zwischen – -Translation – Keybot Dictionary

Spacer TTN Translation Network TTN TTN Login Deutsch Français Spacer Help
Source Languages Target Languages
Keybot 47 Results  ar2006.emcdda.europa.eu
  Einleitende Bemerkung  
Drogenkonsum und Maßnahmen zur Bewältigung von Drogenproblemen: Unterschiede zwischen den Geschlechtern;
a gender perspective on drug use and responding to drug problems; and,
la dimension de genre dans l’usage de drogue et la réponse aux problèmes liés à la drogue et
una perspectiva de género sobre el consumo de drogas y en respuesta a los problemas relacionados con las drogas; y,
una prospettiva di genere sull’uso della droga e in risposta ai problemi di droga;
Perspectiva do género no consumo de droga e na resposta aos problemas concomitantes; e,
Η διάσταση του φύλου στη χρήση ναρκωτικών και στην αντιμετώπιση προβλημάτων ναρκωτικών· και,
een genderperspectief op drugsgebruik en de aanpak van drugsproblemen; en,
perspektivou užívání drog z hlediska pohlaví a řešením drogových problémů,
Et kønsperspektiv på stofbrug og tiltag over for narkotikaproblemer
soolised erinevused uimastite tarvitamisel ja narkoprobleemide lahendamisel;
huumeidenkäyttö ja huumeongelmien käsittely sukupuolinäkökulmasta
a kábítószer-használat és a kábítószer-problémákra adott válaszok nemek szerinti áttekintésben; és
podejście do zażywania narkotyków i reakcji na problemy narkotykowe z perspektywy płci;
o perspectivă pe sexe privind drogurile şi răspunsul la problematica drogurilor; şi
Rodová perspektíva užívania drog a zodpovedajúce drogové problémy;
vidik spolov pri uživanju drog in odzivi na probleme drog ter
Narkotikamissbruk och åtgärder för att lösa narkotikaproblem sedda ur ett genusperspektiv.
uyuşturucu kullanımına cinsiyet perspektifinden bir bakış ile uyuşturucu sorunlarına tepki vermek ve
Narkotiku lietošana un narkotiku problēmu risinājumi, ievērojot dzimumatšķirības.
  Kästen  
Kasten 5: Drogenkonsum und Maßnahmen zur Bewältigung von Drogenproblemen: Unterschiede zwischen den Geschlechtern. In: EBDD-Jahresbericht 2006: ausgewählte Themen
Box 5: A gender perspective on drug use and responding to drug problems, in EMCDDA 2006 annual report: selected issues
Encadré 5: La dimension de genre dans l’usage de drogue et la réponse aux problèmes liés à la drogue, in Rapport annuel 2006 de l’OEDT: questions particulières
Recuadro 5: Una perspectiva de género sobre el consumo de drogas y en respuesta a los problemas relacionados con las drogas, en el Informe anual del OEDT 2006: cuestiones particulares
Riquadro 5: Una prospettiva di genere sul consumo di stupefacenti e risposte ai problemi dovuti agli stupefacenti, nella Relazione annuale dell’OEDT 2006: questioni specifiche
Caixa 5: Perspectiva do género no consumo de droga e na resposta aos problemas concomitantes, Relatório Anual OEDT 2006: temas específicos
Πλαίσιο 5: Η διάσταση του φύλου στη χρήση ναρκωτικών και στην αντιμετώπιση προβλημάτων ναρκωτικών, στην ετήσια έκθεση του ΕΚΠΝΤ για το 2006: επιλεγμένα θέματα
Kader 5: Een genderperspectief op drugsgebruik en de aanpak van drugsproblemen, in EWDD-jaarverslag 2006: speciale kwesties
Rámeček 5: Perspektiva užívání drog z hlediska pohlaví a řešení drogových problémů, výroční zpráva EMCDDA za rok 2006: vybraná témata
Boks 5: Et kønsperspektiv på stofbrug og tiltag over for narkotikaproblemer, i EONN – årsberetning 2006: udvalgte temaer
Kast 5: Soolised erinevused uimastitarvitamisel ja narkoprobleemide lahendamisel, Euroopa Narkootikumide ja Narkomaania Seirekeskuse 2006. aasta aruanne: valikteemad
Laatikko 5: Huumeidenkäyttö ja huumeongelmien käsittely sukupuolinäkökulmasta, EMCDDA:n vuosiraportti 2006: erityiskysymykset
5. rovat: Nemek szerinti áttekintés a kábítószer-használatról és a drogproblémákra adott válaszokról, az EMCDDA 2006-os éves jelentésében: kiválasztott témakörök
Boks 5: Narkotikabruk og narkotikatiltak i et kjønnsperspektiv, i EONNs årsrapport for 2006: utvalgte aspekter
Okienko 5: Podejście do zażywania narkotyków i reakcji na problemy narkotykowe w zależności od płci w Sprawozdaniu rocznym EMCDDA za 2006r.: wybrane zagadnienia
Căsuţa 5: Perspectiva consumului de droguri pe sexe şi reacţii faţă de problema drogurilor, în Raportul anual al OEDT 2006: extrase
Rámček 5: Rodová perspektíva užívania drog a reagovanie na drogové problémy, vo výročnej správe EMCDDA: vybrané otázky
Polje 5: Vidik spolov pri uživanju drog in odzivanju na probleme z drogami, v letnem poročilu Centra za 2006: izbrana vprašanja
Ruta 5: Ett genusperspektiv på narkotikamissbruk och hantering av drogproblem, ECNN:s årsrapport 2006: temakapitel
Kutu 5: EMCDDA 2006 yıllık raporu: seçili yayınlar’da, uyuşturucu kullanımı ve uyuşturucu sorunlarına tepki vermek hakkında bir cinsiyet perspektifi
5. logs. Narkotiku lietošana un narkotiku problēmu risinājumi, ievērojot dzimumatšķirības (EMCDDA 2006. gada ziņojuma īpašā tēma)
  Kasten 1  
Kasten 1: Berichte über die Zusammenhänge zwischen Drogen und Kriminalität
Box 1: Reports on the drugs‑crime connection
Encadré 1: Rapports sur le lien entre la drogue et la criminalité
Recuadro 1: Informes sobre la relación entre las drogas y la delincuencia
Riquadro 1: Relazioni sul collegamento droga-criminalità
Caixa 1: Relatórios sobre a associação entre a droga e a criminalidade
Πλαίσιο 1: Αναφορές σχετικά με τη σχέση ναρκωτικών-εγκληματικότητας
Kader 1: Verslagen over het verband tussen drugs en criminaliteit
Rámeček 1: Zprávy o spojitosti mezi drogami a kriminalitou
Boks 1: Indberetninger om sammenhængen mellem narkotika og kriminalitet
Kast 1: Aruanded uimastite ja kuritegevuse seostest
Laatikko 1: Raportit huumeiden ja rikollisuuden välisestä yhteydestä
1. rovat: Jelentések a kábítószerek és a bűncselekmények közötti összefüggésről
Boks 1: Rapporter om sammenhengen mellom narkotika og kriminalitet
Okienko 1: Sprawozdania dotyczące związku narkotyków z przestępczością
Căsuţa 1: Rapoarte privind legătura dintre droguri şi infracţionalitate
Rámček 1: Správy o súvislosti medzi trestnými činmi a drogami
Polje 1: Poročila o povezavi med drogami in kriminalom
Ruta 1: Rapporter om sambandet mellan narkotika och brottslighet
Kutu 1: Uyuşturucu-suç bağlantısı hakkında raporlar
1. logs. Informācija par narkotiku saistību ar noziedzību
  Kapitel 4: Amphetamine...  
Von den neun neuen synthetischen Drogen, die zwischen 1997 und 2004 im Rahmen der Gemeinsamen Maßnahme einer Risikobewertung unterzogen wurden, wurden sechs Substanzen anschließend auf EU-Ebene kontrolliert.
(132) Of the nine new synthetic drugs that underwent risk assessment between 1997 and 2004 under the joint action, all six substances that were subsequently controlled at EU level were phenethylamines.
(132) Sur les neuf drogues de synthèse qui ont fait l’objet d’une évaluation des risques entre 1997 et 2004 dans le cadre de l’action commune, les six substances qui ont ensuite été contrôlées au niveau de l’UE étaient toutes des phénéthylamines.
(132) Delle nove nuove droghe sintetiche sottoposte a valutazione del rischio tra il 1997 e il 2004 nell’ambito dell’azione comune, tutte e sei le sostanze successivamente soggette a controllo a livello comunitario erano fenetilamine.
(132) Από τις εννέα νέες συνθετικές ναρκωτικές ουσίες που υποβλήθηκαν σε αξιολόγηση κινδύνου μεταξύ 1997 και 2004 στο πλαίσιο της κοινής δράσης και οι έξι μεταγενέστερα ελεγχόμενες σε κοινοτικό επίπεδο ουσίες ήταν φαιναιθυλαμίνες.
(132) Z devíti nových syntetických drog, u nichž bylo mezi lety 1997 a 2004 v rámci společné akce provedeno hodnocení rizik, patřilo šest látek, u kterých byla následně stanovena kontrola na úrovni EU, k fenetylaminům.
(132) Riskienarvioinnin kohteina vuosina 1997–2004 olleista yhdeksästä uudesta synteettisestä huumeesta kuusi otettiin EU:n tason seurantaan, ja ne kaikki olivat fenetylamiineja.
(132) együttes fellépés alapján 1997 és 2004 között kockázatértékelésnek alávetett kilenc szintetikus kábítószer közül az ezt követően EU szinten ellenőrzött hat anyag kivétel nélkül a fenetilaminok közé tartozik.
(132) Av de ni nye syntetiske stoffene som ble risikovurdert mellom 1997 og 2004 innenfor rammen av Fellestiltaket, var seks stoffer som senere ble kontrollert på EU-nivå, fenetylaminer.
(132) Spośród dziewięciu nowych narkotyków syntetycznych poddanych w latach 1997–2004 ocenie ryzyka w ramach wspólnego działania wszystkie sześć substancji, które kontrolowano następnie na poziomie UE, było pochodnymi fenetyloaminy.
(132) Od devetih novih sintetičnih drog, za katere je bila opravljena ocena tveganja med letoma 1997 in 2004 v okviru skupnih ukrepov, je vseh šest snovi, ki so se nato nadzorovale na ravni EU, sodilo med fenetilamine.
(132) Ortak eylem kapsamında 1997 ve 2004 arasında risk değerlendirmesine tabi tutulan dokuz yeni sentetik uyuşturucudan, sonrasında AB düzeyinde kontrol edilen altı maddenin hepsi fenitilaminlerdi.
  Kapitel 4: Amphetamine...  
Der Preis (92) von Methamphetamin für Endkonsumenten schwankte den Berichten zufolge im Jahr 2004 in der Tschechischen Republik zwischen 12 EUR und 63 EUR pro Gramm, während seine durchschnittliche Reinheit (93) zwischen 43 % in der Slowakei und 50 % in der Tschechischen Republik lag.
In 2004, the price (92) of methamphetamine at retail level in the Czech Republic was reported to vary between 12 and 63 euros per gram, while its average purity (93) ranged between 43 % in Slovakia and 50 % in the Czech Republic.
En 2004, le prix (92) au détail des méthamphétamines en République tchèque variait entre 12 et 63 euros le gramme, tandis que leur pureté moyenne (93) était comprise entre 43 % en Slovaquie et 50 % en République tchèque.
En 2004, según los informes el precio (92) de venta al por menor de la metanfetamina en la República Checa variaba entre 12 y 63 euros por gramo, mientras que su pureza media (93) oscilaba entre el 43 % en Eslovaquia y el 50 % en la República Checa.
Nel 2004 il prezzo al dettaglio (92) della metanfetamina nella Repubblica ceca era compreso tra 12 e 63 EUR al grammo, mentre la sua purezza media (93) andava dal 43% in Slovacchia al 50% nella Repubblica ceca.
Em 2004, foi comunicado que o preço (92) das metanfetaminas a nível da venda a retalho variou, na República Checa, entre 12 e 63 euros por grama, ao passo que a sua pureza média (93) oscilou entre 43% na Eslováquia e 50% na República Checa.
Το 2004, η τιμή (92) της μεθαμφεταμίνης σε επίπεδο λιανικής πώλησης στην Τσεχική Δημοκρατία όπως αναφέρθηκε κυμαινόταν μεταξύ 12 και 63 ευρώ ανά γραμμάριο, ενώ η μέση καθαρότητά της (93) κυμάνθηκε από 43 % στη Σλοβακία έως 50 % στην Τσεχική Δημοκρατία.
In 2004 varieerde de straathandelswaarde (92) van metamfetamine in Tsjechië tussen 12 en 63 EUR per gram, terwijl de gemiddelde zuiverheid (93) uiteenliep van 43% in Slowakije tot 50% in Tsjechië.
V roce 2004 se cena (92) metamfetaminu na spotřebitelské úrovni v České republice pohybovala v rozmezí 12 až 63 eur za gram, přičemž rozmezí průměrné čistoty (93) sahalo od 43 % na Slovensku do 50 % v České republice.
I 2004 var prisen (92) for metamfetamin på detailplan i Tjekkiet angiveligt mellem 12 og 63 euro pr. gram, mens dens gennemsnitlige renhedsgrad (93) lå på mellem 43 % i Slovakiet og 50 % i Tjekkiet.
2004. a oli metamfetamiini jaehind (92) Tšehhi Vabariigis 12–63 eurot grammi kohta ning selle keskmine puhtus (93) ulatus 43%-st Slovakkias kuni 50%-ni Tšehhi Vabariigis.
Vuonna 2004 metamfetamiinin vähittäishinnan (92) ilmoitettiin vaihdelleen Tšekissä 12:sta 63 euroon grammalta. Sen keskimääräinen puhtaus (93) vaihteli Slovakian 43 prosentista Tšekin 50 prosenttiin.
A metamfetamin kiskereskedelmi ára92 2004-ben a csehországi jelentések szerint grammonként 12 és 63 euró között mozgott, átlagos tisztasága93 pedig a szlovákiai 43% és a csehországi 50% között változott.
I 2004 varierte detaljistprisen (92) på metamfetamin i Den tsjekkiske republikk fra 12 til 63 euro pr. gram, mens gjennomsnittlig renhet (93) varierte fra 43 % i Slovakia til 50 % i Den tsjekkiske republikk.
W 2004 r. cena (92) detaliczna metamfetaminy w Czechach wahała się od 12 do 63 euro za gram, a średni wskaźnik jej czystości (93) wynosił od 43% w Słowacji do 50% w Czechach.
În 2004, s-a raportat o variaţie de 12 până la 63 EUR/g a preţului (92) metamfetaminei la vânzarea cu amănuntul în Republica Cehă, în vreme ce puritatea medie a acesteia (93) a variat între 43 % în Slovacia şi 50 % în Republica Cehă.
Uvádzalo sa, že v roku 2004 sa cena (92) metamfetamínu v Českej republike na maloobchodnej úrovni pohybovala medzi 12 a 63 eurami za gram, kým jeho priemerná čistota (93) sa pohybovala od 43 % na Slovensku po 50 % v Českej republike.
Leta 2004 je po poročilih maloprodajna cena (92) metamfetamina v Češki republiki znašala med 12 in 63 EUR za gram, medtem ko je njegova povprečna čistost (93) segala od 43 % na Slovaškem do 50 % v Češki republiki.
Under 2004 uppgavs priset på metamfetamin i missbrukarledet i Tjeckien ligga på mellan 12 euro och 63 euro per gram (92) medan renhetsgraden (93) varierade mellan 43 % i Slovakien och 50 % i Tjeckien.
2004’te, Çek Cumhuriyeti’nde amfetaminin perakende düzeyindeki fiyatının (92) gram başına 12 ve 63 euro arasında, ortalama saflığının (93) ise Slovakya’da % 43 ile Çek Cumhuriyeti’nde % 50 arasında değiştiği rapor edilmiştir.
Metamfetamīna mazumtirdzniecības cena 2004. gadā (92) ir svārstījusies no 12 līdz 63 euro par gramu, bet vidējā tīrība (93) ir svārstījusies no 43 % Slovākijā līdz 50 % Čehijā.
  Kapitel 4: Amphetamine...  
Der Preis (92) von Methamphetamin für Endkonsumenten schwankte den Berichten zufolge im Jahr 2004 in der Tschechischen Republik zwischen 12 EUR und 63 EUR pro Gramm, während seine durchschnittliche Reinheit (93) zwischen 43 % in der Slowakei und 50 % in der Tschechischen Republik lag.
In 2004, the price (92) of methamphetamine at retail level in the Czech Republic was reported to vary between 12 and 63 euros per gram, while its average purity (93) ranged between 43 % in Slovakia and 50 % in the Czech Republic.
En 2004, le prix (92) au détail des méthamphétamines en République tchèque variait entre 12 et 63 euros le gramme, tandis que leur pureté moyenne (93) était comprise entre 43 % en Slovaquie et 50 % en République tchèque.
En 2004, según los informes el precio (92) de venta al por menor de la metanfetamina en la República Checa variaba entre 12 y 63 euros por gramo, mientras que su pureza media (93) oscilaba entre el 43 % en Eslovaquia y el 50 % en la República Checa.
Nel 2004 il prezzo al dettaglio (92) della metanfetamina nella Repubblica ceca era compreso tra 12 e 63 EUR al grammo, mentre la sua purezza media (93) andava dal 43% in Slovacchia al 50% nella Repubblica ceca.
Em 2004, foi comunicado que o preço (92) das metanfetaminas a nível da venda a retalho variou, na República Checa, entre 12 e 63 euros por grama, ao passo que a sua pureza média (93) oscilou entre 43% na Eslováquia e 50% na República Checa.
Το 2004, η τιμή (92) της μεθαμφεταμίνης σε επίπεδο λιανικής πώλησης στην Τσεχική Δημοκρατία όπως αναφέρθηκε κυμαινόταν μεταξύ 12 και 63 ευρώ ανά γραμμάριο, ενώ η μέση καθαρότητά της (93) κυμάνθηκε από 43 % στη Σλοβακία έως 50 % στην Τσεχική Δημοκρατία.
In 2004 varieerde de straathandelswaarde (92) van metamfetamine in Tsjechië tussen 12 en 63 EUR per gram, terwijl de gemiddelde zuiverheid (93) uiteenliep van 43% in Slowakije tot 50% in Tsjechië.
V roce 2004 se cena (92) metamfetaminu na spotřebitelské úrovni v České republice pohybovala v rozmezí 12 až 63 eur za gram, přičemž rozmezí průměrné čistoty (93) sahalo od 43 % na Slovensku do 50 % v České republice.
I 2004 var prisen (92) for metamfetamin på detailplan i Tjekkiet angiveligt mellem 12 og 63 euro pr. gram, mens dens gennemsnitlige renhedsgrad (93) lå på mellem 43 % i Slovakiet og 50 % i Tjekkiet.
2004. a oli metamfetamiini jaehind (92) Tšehhi Vabariigis 12–63 eurot grammi kohta ning selle keskmine puhtus (93) ulatus 43%-st Slovakkias kuni 50%-ni Tšehhi Vabariigis.
Vuonna 2004 metamfetamiinin vähittäishinnan (92) ilmoitettiin vaihdelleen Tšekissä 12:sta 63 euroon grammalta. Sen keskimääräinen puhtaus (93) vaihteli Slovakian 43 prosentista Tšekin 50 prosenttiin.
A metamfetamin kiskereskedelmi ára92 2004-ben a csehországi jelentések szerint grammonként 12 és 63 euró között mozgott, átlagos tisztasága93 pedig a szlovákiai 43% és a csehországi 50% között változott.
I 2004 varierte detaljistprisen (92) på metamfetamin i Den tsjekkiske republikk fra 12 til 63 euro pr. gram, mens gjennomsnittlig renhet (93) varierte fra 43 % i Slovakia til 50 % i Den tsjekkiske republikk.
W 2004 r. cena (92) detaliczna metamfetaminy w Czechach wahała się od 12 do 63 euro za gram, a średni wskaźnik jej czystości (93) wynosił od 43% w Słowacji do 50% w Czechach.
În 2004, s-a raportat o variaţie de 12 până la 63 EUR/g a preţului (92) metamfetaminei la vânzarea cu amănuntul în Republica Cehă, în vreme ce puritatea medie a acesteia (93) a variat între 43 % în Slovacia şi 50 % în Republica Cehă.
Uvádzalo sa, že v roku 2004 sa cena (92) metamfetamínu v Českej republike na maloobchodnej úrovni pohybovala medzi 12 a 63 eurami za gram, kým jeho priemerná čistota (93) sa pohybovala od 43 % na Slovensku po 50 % v Českej republike.
Leta 2004 je po poročilih maloprodajna cena (92) metamfetamina v Češki republiki znašala med 12 in 63 EUR za gram, medtem ko je njegova povprečna čistost (93) segala od 43 % na Slovaškem do 50 % v Češki republiki.
Under 2004 uppgavs priset på metamfetamin i missbrukarledet i Tjeckien ligga på mellan 12 euro och 63 euro per gram (92) medan renhetsgraden (93) varierade mellan 43 % i Slovakien och 50 % i Tjeckien.
2004’te, Çek Cumhuriyeti’nde amfetaminin perakende düzeyindeki fiyatının (92) gram başına 12 ve 63 euro arasında, ortalama saflığının (93) ise Slovakya’da % 43 ile Çek Cumhuriyeti’nde % 50 arasında değiştiği rapor edilmiştir.
Metamfetamīna mazumtirdzniecības cena 2004. gadā (92) ir svārstījusies no 12 līdz 63 euro par gramu, bet vidējā tīrība (93) ir svārstījusies no 43 % Slovākijā līdz 50 % Čehijā.
  Kasten 14  
Zwischen 8 % und 73 % der Insassen geben an, vor ihrer Inhaftierung regelmäßig Drogen konsumiert zu haben oder abhängig gewesen zu sein, während die Lebenszeitprävalenz des injizierenden Drogenkonsums unter den Haftinsassen zwischen 7 % bis 38 % liegt (3).
Regular drug use or dependence prior to imprisonment is reported by 8–73 % of inmates, while the lifetime prevalence of drug injection among the prison population is 7–38 % (3).
L’usage régulier de drogue ou la dépendance avant l’emprisonnement est reconnu par 8 à 73 % des détenus, tandis que la prévalence au cours de la vie de l’usage de drogue par voie intraveineuse au sein de la population carcérale se situe entre 7 et 38 % (3).
El porcentaje de presidiarios que declaran consumir drogas de forma regular o ser drogodependientes antes del encarcelamiento varía entre un 8 % y un 73 %, mientras que la prevalencia de vida de consumo de drogas por vía parenteral entre la población de reclusos se sitúa entre un 7 % y un 38 % (3).
L’8-73% dei detenuti riferisce il consumo regolare di stupefacenti o una dipendenza precedente alla reclusione, mentre la prevalenza una tantum del consumo di stupefacenti per via parenterale tra i detenuti è del 7–38% (3).
O consumo regular de droga ou a existência de dependência antes do encarceramento são mencionados por 8 a 73% dos reclusos, ao passo que a prevalência ao longo da vida do consumo de droga injectada entre a população prisional é de 7% a 38% (3).
Συστηματική χρήση ναρκωτικών ή εξάρτηση από ναρκωτικά πριν από τη φυλάκιση αναφέρεται από ποσοστό 8–73 % των τροφίμων, ενώ η επικράτηση της ενέσιμης χρήσης ναρκωτικών σε όλη τη ζωή στον πληθυσμό των κρατουμένων είναι 7–38 % (3).
De prevalentie van regelmatig drugsgebruik of van drugsverslaving in de periode voorafgaand aan de detentie loopt uiteen van 8 tot 73%, terwijl het “ooit”-gebruik van geïnjecteerde drugs onder de gevangenispopulatie 7 tot 38% bedraagt (3).
Pravidelné užívání drog nebo závislost před nástupem do věznice uvádí 8–73 % vězňů, zatímco celoživotní prevalence injekčního užívání drog ve vězeňské populaci je 7–38 % (3).
Regelmæssig stofbrug eller afhængighed før fængslingen angives af 8–73 % af de indsatte, mens langtidsprævalensen for intravenøs stofbrug blandt indsatte er 7–38 % (3).
Vangeista 8–73 prosenttia ilmoittaa käyttäneensä huumeita säännöllisesti tai olleensa riippuvainen niistä ennen vankilaan joutumista, ja 7–38 prosenttia vangeista on käyttänyt huumeita suonensisäisesti ainakin kerran elämässään (3).
A bebörtönzés előtti rendszeres kábítószer-használatról vagy függőségről a foglyok 8–73%-a számolt be, az injekciós kábítószer-használat életprevalenciája pedig 7–38% volt a börtönbeli populációban3.
Regelmessig narkotikabruk eller -avhengighet forut for fengselsoppholdet rapporteres av 8-73 % av de innsatte, mens livstidsprevalensen for sprøytebruk blant de innsatte er 7-38 % (3).
Regularne zażywanie narkotyku lub uzależnienie przed uwięzieniem zgłosiło 8–73% więźniów, natomiast odsetek osób, które przynajmniej raz przyjmowały narkotyk dożylnie wynosi w populacji więziennej 7–38% (3).
Consumul regulat de droguri sau dependenţa înainte de încarcerare variază de la 8 % la 73 % în rândul deţinuţilor, în timp ce prevalenţa pe parcursul vieţii a consumului de droguri injectabile în rândul populaţiei de deţinuţi este de 7–38 % (3).
Pravidelné užívanie drog alebo závislosť od drog pred uväznením uvádza 8 – 73 % väzňov, kým celoživotná prevalencia injekčného užívania drog medzi väzenskou populáciou je 7 – 38 % (3).
Därtill rapporterar mellan 8 % och 73 % av internerna att de regelbundet konsumerade eller var beroende av narkotika innan de kom till fängelset, medan livstidsprevalens för injektionsmissbruk i fängelsepopulationen är 7–38 % (3).
Mahkumların % 8-73’ü, hapse girmeden öncesine dair düzenli uyuşturucu kullanımı veya bağımlılık bildirirken, hapishane mevcudu arasında uyuşturucu enjekte etmenin yaşam boyu yaygınlık oranı % 7-38’dir (3).
Saskaņā ar ziņojumiem 8–73 % cietumu iemītnieku atzīst regulāru narkotiku lietošanu vai atkarību pirms nokļūšanas cietumā, bet ilgtermiņa narkotiku injicēšanu atzīst 7–38 % cietumu iemītnieku (3).
  Kasten 14  
Zwischen 8 % und 73 % der Insassen geben an, vor ihrer Inhaftierung regelmäßig Drogen konsumiert zu haben oder abhängig gewesen zu sein, während die Lebenszeitprävalenz des injizierenden Drogenkonsums unter den Haftinsassen zwischen 7 % bis 38 % liegt (3).
Regular drug use or dependence prior to imprisonment is reported by 8–73 % of inmates, while the lifetime prevalence of drug injection among the prison population is 7–38 % (3).
L’usage régulier de drogue ou la dépendance avant l’emprisonnement est reconnu par 8 à 73 % des détenus, tandis que la prévalence au cours de la vie de l’usage de drogue par voie intraveineuse au sein de la population carcérale se situe entre 7 et 38 % (3).
El porcentaje de presidiarios que declaran consumir drogas de forma regular o ser drogodependientes antes del encarcelamiento varía entre un 8 % y un 73 %, mientras que la prevalencia de vida de consumo de drogas por vía parenteral entre la población de reclusos se sitúa entre un 7 % y un 38 % (3).
L’8-73% dei detenuti riferisce il consumo regolare di stupefacenti o una dipendenza precedente alla reclusione, mentre la prevalenza una tantum del consumo di stupefacenti per via parenterale tra i detenuti è del 7–38% (3).
O consumo regular de droga ou a existência de dependência antes do encarceramento são mencionados por 8 a 73% dos reclusos, ao passo que a prevalência ao longo da vida do consumo de droga injectada entre a população prisional é de 7% a 38% (3).
Συστηματική χρήση ναρκωτικών ή εξάρτηση από ναρκωτικά πριν από τη φυλάκιση αναφέρεται από ποσοστό 8–73 % των τροφίμων, ενώ η επικράτηση της ενέσιμης χρήσης ναρκωτικών σε όλη τη ζωή στον πληθυσμό των κρατουμένων είναι 7–38 % (3).
De prevalentie van regelmatig drugsgebruik of van drugsverslaving in de periode voorafgaand aan de detentie loopt uiteen van 8 tot 73%, terwijl het “ooit”-gebruik van geïnjecteerde drugs onder de gevangenispopulatie 7 tot 38% bedraagt (3).
Pravidelné užívání drog nebo závislost před nástupem do věznice uvádí 8–73 % vězňů, zatímco celoživotní prevalence injekčního užívání drog ve vězeňské populaci je 7–38 % (3).
Regelmæssig stofbrug eller afhængighed før fængslingen angives af 8–73 % af de indsatte, mens langtidsprævalensen for intravenøs stofbrug blandt indsatte er 7–38 % (3).
Vangeista 8–73 prosenttia ilmoittaa käyttäneensä huumeita säännöllisesti tai olleensa riippuvainen niistä ennen vankilaan joutumista, ja 7–38 prosenttia vangeista on käyttänyt huumeita suonensisäisesti ainakin kerran elämässään (3).
A bebörtönzés előtti rendszeres kábítószer-használatról vagy függőségről a foglyok 8–73%-a számolt be, az injekciós kábítószer-használat életprevalenciája pedig 7–38% volt a börtönbeli populációban3.
Regelmessig narkotikabruk eller -avhengighet forut for fengselsoppholdet rapporteres av 8-73 % av de innsatte, mens livstidsprevalensen for sprøytebruk blant de innsatte er 7-38 % (3).
Regularne zażywanie narkotyku lub uzależnienie przed uwięzieniem zgłosiło 8–73% więźniów, natomiast odsetek osób, które przynajmniej raz przyjmowały narkotyk dożylnie wynosi w populacji więziennej 7–38% (3).
Consumul regulat de droguri sau dependenţa înainte de încarcerare variază de la 8 % la 73 % în rândul deţinuţilor, în timp ce prevalenţa pe parcursul vieţii a consumului de droguri injectabile în rândul populaţiei de deţinuţi este de 7–38 % (3).
Pravidelné užívanie drog alebo závislosť od drog pred uväznením uvádza 8 – 73 % väzňov, kým celoživotná prevalencia injekčného užívania drog medzi väzenskou populáciou je 7 – 38 % (3).
Därtill rapporterar mellan 8 % och 73 % av internerna att de regelbundet konsumerade eller var beroende av narkotika innan de kom till fängelset, medan livstidsprevalens för injektionsmissbruk i fängelsepopulationen är 7–38 % (3).
Mahkumların % 8-73’ü, hapse girmeden öncesine dair düzenli uyuşturucu kullanımı veya bağımlılık bildirirken, hapishane mevcudu arasında uyuşturucu enjekte etmenin yaşam boyu yaygınlık oranı % 7-38’dir (3).
Saskaņā ar ziņojumiem 8–73 % cietumu iemītnieku atzīst regulāru narkotiku lietošanu vai atkarību pirms nokļūšanas cietumā, bet ilgtermiņa narkotiku injicēšanu atzīst 7–38 % cietumu iemītnieku (3).
  Kapitel 4: Amphetamine...  
Die Lebenszeitprävalenz des Ecstasykonsums unter jungen Erwachsenen beträgt im europäischen Durchschnitt 5,2 %. Die Raten liegen zwischen 0,5 % und 14,6 %, wobei die Hälfte der Länder Raten von unter 3,6 % meldet.
Among young adults across the European countries, the prevalence of lifetime use of ecstasy is 5.2 %, ranging from 0.5 % to 14.6 %, although rates of less than 3.6 % are reported by half of the countries. The Czech Republic (14.6 %), the United Kingdom (12.7 %) and Spain (8.3 %) report the highest prevalence rates.
Parmi les jeunes adultes européens, la prévalence de l'usage d'ecstasy au cours de la vie se situe à 5,2 % en moyenne, avec une fourchette comprise entre 0,5 et 14,6 %, bien que des taux inférieurs à 3,6 % soient rapportés par la moitié des pays. La République tchèque (14,6 %), le Royaume-Uni (12,7 %) et l'Espagne (8,3 %) affichent les taux de prévalence les plus élevés.
Entre los adultos jóvenes de toda Europa, la prevalencia de consumo de éxtasis a lo largo de la vida es del 5,2 %, fluctuando del 0,5 % al 14,6 %, si bien en la mitad de los países se registran tasas inferiores al 3,6 %. La República Checa (14,6 %), el Reino Unido (12,7 %) y España (8,3 %) exhiben las mayores tasas de prevalencia.
Tra i giovani adulti dei paesi europei la prevalenza del consumo una tantum di ecstasy è del 5,2%, media 0,5% e 14,6%, benché metà dei paesi dia conto di un consumo inferiore al 3,6%. I tassi di prevalenza più alti sono quelli di Repubblica ceca (14,6%), Regno Unito (12,7%) e Spagna (8,3%).
Entre os jovens adultos dos diversos países europeus, a prevalência do consumo de ecstasy ao longo da vida é de 5,2%, variando entre 0,5% e 14,6%, embora metade dos países refira taxas inferiores a 3,6%. A República Checa (14,6%), o Reino Unido (12,7%) e a Espanha (8,3%) são os Estados-Membros que mencionam as taxas de prevalência mais elevadas.
Στους νεαρούς ενηλίκους σε όλες τις ευρωπαϊκές χώρες, η επικράτηση της χρήσης έκστασης σε όλη τη ζωή είναι 5,2 %, ποσοστό που κυμαίνεται από 0,5 % έως 14,6 %, μολονότι οι μισές χώρες αναφέρουν ποσοστά που υπολείπονται του 3,6 %. Τα υψηλότερα ποσοστά επικράτησης ανέφεραν η Τσεχική Δημοκρατία (14,6 %), το Ηνωμένο Βασίλειο (12,7 %) και η Ισπανία (8,3 %).
Onder jongvolwassenen in de diverse Europese landen ligt het “ooit”-gebruik van ecstasy gemiddeld op 5,2%, variërend van 0,5 tot 14,6%, zij het dat de helft van de landen een percentage van minder dan 3,6% meldt. Tsjechië (14,6%), het Verenigd Koninkrijk (12,7%) en Spanje (8,3%) melden de hoogste prevalentieniveaus.
Mezi mladými dospělými je v evropských zemích průměrná prevalence celoživotního užívání extáze 5,2 % a pohybuje se v rozmezí od 0,5 do 14,6 %, přičemž polovina zemí uvádí hodnotu pod 3,6 %. Nejvyšší prevalenci hlásí Česká republika (14,6 %), Spojené království (12,7 %) a Španělsko (8,3 %).
Blandt unge voksne i de europæiske lande er langtidsprævalensen for ecstasybrug 5,2 %, nemlig fra 0,5 til 14,6 %, selv om halvdelen af landene har meldt om satser på under 3,6 %. Tjekkiet (14,6 %), Det Forenede Kongerige (12,7 %) og Spanien (8,3 %) har meldt om de højeste prævalenssatser.
