maz – Traduction – Dictionnaire Keybot

Spacer TTN Translation Network TTN TTN Login Deutsch English Spacer Help
Langues sources Langues cibles
Keybot 74 Résultats  ar2006.emcdda.europa.eu
  Komentārs par situāci...  
Lietošana pēdējās 30 dienās: mazāk par 1 miljonu
Use in the past 30 days: less than 1 million
Usage au cours des 30 derniers jours: moins de 1 million
Prävalenz während der letzten 30 Tage: unter 1 Million
Consumo en los últimos 30 días: menos de 1 millón.
Consumo negli ultimi 30 giorni: meno di 1 milione
Consumo nos últimos 30 dias: menos de 1 milhão de europeus
Χρήση κατά τις τελευταίες 30 ημέρες: κάτω του 1 εκατομμυρίου
Gebruik afgelopen maand: minder dan 1 miljoen
Užití v posledních 30 dnech: méně než 1 milion
Brug inden for de seneste 30 dage: under 1 million
Tarbimine viimase 30 päeva jooksul: alla 1 miljoni
Viimeksi kuluneiden 30 päivän aikana käyttäneet: alle 1 miljoona eurooppalaista
Fogyasztás az előző 30 nap során: kevesebb mint 1 millió
Bruk siste 30 dager: under 1 million
Zażycie w ciągu ostatnich 30 dni: poniżej 1 miliona osób
Consum în ultimele 30 de zile: mai puţin de 1 milion
Užívanie v minulých 30 dňoch: menej ako 1 milión
Število tistih, ki so jih zaužili v zadnjih 30 dneh: manj kot 1 milijon
Antal som använt under de senaste 30 dagarna: mindre än 1 miljon
Son 30 günde kullanım: 1 milyondan az
  6. nodaļa: OpioÄ«du li...  
mazāk par 50 % – Čehija, Dānija, Ungārija, Nīderlande, Polija, Slovākija, Somija, Zviedrija;
below 50 % – the Czech Republic, Denmark, Hungary, the Netherlands, Poland, Slovakia, Finland, Sweden;
moins de 50 %: République tchèque, Danemark, Hongrie, Pays‑Bas, Pologne, Slovaquie, Finlande, Suède;
unter 50 % – Tschechische Republik, Dänemark, Ungarn, die Niederlande, Polen, Slowakei, Finnland, Schweden;
menos del 50 %: República Checa, Dinamarca, Hungría, Países Bajos, Polonia, Eslovaquia, Finlandia y Suecia;
sotto il 50%: Repubblica ceca, Danimarca, Ungheria, Paesi Bassi, Polonia, Slovacchia, Finlandia, Svezia;
abaixo de 50% – República Checa, Dinamarca, Hungria, Países Baixos, Polónia, Eslováquia, Finlândia, Suécia;
κάτω του 50 % – Τσεχική Δημοκρατία, Δανία, Ουγγαρία, Κάτω Χώρες, Πολωνία, Σλοβακία, Φινλανδία, Σουηδία·
minder dan 50% – Tsjechië, Denemarken, Hongarije, Nederland, Polen, Slowakije, Finland en Zweden;
méně než 50 % – Česká republika, Dánsko, Maďarsko, Nizozemsko, Polsko, Slovensko, Finsko, Švédsko,
under 50 % – Tjekkiet, Danmark, Ungarn, Nederlandene, Polen, Slovakiet, Finland, Sverige
vähem kui 50% – Tšehhi Vabariik, Taani, Ungari, Madalmaad, Poola, Slovakkia, Soome, Rootsi;
alle 50 prosenttia: Tšekki, Tanska, Unkari, Alankomaat, Puola, Slovakia, Suomi, Ruotsi;
50% alatt – Csehország, Dánia, Magyarország, Hollandia, Lengyelország, Szlovákia, Finnország, Svédország;
under 50 % – Den tsjekkiske republikk, Danmark, Ungarn, Nederland, Polen, Slovakia, Finland, Sverige
poniżej 50% – Czechy, Dania, Węgry, Holandia, Polska, Słowacja, Finlandia, Szwecja,
sub 50 % – Republica Cehă, Danemarca, Ungaria, Ţările de Jos, Polonia, Slovacia, Finlanda, Suedia;
pod 50 % – Česká republika, Dánsko, Maďarsko, Holandsko, Poľsko, Slovensko, Fínsko, Švédsko;
pod 50 % – Češka republika, Danska, Madžarska, Nizozemska, Poljska, Slovaška, Finska, Švedska;
Under 50 % – Tjeckien, Danmark, Ungern, Nederländerna, Polen, Slovakien, Finland, Sverige.
% 50 ’nin altında – Çek Cumhuriyeti, Danimarka, Macaristan, Hollanda, Polonya, Slovakya, Finlandiya, İsveç;
  4. nodaļa: AmfetamÄ«ni...  
Ar ekstazī lietošanu saistīto ārstniecības pieprasījumu skaits lielākajā daļā valstu ir mazāks par 1 % no visiem ārstniecības pieprasījumiem, izņemot Kipru, Ungāriju, Īriju un Turciju, kur ekstazī lietotāji, kas vēlas ārstēties, ir 4 % līdz 6 % no visiem narkotiku pacientiem.
Demands for treatment related to ecstasy use are reported to account for less than 1 % of all treatment demands in most countries, with the exception of Cyprus, Hungary, Ireland and Turkey, where ecstasy clients constitute between 4 % and 6 % of all clients seeking treatment.
Les demandes de traitement pour usage d'ecstasy représentent moins de 1 % de l'ensemble des demandes dans la plupart des pays, à l'exception de Chypre, de la Hongrie, de l'Irlande et de la Turquie, où les patients usagers d'ecstasy comptent pour 4 % à 6 % de l'ensemble des patients en demande de traitement.
Die Behandlungsnachfragen im Zusammenhang mit Ecstasy machen den Berichten zufolge in den meisten Ländern weniger als 1 % aller Behandlungsnachfragen aus. Ausnahmen bilden hier Zypern, Ungarn, Irland und die Türkei, wo die Ecstasy-Patienten zwischen 4 % und 6 % der Patienten ausmachen, die eine Behandlung beantragen.
Las solicitudes de tratamiento relativas al consumo de éxtasis representan menos del 1 % de todos los tratamientos en la mayoría de los países, a excepción de Chipre, Hungría, Irlanda y Turquía, donde las solicitudes de tratamiento por consumo de éxtasis constituyen entre el 4 % y el 6 % de todos los pacientes.
È stato segnalato che le richieste di trattamento relative al consumo di ecstasy rappresentano meno dell’1% di tutte le richieste di trattamento nella maggior parte dei paesi, con l’eccezione di Cipro, Ungheria, Irlanda e Turchia, dove i pazienti con problemi di ecstasy rappresentano il 4-6% di tutti i pazienti che fanno domanda di trattamento.
De acordo com os dados fornecidos, os pedidos de tratamento relacionados com o consumo de ecstasy representam menos de 1% da procura total de tratamento na maioria dos países, com excepção de Chipre, Hungria, Irlanda e Turquia, onde os consumidores de ecstasy constituem 4% a 6% do total de utentes em busca de tratamento.
Οι αναφερθείσες αιτήσεις για θεραπεία απεξάρτησης από την έκσταση αντιπροσωπεύουν ποσοστό μικρότερο από το 1 % του συνόλου των αιτήσεων για θεραπεία στις περισσότερες χώρες, με εξαίρεση την Κύπρο, την Ουγγαρία, την Ιρλανδία και την Τουρκία, όπου τα άτομα που ζητούν θεραπεία απεξάρτησης από την έκσταση αποτελούν το 4 % έως 6 % του συνόλου των ατόμων που ζητούν θεραπεία.
In de meeste landen betreffen de aanvragen voor behandeling in verband met het gebruik van ecstasy volgens de meldingen minder dan 1% van alle gevallen. Uitzonderingen zijn Cyprus, Hongarije, Ierland en Turkije, waar ecstasycliënten tussen 4 en 6% uitmaken van alle cliënten die in behandeling willen.
Podle ohlášených údajů tvoří žádosti o léčbu v souvislosti s užíváním extáze méně než 1 % všech žádostí ve většině zemí, s výjimkou Kypru, Maďarska, Irska a Turecka, v nichž uživatelé extáze představují 4–6 % všech klientů, kteří léčbu vyhledají.
Anmodninger om behandling for ecstasybrug angives at tegne sig for under 1 % af alle behandlingsanmodninger i de fleste lande, med undtagelse af Cypern, Ungarn, Irland og Tyrkiet, hvor ecstasyklienter udgør mellem 4 og 6 % af alle klienter, der søger behandling.
Ecstasy tarbimisega seotud ravitaotluste arv moodustab vähem kui 1% ravitaotluste koguarvust peaaegu kõikides riikides, eranditeks on Küpros, Ungari, Iirimaa ja Türgi, kus ecstasytarbijate osakaal kõikide ravitaotlejate hulgas on 4–6%.
Useimmissa maissa ekstaasin osuus kaikesta hoidon kysynnästä on alle 1 prosentin. Vain Kyproksella, Unkarissa, Irlannissa ja Turkissa ekstaasiasiakkaiden osuus on 4–6 prosenttia kaikista hoitoon hakeutuneista asiakkaista.
Az extasyhasználattal kapcsolatos kezelési igényeket a legtöbb országból az összes kezelési igény 1%-ánál kevesebbnek jelentették, Ciprus, Magyarország, Írország és Törökország kivételével, ahol az extasyhasználó páciensek az összes kezelést kérő páciens 4–6%-át teszik ki.
Søknader om behandling for ecstasybruk utgjør under 1 % av det totale antallet søknader i de fleste land, med unntak av Kypros, Ungarn, Irland og Tyrkia, hvor ecstasyklienter utgjør mellom 4 % og 6 % av alle klienter som søker behandling.
Zapotrzebowanie na leczenie w związku z zażywaniem ekstazy stanowi w większości krajów mniej niż 1% wszystkich wniosków o leczenie, z wyjątkiem Cypru, Węgier, Irlandii i Turcji, gdzie odsetek pacjentów zażywających ekstazy wynosi 4 –6 % wszystkich osób zgłaszających się na leczenie.
Se raportează că cererile de tratament legate de consumul de ecstasy reprezintă mai puţin de 1 % din toate cererile de tratament din majoritatea ţărilor, cu excepţia Ciprului, Ungariei, Irlandei şi Turciei, unde pacienţii consumatori de ecstasy constituie între 4 % şi 6 % dintre toţi pacienţii care solicită tratament.
Uvádza sa, že vo väčšine krajín žiadosti o liečbu súvisiacu s extázou predstavujú menej ako 1 % všetkých žiadostí o liečbu s výnimkou Cypru, Maďarska, Írska a Turecka, kde extázoví klienti predstavujú 4 % až 6 % všetkých klientov vyhľadávajúcich liečbu.
Po poročilih znaša število povpraševanj po zdravljenju zaradi uživanja ekstazija manj kot 1 % vseh povpraševanj po zdravljenju v večini držav, razen na Cipru, Madžarskem, Irskem in v Turčiji, kjer uživalci ekstazija predstavljajo od 4 % do 6 % vseh uživalcev, ki iščejo zdravljenje.
Begäran om behandling av ecstasymissbruk rapporteras stå för mindre än 1 % av alla behandlingsbegäran i de flesta länder, med undantag av Cypern, Ungern, Irland och Turkiet, där ecstasyklienter utgör mellan 4 % och 6 % av samtliga klienter som söker behandling.
Ecstasy kullanımına bağlı tedavi taleplerinin çoğu ülkede tüm tedavi taleplerinin % 1’inden azına karşılık geldiği rapor edilmekte olup tedavi görmek isteyen tüm müşterilerin % 4 ila % 6’sının ecstasy hastalarından oluştuğu Kıbrıs, Macaristan, İrlanda ve Türkiye buna istisna oluşturmaktadır.
  7. nodaļa: Ar narkotik...  
Informācija par mirstību problemātisko narkotiku lietotāju vidū Eiropā lielākoties attiecas uz opioīdu lietotājiem. Informācija par mirstību citu narkotiku lietošanas dēļ ir mazāk zināma, bet arī šie nāves gadījumi ir svarīga sabiedrības veselības problēma.
Most information on mortality among problem drug users in Europe refers to opioid users. Mortality related to other forms of drug use is less well known but remains an important public health issue.
La plupart des informations relatives à la mortalité chez les usagers de drogue à problème en Europe concernent les usagers d’opiacés. La mortalité liée à d’autres formes d’usage de drogue est moins connue, mais demeure un problème majeur de santé publique.
Die meisten Informationen über die Mortalität unter problematischen Drogenkonsumenten in Europa beziehen sich auf Opioidkonsumenten. Über die Mortalität im Zusammenhang mit anderen Formen des Drogenkonsums liegen weniger Informationen vor, sie stellt jedoch nach wie vor im Bereich der öffentlichen Gesundheit ein wichtiges Thema dar.
La mayor parte de la información sobre la mortalidad entre los consumidores problemáticos de drogas en Europa hace referencia a los consumidores de opiáceos. La mortalidad causada por el consumo de otros tipos de drogas es menos conocida, aunque continúa siendo un problema importante para la salud pública.
La stragrande maggioranza delle informazioni sulla mortalità tra i consumatori problematici di stupefacenti in Europa si riferisce ai consumatori di oppiacei. La mortalità correlata ad altre forme di consumo di stupefacenti è meno nota, ma rimane comunque un problema di salute pubblica meritevole di attenzione.
A maior parte das informações sobre a mortalidade entre os consumidores problemáticos de droga refere-se aos consumidores de opiáceos. A mortalidade relacionada com outras formas de consumo de droga é menos conhecida, mas continua a ser um importante problema de saúde pública.
Οι περισσότερες πληροφορίες για τη θνησιμότητα στους προβληματικούς χρήστες ναρκωτικών στην Ευρώπη αφορούν τους χρήστες οπιοειδών. Η θνησιμότητα που συνδέεται με άλλες μορφές χρήσης ναρκωτικών είναι λιγότερο γνωστή, αλλά παραμένει σημαντικό θέμα δημόσιας υγείας.
De meeste informatie over de sterfte onder problematische drugsgebruikers in Europa betreft gebruikers van opioïden. Over de sterfte ten gevolge van andere vormen van drugsgebruik is minder bekend, maar dit blijft een belangrijke volksgezondheidskwestie.
Většina informací o úmrtnosti problémových uživatelů drog v Evropě se týká uživatelů opiátů. Úmrtnost související s jinými formami užívání drog je mnohem méně známá, zůstává však důležitou otázkou veřejného zdraví.
De fleste oplysninger om dødelighed blandt problematiske stofbrugere i Europa vedrører opioidbrugere. Dødelighed i forbindelse med andre former for stofbrug er mindre velkendt, men er fortsat et vigtigt folkesundhedsspørgsmål.
Enamik andmeid probleemsete uimastitarbijate suremuse kohta Euroopas puudutab opioidide tarbijaid. Muude uimastite tarbimisega seotud suremuse kohta on andmeid vähem, kuid see teema on rahvatervise seisukohast endiselt oluline.
Huumeiden ongelmakäyttäjien kuolleisuustiedot koskevat Euroopassa useimmiten opioidien käyttäjiä. Muihin huumeidenkäytön muotoihin liittyvästä kuolleisuudesta ei ole yhtä paljon tietoa, mutta se on silti tärkeä kansanterveydellinen kysymys.
Európában a problémás kábítószer-használók körében tapasztalt halálozási arányról a legtöbb információ az opiáthasználókra vonatkozóan áll rendelkezésre. A kábítószer-használat egyéb formáival összefüggő halálozási arány kevésbé ismert, de ugyancsak fontos közegészségügyi kérdés.
Mesteparten av informasjonen om dødelighet blant problembrukere i Europa gjelder opioidbrukere. Dødelighet relatert til andre typer narkotika er mindre kjent, men er likevel et viktig i folkehelsesammenheng.
W Europie większość informacji na temat śmiertelności wśród osób problemowo zażywających narkotyki odnosi się do osób zażywających opiaty. Dane dotyczące śmiertelności związanej z innymi formami zażywania narkotyków są mniej znane, ale problem ten stanowi jedną z ważnych kwestii zdrowia publicznego.
Majoritatea informaţiilor privind mortalitatea în rândul consumatorilor problematici de droguri din Europa se referă la consumatorii de opiacee. Mortalitatea legată de alte forme de consum de droguri este mai puţin cunoscută dar rămâne o chestiune importantă de sănătate publică.
Väčšina informácií o úmrtnosti medzi problémovými užívateľmi drog v Európe sa vzťahuje na užívateľov opiátov. Úmrtnosť súvisiaca s inými formami užívania drog je menej známa, ale zostáva dôležitou otázkou verejného zdravia.
Večina informacij o smrtnosti med problematičnimi uživalci drog v Evropi se nanaša na uživalce opioidov. Smrtnost, povezana z drugimi oblikami uživanja drog, je manj poznana, vendar ostaja pomembno vprašanje javnega zdravja.
Större delen av den information som finns om problemmissbrukare i Europa avser opiatmissbrukare. Dödlighet relaterad till andra former av narkotikamissbruk är mindre väl känd men är inte desto mindre en viktig folkhälsofråga.
Avrupa’daki sorunlu uyuşturucu kullanıcıları arasındaki ölüm oranlarına dair bilgilerin bir çoğu opioid kullanıcıları için geçerlidir. Diğer uyuşturucu kullanımı şekillerine bağlı ölüm oranları daha az bilinmekte ama önemli bir kamu sağlığı konusu oluşturmaya devam etmektedir.
  4. nodaļa: AmfetamÄ«ni...  
Ekstazī tablešu vidējā mazumtirdzniecības cena 2004. gadā ir svārstījusies no mazāk par 3 euro gabalā Lietuvā un Polijā līdz 15–25 euro Grieķijā un Itālijā (97). Laikposmā no 1999. līdz 2004. gadam ekstazī vidējā mazumtirdzniecības cena, ievērojot inflāciju (98), lielākajā daļā ziņojumā aplūkoto valstu ir kritusies (99).
In 2004, the average retail cost of ecstasy tablets ranged from less than 3 euros each in Lithuania and Poland to 15–25 euros in Greece and Italy (97). During 1999–2004, average retail prices of ecstasy, corrected for inflation (98), fell in most reporting countries (99).
En 2004, le prix moyen de vente au détail de comprimés d'ecstasy s'échelonnait de moins de 3 euros la pièce en Lituanie et en Pologne à 15 à 25 euros en Grèce et en Italie (97). Au cours de la période 1999–2004, le prix moyen au détail de l'ecstasy, corrigé de l'inflation (98), a chuté dans la plupart des pays déclarants (99).
Der durchschnittliche Verkaufspreis von Ecstasy-Tabletten lag im Jahr 2004 zwischen unter 3 EUR pro Tablette in Litauen und Polen und 15 EUR bis 25 EUR in Griechenland und Italien (97). Im Zeitraum von 1999 bis 2004 sanken die durchschnittlichen inflationsbereinigten Ecstasypreise (98) in den meisten Berichtsländern (99).
En 2004, el precio medio de venta al por menor de las pastillas de éxtasis oscilaba entre menos de 3 euros por cada pastilla en Lituania y Polonia hasta 15-25 euros en Grecia e Italia (97). Durante el período 1999-2004, los precios medios de venta al por menor de éxtasis, una vez descontados los efectos de la inflación (98), descendieron en la mayoría de los países que han facilitado datos (99).
Nel 2004 il costo medio al dettaglio delle pasticche di ecstasy andava da meno di 3 EUR ciascuna in Lituania e Polonia a 15–25 EUR in Grecia e in Italia (97). Nel periodo 1999–2004 i prezzi medi al dettaglio dell’ecstasy, corretti dell’inflazione (98), sono diminuiti in tutti i paesi per i quali sono disponibili informazioni (99).
Em 2004, o custo médio na venda a retalho dos comprimidos de ecstasy variou entre menos de 3 euros a unidade na Lituânia e na Polónia e 15–25 euros na Grécia e em Itália (97). No período de 1999–2004, os preços médios de venda a retalho do ecstasy, indexados à inflação (98), diminuíram na maioria dos países que forneceram dados (99).
Το 2004 η μέση λιανική τιμή των χαπιών έκστασης κυμαινόταν από λιγότερο από 3 ευρώ το καθένα στη Λιθουανία και την Πολωνία έως 15–25 ευρώ στην Ελλάδα και την Ιταλία (97). Κατά την περίοδο 1999–2004, οι μέσες λιανικές τιμές της έκστασης, με διόρθωση ώστε να ληφθεί υπόψη ο πληθωρισμός (98), μειώθηκαν στις περισσότερες χώρες που υπέβαλαν εκθέσεις (99).
In 2004 varieerde de gemiddelde straatwaarde van ecstasypillen van minder dan 3 EUR per stuk in Litouwen en Polen tot 15-25 EUR in Griekenland en Italië (97). In de periode 1999-2004 is de gemiddelde straatwaarde van ecstasy, gecorrigeerd voor inflatie (98), in de meeste rapporterende landen gedaald (99).
V roce 2004 se průměrná spotřebitelská cena tablet extáze pohybovala od 3 eur v Litvě a Polsku do 15–25 eur v Řecku a Itálii (97). Během období 1999–2004 průměrná spotřebitelská cena extáze upravená o inflaci (98) ve většině sledovaných zemí klesla (99).
I 2004 varierede den gennemsnitlige detailpris for ecstasytabletter fra under 3 euro pr. stk. i Litauen og Polen til 15–25 euro i Grækenland og Italien (97). I perioden 1999–2004 faldt de gennemsnitlige detailpriser for ecstasy, korrigeret for inflation (98), i de fleste indberettende lande (99).
2004. a ulatus ecstasy tablettide keskmine jaehind vähem kui 3 eurost tableti kohta Leedus ja Poolas kuni 15–25 euroni Kreekas ja Itaalias.(97) Ajavahemikul 1999–2004 langesid ecstasy keskmised jaehinnad (inflatsiooni arvestades)(98) enamikus andmed esitanud riikides.(99)
Vuonna 2004 ekstaasitablettien keskimääräinen hinta katukaupassa vaihteli Liettuan ja Puolan alle 3 eurosta Kreikan ja Italian 15–25 euroon (97). Vuosina 1999–2004 ekstaasin inflaatiokorjatut keskihinnat katukaupassa (98) laskivat useimmissa niistä maista, joista saatiin tietoa (99).
2004-ben az extasy tabletták átlagos kiskereskedelmi ára a Litvániában és Lengyelországban jellemző darabonkénti 3 eurótól a Görögországban és Olaszországban feljegyzett 15–25 euróig terjedt97. Az 1999–2004 időszak során az extasy infláció mértékének megfelelően kiigazított kiskereskedelmi átlagára98 a legtöbb jelentéstevő országban csökkent99.
I 2004 varierte gjennomsnittsprisen på ecstasytabletter fra under 3 euro stk. i Litauen og Polen, til mellom 15 og 25 euro i Hellas og Italia (97). I perioden 1999-2004 gikk detaljistprisen på ecstasy, korrigert for inflasjon (98), ned i de fleste rapporterende landene (99).
W 2004 r. średnia cena detaliczna tabletek ekstazy wynosiła od niecałych 3 euro na Litwie i w Polsce do 15–25 euro w Grecji i we Włoszech (97). W latach 1999–2004 średnia cena detaliczna ekstazy, z uwzględnieniem współczynnika inflacji (98), spadła w większości krajów objętych sprawozdaniem (99).
În 2004, preţul mediu de vânzare cu amănuntul a tabletelor de ecstasy varia de sub 3 EUR pe tabletă în Lituania şi Polonia la 15–25 EUR în Grecia şi Italia (97). În cursul perioadei 1999–2004, preţurile medii de vânzare cu amănuntul a ecstasy-ului, corectate în funcţie de inflaţie (98), au scăzut în majoritatea ţărilor care au prezentat rapoarte (99).
V roku 2004 sa priemerná maloobchodná cena extázy pohybovala od menej ako 3 eurá v Litve a Poľsku do 15 – 25 eur v Grécku a Taliansku (97). Počas obdobia 1999 –2004 poklesli priemerné maloobchodné ceny extázy skorigované kvôli inflácii (98) vo väčšine krajín, ktoré poskytli správy  (99).
Leta 2004 je bila povprečna maloprodajna cena za eno tableto ekstazija manj kot 3 EUR v Litvi in na Poljskem ter 15 do 25 EUR v Grčiji in Italiji (97). V obdobju 1999–2004 so se povprečne maloprodajne cene ekstazija, popravljene glede na inflacijo (98), znižale v večini držav poročevalk (99).
Under 2004 var genomsnittspriset för en ecstasytablett på gatan allt ifrån mindre än 3 euro i Litauen och Polen till 15-25 euro i Grekland och Italien (97).Under perioden 1999–2004 sjönk genomsnittspriset för en ecstasytablett på gatan, korrigerat för inflationen (98) i de flesta av de rapporterande länderna (99).
2004 yılında, ecstasy haplarının ortalama perakende fiyatı Litvanya ve Polonya’da hap başına 3 euro’dan Yunanistan ve İtalya’da 15-25 euro’ya kadar değişmektedir (97). 1999-2004’te, enflasyona göre düzeltilmiş (98) ortalama perakende fiyatlar çoğu rapor eden ülkede düşmüştür (99).
  2. nodaļa: Pārskats p...  
Malta un Slovēnija ir arī vienīgās valstis, kas pārbauda cietumniekus pirms atbrīvošanas. Izlases veida narkotiku pārbaudes notiek visos cietumos Čehijā, Maltā, Slovēnijā un Slovākijā un mazāk nekā 50 % Ungārijas cietumu.
Drug testing in prisons is reported in the majority of new Member States. However, countries vary in terms of their drug testing schemes. Inmates are tested upon admission only in the Czech Republic, Malta and Slovenia. Malta and Slovenia are also the only countries to test prisoners before they go on leave. Random drug testing is carried out in all prisons in the Czech Republic, Malta, Slovenia and Slovakia and in less than 50 % of prisons in Hungary.
La majorité des nouveaux États membres mentionne un dépistage de drogue en milieu carcéral. Cependant, les programmes de dépistage de drogue varient selon les pays. En République tchèque, à Malte et en Slovénie, uniquement, les détenus subissent un test de dépistage à leur admission dans l’établissement. Malte et la Slovénie sont également les seuls pays qui font passer un test aux détenus avant leur libération. Un dépistage aléatoire de drogue est réalisé dans toutes les prisons en République tchèque, à Malte, en Slovénie et en Slovaquie et dans moins de la moitié des prisons hongroises.
Die meisten neuen Mitgliedstaaten berichteten über die Durchführung von Drogentests in Haftanstalten. Hinsichtlich der für Drogentests geltenden Regelungen gibt es jedoch Unterschiede zwischen den Ländern. Lediglich in der Tschechischen Republik sowie in Malta und Slowenien werden die Insassen bei Haftantritt getestet. Auch vor dem Verlassen der Haftanstalt werden ausschließlich in Malta und Slowenien Tests durchgeführt. Stichprobenartige Drogentests erfolgen in der Tschechischen Republik, Malta, Slowenien und der Slowakei in allen und in Ungarn in weniger als 50 % der Haftanstalten.
La mayoría de los nuevos Estados miembros declaran realizar análisis de detección de consumo de drogas en los centros penitenciarios. Sin embargo, la organización de este tipo de análisis varía según el país. En la República Checa, Malta y Eslovenia sólo se realizan análisis a los presidiarios cuando ingresan en prisión. Además, Malta y Eslovenia son los únicos países en los que el análisis se repite cuando los presos abandonan la prisión. En los centros penitenciarios de la República Checa, Malta, Eslovenia y Eslovaquia, y en menos del 50 % de las prisiones en Hungría, se realizan análisis aleatorios de detección de consumo de drogas.
La realizzazione di test sulla droga nelle carceri è riferita dalla maggioranza dei nuovi Stati membri. Le differenze si rilevano, piuttosto, negli schemi usati per la conduzione dei test. I detenuti vengono sottoposti al test al momento dell’entrata in carcere soltanto in Repubblica ceca, Malta e Slovenia. Malta e Slovenia sono anche i soli paesi che riferiscono di eseguire il test sui detenuti prima che escano in permesso. In tutte le carceri di Repubblica ceca, Malta, Slovenia e Slovacchia viene inoltre eseguito un test random, così come in meno del 50% delle carceri ungheresi.
A realização de análises de despistagem do consumo de droga nas prisões é mencionada na maior parte dos novos Estados-Membros, mas os seus programas nesta matéria apresentam variações. Na República Checa, em Malta e na Eslovénia, os reclusos apenas são sujeitos a análises na altura da admissão e os dois últimos países também realizam análises aos reclusos antes de estes saírem da prisão. São efectuadas análises aleatórias de despistagem do consumo de droga em todas as prisões da República Checa, Malta, Eslovénia e Eslováquia e em menos de 50% das prisões na Hungria.
Η διενέργεια εξετάσεων για χρήση ναρκωτικών σε σωφρονιστικά ιδρύματα αναφέρεται από την πλειονότητα των νέων κρατών μελών. Ωστόσο, υπάρχουν διαφορές μεταξύ των χωρών όσον αφορά τα προγράμματα εξετάσεων για χρήση ναρκωτικών. Οι κρατούμενοι υποβάλλονται σε εξετάσεις μόνον κατά την έναρξη της φυλάκισης στην Τσεχική Δημοκρατία, τη Μάλτα και τη Σλοβενία. Η Μάλτα και η Σλοβενία είναι επίσης οι μοναδικές χώρες που υποβάλλουν τους κρατουμένους σε εξετάσεις προτού αυτοί αναχωρήσουν με άδεια. Τυχαιοποιημένες εξετάσεις για χρήση ναρκωτικών πραγματοποιούνται σε όλα τα σωφρονιστικά ιδρύματα στην Τσεχική Δημοκρατία, τη Μάλτα, τη Σλοβενία και σε λιγότερο από 50 % των σωφρονιστικών ιδρυμάτων της Ουγγαρίας.
Het merendeel van de nieuwe lidstaten meldt dat er in gevangenissen drugstests worden uitgevoerd. De systemen voor de drugtests variëren echter per land. Alleen in Tsjechië, Malta en Slovenië worden gedetineerden bij binnenkomst op drugs gecontroleerd. Malta en Slovenië zijn ook de enige landen die gevangenen testen voordat ze op verlof gaan. Steekproefsgewijze drugstests worden uitgevoerd in alle gevangenissen in Tsjechië, Malta, Slovenië en Slowakije en in minder dan de helft van de gevangenissen in Hongarije.
Testování na drogy ve věznicích hlásí většina nových členských států. Jednotlivé země se však liší ve schématech testování. Odsouzení jsou testováni při nástupu pouze v České republice, na Maltě a ve Slovinsku. Malta a Slovinsko jsou také jediné země, které testují vězně před přerušením výkonu trestu. Náhodné drogové testy provádějí všechny věznice v České republice, na Maltě, ve Slovinsku a na Slovensku a méně než 50 % věznic v Maďarsku.
Der meldes om narkotikatestning i fængsler i størstedelen af de nye medlemsstater. Der er imidlertid forskelle landene imellem med hensyn til deres ordninger for narkotikatestning. Indsatte testes kun ved indsættelsen i fængslet i Tjekkiet, Malta og Slovenien. Malta og Slovenien er også de eneste lande, der tester de indsatte, inden de forlader fængslet. Der foretages tilfældig narkotikatestning i alle fængsler i Tjekkiet, Malta, Slovenien og Slovakiet og i under 50 % af fængslerne i Ungarn.
Enamikust uutest liikmesriikidest teatati narkokontrollide läbiviimisest vanglates. Riikide narkokontrolli süsteemid on siiski erinevad. Tšehhi Vabariigis, Maltal ja Sloveenias kontrollitakse vange ainult vanglasse saabumisel. Malta ja Sloveenia on ka ainsad riigid, kus tehakse vangidele analüüsi enne puhkusele minekut. Pistelist narkokontrolli tehakse kõikides vanglates Tšehhi Vabariigis, Maltal, Sloveenias ja Slovakkias ning vähem kui 50% vanglates Ungaris.
Useimmat uusista jäsenvaltioista ilmoittavat tekevänsä huumetestausta vankiloissa. Maiden huumetestausjärjestelmissä on kuitenkin eroja. Uudet vangit testataan tulovaiheessa vain Tšekissä, Maltalla ja Sloveniassa. Malta ja Slovenia ovat myös ainoat maat, joissa vangit testataan ennen kuin he pääsevät lomille. Satunnaisia huumetestejä tehdään kaikissa vankiloissa Tšekissä, Maltalla, Sloveniassa ja Slovakiassa ja alle puolessa vankiloista Unkarissa.
Az új tagállamok többsége beszámolt a drogtesztek elvégzéséről a börtönökben, ugyanakkor a drogtesztelési rendszereket tekintve vannak különbségek az országok között. A foglyokat belépéskor csak Csehországban, Máltán és Szlovéniában vizsgálják. Ugyancsak Málta és Szlovénia az a két ország, ahol eltávozás előtt is tesztet végeznek a bebörtönzötteken. Csehországban, Máltán, Szlovéniában és Szlovákiában valamennyi börtönben végeznek szúrópróbaszerű drogteszteket, Magyarországon csak a börtönök kevesebb mint 50%-ában.
Størstedelen av de nye medlemsstatene rapporterer om narkotikatesting i fengslene, men hvilke ordninger de benytter, kan variere. Bare i Den tsjekkiske republikk, Malta og Slovenia testes de innsatte ved innsettelse. Malta og Slovenia er også de eneste landene som tester innsatte før permisjon. Vilkårlig narkotikatesting utføres i alle fengsler i Den tsjekkiske republikk, Malta, Slovenia og Slovakia og i under halvparten av fengslene i Ungarn.
W większości nowych państw członkowskich prowadzi się testy narkotykowe w więzieniach. Jednak sposoby ich prowadzenia w poszczególnych krajach są różne. Jedynie w Czechach, na Malcie i w Słowenii poddaje się testom więźniów przyjmowanych do zakładów karnych. Malta i Słowenia to również jedyne kraje, w których więźniów bada się przed zwolnieniem. Wyrywkowe testy narkotykowe prowadzi się we wszystkich więzieniach w Czechach, na Malcie, w Słowenii i w Słowacji oraz w niespełna połowie więzień na Węgrzech.
Majoritatea noilor state membre raportează efectuarea de teste antidrog în închisori. Cu toate acestea, ţările variază în ceea ce priveşte schemele de testare antidrog. Deţinuţii sunt testaţi la intrarea în închisoare numai în Republica Cehă, Malta şi Slovenia. Malta şi Slovenia sunt de asemenea singurele ţări în care deţinuţii sunt testaţi la ieşirea din închisori. Testarea antidrog aleatorie este efectuată în toate închisorile din Republica Cehă, Malta, Slovenia şi Slovacia şi în mai puţin de 50 % din închisorile din Ungaria.
Testovanie drog vo väzniciach sa uvádza vo väčšine nových členských štátov. Krajiny sa však líšia z hľadiska ich programov testovania drog. Väzni sa testujú po prijatí iba v Českej republike, na Malte a v Slovinsku. Malta a Slovinsko sú tiež jedinými krajinami, ktoré testujú väzňov pred ich odchodom na dovolenku. Náhodné testovanie drog sa vykonáva vo všetkých väzniciach v Českej republike, na Malte, v Slovinsku a na Slovensku a v menej ako 50 % väzníc v Maďarsku.
O testiranju uživanja drog v zaporih poročajo iz večine novih držav članic. Vendar pa se države razlikujejo glede programov testiranja uživanja drog. Zapornike ob prihodu testirajo samo v Češki republiki, na Malti in v Sloveniji. Malta in Slovenija sta tudi edini državi, ki zapornike testirata, preden gredo na dopust. Naključna testiranja uživanja drog izvajajo v vseh zaporih v Češki republiki, Malti, v Sloveniji in na Slovaškem ter v manj kot 50 % zaporov na Madžarskem.
De flesta nya medlemsstater har rapporterat att drogtester genomförs i fängelserna. Programmen för drogtester skiljer sig dock åt i de olika länderna. Tester vid intagning i fängelset sker endast i Tjeckien, Malta och Slovenien. Malta och Slovenien är också de enda länder som testar intagna innan lämnar fängelset på permission. Stickprovstestning genomförs i samtliga fängelser i Tjeckien, Malta, Slovenien och Slovakien och i knappt 50 % av fängelserna i Ungern.
Hapishanelerde uyuşturucu testi yapılması yeni Üye Devletler’in çoğunda rapor edilmektedir. Bununla beraber, uyuşturucu testi programları bakımından ülkeler farklılık göstermektedir. Mahkumların hapishaneye girişleri sırasında test edildiği ülkeler sadece Çek Cumhuriyeti, Malta ve Slovenya’dır. Malta ve Slovenya aynı zamanda mahkumları izne çıkmadan önce test eden tek ülkelerdir. Rasgele uyuşturucu testi Çek Cumhuriyeti, Malta, Slovenya ve Slovakya’daki tüm hapishanelerde ve Macaristan’daki hapishanelerin % 50’sinden azında yapılmaktadır.
  7. nodaļa: Ar narkotik...  
Šī tendence ir raksturīga ES 15 dalībvalstīm un ir vērojama kopš 90. gadu sākuma, lai gan Zviedrijā un Apvienotajā Karalistē tā ir mazāk izteikta. Jaunajās dalībvalstīs šī tendence nav tik skaidra, un daudzos gadījumos vidējais vecums ir pat samazinājies (204).
In many Member States, the age of overdose victims is increasing, suggesting a decrease in initiation to heroin use among young people. This trend is common in EU-15 Member States and has been observed since the early 1990s, although in Sweden and the United Kingdom it is less marked. In new Member States the trend is less clear and a decrease in mean age is even observed in many cases (204).
Bon nombre d’États membres constatent une élévation de l’âge des victimes de surdose, ce qui tend à indiquer une baisse de l’initiation à la consommation d’héroïne chez les jeunes. Cette tendance est générale dans les États membres de l’UE‑15 et elle est observée depuis le début des années 1990, bien qu’elle soit moins marquée en Suède et au Royaume-Uni. Dans les nouveaux États membres, la tendance est moins claire et une diminution de l’âge moyen a même été observée dans de nombreux cas (204).
In vielen Mitgliedstaaten ist zu beobachten, dass die Opfer einer Überdosis älter werden, woraus der Schluss gezogen werden kann, dass weniger junge Menschen Heroin konsumieren. Diese Tendenz ist seit Anfang der 90er Jahre in allen EU-15-Mitgliedstaaten festzustellen, wobei sie jedoch in Schweden und dem Vereinigten Königreich weniger ausgeprägt ist. Auch in den neuen Mitgliedstaaten ist die Tendenz weniger deutlich, und in vielen Fällen ist sogar ein sinkendes Durchschnittsalter zu beobachten (204).
En muchos Estados miembros, la edad de las víctimas por sobredosis está aumentando, lo que sugiere un descenso de la iniciación a la heroína entre los jóvenes. Esta tendencia es común en los antiguos Estados miembros y se ha observado desde principios de los años noventa, aunque en Suecia y el Reino Unido es menos pronunciada. En los nuevos Estados miembros la tendencia es menos clara y, en muchos casos, incluso se observa un descenso en la edad media (204).
In molti Stati membri l’età delle vittime dell’overdose è in aumento, a suggerire un calo dell'iniziazione al consumo di eroina tra i giovani. Questa tendenza è diffusa nell’Europa a 15 ed è stata osservata sin dall’inizio degli anni Novanta, pur essendo meno marcata in Svezia e Regno Unito. Nei nuovi Stati membri questa tendenza è meno chiara e in molti casi si osserva addirittura una diminuzione dell’età media (204).
Em muitos Estados-Membros, a idade das vítimas de overdose está a aumentar, o que sugere que o início do consumo de heroína entre os jovens está a diminuir. Esta tendência é comum nos Estados-Membros da UE-15 e já é visível desde o início da década de 90, embora seja menos acentuada na Suécia e no Reino Unido. Nos novos Estados-Membros, a tendência é menos clara, chegando, em muitos casos, a observar-se uma diminuição da média de idades (204).
Σε πολλά κράτη μέλη, η ηλικία των θυμάτων υπερβολικής δόσης ναρκωτικών αυξάνεται, γεγονός που υποδηλώνει μείωση στην έναρξη χρήσης ηρωίνης στους νέους. Η τάση αυτή είναι κοινή στα κράτη μέλη της ΕΕ των 15 και παρατηρείται από τις αρχές της δεκαετίας του 1990, μολονότι στη Σουηδία και το Ηνωμένο Βασίλειο είναι λιγότερο έντονη. Στα νέα κράτη μέλη η τάση είναι λιγότερο σαφής και σε πολλές περιπτώσεις παρατηρείται ακόμα και μείωση στον μέσο όρο ηλικίας (204).
In veel lidstaten stijgt de leeftijd van slachtoffers van overdoses, hetgeen wijst op een daling van het aantal jongeren dat overgaat tot het gebruik van heroïne. Dit is een algemene tendens in de vijftien oude lidstaten, die al sinds het begin van de jaren negentig wordt waargenomen, al is hij minder duidelijk in Zweden en het Verenigd Koninkrijk. In nieuwe lidstaten is de tendens minder evident en wordt in veel gevallen zelfs een daling van de gemiddelde leeftijd waargenomen (204).
V mnoha členských státech se věk obětí předávkování zvyšuje, což naznačuje pokles mladých lidí přivedených k užívání heroinu. Tento trend je běžný v zemích evropské patnáctky, kde byl pozorován od začátku 90. let 20. století, třebaže ve Švédsku a Spojeném království je méně markantní. V nových členských státech je tento trend méně zřetelný a v mnoha případech byl dokonce zaznamenán pokles středního věku (204).
