zwar – -Translation – Keybot Dictionary

Spacer TTN Translation Network TTN TTN Login Deutsch Français Spacer Help
Source Languages Target Languages
Keybot 51 Results  ar2006.emcdda.europa.eu  Page 4
  Kapitel 2: Überblick ü...  
Auf die Bedürfnisse von Drogenkonsumenten mit Migrationshintergrund oder von Gruppen mit speziellen sprachlichen Anforderungen oder einem bestimmten religiösen bzw. kulturellen Hintergrund zugeschnittene Leistungen sind zwar weniger verbreitet, werden jedoch aus Belgien, Deutschland, Griechenland, Spanien, Litauen, den Niederlanden, Finnland, Schweden und dem Vereinigten Königreich gemeldet.
Treatment units or programmes that exclusively service one specified target group are a common phenomenon across the EU. Children and young people under the age of 18 are treated in specialised agencies in 23 countries; the treatment of drug users with psychiatric co-morbidity takes place in specialised agencies in 18 countries; and women-specific services are reported to exist in all countries except Cyprus, Latvia, Lithuania, Bulgaria and Turkey. Services designed to meet the needs of immigrant drug users or of groups with specific language requirements or religious or cultural backgrounds are less common but have been reported from Belgium, Germany, Greece, Spain, Lithuania, the Netherlands, Finland, Sweden and the United Kingdom.
Les unités ou les programmes de traitement qui visent exclusivement un groupe cible donné sont un phénomène courant dans l'UE. Les enfants et les jeunes de moins de 18 ans sont traités dans des structures spécialisées dans 23 pays. Le traitement des usagers de drogue présentant une comorbidité psychiatrique se déroule dans des centres spécialisés dans 18 pays et des services spécialement destinés aux femmes existent dans tous les pays, à l'exception de Chypre, de la Lettonie, de la Lituanie, de la Bulgarie et de la Turquie. La Belgique, l'Allemagne, la Grèce, l'Espagne, la Lituanie, les Pays‑Bas, la Finlande, la Suède et le Royaume-Uni ont déclaré disposer de services destinés à répondre aux besoins d'usagers de drogue issus de l'immigration ou de groupes ayant des exigences linguistiques particulières ou des origines religieuses ou culturelles spécifiques, même si ces services sont moins courants.
Las unidades o programas de tratamiento que prestan servicios de forma exclusiva a un grupo objetivo específico son un fenómeno común en toda la UE. En 23 países, los niños y los jóvenes menores de 18 años son atendidos en centros especializados; en 18 países, los consumidores de droga con comorbilidad psiquiátrica reciben tratamiento en centros especializados; y en todos los países, excepto Chipre, Letonia, Lituania, Bulgaria y Turquía, los informes revelan la existencia de servicios específicos para mujeres. Los servicios diseñados para satisfacer las necesidades de los consumidores de droga inmigrantes o de grupos con requisitos específicos en relación con el idioma o con diferentes trasfondos culturales o religiosos son menos comunes pero se incluyen en los informes de Bélgica, Alemania, Grecia, España, Lituania, los Países Bajos, Finlandia, Suecia y el Reino Unido.
Le unità o i programmi di trattamento rivolti a uno specifico gruppo bersaglio sono un fenomeno diffuso in tutto il territorio europeo. I bambini e i giovani di età inferiore ai 18 anni vengono curati in istituti specializzati in 23 paesi; il trattamento dei tossicodipendenti con comorbidità psichiatrica avviene all’interno di istituti specializzati in 18 paesi; servizi concepiti appositamente per le donne vengono riferiti in tutti gli Stati, a eccezione di Cipro, Lettonia, Lituania, Bulgaria e Turchia. I servizi pianificati per rispondere ai bisogni dei tossicodipendenti immigranti o dei gruppi con specifiche esigenze linguistiche o con una tradizione religiosa o un bagaglio culturale particolare sono meno frequenti, ma vengono comunque segnalati in Belgio, Germania, Grecia, Spagna, Lituania, Paesi Bassi, Finlandia, Svezia e Regno Unito.
As unidades ou programas de tratamento que servem exclusivamente um grupo-alvo específico constituem um fenómeno comum em toda a UE. Em 23 países, as crianças e os jovens com menos de 18 anos são tratados em agências especializadas; em dezoito países o tratamento dos consumidores de droga com co-morbilidade psiquiátrica tem lugar em agências especializadas; e a existência de serviços específicos para as mulheres é mencionada por todos os países excepto Chipre, Letónia, Lituânia, Bulgária e Turquia. Os serviços que visam satisfazer as necessidades dos consumidores de droga imigrantes ou pertencentes a grupos com necessidades linguísticas ou orientações religiosas e culturais específicas são menos comuns, mas foram mencionados pela Bélgica, Alemanha, Grécia, Espanha, Lituânia, Países Baixos, Finlândia, Suécia e Reino Unido.
Οι μονάδες ή τα προγράμματα θεραπείας που εξυπηρετούν αποκλειστικά συγκεκριμένη ομάδα στόχο είναι σύνηθες φαινόμενο σε ολόκληρη την Ευρώπη. Παιδιά και νέοι κάτω των 18 ετών υποβάλλονται σε θεραπεία από εξειδικευμένους φορείς σε 23 χώρες· θεραπεία χρηστών ναρκωτικών που εμφανίζουν ψυχιατρική συννοσηρότητα παρέχεται από εξειδικευμένους φορείς σε 18 χώρες· και σε όλες τις χώρες αναφέρεται η ύπαρξη ειδικών υπηρεσιών για τις γυναίκες, με εξαίρεση την Κύπρο, τη Λεττονία, τη Λιθουανία, τη Βουλγαρία και την Τουρκία. Υπηρεσίες σχεδιασμένες για την κάλυψη των αναγκών μεταναστών χρηστών ναρκωτικών ή ομάδων με ειδικές γλωσσικές ανάγκες ή θρησκευτικό ή πολιτισμικό υπόβαθρο είναι λιγότερο συνηθισμένες, αλλά έχουν αναφερθεί στο Βέλγιο, τη Γερμανία, την Ελλάδα, την Ισπανία, τη Λιθουανία, τις Κάτω Χώρες, τη Φινλανδία, τη Σουηδία και το Ηνωμένο Βασίλειο.
Behandelingscentra of -programma’s die uitsluitend op één specifieke doelgroep gericht zijn vormen een bekend verschijnsel in de gehele EU. Kinderen en jongeren onder de achttien jaar worden in 23 landen door gespecialiseerde instanties opgevangen; de behandeling van drugsgebruikers met psychiatrische co-morbiditeit vindt in achttien landen in gespecialiseerde centra plaats; en diensten specifiek voor vrouwen bestaan volgens de rapportages in alle landen met uitzondering van Cyprus, Letland, Litouwen, Bulgarije en Turkije. Diensten die nadrukkelijk afgestemd zijn op de behoeften van allochtone drugsgebruikers of groepen met specifieke taalbehoeften of een specifieke culturele of religieuze achtergrond komen minder vaak voor, maar worden wel gemeld door België, Duitsland, Griekenland, Spanje, Litouwen, Nederland, Finland, Zweden en het Verenigd Koninkrijk.
Léčebná zařízení nebo programy, které výhradně slouží jedné konkrétní cílové skupině, jsou v celé Evropské unii běžným jevem. Děti a mladiství do osmnácti let se léčí ve specializovaných zařízeních ve 23 zemích; léčba uživatelů drog s psychiatrickou komorbiditou probíhá ve specializovaných zařízeních v 18 zemích; a služby specifické pro ženy existují podle hlášení ve všech zemích, s výjimkou Kypru, Lotyšska, Litvy, Bulharska a Turecka. Služby vytvořené pro zajištění potřeb uživatelů drog mezi přistěhovalci nebo skupinami se zvláštními jazykovými požadavky nebo náboženskými nebo kulturními zvláštnostmi jsou méně obvyklé, ale byly hlášeny z Belgie, Německa, Řecka, Španělska, Litvy, Nizozemska, Finska, Švédska a Spojeného království.
Behandlingsafdelinger eller -programmer, som udelukkende modtager én bestemt målgruppe, er almindelige i EU. Børn og unge under 18 år behandles på specialinstitutioner i 23 lande, mens behandlingen af stofbrugere med psykiske ledsagesygdomme finder sted på specialinstitutioner i 18 lande, og der findes kvindespecifikke tilbud i alle lande undtagen Cypern, Letland, Litauen, Bulgarien og Tyrkiet. Tilbud, der tager sigte på at imødekomme behovene hos stofbrugere med indvandrerbaggrund eller grupper med særlige sprogkrav eller religiøse eller kulturelle baggrunde, er mindre almindelige, men er blevet indberettet fra Belgien, Tyskland, Grækenland, Spanien, Litauen, Nederlandene, Finland, Sverige og Det Forenede Kongerige.
Kõikjal Euroopas on tekkinud ravikeskuseid ja programme, mis teenindavad teatud sihtrühma. Lapsi ja alla 18aastasi noori teenindatakse spetsialiseeritud keskustes 23 riigis; psühhiaatriliste hälvetega uimastitarvitajate ravi toimub spetsialiseeritud keskustes 18 riigis ning naistele suunatud teenuste olemasolust on teatanud kõik riigid, välja arvatud Küpros, Läti, Leedu, Bulgaaria ja Türgi. Immigrantidest uimastitarvitajate või erilise keelelise, usulise või kultuurilise taustaga uimastitarvitajate vajadusi silmas pidavaid teenuseid on vähem, aga Belgia, Saksamaa, Kreeka, Hispaania, Leedu, Madalmaad, Soome, Rootsi ja Ühendkuningriik on nende olemasolust teada andnud.
Yhden ainoan kohderyhmän palvelemiseen erikoistuneet hoitoyksiköt tai -ohjelmat ovat yleisiä koko EU:ssa. Lapsille ja alle 18-vuotiaille nuorille on varattu 23 maassa omat hoitolaitoksensa; 18 maassa huumeidenkäyttäjiä, joilla on samanaikaisia psykiatrisia sairauksia, hoidetaan erityislaitoksissa; erityisesti naisille suunnattuja palveluja on saatavilla kaikissa muissa maissa paitsi Kyproksella, Latviassa, Liettuassa, Bulgariassa ja Turkissa. Maahanmuuttajaryhmiin tai tiettyä kieltä puhuviin ryhmiin kuuluvien tai tiettyjä uskontoja tai kulttuureja edustavien huumeidenkäyttäjien tarpeisiin suunnitellut palvelut ovat harvinaisempia, mutta niistä raportoitiin Belgiasta, Saksasta, Kreikasta, Espanjasta, Liettuasta, Alankomaista, Suomesta, Ruotsista ja Yhdistyneestä kuningaskunnasta.
EU-szerte gyakori jelenségnek számítanak a kizárólag egy körülhatárolt célcsoportot kiszolgáló kezelési egységek vagy programok. A gyermekeket és a 18 évesnél fiatalabbakat 23 országban külön erre szakosodott intézményeknél kezelik; a pszichiátriai komorbiditással súlyosbított helyzetű kábítószer-használók kezelése 18 országban erre szakosodott intézményeknél történik; kifejezetten nőknek létrehozott programokat pedig Ciprus, Lettország, Litvánia, Bulgária és Törökország kivételével valamennyi országból jelentettek. A bevándorló kábítószer-használók vagy a speciális nyelvi igényekkel, illetve vallási vagy kulturális háttérrel rendelkező csoportok igényeire tervezett szolgáltatások kevésbé elterjedtek, de ezek elérhetőségéről Belgiumból, Németországból, Görögországból, Spanyolországból, Litvániából, Hollandiából, Finnországból, Svédországból és az Egyesült Királyságból számoltak be.
I EU er det vanlig med behandlingsenheter eller -programmer som kun tilbyr tjenester til en bestemt målgruppe. Barn og unge under 18 behandles av spesialiserte tjenester i 23 land: narkotikabrukere med psykiatriske tilleggslidelser behandles i spesialiserte tjenester i 18 land, og alle land utenom Kypros, Latvia, Litauen, Bulgaria og Tyrkia har tjenester som utlukkende er forbeholdt kvinner. Det er mindre vanlig med tjenester som retter seg mot narkotikabrukere med innvandrerbakgrunn, som tilhører bestemte språkgrupper eller har ulik religiøs eller kulturell bakgrunn, men det rapporteres likevel om slike tilbud i Belgia, Tyskland, Hellas, Spania, Litauen, Nederland, Finland, Sverige og Storbritannia.
W UE często spotyka się jednostki czy programy leczenia przeznaczone wyłącznie dla jednej określonej grupy docelowej. W 23 krajach dzieci i młodzież w wieku poniżej 18 lat poddaje się leczeniu w wyspecjalizowanych jednostkach. W 18 krajach leczenie osób zażywających narkotyki, które cierpią jednocześnie na zaburzenia psychiczne, prowadzi się w wyspecjalizowanych jednostkach, a we wszystkich krajach z wyjątkiem Cypru, Łotwy, Litwy, Bułgarii i Turcji zgłoszono istnienie usług przeznaczonych specjalnie dla kobiet. Usługi na potrzeby imigrantów zażywających narkotyki, grup o specjalnych wymaganiach językowych, przynależności religijnej czy kulturowej nie są tak powszechne, ale zgłoszono ich istnienie w Belgii, Niemczech, Grecji, Hiszpanii, na Litwie, w Holandii, Finlandii, Szwecji i Wielkiej Brytanii.
