at – Traduction – Dictionnaire Keybot

Spacer TTN Translation Network TTN TTN Login Deutsch English Spacer Help
Langues sources Langues cibles
Keybot 44 Résultats  www.amt.it  Page 6
  Greco / Lingvopedia :: ...  
Proto greco, che nacque e esistette tra il 2200 - 1600 a.C.
Proto-greek, which emerged and existed in the time frame 2200 – 1600 BC
Proto-grec, qui est apparu et a existé entre 2200 et 1600 av. JC
Pontus-Griechisch, das im Zeitraum von 2200 - 1600 v.Chr. aufkam und existierte
Proto griego, que surgió y existió en el periodo de 2200 a 1600 a.C.
Proto-Grieks, dat opkwam ​​en bestaan heeft in het tijdsbestek 2200 - 1600 voor Christus
Протогръцки, който се е появил и е съществувал в периода 2200 - 1600 г. пр.н.е.
pragrčki, koji je nastao i postojao između 2200. i 1600. g. stare ere
Proto-græsk, som opstod og eksisterede i perioden 2200-1600 f.K.
Algne kreeka keel, mis kujunes ja eksisteeris 2200-1600 eKr
Ősgörög időszámításunk előtt 2200 – 1600 között jelent meg és létezett
Protograikų atsirado ir egzistavo 2200-1600 metais iki mūsų eros.
Protogrecki w okresie 2200 – 1600 p.n.e.
Proto-greaca care a apărut și exista înante de 2200 - 1600 înainte de Hristos
Протогреческий, который возник и существовал в период 2200 – 1600 годов до нашей эры.
Protogréčtina, ktorá sa používala v rokoch 2200 – 1600 p. n. l.
Proto-grščina, ki je nastala in obstajala v času 2200-1600 pr.n.št.
Proto-grieķu valoda, kura parādījās un pastāvēja aptuveni 2200. - 1600. gados pr.Kr.
Próta-Ghréigis, a tháinig chun cinn agus a bhí ann sa fhráma ama 2200 - 1600 RC
  Classificazione delle l...  
Non ci sono confini ben definiti tra queste categorie ma e lingue raramente cadono perfettamente in una categoria.
There are no clear-cut boundaries between these categories however and languages rarely fall perfectly into one category.
Les frontières entre ces catégories ne sont cependant pas tout à fait nettes, et il est rare qu’une langue rentre parfaitement dans une seule catégorie.
Es gibt aber keine klare Trennung zwischen diesen Kategorien, und Sprachen passen selten perfekt in eine Kategorie.
De todas formas, no existen límites claramente definidos entre estas categorías y las lenguas raramente encajan a la perfección en una de ellas.
Er zijn echter geen duidelijke grenzen tussen deze categorieën en talen vallen zelden perfect in één categorie.
Няма ясно очертани граници между тези категории и езиците рядко попадат само в една категория.
No ipak granice između tih kategorija nisu sasvim jasne i jezici se rijetko savršeno slažu s kategorijama u koje su svrstani.
Der findes imidlertid ingen klare grænser kategorierne imellem, og sprog falder sjældent perfekt i kun én kategori.
Nende kategooriate piirjooned pole üheselt selged ning keeled sobituvad harva perfektselt ühe kategooria alla.
Nincsenek éles határok ezek között a típusok között, és ritkán fordul elő, hogy egy nyelv teljesen egy kategóriába tartozik.
Tarp šių kategorijų nėra aiškių ribų, tačiau akivaizdu, kad kalba retai kada telpa tik į vieną kategoriją.
Granice pomiędzy tymi kategoriami języków nie są ostre, i języki rzadko należą tylko do jednej z nich.
Nu există o separație clară între aceste categorii, și limbile se potrivesc rar perfect într-o categorie.
Между этими категориями не существует явных границ, однако совершенно понятно, что и язык редко вписывается лишь в одну категорию.
Medzi týmito typmi jazykov nie je ostrá hranica a je tiež zriedkavé, že by niektorý jazyk patril výlučne do jednej z týchto kategórií.
Vendar med temi kategorijami ni jasnih mej in posamezni jeziki le redko popolnoma ustrezajo eni sami kategoriji.
Det finns inga tydliga gränslinjer mellan dessa kategorier och språk passar sällan in perfekt i en enda kategori.
Tomēr stingru robežu starp šīm kategorijām nav, un arī reti kura valoda perfekti ietilpst vienā kategorijā.
Níl aon teorainneacha soiléire idir na catagóirí sin, áfach, agus is annamh a bhíonn teangacha go soiléir i gcatagóir amháin.
  Sistemi di scrittura / ...  
Relazione tra lettere e fonemi nelle scritture alfabetiche. Nota le lettere mute "s" e "t".
Relations between letters and phonemes in an alphabetic script. Note the silent letters 's' and 't'.
Liens entre lettres et phonèmes dans un alphabet. Notez les lettres muettes S et T.
Beziehungen zwischen Buchstaben und Phonemen in einer alphabetischen Schrift. Zu beachten sind die stummen Zeichen 's' und 't'.
Las relaciones entre las letras y los fonemas en una escritura alfabética. Nota las letras mudas “s” y “t”.
Relaties tussen letters en fonemen in een alfabetisch schrift. Let op de stille letters 's' en 't'.
Отношения между букви и фонеми в азбучна писменост. Обърнете внимание на буквите 's' и 't', които не се произнасят.
Odnosi između slova i fonema u abecednim pismima. Posebost su tiha slova (koja se ne čitaju) S i T.
Relationer mellem bogstaver og fonemer i en alfabetisk skrift. Bemærk de stumme bogstaver 's' og 't'.
Tähtede ja foneemide suhe tähestikus. Pane tähele tähti 's' and 't', mida ei hääldata.
A betűk és a fonémák viszonya az ábécével rendelkező írásokban. Figyelje meg a néma 's' és 't' betűket.
Santykis tarp raidžių ir fonemų abėcėlių rašto sistemose. Atkreipkite dėmesį į neištariamus "s" ir "t".
Związek pomiędzy literami i fonemami w piśmie alfabetycznym. Zwróć uwagę na nieme litery ‘s’ i ‘t’.
Relațiile între litere și foneme într-o scriere alfabetică. De notat semnele/literele mute 's' și 't'.
Отношения между буквами и фонемами в алфавитном письме. Обратите внимание на непроизносимые 's' и 't'.
Vzťahy medzi písmenami a fonémami v abecedných písmach. Všimnite si písmená označujúce nemé hlásky „s“ a „t“.
Odnosi med črkami in fonemi v abecednih pisavah. Bodi pozoren na tihi črki "s" in "t".
Relationen mellan bokstäver och fonem i alfabetisk skrift. Notera de tysta bokstäverna "s" och "t".
Attiecības starp burtiem un fonēmām alfabētiskajā rakstā. Pievērsiet uzmanību neizrunājamiem burtiem 's' un 't'.
Caidreamh idir litreacha agus fóinéimí i script aibítreach. Tabhair faoi deara na litreacha balbha 't' agus 's'.
  Sistemi di scrittura / ...  
Relazioni tra i caratteri e i morfemi in una scrittura logografica. "世界" è un prestito linguistico dal sanscrito e il suo significato non è chiaro ai parlanti moderni.
Relations between characters and morphemes in a logographic script. “世界” is a loanword from Sanskrit and its meaning is opaque to modern speakers.
Liens entre caractères et morphèmes dans une écriture logographique. « 世界 » est emprunté au sanskrit et son sens est obscur pour les locuteurs modernes.
Beziehungen zwischen Zeichen und Morphemen in einer logografischen Schrift. "世界" ist ein Lehnwort aus dem Sanskrit, dessen Bedeutung für moderne Sprecher unklar ist.
Las relaciones entre los caracteres y los morfemas en una escritura logográfica. “世界” es un préstamo lingüístico del sánscrito y su significado no está claro para los hablantes modernos.
Relaties tussen tekens en morfemen in een logografisch schrift. "世界" is een leenwoord uit het Sanskriet en zijn betekenis is ondoorzichtig voor moderne sprekers.
Отношения между букви и морфеми в логографическа писменост. “世界” е заемка от санскрит и нейното значение е непрозрачно за модерните носители на езика.
Odnosi između znakova i morfema u slikovnim pismima . "世界" je posuđenica iz sanskrta, čije je značenje nejasno za sadašnje govornike.
Relationer mellem bogstaver og morfemer i en logografisk skrift. "世界" er et låneord fra Sanskrit, hvis betyding er uklar for nutidige Sanskrit-talende.
Kirjamärkide ja morfeemide suhe logograafilises tähestikus. “世界” on sanskriti laensõna ja selle tähendus on tänapäeva inimesele läbipaistmatu.
Írásjegyek és morfémák közötti kapcsolatok egy logografikus írásban. "世界" szanszkritból származó jövevényszó, a jelentése átlátszatlan a modern nyelvhasználónak.
Santykis tarp grafemomis ir morfemomis logografiniuse rašmenyse. "1" yra skolinys iš sanskrito, jo reikšmė yra miglota šiuolaikiniams kalbos nešiotojams.
Związek pomiędzy znakami i morfemami w piśmie logograficznym. „世界” jest zapożyczeniem z sanskrytu, a jego znaczenie jest niejasne dla współczesnych użytkowników języka.
Relațiile între caractere și morfeme într-o scriere logografică."世界" este un cuvânt împrumutat din sanscrită și sensul lui este neclar/obsucr pentru vorbitorii moderni.
Отношения между графемами и морфемами в логографической письменности. “世界” это заимствование из санскрита, его значение туманно для современных носителей языка.
Vzťah medzi písmenami a morfémami v logografickom písme. “世界” je slovo prevzaté zo sanskritu a súčasným hovoriacim nie je jeho význam zrejmý.
Odnos med črkami in morfemi v logografskih pisavah. "世界" je sposojenka iz sanskrta, njen pomen pa je za današnje govorce nerazumljiv.
Relationen mellan tecken och morfem i logografisk skrift. “世界” är ett låneord från Sanskrit och dess innebörd är dunkel för moderna språkanvändare.
Attiecības starp raksta zīmēm un morfēmām logogrāfiskajā rakstā. "世界" ir aizguvums no sanskrita un tā nozīme nav skaidra mūsdienu runātājiem.
Caidreamh idir carachtair agus moirféimí i script logagrafach. Iasacht ón tSanscrait is ea "世界" agus tá a bhrí teimhneach do chainteoirí nua-aimseartha.
  Fonetica, inventario de...  
Relazione tra foni e fonemi
Relation between phones and phonemes
Lien entre les phones et les phonèmes
Beziehung zwischen Phonen und Phonemen
Relación entre fonos y fonemas
Отношения между фони и фонеми
Odnosi između fona (govornih zvukova) i fonema
Relationen mellem foner og fonemer
Foonide ja foneemide seos
A hangok és a fonémák közötti viszony
Fonemos ir fono santykis
Relație intre sunete si foneme
Vzťah medzi fónami a fonémami
Odnos med alofoni in fonemi
Förhållandet mellan foner och fonem
Attiecība starp skaņām un fonēmām.
An gaol idir na foghair agus na fóinéimí
  Sistemi di scrittura / ...  
Relazioni tra carattere e sillaba in un sistema sillabico. Notare la rappresentazione di una singola consonante [n]. (Il nome di un pianeta nano 90377 Sedna in inuktitut)
Relations between character and syllable in a syllabary. Note the representation of a single consonant [n]. (The name of a dwarf planet 90377 Sedna in Inuktitut)
Liens entre caractères et syllabes dans un syllabaire. Notez la représentation de la consonne [n] seule. (Le nom de la planète naine 90377 Sedna en inuktitut.)
Beziehungen zwischen Zeichen und Silbe in einer Silbenschrift. Zu beachten: die Darstellung eines einzelnen Konsonanten [n]. (Der Name eines Zwergplaneten 90377 Sedna in Inuktitut)
Las relaciones entre un carácter y una sílaba en un sistema silábico. Nota la representación de una sola consonante [n]. (El nombre de un planeta enano 90377 Sedna en inuktitut)
De betrekkingen tussen teken en lettergreep in lettergrepenschrift. Let op de weergave van een enkele medeklinker [n]. (De naam van een dwergplaneet 90377 Sedna in Inuktitut)
Отношения между буква и сричка в сричкова азбука. Обърнете внимание как се представя една единствена съгласна [n]. (Името на планетата джудже 90377 Седна на инуктитут)
Odnosi između znaka i sloga u slogovnom pismu. Iznimka je znak [n]. (U imenu nanoplanete 90377 Sedna na jeziku kanadskih indijanaca inuktita.
Relationer mellem bogstav og stavelse i en stavelsesskrift. Bemærk repræsentationen af en enkeltkonsonant [n] (navnet af en dværgplanet, 90377 Sedna, på Inuktitut).
Tähe ja silbi suhe silptähestikus. Pane tähele üksikut konsonanti [n]. (Kääbusplaneedi 90377 Sedna nimi inuktituti keeles)
Jel és szótag közötti kapcsolat a szótagírásban. Figyelje meg az egyetlen [n] mássalhangzót (egy törpebolygó neve 90.377 Sedno az inuktitutban)
Santykis tarp grafemos ir skiemens skiemenų rašmenyse. Atkreipkite dėmesį į atvaizdą vienintelės priebalsės [n]. (Pavadinimas nykštukinės planetos 90377 sedna inuktituto kalba).
Związek pomiędzy znakiem a sylabą w sylabariuszu. Zwróć uwagę na oznaczenie pojedynczej spółgłoski [n]. (Nazwa planety karłowatej 90377 Sedna w języku eskimoskim).
Relațiile între caractere și silabe într-un sistem silabic. Notați reprezentarea consoanei singure [n].( Numele planete minuscule 90377 Sedna in Inuktitut)
Отношения между графемой и слогом в слоговом письме. Обратите внимание на изображение единственной согласной [n]. (Название карликовой планеты 90377 Sedna на инуктитуте).
Vzťahy medzi písmenami a slabikami v slabičných písmach. Všimnite si samostatnú spoluhlásku [n]. (Názov trpasličej planéty 90377 Sedna v inuitčine.)
Odnosi med črko in zlogom v zlogovnih abecedah. Bodi pozoren na prikaz enega samega soglasnika [n]. (Ime pritlikavega planeta 90377 Sedna v Inuktitutu).
Relationerna mellan karaktär och stavelse i ett stavelsealfabet. Notera representation av en enstaka konsonant [n]. (Namnet på en dvärgplanet 90377 Sedna i Inuktitut)
Attiecības starp zīmi un zilbi zilbju rakstā. Pievērsiet uzmanību atsevišķa līdzskaņa [n] reprezentācijai. (Pundurplanētas 90377 Sedna vārds inuktitut valodā)
Caidreamh idir carachtar agus siolla i siollabra. Tabhair faoi deara mar a léirítear an consan [n]. (Ainm abhaic-phláinéid 90377 Sedna in Ionúitis)
  Sistemi di scrittura / ...  
Il greco è, allo stato attuale, l'unica lingua che usa l'alfabeto greco. Allo stesso modo, al confine tra Europa e Asia, il georgiano e l'armeno sono entrambi scritti nei loro relativi alfabeti.
Greek is, at present, the only language using the Greek alphabet. Similarly, on the border between Europe and Asia, the Georgian and Armenian languages are both written in their own specific alphabets.
Le grec est à présent la seule langue qui utilise l’alphabet grec. De même, à la frontière entre l’Europe et l’Asie, le géorgien et l’arménien sont tous les deux écrits avec leur propre alphabet.
Griechisch ist derzeit die einzige Sprache, die das griechische Alphabet verwendet. Auch an der Grenze zwischen Europa und Asien werden sowohl die georgische als auch die armenische Sprache jeweils in ihrem eigenen Alphabet geschrieben.
A día de hoy el griego es la única lengua que utiliza el alfabeto griego. De forma similar, en la frontera entre Europa y Asia, la lengua georgiana y armenia se escriben con sus propios alfabetos.
Het Grieks is op dit ogenblik de enige taal die het Griekse alfabet gebruikt. Evenzo worden op de grens tussen Europa en Azië het Georgisch en Armeens beide geschreven in hun eigen specifieke alfabetten.
Гърцкият е в момента единственият език, използващ гръцката азбука. По същия начин, на границата между Европа и Азия, грузинският и арменският език използват собствените си специфични азбуки.
Grčki je u današnje vrijeme jedini jezik koji koristi grčki alfabet. Slično je na granici između Europe i Azije gdje gruzijski i armenski jezik koriste vlastita pisma.
Græsk er i dag det eneste sprog der bruger det græske alfabet, og også georgisk og armensk, på grænsen mellem Europa og Asien, har deres helt egne alfabeter.
Kreeka keel on praegu ainuke keel, mis kasutab kreeka tähestikku. Gruusia ja armeenia keelt Euroopa ja Aasia piiril kirjutatakse samamoodi, kasutades nende oma tähestikku.
A görög jelenleg az egyetlen nyelv, mely a görög ábécét használja. Hasonlóképpen, Európa és Ázsia határán, a grúz és örmény nyelv egyaránt a saját speciális ábécéjével ír.
Graikų šiuo metu yra vienintelė kalba naudojanti graikų abėcėlę. Taip pat paplitę Europs ir Azijos paribyje gruzinų ir armėnų kalbos naudoja savo specifinius rašmenis.
Greka jest obecnie jedynym językiem używającym alfabetu greckiego. Podobnie języki gruziński i ormiański, na granicy między Europą i Azją, zapisywane są w odrębnych specyficznych alfabetach.
Greaca este, în prezent, singura limbă care folosește alfabetul grecesc. În mod similar, la granița dintre Europa și Asia, limbile georgiană și armeană , ambele sunt scrise cu propriul lor alfabet.
Греческий сейчас является единственным языком, использующим греческий алфавит. Точно также распространенные на границе между Европой и Азией грузинский и армянский языки оба используют их собственные специфические алфавиты.
Gréčtina je v súčasnosti jediným európskym jazykom, ktorý používa grécku abecedu. Gruzínčina a arménčina (na hraniciach medzi Európou a Áziou) majú takisto svoje vlastné špecifické abecedy.
Grščina je danes edini jezik, ki uporablja grško abecedo. Podobno se na meji med Evropo in Azijo tudi gruzijski in armenijski jezik zapisujeta vsak s svojo pisavo.
Grekiska är för närvarande det enda språk som skrivs med det grekiska alfabetet. På gränsen mellan Europa och Asien, finner man georgiska och armeniska som bägge skrivs med sina egna alfabeten.
Grieķu valoda šobrīd ir vienīgā, kura lieto grieķu alfabētu. Un vēl uz robežas starp Eiropu un Āziju ir gruzīnu un armēņu valodas, abas no tām lieto savu pašu specifiskos alfabētus.
Is í an Ghréigis an t-aon teanga a úsáideann aibítir na Gréigise. Mar an gcéanna, ar an teorainn idir an Eoraip agus an Áise, scríobhtar an tSeoirsis agus an Airméinis araon ina gcuid aibítrí sonracha féin.
  Sintassi / Babilonia :...  
La maggior parte delle teorie sintattiche moderne usano strutture ad albero per descrivere le relazioni sintattiche, sia tra i componenti (grammatica generativa) sia tra parole/elementi parlati (grammatica della dipendenza).
Most modern syntactic theories use tree structures to describe syntactic relations, either between constituents (generative grammar) or between tokens/words (dependency grammar).
La plupart des théories syntaxiques modernes utilisent des arbres pour décrire les relations syntaxiques, que ce soit entre les constituants (grammaire générative) ou entre des mots (grammaire de dépendance).
Die meisten modernen Syntaxtheorien verwenden Baumstrukturen, um syntaktische Relationen zu beschreiben, entweder zwischen Konstituenten (generative Grammatik) oder zwischen Tokens/Wörtern (Dependenzgrammatik).
La mayor parte de las teorías sintácticas modernas utilizan estructuras arbóreas para describir las relaciones entre constituyentes (gramática generativa) o entre palabras/elementos hablados (gramática de dependencias).
De meeste moderne syntactische theorieën gebruiken boomstructuren om syntactische relaties te beschrijven tussen de zinsdelen (generatieve grammatica) of tussen woorden (afhankelijkheidsgrammatica).
Повечето съвременни синтактически теории използват дървовидни структури, за да опишат синтактическите отношения, както между различните съставни части (генеративна граматика), така и между думите/елементарните единици от текста (граматика на зависимостите).
Najveći broj modernih sintaktičkih teorija upotrebljava granske strukture da opišu sintaktičke odnose bilo među dijelovima riječi (generativna gramatika) ili među riječima (gramatika ovisnosti).
De fleste syntaktiske teorier benytter sig af træstrukturer til at beskrive syntaktiske relationer, enten ved at gruppere ord (generativ grammatik) eller ved at markere afhængighedsforhold mellem enkeltord (dependensgrammatik).
Enamik modernseid süntaksiteooriaid kasutavad süntaksi seletamiseks puudiagrammi, olgu siis tegu seostega vahetute moodustajate (generatiivne grammatika) või sõnede/sõnade vahel (sõltuvusgrammatika).
A legtöbb modern szintaktikai elmélet ágrajzokat használ az összetevők közötti (generatív nyelvtan) vagy a tokenek/szavak közötti (függőségi nyelvtan) kapcsolatok ábrázolására.
Dauguma šiuolaikinių sintaksės teorijų naudoja medžio struktūrą sintaksės santykių aprašymui arba tarp sudėtinių (generatyvinė gramatika), arba tarp žodžių/tokenų (priklausomybių gramatika).
Większość współczesnych teorii syntaktycznych posługuje się strukturą drzewka w opisach relacji składniowych pomiędzy elementami (w gramatyce generatywnej) bądź między wyrazami/tokenami (w gramatyce zależnościowej).
Cele mai multe moderne teorii sintactice folosesc structuri de copaci/copăcei pentru a descrie relațiile sintactice, fie între constituante(gramatică generativă) sau între cuvinte (gramatică de dependență).
Большинство современных теорий синтаксиса используют древовидные структуры для описания синтаксических отношений либо между составляющими (генеративная/порождающая грамматика), либо между между токенами/словами (грамматика зависимостей).
Väčšina moderných teórií o syntaxi zobrazuje syntaktické vzťahy prostredníctvom závislostných stromov, ktoré zachytávajú vzťahy medzi vetnými členmi (v generatívnej gramatike) alebo medzi tokenmi, príp. slovami (v závislostnej syntaxi).
Večina modernih skladenjskih teorij uporablja pri opisu skladenjskih razmerij drevesne strukture bodisi med posameznimi sestavnimi deli (generativna slovnica) bodisi med znaki/besedami (odvisnostna slovnica).
De flesta moderna syntaktiska teorier använder trädstrukturer för att beskriva syntaktiska relationer, antigen mellan satsdelar (generativ grammatik) eller mellan tecken/ord (dependensgrammatik).
Daudzums mūsdienu sintakses teoriju lieto kokveida struktūras sintaktisko attiecību aprakstīšanai kā starp sastāvdaļām (ģeneratīvā gramatika), tā starp tokeniem/vārdiem (atkarību gramatika).
Úsáideann formhór na dteoiricí nua-aimseartha comhréire struchtúir crann chun cur síos a dhéanamh ar chaidreamh comhréire, bíodh sé idir comhdhamhnaí (gramadach giniúnach) nó idir comharthaí/focail (gramadach spleáchais).
  Sintassi / Babilonia :...  
La maggior parte delle teorie sintattiche moderne usano strutture ad albero per descrivere le relazioni sintattiche, sia tra i componenti (grammatica generativa) sia tra parole/elementi parlati (grammatica della dipendenza).
Most modern syntactic theories use tree structures to describe syntactic relations, either between constituents (generative grammar) or between tokens/words (dependency grammar).
La plupart des théories syntaxiques modernes utilisent des arbres pour décrire les relations syntaxiques, que ce soit entre les constituants (grammaire générative) ou entre des mots (grammaire de dépendance).
Die meisten modernen Syntaxtheorien verwenden Baumstrukturen, um syntaktische Relationen zu beschreiben, entweder zwischen Konstituenten (generative Grammatik) oder zwischen Tokens/Wörtern (Dependenzgrammatik).
La mayor parte de las teorías sintácticas modernas utilizan estructuras arbóreas para describir las relaciones entre constituyentes (gramática generativa) o entre palabras/elementos hablados (gramática de dependencias).
De meeste moderne syntactische theorieën gebruiken boomstructuren om syntactische relaties te beschrijven tussen de zinsdelen (generatieve grammatica) of tussen woorden (afhankelijkheidsgrammatica).
Повечето съвременни синтактически теории използват дървовидни структури, за да опишат синтактическите отношения, както между различните съставни части (генеративна граматика), така и между думите/елементарните единици от текста (граматика на зависимостите).
Najveći broj modernih sintaktičkih teorija upotrebljava granske strukture da opišu sintaktičke odnose bilo među dijelovima riječi (generativna gramatika) ili među riječima (gramatika ovisnosti).
De fleste syntaktiske teorier benytter sig af træstrukturer til at beskrive syntaktiske relationer, enten ved at gruppere ord (generativ grammatik) eller ved at markere afhængighedsforhold mellem enkeltord (dependensgrammatik).
Enamik modernseid süntaksiteooriaid kasutavad süntaksi seletamiseks puudiagrammi, olgu siis tegu seostega vahetute moodustajate (generatiivne grammatika) või sõnede/sõnade vahel (sõltuvusgrammatika).
A legtöbb modern szintaktikai elmélet ágrajzokat használ az összetevők közötti (generatív nyelvtan) vagy a tokenek/szavak közötti (függőségi nyelvtan) kapcsolatok ábrázolására.
Dauguma šiuolaikinių sintaksės teorijų naudoja medžio struktūrą sintaksės santykių aprašymui arba tarp sudėtinių (generatyvinė gramatika), arba tarp žodžių/tokenų (priklausomybių gramatika).
Większość współczesnych teorii syntaktycznych posługuje się strukturą drzewka w opisach relacji składniowych pomiędzy elementami (w gramatyce generatywnej) bądź między wyrazami/tokenami (w gramatyce zależnościowej).
Cele mai multe moderne teorii sintactice folosesc structuri de copaci/copăcei pentru a descrie relațiile sintactice, fie între constituante(gramatică generativă) sau între cuvinte (gramatică de dependență).
Большинство современных теорий синтаксиса используют древовидные структуры для описания синтаксических отношений либо между составляющими (генеративная/порождающая грамматика), либо между между токенами/словами (грамматика зависимостей).
Väčšina moderných teórií o syntaxi zobrazuje syntaktické vzťahy prostredníctvom závislostných stromov, ktoré zachytávajú vzťahy medzi vetnými členmi (v generatívnej gramatike) alebo medzi tokenmi, príp. slovami (v závislostnej syntaxi).
Večina modernih skladenjskih teorij uporablja pri opisu skladenjskih razmerij drevesne strukture bodisi med posameznimi sestavnimi deli (generativna slovnica) bodisi med znaki/besedami (odvisnostna slovnica).
De flesta moderna syntaktiska teorier använder trädstrukturer för att beskriva syntaktiska relationer, antigen mellan satsdelar (generativ grammatik) eller mellan tecken/ord (dependensgrammatik).
Daudzums mūsdienu sintakses teoriju lieto kokveida struktūras sintaktisko attiecību aprakstīšanai kā starp sastāvdaļām (ģeneratīvā gramatika), tā starp tokeniem/vārdiem (atkarību gramatika).
Úsáideann formhór na dteoiricí nua-aimseartha comhréire struchtúir crann chun cur síos a dhéanamh ar chaidreamh comhréire, bíodh sé idir comhdhamhnaí (gramadach giniúnach) nó idir comharthaí/focail (gramadach spleáchais).
  Greco / Lingvopedia :: ...  
Si distinguono i seguenti tempi verbali: presente, quattro tempi passati e tre futuri. La distinzione tra azioni finite e in corso è importante sia al passato che al futuro, ad esempio: {sonido1} (égrapsa, "lo scrissi") e {soud2} (égrafa, "lo stavo scrivendo").
Modern Greek has one present, four past and three future tenses. The distinction between finished and ongoing actions is important in both past and future tenses as in έγραψα (égrapsa, 'I wrote it (I'm finished)') and έγραφα (égrafa, 'I was writing it (and hadn't finished)').
Le grec moderne a un présent, quatre passés et trois futurs. La différence entre les actions terminées et les actions en cours est importante au passé et au futur, par exemple : έγραψα (égrapsa, « je l’ai écrit (j’ai terminé) ») et έγραφα (égrafa, « j’étais en train de l’écrire (et je n’avais pas terminé) »).
Modernes Griechisch hat ein Präsens, vier Vergangenheits- und drei Zukunftsformen. Die Unterscheidung zwischen abgeschlossener und fortdauernder Handlung ist sowohl in der Vergngenheit als auch in der Zukunft wichtig, wie in έγραψα (égrapsa, 'Ich habe es geschrieben (ich bin fertig)') und έγραφα (égrafa, 'ich habe daran geschrieben (und bin nicht fertig)').
En el griego moderno distinguimos los siguientes tiempos verbales: un presente, cuatro tiempos verbales pasados y tres de futuro. La distinción entre las acciones terminadas y en curso es importante tanto en los tiempos pasados ​​como en los futuros, véase en {sonido1} (égrapsa, 'lo escribí (he terminado)') y {soud2} (égrafa, 'lo estaba escribiendo (y no lo he terminado)').
Modern Grieks heeft één tegenwoordige, vier verleden en drie toekomende tijden. Het onderscheid tussen beëindigde en doorlopende acties zowel in verleden als toekomende tijd, zoals in έγραψα (égrapsa, 'ik heb het geschreven (ik heb gedaan)') en έγραφα (égrafa, 'ik was het aan het schrijven (en had nog niet gedaan)').
Новогръцкият има едно сегашно, четири минали и три бъдещи времена. Разграничението между завършени и текущи действия е важно и в минало, и в бъдеще време, например έγραψα и έγραφα (égrapsa, "Аз написах") и έγραφα (égrafa, "Аз пишех").
Moderni grčki ima dva sadašnja, četiri prošla i tri buduća vremena. Razlikovanje trajnih i svršenih glagola je važno kako u prošlim tako i u budućim vremenima kao u έγραψα (égrapsa: Napisao sam ga') i έγραφα (égrafa: Pisao sam ga (no nisam završio)').
Moderne græsk har én nutidskategori, fire datidskategorier og tre fremtidskategorier. Distinktionen mellem afsluttede og vedvarende handlinger og processer er vigtig i både datid og fremtid, som i fx έγραψα (égrapsa, 'jeg skrev det (færdigt)') and έγραφα (égrafa, 'jeg skrev på det (og var ikke færdig)').
Tänapäeva kreeka keeles on üks olevik, neli mineviku- ja kolm tulevikuaega. Nii mineviku- kui ka tulevikuaegades on oluline eristada lõpetatud ja lõpetamata tegevust, näiteks έγραψα (égrapsa, 'ma kirjutasin selle (valmis)') ja έγραφα (égrafa, 'ma kirjutasin seda (ega lõpetanud)').
A modern görögnek egy jelen, négy múlt és három jövő ideje van. A befejezett és folyamatos cselekvések megkülönböztetése mind a múlt, mind a fövő időben fontos mint a έγραψα-ban (égrapsa, 'megírtam') és έγραφα (égrafa, 'írtam (nem fejeztem be)').
Šiuo metu graikų kalboje yra vienas esamasis, keturi praėję ir trys būsimieji laikai. Skirtumas tarp veiksmažodžių įvykio veikslo ir eigos veikslo yra svarbus būtajame ir esamajame laike, pavyzdžiui, έγραψα (égrapsa, "aš parašiau" (užbaigtas veiksmas)) ir έγραφα (égrafa, "aš rašiau", (neužbaigtas proceso veiksmas)).
Czasowniki nowogreckie tworzą formy jednego czasu teraźniejszego, czterech czasów przeszłych i trzech czasów przyszłych. Zarówno w czasach przeszłych, jak i przyszłych istnieje zróżnicowanie form ze względu na aspekt czasownika (dokonany i niedokonany), np. έγραψα (égrapsa, „napisałem/am”) i έγραφα (égrafa, „pisałem/am”).
Greaca modernă are un prezent, patru forme de trecut și trei de viitor. Deosebirea între acțiunea încheiată și cea de durată este importantă atât la trecut, cât și la viitor, ca în έγραψα (égrapsa, 'Eu am scris (eu sunt gata)') și έγραφα (égrafa, 'Eu am scris la asta (și nu sunt gata)').
Сейчас в греческом языке одно настоящее, четыре прошлых и три будущих времени. Разница между глаголами совершенного и несовершенного вида важна в прошедшем и настоящем временах как в έγραψα (égrapsa, "я написал" (завершенность действия)) и έγραφα (égrafa, "я писал", (незавершенность)).
Moderná gréčtina má jeden prítomný, štyri minulé a tri budúce časy. Rozdiel medzi ukončeným a prebiehajúcim dejom je dôležitý v minulom aj v budúcom čase, ako napr. vo vete έγραψα (égrapsa, „napísal som to“, (a je to hotové)) a έγραφα (égrafa, „písal som to“ (a ešte som to nedokončil)).
Moderna grščina pozna en sedanjik, štiri preteklike in tri prihodnjike. Razlikovanje med končanimi in potekajočimi dejanji je pomembno tako v preteklih kot tudi v prihodnjih časih, na primer έγραψα (égrapsa, 'Napisal sem (končal sem)') in έγραφα (égrafa, 'pisal sem (in nisem končal)').
Jaungrieķu valodā ir viens tagadnes, četri pagātnes un trīs nākotnes laiki. Atšķirība starp izbeigtām un neizbeigtām darbībām ir svarīga kā pagātnes, tā nākotnes laikos, piemēram, έγραψα (égrapsa, 'es uzrakstīju') un έγραφα (égrafa, 'es rakstīju').
Sa Nua-Ghréigis tá aimsir láithreach amháin, ceithre aimsir chaite agus trí aimsir fháistineach. Baineann tábhacht leis an idirdhealú idir gníomhartha críochnaithe agus gníomhartha leanúnach san aimsir chaite agus san aimsir fháistineach araon mar atá i έγραψα (égrapsa, 'scríobhas é (Táim críochnaithe)') agus έγραφα (égrafa, 'Bhí mé á scríobh (agus ní raibh sé críochnaithe agam)').
  Pragmatica / Babilonia ...  
La distinzione fondamentale è tra comunicazione formale ed informale, ma nelle culture asiatiche esistono differenziazioni ben più sofisticate. Trascurando la cortesia potremo offendere il nostro interlocutore e correre il rischio di non ottenere ciò che vogliamo.
The basic distinction is between informal and formal or more simply T/V communication, but much more sophisticated distinctions are made in Asian cultures. Neglecting politeness can offend the interlocutor, and you risk not accomplishing your goals.
La distinction entre communication polie et familière (par exemple tu/vous) est la plus simple, mais des systèmes plus complexes existent dans certaines cultures asiatiques. Négliger la politesse peut offenser votre interlocuteur, et vous risquez de ne pas réussir à faire passer votre message.
Der Hauptunterschied besteht zwischen informeller und formeller oder, einfacher dargestellt, T/V-Kommunikation, aber in asiatischen Kulturen werden viel feinere Unterscheidungen gemacht. Die Höflichkeit zu missachten kann den Gesprächspartner beleidigen, und du riskierst, dein Ziel nicht zu erreichen.
La division más básica es comunicación formal/informal pero en las culturas asiáticas existen diferenciaciones mucho más sofisticadas. Si descuidas la cortesía puedes ofender a tu interlocutor y corres el riesgo de no conseguir tus objetivos.
Het fundamentele onderscheid is tussen informele en formele (bv. jij/ gij/ u) communicatie, maar in Aziatische culturen wordt een veel verfijnder onderscheid gemaakt . Verwaarlozing van beleefdheid kan de gesprekspartner beledigen, en u riskeert uw doel te missen.
Основното разграничение е между официална и неофициална или по-просто ти/вие комуникация, но много по-сложни разграничения се правят в азиатските култури. Пренебрегвайки учтивостта, вие може да обидите събеседника и рискувате неосъществяване на вашите цели.
Osnovno razlikovanje je neformalno/formalno ili jednostavno T/V komuniciranje dok su finija razlikovanja u azijskim kulturama. Ako zapostavite ljubaznost, možete uvrijediti sugovornika i ugroziti realizaciju vaših očekivanja.
Den minimale, eller grundlæggende, distinktion er mellem formel og informel kommunikation, men i modsætning til dansk kultur har asiatiske kulturer et lang mere nuanceret høflighedssystem. Hvis man overtræder høflighedsreglerne kan det ikke bare virke fornærmende på samtalepartneren, men også forhindre at man opnår de mål man havde i forbindelse med samtalen.
Peamine erinevus seisneb mitteametliku ja ametliku suhtlemise vahel, kuid Aasia kultuurides tehakse vahet veel palju peenemalt. Viisakuse eiramine võib kaasvestlejat solvata ja te riskite sellega, et ei saavuta oma eesmärki.
Alapvető különbség van a nem formális (közvetlen) és formális kommunikáció között, melyet T/V megjelöléssel szoktak illetni (a latin alapján T-vel utalva a Te és V-vel az ön szavakra), de az ázsiai kultúrákban sokkal több kifinomult megkülönböztetés van. Ha mellőzzük az udvariasságot, megsérthetjük a beszélő partnerünket, s így kockáztathatjuk a céljaink elérését.
Esminis skirtumas tarp formalių ir neformalių ar dar labiau paprastų bendravimo būdų (tu/jūs), bet kur kas labiau rafinuoti skirtumai egzistuoja Azijos kultūrose. Nemandagus elgesys gali įžeisti pašnekovą, ir tai gali jums sutrukdyti pasiekti išsikeltus tikslus.
Podstawowe rozróżnienie związane z zasadami grzeczności polega na różnicowaniu komunikacji formalnej i nieformalnej lub inaczej komunikacji T/V (ty/pan), ale w kulturach azjatyckich istnieją znacznie bardziej złożone różnice. Lekceważenie zasad grzeczności może urazić naszego rozmówcę, co powoduje ryzyko, że nie osiągniemy zamierzonego celu rozmowy.
Distincția între comunicarea politicoasă şi cea familiară (ex tu/dvs) este cea mai simplă, dar sistemele mai complexe există în anumite culturi asiatice. Să neglijezi politețea poate ofensa pe interlocutorul dvs şi riscați să nu reușiți să transmiteți mesajul dvs.
Výrazný rozdiel je aj medzi formálnym a neformálnym vyjadrovaním, čiže medzi vykaním a tykaním. V ázijskej kultúre je tento rozdiel omnoho zložitejší a prikladá sa mu veľký význam. Zanedbanie zdvorilosti môže uraziť komunikačného partnera a spája sa s rizikom, že sa nedosiahne želaný komunikačný zámer.
Osnovna razlika je med formalno in neformalno, ali bolj preprosto T/V komunikacijo, vendar obstajajo v azijskih družbah mnogo bolj sofisticirana razlikovanja. Če se ne zmenimo za vljudnost, lahko užalimo sogovornika in s tem tvegamo, da ne dosežemo svojega cilja.
Den grundläggande skiljelinjen går mellan informell och formell, säga du eller ni osv., men mer sofistikerade distinktioner görs i asiatiska kulturer. Att förbise hövlighet kan förolämpa samtalspartnern, och man riskerar att inte uppnå sina mål.
Pamatatšķirība ir starp neformālu un formālu jeb, vienkāršāk, tu / jūs komunikāciju, taču Āzijas kultūrās pastāv daudz izsmalcinātākas atšķirības. Pieklājības neievērojums var aizkart interlokūtoru un jūs riskējat nesasniegt savu mērķu.
Is idir nithe neamhfhoirmiúla agus nithe foirmiúla a bhíonn an t-idirdhealú bunúsach, nó go simplí cumarsáid T/V, ach déantar idirdhealuithe i bhfad níos sofaisticiúla i gcultúir na hÁise. Má dhéantar faillí sa bhéasaíocht, is féidir olc a chur ar an idirghabhálaí, agus bíonn baol ná bainfear na spriocanna amach.
  Interlinguistica / Babi...  
L'interlinguistica si occupa della forma, problemi e soluzioni relazionati con l'aspetto linguistico della comunicazione internazionale tra persone e gruppi che hanno bagagli culturali differenti. Il campo dell'interlinguistica, in senso ampio, abbraccia:
Interlinguistics deals with forms, problems and solutions related to the linguistic aspect of international communication. International communication occurs between people or groups with different languages and cultural backgrounds. The field of interlinguistics, in a broad sense, embraces:
L’interlinguistique s’intéresse aux formes que prend la communication internationale et aux problèmes et solutions liés à son aspect linguistique. La communication internationale a lieu entre des personnes ou des groupes qui ont des des langues et des bagages culturels différents. Le domaine de l’interlinguistique, au sens large, concerne :
Die Interlinguistik befasst sich mit Formen, Problemen und Lösungen in Bezug auf den linguistischen Aspekt internationaler Kommunikation. Internationale Kommunikation findet zwischen Personen oder Gruppen mit verschiedenen Sprachen und kulturellen Hintergründen statt. Das Gebiet der Interlinguistik im weiteren Sinne umfasst:
La Interlinguística se ocupa de las formas, problemas y soluciones relacionados con el aspecto lingüístico de la comunicación internacional. La comunicación internacional tiene lugar entre personas y grupos con distintas lenguas y bagajes culturales. El campo de la Interlinguística, en un sentido amplio, abarca:
Interlinguïstiek bestudeert vormen, problemen en oplossingen in verband met het taalkundige aspect van internationale communicatie. Internationale communicatie vindt plaats tussen mensen of groepen met verschillende talen en culturele achtergronden. Het werkgebied van interlinguïstiek in brede zin, omvat:
Интерлингвистиката се занимава с формите, проблемите и решенията, свързани с езиковия аспект на международното общуване. Международно общуване е това, което се осъществява между хора или групи с различни езици и културни среди. Предметът на интерлингвистиката в широк смисъл включва:
Interlingvistikken undersøger formen, problemer og løsninger af de lingvistiske aspekter af international kommunikation, dvs. kommunikation mellem enkeltpersoner eller grupper af personer med forskellig sproglig og kulturel baggrund. Bredt defineret, omfatter Interlingvistikken følgende:
Interlingvistika tegeleb probleemide ja lahendustega, mis on seotud rahvusvahelise suhtluse keelelise aspektiga. Rahvusvaheline suhtlus tähendab suhtlust inimeste või gruppide vahel, kellel on erinev keel ja kultuuritaust. Interlingvistika tegevusväli hõlmab laias laastus:
Az interlingvisztika a nemzetközi kommunikáció nyelvi formáival, problémáival és megoldásaival foglalkozik azzal a céllal, hogy optimalizálja. Nemzetközi kommunikációról van szó különböző nyelvű és kulturális hátterű emberek vagy embercsoportok között. Az interlingvisztika területe tág értelemben:
Interlingvistika tiria tarptautinio bendravimo lingvistinius aspektus, jo problemas ir jų sprendinius. Tarptautinė komunikacija vyksta tarp žmonių arba grupių su skirtingomis kalbomis, skirtingo kultūrinio fono žiniomis. Interlingvistiką sudaro:
Interlingwistyka zajmuje się problematyką językowych aspektów komunikacji międzynarodowej. Komunikacja międzynarodowa to komunikacja pomiędzy ludźmi lub grupami, posługującymi się różnymi językami i pozostającymi pod wpływem odmiennych warunków kulturowych. W szerokim sensie pole zainteresowań interlingwistyki obejmuje:
Interlingvistica se ocupă cu formele, problemele și soluțiile care privesc aspectul lingvistic al comunicării internaționale. Comunicarea internațională are loc între persoane sau grupuri cu limbi diferite și bagaje culturale diferite. Interlingvistica, în sens larg, cuprinde:
Интерлингвистика занимается проблематикой языковых (лингвистических) аспектов международной коммуникации. Международная коммуникация - это коммуникация между людьми или группами с разными языками и разными культурными фоновыми знаниями. Интерлингвистика в широком смысле охватывает:
Interlingvistika sa zaoberá formami, problémami a riešeniami, ktoré sa týkajú jazykových aspektov medzinárodnej komunikácie. Medzinárodná komunikácia sa odohráva medzi ľuďmi alebo skupinami ľudí, ktorí sú nositeľmi rôznych jazykov a majú odlišné kultúrne zázemie. Oblasť interlingvistiky v širšom zmysle slova zahŕňa:
Interlingvistika se ukvarja z obliko, problemi in rešitvami povezanimi z lingvističnimi aspekti mednarodne komunikacije. Mednarodna komunikacija je komunikacija med ljudmi ali skupinami, ki imajo različne jezike ali kulturna ozadja. Področje interlingvistike v širšem smislu obsega:
Interlingvistikā pēta formas, problēmas un to risinājumus, saistītus ar starptautiskās komunikācijas lingvistisko aspektu. Starptautiskā komunikācija notiek starp cilvēkiem vai grupām ar atšķirīgām valodām un kultūras pieredzēm. Interlingvistikas sfēra plašā nozīmē ietver:
Bíonn an idirtheangeolaíocht ag plé le foirmeacha, fadhbanna agus réitigh a bhaineann le gné teanga na cumarsáide idirnáisiúnta. Tarlaíonn Cumarsáid idirnáisiúnta idir dhaoine nó grúpaí a bhfuil teangacha agus cúlraí cultúrtha éagsúla acu. Cuimsíonn gort na hidirtheangeolaíochta, sa chiall is leithne
  Storia, etimologia, ori...  
Esistono poi i "prestiti di ritorno" ossia parole che si muovono avanti e indietro tra le lingue. Ad esempio, la parola francese {cinéma} è stata presa dal greco κίνημα {kínima}, che significa "movimento" per poi tornare al greco come σινεμά {sinemá}.
Words can also be reborrowed: that is a word can go back and forth between languages. For example, the French word cinéma was taken from the Greek word κίνημα kínima, which means “movement”, later Greek reborrowed the same word from French and respelled it σινεμά sinemá.
Les mots peuvent aussi être réempruntés, c’est-à-dire aller et venir d’une langue à l’autre. Par exemple, le mot français cinéma vient du grec κίνημα kínima, qui veut dire « mouvement », et le grec l’a ensuite réemprunté au français en l’orthographiant σινεμά sinemá.
Wörter können auch zurückentlehnt werden - das heißt, zwischen zwei Sprachen hin und wieder zurück wandern. So stammt das französische Wort cinéma vom griechischen κίνημα kínima ab, das "Bewegung" bedeutet; später entlehnte das Griechische dasselbe Wort aus dem Französischen, mit der Schreibweise σινεμά sinemá.
La palabras se pueden volver a prestar de la lengua receptora: esto significa que una palabra puede ir y venir entre las lenguas. Por ejemplo, la palabra francesa cinéma fue tomada de la palabra griega κίνημα kínima que significa movimiento. Más tarde el griego la volvió a prestar del francés y deletreó como σινεμά sinemá.
Woorden kunnen ook teruggeleend worden: dat wil zeggen dat een woord heen en weer kan gaan tussen talen. Bijvoorbeeld het Franse woord cinéma was genomen uit het Griekse woord κίνημα kínima, dat “beweging” betekent, het latere Grieks leende hetzelfde woord terug uit het Frans en herspelde het als σινεμά sinemá.
Думите могат да бъдат заемани и в обратната посока: една дума може да се движи назад-напред между различни езици. Например, френската дума cinéma е заемка от гръцката {дума κίνημα kínima, ​​която означава "движение", а по-късно гръцкият заема обратно същата дума от френски с правопис σινεμά sinemá.
Riječi se mogu posuđivati dalje (da se posude već posuđene riječi). Npr. francuska riječ {cinéma} (“kino”) je posuđena od grčkog κίνημα kínima koja znači "pokret" a kasnije je grčki ponovno posudio riječ iz francuskog pišući je σινεμά sinemá.
Ord kan også genindlånes, dvs. et ord kan vandre frem og tilbage mellem to sprog. Det franske ord cinéma, for eksempel, er taget fra græsk κίνημα kínima, der betyder "bevægelse", men græsk har senere lånt ordet tilbage fra fransk med den nye betydning, og staver det σινεμά sinemá.
Laenatud sõna võib päritolukeelde uuesti tagasi laenata, nii pendeldab sõna keelte vahel edasi-tagasi. Näiteks laenati prantsuse keelde kreeka keelest sõna cinéma (kreeka k κίνημα kínima, mis tähendab "liikumine"), hiljem laenas kreeka keel selle endale tagasi ja hakkas seda hääldama σινεμά sinemá.
Vissza is lehet kölcsönözni egy szót, azaz a kölcsönzött szó visszakerülhet az eredeti nyelvbe. Így a francia {cinéma} szó a görög κίνημα kínima szóból származik, ami "mozgás"t jelent. Később a görög visszakölcsönözte ezt a szó a franciából "mozi" jelentéssel és σινεμά sinemá írásmóddal.
Žodžiai gali būti skolinami ir pakartotinai: tai yra žodis gali keliauti pirmyn ir atgal tarp kalbų. Pavyzdžiui, prancūzų žodis cinéma buvo pasiskolintas iš graikų {κινημα} (kinima), reiškia "judesys", vėliau graikai pasiskolino šį žodį pakartotinai iš prancūzų kalbos ir dabar jis rašosi {σινεμά} (sinema).
Słowa mogą też zostać zapożyczone z powrotem, czyli mogą migrować między językami w obie strony. Na przykład francuskie słowo cinéma zaczerpnięto z greckiego słowa κίνημα kínima, oznaczającego ruch, a później zostało ono przejęte z powrotem z francuskiego do greckiego, ze zmianą pisowni na σινεμά sinemá.
Cuvintele pot fi de asemenea reîmprumutate - adică pleacă și vin dintr-o limbă într-alta. De exemplu , cuvantul franțuzesc cinéma vine din greacă κίνημα kínima care înseamnă « mișcare »; mai târziu greaca a împrumutat același cuvânt din franceză cu ortografia σινεμά sinemá.
Слова также могут заимствоваться и повторно: это значит, что слово может путешествовать туда и обратно между языками. Например, французское слово cinéma было заимствовано из греческого κίνημα kínima, что значит “движение”, позднее греки, в свою очередь, заимствовали это же слово из французского в виде σινεμά sinemá со значением "кино".
Slovná výpožička môže byť prevzatá v modifikovanej podobe naspäť do východiskového jazyka, čiže slovo môže prechádzať medzi jazykmi tam aj späť. Napríklad francúzske slovo cinéma bolo prevzaté z gréckeho κίνημα kínima, ktoré znamená „pohyb“, neskôr gréčtina prevzala to isté slovo v podobe σινεμά sinemá z francúzštiny s významom „kino“.
Besede so lahko tudi ponovno izposojene, kar pomeni, da lahko prehajajo sem in tja med jeziki. Francoska beseda cinéma, na primer, je bila vzeta iz grške besede κίνημα kínima, kar pomeni "gibanje". Kasneje je grščina ponovno prevzela nazaj isto besedo iz francoščine in spremenila zapis v σινεμά sinemá.
Ord kan också tas tillbaka, "återlånas": dvs., ett ord kan gå fram och tillbaka mellan språk. Till exempel, det franska ordet cinéma kommer från det grekiska ordet κίνημα kínima, som betyder "rörelse", men senare lånade grekiskan in samma ord från franskan, nu med stavningen σινεμά sinemá.
Bez tam, vārdi var būt aizgūti abos virzienos, t. i., vārds var pārvietoties starp valodām tur un atpakaļ. Piemēram, franču vārds cinéma bija cēlies no grieķu vārda κίνημα kínima, ‘kustība’, vēlāk grieķu valodā tas pats vārds bija aizgūts no franču ar jaunu uzrakstījumu σινεμά sinemá.
Is féidir focail a thógáil ar athiasacht freisin: is é sin, gur féidir le focal dul sall agus anall idir theangacha. Mar shampla, tógadh an focal Fraincise {cinéma} ón bhfocal Gréigise κίνημα kínima, ​​a chiallaíonn "gluaiseacht", agus ina dhiaidh sin thóg an Ghréigis an focal ar athiasacht ón bhFraincis agus agus d'athlitrigh sí σινεμά sinemá é.
  Morfologia / Babilonia ...  
Altre importanti classi di parole includono le congiunzioni, che combinano le parole o le frasi, gli avverbi che modificano varie parti di una frase e apposizioni che indicano le relazioni di luogo o altre tra il sostantivo che modificano e il verbo.
Other important word classes include conjunctions, which combine words or sentences, adverbs which modify various parts of a sentence and adpositions which indicate locational or other relationships between the noun they modify and the verb.
Parmi les autres classes lexicales importantes, on trouve les conjonctions, qui mettent en relation des mots ou des phrases, les adverbes, qui modifient diverses parties des phrases, et les adpositions qui indiquent des relations spatiales ou d’autres types entre le nom qu’elles modifient et le verbe.
Weitere wichtige Wortklassen sind Konjunktionen, die Wörter und Sätze verbinden, Adverbien, die verschiedene Satzbestandteile modifizieren, und Adpositionen, die Orts- oder andere Beziehungen zwischen den Substantiv, das sie modifizieren, und dem Verb ausdrücken.
Otras clases importantes de palabras incluyen las conjunciones, que combinan palabras o frases, adverbios, que modifican distintas partes de la frase y adposiciones, que indican relaciones de lugar u otras con el sustantivo que modifican y el verbo.
Andere belangrijke woordsoorten omvatten voegwoorden, die woorden of zinnen combineren, bijwoorden die verschillende zinsdelen aanpassen, en rolwoorden die plaats- of andere betrekkingen tussen substantief en werkwoord aangeven, hun "rol" beschrijven.
Други важни класове думи включват съюзи, които комбинират думи или изречения, наречия, които модифицират различни части на изречението и предлози, които показват локационни или други взаимоотношения между съществителното, което променят, и глагола.
Druge vežne vrste riječi su veznici koji kombiniraju riječi ili rečenice, prilozi koji modificiraju različite dijelove rečenice i prijedlozi koji označavaju položajne (mjesne) i druge odnose među imenicom i glagolom.
Andre vigtige ordklasser er konjunktioner (bindeord), der forbinder ord eller sætninger, adverbier (biord), der modificerer forskellige andre dele af sætningen, og adpositioner (præpositioner/forholdsord), der knytter sig til et substantiv og indikerer den rolle sidstnævnte spiller i sætning og overfor verbet (fx rumslig orientering, retning, tidsforhold, modtager ...).
Teised olulised sõnaliigid on sidesõnad, mis seovad sõnu või lauseid, määrsõnad, mis varieerivad mitmesuguseid lauseosi, ja kaassõnad , mis osutavad kohale või muule suhtele nimisõna ja verbi vahel.
További szóosztályok: kötőszó, mely szavakat vagy mondatokat köt össze, határozószó, mely a mondat különböző részeit módosítja, adpozíció (prepozíció és névutó), mely a főnévnek igével való kapcsolatát hivatott kifejezni.
