zuiverheid – -Translation – Keybot Dictionary

Spacer TTN Translation Network TTN TTN Login Deutsch Français Spacer Help
Source Languages Target Languages
Keybot 15 Results  ar2005.emcdda.europa.eu
  Vangsten en marktinform...  
Productie en handel | Vangsten | Prijs en zuiverheid
Production and trafficking | Seizures | Price and purity
Production et trafic | Saisies | Prix et pureté
Herstellung und Handel | Sicherstellungen | Preis und Reinheit
Producción y tráfico | Incautaciones | Precio y pureza
Produzione e traffico | Sequestri | Prezzo e purezza
Produção e tráfico | Apreensões | Preço e pureza
Παραγωγή και διακίνηση | Κατασχέσεις | Τιμή και καθαρότητα
Výroba a obchodování | Záchyty drogy | Cena a čistota
Produktion og ulovlig handel | Beslaglæggelser | Pris og renhed
Tootmine ja kaubandus | Konfiskeerimised | Hind ja puhtus
Tuotanto ja salakuljetus | Takavarikot | Hinta ja puhtaus
Termelés és kereskedelem | Lefoglalások | Ár és tisztaság
Produksjon og handel | Beslag | Priser og renhet
Produkcja i handel | Konfiskaty | Cena i czystość
Producţia şi traficul | Capturi | Preţul şi puritatea
Výroba a obchod | Zachytenie drog | Cena a čistota
Proizvodnja in trgovanje | Zasegi | Cena in čistost
Produktion och handel | Beslag | Pris och renhetsgrad
  Prijs en zuiverheid  
U bevindt zich hier: Home > Verslag > Hoofdstuk 5: Cocaïne en crack-cocaïne > Vangsten en marktinformatie > Prijs en zuiverheid
You are here: Home > Report > Chapter 5: Cocaine and crack cocaine > Seizures and market information > Price and purity
Vous êtes ici: Accueil > Rapport > Chapitre 5: Cocaïne et crack > Saisies et informations relatives au marché > Prix et pureté
Sie sind hier: Startseite > Bericht > Kapitel 5: Kokain und Crack > Sicherstellungen und Marktinformationen > Preis und Reinheit
Está usted aquí: inicio > Informe > Capítulo 5: Cocaína y crack > Incautaciones e información sobre el mercado > Precio y pureza
Siete qui: Home > Relazione > Capitolo 5: Cocaina e cocaina crack > Sequestri e informazioni sul mercato > Prezzo e purezza
Βρίσκεστε εδώ: Αρχική σελίδα > Έκθεση > Κεφάλαιο 5: Κοκαΐνη και κρακ > Κατασχέσεις και πληροφορίες σχετικές με την αγορά > Τιμή και καθαρότητα
Jste zde: Domů > Zpráva > Kapitola 5: Kokain a crack > Záchyty drogy a informace o trhu > Cena a čistota
Du er her: Hjem > Beretning > Kapitel 5: Kokain og crackkokain > Beslaglæggelser og markedsinformation > Pris og renhed
Olet tässä: Sivuston alkuun > Raportti > Luku 5: Kokaiini ja crack-kokaiini > Takavarikot ja markkinatietoa > Hinta ja puhtaus
Ön most itt van: Kezdőlap > Jelentés > 5. fejezet : A kokain és a krekk (crack) > Lefoglalások és piaci információ > Ár és tisztaság
Du er her: Hjem > Rapport > Kapittel 5: Kokain og crack > Beslag og markedsinformasjon > Priser og renhet
Jesteś tutaj: Powrót > Sprawozdanie > Rozdział 5: Kokaina i krak > Konfiskaty oraz dane rynkowe > Cena i czystość
Sunteţi aici: Prima pagină > Raport > Capitolul 5: Cocaina şi cocaina crack > Informaţii privind capturile şi piaţa > Preţul şi puritatea
Ste tu: Späť > Správa > Kapitola 5: Kokaín a krak > Informácie o zachyteniach a trh > Cena a čistota
Vi ste tukaj: Domov > Poročilo > Poglavje 5: Kokain in crack kokain > Zasegi in informacije o trgu > Cena in čistost
Du är här: Hem > Rapporten > Kapitel 5: Kokain och crack-kokain > Beslag och marknadsinformatio > Pris och renhetsgrad
Jūs esat šeit: Sākumlapa > Ziņojums > 5.nodaļa: Kokaīns un kreks > Atsavināšana un tirgus informācija > Cena un tīrība
  Prijs en zuiverheid van...  
U bevindt zich hier: Home > Verslag > Hoofdstuk 6: Heroïne en injecterend drugsgebruik > Vangsten en marktinformatie > Prijs en zuiverheid van heroïne
You are here: Home > Report > Chapter 6: Heroin and injecting drug use > Seizures and market information > Price and purity of heroin
Vous êtes ici: Accueil > Rapport > Chapitre 6: Héroïne et usage de drogue par injection > Saisies et informations relatives au marché > Prix et pureté de l'héroïne
Sie sind hier: Startseite > Bericht > Kapitel 6: Heroinkonsum und injizierender Drogenkonsum > Sicherstellungen und Marktinformationen > Preis und Reinheit von Heroin
Siete qui: Home > Relazione > Capitolo 6: Eroina e consumo per via parenterale > Sequestri e informazioni sul mercato > Prezzo e purezza dell’eroina
Encontra-se aqui: Página inicial > Relatório > Capítulo 6: Heroína e consumo de droga injectada > Apreensões e informação sobre o mercado > Preço e pureza da heroína
Βρίσκεστε εδώ: Αρχική σελίδα > Έκθεση > Κεφάλαιο 6: Ηρωίνη και ενέσιμη χρήση ναρκωτικών > Κατασχέσεις και πληροφορίες σχετικές με την αγορά > Τιμή και καθαρότητα της ηρωίνης
Jste zde: Domů > Zpráva > Kapitola 6: Heroin a nitrožilně užívané drogy > Záchyty drogy a informace o trhu > Cena a čistota heroinu
Du er her: Hjem > Beretning > Kapitel 6: Heroin og intravenøs brug > Beslaglæggelser og markedsinformation > Heroin - priser og renhed
Te olete siin: Avalehele > Aruanne > 6. peatükk: Heroiin ja uimastite süstimine > Konfiskeerimised ja turuinfo > Heroiini hind ja puhtus
Olet tässä: Sivuston alkuun > Raportti > Luku 6: Heroiini ja suonensisäinen huumeidenkäyttö > Takavarikot ja markkinatietoa > Heroiinin hinta ja puhtaus
Ön most itt van: Kezdőlap > Jelentés > 6. fejezet : Heroin- és injekciós kábítószer-használat > Lefoglalások és piaci információ > A heroin ára és tisztasága
Du er her: Hjem > Rapport > Kapittel 6: Heroin og injeksjonsbruk > Beslag og markedsinformasjon > Priser og renhet
Jesteś tutaj: Powrót > Sprawozdanie > Rozdział 6: Heroina oraz stosowanie narkotyków w drodze iniekcji > Konfiskaty oraz dane rynkowe > Cena i czystość heroiny
Sunteţi aici: Prima pagină > Raport > Capitolul 6: Heroina şi consumul de droguri injectabile > Informaţii privind capturile şi piaţa > Preţul şi puritatea heroinei
Ste tu: Späť > Správa > Kapitola 6: Heroín a injekčné užívanie drog > Informácie o zachyteniach a trh > Cena a čistota heroínu
Vi ste tukaj: Domov > Poročilo > Poglavje 6: Heroin in uživanje drog z vbrizgavanjem > Zasegi in informacije o trgu > Cena in čistost heroina
Du är här: Hem > Rapporten > Kapitel 6: Heroin samt injektionsmissbruk av narkotika > Beslag och marknadsinformatio > Heroinets pris och renhetsgrad
Jūs esat šeit: Sākumlapa > Ziņojums > 6.nodaļa: Heroīns un injicējamo narkotiku lietošana > Atsavināšana un tirgus informācija > Heroīna cena un tīrība
  Vangsten  
Prijs en zuiverheid
Price and purity
Prix et pureté
Preis und Reinheit
Precio y pureza
Prezzo e purezza
Τιμή και καθαρότητα
Cena a čistota
Pris og renhed
Hind ja puhtus
Hinta ja puhtaus
Ár és tisztaság
Priser og renhet
Cena i czystość
Preţul şi puritatea
Cena a čistota
Cena in čistost
Pris och renhetsgrad
Cena un tīrība
  Vangsten en marktinform...  
Productie, handel en inbeslagneming van opiaten | Prijs en zuiverheid van heroïne
Production, trafficking and seizures of opiates | Price and purity of heroin
Production, trafic et saisies d'opiacés | Prix et pureté de l'héroïne
Herstellung, Handel und Sicherstellung von Opiaten | Preis und Reinheit von Heroin
Producción, tráfico e incautación de opiáceos | Precio y pureza de la heroína
Produzione, traffico e sequestri di oppiacei | Prezzo e purezza dell’eroina
Produção, tráfico e apreensões de opiáceos | Preço e pureza da heroína
Παραγωγή, διακίνηση και κατασχέσεις οπιούχων | Τιμή και καθαρότητα της ηρωίνης
Výroba, obchodování a záchyty opiátů | Cena a čistota heroinu
Produktion, ulovlig handel med og beslaglæggelser af opiater | Heroin - priser og renhed
Opiaatide tootmine, kaubandus ja konfiskeerimised | Heroiini hind ja puhtus
Opiaattien tuotanto, salakuljetus ja takavarikot | Heroiinin hinta ja puhtaus
Az opiátok termelése, kereskedelme és lefoglalásai | A heroin ára és tisztasága
Produksjon, handel og beslag av opiater | Priser og renhet
Produkcja, handel oraz konfiskaty opiatów | Cena i czystość heroiny
Producţia, traficul şi capturile de opiacee | Preţul şi puritatea heroinei
Výroba, obchod a zachytávanie opiátov | Cena a čistota heroínu
Proizvodnja, promet in zasegi opiatov | Cena in čistost heroina
Produktion av, handel med och beslag av opiater | Heroinets pris och renhetsgrad
  Verslag  
Prijs en zuiverheid
Price and purity
Prix et pureté
Preis und Reinheit
Precio y pureza
Prezzo e purezza
Preço e pureza
Τιμή και καθαρότητα
Cena a čistota
Pris og renhed
Hind ja puhtus
Hinta ja puhtaus
Ár és tisztaság
Priser og renhet
Cena i czystość
Preţul şi puritatea
Cena a čistota
Cena in čistost
Pris och renhetsgrad
AIDS izplatība
  Metamfetamine  
In 2003 varieerde de gemiddelde straathandelsprijs van “pervitin” in Tsjechië van 16 tot 63 EUR per gram (75), terwijl de zuiverheid uiteenliep van 50 tot 75% (76).
In 2003, the retail price of ‘pervitin’ in the Czech Republic was reported to range from €16 to €63 per gram (75), while purity varied between 50 % and 75 % (76).
En 2003, le prix au détail de la «pervitine» en République tchèque oscillait entre 16 et 63 euros le gramme (75) et sa pureté variait de 50 à 75 % (76).
Der Verkaufspreis von „Pervitin“ lag in der Tschechischen Republik zwischen 16 EUR und 63 EUR pro Gramm (75), während die Reinheit der Droge zwischen 50 % und 75 % schwankte (76).
En 2003, el precio de venta minorista del «pervitín» en la República Checa oscilaba entre 16 y 63 euros por gramo (75), mientras la pureza era del 50 % al 75 % (76).
Nel 2003 il prezzo al dettaglio della “pervitina” riferito dalla Repubblica ceca andava da 16 euro a 63 euro al grammo (75), mentre la purezza era compresa tra il 50% e il 75% (76).
Segundo as informações existentes, em 2003 o preço de venda a retalho de “pervitin” na República Checa variou entre 16 euros e 63 euros por grama (75), enquanto a pureza desta droga oscilou entre 50% e 75% (76).
Το 2003, η λιανική τιμή του «pervitin» στην Τσεχική Δημοκρατία αναφέρθηκε μεταξύ 16 ευρώ και 63 ευρώ ανά γραμμάριο (75), ενώ η καθαρότητα κυμαινόταν μεταξύ 50 % και 75 % (76).