Euroopa riikides on elu jooksul ecstasy tarbimise levimus noorte täiskasvanute hulgas keskmiselt 5,2%, ulatudes 0,5%-st kuni 14,6%-ni, kuid pooltes riikides on see määr alla 3,6%. Kõige kõrgematest levimuse määradest teatavad Tšehhi Vabariik (14,6%), Ühendkuningriik (12,7%) ja Hispaania (8,3%).
Euroopan maissa keskimäärin 5,2 prosenttia nuorista aikuisista on käyttänyt ekstaasia ainakin kerran. Osuudet vaihtelevat 0,5:stä  14,6 prosenttiin, vaikkakin puolet maista ilmoittaa ainakin kerran käyttäneiden osuudeksi alle 3,6 prosenttia. Ilmoitusten perusteella levinneisyys on suurin Tšekissä (14,6 %), Yhdistyneessä kuningaskunnassa (12,7 %) ja Espanjassa (8,3 %).
Az európai országokat tekintve az extasyhasználat életprevalenciája a fiatal felnőttek körében 5,2% volt, a 0,5%-tól 14,6%-ig terjedő tartományban, bár az országok fele 3,6% alatti arányokról számolt be. A legmagasabb előfordulási arányokat Csehország (14,6%), az Egyesült Királyság (12,7%) és Spanyolország (8,3%) jelentette.
Blant unge europeere ligger livstidsprevalensen for ecstasy på 5,2 %. Den varierer mellom 0,5 og 14,6 %, selv om halvparten av landene rapporterer om en prevalens på under 3,6 %. Den tsjekkiske republikk (14,6 %), Storbritannia (12,7 %) og Spania (8,3 %) har de høyeste prevalenstallene.
W krajach europejskich w grupie młodych dorosłych wskaźnik liczby osób, które przynajmniej raz zażywały ekstazy, wynosi 5,2% i waha się od 0,5% do 14,6%, chociaż w połowie krajów wynosi poniżej 3,6%. Najwyższe jego wartości odnotowano w Czechach (14,6%), w Wielkiej Brytanii (12,7%) i w Hiszpanii (8,3%).
În rândul adulţilor tineri din ţările europene, prevalenţa consumului de ecstasy pe parcursul vieţii este de 5,2 %, variind de la 0,5 % la 14,6 %, deşi jumătate dintre ţări raportează rate mai mici de 3,6 %. Republica Cehă (14,6 %), Regatul Unit (12,7 %) şi Spania (8,3 %) raportează cele mai mari rate de prevalenţă.
Medzi mladými dospelými v európskych krajinách je prevalencia celoživotného užívania extázy 5,2 %, pričom sa pohybuje od 0,5 % do 14,6 %, hoci polovica krajín uvádza miery nižšie ako 3,6 %. Česká republika (14,6 %), Spojené kráľovstvo (12,7 %) a Španielsko (8,3 %) uvádzajú najvyššie miery prevalencie.
Med mlajšimi odraslimi v evropskih državah jih je 5,2 % že kdaj poskusilo ekstazi, njihov delež pa znaša od 0,5 % do 14, 6 %, čeprav je polovica držav sporočila stopnje, nižje od 3,6 %. Najvišje stopnje razširjenosti so sporočili Češka republika (14,6 %), Združeno kraljestvo (12,7 %) in Španija (8,3 %).
Bland Europas unga vuxna säger sig 5,2 % någon gång ha testat ecstasy, med siffror i intervallet 0,5 – 14,6 % även om hälften av länderna har rapporterat siffror som ligger lägre än 3,6 %. Andelen är högst i Tjeckien (14,6 %), Storbritannien (12,7 %) och Spanien (8,3 %).
Avrupa ülkelerindeki genç yetişkinler arasında, yaşam boyu ecstasy kullanımının yaygınlığı % 5,2 olup, her ne kadar ülkelerin yarısı tarafından % 3,6’nın altında kalan oranlar rapor edilse de, % 0,5 ile % 14,6 arasında değişmektedir. Çek Cumhuriyeti (% 14,6), Birleşik Krallık (% 12,7) ile İspanya (% 8,3) en yüksek yaygınlık oranlarını rapor eden ülkelerdir.
Gados jaunu Eiropas valstu pieaugušo vidū ekstazī ilgtermiņa lietošanas izplatības rādītājs ir 5,2 %, tas svārstās no 0,5 % līdz 14,6 %, lai gan puse valstu ziņo par izplatības līmeni, kas nepārsniedz 3,6 %. Augstākie izplatības rādītāji ir Čehijā (14,6 %), Apvienotajā Karalistē (12,7 %) un Spānijā (8,3 %).
  Kapitel 4: Amphetamine...  
Die Behandlungsnachfragen im Zusammenhang mit Ecstasy machen den Berichten zufolge in den meisten Ländern weniger als 1 % aller Behandlungsnachfragen aus. Ausnahmen bilden hier Zypern, Ungarn, Irland und die Türkei, wo die Ecstasy-Patienten zwischen 4 % und 6 % der Patienten ausmachen, die eine Behandlung beantragen.
Demands for treatment related to ecstasy use are reported to account for less than 1 % of all treatment demands in most countries, with the exception of Cyprus, Hungary, Ireland and Turkey, where ecstasy clients constitute between 4 % and 6 % of all clients seeking treatment.
Les demandes de traitement pour usage d'ecstasy représentent moins de 1 % de l'ensemble des demandes dans la plupart des pays, à l'exception de Chypre, de la Hongrie, de l'Irlande et de la Turquie, où les patients usagers d'ecstasy comptent pour 4 % à 6 % de l'ensemble des patients en demande de traitement.
Las solicitudes de tratamiento relativas al consumo de éxtasis representan menos del 1 % de todos los tratamientos en la mayoría de los países, a excepción de Chipre, Hungría, Irlanda y Turquía, donde las solicitudes de tratamiento por consumo de éxtasis constituyen entre el 4 % y el 6 % de todos los pacientes.
È stato segnalato che le richieste di trattamento relative al consumo di ecstasy rappresentano meno dell’1% di tutte le richieste di trattamento nella maggior parte dei paesi, con l’eccezione di Cipro, Ungheria, Irlanda e Turchia, dove i pazienti con problemi di ecstasy rappresentano il 4-6% di tutti i pazienti che fanno domanda di trattamento.
De acordo com os dados fornecidos, os pedidos de tratamento relacionados com o consumo de ecstasy representam menos de 1% da procura total de tratamento na maioria dos países, com excepção de Chipre, Hungria, Irlanda e Turquia, onde os consumidores de ecstasy constituem 4% a 6% do total de utentes em busca de tratamento.
Οι αναφερθείσες αιτήσεις για θεραπεία απεξάρτησης από την έκσταση αντιπροσωπεύουν ποσοστό μικρότερο από το 1 % του συνόλου των αιτήσεων για θεραπεία στις περισσότερες χώρες, με εξαίρεση την Κύπρο, την Ουγγαρία, την Ιρλανδία και την Τουρκία, όπου τα άτομα που ζητούν θεραπεία απεξάρτησης από την έκσταση αποτελούν το 4 % έως 6 % του συνόλου των ατόμων που ζητούν θεραπεία.
In de meeste landen betreffen de aanvragen voor behandeling in verband met het gebruik van ecstasy volgens de meldingen minder dan 1% van alle gevallen. Uitzonderingen zijn Cyprus, Hongarije, Ierland en Turkije, waar ecstasycliënten tussen 4 en 6% uitmaken van alle cliënten die in behandeling willen.
Podle ohlášených údajů tvoří žádosti o léčbu v souvislosti s užíváním extáze méně než 1 % všech žádostí ve většině zemí, s výjimkou Kypru, Maďarska, Irska a Turecka, v nichž uživatelé extáze představují 4–6 % všech klientů, kteří léčbu vyhledají.
Anmodninger om behandling for ecstasybrug angives at tegne sig for under 1 % af alle behandlingsanmodninger i de fleste lande, med undtagelse af Cypern, Ungarn, Irland og Tyrkiet, hvor ecstasyklienter udgør mellem 4 og 6 % af alle klienter, der søger behandling.
Ecstasy tarbimisega seotud ravitaotluste arv moodustab vähem kui 1% ravitaotluste koguarvust peaaegu kõikides riikides, eranditeks on Küpros, Ungari, Iirimaa ja Türgi, kus ecstasytarbijate osakaal kõikide ravitaotlejate hulgas on 4–6%.
Useimmissa maissa ekstaasin osuus kaikesta hoidon kysynnästä on alle 1 prosentin. Vain Kyproksella, Unkarissa, Irlannissa ja Turkissa ekstaasiasiakkaiden osuus on 4–6 prosenttia kaikista hoitoon hakeutuneista asiakkaista.
Az extasyhasználattal kapcsolatos kezelési igényeket a legtöbb országból az összes kezelési igény 1%-ánál kevesebbnek jelentették, Ciprus, Magyarország, Írország és Törökország kivételével, ahol az extasyhasználó páciensek az összes kezelést kérő páciens 4–6%-át teszik ki.
Søknader om behandling for ecstasybruk utgjør under 1 % av det totale antallet søknader i de fleste land, med unntak av Kypros, Ungarn, Irland og Tyrkia, hvor ecstasyklienter utgjør mellom 4 % og 6 % av alle klienter som søker behandling.
Zapotrzebowanie na leczenie w związku z zażywaniem ekstazy stanowi w większości krajów mniej niż 1% wszystkich wniosków o leczenie, z wyjątkiem Cypru, Węgier, Irlandii i Turcji, gdzie odsetek pacjentów zażywających ekstazy wynosi 4 –6 % wszystkich osób zgłaszających się na leczenie.
Se raportează că cererile de tratament legate de consumul de ecstasy reprezintă mai puţin de 1 % din toate cererile de tratament din majoritatea ţărilor, cu excepţia Ciprului, Ungariei, Irlandei şi Turciei, unde pacienţii consumatori de ecstasy constituie între 4 % şi 6 % dintre toţi pacienţii care solicită tratament.
Uvádza sa, že vo väčšine krajín žiadosti o liečbu súvisiacu s extázou predstavujú menej ako 1 % všetkých žiadostí o liečbu s výnimkou Cypru, Maďarska, Írska a Turecka, kde extázoví klienti predstavujú 4 % až 6 % všetkých klientov vyhľadávajúcich liečbu.
Po poročilih znaša število povpraševanj po zdravljenju zaradi uživanja ekstazija manj kot 1 % vseh povpraševanj po zdravljenju v večini držav, razen na Cipru, Madžarskem, Irskem in v Turčiji, kjer uživalci ekstazija predstavljajo od 4 % do 6 % vseh uživalcev, ki iščejo zdravljenje.
Begäran om behandling av ecstasymissbruk rapporteras stå för mindre än 1 % av alla behandlingsbegäran i de flesta länder, med undantag av Cypern, Ungern, Irland och Turkiet, där ecstasyklienter utgör mellan 4 % och 6 % av samtliga klienter som söker behandling.
Ecstasy kullanımına bağlı tedavi taleplerinin çoğu ülkede tüm tedavi taleplerinin % 1’inden azına karşılık geldiği rapor edilmekte olup tedavi görmek isteyen tüm müşterilerin % 4 ila % 6’sının ecstasy hastalarından oluştuğu Kıbrıs, Macaristan, İrlanda ve Türkiye buna istisna oluşturmaktadır.
Ar ekstazī lietošanu saistīto ārstniecības pieprasījumu skaits lielākajā daļā valstu ir mazāks par 1 % no visiem ārstniecības pieprasījumiem, izņemot Kipru, Ungāriju, Īriju un Turciju, kur ekstazī lietotāji, kas vēlas ārstēties, ir 4 % līdz 6 % no visiem narkotiku pacientiem.
  Kapitel 4: Amphetamine...  
Im Jahr 2004 lag der durchschnittliche Konsumentenpreis für eine LSD-Einheit zwischen 2,5 EUR in Portugal und 11,6 EUR in Malta (104). Die inflationsbereinigten Durchschnittspreise für LSD (105) gingen zwischen 1999 und 2004 in der Tschechischen Republik, Irland, Polen, Slowenien und Schweden insgesamt zurück (106), während in Deutschland und Frankreich ein Preisanstieg verzeichnet wurde.
In 2004, the average cost to users of an LSD unit ranged from 2.5 euros in Portugal to 11.6 euros in Malta (104). Average prices of LSD, corrected for inflation (105), showed an overall downward trend (106) between 1999 and 2004 in the Czech Republic, Ireland, Poland, Slovenia and Sweden, but increased in Germany and France.
En 2004, le coût moyen pour l'usager d'une dose de LSD était compris entre 2,5 euros au Portugal et 11,6 euros à Malte (104). Les prix moyens du LSD, corrigés de l'inflation (105), ont suivi une tendance générale à la baisse (106) entre 1999 et 2004 en République tchèque, Irlande, Pologne, Slovénie et Suède, mais ont augmenté en Allemagne et en France.
En 2004, el coste medio para los consumidores de una pastilla de LSD oscilaba entre los 2,5 euros de Portugal y los 11,6 euros de Malta (104). Los precios medios de LSD, una vez corregidos los efectos de la inflación (105), presentaron entre 1999 y 2004 una tendencia general a la baja (106) en la República Checa, Irlanda, Polonia, Eslovenia, y Suecia, aunque experimentaron un incremento en Alemania y en Francia.
Nel 2004 il costo medio per i consumatori di un’unità di LSD andava da 2,5 EUR in Portogallo a 11,6 EUR a Malta (104). I prezzi medi di LSD, corretti dell’inflazione (105), hanno fatto registrare una tendenza generale al ribasso (106) tra il 1999 e il 2004 in Repubblica ceca, Irlanda, Polonia, Slovenia e Svezia, e una tendenza all’aumento in Germania e Francia.
Em 2004, o custo médio no consumidor de uma unidade de LSD variava entre 2,5 euros em Portugal e 11,6 euros em Malta (104). Os preços médios de LSD, indexados à inflação (105), revelaram uma tendência decrescente global (106) entre 1999 e 2004 na República Checa, Irlanda, Polónia, Eslovénia e Suécia, mas aumentaram na Alemanha e em França.
Το 2004 η μέση τιμή αγοράς ενός χαπιού LSD από τον χρήστη κυμαινόταν από 2,5 ευρώ στην Πορτογαλία έως 11,6 ευρώ στη Μάλτα (104). Οι μέσες τιμές του LSD, με διόρθωση ώστε να ληφθεί υπόψη ο πληθωρισμός (105), παρουσίασαν γενικά καθοδική τάση (106) κατά το διάστημα μεταξύ 1999 και 2004 στην Τσεχική Δημοκρατία, την Ιρλανδία, την Πολωνία, τη Σλοβενία και τη Σουηδία, αλλά αυξήθηκαν στη Γερμανία και τη Γαλλία.
In 2004 varieerde de gemiddelde prijs die gebruikers betaalden voor een LSD-eenheid van 2,5 EUR in Portugal tot 11,6 EUR op Malta (104). De gemiddelde prijzen van LSD, gecorrigeerd voor inflatie (105), vertoonden tussen 1999 en 2004 in algemene zin een neerwaartse lijn (106) in Tsjechië, Ierland, Polen, Slovenië en Zweden, maar stegen in Duitsland en Frankrijk.
V roce 2004 platili uživatelé za dávku LSD v průměru od 2,5 eur v Portugalsku do 11,6 eur na Maltě (104). Průměrné ceny LSD upravené o inflaci (105) vykazovaly za období 1999–2004 klesající tendenci (106) v České republice, Irsku, Polsku, Švédsku a na Slovensku, zatímco ke zvýšení došlo v Německu a Francii.
I 2004 betalte brugeren af en lsd-enhed i gennemsnit fra 2,5 euro i Portugal til 11,6 euro i Malta (104). Gennemsnitspriserne for lsd, korrigeret for inflation (105), viste en generel nedadgående tendens (106) mellem 1999 og 2004 i Tjekkiet, Irland, Polen, Slovenien og Sverige, men steg i Tyskland og Frankrig.
2004. a ulatus LSD ühiku keskmine hind tarbijale 2,5 eurost Portugalis kuni 11,6 euroni Maltal.(104) LSD keskmised hinnad (inflatsiooni arvestades)(105) üldiselt langesid(106) aastatel 1999–2004 Tšehhi Vabariigis, Iirimaal, Poolas, Sloveenias ja Rootsis, kuid tõusid Saksamaal ja Prantsusmaal.
LSD-yksikön keskihinta käyttäjille vaihteli vuonna 2004 Portugalin 2,5 eurosta Maltan 11,6 euroon (104). LSD:n inflaatiokorjatut keskihinnat (105) laskivat yleisesti (106) vuosina 1999–2004 Tšekissä, Irlannissa, Puolassa, Sloveniassa ja Ruotsissa, mutta nousivat Saksassa ja Ranskassa.
2004-ben egy egységnyi LSD átlagos felhasználói vételára a portugáliai 2,5 euró és az máltai 11,6 euró közötti ártartományban mozgott104. Az LSD infláció mértékének megfelelően kiigazított átlagára105 1999 és 2004 között összességében lefelé mutató tendenciát jelzett106 Csehországban, Írországban, Lengyelországban, Szlovéniában és Svédországban, emelkedett viszont Németországban és Franciaországban.
I 2004 lå prisen for en brukerdose LSD fra 2,5 euro i Portugal til 11,6 euro på Malta (104). Gjennomsnittsprisen på LSD, korrigert for inflasjon (105), viste en nedadgående trend (106) mellom 1999 og 2004 i Den tsjekkiske republikk, Irland, Polen, Slovenia og Sverige, mens prisene økte i Tyskland og Frankrike.
W 2004 r. użytkownik musiał zapłacić za jednostkę LSD średnio od 2,5 euro w Portugalii do 11,6 euro na Malcie (104). Średnie ceny LSD, z uwzględnieniem współczynnika inflacji (105), wykazywały w latach 1999–2004 ogólną tendencję spadkową (106) w Czechach, Irlandii, Polsce, Słowenii i Szwecji, ale wzrosły w Niemczech i we Francji.
În 2004, costul mediu la consumator al unei unităţi de LSD varia de la 2,5 EUR în Portugalia la 11,6 EUR în Malta (104). Preţurile medii ale LSD, corectate în funcţie de inflaţie (105), au manifestat o tendinţă generală descendentă (106) între 1999 şi 2004 în Republica Cehă, Irlanda, Polonia, Slovenia şi Suedia, însă au crescut în Germania şi Franţa.
V roku 2004 sa priemerné náklady užívateľov na jednotku LSD pohybovali od 2,5 eura v Portugalsku po 11,6 eura na Malte (104). Priemerné ceny LSD, korigované kvôli inflácii (105), ukázali celkový klesajúci trend (106) v období medzi rokom 1999 a 2004 v Českej republike, Írsku, Poľsku, Slovinsku a vo Švédsku, ale sa zvýšili v Nemecku a vo Francúzsku.
Leta 2004 je povprečna cena za uporabnike znašala od 2,5 EUR za enoto LSD na Portugalskem do 11,6 EUR na Malti (104). Povprečne cene LSD, popravljene glede na inflacijo (105), so pokazale med letoma 1999 in 2004 splošen trend zniževanja (106) v Češki republiki, na Irskem, Poljskem, v Sloveniji in na Švedskem, zvišale pa so se v Nemčiji in Franciji.
År 2004 varierade genomsnittspriset för en enhet LSD mellan 2,5 euro i Portugal och 11,6 euro i Malta (104). Genomsnittspriset för LSD, korrigerat för inflation (105) sjönk generellt (106) mellan 1999 och 2004 i Tjeckien, Irland, Polen, Slovenien och Sverige, men ökade i Tyskland och Frankrike.
2004’te bir LSD biriminin kullanıcılara ortalama bedeli Portekiz’de 2,5 euro’dan Malta’da 11,6 euro’ya kadar değişmekteydi (104). Enflasyona göre düzeltilmiş ortalama LSD fiyatları (105) 1999 ve 2004 arasında Çek Cumhuriyeti, İrlanda, Polonya, Slovenya ve İsveç’te genel olarak düşen bir eğilim (106) göstermiş ama Almanya ve Fransa’da artmıştır.
Vidējā LSD vienības cena lietotājiem 2004. gadā ir svārstījusies no 2,5 euro Portugālē līdz 11,6 euro Maltā (104). Vidējā LSD cena, ievērojot inflāciju (105), laikposmā no 1999. līdz 2004. gadam kopumā ir kritusies (106) Čehijā, Īrijā, Polijā, Slovēnijā un Zviedrijā, bet augšupejoša tendence raksturo Vāciju un Franciju.
  Kapitel 4: Amphetamine...  
Im Jahr 2004 lag der durchschnittliche Konsumentenpreis für eine LSD-Einheit zwischen 2,5 EUR in Portugal und 11,6 EUR in Malta (104). Die inflationsbereinigten Durchschnittspreise für LSD (105) gingen zwischen 1999 und 2004 in der Tschechischen Republik, Irland, Polen, Slowenien und Schweden insgesamt zurück (106), während in Deutschland und Frankreich ein Preisanstieg verzeichnet wurde.
In 2004, the average cost to users of an LSD unit ranged from 2.5 euros in Portugal to 11.6 euros in Malta (104). Average prices of LSD, corrected for inflation (105), showed an overall downward trend (106) between 1999 and 2004 in the Czech Republic, Ireland, Poland, Slovenia and Sweden, but increased in Germany and France.
En 2004, le coût moyen pour l'usager d'une dose de LSD était compris entre 2,5 euros au Portugal et 11,6 euros à Malte (104). Les prix moyens du LSD, corrigés de l'inflation (105), ont suivi une tendance générale à la baisse (106) entre 1999 et 2004 en République tchèque, Irlande, Pologne, Slovénie et Suède, mais ont augmenté en Allemagne et en France.
En 2004, el coste medio para los consumidores de una pastilla de LSD oscilaba entre los 2,5 euros de Portugal y los 11,6 euros de Malta (104). Los precios medios de LSD, una vez corregidos los efectos de la inflación (105), presentaron entre 1999 y 2004 una tendencia general a la baja (106) en la República Checa, Irlanda, Polonia, Eslovenia, y Suecia, aunque experimentaron un incremento en Alemania y en Francia.
Nel 2004 il costo medio per i consumatori di un’unità di LSD andava da 2,5 EUR in Portogallo a 11,6 EUR a Malta (104). I prezzi medi di LSD, corretti dell’inflazione (105), hanno fatto registrare una tendenza generale al ribasso (106) tra il 1999 e il 2004 in Repubblica ceca, Irlanda, Polonia, Slovenia e Svezia, e una tendenza all’aumento in Germania e Francia.
Em 2004, o custo médio no consumidor de uma unidade de LSD variava entre 2,5 euros em Portugal e 11,6 euros em Malta (104). Os preços médios de LSD, indexados à inflação (105), revelaram uma tendência decrescente global (106) entre 1999 e 2004 na República Checa, Irlanda, Polónia, Eslovénia e Suécia, mas aumentaram na Alemanha e em França.
Το 2004 η μέση τιμή αγοράς ενός χαπιού LSD από τον χρήστη κυμαινόταν από 2,5 ευρώ στην Πορτογαλία έως 11,6 ευρώ στη Μάλτα (104). Οι μέσες τιμές του LSD, με διόρθωση ώστε να ληφθεί υπόψη ο πληθωρισμός (105), παρουσίασαν γενικά καθοδική τάση (106) κατά το διάστημα μεταξύ 1999 και 2004 στην Τσεχική Δημοκρατία, την Ιρλανδία, την Πολωνία, τη Σλοβενία και τη Σουηδία, αλλά αυξήθηκαν στη Γερμανία και τη Γαλλία.
In 2004 varieerde de gemiddelde prijs die gebruikers betaalden voor een LSD-eenheid van 2,5 EUR in Portugal tot 11,6 EUR op Malta (104). De gemiddelde prijzen van LSD, gecorrigeerd voor inflatie (105), vertoonden tussen 1999 en 2004 in algemene zin een neerwaartse lijn (106) in Tsjechië, Ierland, Polen, Slovenië en Zweden, maar stegen in Duitsland en Frankrijk.
V roce 2004 platili uživatelé za dávku LSD v průměru od 2,5 eur v Portugalsku do 11,6 eur na Maltě (104). Průměrné ceny LSD upravené o inflaci (105) vykazovaly za období 1999–2004 klesající tendenci (106) v České republice, Irsku, Polsku, Švédsku a na Slovensku, zatímco ke zvýšení došlo v Německu a Francii.
I 2004 betalte brugeren af en lsd-enhed i gennemsnit fra 2,5 euro i Portugal til 11,6 euro i Malta (104). Gennemsnitspriserne for lsd, korrigeret for inflation (105), viste en generel nedadgående tendens (106) mellem 1999 og 2004 i Tjekkiet, Irland, Polen, Slovenien og Sverige, men steg i Tyskland og Frankrig.
2004. a ulatus LSD ühiku keskmine hind tarbijale 2,5 eurost Portugalis kuni 11,6 euroni Maltal.(104) LSD keskmised hinnad (inflatsiooni arvestades)(105) üldiselt langesid(106) aastatel 1999–2004 Tšehhi Vabariigis, Iirimaal, Poolas, Sloveenias ja Rootsis, kuid tõusid Saksamaal ja Prantsusmaal.
LSD-yksikön keskihinta käyttäjille vaihteli vuonna 2004 Portugalin 2,5 eurosta Maltan 11,6 euroon (104). LSD:n inflaatiokorjatut keskihinnat (105) laskivat yleisesti (106) vuosina 1999–2004 Tšekissä, Irlannissa, Puolassa, Sloveniassa ja Ruotsissa, mutta nousivat Saksassa ja Ranskassa.
2004-ben egy egységnyi LSD átlagos felhasználói vételára a portugáliai 2,5 euró és az máltai 11,6 euró közötti ártartományban mozgott104. Az LSD infláció mértékének megfelelően kiigazított átlagára105 1999 és 2004 között összességében lefelé mutató tendenciát jelzett106 Csehországban, Írországban, Lengyelországban, Szlovéniában és Svédországban, emelkedett viszont Németországban és Franciaországban.
I 2004 lå prisen for en brukerdose LSD fra 2,5 euro i Portugal til 11,6 euro på Malta (104). Gjennomsnittsprisen på LSD, korrigert for inflasjon (105), viste en nedadgående trend (106) mellom 1999 og 2004 i Den tsjekkiske republikk, Irland, Polen, Slovenia og Sverige, mens prisene økte i Tyskland og Frankrike.
W 2004 r. użytkownik musiał zapłacić za jednostkę LSD średnio od 2,5 euro w Portugalii do 11,6 euro na Malcie (104). Średnie ceny LSD, z uwzględnieniem współczynnika inflacji (105), wykazywały w latach 1999–2004 ogólną tendencję spadkową (106) w Czechach, Irlandii, Polsce, Słowenii i Szwecji, ale wzrosły w Niemczech i we Francji.
În 2004, costul mediu la consumator al unei unităţi de LSD varia de la 2,5 EUR în Portugalia la 11,6 EUR în Malta (104). Preţurile medii ale LSD, corectate în funcţie de inflaţie (105), au manifestat o tendinţă generală descendentă (106) între 1999 şi 2004 în Republica Cehă, Irlanda, Polonia, Slovenia şi Suedia, însă au crescut în Germania şi Franţa.
V roku 2004 sa priemerné náklady užívateľov na jednotku LSD pohybovali od 2,5 eura v Portugalsku po 11,6 eura na Malte (104). Priemerné ceny LSD, korigované kvôli inflácii (105), ukázali celkový klesajúci trend (106) v období medzi rokom 1999 a 2004 v Českej republike, Írsku, Poľsku, Slovinsku a vo Švédsku, ale sa zvýšili v Nemecku a vo Francúzsku.
Leta 2004 je povprečna cena za uporabnike znašala od 2,5 EUR za enoto LSD na Portugalskem do 11,6 EUR na Malti (104). Povprečne cene LSD, popravljene glede na inflacijo (105), so pokazale med letoma 1999 in 2004 splošen trend zniževanja (106) v Češki republiki, na Irskem, Poljskem, v Sloveniji in na Švedskem, zvišale pa so se v Nemčiji in Franciji.
År 2004 varierade genomsnittspriset för en enhet LSD mellan 2,5 euro i Portugal och 11,6 euro i Malta (104). Genomsnittspriset för LSD, korrigerat för inflation (105) sjönk generellt (106) mellan 1999 och 2004 i Tjeckien, Irland, Polen, Slovenien och Sverige, men ökade i Tyskland och Frankrike.
2004’te bir LSD biriminin kullanıcılara ortalama bedeli Portekiz’de 2,5 euro’dan Malta’da 11,6 euro’ya kadar değişmekteydi (104). Enflasyona göre düzeltilmiş ortalama LSD fiyatları (105) 1999 ve 2004 arasında Çek Cumhuriyeti, İrlanda, Polonya, Slovenya ve İsveç’te genel olarak düşen bir eğilim (106) göstermiş ama Almanya ve Fransa’da artmıştır.
Vidējā LSD vienības cena lietotājiem 2004. gadā ir svārstījusies no 2,5 euro Portugālē līdz 11,6 euro Maltā (104). Vidējā LSD cena, ievērojot inflāciju (105), laikposmā no 1999. līdz 2004. gadam kopumā ir kritusies (106) Čehijā, Īrijā, Polijā, Slovēnijā un Zviedrijā, bet augšupejoša tendence raksturo Vāciju un Franciju.
  Kapitel 4: Amphetamine...  
Der durchschnittliche Verkaufspreis von Amphetamin lag im Jahr 2004 zwischen 4 EUR pro Gramm in Slowenien und über 64 EUR pro Gramm in Malta (86). Im Zeitraum von 1999 bis 2004 gingen die inflationsbereinigten Amphetaminpreise (87) in Deutschland, Spanien, Irland, Lettland, Litauen, Schweden, dem Vereinigten Königreich, Bulgarien, der Türkei und Norwegen insgesamt zurück (88).
In 2004, the average retail price of amphetamine ranged from 4 euros per gram in Slovenia to 64 euros per gram in Malta (86). Over the period 1999–2004, amphetamine prices, corrected for inflation (87), decreased overall in Germany, Spain, Ireland, Latvia, Lithuania, Sweden, the United Kingdom, Bulgaria, Turkey and Norway (88).
En 2004, le prix de vente moyen au détail des amphétamines allait de 4 euros le gramme en Slovénie à 64 euros le gramme à Malte (86). Entre 1999 et 2004, les prix des amphétamines, corrigés de l'inflation (87), ont globalement baissé en Allemagne, Espagne, Irlande, Lettonie, Lituanie, Suède, Royaume-Uni, Bulgarie, Turquie et Norvège (88).
En el año 2004, el precio medio de venta al por menor de la anfetamina fluctuó entre 4 euros por gramo en Eslovenia y 64 euros por gramo en Malta (86). Durante el período 1999-2004, los precios de la anfetamina, una vez corregidos los efectos de la inflación (87), disminuyeron en general en Alemania, España, Irlanda, Letonia, Lituania, Suecia, el Reino Unido, Bulgaria, Turquía y Noruega (88).
Nel 2004 il prezzo medio al dettaglio dell’anfetamina era compreso tra 4 EUR al grammo in Slovenia e 64 EUR al grammo a Malta (86). Nel periodo 1999–2004 i prezzi dell’anfetamina, corretti dell’inflazione (87), sono scesi complessivamente in Germania, Spagna, Irlanda, Lettonia, Lituania, Svezia, Regno Unito, Bulgaria, Turchia e Norvegia (88).
Neste ano, o preço médio das anfetaminas na venda a retalho variou entre 4 euros por grama na Eslovénia e 64 euros por grama em Malta (86). Ao longo do período de 1999–2004, os preços das anfetaminas, indexados à inflação (87), diminuíram globalmente na Alemanha, Espanha, Irlanda, Letónia, Lituânia, Suécia, Reino Unido, Bulgária, Turquia e Noruega (88).
Το 2004 η μέση λιανική τιμή αγοράς της αμφεταμίνης από τον χρήστη κυμαινόταν από 4 ευρώ ανά γραμμάριο στη Σλοβενία έως 64 ευρώ ανά γραμμάριο στη Μάλτα (86). Κατά την περίοδο 1999–2004, οι τιμές της αμφεταμίνης, με διόρθωση ώστε να ληφθεί υπόψη ο πληθωρισμός (87), μειώθηκαν γενικά στη Γερμανία, την Ισπανία, την Ιρλανδία, τη Λεττονία, τη Λιθουανία, τη Σουηδία, το Ηνωμένο Βασίλειο, τη Βουλγαρία, την Τουρκία και τη Νορβηγία (88).
In 2004 lag de gemiddelde straatwaarde van amfetamine tussen 4 EUR per gram in Slovenië tot 64 EUR per gram in Malta (86). In de periode 1999-2004 vertoonden de prijzen van amfetamine, gecorrigeerd voor inflatie (87), een dalende lijn in Duitsland, Spanje, Ierland, Letland, Litouwen, Zweden, het Verenigd Koninkrijk, Bulgarije, Turkije en Noorwegen (88).
Průměrná spotřebitelská cena amfetaminu se v roce 2004 pohybovala od 4 eur za gram ve Slovinsku do 64 eur za gram na Maltě (86). V období 1999–2004 se cena amfetaminu upravená o inflaci (87) celkově snížila v Německu, Španělsku, Irsku, Lotyšsku, Litvě, Švédsku, Spojeném království, Bulharsku, Turecku a Norsku (88).
I 2004 varierede den gennemsnitlige detailpris for amfetamin fra 4 euro pr. gram i Slovenien til 64 euro pr. gram i Malta (86). I perioden 1999–2004 faldt amfetaminpriserne, korrigeret for inflation (87), generelt i Tyskland, Spanien, Irland, Letland, Litauen, Sverige, Det Forenede Kongerige, Bulgarien, Tyrkiet og Norge (88).
2004. a ulatus amfetamiini keskmine jaehind 4 eurost grammi kohta Sloveenias kuni 64 euroni grammi kohta Maltal.(86) Ajavahemikul 1999–2004 langesid amfetamiini hinnad (inflatsiooni arvestades)(87) üldiselt Saksamaal, Hispaanias, Iirimaal, Lätis, Leedus, Rootsis, Ühendkuningriigis, Bulgaarias, Türgis ja Norras.(88)
Vuonna 2004 amfetamiinin keskimääräinen hinta katukaupassa vaihteli Slovenian 4 eurosta grammalta Maltan 64 euroon grammalta (86). Vuosina 1999–2004 amfetamiinin inflaatiokorjatut hinnat (87) laskivat yleisesti Saksassa, Espanjassa, Irlannissa, Latviassa, Liettuassa, Ruotsissa, Yhdistyneessä kuningaskunnassa, Bulgariassa, Turkissa ja Norjassa (88).
2004-ben az amfetamin átlagos kiskereskedelmi árai a szlovéniai 4 euró/grammtól a máltai 64 euró/grammig terjedtek86. Az 1999–2004 közötti időszak során az amfetamin infláció mértékének megfelelően kiigazított ára87 összességében csökkent Németországban, Spanyolországban, Írországban, Lettországban, Litvániában, Svédországban, az Egyesült Királyságban, Bulgáriában, Törökországban és Norvégiában88.
