soll – -Translation – Keybot Dictionary

Spacer TTN Translation Network TTN TTN Login Deutsch Français Spacer Help
Source Languages Target Languages
Keybot 18 Results  ar2006.emcdda.europa.eu
  Kapitel 1: Politische ...  
Maßnahme 25.1 des EU-Drogenaktionsplans 2005-2008 sieht die Festlegung einer gemeinsamen Definition der „Drogenkriminalität“ durch den Rat bis 2007 vor. Grundlage hierfür soll ein Vorschlag der Kommission sein, der auf der Basis der von der EBDD vorzulegenden Studien erarbeitet werden soll.
Action 25.1 of the EU drugs action plan 2005–08 foresees the adoption by the Council, by 2007, of a common definition of ‘drug-related crime’, on the basis of a Commission proposal based on existing studies to be brought forward by the EMCDDA.
L'action 25.1 du Plan d'action drogue de l'Union européenne (2005-2008) prévoit l'adoption d'une définition commune de l'expression «criminalité liée à la drogue», fondée sur une proposition de la Commission sur la base des études existantes à présenter par l'OEDT.
2005-2008 prevé la adopción por parte del Consejo, a más tardar en 2007, de una definición común del término «delincuencia relacionada con la droga», que, partiendo de una propuesta de la Comisión, deberá elaborarse sobre la base de los estudios existentes que deberá remitir el OEDT.
L’azione 25.1 del piano d’azione dell’Unione europea in materia di lotta contro la droga per il periodo 2005–2008 prevede l’adozione da parte del Consiglio, entro il 2007, di una definizione comune di “reati correlati agli stupefacenti”, sulla base di una proposta della Commissione fondata su studi esistenti, che dovrà essere presentata dall’OEDT.
A acção 25.1 do plano de acção da UE de luta contra a droga 2005–2008 prevê a adopção pelo Conselho, até 2007, de uma definição comum de “criminalidade relacionada com a droga”, a partir de uma proposta da Comissão baseada nos estudos existentes, que deverá ser apresentada pelo OEDT.
Ο δράση 25.1 του σχεδίου δράσης της ΕΕ για τα ναρκωτικά (2005–08) προβλέπει την υιοθέτηση από το Συμβούλιο, έως το 2007, ενός κοινού ορισμού του όρου «έγκλημα που σχετίζεται με τα ναρκωτικά», βάσει πρότασης της Επιτροπής που θα βασίζεται σε υπάρχουσες μελέτες που θα παρουσιάσει το ΕΚΠΝΤ.
Actie 25.1 van het EU-actieplan inzake drugs (2005-2008) voorziet in de aanneming door de Raad, tegen 2007, van een gemeenschappelijke definitie van “drugsgerelateerde criminaliteit”, op basis van een voorstel van de Commissie, die zich voor de opstelling daarvan baseert op door het EWDD voor te leggen studies.
Opatření 25.1 Protidrogového akčního plánu EU (2005–2008) předpokládá, že Rada přijme do roku 2007 společnou definici výrazu „trestná činnost související s drogami“ na základě návrhu Komise vycházejícího ze stávajících studií předložených EMCDDA.
I henhold til foranstaltning 25.1 i EU's narkotikahandlingsplan for 2005–2008 skal Rådet senest i 2007 vedtage en fælles definition af begrebet "narkotikarelateret kriminalitet" på grundlag af et forslag fra Kommissionen baseret på de foreliggende undersøgelser, der fremlægges af EONN.
ELi narkootikumidealases tegevuskava (2005–2008) punktis 25.1 nähakse ette, et 2007. aastaks võtab nõukogu vastu ühismääratluse mõiste kohta „uimastitega seotud kuritegu“, tehes seda vastavalt komisjoni ettepanekule, mis põhineb EMCDDA esitatud olemasolevatel uuringutel.
Huumausaineita koskevaan EU:n toimintasuunnitelmaan 2005–2008 sisältyvän erityistoimen 25.1 tavoitteen mukaisesti neuvosto aikoo vuoteen 2007 mennessä hyväksyä komission ehdotuksesta yhteisen määritelmän käsitteelle ”huumausainerikos”. Komissio laatii ehdotuksensa EMCDDA:n sille toimittamien viimeisimpien tutkimusten perusteella.
Az EU 2005–08-as kábítószer-ellenes cselekvési tervének 25.1. intézkedése előirányozza, hogy a Tanács az EMCDDA által előterjesztendő, meglévő tanulmányokon alapuló bizottsági javaslat alapján 2007-re fogadja el a „kábítószerrel kapcsolatos bűnözés” közös meghatározását.
Tiltak 25.1 i EUs handlingsplan mot narkotika 2005-08 forutsetter at Rådet innen 2007 vedtar en felles definisjon av ”narkotikarelatert kriminalitet” på grunnlag av et Kommisjonsforslag basert på foreliggende studier som skal legges fram av EONN.
Działanie 25.1 Antynarkotykowego planu działania UE 2005–2008 przewiduje przyjęcie przez Radę w 2007 r. wspólnej definicji „przestępstwa związanego z narkotykami” na podstawie projektu Komisji wykorzystującego dostępne wyniki badań, które przedstawi EMCDDA.
Acţiunea 25.1 din Planul de acţiune al UE în privinţa drogurilor 2005–2008 prevede adoptarea de către Consiliu, până în 2007, a unei definiţii comune a „infracţionalităţii legate de droguri”, pe baza unei propuneri a Comisiei, fundamentată pe studiile existente care trebuie prezentate de OEDT.
Opatrenie 25.1 protidrogového akčného plánu EÚ na roky 2005 – 2008 počíta s prijatím spoločnej definície „trestných činov súvisiacich s drogami“ Radou do roku 2007 na základe návrhu Komisie založeného na existujúcich štúdiách, ktoré majú byť predložené EMCDDA.
Ukrep 25.1 akcijskega načrta EU na področju drog za obdobje 2005–2008 predvideva, da bo Svet do leta 2007 sprejel skupno opredelitev "z drogo povezanega kriminala" na podlagi predloga Komisije, ki bo temeljil na obstoječih študijah, ki jih bo predložil Center.
Enligt åtgärd 25.1 i EU:s handlingsplan mot narkotika 2005–2008 ska rådet senast 2007 anta en gemensam definition av uttrycket ”narkotikarelaterad brottslighet”, som ska baseras på ett kommissionsförslag på grundval av befintliga undersökningar som ska läggas fram av ECNN.
2005-08 AB uyuşturucu eylem planı’nın 25.1 sayılı Eylemi, ‘uyuşturucuya bağlı suç’un ortak bir tanımının, EMCDDA tarafından öne sürülecek mevcut araştırmalara dayanan bir Komisyon tasarısına dayanarak, Konsey tarafından 2007’ye kadar kabul edilmesini öngörmektedir.
ES 2005. – 2008. gada narkotiku rīcības plāna 25.1 pasākums paredz, ka līdz 2007. gadam Padomei ir jāapstiprina ,,ar narkotikām saistītu noziegumu” kopīgā definīcija, pamatojoties uz Komisijas priekšlikumu, kas ir izstrādāts, ņemot vērā EMCDDA iesniegtos materiālus par pastāvošajiem pētījumiem.
  Kapitel 1: Politische ...  
Maßnahme 25.1 des EU-Drogenaktionsplans 2005-2008 sieht die Festlegung einer gemeinsamen Definition der „Drogenkriminalität“ durch den Rat bis 2007 vor. Grundlage hierfür soll ein Vorschlag der Kommission sein, der auf der Basis der von der EBDD vorzulegenden Studien erarbeitet werden soll.
Action 25.1 of the EU drugs action plan 2005–08 foresees the adoption by the Council, by 2007, of a common definition of ‘drug-related crime’, on the basis of a Commission proposal based on existing studies to be brought forward by the EMCDDA.
L'action 25.1 du Plan d'action drogue de l'Union européenne (2005-2008) prévoit l'adoption d'une définition commune de l'expression «criminalité liée à la drogue», fondée sur une proposition de la Commission sur la base des études existantes à présenter par l'OEDT.
2005-2008 prevé la adopción por parte del Consejo, a más tardar en 2007, de una definición común del término «delincuencia relacionada con la droga», que, partiendo de una propuesta de la Comisión, deberá elaborarse sobre la base de los estudios existentes que deberá remitir el OEDT.
L’azione 25.1 del piano d’azione dell’Unione europea in materia di lotta contro la droga per il periodo 2005–2008 prevede l’adozione da parte del Consiglio, entro il 2007, di una definizione comune di “reati correlati agli stupefacenti”, sulla base di una proposta della Commissione fondata su studi esistenti, che dovrà essere presentata dall’OEDT.
A acção 25.1 do plano de acção da UE de luta contra a droga 2005–2008 prevê a adopção pelo Conselho, até 2007, de uma definição comum de “criminalidade relacionada com a droga”, a partir de uma proposta da Comissão baseada nos estudos existentes, que deverá ser apresentada pelo OEDT.
Ο δράση 25.1 του σχεδίου δράσης της ΕΕ για τα ναρκωτικά (2005–08) προβλέπει την υιοθέτηση από το Συμβούλιο, έως το 2007, ενός κοινού ορισμού του όρου «έγκλημα που σχετίζεται με τα ναρκωτικά», βάσει πρότασης της Επιτροπής που θα βασίζεται σε υπάρχουσες μελέτες που θα παρουσιάσει το ΕΚΠΝΤ.
Actie 25.1 van het EU-actieplan inzake drugs (2005-2008) voorziet in de aanneming door de Raad, tegen 2007, van een gemeenschappelijke definitie van “drugsgerelateerde criminaliteit”, op basis van een voorstel van de Commissie, die zich voor de opstelling daarvan baseert op door het EWDD voor te leggen studies.
Opatření 25.1 Protidrogového akčního plánu EU (2005–2008) předpokládá, že Rada přijme do roku 2007 společnou definici výrazu „trestná činnost související s drogami“ na základě návrhu Komise vycházejícího ze stávajících studií předložených EMCDDA.
I henhold til foranstaltning 25.1 i EU's narkotikahandlingsplan for 2005–2008 skal Rådet senest i 2007 vedtage en fælles definition af begrebet "narkotikarelateret kriminalitet" på grundlag af et forslag fra Kommissionen baseret på de foreliggende undersøgelser, der fremlægges af EONN.
ELi narkootikumidealases tegevuskava (2005–2008) punktis 25.1 nähakse ette, et 2007. aastaks võtab nõukogu vastu ühismääratluse mõiste kohta „uimastitega seotud kuritegu“, tehes seda vastavalt komisjoni ettepanekule, mis põhineb EMCDDA esitatud olemasolevatel uuringutel.
Huumausaineita koskevaan EU:n toimintasuunnitelmaan 2005–2008 sisältyvän erityistoimen 25.1 tavoitteen mukaisesti neuvosto aikoo vuoteen 2007 mennessä hyväksyä komission ehdotuksesta yhteisen määritelmän käsitteelle ”huumausainerikos”. Komissio laatii ehdotuksensa EMCDDA:n sille toimittamien viimeisimpien tutkimusten perusteella.
Az EU 2005–08-as kábítószer-ellenes cselekvési tervének 25.1. intézkedése előirányozza, hogy a Tanács az EMCDDA által előterjesztendő, meglévő tanulmányokon alapuló bizottsági javaslat alapján 2007-re fogadja el a „kábítószerrel kapcsolatos bűnözés” közös meghatározását.
Tiltak 25.1 i EUs handlingsplan mot narkotika 2005-08 forutsetter at Rådet innen 2007 vedtar en felles definisjon av ”narkotikarelatert kriminalitet” på grunnlag av et Kommisjonsforslag basert på foreliggende studier som skal legges fram av EONN.
Działanie 25.1 Antynarkotykowego planu działania UE 2005–2008 przewiduje przyjęcie przez Radę w 2007 r. wspólnej definicji „przestępstwa związanego z narkotykami” na podstawie projektu Komisji wykorzystującego dostępne wyniki badań, które przedstawi EMCDDA.
Acţiunea 25.1 din Planul de acţiune al UE în privinţa drogurilor 2005–2008 prevede adoptarea de către Consiliu, până în 2007, a unei definiţii comune a „infracţionalităţii legate de droguri”, pe baza unei propuneri a Comisiei, fundamentată pe studiile existente care trebuie prezentate de OEDT.
Opatrenie 25.1 protidrogového akčného plánu EÚ na roky 2005 – 2008 počíta s prijatím spoločnej definície „trestných činov súvisiacich s drogami“ Radou do roku 2007 na základe návrhu Komisie založeného na existujúcich štúdiách, ktoré majú byť predložené EMCDDA.
Ukrep 25.1 akcijskega načrta EU na področju drog za obdobje 2005–2008 predvideva, da bo Svet do leta 2007 sprejel skupno opredelitev "z drogo povezanega kriminala" na podlagi predloga Komisije, ki bo temeljil na obstoječih študijah, ki jih bo predložil Center.
Enligt åtgärd 25.1 i EU:s handlingsplan mot narkotika 2005–2008 ska rådet senast 2007 anta en gemensam definition av uttrycket ”narkotikarelaterad brottslighet”, som ska baseras på ett kommissionsförslag på grundval av befintliga undersökningar som ska läggas fram av ECNN.
2005-08 AB uyuşturucu eylem planı’nın 25.1 sayılı Eylemi, ‘uyuşturucuya bağlı suç’un ortak bir tanımının, EMCDDA tarafından öne sürülecek mevcut araştırmalara dayanan bir Komisyon tasarısına dayanarak, Konsey tarafından 2007’ye kadar kabul edilmesini öngörmektedir.
ES 2005. – 2008. gada narkotiku rīcības plāna 25.1 pasākums paredz, ka līdz 2007. gadam Padomei ir jāapstiprina ,,ar narkotikām saistītu noziegumu” kopīgā definīcija, pamatojoties uz Komisijas priekšlikumu, kas ir izstrādāts, ņemot vērā EMCDDA iesniegtos materiālus par pastāvošajiem pētījumiem.
  Kapitel 1: Politische ...  
In Lettland wird der Koordinierungsrat für Drogenkontrolle und Eindämmung der Drogensucht die bei der Programmdurchführung erzielten Fortschritte jährlich evaluieren, und in Luxemburg soll im Jahr 2009 eine abschließende externe Evaluierung der Ergebnisse durchgeführt werden.
Finally, evaluation is identified as a key element in the newly adopted national drug strategies. In Latvia, the Drug Control and Drug Addiction Restriction Coordination Council will evaluate the progress of implementation of the programme every year, and in Luxembourg a final external output evaluation will be undertaken in 2009.
Enfin, l’évaluation est considérée comme un élément capital des nouvelles stratégies antidrogue nationales récemment adoptées. En Lettonie, le Conseil de contrôle des drogues et de coordination de la réduction des toxicomanies évaluera chaque année les progrès enregistrés dans la mise en œuvre du programme et, au Luxembourg, une évaluation externe finale des résultats sera menée en 2009.
Infine, la valutazione è vista come un elemento irrinunciabile nelle strategie nazionali antidroga di recente approvazione. In Lettonia, il Consiglio per il controllo delle droghe e il coordinamento delle misure di riduzione della tossicodipendenza valuterà con cadenza annuale l’andamento del programma; in Lussemburgo verrà effettuata nel 2009 una valutazione finale esterna dei risultati.
Por último, a avaliação é identificada como um elemento fundamental nas estratégias nacionais de luta contra a droga recentemente adoptadas. Na Letónia, o Conselho de Coordenação do Controlo da Droga e da Toxicodependência avaliará os progressos da execução do programa todos os anos e no Luxemburgo proceder-se-á a uma avaliação externa final dos resultados em 2009.
Τέλος, η αξιολόγηση αναδεικνύεται σε βασικό στοιχείο των εθνικών στρατηγικών για τα ναρκωτικά που υιοθετήθηκαν πρόσφατα. Στη Λεττονία, το συμβούλιο συντονισμού του ελέγχου των ναρκωτικών και του περιορισμού της τοξικομανίας θα αξιολογεί την πρόοδο που σημειώνεται κάθε χρόνο στην εφαρμογή του προγράμματος, και στο Λουξεμβούργο το 2009 πρόκειται να διενεργηθεί τελική εξωτερική αξιολόγηση των αποτελεσμάτων.
Tot slot is evaluatie in de recentelijk aangenomen nationale drugsstrategieën aangemerkt als een van de hoofdelementen. Zo zal de Coördinerende Raad voor de bestrijding van drugs en terugdringing van drugsverslaving in Letland jaarlijks een evaluatie uitvoeren van de vorderingen die gemaakt worden bij de uitvoering van het programma, en in Luxemburg zal in 2009 een afsluitende externe evaluatie van de resultaten plaatsvinden.
A konečně je jako klíčový prvek v nově přijatých národních protidrogových strategiích uváděno hodnocení. V Lotyšsku Rada pro kontrolu drog a koordinaci snižování drogové závislosti bude každý rok hodnotit postup uplatňování programu a v Lucembursku proběhne v roce 2009 závěrečné externí hodnocení výsledků.
Endelig indgår evaluering som et centralt element i de nyligt vedtagne nationale narkotikastrategier. I Letland vil det nationale koordineringsråd for narkotikabekæmpelse og begrænsning af narkotikamisbrug evaluere, hvilke fremskridt der hvert år er gjort med gennemførelsen af programmet, og i Luxembourg vil der blive foretaget en endelig ekstern resultatevaluering i 2009.
Lõpetuseks võib öelda, et hindamist peetakse hiljuti vastuvõetud riiklikes strateegiates äärmiselt oluliseks. Lätis hindab narkootikumide kontrolli narkomaania piiramise koordineerimisnõukogu igal aastal tegevuskava rakendamist, Luksemburgis toimub tulemuste lõplik välishindamine 2009. aastal.
Äskettäin hyväksytyissä uusissa kansallisissa huumestrategioissa arviointia on pidetty yhtenä ratkaisevista tekijöistä. Latviassa huumausainevalvonnan ja huumeriippuvuuden ehkäisytoimien koordinointineuvosto arvioi vuosittain ohjelman toteutuksen edistymistä, ja Luxemburgissa lopullinen ulkopuolinen tulosten arviointi on määrä suorittaa vuonna 2009.
Végezetül elmondhatjuk, hogy az értékelés kulcsfontosságú szerepét az újonnan elfogadott nemzeti kábítószer-stratégiák is felismerik. Lettországban a program végrehajtásában elért előrehaladást évről évre a kábítószer-felügyeleti és kábítószer-függőséget csökkentő koordinációs tanács fogja értékelni, Luxemburgban pedig 2009 végén külső záró kimeneti értékelést fognak végezni.
Evaluering betraktes som et nøkkelelement i de nylig vedtatte nasjonale narkotikastrategiene. I Latvia skal samordningskomiteen for narkotikakontroll og begrensning av narkotikaavhengighet årlig evaluere gjennomføringen av programmet, og i Luxembourg skal det i 2009 foretas en ekstern evaluering av resultatene.
Ponadto ocenę uważa się za kluczowy element nowo przyjętych krajowych strategii antynarkotykowych. Na Łotwie rada koordynacyjna ds. kontroli narkotyków i ograniczenia uzależnienia od narkotyków co roku oceni postęp we wdrażaniu programu, a w Luksemburgu końcowa zewnętrzna ocena wyników zostanie przeprowadzona w 2009 r.
În sfârşit, evaluarea este prezentată ca un element cheie în strategiile naţionale nou adoptate privind drogurile. În Lituania, Consiliul de control al drogurilor şi de coordonare a restrângerii toxicomaniei evaluează anual progresul în aplicarea programului, iar în Luxemburg se va efectua în 2009 o evaluare externă finală a rezultatelor.
Nakoniec je hodnotenie označené za kľúčový prvok novo schválených národných protidrogových stratégií. V Lotyšsku bude Koordinačná rada na kontrolu drog a obmedzenie drogovej závislosti hodnotiť pokrok v realizácii programu každý rok a v Luxembursku sa záverečné externé hodnotenie výsledkov uskutoční v roku 2009.
Vrednotenje je v novo sprejetih nacionalnih strategijah boja proti drogam opredeljeno kot ključni element. V Latviji bo Svet za usklajevanje nadzora nad drogami in omejitev zasvojenosti z drogami vsako leto ovrednotil napredek pri izvajanju programa, v Luksemburgu pa bo končno zunanje vrednotenje rezultatov opravljeno leta 2009.
I de nyligen antagna nationella narkotikastrategierna lyfts slutligen utvärderingen fram som ett centralt inslag. I Lettland kommer rådet för samordning av narkotikakontroll och begränsning av narkotikamissbruk att utvärdera framstegen med genomförandet av programmet varje år, och i Luxemburg kommer en slutlig extern resultatutvärdering att genomföras år 2009.
Son olarak, değerlendirme, yeni kabul edilen ulusal uyuşturucu stratejilerinde anahtar bir unsur olarak saptanmıştır. Letonya’da, Uyuşturucu Kontrolü ve Uyuşturucu Bağımlılığını Sınırlandırma Koordinasyon Konseyi, her yıl programın uygulanmasının ilerleyişini değerlendirecek ve 2009’da Lüksemburg’da son bir dış sonuç değerlendirmesi yapılacaktır.
Visbeidzot, jaunpieņemtajās valsts narkotiku stratēģijās novērtējums ir atzīts par vienu no svarīgākajiem aspektiem. Latvijas Narkotiku kontroles un narkomānijas ierobežošanas koordinācijas padome katru gadu novērtēs programmas īstenošanu, bet rezultātu galīgo ārējo novērtējumu ir paredzēts veikt 2009. gadā Luksemburgā.
  Kapitel 4: Amphetamine...  
Das Project Prism ist eine internationale Initiative, die die Abzweigung chemischer Grundstoffe für die illegale Herstellung synthetischer Drogen verhindern soll und sich dabei zum einen auf ein System stützt, in dem vor der legalen Ausfuhr von Grundstoffen Meldungen an das International Narcotics Control Board [Internationales Suchtstoffkontrollamt] (INCB) erfolgen, und zum anderen auf die Meldung von abgefangenen Lieferungen und Sicherstellungen im Falle verdächtiger Transaktionen zurückgreift.
Project Prism is the international initiative set up to prevent the diversion of precursor chemicals used in the illicit manufacture of synthetic drugs, through a system of pre-export notifications for licit trade to the International Narcotics Control Board (INCB) and the reporting of shipments stopped and seizures made when suspicious transactions occur.
Le projet Prisme est une initiative internationale lancée pour empêcher le détournement de précurseurs utilisés dans la fabrication illicite de drogues de synthèse grâce à un système de notifications à l'Office international de contrôle des stupéfiants (OICS) avant l'exportation légale de ces substances et de déclaration des lots bloqués et des saisies réalisées en cas de transactions suspectes.
El proyecto Prisma es una iniciativa internacional creada para prevenir la desviación de los precursores químicos utilizados en la fabricación ilegal de drogas sintéticas que, por un lado, se vale de un sistema de notificaciones previas a la exportación para operaciones comerciales legales a la Junta Internacional de Fiscalización de Estupefacientes (JIFE) y, por el otro, hace uso de la notificación de envíos interceptados e incautaciones llevadas a cabo en caso de transacciones sospechosas.
Il progetto “Prisma” è l’iniziativa internazionale formulata per prevenire la diversione dei precursori chimici usati nella produzione illecita delle droghe sintetiche, attraverso un sistema di notifiche preventive all’esportazione per il commercio lecito al Comitato di controllo internazionale dei narcotici (INCB) e la segnalazione dei carichi fermati e dei sequestri effettuati in caso di transazioni sospette.
O Projecto Prism é uma iniciativa internacional criada para prevenir o desvio de precursores químicos utilizados no fabrico ilegal de drogas sintéticas, através de um sistema de notificação prévia das exportações realizadas no âmbito do comércio legal ao Conselho Internacional para o Controlo de Estupefacientes (International Narcotics Control Board (INCB)) e da notificação dos carregamentos interceptados e das apreensões efectuadas quando há operações suspeitas.
Το σχέδιο «Prism» (Project Prism) είναι η διεθνής πρωτοβουλία που αναλήφθηκε για την αποτροπή της εκτροπής χημικών πρόδρομων χημικών ουσιών που χρησιμοποιούνται στην παράνομη παραγωγή συνθετικών ναρκωτικών, μέσω ενός συστήματος εκ των προτέρων κοινοποίησης των εξαγωγών που πραγματοποιούνται στο πλαίσιο του νόμιμου εμπορίου στο Διεθνές Όργανο Ελέγχου των Ναρκωτικών (INCB) και της αναφοράς των αποστολών που σταματούνται και των κατασχέσεων που πραγματοποιούνται σε περιπτώσεις ύποπτων συναλλαγών.
Het Prisma-project is een internationaal initiatief dat is opgezet om de verspreiding van precursorchemicaliën die voor de illegale vervaardiging van synthetische drugs worden gebruikt, te voorkomen. Hiertoe wordt een systeem gehanteerd dat is gebaseerd op voorafgaande kennisgevingen van uitvoer voor legale handel aan de International Narcotics Control Board (INCB) en rapportage van tegengehouden verzendingen en uitgevoerde inbeslagnemingen bij verdachte transacties.
Projekt Prism je mezinárodní iniciativou, která má za cíl zabránit zneužití chemických prekurzorů užívaných při nelegální výrobě syntetických drog, a to prostřednictvím systému oznámení zasílaných před vývozem při zákonném obchodu Mezinárodnímu úřadu pro kontrolu omamných látek (International Narcotics Control Board, INCB) a nahlášení zastavených dodávek a provedených záchytů v případě podezřelých transakcí.
Prisme-projektet er det internationale initiativ til bekæmpelse af den ulovlige handel med de prækursorer, der anvendes i den illegale fremstilling af syntetiske stoffer, gennem et system med forudgående eksportanmeldelse af lovlig handel til det internationale narkotikakontrolråd (INCB) og indberetning af opbragte forsendelser og foretagne beslaglæggelser i forbindelse med mistænkelige transaktioner.
Projekt “Prism” on rahvusvaheline algatus, mille eesmärk on ennetada sünteetiliste ainete ebaseaduslikus tootmises kasutatavate lähteainete levikut. Selleks esitatakse rahvusvahelisele narkootikumide kontrollinõukogule (International Narcotics Control Board, INCB) seadusliku kauplemise teatised enne ekspordi toimumist ning teatatakse kahtlaste tehingute ilmnemisel peatatud partiidest ja läbi viidud konfiskeerimistest.
Prism-hanke on kansainvälinen aloite, jonka tavoitteena on ehkäistä synteettisten huumeiden lähtöaineina käytettävien kemikaalien kulkeutuminen laittomiin tarkoituksiin tekemällä laillisesta kaupasta vientiä edeltävä ilmoitus kansainväliselle huumausainevalvontalautakunnalle (INCB) sekä ilmoittamalla epäilyksiä herättäneiden liiketoimien yhteydessä pysäytetyistä toimituksista ja tehdyistä takavarikoista.
A Prizma projekt a szintetikus kábítószerek tiltott előállításában használt vegyi prekurzorok eltérítésének megelőzésére létrehozott nemzetközi kezdeményezés, amely a Nemzetközi Kábítószer-ellenőrző Testület (INCB) felé, törvényes kereskedelem céljából való export előtti bejelentési rendszeren és a gyanús tranzakciók esetén feltartóztatott szállítmányok és végrehajtott lefoglalások bejelentésén keresztül fejti ki hatását.
Project Prism er et internasjonalt tiltak som skal forebygge handel med prekursorer til bruk i den illegale produksjonen av syntetiske stoffer. Prosjektet er basert på et system med forhåndsmeldinger om lovlig eksport til INBC, FNs internasjonale komité for narkotikakontroll, og rapportering av beslaglagte forsendelser og beslag gjort ved mistenkelige transaksjoner.
Projekt Pryzmat jest inicjatywą międzynarodową powołaną w celu przeciwdziałania zmianie zastosowania prekursorów chemicznych do celów nielegalnej produkcji narkotyków syntetycznych, poprzez system przedeksportowego zgłaszania legalnego handlu do Międzynarodowego Organu Kontroli Środków Odurzających (INCB) oraz zgłaszanie zatrzymanych i skonfiskowanych przesyłek w przypadku podejrzanych transakcji.
Proiectul Prism [Prisma] este iniţiativa internaţională creată pentru a preveni deturnarea precursorilor chimici folosiţi în fabricarea ilegală de droguri sintetice, printr-un sistem de notificări anterioare exportului pentru comerţ licit, adresate International Narcotics Control Board (INCB) [Biroul Internaţional pentru Controlul Narcoticelor], şi prin raportarea opririi transporturilor sau a efectuării unor capturi atunci când au loc tranzacţii dubioase.
Projekt Prism je medzinárodnou iniciatívou zriadenou na prevenciu zneužívania prekurzorových chemikálií na nezákonnú výrobu syntetických drog prostredníctvom systému predexportných oznámení o zákonnom obchode Medzinárodnej rade pre kontrolu narkotík (INCB) a poskytovania správ o zastavených zásielkach a zachyteniach vykonaných v prípade podozrivých transakcií.
Projekt Prizma je mednarodna pobuda, sprejeta za preprečevanje zlorabe predhodnih sestavin, ki se uporabljajo v prepovedani proizvodnji sintetičnih drog, ki deluje prek sistema obveščanja o zakoniti trgovini pred izvozom Mednarodne uprave za kontrolo narkotikov (INCB) ter prijavljanja zaustavljenih pošiljk in zasegov pri sumljivih poslih.
Projektet Prism är ett internationellt initiativ som inrättats för att förhindra avledning av sådana prekursorer som används i olaglig framställning av syntetiska droger genom ett system där laglig handel inlämnar anmälan före export till Internationella narkotikakontrollstyrelsen (INCB) och rapportering sker av de leveranser som stoppats och beslag som gjorts när misstänkta transaktioner genomförts.
Prizma Projesi, Uluslararası Narkotik Kontrol Kurulu’na (INCB) yasal ticaret için bir ihracat öncesi bildirim sistemi ile durdurulan sevkiyatların rapor edilmesi ve kuşkulu işlemler olduğunda yapılan ele geçirmeler yoluyla sentetik uyuşturucuların yasadışı imalatında kullanılan öncül kimyasalların saptırımını önlemek üzere oluşturulmuş uluslararası girişimdir.
,,Prism” projekts ir starptautiska iniciatīva ar mērķi novērst nelikumīgā sintētisko narkotiku izgatavošanā izmantojamo prekursoru ķimikāliju novirzīšanu, liekot lietā Starptautiskās narkotiku kontroles padomes (INCB) pirmseksporta paziņošanas sistēmu, kas paredz ziņot par likumīgām komerciālām darbībām, un ziņošanu par aizturētiem sūtījumiem un atsavināšanu aizdomīgu darījumu gadījumā.
  Kapitel 2: Überblick ü...  
Das Strengthening Families Program (SFP) wird derzeit in Spanien (Palma de Mallorca und Barcelona), den Niederlanden (zwei Städte, Evaluierungsstudie) und Schweden (zwei Städte) durchgeführt. In Irland und Italien finden Schulungsmaßnahmen statt, und in Italien soll das Programm auf mehrere Städte ausgeweitet werden.
The Strengthening Families Program (SFP) is being implemented in Spain (Palma de Mallorca and Barcelona), the Netherlands (two cities, evaluation study) and Sweden (two cities). Training in Ireland and Italy is under way and it is envisaged in the latter that coverage will extend to several cities. Norway is evaluating the similar MST programme in a randomised controlled trial. These selective family-based programmes have similar features in all Member States where they have been implemented.
Le programme de renforcement des familles (SFP) est appliqué en Espagne (Palma de Majorque et Barcelone), aux Pays‑Bas (deux villes, étude d'évaluation) et en Suède (deux villes). Une formation est en cours en Irlande et en Italie et, dans ce pays, on envisage d'étendre la couverture à plusieurs villes. La Norvège évalue un programme similaire, le MST, dans le cadre d'un essai aléatoire contrôlé. Ces programmes de prévention sélective fondés sur la famille présentent des caractéristiques similaires dans tous les États membres où ils ont été mis sur pied.
El Strengthening Families Program (SFP) se está aplicando en España (Palma de Mallorca y Barcelona), los Países Bajos (dos ciudades, estudio de evaluación) y Suecia (dos ciudades). En Irlanda e Italia se están llevando a cabo medidas de formación y en Italia está previsto que el programa se haga extensivo a varias ciudades. Noruega está evaluando un programa similar, el MST, en el marco de un estudio controlado aleatorio. Estos programas selectivos basados en la familia presentan características similares en todos los Estados miembros en los que se han aplicado.
Il programma di rafforzamento delle famiglie (SFP) viene attuato in Spagna (Palma di Maiorca e Barcellona), Paesi Bassi (due città, studio di valutazione) e Svezia (due città). In Irlanda e Italia è in corso una formazione; in Italia si prevede di realizzare il programma in più città. La Norvegia sta valutando di mettere a punto l’analogo programma MST nell’ambito di uno studio controllato randomizzato. Questi programmi selettivi imperniati sulle famiglie hanno caratteristiche simili in tutti gli Stati membri dove vengono messi a punto.
O programa de reforço das famílias está a ser aplicado em Espanha (Palma de Maiorca e Barcelona), Países Baixos (duas cidades, estudo de avaliação) e na Suécia (duas cidades). Na Irlanda e em Itália está a ser dada formação neste sentido, prevendo-se que no segundo destes países a cobertura do programa abranja várias cidades. A Noruega está a avaliar o programa MST, de características similares, num ensaio aleatório controlado. Estes programas selectivos baseados na família têm características semelhantes em todos os Estados-Membros onde são aplicados.
Το πρόγραμμα ενίσχυσης της οικογένειας εφαρμόζεται τώρα στην Ισπανία (Palma de Mallorca και Βαρκελώνη), τις Κάτω Χώρες (σε δύο πόλεις, μελέτη αξιολόγησης) και τη Σουηδία (σε δύο πόλεις). Στην Ιρλανδία και την Ιταλία έχουν δρομολογηθεί προγράμματα κατάρτισης και, στη δεύτερη, προβλέπεται επέκτασή τους σε αρκετές πόλεις. Στη Νορβηγία αξιολογείται παρόμοιο πρόγραμμα (MST) στο πλαίσιο τυχαιοποιημένης ελεγχόμενης δοκιμής. Αυτά τα προγράμματα επικεντρωμένης πρόληψης στην οικογένεια έχουν πανομοιότυπα χαρακτηριστικά σε όλα τα κράτη μέλη που εφαρμόζονται.
Het Strengthening Families Program (SFP) wordt momenteel toegepast in Spanje (Palma de Mallorca en Barcelona), Nederland (twee steden, evaluatiestudie) en Zweden (twee steden). In Ierland en Italië staan trainingen op stapel; wat Italië betreft is het de bedoeling dat meerdere steden onder het programma komen te vallen. Noorwegen voert in een gerandomiseerd onderzoek een evaluatie van het vergelijkbare MST-programma uit. Deze selectieve gezinsgerichte programma’s hebben in alle lidstaten waar ze zijn ingevoerd dezelfde kenmerken.
Program posilování rodiny je realizován ve Španělsku (v Palma de Mallorca a v Barceloně), v Nizozemsku (hodnotící studie ve dvou městech) a ve Švédsku (ve dvou městech). Probíhá vzdělávání v Irsku a Itálii a předpokládá se, že v Itálii bude rozšířeno do několika měst. Norsko vyhodnocuje podobný program MST randomizovanou kontrolovanou studií. Tyto selektivní programy zaměřené na rodinu mají obdobné rysy ve všech členských státech, kde byly realizovány.
Programmet "Strengthening Families Program" (SFP) er ved at blive gennemført i Spanien (Palma de Mallorca og Barcelona), Nederlandene (to byer, evalueringsundersøgelse) og Sverige (to byer). Uddannelseskurser er i gang i Irland og Italien, og i Sverige er det planen, at programmet skal udvides til at omfatte en række byer. Norge er ved at evaluere det lignende MST-program i et randomiseret kontrolleret forsøg. Disse selektive familiebaserede programmer har fællestræk i alle medlemsstater, hvor de er blevet gennemført.
Perekondade tugevdamise programmi rakendatakse Hispaanias (Palma de Mallorcas ja Barcelonas), Madalmaades (kahes linnas, hinnanguline uurimine) ja Rootsis (kahes linnas). Iirimaal ja Itaalias käib koolitus ning Itaalias on kavas rakendada programmi mitmes linnas. Norras käib samalaadse MST-programmi hindamine pistelise kontrolli käigus. Niisugustel valikulistel perekonnapõhistel programmidel on ühiseid jooni kõikides liikmesriikides, kus neid on rakendatud.
Perheiden tukiohjelmia on nyt käynnissä Espanjassa (Palma de Mallorca ja Barcelona), Alankomaissa (kaksi kaupunkia, arviointitutkimus) ja Ruotsissa (kaksi kaupunkia). Ohjelmaan liittyvä koulutus on aloitettu Irlannin ohella Italiassa, jossa ohjelmaa aiotaan levittää useisiin kaupunkeihin. Norjassa samantyyppistä MST-ohjelmaa arvioidaan parhaillaan satunnaistetussa kontrolloidussa tutkimuksessa. Näillä valikoivilla perhelähtöisillä ohjelmilla on samoja piirteitä kaikissa jäsenvaltioissa, joissa niitä on sovellettu.
A családerősítő programot (SFP) Spanyolországban (Palma de Mallorca és Barcelona), Hollandiában (két város, értékelő tanulmány) és Svédországban (két város) vezették be. Írországban és Olaszországban most folyik a képzés, az utóbbi esetében a tervek szerint a megvalósítás számos városra ki fog terjedni. Norvégia most értékeli az ehhez hasonló MST-programját egy randomizált kontrollcsoportos kísérlet segítségével. Ezek a célzott családi programok hasonló jellemzőket mutatnak minden olyan tagállamban, ahol megvalósításra kerültek.
I Spania gjennomføres SFP i Palma de Mallorca og Barcelona, og det samme skjer i Nederland (to byer, evalueringsstudie) og Sverige (to byer). I Irland og Italia er opplæringen i gang, og for Italias vedkommende er programmet planlagt bygget ut i flere byer. Norge er i ferd med å evaluere MST, som er et tilsvarende program, i et randomisert kontrollert forsøk. De selektive familiebaserte programmene er basert på de samme prinsippene i alle medlemsstatene hvor de er gjennomført.
Program na rzecz umocnienia rodziny (SFP) jest wdrażany w Hiszpanii (w Palma de Mallorca i w Barcelonie), w Holandii (w dwóch miastach, na etapie oceny) i w Szwecji (w dwóch miastach). W Irlandii i we Włoszech trwają szkolenia i przewiduje się, że w drugim z tych krajów program zostanie rozszerzony na kilka miast. Norwegia prowadzi ocenę podobnego programu MST w losowo wybranej grupie kontrolnej. We wszystkich państwach członkowskich wdrożone wybiórcze programy opierające się na rodzinie wykazują wspólne cechy.
Programul de consolidare a familiilor (SFP) se aplică în Spania (Palma de Mallorca şi Barcelona), Ţările de Jos (două oraşe, studiu de evaluare) şi Suedia (două oraşe). În Irlanda şi Italia se desfăşoară cursuri de pregătire, iar în Italia se estimează că se va extinde la mai multe oraşe. Norvegia evaluează programul similar MST, printr-un test prin sondaj controlat. Aceste programe selective orientate pe familii au caracteristici similare în toate statele membre în care au fost aplicate.
Program upevňovania rodín (SFP) sa realizuje v Španielsku (Palma de Mallorca a Barcelona), Holandsku (dve mestá, hodnotiaca štúdia) a Švédsku (dve mestá). Prebieha školenie v Írsku a Taliansku, pričom v Taliansku sa predpokladá, že pokrytie sa rozšíri na viacero miest. Nórsko vyhodnocuje podobný program MST v náhodne riadenom pokuse. Tieto selektívne programy založené na rodine majú podobné charakteristické vlastnosti vo všetkých členských štátoch, kde sa realizujú.
Program za krepitev družin (SFP) se izvaja v Španiji (Palma de Mallorca in Barcelona), na Nizozemskem (v dveh mestih, ocenjevalna študija) in Švedskem (v dveh mestih). Usposabljanje poteka na Irskem in tudi v Italiji, kjer predvidevajo povečanje obsega delovanja in razširitev na več mest. Norveška ocenjuje podoben program MST z naključnim nadzorovanim preskusom. Ti selektivni družinski programi so si podobni v vseh državah članicah, kjer se izvajajo.