V roce 2003 bylo oznámeno, že se prodejní cena „pervitinu“ v České republice pohybuje od 16 EUR do 63 EUR za gram (75), přičemž čistota kolísala mezi 50 % a 75 % (76).
I 2003 svingede detailprisen for 'pervitin' i Tjekkiet mellem 16 EUR og 63 EUR pr. gram (75), mens renhedsgraden varierede mellem 50 % og 75 % (76).
2003. aastal ulatus „pervitiini” jaehind Tšehhi Vabariigis 16 eurost kuni 63 euroni grammi kohta (75) ja selle puhtus kõikus 50%-st 75%-ni (76).
Vuonna 2003 "pervitiinin" vähittäishinnan ilmoitettiin vaihdelleen Tšekissä 16 eurosta 63 euroon grammalta (75), ja sen puhtaus vaihteli 50:stä 75 prosenttiin (76).
2003-ban a „pervitin” kiskereskedelmi ára Csehországban 16 és 63 euró/gramm között volt(75), a tisztaság pedig 50–75% között változott(76).
I 2003 var detaljprisen på ”pervitin” i Den tsjekkiske republikk oppgitt til mellom 16 euro og 63 euro pr. gram (75), mens renhetsgraden varierte mellom 50 % og 75 % (76).
W 2003 roku cena detaliczna „Pervitinu” w Republice Czeskiej mieściła się w przedziale od 16 euro do 63 euro za gram (75), a wskaźnik czystości tego środka wynosił od 50% do 75% (76).
În 2003, preţul cu amănuntul al „pervitin-ului” din Republica Cehă a variat conform rapoartelor între 16 EUR şi 63 EUR/g (75), iar puritatea sa a variat între 50 % şi 75 % (76).
Uvádzaná maloobchodná cena „pervitínu“ v Českej republike kolísala od 16 do 63 eur za gram (75), s čistotou od 50 do 75 % (76).
Leta 2003 se je povprečna maloprodajna cena "pervitina" na Češkem gibala od 16 do 63 eurov za gram (75), povprečna čistost pa med 50 % in 75 % (76).
Under 2003 uppgavs priset på ”pervitin” i missbrukarledet i Tjeckien ligga på mellan 16 euro och 63 euro per gram(75), medan renhetsgraden låg på mellan 50 % och 75 %(76).
2003. gadā „pervitīna” cena mazumtirdzniecībā Čehijas Republikā ir robežās no 16 eiro līdz 63 eiro par gramu (75), bet vielas tīrība svārstās no 50 % līdz 75 % (76).
  Verslag  
Prijs en zuiverheid van heroïne
Price and purity of heroin
Prix et pureté de l'héroïne
Preis und Reinheit von Heroin
Precio y pureza de la heroína
Prezzo e purezza dell’eroina
Preço e pureza da heroína
Τιμή και καθαρότητα της ηρωίνης
Cena a čistota heroinu
Heroin - priser og renhed
Heroiini hind ja puhtus
Heroiinin hinta ja puhtaus
A heroin ára és tisztasága
Cena i czystość heroiny
Preţul şi puritatea heroinei
Cena a čistota heroínu
Cena in čistost heroina
Heroinets pris och renhetsgrad
Datu elementi pa kategorijām
  Prijs en zuiverheid  
Vergeleken met heroïne is de gemiddelde zuiverheid van cocaïne op gebruikersniveau hoog. Deze varieerde in 2003 van 32% in Tsjechië tot 83% in Polen (103).
Compared with heroin, the average purity of cocaine at user level is high, varying in 2003 from 32 % in the Czech Republic and Germany to 83 % in Poland (103).
Comparée à celle de l'héroïne, la pureté moyenne de la cocaïne au niveau du consommateur était élevée, s'échelonnant en 2003 entre 32 % en République tchèque et en Allemagne et 83 % en Pologne (103).
Im Vergleich zu Heroin war der durchschnittliche Reinheitsgrad des konsumierten Kokains recht hoch und reichte 2003 von 32 % in der Tschechischen Republik und Deutschland bis zu 83 % in Polen (103).
Comparada con la heroína, la pureza media de la cocaína para el consumidor es elevada, oscilando en 2003 entre el 32 % de la República Checa y Alemania y el 83 % de Polonia (103).
Rispetto all’eroina, la purezza media della cocaina al dettaglio è elevata, con un campo di variazione che nel 2003 andava dal 32% nella Repubblica ceca e in Germania all’83% in Polonia (103).
Em comparação com a heroína, a pureza média da cocaína ao nível do utilizador é elevada, tendo oscilado, em 2003, entre 32% na República Checa e na Alemanha e 83% na Polónia (103).
Σε σύγκριση με την ηρωίνη, η μέση καθαρότητα της κοκαΐνης σε επίπεδο χρήστη είναι υψηλή, κυμαινόμενη το 2003 από 32 % στην Τσεχική Δημοκρατία και τη Γερμανία έως 83 % στην Πολωνία (103).
V porovnání s heroinem je průměrná čistota kokainu na uživatelské úrovni vysoká: v roce 2003 se pohybovala od 32 % v České republice a Německu do 83 % v Polsku (103).
Sammenlignet med heroin er gennemsnitsrenheden for kokain på brugerniveau høj, idet renheden i 2003 varierede fra 32 % i Tjekkiet og Tyskland til 83 % i Polen (103).
Heroiiniga võrreldes on kokaiini keskmine puhtus tarbijatasandil kõrge, ulatudes 2003. aastal 32% Tšehhi Vabariigis ja Saksamaal 68% Poolas (103).
Kokaiinin keskimääräinen puhtaus käyttäjätasolla on heroiiniin verrattuna korkea, ja se vaihteli vuonna 2003 Tšekin ja Saksan 32 prosentista Puolan 83 prosenttiin (103).
A heroinhoz képest a felhasználói kokain átlagos tisztasági foka nagy; 2003-ban a Csehországban és Németországban tapasztalható 32%-tól a Lengyelországban tapasztalt 83%-ig változik(103).
Sammenlignet med heroin hadde kokainen gjennomsnittlig høy renhet, og varierte i 2003 fra 32 % i Den tsjekkiske republikk og Tyskland til 83 % i Polen (103).
W porównaniu z heroiną średni stopień czystości kokainy na poziomie użytkownika końcowego jest wysoki. W roku 2003 mieścił się on w przedziale od 32% w Republice Czeskiej i Niemczech do 83% w Polsce (103).
În comparaţie cu heroina, puritatea medie a cocainei la nivelul consumatorilor este mare, variind în 2003 de la 32 % în Republica Cehă şi Germania la 83 % în Polonia (103).
V porovnaní s heroínom je priemerná čistota kokaínu na úrovni užívateľov vysoká – v roku 2003 sa pohybovala od 32 % v Českej republike a Nemecku do 83 % v Poľsku (103).
V primerjavi s heroinom je bila povprečna čistost kokaina na ravni uživalca visoka in se je leta 2003 gibala od 32 % na Češkem in v Nemčiji do 83 % na Poljskem (103).
Jämfört med heroin har kokain i missbrukarledet i genomsnitt en hög renhetsgrad. År 2003 varierade kokainets renhetsgrad mellan 32 % i Tjeckien och Tyskland och 83 % i Polen(103).
Salīdzinājumā ar heroīnu kokaīna vidējā vielas tīrība lietotāja līmenī ir augsta, un 2003. gadā tā bija robežās no 32% Čehijas Republikā līdz 83% Polijā (103).
  Amfetamine  
In 2003 varieerde de gemiddelde straatwaarde van amfetamine van minder dan 10 EUR per gram in België, Estland, Griekenland, Letland, Hongarije, Nederland en Slowakije tot 37,5 EUR per gram in Noorwegen (73). De gemiddelde zuiverheid van amfetamine op straathandelsniveau in 2003 varieerde van 7,5% (Duitsland) tot 50% (Noorwegen) (74).
In 2003, average amphetamine prices at user level varied from less than €10 per gram in Belgium, Estonia, Greece, Latvia, Hungary, the Netherlands and Slovakia to €37.5 per gram in Norway (73). The average retail purity of amphetamine in 2003 ranged from 7.5 % (Germany) to 50 % (Norway) (74).
En 2003, le prix moyen des amphétamines pour le consommateur variait de moins de 10 euros le gramme en Belgique,en Estonie, en Grèce, en Lettonie, en Hongrie, aux Pays-Bas et en Slovaquie à 37,5 euros le gramme en Norvège (73). Le degré moyen de pureté au niveau de la vente au détail en 2003 était compris entre 7,5 % (Allemagne) et 50 % (Norvège) (74).
Im Jahr 2003 reichte der durchschnittliche Konsumentenpreis für Amphetamin von unter 10 EUR pro Gramm in Belgien, Estland, Griechenland, Lettland, Ungarn, den Niederlanden und der Slowakei bis zu 37,50 EUR pro Gramm in Norwegen (73). Die durchschnittliche Reinheit des gehandelten Amphetamins schwankte im Jahr 2003 zwischen 7,5 % (Deutschland) und 50 % (Norwegen) (74).
En 2003, los precios medios de las anfetaminas a nivel de consumidor oscilaron entre los menos de 10 euros por gramo de Bélgica, Estonia, Grecia, Letonia, Hungría, los Países Bajos y Eslovaquia y los 37,5 euros por gramo de Noruega (73). La pureza media de las anfetaminas vendidas al por menor el mismo año fue del 7,5 % (Alemania) al 50 % (Noruega) (74).
Nel 2003 i prezzi medi delle anfetamine per il consumatore andavano da meno di 10 euro al grammo in Belgio, Estonia, Grecia, Lettonia, Ungheria, Paesi Bassi e Slovacchia a 37,5 euro al grammo in Norvegia (73). La purezza media al dettaglio delle anfetamine nel 2003 variava dal 7,5% (Germania) al 50% (Norvegia) (74).
Em 2003, os preços médios das anfetaminas ao nível do utilizador iam desde 10 euros por grama na Bélgica, Estónia, Grécia, Letónia, Hungria, Países Baixos e Eslováquia e os 37,5 euros por grama na Noruega (73). A pureza média das anfetaminas vendidas a retalho, em 2003, oscilava entre 7,5% (Alemanha) e 50% (Noruega) (74).
Το 2003, η μέση τιμή αγοράς αμφεταμινών από τους χρήστες κυμαινόταν από λιγότερο από 10 ευρώ ανά γραμμάριο στο Βέλγιο, την Εσθονία, την Ελλάδα, τη Λεττονία, την Ουγγαρία, τις Κάτω Χώρες και τη Σλοβακία έως 37,5 ευρώ ανά γραμμάριο στη Νορβηγία (73). Η μέση καθαρότητα των αμφεταμινών σε επίπεδο λιανικής πώλησης το 2003 κυμαινόταν μεταξύ 7,5 % (Γερμανία) και 50 % (Νορβηγία) (74).
V roce 2003 se průměrné ceny amfetaminu na uživatelské úrovni pohybovaly od méně než 10 EUR za gram v Belgii, Estonsku, Řecku, Lotyšsku, Maďarsku, Nizozemsku a na Slovensku do 37,5 EUR za gram v Norsku (73). Průměrná prodejní čistota amfetaminu se v roce 2003 pohybovala od 7,5 % (Německo) do 50 % (Norsko) (74).
I 2003 lå de gennemsnitlige amfetaminpriser på brugerniveau fra under 10 EUR pr. gram i Belgien, Estland, Grækenland, Letland, Ungarn, Nederlandene og Slovakiet til 37,5 EUR pr. gram i Norge (73). Den gennemsnitlige renhedsgrad for amfetaminer i detailleddet varierede i 2003 fra 7,5 % (Tyskland) til 50 % (Norge) (74).
2003. aastal ulatus amfetamiini hind tarbijatasandil vähem kui 10 eurost grammi kohta Belgias, Eestis, Kreekas, Lätis, Ungaris, Madalmaades ja Slovakkias kuni 37,5 euroni grammi kohta Norras (73). 2003. aastal jaemüüki läinud amfetamiini keskmine puhtus ulatus 7,5% (Saksamaal) kuni 50% (Norras) (74).