I mange medlemsstater er gennemsnitsalderen for ofre for overdoser stigende, hvilket tyder på et fald i antallet af unge, der begynder at bruge heroin. Denne tendens er almindelig i EU-15-medlemsstaterne og er blevet registreret siden begyndelsen af 1990'erne, selv om den er mindre markant i Sverige og Det Forenede Kongerige. I de nye medlemsstater er tendensen mindre klar, og der er i mange tilfælde endog registreret et fald i gennemsnitsalderen (204).
Paljudes liikmesriikides on üleannustamise ohvrite vanus tõusmas, mis viitab heroiini tarbimise alustamise vähenemisele noorte inimeste hulgas. EL-15 riikides on see suundumus üldine ning seda on täheldatud juba 1990ndate aastate algusest peale, kuigi Rootsis ja Ühendkuningriigis on see vähem märgatav. Uutes liikmesriikides ei ole kõnealune suundumus nii selgelt märgatav ning mitmel juhul on täheldatud isegi keskmise vanuse kahanemist.(204)
Yliannostuksen uhrien ikä on useissa jäsenvaltioissa nousemassa, mikä viittaa siihen, että yhä harvempi nuori aloittaa heroiinin käytön. Tämä suuntaus vallitsee kaikissa EU-15:n jäsenvaltioissa, ja se on ollut havaittavissa 1990-luvun alusta lähtien, joskin Ruotsissa ja Yhdistyneessä kuningaskunnassa heikompana kuin muualla. Uusissa jäsenvaltioissa suuntaus ei ole yhtä selkeä, ja monissa tapauksissa on jopa havaittu keski-iän laskua (204).
A túladagolásos áldozatok életkora sok tagállamban emelkedik, ami arra utal, hogy a heroinhasználat elkezdése a fiatalok körében kezd visszaszorulni. Ez a tendencia az EU-15 tagállamaiban általános, és már az 1990-es évek eleje óta megfigyelhető, bár Svédországban és az Egyesült Királyságban kevésbé markáns. Az új tagállamokban a tendencia kevésbé egyértelmű, és sok esetben még az átlagéletkor csökkenése is megfigyelhető204.
I mange medlemsstater er alderen på overdoseofre stigende, noe som tyder på at unge i mindre grad begynner med heroin. Den samme trenden går igjen i EU-15 og har blitt observert siden begynnelsen av 1990-tallet, selv om den er mindre uttalt i Sverige og Storbritannia. I de nye medlemsstater er trenden mindre framtredende, og i flere tilfeller observeres lavere gjennomsnittsalder (204).
W wielu państwach członkowskich odnotowuje się wzrost wieku ofiar przedawkowania, co świadczy o spadku liczby osób rozpoczynających zażywanie heroiny wśród młodzieży. Tendencja ta występuje we wszystkich 15 „starych” państwach członkowskich UE od początku lat 90-tych, chociaż w Szwecji i Wielkiej Brytanii jest mniej wyraźna. W nowych państwach członkowskich tendencja ta jest mniej widoczna, a w wielu przypadkach obserwuje się spadek średniej wieku (204).
În multe state membre, vârsta victimelor supradozelor este în creştere, sugerând un nivel scăzut al iniţierii în consumul de heroină în rândul tinerilor. Această tendinţă este comună în statele membre UE-15 şi a fost observată de la începutul anilor 1990, deşi în Suedia şi Regatul Unit este mai puţin accentuată. În noile state membre, tendinţa este mai puţin evidentă şi, în anumite cazuri, se observă chiar o scădere a vârstei medii (204).
V mnohých členských štátoch sa vek obetí predávkovania zvyšuje, čo naznačuje zníženie začatia užívania heroínu medzi mladými ľuďmi. Tento trend je bežný v členských štátoch EÚ-15 a pozoruje sa od začiatku deväťdesiatych rokov minulého storočia, hoci vo Švédsku a v Spojenom kráľovstve je menej výrazný. V nových členských štátoch je trend menej jasný a v mnohých prípadoch sa dokonca pozoruje pokles priemerného veku (204).
V mnogih državah članicah se starost žrtev prevelikega odmerka povečuje, kar kaže na zniževanje starosti na začetku uživanja heroina med mladimi. Ta trend je skupen vsem državam članicam EU-15 in ga je opaziti od začetka devetdesetih let, čeprav je na Švedskem in v Združenem kraljestvu manj izrazit. V novih državah članicah je ta trend manj jasen in v mnogih primerih je celo opaziti zniževanje povprečne starosti (204).
I många medlemsstater är överdoseringsoffren allt äldre, vilket tyder på att färre yngre påbörjar heroinmissbruk. Denna trend är vanlig i de gamla EU-länderna och har observerats sedan början av 1990-talet, även om den är mindre markerad i Sverige och Storbritannien. I de nya medlemsstaterna är denna trend mindre tydlig och sänkt medelålder kan till och med konstateras i många fall (204).
Pek çok Üye Devlet’te, aşırı doz kurbanlarının yaşının yükselmesi, gençler arasında eroin kullanmaya başlamanın azaldığını düşündürmektedir. Bu eğilim İsveç ve Birleşik Krallık'ta daha az belirgin olmakla beraber, AB-15 Üye Devletleri’nde yaygın olup 1990’ların başlarından beri gözlemlenmektedir. Yeni Üye Devletler’de eğilim o kadar net değildir ve pek çok vakada ortalama yaşta bir düşüş olduğu dahi gözlemlenmektedir (204).
  2. nodaļa: Pārskats p...  
Ja bērni vēl nav sasnieguši tīņu vecumu, ģimenes ietekme ir lielāka par vienaudžu ietekmi. Profilaksē informēšanai par kaitīgajām vielām ir mazāka loma nekā ģimenē iedibinātām normām un bērnu atbalstam.
With growing numbers of younger children initiating drug use, the improvement and intensification of family-based prevention are of increasing importance. In pre-teenagers, family influence prevails over peer influence. The role of the family in establishing norms and support for children is more relevant to prevention than imparting information on substances.
Étant donné le nombre croissant de jeunes enfants qui commencent à prendre de la drogue, l'amélioration et le renforcement de la prévention en milieu familial revêtent une importance accrue. Chez les préadolescents, l'influence de la famille l'emporte sur celle des pairs. Le rôle de la famille dans l'établissement des valeurs et le soutien des enfants est plus important pour la prévention que la fourniture d'information sur les substances.
Da immer mehr jüngere Kinder zu Drogen greifen, gewinnt die Verbesserung und Verstärkung der familienbasierten Prävention zunehmend an Bedeutung. Auf Kinder im vorpubertären Alter hat die Familie größeren Einfluss als die Peer-Gruppe. Die Rolle der Familie bei der Vermittlung von Normen und der Unterstützung der Kinder ist für die Prävention wichtiger als die Bereitstellung von Informationen über Suchtmittel.
Dado que los niños se inician en el consumo de drogas cada vez antes , la mejora e intensificación de la prevención desde la familia van ganando en importancia. En el caso de los preadolescentes, la influencia de la familia prevalece sobre la influencia de los amigos. El papel de la familia a la hora de establecer normas y brindar apoyo a los hijos es más útil para la prevención que la divulgación de información sobre sustancias adictivas.
Con l’aumentare del numero di ragazzi sempre più giovani che iniziano a utilizzare le droghe cresce anche l’urgenza di migliorare e intensificare la prevenzione in famiglia. Nei ragazzi in età preadolescenziale l’influsso familiare prevale su quello dei coetanei. Il ruolo della famiglia nello stabilire regole e forme di sostegno per i bambini è quindi più importante per la prevenzione dell’impartire informazioni sulle sostanze usate.
Devido ao número de crianças que iniciam o consumo de droga cada vez mais cedo, a melhoria e a intensificação da prevenção baseada na família assume uma importância crescente. Na pré-adolescência, a influência da família prevalece sobre a influência dos pares, sendo o seu papel no estabelecimento de normas e no apoio às crianças mais relevante para a prevenção do que a transmissão de informações sobre as substâncias.
Καθώς αυξάνεται ο αριθμός των παιδιών που ξεκινούν τη χρήση ναρκωτικών από νεαρότερη ηλικία, η βελτίωση και η εντατικοποίηση της πρόληψης στην οικογένεια αποκτούν ολοένα και μεγαλύτερη σημασία. Στα παιδιά προεφηβικής ηλικίας, η επιρροή της οικογένειας υπερισχύει έναντι της επιρροής των συνομηλίκων. Ο ρόλος της οικογένειας στον καθορισμό προτύπων και στην παροχή υποστήριξης στα παιδιά είναι πιο σημαντικός για την πρόληψη από ό,τι η μετάδοση πληροφοριών για τις ουσίες.
Nu het aantal jonge kinderen dat voor het eerst in aanraking komt met drugsgebruik toeneemt, wordt het steeds belangrijker het kader voor gezinsgerichte preventie te verbeteren en uit te breiden. Jonge teenagers zijn gevoeliger voor beïnvloeding door het gezin dan voor beïnvloeding door leeftijdgenoten. De rol van het gezin bij het bepalen van normen en het bieden van ondersteuning aan kinderen is van groter belang voor preventie dan het verstrekken van informatie over verdovende middelen.
S rostoucím počtem mladších dětí, které začínají užívat drogy, nabývá na významu zlepšení a zintenzivnění prevence zaměřené na rodinu. V předbubertálním věku vliv rodiny převažuje nad vlivem vrstevníků. Úloha rodiny při stanovování norem a podpora dětí spočívá více v prevenci než ve vštěpování informací o látkách.
Med et stigende antal yngre børn, der begynder at bruge stoffer, er det af stadig større betydning at forbedre og intensivere den familiebaserede forebyggelse. Familiens indflydelse på præteenagere er større end kammeraternes. Dens rolle med hensyn til at opstille normer for og støtte børnene er mere relevant for forebyggelsen end at give oplysninger om stoffer.
Kuna üha suurem hulk üha nooremaid lapsi alustab uimastitarvitamist, saab perekonnale toetuva ennetustöö parandamine ja tõhustamine aina olulisemaks. Enne teismeliseiga on perekonna mõju suurem kui eakaaslaste oma. Perekonna roll normide kehtestamisel ja laste toetamisel on ennetustöö seisukohalt palju olulisem kui mõnuainete kohta teabe edastamine.
Perhelähtöisen ehkäisevän työn parantaminen ja tehostaminen on entistä tärkeämpää nyt, kun huumeidenkäytön aloittavien lasten määrä lisääntyy jatkuvasti. Esimurrosikäisten ryhmässä perheen vaikutus on voimakkaampi kuin ikätovereiden. Perheen rooli turvallisten rajojen asettamisessa lapselle ja lapsen tukemisessa on ehkäisevän huumetyön kannalta tärkeämpää kuin tiedon jakaminen huumeista.
A kábítószer-használatot elkezdő fiatalabb gyermekek számának növekedésével párhuzamosan egyre fontosabbá válik a családi megelőzés fejlesztése és fokozása. A serdülőkort megelőzően a családi befolyás még erősebb a kortársakénál. A család normatív szerepe és támogatása a gyermekek részére fontosabb a megelőzés szempontjából, mint az anyagokra vonatkozó ismeretterjesztés.
Etter hvert som antallet yngre barn som debuterer med narkotika øker, blir det stadig viktigere å forbedre og intensivere det familiebaserte forebyggende arbeidet. Før tenårene familien større innflytelse enn barnets jevnaldrende. Familiens rolle når det gjelder å etablere normer og støtte for barn, er viktigere for forebyggingen enn informasjon om ulike rusmidler.
Wraz ze wzrostem liczby młodszych dzieci, które zaczynają zażywać narkotyki, rośnie znaczenie ulepszania i intensyfikacji działań prewencyjnych w rodzinie. Wśród dzieci poniżej dwunastego roku życia wpływ rodziny przeważa nad wpływem wywieranym przez rówieśników. Rola rodziny w określaniu norm i wspieraniu dzieci ma większe znaczenie dla działań zapobiegawczych niż przekazywanie informacji o substancjach.
Într-o societate în care numărul copiilor care încep să utilizeze droguri este din ce în ce mai mare, ameliorarea şi intensificarea mijloacelor de prevenire prin familie capătă o importanţă crescândă. În cazul preadolescenţilor, familia are o influenţă mai mare decât anturajul. Familia joacă un rol mai important de prevenire prin stabilirea unor norme şi prin sprijinirea copiilor decât difuzarea de informaţii despre substanţe.
Pri narastajúcich počtoch mladších detí, ktoré začínajú užívať drogy, má čoraz väčší význam intenzifikácia prevencie založenej na rodine. U detí v predpubertálnom veku vplyv rodiny prevláda nad vplyvom rovesníkov. Úloha rodiny v stanovovaní noriem a podpore detí je dôležitejšia ako poskytovanie informácií o látkach.
Z vse večjim številom mlajših otrok, ki začnejo uživati droge, se povečuje pomen izboljšanja in okrepitev preprečevanja v družini. Pred najstniškim obdobjem je vpliv družine večji od vpliva sovrstnikov. Naloga družine pri vzpostavljanju norm in zagotavljanju podpore otrokom je za preprečevanje pomembnejša od dajanja informacij o snoveh.
Med ett allt större antal yngre barn som börjar använda narkotika, blir det allt viktigare att förbättra och intensifiera den familjebaserade preventionen. För barn som ännu inte har nått tonåren har familjens påverkan övertag över kamratinflytandet. Familjens roll för att fastställa normer och stödja barn är viktigare för preventionsarbetet än att sprida information om olika ämnen.
Giderek artan sayıda daha küçük yaşta çocuğun uyuşturucuya başlamasıyla, aile esaslı önlemenin geliştirilmesi ve yoğunlaştırılması giderek önem kazanmaktadır. On üç yaşından küçüklerde, aile etkisi akran etkisinden daha baskındır. Çocuklar için kurallar ve destek sağlamakta ailenin rolü, önleme açısından maddeler hakkında bilgi vermekten daha önemlidir.
  3. nodaļa: Kaņepes  
Lietošanas līmenis ir zemāks Dānijā, Vācijā, Igaunijā, Itālijā, Nīderlandē un Slovākijā, bet visas šīs valstis informē par pēdējā gada lietošanas pieaugumu gados jaunu pieaugušo vidū, un šī tendence, lai gan mazākā mērā, ir vērojama arī Ungārijā.
Levels of use are lower in Denmark, Germany, Estonia, Italy, the Netherlands and Slovakia, but all these countries have reported increases in last year use among young adults, as has Hungary, although to a lesser extent. It should be noted that the Danish (2000) and Dutch (2001) data are now relatively old and the current situation is therefore less clear.
Les niveaux de consommation sont inférieurs au Danemark, en Allemagne, en Estonie, en Italie, aux Pays‑Bas et en Slovaquie, mais tous ces pays ont fait état de hausses de la consommation au cours des douze derniers mois chez les jeunes adultes, tout comme la Hongrie, mais dans une moindre mesure. Il est à noter que les données danoises (2000) et néerlandaises (2001) sont relativement anciennes et la situation actuelle dans ces deux pays est donc moins claire.
In Dänemark, Deutschland, Estland, Italien, den Niederlanden und der Slowakei wurden niedrigere Raten verzeichnet, jedoch berichteten alle diese Länder über Zunahmen des jüngsten Konsums unter jungen Erwachsenen. Ungarn meldete einen weniger starken Anstieg des jüngsten Konsums unter jungen Erwachsenen. Es ist darauf hinzuweisen, dass die Daten aus Dänemark (2000) und den Niederlanden (2001) bereits recht alt sind und daher die gegenwärtige Situation nicht genau bekannt ist.
Los niveles de consumo son inferiores en Dinamarca, Alemania, Estonia, Italia, los Países Bajos y Eslovaquia, pero en todos estos países se han registrado incrementos en cuanto al consumo en el último año entre adultos jóvenes, al igual que Hungría, aunque en menor medida. Cabe tener en cuenta que los datos daneses (2000) y neerlandeses (2001) se han quedado relativamente anticuados y que la situación actual es, por lo tanto, menos diáfana.
I livelli di consumo sono inferiori in Danimarca, Germania, Estonia, Italia, Paesi Bassi e Slovacchia, ma tutti questi paesi hanno riferito aumenti del consumo nell’ultimo anno tra i giovani adulti, come pure l’Ungheria, anche se in misura minore. Non si deve dimenticare che le statistiche danesi (2000) e olandesi (2001) sono alquanto datate e che la situazione attuale è quindi meno chiara.
Os níveis de consumo são mais baixos na Dinamarca, Alemanha, Estónia, Itália, Países Baixos e Eslováquia, mas todos estes países comunicaram aumentos do consumo no ano passado entre os jovens adultos, tal como a Hungria, embora em menor grau. Note-se que os dados dinamarqueses (2000) e neerlandeses (2001) já são relativamente antigos e a situação actual é, por isso, menos clara.
Τα επίπεδα χρήσης είναι χαμηλότερα στη Δανία, τη Γερμανία, την Εσθονία, την Ιταλία, τις Κάτω Χώρες και τη Σλοβακία, αλλά όλες αυτές οι χώρες ανέφεραν αύξηση κατά το τελευταίο έτος στους νεαρούς ενηλίκους, όπως και η Ουγγαρία, σε μικρότερο όμως βαθμό. Πρέπει να σημειωθεί ότι τα στοιχεία της Δανίας (2000) και των Κάτω Χωρών (2001) είναι πλέον σχετικά παλαιά και η τρέχουσα κατάσταση είναι επομένως πιο ασαφής.
De gebruiksniveaus in Denemarken, Duitsland, Estland, Italië, Nederland en Slowakije liggen lager, maar al deze landen melden stijgingen in het recent gebruik onder jongvolwassenen, net als Hongarije, maar in mindere mate. Opgemerkt dient te worden dat de Deense (2000) en Nederlandse (2001) gegevens inmiddels relatief oud zijn; derhalve is de actuele situatie minder duidelijk.
Míra užívání je nižší v Dánsku, Německu, Estonsku, Itálii, Nizozemsku a na Slovensku, avšak všechny tyto země uvádějí u mladých dospělých nárůst v užití drogy v posledním roce. Totéž, byť v menší míře, platí pro Maďarsko. Rovněž upozorňujeme, že údaje z Dánska (2000) a Nizozemska (2001) jsou nyní již poměrně staré a že aktuální situace tak není příliš jasná.
Brugen er mindre udbredt i Danmark, Tyskland, Estland, Italien, Nederlandene og Slovakiet, men alle disse lande har meldt om stigninger i brugen inden for de seneste 12 måneder blandt unge voksne, og det samme gælder Ungarn, dog i mindre grad. Det bemærkes, at dataene for Danmark (2000) og Nederlandene (2001) nu er forholdsvis gamle, og at den nuværende situation derfor er mindre tydelig.
Tarbimise määrad on madalamad Taanis, Saksamaal, Eestis, Itaalias, Madalmaades ja Slovakkias, kuid kõik need riigid on teatanud viimase aasta jooksul tarbimise kasvust noorte täiskasvanute hulgas, samuti ka Ungari, kuigi väiksemas ulatuses. Pandagu tähele, et Taani (2000) ja Madalmaade (2001) andmed on tänaseks suhteliselt vananenud ning seetõttu ei ole praegune olukord seal selge.
Käyttö on vähäisempää Tanskassa, Saksassa, Virossa, Italiassa, Alankomaissa ja Slovakiassa, mutta nämä maat ovat raportoineet käytön lisääntyneen viime vuonna nuorten aikuisten keskuudessa. Sama suuntaus havaittiin Unkarissa, joskin lievempänä. On huomattava, että Tanskan (vuosi 2000) ja Alankomaiden (vuosi 2001) tiedot ovat jo vanhentuneita, joten nykytilanteesta ei saada täysin selkeää kuvaa.
A használati szintek Dániában, Németországban, Észtországban, Olaszországban, Hollandiában és Szlovákiában alacsonyabbak, de ezek az országok kivétel nélkül a fiatal felnőttek körében mért elmúlt évi használat emelkedéséről számoltak be, akárcsak – kisebb mértékben – Magyarország. Meg kell jegyezni, hogy a dán (2000) és a holland (2001) adatok már viszonylag régiek, ezért a jelenlegi helyzetről nincs olyan tiszta képünk.
Bruksnivåene er lavere i Danmark, Tyskland, Estland, Italia, Nederland og Slovakia, men alle disse landene har rapportert om en økning i bruk siste år blant unge voksne. Det samme har Ungarn, men i mindre grad. Det anføres imidlertid at de danske (2000) og nederlandske (2001) tallene nå er relativt gamle, og at dagens situasjon derfor er mindre klar.
Spożycie jest niższe w Danii, Niemczech, Estonii, we Włoszech, w Holandii i w Słowacji, ale wszystkie te kraje poinformowały o wzroście spożycia w ciągu ubiegłego roku wśród młodych dorosłych, podobnie jak — chociaż w mniejszym stopniu — Węgry. Należy zauważyć, że dane duńskie (2000 r.) i holenderskie (2001 r.) są już stosunkowo nieaktualne, co sprawia, że obecna sytuacja nie jest w pełni znana.
Nivelurile de consum sunt mai reduse în Danemarca, Germania, Estonia, Italia, Ţările de Jos şi Slovacia, însă toate aceste ţări au raportat creşteri ale consumului pe parcursul ultimului an în rândul adulţilor tineri, la fel ca Ungaria, deşi într-o măsură mai mică. Este de reţinut că datele provenite din Danemarca (2000) şi Ţările de Jos (2001) sunt în prezent relativ vechi şi astfel situaţia actuală nu este bine definită.
Úrovne užívania sú nižšie v Dánsku, Nemecku, Estónsku, Taliansku, Holandsku a na Slovensku, ale všetky tieto krajiny uvádzali nárasty v užívaní za posledný rok medzi mladými dospelými, podobne aj Maďarsko, hoci v menšom rozsahu. Je potrebné si všimnúť, že dánske (2000) a holandské (2001) údaje sú teraz relatívne staré a súčasná situácia je preto menej jasná.
Stopnje uživanja so nižje na Danskem, v Nemčiji, Estoniji, Italiji, na Nizozemskem in Slovaškem, vendar pa vse te države poročajo o zvišanju uživanja med mlajšimi odraslimi v zadnjem letu, kar velja tudi za Madžarsko, čeprav v manjšem obsegu. Treba je opozoriti, da so danski (2000) in nizozemski (2001) podatki danes že sorazmerno zastareli, zato je trenutno stanje manj jasno.
Antalet användare är lägre i Danmark, Tyskland, Estland, Italien, Nederländerna och Slovakien, men samtliga dessa länder har rapporterat ökat bruk bland unga vuxna under det senaste året, vilket också gäller Ungern om än i mindre utsträckning. Det bör noteras att de danska (2000) och holländska (2001) uppgifterna är förhållandevis gamla och den nuvarande situationen är därför något oklar.
Kullanım seviyeleri Danimarka, Almanya, Estonya, İtalya, Hollanda ve Slovakya’da daha düşüktür ama bu ülkelerin tümü ile daha az ölçüde de olsa Macaristan, genç yetişkinler arasında geçmiş yılda kullanımda artışlar rapor etmiştir. Danimarka (2000) ve Hollanda (2001) verilerinin artık nispeten eskimiş ve güncel durumun da dolayısıyla daha az net olduğunu unutmamak gerekir.
  5. nodaļa: KokaÄ«ns un...  
Aplūkojot ambulatoro kokaīna pacientu profilus, šķiet, ka jaunie pacienti, kam kokaīns ir primārā narkotika, parasti ir gados vecāki par citiem narkotiku lietotājiem: 70 % no šiem pacientiem ir 20 līdz 34 gadus veci, un mazāka pacientu daļa (13 %) ir 35 līdz 39 gadus veci (156).
Looking at the profile of cocaine clients in outpatient settings, it appears that new clients using cocaine as their primary drug are usually older than other drug consumers: 70 % are in the 20–34 years age group with a smaller group (13 %) aged between 35 and 39 years (156).
Si l'on examine le profil des cocaïnomanes dans les centres de soins ambulatoires, il apparaît que les nouveaux patients pour lesquels la cocaïne est la drogue primaire sont généralement plus âgés que les autres usagers de drogue. Ainsi, 70 % d'entre eux appartiennent à la tranche d'âge des 20 à 34 ans et un groupe plus réduit (13 %) est âgé de 35 à 39 ans. (156).
Betrachtet man das Profil der Kokainpatienten in ambulanten Behandlungseinrichtungen, so stellt man fest, dass Erstpatienten, die Kokain als Primärdroge konsumieren, im Durchschnitt älter sind als andere Drogenkonsumenten: 70 % dieser Patienten sind im Alter zwischen 20 und 34 Jahren, während ein geringerer Anteil (13 %) 35 bis 39 Jahre alt ist (156).
En cuanto al perfil de los consumidores de cocaína en entornos ambulatorios, los nuevos pacientes que consumen cocaína como droga principal suelen ser mayores que los consumidores de otras drogas: el 70 % se encuentra entre los 20 y los 34 años de edad, con un grupo menor (13 %) de entre 35 y 39 años de edad (156).
Guardando al profilo dei pazienti in cura a livello ambulatoriale per dipendenza da cocaina, sembra di capire che i nuovi pazienti che fanno uso di questa sostanza come droga primaria siano solitamente più anziani rispetto ai consumatori di altre droghe: il 70% appartiene infatti alla fascia di età 20–34 anni, mentre una percentuale minore (13%) ha un’età compresa tra i 35 e i 39 anni (156).
Examinando o perfil dos utentes consumidores de cocaína nos centros de tratamento em regime ambulatório, conclui-se que os novos utentes que consomem cocaína como droga principal são normalmente mais velhos do que os outros: 70% estão na faixa etária 20 a 34 anos, situando-se um grupo mais pequeno (13%) entre 35 e 39 anos (156).
Εξετάζοντας το προφίλ ατόμων που ζητούν θεραπεία απεξάρτησης από την κοκαΐνη σε κέντρα θεραπείας εξωτερικής παραμονής, προκύπτει ότι τα άτομα που ζητούν θεραπεία για πρώτη φορά και κάνουν χρήση κοκαΐνης ως κύριας ναρκωτικής ουσίας είναι συνήθως μεγαλύτερης ηλικίας σε σχέση με τους χρήστες άλλων ναρκωτικών ουσιών: το 70 % ανήκει στην ηλικιακή ομάδα των 20–34 ετών με μια μικρότερη ομάδα (13 %) να είναι ηλικίας μεταξύ 35 και 39 ετών (156).
Uit het profiel van cocaïnecliënten in extramurale settings blijkt dat nieuwe cliënten die cocaïne als primaire drug gebruiken meestal ouder zijn dan andere drugsgebruikers: 70% hoort tot de leeftijdsgroep van 20 tot 34 jaar en een kleinere groep (13 %) is tussen de 35 en 39 jaar oud (156).
Při pohledu na profil pacientů léčících se v ambulantních zařízeních v souvislosti s kokainem se zdá, že noví klienti užívající kokain jako primární drogu bývají obvykle starší než konzumenti jiných drog: 70 % z nich patří do věkové skupiny 20–34 let a menší skupina (13 %) je ve věku 35–39 let (156).
Ser man på profilen af kokainklienter i ambulant behandling, fremgår det, at de nye klienter, der bruger kokain som deres primære stof, i reglen er ældre end andre stofbrugere: 70 % er i aldersgruppen 20–34 år, og en mindre gruppe (13 %) er mellem 35 og 39 år (156).
Kokaiini tarbimise tõttu ambulatoorsetes ravikeskustes ravi saavate patsientide profiili uurides ilmneb, et esmase uimastina kokaiini nimetanud uued patsiendid on tavaliselt vanemad kui muude uimastite tarbijad: 70% kuulub 20–34aastaste vanuserühma ning väiksema rühma (13%) moodustavad 35–39aastased.(156)
Kun tarkastellaan kokaiiniasiakkaiden profiilia avohoidossa, vaikuttaa siltä, että kokaiinia ensisijaisena huumeena käyttävät hoitoon ensimmäistä kertaa hakeutuvat asiakkaat ovat yleensä muita huumeidenkäyttäjiä vanhempia: heistä 70 prosenttia on 20–34-vuotiaita, ja pienempi määrä heitä on 35–39-vuotiaiden ryhmässä (13 %) (156).
A járóbeteg-ellátásban kezelt kokainfogyasztó páciensek profilja alapján úgy tűnik, hogy az elsőszámú kábítószerként kokaint használó új páciensek rendszerint idősebbek a többi drogfogyasztónál: 70%-uk a 20–34 éves korcsoportba tartozik, kisebb részük pedig (13%) a 35–39 évesek közül kerül ki156.
Hvis man ser på profilen til kokainklienter i det polikliniske behandlingsapparatet, kan det synes som om nye klienter som bruker kokain som primærrusmiddel, oftere er eldre enn andre narkotikabrukere – 70 % er i alderen 20-34 og 13 % mellom 35 og 39 år (156).
Profile pacjentów zażywających kokainę i poddanych leczeniu w systemie ambulatoryjnym wskazują, że nowi pacjenci zażywający kokainę jako główny narkotyk są zwykle starsi od osób zażywających inne narkotyki: 70% spośród nich należy do grupy wiekowej 20–34 lata, a mniejsza grupa (13%) to osoby w wieku 35–39 lat (156).
Analizând profilul pacienţilor care solicită tratament pentru consumul de cocaină în centrele de tratament în ambulatoriu, se observă că noii pacienţi care solicită tratament pentru consumul de cocaină ca drog principal sunt, de obicei, mai în vârstă decât ceilalţi consumatori de droguri: 70 % se încadrează în grupa cu vârstă 20-34 ani, iar un grup mai mic (13 %) reprezintă de cei cu vârste între 35–39 ani (156).
Pri pohľade na profil kokaínových klientov v ambulantných zariadeniach sa zdá, že noví klienti, ktorí užívajú kokaín ako prvotnú drogu, sú obvykle starší ako iní užívatelia drog: 70 % z nich sú vo vekovej skupine 20 – 34 rokov, s menšou skupinou (13 %) vo veku 35 až 39 rokov (156).
Če pogledamo profil oseb, ki se zaradi uživanja kokaina zdravijo izvenbolnišnično, kaže, da so nove osebe, ki uživajo kokain kot primarno drogo, ponavadi starejše od drugih uživalcev drog: 70 % jih je v starostni skupini od 20 do 34 let, manjša pa je starostna skupina (13 %) od 35 do 39 let (156).
Om man studerar profilen för kokainklienter i öppenvården framkommer att klienter som använder kokain som primärdrog vanligen är äldre än andra narkotikakonsumenter: 70 % är i åldersgruppen 20–34 år med en mindre andel (13 %) i åldersgruppen 35–39 år (156).
Ayakta tedavi gören kokain hastalarının profiline bakıldığında, birincil uyuşturucu olarak kokain kullanan yeni hastaların genellikle diğer uyuşturucu tüketicilerinden daha yaşlı oldukları görülmektedir: % 70’i 20-30 yaş grubundayken daha küçük bir grup (% 13) 35 ve 39 yaşları arasındadır (156).
  2. nodaļa: Pārskats p...  
,,Drošāku” aizvietojošo medikamentu izstrāde (t.i., tādu preparātu izstrāde, kuru noplūde melnajā tirgū ir mazāk iespējama) ļauj cerēt, ka narkotiku atkarības ārstēšanu arvien vairāk pārņems ģimenes ārsti.
The development of ‘safer’ substitution products (i.e. substances less likely to be diverted into the black market) makes it likely that drug dependency treatment will move even further towards the GP’s surgery. This is also a process of normalisation, which allows drug dependency to be treated like a chronic disease such as diabetes.
La mise au point de produits de substitution «plus sûrs» (c'est-à-dire des substances moins susceptibles d'être détournées vers le marché noir) fait penser qu'il est probable que le traitement de la dépendance à la drogue devienne de plus en plus l'affaire des médecins généralistes. On observe également un processus de normalisation, qui permet de traiter la dépendance à la drogue de la même façon qu'une maladie chronique comme le diabète.
Aufgrund der Entwicklung „sichererer“ Substitutionsstoffe (d. h. von Substanzen, die weniger wahrscheinlich für den Schwarzmarkt abgezweigt werden) ist es durchaus denkbar, dass die Drogenbehandlung künftig verstärkt in hausärztlichen Praxen erfolgen wird. Ein solcher Normalisierungsprozess macht es möglich, dass Drogenabhängigkeit wie eine chronische Krankheit wie beispielsweise Diabetes behandelt wird.
El desarrollo de productos de sustitución «más seguros» (es decir, sustancias con menos probabilidades de ser desviadas al mercado negro) muy bien podría posibilitar en el futuro que se tienda a tratar la drogodependencia en las consultas de los médicos de cabecera. Se trata, asimismo, de un proceso de normalización, que permite tratar la drogodependencia como una enfermedad crónica tal como la diabetes.
L’introduzione di sostanze sostitutive “più sicure” (meno suscettibili di essere deviate verso il mercato nero) aumenta le probabilità che il trattamento della tossicodipendenza diventi sempre più di competenza del medico generico. Si tratta anche di un processo di normalizzazione, che permette di curare la tossicodipendenza alla stregua di una malattia cronica come il diabete.
O desenvolvimento de produtos de substituição “mais seguros” (isto é, substâncias menos susceptíveis de serem desviadas para o mercado negro) torna provável que o tratamento da toxicodependência fique cada vez mais a cargo dos médicos de clínica geral. Trata-se também de um processo de normalização, que permite que a toxicodependência seja tratada como uma doença crónica, à semelhança da diabetes.
Η ανάπτυξη «ασφαλέστερων» προϊόντων υποκατάστασης (δηλαδή ουσιών με μικρότερη πιθανότητα να διοχετευτούν στη μαύρη αγορά) αυξάνει τις πιθανότητες η θεραπεία απεξάρτησης από τα ναρκωτικά να στραφεί ακόμη περισσότερο στα ιατρεία γενικών ιατρών. Πρόκειται επίσης για μια διαδικασία εξομάλυνσης που επιτρέπει η εξάρτηση από τα ναρκωτικά να αντιμετωπίζεται σαν μια χρόνια ασθένεια όπως ο διαβήτης.
Aangenomen mag worden dat de behandeling van drugsverslaving door de ontwikkeling van “veiligere” substitutieproducten (dat wil zeggen middelen die minder snel op de zwarte markt terecht zullen komen) nog meer een zaak gaat worden die zich afspeelt in de spreekkamer van de huisarts. Dat is ook een normalisatieproces, dat ertoe leidt dat drugsverslaving steeds meer als een normale chronische ziekte, zoals diabetes, beschouwd en behandeld gaat worden.
Vývoj „bezpečnějších“ substitučních produktů (tj. látek s menší pravděpodobností, že budou zneužity na černém trhu) směřuje k tomu, že léčba drogové závislosti se bude přesouvat více do ordinací praktických lékařů. To je zároveň proces normalizace, který umožňuje léčit drogovou závislost jako chronickou nemoc, stejně jako například cukrovku.
Udviklingen af "sikrere" substitutionsprodukter (dvs. stoffer, som med mindre sandsynlighed vil dukke op på det sorte marked) gør det sandsynligt, at behandlingen for stofafhængighed i endnu højere grad vil foregå i den praktiserende læges konsultationsværelse. Dette er også en normaliseringsproces, der gør det muligt at behandle stofafhængighed som en kronisk sygdom ligesom f.eks. diabetes.
Turvalisemate asendusainete (st selliste ainete, mida vähem tõenäoliselt toimetatakse mustale turule) väljatöötamine suurendab tõenäosust, et narkootiliste ainete sõltuvuse ravi nihkub veelgi enam perearsti töövaldkonda. Ka see on normaliseerumisprotsess, mis võimaldab ravida narkosõltuvust samuti nagu kroonilist haigust, näiteks diabeeti.
”Turvallisempien” korvaushoitotuotteiden (tuotteiden, jotka eivät niin helposti kulkeudu pimeille markkinoille) kehittäminen johtaa luultavasti huumeriippuvuuden hoidon siirtymiseen yhä enemmän yleislääkärien vastuulle. Tässä on kyse normaalistumisprosessista, joka mahdollistaa huumeriippuvuuden hoitamisen diabeteksen kaltaisena kroonisena sairautena.
A „biztonságosabb” helyettesítő termékek (azaz a feketepiacra kisebb valószínűséggel eltérített termékek) kifejlesztése valószínűsíti, hogy a drogfüggőség kezelése egyre inkább a háziorvosok praxisába fog tartozni. Ez egyfajta normalizálódási folyamatot is jelent, ami lehetővé teszi, hogy a drogfüggőséget más krónikus betegségekhez, így pl. a cukorbetegségekhez hasonlóan kezeljék.
Utviklingen av “tryggere” substitusjonsprodukter (dvs. stoffer som har mindre sannsynlighet for å havne på svartebørsmarkedet) øker sannsynligheten for at allmennlegen kan bli viktigere i avhengighetsbehandlingen. Dette er også en normaliseringsprosess som gjør at narkotikaavhengighet kan behandles som en kronisk sykdom på linje med diabetes.
Opracowanie „bezpieczniejszych” substancji zastępczych (np. substancji o mniejszym prawdopodobieństwie trafienia na czarny rynek) sprawia, że leczenie uzależnienia od narkotyków odbywać się będzie w większym stopniu pod kontrolą poradni medycyny rodzinnej. Jest to proces normalizacji, pozwalający na leczenie uzależnienia od narkotyków w taki sam sposób, jak leczy się choroby przewlekłe, np. cukrzycę.
Elaborarea de produse de substituţie „mai sigure” (adică substanţe care pot fi deturnate mai greu spre piaţa neagră) face probabilă deplasarea tratamentului dependenţei de droguri tot mai mult către cabinetele de medicină generală. Aceasta reprezintă, în acelaşi timp, un proces de normalizare, care permite tratarea dependenţei de droguri ca o boală cronică, de tipul diabetului.
Vývoj „bezpečnejších“ náhradných produktov (t. j. látok, u ktorých je menej pravdepodobné, že sa budú zneužívať na čiernom trhu) robí pravdepodobným, že liečenie závislosti od drog sa ešte viac posunie smerom k ordinácii praktického lekára. Toto je aj proces normalizácie, ktorý umožňuje, aby sa závislosť od drog liečila podobne ako chronická choroba, napríklad cukrovka.
Razvoj "varnejših" nadomestnih snovi (npr. snovi, za katere bi bilo manj verjetno, da se bodo preusmerile na črni trg) obeta, da se bo zdravljenje odvisnosti od drog še bolj približalo ordinacijam osebnih zdravnikov. To je tudi proces normalizacije, ki omogoča, da se odvisnost od drog zdravi kot kronična bolezen, kot na primer sladkorna bolezen.
Utvecklingen av ”säkrare” substitutionsprodukter (dvs. ämnen med mindre risk att avledas till den svarta marknaden) gör det troligt att behandling av narkotikaberoende tar ytterligare steg i riktning mot allmänläkarens mottagning. Detta är också en normaliseringsprocess som gör det möjligt att få narkotikaberoende behandlat på samma sätt som en kronisk sjukdom som diabetes.
Daha ‘güvenli’ ikame maddeleri (yani karaborsaya çekilme ihtimali daha az olan maddeler), uyuşturucu bağımlılığı tedavisinin pratisyen hekimin muayenehanesine doğru daha da kaymasını muhtemel kılmaktadır. Bu aynı zamanda, uyuşturucu bağımlılığının diyabet türünde kronik bir hastalık gibi tedavi edilmesine olanak veren bir normalleştirme sürecidir.
  7. nodaļa: Ar narkotik...  
ES 15 dalībvalstīs kopš 1996. gada nāves gadījumu skaits šajā grupā ir stabili samazinājies, liecinot par mazāku gados jaunu opioīdu injicētāju skaitu, savukārt jaunajās dalībvalstīs līdz 2000. – 2002.
There is a marked discrepancy between trends in the old and new Member States in the number of deaths among people younger than 25 years. Among the EU-15 Member States there has been a steady decrease since 1996, suggesting a decrease in the number of young opioid injectors, while in new Member States a sharp increase was observed until 2000–02, with an apparent decrease beginning only in 2003 (207).
Le nombre de décès chez les jeunes de moins de 25 ans affiche de fortes différences entre les anciens et les nouveaux États membres. Dans les États membres de l’UE‑15, la baisse du nombre de décès est constante depuis 1996, ce qui semble indiquer une réduction du nombre de jeunes usagers d’opiacés par voie intraveineuse, tandis que dans les nouveaux États membres, une forte progression a été observée jusqu’en 2000-2002, avec seulement l’amorce d’un recul apparent en 2003 (207).
Hinsichtlich der Zahl der drogenbedingten Todesfälle unter jungen Menschen im Alter von unter 25 Jahren ist eine starke Diskrepanz zwischen den Tendenzen in den alten und neuen Mitgliedstaaten zu beobachten. In den EU-15-Mitgliedstaaten ist seit 1996 ein kontinuierlicher Rückgang festzustellen, was auf eine sinkende Zahl junger injizierender Opioidkonsumenten schließen lässt. Dagegen wurde in den neuen Mitgliedstaaten bis zum Zeitraum 2000 bis 2002 ein deutlicher Anstieg beobachtet, der erst im Jahr 2003 von einem merklichen Rückgang abgelöst wurde (207).
Existe una importante discrepancia entre las tendencias de los antiguos y los nuevos Estados miembros en cuanto al número de muertes entre las personas menores de 25 años. En los antiguos Estados miembros se ha registrado un descenso constante desde 1996, que indica un declive en el número de consumidores jóvenes de opiáceos por vía parenteral. Por otro lado, en los nuevos Estados miembros se observó un aumento vertiginoso hasta el período 2000-2002, seguido de un aparente descenso a partir de 2003 (207).
La discrepanza nel numero di decessi tra i giovani di età inferiore ai 25 anni è più evidente nell’andamento riferito, rispettivamente, ai vecchi e ai nuovi Stati membri. Tra gli Stati membri dell’UE a 15 si è notato un costante calo a partire dal 1996, a sua volta testimonianza di una diminuzione del numero di giovani consumatori di oppiacei per via parenterale; nei nuovi Stati membri, invece, si è osservato un incremento netto fino al 2000-2002, seguito da un’apparente flessione a partire soltanto dal 2003 (207).