Program för att stärka familjer genomförs i Spanien (Palma de Mallorca och Barcelona), Nederländerna (två städer, utvärderingsstudie) och Sverige (två städer). Utbildning pågår i Irland och Italien och i Italien planerar man att utsträcka programmet till flera städer. Norge utvärderar det snarlika MST-programmet i en stickprovsbaserad kontrollerad test. Dessa riktade familjebaserade program har liknande inslag i alla medlemsstater där de har genomförts.
Aile Güçlendirme Programı (SFP) İspanya (Palma de Mallorca ve Barselona), Hollanda (iki şehir, değerlendirme çalışması) ve İsveç’te (iki şehir) uygulanmaktadır. İrlanda ve İtalya’da eğitim başlamış olup, İtalya’da kapsamın birkaç şehre yayılması öngörülmektedir. Norveç, randomize bir kontrollü denemede benzer MST programını değerlendirmektedir. Bu seçici aile esaslı programlar, uygulanmış oldukları tüm Üye Devletler’de benzer özelliklere sahiptir.
Ģimeņu nostiprināšanas programmu (SFP) īsteno Spānija (Palma de Maljorkā un Barselonā), Nīderlande (novērtējuma pētījums divās pilsētās) un Zviedrija (divās pilsētās). Īrijā un Itālijā notiek apmācība, un Itālijā programmas īstenošana ir paredzēta vairākās pilsētās. Veicot randomizētu, kontrolētu izmēģinājumu, Norvēģija novērtē līdzīgo MST programmu. Šīm selektīvajām ģimenes programmām visās valstīs, kur tās ir ieviestas, ir līdzīgas iezīmes.
  Kapitel 2: Überblick ü...  
Im Jahr 2007 soll im Rahmen der Evaluierung der EU-Drogenstrategie ein Bericht der Kommission über die Umsetzung dieser Empfehlung vorgelegt werden, in den auch die bei politischen Entscheidungsträgern und den nationalen Knotenpunkten des Reitox-Netzes erhobenen Informationen Eingang finden sollen.
(34) In particular, objective 16 of the action plan 2005–08 refers to infectious disease prevention. Objective 14 calls for the implementation of a Council Recommendation on prevention and reduction of health-related harm associated with drug dependence, adopted in 2003 (Council Recommendation 2003/488/EC). A report by the Commission on the implementation of this Recommendation, including information collected from policy makers and Reitox national focal points, is foreseen in 2007 as a contribution to the evaluation of the EU drugs strategy.
(34) L’objectif 16 du plan d’action pour la période 2005-2008, en particulier, fait référence à la prévention des maladies infectieuses. L’objectif 14 insiste sur la mise en œuvre de la recommandation du Conseil relative à la prévention et à la réduction des dommages pour la santé liés à la toxicomanie, qui a été adoptée en 2003 (recommandation 2003/488/CE du Conseil). Un rapport de la Commission sur la mise en œuvre de cette recommandation, comprenant des informations recueillies auprès des décideurs et des points focaux nationaux Reitox, est prévu en 2007 dans le cadre de l’évaluation de la stratégie antidrogue de l’UE.
(34) En particular, el objetivo 16 del Plan de Acción 2005-2008 hace referencia a la prevención de enfermedades infecciosas. El objetivo 14 exige la aplicación de la Recomendación del Consejo relativa a la prevención y la reducción de los daños para la salud asociados a la drogodependencia, adoptada en 2003 (Recomendación del Consejo 2003/488/CE). Está previsto que para 2007 la Comisión elabore un informe sobre la aplicación de esta Recomendación, incluida la información recopilada de los decisores políticos y los puntos focales nacionales Reitox, para contribuir a evaluar la Estrategia de la UE en materia de drogas.
(34) In particolare, l’obiettivo n. 16 del piano d’azione per il periodo 2005-2008 fa riferimento alla prevenzione delle malattie infettive. L’obiettivo n. 14 invoca l’attuazione di una raccomandazione del Consiglio sulla prevenzione e la riduzione del danno per la salute causato da tossicodipendenza, adottata nel 2003 (raccomandazione del Consiglio n. 2003/488/CE). Nel 2007 è prevista una relazione della Commissione sull’attuazione di questa raccomandazione, comprese le informazioni raccolte dai responsabili politici e dai punti focali nazionali Reitox, quale contributo alla valutazione della strategia comunitaria in materia di stupefacenti.
(34) Em especial, o objectivo nº 16 do plano de acção 2005–2008 refere-se à prevenção das doenças infecto-contagiosas. O objectivo nº 14 insta à aplicação de uma Recomendação do Conselho relativa à prevenção e redução dos efeitos nocivos da toxicodependência para a saúde, adoptada em 2003 (Recomendação do Conselho 2003/488/CE). Em 2007 deverá ser publicado um relatório da Comissão sobre a aplicação desta recomendação, incluindo as informações recolhidas junto dos responsáveis políticos e dos pontos focais nacionais da rede Reitox, a título de contribuição para a avaliação da estratégia da UE de luta contra a droga.
(34) Ειδικότερα, ο στόχος 16 του σχεδίου δράσης 2005–08 αναφέρεται στην πρόληψη λοιμωδών νόσων. Ο στόχος 14 απαιτεί την εφαρμογή της σύστασης του Συμβουλίου σχετικά με την πρόληψη και τη μείωση των επιβλαβών συνεπειών για την υγεία που συνδέονται με την τοξικομανία, η οποία εγκρίθηκε το 2003 (σύσταση του Συμβουλίου αριθ. 2003/488/ΕΚ). Το 2007 προβλέπεται η εκπόνηση έκθεσης από την Επιτροπή σχετικά με την εφαρμογή της εν λόγω σύστασης, η οποία θα περιλαμβάνει πληροφορίες που θα προέρχονται από φορείς χάραξης πολιτικής και τα εθνικά εστιακά σημεία του δικτύου Reitox, ως συμβολή στην αξιολόγηση της στρατηγικής της ΕΕ για τα ναρκωτικά.
(34) Doelstelling 16 van het actieplan (2005-2008) heeft betrekking op de preventie van de verspreiding van besmettelijke ziekten. In doelstelling 14 wordt opgeroepen tot tenuitvoerlegging van een aanbeveling van de Raad uit 2003 betreffende de preventie en beperking van gezondheidsschade die samenhangt met drugsverslaving (Aanbeveling 2003/488/EG van de Raad van 18 juni 2003). In 2007 zal de Commissie volgens de planning een verslag uitbrengen over de tenuitvoerlegging van deze aanbeveling, met onder meer informatie afkomstig van beleidsmakers en de nationale Reitox-focal points, als bijdrage aan de evaluatie van de EU-drugsstrategie.
(34) Prevence infekčních chorob se týká především cíle 16 Protidrogového akčního plánu EU na období 2005–2008. Cíl 14 vyzývá k provádění doporučení Rady o prevenci a zmírnění poškození zdraví v souvislosti s drogovou závislostí , přijatého v roce 2003 (doporučení Rady 2003/488/ES). Zpráva Evropské komise o provádění tohoto doporučení, včetně informací shromážděných od politických činitelů a národních kontaktních míst sítě Reitox, se předpokládá v roce 2007 jako příspěvek k hodnocení protidrogové strategie EU.
(34) Mål 16 i handlingsplanen for 2005–2008 henviser således til forebyggelse af smitsomme sygdomme. I henhold til mål 14 skal Rådets henstilling om forebyggelse og reduktion af helbredsskader forbundet med narkotikamisbrug, der blev vedtaget i 2003, gennemføres (Rådets henstilling 2003/488/EF). En rapport fra Kommissionen om gennemførelsen af denne henstilling, herunder information indsamlet hos beslutningstagere og de nationale Reitox-knudepunkter, er fastsat i 2007 som et bidrag til evalueringen af EU's narkotikastrategi.
(34) 05.–2008. aasta narkootikumidealase tegevuskava 16. eesmärgis viidatakse nakkushaiguste ennetamisele. 14. eesmärk kutsub rakendama 2003. aastal vastu võetud nõukogu soovitust uimastite tarbimisega seotud tervisekahjude ennetamiseks ja vähendamiseks. Komisjoni aruannet nende soovituste rakendamise kohta, samuti otsustajatelt ja riikide teabekeskuste kogutud infot on kavas kasutada 2007. aastal Euroopa Liidu narkostrateegiale hinnangu andmiseks.
(34) Tartuntatautien ehkäisemiseen viitataan nimenomaisesti vuosiksi 2005–2008 laaditun toimintasuunnitelman tavoitteessa 16. Sen tavoitteessa 14 suositellaan, että jäsenvaltiot panevat täytäntöön vuonna 2003 hyväksytyn neuvoston suosituksen huumausaineiden väärinkäyttöön liittyvien terveyshaittojen ehkäisemisestä ja vähentämisestä (neuvoston suositus 2003/488/EY). Komissio aikoo vuonna 2007 laatia tämän suosituksen täytäntöönpanosta raportin, johon sisällytetään poliittisilta päättäjiltä ja Reitoxin kansallisilta koordinointikeskuksilta kerätyt tiedot. Raporttia käytetään apuna EU:n huumestrategian arvioinnissa.
(34) lönösen a 2005–08-ra szóló EU-s cselekvési terv 16. célkitűzése utal a fertőző betegségek megelőzésére. A 14. célkitűzés a kábítószer-függőséggel járó egészségügyi ártalmak megelőzéséről és csökkentéséről szóló, 2003-ban elfogadott ajánlás (2003/488/EK tanácsi ajánlás) végrehajtására szólított fel. 2007-re irányozták elő egy bizottsági jelentés elkészítését az ajánlás végrehajtásáról, benne a politikai döntéshozóktól és a Reitox nemzeti fókuszpontoktól összegyűjtött információkkal, hozzájárulva az EU kábítószer-stratégiájának értékeléséhez.
(34)  Mål nr. 16 i handlingsplanen for 2005-08 refererer spesielt til forebygging av smittsomme sykdommer. Mål nr. 14 oppfordrer til gjennomføring av rådsrekommandasjon 2003/488/EF) om forebygging og reduksjon av helseskade forbundet med narkotikaavhengighet, som ble vedtatt i 2003. En rapport fra Kommisjonen om gjennomføring av denne rekommandasjonen, som inneholder informasjon fra beslutningstakere og nasjonale kontaktpunkter i Reitox-nettet, skal foreligge i 2007 som et innspill til evalueringen av EUs narkotikastrategi.
(34) W szczególności cel nr 16 planu działania 2005–2008 odnosi się do profilaktyki chorób zakaźnych. Cel nr 14 dotyczy wdrożenia zalecenia Rady o zapobieganiu i ograniczaniu szkód zdrowotnych związanych z uzależnieniem od narkotyków, przyjętego w 2003 r. (zalecenie Rady 2003/488/WE). Przewidziane na 2007 r. sprawozdanie Komisji dotyczące wdrożenia tego zalecenia i zawierające informacje uzyskane od władz politycznych i krajowych punktów kontaktowych Reitox, będzie stanowić wkład w ocenę strategii antynarkotykowej UE.
(34) În special, obiectivul 16 al planului de acţiune pe 2005-2008 se referă la prevenirea bolilor infecţioase. Obiectivul 14 prevede punerea în aplicare a unei Recomandări a Consiliului privind prevenirea şi reducerea consecinţelor nocive asupra sănătăţii legate de dependenţa de droguri, adoptată în 2003 (Recomandarea Consiliului 2003/488/CE). Pentru anul 2007 se preconizează adoptarea unui raport al Comisiei privind punerea în aplicare a respectivei recomandări, care să conţină inclusiv informaţii culese de responsabilii politici şi de punctele focale naţionale Reitox; raportul se doreşte a fi o contribuţie la evaluarea strategiilor UE în domeniul drogurilor.
(34)  Cieľ 16 akčného plánu na roky 2005 – 2008 sa osobitne odvoláva na prevenciu infekčných chorôb. Cieľ 14 požaduje realizáciu odporúčania Rady o prevencii a znižovaní škôd na zdraví súvisiacich so závislosťou na drogách, ktoré bolo prijaté v roku 2003 (odporúčanie Rady 2003/488/ES). Správa Komisie o implementácii tohto odporúčania vrátane informácií získaných od politických činiteľov a z národných kontaktných miest siete Reitox sa predpokladá v roku 2007 ako príspevok k hodnoteniu protidrogovej stratégie EÚ.
(34) Zlasti cilj 16 akcijskega načrta 2005-2008 se nanaša na preprečevanje nalezljivih bolezni. Cilj 14 zahteva izvajanje Priporočila Sveta glede preprečevanja in zmanjševanja škode za zdravje, povezane z odvisnostjo od drog, ki je bilo sprejeto leta 2003 (Priporočilo Sveta 2003/488/ES). Poročilo Komisije o izvajanju tega priporočila, vključno z informacijami, ki jih bodo zbrali oblikovalci politik in nacionalne kontaktne točke Reitox, je predvideno v letu 2007 kot prispevek k oceni strategije EU za droge.
(34) Mål 16 I handlingsplanen mot narkotika 2005–2008 avser förebyggande av spridning av smittsamma sjukdomar. Mål 14 manar medlemsstaterna att genomföra rådets rekommendation om förebyggande och begränsning av hälsorelaterade skador i samband med narkotikamissbruk, som antogs 2003 (Rådets rekommendation 2003/488/EG). Som ett bidrag till utvärderingen av EU:s strategi för narkotikabekämpning förväntas kommissionen år 2007 lägga fram en rapport om genomförandet av denna rekommendation, inklusive information insamlad från beslutsfattare och nationella Reitox-kontaktpunkter.
(34) Özellikle, 2005-08 eylem planının 16 sayılı hedefi bulaşıcı hastalıkların önlenmesine atıfta bulunmaktadır. 14 sayılı hedef, uyuşturucu bağımlılığıyla ilişkili sağlığa ilişkin hasarın önlenmesi ve azaltılması hakkında bir Konsey Tavsiye Kararı’nın uygulanmasını talep etmektedir (2003/488/AT sayılı Konsey Tavsiye Kararı). 2007’de AB uyuşturucu stratejisinin değerlendirmesine bir katkı olarak, bu Tavsiye Kararı’nın uygulanması hakkında politika yapıcılar ve Reitox ulusal odak noktalarından toplanan bilgileri de içeren Komisyon’un bir raporu beklenmektedir.
(34) Infekcijas slimību profilaksi konkrēti paredz 2005. – 2008. gada rīcības plāna 16. mērķis. Rīcības plāna 14. mērķis aicina īstenot 2003. gadā pieņemtos Padomes ieteikumus par to, kā novērst un samazināt narkotiku atkarības radīto veselības kaitējumu (Padomes Ieteikumi 2003/488/EK). Veicot ES narkotiku stratēģijas novērtējumu, 2007. gadā ir paredzēts sagatavot Komisijas ziņojumu par šo ieteikumu īstenošanu, kurā būs iekļauta arī politikas veidotāju un Reitox valsts koordinācijas centru apkopotā informācija.
  Kasten 8  
Die Tatsache, dass intensiver Cannabiskonsum häufig mit nicht drogenspezifischen psychischen Problemen einhergeht, hat Auswirkungen in der Praxis. Bei der Erarbeitung eines Behandlungsplans für Cannabiskonsumenten kann der Arzt unter Umständen nur schwer entscheiden, ob er zunächst den Drogenkonsum oder das psychische Problem behandeln soll.
The fact that intensive cannabis use often co-occurs with non-drug-specific mental problems has practical implications. When forming a treatment plan for cannabis users it may be difficult for clinicians to know whether to start with the drug use or the mental health problem. Studies of the effects of treatment for problem cannabis use are still scarce, and the few that exist cover only specific psychosocial treatments. All other treatment modalities have either not been studied at all or insufficiently studied; thus evidence for efficacy and effectiveness is lacking.
Le fait que l’usage intensif de cannabis coïncide souvent avec des problèmes mentaux non spécifiques à la drogue a des conséquences pratiques. En effet, lors de l’élaboration d’un programme de traitement pour usagers de cannabis, les cliniciens peuvent éprouver des difficultés à savoir s’ils doivent commencer par traiter l’usage de cannabis ou le problème de santé mentale. Des études portant sur les effets du traitement pour usage problématique de cannabis sont encore peu nombreuses et les rares qui existent ne couvrent que des traitements psychosociaux spécifiques. Toutes les autres modalités de traitement n’ont soit pas été étudiées du tout, soit l’ont été insuffisamment. En conséquence, les données relatives à l’efficacité manquent.
El hecho de que el consumo intensivo de cannabis coincida a menudo con problemas mentales que no están específicamente relacionados con las drogas tiene implicaciones prácticas. Cuando se elabora un plan de tratamiento para consumidores de cannabis, puede resultar complicado para el personal médico saber si es mejor tratar el consumo de droga o el problema de salud mental en primer lugar. Los estudios sobre los efectos del tratamiento para consumo problemático de cannabis todavía siguen siendo escasos, y los pocos que existen versan sobre tratamientos psicosociales específicos. Por lo que se refiere a las demás modalidades de tratamiento, o bien no se han investigado o bien los estudios realizados no son suficientes. Por este motivo, no disponemos de información que pruebe la eficacia y la efectividad de estos tratamientos.
Il fatto che il consumo intensivo di cannabis spesso concomiti con disturbi mentali non specificamente dipendenti dal consumo di droga ha delle implicazioni pratiche. I medici, nel definire un piano di trattamento per i consumatori di cannabis, non sempre riescono a capire se sia preferibile iniziare a curare la tossicodipendenza o il disturbo mentale. Sono ancora pochi gli studi condotti sugli effetti del trattamento del consumo problematico di cannabis e i pochi studi disponibili fanno riferimento soltanto a trattamenti psicosociali specifici. Tutte le altre modalità di trattamento non sono state analizzate o sono state studiate soltanto in maniera superficiale; pertanto, mancano le prove dell’efficacia e dell’efficienza di questi interventi.
O facto de o consumo intensivo de cannabis ser, muitas vezes, concomitante com a existência de problemas mentais que não são específicos da droga tem implicações de ordem prática. Ao formularem um plano de tratamento para os consumidores de cannabis os médicos poderão ter dificuldade em saber se devem começar pelo consumo de droga ou pelo problema de saúde mental. Os estudos sobre os efeitos do tratamento do consumo problemático de cannabis ainda são escassos e os poucos que existem apenas abrangem tratamentos psicossociais específicos. Todas as outras modalidades de tratamento ainda não foram estudadas ou foram-no insuficientemente, pelo que faltam dados sobre a sua eficácia e eficiência.
Το γεγονός ότι η εντατική χρήση κάνναβης συχνά συνυπάρχει με προβλήματα ψυχικής υγείας που δεν συνδέονται με τη χρήση ναρκωτικών έχει πρακτικές συνέπειες. Κατά τον σχεδιασμό θεραπείας για τους χρήστες κάνναβης οι ιατροί ενδεχομένως δυσκολεύονται να αποφασίσουν εάν πρέπει να ξεκινήσουν από την αντιμετώπιση της χρήσης ναρκωτικών ή το πρόβλημα ψυχικής υγείας. Οι μελέτες για τα αποτελέσματα της θεραπείας της προβληματικής χρήσης κάνναβης εξακολουθούν να σπανίζουν και οι λιγοστές που υπάρχουν καλύπτουν μόνον συγκεκριμένες ψυχοκοινωνικές θεραπείες. Όλες οι άλλες μέθοδοι θεραπείας είτε δεν έχουν μελετηθεί καθόλου είτε δεν έχουν μελετηθεί επαρκώς. Ως εκ τούτου, δεν υπάρχουν στοιχεία για την αποδοτικότητα και την αποτελεσματικότητά τους.
Het feit dat intensief cannabisgebruik vaak voorkomt in samenhang met mentale problemen die niet drugsspecifiek zijn, heeft praktische gevolgen. Wanneer clinici een behandelplan opstellen voor cannabisgebruikers, kan het voor hen moeilijk te bepalen zijn of zij moeten beginnen met het drugsgebruik of met het mentale probleem. Studies naar de effecten van de behandeling van problematisch cannabisgebruik zijn nog altijd schaars, en de weinige studies die uitgevoerd zijn hebben uitsluitend betrekking op specifieke psychosociale behandelingen. Alle overige behandelingsmogelijkheden zijn nog helemaal niet of onvoldoende bestudeerd; bewijzen voor de werkzaamheid en doeltreffendheid ontbreken derhalve.
Skutečnost, že intenzivní užívání konopí se mnohdy vyskytuje souběžně s mentálními problémy nesouvisejícími specificky s drogami, má praktické důsledky. Při stanovování léčebného plánu pro uživatele konopí může být pro klinické pracovníky obtížné poznat, zda mají nejprve léčit užívání drogy nebo mentální poruchu. Studie účinků léčby problémového užívání konopí jsou dosud vzácné a těch několik málo, které existují, se zabývá pouze specifickými psychosociálními léčebnými postupy. Všechny ostatní léčebné postupy buďto nebyly zkoumány studiemi vůbec, nebo pouze nedostatečně; důkazy o účinnosti a efektivnosti proto scházejí.
Den omstændighed, at intensiv cannabisbrug ofte forekommer sammen med ikke-narkotikaspecifikke psykiske problemer, har praktiske konsekvenser. Ved udarbejdelsen af en behandlingsplan til cannabisbrugere kan det være vanskeligt for klinikerne at vide, om de skal begynde med stofbrugen eller det psykiske problem. Der foreligger stadig kun få undersøgelser af virkningerne af behandling for problematisk cannabisbrug, og de få, der findes, dækker kun specifikke psykosociale behandlinger. Alle andre behandlingsmetoder er enten overhovedet ikke blevet undersøgt eller ikke tilstrækkeligt; der mangler således beviser for effektiviteten heraf.
Intensiivse kanepitarvitamisega kaasnevad tihti vaimsed probleemid, mis ei pruugi sõltuda ainult narkootilistest ainetest ning sellel on ka praktilised mõjud. Kanepitarvitajate raviplaani koostades võib meedikutel olla raske kindlaks teha, kas alustada narkomaania või vaimse haiguse ravist. Problemaatiliste kanepitarvitajate ravi tulemuste kohta on uuringuid ikka veel napilt ning needki vähesed, mis olemas on, keskenduvad kitsalt psühhosotsiaalsele ravile. Teisi ravimeetodeid ei ole kas üldse uuritud või on uuritud ebapiisavalt, seetõttu puuduvad andmed ravi tõhususe ja tulemuste kohta.
Sillä seikalla, että runsaaseen kannabiksen käyttöön liittyy usein tietystä päihteestä riippumattomia mielenterveysongelmia, on käytännön seurauksia. Kun lääkäri laatii hoitosuunnitelmaa kannabiksen käyttäjälle, hänen voi olla vaikea päättää, pitäisikö aloittaa huumeidenkäytöstä vai mielenterveysongelmasta. Kannabiksen ongelmakäytön hoidon tehoamista ei ole vielä tutkittu kovin paljon, ja niissä harvoissa tutkimuksissa, joita alalla on tehty, on käsitelty vain erityisiä psykososiaalisia hoitomuotoja. Muita hoitomuotoja ei joko ole tutkittu lainkaan tai niitä ei ole tutkittu riittävästi, joten niiden tehoamisesta ei ole näyttöä.
Az a tény, hogy az intenzív kannabiszhasználat gyakran nem drogspecifikus mentális betegségekkel együtt fordul elő, gyakorlati kihatásokkal is bír. A kannabiszhasználók kezelési tervének összeállításakor az orvosoknak olykor nehéz eldönteniük, hogy a kábítószer-használat vagy a mentális egészségügyi probléma felől kezdjék-e meg a kezelést. A problémás kannabiszhasználat kezelésének hatásairól készült vizsgálatok még mindig ritkák, és a néhány meglévő is csak konkrét pszichoszociális kezelésekre terjed ki. A többi kezelési módot még egyáltalán nem, illetve nem kellőképpen tanulmányozták; ezért nincsenek bizonyítékok a hatékonyságra és az eredményességre vonatkozóan.
Det faktum at intensiv cannabisbruk ofte forekommer samtidig med ikke-stoff-spesifikke psykiske problemer, har praktiske konsekvenser. Under utarbeidelsen av en behandlingsplan for cannabisbrukere kan det være vanskelig for klinikere å vite om de skal starte med narkotikabruken eller med de psykiske helseproblemene. Studier av effekten av behandling for problembruk av cannabis er fremdeles sjeldne, og de få som eksisterer, dekker bare spesifikke psykososiale behandlingstilbud. Alle andre behandlingsopplegg har enten ikke vært undersøkt i det hele tatt eller har ikke vært tilstrekkelig undersøkt. Dermed har vi heller ingen dokumentasjon på effekten og effektiviteten av behandlingsoppleggene.
Fakt, że intensywne zażywanie konopi indyjskich często towarzyszy problemom psychicznym o podłożu innym niż narkotyki, ma określone skutki praktyczne. Przy opracowywaniu planu leczenia dla osób zażywających konopie indyjskie lekarze mogą mieć trudności z ustaleniem, czy najpierw należy zająć się problemem narkotyków czy zdrowiem psychicznym. Badań skutków leczenia przy problemowym zażywaniu konopi indyjskich wciąż prowadzi się niewiele, a dostępne analizy dotyczą jedynie określonego rodzaju leczenia psychospołecznego. Pozostałych rodzajów leczenia albo nie badano wcale, albo w niewystarczającym stopniu, brakuje więc dowodów ich skuteczności.
Deoarece consumul intensiv de canabis apare deseori în asociere cu probleme mintale care nu sunt specifice consumului de droguri, apar implicaţii practice. Atunci când elaborează o schemă de tratament pentru consumatorii de canabis, clinicienilor le este greu să se decidă dacă să înceapă cu consumul de droguri sau cu problema de sănătate mintală. Studiile privind efectele tratamentului pentru consumul problematic de droguri sunt încă limitate, iar puţinele care există se referă numai la tratamente psihologice specifice. Celelalte tipuri de tratament fie nu au fost studiate deloc, fie au fost insuficient studiate, de aceea dovezile privind eficacitatea şi eficienţa lipsesc.
Skutočnosť, že intenzívne užívanie kanabisu sa často vyskytuje spoločne s duševnými problémami, ktoré nie sú špecifické pre drogy, má praktické dôsledky. Keď sa vytvára plán liečby pre užívateľov kanabisu, pre lekárov je ťažké určiť, či majú začať s problémom užívania drog alebo problémom duševného zdravia. Štúdie účinkov liečby kvôli problémovému užívaniu kanabisu sú stále zriedkavé a tých málo, ktoré existujú, pokrýva iba špecifické psychosociálne liečby. Všetky ostatné spôsoby liečby buď neboli študované vôbec alebo boli študované nedostatočne; takže dôkazy o účinnosti a efektívnosti chýbajú.
Obstajajo praktične posledice dejstva, da se intenzivno uživanje konoplje pogosto pojavlja skupaj s psihičnimi težavami, ki za drogo niso specifične. Pri oblikovanju načrta zdravljenja uživalcev konoplje se lahko zdravniki znajdejo v precepu, ali naj začnejo zdraviti uživanje droge ali problem psihičnega zdravja. Študije učinkov zdravljenja problema uživanja konoplje so še vedno pičle in tistih nekaj, kar jih je, obravnava izključno specifična psihosocialna zdravljenja. Vsi drugi načini zdravljenja bodisi sploh niso bili preučeni ali pa so bili nezadostno preučeni, dokazov o učinkovitosti in uspešnosti zato primanjkuje.
Det faktum att intensivt cannabisbruk ofta sammanfaller med psykiska problem som inte är specifika för droger har praktiska följder. När en behandlingsplan för en cannabisanvändare utformas kan det vara svårt för kliniken att veta om de ska börja med missbruket eller det psykiska hälsoproblemet. Fortfarande har bara ett fåtal studier gjorts av effekterna av behandling för problematiskt cannabismissbruk, och de få studier som finns täcker enbart specifika psykosociala behandlingar. Andra behandlingsmöjligheter har antingen inte studerats alls eller är otillräckligt undersökta. Bevis för effektivitet och ändamålsenlighet saknas alltså.
Yoğun esrar kullanımının genellikle uyuşturucu tipine özel olmayan ruhsal sorunlarla birlikte meydana gelmesi gerçeğinin uygulamaya yönelik sonuçları vardır. Esrar kullanıcıları için bir tedavi planı oluştururken, klinisyenler için uyuşturucu kullanımından mı yoksa ruhsal sağlık sorunundan mı başlamak gerektiğini bilmek güç olabilir. Sorunlu esrar kullanımı tedavisinin etkilerine dair çalışmalar hala seyrek olup, var olan birkaçı da yalnızca belirli psikososyal tedavileri kapsamaktadır. Tüm diğer tedavi şekilleri üzerinde ya hiç çalışılamamış ya da yeterince çalışma yapılmamıştır; dolayısıyla etkinlik ve verimliliğe dair kanıt bulunmamaktadır.
Kaņepju intensīvas lietošanas un ar konkrētām narkotikām nesaistītu psihisku problēmu biežā līdzāspastāvēšana rada praktiskas problēmas. Izstrādājot kaņepju lietotāju ārstēšanas plānus, mediķiem ir grūti izlemt, vai labāk sākt ar narkotiku problēmu vai ar psihisko problēmu risināšanu. Pētījumi par problemātisku kaņepju lietotāju ārstēšanas rezultātiem joprojām ir nepietiekami, turklāt veiktie pētījumi attiecas tikai uz atsevišķām psihosociālām ārstēšanas metodēm. Pārējie ārstniecības veidi vai nu vispār nav pētīti, vai ir pētīti nepietiekami, tādēļ trūkst pierādījumu par to iedarbīgumu un efektivitāti.
  Kasten 2  
Das ausgewählte Thema über die zunehmende Aufmerksamkeit, die in nationalen Strategien zur Bekämpfung illegaler Drogen oder in politischen Dokumenten legalen Substanzen oder dem Thema Sucht als solches gezollt wird, soll erste Einblicke in dieses in der Europäischen Union neu aufkommende Phänomen gewähren.
In Europe, the scope of drug policies is beginning to stretch beyond illicit drugs and to encompass other addictive substances or even types of behaviour. This is found in the drug policies of some Member States and in EU drugs strategies. Increasingly, research is addressing the issue of addiction or addictive behaviours irrespective of the substances concerned. The selected issue on the increasing attention being given in national illicit drugs strategies or policy documents to licit substances or to addiction per se aims at presenting a first insight into this emerging phenomenon in the European Union.
En Europe, la portée des politiques antidrogue commence à s’étendre au-delà des drogues illicites et à englober d’autres substances engendrant une dépendance ou des comportements similaires. Cette tendance transparaît dans les politiques antidrogue de certains États membres et dans les stratégies antidrogue de l’Union européenne. La recherche se penche de plus en plus sur la question de la toxicomanie ou des comportements de dépendance, quelle que soit la substance concernée. La question particulière consacrée à l’attention croissante accordée aux substances licites ou à la toxicomanie proprement dite dans les stratégies nationales sur les drogues illicites ou dans les politiques nationales a pour objet de donner un premier aperçu de ce phénomène émergent dans l’Union européenne.
En Europa, el ámbito de aplicación de las políticas en materia de drogas está empezando a extenderse más allá de las drogas ilegales y a abarcar otras sustancias adictivas o incluso tipos de comportamiento. Esto queda reflejado en las políticas en materia de drogas de algunos Estados miembros y en las estrategias de la UE en este terreno. Cada vez más, las investigaciones se dirigen hacia el problema de la adicción o los comportamientos adictivos, indistintamente de las sustancias que implique. La cuestión particular sobre la creciente atención que se presta a las sustancias legales o a la adicción por sí misma en las estrategias o documentos de orientación nacionales en materia de drogas ilegales tiene como objetivo presentar una primera visión de este fenómeno emergente en la Unión Europea.
Il campo di applicazione delle politiche in materia di droga in Europa non si limita più alle sostanze illecite, ma si sta allargando a comprendere altre sostanze che provocano dipendenza o altri tipi di comportamento. Questa evoluzione è propria sia delle politiche in materia di droga di alcuni Stati membri sia delle strategie dell’Unione europea. Sono sempre più numerosi gli studi volti a far luce sul problema della dipendenza e dei comportamenti dipendenti, indipendentemente dalle sostanze implicate. La questione specifica sull’attenzione sempre crescente riservata nelle strategie nazionali in materia di sostanze illecite o nei documenti strategici alle sostanze lecite o alla dipendenza in sé e per sé è finalizzata a tracciare una prima panoramica su questo fenomeno emergente nell’Unione europea.
Na Europa, o âmbito das políticas em matéria de droga está a começar a alargar-se para além das drogas ilegais e a englobar outras substâncias ou mesmo tipos de comportamento causadores de dependência. Esta mudança é observável nas políticas de alguns Estados‑Membros e nas estratégias da UE neste domínio. A investigação aborda cada vez mais a questão da dependência ou dos comportamentos que geram dependência, independentemente das substâncias envolvidas. O tema específico relativo à crescente atenção conferida nas estratégias nacionais e nos documentos políticos de luta contra a droga às substâncias legais ou à dependência em si mesma procura apresentar uma primeira perspectiva deste fenómeno emergente na União Europeia.
Στην Ευρώπη το πεδίο εφαρμογής των πολιτικών για τα ναρκωτικά αρχίζει να επεκτείνεται πέραν των παράνομων ναρκωτικών και να περικλείει άλλες εθιστικές ουσίες ή ακόμα και μορφές συμπεριφοράς. Αυτό διαπιστώνεται στις πολιτικές για τα ναρκωτικά ορισμένων κρατών μελών και στις στρατηγικές της ΕΕ για τα ναρκωτικά. Ολοένα και περισσότερο, η έρευνα ασχολείται με το θέμα του εθισμού ή των εθιστικών συμπεριφορών ανεξαρτήτως ουσίας. Το επιλεγμένο θέμα για την αυξανόμενη προσοχή που δίνεται στο πλαίσιο εθνικών στρατηγικών ή εγγράφων πολιτικής στις νόμιμες ουσίες ή στον ίδιο τον εθισμό έχει στόχο να φωτίσει για πρώτη φορά αυτό το νέο φαινόμενο στην Ευρωπαϊκή Ένωση.
In Europa begint de reikwijdte van het drugsbeleid zich verder uit te strekken dan illegale drugs alleen en ook andere verslavende stoffen en zelfs gedragstypen te omvatten. Dit is terug te vinden in het drugsbeleid van bepaalde lidstaten en in drugsstrategieën van de EU. In toenemende mate richt het onderzoek zich op het onderwerp verslaving of verslavingsgedrag onafhankelijk van de betreffende stoffen. De speciale kwestie over de toenemende aandacht die in nationale strategieën of beleidsdocumenten inzake illegale drugs wordt geschonken aan legale stoffen of aan verslaving als zodanig heeft tot doel een eerste inzicht te verschaffen in dit nieuwe fenomeen in de Europese Unie.
Protidrogové politiky v Evropě začínají přesahovat rámec nezákonných drog a začínají zahrnovat další návykové látky nebo i typy chování. To je patrné v protidrogových politikách některých členských států a v protidrogových strategiích EU. Výzkum se v rostoucí míře zabývá otázkou závislosti nebo návykového chování bez ohledu na to, o jaké látky se jedná. Toto vybrané téma týkající se zvýšené pozornosti, kterou legálním látkám nebo závislosti jako takové věnují národní strategie boje proti nezákonným drogám nebo politické dokumenty, se pokouší přinést první vhled do tohoto nastupujícího fenoménu v Evropské unii.
I Europa er narkotikapolitikkerne begyndt at strække sig ud over illegale stoffer og omfatte andre afhængighedsskabende stoffer eller endog adfærdsformer. Dette ses i narkotikapolitikkerne i nogle medlemsstater og i EU's narkotikastrategier. Forskningen sætter i stigende grad fokus på spørgsmålet om afhængighed eller afhængighedsskabende adfærdsmønstre, uanset hvilke stoffer der er tale om. Det udvalgte tema om den øgede vægt, som legale stoffer eller afhængighed i sig selv tillægges i nationale strategier eller policydokumenter vedrørende illegale stoffer, tager sigte på at give et første indblik i dette nye fænomen i Den Europæiske Union.
Euroopas hakkab narkopoliitika hõlmama enamat kui ebaseaduslikke narkootilisi aineid ja haarama ka muid sõltuvusaineid ja isegi käitumistüüpe. Seda võib näha mõnede liikmesriikide narkoennetusstrateegiates ja Euroopa Liidu narkostrateegiates. Üha enam uuritakse mitte-ainespetsiifilist sõltuvust või sõltuvuskäitumist. Valikteema sellest, et riiklikes ebaseaduslikke uimasteid käsitlevates strateegiates või juhtnöörides pööratakse üha enam tähelepanu seaduslikele ainetele või sõltuvusele kui niisugusele, püüab esmakordselt tutvustada seda Euroopa Liidus esilekerkivat nähtust.
Huumepolitiikkaan on Euroopassa alettu sisällyttää laittomien huumausaineiden lisäksi muitakin riippuvuutta aiheuttavia aineita ja jopa käyttäytymisen muotoja. Näin on tehty joidenkin jäsenvaltioiden huumepolitiikassa ja EU:n huumausainestrategiassa. Tutkimuksessa käsitellään yhä enemmän riippuvuutta tai riippuvaista käyttäytymistä aineeseen katsomatta. Erityiskysymyksessä, jossa käsitellään laillisten aineiden tai itse riippuvuuden merkityksen kasvua laittomia huumausaineita koskevassa kansallisessa strategiassa tai politiikassa, on tarkoitus esittää ensimmäinen katsaus tähän Euroopan unionissa yleistyvään ilmiöön.
Az európai kábítószer-politikák hatóköre kezd túlnyúlni a tiltott kábítószereken, és más addiktív anyagok, sőt, akár viselkedésformák felé is terjeszkedik. Ez néhány tagállam kábítószer-politikájából és az EU kábítószer-stratégiájából állapítható meg. Az addikció vagy az addiktív viselkedések kérdése egyre nagyobb szerepet kap a kutatásban, függetlenül a szóban forgó anyagtól. A tiltott kábítószerekre vonatkozó nemzeti stratégiákban vagy politikai dokumentumokban a legális anyagoknak vagy magának az addikciónak szentelt figyelem növekedéséről szóló kiválasztott témakör célja, hogy kiinduló betekintést adjon ebbe az Európai Unióban kialakulóban lévő jelenségbe.
I Europa er rammene for narkotikapolitikken i ferd med å utvides til ikke bare å gjelde illegale rusmidler, men også andre vanedannende stoffer eller til og med atferder. Dette framgår av narkotikapolitikken i enkelte medlemsstater og i EUs narkotikastrategier. Forskningen ser i økende grad på problemet med avhengighet eller avhengighetsatferd uavhengig av de aktuelle stoffene. Den økende oppmerksomheten mot lovlige rusmidler eller avhengighet som sådan i nasjonale narkotikastrategier eller policy-dokumenter, omhandles i dette utvalgte aspektet, som har som mål å gi et første innblikk i dette nye fenomenet i Den europeiske union.
W Europie zakres polityki antynarkotykowej zaczyna wykraczać poza narkotyki nielegalne i obejmuje inne substancje uzależniające czy nawet rodzaje zachowań. Znajduje to swoje odbicie w polityce antynarkotykowej niektórych państw członkowskich i w strategiach antynarkotykowych UE. W coraz większym stopniu badania dotyczą kwestii uzależnienia lub zachowań uzależniających bez względu na rodzaj substancji, która je wywołuje. To nowe zjawisko w UE po raz pierwszy pokazane zostało w wybranym zagadnieniu dotyczącym większego nacisku, który kładzie się na substancje legalne lub samo uzależnienie w krajowych strategiach antynarkotykowych skierowanych przeciw narkotykom nielegalnym i w dokumentach politycznych.
În Europa, sfera de acoperire a politicilor privind drogurile începe să se extindă dincolo de drogurile ilicite şi să cuprindă alte substanţe care implică dependenţa sau chiar tipuri de comportament. Această abordare se regăseşte în politicile privind drogurile ale unor state membre şi în strategiile UE privind drogurile. Tot mai mult, cercetările efectuate abordează problema dependenţei sau a comportamentelor dependente indiferent de substanţele implicate. Extrasul privind atenţia mărită acordată strategiilor naţionale privind drogurile ilicite sau politicile privind substanţele licite sau dependenţa în sine, are scopul de a prezenta o primă analiză a acestui fenomen care se dezvoltă în Uniunea Europeană.