Vuonna 2003 amfetamiinin keskimääräinen hinta käyttäjätasolla vaihteli Belgian, Viron, Kreikan, Latvian, Unkarin, Alankomaiden ja Slovakian alle 10 eurosta Norjan 37,5 euroon grammalta (73). Amfetamiinin keskimääräinen puhtaus vähittäiskaupassa vuonna 2003 vaihteli 7,5 prosentista (Saksa) 50 prosenttiin (Norja) (74).
Az átlagos felhasználói amfetaminárak 2003-ban a Belgiumban, Észtországban, Görögországban, Lettországban, Magyarországon, Hollandiában és Szlovákiában regisztrált 10 euró/gramm alatti ártól a norvégiai 37,5 euró/gramm értékig változtak(73). Az amfetamin átlagos eladási tisztasága 7,5% (Németország) és 50% (Norvégia) között mozgott(74).
I 2003 varierte gjennomsnittlig amfetaminpris på brukernivå fra under 10 euro pr. gram i Belgia, Estland, Hellas, Latvia, Ungarn, Nederland og Slovakia til 37,50 euro pr. gram i Norge (73). Gjennomsnittlig renhet for amfetamin på detaljistnivå i 2003 varierte fra 7,5 % (Tyskland) til 50 % (Norge) (74).
W 2003 roku średnia cena amfetaminy na rynku detalicznym mieściła się w przedziale od poniżej 10 euro za gram w Belgii, Estonii, Grecji, na Łotwie, na Węgrzech, w Holandii i na Słowacji do 37,5 euro za gram w Norwegii (73). Średni wskaźnik czystości amfetaminy w obrocie detalicznym w roku 2003 wynosił od 7,5% (Niemcy) do 50% (Norwegia) (74).
În 2003, preţul mediu al amfetaminei la consumator a variat de la sub 10 EUR/g în Belgia, Estonia, Grecia, Letonia, Ungaria, Ţările de Jos şi Slovacia la 37,5 EUR/g în Norvegia (73). Puritatea medie a amfetaminei vândute consumatorilor a variat în 2003 între 7,5 % (Germania) şi 50 % (Norvegia) (74).
V roku 2003 sa priemerné ceny amfetamínu na úrovni užívateľa pohybovali od 10 eur za gram v Belgicku, Estónsku, Grécku, Lotyšsku, Maďarsku, Holandsku a na Slovensku do 37,5 eura za gram v Nórsku (73). Priemerná maloobchodná čistota amfetamínu kolísala v roku 2003 od 7,5 % (v Nemecku) do 50 % (v Nórsku) (74).
Leta 2003 so se povprečne cene amfetamina na ravni uporabnika gibale od manj kot 10 eurov za gram v Belgiji, Estoniji, Grčiji, Latviji, na Madžarskem, Nizozemskem in Slovaškem do 37,5 eurov za gram na Norveškem (73). Povprečna maloprodajna čistost amfetamina je leta 2003 segala od 7,5 % (Nemčija) do 50 % (Norveška) (74).
Genomsnittspriset för amfetamin i missbrukarledet varierade 2003 mellan mindre än 10 euro per gram i Belgien, Estland, Grekland, Lettland, Ungern, Nederländerna och Slovakien, och 37,5 euro per gram i Norge(73). Amfetaminets genomsnittliga grad av renhet i missbrukarledet låg 2003 på mellan 7,5 % (Tyskland) och 50 % (Norge)(74).
2003. gadā vidējā amfetamīna cena lietotāju līmenī svārstījās no mazāk par 10 eiro par gramu Beļģijā, Igaunijā, Grieķijā, Latvijā, Ungārijā, Nīderlandē un Slovākijā līdz 37,5 eiro par gramu Norvēģijā (73). Vidējā amfetamīna tīrība mazumtirdzniecībā 2003. gadā bija robežās no 7,5 % (Vācijā) līdz 50 % (Norvēģijā) (74).
  Prijs en zuiverheid van...  
In 2003 varieerde de gemiddelde zuiverheid van bruine heroïne in de straathandel in de EU van 6% in Oostenrijk tot 40% op Malta. Wat de zuiverheid van witte heroïne betreft, zijn er voor slechts enkele landen gegevens beschikbaar (169) en varieerde van 6% in Finland tot 70% in Noorwegen (170).
In 2003, the average purity of brown heroin at street level in the EU varied from 6 % in Austria to 40 % in Malta. Data on purity of white heroin were reported by only a few countries (169); it ranged on average from 6 % in Finland to 70 % in Norway (170).
En 2003, dans l'UE, la pureté moyenne de l'héroïne brune vendue dans la rue variait de 6 % en Autriche à 40 % à Malte. Seuls quelques pays ont fourni des données sur la pureté de l'héroïne blanche (169). Celle-ci allait de 6 % en Finlande à 70 % en Norvège, en moyenne (170).
Im Jahr 2003 lag die durchschnittliche Reinheit von braunem Heroin im Straßenhandel in der EU zwischen 6 % in Österreich und 40 % in Malta. Über die Reinheit von weißem Heroin wurden nur von einigen wenigen Ländern Daten bereitgestellt (169). Sie lag durchschnittlich zwischen 6 % in Finnland und 70 % in Norwegen (170).
En 2003, la pureza media de la heroína marrón en el mercado negro de la UE oscilaba entre el 6 % de Austria y el 40 % de Malta Sólo algunos países han facilitado datos de pureza de la heroína blanca (169), que oscila entre el 6 % de Finlandia y el 70 % de Noruega (170).
Nel 2003 la purezza media al dettaglio dell’eroina brown nell’UE andava dal 6% in Austria al 40% a Malta. I dati sulla purezza dell’eroina bianca sono stati riferiti soltanto da alcuni paesi (169); essa andava dal 6% in Finlandia al 70% in Norvegia (170).
Em 2003, a pureza média da heroína castanha ao nível da rua, na UE, variava entre 6%, na Áustria e 40% em Malta. Apenas alguns países apresentaram dados sobre a pureza da heroína branca (169); que variava, em média, entre 6% na Finlândia e 70% na Noruega (170).
Το 2003, η μέση καθαρότητα της καφέ ηρωίνης «στον δρόμο» στην ΕΕ κυμαινόταν από 6 % στην Αυστρία έως 40 % στη Μάλτα. Στοιχεία για την καθαρότητα της λευκής ηρωίνης ανέφεραν μόνον μερικές χώρες (169)· κυμαινόταν κατά μέσο από 6 % στη Φινλανδία έως 70 % στη Νορβηγία (170).
V roce 2003 průměrná čistota hnědého heroinu prodávaného na ulici v EU kolísala od 6 % v Rakousku do 40 % na Maltě. Údaje o čistotě bílého heroinu uvádělo pouze několik zemí (169). V průměru se pohybovala od 6 % ve Finsku do 70 % v Norsku (170).
I 2003 varierede den gennemsnitlige renhedsgrad for brun heroin på gadeplan i EU fra 6 % i Østrig til 40 % i Malta. Oplysninger om renhedsgraden for hvid heroin blev kun angivet af nogle få lande (169); den varierede i gennemsnit fra 6 % i Finland til 70 % i Norge (170).
2003. aastal kõikus Euroopa Liidus tänaval müüdava pruuni heroiini keskmine puhtus 6% Austrias kuni 40% Maltas. Andmeid valge heroiini puhtuse kohta teatasid vaid mõned riigid (169), see ulatus keskmiselt 6% Soomes 70% Norras (170).
Vuonna 2003 ruskean heroiinin keskimääräinen puhtausaste EU:n katukaupassa vaihteli Itävallan 6 prosentista Maltan 40 prosenttiin. Vain muutama maa toimitti tietoja valkoisen heroiinin puhtausasteesta (169), ja näissä maissa se vaihteli keskimäärin Suomen 6 prosentista Norjan 70 prosenttiin (170).
2003-ban a barna heroin átlagos tisztasága az utcai szinten az ausztriai 6%-tól a máltai 40%-ig változott az EU-n belül. A fehér heroin tisztaságáról csak néhány ország közölt adatokat(169); ezek alapján átlagosan a finnországi 6% és a norvégiai 70% között volt(170).
I 2003 varierte den gjennomsnittlige renheten på brun heroin på gatenivå i EU fra 6 % i Østerrike til 40 % på Malta. Data om renheten på hvit heroin ble oppgitt av bare noen få land (169), men varierte i gjennomsnitt fra 6 % i Finland til 70 % i Norge (170).
W 2003 roku średni stopień czystości brązowej heroiny na poziomie odbiorcy końcowego w UE wahał się od 6% w Austrii do 40% na Malcie. Dane o stopniu czystości białej heroiny przekazało niewiele państw (169), na ich podstawie określono, że wynosił on średnio od 6% w Finlandii do 70% w Norwegii (170).
În 2003, în Uniunea Europeană, puritatea medie a heroinei brune pe stradă a variat de la 6 % în Austria la 40 % în Malta. Doar câteva ţări au furnizat date privind puritatea heroinei albe (169); aceasta s-a situat între 6 % în Finlanda şi 70 % în Norvegia (170).
V roku 2003 sa priemerná čistota hnedého heroínu na ulici v EÚ pohybovala od 6 % v Rakúsku do 40 % na Malte. Údaje o čistote bieleho heroínu uviedlo len niekoľko málo krajín (169); kolísali od priemerne 6 % vo Fínsku do 70 % v Nórsku (170).
Leta 2003 se je v EU povprečna čistost rjavega heroina na cesti gibala med 6 % v Avstriji in 40 % na Malti. Podatke o čistosti belega heroina je sporočilo samo nekaj držav (169); gibala se je od povprečno 6 % na Finskem do 70 % na Norveškem (170).
Den genomsnittliga renhetsgraden i missbrukarledet för brunt heroin inom EU låg år 2003 mellan 6 % i Österrike och 40 % i Malta. Endast ett fåtal länder redovisade uppgifter om renhetsgraden för vitt heroin(169). Det låg mellan i genomsnitt 6 % i Finland och 70 % i Norge(170).
2003. gadā uz ielas pārdotā, vidējā brūnā heroīna tīrība ES bija robežās no 6% Austrijā līdz 40% Maltā. Datus par baltā heroīna tīrību ziņo tikai dažas valstis (169); tā ir vidēji robežās no 6 % Somijā līdz 70 % Norvēģijā (170).
  Prijs en zuiverheid van...  
In 2003 varieerde de gemiddelde zuiverheid van bruine heroïne in de straathandel in de EU van 6% in Oostenrijk tot 40% op Malta. Wat de zuiverheid van witte heroïne betreft, zijn er voor slechts enkele landen gegevens beschikbaar (169) en varieerde van 6% in Finland tot 70% in Noorwegen (170).
In 2003, the average purity of brown heroin at street level in the EU varied from 6 % in Austria to 40 % in Malta. Data on purity of white heroin were reported by only a few countries (169); it ranged on average from 6 % in Finland to 70 % in Norway (170).
En 2003, dans l'UE, la pureté moyenne de l'héroïne brune vendue dans la rue variait de 6 % en Autriche à 40 % à Malte. Seuls quelques pays ont fourni des données sur la pureté de l'héroïne blanche (169). Celle-ci allait de 6 % en Finlande à 70 % en Norvège, en moyenne (170).
Im Jahr 2003 lag die durchschnittliche Reinheit von braunem Heroin im Straßenhandel in der EU zwischen 6 % in Österreich und 40 % in Malta. Über die Reinheit von weißem Heroin wurden nur von einigen wenigen Ländern Daten bereitgestellt (169). Sie lag durchschnittlich zwischen 6 % in Finnland und 70 % in Norwegen (170).
En 2003, la pureza media de la heroína marrón en el mercado negro de la UE oscilaba entre el 6 % de Austria y el 40 % de Malta Sólo algunos países han facilitado datos de pureza de la heroína blanca (169), que oscila entre el 6 % de Finlandia y el 70 % de Noruega (170).
Nel 2003 la purezza media al dettaglio dell’eroina brown nell’UE andava dal 6% in Austria al 40% a Malta. I dati sulla purezza dell’eroina bianca sono stati riferiti soltanto da alcuni paesi (169); essa andava dal 6% in Finlandia al 70% in Norvegia (170).
Em 2003, a pureza média da heroína castanha ao nível da rua, na UE, variava entre 6%, na Áustria e 40% em Malta. Apenas alguns países apresentaram dados sobre a pureza da heroína branca (169); que variava, em média, entre 6% na Finlândia e 70% na Noruega (170).