Kita svarbi kalbos dalis yra jungtukai, jungiantys žodžius arba sakinius, prieveiksmiai, apibrėžiantys veiksmo požymį arba požymio požymį, prielinksniai ir jų ekvivalentai, nurodantys vietą arba santykį tarp daiktavardžio ir veiksmažodžio.
Kolejne ważne części mowy to: spójniki, łączące słowa lub zdania, przysłówki, które modyfikują poszczególne części zdania oraz przyimki, wskazujące różne związki między rzeczownikami a czasownikami (np. zależności dotyczące miejsca).
Alte clase lexicale importante sunt conjuncțiile, care leagă cuvinte și propoziții, adverbe, care modifică diferite părți componente de propoziție, și adpozițiile, care indică relațiile spațiale sau de alte tipuri între substantivul pe care-l modifică și verb.
Следующими важными частями речи являются союзы, которые соединяют слова или предложения, наречия, которые определяют признак действия или признак признака, предлоги и их эквиваленты, которые указывают на местоположение или отношения между существительным и глаголом.
Ďalšími dôležitými slovnými druhmi sú spojky, ktoré spájajú slová alebo vety, príslovky, ktoré vyjadrujú okolnosti deja, predložky, ktoré vyjadrujú vzťahy medzi vetnými členmi a častice, ktoré vyjadrujú postoj hovoriaceho k výpovedi.
Druge pomembne besedne vrste so recimo vezniki, ki spajajo besede ali stavke, prislovi, ki opisuje okoliščine stavka in predlogi, ki označujejo krajevni ali kakšen drug odnos med samostalnikom na katerega se nanašajo in glagolom.
Andra viktiga ordklasser är konjunktioner som kombinerar fraser eller meningar, adverb som modifierar olika delar av en mening och adpositioner som visar relationer mellan substantivet de modifierar och verbet.
Citas svarīgas vārdšķiras ir saikļi, kuri saista vārdus vai teikumus, apstākļa vārdi, kuri pārveido dažādas teikuma daļas, un adpozīcijas, kuras izsaka vietas vai citas attieksmes starp modificējamo lietvārdu un darbības vārdu.
I measc na n-aicmí focal tábhachtach eile tá cónaisc , a chuireann focail nó abairtí le chéile, {dobhriathra , a mhodhnaíonn codanna éagsúla den abairt, agus {réamhfhocail , a léiríonn caidrimh suímh nó eile idir an t-ainmfhocal a mhodhnaíonn siad agus an briathar.
  Filosofia del linguaggi...  
Mentre la filosofia in generale esplora questioni relative alla natura del mondo e delle persone, la filosofia del linguaggio esplora la natura generale del linguaggio e del suo rapporto con il mondo e la mente umana, che percepisce e descrive la realtà attraverso il linguaggio.
La philosophie en général étudie des questions concernant la nature du monde et des gens, et la philosophie du langage s’intéresse à la nature générale du langage et à sa relation au monde et à l’esprit humain, qui perçoit la réalité et la décrit au moyen du langage. En d’autres termes, la philosophie du langage s’intéresse à la relation entre langage, pensée et réalité.
Die Philosophie im Allgemeinen erforscht Fragen, die sich auf die Natur der Welt und der Menschen beziehen, und die Sprachphilosophie erforscht die Natur der Sprache und ihrer Beziehung zur Welt und zum menschlichen Denken, das die Wirklichkeit durch Sprache erfasst und beschreibt. Mit anderen Worten, die Sprachphilosophie betrachtet die Beziehung zwischen Sprache, Denken und Wirklichkeit.
La Filosofía en general se ocupa de cuestionar la naturaleza del mundo y de las personas. La Filosofía de la lengua explora la naturaleza de la lengua y su relación con el mundo y la mente humana, que percibe y describe la realidad a través del lenguaje. Así, la Filosofía de la lengua estudia la relación entre el lenguaje, el pensamiento y la realidad.
Filosofie onderzoekt in het algemeen vragen met betrekking tot de aard van de wereld en de mensen. Taalfilosofie, een onderdeel ervan, verkent de algemene aard van de taal en de relatie ervan met de wereld en de menselijke geest, die de werkelijkheid waarneemt en beschrijft met behulp van een taal. Met andere woorden, de taalfilosofie beschouwt de relatie tussen taal, denken en werkelijkheid.
Философията по принцип разглежда въпроси, свързани с естеството на света и хората, а философията на езика изследва общия характер на езика и отношението му към света и човешкия ум, който възприема и описва реалността чрез езика. С други думи, философията на езика се занимава с връзката между език, мислене и действителност.
Filozofija općenito istražuje pitanja koja su vezana na prirodu svijeta i čovjeka. Jezična filozofija kao dio opće istražuje opću prirodu jezika i njene odnose prema svijetu i ljudskom razumu, koji percipira i opisuje realnost pomoću jezika. Drugim riječima, jezična filozofija proučava odnos između jezika, mišljenja i stvarnosti.
Filosoofia üldiselt uurib maailma ja inimese loomusega seotud küsimusi, ja keelefilosoofia uurib keele üldist loomust ning tema seost maailma ja inimmõistusega, mis tajub ja kirjeldab reaalsust keele kaudu. Teiste sõnadega huvitab keelefilosoofiat keele, mõtlemise ja reaalsuse suhe.
A filozófia általában a világ és az emberek természetével kapcsolatos kérdéseket vizsgálja, a nyelvfilozófia pedig a nyelv általános természetét, viszonyát a világgal és az emberi elmével, mely a valóságot a nyelven keresztül fogja fel és írja le. Más szóval a nyelvfilozófia a nyelv, a gondolkodás és a valóság viszonyát kutatja.
Filosofija paprastai kelia klausimus, susijusius su pasaulio, žmonių būtimi, o kalbos filosofija tiria kalbos kilmę ir jos santykį su pasauliu ir žmogaus sąmone, kuri suvokia ir traktuoja realybę, naudodamasi kalbos instrumentu. Kitaip tariant, kalbos filosofija tiria santykį tarp kalbos, minties ir realybės.
Filozofia zajmuje się zagadnieniami dotyczącymi natury świata i człowieka, a filozofia języka zajmuje się ogólną naturą języka i jego stosunkiem do świata i do umysłu człowieka, który poznaje i opisuje rzeczywistość za pośrednictwem języka. Inaczej mówiąc, filozofia języka rozważa zagadnienia związku język – myślenie – rzeczywistość.
Filosofia studiază în principal probleme care se referă la natura lumii sau la oameni , filosofia limbajului se ocupă de natura generală a limbajului și de relația cu lumea și spiritul uman, care percepe realitatea și o descrie prin limbaj. Cu alte cuvinte, filosofia limbajului se ocupă cu relația între limbaj, gândire și realitate.
Filozofia sa vo všeobecnosti zaoberá podstatou sveta a ľudí. Filozofia jazyka skúma všeobecné aspekty jazyka a jeho vzťah k svetu a ľudskej mysli, ktorá vníma a opisuje realitu prostredníctvom jazyka. Inými slovami, filozofia jazyka sa zaoberá vzťahom medzi jazykom, myslením a skutočnosťou.
Generellt sett, utforskar filosofin frågor om världens och människors natur. Språkfilosofi undersöker språkets allmänna natur och dess förhållande till världen och det mänskliga sinnet, som uppfattar och beskriver verkligheten genom språket. Med andra ord berör språkfilosofi relationen mellan språk, tanke och verklighet.
Filozofijā ir pētami jautājumi par pasaules un cilvēka dabu, valodas filozofijas pētījumu pamatā ir valodas daba un tās attiecības ar pasauli un cilvēcisku prātu, kurš uztver un apraksta realitāti caur valodu. Citiem vārdiem sakot, valodas filozofija pēta attiecības starp valodu, domāšanu un realitāti.
Scrúdaíonn an fhealsúnacht i gcoitinne ceisteanna a bhaineann le nádúr an domhain agus na ndaoine, agus scrúdaíonnan fealsúnacht na teanga cineál ginearálta na teanga agus a gaol leis an domhan agus le haigne an duine, a fheiceann agus a dhéanann cur síos ar an réaltacht trí mheán teanga. I bhfocail eile, measann fealsúnacht na teanga an gaol idir teanga, smaoineamh agus an réaltacht.
  Semantica, Lessicologia...  
Naturalmente, una visione funzionale della semantica deve interagire non solo con la sintassi, ma anche con la pragmatica e la linguistica sociale. Pertanto, il significato pragmatico (tra parentesi angolari) degli esempi qui sotto non è esplicito e lo si può derivare solo dal contesto pragmatico:
Of course, a functional reading of semantics has to interface not only downward with syntax, but also upward, with pragmatics and social linguistics. Thus, the pragmatic meaning (in angular brackets) of the examples below is not made explicit in the context, and can only be derived from pragmatic context:
Bien sûr, une vision fonctionnelle de la sémantique ne doit pas interagir seulement avec la syntaxe, mais aussi avec la pragmatique et la linguistique sociale. Ainsi, le sens pragmatique (entre crochets) des exemples ci-dessous n’est pas exprimé explicitement et ne peut être déduit que du contexte pragmatique :
Natürlich muss das funktionale Lesen der Semantik nicht nur abwärts zur Syntax, sondern auch aufwärts zur Pragmatik und Soziolinguistik fortgeführt werden. So wird die pragmatische Bedeutung (in eckigen Klammern) der Beispiele unten im Kontext nicht ausdrücklich angeführt, sie kann nur aus dem Kontext der Pragmatik abgeleitet werden.
Por supuesto, una visión funcional de la Semántica no debe interactuar solo con la Sintaxis sino también con la Pragmática y la Lingüística Social. Así, el sentido pragmático (entre paréntesis) de los siguientes ejemplos no es explícito y puede solo derivarse del contexto pragmático:
Natuurlijk moet een functionele discussie van semantiek niet alleen neerwaarts met syntax, maar ook opwaarts overeenstemmen met pragmatiek en sociolinguïstiek. Dit wordt getoond in de volgende voorbeelden, waar de pragmatische betekenis (in rechthoekige haken [...]) van de volgende voorbeelden niet duidelijk is uit de woord-syntax context, en alleen kan worden afgeleid uit de pragmatische context:
Разбира се, един функционален прочит на семантиката се сблъсква не само надолу със синтаксиса, но и нагоре, с прагматиката и социалната лингвистика. По този начин, прагматично смисълът (в ъглови скоби) от примерите по-долу не съществува изрично в контекста, а могат да бъде изведен само от прагматичния контекст:
Naravno, funkcionalna diskusija o semantici mora gledati ne samo na sintaksu, već i prema pragmatici i sociolingvistici. To pokazuju slijedeći primjeri u kojima pragmatično značenje (među [...] zagradama) nije jasno iz sintaktičkog konteksta riječi a može se deducirati iz pragmatičnog konteksta.
En fuldstændig beskrivelse af semantikken skal selvfølgelig ikke bare fungere sammen "nedadtil" med syntaksen, men også "opadtil", med pragmatik og sociolingvistik. Således er den pragmatiske, effektive læsning (i kantede parenteser) i følgende eksempler ikke eksplicit i sætningskonteksten, og kan kun konkluderes ud fra den pragmatiske kontekst.
Muidugi ei pea semantika funktsionaalne lugemine piirnema üksnes süntaksiga, vaid vaatama ka edasi, pragmaatika ja sotsiaallingvistika poole. Sellepärast ei ole allpool olevate näidete pragmaatiline tähendus (nurksulgudes) võetud sõnaselgelt kontekstist ja seda saab tuletada üksnes pragmaatilisest kontekstist:
Természetesen, a szemantika funkcionális megközelítése nemcsak lefelé a szintaxissal kell, hogy számoljon, hanem felfelé a pragmatikával és szociolingvisztikával is. Így az alábbi példák pragmatikai jelentése (kerek zárójelben) nem derül ki egyértelműen a szövegösszefüggésből, csak a pragmatikai kontextusból lesz világos:
Aišku, funkcinis semantikos grafikas yra priverstas kirstis leisdamasis su sintakse, ir kildamas su pragmatika ir socialine lingvistika. Tokiu atveju, žemiau pateiktų pavyzdžių pragmatinė reikšmė (nurodyta kvadratiniuose skliaustuose) yra tiesiogiai neaptarta kontekste ir gali būti atskleista tik iš pragmatinio konteksto:
Oczywiście, tak pojmowana semantyka ma powiązania nie tylko „w dół”, czyli ze składnią, lecz także „w górę”, tj. z informacjami pragmatycznymi i społecznymi. Zatem w przykładach przedstawionych poniżej znaczenie pragmatyczne (w nawiasach kwadratowych) nie wynika jasno z samego kontekstu zdania i może być wnioskowane jedynie z kontekstu pragmatycznego:
Desigur, o viziune funcţională a semanticii nu trebuie să interacţioneze numai cu sintaxa, ci şi cu pragmatica şi lingvistică socială. Astfel semnificaţia-sensul pragmatic-ă (în paranteze drepte) a exemplelor aici jos prezentate nu este exprimată explicit şi nu poate fi dedusă decât din context pragmatic :
Конечно, функциональное прочтение семантики вынуждено сталкиваться не только по нисходящей с синтаксисом, но и по восходящей с прагматикой и социальной лингвисткой. Таким образом, прагматическое значение приведенных ниже примеров (указано в квадратных скобках) не оговорено прямо в контексте и может быть раскрыто только из прагматического контекста:
Prirodzene, že pri funkčnom chápaní sémantiky nemôžeme vnímať len syntax výpovede, ale musíme ju interpretovať dôkladnejšie pomocou pragmatiky a sociálnej lingvistiky. V nižšie uvedených príkladoch pragmatický význam (v hranatých zátvorkách) nevyplýva explicitne z kontextu a dá sa odvodiť iba z pragmatického kontextu:
Seveda mora biti funkcionalni pogled na semantiko usmerjen ne le navzdol na skladnjo, temveč tudi navzgor na pragmatiko in socialno lingvistiko. Tako na primer ne moremo pragmatičnega pomena (v oglatih oklepajih) spodnjih primerov razumeti zgolj iz zapisanega konteksta, temveč ga lahko interpretiramo le s pomočjo pragmatičnega konteksta:
En funktionell beskrivning av semantik måste naturligtvis inte bara samverka nedåt med syntaxen, men också uppåt med pragmatik och sociolingvistik. Således uttrycks inte den pragmatiska innebörden (inom hakparenteser) i exemplen nedan explicit i texten, utan kan endast härledas utifrån den pragmatiska kontexten:
Protams, funkcionālai semantikai ir mijiedarbība ne tikai ar sintaksi apakšlīmenī, bet arī ar pragmatiku un sociolingvistiku augstākos līmeņos. Šādi, pragmatiska nozīme (kvadrātiekavās) piemēros, dotajos zemāk, nav eksplicēta no konteksta un var būt izsecināta vienīgi no pragmatiska konteksta:
Ar ndóigh, bíonn ar léamh feidhme na séimeantaice comhéadan a dhéanamh, ní hamháin síos leis an gcomhréir, ach freisin suas, leis an bpragmataic agus leis an teangeolaíocht shóisialta. Dá bhrí sin, ní dhéantar brí phragmatach (idir lúibíní uilleacha) na samplaí thíos léir sa chomhthéacs, agus ní féidir í a dhíorthú ach ón gcomhthéacs pragmatach:
  Pragmatica / Babilonia ...  
La base di una conversazione di successo è la cooperazione tra gli interlocutori (partner di conversazione). Grice ha formulato principi quali: non essere ridondante, non dire meno di quanto richiesto né di più (quantità); fornisci informazioni vere (qualità); sii pertinente (relazione); sii chiaro (modo).
The basis of successful conversation is cooperation between the interlocutors (conversational partners). Grice formulated principles such as: give an informative answer and no more (quantity); your information should be true (quality); be relevant (relation); be perspicuous (manner).
La base d’une conversation réussie est la coopération entre les interlocuteurs (les participants de la conversation). Grice a formulé des principes tels que : donner une réponse informative et rien de plus (quantité), l’information doit être véridique (qualité), être en rapport avec la conversation (relation), être perspicace (manière).
Die Basis für ein erfolgreiches Gespräch ist die Kooperation zwischen den Gesprächspartnern. Grice formulierte Prinzipien, zum Beispiel: Gib eine informative Antwort und nicht mehr (Quantität); deine Information soll wahr sein (Qualität); sei sachlich (Beziehung); sei klar (Verhalten).
La base del éxito de cualquier conversación es la cooperación entre los interlocutores (compañeros conversacionales). Las máximas de Grice son: tu respuesta debe contener la cantidad de información que se te pide y no más (cantidad); la información debe ser verdadera (calidad); relevante (relación); clara ( modo).
De basis van een geslaagd gesprek is de samenwerking tussen de gesprekspartners (conversationele partners). Grice formuleerde uitgangspunten, zoals: geef een informatief antwoord en niet meer dan dat (hoeveelheid); uw informatie moet juist zijn (kwaliteit); relevant zijn (relatie); scherpzinnig zijn (wijze)
В основата на успешния разговор е сътрудничеството между събеседниците (разговорни партньори). Грайс формулира принципи като: Дайте информативен отговор и нищо повече (количество); Вашата информация трябва да е истина (качество); да бъде от значение (връзка); да бъде нагледна/ясна (начин).
Osnova za uspješnu konverzaciju je suradnja između sugovornika (konverzacijski partneri). Grice je formulirao principe: svaki odgovor neka bude informativan i ništa više (količina), vaše informacije moraju biti istinite (kvaliteta), neka se tiču teme (odnos) i neka budu sažete (način).
Basis for en fungerende samtale er at samtalepartnerne samarbejder om opgaven. Grice har i denne forbindelse formuleret principper som de følgende: (1) giv et informativ svar, og ikke mere (kvantitetsprincip); (2) din information bør være sand (kvalitetsprincip); (3) vær relevant (relationsprincip); (4) vær klar og tydelig i dit udtryk (mådesprincip).
Eduka suhtluse alus on kaasvestlejate (vestluspartnerite) koostöö. Grice formuleeris järgmised põhimõtted: vasta informatiivselt, mitte enam (kvantiteet); sinu teave peaks olema tõene (kvaliteet); ole asjakohane (suhe); ole arusaadav (moodus).
Az eredményes társalgás alapja a beszélgetők (társalgási partnerek) közötti együttműködés. Grice fogalmazta meg a következő maximákat (elveket): adj informatív választ, de ne többet (mennyiség); az információnak igaznak kell lennie (minőség); légy lényegre törő (viszony); légy világos (modor).
Sėkmingo pokalbio pagrindas yra tarpusavio sąveika (kooperacija) tarp pašnekovų (pokalbio dalyvių). Greitas suformulavo pagrindinius principus: suteikite informatyvų atsakymą, pranešimą privalo sudaryti ne daugiau ir ne mažiau informacijos, negu reikia; jūsų atsakymas turi būti tikras (kokybė); rišlus (relevantyvus), jis turi būti aiškus.
Podstawą udanej rozmowy jest współpraca między rozmówcami (partnerami konwersacji). Paul Grice sformułował następujące zasady: podawaj w odpowiedzi dokładnie tyle informacji, ile trzeba (zasada ilości); podawaj informacje prawdziwe (zasada jakości); mów na temat (zasada odniesienia); mów jasno i zrozumiale (zasada sposobu).
Baza unei conversații de succes o reprezintă cooperarea între interlocutori(partenerii de conversație). Grice a formulat principiile, de ex. Dă un răspuns informativ și nu mai mult(cantitate), informația ta trebuie să fie adevărată(calitate); fii la obiect(relație); fii clar(comportament).
Základom úspešnej verbálnej komunikácie je spolupráca medzi komunikačnými partnermi (interlokútormi). H. P. Grice sformuloval základné princípy a zásady efektívnej verbálnej komunikácie. V rámci kooperačného princípu rozlišuje zásadu kvantity (poskytnúť rozsahom uspokojivú odpoveď), zásadu kvality (podať pravdivé informácie), zásadu vzťahu (uviesť relevantné informácie) a zásadu spôsobu (poskytnúť jednoznačné informácie).
Podlaga za uspešen pogovor je kooperacija med pogovornima partnerjema. Grice je oblikoval naslednje principe: podaj informativen odgovor in nič več (kvantiteta), tvoja informacija naj bo resnična (kvaliteta), bodi relevanten (relacija); bodi bistroumen (vedenje).
Grunden för en framgångsrik konversation är samarbetet mellan samtalsparterna. Grice formulerade principer såsom: ge ett informativt svar, men inte mer (kvantitet); din information bör vara sann (kvalitet); vara relevant (relaterad); och den bör vara överskådlig (sätt).
Veiksmīgas sarunas pamats ir sadarbība starp interlokūtoriem (sarunas partneriem). Graiss formulēja šādus principus: dod informatīvu atbildi un neko vairāk (kvantitāte); tavai informācijai ir jābūt patiesai (kvalitāte); esi atbilstošs (būtiskums); esi saprotams (skaidrība).
Is é comhar idir na idirghabhálaithe (comhpháirtithe comhrá) atá mar bhonn le comhrá rathúil. Chum Grice prionsabail ar nós: freagra faisnéiseach a thabhairt agus gan ach sin (cainníocht); ba chóir go mbeadh do chuid faisnéise fíor (cáilíocht); a bheith ábhartha (gaol); a bheith géarchúiseach (modh).
  Famiglie linguistiche /...  
Un pidgin è un sistema di comunicazione semplificato che si sviluppa tra due o più gruppi che non hanno una lingua in comune. Non viene direttamente da una sola lingua, ma può essere composto da caratteristiche di diverse lingue.
A pidgin is a simplified communication system that develops between two or more groups that do not have a language in common. It doesn't come directly from a single language, but can be made of features from several languages. When children begin to learn a pidgin as a native language, it becomes a full-fledged, stable language called a creole.
Un pidgin est un système de communication simplifié qui se développe entre deux groupes ou plus qui n’ont pas de langue en commun. Il ne descend pas directement d’une seule langue, mais peut emprunter des caractéristiques à plusieurs langues. Quand des enfants commencent à parler un pidgin en tant langue maternelle, celui-ci devient une langue complète et stable appelée créole.
Eine Pidgin-Sprache (oder: ein Pidgin) ist ein vereinfachtes Kommunikationssystem, das sich zwischen zwei oder mehr Gruppen entwickelt, die keine Sprache gemeinsam haben. Sie stammt nicht direkt von einer einzigen Sprache ab, sondern kann sich aus Elementen mehrerer Sprachen zusammensetzen. Wenn Kinder ein Pidgin als Muttersprache zu lernen beginnen, wird es zu einer eigenständigen stabilen Sprache, die Kreolsprache genannt wird.
Un pidgin es un sistema de comunicación simplificado que se desarrolla entre dos o más grupos que no tienen ninguna legua en común. No procede directamente de una sola lengua sino que puede estar compuesta por rasgos de varias lenguas. Cuando los niños empiezan a aprender un pidgin como lengua materna, este se convierte en una lengua estable llamada criollo.
Een pidgintaal is een vereenvoudigd communicatiesysteem dat ontstaat tussen twee of meer groepen die geen gemeenschappelijke taal hebben. Het komt niet direct voort uit een enkele taal, maar kan bestaan uit elementen van verschillende talen. Als kinderen beginnen een pidgintaal te leren als moedertaal, wordt het een volwaardige, stabiele taal, die creooltaal genoemd wordt.
Пиджин е опростена система за комуникация, която се развива между две или повече групи, които не разполагат с общ език. Пиджин не идва директно само от един език, но може да има свойства на различни езици. Когато децата започнат да учат пиджин като роден език, той се превръща в пълноправен, стабилен език, наричан креолски.
Piđin je pojednostavljen komunikacijski sistem, koji se razvija u komunikaciji dviju ili više grupa koje nemaju zajednički jezik. Ne potječe direktno iz jednog jezika, već dobiva osobine više jezika. Kad djeca počnu govoriti piđin od rođenja, on postaje poseban stabilni jezik koji nazivamo kreolskim.
Et pidginsprog er er forenklet kommunikationssystem udsprunget i krydsfeltet mellem to eller flere grupper der ikke deler noget fællessprog. Pidginsprog kan ikke henføres til ét enkelt sprog, men inkorporerer træ fra flere sprog. Når børn begynder at tale et pidgin-sprog som modersmål, bliver det til et fuldvoksent, stabilt sprogsystem, et såkaldt kreolsprog.
Pidžin on lihtsustatud kommunikatsioonisüsteem, mis areneb välja kahe või enama grupi vahel, kellel puudub ühine keel. See ei pärine otseselt ühest keelest, vaid võib koosneda mitmele keelele omastest tunnustest. Kui lapsed hakkavad pidžinit õppima emakeelena, muutub see iseseisvaks, kindlaks keeleks, mida nimetatakse kreoolkeeleks.
A pidzsin egy leegyszerűsített nyelv, mely két vagy több, közös nyelvvel nem rendelkező csoport kommunikációjakor alakul ki. Nemcsak egy nyelven alapul, hanem több nyelv tulajdonságait is magán viselheti. Amikor a gyerekek anyanyelvként kezdik tanulni ezt a pidzsin nyelvet, akkor egy teljesen kidolgozott, stabil nyelvvé válik, amit kreolnak hívunk.
Pidžin yra kalba su supaprastinta komunikacijos sistema, kuri vystėsi su dviem ar daugiau grupių, neturinčių bendros kalbos. Ji nėra kilusi iš vienos kalbos, bet sugėrė į save kelių kalbų ypatybes. Kai vaikai pradeda mokytis Pidžin kalbą kaip gimtąją, ji virsta pilnaverte, stabilia kalba, kuri vadinasi kreolų.
Pidżyn jest to uproszczony system komunikacji, powstający w komunikacji pomiędzy dwiema lub więcej grupami, które nie mają żadnego wspólnego języka. Nie pochodzi on bezpośrednio z pojedynczego języka, ale może zawierać cechy kilku. Kiedy dzieci zaczynają nabywać pidżyn jako język ojczysty, staje się on pełnym, trwałym językiem określanym jako język kreolski.
O limbă Pidgin(sau un Pidgin) este un sistem de comunicare simplificat, care se dezvoltă /evoluează între două sau mai multe grupe, care nu au o limbă comună. Nu provine direct de la o singură/unică limbă, ci se poate forma/compune din elementele mai multor limbi. Când copiii încep să învețe un pidgin ca limbă maternă, el devine o limbă stabilă independentă, care se numește limbă creolă.
Пиджин является упрощенной системой коммуникации, которая развилась между двумя или более группами, не имеющими общего языка. Он не происходит непосредственно от одного языка, он впитал в себя характеристики нескольких языков. Когда дети начинают изучать пиджин как родной язык, он превращается в полноценный, стабильный язык, который называется креольским.
Pidžin je zjednodušený jazyk slúžiaci na komunikáciu medzi dvoma alebo viacerými skupinami, ktoré nemajú spoločný jazyk. Pidžin nevzniká priamo z jedného konkrétneho jazyka, ale je väčšinou vytvorený z komponentov niekoľkých jazykov. Ak sa deti začnú učiť takúto zjednodušenú formu jazyka ako rodný jazyk, pidžin sa stáva plnohodnotným a stabilným jazykom, ktorý sa nazýva kreolčina.
Pidžin je poenostavljen komunikacijski sistem, ki se razvije med dvema ali več skupinami brez skupnega jezika. Ne prihaja direktno iz enega samega jezika, temveč je lahko sestavljen iz lastnosti več jezikov. Ko se začnejo otroci učiti nek pidžin kot materni jezik, postane ta popolnoma razvit, stabilen jezik imenovan kreolščina.
Ett pidginspråk är ett förenklat kommunikationssystem som utvecklats mellan två eller flera grupper som inte har något språk gemensamt. Det behöver inte komma direkt från ett enskilt språk, men kan skapas av beståndsdelar från flera olika språk. När barnen börjar lära ett pidginspråk som modersmål, blir det ett fullfjädrat, stabilt språk som kallas ett kreolspråk.
Pidžins ir vienkāršota komunikācijas sistēma, kura attīstās starp divām vai vairākām grupām, kurām nav kopīgas valodas. Pidžins nerodas tieši no vienas valodas, bet veidojas no dažu valodu pazīmēm. Kad bērni sāk mācīties pidžinu kā nacionālo valodu, šī top par pilnvertīgu, stabilu valodu, saucāmu par kreolisko valodu.
Is ionann pidsean agus córas cumarsáide simplithe a thagann chun cinn idir dhá ghrúpa nó níos mó ná fuil teanga i bpáirt acu. Ní thagann sí go díreach ó theanga amháin, ach is féidir í a dhéanamh le gnéithe as roinnt teangacha. Nuair a thosaíonn páistí a fhoghlaim pidsin mar theanga dhúchais, bíonn sí ina teanga chobhsaí lán-chuimsitheach, ar a dtugtar criól.
  Sintassi / Babilonia :...  
Una frase può essere espressa attivamente o passivamente. Quindi la causa-effetto (ruolo semantico, nel capitolo semantica) tra terremoto e tsunami, continua a restare la stessa anche quando tsunami i converte nel soggetto della frase:
At a deeper level, syntactic structure reflects the meaning structure (semantics) of an utterance. Active and passive, for instance, are two ways of expressing the same underlying statement. Thus, the cause-effect relation (semantic roles, cp. Semantics chapter) between earthquakes and tsunamis remains the same even when tsunamis is made the subject of the sentence:
À un niveau plus profond, la structure syntaxique reflète la structure de la signification (sémantique) d’un énoncé. Les voix active et passive, par exemple, sont toutes les deux des moyens d’exprimer la même chose. La relation de cause à effet (rôles sémantiques, cf. chapitre sur la sémantique) entre tremblements de terre et tsunamis reste donc la même, même quand « les tsunamis » devient le sujet de la phrase :
Aus einer tieferen Ebene lässt die syntaktische Struktur die Bedeutungsstruktur einer Äußerung durchscheinen. Aktiv und Passiv zum Beispiel sind zwei Wege, die selbe darunter liegende Feststellung auszudrücken. So bleibt die Ursache-Wirkung-Beziehung (semantische Rollen, vgl. Kapitel Semantik) zwischen Erdbeben und Tsunami die gleiche, auch wenn Tsunami zum Subjekt eines Satzes gemacht wird.
A un nivel más profundo, la estructura sintáctica refleja la estructura significativa (Semántica) de una expresión. Una oración puede ser expresada en activo y pasivo, por ejemplo. Aunque, la relación causa-efecto (roles semánticos, en el capítulo Semántica) entre los terremotos y los tsunamis sigue siendo el mismo incluso cuando los tsunamis se convierten en sujeto de la frase:
Op een dieper niveau weerspiegelt een syntactische structuur de betekenisstructuur (semantiek) van een bewering. Actief en passief, bijvoorbeeld, zijn twee manieren van weergeven van de eenzelfde onderliggende verklaring. Zo blijft de oorzaak-gevolg relatie (Semantische rollen, vergelijk het hoofdstuk Semantiek) tussen aardbevingen en tsunami dezelfde, zelfs als tsunami het onderwerp van de zin wordt:
На по-дълбоко ниво, синтактичната структура отразява структурата на смисъла (семантика) на едно изказване. Активен и пасивен залог, например, са два начина за изразяване на едно и също основно твърдение. По този начин, причинно-следствената връзка (семантични роли, виж раздел {линк}Семантика{/линк}) между земетресения и цунами остава същата, дори когато цунами стане подлог в изречението:
Na dubljoj razini sintaktička struktura odražava strukturu značenja (semantika) funkcionalnih rečeničnih cjelina (propozicija). Aktiv i pasiv su npr. dva načina da se izrazi isto stanje istine. Tako je odnos uzroka i posljedice (semantičke uloge - usp. poglavlje u semantika) između potresa i cunamija isti čak i kad cunami postane subjekt u rečenici.
På et dybere niveau afspejler syntaksen betydningsstrukturen (semantikken) i en ytring. Aktiv og passiv, for eksempel, er to måder at udtrykke det samme udsagn - kun synsvinklen ændres. Således forbliver årsag-effekt-relationen (jf. semantiske roller i semantik-kapitlen) den samme mellem jordskælv og tsunamier - også når tsunamier gøres til sætningens subjekt:
Sügavamal tasandil peegeldab süntaktiline struktuur lausungi tähenduse struktuuri (Semantika). Näiteks on aktiiv- ja passiivlause kaks võimalust väljendada üht ja sama väidet. Seega, põhjuse-tagajärje seos (semantilised rollid, vt Semantika peatükk) maavärina ja tsunami vahel jääb samaks isegi siis, kui tsunami on muudetud lauses aluseks:
Egy mélyebb szinten a mondattani szerkezet a megnyilatkozás jelentésének szerkezetét tükrözi (szemantika). Az aktív és a passzív mondat például egyazon mögöttes állítás kifejezésének két különböző módja. Tehát az ok-okozati viszony (szemantikai szerepek, vö. Szemantika fejezet) a földrengés és a cunami között nem változik, még akkor sem, ha a cunamit tesszük a mondat alanyává.
Gilesniame semantikos lygyje sintaksės struktūros atspindi semantika pasisakymo prasmę. Veikiamasis ar neveikiamasis pavyzdys - tai yra du būdai išreikšti vieną teiginį. Taip, priežasties-pasekmės ryšys (semantiniais vaidmenys, žr. semantikos skyrių) tarp žemės drebėjimų ir cunamių visada bus nekintamas, net jei cunamis taps subjektu sakinyje:
Na głębszym poziomie, struktura składniowa odzwierciedla strukturę znaczeniową (semantyka) wypowiedzi. I tak na przykład strona czynna i bierna stanowią dwa sposoby wyrażania tego samego stwierdzenia. Tak więc związek przyczynowo-skutkowy (role semantyczne por. rozdział Semantyka) pomiędzy trzęsieniem ziemi a tsunami pozostaje taki sam nawet wtedy, gdy tsunami stanowi podmiot zdania:
La un nivel mai profund structura sintactică reflectă structura semnificației (semantice) unui enunț. Activul si pasivul sunt două căi/modalități de a exprima același lucru. Relația cauză-efect(roluri semantice, vezi capitolul despre semantică) între cutremure și tsunami rămâne același lucru, chiar când « tsunami-urile » devin subiectul propoziției:
На более глубинном семантическом уровне синтаксические структуры отражают смысл (семантика) высказывания. Действительный или страдательный залог, например, - это два пути выразить одно утверждение. Так, причинно-следственная связь (семантические роли, см. раздел семантики) между землетрясениями и цунами всегда остается неизменной, даже если цунами становится субъектом в предложении:
Hĺbková syntaktická štruktúra odráža sémantickú, čiže významovú štruktúru výpovede. Napríklad sloveso v činnom a trpnom rode vyjadruje ten istý základný význam. Medzi zemetrasením a vlnou cunami je preto ten istý príčinno-dôsledkový vzťah (sémantické roly, pozri kapitolu Sémantika) aj vtedy, keď sa slovo cunami stane podmetom vety:
Na bolj globoki ravni skladenska struktura odseva pomensko strukturo (Semantika) izjave. Aktiv in pasiv (tvornik in trpnik) sta na primer dva načina za izražanje istega stanja resničnosti. Tako tudi ostaja razmerje vzroka in posledice (semantične vloge Semantika) med potresi in cunamiji enako, tudi ko je cunami subjekt stavka:
På en djupare nivå representerar syntaktisk struktur strukturen hos ett yttrandes innebörd (semantik). Till exempel aktiv och passiv, är två sätt att uttrycka samma underliggande påstående. Således bevaras orsakssambandet mellan jordskalv och tsunamis även när tsunamis görs till subjekt i meningen:
Dziļākā līmenī sintaktiskā struktūra atspoguļo izteikuma nozīmes struktūru (semantika). Aktīvs un pasīvs, piemēram, ir divi veidi izteikt to pašu apgalvojumu. Tā cēloņu un seku sakarība (semantiskās lomas, sk. nodaļu Semantika) starp zemestrīcēm un cunami paliek nemainīgs, pat ja cunami top par teikuma subjektu:
Ag leibhéal is doimhne ná sin, léiríonn struchtúr na comhréire struchtúr brí (séimeantaic) uiríll. Gníomhach agus éighníomhach, mar shampla, is dhá bhealach iad chun an ráiteas bunúsach céanna a chur in iúl. Dá bhrí sin, ní athraíonn an gaol cúis-éifeachta (rólanna séimeantacha, féach caibidil na Séimeantaice Idir creathanna talún agus súnámaithe fiú nuair is é {súnámaithe ainmní na habairte:
  Semantica, Lessicologia...  
Uno di questi sistemi di classificazione semantica è un tale sistema di ordinazione semantico è il thesaurus, un altro è l'indice degli argomenti numerico di una biblioteca. Risorse linguistiche moderne come Wordnet e le ontologie, distinguono tra le diverse relazioni, come ad esempio:
All descriptive science starts by classification, and semantics is no exception. One such semantic ordering system is a thesaurus, another is the numerical topic index of a library. Modern linguistic resources such as WordNets and ontologies, distinguish between different relations, such as
Toutes les sciences descriptives commencent par classer, et la sémantique ne fait pas exception. Il existe plusieurs systèmes de classification sémantique, dont les thésaurus et les index thématiques des bibliothèques. Les ressources linguistiques modernes telles que WordNet et les ontologies distinguent différentes relations, notamment
Jede beschreibende Wissenschaft beginnt mit der Klassifikation, und die Semantik ist keine Ausnahme. Ein solches semantisches Ordnungssystem ist der Thesaurus, ein anderer ist das numerische Themenverzeichnis einer Bibliothek. Moderne linguistische Quellen wie WordNets und Ontologien unterscheiden zwischen verschiedenen Zuordnungen, wie zum Beispiel
Todas las ciencias descriptivas empiezan haciendo clasificaciones y la Semántica no es una excepción. Uno de esos sistemas de clasificación semántica es un tesauro, otro es el índice de temas numérico de una biblioteca. Fuentes de Lingüística moderna como Wordnet y las ontologías distinguen entre diferentes relaciones, tales como
Elke beschrijvende wetenschap begint met indeling, en semantiek is geen uitzondering. Eén dergelijke semantische indeling is een thesaurus, een ander is de numerieke thema-index{/ b} van een bibliotheek. Moderne linguïstische hulpbronnen zoals WordNets en ontologieën, maken onderscheid tussen verschillende relaties, zoals
Всяка описателна наука започва с класификация и семантика не е изключение. Една такава семантична организационна система е речникът, друга е цифровият тематичен указател на някоя библиотека. Съвременните лингвистични ресурси като WordNets и онтологиите правят разграничение между различните отношения, като
Klasifikacija je srž i osnova svake opisne znanosti i semantika nije iznimka. Jedan takav semantički sistem uređivanja je tezaurus, dok je drugi brojčani terminski indeks knjižnice. Moderni lingvistički resursi kao mreže riječi (WordNet) i ontologije razlikuju različite odnose kao npr.
Al deskriptiv videnskab begynder med klassifikation, og semantik er ingen undtagelse. Ét sådant system er en tesaurus, et andet er de numeriske emneindeks der bruges af biblioteker. Moderne lingvistiske værktøjer, såsom OrdNet og Wikipedias ontologier, skelner mellem forskellige relationer, fx
Kogu kirjeldav teadus algab klassifitseerimisest ja semantika pole siin erand. Üks selline semantiline korrastav süsteem on tesaurus, teine raamatukogu numbriline teemaregister. Moodsad lingvistilised allikad nagu WordNet ja ontoloogiad teevad vahet mitmesugustel seostel, näiteks
Minden leíró tudomány a rendszerezéssel kezdi, a szemantika sem kivétel ez alól. Egy ilyen szemantikai rendező rendszer a tezaurusz, a másik a könyvtárak numerikus témaindexe. Modern nyelvi erőforrások, mint például a WordNetek és az ontológiák, különbséget tesznek olyan különböző kapcsolatok között, mint például a
Bet kuris mokslas prasideda nuo klasifikacijos, ir semantika ne išimtis. Viena iš tokių sistemų semantinėje organizacijoje yra tezaurus, kitas - skaitmeninės tematinės nuorodos (katalogas) bibliotekoje. Šiuolaikiniai lingvistiniai resursai, WordNet ir ontologijos, išskiria daugybę santykių, tokių kaip
Wszystkie nauki opisowe zaczynają od klasyfikowania zjawisk, a semantyka nie stanowi wyjątku. Jednym z takich systemów porządkowych jest w semantyce tezaurus, innym jest cyfrowy indeks tematyczny w bibliotece. Nowoczesne źródła lingwistyczne, takie jak bazy leksykalne typu WordNet i współczesne klasyfikacje, wyróżniają różne relacje semantyczne, np.:
Fiecare știință descriptivă începe cu clasificarea, iar semantica nu face excepție. Un asemenea sistem de ordonare semantic este b}Thesaurus, un altul este s indexul tematic al bibliotecilor. Resursele lingvistice moderne ca WordNet și ontologiile deosebesc între relații, ca de exemplu:
Любая описательная наука начинается с классификации, и семантика не исключение. Одной из таких систем семантической организации является тезаурус, другой - цифровой тематический указатель (каталог) в библиотеке. Современные лингвистические ресурсы, как WordNet и онтологии, выделяют различные виды отношений, такие как
Každá deskriptívna veda sa zakladá na klasifikácii, a to platí aj pre sémantiku. Jedným zo sémantických systémov usporiadania je tezaurus (sémantický slovník), ďalším je číslovaný tematický index knižníc. Moderné lingvistické zdroje ako WordNet-y alebo ontologické slovníky rozlišujú jednotlivé vzťahy medzi komponentmi, ako napríklad:
Vsaka opisna znanost se prične s klasifikacijo in semantika ni nobena izjema. Eden izmed takšnih semantičnih razvrstitvenih sistemov je tezaver (zbirka sopomenk), drug je denimo tematsko kazalo, ki se uporablja v knjižnici. Moderni lingvistični viri, na primer ontologije, razlikujejo med različnimi odnosi, kot so
All beskrivande vetenskap börjar med klassifikation, och semantik är inget undantag. Ett sådant semantiskt klassifikations-system är tesaurus, ett annat är de ämnes-indexerande bokstavs- eller sifferkoderna i ett bibliotek. Moderna språkliga resurser såsom WordNets och ontologier, skiljer mellan olika relationer, till exempel
Aprakstoša zinātne sākās no klasificēšanas un semantika nav izņēmums. Viena no semantiskas kārtošanas sistēmām ir tezaurs, cita ir bibliotēkas ciparu tēmu rādītājs. Moderni valodniecības resursi, tādi kā WordNet-i un ontoloģijas, redz starpību starp atšķirīgām attiecībām, tādām, kā
Tosaíonn gach eolaíocht thuairisciúil leis an aicmiú, agus ní haon eisceacht an tséimeantaic. Ar chóras ordaithe séimeantach amháin tá {teasáras, ar cheann eile tá innéacs ábhar uimhriúil leabharlainne. Acmhainní teanga nua-aimseartha ar nós líonraí séimeantacha agus ointeolaíochtaí, idirdhealaíonn siad idir gaolta éagsúla, amhail
  Classificazione delle l...  
Ad esempio, sī (con un tono alto) significa "pensiero", sì (con un tono discendente) significa "quattro" e sǐ (con un tono che inizia ascendente e termina discendente) significa "morte". Le lingue tonali sono comuni in Asia orientale (altre lingue cinesi, il birmano, il thailandese e il vietnamita, tra le altre), ma si trovano anche in Africa (yoruba) e nelle Americhe (navajo).
Some languages use tone to distinguish words. One of the best-known examples is Mandarin Chinese, which has four tones. For example, sī (with a high tone) means “thought”, sì (with a falling tone) means “four” and sǐ (with a low falling and rising tone) means “death”. Tone languages are common in East Asia (other Chinese languages, Burmese, Thai and Vietnamese among others) but are also found in Africa (Yoruba) and the Americas (Navajo).
Certaines langues utilisent la hauteur de la voix pour distinguer les mots. L’un des exemples les plus connus est le mandarin, qui a quatre tons. Par exemple, sī (avec un ton haut) veut dire « pensée », sì (avec un ton descendant) veut dire « quatre » et sǐ (avec un ton descendant puis montant) « mort ». Les langues à tons sont répandues en Asie orientale (autres langues chinoises, birman, thaï et vietnamien, entre autres), mais on les trouve aussi en Afrique (yoruba) et en Amérique (navajo).
Manche Sprachen verwenden Töne, um Wörter voneinander zu unterscheiden. Eines der bekanntesten Beispiele ist Mandarin-Chinesisch, das vier Töne kennt. So bedeutet sī (mit hohem Ton) "Gedanke", sì (mit fallendem Ton) bedeutet "vier" und sǐ (mit einem tiefen fallenden und wieder ansteigenden Ton) bedeutet "Tod". Tonsprachen kommen häufig in Ostasien vor (unter anderem in anderen chinesischen Sprachen, Burmesisch, Thai und Vietnamesisch), finden sich aber auch in Afrika (Yoruba) und auf dem amerikanischen Doppelkontinent (Navajo).
Algunas lenguas utilizan los tonos para distinguir las palabras. Uno de los ejemplos más conocidos es el chino mandarín, que tiene cuatro tonos. Por ejemplo, sī (con un tono alto) significa "pensamiento", sì (con un tono que cae) significa "cuatro" y sǐ ( con un tono que empieza subiendo y termina bajando) significa "muerte". Las lenguas tonales son comunes en el este de Asia (otras lenguas chinas, el birmano, el thai y el vietnamita entre otras) pero también se encuentran en África (el yoruba) y en las Américas (el navajo).
Sommige talen gebruiken tonen om woorden te onderscheiden. Een van de bekendste voorbeelden is het Mandarijn Chinees, dat vier tonen heeft. Bijvoorbeeld, sī (met een hoge toon) betekent "denken", sì (met een dalende toon) betekent "vier" en sǐ (met een lage dalende en stijgende toon) betekent "dood". Tonale talen komen vaak voor in Oost-Azië (andere Chinese talen, Birmaans, Thais en Vietnamees onder meer), maar worden ook gevonden in Afrika (Yoruba) en Amerika (Navajo).
Някои езици използват тонове, за да различават думите. Един от най-добре познатите примери е мандаринският китайски, който има четири тона.Напримей, sī (с висок тон) означава “мисъл”, sì (с низходящ тон) означава “четири” и sǐ (с нисък низходящ и възходящ тон) означава “смърт”. Тоналните езици са обичайни в Източна Азия (други езици в Китай, бирмански, тайски, виетнамски и много други), те се срещат и в Африка (йоруба) и в двете Америки (навахо).
Neki jezici koriste tonove da razlikuju riječi. Jedan od najpoznatijih primjera je mandarinski, koji ima četiri tona. Npr. sī (s visokim tonom) znači "misao", sì sa snižavajućim tonom znači "četiri" i sǐ (sa snižavanjem i ponovnim povisivanjem tona) znači "smrt". Tonski jezici su česti u istočnoj Aziji (među njima: drugi kineski jezici, burmanski, tajlandski i vjetnamski), no postoje i u Africi (joruba) te Americi (navaho).
Visse sprog benytter sig af toner for at skelne mellem ord. Et af de mest kendte eksempler er mandarin-kinesisk, der har 4 toner. sī (med en høj tone), for eksempel, betyder "tanke", sì (med en faldende tone) betyder "fire" og sǐ (med en lav, faldende og stigende tone) betyder "død". Tonesprog er almindelige i Østasien (andre kinesiske sprog, burmesisk, thai, vietnamesisk o.a.), men forekommer også i Afrika (yoruba) og Amerika (navajo).
Mõned keeled kasutavad tähenduse eristamiseks toone. Üheks parimaks näiteks on mandariini hiina keel, mis kasutab nelja helikõrgust. Näiteks sī (kõrge toon) tähendab "mõte", sì (langeva tooniga) "neli" ja sǐ (madalale langeva ja tõusva tooniga) tähendab "surm". Toone kasutavad paljud Ida-Aasia keeled (teised keeled Hiinas, birma, tai ja vietnami keel teiste seas), kuid seda leidub ka Aafrikas (joruba) ja Ameerikas (navajo).
Bizonyos nyelvek tónusokat használnak a szavak megkülönböztetésére. Az egyik legjobban ismert példa a mandarin kínai nyelv, melynek négy tónusa van. Például a sī (magas tónus) azt jelenti: "gondolat", sì (a ereszkedő tónus) azt jelenti: "négy" és sǐ (alacsonyan eső, majd emelkedő tónus) azt jelenti: "halál". Tonális nyelvek gyakoriak Kelet-Ázsiában (más kínai nyelvek, a burmai, thai és a vietnami többek között), de megtalálhatóak Afrikában is (joruba) és Amerikában (navahó).
Kai kurios kalbos naudoja toną (garso aukštį), kad atskirtų žodžius. Geriausiu pavyzdžiu gali būti Šiaurės Kinijos (mandarinų) kalba, kurioje yra keturi tonai. Pavyzdžiui, sī (aukštu tonu) reiškia "mintį", sì (besileidžiančiu tonu) reiškia "keturis", o sǐ (su žemu besileidžiančiu ir kylančiu tonu) reiškia mirtį. Toninės kalbos yra paplitęs reiškinys Rytų Azijoje (kitos Kinijos kalbos, birmos, tajų, vietnamiečių ir daugelis kitų), taip pat pasitaiko Afrikoje (joruba) ir abejose Amerikose (navahų kalba).
Niektóre języki do rozróżnienia wyrazów używają tonów. Jednym z najbardziej znanych przykładów jest mandaryński język chiński, który ma cztery tony. Na przykład sī (ton wysoki) znaczy „myśl”, sì (ton opadający) oznacza „cztery” and sǐ (ton opadająco-wznoszący) to „śmierć”. Języki tonalne są często spotykane we wschodniej Azji (inne przykłady to pozostałe języki chińskie, birmański, tajski, wietnamski itd.), ale występują one również w Afryce (joruba) i na terenie Ameryk (nawaho).
Unele limbi folosesc tonuri pentru a distinge unele cuvinte de altele. Unul dintre cele mai cunoscute exemple este mandarina-chineza, care cunoaște patru tonuri. Astfel înseamnă sī (cu ton ridicat) "gând", sì (cu ton scăzut) înseamnă "patru" și sǐ (cu un ton profund scăzut și apoi crescut) înseamnă "moarte". Limbile tonale apar adesea/frecvent în Asia de Est (printre altele, în alte limbi chinezești, burmeza, thai și vietnameza), se găsesc de asemenea în Africa(Yoruba) sau pe ambele continene americane(Navajo).
Некоторые языки используют тон (высоту звука), чтобы различать слова. Одним из лучших примеров этому будет северокитайский язык (мандаринский китайский), в котором есть четыре тона. Например, sī (с высоким тоном) значит “мысль”, sì (с нисходящим тоном) значит “четыре” и sǐ (с низким нисходящим и восходящим тоном) значит “смерть”. Тоновые языки распространенное явление в Восточной Азии (другие языки Китая, бирманский, тайский, вьетнамский и многие другие), они также встречаются в Африке (йоруба) и в обоих Америках (навахо).
V niektorých jazykoch výška tónu rozlišuje význam slov. Jedným z najznámejších príkladov je mandarínska čínština, ktorá využíva štyri typy tónov, kde napr. slovo sī (s vysokým tónom) znamená „myšlienka“, sì (s klesajúcim tónom) znamená „štyri“ a sǐ (s mierne klesajúcim a stúpajúcim tónom) znamená „smrť“. Tónové jazyky sa používajú hlavne vo východnej Ázii (ďalšie čínske jazyky, barmčina, thajčina, vietnamčina a iné), ale aj v Afrike (jorubčina) a Amerike (navajo).
Nekateri jeziki uporabljajo tone za razlikovanje med besedami. Eden od najbolj znanih primerov je mandarinska kitajščina, ki pozna štiri tone. Denimo sī (z visokim tonom) pomeni "misel", sì (s padajočim tonom) pomeni "štiri" in sǐ (z nizkim padajočim in naraščajočim tonom) pomeni "smrt". Tonalni jeziki so razširjeni v Vzhodni Aziji (med ostalimi tudi drugi kitajski jeziki, burmanski, tajski in vietnamski) vendar jih najdemo tudi v Afriki (Yourba) in Amerikah (Navajo).
En del språk använder toner för att särskilja ord. Ett av de mest kända exemplen är mandarin, som har fyra toner. Till exempel, sī (med en hög ton) betyder "tanke", sì (med en fallande ton) betyder "fyra" och sǐ (med en låg fallande och stigande ton) betyder "död". Tonspråk är vanliga i Östasien (t.ex. andra kinesiska språk, burmesiska, thailändska och vietnamesiska), men finns också i Afrika (yoruba) och Amerika (navajo).
Dažās valodās ar zilbes intonāciju ir atšķirami vārdi. Viens no vislabāk zināmajiem piemēriem ir ķīniešu mandarīns, kurā ir četras zilbes intonācijas. Piemēram, sī (ar kāpjošu intonāciju) nozīmē "doma", sì (ar krītošu intonāciju) nozīmē "četri" un sǐ (ar zemu krītošu un kāpjošu intonāciju) nozīmē "nāve". Tonālās valodas ir izplatītas Austrumāzijā (pārējās ķīniešu valodas, birmiešu, taju, vjetnamiešu un citas) un ir atrodamas Āfrikā (joruba) un Amerikā (navahu valoda).
Úsáideann roinnt teangacha an ton chun focail a idirdhealú óna chéile. Ar cheann de na samplaí is cáiliúla tá Mandairínis-Sínis, a bhfuil ceithre thon aici. Mar shampla, ciallaíonn sī (le ton ard) "smaoineamh", ciallaíonn sì (le ton atá ag titim) "ceithre" agus ciallaíonn sǐ (le ton íseal agus é ag titim agus ansin ag ardú) "bás". Tá teangacha ton coitianta in Oirthear na hÁise (teangacha Síneacha eile, Burmais, Téalainnis, Vítneaimis agus cinn eile) ach tá siad le fáil freisin san Afraic (Iarúibis) agus i Meiriceá (Navachóis).
  Filosofia del linguaggi...  
Anche nei tempi antichi le persone mettevano in dubbio quanto la relazione tra la forma di una parola (ad esempio, cane) e l'oggetto indicato da tale parola (oggetto: cane) fosse convenzionale, ossia se fosse stato arbitrariamente stabilito da persone o se tale relazione fosse naturale, intrinseca e inscindibile.
Les hommes se sont demandé dès l’Antiquité à quel point la relation entre la forme d’un mot (par exemple, chien) et la chose désignée par ce mot (objet : chien) est conventionnelle, c’est-à-dire définie arbitrairement par les hommes, et à quel point elle est naturelle, c’est-à-dire intrinsèque et inséparable. Les langues du monde diffèrent par la manière dont elles cataloguent les éléments de la réalité (anglais : dog, français : chien, allemand : Hund, polonais : pies, etc.), ce qui est un argument en faveur du caractère conventionnel des langues (cf. Sémantique).