V Európe sa začína rozsah protidrogových politík rozširovať mimo rámca nezákonných drog a zahŕňať ďalšie návykové látky alebo dokonca typy správania. Toto sa zistilo v protidrogových politikách niektorých členských štátov a v protidrogových stratégiách EÚ. Výskum čoraz viac rieši otázku závislosti alebo závislého správania bez ohľadu na príslušné látky. Vybraná otázka zvýšenej pozornosti venovanej v národných stratégiách súvisiacich s nezákonnými drogami alebo v dokumentoch politiky zákonným látkam alebo závislosti samej o sebe sa zameriava na prezentovanie prvého hlbokého pohľadu do tohto objavujúceho sa javu v Európskej únii.
V Evropi začenja obseg politik drog zajemati več kot samo prepovedane droge in vključevati druge snovi, ki povzročajo odvisnost, ali celo tipe vedenja. To je mogoče zaslediti v politikah drog nekaterih držav članic in v strategijah EU za boj proti drogam. Raziskave vedno pogosteje obravnavajo vprašanje odvisnosti ali vedenj, ki povzročajo odvisnost, ne glede na zadevno snov. Izbrano vprašanje o povečani pozornosti, ki se posveča nacionalnim strategijam boja proti prepovedanim drogam, dokumentom politike za dovoljene snovi ali odvisnosti kot taki, je namenjeno predstavitvi prvega vpogleda v ta vedno bolj navzoč pojav v Evropski uniji.
I Europa börjar narkotikapolitiken vidgas utöver olagliga droger till att omfatta andra beroendeframkallande ämnen eller till och med andra typer av beteenden. Detta framkommer av vissa medlemsstaters narkotikapolitik och av EU:s narkotikastrategier. Forskningen inriktas i allt högre grad på frågan om beroende eller beroendeframkallande beteenden oavsett vilket ämne det gäller. Temakapitlet om den allt större uppmärksamhet som ägnas lagliga ämnen eller beroende i sig i nationella strategier för att bekämpa olagliga droger eller i policydokument, syftar till att ge en första inblick i detta framväxande fenomen i EU.
Avrupa’da, uyuşturucu politikalarının kapsamı, yasadışı uyuşturucuların ötesine yayılmaya ve başka bağımlılık yapıcı maddeler ve hatta davranış şekillerini dahi kapsamaya başlamıştır. Bu durum bazı Üye Devletler ile AB uyuşturucu stratejilerinde bulunmaktadır. Araştırma, giderek daha çok ilgili maddelere bakmaksızın bağımlılık veya bağımlı davranışları konusuyla ilgilenmektedir. Ulusal yasadışı uyuşturucu stratejileri veya politika belgelerinde yasal maddeler veya başlı başına bağımlılığa verilen artan önem hakkındaki seçili yayın, Avrupa Birliği’nde yeni ortaya çıkan bu duruma dair bir ilk içgörü sunmayı amaçlamaktadır.
Eiropas narkotiku politikas darbības joma sāk paplašināties, aptverot ne vien nelegālās narkotikas, bet arī citas atkarību izraisošas vielas un pat uzvedību ar noslieci uz atkarībām. Par to liecina dažu dalībvalstu narkotiku politika un ES narkotiku stratēģijas. Pētniecība arvien vairāk pievēršas atkarībām un uzvedībai ar noslieci uz atkarībām, nešķirojot iesaistītās vielas. Īpašā tēma par pieaugošo uzmanību, kas valsts nelegālo narkotiku stratēģijās un politikas dokumentos tiek pievērsta atļautajām vielām un atkarībām vispār, ir izvēlēta, lai pirmo reizi ļautu ielūkoties šajā Eiropas Savienībā topošajā ievirzē.
  Kapitel 2: Überblick ü...  
Die große Mehrheit der EU-Länder sowie Norwegen haben ihr Konzept für die Prävention von Infektionskrankheiten unter Drogenkonsumenten explizit formuliert und konkrete Ziele oder Aufgaben in ihre nationale Drogenstrategie aufgenommen oder eigenständige Strategiepapiere verabschiedet, in denen festgelegt wird, wie die Prävention von Infektionskrankheiten bei Drogenkonsumenten erfolgen soll (Spanien, Lettland, Luxemburg, Schweden), wobei einige Länder beide Verfahren umgesetzt haben (Estland, Frankreich, Vereinigtes Königreich).
A large majority of EU countries and Norway have clearly spelled out their approach to the prevention of infectious diseases among drug users and have included concrete objectives or tasks in their national drug strategy documents or have adopted a separate policy text that specifies how infectious disease prevention among drug users shall be tackled (Spain, Latvia, Luxembourg, Sweden), or have done both (Estonia, France, the United Kingdom). Malta and Austria are planning to draw up specific policies for their approach in this area.
La grande majorité des pays de l'UE et la Norvège ont clairement énoncé leur approche de la prévention des maladies infectieuses parmi les usagers de drogue et ont introduit dans leur stratégies antidrogue nationales des actions ou objectifs concrets, ou ont adopté un document politique distinct, qui précise comment la prévention des maladies infectieuses doit être menée parmi les usagers de drogue (Espagne, Lettonie, Luxembourg et Suède) ou ont fait les deux (Estonie, France, Royaume-Uni). Malte et l'Autriche ont prévu d'élaborer des politiques spécifiques en la matière.
Una gran mayoría de países de la UE, además de Noruega, o bien han formulado claramente la forma en que abordan la prevención de las enfermedades infecciosas entre los consumidores de droga y han incluido objetivos concretos o tareas en la estrategia nacional en materia de drogas o bien han adoptado un documento de orientación aparte en el que se especifica cómo abordar la prevención de las enfermedades infecciosas entre los consumidores de droga (España, Letonia, Luxemburgo, Suecia), o han hecho ambas cosas (Estonia, Francia, Reino Unido). Malta y Austria tienen previsto elaborar políticas específicas para su enfoque en esta área.
La stragrande maggioranza dei paesi dell’UE e la Norvegia hanno esposto in maniera chiara il proprio approccio alla prevenzione delle malattie infettive tra i tossicodipendenti, includendo obiettivi o azioni concreti nei propri documenti di strategia nazionale in materia di stupefacenti, o hanno adottato un testo strategico separato in cui si specifica in che modo la prevenzione delle malattie infettive dev’essere condotta tra i tossicodipendenti (Spagna, Lettonia, Lussemburgo, Svezia) oppure hanno fatto entrambe le cose (Estonia, Francia, Regno Unito). Malta e Austria stanno progettando di redigere politiche specifiche per un loro approccio in questo settore.
A grande maioria dos países da UE e a Noruega descreveram claramente a sua abordagem à prevenção de doenças infecto-contagiosas entre os consumidores de droga e incluíram objectivos ou tarefas concretas nos seus documentos de estratégia nacionais, ou adoptaram um texto político distinto especificando os procedimentos a seguir na prevenção de doenças infecto-contagiosas (Espanha, Letónia, Luxemburgo, Suécia), ou fizeram ambas as coisas (Estónia, França, Reino Unido). Malta e Áustria tencionam elaborar políticas específicas para abordarem esta matéria.
Στη μεγάλη τους πλειονότητα οι χώρες της ΕΕ και η Νορβηγία έχουν διατυπώσει με σαφήνεια την προσέγγισή τους για την πρόληψη των λοιμωδών νοσημάτων στους χρήστες ναρκωτικών, συμπεριλαμβάνοντας στα έγγραφα της στρατηγικής τους για τα ναρκωτικά σαφείς στόχους ή καθήκοντα, έχουν θεσπίσει ειδικά κείμενα πολιτικής στα οποία καθορίζονται οι τρόποι με τους οποίους πρέπει να αντιμετωπιστεί το θέμα της πρόληψης των λοιμωδών νοσημάτων στους χρήστες ναρκωτικών (Ισπανία, Λεττονία, Λουξεμβούργο, Σουηδία), ή έχουν κάνει και τα δύο (Εσθονία, Γαλλία, Ηνωμένο Βασίλειο). Η Μάλτα και η Αυστρία σχεδιάζουν την εκπόνηση ειδικών πολιτικών για την προσέγγιση που θα ακολουθήσουν στον τομέα αυτό.
Een ruime meerderheid van EU-landen en Noorwegen hebben hun aanpak op het gebied van preventie van besmettelijke ziekten onder drugsgebruikers nauwkeurig omschreven en concrete doelstellingen of taken opgenomen in de documenten betreffende hun nationale drugsstrategieën, of een apart beleidsstuk opgesteld waarin aangegeven staat hoe te werk zal worden gegaan bij de preventie van besmettelijke ziekten onder drugsgebruikers (Spanje, Letland, Luxemburg, Zweden). Sommige landen volgen beide lijnen (Estland, Frankrijk, het Verenigd Koninkrijk). Malta en Oostenrijk zijn voornemens specifieke beleidsmaatregelen op dit vlak op te stellen.
Velká většina zemí EU a Norsko jasně formulovala své přístupy k prevenci infekčních chorob mezi uživateli drog a začlenila konkrétní cíle nebo úkoly do svých národních protidrogových strategií nebo přijala samostatný text protidrogové politiky, který stanoví, jak bude řešena prevence infekčních chorob mezi uživateli drog (Španělsko, Lotyšsko, Lucembursko, Švédsko), nebo provedla obojí (Estonsko, Francie, Spojené království). Malta a Rakousko mají v plánu vypracovat konkrétní politiky podle svého vlastního přístupu v této oblasti.
Langt størstedelen af EU-landene og Norge har klart tilkendegivet deres tilgang til forebyggelsen af smitsomme sygdomme blandt stofbrugere og medtaget konkrete mål eller opgaver i deres nationale strategidokumenter på narkotikaområdet eller vedtaget et særskilt policydokument, som præciserer, hvordan forebyggelsen af smitsomme sygdomme blandt stofbrugere skal gribes an (Spanien, Letland, Luxembourg, Sverige), eller gjort begge dele (Estland, Frankrig, Det Forenede Kongerige). Malta og Østrig har planer om at udarbejde specifikke politikker for deres tilgang på dette område.
Valdav enamik Euroopa Liidu riikidest ja Norra on üksikasjaliselt paika pannud tegevuse nakkushaiguste leviku tõkestamiseks uimastitarvitajate seas ning on kas lisanud konkreetsed eesmärgid või ülesanded oma riiklikesse narkostrateegiatesse või on vastu võtnud lisadokumendi, milles täpsustatakse, kuidas peaks tõkestama nakkushaiguste levikut uimastitarvitajate hulgas (Hispaania, Läti, Luksemburg, Rootsi), või on teinud mõlemat (Eesti, Prantsusmaa, Ühendkuningriik). Malta ja Austria kavandavad selles valdkonnas konkreetse poliitika väljatöötamist.
Norja ja suurin osa EU-maista ovat ilmaisseet selkeästi kantansa tartuntatautien ehkäisyyn huumeidenkäyttäjien keskuudessa, ja ne ovat joko sisällyttäneet kansalliseen huumestrategiaansa tartuntatautien ehkäisemisen konkreettisia tavoitteita tai tehtäviä tai laatineet erillisen poliittisen muistion, jossa eritellään, miten tartuntatauteja aiotaan ehkäistä huumeidenkäyttäjien piirissä (Espanja, Latvia, Luxemburg, Ruotsi). Muutamat jäsenvaltiot (Viro, Ranska, Yhdistynyt kuningaskunta) ovat tehneet molemmat. Malta ja Itävalta aikovat suunnitella erityiset toimintalinjat lähestymistapaansa varten tällä alalla.
Az EU országainak nagy többsége és Norvégia világosan megfogalmazta hozzáállását a fertőző betegségek kábítószer-használók körében való terjedésének a megelőzéséhez, és ezt vagy nemzeti kábítószer-stratégiájukban konkrét célkitűzésként vagy feladatként tüntették fel, vagy külön politikai dokumentumot fogadtak el, részletezve, hogy hogyan kellene megoldani a fertőző betegségek megelőzését a kábítószer-használók körében (Spanyolország, Lettország, Luxemburg, Svédország), illetve vannak olyan országok (Észtország, Franciaország, az Egyesült Királyság), amelyek mindkét helyen foglalkoztak ezzel a kérdéssel. Málta és Ausztria most tervezi a konkrét politika megfogalmazását az ehhez a területhez való viszonyulásukról.
Et stort flertall av EU-landene og Norge har forklart hvilke tilnærminger de bruker for å forebygge smittsomme sykdommer blant narkotikabrukere og har satt opp konkrete målsettinger eller oppgaver i sine nasjonale narkotikastrategier eller vedtatt egne retningslinjer for hvordan forebygging av smittsomme sykdommer blant narkotikabrukere skal gjennomføres (Spania, Latvia, Luxembourg, Sverige), eventuelt begge deler (Estland, Frankrike, Storbritannia). Malta og Østerrike planlegger å utarbeide egne retningslinjer for arbeidet på dette området.
W większości państw UE i w Norwegii jasno sprecyzowano podejście do kwestii profilaktyki chorób zakaźnych wśród osób zażywających narkotyki i ujęto konkretne cele lub zadania w dokumentacji krajowych strategii antynarkotykowych lub przyjęto osobny dokument precyzujący sposoby zapobiegania chorobom zakaźnym wśród osób zażywających narkotyki (Hiszpania, Łotwa, Luksemburg, Szwecja) bądź poczyniono obydwa te kroki (Estonia, Francja, Wielka Brytania). Malta i Austria planują opracowanie specjalnej polityki określającej ich podejście do tego zagadnienia.
Marea majoritate a ţărilor UE şi Norvegia şi-au exprimat în mod clar viziunea referitoare la prevenirea bolilor infecţioase care îi afectează pe consumatorii de droguri şi fie au inclus obiective sau măsuri concrete în documentele lor strategice naţionale în domeniul drogurilor, fie au adoptat un text de politică separat care specifică modul în care va fi realizată prevenirea bolilor infecţioase care îi afectează pe consumatorii de droguri (Spania, Letonia, Luxemburg, Suedia), fie au adoptat ambele posibilităţi (Estonia, Franţa, Regatul Unit). Malta şi Austria sunt în curs de elaborare a unor politici specifice în cadrul propriei lor abordări în acest domeniu.
Veľká väčšina krajín EÚ a Nórsko jasne vysvetlili svoj prístup k prevencii infekčných chorôb medzi užívateľmi drog a zahrnuli konkrétne ciele alebo úlohy do svojich dokumentov národnej protidrogovej stratégie alebo prijali osobitný politický text, ktorý špecifikuje, ako sa má riešiť prevencia infekčných chorôb medzi užívateľmi drog (Španielsko, Lotyšsko. Luxembursko, Švédsko), alebo urobili oboje (Estónsko, Francúzsko, Spojené kráľovstvo). Malta a Rakúsko plánujú vypracovať špecifické politiky pre svoj prístup v tejto oblasti.
Velika večina držav EU in Norveška so jasno razložile svoj pristop k preprečevanju širjenja nalezljivih bolezni med uživalci drog, v svoje nacionalne strateške dokumente o drogah pa so vključile konkretne cilje ali naloge, ali pa sprejele samostojno besedilo politike, v katerem so določile, kako bodo začele preprečevati širjenje nalezljivih bolezni med uživalci drog (Španija, Latvija, Luksemburg, Švedska) ali pa so naredile oboje (Estonija, Francija, Združeno kraljestvo). Malta in Avstrija načrtujeta pripravo posebnih politik za svoj pristop na tem področju.
En stor majoritet av EU-länder och Norge har tydligt angivit sin syn på förebyggande av infektionssjukdomar bland narkotikamissbrukare och har innefattat konkreta mål eller åtgärder i den nationella narkotikastrategin eller har antagit särskilda dokument som anger hur förebyggande av infektionssjukdomar bland missbrukare ska genomföras (Spanien, Lettland, Luxemburg, Sverige) eller har gjort bådadera (Estland, Frankrike, Storbritannien). Malta och Österrike planerar att utarbeta särskilda strategier för sitt tillvägagångssätt på detta område.
AB ülkelerinin büyük bir çoğunluğu ile Norveç, uyuşturucu kullanıcıları arasında bulaşıcı hastalıkların önlenmesine yönelik yaklaşımlarını açıkça ifade ederek ulusal uyuşturucu stratejisi belgelerinde somut hedefler veya görevler saptamış ya da uyuşturucu kullanıcıları arasında bulaşıcı hastalıkların önlenmesinin ne şekilde ele alınacağını belirten ayrı bir politika metni kabul etmiş (İspanya, Letonya, Lüksemburg, İsveç) veya her ikisini de yapmıştır (Estonya, Fransa, Birleşik Krallık). Malta ve Avusturya, bu alandaki yaklaşımları için spesifik politikalar oluşturmayı planlamaktadır.
Lielais vairums ES valstu un Norvēģija ir skaidri paudušas savu nostāju saistībā ar infekcijas slimību profilaksi narkotiku lietotāju vidū un ir iekļāvušas konkrētus mērķus un uzdevumus valsts stratēģiju dokumentos vai pieņēmušas atsevišķus politiskus dokumentus par to, kā tās paredz īstenot infekcijas slimību profilaksi narkotiku lietotāju vidū (Spānija, Latvija, Luksemburga, Zviedrija), vai ir izdarījušas gan vienu, gan otru (Igaunija, Francija, Apvienotā Karaliste). Malta un Austrija šajā jomā plāno izstrādāt īpašu politisko nostāju.
  Kasten 9  
Ein Beispiel aus Deutschland ist das internetbasierte Beratungsprogramm „Quit the Shit“ (www.drugcom.de), das sich der Telematik bedient. Dieses innovative Konzept soll Cannabiskonsumenten unterstützen, die ihren Drogenkonsum reduzieren oder einstellen möchten.
This kind of approach is now used in several countries, including Germany, the Netherlands, Austria and the United Kingdom, where interventions may take the form of counselling, ‘cannabis courses’ or even self-help websites. For example, the German website-based counselling programme Quit the Shit (www.drugcom.de) is an innovative approach, using telematics, for cannabis users who want to reduce or stop their drug use. Similar websites with self-help components include www.jellinek.nl/zelfhulp/cannabis/frameset.html by Jellinek (the Netherlands) and www.knowcannabis.org.uk/ by HIT (United Kingdom).
Este enfoque se emplea actualmente en varios países, incluidos Alemania, los Países Bajos, Austria y el Reino Unido, donde las intervenciones se presentan en forma de sesiones de asesoramiento, cursos sobre el cannabis o incluso páginas web de autoayuda. Por ejemplo, el programa alemán «Quit the Shit» [Deja la mierda] (www.drugcom.de) de asesoramiento a través de Internet es un enfoque innovador que emplea la telemática y se dirige a los consumidores de cannabis que quieren reducir el consumo o dejar de consumir esta droga. Otros sitios web similares con componentes de autoayuda son www.jellinek.nl/zelfhulp/cannabis/frameset.html de Jellinek (Países Bajos) y www.knowcannabis.org.uk/ de HIT (Reino Unido).
Questo genere di approccio è utilizzato in alcuni paesi, tra cui Germania, Paesi Bassi, Austria e Regno Unito, dove gli interventi possono assumere la forma di consulenze, “corsi sulla cannabis” o persino siti web di autoaiuto. Per esempio, il programma di consulenza tedesco “Quit the Shit” imperniato su un sito web (www.drugcom.de) è un approccio innovativo che si avvale della telematica ed è destinato ai consumatori di cannabis che intendono ridurre o interrompere il consumo di questa sostanza. Tra i siti web con componenti di autoaiuto vale la pena menzionare i seguenti: www.jellinek.nl/zelfhulp/cannabis/frameset.html di Jellinek (Paesi Bassi) e www.knowcannabis.org.uk/ di HIT (Regno Unito).
Este tipo de abordagem é actualmente aplicado em vários países, designadamente na Alemanha, Países Baixos, Áustria e Reino Unido, onde as intervenções podem assumir a forma de aconselhamento, “cursos sobre a cannabis”, ou até de sítios de auto-ajuda na Internet. Por exemplo, o programa de aconselhamento alemão baseado num sítio Internet “Quit the Shit” (www.drugcom.de) constitui uma abordagem inovadora, com recurso à telemática, para consumidores de cannabis que querem reduzir ou cessar o seu consumo. Entre os websites semelhantes, com componentes de auto-ajuda, incluem-se o www.jellinek.nl/zelfhulp/cannabis/frameset.html da Jellinek (Países Baixos) e o www.knowcannabis.org.uk/ do HIT (Reino Unido).
Αυτή η μορφή προσέγγισης χρησιμοποιείται πλέον σε αρκετές χώρες, μεταξύ των οποίων η Γερμανία, οι Κάτω Χώρες, η Αυστρία και το Ηνωμένο Βασίλειο, όπου οι παρεμβάσεις μπορεί να λαμβάνουν τη μορφή συμβουλευτικής, ειδικών μαθημάτων για την κάνναβη ή ακόμα και ιστοθέσεων αυτοβοήθειας. Για παράδειγμα, το γερμανικό πρόγραμμα συμβουλευτικής μέσω ιστοθέσης «Quit the Shit» (www.drugcom.de) είναι μια καινοτόμος προσέγγιση που χρησιμοποιεί την τηλεματική και απευθύνεται σε χρήστες κάνναβης που επιθυμούν να μειώσουν ή να σταματήσουν τη χρήση της ουσίας. Άλλες παρόμοιες ιστοθέσεις με προγράμματα αυτοβοήθειας είναι οι εξής: www.jellinek.nl/zelfhulp/cannabis/frameset.html της Jellinek (Κάτω Χώρες) και www.knowcannabis.org.uk/ της HIT (United Kingdom).
Deze benadering wordt inmiddels toegepast in diverse landen, waaronder Duitsland, Nederland, Oostenrijk en het Verenigd Koninkrijk, waar interventies de vorm kunnen aannemen van counseling, “cannabiscursussen” en zelfs zelfhulpwebsites. Het Duitse counselingprogramma Quit the Shit (www.drugcom.de), dat gebaseerd is op een website, is een voorbeeld van een innovatieve aanpak, waarbij gebruik wordt gemaakt van telematica, voor cannabisgebruikers die hun drugsgebruik willen beperken of beëindigen. Soortgelijke websites met zelfhulponderdelen zijn onder andere www.jellinek.nl/zelfhulp/cannabis/frameset.html van de Jellinek (Nederland) en www.knowcannabis.org.uk/ van HIT (Verenigd Koninkrijk).
Tento přístup se nyní používá v několika zemích, včetně Německa, Nizozemska, Rakouska a Spojeného království, kde intervence mohou mít podobu poradenství, „kurzů pro uživatele konopí“, nebo dokonce svépomocných internetových stránek. Například německý poradenský program „Quit the Shit“ (www.drugcom.de) je inovativním projektem využívajícím telematiku pro uživatele konopí, kteří chtějí užívání drogy omezit nebo s ním přestat. K podobným internetovým stránkám se svépomocnými prvky patří www.jellinek.nl/zelfhulp/cannabis/frameset.html organizace Jellinek (Nizozemsko) a www.knowcannabis.org.uk/ organizace HIT (Spojené království).
Denne form for tilgang anvendes nu i en række lande, herunder Tyskland, Nederlandene, Østrig og Det Forenede Kongerige, hvor interventionerne kan være i form af rådgivning, "cannabiskurser" eller endog "hjælp til selvhjælp"-websteder. F.eks. er det tyske internetbaserede rådgivningsprogram "Quit the Shit" (www.drugcom.de) en innovativ tilgang, som anvender telematik, og som henvender sig til cannabisbrugere, der ønsker at reducere eller standse deres stofbrug. Lignende websteder med selvhjælpskomponenter omfatter Jellineks websted www.jellinek.nl/zelfhulp/cannabis/frameset.html (Nederlandene) og HIT's websted www.knowcannabis.org.uk/ (Det Forenede Kongerige).
Niisugust lähenemist kasutatakse praegu mitmes riigis, sealhulgas Saksamaal, Madalmaades, Austrias ja Ühendkuningriigis, kus mõjutamine võib toimuda nõustamise vormis, „kanepikursustena” või isegi eneseabi pakkuvate internetilehekülgedena. Näiteks Saksamaal on kanepitarvitajatele, kes soovivad vähendada või lõpetada kanepi tarbimist, internetipõhine nõustamisprogramm „Quit the Shit” (www.drugcom.de), millel on uuenduslik, telemaatiline lähenemine. Samalaadsed eneseabi elemente sisaldavad internetileheküljed on www.jellinek.nl/zelfhulp/cannabis/frameset.html, koostanud Jellinek (Madalmaad) ja www.knowcannabis.org.uk/, koostanud HIT (Ühendkuningriik).
Tätä lähestymistapaa käytetään nykyään monissa maissa, muun muassa Saksassa, Alankomaissa, Itävallassa ja Yhdistyneessä kuningaskunnassa, joissa interventiot voivat olla muodoltaan neuvontaa, ”kannabiskursseja” tai jopa verkkosivustoja. Esimerkiksi Saksan verkkosivustopohjainen neuvontaohjelma Quit the Shit (www.drugcom.de) on innovatiivinen telematiikkaa hyödyntävä lähestymistapa niille kannabiksen käyttäjille, jotka haluavat lopettaa huumeidenkäytön tai vähentää sitä. Samankaltaisia verkkosivustoja, joilta käyttäjät voivat itse hakea apua, ovat muun muassa Jellinekin www.jellinek.nl/zelfhulp/cannabis/frameset.html (Alankomaat) ja HIT:n www.knowcannabis.org.uk/ (Yhdistynyt kuningaskunta).
Ezt a fajta módszert most már több országban használják, köztük Németországban, Hollandiában, Ausztriában és az Egyesült Királyságban, a beavatkozásokra pedig tanácsadás, „kannabisztanfolyam” vagy akár „segíts magadon” típusú weboldalak formájában is sor kerülhet. Az innovatív módszerek között említhető a telematikát alkalmazó német webes alapú tanácsadó program, a „Quit the Shit” („szállj le a szerről”) (www.drugcom.de), amely a kábítószer-használatot csökkenteni vagy abbahagyni próbáló kannabiszhasználókat segíti. Hasonló, önsegítő elemet is tartalmazó weboldal még a www.jellinek.nl/zelfhulp/cannabis/frameset.html Jellinektől (Hollandia) és a www.knowcannabis.org.uk/ a HIT-től (Egyesült Királyság).
Denne tilnærmingsmåten brukes nå i flere land, herunder Tyskland, Nederland, Østerrike og Storbritannia, hvor intervensjonene kan ta form av rådgivning, ”cannabiskurs” eller til og med selvhjelpsnettsteder. Det tyske internettbaserte rådgivningsprogrammet ”Quit the Shit” (www.drugcom.de) er et nyskapende telematikkbasert tilbud til cannabisbrukere som ønsker å redusere eller slutte å bruke narkotika. Lignende nettsteder med selvhjelpskomponenter er bl.a. www.jellinek.nl/zelfhulp/cannabis/frameset.html av Jellinek (Nederland) og www.knowcannabis.org.uk/ av HIT (Storbritannia).
Podejście to wykorzystuje się w kilku krajach, np. w Niemczech, Holandii, Austrii i Wielkiej Brytanii. Działania interwencyjne polegają na doradztwie, „kursach na temat konopi indyjskich” lub nawet na prowadzeniu samopomocowych witryn internetowych. Na przykład niemiecki internetowy program doradczy „Quit the Shit” (www.drugcom.de) oferuje nowatorskie podejście z wykorzystaniem telematyki dla osób zażywających konopie indyjskie, które chciałyby ograniczyć lub przerwać zażywanie narkotyku. Podobne elementy samopomocy dostępne są w witrynach internetowych www.jellinek.nl/zelfhulp/cannabis/frameset.html (Jellinek, Holandia) i www.knowcannabis.org.uk/ (HIT, Wielka Brytania).
Acest tip de abordare este utilizat în prezent în câteva ţări, inclusiv în Germania, Ţările de Jos, Austria şi Regatul Unit, unde intervenţiile pot apărea sub forma consilierii, „cursuri privind canabisul” sau chiar site-uri de autoajutorare. De exemplu, programul german de consiliere virtuală „Quit the Shit” [Lasă-te de drog] de pe site-ul (www.drugcom.de) reprezintă o abordare inovativă, care foloseşte telematica şi se adresează consumatorilor de canabis care doresc să reducă sau să întrerupă consumul de droguri. Alte site-uri asemănătoare având opţiuni de autoajutorare: www.jellinek.nl/zelfhulp/cannabis/frameset.html, găzduit de Jellinek (Ţările de Jos) şi www.knowcannabis.org.uk/ de HIT (Regatul Unit).
Tento druh prístupu sa teraz používa vo viacerých krajinách vrátane Nemecka, Holandska, Rakúska a Spojeného kráľovstva, kde zásahy môžu mať formu poradenstva, „kurzov o kanabise“ alebo dokonca internetových stránok svojpomoci. Napríklad nemecký poradenský program založený na internetovej stránke Prestaň s drogami (www.drugcom.de) je inovačný prístup, ktorý používa telematiku pre užívateľov kanabisu, ktorí chcú znížiť užívanie drog alebo s ním skoncovať. Podobné internetové stránky s komponentmi svojpomoci zahŕňajú www.jellinek.nl/zelfhulp/cannabis/frameset.html od Jellineka (Holandsko) and www.knowcannabis.org.uk/ od HIT (Spojené kráľovstvo).
Takšen pristop zdaj uporabljajo v več državah, med drugim v Nemčiji, na Nizozemskem, v Avstriji in Združenem kraljestvu, kjer so intervencije lahko v obliki svetovanja, "tečajev o konoplji" ali celo spletnih strani za samopomoč. Nemški spletni svetovalni program Quit the Shit (www.drugcom.de), je primer inovativnega pristopa, ki uporablja telematiko in je namenjen uživalcem konoplje, ki želijo uživanje zmanjšati ali prekiniti. Med podobnimi spletnimi stranmi s sestavinami samopomoči so www.jellinek.nl/zelfhulp/cannabis/frameset.html, ki jo pripravlja Jellinek (Nizozemska), in www.knowcannabis.org.uk/, ki jo pripravlja HIT (Združeno kraljestvo).
Den här typen av åtgärder används nu i flera länder, bland annat Tyskland, Nederländerna, Österrike och Storbritannien. Insatserna kan ske i form av rådgivning, ”cannabiskurser” eller till och med webbsidor för självhjälp. Det tyska webbplatsbaserade rådgivningsprogrammet “Quit the Shit” (www.drugcom.de) är ett innovativt program som använder telematik och vänder sig till cannabisanvändare som vill minska sin användning eller helt sluta använda drogen. Liknande webbplatser med komponenter för självhjälp är bland annat www.jellinek.nl/zelfhulp/cannabis/frameset.html av Jellinek (Nederländerna) och www.knowcannabis.org.uk/ av HIT (Storbritannien).
Bu gibi bir yaklaşım artık, müdahalelerin danışmanlık, ‘esrar kursları’ ve hatta kendi kendine yardım web siteleri şeklini alabildiği Almanya, Hollanda, Avusturya ve Birleşik Krallık'ın de dahil olduğu bazı ülkelerde kullanılmaktadır. Örneğin, Alman web sitesi temelli danışmanlık programı Quit the Shit (www.drugcom.de), uyuşturucu kullanımını azaltmak veya bırakmak isteyen esrar kullanıcıları için, telematik sistemi kullanan, yenilikçi bir yaklaşımdır. Kendi kendine yardım içeriği bulunan web siteleri arasında www.jellinek.nl/zelfhulp/cannabis/frameset.html adresindeki Jellinek (Hollanda) ve www.knowcannabis.org.uk/ adresindeki HIT (Birleşik Krallık) bulunmaktadır.
Šāda veida nostāju pašlaik izmanto vairākās valstīs, tostarp Vācijā, Nīderlandē, Austrijā un Apvienotajā Karalistē, kur iejaukšanās pasākumi izpaužas kā konsultācijas, ,,kaņepju kursi” vai pat kā pašpalīdzības tīmekļa vietņu izveide. Piemēram, Vācijas tīmekļa konsultāciju programma ,,Quit the Shit” [,,Nost ar mēsliem”] (www.drugcom.de) ir novatorisks, telemātisks risinājums, kura mērķgrupa ir kaņepju lietotāji, kas vēlas samazināt vai pārtraukt narkotiku lietošanu. Līdzīgas tīmekļa vietnes ar pašpalīdzības elementiem ir Jellinek tīmekļa vietne www.jellinek.nl/zelfhulp/cannabis/frameset.html (Nīderlande) un HIT tīmekļa vietne www.knowcannabis.org.uk/ (Apvienotā Karaliste).
  Kapitel 1: Politische ...  
AGIS ist ein Rahmenprogramm, das die Zusammenarbeit von Polizei-, Justiz- und anderen zuständigen Behörden der EU-Mitgliedstaaten und der Kandidatenländer in Strafsachen und bei der Kriminalitätsbekämpfung unterstützen soll.
In addition to these legal instruments, a programme for police and judicial cooperation in criminal matters has been adopted and implemented. Agis is a framework programme to help the police, other relevant agencies and the judiciary from the EU Member States and candidate countries cooperate in criminal matters in the fight against crime. Since 2003, it has helped to fund many projects. International organised drug production and trafficking and drug precursors diversion are mentioned within the areas of activities and specific topics of the 2006 Agis work programme and call for proposals (which closed in January 2006).
Outre ces instruments juridiques, un programme de coopération policière et judiciaire en matière pénale a été adopté et mis en œuvre. Agis est un programme-cadre destiné à favoriser la coopération entre la police, les autres agences concernées et le pouvoir judiciaire des États membres de l’UE et des pays candidats en matière pénale dans la lutte contre le crime organisé. Depuis 2003, ce programme a permis de financer de nombreux projets. La production et le trafic de drogue organisés au niveau international et le détournement de précurseurs de drogue sont cités parmi les secteurs d’activités et les sujets spécifiques du programme de travail Agis pour 2006 et dans l’appel à propositions (qui a pris fin en janvier 2006).
Además de estos instrumentos legales, se ha adoptado y llevado a la práctica un programa marco de cooperación policial y judicial en materia penal (AGIS). Mediante este programa marco se pretende promover la cooperación en materia penal en la lucha contra la delincuencia entre los servicios policiales y judiciales y demás autoridades competentes de los Estados miembros de la UE y de los países candidatos. Desde 2003 se han financiado un gran número de proyectos con cargo a este programa. Entre las áreas de actividad y los temas específicos del programa de trabajo y la convocatoria de propuestas AGIS 2006 (que se cerró en enero de 2006) se incluyen la producción y el tráfico de drogas organizados a escala internacional y el desvío de precursores.
Oltre a questi strumenti giuridici è stato adottato e messo in atto un programma per la cooperazione di polizia e giudiziaria in materia penale. Agis è un programma quadro inteso ad aiutare la polizia e altre agenzie competenti, nonché le autorità giudiziarie degli Stati membri dell'Unione europea e dei paesi candidati all’adesione, a collaborare a livello penale nella lotta contro la criminalità. Dal 2003 il programma ha contribuito a finanziare numerosi progetti. La produzione e il traffico illecito organizzati a livello internazionale e la diversione dei precursori degli stupefacenti sono menzionati tra le aree di intervento e tra le tematiche specifiche del programma di lavoro Agis per il 2006 e in un invito a presentare proposte (scaduto nel gennaio 2006).
Para além destes instrumentos jurídicos, foi adoptado e executado um programa de cooperação policial e judiciária em matéria penal. O Agis é um programa-quadro destinado a auxiliar a polícia, outras agências pertinentes e o sistema judicial dos Estados-Membros da UE e dos países candidatos a cooperarem em matéria penal e na luta contra a criminalidade, tendo ajudado a financiar muitos projectos, desde 2003. A produção e o tráfico organizados de droga, bem como o desvio de precursores para o seu fabrico, figuram entre as áreas de actividade e os temas específicos do programa de trabalho para 2006 e do convite à apresentação de propostas (que encerrou em Janeiro de 2006) referentes ao programa Agis.
Παράλληλα με αυτές τις νομικές πράξεις, εγκρίθηκε και εφαρμόστηκε ένα πρόγραμμα αστυνομικής και δικαστικής συνεργασίας σε ποινικές υποθέσεις. Το Agis είναι ένα πρόγραμμα πλαίσιο που συνδράμει την αστυνομία, άλλες αρμόδιες υπηρεσίες και τα δικαιοδοτικά όργανα των κρατών μελών της ΕΕ και των υποψήφιων χωρών να συνεργαστούν σε ποινικές υποθέσεις στο πλαίσιο της καταπολέμησης του εγκλήματος. Από το 2003 έχει συμβάλει στη χρηματοδότηση πολλών σχεδίων. Η διεθνής οργανωμένη παραγωγή και διακίνηση ναρκωτικών και η διοχέτευση πρόδρομων ουσιών ναρκωτικών μνημονεύονται μεταξύ των τομέων δραστηριοτήτων και των ειδικών θεμάτων του προγράμματος εργασίας και της πρόσκλησης υποβολής προτάσεων του Agis για το 2006 (η οποία ολοκληρώθηκε τον Ιανουάριο του 2006).
Naast deze wetgevingsinstrumenten is een programma voor politiële en justitiële samenwerking in strafzaken aangenomen, Agis genaamd, dat thans ten uitvoer gelegd wordt. Het betreft een kaderprogramma dat bedoeld is om de politie, andere betrokken instanties en de justitiële autoriteiten van de EU-lidstaten en de kandidaat-lidstaten beter te laten samenwerken in strafzaken in het kader van de misdaadbestrijding. Sinds 2003 zijn uit hoofde van dit kaderprogramma tal van projecten gecofinancierd. Internationaal georganiseerde productie van en handel in drugs en misbruik van drugsprecursoren staan vermeld op de lijst van activiteiten en specifieke thema’s van het werkprogramma 2006 van Agis en behoren ook tot de actiegebieden van een oproep tot het indienen van voorstellen (waarvan de indieningstermijn in januari 2006 is verstreken).
Vedle těchto právních nástrojů došlo k přijetí a uplatňování programu pro policejní a soudní spolupráci v trestních věcech. Agis je rámcový program, který má pomoci policii, dalším příslušným orgánům a soudnictví členských států EU a kandidátských zemí spolupracovat v trestních věcech v rámci boje proti kriminalitě. Od roku 2003 pomohl financovat mnoho projektů. Mezinárodní organizovaná výroba drog a obchod s drogami a zneužívání prekurzorů drog figurují v oblastech činností a v konkrétních tématech pracovního programu Agis pro rok 2006 a ve výzvě k předkládání návrhů (jejíž termín vypršel v lednu 2006).
Foruden disse retsakter er et program for politisamarbejde og retligt samarbejde i kriminalsager blevet vedtaget og gennemført. AGIS er et rammeprogram, der har til formål at fremme samarbejdet mellem politi, andre relevante myndigheder og retlige myndigheder i EU-medlemsstaterne og kandidatlande i kriminalsager ved bekæmpelse af kriminalitet. Siden 2003 har programmet bidraget til finansiere mange projekter. Aktivitetsområderne og de særlige emner i AGIS' arbejdsprogram for 2006 omfatter bl.a. international organiseret narkotikafremstilling og -handel, bekæmpelse af ulovlig anvendelse af narkotikaprækursorer og indkaldelse af forslag (med frist i januar 2006).
Lisaks nendele õiguslikele vahenditele on heaks kiidetud ja rakendatud politsei ja kohtuasutuste koostööprogramm kriminaalasjades. Agis on raamprogramm, et aidata ELi liikmesriikide ja kandidaatriikide politseil, teistel pädevatel asutustel ja kohtusüsteemil teha kuritegevuse vastu võitlemisel kriminaalasjades koostööd. Alates 2003. aastast on see aidanud rahastada paljusid projekte. Agise 2006. a tegevuskavas ja taotlusvoorus (mis lõppes 2006. a jaanuaris) nimetatakse tegevuste ja teemade seas rahvusvaheliselt organiseeritud narkootikumide valmistamist ja nendega kaubitsemist, samuti lähteainete kõrvalesuunamist.
