|
There are also other types of pronouns including interrogative (who, what), negative (no one) and relative pronouns (who, which, that), the indefinite (somebody, something).
|
|
Il existe d’autres types de pronoms, dont les pronoms interrogatifs (qui, quoi), négatifs (personne), relatifs (qui, que, lequel) et indéfinis (quelqu’un, quelque chose).
|
|
Weitere Arten von Fürwörtern sind Interrogativpronomen oder Fragewörter (wer, was), Negativpronomen (niemand), Relativpronomen oder bezügliche Fürwörter (der, welche, deren) und Indefinitpronomen oder unbestimmte Fürwörter (jemand, etwas).
|
|
Hay también otros tipos de pronombres incluyendo los interrogativos (quién, qué), negativos ( nadie ), relativos (quien, cuyo, que) e indefinidos (alguien, algo).
|
|
Ci sono anche altri tipi di pronomi come gli interrogativi (chi, quale), i negativi (nessuno), i relativi (che, quale), e gli indefiniti (qualcuno, qualcosa).
|
|
Andere soorten voornaamwoorden omvatten vragende (wie,wat), ontkennende (niemand), relatieve (wie, welk, dat) en onbepaalde (iemand, iets).
|
|
Има и други видове местоимения, вкл. въпросителни (кой, какво), отрицателни (никой), относителни (който, каквото, какъвто), неопределителни някой, нещо.
|
|
Drugi tipovi zamjenica sadržavaju pitanja (tko, što), negacije (nitko), odnose (koji) i neodređenosti (netko nešto)
|
|
Der findes også andre typer af pronominer, bl.a. interrogativer (spørgende stedord, hvem, hvad, hvor, negative (ingen), relativer (henførende stedord, som, der, hvilket og kvantitative stedord (noget, få, somme).
|
|
On ka teisi asesõnade liike: küsivad (kes, mis), eitavad (mitte keegi), siduvad (kes, missugune, see) ja umbmäärased (keegi, miski).
|
|
Yra ir kiti įvardžių tipai, įskaitant klausiamuosius kas, neigiamuosius niekas, sąlyginius kas, kuris, koks, neapibrėžtus kažkas.
|
|
Istnieją także inne typy zaimków, w tym: zaimki pytające (kto? co?), przeczące (nikt, nic), względne (kto, co) oraz nieokreślone (ktoś, coś).
|
|
Există alte tipuri de pronume, pronume interogative (cine, ce), pronume negative (nimeni), pronume relative (care, căror) și nehotărâte (cineva, ceva).
|
|
Существуют и другие типы местоимений, включая вопросительные (кто, что), отрицательные (никто) и относительные (кто, который, каков), неопределенные (кто-то, что-то).
|
|
Okrem toho existujú ďalšie typy zámen, napr. zvratné (seba, sa), opytovacie (kto, čo), vymedzovacie (nikto), vzťažné (ktorý, ktorá) a neurčité (niekto, niečo).
|
|
Obstajajo tudi druge vrste zaimkov, kot so vprašalni (kdo, kaj), nikalni (nihče), poljubnostni (kdo, kaj) ali nedoločni zaimki (nekdo, nekaj).
|
|
Det finns även andra typer av pronomen, t.ex. interrogativa (vem, vad), negerande (ingen, ingenting) och relativa pronomen (som, vad, vilken), obestämda (ingen, någon, alla, många).
|
|
Eksistē arī citi vietniekvārdu tipi, tostarp jautājamie (kas), nolieguma (nekas), attieksmes (kas, kurš) un nenoteiktie vietniekvārdi (kaut kas).
|
|
Tá cineálacha eile forainmneacha ann freisin, ina measc ceisteach ( cé, cad ), diúltach ( aon duine ) agus forainmneacha coibhneasta (a, go ), éiginnte duine éigin, rud éigin .
|