrazňuje pokračujúcu dôležitosť, ktorú európske vlády a Komisia pripisujú dôsledkom užívania drog súvisiacich so zdravím (34).
Liksom i EU:s föregående narkotikastrategi och handlingsplan förblir förebyggande av spridning av infektionssjukdomar ett viktigt mål i den nuvarande strategin och anges som mål 16 i handlingsplanen för 2005–2008. Detta understryker den fortsatt stora vikt som de europeiska ländernas regeringar och kommissionen lägger vid narkotikamissbrukets hälsorelaterade följder (34).
Önceki Avrupa Birliği uyuşturucu stratejisi ile eylem planında olduğu gibi, bulaşıcı hastalıkların yayılmasının önlenmesi mevcut stratejide önemli bir amaç teşkil etmeye devam etmekte ve 2005-08 eylem planında 16 sayılı hedef olarak belirtilmektedir. Bu durum, Avrupa hükümetleri ile Komisyon’un uyuşturucu kullanımının sağlığa ilişkin sonuçlarına yükledikleri süregelen önemi vurgulamaktadır (34).
Tāpat kā iepriekšējā Eiropas Savienības narkotiku stratēģijā un rīcības plānā, infekcijas slimību izplatības profilakse joprojām ir svarīgs mērķis arī pašreizējā stratēģijā un ir konkretizēta kā 16. mērķis 2005. – 2008. gada rīcības plānā. Ar to tiek uzsvērta nepārtrauktā uzmanība, ko Eiropas valstu valdības un Komisija uzskata par vajadzīgu pievērst narkotiku lietošanas ietekmei uz veselību (34).
  Poglavje 7: Z drogo pov...  
Ker izredno aktivna protiretrovirusna terapija (HAART), ki je na voljo od leta 1996, učinkovito ustavi napredovanje okužbe z virusom HIV v aids, so postali podatki o pojavnosti aidsa manj uporabni kot kazalec prenosa virusa HIV.
As highly active antiretroviral treatment (HAART), available since 1996, effectively stops progression of HIV infection to AIDS, AIDS incidence data have become less useful as an indicator for HIV transmission. However, they still show the overall burden of symptomatic disease and in addition form an important indicator of the introduction and coverage of HAART among IDUs.
Étant donné que la thérapie antirétrovirale très active (HAART), disponible depuis 1996, arrête effectivement la progression de l’infection par le VIH et le développement du SIDA, les données relatives à l’incidence du SIDA perdent de leur utilité en tant qu’indicateur de la transmission du VIH. Elles montrent toutefois encore la charge générale de la maladie symptomatique et constitue également un indicateur important de l’introduction et de la couverture de la HAART chez les UDVI.
Da die seit 1996 verfügbare hochaktive antiretrovirale Therapie (HAART) dem Ausbruch von AIDS bei HIV-Infizierten wirksam vorbeugt, sind die AIDS-Inzidenzdaten als Indikator für die Übertragung von HIV weniger geeignet als in der Vergangenheit. Sie belegen jedoch nach wie vor die Gesamtraten der symptomatischen Erkrankungen und stellen einen wichtigen Indikator für die Einführung und das flächendeckende Angebot von HAART für IDU dar.
Debido a que la terapia antirretroviral altamente activa (HAART), disponible desde 1996, previene de manera eficaz el desarrollo del sida en personas afectadas por el VIH, los datos sobre la incidencia del sida son cada vez menos útiles como indicador de la transmisión del VIH. No obstante, estos datos siguen reflejando las tasas totales de la enfermedad sintomática y, además, representan un indicador importante para la introducción y cobertura de la terapia HAART entre los consumidores por vía parenteral.
Poiché la terapia antiretrovirale estremamente attiva (HAART), disponibile dal 1996, contribuisce effettivamente a interrompere la progressione dell’infezione da HIV in AIDS, i dati sull’incidenza dell’AIDS sono oggi meno utili come indicatori della trasmissione dell’HIV. Tuttavia, questi dati continuano a mettere in luce il peso generale della malattia sintomatica e, inoltre, rappresentano un indicatore importante dell’introduzione e della diffusione della HAART tra gli IDU.
Uma vez que a terapia antiretroviral altamente activa (HAART), disponível desde 1996, trava eficazmente a progressão da infecção pelo VIH impedindo-a de se transformar em SIDA, os dados sobre a incidência desta última perderam utilidade como indicador da transmissão do VIH. Contudo, ainda mostram o peso global da doença sintomática e constituem um indicador importante da introdução e da cobertura da HAART entre os CDI.