Näiden säädösten lisäksi on hyväksytty ja toteutettu poliisiyhteistyötä ja oikeudellista yhteistyötä rikosasioissa koskeva puiteohjelma AGIS. Se helpottaa EU:n jäsenvaltioiden ja ehdokasvaltioiden poliisien, muiden viranomaisten ja tuomioistuinten yhteistyötä rikosasioissa ja rikollisuuden torjunnassa. Ohjelmasta on vuodesta 2003 lähtien myönnetty rahoitusta lukuisiin hankkeisiin. AGISin vuoden 2006 työohjelmaan ja ehdotuspyyntöön (joka päättyi tammikuussa 2006) sisältyy erilaisia toiminta-alueita ja aiheita, kuten huumausaineiden järjestäytynyt kansainvälinen tuotanto ja kauppa ja lähtöaineiden väärinkäyttö.
I tillegg til disse juridiske virkemidlene er et program for samarbeid på politi- og rettsområdet i straffesaker vedtatt og gjennomført. Agis er et rammeprogram som skal legge til rette for samarbeid mellom politi, andre relevante organer og rettsvesenet i EUs medlemsstater og søkerland på det strafferettslige området i kampen mot kriminalitet. Siden 2003 har Agis bidratt til finansieringen av mange prosjekter. Internasjonalt organisert narkotikaproduksjon og -handel og spredning av prekursorer er blant aktivitetene og spesialtemaene i Agis’ arbeidsprogram og invitasjon til forslag i 2006 (avsluttet januar 2006).
Oprócz powyższych instrumentów prawnych przyjęto i wdrożono program współpracy policyjnej i sądowej w sprawach karnych. Agis jest programem ramowym wspierającym współpracę w sprawach karnych wiążących się ze zwalczaniem przestępczości między policją, innymi odpowiednimi organami oraz sądami w państwach członkowskich UE i w państwach kandydujących. Od 2003 r. sfinansowano dzięki niemu wiele projektów. Obszary działania i konkretne tematy wchodzące w zakres programu roboczego Agis w 2006 r. oraz zaproszenia do składania wniosków (którego termin dobiegł końca w styczniu 2006 r.) obejmują zorganizowaną międzynarodową produkcję i handel narkotykami oraz zmianę zastosowania prekursorów.
Pe lângă aceste instrumente legale, a fost adoptat şi pus în aplicare un program de cooperare judiciară şi poliţienească în materie penală. Agis este un program cadru menit să ajute poliţia, alte agenţii şi sistemul judiciar din statele membre UE şi din ţările candidate că coopereze în materie penală în lupta împotriva crimei organizate. Începând cu 2003, acesta a ajutat la finanţarea mai multor proiecte. Producţia şi traficul de drogurile organizate la nivel internaţional, precum şi deturnarea precursorilor sunt menţionate în cadrul domeniilor de activitate şi al subiectelor specifice pentru 2006 ale programului de lucru Agis şi al cererii de oferte (care s-a încheiat în ianuarie 2006).
Okrem týchto právnych nástrojov sa prijal a realizoval program spolupráce polície a súdnych orgánov v trestných záležitostiach. Agis je rámcový program, ktorý pomáha polícii, ďalším príslušným orgánom a súdnictvu z členských štátov a kandidátskych krajín spolupracovať v trestných záležitostiach v boji proti zločinu. Od roku 2003 pomohol financovať mnoho projektov. Medzinárodne organizovaná výroba drog a obchodovanie s nimi a zneužívanie drogových prekurzorov sa uvádzajú v oblastiach činností a špecifických témach pracovného programu Agis na rok 2006 a výzve na podávanie návrhov (ktorá sa uzatvorila v januári 2006).
Poleg teh pravnih instrumentov je bil sprejet in izveden program policijskega in pravosodnega sodelovanja v kazenskih zadevah. Agis je okvirni program, ki naj bi pomagal policiji, drugim ustreznim organom in sodstvu iz držav članic EU in držav kandidatk sodelovati v kazenskih zadevah v boju proti kriminalu. Od leta 2003 je pomagal pri financiranju mnogih projektov. Mednarodno organizirana proizvodnja drog in promet z drogami ter preprečevanje zlorabe predhodnih sestavin so navedeni v okviru področij dejavnosti in posebnih tem delovnega programa in razpisa za zbiranje predlogov Agis za leto 2006 (ki se je zaključil januarja 2006).
Utöver dessa rättsliga instrument har ett program för polis- och rättsligt samarbete i straffrättsliga frågor antagits och genomförts. Agis är ett ramprogram för att hjälpa polis, andra relevanta organ och domstolar i straffrättsliga frågor och i kampen mot brottsligheten. Sedan 2003 har programmet bidragit till att finansiera många projekt. Internationellt organiserad framställning av och handel med narkotika och spridande av prekursorer finns bland de verksamhetsområden och särskilda frågor som nämns i Agis arbetsprogram och ansökningsomgång 2006 (som avslutades i januari 2006).
Bu hukuki araçların yanı sıra, cezai konularda polis ile adli işbirliğine yönelik bir program kabul edilip uygulanmıştır. Agis, AB Üye Devletleri’nden polis, diğer ilgili kurumlar ve yargıya yardım amaçlı bir çerçeve program olup, aday ülkeler suçla mücadelede cezai konularda işbirliği yapmaktadır. 2003 yılından beri Agis, pek çok projenin finanse edilmesine yardımcı olmuştur. Uluslararası organize uyuşturucu üretimi ve ticareti ile uyuşturucu öncülleri saptırımı, 2006 Agis çalışma programı ve (Ocak 2006’da kapanan) tasarı davetinin faaliyet alanları ile spesifik konuları içinde yer almaktadır.
Līdzās šiem tiesību aktiem ir pieņemta un tiek īstenota policijas un tiesu iestāžu sadarbības programma krimināllietās. AGIS ir pamatprogramma ar mērķi palīdzēt ES dalībvalstu un kandidātvalstu policijai, citām iesaistītajām iestādēm un tiesu iestādēm cīņā pret noziedzību sadarboties krimināllietās. Kopš 2003. gada ar šīs programmas atbalstu ir finansēti daudzi projekti. AGIS 2006. gada darba programmā un uzaicinājumā iesniegt priekšlikumus (līdz 2006. gada janvārim) starp darbības jomām un īpašajām tēmām ir minēta starptautiskā organizētā narkotiku ražošana un tirdzniecība un narkotiku prekursoru novirzīšana.
  Kapitel 1: Politische ...  
Mit diesem Rahmenbeschluss soll sichergestellt werden, dass alle Mitgliedstaaten über effiziente Vorschriften für die Einziehung von Tatwerkzeugen und Erträgen aus Straftaten verfügen, die mit einer Freiheitsstrafe von mehr als einem Jahr bedroht sind.
A framework decision on ‘the confiscation of crime-related proceeds, instrumentalities and property’ was also adopted by the Council on 24 February 2005. It aims to ensure that all Member States have in place effective rules governing the confiscation of instrumentalities and the proceeds of criminal offences punishable by deprivation of liberty for more than 1 year. EU legislation in this area existed previously but was considered insufficient. This new framework decision aims to achieve effective cross-border cooperation with regard to confiscation. The mechanism of confiscation is extended to other crime-related property when the offence was committed within the framework of a criminal organisation and when the offence is covered by one of several other EU framework decisions. Among these is Framework Decision 2004/757/JAI, which lays down minimum provisions on the constituent elements of criminal acts and penalties in the field of illicit drug trafficking. The Member States shall take the necessary measures to comply with this framework decision by 15 March 2007.
Une décision-cadre relative à la «confiscation des produits, des instruments et des biens en rapport avec le crime» a été adoptée par le Conseil le 24 février 2005. Elle tend à garantir que tous les États membres adoptent des règles efficaces en matière de confiscation des instruments et des produits des crimes passibles d’une peine d’emprisonnement supérieure à un an de prison. Il existait une législation communautaire dans ce domaine, mais elle était jugée insuffisante. Cette nouvelle décision-cadre vise à atteindre une coopération transfrontalière efficace en matière de confiscation. La procédure de confiscation est étendue à d’autres biens liés à la criminalité dès lors que le délit a été commis dans le cadre d’une organisation criminelle et qu’il est couvert par l’une des autres décisions-cadres de l’UE. Parmi celles-ci figure la décision-cadre 2004/757/JAI, qui établit les dispositions minimales relatives aux éléments constitutifs des infractions pénales et des sanctions applicables dans le domaine du trafic de drogue. Les États membres doivent adopter les mesures nécessaires pour se conformer aux dispositions de cette décision-cadre avant le 15 mars 2007.
El 24 de febrero de 2005 el Consejo adoptó, asimismo, una Decisión marco relativa «al decomiso de los productos, instrumentos y bienes relacionados con el delito». La finalidad de dicha Decisión marco es garantizar que todos los Estados miembros dispongan de normas efectivas que regulen el decomiso de los instrumentos y productos de infracciones penales que lleven aparejadas penas privativas de libertad de duración superior a un año. La legislación pertinente de la UE en vigor hasta ese momento se consideraba insuficiente. Esta nueva Decisión marco tiene por objeto conseguir una cooperación transfronteriza efectiva en lo que respecta al decomiso. El mecanismo de decomiso se extiende a otros bienes relacionados con el delito en caso de que éste haya sido cometido en el marco de una organización delictiva y de que esté previsto en alguna de las decisiones marco de la UE. Entre estas decisiones cabe citar la Decisión marco 2004/757/JAI, relativa al establecimiento de disposiciones mínimas de los elementos constitutivos de delitos y las penas aplicables en el ámbito del tráfico ilícito de drogas. Los Estados miembros deberán tomar las medidas necesarias para dar cumplimiento a lo dispuesto en esta Decisión marco a más tardar el 15 de marzo de 2007.
Il 24 febbraio 2005 il Consiglio ha adottato una decisione quadro relativa alla “confisca di beni, strumenti e proventi di reato”. L’obiettivo della decisione è assicurare che tutti gli Stati membri dispongano di norme efficaci che disciplinino la confisca degli strumenti e dei proventi di reato punibili con una pena privante della libertà superiore a un anno. In passato esistevano in questo settore strumenti giuridici a livello comunitario, ma erano considerati inadeguati. Questa decisione quadro mira invece a garantire un’efficace cooperazione transfrontaliera in materia di confisca. I poteri di confisca sono estesi ad altri beni detenuti da una persona condannata per un reato se il reato è stato commesso nel quadro di un’organizzazione criminale e se il reato è contemplato da una delle altre decisioni quadro dell’Unione europea. Tra queste si annovera la decisione quadro 2004/757/GAI, riguardante la fissazione di norme minime relative agli elementi costitutivi dei reati e alle sanzioni applicabili in materia di traffico illecito di stupefacenti. Gli Stati membri adotteranno le misure necessarie per conformarsi a questa decisione quadro entro il 15 marzo 2007.
Στις 24 Φεβρουαρίου 2005 το Συμβούλιο ενέκρινε επίσης απόφαση-πλαίσιο για «τη δήμευση των προϊόντων, οργάνων και περιουσιακών στοιχείων του εγκλήματος» με στόχο να διασφαλιστεί ότι όλα τα κράτη μέλη διαθέτουν αποτελεσματικούς κανόνες που διέπουν τη δήμευση οργάνων και προϊόντων εγκλημάτων που τιμωρούνται με στερητική της ελευθερίας ποινή διάρκειας άνω του έτους. Στον τομέα αυτό προϋπήρχε κοινοτική νομοθεσία, αλλά κρίθηκε ανεπαρκής. Η νέα απόφαση-πλαίσιο αποσκοπεί στην επίτευξη αποτελεσματικής διασυνοριακής συνεργασίας όσον αφορά τη δήμευση. Ο μηχανισμός της δήμευσης επεκτείνεται και σε άλλα περιουσιακά στοιχεία που συνδέονται με το έγκλημα όταν το αδίκημα διαπράττεται στο πλαίσιο εγκληματικής οργάνωσης και όταν το αδίκημα καλύπτεται από κάποια από τις άλλες κοινοτικές αποφάσεις-πλαίσιο. Μεταξύ αυτών είναι η απόφαση-πλαίσιο 2004/757/ΔΕΥ για τη θέσπιση ελάχιστων διατάξεων σχετικά με τα στοιχεία της αντικειμενικής υπόστασης των εγκλημάτων και τις ποινές που ισχύουν στον τομέα της παράνομης διακίνησης ναρκωτικών. Τα κράτη μέλη οφείλουν να λάβουν τα αναγκαία μέτρα συμμόρφωσης με την εν λόγω απόφαση-πλαίσιο έως τις 15 Μαρτίου 2007.
Verder heeft de Raad op 24 februari 2005 Kaderbesluit 2005/212/JBZ inzake “de confiscatie van opbrengsten van misdrijven, alsmede van de daarbij gebruikte hulpmiddelen en de door middel daarvan verkregen voorwerpen” goedgekeurd. Doel van dit kaderbesluit is ervoor te zorgen dat alle lidstaten doeltreffende regels invoeren inzake de confiscatie van hulpmiddelen die gebruikt zijn bij, en opbrengsten die verkregen zijn uit, strafbare feiten waarop een vrijheidsstraf van meer dan één jaar is gesteld. Voorheen bestond er al EU-wetgeving op dit terrein, maar die werd niet toereikend geacht. Dit nieuwe kaderbesluit is gericht op het realiseren van effectieve grensoverschrijdende samenwerking ten aanzien van confiscatie. De inbeslagnemingsmogelijkheden zijn verruimd; ook andere uit misdrijven verkregen voorwerpen kunnen worden geconfisqueerd, wanneer het strafbaar feit is gepleegd in het kader van een criminele organisatie en wanneer het valt onder een van de andere EU-kaderbesluiten terzake. Daartoe behoort Kaderbesluit 2004/757/JBZ van de Raad van 25 oktober 2004 betreffende de vaststelling van minimumvoorschriften met betrekking tot de bestanddelen van strafbare feiten en met betrekking tot straffen op het gebied van de illegale drugshandel. De lidstaten dienen de nodige maatregelen te nemen om uiterlijk op 15 maart 2007 aan dit kaderbesluit te voldoen.
Dále dne 24. února 2005 přijala Rada rámcové rozhodnutí o „konfiskaci výnosů a majetku z trestné činnosti a nástrojů trestné činnosti“. Jeho cílem je zajistit, aby všechny členské státy měly účinná pravidla pro konfiskaci výnosu z trestné činnosti a nástrojů trestné činnosti, za něž lze uložit trest odnětí svobody na dobu delší než jeden rok. Legislativa EU v této oblasti existovala již dříve, ale byla považována za nedostatečnou. Toto nové rámcové rozhodnutí usiluje o dosažení účinné přeshraniční spolupráce v otázkách konfiskace. Mechanismus zabavování je rozšířen i na další majetkovou trestnou činnost, kdy byl trestný čin spáchán ve zločinném spolčení a kdy se na trestný čin vztahuje některé z několika dalších rámcových rozhodnutí EU. Mezi nimi je rámcové rozhodnutí 2004/757/SVV, kterým se stanoví minimální ustanovení týkající se znaků skutkových podstat trestných činů a sankcí v oblasti nedovoleného obchodu s drogami. Členské státy musejí přijmout nezbytná opatření k zajištění souladu s tímto rámcovým rozhodnutím do 15. března 2007.
En rammeafgørelse om "konfiskation af udbytte, redskaber og formuegoder fra strafbart forhold" blev også vedtaget af Rådet den 24. februar 2005. Den har til formål at sikre, at alle medlemsstater har effektive regler for, hvornår der skal ske konfiskation af redskaber og udbytte fra kriminelle handlinger, der kan straffes med frihedsstraf af mere end et års varighed. Der fandtes EU-lovgivning på dette område tidligere, men den var ikke tilstrækkelig. Denne nye rammeafgørelse har til formål at sikre et effektivt grænseoverskridende samarbejde om konfiskation. Adgangen til konfiskation udvides til at omfatte andre formuegoder fra strafbare forhold, hvis den kriminelle handling er begået inden for rammerne af en kriminel organisation, og hvis den kriminelle handling er omfattet af én af flere andre EU-rammeafgørelser. Blandt disse er rammeafgørelse 2004/757/RIA, som fastsætter mindsteregler for gerningsindholdet i strafbare handlinger i forbindelse med ulovlig narkotikahandel og straffene herfor. Medlemsstaterne skal træffe de nødvendige foranstaltninger til at efterkomme denne rammeafgørelse senest den 15. marts 2007.
24. veebruaril 2005. a võttis nõukogu vastu ka raamotsuse kuritegeliku tulu, vahendite ja vara konfiskeerimise kohta. Selle eesmärk on tagada, et kõikides liikmesriikides kehtiksid tõhusad eeskirjad, mis näeksid ette kuritegelike vahendite ja tulude konfiskeerimise niisuguste õigusrikkumiste korral, mille puhul rakendatakse vabadusekaotust rohkem kui üheks aastaks. Selles valdkonnas on Euroopa Liidus kehtinud õigusaktid ka varem, kuid neid ei peetud piisavaks. Kõnealune uus raamotsus seab eesmärgiks teha konfiskeerimisel tõhusat piiriülest koostööd. Konfiskeerimismehhanismi rakendatakse ka muu kuritegeliku vara puhul, kui õigusrikkumine oli seotud organiseeritud kuritegevusega ja kui õigusrikkumist käsitleb mõni Euroopa Liidu raamotsus. Nende hulka kuulub ka raamotsus 2004/757/JSK, millega kehtestatakse miinimumeeskirjad ebaseadusliku uimastiäri kuriteokoosseisu ja karistuste kohta. Liikmesriigid peavad kehtestama vajalikud meetmed selle raamotsuse täitmiseks 15. märtsiks 2007. a.
Neuvostossa hyväksyttiin 24. helmikuuta 2005 puitepäätös ”rikoksen tuottaman hyödyn ja rikoksella saadun omaisuuden sekä rikoksentekovälineiden menetetyksi tuomitsemisesta”. Sen tarkoituksena on varmistaa, että kaikissa jäsenvaltioissa on tehokkaat säännöt siitä, milloin voidaan tuomita menetetyksi rikoksentekovälineet ja sellaisen rikoksen tuottama hyöty, josta voi seurata yli yhden vuoden pituinen vankeusrangaistus. Tällä alalla oli jo ennestään voimassa EU:n lainsäädäntöä, mutta se osoittautui riittämättömäksi. Uudella puitepäätöksellä haluttiin varmistaa tehokas rajat ylittävä yhteistyö menetetyksi tuomitsemisen osalta. Uudistetussa järjestelmässä menetetyksi voidaan tuomita myös muuta rikoksella saatua omaisuutta, jos rikos on tehty rikollisjärjestön puitteissa ja jos rikosta koskee jokin EU:n monista puitepäätöksistä. Yksi niistä on puitepäätös 2004/757/YOS, jossa vahvistetaan laittoman huumausainekaupan rikostunnusmerkistöjä ja seuraamuksia koskevat vähimmäissäännöt. Jäsenvaltioiden on toteutettava tarvittavat toimenpiteet puitepäätöksen noudattamiseksi 15. maaliskuuta 2007 mennessä.
A Tanács 2005. február 24-én egy kerethatározatot is elfogadott „a bűncselekményből származó jövedelmek, vagyon és az elkövetéshez használt eszközök elkobzásáról”. A kerethatározat célja annak biztosítása, hogy valamennyi tagállam rendelkezzen az egy évet meghaladó szabadságvesztéssel büntetendő bűncselekmények elkövetési eszközeinek, illetve az ezekből származó jövedelmeknek az elkobzására vonatkozó hatékony szabályokkal. Ezen a területen korábban is voltak már EU-szintű jogszabályok, de ezeket elégtelennek találták. Az új kerethatározat a határokon átnyúló együttműködést kívánja hatékonnyá tenni az elkobzás vonatkozásában. Az elkobzás mechanizmusát más, bűncselekményekhez kapcsolódó vagyonra is kiterjesztették, amennyiben a bűncselekményt bűnszervezet keretében követték el, és ha a bűncselekmény a többi EU-kerethatározat valamelyikének hatálya alá esik. Ezek közé tartozik a kábítószer-kereskedelem területén a bűncselekmények tényállási elemeire és a szankciókra vonatkozó minimumrendelkezések megállapításáról szóló 2004/757/IB kerethatározat. A tagállamok meghozzák az ahhoz szükséges intézkedéseket, hogy ennek a kerethatározatnak legkésőbb 2007. március 15-ig megfeleljenek.
Et rammevedtak om ”inndragning av utbyttet av kriminelle handlinger, hjelpemidler og eiendom relatert til kriminell virksomhet” ble vedtatt av Rådet 24. februar 2005. Formålet er å sikre at alle medlemsstatene skal ha effektive regler for inndragning av hjelpemidler og utbyttet av kriminelle handlinger med en strafferamme på mer enn 1 års fengsel. Det fantes allerede EU-lovgivning på området, men denne ble ansett for å være utilstrekkelig. Det nye rammevedtaket har som mål å oppnå effektivt samarbeid på tvers av landegrensene når det gjelder inndragning. Ordningen for inndragning er utvidet til annen eiendom relatert til kriminell virksomhet dersom lovbruddet er begått innenfor rammen av en kriminell organisasjon, og er omfattet av et av flere andre rammevedtak. Blant disse er rammevedtak 2004/757/JAI som fastsetter minstebestemmelser for hva som skal defineres som forbrytelser, og strafferammer for ulovlig narkotikahandel. Medlemsstatene skal treffe de nødvendige tiltak for å etterkomme dette rammevedtaket innen 15. mars 2007.
24 lutego 2005 r. Rada przyjęła również decyzję ramową o „konfiskacie zysków, narzędzi i mienia pochodzących z przestępstwa”. Ma ona na celu zapewnić, aby wszystkie państwa członkowskie wprowadziły skuteczne przepisy dotyczące konfiskaty narzędzi i zysków pochodzących z przestępstw karnych podlegających karze pozbawienia wolności na okres dłuższy niż 1 rok. W UE istniały wcześniej przepisy prawne dotyczące tego obszaru, ale uznano je za niewystarczające. Celem nowej decyzji ramowej jest osiągnięcie skutecznej współpracy transgranicznej w zakresie konfiskaty. Mechanizm konfiskaty rozszerzono na mienie pochodzące z przestępstw innego rodzaju, popełnionych w ramach organizacji przestępczej oraz przestępstw ujętych w jednej z kilku pozostałych decyzji ramowych UE. Jedną z nich jest decyzja ramowa 2004/757/JAI określająca minimalne przepisy dotyczące elementów czynów przestępczych i kar w dziedzinie nielegalnego handlu narkotykami. Państwa członkowskie podejmą niezbędne działania w celu dostosowania się do tej decyzji ramowej w terminie do 15 marca 2007 r.
La 24 februarie 2005, Consiliul a adoptat de asemenea o decizie cadru privind „confiscarea banilor, a instrumentelor financiare şi a proprietăţilor provenite din infracţiuni”. Decizia doreşte să garanteze faptul că în toate statele membre sunt în vigoare norme eficiente cu privire la confiscarea instrumentelor financiare şi a banilor proveniţi din infracţiuni care se pedepsesc prin privarea de libertate pe o perioadă mai mare de 1 an. Exista o legislaţie UE vizând acest domeniu, dar aceasta a fost considerată insuficientă. Noua decizie cadru vizează instaurarea unei cooperări transfrontaliere eficiente în ceea ce priveşte confiscarea. Mecanismul confiscării se extinde la alte proprietăţi dobândite prin infracţiuni, atunci când infracţiunea este comisă în cadrul unei organizaţii criminale şi când intră sub incidenţa unei dintre celelalte decizii cadru ale UE. Printre acestea se numără Decizia Cadru 2004/757/JAI, care stabileşte dispoziţiile minime privind elementele constitutive ale infracţiunilor şi pedepsele din domeniul traficului ilicit de droguri. Statele membre vor adopta măsurile necesare pentru a se conforma acestei directive cadru până la 15 martie 2007.
Rámcové rozhodnutie o „konfiškácii príjmov, prostriedkov a majetku súvisiacich so zločinom“ bolo tiež prijaté Radou 24. februára 2005. Snaží sa zabezpečiť, aby všetky členské štáty mali zavedené účinné pravidlá, ktorými sa riadi konfiškácia prostriedkov a príjmov z trestných činov, ktoré sa trestajú odňatím slobody viac ako na 1 rok. Právne predpisy EÚ v tejto oblasti existovali už aj predtým, ale považovali sa za nedostatočné. Toto nové rámcové rozhodnutie sa snaží dosiahnuť účinnú cezhraničnú spoluprácu ohľadom konfiškácie. Mechanizmus konfiškácie sa rozšíril na ďalší majetok súvisiaci so zločinom, ak sa trestný čin spáchal v rámci zločineckej organizácie a ak je trestný čin zahrnutý do jedného z viacerých iných rámcových rozhodnutí EÚ. Medzi nimi je rámcové rozhodnutie 2004/757/JAI, ktorým sa stanovujú minimálne ustanovenia o znakoch skutkových podstát trestných činov a trestov v oblasti nezákonného obchodovania s drogami. Členské štáty podniknú potrebné opatrenia, aby splnili toto rámcové rozhodnutie do 15. marca 2007.
Svet je 24. februarja 2005 sprejel tudi Okvirni sklep o "zaplembi premoženjske koristi, pripomočkov in premoženja, ki so povezani s kaznivimi dejanji". Njegov cilj je zagotoviti, da imajo vse države članice učinkovita pravila, ki urejajo zaplembo pripomočkov za kazniva dejanja in premoženjskih koristi, pridobljenih s kaznivimi dejanji, za katere je zagrožena kazen odvzema prostosti več kot eno leto. Zakonodaja EU na tem področju je obstajala že prej, vendar je veljala za nezadostno. Ta novi okvirni sklep si prizadeva doseči učinkovito čezmejno sodelovanje glede zaplembe. Mehanizem zaplembe je razširjen na drugo premoženje, povezano s kaznivimi dejanji, če je bilo kaznivo dejanje storjeno v okviru kriminalne organizacije in če je kaznivo dejanje zajeto v enega od več drugih okvirnih sklepov EU. Med temi je Okvirni sklep 2004/757/PNZ, ki opredeljuje minimalne določbe glede elementov kaznivih dejanj in kazni na področju nedovoljenega prometa s prepovedanimi drogami. Države članice bodo sprejele potrebne ukrepe za uskladitev s tem okvirnim sklepom do 15. marca 2007.
Ayrıca ‘Suça bağlı kazançlar, araçlar ve mülkiyete el konması’ hakkında bir çerçeve karar da, Konsey tarafından 24 Şubat 2005 tarihinde kabul edilmiştir. Bu çerçeve karar, tüm Üye Devletler’in 1 yılın üzerinde hapisle cezalandırılabilen suçlardan elde edilen araçlar ve kazançlara el konmasını düzenleyen etkin kurallara sahip olmasını amaçlamaktadır. Bu alandaki AB mevzuatı daha önce de mevcut olmakla birlikte yetersiz görülüyordu. Bu yeni çerçeve karar, müsadereye ilişkin olarak etkin sınırötesi işbirliğine yöneliktir. Suçun bir suç örgütü çerçevesinde işlendiği ve başka bir kaç AB çerçeve kararından birinin kapsamına girdiği durumda, müsadere mekanizması, başka haksız mülkiyetleri içermek üzere genişletilir. Bunlar arasında, yasadışı uyuşturucu madde ticareti alanında suç filleri ve cezaları oluşturan ana unsurlar hakkında asgari hükümleri belirleyen 2004/757/JAI sayılı Çerçeve Karar bulunmaktadır. Üye Devletler, bu çerçeve karara uymak için gereken tedbirleri 15 Mart 2007’ye kadar alacaktır.
Padome 2005. gada 24. februārī ir pieņēmusi arī pamatlēmumu ,,par noziedzīgi iegūtu līdzekļu, nozieguma rīku un īpašuma konfiskāciju”. Tā nolūks ir nodrošināt, lai visās dalībvalstīs būtu spēkā efektīvi noteikumi, kas regulē nozieguma rīku un noziedzīgi iegūtu līdzekļu konfiskāciju, ciktāl par konkrēto pārkāpumu soda ar brīvības atņemšanu uz laiku, kas pārsniedz vienu gadu. Šajā jomā jau iepriekš bija spēkā ES tiesiskais regulējums, bet tas tika uzskatīts par nepietiekamu. Jaunā pamatlēmuma mērķis attiecībā uz konfiskāciju ir panākt efektīvu pārrobežu sadarbību. Konfiskācijas mehānisms aptver arī citus noziedzīgā ceļā iegūtus īpašumus, ja pārkāpumi ir izdarīti kādas noziedzīgas organizācijas sastāvā un ja uz pārkāpumiem attiecas viens vai vairāki citi ES pamatlēmumi. To vidū ir Pamatlēmums 2004/757/JAI, ar ko paredz minimuma noteikumus par noziedzīgu darbību pazīmēm un sodiem nelegālu narkotiku tirdzniecības jomā. Dalībvalstis veic visus vajadzīgos pasākumus, lai izpildītu pamatlēmuma prasības līdz 2007. gada 15. martam.
  Kapitel 2: Überblick ü...  
Aus diesem Grund wurde im Vereinigten Königreich die Initiative FRANK erarbeitet, ein Maßnahmenpaket, das die Drogen- und Alkohol-Aktionsteams sowie im Bereich der Prävention tätige Ärzte dabei unterstützen soll, Kontakt zu den Familien herzustellen.
Family-based prevention in the EU is becoming more targeted and more firmly needs based. Several Member States (Germany, Spain, Ireland, Italy and the United Kingdom) have acknowledged that it can be difficult for institutions to contact problem families. As a result, in the United Kingdom the FRANK campaign has developed an action pack for drug and alcohol action teams and prevention practitioners on how to reach the family, and in several other Member States selective prevention programmes targeted at families at risk are now being implemented. These programmes employ several techniques to attract at-risk families (e.g. providing food, financial incentives, babysitting) mostly based on Kumpfer’s Strengthening Families Program (Kumpfer et al., 1996).
Au sein de l'UE, la prévention au niveau de la famille devient de plus en plus ciblée et répond davantage aux besoins. Plusieurs États membres (Allemagne, Espagne, Irlande, Italie et Royaume-Uni) ont reconnu qu'il était parfois difficile pour les institutions d'entrer en contact avec les familles à problème. C’et ainsi que le Royaume-Uni a lancé un kit d'intervention dans le cadre de la campagne FRANK, destiné aux équipes d'action contre la drogue et l'alcool et aux praticiens de la prévention afin de les former à la manière de contacter les familles. Dans plusieurs autres États membres, des programmes de prévention sélective destinés aux familles à risques sont désormais en place. Ces programmes recourent à diverses techniques pour attirer les familles à risques (par exemple, en distribuant de la nourriture, en fournissant des incitations financières, en proposant des services de garde d'enfants), lesquelles reposent essentiellement sur le programme de renforcement des familles de Kumpfer (Kumpfer et al., 1996).
Las medidas preventivas basadas en la familia que se aplican en la UE son cada vez más selectivas y centradas en en las necesidades. Varios Estados miembros (Alemania, España, Irlanda, Italia y el Reino Unido) han reconocido que las instituciones pueden encontrar dificultades para contactar con familias problemáticas. En consecuencia, en el Reino Unido la campaña FRANK ha desarrollado un paquete de medidas para ayudar a los equipos de acción en materia de drogas y alcohol y a los médicos comprometidos con la prevención a llegar a la familia, mientras en otros Estados miembros se están poniendo en práctica los programas de prevención selectiva orientados a familias en riesgo. Estos programas emplean diversas técnicas para atraer a las familias en riesgo (por ejemplo, ofreciéndoles alimentos, incentivos financieros, servicio de canguro), la mayoría de ellos basados en el programa de reforzamiento familiar «Strengthening Families Program» desarrollado por Kumpfer (Kumpfer et al., 1996).
La prevenzione in famiglia nell’UE si pone sempre più al centro dell’attenzione ed è sempre più saldamente fondata sulle esigenze delle famiglie. Alcuni Stati membri (Germania, Spagna, Irlanda, Italia e Regno Unito) riconoscono che può essere difficile per le istituzioni raggiungere le famiglie problematiche. Di conseguenza, nel Regno Unito la campagna FRANK ha elaborato un pacchetto di azioni per gruppi di intervento contro il consumo di alcol e stupefacenti e per operatori della prevenzione spiegando come fare per raggiungere le famiglie; in altri Stati membri sono stati invece avviati programmi di prevenzione selettivi destinati nello specifico alle famiglie a rischio. Questi programmi si avvalgono di alcune tecniche per attirare le famiglie a rischio (per esempio, alimenti gratuiti, incentivi finanziari, servizi di babysitting), basati perlopiù sul programma di rafforzamento delle famiglie di Kumpfer (Kumpfer e altri, 1996).
Na União Europeia, a prevenção baseada na família está tornar-se mais direccionada e mais centrada na resposta às necessidades. Vários Estados-Membros (Alemanha, Espanha, Irlanda, Itália e Reino Unido) reconheceram que as instituições podem ter dificuldade em contactar as famílias problemáticas. Consequentemente, no Reino Unido, a campanha FRANK desenvolveu um “pacote” de acções sobre o modo de contactar as famílias, destinado às equipas e aos técnicos que intervêm na prevenção do consumo de drogas e de álcool, e noutros Estados-Membros estão actualmente em curso programas de prevenção selectiva dirigidos às famílias em risco. Estes programas utilizam várias técnicas para atrair as famílias em risco (por exemplo, distribuindo alimentos, oferecendo incentivos financeiros, tomando conta de crianças) na sua maioria baseadas no Programa Kumpfer de Reforço das Famílias (Kumpfer et al., 1996).
Η πρόληψη στην οικογένεια στο πλαίσιο της ΕΕ γίνεται πιο στοχοθετημένη και προσαρμοσμένη στην κάλυψη αναγκών. Αρκετά κράτη μέλη (Γερμανία, Ισπανία, Ιρλανδία, Ιταλία και Ηνωμένο Βασίλειο) αναγνωρίζουν ότι η επικοινωνία των θεσμικών φορέων με προβληματικές οικογένειες μπορεί να παρουσιάζει δυσκολίες. Ως αποτέλεσμα, στο Ηνωμένο Βασίλειο στο πλαίσιο της εκστρατείας με τίτλο FRANK δημιουργήθηκε ένα πληροφοριακό πακέτο για ομάδες δράσης κατά των ναρκωτικών και του αλκοόλ και επαγγελματίες στον χώρο της πρόληψης, το οποίο αφορά τους τρόπους με τους οποίους μπορεί να επιδιωχθεί η επικοινωνία με την οικογένεια, και σε αρκετά άλλα κράτη μέλη εφαρμόζονται τώρα προγράμματα επικεντρωμένης πρόληψης που στοχεύουν οικογένειες που διατρέχουν κίνδυνο. Στο πλαίσιο των προγραμμάτων αυτών χρησιμοποιούνται διάφορες τεχνικές για την προσέλκυση οικογενειών που διατρέχουν κίνδυνο (π.χ. μέσω της παροχής τροφίμων, οικονομικών κινήτρων, της επιτήρησης μικρών παιδιών), που βασίζονται κατά κύριο λόγο στο πρόγραμμα ενίσχυσης της οικογένειας του Kumpfer (Kumpfer κ.ά.,1996).
Gezinsgerichte preventie in de EU wordt steeds specifieker en steeds nadrukkelijker op de behoeften gericht. Verschillende lidstaten (Duitsland, Spanje, Ierland, Italië en het Verenigd Koninkrijk) hebben erkend dat het voor instanties moeilijk kan zijn in contact te komen met probleemgezinnen. Daarom is in het Verenigd Koninkrijk in het kader van de FRANK-campagne een actiepakket voor alcohol- en drugsteams en preventiewerkers ontwikkeld waarin handvaten geboden worden om dergelijke gezinnen te bereiken, en in verschillende andere lidstaten worden op dit moment programma’s voor selectieve preventie uitgevoerd die op risicovolle gezinnen gericht zijn. In deze programma’s worden diverse technieken gebruikt om probleemgezinnen tot deelname te bewegen (bijv. voedselverstrekking, financiële prikkels, babysitting), technieken die veelal gebaseerd zijn op het Strengthening Families Program van Kumpfer (Kumpfer et al., 1996).
Prevence zaměřená na rodinu začíná být v EU cílenější a výrazněji vychází z potřeb. Několik členských států (Německo, Španělsko, Irsko, Itálie a Spojené království) uznalo, že kontaktovat problémové rodiny může být pro instituce obtížné. Proto ve Spojeném království v rámci kampaně FRANK vznikl pro protialkoholické akční týmy a pracovníky prevence soubor opatření jak oslovit rodinu a v několika dalších členských státech jsou nyní realizovány programy selektivní prevence zaměřené na ohrožené rodiny. Tyto programy využívají k oslovení ohrožených rodin různé techniky (např. poskytování potravin, finanční pobídky, hlídání dětí), většinou vycházející z Kumpferova programu posilování rodiny (Kumpfer a kol., 1996).
Den familiebaserede forebyggelse i EU er ved at blive mere målrettet og i højere grad behovsbaseret. En række medlemsstater (Tyskland, Spanien, Irland, Italien og Det Forenede Kongerige) har anerkendt, at det kan være vanskeligt for institutioner at kontakte problemfamilier. På baggrund heraf er der i Det Forenede Kongerige som led i FRANK-kampagnen udviklet en aktionspakke til narkotika- og alkoholteam og forebyggelseseksperter med vejledning i, hvordan man når ud til familien, og i mange andre medlemsstater er der nu ved at blive gennemført selektive forebyggelsesprogrammer, der er målrettet mod udsatte familier. I disse programmer gøres der brug af en række forskellige metoder til at nå ud til udsatte familier (f.eks. tilvejebringelse af mad, økonomiske incitamenter, babysitting), som hovedsagelig er baseret på Kumpfers "Strengthening Families Program" (Kumpfer m.fl., 1996).
Perekonnapõhine ennetustöö on Euroopa Liidus aina eesmärgikindlam ja lähtub rohkem vajadustest. Mitu liikmesriiki (Saksamaa, Hispaania, Iirimaa, Itaalia ja Ühendkuningriik) on tunnistanud, et ametiasutustel on raske probleemsete perekondadega kontakti leida. Selle tulemusel on Ühendkuningriigis kampaania FRANK raames uimastite ja alkoholi tarbimise ennetamise rühmade ja ennetustöö tegijate jaoks välja töötatud tegevuskavad, kuidas perekonnaga kontakti saavutada, ning mitmes teises liikmesriigis rakendatakse nüüd riskiperekondadele suunatud ennetusprogramme. Need programmid kasutavad mitmesuguseid võtteid, et riskirühma kuuluvaid perekondi ligi meelitada (näiteks toiduabi, rahalised stiimulid, lapsehoidmine), peamiselt kooskõlas perekondade tugevdamise Kumpferi programmiga (Kumpfer et al., 1996).
EU:ssa perhelähtöinen ehkäisytyö on muuttumassa yhä kohdennetummaksi ja tarvepohjaisemmaksi. Monissa jäsenvaltioissa (Saksa, Espanja, Irlanti, Italia ja Yhdistynyt kuningaskunta) on havaittu, että laitosten voi olla vaikeaa saada yhteyttä ongelmaperheisiin. Yhdistyneen kuningaskunnan FRANK-kampanjassa onkin kehitetty huume- ja alkoholityön toimintaryhmille ja ehkäisevän huumetyön tekijöille toimenpidepaketti, jota nämä voivat käyttää perheiden tavoittamisessa. Useissa muissa jäsenvaltioissa on käynnissä riskiryhmään kuuluville perheille suunnattuja valikoivan ehkäisevän huumetyön ohjelmia. Ohjelmissa käytetään monenlaisia keinoja riskiperheiden houkuttelemiseksi avun piiriin (esim. elintarvikeapu, rahalliset kannustimet, lastenhoito). Ne perustuvat useimmiten Kumpferin perheiden tukiohjelmaan (Strengthening Families Program) (Kumpfer et al., 1996).
A családi megelőzés az EU-ban kezd célzottabbá válni, és egyre határozottabban az igényeken alapul. Számos tagállamban (Németország, Spanyolország, Írország, Olaszország és az Egyesült Királyság) elismerték, hogy az intézmények nehezen kerülnek kapcsolatba a problémás családokkal. Ennek eredményeként dolgozták ki a FRANK kampányt az Egyesült Királyságban, amelyhez intézkedési csomagot állítottak össze a kábítószer- és alkoholproblémákra szakosodott munkacsoportok és prevenciós szakemberek részére a családok elérésének mikéntjéről; számos más tagállamban pedig most kezdték meg a kockázatnak kitett családokra irányuló, célzott megelőzési programok végrehajtását. Ezek a programok különféle technikák segítségével próbálnak vonzónak látszani a kockázatnak kitett családok számára (pl. élelmiszer, pénzügyi ösztönzők, gyermekmegőrzés biztosításával), főként a Kumpfer-féle családerősítő program alapján (Kumpfer és mások, 1996).