As tendências registadas nos antigos e nos novos Estados-Membros mostram uma forte discrepância quanto ao número de mortes de jovens com menos de 25 anos. Nos Estados‑Membros da UE-15 estas diminuíram progressivamente a partir de 1996, o que sugere uma diminuição do número de jovens que injectam opiáceos, ao passo que nos novos Estados-Membros se observou um forte aumento até 2000–2002 e só em 2003 se começou a notar alguma diminuição (207).
Υπάρχει σημαντική απόκλιση στις τάσεις που επικρατούν στα παλαιά και τα νέα κράτη μέλη όσον αφορά τον αριθμό των θανάτων στους νέους ηλικίας κάτω των 25 ετών. Στα κράτη μέλη της ΕΕ των 15 σημειώνεται σταθερή μείωση από το 1996, η οποία υποδηλώνει μείωση στον αριθμό των νεαρών χρηστών οπιοειδών που κάνουν ενέσιμη χρήση. Στα νέα κράτη μέλη μέχρι την περίοδο 2000–02 παρατηρήθηκε απότομη αύξηση, ενώ εμφανής μείωση άρχισε να παρατηρείται μόλις το 2003 (207).
Wat betreft de trends in het aantal sterfgevallen onder personen jonger dan 25 jaar is er een duidelijke discrepantie tussen de oude en de nieuwe lidstaten. Onder de vijftien oude lidstaten is er sprake van een gestage afname sinds 1996, hetgeen wijst op een afnemend aantal jonge opioïdenspuiters. In de nieuwe lidstaten daarentegen werd tot 2000-2002 een sterke toename waargenomen en zette een duidelijke afname pas in 2003 in (207).
Pokud se týká počtu úmrtí osob mladších 25 let, existují velké rozdíly mezi trendy ve starých a nových členských státech. Ve státech evropské patnáctky dochází od roku 1996 k trvalému poklesu, což svědčí o snížení počtu mladých injekčních uživatelů opiátů. Oproti tomu v nových členských státech byl do let 2000–2002 pozorován prudký nárůst a zřetelný pokles začal až v roce 2003 (207).
Der er en markant forskel mellem tendenserne i de gamle og de nye medlemsstater i antallet af dødsfald blandt unge under 25 år. Blandt EU-15-medlemsstaterne har der været et konstant fald siden 1996, hvilket tyder på et fald i antallet af unge intravenøse opioidbrugere, mens der indtil 2000–2002 blev registreret en markant stigning i nye medlemsstater, hvor der tilsyneladende først begyndte at ske et fald i 2003 (207).
Suundumused surmajuhtumite arvu osas alla 25aastaste inimeste hulgas on vanades ja uutes liikmesriikides märkimisväärselt erinevad. EL-15 riikides on alates 1996. a ilmnenud pidev langus, mis viitab opioidide süstijate arvu vähenemisele noorte hulgas, samas kui uutes liikmesriikides täheldati kuni aastateni 2000–2002 suurt tõusu, märgatav langus algas alles 2003. a.(207)
Vanhojen ja uusien jäsenvaltioiden välillä on suuria eroja alle 25-vuotiaiden huumekuolemien suuntauksissa. EU-15:n jäsenvaltioissa suuntaus on ollut tasaisesti laskeva vuodesta 1996 lähtien, mikä viittaa nuorten opioidien käyttäjien määrän vähenemiseen, kun taas uusissa jäsenvaltioissa kasvu oli voimakasta vuosiin 2000–2002 asti ja suuntaus kääntyi laskuun vasta vuonna 2003 (207).
A 25 évesnél fiatalabbak körében bekövetkező, kábítószerrel összefüggő halálesetek számát tekintve a régi és az új tagállamok tendenciáiban határozott eltérés figyelhető meg. Az EU-15 tagállamaiban ez a szám 1996 óta folyamatosan csökkent, ami a fiatal injekciós opiáthasználók számának csökkenésére utal, az új tagállamokban viszont 2000–02-ig éles emelkedést figyeltek meg, és a látható visszaesés csak 2003 után kezdődött el207.
Det er stor forskjell på trendene i de gamle og de nye medlemsstatene når det gjelder antallet dødsfall blant personer under 25 år. I EU 15-statene har det siden 1996 vært en jevn nedgang, noe som tyder på en nedgang i antallet unge som injiserer opioider. De nye medlemsstatene har derimot hatt n stor økning fram til 2000-02, mens en nedgang synes å ha inntruffet i 2003 (207).
Tendencje dotyczące liczby zgonów w grupie młodych ludzi w wieku poniżej 25 lat wyraźnie różnią się w starych i nowych państwach członkowskich. W 15 starych państwach członkowskich UE obserwowano od 1996 r. stały spadek, co wskazywałoby na obniżenie liczby młodych osób zażywających opiaty dożylnie, podczas gdy w nowych państwach członkowskich aż do okresu 2000–2002 występował silny wzrost, a widoczny spadek rozpoczął się dopiero od 2003 r. (207).
Există o diferenţă accentuată între tendinţele din vechile şi noile state membre în ceea ce priveşte numărul deceselor în rândul persoanelor sub 25 de ani. În statele membre ale Europei celor 15, a existat o scădere constantă începând din 1996, ceea ce sugerează o scădere a numărului consumatorilor tineri de opiacee injectabile, în timp ce în noile state membre s-a observat o creştere evidentă până în 2000–2002, cu o scădere vizibilă începând numai din 2003 (207).
Existuje výrazná odchýlka medzi trendmi v starých a nových členských štátoch v počte úmrtí medzi ľuďmi mladšími ako 25 rokov. Medzi členskými štátmi EÚ-15 dochádzalo k stabilnému poklesu od roku 1996, čo naznačovalo pokles v počte mladých injekčných užívateľov opiátov, kým v nových členských štátoch sa pozoroval strmý nárast až do obdobia 2000 – 2002, pričom očividný pokles sa začal až v roku 2003 (207).
Razlika med trendi v starih in novih državah članicah pri številu smrtnih primerov med mlajšimi od 25 let je izrazita. Med državami članicami EU-15 je od leta 1996 opaziti stalno upadanje, kar kaže na zmanjševanje števila mladih injicirajočih uživalcev opioidov, v novih državah članicah pa je bilo do obdobja 2000–2002 opaziti strmo povečevanje, očitni upad pa se je začel šele v letu 2003 (207).
Trenderna för narkotikarelaterade dödsfall bland missbrukare som är yngre än 25 år skiljer sig markant i de gamla och de nya medlemsstaterna. Bland EU 15-medlemsstaterna har trenden varit obrutet fallande sedan 1996 vilket tyder på ett minskande antal unga som injicerar opiater. I de nya medlemsstaterna rapporterades en kraftig ökning av antalet dödsfall fram till 2000-2002 och en tydlig nedgång konstaterades först 2003 (207).
Eski ve yeni Üye Devletler’de 25 yaşın altındaki kişilerdeki ölümlerin sayısına dair eğilimler arasında belirgin bir tutarsızlık vardır. AB-15 Üye Devletleri arasında 1996’dan beri kaydedilen sürekli bir düşüş, opioid enjekte eden gençlerin sayısında bir azalma anlamına gelirken yeni Üye Devletler’de 2000-02’ye kadar keskin bir artış ve ancak 2003’te başlayan belirgin bir düşüş gözlemlenmiştir (207).
  2. nodaļa: Pārskats p...  
Informācija par sociālo reintegrāciju (37) Eiropā ir maz pieejama, galvenokārt tādēļ, ka kvantitatīvas informācijas apkopošana šajā jomā ir problemātiska. Tādēļ tālāk izklāstītās informācijas pamatā pārsvarā ir kvalitatīvs novērtējums, kurā galvenā uzmanība ir pievērsta dalībvalstu politikai, tās īstenošanai un kvalitātes nodrošināšanai (38).
Data on social reintegration (37) are scarce in Europe, mostly because of the obstacles to collecting quantitative information in this field. Hence, most of the information related below is based on a qualitative assessment focusing on policy, implementations and quality assurance within the Member States (38).
Les données sur la réinsertion sociale (37) sont rares en Europe, essentiellement en raison des obstacles à la collecte d'informations quantitatives dans ce domaine. La plupart des informations mentionnées ci-dessous reposent donc sur une évaluation qualitative axée sur la politique, sur les mesures de mise en œuvre et sur l'assurance de qualité dans les États membres (38).
In Europa liegen nur wenige Daten zur sozialen Reintegration (37) vor, was vor allem auf die bestehenden Hindernisse für die Erhebung quantitativer Daten in diesem Bereich zurückzuführen ist. Daher basieren die unten genannten Informationen im Wesentlichen auf einer qualitativen Bewertung, deren Schwerpunkt auf politischen Strategien, ihrer Umsetzung und der Qualitätssicherung in den Mitgliedstaaten lag (38).
En Europa escasean los datos sobre la reinserción social (37), principalmente debido a los obstáculos para recopilar información cuantitativa en este campo. De ahí que la mayor parte de la información facilitada más abajo se base en una evaluación cualitativa que gira en torno a las políticas, su aplicación y el aseguramiento de la calidad dentro de los Estados miembros (38).
In Europa i dati sul reinserimento sociale (37) sono scarsi, soprattutto a causa degli ostacoli incontrati nella raccolta di informazioni di tipo quantitativo al riguardo. Ne consegue che il grosso delle informazioni riportate di seguito si fonda su una valutazione qualitativa incentrata su principi politici, realizzazioni concrete e assicurazione della qualità negli Stati membri (38).
Os dados relativos à reintegração social (37) são escassos na Europa, sobretudo devido aos obstáculos que se colocam à recolha informação quantitativa neste domínio. Em consequência, a maior parte das informações seguintes baseia-se numa avaliação qualitativa centrada na política, nas medidas aplicadas e na garantia de qualidade nos Estados-Membros (38).
Τα στοιχεία για την κοινωνική επανένταξη (37) είναι λιγοστά στην Ευρώπη, κυρίως λόγω των εμποδίων στη συλλογή ποσοτικών πληροφοριών στον τομέα αυτό. Ως εκ τούτου, οι περισσότερες από τις πληροφορίες που παρατίθενται κατωτέρω βασίζονται σε ποιοτική αξιολόγηση που επικεντρώθηκε στις πολιτικές, την εφαρμογή τους και τη διασφάλιση ποιότητας στα κράτη μέλη (38).
Over sociale reïntegratie (37) zijn maar weinig gegevens beschikbaar in Europa; belangrijkste reden daarvoor is dat er nogal wat belemmeringen bestaan voor het verzamelen van kwantitatieve informatie op dit terrein. De meeste informatie hieronder is dan ook gebaseerd op een kwalitatieve beoordeling die gericht was op beleid, tenuitvoerlegging en kwaliteitswaarborging in de lidstaten (38).
Údaje o opětovném začlenění do společnosti (37) jsou v Evropě vzácné, většinou z důvodu překážek shromaždování kvantitativních informací z této oblasti. Většina informací uváděných níže proto vychází z kvalitativního posouzení zaměřeného na politiku, její provádění a zajišťování kvality v členských státech (38).
Der foreligger kun meget begrænsede data om social reintegration (37) i Europa, hovedsagelig på grund af hindringerne for at indsamle kvantitative oplysninger på dette område. Hovedparten af de oplysninger, der refereres til nedenfor, er derfor baseret på en kvalitativ vurdering, der fokuserer på politik, gennemførelse og kvalitetskontrol i medlemsstaterne (38).
Ühiskonda taasintegreerimise(37) kohta on Euroopas andmeid napilt, peamiselt sellepärast, et arvandmete kogumine selles valdkonnas on takistatud. Seega põhineb suurem osa allpool järgnevast teabest kvalitatiivsetel hinnangutel, milles on keskendutud liikmesriikide poliitikale, meetmete rakendamisele ja nende kinnitusele kvaliteedi kohta.(38)
Euroopassa sosiaalista kuntoutusta koskevia tietoja (37) on saatavilla vain niukasti. Pääasiassa tämä johtuu siitä, ettei tällä alalla juuri voida kerätä määrällistä tietoa. Suurin osa jäljempänä esitetyistä tiedoista perustuukin laadullisiin arvioihin jäsenvaltioiden politiikasta, aikaansaannoksista ja laadunvarmistuksesta (38).
A társadalmi visszailleszkedésről37 kevés adat áll rendelkezésre Európában, leginkább az e területre vonatkozó mennyiségi információ összegyűjtésének akadályai miatt. Ezért az alábbiakban vázolt információk többnyire a tagállamokon belüli politikára, végrehajtásra és minőségbiztosításra összpontosító, minőségi értékelésen alapulnak38.
Det finnes lite data om sosial reintegrasjon i Europa (37). Dette skyldes hovedsakelig at det er vanskelig å innhente kvantitativ informasjon på området. Derfor er mesteparten av informasjonen basert på kvalitative vurderinger med fokus på retningslinjer, gjennomføring og kvalitetssikring i medlemsstatene (38).
Informacji na temat integracji społecznej (37) jest w Europie niewiele, przede wszystkim ze względu na przeszkody w zbieraniu ilościowych danych z tej dziedziny. Z tego względu większość informacji zamieszczonych poniżej opiera się na ocenie jakościowej, dotyczącej głównie polityki, wdrażania strategii i zapewniania jakości w państwach członkowskich (38).
Datele privind reintegrarea socială  (37) la nivel european nu sunt foarte consistente, mai ales din cauza obstacolelor în calea adunării de informaţii cantitative în acest domeniu. Prin urmare, majoritatea informaţiilor furnizate în continuare se bazează pe o evaluare calitativă concentrată pe politici, punere în aplicare şi asigurarea calităţii în statele membre (38).
Údaje o sociálnej reintegrácii (37) sú v Európe obmedzené, najmä kvôli prekážkam pri zhromažďovaní kvantitatívnych informácií v tejto oblasti. Takže väčšina informácií, ktoré sú uvedené nižšie, je založená na kvalitatívnom hodnotení, ktoré sa zameriava na politiku, realizáciu a zabezpečovanie kvality v rámci členských štátov (38).
Podatki o socialni reintegraciji (37) so v Evropi redki, predvsem zaradi ovir pri zbiranju kvantitativnih podatkov s tega področja. Zato večina spodaj navedenih informacij temelji na kakovostni oceni, usmerjeni v politiko, izvajanje in zagotavljanju kakovosti v državah članicah (38).
Uppgifter om återintegrering i samhället (37) är knapphändiga i Europa, vilket främst beror på svårigheter att samla in kvantitativ information på detta område. De flesta uppgifter som anges nedan baseras därför på en kvalitativ granskning som fokuserar på politik, genomförande och kvalitetssäkring i medlemsstaterna (38).
Özellikle bu alanda nicel bilgi toplamanın zorlukları yüzünden, sosyal yeniden entegrasyona ilişkin veriler (37) Avrupa’da nadirdir. Dolayısıyla aşağıda verilen bilgilerin pek çoğu, Üye Devletler içerisindeki politika, uygulamalar ve kalite güvencesine odaklanan nitel bir değerlendirmeye dayanmaktadır (38).
  4. nodaļa: AmfetamÄ«ni...  
Kopīgā EMCDDA un Eiropola ziņojumā ir teikts, ka saskaņā ar Padomes lēmuma noteikumiemu oficiāls mCPP riska novērtējums nav jāveic, jo ir konstatēts, ka to lieto vismaz viena ārstniecības līdzekļa ražošanā.
In a joint report, the EMCDDA and Europol recommended, in line with the provisions of the Council decision, that no formal risk assessment be carried out as there is evidence that mCPP is used in the manufacture of at least one medicinal product. However, it was also noted that, despite the fact that at present there is little evidence of significant public health or social risks related to mCPP, this question must remain open in the absence of a thorough scientific risk assessment.
Dans un rapport commun, l'OEDT et Europol ont recommandé que, conformément aux dispositions de la décision du Conseil, aucune évaluation formelle des risques ne soit réalisée dans la mesure où il est établi que la mCPP entre dans la fabrication d'au moins un médicament. Toutefois, le rapport relevait également qu'en dépit du fait qu'il existe actuellement peu de preuves de risques significatifs associés à la mCPP au plan social ou de la santé publique, cette question doit demeurer ouverte en l'absence d'une évaluation scientifique approfondie des risques.
In einem gemeinsamen Bericht empfahlen die EBDD und Europol im Einklang mit den Bestimmungen des Ratsbeschlusses, keine formale Risikobewertung durchzuführen, da es Belege dafür gibt, dass mCPP für die Herstellung mindestens eines Arzneimittels verwendet wird. Es wurde jedoch auch darauf hingewiesen, dass zwar derzeit im Zusammenhang mit mCPP kaum Belege für erhebliche Risiken für die öffentliche Gesundheit oder die Gesellschaft vorliegen, diese Frage jedoch ungeachtet dessen weiter verfolgt werden muss, solange keine gründliche wissenschaftliche Risikobewertung durchgeführt wurde.
En un informe conjunto, el OEDT y Europol recomendaban, conforme a las disposiciones de la Decisión del Consejo, no efectuar una evaluación de riesgos formal dado que existen pruebas de que la mCPP es utilizada en la fabricación de al menos un medicamento. No obstante, también se observó que, a pesar de que actualmente apenas se ha constatado la evidencia de importantes riesgos sociales o para la salud pública relacionados con el consumo de mCPP, esta cuestión debe permanecer abierta a falta de una rigurosa evaluación de riesgos científica.
In una relazione congiunta l’OEDT e l’Europol hanno raccomandato, in linea con le disposizioni della decisione del Consiglio, che non venga svolta una valutazione del rischio formale, poiché risulta che l’mCPP è usata nella produzione di almeno un prodotto medicinale. Tuttavia, si è osservato che, nonostante vi siano attualmente poche segnalazioni di rischio significativo per la salute pubblica o a livello sociale derivante dal consumo di mCPP, la questione deve rimanere aperta in assenza di un’approfondita valutazione scientifica del rischio.
Num relatório conjunto, o OEDT e a Europol recomendaram, de acordo com as disposições da decisão do Conselho, que não fosse realizada uma avaliação formal dos riscos, uma vez que existem provas de que a mCPP é utilizada no fabrico de, pelo menos, um medicamento. No entanto, também foi assinalado que, apesar de existirem poucos indícios de que a mCPP gere riscos significativos a nível social ou de saúde pública, esta questão deverá manter-se em aberto enquanto não se efectuar uma avaliação científica aprofundada dos riscos.
Σε κοινή έκθεση το ΕΚΠΝΤ και η Ευρωπόλ εισηγήθηκαν, σύμφωνα με τις διατάξεις της απόφασης του Συμβουλίου, τη μη πραγματοποίηση επίσημης αξιολόγησης κινδύνου, καθώς υπάρχουν στοιχεία ότι η mCPP χρησιμοποιείται στην παρασκευή τουλάχιστον ενός φαρμακευτικού προϊόντος. Ωστόσο, σημειώθηκε επίσης ότι, παρά το γεγονός ότι επί του παρόντος δεν υπάρχουν στοιχεία για την ύπαρξη σημαντικών κινδύνων για τη δημόσια υγεία ή κοινωνικών κινδύνων που να συνδέονται με τη mCPP, το ζήτημα αυτό πρέπει να παραμείνει ανοιχτό ελλείψει διεξοδικής επιστημονικής αξιολόγησης κινδύνου.
In een gezamenlijk verslag hebben het EWDD en Europol overeenkomstig de bepalingen van het besluit van de Raad aanbevolen om geen officiële risicobeoordeling uit te voeren, omdat er bewijzen zijn dat mCPP wordt gebruikt bij de vervaardiging van ten minste één geneesmiddel. In het verslag wordt echter ook gesteld dat, ondanks het feit dat momenteel niet is aangetoond dat mCPP belangrijke risico’s voor de openbare gezondheid of de samenleving inhoudt, deze kwestie moet worden opengelaten zo lang het risico wetenschappelijk niet grondig is onderzocht.
V souladu s rozhodnutím Rady vydaly EMCDDA a Europol ve společné zprávě doporučení neprovádět formální hodnocení rizik, jelikož existují důkazy, že se mCPP používá při výrobě alespoň jednoho léčivého přípravku. Zároveň však také konstatovaly, že ačkoli v současnosti existuje minimum důkazů o závažných zdravotních a sociálních rizicích souvisejících s mCPP, musí tato otázka zůstat otevřená vzhledem k neexistujícímu důkladnému vědeckému hodnocení rizik.
I en fælles rapport anbefalede EONN og Europol i overensstemmelse med bestemmelserne i Rådets afgørelse, at der ikke foretages en formel risikovurdering, da der er bevis for, at mCPP anvendes til fremstilling af mindst ét lægemiddel. Det blev imidlertid også bemærket, at selv om der på nuværende tidspunkt kun er få tegn på, at mCPP er forbundet med væsentlige sundhedsmæssige eller sociale risici, må dette spørgsmål stå åbent uden en grundig videnskabelig risikovurdering.
Kooskõlas nõukogu otsuse sätetega soovitasid EMCDDA ja Europol oma ühisaruandes ametlikku riskihindamist mitte teostada, kuna on tõendeid, et mCPPd kasutatakse vähemalt ühe ravimpreparaadi tootmisel. Siiski märgiti, et kuigi praeguseks on vähe tõendeid mCPPst tuleneva märkimisväärse rahvatervise ohu või sotsiaalsete riskide kohta, peab see teema põhjaliku teadusliku riskianalüüsi puudumisel lahtiseks jääma.
Yhteisessä raportissaan EMCDDA ja Europol suosittelivat neuvoston päätöksen mukaisesti, ettei virallista riskinarviointia suoritettaisi, koska mCPP:tä ilmeisesti käytetään ainakin yhden laillisen lääkevalmisteen tuotannossa. Samalla kuitenkin huomautettiin, että vaikka mCPP:hen ei tällä hetkellä näytä liittyvän mitään merkittäviä kansanterveydellisiä tai sosiaalisia riskejä, tähän kysymykseen on lopulta vaikea ottaa kantaa ilman perusteellista tieteellistä riskinarviointia.
Az EMCDDA és az Europol egy közös jelentésükben azt ajánlották, hogy – a tanácsi rendelet rendelkezéseivel összhangban – ne végezzenek hivatalos kockázatértékelést, mivel bizonyított, hogy az mCPP-t legalább egy gyógyszerkészítmény előállításában használják. Annak ellenére azonban, hogy az mCPP-hez kapcsolódó jelentős közegészségügyi vagy társadalmi kockázatokra egyelőre kevés a bizonyíték, a kérdést mindaddig nyitva kell hagyni, amíg nem készül alapos tudományos kockázatértékelés.
I tråd med rådsbeslutningen anbefaler EONN og Europol i en felles rapport at ingen formell risikovurdering skal finne sted, ettersom det er dokumentert at mCPP brukes i framstillingen av minst ett legemiddel. Derimot fant man at saken må holdes åpen i mangel av en grundig vitenskapelig risikovurdering, på tross av at det finnes lite bevis for at mCPP representerer noen signifikant folkehelse- eller sosial risiko.
We wspólnym sprawozdaniu, EMCDDA i Europol zaleciły, aby zgodnie z przepisami decyzji Rady nie dokonywać formalnej oceny ryzyka, gdyż istnieje dowód na stosowanie mCPP przy wytwarzaniu co najmniej jednego produktu leczniczego. Stwierdzono jednak, że chociaż obecnie istnieje niewiele dowodów istotnych zagrożeń stwarzanych przez mCPP w dziedzinie zdrowia publicznego czy też zagrożeń społecznych, kwestię tę należy pozostawić otwartą ze względu na brak rzetelnej, naukowej oceny ryzyka.
Într-un raport comun, OEDT şi Europol au recomandat, în conformitate cu dispoziţiile deciziei Consiliului, să nu se desfăşoare o evaluare formală a riscurilor deoarece există dovezi că mCPP se foloseşte în fabricarea cel puţin a unui produs medicinal. Cu toate acestea, s-a remarcat şi că, în ciuda faptului că în prezent nu prea există dovezi care să ateste importante riscuri sociale sau de sănătate publică legate de mCPP, această problemă trebuie să rămână deschisă în absenţa unei evaluări ştiinţifice riguroase a riscurilor implicate.
V spoločnej správe EMCDDA a Europol odporučili, v súlade s ustanoveniami rozhodnutia Rady, aby sa nevykonávalo žiadne formálne hodnotenie rizík, pretože existujú dôkazy, že mCPP sa používa pri výrobe prinajmenšom jedného liečiva. Uviedlo sa tiež, že napriek skutočnosti, že v súčasnosti existuje málo dôkazov o významných zdravotných alebo sociálnych rizikách súvisiacich s mCPP, táto otázka musí zostať otvorená, ak chýba dôkladné vedecké hodnotenie rizík.
Center in Europol sta v skupnem poročilu v skladu z določbami Sklepa Sveta priporočila, naj se uradna ocena tveganja ne opravi, ker so dokazi, da se mCPP uporablja pri proizvodnji vsaj enega medicinskega izdelka. Opozorila pa sta tudi, da je trenutno sicer na voljo malo dokazov za veliko tveganje za javno zdravje ali družbo, povezano z mCPP, a mora to vprašanje vseeno ostati odprto, ker ni na voljo temeljite znanstvene ocene tveganja.
I en gemensam rapport rekommenderar ECNN och Europol, i linje med bestämmelserna i rådets beslut, att inga formella riskbedömningar ska genomföras eftersom det finns belägg för att mCPP används i framställning av minst ett läkemedel. Man konstaterar samtidigt att trots det faktum att det för närvarande finns få bevis för att mCPP kan knytas till betydande risker för folkhälsan eller samhället, är detta en fråga som måste hållas öppen i avvaktan på en grundlig vetenskaplig bedömning.
EMCDDA ile Europol ortak bir raporda, Konsey kararının hükümlerine uygun olarak, mCPP’nin en az bir tıbbi ürünün imalatında kullanıldığına dair kanıt bulunduğundan hiç bir resmi risk değerlendirmesi yapılmamasını tavsiye etmiştir. Bununla birlikte, hali hazırda mCPP’ye bağlı önemli kamu sağlığı riskleri veya sosyal risklere dair az kanıt bulunması gerçeğine rağmen, derinlemesine bir bilimsel risk değerlendirmesinin yokluğunda bu sorunun açık bırakılması gerektiğine işaret edilmiştir.
  3. nodaļa: Kaņepes  
Kaņepju augu atsavināšanas apjoms ES ir mazāks; 2004. gadā ir bijuši apmēram 130 000 atsavināšanas gadījumu, konfiscējot 71 tonnu augu, galvenokārt Apvienotajā Karalistē (43). Kaņepju augu konfiskāciju skaits ES kopš 1999.
Herbal cannabis is less seized in the EU; in 2004 there were an estimated 130 000 seizures, amounting to 71 tonnes, with most seizures occurring in the United Kingdom (43). The numbers of herbal cannabis seizures in the EU have increased consistently since 1999 (44), although the quantities seized have been decreasing in reporting countries since 2001 (45). This picture is preliminary as data from the United Kingdom for 2004 are not yet available.
L'herbe de cannabis est moins saisie dans l'UE. En 2004, les estimations portaient sur 130 000 saisies, soit 71 tonnes, la plupart ayant eu lieu au Royaume‑Uni (43). Le nombre de saisies d'herbe de cannabis dans l'UE est en hausse constante depuis 1999 (44), bien que les quantités saisies aient diminué dans les pays déclarants depuis 2001 (45). Ce tableau est approximatif, étant donné que les données britanniques relatives à 2004 ne sont pas encore disponibles.
Cannabiskraut wird in der EU in geringerem Umfang sichergestellt: Im Jahr 2004 wurden schätzungsweise 130 000 Sicherstellungen von insgesamt 71 Tonnen Cannabiskraut vorgenommen, wobei die meisten Sicherstellungen auf das Vereinigte Königreich entfielen (43). Die Zahl der Sicherstellungen von Cannabiskraut in der EU ist seit 1999 kontinuierlich gestiegen (44), wobei jedoch die beschlagnahmten Mengen in den Berichtsländern seit 2001 zurückgegangen sind (45). Diese Aussage kann jedoch nur vorläufig getroffen werden, da die Daten des Vereinigten Königreichs für das Jahr 2004 noch nicht vorliegen.
Sin embargo, en la UE se producen menos incautaciones de hierba de cannabis; en 2004, en las aproximadamente 130 000 incautaciones, la cantidad aprehendida alcanzó las 71 toneladas, y la mayoría de las incautaciones tuvieron lugar en el Reino Unido (43). El número de incautaciones de hierba de cannabis en la UE ha aumentado continuamente desde 1999 (44), si bien las cantidades aprehendidas han ido descendiendo en los países que han facilitado información desde 2001 (45). Este cuadro de situación es preliminar, dado que aún no se dispone de los datos del Reino Unido correspondientes a 2004.
Le foglie di cannabis sono le sostanze meno sequestrate nell’UE; nel 2004 sono stati calcolati 130 000 sequestri, per un totale di 71 tonnellate, concentrati perlopiù nel Regno Unito (43). Il numero dei sequestri di foglie di cannabis nell’UE è aumentato costantemente dal 1999 (44), sebbene dal 2001 i quantitativi intercettati siano diminuiti nei paesi che hanno presentato relazioni (45). Il quadro è comunque provvisorio, poiché devono ancora pervenire i dati del Regno Unito riferiti al 2004.
A cannabis herbácea é menos apreendida na UE; em 2004 estima-se que houve 130 000 apreensões, equivalentes a 71 toneladas, tendo-se a maioria das apreensões verificado no Reino Unido (43). O número de apreensões de cannabis herbácea na UE aumentou constantemente desde 1999 (44), embora as quantidades apreendidas tenham diminuído nos países em causa desde 2001 (45). Este panorama é apenas preliminar, uma vez que os dados do Reino Unido relativos a 2004 ainda não estão disponíveis.
Στην ΕΕ γίνονται λιγότερες κατασχέσεις φυτικής κάνναβης· το 2004 υπολογίζεται ότι έγιναν 130 000 κατασχέσεις, οι οποίες αντιστοιχούσαν σε 71 τόνους. Οι περισσότερες από αυτές πραγματοποιήθηκαν στο Ηνωμένο Βασίλειο (43). Οι αριθμοί των κατασχέσεων φυτικής κάνναβης στην ΕΕ αυξάνονται αδιάλειπτα από το 1999 (44), παρόλο που οι κατασχεθείσες ποσότητες παρουσιάζουν μείωση από το 2001 στις χώρες που υπέβαλαν εκθέσεις (45). Αυτή η εικόνα δεν είναι η τελική καθώς δεν είναι ακόμα διαθέσιμα τα στοιχεία από το Ηνωμένο Βασίλειο για το 2004.
Cannabisbladeren worden in de EU minder vaak in beslag genomen; in 2004 werden naar schatting 130 000 vangsten gedaan, met een totaalgewicht van 71 ton, waarbij de meeste vangsten in het Verenigd Koninkrijk plaatsvonden (43). Het aantal vangsten van cannabisbladeren in de EU is sinds 1999 gestaag toegenomen (44), hoewel de in beslag genomen hoeveelheden in de rapporterende landen sinds 2001 zijn gedaald (45). Dit is een voorlopig beeld, omdat de gegevens van het Verenigd Koninkrijk voor 2004 nog niet beschikbaar zijn.
Záchytů rostlin konopí je v EU méně. Odhaduje se, že v roce 2004 bylo provedeno 130 000 záchytů v celkovém objemu 71 tun, přičemž největší počet záchytů byl zaznamenán ve Spojeném království (43). Počet záchytů rostlin konopí v EU od roku 1999 rovnoměrně roste (44), ačkoli zadržené objemy se ve sledovaných zemích od roku 2001 snižují (45). Tyto údaje jsou předběžné, jelikož ze Spojeného království dosud nejsou data za rok 2004 k dispozici.
Cannabisblade beslaglægges i mindre omfang i EU; i 2004 var der skønsmæssigt 130 000 beslaglæggelser, svarende til 71 tons, hvor de fleste beslaglæggelser blev foretaget i Det Forenede Kongerige (43). Antallet af beslaglæggelser af cannabisblade i EU er steget konstant siden 1999 (44), selv om de beslaglagte mængder har været faldende i de indberettende lande siden 2001 (45). Dette billede er foreløbigt, da der endnu ikke foreligger data fra Det Forenede Kongerige for 2004.
Kanepiürti on ELis vähem konfiskeeritud. 2004. a konfiskeeriti kanepiürti hinnanguliselt 130 000 korral, kokku 71 tonni, kusjuures enamik konfiskeerimisi leidis aset Ühendkuningriigis.(43) Alates 1999. a on kanepiürdi konfiskeerimiste arv ELis pidevalt suurenenud,(44) kuigi andmed esitanud riikides on konfiskeeritud kogused alates 2001. a vähenenud.(45) Tegemist on esialgse ülevaatega, kuna 2004. a andmed Ühendkuningriigi kohta ei ole veel kättesaadavad.
EU:ssa kannabisruohon takavarikot ovat vähentyneet; vuonna 2004 tehtiin noin 130 000 takavarikkoa, joista suurin osa Yhdistyneessä kuningaskunnassa; takavarikoitu määrä oli 71 tonnia (43). Kannabistakavarikkojen lukumäärä EU:ssa on kasvanut tasaisesti vuodesta 1999 lähtien (44), vaikkakin takavarikoidut määrät ovat vähentyneet vuodesta 2001 lähtien kaikissa maissa, joista on saatu tietoa (45). Tämä on kuitenkin vasta alustava arvio, koska Yhdistyneen kuningaskunnan tietoja vuodelta 2004 ei ole vielä saatu.
A növényi kannabisz lefoglalása kevésbé jellemző az EU-ban: 2004-ben becslések szerint 130 000 alkalommal került sor lefoglalásra, összesen 71 tonna mennyiségben; a lefoglalások többsége az Egyesült Királyságban történt43. A kannabisznövény lefoglalásainak száma az EU-ban 1999 óta kitartóan emelkedett44, bár a lefoglalt mennyiségek a jelentéstevő országokban 2001 óta csökkentek45. Ez csak egy előzetes összegzés, mivel az Egyesült Királyság 2004-es adatai egyelőre nem állnak rendelkezésre.
Beslag av cannabisplanter er mindre vanlig i EU. I 2004 ble det gjort anslagsvis 130 000 beslag, eller tilsvarende 71 tonn. De fleste beslagene ble gjort i Storbritannia (43). Antall beslag av cannabisplanter i EU har gått jevnt opp siden 1999 (44), selv om mengdene har gått ned i de rapporterende landene siden 2001(45). Bildet av situasjonen er kun foreløpig, da Storbritannia ennå ikke har tilgjengelig data for 2004.
W UE mniej konfiskuje się marihuany; liczbę przechwyceń w 2004 r. ocenia się na 13 000, co odpowiada 71 t narkotyku. Większość przypadków konfiskaty miała miejsce w Wielkiej Brytanii (43). Liczba przypadków konfiskaty marihuany w UE od 1999 r. stale wzrasta (44), chociaż w krajach objętych sprawozdaniem od 2001 r. nastąpił spadek ilości konfiskowanego narkotyku (45). Jest to jedynie wstępny obraz sytuacji, gdyż jak dotąd nie udostępniono danych za 2004 r. z Wielkiej Brytanii.
Uniunea Europeană capturează mai puţin plante de canabis; în 2004, s-au realizat aproximativ 130 000 de capturi reprezentând 71 de tone, iar majoritatea capturilor au avut loc în Regatul Unit(43). Numărul capturilor de plante de canabis în Uniunea Europeană a crescut constant din 1999 (44), deşi cantităţile capturate au scăzut din 2001 în ţările care au întocmit rapoarte (45). Acesta reprezintă un tablou preliminar deoarece datele din 2004 pentru Regatul Unit nu sunt încă disponibile.
Trávový kanabis je v EÚ zachytávaný v menšej miere; v roku 2004 sa uskutočnilo odhadovaných 130 000 zachytení, čo predstavuje až 71 ton, pričom väčšina zachytení sa uskutočnila v Spojenom kráľovstve (43). Počty zachytení trávového kanabisu v EÚ neustále rástli od roku 1999 (44), hoci zachytené množstvá klesali v krajinách, ktoré poskytli správy, od roku 2001 (45). Tento obraz je predbežný, pretože údaje zo Spojeného kráľovstva za rok 2004 nie sú ešte k dispozícii.
Število zasegov marihuane je v EU manjše, leta 2004 je bilo po oceni 130.000 zasegov, kar je zneslo 71 ton, večina zasegov pa se je zgodila v Združenem kraljestvu (43). Število zasegov marihuane v EU je po letu 1999 stalno naraščalo (44), čeprav se je zasežena količina v državah poročevalkah po letu 2001 zmanjševala (45). Takšna slika je predvsem odraz tega, da podatki iz Združenega kraljestva za leto 2004 še niso na voljo.
Marijuana beslagtas i mindre omfattning i EU, antalet beslag 2004 var 130 000 och motsvarade 71 ton, där de flesta beslagen skedde i Storbritannien (43). Antalet beslag av marijuana har stadigt ökat i EU sedan 1999 (44), medan de beslagtagna kvantiteterna har minskat i de rapporterande länderna sedan 2001 (45). Den här bilden är preliminär eftersom uppgifter från Storbritannien för 2004 ännu inte finns tillgängliga.
AB’de bitkisel kenevir daha az ele geçirilmektedir; 2004’te 71 tona tekabül eden tahmini 130.000 ele geçirme olurken, ele geçirmelerin çoğu Birleşik Krallık'ta meydana gelmiştir (43). AB’de bitkisel kenevir ele geçirme sayıları, ele geçirilen miktarlar rapor eden ülkelerde 2001’den beri düşmekte olsa da (44), 1999’dan beri sürekli olarak artmıştır (45). Birleşik Krallık için 2004 verileri henüz mevcut bulunmadığından, bu tablo başlangıç niteliğindedir.
  3. nodaļa: Kaņepes  
Tādu pieaugušo skaits, kas ir lietojuši kaņepes pēdējā gadā, ir acīmredzami mazāks nekā ilgtermiņa lietotāju skaits. Saskaņā ar aplēsēm pēdējā gadā kaņepes ir lietojuši aptuveni 22,5 miljoni Eiropas pieaugušo iedzīvotāju jeb aptuveni 7 % iedzīvotāju vecumā no 15 līdz 64 gadiem.
Last year use is clearly lower than lifetime experience. It is estimated that about 22.5 million European adults have used cannabis in the last year, about 7 % of those aged 15–64. National figures range between 1 % and 11 %, with the lowest figures reported by Greece, Malta and Bulgaria, and the highest by Spain (11.3 %), France (9.8 %) and the United Kingdom (9.7 %) (56).
La consommation au cours des douze derniers mois est nettement inférieure à la prévalence au cours de la vie. Selon les estimations, quelque 22,5 millions d'adultes européens ont pris du cannabis au cours des douze derniers mois, soit 7 % environ de la population âgée de 15 à 64 ans. Les chiffres nationaux sont compris entre 1 et 11 %, la Grèce, Malte et la Bulgarie enregistrant les chiffres les plus bas, et l'Espagne (11,3 %), la France (9,8 %) et le Royaume-Uni (9,7 %) se situant en haut de l'échelle (56).
Der Konsum während der letzten 12 Monate ist deutlich niedriger als die Lebenszeiterfahrung. Schätzungsweise haben etwa 22,5 Millionen erwachsene Europäer in den letzten 12 Monaten Cannabis konsumiert, das entspricht etwa 7 % der Bevölkerung im Alter zwischen 15 und 64 Jahren. Die gemeldeten Zahlen der einzelnen Länder variieren zwischen 1 % und 11 %, wobei die niedrigsten Zahlen aus Griechenland, Malta sowie Bulgarien und die höchsten aus Spanien (11,3 %), Frankreich (9,8 %) und dem Vereinigten Königreich (9,7 %) gemeldet wurden (56).
El consumo en el último año es claramente inferior al consumo a lo largo de la vida. Se estima que alrededor de 22,5 millones de europeos adultos consumieron cannabis durante el último año, lo que equivale a alrededor del 7 % de las personas con edades comprendidas entre los 15 y los 64 años. Por países, fluctúan entre el 1 % y el 11 %, registrándose en Grecia, Malta y Bulgaria las cifras más bajas, y las más altas en España (11,3 %), Francia (9,8 %) y el Reino Unido (9,7 %) (56).
Il consumo riferito all’ultimo anno è chiaramente inferiore rispetto all’esperienza una tantum. Si calcola che circa 22,5 milioni di adulti europei abbiano fatto uso di cannabis nell’ultimo anno; di questi, il 7% circa ha un’età compresa tra 15 e 64 anni. Le cifre nazionali vanno dall’1% all’11%, con le cifre inferiori riferite da Grecia, Malta e Bulgaria, e quelle superiori da Spagna (11,3%), Francia (9,8%) e Regno Unito (9,7%) (56).
O consumo no último ano é claramente inferior à experiência ao longo da vida. Estima-se que cerca de 22,5 milhões de adultos europeus consumiram cannabis no último ano, ou seja aproximadamente 7% das pessoas entre os 15 e os 64 anos. Os valores nacionais variam entre 1% e 11%, tendo os valores mais baixos sido comunicados pela Grécia, Malta e Bulgária, e os mais elevados pela Espanha (11,3%), a França (9,8%) e o Reino Unido (9,7%) (56).
Η χρήση κατά το τελευταίο έτος είναι σαφώς χαμηλότερη σε σχέση με τη χρήση σε όλη τη ζωή. Υπολογίζεται ότι περίπου 22,5 εκατομμύρια ενήλικοι Ευρωπαίοι έκαναν χρήση κάνναβης το περασμένο έτος, το 7 % περίπου των ατόμων ηλικίας 15–64 ετών. Τα εθνικά ποσοστά κυμαίνονται από 1 % έως 11 %. Τα χαμηλότερα ποσοστά αναφέρθηκαν από την Ελλάδα, τη Μάλτα και τη Βουλγαρία και τα υψηλότερα από την Ισπανία (11,3 %), τη Γαλλία (9,8 %) και το Ηνωμένο Βασίλειο (9,7 %) (56).
