|
Is-sena 2004 ha tara it-tkabbir ta l-Unjoni Ewropea, kif ukoll Elezzjonijiet Ewropej. Madankollu, il-problema tal-lingwi tibqa bla solvuta, mohbija that il-psewdo-multilingwalizmu, li jxaqleb lejn it-tliet lingwi l-aktar setaghna.
|
|
The year 2004 will see the enlargement of the European Union, as well as European elections. However, the language problem remains unsolved, hidden under the pseudo-multilingualism which favours the three most powerful languages. Consequently, we are at risk of language hegemony, and eventually of a single language being imposed, which would have strong negative effects on the linguistic and cultural diversity of Europe. It is for this reason that Esperantists, amongst others, support the use of a common (not unique) neutral lingua franca, which would permit equal respect towards all languages, and effectiveness for European democracy.
|
|
En 2004, l'Union Européenne s'agrandira et ce sera également l'occasion des élections européennes. Cependant, le problème linguistique reste non résolu, mais caché par un pseudo-multilinguisme en faveur seulement des 3 langues les plus puissantes. Par ce fait, nous risquons d'aller vers une hégémonie linguistique, et finalement une langue unique qui mettra gravement en danger la diversité linguistique et culturelle de l'Europe. C'est pourquoi notamment les espérantistes soutiennent le principe d'une langue-pont commune (et non pas unique) neutre qui permettrait un respect égalitaire de toutes les langues et l'efficacité pour la démocratie européenne.
|
|
Im Jahre 2004 vergrößert sich die EU und gleichzeitig finden auch europäische Wahlen statt. Dennoch, das sprachliche Problem bleibt (weiterhin) ungelöst, wird aber durch eine Pseudovielsprachigkeit versteckt, die nur die drei stärksten Sprachen bevorzugt. Aus diesem Grund riskieren wir in eine sprachliche Hegemonie zu geraten und am Ende in eine Einheitlichkeit, welche die sprachliche und kulturelle Unterschiedlichkeit Europas in Gefahr bringen wird. Darum unterstützen unter anderem die Esperantisten den Vorschlag einer gemeinsamen (und nicht einheitlichen) neutralen Brückensprache, die gleichberechtigt den Respekt aller Sprachen und die Effektivität der Europäischen Demokratie erst ermöglicht.
|
|
En 2004, la Union Europea será ampliada y se celebrarán también las elecciones europeas. Sin embargo, el problema lingüistico quedará sin resolver, y oculto por un seudo-multilingüismo en favor solamente de las 3 lenguas más poderosas. Por todo ello, estamos en peligro de ir hacia una hegemonía lingüistica, y también hacia una lengua unica que pondrá gravemente en peligro la diversidad linguistica y cultural de Europa. Esta es la razón por la que los esperantistas apoyan el principio de una lengua puente común (y no unica) neutra que permitiría un respeto igualitario de todas las lenguas y que haría eficaz la democracia europea.
|
|
Nel 2004 si verifichera’ l’allargamento dell’Unione Europea ed avranno luogo anche le elezioni al Parlamento Europeo. Il problema linguistico resta però irrisolto, camuffato con uno pseudo-multilinguismo a solo beneficio delle tre lingue piu’ forti. Tale fatto rischia di condurre l'Europa all’egemonia linguistica ed infine alla lingua unica, mettendo cosi’ in pericolo la diversità linguistica e culturale dell’Europa. Percio’ gli esperantisti appoggiano, tra l’altro, la proposta di una lingua-ponte neutrale (e non unica) che renda possibile il rispetto di tutte le lingue e la realizzazione della democrazia in Europa.
|
|
No ano de 2004, para além do alargamento a novos membros, haverá lugar a eleições na União Europeia. Contudo o problema linguístico continuará por resolver, embora escondido sob um pseudo multilinguismo, que apenas favorece as três línguas mais poderosas. Assim, corremos o risco de uma hegemonia linguística com tendência para uma língua única que porá em perigo a diversidade linguística e cultural da Europa. Por isso, os esperantistas entre outros apoiam a proposta de uma língua ponte comum (e não única) neutral, que tornaria possível o respeito igualitário de todas as línguas e tornaria eficaz a democracia europeia.