Schon in antiker Zeit stellten Menschen die Frage, wie weit die Beziehung zwischen der Form eines Wortes (zum Beispiel Hund) und der Sache, die durch dieses Wort bezeichnet wird (Objekt: Hund), vereinbart ist, das heißt willkürlich von Menschen erstellt, und wie weit sie natürlich ist, das heißt im Wesen der Sache begründet und untrennbar. Die Sprachen der Welt unterscheiden sich darin, wie sie die Elemente der Wirklichkeit bezeichnen (Englisch: dog, Französisch: chien, Deutsch: Hund, Polnisch pies usw.), was dafür spricht, dass die Sprache auf Konvention beruht (siehe Semantik).
Incluso en tiempos antiguos ya se cuestionaba cuánto hay de convención en la relación existente entre la forma de una palabra (por ejemplo, perro y la cosa indicada por esa palabra (el objeto: perro), es decir si ha sido arbitrariamente establecida por las personas o si la relación es natural, esto es, intrínseca e inseparable. La lenguas del mundo se diferencian entre sí por su modo de etiquetar los elementos de la realidad (inglés: dog, francés: chien, alemán: Hund, polaco: pies, etc.), lo cual es un argumento a favor de la convencionalidad de la lengua (ver Semántica).
Reeds in de oudheid vroeg men zich af in welke graad de relatie tussen de vorm van een woord (bijvoorbeeld hond) en hetgeen er door aangegeven wordt (object: hond) conventioneel is, dus willekeurig overeengekomen door mensen, en in hoeverre het natuurlijk is, dus intrinsiek en onafscheidelijk. De talen van de wereld verschillen in de manier, waarop ze de elementen van de werkelijkheid noemen (Engels: dog, Frans: chien, Duits: Hund, Pools: pies enz.), dat is een argument voor de conventionaliteit van talen (zie Semantiek).
Още в древността хората се питали доколко връзката между формата на дума (например, куче) и предмета, назован с тази дума (обект: куче) е конвенционална, т.е произволно създадена от хората, и доколко тя е естествена, т.е присъща и неразделима. Езиците в света се различават по начина, по който се поставя етикет на елементите на реалността (английски:dog, френски: chien, немски: Hund, полски: pies и т.н.), което е аргумент в полза на условността на езика (виж семантика).
Već su se u pradavnim vremenima ljudi pitali u kojoj je mjeri odnos između oblika riječi (na pr. pas i objekta kojeg ta riječ označava (objekt pas) konvencionalan, tj. arbitrarno dogovoren među ljudima a u kojoj je mjeri prirodan, tj. sam po sebi razumljiv i neodvojiv. Jezici svijeta se razlikuju po tome kako imenuju elemente realnosti (engleski: dog, francuski: chien, njemački: Hund, poljski: pies itd.), što je argument u korist konvencionalnosti jezika. Više o tome u semantici.
Inimesed arutlesid juba antiikajal, kuivõrd on sõna vorm (näiteks koer) ja see, mida ta tähistab (objekt: koer), seotud tinglikult, see tähendab, inimeste poolt meelevaldselt määratud, ja kuivõrd on see loomulik, see tähendab loomuomane ja lahutamatu. Maailma keeled erinevad selle poolest, milliseid silte nad reaalsuse elementidele annavad (inglise dog, prantsuse chien, saksa Hund, poola pies etc), mis on argument keele tinglikkuse poolt (vaata Semantika).
Már az ókori népek is feltették a kérdést, mi a viszony a szóalak (például kutya) és az általa jelölt dolog között (tárgy: kutya): mennyire konvencionális, azaz az emberek önkényes megállapodása, és mennyire természetes, azaz velejáró és elszakíthatatlan tőle. A világ nyelvei különböznek abban, hogyan nevezik meg a valóság elemeit (angol: dog, francia: chien, német: Hund, lengyel: pies stb., ami magyarul kutya), ez érv a nyelv konvencionális volta mellett (l. szemantika).
Jau senovės žmonėms iškilo klausimas, koks santykis tarp žodžio formos (pavyzdžiui, šuo ) ir objekto, apibrėžto šiuo žodžiu ( šuo yra sąlyginis objektas, tai yra savavališkai nustatytas žmonių ir kiek tai yra natūralu, įgimta ir neatskiriama. Pasaulio kalbos skiriasi tuo, kaip jos pavadina realybės objektus ( angliškai dog, prancūziškai chien, vokiškai {Hund}, lenkiškai pies ir taip toliau), kas kalba teorijos apie kalbos sąlyginumą argumentų naudai (žiūrėti semantika ).
Już od czasów starożytnych próbowano odpowiedzieć na pytanie, na ile związek między formą wyrazu (np. pies) z rzeczą oznaczaną przez ten wyraz (obiekt: pies) jest umowny (konwencjonalny), tj. ustalony arbitralnie przez człowieka, a na ile jest naturalny, tj. konieczny i nierozerwalny. Języki świata różnią się sposobem nazywania elementów rzeczywistości (pol. pies, ang. dog, niem. Hund, fr. chien itd.), co przemawia za słusznością tezy o znacznej umowności języka (por. Semantyka).
Deja în antichitate oamenii puneau întrebarea, până unde este relația între forma unui cuvânt (de exemplu câine) și lucrul prin care acest cuvânt este denumit(obiect : câine) este convențională, adică este stabilită arbitrar de oameni și cât este naturală, intrinsecă și inseparabilă. Limbile lumii diferă în maniera în care ele cataloghează elementele realității (engleză : dog, franceză : chien, germană : Hund, polonă : pies, etc.), ceea ce reprezintă un argument în favoarea caracterului convențional al limbilor(vezi semantică).
Ľudia sa už od nepamäti zaoberali otázkou, do akej miery je vzťah formy (napr. pes) a obsahu slova (objekt pes) konvenčný, teda arbitrárne (ľubovoľne) vytvorený ľuďmi, a do akej miery je ich vzťah prirodzený, čiže vnútorne prepojený a neoddeliteľný. Jazyky sveta sa rozlišujú podľa toho, ako označujú jednotlivé časti reality (angl. dog, franc. chien, nem. Hund, poľ. pies atď.), čo je dôkazom arbitrárnosti jazyka (pozri časť Sémantika).
Även i gamla tider frågade sig människor i vilken grad relationen mellan ett ords form (till exempel "hund") och det som benämns av ordet (en hund) är konventionell, dvs. godtyckligt fastställd av människor och i vilken grad den är naturlig, dvs. inneboende och oundgänglig. Språken i världen skiljer sig åt i hur de etiketterar verklighetens beståndsdelar (engelska: dog, franska: chien, tyska: Hund, polska: pies etc.), vilket är ett argument till förmån för språkets konventionella natur (se Semantik).
Jau senajos laikos cilvēki ir prātojuši par to, kādā mērā attiecība starp vārda formu (piemēram, suns) un lietu, kura ir apzīmējama ar šo vārdu (objekts: suns), ir konvencionāla, t.i., patvaļīgi cilvēku izveidota, un kādā mērā tā ir dabiska, t.i., būtiska un neatdalāma. Pasaules valodas atšķiras ar to, kā viņas apzīmē realitātes elementus (angļu: dog, franču: chien, vācu: Hund, poļu: pies utt.), un tas ir arguments valodas konvencionalitātes labā (sk. Semantika).
Fiú amháin sa seanam bhíodh daoine ag ceistiú cé mhéad is coinbhinseanúil {/ b} an gaol idir foirm focail (mar shampla, {madra ) agus an rud atá léirithe ag an bhfocal sin (réad: madra ), is é sin, cé mhéad a bhunaíonn daoine go treallach agus cé mhéad is nádúrtha é, is é sin, intreach agus do-scartha. Ní hionann teangacha an domhain maidir leis an tslí a gcuireann siad lipéad ar ghnéithe na réaltachta (Béarla: dog,Fraincis: chien, Gearmáinis: Hund, Polainnis: pies srl), agus sin argóint i bhfabhar choinbhinseanúlacht na teanga (féach Séimeantaic).
  Linguaggio e identità /...  
, il cinese in una vasta regione intorno alla Cina, e vari linguaggi internazionali della diaspora sono in uso tra le persone senza un proprio territorio, come le lingue romaní, l'ebraico prima della creazione di Israele, l'esperanto, etc.
, el chino en una vasta región alrededor de China, y varias lenguas internacionales de la diáspora se usan entre personas que no tienen un territorio, como el romaní y el sinti, el hebreo antes de la creación de Israel, el esperanto, etc.
, het Chinees in een uitgestrekte regio rond China, en verschillende diaspora van internationale talen worden gebruikt door mensen zonder een bepaald gebied, zoals Roma en Sinti, het Hebreeuws vóór de oprichting van Israël, Esperanto, enz.
, китайският - в обширен район около Китай, а различни международни езици на диаспората са в употреба сред хората без конкретна територия, като ромски и синти, иврит преди създаването на държавата Израел, есперанто и т.н.
) og kinesisk i en bræmme af asiatiske lande. Desuden findes forskellige internationale diaspora-sprog blandt mennesker uden en bestem territorial tilknytning, fx Sinti og Roma, hebræisk og yiddish før skabelsen af staten Israel, esperanto o.a.
riikides, hiina keelel ulatuslikel aladel Hiina ümber. Mitmesuguste rahvusvaheliste keelte diasporaa on kasutusel inimeste seas, kes ei asu kindlal territooriumil, näiteks mustlaskeel, heebrea keel enne Iisraeli riigi loomist, esperanto jpt.
ban, a kínainak a Kína körüli hatalmas területen. Különböző diaszpóra nemzetközi nyelvet használnak olyan népek, amelyeknek nincs saját területük, mint például a cigány nyelvet és a szintit, a hébert, mielőtt Izrael létrejött, eszperantót stb.
šalių, kinų - didžiuliame regione aplink Kinijos valstybę. Įvairios tarptautinės kalbos paplitusios tarp žmonių grupių, neturinčių apibrėžtų teritorijų, pavyzdžiui, Romų ir Sinti, Ivritas, iki izraelio valstybės sukūrimo, Esperanto ir t.t.
, chiński w rozległym regionie wokół Chin, a różne międzynarodowe języki diaspor są używane wśród osób bez określonego terytorium, np. romski i sinti, hebrajski przed powstaniem Izraela, esperanto itp.
, čínština sa používa v rozsiahlych oblastiach v okolí Číny. Jestvujú aj rôzne jazyky diaspór, ktoré fungujú v medzinárodnom meradle medzi členmi spoločenstiev bez vyčleneného územia, napríklad medzi Rómami a Sintmi, Hebrejmi pred vznikom Izraela, esperantistmi a pod.
, kitajščina na obsežnem območju okrog Kitajske, kar nekaj mednarodnih jezikov pa uporabljajo skupine, ki nimajo lastnega teritorija, kot so Roma in Sinti, hebrejščina pred ustanovitvijo Izraela, esperanto itd.
valstīs, ķīniešu valoda plašā reģionā pie Ķīnijas robežām un dažādu diasporu starptautiskās valodas tiek izmantotas starp cilvēkiem, nepiederot kādai konkrētai teritorijai, piemēram, romu un sinti valodas, ivrits pirms Izraēlas radīšanas, esperanto u.c.
, ag an Sínis i réigiún mór timpeall na Síne, agus tá teangacha idirnáisiúnta éagsúla in úsáid i measc daoine gan chríoch ar leith, ar nós na Romach agus na Sinteach, Eabhrais roimh chruthú Iosrael, Esperanto srl.
  Semantica, Lessicologia...  
Un modo elegante per spiegare la metafora è di considerarla come un'incompatibilità tra i collocamenti e le parole che li occupano, essendo questi ultimi quelli che forzano l'interpretazione metaforica dei collocamenti.
An elegant way of explaining metaphor is to look at it as a clash of the semantic types of slot and filler, typically the former forcing a metaphorical interpretation on the latter. For example, there is a metaphorical transfer of animateness to inanimate concepts when a poet speaks of warm evening winds caressing her bare skin (wind = AGENT), or the players' fingers caressing the curves of his guitar (guitar = EXPERIENCER).
Un moyen élégant d’expliquer les métaphores consiste à les considérer comme des incompatibilités entre les emplacements et les mots qui les occupent, ces derniers forçant généralement une interprétation métaphorique des emplacements. Par exemple, il y a un transfert théorique de caractère animé à des concepts inanimés quand un poète parle d’un vent d’été chaud qui caresse sa peau nue (vent = AGENT), ou les doigts d’un musicien qui caressent les courbes de sa guitare (guitare = PATIENT).
Eine elegante Weise, eine Metapher zu erklären, besteht darin, sie zu betrachten als das Zusammentreffen der semantischen Typen Schlitz und Füllung, wobei typischerweise ersterer letzterem die metaphorische Interpretation aufzwingt. Zum Beispiel liegt eine metapherartige Übertragung von Belebtheit auf Begriffe von Unbelebtem vor, wenn eine Dichterin davon spricht, dass warme Abendwinde ihre nackte Haut liebkosen (Wind = AGENS), oder dass die Finger eines Musikanten die Kurven seiner Gitarre liebkosen (Gitarre = EXPERIENCER).
Una forma elegante de explicar las metáforas sería considerarlas como una incompatibilidad entre los emplazamientos y las palabras que los ocupan, siendo estas últimas las que fuerzan a hacer una interpretación metafórica de los emplazamientos. Por ejemplo, se realiza una transferencia teórica del carácter animado a conceptos inanimados cuando un poeta habla de una brisa cálida que acaricia su piel desnuda (brisa = AGENTE), o los dedos de un músico que acarician las curvas de su guitarra (guitarra = PACIENTE).
Een elegante manier om metaforen te verklaren is die te zien als onverenigbaarheden tussen de plaatsen en de woorden die ze innemen, terwijl deze laatste in het algemeen een metaforische interpretatie opleggen van de plaatsen. In ons voorbeeld is er een metaforische overdracht van dierlijkheid naar levenloze begrippen, als een dichter spreekt over een warme avondwind, die een blote huid streelt (wind = agens), of de vingers van de zanger die de rondingen van zijn gitaar strelen (gitaar = wat ondergaat).
Елегантен начин да се обясни метафората е да се погледне на нея като сблъсък на семантичните видове слот и пълнеж, обикновено чрез метафорично тълкуване на последния. Например, има метафорично прехвърляне на одушевеност към неодушевени понятия, когато един поет говори за топли вечерни ветрове, галещи голата й кожа (вятър = АГЕНТ), или за пръстите на музиканта, галещи извивките на неговата китара (китара = ПРЕЖИВЯВАЩ).
Može se elegantno objasniti metaforu kao sukob između uloge sintaktičkog prostora i riječi koja taj prostor ispunjava. U našem primjeru imamo metaforički prijenos animalnosti na nežive predmete kada pjesnik govori o toplom večernjem vjetru koji miluje golu kožu (vjetar=djelovatelj), ili kad govorimo o prstima pjevača koji miluju obline gitare (gitara = ona koja prima iskustvo).
En elegant måde at forklare metaforer på er at beskrive dem som et sammenstød (blending) af en semantisk pladsholder og det ord der udfylder pladsen, hvor pladsen er af én type og det udfyldende ord af en anden. Her vil førstnævnte påtvinge sidstnævnte en anden, metaforisk, fortolkning. For eksempel sker der en (metaforisk) overførsel af trækket +ANIMATE (levende) til ikke-levende objekter/koncepter, når en digter taler om varme aftenvinde, der kærtegner pigens nøgne hud (vind = AGENT), eller når guitarspillerens fingre kærtegner kurverne af hans instrument (guitar = EXPERIENCER).
Elegantne viis, kuidas seletada metafoori, on näha selles segmendi semantiliste tüüpide ja sisu konflikti, esimene innustab enamasti teise metafoorilist interpretatsiooni. Näiteks muudab metafoor hingetu hingestatuks, kui poeet kõneleb soojast õhtutuulest, mis hellitab tema paljast nahka (tuul = AGENT), või muusiku sõrmed hellitavad kitarri kumerusi (kitarr = KOGEJA).
A metafora magyarázatának egy elegáns módja, hogy úgy tekintsük, mint egy szemantikai típusú vonzat és értéke közötti összeütközést, jellemzően az előbbi kényszeríti ki az utóbbi metaforikus értelmezését. Például, az élőség élettelen fogalomra történő metaforikus áttételéről van szó, ha a költő arról beszél, hogy meleg esti szél cirógatta csupasz bőrét (szél = cselekvő), vagy a játékos ujjai a gitárjának húrjait simogatták (gitár = tapasztaló).
Elegantiškas būdas - metaforas traktavimas, kaip į susidūrimas semantinių segmentų ir jų užpildytojų, paprastai paliekančius metaforų traktuotę pastariesiems. Pavyzdžiui, egzistuoja metaforinė transformacija gyvųjų ir negyvųjų sąvokų, kada poetas kalba apie šiltą vakaro vėją, glamonėjantį jos odą (vėjas=AGENTAS), arba muzikanto pirštus, glamonėjančius gitaros (gitara=PACIENTAS) įlinkius.
Dobrym sposobem wyjaśniania metafor jest interpretowanie ich w terminach rozbieżności miedzy znaczeniem „miejsca” a sposobem jego wypełnienia. Najczęściej rodzaj „miejsca” wpływa na metaforyczną interpretację jego wypełnienia. Na przykład, kiedy poetka mówi o ciepłym wieczornym wietrze, głaszczącym jej nagą skórę (wiatr = AGENS), lub o palcach gitarzysty, głaszczącego swoją gitarę (gitara = ODBIORCA), mamy do czynienia z metaforyczną animizacją obiektów nieożywionych.
Un mod elegant de a explica o metaforă constă în a o considera ca o întâlnire-coliziune a tipurilor de segmente semantice şi cele care le ocupă-umplu, unde în mod obişnuit, acestea, ultimele forţează, în general, o interpretare metaforică. De exemplu, are loc un transfer teoretic de vivacitate la concepte inanimate, când un poet vorbeşte de un vânt de seară cald care îi mângâie-dezmiardă pielea lui goală (vânt = AGENT), sau că degetele unui muzician dezmiardă curbele chitării sale(chitară = EXPERIENCER).
Изящным способом трактовки метафор является рассмотрение их как столкновение типов семантических сегментов и наполнителей, обычно оставляющих метафорическое токование на последних. Например, существует метафорическая трансформация одушевленных и неодушевленных понятий, когда поэт говорит о теплом вечернем ветре, ласкающем ее кошу (ветер = АГЕНС), или о пальцах музыканта, ласкающих изгибы его гитары (гитара = ПАЦИЕНС).
Metafora sa dá dobre vysvetliť aj pomocou nezhody medzi sémantickými typmi pozícií a ich doplneniami, ktoré obvykle vedú k interpretácii metafory na základe obraznosti. Básnik môže napríklad hovoriť o teplom večernom vánku hladkajúcom jej holú pokožku (vietor = AGENS) alebo o prstoch gitaristu hladiacich krivky gitary (gitara = PACIENS). Došlo tu k metaforickému preneseniu na základe zmeny kategórie životnosti (vietor alebo gitara namiesto človeka).
Dober način opisa metafore je, da si ogledamo trk med semantičnima tipoma prostora in polnilca, pri čemer prvi običajno prisili drugega v metaforično interpretacijo. Obstaja na primer metaforični transfer živega na neživi koncept, ko pesnik govori o toplemu večernemu vetru, ki ljubkuje golo kožo (veter = AGENT) ali glasbenikovih prstih, ki ljubkujejo krivine kitare (kitara = PATIENS).
Ett elegant sätt att förklara metafor är att se det som en konflikt mellan de semantiska typerna för luckan och dess innehåll, där den förra typiskt påtvingar den senare en metaforisk tolkning. Till exempel finner man en metaforisk överföring av animation till ickelevande koncept när en poet talar om varma kvällsvindar som smeker hennes nakna hud. (vinden = AGENT), eller musikerns fingrar som smeker kurvorna på gitarren (gitarr = UPPLEVARE).
Elegants veids paskaidrot metaforu ir paskatīties uz to kā uz semantisku slotu tipu un to pildījumu sadursmi, parasti pamatdaļa uzspiež metaforisku interpretāciju palīgloceklim. Metaforiska ir "apdvēseļotības" pārnešana uz "neapdvēseļotiem" konceptiem, piemēram, kad dzejnieks runā par silta vakara vējiem, glāstošiem sievietes kailu ādu (vējš = AĢENTS) vai spēlētāja pirkstiem, glāstošiem ģitāras izliekumus (ģitāra = IZJUTĒJS).
Bealach galánta chun meafar a mhíniú sin breathnú air mar chaismirt idir na cineálacha séimeantacha sliotán agus líontóirí, de ghnáth brúnn an chéad cheann léirmhíniú meafarach ar an dara ceann. Mar shampla, tá aistriú meafarach beochta go coincheapa neamhbheo nuair a labhraíonn file ar ghaotha tráthnóna te ag muirniú a craicinn (gaoth = GNÍOMHAIRE) lom, nó ar mhéara na n-imreoirí 'a mhuirníonn cuair a ghiotáir (giotár = TAITHÍOCH).
  Semantica, Lessicologia...  
È anche un campo pieno di dibattiti accesi, poiché il significato è più arbitrario, o per usare una espressione più bella, convenzionalizzato, di quanto uno (Platone) potrebbe immaginare. Poche parole (i suoni animali in Lingvopedia) hanno un significato "naturale", e anche il linguaggio degli animali è simbolico (le api comunicano tra loro attraverso la danza, mentre le balene hanno nomi individuali).
It is also a field filled with heated debates, because meaning is more arbitrary, or to use a nicer expression, conventionalized, than one (= Plato) would imagine. Few words (animal sounds in Lingvopedia) have a direct, "natural" meaning, and even animal language is symbolic (bees communicate with dance, while whales have individual names).
Elle fait aussi l’objet de débats animés, parce que la signification est plus arbitraire ou, pour utiliser une expression plus raffinée, plus conventionnalisée qu’on (= Platon) ne l’imagine. Peu de mots (cris d’animaux sur Lingvopedia) ont un sens direct et « naturel », et même le langage des animaux est symbolique (les abeilles communiquent en dansant et les baleines ont des noms individuels).
Sie ist auch ein Fachgebiet voller hitziger Debatten, da bedeutung willkürlicher ist - oder um einen freundlicheren Ausdruck zu gebrauchen, konventionalisierter -, als man (= Plato) sich vorstellt. Wenige Wörter (Tierlaute in Lingvopedia) haben eine direkte, "natürliche" Bedeutung, und selbst eine Tiersprache kann symbolisch sein (Bienen kommunizieren durch Tanz, und Wale haben Eigennamen).
Es también un campo lleno de debates, pues el significado es más bien un concepto arbitrario, se puede usar una expresión convencionalizada más bonita de la que uno hubiera pensado. Algunas palabras (los sonidos animales en Lingvopedia) tienen un significado "natural", e incluso la lengua animal es simbólica (las abejas se comunican a través de la danza, mientras que las ballenas tienen nombres individuales).
Het is ook een vakgebied vol verhitte debatten, omdat betekenissen willekeuriger zijn, of met een mooiere uitdrukking, geconventionaliseerder zijn, dan men (= Plato) zou denken. Weinig woorden (bv. dierengeluiden in Lingvopedia) hebben een directe, "natuurlijke" betekenis, en zelfs een dierentaal kan symbolisch zijn (bijen communiceren met dans, en walvissen hebben een individuele naam).
Тя също е поле за разгорещени дебати, защото смисълът е по-произволен, или по-добре казано, условен, отколкото някой (=Платон) си представя. Няколко думи (животински звуци в {линк}Лингвопедия{/линк}) имат пряк, "естествен" смисъл, и дори езикът на животните е символичен (пчелите комуникират с танц, а китовете имат индивидуални имена).
Razlog zašto je većina materije pod znakom pitanja je činjenica da su značenja arbitrarna, ili da upotrijebimo blaži izraz konvencionalnija, nego što se misli (= Platon). Malo riječi (na pr. glasovi koje ispuštaju životinje Lingvopedija imaju direktno "prirodno" značenje no čak i životinjski jezici mogu biti simbolički (pčele komuniciraju plesom a kitovi imaju individualna imena.).
Det er også en disciplin med en ophedet debat, fordi en betydningsanalyse kan forekomme mere vilkårlig, eller med et pænere udtryk, konventionsdreven, end man (= Plato) skulle tro. Få ord (bl.a. for dyrelyde i Lingvopedia har en direkte, "naturlig" betydning, men selv dyrs eget sprog kan være symbolsk - således kommunikerer bier igennem geometriske danse, og hvaler benytter sig af individnavne i deres sange.
See on ka tuliste debattide ala, kuna tähendus on meelevaldsem, või, kui kasutada kenamat väljendit, konventsionaalsem, kui võiks (= Platon) ette kujutada. Vähestel sõnadel (loomahääled Lingvopedias) on otsene, "loomulik" tähendus, ja isegi loomakeeles on sümboleid (mesilased suhtlevad tantsides, vaaladel on oma nimi).
Sok élénk vitát is kiváltó nyelvészeti ág, mivel a jelentés önkényesebb, vagy más szóval konvencionálisabb, mint ezt valaki (= Platon) képzelné. Néhány szónak (mint az állati hangoknak a Lingvopediában) van "természetes" jelentése, de még az állati nyelv is szimbolikus (a méhek tánccal kommunikálnak, míg a bálnáknak saját nevük van).
Šis skyrius kupinas aštrių debatų, todėl, kad reikšmė yra suteikiama chaotišku sutarimu, arba jeigu išsireikšti tiksliau konvencionaliai, nei kas nors (=Platonas) gali tai įsivaizduoti. Kai kurie žodžiai (gyvūnų garsai) Lingvopedija turi tiesioginę "natūralią" reikšmę, nors gyvūnų kalbos yra simbolinės (bitės bendrauja su šokio pagalba, o banginiai turi asmeninius vardus).
Jest to także dziedzina, w obrębie której prowadzi się gorące dyskusje, ponieważ znaczenie jest często bardziej arbitralne lub – używając ładniejszego sformułowania – bardziej konwencjonalne, niż ktoś (np. Platon) mógłby przypuszczać. Jedynie nieliczne wyrazy (np. dźwięki wydawane przez zwierzęta, por. przykłady w Lingvopedii) mają bezpośrednie, „naturalne” znaczenie. Nawet język zwierząt jest symboliczny (pszczoły komunikują się tańcząc, a wieloryby mają swoje własne imiona).
Ea face de asemenea obiectul unor dezbateri animate, pentru că semnificația este mai arbitrară sau pentru a folosi o expresie mai prietenoasă mai convenționalizată decât își imaginează (= Platon). Puține cuvinte( sunete de animale în Lingvopedia) au o semnificație directă ''naturală'', și chiar un limbaj al animalelor poate fi simbolic (albinele comunică prin dans, și balenele au nume proprii).
Это также раздел наполнен жаркими дебатами, потому что значение более произвольно, или если сказать лучше конвенционально, чем кто-то (= Платон) может себе представить. Некоторые слова (звуки животных в Лингвопедии) обладают прямым, "естественным" значением, но даже языки животных символичны (пчелы осуществляют общение посредством танца, у китов есть индивидуальные имена).
Táto vedná disciplína je dlhodobo predmetom ostrej diskusie, nakoľko priradenie konkrétneho významu, resp. použitie výstižnejšieho alebo ustálenejšieho výrazu závisí od osobného vkusu viac, než si to napr. staroveký filozof Platón vedel predstaviť. Niektoré slová (ako napr. zvieracie zvuky uvedené v časti Lingvopedia) majú priamy, „prirodzený“ význam, pričom zvieracia reč je symbolická sama osebe (včely medzi sebou komunikujú tancom a veľryby majú individuálne mená).
Prav tako poteka znotraj semantike kopica vročekrvnih debat, saj je pomen bolj arbitraren ali, če uporabimo ljubkejši izraz, konvencionalen, kot bi kdo (=Plato) predvideval. Le malo besed (zvoki živali v Lingvopediji so tak primer) imajo neposreden, "naraven" pomen in celo jezik živali je simboličen (čebele komunicirajo s plesom, kiti pa imajo osebna imena).
Det är också ett område fyllt av heta debatter, eftersom betydelse är mer godtycklig, eller för att använda ett finare uttryck, konventionaliserad, än man (i alla fall om man vore Platon) skulle kunna tro. Några ord (djurläten i Lingvopedia) har en direkt, naturlig mening, och även djurspråket är symboliskt (bin kommunicerar med dans, valar har individuella namn osv.).
Tā ir arī karstu strīdu telpa, jo nozīme ir subjektīva vai, lietojot precīzāku izteicienu, konvencionāla vairāk, nekā Platons varētu iedomāties. Tikai dažiem vārdiem (dzīvnieku skaņas Lingvopēdijā) ir tieša, "dabīga" nozīme bet arī dzīvnieku valoda ir simbolu pilna (bites komunicē dejodamas, bet vaļiem ir individuālie vārdi).
Tá sé freisin ina réimse atá lán de dhíospóireachtaí teasaí, mar tá brí níos treallaí, nó níos {coinbhinsiúnaithe, ná mar shamhlódh duine (= Platón). Is beag focal (fuaimeanna ainmhithe Lingvopedia) a bhfuil brí dhíreach, "nádúrtha" aige, agus tá teanga na n-ainmhithe, fiú, siombalach (déanann beacha cumarsáid le rince, agus bíonn ainm ar leith ar gach míol mór).
  Condizioni d'uso :: lin...  
L'utente si fa carico di risarcire i costi sostenuti dal fornitore a causa di una violazione dei diritti di terzi, comprese le spese per la difesa legale. Tutti gli altri diritti, tra cui richieste di risarcimento danni da parte del fornitore, rimangono inalterati.
As a user, you free the website provider from all claims, including claims for damages, which other users or other third parties bring against the provider for breach of their rights by you or due to the content created by you. A user who posts such content on the website assumes all costs incurred by the provider of the site due to a violation of the rights of a third party, including costs for legal defense. All other rights, including damage claims by the provider, remain unaffected.
En tant qu’utilisateur, vous renoncez à toute réclamation au fournisseur, y compris les réclamations pour dommages et intérêts que peuvent faire les autres utilisateurs ou un tiers contre le fournisseur pour une violation de leur droits due à vous ou au contenu que vous avez créé. L’utilisateur qui a publié ces contenus sur le site assume tous les coûts engagés par le prestataire du site en raison d’une violation des droits, y compris les coûts pour les frais de défense juridique. Tous les autres droits, y compris les demandes d’indemnisation du fournisseur, demeurent inchangés.
Als Nutzer stellst du den Anbieter der Webseite von sämtlichen Ansprüchen, einschließlich Schadensersatzansprüche, frei, die andere Nutzer oder sonstige Dritte gegen den Anbieter wegen Verletzung ihrer Rechte durch dich beziehungsweise auf Grund der von dir erstellten Inhalte geltend machen. Der Nutzer, der die betreffenden Inhalte auf der Webseite veröffentlicht hat, übernimmt alle Kosten, die dem Anbieter der Webseite aufgrund einer Verletzung von Rechten Dritter entstehen, einschließlich der für die Rechtsverteidigung entstehenden angemessenen Kosten. Alle weitergehenden Rechte sowie Schadensersatzansprüche des Anbieters bleiben unberührt.
En calidad de usuario, liberas al proveedor del presente sitio web de todas las reclamaciones, incluidas las reclamaciones por daños y perjuicios, que otros usuarios o terceros puedan tener en contra del proveedor por incumplimiento de sus derechos por tu parte o por el contenido por ti creado. Un usuario que postee tal contenido en el sitio web asume todos los gastos en los que pueda incurrir el proveedor de la página, como consecuencia de una violación de los derechos de un tercero, incluidos los gastos de la defensa legal. Todos los demás derechos, incluyendo las reclamaciones por daños por parte del proveedor, no se verán afectados.
Als gebruiker ontlast u de aanbieder van alle vorderingen met inbegrip van vorderingen tot schadevergoeding, die andere gebruikers of andere derde partijen inbrengen tegen de aanbieder wegens schending van hun rechten door u of door de inhoud gemaakt door u. Een gebruiker die zulke inhoud op de website plaatst, neemt alle kosten op zich, die door de derde partij van de webstek ingebracht worden als gevolg van een schending van de rechten, met inbegrip van de kosten voor rechtsbijstand. Alle andere rechten, met inbegrip van schadeclaims door de aanbieder, blijven onaangetast.
Като потребител, Вие освобождавате доставчика на сайта от отговорност за всякакви искове, включително искове за вреди, които други потребители или други трети страни заведат срещу доставчика за нарушение на техните права от Вас или заради съдържанието, създадено от Вас. Всеки потребител, който публикува такова съдържание на сайта, поема всички разходи, възникнали за доставчика на сайта в резултат на нарушение на права на трета страна, включително разходи за съдебни защита. Всички други права, включително искове за щети от страната, остават незасегнати.
Vi kao korisnik oslobađate ponuđača stranice od svih zahtjeva, uključujući zahtjeve za odštetu, koje drugi korisnici ili treće strane mogu zatražiti od ponuđača zbog povrede svojih prava, a do čega je došlo uslijed Vašeg korištenja i postavljanja sadržaja na stranici. Korisnik koji je dotične sadržaje objavio na stranici preuzima nastale troškove za ponuđača uslijed povreda prava trećih uključujući pripadajuće troškove pravne zaštite. Sva daljnja prava kao i zahtjevi za odštetu od strane ponuđača ostaju nedirnuta.
Som bruger friholder du udbyderen fra alle krav, herunder erstatningskrav, som andre brugere eller tredjepart måtte rette mod udbyderen pga. rettighedskrænkelser der kan henføres til dig eller indhold leveret af dig. En bruger, der fremsætter et sådant indhold på websdtedet, overtager alle omkostninger, som udbyderen måtte have i forbindelse med rettighedskrænkelse hos tredjepart, herunder rimelige retssagsomkostninger. Udbyderens eventuelle videregående rettigheder og erstatningskrav forbliver uberørt af dette.
Kasutajana vabastad veebilehe haldaja kõigist nõuetest, kaasa arvatud kahjunõuded, mida esitavad haldaja vastu teised kasutajad või kolmandad pooled, kui oled nende õigusi rikkunud või sinu loodud sisu tõttu. Sellist sisu postitav kasutaja võtab üle kõik veebilehe haldaja kulud, mis on tekkinud kolmanda poole õiguste rikkumise tõttu, kaasa arvatud õiguskaitse kulud. Kõik muud õigused, kaasa arvatud haldaja kahjunõuded, jäävad sellest mõjutamata.
Mint felhasználó felmenti a szolgáltatót mindenféle követelés alól, beleértve a kártérítést olyan károkért, amelyeket más felhasználók vagy harmadik felek okoznak a szolgáltatónak, aminek következménye, hogy a szolgáltató megszegi a kötelezettségeit Ön irányában, vagy az Ön által létrehozott tartalmak sérülnek. Az a felhasználó, aki ilyen jellegű tartalmat közölt a weblapon, felelős anyagilag azért, ha ezáltal a szolgáltató megsérti mások jogait, ideértve a jogi védelem szokásos költségeit. A szolgáltató minden többi kártérítési joga érintetlen marad.
Kaip vartotojas, Jūs atsisakote nuo bet kokių pretenzijų tinklalapio paslaugos teikėjui, tarp jų ir nuostolių atlyginimo provaideriui, kuriuos pareiškia kiti vartotojai arba tretieji asmenys dėl jų teisių pažeidimo arba Jūsų sukurto turinio. Vartotojas, patalpinęs tokį turinį tinklalapyje, padengia visas išlaidas, patirtas paslaugų teikėjo dėl trečiųjų asmenų teisių pažeidimo, įskaitant išlaidas gynybai teisme. Visos likusios teisės, tarp jų ir reikalavimas padengti nuostolius paslaugos teikėjui, lieka galioti.
Jako użytkownik, zwalniasz dostawcę strony od wszelkich roszczeń, w tym roszczeń o odszkodowanie, które inni użytkownicy lub inne osoby trzecie wnoszą przeciwko dostawcy za naruszenie ich praw przez Ciebie lub z powodu zawartości stworzonej przez Ciebie. Użytkownik, który publikuje takie treści na stronie internetowej, przejmuje wszelkie koszty ponoszone przez dostawcę strony z powodu naruszenia praw osób trzecich, w tym koszty obrony prawnej. Wszelkie inne prawa, w tym roszczenia odszkodowawcze dostawcy, pozostają nienaruszone.
În calitate de utilizator , renunțați la toate reclamațiile către furnizpr, inclusiv la reclamații pentru daune și interese care le pot face alți utilizatori sau terți contra frunizorului pentru o violare/încălcare a drepturilor lor făcută Dvs sau pentru conținutul pe care l-ați creat. Utilizatorul care a publicat aceste conținuturi pe site își asumă toate costurile angajate de prestatorul site-ului, inclusiv pentru o violare a drepturilor, a costurilor pentru cheltuieli de asistență/apărare juridică. Toate celelalte drepturi , inclusiv cererile de indemnizație a furnizorului rămân neschimbate.
Как пользователь, вы отказываетесь от всех претензий в отношении поставщика сайта, в том числе от претензий по возмещению ущерба, которые предъявляют провайдеру другие пользователи или иные третьи лица за нарушения их прав, возникшие из-за вас или из-за содержания, созданного вами. Пользователь, разместивший такие материалы на сайте, несет все расходы, понесенные поставщиком сайта из-за нарушения прав третьих лиц, включая расходы на судебную защиту. Все остальные права, в том числе требования о возмещении ущерба со стороны поставщика, остаются в силе.
Používateľ oslobodzuje prevádzkovateľa od úhrady akýchkoľvek nárokov, vrátane nárokov na náhradu škody, ktoré si ostatní používatelia alebo iné tretie strany uplatnia voči prevádzkovateľovi, ak používateľ poruší ich práva prostredníctvom ním zverejneného obsahu. Používateľ, ktorý daný obsah na webovej stránke zverejňuje, preberá všetky náklady, ktoré vzniknú prevádzkovateľovi v dôsledku porušenia práv tretích strán, vrátane nákladov na právnu obhajobu. Všetky ďalšie práva, ako aj nároky prevádzkovateľa na náhradu škody zostávajú nedotknuté.
Kot uporabnik se zavezuješ, da od ponudnika spletne strani ne boš ničesar zahteval. To vključuje tudi odškodninske zahtevke, ki bi jih drugi uporabniki ali ostali tretji uveljavljali proti ponudniku zaradi kršitev svojih pravic, ki so nastale zaradi tebe oziroma zaradi vsebin, ki si jih pripravil. Uporabnik, ki je zadevne vsebine objavil na spletni strani, prevzame vse stroške, ki bi nastali ponudniku spletne strani na podlagi oškodovanja pravic tretjih, vključno s pravdnimi stroški, ki bi nastali na sodišču oziroma stroški za najem pravnega zastopnika. Vse nadaljne pravice kot tudi zahtevki za povračilo škode, ki bi jih uveljavljal ponudnik, ostanejo v veljavi.
Som användare, befriar du webbplatsleverantören från alla anspråk, inklusive skadeståndsanspråk, som andra användare eller tredje part inleder mot leverantören för brott mot sina rättigheter av dig eller på grund av det innehåll som skapats av dig. En användare som lägger in sådant innehåll på webbplatsen accepterar alla kostnader webbplatsproducenten kan få på grund av tredje parts kränkta av rättigheter, inklusive kostnader för juridiskt försvars. Inga andra rättigheter, inklusive skadeståndsanspråk berörs.
Kā lietotājs, jūs atbrīvojat vietnes sniedzēju no visām prasībām, tostarp prasībām par zaudējumu atlīdzību, kas rodas citiem lietotājiem vai citām trešām personām pret pakalpojuma sniedzēju par viņu tiesību pārkāpumu jūsu radītā satura dēļ. Lietotājs, kurš publisko šādu saturu vietnē, uzņemas visas izmaksas, kas radušās vietnes sniedzējam trešo personu tiesību pārkāpuma dēļ, tai skaitā izmaksas par juridisko aizstāvību. Visas citas tiesības, tostarp pakalpojumu sniedzēja zaudējumu atlīdzība, paliek neskartas.
Mar úsáideoir, saorann tú soláthraí an tsuímh ghréasáin ó gach éileamh, lena n-áirítear éilimh ar dhamáistí, a thugann úsáideoirí eile nó tríú páirtithe eile i gcoinne an tsoláthraí maidir le sárú a gcearta agatsa nó mar gheall ar ábhar a chruthaigh tú. Úsáideoir a phostálann ábhar den sórt sin ar an suíomh gréasáin, glacann sé leis na costais go léir arna dtabhú ag soláthraí an tsuímh mar gheall ar shárú ar chearta tríú páirtí, lena n-áirítear costais le haghaidh cosaint dhlíthiúil. Gach ceart eile, lena n-áirítear éilimh an tsoláthraí ar damáiste, ní dhéanfar difear dóibh.
  Classificazione delle l...  
Gli ordini più comuni sono SVO (trovato in inglese, indonesiano, cinese, spagnolo e migliaia di altre lingue) e SOV (trovato in giapponese, persiano, hindi e turco tra gli altri). VSO è il meno comune (che si trova in arabo standard e nell'irlandese) e gli altri tre ordini che mettono l'oggetto prima del soggetto si trovano in meno del 5% delle lingue del mondo.
The most common orders are SVO (found in English, Indonesian, Chinese, Spanish and thousands of other languages) and SOV (found in Japanese, Persian, Hindi and Turkish among others). VSO is less common (found in Standard Arabic and Irish), and the three other orders that put the object before the subject are found in less than 5% of the world languages. Anecdotally, Yoda speaks in OSV order (Strong with the Force you are, but when 900 years you reach, look as good you will not).
Les ordres les plus courants sont SVO (on le retrouve en français, anglais, indonésien, chinois, espagnol et des milliers d’autres langues) et SOV (utilisé entre autres en japonais, persan, hindi et turc). VSO est moins fréquent (c’est l’ordre utilisé en arabe standard et en irlandais), et les trois ordres qui placent l’objet avant le sujet sont utilisés par moins de 5 % des langues du monde. Pour l’anecdote, Yoda parle en OSV (Fort grâce à la Force tu es, mais quand 900 ans tu auras, moins en forme tu seras).
Die häufigsten Wortstellungen sind SVO (im Englischen, Indonesischen, Chinesischen, Spanischen und Tausenden anderer Sprachen) und SOV (unter anderem im Japanischen, Persischen, Türkischen und Hindi). VSO kommt weniger häufig vor (in der arabischen Standardsprache und im Irischen), und die drei anderen Wortstellungen, die das Objekt vor das Subjekt stellen, finden sich in weniger als 5% der Sprachen der Welt wieder. Übrigens, Yoda spricht in OSV-Wortstellung (Stark die Macht in dir ist, aber wenn 900 Jahre alt du wirst, so gut aussehen du wirst nicht).
Los órdenes más comunes son SVO (en el inglés, indonesio, chino, español y cientos de otras lenguas) y SOV (en el japonés, persa, hindú y turco entre otros). VSO es menos común (lo encontramos en el árabe estándar y en el irlandés y los tres otros órdenes que colocan el objeto antes del sujeto se encuentran en menos del 5% de las lenguas del mundo. Como anécdota, Yoda utiliza el orden OSV (Fuerte con la Fuerza tu eres, pero cuando 900 años tu cumplas, tan buen aspecto no tendrás).
De meest voorkomende volgorden zijn SVO (te vinden in het Engels, Indonesisch, Chinees, Spaans en duizenden andere talen) en SOV (onder meer te vinden in het Japans, Perzisch, Hindi en Turks). VSO komt minder vaak voor (te vinden in Standaard Arabisch en Iers), en de drie andere volgorden die het voorwerp zetten vóór het onderwerp zijn te vinden in minder dan 5% van de wereldtalen. Anekdotisch: Yoda van {i}Star Wars{/i} spreekt Engels in OSV volgorde (Sterk met de Sterkte gij zijt, maar wanneer 900 jaar gij zult zijn, niet zo goed gij zult uit zien).
Най-честият словоред е SVO (в английски, индонезийски, китайски, испански и хиляди други езици) и SOV (в японски, персийски, хинди, турски и други). VSO е по-рядко срещан (в стандартния арабски и ирладския), а трите други словореда, които поставят допълнението преди подлога се срещат в по-малко от 5% от световните езици. Любопитно е, че Йода говори със OSV словоред (Силен със силата си ти, но когато на 900 години станеш, не толкова добре ще изглеждаш).
Najčešći red je SPO (koristi se kako na engleskom, tako i na indonezijskom, kineskom, španjolskom i tisućama drugih jezika) te SOP (koji se između ostalih koristi na japanskom, perzijskom, hindu i turskom). PSO je rjeđi (upotrebljava se na literernom arapskom i irskom), a preostala tri reda riječi koji stavljaju objekt prije subjekta se koriste na manje od 5% jezika svijeta. Kao anegdotu spomenimo da Yoda u Zvjezdanim ratovima govori na engleskom redom riječi OSP (Jak sa snagom si, ali kad budeš 900-godišnjak ne tako dobro ćeš izgledati.)
Den mest almindelige rækkefølge er SVO (fx engelsk, indonesisk, kinesisk, spansk og tusindvis af andre sprog) og SOV (fx japansk, persisk/farsi, hindi og tyrkisk). VSO er mindre almindelig (standard arabisk og irsk, og de tre resterende rækkefølger, der har objektet før subjektet, ses i mindre end 5% af verdens sprog. Det er en sjov detalje, at Yoda taler OSV ("Strong with the Force you are, but when 900 years you reach, look as good you will not").
Tavalisimad sõnajärjed on SVO (inglise, indoneesia, hiina, hispaania ja veel tuhanded keeled) ning SOV (jaapani, pärsia, hindi, türgi ja veel paljud keeled). Ebatavalisem on VSO (standardne araabia keel ja iiri keel). Kolme ülejäänud võimalikku sõnajärge, milles sihitis on aluse ees, kasutab vähem kui 5% maailma keeltest. Naljakas, et Yoda kasutab OSV sõnajärge: Jõudu sul jätkub, aga kui 900-aastaseks saad, nii hea sa välja ei näe.
A leggyakoribb szórendek az SVO (megtalálható az angolban, indonézban, a kínaiban, spanyolban és több ezer más nyelvben) és az SOV (megtalálható a japánban, perzsában, hindiben, törökben ​​többek között). A VSO kevésbé gyakori (megtalálható a sztenderd arabban és az írben), de a három másik szórend, ahol a tárgy az alany előtt található, a világ nyelveinek kevesebb, mint 5%-ában fordul elő. Az anekdota szerint Yoda beszél OSV sorrendben (erős te vagy, de ha a 900 évet eléred, ilyen jól nem fogsz kinézni).
Labiausiai paplitęs žodžių tvarkos tipas yra SVO (vyrauja anglų, indoneziečių, kinų, ispanų ir kitose kalbose) ir SOV (būdingas japonų, persų, hindi ir turkų kalboms). VSO tvarka mažiau paplitusi (būdinga standartinei arabų ir airių kalbai, o trys likusios tvarkos, kurios stato objektą (tiesioginį papildinį) prieš subjektą (veiksnį) sutinkamos mažiau nei 5% pasaulio kalbų. Įdomu, kad Joda kalba, dėlioja žodžius OSV tvarka (Jėga savo tu stiprus, bet kai tau bus 900 metų, ne toks jau geras tu būsi).
Najbardziej powszechne rodzaje szyków stanowią SVO (występujący w angielskim, indonezyjskim, chińskim, hiszpańskim i tysiącach innych języków) oraz SOV (charakterystyczny dla japońskiego, perskiego, hindi, tureckiego i wielu innych). Rzadszy jest VSO (występujący np. w standardowym języku arabskim i irlandzkim), a pozostałe trzy uporządkowania, w których dopełnienie bliższe występuje przed podmiotem, spotyka się w mniej niż 5% języków świata. Ciekawostka: mistrz Yoda używa szyku OSV (Silny dzięki Mocy ty jesteś, ale kiedy 900 lat ty skończysz, tak dobrze wyglądać ty nie będziesz).
Cele mai dese topici/ordini sunt SVO(se regăsesc în engleză, indoneziană, chineză, spaniolă și mii de alte limbi) și SOV(printre altele în japoneză, persană, turcă și hindi). VSO apare mai rar (în limba arabă standard și înirlandeză), și cele trei topici/ordini, care pun complementul direct înaintea subiectului, se regăsesc în mai puțin de 5% din limbile lumii. De altfel, Yoda vorbește în topica/ordinea OSV( puternica forța în tine este, dar când implinești 900 de ani implinești tu, așa bine arăta tu vei nu).
Наиболее распространенные порядки слов - SVO (он отмечается в английском, индонезийском, китайском, испанском и тысячах других языков) и SOV (характерен, среди прочих, для японского, персидского, хинди и турецкого). Порядок слов VSO менее распространен (характерен для стандартного арабского и ирландского языка), а три оставшихся порядка, которые ставят объект (прямое дополнение) перед субъектом (подлежащим) встречаются менее чем в 5% языков мира. Занимательно, что Йода говорит, располагая слова в порядке OSV (Силой своей ты силен, но когда тебе 900 лет будет, не так хорош ты уж будешь).
Najbežnejší je slovosled typu SVO (uplatňuje sa v angličtine, indonézštine, čínštine, španielčine a v tisícoch iných jazykov) a SOV (v japončine, perzštine, hindčine, turečtine a v ďalších jazykoch). Typ VSO je menej bežný (realizuje sa v štandardnej arabčine a írčine). Posledné tri typy slovosledu, v ktorých sa objekt nachádza pred subjektom, sa uplatňujú v menej ako 5 % jazykov. Zaujímavosťou je, že napr. postava Yoda z filmu Hviezdne vojny používa slovosled typu OSV (Strong with the Force you are, but when 900 years you reach, look as good you will not; Silný so Silou si, ale keď 900 rokov ty dosiahneš, vyzerať tak dobre nebudeš).
Najbolj pogosta vrstna reda sta SOG (v angleščini, indonezijščini, kitajščini, španščini in tisočih drugih jezikov) in SOG (med drugimi v japonščini, perzijščini, hindiju in turščini). GSO je manj pogost (najdemo ga v standardni arabščini in irskemu jeziku, ostale tri vrstne rede, ki postavljajo objekt pred subjekt, pa najdemo v manj kot 5% svetovnih jezikov. Yoda, iz Vojne zvezd, govori v OSG vrstem redu (Poln z močjo si, vendar ko 900 let dosežeš, izgledal tako dobro ti ne boš).
Den vanligaste ordföljden är SVO (förekommer på engelska, indonesiska, kinesiska, spanska och tusentals andra språk) och SOV (finns på japanska, persiska, hindi och turkiska bland andra). VSO är mindre vanligt (förekommer i standardarabiska och irländska), och de tre andra ordföljderna som placerar objektet före subjektet förekommer i mindre än 5% av världens språk. Vidare talar den påhittade figuren Yoda i Star Wars-filmerna med OSV-ordföljd ("Strong with the Force you are, but when 900 years you reach, look as good you will not").
Visbiežākās vārdu secības ir SVO (angļu, indonēziešu, ķīniešu, spāņu un tūkstošiem citu valodu) un SOV (japāņu, persiešu, hindi, turku un daudzas citas). VSO ir retāk sastopama (standarta arābu un īru valodas), bet pārējās trīs secības, kurās objekts ir pirms subjekta, ir sastopamas mazāk nekā 5% no pasaules valodām. Anekdotiski, Meistars Joda runā, lietodams OSV secību (Stiprs ar Spēku tu esi, bet kad 900 gadu tu sasniegsi, izskatošs tik labi tu nebūsi).
Is iad na hoird is coitianta SVO (atá le fáil i mBéarla, Indinéisis, Sínis, Spáinnis agus na mílte teangacha eile) agus SOV (atá le fáil sa tSeapáinis, Peirsis, Hiondúis agus Tuircis agus teangacha eile). Níl VSO chomh coitianta (le fáil san Araibis chaighdeánach, san Eabhrais agus sa Ghaeilge), agus na trí ord eile, a chuireann an cuspóir roimh an ainmní, níl siad le le fáil ach i níos lú ná 5% de theangacha an domhain. Mar staróg, labhraítear Iódais san ord OSV (láidir leis an bhFórsa atá tú, ach nuair is 900 bliain a shroicheann tú, cuma chomh breá ní bheidh ort).
  Il team :: lingvo.info  
La EEU mira a rafforzare il senso di identità europea tra i cittadini dell'Unione, in armonia con le identità nazionali e regionali; promuove i diritti umani linguistici e la diversità linguistica nell'Unione Europea e si propone di migliorare l'apprendimento delle lingue in generale.
EEU est une organisation européenne regroupant des associations nationales d’espéranto de l’Union européenne et qui coordonne leur travail au niveau européen. EEU a pour but de renforcer le sentiment d’identité européenne chez les citoyens de l’UE tout en respectant les identités nationales et régionales, de promouvoir les droits linguistiques et la diversité des langues dans l’Union européenne, ainsi que d’améliorer l’apprentissage des langues en général.
Die EEU ist ein europäischer Dachverband nationaler Esperanto-Vereinigungen in der EU, die ihre Arbeit auf europäischer Ebene miteinander koordinieren. Ziel der EEU ist es, ein europäisches Identitätsgefühl zu stärken, im Einklang mit nationalen und regionalen Identitäten; für sprachliche Menschenrechte und sprachliche Diversität in der Europäischen Union einzutreten; sowie das Sprachenlernen im Allgemeinen zu verbessern.
La UEE es una organización europea de asociaciones nacionales de esperanto de la UE que coordina su trabajo a nivel europeo. La UEE tiene como objetivo fortalecer el sentido de identidad europea entre los ciudadanos de la UE, en armonía con las identidades nacionales y regionales; promover los derechos humanos lingüísticos y la diversidad lingüística en la Unión Europea, así como mejorar el aprendizaje de idiomas en general.
De EEU is een Europese koepelorganisatie van nationale Esperantoverenigingen in de EU, die hun werkzaamheden coördineren op het Europese niveau. De EEU wil een gevoel van Europese identiteit versterken onder de EU-burgers, in harmonie met nationale en regionale identiteiten; de taalrechten van de mens en de taalverscheidenheid in de Europese Unie bevorderen, alsmede het leren van talen in het algemeen verbeteren
Европейският есперантски съюз (EEU) е европейска организация-шапка, обединяваща националните есперантски асоциации в ЕС, която координира работата си на европейско ниво. EEU има за цел да засили чувството за европейска идентичност сред гражданите на ЕС в хармония с националните и регионалните идентичности; да насърчава езиковите права на човека и езиковото многообразие в Европейския съюз, както и да подобрява езиковото обучение като цяло.
EEU je krovna europska organizacija nacionalnih esperantskih saveza Europske unije koja koordinira njihovo djelovanje na europskoj razini. Cilj EEU-a je jačanje europskog identiteta građana EU u skladu s nacionalnim i regionalim identitetima, promocija jezičnih ljudskih prava i jezične raznolikosti u Europskoj uniji te poboljšanje učenja stranih jezika.
EEU on Euroopa rahvuslike esperanto liitude katusorganisatsioon Euroopa Liidus, mis koordineerib nende tööd üleeuroopaliselt. EEU eesmärk on kooskõlas rahvusliku ja regionaalse identiteediga tugevdada EL-i kodanike Euroopa identiteeditaju, edendada keelelisi inimõigusi ja keelelist mitmekesisust Euroopa Liidus, samuti parandada üldiselt keeleõpet.