I 2004 varierte gjennomsnittsprisen på amfetamin på gatenivå fra 4 euro pr. gram i Slovenia til 64 euro pr. gram på Malta (86). I løpet av perioden 1999-2004 gikk prisen på amfetamin, korrigert for inflasjon (87), generelt ned i Tyskland, Spania, Irland, Latvia, Litauen, Sverige, Storbritannia, Bulgaria, Tyrkia og Norge (88).
W 2004 r. średnia cena detaliczna amfetaminy wahała się od 4 euro za gram w Słowenii do 64 euro za gram na Malcie (86). W latach 1999–2004 ceny amfetaminy, z uwzględnieniem współczynnika inflacji (87), spadły w Niemczech, Hiszpanii, Irlandii, na Łotwie, na Litwie, w Szwecji, Wielkiej Brytanii, Bułgarii, Turcji i Norwegii (88).
În 2004, preţul mediu de vânzare cu amănuntul al amfetaminei varia de la 4 EUR/g în Slovenia la 64 EUR/g în Malta (86). În cursul perioadei 1999–2004, preţurile amfetaminei, corectate în funcţie de inflaţie (87), au scăzut în general în Germania, Spania, Irlanda, Letonia, Lituania, Suedia, Regatul Unit, Bulgaria, Turcia şi Norvegia (88).
V roku 2004 sa priemerná maloobchodná cena amfetamínu pohybovala od 4 eur za gram v Slovinsku po 64 eur za gram na Malte (86). Počas obdobia 1999 – 2004 sa ceny amfetamínu, skorigované kvôli inflácii (87), celkovo znížili v Nemecku, Španielsku, Írsku, Lotyšsku, Litve, Švédsku, Spojenom kráľovstve, Bulharsku, Turecku a Nórsku (88).
Leta 2004 je povprečna maloprodajna cena amfetamina znašala od 4 EUR za gram v Sloveniji do 64 EUR za gram na Malti (86). V obdobju 1999–2004 so se cene amfetamina, popravljene glede na inflacijo (87), na splošno znižale v Nemčiji, Španiji, na Irskem, v Latviji, Litvi, na Švedskem, v Združenem kraljestvu, Bolgariji, Turčiji in na Norveškem (88).
Genomsnittspriset för amfetamin i missbrukarledet varierade 2004 mellan 4 euro per gram i Slovenien och 64 euro per gram i Malta (86). Under perioden 1999–2004 sjönk amfetaminpriserna, korrigerade för inflation (87), totalt sett i Tyskland, Spanien, Irland, Lettland, Litauen, Sverige, Storbritannien, Bulgarien, Turkiet och Norge (88).
2004’te, amfetaminin ortalama perakende fiyatı Slovenya’da gram başına 4 euro ile Malta’da gram başına 64 euro arasında değişiyordu (86). 1999-2004 döneminde, enflasyona göre düzeltilen amfetamin fiyatları (87) Almanya, İspanya, İrlanda, Letonya, Litvanya, İsveç, Birleşik Krallık, Bulgaristan, Türkiye ve Norveç’te genel bir düşüş göstermiştir (88).
Amfetamīna vidējā mazumtirdzniecības cena 2004. gadā ir svārstījusies no 4 euro par gramu Slovēnijā līdz 64 euro par gramu Maltā (86). Laikposmā no 1999. līdz 2004. gadam amfetamīna cena, ievērojot inflāciju (87), kopumā ir kritusies Vācijā, Spānijā, Īrijā, Latvijā, Lietuvā, Zviedrijā, Apvienotajā Karalistē, Bulgārijā, Turcijā un Norvēģijā (88).
  Kasten 12  
In dem ausgewählten Thema werden diese Aufgaben behandelt und ferner die wegweisenden Initiativen zur Drogenprävention und Risikominderung im Einzelnen dargestellt, die in den letzten zehn Jahren in der EU durchgeführt wurden, um der komplexen Problematik der Interaktion zwischen Freizeitaktivitäten und Drogenkonsum unter jungen Menschen zu begegnen.
New developments in the promotion of recreational drugs via the Internet and in recreational drug use itself bring with them new challenges in the fields of policy, prevention and risk reduction. These are explored in this selected issue, which also reviews in detail the innovative drug prevention and risk reduction initiatives that have been introduced in the EU over the past decade in response to the complex problem of the interaction of leisure activities and drug use by young people.
Les nouveaux développements intervenus dans la promotion des drogues récréatives sur l’Internet et dans l’usage de ces drogues posent de nouveaux défis en matière de politique, de prévention et de réduction des risques. Ces éléments sont analysés dans cette question particulière, qui passe également en revue les initiatives novatrices en matière de prévention et de réduction des risques introduites dans l’Union européenne au cours de la dernière décennie pour répondre au problème complexe de l’interaction entre les activités de loisirs et l’usage de drogue par les jeunes.
Las evoluciones recientes en la promoción de las drogas recreativas a través de Internet y en el consumo de este tipo de sustancias comportan nuevos retos para la política, la prevención y la reducción de riesgos. Estos temas se estudian en esta cuestión particular, que también analiza en profundidad las iniciativas innovadoras de prevención en materia de drogas y reducción de riesgos que se han introducido en la UE durante el último decenio para atajar el complejo problema de la interacción de las actividades de ocio y el consumo de drogas entre los jóvenes.
L’evoluzione della promozione delle droghe ricreative tramite Internet e del consumo stesso di stupefacenti a scopo edonistico offre nuove sfide ai settori della politica in materia di stupefacenti, della prevenzione e dell’educazione ai rischi. Tali sfide vengono passate in rassegna in questa questione specifica, che esamina anche in dettaglio le iniziative innovative di prevenzione del consumo di stupefacenti e di riduzione dei rischi introdotte nell’Unione europea nell’ultimo decennio in risposta al problema complesso dell’interazione delle attività ricreative e del consumo di stupefacenti da parte dei giovani.
A evolução da promoção de drogas recreativas através da Internet e do próprio consumo recreativo de drogas gera novos desafios nos domínios da política, da prevenção e da redução dos riscos. Estes desafios são investigados neste tema específico, que também analisa pormenorizadamente as iniciativas inovadoras de prevenção da toxicodependência e redução dos riscos, introduzidas na UE ao longo da última década, em resposta ao complexo problema da interacção das actividades de lazer com o consumo de droga juvenil.
Οι νέες εξελίξεις σε ό,τι αφορά την προώθηση των ψυχαγωγικών ναρκωτικών μέσω του Διαδικτύου και την ίδια την ψυχαγωγική χρήση ναρκωτικών θέτουν νέες προκλήσεις στους τομείς της πολιτικής, της πρόληψης και της μείωσης των κινδύνων. Οι προκλήσεις αυτές εξετάζονται σε αυτό το επιλεγμένο θέμα, στο οποίο επίσης γίνεται αναλυτική επισκόπηση των καινοτόμων πρωτοβουλιών για την πρόληψη των ναρκωτικών και τη μείωση του κινδύνου που αναλήφθηκαν στην ΕΕ την περασμένη δεκαετία για την αντιμετώπιση του σύνθετου προβλήματος της αλληλεπίδρασης των ψυχαγωγικών δραστηριοτήτων και της χρήσης ναρκωτικών από τους νέους.
Nieuwe ontwikkelingen in de promotie van recreatieve drugs via het internet en in het recreatief drugsgebruik zelf brengen nieuwe uitdagingen met zich mee op het vlak van beleid, preventie en risicobeperking. Deze uitdagingen worden onder de loep genomen in deze speciale kwestie, die ook een gedetailleerde evaluatie bevat van de innovatieve initiatieven op het terrein van drugspreventie en risicobeperking die het afgelopen decennium in de EU zijn ontplooid in reactie op de complexe problematiek van de interactie van vrijetijdsbesteding en drugsgebruik onder jongeren.
Nový vývoj v propagaci rekreačních drog prostřednictvím internetu a v samotném rekreačním užívání drog přináší nové výzvy v oblastech politiky, prevence a snižování rizik. Zabýváme se jimi v tomto vybraném tématu, které zároveň podrobně shrnuje inovativní drogovou prevenci a iniciativy ke snižování rizik, které byly zavedeny v EU během posledního desetiletí jako odpověď na komplexní problém interakce aktivit ve volném čase a užívání drog mladými lidmi.
Nye udviklingstendenser med hensyn til markedsføring af fritidsstoffer via internettet og med hensyn til selve fritidsstofbruget medfører nye udfordringer inden for politik, forebyggelse og risikoreduktion. Disse undersøges i dette udvalgte tema, som også indeholder en detaljeret gennemgang af de innovative narkotikaforebyggelses- og risikoreduktionsinitiativer, der er gennemført i EU i løbet af det seneste årti for at tage fat om det komplekse problem, som samspillet mellem fritidsaktiviteter og stofbrug blandt unge udgør.
Uued arengud meelelahutuslike uimastite internetikaudses reklaamis ja meelelahutuslikus uimastitarbimises seavad uusi ülesandeid narkopoliitikale, ennetustööle ja riskide vähendamisele. Neid kõiki uuritakse käesolevas valikteemas, mis annab ühtlasi ülevaate uuenduslikest narkoennetuse ja riskide vähendamise algatustest, mida on viimase kümne aasta jooksul Euroopa Liidus rakendatud, et lahendada keerukat probleemi, mille on tekitanud noorte vaba aja veetmise ja uimastitarbimise omavaheline põimumine.
Viihdehuumeiden Internetin kautta tapahtuvassa markkinoinnissa ja itse huumeiden viihdekäytössä tapahtuneet muutokset asettavat uusia haasteita politiikan, ehkäisytoiminnan ja riskien vähentämisen alalla. Näitä asioita tarkastellaan tässä erityiskysymyksessä, jossa myös käydään yksityiskohtaisesti läpi innovatiiviset huumeidenkäytön ehkäisy- ja vähentämisaloitteet, joita EU:ssa on toteutettu kymmenen viime vuoden aikana nuorten vapaa-ajan toiminnan ja huumeidenkäytön välisen vuorovaikutuksen monimutkaisen ongelman ratkaisemiseksi.
A rekreációs kábítószerek internetes terjesztésében és magában a rekreációs kábítószer-használatban tapasztalt új fejlemények új kihívásokat is jelentenek a politika, a megelőzés és a kockázatcsökkentés terén. Ezeket tárja fel ez a kiválasztott téma, részletesen megvizsgálva eközben azokat az innovatív drogmegelőzési és kockázatcsökkentő kezdeményezéseket, amelyeket az EU-ban az elmúlt évtized során a szabadidős tevékenységek és a fiatalok kábítószer-használata közötti kölcsönhatás összetett kérdésére reagálva indítottak el.
Nye utviklinger i markedsføringen av rekreasjonsrusmidler via internett og i selve rekreasjonsbruken fører med seg nye utfordringer for narkotikapolitikken, for det forebyggende arbeidet og for risikoreduserende tiltak. Disse utfordringene drøftes i dette utvalgte aspektet, som også går grundig gjennom de nyskapende narkotikaforebyggende og risikoreduserende tiltakene som er innført i EU i løpet av det siste tiåret som svar på det komplekse problemet som samspillet mellom rekreasjonsaktiviteter og narkotikabruk blant ungdom utgjør.
Rozwój promocji narkotyków rekreacyjnych przez Internet i zmiany w rekreacyjnym ich zażywaniu stwarzają nowe wyzwania z zakresu polityki, profilaktyki i ograniczania ryzyka. Wybrane zagadnienie porusza te tematy, a także szczegółowo omawia innowacyjne sposoby zapobiegania narkotykom oraz inicjatywy na rzecz obniżania ryzyka, wprowadzone w UE w ubiegłej dekadzie w odpowiedzi na złożony problem współzależności między sposobem spędzania wolnego czasu a zażywaniem narkotyków przez młodych ludzi.
Noile metode de promovare a consumului de droguri în scopuri recreative prin intermediul Internetului atrag după ele noi provocări în domeniile politicii, prevenirii şi reducerii riscurilor. Aceste metode sunt studiate în acest extras care trece în revistă iniţiativele inovatoare de prevenire a drogurilor şi de reducere a riscurilor, iniţiative care au fost introduse în ultimul deceniu în UE ca reacţie la această problemă complexă a interdependenţei dintre activităţile de timp liber şi consumul de droguri de către tineri.
Nový vývoj v propagovaní rekreačných drog cez internet a v samotnom užívaní rekreačných drog prináša so sebou nové výzvy v oblastiach politiky, prevencie a znižovania rizík. Tieto sú skúmané v tejto vybranej otázke, ktorá tiež podrobne skúma inovačnú prevenciu drog a iniciatívy na znižovanie rizík, ktoré boli zavedené v EÚ počas minulého desaťročia v odozve na zložitý problém spolupôsobenia oddychových činností a užívania drog mladými ľuďmi.
Najnovejši razvoj dogodkov pri širjenju rekreativnih drog prek spleta in pri samem uživanju rekreativnih drog prinaša nove izzive na področjih politike, preprečevanja in zmanjševanja tveganja. Ti so raziskani v tem izbranem vprašanju, ki tudi podobno preučuje inovativne pobude za preprečevanje uživanja drog in zmanjšanje tveganja, ki so bile v EU uvedene v zadnjem desetletju, da bi se odzvali na zapleten problem medsebojnega vplivanja prostočasnih dejavnosti in uživanja drog pri mladih.
Ny utveckling när det gäller försäljning av ”partydroger” via Internet och när det gäller själva det rekreationella missbruket för med sig nya utmaningar på området för politik, prevention och riskminskning. Dessa utmaningar behandlas i detta temakapitel som också i detalj granskar de innovativa initiativ för drogprevention och riskminskning som har tagits i EU under det senaste decenniet som svar på det komplicerade problemet med växelverkan mellan ungdomars nöjesverksamheter och narkotikaanvändning.
Eğlence amaçlı uyuşturucuların İnternet yoluyla promosyonunda ve eğlence amaçlı uyuşturucu kullanımındaki yeni gelişmeler, beraberinde politika, önleme ve risk azaltma alanlarında yeni zorluklar getirmektedir. Bu zorluklar, aynı zamanda AB’de gençlerin eğlence faaliyetleri ile uyuşturucu kullanımını birlikte yapmasına ilişkin karmaşık soruna cevaben son on yılda uygulanmaya başlanan yenilikçi uyuşturucu önleme ve risk azaltma girişimlerini de ayrıntılarıyla değerlendiren bu seçili yayında incelenmektedir.
T.s. izklaides narkotiku jaunākās reklamēšanas ievirzes ar Internet tīkla starpniecību, kā arī jaunākās šo narkotiku lietošanas ievirzes izklaides vietās nozīmē arī jaunus politikas, profilakses un risku mazināšanas uzdevumus. Šajā īpašajā tēmā ir analizēti arī šie jautājumi, sīkāk aplūkojot arī novatoriskās narkotiku lietošanas novēršanas un riska mazināšanas iniciatīvas, kas ES ir īstenotas pēdējā desmitgadē, cenšoties risināt sarežģīto jauniešu izklaides un narkotiku lietošanas savstarpējās mijiedarbības problēmu.
  Kapitel 4: Amphetamine...  
Für Piperonal gibt es zahlreiche legale Verwendungszwecke, es kann aber auch als Grundstoff bei der Herstellung von 3,4-MDP-2-P, MDA oder MDMA eingesetzt werden (INCB, 2006b). Zwischen November 2004 und Oktober 2005 wurden dem INCB über 150 Lieferungen von insgesamt 3 800 Tonnen Piperonal gemeldet (INCB, 2006b).
Piperonal has many licit uses but may also be used as a precursor in the manufacture of 3,4-MDP-2-P, MDA or MDMA (INCB, 2006b). Between November 2004 and October 2005, over 150 shipments of 3 800 tonnes were reported to the INCB (2006b). In 2004, the greatest seizures of piperonal were reported by China (13 tonnes); 2.4 tonnes was seized in Europe, nearly all of it in Romania (112).
Le pipéronal a de nombreuses utilisations licites, mais il peut également servir de précurseur dans la fabrication de 3,4-MDP-2-P, de MDA ou de MDMA (OICS, 2006b). Entre novembre 2004 et octobre 2005, plus de 150 lots de 3 800 tonnes ont été déclarées à l'OICS (2006b). La Chine a déclaré la plus grande saisie de pipéronal en 2004 (13 tonnes). En Europe, 2,4 tonnes ont été saisies, dont la quasi-totalité en Roumanie (112).
El piperonal tiene varios usos legales, pero también puede ser utilizado como precursor en la fabricación de 3,4-MDP-2-P, MDA o MDMA (JIFE, 2006b). Entre noviembre de 2004 y octubre de 2005, se informó de más de 150 envíos de 3 800 toneladas a la JIFE (2006b). En 2004, según los informes las mayores incautaciones de piperonal se llevaron a cabo en China (13 toneladas); en Europa se incautaron 2,4 toneladas, casi exclusivamente en Rumanía (112).
Il piperonale ha molte possibilità di uso a scopi leciti, ma viene impiegato anche come precursore nella produzione di 3,4-MDP-2-P, MDA o MDMA (INCB, 2006b). Tra il novembre 2004 e l'ottobre 2005 sono state riferite all’INCB (2006b) più di 150 spedizioni, per un totale di 3 800 tonnellate. Nel 2004 il numero di sequestri di piperonale più elevato è stato riferito in Cina (13 tonnellate); 2,4 tonnellate sono state intercettate in Europa, quasi tutte in Romania (112).
O piperonal tem muitas utilizações legais, mas também pode ser usado como precursor no fabrico de 3,4-MDP-2-P, MDA ou MDMA (INCB, 2006b). Entre Novembro de 2004 e Outubro de 2005, foram notificados ao INCB (2006b) mais de 150 carregamentos de 3 800 toneladas. Em 2004, as maiores apreensões de piperonal foram notificadas pela China (13 toneladas); na Europa foram apreendidas 2,4 toneladas, quase todas na Roménia (112).
Η πυπερονάλη έχει πολλές νόμιμες χρήσεις, αλλά μπορεί επίσης να χρησιμοποιηθεί ως πρόδρομη ουσία για την παρασκευή 3,4-MDP-2-P, MDA ή MDMA (INCB, 2006β). Μεταξύ Νοεμβρίου 2004 και Οκτωβρίου 2005, περισσότερες από 150 αποστολές 3 800 τόνων αναφέρθηκαν στο INCB (2006β). Το 2004 οι μεγαλύτερες κατασχέσεις πυπερονάλης αναφέρθηκαν από την Κίνα (13 τόνοι)· 2,4 τόνοι κατασχέθηκαν στην Ευρώπη, σχεδόν στο σύνολό τους στη Ρουμανία (112).
Heliotropine kent vele illegale toepassingen, maar kan ook worden gebruikt als precursor bij de vervaardiging van 3,4-MDP-2-P, MDA of MDMA (INCB, 2006b). Tussen november 2004 en oktober 2005 is volgens meldingen aan de INCB (2006b) bij ruim 150 onderschepte zendingen 3 800 ton in beslag genomen. In 2004 is de grootste heliotropinevangst gemeld door China (13 ton); 2,4 ton is onderschept in Europa, bijna volledig in Roemenië (112).
Piperonal má řadu zákonných způsobů využití, ale může se také jednat o prekurzor pro výrobu 3,4-MDP-2-P, MDA nebo MDMA (INCB, 2006b). V období od listopadu 2004 do října 2005 bylo úřadem INCB ohlášeno přes 150 zásilek v celkovém objemu 3 800 tun (2006b). Největší záchyty piperonalu ohlásila za rok 2004 Čína (13 tun). V Evropě byly zadrženy 2,4 tuny, a to téměř celé množství v Rumunsku (112).
Piperonal har mange lovlige anvendelser, men kan også anvendes om prækursor i fremstillingen af 3,4-MDP-2-P, MDA eller MDMA (INCB, 2006b). Mellem november 2004 og oktober 2005 blev der indberettet over 150 forsendelser på 3 800 tons til INCB (2006b). I 2004 blev de største beslaglæggelser af piperonal indberettet af Kina (13 tons); 2,4 tons blev beslaglagt i Europa, heraf næsten alt i Rumænien (112).
Piperonaalil on palju seaduslikke kasutusviise, kuid seda võidakse kasutada ka lähteainena 3,4-MDP-2-P, MDA või MDMA tootmisel (INCB, 2006b). 2004. a novembrist kuni 2005. a oktoobrini teatati INCBle rohkem kui 150st partiist kogukaaluga 3800 tonni (2006b). 2004. a teatas kõige suurematest piperonaali konfiskeerimistest Hiina (13 tonni); 2,4 tonni konfiskeeriti Euroopas, peaaegu kõik sellest Rumeenias.(112)
Monien laillisten käyttötarkoitusten ohella piperonaalia voidaan käyttää myös lähtöaineena 3,4-MDP-2-P:n, MDA:n tai MDMA:n valmistuksessa (INCB, 2006b). Marraskuun 2004 ja lokakuun 2005 välisenä aikana INCB:lle ilmoitettiin yli 150 näiden aineiden toimitusta, joiden määrä oli yhteensä 3 800 tonnia (2006b). Vuonna 2004 suurimmat takavarikoidut piperonaalimäärät ilmoitti Kiina (13 tonnia); Euroopassa piperonaalia takavarikoitiin 2,4 tonnia, josta suurin osa Romaniassa (112).
A piperonál számos törvényes felhasználással rendelkezik, de a 3,4-MDP-2-P, az MDA vagy az MDMA előállításában prekurzorként is felhasználható (INCB, 2006b). 2004. november és 2005. október között az INCB felé több mint 150 szállítmányt jelentettek be, 3800 tonna mennyiségben (2006b). A piperonál legnagyobb lefoglalásairól 2004-ben Kína számolt be (13 tonna); Európában 2,4 tonnát foglaltak le, szinte az egészet Romániában112.
Piperonal har mange lovlige bruksområder, men kan også brukes som prekursor i produksjonen av 3,4-MDP-2-P, MDA og MDMA (INCB, 2006b). Mellom november 2004 og oktober 2005 ble over 150 forsendelser på totalt 3 800 tonn rapportert til INBC (2006b). I 2004 ble de største beslagene av piperonal rapportert fra Kina (13 tonn), mens 2,4 tonn ble beslaglagt i Europa, nesten alt i Romania (112).
Piperonal ma wiele legalnych zastosowań, ale może być również stosowany jako prekursor w produkcji 3,4-MDP-2-P, MDA lub MDMA (INCB, 2006b). W okresie od listopada 2004 r. do października 2005 r. do INCB zgłoszono ponad 150 przesyłek o wadze 3800 t (2006b). W 2004 r. największe konfiskaty piperonalu zgłosiły Chiny (13 t); 2,4 t skonfiskowano w Europie — prawie wszystko w Rumunii (112).
Piperonalul are multe utilizări legale, dar se poate folosi, de asemenea, ca precursor în fabricarea 3,4-MDP-2-P, MDA sau MDMA (INCB, 2006b). Între noiembrie 2004 şi octombrie 2005, s-au raportat la INCB peste 150 de transporturi de 3 800 de tone (2006b). În 2004, China a raportat cele mai mari capturi de piperonal (13 tone); în Europa s-au capturat 2,4 tone, aproape toată cantitatea în România (112).
Piperonal má mnoho zákonných použití, ale môže sa používať aj ako prekurzor pri výrobe 3,4-MDP-2-P, MDA alebo MDMA (INCB, 2006b). Medzi novembrom 2004 a októbrom 2005 sa INCB (2006b) nahlásilo viac ako 150 zásielok v množstve 3 800 ton. V roku 2004 nahlásila najväčšie zachytenia piperonalu Čína (13 ton); 2,4 tony boli zachytené v Európe, takmer všetko v Rumunsku (112).
Piperonal ima več zakonitih uporab, lahko pa se uporablja tudi kot predhodna sestavina pri proizvodnji 3,4-MDP-2-P, MDA ali MDMA (INCB, 2006b). Med novembrom 2004 in oktobrom 2005 je bilo pri INCB prijavljenih več kot 150 pošiljk v količini 3800 ton (2006b). Leta 2004 je o največjih zasegih piperonala poročala Kitajska (13 ton); 2,4 tone je bilo zaseženega v Evropi, skoraj ves v Romuniji (112).
Piperonal har många lagliga användningsområden men kan också användas som prekursor i framställning av 3,4-MDP-2-P, MDA eller MDMA (INCB, 2006b). Mellan november 2004 och oktober 2005 fick INCB rapporter om drygt 150 leveranser av 3 800 ton (2006b). Under 2004 rapporterade Kina det största beslaget av piperonal (13 ton) medan 2,4 ton beslagtogs i Europa och nästan hela denna mängd konfiskerades i Rumänien (112).
Piperonalın pek çok yasal kullanımı bulunmaktadır ama bunun yanında 3,4-MDP-2P, MDA veya MDMA imalatında öncül olarak da kullanılabilmektedir (INCB, 2006b). Kasım 2004 ile Ekim 2005 arasında INCB’ye 3.800 tonluk 150’nin üzerinde sevkiyat rapor edilmiştir (2006b). 2004’te en büyük piperonal ele geçirmeleri Çin tarafından rapor edilmiştir (13 ton); neredeyse hepsi Romanya’da olmak üzere Avrupa’da 2,4 ton ele geçirilmiştir (112).
Piperonālam ir daudzveidīgs atļauts lietojums, bet to var izmantot arī kā prekursoru, lai izgatavotu 3,4-MDP-2-P, MDA vai MDMA (INCB, 2006b). Laikposmā starp 2004. gada novembri un 2005. gada oktobri INCB (2006b) ir ziņots par vairāk nekā 150 sūtījumiem jeb 3800 piperonāla tonnām. Par lielāko atsavinātā piperonāla daudzumu 2004. gadā ir informējusi Ķīna (13 tonnas); Eiropā ir atsavinātas 2,4 tonnas, un gandrīz viss šis daudzums ir konfiscēts Rumānijā (112).
  Kapitel 4: Amphetamine...  
Der durchschnittliche Verkaufspreis von Ecstasy-Tabletten lag im Jahr 2004 zwischen unter 3 EUR pro Tablette in Litauen und Polen und 15 EUR bis 25 EUR in Griechenland und Italien (97). Im Zeitraum von 1999 bis 2004 sanken die durchschnittlichen inflationsbereinigten Ecstasypreise (98) in den meisten Berichtsländern (99).
In 2004, the average retail cost of ecstasy tablets ranged from less than 3 euros each in Lithuania and Poland to 15–25 euros in Greece and Italy (97). During 1999–2004, average retail prices of ecstasy, corrected for inflation (98), fell in most reporting countries (99).
En 2004, le prix moyen de vente au détail de comprimés d'ecstasy s'échelonnait de moins de 3 euros la pièce en Lituanie et en Pologne à 15 à 25 euros en Grèce et en Italie (97). Au cours de la période 1999–2004, le prix moyen au détail de l'ecstasy, corrigé de l'inflation (98), a chuté dans la plupart des pays déclarants (99).
En 2004, el precio medio de venta al por menor de las pastillas de éxtasis oscilaba entre menos de 3 euros por cada pastilla en Lituania y Polonia hasta 15-25 euros en Grecia e Italia (97). Durante el período 1999-2004, los precios medios de venta al por menor de éxtasis, una vez descontados los efectos de la inflación (98), descendieron en la mayoría de los países que han facilitado datos (99).
Nel 2004 il costo medio al dettaglio delle pasticche di ecstasy andava da meno di 3 EUR ciascuna in Lituania e Polonia a 15–25 EUR in Grecia e in Italia (97). Nel periodo 1999–2004 i prezzi medi al dettaglio dell’ecstasy, corretti dell’inflazione (98), sono diminuiti in tutti i paesi per i quali sono disponibili informazioni (99).
Em 2004, o custo médio na venda a retalho dos comprimidos de ecstasy variou entre menos de 3 euros a unidade na Lituânia e na Polónia e 15–25 euros na Grécia e em Itália (97). No período de 1999–2004, os preços médios de venda a retalho do ecstasy, indexados à inflação (98), diminuíram na maioria dos países que forneceram dados (99).
Το 2004 η μέση λιανική τιμή των χαπιών έκστασης κυμαινόταν από λιγότερο από 3 ευρώ το καθένα στη Λιθουανία και την Πολωνία έως 15–25 ευρώ στην Ελλάδα και την Ιταλία (97). Κατά την περίοδο 1999–2004, οι μέσες λιανικές τιμές της έκστασης, με διόρθωση ώστε να ληφθεί υπόψη ο πληθωρισμός (98), μειώθηκαν στις περισσότερες χώρες που υπέβαλαν εκθέσεις (99).
In 2004 varieerde de gemiddelde straatwaarde van ecstasypillen van minder dan 3 EUR per stuk in Litouwen en Polen tot 15-25 EUR in Griekenland en Italië (97). In de periode 1999-2004 is de gemiddelde straatwaarde van ecstasy, gecorrigeerd voor inflatie (98), in de meeste rapporterende landen gedaald (99).
V roce 2004 se průměrná spotřebitelská cena tablet extáze pohybovala od 3 eur v Litvě a Polsku do 15–25 eur v Řecku a Itálii (97). Během období 1999–2004 průměrná spotřebitelská cena extáze upravená o inflaci (98) ve většině sledovaných zemí klesla (99).
I 2004 varierede den gennemsnitlige detailpris for ecstasytabletter fra under 3 euro pr. stk. i Litauen og Polen til 15–25 euro i Grækenland og Italien (97). I perioden 1999–2004 faldt de gennemsnitlige detailpriser for ecstasy, korrigeret for inflation (98), i de fleste indberettende lande (99).
2004. a ulatus ecstasy tablettide keskmine jaehind vähem kui 3 eurost tableti kohta Leedus ja Poolas kuni 15–25 euroni Kreekas ja Itaalias.(97) Ajavahemikul 1999–2004 langesid ecstasy keskmised jaehinnad (inflatsiooni arvestades)(98) enamikus andmed esitanud riikides.(99)
Vuonna 2004 ekstaasitablettien keskimääräinen hinta katukaupassa vaihteli Liettuan ja Puolan alle 3 eurosta Kreikan ja Italian 15–25 euroon (97). Vuosina 1999–2004 ekstaasin inflaatiokorjatut keskihinnat katukaupassa (98) laskivat useimmissa niistä maista, joista saatiin tietoa (99).
2004-ben az extasy tabletták átlagos kiskereskedelmi ára a Litvániában és Lengyelországban jellemző darabonkénti 3 eurótól a Görögországban és Olaszországban feljegyzett 15–25 euróig terjedt97. Az 1999–2004 időszak során az extasy infláció mértékének megfelelően kiigazított kiskereskedelmi átlagára98 a legtöbb jelentéstevő országban csökkent99.
I 2004 varierte gjennomsnittsprisen på ecstasytabletter fra under 3 euro stk. i Litauen og Polen, til mellom 15 og 25 euro i Hellas og Italia (97). I perioden 1999-2004 gikk detaljistprisen på ecstasy, korrigert for inflasjon (98), ned i de fleste rapporterende landene (99).
W 2004 r. średnia cena detaliczna tabletek ekstazy wynosiła od niecałych 3 euro na Litwie i w Polsce do 15–25 euro w Grecji i we Włoszech (97). W latach 1999–2004 średnia cena detaliczna ekstazy, z uwzględnieniem współczynnika inflacji (98), spadła w większości krajów objętych sprawozdaniem (99).
În 2004, preţul mediu de vânzare cu amănuntul a tabletelor de ecstasy varia de sub 3 EUR pe tabletă în Lituania şi Polonia la 15–25 EUR în Grecia şi Italia (97). În cursul perioadei 1999–2004, preţurile medii de vânzare cu amănuntul a ecstasy-ului, corectate în funcţie de inflaţie (98), au scăzut în majoritatea ţărilor care au prezentat rapoarte (99).
V roku 2004 sa priemerná maloobchodná cena extázy pohybovala od menej ako 3 eurá v Litve a Poľsku do 15 – 25 eur v Grécku a Taliansku (97). Počas obdobia 1999 –2004 poklesli priemerné maloobchodné ceny extázy skorigované kvôli inflácii (98) vo väčšine krajín, ktoré poskytli správy  (99).
Leta 2004 je bila povprečna maloprodajna cena za eno tableto ekstazija manj kot 3 EUR v Litvi in na Poljskem ter 15 do 25 EUR v Grčiji in Italiji (97). V obdobju 1999–2004 so se povprečne maloprodajne cene ekstazija, popravljene glede na inflacijo (98), znižale v večini držav poročevalk (99).
Under 2004 var genomsnittspriset för en ecstasytablett på gatan allt ifrån mindre än 3 euro i Litauen och Polen till 15-25 euro i Grekland och Italien (97).Under perioden 1999–2004 sjönk genomsnittspriset för en ecstasytablett på gatan, korrigerat för inflationen (98) i de flesta av de rapporterande länderna (99).
2004 yılında, ecstasy haplarının ortalama perakende fiyatı Litvanya ve Polonya’da hap başına 3 euro’dan Yunanistan ve İtalya’da 15-25 euro’ya kadar değişmektedir (97). 1999-2004’te, enflasyona göre düzeltilmiş (98) ortalama perakende fiyatlar çoğu rapor eden ülkede düşmüştür (99).
Ekstazī tablešu vidējā mazumtirdzniecības cena 2004. gadā ir svārstījusies no mazāk par 3 euro gabalā Lietuvā un Polijā līdz 15–25 euro Grieķijā un Itālijā (97). Laikposmā no 1999. līdz 2004. gadam ekstazī vidējā mazumtirdzniecības cena, ievērojot inflāciju (98), lielākajā daļā ziņojumā aplūkoto valstu ir kritusies (99).
  Kapitel 4: Amphetamine...  
Die Lebenszeiterfahrung des LSD-Konsums liegt bei Erwachsenen zwischen 0,2 % und 5,9 %, wobei zwei Drittel der Länder Prävalenzraten zwischen 0,4 % und 1,7 % melden. Unter jungen Erwachsenen (15 bis 34 Jahre) liegt die Lebenszeitprävalenz des LSD-Konsums zwischen 0,3 % und 9 %, während er in der Altersgruppe der 15- bis 24-Jährigen höchstens 4,5 % beträgt.
Lifetime experience of the use of LSD among adults ranges from 0.2 % to 5.9 %, with two-thirds of countries reporting prevalence rates between 0.4 % and 1.7 %. Among young adults (15–34 years), lifetime prevalence of LSD use ranges from 0.3 % to 9 %, and among the 15–24 years age group it does not exceed 4.5 %. The prevalence of last year use of this drug in the 15–24 years age group is over 1 % only in the Czech Republic, Estonia, Latvia, Hungary, Poland and Bulgaria.