Το 2003, η μέση καθαρότητα της καφέ ηρωίνης «στον δρόμο» στην ΕΕ κυμαινόταν από 6 % στην Αυστρία έως 40 % στη Μάλτα. Στοιχεία για την καθαρότητα της λευκής ηρωίνης ανέφεραν μόνον μερικές χώρες (169)· κυμαινόταν κατά μέσο από 6 % στη Φινλανδία έως 70 % στη Νορβηγία (170).
V roce 2003 průměrná čistota hnědého heroinu prodávaného na ulici v EU kolísala od 6 % v Rakousku do 40 % na Maltě. Údaje o čistotě bílého heroinu uvádělo pouze několik zemí (169). V průměru se pohybovala od 6 % ve Finsku do 70 % v Norsku (170).
I 2003 varierede den gennemsnitlige renhedsgrad for brun heroin på gadeplan i EU fra 6 % i Østrig til 40 % i Malta. Oplysninger om renhedsgraden for hvid heroin blev kun angivet af nogle få lande (169); den varierede i gennemsnit fra 6 % i Finland til 70 % i Norge (170).
2003. aastal kõikus Euroopa Liidus tänaval müüdava pruuni heroiini keskmine puhtus 6% Austrias kuni 40% Maltas. Andmeid valge heroiini puhtuse kohta teatasid vaid mõned riigid (169), see ulatus keskmiselt 6% Soomes 70% Norras (170).
Vuonna 2003 ruskean heroiinin keskimääräinen puhtausaste EU:n katukaupassa vaihteli Itävallan 6 prosentista Maltan 40 prosenttiin. Vain muutama maa toimitti tietoja valkoisen heroiinin puhtausasteesta (169), ja näissä maissa se vaihteli keskimäärin Suomen 6 prosentista Norjan 70 prosenttiin (170).
2003-ban a barna heroin átlagos tisztasága az utcai szinten az ausztriai 6%-tól a máltai 40%-ig változott az EU-n belül. A fehér heroin tisztaságáról csak néhány ország közölt adatokat(169); ezek alapján átlagosan a finnországi 6% és a norvégiai 70% között volt(170).
I 2003 varierte den gjennomsnittlige renheten på brun heroin på gatenivå i EU fra 6 % i Østerrike til 40 % på Malta. Data om renheten på hvit heroin ble oppgitt av bare noen få land (169), men varierte i gjennomsnitt fra 6 % i Finland til 70 % i Norge (170).
W 2003 roku średni stopień czystości brązowej heroiny na poziomie odbiorcy końcowego w UE wahał się od 6% w Austrii do 40% na Malcie. Dane o stopniu czystości białej heroiny przekazało niewiele państw (169), na ich podstawie określono, że wynosił on średnio od 6% w Finlandii do 70% w Norwegii (170).
În 2003, în Uniunea Europeană, puritatea medie a heroinei brune pe stradă a variat de la 6 % în Austria la 40 % în Malta. Doar câteva ţări au furnizat date privind puritatea heroinei albe (169); aceasta s-a situat între 6 % în Finlanda şi 70 % în Norvegia (170).
V roku 2003 sa priemerná čistota hnedého heroínu na ulici v EÚ pohybovala od 6 % v Rakúsku do 40 % na Malte. Údaje o čistote bieleho heroínu uviedlo len niekoľko málo krajín (169); kolísali od priemerne 6 % vo Fínsku do 70 % v Nórsku (170).
Leta 2003 se je v EU povprečna čistost rjavega heroina na cesti gibala med 6 % v Avstriji in 40 % na Malti. Podatke o čistosti belega heroina je sporočilo samo nekaj držav (169); gibala se je od povprečno 6 % na Finskem do 70 % na Norveškem (170).
Den genomsnittliga renhetsgraden i missbrukarledet för brunt heroin inom EU låg år 2003 mellan 6 % i Österrike och 40 % i Malta. Endast ett fåtal länder redovisade uppgifter om renhetsgraden för vitt heroin(169). Det låg mellan i genomsnitt 6 % i Finland och 70 % i Norge(170).
2003. gadā uz ielas pārdotā, vidējā brūnā heroīna tīrība ES bija robežās no 6% Austrijā līdz 40% Maltā. Datus par baltā heroīna tīrību ziņo tikai dažas valstis (169); tā ir vidēji robežās no 6 % Somijā līdz 70 % Norvēģijā (170).
  Prijs en zuiverheid van...  
De gemiddelde straatprijs van bruine heroïne in de EU liep in 2003 uiteen van 27 EUR per gram in België tot 144 EUR per gram in Zweden, terwijl de prijs van witte heroïne varieerde van 25 EUR (Slowakije) tot 216 EUR (Zweden) per gram (168). Dit prijsverschil wordt waarschijnlijk veroorzaakt door de mate van zuiverheid van de verkochte drugs.
In Europe, heroin occurs in two forms: the commonly available brown heroin (its chemical base form) and the less common and more expensive white heroin (a salt form), which typically originates from South-East Asia. In 2003, in the EU the average street price of brown heroin was reported to vary between €27 per gram in Belgium and €144 per gram in Sweden, while the price of white heroin ranged from €25 (Slovakia) to €216 (Sweden) per gram (168). This price differential is likely to reflect the purity of the drug being sold.
En Europe, l'héroïne se présente sous deux formes: l'héroïne brune, qui est la plus courante (sa forme chimique de base) et l'héroïne blanche, moins courante et plus chère (une forme de sel), qui provient généralement d'Asie du Sud-Est. En 2003, dans l'UE, le prix de vente moyen dans la rue de l'héroïne brune variait entre 27 euros le gramme en Belgique et 144 euros le gramme en Suède, tandis que le prix de l'héroïne blanche était compris entre 25 euros en Slovaquie et 216 euros le gramme en Suède (168). Cet écart de prix correspond reflète probablement le degré de pureté de la drogue vendue.
In Europa kommt Heroin in zwei Formen vor: als das allgemein verfügbare braune Heroin (Heroinbase) und als das weniger verbreitete und teurere weiße Heroin (in Salzform), das in der Regel aus Südostasien stammt. Den Berichten zufolge lag der durchschnittliche Preis für braunes Heroin im Straßenhandel 2003 in der EU zwischen 27 EUR pro Gramm in Belgien und 144 EUR pro Gramm in Schweden, während der Preis für weißes Heroin von 25 EUR (Slowakei) bis 216 EUR (Schweden) pro Gramm reichte (168). Diese Preisspanne spiegelt wahrscheinlich die unterschiedliche Reinheit der gehandelten Droge wider.
En Europa, la heroína se encuentra en dos formas: la más común es la heroína marrón (su forma química de base) y la menos común y más cara es la heroína blanca (una forma salina), que procede generalmente del Sureste de Asia. En 2003, el precio medio de la heroína marrón en el mercado negro de la UE oscilaba entre 27 (Bélgica) y 144 euros por gramo (Suecia), mientras que el precio de la heroína blanca oscilaba entre 25 (Eslovaquia) y 216 euros por gramo (Suecia) (168). Este diferencial de precio puede ser reflejo de la pureza de la droga en venta.
In Europa, l’eroina è disponibile in due forme: l’eroina brown più comune (forma chimica base) e l’eroina bianca, meno comune e più costosa (sotto forma di sale), che tradizionalmente proviene dall’Asia sudorientale. Nel 2003, nell’UE il prezzo medio al dettaglio dell’eroina brown è stato segnalato variare da 27 euro al grammo in Belgio a 144 euro al grammo in Svezia, mentre il prezzo dell’eroina bianca andava da 25 euro al grammo (Slovacchia) a 216 euro al grammo (Svezia) (168). Il range di prezzo riflette probabilmente la purezza della droga in vendita.
Na Europa, a heroína apresenta-se sob duas formas: a heroína castanha (forma química de base), de maior disponibilidade, e a heroína branca (forma de sal), menos comum e mais cara, habitualmente originária do Sudeste Asiático. Em 2003, segundo as informações existentes, na UE, o preço médio da heroína castanha vendida na rua variava entre 27 euros por grama na Bélgica e 144 euros por grama na Suécia, ao passo que o preço da heroína branca variava entre 25 euros (Eslováquia) e 216 euros (Suécia) por grama (168). É provável que estas diferenças de preço reflictam a maior ou menor pureza da droga vendida.
Στην Ευρώπη, η ηρωίνη εμφανίζεται με δύο μορφές: τη συνηθέστερα διαθέσιμη καφέ ηρωίνη (βάση ηρωίνης) και τη λιγότερο συνηθισμένη και πιο ακριβή λευκή ηρωίνη (άλας), που συνήθως προέρχεται από τη Νοτιοανατολική Ασία. Το 2003, στην ΕΕ, η μέση τιμή της καφέ ηρωίνης «στον δρόμο» αναφέρθηκε ότι κυμαινόταν μεταξύ 27 ευρώ ανά γραμμάριο στο Βέλγιο και 144 ευρώ ανά γραμμάριο στη Σουηδία, ενώ η τιμή της λευκής ηρωίνης κυμαινόταν από 25 ευρώ (Σλοβακία) έως 216 ευρώ (Σουηδία) ανά γραμμάριο (168). Η διαφορά στην τιμή είναι πιθανό να απηχεί την καθαρότητα της πωλούμενης ουσίας.
V Evropě se heroin objevuje ve dvou formách: běžně dostupný hnědý heroin (jeho základní chemická forma) a méně běžný a dražší bílý heroin (ve formě soli), který zpravidla pochází z jihovýchodní Asie. V roce 2003 se uvádělo, že průměrná cena hnědého heroinu při prodeji na ulici kolísala mezi 27 EUR za gram v Belgii a 144 EUR za gram ve Švédsku, zatímco cena bílého heroinu se pohybovala v rozmezí od 25 EUR (Slovensko) do 216 EUR (Švédsko) za gram (168). Tento cenový rozdíl pravděpodobně odráží čistotu prodávané drogy.
I Europa findes heroin i to former: den almindelige brune heroin (stoffets kemiske grundform), som er let at skaffe, og den mindre almindelige og dyrere hvide heroin (i saltform), som typisk kommer fra Sydøstasien. I 2003 var den gennemsnitlige gadepris for brun heroin i EU mellem 27 EUR pr. gram i Belgien og 144 EUR pr. gram i Sverige, mens prisen for hvid heroin varierede fra 25 EUR (Slovakiet) til 216 EUR (Sverige) pr. gram (168). Denne prisforskel hænger formentlig sammen med renheden af det stof, der sælges.
Euroopas esineb heroiin kahel kujul – üldiselt kättesaadav pruun heroiin (selle keemiline baasvorm) ning vähem üldine ja kallim valge heroiin (soolavorm), mis on tavapäraselt pärit Kagu-Aasiast. Euroopa Liidus kõikus 2003. aastal ühe grammi pruuni heroiini keskmine tänavahind vahemikus 27 eurost Belgias kuni 144 euroni Rootsis, kusjuures valge heroiini ühe grammi hind ulatus 25 eurost (Slovakkias) kuni 216 euroni (Rootsis) (168). Selles hinnavahes peegeldub tõenäoliselt müüdava uimasti puhtus.
Euroopassa on kahdenlaista heroiinia: yleisesti saatavilla olevaa ruskeaa heroiinia (emäksisessä muodossa) ja harvinaisempaa, kalliimpaa valkoista heroiinia (suolan muodossa), joka on yleensä peräisin Kaakkois-Aasiasta. Vuonna 2003 ruskean heroiinin keskihinta katukaupassa vaihteli EU:ssa Belgian 27 eurosta Ruotsin 144 euroon grammalta, kun taas valkoisen heroiinin hinta vaihteli 25 eurosta (Slovakia) 216 euroon (Ruotsi) (168). Hintaero liittyy todennäköisesti myytävän huumeen puhtauteen.
Európában a heroin két formában fordul elő: az általánosan elérhető barna heroin (a heroin bázikus formája), valamint a kevésbé általános és drágább fehér heroin (só forma), amely tipikusan Délkelet-Ázsiából származik. Az Európai Unióban 2003-ban a barna heroin átlagos utcai ára a jelentések szerint a belgiumi 27 euró/gramm és a svédországi 144 euró/gramm között változott, miközben a fehér heroin ára 25 euró/gramm (Szlovákia) és 216 euró/gramm (Svédország) között mozgott(168). Ez az árkülönbözet valószínűleg az eladott kábítószer tisztaságát tükrözi.