Καθώς η υψηλής δραστικότητας αντιρετροϊκή θεραπεία (HAART), η εφαρμογή της οποίας άρχισε το1996, προλαμβάνει αποτελεσματικά την εμφάνιση του AIDS σε άτομα που έχουν προσβληθεί από τον ιό HIV, τα στοιχεία για την επίπτωση του AIDS έχουν καταστεί λιγότερο χρήσιμα ως δείκτες για τη μετάδοση του ιού HIV. Ωστόσο, εξακολουθούν να δείχνουν το συνολικό κόστος των συμπτωματικών νοσημάτων και επιπλέον αποτελούν σημαντικό δείκτη της εφαρμογής και της κάλυψης της HAART στους ΧΕΝ.
Aangezien zeer actieve antiretrovirale behandeling (HAART), geïntroduceerd in 1996, de ontwikkeling van HIV-infectie tot aids effectief stopt, zijn aids-incidentiegegevens minder maatgevend geworden voor de overdracht van HIV. Deze gegevens laten evenwel nog altijd de totale omvang van de symptomatische aandoening zien en vormen bovendien een belangrijke indicator voor de introductie en het bereik van HAART onder ID’s.
Se zavedením vysoce účinné antiretrovirové léčby („highly active antiretroviral treatment“, HAART), která se používá od roku 1996 a účinně zastavuje rozvoj AIDS u osob infikovaných HIV, se údaje o výskytu AIDS staly méně přínosným ukazatelem přenosu HIV. I nadále však ukazují celkové zatížení symptomatickým onemocněním a navíc představují důležitý ukazatel o zavádění a pokrytí léčby HAART mezi injekčními uživateli drog.
Da højaktiv antiretroviral behandling (HAART), som har været tilgængelig siden 1996, effektivt standser hiv-infektions progression til aids, er data om aids-forekomsten ikke længere så nyttige som indikator for overførsel af hiv. De viser imidlertid stadig det samlede omfang af symptomatisk sygdom og udgør endvidere en vigtig indikator for indførelsen og dækningsgraden af HAART blandt intravenøse stofbrugere.
Kuna 1996. a kasutusele võetud aktiivne retroviirusevastane ravi hoiab tõhusalt ära AIDSi tekkimise HIVga nakatunud inimestel, on AIDSi haigestumuse andmete väärtus HIV leviku indikaatorina kahanenud. Kuid need andmed näitavad siiski sümptomaatilise haiguse üldist määra ning lisaks on oluliseks indikaatoriks aktiivse retroviirusevastase ravi kasutuselevõtmise ja katvuse kohta uimastisüstijate hulgas.
Vuodesta 1996 saatavilla ollut erittäin tehokas antiretroviraalinen hoito (HAART) estää tehokkaasti hiv-tartunnan kehittymisen aidsiksi, joten aidsin esiintyvyyttä koskevat tiedot eivät enää anna kovin hyödyllistä tietoa hiv:n leviämisestä. Ne kertovat kuitenkin oireita aiheuttavan sairauden yleisestä taakasta ja ne ovat lisäksi tärkeä indikaattori HAART-hoidon saatavuudesta ja kattavuudesta injektiokäyttäjien keskuudessa.
Mivel az 1996 óta elérhető hatékony antiretrovirális gyógykezelés (HAART) hatékonyan megakadályozza az AIDS kialakulását a HIV-fertőzésből, az AIDS-es esetek adatai kevésbé használhatók fel a HIV átadásának mutatójaként. Ennek ellenére a tüneti betegség jelentette terhet jól tükrözik, és a HAART injekciós kábítószer-használók körében történő bevezetése és lefedettsége szempontjából is fontos mutatót képeznek.
Høyaktiv antiretroviral behandling (HAART) har vært tilgjengelig siden 1996. Ettersom behandlingen effektivt hindrer HIV i å utvikle seg til AIDS, har data om AIDS-forekomst blitt mindre nyttige som indikator for HIV-smitte. Dataene viser likevel den generelle belastningen ved symptomatisk sykdom, i tillegg til at de er en viktig indikator for innføringen og dekningen av HAART blant sprøytebrukere.