L'usage de LSD au cours de la vie chez les adultes est compris entre 0,2 % et 5,9 %, deux tiers des pays déclarant des taux de prévalence allant de 0,4 % à 1,7 %. Chez les jeunes adultes (15-34 ans), la prévalence de l’usage de LSD au cours de la vie varie de 0,3 % à 9 %, ce chiffre ne dépassant pas 4,5 % dans la tranche d'âge des 15-24 ans. La prévalence de la consommation de cette substance au cours des douze derniers mois chez les jeunes de 15 à 24 ans ne dépasse 1 % qu'en République tchèque, Estonie, Lettonie, Hongrie, Pologne et Bulgarie.
Las tasas de consumo de LSD a lo largo de la vida entre adultos varían entre el 0,2 % y el 5,9 %, registrándose en dos tercios de los países tasas de prevalencia de entre el 0,4 % y el 1,7 %. En adultos jóvenes (15-34 años), la prevalencia de consumo de LSD a lo largo de la vida oscila entre el 0,3 % y el 9 %, mientras que entre los pertenecientes al grupo de edad de 15 a 24 años no excede del 4,5 %. La prevalencia de consumo de esta droga en el último año en el grupo de edad de 15 a 24 años supera el 1 % únicamente en la República Checa, Estonia, Letonia, Hungría, Polonia y Bulgaria.
L’esperienza una tantum del consumo di LSD tra gli adulti è compresa tra lo 0,2% e il 5,9%, con i due terzi dei paesi che riferisce una prevalenza tra 0,4 e 1,7%. Tra i giovani adulti (15-34 anni) la prevalenza una tantum del consumo di LSD va dallo 0,3% al 9%, mentre nel gruppo dei giovani di 15-24 anni non supera il 4,5%. La prevalenza del consumo di questa sostanza nell’ultimo anno nella fascia di età compresa tra i 15 e i 24 anni supera l’1% soltanto in Repubblica ceca, Estonia, Lettonia, Ungheria, Polonia e Bulgaria.
A experiência de consumo de LSD ao longo da vida entre a população adulta varia entre 0,2% e 5,9%, com dois terços dos países a comunicarem taxas de prevalência entre 0,4% e 1,7%. Entre os jovens adultos (15–34 anos), a prevalência do consumo de LSD ao longo da vida varia entre 0,3% e 9%, e na faixa etária 15‑24 anos não ultrapassa 4,5%. A prevalência do consumo desta droga no último ano na faixa etária dos 15 aos 24 anos só é superior a 1% na República Checa, Estónia, Letónia, Hungria, Polónia e Bulgária.
Η δοκιμή LSD τουλάχιστον μία φορά σε όλη τη ζωή κυμαίνεται από 0,2 % έως 5,9 %. Τα δύο τρίτα των χωρών ανέφεραν ποσοστά επικράτησης μεταξύ 0,4 % και 1,7 %. Στους νεαρούς ενηλίκους (ηλικίας 15–34 ετών), η επικράτηση της χρήσης LSD σε όλη τη ζωή κυμαίνεται από 0,3 % έως 9 % και στην ηλικιακή ομάδα των 15–24 ετών δεν υπερβαίνει το 4,5 %. Η επικράτηση της χρήσης του ναρκωτικού αυτού κατά το τελευταίο έτος στην ηλικιακή ομάδα των 15–24 ετών υπερβαίνει το 1 % μόνο στην Τσεχική Δημοκρατία, την Εσθονία, τη Λεττονία, την Ουγγαρία, την Πολωνία και τη Βουλγαρία.
Het “ooit”-gebruik van LSD onder volwassenen loopt uiteen van 0,2 tot 5,9%, waarbij twee derde van de landen percentages tussen 0,4 en 1,7% melden. Onder jongvolwassenen (15-34 jaar) varieert het “ooit”-gebruik van LSD tussen 0,3 en 9%, en in de groep van 15- tot 24-jarigen ligt het op 4,5% of lager. Alleen in Tsjechië, Estland, Letland, Hongarije, Polen en Bulgarije geeft meer dan 1% van de 15- tot 24-jarigen aan in de afgelopen 12 maanden deze drug te hebben gebruikt.
Celoživotní zkušenost s užíváním LSD se u dospělých pohybuje mezi 0,2 a 5,9 %, přičemž dvě třetiny zemí hlásí hodnoty prevalence mezi 0,4 a 1,7 %. U mladých dospělých (15–34 let) je celoživotní prevalence užívání LSD v rozmezí od 0,3 do 9 % a u věkové skupiny 15–24 let nepřekračuje 4,5 %. Ve věkové skupině 15–24 let je prevalence užívání této drogy vyšší než 1 % pouze v České republice, Estonsku, Lotyšsku, Maďarsku, Polsku a Bulharsku.
Langtidserfaring med brug af lsd blandt voksne varierer fra 0,2 til 5,9 %, idet to tredjedele af landene har angivet en prævalens på mellem 0,4 og 1,7 %. Blandt unge voksne (15–34 år) varierer langtidsprævalensen for brug af lsd fra 0,3 til 9 %, og i aldersgruppen 15–24 år overstiger den ikke 4,5 %. Prævalensen for brug af dette stof inden for de seneste 12 måneder i aldersgruppen 15–24 år ligger kun på over 1 % i Tjekkiet, Estland, Letland, Ungarn, Polen og Bulgarien.
Elu jooksul LSD tarbimise määr täiskasvanute hulgas ulatub 0,2%-st kuni 5,9%-ni, kusjuures kaks kolmandikku riikidest teatas levimuse määrast 0,4%–1,7%. Noorte täiskasvanute hulgas (15–34aastased) ulatub elu jooksul LSD tarbimise määr 0,3%-st kuni 9%-ni ning 15–24aastaste vanuserühmas ei ole see üle 4,5%. Kõnealuse uimasti viimase aasta jooksul tarbimise levimus 15–24aastaste vanuserühmas on üle 1% ainult Tšehhi Vabariigis, Eestis, Lätis, Ungaris, Poolas ja Bulgaarias.
LSD:tä oli käyttänyt ainakin kerran 0,2–5,9 prosenttia aikuisista, ja kahdessa kolmasosassa maista levinneisyys oli 0,4–1,7 prosenttia. Nuorten aikuisten ryhmässä (15–34-vuotiaat) LSD:tä ainakin kerran käyttäneiden osuus vaihteli 0,3:sta 9 prosenttiin, ja 15–24-vuotiaiden ikäryhmässä se oli enintään 4,5 prosenttia. Viimeksi kuluneen vuoden aikana käyttäneiden osuus ylitti 15–24-vuotiaiden ikäryhmässä 1 prosentin vain Tšekissä, Virossa, Latviassa, Unkarissa, Puolassa ja Bulgariassa.
Az LSD-használat életprevalenciája a felnőttek körében 0,2% és 5,9% között alakult, ezen belül az országok kétharmada 0,4% és 1,7% közötti előfordulási arányt jelentett. A fiatal felnőttek (15–34 évesek) körében az LSD-használat életprevalenciája 0,3% és 9% között volt, a 15–24 éves korcsoportban pedig nem haladta meg a 4,5%-ot. E kábítószer elmúlt évi használatának előfordulása a 15–24 éves korcsoportban csak Csehországban, Észtországban, Lettországban, Magyarországon, Lengyelországban és Bulgáriában lépte át az 1%-ot.
Tallene for livstidserfaring med LSD blant voksne varierte mellom 0,2 % og 5,9 %. To tredeler av landene rapporterte tall mellom 0,4 % og 1,7 %. Blant unge voksne (15-34) lå livstidsprevalensen for LSD mellom 0,3 % og 9 %, og i aldersgruppen 15-24 oversteg den ikke 4,5 %. Bruk siste år av dette stoffet i aldersgruppen 15-24 er over 1 % bare i Den tsjekkiske republikk, Estland, Latvia, Ungarn, Polen og Bulgaria.
Odsetek osób, które przynajmniej raz zażywały LSD, wynosi wśród dorosłych od 0,2% do 5,9%, przy czym w dwóch trzecich krajów wahał się on od 0,4% do 1,7%. Wśród młodych dorosłych (15–34 lata) odsetek ten wynosi od 0,3% do 9%, a w grupie wiekowej 15–24 lata nie przekracza 4,5%. Odsetek osób, które zażywały ten narkotyk w ciągu ostatniego roku w grupie wiekowej 15–24 lata przekracza 1% jedynie w Czechach, Estonii, na Łotwie, na Węgrzech, w Polsce i Bułgarii.
Experimentarea consumului de LSD pe parcursul vieţii în rândul adulţilor variază de la 0,2 % la 5,9 %, două treimi dintre ţări raportând rate de prevalenţă între 0,4 % şi 1,7 %. În rândul adulţilor tineri (15–34 de ani), prevalenţa consumului de LSD pe parcursul vieţii variază de la 0,3 % la 9 %, iar în rândul persoanelor din grupa de vârstă 15–24 de ani, această prevalenţă nu este mai mare de 4.5 %. Prevalenţa consumului acestui drog în cursul ultimului an în grupa de vârstă 15–24 de ani este de peste 1 % doar în Republica Cehă, Estonia, Letonia, Ungaria, Polonia şi Bulgaria.
Celoživotná skúsenosť s užívaním LSD u mladých dospelých sa pohybuje od 0,2 % do 5,9 %, pričom dve tretiny krajín uvádzajú miery prevalencie od 0,4 % do 1,7 %. Medzi mladými dospelými (15 – 34 rokov) sa celoživotná prevalencia užívania LSD pohybuje od 0,3 % do 9 % a vo vekovej skupine 15 – 24 rokov nepresahuje 4,5 %. Prevalencia užívania v poslednom roku vo vekovej skupine 15 – 24 rokov presahuje 1 % iba v Českej republike, Estónsku, Lotyšsku, Maďarsku, Poľsku a Bulharsku.
Delež odraslih, ki so že poskusili LSD, znaša od 0,2 % do 5,9 %, pri čemer sta dve tretjini držav sporočili stopnje razširjenosti od 0,4 % do 1,7 %. Med mlajšimi odraslimi (15 do 34 let) znaša delež tistih, ki so LSD že kdaj poskusili, od 0,3 % do 9 %, v starostni skupini od 15 do 24 let pa ne presega 4,5 %. Delež tistih, ki so to drogo zaužili v zadnjem letu, znaša v starostni skupini od 15 do 24 let več kot 1 % samo v Češki , Estoniji, Latviji, na Madžarskem, Poljskem in v Bolgariji.
Andelen vuxna som någon gång har använt LSD varierar mellan 0,2 % och 5,9 %. Två tredjedelar av länderna har rapporterat siffror mellan 0,4 % och 1,7 %. I gruppen unga vuxna (15–34 år), varierar livstidsprevalens för användning av LSD mellan 0,3 % och 9 %, och i åldersgruppen 15–24 år överstiger andelen inte 4,5 %. Andelen unga vuxna i åldersgruppen 15–24 år som har använt drogen någon gång under de föregående tolv månader är över 1 % endast i Tjeckien, Estland, Lettland, Ungern, Polen och Bulgarien.
Yetişkinler arasında yaşam boyu LSD kullanma deneyimi % 0,2 ile % 5,9 arasında değişmekte olup ülkelerin üçte ikisi % 0,4 ile % 1,7 arasında yaygınlık oranları rapor etmiştir. Genç yetişkinler arasında (15-34 yaş), yaşam boyu LSD kullanımı yaygınlığı % 0,3 ile % 0,9 arasında değişmekte ve 15-24 yaş grubunda % 4,5’i aşmamaktadır. Bu uyuşturucunun 15-24 yaş grubu arasındaki geçen yıl kullanımı yaygınlığı sadece Çek Cumhuriyeti, Estonya, Letonya, Macaristan, Polonya ve Bulgaristan’da % 1’in üzerindedir.
LSD lietošanas ilgtermiņa pieredzes rādītājs pieaugušo vidū svārstās no 0,2 % līdz 5,9 %, divas trešdaļas valstu informē par izplatības rādītājiem, kas svārstās starp 0,4 % un 1,7 %. Gados jaunu (15–34 gadus vecu) pieaugušo vidū LSD ilgtermiņa lietošanas izplatības līmenis svārstās no 0,3 % līdz 9 %, bet vecuma grupā no 15–24 gadiem tas nepārsniedz 4,5 %. LSD pēdējā gada lietošanas izplatība vecuma grupā no 15–24 gadiem pārsniedz 1 % tikai Čehijā, Igaunijā, Latvijā, Ungārijā, Polijā un Bulgārijā.
  Kapitel 4: Amphetamine...  
Die durchschnittliche Reinheit des Amphetamins schwankte im Jahr 2004 zwischen 5 % bis 6 % in Bulgarien und 44 % in Norwegen (89). Die verfügbaren Daten (90) über die durchschnittliche Reinheit des Amphetamins für den Zeitraum von 1999 bis 2004 belegen insgesamt einen Abwärtstrend in Lettland, Litauen, Luxemburg, Finnland und Norwegen sowie einen Aufwärtstrend in Belgien, Deutschland, Frankreich, Italien, Ungarn und Österreich.
The average purity of amphetamine in 2004 varied from 5–6 % in Bulgaria to 44 % in Norway (89). Available data (90) on average amphetamine purity for the period 1999–2004 reveal overall downward trends in Latvia, Lithuania, Luxembourg, Finland and Norway and upward trends in Belgium, Germany, France, Italy, Hungary and Austria.
La pureté moyenne des amphétamines en 2004 oscillait entre 5 à 6 % en Bulgarie et jusqu’à 44 % en Norvège (89). Les données disponibles (90) sur la pureté moyenne des amphétamines au cours de la période 1999-2004 font apparaître une tendance généralement en baisse en Lettonie, Lituanie, Luxembourg, Finlande et Norvège et en hausse en Belgique, Allemagne, France, Italie, Hongrie et Autriche.
La pureza media de la anfetamina durante el año 2004 osciló entre el 5 y el 6 %, en Bulgaria, y el 44 %, en Noruega (89). Los datos disponibles (90) sobre la pureza media de la anfetamina durante el período 1999-2004 revelan, en general, una tendencia a la baja en Letonia, Lituania, Luxemburgo, Finlandia y Noruega, y una tendencia al alza en Bélgica, Alemania, Francia, Italia, Hungría y Austria.
La purezza media delle anfetamine nel 2004 variava dal 5–6% in Bulgaria al 44% in Norvegia (89). I dati disponibili (90) sulla purezza media delle anfetamine per il periodo 1999–2004 rivelano in generale una tendenza alla diminuzione in Lettonia, Lituania, Lussemburgo, Finlandia e Norvegia, e una tendenza all’aumento in Belgio, Germania, Francia, Italia, Ungheria e Austria.
A pureza média das anfetaminas, em 2004, variou entre 5–6% na Bulgária e 44% na Noruega (89). Os dados disponíveis (90) sobre a pureza média das anfetaminas no período de 1999–2004 revelam tendências globalmente decrescentes na Letónia, Lituânia, Luxemburgo, Finlândia e Noruega, e tendências crescentes na Bélgica, Alemanha, França, Itália, Hungria e Áustria.
Η μέση καθαρότητα της αμφεταμίνης το 2004 κυμαινόταν μεταξύ 5–6 % στη Βουλγαρία και 44 % στη Νορβηγία (89). Από τα διαθέσιμα στοιχεία (90) για τη μέση καθαρότητα της αμφεταμίνης κατά την περίοδο 1999–2004 προκύπτει γενική πτωτική τάση στη Λεττονία, τη Λιθουανία, το Λουξεμβούργο, τη Φινλανδία και τη Νορβηγία και ανοδική τάση στο Βέλγιο, τη Γερμανία, τη Γαλλία, την Ιταλία, την Ουγγαρία και την Αυστρία.
De gemiddelde zuiverheid van amfetamine varieerde in 2004 van 5-6% in Bulgarije tot 44% in Noorwegen (89). De beschikbare gegevens (90) over de gemiddelde zuiverheid van amfetamine in de periode 1999-2004 laten een neerwaartse trend zien in Letland, Litouwen, Luxemburg, Finland en Noorwegen en een opwaartse trend in België, Duitsland, Frankrijk, Italië, Hongarije en Oostenrijk.
Průměrná čistota amfetaminu se v roce 2004 pohybovala od 5–6 % v Bulharsku po 44 % v Norsku (89). Dostupné údaje (90) o průměrné čistotě amfetaminu za období 1999–2004 poukazují na celkový klesající trend v Lotyšsku, Litvě, Lucembursku, Finsku a Norsku a na vzestupný trend v Belgii, Německu, Francii, Itálii, Maďarsku a Rakousku.
Den gennemsnitlige renhedsgrad for amfetamin i 2004 varierede fra 5–6 % i Bulgarien til 44 % i Norge (89). Tilgængelige data (90) om den gennemsnitlige renhedsgrad for amfetamin i perioden 1999–2004 viser generelt nedadgående tendenser i Letland, Litauen, Luxembourg, Finland og Norge og opadgående tendenser i Belgien, Tyskland, Frankrig, Italien, Ungarn og Østrig.
2004. a ulatus amfetamiini keskmine puhtus 5–6%-st Bulgaarias kuni 44%-ni Norras.(89) Kättesaadavad andmed(90) amfetamiini keskmise puhtuse kohta ajavahemikul 1999–2004 näitavad üldist langustendentsi Lätis, Leedus, Luksemburgis, Soomes ja Norras ning tõusujoont Belgias, Saksamaal, Prantsusmaal, Itaalias, Ungaris ja Austrias.
Amfetamiinin keskimääräinen puhtaus katukaupassa vuonna 2004 vaihteli Bulgarian 5–6 prosentista Norjan 44 prosenttiin (89). Vuosilta 1999–2004 saatavilla olevien tietojen perusteella (90) amfetamiinin keskimääräinen puhtaus laski yleisesti Latviassa, Liettuassa, Luxemburgissa, Suomessa ja Norjassa mutta nousi Belgiassa, Saksassa, Ranskassa, Italiassa, Unkarissa ja Itävallassa.
Az amfetamin átlagos tisztasága 2004-ben a bulgáriai 5–6% és a norvégiai 44% között mozgott89. Az 1999–2004 közötti időszakra az amfetamin átlagos tisztaságáról rendelkezésre álló adatok90 összességében lefelé mutató tendenciát jeleznek Lettországban, Litvániában, Luxemburgban, Finnországban és Norvégiában, ezzel szemben felfelé íveltek Belgium, Németország, Franciaország, Olaszország, Magyarország és Ausztria esetében.
Gjennomsnittlig renhet for amfetamin varierte fra 5–6 % i Bulgaria til 44 % i Norge (89). Tilgjengelige data (90) om gjennomsnittlig renhet i perioden 1999-2004 viser en fallende trend i Latvia, Litauen, Luxembourg, Finland og Norge, og en stigende trend i Belgia, Tyskland, Frankrike, Italia, Ungarn og Østerrike.
W 2004 r. średni wskaźnik czystości amfetaminy wahał się od 5–6% w Bułgarii do 44% w Norwegii (89). Dostępne dane (90) dotyczące średniego wskaźnika czystości amfetaminy w latach 1999–2004 ujawniają ogólną tendencję spadkową na Łotwie, na Litwie, w Luksemburgu, Finlandii i Norwegii oraz tendencję zwyżkową w Belgii, Niemczech, we Francji, Włoszech, na Węgrzech i w Austrii.
Puritatea medie a amfetaminei în 2004 a variat de la 5–6 % în Bulgaria la 44 % în Norvegia (89). Datele disponibile (90) privind puritatea medie a amfetaminei pentru perioada 1999–2004 indică tendinţe generale descendente în Letonia, Lituania, Luxemburg, Finlanda şi Norvegia şi tendinţe ascendente în Belgia, Germania, Franţa, Italia, Ungaria şi Austria.
Priemerná čistota amfetamínu sa v roku 2004 pohybovala od 5 – 6 % v Bulharsku do 44 % v Nórsku (89). Dostupné údaje (90) o priemernej čistote amfetamínu za obdobie 1999 – 2004 odhalili celkové klesajúce trendy v Lotyšsku, Litve, Luxembursku, vo Fínsku a v Nórsku a stúpajúce trendy v Belgicku, Nemecku, vo Francúzsku, v Taliansku, Maďarsku a Rakúsku.
Povprečna čistost amfetamina je leta 2004 segala od 5 % do 6 % v Bolgariji do 44 % na Norveškem (89). Razpoložljivi podatki (90) o povprečni čistosti amfetamina za obdobje 1999–2004 kažejo splošne trende zniževanja v Latviji, Litvi, Luksemburgu ter na Finskem in Norveškem, in zviševanja v Belgiji, Nemčiji, Franciji, Italiji, na Madžarskem in v Avstriji.
Amfetaminets genomsnittliga renhetsgrad i missbrukarledet låg 2004 på mellan 5–6 % i Bulgarien och 44 % in Norge (89). Tillgängliga uppgifter (90) om genomsnittlig renhetsgrad för perioden 1999–2004 visar på globalt nedåtgående tendenser i Lettland, Litauen, Luxemburg, Finland och Norge och stigande tendenser i Belgien, Tyskland Frankrike, Italien, Ungern och Österrike.
2004’te amfetaminin ortalama saflığı Bulgaristan’da % 5-6’dan Norveç’te % 44’e kadar değişiyordu (89). 1999-2004 dönemi için ortalama amfetamin saflığına dair mevcut veriler (90) Letonya, Litvanya, Lüksemburg, Finlandiya ve Norveç’te genellikle aşağı doğru eğilimler ile Belçika, Almanya, Fransa, İtalya, Macaristan ve Avusturya’da yukarı doğru eğilimler göstermektedir.
Amfetamīna vidējā tīrība 2004. gadā ir svārstījusies no 5–6 % Bulgārijā līdz 44 % Norvēģijā (89). Pieejamie dati (90) par amfetamīna vidējo tīrību laikposmā no 1999. līdz 2004. gadam liecina, ka vidējā tīrība kopumā ir kritusies Latvijā, Lietuvā, Luksemburgā, Somijā un Norvēģijā, bet augšupejošas tendences ir vērojamas Beļģijā, Vācijā, Francijā, Itālijā, Ungārijā un Austrijā.
  Jahresbericht 2006  
Der Bericht wird ergänzt durch drei ausgewählte Themen (in Englisch) mit folgenden Titeln: „Europäische Drogenpolitik: Erweiterung über illegale Drogen hinaus?“; „Drogenkonsum und drogenspezifische Maßnahmen: Unterschiede zwischen den Geschlechtern“; sowie „Entwicklungen des Drogenkonsums in Freizeitsettings“
The report is complemented by three Selected issues (English) entitled: ‘European drug policies: extended beyond illicit drugs?’; ‘A gender perspective on drug use and responding to drug problems’; and ‘Developments in drug use within recreational settings’.
Le rapport est complété par trois Questions spécifiques (en anglais) sur les thèmes suivants: « Les politiques européennes en matière de drogues: aller au-delà des drogues illicites ? »; «  La dimension de genre dans l’usage de la drogue et la réponse aux problèmes liés à la drogue »; et « L’usage de drogue dans les lieux de divertissement ».
Completarán el informe tres Cuestiones particulares (en inglés) tituladas: “Políticas europeas en materia de drogas: ¿se amplían más allá de las drogas ilícitas?”; “Una perspectiva de género sobre el consumo de drogas y en respuesta a los problemas relacionados con las drogas” y “Evolución del consumo de drogas en entornos recreativos”.
La relazione viene integrata da tre questioni specifiche (in inglese) intitolate: “Politiche europee in materia di droga: estese oltre le droghe illecite?”, ”Una prospettiva di genere sul consumo di stupefacenti e risposte ai problemi dovuti agli stupefacenti” e “Evoluzione del consumo di stupefacenti negli ambienti ricreativi”;
O relatório é complementado por três Temas específicos (em inglês), nomeadamente, “Políticas europeias em matéria de droga: alargamento para além das drogas ilícitas?”, “Perspectiva de género no consumo de droga e na resposta aos problemas concomitantes" e "Evolução do consumo de droga em contextos recreativos".
Η έκθεση συμπληρώνεται από τρία ειδικά θέματα (αγγλικά), τα οποία είναι τα εξής: «Ευρωπαϊκές πολιτικές για τα ναρκωτικά: πρέπει να επεκταθούν πέραν των παράνομων ναρκωτικών;», «Η διάσταση του φύλου στη χρήση ναρκωτικών και στην αντιμετώπιση προβλημάτων από τα ναρκωτικά» και «Εξελίξεις στη χρήση ναρκωτικών σε χώρους διασκέδασης».
Het verslag wordt aangevuld met een selectie van drie, in het Engels gestelde, Speciale onderwerpen (Selected issues): ‘Het Europees drugsbeleid: meer dan alleen illegale drugs?’; ‘Een genderperspectief op drugsgebruik en de aanpak van drugsproblemen’ en ‘Ontwikkelingen in het drugsgebruik in recreatieve settingen’).
Zprávu doplňují tři vybraná témata (v angličtině) s názvy: „Evropské protidrogové politiky: přesahují rámec nezákonných drog?“, „Užívání drog a řešení drogových problémů z hlediska pohlaví“ a „Vývoj užívání drog v prostředí zábavy“.
Beretningen indeholder desuden tre udvalgte temaer (på engelsk) med følgende overskrifter: ‘Europæiske narkotikapolitikker: udvidelse til at omfatte mere end illegale stoffer?’, ‘Et kønsperspektiv på stofbrug og tiltag over for narkotikaproblemer’ og ‘Udvikling af stofbrug i fritidsmiljøer’.
Aruandele on lisatud kolm ingliskeelset valikteemat pealkirjadega: ‚Euroopa narkopoliitika: kas see käsitleb probleemi laiemalt kui vaid ebaseaduslikud narkootilised ained?’; ‚Soolised erinevused uimastitarvitamisel ja narkoprobleemide lahendamisel’ ning ‚Arengud uimastitarbimises meelelahutusasutustes’.
Raporttiin sisältyvän perustiedon lisäksi tietoa on saatavilla (englanniksi) kolmesta seuraavasta erityisteemasta: Euroopan huumepolitiikka – kattaako se muutakin kuin laittomat huumausaineet; huumeidenkäyttö ja huumeongelmien käsittely sukupuolinäkökulmasta; huumeiden viihdekäytön kehitys.
A jelentést három kiemelt témakör („Selected Issues” csak angol nyelven) egészíti ki: Drogpolitika Európában: az illegális szereken túl; Nemek közötti különbségek; A rekreációs környezetben megjelenő droghasználat.
Rapporten suppleres av tre Utvalgte aspekter (på engelsk) med følgende overskrifter: “Narkotikapolitikken i Europa: begrenset til illegale rusmidler?", "Narkotikabruk og narkotikatiltak i et kjønnsperspektiv" og "Narkotikabrukens utvikling i rekreasjonsmiljøer".
Sprawozdanie roczne uzupełniać będą trzy Wybrane zagadnienia (w języku angielskim): „Polityka antynarkotykowa krajów UE: Czy tylko substancje nielegalne?”; „Zażywanie narkotyków przez kobiety i mężczyzn — odpowiedź na problem z perspektywy płci” oraz „Używanie narkotyków w miejscach rekreacyjnych”.
Raportul este completat de trei extrase (în limba engleză), intitulate: „Politici europene privind drogurile: extinse dincolo de consumul de droguri ilicite?”, „Perspectiva de gen asupra consumului de droguri şi răspunsuri la problema drogurilor” şi „Tendinţe ale consumului de droguri în medii recreaţionale”.
Správu dopĺňajú tri vybrané témy (v angličtine) s názvami: „Európske protidrogové politiky: prekračujúce rámec nezákonných drog?; „Rodová perspektíva užívania drog a zodpovedajúce drogové problémy“; a „Vývoj v užívaní drog v rámci rekreačných prostredí“.
Poročilo dopolnjujejo tri Izbrana poglavja (v angleščini) z naslovi: 'Evropske politike na področju drog: ali segajo prek prepovedanih drog?’, ‘Vidik spolov pri uporabi drog in odzivi na probleme drog’ ter ‘Nove okoliščine uporabe drog v okoljih, namenjenih zabavi’.
Rapporten kompletteras av tre artiklar om särskilda frågor på engelska med rubrikerna: ”Europeisk narkotikapolitik: utvidgas den till att omfatta mer än olagliga droger?”, ”Ett genusperspektiv på narkotikamissbruk och hantering av drogproblem” och ”Narkotikaanvändningens utveckling i nöjesmiljöer”
Raporu, aşağıdakilere odaklanan üç seçili konu tamamlar: uyuşturucuyla ilgili genel rahatsızlık durumu; uyuşturucu kullanan suçlular için hapis cezasına alternatifler ve buprenorfinin ikame tedavisinde kullanımı.
Pārskatu papildina šādas trīs izvēlētās tēmas (angļu val.): „Vai Eiropas narkotiku politika sniedzas tālāk par nelegālajām narkotikām?”; „Narkotiku lietošana un narkotiku problēmu risinājumi, ievērojot dzimumatšķirības”; un „Jaunākās narkotiku lietošanas tendences izklaides vietās”;
  Kasten 8  
Beispielsweise ist eindeutig belegt, dass ein Zusammenhang zwischen intensivem Cannabiskonsum und psychischen Erkrankungen besteht, jedoch stellt sich beim Thema Komorbidität zwangsläufig die Frage nach Ursache und Wirkung.
In recent years there has been a surge in the level of concern about potential social and health outcomes of cannabis use. Although the available evidence does not provide a clear-cut understanding of the issues, some conclusions may be drawn. It is, for instance, evident that intensive cannabis use is correlated with mental illness, but the question of co-morbidity is intertwined with the questions of cause and effect. The complexities of this correlation are explored and discussed in a forthcoming EMCDDA monograph.
Ces dernières années, les préoccupations suscitées par les effets sociaux et sanitaires potentiels de l’usage de cannabis se sont développées. Bien que les données disponibles ne permettent pas de se faire une idée précise des problèmes, certaines conclusions peuvent néanmoins être tirées. Ainsi, il est manifeste que l’usage intensif de cannabis est en corrélation avec la maladie mentale, mais la comorbidité est liée aux questions de la cause et de l’effet. La complexité de cette corrélation est étudiée et sera discutée dans une monographie de l’OEDT à paraître bientôt.
Durante los últimos años, ha aumentado la preocupación por las consecuencias potenciales del consumo de cannabis, tanto en el ámbito social como para la salud. A pesar de que los datos disponibles no permiten una valoración diáfana de estas cuestiones, se han podido extraer algunas conclusiones. Por ejemplo, parece evidente que el consumo intensivo de cannabis está relacionado con las enfermedades mentales, aunque con respecto a la comorbilidad se debe examinar cuál es la causa y cuál el efecto. La complejidad de esta correlación se analiza y se debate en un monográfico del OEDT de próxima publicación.
Negli ultimi anni sono cresciuti i timori sui potenziali esiti sociali e sanitari del consumo di cannabis. Benché gli elementi disponibili non consentano di comprendere perfettamente i problemi che questo comporta, è possibile trarre alcune conclusioni. È evidente, per esempio, che il consumo intensivo di cannabis è collegato a disturbi mentali, ma il problema della comorbidità si intreccia con gli aspetti di causa ed effetto. La complessità di questa interazione viene esplorata e discussa in una monografia dell’OEDT di recente pubblicazione.
Nos últimos anos, verificou-se um súbito aumento das preocupações com os potenciais resultados sociais e sanitários do consumo de cannabis. Muito embora os dados disponíveis não permitam compreender claramente todas as questões envolvidas, é possível tirar algumas conclusões. É, por exemplo, evidente que existe uma correlação entre consumo intensivo de cannabis e doença mental, mas a questão da co-morbilidade está interligada com as questões de causa e efeito. As complexidades desta co-relação são analisadas e debatidas numa monografia do OEDT a editar proximamente.
Τα τελευταία χρόνια αυξήθηκαν κατακόρυφα οι ανησυχίες για τα δυνητικά αποτελέσματα της χρήσης κάνναβης τόσο στην υγεία όσο και από κοινωνική άποψη. Μολονότι τα διαθέσιμα στοιχεία δεν επιτρέπουν την απόλυτη κατανόηση των ζητημάτων, μπορεί κανείς να συναγάγει ορισμένα συμπεράσματα. Είναι, για παράδειγμα, προφανές ότι η εντατική χρήση κάνναβης συσχετίζεται με διανοητικές νόσους, αλλά το θέμα της συννοσηρότητας είναι αλληλένδετο με ζητήματα αιτίας-αποτελέσματος. Οι πολυπλοκότητες της συσχέτισης αυτής διερευνώνται και εξετάζονται σε μονογραφία του ΕΚΠΝΤ, η οποία πρόκειται να εκδοθεί προσεχώς.
De afgelopen jaren is de bezorgdheid over de mogelijke maatschappelijke en gezondheidseffecten van het gebruik van cannabis sterk toegenomen. Ofschoon de beschikbare bewijzen geen eenduidig inzicht verschaffen in de problematiek, kunnen er toch enkele conclusies worden getrokken. Het is bijvoorbeeld evident dat er een verband bestaat tussen intensief gebruik van cannabis en mentale stoornissen, maar het vraagstuk van co-morbiditeit hangt nauw samen met kwesties van oorzaak en gevolg. De details van dit ingewikkelde verband zullen in een toekomstige monografie van het EWDD onder de loep worden genomen en worden besproken.
V posledních letech výrazně vzrostly obavy týkající se potenciálních sociálních a zdravotních důsledků užívání konopí. Ačkoli dostupné důkazy neumožňují tyto otázky jasně pochopit, lze vyvodit některé závěry. Například je evidentní, že intenzivní užívání konopí souvisí s mentálními poruchami, avšak otázka komorbidity se prolíná s otázkou příčiny a následku. Složitostí této korelace se zabývá a pojednává o ní připravovaná monografie EMCDDA.
I de senere år har der været en tiltagende bekymring over de potentielle sociale og sundhedsmæssige følger af cannabisbrug. Selv om det foreliggende materiale ikke giver en helt klar forståelse af problemstillingerne, kan der drages visse konklusioner. Det fremgår f.eks. klart, at der er en sammenhæng mellem intensiv cannabisbrug og psykisk sygdom, men spørgsmålet om comorbiditet hænger sammen med spørgsmålene om årsag og virkning. Kompleksiteten af denne sammenhæng undersøges og behandles i EONN's kommende monografi.
Viimasel ajal on hüppeliselt suurenenud mure kanepitarvitamise sotsiaalsete ja tervisemõjude pärast. Kuigi kättesaadavad tõendusmaterjalid ei võimalda võtta sellel teemal selget seisukohta, võib mõningaid järeldusi siiski teha. Näiteks on ilmne, et intensiivne kanepitarvitamine on seotud vaimuhaigustega, aga kaasnevate haiguste puhul kerkib küsimus, kumb on põhjus, kumb tagajärg. Nende seoste keerukust on uuritud ja nende üle arutletud peatselt ilmuvas Euroopa Narkootikumide ja Narkomaania Seirekeskuse monograafias.
Huoli kannabiksen käytön mahdollisista sosiaalisista ja terveydellisistä seurauksista on kasvanut voimakkaasti viime vuosina. Saatavilla olevat tiedot eivät anna selkeää kuvaa tilanteesta, mutta niistä voidaan tehdä joitakin päätelmiä. Runsas kannabiksen käyttö esimerkiksi korreloi selvästi mielenterveyssairauksien kanssa, mutta yhteisesiintyvyyden kysymystä on vaikea erottaa syyn ja seurauksen kysymyksestä. Tätä monimutkaista korrelaatiota tarkastellaan ja käsitellään EMCDDA:n tulevassa monografiassa.