Unităţile de tratament sau programele care se adresează în mod special unui anumit grup ţintă sunt un fenomen obişnuit pe întreg teritoriul UE. Copiii şi tinerii sub 18 ani sunt trataţi în agenţii specializate în 23 de ţări; tratamentul administrat consumatorilor de droguri afectaţi de co-morbiditate psihiatrică se desfăşoară în agenţii specializate în 18 ţări; în toate ţările a fost raportată existenţa unor servicii specifice pentru femei, cu excepţia Ciprului, Letoniei, Lituaniei, Bulgariei şi Turciei. Serviciile menite să vină în întâmpinarea nevoilor consumatorilor de droguri imigranţi sau ale grupurilor cu necesităţi speciale legate de limba vorbită sau de apartenenţa religioasă sau culturală sunt mai rare, dar existenţa lor a fost raportată în Belgia, Germania, Grecia, Spania, Lituania, Ţările de Jos, Finlanda, Suedia şi Regatul Unit.
Liečebné zariadenia alebo programy, ktoré slúžia výlučne jednej špecifikovanej cieľovej skupine, sú bežným javom v celej EÚ. Deti a mladí ľudia vo veku do 18 rokov sú liečení v špecializovaných agentúrach v 23 krajinách; liečenie užívateľov drog s psychiatrickou sprievodnou chorobnosťou prebieha v špecializovaných agentúrach v 18 krajinách a existenciu služieb špecializovaných na ženy uvádzajú všetky krajiny s výnimkou Cypru, Lotyšska, Litvy, Bulharska a Turecka. Služby určené na uspokojovanie potrieb imigrantských užívateľov drog alebo skupín so špecifickými jazykovými požiadavkami alebo náboženským alebo kultúrnym prostredím sú menej bežné, ale sú uvádzané z Belgicka, Nemecka, Grécka, Španielska, Litvy, Holandska, Fínska, Švédska a Spojeného kráľovstva.
Enote ali programi za zdravljenje, ki oskrbujejo izključno eno določeno ciljno skupino, so pogost pojav v EU. Otroci in mladi, mlajši od 18 let, se zdravijo v specializiranih agencijah v 23 državah, zdravljenje uživalcev drog s psihiatrično komorbidnostjo poteka v specializiranih agencijah v 18 državah, o zagotavljanju storitev, namenjenih posebej ženskam, pa poročajo iz vseh držav, razen s Cipra, iz Latvije, Litve, Bolgarije in Turčije. Storitve, zasnovane za izpolnitev potreb uživalcev drog priseljencev ali skupin s posebnimi jezikovnimi zahtevami ali verskim ali kulturnim ozadjem, so manj pogoste, vendar o njih poročajo iz Belgije, Nemčije, Grčije, Španije, Litve, Nizozemske, Finske, Švedske in Združenega kraljestva.
Behandlingsenheter eller program som uteslutande vänder sig till en särskild målgrupp är ett vanligt förekommande fenomen i EU. Barn och ungdomar under 18 års ålder behandlas av specialiserade organ i 23 länder, behandling av narkotikamissbrukare med samtidiga psykiatriska problem äger rum i särskilda enheter i 18 länder, och tjänster som är särskilt utformade för kvinnor rapporteras förekomma i samtliga länder förutom Cypern, Lettland, Litauen, Bulgarien och Turkiet. Tjänster utformade för att möta behoven hos narkotikamissbrukare som är invandrare eller från grupper med särskilda språkbehov eller har specifik religiös eller kulturell bakgrund är mindre vanliga men har rapporterats från Belgien, Tyskland, Grekland, Spanien, Litauen, Nederländerna, Finland, Sverige och Storbritannien.
Özel olarak belirli bir hedef grubuna hizmet eden tedavi birimleri veya programlar AB’de yaygın olarak görülmektedir. Çocuklar ve 18 yaş altındaki gençler, 23 ülkedeki uzmanlaşmış kurumlarda tedavi edilmektedir; psikiyatrik bir hastalığın eşlik ettiği uyuşturucu kullanıcılarının tedavisi, 18 ülkede uzmanlaşmış kurumlarda gerçekleştirilmekte ve kadınlara özel hizmetlerin de Kıbrıs, Letonya, Litvanya, Bulgaristan ve Türkiye dışında tüm ülkelerde bulunduğu bildirilmektedir. Göçmen uyuşturucu kullanıcılarının veya özel dil gereksinimlerine veya belirli dinsel veya kültürel arkaplana sahip grupların ihtiyaçlarını karşılamak üzere tasarlanmış hizmetler daha az yaygın olmakla birlikte, Belçika, Almanya, Yunanistan, İspanya, Litvanya, Hollanda, Finlandiya, İsveç ve Birleşik Krallık'ta bulunduğu rapor edilmiştir.
ES par parastu parādību ir kļuvušas konkrētām mērķgrupām paredzētas ārstniecības struktūrvienības vai programmas. Bērnus un jauniešus līdz 18 gadu vecumam 23 valstīs ārstē specializētos ārstniecības centros; narkotiku lietotājus ar psihiskām blakusslimībām 18 valstīs ārstē specializētos ārstniecības centros; īpaši sievietēm domāti pakalpojumi ir ieviesti visās valstīs, izņemot Kipru, Latviju, Lietuvu, Bulgāriju un Turciju. Mazāk izplatīti ir īpaši pakalpojumi, ievērojot imigrantu vai īpašu valodu grupu, vai reliģisku vai kultūras grupu narkotiku lietotāju vajadzības, tomēr par šādiem pakalpojumiem informē Beļģija, Vācija, Grieķija, Spānija, Lietuva, Nīderlande, Somija, Zviedrija un Apvienotā Karaliste.
  Kapitel 4: Amphetamine...  
Zwar wurde auch 2004 sowohl innerhalb Europas als auch weltweit das meiste Ecstasy in den Niederlanden hergestellt, jedoch wurden auch Ecstasy-Labors in Belgien, Estland, Spanien und Norwegen entdeckt (nationale Reitox-Berichte, 2005; UNODC, 2006).
Globally, Europe remains the main centre of ecstasy production, although its relative importance appears to be declining as ecstasy manufacture has spread in recent years to other parts of the world, notably to North America (United States, Canada) and East and South-east Asia (China, Indonesia, Hong Kong) (CND, 2006; UNODC, 2006). Although the Netherlands remained in 2004 the main source of ecstasy for Europe and the world as a whole, ecstasy laboratories were also uncovered in Belgium, Estonia, Spain and Norway (Reitox national reports, 2005; UNODC, 2006). The ecstasy seized in the EU is reported to originate from the Netherlands and Belgium, and to a lesser extent Poland and the United Kingdom (Reitox national reports, 2005).
Dans l'ensemble, l'Europe reste le principal centre de production d'ecstasy, bien que son importance relative semble décliner depuis l'essaimage, ces dernières années, de la fabrication d'ecstasy dans d'autres parties du monde, en particulier l'Amérique du Nord (États-Unis, Canada) et l'Asie de l'Est et du Sud-Est (Chine, Indonésie, Hong Kong) (CND, 2006; ONUDC, 2006). Bien que les Pays‑Bas soient restés la principale source d'ecstasy en Europe et dans le monde en 2004, des laboratoires d'ecstasy ont également été découverts en Belgique, Estonie, Espagne et Norvège (rapports nationaux Reitox, 2005; ONUDC, 2006). L'ecstasy saisie dans l'UE provenait des Pays‑Bas et de Belgique et, dans une moindre mesure, de Pologne et du Royaume-Uni (rapports nationaux Reitox, 2005).
A escala mundial, Europa sigue siendo el principal centro productor de éxtasis, si bien parece haber perdido importancia relativa en los últimos años, a medida que se ha extendido la producción de esta sustancia a otras partes del mundo, sobre todo Norteamérica (Estados Unidos, Canadá) y el este y sureste asiático (China, Indonesia, Hong Kong) (CND, 2006; ONUDD, 2006). Si bien los Países Bajos siguieron ostentando en 2004 el título de principal país de origen de éxtasis de Europa y de todo el mundo, se descubrieron también laboratorios de fabricación de éxtasis en Bélgica, Estonia, España y Noruega (informes nacionales de la red Reitox, 2005; ONUDD, 2006). El éxtasis incautado en la UE procede principalmente de los Países Bajos y Bélgica, seguidos de Polonia y el Reino Unido (informes nacionales de la red Reitox, 2005).
Complessivamente, l’Europa resta il principale centro di produzione dell’ecstasy, sebbene negli ultimi anni la sua importanza sembri in calo, stando alla diffusione della produzione di ecstasy in altre parti del mondo, in particolare nell’America settentrionale (Stati Uniti, Canada) e nell’Asia orientale e sudorientale (Cina, Indonesia, Hong Kong) (CND, 2006; INCB, 2006). Benché i Paesi Bassi siano rimasti nel 2004 la principale fonte di ecstasy per l’Europa e il mondo intero, laboratori per la produzione di questa sostanza sono stati scoperti anche in Belgio, Estonia, Spagna e Norvegia (relazioni nazionali Reitox, 2005; UNODC, 2006). Stando alle segnalazioni, l’ecstasy sequestrata nell’Unione europea proviene da Paesi Bassi e Belgio, e in misura minore da Polonia e Regno Unito (relazioni nazionali Reitox, 2005).
Em termos globais, a Europa continua a ser o principal centro de produção de ecstasy, embora a sua importância relativa pareça estar a decrescer, já que essa produção alastrou a outras partes do mundo nos últimos anos, nomeadamente à América do Norte (Estados Unidos, Canadá) e ao Leste e Sudeste Asiático (China, Indonésia, Hong Kong) (CND, 2006; UNODC, 2006). Apesar de, em 2004, os Países Baixos terem continuado a ser a principal fonte de ecstasy para a Europa e o resto mundo, também foram descobertos laboratórios de ecstasy na Bélgica, Estónia, Espanha e Noruega (Relatórios Nacionais Reitox, 2005; UNODC, 2006). Segundo as informações de que dispomos, o ecstasy apreendido na UE é originário dos Países Baixos e da Bélgica, e em menor grau da Polónia e do Reino Unido (Relatórios Nacionais Reitox, 2005).
Σε παγκόσμιο επίπεδο, η Ευρώπη παραμένει το κυριότερο κέντρο παρασκευής έκστασης, παρότι η σχετική σημασία της φαίνεται να υποχωρεί, καθώς η παρασκευή έκστασης επεκτείνεται και σε άλλα σημεία του πλανήτη τα τελευταία χρόνια και ειδικότερα στη Βόρεια Αμερική (Ηνωμένες Πολιτείες, Καναδάς) και την Ανατολική και Νοτιοανατολική Ασία (Κίνα, Ινδονησία, Χονγκ Κονγκ) (CND, 2006· UNODC, 2006). Μολονότι οι Κάτω Χώρες παρέμειναν το 2004 η κύρια πηγή έκστασης για την Ευρώπη και για τον υπόλοιπο κόσμο, εργαστήρια έκστασης ανακαλύφθηκαν επίσης στο Βέλγιο, την Εσθονία, την Ισπανία και τη Νορβηγία (εθνικές εκθέσεις δικτύου Reitox, 2005· UNODC, 2006). Οι ποσότητες έκστασης που κατασχέθηκαν στην ΕΕ αναφέρεται ότι προέρχονταν από τις Κάτω Χώρες και το Βέλγιο, και δευτερευόντως από την Πολωνία και το Ηνωμένο Βασίλειο (εθνικές εκθέσεις δικτύου Reitox, 2005).
Europa blijft ‘s werelds grootste productiecentrum voor ecstasy, hoewel het relatieve belang van Europa kleiner lijkt te worden nu de productie van ecstasy zich de afgelopen jaren ook verspreidt naar andere delen van de wereld, met name naar Noord-Amerika (Verenigde Staten, Canada) en Oost- en Zuidoost-Azië (China, Indonesië, Hongkong) (CND, 2006; UNODC, 2006). Hoewel Nederland in 2004 nog steeds de belangrijkste bron van ecstasy voor Europa en de wereld als geheel was, zijn ook ecstasylaboratoria ontdekt in België, Estland, Spanje en Noorwegen (nationale Reitox-verslagen, 2005; UNODC, 2006). De in de EU in beslag genomen ecstasy is afkomstig uit Nederland en België, en in mindere mate uit Polen en het Verenigd Koninkrijk (nationale Reitox-verslagen, 2005).
Z globálního hlediska zůstává hlavním centrem produkce extáze Evropa, ačkoli její relativní význam patrně klesá s tím, jak se v posledních letech výroba extáze šíří do dalších částí světa, zejména do Severní Ameriky (USA, Kanady) a do jižní a jihovýchodní Asie (Číny, Indonésie, Hongkongu) (CND, 2006; UNODC, 2006). Ačkoli v Evropě zůstalo v roce 2004 hlavním zdrojem extáze Nizozemsko, byly laboratoře vyrábějící extázi rovněž odhaleny v Belgii, Estonsku, Španělsku a Norsku (národní zprávy zemí zapojených do sítě Reitox, 2005; UNODC, 2006). V případě extáze zachycené v rámci EU se uvádí původ z Nizozemska a Belgie, v menší míře pak z Polska a Spojeného království (národní zprávy zemí zapojených do sítě Reitox, 2005).