Az EEU az EU nemzeti eszperantó szövetségeinek egy európai ernyőszervezete, mely európai szinten koordinálja a munkájukat. Az EEU célja, hogy megerősítse az európai identitást az uniós polgárok körében, a nemzeti és regionális identitással összhangban; támogassa a nyelvi emberi jogokat és a nyelvi sokszínűséget az Európai Unióban, valamint általában javítsa a nyelvtanulást.
EEU (Eŭropa Esperanto-Unio) yra europinė organizacija, vienijanti ES esperanto nacionalines organizacijas ir koordinuoja jų veiklą. EEU siekia stiprinti ES piliečių europinį identitetą, nepažeidžiant jų nacionalinio ir religinio identiteto, įtvirtinti žmogaus kalbos teises ir kalbų įvairovę Europos Sąjungoje, taip pat tobulinti ir skatinti užsienio kalbų mokymosi procesą.
EEU (Eŭropa Esperanto-Unio) jest europejską organizacją zrzeszającą krajowe stowarzyszenia esperanto w UE koordynującą ich pracę na poziomie europejskim. EEU dąży do wzmocnienia poczucia tożsamości europejskiej wśród obywateli UE, w zgodzie z tożsamościami narodowymi i regionalnymi, promowania językowych praw człowieka i językowej różnorodności w Unii Europejskiej, jak również poprawy nauki języków obcych w ogóle.
Európska esperantská únia (EEU) je organizácia zastrešujúca národné esperantské asociácie v EÚ. Cieľom únie je podporiť európsku identitu obyvateľov EÚ v súlade s ich národnou a regionálnou identitou. Únia sa venuje propagácii jazykových ľudských práv a jazykovej rozmanitosti v EÚ, ako aj podpore štúdia jazykov.
EEU är en europeisk paraplyorganisation för nationella esperantoorganisationer i EU, som genom EEU samordnar sitt arbete på europeisk nivå. EEU syftar till att stärka en känsla av europeisk identitet bland EU: s medborgare, i harmoni med de nationella och regionala identiteterna; främja språkliga mänskliga rättigheter och den språkliga mångfalden inom EU samt förbättra språkinlärning i allmänhet.
EEN ir Eiropas nacionālo Esperanto asociāciju jumta organizācija Eiropas Savienībā, koordinējoša darbu Eiropas līmenī. EEN mērķis ir stiprināt Eiropas identitātes izjūtu starp ES pilsoņiem harmonijā ar valsts un reģionālo identitātēm; veicināt ar valodu saistītas cilvēktiesības un valodu daudzveidību Eiropas Savienībā, kā arī vispārīgi uzlabot valodas apguvi.
Is é atá san EEU scátheagras Eorpach na gcumann náisiúnta Esperanto i ngach Ballstát AE chun a gcuid oibre a chomhordú ag an leibhéal Eorpach. Tá faoin EEU féiniúlacht Eorpach a neartú i measc na saoránach AE, i gcomhcheol le féiniúlachtaí náisiúnta agus réigiúnacha; cearta teanga agus éagsúlacht teanga a chur chun cinn san Aontas Eorpach agus foghlaim teangacha i gcoitinne a fheabhsú.
  Il team :: lingvo.info  
L'RKC (Centro Culturale Russo) è un ente pubblico istituito nel 1988 per preservare la diversità nazionali Lituane e favorire il dialogo tra i gruppi etnici. Per oltre vent'anni ha partecipato attivamente a diversi progetti culturali ed educativi.
Le RKC (centre culturel russe) est une organisation publique fondée en 1988 pour préserver la diversité culturelle en Lituanie et stimuler le dialogue entre les groupes ethniques. Depuis plus de 20 ans, il participe activement à divers projets culturels et éducatifs. Le RKC a organisé des événements internationaux, des séminaires et des ateliers créatifs en rapport avec la diversité culturelle.
RKC (Russisches Kulturzentrum) ist eine öffentliche Organisation, die 1988 gegründet wurde, um die Völkervielfalt in Litauen zu erhalten und den Dialog zwischen den ethnischen Gruppen zu fördern. Seit mehr als 20 Jahren hat RKC aktiv an verschiedenen Kultur- und Bildungsprojekten teilgenommen sowie internationale Veranstaltungen, Seminare und Kreativwerkstätten zur kulturellen Vielfalt organisiert.
El RKC (Centro Cultural de Rusia) es un organismo público creado en 1988 para preservar la diversidad nacional de Lituania y estimular el diálogo entre los grupos étnicos. Durante más de 20 años ha participado activamente en diversos proyectos culturales y educativos. RKC ha organizado eventos internacionales, seminarios y talleres creativos relacionados con la diversidad cultural.
De RKC (Russisch Cultureel Centrum) is een publieke organisatie opgericht in 1988 om de nationale diversiteit van Litouwen te bewaren en de dialoog tussen etnische groepen te stimuleren. Al meer dan 20 jaar heeft het actief deelgenomen aan verschillende culturele en educatieve projecten. RKC heeft internationale evenementen, seminars en creatieve werkbijeenkomsten georganiseerd in verband met culturele diversiteit
РКЦ (Руски културен център) е обществена организация, създадена през 1988 г. за запазване на националното многообразие на Литва и стимулиране на диалога между етническите групи. За повече от 20 години той активно участва в различни културни и образователни проекти. РКЦ организира международни прояви, семинари и творчески работилници, свързани с културното многообразие.
RKC (Ruski kulturni centar) je javna ustanova osnovana 1988. kako bi očuvala nacionalnu raznolikost Litve i stimulirala dijalog među etničkim skupinama. Već više od 20 godina aktivno sudjeluje u različitim kulturnim i obrazovnim projektima. RKC je organizirao međunarodne susrete, seminare i kreativne radionice vezane na kulturnu raznolikost.
RKC (Vene Kultuurikeskus) on avalik organisatsioon, mis loodi 1988. aastal, et säilitada Leedu rahvuslikku mitmekesisust ja stimuleerida rahvusgruppide dialoogi. Enam kui 20 aastat on see aktiivselt osalenud mitmesugustes kultuurilistes ja hariduslikes projektides. RCK on korraldanud rahvusvahelisi üritusi, seminare ja loomingulisi töötubasid, mis on seotud kultuurilise mitmekesisusega.
Az RKC (Orosz Kulturális Központ) közintézmény, melyet 1988-ban hoztak létre azzal a céllal, hogy megőrizze Litvánia nemzetségi sokszínűségét és ösztönözze az etnikai csoportok között a párbeszédet. Az elmúlt több mint 25 évben aktívan részt vett különböző kulturális és oktatási projektekben. Az RKC kulturális sokszínűséggel kapcsolatos nemzetközi eseményeket, szemináriumokat és kreatív műhelyeket rendezett.
RKC (Rusų kultūros centras) - visuomeninė organizacija, įkurta 1988 m., propaguojanti nacionalinę įvairovę ir skatinanti tarpetninį dialogą Lietuvoje. Jau 20 metų aktyviai dalyvauja įvairiuose kultūriniuose ir edukaciniuose projektuose. Organizuoja įvairius tarptautinius renginius, seminarus ir kūribines dirbtuves, susijusias su kultūrine įvairove.
RKC (Rosyjskie Centrum Kultury) to publiczna organizacja założona w 1988 roku w celu zachowania różnorodności narodowej na Litwie i stymulowania dialogu między grupami etnicznymi. Od ponad 20 lat aktywnie uczestniczy w różnych projektach kulturalnych i edukacyjnych. RKC organizuje międzynarodowe imprezy, seminaria i warsztaty twórcze związane z różnorodnością kulturową.
RKC (Ruské kultúrne centrum) je verejná organizácia založená v roku 1988, ktorá sa usiluje o zachovanie národnej rozmanitosti Litvy a podnecuje dialóg medzi etnickými skupinami. Už viac ako 20 rokov sa aktívne zúčastňuje na rôznych kultúrnych a vzdelávacích projektoch. RKC organizuje rozmanité medzinárodné podujatia a semináre spojené s propagáciou kultúrnej rozmanitosti.
Ryska Kultur-Centret (RKC) är en offentlig organisation som grundades 1988 för att bevara den nationella mångfalden i Litauen och stimulera dialogen mellan etniska grupper. I mer än 20 år har det aktivt deltagit i olika utbildningsprojekt och kulturella satsningar. RKC har organiserat internationella evenemang, seminarier och kreativa workshops med anknytning till kulturell mångfald.
RKC (Krievu kultūras centrs) ir sabiedriska organizācija, dibināta 1988.gadā, lai saglabātu Lietuvas nacionālo daudzveidību un veicinātu dialogu starp etniskajām grupām. Jau vairāk nekā 20 gadus tas aktīvi piedalās dažādos kultūras un izglītības projektos. RKC ir organizējis starptautiskus pasākumus, seminārus un radošās darbnīcas, saistītas ar kultūru daudzveidību.
Tá an RKC (Ionad Cultúrtha Rúisise) ina eagraíocht phoiblí a bunaíodh sa bhliain 1988 chun éagsúlacht náisiúnta na Liotuáine a chaomhnú agus comhphlé idir grúpaí eitneacha a spreagadh. Le breis is 20 bliain anuas tá sé rannpháirteach go gníomhach i dtionscadail chultúrtha agus oideachais éagsúla. D'eagraigh RKC ócáidí idirnáisiúnta, seimineáir agus ceardlanna cruthaitheacha a bhaineann leis an éagsúlacht chultúrtha.
  Filosofia del linguaggi...  
Le differenze non sono solo lessicali, ma possono interessare anche la grammatica, ad esempio i tempi verbali o il genere dei sostantivi. I sostantivi possono essere raggruppati in generi, tra cui maschile, femminile e neutro, ma ci sono sistemi che hanno più o meno categorie e alcune lingue non hanno alcuna classificaziona di genere.
Les différences ne concernent pas seulement le vocabulaire, mais peuvent aussi affecter des parties de la grammaire telles que le temps des verbes et le genre des noms. Les noms peuvent être regroupés en genres, dont le masculin, le féminin et le neutre, mais il existe des systèmes avec plus ou moins de catégories et certaines langues n’ont pas de genres du tout. Les genres différents attribués au même concept montrent leur caractère arbitraire : par exemple, en polonais, « soleil » est neutre (słońce), alors qu’il est féminin en allemand (die Sonne) et masculin en français (le soleil). La carte suivante représente le genre des pays en polonais :
Unterschiede sind nicht nur lexikalisch, sondern können auch Teile der Grammatik berühren, wie zum Beispiel die Zeiten der Verben und das Geschlecht der Substantive. Substantive können nach dem Geschlecht geordnet werden, einschließlich Maskulinum, Femininum und Neutrum, aber es gibt Systeme mit mehr oder weniger Kategorien, und manche Sprachen haben überhaupt keine Geschlechterkategorisierung. Die Willkürlichkeit der Geschlechtszuordnung sieht man an dem verschiedenen Geschlecht, das dem selben Begriff zugeordnet wird. In Polnisch ist die Sonne Neutrum (słońce), in Deutsch ist sie Femininum (die Sonne), während sie in Französisch Maskulinum ist (le soleil). Die grammatischen Geschlechter von Ländern in der polnischen Sprache kann man auf der folgenden Karte sehen:
Las diferencias no son solo léxicas, también pueden afectar a la gramática, por ejemplo al tiempo de los verbos o al número de los nombres. Según el género, los nombres pueden agruparse en masculinos, femeninos y neutros, pero existen sistemas que tienen más o menos categorías y también lenguas donde no hay géneros,. La arbitrariedad en la asignación del género puede verse en la variedad de géneros asignados al mismo concepto. En polaco sol es neutro (słońce), en alemán es femenino (die Sonne) mientras que en francés es masculino (le soleil). El género de los países en polaco puede verse en el siguiente mapa:
Verschillen zijn niet alleen lexicaal, maar kunnen ook gevonden worden in delen van de grammatica, zoals de tijden van werkwoorden en het geslacht van zelfstandige naamwoorden. Zelfstandige naamwoorden kunnen worden gegroepeerd in geslachten, waaronder mannelijk, vrouwelijk en onzijdig, maar er zijn systemen met meer of minder categorieën en sommige talen kennen helemaal geen geslacht toe aan woorden. De willekeurigheid waarmee een geslacht toegekend wordt kan gezien worden in de verschillende geslachten voor eenzelfde concept. In het Pools is zon onzijdig (słońce), in het Duits vrouwelijk (die Sonne) en in het Frans mannelijk (le soleil).. De geslachten van landen in het Pools ziet men op de volgende kaart:
Разликите са не само лексикални, но могат също и да засягат части от граматиката, като времената на глаголите и рода на съществителните. Съществителните имена могат да бъдат групирани по род, включително мъжки, женски и среден род, но има и системи с повече или по-малко категории, а някои езици изобщо не разполагат с класификации на родовете. Произволното причисляване към определен род може да се види в различните родове, приписвани на едно и също понятие. В полския слънце е от среден род (słońce), на немски е от женски (die Sonne), а на френски е от мъжки род (le soleil). Родът на страните в полския могже да се види на следната карта:
Razlike nalazimo ne samo u leksici već i u gramatici kao što su vremena glagola te u rodu imenica. Možemo razvrstati imenice na rodove koji uključuju muški rod, ženski i srednji, no postoje i sistemi s više ili manje kategorija. Neki jezici uopće nemaju razlike po rodu. Arbitrarnost rodova je vidljiva u slučaju različitih rodova u različitim jezicima za iste pojmove: na poljskom je sunce srednjeg roda (słońce), na njemačkom je ženskog roda (die Sonne) dok je na francuskom muškog roda (le soleil). Koji rod imaju pojedine zemlje na poljskom vidi se na slijedećoj karti.
Erinevused ei puuduta mitte ainult sõnavara, vaid need mõjutavad ka grammatikat, näiteks tegusõnade ajavorme ja nimisõnade sugu. Nimisõnu saab jagada meessoost, naissoost ja kesksoost nimisõnadeks, samas on olemas süsteeme, kus kategooriaid on enam või vähem ja mõnes keeles puudub sugu sootuks. Soo ülesande suvalisust võib näha, kui vaadata, kuidas erinev sugu on allutatud samale ideele. Poola sõna päike (słońce) on kesksoost, saksa keeles (die Sonne) naissoost, prantsuse keeles aga meessoost (le soleil). Maade sugu poola keeles on näha sellelt kaardilt:
A különbségek nem csak lexikaiak, hanem a nyelvtant is érinthetik, mint például az igeidők és a főnevek nyelvtani neme. A főneveket a nem alapján hímnemű, nőnemű és semleges nemű csoportokba lehet osztani, de vannak rendszerek, ahol kevesebb vagy több nem van, illetve ahol egyáltalán nincs ilyen kategória, mint a magyarban. A nemekhez tartozás önkényessége jól látható akkor, ha összehasonlítunk különböző nyelveket. Lengyelben a nap semleges (słońce), németben nőnemű (die Sonne), míg a franciában hímnemű (le soleil). A különböző országok nemeit a lengyelben a következő térkép mutatja:
Skirtumai gali būti ne tik leksiniai, galima surasti gramatinių skirtumų, pavyzdžiui, veiksmažodžių laikų ir daiktavardžių giminių. Daiktavardžiai gali būti skirstomi į vyrišką, moterišką ir bendrąją gimines, bet yra sistemos su žymiai gausesniu kiekiu kategorijų, o kai kuriose kalbose giminės kategorijos iš viso nėra. Skirstymas į gimines kiekvienoje kalboje yra savarankiškas, nes vienam ir tam pačiam konceptui priskiriama skirtinga giminė. Lenkų saulė (słońce) yra bendrinės giminės, vokiečių (die Sonne) - moteriškos giminės, o prancūzų (le soleil) - vyriškos giminės. Šalių pavadinimų gramatinė giminė lenkų kalboje pademonstruota štai šitame žemėlapyje.
Różnice dotyczą nie tylko leksyki, ale także struktury gramatycznej, np. czasu gramatycznego czasownika lub rodzaju rzeczownika. W wielu językach istnieje podział na rzeczowniki rodzaju męskiego, żeńskiego i nijakiego, ale są także języki z większą i mniejszą liczbą rodzajów rzeczownika, a nawet bez żadnego podziału na rodzaje. Dowodem arbitralności w przypisywaniu rodzaju mogą być rzeczowniki w różnych językach, odpowiadające temu samemu pojęciu. Odpowiednikiem polskiego wyrazu słońce (rodzaj nijaki) jest w języku niemieckim rzeczownik (die Sonne) w rodzaju żeńskim, a w języku francuskim (le soleil) w rodzaju męskim. Obraz krajów świata według rodzajów gramatycznych ich nazw w języku polskim przedstawiony jest na następującej mapie:
Deosebirile nu sunt numai lexicale, pot afecta și părți ale gramaticii, cele referitoare la timpurile verbelor și la genul substantivelor. Substantivele pot fi regrupate în genuri, insclusiv masculin, feminin și neutru, dar există sisteme cu mai multe sau mai puține categorii, și unele limbi nu au nicio grupare a genurilor. Genurile diferite atribuite aceluiași concept își arată caracterul arbitrar: de exemplu, în polonă este soare neutru (słońce), în germană este feminin(die Sonne), în timp ce în franceză este masculin(le soleil). Genurile gramaticale ale țărilor în limba polonă se pot vedea pe harta următoare:
Rozdiely sa prejavujú nielen v lexike, ale sčasti ovplyvňujú aj gramatiku, konkrétne čas slovies alebo rod podstatných mien. Podstatné mená môžu byť ženského, mužského alebo stredného rodu. Existujú jazyky, ktoré majú menej, príp. viac rodov. Sú však aj také jazyky, ktoré vôbec nerozlišujú rody. Dôkazom čiastočnej arbitrárnosti zaradenia mien do rodov je to, že pomenovanie konkrétneho objektu predmetnej reality má v rôznych jazykoch odlišný rod. V poľštine je slovo slnko stredného rodu (słońce), v nemčine ženského (die Sonne) a vo francúzštine mužského rodu (le soleil). Gramatický rod názvov krajín v poľštine demonštruje nasledujúca mapa:
Skillnaderna är inte bara lexikala, utan man finner också fall där de påverkar delar av grammatiken såsom tempus för verb och genus för substantiv. Substantiv kan grupperas efter genus, såsom maskulinum, femininum och neutrum, men det finns system med fler eller färre kategorier och vissa språk kategoriserar inte alls utifrån kön. Det godtyckliga i tillordningen av genus kan ses i hur samma begrepp tilldelas olika grammatiskt kön i olika språk. På polska är solen neutral, (słońce), medan den på tyska är feminin (die Sonne) och franskans (le soleil) är maskulin. Olika länders grammatiska könstillhörighet på polska kan ses på följande karta:
Atšķirības ir ne tikai leksiskas, bet var būt atrodamas arī gramatiskās kategorijās, tādās, kā darbības vārdu laiki un lietvārdu dzimtes. Lietvārdi var būt grupējami pēc vīriešu, sieviešu un nekātro dzimtēm, taču pastāv sistēmas, kurās kategoriju ir vairāk vai mazāk, bet dažās valodās vispār nav dzimšu sadales. Dzimšu sadalījuma konvencionalitāte ir acīmredzama tad, kad vienam konceptam ir dažādas dzimtes. Poļu saule ir nekatrā dzimtē (słońce), vācu valodā tai ir sieviešu dzimte (die Sonne), bet franču valodā — vīriešu dzimte (le soleil). Sekojošā kartē var redzēt valstu nosaukumu dzimtes poļu valodā:
Ní difríochtaí foclóireachta amháin a bhíonn ann ach baineann siad freisin le codanna den ghramadach, amhail aimsirí na mbriathra agus inscne na n-ainmfhocal. Is féidir ainmfhocail a ghrúpáil in inscní, ina measc firinscneach, baininscneach agus neodrach, ach tá córais a bhfuil níos mó agus níos lú catagóirí agus tá roinnt teangacha gan aon aicmiú inscne. Is léir treallacht an tsannta inscne sna hinscní éagsúla a shanntar don choincheap céanna. I bPolainnis tá an ghrian neodrach (słońce), i nGearmáinis tá sí baininscneach (die Sonne) agus tá sí firinscneach i bhFraincis (le soleil). Tá inscne na dtíortha sa Pholainnis le feiceáil sa léarscáil seo a leanas:
  Filosofia del linguaggi...  
Le lingue del mondo differiscono tra loro non solo per il suono e il metodo di scrittura (per esempio l'inglese {cane}, il polacco pies, il francese chien, etc.), ma anche per il livello di precisione nel presentare diversi elementi della realtà.
Les différentes langues du monde ne se distinguent pas seulement par leurs sons et leurs systèmes d’écriture (par exemple l’anglais dog, le polonais pies, le le français chien, etc.), mais aussi par le niveau de précision du découpage des éléments de la réalité. Le nombre de mots distincts permettant de décrire les couleurs de base sont un bon exemple (cf. Sémantique) : dans la langue des Dani de Nouvelle-Guinée, il n’y a que mili (qui signifie toutes les couleurs sombres et froides telles que le noir, le vert et le bleu) et mola (les couleurs chaudes et claires comme le blanc, le rouge et le jaune). En revanche, le hongrois a deux mots correspondant à « rouge » et le polonais deux mots pour « bleu ».
Die Sprachen der Welt unterscheiden sich untereinander nicht nur in den Lauten und in der Schreibweise (zum Beispiel englisch dog, polnisch pies, französisch chien usw.), sondern auch darin, wie genau verschiedene Elemente der Wirklichkeit dargestellt werden. Beispiele dafür sind die Unterschiede, mit wie vielen Wörtern die Grundfarben beschrieben werden (siehe Semantik), zum Beispiel gibt es in der Sprache des Dani-Volkes auf Neu-Guinea für Farben nur die Wörter mili (bezeichnet alle dunklen, kalten Farben wie Schwarz, Grün und Blau) und mola (alle warmen und hellen Farben wie Weiß, Rot und Gelb). Auf der anderen Seite hat Ungarisch zwei Wörter für Rot und Polnisch zwei Wörter für Blau.
Las lenguas existentes en el mundo se diferencian entre si no solo por su sonido o método utilizado para escribir (por ejemplo el inglés dog, polaco pies, francés chien etc) sino también por el nivel de precisión a la hora de presentar distintos elementos de la realidad. Un ejemplo de esto último es la cantidad de palabras que describen los colores básicos (ver Semántica), por ejemplo en la lengua del pueblo Dani de Nueva Guinea solo existe mili (que hace referencia a todos los colores oscuros y fríos como el negro, verde y azul) y mola (colores cálidos y claros coo el blanco, rojo y amarillo). Por otro lado, el húngaro tiene dos palabras para {rojo} y el polaco para {azul}.
De talen van de wereld verschillen onderling niet alleen in de klank en de schrijfwijze (bijvoorbeeld het Engels {dogi}, Pools {piesi}, Frans {chieni}, enz.), maar ook door de precisie waarmee ze elementen uit de werkelijkheid weergeven. Voorbeelden daarvan zijn de verschillende aantallen woorden, die de basiskleurnamen beschrijven (zie Semantiek). Bijvoorbeeld in de taal van de Nieuw-Guinese Dani stam bestaat alleen mili (als aanduiding voor alle donkere en koude kleuren, zoals zwart, groen en blauw) en mola (heldere en warme kleuren zoals wit, rood en geel). Anderzijds heeft het Hongaars twee woorden voor rood en het Pools drie woorden voor blauw.
Езиците на света се различават помежду си не само по звучене и начин на писане (например английски dog, полски pies, френски chien и т.н.), но също така и по нивото на точност на представяне на различните елементи на реалността. Примери за това са различният брой думи, описващи основните цвята (виж Semantics), например в езика на племето дани в Нова Гвинея има само mili (отнася се за всички тъмни и студени цветове като черно, зелено и синьо) и mola (топли и светли цветове като бяло, червено и жълто). От друга страна, в унгарския има две думи, съответстващи на червено, а в полския има две думи за синьо.
Jezici svijeta se razlikuju međusobno ne samo po zvukovima i načinu pisanja (engleski dog, poljski pies, francuski chien, itd.), već i po preciznosti kako prikazuju elemente realnosti. Primjer za to je broj osnovnih imena boja (pogledaj semantiku). Npr. na jeziku novogvinejskog plemena Dani postoje samo mili što ima značenje svih tamnih i hladnih boja kao što su crna, zelena i plava) i mola što ima značenje svijetlih i toplih boja kao bijelo, crveno i žuto. S druge strane mađarski jezik ima dvije riječi za crveno dok poljski ima čak tri riječi za plavo.
Maailma keeled ei erine üksteisest mitte ainult kõla ja kirjaviisi poolest (näiteks inglise dog, poola pies, prantsuse chien etc).Nad erinevad ka selle poolest, kui täpselt esitavad mitmesuguseid reaalsuse elemente. Näiteks võib olla erinev arv sõnu põhivärvide kirjeldamiseks (vaata Semantika). Dani keeles Uus-Guineal tähendab sõna mili kõiki tumedaid külmi värve (must, roheline ja sinine) ning mola sooje ja heledaid värve (valge, punane, kollane). Seevastu on ungari keeles kaks sõna, mis tähistavad punast, ja poola keeles on kaks sõna sinise jaoks.
A világ nyelvei nemcsak a hangrendszerükben és írásmódjukban különböznek egymástól (pl. az angol dog, a lengyel pies, a francia chien, a magyar kutya stb.), hanem abban is, hogy milyen pontosan képesek a világ különböző elemeit bemutatni. Erre példa, hogy más az alapszínek száma (vö szemantika), pl az új-guineai pápua dani törzs nyelvében csak két elnevezés van: mili (mely minden sötét és hideg színt jelent, mint fekete, zöld, kék) és mola (meleg és világos színek, mint fehér, piros, sárga). A magyarban viszont két elnevezés van: piros és vörös
Pasaulio kalbos skiriasi ne tik skambesiu ar žodžių užrašymu (pavyzdžiui, angliškai dog, lenkiškai pies, prancūziškai chien ir taip toliau), bet ir atskirų elementų realybės suvokimo lygiais. Pavyzdžiu gali būti skirtingas žodžių kiekis aprašant spalvas (žiūrėti semantiką, nes Naujos Gvinėjos kalboje - dani - yra tik žodžiai mili (visos tamsios ir šaltos spalvos: juoda, žalia ir žydra) ir mola (visos šiltos ir šviesios spalvos: balta, raudona, geltona). Iš kitos pusės, vengrų kalboje yra du žodžiai, apibrėžiantys raudoną spalvą, o lenkų kalboje du žodžiai atitinka anglų kalbos ekvivalentą blue (mėlyna, žydra).
Języki świata różnią się między sobą nie tylko brzmieniem i sposobem zapisu (np. polski wyraz pies, angielski dog, francuski chien itp.), ale także stopniem dokładności przedstawiania różnych elementów rzeczywistości. Przykładowo, różna bywa liczba nazw określających barwy podstawowe (por. Semantyka), np. w języku papuaskiego plemienia Dani z Nowej Gwinei istnieją tylko nazwy: mili (nazwa oznaczająca wszystkie barwy ciemne oraz zimne, jak czarny, zielony, niebieski) i mola (barwy ciepłe i jasne, jak biały, czerwony, żółty). Z kolei na przykład w języku węgierskim istnieją dwa wyrazy na oznaczenie koloru czerwonego.
Limbile lumii se deosebesc unele de altele nu numai în sunete și în scriere(de exemplu englezescul dog, polonezul pies, franțuzescul chien samd), ci și prin faptul, cât de exact sunt prezentate diferitele elemente ale realității. Exemple pentru acestea sunt diferențele/deosebirile, cu cât de multe cuvinte sunt descrise culorile principale(vezi semantica), de exemplu există în limba poporului Dani din Noua-Guinee pentru culori numai cuvintele mili( denumește toate culorile întunecate, culori reci precum negru, verde și albastru și mola (toate culorile calde și luminoase precum albul, roșul și galbenul). Pe de altă parte, maghiara are două cuvinte pentru roșu și polona, două cuvinte pentru albastru.
Jazyky sveta sa medzi sebou líšia nielen tým, ako znejú a aký spôsob písania sa v nich uplatňuje (napríklad v angličtine dog, v poľštine pies, vo francúzštine chien atď.). Líšia aj úrovňou presnosti prezentovania rôznych častí reality. Príkladom sú rôzne slová, ktoré opisujú napr. základné farby (pozri časť Sémantika). V jazyku, ktorým hovoria členovia kmeňa Dani v Novej Guinei, existuje len slovo mili (opisuje všetky tmavé a studené farby ako čierna, zelená a modrá) a mola (teplé a svetlé farby ako biela, červená a žltá). Na druhej strane, maďarčina má na vyjadrenie červenej dve slová, podobne ako poľština na vyjadrenie modrej.
Språken i världen skiljer sig åt sinsemellan, inte bara ljudmässigt och i fråga om skrift (till exempel det engelska dog, polska pies, franska chien etc.), men också när det gäller graden av precision med vilken man presenterar olika delar av verkligheten. Exempel på detta är de olika antal ord som beskriver grundfärger (se Semantik), t.ex. Dani-folket på Nya Guinea vars språk använder ordet mili för att benämna alla mörka och kalla färger som svart, grönt och blått och mola (varma och ljusa färger som vitt, rött och gult). Å andra sidan har man på ungerska två ord för färger som på svenska skulle kallas röd och motsvarande på polska för blå.
Pasaules valodas atšķiras ne tikai ar skanējumu un rakstību (piemēram, angļu dog, poļu pies, franču chien utt.), bet arī ar dažādu realitātes elementu nosaukšanas precizitāti. Tam par piemēru var būt vārdu, apzīmējošu krāsas, atšķirīgs skaits dažādās valodās (sk. Semantika), piemēram, dzīvojošas Jaungvinejā dani cilts valodā ir tikai divi vārdi krāsām apzīmēt: mili (visas tumšas un aukstas krāsas, tādas kā melnā, zaļā vai zilā) un mola (gaišas un siltas krāsas, tādas kā baltā, sarkanā vai dzeltenā). No citas puses, ungāru valodā ir divi vārdi sarkanai, bet poļu valodā zilai krāsai apzīmēt.
Bíonn difríochtaí idir theangacha an domhain, ní hamháin ó thaobh fuaime agus modh scríofa (mar shampla Béarla dog, Polainnis pies, Fraincis chien srl), ach freisin an leibhéal beachtais lena gcuireann siad gnéithe éagsúla na réaltachta i láthair. Samplaí de sin is ea líon éagsúil na bhfocal le cur síos ar na dathanna boinn (féach Séimeantaic), mar shampla i dteanga na nDanach sa Nua-Ghuine níl ach mili (a thagraíonn do gach dath dorcha, fionnuar amhail dubh, glas agus gorm), agus mola (dathanna teolaí, éadroma amhail bán, dearg agus buí). Os a choinne sin, tá dhá fhocal san Ungáiris a fhreagraíonn do {dearg} agus dhá fhocal sa Pholainnis ar {gorm}.
  Il team :: lingvo.info  
L'associazione slovena Društvo za Evropsko Zavest (Associazione Europea per la Coscienza) mira a sviluppare e promuovere la coscienza europea e rafforzare il senso di identità tra i cittadini dell'Unione, in armonia con le identità nazionali e regionali.
L’association slovène Društvo za evropsko zavest a pour but de développer et de promouvoir la conscience européenne et de renforcer le sentiment d’identité européenne chez les citoyens de l’UE tout en respectant les identités nationales et régionales. DEZ collabore avec d’autres organisations européennes sur des projets liés à la citoyenneté et l’identité européennes, ainsi qu’à la promotion de la diversité linguistique et culturelle dans l’Union européenne.
Das Ziel des slowenischen Vereins Društvo za evropsko zavest ist die Entwicklung und Verbreitung des europäischen Bewusstseins und die Stärkung der europäischen Identität der Bürger(innen) der EU. DEZ arbeitet zusammen mit anderen europäischen Organisationen an Projekten, die sich mit der europäischen Bürgerschaft und Identität beschäftigen sowie die sprachliche und kulturelle Vielfalt in der EU fördern.
La asociación eslovena Društvo za evropsko zavest tiene como objetivo desarrollar y promover la conciencia europea y el fortalecimiento de un sentimiento de identidad europea entre los ciudadanos de la UE en armonía con las identidades nacionales y regionales. DEZ colabora con otras organizaciones europeas en proyectos relacionados con la ciudadanía europea y la identidad, así como la promoción de la diversidad lingüística y cultural en la Unión Europea.
De Sloveense vereniging Društvo za Evropsko zavest beoogt de ontwikkeling en bevordering van het Europese bewustzijn en het versterken van het gevoel van Europese identiteit onder de EU-burgers in harmonie met de nationale en regionale identiteiten. DEZ werkt samen met andere Europese organisaties voor projecten met betrekking tot het Europese burgerschap en de identiteit, alsook de bevordering van de taalkundige en culturele diversiteit in de Europese Unie.
Словенската асоциация Društvo za evropsko zavest (Дружество за европейски съзнание) има за цел развитието и насърчаването на европейско съзнание и за укрепване на чувството за европейска идентичност сред гражданите на ЕС в хармония с националните и регионални идентичности. DEZ сътрудничи с други европейски организации по проекти, свързани с европейското гражданство и идентичност, както и за насърчаване на езиковото и културното многообразие в Европейския съюз.
Cilj slovenskog Društva za europsku svijest je razvoj i promocija europske svijesti te jačanje osjećaja europskog identiteta među građanima Europske Unije u skladu s nacionalnim i regionalnim identitetima. DEZ surađuje s drugim europskim organizacijama na projektima koji se bave europskim građanstvom i identitetom te promocijom jezične i kulturne raznolikosti u Europskoj Uniji.
Sloveenia liit Društvo za evropsko zavest arendab ja edendab Euroopa-teadlikkust ja tugevdab Euroopa identiteeditunnet EL-i kodanike seas kooskõlas rahvuslike ja regionaalsete identiteetidega. DEZ teeb koostööd teiste Euroopa organisatsioonidega projektides, mis tegelevad Euroopa kodakondsuse ja identiteediga, samuti keelelise ja kultuurilise mitmekesisuse edendamisega Euroopa Liidus.
A szlovén Društvo za Evropsko zavest (DEZ) társaság célja, hogy fejlessze és előmozdítsa az európai tudatosságot és erősítse az európai identitást az uniós polgárok körében figyelembe véve a nemzeti és regionális identitásokat. A DEZ európai polgársággal és identitással, valamint az Európai Uniós nyelvi és kulturális sokszínűséggel foglalkozó projektekben együttműködik más európai szervezetekkel.
Slovėnų asociacijos Društvo za evropsko zavest (DEZ) veikla nukreipta į ES piliečių indentiteto suvokimo vystymą , harmoningai jį derinant su jų nacionaliniu ir religiniu identitetu. DEZ bendradarbiauja su kitomis europinėmis organizacijomis, vykdydama projektus susijusius su Europos pilietiškumu, kultūrinės ir kalbinės įvairovės palaikymu Europos Sąjungoje.
Słoweńskie stowarzyszenie Društvo za evropsko zavest ma na celu rozwój i promowanie świadomości europejskiej i wzmocnienia poczucia tożsamości europejskiej wśród obywateli UE, w zgodzie z tożsamościami narodowymi i regionalnymi. DEZ współpracuje z innymi europejskimi organizacjami w projektach dotyczących europejskiego obywatelstwa i tożsamości, a także promowania różnorodności językowej i kulturowej w Unii Europejskiej.
Cieľom slovinského združenia Društvo za evropsko zavest (DEZ; Asociácia pre európske povedomie) je zvyšovať a propagovať európske povedomie a posilňovať silu európskej identity medzi obyvateľmi EÚ v súlade s ich národnou a regionálnou identitou. DEZ spolupracuje s rozličnými európskymi organizáciami na projektoch, ktoré sa venujú európskemu občianstvu a identite, ako aj propagácii jazykovej a kultúrnej rozmanitosti v EÚ.
Den slovenska föreningen Drustvo za Evropsko zavest (DEZ) syftar till att utveckla och främja ett europeiskt medvetande och stärka en känsla av europeisk identitet bland EU:s medborgare i samklang med de nationella och regionala identiteterna. DEZ samarbetar med andra europeiska organisationer för projekt som rör europeiskt medborgarskap och identitet samt främjande av språklig och kulturell mångfald i Europeiska Unionen.
Slovēnijas asociācijas Društvo za Evropsko zavest mērķis ir attīstīt un veicināt Eiropas izpratni un stiprināt ES pilsoņu Eiropas identitātes izjūtu harmonijā ar nacionālo un reģionālo identitāti. DEZ sadarbojas ar citām Eiropas organizācijām projektos, kas saistīti ar Eiropas pilsonību un identitāti, kā arī ar valodu un kultūru daudzveidības Eiropas Savienībā veicināšanu.
Tá sé mar aidhm ag an gcumann Slóivéanach Društvo za evropsko zavest feasacht Eorpach a fhorbairt agus tuiscint ar fhéiniúlacht Eorpach, agus a chur chun cinn i measc na saoránach AE, a neartú, i gcomhcheol le féiniúlachtaí náisiúnta agus réigiúnacha. Comhoibríonn DEZ le heagraíochtaí Eorpacha eile ar thionscadail a bhaineann le saoránacht agus féiniúlacht Eorpach, chomh maith le cur chun cinn na héagsúlachta teanga agus cultúir san Aontas Eorpach.
  Sociolinguistica / Babi...  
Un altro tipo di minoranza linguistica autoctona è esemplificato da friulani e ladini in Italia: parlano lingue diverse dall'italiano, ma rientrano nelle lingue romanze, come l'italiano stesso. L'Italia è in realtà la patria di molte lingue romanze ed è forse in termini linguistici il paese più ricco d'Europa.
Il existe un autre type de minorité linguistique dont les Ladins et les Frioulans en Italie sont un bon exemple. Ils parlent des langues différentes de l’italien, mais celles-ci sont néanmoins des langues romanes comme l’italien. De nombreuses langues romanes sont parlées en Italie, et c’est peut-être le pays le plus riche d’Europe d’un point de vue linguistique. Le sarde, le piémontais et le napolitain sont d’autres exemples de langues vernaculaires parlées en Italie. Ces langues ont évolué à partir du latin de la même manière que l’italien toscan. Techniquement, ce ne sont pas des dialectes de l’italien, mais des langues régionales. Elles ont des identités historiques et typologiques distinctes, mais ne sont pas reconnues en tant que langues minoritaires pour différentes raisons, entre autres parce que leurs locuteurs ne le désirent pas particulièrement. Mais c’est aussi en partie le résultat d’une politique linguistique monolingue qui impose l’italien en tant que seule langue de l’État.
Für eine andere Art einer einheimischen sprachlichen Minderheit sind Friauler und Ladinos in Italien ein Beispiel, deren Sprachen sich vom Italienischen unterscheiden, aber wie das Italienische selbst zu den romanischen Sprachen zählen. In Italien sind viele romanische Sprachen beheimatet, und in sprachlicher Hinsicht ist es das vielleicht reichste Land Europas. Beispiele solcher Mundarten sind u.a. Sardisch, Piemontesisch und Neapolitanisch. Diese entwickelten sich eigenständig aus dem Lateinischen, ebenso wie das toskanische Italienisch. Genaugenommen handelt es sich hier nicht um italienische Dialekte, sondern um Regionalsprachen. Sie besitzen ausgeprägte typologische und historische Identitäten, werden aber aus unterschiedlichen Gründen nicht als Minderheitensprachen anerkannt, unter anderem weil ihre Sprecher eine solche Anerkennung nicht anstreben. Doch dies ist zumindest zum Teil das Ergebnis eines monolinguistischen bzw. einsprachigen Modells der Sprachpolitik, die Italienisch als einzige Staatssprache vorschreibt.
Otro tipo de minoría lingüística indígena está ejemplificada por los friulianos y los ladinos en Italia, que hablan una lengua diferente del Italiano pero también romance como lo es el italiano. Italia es en la actualidad el hogar de muchas lenguas romances y en términos lingüísticos quizás el país más rico de Europa. Ejemplos de ello son las lenguas vernáculas que incluyen el sardo, piamontés y napolitano entre otras. Se desarrollaron independientemente del latín de la misma forma que el italiano toscano. Técnicamente hablando no son dialectos del italiano sino lenguas regionales. Tienen identidades tipológicas e históricas diferentes pero no han sido reconocidas como lenguas minoritarias por varias razones, una de ellas es la falta de deseo por parte de sus hablantes de que así sea. Pero esto es, en parte, el resultado de un modelo de política lingüística monolingüe que establece que el italiano es la única lengua del estado.
Van een andere soort inheemse taalkundige minderheid zijn Friulananen en Ladino's in Italië een voorbeeld, die spreken andere talen dan het Italiaans, maar het zijn Romaanse talen zoals het Italiaans zelf. Italië is in feite de thuisbasis van veel Romaanse talen, en het is op taalgebied misschien wel het rijkste land van Europa. Voorbeelden van dergelijke volkstalen zijn het Sardisch, Piëmontees en Napolitaans. Deze zijn onafhankelijk ontstaan ​​uit het Latijn, net als het Toscaanse Italiaans. Technisch gezien zijn het geen Italiaanse dialecten maar regionale talen. Ze hebben aparte typologische en historische identiteiten, maar werden niet erkend als een minderheidstaal om verschillende redenen, niet in het minst vanwege het ontbreken van de wens van de sprekers voor deze erkenning. Maar dit is ook deels een gevolg van het eentalige model van taalbeleid, dat bepaalt dat de Italiaans de enige staatstaal is.
Друг вид местно езиково малцинство може да се илюстрира с фриулски и ладински език в Италия, които са различни от италианския, но са от романските езици, като самия италиански. Италия всъщност е дом на много романски езици и е може най-богатата страна в Европа от гледна точка на лингвистиката. Примери за такива местни езици включват сардински, пиемонтски, неаполитански и други. Те се развиват независимо от латинския по същия начин, както е направил това тосканският италиански. Те са, технически погледнато, не италиански диалекти, а регионални езици.Имат различни типологични и исторически идентичности, но не са признати за малцинствени езици по различни причини, едната от които е липсата на желание за такова признаване от говорещите ги. Но това поне отчасти е в резултат на едноезичния модел на езиковата политика, която диктува, че италианският е единственият език на държавата.
Primjer druge vrste domicilne jezične manjine su Friulci i Ladini u Italiji koji govore jezike što su različiti od talijanskog, ali su romanski kao i talijanski. Italija je zapravo domovina mnogih romanskih jezika i možda je jezično najbogatija zemlja u Europi. Primjeri takvih vulgarnih jezika su između ostalog sardijski i piemontanski kao i napuljski. Ti su se jezici razvili samostalno direktno iz latinskog isto kao i toskanski talijanski. Tehnički nisu talijanski dijalekti već regionalni jezici. Imaju posebne tipološke i povijesne identitete no nisu priznati kao manjinski jezici zbog različitih razloga, između ostalog i uslijed pomanjjkanja želje govornika za priznanjem. No i to je dijelom rezultat jednojezičnog modela jezične politike koja diktira stanje u kojem je talijanski jedini državni jezik.
Veel üks põlisrahvaste keele vähemuse näide on friuulid ja ladiinid Itaalias, kes räägivad itaalia keelest erinevat keelt, mis aga kuulub romaani keelte hulka nagu itaalia keelgi. Itaalias räägitakse tegelikult palju romaani keeli ja keeleliselt on see ehk rikkaim maa Euroopas. Selliste kohalike keelte näited on teiste seas sardiinia, piemonte ja napoli. Need arenesid ladina keelest iseseisvalt nagu Toscana itaalia keel. Nad pole tegelikult itaalia keele murded, vaid regionaalsed keeled. Neil on teistsugune tüpoloogiline ja ajalooline identiteet, kuid neid ei tunnustata vähemuskeeltena paljudel põhjustel, millest üks on nende keelte kõnelejate vähene huvi sellise tunnustuse vastu. Kuid vähemalt osaliselt on see keelepoliitika monolingvistilise mudeli tagajärg, mis kirjutab ette, et itaalia keel on ainus riigikeel.
A őshonos nyelvi kisebbség egy példája a friuli és a ladin Olaszországban, akik az olasztól eltérő újlatin nyelveket beszélnek. Olaszország jelenleg több újlatin nyelvnek ad otthont, és talán nyelvi szempontból a leggazdagabb ország Európában. Az ilyen bennszülött nyelvek közé számít a szardíniai, piemonti és a nápolyi többek között. Ezek a latintól függetlenül fejlődtek ugyanúgy, ahogy a toszkán olasz. Ezek, technikailag, nem olasz nyelvjárások, hanem regionális nyelvek. Különálló tipológiai és történelmi identitásuk van, mégsem ismerik el őket kisebbségi nyelvként különböző okok miatt, pl. az egyik az, hogy beszélőik nem igénylik ezt. De végeredményben ez az egynyelvű nyelvpolitikai modell eredménye, mely az diktálja, hogy az olasz az állam egyetlen nyelve.
Przykładem mniejszości językowych są także społeczności Friulów i Ladynów we Włoszech, posługujące się innymi językami, niż włoski, ale mające tak samo romańskie korzenie, jak Włosi. Włochy są właściwie kolebką wielu języków romańskich i być może stanowią najbogatszy językowo kraj w Europie. Przykładami takich miejscowych języków są m.in. sardyński, piemoncki, neapolitański, które rozwinęły się niezależnie z łaciny w taki sam sposób, jak język toskański. Nie są one w zasadzie dialektami języka włoskiego, lecz stanowią języki regionalne. Mają odrębną tożsamość typologiczną i historyczną, ale z różnych przyczyn nie są uznawane za języki mniejszości. Jedną z przyczyn może być brak potrzeby takiego klasyfikowania przez samych użytkowników. Jednakże przynajmniej w pewnej mierze jest to rezultat monolingwalnego modelu polityki językowej, który narzuca język włoski jako jedyny oficjalny język państwa.
Există un alt tip de minoritate lingvistică unde ladinii si friulanii în Italia sunt un bun exemplu, limbile cărora se deosebesc de italiană, dar care sunt apropiate de limbile romanice, ca italiana. Numeroase limbi romanice sunt vorbite în Italia, și, poate din acest punct de vedere lingvistic, este țara cea mai bogată. Sarda, piemonteza și napoletana reprezintă alte exemple de limbi vernaculare/b} vorbite în Italia. Aceste limbi au evoluat pornind de la latină, în același mod cum a a pornit italiana din toscană.Tehnic ele nu sunt dialecte ale italienei, ci limbi regionale. Ele au identități istorice și tipologii distincte, dar nu sunt recunoscute decât ca limbi minoritare din diferite motive, între altele, pentru că vorbitorii nu își doresc în mod special. Totuși acest lucru este măcar parțial rezultatul unui model monolingvistic al politicii lingvistice , care impune/dictează italiana ca singură limbă a statului.
Ďalším druhom autochtónnych (domorodých) jazykových menšín sú napr. Friulčania a Ladinčania v Taliansku, ktorí nehovoria taliansky, ale vlastnými jazykmi románskeho pôvodu (samozrejme, románsky pôvod má rovnako aj taliančina). Taliansko je domovom mnohých románskych jazykov a možno ho z jazykového hľadiska považovať za najbohatšiu krajinu Európy. Môžeme spomenúť aj vernakulárne jazyky – sardínčinu, piemontčinu a neapolčinu, – ktoré sa vyvinuli z latinčiny nezávisle podobne ako taliančina používaná v Toskánsku. Nemôžeme ich považovať za talianske nárečia, pretože sú to regionálne jazyky s jednoznačnou typologickou a historickou identitou, ale nepovažujú sa ani za menšinové jazyky, pretože hovoriaci nemajú dostatočný záujem o takéto uznanie, ďalším dôvodom je nastavenie jednojazyčného modelu jazykovej politiky, ktorá považuje taliančinu za jediný štátny jazyk.
Par citu pamatiedzīvotāju lingvistiskās minoritātes piemēru var būt friuli un ladīni Itālijā, kuri runā atšķirīgās no itāļu valodās, kuras tomēr pieder tai pašai romāņu valodu grupai. Faktiski Itālija ir daudzu romāņu valodu mājas un, iespējams, bisbagātāka ar valodām valsts Eiropā. Vernikulāri starp citām iekļauj sardu, pjemontiešu un neapoliešu valodas. Šīs attīstījās neatkarīgi no latīņu valodas, tāpat kā toskāniešu valoda. Faktiski viņas nav itāļu valodas dialekti, bet gan reģionālās valodas. Viņām ir skaidra tipoloģiska un vēsturiska identitāte, tomēr viņas nav atzītas par minoritāšu valodām dažādu iemeslu dēļ, viena no tām ir šādas atzīšanas vēlmes trūkums no to lietotāju puses. Tas daļēji ir vienvalodības politikas, noteicošas itāļu par vienīgo valsts valodu, sekas.
Cineál eile mionlaigh teanga dhúchasaigh is ea Friúiligh agus Laidínigh na hIodáile, a labhraíonn teangacha atá difriúil ón Iodáilis, ach gur teangacha Rómánsacha iad, cosúil leis an Iodáilis féin. Is iomaí teanga Rómánsach atá san Iodáil, atá ar na tíortha is saibhre san Eoraip ó thaobh teangacha. I measc samplaí de {b /}theangacha dúchasacha den sórt sin tá Sairdínis, Piedmontais, Neapolaitis agus teangacha eile. D'fhorbair siadsan go neamhspleách ón Laidin ar an mbealach céanna leis an Iodáilis Tuscanach. Teangacha réigiúnacha {/ b} is ea iad, seachas canúintí den Iodáilis. Tá féiniúlacht shaintréitheach agus stairiúil ar leith acu ach níl siad aitheanta mar theangacha mionlaigh ar chúiseanna éagsúla, ceann acu nach mian lena gcuid cainteoirí aitheantas dá leithéid. Ach is toradh é sin, go páirteach ar a laghad, ar mhúnla {aonteangach an bheartais teanga a éilíonn gurb í an Iodáilis aon teanga an stáit.
  Lingue dei segni / Babi...  
Questi sistemi prendono alcuni vocaboli dalle lingue dei segni naturali e li modificano in maniera che essi imitino le strutture delle lingue parlate. Anche se questi sistemi sono utili in certi contesti, sono scomodi se usati spesso e i non udenti non li usano tra loro.
Il faut bien les distinguer des systèmes de signes artificiels créée par des personnes entendantes. Ces systèmes empruntent du vocabulaire aux langues des signes naturelles en le modifiant pour imiter la structure d’une langue parlée. Bien que ces systèmes soient utiles dans un nombre limité de contextes, ils sont peu commodes pour une utilisation prolongée et les sourds ne les utilisent pas entre eux. Les langues des signes ne traversent généralement pas les frontières des pays ou des langues parlées ; la langue des signes britannique et la langue des signes américaine, par exemple, ne sont pas mutuellement compréhensibles. Les langues des signes naturelles ont néanmoins une grammaire très similaire et les principales différences se trouvent dans le vocabulaire. Cela signifie qu’en cas de besoin, les utilisateurs d’une langue des signes peuvent en apprendre une autre très rapidement.
Diese müssen von artifiziellen, von Hörenden entwickelten Gebärdensystemen unterschieden werden. Diese Systeme entnehmen Teile des Vokabulars aus natürlichen Gebärdensprachen und modifizieren sie, um die Struktur einer gesprochenen Sprache nachzuahmen ("lautsprachbegleitende Gebärden"). Wenngleich diese Systeme in manchen begrenzten Kontexten nützlich sein können, sind sie bei umfangreicherem Gebrauch recht umständlich und werden von Gehörlosen untereinander nicht verwendet. Für gewöhnlich überschreiten Gebärdensprachen keine nationalen Grenzen oder Sprachgrenzen gesprochener Sprachen; so sind z.B. Britische Gebärdensprache (BSL) und Amerikanische Gebärdensprache (ASL) nicht gegenseitig verständlich. Jedoch sind die Grammatiken natürlicher Gebärdensprachen einander sehr ähnlich, die größten Unterschiede finden sich im Wortschatz. Dies bedeutet, dass Gebärdensprachnutzer sich bei Bedarf die Sprache ihres Gesprächspartners recht schnell aneignen können.
Tienen que ser diferentes de los sistemas artificiales de signos que han sido creados por personas que oyen. Estos sistemas toman parte de su vocabulario de las lenguas naturales de signos y lo modifican para imitar la estructura de una lengua hablada. Aunque estos sistemas son útiles en ciertos contextos, no tienen un uso extendido y las personas sordas no los utilizan entre ellas. Las lenguas de signos normalmente no cruzan las fronteras nacionales, de manera que, por ejemplo, la lengua de signos británica y la americana no son mutuamente comprensibles. Aún y así, las gramáticas de las lenguas de signos son muy similares entre sí, y es en el léxico donde encontramos la mayor parte de las diferencias. Esto significa que si es necesario, los usuarios de una lengua de signos pueden aprender otras lenguas (de signos) con mucha rapidez.
Ze moeten onderscheiden worden van kunstmatige gebarensystemen, die horenden gebruiken. Deze systemen nemen woorden uit natuurlijke gebarentalen en passen die aan om de structuur van een gesproken taal na te bootsen. Hoewel deze systemen nuttig zijn in een bepaalde beperkte context, ze zijn onhandig bij ruim gebruik, en doven gebruiken ze niet om met elkaar te communiceren. Gebarentalen overschrijden meestal geen lands- of taalgrenzen; zo zijn bijvoorbeeld de Britse gebarentaal en de Amerikaanse niet onderling verstaanbaar. De grammatica's van natuurlijke gebarentalen lijken wel erg op elkaar en de grootste verschillen worden gevonden in het lexicon. Dit betekent dat, indien nodig, gebarentaalgebruikers elkaars taal heel snel kunnen leren.
Те трябва да бъдат разграничавани от изкуствените знакови системи, които са създадени от чуващи хора. Тези системи вземат известно количество лексика от естествените жестомимични езици и я променят, за да се имитира структурата на говоримия език. Макар че тези системи са полезни в някои ограничени контексти, те са неудобни за продължителна употреба и глухите хора не ги използват помежду си. Жестомимичните езици обикновено не пресичат националните граници или границите на говоримите езици, така например, британският жестомимичен език и американският жестомимичен език не са взаимно разбираеми. Независимо от това, граматиките на естествените жестомимични езици са много близки една до друга, а най-големите разлики са в лексиката. Това означава, че когато е необходимо, жестомимичните езикови потребители могат много бързо да научат езика един на друг.
Treba ih razlikovati od umjetnih sistema gesti, koje proizvode slušatelji. Ti sistemi uzimaju riječi prirodnih gestovnih jezika te ih modificiraju da bi imitirali strukturu lokalnih govornih jezika. Iako ti jezici imaju praktičnu upotrebu u određenim ograničenim uvjetima, nisu prikladni za opširnu primjenu te ih gluhe osobe ne koriste za sporazumijevanje s drugima. Gestovni jezici obično ne prelaze granice nacionalnih i govornih jezika pa tako britanski i američki gestovni jezik nisu međusobno razumljivi. Gramatike prirodnih gestovnih jezika su vrlo slične i najveće su razlike u rječniku. To znači da, kad je potrebno, korisnik nekog gestovnog jezika može naučiti drugi gestovni jezik vrlo brzo.