A kannabiszhasználat potenciális társadalmi és egészségügyi hatásaival kapcsolatos aggodalom az utóbbi években határozottan nőtt. Bár a rendelkezésre álló bizonyítékok nem adnak határozott értelmezést a kérdésekről, néhány következtetés ezekből is levonható. Az például egyértelmű, hogy az intenzív kannabiszhasználat összefügg a mentális betegséggel, a komorbiditás (társuló betegségek és rendellenességek együttes előfordulása) kérdése viszont összefonódik az ok–okozat kérdéseivel. E viszony összetettségét az EMCDDA egyik készülő monográfiája tárgyalja és próbálja feltárni.
I de senere år har cannabisbrukens potensielle sosiale og helsemessige konsekvenser avstedkommet økt bekymring. Selv om den tilgjengelige dokumentasjonen ikke gir en entydig forståelse av problemene, kan man trekke noen konklusjoner. Det er f.eks. åpenbart at intensiv cannabisbruk er forbundet med psykiske lidelser, men spørsmålet om tilleggslidelser henger sammen med spørsmålene om årsak og virkning. Kompleksiteten ved denne sammenhengen utredes og drøftes i en forestående EONN-monografi.
W ostatnich latach wzrosły obawy związane z możliwymi społecznymi i zdrowotnymi skutkami zażywania konopi indyjskich. Chociaż dostępny materiał dowodowy nie daje jednoznacznego obrazu tego problemu, to pozwala wyciągnąć pewne wnioski. Na przykład zależność pomiędzy intensywnym zażywaniem konopi indyjskich a chorobą psychiczną jest oczywista, ale kwestia osób zażywających narkotyki, które cierpią jednocześnie na zaburzenia psychiczne, łączy się nierozerwalnie z pytaniem o przyczynę i skutek. Złożony charakter tej zależności zbadano i omówiono w monografii EMCDDA (w przygotowaniu).
În ultimii ani a existat o preocupare crescută în legătură cu urmările potenţiale pe care consumul de canabis le poate avea în domeniul social şi al sănătăţii. Deşi dovezile disponibile nu asigură o înţelegere foarte exactă a acestor chestiuni, pot fi totuşi trase anumite concluzii. De exemplu, corelarea consumului intensiv de canabis cu bolile mintale este evidentă, însă problema co-morbidităţii se împleteşte cu chestiuni privind cauza şi efectul. Caracterul complex al acestei corelaţii este studiat şi dezbătut într-o monografie viitoare a OEDT.
V nedávnych rokoch náhle stúpla úroveň obáv z možných sociálnych a zdravotných následkov užívania kanabisu. Hoci dostupné dôkazy neposkytujú jasné pochopenie týchto otázok, niektoré závery sa môžu urobiť. Napríklad je evidentné, že intenzívne užívanie kanabisu koreluje s duševnou chorobou, ale otázka spoločnej chorobnosti sa preplieta s otázkami príčiny a účinku. Zložitosti tejto korelácie sú skúmané a diskutované v nadchádzajúcej monografii EMCDDA.
V zadnjih letih se je povečala zaskrbljenost zaradi potencialnih socialnih in zdravstvenih posledic zaradi uživanja konoplje. Čeprav razpoložljivi dokazi ne dajejo jasne slike o teh vprašanjih, je mogoče oblikovati nekaj sklepov. Očitno je, na primer, da je intenzivno uživanje konoplje povezano z mentalnimi boleznimi, vendar pa je vprašanje komorbidnosti prepleteno z vprašanji vzroka in učinka. Zapletenost te medsebojne odvisnosti bo predmet raziskav in razprav v naslednji monografiji Centra.
De senaste åren har oron för eventuella sociala och hälsorelaterade följder av cannabisbruk växt sig allt starkare. Även om tillgängliga bevis inte ger en tydlig bild kan vissa slutsatser ändå dras. Det är exempelvis uppenbart att det finns ett samband mellan intensivt cannabisbruk och psykisk sjukdom, men frågan om samtidiga symptom är sammanflätad med frågor om orsak och verkan. I en kommande uppsats tar ECNN upp dessa komplicerade samband till diskussion.
Son yıllarda, esrar kullanımının sosyal ve sağlığa ilişkin potansiyel sonuçlarına dair duyulan endişe artmıştır. Her ne kadar eldeki kanıtlar konuların tam anlamıyla anlaşılmasına yetmese de, bazı sonuçlar çıkarılabilir. Örneğin, yoğun esrar kullanımının ruhsal hastalıklarla ilişkili olduğu açıktır ama bir hastalığa diğer hastalıkların eşlik etmesi sorunu, sebep sonuç sorunlarıyla içiçedir. Bu bağlantının getirdiği karmaşıklıklar, yeni çıkacak olan bir EMCDDA kitabında incelenmekte ve tartışılmaktadır.
Pēdējos gados ievērojami ir pieaudzis satraukums par kaņepju lietošanas potenciālajām sociālajām un veselības sekām. Lai gan pieejamie fakti nesniedz pilnīgu izpratni par šiem jautājumiem, dažus secinājumus tomēr var izdarīt. Piemēram, nav noliedzams, ka intensīva kaņepju lietošana iet roku rokā ar psihiskām saslimšanām, tomēr jautājums par slimībām kā blakusparādību ir cieši saistīts ar cēloņsakarību jautājumiem. Šī sarežģītā savstarpējā saistība ir pētīta un apspriesta publicēšanai sagatavotā EMCDDA monogrāfijā.
  Kapitel 4: Amphetamine...  
Die von Deutschland, Italien, Luxemburg und den Niederlanden übermittelten Daten erlauben keine Differenzierung zwischen Sicherstellungen von Methamphetamin und Amphetamin, während Irland und das Vereinigte Königreich 2004 keine Daten über Sicherstellungen von Drogen zur Verfügung gestellt haben.
(91) Data for 2004 provided by Germany, Italy, Luxembourg and the Netherlands do not allow methamphetamine and amphetamine seizures to be distinguished, while Ireland and the United Kingdom did not provide 2004 data on drug seizures, making it difficult to know whether any methamphetamine seizures occurred in these five countries in 2004.
(91) Les données de 2004 fournies par l’Allemagne, l’Italie, le Luxembourg et les Pays‑Bas ne permettent pas de distinguer les saisies d’amphétamines et de méthamphétamines, tandis que l’Irlande et le Royaume-Uni n’ont pas fourni de données sur les saisies de drogue en 2004. Il est par conséquent difficile de savoir si des saisies de méthamphétamines ont eu lieu dans ces cinq pays en 2004.
(91) Los datos de 2004 facilitados por Alemania, Italia, Luxemburgo y los Países Bajos no permiten distinguir entre incautaciones de metanfetamina y de anfetamina, mientras que Irlanda y el Reino Unido no facilitaron datos en 2004 sobre incautaciones de droga, por lo que es prácticamente imposible saber si se ha incautado metanfetamina en estos cinco países.
(91) I dati riferiti al 2004 forniti da Germania, Italia, Lussemburgo e Paesi Bassi non consentono di distinguere tra sequestri di metanfetamina e di anfetamina, mentre Irlanda e Regno Unito non hanno presentato dati sui sequestri riferiti al 2004, per cui è difficile sapere se in questo periodo sono stati effettuati in questi paesi sequestri di metanfetamine.
(91) Os dados relativos a 2004 fornecidos pela Alemanha, Itália, Luxemburgo e Países Baixos não permitem fazer uma distinção entre as apreensões de metanfetaminas e de anfetaminas, ao passo que a Irlanda e o Reino Unido não forneceram dados sobre as apreensões de droga em 2004, tornando difícil saber se em 2004 houve apreensões de metanfetaminas nestes cinco países.
(91) Τα στοιχεία για το 2004 που παρείχαν η Γερμανία, η Ιταλία, το Λουξεμβούργο και οι Κάτω Χώρες δεν επιτρέπουν τον διαχωρισμό μεταξύ κατασχέσεων μεθαμφεταμίνης και αμφεταμίνης, ενώ η Ιρλανδία και το Ηνωμένο Βασίλειο δεν παρείχαν στοιχεία σχετικά με τις κατασχέσεις ναρκωτικών για το 2004, γεγονός που καθιστά δύσκολο να διαπιστωθεί εάν το 2004 πραγματοποιήθηκαν κατασχέσεις μεθαμφεταμίνης σε αυτές τις πέντε χώρες.
(91) Op basis van de door Duitsland, Italië, Luxemburg en Nederland verstrekte gegevens kan geen onderscheid worden gemaakt tussen metamfetamine- en amfetaminevangsten, terwijl Ierland en het Verenigd Koninkrijk over 2004 geen gegevens over drugsvangsten hebben verstrekt. Hierdoor is het moeilijk te achterhalen of er in deze vijf landen in 2004 sprake is geweest van metamfetaminevangsten.
(91) Data za rok 2004 poskytnutá Německem, Itálií, Lucemburskem a Nizozemskem neumožňují rozlišení záchytů metamfetaminu a amfetaminu, zatímco Irsko a Spojené království neposkytly za rok 2004 údaje o záchytech drog, takže je obtížné zjistit, zda v těchto pěti zemích došlo v roce 2004 k nějakým záchytům metamfetaminu.
(91) Data for 2004, der er fremlagt af Tyskland, Italien, Luxembourg og Nederlandene, gør det ikke muligt at sondre mellem metamfetamin- og amfetaminbeslaglæggelser, mens Irland og Det Forenede Kongerige ikke har fremlagt data for 2004 om narkotikabeslaglæggelser, hvilket gør det vanskeligt at vide, om der blev foretaget nogen metamfetaminbeslaglæggelser i disse fem lande i 2004.
(91) Saksamaa, Itaalia, Luksemburgi ja Madalmaade andmed 2004. a kohta ei võimalda eristada metamfetamiini ja amfetamiini konfiskeerimisi, samas ei esitanud Iirimaa ja Ühendkuningriik 2004. a andmeid uimastite konfiskeerimise kohta, nii et pole teada, kas 2004. a konfiskeeriti nendes viies riigis metamfetamiini.
(91) Saksan, Italian, Luxemburgin ja Alankomaiden toimittamissa tiedoissa vuodelta 2004 ei ole eroteltu metamfetamiini- ja amfetamiinitakavarikoita. Irlanti ja Yhdistynyt kuningaskunta eivät toimittaneet lainkaan tietoja huumetakavarikoista vuodelta 2004. Sen vuoksi on vaikea arvioida, onko näissä viidessä maassa suoritettu lainkaan metamfetamiinitakavarikoita vuonna 2004.
(91) 2004-re vonatkozóan Németországtól, Olaszországtól, Luxemburgtól és Hollandiától kapott adatok nem teszik lehetővé a metamfetamin- és amfetamin-lefoglalások megkülönböztetését, Írország és az Egyesült Királyság pedig nem közölt adatokat a 2004-es kábítószer-lefoglalásokról, így nehéz eldönteni, hogy ebben az öt országban foglaltak-e le metamfetamint 2004-ben.
(91)  Ettersom data for 2004 fra Tyskland, Italia, Luxembourg og Nederland ikke skiller mellom beslag av metamfetamin og amfetamin, og Irland og Storbritannia hadde ikke tall for narkotikabeslag i 2004, er det vanskelig å vite om det ble gjort beslag av metamfetamin i disse fem landene i 2004.
(91) Dane za 2004 r. przekazane przez Niemcy, Włochy, Luksemburg i Holandię nie pozwalają na rozróżnienie konfiskat metamfetaminy i amfetaminy, podczas gdy Irlandia i Wielka Brytania nie przekazały danych dotyczących konfiskat narkotyków w 2004 r., co utrudnia stwierdzenie, czy w 2004 r. w tych krajach w ogóle konfiskowano metamfetaminę.
(91) Din datele pentru 2004 furnizate de Germania, Italia, Luxemburg şi Ţările de Jos, nu se pot deosebi capturile de metamfetamină şi amfetamină, în timp ce Irlanda şi Regatul Unit nu au furnizat date privind capturile de droguri pe 2004, fiind astfel dificil de determinat dacă au avut loc capturi de metamfetamină în aceste cinci ţări în 2004.
(91) Údaje pre rok 2004 poskytnuté Nemeckom, Talianskom, Luxemburskom a Holandskom neumožňujú rozlišovať zachytenia amfetamínu a matamfetamínu, zatiaľ čo Írsko a Spojené kráľovstvo neposkytli údaje o zachyteniach drog za rok 2004, čím sťažili poznanie, či v týchto piatich krajinách došlo v roku 2004 k zachyteniam metamfetamínu.
(91) Podatki za leto 2004, ki so jih zagotovili Nemčija, Italija, Luksemburg in Nizozemska, ne navajajo ločeno zasegov metamfetamina in zasegov amfetamina, medtem ko Irska in Združeno kraljestvo za leto 2004 nista predložila podatkov o zasegih drog, tako da je težko vedeti, ali je bilo leta 2004 v teh petih državah kaj zasegov metamfetamina.
(91) De uppgifter för 2004 som lämnats av Tyskland, Italien, Luxemburg och Nederländerna gör det inte möjligt att särskilja beslag av metamfetamin och amfetamin, medan Irland och Storbritannien inte lämnat några uppgifter för 2004 om beslag, vilket gjort det svårt att veta om några beslag av metamfetamin gjordes i dessa fem länder 2004.
(91) Almanya, İtalya, Lüksemburg ve Hollanda tarafından 2004 için temin edilen veriler, metamfetamin ile amfetamin ele geçirmelerinin ayırt edilmesine elverişli değildir. Öte yandan İrlanda ve Birleşik Krallık uyuşturucu ele geçirmelerine dair 2004 verileri temin etmediğinden, bu beş ülkede 2004’te metamfetamin ele geçirmeleri olup olmadığını öğrenmek güçleşmektedir.
(91) Datos, ko par 2004. gadu ir sniegušas Vācija, Itālija, Luksemburga un Nīderlande, metamfetamīna un amfetamīna atsavināšanas gadījumi nav nošķirti, bet Īrija un Apvienotā Karaliste nav sniegušas datus par narkotiku atsavināšanu 2004. gadā, tādēļ ir grūti teikt, vai šajās piecās valstīs 2004. gadā ir notikusi metamfetamīna atsavināšana.
  Kapitel 4: Amphetamine...  
Die Hälfte der Länder meldet Prävalenzraten von bis zu 1,8 %, wobei die höchsten Prävalenzraten aus der Tschechischen Republik (7,1 %) und dem Vereinigten Königreich (6,7 %) berichtet werden. Die 12-Monats-Prävalenz des Ecstasykonsums liegt zwischen 0,2 % und 3,5 %, jedoch meldet die Hälfte der Länder Prävalenzraten von bis zu 0,5 %.
Ecstasy has been tried by 0.2–7.1 % of all adults (average 2.6 %). Half of the countries report prevalence rates of 1.8 % or lower, with highest prevalence rates being reported by the Czech Republic (7.1 %) and the United Kingdom (6.7 %). The prevalence of last year use of ecstasy ranges from 0.2 % to 3.5 %, but half of the countries report prevalence rates of 0.5 % or below. It has been estimated that almost 8.5 million Europeans have tried ecstasy, and almost 3 million have used it in the last year.
Entre 0,2 % et 7,1 % des adultes (avec une moyenne de 2,6 %) ont goûté à l'ecstasy. La moitié des pays déclarent des taux de prévalence de 1,8 % ou moins, les taux les plus élevés étant enregistrés en République tchèque (7,1 %) et au Royaume-Uni (6,7 %). La prévalence de l'usage d'ecstasy au cours des douze derniers mois s'échelonne entre 0,2 % et 3,5 %, mais la moitié des pays mentionnent des taux de prévalence égaux ou inférieurs à 0,5 %. On estime que près de 8,5 millions d'Européens ont pris de l'ecstasy et que 3 millions environ en ont consommé au cours des douze derniers mois.
En cuanto al éxtasis, entre el 0,2 y el 7,1 % de los adultos reconoce haberlo probado (2,6 % de media). La mitad de los países presentan tasas de prevalencia del 1,8 % o inferiores, siendo la República Checa (7,1 %) y el Reino Unido (6,7 %) los países donde se registran las mayores tasas de prevalencia. La prevalencia de consumo de éxtasis en el último año oscila entre el 0,2 % y el 3,5 %, pero la mitad de los países presentan tasas de prevalencia del 0,5 % o inferiores. Se estima que casi 8,5 millones de europeos han probado el éxtasis, y casi 3 millones lo han consumido en el último año.
Ha provato l’ecstasy una percentuale di adulti compresa tra lo 0,2% e il 7,1% (media: 2,6%). Metà dei paesi riferisce una prevalenza dell’1,8% o meno, con i tassi più alti segnalati da Repubblica ceca (7,1%) e Regno Unito (6,7%). La prevalenza del consumo di ecstasy nell’ultimo anno va dallo 0,2% al 3,5%, ma metà dei paesi riferisce una prevalenza dello 0,5% o meno. Si calcola che almeno 8,5 milioni di europei abbiano provato l’ecstasy e che almeno 3 milioni ne abbiano fatto uso nell’ultimo anno.
O ecstasy foi consumido a título experimental por 0,2–7,1% dos adultos (2,6% em média). Metade dos países menciona taxas de prevalência de 1,8% ou menos, sendo as taxas de prevalência mais elevadas comunicadas pela República Checa (7,1%) e pelo Reino Unido (6,7%). A prevalência do consumo de ecstasy no último ano varia entre 0,2% e 3,5%, mas metade dos países refere taxas de prevalência de 0,5% ou menos. Estima-se que quase 8,5 milhões de europeus experimentaram ecstasy, e quase 3 milhões consumiram-no no último ano.
Έκσταση δοκίμασε ποσοστό 0,2–7,1 % όλων των ενηλίκων (μέσος όρος 2,6 %). Μισές από τις χώρες ανέφεραν ποσοστά επικράτησης 1,8 % ή χαμηλότερα. Τα υψηλότερα ποσοστά επικράτησης ανέφεραν η Τσεχική Δημοκρατία (7,1 %) και το Ηνωμένο Βασίλειο (6,7 %). Η επικράτηση της χρήσης έκστασης κατά το τελευταίο έτος κυμαίνεται από 0,2 % έως 3,5 %, αλλά οι μισές χώρες ανέφεραν ποσοστά επικράτησης 0,5 % ή χαμηλότερα. Υπολογίζεται ότι περίπου 8,5 εκατομμύρια έχουν δοκιμάσει έκσταση, και περίπου 3 εκατομμύρια έκαναν χρήση κατά το τελευταίο έτος.
Ecstasy is geprobeerd door 0,2-7,1% van alle volwassenen (gemiddeld 2,6%). De helft van de landen meldt een prevalentiepercentage van 1,8% of lager, terwijl de hoogste percentages worden gerapporteerd door Tsjechië (7,1%) en het Verenigd Koninkrijk (6,7%). Voor ecstasygebruik in de laatste 12 maanden ligt het prevalentiepercentage tussen 0,2 en 3,5%, maar de helft van de landen meldt een percentage van 0,5% of lager. Naar schatting hebben bijna 8,5 miljoen Europeanen ecstasy geprobeerd en hebben bijna 3 miljoen het middel in de laatste 12 maanden gebruikt.
Extázi vyzkoušelo 0,2–7,1 % všech dospělých (průměr 2,6 %). Polovina zemí uvádí hodnoty prevalence do výše 1,8 % nebo nižší, zatímco nejvyšší prevalenci hlásí Česká republika (7,1 %) a Spojené království (6,7 %). Prevalence užívání extáze v posledním roce se pohybuje mezi 0,2 a 3,5 %, avšak polovina zemí hlásí prevalenci 0,5 % nebo méně. Odhaduje se, že extázi vyzkoušelo téměř 8,5 milionů Evropanů a že za poslední rok ji užily téměř 3 miliony osob.
0,2–7,1 % af alle voksne (i gennemsnit 2,6 %) har prøvet ecstasy. Halvdelen af landene har meldt om prævalenssatser på 1,8 % eller lavere, idet de højeste prævalenssatser er indberettet af Tjekkiet (7,1 %) og Det Forenede Kongerige (6,7 %). Prævalensen for brug af ecstasy inden for de seneste 12 måneder varierer fra 0,2 til 3,5 %, men halvdelen af landene melder om prævalenssatser på 0,5 % eller derunder. Det anslås, at næsten 8,5 millioner europæere har prøvet ecstasy, og at næsten 3 millioner har brugt stoffet inden for de seneste 12 måneder.
Ecstasyt on proovinud 0,2–7,1% kõikidest täiskasvanutest (keskmiselt 2,6%). Pooltes riikides on levimus 1,8% või madalam, kusjuures kõige kõrgem on see Tšehhi Vabariigis (7,1%) ja Ühendkuningriigis (6,7%). Viimase aasta jooksul ecstasy tarbimise määr ulatub 0,2%-st kuni 3,5%-ni, kuid pooltes riikides on see 0,5% või madalam. Hinnanguliselt peaaegu 8,5 miljonit eurooplast on ecstasyt proovinud ja peaaegu 3 miljonit on tarbinud seda viimase aasta jooksul.
Ekstaasia on kokeillut 0,2–7,1 prosenttia aikuisista (keskiarvo 2,6 %). Puolessa maista levinneisyysaste oli 1,8 prosenttia tai alempi. Korkeimman levinneisyyden ilmoittivat Tšekki (7,1 %) ja Yhdistynyt kuningaskunta (6,7 %). Ekstaasia viimeksi kuluneen vuoden aikana käyttäneiden osuus vaihtelee 0,2:sta 3,5 prosenttiin, mutta puolet maista ilmoitti levinneisyydeksi 0,5 prosenttia tai vähemmän. Euroopassa lähes 8,5 miljoonaa aikuista on joskus kokeillut ekstaasia, ja lähes 3 miljoonaa ilmoitti käyttäneensä sitä viimeksi kuluneen vuoden aikana.
Az extasyt az összes felnőtt 0,2–7,1%-a (átlag 2,6%) próbálta. Az országok fele 1,8%-os vagy annál alacsonyabb előfordulási arányokat közölt, a legmagasabb előfordulást pedig Csehországból (7,1%) és az Egyesült Királyságból jelentették (6,7%). Az elmúlt évi extasyhasználat prevalenciája 0,2% és 3,5% között mozog, ugyanakkor az országok fele 0,5%-os vagy az alatti előfordulási arányokról számolt be. Becslések szerint az extasyt közel 8,5 millió európai próbálta, és közel 3 millióan használták az elmúlt évben.
0,2-7,1 % av unge voksne har prøvd ecstasy (gjennomsnittet er 2,6 %). Halvparten av landene rapporterer om prevalenstall på 1,8 % eller lavere. Høyest prevalens rapporteres fra Den tsjekkiske republikk (7,1 %) og Storbritannia (6,7 %). Bruk siste år av ecstasy ligger på mellom 0,2 % og 3,5 %, men halvparten av landene rapporterer om en prevalens på 0,5 % eller under. Det anslås at nærmere 8,5 millioner europeere har prøvd ecstasy, og at nesten 3 millioner har brukt det i løpet av det siste året.
Ekstazy próbowało 0,2–7,1% wszystkich dorosłych (średnio 2,6%). W połowie krajów odnotowano wskaźnik rozpowszechnienia wynoszący 1,8% lub mniej, przy czym najwyższe jego wartości odnotowano w Czechach (7,1%) i w Wielkiej Brytanii (6,7%). Odsetek osób, które zażywały ekstazy w ostatnim roku, waha się od 0,2% do 3,5%, ale w połowie krajów wynosi on 0,5% lub mniej. Ocenia się, że prawie 8,5 miliona Europejczyków próbowało ekstazy, a prawie 3 miliony zażywało ten narkotyk w ciągu ostatniego roku.
Ecstasy a fost încercat de 0,2–7,1 % din populaţia adultă (în medie 2,6 %). Jumătate dintre ţări raportează rate de prevalenţă de 1,8 % sau mai mici, cele mai mari rate de prevalenţă fiind raportate de Republica Cehă (7,1 %) şi Regatul Unit (6,7 %). Prevalenţa consumului de ecstasy pe parcursul ultimului an variază de la 0,2 % la 3,5 %, însă jumătate dintre ţări raportează rate de prevalenţă de 0,5 % sau mai puţin. S-a estimat că aproape 8,5 milioane de europeni au încercat ecstasy şi aproape 3 milioane au consumat această substanţă în ultimul an.
Extázu okúsilo 0,2 – 7,1 % všetkých dospelých (v priemere 2,6 %). Polovica krajín uvádza miery prevalencie 1,8 % alebo nižšie, pričom najvyššie miery prevalencie uvádza Česká republika (7,1 %) a Spojené kráľovstvo (6,7 %). Prevalencia užívania extázy v poslednom roku sa pohybuje od 0,2 % do 3,5 %, ale polovica krajín uvádza miery prevalencie 0,5 % alebo nižšie. Odhaduje sa, že takmer 8,5 milióna Európanov okúsilo extázu a takmer 3 milióny ju užívalo v minulom roku.
Ekstazi je poskusilo 0,2 % do 7,1 % vseh odraslih (povprečno 2,6 %). Polovica držav je sporočila stopnje razširjenosti, ki znašajo 1,8 % ali manj, pri čemer sta najvišji stopnji razširjenosti sporočila Češka republika (7,1 %) in Združeno kraljestvo (6,7 %). Stopnja razširjenosti za zaužitje ekstazija v zadnjem letu se giblje od 0,2 % do 3,5 %, polovica držav pa poroča o stopnjah razširjenosti, ki znašajo 0,5 % ali manj. Po oceni je skoraj 8,5 milijona Evropejcev že poskusilo ekstazi, skoraj tri milijone ga je zaužilo v zadnjem letu.
Ungefär 0,2–7,1 % av den vuxna befolkningen har testat ecstasy (genomsnitt 2,6 %). Hälften av länderna rapporterar en prevalens på 1,8 % eller lägre, med den högsta prevalensen i Tjeckien (7,1 %) och Storbritannien (6,7 %). Bland vuxna säger sig 0,2 – 3,5 % ha använt ecstasy de senaste tolv månaderna, men hälften av de rapporterande länderna uppger prevalens på 0,5 % eller lägre. Det uppskattas att nästan 8,5 miljoner av Europas befolkning har provat ecstasy och nästan 3 miljoner har använt drogen under de senaste tolv månaderna.
Ecstasy tüm yetişkinlerin % 0,2-7,1’i tarafından denenmiştir (ortalama % 2,6). Ülkelerin yarısı % 1,8’lik veya daha düşük yaygınlık oranları rapor etmekte olup, en yüksek yaygınlık oranlarını Çek Cumhuriyeti (% 7,1) ve Birleşik Krallık (% 6,7) bildirmektedir. Ecstasy’nin geçmiş yılda kullanım yaygınlığı % 0,2 ile % 3,5 arasında değişmektedir ama ülkelerin yarısı % 0,5’lik veya daha düşük yaygınlık oranları rapor etmektedir. Neredeyse 8,5 milyon Avrupalının ecstasy’i denemiş olduğu ve yaklaşık 3 milyonun bu uyuşturucuyu geçmiş yılda kullandığı tahmin edilmektedir.
Ekstazī ir pamēģinājuši 0,2–7,1 % visu pieaugušo (vidēji 2,6 %). Puse valstu informē par 1,8 % vai zemāku izplatības līmeni, augstākais izplatības līmenis ir konstatēts Čehijā (7,1 %) un Apvienotajā Karalistē (6,7 %). Ekstazī pēdējā gada lietošanas līmenis svārstās no 0,2 % līdz 3,5 %, bet puse valstu informē par 0,5 % vai zemāku izplatības līmeni. Ir aplēsts, ka gandrīz 8,5 miljoni eiropiešu ir pamēģinājuši ekstazī un gandrīz 3 miljoni ir lietojuši ekstazī pēdējā gadā.
  Kasten 14  
Aus den vorliegenden Studien geht hervor, dass zwischen 8 % und 51 % der Haftinsassen während der Inhaftierung Drogen konsumiert haben, wobei 10 % bis 42 % berichteten, regelmäßig Drogen konsumiert zu haben, und 1 % bis 15 % angaben, in der Haftanstalt Drogen injiziert zu haben (4).
Although the majority of drug users reduce or stop their drug use after incarceration, some detainees continue and others start using drugs (and/or injecting drugs) while in prison. According to available studies, 8–51 % of inmates have used drugs within prison, 10–42 % report regular drug use and 1–15 % have injected drugs while in prison (4). This raises issues around the potential spread of infectious diseases, in particular in relation to access to sterile injection equipment and sharing practices among the prison population.
Bien que la majorité des usagers de drogue réduisent ou cessent leur consommation après l’incarcération, certains détenus continuent à se droguer et d’autres commencent à prendre de la drogue (et/ou à s’en injecter) en prison. Selon les études existantes, entre 8 et 51 % des détenus ont consommé de la drogue en prison, entre 10 et 42 % déclarent en prendre régulièrement et de 1 à 15 % des détenus se sont injecté de la drogue en prison (4). Cette situation pose des questions sur la transmission potentielle de maladies infectieuses, notamment par rapport à l’accès à du matériel d’injection stérile et aux pratiques de partage au sein de la population carcérale.
Si bien la mayoría de consumidores reduce su consumo o deja de tomar drogas tras ingresar en prisión, algunos reclusos continúan consumiendo drogas y otros empiezan a consumirlas (ya sea por vía parenteral o no) en este entorno. De acuerdo con los estudios disponibles, entre un 8 % y un 51 % de los reclusos ha consumido drogas durante su estancia en prisión, entre un 10 % y un 42 % declara consumir drogas de manera regular y entre un 1 % y un 15 % ha consumido drogas por vía parenteral dentro del centro penitenciario (4). Ante estas cifras cabe considerar la propagación de enfermedades infecciosas, en especial, la disponibilidad de material de inyección esterilizado y el hábito de los reclusos de compartir los equipos de inyección.
Benché la maggior parte dei consumatori di stupefacenti riduca o interrompa il consumo dopo la reclusione, alcuni continuano a portare avanti questa abitudine e altri invece iniziano per la prima volta a fare uso di stupefacenti (e/o di stupefacenti per via parenterale) in carcere. Stando agli studi disponibili, l’8–51% dei detenuti ha fatto uso di stupefacenti in carcere, il 10–42% riferisce un consumo regolare e l’1–15% si è iniettato sostanze stupefacenti durante la reclusione (4). Emergono quindi timori sulla potenziale diffusione delle malattie infettive, in particolare in relazione all’accesso agli strumenti sterili per l’iniezione e alle pratiche di condivisione in uso tra i detenuti.
Apesar de a maioria dos toxicodependentes reduzir o consumo ou deixar de consumir depois de ingressar na prisão, alguns detidos continuam, e outros começam a consumir drogas (e/ou a injectá-las) enquanto estão na prisão. De acordo com os estudos disponíveis, 8 a 51% dos reclusos consumiram drogas na prisão, 10 a 42% dizem tê-lo feito regularmente e 1–15% injectaram-nas enquanto estiveram presos (4). Estes resultados suscitam questões relativas à potencial propagação de doenças infecto-contagiosas, nomeadamente no tocante ao acesso a equipamento de injecção esterilizado e às práticas de partilha de equipamentos entre a população prisional.
Μολονότι η πλειονότητα των χρηστών ναρκωτικών μειώνει ή σταματά τη χρήση ναρκωτικών μετά την έναρξη της φυλάκισης, ορισμένοι κρατούμενοι συνεχίζουν τη χρήση και άλλοι αρχίζουν να κάνουν χρήση (ή/και να κάνουν ενέσιμη χρήση) κατά τη διάρκεια της κράτησής τους. Σύμφωνα με διαθέσιμες μελέτες, 8–51 % των τροφίμων έχει κάνει χρήση ναρκωτικών μέσα στη φυλακή, 10–42 % αναφέρει συστηματική χρήση ναρκωτικών και 1–15 % έχει κάνει ενέσιμη χρήση ναρκωτικών κατά την παραμονή του στη φυλακή (4). Δημιουργούνται ερωτήματα σχετικά με το ενδεχόμενο της διάδοσης λοιμωδών νοσημάτων, ιδίως σε σχέση με τη δυνατότητα πρόσβασης σε αποστειρωμένα σύνεργα ενέσιμης χρήσης και με την πρακτική της κοινής χρήσης των συνέργων από τον πληθυσμό των κρατουμένων.
Hoewel de meeste drugsgebruikers stoppen met drugs of hun drugsgebruik verminderen wanneer zij in de gevangenis terechtkomen, zijn er ook gedetineerden die in hun gebruikspatroon volharden. Sommige gedetineerden komen zelfs pas in de gevangenis voor het eerst in aanraking met drugsgebruik (en/of met het injecteren van drugs). Uit de beschikbare studies blijkt dat tussen de 8 en 51% van de gedetineerden aangeeft tijdens hun verblijf in de gevangenis drugs te hebben gebruikt; 10 tot 42% rapporteert een regelmatig drugsgebruik en 1 tot 15% meldt in de gevangenis drugs te hebben gebruikt via injectie (4). Dit doet vragen rijzen die verband houden met de mogelijke verspreiding van infectieziekten, in het bijzonder in verband met de beschikbaarheid van steriel injectiemateriaal en het delen van dergelijk materiaal door de gevangenispopulatie.
I když většina uživatelů drog po uvěznění omezuje své užívání drog nebo s ním úplně přestane, některé osoby v užívání pokračují a další začnou ve věznici drogy užívat (anebo užívat injekčně). Podle dostupných studií 8–51 % vězňů někdy užilo drogu ve věznici, 10–42 % uvádí pravidelné užívání drog a 1–15 % užívalo drogy ve věznici injekčně (4). To vyvolává otázky o možném šíření infekčních chorob, zejména v souvislosti s přístupem ke sterilnímu injekčnímu náčiní a jeho sdílení ve vězeňské populaci.
Selv om de fleste stofbrugere reducerer eller standser deres stofbrug efter fængslingen, fortsætter nogle indsatte deres stofbrug, mens andre begynder at bruge stoffer (og/eller injicere stoffer) i fængslet. Ifølge tilgængelige undersøgelser har 8–51 % af alle indsatte brugt stoffer i fængslet, 10–42 % har angivet regelmæssig stofbrug og 1–15 % har brugt stoffer intravenøst, mens de har været i fængsel (4). Dette rejser spørgsmål om den potentielle spredning af smitsomme sygdomme, navnlig med hensyn til adgangen til sterilt sprøjteudstyr og delingspraksis blandt de indsatte.
Kuigi enamik uimastitarvitajatest vähendab uimastite tarbimist pärast vangistamist või lõpetab selle hoopis, mõned kinnipeetavad siiski jätkavad ja mõned alustavad vangis olles narkootiliste ainete tarvitamist (ja/või süstimist). Vastavalt olemasolevatele uuringutele on 8–51% kinnipeetavatest vanglas olles narkootilisi aineid tarvitanud, 10–42% tarvitavad regulaarselt ja 1–15% on vanglas olles narkootilisi aineid süstinud.(4) See tõstatab nakkushaiguste võimaliku levimise probleemi, eriti arvestades steriilse süstimisvarustuse vähest kättesaadavust ja ühiste süstalde kasutamise harjumust vanglates.