I Europa forekommer heroin i to former: den lett tilgjengelige brune heroinen (heroin i baseform) og den mindre vanlige og dyrere hvite heroinen (i saltform), som typisk er produsert i Sørøst-Asia. I 2003 varierte gjennomsnittsprisen på brun heroin i EU ifølge rapportene fra 27 euro pr. gram i Belgia til 144 euro pr. gram i Sverige, mens prisen på hvit heroin lå mellom 25 (Slovakia) og 216 (Sverige) euro pr. gram (168). Prisforskjellene gjenspeiler sannsynligvis renheten på stoffet.
W Europie heroina występuje w dwóch formach, tj. powszechnie dostępnej brązowej heroiny (jej podstawowej postaci chemicznej) oraz mniej powszechnie występującej i droższej białej heroiny (w postaci soli), która zazwyczaj pochodzi z Azji Południowo-Wschodniej. W roku 2003, w UE średnia cena uliczna brązowej heroiny mieściła się w przedziale od 27 euro za gram w Belgii do 144 euro za gram w Szwecji. Z kolei cena białej heroiny wynosiła od 25 euro za gram (Słowacja) do 216 euro za gram (Szwecja) (168). Te różnice cenowe prawdopodobnie odzwierciedlają stopień czystości sprzedawanego narkotyku
În Europa, heroina se găseşte sub două forme: heroina brună obişnuită (în forma chimică de bază) şi heroina albă (sub formă de sare) care este mai rar întâlnită şi mai scumpă, provenind de obicei din Asia de sud-est. În 2003, în Uniunea Europeană, rapoartele au arătat că preţul mediu de stradă al heroinei brune a variat de la 27 EUR/g în Belgia la 144 EUR/g în Suedia, în timp ce preţul heroinei albe a variat de la 25 EUR/g (Slovacia) la 216 EUR/g (Suedia) (168). Diferenţele de preţ reflectă probabil puritatea drogului vândut.
V Európe sa heroín vyskytuje v dvoch formách: bežne je dostupný hnedý heroín (jeho základná chemická forma) a menej bežný a drahší biely heroín (vo forme soli), ktorý obyčajne pochádza z juhovýchodnej Ázie. V roku 2003 sa priemerná cena hnedého heroínu na ulici v krajinách EÚ pohybovala od 27 eur za gram v Belgicku do 144 eur za gram vo Švédsku, zatiaľ čo cena bieleho heroínu kolísala od 25 eur za gram (Slovensko) do 216 eur za gram (Švédsko) (168). Tento cenový rozdiel pravdepodobne zodpovedá čistote predávanej drogy.
V Evropi se heroin pojavlja v dveh oblikah: običajno je na voljo rjavi heroin (njegova osnovna kemična oblika), manj pogosto pa dražji beli heroin (oblika soli), ki navadno izvira iz jugovzhodne Azije. Po poročilih naj bi se leta 2003 povprečna cena rjavega heroina na cesti v EU gibala med 27 euri za gram V Belgiji in 144 euri za gram na Švedskem, medtem ko se je cena belega heroina gibala med 25 (Slovaška) in 216 (Švedska) euri za gram (168). Te razlike v ceni najverjetneje odražajo čistost prodajane droge.
I Europa uppträder heroin i två former: det vanligt förekommande bruna heroinet (den kemiska basformen) och det ovanligare och dyrare vita heroinet (en saltform), som brukar ha sitt ursprung i Sydostasien. År 2003 uppgavs genomsnittspriset på brunt heroin i missbrukarledet variera inom EU mellan 27 euro per gram i Belgien och 144 euro per gram i Sverige, medan priset på vitt heroin låg mellan 25 (Slovakien) och 216 (Sverige) euro per gram(168). Denna prisskillnad avspeglar sannolikt renhetsgraden hos den sålda drogen.
Eiropā heroīns ir sastopams divās formās : plaši pieejamais brūnais heroīns (tā ķīmiskā pamatforma) un mazāk izplatītais un dārgākais baltais heroīns (sāls forma), kas parasti ir cēlies no Dienvidaustrumu Āzijas. 2003. gadā ES vidējā ielas cena brūnajam heroīnam saskaņā ar ziņojumiem bija no 27 eiro par gramu Beļģijā līdz 144 eiro par gramu Zviedrijā, bet baltā heroīna cena bija no 25 eiro (Slovākija) līdz 216 eiro (Zviedrija) par gramu (168). Šīs cenas starpības iespējams atspoguļo pārdotās narkotikas tīrību.
  Vangsten en marktinform...  
De herkomst en bestemming van de in beslag genomen drugs kunnen een indicatie geven van de routes en productielocaties, maar dergelijke gegevens zijn niet altijd beschikbaar. De meeste landen melden de zuiverheid en prijs van de drugs op straathandelniveau.
The number of drug seizures in a country is usually considered to be an indirect indicator of the supply and availability of drugs, although it also reflects law enforcement resources, priorities and strategies, as well as vulnerability of traffickers to national and international supply reduction strategies. Quantities seized may fluctuate widely from one year to the next, for example if in one year a few of the seizures are very large. For this reason, the number of seizures is considered by several countries to be a better indicator of trends. In all countries, the number of seizures contains a high proportion of small seizures at the retail level. The origin and destination of drugs seized may indicate trafficking routes and producing areas, but this information is not always known. The purity and price of drugs sold at retail level are reported by most of the Member States. However, data come from a range of different sources, which are not always comparable or reliable, making accurate comparisons between countries difficult.
Le nombre de saisies de drogue dans un pays est généralement considéré comme un indicateur indirect de l'offre et de la disponibilité des drogues, bien qu'il reflète également les ressources, les priorités et les stratégies d'application de la législation et la vulnérabilité des trafiquants face aux stratégies nationales et internationales de réduction de l'offre. Les quantités saisies peuvent varier considérablement d'une année à l'autre. Ainsi, au cours d'une année, les autorités peuvent réaliser un petit nombre de saisies, mais de quantités importantes de drogue. C'est la raison pour laquelle plusieurs pays considèrent que le nombre de saisies est un meilleur indicateur de tendance. Dans tous les pays, le nombre de saisies comprend une part élevée de petites saisies au niveau du détail. L'origine et la destination des drogues saisies peuvent fournir des indications sur les routes qu'empruntent le trafic et sur les zones de production, mais cette information n'est pas toujours connue. La pureté et le prix des drogues au détail sont déclarés par la plupart des États membres. Toutefois, les données proviennent de diverses sources, qui ne sont pas toujours comparables ou fiables, ce qui rend les comparaisons entre pays malaisées.
Die Zahl der Sicherstellungen in einem Land wird in der Regel als indirekter Indikator für das Angebot und die Verfügbarkeit von Drogen angesehen, spiegelt jedoch auch Strafverfolgungsressourcen, -prioritäten und -strategien sowie die Wahrscheinlichkeit wider, dass sich nationale und internationale Strategien zur Reduzierung des Angebots auf Drogenhändler auswirken. Die sichergestellten Mengen können von Jahr zu Jahr stark schwanken, etwa wenn in einem Jahr einige besonders umfangreiche Sicherstellungen erfolgt sind. Aus diesem Grund wird die Zahl der Sicherstellungen in mehreren Ländern als der bessere Indikator für Tendenzen angesehen. In allen Ländern umfasst die Zahl der Sicherstellungen einen großen Anteil kleinerer Sicherstellungen auf Kleinhandelsebene. Ursprungs- und Zielland der sichergestellten Drogen können Hinweise auf die Route des Drogenhandels und Erzeugungsgebiete liefern, jedoch ist diese Information nicht immer verfügbar. Daten über Preis und Reinheit der auf Kleinhandelsebene verkauften Drogen werden von den meisten Mitgliedstaaten bereitgestellt. Jedoch stammen die Daten aus einer Reihe verschiedener Quellen, die nicht immer vergleichbar oder zuverlässig sind, weshalb es schwierig ist, genaue Vergleiche zwischen den Ländern durchzuführen.
El número de incautaciones de drogas en un país suele considerarse un indicador indirecto de la oferta y disponibilidad de las mismas, aunque también refleja los recursos, prioridades y estrategias de la policía, así como la vulnerabilidad de los traficantes ante las estrategias de reducción de la oferta nacionales e internacionales. Las cantidades incautadas pueden variar mucho de un año a otro, por ejemplo si un año se registran algunas incautaciones especialmente grandes. Por esta razón, varios países consideran que el número de incautaciones es un indicador más adecuado de las tendencias. En todos los países, los datos incluyen un mayor número de pequeñas incautaciones de pequeños traficantes. El origen y el destino de las drogas incautadas pueden ser indicadores de rutas de tráfico y áreas de producción, pero no siempre se dispone de esta información. La mayoría de Estados miembros comunican el precio y la pureza de las drogas vendidas por los pequeños traficantes. No obstante, los datos proceden de una gran variedad de fuentes que no siempre son comparables o fiables, lo que hace difícil establecer una comparación exacta entre países.
Normalmente il numero di sequestri di stupefacenti in un paese è considerato un indicatore indiretto dell’offerta e della disponibilità di queste sostanze, sebbene dipenda anche dalle risorse delle forze dell’ordine, dalle priorità e dalle strategie nonché dalla vulnerabilità degli spacciatori nei confronti delle strategie nazionali e internazionali di riduzione dell’offerta. I quantitativi sequestrati possono variare notevolmente da un anno all’altro, per esempio se in un anno alcuni dei sequestri interessano quantitativi ingenti. Per tale motivo il numero di intercettazioni è considerato in alcuni paesi un migliore indicatore di tendenza. In tutti i paesi, una grande percentuale del numero di piccoli sequestri avviene al livello dello spaccio al dettaglio. L’origine e la destinazione delle sostanze sequestrate possono fornire indicazioni sulle vie del traffico e sulle aree di produzione; tali informazioni tuttavia non sono sempre note. Il prezzo e la purezza degli stupefacenti spacciati al dettaglio vengono segnalati dalla maggior parte degli Stati membri. Tuttavia i dati provengono da fonti diverse non sempre comparabili, il che rende difficile operare un confronto tra paesi.
Ο αριθμός των κατασχέσεων ναρκωτικών σε μια χώρα θεωρείται συνήθως έμμεσος δείκτης της προσφοράς και της διαθεσιμότητας ναρκωτικών, μολονότι απηχεί επίσης τους πόρους, τις προτεραιότητες και τις στρατηγικές της επιβολής του νόμου, καθώς και την αδυναμία των διακινητών απέναντι στις εθνικές και διεθνείς στρατηγικές με στόχο τη μείωση της προσφοράς. Οι κατασχεθείσες ποσότητες είναι δυνατόν να ποικίλλουν σημαντικά από χρόνο σε χρόνο, για παράδειγμα εάν σε ένα έτος μερικές από τις κατασχέσεις αφορούσαν πολύ μεγάλες ποσότητες. Για τον λόγο αυτό, ο αριθμός των κατασχέσεων θεωρείται από αρκετές χώρες καλύτερος δείκτης των τάσεων. Σε όλες τις χώρες, ο αριθμός των κατασχέσεων περιλαμβάνει μεγάλο ποσοστό μικρών κατασχέσεων σε επίπεδο λιανικής διακίνησης. Η προέλευση και ο προορισμός των κατασχεθέντων ναρκωτικών ενδέχεται να υποδεικνύει τις οδούς διακίνησης και τις περιοχές παραγωγής, αλλά οι πληροφορίες αυτές δεν είναι πάντοτε γνωστές. Τα περισσότερα κράτη μέλη αναφέρουν την καθαρότητα και την τιμή των ναρκωτικών που πωλούνται σε επίπεδο λιανικής διακίνησης. Ωστόσο, τα στοιχεία προέρχονται από πολλές διαφορετικές πηγές, οι οποίες δεν είναι πάντοτε συγκρίσιμες ή αξιόπιστες, γεγονός που καθιστά δυσχερείς τις ακριβείς συγκρίσεις μεταξύ χωρών.