Neid keeli tuleb eristada tehiskeeltest, mille on loonud kuuljad. Need süsteemid võtavad loomulikust viipekeelest mõningast sõnavara ja muudavad seda, et jäljendada kõneldava keele struktuuri. Piiratud kontekstis on need keeled kasulikud, kuid laiemas mitte ja kurdid isekeskis neid ei kasuta. Viipekeeled ei ületa tavaliselt rahvuslike või kõneldavate keelte piire, nii ei saa näiteks briti ja ameerika viipekeele kasutajad vastastikku teineteisest aru. Sellegipoolest on loomulike viipekeelte grammatika üsna ühesugune, suurimad erinevused on sõnavaras. Seega, kui on vaja, suudavad viipekeele kasutajad teise viipekeele kärmelt ära õppida.
Meg kell különböztetni őket a mesterséges jelnyelvektől, melyeket halló emberek alkottak. Ezek a rendszerek átvesznek bizonyos szókincset a természetes jelnyelvekből és módosítják, hogy struktúrájukban hasonlítsanak a beszélt nyelvekhez. Míg bizonyos helyzetekben hasznosak ezek a rendszerek, de kiterjedt használatban zavaróak, a süketek egyáltalán nem használják egymás között. A jelnyelvek rendszerint nem lépik át a nemzeti vagy nyelvi határokat, így a brit jelnyelv és az amerikai jelnyelv nem érthető kölcsönösen. Mindemellett a természetes jelnyelvek nyelvtanai eléggé hasonlítanak egymáshoz, a legnagyobb különbség a szókészletben van. Ez azt jelenti, hogy ha szükséges, akkor a jelnyelvet használók nagyon gyorsan meg tudják tanulni egymás nyelvét.
Jos skiriasi nuo dirbtinių ženklų sistemų, kurios kuriamos girdinčių žmonių. Paskutinės sistemos skolinasi atitinkamą žodyną iš natūralių kalbų ir kuria jį, kad imituotų struktūrą šnekamasios kalbos. Nors šios sistemos ir naudingos apibrėžtame kontekste, bet nepatogios ilgai naudojant, ir kurtieji nenaudoja jų tarp savęs. Gestų kalbos neperženkia nacionalinių ar šnekamųjų kalbų ribos. Pavyzdžiui, britų gestų kalba ir amerikiečių gestų kalba nėra savaime suprantamos, net praktiškai nieko bendro neturi.
Należy odróżniać je od sztucznych systemów migowych, tworzonych przez osoby słyszące. Sztuczne systemy zawierają część słownictwa przejętego z naturalnych języków migowych, ale słownictwo to jest przekształcone w taki sposób, że naśladuje strukturę języka mówionego. Mimo iż systemy takie są użyteczne w pewnych sytuacjach, jednakże ich szersze stosowanie jest uciążliwe i osoby niesłyszące nie używają ich do komunikowania się między sobą. Zazwyczaj języki migowe nie są międzynarodowe, tak więc na przykład Brytyjski Język Migowy i Amerykański Język Migowy nie są wzajemnie zrozumiałe. Niemniej jednak gramatyki naturalnych języków migowych są do siebie bardzo podobne, a największe różnice dotyczą słownictwa. Oznacza to, że w razie potrzeby użytkownicy języków migowych są w stanie bardzo szybko nauczyć się innych języków migowych.
Acestea trebuie diferențiate de sistemele de semne artificial create de persoane ascultătoare. Aceste sisteme preiau părți ale vocabularului din limbajele semnelor naturale și le modifică, pentru a imita structura unei limbi vorbite("gesturi însoțitoare de sunete"). Chiar dacă aceste sisteme pot fi folosite în unele contexte limitate, ele sunt la o utilizare extinsă puțin comode pentru folosință îndelungată/prelungită și surzii nu le folosesc între ei. Limbajele semnelor nu traversează în general frontierele țării sau ale limbilor vorbite; limbajul britanic al semnelor ș ilimbajul semnelor americane, de exemplu, nu sunt reciproc/mutula inteligibile. Totuși gramaticile limbajelor semnelor naturale sunt foarte asemănătoare, cele mai mari deosebiri/diferențe se găsesc în vocabular. Asta înseamnă , că utilizatorul semnelor se poate adapta la nevoie limbajului partenerului de discuție foarte rapid.
Znakové jazyky je potrebné odlišovať od umelých znakových systémov, ktoré vytvárajú počujúci. Tieto umelé systémy majú časť slovnej zásoby prevzatú z prirodzených znakových jazykov a modifikujú ju tak, aby napodobnili štruktúru hovoreného jazyka. Hoci sa do istej miery úspešne používajú, sú neobratné a samotní nepočujúci ich medzi sebou nepoužívajú. Znakové jazyky zvyčajne nepresahujú hranice národných alebo hovorených jazykov. Napríklad britská znaková reč a americká znaková reč nie sú navzájom zrozumiteľné. Gramatiky prirodzených znakových jazykov sú si navzájom veľmi podobné, najväčšie rozdiely nájdeme v slovnej zásobe. Z toho vyplýva, že používatelia znakovej reči sa dokážu podľa potreby veľmi rýchlo naučiť iný znakový jazyk.
Potrebno jih je razlikovati od umetnih znakovnih jezikov, katere so izumili ljudje brez okvare sluha. Ti sistemi si izposojajo besedišče od naravnih znakovnih jezikov in jih prilagodijo tako, da oponašajo strukturo govorjenih jezikov. Čeprav so ti sistemi koristni v nekaterih omejenih kontekstih, so za bolj obširno uporabo okorni in jih gluhi med seboj ne uporabljajo. Znakovni jeziki običajno ne prečkajo nacionalnih meja ali meja govorjenih jezikov, zato na primer uporabnikom Britanskega znakovnega jezika Ameriški znakovni jezik ni razumljiv. Ne glede na to, pa je slovnica znakovnih jezikov precej podobna in se največje razlike nahajajo v besedišču. To pa pomeni, da se lahko po potrebi uporabniki znakovnega jezika hitro naučijo drug znakovni jezik.
De behöver särskiljas från de artificiella teckensystem som skapas av hörande människor. Dessa system tar en del vokabulär från naturliga teckenspråk och modifierar dem för att efterlikna strukturen hos talade språk. Även om sådana system kan vara användbara i en del sammanhang, är de opraktiska vid mer intensiv användning och döva använder dem inte sinsemellan. Teckenspråk sprider sig i allmänhet inte över nationsgränser, så, t.ex. är brittiskt och amerikanskt teckenspråk inte ömsesidigt begripliga. Inte desto mindre har grammatiken hos olika teckenspråk stora likheter, medan de största skillnaderna återfinns i lexikonet. Detta betyder att teckenspråksanvändare vid behov snabbt kan lära sig varandras språk.
Zīmju valodas ir jāšķir no mākslīgām zīmju sistēmām, kuras ir dzirdošu cilvēku radītas. Šādas sistēmas aizņem nelielu vārdu krājumu no dabīgām zīmju valodām un modificē to imitējot runājamās valodas struktūru. Kaut arī šīs sistēmas ir pielietojamas dažos ierobežotos kontekstos, viņas nav piemērotas plašākam lietojumam un nedzirdīgie cilvēki tās savā starpā neizmanto. Zīmju valodas reti pārsniedz nacionālās mutvārdu valodas robežas, tā, piemēram, britu zīmju valoda un amerikāņu zīmju valoda nav savstarpēji saprotamas. Tomēr dabīgo žestu valodu gramatikas ir ļoti līdzīgas viena citai, vislielākas atšķirības tajās ir leksikas līmenī. Tas nozīmē, ka ja ir nepieciešams, žestu valodu lietotāji ļoti ātri var iemācīties viens otra valodu.
Is gá iad a idirdhealú ó na córais comharthaí saorga a chruthaigh daoine a chloiseann. Glacann na córais sin roinnt foclóra as teangacha comharthaíochta nádúrtha agus modhnaíonn siad é chun aithris a dhéanamh ar struchtúr teanga labhartha. Cé go bhfuil na córais sin úsáideach i roinnt comhthéacsanna teoranta, tá siad amscaí in úsáid fhorleathan agus ní úsáideann daoine bodhra eatarthu féin iad. Ní gnách go dtéann teangacha comharthaíochta thar na teorainneacha teanga náisiúnta nó labhartha, mar shampla, ní thuigean lucht Teanga Chomharthaíochta na Breataine teanga Chomharthaíochta Mheiriceá. Mar sin féin, bíonn gramadach na dteangacha comharthaíochta nádúrtha an-chosúil lena chéile, agus is san fhoclóir a bhíonn na difríochtaí is mó. Ciallaíonn sé sin gur furasta d'úsáideoirí teangacha comharthaíochta teangacha a chéile a fhoghlaim go han-tapa nuair is gá sin.
  Lingue dei segni / Babi...  
Questi sistemi prendono alcuni vocaboli dalle lingue dei segni naturali e li modificano in maniera che essi imitino le strutture delle lingue parlate. Anche se questi sistemi sono utili in certi contesti, sono scomodi se usati spesso e i non udenti non li usano tra loro.
Il faut bien les distinguer des systèmes de signes artificiels créée par des personnes entendantes. Ces systèmes empruntent du vocabulaire aux langues des signes naturelles en le modifiant pour imiter la structure d’une langue parlée. Bien que ces systèmes soient utiles dans un nombre limité de contextes, ils sont peu commodes pour une utilisation prolongée et les sourds ne les utilisent pas entre eux. Les langues des signes ne traversent généralement pas les frontières des pays ou des langues parlées ; la langue des signes britannique et la langue des signes américaine, par exemple, ne sont pas mutuellement compréhensibles. Les langues des signes naturelles ont néanmoins une grammaire très similaire et les principales différences se trouvent dans le vocabulaire. Cela signifie qu’en cas de besoin, les utilisateurs d’une langue des signes peuvent en apprendre une autre très rapidement.
Diese müssen von artifiziellen, von Hörenden entwickelten Gebärdensystemen unterschieden werden. Diese Systeme entnehmen Teile des Vokabulars aus natürlichen Gebärdensprachen und modifizieren sie, um die Struktur einer gesprochenen Sprache nachzuahmen ("lautsprachbegleitende Gebärden"). Wenngleich diese Systeme in manchen begrenzten Kontexten nützlich sein können, sind sie bei umfangreicherem Gebrauch recht umständlich und werden von Gehörlosen untereinander nicht verwendet. Für gewöhnlich überschreiten Gebärdensprachen keine nationalen Grenzen oder Sprachgrenzen gesprochener Sprachen; so sind z.B. Britische Gebärdensprache (BSL) und Amerikanische Gebärdensprache (ASL) nicht gegenseitig verständlich. Jedoch sind die Grammatiken natürlicher Gebärdensprachen einander sehr ähnlich, die größten Unterschiede finden sich im Wortschatz. Dies bedeutet, dass Gebärdensprachnutzer sich bei Bedarf die Sprache ihres Gesprächspartners recht schnell aneignen können.
Tienen que ser diferentes de los sistemas artificiales de signos que han sido creados por personas que oyen. Estos sistemas toman parte de su vocabulario de las lenguas naturales de signos y lo modifican para imitar la estructura de una lengua hablada. Aunque estos sistemas son útiles en ciertos contextos, no tienen un uso extendido y las personas sordas no los utilizan entre ellas. Las lenguas de signos normalmente no cruzan las fronteras nacionales, de manera que, por ejemplo, la lengua de signos británica y la americana no son mutuamente comprensibles. Aún y así, las gramáticas de las lenguas de signos son muy similares entre sí, y es en el léxico donde encontramos la mayor parte de las diferencias. Esto significa que si es necesario, los usuarios de una lengua de signos pueden aprender otras lenguas (de signos) con mucha rapidez.
Ze moeten onderscheiden worden van kunstmatige gebarensystemen, die horenden gebruiken. Deze systemen nemen woorden uit natuurlijke gebarentalen en passen die aan om de structuur van een gesproken taal na te bootsen. Hoewel deze systemen nuttig zijn in een bepaalde beperkte context, ze zijn onhandig bij ruim gebruik, en doven gebruiken ze niet om met elkaar te communiceren. Gebarentalen overschrijden meestal geen lands- of taalgrenzen; zo zijn bijvoorbeeld de Britse gebarentaal en de Amerikaanse niet onderling verstaanbaar. De grammatica's van natuurlijke gebarentalen lijken wel erg op elkaar en de grootste verschillen worden gevonden in het lexicon. Dit betekent dat, indien nodig, gebarentaalgebruikers elkaars taal heel snel kunnen leren.
Те трябва да бъдат разграничавани от изкуствените знакови системи, които са създадени от чуващи хора. Тези системи вземат известно количество лексика от естествените жестомимични езици и я променят, за да се имитира структурата на говоримия език. Макар че тези системи са полезни в някои ограничени контексти, те са неудобни за продължителна употреба и глухите хора не ги използват помежду си. Жестомимичните езици обикновено не пресичат националните граници или границите на говоримите езици, така например, британският жестомимичен език и американският жестомимичен език не са взаимно разбираеми. Независимо от това, граматиките на естествените жестомимични езици са много близки една до друга, а най-големите разлики са в лексиката. Това означава, че когато е необходимо, жестомимичните езикови потребители могат много бързо да научат езика един на друг.
Treba ih razlikovati od umjetnih sistema gesti, koje proizvode slušatelji. Ti sistemi uzimaju riječi prirodnih gestovnih jezika te ih modificiraju da bi imitirali strukturu lokalnih govornih jezika. Iako ti jezici imaju praktičnu upotrebu u određenim ograničenim uvjetima, nisu prikladni za opširnu primjenu te ih gluhe osobe ne koriste za sporazumijevanje s drugima. Gestovni jezici obično ne prelaze granice nacionalnih i govornih jezika pa tako britanski i američki gestovni jezik nisu međusobno razumljivi. Gramatike prirodnih gestovnih jezika su vrlo slične i najveće su razlike u rječniku. To znači da, kad je potrebno, korisnik nekog gestovnog jezika može naučiti drugi gestovni jezik vrlo brzo.
Neid keeli tuleb eristada tehiskeeltest, mille on loonud kuuljad. Need süsteemid võtavad loomulikust viipekeelest mõningast sõnavara ja muudavad seda, et jäljendada kõneldava keele struktuuri. Piiratud kontekstis on need keeled kasulikud, kuid laiemas mitte ja kurdid isekeskis neid ei kasuta. Viipekeeled ei ületa tavaliselt rahvuslike või kõneldavate keelte piire, nii ei saa näiteks briti ja ameerika viipekeele kasutajad vastastikku teineteisest aru. Sellegipoolest on loomulike viipekeelte grammatika üsna ühesugune, suurimad erinevused on sõnavaras. Seega, kui on vaja, suudavad viipekeele kasutajad teise viipekeele kärmelt ära õppida.
Meg kell különböztetni őket a mesterséges jelnyelvektől, melyeket halló emberek alkottak. Ezek a rendszerek átvesznek bizonyos szókincset a természetes jelnyelvekből és módosítják, hogy struktúrájukban hasonlítsanak a beszélt nyelvekhez. Míg bizonyos helyzetekben hasznosak ezek a rendszerek, de kiterjedt használatban zavaróak, a süketek egyáltalán nem használják egymás között. A jelnyelvek rendszerint nem lépik át a nemzeti vagy nyelvi határokat, így a brit jelnyelv és az amerikai jelnyelv nem érthető kölcsönösen. Mindemellett a természetes jelnyelvek nyelvtanai eléggé hasonlítanak egymáshoz, a legnagyobb különbség a szókészletben van. Ez azt jelenti, hogy ha szükséges, akkor a jelnyelvet használók nagyon gyorsan meg tudják tanulni egymás nyelvét.
Jos skiriasi nuo dirbtinių ženklų sistemų, kurios kuriamos girdinčių žmonių. Paskutinės sistemos skolinasi atitinkamą žodyną iš natūralių kalbų ir kuria jį, kad imituotų struktūrą šnekamasios kalbos. Nors šios sistemos ir naudingos apibrėžtame kontekste, bet nepatogios ilgai naudojant, ir kurtieji nenaudoja jų tarp savęs. Gestų kalbos neperženkia nacionalinių ar šnekamųjų kalbų ribos. Pavyzdžiui, britų gestų kalba ir amerikiečių gestų kalba nėra savaime suprantamos, net praktiškai nieko bendro neturi.
Należy odróżniać je od sztucznych systemów migowych, tworzonych przez osoby słyszące. Sztuczne systemy zawierają część słownictwa przejętego z naturalnych języków migowych, ale słownictwo to jest przekształcone w taki sposób, że naśladuje strukturę języka mówionego. Mimo iż systemy takie są użyteczne w pewnych sytuacjach, jednakże ich szersze stosowanie jest uciążliwe i osoby niesłyszące nie używają ich do komunikowania się między sobą. Zazwyczaj języki migowe nie są międzynarodowe, tak więc na przykład Brytyjski Język Migowy i Amerykański Język Migowy nie są wzajemnie zrozumiałe. Niemniej jednak gramatyki naturalnych języków migowych są do siebie bardzo podobne, a największe różnice dotyczą słownictwa. Oznacza to, że w razie potrzeby użytkownicy języków migowych są w stanie bardzo szybko nauczyć się innych języków migowych.
Acestea trebuie diferențiate de sistemele de semne artificial create de persoane ascultătoare. Aceste sisteme preiau părți ale vocabularului din limbajele semnelor naturale și le modifică, pentru a imita structura unei limbi vorbite("gesturi însoțitoare de sunete"). Chiar dacă aceste sisteme pot fi folosite în unele contexte limitate, ele sunt la o utilizare extinsă puțin comode pentru folosință îndelungată/prelungită și surzii nu le folosesc între ei. Limbajele semnelor nu traversează în general frontierele țării sau ale limbilor vorbite; limbajul britanic al semnelor ș ilimbajul semnelor americane, de exemplu, nu sunt reciproc/mutula inteligibile. Totuși gramaticile limbajelor semnelor naturale sunt foarte asemănătoare, cele mai mari deosebiri/diferențe se găsesc în vocabular. Asta înseamnă , că utilizatorul semnelor se poate adapta la nevoie limbajului partenerului de discuție foarte rapid.
Znakové jazyky je potrebné odlišovať od umelých znakových systémov, ktoré vytvárajú počujúci. Tieto umelé systémy majú časť slovnej zásoby prevzatú z prirodzených znakových jazykov a modifikujú ju tak, aby napodobnili štruktúru hovoreného jazyka. Hoci sa do istej miery úspešne používajú, sú neobratné a samotní nepočujúci ich medzi sebou nepoužívajú. Znakové jazyky zvyčajne nepresahujú hranice národných alebo hovorených jazykov. Napríklad britská znaková reč a americká znaková reč nie sú navzájom zrozumiteľné. Gramatiky prirodzených znakových jazykov sú si navzájom veľmi podobné, najväčšie rozdiely nájdeme v slovnej zásobe. Z toho vyplýva, že používatelia znakovej reči sa dokážu podľa potreby veľmi rýchlo naučiť iný znakový jazyk.
Potrebno jih je razlikovati od umetnih znakovnih jezikov, katere so izumili ljudje brez okvare sluha. Ti sistemi si izposojajo besedišče od naravnih znakovnih jezikov in jih prilagodijo tako, da oponašajo strukturo govorjenih jezikov. Čeprav so ti sistemi koristni v nekaterih omejenih kontekstih, so za bolj obširno uporabo okorni in jih gluhi med seboj ne uporabljajo. Znakovni jeziki običajno ne prečkajo nacionalnih meja ali meja govorjenih jezikov, zato na primer uporabnikom Britanskega znakovnega jezika Ameriški znakovni jezik ni razumljiv. Ne glede na to, pa je slovnica znakovnih jezikov precej podobna in se največje razlike nahajajo v besedišču. To pa pomeni, da se lahko po potrebi uporabniki znakovnega jezika hitro naučijo drug znakovni jezik.
De behöver särskiljas från de artificiella teckensystem som skapas av hörande människor. Dessa system tar en del vokabulär från naturliga teckenspråk och modifierar dem för att efterlikna strukturen hos talade språk. Även om sådana system kan vara användbara i en del sammanhang, är de opraktiska vid mer intensiv användning och döva använder dem inte sinsemellan. Teckenspråk sprider sig i allmänhet inte över nationsgränser, så, t.ex. är brittiskt och amerikanskt teckenspråk inte ömsesidigt begripliga. Inte desto mindre har grammatiken hos olika teckenspråk stora likheter, medan de största skillnaderna återfinns i lexikonet. Detta betyder att teckenspråksanvändare vid behov snabbt kan lära sig varandras språk.
Zīmju valodas ir jāšķir no mākslīgām zīmju sistēmām, kuras ir dzirdošu cilvēku radītas. Šādas sistēmas aizņem nelielu vārdu krājumu no dabīgām zīmju valodām un modificē to imitējot runājamās valodas struktūru. Kaut arī šīs sistēmas ir pielietojamas dažos ierobežotos kontekstos, viņas nav piemērotas plašākam lietojumam un nedzirdīgie cilvēki tās savā starpā neizmanto. Zīmju valodas reti pārsniedz nacionālās mutvārdu valodas robežas, tā, piemēram, britu zīmju valoda un amerikāņu zīmju valoda nav savstarpēji saprotamas. Tomēr dabīgo žestu valodu gramatikas ir ļoti līdzīgas viena citai, vislielākas atšķirības tajās ir leksikas līmenī. Tas nozīmē, ka ja ir nepieciešams, žestu valodu lietotāji ļoti ātri var iemācīties viens otra valodu.
Is gá iad a idirdhealú ó na córais comharthaí saorga a chruthaigh daoine a chloiseann. Glacann na córais sin roinnt foclóra as teangacha comharthaíochta nádúrtha agus modhnaíonn siad é chun aithris a dhéanamh ar struchtúr teanga labhartha. Cé go bhfuil na córais sin úsáideach i roinnt comhthéacsanna teoranta, tá siad amscaí in úsáid fhorleathan agus ní úsáideann daoine bodhra eatarthu féin iad. Ní gnách go dtéann teangacha comharthaíochta thar na teorainneacha teanga náisiúnta nó labhartha, mar shampla, ní thuigean lucht Teanga Chomharthaíochta na Breataine teanga Chomharthaíochta Mheiriceá. Mar sin féin, bíonn gramadach na dteangacha comharthaíochta nádúrtha an-chosúil lena chéile, agus is san fhoclóir a bhíonn na difríochtaí is mó. Ciallaíonn sé sin gur furasta d'úsáideoirí teangacha comharthaíochta teangacha a chéile a fhoghlaim go han-tapa nuair is gá sin.
  Famiglie linguistiche /...  
Le lingue seguenti provengono le une dalle altre. La maggior difficoltà è determinare se esiste una relazione genetica tra di loro. Ad esempio, nessun linguista dubita che spagnolo e italiano siano relazionati, ma l'esistenza della famiglia altaica (che includerebbe turco e mongolo) è controversa e non accettata da tutti i linguisti.
The farther languages are from each other, the more difficult it can be to determine if there's a genetic relationship between them. For example, no linguist doubts that Spanish and Italian are related, but the existence of the Altaic family (which would include Turkish and Mongolian) is controversial and not accepted by all linguists. At present it is simply impossible to know if all languages come from a common ancestor. If an original human language did exist, it would have been spoken tens of thousands of years ago (if not more). This makes comparisons extremely difficult or even impossible to perform.
Plus les langues sont éloignées, plus il peut être difficile de déterminer si elles ont un lien de parenté. Par exemple, aucun linguiste ne doute que l’espagnol et l’italien appartiennent à la même famille, mais l’existence des langues altaïques (qui incluraient entre autres le turc et le mongol) est controversée et n’est pas acceptée par tous les linguistes. Il est, à l’heure actuelle, impossible de savoir si toutes les langues descendent d’un ancêtre commun. Si une langue humaine originelle a existé, celle-ci n’est plus parlée depuis des dizaines de milliers d’années, sinon plus. Cela rend les comparaisons très difficiles, voire impossibles.
Je weiter Sprachen voneinander entfernt sind, desto schwieriger kann es sein, eine Verwandtschaft zwischen ihnen festzustellen. So bezweifelt beispielsweise kein Sprachwissenschaftler, dass Spanisch und Italienisch miteinander verwandt sind; die Existenz der altaischen Sprachfamilie jedoch (die z.B. Türkisch und Mongolisch einschließen würde) ist umstritten und wird nicht von allen Sprachwissenschaftlern akzeptiert. Gegenwärtig ist es schlicht unmöglich, mit Sicherheit zu sagen, ob alle Sprachen von einem gemeinsamen Vorfahren abstammen. Wenn es einmal eine ursprüngliche Sprache der Menschheit gegeben haben sollte, wäre sie vor Zehntausenden von Jahren gesprochen worden, wenn nicht noch früher. Dies macht es extrem schwierig oder gar unmöglich, Vergleiche zu ziehen.
La siguientes lenguas provienen las unas de las otras. Lo más complicado sería determinar si existe una relación genética entre ellas. Por ejemplo, no cabe la menor duda de que el español y el italiano están relacionados pero la existencia de la familia Altaica (que incluiría el turco y el mongol) es controvertida y no aceptada por todos los lingüistas. Por el momento es imposible saber si todas las lenguas provienen de un ancestro común. Si existió una lengua humana original, esta habría sido hablada hace miles de años (o más). Lo que hace extremadamente difícil si no imposible realizar un trabajo de comparación.
Hoe verder talen van elkaar staan, hoe moeilijker het is om te bepalen of er een genetische relatie tussen bestaat. Bijvoorbeeld, geen enkele linguïst betwijfelt dat Spaans en Italiaans verwant zijn, maar het bestaan ​​van de Altaïsche familie (die Turks en Mongools omvat) is controversieel en wordt niet aanvaard door alle taalkundigen. Op dit ogenblik is het gewoon onmogelijk om te weten of alle talen uit een gemeenschappelijke voorouder stammen. Als er een oorspronkelijke menselijke taal bestond, zou die tienduizenden jaren (of nog meer) geleden gesproken zijn. Dit maakt vergelijken uiterst moeilijk, zo niet ondoenbaar.
Колкото по-далечни са езиците един от друг, толкова по-трудно може да бъде да се определи дали има генетична връзка между тях. Например, никой лингвист не се съмнява, че испанският и италианският са свързани, но съществуването на алтайското семейство (което би включвало турски и монголски) е противоречиво и не е прието от всички лингвисти. В момента е просто невъзможно да се знае дали всички езици произлизат от един общ прародител. Ако оригиналният човешки език съществуваше, щеше да е бил говорен десетки хиляди години назад (ако не и повече). Това прави сравненията изключително трудни или дори невъзможни.
Što su jezici udaljeniji, to je teže utvrditi da li postoji odnos srodstva među njima. Npr. nijedan lingvist ne sumnja da su španjolski i talijanski srodni, ali postojanje altajske porodice (koja obuhvaća i turski i mongolski) je osporavano i nije prihavćeno od mnogih lingvista. Danas uopće nije moguće znati, potiču li svi jezici iz zajedničkog prajezika. Ako postoji ishodišni ljudski jezik, bio je u upotrebi prije više desetaka tisuća godina (ili više). To čini usporedbe teškim ili čak nemogućim.
Jo større den udviklingsmæssige afstand er mellem to sprog, desto vanskeligere bliver det at fastslå, om der findes en "genetisk" relation imellem dem. Således tvivler ingen lingvist på at spansk og italiensk er beslægtet, men eksistensen af den altaiske sprogfamilie (der menes at inkludere tyrkisk og mongolsk) er mere kontroversiel, og accepteres ikke af alle lingvister. Og det er i øjeblikket endnu ganske umuligt at sige om alle sprog går tilbage til én fælles forløber. Hvis ét menneskeligt ursprog har eksisteret, er det blevet talt for titusindvis af år siden, om ikke mere. Dette gør alle desangående sammenligninger særdeles vanskeligt eller ligefrem umulige at udføre.
Mida kaugemad on keeled üksteisest, seda raskem on kindlaks teha, kas nende vahel on geneetiline seos. Näiteks ei kahtle ükski keeleteadlane, et hispaania ja itaalia keel on sugulaskeeled, aga altai keelerühm (kuhu arvatakse türgi ja mongoli keel) sisaldab vasturääkivusi ja mitte kõik keeleteadlased ei aktsepteeri seda. Praegusel hetkel on lihtsalt võimatu teada, kas kõik keeled pärinevad ühisest algkeelest. Kui inimestel oli see algkeel olemas, siis kõneldi seda kümneid tuhandeid, kui mitte rohkem aastaid tagasi. See muudab võrdlemise erakordselt keerukaks, kui mitte võimatuks.
Minél távolabb vannak a nyelvek egymástó, annál nehezebb meghatározni, hogy van-e köztük genetikai rokonság. Például, egyetlen nyelvész sem kételkedik abban, hogy spanyol és az olasz rokonságban van, de az altáji nyelvcsalád léte (amely magában foglalja a török​​öt és a mongolt) ellentmondásos, és nem minden nyelvész fogadja el. Jelenleg egyszerűen lehetetlen megállapítani, hogy minden nyelv egy közös őstől származik-e. Ha létezett egy emberi ősnyelv, akkor azt több tízezer évvel ezelőtt (ha nem több) beszélték volna. Ez az összehasonlítást rendkívül nehézzé vagy inkább lehetetlenné teszi.
Kuo labiau kalbos nutolusios viena nuo kitos, tuo sunkiau aptikti jų genetinius ryšius. Pavyzdžiui, nei vienas lingvistas nesuabejos, kad ispanų ir italų kalbos susijusios. Tuo tarpu altajų kalbų šeimos egzistavimas (kuri turėtų vienyti turkų ir mongolų kalbas) daug kam kelia abejonių. Šiuo momentu tiesiog neįmanoma sužinoti, ar visos kalbos turi vieną bendrą protėvį. Jeigu bendra žmonių prokalbė egzistavo, tai ja turėjo kalbėti dešimt tūkstančių metų atgal ( jei ne daugiau). Tai paverčia lyginimą nepaprastai sudėtingu, o gal ir neįmanomu procesu.
Im bardziej odległe od siebie są dane języki, tym trudniej określić ich genetyczny związek. Na przykład, żaden językoznawca nie wątpi w pokrewieństwo języka hiszpańskiego z językiem włoskim, ale istnienie ałtajskiej rodziny językowej (do której należałyby języki turecki i mongolski) jest dla niektórych badaczy sprawą kontrowersyjną. Stwierdzenie, czy wszystkie języki pochodzą od jednego przodka, jest obecnie po prostu niemożliwe. Jeśli rzeczywiście istniał jeden pierwotny język, musiałby funkcjonować dziesiątki tysięcy lat temu (jeśli nie dawniej), co czyni porównania zadaniem bardzo trudnym, a nawet niemożliwym do wykonania.
Cu cât limbile sunt mai îndepărtate unele de altele, cu atât mai greu poate fi stabilită o inrudire între ele. De exemplu, niciun lingvist nu se indoiește că spaniola și italiana aparțin aceleiași familii, dar existența limbilor altaice (care ar include între altele turca și mongola) este controversată și nu a fost acceptată de toți lingviștii. Este imposibil la ora actuală să știm, dacă toate limbile descind dintr-un ascendent comun. Dacă ar fi existat cândva o limbă originală umană, ea ar fi fost vorbită cu zeci de mii de ani înainte, dacă nu chiar mai devreme. Acest lucru face extrem de dificil sau aproape imposibil să faci comparații.
Чем сильнее языки удалены друг от друга, тем труднее обнаружить генетические связи между ними. Например, ни один из лингвистов не сомневается, что испанский и итальянский языки связаны, между тем, существование алтайской языковой семьи (с включением турецкого и монгольского языков) подвергается сомнению и не признается всеми лингвистами. В настоящий момент просто невозможно узнать, происходят ли все языки от одного предка. Если единый человеческий язык существовал, то на нем должны были говорить десять тысяч лет назад (если не больше). Это делает сравнение чрезвычайно сложным или даже в невыполнимым.
Čím sú jazyky od seba vzdialenejšie, tým zložitejšie sa určujú ich genetické vzťahy. Žiadny lingvista napríklad nepochybuje, že španielčina a taliančina sú príbuzné jazyky, ale existencia altajskej jazykovej rodiny, ktorá zahŕňa turečtinu a mongolčinu, je sporná a neuznávajú ju všetci lingvisti. V súčasnosti nemôžeme potvrdiť ani vyvrátiť, či mali všetky jazyky spoločný protojazyk. V prípade, že niekedy existoval jeden pôvodný ľudský jazyk, hovorilo sa ním pred desiatkami tisícok rokov (ak nie viac), z čoho vyplýva, že akékoľvek porovnávanie by bolo mimoriadne zložité alebo až nerealizovateľné.
Bolj ko so jeziki oddaljeni drug od drugega, težje je določiti, ali med njimi obstaja genetska povezava. Noben lingvist na primer ne dvomi v to, da sta španski in italijanski jezik sorodstveno povezana, po drugi strani pa je obstoj altajske jezikovne družine (ki bi vključevala turški in mongolski jezik) kontroverzen in ga ne priznavajo vsi lingvisti. Trenutno je preprosto nemogoče vedeti, ali vsi jeziki prihajajo iz istega skupnega prednika. Če je obstajal izvorni človeški jezik, so ga govorili pred več desettisoč leti (če ne še prej). Zaradi tega so takšne primerjave zelo težke, če ne celo nemogoče.
Ju längre språk är från varandra, desto svårare kan det vara att avgöra om de är besläktade. Till exempel tvivlar ingen lingvist på att spanska och italienska är släkt, men förekomsten av den altaiska familjen (som skulle innehålla turkiska och mongoliska) är kontroversiell och accepteras inte av alla lingvister. För närvarande är det helt enkelt omöjligt att veta om alla språk kommer från en gemensam föregångare. Om ett ursprungligt mänskligt språk skulle ha existerat, skulle det ha talats för tiotusentals år sedan, om inte mer. Detta gör att det är extremt svårt och ibland omöjligt att utföra jämförelser.
Jo tālāk valodas ir viena no citas, jo grūtāk ir noskaidrot, vai starp viņām pastāv ģenētiskā radniecība. Piemēram, lingvistiem nav nekādu šaubu par spāņu un itāļu valodu radniecību, bet altajiešu valodu saimes (kura varētu iekļaut turku un mongoļu valodas) eksistēšana ir apstrīdama un nav visu lingvistu atzīta. Pat ja visas valodas nāk no kopīga priekšteča, šobrīd to ir vienkārši neiespējams uzzināt. Ja pirmā cilvēku valoda eksistēja, šī varētu būt runāta pirms desmitiem tūkstošu gadu (ja ne vairāk). Šis apstāklis padara salīdzinājumus ārkārtīgi grūtus vai pat neiespējamus.
Dá fhad óna chéile a bhíonn teangacha, is amhlaidh is deacra a chinneadh an bhfuil gaol ghéiniteach eatarthu. Mar shampla, níl amhras ar aon teangeolaí go bhfuil nasc idir an {Spáinnis/link} agus an Iodáilis , ach tá conspóid ag baint le fine Altaech, (lena n-áireofaí Tuircis agus Mongóilis), a bheith ann agus ní ghlacann gach teangeolaí léi. Faoi láthair, is dodhéanta a chinneadh an dtagann gach teanga ó chomhshinsearach. Má bhí teanga bhunaidh dhaonna ann, bhíodh ​​sí á labhairt na cinata cairbreacha ó shin (nó níos faide ó shin). Déanann sé sin comparáidí thar a bheith deacair nó fiú dodhéanta.
  Sintassi / Babilonia :...  
Le lingue sintetiche (Morfologia) non solo stabiliscono relazioni tra i costituenti, ma forniscono anche un legame visibile tra le parole all'interno della frase. Il miglior esempio è una frase nominale concordante, nella quale ogni parola comparte lo stesso genere, numero e caso (vedi i sostantivi slovacchi e tedeschi in Lingvopedia).
Synthetic languages (Morphology) not only mark relations between constituents, but often also provide a visible link between words within a constituent. The best example for this is noun phrase agreement, where all the words of a noun phrase share the same number, gender and case (see for example Lingvopedia noun boxes for Slovak, German etc.). The Portuguese noun phrase as novas casas (the new houses), for instance, explicitly agrees on both number (plural) and gender (feminine) for all three of its constituent words. However, and exactly because agreement is so basic a concept, the ambiguity or absence of such markers on some of the words is allowed, as long as at least one word retains the necessary information. Thus, the case marker of a German noun phrase is more visible in the article than in the noun (der Hund, des Hundes, dem Hund, den Hund), and English marks the plural only on nouns, not on adjectives or articles.
Les langues synthétiques (Morphologie) ne marquent pas seulement les relations entre les composants, mais indiquent également souvent de manière visible le lien entre les mots à l’intérieur d’un composant. L’accord des groupe nominaux est un très bon exemple : tous les mots d’un groupe nominal partagent le même nombre, le même genre et le même cas (cf. par exemple les tableaux des noms dans Lingvopedia pour le slovaque ou l’allemand). Dans le groupe nominal portugais as novas casas (« les nouvelles maisons »), par exemple, les trois éléments s’accordent en genre (féminin) et en nombre (pluriel). Cependant, comme l’accord est un concept fondamental, l’ambiguïté ou l’absence de ces marques sur certains mots est possible, du moment qu’au moins un mot conserve l’information nécessaire. Ainsi, le cas dans un groupe nominal allemand est plus clairement marqué pour les articles que pour les noms (der Hund, des Hundes, dem Hund, den Hund), et l’anglais ne marque le pluriel que pour les noms, pas les adjectifs ou les articles.
Synthetische Sprachen (Morphologie) markieren nicht nur Beziehungen zwischen Satzteilen, sondern bringen oft auch zwischen den Wörtern innerhalb eines Satzteils eine sichtbares Verbindungskennzeichen an. Das beste Beispiel dafür ist die Nominalphrasenübereinstimmung, bei der alle Wörter einer Nominalphrase in Zahl, Geschlecht und Fall übereinstimmen (siehe zum Beispiel Lingvopedia Substantiv-Kästen für Slowakisch, Deutsch usw.). In der portugiesischen Nominalphrase as novas casas (die neuen Häuser) zum Beispiel stimmen die zugehörigen Wörter in Zahl (Plural) und Geschlecht (Femininum) ausdrücklich überein. Aber gerade weil die Übereinstimmung ein so grundlegendes Konzept ist, ist die Mehrdeutigkeit oder das Fehlen solcher Marker an manchen Wörtern erlaubt, solange zumindest ein Wort die nötige Information enthält. So ist der Kasus-Marker einer deutschen Nominalphrase im Artikel besser sichtbar als im Substantiv (der Hund, des Hundes, dem Hund, den Hund), und das Englische markiert den Plural nur am Substantiv, nicht am Adjektiv oder am Artikel.
Las lenguas sintéticas (Morfología) no solo establecen relaciones entre los constituyentes sino que también proporcionan un enlace visible entre las palabras dentro de un constituyente. El mejor ejemplo sería una frase nominal concordante, en la que todas las palabras comparten el mismo género, número y caso (ver los compartimentos de sustantivos de Lingvopedia para eslovaco, alemán, etc. En la frase nominal portuguesa as novas casas (las casas nuevas), las tres palabras constituyentes concuerdan en género (femenino) y número (plural). De todas formas, teniendo en cuenta que la concordancia es un concepto tan básico, queda permitido la ausencia en algunas de las palabras de este tipo de marcadores, siempre que al menos una de ellas contenga la información necesaria. Po ejemplo, el marcador del caso en una frase nominal alemana es más visible en el artículo que en el nombre ({hund}), y el inglés marca los plurales solamente en los sustantivos, no lo hace ni en los artículos ni en los adjetivos.
Synthetische talen (Morfologie) markeren niet alleen relaties tussen de componenten, maar tonen vaak ook zichtbaar de binding tussen woorden binnen een zinsdeel. Het beste voorbeeld hiervan is de afstemming in een substantiefgroep, waar alle woorden, die er deel van uitmaken, overeenkomen in aantal, geslacht en naamval (zie bv. Lingvopedia substantiefgroepen voor het Slowaaks, Duits enz.). In de Portugese substantiefgroep as novas casas (de nieuwe huizen), bijvoorbeeld, is er uitdrukkelijke overeenkomst voor zowel het aantal (meervoud) als het geslacht (vrouwelijk) voor elk van de drie samenstellende woorden. Echter, en juist omdat overeenkomst zulk een fundamenteel concept is, is dubbelzinnigheid of afwezigheid van dergelijke markeerders bij één of meer woorden toegestaan​​, zolang ten minste één woord de nodige informatie behoudt. Dus de naamvalmarkeerder van een Duitse substantiefgroep "der/den/dem Hund" is zichtbaarder in het lidwoord dan in het zelfstandig naamwoord ({hund}), en het Engels markeert het meervoud alleen in zelfstandige naamwoorden, niet in bijvoeglijke naamwoorden of lidwoorden.
Синтетичните езици (Морфология) не само маркират отношенията между съставните части, но и често осигуряват видима връзка между думите в рамките на една съставна част. Най-добрият пример за това е съгласуването в именната фраза, където всичките думи са в един и същи род, число и падеж (виж например в Lingvopedia каретата за имената за словашки, немски и т.н.). Португалската именна фраза as novas casas (новите къщи), например, изрично се съгласува както по число (множествено) и род (женски) за всичките си три съставни думи. Въпреки това и точно защото съгласуването е толкова основна концепция, неяснотата или отсъствието на такива маркери за някои от думите се допуска, при условие че най-малко една дума запазва необходимата информация. По този начин маркерът за падеж в немска именна фраза е по-видим в члена, отколкото в съществителното (der Hund, des Hundes, dem Hund, den Hund), а английският маркира множествено число само за съществителни, а не на прилагателни или членове.
Flektivni jezici (morfologija) ne samo da označavaju odnose između dijelova rečenice već i često ukazuju na vidljivu vezu među riječima unutar rečeničnog dijela. Najbolji je primjer skladnost unutar imeničke grupe, gdje sve riječi te grupe imaju isti broj, rod i padež (usporedi u Lingvopediji imeničke kutije za slovački, njemački itd.). Portugalska imenička grupa as novas casas (nove kuće), npr. je usklađena s brojem (množina) i rodom (ženski) za sve tri riječi u imeničkoj grupi. Ipak i upravo zato što je usklađenost tako centralni pojam, višeznačnost odn. pomanjkanje takvih oznaka je dozvoljena u jednoj ili nekoliko riječi grupe ako makar samo jedna od riječi sadrži tu potrebnu informaciju. Tako je pokazatelj padeža u njemačkim imeničkim grupama jasniji kod člana nego kod same imenice (der Hund, des Hundes, dem Hund, den Hund) dok engleski označava množinu samo kod imenica a ne i kod pridjeva ili člana.
Syntetiske sprog (morfologi) markerer ikke alene relationer mellem sætningsleddene selv, men udviser også synlige forbindelstegn mellem de enkelte ord i et sætningsled. Det bedste eksempel for dette er kongruensen i substantivsyntagmer, hvor alle ordene deler trækkene numerus (tal), genus (køn) og kasus (fald) - jf. for eksempel Lingvopedias substantivtabeller for slovakisk, tysk etc. Det portugisiske substantivsyntagme {as casas novas} {de nye huse} bærer således numerus- (flertal) og genus- (hunkøn) træk på alle tre ord. Imidlertid er trækkene i virkeligheden knyttet til syntagmet som helhed, og derfor kan det enkelte ord sagtens være umarkeret eller flertydig mht. eet eller flere kongruenstræk, sålænge bare eet ord i gruppen bærer den relevante markør. Således er kasusmarkøren in et tysk substantivsyntagme mere synlig i artiklerne end i substantivet selv (der Hund, des Hundes, dem Hund, den Hund), og engelsk markerer flertal kun for substantiver, ikke for adjektiver eller artikler.
Sünteetilised keeled (Morfoloogia) mitte üksnes ei märgi koostisosade vahelisi suhteid, vaid pakuvad tihti ka nähtavat sõnadevahelist seost koostisosa sees. Parim näide on nimisõnafraasi ühildumine, kus kõigil sõnadel nimisõnafraasis on üks ja sama arv, sugu ja kääne (vaata näidet Lingvopedia nimisõnaboksist slovaki, saksa etc). Portugali nimisõnafraas as novas casas (uued majad) näiteks ühildub nii arvus (mitmus) kui ka soos (naissugu) kõigi oma koostisse kuuluvate sõnade puhul. Siiski, ja just seepärast, et ühildumine on nii elementaarne, on lubatud mõnede sõnade puhul nende markerite mitmemõttelisus või puudumine, kuni vähemalt üks sõna säilitab vajaliku informatsiooni. Seega on saksa keele nimisõnafraasis käändemarkerid nähtavamad artiklis kui nimisõnas (der Hund, des Hundes, dem Hund, den Hund) ja inglise keel märgib mitmust ainult nimisõnade puhul, mitte omadussõnade või artiklitega.
A szintetikus nyelvek (lásd morfológia) nem csak a mondatösszetevők közötti kapcsolatot jelölik, hanem gyakran szemmel látható módon összekapcsolják a szavakat az egyes összetevőkön belül is. Erre a legjobb példa a főnévi csoporton belüli egyeztetés, ahol a főnévi csoportban minden egyes szó ugyanolyan számban, nemben és esetben áll (lásd például a Lingvopédia főnévragozási táblázatait többek között a szlovák, és a német nyelvnél). Például a portugál as novas casas (az új házak) főnévi csoport mindhárom szava szemmel látható módon mind számban (többes szám), mind pedig nemben (nőnem) egyeztetve van a többivel. Azonban pontosan amiatt, mert az egyeztetés annyira alapvető dolog, az ezt jelölő végződések többértelműsége vagy hiánya a csoport szavai közül néhányon bizonyos esetekben előfordulhat, mindaddig, amíg legalább az egyik szó hordozza a szóban forgó információt. Így az esetjelölés a német főnévi csoportok esetében a névelőn általában sokkal jobban látszik, mint a főnéven (der Hund, des Hundes, dem Hund, den Hund), az angol nyelv pedig csak a főneveken jelöli a többes számot, a mellékneveken és a névelőkön nem.
Sintetinės kalbos Morfologija{/link) ne tik žymi santykius tarp sudedamųjų, bet dažnai taip pat užtikrina matomą ryšį tarp žodžių sudedamųjų viduje. Geriausiu pavyzdžiu gali būti suderinta vardinė grupė, kur visi jos žodžiai suderinti vienu linksniu, gimine ir skaičiumi (žr. pavyzdžius daiktavardžių skyriuose Lingvopedijoje slovakų, vokiečių ir kitose kalbose). Vardinė grupė portugalų kalboje as novas casas (nauji namai), pavyzdžiui, visi trys žodžiai yra suderinti ir skaičiumi (daugiskaita), ir gimine (moterų). Tačiau, būtent todėl, kad žodžių derinimas yra esminė sąvoka, dviprasmiškumas arba nebuvimas panašių markerių kai kuriems žodžiams toleruoja aš tol, kol nors vienas žodis perduoda reikiamą informaciją. Taip linksnių markeris vokiškoje vardinėje grupėje labiau matomi artikeliuose, nei daiktavardžiuose der Hund, des Hundes, dem Hund, den Hund, o anglų kalboje naudojamas daugiskaitos markeris tik daiktavardžiams, bet ne būdvardžiams ar prielinksniams.
Języki syntetyczne (Morfologia) uzewnętrzniają nie tylko relacje pomiędzy elementami, ale często także połączenia między słowami wewnątrz elementu. Najlepszym przykładem tego zjawiska jest związek zgody frazy rzeczownikowej: wszystkie wyrazy frazy mają tę samą liczbę, rodzaj i przypadek (por. np. tabelki rzeczowników dla słowackiego, niemieckiego itp. w Lingvopedii). Przykładowo, w portugalskiej frazie rzeczownikowej as novas casas (nowe domy) wszystkie trzy składniki połączone są związkiem zgody, dotyczącej tak liczby (mnogiej), jak i rodzaju (żeńskiego). Jednakże właśnie dlatego, że związek zgody jest zjawiskiem tak podstawowym, niejednoznaczność lub brak takich wskaźników zgodności jest dopuszczalny dla części wyrazów, jeśli przynajmniej jeden wyraz zawiera potrzebne informacje. Zatem na przykład wskaźnik przypadka dla niemieckiej frazy rzeczownikowej jest bardziej widoczny w rodzajnikach, niż w rzeczownikach (der Hund, des Hundes, dem Hund, den Hund), a w języku angielskim liczba mnoga uwidoczniona jest tylko w rzeczownikach, a w przymiotnikach czy przedimkach (rodzajnikach) nie jest wskazywana.
Limbile sintetice (morfologie) marchează nu numai relațiile dintre părțile de propoziție, ci aduc adesea un semn de legătură vizibilă între cuvinte în interiorul unei părți de propoziție. Cel mai bun exemplu pentru aceasta este acordul de grup nominal la care toate cuvintele într-un grup nominal se acordă în număr, gen și caz (vezi de exemplu Lingvopedia Substantiv-casete pentru Slovacă, Germnă samd.). În grupul nominal portughez/link4}as novas casas (casele noi) de exemplu se acordă explicit /expres cuvintele în număr (plural) și gen (feminin). Dar tocmai pentru că acordul este un astfel de concept fundamental, ambiguitatea sau lipsa unor asemenea markeri la unele cuvinte este posibilă, din moment ce măcar un cuvânt conservă/conține informația necesară. La fel este cazul-marker al unui grup nominal mai vizibil la articol, decât la substantiv({câine}), iar engleza marchează pluralul numai la substantiv, nu la adjectiv sau articol.
Синтетические языки (Морфлогия) не только маркируют отношения между составляющими, но часто также обеспечивают видимую связь между словами внутри составляющей. Лучшим примером этому может послужить согласованная именная группа, где все ее слова стоят в одном числе, роде и падеже (см. для примеров разделы существительных (имен) в Лингвопедии для словацкого , немецкого и прочих языков). Именная группа на португальском as novas casas (новые дома), например, четко согласована в числе (множественное) и роде (женский), и это касается всех трех составляющих ее слов. Тем не менее, именно потому, что согласование является таким основополагающим понятием, неоднозначность или отсутствие подобных маркеров у некоторых слов допускается до тех пор, пока хотя бы одно слово передает необходимую информацию. Так падежный маркер в немецкой именной группе более заметен в артикле, чем в существительном (der Hund, des Hundes, dem Hund, den Hund), а английский применяет маркер множественного числа только для существительных, но не для прилагательных или предлогов.
Vo flektívnych jazykoch (Morfológia) syntax zachytáva nielen vzťahy medzi vetnými členmi, ale aj spôsoby spájania týchto vetných členov do skladov (syntagiem). Napríklad zhoda je taký spôsob vyjadrenia vzťahu závislosti, pri ktorom podradený člen preberá gramatické kategórie rodu, čísla a pádu nadradeného mena (pozri tabuľky s podstatnými menami v slovenčine, nemčine a iných jazykoch v časti Lingvopedia). V portugalčine sa všetky tri vetné členy mennej syntagmy as novas casas (tie nové domy) zhodujú v čísle (plurál) aj v rode (ženský rod). V prípade zhody medzi vetnými členmi sa v niektorých jazykoch pripúšťa neprítomnosť alebo nejednoznačnosť niektorej gramatickej kategórie, ak ju jasne vyjadruje aspoň jedno zo slov vety. Napr. v nemčine vyjadrujú kategóriu pádu členy podstatných mien, nie samotné podstatné meno (napr. der Hund, des Hundes, dem Hund, den Hund), v angličtine sa kategória čísla vyjadruje iba pri substantívach, ale nie pri rozvíjacích členoch (adjektívach alebo členoch).
Sintetični jeziki (Morfologija) označujejo razmerja med konstituenti, hkrati pa pogosto nudijo tudi vidno vez med besedami znotraj konstituenta. Najboljši primer za to je ujemanje znotraj samostalniške fraze, kjer si vse besede samostalniške fraze delijo isto število, spol in sklon (glej tudi primere v Lingvopediji za Slovaški jezik, Nemški jezik itd.). Portugalska samostalniška fraza as novas casas (nove hiše), se eksplicitno ujema tako v številu (množina) kot tudi v spolu (ženski) za vse tri sestavne besede. Vendar ravno zato, ker je ujemanje tako osnoven koncept, sta nejasnost ali pomanjkanje takšnih označevalcev na nekaterih besedah dovoljeni, dokler vsaj ena beseda ohrani potrebno informacijo. Tako je na primer označevalec sklona pri nemških samostalniških frazah bolj viden na členu (der Hund, des Hundes, dem Hund, den Hund), angleščina pa označuje množino le na samostalnikih, ne pa tudi na pridevnikih ali členih.
Syntetiska språk (morfologi) markerar inte bara relationerna mellan konstituenter, utan tillhandahåller även ofta en synlig länk mellan orden inom en konstituent. Det bästa exemplet på detta är kongruens, där alla ord inom en substantivfras delar samma numerus, genus och kasus (se till exempel Lingvopedias substantiv-tabeller för slovakiska, tyska etc.) Den portugisiska substantivfrasen as novas casas (de nya husen), till exempel, uppvisar explicit kongruens både vad gäller numerus (plural) och genus (femininum) för alla sina tre konstituerande ord. Emellertid, och just eftersom kongruens är ett så grundläggande koncept, är avsaknaden av sådan information tillåten så länge som åtminstone ett av orden har kvar den nödvändiga informationen. Således är kasus i en tysk substantivfras mer synligt i artikeln än i substantivet (der Hund, des Hundes, dem Hund, den Hund), och engelska markerar bara plural på substantiv, inte på adjektiv eller artiklar.
Sintētiskās valodās (Morfoloģija) ir ne tikai apzīmētas attiecības starp teikuma sastāvdaļām, bet bieži ir arī nodrošināta redzama saite starp vārdiem teikuma daļas vidū. Labākais piemērs ir saskaņojums nominālās vārdkopās, kad visiem nominālās vārdkopas vārdiem ir vienāds skaitlis, dzimte un locījums (skaties piemērus Lingvopēdijas slovāku, vācu u.c. lietvārdu nodalījumā). Portugāļu nominālā vārdkopa as novas casas {jaunās mājas}, piemēram, skaidri saskaņo visu triju šā teikuma vārdu skaitli (daudzskaitlis) un dzimti (sieviešu). Tomēr, tieši tāpēc, ka saskaņojums ir tik svarīgs, ir atļauts dažu marķieru daudznozīmīgums vai trūkums, kamēr vismaz viens vārds saglabā nepieciešamo informāciju. Šādi locījuma marķieris vācu nominālajā vārdkopā ir labāk redzams artikulā nekā lietvārdā (der Hund, des Hundes, dem Hund, den Hund), angļu valodā daudzskaitlis ir marķējams nevis īpašības vārdos vai artikulos, bet vienīgi lietvārdos.