|
|
Το 2004 η Ευρωπαϊκή Ένωση θα διευρυνθεί και θα γίνουν επίσης εκλογές για το Ευρωπαϊκό Κοινοβούλιο. Το γλωσσικό πρόβλημα όμως παραμένει άλυτο και κρυμμένο κάτω από την ψευδοπολυγλωσσία, η οποία ευνοεί μόνο τις τρεις πιο δυνατές γλώσσες, και κινδυνεύουμε να οδηγηθούμε σε μια γλωσσική ηγεμονία και τελικά σε μια μόνο επικρατούσα γλώσσα, με αποτέλεσμα να τίθεται σε κίνδυνο η γλωσσική και πολιτιστική ποικιλομορφία της Ευρώπης. Έτσι μεταξύ άλλων, οι εσπεραντιστές υποστηρίζουν την πρόταση μιάς κοινής (και όχι μοναδικής) ουδέτερης ενδιάμεσης γλώσσας, η οποία θα εδραιώσει τον ισότιμο σεβασμό όλων των γλωσσών και θα συντελέσει στην ευρωπαϊκή δημοκρατία.
|
|
In 2004 wordt de Europese Unie groter en worden er ook Europese verkiezingen gehouden. Het taalprobleem van de Unie is echter verre van opgelost, maar gaat schuil onder een zogenaamde gelijkwaardigheid die in de praktijk de drie machtigste talen bevoordeelt. Daardoor riskeren wij op termijn een taalkundige hegemonie die dreigt uit te monden in de overwinning van slechts één taal, wat de taalkundige en culturele diversiteit van Europa in groot gevaar zou brengen. Daarom ondersteunen de esperantisten het principe van een gemeenschappelijke neutrale brugtaal (tweede taal dus) die de essentiële gelijkwaardigheid van alle Europese talen en de efficiëntie van de Europese democratie moet waarborgen.
|
|
El 2004, la Unió Europea serà ampliada i se celebraran també les eleccions europees. Tanmateix, el problema lingüístic quedarà sense resoldre, i camuflat per un pseudo-multilingüisme que afavoreix només les 3 llengües més poderoses. Per tot això, correm el risc d’anar cap a una hegemonia lingüística, i també cap a una llengua única que posaria greument en perill la diversitat lingüística i cultural d’Europa. Aquesta és la raó per la qual els esperantistes donen suport al principi d’una llengua pont comuna (i no pas única) neutra que permetria un respecte igualitari envers totes les llengües i que tornaria eficaç la democràcia europea.
|
|
Tijekom 2004. godine doći će do proširenja Europske Unije, a održati će se i europski izbori. Unatoč svemu, jezični problem ostaje neriješen, ali sakriven pod lažnom mnogojezičnošću koja polaže pravo na tri potencijalna jezika. Radi te činjenice, riskiramo krenuti prema jezičnoj prevlasti i na kraju prema jedinstvenosti, koja će ugroziti jezičnu i kulturnu raznolikost Europe. Zato, među ostalima i esperantisti podržavaju prijedlog zajedničkog (a ne jedinstvenog) neutralnog jezika-mosta, koji bi omogućio ravnopravno poštovanje svih jezika i djelotvornost europske demokracije. Stoga se organizira manifestacija na europskom nivou za jezičnu demokraciju u Europi.
|
|
V roce 2004 se Evropská unie rozšíří a proběhnou i volby. Jazykový problém však zůstává nevyřešen, spíše skryt za zdánlivou mnohojazyčností, která však nahrává třem nejsilnějším jazykům. Tím riskujeme jazykovou hegemonii a nakonec uniformitu, která ohrožuje jazykovou a kulturní různorodost Evropy. Proto esperantisté podporují myšlenku společného (ne však absolutního) neutrálního jazykového mostu, který umožňuje rovnoprávnou úctu ke všem jazykům a účinnou demokracii.
|
|
I 2004 bliver den Europæiske Union større og samtidig er der valg til Europaparlamentet. Men man har endnu ikke løst det europæiske sprogproblem, og under dække af en pseudo-flersprogethed tages reelt kun 3 magtfulde sprog i betragtning. Derfor risikerer vi at bevæge os mod en sproglig hægemoni, for til sidst at blive påtvunget et enkelt sprog - og dermed kommer den sproglige og kulturelle mangfoldighed i farezonen. Af disse grunde støtter blandt andet esperanto-bevægelsen et forslag om et fælles neutralt hjælpesprog som skal sikre den samme respekt for alle medlemslandenes sprog og et effektivt europæisk demokrati.
|
|
Dum 2004, Eŭropa Unio pligrandiĝos kaj ankaŭ okazos eŭropaj balotoj. Tamen, la lingva problemo restas ne solvata, sed kaŝita per pseŭdo-multlingvismo favore nur al la 3 pli potencaj lingvoj. Pro tiu fakto, ni riskas iri al lingva hegemonio, kaj fine unikeco, kiu endanĝerigos la lingvan kaj kulturan diversecon de Eŭropo. Tial, interalie la esperantistoj apogas la proponon de komuna (kaj ne unika) pontolingvo neŭtrala, kiu ebligus egalecan respekton de ĉiuj lingvoj kaj efikecon por eŭropa demokratio.