Ponieważ wysoce aktywna terapia antyretrowirusowa (HAART), dostępna od 1996 r., skutecznie powstrzymuje zachorowania na AIDS u osób zakażonych wirusem HIV, dane dotyczące zachorowalności na AIDS stały się mniej przydatne jako wskaźnik przenoszenia wirusa HIV. Nadal jednak dają one obraz ogólnego obciążenia chorobą objawową, a ponadto stanowią ważny wskaźnik wprowadzenia i zakresu terapii HAART wśród osób zażywających narkotyki dożylnie.
Deoarece tratamentul antiretroviral intens activ (HAART), disponibil din 1996, împiedică eficient dezvoltarea SIDA la persoanele infectate cu HIV, datele privind incidenţa SIDA nu mai sunt la fel de utile ca indicator pentru transmiterea HIV. Cu toate acestea, ele indică în continuare simptomatologia totală a bolii şi pe lângă aceasta, constituie un indicator important privind introducerea şi acoperirea HAART în rândul CDI.
Keďže vysoko aktívna antiretrovírusová liečba (HAART), ktorá je dostupná od roku 1996, účinne zastavuje rozvoj infekcie HIV na AIDS, údaje o výskyte AIDS sa ako ukazovateľ prenosu HIV stali menej užitočnými. Stále však ukazujú celkovú záťaž symptomatickým ochorením a okrem toho predstavujú dôležitý ukazovateľ zavedenia a pokrytia HAART medzi IDU.
Eftersom högaktiv antiretroviral terapi (highly active antiretroviral tratment, HAART), som har varit tillgänglig sedan 1996, effektivt förhindrar att hiv-smitta utvecklas till aids, har uppgifter om aids-incidens blivit mindre användbar som en indikator för hiv-smitta. Uppgifter visar emellertid de symptomatiska sjukdomarnas totala omfattning. De är också en viktig indikator för införande och omfattning av behandling med HAART bland injektionsmissbrukare.
1996’dan beri mevcut olan yüksek oranda aktif antiretroviral tedavi (HAART), HIV enfeksiyonunun AIDS’e ilerlemesini etkin şekilde durdurduğundan, HIV yayılmasının bir göstergesi olarak AIDS vakası verileri daha az kullanışlı hale gelmiştir. Bununla beraber hala semptomatik hastalığın genel külfetini göstermekte ve ek olarak EUK’lar arasında HAART’ın tanıtımı ve kapsamına dair önemli bir gösterge teşkil etmektedirler.
Tā kā kopš 1996. gada pieejamā augstas aktivitātes antiretrovirālā terapija (HAART) efektīvi aptur HIV infekcijas pāreju AIDS stadijā, AIDS izplatības dati vairs nav tik būtisks HIV pārnešanas rādītājs. Tomēr tie joprojām sniedz priekšstatu par klīniskās saslimstības kopējo ainu un turklāt ir svarīgs rādītājs, kas ļauj spriest par HAART izmantošanu un pārklājumu IDU vidū.
  Poglavje 3: Konoplja  
Pomembno je tudi bolje razumeti potrebe uživalcev konoplje na ravni prebivalstva. Center ocenjuje, da je v EU približno tri milijone intenzivnih uživalcev konoplje (opredeljeno kot vsakodnevno ali skoraj vsakodnevno uživanje konoplje).
It also important to understand better the needs of cannabis users at the population level. The EMCDDA estimates there are around 3 million intensive cannabis users (defined as daily or almost daily cannabis use) in the EU. Although the number of these requiring interventions is unknown, the number of cannabis-related treatment demands is small in relation to this figure.
Il convient également de mieux comprendre les besoins des usagers de cannabis au niveau de la population. L'OEDT estime que l'UE compte quelque 3 millions d'usagers intensifs de cannabis (définis comme une consommation quotidienne ou quasi-quotidienne de cannabis). Bien que le nombre des personnes nécessitant une intervention ne soit pas connu, le nombre des demandes de traitement pour usage de cannabis est faible par rapport à ce chiffre.
Schätzungen der EBDD zufolge leben in der EU etwa 3 Millionen Menschen, die intensiv Cannabis konsumieren (definiert als täglicher oder fast täglicher Konsum). Zwar ist nicht bekannt, wie viele dieser Konsumenten einer Behandlung bedürfen, im Verhältnis zu dieser Zahl ist jedoch die Zahl der Behandlungsnachfragen im Zusammenhang mit Cannabisproblemen klein.