På internationalt plan er Europa fortsat den verdensdel, der har den største ecstasyproduktion, men dette er tilsyneladende ved at ændre sig, idet ecstasyproduktionen i de senere år har bredt sig til andre dele af verden, især Nordamerika (USA, Canada) og Øst- og Sydøstasien (Kina, Indonesien, Hong Kong) (CND, 2006; UNODC, 2006). Selv om Nederlandene i 2004 fortsat har været hovedkilden til ecstasy til Europa og verden som helhed, blev der også afsløret ecstasylaboratorier i Belgien, Estland, Spanien og Norge (nationale Reitox-rapporter, 2005; UNODC, 2006). Den ecstasy, der er beslaglagt i EU, angives at stamme fra Nederlandene og Belgien og i mindre omfang fra Polen og Det Forenede Kongerige (nationale Reitox-rapporter, 2005).
Euroopa on endiselt peamine ecstasy tootmise keskus maailmas, kuigi tema suhteline tähtsus näib olevat vähenemas, sest viimastel aastatel on ecstasy tootmine levinud ka teistesse maailmajagudesse, eelkõige Põhja-Ameerikasse (Ameerika Ühendriigid, Kanada) ning Ida- ja Kagu-Aasiasse (Hiina, Indoneesia, Hong Kong) (CND, 2006; UNODC, 2006). Kuigi Madalmaad olid 2004. a endiselt peamine ecstasy tootmise keskus Euroopas ja kogu maailmas, avastati ecstasy-laboreid ka Belgias, Eestis, Hispaanias ja Norras (Reitoxi riikide aruanded, 2005; UNODC, 2006). Aruannete kohaselt pärineb ELis konfiskeeritud ecstasy Madalmaadest ja Belgiast ning vähemal määral ka Poolast ja Ühendkuningriigist (Reitoxi riikide aruanded, 2005).
Eurooppa on maailmanlaajuisesti tärkein ekstaasin tuotannon keskus, vaikka sen suhteellinen merkitys onkin vähenemässä ekstaasin valmistuksen levittyä viime vuosina muualle maailmaan, varsinkin Pohjois-Amerikkaan (Yhdysvallat, Kanada) sekä Itä- ja Kaakkois-Aasiaan (Kiina, Indonesia, Hongkong) (CND, 2006; UNODC, 2006). Vaikka Alankomaat oli vuonna 2004 edelleen Euroopan ja koko maailman suurin ekstaasin tuottaja, ekstaasilaboratorioita paljastettiin myös Belgiassa, Virossa, Espanjassa ja Norjassa (Reitoxin kansalliset raportit, 2005; UNODC, 2006). EU:ssa takavarikoitu ekstaasi on ilmoitusten mukaan lähtöisin pääasiassa Alankomaista ja Belgiasta ja toiseksi useammin Puolasta ja Yhdistyneestä kuningaskunnasta (Reitoxin kansalliset raportit, 2005).
Globális értelemben változatlanul Európa az extasy termelésének fő központja, bár ennek viszonylagos jelentősége, úgy tűnik, csökkenőben van, mivel az extasy gyártása kezd elterjedni a világ más területein is, elsősorban Észak-Amerikában (Egyesült Államok, Kanada), valamint Kelet- és Délkelet-Ázsiában (Kína, Indonézia, Hongkong) (CND, 2006; UNODC, 2006). Bár 2004-ben Hollandia maradt az extasy fő forrása Európa és a világ egésze számára, Belgiumban, Észtországban, Spanyolországban és Norvégiában szintén találtak extasy-laboratóriumokat (Reitox országjelentések, 2005; UNODC, 2006). Az EU-ban lefoglalt extasy a jelentések szerint elsősorban Hollandiából és Belgiumból, illetve kisebb mértékben Lengyelországból és az Egyesült Királyságból származik (Reitox országjelentések, 2005).
Selv om Europa fortsatt er sentrum for verdens produksjon av ecstasy, synes Europas relative betydning å avta i takt med at ecstasyproduksjonen i andre deler av verden tar seg opp, særlig i Nord-Amerika (USA, Canada) og Øst- og Sørøst-Asia (Kina, Indonesia, Hongkong) (CND, 2006; UNODC, 2006). Selv om Nederland i 2004 fortsatt var hovedkilden til ecstasy for Europa og verden for øvrig, ble det også oppdaget ecstasylaboratorier i Belgia, Estland, Spania og Norge (nasjonale Reitox-rapporter, 2005; UNODC, 2006). Ecstasyen som ble beslaglagt i EU rapporteres å stamme fra Nederland og Belgia, og i mindre grad fra Polen og Storbritannia (nasjonale Reitox-rapporter, 2005).
Europa nadal jest głównym ośrodkiem produkcji ekstazy na świecie, choć jej znaczenie w tej dziedzinie wydaje się maleć, gdyż w ostatnich latach produkcja ekstazy rozprzestrzeniła się także w innych częściach świata, zwłaszcza w Ameryce Północnej (w Stanach Zjednoczonych i Kanadzie) oraz w Azji Wschodniej i Południowo-Wschodniej (w Chinach, Indonezji i Hongkongu) (CND, 2006; UNODC, 2006.). W 2004 r. Holandia nadal stanowiła główne źródło dostaw ekstazy w Europie i na świecie, ale laboratoria produkujące ekstazy wykryto również w Belgii, Estonii, Hiszpanii i Norwegii (Sprawozdania krajowe Reitox, 2005 r., UNODC, 2006 r.). Ekstazy skonfiskowana w Europie pochodziła z Holandii i Belgii, w mniejszym stopniu z Polski i Wielkiej Brytanii (Sprawozdania krajowe Reitox, 2005 r.).
La nivel global, Europa rămâne principalul centru de producţie de ecstasy, deşi importanţa sa relativă pare în declin deoarece producţia de ecstasy s-a extins şi în alte părţi ale lumii în ultimii ani, în special în America de Nord (Statele Unite, Canada) şi în Asia de Est şi de Sud-Est (China, Indonezia, Hong Kong) (CND, 2006; UNODC, 2006). Deşi Ţările de Jos au rămas în 2004 principala sursă de ecstasy pentru Europa şi întreaga lume, s-au depistat laboratoare de ecstasy şi în Belgia, Estonia, Spania şi Norvegia (Rapoartele naţionale Reitox, 2005; UNODC, 2006). S-a raportat că ecstasy-ul capturat în Uniunea Europeană provine din Ţările de Jos şi Belgia, şi într-o mai mică măsură din Polonia şi Regatul Unit (Rapoartele naţionale Reitox, 2005).
V celosvetovom meradle zostáva Európa hlavným centrom výroby extázy, hoci jej relatívny význam v posledných rokoch zdanlivo klesá so šírením výroby extázy do iných častí sveta, najmä do Severnej Ameriky (Spojené štáty americké, Kanada) a východnej a juhovýchodnej Ázie (Čína, Indonézia, Hongkong) (CND, 2006; UNODC, 2006). Hoci Holandsko zostalo v roku 2004 hlavným zdrojom extázy pre Európu a svet ako celok, laboratóriá extázy sa odhalili aj v Belgicku, Estónsku, Španielsku a Nórsku (národné správy siete Reitox, 2005; UNODC, 2006). Uvádza sa, že extáza zachytená v EÚ pochádza z Holandska a Belgicka a v menšej miere z Poľska a Spojeného kráľovstva (národné správy siete Reitox, 2005).
V svetovnem merilu ostaja Evropa glavno središče proizvodnje ekstazija, čeprav se zdi, da njena sorazmerna pomembnost upada, saj se njegova proizvodnja v zadnjih letih širi na druge konce sveta, predvsem v Severno Ameriko (Združene države, Kanada) ter vzhodno in jugovzhodno Azijo (Kitajska, Indonezija, Hongkong) (CND, 2006; UNODC, 2006). Čeprav je Nizozemska leta 2004 ostala glavni vir ekstazija za Evropo in svet kot celoto, so laboratorije ekstazija odkrili tudi v Belgiji, Estoniji, Španiji in na Norveškem (nacionalna poročila Reitox, 2005; UNODC, 2006). Po poročilih je ekstazi, zasežen v EU, izhajal iz Nizozemske in Belgije, v manjšem obsegu pa iz Poljske in Združenega kraljestva (nacionalna poročila Reitox, 2005).
Globalt sett är Europa fortfarande centrum för framställningen av ecstasy, även om dess relativa betydelse tycks minska i takt med att ecstasy på senare år har börjat framställas i andra delar av världen, framför allt Nordamerika (USA och Canada) samt Ost- och Sydostasien (Kina, Indonesien, Hong Kong) (CND, 2006; UNODC, 2006). Även om Nederländerna även under 2004 var det främsta ursprungslandet för ecstasy i Europa och världen som helhet, upptäcktes ecstasylaboratorier också i Belgien, Estland, Spanien och Norge (nationella Reitoxrapporter, 2005; UNODC, 2006). Den ecstasy som beslagtas i EU rapporteras främst ha sitt ursprung i Nederländerna och Belgien, och i mindre utsträckning i Polen och Storbritannien (nationella Reitoxrapporter, 2005).
Avrupa, ecstasy imalatı son yıllarda dünyanın başka bölümlerine, yani Kuzey Amerika (Amerika Birleşik Devletleri, Kanada) ve Doğu ile Güneydoğu Asya’ya (Çin, Endonezya, Hong Kong) yayıldığından göreli önemi düşmekte gibi görünse de, tüm dünyada ecstasy üretiminin ana merkezi olmaya devam etmektedir (CND, 2006; UNODC, 2006). Hollanda 2004’te Avrupa ve dünya genelinde ecstasy için başlıca kaynak olmaya devam etmiş olsa da, Belçika, Estonya, İspanya ve Norveç’te de ecstasy laboratuvarları ortaya çıkarılmıştı (Reitox ulusal raporları, 2005; UNODC, 2006). AB’de ele geçirilen ecstasy’nin Hollanda ve Belçika ile daha az ölçüde Polonya ve Birleşik Krallık kaynaklı olduğu rapor edilmiştir (Reitox ulusal raporları, 2005).
Pasaules mērogā Eiropa vēl arvien ir galvenais ekstazī ražošanas centrs, lai gan izskatās, ka relatīvi Eiropas loma ekstazī ražošanā mazinās, jo pēdējos gados ražošana ir izplatījusies arī uz citām pasaules daļām, jo īpaši uz Ziemeļameriku (ASV, Kanādu) un Austrum- un Dienvidaustrumāziju (Ķīnu, Indonēziju, Honkongu) (CND, 2006. g.; UNODC, 2006. g.). Lai gan 2004. gadā galvenais ekstazī avots Eiropā un visā pasaulē joprojām ir bijusi Nīderlande, ekstazī laboratorijas ir atklātas arī Beļģijā, Igaunijā, Spānijā un Norvēģijā (Reitox valsts ziņojumi, 2005. g.; UNODC, 2006. g.). Saskaņā ziņojumiem ES konfiscētā ekstazī izcelsmes valstis ir galvenokārt Nīderlande un Beļģija, un mazākā mērā arī Polija un Apvienotā Karaliste (Reitox valsts ziņojumi, 2005. g.).
  Kapitel 3: Cannabis  
Zwar ist die Zahl der Sicherstellungen von Cannabisharz in der EU insgesamt zwischen 1999 und 2003 gesunken, jedoch weisen die Entwicklungen in den Berichtsländern auf einen EU-weiten Anstieg im Jahr 2004 hin (41).
In 2004, an estimated 275 000 seizures of cannabis resin amounting to 1 087 tonnes were made in the EU. Most seizures continued to be reported by Spain (which accounts for about half of all seizures and for about three-quarters of the total quantity seized in the EU), followed by France and the United Kingdom (40). Although the number of resin seizures in the EU as a whole declined between 1999 and 2003, trends in reporting countries indicate an increase at EU level in 2004 (41). The total amount of resin intercepted in the EU shows a continuous increase over the period 1999–2004, although in 2004 a majority of countries (but not Spain) reported a decline (42).
En 2004, on estime à 275 000 le nombre de saisies de résine de cannabis réalisées dans l'UE, ce qui représente un total de 1 087 tonnes. La plupart des saisies sont toujours déclarées par l'Espagne (qui compte pour près de la moitié des saisies et les trois-quarts de la quantité totale saisie dans l'UE), suivie par la France et le Royaume‑Uni (40). Bien que le nombre de saisies de résine de cannabis dans l'UE ait globalement baissé entre 1999 et 2003, les tendances dans les pays déclarants indiquent une hausse au niveau de l'UE en 2004 (41). La quantité totale de résine interceptée dans l'UE a connu une hausse constante au cours de la période comprise entre 1999 et 2004, bien qu'en 2004, la plupart des pays, à l'exception de l'Espagne, aient enregistré un recul (42).
En 2004, se incautaron 1 087 toneladas de resina de cannabis en las 275 000 operaciones que se estima se llevaron a cabo en la UE. La mayoría de las incautaciones (que representan aproximadamente la mitad de todas las incautaciones y tres cuartas partes de la cantidad total incautada en la UE), las comunica España, seguida por Francia y el Reino Unido (40). Si bien el número de incautaciones de resina en la UE en su conjunto ha experimentado un descenso entre 1999 y 2003, las tendencias en los países que han facilitado información indican un incremento a escala de la UE durante 2004 (41). De la cantidad total de resina interceptada en la UE se desprende que durante el período 1999-2004 se ha producido un incremento continuado, aunque en el año 2004 la mayoría de los países (excepto España) informaron de un descenso (42).