Počet záchytů drog v určité zemi je obvykle považován za nepřímý ukazatel nabídky a dostupnosti drog, i když je i odrazem zdrojů, priorit a strategií vymáhání práva, ale i míry, v níž jsou obchodníci s drogami postižitelní národními a mezinárodními strategiemi pro omezení drogové nabídky. Množství zachycených drog se může v jednotlivých letech výrazně lišit, například pokud je v jednom roce provedeno několik velkých záchytů. Proto některé země považují za lepší indikátor trendů počet provedených záchytů. Ve všech zemích zahrnuje počet provedených záchytů vysoký podíl malých záchytů na maloobchodní úrovni. Původ a určení zachycených drog může indikovat trasy nezákonného obchodu s drogami a oblasti drogové produkce. Tyto informace však nejsou vždy známy. Čistota a cena drog prodaných na maloobchodní úrovni je hlášena většinou členských států. Údaje však pocházejí z mnoha různých zdrojů, které nejsou vždy srovnatelné nebo důvěryhodné, což ztěžuje provedení přesných srovnání mezi zeměmi.
Antallet af narkotikabeslaglæggelser i et land betragtes sædvanligvis som en indirekte indikator for forsyning og tilgængelighed af narkotika, selv om det også afspejler retshåndhævelsesmyndighedernes ressourcer, prioriteringer og strategier samt den udstrækning, hvori omsætningsleddene er udsat for at blive omfattet af nationale og internationale udbudsbegrænsende strategier. Mængderne, som beslaglægges, kan variere meget fra år til år, for eksempel hvis nogen af beslaglæggelserne et år er meget store. Af den grund betragter mange lande antallet af beslaglæggelser som en bedre indikator for tendenser. I alle lande omfatter antallet af beslaglæggelser en stor andel af små beslaglæggelser i detailleddet. Oprindelsen af og destinationen for beslaglagte stoffer kan give en indikation af smuglerruter og produktionsområder, men disse oplysninger foreligger ikke altid. De fleste medlemsstater rapporterer om renhed og priser for stoffer i detailleddet. Oplysningerne kommer imidlertid fra en række forskellige kilder som ikke altid er sammenlignelige eller pålidelige, og dette gør det vanskelig at foretage nøjagtige sammenligninger landene imellem.
Uimastikonfiskeerimiste arvu riigis peetakse tavaliselt uimastite pakkumise ja kättesaadavuse kaudseks näitajaks, kuigi see peegeldab ka õiguskaitsealaseid vahendeid, prioriteete ja strateegiaid ning riiklike ja rahvusvaheliste pakkumise vähendamise strateegiate mõju kaubitsejatele. Konfiskeeritud kogused võivad aastast aastasse suurel määral kõikuda, näiteks siis, kui ühel aastal on mõnel korral konfiskeeritud väga suuri koguseid. Seetõttu peavad mitmed riigid konfiskeerimiste arvu paremaks suundumuste näitajaks. Kõigis riikides moodustavad olulise osa konfiskeerimistest väikesed konfiskeerimised jaemüügi tasandil. Konfiskeeritud uimastite päritolu ja sihtkoht võivad viidata kaubateedele ja tootmispiirkondadele, kuid see teave ei ole alati kättesaadav. Enamik liikmesriike annab teavet jaemüügi tasandil levitatavate uimastite puhtuse ja hinna kohta. Andmed pärinevad siiski väga erinevatest allikatest, mis ei ole alati võrreldavad ega usaldusväärsed ning see teeb riikidevahelise võrdlemise raskeks.
Tietyssä maassa tehtyjen huumetakavarikkojen lukumäärää pidetään yleensä huumeiden tarjonnan ja saatavuuden epäsuorana indikaattorina, joskin se kuvastaa myös lainvalvonnan resursseja, prioriteetteja ja strategioita sekä sitä, miten hyvin kansalliset ja kansainväliset tarjonnan vähentämisen strategiat tehoavat salakuljettajiin. Takavarikoidut määrät saattavat vaihdella voimakkaasti eri vuosina esimerkiksi siksi, että jonakin vuonna on tehty muutama hyvin suuri takavarikko. Useat maat pitävät tästä syystä takavarikkojen lukumäärää parempana merkkinä suuntauksista. Takavarikkojen lukumäärään sisältyy kaikissa maissa suuri osuus vähittäiskaupan tasolla tehtyjä pieniä takavarikkoja. Takavarikoitujen huumeiden alkuperä ja määränpää saattavat kertoa salakuljetusreiteistä, mutta tätä tietoa ei aina ole saatavilla. Useimmat jäsenvaltiot ilmoittavat huumeiden puhtauden ja hinnan vähittäiskaupassa. Tiedot ovat kuitenkin peräisin useista erilaisista lähteistä, jotka eivät aina ole vertailukelpoisia tai luotettavia, joten maiden välillä on vaikea tehdä tarkkoja vertailuja.
Az egy országban történt kábítószer-lefoglalások számát a kábítószerek kínálata és elérhetősége szempontjából közvetett mutatónak tekintik, bár ugyancsak tükrözi a bűnüldöző szervek erőforrásait, prioritásait és stratégiáit, valamint a kereskedők sebezhetőségét a nemzeti és nemzetközi készletcsökkentő stratégiákkal szemben. A lefoglalt mennyiségek egyik évről a másikra nagyfokú ingadozást mutathatnak, ha például az adott évben a lefoglalások némelyike nagyon nagy. Emiatt a lefoglalások számát sok országra nézve meg kell vizsgálni, hogy tisztább mutatót kapjunk a tendenciáról. A lefoglalások száma minden országban nagy arányban tartalmaz kiskereskedelmi szinten történt kis lefoglalásokat. A lefoglalt kábítószerek származása és rendeltetési helye jelezheti a kereskedelmi útvonalakat és termelőterületeket, ez az információ azonban nem mindig ismert. A kiskereskedelmi szinten eladott kábítószerek tisztaságáról és áráról a legtöbb tagállam beszámol. Az adatok azonban számos különböző, nem mindig összehasonlítható vagy megbízható forrásból származnak, ami megnehezíti az országok közötti pontos összehasonlítást.
Antallet narkotikabeslag i et land betraktes gjerne som en indirekte indikator på tilbud og tilgjengelighet av narkotika, selv om de også gjenspeiler politiets ressurser, prioriteringer og strategier, og likeledes i hvilken grad nasjonale og internasjonale tilbudsreduserende tiltak virker inn på omsetningsleddene. Mengdene som beslaglegges kan variere fra år til år, f.eks. hvis noen av beslagene et år er svært store. Av denne grunn betrakter mange land antallet beslag som en bedre indikator på trender. I alle land omfatter antallet beslag en stor del små beslag på detaljistnivå. De beslaglagte stoffenes opprinnelse og destinasjon kan gi en indikasjon på smuglerruter og produksjonsområder, men denne informasjonen er ikke alltid kjent. De fleste medlemsstatene i EU rapporterer om renhet og pris på stoffene på detaljistnivå. Opplysningene kommer imidlertid fra en rekke ulike kilder som ikke alltid er sammenlignbare eller pålitelige, og dette gjør det vanskelig å foreta nøyaktige sammenligninger landene imellom.
Liczbę konfiskat narkotyków w danym kraju zwykle odbiera się jako pośredni wskaźnik wielkości podaży i dostępności narkotyków, ale odzwierciedla ona również zasoby egzekwowania prawa, priorytety i strategie oraz podatność handlarzy narkotyków na krajowe i międzynarodowe strategie ograniczania podaży. Skonfiskowane ilości mogą znacznie różnić się z roku na rok, jeżeli, na przykład, w danym roku kilka konfiskat opiewa na bardzo duże ilości. Z tego względu wiele państw uważa, że liczba konfiskat jest lepszym wskaźnikiem trendów. We wszystkich państwach dane o liczbie konfiskat dotyczą w dużej mierze drobnych konfiskat detalicznych. Miejsce pochodzenia oraz miejsce przeznaczenia skonfiskowanych narkotyków może pomóc we wskazaniu szlaków handlowych i ośrodków produkcji, nie zawsze jednak taka informacja jest dostępna. Większość Państw Członkowskich przekazuje dane o czystości i cenie narkotyków na poziomie użytkownika końcowego. Jednakże dane te pochodzą z różnorodnych źródeł, które nie zawsze można uznać za porównywalne lub rzetelne, a to utrudnia dokładne porównanie danych krajowych.
De obicei se consideră că numărul capturilor de droguri dintr-o ţară este un indicator indirect al ofertei şi disponibilităţii drogurilor, deşi reflectă de asemenea capacitatea, resursele şi strategiile de aplicare a legii, precum şi vulnerabilitatea traficanţilor faţă de strategiile naţionale şi internaţionale care urmăresc reducerea ofertei. Cantităţile capturate pot fluctua considerabil de la un an la altul, de exemplu dacă într-un an câteva capturi sunt de dimensiuni foarte mari. Din acest motiv, mai multe ţări consideră că numărul capturilor este un indicator mai bun al tendinţelor. În toate ţările, numărul capturilor cuprinde o proporţie ridicată de capturi mici la nivelul comerţului cu amănuntul. Originea şi destinaţia drogurilor capturate pot indica rutele de trafic şi zonele de producţie, dar aceste informaţii nu sunt întotdeauna cunoscute. Majoritatea statelor membre furnizează date privind puritatea şi preţul drogurilor vândute cu amănuntul. Datele provin însă dintr-o varietate de surse diferite, iar acestea nu sunt întotdeauna comparabile sau fiabile, comparaţiile corecte dintre ţări fiind astfel dificil de realizat.
Počet zachytení drog v krajine sa zvyčajne považuje za nepriamy indikátor dodávok a dostupnosti drog, hoci odzrkadľuje aj zdroje presadzovania práva, priority a stratégie ako aj zraniteľnosť obchodníkov voči národným a medzinárodnými stratégiám znižovania dodávok. Zachytené množstvá sa môžu z roka na rok podstatne meniť, ak sa napríklad v jednom roku párkrát zachytí veľmi veľké množstvo. Z tohto dôvodu niektoré krajiny považujú počet zachytení drog za lepší indikátor trendov. Vo všetkých krajinách vysoko prevládajú v počte zachytení drog zachytenia malých množstiev na maloobchodnej úrovni. Pôvod a miesto určenia zachytených drog môže naznačovať obchodné trasy a oblasti výroby, ale tieto informácie nie sú známe vždy. Čistotu a cenu maloobchodne predávaných drog uvádza väčšina členských štátov. Údaje však pochádzajú z radu rôznych zdrojov, nie vždy sú porovnateľné alebo spoľahlivé, a tým sťažujú presné porovnávanie medzi krajinami.
Število zasegov v državi se ponavadi uporablja kot posredni kazalec ponudbe in razpoložljivosti drog, odraža pa tudi vire organov pregona, prednostne naloge in strategije, kot tudi ranljivost preprodajalcev zaradi nacionalnih in mednarodnih strategij za zmanjšanje ponudbe. Zasežene količine se lahko močno razlikujejo od enega leta do drugega, v enem letu je na primer nekaj zasegov zelo velikih. Zato je po mnenju več držav boljši kazalec trendov število zasegov. V vseh državah je v število zasegov vštet velik del majhnih zasegov na ravni preprodajanja na drobno. Poreklo in namembni kraj drog lahko nakažeta trgovske poti in področja proizvodnje, vendar ti podatki niso vedno znani. Večina držav članic je poročala o cenah in čistosti drog na ravni prodaje na drobno. Vendar pa podatki prihajajo iz različnih virov, ki niso vedno primerljivi ali zanesljivi, zaradi česar je težko napraviti natančno primerjavo med državami.
Antalet narkotikabeslag i ett land anses vanligtvis vara en indirekt indikator på tillgången på narkotika och hur lätt det är att få tag på den, men speglar också kontrollorganens resurser, prioriteringar och strategier, samt i vilken mån de nationella och internationella strategierna för att minska tillgången kommer åt de personer som ägnar sig åt narkotikahandel. De mängder som beslagtas kan variera kraftigt från år till år, till exempel om några av beslagen under ett år är mycket stora. Av den anledningen anses det i många länder att antalet beslag är en bättre trendindikator. I alla länderna står små beslag i missbrukarledet för en stor del av antalet beslag. Om man känner till var den beslagtagna narkotikan kommer från och vart den skall, kan det ge en fingervisning om handelsvägar och produktionsområden, men denna information finns inte alltid tillgänglig. Renhetsgraden och priset på narkotikan i missbrukarledet rapporteras av de flesta medlemsstaterna. Men uppgifterna kommer från en rad olika källor, vilka inte alltid är jämförbara eller tillförlitliga och det blir därmed svårt att göra korrekta jämförelser mellan länderna.