Ní hamháin go marcálann (Deilbhíocht) na dteangacha sintéiseacha caidreamh idir comhábhair, ach is minic a chuireann siad nasc sofheicthe ar fáil idir focail laistigh de chomhábhair. Sampla de sin is ea comhaontú an fhrása ainmfhoclaigh, áit is ionann uimhir, inscne agus tuiseal do gach focal sa fhrása ainmfhoclach (féach mar shampla boscaí ainmfhocal Lingvopedia don tSlóvaicis, Gearmáinis srl.). Aontaíonn frása ainmfhoclach na Portaingéiliseas novas casas (na tithe nua), mar shampla, maidir le huimhir (iolra) agus inscne (baininscneach) do gach ceann de na trí fhocal. Mar sin féin, agus go díreach toisc gur coincheap chomh bunúsach é an comhaontú, ceadaítear an athbhrí nó easpa marcóirí den sórt sin ar cuid de na focail, chomh fada agus a choinníonn focal amháin ar a laghad an fhaisnéis is gá. Mar sin, bíonn marcóir tuisil an fhrása ainmfhoclaigh sa Ghearmáinis níos sofheicthe san alt ná san ainmfhocal (der Hund, des Hundes, dem Hund, den Hund), agus ní mharcálann an Béarla an uimhir iolra ach ar ainmfhocail, ní ar aidiachtaí ná ar ailt.
  Semantica, Lessicologia...  
Lo Strutturalismo ha avuto una profonda influenza sulla semantica moderna, e vede la lingua come una rete di relazioni sistematiche. Sulla base del principio di composizionalità, la linguistica cerca di trasferire le relazioni semantiche sulle relazioni sintattiche tra i significati delle parole.
Structuralism has had a profound influence on modern semantics, and sees language as a network of systematic relationships. Based on the principle of compositionality, linguists try to map semantic relations onto syntactic relations between word meanings. The difference between paint a red house and paint a house red can be syntactically inferred from word order: red is part of a noun phrase (red house) in the former, but an independent clause part (paint - house - red) in the latter. Semantically this amounts to whether the house is red already before or only after the painting. Similarly, Romance languages exploit adjective positioning semantically. Thus, in Portuguese um cargo pesado is a heavy load, while um pesado cargo is a heavy duty, task or worry.
Le structuralisme a fortement influencé la sémantique moderne. Il considère les langues comme des réseaux de relations systématiques. En partant du principe de compositionnalité, les linguistes essaient de faire correspondre les relations sémantiques à des relations syntaxiques entre les sens des mots. Les langues romanes, dont le français, exploitent la position des adjectifs dans un but sémantique : « grand » a un sens différent dans un homme grand et dans un grand homme. L’ordre des mots joue aussi un rôle sémantique dans d’autres langues : par exemple, en anglais, la différence entre paint a red house (« peindre une maison rouge ») et paint a house red (« peindre une maison en rouge ») peut être déduite de l’ordre des mots : red fait partie d’un groupe nominal (red house) dans la première phrase, mais d’une partie indépendante de la proposition (paint - house - red) dans la deuxième. Sémantiquement, cela revient à savoir si la maison est déjà rouge avant d’être peinte ou seulement après.
Der Strukturalismus hatte einen tiefen Einfluss auf die moderne Semantik, er sieht Sprache als ein Netzwerk systematischer Beziehungen. Basierend auf den Prinzip der Kompositionalität (Bauprinzip) versuchen die Linguisten, die semantischen Beziehungen auf syntaktische Beziehungen zwischen den Wortbedeutungen abzubilden. Der Unterschied zwischen ein rotes Haus malen und ein Haus rot malen kann syntaktisch aus der Wortstellung erschlossen werden: rot ist Teil einer Nominalphrase (rotes Haus) im ersten Beispiel, aber ein unabhängiger Satzteil (das Haus- rot - malen) im zweiten. Semantisch läuft dies darauf hinaus, ob das Haus schon vor oder erst nach dem Malen rot ist. Romanische Sprachen nützen die Adjektivstellung semantisch aus. So ist im Portugiesischen um cargo pesado eine schwere Last, während um pesado cargo eine schwere Pflicht, Aufgabe oder Sorge ist.
El Estructuralismo ha tenido una gran influencia en la Semántica moderna, y ve la lengua como una red de relaciones sistemáticas. Basándose en el principio de composicionalidad, la Linguística intenta transferir relaciones semánticas a relaciones sintácticas entre significados de palabras. La diferencia entre paint a red house (pintar una casa roja) y paint a house red (pintar una casa de rojo) puede ser inferida del orden de las palabras: red (rojo) forma parte de una frase nominal (red house (casa roja)) en el primer ejemplo, pero forma parte de una oración independiente en paint- house-red, el segundo ejemplo. Semánticamente esto se reduce a si la casa era roja antes de ser pintada o después. De forma similar, las lenguas romances explotan semánticamente la posición del adjetivo. Así, en portugués um cargo pesado es una carga pesada, mientras que um pesado cargo es un trabajo duro, pesado.
Structuralisme heeft een grote invloed op de moderne semantiek, en ziet taal als een netwerk van systematische relaties. Gebaseerd op het principe van compositionaliteit, proberen taalkundigen semantische relaties in kaart te brengen volgens syntactische relaties tussen woordbetekenissen. Het verschil tussen een rood huis verven en een huis rood verven kan syntactisch worden afgeleid uit de woordvolgorde: rood is een onderdeel van een substantief-groep (rood huis) in de eerste interpretatie, maar een onafhankelijk zinsdeel (verven - huis - rood) in de laatste. Semantisch komt dit neer op de vraag of het huis reeds rood is vóór of pas na het verven. Evenzo exploiteren Romaanse talen de plaats van het adjectief semantisch. Zo is in het Portugees um cargo pesado een zware last, terwijl um pesado cargo een zware taak of verplichting is.
Структурализмът е оказал голямо влияние върху съвременната семантика, той гледа вижда език като мрежа от системни отношения. Въз основа на принципа на композиционалността, лингвистите се опитват да "картографират" семантичните отношения върху синтактичните отношенията между значенията на думите. Разликата между боядисвам червена къща и боядисвам къщата червена може да се заключи от синтактичния словоред: червена е част от именната фраза червена къща в първия случай, но е независима част от израза (боядисвам къщата червена) във втория случай. От гледна точка на семантиката значимо е това дали къщата е червена още преди или след боядисването. По същия начин, романските езици използват семантично позициониране на прилагателно. Така на португалски um cargo pesado е тежък товар, а um pesado cargo е тежко задължение, задача или тревога.
Strukturalizam je duboko utjecao na modernu semantiku a on vidi jezik kao mrežu sistemskih odnosa. Na osnovi principa složenosti lingvisti mogu mapirati semantičke odnose po sintaktičkim odnosima među značenjima riječi. Razliku između naslikati crvenu kuću i naslikati kuću crveno moguće je sintaktički deducirati iz redoslijeda riječi: crvenu je dio imeničke grupe crvena kuća u prvoj interpretaciji, dok je neovisan dio rečenice u drugoj interpretaciji: naslikati - kuću - crveno. Semantička razlika je u tome, da li je kuća crvena već prije ili tek poslije slikanja. Slično semantički iskorištavaju romanski jezici položaj pridjeva. Tako je u portugalskom um cargo pesado težak teret dok je um pesado cargo teška dužnost, zadaća ili obaveza.
Strukturalismen har haft en dybtgående inflydelse på moderne semantik, og ser sproget som et netværk af systematiske relationer. Baseret på princippet om kompositionalitet ("sammensættelighed"), forsøger lingvisterne at parallelisere semantiske relationer med de syntaktiske relationer ordene imellem. Forskellen mellem male det røde hus og male huset rødt er således syntaktisk markeret igennem forskellen i ordrækkefølgen: rød er del af substantivsyntagmet det røde hus i førstnævnte, men et uafhængigt sætningsled i sidstnævnte (male - hus - rød. Den semantiske (betydningsmæssige) forskel er så om huset er rødt allerede før, eller først efter, malningen. På lignende vis benytter romanske sprog adjektivers placering til at markere en semantisk forskel. Således mener portugisisk med um cargo pesado et tungt læs, mens um pesado cargo er en tung opgave eller byrde.
Tänapäeva semantikale on olnud suur mõju strukturalismil, mis näeb keelt süstemaatiliste seoste võrgustikuna. Toetudes kompositsionaalsuse põhimõttele, püüavad keeleteadlased ühendada semantilisi suhteid süntaktilisteks seosteks sõnade tähenduse vahel. Lausete värvis punast maja ja värvis maja punaseks erinevust saab süntaktiliselt järeldada sõnajärjest: punane on nimisõnafraasi punane maja osa esimeses, aga iseseisev osalause värvis-maja-punaseks teises. Semantiliselt tähendab see seda, kas maja oli punane juba enne värvimist või alles pärast. Samamoodi kasutavad romaani keeled semantiliselt adjektiivide paigutust. Seega on portugali keeles um cargo pesado raske koorem, um pesado cargo aga raske kohustus, ülesanne või mure.
A strukturalizmusnak mély hatása volt a modern szemantikára, és a nyelvet mint rendszerszerű viszonyok hálózatát látja. A kompozicionalitás elvére alapozva, a nyelvészek megpróbálják a szemantikai viszonyokat szintaktikai viszonyokra leképezni. A piros házat festett és a festett ház piros kifejezéseknek szintaktikai értelemben más a szórendjük, az elsőben a piros a piros ház főnévi csoportnak a része, míg a másodikban a piros az állítmány. Szemantikai értelemben pedig arról van szó, hogy az elsőben a festés előtt nem volt piros ház, sőt egyáltalán ház, míg a másodikban egy már létező házról teszünk egy kijelentést. Hasonlóan, az újlatin nyelvek a melléknév helyét (a főnév előtt vagy utána) arra használják, hogy jelentést különböztessenek meg. Így a portugálban um cargo pesado súlyos terhet, míg um pesado cargo súlyos kötelességet, feladatot vagy gondot jelent.
Struktūralizmas padarė didžiulę įtaką šiuolaikinei semantikai, ji žiūri į kalbą kaip į tinklą sisteminių santykių. Remdamiesi kompoziciniu principu (sakinio reikšmę sudaro komponentų reikšmių suma), lingvistai bando išreikšti sintaksės ryšius tarp žodžių reikšmių. Skirtumas tarp angliškų frazių paint a red house (nudažyk raudoną namą) ir paint a house red (nudažyk namą raudonai) sintaksių gali būti interpretuotas eiliškumo seka: red (raudonas) - dalis vardinio derinimo red house pirmuoju atveju, nepriklausoma sakinio dalis (paint-house-red nudažyk namą raudonai) - antruoju. Semantikos požiūriu svarbu, ar namas buvo raudonas iki dažymo, ar tokiu tapo po. Panašiai romanų kalbose naudojamas būdvardis, pozicionuojant semantiškai. Portugalų kalboje um vargo pesado reiškia sunkų krovinį, tačiau um pesado cargo reiškia sunkią pareigą, užduotį arba jaudulį.
Strukturalizm wpłynął w ogromnym stopniu na współczesną semantykę. Teoria ta traktuje język jako sieć systematycznych relacji. Opierając się na zasadzie kompozycyjności, językoznawcy próbują przyporządkować relacje semantyczne relacjom syntaktycznym pomiędzy znaczeniami słów. Różnica pomiędzy paint a red house (malować czerwony dom) a paint a house red (malować dom na czerwono) może być syntaktycznie wywnioskowana z układu słów: w pierwszym wyrażeniu red jest częścią frazy rzeczownikowej red house (czerwony dom), a w drugim stanowi niezależną część zdania paint – house – red (malować – dom – czerwony). Semantycznie oznacza to różnicę między dwiema sytuacjami: czy dom był czerwony już przed malowaniem, czy dopiero po malowaniu. Podobnie, w językach romańskich pozycja przymiotnika niesie ze sobą określone znaczenie. Na przykład w języku portugalskim um cargo pesado oznacza ciężki ładunek, podczas gdy um pesado cargo to ciężki obowiązek, zadanie lub zmartwienie.
Structuralismul a avut o influență profundă asupra semanticii moderne, el consideră limba ca o rețea de relații sistematice. Bazându-se pe principiul compoziționalității (Principiu de construcție), lingviștii încearcă să facă transferul relațiilor semantice cu relațiile sintactice între sensurile cuvintelor. Diferența între a picta o casă roșie și a picta o casă în roșu poate fi dedusă sintactic din topică/ordinea cuvintelor: roșu este parte într-o structură nominală (casă roșie), în primul exemplu, dar o parte de propoziție independentă (casa- roșie - a picta) în al doilea. În mod similar limbile romanice exploatează adjectivele poziționându-le semantic. Așa și in portugheză um cargo pesado o greutate mare, în timp ce um pesado cargo este o obligație grea, sarcină, grijă.
Структурализм оказал глубокое воздействие на современную семантику, он смотрит на язык как на сеть систематических отношений. Основываясь на принципе композициональности (значение предложения составляется путем сложения значений компонентов), лингвисты пытаются отобразить синтаксические связи между значениями слов. Разница между английскими фразами paint a red house (покрась красный дом) и paint a house red (покрась дом красным) синтаксически может интерпретироваться с точки зрения порядка слов: red (красный) - это часть именного сочетания (red house) в первом случае, и независимый член предложения((paint - house - red покрась - дом - красным) в последнем. С точки зрения семантики значимым является то, был ли дом красным до покраски или стал таким только после ее. Сходным образом в романских языках ведет себя прилагательное, позиционируемое семантически значимо. Так в португальском языке um cargo pesado значит тяжелый груз, напротив um pesado cargo означает тяжкую обязанность, задачу или волнение.
Štrukturalizmus má na modernú sémantiku silný vplyv, vníma jazyk ako sieť systematických vzťahov. Jazykovedci, ktorí vychádzajú z princípu kompozicionality (skladateľnosti), sa snažia zmapovať sémantické vzťahy na základe syntaktických vzťahov medzi významami jednotlivých slov. Rozdiel medzi vyjadreniami maľuj červený dom a maľuj dom načerveno sa dá zo syntaktického hľadiska odvodiť z poradia slov: v prvom prípade je slovo červený súčasťou mennej syntagmy (červený dom). V druhom prípade je však príslovkové určenie spôsobu „načerveno” samostatným vetným členom rozvíjajúcim sloveso (maľuj – načerveno). Zo sémantického hľadiska je dôležité, či bol dom červený už pred maľovaním alebo až po ňom. Románske jazyky využívajú rozličné umiestnenie prídavných mien podobným spôsobom, pričom sa zmenou umiestnenia čiastočne mení aj význam výroku. V portugalčine spojenie um cargo pesado znamená ťažký náklad, zatiaľ čo spojenie um pesado cargo znamená náročnú povinnosť, ťažkú úlohu alebo tiesnivú obavu.
Strukturalizem je imel na moderno sematiko močan vpliv in vidi jezike kot mrežo sistemskih odnosov. Lingvisti skušajo na podlagi kompozicijskega principa opredeliti semantične odnose kot sintaktične odnose med besednimi pomeni. Razliko v pomenu med pobarvaj rdečo hišo in pobarvaj hišo rdeče lahko sintaktično sklepamo na podlagi vrstnega reda besed: rdeče je del samostalniške fraze (rdeča hiša) v prvem primeru, medtem ko je v drugem primeru neodvisen stavčni del (pobarvaj - hišo - rdeče). Semantično se nahaja razlika v dejstvu ali je bila hiša rdeča pred ali po barvanju. Podobno tudi romanski jeziki izkoriščajo pridevniško postavitev semantično. Portugalski um cargo pesado pomeni težko breme, medtem ko je um pesado cargo težka dolžnost, naloga ali skrb.
Strukturalismen har haft ett stort inflytande på modern semantik, och ser språket som ett nätverk av systematiska relationer. Utifrån principen om kompositionalitet, försöker lingvister tillordna semantiska relationer till syntaktiska relationer mellan ordbetydelser. Skillnaden mellan måla ett rött hus och måla ett hus rött kan konstateras syntaktiskt utifrån ordföljd: röd är en del av en substantivfras (rött hus) i den första meningen, men en oberoende sats (måla - huset - rött) i den andra. Semantiskt sett ligger skillnaden i om huset är rött redan före eller först efter målningen. På liknande vis utnyttjar romanska språk adjektivets position semantiskt. T.ex. på portugisiska är um cargo pesado en tung last, medan um pesado cargo är en tung plikt, uppgift eller ett bekymmer.
Strukturālisms, kolosāli ietekmējis mūsdienu semantiku, uzskata valodu par sistemātisku sakaru tīklu. Pamatojoties uz kompozicionāla principa, valodnieki cenšas iezīmēt semantiskās attiecības uz sintaktiskām attiecībām starp vārdu nozīmēm. Starpība starp krāsot sarkano māju un krāsot māju sarkani var būt sintaktiski noteikta pēc vārdu secības: sarkana ir pamatdaļa no nominālas vārdkopas (sarkana māja), bet neatkarīgā palīgteikumā (krāsot - māja - sarkani) tā kļūst par palīglocekli. Rezultātā tā semantiski noteic, vai māja ir sarkana pirms krāsošanas, vai tikai pēc tās. Līdzīgi romāņu valodās ir lietojams īpašības vārds, kurš ir semantiski pozicionējams. Šādi, portugāliski um cargo pesado nozīmē smagumu, bet um pesado cargo nozīmē smagu pienākumu, uzdevumu vai uztraukumu.
Is mór é tionchar an structúraíochais ar an tséimeantaic nua-aimseartha, agus féachtar ar theanga mar líonra de chaidrimh chórasacha. Bunaithe ar phrionsabal an chomhshuíomhachais, féachann teangeolaithe le gaolta séimeantacha a mhapáil ar ghaolta comhréire idir bríonna focal. Is féidir an difríocht idir teach a phéinteáil dearg agus teach dearg a phéinteáil {/ i} a thuiscint ó thaobh comhréire as ord na bhfocal: is cuid é {deargde fhrása ainmfhoclach ( teach dearg {/} i) sa chéad cheannr, ach is cuid de chlásal neamhspleách é (péinteáil - teach - dearg) sa dara sampla. Ó thaobh brí, is ionann sin agus cibé an raibh an teach dearg cheana roimh an bpéinteáil nó ná raibh sé ach dearg tar éis na péinteála. Mar an gcéanna, baineann na teangacha Rómánsacha leas as suíomh na haidiachta chun brí a léiriú. Mar sin, i bPortaingéilis is ionann um pesado lasta agus ualach trom, agus um lasta pesado {/} agus dualgas trom, cúram nó imní.
  Sintassi / Babilonia :...  
Le lingue sintetiche (Morfologia) non solo stabiliscono relazioni tra i costituenti, ma forniscono anche un legame visibile tra le parole all'interno della frase. Il miglior esempio è una frase nominale concordante, nella quale ogni parola comparte lo stesso genere, numero e caso (vedi i sostantivi slovacchi e tedeschi in Lingvopedia).
Synthetic languages (Morphology) not only mark relations between constituents, but often also provide a visible link between words within a constituent. The best example for this is noun phrase agreement, where all the words of a noun phrase share the same number, gender and case (see for example Lingvopedia noun boxes for Slovak, German etc.). The Portuguese noun phrase as novas casas (the new houses), for instance, explicitly agrees on both number (plural) and gender (feminine) for all three of its constituent words. However, and exactly because agreement is so basic a concept, the ambiguity or absence of such markers on some of the words is allowed, as long as at least one word retains the necessary information. Thus, the case marker of a German noun phrase is more visible in the article than in the noun (der Hund, des Hundes, dem Hund, den Hund), and English marks the plural only on nouns, not on adjectives or articles.
Les langues synthétiques (Morphologie) ne marquent pas seulement les relations entre les composants, mais indiquent également souvent de manière visible le lien entre les mots à l’intérieur d’un composant. L’accord des groupe nominaux est un très bon exemple : tous les mots d’un groupe nominal partagent le même nombre, le même genre et le même cas (cf. par exemple les tableaux des noms dans Lingvopedia pour le slovaque ou l’allemand). Dans le groupe nominal portugais as novas casas (« les nouvelles maisons »), par exemple, les trois éléments s’accordent en genre (féminin) et en nombre (pluriel). Cependant, comme l’accord est un concept fondamental, l’ambiguïté ou l’absence de ces marques sur certains mots est possible, du moment qu’au moins un mot conserve l’information nécessaire. Ainsi, le cas dans un groupe nominal allemand est plus clairement marqué pour les articles que pour les noms (der Hund, des Hundes, dem Hund, den Hund), et l’anglais ne marque le pluriel que pour les noms, pas les adjectifs ou les articles.
Synthetische Sprachen (Morphologie) markieren nicht nur Beziehungen zwischen Satzteilen, sondern bringen oft auch zwischen den Wörtern innerhalb eines Satzteils eine sichtbares Verbindungskennzeichen an. Das beste Beispiel dafür ist die Nominalphrasenübereinstimmung, bei der alle Wörter einer Nominalphrase in Zahl, Geschlecht und Fall übereinstimmen (siehe zum Beispiel Lingvopedia Substantiv-Kästen für Slowakisch, Deutsch usw.). In der portugiesischen Nominalphrase as novas casas (die neuen Häuser) zum Beispiel stimmen die zugehörigen Wörter in Zahl (Plural) und Geschlecht (Femininum) ausdrücklich überein. Aber gerade weil die Übereinstimmung ein so grundlegendes Konzept ist, ist die Mehrdeutigkeit oder das Fehlen solcher Marker an manchen Wörtern erlaubt, solange zumindest ein Wort die nötige Information enthält. So ist der Kasus-Marker einer deutschen Nominalphrase im Artikel besser sichtbar als im Substantiv (der Hund, des Hundes, dem Hund, den Hund), und das Englische markiert den Plural nur am Substantiv, nicht am Adjektiv oder am Artikel.
Las lenguas sintéticas (Morfología) no solo establecen relaciones entre los constituyentes sino que también proporcionan un enlace visible entre las palabras dentro de un constituyente. El mejor ejemplo sería una frase nominal concordante, en la que todas las palabras comparten el mismo género, número y caso (ver los compartimentos de sustantivos de Lingvopedia para eslovaco, alemán, etc. En la frase nominal portuguesa as novas casas (las casas nuevas), las tres palabras constituyentes concuerdan en género (femenino) y número (plural). De todas formas, teniendo en cuenta que la concordancia es un concepto tan básico, queda permitido la ausencia en algunas de las palabras de este tipo de marcadores, siempre que al menos una de ellas contenga la información necesaria. Po ejemplo, el marcador del caso en una frase nominal alemana es más visible en el artículo que en el nombre ({hund}), y el inglés marca los plurales solamente en los sustantivos, no lo hace ni en los artículos ni en los adjetivos.
Synthetische talen (Morfologie) markeren niet alleen relaties tussen de componenten, maar tonen vaak ook zichtbaar de binding tussen woorden binnen een zinsdeel. Het beste voorbeeld hiervan is de afstemming in een substantiefgroep, waar alle woorden, die er deel van uitmaken, overeenkomen in aantal, geslacht en naamval (zie bv. Lingvopedia substantiefgroepen voor het Slowaaks, Duits enz.). In de Portugese substantiefgroep as novas casas (de nieuwe huizen), bijvoorbeeld, is er uitdrukkelijke overeenkomst voor zowel het aantal (meervoud) als het geslacht (vrouwelijk) voor elk van de drie samenstellende woorden. Echter, en juist omdat overeenkomst zulk een fundamenteel concept is, is dubbelzinnigheid of afwezigheid van dergelijke markeerders bij één of meer woorden toegestaan​​, zolang ten minste één woord de nodige informatie behoudt. Dus de naamvalmarkeerder van een Duitse substantiefgroep "der/den/dem Hund" is zichtbaarder in het lidwoord dan in het zelfstandig naamwoord ({hund}), en het Engels markeert het meervoud alleen in zelfstandige naamwoorden, niet in bijvoeglijke naamwoorden of lidwoorden.
Синтетичните езици (Морфология) не само маркират отношенията между съставните части, но и често осигуряват видима връзка между думите в рамките на една съставна част. Най-добрият пример за това е съгласуването в именната фраза, където всичките думи са в един и същи род, число и падеж (виж например в Lingvopedia каретата за имената за словашки, немски и т.н.). Португалската именна фраза as novas casas (новите къщи), например, изрично се съгласува както по число (множествено) и род (женски) за всичките си три съставни думи. Въпреки това и точно защото съгласуването е толкова основна концепция, неяснотата или отсъствието на такива маркери за някои от думите се допуска, при условие че най-малко една дума запазва необходимата информация. По този начин маркерът за падеж в немска именна фраза е по-видим в члена, отколкото в съществителното (der Hund, des Hundes, dem Hund, den Hund), а английският маркира множествено число само за съществителни, а не на прилагателни или членове.
Flektivni jezici (morfologija) ne samo da označavaju odnose između dijelova rečenice već i često ukazuju na vidljivu vezu među riječima unutar rečeničnog dijela. Najbolji je primjer skladnost unutar imeničke grupe, gdje sve riječi te grupe imaju isti broj, rod i padež (usporedi u Lingvopediji imeničke kutije za slovački, njemački itd.). Portugalska imenička grupa as novas casas (nove kuće), npr. je usklađena s brojem (množina) i rodom (ženski) za sve tri riječi u imeničkoj grupi. Ipak i upravo zato što je usklađenost tako centralni pojam, višeznačnost odn. pomanjkanje takvih oznaka je dozvoljena u jednoj ili nekoliko riječi grupe ako makar samo jedna od riječi sadrži tu potrebnu informaciju. Tako je pokazatelj padeža u njemačkim imeničkim grupama jasniji kod člana nego kod same imenice (der Hund, des Hundes, dem Hund, den Hund) dok engleski označava množinu samo kod imenica a ne i kod pridjeva ili člana.
Syntetiske sprog (morfologi) markerer ikke alene relationer mellem sætningsleddene selv, men udviser også synlige forbindelstegn mellem de enkelte ord i et sætningsled. Det bedste eksempel for dette er kongruensen i substantivsyntagmer, hvor alle ordene deler trækkene numerus (tal), genus (køn) og kasus (fald) - jf. for eksempel Lingvopedias substantivtabeller for slovakisk, tysk etc. Det portugisiske substantivsyntagme {as casas novas} {de nye huse} bærer således numerus- (flertal) og genus- (hunkøn) træk på alle tre ord. Imidlertid er trækkene i virkeligheden knyttet til syntagmet som helhed, og derfor kan det enkelte ord sagtens være umarkeret eller flertydig mht. eet eller flere kongruenstræk, sålænge bare eet ord i gruppen bærer den relevante markør. Således er kasusmarkøren in et tysk substantivsyntagme mere synlig i artiklerne end i substantivet selv (der Hund, des Hundes, dem Hund, den Hund), og engelsk markerer flertal kun for substantiver, ikke for adjektiver eller artikler.
Sünteetilised keeled (Morfoloogia) mitte üksnes ei märgi koostisosade vahelisi suhteid, vaid pakuvad tihti ka nähtavat sõnadevahelist seost koostisosa sees. Parim näide on nimisõnafraasi ühildumine, kus kõigil sõnadel nimisõnafraasis on üks ja sama arv, sugu ja kääne (vaata näidet Lingvopedia nimisõnaboksist slovaki, saksa etc). Portugali nimisõnafraas as novas casas (uued majad) näiteks ühildub nii arvus (mitmus) kui ka soos (naissugu) kõigi oma koostisse kuuluvate sõnade puhul. Siiski, ja just seepärast, et ühildumine on nii elementaarne, on lubatud mõnede sõnade puhul nende markerite mitmemõttelisus või puudumine, kuni vähemalt üks sõna säilitab vajaliku informatsiooni. Seega on saksa keele nimisõnafraasis käändemarkerid nähtavamad artiklis kui nimisõnas (der Hund, des Hundes, dem Hund, den Hund) ja inglise keel märgib mitmust ainult nimisõnade puhul, mitte omadussõnade või artiklitega.
A szintetikus nyelvek (lásd morfológia) nem csak a mondatösszetevők közötti kapcsolatot jelölik, hanem gyakran szemmel látható módon összekapcsolják a szavakat az egyes összetevőkön belül is. Erre a legjobb példa a főnévi csoporton belüli egyeztetés, ahol a főnévi csoportban minden egyes szó ugyanolyan számban, nemben és esetben áll (lásd például a Lingvopédia főnévragozási táblázatait többek között a szlovák, és a német nyelvnél). Például a portugál as novas casas (az új házak) főnévi csoport mindhárom szava szemmel látható módon mind számban (többes szám), mind pedig nemben (nőnem) egyeztetve van a többivel. Azonban pontosan amiatt, mert az egyeztetés annyira alapvető dolog, az ezt jelölő végződések többértelműsége vagy hiánya a csoport szavai közül néhányon bizonyos esetekben előfordulhat, mindaddig, amíg legalább az egyik szó hordozza a szóban forgó információt. Így az esetjelölés a német főnévi csoportok esetében a névelőn általában sokkal jobban látszik, mint a főnéven (der Hund, des Hundes, dem Hund, den Hund), az angol nyelv pedig csak a főneveken jelöli a többes számot, a mellékneveken és a névelőkön nem.
Sintetinės kalbos Morfologija{/link) ne tik žymi santykius tarp sudedamųjų, bet dažnai taip pat užtikrina matomą ryšį tarp žodžių sudedamųjų viduje. Geriausiu pavyzdžiu gali būti suderinta vardinė grupė, kur visi jos žodžiai suderinti vienu linksniu, gimine ir skaičiumi (žr. pavyzdžius daiktavardžių skyriuose Lingvopedijoje slovakų, vokiečių ir kitose kalbose). Vardinė grupė portugalų kalboje as novas casas (nauji namai), pavyzdžiui, visi trys žodžiai yra suderinti ir skaičiumi (daugiskaita), ir gimine (moterų). Tačiau, būtent todėl, kad žodžių derinimas yra esminė sąvoka, dviprasmiškumas arba nebuvimas panašių markerių kai kuriems žodžiams toleruoja aš tol, kol nors vienas žodis perduoda reikiamą informaciją. Taip linksnių markeris vokiškoje vardinėje grupėje labiau matomi artikeliuose, nei daiktavardžiuose der Hund, des Hundes, dem Hund, den Hund, o anglų kalboje naudojamas daugiskaitos markeris tik daiktavardžiams, bet ne būdvardžiams ar prielinksniams.
Języki syntetyczne (Morfologia) uzewnętrzniają nie tylko relacje pomiędzy elementami, ale często także połączenia między słowami wewnątrz elementu. Najlepszym przykładem tego zjawiska jest związek zgody frazy rzeczownikowej: wszystkie wyrazy frazy mają tę samą liczbę, rodzaj i przypadek (por. np. tabelki rzeczowników dla słowackiego, niemieckiego itp. w Lingvopedii). Przykładowo, w portugalskiej frazie rzeczownikowej as novas casas (nowe domy) wszystkie trzy składniki połączone są związkiem zgody, dotyczącej tak liczby (mnogiej), jak i rodzaju (żeńskiego). Jednakże właśnie dlatego, że związek zgody jest zjawiskiem tak podstawowym, niejednoznaczność lub brak takich wskaźników zgodności jest dopuszczalny dla części wyrazów, jeśli przynajmniej jeden wyraz zawiera potrzebne informacje. Zatem na przykład wskaźnik przypadka dla niemieckiej frazy rzeczownikowej jest bardziej widoczny w rodzajnikach, niż w rzeczownikach (der Hund, des Hundes, dem Hund, den Hund), a w języku angielskim liczba mnoga uwidoczniona jest tylko w rzeczownikach, a w przymiotnikach czy przedimkach (rodzajnikach) nie jest wskazywana.
Limbile sintetice (morfologie) marchează nu numai relațiile dintre părțile de propoziție, ci aduc adesea un semn de legătură vizibilă între cuvinte în interiorul unei părți de propoziție. Cel mai bun exemplu pentru aceasta este acordul de grup nominal la care toate cuvintele într-un grup nominal se acordă în număr, gen și caz (vezi de exemplu Lingvopedia Substantiv-casete pentru Slovacă, Germnă samd.). În grupul nominal portughez/link4}as novas casas (casele noi) de exemplu se acordă explicit /expres cuvintele în număr (plural) și gen (feminin). Dar tocmai pentru că acordul este un astfel de concept fundamental, ambiguitatea sau lipsa unor asemenea markeri la unele cuvinte este posibilă, din moment ce măcar un cuvânt conservă/conține informația necesară. La fel este cazul-marker al unui grup nominal mai vizibil la articol, decât la substantiv({câine}), iar engleza marchează pluralul numai la substantiv, nu la adjectiv sau articol.
Синтетические языки (Морфлогия) не только маркируют отношения между составляющими, но часто также обеспечивают видимую связь между словами внутри составляющей. Лучшим примером этому может послужить согласованная именная группа, где все ее слова стоят в одном числе, роде и падеже (см. для примеров разделы существительных (имен) в Лингвопедии для словацкого , немецкого и прочих языков). Именная группа на португальском as novas casas (новые дома), например, четко согласована в числе (множественное) и роде (женский), и это касается всех трех составляющих ее слов. Тем не менее, именно потому, что согласование является таким основополагающим понятием, неоднозначность или отсутствие подобных маркеров у некоторых слов допускается до тех пор, пока хотя бы одно слово передает необходимую информацию. Так падежный маркер в немецкой именной группе более заметен в артикле, чем в существительном (der Hund, des Hundes, dem Hund, den Hund), а английский применяет маркер множественного числа только для существительных, но не для прилагательных или предлогов.
Vo flektívnych jazykoch (Morfológia) syntax zachytáva nielen vzťahy medzi vetnými členmi, ale aj spôsoby spájania týchto vetných členov do skladov (syntagiem). Napríklad zhoda je taký spôsob vyjadrenia vzťahu závislosti, pri ktorom podradený člen preberá gramatické kategórie rodu, čísla a pádu nadradeného mena (pozri tabuľky s podstatnými menami v slovenčine, nemčine a iných jazykoch v časti Lingvopedia). V portugalčine sa všetky tri vetné členy mennej syntagmy as novas casas (tie nové domy) zhodujú v čísle (plurál) aj v rode (ženský rod). V prípade zhody medzi vetnými členmi sa v niektorých jazykoch pripúšťa neprítomnosť alebo nejednoznačnosť niektorej gramatickej kategórie, ak ju jasne vyjadruje aspoň jedno zo slov vety. Napr. v nemčine vyjadrujú kategóriu pádu členy podstatných mien, nie samotné podstatné meno (napr. der Hund, des Hundes, dem Hund, den Hund), v angličtine sa kategória čísla vyjadruje iba pri substantívach, ale nie pri rozvíjacích členoch (adjektívach alebo členoch).
Sintetični jeziki (Morfologija) označujejo razmerja med konstituenti, hkrati pa pogosto nudijo tudi vidno vez med besedami znotraj konstituenta. Najboljši primer za to je ujemanje znotraj samostalniške fraze, kjer si vse besede samostalniške fraze delijo isto število, spol in sklon (glej tudi primere v Lingvopediji za Slovaški jezik, Nemški jezik itd.). Portugalska samostalniška fraza as novas casas (nove hiše), se eksplicitno ujema tako v številu (množina) kot tudi v spolu (ženski) za vse tri sestavne besede. Vendar ravno zato, ker je ujemanje tako osnoven koncept, sta nejasnost ali pomanjkanje takšnih označevalcev na nekaterih besedah dovoljeni, dokler vsaj ena beseda ohrani potrebno informacijo. Tako je na primer označevalec sklona pri nemških samostalniških frazah bolj viden na členu (der Hund, des Hundes, dem Hund, den Hund), angleščina pa označuje množino le na samostalnikih, ne pa tudi na pridevnikih ali členih.
Syntetiska språk (morfologi) markerar inte bara relationerna mellan konstituenter, utan tillhandahåller även ofta en synlig länk mellan orden inom en konstituent. Det bästa exemplet på detta är kongruens, där alla ord inom en substantivfras delar samma numerus, genus och kasus (se till exempel Lingvopedias substantiv-tabeller för slovakiska, tyska etc.) Den portugisiska substantivfrasen as novas casas (de nya husen), till exempel, uppvisar explicit kongruens både vad gäller numerus (plural) och genus (femininum) för alla sina tre konstituerande ord. Emellertid, och just eftersom kongruens är ett så grundläggande koncept, är avsaknaden av sådan information tillåten så länge som åtminstone ett av orden har kvar den nödvändiga informationen. Således är kasus i en tysk substantivfras mer synligt i artikeln än i substantivet (der Hund, des Hundes, dem Hund, den Hund), och engelska markerar bara plural på substantiv, inte på adjektiv eller artiklar.
Sintētiskās valodās (Morfoloģija) ir ne tikai apzīmētas attiecības starp teikuma sastāvdaļām, bet bieži ir arī nodrošināta redzama saite starp vārdiem teikuma daļas vidū. Labākais piemērs ir saskaņojums nominālās vārdkopās, kad visiem nominālās vārdkopas vārdiem ir vienāds skaitlis, dzimte un locījums (skaties piemērus Lingvopēdijas slovāku, vācu u.c. lietvārdu nodalījumā). Portugāļu nominālā vārdkopa as novas casas {jaunās mājas}, piemēram, skaidri saskaņo visu triju šā teikuma vārdu skaitli (daudzskaitlis) un dzimti (sieviešu). Tomēr, tieši tāpēc, ka saskaņojums ir tik svarīgs, ir atļauts dažu marķieru daudznozīmīgums vai trūkums, kamēr vismaz viens vārds saglabā nepieciešamo informāciju. Šādi locījuma marķieris vācu nominālajā vārdkopā ir labāk redzams artikulā nekā lietvārdā (der Hund, des Hundes, dem Hund, den Hund), angļu valodā daudzskaitlis ir marķējams nevis īpašības vārdos vai artikulos, bet vienīgi lietvārdos.
Ní hamháin go marcálann (Deilbhíocht) na dteangacha sintéiseacha caidreamh idir comhábhair, ach is minic a chuireann siad nasc sofheicthe ar fáil idir focail laistigh de chomhábhair. Sampla de sin is ea comhaontú an fhrása ainmfhoclaigh, áit is ionann uimhir, inscne agus tuiseal do gach focal sa fhrása ainmfhoclach (féach mar shampla boscaí ainmfhocal Lingvopedia don tSlóvaicis, Gearmáinis srl.). Aontaíonn frása ainmfhoclach na Portaingéiliseas novas casas (na tithe nua), mar shampla, maidir le huimhir (iolra) agus inscne (baininscneach) do gach ceann de na trí fhocal. Mar sin féin, agus go díreach toisc gur coincheap chomh bunúsach é an comhaontú, ceadaítear an athbhrí nó easpa marcóirí den sórt sin ar cuid de na focail, chomh fada agus a choinníonn focal amháin ar a laghad an fhaisnéis is gá. Mar sin, bíonn marcóir tuisil an fhrása ainmfhoclaigh sa Ghearmáinis níos sofheicthe san alt ná san ainmfhocal (der Hund, des Hundes, dem Hund, den Hund), agus ní mharcálann an Béarla an uimhir iolra ach ar ainmfhocail, ní ar aidiachtaí ná ar ailt.
  Semantica, Lessicologia...  
Lo Strutturalismo ha avuto una profonda influenza sulla semantica moderna, e vede la lingua come una rete di relazioni sistematiche. Sulla base del principio di composizionalità, la linguistica cerca di trasferire le relazioni semantiche sulle relazioni sintattiche tra i significati delle parole.
Structuralism has had a profound influence on modern semantics, and sees language as a network of systematic relationships. Based on the principle of compositionality, linguists try to map semantic relations onto syntactic relations between word meanings. The difference between paint a red house and paint a house red can be syntactically inferred from word order: red is part of a noun phrase (red house) in the former, but an independent clause part (paint - house - red) in the latter. Semantically this amounts to whether the house is red already before or only after the painting. Similarly, Romance languages exploit adjective positioning semantically. Thus, in Portuguese um cargo pesado is a heavy load, while um pesado cargo is a heavy duty, task or worry.
Le structuralisme a fortement influencé la sémantique moderne. Il considère les langues comme des réseaux de relations systématiques. En partant du principe de compositionnalité, les linguistes essaient de faire correspondre les relations sémantiques à des relations syntaxiques entre les sens des mots. Les langues romanes, dont le français, exploitent la position des adjectifs dans un but sémantique : « grand » a un sens différent dans un homme grand et dans un grand homme. L’ordre des mots joue aussi un rôle sémantique dans d’autres langues : par exemple, en anglais, la différence entre paint a red house (« peindre une maison rouge ») et paint a house red (« peindre une maison en rouge ») peut être déduite de l’ordre des mots : red fait partie d’un groupe nominal (red house) dans la première phrase, mais d’une partie indépendante de la proposition (paint - house - red) dans la deuxième. Sémantiquement, cela revient à savoir si la maison est déjà rouge avant d’être peinte ou seulement après.
Der Strukturalismus hatte einen tiefen Einfluss auf die moderne Semantik, er sieht Sprache als ein Netzwerk systematischer Beziehungen. Basierend auf den Prinzip der Kompositionalität (Bauprinzip) versuchen die Linguisten, die semantischen Beziehungen auf syntaktische Beziehungen zwischen den Wortbedeutungen abzubilden. Der Unterschied zwischen ein rotes Haus malen und ein Haus rot malen kann syntaktisch aus der Wortstellung erschlossen werden: rot ist Teil einer Nominalphrase (rotes Haus) im ersten Beispiel, aber ein unabhängiger Satzteil (das Haus- rot - malen) im zweiten. Semantisch läuft dies darauf hinaus, ob das Haus schon vor oder erst nach dem Malen rot ist. Romanische Sprachen nützen die Adjektivstellung semantisch aus. So ist im Portugiesischen um cargo pesado eine schwere Last, während um pesado cargo eine schwere Pflicht, Aufgabe oder Sorge ist.
El Estructuralismo ha tenido una gran influencia en la Semántica moderna, y ve la lengua como una red de relaciones sistemáticas. Basándose en el principio de composicionalidad, la Linguística intenta transferir relaciones semánticas a relaciones sintácticas entre significados de palabras. La diferencia entre paint a red house (pintar una casa roja) y paint a house red (pintar una casa de rojo) puede ser inferida del orden de las palabras: red (rojo) forma parte de una frase nominal (red house (casa roja)) en el primer ejemplo, pero forma parte de una oración independiente en paint- house-red, el segundo ejemplo. Semánticamente esto se reduce a si la casa era roja antes de ser pintada o después. De forma similar, las lenguas romances explotan semánticamente la posición del adjetivo. Así, en portugués um cargo pesado es una carga pesada, mientras que um pesado cargo es un trabajo duro, pesado.
Structuralisme heeft een grote invloed op de moderne semantiek, en ziet taal als een netwerk van systematische relaties. Gebaseerd op het principe van compositionaliteit, proberen taalkundigen semantische relaties in kaart te brengen volgens syntactische relaties tussen woordbetekenissen. Het verschil tussen een rood huis verven en een huis rood verven kan syntactisch worden afgeleid uit de woordvolgorde: rood is een onderdeel van een substantief-groep (rood huis) in de eerste interpretatie, maar een onafhankelijk zinsdeel (verven - huis - rood) in de laatste. Semantisch komt dit neer op de vraag of het huis reeds rood is vóór of pas na het verven. Evenzo exploiteren Romaanse talen de plaats van het adjectief semantisch. Zo is in het Portugees um cargo pesado een zware last, terwijl um pesado cargo een zware taak of verplichting is.
Структурализмът е оказал голямо влияние върху съвременната семантика, той гледа вижда език като мрежа от системни отношения. Въз основа на принципа на композиционалността, лингвистите се опитват да "картографират" семантичните отношения върху синтактичните отношенията между значенията на думите. Разликата между боядисвам червена къща и боядисвам къщата червена може да се заключи от синтактичния словоред: червена е част от именната фраза червена къща в първия случай, но е независима част от израза (боядисвам къщата червена) във втория случай. От гледна точка на семантиката значимо е това дали къщата е червена още преди или след боядисването. По същия начин, романските езици използват семантично позициониране на прилагателно. Така на португалски um cargo pesado е тежък товар, а um pesado cargo е тежко задължение, задача или тревога.
Strukturalizam je duboko utjecao na modernu semantiku a on vidi jezik kao mrežu sistemskih odnosa. Na osnovi principa složenosti lingvisti mogu mapirati semantičke odnose po sintaktičkim odnosima među značenjima riječi. Razliku između naslikati crvenu kuću i naslikati kuću crveno moguće je sintaktički deducirati iz redoslijeda riječi: crvenu je dio imeničke grupe crvena kuća u prvoj interpretaciji, dok je neovisan dio rečenice u drugoj interpretaciji: naslikati - kuću - crveno. Semantička razlika je u tome, da li je kuća crvena već prije ili tek poslije slikanja. Slično semantički iskorištavaju romanski jezici položaj pridjeva. Tako je u portugalskom um cargo pesado težak teret dok je um pesado cargo teška dužnost, zadaća ili obaveza.
Strukturalismen har haft en dybtgående inflydelse på moderne semantik, og ser sproget som et netværk af systematiske relationer. Baseret på princippet om kompositionalitet ("sammensættelighed"), forsøger lingvisterne at parallelisere semantiske relationer med de syntaktiske relationer ordene imellem. Forskellen mellem male det røde hus og male huset rødt er således syntaktisk markeret igennem forskellen i ordrækkefølgen: rød er del af substantivsyntagmet det røde hus i førstnævnte, men et uafhængigt sætningsled i sidstnævnte (male - hus - rød. Den semantiske (betydningsmæssige) forskel er så om huset er rødt allerede før, eller først efter, malningen. På lignende vis benytter romanske sprog adjektivers placering til at markere en semantisk forskel. Således mener portugisisk med um cargo pesado et tungt læs, mens um pesado cargo er en tung opgave eller byrde.
Tänapäeva semantikale on olnud suur mõju strukturalismil, mis näeb keelt süstemaatiliste seoste võrgustikuna. Toetudes kompositsionaalsuse põhimõttele, püüavad keeleteadlased ühendada semantilisi suhteid süntaktilisteks seosteks sõnade tähenduse vahel. Lausete värvis punast maja ja värvis maja punaseks erinevust saab süntaktiliselt järeldada sõnajärjest: punane on nimisõnafraasi punane maja osa esimeses, aga iseseisev osalause värvis-maja-punaseks teises. Semantiliselt tähendab see seda, kas maja oli punane juba enne värvimist või alles pärast. Samamoodi kasutavad romaani keeled semantiliselt adjektiivide paigutust. Seega on portugali keeles um cargo pesado raske koorem, um pesado cargo aga raske kohustus, ülesanne või mure.
A strukturalizmusnak mély hatása volt a modern szemantikára, és a nyelvet mint rendszerszerű viszonyok hálózatát látja. A kompozicionalitás elvére alapozva, a nyelvészek megpróbálják a szemantikai viszonyokat szintaktikai viszonyokra leképezni. A piros házat festett és a festett ház piros kifejezéseknek szintaktikai értelemben más a szórendjük, az elsőben a piros a piros ház főnévi csoportnak a része, míg a másodikban a piros az állítmány. Szemantikai értelemben pedig arról van szó, hogy az elsőben a festés előtt nem volt piros ház, sőt egyáltalán ház, míg a másodikban egy már létező házról teszünk egy kijelentést. Hasonlóan, az újlatin nyelvek a melléknév helyét (a főnév előtt vagy utána) arra használják, hogy jelentést különböztessenek meg. Így a portugálban um cargo pesado súlyos terhet, míg um pesado cargo súlyos kötelességet, feladatot vagy gondot jelent.
Struktūralizmas padarė didžiulę įtaką šiuolaikinei semantikai, ji žiūri į kalbą kaip į tinklą sisteminių santykių. Remdamiesi kompoziciniu principu (sakinio reikšmę sudaro komponentų reikšmių suma), lingvistai bando išreikšti sintaksės ryšius tarp žodžių reikšmių. Skirtumas tarp angliškų frazių paint a red house (nudažyk raudoną namą) ir paint a house red (nudažyk namą raudonai) sintaksių gali būti interpretuotas eiliškumo seka: red (raudonas) - dalis vardinio derinimo red house pirmuoju atveju, nepriklausoma sakinio dalis (paint-house-red nudažyk namą raudonai) - antruoju. Semantikos požiūriu svarbu, ar namas buvo raudonas iki dažymo, ar tokiu tapo po. Panašiai romanų kalbose naudojamas būdvardis, pozicionuojant semantiškai. Portugalų kalboje um vargo pesado reiškia sunkų krovinį, tačiau um pesado cargo reiškia sunkią pareigą, užduotį arba jaudulį.
Strukturalizm wpłynął w ogromnym stopniu na współczesną semantykę. Teoria ta traktuje język jako sieć systematycznych relacji. Opierając się na zasadzie kompozycyjności, językoznawcy próbują przyporządkować relacje semantyczne relacjom syntaktycznym pomiędzy znaczeniami słów. Różnica pomiędzy paint a red house (malować czerwony dom) a paint a house red (malować dom na czerwono) może być syntaktycznie wywnioskowana z układu słów: w pierwszym wyrażeniu red jest częścią frazy rzeczownikowej red house (czerwony dom), a w drugim stanowi niezależną część zdania paint – house – red (malować – dom – czerwony). Semantycznie oznacza to różnicę między dwiema sytuacjami: czy dom był czerwony już przed malowaniem, czy dopiero po malowaniu. Podobnie, w językach romańskich pozycja przymiotnika niesie ze sobą określone znaczenie. Na przykład w języku portugalskim um cargo pesado oznacza ciężki ładunek, podczas gdy um pesado cargo to ciężki obowiązek, zadanie lub zmartwienie.
Structuralismul a avut o influență profundă asupra semanticii moderne, el consideră limba ca o rețea de relații sistematice. Bazându-se pe principiul compoziționalității (Principiu de construcție), lingviștii încearcă să facă transferul relațiilor semantice cu relațiile sintactice între sensurile cuvintelor. Diferența între a picta o casă roșie și a picta o casă în roșu poate fi dedusă sintactic din topică/ordinea cuvintelor: roșu este parte într-o structură nominală (casă roșie), în primul exemplu, dar o parte de propoziție independentă (casa- roșie - a picta) în al doilea. În mod similar limbile romanice exploatează adjectivele poziționându-le semantic. Așa și in portugheză um cargo pesado o greutate mare, în timp ce um pesado cargo este o obligație grea, sarcină, grijă.
Структурализм оказал глубокое воздействие на современную семантику, он смотрит на язык как на сеть систематических отношений. Основываясь на принципе композициональности (значение предложения составляется путем сложения значений компонентов), лингвисты пытаются отобразить синтаксические связи между значениями слов. Разница между английскими фразами paint a red house (покрась красный дом) и paint a house red (покрась дом красным) синтаксически может интерпретироваться с точки зрения порядка слов: red (красный) - это часть именного сочетания (red house) в первом случае, и независимый член предложения((paint - house - red покрась - дом - красным) в последнем. С точки зрения семантики значимым является то, был ли дом красным до покраски или стал таким только после ее. Сходным образом в романских языках ведет себя прилагательное, позиционируемое семантически значимо. Так в португальском языке um cargo pesado значит тяжелый груз, напротив um pesado cargo означает тяжкую обязанность, задачу или волнение.
Štrukturalizmus má na modernú sémantiku silný vplyv, vníma jazyk ako sieť systematických vzťahov. Jazykovedci, ktorí vychádzajú z princípu kompozicionality (skladateľnosti), sa snažia zmapovať sémantické vzťahy na základe syntaktických vzťahov medzi významami jednotlivých slov. Rozdiel medzi vyjadreniami maľuj červený dom a maľuj dom načerveno sa dá zo syntaktického hľadiska odvodiť z poradia slov: v prvom prípade je slovo červený súčasťou mennej syntagmy (červený dom). V druhom prípade je však príslovkové určenie spôsobu „načerveno” samostatným vetným členom rozvíjajúcim sloveso (maľuj – načerveno). Zo sémantického hľadiska je dôležité, či bol dom červený už pred maľovaním alebo až po ňom. Románske jazyky využívajú rozličné umiestnenie prídavných mien podobným spôsobom, pričom sa zmenou umiestnenia čiastočne mení aj význam výroku. V portugalčine spojenie um cargo pesado znamená ťažký náklad, zatiaľ čo spojenie um pesado cargo znamená náročnú povinnosť, ťažkú úlohu alebo tiesnivú obavu.
Strukturalizem je imel na moderno sematiko močan vpliv in vidi jezike kot mrežo sistemskih odnosov. Lingvisti skušajo na podlagi kompozicijskega principa opredeliti semantične odnose kot sintaktične odnose med besednimi pomeni. Razliko v pomenu med pobarvaj rdečo hišo in pobarvaj hišo rdeče lahko sintaktično sklepamo na podlagi vrstnega reda besed: rdeče je del samostalniške fraze (rdeča hiša) v prvem primeru, medtem ko je v drugem primeru neodvisen stavčni del (pobarvaj - hišo - rdeče). Semantično se nahaja razlika v dejstvu ali je bila hiša rdeča pred ali po barvanju. Podobno tudi romanski jeziki izkoriščajo pridevniško postavitev semantično. Portugalski um cargo pesado pomeni težko breme, medtem ko je um pesado cargo težka dolžnost, naloga ali skrb.
Strukturalismen har haft ett stort inflytande på modern semantik, och ser språket som ett nätverk av systematiska relationer. Utifrån principen om kompositionalitet, försöker lingvister tillordna semantiska relationer till syntaktiska relationer mellan ordbetydelser. Skillnaden mellan måla ett rött hus och måla ett hus rött kan konstateras syntaktiskt utifrån ordföljd: röd är en del av en substantivfras (rött hus) i den första meningen, men en oberoende sats (måla - huset - rött) i den andra. Semantiskt sett ligger skillnaden i om huset är rött redan före eller först efter målningen. På liknande vis utnyttjar romanska språk adjektivets position semantiskt. T.ex. på portugisiska är um cargo pesado en tung last, medan um pesado cargo är en tung plikt, uppgift eller ett bekymmer.
Strukturālisms, kolosāli ietekmējis mūsdienu semantiku, uzskata valodu par sistemātisku sakaru tīklu. Pamatojoties uz kompozicionāla principa, valodnieki cenšas iezīmēt semantiskās attiecības uz sintaktiskām attiecībām starp vārdu nozīmēm. Starpība starp krāsot sarkano māju un krāsot māju sarkani var būt sintaktiski noteikta pēc vārdu secības: sarkana ir pamatdaļa no nominālas vārdkopas (sarkana māja), bet neatkarīgā palīgteikumā (krāsot - māja - sarkani) tā kļūst par palīglocekli. Rezultātā tā semantiski noteic, vai māja ir sarkana pirms krāsošanas, vai tikai pēc tās. Līdzīgi romāņu valodās ir lietojams īpašības vārds, kurš ir semantiski pozicionējams. Šādi, portugāliski um cargo pesado nozīmē smagumu, bet um pesado cargo nozīmē smagu pienākumu, uzdevumu vai uztraukumu.