Si calcola che nel 2004 siano stati effettuati nell’Unione europea 275 000 sequestri, per un totale di 1 087 tonnellate. La maggior parte dei sequestri è stata riferita ancora una volta dalla Spagna (dove si è avuta circa la metà di tutti i sequestri, pari a circa tre quarti del volume complessivo sequestrato nell’Unione europea), seguita da Francia e Regno Unito (40). Benché il numero di sequestri di resina nell’Unione europea sia diminuito, nel complesso, nel periodo tra il 1999 e il 2003, le tendenze riferite dai vari paesi indicano nel 2004 un aumento a livello comunitario (41). La quantità di resina totale intercettata nell’Unione europea mostra un continuo aumento nel periodo compreso tra il 1999–2004, nonostante la diminuzione riferita nel 2004 nella maggior parte degli Stati membri (esclusa la Spagna) (42).
Estima-se que em 2004 se efectuaram na UE 275 000 apreensões de resina de cannabis, equivalentes a 1 087 toneladas. A maior parte das apreensões continuou a ser notificada pela Espanha (responsável por cerca de metade do total das apreensões e por cerca de três quartos da quantidade total apreendida na UE), seguida pela França e o Reino Unido (40). Não obstante o número de apreensões de resina ter diminuído na generalidade da UE, entre 1999 e 2003, as tendências observadas nos países que comunicaram dados indicam um aumento a nível da União em 2004 (41). A quantidade total de resina apreendida na UE revela um aumento contínuo no período de 1999 a 2004, embora neste último ano a maioria dos países (excepto Espanha) tenha comunicado uma diminuição (42).
Το 2004 στην ΕΕ υπολογίζεται ότι πραγματοποιήθηκαν 275 000 κατασχέσεις ρητίνης κάνναβης, οι οποίες αντιστοιχούν σε ποσότητα 1 087 τόνων. Τις περισσότερες κατασχέσεις ανέφερε και πάλι η Ισπανία (οι μισές από το σύνολο των κατασχέσεων που αντιστοιχούν στα τρία τέταρτα περίπου της συνολικής ποσότητας που κατασχέθηκε στην ΕΕ), και ακολουθούν η Γαλλία και το Ηνωμένο Βασίλειο (40). Παρόλο που ο αριθμός των κατασχέσεων ρητίνης στην ΕΕ μειώθηκε συνολικά μεταξύ 1999 και 2003, οι τάσεις στις χώρες που υπέβαλαν εκθέσεις υποδεικνύουν αύξηση σε κοινοτικό επίπεδο το 2004 (41). Η συνολική ποσότητα ρητίνης που κατασχέθηκε στην ΕΕ παρουσιάζει συνεχή αύξηση κατά την περίοδο 1999–2004, μολονότι το 2004 η πλειονότητα των χωρών (αλλά όχι η Ισπανία) ανέφερε μείωση (42).
In 2004 werden in de EU naar schatting 275 000 vangsten van cannabishars gedaan met een totaal gewicht van 1 087 ton. De meeste vangsten werden wederom door Spanje gemeld (dat goed was voor ongeveer de helft van alle vangsten en voor zo’n driekwart van de totale hoeveelheid die in de EU in beslag is genomen), gevolgd door Frankrijk en het Verenigd Koninkrijk (40). Hoewel het aantal harsvangsten in de gehele EU tussen 1999 en 2003 gedaald is, duiden de tendensen in de rapporterende landen op een toename op communautair niveau in 2004 (41). De totale hoeveelheid onderschepte hars in de EU laat een continue stijging zien in de periode 1999-2004, ook al meldt het merendeel van de landen (met uitzondering van Spanje) voor 2004 een daling (42).
Odhaduje se, že v roce 2004 bylo v rámci EU provedeno 275 000 záchytů konopné pryskyřice v celkovém objemu 1 087 tun. Největší počet záchytů byl opětovně hlášen ze Španělska (což představuje přibližně polovinu všech záchytů a přibližně tří čtvrtiny celkového množství zadrženého v EU), za nímž následují Francie a Spojené království (40). Ačkoli se v EU celkový počet záchytů konopné pryskyřice v letech 1999 až 2003 snížil, trendy ve sledovaných zemích svědčí za rok 2004 o nárůstu na úrovni EU (41). Celkové množství konopné pryskyřice zachycené v EU vykazuje v období 1999–2004 průběžný nárůst, i když v roce 2004 byl z většiny zemí (nikoli však ze Španělska) hlášen pokles (42).
I 2004 blev der i EU foretaget skønsmæssigt 275 000 beslaglæggelser af cannabisharpiks, svarende til 1 087 tons. De fleste beslaglæggelser blev fortsat rapporteret af Spanien (som tegner sig for ca. halvdelen af alle beslaglæggelser og for ca. tre fjerdedele af de samlede beslaglagte mængder i EU), efterfulgt af Frankrig og Det Forenede Kongerige (40). Selv om antallet af beslaglæggelser af harpiks i EU som helhed faldt mellem 1999 og 2003, tyder tendenser i de indberettende lande på en stigning på EU-plan i 2004 (41). Den samlede mængde harpiks, der blev beslaglagt i EU, viser en kontinuerlig stigning i perioden 1999–2004, selv om de fleste lande (men ikke Spanien) i 2004 meldte om et fald (42).
2004. a konfiskeeriti ELis kanepivaiku hinnanguliselt 275 000 korral, kokku 1087 tonni. Konfiskeerimiste arvu poolest oli jätkuvalt esikohal Hispaania (seal leidis neist kõigist aset umbes pool, ja see teeb umbes kolmveerand ELis konfiskeeritud kanepivaigu üldkogusest), järgnesid Prantsusmaa ja Ühendkuningriik.(40) Kuigi aastatel 1999–2003 ELis tervikuna kanepivaigu konfiskeerimiste arv kahanes, näitavad suundumused andmed esitanud riikides selle suurenemist ELi ulatuses 2004. aastal.(41) Aastatel 1999–2004 on ELis tabatud kanepivaigu üldkogus pidevalt suurenenud, kuigi 2004. a teatas enamik riike (Hispaania mitte) selle vähenemisest.(42)
EU:ssa takavarikoitiin vuonna 2004 yhteensä 1 087 tonnia kannabishartsia noin 275 000 takavarikossa. Eniten takavarikkoja tehtiin edelleen Espanjassa (noin puolet kaikista takavarikoista ja noin kolme neljäsosaa EU:ssa takavarikoidusta kokonaismäärästä) ja sen jälkeen Ranskassa ja Yhdistyneessä kuningaskunnassa (40). Vaikka hartsitakavarikkojen lukumäärä koko EU:ssa laski vuosina 1999–2003, tietoja toimittaneissa maissa havaitut suuntaukset viittaavat takavarikkojen lisääntyneen EU:n tasolla vuonna 2004 (41). EU:ssa haltuunotetun hartsin kokonaismäärä näyttää kasvaneen jatkuvasti vuosina 1999–2004, vaikka vuonna 2004 useimmat maat (paitsi Espanja) ilmoittivatkin määrän laskeneen (42).
Az EU-ban 2004-ben becslések szerint 275 000 alkalommal foglaltak le kannabiszgyantát, összesen 1087 tonna mennyiségben. A legtöbb lefoglalásról továbbra is Spanyolország számolt be (amely az EU-n belül az összes lefoglalás körülbelül feléért, a teljes lefoglalt mennyiségnek pedig háromnegyedéért felelt), mögötte pedig Franciaország és az Egyesült Királyság következett40. Bár a gyanta lefoglalásainak száma az EU egészét tekintve 1999 és 2003 között csökkent, a jelentéstevő országokból jelzett tendenciák az EU szintjén 2004-ben növekedést jeleznek41. Az EU-ban lefoglalt gyanta összmennyisége az 1999–2004 közötti időszakban folyamatos emelkedést mutat, bár 2004-ben az országok többsége (de Spanyolország éppen nem) visszaesésről számolt be42.
I 2004 ble det gjort anslagsvis 275 000 beslag av cannabisharpiks i EU, tilsvarende 1 087 tonn. Spania rapporterer om flest beslag (halvparten av alle beslag og tre firedeler av totalt beslaglagt kvantum i EU), etterfulgt av Frankrike og Storbritannia (40). Selv om antallet harpiksbeslag i EU som helhet gikk ned mellom 1999 og 2003, tyder trender i de rapporterende landene på at antallet økte på EU-nivå i 2004 (41). Den totale mengden harpiks som ble beslaglagt i EU, viser en vedvarende stigende kurve i perioden 1999-2004, selv om de fleste landene (utenom Spania) rapporterte om nedgang i 2004 (42).
Szacuje się, że w 2004 r. w UE miało miejsce 275 000 przypadków konfiskaty żywicy konopnej, co odpowiada 1087 t narkotyku. Większość przypadków przechwycenia zgłosiła Hiszpania (około połowy wszystkich przypadków konfiskaty i około trzech czwartych całkowitej ilości narkotyku skonfiskowanej w UE), a następnie Francja i Wielka Brytania (40). Pomimo spadku liczby przypadków konfiskaty żywicy na całym obszarze UE w latach 1999–2003 tendencje obserwowane w krajach objętych sprawozdaniem wskazują na ich wzrost na poziomie UE w 2004 r. (41). W latach 1999–2004 całkowita ilość żywicy przechwyconej w UE wykazuje stały wzrost, pomimo spadku zgłoszonego w 2004 r. przez większość krajów (oprócz Hiszpanii) (42).
În 2004, în Uniunea Europeană s-au realizat aproximativ 275 000 de capturi de răşină de canabis reprezentând 1 087 tone. Majoritatea capturilor au continuat să fie raportate de Spania (reprezentând aproape jumătate din totalul capturilor şi aproximativ trei-sferturi din cantitatea totală capturată în Uniunea Europeană), fiind urmată de Franţa şi Regatul Unit (40). Deşi numărul de capturi de răşină în întreaga Uniune Europeană a scăzut între 1999 şi 2003, tendinţele înregistrate în ţările care au întocmit rapoarte indică o creştere la nivelul Uniunii Europene în 2004 (41). Cantitatea totală de răşină capturată în Uniunea Europeană arată o creştere continuă în cursul perioadei 1999-2004, deşi în 2004 majoritatea ţărilor (în afară de Spania) au raportat o scădere (42).
Odhaduje sa, že v roku 2004 sa urobilo v EÚ 275 000 zachytení kanabisovej živice, čo predstavuje 1 087 ton. Väčšinu zachytení naďalej uvádza Španielsko (čo predstavuje asi polovicu všetkých zachytení a asi tri štvrtiny celkového množstva zachyteného v EÚ), za ním nasledujú Francúzsko a Spojené kráľovstvo (40). Hoci v období rokov 1999 až 2003 sa počet zachytení kanabisovej živice v EÚ celkovo znížil, trendy v krajinách, ktoré poskytli správy, uvádzajú zvýšenie na úrovni EÚ v roku 2004 (41). Celkové množstvo kanabisovej živice zachytenej v EÚ ukazuje nepretržité zvyšovanie počas obdobia 1999 – 2004, hoci v roku 2004 väčšina krajín (s výnimkou Španielska) uvádzala pokles (42).
Leta 2004 je bilo v EU po ocenah opravljenih 275.000 zasegov hašiša, kar je znašalo 1087 ton. O največjem številu zasegov še vedno poročajo iz Španije (iz katere je približno polovica vseh zasegov in približno tri četrtine celotne zasežene količine v EU), sledita ji Francija in Združeno kraljestvo (40). Čeprav se je število zasegov hašiša v EU kot celoti med letoma 1999 in 2003 zmanjšalo, kažejo trendi v državah poročevalkah za leto 2004 povečanje na ravni EU (41). Skupna količina prestreženega hašiša v EU kaže na stalno povečevanje v obdobju 1999–2004, čeprav je leta 2004 večina držav (z izjemo Španije) poročala o zmanjševanju (42).
I EU beräknas 275 000 beslag av hasch motsvarande 1 087 ton ha skett 2004. Spanien fortsätter att rapportera de flesta cannabisbeslagen i EU (Spanien stod för cirka hälften av samtliga beslag och för ungefär tre fjärdedelar av den totala mängd som beslagtogs i EU), följt av Frankrike och Storbritannien (40). Även om antalet haschbeslag i EU totalt sett minskade mellan 1999 och 2003, tyder tendenser i de rapporterande länderna på att en ökning skett på EU-nivå under 2004 (41). De totala mängderna hasch som beslagtogs i EU 1999-2004 ökade kontinuerligt under perioden, även om de flesta länder (dock inte Spanien) rapporterade en nedgång (42).
2004’te AB’de 1.087 tona denk gelen tahmini 275.000 kenevir reçinesi ele geçirme vakası meydana gelmiştir. Ele geçirmelerin çoğu (toplam ele geçirmelerin yaklaşık yarısının ve AB’de ele geçirilen toplam miktarın yaklaşık dörtte üçünün karşılık geldiği) İspanya’dan rapor edilmeye devam ederken İspanya’yı Fransa ve Birleşik Krallık takip etmiştir (40). Bir bütün olarak Avrupa’da reçine ele geçirmelerin sayısı her ne kadar 1999 ve 2003 arasında düşmüş olsa da, rapor eden ülkelerdeki eğilimler 2004’te AB düzeyinde bir artış olduğunu göstermektedir (41). AB’de yolu kesilen toplam reçine miktarı, 2004’te (İspanya dışında) ülkelerin çoğu bir düşüş bildirmiş olmasına rağmen (42), 1999-2004 döneminde sürekli bir artış ortaya koymaktadır.