Det familiebaserte forebyggende arbeidet i EU blir stadig mer målrettet og mer behovsbasert. Flere medlemsstater (Tyskland, Spania, Irland, Italia og Storbritannia) har erfart at det kan være vanskelig for institusjoner å henvende seg til problemfamilier. Dette er bakgrunnen for at FRANK-kampanjen i Storbritannia har utarbeidet en tiltakspakke for spesielle narkotika- og alkoholteam og fagfolk innen forebygging for å lette arbeidet med å nå fram til familiene, og en rekke andre medlemsstater gjennomfører selektive forebyggingsprogrammer rettet mot risikoutsatte familier. Disse programmene benytter ulike teknikker for å trekke til seg risikoutsatte familier (f.eks. utdeling av mat, økonomiske insentiver, barnevakt), hovedsakelig basert på Kumpfers ”Strengthening Families Program” (SFP)(Kumpfer et al., 1996).
W UE prewencja w rodzinie jest coraz lepiej ukierunkowana i w większym stopniu oparta na rzeczywistych potrzebach. Niektóre państwa członkowskie (Niemcy, Hiszpania, Irlandia, Włochy i Wielka Brytania) przyznały, że instytucje mogą napotykać trudności przy próbie nawiązania kontaktu z rodzinami, w których występują problemy. W związku z tym w Wielkiej Brytanii w ramach kampanii FRANK opracowano pakiet przeznaczony dla antynarkotykowych i antyalkoholowych grup zadaniowych oraz osób zajmujących się profilaktyką, zawierający informacje o metodach docierania do rodzin, a kilka innych państw członkowskich wdraża obecnie programy wybiórczych działań zapobiegawczych ukierunkowane na rodziny z grup ryzyka. W programach tych stosuje się różne techniki przyciągania rodzin z grup ryzyka (np. dostarczanie żywności, zachęty finansowe, zapewnienie opieki nad dziećmi) opracowane głównie na podstawie Programu na rzecz umocnienia rodziny (Strengthening Families Program) Kumpfera (Kumpfer et al., 1996).
În UE, prevenirea prin familie devine mai orientată şi mai ferm axată pe nevoi. Câteva state membre (Germania, Spania, Irlanda, Italia şi Regatul Unit) şi-au dat seama că instituţiilor le poate fi dificil să contacteze familiile cu probleme. Ca urmare, în Regatul Unit, campania FRANK a dezvoltat un pachet de acţiune pentru echipele de combatere a drogurilor şi alcoolului şi pentru practicienii de prevenire despre cum să contacteze familiile, iar în câteva alte state membre se pun în aplicare programe selective de prevenire, orientate pe familiile aflate în pericol. Aceste programe utilizează mai multe tehnici de atragere a familiilor aflate în pericol (de exemplu prin asigurarea de alimente, prin stimulente financiare, îngrijirea copiilor), bazate în cea mai mare parte pe Programul Kumpfer de consolidare a familiilor (Kumpfer et al., 1996).
Prevencia v EÚ založená na rodine sa stáva zameranejšou a pevnejšie založenou na potrebách. Viaceré členské štáty (Nemecko, Španielsko, Írsko, Taliansko a Spojené kráľovstvo) potvrdili, že pre inštitúcie môže byť ťažké skontaktovať sa s problémovými rodinami. V dôsledku toho pripravila kampaň FRANK v Spojenom kráľovstve akčný balík pre protidrogové a protialkoholické akčné tímy a odborníkov na prevenciu o tom, ako sa dostať do blízkosti rodín a vo viacerých iných členských štátoch sa teraz realizujú programy selektívnej prevencie zamerané na ohrozené rodiny. Tieto programy využívajú viacero techník, aby pritiahli ohrozené rodiny (napríklad poskytovaním jedla, finančnými stimulmi, opatrovaním dieťaťa), ktoré sú väčšinou založené na Kumpferovom programe upevňovania rodín (Kumpfer a kol., 1996).
V EU postaja preprečevanje v družinah vse bolj ciljno naravnano in vse bolj temelji na potrebah. Več držav članic (Nemčija, Španija, Irska, Italija in Združeno kraljestvo) je priznalo, da imajo ustanove lahko težave pri navezovanju stikov s problematičnimi družinami. Zato je v Združenem kraljestvu kampanja FRANK pripravila sveženj ukrepov za akcijske skupine za droge in alkohol in strokovne delavce za preprečevanje, kako navezati stik z družino, v več drugih državah članicah pa se izvajajo programi selektivnega preprečevanja, namenjeni ogroženim družinam. Ti programi uporabljajo več tehnik za pritegnitev ogroženih družin (npr. zagotavljanje hrane, finančne spodbude, varovanje otrok), ki v glavnem temeljijo na Kumpferjevem programu za krepitev družin (Kumpfer et al., 1996).
I EU håller familjebaserad prevention på att bli mer målinriktad och tydligare behovsstyrd. Flera medlemsstater (Tyskland, Spanien, Irland, Italien och Storbritannien) har konstaterat att det kan vara svårt för myndigheter att kontakta problemfamiljer. Som ett resultat har FRANK-kampanjen i Storbritannien utvecklat ett åtgärdspaket för insatsgrupper på narkotika- och alkoholområdet och för preventionsverksamma som innehåller råd om hur familjen kan nås. I flera andra medlemsstater genomförs nu riktade preventionsprogram som siktar in sig på riskutsatta familjer. I dessa program använder man sig av flera tekniker för att locka till sig familjer i riskzonen (t.ex. att tillhandahålla mat, ge ekonomiska incitament, erbjuda barnvakt) som främst baseras på Kumpfers program för att stärka familjer (Strengthening Families Program, SFP) (Kumpfer et al., 1996).
AB’de aile esaslı önleme daha hedefe odaklı ve ihtiyaç esaslı hale gelmektedir. Bazı Üye Devletler (Almanya, İspanya, İrlanda, İtalya ve Birleşik Krallık), kurumların sorunlu ailelerle iletişim kurmasının zor olabileceğini kabul etmektedir. Dolayısıyla, Birleşik Krallık'ta FRANK kampanyası, aileye nasıl ulaşılacağına dair uyuşturucu ve alkol eylem ekipleri ile önleme uygulayıcıları için bir eylem paketi geliştirmiş olup diğer birkaç Üye Devlet’te risk altındaki aileleri hedef alan seçici önleme programları uygulanmaya başlamıştır. Bu programlar, risk altındaki aileleri çekmek için, çoğunlukla Kumpfer’in Aile Güçlendirme Programı’na (Kumpfer vd., 1996) dayanan birkaç teknikten faydalanmaktadır (örneğin gıda, finansal teşvik, bebek bakıcılığı sağlamak).
Ģimenes profilakse ES kļūst mērķtiecīgāka, un tai ir vajadzīgs stingrāks pamats. Vairākas dalībvalstis (Vācija, Spānija, Īrija, Itālija un Apvienotā Karaliste) ir atzinušas, ka, cenšoties nodibināt kontaktus ar problemātiskām ģimenēm, iestādēm nākas sastapties ar grūtībām. Tādēļ Apvienotajā Karalistē, īstenojot FRANK kampaņu, ir izstrādāts narkotiku un alkohola profilakses rīcības grupām un profilakses darbiniekiem paredzēts operatīvu pasākumu kopums, lai palīdzētu nodibināt kontaktus ar ģimenēm, bet vairākās citās dalībvalstīs tiek īstenotas selektīvās profilakses programmas, kuru mērķgrupa ir riska ģimenes. Šajās programmās ir paredzēti vairāki riska grupas ģimeņu piesaistīšanas mehānismi (piemēram, nodrošināšana ar pārtiku, finansiāla palīdzība, bērnu pieskatīšana), kuru pamatā lielākoties ir Kumpfera ģimeņu nostiprināšanas programma (Kumpfer u.c., 1996. g.).
  Kapitel 1: Politische ...  
In Belgien richteten die Gesundheitsbehörden der Französischen Gemeinschaft und der Wallonischen Region eine Sachverständigengruppe ein, die einen „konzertierten Plan für Prävention, Hilfe und Betreuung im Bereich der Drogensucht“ erarbeiten soll.
Some countries, having first implemented national drug strategies and action plans some time ago (1998 onwards), are now reformulating their strategies or plans, placing greater emphasis on setting clearer and more feasible objectives. For example, Luxembourg reports that its new action plan 2005–09 is simple, clearly structured and output oriented, setting objectives for actions, identifying responsibilities and specifying budgets, anticipated outcomes and deadlines for outcome and evaluation. In Belgium, an expert group was appointed by the public health authorities of the French Community and Walloon region to establish a ‘concerted plan of prevention, help and care in drug addiction’. The group recommended that ‘priorities and objectives should be defined more clearly by the governments’, that ‘a clear definition of the basic principles of a common drug policy should take place’ and that ‘a chronology of the chosen strategies should be identified’. The 2005–06 action plan in the Czech Republic follows a similar direction, specifying concrete goals and the activities needed to meet them, and setting out the responsibilities of individual ministers and the terms and indicators of fulfilment for each field.
Certains pays, qui ont mis en œuvre leurs premières stratégies et plans d’action antidrogue nationaux voici quelque temps (depuis 1998), reformulent actuellement leurs plans et stratégies en mettant en exergue la définition d’objectifs plus précis et plus réalistes. Ainsi, le Luxembourg rapporte que son nouveau plan d’action pour la période 2005-2009 est simple, clairement structuré et orienté vers les résultats, qu’il fixe des objectifs pour les actions, identifie les responsabilités et définit les budgets, les résultats escomptés et les délais pour l'obtention des résultats et l’évaluation. En Belgique, un groupe d’experts a été institué par les autorités sanitaires de la Communauté française et de la Région wallonne pour élaborer un «plan concerté de prévention, d’aide et de soins à la toxicomanie». Le groupe a recommandé que «les gouvernements définissent plus clairement les priorités et les objectifs», qu'«une définition claire des principes de base d’une politique commune antidrogue soit donnée» et qu’«une chronologie des stratégies retenues soit identifiée». Le plan d’action 2005-2006 de la République tchèque suit une approche similaire, en identifiant des objectifs concrets et les activités requises pour les atteindre et en déterminant les responsabilités de chaque ministère et les conditions et indicateurs de réussite pour chaque domaine.
Alcuni paesi che avevano attuato strategie nazionali e piani d’azione antidroga qualche tempo fa (dal 1998) stanno riformulando tali strategie o piani per dare maggior spazio alla definizione di obiettivi più chiari e fattibili. Per esempio, il Lussemburgo riferisce che il suo nuovo piano d’azione per il periodo 2005-2009 è più semplice, meglio strutturato e più orientato ai risultati, avendo fissato obiettivi per le azioni previste, individuato responsabilità e specificato bilanci, previsto gli esiti e le scadenze per risultati e valutazione. In Belgio le autorità sanitarie della comunità francese e della regione vallona hanno nominato un gruppo di esperti con l’incarico di elaborare “un piano concertato di prevenzione, aiuto e assistenza ai tossicodipendenti”. Il gruppo ha raccomandato che “i governi definiscano con maggior trasparenza le priorità e gli obiettivi”, che “siano definiti con chiarezza i principi fondamentali di una politica comune in materia di droga” e che “sia decisa una tempistica di attuazione delle strategie selezionate”. Il piano d’azione per il periodo 2005-2006 nella Repubblica ceca ha un orientamento analogo: specifica cioè una serie di obiettivi concreti e le attività necessarie per metterli in pratica, definisce le responsabilità dei singoli ministri e, per ogni settore, indica i termini e gli indicatori di successo.
Alguns países, que já começaram a aplicar estratégias nacionais de luta contra a droga e planos de acção há algum tempo (desde 1998), estão agora a reformular as suas estratégias ou planos, dando maior ênfase à fixação de objectivos mais claros e exequíveis. O Luxemburgo, por exemplo, refere que o seu novo plano de acção para 2005–2009 é simples, estruturado de forma clara e orientado para os resultados, estabelecendo objectivos para as diversas acções, identificando as responsabilidades e especificando os orçamentos, os resultados previstos e os prazos para a sua obtenção e avaliação. Na Bélgica, as autoridades de saúde pública da Comunidade Francófona e da região da Valónia nomearam um grupo de peritos para elaborar um “plano concertado de prevenção, ajuda e tratamento da toxicodependência”. O grupo recomendou aos governos “que definam as prioridades e os objectivos com maior clareza”, “procedam a uma definição clara dos princípios básicos de uma política comum em matéria de droga” e “identifiquem uma cronologia das estratégias escolhidas”. O plano de acção da República Checa para 2005–2006 segue uma direcção semelhante, especificando objectivos concretos e as actividades necessárias para os cumprir, apontando as responsabilidades de cada ministro e os termos e indicadores de cumprimento referentes a cada domínio.
Ορισμένες χώρες, οι οποίες είχαν εφαρμόσει από καιρό (από το 1998 και μετά) εθνικές στρατηγικές και σχέδια δράσης για τα ναρκωτικά, προχωρούν στην αναδιατύπωση των στρατηγικών ή των σχεδίων τους δίνοντας μεγαλύτερη έμφαση στη θέση σαφέστερων και πιο υλοποιήσιμων στόχων. Για παράδειγμα, το Λουξεμβούργο αναφέρει ότι το νέο σχέδιο δράσης του για την περίοδο 2005–09 χαρακτηρίζεται από απλότητα, σαφή διάρθρωση και προσανατολισμό στα αποτελέσματα, καθώς θέτει στόχους για δράσεις, καθορίζει αρμοδιότητες και προσδιορίζει προϋπολογισμούς, προσδοκώμενα αποτελέσματα και προθεσμίες για την επίτευξη αποτελεσμάτων και την αξιολόγηση. Στο Βέλγιο, οι αρχές δημόσιας υγείας της γαλλικής κοινότητας και της περιφέρειας της Βαλονίας ανέθεσαν σε ομάδα εμπειρογνωμόνων την εκπόνηση ενός συντονισμένου σχεδίου πρόληψης, αρωγής και πρόνοιας για το φαινόμενο της τοξικομανίας. Η ομάδα εισηγήθηκε τον σαφέστερο καθορισμό προτεραιοτήτων και στόχων από τις κυβερνήσεις, καθώς και ότι πρέπει να γίνει σαφής ορισμός των βασικών αρχών μιας κοινής πολιτικής για τα ναρκωτικά και ότι πρέπει να καταταχθούν κατά χρονολογική σειρά οι επιλεχθείσες στρατηγικές. Το σχέδιο δράσης στην Τσεχική Δημοκρατία για την περίοδο 2005–06 κινείται προς την ίδια κατεύθυνση, ορίζοντας σαφείς στόχους και τις δραστηριότητες που απαιτούνται για την επίτευξή τους και προσδιορίζοντας τις αρμοδιότητες των επιμέρους υπουργών καθώς και τους όρους και τους δείκτες επίτευξης των στόχων σε κάθε τομέα.
Andere landen, die eerder al nationale drugsstrategieën en actieplannen inzake drugs hadden ingevoerd, zijn nu bezig hun beleid te herzien; ze werken nieuwe plannen uit waarin de nadruk meer ligt op de vaststelling van duidelijke en realistische doelstellingen. Zo maakt Luxemburg melding van een nieuw actieplan voor 2005-2009 dat eenvoudiger is, een doorzichtiger structuur kent en meer resultaatgericht is en waarin doelstellingen vastgelegd zijn voor concrete maatregelen, verantwoordelijkheden aangegeven worden en begrotingsmiddelen, verwachte resultaten en termijnen voor resultaten en evaluatie vastgelegd zijn. In België is door de gezondheidsautoriteiten van de Franse Gemeenschap en het Waals Gewest een deskundigengroep ingesteld die tot taak had een “overlegd plan voor preventie, hulp- en zorgverlening bij drugsverslaving” op te stellen. De deskundigen gaven als aanbeveling dat “prioriteiten en doelstellingen duidelijker omschreven zouden moeten worden door de regeringen”, dat er “een duidelijke definitie van de grondbeginselen van een gemeenschappelijk drugsbeleid zou moeten komen” en dat “de chronologie van de gekozen strategieën bepaald zou moeten worden”. Het actieplan 2005-2006 van Tsjechië gaat in dezelfde richting: er worden concrete doelen in aangegeven, evenals acties die nodig zijn om die doelen te bereiken; de verantwoordelijkheden van individuele ministers zijn vastgelegd; en ook bevat het plan voorwaarden en indicatoren op basis waarvan voor ieder deelterrein de resultaten worden afgemeten.
Některé země, jež poprvé zavedly národní protidrogové strategie a akční plány už před určitou dobou (od roku 1998), nyní své strategie nebo plány nově formulují, přičemž kladou větší důraz na stanovení jasnějších a dosažitelnějších cílů. Například Lucembursko uvádí, že jeho nový akční plán na období 2005–2009 je jednoduchý, jasně strukturovaný a orientovaný na výstupy, přičemž stanovuje cíle opatření, vymezuje odpovědnost a určuje rozpočty, očekávané výsledky a lhůty pro jejich dosažení a hodnocení. V Belgii jmenovaly orgány veřejného zdravotnictví Francouzského společenství a regionu Valonsko skupinu odborníků, aby vytvořila „společný plán prevence, pomoci a péče v oblasti drogové závislosti“. Skupina doporučila, aby „vlády jasněji definovaly priority a cíle“, aby „byla stanovena jasná definice základních principů společné protidrogové politiky“ a aby „byl určen chronologický sled zvolených strategií“. Akční plán na období 2005–2006 v České republice se ubírá podobným směrem, specifikuje konkrétní cíle a aktivity potřebné k jejich dosažení, vymezuje odpovědnost jednotlivých ministerstev a podmínky a ukazatele plnění pro každou oblast.
Nogle lande, som første gang havde gennemført nationale narkotikastrategier og handlingsplaner for nogen tid siden (fra og med 1998), er nu i gang med at revidere deres strategier eller planer med større vægt på at fastsætte klarere og mere realistiske mål. F.eks. er Luxembourgs nye handlingsplan for 2005–2009 enkel, klart struktureret og resultatorienteret med angivelse af indsatsområder, ansvarsområder og budgetter, forventede resultater og frister for resultater og evaluering. I Belgien nedsatte de offentlige sundhedsmyndigheder i det franske fællesskab og regionen Vallonien en ekspertgruppe, som skulle udarbejde en "fælles forebyggelses-, bistands- og behandlingsplan i forbindelse med narkotikamisbrug". Gruppen anbefalede, at "myndighederne fastlagde klarere prioriteringer og mål", at "grundprincipperne for en fælles narkotikapolitik blev defineret klart", og at "der blev udarbejdet en kronologisk oversigt over de valgte strategier". Tjekkiets handlingsplan for 2005–2006 går i samme retning med angivelse af konkrete mål og de aktiviteter, der er nødvendige for at nå dem, samt fastsættelse af de enkelte ministres ansvarsområder samt betingelser og indikatorer for gennemførelsen for hvert område.
Mõned riigid, kus riiklik narkoennetusstrateegia on esmakordselt vastu võetud tükk aega tagasi (alates 1998. a), sõnastavad nüüd oma strateegiaid ja kavasid ümber, pöörates rohkem tähelepanu selgemate ja realistlikumate eesmärkide püstitamisele. Näiteks teatab Luksemburg, et uus tegevuskava aastateks 2005–2009 on lihtne, selge struktuuriga ja tulemusele orienteeritud, seab tegevuseesmärgid, määratleb vastutusala ja täpsustab eelarvet, prognoosib tulemusi ja tähtaegu ning võimaldab hinnangu andmist. Belgias moodustasid prantsuskeelse kogukonna ja vallooni piirkonna tervishoiujuhid asjatundjate komisjoni, et koostada „konkreetne plaan uimastisõltuvuse ennetamiseks, narkomaanide abistamiseks ja nende eest hoolitsemiseks”. Komisjon soovitas, et „valitsus peaks prioriteedid ja eesmärgid selgemini sõnastama”, et „selgelt tuleks paika panna ühise narkoennetuspoliitika peamised põhimõtted” ning „määratleda valitud strateegiate kronoloogia”. Samasugune on ka Tšehhi Vabariigi tegevuskava aastateks 2005–2006, mis sisaldab konkreetseid eesmärke ja nende saavutamiseks vajalikku tegevust, määrab iga ministeeriumi kohustused ning iga valdkonna jaoks täitmise tingimused ja indikaatorid.
Muutamat maat, jotka jo jokin aika sitten (vuodesta 1998 lähtien) ovat panneet täytäntöön ensimmäiset kansalliset strategiansa ja toimintasuunnitelmansa, muotoilevat niitä nyt uudelleen ja pyrkivät asettamaan niille entistä selkeämpiä ja toteutuskelpoisempia tavoitteita. Esimerkiksi Luxemburg ilmoitti laatineensa vuosiksi 2005–2009 yksinkertaisen, selkeärakenteisen ja tuloshakuisen toimintasuunnitelman, jossa asetetaan toimintatavoitteet, määrätään vastuutehtävät, määritetään budjetti sekä esitetään ennakoidut tulokset ja määräajat tulosten saavuttamiselle ja arvioinnille. Belgian ranskankielisen yhteisön ja Vallonian alueen terveysviranomaiset ovat nimittäneet asiantuntijaryhmän laatimaan johdonmukaisen suunnitelman huumeriippuvuuden ehkäisemistä ja huumeriippuvaisten auttamista ja hoitoa varten. Asiantuntijaryhmä suositteli, että hallitukset määrittäisivät painopisteet ja tavoitteet nykyistä selkeämmin, että yhteiselle huumepolitiikalle muotoiltaisiin selkeät perusperiaatteet ja että valittujen strategioiden toteutusvaiheet asetettaisiin aikajärjestykseen. Tšekin vuosiksi 2005 ja 2006 laatima toimintasuunnitelma on hyvin samansuuntainen, sillä siinä määritetään konkreettiset tavoitteet ja toimenpiteet niiden saavuttamiseksi sekä täsmennetään kunkin ministeriön vastuualueet ja toteutuksen aikarajat ja indikaattorit kullakin alalla.
Néhány olyan országban, ahol a nemzeti kábítószer-stratégiák és cselekvési tervek első bevezetése már korábban lezajlott (1998-tól kezdve), most a stratégiák vagy tervek átdolgozása folyik, nagyobb hangsúlyt helyezve a világos és jobban megvalósítható célkitűzésekre. Luxemburgból például azt jelentették, hogy a 2005–09-re egy új, egyszerű, világos szerkezetű és teljesítményorientált cselekvési tervet fogadtak el, amely meghatározza az intézkedések célkitűzéseit, megnevezi a felelősségi köröket, részletezi a költségvetést, a várt eredményeket, illetve az ezekhez és az értékeléshez rendelt határidőket. Belgiumban a francia közösség és a vallon régió közegészségügyi hatóságai szakértői csoportot hoztak létre a „kábítószer-függőség megelőzését, az érintettek segítését és gondozását célzó összehangolt terv” kidolgozására. A csoport javaslatai szerint „a kormányzatoknak világosabban meg kell határozniuk a prioritásokat és célkitűzéseket”, „sort kell keríteni a közös kábítószer-politika alapelveinek világos meghatározására” és „időrendi sorrendbe kell rakni a kiválasztott stratégiákat”. Csehországban a 2005–06-ra szóló cselekvési terv hasonló szellemben készült, meghatározza a konkrét célokat és az ezek eléréséhez szükséges intézkedéseket, kijelöli az egyes miniszterek felelősségi körét, valamint a célok teljesítésének feltételeit és mutatóit a különböző területeken.
Enkelte land som gjennomførte nasjonale narkotikastrategier og handlingsplaner for en tid tilbake (etter 1998), omformulerer nå sine strategier eller planer og legger større vekt på at målsettingene skal være tydelige og gjennomførbare. For eksempel rapporterer Luxembourg at den nye handlingsplanen for 2005-09 er enkel, klart strukturert og resultatorientert, fastsetter målsettinger for tiltak, klarlegger ansvarsforhold og fastsetter budsjetter, forventede resultater og tidsfrister for måloppnåelse og evaluering. I Belgia ble en ekspertgruppe utpekt av helsemyndighetene i den fransktalende delen av landet og Wallonia med sikte på å få på plass en ”felles plan for forebygging, hjelp og omsorg ved narkotikaavhengighet”. Gruppen anbefalte at “myndighetene bør definere prioriteringer og målsettinger klarere”, at ”det bør utarbeides en klar definisjon av grunnprinsippene for en felles narkotikapolitikk”, og at ”en tidsplan bør settes opp for de valgte strategiene”. Handlingsplanen for 2005-06 i Den tsjekkiske republikk går i samme retning og angir konkrete mål og hvilke aktiviteter som må gjennomføres for å oppnå dem, og definerer ansvaret for den enkelte minister og vilkårene og indikatorene for måloppnåelse på hvert område.
Niektóre kraje, w których już wcześniej wdrożono po raz pierwszy krajowe strategie antynarkotykowe i plany działania (począwszy od 1998 r.), przeformułowują obecnie swoje strategie i plany, kładąc większy nacisk na wyznaczenie bardziej przejrzystych i wykonalnych celów. Na przykład, Luksemburg podał, że jego nowy plan działania na lata 2005–2009 jest prosty, o przejrzystej strukturze i ukierunkowany na wyniki; wyznacza cele działania, określa kwestie odpowiedzialności i ustala budżety, oczekiwane wyniki i ostateczne terminy osiągnięcia wyników i przeprowadzenia ocen. W Belgii organy ds. zdrowia publicznego społeczności francuskiej i regionu Walonii powołały grupę ekspertów w celu opracowania „wspólnego planu profilaktyki, udzielania pomocy i opieki dla osób uzależnionych od narkotyków”. Grupa zaleciła, aby „rządy określały priorytety i cele w sposób bardziej przejrzysty”, aby „wprowadzić jasną definicję podstawowych zasad wspólnej polityki antynarkotykowej” oraz „ustalić harmonogram wybranych strategii”. W Czechach przyjęto plan działania na lata 2005–2006 o podobnych założeniach, w którym wyszczególniono konkretne cele i działania potrzebne do ich realizacji, jak również ustalono odpowiedzialność poszczególnych ministrów oraz warunki i wskaźniki realizacji w każdej z dziedzin.
Unele ţări, care au pus deja în aplicare în trecut strategii naţionale şi planuri de acţiune privind drogurile (începând cu anul 1998), îşi reformulează acum strategiile şi planurile, acordând o mai mare importanţă stabilirii unor obiective mai clare şi mai fezabile. Luxemburg, de exemplu, a raportat că noul său plan de acţiune pe perioada 2005-2009 este simplu, clar structurat şi orientat spre rezultate, stabilind obiective pentru acţiuni, identificând responsabilităţi şi stabilind bugete, rezultatele aşteptate şi termene pentru rezultate şi evaluare. În Belgia, autorităţile de sănătate publică din Comunitatea franceză şi Valonia au numit un grup de experţi cu scopul de a stabili un „plan coordonat de prevenire, ajutorare şi îngrijire în toxicomanie”. Grupul a recomandat ca „priorităţile şi obiectivele să fie mai clar definite de către guverne”, „să se efectueze o definire clară a principiilor de bază ale unei politici comune în privinţa drogurilor” şi „să se identifice o cronologie a strategiilor alese”. Planul de acţiune pe 2005-2006 în Republica Cehă urmează o direcţie similară, precizând scopuri concrete şi activităţile necesare pentru atingerea acestor scopuri, stabilind responsabilităţile ministerelor, precum şi termenele şi indicatorii de îndeplinire pentru fiecare domeniu.
Niektoré krajiny, ktoré po prvýkrát realizovali národné protidrogové stratégie a akčné plány už pred určitým časom (po roku 1998), teraz znovu formulujú svoje stratégie alebo plány kladúc väčší dôraz na stanovenie jasnejších a realizovateľnejších cieľov. Napríklad Luxembursko uvádza, že jeho nový akčný plán na roky 2005 – 2009 je jednoduchý, jasne štruktúrovaný a zameraný na výstup, stanovuje ciele pre činnosti, identifikuje zodpovednosti a špecifikuje rozpočty, predpokladané výsledky a konečné termíny pre výsledok a hodnotenie. V Belgicku úrady verejného zdravia Francúzskeho spoločenstva a Valónska menovali expertnú skupinu, aby vypracovala „spoločný plán prevencie, pomoci a starostlivosti v súvislosti s drogovou závislosťou“. Skupina odporučila, aby „vlády jasnejšie definovali priority a ciele“ a aby „sa jasne definovali základné zásady spoločnej protidrogovej politiky“ a aby „sa určila časová postupnosť vybraných stratégií". Akčný plán na roky 2005 – 2006 v Českej republike postupuje podľa podobnej smernice a špecifikuje konkrétne ciele a činnosti, ktoré sú potrebné na ich splnenie, a stanovuje zodpovednosti jednotlivých ministrov a lehoty a ukazovatele plnenia pre každú oblasť.
Nekatere države, ki so nacionalne strategije boja proti drogam in akcijske načrte prvič izvedle že pred nekaj časa (od leta 1998 dalje), zdaj preoblikujejo svoje strategije ali načrte, pri čemer večjo pozornost posvečajo določitvi jasnejših in laže uresničljivih ciljev. Luksemburg na primer poroča, da je njegov novi akcijski načrt za obdobje 2005–2009 preprost, jasno strukturiran in usmerjen v rezultate, da določa cilje za ukrepe, opredeljuje odgovornosti in določa proračune, pričakovane rezultate ter roke za rezultate in vrednotenje. V Belgiji so javni zdravstveni organi francoske skupnosti in Valonske regije imenovali skupino strokovnjakov, ki naj bi izdelala "usklajen načrt za preprečevanje, pomoč in oskrbo pri zasvojenosti z drogami". Skupina je priporočila, da "bi morale vlade jasneje opredeliti prednostne naloge in cilje", da "bi bilo treba jasno opredeliti osnovna načela skupne politike na področju drog" in da "bi bilo treba opredeliti kronologijo izbranih strategij". Akcijski načrt Češke republike za obdobje 2005–2006 gre v podobni smeri, saj opredeljuje konkretne cilje in dejavnosti, potrebne za njihovo uresničitev, ter določa odgovornosti posameznih ministrstev in pogoje ter kazalce izpolnitve za vsako področje.
Vissa länder som införde sina första nationella narkotikastrategier och handlingsplaner för några år sedan (från 1998 och framåt) håller nu på att omformulera sina strategier eller planer, och lägger större betoning på tydliga och mer användbara mål. Från exempelvis Luxemburg rapporteras att dess nya handlingsplan för 2005-2009 är enkel, tydligt strukturerad och resultatinriktad. I handlingsplanen anges åtgärdernas mål, ansvarsfördelningen för genomförandet och budget, samt förväntade resultat och tidsgränser för resultat och utvärdering. I Belgien utsåg sjukvårdsmyndigheterna i den franska språkgemenskapen och Vallonien en expertgrupp som fick i uppgift att utarbeta en ”samordnad plan för förebyggande av, hjälp vid och vård av narkotikaberoende”. Gruppen rekommenderade att ”myndigheterna anger tydligare prioriteringar och mål”, att ”en tydlig definition av de grundläggande principerna i den gemensam narkotikapolitik fastställs” samt att ”en tidsram för valda strategier anges”. Den tjeckiska handlingsplanen för 2005-2006 bygger på liknande principer och ställer upp konkreta mål med de åtgärder som krävs för att nå dessa mål, samtidigt som de enskilda ministrarnas ansvarsområden anges liksom förutsättningar och indikatorer för måluppfyllelse på varje område.
Ulusal uyuşturucu stratejileri ile eylem planlarını ilk kez uygulamaya koyalı belli bir süre geçmiş olan (1998’den itibaren) bazı ülkeler, artık daha net ve daha yapılabilir hedefler koymaya daha fazla önem vererek, stratejilerini veya planlarını yeniden belirlemekteler. Örneğin, Lüksemburg 2005-09 yeni eylem planının basit, açık bir şekilde yapılandırılmış ve sonuç odaklı olduğunu, eylemler için hedefler koyduğunu, sorumluluklar saptadığını ve sonuç ve değerlendirme için bütçeler, beklenen sonuçlar ve son tarihler belirlediğini bildirmektedir. Belçika’da, bir ‘uyuşturucu bağımlılığını önleme, yardım ve bakım uyumlu planı’ oluşturmak üzere Fransız Toplumu ve Walloon bölgesinin kamu sağlığı makamları tarafından bir uzman grubu atanmıştır. Grup, ‘öncelikler ile hedeflerin hükümetler tarafından daha açık şekilde tanımlanması’, ‘ortak bir uyuşturucu politikasının temel ilkelerinin net bir tanımının oluşturulması’ ve ‘seçilen stratejilerin bir kronolojisinin belirlenmesi gerektiğini’ ileri sürmüştür. Çek Cumhuriyeti’ndeki 2005-06 eylem planı da benzer bir yönde ilerleyerek somut hedefler ile bunlara ulaşılmasını sağlayacak faaliyetleri belirlemekte ve her bir bakanın sorumlulukları ile her alan için başarılı olmanın şartları ve göstergelerini saptamaktadır.
Dažas valstis, kas jau agrāk (sākot ar 1998. gadu) bija īstenojušas valsts narkotiku stratēģijas un rīcības plānus, pašlaik šīs stratēģijas un plānus atjaunina, pievēršot lielāku uzmanību skaidrāku un sasniedzamāku mērķu izvirzīšanai. Piemēram, saskaņā ar Luksemburgas sniegto informāciju, šīs valsts jaunais, 2005.– 2009. gada rīcības plāns ir vienkāršs un skaidri strukturēts, ar virzību uz konkrētiem rezultātiem – tajā ir formulēti pasākumu mērķi, noteiktas atbildības jomas un konkretizēts finansējums, kā arī definēti gaidāmie pasākumu rezultāti un izpildes un novērtējuma termiņi. Beļģijā franču kopienas un Valonijas sabiedrības veselības iestādes ir iecēlušas ekspertu grupu, kuras uzdevums bija izstrādāt ,,saskaņotu narkomānijas novēršanas, palīdzības un aprūpes plānu”. Ekspertu ieteikumos ir teikts, ka ,,valdībām ir skaidrāk jādefinē prioritātes un mērķi”, kā arī ,,skaidri jānosaka kopējās narkotiku politikas pamatprincipi” un ,,jāizstrādā izvēlētās stratēģijas īstenošanas hronoloģiskā secība”. Čehijas 2005.– 2006. gada rīcības plāna ievirzes ir līdzīgas, arī šeit ir definēti konkrēti mērķi un pasākumi, kas jāveic, lai tos sasniegtu, noteikti atbildīgo ministru pienākumi un katrā jomā veicamo pasākumu termiņi un sasniedzamie rādītāji.
  Kapitel 1: Politische ...  
Gegen Ende der Laufzeit des Drogenaktionsplans 2005-2008 wird mit Blick auf die Unterbreitung des Vorschlags für einen neuen Aktionsplan für den Zeitraum von 2009 bis 2012 erstmals eine europaweite Folgenabschätzung vorgenommen, auf deren Grundlage der neue Aktionsplan erarbeitet werden soll.
Evaluation forms a substantial part of the new EU drugs action plan. It is conceived as a continuous, incremental and participative process. It is continuous because the European Commission, with the support of EMCDDA and Europol, will present annual progress reviews. The evaluation exercise will also be incremental, each annual progress review placing the results of the last year within the context of the preceding year. Finally, the process will be participative, involving an evaluation Steering Group whose task will be to define the methodology, output and provisional calendar. As in the evaluation of the EU action plan (2000–04), the Steering Group will be made up of representatives of relevant Commission services, the EMCDDA and Europol as well as representatives of the Member States. Consultative hearings for civil society representatives will also be organised. At the end of the 2005–08 drugs action plan, and for the first time at European level, an impact assessment will be organised with a view to proposing a new action plan for the period 2009–12, which is intended to take this assessment as a starting point. A final evaluation of the strategy and of the action plans will then be carried out by the Commission in 2012.
L’évaluation est une partie essentielle du nouveau plan d’action drogue de l’UE. Il a été conçu comme un processus permanent, progressif et participatif. Il est permanent parce que la Commission européenne, avec l’aide de l’OEDT et d’Europol, présentera des rapports annuels d’avancement. L’exercice d’évaluation sera également progressif, dans la mesure où chaque rapport annuel d’avancement inscrira les résultats de l’année écoulée dans la perspective de l’année précédente. Enfin, le processus sera participatif, puisqu’il fera intervenir un groupe de pilotage chargé de définir la méthodologie et les résultats et d’établir un calendrier provisoire. À l’instar de l’évaluation du plan d’action de l’UE (2000-2004), le groupe de pilotage sera constitué de représentants des services compétents de la Commission, de l’OEDT et d’Europol, ainsi que de représentants des États membres. Des consultations seront également organisées avec des représentants de la société civile. À l’expiration du plan d’action drogue de l’UE pour la période 2005-2008, et pour la première fois au niveau européen, une évaluation d’impact sera entreprise en vue de proposer un nouveau plan d’action pour la période 2009-2012, qui prendra cette évaluation pour point de départ. Une évaluation finale de la stratégie et des plans d’action sera ensuite réalisée par la Commission en 2012.
La valutazione è una componente fondamentale del nuovo piano d’azione dell'Unione europea in materia di lotta alla droga. Essa è concepita come un processo continuo, incrementale e partecipativo. È un processo continuo perché la Commissione europea presenterà revisioni annuali sull’andamento, con il sostegno dell’OEDT e dell’Europol. L’esercizio di valutazione sarà inoltre incrementale perché ogni revisione annuale dell’andamento ingloberà i risultati dell’ultimo anno nel contesto dell’anno precedente. Infine, si tratterà di un processo di tipo partecipativo, che comprenderà anche una valutazione del gruppo esecutivo, il quale sarà incaricato di definire la metodologia, i risultati e il calendario provvisorio del piano d’azione. Come per la valutazione del piano d’azione dell’Unione europea in materia di lotta contro la droga (2000-2004), il gruppo esecutivo sarà costituito da rappresentanti dei servizi competenti della Commissione, dell'OEDT e dell'Europol, nonché da rappresentanti degli Stati membri. Saranno inoltre organizzate riunioni consultive con i rappresentanti della società civile. Una volta ultimato il piano d’azione in materia di lotta contro la droga per il periodo 2005-2008, e per la prima volta a livello comunitario, verrà predisposta una valutazione d’impatto finalizzata a proporre un nuovo piano d’azione per il periodo 2009-2012, che utilizzerà questa valutazione come punto di partenza. Nel 2012 la Commissione svolgerà quindi una valutazione finale della strategia e dei piani d’azione.
A avaliação constitui uma parte substancial do novo plano de acção, sendo concebida como um processo contínuo, progressivo e participativo. É contínuo porque a Comissão Europeia, com o apoio do OEDT e da Europol, apresentará análises de progresso anuais. O exercício de avaliação também será progressivo, uma vez que cada análise inserirá os resultados do último ano no contexto do ano anterior. Por último, o processo será participativo, envolvendo um grupo director de avaliação com a função de definir a metodologia, os resultados a obter e o calendário provisório. Tal como sucedeu na avaliação do plano de acção da UE (2000–2004), o grupo director será constituído por representantes dos serviços pertinentes da Comissão, do OEDT e da Europol, bem como por representantes dos Estados-Membros. Serão igualmente organizadas audições consultivas de representantes da sociedade civil. No final do plano de acção 2005–2008, e pela primeira vez a nível europeu, organizar-se-á uma avaliação do impacto com vista à proposta de um novo plano de acção para o período de 2009–2012, que deverá tomar esta avaliação como ponto de partida. Em 2012 a Comissão realizará uma avaliação final da estratégia e dos planos de acção.