Is mór é tionchar an structúraíochais ar an tséimeantaic nua-aimseartha, agus féachtar ar theanga mar líonra de chaidrimh chórasacha. Bunaithe ar phrionsabal an chomhshuíomhachais, féachann teangeolaithe le gaolta séimeantacha a mhapáil ar ghaolta comhréire idir bríonna focal. Is féidir an difríocht idir teach a phéinteáil dearg agus teach dearg a phéinteáil {/ i} a thuiscint ó thaobh comhréire as ord na bhfocal: is cuid é {deargde fhrása ainmfhoclach ( teach dearg {/} i) sa chéad cheannr, ach is cuid de chlásal neamhspleách é (péinteáil - teach - dearg) sa dara sampla. Ó thaobh brí, is ionann sin agus cibé an raibh an teach dearg cheana roimh an bpéinteáil nó ná raibh sé ach dearg tar éis na péinteála. Mar an gcéanna, baineann na teangacha Rómánsacha leas as suíomh na haidiachta chun brí a léiriú. Mar sin, i bPortaingéilis is ionann um pesado lasta agus ualach trom, agus um lasta pesado {/} agus dualgas trom, cúram nó imní.
  Semantica, Lessicologia...  
Diversi linguaggi hanno da 2 a 11-12 parole per i colori semplici, essendo il rosso il primo colore ad essere aggiunto al bianco e al nero, seguito da uno o più termini per bluastro-verdastro (Berlin&Kay). Ma non v'è accordo su quali siano esattamente i confini tra i colori.
A case in point are color terms - despite of having biologically identical visual systems, humans disagree about how to divide the natural colour continuum into discrete, named colors. Different languages have between 2 and 11-12 simple color words, with red being the first to be added to simple black and white, followed by one or more terms for bluish-greenish (Berlin & Kay). But nobody agrees where the borders are. Welsh, for instance, has one word, glass, covering most of English blue/green, while Russian, on the other hand, subdivides blue into dark sinij and light golubojshades. And the descriptive logic in idioms is even worse: black eyes from an English football fight, for instance, will be diagnosed as Blaues Auge after a rematch in Germany. So, which colour is the correct diagnosis? We simply have to accept that meaning is usage within a (conventionalized) system of language, as Wittgenstein would put it. Therefore, a relative peace of mind arrived in linguistics with Saussure's distinction between signifiant and signifié: The sign is independent of its meaning. (See also Language and Thought)
Les termes pour désigner les couleurs sont un bon exemple. Bien qu’ils aient un système visuel biologiquement identique, les humains ne divisent pas tous de la même manière le spectre des couleurs en couleurs distinctes qui portent des noms. Le nombre de mots de base pour désigner les couleurs varie de 2 à 11 ou 12 selon les langues, le rouge étant la première couleur ajoutée à la simple distinction entre le noir et le blanc, suivie par un ou plusieurs termes pour les tons bleu-vert (Berlin & Kay). Mais personne n’est d’accord sur les limites précises. En gallois, par exemple, le mot glass recouvre une grande partie de ce que le français et l’anglais qualifient de bleu et vert, tandis que le russe subdivise le bleu en bleu foncé sinij et bleu clair goluboj. Et la logique descriptive des idiomes est encore pire : un œil au beurre noir sera qualifié d’« œil noir » (black eye) après une bagarre dans un match de football anglais, alors que ce sera un « œil bleu » (blaues Auge) après la revanche en Allemagne. Dans ce cas, quelle couleur est le diagnostic correct ? Il faut simplement accepter que, comme le dirait Wittgenstein, le sens correspond à l’usage dans le système (conventionnalisé) d’une langue. Les linguistes ont donc retrouvé une certaine tranquillité d’esprit grâce à la distinction de Saussure entre signifiant et signifié : le signe est indépendant de sa signification. (Voir aussi Langage et pensée.)
Ein herausragendes Beispiel sind Bezeichnungen für Farben. Obsohl wir Menschen identische biologische Anlagen für das Sehen haben, unterscheiden wir uns darin, wie wir das natürliche Farbenkontinuum aufteilen in unterschiedlich benannte Farben. Verschiedenen Sprachen haben zwischen 2 und 11-12 einfache Farbbezeichnungen, wobei Rot die erste ist, die zu dem bloßen Schwarz-Weiß hinzukommt, gefolgt von einem oder mehreren Ausdrücken für Bläulich-Grünlich (Berlin & Kay). Aber es gibt keine Übereinstimmung darüber, wo die Grenzen sind. Walisisch zum Beispiel hat ein Wort glass, das den größten Teil des englischen "blue/green" abdeckt, während Russisch auf der anderen Seite Blau in dunkle sinij und helle goluboj Töne unterteilt. Und die beschreibende Logik in den Redewendungen ist noch schlimmer: black eyes von einem englischen Fussballwettkampf zum Beispiel wird nach dem Rückspiel in Deutschland als ein blaues Auge diagnostiziert. Also, welche Farbe ist die richtige Diagnose? Wir haben einfach hinzunehmen, dass die Bedeutung eine Gewohnheit innerhalb des (konventionellen) Sprachsystems ist, wie Wittgenstein es ausdrücken würde. Deswegen gelangte man zu einer relativen Gelassenheit in der Sprachwissenschaft durch de Saussures Unterscheidung zwischen Bezeichnendem (signifiant) und Bezeichnetem (signifié): Die Bezeichnung ist unabhängig von seiner Bedeutung. (Siehe auch Sprache und Denken)
Un caso interesante son los términos utilizados para denominar los colores - a pesar de tener sistemas visuales idénticos, los humanos no se ponen de acuerdo a la hora de clasificar el cotinuum natural de color en nombres de colores. Algunas lenguas tienen entre 2 y 11-12 palabras para los colores simples, siendo el rojo, el primero en ser añadido al negro y al blanco, seguidos por uno o más términos para los azulados-verdosos (Berlin&Kay). Pero no hay acuerdo en lo que se refiere a las fronteras entre unos y otros. El galés, por ejemplo, tiene una palabra glass que cubriría la mayor parte de los "blue/green"(azules-verdes) ingleses. Mientras que el ruso divide el azul en claro goluboj y oscuro {sinji}. Y la lógica descriptiva de los modismos es todavía peor: la expresión inglesa black eyes utilizada durante un enfrentamiento de fútbol será transformada en Blaues Auge en un partido de vuelta en Alemania. Por tanto,¿qué color es la diagnosis correcta?. Simplemente, tenemos que aceptar que el significado es el uso dentro de un sistema lingüístico (convencionalizado), como ya dijo Wittgenstein. De todas maneras, la Lingüística se queda mucho más tranquila cuando aparece Saussure y su distinción entre {significante} y {significado}: el signo es independiente de su significado. (Ver también Lengua y Pensamiento)
Een goed voorbeeld hiervan zijn kleurtermen - Hoewel mensen een biologisch identiek visueel systeem hebben, zijn ze het oneens over het verdelen van het natuurlijke kleurencontinuüm in afzonderlijke, benoemde kleuren. Verschillende talen hebben van 2 tot 11-12 eenvoudige woorden voor kleuren, waarbij rood als eerste wordt toegevoegd aan het onderscheid tussen zwart en wit, gevolgd door één of meer woorden voor blauwachtig-groenachtig (Berlin & Kay). Maar niemand is het eens over waar de grenzen liggen tussen de kleuren. Het Welsh, bijvoorbeeld, heeft een woord, glass, dat het grootste deel van het Engelse blauw en groen omvat, terwijl het Russisch blauw onderverdeelt in donkere sinij en lichte goluboj tinten. En de beschrijvende logica van idiomen is nog erger: black eyes na een Engels voetbalgevecht, bijvoorbeeld, zullen worden gediagnosticeerd als blaues Auge na een terugmatch in Duitsland. Welke kleur is dan de juiste diagnose? We moeten gewoon aanvaarden dat betekenis een gebruik is binnen een (geconventionaliseerd) taalsysteem, zoals Wittgenstein zou zeggen. Daarom kwam er een relatieve rust in de taalkunde met Saussure's onderscheid tussen signifiant en signifié: Het teken is onafhankelijk van de betekenis ervan. (Zie ook Taal en denken)
Пример в това отношение са термините за цветове - въпреки че имат биологично идентични зрителни системи, хората не постигат съгласие по въпроса как естественият цветен континуум да се раздели на елементи, наречени цветове. Различните езици имат между 2 и 11-12 прости думи за цветове, червен е първият, който се добавя към обикновеното черно и бяло, последван от една или повече думи за синьо-зеленикаво (Берлин и Кей). Но няма съгласие къде са границите. Уелският, например, има една дума, glass, обхващаща по-голямата част английското синьо/зелено, докато руският, от друга страна, разделя синьото на тъмносиньо sinij и светлосиньо goluboj. А описателната логиката в идиомите е дори по-лоша: black eyes (черни очи) от английска футболна битка, например, ще бъдат диагностицирани като Blaues Auge (синьо око) след реванша в Германия. Така че кой цвят е най-правилната диагноза? Ние просто трябва да приемем, че смисълът е използване в рамките на една (условна) система на езика, както би казал Витгенщайн. Затова относителен мир в лингвистиката се установява, сле като Сосюр въвежда разликата между signifiant (означаващо) и signifié (означаване): Знакът е независим от неговия смисъл. (Виж също Език и мислене)ght)
Posebno su dobar primjer riječi za boje. Iako imaju biološki identične sisteme vida, ljudi imaju različite ideje o tome kako podijeliti prirodni kontinuitet svjetlosnog spektra po bojama. Različiti jezici imaju od 2 do 11-12 riječi za osnovne boje, pri čemu je crvena prva koja se pojavljuje uz razlikovanje crne i bijele a slijedi je jedna od više riječi za plavo-zeleni dio spektra (Berlin & Kay). No nema suglasja o tome gdje su ekzaktne granice među bojama. Velški jezik, na primjer, ima jednu riječ glass koja pokriva najveći dio engleske plave i zelene, dok ruski, na drugoj strani, ima još i podjelu plave na tamnu i svjetlu nijansu, sinij i goluboj. Kod opisne logike različitih idioma je još groznije - black eyes (crne oči) je izraz poslije nogometne utakmice a na njemačkom će to biti Blaues Auge (plavo oko). Dakle, koja boja predstavlja pravu dijagnozu? Moramo jednostavno prihvatiti da je značenje upotreba unutar jezičnog sistema a to je konvencija (dogovor), kako bi rekao Wittgenstein. Zato je došao relativni mir u lingvistiku pojavom De Saussurea koji razlikuje između signifiant (označitelj) i signifié (označeno): Znak je neovisan od svog značenja (Vidi i: Lingvo kaj Penso) (Jezik i misao)
Et godt eksempel er farveord - på trods af at være udstyret med de samme synssystemer, er mennesker nemlig ret uenige når det gælder om at opdele det naturlige farvekontinuum i separate farvekategorier. Forskellige sprog har mellem 2 og 11-12 ikke-sammensatte farveord, med rød som første kategori der føjes til en simpel sort-hvid distinktion, efterfulgt af et eller flere udtryk for blå-grøn (Berlin & Kay). Men sprogene er bare ikke enige i hvor grænserne går. Valisisk, for eksempel, har eet ord, glass, der dækker det meste af {dansk} blå/grøn, mens russisk, på den anden side, underopdeler blå i mørkeblå sinij og lyseblå goluboj nuancer. Og det står endnu værre til med den deskriptive logik i faste vendinger og talemåder: black eyes ("sort øje") fra et engelsk fodboldbølle-slagsmål vil således blive diagnosticeret som Blaues Auge ("blåt øje") efter revanchekampen i Tyskland. Men er een beskrivelse mere "korrekt" end en anden? Nej, vi bliver simpelthen nødt til at acceptere, at betydning og mening langt hen ad vejen er et rent sprogligt (konventionsdrevet) system, som filosofen Wittgenstein ville kalde det. Derfor kom der mere ro i de lingvistiske sind, da Saussure introducerede forskellen mellem signifiant og signifié: Dvs. tegnet er uafhængigt af sin betydning. (Jf. også Sprog og tanke)
Siin on asjakohane mainida värvide nimetusi - kuigi inimestel on bioloogiliselt identne nägemismeel, on neil lahkarvamusi, kuidas jaotada looduslik värvigamma eraldiseisvateks värvideks, millest igaühel on nimi. Erinevatel keeltel on kaks kuni 11-12 lihtsat sõna värvide kohta, lihtlabasele mustale ja valgele lisatakse kõigepealt punane, seejärel ühe või mitme variandina sinakas-rohekas (Berlin & Kay). Piiride üle aga käivad vaidlused. Kõmri keeles näiteks on üks sõna, glass, mis hõlmab enamikku inglise keele sinisest-rohelisest, vene keel seevastu eristab sinise tumedat sinij ja heledat goluboj varjundit. Ja deskriptiivne loogika idioomides on veelgi hullem: näiteks black eyes (mustad silmad) inglise jalgpallimatšis diagnoositakse kui Blaues Auge (sinised silmad) pärast uut kohtumist Saksamaal. Missugune värv on siis õige? Meil tuleb lihtsalt omaks võtta, et tähendust käsitletakse(konventsionaliseerunud) keelesüsteemi sees, nagu Wittgenstein ütleks.Seetõttu leidsid keeleteadlased suhtelise meelerahu ühes Saussure'i signifiant ja signifié eristusega: Märk on oma tähendusest sõltumatu. (Vaata ka Keel ja mõte)
A színnevek egy jó példa - annak ellenére, hogy biológiailag ugyanolyan látási rendszerrel rendelkezünk, az emberek másképpen osztják fel a természetes színkontinuumot különböző színekre. Különböző nyelveknek 2 és 11-12 közötti alapszínnevük van, a fekete és fehér megkülönböztetés után először a pirost veszik figyelembe, majd a kéket és a zöldet (melyek egybe is eshetnek) (Berlin & Kay). De nincs megegyezés, hol vannak a színek között a határok. A welesi nyelvben pl. egy szó glass van a kékre és zöldre, az oroszban pedig külön szó van a sötét sinij és világos kékre goluboj. A színekre vonatkozó - mindennapi logikát tükröző - kifejezések még jobban különböznek: egy harcos futballmeccs eredménye az angolban black eyes (fekete szemek: véraláfutás), a német visszavágón mint Blaues Auge (kék szemek) jelennek meg. Szóval melyik szín a helyes diagnózis? Egyszerűen el kell fogadnunk, hogy a jelentés a (konvencionális) nyelvrendszerben történő használat, ahogy Wittgenstein mondaná. Viszonylagos béke született a nyelvészetben, amikor Saussure megkülönböztette a jelölőt (signifiant) a jelölttől (signifié): a jel független a jelentésétől (l. Nyelv és gondolkodás.)
Jeigu žiūrėsim spalvų apibrėžimus, tai nepaisant to, kad biologiškai visi turime vienodą regėjimo sistemą, neturime vieningo natūralaus spalvų elementų spektro, vadinamų spalvomis, apibrėžimo. Skirtingose kalbose yra nuo dviejų iki 11-12 paprastų žodžių spalvos apibrėžimui, pradedant raudona, prie kurios galima pridėti tokias paprastas spalvas kaip juoda ir balta, ir užbaigti labiau sudėtinga melsvai-žalia (Berlin ir Key). Bet nėra vieningos nuomonės dėl apibrėžimo ribų. Valų kalboje yra vienas žodis glass, apibrėžiantys daugumą reikšmių mėlynai/žalio anglų kalboje, tuo tarpu rusų, angliškajį {Blue} atitinka du atspalviai - tamsiai {mėlynas} ir labiau šviesus {žydras}. O aprašomų idiomų logika ir dar sunkiau suvokiama: black eyes ("mėlynė po akim", pažodžiui verčiant skamba, kaip "juoda akis"), po Anglijos futbolo sirgalių muštynių, po revanšo Vokietijoje bus diagnozuotas kaip Blaues Auge (kaip ir rusų kalboje bus susietas su mėlyna). Tai kokia spalva bus teisinga? Mums telieka sutikti, kad reikšmė yra konkrečiai (konvencionaliai) naudojama kalbos sistemos, kaip tai nustatė Vitgenšteinas. Ryšium su tuo santykinė taika įsivyravo atėjus Sossiurui, kuris įvedė skirtumus tarp {reiškiančiu} (signifiant) ir {išreiškiamu} (signifie): Ženklas nepriklauso nuo jo reikšmės. (žr. taip pat Kalba ir Mąstymas )
Dobry przykład konwencjonalności stanowią nazwy kolorów – mimo iż biologicznie wszyscy ludzie mają identyczny zmysł wzroku, w podziale kontinuum barw na oddzielne, nazwane kolory istnieją znaczące rozbieżności między językami. Języki zawierają od 2 do 11-12 podstawowych nazw kolorów, od prostego podziału na czarny i biały, poprzez dodanie do niego nazwy barwy czerwonej, i dalsze wzbogacanie słownictwa za pomocą jednej lub więcej nazw dla niebiesko-zielonej części widma barw (Berlin & Kay). Nie ma jednak zgodności co do granic. W języku walijskim jeden wyraz, glass, pokrywa większość znaczeń kryjących się pod angielskimi wyrazami blue i green czy, odpowiednio, polskimi niebieski i zielony. Z drugiej strony, w języku rosyjskim niebieski kolor dzieli się na 2 odcienie o odrębnych nazwach: (niebieski) ciemny – sinij i (niebieski) jasny – goluboj. Jeszcze większe kłopoty są z logicznym tłumaczeniem idiomów: black eyes (podbite oczy, dosłownie „czarne oczy”) wyniesione z walki podczas meczu rozgrywanego w Anglii, zostaną zdiagnozowane jako Blaues Auge (niebieskie oczy), jeśli pojawią się po rewanżowym meczu w Niemczech. Zatem który kolor jest w tym przypadku właściwy? Musimy po prostu zaakceptować fakt, że znaczenie, jak powiedziałby Wittgenstein, funkcjonuje wewnątrz skonwencjonalizowanego, czyli arbitralnego systemu językowego. Dlatego dość dogodne wydaje się rozwiązanie, polegające na wprowadzonym przez de Saussure’a podziale na signifiant i signifié: znak jest niezależny od swojego znaczenia. (Patrz także Język i myśl).
Un exemplu remarcabil sunt denumirile pentru culori. Deși noi, oamenii, avem același sistem biologic identic pentru vedere, ne deosebim cum împărțim continuum-ul culorilor natural, în culori numite diferit. Limbile diferite au între 2 și 11-12 denumiri simple de culori, unde roșu este prima, care se adaugă la alb-negru, urmată de una sau mai multe expresii pentru tonuri de albastru-verde (Berlin & Kay). Dar nimeni nu este de acord asupra limitelor precise. În galeză, de exemplu, cuvântul glass, care acoperă cea mai mare parte a englezescului"blue/green", în timp ce rusa împarte pe de altă parte albastru în tonuri închisesinij sau luminoase/deschisegoluboj. Și logica descriptivă în expresii e și mai rea: black eyes de la o competiție de fotbal englezească de exemplu devine după meciul retur în Germania diagnosticat ca fiind un ochi albastru. Așadar, care culoare este diagnosticul corect? Trebuie să acceptăm faptul pur și simplu, cum ar spune Wittgenstein, sensul corespunde întrebuințării în sistemul (convenționalizat) al unei limbi. Lingviștii au regăsit totuși o relativă acalmie prin diferențierea lui Saussure între semnificant signifiant și semnificatsignifié : semnul este independent de semnificația sa.(Vezi, de asemenea Limbaj și gândire.)
Если коснемся обозначения цветов, то, несмотря на одинаковые с биологической точки зрения системы зрения, люди не едины в том, как различать естественные спектр цветов на отдельные элементы, называемые цветом. В различных языках имеется от двух до 11-12 простых слов для обозначения цвета, начиная с красного, к которому можно добавить такие простые цвета как черный и белый и заканчивая более сложными, как голубовато-зеленый (Берлин и Кей). Но нет единого мнения по поводу границ. В валлийском, напротив есть одно слово, glass, покрывающее большинство значений синего/зеленого в английском, между тем, в русском, английскому blue соответствуют два оттенка - темный sinij и более светлый goluboj. А описательная логика идиом и того хуже: black eyes после драки английских футбольных фанатов (синяк под глазом, что дословно по английски звучит как "черный глаз"), после реванша в Германии будет диагностирован как Blaues Auge (как и в русском он будет связан с синим цветом). Так какой же цвет будет правильным диагнозом? Нам просто остается принять, что значение - это конкретный узус (конвенционализированной) системы языка, как бы это определил Виттгенштейн. По этому вопросу относительный мир воцарился в лингвистике с приходом Соссюра, который ввел различие между означающим signifiant и означаемым signifié: Знак не зависим от его значения. (см. также Язык и мышление)
Typickým príkladom rozdielneho prístupu je označovanie farieb – napriek tomu, že z biologického hľadiska sú naše systémy zrakového vnímania identické, v otázke rozdelenia spojitého farebného spektra na jednotlivé farby s príslušnými pomenovaniami sa zjednotiť nedokážeme. Rozličné jazyky rozlišujú od 2 do 11 – 12 označení základných farieb, pričom k jednoduchému čierno-bielemu deleniu sa ako prvá pridáva červená a za ňou nasleduje jeden alebo viacero výrazov pre farby modrého až zeleného odtieňa (Berlin & Kay). Máme tiež rozdielne názory na to, kde končí jedna farba a kde začína druhá. Vo waleštine slúži výraz glass na označenie prevažnej časti farebného spektra, pre ktorú má angličtina výrazy blue/green (modrá/zelená). Naopak, ruština rozdeľuje modrú na tmavomodrú a bledomodrú (sinij a goluboj). Deskriptívna logika idiómov je ešte komplikovanejšia – napríklad anglické spojenie black eyes (doslovný preklad „čierne oči“ s významom „modrina pod okom“), ktoré vzniknú napr. po bitke futbalových fanúšikov, sa v nemčine označujú ako blaues Auge („modré oči“). Akú má teda modrina vlastne farbu? Ako naznačil už L. Wittgenstein, neostáva nám iné než akceptovať význam na základe používania daného výrazu v rámci ustáleného jazykového systému. Názorové nezhody v lingvistike sa podarilo trochu zjednotiť až F. de Saussurovi, ktorý odlíšil významové zložky signifiant (označujúce) a signifié (označované). Znak je podľa neho nezávislý od významu, ktorý označuje, je arbitrárny (pozri tiež Language and Thought).
Dober primer tega so izrazi za barve - čeprav imamo ljudje biološko identične vizualne sisteme, se ne strinjamo glede tega, kako razdeliti barvni kontinuum v posamezne, ločeno poimenovane barve. Različni jeziki imajo od dveh in do 11 oziroma 12 besedam za osnovne barve, pri tem pa je rdeča prva, ki se doda k preprostemu črno-belemu razlikovanju, naslednja je modro-zelena (Berlin & Kay). Vendar se nihče ne strinja glede tega, kje so pri tem meje. Valižanski jezik ima na primer eno besedo, glass, ki obsega angleško zeleno in modro, medtem ko pozna po drugi strani ruščina razlikovanje med temno sinij in svetlo goluboj modro barvo. Opisna logika v pregovorih pa je še hujša - black eyes (črne oči), ki so si jih navijači pridobili med angleško nogometno tekmo, bodo po povratni tekmi v Nemčiji diagnosticirane kot Blaues Auge (modro oko). Katera barva je torej pravilna diagnoza? Preprosto moramo sprejeti dejstvo, da je pomen uporaba znotraj (konvencionaliziranega) sistema jezika, kot bi rekel Wittgenstein. Zaradi tega so se duhovi znotraj lingvistike nekoliko pomirili, ko se je pojavilo Sausserjevo razlikovanje med signifiant in signifié: Znak je neodvisen od svojega pomena. (Glej tudi Jezik in misel).
Ett typexempel är färgterminologi - trots att människor har biologiskt identiska visuella system, är man oense om hur man delar in den naturliga färgskalan i diskreta, namngivna färger. Olika språk har mellan 2 och 11-12 enkla färgord, och röd är den första färgen som läggs till efter svart och vitt, följt av ett eller flera ord för för blå-/grönaktig (Berlin & Kay). Men ingen är ense om var gränserna ska dras. Walesiska, till exempel, har ett ord, glass , som täcker de flesta av engelskans blå och gröna färgord, medan ryska, å andra sidan, delar upp blått i mörka sinij och ljusa goluboj nyanser. Och den deskriptiva logiken i idiomatiska uttryck är ännu värre: black eyes från en engelsk fotbollsmatch, till exempel, skulle diagnostiseras som Blaues Auge (blåtira) efter en returmatch i Tyskland. Så, vilken färg är rätt diagnos? Vi måste helt enkelt acceptera att betydelsen utgörs av språkanvändning inom ett (konventionaliserat) språksystem, som Wittgenstein skulle ha uttryckt det . Därför lugnade debatten ned sig inom lingvistik i och med Saussures distinktion mellan signifiant och signifié: Tecknet är oberoende av dess betydelse. (Se även Språk och tanke.)
Spilgts piemērs ir krāsu nosaukumi — neskatoties uz bioloģiski identisko redzes sistēmu, cilvēki nav vienprātīgi par to, kā sadalīt dabīgu krāsu kontinuumu uz atsevišķām, nosauktām krāsām. Dažādās valodās eksistē no 2 līdz 11-12 vienkāršo krāsu nosaukumu, sarkanā ir pirmā, kuru pievieno vienkāršai melnai un baltai, tām seko viens vai vairāki nosaukumi zilgani zaļai krāsai (Berlins un Kejs). Taču nav vienošanās par krāsu spektra sadalījuma robežām. Piemēram, velsiešu valodā ir viens vārds glass, apzīmējošs visas krāsas angļu zilas/zaļas krāšu spektrā, bet no citas puses krievu valodā zila ir pārdalīta uz tumšo sinij un gaišo goluboj toņiem. Idiomu aprakstošā loģika ir vēl dīvaināka: piemēram, melnas acis (zilums zem acs) pēc angļu futbola kautiņa būs nosauktas par zilo aci pēc revanša Vācijā. Un tā, kura "diagnoze" ir precīzāka? Vitgenšteins būtu ieteicis mums vienkārši pieņemt lietojamo nozīmi (konvencionālā) valodas sistēmā. Galu galā relatīvs domu miers valodniecībā ir nācis ar Sosīra {apzīmētāja} un {apzīmējamā} atšķiršanu: Zīme ir neatkarīga no tās nozīmes. (Sk. Domāšana un runa)
Sampla maith is ea téarmaí ar dhathanna - in ainneoin gurb ionann córais amhairc bhitheolaíoch an uile dhuine, ní aontaíonn daoine faoi conas an leanúntas nádúrtha dathanna a roinnt ina ndathanna ainmnithe. Bíonn idir 2 fhocal agus 11-12 fhocal shimplí ar dhathanna ag teangacha éagsúla, agus is é dearg an chéad cheann a chuirtear leis na dathanna simplí dubh agus bán, ina dhiaidh sin bíonn téarma nó níos mó ar ghorm-uaine (Berlin & Kay). Ach ní aontaíonn aon duine faoi ionad na dteorainneacha. Ag am mBreatnais, mar shampla, tá focal amháin, {glas}, a chlúdaíonn formhór blue/green an Bhéarla, agus os a choinne sin foroinneann an Rúisis gorm isteach ina n-imireacha dúghorma sinij agus gealghorma goluboj. Agus is measa fós loighic thuairisciúil na nathanna cainte: athraíonn black man an Bhéarla, mar shampla, gofear gorm na Gaeilge. Mar sin, cén dath atá ceart? Ní mór dúinn glacadh leis ná fuil sa bhrí ach úsáid laistigh de chóras (coinbhinsiúnaithe) teanga, mar a déarfadh​​ Wittgenstein. Dá bhrí sin, d'fhill suaimhneas intinne áirithe sa teangeolaíocht le hidirdhealú Saussure idir signifiant agus signifié: bíonn an comhartha neamhspleách ar a bhrí. (Féach freisin Urlabhra agus Machnamh)
  Semantica, Lessicologia...  
Diversi linguaggi hanno da 2 a 11-12 parole per i colori semplici, essendo il rosso il primo colore ad essere aggiunto al bianco e al nero, seguito da uno o più termini per bluastro-verdastro (Berlin&Kay). Ma non v'è accordo su quali siano esattamente i confini tra i colori.
A case in point are color terms - despite of having biologically identical visual systems, humans disagree about how to divide the natural colour continuum into discrete, named colors. Different languages have between 2 and 11-12 simple color words, with red being the first to be added to simple black and white, followed by one or more terms for bluish-greenish (Berlin & Kay). But nobody agrees where the borders are. Welsh, for instance, has one word, glass, covering most of English blue/green, while Russian, on the other hand, subdivides blue into dark sinij and light golubojshades. And the descriptive logic in idioms is even worse: black eyes from an English football fight, for instance, will be diagnosed as Blaues Auge after a rematch in Germany. So, which colour is the correct diagnosis? We simply have to accept that meaning is usage within a (conventionalized) system of language, as Wittgenstein would put it. Therefore, a relative peace of mind arrived in linguistics with Saussure's distinction between signifiant and signifié: The sign is independent of its meaning. (See also Language and Thought)
Les termes pour désigner les couleurs sont un bon exemple. Bien qu’ils aient un système visuel biologiquement identique, les humains ne divisent pas tous de la même manière le spectre des couleurs en couleurs distinctes qui portent des noms. Le nombre de mots de base pour désigner les couleurs varie de 2 à 11 ou 12 selon les langues, le rouge étant la première couleur ajoutée à la simple distinction entre le noir et le blanc, suivie par un ou plusieurs termes pour les tons bleu-vert (Berlin & Kay). Mais personne n’est d’accord sur les limites précises. En gallois, par exemple, le mot glass recouvre une grande partie de ce que le français et l’anglais qualifient de bleu et vert, tandis que le russe subdivise le bleu en bleu foncé sinij et bleu clair goluboj. Et la logique descriptive des idiomes est encore pire : un œil au beurre noir sera qualifié d’« œil noir » (black eye) après une bagarre dans un match de football anglais, alors que ce sera un « œil bleu » (blaues Auge) après la revanche en Allemagne. Dans ce cas, quelle couleur est le diagnostic correct ? Il faut simplement accepter que, comme le dirait Wittgenstein, le sens correspond à l’usage dans le système (conventionnalisé) d’une langue. Les linguistes ont donc retrouvé une certaine tranquillité d’esprit grâce à la distinction de Saussure entre signifiant et signifié : le signe est indépendant de sa signification. (Voir aussi Langage et pensée.)
Ein herausragendes Beispiel sind Bezeichnungen für Farben. Obsohl wir Menschen identische biologische Anlagen für das Sehen haben, unterscheiden wir uns darin, wie wir das natürliche Farbenkontinuum aufteilen in unterschiedlich benannte Farben. Verschiedenen Sprachen haben zwischen 2 und 11-12 einfache Farbbezeichnungen, wobei Rot die erste ist, die zu dem bloßen Schwarz-Weiß hinzukommt, gefolgt von einem oder mehreren Ausdrücken für Bläulich-Grünlich (Berlin & Kay). Aber es gibt keine Übereinstimmung darüber, wo die Grenzen sind. Walisisch zum Beispiel hat ein Wort glass, das den größten Teil des englischen "blue/green" abdeckt, während Russisch auf der anderen Seite Blau in dunkle sinij und helle goluboj Töne unterteilt. Und die beschreibende Logik in den Redewendungen ist noch schlimmer: black eyes von einem englischen Fussballwettkampf zum Beispiel wird nach dem Rückspiel in Deutschland als ein blaues Auge diagnostiziert. Also, welche Farbe ist die richtige Diagnose? Wir haben einfach hinzunehmen, dass die Bedeutung eine Gewohnheit innerhalb des (konventionellen) Sprachsystems ist, wie Wittgenstein es ausdrücken würde. Deswegen gelangte man zu einer relativen Gelassenheit in der Sprachwissenschaft durch de Saussures Unterscheidung zwischen Bezeichnendem (signifiant) und Bezeichnetem (signifié): Die Bezeichnung ist unabhängig von seiner Bedeutung. (Siehe auch Sprache und Denken)
Un caso interesante son los términos utilizados para denominar los colores - a pesar de tener sistemas visuales idénticos, los humanos no se ponen de acuerdo a la hora de clasificar el cotinuum natural de color en nombres de colores. Algunas lenguas tienen entre 2 y 11-12 palabras para los colores simples, siendo el rojo, el primero en ser añadido al negro y al blanco, seguidos por uno o más términos para los azulados-verdosos (Berlin&Kay). Pero no hay acuerdo en lo que se refiere a las fronteras entre unos y otros. El galés, por ejemplo, tiene una palabra glass que cubriría la mayor parte de los "blue/green"(azules-verdes) ingleses. Mientras que el ruso divide el azul en claro goluboj y oscuro {sinji}. Y la lógica descriptiva de los modismos es todavía peor: la expresión inglesa black eyes utilizada durante un enfrentamiento de fútbol será transformada en Blaues Auge en un partido de vuelta en Alemania. Por tanto,¿qué color es la diagnosis correcta?. Simplemente, tenemos que aceptar que el significado es el uso dentro de un sistema lingüístico (convencionalizado), como ya dijo Wittgenstein. De todas maneras, la Lingüística se queda mucho más tranquila cuando aparece Saussure y su distinción entre {significante} y {significado}: el signo es independiente de su significado. (Ver también Lengua y Pensamiento)
Een goed voorbeeld hiervan zijn kleurtermen - Hoewel mensen een biologisch identiek visueel systeem hebben, zijn ze het oneens over het verdelen van het natuurlijke kleurencontinuüm in afzonderlijke, benoemde kleuren. Verschillende talen hebben van 2 tot 11-12 eenvoudige woorden voor kleuren, waarbij rood als eerste wordt toegevoegd aan het onderscheid tussen zwart en wit, gevolgd door één of meer woorden voor blauwachtig-groenachtig (Berlin & Kay). Maar niemand is het eens over waar de grenzen liggen tussen de kleuren. Het Welsh, bijvoorbeeld, heeft een woord, glass, dat het grootste deel van het Engelse blauw en groen omvat, terwijl het Russisch blauw onderverdeelt in donkere sinij en lichte goluboj tinten. En de beschrijvende logica van idiomen is nog erger: black eyes na een Engels voetbalgevecht, bijvoorbeeld, zullen worden gediagnosticeerd als blaues Auge na een terugmatch in Duitsland. Welke kleur is dan de juiste diagnose? We moeten gewoon aanvaarden dat betekenis een gebruik is binnen een (geconventionaliseerd) taalsysteem, zoals Wittgenstein zou zeggen. Daarom kwam er een relatieve rust in de taalkunde met Saussure's onderscheid tussen signifiant en signifié: Het teken is onafhankelijk van de betekenis ervan. (Zie ook Taal en denken)
Пример в това отношение са термините за цветове - въпреки че имат биологично идентични зрителни системи, хората не постигат съгласие по въпроса как естественият цветен континуум да се раздели на елементи, наречени цветове. Различните езици имат между 2 и 11-12 прости думи за цветове, червен е първият, който се добавя към обикновеното черно и бяло, последван от една или повече думи за синьо-зеленикаво (Берлин и Кей). Но няма съгласие къде са границите. Уелският, например, има една дума, glass, обхващаща по-голямата част английското синьо/зелено, докато руският, от друга страна, разделя синьото на тъмносиньо sinij и светлосиньо goluboj. А описателната логиката в идиомите е дори по-лоша: black eyes (черни очи) от английска футболна битка, например, ще бъдат диагностицирани като Blaues Auge (синьо око) след реванша в Германия. Така че кой цвят е най-правилната диагноза? Ние просто трябва да приемем, че смисълът е използване в рамките на една (условна) система на езика, както би казал Витгенщайн. Затова относителен мир в лингвистиката се установява, сле като Сосюр въвежда разликата между signifiant (означаващо) и signifié (означаване): Знакът е независим от неговия смисъл. (Виж също Език и мислене)ght)
Posebno su dobar primjer riječi za boje. Iako imaju biološki identične sisteme vida, ljudi imaju različite ideje o tome kako podijeliti prirodni kontinuitet svjetlosnog spektra po bojama. Različiti jezici imaju od 2 do 11-12 riječi za osnovne boje, pri čemu je crvena prva koja se pojavljuje uz razlikovanje crne i bijele a slijedi je jedna od više riječi za plavo-zeleni dio spektra (Berlin & Kay). No nema suglasja o tome gdje su ekzaktne granice među bojama. Velški jezik, na primjer, ima jednu riječ glass koja pokriva najveći dio engleske plave i zelene, dok ruski, na drugoj strani, ima još i podjelu plave na tamnu i svjetlu nijansu, sinij i goluboj. Kod opisne logike različitih idioma je još groznije - black eyes (crne oči) je izraz poslije nogometne utakmice a na njemačkom će to biti Blaues Auge (plavo oko). Dakle, koja boja predstavlja pravu dijagnozu? Moramo jednostavno prihvatiti da je značenje upotreba unutar jezičnog sistema a to je konvencija (dogovor), kako bi rekao Wittgenstein. Zato je došao relativni mir u lingvistiku pojavom De Saussurea koji razlikuje između signifiant (označitelj) i signifié (označeno): Znak je neovisan od svog značenja (Vidi i: Lingvo kaj Penso) (Jezik i misao)
Et godt eksempel er farveord - på trods af at være udstyret med de samme synssystemer, er mennesker nemlig ret uenige når det gælder om at opdele det naturlige farvekontinuum i separate farvekategorier. Forskellige sprog har mellem 2 og 11-12 ikke-sammensatte farveord, med rød som første kategori der føjes til en simpel sort-hvid distinktion, efterfulgt af et eller flere udtryk for blå-grøn (Berlin & Kay). Men sprogene er bare ikke enige i hvor grænserne går. Valisisk, for eksempel, har eet ord, glass, der dækker det meste af {dansk} blå/grøn, mens russisk, på den anden side, underopdeler blå i mørkeblå sinij og lyseblå goluboj nuancer. Og det står endnu værre til med den deskriptive logik i faste vendinger og talemåder: black eyes ("sort øje") fra et engelsk fodboldbølle-slagsmål vil således blive diagnosticeret som Blaues Auge ("blåt øje") efter revanchekampen i Tyskland. Men er een beskrivelse mere "korrekt" end en anden? Nej, vi bliver simpelthen nødt til at acceptere, at betydning og mening langt hen ad vejen er et rent sprogligt (konventionsdrevet) system, som filosofen Wittgenstein ville kalde det. Derfor kom der mere ro i de lingvistiske sind, da Saussure introducerede forskellen mellem signifiant og signifié: Dvs. tegnet er uafhængigt af sin betydning. (Jf. også Sprog og tanke)
Siin on asjakohane mainida värvide nimetusi - kuigi inimestel on bioloogiliselt identne nägemismeel, on neil lahkarvamusi, kuidas jaotada looduslik värvigamma eraldiseisvateks värvideks, millest igaühel on nimi. Erinevatel keeltel on kaks kuni 11-12 lihtsat sõna värvide kohta, lihtlabasele mustale ja valgele lisatakse kõigepealt punane, seejärel ühe või mitme variandina sinakas-rohekas (Berlin & Kay). Piiride üle aga käivad vaidlused. Kõmri keeles näiteks on üks sõna, glass, mis hõlmab enamikku inglise keele sinisest-rohelisest, vene keel seevastu eristab sinise tumedat sinij ja heledat goluboj varjundit. Ja deskriptiivne loogika idioomides on veelgi hullem: näiteks black eyes (mustad silmad) inglise jalgpallimatšis diagnoositakse kui Blaues Auge (sinised silmad) pärast uut kohtumist Saksamaal. Missugune värv on siis õige? Meil tuleb lihtsalt omaks võtta, et tähendust käsitletakse(konventsionaliseerunud) keelesüsteemi sees, nagu Wittgenstein ütleks.Seetõttu leidsid keeleteadlased suhtelise meelerahu ühes Saussure'i signifiant ja signifié eristusega: Märk on oma tähendusest sõltumatu. (Vaata ka Keel ja mõte)
A színnevek egy jó példa - annak ellenére, hogy biológiailag ugyanolyan látási rendszerrel rendelkezünk, az emberek másképpen osztják fel a természetes színkontinuumot különböző színekre. Különböző nyelveknek 2 és 11-12 közötti alapszínnevük van, a fekete és fehér megkülönböztetés után először a pirost veszik figyelembe, majd a kéket és a zöldet (melyek egybe is eshetnek) (Berlin & Kay). De nincs megegyezés, hol vannak a színek között a határok. A welesi nyelvben pl. egy szó glass van a kékre és zöldre, az oroszban pedig külön szó van a sötét sinij és világos kékre goluboj. A színekre vonatkozó - mindennapi logikát tükröző - kifejezések még jobban különböznek: egy harcos futballmeccs eredménye az angolban black eyes (fekete szemek: véraláfutás), a német visszavágón mint Blaues Auge (kék szemek) jelennek meg. Szóval melyik szín a helyes diagnózis? Egyszerűen el kell fogadnunk, hogy a jelentés a (konvencionális) nyelvrendszerben történő használat, ahogy Wittgenstein mondaná. Viszonylagos béke született a nyelvészetben, amikor Saussure megkülönböztette a jelölőt (signifiant) a jelölttől (signifié): a jel független a jelentésétől (l. Nyelv és gondolkodás.)
Jeigu žiūrėsim spalvų apibrėžimus, tai nepaisant to, kad biologiškai visi turime vienodą regėjimo sistemą, neturime vieningo natūralaus spalvų elementų spektro, vadinamų spalvomis, apibrėžimo. Skirtingose kalbose yra nuo dviejų iki 11-12 paprastų žodžių spalvos apibrėžimui, pradedant raudona, prie kurios galima pridėti tokias paprastas spalvas kaip juoda ir balta, ir užbaigti labiau sudėtinga melsvai-žalia (Berlin ir Key). Bet nėra vieningos nuomonės dėl apibrėžimo ribų. Valų kalboje yra vienas žodis glass, apibrėžiantys daugumą reikšmių mėlynai/žalio anglų kalboje, tuo tarpu rusų, angliškajį {Blue} atitinka du atspalviai - tamsiai {mėlynas} ir labiau šviesus {žydras}. O aprašomų idiomų logika ir dar sunkiau suvokiama: black eyes ("mėlynė po akim", pažodžiui verčiant skamba, kaip "juoda akis"), po Anglijos futbolo sirgalių muštynių, po revanšo Vokietijoje bus diagnozuotas kaip Blaues Auge (kaip ir rusų kalboje bus susietas su mėlyna). Tai kokia spalva bus teisinga? Mums telieka sutikti, kad reikšmė yra konkrečiai (konvencionaliai) naudojama kalbos sistemos, kaip tai nustatė Vitgenšteinas. Ryšium su tuo santykinė taika įsivyravo atėjus Sossiurui, kuris įvedė skirtumus tarp {reiškiančiu} (signifiant) ir {išreiškiamu} (signifie): Ženklas nepriklauso nuo jo reikšmės. (žr. taip pat Kalba ir Mąstymas )
Dobry przykład konwencjonalności stanowią nazwy kolorów – mimo iż biologicznie wszyscy ludzie mają identyczny zmysł wzroku, w podziale kontinuum barw na oddzielne, nazwane kolory istnieją znaczące rozbieżności między językami. Języki zawierają od 2 do 11-12 podstawowych nazw kolorów, od prostego podziału na czarny i biały, poprzez dodanie do niego nazwy barwy czerwonej, i dalsze wzbogacanie słownictwa za pomocą jednej lub więcej nazw dla niebiesko-zielonej części widma barw (Berlin & Kay). Nie ma jednak zgodności co do granic. W języku walijskim jeden wyraz, glass, pokrywa większość znaczeń kryjących się pod angielskimi wyrazami blue i green czy, odpowiednio, polskimi niebieski i zielony. Z drugiej strony, w języku rosyjskim niebieski kolor dzieli się na 2 odcienie o odrębnych nazwach: (niebieski) ciemny – sinij i (niebieski) jasny – goluboj. Jeszcze większe kłopoty są z logicznym tłumaczeniem idiomów: black eyes (podbite oczy, dosłownie „czarne oczy”) wyniesione z walki podczas meczu rozgrywanego w Anglii, zostaną zdiagnozowane jako Blaues Auge (niebieskie oczy), jeśli pojawią się po rewanżowym meczu w Niemczech. Zatem który kolor jest w tym przypadku właściwy? Musimy po prostu zaakceptować fakt, że znaczenie, jak powiedziałby Wittgenstein, funkcjonuje wewnątrz skonwencjonalizowanego, czyli arbitralnego systemu językowego. Dlatego dość dogodne wydaje się rozwiązanie, polegające na wprowadzonym przez de Saussure’a podziale na signifiant i signifié: znak jest niezależny od swojego znaczenia. (Patrz także Język i myśl).
Un exemplu remarcabil sunt denumirile pentru culori. Deși noi, oamenii, avem același sistem biologic identic pentru vedere, ne deosebim cum împărțim continuum-ul culorilor natural, în culori numite diferit. Limbile diferite au între 2 și 11-12 denumiri simple de culori, unde roșu este prima, care se adaugă la alb-negru, urmată de una sau mai multe expresii pentru tonuri de albastru-verde (Berlin & Kay). Dar nimeni nu este de acord asupra limitelor precise. În galeză, de exemplu, cuvântul glass, care acoperă cea mai mare parte a englezescului"blue/green", în timp ce rusa împarte pe de altă parte albastru în tonuri închisesinij sau luminoase/deschisegoluboj. Și logica descriptivă în expresii e și mai rea: black eyes de la o competiție de fotbal englezească de exemplu devine după meciul retur în Germania diagnosticat ca fiind un ochi albastru. Așadar, care culoare este diagnosticul corect? Trebuie să acceptăm faptul pur și simplu, cum ar spune Wittgenstein, sensul corespunde întrebuințării în sistemul (convenționalizat) al unei limbi. Lingviștii au regăsit totuși o relativă acalmie prin diferențierea lui Saussure între semnificant signifiant și semnificatsignifié : semnul este independent de semnificația sa.(Vezi, de asemenea Limbaj și gândire.)
Если коснемся обозначения цветов, то, несмотря на одинаковые с биологической точки зрения системы зрения, люди не едины в том, как различать естественные спектр цветов на отдельные элементы, называемые цветом. В различных языках имеется от двух до 11-12 простых слов для обозначения цвета, начиная с красного, к которому можно добавить такие простые цвета как черный и белый и заканчивая более сложными, как голубовато-зеленый (Берлин и Кей). Но нет единого мнения по поводу границ. В валлийском, напротив есть одно слово, glass, покрывающее большинство значений синего/зеленого в английском, между тем, в русском, английскому blue соответствуют два оттенка - темный sinij и более светлый goluboj. А описательная логика идиом и того хуже: black eyes после драки английских футбольных фанатов (синяк под глазом, что дословно по английски звучит как "черный глаз"), после реванша в Германии будет диагностирован как Blaues Auge (как и в русском он будет связан с синим цветом). Так какой же цвет будет правильным диагнозом? Нам просто остается принять, что значение - это конкретный узус (конвенционализированной) системы языка, как бы это определил Виттгенштейн. По этому вопросу относительный мир воцарился в лингвистике с приходом Соссюра, который ввел различие между означающим signifiant и означаемым signifié: Знак не зависим от его значения. (см. также Язык и мышление)
Typickým príkladom rozdielneho prístupu je označovanie farieb – napriek tomu, že z biologického hľadiska sú naše systémy zrakového vnímania identické, v otázke rozdelenia spojitého farebného spektra na jednotlivé farby s príslušnými pomenovaniami sa zjednotiť nedokážeme. Rozličné jazyky rozlišujú od 2 do 11 – 12 označení základných farieb, pričom k jednoduchému čierno-bielemu deleniu sa ako prvá pridáva červená a za ňou nasleduje jeden alebo viacero výrazov pre farby modrého až zeleného odtieňa (Berlin & Kay). Máme tiež rozdielne názory na to, kde končí jedna farba a kde začína druhá. Vo waleštine slúži výraz glass na označenie prevažnej časti farebného spektra, pre ktorú má angličtina výrazy blue/green (modrá/zelená). Naopak, ruština rozdeľuje modrú na tmavomodrú a bledomodrú (sinij a goluboj). Deskriptívna logika idiómov je ešte komplikovanejšia – napríklad anglické spojenie black eyes (doslovný preklad „čierne oči“ s významom „modrina pod okom“), ktoré vzniknú napr. po bitke futbalových fanúšikov, sa v nemčine označujú ako blaues Auge („modré oči“). Akú má teda modrina vlastne farbu? Ako naznačil už L. Wittgenstein, neostáva nám iné než akceptovať význam na základe používania daného výrazu v rámci ustáleného jazykového systému. Názorové nezhody v lingvistike sa podarilo trochu zjednotiť až F. de Saussurovi, ktorý odlíšil významové zložky signifiant (označujúce) a signifié (označované). Znak je podľa neho nezávislý od významu, ktorý označuje, je arbitrárny (pozri tiež Language and Thought).
Dober primer tega so izrazi za barve - čeprav imamo ljudje biološko identične vizualne sisteme, se ne strinjamo glede tega, kako razdeliti barvni kontinuum v posamezne, ločeno poimenovane barve. Različni jeziki imajo od dveh in do 11 oziroma 12 besedam za osnovne barve, pri tem pa je rdeča prva, ki se doda k preprostemu črno-belemu razlikovanju, naslednja je modro-zelena (Berlin & Kay). Vendar se nihče ne strinja glede tega, kje so pri tem meje. Valižanski jezik ima na primer eno besedo, glass, ki obsega angleško zeleno in modro, medtem ko pozna po drugi strani ruščina razlikovanje med temno sinij in svetlo goluboj modro barvo. Opisna logika v pregovorih pa je še hujša - black eyes (črne oči), ki so si jih navijači pridobili med angleško nogometno tekmo, bodo po povratni tekmi v Nemčiji diagnosticirane kot Blaues Auge (modro oko). Katera barva je torej pravilna diagnoza? Preprosto moramo sprejeti dejstvo, da je pomen uporaba znotraj (konvencionaliziranega) sistema jezika, kot bi rekel Wittgenstein. Zaradi tega so se duhovi znotraj lingvistike nekoliko pomirili, ko se je pojavilo Sausserjevo razlikovanje med signifiant in signifié: Znak je neodvisen od svojega pomena. (Glej tudi Jezik in misel).
Ett typexempel är färgterminologi - trots att människor har biologiskt identiska visuella system, är man oense om hur man delar in den naturliga färgskalan i diskreta, namngivna färger. Olika språk har mellan 2 och 11-12 enkla färgord, och röd är den första färgen som läggs till efter svart och vitt, följt av ett eller flera ord för för blå-/grönaktig (Berlin & Kay). Men ingen är ense om var gränserna ska dras. Walesiska, till exempel, har ett ord, glass , som täcker de flesta av engelskans blå och gröna färgord, medan ryska, å andra sidan, delar upp blått i mörka sinij och ljusa goluboj nyanser. Och den deskriptiva logiken i idiomatiska uttryck är ännu värre: black eyes från en engelsk fotbollsmatch, till exempel, skulle diagnostiseras som Blaues Auge (blåtira) efter en returmatch i Tyskland. Så, vilken färg är rätt diagnos? Vi måste helt enkelt acceptera att betydelsen utgörs av språkanvändning inom ett (konventionaliserat) språksystem, som Wittgenstein skulle ha uttryckt det . Därför lugnade debatten ned sig inom lingvistik i och med Saussures distinktion mellan signifiant och signifié: Tecknet är oberoende av dess betydelse. (Se även Språk och tanke.)
Spilgts piemērs ir krāsu nosaukumi — neskatoties uz bioloģiski identisko redzes sistēmu, cilvēki nav vienprātīgi par to, kā sadalīt dabīgu krāsu kontinuumu uz atsevišķām, nosauktām krāsām. Dažādās valodās eksistē no 2 līdz 11-12 vienkāršo krāsu nosaukumu, sarkanā ir pirmā, kuru pievieno vienkāršai melnai un baltai, tām seko viens vai vairāki nosaukumi zilgani zaļai krāsai (Berlins un Kejs). Taču nav vienošanās par krāsu spektra sadalījuma robežām. Piemēram, velsiešu valodā ir viens vārds glass, apzīmējošs visas krāsas angļu zilas/zaļas krāšu spektrā, bet no citas puses krievu valodā zila ir pārdalīta uz tumšo sinij un gaišo goluboj toņiem. Idiomu aprakstošā loģika ir vēl dīvaināka: piemēram, melnas acis (zilums zem acs) pēc angļu futbola kautiņa būs nosauktas par zilo aci pēc revanša Vācijā. Un tā, kura "diagnoze" ir precīzāka? Vitgenšteins būtu ieteicis mums vienkārši pieņemt lietojamo nozīmi (konvencionālā) valodas sistēmā. Galu galā relatīvs domu miers valodniecībā ir nācis ar Sosīra {apzīmētāja} un {apzīmējamā} atšķiršanu: Zīme ir neatkarīga no tās nozīmes. (Sk. Domāšana un runa)
Sampla maith is ea téarmaí ar dhathanna - in ainneoin gurb ionann córais amhairc bhitheolaíoch an uile dhuine, ní aontaíonn daoine faoi conas an leanúntas nádúrtha dathanna a roinnt ina ndathanna ainmnithe. Bíonn idir 2 fhocal agus 11-12 fhocal shimplí ar dhathanna ag teangacha éagsúla, agus is é dearg an chéad cheann a chuirtear leis na dathanna simplí dubh agus bán, ina dhiaidh sin bíonn téarma nó níos mó ar ghorm-uaine (Berlin & Kay). Ach ní aontaíonn aon duine faoi ionad na dteorainneacha. Ag am mBreatnais, mar shampla, tá focal amháin, {glas}, a chlúdaíonn formhór blue/green an Bhéarla, agus os a choinne sin foroinneann an Rúisis gorm isteach ina n-imireacha dúghorma sinij agus gealghorma goluboj. Agus is measa fós loighic thuairisciúil na nathanna cainte: athraíonn black man an Bhéarla, mar shampla, gofear gorm na Gaeilge. Mar sin, cén dath atá ceart? Ní mór dúinn glacadh leis ná fuil sa bhrí ach úsáid laistigh de chóras (coinbhinsiúnaithe) teanga, mar a déarfadh​​ Wittgenstein. Dá bhrí sin, d'fhill suaimhneas intinne áirithe sa teangeolaíocht le hidirdhealú Saussure idir signifiant agus signifié: bíonn an comhartha neamhspleách ar a bhrí. (Féach freisin Urlabhra agus Machnamh)
  Semantica, Lessicologia...  
Un approccio abbastanza neutrale per una possibile classificazione è l'approccio paradigmatico. Funziona indipendentemente da referente, definizioni, etimologia od osservazione, semplicemente comprovando che le parole possano sostituirsi all'interno dello stesso contesto.