ES 2004. gadā kaņepju sveķi ir atsavināti apmēram 275 000 reizes, konfiscējot aptuveni 1087 tonnas šīs vielas. Visvairāk atsavināšanas gadījumu joprojām ir bijuši Spānijā (apmēram puse no visām konfiskācijām un apmēram trīs ceturtdaļas no ES kopumā atsavinātā kaņepju sveķu daudzuma), kam seko Francija un Apvienotā Karaliste (40). Lai gan kopumā sveķu atsavināšanas gadījumu skaits ES laikposmā no 1999. līdz 2003. gadam ir samazinājies, ziņojumā aplūkotajās valstīs vērojamās tendences liecina, ka 2004. gadā atsavināšanas gadījumu skaits ES līmenī ir pieaudzis (41). Kopējais ES atsavināto kaņepju sveķu daudzums laikposmā no 1999. līdz 2004. gadam ir nepārtraukti audzis, lai gan 2004. gadā lielākā daļa valstu (izņemot Spāniju) ziņo par kritumu (42).
  Kapitel 3: Cannabis  
Insgesamt können die Cannabispatienten in drei Gruppen eingeteilt werden, und zwar je nachdem, ob sie die Droge gelegentlich (34 %), einmal bzw. mehrmals wöchentlich (32 %) oder täglich konsumieren (34 %).
Overall, cannabis clients can be divided into three groups: those who use it occasionally (34 %), those using it once to several times a week (32 %) and those using it daily (34 %). There are marked differences between countries in the frequency of cannabis use among new clients, with the highest proportion of daily cannabis users being reported in the Netherlands and Denmark and the highest proportions of occasional users or those who have not used cannabis in the month prior to treatment being found in Germany, Greece and Hungary. This variation probably reflects differences in referral to treatment (e.g. more referrals from the criminal justice system or from social networks) (77).
Dans l'ensemble, les patients usagers de cannabis peuvent être classés en trois groupes: ceux qui en consomment occasionnellement (34 %), ceux qui en consomment plusieurs fois par semaine (32 %) et ceux qui en consomment quotidiennement (34 %). Les différences entre les pays sont prononcées en ce qui concerne la fréquence de l'usage de cannabis chez les nouveaux patients, le pourcentage le plus élevé d'usagers quotidiens de cannabis étant recensé aux Pays‑Bas et au Danemark et les pourcentages les plus élevés d'usagers occasionnels ou de personnes n'ayant pas pris de cannabis au cours du mois précédant le traitement étant enregistrés en Allemagne, en Grèce et en Hongrie. Cette variation est probablement le reflet de différences dans l'origine des demandes de traitement (par exemple, davantage de demandes de traitement provenant du système judiciaire ou de réseaux sociaux) (77).
En general, los pacientes consumidores de cannabis se pueden dividir en tres grupos: aquellos que lo consumen de forma ocasional (34 %), los que lo consumen una o varias veces por semana (32 %) y los que lo consumen diariamente (34 %). Existen diferencias notables entre países en lo que respecta a la frecuencia del consumo de cannabis entre los nuevos pacientes, siendo los Países Bajos y Dinamarca aquellos en los que se registra el mayor porcentaje de consumidores de cannabis a diario, mientras que los mayores porcentajes de consumidores ocasionales o que no hayan consumido cannabis en el mes anterior al inicio del tratamiento se concentran en Alemania, Grecia y Hungría. Esta variación probablemente refleja las diferencias en las derivaciones a tratamiento (por ejemplo, más derivaciones del sistema de justicia penal o de redes sociales) (77).
Nel complesso, i pazienti in cura per uso di cannabis possono essere ripartiti in tre gruppi: i soggetti che ne fanno un uso occasionale (34%), i soggetti che riferiscono di farne uso una volta fino a più volte in una settimana (32%) e i soggetti che ammettono un consumo quotidiano di cannabis (34%). Vi sono differenze marcate da paese a paese in termini di frequenza del consumo di cannabis tra i nuovi pazienti; la percentuale più elevata di consumatori quotidiani di cannabis è riferita nei Paesi Bassi e in Danimarca, quella dei consumatori occasionali o dei soggetti che non hanno fatto uso della sostanza nel mese precedente il trattamento in Germania, Grecia e Ungheria. Queste differenze riflettono probabilmente differenze nel tipo di ricorso ai servizi terapeutici (per esempio, un maggior numero di casi inviati dalle autorità di giustizia penale o dalle reti dei servizi sociali) (77).
Globalmente, os utentes em tratamento por consumo de cannabis podem ser divididos em três grupos: aqueles que a consomem ocasionalmente (34%), os que a consomem uma ou várias vezes por semana (32%) e aqueles que a consomem diariamente (34%). Há grandes diferenças entre os países quanto à frequência do consumo de cannabis entre os novos utentes, registando-se a percentagem mais elevada de consumidores diários de cannabis nos Países Baixos e na Dinamarca, e as percentagens mais elevadas de consumidores ocasionais ou que não consumiram cannabis no mês anterior ao tratamento na Alemanha, Grécia e Hungria. Esta variação reflecte, provavelmente, as diferenças em matéria de encaminhamento para o tratamento (por exemplo, mais encaminhamentos do sistema judicial ou das redes de assistência social) (77).
Γενικά, τα άτομα που ζητούν θεραπεία απεξάρτησης από την κάνναβη μπορούν να διακριθούν σε τρεις ομάδες: σε όσους κάνουν περιστασιακή χρήση (34 %), σε όσους κάνουν χρήση από μία έως αρκετές φορές την εβδομάδα (32 %) και σε όσους κάνουν καθημερινή χρήση (34 %). Υπάρχουν έντονες διαφορές μεταξύ των χωρών σε ό,τι αφορά τη συχνότητα χρήσης της κάνναβης στα άτομα που ζητούν για πρώτη φορά θεραπεία, καθώς το υψηλότερο ποσοστό ατόμων που κάνουν καθημερινή χρήση αναφέρθηκε στις Κάτω Χώρες και τη Δανία και τα υψηλότερα ποσοστά περιστασιακών χρηστών ή ατόμων που δεν έχουν κάνει χρήση κάνναβης τον μήνα πριν από τη θεραπεία παρατηρείται στη Γερμανία, την Ελλάδα και την Ουγγαρία. Η διαφοροποίηση αυτή πιθανώς απηχεί διαφορές στην παραπομπή σε θεραπεία (π.χ. περισσότερες παραπομπές από το σύστημα ποινικής δικαιοσύνης ή από κοινωνικά δίκτυα) (77).
In het algemeen kunnen cannabiscliënten in drie groepen worden onderverdeeld: incidentele gebruikers (34%), cliënten die één keer tot een aantal keren per week cannabis gebruiken (32%) en dagelijkse gebruikers (34%). Er bestaan opmerkelijke verschillen tussen de landen in de frequentie van het cannabisgebruik onder nieuwe cliënten. Denemarken en Nederland melden de hoogste percentages dagelijkse cannabisgebruikers; de hoogste percentages incidentele cannabisgebruikers c.q. personen die in de maand voorafgaand aan de behandeling geen cannabis hebben gebruikt, worden gemeld door Duitsland, Griekenland en Hongarije. Waarschijnlijk hebben die verschillen te maken met de wijze waarop verwijzingen voor een behandeling plaatsvinden (bijvoorbeeld meer verwijzingen vanuit het strafrechtelijk systeem of vanuit sociale netwerken) (77).
Obecně lze klienty užívající konopí rozdělit do tří skupin: příležitostní uživatelé (34 %), klienti užívající drogu jednou až několikrát týdně (32 %) a klienti užívající drogu denně (34 %). Jednotlivé země se značně liší z hlediska četnosti užívání konopí v případě nových klientů, přičemž nejvyšší podíl každodenních uživatelů konopí uvádí Nizozemsko a Dánsko a nejvyšší podíl příležitostných uživatelů nebo klientů, kteří konopí neužili v měsíci předcházejícím léčbě, uvádí Německo, Řecko a Maďarsko. Tato odchylka je patrně odrazem rozdílů v doporučené léčbě (např. větší počet případů soudně nařízené léčby či léčby doporučené sociálními sítěmi) (77).
Generelt kan cannabisklienter inddeles i tre grupper: personer, der bruger stoffet lejlighedsvist (34 %), personer, der bruger det flere gange om ugen (32 %), og personer, der bruger det dagligt (34 %). Der er markante forskelle mellem landene med hensyn til hyppigheden af cannabisbrug blandt nye klienter, idet den højeste andel af daglige cannabisbrugere er i Nederlandene og Danmark, og de højeste andele af lejlighedsvise brugere eller personer, som ikke har brugt cannabis inden for den seneste måned inden behandlingen, findes i Tyskland, Grækenland og Ungarn. Dette udsving afspejler formentlig forskelle med hensyn til henvisning til behandling (f.eks. flere henvisninger fra det strafferetlige system eller fra sociale netværk) (77).
Üldiselt võib kanepit tarbivad patsiendid jagada kolme rühma: juhuslikud tarbijad (34%), üks või mitu korda nädalas tarbijad (32%) ning igapäevased tarbijad (34%). Uute patsientide kanepitarbimise sageduses on riigiti märgatavaid erinevusi. Iga päev kanepit tarbivate patsientide osakaal on kõige suurem Madalmaades ja Taanis. Patsientide osakaal, kes tarbivad kanepit juhuslikult või ei ole ravile pöördumisele eelnenud kuu jooksul kanepit tarbinud, on kõige suurem Saksamaal, Kreekas ja Ungaris. Selline varieerumine peegeldab ilmselt erinevusi ravile saatmise osas (nt rohkem juhtumeid, mil ravile saatjaks on kriminaalõigussüsteem või sotsiaaltöövõrgustik).(77)
Kannabisasiakkaat voidaan jakaa kolmeen ryhmään: satunnaisesti käyttäviin (34 %), kerran tai useampia kertoja viikossa käyttäviin (32 %) ja päivittäin käyttäviin (34 %) asiakkaisiin. Maiden välillä on suuria eroja siinä, kuinka usein uudet asiakkaat käyttävät kannabista. Kannabista päivittäin käyttävien osuus uusista kannabiksen käyttäjistä on suurin Alankomaissa ja Tanskassa, ja satunnaisten käyttäjien tai sellaisten henkilöiden osuus, jotka eivät ole käyttäneet kannabista hoitoa edeltäneen kuukauden aikana, on suurin Saksassa, Kreikassa ja Unkarissa. Tämä todennäköisesti heijastaa eroja hoitoon ohjaamisessa (esim. rikosoikeudellisen järjestelmän tai sosiaaliverkostojen välityksellä tapahtuvien hoitoonohjausten lisääntyminen) (77).
A kannabiszhasználó páciensek összességében három csoportra oszthatók: az alkalmi használókéra (34%), a heti több alkalommal használókra (32%) és a napi szintű használókra (34%). Az új páciensek kannabiszhasználatának gyakoriságában az egyes országok között markáns különbségek vannak: a mindennapi kannabiszhasználók legmagasabb arányát Hollandiából és Dániából jelentették, az alkalmi, illetve a kezelés előtti hónapban kannabiszt nem fogyasztó használók aránya pedig Németországban, Görögországban és Magyarországon volt a legmagasabb. Ezek az eltérések talán a kezelésre való beutalás különbözőségeit is tükrözik (pl. több embert utalnak be a büntetőbírósági rendszerből vagy a szociális hálózatoktól)77.
Generelt kan cannabisklientene deles inn i tre grupper: sporadiske brukere (34 %), personer som bruker stoffet én eller flere ganger i uken (32 %), og daglige brukere (34 %). Det er store forskjeller landene imellom når det gjelder hyppigheten av cannabisbruk blant nye klienter. Den største andelen daglige cannabisbrukere rapporteres i Nederland og Danmark, og den største andelen sporadiske brukere eller personer som ikke har brukt cannabis i måneden før behandlingen, finnes i Tyskland, Hellas og Ungarn. Forskjellene gjenspeiler sannsynligvis forskjeller i henvisningspraksis (dvs. flere henvisninger fra rettssystemet eller fra sosiale nettverk) (77).
Pacjentów poddawanych leczeniu ze względu na zażywanie konopi indyjskich można podzielić na trzy grupy: osoby zażywające narkotyk sporadycznie (34%), osoby zażywające go raz do kilku razy w tygodniu (32%) oraz osoby zażywające narkotyk codziennie (34%). W zależności od kraju istnieją wyraźne różnice w częstotliwości zażywania konopi indyjskich przez nowych pacjentów, przy czym najwyższy odsetek osób zażywających je codziennie odnotowano w Holandii i w Danii, a osób zażywających je sporadycznie lub osób, które ich nie zażywały w ciągu miesiąca przed podjęciem leczenia – w Niemczech, Grecji i na Węgrzech. Różnice te odzwierciedlają prawdopodobnie odmienne drogi kierowania na leczenie (np. większą liczbę zgłoszeń ze strony organów wymiaru sprawiedliwości lub sieci społecznych) (77).