De percentages voor recent gebruik (laatste 12 maanden) liggen duidelijk lager dan voor het “ooit”-gebruik. Naar schatting hebben ongeveer 22,5 miljoen Europese volwassenen in de afgelopen 12 maanden cannabis gebruikt, ongeveer 7% van de leeftijdscategorie van 15 tot 64 jaar. De nationale cijfers variëren van 1 tot 11%, waarbij de laagste percentages worden gemeld door Griekenland, Malta en Bulgarije, en de hoogste door Spanje (11,3%), Frankrijk (9,8%) en het Verenigd Koninkrijk (9,7%) (56).
Užití drogy v posledním roce je jednoznačně nižší než celoživotní zkušenost. Odhaduje se, že v loňském roce užilo konopí 22,5 milionu dospělých Evropanů, tj. 7 % osob ve věku 15–64 let. Údaje z jednotlivých zemí se pohybují od 1 do 11 %, přičemž nejnižší hodnoty hlásí Řecko, Malta a Bulharsko a nejvyšší pak Španělsko (11,3 %), Francie (9,8 %) a Spojené království (9,7 %). (56).
Brug inden for de seneste 12 måneder ligger klart lavere end for langtidserfaring. Det skønnes, at ca. 22,5 millioner voksne europæere har brugt cannabis inden for de seneste 12 måneder, dvs. omkring 7 % af personerne i aldersgruppen 15–64 år. De nationale tal ligger på mellem 1 og 11 %, idet de laveste tal er indberettet af Grækenland, Malta og Bulgarien og de højeste af Spanien (11,3 %), Frankrig (9,8 %) og Det Forenede Kongerige (9,7 %) (56).
Viimase aasta jooksul tarbimise määr on selgelt väiksem kui elu jooksul tarbimise kogemus. Hinnanguliselt umbes 22,5 miljonit täisealist eurooplast, umbes 7% elanikkonnast vanuses 15–64, on tarbinud kanepit viimase aasta jooksul. Riikide näitajad ulatuvad 1% kuni 11%, kusjuures kõige madalamad olid need Kreekas, Maltal ja Bulgaarias ning kõige kõrgemad Hispaanias (11,3%), Prantsusmaal (9,8%) ja Ühendkuningriigis (9,7%).(56)
Kannabista viimeksi kuluneen vuoden aikana käyttäneitä on selvästi vähemmän kuin sitä ainakin kerran käyttäneitä. Viimeksi kuluneen vuoden aikana kannabista on Euroopassa käyttänyt arviolta 22,5 miljoonaa aikuista, noin 7 prosenttia 15–64-vuotiaista. Kansalliset luvut vaihtelevat 1:stä 11 prosenttiin, ja alhaisimmat luvut raportoitiin Kreikasta, Maltalta ja Bulgariasta ja korkeimmat Espanjasta (11,3 %), Ranskasta (9,8 %) ja Yhdistyneestä kuningaskunnasta (9,7 %) (56).
Az előző évi használat egyértelműen alacsonyabb, mint az élet során bármikor történt kipróbálás. A becslések szerint körülbelül 22,5 millió európai használt kannabiszt az elmúlt évben, ami a 15–64 évesek kb. 7%-át jelenti. Az országos adatok 1% és 11% között vannak, a legalacsonyabb előfordulást Görögországból, Máltáról és Bulgáriából jelentették, a legmagasabb értékeket pedig Spanyolországból (11,3%), Franciaországból (9,8%) és az Egyesült Királyságból (9,7%)56.
Bruk siste år var klart lavere enn livstidserfaring. Det anslås at om lag 22,5 millioner europeiske ungdommer har brukt cannabis i løpet av det siste året, eller ca. 7 % av alle i alderen 15-64. Nasjonale tall varierer fra 1 % til 11 %. De laveste tallene kommer fra Hellas, Malta og Bulgaria, og de høyeste fra Spania (11,3 %), Frankrike (9, 8 %) og Storbritannia (9,7 %) (56).
Liczba osób, które zażywały je w ostatnim roku, jest wyraźnie niższa od liczby tych, które zażywały je przynajmniej raz w życiu. Ocenia się, że około 22,5 miliona dorosłych Europejczyków zażywało konopie indyjskie w ubiegłym roku, co odpowiada około 7% osób w wieku 15–64 lata. Odpowiednie liczby dla poszczególnych krajów wahają się od 1% do 11%, przy czym najniższe z nich dotyczą Grecji, Malty i Bułgarii, a najwyższe — Hiszpanii (11,3%), Francji (9,8%) i Wielkiej Brytanii (9.7%) (56).
Consumul pentru anul trecut este net mai mic decât experimentarea pe parcursul vieţii. Se estimează că aproximativ 22,5 milioane de adulţi europeni au consumat canabis în ultimul an, aproape 7 % din grupa de vârstă 15–64 de ani. Cifrele la nivel naţional se situează între 1 % şi 11 %, cele mai mici fiind raportate de Grecia, Malta şi Bulgaria, iar cele mai mari de Spania (11,3 %), Franţa (9,8 %) şi Regatul Unit (9,7 %) (56).
Užívanie v minulom roku bolo jasne nižšie ako celoživotná skúsenosť. Odhaduje sa, že asi 22,5 milióna dospelých Európanov okúsilo v poslednom roku kanabis, čo je asi 7 % ľudí vo veku 15 – 64 rokov. Národné údaje sú v rozsahu od 1 % do 11 % s najnižšími hodnotami uvádzanými Gréckom, Maltou a Bulharskom a najvyššími hodnotami uvádzanými Španielskom (11,3 %), Francúzskom (9,8 %) a Spojeným kráľovstvom (9,7 %) (56).
Odstotek tistih, ki so konopljo zaužili v zadnjem letu, je očitno nižji od odstotka tistih, ki so jo že kdaj poskusili. Po ocenah je približno 22,5 milijona odraslih Evropejcev užilo konopljo v zadnjem letu, približno 7 % od njih je starih od 15 do 64 let. Nacionalni podatki se gibljejo od 1 % do 11 %, pri čemer so najnižje številke sporočile Grčija, Malta in Bolgarija, najvišje pa Španija (11,3 %), Francija (9,8 %) in Združeno kraljestvo (9,7 %) (56).
Siffrorna för antalet vuxna som använt cannabis någon gång under de föregående tolv månaderna är markant lägre än antalet vuxna som någon gång testat drogen. Det uppskattas att cirka 22,5 miljoner vuxna i Europeiska unionen har använt cannabis under den föregående tolvmånadersperioden, vilket motsvarar cirka 7 % av befolkningen mellan 15 och 64 år. Nationella siffror varierar mellan 1 % och 11 %, där de lägsta siffrorna har rapporterats av Grekland, Malta och Bulgarien och de högsta av Spanien (11,3 %), Frankrike (9,8 %) och Storbritannien (9,7 %) (56).
Geçmiş yılda kullanım yaşam boyu deneyiminden açıkça daha düşüktür. 15-64 yaşındakilerin yaklaşık % 7’sini oluşturan 22,5 milyon civarında Avrupalı yetişkinin geçmiş yılda esrar kullandığı tahmin edilmektedir. Ulusal rakamlar % 1 ile % 11 arasında değişmekte olup, en düşük rakamlar Yunanistan, Malta ve Bulgaristan’dan en yüksek rakamlar ise İspanya (% 11,3), Fransa (% 9,8) ve Birleşik Krallık'tan (% 9,7) rapor edilmiştir (56).
  4. nodaļa: AmfetamÄ«ni...  
Jaunu vai topošu narkotiku lietošanas tendenču analīze liecina, ka jaunu narkotiku lietošanas izplatība ir daudz mazāka nekā tradicionālu nelegālo narkotiku lietošanas izplatība. Jaunas narkotiku lietošanas ievirzes sākotnēji izplatās atsevišķu personu un nelielu grupu vidū, kā arī ierobežotā ģeogrāfiskā teritorijā vai vidē.
Prevalence estimates for the use of new or emerging as drugs are much lower than those for the use of more established illicit drugs. New forms of drug use are likely to be adopted initially by a few individuals, among small subpopulations or in limited geographical locations or settings. Consequently, the identification and monitoring of emerging trends demands a different type of approach from that used for monitoring the main types of drug use.
Les estimations de prévalence pour l'usage de drogues nouvelles ou émergentes sont nettement inférieures à celles relatives à l'usage de substances illicites mieux établies. Au départ, de nouvelles habitudes de consommation seront vraisemblablement adoptées par quelques individus, au sein de petits sous-groupes de la population ou dans des lieux géographiquement limités. En conséquence, l'identification et le contrôle des nouvelles tendances requièrent une approche différente de celle utilisée pour la surveillance des principaux modes de consommation.
Die Prävalenzschätzungen für den Konsum neuer oder aufkommender Drogen liegen weit unter den Schätzungen für den Konsum herkömmlicher illegaler Drogen. Neue Formen des Drogenkonsums werden tendenziell zunächst von einigen wenigen Menschen übernommen, in kleinen Teilgruppen, geografisch begrenzten Gebieten oder bestimmten Settings. Folglich ist für die Ermittlung und Beobachtung sich abzeichnender Tendenzen ein anderer Ansatz erforderlich als für die Beobachtung der Hauptformen des Drogenkonsums.
Se estima que la prevalencia de consumo de nuevas drogas o drogas emergentes es muy inferior a la relativa al consumo de drogas ilegales tradicionales. Probablemente, los nuevos tipos de consumo de drogas se empiezan a extender dentro de un grupo reducido de personas, entre subpoblaciones pequeñas o en ubicaciones o entornos geográficamente limitados. En consecuencia, la identificación y el seguimiento de las tendencias emergentes exige un enfoque diferente del utilizado para controlar los tipos principales de consumo de droga.
Le stime sulla prevalenza del consumo di nuovi stupefacenti o di stupefacenti emergenti sono molto più basse rispetto a quelle sul consumo di sostanze illecite più tradizionali. È probabile che nuove forme di consumo di droga siano inizialmente adottate da poche persone, all’interno di piccoli sottogruppi o in zone geografiche o in ambienti circoscritti. Di conseguenza, l’individuazione e il monitoraggio delle tendenze emergenti richiede un approccio diverso rispetto a quello usato per il monitoraggio dei principali tipi di consumo di droga.
As estimativas da prevalência do consumo de drogas novas ou emergentes são muito inferiores às do consumo de drogas ilegais mais estabelecidas. É provável que, inicialmente, os novos tipos de consumo de droga sejam adoptados por um pequeno número de pessoas, em pequenas subpopulações ou locais e contextos geográficos limitados. Consequentemente, a identificação e a monitorização das tendências emergentes exige um tipo de abordagem diferente do utilizado para monitorizar os principais tipos de consumo de droga.
Οι εκτιμήσεις για την επικράτηση της χρήσης νέων ναρκωτικών είναι πολύ χαμηλότερες από εκείνες για τη χρήση πιο καθιερωμένων παράνομων ναρκωτικών. Οι νέες μορφές χρήσης ναρκωτικών κατά κανόνα υιοθετούνται αρχικά από μεμονωμένο αριθμό ατόμων που ανήκουν σε μικρούς υποπληθυσμούς ή σε περιορισμένες γεωγραφικές περιοχές ή χώρους. Συνεπώς, ο εντοπισμός και η παρακολούθηση των νέων τάσεων απαιτεί διαφορετική μορφή προσέγγισης από εκείνη που χρησιμοποιείται για την παρακολούθηση των κύριων μορφών χρήσης ναρκωτικών.
Volgens prevalentieschattingen worden nieuwe of opkomende drugs veel minder gebruikt dan de meer bekende, illegale drugs. Waarschijnlijk vinden nieuwe vormen van drugsconsumptie in eerste instantie ingang bij een enkele gebruiker, onder kleine bevolkingsgroepen of in specifieke geografische gebieden of settings. Om opkomende trends te kunnen herkennen en volgen is daarom een andere benadering nodig dan voor de belangrijkste vormen van drugsgebruik.
Odhady prevalence užívání nových nebo nově se rozmáhajících drog jsou mnohem nižší než v případě užívání zavedenějších nezákonných drog. Nové formy užívání drog bývají zpočátku přejímány několika jednotlivci, v rámci menších skupin obyvatel či na omezeném geografickém území nebo jen na určitých místech. V důsledku toho zjišťování a sledování nastupujících trendů vyžaduje odlišný přístup než sledování hlavních typů užívání drog.
Skønnene over udbredelsen af brugen af forskellige former for nye stoffer er meget lavere end skønnene over brugen af de mere gængse illegale stoffer. Nye former for stofbrug påbegyndes i starten sædvanligvis kun af nogle få personer, blandt mindre undergrupper eller i begrænsede geografiske sammenhænge eller miljøer. Identificeringen og overvågningen af nye tendenser kræver derfor en anden metode end den, der er blevet anvendt til overvågning af de gængse former for stofbrug.
Uute või esilekerkivate uimastite tarbimise levimus on palju väiksem kui juba tuntud ebaseaduslike uimastite tarbimise levimus. Uute uimastite tarbimist alustavad tõenäoliselt mõned inimesed, see toimub väikeste rahvastikurühmade sees või piiratud geograafilistes piirkondades. Seepärast nõuab esilekerkivate suundumuste kindlakstegemine ja jälgimine teistsugust lähenemist kui peamiste uimastirühmade puhul kasutatav.
Uusien huumeiden levinneisyydestä esitetyt arviot ovat paljon alhaisempia kuin vakiintuneempia laittomia huumeita koskevat arviot. Huumeidenkäytön uusia muotoja esiintyy aluksi vain muutaman henkilön kesken, pienissä alaryhmissä tai rajoitetuilla maantieteellisillä alueilla tai ympäristöissä. Näin ollen huumausaineisiin liittyvien uusien suuntauksien havaitsemisessa ja seurannassa on käytettävä erilaista lähestymistapaa kuin pääasiallisten käyttötapojen seurannassa.
Az új vagy kábítószerként újonnan megjelenő anyagok használatának előfordulását sokkal alacsonyabbra becsülik, mint a már „bejáratottabb” tiltott kábítószerekét. A kábítószer-használat új formáit kezdetben feltehetőleg csak néhány személy veszi át, kis részpopulációkon belül, illetve behatárolható földrajzi helyszíneken vagy körülmények között. Az újonnan megjelenő tendenciák felismerése és megfigyelése ilyenformán a kábítószer-használat fő típusainak figyeléséhez alkalmazottól eltérő hozzáállást kíván.
Prevalensestimater for bruken av nye stoffer er mye lavere enn for mer etablerte illegale stoffer. Nye stoffer tas innledningsvis i bruk av noen få personer, i små undergrupper av befolkningen eller i begrensede områder eller situasjoner. Følgelig kreves det andre tilnærminger når man skal identifisere og kartlegge nye trender enn for kartlegging av de mest utbredte typene av narkotikabruk.
Według szacunkowych danych rozpowszechnienie nowych lub pojawiających się narkotyków jest znacznie niższe niż bardziej znanych nielegalnych narkotyków. Nowe formy zażywania narkotyków przyjmują się początkowo tylko w małych grupkach osób, w niewielkich podpopulacjach lub w ograniczonych geograficznie obszarach lub środowiskach. W związku z tym identyfikacja i monitorowanie pojawiających się tendencji wymaga innego rodzaju podejścia niż stosuje się przy monitorowaniu głównych form zażywania narkotyków.
Estimările prevalenţei consumului de droguri noi sunt mult mai scăzute decât cele ale consumului de droguri ilicite mai cunoscute. După toate probabilităţile, noile forme de consum de droguri sunt adoptate iniţial de câţiva indivizi, din rândul unor subpopulaţii reduse sau în aşezări sau spaţii geografice limitate. În consecinţă, identificarea şi monitorizarea noilor tendinţe necesită o altă abordare decât cea folosită în monitorizarea principalelor tipuri de consum de droguri.
Odhady prevalencie pre užívanie nových alebo objavujúcich sa drog sú oveľa nižšie ako odhady pre užívanie zavedenejších nezákonných drog. Nové formy užívania drog sú spočiatku pravdepodobne prijímané niekoľkými jednotlivcami, medzi malými dielčími populáciami alebo v obmedzených geografických lokalitách alebo zariadeniach. Takže identifikácia a monitorovanie objavujúcich sa trendov si vyžadujú odlišný typ prístupu od prístupu používaného na monitorovanie hlavných typov užívania drog.
Ocene razširjenosti uživanja novih ali pojavljajočih se drog so mnoge nižje od ocen uživanja bolj uveljavljenih prepovedanih drog. Za nove oblike uživanja drog je verjetno, da jih najprej sprejme nekaj posameznikov iz manjših podpopulacij ali omejenih geografskih lokacij ali okolij. Prepoznavanje in spremljanje pojavljajočih se trendov zato zahteva pristop, drugačen od pristopa, ki se uporablja za spremljanje glavnih vrst uživanja drog.
Prevalensestimat för användning av nya eller framväxande droger är mycket lägre än för användning av mer etablerade olagliga droger. Nya former av narkotikamissbruk inleds vanligtvis av ett fåtal personer, i små subpopulationer eller på begränsade geografiska platser eller miljöer. Identifiering och kontroll av framväxande trender kräver därför ett annat tillvägagångssätt än det som används för att övervaka de viktigaste typerna av narkotikamissbruk.
Yeni veya ortaya çıkmakta olan uyuşturucular için yaygınlık tahminleri daha çok bilinen yasadışı uyuşturucuların kullanım tahminlerinden çok daha düşüktür. Yeni uyuşturucu kullanma şekillerinin, başta küçük alt nüfuslar arasında veya sınırlı coğrafi alanlar veya ortamlarda, birkaç kişi tarafından benimsenmesi olasıdır. Dolayısıyla, ortaya çıkmakta olan eğilimlerin saptanması ve izlenmesi, başlıca uyuşturucu kullanımı tiplerini izlemek içın kullanılandan farklı türde bir yaklaşım gerektirmektedir.
  3. nodaļa: Kaņepes  
gadā vidējais THC daudzums mazumtirdzniecībā nonākušajos kaņepju sveķos ir svārstījies no mazāk nekā 1 % (Bulgārija) līdz 16,9 % (Nīderlande), bet kaņepju augos tas ir bijis no 0,6 % (Polija) līdz 12,7 % (Anglija un Velsa) (51).
The potency of cannabis products is determined by their content of Δ9-tetrahydrocannabinol (THC), the primary active constituent (EMCDDA, 2004b). In 2004, the reported average THC content of cannabis resin at retail level varied from less than 1 % (Bulgaria) to 16.9 % (the Netherlands), while herbal cannabis potency ranged from 0.6 % (Poland) to 12.7 % (England and Wales) (51). The potency of locally produced herbal cannabis was reported at 17.7 % in the Netherlands (52).
La puissance des produits à base de cannabis est déterminée par leur teneur en Δ9-tétrahydrocannabinol (THC), son principal élément actif (OEDT, 2004b). En 2004, la teneur moyenne déclarée en THC de la résine de cannabis vendue au détail allait de moins de 1 % en Bulgarie à 16,9 % aux Pays‑Bas, alors que la puissance de l'herbe de cannabis variait de 0,6 % en Pologne à 12,7 % en Angleterre et au Pays de Galles (51). La puissance de l'herbe de cannabis produite localement était de 17,7 % aux Pays‑Bas (52).
Die Stärke der Cannabisprodukte richtet sich nach ihrem Gehalt an Δ9‑Tetrahydrocannabinol (THC), dem wichtigsten psychoaktiven Wirkstoff von Cannabis (EBDD, 2004b). Im Jahr 2004 meldeten die Berichtsländer einen durchschnittlichen THC-Gehalt des gehandelten Cannabisharzes zwischen unter 1 % (Bulgarien) und 16,9 % (Niederlande), während die Stärke des Cannabiskrauts zwischen 0,6 % (Polen) und 12,7 % (England und Wales) lag (51). Die Stärke des lokal angebauten Cannabiskrauts lag dem Bericht zufolge in den Niederlanden bei 17,7 % (52).
La potencia de los productos del cannabis viene determinada por su contenido de Δ9-tetrahidrocannabinol (THC), la principal sustancia psicoactiva (OEDT, 2004b). En 2004, a tenor de los datos facilitados, el contenido medio de THC de la resina de cannabis vendida al por menor oscilaba entre menos del 1 % (Bulgaria) y el 16,9 % (Países Bajos), mientras que la potencia de la hierba de cannabis variaba entre el 0,6 % (Polonia) y el 12,7 % (Inglaterra y Gales) (51). Según la información facilitada por los Países Bajos, la potencia de la hierba de cannabis cultivada localmente en el país fue del 17,7 % (52).
La potenza dei prodotti di cannabis è determinata dal loro tenore in Δ9-tetraidrocannabinolo (THC), il principale principio attivo (OEDT, 2004b). Nel 2004 la resina di cannabis al dettaglio aveva un tenore medio di THC compreso tra meno dell’1% (Bulgaria) e il 16,9% (Paesi Bassi), mentre la potenza delle foglie di cannabis variava dallo 0,6% (Polonia) al 12,7% (Inghilterra e Galles) (51). La potenza delle foglie di cannabis prodotte a livello locale era pari nei Paesi Bassi al 17,7% (52).
A potência dos produtos de cannabis é determinada pelo seu teor de Δ9-tetrahidrocanabiol (THC), a sua substância activa primária (OEDT, 2004b). Em 2004, o teor médio de THC da resina de cannabis vendida a retalho variava, segundo os relatórios, entre menos de 1% (Bulgária) e 16,9% (Países Baixos), ao passo que a potência da cannabis herbácea oscilava entre 0,6% (Polónia) e 12,7% (Inglaterra e País de Gales) (51). A potência da cannabis herbácea produzida localmente era de 17,7% nos Países Baixos (52).
Η δραστικότητα των προϊόντων κάνναβης καθορίζεται από την περιεκτικότητά τους σε Δ9 - τετραϋδροκανναβινόλη (THC) που είναι το κύριο δραστικό συστατικό της (ΕΚΠΝΤ, 2004β). Το 2004, η αναφερόμενη μέση περιεκτικότητα της ρητίνης κάνναβης σε THC σε επίπεδο λιανικής διακίνησης κυμαινόταν από λιγότερο του 1 % (Βουλγαρία) έως 16,9 % (Κάτω Χώρες), ενώ η δραστικότητα της φυτικής ρητίνης κυμαινόταν μεταξύ 0,6 % (Πολωνία) και 12,7 % (Αγγλία και Ουαλία) (51). Η δραστικότητα της εγχώρια παραγόμενης φυτικής κάνναβης στις Κάτω Χώρες ήταν 17,7 %, όπως αναφέρθηκε (52).
De sterkte van cannabisproducten wordt bepaald aan de hand van de hoeveelheid Δ9-tetrahydrocannabinol (THC), het primaire actieve bestanddeel (EWDD, 2004b). In 2004 had de cannabishars op straathandelniveau een gemiddeld THC-percentage van minder dan 1% (Bulgarije) tot 16,9% (Nederland), terwijl de sterkte van cannabisbladeren varieerde van 0,6% (Polen) tot 12,7% (Engeland en Wales) (51). In Nederland bedroeg de sterkte van lokaal geproduceerde cannabis 17,7% (52).
Potence konopných produktů je dána obsahem Δ9-tetrahydrocannabinolu (THC), jejich hlavní účinné složky (EMCDDA, 2004b). V roce 2004 se hlášený průměrný obsah THC v konopné pryskyřici na úrovni prodeje spotřebiteli pohyboval v rozmezí od necelého 1 % (Bulharsko) do 16,9 % (Nizozemsko), zatímco potence rostlin konopí se pohybovala v rozpětí od 0,6 % (Polsko) do 12,7 % (Anglie a Wales) (51). V Nizozemsku činila ohlášená potence místně produkovaných rostlin konopí 17,7 % (52).
Cannabisprodukternes styrke bestemmes ud fra deres indhold af den primære aktive ingrediens Δ9-tetrahydrocannabinol (THC) (EONN, 2004b). I 2004 varierede det indberettede gennemsnitlige THC-indhold i cannabisharpiks i detailleddet fra under 1 % (Bulgarien) til 16,9 % (Nederlandene), mens styrken i cannabisblade varierede fra 0,6 % (Polen) til 12,7 % (England og Wales) (51). Styrken i lokalt producerede cannabisblade blev angivet til 17,7 % i Nederlandene (52).
Kanepitoodete kanguse määrab nende põhilise toimeaine Δ9-tetrahüdrokannabinooli (THK) sisaldus (EMCDDA, 2004b). 2004. a oli andmed esitanud riikides jaemüüki läinud kanepivaigu keskmine THK sisaldus vahemikus alla 1% (Bulgaarias) kuni 16,9% (Madalmaades), kanepiürdi kangus ulatus 0,6% (Poolas) kuni 12,7% (Inglismaal ja Walesis).(51) Kohapeal toodetud kanepiürdi kangus oli Madalmaades 17,7%.(52)
Kannabistuotteiden väkevyys määräytyy tetrahydrokannabinolin (THC), niiden tärkeimmän tehoaineen, pitoisuuden mukaan (EMCDDA, 2004b). Vuonna 2004 kannabishartsin keskimääräinen THC-pitoisuus vaihteli katukaupassa alle 1 prosentista (Bulgaria) 16,9 prosenttiin (Alankomaat), ja kannabisruohon väkevyys vaihteli 0,6 prosentista (Puola) 12,7 prosenttiin (England ja Wales) (51). Alankomaista ilmoitettiin paikallisesti tuotetun kannabisruohon väkevyydeksi 17,7 prosenttia (52).
A kannabisztermékek erősségét az elsődleges hatóanyag, a Δ9-tetrahidrokannabinol (THC) tartalma határozza meg (EMCDDA, 2004b). 2004-ben a jelentések szerint a kannabiszgyanta átlagos THC-tartalma kiskereskedelmi szinten az 1%-nál kevesebb (Bulgária) és a 16,9% (Hollandia) között mozgott, míg a kannabisznövény erőssége a 0,6%-tól (Lengyelország) a 12,7%-ig (Anglia és Wales)51 terjedő tartományban volt. A helyileg termesztett kannabisznövény erősségét Hollandiából 17,7%-nak jelentették52.
Styrken på cannabisproduktene avhenger av innholdet av Δ9 -tetrahydrocannabinol (THC), som er det viktigste virkestoffet (EONN, 2004b). I 2004 varierte det gjennomsnittlige THC-innholdet i cannabisharpiks på detaljistnivå fra under 1 % (Bulgaria) til 16,9 % (Nederland), mens cannabisplanter inneholdt fra 0,6 % (Polen) til 12,7 % (England og Wales) (51). Styrken på lokalproduserte cannabisplanter var på 17,7 % i Nederland (52).
Siła działania produktów otrzymanych z konopi indyjskich określana jest na podstawie zawartości δ-9-tetrahydrokanabinolu (THC), czyli głównego składnika czynnego (EMCDDA, 2004b). W 2004 r. przeciętna zawartość THC w żywicy konopnej w handlu detalicznym wahała się w przedziale od poniżej 1% (Bułgaria) do 16,9% (Holandia), a siła działania marihuany od 0,6% (Polska) do 12,7% (Anglia i Walia) (51). Siła działania marihuany produkowanej lokalnie w Holandii wynosiła 17,7% (52).
Tăria produselor din canabis este determinată de conţinutul lor de Δ9‑tetrahidrocanabinol (THC), constituentul activ principal (EMCDDA, 2004b). În 2004, rapoartele au arătat că răşina de canabis vândută cu amănuntul avea un conţinut mediu de THC care varia de la sub 1 % (Bulgaria) la 16,9 % (Ţările de Jos), în timp ce tăria plantelor de canabis varia de la 0,6 % (Polonia) la 12,7 % (Anglia şi Ţara Galilor) (51). Pentru Ţările de Jos, s-a raportat o tărie a plantelor de canabis produse la nivel local de 17,7 % (52).
Potencia kanabisových výrobkov je stanovovaná obsahom Δ9- tetrahydrokanabinolu (THC), primárnej aktívnej zložky (EMCDDA, 2004b). Uvádzaný priemerný obsah THC v kanabisovej živici na maloobchodnej úrovni sa pohyboval v roku 2004 od menej ako 1 % (Bulharsko) po 16,9 % (Holandsko), kým potencia kanabisu bola v rozsahu od 0,6 % (Poľsko) po 12,7 % (Anglicko a Wales) (51). Potencia miestne produkovaného kanabisu bola uvádzaná na úrovni 17,7 % v Holandsku (52).
Moč proizvodov iz konoplje se določi glede na njihovo vsebnost Δ9-tetrahydrocannabinola (THC), ki je glavna aktivna snov (EMCDDA, 2004b). Leta 2004 je povprečna vsebnost THC v hašišu na ravni prodaje na drobno znašala od manj kot 1 % (v Bolgariji) do 16,9 % (na Nizozemskem), medtem ko je znašala moč marihuane od 0,6 % (na Poljskem) do 12,7 % (v Angliji in Walesu) (51). Moč lokalno pridelane marihuane naj bi po poročilih znašala 17,7 % na Nizozemskem (52).
En cannabisprodukts styrka beror på halten av Δ9- tetrahydrocannabinol (THC), som är den viktigaste verksamma beståndsdelen (EMCDDA, 2004b). År 2004 uppgavs halten tetrahydrocannabinol i hasch i missbrukarledet i genomsnitt variera mellan under 1 % (Bulgarien) och 16,9 % (Nederländerna), medan styrkan i marijuana var mellan 0,6 % (Polen) och 12, % (England och Wales) (51). Styrkan i hemmaodlad marijuana var 17,7 % i Nederländerna (52).
Kenevir ürünlerinin etkisi, birincil aktif bileşen olan Δ9-tetrahidrokanabinol (THC) içeriklerine göre belirlenmektedir (EMCDDA, 2004b). 2004’te, perakende düzeyinde kenevir reçinesinin rapor edilen ortalama THC içeriği % 1’den azdan (Bulgaristan) % 16,9’a (Hollanda) kadar değişiklik gösterirken, bitkisel kenevirin etkisi % 0,6’dan (Polonya) % 12,7’ye (İngiltere ve Galler) kadar değişiyordu (51). Yerel olarak üretilen bitkisel kenevirin etkisi Hollanda’da % 17,7 olarak rapor edilmiştir (52).
  2. nodaļa: Pārskats p...  
Starp jauno dalībvalstu iejaukšanās pasākumiem cietumos dominē bezzāļu risinājumi, tomēr to pārklājums ir ierobežots. Saskaņā ar ziņojumiem zāļu terapija ar psiholoģisku atbalstu ir pieejama mazāk nekā 50 % Čehijas, Igaunijas, Lietuvas, Ungārijas, Polijas un Slovākijas cietumu.
Drug-free treatment approaches dominate the interventions in prisons in the new Member States, but the coverage of such interventions is limited. Drug-free treatment with psychological support is reported to be available in less than 50 % of prisons in the Czech Republic, Estonia, Lithuania, Hungary, Poland and Slovakia. Drug-free units exist in most countries, but only the Czech Republic and Slovenia report such facilities in more than 50 % of prisons. Brief detoxification with medication is more widely available (all prisons in Latvia, Hungary, Malta, Slovenia and Slovakia).
Les traitements sans substitution représentent l’approche prédominante dans les interventions en milieu carcéral dans les nouveaux États membres, mais la couverture de ces interventions est limitée. Selon les rapports, un traitement sans substitution accompagné d’un soutien psychologique est disponible dans moins de 50 % des prisons en République tchèque, Estonie, Lituanie, Hongrie, Pologne et Slovaquie. Des unités de traitement sans substitution existent dans la plupart des pays, mais seules la République tchèque et la Slovénie mentionnent leur existence dans plus de 50 % des prisons. Une courte cure de désintoxication avec médicaments est plus courante (toutes les prisons en Lettonie, en Hongrie, à Malte, en Slovénie et en Slovaquie).
In den Haftanstalten der neuen Mitgliedstaaten werden vorwiegend drogenfreie Behandlungsansätze verfolgt, wobei jedoch diese Maßnahmen bei weitem nicht flächendeckend angeboten werden. Eine drogenfreie Behandlung mit psychologischer Betreuung ist den Berichten zufolge in weniger als 50 % der Haftanstalten in der Tschechischen Republik, Estland, Litauen, Ungarn, Polen und der Slowakei verfügbar. Drogenfreie Abteilungen gibt es in den meisten Ländern, jedoch berichten nur die Tschechische Republik und Slowenien über derartige Einrichtungen in über 50 % der Haftanstalten. Die medikamentengestützte Kurzentgiftung wird flächendeckender angeboten (in allen Haftanstalten in Lettland, Ungarn, Malta, Slowenien und der Slowakei).
En las prisiones de los nuevos Estados miembros se aplican sobre todo planteamientos de tratamiento sin drogas, aunque la cobertura de este tipo de intervenciones es limitada. Menos del 50 % de los centros penitenciarios de la República Checa, Estonia, Lituania, Hungría, Polonia y Eslovaquia disponen de tratamientos sin drogas con apoyo psicológico. En la mayoría de países existen unidades sin droga, pero sólo la República Checa y Eslovenia declaran disponer de este tipo de instalaciones en más del 50 % de las prisiones. Sin embargo, la cobertura de los tratamientos de desintoxicación de corta duración con medicación es mayor (disponibles en todas las prisiones de Letonia, Hungría, Malta, Eslovenia y Eslovaquia).
I trattamenti in regime di astinenza predominano tra gli interventi eseguiti in carcere nei nuovi Stati membri, benché la diffusione di tali interventi sia limitata. Il trattamento in regime di astinenza associato a un sostegno di tipo psicologico è disponibile in meno del 50% delle carceri in Repubblica ceca, Estonia, Lituania, Ungheria, Polonia e Slovacchia. Unità di trattamento in regime di astinenza sono presenti nella maggior parte dei paesi, ma soltanto Repubblica ceca e Slovenia riferiscono l’esistenza di tali strutture in oltre il 50% delle carceri. Molto più diffusa invece è una breve disintossicazione con farmaci (in tutte le carceri in Lettonia, Ungheria, Malta, Slovenia e Slovacchia).
Os tratamentos sem droga são as intervenções predominantes nas prisões dos novos Estados-Membros, mas a sua cobertura é limitada. O tratamento sem drogas com apoio psicológico está disponível, segundo os relatórios, em menos de 50% das prisões da República Checa, Estónia, Lituânia, Hungria, Polónia e Eslováquia. Existem unidades livres de droga na maioria dos países, mas só a República Checa e a Eslovénia mencionam a sua presença em mais de 50% das prisões. Os tratamentos de desintoxicação sumários, medicamente assistidos, encontram-se mais amplamente disponíveis (em todas as prisões da Letónia, Hungria, Malta, Eslovénia e Eslováquia).
Τα στεγνά προγράμματα θεραπείας κυριαρχούν στις παρεμβάσεις που γίνονται στα σωφρονιστικά ιδρύματα των νέων κρατών μελών, αλλά η κάλυψη των παρεμβάσεων αυτών είναι περιορισμένη. Στεγνά προγράμματα θεραπείας με παροχή ψυχολογικής υποστήριξης αναφέρεται ότι είναι διαθέσιμα σε λιγότερο από 50 % των σωφρονιστικών ιδρυμάτων στην Τσεχική Δημοκρατία, την Εσθονία, τη Λιθουανία, την Ουγγαρία, την Πολωνία και τη Σλοβακία. Μονάδες στεγνών προγραμμάτων υπάρχουν στις περισσότερες χώρες, αλλά μόνον η Τσεχική Δημοκρατία και η Σλοβενία αναφέρουν την ύπαρξη τέτοιων χώρων σε άνω του 50 % των σωφρονιστικών ιδρυμάτων. Η σύντομη αποτοξίνωση με τη χορήγηση φαρμάκων είναι ευρύτερα διαθέσιμη (σε όλα τα σωφρονιστικά ιδρύματα στη Λεττονία, την Ουγγαρία, τη Μάλτα, τη Σλοβενία και τη Σλοβακία).
Drugsvrije therapieën domineren de interventies in gevangenissen in de nieuwe lidstaten, maar de verspreiding van dergelijke interventies is beperkt. De beschikbaarheid van drugsvrije therapieën met psychologische ondersteuning wordt gemeld in minder dan de helft van de gevangenissen in Tsjechië, Estland, Litouwen, Hongarije, Polen en Slowakije. In de meeste landen bestaan er drugsvrije eenheden, maar alleen Tsjechië en Slovenië melden het bestaan van dergelijke faciliteiten in meer dan de helft van het aantal gevangenissen. Korte detoxificatiebehandelingen met behulp van medicatie zijn breder beschikbaar (in alle gevangenissen in Letland, Hongarije, Malta, Slovenië en Slowakije).
Mezi intervencemi ve věznicích převažují v nových členských státech přístupy založené na abstinenční léčbě, avšak pokrytí takovými intervencemi je omezené. Abstinenční léčba s psychologickou podporou je podle hlášení k dispozici v méně než 50 % věznic v České republice, Estonsku, Litvě, Maďarsku, Polsku a na Slovensku. Ve většině zemí existují bezdrogová oddělení, ale pouze Česká republika a Slovinsko uvádějí tyto možnosti ve více než 50 % věznic. Krátká detoxifikace s léky je běžněji dostupná (ve všech věznicích v Lotyšsku, Maďarsku, na Maltě, ve Slovinsku a na Slovensku).
Stoffri behandling er fremherskende blandt foranstaltningerne i fængsler i de nye medlemsstater, men dækningen af sådanne tiltag er begrænsede. Stoffri behandling med psykologisk støtte angives at være tilgængelig i under 50 % af fængslerne i Tjekkiet, Estland, Litauen, Ungarn, Polen og Slovakiet. Der findes stoffrie afdelinger i de fleste lande, men kun Tjekkiet og Slovenien har meldt om sådanne tilbud i over 50 % af fængslerne. Kort afgiftning med medicin er mere udbredt (alle fængsler i Letland, Ungarn, Malta, Slovenien og Slovakiet).
Uute liikmesriikide vanglates domineerib ravimeetoditest täielik uimastitest loobumine, aga seda ei rakendata igal pool. Narkootilisi aineid mitte kasutav ravi koos psühholoogilise abiga on kättesaadav vähem kui 50% vanglatest Tšehhi Vabariigis, Eestis, Leedus, Ungaris, Poolas ja Slovakkias. Narkootikumidevabad üksused on olemas enamikus riikides, aga ainult Tšehhi Vabariigist ja Sloveeniast teatatakse, et niisuguseid võimalused on rohkem kui 50% vanglatest. Laiemalt on levinud kiire detoksifikatsioon ravimitega (kõigis vanglates Lätis, Ungaris, Maltal, Sloveenias ja Slovakkias).
Uusien jäsenvaltioiden vankiloissa toteutettavissa interventioissa noudatetaan pääasiallisesti lääkkeettömän hoidon lähestymistapaa, mutta näiden interventioiden kattavuus on puutteellinen. Psykologiseen tukeen yhdistettyä lääkkeetöntä hoitoa on ilmoitusten mukaan saatavilla alle puolessa vankiloista Tšekissä, Virossa, Liettuassa, Unkarissa, Puolassa ja Slovakiassa. Useimmissa maissa on huumeettomia osastoja, mutta ainoastaan Tšekki ja Slovenia ovat ilmoittaneet, että niitä on yli puolessa vankiloista. Lääkkeiden avulla toteutettavaa lyhytkestoista vieroitusta on saatavilla laajemmin (kaikissa vankiloissa Latviassa, Unkarissa, Maltalla, Sloveniassa ja Slovakiassa).
Az új tagállamok börtöneiben a beavatkozásokat tekintve a kábítószermentes kezelési módszerek domináltak, de az ilyen beavatkozások hatóköre korlátozott. A pszichológiai támogatással együtt nyújtott kábítószermentes kezeléshez a jelentések szerint a börtönök kevesebb mint 50%-ában lehet hozzáférni Csehországban, Észtországban, Litvániában, Magyarországon, Lengyelországban és Szlovákiában. A legtöbb országban vannak kábítószermentes egységek, de csak Csehországból és Szlovéniából jelentették ilyen létesítmények meglétét a börtönök több mint 50%-ában. A rövid gyógyszeres detoxikálás szélesebb körben érhető el (Lettország, Magyarország, Málta, Szlovénia és Szlovákia valamennyi börtönében).
Stoff-frie behandlingsmetoder dominerer intervensjonene i fengslene i de nye medlemsstatene, men intervensjonenes dekning er begrenset. Ifølge rapporter tilbys stoff-fri behandling med psykologisk støtte i under 50 % av fengslene i Den tsjekkiske republikk, Estland, Litauen, Ungarn, Polen og Slovakia. Stoff-frie enheter finnes i de fleste land, men kun Den tsjekkiske republikk og Slovenia rapporterer om slike tilbud i over 50 % av fengslene. Kortvarig avrusning med medisinering er mer utbredt (alle fengsler i Latvia, Ungarn, Malta, Slovenia og Slovakia).
W nowych państwach członkowskich działania interwencyjne w zakładach karnych prowadzi się przede wszystkim z wykorzystaniem niefarmakologicznych sposobów leczenia, ale zakres tych działań jest ograniczony. Odnotowano, że w Czechach, w Estonii, na Litwie, na Węgrzech, w Polsce i w Słowacji leczenie niefarmakologiczne połączone z pomocą psychologiczną jest dostępne w mniej niż 50% więzień. Oddziały wolne od narkotyków istnieją w większości krajów, ale jedynie w Czechach i w Słowenii występują w ponad połowie więzień. Szerzej dostępna jest szybka detoksykacja połączona kuracją farmakologiczną (we wszystkich więzieniach na Łotwie, na Węgrzech, na Malcie, w Słowenii i w Słowacji).