Suurin osa huumeidenkäyttäjistä vähentää huumeidenkäyttöä tai lopettaa sen vankilaan jouduttuaan, mutta jotkut vangit jatkavat huumeidenkäyttöä, ja toiset taas aloittavat käytön (ja/tai injektiokäytön) vankilassa. Saatavilla olevien tutkimustietojen mukaan 8–51 prosenttia vangeista on käyttänyt huumeita vankilassa, 10–42 prosenttia ilmoittaa käyttävänsä huumeita säännöllisesti ja 1–15 prosenttia on käyttänyt huumeita suonensisäisesti vankilassa (4). Tämä herättää kysymyksiä tartuntatautien mahdollisesta leviämisestä ja erityisesti steriilien injektiovälineiden saatavuudesta ja injektiovälineiden yhteiskäytöstä vankiloissa.
Bár a kábítószer-használók többsége a bebörtönzés után csökkenti vagy abbahagyja a kábítószer-használatot, néhány fogoly folytatja, és mások éppen a börtönben töltött időben kezdik el használni (és/vagy injekciósan használni) a drogokat. A rendelkezésre álló vizsgálatok szerint a foglyok 8–51%-a használt kábítószert a börtönön belül, 10–42%-uk számol be rendszeres kábítószer-használatról és 1–15%-uk használt kábítószert injekciósan a börtönben töltött idő alatt4. Ez kérdéseket vet fel a fertőző betegségek terjedésének lehetőségével kapcsolatban, különösen a steril injekciós felszerelés hozzáférhetőségével és a börtönpopulációban működő osztozási gyakorlatokkal szembeállítva.
De fleste narkotikabrukere reduserer eller stopper bruken av narkotika etter fengsling, men noen fortsetter og andre begynner faktisk å bruke narkotika (og/eller sprøytebruk) mens de sitter inne. Tilgjengelige studier viser at 8-51 % av alle innsatte har brukt narkotika i fengsel, 10-42 % rapporterer om regelmessig narkotikabruk og 115 % har injisert narkotika i fengselet (4). Dette reiser spørsmål om potensialet for spredning av smittsomme sykdommer, ikke minst med hensyn til tilgangen til sterilt sprøyteutstyr og praksis for sprøytedeling i fengslene.
Mimo że większość osób ogranicza lub przerywa zażywanie narkotyków po osadzeniu, niektórzy zatrzymani tego nie robią, a inni zaczynają zażywać narkotyki (i/lub przyjmować je dożylnie) podczas odbywania kary. Jak podają badania 8–51% więźniów zażywa narkotyki podczas pobytu w więzieniu, 10–42% zgłasza regularne ich zażywanie, a 1–15% przyjmuje je dożylnie (4). Rodzi to pytanie o możliwość szerzenia się chorób zakaźnych, szczególnie dotyczące dostępu do sterylnego sprzętu do iniekcji i praktyk dzielenia się nim w środowisku więziennym.
Deşi majoritatea consumatorilor de droguri îşi reduc sau încetează consumul de droguri după intrarea în închisoare, unii deţinuţi continuă să consume droguri după încarcerare, iar unii chiar încep să consume droguri (şi/sau să îşi injecteze droguri) în închisoare. Studiile existente arată că între 8–51 % din deţinuţi au consumat droguri pe durata detenţiei, 10–42 % au declarat că au consumat droguri în mod regulat iar 1–15 % şi-au injectat droguri în închisoare (4). Acest aspect ridică chestiunea posibilei răspândiri a bolilor infecţioase, şi în special problema accesului la instrumente sterile de injectare şi a practicilor de folosire în comun a instrumentelor în cadrul populaţiei de deţinuţi.
Hoci väčšina užívateľov drog znížila užívanie alebo prestala užívať drogy po svojom uväznení, niektoré zadržané osoby pokračujú a iné začínajú s užívaním drog (a/alebo injekčným užívaním drog), kým sú vo väzení. Podľa dostupných štúdií 8 – 51 % väzňov užívalo drogy vo väzení, 10 – 42 % uvádzalo pravidelné užívanie drog a 1 –15 % injekčne užívalo drogy, kým boli vo väzení (4). Toto vyvoláva otázky okolo možného šírenia infekčných chorôb, najmä v súvislosti s prístupom k sterilnej injekčnej výbave a praktikami jej spoločného používania medzi populáciou väzňov.
Čeprav večina uživalcev drog po prihodu iz zapora zmanjša uživanje drog ali z njim preneha, nekateri zaporniki nadaljujejo ali pa začnejo uživati droge (in/ali vbrizgavati droge), medtem ko so v zaporu. Razpoložljive študije kažejo, da je 8 do 51 % zapornikov uživalo droge v zaporu, 10 do 42 % jih poroča o rednem uživanju drog, 1 do 15 % pa si je droge med bivanjem v zaporu vbrizgavalo (4). To sproža vprašanja o morebitnem širjenju nalezljivih bolezni, predvsem v zvezi z dostopom do sterilne opreme za vbrizgavanje in praksami izmenjave te opreme med populacijo zapornikov.
De flesta narkotikamissbrukare minskar eller upphör helt med sitt missbruk när de kommer till fängelset. Många fortsätter dock att missbruka och andra börjar med narkotika (och/eller injektionsmissbruk) under tiden i fängelset. De studier som finns visar att 8–51 % av internerna uppger sig ha använt droger medan de har suttit i fängelse, 10–42 % uppger sig ha gjort detta regelbundet och 1–15 % har injicerat droger under tiden i fängelset (4). Detta inger oro för spridning av infektionssjukdomar och aktualiserar frågor om tillgången till steril injektionsutrustning och om hygienvanorna när internerna delar på sådan utrustning.
Her ne kadar uyuşturucu kullanıcılarının çoğu hapse girdikten sonra uyuşturucu kullanmayı (ve/veya uyuşturucu enjekte etmeyi) azaltsa veya bıraksa da, bazı tutuklular devam etmekte ve bazıları da hapisteyken uyuşturucu kullanmaya başlamaktadır. Mevcut araştırmalara göre, mahkumların % 8-51’i hapishanede uyuşturucu kullanmıştır, % 10-42’si düzenli uyuşturucu kullanımı bildirmektedir ve % 1-15’i hapishanedeyken uyuşturucu enjekte etmiştir (4). Bu durum, bulaşıcı hastalıkların potansiyel yayılmasına yönelik olarak, özellikle de steril enjeksiyon ekipmanına erişim ile hapishane mevcudu arasında paylaşma uygulamalarına ilişkin bazı sorunlar yaratmaktadır.
Lai arī lielākā daļa narkotiku lietotāju pēc nokļūšanas cietumā samazina vai pārtrauc narkotiku lietošanu, daži apcietinātie narkotiku lietošanu (un/vai narkotiku injicēšanu) cietumā turpina vai sāk. Saskaņā ar pieejamajiem pētījumu datiem 8–51 % cietumu iemītnieku ir lietojuši narkotikas, atrazdamies cietumā, 10–42 % atzīst regulāru narkotiku lietošanu, bet 1–15 %, atrazdamies cietumā, ir injicējuši narkotikas (4). Šī informācija liek uzdot jautājumus par potenciālu infekcijas slimību pārnešanu, jo īpaši ņemot vērā sterila injekciju aprīkojuma trūkumu un koplietošanas praksi cietumu iemītnieku vidū.
  Kapitel 4: Amphetamine...  
Im Vergleich dazu gaben in der National Survey on Drug Use and Health [Nationale Erhebung über Drogenmissbrauch und Gesundheit] der Vereinigten Staaten für das Jahr 2004 4,6 % der Erwachsenen (12 Jahre und älter) an, mindestens einmal in ihrem Leben Ecstasy konsumiert zu haben, während die 12-Monats-Prävalenzrate 0,8 % betrug (die entsprechenden Zahlen für die EU lauten 2,6 % bzw. 0,9 %). Bei jungen Erwachsenen zwischen 16 und 34 Jahren lag die Lebenszeiterfahrung bei 11,3 % und die 12-Monats-Prävalenz bei 2,2 % (auf europäischer Ebene 5,2 % bzw. 1,9 %) (119).
For comparison, in the 2004 United States national survey on drug use and health, 4.6 % of adults (defined as 12 years and older) reported lifetime experience with ecstasy and 0.8 % reported last year use (for comparison, the corresponding figures for the EU are 2.6 % and 0.9 %). Among young adults aged 16–34 years, lifetime experience was 11.3 %, and last year use 2.2 % (5.2 % and 1.9 % respectively in Europe) (119).
À titre de comparaison, l'enquête nationale américaine de 2004 sur l'usage de drogue et la santé indique que 4,6 % des adultes (définis comme des personnes âgées de 12 ans et plus) ont déclaré avoir pris de l'ecstasy dans leur vie et 0,8 % déclaraient en avoir consommé au cours des douze derniers mois (les chiffres correspondants pour l'UE sont de 2,6 % et 0,9 %). Chez les jeunes adultes âgés de 16 à 34 ans, l'expérience au cours de la vie était de 11,3 % et de 2,2 % pour l'usage au cours des douze derniers mois (contre 5,2 % et 1,9 %, respectivement, en Europe) (119).
A modo de comparación, cabe señalar que, en la encuesta nacional sobre consumo de drogas y salud realizada en los Estados Unidos en 2004, el 4,6 % de los adultos encuestados (a partir de 12 años) afirma haber consumido éxtasis a lo largo de la vida, y un 0,8 % declara haber consumido esta sustancia en los últimos 12 meses (las cifras correspondientes a la UE son 2,6 % y 0,9 %, respectivamente). Entre los adultos jóvenes de 16 a 34 años, la tasa de consumo a lo largo de la vida fue del 11,3 %, mientras que el consumo en el último año alcanzó una tasa del 2,2 % (5,2 % y 1,9 %, respectivamente, en Europa) (119).
Per fare un confronto con gli Stati Uniti, l’indagine nazionale realizzata negli USA nel 2004 sul rapporto tra consumo di droga e salute, il 4,6% degli adulti (definiti come soggetti di almeno 12 anni di età) ammette di fare un uso una tantum di ecstasy e lo 0,8% dichiara di averne fatto uso nell’ultimo anno (i dati corrispondenti per l’Unione europea sono, rispettivamente, il 2,6% e lo 0,9%). Tra i giovani adulti di 16–34 anni, l’esperienza una tantum è dell’11,3% e il consumo nell’ultimo anno del 2,2% (5,2% e 1,9% rispettivamente in Europa) (119).
Como elemento de comparação, no inquérito nacional sobre o consumo de droga a saúde realizado em 2004 nos Estados Unidos, 4,6% dos adultos (pessoas a partir dos 12 anos) comunicaram ter experimentado ecstasy ao longo da vida e 0,8% tê-lo consumido no último ano (comparativamente, os valores correspondentes para a UE são de 2,6% e 0,9%). Entre os jovens adultos de idades compreendidas entre 16 e 34 anos, a experiência ao longo da vida era de 11,3%, e o consumo no último ano de 2,2% (5,2% e 1,9%, respectivamente, na Europa) (119).
Συγκριτικά, σύμφωνα με την εθνική έρευνα των Ηνωμένων Πολιτειών σχετικά με τη χρήση ναρκωτικών και την υγεία για το 2004, 4,6 % των ενηλίκων (οι οποίοι ορίζονται ως άτομα ηλικίας 12 ετών και άνω) αναφέρουν δοκιμή έκστασης τουλάχιστον μία φορά σε όλη τη ζωή και 0,8 % αναφέρει χρήση κατά το τελευταίο έτος (συγκριτικά, τα αντίστοιχα ποσοστά για την ΕΕ είναι 2,6 % και 0,9 %). Στους νεαρούς ενηλίκους ηλικίας 16–34 ετών, η δοκιμή τουλάχιστον μία φορά σε όλη τη ζωή ήταν 11,3 %, και η χρήση κατά το τελευταίο έτος 2,2 % (5,2 % και 1,9 % αντίστοιχα στην Ευρώπη) (119).
Ter vergelijking: in de Amerikaanse enquête over drugsgebruik en gezondheid 2004 wordt gemeld dat 4,6% van de volwassenen (gedefinieerd als 12 jaar en ouder) minstens één keer ecstasy heeft gebruikt, terwijl 0,8% aangeeft deze drug de afgelopen 12 maanden te hebben gebruikt (ter vergelijking: voor de EU zijn deze percentages respectievelijk 2,6% en 0,9%). Onder jongvolwassenen (15-34 jaar) ligt het “ooit”-gebruik op 11,3% en het gebruik in de laatste 12 maanden op 2,2% (respectievelijk 5,2% en 1,9% in Europa) (119).
Pro srovnání v národním průzkumu o užívání drog a zdraví ve Spojených státech v roce 2004 uvádělo 4,6 % dospělých (ti byli definováni jako osoby ve věku od 12 let) celoživotní zkušenost s extází a 0,8 % uvedlo užití za poslední rok (pro srovnání činí příslušné údaje v EU 2,6 % a 0,9 %). Mezi mladými dospělými ve věku 16–34 let byla celoživotní zkušenost 11,3 % a prevalence užívání během uplynulého roku 2,2 % (v Evropě 5,2 % a 1,9 %) (119).
Dette skal sammenholdes med resultaterne af den amerikanske undersøgelse om narkotikabrug og sundhed fra 2004, hvoraf det fremgår, at langtidserfaringen med ecstasy blandt voksne (defineret som 12 år og derover) var på 4,6 % og brug inden for de seneste 12 måneder 0,8 % (i sammenligning hermed er de tilsvarende tal for EU 2,6 og 0,9 %). Blandt unge voksne i alderen 16–34 år lå langtidserfaringen på 11,3 % og brug inden for de seneste 12 måneder på 2,2 % (henholdsvis 5,2 og 1,9 % i Europa) (119).
Ameerika Ühendriikide uimastitarbimise ja tervise 2004. a riiklikus uuringus teatas 4,6% täiskasvanutest (12aastased ja vanemad) elu jooksul ecstasy tarbimisest ja 0,8% teatas viimase aasta jooksul tarbimisest (võrdluseks, vastavad näitajad ELis on 2,6% ja 0,9%). 16–34aastaste noorte täiskasvanute hulgas oli elu jooksul tarbimise määr 11,3% ning viimase aasta jooksul tarbimise määr 2,2% (Euroopas vastavalt 5,2% ja 1,9%).(119)
Vertailun vuoksi kerrottakoon, että huumeidenkäytöstä ja terveydestä Yhdysvalloissa vuonna 2004 tehdyssä kansallisessa kyselyssä 4,6 prosenttia aikuisista (12 vuotta täyttäneistä) ilmoitti käyttäneensä ekstaasia ainakin kerran ja 0,8 prosenttia ilmoitti käyttäneensä sitä viimeksi kuluneen vuoden aikana (EU:ssa vastaavat osuudet olivat 2,6 ja 0,9 %). Nuorten aikuisten (16–34-vuotiaiden) ryhmässä ekstaasia ainakin kerran käyttäneitä oli 11,3 prosenttia ja viimeksi kuluneen vuoden aikana käyttäneitä 2,2 prosenttia (Euroopassa 5,2 ja 1,9 %) (119).
Összehasonlításképpen: az Egyesült Államok 2004-es országos kábítószer-használati és az egészségügyi felmérése szerint a felnőttek (definíció szerint a 12 évesnél idősebbek) 4,6%-a nyilatkozott úgy, hogy élete során már próbálta az extasyt, és 0,8%-uk számolt be előző évi használatról (összehasonlításul az ennek megfelelő értékek az EU-ban: 2,6% és 0,9%). A 16–34 éves fiatal felnőttek körében az életprevalencia 11,3% volt, az elmúlt évi használat pedig 2,2% (Európában 5,2%, illetve 1,9%)119.
Til sammenligning viste den nasjonale undersøkelsen om narkotikabruk og helse i USA i 2004 at 4,6 % av alle voksne (12 år og eldre) hadde livstidserfaring med ecstasy. 0,8 % rapporterte om bruk siste år (de tilsvarende tallene for EU var 2,6 % og 0,9 %). Blant unge voksne i aldersgruppen 16-34 lå livstidserfaringen på 11,3 % og bruk siste år på 2,2 % (henholdsvis 5,2 % og 1,9 % i Europa) (119).
Dla porównania w krajowym badaniu dotyczącym zażywania narkotyków i stanu zdrowia, przeprowadzonym w Stanach Zjednoczonych w 2004 r. 4,6% osób dorosłych (określonych jako osoby w wieku 12 lat i starsze) zgłosiło, że przynajmniej raz w życiu zażywało ekstazy, a 0,8% zgłosiło, że zażywało je w ostatnim roku (dla porównania odpowiednie wskaźniki dla UE wynoszą 2,6% i 0,9%). Wśród młodych osób dorosłych w wieku 16–34 lata odsetek osób, które przynajmniej raz zażywały ekstazy, wynosił 11,3%, a tych, które zażywały je przynajmniej raz w ciągu ostatniego roku — 2,2% (w Europie odpowiednio 5,2% i 1,9%) (119).
Pentru comparaţie, în sondajul naţional privind consumul de droguri şi sănătatea din Statele Unite, 4,6 % din adulţi (definiţi ca persoane de minimum 12 ani inclusiv) au raportat o experimentare a consumului de ecstasy pe parcursul vieţii şi 0,8 % au raportat că au consumat această substanţă în ultimul an (pentru comparaţie, cifrele corespunzătoare pentru Uniunea Europeană sunt de 2,6 % şi 0,9 %). În rândul adulţilor tineri cu vârste între 16 şi 34 de ani, experimentarea consumului pe parcursul vieţii a fost de 11,3 %, şi consumul în cursul ultimului an de 2,2 % (5,2 % şi 1,9 %, respectiv, în Europa) (119).
Pre porovnanie, v roku 2004 v celoštátnom prieskume v Spojených štátoch o užívaní drog a zdraví 4,6 % dospelých (definovaných ako 12-roční a starší) uvádzalo celoživotnú skúsenosť s extázou a 0,8 % uvádzalo užívanie v poslednom roku (pre porovnanie, zodpovedajúce údaje pre EÚ sú 2,6 % a 0,9 %). Medzi mladými dospelými vo veku 16 – 34 rokov bola celoživotná skúsenosť 11,3 % a užívanie v poslednom roku 2,2 % (5,2 % a 1,9 % v Európe) (119).
Za primerjavo: leta 2004 je v nacionalni raziskavi Združenih držav o uživanju drog in zdravju 4,6 % odraslih (v starosti 12 let ali več) izjavilo, da so že poskusili ekstazi, 0,8 % pa jih je izjavilo, da so ga zaužili v zadnjem letu (za primerjavo, ustrezni podatki za EU so 2,6 % in 0,9 %). Med mlajšimi odraslimi v starosti od 16 do 34 let znaša delež tistih, ki so ga že poskusili, 11,3 %, in delež tistih, ki so ga zaužili v zadnjem letu 2,2 % (v Evropi 5,2 % oziroma 1,9 %) (119).
Som jämförelse kan nämnas att i USA:s nationella undersökning av narkotikaanvändning och hälsa, uppgav 4,6 % av vuxna (definierade som 12 år och äldre) att de någon gång hade testat ecstasy och 0,8 % rapporterade att de hade använt drogen under de senaste tolv månaderna (som jämförelse var motsvarande siffror för EU 2,6 % och 0,9 %). Bland unga vuxna i åldrarna 16-34 år var livstidsprevalensen 11,3 % och användning under de senaste tolv månaderna 2,2 % (siffrorna för Europa var 5,2 % respektive 1,9 %) (119).
Karşılaştırma için, uyuşturucu kullanımı ve sağlık hakkındaki 2004 Amerika Birleşik Devletleri ulusal anketinde (12 yaş ve üzeri olarak tanımlanan) yetişkinlerin % 4,6’sı ecstasy’e ilişkin olarak yaşam boyu deneyimi ve % 0,8’i de geçmiş yılda kullanım rapor etmiştir (karşılaştırma için, AB için ilgili rakamlar % 2,6 ile % 0,9’dur). 16-34 yaş arası genç yetişkinler arasında yaşam boyu deneyimi % 11,3 ve geçmiş yılda kullanım da % 2,2’ydi (Avrupa’da sırasıyla % 5,2 ile % 1,9) (119).
Salīdzinājumam: ASV 2004. gada valsts pētījumā par narkotiku lietošanu un veselību 4,6 % pieaugušo (t.i., 12 gadus veco un vecāko iedzīvotāju) atzīst ekstazī ilgtermiņa lietošanas pieredzi, bet 0,8 % atzīst, ka ir lietojuši ekstazī pēdējā gadā (attiecīgie ES rādītāji ir 2,6 % un 0,9 %). Gados jaunu, t.i., 16–34 gadus vecu pieaugušo vidū ilgtermiņa pieredzes rādītājs ir 11,3 %, bet pēdējā gada lietošanas rādītājs ir 2,2 % (Eiropā attiecīgi 5,2 % un 1,9 %) (119).
  Kasten 14  
Aufgrund der unterschiedlichen Merkmale der untersuchten Bevölkerungsgruppen können somit nur in begrenztem Maße Vergleiche der Daten aus den einzelnen Erhebungen – sowohl innerhalb als auch zwischen den Ländern –, Extrapolationen der Ergebnisse und Trendanalysen vorgenommen werden.
Information on drug use among prisoners is patchy. Many of the data available in Europe come from ad hoc studies, sometimes carried out at local level in establishments not representative of the national prison system, and using samples of prisoners that vary considerably in size. As a result, differences in terms of the characteristics of the populations studied limit comparisons of data between surveys – within and between countries – as well as extrapolation of results and trend analysis.
Les informations sur l’usage de drogue au sein de la population carcérale sont clairsemées. Une grande partie des données disponibles en Europe proviennent d’études ad hoc, parfois menées au niveau local dans des établissements qui ne sont pas représentatifs du système pénitentiaire national et fondées sur des échantillons de prisonniers dont la taille varie considérablement. De ce fait, les différences au niveau des caractéristiques des populations étudiées limitent les comparaisons de données entre les différentes enquêtes, ainsi qu’à l’intérieur d’un pays et entre les pays, tout comme l’extrapolation des résultats et l’analyse des tendances.
La información sobre el consumo de drogas entre los presidiarios de los centros penitenciarios es incompleta. Muchos de los datos disponibles en Europa provienen de estudios ad hoc que a veces se realizan a escala local, en centros que no son representativos del sistema penitenciario nacional. Además, el tamaño de las muestras de presidiarios que se utilizan varía considerablemente. Como consecuencia, las diferencias entre las características de las poblaciones estudiadas reducen la posibilidad de comparar los datos de las distintas encuestas (dentro de un mismo país y entre distintos países), así como de extrapolar los resultados y analizar las tendencias.
Le informazioni sul consumo di stupefacenti tra i prigionieri sono lacunose. Molti dei dati disponibili in Europa provengono da studi ad hoc, svolti talvolta a livello locale in istituti non rappresentativi del sistema carcerario nazionale, e utilizzando campioni di prigionieri di dimensioni marcatamente diverse. Di conseguenza, le differenze che emergono in termini di caratteristiche delle popolazioni studiate limitano i confronti dei dati tra le indagini (tra e all’interno dei paesi) nonché l’estrapolazione dei risultati e l’analisi delle tendenze.
As informações sobre o consumo de droga entre os reclusos são desiguais. Grande parte dos dados disponíveis na Europa provêm de estudos ad hoc, por vezes realizados a nível local e em estabelecimentos não representativos do sistema prisional nacional e utilizando amostras de reclusos cuja dimensão varia consideravelmente. Em consequência, as diferentes características das populações estudadas limitam a comparação dos dados dos diversos inquéritos – tanto entre países como no interior de um mesmo país –, a extrapolação dos resultados e a análise das tendências.
Οι πληροφορίες που είναι διαθέσιμες σε εθνικό επίπεδο σχετικά με τη χρήση ναρκωτικών στους κρατουμένους είναι αποσπασματικές. Πολλά από τα στοιχεία που διατίθενται στην ΕΕ προέρχονται από ειδικές μελέτες, οι οποίες μερικές φορές διενεργούνται σε τοπικό επίπεδο σε ιδρύματα που δεν είναι αντιπροσωπευτικά του εθνικού σωφρονιστικού συστήματος και με χρήση δειγμάτων κρατουμένων που ποικίλλουν ως προς το μέγεθος. Ως εκ τούτου, οι διαφορές από την άποψη των χαρακτηριστικών των πληθυσμών που εξετάζονται θέτουν περιορισμούς στις συγκρίσεις στοιχείων από μελέτη σε μελέτη – στο εσωτερικό μιας χώρας και από χώρα σε χώρα – καθώς και στην παρέκταση των αποτελεσμάτων και την ανάλυση των τάσεων.
De informatie over drugsgebruik onder gevangenen is fragmentarisch. Veel van de beschikbare gegevens in Europa zijn afkomstig uit ad-hocstudies, die soms zijn uitgevoerd op lokaal niveau in inrichtingen die niet representatief zijn voor het nationale gevangeniswezen, en waarbij gebruik is gemaakt van steekproeven van gevangenen die aanzienlijk verschillen in omvang. Dit heeft tot gevolg dat de verschillende eigenschappen van de bestudeerde populaties de vergelijkbaarheid van gegevens tussen enquêtes – zowel binnen als tussen landen – beperken, en hetzelfde geldt voor de mogelijkheid resultaten te extrapoleren en trends te analyseren.
Informace o užívání drog mezi vězni jsou kusé. Mnohé z údajů dostupných v Evropě pocházejí z ad-hoc studií, někdy prováděných na místní úrovni v zařízeních, která nejdou dostatečně reprezentativním vzorkem národního vězeňského systému, a za použití vzorků vězeňské populace, které se velikostí značně liší. V důsledku toho rozdíly v charakteristikách sledovaných populací omezují možnost srovnávat údaje mezi průzkumy – v rámci jedné země a mezi zeměmi – a také extrapolaci výsledků a analýzu trendů.
Der foreligger kun ufuldstændige oplysninger om stofbrug blandt fængselsindsatte. Mange af de data, der foreligger i Europa, hidrører fra ad hoc-undersøgelser, der undertiden er gennemført på lokalt plan i institutioner, der ikke er repræsentative for det nationale fængselssystem, og på grundlag af stikprøver af indsatte, der varierer betragteligt i størrelse. Som følge heraf begrænser forskellene mellem de undersøgte gruppers karakteristika muligheden for at sammenligne data fra forskellige undersøgelser – i og mellem de enkelte lande – samt at ekstrapolere resultater og foretage tendensanalyser.
Informatsioon uimastite tarbimisest vangide seas on lünklik. Enamik Euroopas kättesaadavast teabest on kogutud sihtuuringutega, mis vahel on läbi viidud kohalikul tasandil, asutustes, mis ei ole iseloomulikud riigi vanglasüsteemile ning väga erineva suurusega näidisrühmade põhjal. Seetõttu seavad erinevused rühmade tüüptunnustes piirid uuringute andmete võrdlemisele – nii riigisiseselt kui teiste riikidega – samuti tulemuste üldistamisele ja suundumuste analüüsile.
Tiedot vankien huumeidenkäytöstä ovat hajanaisia. Suuri osa Euroopassa saatavilla olevasta tiedosta on peräisin yksittäisistä tutkimuksista, jotka on toisinaan tehty paikallisella tasolla laitoksissa, jotka eivät edusta kansallista vankilajärjestelmää, ja joissa vankien otosten koot vaihtelevat merkittävästi. Tutkimuskohteena olevien ryhmien erilaiset ominaispiirteet rajoittavat tutkimustietojen vertailua – maiden sisällä ja maiden välillä – sekä tulosten ja suuntausanalyysien yleistämistä.
A bebörtönzöttek körében történő kábítószer-használatról csak szórványos információk vannak. Európában a rendelkezésre álló adatok közül sok eseti tanulmányokból származik, amelyeket olykor az országos börtönrendszerre nézve nem reprezentatív létesítményekben, helyi szinten végeznek, a foglyok közül kiválasztott, igen változatos méretű mintákon. Ennek megfelelően a vizsgált populáció tulajdonságaiban meglévő különbségek korlátozzák az egyes felmérések adatainak – országon belüli és országok közötti – összehasonlíthatóságát, csakúgy mint az eredmények extrapolálását és a tendenciák elemzését.
Informasjon om narkotikabruken blant innsatte er av ujevn kvalitet. Mange av dataene som er tilgjengelige i Europa, stammer fra ad hoc-studier som noen ganger er utført på lokalt plan i institusjoner som ikke er representative for det nasjonale fengselssystemet, og det har vært store variasjoner i utvalgsstørrelse. Forskjellene i karakteristika mellom de undersøkte gruppene begrenser derfor sammenlignbarheten mellom de ulike undersøkelsene – både innenfor og mellom land – og muligheten for å ekstrapolere resultater og lage en trendanalyse.
Informacje o zażywaniu narkotyków przez więźniów są wyrywkowe. Znaczna część dostępnych w Europie danych pochodzi z badań prowadzonych doraźnie, czasami na poziomie lokalnym w zakładach, które nie są reprezentatywne dla krajowego systemu więziennictwa i obejmują grupy więźniów o bardzo zróżnicowanej liczebności. Dlatego różnice w cechach badanych populacji ograniczają możliwość porównania danych zebranych w poszczególnych badaniach ankietowych — zarówno w danym kraju, jak i między różnymi krajami — a także ekstrapolację wyników i analizę tendencji.
Informaţiile privind consumul de droguri în rândul deţinuţilor sunt inconsecvente. O mare parte a datelor existente în Europa provin din studii ad hoc realizate uneori la nivel local în locuri care nu sunt reprezentative pentru sistemul naţional de închisori şi bazate pe eşantioane de dimensiuni variabile. Ca urmare, diferenţele privind caracteristicile populaţiilor studiate limitează comparaţiile de date ale anchetelor - atât în interiorul aceleiaşi ţări, cât şi între ţări diferite – precum şi extrapolarea rezultatelor acestora şi tendinţelor.
Informácie o užívaní drog medzi väzňami sú kusé. Mnoho z dostupných údajov v Európe prichádza zo štúdií ad hoc, ktoré sa niekedy vykonávajú na lokálnej úrovni v zariadeniach, ktoré nereprezentujú národný väzenský systém a používajú štatistické vzorky väzňov, ktorých veľkosť sa veľmi líši. V dôsledku toho rozdiely z hľadiska charakteristík študovaných populácií obmedzujú porovnania údajov medzi prieskumami – v rámci krajín a medzi nimi – ako aj extrapoláciu výsledkov a analýzu trendov.
Informacije o uživanju drog med zaporniki so pomanjkljive. Mnogi podatki, ki so na voljo v Evropi, izhajajo iz priložnostnih študij, ki so včasih opravljene na lokalni ravni v ustanovah, ki niso reprezentativne za nacionalni sistem zaporov, in uporabljajo precej različno velike vzorce zapornikov. Posledično razlike glede značilnosti preučenih populacij omejujejo primerjave podatkov med raziskavami – v državah in med njimi – ter ekstrapolacijo rezultatov in analize trendov.
Informationen om narkotikamissbruket bland intagna är ofullständig. Många av de uppgifterna som finns i EU kommer från enstaka studier, som ibland har genomförts på lokal nivå i anstalter som inte är representativa för det nationella fängelsesystemet, eller som bygger på urval av varierande storlek. Skillnader när det gäller de studerade populationernas egenskaper gör att jämförbarheten hos de olika undersökningarnas uppgifter begränsas, både mellan länder och i ett givet land, och att resultat och trender blir svåra att extrapolera.
Mahkumlar arasında uyuşturucu kullanımına dair bilgiler parçalıdır. Avrupa’daki mevcut verilerin pek çoğu, yerel düzeyde ulusal hapishane sisteminin temsilcisi olmayan kurumlarda ve büyüklük bakımından önemli farklar gösteren mahkum örnekleri kullanılarak gerçekleştirilen, özel çalışmalardan elde edilmiştir. Dolayısıyla, incelenen toplulukların özellikleri arasındaki farklılıklar – ülkeler içerisinde ve arasındaki – araştırmalar arasındaki verilerin karşılaştırmalarının yanı sıra sonuçların değerlendirilmesini ve eğilim analizini de sınırlandırmaktadır.
Informācija par narkotiku lietotājiem cietumos ir fragmentāra. Daudzi no Eiropā pieejamajiem datiem ir iegūti speciālos pētījumos, kas dažkārt ir veikti vietējā mērogā un ieslodzījuma vietās, ko attiecībā uz valsts cietumu sistēmu nevar uzskatīt par reprezentatīvām, turklāt izlases veidā aptaujāto cietumnieku skaits ir ļoti dažāds. Tādējādi pētījumos iesaistītā kontingenta atšķirības ierobežo gan aptauju datu salīdzināšanu atsevišķās valstīs un starp valstīm, gan rezultātu ekstrapolāciju un tendenču analīzi.
  Kasten 12  
Häufig besteht ein enger Zusammenhang zwischen dem Drogenkonsum und den Freizeitaktivitäten junger Menschen. Insbesondere wurden bei Studien unter jungen Besuchern von Tanz- und Musiklokalen für den Drogenkonsum wesentlich höhere Prävalenzschätzungen festgestellt als in der Allgemeinbevölkerung.
Drug use and the recreational activities of young people are often linked. In particular, studies targeted at young people attending music and dance events consistently report much higher prevalence estimates for drug use than those found in general population surveys, with particularly high levels of stimulant drug use often being reported. Can differences between countries be explained in terms of the variety of commercial nightlife settings available, music culture, drug availability and disposable incomes? These questions are explored in this selected issue.
L’usage de drogue et les activités de détente des jeunes sont souvent liés. En particulier, les études portant sur les jeunes qui assistent à des événements musicaux ou de danse mentionnent régulièrement des estimations largement supérieures de la prévalence de l’usage de drogue que les enquêtes de population en général, avec des niveaux particulièrement élevés d’usage de stimulants. Les différences entre les pays peuvent-elles s’expliquer par la variété des lieux de divertissement commerciaux de nuit existants, par la culture musicale, la disponibilité de drogue ou les revenus? Ces questions sont étudiées dans cette question particulière.
Con frecuencia, el consumo de drogas y las actividades recreativas de los jóvenes están estrechamente relacionados. En concreto, los estudios dedicados a los jóvenes que asisten a eventos de música y baile registran sistemáticamente estimaciones de prevalencia muy superiores en cuanto al consumo de drogas a las que se detectan en las encuestas de población general. Con frecuencia se informa de niveles especialmente altos de consumo de estimulantes. ¿Es posible explicar las diferencias entre países por la variedad de locales nocturnos, la cultura musical, la disponibilidad de drogas y la renta de cada uno? En esta cuestión particular se examinan estos argumentos.