Pe ansamblu, consumatorii de canabis se pot împărţi în trei grupe: cei care consumă canabis ocazional (34 %), cei care îl consumă o dată sau de câteva ori pe săptămână (32 %) şi cei care îl consumă zilnic (34 %). Există diferenţe marcante între ţări în ceea ce priveşte consumul de canabis în rândul noilor pacienţi, raportându-se cea mai mare proporţie a consumatorilor zilnici de canabis în Ţările de Jos şi Danemarca şi cele mai însemnate proporţii ale consumatorilor ocazionali sau ale celor care nu au folosit canabisul în luna precedentă tratamentului în Germania, Grecia şi Ungaria. Această variaţie reflectă probabil diferenţe în ceea ce priveşte trimiterile la tratament (de exemplu, mai multe trimiteri din partea sistemului de urmărire penală sau din partea serviciilor sociale) (77).
Celkovo sa môžu klienti, ktorí užívajú kanabis, rozdeliť na tri skupiny: tých, ktorí ho užívajú príležitostne (34 %), tých, ktorí ho užívajú raz až niekoľkokrát za týždeň (32 %) a tých, ktorí ho užívajú denne (34 %). Existujú výrazné rozdiely medzi krajinami vo frekvencii užívania kanabisu novými klientmi, pričom najvyšší podiel denných užívateľov kanabisu uvádzajú Dánsko a Holandsko a najvyššie podiely príležitostných užívateľov alebo tých, ktorí neužívali kanabis v mesiaci pred liečením, sa nájdu v Nemecku, Grécku a Maďarsku. Táto odchýlka pravdepodobne odráža rozdiely v odporúčaniach na liečenie (napríklad viac odporúčaní zo systému trestného súdnictva alebo zo sociálnych sietí (77).
Na splošno se uživalci konoplje lahko razdelijo v tri skupine: tiste, ki jo uživajo občasno (34 %), tiste, ki jo zaužijejo enkrat do večkrat na teden (32 %), in tiste, ki jo uživajo vsakodnevno (34 %). Med državami so opazne razlike v pogostnosti uživanja konoplje med novimi uživalci, pri čemer o največjem deležu vsakodnevnih uživalcev konoplje poročajo iz Nizozemske in Danske, največji delež občasnih uživalcev ali tistih, ki niso zaužili konoplje v mesecu pred zdravljenjem, pa je bil ugotovljen v Nemčiji, Grčiji in na Madžarskem. To odstopanje verjetno odraža razlike v napotitvah na zdravljenje (npr. več napotitev iz kazensko sodnega sistema ali socialne mreže) (77).
Rent generellt kan cannabisklienter delas in i tre grupper: de som använder cannabis tillfälligt (34 %), de som använder drogen en till flera gånger i veckan (32 %) och de som använder cannabis varje dag (34 %). Det finns markanta skillnader mellan länderna när det gäller hur ofta nya klienter använder cannabis. Andelen nya cannabisklienter som använder drogen varje dag är högst i Danmark och Nederländerna, medan andelen tillfälliga användare eller personer som inte har använt cannabis månaden före behandlingen är högst i Tyskland, Grekland och Ungern. Dessa variationer speglar förmodligen skillnader i remitteringen till behandling (t.ex. fler remitteringar från domstolsväsendet eller från de sociala nätverken) (77).
Genel olarak, esrar hastaları üç gruba ayrılabilir: ara sıra kullananlar (% 34), haftada bir kez ile bir kaç kez arasında kullananlar (% 32) ve her gün kullananlar (% 34). Yeni hastalarda esrar kullanımının sıklığı bakımından ülkeler arasında belirgin farklılıklar bulunmaktayken, en yüksek oranda günlük esrar kullanıcısı Hollanda ve Danimarka’da bildirilmiş olup ara sıra kullananlar veya tedaviden önceki ay esrar kullanmamış olanların en yüksek oranda görüldüğü yerler Almanya, Yunanistan ve Macaristan’dır. Bu çeşitlilik muhtemelen tedaviye sevkteki farklılıkları yansıtmaktadır (örneğin, cezai adalet sistemi veya sosyal ağlardan daha fazla sevk olmaktadır) (77).
Kaņepju pacientus var iedalīt trīs grupās: gadījuma rakstura lietotāji (34 %), tie, kas lieto kaņepes vienu vai vairākas reizes nedēļā (32 %), un ikdienas lietotāji (34 %). Kaņepju lietošanas biežums jauno pacientu vidū dažādās valstīs ievērojami atšķiras: visvairāk ikdienas kaņepju lietotāju ir Nīderlandē un Dānijā, bet proporcionāli visvairāk gadījuma rakstura lietotāju vai lietotāju, kas nav lietojuši kaņepes pēdējā mēnesī pirms ārstēšanās, ir apzināti Vācijā, Grieķijā un Ungārijā. Šī dažādība visticamāk atspoguļo ārstēšanās nosūtījumu atšķirības (piemēram, lielāks kriminālās justīcijas sistēmas vai sociālo iestāžu tīklu nosūtījumu skaits) (77).
  Kapitel 5: Kokain und ...  
Im Zeitraum 1999 bis 2004 stieg die Zahl der Sicherstellungen von Kokain (136) auf EU-Ebene insgesamt an, während die sichergestellten Mengen (137) zwar schwankten, insgesamt aber ebenfalls eine steigende Tendenz aufwiesen.
In 2004, an estimated 60 000 seizures of 74 tonnes of cocaine were made in the EU. Most seizures of cocaine are reported in Western European countries, especially Spain, which accounts for about half the seizures and amounts recovered in the EU in the last 5 years (135). Over the period 1999–2004, the number of cocaine seizures (136) increased overall at EU level, while quantities (137) seized fluctuated within an upward trend. However, based on reporting countries, quantities appear to have declined in 2004 – perhaps in comparison with the exceptional amount recovered in Spain the year before.
En 2004, on estime que 60 000 saisies, soit 74 tonnes, de cocaïne ont été réalisées dans l'Union européenne. La plupart des saisies de cocaïne sont enregistrées dans des pays d'Europe occidentale, en particulier en Espagne, qui représente près de la moitié des saisies et des quantités interceptées dans l'UE au cours des cinq dernières années (135). Au cours de la période comprise entre 1999 et 2004, le nombre de saisies de cocaïne (136) a globalement augmenté dans l'UE, tandis que les quantités saisies (137) ont fluctué, mais en suivant une tendance à la hausse. Cependant, sur la base des informations fournies par les pays déclarants, les quantités semblent avoir baissé en 2004, peut-être en raison de la quantité exceptionnelle saisie en Espagne l'année précédente.
Se estima que en 2004 se realizaron 60 000 incautaciones con 74 toneladas de cocaína en la UE. Según los informes, la mayor parte de la cocaína se incauta en los países de Europa Occidental y, en especial, en España, que representa alrededor de la mitad de las incautaciones y cantidades aprehendidas en la UE durante los últimos cinco años (135). Durante el período comprendido entre 1999 y 2004, el número de incautaciones de cocaína (136) aumentó de manera general en la UE, mientras que las cantidades (137) aprehendidas registraron fluctuaciones con una tendencia al alza. No obstante, tomando como referencia las tendencias de los países que han facilitado información, la cantidad de cocaína incautada parece haber disminuido en 2004 (quizá en comparación con la excepcional cantidad recuperada en España el año anterior).
Nel 2004 sono state intercettate nell’Unione europea, nell’ambito di 60 000 sequestri effettuati, 74 tonnellate di cocaina. La maggior parte dei sequestri di cocaina è stata effettuata nei paesi dell’Europa occidentale, soprattutto in Spagna, dove vengono segnalati circa la metà dei sequestri e dei quantitativi recuperati nell’Unione europea negli ultimi 5 anni (135). Nel periodo 1999–2004 il numero di sequestri di cocaina (136) è aumentato in generale a livello europeo, mentre i quantitativi intercettati (137) hanno oscillato, mostrando comunque una tendenza all’aumento. Tuttavia, stando a quanto riferito dai paesi per i quali si dispone di informazioni, i quantitativi sequestrati sembrano essere diminuiti nel 2004, forse per via dell’eccezionale volume di sostanze illecite recuperato in Spagna l’anno precedente.
Em 2004, estima-se que foram efectuadas 60 000 apreensões de 74 toneladas de cocaína, na União Europeia. A maioria destas apreensões registou-se em países da Europa Ocidental, especialmente em Espanha, que é responsável por cerca de metade das apreensões e dos volumes apreendidos na UE nos últimos cinco anos (135). No período de 1999 a 2004, verificou-se um aumento global do número de apreensões de cocaína (136) a nível da UE, embora as quantidades (137) apreendidas tenham apresentado oscilações, dentro de uma tendência crescente. No entanto, com base nos países que forneceram informações, as quantidades parecem ter diminuído em 2004 – talvez em comparação com o volume excepcional apreendido em Espanha no ano anterior.
Το 2004 στην ΕΕ εκτιμάται ότι πραγματοποιήθηκαν 60 000 κατασχέσεις συνολικά 74 τόνων κοκαΐνης. Οι περισσότερες κατασχέσεις κοκαΐνης αναφέρθηκαν σε δυτικοευρωπαϊκές χώρες, κυρίως την Ισπανία, η οποία αντιπροσωπεύει το ήμισυ περίπου των κατασχέσεων και των ποσοτήτων που κατασχέθηκαν στην ΕΕ την τελευταία πενταετία (135). Κατά την περίοδο 1999–2004, ο αριθμός των κατασχέσεων κοκαΐνης (136) αυξήθηκε συνολικά σε επίπεδο ΕΕ, ενώ οι ποσότητες (137) εμφάνισαν διακύμανση με ανοδική τάση. Ωστόσο, βάσει των στοιχείων που παρείχαν οι χώρες, οι ποσότητες φαίνεται να μειώθηκαν το 2004 – ενδεχομένως συγκριτικά με τις εξαιρετικά μεγάλες ποσότητες που κατασχέθηκαν στην Ισπανία το προηγούμενο έτος.
In 2004 zijn er in de EU zo’n 60 000 vangsten gedaan, samen goed voor 74 ton. De meeste cocaïnevangsten worden gemeld in West-Europese landen, met name in Spanje, dat verantwoordelijk is voor ongeveer de helft van de vangsten en in beslag genomen hoeveelheden in de EU in de afgelopen vijf jaar (135). Over de periode 1999-2004 is het totale aantal cocaïnevangsten (136) in de EU toegenomen, terwijl de in beslag genomen hoeveelheden (137) fluctueerden, met een opwaartse tendens. Afgaande op de rapportages van de verschillende landen lijken de hoeveelheden in 2004 evenwel te zijn afgenomen – wellicht relatief ten opzichte van de uitzonderlijke hoeveelheid die in het voorgaande jaar in Spanje in beslag werd genomen.
V roce 2004 bylo v EU provedeno odhadem 60 000 záchytů kokainu o celkovém objemu 74 tun. Většina záchytů kokainu je hlášena ze západoevropských zemí, zejména ze Španělska, které představuje přibližně polovinu všech záchytů i objemu zadrženého v EU v průběhu posledních 5 let (135). Za období 1999–2004 se počet záchytů kokainu (136) na úrovni EU celkově zvýšil, zatímco zadržená množství (137) kolísala, nicméně v rámci stoupající tendence. Podle sledovaných zemí však v roce 2004 došlo k poklesu množství – patrně je tomu tak ve srovnání s výjimečným množstvím zadrženým ve Španělsku o rok dříve.
I 2004 blev der i EU foretaget skønsmæssigt 60 000 beslaglæggelser af i alt 74 tons kokain. De fleste beslaglæggelser af kokain indberettes i vesteuropæiske lande, navnlig Spanien, som tegner sig for ca. halvdelen af beslaglæggelserne og de beslaglagte mængder i EU i de seneste 5 år (135). I perioden 1999–2004 steg antallet af kokainbeslaglæggelser (136) generelt på EU-plan, mens de beslaglagte mængder (137) svingede med en stigende tendens. Ifølge de indberettende lande synes mængderne imidlertid at være faldet i 2004 – måske i forhold til den usædvanligt store mængde, der blev beslaglagt i Spanien i det foregående år.
2004. a viidi ELis läbi hinnanguliselt 60 000 konfiskeerimist, mille käigus konfiskeeriti 74 tonni kokaiini. Enamik kokaiini konfiskeerimisi leidis aset Lääne-Euroopa riikides, eelkõige Hispaanias, mille arvel on umbes pool viimase viie aasta jooksul ELis läbi viidud konfiskeerimiste üldarvust ja konfiskeeritud kogustest.(135) Ajavahemikul 1999–2004 suurenes kokaiini konfiskeerimiste üldarv(136) ELi ulatuses ning konfiskeeritud kogused(137) üldiselt suurenesid. Kuid andmed esitanud riikide teabe põhjal tundub, et 2004. aastal kogused vähenesid – võibolla tundub see nii võrdluses eelmisel aastal Hispaanias tabatud erandlikult suure kogusega.