Narkotiku atsavināšanas gadījumu skaitu valstī parasti uzskata par netiešu norādi uz narkotiku piegādi un pieejamību, kaut gan tas atspoguļo arī tiesībsargājošo institūciju resursus, prioritātes, stratēģijas, kā arī nelikumīgo tirgotāju neaizsargātību pret nacionālajām un starptautiskajām piegādes samazināšanas stratēģijām. Atsavinātie daudzumi var ļoti atšķirties pa gadiem, piemēram, ja vienā gadā dažos atsavināšanas gadījumos daudzumi ir ļoti lieli. Šī iemesla dēļ vairākas valstis par labāku indikatoru uzskata atsavināšanas gadījumu skaitu. Visās valstīs atsavināšanas gadījumu skaits ietver arī lielu proporcionālo daļu ar nelielu apjomu atsavinājumu mazumtirdzniecības līmenī. Konfiscēto narkotiku izcelsme un nosūtīšanas adresāts var norādīt uz kontrabandas maršrutiem un ražošanas zonām, taču šī informācija ne vienmēr ir zināma. Par mazumtirdzniecībā pārdoto narkotiku tīrību un cenu datus sniedz lielākā daļa dalībvalstu. Taču šie dati nāk no dažādiem avotiem, kas ne vienmēr ir salīdzināmi, vai arī ir grūti izdarīt ticamus, precīzus salīdzinājumus valstu starpā.
  Kader 6  
De herkomst en bestemming van de in beslag genomen drugs kunnen een indicatie geven van de routes en productielocaties, maar dergelijke gegevens zijn niet altijd beschikbaar. De meeste landen melden de zuiverheid en prijs van de drugs op straathandelniveau.
The number of drug seizures in a country is usually considered to be an indirect indicator of the supply and availability of drugs, although it also reflects law enforcement resources, priorities and strategies, as well as vulnerability of traffickers to national and international supply reduction strategies. Quantities seized may fluctuate widely from one year to the next, for example if in one year a few of the seizures are very large. For this reason, the number of seizures is considered by several countries to be a better indicator of trends. In all countries, the number of seizures contains a high proportion of small seizures at the retail level. The origin and destination of drugs seized may indicate trafficking routes and producing areas, but this information is not always known. The purity and price of drugs sold at retail level are reported by most of the Member States. However, data come from a range of different sources, which are not always comparable or reliable, making accurate comparisons between countries difficult.
Le nombre de saisies de drogue dans un pays est généralement considéré comme un indicateur indirect de l'offre et de la disponibilité des drogues, bien qu'il reflète également les ressources, les priorités et les stratégies d'application de la législation et la vulnérabilité des trafiquants face aux stratégies nationales et internationales de réduction de l'offre. Les quantités saisies peuvent varier considérablement d'une année à l'autre. Ainsi, au cours d'une année, les autorités peuvent réaliser un petit nombre de saisies, mais de quantités importantes de drogue. C'est la raison pour laquelle plusieurs pays considèrent que le nombre de saisies est un meilleur indicateur de tendance. Dans tous les pays, le nombre de saisies comprend une part élevée de petites saisies au niveau du détail. L'origine et la destination des drogues saisies peuvent fournir des indications sur les routes qu'empruntent le trafic et sur les zones de production, mais cette information n'est pas toujours connue. La pureté et le prix des drogues au détail sont déclarés par la plupart des États membres. Toutefois, les données proviennent de diverses sources, qui ne sont pas toujours comparables ou fiables, ce qui rend les comparaisons entre pays malaisées.
Die Zahl der Sicherstellungen in einem Land wird in der Regel als indirekter Indikator für das Angebot und die Verfügbarkeit von Drogen angesehen, spiegelt jedoch auch Strafverfolgungsressourcen, -prioritäten und -strategien sowie die Wahrscheinlichkeit wider, dass sich nationale und internationale Strategien zur Reduzierung des Angebots auf Drogenhändler auswirken. Die sichergestellten Mengen können von Jahr zu Jahr stark schwanken, etwa wenn in einem Jahr einige besonders umfangreiche Sicherstellungen erfolgt sind. Aus diesem Grund wird die Zahl der Sicherstellungen in mehreren Ländern als der bessere Indikator für Tendenzen angesehen. In allen Ländern umfasst die Zahl der Sicherstellungen einen großen Anteil kleinerer Sicherstellungen auf Kleinhandelsebene. Ursprungs- und Zielland der sichergestellten Drogen können Hinweise auf die Route des Drogenhandels und Erzeugungsgebiete liefern, jedoch ist diese Information nicht immer verfügbar. Daten über Preis und Reinheit der auf Kleinhandelsebene verkauften Drogen werden von den meisten Mitgliedstaaten bereitgestellt. Jedoch stammen die Daten aus einer Reihe verschiedener Quellen, die nicht immer vergleichbar oder zuverlässig sind, weshalb es schwierig ist, genaue Vergleiche zwischen den Ländern durchzuführen.
El número de incautaciones de drogas en un país suele considerarse un indicador indirecto de la oferta y disponibilidad de las mismas, aunque también refleja los recursos, prioridades y estrategias de la policía, así como la vulnerabilidad de los traficantes ante las estrategias de reducción de la oferta nacionales e internacionales. Las cantidades incautadas pueden variar mucho de un año a otro, por ejemplo si un año se registran algunas incautaciones especialmente grandes. Por esta razón, varios países consideran que el número de incautaciones es un indicador más adecuado de las tendencias. En todos los países, los datos incluyen un mayor número de pequeñas incautaciones de pequeños traficantes. El origen y el destino de las drogas incautadas pueden ser indicadores de rutas de tráfico y áreas de producción, pero no siempre se dispone de esta información. La mayoría de Estados miembros comunican el precio y la pureza de las drogas vendidas por los pequeños traficantes. No obstante, los datos proceden de una gran variedad de fuentes que no siempre son comparables o fiables, lo que hace difícil establecer una comparación exacta entre países.
Normalmente il numero di sequestri di stupefacenti in un paese è considerato un indicatore indiretto dell’offerta e della disponibilità di queste sostanze, sebbene dipenda anche dalle risorse delle forze dell’ordine, dalle priorità e dalle strategie nonché dalla vulnerabilità degli spacciatori nei confronti delle strategie nazionali e internazionali di riduzione dell’offerta. I quantitativi sequestrati possono variare notevolmente da un anno all’altro, per esempio se in un anno alcuni dei sequestri interessano quantitativi ingenti. Per tale motivo il numero di intercettazioni è considerato in alcuni paesi un migliore indicatore di tendenza. In tutti i paesi, una grande percentuale del numero di piccoli sequestri avviene al livello dello spaccio al dettaglio. L’origine e la destinazione delle sostanze sequestrate possono fornire indicazioni sulle vie del traffico e sulle aree di produzione; tali informazioni tuttavia non sono sempre note. Il prezzo e la purezza degli stupefacenti spacciati al dettaglio vengono segnalati dalla maggior parte degli Stati membri. Tuttavia i dati provengono da fonti diverse non sempre comparabili, il che rende difficile operare un confronto tra paesi.
O número de apreensões efectuadas num país é geralmente considerado um indicador indirecto da oferta e disponibilidade de drogas, mas reflecte também os recursos, as prioridades e estratégias dos serviços de aplicação da lei, bem como a vulnerabilidade dos traficantes face às estratégias nacionais e internacionais de redução da oferta. As quantidades apreendidas podem variar muito de ano para ano, por exemplo, se num ano se efectuarem apreensões muito volumosas. Por esta razão, vários países consideram que o número de apreensões é um melhor indicador das tendências. Em todos os países, o número de apreensões inclui uma grande percentagem de pequenas apreensões ao nível da venda a retalho. A origem e o destino da droga apreendida, quanto conhecidos, podem dar indicações sobre as rotas de tráfico e as zonas de produção. A maioria dos Estados-Membros comunica dados sobre a pureza e o preço das drogas ao nível da venda a retalho. Contudo, os dados provêm de uma série de fontes diferentes, nem sempre comparáveis ou fiáveis, o que dificulta a realização de comparações precisas.
Ο αριθμός των κατασχέσεων ναρκωτικών σε μια χώρα θεωρείται συνήθως έμμεσος δείκτης της προσφοράς και της διαθεσιμότητας ναρκωτικών, μολονότι απηχεί επίσης τους πόρους, τις προτεραιότητες και τις στρατηγικές της επιβολής του νόμου, καθώς και την αδυναμία των διακινητών απέναντι στις εθνικές και διεθνείς στρατηγικές με στόχο τη μείωση της προσφοράς. Οι κατασχεθείσες ποσότητες είναι δυνατόν να ποικίλλουν σημαντικά από χρόνο σε χρόνο, για παράδειγμα εάν σε ένα έτος μερικές από τις κατασχέσεις αφορούσαν πολύ μεγάλες ποσότητες. Για τον λόγο αυτό, ο αριθμός των κατασχέσεων θεωρείται από αρκετές χώρες καλύτερος δείκτης των τάσεων. Σε όλες τις χώρες, ο αριθμός των κατασχέσεων περιλαμβάνει μεγάλο ποσοστό μικρών κατασχέσεων σε επίπεδο λιανικής διακίνησης. Η προέλευση και ο προορισμός των κατασχεθέντων ναρκωτικών ενδέχεται να υποδεικνύει τις οδούς διακίνησης και τις περιοχές παραγωγής, αλλά οι πληροφορίες αυτές δεν είναι πάντοτε γνωστές. Τα περισσότερα κράτη μέλη αναφέρουν την καθαρότητα και την τιμή των ναρκωτικών που πωλούνται σε επίπεδο λιανικής διακίνησης. Ωστόσο, τα στοιχεία προέρχονται από πολλές διαφορετικές πηγές, οι οποίες δεν είναι πάντοτε συγκρίσιμες ή αξιόπιστες, γεγονός που καθιστά δυσχερείς τις ακριβείς συγκρίσεις μεταξύ χωρών.
Počet záchytů drog v určité zemi je obvykle považován za nepřímý ukazatel nabídky a dostupnosti drog, i když je i odrazem zdrojů, priorit a strategií vymáhání práva, ale i míry, v níž jsou obchodníci s drogami postižitelní národními a mezinárodními strategiemi pro omezení drogové nabídky. Množství zachycených drog se může v jednotlivých letech výrazně lišit, například pokud je v jednom roce provedeno několik velkých záchytů. Proto některé země považují za lepší indikátor trendů počet provedených záchytů. Ve všech zemích zahrnuje počet provedených záchytů vysoký podíl malých záchytů na maloobchodní úrovni. Původ a určení zachycených drog může indikovat trasy nezákonného obchodu s drogami a oblasti drogové produkce. Tyto informace však nejsou vždy známy. Čistota a cena drog prodaných na maloobchodní úrovni je hlášena většinou členských států. Údaje však pocházejí z mnoha různých zdrojů, které nejsou vždy srovnatelné nebo důvěryhodné, což ztěžuje provedení přesných srovnání mezi zeměmi.
Antallet af narkotikabeslaglæggelser i et land betragtes sædvanligvis som en indirekte indikator for forsyning og tilgængelighed af narkotika, selv om det også afspejler retshåndhævelsesmyndighedernes ressourcer, prioriteringer og strategier samt den udstrækning, hvori omsætningsleddene er udsat for at blive omfattet af nationale og internationale udbudsbegrænsende strategier. Mængderne, som beslaglægges, kan variere meget fra år til år, for eksempel hvis nogen af beslaglæggelserne et år er meget store. Af den grund betragter mange lande antallet af beslaglæggelser som en bedre indikator for tendenser. I alle lande omfatter antallet af beslaglæggelser en stor andel af små beslaglæggelser i detailleddet. Oprindelsen af og destinationen for beslaglagte stoffer kan give en indikation af smuglerruter og produktionsområder, men disse oplysninger foreligger ikke altid. De fleste medlemsstater rapporterer om renhed og priser for stoffer i detailleddet. Oplysningerne kommer imidlertid fra en række forskellige kilder som ikke altid er sammenlignelige eller pålidelige, og dette gør det vanskelig at foretage nøjagtige sammenligninger landene imellem.