Consumo di stupefacenti e attività ricreative dei giovani sono due aspetti spesso correlati. In particolare, gli studi sui giovani che frequentano eventi musicali e danzanti riferiscono in maniera coerente dati sulla prevalenza del consumo di stupefacenti enormemente più alti rispetto a quelli raccolti nelle indagini condotte sulla popolazione in generale, con livelli sovente particolarmente alti di consumo di sostanze stimolanti. Le differenze da paese a paese si possono spiegare in termini di varietà degli ambienti notturni commerciali, di cultura musicale, di disponibilità delle sostanze stupefacenti e di livelli di reddito conseguiti? Questa questione specifica cerca di dare una risposta a tale domanda.
O consumo de droga e as actividades recreativas dos jovens estão frequentemente interligados. Os estudos sobre os jovens frequentadores de eventos de música e dança, em especial, comunicam unanimemente estimativas da prevalência do consumo de droga muito superiores às encontradas nos inquéritos à população em geral, sendo frequente a referência a níveis particularmente elevados de consumo de estimulantes. Poderão as diferenças entre países ser explicadas pela variedade de locais de vida nocturna disponíveis, cultura musical, disponibilidade de droga e existência de rendimentos disponíveis para a adquirir? Estas questões são analisadas neste tema específico.
Η χρήση ναρκωτικών και οι ψυχαγωγικές δραστηριότητες των νέων συχνά συνδέονται. Ειδικότερα, μελέτες που επικεντρώνονται στους νέους που παρακολουθούν εκδηλώσεις μουσικής και χορού αναφέρουν συστηματικά υψηλότερες εκτιμήσεις για την επικράτηση της χρήσης ναρκωτικών συγκριτικά με τις εκτιμήσεις που περιλαμβάνονται σε μελέτες στον γενικό πληθυσμό, ενώ ιδιαίτερα υψηλά είναι συχνά τα επίπεδα χρήσης διεγερτικών ναρκωτικών ουσιών που αναφέρονται στις μελέτες αυτές. Μπορούν να εξηγηθούν οι διαφορές που παρατηρούνται από χώρα σε χώρα βάσει της ποικιλίας των διαθέσιμων εμπορικών χώρων νυχτερινής διασκέδασης, της μουσικής κουλτούρας, της διαθεσιμότητας ναρκωτικών και των διαθέσιμων εισοδημάτων; Τα ερωτήματα αυτά εξετάζονται στο εν λόγω επιλεγμένο θέμα.
Vaak is er een verband tussen drugsgebruik en de vrijetijdsbesteding van jongeren. Met name in studies die gericht zijn op jongeren die muziek- en dance-evenementen bezoeken wordt consequent melding gemaakt van veel hogere prevalentieschattingen voor drugsgebruik dan uit enquêtes onder de algemene bevolking blijkt. Vaak worden in dergelijke specifieke studies bijzonder hoge niveaus gemeld voor het gebruik van stimulerende middelen. Kunnen verschillen tussen landen worden verklaard op grond van verschillen in het beschikbare commerciële nachtleven, de muziekcultuur, de beschikbaarheid van drugs en de hoogte van besteedbare inkomens? Dergelijke vragen komen aan de orde in deze speciale kwestie.
Užívání drog a rekreační aktivity mladých lidí bývají často spjaty. Konkrétně studie zaměřené na mladé lidi navštěvující hudební a taneční akce soustavně hlásí mnohem vyšší odhady prevalence užívání drog než v průzkumech běžné populace, přičemž často je hlášena zvláště vysoká míra užívání stimulantů. Lze rozdíly mezi zeměmi vysvětlit rozmanitostí komerční nabídky nočního života, hudební kultury, dostupností drog a disponibilního příjmu? Těmito otázkami se zabývá následující vybrané téma.
Der er ofte en forbindelse mellem stofbrug og unges fritidsaktiviteter. Undersøgelser med fokus på unge, der deltager i musik- og dansearrangementer, har således konstant vist højere skøn over udbredelsen af stofbrug end de skøn, der fremgår af undersøgelser foretaget blandt den almindelige befolkning, og der meldes ofte om en særlig stor udbredelse af brugen af stimulanser. Kan forskelle mellem landene forklares ud fra rækken af tilbud inden for det kommercielle nattelivsmiljø, musikkultur, tilgængelighed af narkotika og disponibel indkomst? Disse spørgsmål undersøges i dette udvalgte tema.
Noorte meelelahutus on sageli seotud uimastitarbimisega. Muusika- ja tantsuüritusi külastavate noorte seas läbiviidud uuringutest selgub nimelt järjekindlalt palju suurem uimastitarvitamise levimus kui üldistes elanikkonna uuringutes, kusjuures eriti suur on stimulantide tarbimise sagedus. Kas eri riikide puhul ilmnenud erinevused tulenevad erinevatest ööelu võimalustest, muusikakultuurist, uimastite kättesaadavusest ja noorte käsutuses olevast rahast? Nendele küsimustele otsitakse selles valikteemas vastuseid.
Huumeidenkäyttö ja nuorten vapaa-ajan toiminta ovat usein yhteydessä toisiinsa. Etenkin musiikki- ja tanssitapahtumiin osallistuviin nuoriin kohdistuvissa tutkimuksissa todetaan säännöllisesti huomattavasti korkeampia huumeidenkäytön levinneisyysasteita kuin yleisissä väestötutkimuksissa, ja niissä todetaan usein erityisen korkeita piristeiden käyttöasteita. Voidaanko maiden väliset erot selittää kaupallisen yöelämän tarjonnan, musiikkikulttuurin, huumeiden saatavuuden ja käyttövarojen eroilla? Näitä kysymyksiä tarkastellaan tässä erityiskysymyksessä.
A kábítószer-használat és a fiatalok rekreációs tevékenységei gyakran összekapcsolódnak. Különösen a zenés-táncos eseményeket látogató fiatalokat megcélzó tanulmányoknál figyelhető meg, hogy következetesen jóval magasabb előfordulási becsléseket adnak ki, mint az általános népesség felmérései, és ezen belül a serkentőszerek használatának kifejezetten magas szintjeiről számolnak be. Magyarázatot ad-e az országok közötti különbségekre az elérhető kereskedelmi célú éjszakai élet, a zenei kultúra, a kábítószerek elérhetősége és az elkölthető jövedelem terén meglévő sokszínűség? Ezeket a kérdéseket járja körül a kiválasztott téma.
Det er ofte en sammenheng mellom narkotikabruk og rekreasjonsaktiviteter hos de unge. Studier gjennomført blant ungdom som deltar på musikk- og dance-tilstelninger rapporterer gjennomgående om langt høyere prevalensestimater for narkotikabruk enn i befolkningen generelt, og det rapporteres ofte om spesielt høye nivåer av bruk av sentralstimulerende stoffer. Kan forskjellene mellom landene forklares med hvilke kommersielle utelivsmiljøer som finnes, musikkultur, hvilke stoffer som er tilgjengelig og disponibel inntekt? Dette er spørsmål som utredes i dette utvalgte aspektet.
Wśród młodych ludzi zażywanie narkotyków jest często powiązane z rozrywką. W szczególności badania, w których grupą docelową byli młodzi ludzie uczestniczący w imprezach muzycznych i tanecznych, konsekwentnie wskazują na znacznie wyższe szacowane rozpowszechnienie zażywania narkotyków, niż odnotowane w badaniach obejmujących ogół populacji — wskazywano na szczególnie wysoki poziom zażywania narkotyków pobudzających. Czy różnice między krajami można wytłumaczyć różnorodnością miejsc życia nocnego, kultury muzycznej, dostępności narkotyków i poziomu dochodów? Na te pytania odpowiedzi należy szukać w tym wybranym zagadnieniu.
De cele mai multe ori există o legătură între consumul de droguri şi activităţile recreative ale tinerilor. În special, studiile asupra tinerilor care frecventează evenimente muzicale şi de dans indică fără dubiu o prevalenţă mult mai ridicată a consumului de droguri în rândul acestora, decât în ansamblul populaţiei, raportându-se de foarte multe ori niveluri ridicate ale consumului de droguri stimulatoare. Pot aceste diferenţe între ţări să fie explicate în funcţie de varietatea locaţiilor disponibile în care se desfăşoară viaţa de noapte, cultura muzicală, disponibilitatea drogurilor şi posibilităţile financiare? Întrebările respective sunt analizate în acest extras.
Užívanie drog a rekreačné činnosti mladých ľudí sú často prepojené. Najmä štúdie zamerané na mladých ľudí, ktorí navštevujú hudobné podujatia a tanečné zábavy, neustále uvádzajú oveľa vyššie odhady prevalencie užívania drog ako tie, ktoré sa zistili v prieskumoch medzi všeobecnou populáciou, pričom sa často uvádzajú najmä vysoké úrovne užívania stimulansov. Môžu sa rozdiely medzi krajinami vysvetliť z hľadiska rôznorodosti dostupných komerčných nočných zábavných podnikov, hudobnej kultúry, dostupnosti drog a disponibilných príjmov? Tieto otázky sú skúmané v tejto vybranej otázke.
Uživanje drog in nekatere sprostitvene dejavnosti mladih so pogosto povezani. Zlasti raziskave med mladimi, ki se udeležujejo glasbenih in plesnih dogodkov, ves čas beležijo višjih ocenah razširjenosti uživanja drog kot med splošnim prebivalstvom; s tem da se pogosto poroča o posebej visokih ravneh uživanja stimulansov. Ali je razlike med državami mogoče razložiti v smislu različnosti razpoložljivih komercialnih okolij nočnega življenja, glasbene kulture ter razpoložljivih drog in dohodkov? Te teme obravnava to izbrano vprašanje.
Narkotikaanvändning och unga människors nöjesaktiviteter hänger ofta ihop. I synnerhet visar studier av unga människor som deltar i musik- och dansevenemang alltid mycket högre prevalensestimat för narkotikaanvändning än de som rapporteras från enkäter bland den allmänna befolkningen, och särskilt höga nivåer av stimulantia rapporteras ofta. Kan skillnader mellan länderna förklaras av skillnader i nöjesmiljöer, musikkulturer, tillgång på droger och disponibla inkomster? Dessa frågor tas upp i detta temakapitel.
Gençlerin uyuşturucu kullanımı ile eğlence faaliyetleri genellikle birbirine bağlıdır. Özellikle, müzik ve dans etkinliklerine sürekli olarak katılan gençleri hedef alan çalışmalar, uyuşturucu kullanımı için genel nüfus anketlerinde bulunanlardan çok daha yüksek yaygınlık oranları ile uyarıcı uyuşturucu kullanımında özellikle yüksek düzeyler rapor etmektedir. Ülkeler arasındaki farklar, mevcut ticari amaçlı gece hayatı ortamları, müzik kültürü, uyuşturucu bulunabilirliği ve yüksek gelirlerle açıklanabilir mi? Bu sorular bu seçili yayında incelenmektedir.
Narkotiku lietošana un jauniešu izklaides pasākumi bieži iet roku rokā. Tieši pētījumos, kuru mērķgrupa ir jaunieši, kas apmeklē mūzikas un deju pasākumus, pastāvīgi atklājas daudz augstāks narkotiku izplatības līmenis nekā visu iedzīvotāju aptaujās, un bieži tiek ziņots par īpaši augstu stimulējošo narkotiku lietošanas līmeni. Vai atšķirības starp valstīm var skaidrot ar komerciālo nakts izklaides vietu atšķirīgo pieejamību, atšķirīgo mūzikas kultūru, narkotiku pieejamību un iedzīvotāju rīcībā esošajiem līdzekļiem? Šajā īpašajā tēmā ir meklētas atbildes uz šiem jautājumiem.
  Kapitel 4: Amphetamine...  
Die Lebenszeiterfahrung des LSD-Konsums liegt bei Erwachsenen zwischen 0,2 % und 5,9 %, wobei zwei Drittel der Länder Prävalenzraten zwischen 0,4 % und 1,7 % melden. Unter jungen Erwachsenen (15 bis 34 Jahre) liegt die Lebenszeitprävalenz des LSD-Konsums zwischen 0,3 % und 9 %, während er in der Altersgruppe der 15- bis 24-Jährigen höchstens 4,5 % beträgt.
Lifetime experience of the use of LSD among adults ranges from 0.2 % to 5.9 %, with two-thirds of countries reporting prevalence rates between 0.4 % and 1.7 %. Among young adults (15–34 years), lifetime prevalence of LSD use ranges from 0.3 % to 9 %, and among the 15–24 years age group it does not exceed 4.5 %. The prevalence of last year use of this drug in the 15–24 years age group is over 1 % only in the Czech Republic, Estonia, Latvia, Hungary, Poland and Bulgaria.
L'usage de LSD au cours de la vie chez les adultes est compris entre 0,2 % et 5,9 %, deux tiers des pays déclarant des taux de prévalence allant de 0,4 % à 1,7 %. Chez les jeunes adultes (15-34 ans), la prévalence de l’usage de LSD au cours de la vie varie de 0,3 % à 9 %, ce chiffre ne dépassant pas 4,5 % dans la tranche d'âge des 15-24 ans. La prévalence de la consommation de cette substance au cours des douze derniers mois chez les jeunes de 15 à 24 ans ne dépasse 1 % qu'en République tchèque, Estonie, Lettonie, Hongrie, Pologne et Bulgarie.
Las tasas de consumo de LSD a lo largo de la vida entre adultos varían entre el 0,2 % y el 5,9 %, registrándose en dos tercios de los países tasas de prevalencia de entre el 0,4 % y el 1,7 %. En adultos jóvenes (15-34 años), la prevalencia de consumo de LSD a lo largo de la vida oscila entre el 0,3 % y el 9 %, mientras que entre los pertenecientes al grupo de edad de 15 a 24 años no excede del 4,5 %. La prevalencia de consumo de esta droga en el último año en el grupo de edad de 15 a 24 años supera el 1 % únicamente en la República Checa, Estonia, Letonia, Hungría, Polonia y Bulgaria.
L’esperienza una tantum del consumo di LSD tra gli adulti è compresa tra lo 0,2% e il 5,9%, con i due terzi dei paesi che riferisce una prevalenza tra 0,4 e 1,7%. Tra i giovani adulti (15-34 anni) la prevalenza una tantum del consumo di LSD va dallo 0,3% al 9%, mentre nel gruppo dei giovani di 15-24 anni non supera il 4,5%. La prevalenza del consumo di questa sostanza nell’ultimo anno nella fascia di età compresa tra i 15 e i 24 anni supera l’1% soltanto in Repubblica ceca, Estonia, Lettonia, Ungheria, Polonia e Bulgaria.
A experiência de consumo de LSD ao longo da vida entre a população adulta varia entre 0,2% e 5,9%, com dois terços dos países a comunicarem taxas de prevalência entre 0,4% e 1,7%. Entre os jovens adultos (15–34 anos), a prevalência do consumo de LSD ao longo da vida varia entre 0,3% e 9%, e na faixa etária 15‑24 anos não ultrapassa 4,5%. A prevalência do consumo desta droga no último ano na faixa etária dos 15 aos 24 anos só é superior a 1% na República Checa, Estónia, Letónia, Hungria, Polónia e Bulgária.
Η δοκιμή LSD τουλάχιστον μία φορά σε όλη τη ζωή κυμαίνεται από 0,2 % έως 5,9 %. Τα δύο τρίτα των χωρών ανέφεραν ποσοστά επικράτησης μεταξύ 0,4 % και 1,7 %. Στους νεαρούς ενηλίκους (ηλικίας 15–34 ετών), η επικράτηση της χρήσης LSD σε όλη τη ζωή κυμαίνεται από 0,3 % έως 9 % και στην ηλικιακή ομάδα των 15–24 ετών δεν υπερβαίνει το 4,5 %. Η επικράτηση της χρήσης του ναρκωτικού αυτού κατά το τελευταίο έτος στην ηλικιακή ομάδα των 15–24 ετών υπερβαίνει το 1 % μόνο στην Τσεχική Δημοκρατία, την Εσθονία, τη Λεττονία, την Ουγγαρία, την Πολωνία και τη Βουλγαρία.
Het “ooit”-gebruik van LSD onder volwassenen loopt uiteen van 0,2 tot 5,9%, waarbij twee derde van de landen percentages tussen 0,4 en 1,7% melden. Onder jongvolwassenen (15-34 jaar) varieert het “ooit”-gebruik van LSD tussen 0,3 en 9%, en in de groep van 15- tot 24-jarigen ligt het op 4,5% of lager. Alleen in Tsjechië, Estland, Letland, Hongarije, Polen en Bulgarije geeft meer dan 1% van de 15- tot 24-jarigen aan in de afgelopen 12 maanden deze drug te hebben gebruikt.
Celoživotní zkušenost s užíváním LSD se u dospělých pohybuje mezi 0,2 a 5,9 %, přičemž dvě třetiny zemí hlásí hodnoty prevalence mezi 0,4 a 1,7 %. U mladých dospělých (15–34 let) je celoživotní prevalence užívání LSD v rozmezí od 0,3 do 9 % a u věkové skupiny 15–24 let nepřekračuje 4,5 %. Ve věkové skupině 15–24 let je prevalence užívání této drogy vyšší než 1 % pouze v České republice, Estonsku, Lotyšsku, Maďarsku, Polsku a Bulharsku.
Langtidserfaring med brug af lsd blandt voksne varierer fra 0,2 til 5,9 %, idet to tredjedele af landene har angivet en prævalens på mellem 0,4 og 1,7 %. Blandt unge voksne (15–34 år) varierer langtidsprævalensen for brug af lsd fra 0,3 til 9 %, og i aldersgruppen 15–24 år overstiger den ikke 4,5 %. Prævalensen for brug af dette stof inden for de seneste 12 måneder i aldersgruppen 15–24 år ligger kun på over 1 % i Tjekkiet, Estland, Letland, Ungarn, Polen og Bulgarien.
Elu jooksul LSD tarbimise määr täiskasvanute hulgas ulatub 0,2%-st kuni 5,9%-ni, kusjuures kaks kolmandikku riikidest teatas levimuse määrast 0,4%–1,7%. Noorte täiskasvanute hulgas (15–34aastased) ulatub elu jooksul LSD tarbimise määr 0,3%-st kuni 9%-ni ning 15–24aastaste vanuserühmas ei ole see üle 4,5%. Kõnealuse uimasti viimase aasta jooksul tarbimise levimus 15–24aastaste vanuserühmas on üle 1% ainult Tšehhi Vabariigis, Eestis, Lätis, Ungaris, Poolas ja Bulgaarias.
LSD:tä oli käyttänyt ainakin kerran 0,2–5,9 prosenttia aikuisista, ja kahdessa kolmasosassa maista levinneisyys oli 0,4–1,7 prosenttia. Nuorten aikuisten ryhmässä (15–34-vuotiaat) LSD:tä ainakin kerran käyttäneiden osuus vaihteli 0,3:sta 9 prosenttiin, ja 15–24-vuotiaiden ikäryhmässä se oli enintään 4,5 prosenttia. Viimeksi kuluneen vuoden aikana käyttäneiden osuus ylitti 15–24-vuotiaiden ikäryhmässä 1 prosentin vain Tšekissä, Virossa, Latviassa, Unkarissa, Puolassa ja Bulgariassa.
Az LSD-használat életprevalenciája a felnőttek körében 0,2% és 5,9% között alakult, ezen belül az országok kétharmada 0,4% és 1,7% közötti előfordulási arányt jelentett. A fiatal felnőttek (15–34 évesek) körében az LSD-használat életprevalenciája 0,3% és 9% között volt, a 15–24 éves korcsoportban pedig nem haladta meg a 4,5%-ot. E kábítószer elmúlt évi használatának előfordulása a 15–24 éves korcsoportban csak Csehországban, Észtországban, Lettországban, Magyarországon, Lengyelországban és Bulgáriában lépte át az 1%-ot.
Tallene for livstidserfaring med LSD blant voksne varierte mellom 0,2 % og 5,9 %. To tredeler av landene rapporterte tall mellom 0,4 % og 1,7 %. Blant unge voksne (15-34) lå livstidsprevalensen for LSD mellom 0,3 % og 9 %, og i aldersgruppen 15-24 oversteg den ikke 4,5 %. Bruk siste år av dette stoffet i aldersgruppen 15-24 er over 1 % bare i Den tsjekkiske republikk, Estland, Latvia, Ungarn, Polen og Bulgaria.
Odsetek osób, które przynajmniej raz zażywały LSD, wynosi wśród dorosłych od 0,2% do 5,9%, przy czym w dwóch trzecich krajów wahał się on od 0,4% do 1,7%. Wśród młodych dorosłych (15–34 lata) odsetek ten wynosi od 0,3% do 9%, a w grupie wiekowej 15–24 lata nie przekracza 4,5%. Odsetek osób, które zażywały ten narkotyk w ciągu ostatniego roku w grupie wiekowej 15–24 lata przekracza 1% jedynie w Czechach, Estonii, na Łotwie, na Węgrzech, w Polsce i Bułgarii.
Experimentarea consumului de LSD pe parcursul vieţii în rândul adulţilor variază de la 0,2 % la 5,9 %, două treimi dintre ţări raportând rate de prevalenţă între 0,4 % şi 1,7 %. În rândul adulţilor tineri (15–34 de ani), prevalenţa consumului de LSD pe parcursul vieţii variază de la 0,3 % la 9 %, iar în rândul persoanelor din grupa de vârstă 15–24 de ani, această prevalenţă nu este mai mare de 4.5 %. Prevalenţa consumului acestui drog în cursul ultimului an în grupa de vârstă 15–24 de ani este de peste 1 % doar în Republica Cehă, Estonia, Letonia, Ungaria, Polonia şi Bulgaria.
Celoživotná skúsenosť s užívaním LSD u mladých dospelých sa pohybuje od 0,2 % do 5,9 %, pričom dve tretiny krajín uvádzajú miery prevalencie od 0,4 % do 1,7 %. Medzi mladými dospelými (15 – 34 rokov) sa celoživotná prevalencia užívania LSD pohybuje od 0,3 % do 9 % a vo vekovej skupine 15 – 24 rokov nepresahuje 4,5 %. Prevalencia užívania v poslednom roku vo vekovej skupine 15 – 24 rokov presahuje 1 % iba v Českej republike, Estónsku, Lotyšsku, Maďarsku, Poľsku a Bulharsku.
Delež odraslih, ki so že poskusili LSD, znaša od 0,2 % do 5,9 %, pri čemer sta dve tretjini držav sporočili stopnje razširjenosti od 0,4 % do 1,7 %. Med mlajšimi odraslimi (15 do 34 let) znaša delež tistih, ki so LSD že kdaj poskusili, od 0,3 % do 9 %, v starostni skupini od 15 do 24 let pa ne presega 4,5 %. Delež tistih, ki so to drogo zaužili v zadnjem letu, znaša v starostni skupini od 15 do 24 let več kot 1 % samo v Češki , Estoniji, Latviji, na Madžarskem, Poljskem in v Bolgariji.
Andelen vuxna som någon gång har använt LSD varierar mellan 0,2 % och 5,9 %. Två tredjedelar av länderna har rapporterat siffror mellan 0,4 % och 1,7 %. I gruppen unga vuxna (15–34 år), varierar livstidsprevalens för användning av LSD mellan 0,3 % och 9 %, och i åldersgruppen 15–24 år överstiger andelen inte 4,5 %. Andelen unga vuxna i åldersgruppen 15–24 år som har använt drogen någon gång under de föregående tolv månader är över 1 % endast i Tjeckien, Estland, Lettland, Ungern, Polen och Bulgarien.
Yetişkinler arasında yaşam boyu LSD kullanma deneyimi % 0,2 ile % 5,9 arasında değişmekte olup ülkelerin üçte ikisi % 0,4 ile % 1,7 arasında yaygınlık oranları rapor etmiştir. Genç yetişkinler arasında (15-34 yaş), yaşam boyu LSD kullanımı yaygınlığı % 0,3 ile % 0,9 arasında değişmekte ve 15-24 yaş grubunda % 4,5’i aşmamaktadır. Bu uyuşturucunun 15-24 yaş grubu arasındaki geçen yıl kullanımı yaygınlığı sadece Çek Cumhuriyeti, Estonya, Letonya, Macaristan, Polonya ve Bulgaristan’da % 1’in üzerindedir.
LSD lietošanas ilgtermiņa pieredzes rādītājs pieaugušo vidū svārstās no 0,2 % līdz 5,9 %, divas trešdaļas valstu informē par izplatības rādītājiem, kas svārstās starp 0,4 % un 1,7 %. Gados jaunu (15–34 gadus vecu) pieaugušo vidū LSD ilgtermiņa lietošanas izplatības līmenis svārstās no 0,3 % līdz 9 %, bet vecuma grupā no 15–24 gadiem tas nepārsniedz 4,5 %. LSD pēdējā gada lietošanas izplatība vecuma grupā no 15–24 gadiem pārsniedz 1 % tikai Čehijā, Igaunijā, Latvijā, Ungārijā, Polijā un Bulgārijā.
  Kasten 12  
Häufig besteht ein enger Zusammenhang zwischen dem Drogenkonsum und den Freizeitaktivitäten junger Menschen. Insbesondere wurden bei Studien unter jungen Besuchern von Tanz- und Musiklokalen für den Drogenkonsum wesentlich höhere Prävalenzschätzungen festgestellt als in der Allgemeinbevölkerung.
Drug use and the recreational activities of young people are often linked. In particular, studies targeted at young people attending music and dance events consistently report much higher prevalence estimates for drug use than those found in general population surveys, with particularly high levels of stimulant drug use often being reported. Can differences between countries be explained in terms of the variety of commercial nightlife settings available, music culture, drug availability and disposable incomes? These questions are explored in this selected issue.
L’usage de drogue et les activités de détente des jeunes sont souvent liés. En particulier, les études portant sur les jeunes qui assistent à des événements musicaux ou de danse mentionnent régulièrement des estimations largement supérieures de la prévalence de l’usage de drogue que les enquêtes de population en général, avec des niveaux particulièrement élevés d’usage de stimulants. Les différences entre les pays peuvent-elles s’expliquer par la variété des lieux de divertissement commerciaux de nuit existants, par la culture musicale, la disponibilité de drogue ou les revenus? Ces questions sont étudiées dans cette question particulière.
Con frecuencia, el consumo de drogas y las actividades recreativas de los jóvenes están estrechamente relacionados. En concreto, los estudios dedicados a los jóvenes que asisten a eventos de música y baile registran sistemáticamente estimaciones de prevalencia muy superiores en cuanto al consumo de drogas a las que se detectan en las encuestas de población general. Con frecuencia se informa de niveles especialmente altos de consumo de estimulantes. ¿Es posible explicar las diferencias entre países por la variedad de locales nocturnos, la cultura musical, la disponibilidad de drogas y la renta de cada uno? En esta cuestión particular se examinan estos argumentos.
Consumo di stupefacenti e attività ricreative dei giovani sono due aspetti spesso correlati. In particolare, gli studi sui giovani che frequentano eventi musicali e danzanti riferiscono in maniera coerente dati sulla prevalenza del consumo di stupefacenti enormemente più alti rispetto a quelli raccolti nelle indagini condotte sulla popolazione in generale, con livelli sovente particolarmente alti di consumo di sostanze stimolanti. Le differenze da paese a paese si possono spiegare in termini di varietà degli ambienti notturni commerciali, di cultura musicale, di disponibilità delle sostanze stupefacenti e di livelli di reddito conseguiti? Questa questione specifica cerca di dare una risposta a tale domanda.
O consumo de droga e as actividades recreativas dos jovens estão frequentemente interligados. Os estudos sobre os jovens frequentadores de eventos de música e dança, em especial, comunicam unanimemente estimativas da prevalência do consumo de droga muito superiores às encontradas nos inquéritos à população em geral, sendo frequente a referência a níveis particularmente elevados de consumo de estimulantes. Poderão as diferenças entre países ser explicadas pela variedade de locais de vida nocturna disponíveis, cultura musical, disponibilidade de droga e existência de rendimentos disponíveis para a adquirir? Estas questões são analisadas neste tema específico.
Η χρήση ναρκωτικών και οι ψυχαγωγικές δραστηριότητες των νέων συχνά συνδέονται. Ειδικότερα, μελέτες που επικεντρώνονται στους νέους που παρακολουθούν εκδηλώσεις μουσικής και χορού αναφέρουν συστηματικά υψηλότερες εκτιμήσεις για την επικράτηση της χρήσης ναρκωτικών συγκριτικά με τις εκτιμήσεις που περιλαμβάνονται σε μελέτες στον γενικό πληθυσμό, ενώ ιδιαίτερα υψηλά είναι συχνά τα επίπεδα χρήσης διεγερτικών ναρκωτικών ουσιών που αναφέρονται στις μελέτες αυτές. Μπορούν να εξηγηθούν οι διαφορές που παρατηρούνται από χώρα σε χώρα βάσει της ποικιλίας των διαθέσιμων εμπορικών χώρων νυχτερινής διασκέδασης, της μουσικής κουλτούρας, της διαθεσιμότητας ναρκωτικών και των διαθέσιμων εισοδημάτων; Τα ερωτήματα αυτά εξετάζονται στο εν λόγω επιλεγμένο θέμα.
Vaak is er een verband tussen drugsgebruik en de vrijetijdsbesteding van jongeren. Met name in studies die gericht zijn op jongeren die muziek- en dance-evenementen bezoeken wordt consequent melding gemaakt van veel hogere prevalentieschattingen voor drugsgebruik dan uit enquêtes onder de algemene bevolking blijkt. Vaak worden in dergelijke specifieke studies bijzonder hoge niveaus gemeld voor het gebruik van stimulerende middelen. Kunnen verschillen tussen landen worden verklaard op grond van verschillen in het beschikbare commerciële nachtleven, de muziekcultuur, de beschikbaarheid van drugs en de hoogte van besteedbare inkomens? Dergelijke vragen komen aan de orde in deze speciale kwestie.
Užívání drog a rekreační aktivity mladých lidí bývají často spjaty. Konkrétně studie zaměřené na mladé lidi navštěvující hudební a taneční akce soustavně hlásí mnohem vyšší odhady prevalence užívání drog než v průzkumech běžné populace, přičemž často je hlášena zvláště vysoká míra užívání stimulantů. Lze rozdíly mezi zeměmi vysvětlit rozmanitostí komerční nabídky nočního života, hudební kultury, dostupností drog a disponibilního příjmu? Těmito otázkami se zabývá následující vybrané téma.
Der er ofte en forbindelse mellem stofbrug og unges fritidsaktiviteter. Undersøgelser med fokus på unge, der deltager i musik- og dansearrangementer, har således konstant vist højere skøn over udbredelsen af stofbrug end de skøn, der fremgår af undersøgelser foretaget blandt den almindelige befolkning, og der meldes ofte om en særlig stor udbredelse af brugen af stimulanser. Kan forskelle mellem landene forklares ud fra rækken af tilbud inden for det kommercielle nattelivsmiljø, musikkultur, tilgængelighed af narkotika og disponibel indkomst? Disse spørgsmål undersøges i dette udvalgte tema.
Noorte meelelahutus on sageli seotud uimastitarbimisega. Muusika- ja tantsuüritusi külastavate noorte seas läbiviidud uuringutest selgub nimelt järjekindlalt palju suurem uimastitarvitamise levimus kui üldistes elanikkonna uuringutes, kusjuures eriti suur on stimulantide tarbimise sagedus. Kas eri riikide puhul ilmnenud erinevused tulenevad erinevatest ööelu võimalustest, muusikakultuurist, uimastite kättesaadavusest ja noorte käsutuses olevast rahast? Nendele küsimustele otsitakse selles valikteemas vastuseid.
Huumeidenkäyttö ja nuorten vapaa-ajan toiminta ovat usein yhteydessä toisiinsa. Etenkin musiikki- ja tanssitapahtumiin osallistuviin nuoriin kohdistuvissa tutkimuksissa todetaan säännöllisesti huomattavasti korkeampia huumeidenkäytön levinneisyysasteita kuin yleisissä väestötutkimuksissa, ja niissä todetaan usein erityisen korkeita piristeiden käyttöasteita. Voidaanko maiden väliset erot selittää kaupallisen yöelämän tarjonnan, musiikkikulttuurin, huumeiden saatavuuden ja käyttövarojen eroilla? Näitä kysymyksiä tarkastellaan tässä erityiskysymyksessä.
A kábítószer-használat és a fiatalok rekreációs tevékenységei gyakran összekapcsolódnak. Különösen a zenés-táncos eseményeket látogató fiatalokat megcélzó tanulmányoknál figyelhető meg, hogy következetesen jóval magasabb előfordulási becsléseket adnak ki, mint az általános népesség felmérései, és ezen belül a serkentőszerek használatának kifejezetten magas szintjeiről számolnak be. Magyarázatot ad-e az országok közötti különbségekre az elérhető kereskedelmi célú éjszakai élet, a zenei kultúra, a kábítószerek elérhetősége és az elkölthető jövedelem terén meglévő sokszínűség? Ezeket a kérdéseket járja körül a kiválasztott téma.
Det er ofte en sammenheng mellom narkotikabruk og rekreasjonsaktiviteter hos de unge. Studier gjennomført blant ungdom som deltar på musikk- og dance-tilstelninger rapporterer gjennomgående om langt høyere prevalensestimater for narkotikabruk enn i befolkningen generelt, og det rapporteres ofte om spesielt høye nivåer av bruk av sentralstimulerende stoffer. Kan forskjellene mellom landene forklares med hvilke kommersielle utelivsmiljøer som finnes, musikkultur, hvilke stoffer som er tilgjengelig og disponibel inntekt? Dette er spørsmål som utredes i dette utvalgte aspektet.
Wśród młodych ludzi zażywanie narkotyków jest często powiązane z rozrywką. W szczególności badania, w których grupą docelową byli młodzi ludzie uczestniczący w imprezach muzycznych i tanecznych, konsekwentnie wskazują na znacznie wyższe szacowane rozpowszechnienie zażywania narkotyków, niż odnotowane w badaniach obejmujących ogół populacji — wskazywano na szczególnie wysoki poziom zażywania narkotyków pobudzających. Czy różnice między krajami można wytłumaczyć różnorodnością miejsc życia nocnego, kultury muzycznej, dostępności narkotyków i poziomu dochodów? Na te pytania odpowiedzi należy szukać w tym wybranym zagadnieniu.
De cele mai multe ori există o legătură între consumul de droguri şi activităţile recreative ale tinerilor. În special, studiile asupra tinerilor care frecventează evenimente muzicale şi de dans indică fără dubiu o prevalenţă mult mai ridicată a consumului de droguri în rândul acestora, decât în ansamblul populaţiei, raportându-se de foarte multe ori niveluri ridicate ale consumului de droguri stimulatoare. Pot aceste diferenţe între ţări să fie explicate în funcţie de varietatea locaţiilor disponibile în care se desfăşoară viaţa de noapte, cultura muzicală, disponibilitatea drogurilor şi posibilităţile financiare? Întrebările respective sunt analizate în acest extras.