A fairly neutral approach to classification is the paradigmatic approach. It works independently of referent, definitions, etymology and observation, simply by testing which words can substitute for each other in the same context. For instance, the context "she sat down on a ...." will help to classify chair, sofa, stool, arm chair, bench as a similar type of thing ("sitting furniture"). And it may well be much easier to explain what a chair is by noting its purpose (to sit on) rather than define it precisely (how many legs? if any?). Nevertheless, each culture will have an idea about "the typical sitting tool", whether it's a chair or a tatami mat, and other sittables will be described by how they differ from a "normal" chair. Why? There is experimental psychological evidence that people structure their semantic landscape by lumping together concepts around so-called semantic prototypes. If you ask somebody to name a tool, it will be hammer in a very high percentage of cases, a musical instrument will be a violin, a number will be 7 ... but it's not telepathy, nor black magic. No, it's just semantic efficiency, because it is easier to distinguish than to define. Children start with prototypes like "dog" and "apple", then find out what animals and fruit means by learning, from usage, whether concept X is closer to "dog" or to "apple". Which is why for many children cats are dogs for a while (cute and furry), and tomatoes are apples (round and red).
L’approche paradigmatique est une approche plutôt neutre au problème de la classification. Elle fonctionne indépendamment des référents, des définitions, de l’étymologie et des observations, simplement en testant les mots qui peuvent se substituer les uns aux autres dans le même contexte. Par exemple, le contexte « Elle s’est assise sur un(e)… » va aider à déterminer que chaise, canapé, tabouret, fauteuil, banc sont des choses similaires (« meubles pour s’asseoir »). Il peut être bien plus facile d’expliquer ce qu’est une chaise en constatant son utilité (s’asseoir dessus) plutôt qu’en la définissant précisément (combien de pieds, s’il y en a ?). Néanmoins, chaque culture aura une idée différente de l’« objet typique pour s’asseoir », que ce soit une chaise ou un tatami, et les autres types de sièges seront définis par la manière dont ils diffèrent d’une chaise « normale ». Pourquoi ? Des expériences psychologiques suggèrent que les gens structurent leur conception sémantique du monde en regroupant les concepts autour de « prototypes sémantiques ». Si vous demandez à quelqu’un de citer un outil, ce sera un marteau dans la grande majorité des cas, un instrument de musique sera un violon, un nombre sera 7… mais ce n’est pas de la télépathie ou de la magie noire, ce n’est que de l’efficacité sémantique, parce qu’il est plus facile de distinguer que de définir. Les enfants commencent avec des prototypes comme « chien » et « pomme », et découvrent ce que sont les animaux et les fruits en apprenant, à l’usage, si un concept X est plus proche de « chien » ou de « pomme ». C’est la raison pour laquelle de nombreux enfants croient pendant un certain temps que les chats sont des chiens (mignons et poilus) et que les tomates sont des pommes (rondes et rouges).
Ein ziemlich neutraler Zugang zur Klassifikation ist der paradigmatische Ansatz. Er funktioniert unabhängig von dem Referenten, den Definitionen, der Etymologie und der Beobachtung, einfach durch das Ausprobieren, welche Wörter einander in demselben Kontext ersetzen können. Zum Beispiel hilft der Kontext "sie setzte sich auf ....", um die Begriffe Sessel, Sofa, Stuhl, Lehnsessel, Bank als ähnliche Dinge ("Sitzmöbel") zu klassifizieren. Und es ist eben viel leichter zu erklären, was ein Stuhl ist, wenn man seinen Zweck angibt (zum Draufsitzen) als wenn man ihn genau definieren wollte (Wie viele Füße? Wenn überhaupt welche?). Auf jeden Fall hat jede Kultur eine Vorstellung von dem "typischen Sitzgerät", ob es ein Sessel oder eine Tatami-Matte ist, und andere Sitztische werden beschrieben durch die Angabe, wie sie sich von einem "normalen" Sessel unterscheiden. Warum? Es ist ein experimenteller psychologischer Befund, dass Menschen ihre semantische Landschaft strukturieren, indem sie Begriffe um sogenannte semantische Prototypen herum zusammenstellen. Wenn du eine Person bittest, ein Werkzeug zu nennen, wird es in einem hohen Prozentsatz der Fälle der Hammer sein, ein Musikinstrument, dann ist es meistens die Geige, eine Zahl ist höchstwahrscheinlich die 7... aber es ist keine Telepathie, auch keine schwarze Magie. Nein, das ist einfach semantische Effektivität, denn es ist leichter zu unterscheiden als zu definieren. Kinder fangen mit Prototypen wie "Hund" und "Apfel" an, und finden dann heraus, was Tiere und Früchte bedeuten, indem sie durch den Gebrauch lernen, ob Begriff X näher bei "Hund" oder bei "Apfel" ist. Deshalb sind bei manchen Kindern für eine Weile auch Katzen Hunde (niedlich und mit Fell), und Tomaten sind Äpfel (rund und rot).
Una aproximación bastante neutral a una posible clasificación es la aproximación paradigmática. Funciona independientemente del referente, las definiciones, la etimología o la observación, simplemente comprobando qué palabras pueden sustituirse entre sí en el mismo contexto. Por ejemplo, el contexto "siéntate en..." nos llevará a elegir entre silla, sofá, banqueta, sillón, banco en cuanto que todos son el mismo tipo de cosa ("mobiliario para sentarse"). Además puede resultar más fácil explicar qué es una silla diciendo para lo que sirve (para sentarse en ella) que definiéndola con precisión (¿cuántas patas tiene? si es que tiene patas, claro). En cualquier caso, diferentes culturas tendrán distintas ideas de lo que es "la típica herramiente para sentarse", ya sea una silla o un tatami, y otros asientos serán descritos estableciendo sus diferencias con respecto a la silla "normal". ¿Por qué? Hay evidencias sicológicas, establecidas a través de experimentos, de que las personas extructuran su campo semántico agrupando conceptos alrededor de un, así llamado, prototipo semántico. Si le pides a alguien que te diga el nombre de una herramienta, será un martillo en la mayor parte de los casos, un ejemplo de instrumento musical será un violín, un número será el 7... pero no se trata de telepatía ni de magia negra. Es simplemente, eficacia semántica, porque resulta más fácil distinguir que definir. Los niños empiezan con prototipos como "perro" o "manzana", después descubren qué animal y fruta quieren decir gracias al aprendizaje, el uso, si el concepto X se acerca más a un "perro" o de una "manzana". Esta es la razón por la que para muchos niños los gatos son perros durante un tiempo (graciosos y peludos), y los tomates son manzanas (redondos y rojos).
Een vrij neutrale aanpak voor de indeling is de paradigmatische benadering. Die werkt onafhankelijk van referent, definities, etymologie en observatie, simpelweg door te testen welke woorden elkaar kunnen vervangen in dezelfde context. Bijvoorbeeld, de context "ze ging zitten op een ...." zal helpen om stoel, bank, stoel, fauteuil, bank als een vergelijkbaar soort dingen ("zitmeubel") te classificeren . En het kan veel gemakkelijker uit te leggen zijn wat een stoel is met het vaststellen van het doel (om op te zitten) in plaats van het precies te definiëren (hoeveel poten? als er al zijn?). Toch zal elke cultuur een idee over "het typische zit-tuig" hebben, of het nu een stoel, een tatami mat, of een andere zittuig wordt beschreven door hun verschil met een "normale" stoel. Waarom? Er is experimenteel psychologisch bewijs voor, dat mensen hun semantisch landschap structureren door samengeballen van concepten rond zogenaamde semantische prototypes. Als je iemand vraagt ​​om een werktuig te noemen, zal het een hamer zijn in een zeer hoog percentage van de gevallen; een muziekinstrument zal een viool zijn, een nummer zal een 7 zijn ... maar het is geen telepathie of zwarte magie. Nee, het is gewoon semantische efficiëntie, omdat het gemakkelijker is om onderscheid te maken dan te definiëren. Kinderen beginnen met prototypes als "hond" en "appel", om er dan achter te komen wat dieren en fruit betekenen door te leren van uit het gebruik, of begrip X dichter bij "hond" of bij "appel" is. Daarom zijn voor veel kinderen katten voor een tijdje honden (schattig en harige) en zijn tomaten appels (rond en rood).
Сравнително неутрален подход за класифициране е парадигматичният подход. Той работи независимо от референт, дефиниции, етимология и наблюдение, просто чрез проба кои думи могат да заместят всяка друга в същия контекст. Например контекстът "тя седна на един..." ще помогне да се класифицират стол, диван, табуретка, фотьойл, пейка като подобен тип неща (мебели за сядане). И може да се окаже много по-лесно да се обясни какво е стол, като се отбележи неговото предназначение (за сядане), вместо да ако се дефинира точно (колко крака? ако има такива?). Независимо от това, всяка култура ще има представа за "типичен предмет за сядане", независимо дали това е стол или татами, а другите предмети за сядане ще бъдат описвани чрез това как се различават от един нормален стол. Защо? Налице са експериментални психологически доказателства, че хората структурират своя семантичен пейзаж чрез смесване на понятията около т.нар семантични прототипи. Ако попитате някого да назове само инструмент, това ще бъде чук в много голям процент от случаите, музикалният инструмент ще бъде цигулка, числото ще бъде 7... но това не е телепатия, нито черна магия. Не, това е просто семантична ефективност, тъй като е по-лесно да се прави разлика, отколкото да се определя. Децата започват с прототипи като "куче" и "ябълка", след това разбират значението на думите "животни" и "плодове" чрез учене, чрез употреба, съпоставяйки дали концепцията X е по-близо до "куче" или до "ябълка". Това е причината за много деца котките да са кучета за известно време (сладко и пухкаво), а доматите са ябълки (кръгли и червени).
Dosta neutralan pristup klasifikaciji je paradigmatičan pristup, koji funkcionira neovisno o referencijama, definicijama, etimologiji i promatranju, jednostavno testirajući koje riječi mogu zamijeniti jedna drugu u kontekstu. Npr. kontekst "Ona je sjela na..." će pomoći da klasificiramo stolica, sofa, fotelja, klupa, tabure kao slične vrste stvari ("dio pokućstva za sjedenje"). I vjerojatno je lakše objasniti što je stolica opisujući njenu funkciju (sjediti na njoj) nego definirajući koncept precizno (Koliko ima nogu - ako ih uopće ima?). No svaka kultura ima vlastite ideje o tome što je tipičan dio pokućstva za sjedenje, da li stolica ili možda tatami-hasura a druge sjedalice se opisuju prema tome koliko se razlikuju od "normalne" sjedalice. Zašto? Postoje psihološke indikacije da ljudi strukturiraju semantička polja grupirajući mnogo pojmova oko osnovnog tzv. semantičkog prototipa. Ako zatražte da netko misli na oruđe, pomislit će na čekić u visokom postotku slučajeva, glazbeni će instrument vjerojatno biti violina, a broj će biti 7 itd. No ne radi se o telepatiji niti o crnoj magiji. Ne, jednostavno se radi o semantičkoj efikasnosti jer je lakše razlikovati nego definirati. Djeca započinju prototipovima kao "pas" i "jabuka", zatim shvate što stvarno znači "životinja" i "voće" učenjem, upotrebom da li je koncept X bliži "psu" ili "jabuci". To objašnjava zašto su mačke za mnoge mališane psi tokom nekog vremena (slatki i paperjasti) a rajčice su jabuke (okrugle i crvene).
En rimelig neutral tilgang til klassifikationsproblemet er den paradigmatiske metode. Den fungerer uafhængigt af definitioner, etymologi og observation, udelukkende ved at teste hvilke ord der kan stå ind for hinanden i samme kontekst. Fx kan konteksten "Hun satte sig på en/et ..." hjælpe med at klassificere stol, sofa, skammel, lænestol og bænk som en beslægtet klasse ting ("siddemøbler"). Og det kan være nemmere at forklare hvad en stol er ved at beskrive dens anvendelse (at sidde på) snarere end præcist at definere objektet (hvor mange ben? om nogen overhovedet?). Alligevel vil hver kultur have en forestilling om "det typiske siddemøbel", være det sig en stol eller en tatami-måtte, og andre sidde-redkaber vil blive beskrevet igennem hvordan de adskiller sig fra den "normale" stol. Hvorfor? Eksperimentelle psykologiske undersøgelser peger på at mennesker strukturerer det semantiske landskab ved at gruppere koncepter omkring såkaldte semantiske prototyper. Hvis man ber nogen om at nævne et værktøj, vil det være en hammer med en relativ høj sandsynlighed, et musikinstrument vil være en violin, et tal bliver 7 ... men der er ikke tale om telepati eller sort magi. Nej, det er bare semantisk effektivitet, fordi det er nemmere at skelne eller sammenligne end at definere. Børn starter med prototyper som "hund" og "æble", og finder så senere ud af hvad der menes med "dyr" og "frugt" - ved at lære, af de voksnes sprogbrug, om et givent koncept er tættere på henholdsvis "hund" eller "æble". Metoden er foklaringen på hvorfor mange småbørn kalder katte for hunde for en tid (sød & pelset), eller tomater for æbler (rund & rød).
Üsna neutraalne on läheneda klassifitseerimisele paradigmaatiliselt. See toimib sõltumatult referendist, definitsioonidest, etümoloogiast ja vaatlusest. Katsetatakse lihtsalt, milliseid sõnu saab ühes ja samas kontekstis üksteisega asendada. Näiteks kontekst "ta istus ... peale" aitab klassifitseerida tooli, diivanit, taburetti, tugitooli, pinki kui ühte tüüpi esemeid ("mööbel, millel istutakse"). Ja tõepoolest võib olla palju lihtsam seletada, misasi on tool, märkides ära selle kasutusala (istumine), kui seda täpselt defineerida (palju jalgu? kas on üldse jalgu?). Ometi on igal kultuuril "tüüpilise istumiskoha" idee, olgu see siis tool või tatami matt, ja muid istumisaluseid kirjeldatakse erinevuse kaudu "normaalsest" toolist. Miks? On eksperimentaalne psühholoogiline tõestus, et inimesed struktureerivad semantilist maastikku niinimetatud semantilisi prototüüpe koondades. Kui paluda kellelgi nimetada üks tööriist, on see väga kõrgel protsendil juhtudest haamer, muusikaline instrument on viiul, number on 7... aga see ei ole telepaatia, ei ole must maagia. Ei, see on lihtsalt semantiline efektiivsus, kuna lihtsam on eristada kui defineerida. Lapsed hakkavad pihta prototüüpidega nagu "koer" ja "õun", seejärel avastavad õppimise teel, kuidas neid kasutatakse, mida loomad ja puuviljad tähendavad, kas mõiste X on lähem "koerale" või "õunale". Just sellepärast on paljude laste jaoks kassid mõnd aega koerad (nunnud ja karvased) ning tomatid õunad (ümmargused ja punased).
Az osztályozáshoz egy viszonylag semleges megközelítés a paradigmatikus. Ez a referenciáktól, definícióktól, etimológiától és megfigyeléstől függetlenül működik, azt nézi, hogy mely szavak képesek helyettesíteni egymást egy adott környezetben. Vegyük például a "leült egy ...." környezetet, ez segít besorolni a szék, kanapé, karosszék, fotel, pad szavakat hasonló típusú dolgokba (ülőbútorok). És lehet, hogy sokkal könnyebb elmagyarázni, mi a szék, ha rámutatunk a céljára (amire ráülünk), mintha megpróbálnánk pontosan meghatározni (hány lába van? ha egyáltalán van?). Ugyanis minden kultúrának van valamilyen elképzelése a tipikus ülő alkalmatosságról, akár ez szék vagy tatami szőnyeg, és egyéb ülő alkalmatosságokat úgy lehet leírni, hogy miben különböznek egy normál széktől. Miért? Van rá kísérleti pszichológiai bizonyíték, hogy az emberek a szemantikai térképüket úgy alakítják ki, hogy a fogalmaikat ún. szemantikai prototípusok köré csoportosítják. Ha megkérdezünk valakit, hogy nevezzen meg egy eszközt, akkor az esetek többségében a kalapácsot fogja mondani, hangszerként a hegedűt, számként a hetet... és ez nem telepátia vagy fekete mágia. Nem, ez mindössze szemantikai hatékonyság, ugyanis könnyebb megkülönböztetni, mint meghatározni. A gyerekek is olyan prototípusokkal kezdik, mint "kutya" és "alma", s csak utána fedezik fel, hogy mit jelent az állat és a gyümölcs, a használatból tanulják meg, hogy egy X fogalom a kutyához vagy az almához van közelebb. Ezért van az, hogy sok gyerek számára a kezdetben a macska is kutya (aranyos és szőrős), és a paradicsom pedig alma (kerek és piros).
Pakankamai neutralus požiūris į klasifikacijas - paradigmatinis. Jis veikia nepriklausomai nuo kalbančiojo, apibrėžimų, etimologijos, stebėtojo tiesiog tikrinant bandymų būdu, kurie žodžiai gali pakeisti vienas kitą tame pačiame kontekste. Pavyzdžiui, kontekstą : "ji sėdo į ..." padės suklasifikuoti kėdė, krėslas, sofa, taburėtė, suolas kaip vieno tipo daiktai ("baldai sėdėjimui"). Taip lengviau paaiškinti, kas yra kėdė pagal paskirtį (sėdėjimui ant jo), vietoj jo tikslaus aprašymo (kiek kojų? Ar išvis jos yra?) Tuo labiau, kad kiekviena kultūra turi savo idėją apie tai, kas yra tipiškas prietaisas skirtas sėdėjimui, nesvarbu, ar tai kėdė, ar tatamis, o kiti baldai bus aprašomi tiek kiek jie skiriasi, nuo "įprasto sėdėjimo prietaiso". Kodėl? Yra eksperimentiniai psichologiniai įrodymai, kad žmonės struktūrizuoja savo semantinę aplinką, apjungdami sąvokas aplink taip vadinamus semantinius prototipus. Jeigu jūs paprašysite ką nors įvardinti darbinį instrumentą, didžioji dauguma įvardins plaktuką, muzikinis instrumentas bus smuikas, skaičius - septyni... tai ne telepatija ir ne juodoji magija. Tai - tiesiog semantinis produktyvumas, nes yra paprasčiau atskirti, negu nustatyti. Vaikai pradeda nuo tokių prototipų kaip "šuo" ir "obuolys", po to jie suvokia, ką reiškia "gyvūnai" ir "vaisiai", klausydami pirminių būdu, lygindami sąvoką X pagal jo artumą "šuniui" arba "obuoliui". Dėl tos priežasties daugumai vaikų katinai yra šunys (nes jie įdomūs ir pūkuoti), o pomidorai yra obuoliai (nes apvalūs ir raudoni).
Neutralny sposób grupowania wyrazów pod względem znaczenia stanowi klasyfikacja paradygmatyczna. Jest ona niezależna od desygnatu, definicji, etymologii i obserwacji, dokonuje się po prostu jej poprzez sprawdzanie, które wyrazy mogą się zastępować w tym samym kontekście. Na przykład wspólny kontekst „ona usiadła na…” umożliwia traktowanie krzesła, kanapy, stołka, fotela, ławki jako obiektów podobnych („meble do siedzenia”). I o wiele łatwiej można wyjaśnić, czym jest krzesło, poprzez podanie jego funkcji (do siedzenia), niż poprzez próbę precyzyjnego definiowania (czy ma nogi? ile?). Niemniej jednak, każda kultura ma swoje wyobrażenia dotyczące „typowego sprzętu do siedzenia”. Może to być np. krzesło lub mata tatami, a inne obiekty służące do siedzenia będą opisywane na zasadzie podawania różnic między nimi a „normalnym” np. krzesłem. Dlaczego? Istnieją dowody pochodzące z badań psychologicznych, że ludzie organizują semantyczny krajobraz poprzez grupowanie pojęć wokół tzw. semantycznych prototypów. Wiele osób na prośbę o podanie jakiegoś narzędzia wymieni młotek, w przypadku instrumentów muzycznych – skrzypce, a jeśli chodzi o liczby – 7. Takie przewidywania to nie telepatia ani czarna magia, tylko kwestia skuteczności, łatwości określonych operacji semantycznych: łatwiej jest rozróżniać niż definiować. Dzieci zaczynają od posługiwania się takimi prototypami, jak „pies” i „jabłko”, dopiero potem dowiadują się, czym są zwierzęta lub owoce, ucząc się na podstawie użycia językowego, czy dane pojęcie X jest bliższe „psu” czy „jabłku”. To właśnie dlatego dla niektórych dzieci przez pewien czas koty są psami (bo dzielą z nimi cechy: milutki i futrzasty), a pomidory są jabłkami (okrągłe i czerwone).
Un acces aproape neutru la clasificare este abordarea paradigmatică. Ea funcţioneză independent de referent, de definitţii, de etimologie şi de observaţie, pur şi simplu prin testare, care cuvinte se pot înlocui unele pe altele în acelaşi context. De exemplu ajută contextul "ea s-a aşezat pe....", pentru a clasifica noţiunile fotoliu, canapea, scaun, taburel, bancă ca obiecte asemănătoare(« mobilă pentru şezut »). Şi este mult mai uşor de explicat, ce este un scaun, în ce constă utilitatea lui(pentru aşezarea pe el) decât să vrei să-l defineşti exact (Câte picioare? Dacă câte?). În orice caz fiecare cultură are o reprezentare despre "instrumentul de şedere tipic", dacă este un fotoliu sau o saltea tatami, şi alte mese de stat se descriu cu menţionarea cum se deosebesc de un fotoliu "normal".De ce? Experienţele psihologice sugerează că oamenii structurează concepţia lor semantică regrupând-adunând conceptele în jurul « prototipelor semantice ».Dacă întrebaţi-rugaţi pe cineva să numească un instrument, el va fi într-un procent ridicat, un ciocan, un instrument muzical, de cele mai multe ori vioara, o cifră este foarte probabil 7...dar nu este vorba de telepatie, nici magie neagră. Nu, este pur şi simplu eficacitate semantică, căci este mai uşor să deosebeşti-distingi, decât să defineşti. Copiii încep cu prototipele precum "câine" şi "măr" descoperind apoi ce sunt animalele şi fructele prin învăţare, utilizare, dacă noţiunea X este mai aproape de "câine" sau de "măr". De aceea, la unii copii pentru o perioadă sunt pisicile câini (drăgălaşe şi cu blană), şi roşiile sunt mere (rotunde şi roşii).
Довольно нейтральный подход к классификации - парадигматический. Он работает независимо от говорящего, определений, этимологии, наблюдателя просто путем проверки того, какие слова могут заменить друг друга в одном и том же контексте. Например, такой контекст : "она села на ..." поможет классифицировать стул, кресло, диван, табурет, скамью как вещи одного типа ("мебель для сидения"). Таким образом значительно легче объяснить, чем является стул по своему назначению (чтобы сидеть на нем), вместо того, чтобы описывать его точно (сколько ножек? если они вообще есть?). Тем не менее, у каждой культуры будет идея о том, что является "типичным приспособлением для сидения", будь это стул или татами, а прочая мебель для сидения будет описываться с точки зрения того, насколько она отличается от "нормального стула". Почему? Есть экспериментальные психологические доказательства того, что люди структурируют свое семантическое окружение, объединяя вместе понятия вокруг так называемых семантических прототипов. Если вы попросите кого-нибудь назвать рабочий инструмент, то в большинстве случаев ответом будет молоток, а музыкальным инструментом будет скрипка, а цифрой будет 7 ... , но это не телепатия, и не черная магия. Нет, это просто семантическая продуктивность, потому что проще различить, чем определить. Дети начинают с таких прототипов, как "собака" и "яблоко", потом они открывают, что означают слова «животные» и « фрукты», слушая, эмпирическим путем, сопоставляя понятие X по его близости к "собаке" или "яблоку". По этой причине для многих детей коты являются собаками (поскольку они забавные и пушистые), а помидоры являются яблоками (потому что круглые и красные).
Výrazne neutrálny charakter klasifikácie je v paradigmatickom prístupe, ktorý nepoužíva kategórie typu denotát, definícia, etymológia a pozorovanie, ale jednoducho skúša, ktoré slová sa dajú v určitom kontexte vzájomne zameniť. Napr. kontext vo vete „sadla si na...“ nám pomôže klasifikovať stoličku, pohovku, stolček, kreslo, lavičku ako podobné predmety, teda „predmety na sedenie“. Ak teda uvedieme účel, na aký sa stolička používa (sedenie), bude to pravdepodobne oveľa jednoduchšie ako jej presná definícia (počet nôh, ak vôbec nejaké má). Každá kultúra však bude mať vlastnú predstavu o „typickom predmete na sedenie“, či už je to stolička alebo rohož tatami, a ostatné druhy nábytku na sedenie sa budú opisovať podľa toho, do akej miery sa od takejto „normálnej“ stoličky odlišujú. Prečo je to tak? Experimentálna psychológia dokázala, že človek si svoje sémantické prostredie vytvára zoskupovaním konceptov okolo tzv. sémantických prototypov. Ak niekoho vyzvete, aby uviedol ľubovoľný druh náradia, s veľkou pravdepodobnosťou povie kladivo, hudobný nástroj budú husle a ľubovoľná číslica bude 7... Nejde však o telepatiu ani o čiernu mágiu. Ide o sémantickú efektívnosť, pretože určenie rozdielov je jednoduchšie než definovanie. Deti používajú ako prvé prototypy slová typu „pes“ a „jablko“. Neskôr sa naučia, čo názvy konkrétneho zvieraťa alebo ovocia znamenajú, pričom využívajú porovnávanie konceptu X s prototypom „pes“ a s prototypom „jablko“. Z tohto dôvodu je pre deti istý čas mačka to isté čo pes (milý a hebký) a paradajka to isté čo jablko (guľaté a červené).
Precej nevtralen pristop k klasifikaciji je paradigmatični pristop. Deluje neodvisno od referenta, definicij, etimologije in opazovanja, preprosto s preizkušanjem katere besede lahko medsebojno nadomestimo v enakem kontekstu. Na primer kontekst "sedla je na..." nam bo pomagal klasificirati stol, kavč, sedež, klop kot podobno zadevo ("pohištvo za sedenje"). Poleg tega je precej lažje razložiti kaj je stol, s tem, da opišemo kaj je njegov namen (je za sedenje) kot da ga natančno definiramo (koliko nog? če sploh?). Ne glede na to pa bo imela vsaka kultura svojo idejo o tem, kaj je "tipično orodje za sedenje", pa naj bo to stol ali tatami, in vsako sedalo bo opisano glede na to, kako se razlikuje od "normalnega" stola. Zakaj? Eksperimentalni psihološki dokazi pričajo o temu, da ljude ustvarjajo svoje semantične pokrajine tako, da kopičijo koncepte okrog tako imenovanih semantičnih prototipov. Če nekoga prosite, da imenuje neko orodje, bo to v visokem odstotku primerov kladivo, glasbeni instrument bo violina, številka bo 7... Vendar to ni ne telepatija, ne črna magija. Gre zgolj za semantično učinkovitost, saj je lažje razlikovati kot definirati. Otroci začnejo s prototipi kot so "pes" in "jabolko", potem pa se skozi opazovanje ali je koncept X bližje "psu" ali "jabolku" naučijo kaj so živali in kaj sadje. To je tudi razlog, zakaj mnogi otroci nekaj časa pravijo mačkam psi (ljubki in kosmati), paradižnikom pa jabolka (okrogla in rdeča).
En någorlunda neutral inställning till klassificering är det paradigmatiska tillvägagångssättet. Det fungerar oberoende av referent, definitioner, etymologi och observation, helt enkelt genom att testa vilka ord som kan ersätta varandra i samma sammanhang. Exempelvis sammanhanget hon satte sig på en .... hjälper till att klassificera stol , soffa , pall , fåtölj , bänk som en liknande typ av sak (sittmöbler). Och det kan mycket väl vara mycket lättare att förklara vad en stol är genom att notera dess syfte (att sitta på) istället för att ge en exakt definition (hur många ben? om några alls?). Inte desto mindre har varje kultur har en idé om det typiska "sittverktyget", oavsett om det är en stol eller en tatami-matta, och andra "sittbara" föremål beskrivs genom att ange hur de skiljer sig från en vanlig stol. Varför? Det finns belägg från experimentell psykologi för att människor strukturerar sitt semantiska landskap genom att bunta ihop begreppen kring så kallade semantiska prototyper. Om du ber någon att nämna ett verktyg , blir det en hammare i mycket hög procent av fallen, för musikinstrument blir det fiol , och för tal blir det 7... men det är inte telepati, eller svart magi . Nej, det är bara semantisk effektivitet, eftersom det är lättare att urskilja än att definiera. Barn börjar med prototyper som hund och äpple, för att sedan ta reda på vad djur och frukter innebär genom lärande, utifrån användning, oavsett om konceptet X är närmare hund eller äpple. Vilket är anledningen till att katter för många barn under en period är hundar (söta och lurviga), och tomater är äpplen (runda och röda).
Diezgan neitrāls klasifikācijas vieds ir paradigmatiskā pieeja. Tā ir neatkarīga no referenta, definīcijām, etimoloģijas un sprieduma un vienkārši pārbauda, kurš vārds var aizstāt citu tajā pašā kontekstā. Piemēram, konteksts "viņa apsēdās uz ..." palīdz klasificēt krēslu, dīvānu, ķebli, atzveltni, soli kā līdzīgu priekšmetu tipu ("mēbeles sēdēšanai"). Vienkāršāk ir paskaidrot kas ir krēsls, norādot tā mērķi (sēdēšana uz tā), nekā precīzi definēt to (cik daudz kāju? vai viņas vispār ir?). Katrai kultūrai ir priekšstats par "tipisko sēžamo ierīci", vai tas ir krēsls, vai tatami, tāpēc pārējie sēdējamie rīki būs aprakstāmi atskatoties uz tā, kā viņi atšķiras no "normāla" krēsla. Kāpēc? Tam ir eksperementāls psiholoģisks pierādījums — cilvēki strukturē savu semantisko ainavu ar jēdzienu apkopošanu ap t. s. semantiskiem prototipiem. Ja jūs lūgsit kādu nosaukt darbarīku, procentuāli lielākā gadījumu skaitā tas būs āmurs, muzikālais instruments būs vijole, cipars būs 7 ... bet tas nav ne telepātija, ne māģija. Nē, tā ir vienkārši semantiskā iedarbība, jo ir vienkāršāk izcelt, nekā definēt. Bērni sāk no prototipiem, tādiem kā "suns" un "ābols", un lietojot tos, mācās saprast, kas ir dzīvnieki un augļi, noteikdami, vai jēdziens X ir tuvāks "sunim" vai "ābolam". Tāpēc daudzi bērni kādu brīdi kaķus sauc par suņiem (mīļi un pūkaini) un tomātus par āboliem (apaļi un sarkani).
Is cur chuige cuibheasach neodrach an t-aicmiú táblach. Oibríonn sé neamhspleách ar thagraí, sainmhínithe, sanasaíocht agus breathnadóireacht, trína thástáil cé na focail is féidir a chur in ionad a chéile sa chomhthéacs céanna. Mar shampla, cabhróidh an comhthéacs "shuigh sí síos ar ...." chun cathaoir, tolg, stól, cathaoir uillinne, binse a aicmiú mar rudaí comhchosúla (troscán suí). Agus tharlódh gur fusa i bhfad a mhíniú cad is cathaoir ann trína chuspóir a thabhairt (suí ar) seachas í a shainmhíniú go beacht (cé mhéad cos? más ann dóíbh?). Mar sin féin, beidh coincheap ag gach cultúr faoin "uirlis suí thipiciúil", bíodh sin ina chathaoir nó nó ina mhata tatami, agus déanfar cur síos ar nithe eile suí de réir a ndifríochtaí le gnáth-chathaoir. Cén fáth? Tá fianaise thurgnamhach shíceolaíoch go ndéanann daoine struchtúrú ar a dtírdhreach shéimeantach trí choincheapa a chur le chéile timpeall ar fhréamhshamhlacha séimeantacha, mar a thugtar orthu. Má iarrann tú ar dhuine éigin uirlis a ainmniú, ainmnfeofar casúr go minic, beidh uirlis cheoil ina veidhlín, beidh 7 ann mar uimhir ... ach ní teileapaite í, ná asarlaíocht. Níl ann ach éifeachtacht shéimeantach, toisc gur fusa idirdhealú ná sainmhíniú. Tosaíonn páistí le fréamhshamhlacha amhail "madra" agus "úll", ansin fionnann siad cad a chiallaíonn ainmhithe agus torthaí trína fhoghlaim, ón úsáid, cibé an gaire coincheap X do "mhadra" nó do "úll". Agus sin an fáth gur madraí is ea cait ar feadh tamaill (iad bog, gleoite), dar le cuid mhaith páistí, agus gur úlla iad trátaí (iad cruinn, dearg).
  Romaní / Lingvopedia ::...  
I popoli romaní sono bilingue o multilingue e il tasso di perdita della lingua è enorme. Tuttavia, il romaní è ancora molto vivo, soprattutto nella parte orientale, sud-orientale e centrale d'Europa. Il numero di parlanti è difficile da determinare, ma probabilmente è parlato da circa 3 o 4 milioni persone sparse in quasi tutti i paesi europei, il che lo rende la lingua più diffusa in Europa.
Tous les Roms sont bilingues ou multilingues et leur langue disparaît rapidement. Mais le romani est toujours vivant, particulièrement en Europe centrale, de l’Est et du Sud-Est. Le nombre de locuteurs est difficile à déterminer, mais le romani est probablement parlé par 3 ou 4 millions de personnes dans presque tous les pays d’Europe, ce qui en fait la langue d’Europe la plus diffusée. Le romani est aussi une langue écrite avec une littérature moderne assez riche, mais il n’a pas d’orthographe généralement acceptée ni de grammaire et de vocabulaire normalisés. Il y a eu plusieurs tentatives d’élaboration d’une norme pour la langue, mais elles ont eu peu de succès. En Slovaquie, en Macédoine, en Bulgarie et en Roumanie (et parfois aussi ailleurs, mais à un degré moindre), des normes régionales tendent à se développer, mais le principal obstacle à leur diffusion est le faible taux d’alphabétisation chez les Roms. Malheureusement, les Roms ont d’autres problèmes plus importants que de se soucier de leur langue, belle et ancienne, qui est le plus proche parent en Europe du sanskrit. L’usage du romani sur Internet montre une tendance à l’unification, qui jouera peut-être un rôle décisif dans le développement futur d’une langue normalisée. Le romani est reconnu, à des degrés divers, comme langue minoritaire dans certains pays : Kosovo, Macédoine, Roumanie, Croatie, Slovaquie, Slovénie, Allemagne, Finlande, Hongrie, Norvège, Suède et Autriche.
Alle Roma sind zweisprachig oder vielsprachig, und das Ausmaß von Sprachverlust ist riesig. Aber Romani ist immer noch sehr lebendig, besonders im östlichen, südöstlichen und mittleren Europa. Die Zahl der Sprecher ist schwer zu ermitteln, aber die Sprache Romani wird vermutlich von 3 bis 4 Millionen Menschen gesprochen, verteilt auf fast alle Länder Europas, was sie zur weitestverbreiteten Sprache Europas macht. Romani ist auch eine geschriebene Sprache mit einer recht reichhaltigen modernen Literatur, aber ohne eine allgemein anerkannte Rechtschreibung und ohne Vereinheitlichung von Grammatik und Wortschatz. Es wurden verschiedene Versuche unternommen, eine Form einer Standardsprache zu schaffen, die aber nur mäßigen Erfolg hatten. In der Slowakei, in Mazedonien, Bulgarien und Rumänien (und in geringerem Ausmaß anderswo) entstehen regionale Normen, aber das Haupthindernis für eine weitere Verbreitung und Akzeptanz ist die niedrige Alphabetisierungsrate unter den Roma. Leider haben die Roma andere, grundlegendere Probleme, als für ihre schöne und alte Sprache zu sorgen, deren engste Verwandte Sanskrit ist. Der Gebrauch von Romani im Internet zeigt einen gewissen Trend zur Vereinheitlichung, was vielleicht eine entscheidende Rolle für die zukünftige Entwicklung einer Standardsprache spielen wird. Romani hat einen gewissen Grad an Anerkennung als Minderheitsprache im Kosovo, in Mazedonien, Rumänien, Kroatien, der Slowakei, in Slowenien, Deutschland, Finnland, Ungarn, Norwegen, Schweden und Österreich.
Todos los Romos son bilingües o multilingües, lo que hace que el romaní tienda a desaparecer. Sin embargo, sigue siendo una lengua viva, especialmente en la Europa Central, del Este y Suroeste. Es difícil de determinar el número de hablantes, pero probablemente sea hablado por unos tres o cuatro millones de personas, en todos los países europeos, lo cual lo convierte en el idioma más extendido de Europa. Existe el romaní escrito y una literatura moderna muy rica, pero no existe ni ortografía, ni gramática, ni tampoco un vocabulario normalizado. Ha habido varias tentativas de elaboración de unas normas lingüísticas pero con muy poco éxito. Cierto es, que en Eslovaquia, Macedonia, Bulgaria y Rumanía (en menor grado también en otros países), llegan a desarrollarse unas normas a nivel regional. Sin embargo, el principal obstáculo para su difusión y aceptación generalizadas es el bajo ratio de alfabetización entre los Romos. Desgraciadamente, los Romos tienen que enfrentarse a problemas de índole vital más importantes que el cuidado de su bello y antiguo idioma, que en Europa se puede considerar el más próximo al sánscrito. El uso del romaní en internet demuestra una tendencia a la unificación lo que, quizás, jugará un papel decisivo en el futuro desarrollo de una lengua normalizada. El romaní está reconocido, con diferente grado, como lengua minoritaria en los siguientes países: Kosovo, Macedonia, Rumanía, Croacia, Eslovaquia, Eslovenia, Alemania, Finlandia, Hungría, Noruega, Suecia y Austria.
Alle zigeuners zijn twee- of meertalig en de snelheid waarmee de taal verloren gaat, is enorm. Toch is Romani nog steeds springlevend, vooral in Oost-, Zuid-Oosten en Midden-Europa. Het aantal sprekers is moeilijk te bepalen, maar het is waarschijnlijk 3 à 4 miljoen, verspreid over bijna alle landen van Europa, wat het tot de wijdst verspreide taal in Europa maakt. Het Romani is ook een geschreven taal met een vrij rijke hedendaagse literatuur, maar zonder een algemeen aanvaarde spelling of eengemaakte grammatica en lexicon. Er zijn verschillende pogingen om een soort standaardtaal te maken, die een eerder beperkt succes kende. In Slowakije, Macedonië, Bulgarije en Roemenië (en in mindere mate ook elders) ontwikkelen zich regionale normen, maar het belangrijkste obstakel voor de verdere verspreiding en acceptatie is het lage niveau van geletterdheid onder de Roma. De Roma hebben helaas andere, meer vitale problemen dan de zorg voor hun mooie en oude taal, de dichtste Europese verwante van het Sanskriet. Het gebruik van Romani op het internet toont enkele tendensen van eenwording, die misschien een doorslaggevende rol zal spelen in de toekomstige ontwikkeling van een standaardtaal. Het Romani heeft een zekere mate van erkenning als minderheidstaal in Kosovo, Macedonië, Roemenië, Kroatië, Slowakije, Slovenië, Duitsland, Finland, Hongarije, Noorwegen, Zweden en Oostenrijk.
Всички роми са двуезични или многоезични и степента на изчезване на езика е огромна. Въпреки това ромския все още е много жив, особено в Източна, Югоизточна и Централна Европа. Броят на говорещите е трудно да се определи, но езикът вероятно се говори от около 3-4 милиона, разпръснати из почти всички европейски страни, което го прави най-широко разпространен език в Европа. Ромският е и писмен език с доста богата съвременна литература, но без общоприет правопис или единна граматика и лексика. Има различни опити да се създаде форма на стандартен език, които са постигнали само скромен успех. В Словакия, Македония, България и Румъния (и в по-малка степен и на други места) регионалните норми се развиват, но основната пречка за по-нататъшното им разпространение и приемане е ниското ниво на грамотност сред ромите. За съжаление, ромите имат други по-важни проблеми, отколкото да се грижат за своя красив и древен език, най-близък европейския роднина на санскрит. Използването на ромски в Интернет показва някои тенденции на унифициране, което може би ще играе решаваща роля в бъдещото развитие на стандартен език. Ромският в някаква степен е признат като малцинствен език в Косово, Македония, Румъния, Хърватия, Словакия, Словения, Германия, Финландия, Унгария, Норвегия, Швеция и Австрия.
Svi su Romi dvojezični ili višejezični i njihov se jezik brzo gubi. No romski je ipak trajno živ, uglavnom u istočnoj, jugoistočnoj i centralnoj Europi. Teško je odrediti broj govornika no vjerojatno ga govori 3 ili 4 milijuna ljudi u gotovo svim zemljama Europe. Romski je i pisani jezik s dosta bogatom modernom književnošću no bez opće prihvaćenog pravopisa ili ujedinjene gramatike te rječnika. Bilo je više pokušaja da se napravi standardni jezik, no s malo uspjeha. Regionalni standardi se razvijaju u Slovačkoj, Makedoniji, Bugarskoj i Rumunjskoj ( a manje na drugim mjestima), no glavni faktor koji se protivi prihvaćanju tih standarda je niski nivo znanja čitanja kod Roma. Na žalost Romi imaju važnijih problema nego da se bave svojim lijepim i starim jezikom koji je najbliži europski srodnik sa sanskrtom. Upotreba romskog na internetu pokazuje tendenciju unifikacije koja će možda igrati odlučujuću ulogu u budućem razvoju romskog. Romski se priznaje na različite načine kao jezik manjine na Kosovu, u Makedoniji, Rumunjskoj, Hrvatskoj, Slovačkoj, Sloveniji, Njemačkoj, Finskoj, Mađarskoj, Norveškoj, Švedskoj i Austriji.
Kõik mustlased on kaks- või mitmekeelsed ja sageli loobuvad oma keelest. Ometi elab mustlaskeel vägagi, eriti Ida-, Edela- ja Kesk-Euroopas. Raske on kindlaks määrata kõnelejate arvu, aga arvatavasti räägib seda 3-4 miljonit inimest peaaegu kõigi Euroopa riikide peale kokku, mis teeb sellest kõige laiemalt levinud keele Euroopas. Mustlaskeel on ühtlasi kirjakeel küllaltki rikkaliku moodsa kirjandusega, aga ilma üldiselt tunnustatud kirjaviisi, ühtlustatud grammatika või sõnavarata. Mitmesugused püüdlused luua standardkeel on päädinud kesise eduga. Regionaalsed normid arenevad Slovakkias, Makedoonias, Bulgaarias ja Rumeenias (ning väiksemas ulatuses ning juhuslikult kõikjal), aga nende laiema leviku ja tunnustamise peamine takistus on mustlaste madal kirjaoskuse tase. Kahjuks on mustlastel teisi, olulisemaid probleeme kui kanda hoolt oma kauni ja iidse keele eest, mis on Euroopa keelte seas sanskriti keele kõige lähem sugulaskeel. Mustlaskeele kasutus Internetis näitab üles kalduvust ühtlustamisele, mis mängib ilmselt otsustavat rolli standardkeele arengus tulevikus. Mingil määral tunnustatakse mustlaskeelt vähemuskeelena Kosovos, Makedoonias, Rumeenias, Horvaatias, Slovakkias, Sloveenias, Saksamaal, Soomes, Ungaris, Norras, Rootsis ja Austrias.
Minden roma két- vagy többnyelvű és a nyelvvesztés nagymértékű. Bár a romani nyelv elég életerős, különösen Kelet- Délkelet- és Közép-Európában. Nehéz meghatározni a beszélők számát, de valószínűleg mintegy 3-4 millió emberről van szó, akik Európa majdnem minden országában előfordulnak - ez Európa legelterjedtebb nyelvévé teszi. A cigány nyelv írott nyelv is, melynek a modernkori irodalma elég gazdag, de nincs általánosan elfogadott helyesírása, egységes nyelvtana és szókészlete. Különböző kísérletek történtek a nyelvi norma megteremtésére, de csak szerény sikereket értek el. Szlovákiában, Macedóniában, Bulgáriában és Romániában (valamint kisebb mértékben és ritkábban máshol is) regionális normák kezdenek kialakulni, de a legfőbb akadálya a továbbterjedésnek és az elfogadásnak a romák alacsony műveltsége. Sajnos, a cigányoknak más, alapvető problémáik vannak, minthogy a szép és ősi nyelvükről gondoskodjanak, amely a szanszkrit legközelebbi európai rokona. A cigány nyelv használata az interneten bizonyos egységesülési tendenciát mutat, ami valószínűleg döntő szerepet fog játszani a köznyelv jövőbeli fejlődésében. A cigány nyelvet bizonyos fokig elismerik mint kisebbségi nyelvet Koszovóban, Macedóniában, Romániában, Horvátországban, Szlovákiában, Szlovéniában, Németországban, Finnországban, Magyarországon, Norvégiában, Svédországban és Ausztriában.
Visi romai yra dvikalbiai arba daugiakalbiai, todėl savo kalbos praradimo rodiklis yra didžiulis. Tačiau romų kalba - gyva, ypač Rytų, pietryčių ir Vidurio Europoje. Gimtąja kalba kalbančių skaičių nustatyti sunku, tačiau ja tikriausiai kalba apie 3-4.000.000 žmonių, išsisklaidžiusių po beveik visą Europą, todėl tai yra labiausiai paplitusi kalba Europoje. Romai taip pat turi rašytinę kalbą su turtinga šiuolaikine literatūra, bet neturi visuotinai pripažintos rašybos, gramatikos ir leksikos. Būta bandymų sukurti bendrinę kalbą, bet jos, deja, neprigijo. Slovakijoje, Makedonijoje, Bulgarijoje ir Rumunijoje (o kartais ir kitur) regioninės kalbos normos vystosi, tačiau pagrindinė kliūtis tolesniam jų plitimui yra mažas romų raštingumo lygis. Deja, romai turi kitų problemų nei rūpintis gražia senovine kalba, artimiausia sanskrito kalbos giminaite. Romų kalbos naudojimas internete rodo kai kurias suvienodinimo tendencijas, kurios galbūt įtakos ateityje vystant standartinę romų kalbą. Romų kalba turi tam tikrą pripažinimo laipsnį, tai - mažumos kalba Kosove, Makedonijoje, Rumunijos, Kroatijoje, Slovakijoje, Slovėnijoje, Vokietijoje, Suomijoje, Vengrijoje, Norvegijoje, Švedijoje ir Austrijoje.
Wszyscy Romowie są dwujęzyczni lub wielojęzyczni, a stopień utraty języka jest bardzo wysoki. Język romski nadal jednak żyje, zwłaszcza w Europie wschodniej, południowo-wschodniej i środkowej. Trudno jest określić liczbę jego użytkowników, ale prawdopodobnie jest on używany przez około 3-4 milionów osób w prawie wszystkich krajach europejskich, co czyni go najbardziej rozpowszechnionym językiem w Europie. Romski jest także językiem pisanym z dosyć bogatą literaturą współczesną, jednak bez ogólnie przyjętej ortografii, ujednoliconej gramatyki i słownictwa. Liczne próby opracowania standardowej formy języka przyniosły niewielkie efekty. Na Słowacji, w Macedonii, Bułgarii i Rumunii (a niekiedy także, w mniejszym stopniu, gdzie indziej) rozwijają się normy regionalne, jednak główną przeszkodą w ich dalszym rozpowszechnianiu i akceptacji jest niski stopień umiejętności czytania i pisania wśród Romów. Niestety, Romowie mają ważniejsze problemy, niż dbanie o swój piękny i starożytny język, najsilniej spokrewniony z sanskrytem spośród języków europejskich. Użycie języka romskiego w Internecie ukazuje pewne trendy jego ujednolicania, które być może będą odgrywać decydującą rolę w dalszym rozwoju języka standardowego. Romski jest uznawany, w pewnym stopniu, za język mniejszości w Kosowie, Macedonii, Rumunii, Chorwacji, na Słowacji, w Słowenii, Niemczech, Finlandii, na Węgrzech, w Norwegii, Szwecji i Austrii.
Toți romii sunt bilingvi sau multilingvi iar anvergura/dimensiunea pierderii limbii este uriașă. Dar romani este incă foarte vie, în special în Europa de Est, Sud-Est și Centrală. Numărul vorbitorilor este greu de determinat, dar romani este probabil vorbită de 3 sau 4 milioane de persoane în aproape toate țările Europei, ceea ce o face limba cea mai răspândită a Europei. Romani este de asemenea o limbă scrisă cu o literatură modernă destul de bogată, dar nu are o ortogrfie general acceptată, nici gramatica și vocabularul normate. Au existat numeroase tentative de elaborare a unei norme pentru limbă, dar ele nu au avut succes. În Slovacia, Macedonia, Bulgaria, România(și într-un grad mai mic în altă parte) tind să se dezvolte norme regionale, dar principalul obstacol în difuzarea/răspândirea lor îl reprezintă rata scăzută de alfabetizare printre romi. Din păcate, romii au alte probleme mai importante decât să se ocupe de limba lor, frumoasă și veche, care pare cea mai apropiată, în Europa, de sanscrită. Folosirea romani pe internet arată o tendință spre unificare, care poate va juca un rol decisiv în dezvoltarea ulterioară a unei limbi normalizate. Romani este recunoscută, la niveluri diferite, ca o limbă minoritară în anumite țări precum Kosovo, Macedonia, România, Croația, Slovacia, Slovenia, Germania, Finlanda, Ungaria, Norvegia, Suedia și Austria.
Все цыгане – билингвы, и скорость потери языка огромна. Однако их язык все еще очень живой, особенно в Восточной, Юго-Восточной и Центральной Европе. Трудно определить число носителей, но, скорее всего, на нем говорят от 3 до 4 миллионов человек, расселившихся почти по всем европейским странам, что превращает цыганский язык в один из наиболее широко распространенных языков на Старом континенте. Цыганский является письменным языком с достаточно богатой современной литературой, но без общепринятых правил орфографии или унифицированной грамматики и лексики. Были разные попытки создания литературного языка, среди них лишь одна завершилась скромным успехом. В Словакии, Македонии, Болгарии и Румынии (и в меньшей степени в других местах) были разработаны региональные нормы, но основным препятствием для их дальнейшего распространения и принятия стал низкий уровень грамотности среди цыган. К сожалению, у цыган есть другие более важные проблемы, чем забота о своём красивом и древнем языке, ближайшем европейском родственнике санскрита. Использование цыганского языка в Интернете демонстрирует некоторые тенденции унификации, которые, могут сыграть решающую роль в будущем развитии литературного языка. Цыганский в определенной степени признается языком меньшинства в Косово, Македонии, Румынии, Хорватии, Словакии, Словении, Германии, Финляндии, Венгрии, Норвегии, Швеции и Австрии.
Všetci Rómovia ovládajú okrem rómčiny aj ďalší jazyk, prípadne aj viacero jazykov, pričom ich jazyk výrazne upadá. Na druhej strane je rómčina stále veľmi živá, predovšetkým vo východnej, juhovýchodnej a strednej Európe. Rómčina má aj písanú podobu s pomerne bohatou modernou literatúrou, ale bez všeobecne prijímanej kodifikovanej pravopisnej a gramatickej normy a jednotnej slovnej zásoby. Snahy o tvorbu spisovného rómskeho jazyka sa nestretli s veľkým úspechom. Na Slovensku, v Macedónsku, Bulharsku a Rumunsku (a v menšej miere aj v iných krajinách) sa vytvárajú regionálne normy. Hlavnou prekážkou ich rozšírenia a prijatia je však nízka miera gramotnosti Rómov. Rómovia riešia skôr existenčné problémy než otázku zachovania svojho krásneho a archaického jazyka, ktorý je spomedzi európskych jazykov najviac príbuzný sanskritu. Používanie rómčiny na internete vykazuje isté tendencie zjednocovania jazyka, ktoré by mohli byť smerodajné pre ďalší vývoj spisovného jazyka. Rómčina sa do istej miery uznáva ako minoritný jazyk v Kosove, Macedónsku, Rumunsku, Chorvátsku, na Slovensku, v Slovinsku, Nemecku, Fínsku, Maďarsku, Nórsku, Švédsku a Rakúsku.
Vsi Romi so dvo- ali večjezični, stopnja izgube romskega jezika pa je ogromna. Kljub temu je romski jezik še vedno zelo živ, predvsem v vzhodni, jugovzhodni in centralni Evropi. Težko je določiti število govorcev, vendar lahko približno ocenimo, da jezik govori okrog tri do štiri milijone ljudi, ki so razpršeni po vsej Evropi, zaradi česar je romski jezik najbolj široko razširjen jezik v Evropi. Romski jezik je tudi pisni jezik s precej bogato sodobno literaturo, čeprav nima splošno sprejetega pravopisa ali poenotene slovnice in besedišča. V preteklosti je bilo več poskusov oblikovanja knjižnega romskega jezika, ki pa so imeli le skromen uspeh. Na Slovaškem, v Makedoniji, Bolgariji in Romuniji (ter v manjšem obsegu ter občasno tudi drugod) se pojavljajo regionalne norme, vendar je glavna ovira pri temu, da se te oblike sprejmejo in utrdijo, nizka stopnja pismenosti med Romih. Žal imajo Romi bolj vitalne težave, kot je skrb za njihov čudovit in starodaven jezik, ki je najbljižji evropski sorodnik sanskrta. Uporaba romskega jezika na spletu nakazuje določene trende poenotenja, ki bodo v prihodnosti morda igrali odločilno vlogo pri razvoju knjižnega jezika. Romski jezik je v določeni meri priznan na Kosovu, v Makedoniji, Romuniji, Hrvaški, Slovaški, Sloveniji, Nemčiji, Finski, Madžarski, Norveški, Švedski in Avstriji.
Alla romer är tvåspråkiga eller flerspråkiga och graden av språkförlust är enorm. Dock är romani fortfarande i högsta grad levande, särskilt i östra, sydöstra och centrala Europa. Antalet talare är svårt att avgöra, men antagligen talas det av cirka 3 till 4 miljoner människor utspridda över nästan alla Europas länder, vilket gör romani till det mest utbredda språket i Europa. Romani är också ett skriftspråk med ganska rik modern litteratur, men utan en allmänt accepterad stavning eller enhetlig grammatik och ordförråd. Det har gjorts olika försök att skapa en form av standardspråk, vilket dock endast hade blygsam framgång. I Slovakien, Makedonien, Bulgarien och Rumänien (och även på andra ställen, men i mindre omfattning och mer sällan) har regionala normer utvecklas, men det största hindret för deras fortsatta spridning och acceptans är den låga läskunnigheten bland romer. Tyvärr har romer andra och mer viktiga problem än att ta hand om sitt vackra och anrika språk, närmast en europeisk släkting till sanskrit. Användningen av romani på Internet visar vissa tendenser till enande som kanske kommer att spela en avgörande roll i den framtida utvecklingen av ett standardspråk. Romani har en viss grad av erkännande som minoritetsspråk i Kosovo, Makedonien, Rumänien, Kroatien, Slovakien, Slovenien, Tyskland, Finland, Ungern, Norge, Sverige och Österrike.
Arrow 1 2 3