También es importante comprender mejor las necesidades de los consumidores de cannabis a nivel de la población. El OEDT estima que en la UE existen alrededor de 3 millones de consumidores intensivos de cannabis (consumo diario o casi diario). Aunque se desconoce cuántos de estos consumidores solicitan tratamiento, el número de solicitudes de tratamiento asociadas con el consumo de cannabis es ínfimo en relación con esta cifra.
Altrettanto importante è tentare di comprendere meglio le esigenze dei consumatori di cannabis a livello di popolazione. L’OEDT calcola che vi siano all’incirca 3 milioni di consumatori intensivi di cannabis (definiti come consumatori quotidiani o quasi quotidiani di cannabis) nell’Unione europea. Benché il numero dei soggetti che chiedono di sottoporsi a un trattamento non sia noto, rispetto a questa cifra il numero delle richieste di trattamento correlate alla cannabis è comunque basso.
Também é importante compreender melhor as necessidades dos consumidores de cannabis a nível da população. O OEDT estima que existem na UE cerca de 3 milhões de consumidores intensivos de cannabis (pessoas que consomem esta droga diária ou quase diariamente). Embora se desconheça quantos destes consumidores necessitam de uma intervenção, o número de pedidos de tratamento relacionados com o consumo de cannabis é pequeno relativamente à supramencionada estimativa.
Είναι επίσης σημαντικό να γίνουν καλύτερα κατανοητές οι ανάγκες των χρηστών κάνναβης σε επίπεδο γενικού πληθυσμού. Το ΕΚΠΝΤ υπολογίζει ότι υπάρχουν περίπου 3 εκατομμύρια άτομα που κάνουν εντατική χρήση κάνναβης (οριζόμενη ως καθημερινή ή σχεδόν καθημερινή χρήση κάνναβης) στην ΕΕ. Παρόλο που ο αριθμός των ατόμων που χρήζουν παρέμβασης δεν είναι γνωστός, ο αριθμός των αιτήσεων για θεραπεία που συνδέονται με τη χρήση κάνναβης είναι μικρός σε σχέση με τον αριθμό αυτό.
Ook is het belangrijk om meer inzicht te krijgen in de behoeften van cannabisgebruikers op bevolkingsniveau. Het EWDD schat dat er in de EU ongeveer 3 miljoen intensieve cannabisgebruikers zijn, dat wil zeggen mensen die (vrijwel) dagelijks cannabis gebruiken. Hoewel onbekend is in hoeveel gevallen behandeling noodzakelijk is, is het aantal aanvragen voor behandeling in verband met cannabis klein in verhouding tot dit cijfer.
Je rovněž důležité lépe porozumět potřebám uživatelů konopí na úrovni populace. Podle odhadů EMCDDA jsou v EU přibližně 3 miliony intenzivních uživatelů konopí (což je definováno jako každodenní nebo téměř každodenní užívání konopí). Ačkoli není známo, kolik z těchto osob by vyžadovalo intervenci, je počet žádostí o léčbu v souvislosti s konopím ve srovnání s tímto číselným údajem nízký.
Det er også vigtigt at forstå behovene blandt cannabisbrugere på befolkningsplan bedre. EONN skønner, at der er ca. 3 millioner intensive cannabisbrugere (defineret som daglig eller næsten daglig brug af cannabis) i EU. Selv om det er ukendt, hvor mange der kræver foranstaltninger, er antallet af cannabisrelaterede behandlingsanmodninger lille i forhold til dette tal.
Samuti on oluline paremini mõista kanepitarbijate vajadusi rahvastiku ulatuses. EMCDDA hinnangul on ELis umbes 3 miljonit inimest, kes tarbivad kanepit intensiivselt (see tähendab kanepi tarbimist iga päev või peaaegu iga päev). Kuigi ei ole teada, kui paljud neist vajavad abi, on kanepiga seotud ravitaotluste arv selle arvuga võrreldes väike.
Olisi myös osattava hahmottaa paremmin kannabiksen käyttäjien tarpeet suhteessa koko väestöön. EMCDDA:n arvion mukaan noin 3 miljoonaa henkilöä EU:ssa käyttää kannabista runsaasti (päivittäin tai lähes päivittäin). Vaikka hoitoa hakeneiden osuutta tästä määrästä ei tiedetä tarkasti, tähän lukuun verrattuna kannabikseen liittyvää hoitoa hakeneiden määrä on melko pieni.