Abordarea tratamentului prin abstinenţă predomină în intervenţiile în închisori în noile state membre, însă acoperirea acestor intervenţii este limitată. Se raportează că tratamentul prin abstinenţă cu sprijin psihologic este disponibil în mai puţin de 50 % din închisorile din Republica Cehă, Estonia, Lituania, Ungaria, Polonia şi Slovacia. Există unităţi de tratament prin abstinenţă în majoritatea ţărilor, dar numai Republica Cehă şi Slovenia raportează existenţa unor asemenea facilităţi în mai mult de 50 % din închisori. Disponibile pe scară mai largă sunt tratamentele de detoxificare pe termen scurt prin medicaţie (toate închisorile din Letonia, Ungaria, Malta, Slovenia şi Slovacia).
Prístupy liečby bez drog prevládajú v zásahoch vo väzniciach v nových členských štátoch, ale dosah takýchto zásahov je obmedzený. Uvádza sa, že liečenie bez drog so psychologickou podporou je dostupné v menej ako 50 % väzníc v Českej republike, Estónsku, Litve, Maďarsku, Poľsku a na Slovensku. Jednotky bez drog existujú vo väčšine krajín, ale iba Česká republika a Slovinsko uvádzajú takéto zariadenia vo viac ako 50 % väzníc. Krátka detoxikácia s medikačnou liečbou je viac dostupná (všetky väznice v Lotyšsku, Maďarsku, na Malte, v Slovinsku a na Slovensku).
V novih državah članicah pri intervencijah v zaporih prevladujejo pristopi zdravljenja brez drog, vendar takšne intervencije pokrivajo omejeno območje. O razpoložljivosti zdravljenja brez drog ob psihološki podpori poročajo v manj kot 50 % zaporov v Češki republiki, v Estoniji, Litvi, na Madžarskem, Poljskem in Slovaškem. V večini držav obstajajo enote brez drog, vendar le Češka republika in Slovenija poročata, da imata takšne zmogljivosti v več kot 50 % zaporov. Nekoliko bolj je na voljo razstrupljanje z zdravili (v vseh zaporih v Latviji, na Madžarskem, Malti, v Sloveniji in na Slovaškem).
Den vanligaste behandlingsformen i fängelserna i de nya medlemsstaterna är drogfri behandling, även om tillgången är begränsad. Drogfri behandling med psykologiskt stöd rapporteras finnas tillgänglig i knappt 50 % av fängelserna i Tjeckien, Estland, Litauen, Ungern, Polen och Slovakien. Drogfria enheter finns i de flesta länder, men endast Tjeckien och Slovenien rapporterar att de har sådana enheter i mer än hälften av fängelserna. Kort avgiftning med medicinering finns mer allmänt tillgänglig (samtliga fängelser i Lettland, Ungern, Malta, Slovenien och Slovakien).
Yeni Üye Devletler’deki hapishanelerde uygulanan müdahalelerde uyuşturucusuz tedavi yaklaşımları baskın olmakla beraber, bu gibi müdahalelerin kapsamı sınırlıdır. Psikolojik destekli uyuşturucusuz tedavinin Çek Cumhuriyeti, Estonya, Litvanya, Macaristan, Polonya ve Slovakya’daki hapishanelerin % 50’sinden azında bulunduğu rapor edilmiş olup yalnızca Çek Cumhuriyeti ile Slovenya hapishanelerin % 50’sinden fazlasında bu gibi hizmetler bulunduğunu rapor etmektedir. İlaçlı kısa süreli detoksifikasyon daha yaygın olarak bulunmaktadır (Letonya, Macaristan, Malta, Slovenya ve Slovakya’daki tüm hapishaneler).
  3. nodaļa: Kaņepes  
Šīs atšķirības spilgtāk izpaužas pēdējā gada vai pēdējā mēneša lietošanā nekā ilgtermiņa lietošanā, bet jauniešu vidū atšķirības ir mazākas nekā starp gados vecākiem pieaugušajiem (skatīt īpašo tēmu par dzimumatšķirībām).
Use of cannabis, like that of other illegal drugs, is notably higher among males than among females. The difference is more marked in the case of last year or last month use than it is for lifetime use, but the differences are smaller among young people than among older adults (see the selected issue on gender). Cannabis use is also more common in urban areas or areas with a high population density. It has been hypothesised that use may be spreading to smaller towns or rural areas, and Poland documented this trend in its 2005 national report.
À l'instar d'autres drogues illicites, la consommation de cannabis est sensiblement plus élevée chez les hommes que chez les femmes. La différence est plus marquée en ce qui concerne la consommation au cours de la dernière année ou du dernier mois que pour la consommation au cours de la vie, mais les différences sont moins fortes chez les jeunes que chez les adultes plus âgés (voir la question particulière sur le genre). La consommation de cannabis est également plus courante dans les zones urbaines ou dans les régions à forte densité de population. L'hypothèse a été avancée que la consommation pourrait s'étendre aux petites villes ou aux zones rurales, et la Pologne a fait état de cette tendance dans son rapport annuel 2005.
Wie andere illegale Drogen wird auch Cannabis von Männern stärker konsumiert als von Frauen. Der Unterschied ist beim Konsum in den letzten 12 Monaten oder im letzten Monat stärker ausgeprägt als beim Lebenszeitkonsum, jedoch sind die Unterschiede bei jungen Menschen geringer als bei älteren Erwachsenen (siehe ausgewähltes Thema zu den Unterschieden zwischen den Geschlechtern). Darüber hinaus ist der Cannabiskonsum in städtischen Gebieten oder Gebieten mit hoher Bevölkerungsdichte stärker verbreitet. Man nimmt an, dass der Konsum sich auf kleinere Städte oder ländliche Gebiete ausweiten könnte. Diese Hypothese wird durch die von Polen in seinem nationalen Bericht 2005 geschilderte Entwicklung gestützt.
El consumo de cannabis, al igual que el de otras drogas ilegales, es notablemente mayor entre hombres que entre mujeres. La diferencia es más acentuada en el caso del consumo en el último año o último mes que en el caso de consumo a lo largo de la vida, pero las diferencias son menores entre jóvenes que entre adultos de más edad (véase la cuestión particular sobre género). Asimismo, el consumo de cannabis es más frecuente en zonas urbanas o en zonas con una elevada densidad de población. Se ha planteado como hipótesis que el consumo podría estar extendiéndose a ciudades más pequeñas o a zonas rurales. Por ejemplo, Polonia documentó esta tendencia en su informe nacional de 2005.
Il consumo di cannabis, come quello di altre sostanze illecite, è nettamente superiore tra gli uomini rispetto alle donne. La differenza è più marcata se si considera la prevalenza nell’ultimo anno o nell’ultimo mese, rispetto alla prevalenza una tantum; si riduce invece tra i giovani rispetto agli adulti (cfr. la questione specifica sugli aspetti di genere). Il consumo di cannabis è anche più frequente nelle zone urbane o nelle zone più densamente popolate. Si è ipotizzato che il consumo di questa sostanza si stia diffondendo anche alle città più piccole o alle zone rurali; la Polonia ha in effetti documentato questa tendenza nella relazione nazionale per il 2005.
O consumo de cannabis, à semelhança do de outras drogas ilegais, é nitidamente mais elevado entre os homens do que entre as mulheres. A diferença é mais acentuada no caso do consumo no último ano ou no último mês do que no consumo ao longo da vida, mas há menos diferenças entre os jovens do que entre os adultos mais velhos (ver tema específico relativo ao género). O consumo de cannabis também é mais comum nas zonas urbanas ou com maior densidade populacional. Colocou-se a hipótese de o consumo poder estar a alastrar a cidades mais pequenas ou às zonas rurais, tendo a Polónia documentado esta tendência no seu relatório nacional de 2005.
Η χρήση της κάνναβης, όπως και κάθε άλλου παράνομου ναρκωτικού, είναι σημαντικά υψηλότερη στους άνδρες από ό,τι στις γυναίκες. Η διαφορά είναι πιο έντονη στην περίπτωση της χρήσης κατά το τελευταίο έτος ή τον τελευταίο μήνα από ό,τι στη χρήση σε όλη τη ζωή τους, αλλά οι διαφορές είναι μικρότερες στους νέους από ό,τι στους ενηλίκους μεγαλύτερης ηλικίας (βλέπε το επιλεγμένο θέμα για το φύλο). Η χρήση της κάνναβης είναι επίσης πιο διαδεδομένη σε αστικές περιοχές ή σε περιοχές με μεγάλη πληθυσμιακή πυκνότητα. Έχει διατυπωθεί η υπόθεση ότι η χρήση μπορεί να εξαπλώνεται σε μικρότερες πόλεις ή αγροτικές περιοχές και η τάση αυτή καταγράφηκε από την Πολωνία στην εθνική της έκθεση για το 2005.
Net als het gebruik van andere illegale drugs is het gebruik van cannabis onder mannen aanzienlijk hoger dan onder vrouwen. Het verschil is nog groter in het geval van recent of actueel gebruik dan in het geval van “ooit”-gebruik, maar de verschillen zijn kleiner onder jongeren dan onder oudere volwassenen (zie de speciale kwestie over gender). Cannabisgebruik komt ook vaker voor in stedelijke gebieden en in gebieden met een hoge bevolkingsdichtheid. Er is een hypothese dat het gebruik zich wellicht uitbreidt naar kleinere plaatsen of plattelandsgebieden. Polen maakte melding van deze tendens in zijn nationale verslag over 2005.
Stejně jako v případě dalších nelegálních drog je míra užívání konopí značně vyšší u mužů než u žen. Co se týká užití drogy v posledním roce nebo v posledním měsíci, je rozdíl výraznější než u celoživotní prevalence, avšak rozdíly jsou menší mezi mládeží než ve starší dospělé populaci (viz vybrané téma – pohlaví). Užívání konopí je rovněž běžnější v městských oblastech nebo v oblastech s vysokou hustotou obyvatelstva. Podle hypotéz se může užívání šířit do menších měst a venkovských oblastí. Tento trend potvrzuje polská národní zpráva za rok 2005.
Brugen af cannabis er som i forbindelse med andre illegale stoffer betydeligt højere blandt mænd end blandt kvinder. Forskellen er mere markant med hensyn til brug inden for de seneste 12 måneder eller inden for den seneste måned end med hensyn til langtidsprævalensen, men forskellene er mindre blandt unge end blandt ældre voksne (se det udvalgte tema om køn). Cannabisbrug er også mere udbredt i byområder eller områder med høj befolkningstæthed. Der er blevet antaget, at brugen kan være ved at sprede sig til mindre byer eller landdistrikter, og Polen dokumenterede denne tendens i sin nationale rapport for 2005.
Nagu muudegi keelatud uimastite puhul, on kanepi tarbimine meeste hulgas märkimisväärselt levinum kui naiste hulgas. Viimase aasta ja viimase kuu jooksul tarbimise osas on erinevus suurem kui elu jooksul tarbimise osas, kusjuures noorte hulgas on erinevused väiksemad kui vanemate täiskasvanute hulgas (vt valikteema sugude kohta). Samuti on kanepi tarbimine sagedasem linnades ja suure rahvastikutihedusega piirkondades. On väidetud, et kanepi tarbimine on levimas väiksematesse linnadesse ja maapiirkondadesse, ning see suundumus leidis kinnitust Poola 2005. a riiklikus aruandes.
Kuten muidenkin laittomien huumausaineiden, myös kannabiksen käyttö on huomattavasti yleisempää miesten kuin naisten keskuudessa. Viimeksi kuluneen vuoden tai viimeksi kuluneen kuukauden aikana käyttäneiden kohdalla ero on selvempi kuin ainakin kerran käyttäneiden, mutta sukupuolierot ovat nuorten ryhmässä pienempiä kuin aikuisten ryhmässä (ks. sukupuolinäkökulmaa koskeva erityiskysymys). Tutkimusten mukaan kannabiksen käyttö on myös yleisempää kaupungeissa tai tiheään asutuilla alueilla. Sen käytön on kuitenkin arveltu olevan leviämässä kaupungeista maaseutualueille, ja Puola onkin kertonut tästä suuntauksesta kansallisessa raportissaan vuodelta 2005.
Más tiltott drogokhoz hasonlóan a kannabiszhasználat aránya is lényegesen magasabb a férfiaknál, mint a nőknél. A különbség az elmúlt évi vagy elmúlt havi használat esetében markánsabban mutatkozik, mint a kipróbálást tekintve, ugyanakkor az ilyen eltérések a fiatalok körében kisebbek, mint az idősebb felnőtteknél (lásd a nemekről szóló kiválasztott témakört). A kannabiszhasználat ezenkívül gyakoribb a városi, illetve a sűrűn lakott területeken. Azt feltételezik, hogy a használat átterjedőben van a kisebb városok vagy vidéki területek felé, és Lengyelország dokumentálta is ezt a tendenciát a 2005-ös országjelentésében.
Bruk av cannabis, som av andre illegale rusmidler, er betydelig høyere blant menn enn blant kvinner. Kjønnsforskjellen er klarere når det gjelder bruk siste år eller siste måned enn for livstidsbruk, men mindre blant unge mennesker enn blant eldre voksne (se utvalgt aspekt om kjønn). Cannabis er også vanligere i urbane områder og i områder med høy befolkningstetthet. Det har blitt framsatt hypoteser om at bruken er i ferd med å spre seg til mindre byer og til distriktene, en trend Polen har dokumentert i sin nasjonale rapport for 2005.
Zażywanie konopi indyjskich, podobnie jak i innych nielegalnych narkotyków, jest zdecydowanie częstsze wśród mężczyzn niż wśród kobiet. Różnica ta jest wyraźniej zaznaczona w przypadku osób, które zażywały narkotyk w ostatnim roku lub ostatnim miesiącu niż w przypadku osób, które zażywały go przynajmniej jeden raz, ale wśród młodych ludzi różnice te są mniejsze niż w przypadku starszych osób dorosłych (patrz wybrane zagadnienie dotyczące kwestii płci). Zażywanie konopi indyjskich jest również bardziej rozpowszechnione w obszarach miejskich lub obszarach o dużej gęstości zaludnienia. Postawiono hipotezę, że zażywanie tego narkotyku może rozprzestrzenić się w mniejszych miastach i na obszarach wiejskich. Taką tendencję wykazano w krajowym sprawozdaniu Polski z 2005 r.
Consumul de canabis, ca cel al altor droguri ilegale, este semnificativ mai ridicat în rândul bărbaţilor decât al femeilor. Diferenţa este mai pronunţată în cazul consumului în cursul ultimului an sau al ultimei luni decât în cazul consumului pe parcursul vieţii, însă diferenţele sunt mai mici în rândul tinerilor decât în rândul adulţilor cu vârste mai mari (vezi extrasul privind sexele). Consumul de canabis este, de asemenea, mai răspândit în zonele urbane şi în zonele cu o densitate ridicată a populaţiei. S-a presupus că folosirea acestui drog se poate răspândi în oraşe mai mici sau zone rurale, iar Polonia a confirmat această tendinţă prin raportul său naţional din 2005.
Užívanie kanabisu, podobne ako iných nezákonných drog, je výrazne vyššie u mužov ako u žien. Rozdiel je výraznejší v prípade užívania v poslednom roku alebo v poslednom mesiaci ako pre celoživotné užívanie, ale rozdiely sú menšie medzi mladými ľuďmi než medzi staršími dospelými (pozri vybranú otázku pohlavia). Užívanie kanabisu je tiež bežnejšie v mestských oblastiach s vysokou hustotou obyvateľstva. Predpokladá sa, že sa užívanie môže rozšíriť na malé mestá alebo vidiecke oblasti a Poľsko dokumentovalo tento trend vo svojej správe z roku 2005.
Uživanje konoplje je podobno kot pri drugih prepovedanih drogah znatno bolj razširjeno med moškimi kot med ženskami. Razlika je še opaznejša pri tistih, ki so jo zaužili v zadnjem letu ali mesecu, kot pri tistih, ki so jo že kdaj poskusili, vendar so razlike med mladimi manjše kot med starejšimi odraslimi (glej izbrano vprašanje o spolu). Uživanje konoplje je tudi pogostejše na mestnih območjih ali območjih z veliko gostoto prebivalstva. Predpostavlja se, da se uživanje lahko razširi v manjša mesta ali na podeželje, ta trend je dokumentirala Poljska v svojem nacionalnem poročilu za leto 2005.
Bruket av cannabis är, som andra olagliga droger, vanligare bland män än bland kvinnor. Könsskillnaderna är tydligare bland dem som säger sig ha använt cannabis under föregående år eller under föregående månad än för dem som säger sig någon gång ha provat drogen, men skillnaderna är mindre mellan unga människor än bland äldre vuxna (se temakapitlet om genusfrågor). Cannabisanvändning är också vanligare i städer eller områden med hög befolkningstäthet. Man har spekulerat att användningen håller på att spridas till mindre städer eller landsbygdsområden, och Polen styrker denna hypotes i sin nationella rapport 2005.
Diğer yasadışı uyuşturucu kullanımı gibi esrar kullanımı da erkekler arasında kadınlar arasında olduğundan önemli ölçüde daha yüksektir. Bu fark geçen yıl veya geçen ay kullanımında yaşam boyu kullanımında olduğundan daha belirgindir ama gençler arasındaki fark daha yaşlı yetişkinlerin arasındakinden daha küçüktür (cinsiyet hakkındaki seçili yayına bakın). Esrar kullanımı ayrıca kentsel alanlarda veya yüksek nüfus yoğunluklu bölgelerde daha yaygındır. Kullanımın daha küçük kasabalara veya kırsal alanlara yayıldığı kanısına varılmış ve Polonya 2005 ulusal raporunda bu eğilimi belgelemiştir.
  3. nodaļa: Kaņepes  
Šīs atšķirības spilgtāk izpaužas pēdējā gada vai pēdējā mēneša lietošanā nekā ilgtermiņa lietošanā, bet jauniešu vidū atšķirības ir mazākas nekā starp gados vecākiem pieaugušajiem (skatīt īpašo tēmu par dzimumatšķirībām).
Use of cannabis, like that of other illegal drugs, is notably higher among males than among females. The difference is more marked in the case of last year or last month use than it is for lifetime use, but the differences are smaller among young people than among older adults (see the selected issue on gender). Cannabis use is also more common in urban areas or areas with a high population density. It has been hypothesised that use may be spreading to smaller towns or rural areas, and Poland documented this trend in its 2005 national report.
À l'instar d'autres drogues illicites, la consommation de cannabis est sensiblement plus élevée chez les hommes que chez les femmes. La différence est plus marquée en ce qui concerne la consommation au cours de la dernière année ou du dernier mois que pour la consommation au cours de la vie, mais les différences sont moins fortes chez les jeunes que chez les adultes plus âgés (voir la question particulière sur le genre). La consommation de cannabis est également plus courante dans les zones urbaines ou dans les régions à forte densité de population. L'hypothèse a été avancée que la consommation pourrait s'étendre aux petites villes ou aux zones rurales, et la Pologne a fait état de cette tendance dans son rapport annuel 2005.
Wie andere illegale Drogen wird auch Cannabis von Männern stärker konsumiert als von Frauen. Der Unterschied ist beim Konsum in den letzten 12 Monaten oder im letzten Monat stärker ausgeprägt als beim Lebenszeitkonsum, jedoch sind die Unterschiede bei jungen Menschen geringer als bei älteren Erwachsenen (siehe ausgewähltes Thema zu den Unterschieden zwischen den Geschlechtern). Darüber hinaus ist der Cannabiskonsum in städtischen Gebieten oder Gebieten mit hoher Bevölkerungsdichte stärker verbreitet. Man nimmt an, dass der Konsum sich auf kleinere Städte oder ländliche Gebiete ausweiten könnte. Diese Hypothese wird durch die von Polen in seinem nationalen Bericht 2005 geschilderte Entwicklung gestützt.
El consumo de cannabis, al igual que el de otras drogas ilegales, es notablemente mayor entre hombres que entre mujeres. La diferencia es más acentuada en el caso del consumo en el último año o último mes que en el caso de consumo a lo largo de la vida, pero las diferencias son menores entre jóvenes que entre adultos de más edad (véase la cuestión particular sobre género). Asimismo, el consumo de cannabis es más frecuente en zonas urbanas o en zonas con una elevada densidad de población. Se ha planteado como hipótesis que el consumo podría estar extendiéndose a ciudades más pequeñas o a zonas rurales. Por ejemplo, Polonia documentó esta tendencia en su informe nacional de 2005.
Il consumo di cannabis, come quello di altre sostanze illecite, è nettamente superiore tra gli uomini rispetto alle donne. La differenza è più marcata se si considera la prevalenza nell’ultimo anno o nell’ultimo mese, rispetto alla prevalenza una tantum; si riduce invece tra i giovani rispetto agli adulti (cfr. la questione specifica sugli aspetti di genere). Il consumo di cannabis è anche più frequente nelle zone urbane o nelle zone più densamente popolate. Si è ipotizzato che il consumo di questa sostanza si stia diffondendo anche alle città più piccole o alle zone rurali; la Polonia ha in effetti documentato questa tendenza nella relazione nazionale per il 2005.
O consumo de cannabis, à semelhança do de outras drogas ilegais, é nitidamente mais elevado entre os homens do que entre as mulheres. A diferença é mais acentuada no caso do consumo no último ano ou no último mês do que no consumo ao longo da vida, mas há menos diferenças entre os jovens do que entre os adultos mais velhos (ver tema específico relativo ao género). O consumo de cannabis também é mais comum nas zonas urbanas ou com maior densidade populacional. Colocou-se a hipótese de o consumo poder estar a alastrar a cidades mais pequenas ou às zonas rurais, tendo a Polónia documentado esta tendência no seu relatório nacional de 2005.
Η χρήση της κάνναβης, όπως και κάθε άλλου παράνομου ναρκωτικού, είναι σημαντικά υψηλότερη στους άνδρες από ό,τι στις γυναίκες. Η διαφορά είναι πιο έντονη στην περίπτωση της χρήσης κατά το τελευταίο έτος ή τον τελευταίο μήνα από ό,τι στη χρήση σε όλη τη ζωή τους, αλλά οι διαφορές είναι μικρότερες στους νέους από ό,τι στους ενηλίκους μεγαλύτερης ηλικίας (βλέπε το επιλεγμένο θέμα για το φύλο). Η χρήση της κάνναβης είναι επίσης πιο διαδεδομένη σε αστικές περιοχές ή σε περιοχές με μεγάλη πληθυσμιακή πυκνότητα. Έχει διατυπωθεί η υπόθεση ότι η χρήση μπορεί να εξαπλώνεται σε μικρότερες πόλεις ή αγροτικές περιοχές και η τάση αυτή καταγράφηκε από την Πολωνία στην εθνική της έκθεση για το 2005.
Net als het gebruik van andere illegale drugs is het gebruik van cannabis onder mannen aanzienlijk hoger dan onder vrouwen. Het verschil is nog groter in het geval van recent of actueel gebruik dan in het geval van “ooit”-gebruik, maar de verschillen zijn kleiner onder jongeren dan onder oudere volwassenen (zie de speciale kwestie over gender). Cannabisgebruik komt ook vaker voor in stedelijke gebieden en in gebieden met een hoge bevolkingsdichtheid. Er is een hypothese dat het gebruik zich wellicht uitbreidt naar kleinere plaatsen of plattelandsgebieden. Polen maakte melding van deze tendens in zijn nationale verslag over 2005.
Stejně jako v případě dalších nelegálních drog je míra užívání konopí značně vyšší u mužů než u žen. Co se týká užití drogy v posledním roce nebo v posledním měsíci, je rozdíl výraznější než u celoživotní prevalence, avšak rozdíly jsou menší mezi mládeží než ve starší dospělé populaci (viz vybrané téma – pohlaví). Užívání konopí je rovněž běžnější v městských oblastech nebo v oblastech s vysokou hustotou obyvatelstva. Podle hypotéz se může užívání šířit do menších měst a venkovských oblastí. Tento trend potvrzuje polská národní zpráva za rok 2005.
Brugen af cannabis er som i forbindelse med andre illegale stoffer betydeligt højere blandt mænd end blandt kvinder. Forskellen er mere markant med hensyn til brug inden for de seneste 12 måneder eller inden for den seneste måned end med hensyn til langtidsprævalensen, men forskellene er mindre blandt unge end blandt ældre voksne (se det udvalgte tema om køn). Cannabisbrug er også mere udbredt i byområder eller områder med høj befolkningstæthed. Der er blevet antaget, at brugen kan være ved at sprede sig til mindre byer eller landdistrikter, og Polen dokumenterede denne tendens i sin nationale rapport for 2005.
Nagu muudegi keelatud uimastite puhul, on kanepi tarbimine meeste hulgas märkimisväärselt levinum kui naiste hulgas. Viimase aasta ja viimase kuu jooksul tarbimise osas on erinevus suurem kui elu jooksul tarbimise osas, kusjuures noorte hulgas on erinevused väiksemad kui vanemate täiskasvanute hulgas (vt valikteema sugude kohta). Samuti on kanepi tarbimine sagedasem linnades ja suure rahvastikutihedusega piirkondades. On väidetud, et kanepi tarbimine on levimas väiksematesse linnadesse ja maapiirkondadesse, ning see suundumus leidis kinnitust Poola 2005. a riiklikus aruandes.
Kuten muidenkin laittomien huumausaineiden, myös kannabiksen käyttö on huomattavasti yleisempää miesten kuin naisten keskuudessa. Viimeksi kuluneen vuoden tai viimeksi kuluneen kuukauden aikana käyttäneiden kohdalla ero on selvempi kuin ainakin kerran käyttäneiden, mutta sukupuolierot ovat nuorten ryhmässä pienempiä kuin aikuisten ryhmässä (ks. sukupuolinäkökulmaa koskeva erityiskysymys). Tutkimusten mukaan kannabiksen käyttö on myös yleisempää kaupungeissa tai tiheään asutuilla alueilla. Sen käytön on kuitenkin arveltu olevan leviämässä kaupungeista maaseutualueille, ja Puola onkin kertonut tästä suuntauksesta kansallisessa raportissaan vuodelta 2005.
Más tiltott drogokhoz hasonlóan a kannabiszhasználat aránya is lényegesen magasabb a férfiaknál, mint a nőknél. A különbség az elmúlt évi vagy elmúlt havi használat esetében markánsabban mutatkozik, mint a kipróbálást tekintve, ugyanakkor az ilyen eltérések a fiatalok körében kisebbek, mint az idősebb felnőtteknél (lásd a nemekről szóló kiválasztott témakört). A kannabiszhasználat ezenkívül gyakoribb a városi, illetve a sűrűn lakott területeken. Azt feltételezik, hogy a használat átterjedőben van a kisebb városok vagy vidéki területek felé, és Lengyelország dokumentálta is ezt a tendenciát a 2005-ös országjelentésében.
Bruk av cannabis, som av andre illegale rusmidler, er betydelig høyere blant menn enn blant kvinner. Kjønnsforskjellen er klarere når det gjelder bruk siste år eller siste måned enn for livstidsbruk, men mindre blant unge mennesker enn blant eldre voksne (se utvalgt aspekt om kjønn). Cannabis er også vanligere i urbane områder og i områder med høy befolkningstetthet. Det har blitt framsatt hypoteser om at bruken er i ferd med å spre seg til mindre byer og til distriktene, en trend Polen har dokumentert i sin nasjonale rapport for 2005.
Zażywanie konopi indyjskich, podobnie jak i innych nielegalnych narkotyków, jest zdecydowanie częstsze wśród mężczyzn niż wśród kobiet. Różnica ta jest wyraźniej zaznaczona w przypadku osób, które zażywały narkotyk w ostatnim roku lub ostatnim miesiącu niż w przypadku osób, które zażywały go przynajmniej jeden raz, ale wśród młodych ludzi różnice te są mniejsze niż w przypadku starszych osób dorosłych (patrz wybrane zagadnienie dotyczące kwestii płci). Zażywanie konopi indyjskich jest również bardziej rozpowszechnione w obszarach miejskich lub obszarach o dużej gęstości zaludnienia. Postawiono hipotezę, że zażywanie tego narkotyku może rozprzestrzenić się w mniejszych miastach i na obszarach wiejskich. Taką tendencję wykazano w krajowym sprawozdaniu Polski z 2005 r.
Consumul de canabis, ca cel al altor droguri ilegale, este semnificativ mai ridicat în rândul bărbaţilor decât al femeilor. Diferenţa este mai pronunţată în cazul consumului în cursul ultimului an sau al ultimei luni decât în cazul consumului pe parcursul vieţii, însă diferenţele sunt mai mici în rândul tinerilor decât în rândul adulţilor cu vârste mai mari (vezi extrasul privind sexele). Consumul de canabis este, de asemenea, mai răspândit în zonele urbane şi în zonele cu o densitate ridicată a populaţiei. S-a presupus că folosirea acestui drog se poate răspândi în oraşe mai mici sau zone rurale, iar Polonia a confirmat această tendinţă prin raportul său naţional din 2005.
Užívanie kanabisu, podobne ako iných nezákonných drog, je výrazne vyššie u mužov ako u žien. Rozdiel je výraznejší v prípade užívania v poslednom roku alebo v poslednom mesiaci ako pre celoživotné užívanie, ale rozdiely sú menšie medzi mladými ľuďmi než medzi staršími dospelými (pozri vybranú otázku pohlavia). Užívanie kanabisu je tiež bežnejšie v mestských oblastiach s vysokou hustotou obyvateľstva. Predpokladá sa, že sa užívanie môže rozšíriť na malé mestá alebo vidiecke oblasti a Poľsko dokumentovalo tento trend vo svojej správe z roku 2005.
Uživanje konoplje je podobno kot pri drugih prepovedanih drogah znatno bolj razširjeno med moškimi kot med ženskami. Razlika je še opaznejša pri tistih, ki so jo zaužili v zadnjem letu ali mesecu, kot pri tistih, ki so jo že kdaj poskusili, vendar so razlike med mladimi manjše kot med starejšimi odraslimi (glej izbrano vprašanje o spolu). Uživanje konoplje je tudi pogostejše na mestnih območjih ali območjih z veliko gostoto prebivalstva. Predpostavlja se, da se uživanje lahko razširi v manjša mesta ali na podeželje, ta trend je dokumentirala Poljska v svojem nacionalnem poročilu za leto 2005.
Bruket av cannabis är, som andra olagliga droger, vanligare bland män än bland kvinnor. Könsskillnaderna är tydligare bland dem som säger sig ha använt cannabis under föregående år eller under föregående månad än för dem som säger sig någon gång ha provat drogen, men skillnaderna är mindre mellan unga människor än bland äldre vuxna (se temakapitlet om genusfrågor). Cannabisanvändning är också vanligare i städer eller områden med hög befolkningstäthet. Man har spekulerat att användningen håller på att spridas till mindre städer eller landsbygdsområden, och Polen styrker denna hypotes i sin nationella rapport 2005.
Diğer yasadışı uyuşturucu kullanımı gibi esrar kullanımı da erkekler arasında kadınlar arasında olduğundan önemli ölçüde daha yüksektir. Bu fark geçen yıl veya geçen ay kullanımında yaşam boyu kullanımında olduğundan daha belirgindir ama gençler arasındaki fark daha yaşlı yetişkinlerin arasındakinden daha küçüktür (cinsiyet hakkındaki seçili yayına bakın). Esrar kullanımı ayrıca kentsel alanlarda veya yüksek nüfus yoğunluklu bölgelerde daha yaygındır. Kullanımın daha küçük kasabalara veya kırsal alanlara yayıldığı kanısına varılmış ve Polonya 2005 ulusal raporunda bu eğilimi belgelemiştir.
  4. nodaļa: AmfetamÄ«ni...  
LSD ražo un tirgo daudz mazākos apmēros nekā pārējās sintētiskās narkotikas. ES 2004. gadā ir bijuši apmēram 700 atsavināšanas gadījumu, konfiscējot 220 000 LSD vienību. Kopš 2002. gada lielāko daudzumu LSD gadā konfiscē Vācija, kam seko Apvienotā Karaliste (101).
LSD is manufactured and trafficked to a much smaller extent than other synthetic drugs. In 2004, an estimated 700 seizures of 220 000 LSD units were made in the EU. Since 2002, Germany has been the country seizing the largest quantities of LSD per year, followed by the United Kingdom (101). Between 1999 and 2002, at EU level, both the number of LSD seizures (102) and quantities seized (103) decreased. However, in both 2003 and 2004, the available data suggest that numbers of LSD seizures and amounts intercepted increased for the first time in 9 years, with relatively large amounts of the drug seized in Germany, France, Lithuania, the Netherlands and Poland in 2004.
Le LSD est fabriqué et vendu illégalement à une échelle beaucoup plus réduite que les autres drogues de synthèse. On estime à 700 le nombre de saisies réalisées dans l'UE en 2004, soit 220 000 unités de LSD. Depuis 2002, l'Allemagne est le pays qui a saisi les plus grandes quantités de LSD par an, devant le Royaume‑Uni (101). Entre 1999 et 2002, le nombre de saisies (102) et la quantité de LSD saisie (103) ont baissé dans l'UE. Cependant, les données disponibles suggèrent que, en 2003 et en 2004, le nombre des saisies de LSD et les quantités interceptées ont augmenté pour la première fois en 9 ans, avec des quantités relativement importantes de drogue saisies en Allemagne, France, Lituanie, Pays‑Bas et Pologne en 2004.
LSD wird in weit geringerem Umfang hergestellt und gehandelt als andere synthetische Drogen. Im Jahr 2004 wurden in der EU bei schätzungsweise 700 Sicherstellungen 220 000 LSD-Einheiten beschlagnahmt. Seit 2002 werden in Deutschland jährlich die größten Mengen LSD sichergestellt, gefolgt vom Vereinigten Königreich (101). Von 1999 bis 2002 gingen auf EU-Ebene sowohl die Zahl der Sicherstellungen von LSD (102) als auch die beschlagnahmten Mengen (103) zurück. Den verfügbaren Daten zufolge dürften jedoch sowohl 2003 als auch 2004 die Zahl der Sicherstellungen von LSD und die beschlagnahmten Mengen erstmals seit neun Jahren gestiegen sein, wobei 2004 in Deutschland, Frankreich, Litauen, den Niederlanden und Polen relativ große Mengen sichergestellt wurden.
La producción y el tráfico de LSD alcanzan cifras mucho menores que los de otras drogas sintéticas. Se estima que en 2004 se llevaron a cabo 700 incautaciones de 220 000 unidades de LSD en la UE. Desde 2002, Alemania ha sido el país en el que se han incautado las mayores cantidades anuales de LSD, seguida por el Reino Unido (101). Entre 1999 y 2002, en el ámbito de la UE descendieron tanto el número de incautaciones de LSD (102) como de cantidades aprehendidas (103). Sin embargo, en base a los datos disponibles, durante los años 2003 y 2004 se produjo un incremento de las incautaciones de LSD y cantidades interceptadas por primera vez en nueve años, con cantidades relativamente importantes de droga aprehendidas en Alemania, Francia, Lituania, los Países Bajos y Polonia en 2004.
L’LSD viene prodotto e venduto in proporzione minore rispetto alle altre droghe sintetiche. Nel 2004 sono state intercettate nell’Unione europea, nell’ambito di 700 sequestri effettuati, 220 000 unità di LSD. Dal 2002 la Germania è il paese in cui si registrano ogni anno i più alti quantitativi di LSD sequestrato, seguita dal Regno Unito (101). Tra il 1999 e il 2002 sono diminuiti a livello europeo sia il numero di sequestri di LSD (102) sia i quantitativi sequestrati (103). Tuttavia, i dati disponibili suggeriscono che sia nel 2003 sia nel 2004 il numero di sequestri di LSD e i quantitativi intercettati sono aumentati per la prima volta da 9 anni a questa parte; i quantitativi più alti recuperati sono stati riferiti da Germania, Francia, Lituania, Paesi Bassi e Polonia nel 2004.
O LSD é fabricado e traficado a uma escala muito inferior à das outras drogas sintéticas. Em 2004, estima-se que foram efectuadas 700 apreensões de 220 000 unidades de LSD na UE. Em 2002, a Alemanha passou a ser o país que apreende maiores quantidades de LSD por ano, seguida pelo Reino Unido (101). Entre 1999 e 2002, o número de apreensões de LSD (102) e as quantidades apreendidas (103) diminuíram, a nível da União. No entanto, em 2003 e 2004, os dados disponíveis sugerem que o número de apreensões de LSD e as quantidades apreendidas aumentaram pela primeira vez em 9 anos, com a apreensão de quantidades relativamente grandes da droga na Alemanha, França, Lituânia, Países Baixos e Polónia em 2004.
Το LSD παρασκευάζεται και διακινείται σε πολύ μικρότερο βαθμό από ό,τι άλλα συνθετικά ναρκωτικά. Το 2004 στην ΕΕ εκτιμάται ότι πραγματοποιήθηκαν 700 κατασχέσεις 220 000 χαπιών LSD. Από το 2002 η Γερμανία έχει κατάσχει τις μεγαλύτερες ποσότητες LSD ετησίως, ακολουθούμενη από το Ηνωμένο Βασίλειο (101). Στο διάστημα μεταξύ 1999 και 2002, σε επίπεδο ΕΕ, τόσο ο αριθμός των κατασχέσεων LSD (102) όσο και οι κατασχεθείσες ποσότητες (103) μειώθηκαν. Ωστόσο, τόσο το 2003 όσο και το 2004 από τα διαθέσιμα στοιχεία προκύπτει ότι ο αριθμός των κατασχέσεων LCD και οι κατασχεθείσες ποσότητες αυξήθηκαν για πρώτη φορά σε 9 χρόνια, καθώς κατασχέθηκαν σχετικά μεγάλες ποσότητες του ναρκωτικού στη Γερμανία, τη Γαλλία, τη Λιθουανία, τις Κάτω Χώρες και την Πολωνία το 2004.
LSD wordt op veel kleinere schaal geproduceerd en verhandeld dan andere synthetische drugs. In 2004 zijn bij naar schatting 700 vangsten 220 000 LSD-eenheden in beslag genomen in de EU. Sinds 2002 worden in Duitsland jaarlijks de grootste hoeveelheden LSD onderschept, gevolgd door het Verenigd Koninkrijk (101). Tussen 1999 en 2002 is op EU-niveau zowel het aantal LSD-vangsten (102) als de in beslag genomen hoeveelheid (103) gedaald. Uit de beschikbare gegevens over zowel 2003 als 2004 blijkt echter dat het aantal LSD-vangsten en de onderschepte hoeveelheid voor het eerst in negen jaar zijn toegenomen, waarbij in 2004 in verhouding grote hoeveelheden drugs zijn onderschept in Duitsland, Frankrijk, Litouwen, Nederland en Polen.
Výroba LSD a obchod s ním probíhá v mnohem menším měřítku, než je tomu v případě ostatních syntetických drog. V roce 2004 bylo v EU provedeno odhadem 700 záchytů celkem 220 000 dávek LSD. Od roku 2002 je zemí s největším objemem zachyceného LSD ročně Německo, za nímž následuje Spojené království (101). V období 1999–2002 se na úrovni EU snížil jak počet záchytů LSD (102), tak zachycené množství (103). Z dostupných údajů pro roky 2003 a 2004 však vyplývá, že poprvé za devět let došlo k nárůstu počtu záchytů a zadrženého množství LSD, jelikož v roce 2004 byla v Německu, Francii, Litvě, Nizozemsku a Polsku zachycena poměrně velká množství drogy.
Lsd produceres og smugles i meget mindre omfang end andre syntetiske stoffer. I 2004 blev der i EU foretaget skønsmæssigt 700 beslaglæggelser af 220 000 lsd-enheder. Siden 2002 har Tyskland været det land, der har beslaglagt de største mængder lsd pr. år, efterfulgt af Det Forenede Kongerige (101). Mellem 1999 og 2002 faldt både antallet af lsd-belaglæggelser (102) og de beslaglagte mængder (103) på EU-plan. Det fremgår imidlertid af de foreliggende data, at antallet af lsd-beslaglæggelser og de beslaglagte mængder både i 2003 og 2004 steg for første gang i 9 år, og der blev beslaglagt forholdsvis store mængder af stoffet i Tyskland, Frankrig, Litauen, Nederlandene og Polen i 2004.
LSDd toodetakse ja müüakse palju väiksemas ulatuses kui muid sünteetilisi uimasteid. 2004. a viidi ELis läbi hinnanguliselt 700 konfiskeerimist, mille käigus konfiskeeriti 220 000 ühikut LSDd. Alates 2002. a on Saksamaa olnud aastas konfiskeeritud LSD koguste poolest esikohal, järgneb Ühendkuningriik.(101) Aastatel 1999–2002 vähenesid EL ulatuses nii LSD konfiskeerimiste arv(102) kui ka konfiskeeritud kogused.(103) Siiski on kättesaadavate andmete põhjal alust arvata, et nii 2003. kui ka 2004. a suurenesid esimest korda üheksa aasta jooksul nii LSD konfiskeerimiste arv kui ka tabatud kogused, kusjuures 2004. a konfiskeeriti suhteliselt suured kogused kõnealust uimastit Saksamaal, Prantsusmaal, Leedus, Madalmaades ja Poolas.
LSD:tä valmistetaan ja salakuljetetaan selvästi vähemmän kuin muita synteettisiä huumeita. EU:ssa tehtiin vuonna 2004 noin 700 LSD-takavarikkoa, joissa otettiin haltuun yhteensä 220 000 LSD-yksikköä. Vuodesta 2002 lähtien eniten LSD:tä on vuosittain takavarikoitu Saksassa ja sen jälkeen Yhdistyneessä kuningaskunnassa (101). Sekä LSD-takavarikkojen määrä (102) että takavarikoidut määrät (103) laskivat EU:ssa tasaisesti vuosina 1999–2002. Vuosina 2003 ja 2004 sekä LSD-takavarikkojen lukumäärä että takavarikoidut määrät kuitenkin kasvoivat ensimmäisen kerran yhdeksään vuoteen. Saksassa, Ranskassa, Liettuassa, Alankomaissa ja Puolassa takavarikoitiin varsin suuria määriä vuonna 2004.