Η αξιολόγηση αποτελεί σημαντική συνιστώσα του νέου σχεδίου δράσης της ΕΕ για τα ναρκωτικά. Θεωρείται μια συνεχής, επαυξητική και συμμετοχική διαδικασία. Είναι συνεχής γιατί η Ευρωπαϊκή Ένωση, με την υποστήριξη του ΕΚΠΝΤ και της Ευρωπόλ, θα υποβάλλει ετήσιες επισκοπήσεις της προόδου. Η αξιολόγηση θα είναι επίσης επαυξητική, καθώς κάθε ετήσια επισκόπηση της προόδου θα εντάσσει τα αποτελέσματα του προηγούμενου έτους στο πλαίσιο του υπό εξέταση έτους. Τέλος, η διαδικασία θα είναι συμμετοχική, καθώς σε αυτή θα συμμετέχει μια διευθύνουσα ομάδα αξιολόγησης, αποστολή της οποίας θα είναι ο καθορισμός της μεθοδολογίας, των αποτελεσμάτων και του προσωρινού χρονοδιαγράμματος. Όπως συνέβη και με την αξιολόγηση του σχεδίου δράσης της ΕΕ για την περίοδο 2000–04, η διευθύνουσα ομάδα θα αποτελείται από εκπροσώπους των αρμόδιων υπηρεσιών της Επιτροπής, του ΕΚΠΝΤ και της Ευρωπόλ καθώς και εκπροσώπους των κρατών μελών. Θα οργανωθούν επίσης ακροάσεις διαβούλευσης για εκπροσώπους της κοινωνίας των πολιτών. Με την ολοκλήρωση του σχεδίου δράσης για τα ναρκωτικά για την περίοδο 2005–08, και για πρώτη φορά σε ευρωπαϊκό επίπεδο, θα διενεργηθεί αξιολόγηση του αντίκτυπου με στόχο την εισήγηση ενός νέου σχεδίου δράσης για την περίοδο 2009–12, το οποίο πρόκειται να χρησιμοποιήσει την αξιολόγηση αυτή ως αφετηρία. Κατόπιν τούτου, η τελική αξιολόγηση της στρατηγικής και των σχεδίων δράσης θα πραγματοποιηθεί από την Επιτροπή το 2012.
Evaluatie is een belangrijk onderdeel van het nieuwe EU-actieplan inzake drugs en wordt daarin opgevat als een permanent, accumulatief en participatief proces: permanent, omdat de Europese Commissie – met steun van het EWDD en Europol – jaarlijks verslag zal uitbrengen van de gemaakte vorderingen; accumulatief, omdat bij deze jaarlijkse voortgangsevaluaties de resultaten van het verslagjaar afgezet zullen worden tegen die van het voorafgaande jaar; en participatief, omdat gekozen is voor de instelling van een stuurgroep Evaluatie die tot taak heeft de voor de evaluatie te gebruiken methodologie, de evaluatieoutput en een voorlopig tijdschema vast te stellen. Net zoals in het EU-actieplan (2000-2004) zal de stuurgroep samengesteld zijn uit vertegenwoordigers van de betrokken Commissiediensten, het EWDD, Europol en de lidstaten. Ook zullen in het kader van een raadplegingsproces hoorzittingen met vertegenwoordigers van het maatschappelijk middenveld plaatsvinden. Tegen het einde van de looptijd van het actieplan inzake drugs (2005-2008) zal – voor het eerst op EU-niveau – een effectbeoordeling uitgevoerd worden met het oog op de uitwerking van een nieuw actieplan voor de periode 2009-2012, waarvoor deze beoordeling het uitgangspunt zal vormen. Tot slot zal in 2012 een eindevaluatie van de strategie en de actieplannen worden uitgevoerd door de Commissie.
Podstatnou část nového protidrogového akčního plánu EU tvoří hodnocení. Je pojato jako nepřetržitý, postupný a participativní proces. Nepřetržitý proto, že Evropská komise za podpory EMCDDA a Europolu bude každoročně prezentovat přezkoumání provádění plánu. Hodnocení bude zároveň postupné, jelikož roční přezkoumání uvede výsledky minulého roku do kontextu předloňského roku. A konečně tento proces bude participativní, přičemž se do něho zapojí řídicí skupina pro hodnocení, jejímž úkolem bude definovat metodiku, výstupy a provizorní harmonogram. Stejně jako v případě hodnocení Protidrogového akčního plánu EU na období 2000–2004 bude řídicí skupina složena ze zástupců příslušných útvarů Komise, EMCDDA a Europolu a také ze zástupců členských států. Zorganizována budou rovněž konzultační setkání pro představitele občanské společnosti. Na konci období protidrogového akčního plánu 2005–2008, a poprvé na evropské úrovni, proběhne hodnocení dopadů se zřetelem k navržení nového akčního plánu na období 2009–2012, pro který má být toto hodnocení výchozím bodem. Závěrečné hodnocení strategie a akčních plánů provede Komise v roce 2012.
Evaluering indgår som en væsentlig del af EU's nye narkotikahandlingsplan og opfattes som en løbende, trinvis og participativ proces. Processen er løbende, idet Europa-Kommissionen med bistand fra EONN og Europol hvert år vil fremlægge situationsrapporter. Evalueringsprocessen vil også være trinvis, idet den årlige situationsrapport sætter resultaterne fra det seneste år ind i den sammenhæng, der gjorde sig gældende i det foregående år. Endelig vil processen være participativ og involvere en evalueringsstyringsgruppe, som får til opgave at fastlægge metode, resultater og foreløbig tidsplan. Som i forbindelse med evalueringen af EU's handlingsplan (2000–2004) vil styringsgruppen bestå af repræsentanter fra relevante tjenestegrene i Kommissionen, EONN og Europol samt repræsentanter fra medlemsstaterne. Der vil også blive tilrettelagt rådgivende høringer for repræsentanter for civilsamfundet. Ved afslutningen af narkotikahandlingsplanen for 2005–2008 og for første gang på europæisk plan vil der blive foretaget en konsekvensanalyse med henblik på at foreslå en ny handlingsplan for perioden 2009–2012, som skal tage udgangspunkt i denne analyse. I 2012 vil Kommissionen derefter foretage en slutevaluering af strategien og handlingsplanerne.
Hindamine mängib Euroopa Liidu uues narkoennetuse tegevuskavas olulist rolli. See on kavandatud jätkuva, täieneva ja kaasava protsessina. See on jätkuv, sest Euroopa Komisjon esitab Euroopa Narkootikumide ja Narkomaania Seirekeskuse ning Europoli kaasabil iga-aastase arenguülevaate. Hindamisprotsess on ühtlasi täienev, sest iga-aastases arenguülevaates võrreldakse viimase aasta tulemusi eelmise aastaga. Lõpuks on see protsess ka kaasav, sisaldades hinnangut juhtkomiteelt, kelle ülesanne on kindlaks määrata metoodika, tulemus ja esialgne ajakava. Nagu ka Euroopa Liidu narkootikumidealase tegevuskava (2000–2004) hindamiseks, moodustatakse juhtkomitee Euroopa Komisjoni vastavate teenistuste esindajatest, samuti Euroopa Narkootikumide ja Narkomaania Seirekeskuse, Europoli ja liikmesriikide esindajatest. Nõupidamisi korraldatakse ka valitsusväliste asutuste esindajatega. 2005.–2008. aasta narkootikumidealase tegevuskava lõpule jõudmisel hinnatakse selle mõjusid esmakordselt ka Euroopa Liidu tasandil, et kõnealuse hinnangu alusel soovitada aastateks 2009–2012 uut tegevuskava. Strateegiale ja tegevuskavale annab Euroopa Komisjon lõpliku hinnangu 2012. aastal.
Arviointi on olennainen osa EU:n uutta toimintasuunnitelmaa. Se määritellään jatkuvaksi, lisääväksi ja osallistavaksi prosessiksi. Arviointi on jatkuvaa, koska Euroopan komissio laatii EMCDDA:n ja Europolin avustuksella vuosittain tilannekatsauksia toimintasuunnitelman edistymisestä. Arviointiprosessi on myös lisäävä, sillä kussakin vuotuisessa tilannekatsauksessa verrataan viimeksi kuluneen vuoden tuloksia sitä edeltäneen vuoden tuloksiin. Osallistavaksi prosessin tekee se, että arviointiin osallistuu ohjausryhmä, joka määrittelee arvioinnissa käytettävän menetelmän, arviointitavoitteet ja arvioinnin alustavan aikataulun. EU:n toimintasuunnitelman 2000–2004 tapaan tämänkin toimintasuunnitelman arvioinnin ohjausryhmä koostuu komission, EMCDDA:n ja Europolin sekä jäsenvaltioiden edustajista. Tämän lisäksi järjestetään kuulemisia kansalaisyhteiskunnan edustajille. Vuosien 2005–2008 aikana toteutettavan toimintasuunnitelman päätteeksi järjestetään – ensimmäistä kertaa Euroopan tasolla – vaikutusten arviointi, jota on tarkoitus käyttää lähtökohtana vuosiksi 2009–2012 ehdotettavalle uudelle toimintasuunnitelmalle. Komissio suorittaa strategian ja toimintasuunnitelmien loppuarvioinnin vuonna 2012.
Az értékelés az EU új kábítószerügyi cselekvési tervének is fontos része. Ezt egy folyamatos, egyre kiterjedtebb, részvételen alapuló folyamatnak tekintik. Folyamatos, mivel az Európai Bizottság – az EMCDDA és az Europol támogatásával – éves helyzetértékeléseket fog benyújtani. Az értékelési gyakorlat egyre kiterjedtebb is lesz, amennyiben mindegyik éves helyzetértékelés az előző év eredményeit az azt megelőző év kontextusában kezeli. Végezetül pedig a részvételen fog alapulni, egy értékelő irányítóbizottság segítségével, amelynek a módszertan, a kimenet és az előzetes időrend meghatározása lesz a feladata. Akárcsak az EU cselekvési tervének (2000–04) értékelése esetében, az irányítóbizottság itt is a megfelelő bizottsági szolgálatok, az EMCDDA és az Europol képviselőiből, illetve a tagállamok képviselőiből fog állni. A civil társadalom képviselői számára is szerveznek konzultációs meghallgatásokat. A 2005–08-as kábítószerügyi cselekvési terv lejártakor – európai szinten most először – hatásértékelést fognak szervezni az új, 2009–12-re szóló cselekvési tervre vonatkozó javaslat érdekében, amely ebből az értékelésből kíván kiindulni. A stratégia, illetve a cselekvési tervek végső értékelését a Bizottság ezt követően, 2012-ben fogja elvégezni.
Evaluering er en viktig del av EUs nye handlingsplan mot narkotika og betraktes som en kontinuerlig, inkrementell og deltakende prosess. Den er kontinuerlig fordi Europakommisjonen, med hjelp fra EONN og Europol, skal legge fram årlige gjennomganger av framdriften. Evalueringsøvelsen vil også være inkrementell, da hver årlige framdriftsrapport setter siste års resultater inn i foregående års kontekst. Prosessen vil også være deltakende, da den omfatter styringsgruppens evaluering, som skal definere metoder, resultater og foreløpig framdriftsplan. Som i forbindelse med evalueringen av EUs handlingsplan (2000-04) vil styringsgruppen bestå av representanter for de relevante kommisjonstjenestene, EONN og Europol, i tillegg til representanter for medlemsstatene. Det vil også bli organisert rådgivende høringer med representanter for det sivile samfunn. Ved utløpet av handlingsplanens periode 2005-08 skal det for første gang på europeisk plan gjennomføres en konsekvensanalyse som skal danne grunnlag for utkastet til ny handlingsplan for perioden 2009-12. En endelig evaluering av strategien og handlingsplanene skal så gjennomføres av Kommisjonen i 2012.
Ocena stanowi istotny element nowego antynarkotykowego planu działania UE. Pomyślana została jako proces ciągły, narastający i partycypacyjny. Jest procesem ciągłym, ponieważ Komisja Europejska, przy wsparciu ze strony EMCDDA i Europolu, przedstawia doroczne oceny postępu w tej dziedzinie. Ocena będzie również zadaniem narastającym, ponieważ ocena postępu osiągniętego w danym roku pozwoli na umiejscowienie wyników ostatniego roku w kontekście poprzedniego. Ponadto będzie to proces partycypacyjny, z udziałem oceniającej grupy sterującej, której zadaniem będzie określenie metodologii, wyników i wstępnego harmonogramu. Podobnie jak w przypadku oceny planu działania UE (2000–2004) w skład grupy sterującej wejdą przedstawiciele odpowiednich służb Komisji, EMCDDA i Europolu, jak również przedstawiciele państw członkowskich. Zorganizowane zostaną również spotkania konsultacyjne dla przedstawicieli społeczeństwa obywatelskiego. Pod koniec okresu objętego planem działania 2005–2008 po raz pierwszy na szczeblu europejskim zorganizowana zostanie ocena wpływu w celu zaproponowania nowego planu działania na okres 2009–2012, dla którego ocena ta będzie stanowić punkt wyjścia. Końcową ocenę strategii i planów działania przeprowadzi Komisja w 2012 r.
Evaluarea constituie o parte substanţială a noului plan de acţiune al Uniunii Europene privind drogurile. Evaluarea este concepută ca un proces continuu, gradual şi participativ. Evaluarea este continuă, întrucât Comisia Europeană, cu sprijinul OEDT şi al Europolului va prezenta analize anuale de realizare. Este şi graduală, întrucât fiecare analiză anuală de realizare va încadra rezultatele anului care se încheie în contextul anului precedent. În sfârşit, procesul este participativ, implicând un Comitet director de evaluare, a cărui sarcină va fi de a defini metodologia, rezultatele şi calendarul provizoriu. Ca şi în cazul evaluării planului de acţiune UE pe 2000-2004, Comitetul director va fi constituit din reprezentanţii serviciilor corespunzătoare ale Comisiei, ai OEDT şi Europolului, ca şi din reprezentanţii statelor membre. Vor fi organizate şi mai multe audieri consultative pentru reprezentanţii societăţii civile. La încheierea planului de acţiune privind drogurile pe perioada 2005-2008, şi pentru prima dată la nivel european, se va organiza o evaluare de impact cu scopul de a propune un nou plan de acţiune pe perioada 2009-2012, care va avea ca punct de plecare respectiva evaluare. Comisia va efectua, în 2012, o evaluare finală a strategiei şi a planului de acţiune.
Hodnotenie tvorí podstatnú časť nového protidrogového akčného plánu EÚ. Toto hodnotenie sa považuje za nepretržitý, postupný a participačný proces. Je nepretržitý, pretože Európska komisia s podporou EMCDDA a Europolu bude predkladať ročné prehľady o pokroku. Hodnotenie sa bude vykonávať tiež postupne, pričom prehľad ročného pokroku dá výsledky za minulý rok do kontextu s predchádzajúcim rokom. Nakoniec, proces bude participačný, zahŕňajúci hodnotiacu riadiacu skupinu, ktorej úlohou bude definovať metodiku, výstup a predbežný kalendár. Tak ako pri hodnotení akčného plánu EÚ (2000 – 2004), riadiaca skupina bude pozostávať zo zástupcov príslušných služieb Komisie, EMCDDA a Europolu ako aj zástupcov členských štátov. Budú sa organizovať aj konzultačné zasadnutia pre zástupcov občianskej spoločnosti. Na konci protidrogového akčného plánu na roky 2005 – 2008 a po prvýkrát na európskej úrovni sa vykoná hodnotenie vplyvu s cieľom navrhnúť nový akčný plán na obdobie 2009 – 2012, ktorý zoberie toto hodnotenie ako východzí bod. Komisia vykoná konečné hodnotenie stratégie a akčných plánov v roku 2012.
Vrednotenje je pomemben del novega akcijskega načrta EU na področju drog. Zasnovano je kot stalen, inkrementalen in participativen postopek. Stalen je, ker bo Evropska komisija s podporo Centra in Europola predložila letne preglede napredka. Vrednotenje bo tudi inkrementalno, ker bo vsak letni pregled napredka umestil rezultate zadnjega leta v okvir predhodnega leta. Nazadnje bo postopek participativen, ker bo vključeval usmerjevalno skupino za vrednotenje, ki bo zadolžena za opredelitev metodologije, rezultatov in začasnega časovnega razporeda. Kot pri vrednotenju akcijskega načrta EU (2000–2004) bodo usmerjevalno skupino sestavljali predstavniki ustreznih služb Komisije, Centra in Europola ter predstavniki držav članic. Organizirane bodo tudi posvetovalne obravnave za predstavnike civilne družbe. Ob koncu akcijskega načrta na področju drog za obdobje 2005–2008 bo prvič na evropski ravni izvedena presoja vplivov, na podlagi katere bi lahko predlagali nov akcijski načrt za obdobje 2009–2012. Končno vrednotenje strategije in akcijskih načrtov bo nato opravila Komisija leta 2012.
Utvärdering utgör en viktig del av EU:s nya handlingsplan mot narkotika. Utvärdering betraktas som en fortlöpande, stegvis ökande och medverkansbaserad process. Den är fortlöpande eftersom Europeiska kommissionen med stöd av ECNN och Europol kommer att lägga fram årliga lägesrapporter. Utvärderingsarbetet kommer också att stegvis utökas eftersom varje årlig lägesrapport kommer att bedöma det aktuella årets resultat i förhållande till föregående års resultat. Processen kommer slutligen att bli medverkansbaserad och innefatta en styrgrupp som har till uppgift att fastställa metod, output och ungefärlig tidsplan. Liksom i utvärderingen av EU:s handlingsplan 2000–2004, kommer styrgruppen att bestå av företrädare för relevanta avdelningar inom kommissionen, ECNN, Europol samt för medlemsstaterna. Samråd med företrädare för det civila samhället kommer också att genomföras. När handlingsplanen 2005-2008 närmar sig sitt slut kommer en konsekvensbedömning för första gången att genomföras på europeisk nivå i syfte att föreslå en ny handlingsplan för perioden 2009-2012. Konsekvensbedömningen kommer att ligga till grund för detta arbete. En slutlig utvärdering av strategin och handlingsplanerna kommer därefter att genomföras av kommissionen år 2012.
Değerlendirme, yeni AB uyuşturucu eylem planının önemli bir parçasını oluşturmaktadır. Sürekli, aşamalı ve katılımcı bir süreç olarak görülmektedir. Avrupa Komisyonu, EMCDDA ve Europol’un desteğiyle, yıllık ilerleme incelemeleri sunacağından süreklidir. Her yıllık ilerleme incelemesi geçen yılın sonuçlarını bir önceki yılın bağlamına yerleştireceğinden, değerlendirme işlemi aynı zamanda aşamalı da olacaktır. Son olarak, görevi yöntembilim, çıktı ve geçici takvim belirlemek olacak olan bir değerlendirme Yönlendirme Grubu da bulunacağından, süreç katılımcı olacaktır. AB eylem planının (2000-04) değerlendirmesinde olduğu gibi, Yönlendirme Grubu, ilgili Komisyon servisleri, EMCDDA ve Europol’un ilgili temsilcilerinin yanı sıra Üye Devletler’in temsilcilerinden oluşacaktır. Ayrıca sivil toplum temsilcileri için danışma oturumları da düzenlenecektir. 2005-08 uyuşturucu eylem planının sonunda ve Avrupa düzeyinde ilk kez olarak, 2009-12 dönemi için yeni bir eylem planı önermek amacıyla bir etki değerlendirmesi düzenlenecek olup, yeni eylem planının bu değerlendirmeyi bir başlangıç noktası olarak alması öngörülmektedir. Daha sonra Komisyon tarafından 2012 yılında strateji ve eylem planlarının son bir değerlendirmesi yapılacaktır.
ES jaunajā narkotiku rīcības plānā svarīga vieta ir ierādīta novērtējumam. Tas tiek uzskatīts par nepārtrauktu, pieaugošu kopdarbības procesu. Novērtējums būs nepārtraukts, jo ir paredzēts, ka Eiropas Komisija ar EMCDDA un Eiropolu atbalstu sniegs ikgadējus progresa pārskatus. Novērtējuma process būs pieaugošs, jo katrā progresa pārskatā pagājušā gada rezultāti tiks aplūkoti aizpagājušā gada kontekstā. Visbeidzot, tas būs kopdarbības process, kurā būs iesaistīta novērtējuma virzības grupa ar uzdevumu plānot metodiku, rezultātus un pagaidu kalendāru. Tāpat kā veicot ES 2000. – 2004. gada rīcības plāna novērtējumu, arī šoreiz virzības grupā darbosies attiecīgo Komisijas dienestu, EMCDDA un Eiropola, kā arī dalībvalstu pārstāvji. Ir paredzēts rīkot arī konsultatīvas tikšanās, kurās tiks uzklausīti pilsoniskās sabiedrības pārstāvji. Pēc 2005. – 2008. gada narkotiku rīcības plāna termiņa beigām pirmo reizi Eiropas līmenī tiks veikts tā ietekmes novērtējums, kurā tiks sniegti ieteikumi nākamajam, 2009. – 2012. gada rīcības plānam un kurš vienlaikus kļūs par šā jaunā plāna sākumpunktu. Visbeidzot, 2012. gadā Komisija veiks stratēģijas un rīcības plānu galīgo novērtējumu.
  Kapitel 1: Politische ...  
Einige der anderen horizontalen Projekte zielen auf die Drogenprävention ab und sollten ebenfalls mitfinanziert werden, beispielsweise das Projekt „PEER-Drive clean!“, ein innovatives Projekt, das junge Menschen zwischen 18 und 24 Jahren dazu bewegen soll, nicht unter Alkohol- oder Drogeneinfluss zu fahren.
Demand reduction is an integral part of the European balanced approach to drugs. In the context of the implementation of the Programme of Community Action in the field of public health 2003–08, in 2005 the European Commission selected some drug-related projects for funding with the objective of ‘promoting health and preventing disease through addressing health determinants across all policies and activities’. The first project to be funded in the drugs area, called EU-Dap 2, is the evaluation of the effectiveness of the EU-Dap school preventive programme, which aims to reduce tobacco, alcohol and drug use in the long term. The second project, IATPAD, aims to improve access to treatment for people with alcohol- and drug-related problems. Other horizontal projects include some aimed at drug prevention and should also be co-funded, for example ‘PEER-Drive clean!’, which is an innovative project targeting young persons aged between 18 and 24 years and aimed at preventing driving while under the influence of alcohol or drugs. These projects have been selected for funding and should receive co-financing on condition that the negotiation procedures with the European Commission are successful and that the grant agreement is signed (7).
La réduction de la demande fait partie intégrante de l’approche équilibrée suivie par l’UE en matière de lutte contre la drogue. Dans le cadre de la mise en œuvre du programme d’action communautaire de santé publique 2003-2008, la Commission européenne a choisi en 2005 de financer une série de projets liés à la drogue et visant à «promouvoir la santé et à prévenir les maladies en intégrant des facteurs déterminants de la santé dans toutes les politiques et les actions de l’UE». Le premier projet financé dans le secteur de la drogue, baptisé EU-Dap 2, est l’évaluation de l’efficacité du programme de prévention en milieu scolaire EU-Dap, qui vise à réduire la consommation de tabac, d’alcool et de drogue à long terme. Le deuxième projet, IATPAD, a pour but d’améliorer l’accès au traitement pour les personnes connaissant des problèmes liés à l’alcool et à la drogue. D’autres projets horizontaux traitent, par exemple, de la prévention de la toxicomanie et devraient également être cofinancés, comme le projet «PEER-Drive clean !», qui est un projet novateur visant les jeunes âgés de 18 à 24 ans et destinés à les empêcher de conduire lorsqu’ils sont sous l’influence d’alcool ou de drogue. Ces projets ont été sélectionnés et devraient recevoir un cofinancement à condition que les procédures négociées avec la Commission européenne aboutissent et que l’accord de financement soit signé (7).
La reducción de la demanda forma parte integral del planteamiento europeo equilibrado en materia de drogas. En el contexto de la ejecución del Programa de acción comunitario en materia de salud pública 2003-2008, la Comisión Europea seleccionó en 2005, para su financiación, algunos proyectos relacionados con las drogas con el objetivo de «promover la salud y prevenir las enfermedades actuando sobre los factores determinantes de la salud en todas las políticas y actividades». El primero de estos proyectos, denominado EU-DAP 2, viene a evaluar la efectividad del programa preventivo en escuelas EU-DAP (Ensayo Europeo de Prevención de las Drogodependencias), cuyo objetivo es reducir el consumo de tabaco, alcohol y drogas a largo plazo. El segundo proyecto, IATPAD (Improvement of Access to Treatment for People with Alcohol and Drug-related Problems), tiene por objeto mejorar el acceso a tratamiento a personas con problemas relacionados con el alcohol y las drogas. Otros proyectos horizontales incluyen algunos destinados a la prevención del consumo de drogas y debían ser asimismo cofinanciados, por ejemplo el denominado «PEER-Drive clean!» (¡tío, conduce limpio!), un proyecto innovador dirigido a jóvenes de edades comprendidas entre los 18 y los 24 años y cuyo objetivo es prevenir que los jóvenes conduzcan bajo la influencia del alcohol o las drogas. Estos proyectos han sido seleccionados para recibir una subvención y serán cofinanciados siempre y cuando prosperen las negociaciones con la Comisión Europea y se firme el acuerdo de subvención (7).
La riduzione della domanda è parte integrante dell’approccio europeo bilanciato al problema della droga. Nell’ambito dell’attuazione del programma d’azione comunitario nel campo della sanità pubblica (2003-2008), nel 2005 la Commissione europea ha selezionato, in vista di un finanziamento, alcuni progetti nel settore della lotta alla droga, ponendosi come obiettivo la “promozione della salute e la prevenzione delle malattie intervenendo sui fattori determinanti per la salute in tutte le politiche e attività comunitarie”. Il primo progetto da finanziare in questo settore, denominato EU-Dap 2, è la valutazione dell’efficacia del programma di prevenzione nelle scuole EU-Dap, che mira a ridurre il consumo di tabacco, alcol e stupefacenti nel lungo termine. Il secondo, denominato IATPAD, è inteso a migliorare l’accesso al trattamento delle persone con problemi legati al consumo di alcol e stupefacenti. Tra gli altri progetti orizzontali si annoverano alcune azioni volte alla prevenzione della droga, che dovrebbero essere cofinanziate; tra queste vale la pena menzionare "PEER-Drive clean!", un progetto innovativo diretto ai giovani di età compresa tra i 18 e i 24 anni, il cui scopo è evitare che le persone guidino sotto l’influsso dell’alcool o della droga. I progetti sono stati ammessi ai finanziamenti comunitari e dovrebbero essere cofinanziati, a condizione che le procedure negoziali con la Commissione europea abbiano esito positivo e che venga conclusa una convenzione di sovvenzione (7).
A redução da procura faz parte integrante de uma abordagem europeia equilibrada ao problema da droga. No contexto da execução do programa de acção comunitária no domínio da saúde pública 2003–2008, em 2005 a Comissão Europeia seleccionou alguns projectos relacionados com a droga para serem financiados com o objectivo de “promover a saúde e prevenir a doença, fazendo face às determinantes da saúde em todas as políticas e actividades”. O primeiro projecto a financiar no domínio da droga, denominado EU-Dap 2, é a avaliação da eficácia do programa EU-Dap de prevenção nas escolas, que procura reduzir o consumo de tabaco, álcool e droga a longo prazo. O segundo projecto, IATPAD, pretende melhorar o acesso ao tratamento das pessoas com problemas relacionados com o álcool e a droga. Há outros projectos horizontais orientados para a prevenção da toxicodependência e que também deverão ser co-financiados, por exemplo o “PEER-Drive clean!”, um projecto inovador destinado a jovens entre os 18 e os 24 anos e que procura prevenir a condução sob a influência do álcool ou das drogas. Estes projectos foram seleccionados para financiamento e deverão ser co-financiados desde que o processo de negociação com a Comissão Europeia seja bem sucedido e o acordo de subvenção assinado (7).
Η μείωση της ζήτησης αποτελεί αναπόσπαστο μέρος της ευρωπαϊκής ισόρροπης προσέγγισης του φαινομένου των ναρκωτικών. Στο πλαίσιο της εφαρμογής του προγράμματος κοινοτικής δράσης στον τομέα της δημόσιας υγείας για την περίοδο 2003–08, το 2005 η Ευρωπαϊκή Επιτροπή επέλεξε προς χρηματοδότηση ορισμένα σχέδια που συνδέονται με την καταπολέμηση των ναρκωτικών με στόχο «την προαγωγή της υγείας και την πρόληψη των ασθενειών μέσω της ανάληψης δράσης σχετικά με τους καθοριστικούς παράγοντες της υγείας σε όλες τις πολιτικές και δραστηριότητες». Το πρώτο σχέδιο που πρόκειται να χρηματοδοτηθεί στον τομέα των ναρκωτικών, με την ονομασία EU-Dap 2, είναι η αξιολόγηση του σχολικού προγράμματος πρόληψης EU-Dap το οποίο αποσκοπεί στη μακροπρόθεσμη μείωση της χρήσης του καπνού, του αλκοόλ και των ναρκωτικών. Το δεύτερο σχέδιο (IATPAD) αποσκοπεί στη βελτίωση της πρόσβασης σε θεραπεία ατόμων με προβλήματα που συνδέονται με το αλκοόλ και τα ναρκωτικά. Μεταξύ των υπόλοιπων οριζόντιων σχεδίων είναι ορισμένα που αποσκοπούν στην πρόληψη των ναρκωτικών και προβλέπεται να τύχουν συγχρηματοδότησης, όπως για παράδειγμα το «PEER-Drive clean!», το οποίο είναι ένα καινοτόμο σχέδιο που απευθύνεται σε νέους ηλικίας 18 έως 24 ετών και αποσκοπεί στην πρόληψη της οδήγησης υπό την επήρεια αλκοόλ ή ναρκωτικών ουσιών. Τα σχέδια αυτά επιλέχθηκαν προς χρηματοδότηση και αναμένεται να συγχρηματοδοτηθούν, εφόσον οι διαδικασίες διαπραγμάτευσης με την Ευρωπαϊκή Επιτροπή είναι επιτυχείς και υπογραφεί συμφωνία χορήγησης μη επιστρεπτέας ενίσχυσης (7).
Terugdringing van de vraag is een wezenlijk onderdeel van de evenwichtige aanpak van het drugsprobleem waarvoor Europa gekozen heeft. In het kader van de uitvoering van het communautair actieprogramma op het gebied van de volksgezondheid (2003-2008) heeft de Europese Commissie in 2005 een aantal projecten op drugsgebied geselecteerd die voor cofinanciering in aanmerking komen uit hoofde van de doelstelling “bevordering van de gezondheid en preventie van ziekten door het aanpakken van gezondheidsdeterminanten in alle beleidsmaatregelen en activiteiten”. Een van de drugsprojecten die financiering zullen ontvangen is EU-Dap 2; dit project behelst een evaluatie van de doeltreffendheid van het EU-Dap-programma voor preventie in scholen, dat gericht is op terugdringing van het gebruik van tabak, alcohol en drugs op de lange termijn. Een ander project, IATPAD, heeft tot doel de toegang tot behandeling te verbeteren voor mensen met alcohol- of drugsproblemen. Daarnaast zijn er verschillende horizontale projecten inzake drugspreventie geselecteerd die eveneens voor cofinanciering in aanmerking komen, zoals “PEER-Drive clean!”, een innovatief project gericht op jongeren tussen de 18 en 24 jaar waarmee beoogd wordt het rijden onder invloed van alcohol of drugs te voorkomen. De geselecteerde projecten komen voor cofinanciering in aanmerking op voorwaarde dat de onderhandelingen met de Europese Commissie tot een goed einde worden gebracht en dat de subsidieovereenkomst ondertekend wordt (7).
Snižování poptávky je nedílnou součástí evropského vyváženého přístupu k drogám. V kontextu provádění akčního programu Společenství v oblasti veřejného zdraví na období 2003–2008 Evropská komise v roce 2005 vybrala pro financování některé projekty související s drogami s cílem „podpory zdraví a předcházení nemocem tím, že ve všech politikách a činnostech bude brán ohled na zdravotní faktory.“ První projekt, který bude financován v oblasti drog, nazvaný EU-Dap 2, je hodnocením účinnosti školního preventivního programu EU-Dap, který se snaží dlouhodobě snížit užívání tabáku, alkoholu a drog. Druhý projekt, IATPAD, se snaží zajistit lepší dostupnost léčby pro osoby s problémy souvisejícími s alkoholem a drogami. Mezi další horizontální projekty patří některé se zaměřením na drogovou prevenci; ty by také měly být spolufinancovány, například „PEER-Drive clean!“, což je inovativní projekt zaměřený na mladé lidi ve věku od 18 do 24 let, který má předcházet řízení pod vlivem alkoholu nebo drog. Tyto projekty byly vybrány pro financování a finanční spoluúčast by měly získat za předpokladu, že vyjednávací procedury s Evropskou komisí budou úspěšné a že bude podepsána smlouva o udělení grantu (7).
Efterspørgselsbegrænsning indgår i EU's afbalancerede tilgang over for narkotika. I forbindelse med gennemførelsen af programmet for Fællesskabets indsats inden for folkesundhed i perioden 2003–2008 udvalgte Europa-Kommissionen i 2005 nogle narkotikarelaterede projekter til finansiering med henblik på "sundhedsfremme og sygdomsforebyggelse ved at tage fat på sundhedsdeterminanter i forbindelse med alle politikker og aktiviteter". Det første projekt, der skal finansieres på narkotikaområdet, det såkaldte EU-Dap 2, er en evaluering effektiviteten af EU-Dap-programmet for skolebaseret forebyggelse, som har til formål at reducere brugen af tobak, alkohol og narkotika på lang sigt. Det andet projekt, IATPAD, tager sigte på at forbedre adgangen til behandling for personer med alkohol- og narkotikarelaterede problemer. Af andre horisontale projekter tager nogle sigte på narkotikaforebyggelse, og de vil også blive medfinansieret, f.eks. "PEER-Drive clean!", som er et innovativt projekt, der er målrettet mod unge i alderen 18–24 år og tager sigte på at hindre bilkørsel i alkohol- eller narkotikapåvirket tilstand. Disse projekter er blevet udvalgt til finansiering og vil modtage medfinansiering, såfremt forhandlingsprocedurerne med Europa-Kommissionen afsluttes med et godt resultat, og tilskudsaftalen underskrives (7).
Nõudluse vähendamine on lahutamatu osa Euroopa uimastivastasest kooskõlastatud tegevusest. Rakendades tegevusprogrammi rahvatervise valdkonnas aastateks 2003–2008, otsustas Euroopa Komisjon 2005. a rahastada mõnda uimastitega seotud projekti, eesmärgiga „edendada tervist ja ennetada haigusi, arvestades tervise aspekti kõigis tegevustes ja põhimõtetes”. Esimene projekt, mida narkootikumide valdkonnas rahastatakse, kannab nimetust EU-Dap 2 (Euroopa Liidu uimastisõltuvuse ennetamise programm) ja selle raames hinnatakse EU-Dap’i ennetustegevuse tõhusust koolides, kus oli eesmärk vähendada pikaajaliselt tubaka, alkoholi ja uimastite tarvitamist. Teise projekti, IATPADi eesmärk on parandada ravi kättesaadavust alkoholi- ja uimastiprobleemidega inimestele. Horisontaalprojektide seas on ka neid, mis seavad eesmärgiks narkomaania ennetamise ning neid ka kaasrahastatakse; näiteks uuenduslik 18–24 aastastele noortele suunatud projekt PEER-Drive clean! („Sõida kainelt, sõber!’), mille eesmärk on vältida sõiduki juhtimist alkoholi-või narkojoobes. Need projektid on rahastamiseks välja valitud ja neid kaasrahastatakse tingimusel, et läbirääkimised Euroopa Komisjoniga kulgevad edukalt ja allkirjastatakse toetusleping.(7)
Kysynnän vähentäminen on erottamaton osa EU:n huumausaineiden torjunnassa noudattamaa tasapainotettua lähestymistapaa. Yhteisön kansanterveysalan toimintaohjelman (2003–2008) toteutuksen yhteydessä vuonna 2005 Euroopan komissio valitsi rahoitettavaksi joitakin huumausaineisiin liittyviä hankkeita toimenpiteinä, joilla voidaan ”edistää terveyttä ja ehkäistä sairauksia kiinnittämällä huomiota terveyden taustatekijöihin kaikkien politiikkojen ja toimintojen yhteydessä”. Ensimmäinen huumausaineiden alalla rahoitettavaksi valituista hankkeista on EU-Dap 2, jossa arvioidaan kouluissa toteutetun ehkäisevää huumetyötä koskevan ohjelman, EU-Dapin, tehokkuutta. EU-Dapin pyrkimyksenä on vähentää tupakan, alkoholin ja huumeiden käyttöä pitkällä aikavälillä. Toisen, IATPAD-nimisen hankkeen tavoitteena on parantaa alkoholi- ja huumeongelmista kärsivien hoitoonpääsyä. Näiden lisäksi on valittu muutamia muita huumeidenkäyttöä ehkäiseviä horisontaalisia hankkeita, joille niin ikään myönnettäneen rahoitustukea. Niihin kuuluu esimerkiksi ”PEER-Drive clean!”, 18–24-vuotiaille nuorille suunnattu innovatiivinen hanke, jolla pyritään ehkäisemään ajamista alkoholin tai huumeiden vaikutuksen alaisena. Nämä hankkeet on siis valittu rahoitettaviksi, ja niiden pitäisi saada rahoitusta, mikäli vain neuvottelut Euroopan komission kanssa onnistuvat ja johtavat tukisopimuksen tekemiseen (7).
A kereslet csökkentése a kábítószerekkel szembeni kiegyensúlyozott európai hozzáállás szerves része. A közegészségügyre vonatkozó 2003–08-as közösségi cselekvési program végrehajtása keretében az Európai Bizottság 2005-ben támogatási célból kiválasztott néhány, kábítószerekkel kapcsolatos projektet, hogy „azáltal támogassa az egészségügyet és a betegségmegelőzést, hogy az egészséget meghatározó tényezőkkel az összes szakpolitikában és intézkedésben foglalkozik”. A kábítószerek területén az elsőként finanszírozni kívánt projekt az EU-Dap 2, amely a dohányzás, alkohol- és kábítószer-használat hosszú távú csökkentését célzó EU-Dap iskolai megelőzési program hatékonyságát értékeli. A második projekt, az IATPAD célja, hogy javítsa az alkohol- és kábítószer-problémákkal küzdő emberek hozzáférését a kezelésekhez. A további horizontális projektek között van még néhány drogprevencióra irányuló, ugyancsak társfinanszírozásra érdemes program, például a „PEER-Drive clean!” („vezess tisztán!”) innovatív projekt, amely a 18–24 közötti korosztályt célozza meg, és célja az alkohol vagy kábítószer hatása alatti autóvezetés megelőzése. Ezeket a projekteket támogatási célból választották ki, és társfinanszírozásban fognak részesülni, amennyiben a tárgyalási eljárás az Európai Bizottsággal sikeresen lezárul, és a támogatási megállapodást aláírják7.
Etterspørselsreduksjon er et vesentlig element i den balanserte europeiske tilnærmingen til narkotika. I forbindelse med gjennomføringen av programmet for fellesskapstiltak på folkehelseområdet 2003-08 valgte Europakommisjonen i 2005 ut en del narkotikarelaterte prosjekter for finansiering. Målet var å ”drive helsefremmende og sykdomsforebyggende arbeid ved å ta for seg helsedeterminanter på tverrpolitisk og tverrfaglig plan”. Det første narkotikaprosjektet som skal finansieres, EU-Dap 2, evaluerer effektiviteten til EU-Daps forebyggende program i skolen. Programmet har som mål å redusere bruken av tobakk, alkohol og narkotika på lang sikt. Det andre prosjektet, IATPAD, tar sikte på å forbedre behandlingstilgangen for personer med alkohol- og narkotikarelaterte problemer. Blant de andre horisontale prosjektene finner vi noen som fokuserer på narkotikaforebygging og som også bør fellesfinansieres, f.eks. prosjektet ”PEER-Drive clean!” – et helt nytt prosjekt rettet mot unge i alderen 18 til 24, som tar sikte på å forebygge kjøring i påvirket tilstand. Disse prosjektene er utvalgt til finansiering og bør tildeles midler forutsatt at forhandlingene med Europakommisjonen fører fram og tilskuddsavtalen blir undertegnet (7).