|
|
2004.aastal Euroopa Liit laieneb ja toimuvad ka europarlamendi valimised.Keeleprobleem on jätkuvalt lahendamata ja varjatud pseudomultilingvismiga antakse eelis kolmele kõige suuremale keele.See aga põhjustab keelelist hegemooniat,mis omakorda võib viia keelelise ja kultuurilise mitmekesisuse kadumisele Euroopas.Seetõttu toetavad esperantistid ühise(mitte ühis) ja neutraalse abikeele esperanto kasutuselevõtmist,mis austab demokraatlikult ühtemoodi kõiki keeli.
|
|
Vuonna 2004 EU laajenee ja pidetään Euroopan parlamentin vaalit.Kielikysymys on ratkaisematta. Se on peitetty muodolliseen monikielisyyteen, joka todellisuudessa suosii vain kolmea suurinta kieltä. Tämä on muutaman, lopulta yhden kielen ylivallan uhka. Se vaarantaa Euroopan kielellisen ja kulttuurisen monimuotoisuuden. Siksi mm. esperantistit kannattavat puolueetonta siltakieltä, joka mahdollistaisi kaikkien kielten tasa-arvoisen kunnioittamisen ja Euroopan demokratian toimivuuden.
|
|
2004-ben az Európai Unió bővül és európai parlamenti választások is lesznek. A nyelvi kérdés azonban megoldatlan, illetve elfedi egy ál-soknyelvűség, amely csak a három, legnagyobb nyelvnek kedvez. Emiatt fennáll a nyelvi hegemónia, illetve végül az egynyelvűség kockázata, ez pedig veszélyezteti Európa nyelvi és kulturális sokszínűségét. Ezért az eszperantisták támogatják a közös, semleges hídnyelv gondolatát, amely lehetővé tenné minden nyelv egyenlő tiszteletben tartását, és az európai demokrácia hatékony működését.
|
|
Anno 2004 Unio Europæa aucta erit latumque Europæum suffragium. Difficultas tamen linguarum manet insoluta, specieque cujusdam pseudo-multilinguismi occulta, qui linguis 3 tantum favet maxime pollentibus. Sumus itaque in discrimine hegemoniæ et exinde ne una sola lingua rerum potiatur, quod magnopere noceret Europææ linguarum institutorumque varietati. Hac prorsus de causa esperantistæ usum fovent linguæ vinculi communis (haud solius) neutriusque, quæ æquam omnibus linguis reverentiam, Europææque democratiæ efficacitatem præstaret.
|
|
W 2004-tym roku, Unia Europejska powiększy się, co będzie okazja by odbyły się wybory europejskie. Tymczasem, problem językowy pozostaje nie rozwiązany, lecz ukryty przez pseudo-wielojęzyczność z korzyścia dla tylko trzech najsilniejszych języków. Z tego powodu ryzykujemy posuwać się w kierunku lingwistycznej hegemonii, z jednym dominującym językiem, który poważnie zagrozi różnorodności językowej i kulturalnej Europy. Dlatego szczególnie esperantyści, podtrzymują zasadę wspólnego języka-mostu (lecz nie jedynego) neutralnego który pozwoliłby równoznaczny szacunek wszystkich języków i skuteczność dla demokracji europejskiej.
|
|
In 2004, UNIUNEA EUROPEANA se mareste si ,deci, este timpul alegerilor europeene. Cu aceasta ocazie, problema lingvistica ramane nerezolvata, dar ascunsa sub un pseudonim multilingvistic in favoarea a numai trei limbi – cele mai puternice. Din aceasta cauza , riscam sa ne indreptam spre o hegemonie lingvistica, in final o limba unica care va pune in mare pericol diversitatea lingvistica si culturala europeeana. Din aceasta cauza esperantistii sustin principuil unei unei limbi de legatura comuna si nu unica, neutra care permite un respect egal intre toate limbile si o eficacitate pentru democratia europeana.
|
|
Under år 2004 har den europeiska unionen framför sig ett antal inval av nya medlemsländer, och dessutom val till Europaparlamentet. Dock är språkfrågan fortfarande olöst, dold under den pseudo-flerspråkighet som favoriserar de tre starkaste språken. Som en följd av detta står vi på gränsen till ett språkligt envälde, och till slut att ett enda språk införs, till förfång för den språkliga och kulturella talrikheten i Europa. Det är av denna anledning som esperantister, bland andra, stöder bruket av ett gemensamt neutralt hjälpspråk, som är tänkt att möjliggöra lika respekt gentemot alla språk, och effektivisera den europeiska demokratin.