EU:ssa tehtiin vuonna 2004 arviolta 60 000 kokaiinitakavarikkoa, joissa otettiin haltuun yhteensä 74 tonnia kokaiinia. Suurin osa kokaiinitakavarikkoja koskevista ilmoituksista tuli Länsi-Euroopan maista, etenkin Espanjasta, jonka osuus on yli puolet EU:ssa viiden viime vuoden aikana tehtyjen takavarikkojen lukumäärästä ja takavarikoiduista määristä (135). Ajanjaksolla 1999–2004 kokaiinitakavarikkojen lukumäärä (136) EU:ssa kasvoi yleisesti, kun taas takavarikoidut määrät (137) vaihtelivat, mutta ovat kuitenkin kasvamaan päin. Maiden toimittamien tietojen perusteella määrät ovat kuitenkin supistuneet vuonna 2004, ainakin Espanjassa sitä edeltävänä vuonna takavarikoituun poikkeuksellisen suureen määrään verrattuna.
2004-ben az EU-ban becslések szerint 60 000 lefoglalás során 74 tonnányi kokaint foglaltak le. A legtöbb kokainlefoglalást a nyugat-európai országokból jelentették, különösen Spanyolországból, amely az EU-ban történt lefoglalások számának és mennyiségének körülbelül feléért felelt az elmúlt öt évben135. Az 1999–2004 közötti időszak során a kokainlefoglalások száma136 az EU szintjén összességében nőtt, miközben a lefoglalt mennyiségek137 az emelkedő tendencián belül ingadoztak. A jelentéstevő országok közlései alapján azonban úgy tűnik, hogy a mennyiségek 2004-ben csökkentek, bár talán csak az ezt megelőző évben Spanyolországban megtalált kivételesen nagy mennyiséggel összehasonlítva.
I 2004 ble det gjort anslagsvis 60 000 beslag av til sammen 74 tonn kokain i EU. De fleste kokainbeslagene rapporteres i vesteuropeiske land, spesielt Spania, som står for omtrent halvparten av beslagene og mengdene funnet i EU de siste fem årene (135). Mellom 1999 og 2004 økte antallet kokainbeslag (136) i EU. Mengdene (137) som ble beslaglagt varierte, men viste en oppadgående trend. Basert på opplysninger fra de rapporterende landene synes mengdene likevel å ha gått ned i 2004 – i hvert fall i forhold til de eksepsjonelle mengdene som ble tatt i Spania året før.
Ocenia się, że w 2004 r. w UE dokonano 60 000 konfiskat 74 t kokainy. Większość przypadków konfiskaty kokainy miała miejsce w krajach Europy Zachodniej, szczególnie w Hiszpanii, na którą przypada około połowa przypadków konfiskaty oraz ilości kokainy skonfiskowanej w UE w ciągu ostatnich 5 lat (135). W latach 1999–2004 nastąpił ogólny wzrost liczby przypadków konfiskaty kokainy (136) na poziomie UE, podczas gdy skonfiskowane ilości (137) wykazywały wahania z tendencją zwyżkową. Jednak dane z krajów objętych sprawozdaniem pozwalają przypuszczać, że ilości te zmniejszyły się w 2004 r. — być może w porównaniu w wyjątkowo dużą ilością skonfiskowaną w Hiszpanii w poprzednim roku.
Se estimează că în 2004 s-au efectuat în Uniunea Europeană 60 000 de capturi, totalizând 74 de tone de cocaină. Majoritatea capturilor de cocaină au fost raportate în ţările Europei de Vest, mai ales în Spania, care a contribuit cu aproape jumătate din capturile şi cantităţile recuperate în Uniunea Europeană în ultimii 5 ani (135). La nivelul Uniunii Europene, numărul de capturi de cocaină (136) a crescut, pe ansamblu, pe parcursul perioadei 1999–2004, în timp ce cantităţile (137) confiscate au fluctuat prezentând o tendinţă crescătoare. Totuşi, potrivit ţărilor care fac obiectul raportului, cantităţile par să fi scăzut în 2004 – probabil în comparaţie cu cantitatea excepţională recuperată capturată în Spania în anul anterior.
Odhaduje sa, že v roku 2004 sa v EÚ urobilo 60 000 zachytení 74 ton kokaínu. Väčšina zachytení kokaínu sa uvádza z krajín západnej Európy, najmä zo Španielska, ktoré predstavuje asi polovicu zachytení a množstiev získaných v EÚ v posledných 5 rokoch (135). Počas obdobia 1999 – 2004 sa počet zachytení kokaínu (136) celkovo zvýšil na úrovni EÚ, kým zachytené množstvá (137) kolísali v rámci stúpajúceho trendu. Avšak na základe krajín, ktoré poskytli správy, sa zdá, že v roku 2004 množstvá poklesli – snáď v porovnaní s mimoriadnym množstvom získaným v Španielsku rok predtým.
Ocenjuje se, da je bilo leta 2004 v okrog 60.000 zasegih v EU zaplenjenih približno 74 ton kokaina. O večini zasegov kokaina so poročale zahodnoevropske države, posebej Španija, kjer je bila opravljena približno polovica zasegov okrog pol celotne količine kokaina, zaplenjenega v EU v zadnjih petih letih (135). V obdobju od leta 1999 do 2004 se je število zasegov kokaina (136) na ravni EU na splošno povečalo, zasežene količine (137) pa so nihale ob trendih povečevanja. Vendar pa je videti, da so se količine glede na države poročevalke leta 2004 zmanjšale – morda v primerjavi z izredno količino, ki jo je Španija zasegla leto prej.
Under 2004 gjordes i EU uppskattningsvis 60 000 beslag av totalt 74 ton. De flesta beslagen av kokain rapporteras i Västeuropa, och särskilt i Spanien som står för ungefär hälften av alla beslag och mängder som konfiskerats i EU under de senaste 5 åren (135). Under perioden 1999–2004 ökade antalet beslag av kokain (136) totalt sett i EU, medan mängderna (137) varierade inom en uppåtgående trend. Att döma av uppgifter från de rapporterande länderna förefaller emellertid mängderna att ha minskat under 2004, kanske i jämförelse med den exceptionellt stora kvantitet som beslagtogs i Spanien 2003.
AB’de 2004 yılında, tahmini 60.000 ele geçirme vakasında 74 ton kokain ele geçirilmiştir. Çoğu kokain ele geçirmesi Batı Avrupa ülkelerinde, özellikle de son 5 yılda AB’deki ele geçirmelerin ve geri alınan miktarların yaklaşık yarısını oluşturan İspanya’da bildirilmiştir (135). 1999-2004 döneminde, kokain ele geçirmelerinin sayısı (136) AB’de genel olarak artış gösterirken ele geçirilen miktarlar (137) yukarı doğru bir eğilim içinde dalgalanmıştır. Ancak, rapor eden ülkeler temel alındığında, miktarlar –belki de önceki yıl İspanya’da yakalanan sıradışı miktara oranla –2004’te düşer gibi olmuştur.
Saskaņā ar aplēsēm 2004. gadā ES ir bijuši 60 000 atsavināšanas gadījumi, kuros ir konfiscētas 74 tonnas kokaīna. Kokaīns lielākoties ir atsavināts Rietumeiropas valstīs, jo īpaši Spānijā, kur ir reģistrēta aptuveni puse no visiem atsavināšanas gadījumiem un konfiscēta apmēram puse no ES pēdējos 5 gados atsavinātā kokaīna (135). Laikposmā no 1999. līdz 2004. gadam kokaīna atsavināšanas gadījumu skaits (136) ES līmenī kopumā ir pieaudzis, bet atsavinātā kokaīna daudzums (137) ir bijis svārstīgs, ar augšupejošu tendenci. Tomēr saskaņā ar ziņojumā aplūkoto valstu sniegto informāciju, 2004. gadā atsavinātā kokaīna daudzums šķiet samazinājies – varbūt salīdzinājumā ar iepriekšējā gadā Spānijā konfiscēto lielo apjomu.
  Kapitel 7: Drogenbedin...  
In den 19 Ländern, die im Jahr 2004 Daten vorgelegt haben, wurde ein geringer Anstieg um 3 % ermittelt. Zwar sollten für das Jahr 2004 nur vorsichtige Rückschlüsse gezogen werden, jedoch weisen 13 der 19 Berichte auf einen gewissen Anstieg hin.
Since 2000, many EU countries have reported decreases in the numbers of drug-related deaths, possibly related to increases in treatment availability and harm reduction initiatives, although declines in the prevalence of drug use may also be important. At European level, drug deaths fell by 6 % in by 2001, 13 % in 2002 and by 7 % in 2003. Despite these improvements, there were still almost 7 000 reported drug-related deaths in 2003 (data from Belgium, Spain and Ireland are missing). However, among countries reporting data in 2004 (19), there was a small increase of 3 %. Although inferences about 2004 should be made with caution, 13 out of the 19 countries that reported information recorded an increase of some degree.
Depuis 2000, bon nombre de pays de l’UE ont mentionné une réduction du nombre de décès liés à la drogue, qui est peut-être à mettre en rapport avec l’augmentation de la disponibilité des traitements et des initiatives de réduction des risques, même si la diminution de la prévalence de l’usage de drogue peut également jouer un rôle considérable. Au niveau européen, les décès liés à la drogue ont chuté de 6 % en 2001, de 13 % en 2002 et de 7 % en 2003. En dépit de cette amélioration de la situation, on comptait néanmoins toujours près de 7 000 cas déclarés de décès liés à la drogue en 2003 (les données relatives à la Belgique, à l’Espagne et à l’Irlande sont manquantes). Toutefois, parmi les pays ayant fourni des données en 2004 (19), on observait une petite hausse de 3 %. Même s’il convient d’interpréter avec prudence les données de 2004, 13 des 19 pays ont déclaré une augmentation de quelques pour-cent.
Desde el año 2000 un nutrido número de países de la UE han informado de un descenso en el número de muertes relacionadas con las drogas, posiblemente debido al aumento de la disponibilidad de tratamientos e iniciativas de reducción de daños, aunque el descenso en la prevalencia del consumo de drogas también podría ser relevante. A escala europea, las muertes causadas por drogas disminuyeron en un 6 % en 2001, un 13 % en 2002 y un 7 % en 2003. A pesar de estas mejoras, en 2003 se siguieron registrando cerca de 7 000 muertes relacionadas con las drogas (no hay datos disponibles de Bélgica, España ni Irlanda). No obstante, entre los países que aportaron información en 2004 (19), se registró un pequeño incremento del 3 %. Las conclusiones para el año 2004 deben extraerse con cautela; aun así, 13 de los 19 países que facilitaron datos registraron un cierto aumento de las cifras.
Dal 2000 molti paesi dell’Unione europea hanno riferito un calo nel numero dei decessi correlati al consumo di stupefacenti, probabilmente in conseguenza di una maggiore disponibilità delle cure e di iniziative di riduzione del danno, sebbene possa incidere in maniera significativa su questo dato anche la diminuzione della prevalenza del consumo di droga. A livello europeo le percentuali sui decessi per stupefacenti sono scese del 6% nel 2001, del 13% nel 2002 e del 7% nel 2003. Nonostante questi miglioramenti, nel 2003 sono stati segnalati ancora quasi 7 000 decessi correlati al consumo di stupefacenti (mancano i dati di Belgio, Spagna e Irlanda). Tuttavia, tra i paesi che forniscono informazioni nel 2004 (19) si osserva un leggero aumento del 3%. Nonostante sia possibile avanzare deduzioni sul 2004 soltanto con cautela, vale la pena notare che 13 paesi su 19 hanno riferito un aumento più o meno marcato.
A partir de 2000, muitos países da União comunicaram uma diminuição do número de mortes relacionadas com o consumo de droga, possivelmente graças ao aumento da disponibilidade de tratamento e das iniciativas de redução dos danos, embora a diminuição da prevalência do consumo também possa ter desempenhado um papel importante. A nível europeu, estas mortes diminuíram 6% em 2001, 13% em 2002 e 7% em 2003, mas, apesar destas melhorias, ainda se registaram, nesse ano, quase 7 000 mortes relacionadas com o consumo de droga (não há dados em relação à Bélgica, à Espanha e à Irlanda). Contudo, entre os países que forneceram dados em 2004 (19), verificou-se um pequeno aumento de 3%. Ainda que se aconselhe cautela na extracção de conclusões dos dados relativos a 2004, é possível inferir que 13 dos 19 países registaram algum aumento.
Από το 2000 πολλές χώρες της ΕΕ αναφέρουν μείωση στον αριθμό των συνδεόμενων με τα ναρκωτικά θανάτων, γεγονός που πιθανώς συνδέεται με την αύξηση της διαθεσιμότητας θεραπείας και τις πρωτοβουλίες για τον περιορισμό των επιβλαβών συνεπειών, μολονότι εξίσου σημαντική μπορεί να είναι επίσης η μείωση στην επικράτηση της χρήσης ναρκωτικών. Σε ευρωπαϊκό επίπεδο, οι θάνατοι που οφείλονται στα ναρκωτικά μειώθηκαν κατά 6 % το 2001, 13 % το 2002 και 7 % το 2003. Παρά τις βελτιώσεις αυτές, οι συνδεόμενοι με τα ναρκωτικά θάνατοι που αναφέρθηκαν το 2003 ανέρχονταν σε σχεδόν 7 000 (δεν υπάρχουν στοιχεία από το Βέλγιο, την Ισπανία και την Ιρλανδία). Ωστόσο, στις χώρες που ανέφεραν στοιχεία το 2004 (19), υπήρξε μικρή αύξηση 3 %. Μολονότι η εξαγωγή συμπερασμάτων για το 2004 πρέπει να γίνεται με προσοχή, στις 13 από τις 19 χώρες που ανέφεραν στοιχεία καταγράφηκε αύξηση σε κάποιο βαθμό.