Ugyancsak fontos, hogy jobban megértsük a kannabiszhasználók igényeit a lakosság szintjén. Az EMCDDA becslése szerint az EU-ban körülbelül 3 millió intenzív kannabiszhasználó él (aki napi vagy közel napi szinten használ kannabiszt). Bár a beavatkozást igénylők száma nem ismert, a kannabisszal kapcsolatos kezelési igények száma ehhez viszonyítva mindenképpen alacsony.
Det er også viktig å få en bedre forståelse av behovene blant cannabisbrukere på befolkningsnivå. EONN har anslått at det finnes rundt 3 millioner intensive cannabisbrukere (definert som daglige eller nesten daglige brukere) i EU. Hvor mange av disse som søker behandling er ikke kjent, men antallet cannabisrelaterte behandlingssøknader er lavt i forhold.
Istotne jest również lepsze zrozumienie potrzeb osób zażywających konopie indyjskie na poziomie populacji. Według szacunków EMCDDA w UE jest około trzech milionów osób intensywnie (czyli codziennie lub prawie codziennie) zażywających konopie indyjskie. Chociaż liczba osób wymagających działań interwencyjnych nie jest znana, w porównaniu z nią liczba wniosków o leczenie związanych z konopiami indyjskimi jest niewielka.
De asemenea, este important ca populaţia să înţeleagă mai bine nevoile consumatorilor de canabis. OEDT estimează un număr de 3 milioane de consumatori intensivi de canabis (definiţi drept consumatori zilnici sau aproape zilnici de canabis) în Uniunea Europeană. Deşi numărul celor care solicită intervenţii nu se cunoaşte, numărul cererilor de tratament legate de canabis este mic faţă de această cifră.
Je tiež dôležité lepšie pochopiť potreby užívateľov kanabisu na úrovni populácie. EMCDDA odhaduje, že v EÚ existujú asi 3 milióny intenzívnych užívateľov kanabisu (definovaných ako denné alebo takmer denné užívanie kanabisu). Hoci počet tých, ktorí si vyžadujú zásah, nie je známy, počet žiadostí o liečbu súvisiacu s kanabisom je malý v porovnaní s týmto číslom.
Det är också av vikt att bättre förstå cannabisanvändarnas behov på populationsnivå. ECNN uppskattar att det finns ungefär 3 miljoner intensiva cannabisanvändare (definierade som de som använder cannabis dagligen eller nästan dagligen) i EU. Även om man inte känner till hur många av dessa som kräver insatser, är antalet cannabisrelaterade efterfrågan på behandling liten i förhållande till denna siffra.
Ayrıca esrar kullanıcılarının nüfus düzeyinde ihtiyaçlarını daha iyi anlamak da önemlidir. EMCDDA, AB’de 3 milyon civarında (günlük veya neredeyse günlük esrar kullanımı olarak tanımlanan) yoğun esrar kullanıcısı olduğunu tahmin etmektedir. Bunlardan müdahale gerektirenlerin sayısı bilinmemekle beraber, esrarla ilgili tedavi taleplerinin sayısı bu rakama göre küçüktür.
Svarīgi ir arī labāk izprast kaņepju lietotāju vajadzības, ievērojot šā kontingenta apmērus. EMCDDA lēš, ka ES ir aptuveni 3 miljoni intensīvu kaņepju lietotāju (t.i., personu, kas kaņepes lieto katru dienu vai gandrīz katru dienu). Lai gan nav zināms, cik daudziem no viņiem ir vajadzīga palīdzība, ir skaidrs, ka ar kaņepju lietošanu saistīto ārstniecības pieprasījumu skaits salīdzinājumā ar kaņepju lietotāju skaitu ir neliels.
  Poglavje 2: Odzivi na p...  
(37) Socialna reintegracija je opredeljena kot "katerakoli socialna intervencija, katere cilj je vključitev bivših ali trenutnih problematičnih uživalcev drog v skupnost". Socialna reintegracija ima tri stebre: (1) stanovanje, (2) izobraževanje in (3) zaposlitev (vključno s poklicnim usposabljanjem).
(37) Social reintegration is defined as ‘any social intervention with the aim of integrating former or current problem drug users into the community’. The three ‘pillars’ of social reintegration are (1) housing; (2) education; and (3) employment (including vocational training). Other measures, such as counselling and leisure activities, may also be used.