Az LSD gyártása és kereskedelme a többi szintetikus kábítószernél sokkal kisebb mértékű. 2004-ben a becslések szerint az EU-ban 700 lefoglalással 220 000 LSD egységet koboztak el. 2002 óta az éves LSD-lefoglalások mennyisége tekintetében Németország vezet, őt követi az Egyesült Királyság101. 1999 és 2002 között az EU szintjén az LSD-lefoglalások száma102 és a lefoglalt mennyiségek egyaránt103 csökkentek. 2003-ban és 2004-ben viszont a rendelkezésre álló adatok azt jelezték, hogy az LSD-lefoglalások száma és a lefoglalt mennyiségek – kilenc év óta először – nőttek, miután 2004-ben viszonylag nagy mennyiségeket foglaltak le Németországban, Franciaországban, Litvániában, Hollandiában és Lengyelországban.
LSD produseres og smugles i langt mindre omfang enn andre syntetiske stoffer. I 2004 ble det gjort anslagsvis 700 beslag av til sammen 220 000 LSD-enheter i EU. Siden 2002 har Tyskland hvert år vært det landet som har gjort de største beslagene av LSD, etterfulgt av Storbritannia (101). Mellom 1999 og 2002 sank både antallet LSD-beslag (102) og beslaglagte kvanta (103) på EU-nivå. Tilgjengelige data for 2003 og 2004 tyder imidlertid på at antallet LSD-beslag og beslaglagte mengder, da økte for første gang på 9 år. Relativt store mengder av stoffet ble beslaglagt i Tyskland, Frankrike, Litauen, Nederland og Polen i 2005.
LSD wytwarza się i sprzedaje na znacznie mniejszą skalę niż inne narkotyki syntetyczne. Ocenia się, że w 2004 r. w UE dokonano 700 konfiskat 220 000 jednostek LSD. Od 2002 r. największe ilości LSD w skali rocznej konfiskowano w Niemczech, a następną pozycję zajmowała Wielka Brytania (101). W latach 1999–2002 na poziomie UE spadła zarówno liczba przypadków konfiskaty LSD (102), jak i skonfiskowanej ilości narkotyku (103). Jednak jak wynika z dostępnych danych, zarówno w 2003 r., jak i w 2004 r. po raz pierwszy od 9 lat nastąpił wzrost liczby przypadków konfiskaty LSD oraz przejętej ilości narkotyku, przy czym w 2004 r. stosunkowo duże jego ilości skonfiskowano w Niemczech, we Francji, na Litwie, w Holandii i w Polsce.
LSD este fabricat şi comercializat ilegal într-o măsură mult mai mică decât alte droguri sintetice. În 2004, s-a estimat că s-au efectuat în Uniunea Europeană 700 de capturi reprezentând 220 000 de unităţi de LSD. Din 2002, Germania a fost ţara care a capturat cele mai mari cantităţi de LSD anual, urmată de Regatul Unit (101). Între 1999 şi 2002, la nivelul Uniunii Europene, atât numărul capturilor de LSD (102), cât şi cantităţile capturate (103) au scăzut. Cu toate acestea, atât în 2003 cât şi 2004, datele disponibile sugerează că numărul capturilor de LSD şi cantităţile interceptate au crescut pentru prima dată în 9 ani, în 2004 fiind capturate cantităţi de LSD relativ importante în Germania, Franţa, Lituania, Ţările de Jos şi Polonia.
LSD sa vyrába a predáva v oveľa menšom rozsahu ako iné syntetické drogy. Odhaduje sa, že v roku 2004 sa v EÚ urobilo 220 000 zachytení LSD. Od roku 2002 je Nemecko krajinou, ktorá zachytáva najväčšie množstvá LSD ročne, za ním nasleduje Spojené kráľovstvo (101). V období medzi rokom 1999 a 2002 sa na úrovni EÚ znížil počet zachytení LSD (102) a znížili sa aj zachytené množstvá (103). No údaje, ktoré sú k dispozícii za rok 2003 a 2004 naznačujú, že počty zachytení LSD a zachytené množstvá sa zvýšili po prvýkrát za 9 rokov, pričom v roku 2004 sa zachytili relatívne veľké množstvá tejto drogy v Nemecku, vo Francúzsku, v Litve, Holandsku a Poľsku.
LSD se proizvaja in prodaja v manjšem obsegu kot druge sintetične droge. Leta 2004 je bilo v EU po ocenah opravljenih 700 zasegov LSD, v katerih je bilo zaseženih 220.000 enot LSD. Po letu 2002 je največje količine LSD na leto zasegla Nemčija, sledilo pa ji je Združeno kraljestvo (101). Med letoma 1999 in 2002 se je na ravni EU zmanjšalo tako število zasegov LSD (102) kot njegova zasežena količina (103). Vendar razpoložljivi podatki za leti 2003 in 2004 kažejo, da sta se število zasegov LSD in njegova zasežena količina prvič v devetih letih povečala, pri čemer je bila leta 2004 sorazmerno velika količina droge zasežena v Nemčiji, Franciji, Litvi ter na Nizozemskem in Poljskem.
Framställningen av och handeln med LSD är betydligt mindre än för andra syntetiska droger. Under 2004 gjordes ungefär 700 beslag av 220 000 LSD-enheter i EU. Sedan 2002 har de största mängderna LSD per år beslagtagits i Tyskland, följt av Storbritannien (101). Mellan 1999 och 2002 minskade både antalet LSD-beslag (102) och mängden beslagtagen (103) LSD på EU-nivå. Under både 2003 och 2004 tyder emellertid tillgängliga uppgifter på att antalet LSD-beslag och mängden beslagtagen LSD ökade för första gången på 9 år, med relativt stora mängder av drogen som beslagtogs i Tyskland, Frankrike, Litauen, Nederländerna och Polen år 2004.
LSD, diğer sentetik uyuşturuculardan çok daha az ölçüde imal edilmekte ve kaçakçılığı yapılmaktadır. 2004’te, AB’de tahmini 220.000 LSD birimine el konan 700 ele geçirme vakası meydana gelmiştir. 2002’den beri, bir yılda en büyük miktarlarda LSD ele geçiren ülke Almanya, daha sonra da Birleşik Krallık olmuştur (101). 1999 ve 2002 arasında, AB düzeyinde, hem LSD ele geçirmeleri (102) hem de ele geçirilen miktarlar (103) düşmüştür. Ancak hem 2003 hem 2004’te, mevcut verilere göre LSD ele geçirme vakalarının sayısı ve yakalanan miktarlar 9 yıldır ilk kez artmış olup uyuşturucunun nispeten büyük miktarları 2004’te Almanya, Fransa, Litvanya, Hollanda ve Polonya’da ele geçirilmiştir.
  3. nodaļa: Kaņepes  
gadā ir bijis 27 %, lai gan starp valstīm pastāv ievērojamas atšķirības; piemēram, Lietuvā, Maltā un Rumānijā jaunu kaņepju pacientu ir bijis mazāk par 5 %, savukārt Dānijā, Vācijā, Ungārijā un Somijā jauno pacientu vidū kaņepju lietotāju ir bijis vairāk nekā 40 % (72).
Overall, cannabis is also the second most frequently cited drug in reports on those entering treatment for the first time, representing 27 % of new clients reported in 2004, although there are considerable variations between countries with cannabis being cited by only less than 5 % of new clients in Lithuania, Malta and Romania but by more than 40 % of new clients in Denmark, Germany, Hungary and Finland (72). Over the period 1999–2004, the proportion of all new clients seeking treatment for cannabis increased in most countries that reported data (73).
Dans l'ensemble, le cannabis est également la deuxième drogue la plus souvent citée dans les cas signalés de patients qui entament un traitement pour la première fois, soit 27 % des nouveaux patients recensés en 2004, bien que l'on observe des variations considérables entre les pays, le cannabis n'étant cité que par moins de 5 % des nouveaux patients en Lituanie, à Malte et en Roumanie, mais par plus de 40 % des nouveaux patients au Danemark, en Allemagne, en Hongrie et en Finlande (72). Au cours de la période 1999-2004, le nombre de nouveaux patients demandant un traitement pour usage de cannabis a augmenté dans la plupart des pays pour lesquels des données sont disponibles (73).
Insgesamt ist Cannabis mit 27 % der im Jahr 2004 gemeldeten Erstpatienten auch in den Berichten über die Drogenkonsumenten, die sich erstmals in Behandlung begeben, die am zweithäufigsten genannte Droge. Dabei gibt es jedoch beträchtliche Unterschiede zwischen den einzelnen Ländern: In Litauen, Malta und Rumänien gaben weniger als 5 %, in Dänemark, Deutschland, Ungarn und Finnland dagegen über 40 % der Erstpatienten Cannabis an (72). Der Anteil der Erstpatienten, die sich wegen Cannabisproblemen in Behandlung begeben haben, ist im Zeitraum von 1999 bis 2004 in den meisten Ländern, die Daten übermittelt haben, gestiegen (73).
En general, el cannabis es también la segunda droga más citada en los informes sobre consumidores de droga que acceden a tratamiento por primera vez, como es el caso del 27 % de los nuevos pacientes registrados en el año 2004. No obstante, las cifras varían considerablemente entre países. Así, por ejemplo, el cannabis es mencionado por menos del 5 % de los nuevos pacientes en Lituania, Malta y Rumanía, mientras que la mencionan más del 40 % de nuevos pacientes en Dinamarca, Alemania, Hungría y Finlandia (72). Durante el período 1999-2004, el porcentaje de todos los nuevos pacientes que solicitan tratamiento para su adicción al cannabis se vio incrementado en la mayoría de los países que facilitaron datos (73).
Nel complesso la cannabis è anche la seconda droga citata più di frequente nelle cartelle cliniche dei pazienti che si sottopongono per la prima volta a un trattamento, ossia nel 27% dei nuovi pazienti registrati nel 2004, sebbene vi siano notevoli differenze da paese a paese: la cannabis, cioè, è menzionata soltanto da meno del 5% dei nuovi pazienti in Lituania, Malta e Romania, ma da oltre il 40% dei nuovi pazienti in Danimarca, Germania, Ungheria e Finlandia (72). Nel periodo 1999–2004 la proporzione di tutti i nuovi pazienti che hanno fatto richiesta di trattamento per consumo di cannabis è cresciuta in tutti i paesi per i quali si dispone di informazioni (73).
Globalmente, a cannabis também é a segunda droga mais frequentemente citada nos relatórios sobre os utentes que iniciam o tratamento pela primeira vez, representando 27% dos novos utentes notificados em 2004, embora haja variações consideráveis entre os países, sendo a cannabis mencionada por menos de 5% dos novos utentes na Lituânia, Malta e Roménia, mas por mais de 40% dos novos utentes na Dinamarca, Alemanha, Hungria e Finlândia (72). No período de 1999 a 2004, a percentagem dos novos utentes que procuraram tratamento devido ao consumo de cannabis aumentou na maioria dos países que forneceram dados (73).
Συνολικά, η κάνναβη είναι επίσης το δεύτερο συχνότερα αναφερόμενο ναρκωτικό στις πληροφορίες για τα άτομα που προσφεύγουν σε θεραπεία για πρώτη φορά, αντιπροσωπεύοντας το 27 % των ατόμων που αναφέρθηκαν το 2004 ως άτομα που ζητούν για πρώτη φορά θεραπεία. Ωστόσο, υπάρχουν σημαντικές διαφοροποιήσεις μεταξύ των χωρών, καθώς η κάνναβη αναφέρεται από λιγότερο από 5 % του συνόλου των ατόμων που ζητούν θεραπεία για πρώτη φορά στη Λιθουανία, τη Μάλτα και τη Ρουμανία, αλλά από περισσότερο από 40 % του συνόλου των ατόμων που ζητούν θεραπεία για πρώτη φορά στη Δανία, τη Γερμανία, την Ουγγαρία και τη Φινλανδία (72). Κατά την περίοδο 1999–2004, το συνολικό ποσοστό των ατόμων που ζήτησαν θεραπεία απεξάρτησης από την κάνναβη για πρώτη φορά αυξήθηκε στις περισσότερες χώρες που υπέβαλαν εκθέσεις (73).
Over het geheel genomen is cannabis ook de op een na meest genoemde drug in verslagen over cliënten die voor de eerste keer in behandeling gaan: het betrof 27% van de nieuwe cliënten in 2004, hoewel er op dit punt aanzienlijke verschillen tussen landen bestaan. Zo werd cannabis in Litouwen, Malta en Roemenië slechts door minder dan 5% van de nieuwe cliënten genoemd, maar door meer dan 40% van de nieuwe cliënten in Denemarken, Duitsland, Hongarije en Finland (72). In de periode 1999-2004 steeg het percentage nieuwe cliënten die voor cannabis in behandeling gingen in de meeste landen die gegevens hebben verstrekt (73).
Konopí je rovněž druhou nejčastěji uváděnou drogou u osob nastupujících léčbu poprvé a na počtu nových klientů uváděném za rok 2004 se podílí 27 %, ale mezi jednotlivými zeměmi existují výrazné rozdíly. Jako důvod k léčbě uvedlo konopí méně než 5 % nových klientů v Litvě, na Maltě a v Rumunsku, ale více než 40 % nových klientů Dánsku, v Německu, Maďarsku a Finsku (72).V období 1999–2004 se ve většině zemí, které údaje poskytly, zvýšil podíl nových klientů vyhledávajících léčbu v souvislosti s konopím (73).
Generelt er cannabis også det stof, der nævnes næsthyppigst i rapporterne om klienter, der kommer i behandling første gang, svarende til 27 % af nye klienter, der er rapporteret i 2004, selv om der er store udsving fra land til land, idet cannabis kun nævnes af under 5 % af nye klienter i Litauen, Malta og Rumænien, men af over 40 % af nye klienter i Danmark, Tyskland, Ungarn og Finland (72). I perioden 1999–2004 steg andelen af alle nye klienter, der søgte behandling for cannabisbrug, i de fleste lande, der indberettede data (73).
Üldiselt on kanep uimastite hulgas esinemissageduselt teisel kohal ka aruannetes esmakordselt ravile pöörduvate patsientide kohta, olles ravi taotlemise põhjuseks 27% uute patsientide puhul, kellest teatati 2004. a. Kuid riigiti esineb arvestatavaid erinevusi: kanepit nimetas põhjusena vähem kui 5% uutest patsientidest Leedus, Maltal ja Rumeenias, aga rohkem kui 40% uutest patsientidest Taanis, Saksamaal, Ungaris ja Soomes.(72) Ajavahemikul 1999–2004 suurenes kõikide kanepi tõttu ravi taotlevate uute patsientide osakaal enamikus andmed esitanud riikides.(73)
Yleisesti katsoen kannabis on heroiinin jälkeen myös toiseksi useimmin mainittu huume ensimmäistä kertaa hoitoon hakeutuvia asiakkaita koskevissa raporteissa. Kannabisasiakkaiden osuus kaikista hoitoon hakeutuneista uusista asiakkaista oli 27 prosenttia vuonna 2004, vaikkakin maiden välillä on huomattavia eroja. Kannabiksen mainitsee vain alle 5 prosenttia uusista asiakkaista Liettuassa, Maltalla ja Romaniassa, mutta yli 40 prosenttia uusista asiakkaista Saksassa, Tanskassa, Unkarissa ja Suomessa (72). Vuosina 1999–2004 kannabiksen takia hoitoon hakeutuneiden osuus kaikista uusista asiakkaista kasvoi useimmissa maissa, joista saatiin tietoa (73).
Összességében a kannabisz a heroin mögött a második leggyakrabban említett kábítószer a gyógykezelésre első alkalommal jelentkezőkről szóló jelentésekben is a 2004-ben bejelentett új páciensek 27%-ával, bár az országok között jelentős különbségek vannak, így például Litvániában, Máltán és Romániában az új páciensek kevesebb mint 5%-a nevezte meg a kannabiszt, miközben Dániában, Németországban, Magyarországon és Finnországban az új páciensek több mint 40%-a e szer miatt jelentkezett72. Az 1999–2004 közötti időszak során a kannabisz miatt kezelésre jelentkező új páciensek aránya a legtöbb adatközlő országban nőtt73.
Alt i alt er cannabis også det nest oftest nevnte stoffet i rapporter på personer som tas inn i behandlingsapparatet for første gang, og representerte 27 % av alle klienter i 2004. Det er imidlertid betydelige variasjoner mellom landene, for cannabis nevnes av mindre enn 5 % av nye klienter i Litauen, på Malta og i Romania, men av over 40 % av nye klienter i Danmark, Tyskland, Ungarn og Finland (72). I løpet av perioden 1999-2004 økte andelen nye klienter som søkte behandling for cannabis i de fleste landene som rapporterte tall (73).
Konopie indyjskie zajmują również drugą pozycję wśród narkotyków najczęściej wymienianych przez osoby zgłaszające się po raz pierwszy na leczenie. Grupa ta stanowi 27% nowych pacjentów zarejestrowanych w 2004 r., chociaż istnieją znaczne różnice pomiędzy krajami: poniżej 5% nowych pacjentów wymienia konopie indyjskie na Litwie, na Malcie i w Rumunii, ale ponad 40% w Danii, Niemczech, na Węgrzech i w Finlandii (72). W latach 1999–2004 w większości krajów, które udostępniły dane, nastąpił wzrost odsetka nowych pacjentów zgłaszających się na leczenie w związku z zażywaniem konopi indyjskich (73).
Pe ansamblu, canabisul este, de asemenea, al doilea drog ca număr de menţiuni în rapoartele privind persoanele supuse unui prim tratament, acestea reprezentând 27 % din noii pacienţi raportaţi în 2004, deşi există variaţii semnificative între ţări, canabisul fiind menţionat doar în cazul a mai puţin de 5 % din noii pacienţi în Lituania, Malta şi România, dar pentru peste 40 % din noii pacienţi în Danemarca, Germania, Ungaria şi Finlanda (72). În cursul perioadei 1999–2004, proporţia tuturor noilor pacienţi care au solicitat tratament pentru consumul de canabis a crescut în majoritatea ţărilor care au raportat date în acest sens (73).
Celkove je kanabis druhou najčastejšie citovanou drogou v správach o tých, ktorí nastúpili na liečenie po prvýkrát, čo predstavuje 27 % nových klientov uvádzaných v roku 2004, hoci existujú značné rozdiely medzi krajinami, keď kanabis uvádza menej ako 5 % nových klientov v Litve, na Malte a v Rumunsku, ale viac ako 40 % nových klientov v Dánsku, Nemecku, Maďarsku a Fínsku (72). Počas obdobia 1999 – 2004 podiel všetkých nových klientov, ktorí vyhľadali liečenie kvôli kanabisu, vzrástol vo väčšine krajín, ktoré poskytli údaje (73).
Na splošno je konoplja tudi druga najpogosteje navedena droga v poročilih o uživalcih, ki se prvič vključijo v zdravljenje, in sicer predstavlja 27 % novih uživalcev, zabeleženih za leto 2004, čeprav so med državami znatne razlike, saj konopljo navaja samo manj kot 5 % novih uživalcev v Litvi, na Malti in v Romuniji in več kot 40 % novih uživalcev v Nemčiji, na Danskem, Madžarskem in Finskem (72). V obdobju 1999–2004 se je delež vseh novih uživalcev, ki iščejo zdravljenje zaradi konoplje, povečal v večini držav, ki so sporočile podatke (73).
Cannabis är totalt sett också den näst vanligaste drog som nämns i rapporter om nyintagna i missbruksbehandling, och står för 27 % av de nya klienter som rapporterats under 2004. Det finns dock stora skillnader mellan länderna. Cannabis nämns i rapporter om mindre än 5 % av de nyintagna i Litauen, Malta och Rumänien men för mer än 40 % av de nya klienterna i Danmark, Tyskland, Ungern och Finland (72). Under perioden 1999–2004 ökade andelen klienter som sökte behandling för cannabismissbruk av samtliga nya klienter som sökte behandling i de flesta länder som rapporterat uppgifter (73).
Genel olarak, 2004’te rapor edilen yeni hastaların % 27’sini temsil eden, ilk kez tedaviye başlayanlara dair raporlarda da esrar ikinci en sık bahsi geçen uyuşturucu olmakla beraber yeni hastaların yalnızca % 5’inden azının esrardan bahsettiği Litvanya, Malta ve Romanya ile yeni hastaların % 40’ından fazlasının bahsettiği Danimarka, Almanya, Macaristan ve Finlandiya arasında dikkate değer farklılıklar bulunmaktadır (72). 1999-2004 döneminde, esrar için tedavi görmek isteyen tüm yeni hastaların oranı veri rapor eden ülkelerin çoğunda artış göstermiştir (73).
  2. nodaļa: Pārskats p...  
Jaunajās dalībvalstīs kopumā ir maz cietumnieku, kam ir pieejama antagonistu terapija un aizvietotājterapija. Šķiet, ka antagonistu terapiju piemēro tikai ārkārtas gadījumos, un tikai dažas valstis informē par aizvietotājterapijas piemērošanu cietumos akūtas detoksikācijas gadījumos (Ungārija, Malta, Polija un Slovēnija).
The number of prisoners in new Member States having access to treatment with antagonists and substitution treatment is generally low. Except in emergency cases, treatment with antagonists does not appear to exist, and few countries report the availability of opioid substitution treatment for acute detoxification in prison (Hungary, Malta, Poland and Slovenia). Drug-related prerelease interventions mainly take the form of counselling and information provision (Czech Republic, Latvia, Lithuania, Hungary, Poland, Slovenia and Slovakia). Substitution treatment as a prerelease intervention is available in all prisons in Slovenia and in less than 50 % of prisons in Poland.
Le nombre de prisonniers ayant accès à un traitement par antagonistes et à un traitement de substitution est généralement faible dans les nouveaux États membres. Hormis les cas d’urgence, le traitement par antagonistes ne semble pas exister et quelques pays rapportent la possibilité de traitement de substitution aux opiacés pour des cures de désintoxication aiguë en prison (Hongrie, Malte, Pologne et Slovénie). Les interventions concernant la drogue et préalables à la libération prennent essentiellement la forme de conseils et d’information (République tchèque, Lettonie, Lituanie, Hongrie, Pologne, Slovénie et Slovaquie). Le traitement de substitution en tant qu’intervention préalable à la libération est proposé dans toutes les prisons en Slovénie et dans moins de la moitié des établissements en Pologne.
Die Zahl der Haftinsassen, die Zugang zu einer Behandlung mit Antagonisten oder zu Substitutionstherapien haben, ist in den neuen Mitgliedstaaten insgesamt gering. Behandlungen mit Antagonisten werden mit Ausnahme von Notfällen offenbar überhaupt nicht angeboten, und nur wenige Länder berichten über die Verfügbarkeit opioidgestützter Substitutionstherapien zur akuten Entgiftung in Haftanstalten (Ungarn, Malta, Polen und Slowenien). Entlassungsvorbereitende Maßnahmen im Zusammenhang mit Drogen erfolgen vorwiegend in Form von Beratungen und Information (Tschechische Republik, Lettland, Litauen, Ungarn, Polen, Slowenien und Slowakei). Die Substitutionsbehandlung als entlassungsvorbereitende Maßnahme ist in Slowenien in allen Haftanstalten und in Polen in weniger als 50 % der Haftanstalten verfügbar.
En general, en los nuevos Estados miembros el porcentaje de presidiarios que tienen acceso a tratamientos con antagonistas o tratamientos de sustitución es bastante reducido. Excepto en casos de emergencia, el tratamiento con antagonistas parece no existir, y pocos países declaran disponer de tratamientos de sustitución a base de opiáceos para la desintoxicación aguda en los centros penitenciarios (Hungría, Malta, Polonia y Eslovenia). Las medidas previas a la excarcelación suelen incluir asesoramiento y distribución de información sobre las drogas (República Checa, Letonia, Lituania, Hungría, Polonia, Eslovenia y Eslovaquia). Asimismo, los tratamientos de sustitución como medidas previas a la excarcelación están disponibles en todos los centros penitenciarios de Eslovenia y en menos del 50 % de los centros de Polonia.
Il numero di prigionieri nei nuovi Stati membri che accedono al trattamento con antagonisti e alla terapia sostitutiva è solitamente basso. Se si escludono i casi di emergenza, il trattamento con antagonisti sembra quasi inesistente e pochi paesi segnalano la disponibilità di terapie sostitutive con oppiacei per la disintossicazione acuta in carcere (Ungheria, Malta, Polonia e Slovenia). Gli interventi correlati agli stupefacenti che precedono il rilascio si configurano come servizi di consulenza e informazioni (Repubblica ceca, Lettonia, Lituania, Ungheria, Polonia, Slovenia e Slovacchia). La terapia sostitutiva come intervento precedente il rilascio è presente in tutte le carceri della Slovenia e in meno del 50% delle carceri in Polonia.
O número de reclusos dos novos Estados-Membros que têm acesso ao tratamento com antagonistas e ao tratamento de substituição é geralmente baixo. O tratamento com antagonistas parece estar circunscrito aos casos de emergência e são poucos os países que afirmam dispor de tratamento de substituição de opiáceos para as intervenções de desintoxicação em casos agudos, na prisão (Hungria, Malta, Polónia e Eslovénia). As intervenções antes da saída da prisão assumem principalmente a forma de aconselhamento e fornecimento de informações (República Checa, Letónia, Lituânia, Hungria, Polónia, Eslovénia e Eslováquia). O tratamento de substituição como intervenção preparatória da saída da prisão está disponível em todas as prisões da Eslovénia e em menos de 50% das prisões na Polónia.
Ο αριθμός των φυλακισμένων στα νέα κράτη μέλη που έχουν πρόσβαση σε θεραπεία με ανταγωνιστές και θεραπεία υποκατάστασης είναι σε γενικές γραμμές χαμηλός. Με εξαίρεση τις περιπτώσεις έκτακτης ανάγκης, η θεραπεία με ανταγωνιστές δεν φαίνεται να παρέχεται και λίγες είναι οι χώρες που αναφέρουν την ύπαρξη θεραπείας υποκατάστασης με οπιοειδή για οξεία αποτοξίνωση σε σωφρονιστικά ιδρύματα (Ουγγαρία, Μάλτα, Πολωνία και Σλοβενία). Οι σχετικές με τα ναρκωτικά παρεμβάσεις προ της αποφυλάκισης κυρίως λαμβάνουν τη μορφή συμβουλευτικής και πληροφόρησης (Τσεχική Δημοκρατία, Λεττονία, Λιθουανία, Ουγγαρία, Πολωνία, Σλοβενία και Σλοβακία). Η θεραπεία υποκατάστασης ως παρέμβαση προ της αποφυλάκισης είναι διαθέσιμη σε όλα τα σωφρονιστικά ιδρύματα της Σλοβενίας και σε λιγότερο από 50 % των σωφρονιστικών ιδρυμάτων της Πολωνίας.
Het aantal gevangenen in de nieuwe lidstaten dat toegang heeft tot behandelingen met antagonisten en substitutiebehandelingen is over het algemeen klein. Behalve in noodgevallen lijkt behandeling met antagonisten niet te worden toegepast, en enkele landen melden de beschikbaarheid van substitutiebehandelingen voor opioïdengebruikers voor acute detoxificatie in gevangenissen (Hongarije, Malta, Polen en Slovenië). Drugsgerelateerde interventies voorafgaand aan de vrijlating komen hoofdzakelijk voor in de vorm van counseling en informatievoorziening (Tsjechië, Letland, Litouwen, Hongarije, Polen, Slovenië en Slowakije). In alle gevangenissen in Slovenië en in minder dan de helft van de gevangenissen in Polen is substitutiebehandeling beschikbaar als interventie voorafgaand aan de vrijlating.
Počet vězňů, kteří mají v nových členských státech přístup k léčbě antagonisty a k substituční léčbě, je obecně malý. S výjimkou naléhavých případů léčba antagonisty podle všeho neexistuje a jen několik málo zemí hlásí ve věznicích dostupnost substituční léčby závislosti na opiátech při akutní potřebě detoxifikace (Maďarsko, Malta, Polsko a Slovinsko). Protidrogové intervence před propuštěním mají podobu především poradenství a poskytování informací (Česká republika, Lotyšsko, Litva, Maďarsko, Polsko, Slovinsko a Slovensko). Substituční léčba jako intervence před propuštěním je k dispozici ve všech věznicích ve Slovinsku a v méně než 50 % věznic v Polsku.
Antallet af indsatte i de nye medlemsstater, der har adgang til behandling med antagonister og substitutionsbehandling, er generelt lavt. Behandling med antagonister synes kun at bruges i nødstilfælde, og kun få lande har meldt om adgang til opioidsubstitutionsbehandling i forbindelse med akut afgiftning i fængslet (Ungarn, Malta, Polen og Slovenien). Narkotikarelaterede foranstaltninger forud for løsladelse er hovedsagelig i form af rådgivning og oplysning (Tjekkiet, Letland, Litauen, Ungarn, Polen, Slovenien og Slovakiet). Substitutionsbehandling som en foranstaltning forud for løsladelsen er tilgængelig i alle fængsler i Slovenien og i under 50 % af fængslerne i Polen.
Uutes liikmesriikides on nende vangide hulk, kellele on kättesaadav ravi antagonistidega või asendusravi, üldiselt väike. Välja arvatud erakorralised juhtumid, tundub, et ravi antagonistidega ei ole kasutusel ning vaid vähesed riigid annavad teada opioidide asendusravist akuutseks detoksifikatsiooniks vanglas (Ungari, Malta, Poola ja Sloveenia). Uimastialased meetmed enne vabastamist on tavaliselt nõustamine ja teabe jagamine (Tšehhi Vabariigis, Lätis, Leedus, Ungaris, Poola, Sloveenias ja Slovakkias). Asendusravi enne vabastamist on võimalik kõigis vanglates Sloveenias ja vähem kui 50% vanglatest Poolas.
Niiden vankien määrä uusissa jäsenvaltioissa, joilla on mahdollisuus saada antagonisteilla annettavaa hoitoa ja korvaushoitoa, on yleisesti katsoen alhainen. Antagonisteilla annettavaa hoitoa ei hätätapauksia lukuun ottamatta tarjota ilmeisesti lainkaan, ja vain harva maa (Unkari, Malta, Puola ja Slovenia) on ilmoittanut tarjoavansa korvaushoitoa akuuttiin vieroitushoitoon vankiloissa. Huumeisiin liittyvät vapauttamista edeltävät interventiot ovat muodoltaan lähinnä neuvontaa ja tiedotusta (Tšekissä, Latviassa, Liettuassa, Unkarissa, Puolassa, Sloveniassa ja Slovakiassa). Korvaushoitoa tarjotaan vapauttamista edeltävänä interventiona kaikissa vankiloissa Sloveniassa ja alle puolessa vankiloista Puolassa.
Az új tagállamokban általában véve alacsony azon foglyok száma, akik hozzájutnak az antagonistákkal végzett és helyettesítő kezeléshez. Az antagonistákkal való kezelés a sürgősségi esetektől eltekintve gyakorlatilag nem létezik, és az akut detoxikálást célzó opiáthelyettesítő kezelés börtönbeli meglétéről is kevés ország számolt be (Magyarország, Málta, Lengyelország és Szlovénia). A kábítószerekkel összefüggő, szabadon bocsátás előtti beavatkozások többnyire a tanácsadásban és a tájékoztatásban merülnek ki (Csehország, Lettország, Litvánia, Magyarország, Lengyelország, Szlovénia és Szlovákia). A szabadon bocsátás előtti beavatkozások keretében helyettesítő kezelést lehet igénybe venni Szlovénia összes börtönében, valamint a lengyelországi börtönök kevesebb mint 50%-ában.
I de nye medlemsstatene er tallet på innsatte som har tilgang til behandling med antagonister og substitusjonsbehandling, generelt lavt. Behandling med antagonister ser ikke ut til å eksistere bortsett fra i nødsituasjoner, og noen få land rapporterer om tilbud om substitusjonsbehandling med opioider for akutt avrusning i fengsel (Ungarn, Malta, Polen og Slovenia). Narkotikarelaterte intervensjoner før løslatelse tar hovedsakelig form av rådgivning og informasjonsformidling (Den tsjekkiske republikk, Latvia, Litauen, Ungarn, Polen, Slovenia og Slovakia). Substitusjonsbehandling som intervensjon før løslatelse er tilgjengelig i alle fengsler i Slovenia og i under halvparten av fengslene i Polen.
Ogólnie w nowych państwach członkowskich liczba więźniów, którym umożliwia się leczenie z wykorzystaniem antagonistów lub leczenie zastępcze, jest niska. Poza nagłymi przypadkami leczenie z wykorzystaniem antagonistów raczej nie występuje, a w kilku krajach odnotowano dostępność leczenia zastępczego z uzależnienia od opiatów stosowanego w celu ostrej detoksykacji w więzieniu (na Węgrzech, na Malcie, w Polsce i w Słowenii). Związane z narkotykami działania interwencyjne prowadzone przed zwolnieniem z więzienia przyjmują jedynie formę doradztwa i dostarczenia informacji (w Czechach, na Łotwie, na Litwie, na Węgrzech, w Polsce, w Słowenii i w Słowacji). Leczenie zastępcze podejmowane jako działanie interwencyjne przed zwolnieniem jest dostępne we wszystkich więzieniach w Słowenii i w poniżej 50% więzień w Polsce.
Numărul deţinuţilor din noile state membre care au acces la tratament cu antagonişti şi tratament de substituţie este în general redus. În afara cazurilor de urgenţă, se pare că tratamentul cu antagonişti nu există, în timp ce puţine ţări raportează disponibilitatea tratamentului de substituţie pentru opiacee pentru dezintoxicare de scurtă durată în închisori (Ungaria, Malta, Polonia şi Slovenia). Intervenţiile înainte de eliberarea din închisoare se manifestă în special sub forma consilierii şi oferirii de informaţii (Republica Cehă, Letonia, Lituania, Ungaria, Polonia, Slovenia şi Slovacia). Tratamentul de substituţie ca intervenţie înainte de eliberare este disponibil în toate închisorile din Slovenia şi în mai puţin de 50 % din închisorile din Polonia.
Počet väzňov v nových členských štátoch, ktorí majú prístup k liečbe antagonistami a k substitučnej liečbe je vo všeobecnosti nízky. S výnimkou naliehavých prípadov sa nezdá, že by liečba antagonistami existovala a málo krajín uvádza dostupnosť substitučnej liečby závislosti od opiátov kvôli akútnej detoxikácii vo väzení (Maďarsko, Malta, Poľsko a Slovinsko). Zásahy pred prepustením súvisiace s drogami nadobúdajú najmä formu poradenstva a poskytovania informácií (Česká republika, Lotyšsko, Litva, Maďarsko, Poľsko, Slovinsko a Slovensko). Substitučná liečba ako zásah pred prepustením je dostupná vo všetkých väzniciach v Slovinsku a v menej ako 50 % väzníc v Poľsku.
Število zapornikov v novih državah članicah, ki imajo dostop do zdravljenja z antagonisti in nadomestnega zdravljenja, je na splošno nizko. Zdi se, da zdravljenje z antagonisti obstaja le v nujnih primerih, in malo držav poroča o razpoložljivosti nadomestnega zdravljenja z opioidi za akutno razstrupljanje v zaporu (Madžarska, Malta, Poljska in Slovenija). Z drogami povezane intervencije pred izpustitvijo iz zapora so predvsem v obliki svetovanja in zagotavljanja informacij (Češka republika, Latvija, Litva, Madžarska, Poljska, Slovenija in Slovaška). Nadomestno zdravljenje kot intervencija pred izpustitvijo iz zapora je na voljo v vseh zaporih v Sloveniji in v manj kot 50 % zaporov na Poljskem.
Antalet intagna i de nya medlemsstaterna som har tillgång till behandling med antagonister och substitutionsbehandling är i allmänhet lågt. Förutom i akuta fall förefaller behandling med antagonister inte förekomma och bara få länder rapporterar att de kan erbjuda substitutionsbehandling för akut avgiftning i fängelser (Ungern, Malta, Polen och Slovenien). Narkotikarelaterade insatser före frigivning sker i form av rådgivning och information (Tjeckien, Lettland, Litauen, Ungern, Polen, Slovenien och Slovakien). I samtliga fängelser i Slovenien och i knappt 50 % av fängelserna i Polen erbjuds substitutionsbehandling före frigivning.
Yeni Üye Devletler’de antagonistlerle tedavi ve ikame tedavisine erişimi olan hapishanelerin sayısı genel olarak azdır. Acil durumlar dışında, antagonistlerle tedavi mevcut görünmemektedir ve hapishanede akut detoksifikasyon için opioid ikame tedavisi bulunduğunu bildiren ülke sayısı azdır (Macaristan, Malta, Polonya ve Slovenya). Uyuşturucuyla ilgili tahliye öncesi müdahaleler en çok danışma hizmetleri ve bilgilendirme şeklinde yapılmaktadır (Çek Cumhuriyeti, Letonya, Litvanya, Macaristan, Polonya, Slovenya ve Slovakya). Tahliye öncesi bir müdahale olarak ikame tedavisi Slovenya’daki tüm hapishanelerde ve Polonya’daki hapishanelerin % 50’sinden azında bulunmaktadır.
  2. nodaļa: Pārskats p...  
Starp visiem Eiropas reģiona aizvietotājterapijas saņēmējiem ir pavisam maz jauno dalībvalstu un kandidātvalstu pacientu, ko daļēji var skaidrot ar faktu, ka šajās valstīs ir zemāks opioīdu lietošanas līmenis.
It is estimated that in the EU more than half a million opioid users received substitution treatment in 2003, which represents one-third of the currently estimated 1.5 million problem opioid users (EMCDDA, 2005a). The new Member States and candidate countries account for only a small fraction of the clients in substitution treatment in the European region, which can partly be explained by lower levels of opioid use in these countries. Although the overall provision of substitution treatment remains low in these countries, there are some indications of increases in Estonia, Lithuania and Bulgaria.
Selon les estimations, au sein de l'UE, plus d'un demi million d'usagers d'opiacés ont reçu un traitement de substitution en 2003, ce qui représente un tiers des usagers d'opiacés à problème, dont le nombre est actuellement estimé à 1,5 million de personnes (OEDT, 2005a). Les nouveaux États membres et les pays candidats ne représentent qu'un faible pourcentage des patients sous traitement de substitution en Europe, ce qui s'explique en partie par les niveaux plus bas de la consommation d'opiacés dans ces pays. Bien que la fourniture globale de traitement de substitution demeure basse dans ces pays, certains signes indiquent une augmentation en Estonie, Lituanie et Bulgarie.
Schätzungen zufolge haben im Jahr 2003 EU-weit über eine halbe Million Opioidkonsumenten eine Substitutionsbehandlung erhalten. Das entspricht einem Drittel der derzeit schätzungsweise 1,5 Millionen problematischen Opioidkonsumenten (EBDD, 2005a). Der geringe Anteil der neuen Mitgliedstaaten sowie der Kandidatenländer an der Gesamtzahl der Patienten in Substitutionsbehandlung in Europa ist zum Teil darauf zurückzuführen, dass der Opioidkonsum in diesen Ländern geringer ist. Zwar ist das Angebot von Substitutionsbehandlungen in diesen Ländern nach wie vor gering, jedoch gibt es in Estland, Litauen und Bulgarien einige Anzeichen für einen Aufwärtstrend.
Se estima que en el año 2003 recibieron un tratamiento de sustitución en la UE más de medio millón de consumidores de opiáceos, lo que corresponde a un tercio de los 1,5 millones de consumidores de opiáceos problemáticos que se estima existen en la actualidad (OEDT, 2005a). Los nuevos Estados miembros y los países candidatos sólo representan una pequeña fracción de los pacientes en tratamiento de sustitución en la zona europea, lo que se puede explicar en parte por los bajos niveles de consumo de opiáceos en esos países. Si bien la oferta de tratamientos de sustitución en esos países sigue siendo reducida, existen algunos indicios de una tendencia al alza en Estonia, Lituania y Bulgaria.
Si calcola che nell’Unione europea più di mezzo milione di consumatori di oppiacei si sono sottoposti nel 2003 a una terapia sostitutiva, pari a un terzo dei consumatori di oppiacei problematici attualmente calcolati (1,5 milioni; OEDT, 2005a). Nei nuovi Stati membri e nei paesi candidati all’adesione il numero di pazienti che ricevono una terapia sostitutiva rappresenta soltanto una frazione minima dei pazienti di tutta l’Europa; questo fatto si spiega in parte anche con i livelli bassi di consumo di oppiacei rilevati in questi paesi. Sebbene l'erogazione di servizi terapeutici sostitutivi sia complessivamente bassa in questi paesi, vi sono tuttavia segnali di una tendenza all’aumento in Estonia, Lituania e Bulgaria.
Estima-se que, na UE, mais de meio milhão de consumidores de opiáceos receberam tratamento de substituição em 2003, o que equivale a um terço do actual milhão e meio de consumidores problemáticos de opiáceos estimados (OEDT, 2005a). Os novos Estados‑Membros e países candidatos apenas são responsáveis por uma pequena fracção dos utentes do tratamento de substituição na região europeia, facto que pode ser em parte explicado pelos menores níveis de consumo de opiáceos que apresentam. Não obstante a oferta global de tratamento de substituição permanecer baixa nestes países, há indícios de estar a aumentar na Estónia, Lituânia e Bulgária.
Υπολογίζεται ότι στην ΕΕ περισσότεροι από πεντακόσιες χιλιάδες χρήστες οπιοειδών υποβλήθηκαν σε θεραπεία υποκατάστασης το 2003, αριθμός που αντιστοιχεί στο ένα τρίτο του 1,5 εκατομμυρίου προβληματικών χρηστών οπιοειδών (ΕΚΠΝΤ, 2005α). Τα νέα κράτη μέλη και οι υποψήφιες χώρες αντιπροσωπεύουν μικρό μόνο ποσοστό των ατόμων που υποβάλλονται σε θεραπεία υποκατάστασης στην Ευρώπη, γεγονός που εξηγείται εν μέρει από τα χαμηλότερα επίπεδα χρήσης οπιοειδών στις χώρες αυτές. Μολονότι η συνολική παροχή θεραπείας υποκατάστασης παραμένει χαμηλή στις εν λόγω χώρες, υπάρχουν ορισμένες ενδείξεις αύξησης στην Εσθονία, τη Λιθουανία και τη Βουλγαρία.