Sinds 2000 wordt door veel EU-landen een daling gemeld in het aantal sterfgevallen ten gevolge van drugsgebruik. Dit zou verband kunnen houden met de toegenomen beschikbaarheid van behandeling en met schadebeperkingsinitiatieven, hoewel ook dalingen in de prevalentie van het drugsgebruik zouden kunnen meewegen. Op Europees niveau is het aantal drugsgerelateerde sterfgevallen in 2001 met 6%, in 2002 met 13% en in 2003 met 7% gedaald. Ondanks deze positieve trends werden er in 2003 nog altijd bijna 7 000 sterfgevallen ten gevolge van drugsgebruik gerapporteerd (gegevens uit België, Spanje en Ierland ontbreken). In de landen die gegevens over 2004 hebben verstrekt (19) was er echter sprake van een kleine stijging van 3%. Hoewel terughoudendheid geboden is bij het trekken van conclusies over 2004, kan gesteld worden dat 13 van de 19 rapporterende landen een zekere stijging registreerden.
Od roku 2000 uvádí mnoho členských států EU pokles počtu úmrtí souvisejících s drogami, což pravděpodobně souvisí se zvýšením dostupnosti léčby a rozšířením iniciativ zaměřených na minimalizaci škodlivých účinků drog, ačkoli poklesy prevalence užívání drog mohou být rovněž důležité. Na evropské úrovni poklesl počet úmrtí souvisejících s drogami o 6 % v roce 2001, o 13 % v roce 2002 a o 7 % v roce 2003. Navzdory těmto zlepšením bylo v roce 2003 hlášeno téměř 7 000 úmrtí souvisejících s drogami (scházejí údaje z Belgie, Španělska a Irska). U zemí uvádějících údaje za rok 2004 (19 zemí) byl však zaznamenán menší nárůst o 3 %. Ačkoli závěry pro rok 2004 je třeba činit s opatrností, 13 z 19 nahlášených informací dokládá určitý nárůst.
Siden 2000 har mange EU-lande meldt om fald i antallet af narkotikarelaterede dødsfald, muligvis som følge af en forbedret adgang til behandling og skadesreduktionsinitiativer, selv om fald i udbredelsen af stofbrug også kan være af betydning. På europæisk plan faldt antallet af narkotikadødsfald med 6 % i 2001, 13 % i 2002 og med 7 % i 2003. Trods disse forbedringer blev der stadig indberettet næsten 7 000 narkotikarelaterede dødsfald i 2003 (data fra Belgien, Spanien og Irland mangler). Blandt de lande, der har fremlagt oplysninger for 2004 (19), var der imidlertid en mindre stigning på 3 %. Selv om konklusioner vedrørende 2004 bør drages med forsigtighed, meldte 13 ud af de 19, der har fremlagt oplysninger, om en stigning af en vis størrelsesorden.
Alates 2000. a on paljud ELi riigid teatanud uimastitega seotud surmajuhtumite arvu vähenemisest, mis võib olla seotud ravi kättesaadavuse paranemise ja kahjude vähendamise algatuste arvu suurenemisega, kuid oluline võib olla ka uimastitarbimise levimuse vähenemine. Euroopa ulatuses vähenes uimastitega seotud surmade arv 6% 2001. a, 13% 2002. a ja 7% 2003. a. Nendele edusammudele vaatamata teatati 2003. a siiski peaaegu 7000 uimastitega seotud surmajuhtumist (Belgia, Hispaania ja Iirimaa andmed puuduvad). Kuid 2004. a leidis andmed esitanud riikides (19) siiski aset väike (3%) tõus. 2004. aasta kohta järeldusi tehes tuleks küll ettevaatlik olla, kuid 19-st andmed esitanud riigist 13-s registreeriti teatav tõus.
Vuoden 2000 jälkeen useat EU-maat ovat ilmoittaneet huumekuolemien vähentyneen, mikä saattaa johtua hoidon tarjonnan ja haittojen vähentämiseen liittyvien aloitteiden lisääntymisestä, mutta myös huumeidenkäytön levinneisyysasteen laskulla saattaa olla merkitystä. Huumekuolemien määrä väheni Euroopassa 6 prosenttia vuonna 2001, 13 prosenttia vuonna 2002 ja 7 prosenttia vuonna 2003. Näistä parannuksista huolimatta vuonna 2003 ilmoitettiin vielä lähes 7 000 huumekuolemaa (Belgian, Espanjan ja Irlannin tiedot puuttuvat). Tietoja vuonna 2004 toimittaneissa maissa (19 maassa) huumekuolemien kokonaismäärä kuitenkin kasvoi 3 prosenttia. Vaikka päätelmiä vuodesta 2004 onkin tehtävä varoen, 13 maata 19:stä ilmoitti jonkinasteisesta kasvusta.
2000 óta azonban az EU sok országából a kábítószerrel összefüggő halálesetek számának csökkenéséről számoltak be, feltehetőleg a kezelés jobb elérhetőségének és az ártalomcsökkentő intézkedéseknek köszönhetően, bár a kábítószer-használat előfordulásának visszaesése ugyancsak fontos tényezőként lehetett jelen. Európai szinten nézve a kábítószer miatti halálesetek száma 2001-ben 6%-kal, 2002-ben 13%-kal, 2003-ban pedig 7%-kal csökkent. E fejlemények ellenére 2003-ban még mindig közel 7000 kábítószerrel összefüggő halálesetet jelentettek (Belgiumból, Spanyolországból és Írországból nem volt adat). A 2004-re vonatkozóan adatot szolgáltató országok (19) körében viszont enyhe, 3%-os emelkedés volt tapasztalható. Bár a 2004-es évvel kapcsolatban csak óvatos következtetéseket szabad levonni, tény, hogy a 19 bejelentett információból 13 valamilyen mértékű emelkedésre vonatkozott.
Siden 2000 har mange EU-land rapportert om en nedgang i antallet narkotikarelaterte dødsfall. Dette kan skyldes økt tilgjengelighet av behandling og skadereduserende tiltak, men redusert narkotikabruk kan også ha betydning. På europeisk nivå falt antallet narkotikadødsfall med 6 % i 2001, 13 % i 2002 og 7 % i 2003. På tross av dette ble det rapportert om nærmere 7 000 narkotikarelaterte dødsfall i 2003 (data fra Belgia, Spania og Irland mangler). I de landene som rapporterte data i 2004 (19), var det imidlertid en liten økning på 3 %. Selv om en skal være forsiktig med å trekke slutninger om 2004, rapporterte 13 av 19 land om en viss økning.
Od 2000 r., w wielu krajach UE odnotowano spadek liczby zgonów związanych z narkotykami, prawdopodobnie spowodowany wzrostem dostępności leczenia i działaniami w zakresie ograniczania szkód zdrowotnych, chociaż spadek rozpowszechnienia narkotyków może również odgrywać istotną rolę. Na poziomie europejskim liczba zgonów związanych z narkotykami spadła o 6% w 2001 r., o 13% w 2002 r. i o 7% w 2003 r. Pomimo poprawy sytuacji w 2003 r. odnotowano prawie 7000 zgonów związanych z narkotykami (brakuje danych z Belgii, Hiszpanii i Irlandii). Jednakże w krajach, które zgłosiły dane za 2004 r. (19 krajów) odnotowano niewielki wzrost o 3%. Chociaż przy wyciąganiu wniosków w odniesieniu do 2004 r. wskazana jest ostrożność, w 13 spośród 19 sprawozdań podano informacje o wzroście.
Din anul 2000, multe ţări ale Uniunii Europene au raportat scăderea numărului de decese legate de consumul de droguri, probabil datorită creşterii disponibilităţii tratamentelor şi iniţiativelor de reducere a consecinţelor negative ale consumului de droguri, deşi scăderea prevalenţei consumului de droguri poate fi, de asemenea, importantă. La nivel european, numărul deceselor legate de consumul de droguri a scăzut cu 6 % în 2001, 13 % în 2002 şi cu 7 % în 2003. În ciuda acestor schimbări pozitive, au mai fost încă raportate aproape 7 000 de decese legate de consumul de droguri în 2003 (lipsesc datele din Belgia, Spania şi Irlanda). Cu toate acestea, pe baza datelor din ţările (19) care au prezentat rapoarte în 2004, rezultă o creştere uşoară de 3 %. Deşi concluziile privind anul 2004 trebuie trase cu precauţie, 13 din cele 19 informaţii raportate au înregistrat o oarecare creştere.
Od roku 2000 mnoho krajín EÚ uvádzalo zníženie počtu úmrtí súvisiacich s drogami, čo možno súviselo so zvýšením dostupnosti liečby a iniciatívami na znižovanie škôd súvisiacich s užívaním drog, hoci pokles v prevalencii užívania drog mohol byť tiež dôležitý. Na európskej úrovni poklesol počet úmrtí súvisiacich s drogami o 6 % v roku 2001, o 13 % v roku 2002 a o 7 % v roku 2003. Napriek týmto zlepšeniam sa v roku 2003 ešte stále uvádzalo takmer 7 000 úmrtí súvisiacich s drogami (údaje z Belgicka, Španielska a Írska chýbajú). Avšak v krajinách, ktoré poskytli údaje v roku 2004 (19), došlo k malému nárastu o 3 %. Hoci závery týkajúce sa roku 2004 by sa mali robiť s opatrnosťou, v 13 z 19 poskytnutých informácií sa uviedlo zvýšenie o určitý stupeň.
Od leta 2000 so mnoge države EU poročale o zmanjšanju števila z drogo povezanih smrtnih primerov, kar je morebiti povezano s povečano razpoložljivostjo zdravljenja in pobudami za zmanjševanje škode, čeprav je lahko pomembno tudi upadanje razširjenosti uživanja drog. Na evropski ravni se je število z drogo povezanih smrtnih primerov zmanjšalo za 6 % leta 2001, za 13 % leta 2002 in za 7 % leta 2003. Kljub tem izboljšanjem so leta 2003 še vedno poročali o skoraj 7000 z drogo povezanih smrtnih primerih (manjkajo podatki iz Belgije, Španije in Irske). V državah, ki so sporočile podatke za leto 2004 (19), je prišlo do manjšega, 3-odstotnega povečanja. Pri oblikovanju sklepov za leto 2004 je sicer potrebna previdnost, vendar pa so v 13 od 19 primerov sporočene informacije pokazale rahlo povečanje.
Sedan år 2000 har många EU-länder rapporterat att antalet narkotikarelaterade dödsfall minskar. Möjligtvis kan detta knytas till större tillgång på behandling och till insatser för att minska skadeverkningar, även om minskad prevalens av narkotikaanvändning också kan vara viktig. På europeisk nivå föll antalet narkotikarelaterade dödsfall med 6 % år 2001, 13 % under 2002 och med 7 % under 2003. Trots dessa förbättringar redovisades nästan 7 000 narkotikarelaterade dödsfall 2003 (uppgifter från Belgien, Spanien och Irland saknas). Bland de länder som rapporterat in uppgifter under 2004 (19) konstaterades en liten ökning på 3 %. Även om slutledningar om 2004 bör dras med försiktighet, redovisade 13 av de 19 rapporterande länderna någon grad av ökning.
2000 yılından beri pek çok AB ülkesi, olasılıkla tedavi bulunabilirliği ile hasar azaltma girişimlerindeki artışlara bağlı olarak, uyuşturucuya bağlı ölümlerin sayısında düşüşler rapor etmiş olmakla beraber uyuşturucu kullanımının yaygınlığındaki düşüşler de önemli olabilir. Avrupa düzeyinde, uyuşturucu ölümleri 2001 itibariyle % 6, 2002’de % 13 ve 2003’te % 7 oranında düşmüştür. Bu gelişmelere rağmen, 2003’te hala yaklaşık 7.000 rapor edilmiş uyuşturucuya bağlı ölüm meydana gelmiştir (Belçika, İspanya ve İrlanda verileri eksiktir). Bununla beraber, 2004’te veri bildiren ülkeler arasında (19) % 3’lük küçük bir artış olmuştur. 2004 hakkında çıkarım yaparken dikkatli olmak gerekmekle beraber, rapor edilen 19 bilgiden 13’ünde belli oranda bir artış kaydediliyordu.
Kopš 2000. gada daudzas ES valstis ziņo par narkotiku nāves gadījumu skaita samazināšanos, iespējams, tas ir saistīts ar plašāku terapijas pieejamību un plašākām kaitējuma mazināšanas iniciatīvām, lai gan svarīga loma var būt arī mazākai narkotiku lietošanas izplatībai. Eiropas līmenī narkotiku izraisītu nāves gadījumu skaits līdz 2001. gadam ir samazinājies par 6 %, līdz 2002. gadam par 13 % un līdz 2003. gadam par 7 %. Neraugoties uz šo samazinājumu, 2003. gadā tomēr ir paziņoti gandrīz 7000 ar narkotiku lietošanu saistītu nāves gadījumu (nav datu par Beļģiju, Spāniju un Īriju). Turklāt valstīs, kas ir sniegušas informāciju par 2004. gadu (19), ir konstatēts neliels, 3 % pieaugums. Lai gan izdarot secinājumus par 2004. gadu, ir jāievēro piesardzība, tomēr 13 valstīs no 19 ir konstatēts zināms pieaugums.
Arrow 1 2 3 4 5 6 Arrow