Ograniczenie popytu jest integralnym elementem zrównoważonego europejskiego podejścia do kwestii narkotyków. W kontekście wdrożenia programu działań wspólnotowych 2003–2008 w dziedzinie zdrowia publicznego, w 2005 r. Komisja Europejska wybrała pewne projekty wiążące się z narkotykami, które będą finansowane w celu „promocji zdrowia i zapobiegania chorobom poprzez wprowadzenie czynników warunkujących zdrowie we wszystkich programach politycznych i działaniach”. Pierwszy finansowany projekt w dziedzinie narkotyków, znany jako EU-Dap 2, stanowi ocenę skuteczności programu prewencji EU Dap w szkołach. Jego długoterminowym celem jest obniżenie spożycia tytoniu, alkoholu i narkotyków. Drugi projekt, IATPAD, ma na celu ułatwienie dostępu do leczenia osobom z problemami alkoholowymi lub narkotykowymi. Wśród innych projektów horyzontalnych znajdują się projekty, których celem jest zapobieganie narkotykom i które również powinny podlegać współfinansowaniu. Są to np. „PEER Drive clean!” – innowacyjny projekt adresowany do młodych osób w wieku 18–24 lata, mający na celu zapobieganie prowadzeniu samochodu pod wpływem alkoholu lub narkotyków. Powyższe projekty wybrano do finansowania i powinny one otrzymać współfinansowanie, pod warunkiem że procedury negocjacyjne z Komisją Europejską zakończą się pomyślnie, a umowa finansowa zostanie podpisana (7).
Reducerea cererii face parte din abordarea europeană echilibrată a problemei drogurilor. În 2005, în contextul punerii în aplicare a Programului de acţiune comunitară în domeniul sănătăţii publice 2003-2008, Comisia Europeană a selectat pentru finanţare câteva proiecte legate de droguri în scopul „promovării sănătăţii şi al prevenirii îmbolnăvirilor prin combaterea factorilor determinanţi prin toate politicile şi activităţile”. Primul proiect care va fi finanţat în domeniul drogurilor, numit EU-Dap 2, este un proiect de evaluare a programului de prevenţie şcolară EU-Dap, menit să scadă consumul de tutun, alcool şi droguri pe termen lung. Cel de-al doilea proiect, IATPAD, urmăreşte îmbunătăţirea accesului la tratament al persoanelor cu probleme legate de alcool şi de droguri. Există şi alte proiecte orizontale care urmăresc prevenirea consumului de droguri şi care necesită cofinanţare, cum ar fi „PEER-Drive clean!” [Frate, urcă-te curat la volan!], un proiect inovator, adresat persoanelor cu vârste cuprinse între 18 şi 24 de ani şi menit să prevină urcarea la volan sub influenţa alcoolului sau a drogurilor. Aceste proiecte au fost selectate pentru finanţare şi ar trebuie să fie cofinanţate, cu condiţia ca procedurile de negociere cu Comisia Europeană să aibă succes şi să se semneze acordul de subvenţionare (7).
Znižovanie dopytu je neoddeliteľnou súčasťou európskeho vyvážaného prístupu k drogám. V súvislosti s realizáciou programu opatrení Spoločenstva v oblasti verejného zdravia v období 2003 – 2008 vybrala v roku 2005 Európska komisia na financovanie niektoré projekty súvisiace s drogami s cieľom „podporovať zdravie a vykonávať prevenciu ochorení prostredníctvom riešenia zdravotných determinantov vo všetkých politikách a činnostiach“. Prvý projekt, ktorý má byť financovaný v oblasti drog, nazývaný EU-Dap 2, je vyhodnotením účinnosti školského preventívneho programu EU-Dap, ktorý sa dlhodobo snaží znižovať užívanie tabaku, alkoholu a drog. Druhý projekt, IATPAD, sa snaží zlepšiť prístup k liečbe pre ľudí, ktorí majú problémy súvisiace s alkoholom a drogami. Iné horizontálne projekty zahŕňajú niektoré projekty zamerané na prevenciu drog a mali by byť tiež spolufinancované, napríklad „KAMOŠ – jazdi čistý!“, čo je inovačný projekt zacielený na mladých ľudí vo veku od 18 do 24 rokov a zameraný na zabránenie jazde pod vplyvom alkoholu alebo drog. Tieto projekty boli vybrané pre financovanie a mali by byť spolufinancované za podmienky, že postupy rokovania s Európskou komisiou budú úspešné a že sa podpíše grantová dohoda. (7).
Zmanjševanje povpraševanja je sestavni del Evropskega uravnoteženega pristopa k drogam. Evropska komisija je leta 2005 v okviru izvajanja Programa ukrepov Skupnosti na področju javnega zdravja 2003–2008 za financiranje izbrala nekaj projektov, povezanih z drogami, s ciljem "krepitve zdravja in preprečevanja bolezni z obravnavo dejavnikov zdravja v vseh politikah in dejavnostih". Prvi projekt, ki naj bi ga financirala na področju boja proti drogam, imenovan EU-Dap 2, je ocena učinkovitosti šolskega preventivnega programa EU-Dap, katerega cilj je dolgoročno zmanjšati uživanje tobaka, alkohola in drog. Cilj drugega projekta, imenovanega IATPAD, je izboljšati dostop do zdravljenja za ljudi s težavami, povezanimi z alkoholom in drogami. Med drugimi horizontalnimi projekti so projekti, katerih cilj je preprečevanje zlorabe drog in ki bi jih prav tako bilo treba sofinancirati, na primer "PEER-Drive clean!", inovativen projekt, katerega cilj so mladi med 18. in 24. letom starosti za preprečevanje vožnje pod vplivom alkohola ali drog. Ti projekti so bili izbrani za financiranje in bi morali biti deležni sofinanciranja, če bodo postopki pogajanj z Evropsko komisijo uspešni in bo podpisan sporazum o donaciji (7).
Insatser för att minska efterfrågan på narkotika är en integrerad del i den europeiska balanserade synen på narkotikaproblemet. Inom ramen för genomförandet av programmet för gemenskapsåtgärder på folkhälsoområdet 2003–2008, valde kommissionen 2005 ut några narkotikarelaterade projekt som ska finansieras i syfte att ”främja hälsa och förebygga sjukdomar genom att beakta faktorer som påverkar hälsan i samband med all politik och alla åtgärder”. Det första projektet som ska finansieras på narkotikaområdet, kallat EU-Dap 2, är en utvärdering av ändamålsenligheten hos programmet för förebyggande av drogmissbruk som genomförs i skolor, EU-Dap, och som syftar till att minska användning av tobak, alkohol och droger på lång sikt. Det andra projektet, IATPAD, har som mål att förbättra tillträdet till behandling för människor med alkohol- och drogrelaterade problem. Andra övergripande projekt innefattar sådana som avser narkotikaprevention vilka också kommer att medfinansieras, som exempelvis projektet ‘PEER-Drive clean!’. Det är ett innovativt projekt som riktar sig till ungdomar mellan 18 och 24 år och syftar till att förebygga att ungdomar kör bil under påverkan av alkohol eller narkotika. Dessa projekt har valts ut för finansiering och kommer att medfinansieras under förutsättning att förhandlingarna med Europeiska kommissionen är framgångsrika och att bidragsavtalen undertecknas (7).
Talep azaltma, Avrupa’nın uyuşturucuya dengeli yaklaşımının önemli bir parçasıdır. 2003-08 kamu sağlığı alanında Topluluk Eylem Programının uygulanması bağlamında, Avrupa Komisyonu 2005’te ‘tüm politikalar ve faaliyetlerde sağlık belirleyicilerine yönelerek sağlığı iyileştirme ve hastalığı önleme’ amacıyla finanse edilecek uyuşturucuyla ilgili bazı projeler belirlemiştir. Uyuşturucu alanında finanse edilecek AB-Dap 2 isimli ilk proje, uzun vadede tütün, alkol ve uyuşturucu kullanımını azaltmayı hedefleyen AB-Dap okul koruyucu programının etkinliğinin değerlendirmesinden oluşur. İkinci proje olan IATPAD, alkol ve uyuşturucuya bağlı sorunları olan kişiler için tedaviye erişimi artırmayı amaçlamaktadır. Başka yatay projeler arasında, örneğin 18 ve 24 yaş arası gençleri hedef alarak alkol veya uyuşturucu etkisi altındayken araç kullanmalarını önlemeyi amaçlayan ‘AKRAN-Temiz kullan!’ gibi uyuşturucuyu önlemeye yönelik olan bazı projeler bulunmakta olup bunlar da ortak olarak finanse edilmelidir. Söz konusu projeler finansman için seçilmiş olup, Avrupa Komisyonu’yla müzakere usüllerinin başarılı olması ve imtiyaz anlaşmasının imzalanması kaydıyla ortak finansman alması beklenir (7).
Līdzsvarota nostāja narkotiku jautājumos Eiropā nav iedomājama bez pieprasījuma mazināšanas pasākumiem. Īstenojot 2003. – 2008. gada Kopienas rīcības programmu sabiedrības veselības aizsardzības jomā, Eiropas Komisija 2005. gadā ir izvēlējusies dažus ar narkotiku jomu saistītus finansējamus projektus ar mērķi ,,sekmēt veselības aizsardzību un novērst slimības, pievēršoties izšķirīgiem veselības aizsardzības faktoriem visās politikas un darbības jomās”. Pirmais narkotiku jomā finansējamais projekts saucas EU-DAP 2, un to īstenojot ir paredzēts novērtēt, cik efektīva ir preventīvā skolu programma EU-DAP, kuras mērķis ir ilgtermiņā samazināt tabakas, alkohola un narkotiku lietošanu. Otrs projekts saucas IATPAD, un tā mērķis ir uzlabot ārstniecības pieejamību cilvēkiem, kam ir ar alkohola un narkotiku lietošanu saistītas problēmas. Starp citiem horizontāliem projektiem narkotiku jomā var minēt arī dažus preventīvus līdzfinansējamus projektus, piemēram ,,PEER-Drive clean!” – tas ir novatorisks projekts, kura mērķgrupa ir 18 līdz 24 gadus veci jaunieši un kura mērķis ir atturēt cilvēkus sēsties pie stūres alkohola vai narkotiku reibumā. Šie ir izvēlētie finansējamie projekti, kam ir paredzēts piešķirt līdzfinansējumu ar nosacījumu, ka sarunu procedūras ar Eiropas Komisiju noslēdzas sekmīgi un tiek parakstīta vienošanās par dotāciju piešķiršanu (7).
  Kapitel 3: Cannabis  
Die Beratungen werden von Fachleuten durchgeführt, die in der Anwendung von Bewertungsinstrumenten und Kurzinterventionen für Suchterkrankungen geschult und in der Lage sind, soziale, medizinische oder psychiatrische Dienste zu auszuwählen, die für Patienten geeignet sind, die eine spezialisierte Betreuung benötigen. Diese neue Form von Einrichtungen soll Gegenstand einer Follow-up-Studie sein.
Specific drug counselling centres are frequent in Germany, France and the Netherlands. Since January 2005, more than 250 ‘cannabis consultation’ clinics have been set up throughout the French territories. Aimed at teenagers who are experiencing difficulties as a result of their use of cannabis or other drugs, as well as their parents, these facilities are anonymous, free and open to all. They are located in the major French cities for easy access. Consultations are carried out by professionals trained in the use of evaluation tools and brief interventions that deal with addictions, and are also able to identify social, medical or psychiatric services appropriate for clients needing specialised care. This new type of structure is to be subjected a follow-up study. The first available data from the first 2 or 3 months of operation show attendance figures of 3 500–4 000 individuals per month, of whom 2 000–2 500 were cannabis users (the others being parents, relatives and youth workers). Alternative strategies are to offer short but structured courses with around 10 group sessions (Denmark, Germany, the Netherlands, Austria). An accompanying manual, SKOLL (self-control training), has been launched by a Dutch-German EUREGIO project.
Les centres spécifiques de conseils sur la drogue sont courants en Allemagne, en France et aux Pays‑Bas. Depuis janvier 2005, plus de 250 centres de «consultation cannabis» ont ouvert leurs portes sur tout le territoire français. Destinées aux adolescents en difficulté en raison de leur usage de cannabis ou d'autres drogues, ainsi qu’à leurs parents, ces structures sont anonymes, gratuites et ouvertes à tous. Elles sont situées dans les grandes villes de France pour un accès aisé. Les consultations sont données par des professionnels formés à l'utilisation d'outils d'évaluation et à des interventions brèves en matière d’addiction. Ces professionnels sont également capables de désigner les services sociaux, médicaux ou psychiatriques adaptés aux patients qui nécessitent des soins spécialisés. Ce nouveau type de structure doit faire l’objet d’une étude de suivi. Les premières données disponibles après deux ou trois mois de fonctionnement donnent des chiffres de fréquentation compris entre 3 500 et 4 000 personnes par mois, dont quelque 2 000 ou 2 500 usagers de cannabis (les autres étant des parents, des membres de la famille et des éducateurs). D'autres stratégies consistent à proposer des stages de courte durée, mais structurés, comprenant une dizaine de séances de groupe (Allemagne, Danemark, Pays‑Bas, Autriche). Un manuel d'accompagnement SKOLL (formation au contrôle de soi) a été lancé dans le cadre d'un projet EUREGIO néerlandais et allemand.
En Alemania, Francia y los Países Bajos existe un nutrido número de centros específicos de asesoramiento en materia de drogas. Desde enero de 2005, se han abierto en Francia más de 250 clínicas de «asesoramiento en materia de cannabis». Dirigidos a adolescentes que estén pasando por dificultades a raíz del consumo de cannabis u otras drogas, así como a sus familiares, estos centros respetan el anonimato, son gratuitos y están abiertos a todo el mundo. Se encuentran ubicados en las principales ciudades francesas para facilitar el acceso. El asesoramiento corre a cargo de profesionales con formación en el uso de herramientas de evaluación y de intervenciones breves para tratar las adicciones, y que son, asimismo, capaces de identificar los servicios sociales, médicos o psiquiátricos adecuados para los pacientes que requieren una asistencia especializada. Este nuevo tipo de estructura debe ser sometido a un estudio de seguimiento. Los primeros datos disponibles de los dos o tres primeros meses de funcionamiento de este sistema muestran que cada mes acuden a estos centros entre 3 500 y 4 000 personas, de las cuales entre 2 000 y 2 500 consumen cannabis (los demás son padres, parientes y trabajadores sociales). Existen estrategias alternativas que consisten en ofrecer cursos de corta duración pero bien estructurados con unas diez sesiones en grupo (Alemania, Dinamarca, Países Bajos, Austria). En el marco del proyecto neerlandés-alemán EUREGIO se ha publicado un manual de acompañamiento sobre el programa de formación SKOLL (técnicas de autocontrol).
In Germania, Francia e Paesi Bassi sono diffusi centri di consulenza specializzati in droghe particolari. Dal gennaio 2005 sono state create in tutta la Francia più di 250 cliniche di “consulenza sulla cannabis”. Destinate agli adolescenti in difficoltà a causa dell’abitudine al consumo di cannabis o di altre sostanze, nonché ai loro genitori, queste strutture sono anonime, gratuite e aperte a tutti. Per favorire l’accesso della popolazione, sono distribuite un po’ in tutte le principali città francesi. Le consulenze vengono prestate da professionisti esperti nell’uso degli strumenti di valutazione e negli interventi di breve durata, specializzati nelle tossicodipendenze e in grado di individuare inoltre i servizi sociali, medici o psichiatrici più adeguati per i pazienti che necessitano di cure specialistiche. Questo nuovo tipo di struttura verrà sottoposto a uno studio di follow-up. Dai primi dati disponibili dopo circa 2-3 mesi di operatività emerge una partecipazione di 3 500-4 000 persone al mese, di cui 2 000-2 500 consumatori di cannabis (il resto è costituito da genitori, parenti e assistenti sociali). Le strategie alternative devono offrire corsi brevi, ma ben strutturati, con circa 10 incontri di gruppo (Germania, Danimarca, Paesi Bassi, Austria). Nel quadro del progetto EUREGIO sviluppato congiuntamente da Paesi Bassi e Germania è stato lanciato un manuale di accompagnamento intitolato SKOLL (formazione all’autocontrollo).
Os centros de aconselhamento específico são frequentes na Alemanha, em França e nos Países Baixos. Desde Janeiro de 2005 foram criadas mais de 250 clínicas de “consulta de cannabis” nos territórios franceses. Destinadas a adolescentes em dificuldades por consumirem cannabis ou outras drogas, bem como aos pais, estes centros garantem o anonimato, são gratuitos e acessíveis a todos, estando situadas nas principais cidades francesas, para facilitar o seu acesso. As consultas são efectuadas por profissionais treinados na utilização de instrumentos de avaliação e intervenções de curta duração no tratamento das dependências, e que também conseguem identificar os serviços sociais, médicos ou psiquiátricos adequados para os utentes que necessitam de cuidados especializados. Este novo tipo de estrutura deverá ser objecto de um estudo de acompanhamento. Os primeiros dados disponíveis sobre os primeiros 2 ou 3 meses de funcionamento revelam números de atendimento na ordem de 3 500 – 4 000 utentes por mês, 2 000 – 2 500 dos quais consumidores de cannabis (sendo os restantes pais, familiares e animadores juvenis). Entre as estratégias alternativas contam-se a oferta de cursos curtos mas estruturados com cerca de dez sessões em grupo (Alemanha, Dinamarca, Países Baixos, Áustria). Um projecto EUREGIO neerlandês-alemão lançou um manual de acompanhamento SKOLL (formação em matéria de auto-controlo).
Ειδικά κέντρα συμβουλευτικής για τα ναρκωτικά απαντώνται συχνά στη Γερμανία, τη Γαλλία και τις Κάτω Χώρες. Από τον Ιανουάριο του 2005, περισσότερες από 250 κλινικές «συμβουλευτικής υποστήριξης και καθοδήγησης για την κάνναβη» δημιουργήθηκαν σε όλη την επικράτεια της Γαλλίας. Απευθυνόμενες σε εφήβους που αντιμετωπίζουν δυσκολίες εξαιτίας της χρήσης κάνναβης ή άλλων ναρκωτικών, αλλά και στους γονείς τους, οι εγκαταστάσεις αυτές προσφέρουν ανωνυμία, παρέχουν τις υπηρεσίες τους δωρεάν και είναι ανοιχτές σε όλους. Βρίσκονται στις μεγάλες γαλλικές πόλεις για εύκολη πρόσβαση. Οι υπηρεσίες συμβουλευτικής παρέχονται από επαγγελματίες που είναι εκπαιδευμένοι στη χρήση εργαλείων αξιολόγησης και σε σύντομες παρεμβάσεις για την αντιμετώπιση εξαρτήσεων, οι οποίοι μπορούν να προσδιορίσουν τις κατάλληλες κοινωνικές, ιατρικές ή ψυχιατρικές υπηρεσίες για άτομα που χρειάζονται εξειδικευμένη περίθαλψη. Αυτός ο νέος τύπος δομής θα αποτελέσει αντικείμενο μελέτης παρακολούθησης. Σύμφωνα με τα πρώτα διαθέσιμα στοιχεία για τους πρώτους 2 ή 3 μήνες λειτουργίας, η προσέλευση ανέρχεται σε 3 500–4 000 άτομα τον μήνα, από τα οποία 2 000–2 500 είναι χρήστες ναρκωτικών (οι υπόλοιποι είναι γονείς, συγγενείς και άτομα που ασκούν επαγγέλματα που σχετίζονται με τους νέους). Οι εναλλακτικές στρατηγικές συνίστανται στην παροχή σύντομων αλλά δομημένων σειρών μαθημάτων που περιλαμβάνουν περίπου 10 ομαδικές συνεδρίες (Γερμανία, Δανία, Κάτω Χώρες, Αυστρία). Ένα συνοδευτικό εγχειρίδιο με τίτλο SKOLL (εκπαίδευση στον αυτοέλεγχο) εκπονήθηκε στο πλαίσιο ενός ολλανδογερμανικού σχεδίου EUREGIO.
Specifieke centra voor drugscounseling zijn wijdverbreid in Duitsland, Frankrijk en Nederland. Sinds januari 2005 zijn er meer dan 250 “cannabis consultatie”-klinieken opgezet in de Franse departementen. De diensten die ze aanbieden, die zowel bedoeld zijn voor teenagers die met problemen kampen vanwege hun gebruik van cannabis of andere drugs, als voor hun ouders, zijn anoniem, gratis en voor iedereen toegankelijk. Met het oog op de bereikbaarheid bevinden zij zich in de grote Franse steden. De consultaties worden uitgevoerd door professionals die zijn opgeleid in het gebruik van evaluatie-instrumenten en korte interventies op het vlak van verslaving, en zij kunnen cliënten die behoefte hebben aan specifieke zorg tevens doorverwijzen naar sociale, medische of psychiatrische diensten. Er zal vervolgonderzoek worden gedaan naar deze nieuwe structuur. De eerste beschikbare gegevens over de eerste 2 of 3 maanden sinds de opening laten bezoekersaantallen zien van 3 500-4 000 personen per maand, waarvan 2 000-2 500 cannabisgebruikers (de rest waren ouders, familieleden en jongerenwerkers). Alternatieve strategieën bestaan in het aanbieden van korte maar gestructureerde cursussen met ongeveer 10 groepssessies (Duitsland, Denemarken, Nederland, Oostenrijk). In het kader van een Nederlands-Duits EUREGIO-project is het initiatief genomen tot het schrijven van een begeleidende handleiding, SKOLL (zelfbeheersingstraining).
V Německu, Francii a Nizozemsku jsou častá protidrogová poradenská centra specializovaná na konkrétní drogu. Od ledna 2005 bylo na území Francie založeno více než 250 klinik pro poradenství v souvislosti s konopím. Tato zařízení jsou anonymní, bezplatná a otevřená pro všechny. Zaměřují se na adolescenty, kteří mají problémy v důsledku užívání konopí nebo jiných drog, a na jejich rodiče. Pro zajištění snadnému přístupu se nacházejí ve velkých francouzských městech. Poradenství provádějí odborníci, kteří jsou vyškoleni v použití hodnotících nástrojů a krátkých intervencí v souvislosti se závislostmi a kteří jsou u pacientů s potřebou specializované péče schopni určit vhodné sociální, zdravotnické či psychiatrické služby. Tento nový typ struktury bude předmětem navazující studie. První dostupné údaje za první 2 až 3 měsíce provozu vykazují návštěvu 3 500–4 000 osob měsíčně, z nichž 2 000–2 500 tvořili uživatelé konopí (zbylou část představují rodiče, příbuzní a pracovníci s mládeží). K alternativním strategiím patří nabídka krátkých, ale strukturovaných kurzů obsahujících přibližně deset skupinových sezení (Německo, Dánsko, Nizozemsko, Rakousko). Nizozemsko-německý projekt EUREGIO zavedl doprovodný manuál SKOLL (kurzy sebeovládání).
Specifikke narkotikarådgivningscentre er udbredte i Tyskland, Frankrig og Nederlandene. Siden januar 2005 er der oprettet over 250 "cannabiskonsultationsklinikker” i Frankrig. Disse tilbud, som er rettet mod teenagere, der har vanskeligheder som følge af deres brug af cannabis eller andre stoffer, samt deres forældre, er anonyme, gratis og tilgængelige for alle. De er placeret i de større franske byer, så der er let adgang til dem. Konsultationer udføres af fagfolk, der er uddannet i at anvende evalueringsværktøjer og korte interventioner i forbindelse med afhængighedstilstande og også er i stand til at finde frem til, hvilke sociale, lægelige eller psykiatriske tilbud, der er velegnede til klienter med behov for specialiseret behandling. Denne nye form for struktur vil blive genstand for en opfølgende undersøgelse. De første data, der foreligger fra de første 2–3 måneder af projektet, viser et deltagerantal på 3 500–4 000 personer pr. måned, hvoraf 2 000–2 500 var cannabisbrugere (de øvrige var forældre, slægtninge og ungdomsarbejdere). Alternative strategier er at tilbyde korte, men strukturerede kurser med ca. 10 gruppesessioner (Tyskland, Danmark, Nederlandene, Østrig). En ledsagende manual, SKOLL (selvkontroltræning) er blevet lanceret som led i et nederlandsk-tysk EUREGIO-projekt.
Saksamaal, Prantsusmaal ja Madalmaades on palju uimastialase nõustamise keskuseid. Alates 2005. a jaanuarist on Prantsusmaal avatud kokku rohkem kui 250 kanepiteemalise nõustamise kliinikut. Need kanepi või muude uimastite tarbimise tõttu raskustesse sattunud teismelistele ja ka nende vanematele mõeldud keskused on anonüümsed, tasuta ja kõigile avatud. Juurdepääsetavuse huvides asuvad need Prantsusmaa suuremates linnades. Nõustajateks on asjatundjad, kes on saanud väljaõppe sõltuvuse hindamise vahendite ja lühiajaliste sekkumismeetmete kasutamise osas ning kes oskavad otsustada, milline sotsiaalne, meditsiiniline või psühhiaatriline teenus on sobiv erihooldust vajavatele klientidele. Selle uut tüüpi projekti kohta tehakse järelkontrolli uuring. Esmaste kättesaadavate andmete alusel esimese kahe-kolme tegevuskuu kohta oli külastatavus 3500–4000 inimest kuus, kellest 2000–2500 olid kanepitarbijad (ülejäänud olid nende vanemad, sugulased ja noorsootöötajad). Alternatiivseks variandiks on pakkuda lühikesi struktureeritud kursusi, mis koosnevad umbes kümnest rühmatunnist (Saksamaal, Taanis, Madalmaades, Austrias). Madalmaade-Saksa ühisprojekti EUREGIO raames on välja antud kursust täiendav käsiraamat SKOLL (enesekontrolli treening).
Saksassa, Ranskassa ja Alankomaissa on paljon huumeneuvontaan erikoistuneita keskuksia. Eri puolille Ranskaa on tammikuusta 2005 lähtien perustettu yli 250 ”kannabisneuvontaklinikkaa”. Ne tarjoavat nimettömiä, ilmaisia ja kaikille avoimia palveluja kannabiksen tai muiden huumeiden käytön takia vaikeuksiin joutuneille nuorille ja heidän vanhemmilleen. Keskukset on sijoitettu Ranskan suurimpiin kaupunkeihin, jotta ne olisivat helposti asiakkaiden ulottuvilla. Niissä työskentelevät neuvojat ovat ammattilaisia, jotka on koulutettu käyttämään arviointivälineitä ja antamaan lyhythoitoa riippuvuusongelmiin. Neuvojat voivat myös ohjata sosiaali-, lääkärin- tai psykiatristen palvelujen piiriin asiakkaat, jotka tarvitsevat erikoishoitoa. Tästä uudentyyppisestä palvelumallista aiotaan laatia seurantatutkimus. Hankkeen ensimmäisiltä kahdelta tai kolmelta toimintakuukaudelta saatujen alustavien lukujen mukaan keskuksissa käy kuukausittain noin 3 500–4 000 henkilöä, joista 2 000–2 500 on kannabiksen käyttäjiä (muut kävijät ovat vanhempia, sukulaisia ja nuorisotyöntekijöitä). Vaihtoehtoisista strategioista voidaan mainita käyttäjille tarjotut lyhyet mutta jäsennetyt kurssit, jotka koostuvat noin 10 ryhmäistunnosta (Saksa, Tanska, Alankomaat, Itävalta). Hollantilais-saksalaisessa EUREGIO-hankkeessa on julkaistu kursseihin liittyvä käsikirja, SKOLL (self-control training, itsehillinnän opettelu).
Németországban, Franciaországban és Hollandiában gyakoriak a speciális drogtanácsadó központok. A francia területeken 2005. január óta több mint 250 „kannabisz konzultációs” klinikát hoztak létre. A kannabisz vagy más kábítószer használata következtében nehézségekkel szembesülő tizenévesek és szüleik segítésére hivatott intézmények anonim, ingyenes és mindenki előtt nyitva álló szolgáltatást nyújtanak, illetve a könnyebb hozzáférhetőség érdekében a nagyobb francia városokban találhatók. A konzultációkat olyan szakemberek végzik, akiket felkészítettek a függőségekkel kapcsolatos értékelő eszközök és rövid beavatkozások használatára, és a speciális gondozást igénylő pácienseknek megfelelő szociális, orvosi vagy pszichiátriai szolgálatokat is meg tudják nevezni. Ezt az újfajta struktúrát még egy nyomon követéses vizsgálatnak kell alávetni. A működés első 2–3 hónapjáról rendelkezésre álló adatok havi 3500–4000 fős látogatottságot jeleznek, akik közül 2000–2500-an maguk a kannabiszhasználók voltak (a többiek a szülők, rokonok, illetve ifjúságvédelmi felelősök). A különféle stratégiák a résztvevőknek rövid, de strukturált kurzusokat kívánnak biztosítani, körülbelül 10 csoportüléssel (Németország, Dánia, Hollandia, Ausztria). A kurzushoz tartozó kézikönyvet, a SKOLL-t (képzés az önkontrollról) egy holland–német EUREGIO projektben állították össze.
Egne narkotikarådgivningssentre er vanlige i Tyskland, Frankrike og Nederland. Siden januar 2005 er mer enn 250 ”cannabiskonsultasjonsklinikker” opprettet i Frankrike. Rådgivningen er anonym, gratis og åpen for alle, og tilbudet er rettet mot tenåringer som har problemer i forbindelse med bruken av cannabis eller andre stoffer, og deres foreldre. Tilbudet finnes i de store byene i Frankrike, for å være lett tilgjengelig. De ansatte er fagfolk som har trening i å bruke evalueringsverktøy og korte intervensjoner i behandlingen av avhengige. De kan også vurdere hvilke sosiale, medisinske eller psykiatriske tjenester som klienter med spesielle behov må vises videre til. Denne nye typen strukturer skal vurderes i en oppfølgingsstudie. Tilgjengelige tall for de første 2-3 månedenes drift viser at mellom 3 500 og 4 000 personer har henvendt seg til disse sentrene hver måned. Av disse var 2 000-2 500 cannabisbrukere (de andre var foreldre, slektninger og ungdomsarbeidere). En alternativ strategi er å tilby korte, men strukturerte kurs med ca. 10 gruppemøter (Tyskland, Danmark, Nederland, Østerrike). Det tysk/nederlandske prosjektet EUREGIO har utgitt håndboken SKOLL (”self-control training” – trening i selvkontroll) til bruk i dette opplegget.
Wyspecjalizowane ośrodki doradztwa antynarkotykowego występują licznie w Niemczech, we Francji i w Holandii. Od stycznia 2005 r. we wszystkich terytoriach francuskich utworzono ponad 250 klinik oferujących „konsultacje w zakresie konopi indyjskich”. Usługi te są skierowane do nastolatków doświadczających trudności spowodowanych zażywaniem konopi indyjskich lub innych narkotyków, a także do ich rodziców. Konsultacji udziela się anonimowo, bezpłatnie i są one dostępne dla wszystkich. Dla ułatwienia dostępu ulokowano je w dużych francuskich miastach. Konsultacje prowadzą specjaliści przeszkoleni w stosowaniu narzędzi oceny oraz krótkich działań interwencyjnych w zakresie uzależnień, którzy są w stanie określić usługi społeczne, medyczne lub psychiatryczne odpowiednie dla pacjenta wymagającego specjalistycznej opieki. Ten nowy rodzaj usług zostanie poddany dalszym badaniom. Według danych dostępnych po pierwszych dwóch lub trzech miesiącach ich funkcjonowania liczba osób odwiedzających ośrodki wyniosła 3500–4000 miesięcznie, z czego 2000–2500 stanowią osoby zażywające konopie indyjskie (pozostali to rodzice, krewni i osoby pracujące z młodzieżą). Alternatywne strategie przewidują krótkie, ale odpowiednio zorganizowane kursy szkoleniowe obejmujące około 10 sesji grupowych (w Niemczech, Danii, Holandii i Austrii). Towarzyszy im podręcznik SKOLL (do kształcenia w zakresie samokontroli), wydany w ramach holendersko-niemieckiego projektu EUREGIO.
Centre de consiliere specifică privind drogurile se găsesc în număr mare în Germania, Franţa şi Ţările de Jos. Din ianuarie 2005, s-au înfiinţat peste 250 de clinici de „consultanţă privind canabisul” pe întreg teritoriul Franţei. Destinate adolescenţilor care se confruntă cu dificultăţi ca urmare a consumului de canabis sau de alte droguri, precum şi părinţilor lor, aceste unităţi sunt anonime, gratuite şi deschise pentru toţi. Acestea sunt localizate în oraşele franceze importante pentru facilitarea accesului. Consultările sunt efectuate de profesionişti formaţi în utilizarea instrumentelor de evaluare şi intervenţii rapide în caz de dependenţe şi care sunt, de asemenea, în măsură să identifice serviciile sociale, medicale sau psihiatrice potrivite pentru pacienţii care au nevoie de îngrijire specializată. Acest nou tip de structură va face obiectul unui studiu ulterior. Primele date disponibile din primele 2 sau 3 luni de funcţionare indică o frecvenţă de 3 500–4 000 de persoane pe lună, din care 2 000–2 500 au fost consumatori de canabis (ceilalţi fiind părinţi, rude şi asistenţi sociali pentru tineri). Unele strategii alternative vor oferi cursuri scurte, dar structurate, cu aproximativ 10 sesiuni de grup (Germania, Danemarca, Ţările de Jos, Austria). Un proiect EUREGIO germano-olandez a lansat un manual asociat acestor cursuri, SKOLL (pregătire în domeniul stăpânirii de sine).
Špecifické protidrogové poradenské strediská sú časté v Nemecku, vo Francúzku a v Holandsku. Od januára 2005 bolo vo francúzskych teritóriách zriadených viac ako 250 kliník pre „konzultácie o kanabise“. Tieto zariadenia, ktoré sú zamerané na tínedžerov, ktorí majú ťažkosti v dôsledku užívania kanabisu alebo iných drog, ako aj ich rodičov, sú anonymné, bezplatné a otvorené pre všetkých. Nachádzajú sa vo veľkých francúzskych mestách kvôli ľahkému prístupu. Konzultácie poskytujú odborníci vyškolení v používaní hodnotiacich nástrojov a krátkych zásahov, ktorí sa zaoberajú závislosťami a sú aj schopní identifikovať sociálne, lekárske alebo psychiatrické služby, vhodné pre klientov, ktorí potrebujú špecializovanú starostlivosť. Tento nový typ štruktúry je predmetom následnej štúdie. Prvé dostupné údaje z prvých 2 alebo 3 mesiacov prevádzky ukazujú údaje o návštevnosti 3 500 – 4 000 jednotlivcov za mesiac, z ktorých 2 000 – 2 500 boli užívatelia kanabisu (ostatní boli rodičia, príbuzní a pracovníci s mládežou). Alternatívnymi stratégiami je ponúkanie krátkych, ale štruktúrovaných kurzov s približne 10 skupinovými sedeniami (Nemecko, Dánsko, Holandsko, Rakúsko). Sprievodná príručka SKOLL (tréning sebakontroly) bola zavedená holandsko-nemeckým projektom EUREGIO.
Posebni centri za svetovanje o drogah so pogosti v Nemčiji, Franciji in na Nizozemskem. Od januarja 2005 je bilo na francoskem ozemlju ustanovljenih več kot 250 klinik za "svetovanje o konoplji". Ker so ti centri namenjeni mladostnikom, ki se spopadajo s težavami zaradi uživanja konoplje ali drugih drog, in njihovim staršem, so anonimni, brezplačni in vsem dostopni. Zaradi lažje dostopnosti so v velikih francoskih mestih. Svetovanje izvajajo strokovnjaki, usposobljeni za uporabo orodij za vrednotenje in kratke intervencije, ki se ukvarjajo z zasvojenostjo, lahko pa tudi poiščejo socialne, zdravstvene ali psihiatrične službe, ustrezne za uživalce, ki potrebujejo specializirano oskrbo. Ta nova vrsta organiziranosti bo predmet naknadne študije. Prvi razpoložljivi podatki iz prvih dveh ali treh mesecev delovanja kažejo, da jih je obiskalo od 3500 do 4000 oseb na mesec, od tega od 2000 do 2500 uživalcev konoplje (drugi so bili starši, sorodniki in osebe, ki delajo z mladimi). Druge strategije ponujajo kratke, vendar strukturirane tečaje s približno 10 skupinskimi predavanji (Nemčija, Danska, Nizozemska, Avstrija). Spremljajoči priročnik SKOLL (samonadzorovano usposabljanje) je bil izdan v okviru nizozemsko-nemškega projekta EUREGIO.
Särskilda rådgivningscentrum är vanliga i Tyskland, Frankrike och Nederländerna. Sedan januari 2005 har fler än 250 kliniker för ”cannabisrådgivning” inrättats i de franska territorierna. Verksamheten riktar sig till tonåringar som har svårigheter på grund av användning av cannabis eller andra droger, och till deras föräldrar. Rådgivningen lämnas anonymt, gratis och står öppen för alla. För att underlätta tillträdet till denna service finns dessa centra i de stora franska städerna. För rådgivningen står personal som är utbildad i användning av utvärderingsverktyg och korta ingripanden som rör missbruk, och den kan också finna lämpliga sociala, medicinska eller psykiatriska tjänster för de klienter som behöver specialiserad vård. Denna nya typ av struktur ska bli föremål för en uppföljningsstudie. De första tillgängliga uppgifterna från de första 2 eller 3 månadernas verksamheter visar 3 500–4 000 besök per månad, varav 2 000–2 500 var cannabisanvändare (de övriga var föräldrar, släktingar och ungdomsarbetare). Alternativa strategier ska erbjuda korta men strukturerade kurser med cirka 10 gruppmöten (Tyskland, Danmark, Nederländerna, Österrike). En åtföljande handledning, SKOLL (träning i självbehärskning), har givits ut av ett tyskt-holländskt EUREGIO projekt.
Özel uyuşturucu danışmanlık merkezleri Almanya, Fransa ve Hollanda’da yaygındır. Ocak 2005’ten beri, Fransa topraklarında 250’nin üzerinde ‘esrar danışma’ kliniği kurulmuştur. Esrar veya başka uyuşturucular kullandıklarından ötürü zorluklar yaşayan 13 ila 19 yaşındaki gençler ile anne babalarını hedefleyen bu servisler anonim, bedava ve herkese açıktır. Kolay erişim için Fransa’nın belli başlı şehirlerinde bulunmaktadırlar. Danışma servisleri, bağımlılıklarla ilgili değerlendirme araçlarının kullanımı ve kısa müdahaleler üzerine eğitim görmüş olmanın yanında, özel bakım gerektiren hastalara uygun sosyal, tıbbi veya psikiyatrik servisleri de saptayabilen uzmanlar tarafından verilmektedir. Bu yeni türdeki yapı bir takip araştırmasına tabi olacaktır. İlk 2 veya 3 çalışma ayından elde edilen ilk veriler ayda 3.500-4.000 bireyin katılımını göstermekte olup bunların 2.000-2.500’ü esrar kullanıcısıdır (diğerleri anne babalar, akrabalar ve gençlik çalışanlarıdır). Alternatif stratejilerin yaklaşık 10 grup oturumuyla kısa ama yapılandırılmış kurslar sunması beklenmektedir (Almanya, Danimarka, Hollanda, Avusturya). Bunun bir elkitabı olan SKOLL (öz kontrol eğitimi), bir Hollanda-Almanya projesi olan EUREGIO tarafından çıkarılmıştır.
Īpaši narkotiku konsultāciju centri ir izplatīti Vācijā, Francijā un Nīderlandē. Kopš 2005. gada janvāra vairāk nekā 250 ,,kaņepju konsultāciju klīnikas” ir atvērtas Francijas teritorijās. Šo centru mērķgrupa ir tīņi ar kaņepju vai citu narkotiku lietošanas problēmām, kā arī šo pusaudžu vecāki; centri ir anonīmi, bezmaksas un atvērti ikvienam. Lai padarītu tos pieejamākus, centri ir izvietoti lielākajās Francijas pilsētās. Konsultācijas sniedz profesionāļi, kas ir apmācīti piemērot novērtēšanas instrumentus un īslaicīgus atkarību novēršanas pasākumus, kā arī noteikt, kādi sociālie, medicīnas vai psihiatru pakalpojumi būtu vispiemērotākie pacientiem, kam ir vajadzīga speciāla aprūpe. Šīs jauna veida struktūras ir paredzēts pētīt papildus. Sākotnēji pieejamie dati par pirmo 2 līdz 3 mēnešu darbību rāda, ka klīnikām mēnesī ir bijuši 3500–4000 apmeklētāju, tostarp 2000–2500 kaņepju lietotāji (pārējie apmeklētāji ir bijuši vecāki, radinieki un jaunatnes darbinieki). Alternatīvas stratēģijas piedāvā īslaicīgus, bet strukturētus kursus ar aptuveni 10 grupu nodarbībām (Vācijā, Dānijā, Nīderlandē, Austrijā). Saskaņā ar Nīderlandes un Vācijas EUREGIO projektu ir izdota papildinoša rokasgrāmata SKOLL (paškontroles apguve).