Geschat wordt dat in 2003 in de EU meer dan een half miljoen opioïdengebruikers een substitutiebehandeling hebben gevolgd, dat wil zeggen een derde van de naar schatting 1,5 miljoen problematische opioïdengebruikers die de EU op dit moment telt (EWDD, 2005a). De nieuwe lidstaten en de kandidaat-lidstaten nemen slechts een klein deel van het totaal aantal cliënten in Europa dat een substitutiebehandeling volgt voor hun rekening, hetgeen voor een deel te verklaren valt door de lagere gebruiksniveaus in deze landen als het gaat om opioïden. Het aanbod van substitutiebehandelingen blijft over het geheel genomen laag in deze landen, maar er zijn aanwijzingen dat het toeneemt in Estland, Litouwen en Bulgarije.
Odhaduje se, že v EU bylo v roce 2003 na substituční léčbě více než půl milionu uživatelů opiátů, což představuje jednu třetinu nyní odhadovaného počtu 1,5 milionu problémových uživatelů opiátů (EMCDDA, 2005a). Nové členské státy a kandidátské země představují pouze malý zlomek počtu klientů substituční léčby v evropském regionu, což lze částečně vysvětlit tím, že užívání opiátů v těchto zemích je méně rozšířené. Přestože rozsah poskytování substituční léčby v těchto zemích zůstává celkově malý, existují určité náznaky nárůstu v Estonsku, Litvě a Bulharsku.
Det skønnes, at over en halv million opioidbrugere var i substitutionsbehandling i EU i 2003, svarende til en tredjedel af de på nuværende tidspunkt skønnede 1,5 millioner problematiske opioidbrugere (EONN, 2005a). De nye medlemsstater og kandidatlande tegner sig kun for en lille del af klienterne i substitutionsbehandling i den europæiske region, hvilket til dels kan forklares ved en lavere udbredelse af opioidbrug i disse lande. Selv om substitutionsbehandling fortsat ikke er særlig udbredt i disse lande, er der visse tegn på stigninger i Estland, Litauen og Bulgarien.
2003. a sai Euroopa Liidus asendusravi hinnanguliselt pool miljonit opioidide tarvitajat, mis on üks kolmandik hinnanguliselt 1,5 miljonist probleemsest opioiditarvitajast (EMCDDA, 2005a). Uutes liikmesriikides ja kandidaatmaades on ainult väike osa Euroopa regioonis asendusravi saanud patsientidest; seda võib osaliselt seletada opioidide tarvitajate väiksema hulgaga nendes riikides. Kuigi üldiselt kasutatakse nendes riikides asendusravi vähe, on märke selle mõningasest kasvust Eestis, Leedus ja Bulgaarias.
Arvioiden mukaan yli puoli miljoonaa opioidien käyttäjää sai EU:ssa korvaushoitoa vuonna 2003. Määrä vastaa kolmannesta opioidien ongelmakäyttäjistä, joita nykyisin arvioidaan olevan 1,5 miljoonaa (EMCDDA, 2005a). Uusien jäsenvaltioiden ja ehdokasvaltioiden osuus Euroopan alueella korvaushoidossa olevista asiakkaista on hyvin pieni, mikä voi osittain johtua opioidien vähäisestä käytöstä näissä maissa. Vaikka näissä maissa on yleensä tarjolla vähän korvaushoitoa, Virossa, Liettuassa ja Bulgariassa on havaittavissa merkkejä noususuuntauksesta.
Becslések szerint az EU-ban félmilliónál is több opiáthasználó részesült helyettesítő kezelésben 2003-ban, ami a jelenleg 1,5 millióra becsült problémás opiáthasználók egyharmadát jelenti (EMCDDA, 2005a). Az európai régión belül a helyettesítő kezelésben részt vevő pácienseknek csak a töredékét adják az új tagállamok és a tagjelölt országok, ami részben az opiáthasználat alacsonyabb szintjével magyarázható ezekben az országokban. Bár a helyettesítő kezelés biztosítása összességében továbbra is alacsony az említett országokban, Észtországban, Litvániában és Bulgáriában a növekedés jelei tapasztalhatók.
Det anslås at over en halv million opioidbrukere i EU mottok substitusjonsbehandling i 2003, eller én tredel av EUs anslagsvis 1,5 millioner opioidbrukere (EONN, 2005a). De nye medlemsstatene og søkerlandene har bare en liten andel av alle Europas klienter i substitusjonsbehandling, noe som delvis kan skyldes det lave antallet opioidbrukere i disse landene. Selv om tilbudet av substitusjonsbehandling samlet sett er lite i disse landene, finnes det indikasjoner på økninger i Estland, Litauen og Bulgaria.
Ocenia się, że w 2003 r. w UE ponad pół miliona osób zażywających opiaty poddano leczeniu zastępczemu, co stanowi jedną trzecią liczby osób zażywających problemowo opiaty, szacowanej obecnie na 1,5 miliona (EMCDDA, 2005a). Na nowe państwa członkowskie i kraje kandydujące przypada jedynie niewielki odsetek pacjentów poddawanych w Europie leczeniu zastępczemu. Częściowym wyjaśnieniem tej sytuacji jest niższy poziom zażywania opiatów obserwowany w tych krajach. Pomimo ogólnie niewielkiego zasięgu leczenia zastępczego w tych krajach, w Estonii, na Litwie i w Bułgarii występują pewne oznaki jego rozszerzania.
Se estimează că în UE mai mult de o jumătate de milion de consumatori de opiacee au beneficiat de o terapie de substituţie în 2003, aceştia reprezentând o treime din numărul curent estimat de 1,5 milioane de consumatori problematici de opiacee (EMCDDA, 2005a). Noile state membre şi ţările candidate reprezintă doar o mică proporţie din beneficiarii terapiei de substituţie din regiunea europeană, fenomen care poate fi parţial explicat prin nivelurile scăzute de consum de opiacee din aceste ţări. Deşi, pe ansamblu, terapia de substituţie nu este oferită pe scară larg în aceste ţări, există indicii ale creşterii disponibilităţii terapiei în Estonia, Lituania şi Bulgaria.
Odhaduje sa, že v EÚ v roku 2003 viac ako pol milióna užívateľov opiátov dostávalo substitučnú liečbu, čo predstavuje jednu tretinu zo v súčasnosti odhadovaného počtu 1,5 milióna problémových užívateľov opiátov (EMCDDA, 2005a). Nové členské štáty a kandidátske krajiny predstavujú iba za malý zlomok klientov v európskom regióne, ktorí sú substitučne liečení, čo možno čiastočne vysvetliť nižšími úrovňami užívania opiátov v týchto krajinách. Hoci v týchto krajinách zostáva poskytovanie substitučnej liečby nízke, existujú určité náznaky zvýšenia v Estónsku, Litve a Bulharsku.
Ocenjuje se, da je leta 2003 v EU več kot pol milijona uživalcev opioidov prejemalo zdravljenje z nadomestno snovjo, kar po trenutnih ocenah pomeni eno tretjino od 1,5 milijona problematičnih uživalcev opioidov (EMCDDA, 2005a). Nove države članice in države kandidatke pomenijo v evropski regiji samo majhen delež uživalcev v nadomestnem zdravljenju, kar se deloma lahko pojasni z manjšim obsegom uživanja opioidov v teh državah. Čeprav je na splošno zagotavljanje zdravljenja z nadomestno snovjo v teh državah še vedno na nizki ravni, pa v Estoniji, Litvi in Bolgariji nekateri kazalci kažejo na njegovo povečanje.
Det uppskattas att över en halv miljon opiatmissbrukare i EU fick substitutionsbehandling 2003, vilket motsvarare en tredjedel av de 1,5 miljon människor som för närvarande bedöms vara problemmissbrukare av opiater (ECNN, 2005a). De nya medlemsstaterna och kandidatländerna står endast för en liten andel av patienter i substitutionsbehandling i Europa, vilket delvis kan förklaras av lägre förekomst av opiatmissbruk i dessa länder. Även om det totala utbudet av substitutionsbehandling är låg i dessa länder finns vissa indikationer på ökningar i Estland, Litauen och Bulgarien.
AB’de yarım milyondan fazla opioid kullanıcısının 2003’te ikame tedavisi gördüğü tahmin edilirken, bu rakam mevcut tahmini 1,5 milyon sorunlu opioid kullanıcısının üçte birini temsil etmektedir (EMCDDA, 2005a). Yeni Üye Devletler ile aday ülkeler, Avrupa bölgesinde ikame tedavisi gören hastaların yalnızca küçük bir kısmını oluşturmakta olup, bu durum kısmen bu ülkelerdeki opioid kullanımı seviyelerinin daha düşük olmasıyla açıklanabilir. Her ne kadar genel olarak ikame tedavisi bu ülkelerde daha az sunulsa da, Estonya, Litvanya ve Bulgaristan’da artış olduğuna dair bazı göstergeler vardır.
  6. nodaļa: OpioÄ«du li...  
Kopumā vairāk injicētāju ir starp ārstēties gribošajiem opioīdu lietotājiem jaunajās dalībvalstīs (vairāk nekā 60 %), ES 15 dalībvalstīs injicētāju nav tik daudz (mazāk nekā 60 %), izņemot Itāliju un Somiju, kur pacientu vidū ir attiecīgi 74 % un 79,3 % opioīdu injicētāju.
Across Europe, among new opioid clients seeking treatment in outpatient centres and for whom the route of administration is known, just over half are injecting the drug. In general, levels of injecting are higher among opioid users seeking treatment in the new Member States (above 60 %) than in the EU-15 Member States (below 60 %), with the exception of Italy and Finland, where the proportion of opioid injectors among clients is 74 % and 79.3 % respectively. The proportion of injectors among opioid clients is lowest in the Netherlands (13 %) and highest in Latvia (86 %) (182).
En Europe, parmi les nouveaux patients usagers d'opiacés en demande de traitement dans des structures de soins ambulatoires et dont on connaît le mode d'administration, un peu plus de la moitié s'injectent la drogue. En règle générale, les niveaux d'injection sont plus élevés chez les usagers d'opiacés en demande de traitement dans les nouveaux États membres (plus de 60 %) que dans les États membres de l'UE‑15 (moins de 60 %), à l'exception de l'Italie et de la Finlande, où la proportion d'injecteurs d'opiacés s'élève respectivement à 74 % et 79,3 %. Le pourcentage d'UDVI chez les patients usagers d'opiacés est le plus faible aux Pays‑Bas (13 %) et le plus élevé en Lettonie (86 %) (182).
Knapp über die Hälfte aller neuen Opioidpatienten, die europaweit eine Behandlung in ambulanten Einrichtungen in Anspruch nehmen und bei denen die Applikationsform bekannt ist, injiziert die Droge. Insgesamt sind die Anteile der injizierenden Konsumenten an den Opioidkonsumenten, die eine Behandlung beantragen, in den neuen Mitgliedstaaten (über 60 %) höher als in den EU-15-Mitgliedstaaten (unter 60 %). Eine Ausnahme bilden Italien und Finnland, wo der Anteil der injizierenden Opioidkonsumenten an den Opioidpatienten 74 % bzw. 79,3 % beträgt. Der niedrigste Anteil der injizierenden Opioidpatienten wird aus den Niederlanden gemeldet (13 %), während der höchste Anteil dieser Patienten in Lettland (86 %) festgestellt wurde (182).
En Europa, sólo algo más de la mitad de los nuevos pacientes de opiáceos que solicitan tratamiento en centros ambulatorios y, en cuyo caso se conoce el procedimiento de administración, se inyectan la droga. En general, los niveles de consumo por vía parenteral son más elevados entre los consumidores de opiáceos que solicitan tratamiento en los nuevos Estados miembros (más del 60 %) que entre los que lo hacen en los antiguos Estados miembros (menos del 60 %), a excepción de Italia y Finlandia, donde la proporción de pacientes que consumen opiáceos por vía parenteral alcanza un 74 % y un 79,3 % respectivamente. Los Países Bajos presentan el menor porcentaje de pacientes de opiáceos que se inyectan la droga (13 %), mientras que el porcentaje más elevado se registró en Letonia (86 %) (182).
In Europa, tra i nuovi pazienti in terapia nei centri che offrono un servizio ambulatoriale e per i quali la via di assunzione è nota, si inietta la sostanza poco più della metà. In generale, il tasso di consumo per via parenterale è più alto tra i consumatori di oppiacei che fanno richiesta di trattamento nei nuovi Stati membri (oltre il 60%) rispetto agli Stati membri dell’Europa a 15 (meno del 60%), con l’eccezione di Italia e Finlandia, dove la percentuale di tossicodipendenti che si inietta la sostanza ammonta, rispettivamente, al 74% e al 79,3%. La percentuale più bassa di consumatori di oppiacei per via parenterale tra i pazienti in cura per questa tossicodipendenza si registra nei Paesi Bassi (13%) e la più alta in Lettonia (86%) (182).
A nível europeu, pouco mais de metade dos novos utentes consumidores de opiáceos, que procuram tratamento em regime ambulatório e cuja via de administração é conhecida, consome a droga por via endovenosa. De um modo geral, esta via de consumo regista níveis mais elevados entre os consumidores de opiáceos que procuram tratamento nos novos Estados-Membros (acima de 60%) do que nos Estados-Membros da UE-15 (menos de 60%), com excepção da Itália e da Finlândia, onde a percentagem de utentes que injectam opiáceos é de 74% e 79,3%, respectivamente. A percentagem mais baixa de utentes consumidores de opiáceos por injecção é a dos Países Baixos (13%) e a mais elevada é a da Letónia (86%) (182).
Σε όλη την Ευρώπη, μεταξύ των ατόμων που ζητούν θεραπεία απεξάρτησης από τα οπιοειδή για πρώτη φορά σε κέντρα θεραπείας εξωτερικής παραμονής και για τα οποία είναι γνωστός ο τρόπος χρήσης, ενέσιμη χρήση κάνει ποσοστό μόλις πάνω από 50 %. Γενικά, τα επίπεδα ενέσιμης χρήσης είναι υψηλότερα στους χρήστες οπιοειδών που προσφεύγουν σε θεραπεία στα νέα κράτη μέλη (άνω του 60 %) από ό,τι στα κράτη μέλη της ΕΕ των 15 (κάτω του 60 %), με εξαίρεση την Ιταλία και τη Φινλανδία, όπου το ποσοστό των χρηστών οπιοειδών που κάνουν ενέσιμη χρήση επί του συνόλου των ατόμων υπό θεραπεία απεξάρτησης από τα οπιοειδή είναι 74 % και 79,3 % αντίστοιχα. Το χαμηλότερο ποσοστό ατόμων που κάνει ενέσιμη χρήση οπιοειδών επί του συνόλου των ατόμων υπό θεραπεία απεξάρτησης από τα οπιοειδή καταγράφεται στις Κάτω Χώρες (13 %) και το υψηλότερο στη Λεττονία (86 %) (182).
In heel Europa bestaat iets meer dan de helft van nieuwe opioïdencliënten die om extramurale behandeling vragen en voor wie de wijze van toediening bekend is, uit spuiters. In het algemeen ligt het percentage injecterende cliënten onder opioïdengebruikers die om behandeling vragen in de nieuwe lidstaten (meer dan 60%) hoger dan in de oude vijftien lidstaten (minder dan 60%). Uitzondering hierop zijn Italië en Finland, waar het percentage opioïdenspuiters onder de cliënten respectievelijk 74% en 79,3% bedraagt. Het percentage injecterende gebruikers onder opioïdencliënten is het laagst in Nederland (13%) en het hoogst in Letland (86%) (182).
V celé Evropě je mezi novými uživateli opiátů, kteří vyhledávají léčbu v ambulantních zařízeních a u nichž je znám způsob aplikace, těsně nadpoloviční většina těch, kteří drogu užívají injekčně. Celkově je injekční užívání rozšířenější mezi uživateli opiátů vyhledávajícími léčbu v nových členských státech (nad 60 %) než v členských státech evropské patnáctky (pod 60 %), s výjimkou Itálie a Finska, kde podíl injekčních uživatelů opiátů mezi klienty činí 74 % (Itálie) a 79,3 % (Finsko). Podíl injekčních uživatelů drog na celkovém počtu klientů užívajících opiáty je nejnižší v Nizozemsku (13 %) a nejvyšší v Lotyšsku (86 %) (182).
Blandt nye opioidklienter, der søger ambulant behandling, og som har kendskab til indtagelsesmåden, er det i Europa godt halvdelen, der injicerer stoffet. Generelt er den intravenøse brug højere blandt opioidbrugere, der søger behandling i de nye medlemsstater (over 60 %) end i EU-15-medlemsstaterne (under 60 %), med undtagelse af Italien og Finland, hvor andelen af intravenøse opioidbrugere er henholdsvis 74 og 79,3 %. Andelen af intravenøse brugere blandt opioidklienter er lavest i Nederlandene (13 %) og højest i Letland (86 %) (182).
Kogu Euroopas süstivad opioide pisut rohkem kui pooled uutest ambulatoorsetesse ravikeskustesse ravile pöördunud opioide tarbivatest patsientidest ja nendest, kelle kohta on teada, mil viisil nad uimasteid manustavad. Üldiselt on uutes liikmesriikides ravi taotlevate opioiditarbijate hulgas süstimise sagedus kõrgem (üle 60%) kui EL-15 riikides (alla 60%), erandiks on Itaalia ja Soome, kus opioide süstimise teel manustavate uimastitarbijate osakaal patsientide hulgas on vastavalt 74% ja 79,3%. Uimastisüstijate osakaal opioiditarbijate hulgas on kõige madalam Madalmaades (13%) ja kõige kõrgem Lätis (86%).(182)
Euroopan tasolla hieman yli puolet avohoitoon hakeutuvista uusista opioidiasiakkaista, joiden käyttötapa tunnetaan, käyttää huumetta suonensisäisesti. Injektiokäytön aste on yleisesti katsoen korkeampi niiden opioidien käyttäjien joukossa, jotka hakeutuvat hoitoon uusissa jäsenvaltioissa (yli 60 %) kuin EU-15-jäsenvaltioissa (alle 60 %), lukuun ottamatta Italiaa, jossa opioidien injektiokäyttäjien osuus asiakkaista on 74 prosenttia, ja Suomea, jossa heidän osuutensa on 79,3 prosenttia. Injektiokäyttäjien osuus opioidien käyttäjistä on alhaisin Alankomaissa (13 %) ja korkein Latviassa (86 %) (182).
Európa-szerte megfigyelhető, hogy az opiáthasználat miatt a járóbeteg-ellátó központokban kezelést kérő új páciensek között, illetve azok körében, akiknél a beadási mód ismert, csak körülbelül a páciensek fele használja injekció formájában a kábítószert. Az injekciós használat szintjei a kezelést kérő opiáthasználók körében általában véve magasabbak az új tagállamokban (60% fölött), mint az EU-15 tagállamaiban (60% alatt), Olaszország és Finnország kivételével, ahol az injekciós opiáthasználók aránya a páciensek között 74%, illetve 79,3%. Az opiátok miatt kezelt páciensek között az injekciós használók aránya Hollandiában a legalacsonyabb (13%) és Lettországban a legmagasabb (86%)182.
Blant nye opioidklienter som søker poliklinisk behandling, der inntaksmetoden er kjent, er litt over halvparten sprøytebrukere. Sprøytebruk er generelt mer utbredt blant opioidbrukere som søker behandling i de nye medlemsstatene (rundt 60 %) enn i det opprinnelige EU 15 (under 60 %), unntatt i Italia og Finland, hvor andelen sprøytebrukere blant opioidklienter er på henholdsvis 74 % og 79,3 %. Andelen sprøytebrukere blant opioidklientene er lavest i Nederland (13 %) og høyest i Latvia (86 %) (182).
W Europie wśród nowych pacjentów zażywających opiaty potrzebujących opieki ambulatoryjnej, w których przypadku znany jest sposób przyjmowania narkotyku, niewiele ponad połowa zażywa go dożylnie. Ogólnie w nowych państwach członkowskich odsetek osób zażywających narkotyki dożylnie wśród osób zgłaszających się na terapię z powodu opiatów jest wyższy (ponad 60%) niż w 15 „starych” państwach członkowskich UE (poniżej 60%), z wyjątkiem Włoch i Finlandii, w których odsetek osób zażywających opiaty dożylnie wśród ogółu pacjentów wynosi odpowiednio 74% i 79,3%. Odsetek osób przyjmujących opiaty dożylnie w grupie pacjentów je zażywających jest najniższy w Holandii (13%), a najwyższy na Łotwie (86%) (182).
În Europa, printre pacienţii noi care solicită tratament pentru dependenţa de opiacee în centre de tratament în ambulatoriu şi a căror rută de administrare este cunoscută, numai puţin peste jumătate îşi injectează drogul. În general, nivelurile de injectare sunt mai ridicate în rândul consumatorilor de opiacee care solicită tratament din noile state membre (peste 60 %) decât în statele membre ale UE-15 (sub 60 %) cu excepţia Italiei şi Finlandei, unde proporţia consumatorilor prin injectare în rândul pacienţilor este de 74 % respectiv de 79,3 %. Proporţia consumatorilor de droguri prin injectare în rândul pacienţilor care solicită tratament pentru dependenţa de opiacee este cea mai scăzută în Ţările de Jos (13 %) şi cea mai ridicată în Letonia (86 %) (182).
V Európe, medzi novými klientmi, ktorí užívajú opiáty a vyhľadávajú liečbu v ambulantných strediskách a ktorí poznajú administratívny postup, čosi viac ako polovica si drogu vstrekuje. Vo všeobecnosti sú úrovne injekčného užívania medzi užívateľmi opiátov, ktorí vyhľadávajú liečbu, v nových členských štátoch vyššie (nad 60 %) ako v členských štátoch EÚ-15 (pod 60 %), s výnimkou Talianska a Fínska, kde podiel osôb, ktoré injekčne užívajú opiáty, je medzi klientmi 74 % a 79.3 %. Podiel osôb, ktoré injekčne užívajú opiáty, je medzi klientmi najnižší v Holandsku (13 %) a najvyšší v Lotyšku (86 %) (182).
V Evropi si med novimi uživalci opiatov, ki se želijo zdraviti v izvenbolnišničnih centrih in za katere je znan način uživanja, malo več kot polovica drogo vbrizgava. Na splošno so ravni vbrizgavanja med uživalci opiatov, ki se želijo zdraviti, višje v novih državah članicah (več kot 60 %) kot v 15 starih državah članicah EU (manj kot 60 %), razen Italije in Finske, kjer je delež injicirajočih uživalcev opiatov 74 % oziroma 79,3 %. Delež injicirajočih uživalcev opiatov je najnižji na Nizozemskem (13 %), najvišji pa v Latviji (86 %) (182).
Bland nya klienter som söker behandling i öppenvården i Europa för sitt opiatmissbruk och där det är känt hur de använder drogen, beräknas drygt hälften injicera. I allmänhet förekommer injicering oftare bland opiatanvändare som söker behandling i de nya medlemsstaterna (över 60 %) än i EU-15 (under 60 %), med undantag av Italien och Finland där andelen som injektionsmissbrukare bland klienterna är 74 % respektive 79,3 %. Lägsta andelen opiatklienter som är injektionsmissbrukare finns i Nederländerna (13 %) och den högsta i Lettland (86 %) (182).
Avrupa’da, ayakta tedavi merkezlerinde tedavi görmek isteyen ve yönetime giden yolu bilen yeni opioid hastalarının yarısından yalnızca biraz fazlası uyuşturucuyu enjekte etmektedir. Genelde, enjekte etme seviyeleri yeni Üye Devletler’de tedavi görmek isteyen opioid hastaları arasında (% 60’ın yukarısında) AB-15 Üye Devletleri’nde olduğundan (% 60’ın altında) daha fazla olup, hastalar arasında opioid enjekte edenlerin oranının sırasıyla % 74 ve % 79,3 olduğu İtalya ve Finlandiya buna istisna oluşturmaktadır. Opioid hastaları arasında enjekte edenlerin oranı Hollanda’da en düşük (% 13) ve Letonya’da en yüksektir (% 86) (182).
  7. nodaļa: Ar narkotik...  
gadā ir bijis augsts (vairāk nekā 70 %), toties lielākajā daļā Austrumeiropas valstu, ieskaitot Igauniju, Lietuvu un Latviju, HAART pieejamība ir bijusi daudz ierobežotāka (189). Jaunāki dati par HAART pārklājumu rāda, ka situācija ir ievērojami uzlabojusies un tagad visās ES un kandidātvalstīs ir panākts vismaz 75 % pārklājums.
WHO estimates that coverage of HAART among patients in need of treatment was high in Western European countries (over 70 %) in 2003, but more restricted in most Eastern European countries, including Estonia, Lithuania and Latvia (189). More recent data on the coverage of HAART suggest that the situation has markedly improved, with all EU and candidate countries now achieving at least 75 % coverage. Specific data regarding availability of HAART among IDUs are not available, however, and it remains to be seen whether improved coverage will be reflected in a reduction in the incidence of AIDS among IDUs in Estonia and Latvia.
L’OMS estime que la couverture de la HAART parmi les patients qui ont besoin d’un traitement était élevée en Europe de l’Ouest (plus de 70 %) en 2003, mais plus limitée dans la plupart des pays d’Europe de l’Est, y compris l’Estonie, la Lituanie et la Lettonie (189). Des données plus récentes concernant la couverture de la thérapie antirétrovirale très active suggèrent que la situation s’est sensiblement améliorée, tous les États membres de l’UE et les pays candidats ayant aujourd’hui une couverture supérieure à 75 %. Aucune donnée spécifique sur la disponibilité du traitement HAART pour les UDVI n’est disponible; cependant, il reste à savoir si une meilleure couverture se traduira par une réduction de l’incidence du SIDA chez les UDVI en Estonie et en Lettonie.
Schätzungen der WHO zufolge hatte im Jahr 2003 in den westeuropäischen Ländern ein Großteil der behandlungsbedürftigen Menschen (über 70 %) Zugang zu HAART, während der Erfassungsgrad dieser Therapieform in den meisten osteuropäischen Ländern, darunter in Estland, Litauen und Lettland, stärker begrenzt war (189). Jüngere Daten über den Erfassungsgrad von HAART zeigen, dass sich die Lage erheblich gebessert hat und gegenwärtig in allen EU-Mitgliedstaaten und Kandidatenländern mindestens 75 % der behandlungsbedürftigen Menschen Zugang zu HAART haben. Spezifische Daten über die Verfügbarkeit von HAART für IDU liegen jedoch nicht vor, und es bleibt festzustellen, ob der verbesserte Erfassungsgrad zu einem Rückgang der AIDS-Inzidenz unter IDU in Estland und Lettland führen wird.
La OMS estima que, en 2003, la cobertura de la terapia HAART fue elevada entre los pacientes que necesitaron tratamiento en los países de Europa Occidental (más de un 70 %), mientras que en la mayoría de países de Europa Oriental, incluidos Estonia, Lituania y Letonia (189), el acceso a esta terapia estaba más restringido. La información más reciente sobre la difusión de HAART indica que la situación ha mejorado considerablemente, alcanzando tanto los países de la UE como los países candidatos una cobertura mínima del 75 %. Sin embargo, no se dispone de información específica sobre la disponibilidad de la terapia HAART entre los consumidores por vía parenteral y, queda aún por determinar si el aumento de la cobertura implicará una reducción de la incidencia del sida entre los consumidores por vía parenteral en Estonia y Letonia.
L’OMS calcola che la diffusione della HAART tra i pazienti bisognosi di trattamento è alta nei paesi dell’Europa occidentale (più del 70%) nel 2003, ma più limitata nella maggior parte dei paesi dell’Europa orientale, tra cui Estonia, Lituania e Lettonia (189). Dati più recenti sulla diffusione della HAART rivelano che la situazione è decisamente migliorata e che tutti gli Stati membri dell’Unione europea e i paesi candidati all’adesione riferiscono una diffusione minima del 75%. Non sono tuttavia disponibili dati specifici sulla disponibilità della HAART tra gli IDU, cosicché rimane da capire se la maggiore diffusione si rifletterà anche in una riduzione dell'incidenza dell'AIDS tra gli IDU in Estonia e in Lettonia.
A OMS estima que, em 2003, a cobertura da HAART entre os doentes necessitados de tratamento era elevada (mais de 70%) nos países da Europa Ocidental, mas mais limitada na maioria dos países da Europa Oriental, incluindo a Estónia, a Lituânia e a Letónia (189). Os dados mais recentes sugerem que a situação melhorou muito, sendo agora essa cobertura de pelo menos 75% em todos os Estados-Membros da UE e países candidatos. No entanto, não existem dados específicos sobre a disponibilidade da HAART entre os CDI, restando saber se o aumento da cobertura se traduzirá numa redução da incidência da SIDA entre os CDI da Estónia e da Letónia.
Η ΠΟΥ εκτιμά ότι η κάλυψη της HAART στους ασθενείς που έχουν ανάγκη θεραπείας ήταν υψηλή στις χώρες της Δυτικής Ευρώπης (άνω του 70 %) το 2003, αλλά πιο περιορισμένη στις περισσότερες χώρες της Ανατολικής Ευρώπης, συμπεριλαμβανομένων της Εσθονίας, της Λιθουανίας και της Λεττονίας (189). Πιο πρόσφατα στοιχεία σχετικά με την κάλυψη της HAART υποδηλώνουν ότι η κατάσταση έχει βελτιωθεί σημαντικά, καθώς στο σύνολο της ΕΕ και στις υποψήφιες χώρες επιτυγχάνεται πλέον κάλυψη τουλάχιστον 75 %. Ωστόσο, δεν υπάρχουν συγκεκριμένα στοιχεία για τη διαθεσιμότητα της HAART στους ΧΕΝ και μένει να αποδειχθεί εάν η βελτίωση της κάλυψης θα έχει ως αποτέλεσμα τη μείωση της επίπτωσης του AIDS στους ΧΕΝ στην Εσθονία και τη Λεττονία.
Uit schattingen van de WHO over 2003 blijkt dat het bereik van HAART onder mensen die een behandeling nodig hebben, hoog was in West-Europese landen (meer dan 70%), maar beperkter in de meeste Oost-Europese landen, waaronder Estland, Letland en Litouwen (189). Recentere gegevens over het bereik van HAART laten een aanmerkelijke verbetering van de situatie zien: alle EU- en kandidaat-lidstaten halen nu een bereik van ten minste 75%. Er zijn echter geen specifieke gegevens over de beschikbaarheid van HAART onder ID’s voorhanden en het valt te bezien of het verbeterde bereik zal resulteren in een daling van de aids-incidentie onder ID’s in Estland en Letland.
Podle odhadů Světové zdravotnické organizace bylo v roce 2003 pokrytí léčbou HAART u pacientů, kteří potřebují léčbu, v zemích západní Evropy vysoké (přes 70 %), avšak ve většině zemí východní Evropy (včetně Estonska, Litvy a Lotyšska) mělo omezenější rozsah (189). Novější údaje o pokrytí touto léčbou naznačují, že došlo k výraznému zlepšení situace. Všechny členské státy a kandidátské země EU mají nyní pokrytí alespoň 75 %. Konkrétní údaje o dostupnosti této léčby mezi injekčními uživateli drog však nejsou k dispozici a čas ukáže, zda se lepší pokrytí projeví snížením výskytu AIDS mezi injekčními uživateli drog v Estonsku a Lotyšsku.
Ifølge WHO-skøn var dækningsgraden af HAART blandt patienter med behov for behandling høj i de vesteuropæiske lande (over 70 %) i 2003, men mere begrænset i de fleste østeuropæiske lande, herunder Estland, Litauen og Letland (189). Nyere data om dækningsgraden af HAART viser, at situationen er forbedret markant, idet alle EU-lande og kandidatlande nu når op på en dækningsgrad på mindst 75 %. Der foreligger imidlertid ikke specifikke data vedrørende intravenøse stofbrugeres adgang til HAART, og det står hen i det uvisse, om en forbedret dækningsgrad vil blive afspejlet i et fald i forekomsten af aids blandt intravenøse stofbrugere i Estland og Letland.
Maailma Terviseorganisatsiooni hinnangul oli 2003. a aktiivse retroviirusevastase ravi katvus ravi vajavate patsientide hulgas kõrge Lääne-Euroopa riikides (rohkem kui 70%), kuid piiratud enamikus Ida-Euroopa riikides, teiste hulgas ka Eestis, Leedus ja Lätis.(189) Värskemad andmed aktiivse retroviirusevastase ravi katvuse kohta näitavad, et olukord on märgatavalt paranenud ning kõik EL riigid ja kandidaatriigid on nüüdseks saavutanud vähemalt 75% katvuse. Siiski ei ole kättesaadavad spetsiifilised andmed aktiivse retroviirusevastase ravi kättesaadavuse kohta uimastisüstijate hulgas, ning see, kas ravi katvuse suurenemine kajastub AIDSi haigestumuse vähenemises uimastisüstijate hulgas Eestis ja Lätis, selgub alles hiljem.
WHO arvioi, että HAART-hoidon kattavuus hoitoa tarvitsevien potilaiden osalta oli vuonna 2003 korkea Länsi-Euroopan maissa (yli 70 %) mutta vähäisempi useimmissa Itä-Euroopan maissa, kuten Virossa, Liettuassa ja Latviassa (189). HAART-hoidon kattavuudesta saatavilla olevat tuoreemmat tiedot viittaavat siihen, että tilanne on parantunut merkittävästi ja kattavuus on nykyään vähintään 75 prosenttia kaikissa EU-maissa ja ehdokasvaltioissa. HAART-hoidon saatavuudesta injektiokäyttäjien keskuudessa ei ole tarkkoja tietoja, mutta nähtäväksi jää, johtaako kattavuuden paraneminen aidsin esiintyvyyden vähenemiseen injektiokäyttäjien keskuudessa Virossa ja Latviassa.
A WHO becslései szerint a kezelésre szoruló páciensek körét tekintve a HAART lefedettsége 2003-ban a nyugat-európai országokban jó volt (70% feletti), a legtöbb kelet-európai országban viszont – Észtországot, Litvániát és Lettországot is ideértve – ennél korlátozottabb189. A HAART lefedettségére vonatkozó frissebb adatok a helyzet érdemi javulására utalnak, így mára valamennyi EU-tag és tagjelölt ország elérte a legalább 75%-os lefedettséget. Nincsenek viszont kifejezetten arra vonatkozó adatok, hogy a HAART az injekciós kábítószer-használók körében mennyire hozzáférhető, és az is a későbbiekben fog kiderülni, hogy a jobb lefedettség tükröződik-e az AIDS-es esetek számának csökkenésében Észtország és Lettország injekciós kábítószer-használóinak körében.
WHO anslår at dekningen av HAART blant behandlingstrengende pasienter var høy i vesteuropeiske land (over 70 %) i 2003, men mer begrenset i de fleste østeuropeiske land, herunder Estland, Litauen og Latvia (189). Nyere data over dekningen av HAART tilsier at situasjonen har blitt kraftig forbedret. Alle EU-land og søkerlandene har nå en dekning på minst 75 %. Spesifikke data for tilgjengeligheten av HAART blant sprøytebrukere finnes derimot ikke, og det gjenstår å se om den økte dekningen gjenspeiler seg i redusert forekomst av AIDS blant sprøytebrukerne i Estland og Latvia.
Światowa Organizacja Zdrowia (WHO) szacuje, że w 2003 r. zakres terapii HAART wśród wymagających leczenia pacjentów był w krajach Europy Zachodniej wysoki (ponad 70%), natomiast bardziej ograniczony był w Europie Wschodniej, w tym w Estonii, na Litwie i Łotwie (189). Nowsze dane dotyczące zakresu stosowania terapii HAART wskazują na znaczną poprawę sytuacji. Obecnie we wszystkich państwach UE i w krajach kandydujących zakres ten wynosi przynajmniej 75%. Szczegółowe dane dotyczące dostępności terapii HAART wśród osób zażywających narkotyki dożylnie nie są dostępne, jednak dopiero okaże się, czy zwiększenie zakresu terapii spowoduje w Estonii i na Łotwie spadek zachorowalności na AIDS wśród osób wstrzykujących narkotyki.
OMS estimează că acoperirea HAART în rândul pacienţilor care necesită tratament a fost ridicată în ţările Europei Occidentale (peste 70 %) în 2003, dar mult mai redusă în majoritatea ţărilor din Europa de Est, inclusiv Estonia, Lituania şi Letonia (189). Date mai recente cu privire la acoperirea HAART indică o îmbunătăţire semnificativă a situaţiei, toate statele membre şi ţările candidate la UE atingând în prezent cel puţin 75 % acoperire. Cu toate acestea, nu există date privind disponibilitatea HAART în rândul CDI, şi rămâne de văzut dacă acoperirea îmbunătăţită se va reflecta în reducerea incidenţei SIDA în rândul CDI în Estonia şi Letonia.
WHO odhaduje, že pokrytie HAART medzi pacientmi, ktorí potrebujú liečbu, bolo v roku 2003 v západoeurópskych krajinách vysoké (viac ako 70 %), ale bolo obmedzenejšie vo väčšine východoeurópskych krajín vrátane Estónska, Litvy a Lotyšska (189). Novšie údaje o pokrytí HAART naznačujú, že situácia sa výrazne zlepšila, keď všetky krajiny EÚ a kandidátske krajiny teraz dosahujú prinajmenšom 75 % pokrytie. Špecifické údaje týkajúce sa dostupnosti HAART medzi IDU nie sú však k dispozícii a zostáva zistiť, či sa zvýšené pokrytie odrazí v znížení výskytu AIDS medzi IDU v Estónsku a Lotyšsku.
SZO ocenjuje, da je bila leta 2003 razširjenost terapije HAART med bolniki, ki potrebujejo zdravljenje, velika v zahodnoevropskih državah (več kot 70 %), v večini vzhodnoevropskih držav pa bolj omejena, vključno z Estonijo, Litvo in Latvijo (189). Novejši podatki o vključenosti v terapijo HAART kažejo, da se je stanje izrazito izboljšalo in da vsa EU ter države kandidatke zdaj dosegajo vsaj 75-odstotno vključenost. Vendar pa posebni podatki o razpoložljivosti terapije HAART med injicirajočimi uživalci drog niso na voljo in sčasoma se bo še pokazalo, ali bo izboljšana vključenost povzročila zmanjšanje pojavnosti aidsa med injicirajočimi uživalci drog v Estoniji in Latviji.
WHO:s skattningar av täckningen när det gäller HAART tyder på att mer än 75 % av de personer inom Västeuropa som behöver behandling har tillgång till HAART, medan täckningen var mer begränsad i de flesta Östeuropeiska länder, inklusive Estland, Litauen och Lettland (189). Nyare uppgifter tyder på att situationen har förbättrats avsevärt, så att samtliga medlemsstater och kandidatländer nu uppnått minst 75 % täckning. Särskilda uppgifter om injektionsmissbrukares tillgång till HAART finns däremot inte tillgängliga, och det återstår att se om förbättrad täckning kommer att avspeglas i minskad incidens av aids bland injektionsmissbrukare i Estland och Lettland.
WHO, tedaviye ihtiyacı olan hastalar arasında HAART kapsamının 2003’te Batı Avrupa ülkelerinde yüksek olduğunu (% 70’in üzerinde) ama Estonya, Litvanya ve Letonya dahil çoğu Doğu Avrupa ülkesinde daha kısıtlı olduğunu tahmin etmektedir (189). HAART’ın kapsamına dair daha yeni veriler, tüm AB ülkeleri ile aday ülkelerin artık en az % 75’lik bir kapsama oranı elde etmesiyle, durumun belirgin şekilde iyileştiğine işaret etmektedir. Ancak özel olarak EUK’lar arasında HAART bulunabilirliğine ilişkin veri bulunmamaktadır ve geliştirilmiş bir kapsamın Estonya ve Letonya’daki EUK’lar arasındaki AIDS oranlarında bir azalmaya yansıyıp yansımayacağını zaman gösterecektir.
  6. nodaļa: OpioÄ«du li...  
gadu, kad opija magoņu audzēšanas aizliegums, ko noteica Afganistānas talibanu režīms, izraisīja dramatisku, taču neilgu ražošanas apjomu kritumu; aplēses liecina, ka 2005. gadā ir saražotas apmēram 4670 tonnas jeb par 4 % mazāk opija nekā 2004.
Heroin consumed in Europe is predominantly manufactured in Afghanistan, which remains the world leader in illicit opium supply and in 2005 accounted for 89 % of global illicit opium production, followed by Myanmar (7 %). Global production of illicit opium remained relatively stable between 1999 and 2004, except in 2001, when a ban on opium poppy cultivation enforced by the Taliban regime in Afghanistan resulted in a dramatic but short-lived decline; it is estimated that about 4 670 tonnes was produced in 2005, a 4 % decline compared with 2004 (CND, 2006). Global potential production of heroin was estimated at 472 tonnes in 2005 (495 in 2004) (UNODC, 2006).
L'héroïne consommée en Europe est principalement fabriquée en Afghanistan, qui reste le premier fournisseur mondial d'opium illicite du monde et représentait, en 2005, 89 % de la production mondiale d'opium illicite, devant le Myanmar (7 %). La production mondiale d'opium illicite est restée relativement stable entre 1999 et 2004, à l'exception de 2001, lorsqu'une interdiction de la culture du pavot imposée en Afghanistan par le régime des talibans a entraîné une baisse spectaculaire, quoique de courte durée. On estime que près de 4 670 tonnes d’opium ont été produites en 2005, soit un recul de 4 % par rapport à 2004 (CND, 2006). La production potentielle totale d'héroïne était estimée à 742 tonnes en 2005 (contre 495 en 2004) (ONUDC, 2006).