(37) La réinsertion sociale est définie comme «toute intervention sociale ayant pour but d’intégrer des usagers de drogue à problème, anciens ou actuels, dans la communauté». Les trois «piliers» de la réinsertion sociale sont: (1) le logement; (2) l’éducation et (3) l’emploi (y compris la formation professionnelle). D’autres mesures telles que le conseil et les activités de loisirs peuvent également être utilisées.
(37) Soziale Reintegration ist definiert als „jede soziale Maßnahme mit dem Ziel der Integration ehemaliger oder aktueller problematischer Drogenkonsumenten in die Gemeinschaft“. Die drei „Säulen“ der sozialen Reintegration sind (1) Wohnen, (2) Bildung und (3) Beschäftigung (einschließlich der beruflichen Ausbildung). Darüber hinaus können andere Maßnahmen wie Beratung und Freizeitaktivitäten zum Einsatz kommen.
(37) La reinserción social se define como «cualquier intervención social cuyo objetivo sea integrar en la comunidad a los antiguos y actuales drogodependientes problemáticos». Los tres «pilares» de la reinserción social son (1) el alojamiento, (2) la educación y (3) el empleo (incluida la formación profesional). También pueden utilizarse otras medidas como el asesoramiento y las actividades de ocio.
(37) Per reinserimento sociale si intende “un qualsiasi intervento sociale finalizzato a inserire nella comunità gli ex o gli attuali consumatori problematici di droga”. I tre “pilastri” del reinserimento sociale sono: (1) la casa; (2) l’istruzione; (3) l’occupazione (compresa la formazione professionale). Possono inoltre essere utilizzate altre misure, come la consulenza e le attività nel tempo libero.
(37) Entende-se por reintegração social “qualquer intervenção social com o objectivo de integrar os antigos ou actuais consumidores problemáticos de droga na comunidade”. Os três “pilares” da reintegração social são (1) a habitação; (2) a educação; e (3) o emprego (incluindo a formação profissional). Também podem ser utilizadas outras medidas, como o aconselhamento e as actividades de lazer.
(37) Ως κοινωνική επανένταξη νοείται «κάθε κοινωνική παρέμβαση με στόχο την ένταξη πρώην ή νυν προβληματικών χρηστών ναρκωτικών στην κοινότητα». Τρεις είναι οι άξονες της κοινωνικής επανένταξης: (1) στέγη· (2) εκπαίδευση· και (3) απασχόληση (συμπεριλαμβανομένης της επαγγελματικής κατάρτισης). Είναι επίσης δυνατό να χρησιμοποιούνται και άλλα μέτρα, όπως η συμβουλευτική και οι ψυχαγωγικές δραστηριότητες.
(37) Sociale reïntegratie wordt gedefinieerd als "iedere maatregel van sociale aard die tot doel heeft (voormalige) problematische drugsgebruikers in de gemeenschap te integreren". De drie pijlers van sociale integratie zijn (1) huisvesting; (2) onderwijs; en (3) werk (inclusief beroepsopleiding). Ook andere maatregelen, zoals counseling en vrijetijdsactiviteiten, kunnen toegepast worden.
(37) Opětovné začlenění do společnosti se definuje jako „jakýkoli sociální zásah s cílem integrovat bývalé nebo současné problémové uživatele drog do společenství“. Tři „pilíře“ opětovné začlenění do společnosti jsou (1) bydlení, (2) vzdělání a (3) zaměstnání (včetně odborné přípravy). Také je možné využít dalších opatření, např. poradenství a volnočasové aktivity.
(37) Social reintegration defineres som "enhver social intervention med henblik på at integrere tidligere eller aktuelle problematiske stofbrugere i samfundet". Social reintegration bygger på tre søjler: 1) boligtilbud, 2) uddannelse og 3) beskæftigelse (herunder erhvervsuddannelse). Andre foranstaltninger, f.eks. rådgivning og fritidsaktiviteter, kan også indgå.
(37) iskonda taasintegreerimine on defineeritud kui „igasugune sotsiaalne mõjutamine, mille eesmärk on integreerida endine või praegune probleemne uimastitarvitaja ühiskonda“. Ühiskonda taasintegreerimise kolm alustala on (1) majutus, (2) haridus ja (3) tööhõive (sealhulgas kutsealane koolitus). Võib kasutada ka muid meetmeid, näiteks nõustamist ja vaba aja sisustamist.