Uimastikonfiskeerimiste arvu riigis peetakse tavaliselt uimastite pakkumise ja kättesaadavuse kaudseks näitajaks, kuigi see peegeldab ka õiguskaitsealaseid vahendeid, prioriteete ja strateegiaid ning riiklike ja rahvusvaheliste pakkumise vähendamise strateegiate mõju kaubitsejatele. Konfiskeeritud kogused võivad aastast aastasse suurel määral kõikuda, näiteks siis, kui ühel aastal on mõnel korral konfiskeeritud väga suuri koguseid. Seetõttu peavad mitmed riigid konfiskeerimiste arvu paremaks suundumuste näitajaks. Kõigis riikides moodustavad olulise osa konfiskeerimistest väikesed konfiskeerimised jaemüügi tasandil. Konfiskeeritud uimastite päritolu ja sihtkoht võivad viidata kaubateedele ja tootmispiirkondadele, kuid see teave ei ole alati kättesaadav. Enamik liikmesriike annab teavet jaemüügi tasandil levitatavate uimastite puhtuse ja hinna kohta. Andmed pärinevad siiski väga erinevatest allikatest, mis ei ole alati võrreldavad ega usaldusväärsed ning see teeb riikidevahelise võrdlemise raskeks.
Tietyssä maassa tehtyjen huumetakavarikkojen lukumäärää pidetään yleensä huumeiden tarjonnan ja saatavuuden epäsuorana indikaattorina, joskin se kuvastaa myös lainvalvonnan resursseja, prioriteetteja ja strategioita sekä sitä, miten hyvin kansalliset ja kansainväliset tarjonnan vähentämisen strategiat tehoavat salakuljettajiin. Takavarikoidut määrät saattavat vaihdella voimakkaasti eri vuosina esimerkiksi siksi, että jonakin vuonna on tehty muutama hyvin suuri takavarikko. Useat maat pitävät tästä syystä takavarikkojen lukumäärää parempana merkkinä suuntauksista. Takavarikkojen lukumäärään sisältyy kaikissa maissa suuri osuus vähittäiskaupan tasolla tehtyjä pieniä takavarikkoja. Takavarikoitujen huumeiden alkuperä ja määränpää saattavat kertoa salakuljetusreiteistä, mutta tätä tietoa ei aina ole saatavilla. Useimmat jäsenvaltiot ilmoittavat huumeiden puhtauden ja hinnan vähittäiskaupassa. Tiedot ovat kuitenkin peräisin useista erilaisista lähteistä, jotka eivät aina ole vertailukelpoisia tai luotettavia, joten maiden välillä on vaikea tehdä tarkkoja vertailuja.
Az egy országban történt kábítószer-lefoglalások számát a kábítószerek kínálata és elérhetősége szempontjából közvetett mutatónak tekintik, bár ugyancsak tükrözi a bűnüldöző szervek erőforrásait, prioritásait és stratégiáit, valamint a kereskedők sebezhetőségét a nemzeti és nemzetközi készletcsökkentő stratégiákkal szemben. A lefoglalt mennyiségek egyik évről a másikra nagyfokú ingadozást mutathatnak, ha például az adott évben a lefoglalások némelyike nagyon nagy. Emiatt a lefoglalások számát sok országra nézve meg kell vizsgálni, hogy tisztább mutatót kapjunk a tendenciáról. A lefoglalások száma minden országban nagy arányban tartalmaz kiskereskedelmi szinten történt kis lefoglalásokat. A lefoglalt kábítószerek származása és rendeltetési helye jelezheti a kereskedelmi útvonalakat és termelőterületeket, ez az információ azonban nem mindig ismert. A kiskereskedelmi szinten eladott kábítószerek tisztaságáról és áráról a legtöbb tagállam beszámol. Az adatok azonban számos különböző, nem mindig összehasonlítható vagy megbízható forrásból származnak, ami megnehezíti az országok közötti pontos összehasonlítást.
Antallet narkotikabeslag i et land betraktes gjerne som en indirekte indikator på tilbud og tilgjengelighet av narkotika, selv om de også gjenspeiler politiets ressurser, prioriteringer og strategier, og likeledes i hvilken grad nasjonale og internasjonale tilbudsreduserende tiltak virker inn på omsetningsleddene. Mengdene som beslaglegges kan variere fra år til år, f.eks. hvis noen av beslagene et år er svært store. Av denne grunn betrakter mange land antallet beslag som en bedre indikator på trender. I alle land omfatter antallet beslag en stor del små beslag på detaljistnivå. De beslaglagte stoffenes opprinnelse og destinasjon kan gi en indikasjon på smuglerruter og produksjonsområder, men denne informasjonen er ikke alltid kjent. De fleste medlemsstatene i EU rapporterer om renhet og pris på stoffene på detaljistnivå. Opplysningene kommer imidlertid fra en rekke ulike kilder som ikke alltid er sammenlignbare eller pålitelige, og dette gjør det vanskelig å foreta nøyaktige sammenligninger landene imellom.
Liczbę konfiskat narkotyków w danym kraju zwykle odbiera się jako pośredni wskaźnik wielkości podaży i dostępności narkotyków, ale odzwierciedla ona również zasoby egzekwowania prawa, priorytety i strategie oraz podatność handlarzy narkotyków na krajowe i międzynarodowe strategie ograniczania podaży. Skonfiskowane ilości mogą znacznie różnić się z roku na rok, jeżeli, na przykład, w danym roku kilka konfiskat opiewa na bardzo duże ilości. Z tego względu wiele państw uważa, że liczba konfiskat jest lepszym wskaźnikiem trendów. We wszystkich państwach dane o liczbie konfiskat dotyczą w dużej mierze drobnych konfiskat detalicznych. Miejsce pochodzenia oraz miejsce przeznaczenia skonfiskowanych narkotyków może pomóc we wskazaniu szlaków handlowych i ośrodków produkcji, nie zawsze jednak taka informacja jest dostępna. Większość Państw Członkowskich przekazuje dane o czystości i cenie narkotyków na poziomie użytkownika końcowego. Jednakże dane te pochodzą z różnorodnych źródeł, które nie zawsze można uznać za porównywalne lub rzetelne, a to utrudnia dokładne porównanie danych krajowych.
De obicei se consideră că numărul capturilor de droguri dintr-o ţară este un indicator indirect al ofertei şi disponibilităţii drogurilor, deşi reflectă de asemenea capacitatea, resursele şi strategiile de aplicare a legii, precum şi vulnerabilitatea traficanţilor faţă de strategiile naţionale şi internaţionale care urmăresc reducerea ofertei. Cantităţile capturate pot fluctua considerabil de la un an la altul, de exemplu dacă într-un an câteva capturi sunt de dimensiuni foarte mari. Din acest motiv, mai multe ţări consideră că numărul capturilor este un indicator mai bun al tendinţelor. În toate ţările, numărul capturilor cuprinde o proporţie ridicată de capturi mici la nivelul comerţului cu amănuntul. Originea şi destinaţia drogurilor capturate pot indica rutele de trafic şi zonele de producţie, dar aceste informaţii nu sunt întotdeauna cunoscute. Majoritatea statelor membre furnizează date privind puritatea şi preţul drogurilor vândute cu amănuntul. Datele provin însă dintr-o varietate de surse diferite, iar acestea nu sunt întotdeauna comparabile sau fiabile, comparaţiile corecte dintre ţări fiind astfel dificil de realizat.
Počet zachytení drog v krajine sa zvyčajne považuje za nepriamy indikátor dodávok a dostupnosti drog, hoci odzrkadľuje aj zdroje presadzovania práva, priority a stratégie ako aj zraniteľnosť obchodníkov voči národným a medzinárodnými stratégiám znižovania dodávok. Zachytené množstvá sa môžu z roka na rok podstatne meniť, ak sa napríklad v jednom roku párkrát zachytí veľmi veľké množstvo. Z tohto dôvodu niektoré krajiny považujú počet zachytení drog za lepší indikátor trendov. Vo všetkých krajinách vysoko prevládajú v počte zachytení drog zachytenia malých množstiev na maloobchodnej úrovni. Pôvod a miesto určenia zachytených drog môže naznačovať obchodné trasy a oblasti výroby, ale tieto informácie nie sú známe vždy. Čistotu a cenu maloobchodne predávaných drog uvádza väčšina členských štátov. Údaje však pochádzajú z radu rôznych zdrojov, nie vždy sú porovnateľné alebo spoľahlivé, a tým sťažujú presné porovnávanie medzi krajinami.
Število zasegov v državi se ponavadi uporablja kot posredni kazalec ponudbe in razpoložljivosti drog, odraža pa tudi vire organov pregona, prednostne naloge in strategije, kot tudi ranljivost preprodajalcev zaradi nacionalnih in mednarodnih strategij za zmanjšanje ponudbe. Zasežene količine se lahko močno razlikujejo od enega leta do drugega, v enem letu je na primer nekaj zasegov zelo velikih. Zato je po mnenju več držav boljši kazalec trendov število zasegov. V vseh državah je v število zasegov vštet velik del majhnih zasegov na ravni preprodajanja na drobno. Poreklo in namembni kraj drog lahko nakažeta trgovske poti in področja proizvodnje, vendar ti podatki niso vedno znani. Večina držav članic je poročala o cenah in čistosti drog na ravni prodaje na drobno. Vendar pa podatki prihajajo iz različnih virov, ki niso vedno primerljivi ali zanesljivi, zaradi česar je težko napraviti natančno primerjavo med državami.
Antalet narkotikabeslag i ett land anses vanligtvis vara en indirekt indikator på tillgången på narkotika och hur lätt det är att få tag på den, men speglar också kontrollorganens resurser, prioriteringar och strategier, samt i vilken mån de nationella och internationella strategierna för att minska tillgången kommer åt de personer som ägnar sig åt narkotikahandel. De mängder som beslagtas kan variera kraftigt från år till år, till exempel om några av beslagen under ett år är mycket stora. Av den anledningen anses det i många länder att antalet beslag är en bättre trendindikator. I alla länderna står små beslag i missbrukarledet för en stor del av antalet beslag. Om man känner till var den beslagtagna narkotikan kommer från och vart den skall, kan det ge en fingervisning om handelsvägar och produktionsområden, men denna information finns inte alltid tillgänglig. Renhetsgraden och priset på narkotikan i missbrukarledet rapporteras av de flesta medlemsstaterna. Men uppgifterna kommer från en rad olika källor, vilka inte alltid är jämförbara eller tillförlitliga och det blir därmed svårt att göra korrekta jämförelser mellan länderna.
Narkotiku atsavināšanas gadījumu skaitu valstī parasti uzskata par netiešu norādi uz narkotiku piegādi un pieejamību, kaut gan tas atspoguļo arī tiesībsargājošo institūciju resursus, prioritātes, stratēģijas, kā arī nelikumīgo tirgotāju neaizsargātību pret nacionālajām un starptautiskajām piegādes samazināšanas stratēģijām. Atsavinātie daudzumi var ļoti atšķirties pa gadiem, piemēram, ja vienā gadā dažos atsavināšanas gadījumos daudzumi ir ļoti lieli. Šī iemesla dēļ vairākas valstis par labāku indikatoru uzskata atsavināšanas gadījumu skaitu. Visās valstīs atsavināšanas gadījumu skaits ietver arī lielu proporcionālo daļu ar nelielu apjomu atsavinājumu mazumtirdzniecības līmenī. Konfiscēto narkotiku izcelsme un nosūtīšanas adresāts var norādīt uz kontrabandas maršrutiem un ražošanas zonām, taču šī informācija ne vienmēr ir zināma. Par mazumtirdzniecībā pārdoto narkotiku tīrību un cenu datus sniedz lielākā daļa dalībvalstu. Taču šie dati nāk no dažādiem avotiem, kas ne vienmēr ir salīdzināmi, vai arī ir grūti izdarīt ticamus, precīzus salīdzinājumus valstu starpā.