|
|
2004. gada laikā Eiropas savienība paplašināsies, kā arī notiks Eiropas Parlamenta vēlēšanas. Tomēr valodu problēma netiek risināta, bet gan paslēpta zem pseido- multilingvisma par labu tikai trim potenciālajām valodām. Sakarā ar šo faktu, mēs riskējam ieiet valodu hegemonijā, kas novedīs pie vienvalodības, kas savukārt radīs briesmas valodu un kultūru daudzveidībai Eiropā. Tāpēc esperantisti atblasta kopīgas neitrālas starp-valodas ieteikumu, kas dos iespēju respektēt visu valodu vienlīdzību un Eiropas demokrātijas efektivitāti.
|
|
2004an, Europar Batasuna handituko da eta Europako hauteskundeak izango dira. Hala ere, hizkuntz arazoa konpondu gabe egongo da, sasi-multilinguismo batez estalia eta 3 hizkuntza boteresuenen alde egingo da. Horregatik hegemonia linguistiko baterantz eta hizkuntza bakar baterantz joateko arriskuan gaude. Horrek larriki kaltetuko du Europako hizkuntza eta kultur aniztasuna. Arrazoi honengatik esperantistak zubi-hizkuntz komun, neutro (eta ez bakar) baten alde daude. Horrek hizkuntza guztiekiko begirune igualitarioa ahalbidetuko du eta demokrazia europarra eraginkor egingo du.
|
|
Bydd y flwyddyn 2004 yn gweld ehangu'r Undeb Ewropeaidd, yn ogystal ag etholiadau i Senedd Ewrop. Serch hynny, mae’r broblem iaith yn parhau heb ei datrys, wedi ei chuddio dan y ffug-amrywiaeth ieithyddol sy’n pleidio’r tair iaith fwyaf grymus. O ganlyniad, mae perygl inni wynebu goruchafiaeth yr ieithoedd hynny, a gorfodi un iaith yn y pen draw. Byddai hyn yn cael effaith andwyol iawn ar wir amrywiaeth ieithyddol Ewrop. Dyna pam mae Esperantwyr, ymhlith eraill, o blaid iaith gyffredin, niwtral (ond ni unigryw) a fyddai’n parchu pob iaith, gan sicrhau effeithlonrwydd democratiaeth yn Ewrop.
|
|
E 2004 e vo astennet Unvaniezh Europa ha mouezhiet e vo ivez evit dilennidi Europa. Padal n’eo ket bet diskoulmet kudenn ar yezhoù, met kuzhet eo bet a-dreñv ur meni liesyezhegezh e-lec’h ma vez roet plas d’an teir yezh c’halloudusañ hepken. En abeg da se emaomp e riskl da vont war-zu pennadurezh un nebeud yezhoù, hag a-benn ar fin tro, war-zu an unyezhegezh, ar pezh a lakay en arvar liested yezhel ha sevenadurel Europa. Setu perak e sav an esperantegourion, e-touez re all, a-du gant ur yezh voutin (ha n’eo ket ur yezh hepken) neptu a zegaso doujañs d’an holl yezhoù hag efedusted evit an demokratelezh en Europa.
|
|
Sa bhliadhna 2004 meudaichear an t-Aonadh Eòrpach agus thèid taghaidhean Eòrpach a chumail. Ach fhathast cha tàinig fuasgladh air ceistean cànain, agus ann an riochd an ioma-chànanais tha na trì cànanan as cumhachdaiche a' faighinn làmh an uachdair. Air sàilleabh sin, tha uachdranas cànanach gu bhith oirnn agus thèid aon chànan a sparradh oirnn, nach dèan ach cron air iomadachd chànanach is chultarach na h-Eòrpa. 'S ann air sàilleabh seo a tha luchd Esperanto, am measg eile, a' toirt taic do lingua franca coitcheann a dh'fhàgadh suim aig gach cànan eile agus a chuidicheadh èifeachd deamocratachd na h-Eòrpa.
|
|
L' « Union européenne » va crèche on fèl côp è 2004. Eyèt, dins l’min.me timp, ci sèrèt li momint dès votâdjes po l’Europe. Mins on n’a co pont d’ner di rèsponse au problème dès lingadjes, on l’a catchî pa-d’zo on faus « multilinguisme » qui c’èst tot djusse amantchi po lès trwès pus fwârts lingadjes. A caûse di ça, nos risquans d’énn’n’aller, à l’fin dès fins, viè li povwèr d’on seûl lingadje, ci qui sèreut fwârt damadje po totes les ritches difèrinces di lingadjes èt di cultures di l’Europe. C’èst po çola, notamint, qui lès èspérantisses disfindenut li principe d’on « lingadje-pont » po tortos ( è nin on seûl lingadje, atincion !), neûte, qui rèspèctéyereut tos lès lingadjes do l’min.me maniére èt qui f’reut mia vikî li démocraciye èn’Europe.
|