(37) ) Sosiaalisen kuntoutuksen määritelmä kattaa kaikki yhteiskunnalliset tukitoimet, joilla entiset tai nykyiset huumeiden ongelmakäyttäjät pyritään palauttamaan osaksi yhteisöä. Sosiaalisessa kuntoutuksessa on kolme ”osatekijää”: 1) asunto, 2) koulutus sekä 3) työ (ja ammatillinen koulutus). Kuntoutukseen voi kuulua muitakin toimenpiteitä, kuten neuvontaa ja vapaa-ajan toimintaa.
(37) társadalmi visszailleszkedés definíció szerint „szociális beavatkozás azzal a céllal, hogy a volt vagy jelenlegi problémás kábítószer-használókat beillessze a közösségbe”. A társadalmi visszailleszkedés három pillére: (1) lakhatás; (2) oktatás és (3) foglalkoztatás (a szakképzést is beleértve). Alkalmazhatók egyéb intézkedések is, így például tanácsadás és szabadidős tevékenységek.
(37) Sosial reintegrasjon defineres som ”ethvert sosialt tiltak som tar sikte på å integrere tidligere eller nåværende problematiske narkotikabrukere i samfunnet”. De tre ”pilarene” i sosial reintegrasjon er 1) bolig, 2) utdanning og 3) arbeid (herunder yrkesrettet opplæring). Andre tiltak, som rådgivning og fritidsaktiviteter, kan også brukes som et ledd i sosial reintegrasjon.
(37) Integrację społeczną definiuje się jako „każdą interwencję społeczną mającą na celu integrację ze społecznością osób problemowo zażywających narkotyki w przeszłości lub obecnie”. Trzy „filary” integracji społecznej to 1) mieszkanie, 2) wykształcenie oraz 3) zatrudnienie (w tym szkolenie zawodowe). Można stosować także inne środki, takie jak doradztwo czy zajęcia w czasie wolnym.
(37) Reintegrarea socială este definită drept „orice intervenţie cu caracter social care are ca scop integrarea foştilor sau actualilor consumatori problematici de droguri în comunitate”. Cei trei „stâlpi” ai reintegrării sociale sunt (1) oferirea de locuinţe, (2) educaţia şi (3) asigurarea de locuri de muncă (inclusiv pregătire profesională). Se pot utiliza şi alte măsuri, de pildă consilierea şi activităţi de recreere.
(37) Sociálna reintegrácia je definovaná ako „akýkoľvek sociálny zásah s cieľom integrovať bývalých alebo súčasných problémových užívateľov drog do spoločnosti“. Tri „piliere“ sociálnej reintegrácie sú (1) bývanie; (2) vzdelávanie; a (3) zamestnanie (vrátane odbornej prípravy). Môžu sa použiť ďalšie opatrenia, napríklad poradenstvo a oddychové činnosti.
(37) Återintegrering i samhället definieras som “alla slags samhällsinsatser vars syfte är att integrera före detta eller aktiva problemmissbrukare i samhället”. De tre ”pelarna” som arbetet med att återintegrera missbrukarna i samhället bygger på är 1. boende, 2. utbildning och 3. sysselsättning (inklusive yrkesutbildning). Andra åtgärder, exempelvis rådgivning och fritidsaktiviteter, kan också användas.
(37)  Sosyal yeniden entegrasyon, ‘eski veya mevcut sorunlu uyuşturucu kullanıcılarını topluma kazandırma amaçlı her tür sosyal müdahale’ olarak tanımlanmaktadır. Sosyal entegrasyonun üç ayağını (1) barınma; (2) eğitim ve (3) istihdam (mesleki eğitim dahil) oluşturur. Danışmanlık ve boş zaman faaliyetleri gibi başka tedbirler de kullanılabilir.
(37) Sociālo reintegrāciju definē kā ,,jebkādu sociālo iejaukšanos ar mērķi integrēt sabiedrībā agrākos vai pašreizējos problemātiskos narkotiku lietotājus”. Sociālās reintegrācijas trīs ,,pīlāri” ir šādi:1) mājokļi; 2) izglītība; 3) darbs (ieskaitot profesionālo apmācību). Var izmantot arī citus pasākumus, piemēram, konsultācijas, brīvā laika pasākumus.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Arrow