Užívanie drog a rekreačné činnosti mladých ľudí sú často prepojené. Najmä štúdie zamerané na mladých ľudí, ktorí navštevujú hudobné podujatia a tanečné zábavy, neustále uvádzajú oveľa vyššie odhady prevalencie užívania drog ako tie, ktoré sa zistili v prieskumoch medzi všeobecnou populáciou, pričom sa často uvádzajú najmä vysoké úrovne užívania stimulansov. Môžu sa rozdiely medzi krajinami vysvetliť z hľadiska rôznorodosti dostupných komerčných nočných zábavných podnikov, hudobnej kultúry, dostupnosti drog a disponibilných príjmov? Tieto otázky sú skúmané v tejto vybranej otázke.
Uživanje drog in nekatere sprostitvene dejavnosti mladih so pogosto povezani. Zlasti raziskave med mladimi, ki se udeležujejo glasbenih in plesnih dogodkov, ves čas beležijo višjih ocenah razširjenosti uživanja drog kot med splošnim prebivalstvom; s tem da se pogosto poroča o posebej visokih ravneh uživanja stimulansov. Ali je razlike med državami mogoče razložiti v smislu različnosti razpoložljivih komercialnih okolij nočnega življenja, glasbene kulture ter razpoložljivih drog in dohodkov? Te teme obravnava to izbrano vprašanje.
Narkotikaanvändning och unga människors nöjesaktiviteter hänger ofta ihop. I synnerhet visar studier av unga människor som deltar i musik- och dansevenemang alltid mycket högre prevalensestimat för narkotikaanvändning än de som rapporteras från enkäter bland den allmänna befolkningen, och särskilt höga nivåer av stimulantia rapporteras ofta. Kan skillnader mellan länderna förklaras av skillnader i nöjesmiljöer, musikkulturer, tillgång på droger och disponibla inkomster? Dessa frågor tas upp i detta temakapitel.
Gençlerin uyuşturucu kullanımı ile eğlence faaliyetleri genellikle birbirine bağlıdır. Özellikle, müzik ve dans etkinliklerine sürekli olarak katılan gençleri hedef alan çalışmalar, uyuşturucu kullanımı için genel nüfus anketlerinde bulunanlardan çok daha yüksek yaygınlık oranları ile uyarıcı uyuşturucu kullanımında özellikle yüksek düzeyler rapor etmektedir. Ülkeler arasındaki farklar, mevcut ticari amaçlı gece hayatı ortamları, müzik kültürü, uyuşturucu bulunabilirliği ve yüksek gelirlerle açıklanabilir mi? Bu sorular bu seçili yayında incelenmektedir.
Narkotiku lietošana un jauniešu izklaides pasākumi bieži iet roku rokā. Tieši pētījumos, kuru mērķgrupa ir jaunieši, kas apmeklē mūzikas un deju pasākumus, pastāvīgi atklājas daudz augstāks narkotiku izplatības līmenis nekā visu iedzīvotāju aptaujās, un bieži tiek ziņots par īpaši augstu stimulējošo narkotiku lietošanas līmeni. Vai atšķirības starp valstīm var skaidrot ar komerciālo nakts izklaides vietu atšķirīgo pieejamību, atšķirīgo mūzikas kultūru, narkotiku pieejamību un iedzīvotāju rīcībā esošajiem līdzekļiem? Šajā īpašajā tēmā ir meklētas atbildes uz šiem jautājumiem.
  Kapitel 4: Amphetamine...  
Die Lebenszeiterfahrung des LSD-Konsums liegt bei Erwachsenen zwischen 0,2 % und 5,9 %, wobei zwei Drittel der Länder Prävalenzraten zwischen 0,4 % und 1,7 % melden. Unter jungen Erwachsenen (15 bis 34 Jahre) liegt die Lebenszeitprävalenz des LSD-Konsums zwischen 0,3 % und 9 %, während er in der Altersgruppe der 15- bis 24-Jährigen höchstens 4,5 % beträgt.
Lifetime experience of the use of LSD among adults ranges from 0.2 % to 5.9 %, with two-thirds of countries reporting prevalence rates between 0.4 % and 1.7 %. Among young adults (15–34 years), lifetime prevalence of LSD use ranges from 0.3 % to 9 %, and among the 15–24 years age group it does not exceed 4.5 %. The prevalence of last year use of this drug in the 15–24 years age group is over 1 % only in the Czech Republic, Estonia, Latvia, Hungary, Poland and Bulgaria.
L'usage de LSD au cours de la vie chez les adultes est compris entre 0,2 % et 5,9 %, deux tiers des pays déclarant des taux de prévalence allant de 0,4 % à 1,7 %. Chez les jeunes adultes (15-34 ans), la prévalence de l’usage de LSD au cours de la vie varie de 0,3 % à 9 %, ce chiffre ne dépassant pas 4,5 % dans la tranche d'âge des 15-24 ans. La prévalence de la consommation de cette substance au cours des douze derniers mois chez les jeunes de 15 à 24 ans ne dépasse 1 % qu'en République tchèque, Estonie, Lettonie, Hongrie, Pologne et Bulgarie.
Las tasas de consumo de LSD a lo largo de la vida entre adultos varían entre el 0,2 % y el 5,9 %, registrándose en dos tercios de los países tasas de prevalencia de entre el 0,4 % y el 1,7 %. En adultos jóvenes (15-34 años), la prevalencia de consumo de LSD a lo largo de la vida oscila entre el 0,3 % y el 9 %, mientras que entre los pertenecientes al grupo de edad de 15 a 24 años no excede del 4,5 %. La prevalencia de consumo de esta droga en el último año en el grupo de edad de 15 a 24 años supera el 1 % únicamente en la República Checa, Estonia, Letonia, Hungría, Polonia y Bulgaria.
L’esperienza una tantum del consumo di LSD tra gli adulti è compresa tra lo 0,2% e il 5,9%, con i due terzi dei paesi che riferisce una prevalenza tra 0,4 e 1,7%. Tra i giovani adulti (15-34 anni) la prevalenza una tantum del consumo di LSD va dallo 0,3% al 9%, mentre nel gruppo dei giovani di 15-24 anni non supera il 4,5%. La prevalenza del consumo di questa sostanza nell’ultimo anno nella fascia di età compresa tra i 15 e i 24 anni supera l’1% soltanto in Repubblica ceca, Estonia, Lettonia, Ungheria, Polonia e Bulgaria.
A experiência de consumo de LSD ao longo da vida entre a população adulta varia entre 0,2% e 5,9%, com dois terços dos países a comunicarem taxas de prevalência entre 0,4% e 1,7%. Entre os jovens adultos (15–34 anos), a prevalência do consumo de LSD ao longo da vida varia entre 0,3% e 9%, e na faixa etária 15‑24 anos não ultrapassa 4,5%. A prevalência do consumo desta droga no último ano na faixa etária dos 15 aos 24 anos só é superior a 1% na República Checa, Estónia, Letónia, Hungria, Polónia e Bulgária.
Η δοκιμή LSD τουλάχιστον μία φορά σε όλη τη ζωή κυμαίνεται από 0,2 % έως 5,9 %. Τα δύο τρίτα των χωρών ανέφεραν ποσοστά επικράτησης μεταξύ 0,4 % και 1,7 %. Στους νεαρούς ενηλίκους (ηλικίας 15–34 ετών), η επικράτηση της χρήσης LSD σε όλη τη ζωή κυμαίνεται από 0,3 % έως 9 % και στην ηλικιακή ομάδα των 15–24 ετών δεν υπερβαίνει το 4,5 %. Η επικράτηση της χρήσης του ναρκωτικού αυτού κατά το τελευταίο έτος στην ηλικιακή ομάδα των 15–24 ετών υπερβαίνει το 1 % μόνο στην Τσεχική Δημοκρατία, την Εσθονία, τη Λεττονία, την Ουγγαρία, την Πολωνία και τη Βουλγαρία.
Het “ooit”-gebruik van LSD onder volwassenen loopt uiteen van 0,2 tot 5,9%, waarbij twee derde van de landen percentages tussen 0,4 en 1,7% melden. Onder jongvolwassenen (15-34 jaar) varieert het “ooit”-gebruik van LSD tussen 0,3 en 9%, en in de groep van 15- tot 24-jarigen ligt het op 4,5% of lager. Alleen in Tsjechië, Estland, Letland, Hongarije, Polen en Bulgarije geeft meer dan 1% van de 15- tot 24-jarigen aan in de afgelopen 12 maanden deze drug te hebben gebruikt.
Celoživotní zkušenost s užíváním LSD se u dospělých pohybuje mezi 0,2 a 5,9 %, přičemž dvě třetiny zemí hlásí hodnoty prevalence mezi 0,4 a 1,7 %. U mladých dospělých (15–34 let) je celoživotní prevalence užívání LSD v rozmezí od 0,3 do 9 % a u věkové skupiny 15–24 let nepřekračuje 4,5 %. Ve věkové skupině 15–24 let je prevalence užívání této drogy vyšší než 1 % pouze v České republice, Estonsku, Lotyšsku, Maďarsku, Polsku a Bulharsku.
Langtidserfaring med brug af lsd blandt voksne varierer fra 0,2 til 5,9 %, idet to tredjedele af landene har angivet en prævalens på mellem 0,4 og 1,7 %. Blandt unge voksne (15–34 år) varierer langtidsprævalensen for brug af lsd fra 0,3 til 9 %, og i aldersgruppen 15–24 år overstiger den ikke 4,5 %. Prævalensen for brug af dette stof inden for de seneste 12 måneder i aldersgruppen 15–24 år ligger kun på over 1 % i Tjekkiet, Estland, Letland, Ungarn, Polen og Bulgarien.
Elu jooksul LSD tarbimise määr täiskasvanute hulgas ulatub 0,2%-st kuni 5,9%-ni, kusjuures kaks kolmandikku riikidest teatas levimuse määrast 0,4%–1,7%. Noorte täiskasvanute hulgas (15–34aastased) ulatub elu jooksul LSD tarbimise määr 0,3%-st kuni 9%-ni ning 15–24aastaste vanuserühmas ei ole see üle 4,5%. Kõnealuse uimasti viimase aasta jooksul tarbimise levimus 15–24aastaste vanuserühmas on üle 1% ainult Tšehhi Vabariigis, Eestis, Lätis, Ungaris, Poolas ja Bulgaarias.
LSD:tä oli käyttänyt ainakin kerran 0,2–5,9 prosenttia aikuisista, ja kahdessa kolmasosassa maista levinneisyys oli 0,4–1,7 prosenttia. Nuorten aikuisten ryhmässä (15–34-vuotiaat) LSD:tä ainakin kerran käyttäneiden osuus vaihteli 0,3:sta 9 prosenttiin, ja 15–24-vuotiaiden ikäryhmässä se oli enintään 4,5 prosenttia. Viimeksi kuluneen vuoden aikana käyttäneiden osuus ylitti 15–24-vuotiaiden ikäryhmässä 1 prosentin vain Tšekissä, Virossa, Latviassa, Unkarissa, Puolassa ja Bulgariassa.
Az LSD-használat életprevalenciája a felnőttek körében 0,2% és 5,9% között alakult, ezen belül az országok kétharmada 0,4% és 1,7% közötti előfordulási arányt jelentett. A fiatal felnőttek (15–34 évesek) körében az LSD-használat életprevalenciája 0,3% és 9% között volt, a 15–24 éves korcsoportban pedig nem haladta meg a 4,5%-ot. E kábítószer elmúlt évi használatának előfordulása a 15–24 éves korcsoportban csak Csehországban, Észtországban, Lettországban, Magyarországon, Lengyelországban és Bulgáriában lépte át az 1%-ot.
Tallene for livstidserfaring med LSD blant voksne varierte mellom 0,2 % og 5,9 %. To tredeler av landene rapporterte tall mellom 0,4 % og 1,7 %. Blant unge voksne (15-34) lå livstidsprevalensen for LSD mellom 0,3 % og 9 %, og i aldersgruppen 15-24 oversteg den ikke 4,5 %. Bruk siste år av dette stoffet i aldersgruppen 15-24 er over 1 % bare i Den tsjekkiske republikk, Estland, Latvia, Ungarn, Polen og Bulgaria.
Odsetek osób, które przynajmniej raz zażywały LSD, wynosi wśród dorosłych od 0,2% do 5,9%, przy czym w dwóch trzecich krajów wahał się on od 0,4% do 1,7%. Wśród młodych dorosłych (15–34 lata) odsetek ten wynosi od 0,3% do 9%, a w grupie wiekowej 15–24 lata nie przekracza 4,5%. Odsetek osób, które zażywały ten narkotyk w ciągu ostatniego roku w grupie wiekowej 15–24 lata przekracza 1% jedynie w Czechach, Estonii, na Łotwie, na Węgrzech, w Polsce i Bułgarii.
Experimentarea consumului de LSD pe parcursul vieţii în rândul adulţilor variază de la 0,2 % la 5,9 %, două treimi dintre ţări raportând rate de prevalenţă între 0,4 % şi 1,7 %. În rândul adulţilor tineri (15–34 de ani), prevalenţa consumului de LSD pe parcursul vieţii variază de la 0,3 % la 9 %, iar în rândul persoanelor din grupa de vârstă 15–24 de ani, această prevalenţă nu este mai mare de 4.5 %. Prevalenţa consumului acestui drog în cursul ultimului an în grupa de vârstă 15–24 de ani este de peste 1 % doar în Republica Cehă, Estonia, Letonia, Ungaria, Polonia şi Bulgaria.
Celoživotná skúsenosť s užívaním LSD u mladých dospelých sa pohybuje od 0,2 % do 5,9 %, pričom dve tretiny krajín uvádzajú miery prevalencie od 0,4 % do 1,7 %. Medzi mladými dospelými (15 – 34 rokov) sa celoživotná prevalencia užívania LSD pohybuje od 0,3 % do 9 % a vo vekovej skupine 15 – 24 rokov nepresahuje 4,5 %. Prevalencia užívania v poslednom roku vo vekovej skupine 15 – 24 rokov presahuje 1 % iba v Českej republike, Estónsku, Lotyšsku, Maďarsku, Poľsku a Bulharsku.
Delež odraslih, ki so že poskusili LSD, znaša od 0,2 % do 5,9 %, pri čemer sta dve tretjini držav sporočili stopnje razširjenosti od 0,4 % do 1,7 %. Med mlajšimi odraslimi (15 do 34 let) znaša delež tistih, ki so LSD že kdaj poskusili, od 0,3 % do 9 %, v starostni skupini od 15 do 24 let pa ne presega 4,5 %. Delež tistih, ki so to drogo zaužili v zadnjem letu, znaša v starostni skupini od 15 do 24 let več kot 1 % samo v Češki , Estoniji, Latviji, na Madžarskem, Poljskem in v Bolgariji.
Andelen vuxna som någon gång har använt LSD varierar mellan 0,2 % och 5,9 %. Två tredjedelar av länderna har rapporterat siffror mellan 0,4 % och 1,7 %. I gruppen unga vuxna (15–34 år), varierar livstidsprevalens för användning av LSD mellan 0,3 % och 9 %, och i åldersgruppen 15–24 år överstiger andelen inte 4,5 %. Andelen unga vuxna i åldersgruppen 15–24 år som har använt drogen någon gång under de föregående tolv månader är över 1 % endast i Tjeckien, Estland, Lettland, Ungern, Polen och Bulgarien.
Yetişkinler arasında yaşam boyu LSD kullanma deneyimi % 0,2 ile % 5,9 arasında değişmekte olup ülkelerin üçte ikisi % 0,4 ile % 1,7 arasında yaygınlık oranları rapor etmiştir. Genç yetişkinler arasında (15-34 yaş), yaşam boyu LSD kullanımı yaygınlığı % 0,3 ile % 0,9 arasında değişmekte ve 15-24 yaş grubunda % 4,5’i aşmamaktadır. Bu uyuşturucunun 15-24 yaş grubu arasındaki geçen yıl kullanımı yaygınlığı sadece Çek Cumhuriyeti, Estonya, Letonya, Macaristan, Polonya ve Bulgaristan’da % 1’in üzerindedir.
LSD lietošanas ilgtermiņa pieredzes rādītājs pieaugušo vidū svārstās no 0,2 % līdz 5,9 %, divas trešdaļas valstu informē par izplatības rādītājiem, kas svārstās starp 0,4 % un 1,7 %. Gados jaunu (15–34 gadus vecu) pieaugušo vidū LSD ilgtermiņa lietošanas izplatības līmenis svārstās no 0,3 % līdz 9 %, bet vecuma grupā no 15–24 gadiem tas nepārsniedz 4,5 %. LSD pēdējā gada lietošanas izplatība vecuma grupā no 15–24 gadiem pārsniedz 1 % tikai Čehijā, Igaunijā, Latvijā, Ungārijā, Polijā un Bulgārijā.
  Kapitel 4: Amphetamine...  
Neusten Erhebungen in der erwachsenen Bevölkerung (15 bis 64 Jahre) zufolge liegt die Lebenszeitprävalenz des Amphetaminkonsums in Europa zwischen 0,1 % und 5,9 %, mit Ausnahme des Vereinigten Königreichs (England und Wales), wo der Anteil 11,2 % beträgt.
Recent surveys among the adult population (15–64 years) report that lifetime prevalence of amphetamine use in Europe ranges from 0.1 % to 5.9 %, except in the United Kingdom (England and Wales), where it is reaches 11.2 %. On average about 3.1 % of all European adults have used amphetamines at least once. After the United Kingdom, the countries with the next highest figures are Denmark (5.9 %), Norway (3.6 %) and Germany (3.4 %). Last year use is much lower: 0.6 % on average (range 0–1.4 %). Based on general population surveys, it has been estimated that almost 10 million Europeans have tried this substance, and more than 2 million will have used amphetamine in the previous 12 months (114).
Des enquêtes récentes menées auprès de la population adulte (15 à 64 ans) font apparaître que la prévalence de l'usage d'amphétamines au cours de la vie oscille en Europe entre 0,1 % et 5,9 %, à l'exception du Royaume-Uni (Angleterre et Pays de Galles), où elle grimpe à 11,2 %. En moyenne, 3,1 % environ des adultes européens ont pris au moins une fois des amphétamines. Après le Royaume-Uni, les pays dont les chiffres sont les plus élevés sont le Danemark (5,9 %), la Norvège (3,6 %) et l'Allemagne (3,4 %). La consommation au cours des douze derniers mois est sensiblement inférieure, à savoir 0,6 % en moyenne (fourchette comprise entre 0 et 1,4 %). Sur la base des enquêtes sur la population en général, on estime que près de 10 millions d'Européens ont goûté à cette substance et que plus de 2 millions d'entre eux ont pris des amphétamines au cours des douze derniers mois (114).
Las encuestas recientes realizadas entre la población adulta (15-64 años) revelan que la prevalencia del consumo de anfetamina a lo largo de la vida en Europa oscila entre el 0,1 % y el 5,9 %, excepto en el Reino Unido (Inglaterra y Gales), donde alcanza el 11,2 %. Por término medio, aproximadamente el 3,1 % de todos los europeos adultos ha consumido anfetaminas al menos una vez. Después del Reino Unido, los países donde se registran las cifras de consumo más altas son Dinamarca (5,9 %), Noruega (3,6 %) y Alemania (3,4 %). El consumo en el último año es muy inferior: un 0,6 % de media (del 0 al 1,4 %). Tomando como base las encuestas de población general, se ha estimado que casi 10 millones de europeos han probado esta sustancia, y más de 2 millones han consumido anfetamina en los últimos 12 meses (114).
Recenti indagini condotte nella popolazione adulta (15-64 anni) evidenziano che la prevalenza una tantum del consumo di anfetamine in Europa è compresa tra lo 0,1% e il 5,9%, a eccezione del Regno Unito (Inghilterra e Galles), dove raggiunge l’11,2%. In media circa il 3,1% di tutti gli adulti europei ha provato le anfetamine almeno una volta. Dopo il Regno Unito, i paesi con le più alte cifre sul consumo sono Danimarca (5,9%), Norvegia (3,6%) e Germania (3,4%). L’uso nell’ultimo anno è decisamente più basso: pari, in media, allo 0,6% (in un intervallo dello 0-1,4%). Sulla scorta delle indagini realizzate nella popolazione in generale, si calcola che quasi 10 milioni di cittadini europei abbiano provato questa sostanza e che più di 2 milioni ne abbiano fatto uso negli ultimi 12 mesi (114).
Alguns inquéritos recentemente realizados entre a população adulta (15–64 anos) mostram que a prevalência do consumo de anfetaminas ao longo da vida, na Europa, oscila entre 0,1% e 5,9%, excepto no Reino Unido (Inglaterra e País de Gales), onde atinge 11,2%. Em média, cerca de 3,1% dos adultos europeus consumiram anfetaminas pelo menos uma vez. A seguir ao Reino Unido, os países com valores mais elevados são a Dinamarca (5,9%), a Noruega (3,6%) e a Alemanha (3,4%). O consumo no último ano é muito inferior: 0,6% em média (variação 0–1,4%). Com base nos inquéritos à população em geral, estima-se que quase 10 milhões de europeus experimentaram esta substância e mais de 2 milhões terão consumido anfetaminas nos 12 meses anteriores (114).
Πρόσφατες έρευνες στον ενήλικο πληθυσμό (ηλικίας 15–64 ετών) αναφέρουν ότι η επικράτηση της χρήσης αμφεταμινών σε όλη τη ζωή στην Ευρώπη κυμαίνεται από 0,1 % έως 5,9 %, με εξαίρεση το Ηνωμένο Βασίλειο (Αγγλία και Ουαλία), όπου ανέρχεται σε 11,2 %. Κατά μέσο όρο, το 3,1 % όλων των ενήλικων Ευρωπαίων έχει κάνει χρήση τουλάχιστον μία φορά. Μετά το Ηνωμένο Βασίλειο, οι χώρες με τα υψηλότερα ποσοστά είναι η Δανία (5,9 %), η Νορβηγία (3,6 %) και η Γερμανία (3,4 %). Η χρήση κατά το τελευταίο έτος είναι πολύ χαμηλότερη: 0,6 % κατά μέσο όρο (από 0 έως 1,4 %). Βάσει ερευνών στο γενικό πληθυσμό, υπολογίζεται ότι περίπου 10 εκατομμύρια Ευρωπαίοι έχουν δοκιμάσει την ουσία αυτή και περισσότεροι από 2 εκατομμύρια έκαναν χρήση αμφεταμίνης κατά τους τελευταίους 12 μήνες (114).
Recente enquêtes onder de volwassen bevolking (15-64 jaar) wijzen uit dat het “ooit”-gebruik van amfetamine in Europa uiteenloopt van 0,1 tot 5,9%, met uitzondering van het Verenigd Koninkrijk (Engeland en Wales), waar het percentage 11,2% is. Gemiddeld heeft ongeveer 3,1% van alle Europese volwassenen ten minste één keer in hun leven amfetaminen gebruikt. Het Verenigd Koninkrijk wordt gevolgd door Denemarken (5,9%), Noorwegen (3,6%) en Duitsland (3,4%). Het gebruik in het afgelopen jaar is beduidend lager: gemiddeld 0,6% (0-1,4%). Volgens algemene bevolkingsenquêtes hebben naar schatting bijna 10 miljoen Europeanen deze stof geprobeerd, en hebben ruim 2 miljoen in de laatste 12 maanden amfetamine gebruikt (114).
Podle nedávných průzkumů provedených u dospělé populace (15–64 let) se v Evropě celoživotní prevalence užívání amfetaminů pohybuje od 0,1 do 5,9 %, s výjimkou Spojeného království (Anglie a Wales), kde tato hodnota činí 11,2 %. Nejméně jednou užilo amfetaminy v průměru 3,1 % všech dospělých Evropanů. Po Spojeném království jsou nejvyšší údaje hlášeny z Dánska (5,9 %), Norska (3,6 %) a Německa (3,4 %). Užití v posledním roce je mnohem nižší: v průměru 0,6 % (rozpětí 0–1,4 %). Na základě průzkumů provedených u běžné populace se odhaduje, že tuto látku v životě vyzkoušelo téměř 10 milionů Evropanů a přes 2 miliony užily amfetamin v průběhu předchozích 12 měsíců (114).
Det fremgår af nyere undersøgelser blandt den voksne befolkning (15–64 år), at langtidsprævalensen for amfetaminbrug i Europa varierer fra 0,1 til 5,9 %, undtagen i Det Forenede Kongerige (England og Wales), hvor den når op på 11,2 %. I gennemsnit har ca. 3,1 % af alle voksne europæere brugt amfetaminer mindst én gang. Efter Det Forenede Kongerige er de lande, der har de næsthøjeste tal, Danmark (5,9 %), Norge (3,6 %) og Tyskland (3,4 %). Brug inden for de seneste 12 måneder er meget lavere: 0,6 % i gennemsnit (0–1,4 %). På grundlag af undersøgelser foretaget blandt den almindelige befolkning anslås det, at næsten 10 millioner europæere har prøvet dette stof, og at over 2 millioner har brugt amfetamin inden for de seneste 12 måneder (114).
Hiljutised uuringud täisealise elanikkonna hulgas (15–64aastased) näitavad, et Euroopas ulatub elu jooksul amfetamiini tarbimise levimus 0,1%-st kuni 5,9%-ni, välja arvatud Ühendkuningriik (Inglismaa ja Wales), kus see ulatub 11,2%-ni. Keskmiselt 3,1% kõikidest täisealistest eurooplastest on tarbinud amfetamiine vähemalt korra. Ühendkuningriigi järel on see näitaja kõige kõrgem Taanis (5,9%), Norras (3,6%) ja Saksamaal (3,4%). Viimase aasta jooksul tarbimise määr on palju madalam: keskmiselt 0,6% (üldiselt 0–1,4%). Üldiste rahvastiku-uuringute põhjal arvatakse, et peaaegu 10 miljonit eurooplast on kõnealust ainet proovinud ning rohkem kui 2 miljonit on tarbinud amfetamiini viimase 12 kuu jooksul.(114)
Viimeaikaisten tutkimusten mukaan amfetamiinia ainakin kerran käyttäneiden aikuisten (15–64-vuotiaat) osuus vaihtelee EU:n jäsenvaltioissa 0,1:sta 5,9  prosenttiin paitsi Yhdistyneessä kuningaskunnassa (Englanti ja Wales), jossa luku on niinkin korkea kuin 11,2 prosenttia. Euroopassa keskimäärin 3,1 prosenttia aikuisista on käyttänyt amfetamiinia ainakin kerran. Yhdistyneen kuningaskunnan jälkeen korkeimmat luvut ilmoitettiin Tanskasta (5,9 %), Norjasta (3,6 %) ja Saksasta (3,4 %). Viimeksi kuluneen vuoden aikana käyttäneitä on paljon vähemmän: keskimäärin 0,6 prosenttia (vaihteluväli 0–1,4 %). Yleisten väestötutkimusten perusteella on arvioitu, että amfetamiinia on joskus kokellut lähes 10 miljoonaa eurooppalaista, ja yli 2 miljoonaa on käyttänyt sitä viimeksi kuluneiden 12 kuukauden aikana (114).
A felnőtt lakosság (15–64 évesek) körében végzett frissebb felmérések azt mutatták, hogy az amfetaminhasználat életprevalenciája Európában 0,1% és 5,9% között mozog, az Egyesült Királyság (Anglia és Wales) kivételével, ahol eléri a 11,2%-ot. Átlagban nézve az európai felnőttek 3,1%-a használt már legalább egyszer amfetamint. A magas számadatokkal rendelkező országok sorában az Egyesült Királyságot Dánia (5,9%), Norvégia (3,6%) és Németország (3,4%) követi. Az elmúlt évi használat lényegesen alacsonyabb: átlagosan 0,6% (a 0–1,4% közötti tartományban). Az általános lakossági felmérések alapján úgy becsülték, hogy az anyagot közel 10 millió európai próbálta, és az előző 12 hónapban több mint 2 millióan használták114.
Undersøkelser fra den siste tiden blant den voksne befolkningen (15-64 år) viser at livstidsprevalensen for amfetamin i Europa ligger mellom 0,1 og 5,9 %, bortsett fra i Storbritannia (England og Wales), hvor den er oppe i 11,2 %. I gjennomsnitt har 3,1 % av Europas voksne befolkning brukt amfetamin minst én gang. Etter Storbritannia følger Danmark (5,9 %), Norge (3,6 %) og Tyskland (3,4 %). Bruk siste år er mye lavere: 0, 6 % i gjennomsnitt (fra 0 til 1,4 %). På bakgrunn av generelle befolkningsundersøkelser anslås det at nærmere 10 millioner europeere har prøvd dette stoffet, og at over 2 millioner har brukt amfetamin siste 12 måneder (114).
Badania przeprowadzone ostatnio wśród dorosłej populacji (15–64 lata) wskazują, że w Europie odsetek osób, które przynajmniej raz zażywały amfetaminę, wynosi od 0,1% do 5,9% z wyjątkiem Wielkiej Brytanii (Anglii i Walii), gdzie osiąga wartość 11,2%. Średnio około 3,1% wszystkich dorosłych Europejczyków przynajmniej raz zażywało amfetaminy. Po Wielkiej Brytanii odsetek ten jest najwyższy w Danii (5,9%), Norwegii (3,6%) i w Niemczech (3,4%). Liczba osób, które zażywały narkotyk w ubiegłym roku, była znacznie niższa: średnio 0,6% (w zakresie 0–1,4%). Na podstawie badań ogólnej populacji ocenia się, że prawie 10 milionów Europejczyków próbowało tej substancji, a ponad 2 miliony zażywało amfetaminę w ciągu ostatnich 12 miesięcy (114).
Conform unor sondaje recente realizate la nivelul populaţiei adulte (15–64 de ani), prevalenţa consumului de amfetamine pe parcursul vieţii în Europa variază de la 0,1 % la 5,9 %, cu excepţia Regatului Unit (Anglia şi Ţara Galilor), unde aceasta ajunge la 11,2 %. În medie, aproximativ 3,1 % dintre toţi adulţii europeni au consumat cel puţin o dată amfetamine. Ţările cu cifrele cele mai mari după Regatul Unit în ceea ce priveşte prevalenţa consumului de amfetamine sunt Danemarca (5,9 %), Norvegia (3,6 %) şi Germania (3,4 %). Consumul din ultimul an este mult mai mic: în medie 0,6 % (în intervalul 0–1,4 %). Pe baza unor sondaje realizate la nivelul populaţiei generale, s-a estimat că aproape 10 milioane de europeni au consumat această substanţă şi peste 2 milioane ar fi consumat amfetamină în ultimele 12 luni (114).
Nedávne prieskumy medzi dospelou populáciou (15– 64 rokov) uvádzajú, že prevalencia celoživotného užívania amfetamínu v Európe sa pohybuje od 0,1 % do 5,9 % s výnimkou Spojeného kráľovstva (Anglicka a Walesu), kde dosahuje 11,2 %. V priemere asi 3,1 % všetkých dospelých Európanov okúsilo amfetamíny aspoň raz. Krajinami s najvyššími údajmi po Spojenom kráľovstve sú Dánsko (5,9 %), Nórsko (3,6 %) a Nemecko (3,4 %). Užívanie v minulom roku bolo oveľa nižšie: v priemere 0,6 % (v rozsahu 0 – 1,4 %). Na základe prieskumov medzi všeobecnou populáciou sa odhaduje, že takmer 10 miliónov Európanov okúsilo túto látku a viac ako 2 milióny užívali amfetamín v predchádzajúcich 12 mesiacoch (114).
Najnovejše raziskave med odraslim prebivalstvom (15 do 64 let) kažejo, da je odstotek tistih, ki so že kdaj poskusili amfetamine, v Evropi med 0,1 % do 5,9 %, razen v Združenem kraljestvu (Anglija in Wales), kjer doseže 11,2 %. V povprečju je približno 3,1 % vseh odraslih Evropejcev vsaj enkrat poskusilo amfetamine. Za Združenim kraljestvom so države z naslednjimi najvišjimi odstotki Danska (5,9 %), Norveška (3,6 %) in Nemčija (3,4 %). Odstotek zaužitja v zadnjem letu je veliko nižji: povprečno 0,6 % (giblje se od 0 % do 1,4 %). Na podlagi raziskav med prebivalstvom je bilo ocenjeno, da je skoraj 10 milijonov Evropejcev že poskusilo to snov, več kot dva milijona pa je zaužilo amfetamin v zadnjih 12 mesecih (114).
Enligt nyare undersökningar har mellan 0,1 % och 5,9 % av alla vuxna invånare (15–64 år) i EU:s medlemsstater någon gång testat amfetamin, utom i Storbritannien (England och Wales) där siffran är hela 11,2 %. I medeltal ungefär 3,1 % av alla Europas vuxna har någon gång använt amfetamin. De näst högsta siffrorna efter Storbritannien finns i Danmark (5,9 %), Norge (3,6 %) och Tyskland (3,4 %). När det gäller användning de senaste tolv månaderna är siffran betydligt lägre: 0,6 % i genomsnitt (intervall 0–1,4 %). Baserat på allmänna befolkningsundersökningar har det uppskattats att nästan 10 miljoner européer ha testat denna substans, och drygt 2 miljoner har använt amfetamin under de senaste tolv månaderna (114).
Yetişkin nüfusu (15-64 yaş) içinde yapılan yeni araştırmalar, Avrupa’da amfetaminin yaşam boyu kullanım yaygınlığının, % 11,2’ye ulaştığı Birleşik Krallık (İngiltere ve Galler) dışında, % 0,1’den % 5,9’a kadar değiştiğini rapor etmektedir. Tüm Avrupalı yetişkinlerin ortalama % 3,1’i amfetamini en azından bir kez kullanmıştır. Birleşik Krallık'tan sonra en yüksek rakamlara sahip ülkeler Danimarka (% 5,9), Norveç (% 3,6) ve Almanya’dır (% 3,4). Geçmiş yılda kullanım çok daha düşüktür: ortalama % 0,6 (% 0-1,4 arasında). Genel nüfus araştırmalarına dayanarak, neredeyse 10 milyon Avrupalının bu maddeyi denediği ve 2 milyondan fazlasının önceki 12 ayda amfetamin kullanmış olacağı öngörülmüştür (114).
Pēdējā laikā veiktajās pieaugušo (15–64 gadus veco) iedzīvotāju aptaujās ir noskaidrojies, ka amfetamīna ilgtermiņa lietošanas izplatības līmenis Eiropā svārstās no 0,1 % līdz 5,9 %, izņemot Apvienoto Karalisti (Angliju un Velsu), kur tas sasniedz 11,2 %. Vidēji apmēram 3,1 % no visiem Eiropas pieaugušajiem iedzīvotājiem vismaz vienreiz ir pamēģinājuši amfetamīnus. Augstākais lietošanas līmenis aiz Apvienotās Karalistes ir Dānijā (5,9 %), Norvēģijā (3,6 %) un Vācijā (3,4 %). Pēdējā gada lietošanas līmenis ir daudz zemāks: vidēji 0,6 % (no 0 % līdz 1,4 %). Pamatojoties uz vispārējo iedzīvotāju aptauju rezultātiem, ir aplēsts, ka gandrīz 10 miljoni eiropiešu kādreiz ir pamēģinājuši šo vielu un vairāk nekā 2 miljoni ir lietojuši amfetamīnu pēdējos 12 mēnešos (114).
1 2 3 4 Arrow