  Vorwort  
Dies soll jedoch weder die enormen Anstrengungen, die europaweit unternommen wurden, um derartige Probleme in Angriff zu nehmen, noch die greifbaren Fortschritte schmälern, die bereits erzielt wurden.
A reflection on the information available also reminds us of the need for continued vigilance and of the dangers of complacency. Warning notes are sounded in this report in respect of drug-related HIV infections and drug-related deaths. Nonetheless, in Europe as a whole, a tremendous effort has been made to address these sorts of problems, and tangible progress has been made. This has meant that European policy makers have had to make difficult choices, and they have largely done so after carefully studying the available evidence. Such a policy perspective should be applauded. The global debate on the drug problem is not short on rhetoric regarding the need for a balanced and evidence-based approach. In Europe, perhaps more than anywhere else, this rhetoric has become reality. Despite differences between our Member States in the details of the drug problems they each face and in their priorities for action, there is common agreement on the importance of sharing information and cooperating in order to reduce the supply of drugs as well as on the need to balance supply reduction activities with demand reduction measures, and there is a growing consensus regarding the need to be guided by the evidence in making hard choices about what programmes and actions are in the best interests of our citizens. This European approach is manifested not only in the new European drug strategy, but also in the national drug strategies that our Member States have adopted, in the stronger and more unified voice that emerges from Europe on this issue, and in the work of the EMCDDA as we strive to play our part in facilitating informed policy making by providing an unbiased and scientifically rigorous analysis of the information available on the drug phenomenon in Europe.
Une réflexion sur les informations disponibles nous rappelle également les dangers de la complaisance et la nécessité de ne pas baisser la garde. Le présent rapport se fait l’écho d’avertissements concernant les infections au VIH et les décès liés à la drogue. Néanmoins, dans l’ensemble de l’Europe, un effort considérable a été déployé pour aborder ce type de problèmes, et des progrès tangibles ont été réalisés, ce qui signifie que les décideurs européens ont dû faire des choix difficiles et qu’ils y ont largement procédé après une analyse minutieuse des preuves en présence. Une telle perspective politique mérite des applaudissements. Dans sa globalité, le débat sur le problème de la drogue n’est pas avare d’une rhétorique équilibrée et axée sur les preuves. En Europe, plus peut-être que partout ailleurs, cette rhétorique est devenue réalité. En dépit des différences existant entre nos États membres dans le détail des problèmes de drogue qu’ils doivent affronter et dans leurs priorités d’action, ils reconnaissent d’un commun accord l’importance de partager des informations et de coopérer afin de réduire l’offre de drogue, de même que la nécessité d’équilibrer les activités de réduction de l’offre avec des mesures de réduction de la demande, et ils s’inscrivent dans un consensus toujours plus large sur la nécessité de se laisser guider par les preuves en présence dès lors qu’il faut faire des choix difficiles sur les meilleurs programmes et actions à mettre en œuvre dans l’intérêt des citoyens. Cette approche européenne se matérialise non seulement dans la nouvelle stratégie antidrogue de l’UE, mais aussi dans les stratégies nationales antidrogue que nos États membres ont adoptées, dans la voix plus forte et plus unifiée que fait entendre l’Europe sur ce sujet, ainsi que dans les travaux de l’OEDT, dans la mesure où nous nous efforçons de remplir notre mission en facilitant la prise de décisions éclairées par la mise à disposition d’analyses scientifiques rigoureuses et non biaisées des informations disponibles sur le phénomène de la drogue en Europe.
Una reflexión sobre la información de que hoy disponemos nos recuerda también la necesidad de no bajar la guardia y nos previene de los peligros de la complacencia. En este informe suenan voces que alertan sobre las infecciones por VIH en el contexto de las drogas y de las muertes relacionadas con drogas. En cualquier caso, en Europa se ha hecho en general un gran esfuerzo por tratar este tipo de problemas, y los avances logrados son palpables. Ello significa que los políticos europeos han tenido que tomar decisiones difíciles, y que lo han hecho tras estudiar minuciosamente todos los datos a su alcance, una forma de hacer política digna de aplauso. En el debate global sobre el problema de las drogas abunda la retórica sobre la necesidad de un planteamiento equilibrado y basado en hechos concretos: en Europa, tal vez más que en ningún otro lugar, hemos pasado de las palabras a los hechos. Pese a las diferencias entre los Estados miembros en cuestiones de detalle sobre los problemas que la droga les plantea y las prioridades de actuación, todos ellos coinciden en la importancia de compartir la información y de colaborar para reducir la oferta de drogas, así como en la necesidad de equilibrar las acciones destinadas a reducir la oferta con las que pretenden reducir la demanda. Además, cada vez es mayor el consenso sobre la necesidad de que sean los datos fehacientes los que orienten las decisiones sobre qué programas y acciones son los mejores para nuestros ciudadanos. Este planteamiento europeo se manifiesta no sólo en la nueva estrategia europea en materia de drogas que han adoptado los Estados miembros, sino en la aparición en Europa de una voz más fuerte y unísona en esta materia y en el trabajo del OEDT, donde nos esforzamos por cumplir nuestra misión de facilitar a los políticos la toma de decisiones ofreciéndoles unos análisis imparciales y de rigor científico de la información sobre el fenómeno de las drogas en Europa.
Le informazioni di cui disponiamo ci inducono inoltre a riflettere sulla necessità di una sorveglianza costante, evitando i pericoli che potrebbe comportare il compiacimento dei risultati ottenuti. Nella presente relazione vengono lanciati segnali di allarme per quanto riguarda le infezioni da HIV connesse con la droga ed i decessi connessi con la droga. Ciò nonostante, in tutt’Europa è stato fatto uno sforzo immane per affrontare questo tipo di problemi e sono stati fatti notevoli progressi, il che significa che i decisori politici europei hanno dovuto operare scelte difficili e lo hanno fatto ampiamente, studiando con attenzione le testimonianze disponibili. Una prospettiva strategica di questo tipo deve essere applaudita. Nell’ambito del dibattito globale sul problema della droga si parla molto della necessità di un approccio bilanciato e basato sull’evidenza. In Europa, forse più che altrove, questo discorso è stato messo in pratica. Nonostante le differenze fra i nostri Stati membri per quanto riguarda taluni aspetti dei problemi di droga che devono affrontare e le loro priorità d’azione, tutti questi Stati sono d’accordo sul fatto che è importante scambiare informazioni e cooperare al fine di ridurre l’offerta di droga e che è necessario bilanciare le attività di riduzione dell’offerta con misure di riduzione della domanda e sono sempre più d’accordo sul fatto che è necessario basarsi su prove oggettive quando si tratta di fare scelte importanti circa i programmi e le azioni da adottare nell’interesse dei nostri cittadini. Questo approccio europeo si manifesta non soltanto nella nuova strategia europea antidroga, ma anche nelle strategie nazionali in materia adottate dai nostri Stati membri, nel tono più deciso e più unanime che si leva dall’Europa su questo tema e nell’attività dell’OEDT, che si adopera strenuamente per svolgere il suo compito di favorire una presa di decisioni informata fornendo un’analisi oggettiva e scientificamente rigorosa delle informazioni disponibili sul fenomeno della droga in Europa.
Uma reflexão sobre a informação disponível recorda igualmente a necessidade de uma vigilância contínua e os perigos da complacência. O presente relatório alerta para as infecções pelo VIH e as mortes associadas ao consumo de droga. Não obstante, no conjunto da Europa, têm sido envidados enormes esforços para sanar este tipo de problemas, tendo‑se já alcançado progressos tangíveis. Tal significou para os decisores políticos europeus a imposição de opções difíceis, em grande medida realizadas após uma análise exaustiva das provas disponíveis. Esta perspectiva política é digna de louvor. O debate global sobre o problema da droga revela-se bastante retórico no que respeita à necessidade de uma abordagem equilibrada e baseada em provas. Na Europa, talvez mais do que em qualquer outra parte, esta retórica tornou-se realidade. Apesar das diferenças entre Estados‑Membros no que se refere às particularidades dos problemas de droga que cada um enfrenta e às suas prioridades de acção, existe acordo sobre a importância de partilhar informação e cooperar no sentido de reduzir a oferta de drogas, bem como sobre a necessidade de equilibrar as acções de redução de oferta com as medidas de redução da procura. Verifica-se igualmente um consenso crescente quanto à necessidade de basear em provas as escolhas difíceis sobre os programas e as acções de maior interesse para os cidadãos. Esta abordagem europeia manifesta-se não apenas na nova estratégia comunitária de luta contra a droga, mas igualmente nas estratégias nacionais de luta contra a droga adoptadas pelos Estados-Membros, na voz mais forte e unificada que emerge da Europa no que concerne esta questão, e no trabalho do OEDT, que procura desempenhar o seu papel de facilitador de decisões políticas fundamentadas, fornecendo uma análise imparcial e cientificamente rigorosa das informações disponíveis sobre o fenómeno da droga na Europa.
Ο προβληματισμός σχετικά με τις διαθέσιμες πληροφορίες μας υπενθυμίζει επίσης την ανάγκη για συνεχή επαγρύπνηση καθώς και τους κινδύνους που εγκυμονεί ο εφησυχασμός. Στην παρούσα έκθεση διατυπώνονται προειδοποιήσεις σχετικά με τα λοιμώδη νοσήματα και τους θανάτους που συνδέονται με τα ναρκωτικά. Ωστόσο, σε ολόκληρη την Ευρώπη έχουν καταβληθεί τεράστιες προσπάθειες για την αντιμετώπιση αυτού του είδους των προβλημάτων και έχει σημειωθεί πραγματική πρόοδος. Αυτό σημαίνει ότι οι Ευρωπαίοι αρμόδιοι για τη χάραξη πολιτικής αναγκάστηκαν να προβούν σε δύσκολες επιλογές, έπειτα από ενδελεχή εξέταση των διαθέσιμων στοιχείων. Μια τέτοια πολιτική προοπτική πρέπει να επιδοκιμάζεται. Η γενικότερη συζήτηση σχετικά με το πρόβλημα των ναρκωτικών δεν στερείται ρητορικής σχετικά με την ανάγκη ισορροπημένης και τεκμηριωμένης προσέγγισης. Στην Ευρώπη, περισσότερο ίσως από οπουδήποτε αλλού, η εν λόγω ρητορική έχει γίνει πραγματικότητα. Παρά τις διαφορές που υπάρχουν μεταξύ των κρατών μελών μας σε ό,τι αφορά τα ιδιαίτερα προβλήματα που καθένα από αυτά αντιμετωπίζει σε σχέση με τα ναρκωτικά καθώς και τις προτεραιότητές τους για δράση, τα κράτη μέλη συμφωνούν ως προς τη σημασία της ανταλλαγής πληροφοριών και της συνεργασίας με στόχο τη μείωση της προμήθειας ναρκωτικών, καθώς και ως προς την ανάγκη επίτευξης ισορροπίας ανάμεσα στις δραστηριότητες μείωσης της προμήθειας και τα μέτρα μείωσης της ζήτησης. Εξάλλου, υπάρχει όλο και μεγαλύτερη συναίνεση σχετικά με την ανάγκη τεκμηριωμένης καθοδήγησης κατά τη λήψη δύσκολων αποφάσεων όσον αφορά τα προγράμματα και τις δράσεις που εξυπηρετούν καλύτερα το συμφέρον των πολιτών μας. Η ευρωπαϊκή αυτή προσέγγιση είναι έκδηλη όχι μόνο στη νέα ευρωπαϊκή στρατηγική για τα ναρκωτικά αλλά και στις εθνικές στρατηγικές για τα ναρκωτικά που έχουν υιοθετήσει τα κράτη μέλη μας, στην ισχυρότερη και πιο ενιαία φωνή που υψώνεται στην Ευρώπη σχετικά με το θέμα αυτό καθώς και στο έργο του ΕΚΠΝΤ, το οποίο προσπαθεί να εκτελέσει την αποστολή του διευκολύνοντας τη λήψη ενημερωμένων αποφάσεων μέσω της παροχής αμερόληπτων και επιστημονικά ακριβών αναλύσεων των πληροφοριών που υπάρχουν διαθέσιμες σχετικά με το πρόβλημα των ναρκωτικών στην Ευρώπη.
Een beschouwing van de beschikbare informatie herinnert ons aan de gevaren van zelfgenoegzaamheid en de noodzaak van voortdurende waakzaamheid. In dit verslag weerklinken waarschuwingen met betrekking tot HIV-infecties en sterfgevallen ten gevolge van drugsgebruik. Desalniettemin is in Europa als geheel een enorme inspanning geleverd om dit soort problemen aan te pakken en is er concrete voortgang geboekt, hetgeen betekent dat Europese beleidsmakers moeilijke keuzen hebben moeten maken na zorgvuldige bestudering van aanwezige bewijzen. Een dergelijk beleidsperspectief moet toegejuicht worden. In de wereldwijde discussie over het drugsprobleem is er geen gebrek aan retoriek wat betreft de behoefte aan een evenwichtige en op bewijzen gebaseerde aanpak. In Europa is deze retoriek, wellicht meer dan elders, werkelijkheid geworden. Ondanks de verschillen tussen de lidstaten in de details van de drugsproblematiek waar zij elk mee te kampen hebben en in hun prioriteiten voor actie bestaat er algemene overeenstemming over het belang van het delen van informatie en samenwerking om de drugstoevoer terug te brengen alsook over de noodzaak toevoerbeperkende activiteiten in evenwicht te brengen met vraagbeperkende maatregelen; in toenemende mate bestaat er ook consensus over de noodzaak zich te laten leiden door bewijzen bij het maken van moeilijke keuzen over programma’s en actiemaatregelen die het meest in het belang van de burgers zijn. De Europese aanpak manifesteert zich niet alleen in de nieuwe Europese drugsstrategie, maar ook in de nationale drugsstrategieën die de lidstaten hebben goedgekeurd; deze klinkt bovendien door in de steeds luidere en meer verenigde stem van Europa inzake dit vraagstuk en in het werk van het EWDD. Wij streven ernaar onze rol te vervullen bij het bevorderen van besluitvorming met kennis van zaken door onbevooroordeelde en wetenschappelijk zorgvuldige analyses van de beschikbare informatie over het drugsfenomeen in Europa ter beschikking te stellen.
Zamyslíme-li se nad dostupnými informacemi, opět si uvědomíme, že je třeba být stále na pozoru a vyvarovat se sebeuspokojení. Varovné tóny zaznívají v této zprávě ve vztahu k infekcím HIV a úmrtím souvisejícím s drogami. V celé Evropě však bylo řešení tohoto typu problémů věnováno nesmírné úsilí a bylo dosaženo značného pokroku. To znamená, že evropští političtí činitelé museli přijmout obtížná rozhodnutí, což povětšinou učinili po pečlivém prostudování dostupných údajů. Takovýto politický přístup je třeba ocenit. V celém světě se vedou rozsáhlé diskuse o tom, že přístup k drogové problematice by měl být vyvážený a založený na důkazech. To se v Evropě, možná více než kde jinde, podařilo. Navzdory odlišnostem ve specifikách drogových problémů, kterým jednotlivé členské státy čelí, a rozdílným prioritám v oblasti reakce na ně, panuje společná shoda o důležitosti sdílení informací a spolupráce s cílem omezit nabídku drog, jakož i o nutnosti vyvážit aktivity usilující o omezení nabídky opatřeními na snížení poptávky. Čím dál silnější je také konsenzus ohledně skutečnosti, že při přijímání těžkých rozhodnutí v souvislosti s výběrem programů a akcí, jež jsou v nejlepším zájmu našich občanů, je třeba se řídit doloženými informacemi. Tento evropský přístup je znatelný nejen v nové protidrogové strategii EU, ale také v národních strategiích přijatých členskými státy, v silnějším a jednotnějším mínění, které se v Evropě vytváří v souvislosti s danou problematikou, a v činnosti agentury EMCDDA, která se snaží podílet na usnadňování zasvěceného politického rozhodování prostřednictvím nezaujaté a vědecky přesné analýzy dostupných informací vztahujících se k drogovému fenoménu v Evropě.
De tilgængelige oplysninger minder os også om behovet for løbende overvågning og farerne ved efterladenhed. Denne beretning anslår en advarende tone i forbindelse med narkotikarelaterede hiv-infektioner og narkotikarelaterede dødsfald. Ikke desto mindre er der i Europa gjort en kolossal indsats for at løse denne type problemer, og der er gjort konkrete fremskridt. Det har betydet, at de politiske beslutningstagere i Europa har måttet træffe svære valg, hvilket de har gjort i stor målestok efter nøje at have undersøgt de foreliggende oplysninger. Et sådant politisk perspektiv fortjener ros. I den globale debat om narkotikaproblemet skortes der ikke på retorikken, når det gælder behovet for en afbalanceret og evidensbaseret tilgang. Denne retorik er, måske mere end noget andet sted, blevet til virkelighed i Europa. Selv om der er forskel på medlemsstaternes narkotikaproblemer og indsatsprioritering, er alle enige om, at det er vigtigt at udveksle oplysninger og at samarbejde med henblik på at begrænse narkotikaudbuddet og afbalancere indsatsen for at begrænse henholdsvis udbuddet og efterspørgslen. Der er stigende enighed om, at de svære valg med hensyn til, hvilke programmer og aktioner der er i EU-borgernes bedste interesse, bør træffes med udgangspunkt i den foreliggende dokumentation. Den europæiske tilgang er ikke blot synlig i den nye europæiske narkotikastrategi, men også i de nationale narkotikastrategier, som medlemsstaterne har vedtaget, i Europas styrkede og forenede stemme på dette område og i EONN’s arbejde, idet vi stræber mod at yde vores bidrag til at muliggøre beslutningstagning på et velinformeret grundlag gennem forelæggelse af en nøje, objektiv og videnskabelig analyse af de oplysninger, der er tilgængelige om narkotikafænomenet i Europa.
Pilk kättesaadavale teabele meenutab ka tarvidust olla jätkuvalt valvel ja paneb südamele mitte unustada ohtusid, mis tekivad enesega rahulolust. Aruandes kõlavad hoiatavad teated narkootikumidega seotud HIV nakatumiste ja surmade kohta. Siiski on Euroopas tervikuna tehtud suuri jõupingutusi selliste probleemide käsitlemiseks ja on olemas käegakatsutavad tulemused. Järelikult on Euroopa poliitikakujundajatel tulnud teha raskeid valikuid ja neid on tehtud pärast olemasolevate andmete hoolikat uurimist. Sellist tegevussuunda saab üksnes tervitada. Narkootikumide probleemi üldarutelus pühendatakse palju sõnu vajadusele tasakaalustatud ja tõenditega kinnitatud lähenemise järele. Euroopas on võib-olla rohkem kui kusagil mujal saanud sõnad tegudeks. Hoolimata liikmesriikide vahelistest erinevustest lahendamist vajavate uimastiprobleemide üksikasjades ja tegevuse prioriteetides, on kõik üksmeelel teabejagamise ja koostöö tähtsuses vähendamaks narkootikumide pakkumist, vajaduses hoida pakkumise ja nõudluse vähendamismeetmed tasakaalus, ning üha enam mõistetakse tarvidust tugineda tõenditele, kui tehakse raskeid valikuid programmide ja meetmete osas, mis vastaksid kõige enam meie kaaskondlaste huvidele. Euroopalik lähenemine ei ilmne mitte üksnes Euroopa uues narkostrateegias, vaid ka liikmesriikide poolt vastu võetud riiklikes narkostrateegiates, tugevamas ja ühtsemas hääles, millega Euroopa seda küsimust arutab, ja EMCDDA töös, mis püüab anda oma panuse poliitikakujundajate teavitamise hõlbustamisse, pakkudes neile erapooletu ja teaduslikult täpse analüüsi teabest, mis on Euroopas narkootikumide kohta kättesaadav.
Saatavissa olevat tiedot osoittavat myös, että jatkuva valvonta on tarpeen ja ettei meillä ole varaa omahyväisyyteen. Tämä raportti varoittaa huumeisiin liittyvistä hiv-infektioista ja huumekuolemista. Euroopassa on kuitenkin yleisesti ottaen nähty hyvin paljon vaivaa näiden ongelmien käsittelemiseksi, ja selvästi havaittavaa edistystä on saavutettu. Se merkitsee, että Euroopan päättäjien on täytynyt tehdä vaikeita valintoja, ja hyvin usein he ovat ensin tarkastelleet huolellisesti asiasta saatavilla olevaa aineistoa. Tällainen asenne politiikassa on kiitettävä. Koko maailmassa puhutaan paljon tasapainoisesta ja havaittuihin tosiasioihin perustuvasta lähestymistavasta. Euroopassa tällaisesta puheesta on ehkä enemmän kuin missään muualla edetty käytännön toimiin. Vaikka jäsenvaltioidemme välillä on eroja niiden kohtaamien huumeongelmien yksityiskohdissa ja toiminnan prioriteeteissa, ollaan yleisesti yksimielisiä tiedon jakamisen ja yhteistyön tärkeydestä, kun tavoitteena on vähentää huumeiden tarjontaa. Ymmärretään myös tarve tasapainottaa tarjonnan ja kysynnän vähentämisen toimenpiteet, ja maat ovat yhä yleisemmin yksimielisiä siitä, että on käytettävä tietoaineistoa pohjana tehtäessä vaikeita päätöksiä siitä, mitkä ohjelmat ja toimenpiteet edistäisivät eniten kansalaistemme etua. Tämä eurooppalainen lähestymistapa heijastuu paitsi uudessa Euroopan huumestrategiassa, myös jäsenvaltioidemme hyväksymissä kansallisissa huumestrategioissa, Euroopan entistä vahvemmassa ja yhtenäisemmässä äänessä tästä asiasta sekä seurantakeskuksemme työssä, kun pyrimme roolimme mukaisesti helpottamaan tietoon perustuvaa päätöksentekoa tarjoamalla puolueettomia ja tieteellisesti tarkkoja analyyseja tiedoista, joita Euroopan huumeilmiöstä on saatavissa.
A rendelkezésre álló információkon gondolkozva nem feledhetjük, hogy továbbra is szükség van az éberség fenntartására, és észre kell vennünk a megelégedettséggel járó veszélyeket is. Ez a jelentés figyelmeztető jelzésekkel szolgál a kábítószerrel összefüggő HIV-fertőzésekkel és kábítószerrel összefüggő halálesetekkel kapcsolatban. Európa egészét tekintve azonban hatalmas erőfeszítések történtek az ilyen típusú problémák kezelésére, és kézzelfogható eredmények születtek. Ez nehéz döntések terhét rótta az európai politikaformálókra, akik a rendelkezésre álló bizonyítékok alapos tanulmányozása után a legtöbb esetben meg is hozták ezeket a döntéseket. Az ilyen szakpolitikai perspektíva elismerést érdemel. A kábítószer-problémáról szóló globális vita nincs híján a kiegyensúlyozott és bizonyítékokon alapuló szemlélet igényével kapcsolatos retorikai fordulatoknak. Európában, talán még inkább mint máshol, ez a retorika valósággá vált. Annak ellenére, hogy a kábítószer-problémák részletei és a fellépésre vonatkozó prioritások tagállamonként változnak, egyetértés uralkodik a kábítószer-kínálat csökkentését célzó információ-megosztás és együttműködés fontosságával kapcsolatban, továbbá arra vonatkozóan, hogy a kínálat csökkentésére irányuló intézkedéseket a kereslet csökkentésére vonatkozó intézkedésekkel kell kiegészíteni. Egyre szélesebb körű konszenzus van kialakulóban abban a tekintetben is, hogy az állampolgáraink érdekeit leginkább szolgáló programok és cselekvések meghatározása során a nehéz döntéseket bizonyítékok alapján kell meghozni. Ez az európai szemléletmód nem csupán az új európai kábítószer-stratégiában mutatkozik meg, hanem a tagállamaink által elfogadott nemzeti kábítószer-stratégiákban is, az erőteljesebb és egységesebb hangütésben, ami Európát egyre inkább jellemzi ezzel a témával kapcsolatban, továbbá az EMCDDA tevékenységét tekintve abban a törekvésünkben, hogy az európai kábítószer-jelenségre vonatkozó, rendelkezésre álló információk objektív és tudományosan megalapozott elemzésével – feladatunknak megfelelően – elősegítsük az információkon alapuló politikaformálást.
Tanker rundt den informasjonen vi har tilgjengelig, minner oss også om at vi hele tiden må være på vakt, og om hvor farlig det er å slå seg til ro med situasjonen. Rapporten sender ut varselsignaler når det gjelder narkotikarelatert HIV-smitte og narkotikarelaterte dødsfall. Det har likevel blitt lagt ned en enorm innsats i hele Europa for å gripe fatt i disse problemene, noe som har resultert i en merkbar framgang på området. Europeiske beslutningstakere har på bakgrunn av dette måttet ta vanskelige valg, noe de har gjort etter å ha gått grundig gjennom tilgjengelig bevismateriale. Denne typen tilnærming er prisverdig. Den globale narkotikadebatten er ikke uten retorikk når det gjelder behovet for en balansert og evidensbasert tilnærming. I Europa, kanskje mer enn noe annet sted, har denne retorikken blitt virkelighet. Til tross for forskjeller mellom medlemslandene når det gjelder detaljer ved narkotikaproblemene de står overfor og hvilke tiltak de prioriterer, er det generell enighet dem imellom om betydningen av informasjonsutveksling og samarbeid for å redusere narkotikatilgangen, og om behovet for å balansere tilbuds- og etterspørselsreduserende tiltak. Det er også økende enighet om nødvendigheten av å la bevisene styre når vanskelige avgjørelser skal tas om hvilke programmer og tiltak som er til innbyggernes beste. Denne europeiske tilnærmingen viser seg ikke bare i den nye europeiske narkotikastrategien, men også i de nasjonale narkotikastrategiene som våre medlemsland har vedtatt, i Europas stadig sterkere og mer forente stemme, og i EONNS arbeid for å legge til rette for informerte politiske avgjørelser ved å sørge for en upartisk og grundig vitenskapelig analyse av den tilgjengelige informasjonen om narkotikasituasjonen i Europa.
Refleksja nad dostępnymi informacjami przypomina nam również o potrzebie ciągłej ostrożności i o niebezpieczeństwie „spoczęcia na laurach”. Niniejsze sprawozdanie zawiera ostrzeżenia przeciw zagrożeniom zakażeniem HIV i śmierci w wyniku przedawkowania narkotyków. Niemniej, w Europie włożono ogromy wysiłek w rozwiązanie tego rodzaju problemów, a konkretne efekty widać gołym okiem. Oznacza to, że decydenci europejscy musieli dokonać trudnych wyborów i dokonali ich po uważnym zbadaniu dostępnych dowodów. Taka perspektywa polityki powinna zyskać uznanie. Jeśli chodzi o zrównoważone podejście oparte na dowodach, globalna dyskusja na temat problemu narkotykowego nie jest pozbawiona elementu retoretycznego. W Europie - być może bardziej niż gdzie indziej - retoryka ta stała się rzeczywistością. Pomimo różnic między państwami członkowskimi w szczegółach dotyczących problemów narkotykowych, z którymi się stykają, jak i w kwestii priorytetów działania, istnieje wspólne porozumienie co do istoty wymiany informacji i współpracy mającej na celu ograniczenie dostępu do narkotyków, jak i co do potrzeby zrównoważenia działań mających na celu ograniczenie dostaw wraz ze środkami ograniczającymi popyt. Coraz bardziej krystalizuje się porozumienie w sprawie potrzeby kierowania się dowodami przy dokonywaniu trudnych wyborów dotyczących programów i działań w interesie naszych obywateli. To europejskie podejście znajduje swoje odzwierciedlenie w nowej strategii europejskiej, ale również w krajowych strategiach narkotykowych przyjętych przez państwa członkowskie, w silniejszym i bardziej zjednoczonym głosie Europy w tej sprawie i w pracach EMCDDA, gdyż staramy się jak najlepiej odegrać naszą rolę w ułatwianiu podejmowania kompetentnych decyzji poprzez dostarczanie bezstronnej i rygorystycznej pod względem naukowym analizy informacji na temat zjawiska narkotykowego w Europie.
O reflecţie asupra informaţiilor disponibile ne aminteşte şi de necesitatea unei vigilenţe mereu treze şi de pericolele pe care le prezintă acceptarea stării de fapt. Prezentul raport lansează semnale de alarmă privind infecţiile HIV legate de droguri, sau decesele legate de droguri. Cu toate acestea, în Europa, pe ansamblu, s-a desfăşurat un efort enorm pentru a aborda acest tip de probleme şi s-au înregistrat progrese palpabile. Aceasta înseamnă că factorii de răspundere din Europa a trebuit să facă alegeri dificile, şi au luat aceste decizii în special în urma studierii atente a dovezilor disponibile. Trebuie să salutăm o astfel de abordare politică. Dezbaterea globală în problema drogurilor nu duce lipsă de discursuri privind necesitatea unei abordări echilibrate şi bazate pe dovezi. În Europa, poate mai mult decât în alte părţi, această retorică a devenit realitate. Cu toate diferenţele dintre statele noastre membre în detaliile privind problema drogurilor cu care se confruntă fiecare dintre acestea sau în priorităţile lor de acţiune, există un acord comun privind importanţa comunicării informaţiilor şi a cooperării, cu scopul de a reduce oferta de droguri, precum şi privind necesitatea de a contrabalansa activităţile de reducere a ofertei cu măsuri de reducere a cererii; se manifestă un consens tot mai larg privind necesitatea ca alegerile dificile privind programele şi măsurile care răspund cel mai bine intereselor cetăţenilor noştri să se întemeieze pe dovezi verificabile. Această abordare europeană este evidentă nu numai în noua strategie europeană privind drogurile, ci şi în strategiile naţionale adoptate de statele membre, în vocea tot mai puternică şi mai unită a Europei în această chestiune şi în activitatea OEDT, întrucât depunem toate eforturile pentru a ne îndeplini rolul de a facilita luarea de decizii în cunoştinţă de cauză, oferind o analiză obiectivă şi riguros ştiinţifică a informaţiilor disponibile privind fenomenul drogurilor în Europa.
Reflexia dostupných informácií nám pripomína potrebu neustálej bdelosti a nebezpečenstvo stagnácie. V tejto správe odznievajú varovania týkajúce sa HIV infekcií súvisiacimi s drogami a úmrtí zapríčinených drogami. A predsa sa v celej Európe vynaložilo veľké úsilie na riešenie týchto problémov a urobil sa značný pokrok. To znamená, že európski politickí činitelia museli urobiť zložité rozhodnutia a urobili ich po dôkladnom preskúmaní dostupných dôkazov. Takýto prístup k politike treba oceniť. V celosvetovej diskusii o drogovom problému prevláda potreba vyváženého prístupu na základe dôkazov. V Európe, viac ako kdekoľvek inde, sa to stalo skutočnosťou. Aj napriek odlišnostiam v rámci drogovej problematiky, ktorým každý členský štát čelí, a rozdielom v prioritách opatrení, panuje spoločná zhoda v tom, že zdieľanie informácií a spolupráca s cieľom znížiť ponuku drog je dôležitá a že je potrebné, aby činnosti na znižovanie ponuky a opatrenia na znižovanie dopytu boli vyvážené. Existuje čoraz výraznejší súhlas s tým, že je potrebné riadiť sa dôkazmi pri realizácii ťažkých rozhodnutí o tom, ktoré programy a opatrenia by najviac reprezentovali záujmy občanov. Európsky prístup sa prejavuje nielen v novej európskej protidrogovej stratégii, ale aj v národných stratégiách schválených členskými štátmi, silnejším a jednotnejším ohlasom, ktorý vzniká v Európe v súvislosti s touto problematikou. Prostredníctvom činnosti EMCDDA sa snažíme plniť svoju úlohu pri uľahčovaní prijímania politických rozhodnutí na základe informácií a to poskytovaním zjednotených a vedecky podložených analýz dostupných údajov o drogovom fenoméne v Európe.
Presoja vseh razpoložljivih informacijah nas opozarja tudi, da je potrebna stalna opreznost in da obstaja nevarnost, da bi bili prehitro zadovoljni z rezultati. Opozorila v tem poročilu se nanašajo na okužbe s HIV, povezane z uživanjem drog, ter na smrti zaradi drog. Evropa kot celota si izjemno prizadeva pri spopadanju s temi problemi in je pri tem že dosegla znaten napredek. To pomeni, da so oblikovalci politike v Evropi imeli zelo težko delo pri sprejemanju odločitev, odločali pa so se večinoma po tem, ko so pazljivo preučili vse razpoložljive podatke. Takšni usmeritvi politik bi bilo treba zaploskati. Kadar razprave o problemu drog potekajo na globalni ravni, se vedno mnogo govori o potrebi po uravnoteženem in na dokazih temelječem pristopu. V Evropi so morda bolj kot kjerkoli drugje te besede postale resničnost. Kljub razlikam med državami članicami glede posameznih problemov, s katerim se zaradi drog spopada vsaka med njimi, in kljub razlikam glede prednostnih ukrepov, vse države soglašajo, kako pomembna sta izmenjava informacij in sodelovanje za zmanjšanje dobave drog kot tudi, da je potrebno dejavnosti za zmanjšanje dobave uravnotežiti z ukrepi za zmanjšanje povpraševanja. Poleg tega pa se čedalje bolj strinjajo tudi glede tega, da je treba izbiro najboljših programov in ukrepov za naše državljane utemeljiti z dokazi. Ta evropski pristop se ne odraža samo v novi evropski strategiji o drogah, ampak tudi v nacionalnih strategijah boja proti drogam, ki so jih sprejele države članice. Odraža se tudi kot močnejši in enotnejši glas, ki se v Evropi razširja v zvezi s tem vprašanjem, ter je razviden iz dela Centra, ko si ta prizadeva izpolnjevati vlogo, ki jo ima pri spodbujanju informiranega oblikovanja politik, in sicer tako, da nudi nepristranske in znanstveno natančne analize razpoložljivih informacij o pojavu drog v Evropi.
En reflektion över den information som finns påminner också om behovet av fortsatt vaksamhet och faran med självbelåtenhet. En varnande röst höjs i denna rapport när det gäller narkotikarelaterade HIV-infektioner och narkotikarelaterade dödsfall. En enorm ansträngning har trots allt gjorts över hela Europa för att ta itu med denna typ av problem och påtagliga framsteg har gjorts. Detta har inneburit att politiska beslutsfattare i Europa varit tvungna att fatta svåra beslut och de har i stor utsträckning gjort så efter att noggrant studera tillgängliga uppgifter. Ett sådant politiskt perspektiv förtjänar stöd. I den globala debatten om narkotikaproblemet saknas inte retorik om behovet av ett balanserat och bevisbaserat angreppssätt. I Europa, kanske mer än någon annanstans, har denna retorik omsatts i handling. Trots att det finns skillnader mellan våra medlemsstater när det gäller de narkotikaproblem de står inför och de prioriterade åtgärder de vidtar, så finns det en gemensam överenskommelse om vikten av att dela information och samarbeta för att minska tillgången på narkotika liksom om behovet att balansera åtgärder för att minska tillgången med åtgärder för att minska efterfrågan. Det finns också ett växande samförstånd om behovet att vägledas av bevisunderlag när svåra val görs om vilka program och åtgärder som tjänar våra medborgare bäst. Detta europeiska angreppssätt visar sig inte endast i EU:s nya narkotikastrategi utan också i de nationella narkotikastrategier som våra medlemsstater har antagit, i det starkare och enhetligare uttryck som träder fram i Europa om denna fråga samt i ECNN:s arbete där vi eftersträvar att ta vårt ansvar för att underlätta välgrundade politiska beslut genom att göra en opartisk och ytterst noggrann vetenskaplig analys av den information som finns om narkotikafenomenet i Europa.
Mevcut bilgiler bize sürekli dikkatli olma gereğini ve rahatlamanın tehlikelerini hatırlatmaktadır. Bu raporda uyuşturucuya bağlı HIV enfeksiyonları ve uyuşturucuya bağlı ölümlere ilişkin olarak uyarılar yer almaktadır. Bununla beraber, genel olarak Avrupa’da, bu gibi sorunlara eğilmek için olağanüstü çabalar gösterilmiş ve somut ilerlemeler kaydedilmiştir. Bu durum, Avrupa’da politika yapıcıların güç tercihlerde bulunmak durumunda kalmış oldukları ve eldeki kanıtları dikkatle inceledikten sonra da bu tercihleri yaptıkları anlamına gelmiştir. Böylesi bir politika perspektifi alkışlanmalıdır. Dünyadaki uyuşturucu sorunu tartışmasında, dengeli ve kanıt esaslı bir yaklaşım ihtiyacına ilişkin görüşler de oldukça fazladır. Avrupa’da, belki de başka hiçbir yerde olmadığı kadar, bu konuşmalar gerçek olmuştur. Üye Devletlerimiz arasında, her birinin karşı karşıya olduğu uyuşturucu sorununun ayrıntılarındaki ve eyleme yönelik önceliklerindeki farklılıklara rağmen, uyuşturucu arzını azaltmak üzere bilgi paylaşımı ve işbirliği yapmanın önemi için olduğu kadar, arz azaltma faaliyetlerini talep azaltma tedbirleriyle dengeleme ihtiyacına yönelik de ortak bir fikir birliği bulunmaktadır ve hangi program ve eylemlerin vatandaşlarımız için en iyi faydayı sağlayabileceğine dair zor kararların alınmasında kanıt esaslı hareket etme gereğine ilişkin olarak da mutabakat artmaktadır. Bu Avrupa yaklaşımı yalnızca Avrupa’nın yeni uyuşturucu stratejisinde değil, aynı zamanda Üye Devletlerimiz’in kabul etmiş olduğu ulusal uyuşturucu stratejilerinde, Avrupa’dan bu konu hakkında çıkan daha güçlü ve ortak seste ve EMCDDA’nın çalışmalarında da kendini göstermekte olup, biz de Avrupa’daki uyuşturucu sorunu hakkındaki mevcut bilgilerin tarafsız ve bilimsel açıdan sıkı bir analizini sunmak yoluyla bilgilendirilen politika yapıcılığını kolaylaştırmak konusunda üzerimize düşeni yerine getirmeye çalışmaktayız.
Atskats uz pieejamo informāciju mums atgādina arī par vajadzību būt pastāvīgi modriem un par bezrūpības radītām sekām. Brīdinošās piezīmes šajā pārskatā norāda uz iespējamu ar narkotiku lietošanu saistītu HIV infekciju un narkotiku lietošanas izraisītiem nāves gadījumiem. Tomēr Eiropā kopumā ir daudz veikts, lai pievērstos šādām problēmām un ir sasniegti redzami panākumi. Tas nozīmē, ka Eiropas politikas veidotāji bija grūtas izvēles priekšā un ka viņi lielā mērā par to ir izšķīrušies, iepriekš rūpīgi izskatot pieejamos faktus. Šāda politikas virzība ir apsveicama. Diskusijās par narkomānijas problēmu visā pasaulē plaši runā par vajadzību pēc saskaņotas un liecību pamatotas pieejas. Eiropā varbūt plašāk nekā jebkur citur šīs pārrunas pārtapušas par reālu rīcību. Par spīti mūsu dalībvalstu atšķirīgajām narkomānijas problēmas niansēm un narkomānijas apkarošanas rīcības prioritātēm, pastāv vispārēja vienprātība par to, cik svarīga ir informācijas apmaiņa un sadarbība, lai mazinātu narkotiku pieejamību, kā arī par to, cik nozīmīgi ir sagādes mazināšanas pasākumus pielīdzināt pieprasījuma samazināšanai, un ir novērojama arvien lielāka vienprātība par pierādījumu izmantošanu, izdarot grūtu izvēli par to, kādas programmas un rīcība vislabāk aizstāv mūsu pilsoņu intereses. Šī Eiropas pieeja ir redzama ne tikai jaunajā Eiropas narkomānijas apkarošanas stratēģijā, bet arī valstu narkomānijas apkarošanas stratēģijās, ko mūsu dalībvalstis ir pieņēmušas stiprākā un vienotākā kopbalsī par šo jautājumu Eiropā un EMCDDA, tā kā mēs tiecamies no savas puses palīdzēt atvieglot uz informāciju balstītas politikas veidošanu, sniedzot neietekmētu un zinātniski uzticamu pieejamās informācijas analīzi par narkotiku jautājumu Eiropā.