Das in Europa konsumierte Heroin wird vor allem in Afghanistan hergestellt, auf das nach wie vor bei weitem der größte Teil des illegalen Opiums entfällt. Im Jahr 2005 stammten 89 % des weltweit illegal hergestellten Opiums aus Afghanistan, gefolgt von Myanmar (7 %). Die weltweite Herstellung von illegalem Opium ist im Zeitraum zwischen 1999 und 2004 relativ stabil geblieben, mit Ausnahme des Jahres 2001, als ein vom Talibanregime in Afghanistan verhängtes Anbauverbot für Schlafmohn zu einem drastischen, aber nur kurzzeitigen Rückgang der Opiumherstellung führte. Im Jahr 2005 wurden schätzungsweise 4 670 Tonnen Opium hergestellt, das entspricht gegenüber 2004 einem Rückgang um 4 % (CND, 2006). Das weltweite Produktionspotenzial von Heroin wurde 2005 auf 472 Tonnen geschätzt (2004 waren es 495 Tonnen) (UNODC, 2006).
La heroína que se consume en Europa se produce principalmente en Afganistán, que continúa siendo el líder mundial del suministro de opio ilegal y, en 2005, alcanzó el 89 % de la producción mundial de opio ilegal, seguido de Myanmar (7 %). La producción mundial de opio ilegal permaneció relativamente estable durante el período comprendido entre 1999 y 2004, salvo en 2001, cuando la prohibición del cultivo de adormidera dictada por el régimen talibán de Afganistán se tradujo en un descenso espectacular, aunque efímero. Se calcula que en el año 2005 se produjeron 4 670 toneladas de opio, cifra que representa un descenso del 4 % respecto al año 2004 (CND, 2006). Por otro lado, el potencial de fabricación mundial de heroína estimado en 2005 fue de 472 toneladas (495 en 2004) (
L’eroina consumata in Europa è prodotta perlopiù in Afghanistan, che rimane il leader mondiale nell'offerta illecita di oppio e che nel 2005 ha contribuito all’89% della produzione mondiale illecita di questa sostanza, seguito da Myanmar (7%). La produzione globale di oppio illecito è rimasta relativamente stabile negli anni tra il 1999 e il 2004, fatta eccezione per il 2001, quando il regime dei Talebani in Afghanistan aveva proibito la coltivazione del papavero da oppio, determinando così un calo netto, ma di breve durata, della produzione. Si calcola che nel 2005 siano state prodotte circa 4 670 tonnellate, il 4% in meno rispetto al 2004 (CND, 2006). La potenziale produzione globale di eroina è stata stimata a 472 tonnellate nel 2005 (495 nel 2004) (UNODC, 2006).
A heroína consumida na Europa é maioritariamente produzida no Afeganistão, que continua a ser o principal fornecedor mundial de ópio ilegal e foi responsável, em 2005, por 89% da produção ilegal de ópio a nível mundial, seguido de Mianmar (7%). A produção mundial de ópio ilegal permaneceu relativamente estável entre 1999 e 2004, com excepção de 2001, quando a proibição do cultivo de papoilas opiáceas imposta pelo regime dos Talibãs no Afeganistão se traduziu numa diminuição drástica, mas efémera; calcula-se que tenham sido produzidas cerca de 4 670 toneladas em 2005, uma diminuição de 4% relativamente a 2004 (CND, 2006). A produção mundial potencial de heroína foi estimada em 472 toneladas em 2005 (495 toneladas em 2004) (UNODC, 2006).
Η ηρωίνη που καταναλώνεται στην ΕΕ παρασκευάζεται πρωτίστως στο Αφγανιστάν, το οποίο παραμένει η πρώτη προμηθεύτρια χώρα παράνομου οπίου στον κόσμο και το 2005 αντιπροσώπευε 89 % της παγκόσμιας παραγωγής παράνομου οπίου, ακολουθούμενο από τη Μιανμάρ (7 %). Η παγκόσμια παραγωγή παράνομου οπίου παρέμεινε σχετικά σταθερή μεταξύ του 1999 και του 2004, με εξαίρεση το 2001, όταν η απαγόρευση της καλλιέργειας της οπιούχου παπαρούνας που επέβαλε το καθεστώς των Ταλιμπάν στο Αφγανιστάν είχε ως αποτέλεσμα εντυπωσιακή, αλλά βραχύβια, πτώση της παραγωγής. Υπολογίζεται ότι περίπου 4 670 τόνοι παράχθηκαν το 2005, μια μείωση 4 % συγκριτικά με το 2004 (CND, 2006). Η παγκόσμια δυνητική παραγωγή ηρωίνης εκτιμήθηκε σε 472 τόνους το 2005 (495 το 2004) (UNODC, 2006).
De in Europa geconsumeerde heroïne is overwegend geproduceerd in Afghanistan, dat wereldwijd nog altijd de meeste illegale opium levert en in 2005 goed was voor 89% van de wereldproductie van illegale opium, gevolgd door Myanmar (7%). De productie van illegale opium is wereldwijd betrekkelijk stabiel gebleven tussen 1999 en 2004, behalve in 2001, toen een door het Taliban-regime uitgevaardigd verbod op de teelt van opiumpapaver in Afghanistan tot een scherpe, zij het korte productiedaling leidde. In 2005 is naar schatting 4 670 ton geproduceerd, 4% minder dan in 2004 (CND, 2006). Wereldwijd werd de potentiële productie van heroïne in 2005 op 472 ton geschat (495 ton in 2004) (UNODC, 2006).
Heroin užívaný v Evropě se vyrábí převážně v Afghánistánu, který zůstává největším dodavatelem nelegálního opia na světě a v roce 2005 představoval 89 % celosvětové produkce nelegálního opia, následován Myanmarem (Barmou) (7 %). Celosvětová produkce nelegálního opia zůstávala v období 1999–2004 poměrně vyrovnaná, s výjimkou roku 2001, kdy zákaz pěstování opiového máku zavedený režimem Talibanu v Afghánistánu vedl k dramatickému, avšak pouze krátkodobému poklesu. Odhaduje se, že v roce 2005 bylo vyrobeno přibližně 4 670 tun, což představuje pokles o 4 % ve srovnání s rokem 2004 (CND, 2006). Celosvětová potenciální produkce heroinu se odhadovala v roce 2005 na 472 tun (495 tun v roce 2004) (UNODC, 2006).
Den heroin, der forbruges i Europa, er primært produceret i Afghanistan, som på verdensplan fortsat er den største leverandør af illegal opium og i 2005 tegnede sig for 89 % af den globale produktion af illegal opium, efterfulgt af Myanmar (7 %). Den samlede produktion af illegal opium har været forholdsvis stabil mellem 1999 og 2004, bortset fra 2001, hvor et forbud mod valmuedyrkning i Afghanistan, der blev håndhævet af Taliban-regimet, førte til et drastisk, men kortvarigt fald; det skønnes, at der blev produceret ca. 4 670 tons i 2005, et fald på 4 % i forhold til 2004 (CND, 2006). Den globale potentielle produktion af heroin blev anslået til 472 tons i 2005 (495 i 2004) (UNODC, 2006).
Suur osa Euroopas tarbitavast heroiinist on valmistatud Afganistanis, mis on ebaseadusliku oopiumi tootmises maailmas endiselt esikohal ning 2005. a tootis 89% ülemaailmsest ebaseadusliku oopiumi kogutoodangust, järgnes Myanmar (7%). Aastatel 1999–2004 oli ülemaailmne ebaseadusliku oopiumi kogutoodang suhteliselt stabiilne, erandiks oli vaid 2001. a, mil Talibani režiimi kehtestatud unimaguna kasvatamise keeld Afganistanis tõi kaasa järsu, kuid lühiajalise languse; 2005. a toodeti hinnanguliselt umbes 4670 tonni, 2004. aastaga võrreldes oli tegemist 4% langusega (CND, 2006). Ülemaailmne potentsiaalne heroiinitoodang oli 2005. a hinnanguliselt 472 tonni (495 tonni 2004. aastal) (UNODC, 2006).
Euroopassa käytettävä heroiini valmistetaan pääasiallisesti Afganistanissa, joka on edelleen maailman johtava laittoman oopiumin tuottaja. Vuonna 2005 Afganistanissa tuotettiin 89 prosenttia maailman laittomasta oopiumista. Toiseksi suurin tuottaja on Myanmar (7 %). Laittoman oopiumin maailmanlaajuinen tuotanto pysyi melko vakaana vuosina 1999–2004 lukuun ottamatta vuotta 2001, jolloin Taliban-hallinnon asettama oopiumiunikon viljelykielto Afganistanissa johti tuotannon jyrkkään mutta lyhytaikaiseen laskuun. Maailmanlaajuisen tuotannon arvellaan vuonna 2005 olleen 4 670 tonnia, mikä on 4 prosenttia vähemmän kuin vuonna 2004 (CND, 2006). Heroiinin maailmanlaajuisen tuotannon arvellaan vuonna 2005 olleen 472 tonnia (495 tonnia vuonna 2004) (UNODC, 2006).
Az Európai Unióban fogyasztott heroint elsősorban Afganisztánban állítják elő, amely a tiltott ópium-előállítás tekintetében változatlanul világelső, és 2005-ben a globális tiltott ópiumtermelés 89%-áért felelt, másodsorban pedig Mianmarban (7%). A világ tiltott ópiumtermelése 1999 és 2004 között viszonylag stabil maradt, 2001 kivételével, amikor az ópiummák termesztésének a talibán rezsim által foganatosított afganisztáni betiltása drámai, de rövid életű csökkenést eredményezett. 2005-ben a becsült termelés körülbelül 4670 tonna volt, ami 2004-hez képest 4%-os csökkenést jelent (CND, 2006). A globális potenciális herointermelést 2005-ben 472 tonnára becsülték (2004-ben 495 tonna) (UNODC, 2006).
Heroin som brukes i Europa produseres hovedsakelig i Afghanistan, som fortsatt er størst i verden på produksjon av illegal opium. I 2005 sto Afghanistan for 89 % av all produksjon av illegal opium i verden, etterfulgt av Myanmar (7 %). Den globale produksjonen av opium var relativt stabil mellom 1999 og 2004, bortsett fra i 2001, da Taliban-regimet nedla forbud mot dyrking av opiumsvalmuen, noe som resulterte i en kraftig, men kortvarig nedgang. Produksjonen i 2005 er anslått til 4 670 tonn, en nedgang på 4 % sammenlignet med 2004 (CND, 2006). Den potensielle globale produksjonen av heroin var i 2005 på anslagsvis 472 tonn (495 i 2004) (UNODC, 2006).
Heroinę spożywaną w Europie wytwarza się przede wszystkim w Afganistanie, który nadal jest największym na świecie dostawcą nielegalnego opium, a w 2005 r. jego udział w globalnej produkcji nielegalnego opium wynosił 89%. Drugie miejsce zajmowała Birma (7%). W latach 1999–2004 światowa produkcja nielegalnego opium utrzymywała się na stosunkowo stałym poziomie, z wyjątkiem 2001 r., gdy zakaz uprawy maku lekarskiego nałożony w Afganistanie przez reżim talibów spowodował dramatyczny, ale krótkotrwały spadek. Ocenia się, że w 2005 r. wyprodukowano około 4670 t, co oznacza 4-procentowy spadek w porównaniu do 2004 r. (CND, 2006). Globalny potencjał produkcji heroiny oceniano w 2005 r. na 472 t (495 w 2004 r.) (UNODC, 2006).
Heroina consumată în Europa este, în principal, produsă în Afganistan, care rămâne liderul mondial în aprovizionarea cu opiu ilicit, iar în 2005 a contribuit în proporţie de 89 % din producţia globală de opiu ilicit, urmat de Myanmar (în proporţie de 7 %.). Producţia globală de opiu a rămas relativ stabilă între 1999 şi 2004, cu excepţia anului 2001, când interdicţia impusă de regimul taliban asupra cultivării macilor pentru opiu în Afganistan a determinat o scădere dramatică, dar de scurtă durată, a acesteia; se estimează că aproximativ 4 670 de tone au fost produse în 2005, o scădere de 4 % în comparaţie cu 2004 (CND, 2006). Potenţialul global de producţie a heroinei a fost estimat la 472 tone în 2005 (495 tone în 2004) (UNODC, 2006).
Heroín spotrebovaný v Európe sa prevažne vyrába v Afganistane, ktorý zostáva svetovým lídrom v dodávke nezákonného ópia a v roku 2005 predstavoval 89 % celosvetovej produkcie nezákonného ópia, za ním nasledovalo Mjanmarsko (7 %). Celosvetová výroba nezákonného ópia zostávala v období medzi rokom 1999 až 2004 pomerne stabilná, s výnimkou roku 2001, keď zákaz pestovania maku na výrobu ópia vynútený talibanským režimom v Afganistane viedol k dramatickému, ale krátkodobému poklesu; odhaduje sa, že v roku 2005 sa vyrobilo 4 670 ton, čo je 4 % pokles v porovnaní s rokom 2004 (CND, 2006). Celosvetový potenciál výroby heroínu sa v roku 2005 odhadoval na 472 ton (495 ton v roku 2004) (UNODC, 2006).
Heroin, ki se porabi v Evropi, se v glavnem proizvaja v Afganistanu, ki ostaja vodilni vir ponudbe prepovedanega opija na svetu in katerega proizvodnja je leta 2005 znašala 89 % svetovne proizvodnje prepovedanega opija, nato sledi Mjanmar (7 %). Svetovna proizvodnja prepovedanega opija je bila med letoma 1999 in 2004 sorazmerno ustaljena, razen leta 2001, ko je prepoved gojenja opijskega maka, ki jo je uvedel talibanski režim v Afganistanu, povzročila krepko, vendar kratkoročno zmanjšanje, saj se ocenjuje, da je bilo leta 2005 proizvedenih 4670 ton, kar je 4 % manj kot leta 2004 (CND, 2006). Svetovna proizvodnja heroina leta 2005 pa je bila po ocenah okoli 472 ton (leta 2004 pa 495 ton) (UNODC, 2006).
Större delen av det heroin som konsumeras i EU framställs i Afghanistan som fortfarande är världsledande när det gäller produktion av olagligt opium och under 2005 stod för 89 % av den totala olagliga produktionen av opium i världen, följt av Myanmar (7 %). Den globala opiumproduktionen har legat på oförändrad nivå under perioden 1999-2004 utom 2001, då talibanregimen i Afghanistan genomdrev ett förbud mot odling av opiumvallmo med en drastisk men kortvarig produktionsminskning som följd. Det uppskattas att cirka 4 670 ton producerades under 2005, vilket är 4 % mindre än under 2004 (CND, 2006). Den globala potentiella heroinproduktionen har uppskattats till 472 ton 2005 (495 in 2004) (UNODC, 2006).
Avrupa’da tüketilen eroin ağırlıklı olarak, yasadışı afyon arzında dünya lideri konumunu sürdüren ve 2005’te toplam yasadışı afyon üretiminin yüzde % 89’unu karşılayan Afganistan’da, daha sonra da Myanmar’da (% 7) imal edilmektedir. Toplam yasadışı afyon üretimi, Afganistan’daki Taliban rejiimi tarafından uygulanan bir haşhaş tarımı yasağının dramatik ama kısa ömürlü bir düşüşe yol açtığı 2001 haricinde, 1999 ve 2004 arasında göreli olarak sabit kalmıştır; 2005’te 4.670 ton üretildiği tahmin edilmekte olup, bu 2004’e oranla % 4’lük bir düşüş anlamına gelmektedir (CND, 2006). Tüm dünyadaki potansiyel eroin üretiminin 2005’te 472 ton olduğu tahmin edilmekteydi (2004’te 495) (UNODC, 2006).
  2. nodaļa: Pārskats p...  
Mazāk izplatīti ir īpaši pakalpojumi, ievērojot imigrantu vai īpašu valodu grupu, vai reliģisku vai kultūras grupu narkotiku lietotāju vajadzības, tomēr par šādiem pakalpojumiem informē Beļģija, Vācija, Grieķija, Spānija, Lietuva, Nīderlande, Somija, Zviedrija un Apvienotā Karaliste.
Treatment units or programmes that exclusively service one specified target group are a common phenomenon across the EU. Children and young people under the age of 18 are treated in specialised agencies in 23 countries; the treatment of drug users with psychiatric co-morbidity takes place in specialised agencies in 18 countries; and women-specific services are reported to exist in all countries except Cyprus, Latvia, Lithuania, Bulgaria and Turkey. Services designed to meet the needs of immigrant drug users or of groups with specific language requirements or religious or cultural backgrounds are less common but have been reported from Belgium, Germany, Greece, Spain, Lithuania, the Netherlands, Finland, Sweden and the United Kingdom.
Les unités ou les programmes de traitement qui visent exclusivement un groupe cible donné sont un phénomène courant dans l'UE. Les enfants et les jeunes de moins de 18 ans sont traités dans des structures spécialisées dans 23 pays. Le traitement des usagers de drogue présentant une comorbidité psychiatrique se déroule dans des centres spécialisés dans 18 pays et des services spécialement destinés aux femmes existent dans tous les pays, à l'exception de Chypre, de la Lettonie, de la Lituanie, de la Bulgarie et de la Turquie. La Belgique, l'Allemagne, la Grèce, l'Espagne, la Lituanie, les Pays‑Bas, la Finlande, la Suède et le Royaume-Uni ont déclaré disposer de services destinés à répondre aux besoins d'usagers de drogue issus de l'immigration ou de groupes ayant des exigences linguistiques particulières ou des origines religieuses ou culturelles spécifiques, même si ces services sont moins courants.
Behandlungseinrichtungen oder -programme, die sich ausschließlich mit einer bestimmten Zielgruppe befassen, sind in der gesamten EU weit verbreitet. Kinder und Jugendliche unter 18 Jahren werden in 23 Ländern in spezialisierten Einrichtungen behandelt. Therapien für Drogenkonsumenten mit psychiatrischer Komorbidität finden in 18 Ländern in spezialisierten Einrichtungen statt, und frauenspezifische Leistungen werden den Berichten zufolge in allen Ländern mit Ausnahme Zyperns, Lettlands, Litauens, Bulgariens und der Türkei erbracht. Auf die Bedürfnisse von Drogenkonsumenten mit Migrationshintergrund oder von Gruppen mit speziellen sprachlichen Anforderungen oder einem bestimmten religiösen bzw. kulturellen Hintergrund zugeschnittene Leistungen sind zwar weniger verbreitet, werden jedoch aus Belgien, Deutschland, Griechenland, Spanien, Litauen, den Niederlanden, Finnland, Schweden und dem Vereinigten Königreich gemeldet.
Las unidades o programas de tratamiento que prestan servicios de forma exclusiva a un grupo objetivo específico son un fenómeno común en toda la UE. En 23 países, los niños y los jóvenes menores de 18 años son atendidos en centros especializados; en 18 países, los consumidores de droga con comorbilidad psiquiátrica reciben tratamiento en centros especializados; y en todos los países, excepto Chipre, Letonia, Lituania, Bulgaria y Turquía, los informes revelan la existencia de servicios específicos para mujeres. Los servicios diseñados para satisfacer las necesidades de los consumidores de droga inmigrantes o de grupos con requisitos específicos en relación con el idioma o con diferentes trasfondos culturales o religiosos son menos comunes pero se incluyen en los informes de Bélgica, Alemania, Grecia, España, Lituania, los Países Bajos, Finlandia, Suecia y el Reino Unido.
Le unità o i programmi di trattamento rivolti a uno specifico gruppo bersaglio sono un fenomeno diffuso in tutto il territorio europeo. I bambini e i giovani di età inferiore ai 18 anni vengono curati in istituti specializzati in 23 paesi; il trattamento dei tossicodipendenti con comorbidità psichiatrica avviene all’interno di istituti specializzati in 18 paesi; servizi concepiti appositamente per le donne vengono riferiti in tutti gli Stati, a eccezione di Cipro, Lettonia, Lituania, Bulgaria e Turchia. I servizi pianificati per rispondere ai bisogni dei tossicodipendenti immigranti o dei gruppi con specifiche esigenze linguistiche o con una tradizione religiosa o un bagaglio culturale particolare sono meno frequenti, ma vengono comunque segnalati in Belgio, Germania, Grecia, Spagna, Lituania, Paesi Bassi, Finlandia, Svezia e Regno Unito.
As unidades ou programas de tratamento que servem exclusivamente um grupo-alvo específico constituem um fenómeno comum em toda a UE. Em 23 países, as crianças e os jovens com menos de 18 anos são tratados em agências especializadas; em dezoito países o tratamento dos consumidores de droga com co-morbilidade psiquiátrica tem lugar em agências especializadas; e a existência de serviços específicos para as mulheres é mencionada por todos os países excepto Chipre, Letónia, Lituânia, Bulgária e Turquia. Os serviços que visam satisfazer as necessidades dos consumidores de droga imigrantes ou pertencentes a grupos com necessidades linguísticas ou orientações religiosas e culturais específicas são menos comuns, mas foram mencionados pela Bélgica, Alemanha, Grécia, Espanha, Lituânia, Países Baixos, Finlândia, Suécia e Reino Unido.
Οι μονάδες ή τα προγράμματα θεραπείας που εξυπηρετούν αποκλειστικά συγκεκριμένη ομάδα στόχο είναι σύνηθες φαινόμενο σε ολόκληρη την Ευρώπη. Παιδιά και νέοι κάτω των 18 ετών υποβάλλονται σε θεραπεία από εξειδικευμένους φορείς σε 23 χώρες· θεραπεία χρηστών ναρκωτικών που εμφανίζουν ψυχιατρική συννοσηρότητα παρέχεται από εξειδικευμένους φορείς σε 18 χώρες· και σε όλες τις χώρες αναφέρεται η ύπαρξη ειδικών υπηρεσιών για τις γυναίκες, με εξαίρεση την Κύπρο, τη Λεττονία, τη Λιθουανία, τη Βουλγαρία και την Τουρκία. Υπηρεσίες σχεδιασμένες για την κάλυψη των αναγκών μεταναστών χρηστών ναρκωτικών ή ομάδων με ειδικές γλωσσικές ανάγκες ή θρησκευτικό ή πολιτισμικό υπόβαθρο είναι λιγότερο συνηθισμένες, αλλά έχουν αναφερθεί στο Βέλγιο, τη Γερμανία, την Ελλάδα, την Ισπανία, τη Λιθουανία, τις Κάτω Χώρες, τη Φινλανδία, τη Σουηδία και το Ηνωμένο Βασίλειο.
Behandelingscentra of -programma’s die uitsluitend op één specifieke doelgroep gericht zijn vormen een bekend verschijnsel in de gehele EU. Kinderen en jongeren onder de achttien jaar worden in 23 landen door gespecialiseerde instanties opgevangen; de behandeling van drugsgebruikers met psychiatrische co-morbiditeit vindt in achttien landen in gespecialiseerde centra plaats; en diensten specifiek voor vrouwen bestaan volgens de rapportages in alle landen met uitzondering van Cyprus, Letland, Litouwen, Bulgarije en Turkije. Diensten die nadrukkelijk afgestemd zijn op de behoeften van allochtone drugsgebruikers of groepen met specifieke taalbehoeften of een specifieke culturele of religieuze achtergrond komen minder vaak voor, maar worden wel gemeld door België, Duitsland, Griekenland, Spanje, Litouwen, Nederland, Finland, Zweden en het Verenigd Koninkrijk.
Léčebná zařízení nebo programy, které výhradně slouží jedné konkrétní cílové skupině, jsou v celé Evropské unii běžným jevem. Děti a mladiství do osmnácti let se léčí ve specializovaných zařízeních ve 23 zemích; léčba uživatelů drog s psychiatrickou komorbiditou probíhá ve specializovaných zařízeních v 18 zemích; a služby specifické pro ženy existují podle hlášení ve všech zemích, s výjimkou Kypru, Lotyšska, Litvy, Bulharska a Turecka. Služby vytvořené pro zajištění potřeb uživatelů drog mezi přistěhovalci nebo skupinami se zvláštními jazykovými požadavky nebo náboženskými nebo kulturními zvláštnostmi jsou méně obvyklé, ale byly hlášeny z Belgie, Německa, Řecka, Španělska, Litvy, Nizozemska, Finska, Švédska a Spojeného království.
Behandlingsafdelinger eller -programmer, som udelukkende modtager én bestemt målgruppe, er almindelige i EU. Børn og unge under 18 år behandles på specialinstitutioner i 23 lande, mens behandlingen af stofbrugere med psykiske ledsagesygdomme finder sted på specialinstitutioner i 18 lande, og der findes kvindespecifikke tilbud i alle lande undtagen Cypern, Letland, Litauen, Bulgarien og Tyrkiet. Tilbud, der tager sigte på at imødekomme behovene hos stofbrugere med indvandrerbaggrund eller grupper med særlige sprogkrav eller religiøse eller kulturelle baggrunde, er mindre almindelige, men er blevet indberettet fra Belgien, Tyskland, Grækenland, Spanien, Litauen, Nederlandene, Finland, Sverige og Det Forenede Kongerige.
Kõikjal Euroopas on tekkinud ravikeskuseid ja programme, mis teenindavad teatud sihtrühma. Lapsi ja alla 18aastasi noori teenindatakse spetsialiseeritud keskustes 23 riigis; psühhiaatriliste hälvetega uimastitarvitajate ravi toimub spetsialiseeritud keskustes 18 riigis ning naistele suunatud teenuste olemasolust on teatanud kõik riigid, välja arvatud Küpros, Läti, Leedu, Bulgaaria ja Türgi. Immigrantidest uimastitarvitajate või erilise keelelise, usulise või kultuurilise taustaga uimastitarvitajate vajadusi silmas pidavaid teenuseid on vähem, aga Belgia, Saksamaa, Kreeka, Hispaania, Leedu, Madalmaad, Soome, Rootsi ja Ühendkuningriik on nende olemasolust teada andnud.
Yhden ainoan kohderyhmän palvelemiseen erikoistuneet hoitoyksiköt tai -ohjelmat ovat yleisiä koko EU:ssa. Lapsille ja alle 18-vuotiaille nuorille on varattu 23 maassa omat hoitolaitoksensa; 18 maassa huumeidenkäyttäjiä, joilla on samanaikaisia psykiatrisia sairauksia, hoidetaan erityislaitoksissa; erityisesti naisille suunnattuja palveluja on saatavilla kaikissa muissa maissa paitsi Kyproksella, Latviassa, Liettuassa, Bulgariassa ja Turkissa. Maahanmuuttajaryhmiin tai tiettyä kieltä puhuviin ryhmiin kuuluvien tai tiettyjä uskontoja tai kulttuureja edustavien huumeidenkäyttäjien tarpeisiin suunnitellut palvelut ovat harvinaisempia, mutta niistä raportoitiin Belgiasta, Saksasta, Kreikasta, Espanjasta, Liettuasta, Alankomaista, Suomesta, Ruotsista ja Yhdistyneestä kuningaskunnasta.
EU-szerte gyakori jelenségnek számítanak a kizárólag egy körülhatárolt célcsoportot kiszolgáló kezelési egységek vagy programok. A gyermekeket és a 18 évesnél fiatalabbakat 23 országban külön erre szakosodott intézményeknél kezelik; a pszichiátriai komorbiditással súlyosbított helyzetű kábítószer-használók kezelése 18 országban erre szakosodott intézményeknél történik; kifejezetten nőknek létrehozott programokat pedig Ciprus, Lettország, Litvánia, Bulgária és Törökország kivételével valamennyi országból jelentettek. A bevándorló kábítószer-használók vagy a speciális nyelvi igényekkel, illetve vallási vagy kulturális háttérrel rendelkező csoportok igényeire tervezett szolgáltatások kevésbé elterjedtek, de ezek elérhetőségéről Belgiumból, Németországból, Görögországból, Spanyolországból, Litvániából, Hollandiából, Finnországból, Svédországból és az Egyesült Királyságból számoltak be.
I EU er det vanlig med behandlingsenheter eller -programmer som kun tilbyr tjenester til en bestemt målgruppe. Barn og unge under 18 behandles av spesialiserte tjenester i 23 land: narkotikabrukere med psykiatriske tilleggslidelser behandles i spesialiserte tjenester i 18 land, og alle land utenom Kypros, Latvia, Litauen, Bulgaria og Tyrkia har tjenester som utlukkende er forbeholdt kvinner. Det er mindre vanlig med tjenester som retter seg mot narkotikabrukere med innvandrerbakgrunn, som tilhører bestemte språkgrupper eller har ulik religiøs eller kulturell bakgrunn, men det rapporteres likevel om slike tilbud i Belgia, Tyskland, Hellas, Spania, Litauen, Nederland, Finland, Sverige og Storbritannia.
W UE często spotyka się jednostki czy programy leczenia przeznaczone wyłącznie dla jednej określonej grupy docelowej. W 23 krajach dzieci i młodzież w wieku poniżej 18 lat poddaje się leczeniu w wyspecjalizowanych jednostkach. W 18 krajach leczenie osób zażywających narkotyki, które cierpią jednocześnie na zaburzenia psychiczne, prowadzi się w wyspecjalizowanych jednostkach, a we wszystkich krajach z wyjątkiem Cypru, Łotwy, Litwy, Bułgarii i Turcji zgłoszono istnienie usług przeznaczonych specjalnie dla kobiet. Usługi na potrzeby imigrantów zażywających narkotyki, grup o specjalnych wymaganiach językowych, przynależności religijnej czy kulturowej nie są tak powszechne, ale zgłoszono ich istnienie w Belgii, Niemczech, Grecji, Hiszpanii, na Litwie, w Holandii, Finlandii, Szwecji i Wielkiej Brytanii.
Unităţile de tratament sau programele care se adresează în mod special unui anumit grup ţintă sunt un fenomen obişnuit pe întreg teritoriul UE. Copiii şi tinerii sub 18 ani sunt trataţi în agenţii specializate în 23 de ţări; tratamentul administrat consumatorilor de droguri afectaţi de co-morbiditate psihiatrică se desfăşoară în agenţii specializate în 18 ţări; în toate ţările a fost raportată existenţa unor servicii specifice pentru femei, cu excepţia Ciprului, Letoniei, Lituaniei, Bulgariei şi Turciei. Serviciile menite să vină în întâmpinarea nevoilor consumatorilor de droguri imigranţi sau ale grupurilor cu necesităţi speciale legate de limba vorbită sau de apartenenţa religioasă sau culturală sunt mai rare, dar existenţa lor a fost raportată în Belgia, Germania, Grecia, Spania, Lituania, Ţările de Jos, Finlanda, Suedia şi Regatul Unit.
Liečebné zariadenia alebo programy, ktoré slúžia výlučne jednej špecifikovanej cieľovej skupine, sú bežným javom v celej EÚ. Deti a mladí ľudia vo veku do 18 rokov sú liečení v špecializovaných agentúrach v 23 krajinách; liečenie užívateľov drog s psychiatrickou sprievodnou chorobnosťou prebieha v špecializovaných agentúrach v 18 krajinách a existenciu služieb špecializovaných na ženy uvádzajú všetky krajiny s výnimkou Cypru, Lotyšska, Litvy, Bulharska a Turecka. Služby určené na uspokojovanie potrieb imigrantských užívateľov drog alebo skupín so špecifickými jazykovými požiadavkami alebo náboženským alebo kultúrnym prostredím sú menej bežné, ale sú uvádzané z Belgicka, Nemecka, Grécka, Španielska, Litvy, Holandska, Fínska, Švédska a Spojeného kráľovstva.
Enote ali programi za zdravljenje, ki oskrbujejo izključno eno določeno ciljno skupino, so pogost pojav v EU. Otroci in mladi, mlajši od 18 let, se zdravijo v specializiranih agencijah v 23 državah, zdravljenje uživalcev drog s psihiatrično komorbidnostjo poteka v specializiranih agencijah v 18 državah, o zagotavljanju storitev, namenjenih posebej ženskam, pa poročajo iz vseh držav, razen s Cipra, iz Latvije, Litve, Bolgarije in Turčije. Storitve, zasnovane za izpolnitev potreb uživalcev drog priseljencev ali skupin s posebnimi jezikovnimi zahtevami ali verskim ali kulturnim ozadjem, so manj pogoste, vendar o njih poročajo iz Belgije, Nemčije, Grčije, Španije, Litve, Nizozemske, Finske, Švedske in Združenega kraljestva.
Behandlingsenheter eller program som uteslutande vänder sig till en särskild målgrupp är ett vanligt förekommande fenomen i EU. Barn och ungdomar under 18 års ålder behandlas av specialiserade organ i 23 länder, behandling av narkotikamissbrukare med samtidiga psykiatriska problem äger rum i särskilda enheter i 18 länder, och tjänster som är särskilt utformade för kvinnor rapporteras förekomma i samtliga länder förutom Cypern, Lettland, Litauen, Bulgarien och Turkiet. Tjänster utformade för att möta behoven hos narkotikamissbrukare som är invandrare eller från grupper med särskilda språkbehov eller har specifik religiös eller kulturell bakgrund är mindre vanliga men har rapporterats från Belgien, Tyskland, Grekland, Spanien, Litauen, Nederländerna, Finland, Sverige och Storbritannien.
Özel olarak belirli bir hedef grubuna hizmet eden tedavi birimleri veya programlar AB’de yaygın olarak görülmektedir. Çocuklar ve 18 yaş altındaki gençler, 23 ülkedeki uzmanlaşmış kurumlarda tedavi edilmektedir; psikiyatrik bir hastalığın eşlik ettiği uyuşturucu kullanıcılarının tedavisi, 18 ülkede uzmanlaşmış kurumlarda gerçekleştirilmekte ve kadınlara özel hizmetlerin de Kıbrıs, Letonya, Litvanya, Bulgaristan ve Türkiye dışında tüm ülkelerde bulunduğu bildirilmektedir. Göçmen uyuşturucu kullanıcılarının veya özel dil gereksinimlerine veya belirli dinsel veya kültürel arkaplana sahip grupların ihtiyaçlarını karşılamak üzere tasarlanmış hizmetler daha az yaygın olmakla birlikte, Belçika, Almanya, Yunanistan, İspanya, Litvanya, Hollanda, Finlandiya, İsveç ve Birleşik Krallık'ta bulunduğu rapor edilmiştir.
  1. nodaļa: Politika un...  
Zviedrijas aplēses rāda, ka 2002. gadā tās narkotiku politikas tēriņi ir bijuši aptuveni 0,9 miljardi euro (mazākā aprēķinātā summa ir 0,5 miljardi euro, bet lielākā 1,2 miljardi euro). Salīdzinot 2002.
In Sweden, it is estimated that drug policy expenditure during 2002 was around 0.9 billion euros (lower estimate 0.5 billion euros, higher estimate 1.2 billion euros). Comparing the 2002 estimates with figures for 1991 shows that public expenditure on drug policy has increased substantially.
En Suède, les autorités estiment que les dépenses liées à la politique antidrogue s’élevaient en 2002 à quelque 0,9 milliard d’euros (l’estimation la plus basse se situant à 0,5 milliard d’euros et la plus haute à 1,2 milliard d’euros). Si l’on compare les estimations de 2002 aux chiffres de 1991, il apparaît que les dépenses publiques destinées à la politique antidrogue ont considérablement augmenté.
In Schweden lagen die Ausgaben für die Drogenpolitik im Jahr 2002 schätzungsweise bei etwa 0,9 Mrd. EUR (niedrigere Schätzung 0,5 Mrd. EUR, höhere Schätzung 1,2 Mrd. EUR). Im Vergleich der Schätzungen für das Jahr 2002 mit den Angaben für das Jahr 1991 wird deutlich, dass die öffentlichen Ausgaben für die Drogenpolitik erheblich gestiegen sind.
In Svezia si calcola che la spesa politica per la lotta alla droga nel 2002 sia stata di circa 0,9 Mrd EUR (stima minima: 0,5 Mrd EUR, stima massima: 1,2 Mrd EUR). Mettendo a confronto le stime del 2002 con i dati del 1991 si può osservare che la spesa pubblica in questo settore è aumentata in maniera sostanziale.
Na Suécia, estima-se que, em 2002, a despesa com a política em matéria de droga rondou os 0,9 mil milhões de euros (sendo a estimativa mais baixa de 0,5 mil milhões de euros e a mais elevada de 1,2 mil milhões de euros). Comparando as estimativas de 2002 com os valores relativos a 1991 conclui-se que a despesa pública neste domínio aumentou substancialmente.
Στη Σουηδία υπολογίζεται ότι οι δαπάνες για την καταπολέμηση των ναρκωτικών το 2002 ανήλθαν περίπου σε 0,9 δισεκατομμύρια ευρώ (κατώτερη εκτίμηση 0,5 δισεκατομμύρια ευρώ, υψηλότερη εκτίμηση 1,2 δισεκατομμύρια ευρώ). Συγκρίνοντας τις εκτιμήσεις για το 2002 με τα στοιχεία για το 1991 προκύπτει ότι οι δημόσιες δαπάνες για την πολιτική καταπολέμησης των ναρκωτικών αυξήθηκαν σημαντικά.
In Zweden werd in 2002 naar schatting ongeveer 0,9 miljard EUR uitgegeven ten behoeve van het drugsbeleid (de laagste schattingen gaan uit van 0,5 miljard EUR, de hoogste van 1,2 miljard EUR). Vergelijking van de cijfers uit 2002 met die uit 1991 leert dat de drugsgerelateerde overheidsbestedingen aanzienlijk zijn gestegen.
Ve Švédsku se odhaduje, že výdaje na protidrogovou politiku se v roce 2002 pohybovaly okolo 0,9 miliardy eur (nižší odhad 0,5 miliardy, vyšší odhad 1,2 miliardy eur). Porovnání odhadů z roku 2002 s údaji za rok 1991 ukazuje, že veřejné výdaje na protidrogovou politiku podstatně vzrostly.
I Sverige anslås det, at udgifterne til narkotikapolitikken i 2002 udgjorde omkring 0,9 mia. euro (laveste skøn 0,5 mia. euro, højeste skøn 1,2 mia. euro). En sammenligning mellem skønnene for 2002 og tallene for 1991 viser, at de offentlige udgifter til narkotikapolitikken er steget betydeligt.
Rootsis olid 2002. a narkootikumidega seotud kulutused hinnanguliselt 0,9 miljardit eurot (madalaim hinnangu järgi 0,5 miljardit, kõrgeima järgi 1,2 miljardit eurot). 2002. aasta ja 1991. aasta andmete võrdlusest selgub, et uimastipoliitika kulutused on oluliselt suurenenud.
Ruotsissa huumepolitiikan kustannukset vuonna 2002 olivat noin 0,9 miljardia euroa (alin arvio oli 0,5 miljardia euroa ja ylin 1,2 miljardia euroa). Vuoden 1991 lukuihin verrattuna Ruotsin huumepolitiikkaan liittyvät julkiset menot ovat siis kasvaneet huomattavasti.
Svédországban a kábítószer-politikára fordított 2002-es kiadásokat hozzávetőlegesen 0,9 milliárd euróra becsülték (az alacsonyabb becslés 0,5 milliárd euró, a magasabb becslés 1,2 milliárd euró volt). A 2002-es becslést az 1991-es számadatokkal összehasonlítva jól látható, hogy a kábítószer-politikára fordított közkiadások jelentősen nőttek.
Slovakia har anslått sine samlede offentlige narkotikarelaterte utgifter i 2004 til 14,5 millioner euro. Av dette gikk anslagsvis 8,4 millioner til rettshåndhevelse og 6,1 millioner til helsetjenester.
W Szwecji ocenia się, że wydatki wiążące się z polityką antynarkotykową wyniosły w 2002 r. około 0,9 miliarda euro (niższe szacunki podają 0,5 miliarda euro, a wyższe 1,2 miliarda euro). Porównanie danych szacunkowych za 2002 r. z liczbami z 1991 r. wskazuje na znaczny wzrost wydatków publicznych ponoszonych z tytułu polityki antynarkotykowej.
În Suedia, se estimează la circa 0,9 miliarde EUR cheltuielile din 2002 pentru politica în domeniul drogurilor (estimarea minimă de 0,5 miliarde EUR, iar estimarea maximă de 1,2 miliarde EUR). Compararea estimărilor pentru 2002 cu datele din 1991 arată o creştere substanţială a cheltuielilor publice pentru aplicarea politicii privind drogurile.
Vo Švédsku sa odhaduje, že výdavky na protidrogovú politiku počas roku 2002 dosiahli asi 0,9 miliardy eur (nižší odhad 0,5 miliardy eur, vyšší odhad 1,2 miliardy eur). Porovnanie odhadov za rok 2002 s údajmi za rok 1991 ukazuje, že verejné výdavky na protidrogovú politiku sa podstatne zvýšili.
Na Švedskem se ocenjuje, da so odhodki na področju politike drog leta 2002 znašali približno 0,9 milijarde EUR (nižja ocena 0,5 milijarde EUR, višja ocena 1,2 milijarde EUR). Primerjava ocen iz leta 2002 s številkami za leto 1991 kaže, da so se javni izdatki na področju politike drog precej povečali.
I Sverige uppskattas utgifterna för narkotikapolitiken under 2002 ha varit cirka 0,9 miljarder euro (den lägre skattningen är 0,5 miljarder euro, och den högre skattningen 1,2 miljarder euro). En jämförelse av beräkningarna för 2002 med siffrorna för 1991 visar att de offentliga utgifterna för narkotikapolitiken har ökat markant.
İsveç’te, 2002 yılında uyuşturucu politikası harcamalarının 0,9 milyar euro civarında (daha düşük tahmin 0,5 milyar euro, daha yüksek tahmin 1,2 milyar euro) olduğu düşünülmektedir. 2002 tahminleri 1991 rakamlarıyla karşılaştırıldığında, uyuşturucu politikası için kamu harcamalarının önemli ölçüde artmış olduğu görülmektedir.
1 2 3 4 5 Arrow